Välkommen till Kärrtorps scoutkår!
Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg Välkommen till Kärrtorps scoutkår! Du som är scoutledare är vår viktigaste resurs. Det är genom dig som vi kan bedriva rolig, utvecklande scouting och ge scouterna goda förebilder. Det är genom dig vi når kårens mål och kan befinna oss i framkant av scoutings utveckling. Det ska vara roligt och inspirerande att vara ledare i Kärrtorps scoutkår. Tillsammans skapar vi gemenskap mellan scouter och ledare och en atmosfär av förtroende och utveckling. Vi vill att kårens ledare tar ansvar för varandra och har tydliga förväntningar på sig själva och varandra. Att uppfylla förväntningar och mål är en del av att vara ledare. Kåren ska hjälpa varje ledare i att nå sina, avdelningens och kårens mål. Kårhandboken ska underlätta för ledarna genom att samla kårens regler och rutiner på ett ställe. Alla beslut som tas av kårstämman, kårstyrelsen och på ledarmöten som gäller en längre tid ska skrivas in i Kårhandboken. Kårhandboken består av kapitlen: • • • • • • • • • • Scoutledaren – beskriver hur det är att vara scoutledare i Kärrtorps scoutkår Scoutkåren – beskriver hur kåren fungerar Avdelningen och scoutprogrammet Övernattningar, hajker och läger Kårfunktionärer och arbetsgrupper – beskriver hur olika uppgifter i kåren ska utföras Krisplan – beskriver hur du ska agera vid olyckor och missöden Kårmatrikel – kontaktuppgifter till kårfunktionärer,ledare och utmanarscouter Kårens gemensamma årsprogram Stegringsplan, märkesplan och scoutdräkten Bilagor från Svenska scoutförbundet (Stadgar, Scoutsäkert) Kårhandboken finns på kårens hemsida www.ssf.scout.se/karrtorp , på kontoret i lokalen och delas ut till aktiva ledare. Den uppdateras med jämna mellanrum av kårordförande/kårsekreterare. Vi tar gärna emot dina synpunkter på innehållet. Kom ihåg Robert Baden Powells ord ”är det inte kul så är det inte scouting”. Lova oss att du har roligt i din ledargärning. Lycka till med scoutingen 2010. Robert Bzz Trygg kårordförande Martin Fogel vice kårordförande Monica Larsson kårsekreterare Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 1 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg INNEHÅLL 1 Scoutledaren ................................................................................................................................ 3 Att vara scoutledare............................................................................................................ 3 Scouting som livsstil ........................................................................................................... 4 Kårens förväntningar på scoutledaren/ledarassistenten............................................... 4 Var kan jag läsa mer? ........................................................................................................ 5 Några vanliga förkortningar ............................................................................................... 5 2 Scoutkåren.................................................................................................................................... 6 2.1 Scouternas organisation .................................................................................................... 6 2.2 Scoutlag, löfte, kårrop mm................................................................................................. 6 2.3 Kårens mål ........................................................................................................................... 7 2.4 Scoutåret i Kärrtorp............................................................................................................. 8 2.5 Säkerhet och sjukvård........................................................................................................ 8 2.6 Lokalen ............................................................................................................................... 14 2.7 Fräkenbotten...................................................................................................................... 16 2.8 Ledarutveckling ................................................................................................................. 17 2.9 Kårmöten och information................................................................................................ 19 2.10 Ekonomi.............................................................................................................................. 21 2.11 Medlemsavgifter och medlemsregistrering ................................................................... 23 3 Avdelningen och scoutprogrammet .................................................................................... 25 3.1 Scoutprogrammet ............................................................................................................. 25 3.2 Avdelningsprogram........................................................................................................... 25 3.3 Avdelningsmöten............................................................................................................... 26 4 Övernattningar, hajker och läger .......................................................................................... 27 4.1 Övernattningar................................................................................................................... 27 4.2 Hajker.................................................................................................................................. 27 4.3 Sommarläger ..................................................................................................................... 27 4.4 Väckning av äventyrarscouter......................................................................................... 28 5 Kårfunktionärer och arbetsgrupper ..................................................................................... 29 5.1 Pärmen ”Kårens checklistor” ........................................................................................... 29 5.2 Avdelningsledare, AL ....................................................................................................... 29 5.3 Kårstyrelsen ....................................................................................................................... 30 5.4 Revisorer ............................................................................................................................ 31 5.5 Medlemsregistrator ........................................................................................................... 32 5.6 Bidragsombud (BOMB) .................................................................................................... 32 5.7 Kårutbildare (KUL) ............................................................................................................ 32 5.8 Stugbokning ....................................................................................................................... 32 5.9 Kretsombud........................................................................................................................ 32 5.10 Arbetsgrupp värvning av scouter .................................................................................... 33 5.11 Arbetsgrupp värvning av ledare...................................................................................... 33 5.12 Arbetsgrupp webmasters................................................................................................. 34 5.13 Lokalfogdar, Stugfogdar och Nyckelansvarig ............................................................... 35 5.14 Stugfogdar Fräkenbotten ................................................................................................. 36 5.15 Materialgrupp (Hajk och lägermaterial).......................................................................... 36 5.16 Arbetsgrupp Lekmaterial.................................................................................................. 37 5.17 Sommarläger (Lägerkommitté och bychef)................................................................... 38 5.18 Arbetsgrupp Valborg......................................................................................................... 38 5.19 Arbetsgrupp Bazar ............................................................................................................ 39 5.20 Arbetsgrupp Lilla julafton ................................................................................................. 39 6 Krisplan ....................................................................................................................................... 39 7 Bilaga: Kårmatrikel 8 Bilaga: Kårens gemensamma program/kalender 9 Bilaga: Stegringsplan, Märkessystem, Scoutdräkten 10 Bilagor från Svenska scoutförbundet (Stadgar, Scoutsäkert) 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 Sid 2 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 1 Uppdaterad av: Robert Trygg Scoutledaren 1.1 Att vara scoutledare Det är roligt och utvecklande att vara ledare för barn och ungdomar. Att få uppskattning som ledare är en av de finaste belöningar man kan få. Samtidigt är det ett stort ansvar att vara ungdomsledare. Framför allt ett ansvar inför dina scouter men även mot scoutkåren. Scoutledarens uppgift är både att lära ut scoutfärdigheter och att uppnå en positiv gemenskap mellan scouter och ledare. Ledarskapet har en social sida. Det är viktigt att alla har roligt tillsammans, känner sig trygga och respekterade. Alla ska känna sig sedda, hörda och värdefulla. En scoutledares tålamod måste ibland vara oändligt trots att vi bara är människor. Scouternas förmåga, intresse och humör varierar men det får inte gå ut över ditt humör eller beteende mot dem. Du måste alltid vara rättvis, konsekvent och förlåtande annars kan ditt ledarskap leda till att scouterna blir osäkra eller frustrerade. Genom att vara flera ledare har vi möjlighet att få hjälp eller lämna över och gå undan om vi hamnar i situationer som vi har svårt att hantera. Det innebär inte att du ska gå med på vad som helst. Ledarpatrullen ska skapa tydliga normer för hur scouterna beter sig mot sig själva, varandra och ledarna. Tydligheten skapar en trygghet som är grunden för att scouterna ska utvecklas. Även om en aktivitet inte blir som planerat måste du som ledare behålla ditt lugn och se fram mot nästa aktivitet på ett positivt sätt. Barn och ungdomar har många känslor och tankar. Som ledare måste du ibland ta hand om känslor som bygger på tidigare händelser i eller utanför scouterna. En scout som blir arg, ledsen eller förtvivlad har troligen samlat på sig känslor från tidigare händelser. Då kan en liten händelse vara droppen som får allt att rinna över. Scouter kan också uppträda störande eller avvikande för att få uppmärksamhet. Berätta gärna för föräldrarna om en scout utmärker sig. Föräldern kan oftast berätta varför eller ge dig en djupare insikt. Det blir då lättare att förstå scouten och hennes beteende. Ring gärna efter mötet så att ingen av misstag hör ert samtal. Prata även med dina ledarkamrater som kan ha sett eller hört saker som du inte har lagt märke till. Alla scouter har olika färdigheter och mognadsnivå. Lätta uppgifter kan bli tråkiga och för svåra kan ta på självkänslan. Bäst vore om vi kunde anpassa varje moment så att alla får lagom utmaning och stimulan hela tiden. Det är svårt men försök att variera programmet så att alla får tillräcklig stimulans. Tänk på det inför varje moment och försök anpassa genomförandet. Yngre scouter har stort behov att få röra sig. Rörelse känns naturligt och är detsamma som lek och avkoppling. Det är ofta ansträngande att vara tvungen att stå eller sitta still mer än 30 sekunder. Ha därför ett omväxlande program med tempoväxlingar och korta instruktioner. Ett barn som får mycket kritik lär sig att fördöma Ett barn som får möta fientlighet lär sig att slåss Ett barn som görs till åtlöje utvecklar osäkerhet Ett barn som ständigt får uppleva skam utvecklar skuldkänslor Ett barn som behandlas med tolerans lär sig generositet Ett barn som får uppmuntran utvecklar sin självkänsla Ett barn som bemöts med vänskap lär sig känna förtroende Ett barn som får uppleva rent spel lär sig rättvisa Ett barn som accepteras och respekteras känner trygghet. (dikt av Dorothy Law Holte) Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 3 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 1.2 Scouting som livsstil Scoutlagen är inte en regelbok med förbud. Scoutlagen är en positiv beskrivning av ett människoideal som scouter och ledare ska sträva efter. Det gör vi för att uppnå scoutings syfte, att skapa en bättre värld genom att fostra hänsynsfulla, fria individer som är bra på att samarbeta, är fördomsfria, nyfikna och vill lära sig nya saker. Alla scouter som avlagt scoutlöftet har lovat att efter bästa förmåga följa scoutlagen. Kom ihåg att vårt scoutlöfte gäller hela tiden, vi hänger inte av oss scoutlöftet när vi tar av oss scoutskjortan efter mötet. Att leva efter scoutlagen kan beskrivas på olika sätt. Här är vår tolkning. Scoutledare i Kärrtorp strävar efter att vara goda förebilder genom att: • Komma ihåg att vi är förebilder • Ha glimten i ögat och möta svårigheter med gott humör • Vara redo genom att se vad som behöver göras och gör det • Vara redo genom att vara väl förberedda • Vara ärliga, hjälpsamma och hänsynsfulla • Hålla det vi lovar och stå för det vi gör • Vara lyhörda för hur andra tänker och känner • Vara snabba att förlåta • Vara ödmjuka och erkänna egna fel och brister • Ofta ge andra beröm och låta egna insatser märkas av sig själva • Undvika att fördöma eller baktala andra • Ge konstruktiv kritik till den som är hjälpt av vår kritik • Alltid bara lämna bara två saker efter oss, ingenting och ett tack Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 1.3 Kårens förväntningar på scoutledaren/ledarassistenten En scoutledare är en person som är utnämnd till scoutledare i Svenska scoutförbundet. Andra personer som deltar som ledare kallas ofta för assistent eller ledarassistent. I dagligt tal och kårhandboken kallas både scoutledare och ledarassistenter vanligen för ledare. Kraven är desamma för alla ledare i kåren. Scoutkåren har inga anställda. Hela verksamheten bygger på dig och dina ledarkamraters engagemang och samarbete. Som ledare är du i alla lägen en förebild för scouterna och en representant för scoutrörelsen. Scouterna tar mer efter det du gör än det du säger till dem att göra. Därför består ditt ledarskap främst av vad du gör och vem du är inför scouter, ledarkamrater, föräldrar och allmänhet. Kom ihåg att du är scout. Sträva alltid efter att föregå med gott exempel. För att verksamheten ska fungera förväntas av dig som är ledare att du: • aldrig missbrukar din ställning som ungdomsledare • tydligt talar om din ambitionsnivå för ledarkamrater och sedan håller den • läser Kårhandboken • följer kårens regler och riktlinjer • alltid tänker på säkerheten, har med första förband, krisplan etc. • är tydlig och ärlig mot scouter, ledare och föräldrar • genomför det du tagit på dig Sid 4 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 • • • • • • • • • • Uppdaterad av: Robert Trygg om du någon gång inte klarar av att genomföra det du lovat I GOD TID MEDDELA berörda ledarkamrater/föräldrar/scouter så att de inte hamnar ”på pottkanten” kommer i tid och är väl förberedd för att genomföra planerade aktiviteter är rätt klädd dvs. med scoutdräkt och kläder efter aktivitet och väderlek (mössa, vantar, varma kläder, rejäla skor, regnkläder etc.) plockar fram material före mötet så scouterna slipper vänta gör rent, torkar och ställer alla saker du använt efter mötet städar lokalen enligt städinstruktionen efter varje möte deltar på kårens ledarmöten och ledarutbildningar tar ditt ansvar för att din ledarpatrull och scoutgrupp fungerar meddela din AL eller ansvarig kårfunktionär när något inte fungerar på eget initiativ återlämna nycklar och utrustning när du slutar som aktiv ledare Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 1.4 Var kan jag läsa mer? Det finns massor av scoutlitteratur, allt från scouthistoria till konkreta programförslag i tusentals böcker på världens alla språk. Vi har försökt att samla några förslag till fortsatt läsning. I korridoren i lokalen finns en bokhylla med många scoutböcker, naturböcker mm. Titta gärna i följande böcker: • Scouting for boys • Getingen • Järven • Scoutuppslagsboken • TIPI, KFUMs gula häften • Scouting 100 år Dessa och andra böcker kan du köpa på Scoutkansliet, Fridhemsgatan 8 vid Fridhemsplan. På Internet kan du läsa hur mycket som helst om svensk och internationell scouting. Kapitlet fastställt av: Fastställt av KS 2009-12-09 1.5 Några vanliga förkortningar • • • • • • • • AL – Ansvarig avdelningsledare vAL – vice avdelningsledare dvs annan ledarutnämnd ledare än AL på avelning SSF – Svensa Scoutförbunder SSD – Stockholms Scoutdistrikt KS - Kårstyrelsen KST – Kårstämma dvs kårens årsmöte KUL - Kårutbildningsledare MR - Medlemsregistrator Kapitlet fastställt av: Fastställt av KS 2009-12-09 Sid 5 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2 Scoutkåren 2.1 Scouternas organisation Kärrtorps scoutkår är en ideell förening inom Svenska Scoutförbundet, SSF. Kårens verksamhet grundar sig på de stadgar som gäller för Svenska Scoutförbundet. Stadgarna hittar du på ssf.scout.se. Scoutförbundet har delat in Sverige i distrikt. Kärrtorp ingår i Stockholms Scoutdistrikt, SSD som geografiskt motsvarar Stockholms kommun. I Sverige finns det fyra scoutförbund som samarbetar via Svenska Scoutrådet, SSR. Via Scoutrådet är vi våra manliga medlemmar med i World Organisation of the Scout Movement, WOSM och våra kvinnliga medlemmar med i World Assosiation of Girl Guides and Girl Scouts, WAGGGS. Svenska Scoutrådet: Svenska Scoutförbundet: WOSM: WAGGGS: scout.se ssf.scout.se scout.org wagggs.org Kärrtorps scoutkår styrs enligt stadgarna av ett årsmöte som vi kallar kårstämma, KST. På KST väljs en kårstyrelse, KS, som leder kårens arbete fram till nästa stämma och revisorer som granskar kårstyrelsens arbete. Kårens löpande arbete sker framför allt på avdelningarna samt i ett antal arbetsgrupper. Arbetsuppgifterna för kårfunktionärer och arbetsgrupper beskrivs kapitel 5. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.2 Scoutlag, löfte, kårrop mm Spårarscoutlagen En scout vill vara ärlig och hjälpsam och göra sitt bästa. Scoutlagen En scout söker sin egen tro och respekterar andras En scout är ärlig och pålitlig En scout är vänlig och hjälpsam En scout visar hänsyn och är en god kamrat En scout möter svårigheter med gott humör En scout lär känna och vårdar naturen En scout känner ansvar för sig själv och andra Scoutlöftet: Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen. Valspråk och lösen: Var redo - Alltid redo Kårrop Alla: Kärr, lera, mossa, slam Där dyker Kärrtorpsgänget fram Bland björkar, granar, tallar Glädjeropen skallar En tapper kämpaskara En: Vad kan namnet vara? Alla: KÄRR, KÄRR, KÄRRTORP! Sid 6 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg Kårsången Musik: K. Williams Originaltext: Flickorna från Småland, F. Lundberg Bland kärr och torp och berg och dal och sjöar i en mängd Bland låghus, höghus, tall och gran där Kärrtorp har sitt hem Där kan ni se oss en och en och stundom ett helt gäng Ur källarns djupa mörker komma sjungande en refräng Vi e' scouterna i Kärrtorp, vi e' scouterna från byn Och att titta uppå oss vi hoppas var en festlig syn Vi e' scouterna i Kärrtorp fallera och falleri På att sjunga och att spexa har vi alltid haft mani. Vi reser runt i Sveriges land i nord och öst och väst Och även söderut, jag undrar vilket som är bäst Om vi blott har ett glatt humör, en sovsäck och en buss Så var det välan konstig om ej vi klarar oss Vi e' scouterna i Kärrtorp, vi e' scouterna från byn Och att titta uppå oss vi hoppas var en festlig syn Vi e' scouterna i Kärrtorp fallera och falleri På att sjunga och att spexa har vi alltid haft mani Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.3 Kårens mål Kårens mål fastställs varje år på ledarhelgen i januari. Nuvarande mål sattes upp på ledarhelgen på Lemshaga i januari 2009. Mål för Kärrtorps scoutkår 2009 1 Att avdelningarna ska samarbeta mer. För att lyckas ska kåren ha flera ledarträffar per termin 2 Att ha mer äventyr under terminerna och erbjuda alla scouter en bra lägerupplevelse. 3 Att avdelningar ska planera hela året inklusive lägret (inte terminsvis). 4 Att avdelningsprogrammen ska följa nya scoutprogrammet. 5 Att alltid servera god mat av hög kvalitet 6 Att alla scoutledare ska ha scoutdräkt under scoutaktivitet. 7 Att åka utomlands på läger 2010. En snygg version av målen ska sitta i hallen i lokalen så att alla medlemmar kan se kårens mål. Mål för 2015 Vi ska vara Stockholms största scoutkår med bibehållen eller högre kvalitet jämfört med år 2007. Vi ska då vara: 500 medlemmar (400 scouter och 100 ledare) fördelat på 16 avdelningar: 6 msc, 4 jsc, 3 psc, 3 ssc (ca 75 ssc). Kapitlet fastställt av: Ledarmöte Lemshaga januari 2009 Sid 7 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.4 Scoutåret i Kärrtorp Kårens gemensamma program planeras två terminer framåt på ledarhelgen i januari och på ledarmötet i augusti. Kårens program finns på hemsidan och finns i Kårhandboken flik 8. Gemensamt, återkommande program i Kärrtorp • Ledarmöte i augusti, c:a 20/8 • Gemensam kårstart, c:a 25/8 • Sista dag för att anmäla/avanmäla medlemmar till medlemsregistratorn c:a 5 oktober • Fräkenfix 1-2 ggr/år, sept-okt, ibland även på våren • Scouternas höstdag, c:a 1/10 • Aktion julklappen, c:a 15/11 • Bazar, lördagen före första advent • Lilla julafton, fredag-söndag c:a 6-8/12 • Ledarhelg i januari, c:a 10-12/1 • Sista dag för att anmäla/avanmäla medlemmar till medlemsregistratorn c:a 10 februari • Kårstämma, februari-mars • Valborg, 30/4 • Scouternas dag, c:a 10/5 • Lilla midsommar, c:a 25/5 • Sommarläger, juni-aug Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.5 Säkerhet och sjukvård Svenska Scoutförbundets prioriterar deltagarnas säkerhet högt och ställer krav på att ledarna alltid beaktar säkerheten vid planering och genomförande av alla scoutaktiviteter, se SSF folder ”Scoutsäkert”, flik 10. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.5.1 Krisgrupp/krisplan Vid allvarligare tillbud eller olyckor finns det stöd för hur du ska agera i kårens krisplan. Det är en bearbetning av SSF minifolder AGERA, se flik 7 Krisplan. Du bör alltid ha med dig Krisplanen på scoutevenemang. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 8 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.5.2 Brandskydd OBS! Kåren har ingen gällande brandsäkerhetsinstruktionen anpassad för den nya lokalen. Den ska bytas ut när vi har utfört en brandsyn. Information om brandskydd Kårstyrelsen ansvarar för att varje AL och övriga ledare känner till brandskyddsinstruktionen. AL ansvarar för brandskyddsinstruktionen följs på avdelningsmöten och att avdelningens scouter är tränade i utrymning. Hur många får vistas i lokalen TBD. Utrymningsvägar Kontrollera före varje möte att nödutgångarna inte är blockerade. Utrymningsvägarna är: 1. Huvudentrén. 2. Nödutgångar via trapphus till Fyrskeppsvägen 53 och 55 3. Fönster i rum nr 3 dvs utmanar/vardagsrummet Utrymningsvägarna ska vara utmärkta med skyltar. Utrymningsvägarna får inte vara blockerade av föremål, vare sig i lokalen eller utanför. Återsamlingsplats Återsamlingsplats vid utrymning är parkbänken vid gångvägen mot Nytorpsbadet. Observera att alla som vistas i lokalen vid en utrymning måste bege sig till återsamlingsplatsen. Brandlarm TBD Brandsläckare Det finns 4 brandsläckare i lokalen. De är placerade i: 1. Entrén 2. Korridoren 3. Rum nr 3 4. Hajkförrådet Kontroll av brandsläckarna måste ske regelbundna intervall, minst 4 gånger per år. En gång om året ska lokalgruppen se till att brandsläckarna kontrolleras av auktoriserat brandskyddsföretag. Övernattning i lokalen TBD Förvaring av brandfarliga vätskor och gaser TBD. Sid 9 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg Sida reserverad för brandsäkerhetsinstruktion. Kapitlet fastställt av: Ej fastställt Sid 10 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.5.3 Transportpolicy Miljön och klimatförändringarna är en av vår tids största problem och är något som alla bidrar till oberoende ålder och är inget som kommer att försvinna tills dagens scouter blivit stora. Det är därför viktigt att lära scouterna miljövänliga vanor som små så att det faller sig naturligt när de blir större. Scouting har som mål att fostra goda samhällsmedborgare. På ledarhelgen (januari 2007) beslutade vi att jobba med miljö med scouterna, men scouter är som alla barn. De gör inte som vi säger, utan som vi gör. Ett av de största problemen är biltrafiken, att folk ska åka bil hela tiden, överallt. För att minska utsläppen samt att lära scouterna miljövänligare vanor så som att åka kollektivt i stället för bil, samt för att visa dem att det faktiskt oftast finns ett kollektivt alternativt ska varje avdelning eller grupp som ska iväg på arrangemang noggrant undersöka vilka möjligheter det finns för scouterna att färdas kollektivt istället för att ta bilen. Kapitlet fastställt av: Beslutat på KST 2007 2.5.4 Deltagarlista vid utfärder Om något allvarligt skulle hända på en utfärd behöver vi som inte är med (kårstyrelsen) veta vilka som deltar. Därför ansvarar AL för att en komplett deltagarlista läggas i kårordförandes fack på kontoret i lokalen. På listan ska alla deltagare dvs scouter, ledare, medföljande föräldrar och syskon skrivas upp. Efter hemkomsten kan AL slänga listan. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.5.5 Innehåll i första hjälpen-skåpet i lokalen Vid toaletten innanför ytterdörren i lokalen finns ett första hjälpenskåp som kan användas om något händer under ett möte. Det ska alltid innehålla följande: 10 st 10x10 cm kompresser 5 st 5x5 cm kompresser 1 förpackning steri-strip/leukostrip 1 kirurgtejp 1 ask plåster att klippa i lagom storlek 1 sax 1 elastisk binda 8 cm 1 gasbinda 5 st sårtvätt (tvål och vatten går lika bra att använda) 1 flaska alsolsprit 1 tub xylocaingel Alvedon Andningsmask Blodstoppare Bindor Plasthandskar Detta är minimum som ska finnas i skåpet. Använder du något, fyll på. Lite sjukvårdsmaterial finns i den bruna byrån i lekförrådet, saknas det där köp nytt och redovisa kvitton till kårens kassör. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09/Utarbetat av Sofie Trygg Sid 11 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.5.6 Avdelningens sjukvårdslåda Innehållet i avdelningens sjukvårdslåda bör anpassas efter verksamheten. Följande är ett förslag på grundutrustning. 4 st 10x10 cm kompresser 4 st 5x5 cm kompresser Plåster i olika storlekar eller sådant man kan klippa i lagom storlek Sax Kirurgtejp Compeed (skavsårsplåster) Leukoplast (förebygga skavsår) Steristrip/leukostrip 1 st 8 cm elastisk binda 1 st gasbinda 2 st sårtvätt (flaskor) Andningsmask Alvedon Blodstoppare/första förband Plasthandskar Bindor Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09/Utarbetat av Sofie Trygg 2.5.7 Patrullens sjukvårdslåda Innehållet i avdelningens sjukvårdslåda bör anpassas efter verksamheten. Följande är ett förslag på grundutrustning för Äventyrarscouter. 4 st 10x10 cm kompresser 4 st 5x5 cm kompresser Plåster i olika storlekar eller sådant man kan klippa i lagom storlek Sax Kirurgtejp Compeed (skavsårsplåster) Leukoplast (förebygga skavsår) Steristrip/leukostrip 1 st 8 cm elastisk binda 1 st gasbinda 2 st sårtvätt (flaskor) Andningsmask Alvedon Blodstoppare/första förband Plasthandskar Bindor Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09/Utarbetat av Sofie Trygg Sid 12 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.5.8 Sjukvårdslåda för sommarläger Ett läger är långt och mycket kan hända. Mer plåster, medel mot solsting, malaria, blodiglar mm. Kapitlet fastställt av: Ej fastställt, Sofie kommer att utarbeta en innehållsförteckning. Sid 13 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.6 Lokalen 2.6.1 Städning Efter mötet ska du • Rengöra, torka och lägga tillbaka allt material i god ordning på rätt plats. • Om allt inte går att återställa samma dag t.ex. blöta rep som måste hänga på tork ansvarar du för att de läggs på rätt plats dagen efter när de är torra. • Alla använda utrymmen i lokalen inklusive kök och toaletter ska städas enligt städinstruktionen i lokalen. • Att alltid se till att fönster är stängda och dörrarna låsta när du lämnar scoutlokalen • Kontrollera kylskåpen och slänga sånt som riskerar att bli dåligt • Tömma alla papperskorgar och slänga alla sopor Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.6.2 Nycklar Alla aktiva ledare som önskar ska få en nyckel till scoutlokalen. När en ledare inte längre behöver sin nyckel ska den lämnas tillbaka till en av lokalfogdarna. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.6.3 Lekar och samlingar utanför lokalen För att måna om grannsämjan i huset ska vi: • undvika att låta för mycket direkt utanför huset • hålla alla samlingar och lekar som låter på ängen på andra sidan grusvägen d.v.s 50 meter från huset • inte köra fram bilar till lokalen i onödan och när vi gör lasta/tömma dem snabbt och sedan köra undan dem Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.6.4 Eldning vid lokalen All eldning utanför lokalen ska ske under ledares uppsikt. Vid eldning ska alltid vatten finnas för att kunna släcka. Vid blåst eller torka ska vi vara extra försiktiga. När eldarna släcks ska glöd och aska hällas i plåthink för att brinna ut eller släckas. Ledarna för den avdelning som eldar ansvarar för att ta hand om eldningshinken. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.6.5 Om något går sönder Om något i lokalen går sönder ska lokalfogde meddelas om du inte kan laga det själv. Om hajk eller lägermaterial går sönder ska det läggas på trasigthyllan i hajkförrådet. Märk den trasiga saken med en lapp som beskriver felet så blir det lättare för materialgruppen att reparera. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 14 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.6.6 Lån av utrustning – Röda lånepärmen Materialet i scoutlokalen är till för alla avdelningar. Om du tar med något från scoutlokalen t.ex vid en övernattning är det en god vana att skriva upp vad ni tagit med er på en blankett i Röda pärmen i hajkförrådet. Använd karbonpapper när du fyller i låneblanketten. Sätt originalet i lånepärmen under fliken ”Lånat” och tag med dig kopian. Kopian hjälper dig att komma ihåg allt du lånat. När du lämnar tillbaka prickar du av på listan och flyttar den sedan till fliken återlämnat. Om en ledare behöver någon utrustning för annat bruk än med sin avdelning t.ex för att fira midsommar på Vässarö, en ledarutbildning eller en privat utflykt är det tillåtet att låna material. För att få låna för eget bruk gäller: 1. Att alla lån skrivs upp i Röda pärmen 2. Att lånaren i förväg kollar upp att materialet inte behövs i kårens ordinarie verksamhet 3. Att allt lämnas tillbaka minst lika helt och fräscht som när det lånades. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 15 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.7 Fräkenbotten Kåren arrenderar torpet Fräkenbotten i Ågesta av Stockholms/Huddinge kommun. Fräken hyrs ut till kårens avdelningar, andra scoutkårer och personer. Bokning av Fräken sker hos stuguthyrningsansvarig för närvarande Kerstin ”Gnidde” Sandin. Kapitlet fastställt av: Ej fastställt. Be Hans/Gnidde beskriva bokning, vägbeskrivning, färdsätt, utrustning. Sid 16 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.8 Ledarutveckling 2.8.1 Kårens syn på unga ledare • • • • • • • • • Att delta som scouter på avdelning ska vara kårens huvudsakliga erbjudande fram till att scouterna fyller 18 år Möjligheten att bli ledarassistent ska erbjudas äventyrare/utmanare som ett komplement eller ett alternativ till att vara scout på avdelning Kåren har ingen åldersgräns för ledarassistenter, alla ska ses och bedömas som individer En ledarassistent bör normalt vara äldre än scouterna på avdelningen Äventyrar och utmanarledarna ska berätta för scouterna om möjligheten att bli ledarassistent, vad det innebär och hur de kan anmäla sitt intresse Scouten ska bestämma själv. AL, ledarvärvningsgrupp eller andra ska inte skapa tryck på dem som inte vill bli ledarassistenter t.ex. genom att fråga alla i viss ålder Innan en scout tillfrågas om att bli ledarassistent bör ledarvärvningsgrupp eller intresserad AL samråda med scoutens AL Varje ledarpatrull ska utifrån de generella förväntningarna stämma av ambitionsnivåer för varje ledare/ledarassistent och vilka förväntningar man har på varandra Kåren ska föreslå lämplig coaching och utbildning eller ta fram sådan till de ledare som vill utveckla sin förmåga att utveckla unga/nya ledare Kapitlet fastställt av: Ledarmöte om unga ledare 28 maj 2008 samt efterföljande KS. 2.8.2 Utbildning av ledare Varje ledare och ledarassistent erbjuds utbildning utifrån eget behov. Kårutbildaren, KUL ansvarar för att informera om de utbildningar som finns. Kåren erbjuder aktiva ledare följande kurser: • • • • • • Ledarutbildning Patrull (fd PL-kurs) Ledarutbildning BAS (fd Ass-kurs) Ledarutbildning Scout (fd ALU) Treklöver Gilwell Plåsterkurs ABC Varje ledare uppmuntras att regelbundet bredda sina kunskaper och upplevelser av scouting. Kåren ska så långt som möjligt och inom budget bidra till kursavgifter för andra kurser som kan vara till nytta för kårens verksamhet. Prata med KUL innan du anmäler dig till en kurs så får du besked om avgiften och eventuellt även hjälp med anmälningen. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 17 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.8.3 Mentorer för nya ledare/ledarassistenter Kåren erbjuder nya ledare en mentor som kan ge stöd och råd. Mentorn är en ledare med stor erfarenhet av scoutprogram, lägerverksamhet och kåren. På avdelningen ansvarar AL för att den nya ledaren får den info som behövs och som hon önskar. Som ny ledare uppmanas du att under ditt första år delta i någon av distriktets kurser för att träffa och inspireras av scouter från andra kårer. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.8.4 Stöd till ledarpatruller med liten ledarerfarenhet Om en avdelning saknar erfarna ledare ska ansvarar kårordförande för att ledarpatrullen kallas till ett möte. Syftet med mötet är att etablera kontakt och att få vetskap om ledarnas ambitioner, kompetens, behov av stöd, varför de blivit ledare mm. På mötet ska det utses en kontaktperson som löpande stöder ledarpatrullen. På mötet ska det överlämnas också ett ”välkomstpaketet” med den information de behöver. Därefter träffar kontaktpersonen ledarpatrullen för att gå igenom säkerhetsfrågor, hur scoutlokalen fungerar, överlämnar material enligt checklistor etc. När avdelningen haft några möten träffar kårstyrelsen eller kontaktpersonen ledarpatrullen igen. Någon gång under slutet av terminen hålls ett nytt möte med kontaktpersonen och övriga ledare som har någon info att ge. Här bör alla nya ledare oavsett hur man börjat medverka. Eftersom information har givits tidigare kan detta möte istället innebära diskussioner och utvärdering om hur det har varit och diskussioner om nya grepp, program mm inför nästa termin. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.8.5 Utnämning av scoutledare En scout som uppfyller kårens krav och kraven i SSF stadgar kan utnämnas till scoutledare. För att bli utnämnd till scoutledare i Kärrtorps Scoutkår ska den som vill bli ledarutnämnd: • själv begära att bli ledarutnämnd • vara väl förtrogen med scoutrörelsens mål och metoder • ha avlagt scoutlöftet • visa intresse och förståelse för scouternas utveckling • ha uttryckt sin vilja att arbeta som scoutledare • ha uttryckt sin vilja att vidareutveckla sitt ledarskap bland annat genom fortsatt utbildning • vara myndig • i övrigt anses vara lämpad för sin ledaruppgift Ett enskilt samtal ska hållas mellan varje ledarekandidat och av kårstyrelsen utsedd person för att säkerställa att kraven och förväntningarna är uppfyllda. Om kraven anses uppfyllda fattar KS beslut om ledarutnämning. Ledarutnämning bör ske vid något tillfälle då hela kåren träffas, t ex gemensam kårstart i augusti, på kårstämma eller på Lilla Julafton. Kapitlet fastställt av: KS april 2009 Sid 18 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.8.6 Ledarvård Ledarvård är aktiviteter då kårens ledare umgås och utvecklas tillsammans. Det kan vara en god middag på ledarhelgen, en gemensam aktivitet som stadsorientering, ledarmys när scouterna har lagt sig på övernattningen, en nybakad sockerkaka till kvällsfikat på lägret, kurser, hajk, roverscoutarrangemang mm. Det viktiga är att ledare och utmanarscouter umgås under trevliga former, har kul och upplever något tillsammans. Kårens målsättning är att ”Öka sammanhållningen mellan samtliga ledare genom minst en gemensam och utvecklande aktivitet per år.” Den som vill hitta på något för ledarna är alltid välkommen. Vi brukar ha en arbetsgrupp för Ledarvård, ta gärna kontakt med dem. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9 Kårmöten och information 2.9.1 Ledarhelg i januari Kårstyrelsen ansvarar för den årliga ledarhelgen i januari. Under denna ska vi, förutom att umgås, bland annat planera in årets olika evenemang och utse ansvariga för dessa, utse arbetsgrupper och sätta upp kårens mål för det kommande året. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.2 Budgetmöte Kårens budget fastställs enligt stadgarna av kårstämman. För att öka delaktigheten och förståelsen för kårens ekonomi tas budgetförslaget på ett Budgetmöte som ska hållas innan stämmohandlingarna skickas ut. Kårkassören kallar till budgetmötet via kårens maillista. Ansvariga för avdelningar och arbetsgrupper behöver planera årets verksamheter i god tid för att kunna inkomma med behov/önskemål till kårkassören före budgetmötet. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.3 Kårstämma Kårstämman är kårens högsta beslutande organ. Vanligen har vi en kårstämma per år som är ett traditionellt årsmöte i en ideell förening. Hur kårstämman ska gå till och vad den ska ha på dagordningen styrs huvudsakligen av SSF stadgar, se flik 10. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 19 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.9.4 Kårstyrelsemöten, KS Kårstyrelsen, KS uppgift är att: • verkställa stämmobeslut • leda och styra kåren under det verksamhetsåret • fölaj upp avdelningarnas och arbetsgruppernas verksamhet • snabbt ge råd eller fatta beslut i de frågor som medlemmarna anmäler • leda arbetet med kårens utveckling på lång sikt Kårstyrelsen ska sträva efter att vara öppen och tillgänglig för medlemmarna. KS brukar ha möten cirka en gång i månaden. Kårsekreteraren ska skicka ut dagordningen på ledarlistan i god tid före varje styrelsemöte så att alla ledare får veta vilka frågor som kommer att tas upp. Medlemmar som inte ingår i KS får gärna skicka in förslag eller synpunkter på det som står på dagordningen eller annat som de tycker att KS bör diskutera. Efter KS ska protokollet skickas det ut på ledarlistan samt anslås i lokalen så snabbt som möjligt att så att alla medlemmar får reda på vad som har diskuterats och beslutats. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.5 Ledarmöten Ledarmöte är ett möte för kårens ledare och utmanarscouter som vanligen sammankallas av kårstyrelsen. Syftet kan vara att planera terminen, att informera och/eller diskutera en eller flera aktuella frågor som behöver bred förankring. Ledarmötet har ingen formell ställning dvs. finns inte reglerat i SSF stadgar. Om det ska tas stora beslut som kräver att vi följer en strikt demokratisk process bör frågan beslutas på en ordinarie eller extra kårstämma istället. Frågor som regleras i stadgarna (val av vissa funktionärer, medlemsavgifter och budget) får bara avhandlas på en kårstämma. Mindre beslut som tas på ledarmöten bör avrapporteras/fastställas på nästa kårstyrelsemöte för att bli dokumenterat i kårens handlingar och kommunicerat till alla medlemmar. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.6 AL-möte På AL-mötet träffas AL och representanter för kårstyrelsen cirka 1 gång per termin. Det är ett informations och diskussionsmöte som syftar till att stärka samarbetet: • mellan avdelningarna • mellan avdelningarna och styrelsen Om AL inte kan närvara bör någon annan ledare på avdelningen delta istället. Beslut som tas på AL-möten bör avrapporteras/fastställas på nästa kårstyrelsemöte för att bli dokumenterat i kårens handlingar och kommunicerat till alla medlemmar. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 20 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.9.7 Möten i arbetsgrupper Kåren har inget krav på att arbetsgrupperna ska skriva protokoll på sina möten. Arbetsgrupperna får själva bestämma hur de ska dokumentera och informera om sitt arbete. En princip i kåren är att alla arbetsgrupper ska vara öppna för alla som är intresserade. Arbetsgrupperna ska därför informera kårens övriga ledare om var och när mötena kommer att hållas genom utskick på maillistan i god tid före nästa möte. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.8 Information på hemsidan På hemsidan finns bland annat följande information: • Hur man anmäler nya scouter • Information om scouting och scoutkåren • Avdelningarnas terminsprogram • Kårhandboken med bilagor Viss information ligger skyddad på ledarsidorna som kräver inloggning. Användarnamnet och lösenordet kan du av din AL eller från våra webmasters. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.9.9 Kårens maillistor Kåren har en gemensam maillista med adressen [email protected] . Tanken är att alla ledare och utmanarscouter ska vara med på maillistan eftersom det är kårens primära kommunikationskanal. Anmäl dig genom att maila ditt namn och mailadress till [email protected]. Kom ihåg att anmäla om du ändrar din mailadress. OBS! Du måste ha den mailadress som du skickar ifrån registrerad på listan för att ditt meddelande ska skickas ut. Utöver den gemensamma maillistan [email protected] kan webmaster lägga upp maillistor för arbetsgrupper och avdelningar. Till dessa maillistor kan alla maila. För närvarande finns listorna: [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.10 Ekonomi Det går att skriva hur mycket som helst om ekonomi men då kommer ingen att läsa det. Därför skriver vi kortfattat. Grundregeln är att vi alla är försiktiga med medlemmarnas pengar och alltid frågar kårkassören vid minsta tveksamhet. Det brukar alltid fungera bra. Kärrtorps scoutkårs plusgiro: pg 55 38 04 - 6 Kärrtorps scoutkårs bankgiro: bg 5879 - 8554 Kom ihåg att ange vem som betalar in pengar och varför de betalas in. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 21 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.10.1 Avdelningens ekonomi Avdelningens ekonomi är delvis frikopplad från kårens övriga ekonomi. I kårens budget avsätts vanligen ett avdelningsbidrag på t.ex. 3000 kr för avdelningen per termin. När avdelningen handlar måste kvitto redovisas till kårkassören för återbetalning av pengar. Utöver avdelningsbidraget står det varje avdelning fritt att ta ut avgifter av sina scouter och ledare för aktiviteter (hantverk, badmöten, övernattningar etc.). Avgifter bör vara på en nivå så att aktiviteten blir självbärande. Om det blir pengar över efter en aktivitet kan överskottet antingen betalas tillbaka till deltagarna eller behållas av AL för kommande avdelningsaktiviteter. Dessa kostnader och intäkter behöver inte redovisas till kårkassören. Vid behov kan AL få ut ett förskott från kårkassören vid större utlägg. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.10.2 Löpande arbetsgruppers ekonomi Vissa arbetsgrupper t.ex. materialgruppen har en kostnadsbudget. Det innebär att de har rätt att göra inköp för avsedda ändamål upp till det belopp som de har i sin budget. Vid utgifter större än 5 000 kr ska en avstämning alltid göras med kårkassören före beställning/inköp. Alla kostnader ska redovisas med kvitto till kårkassören. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.10.3 Arbetsgrupper för läger och evenemang Andra arbetsgrupper t.ex. Valborg, Bazar, sommarläger och Lilla julafton har en resultatbudget. Det innebär att kåren i sin budget har beslutat om ett mål för slutresultatet. Kåren budget har då inga belopp för hur stora intäkter och utgifter får vara. Ett år kanske budgeten säger att Valborg ska gå med 30 000 i vinst eller att sommarlägret ska gå +/- noll. Det är då arbetsgruppens uppgift att nå eller överträffa det budgeterade resultatet. Arbetsgruppen ska göra en budget för att säkerställa att resultatet uppnås. Budgeten bör stämmas av med kårkassören. Om resultatet inte ser ut att nå målen i kårens budget måste kårkassören omedelbart informeras. När evenemanget är klart ska en tydlig redovisning av alla intäkter och utgifter göras. Alla utgifter ska styrkas med kvitton. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 2.10.4 Övriga utgifter och redovisning av dessa Om man vill köpa något som kåren ska betala för andra ändamål än för avdelning eller arbetsgrupper måste finnas pengar avsatta till ändamålet i budget. Stäm av med kassören om du är osäker. Om det är en utgift som inte finns budgeterad, rådgör med kårordförande eller kårkassören. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 22 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 2.11 Medlemsavgifter och medlemsregistrering Kårens medlemsavgifter fastställs av kårstämman. Kåren medlemsavgift betalas på medlemsfakturan som förbundet skickar ut i början av varje termin. På samma faktura ingår medlemsavgifterna till Svenska scoutförbundet (inkl. Svenska Scoutrådet, WOSM/WAGGGS), och Stockholms scoutdistrikt samt Scoutförsäkringen. Kårens alla medlemmar registreras i Svenska Scoutförbundets medlemsregister som kallas Melker. Uppgifter i detta register utgör bl.a. underlag för debitering av medlemsavgifter. Uppgifter i Melker utgör dessutom grunden för olika bidrag till kåren, utskick av medlemstidning och annan info från Scoutförbundet. Det är därför viktigt att uppgifterna i Melker alltid är uppdaterade. Medlemsregistratorn (MR) sköter medlemsregistret åt kåren, alla förändringar avseende kårens medlemmar, scouter såväl som ledare, skall meddelas till medlemsregistratorn. MR sänder medlemslista ur Melker till AL vid terminstart och efter uppdatering baserad på AL:s uppgifter. MR följer upp att medlemmar betalat avgift och meddelar AL om någon ej betalt. Rutin vid höstterminens start AL får en lista från föregående termin med scouter på avdelningen + scouter som kommer upp från grenen under av MR. AL uppdaterar listan genom att: - markera vilka scouter som går kvar - markera vilka scouter som slutat i kåren - markera vilka scouter som gått upp, och till vilken avdelning. - lägga till nya medlemmar - kontrollera alla adressuppgifter och telefonnummer för ledare och scouter Nya medlemmar i kåren ska fylla i en medlemsansökan. Blanketterna finns på kontoret. Ifyllda blanketter läggs i medlemsregistratorns fack på kontoret snarast möjligt. Rutin för förändringar under terminen Ny medlem: Medlemsansökan ifylls snarast och lämnas i MR fack. Meddela MR via mail. Scout som slutar: Det är ingen brådska, vänta några veckor, en del kommer tillbaka. AL meddelar MR via mail. Om scout som slutat inte avregistreras innan nästa fakturautskick så får den en faktura som de inte behöver betala om de inte deltagit på fler än 5 möten. MR meddelar förbundet och avgiften krediteras och medlemmen tas bort ur Melker. Scout som byter avd: Meddela MR och berörd AL. Rutin vid vårterminens start AL får av MR en medlemslista ur Melker från föregående termin med scouter på avdelningen. AL uppdaterar listan genom att: - markera vilka scouter som slutat i kåren - lägga till nya medlemmar Sid 23 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 - Uppdaterad av: Robert Trygg kontrollera alla adressuppgifter och telefonnummer för ledare och scouter Betalning av medlemsavgift Medlemsavgifterna debiteras av och betalas direkt till Svenska Scoutförbundet. Medlemsavgift varje termin. Om betalning inte görs skickas en påminnelse. Medlemsregistratorn meddelar AL om någon medlem inte betalt, varefter AL påminner scout om att denne omgående måste betala för att vara medlem. Alternativt meddelar AL MR att scouten har slutat och MR avregistrerar då scouten. Kårkassören kan efter förfrågan från AL besluta om kåren skall betala avgift åt någon medlem som har det svårt ekonomiskt. Kapitlet fastställt av: Skriven av Hans Ericsson 2009-08-23, fastställd av KS 2009-12-09 Sid 24 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 3 Avdelningen och scoutprogrammet 3.1 Scoutprogrammet Den scouting som vi erbjuder våra scouter ska hålla hög kvalitet. Det innebär att scouterna ska få uppleva ett spännande, lärorikt och roligt program. Vi ledare ska genom upplevelser ska förmedla värderingar och kunskaper som hjälper våra scouter att utveckla sig till självständiga individer med samhällsansvar. Scoutprogrammet är summan av varför, hur och vad vi gör saker. Svaret på varför vi gör saker är oftast att vi vill att våra scouter utvecklas inom ett visst område. Hur vi gör förklaras i vår metod, scoutmetoden och vad vi gör är spännande, roliga och äventyrliga aktiviteter. Ett nytt scoutprogram håller på att tas fram av SSR. Det kommer att lanseras under 2010. Vissa delar är klara bland annat finns konkreta programförslag samlade på aktivitetsbanken, http://www.aktivitetsbanken.se Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 3.2 Avdelningsprogram Här följer en kort beskrivning av hur avdelningarna bör göra när de lägger upp avdelningsprogram och avdelningsmöten. Låt scouterna ha inflytande över sitt scoutprogram men undvik skendemokrati. Kårens Stegringsplan (flik 9) ska ligga till grund för planering av avdelningarnas program. Märkesplanen (flik 9) beskriver vår tolkning av krav för att få SSR/SSF märken. En ny märkesplan håller på att tas fram av SSR inom ramen för det nya scoutprogrammet. Våra scouter och deras föräldrar fårunder den tid vi har dem (8-18 år) massor av papper från skolan och olika aktiviteter. Avdelningsprogrammet ska vara det enda och viktigaste pappret för scouten. All information för scoutterminen ska finns med på avdelningsprogrammet. Använd avdelningsprogrammet som en metod för att träna scouterna att vara redo. Det blir också enklare för dig som scoutledare att leda terminen om allt viktigt som ska hända finns uppskrivet på samma ställe. Tid för när, var och vad man ska göra på mötet står på så gott som varje möte. Om scouten ska ha med sig något står också det. Att tänka på när ni lägger programmet: • Vad har ni för mål för avdelningen och scouterna? • Hur ser väderleken ut under de terminen? (surrning är trevligt när det är varmt ute, isvak funkar bara vid kyla) • Använd ett eller flera veckomöten till att förbereda hajk/övernattning • Hur ser övriga scoutprogrammet/livet i världen ut? När avdelningsprogrammet är klart, tänk er terminen igenom med hjälp av kunskapen om er ledare och scouter. Funkar programmet, kommer aktiviteterna i en logisk följd, finns det en stegring jämfört med föregående termin/år, finns det en stegring under terminen? Innehåller mötena en bra blandning av olika aktiviteter, olika tempo etc.? Sid 25 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg Det är svårt att göra ett perfekt program. Lägg in ett par ”tomma” möten som reservtid om ni behöver följa upp något ni gjort eller kanske göra klart ett hantverk. Det är bra att kunna vara lite flexibel men försök hålla er till det ni har planerat. På kårens hemsida, flik Ledare finns exempel på terminsprogram inklusive bilagor som packlistor, aktion julklappen etc. Där finns också en PowerPoint-presentation om planering från ledarhelgen januari 2007. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 3.3 Avdelningsmöten Avdelningsmötet är ingen happening. Det ska vara ett väl förberett möte mellan scouter och ledare med en tydlig form. Den tydliga formen är en metod för att förmedla trygghet, scouten ska känna igen sig och veta vad som gäller och förväntas. Den tydliga formen skapar samhörighet, det är bara Ormen som ropar Ormens rop osv. På avdelningsmötena ska vi använda oss av scoutings metoder. De viktigaste metoderna är att arbeta i patruller, att scouterna får lära genom att göra och att vi motiverar scouterna varför vi gör olika saker. INLEDNING Startceremoni Hälsa scouterna välkomna, fråga scouterna vad som står på programmet och vad de ska ha med sig idag, tala om vad vi ska göra idag och varför vi gör det. Ta närvaro Gör en kort återkoppling till förra mötet/övernattningen/hajken och visa uppskattning för de som var med. Inledningen bör gå snabbt (5 max 10min). PROGRAMPASS Under programpasset kan det vara bra att lägga in avbrott med lekar eller blanda aktiviteter som har olika tempo men kanske behandlar samma tema för dagen. Om scooutgruppen är livlig kan det vara bra att inleda med en kort lek där scouterna får springa av sig. AVSLUTNING Feedback från scouter till ledare om mötet Information om kommande aktiviteter Slutceremoni Avslutningen bör också gå snabbt (5 max 10min) FÖRÄLDRAKONTAKT Föräldrakontakten är viktig. Ställ en ledare i dörren 10 minuter före/efter varje möte för att hinna prata med föräldrarna. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 26 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 4 Övernattningar, hajker och läger 4.1 Övernattningar En övernattning är en utfärd som huvudsakligen är på ett ställe och där scouterna oftast sover inomhus. Målet med övernattningar är att scouterna tillsammans i patrullen ska öva sig i att samarbeta både under programpunkter och vid matlagning, städning och att hitta till stugan. Ett annat mål är att scouterna ska vänja sig att inte sova hemma samt vara med ledare och scoutkompisar en hel helg. Även om scouterna sover inomhus ska huvuddelen av programmet vara utomhus. Även måltider bör vara utomhus så mycket som möjligt. För spårarscouter bör de första övernattningarna vara endast en natt. När de blir mer vana eller äldre kan övernattningarna utökas till flera nätter. Vid resa till och från övernattning gäller kårens transportpolicy. Gör gärna resan dit och hem till en del av äventyret. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 4.2 Hajker En hajk är en utfärd där patrullen tar sig fram för egen maskin och bär med sig personlig och gemensam utrustning. På spårarna kan hajken kombineras med övernattning eller göras som en dagshajk. Patrullen lagar egen mat och tar sig fram utan ledare i största möjliga utsträckning. Upptäckare kan börja med att sova utomhus på våren eller på sommarlägret. De äldre scouterna bör få uppleva att det går bra att sova ute året runt i alla väder. Målet med hajkerna är vägen dvs att att scouterna i patrullen ska öva sig att samarbeta självständigt under vandring, programpunkter, lägerbygge, matlagning och orientering. En annan del av samarbetsövningen är hur de ska dela på bördor och arbetsuppgifter för att alla i patrullen ska ha det bra. Nyckeln till en bra hajk är att scouterna och patrullerna är väl förberedda. Hajken börjar därför med förberedelser på mötena före hajken. Scouterna måste vara medvetna om vad de ska ha med sig, både personlig och gemensamt packning. Val av ryggsäck, hur de packar och även bär är av viktigt för att scouten ska tycka att hajker är kul och vilja följa med igen. Vid resor under hajker gäller kårens transportpolicy. Gör gärna resan dit och hem till en del av äventyret. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 4.3 Sommarläger Nivån på sommarlägren för respektive gren ska beskrivas i Stegringsplanen. Sommarläger kan vara över en långhelg eller mer än en vecka. Någon form av vandring, segling eller paddling bör ingå för alla scouter. För äventyrare och utmanare ska en hajk ingå.. Vid resa till och från sommarläger ska kårens transportpolicy beaktas. Gör gärna resan dit och hem till en del av äventyret. Normalt sover vi i tält eller vindskydd. Ledare och scouter bygger en lägerby tillsammans. Lägertiden och förutsättningarna avgör hur lägerbyn ska se ut. Vanliga lägerbyggen är portal, Sid 27 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg matbord, lägerkök, tvätt-/diskställ. Att bygga/riva lägerbyn och delta i lägerlivet är en minst lika viktig del av lägerupplevelsen som programpassen. Till lägerlivet räknas att ta hand om och hålla reda på sin egen packning, matlagning, diska, hämta vatten, hålla reda på sina matsaker, personlig hygien, att sätta upp och bo i tält, att dela bostad och alla upplevelser med sina kamrater och ledare. En lägererfarenhet är att scouterna ofta när de utvärderar läger efterlyser mer fritid. Programmet ska därför alltid planeras så att scouterna får den tid de behöver till lägerlivet mellan programpassen. Förutom god planering och rätt utrustning är det viktigt att alla ledare och medföljande föräldrar på lägret har träffats före lägret för att sätta upp gemensamma regler och förhållningssätt så att scouterna får ett enhetligt budskap från alla ledare. Under lägret kan det finnas ett tema kring vilket programmet och aktiviteterna byggs upp. Äventyrarscouter och Utmanarscouter bör ha egna lägerbyar där varje patrull själva ansvarar för sitt material, sin matlagning mm. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 4.3.1 Avgift för sommarläger Varje lägerkommitté får besluta om ledarsubvention på sommarläger ska delas lika mellan alla ledare och föräldrar eller om subventionen ska ges i större omfattning till exempel till dem som planerar, packar, är med på förläger eller tar hand om materialet efteråt. Reglerna för ledarsubventionen ska beslutas i god tid så att alla vet vad som gäller och kan välja pris/ambitionsnivå. Kapitlet fastställt av: Beslut på Kårstämma 2005 4.4 Väckning av äventyrarscouter Äventyrarscouter ska inte behöva gå upp tidigare än 08.00 på läger, hajker och övernattningar. Kapitlet fastställt av: Beslut på Kårstämma 2007 Sid 28 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5 Kårfunktionärer och arbetsgrupper Denna del av kårhandboken innehåller ansvarsbeskrivningar för kårens arbetsgrupper. 5.1 Pärmen ”Kårens checklistor” Många arbetsgrupper har checklistor för att minska personberoendet och underlätta för respektive grupp. Checklistorna är ett stöd och behöver därför inte följas slaviskt. Checklistorna är samlade i en pärm på kontoret kallad ”Kårens checklistor” tillsammans med andra ”bra att ha papper” som inbjudningar till lilla julafton, inköpslistor till valborg, lägerbrev mm. Det ingår i uppgiften för varje arbetsgrupp att varje år uppdatera sin checklista i pärmen. Pärmen ”Kårens checklistor” tas fram under vårterminen 2010 och ska förvaltas av kårsekreteraren. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.2 Avdelningsledare, AL Som avdelningsledaren ansvarar du för det viktigaste i kåren, själva scoutverksamheten och har det övergripande ansvaret för din avdelning. Det är mycket att tänka på och komma ihåg. Syftet med checklistan är att förtydliga ditt ansvar för scouternas säkerhet och kårens verksamhet och för att underlätta din insats. Även om du ansvarar för att allt blir utfört behöver du inte göra allt själv, du kan och ska delegera. AL ansvarar för att: • Avdelningens verksamhet följer scoutings ideologi • kårens och förbundets säkerhetsbestämmelser följs, se Scoutsäkert i kapitel 10 • att hela ledarteamet följer krav på brandsäkerhet och utrymning i lokalen och stugor • scouternas närvaro kontinuerligt förs in i närvarorapportering • scouterna får möjlighet att delta i kår-, krets-, distrikts- och förbundsarrangemang. • avdelningen följer städinstruktionen • beställer skjortor och märken och tar betalt för scoutskjortorna innan de beställs • avdelningens adresslista hålls uppdaterad och att den finns i adresspärmen i ledarrummet • avdelningens kostnader håller sig inom budget/avdelningsbidrag och annars äskar pengar • utlägg från avdelningen redovisas till kårkassören inom en månad • avdelningens sjukvårdslåda är komplett enligt kårens riktlinjer i Kårhandboken • hälsokort tas in varje år från scouternas föräldrar och förvarar dem • följa upp varför scouter på avdelningen slutar • lämpliga ledarassistenter föreslås för ledarutnämning till kårstyrelsen (KS) • varje scout känner förtroende för någon ledare på sin avdelning • avdelningens program utvärderas varje termin tillsammans med scouterna Inför/vid terminsstart att • avdelningsprogrammet planeras enligt stegringsplanen • terminsprogram delas ut till scouterna och anslås i lokalen Sid 29 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 • • Uppdaterad av: Robert Trygg terminsprogram skickas till [email protected] rutinen för medlemsregistrering följs Inför/på utfärd ansvara för att • avdelningens adresslista är med på alla utfärder • en lista med scouter och ledare som är med på utfärden läggs i KO fack i på kontoret • materialet som lånas och lämnas tillbaka enligt rutin (Röda A5-pärmen på kontoret) • före alla utfärder gå igenom hälsokorten med för utfärden ansvarig ledare • ansökan om lägerbidrag fylls i och lämnas till Bidragsombudet (Bomb) Vid terminens slut ansvara för att • närvarorapporten omgående lämnas till bidragsombudet (Bomb) • en verksamhetsberättelse skrivs och lämnas till kårsekreteraren • tillsammans med kårens andra ledare underlätta broövergång vid vt slut/ht start Det är mycket att lära sig och komma ihåg. Lycka till! Kapitlet fastställt av: KS 2006-04-06, justerat av Bzz 2010-01-04 5.3 Kårstyrelsen Kårstyrelsens ledamöter är gemensamt ytters ansvariga för kårens verksamhet och förvaltning. Kårens verksamhet och kårstyrelsens arbete granskas efter varje verksamhetsår av kårens revisorer. Styrelsemedlemmarnas ansvar för verksamhetsåret upphör först när kårstämman fattar beslut om ansvarsfrihet. Alla utgifter går inte att budgetera. Kårstyrelsen brukar därför varje år ett belopp för oförutsedda utgifter. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.3.1 Kårordförande, KO • • • • • • • • • Är den samlande kraften inåt och den formella representanten utåt Samordnar och leder kårstyrelsens arbete mellan möten och på KS-möten Ansvarar för arbetet med kårens framtid och utveckling Följer med i det som händer inom Scoutrådet, Scoutförbundet och Stockholms scoutdistrikt Följer upp scoutverksamhetens kvalitet Ansvarar för att kårens förvaltning sköts Ansvarar för att någon i KS hälsar nya ledare välkommen i kåren Uppmärksammar scouter och ledares som gjort insatser utöver det vanliga Gratulerar ledare/ledarassistenter på deras födelsedagar Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 30 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.3.2 Vice kårordförande, vKO • • • Samarbetar intimt med KO och delar ansvaret för KOs uppgifter Ersätter KO vid dennes frånvaro Ansvarar för förtjänstmärken Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.3.3 Kårsekreterare • • • • • • • • • • • Förbereder och kallar till KS, KST, ledarmöten mm Skriver protokoll på KS, ledarmöten mm och distribuerar dessa till medlemmarna Följer upp bevakningslistan i KS-protokollen Ansvarar för uppvaktning av medlemmar som fyller jämnt (20, 30, 40, 50, 60, 65, 70, 75, 80, 85) Sammanställer och distribuerar kårens gemensamma terminsprogram Sköter kårens korrespondens Upprättar/sammanställer förslag till verksamhetsberättelse Skickar verksamhetsberättelse, bokslutstablå med revisionsberättelse och stämmoprotokoll till distriktet, Idrottsförvaltningen och stadsdelsnämnden. Sköter arkivering av kårens handlingar t.ex. protokoll och korrespondens Är kårens postmottagare Ansvarar för att Pärmen ”Kårens checklistor” på kontoret hålls uppdaterad Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.3.4 Kårkassör • • • • • • Kallar till budgetmöte inför kårstämman Sköter kårens bokföring samt in- och utbetalningar Följer upp kårens ekonomiska utfall mot budget Ansvarar för att kåren har nödvändiga försäkringar Upprättar bokslut inför kårstämman Ser till att AL och arbetsgrupper redovisar intäkter och utgifter Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.3.5 Övriga styrelseledamöter • • Är med och styr och leder kåren Deltar i styrelsearbetet och utför de uppgifter du har tagit på dig Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.4 Revisorer • • Följer regelbundet upp att kårstyrelsen och övriga kårfunktionärer gör det de ska och att kårens bokföring är välskött. Genomför revision efter verksamhetsårets slut Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 31 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.5 Medlemsregistrator • • • • Håller kårens medlemsregister MELKER uppdaterat med information om kåren och kårfunktionärer Registrerar/avregistrera medlemmar Registrerar medlemsavgifter Övervakar betalning av medlemsavgifter. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.6 Bidragsombud (BOMB) • • • • Håller sig informerad om de olika typer av bidrag som kåren kan söka. Informerar om regler och bestämmelser för bidrag och redovisningen. Samlar in bidragsblanketter, sammanställer och redovisar till Stadsdelsnämnden, SSD, förbundet och andra möjliga bidragsgivare Ansvarar för återrapportering till bidragsgivare. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.7 Kårutbildare (KUL) Ansvarar för att • aktivt infomera kårens medlemmar om ledarskapsutbildningarna Ledarutbildning Patrull, Ledarutbildning Bas, Ledarutbildning Scout och Treklöver Gilwell. • aktivt informera kårens medlemmar om övriga kurser Konfirmationsläger, FS-läger, Jamboree, Gula knuten. Blå hajk, Explorer belt, sjukvårdskurser etc • anmälning av kursdeltagare • uppdaterar ledarnas utbildningsstatus i Melker • lämna budgetunderlag för utbildning till budgetmötet Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.8 Stugbokning Ansvarar för att sköta uthyrning och nycklar till Fräkenbotten samt att regelbundet redovisa till kassören vilka som har hyrt stugan. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.9 Kretsombud För kårens talan vid kretsträffar och sköter information mellan kåren och kretsen Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 32 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.10 Arbetsgrupp värvning av scouter Värningsgruppens ska på ett inspirerande sätt informera alla barn och föräldrar i upptagningsområdet om scouting och erbjuda en plats i kåren. Lämplig storlek är en ansvarig/sammankallande samt ytterligare 2-3 personer. Gruppen ska hålla KS och arbetsgruppen värvning av ledare informerade under hela kampanjen. Berörda AL informeras vid behov. Resultatet av värvningskampanjen är beroende av när vi når ut i skolorna, därför måste tidplanen hållas. Arbetsuppgifterna är i huvudsak skrivna för spårarscoutvärvning. Det avgörs år från år om och i så fall hur vi ska värva äldre scouter. Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista (separat dokument). Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. En uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren och sättas in i Pärmen ”Kårens checklistor” när årets kampanj är slutförd. Arbetsgruppen ska när den är aktiv senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläge mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.11 Arbetsgrupp värvning av ledare Arbetsuppgifter Värningsgruppens ska förse kåren med de ledare som behövs på varje avdelning genom att ta personlig kontakt och informera utmanarscouter, föräldrar och vuxna i allmänhet om de möjligheter det innebär att vara scoutledare i Kärrtorps scoutkår. Kontakter med utmanarscouterna ska samordnas med AL på utmanarscout. Värningsgruppens bör vara verksam hela året och på ett lockande sätt informera lämpliga personer om scouting och erbjuda en plats som ledare i kåren. Värningsgruppen ska löpande hålla sig informerad om ledarsituationen på varje avdelning. Ledarsituationen inför hösten bör vara klar innan vårterminens slut. Resultatet av ledarvärvning är beroende av gruppens attityd. Det är en förmån att få vara scoutledare, inte en uppoffring. Vi måste glömma bort att det är svårt att få nya ledare. Checklista och rapportering Checklistan ska underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista i Pärmen ”Kårens checklistor”. Arbetsgruppen ska under de perioder den är aktiv senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med epost. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 33 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.12 Arbetsgrupp webmasters Arbetsgruppen ansvarar för att hålla kårens hemsida och maillistor uppdaterade. Hemsidans syfte är att: • informera medlemmar, föräldrar, scouter och allmänhet om vår verksamhet • vara en informationskanal mellan ledare, scouter och föräldrar på respektive avdelning samt inför läger och andra arrangemang • Vara ett hjälpmedel i rekryteringen av nya scouter och ledare • Vara ett levande forum för kårens medlemmar för information och utbyte av åsikter Hemsidans uppbyggnad, funktion och innehåll Alla sidor ska ha en enhetlig layout avseende färg, form och funktion. Varje avdelning ska presentera mail och/eller telefon nr till minst en kontaktperson, mötestider och terminsprogram Ansvar Hemsidan administreras och hålls uppdaterad webbgruppen men Kårstyrelsen är ytterst ansvarig för hemsidan. Webbgruppen är ansvarig för allt publicerat material inklusive det som skrivs av andra personer. Allt material ska granskas av någon i webbgruppen innan det publiceras så att det överensstämmer med Kårhandboken. Webbgruppen har rätt att korrigera insänt material. Olämpliga inlägg i gästböcker, diskussionsforum eller andra interaktiva funktioner ska tas bort så snart som möjligt normalt inom 48 timmar. Vid frånvaro får webbgruppen utse tillfälliga ersättare för övervakning av gästböcker mm. Kårstyrelsen ska informeras om dessa ersättare. Personuppgifter på öppna sidor Fullständigt namn och adress anges endast till kårens postmottagare och scoutlokalen. Adresser, telefonnummer eller mailadresser uppges endast vid behov och efter medgivande av respektive ledare/ledarassistent/kårfunktionär. Övriga scouter namnges aldrig. Personuppgifter på lösenordsskyddade sidor Här kan alla ledare, utmanarscouter och kårfunktionärer står med fullständigt namn, adress, mailadress och telefonnummer om de ej har undanbett sig publicering. Scouter namnges inte. Bilder Bilder ska publiceras med hänsyn till de avbildade personernas integritet. Inga bilder som kan vara utlämnande, besvärande eller kränkande eller kan skada scoutings rykte får publiceras. Vid minsta tveksamhet ska de avbildade personerna och/eller målsman tillfrågas före publicering. När scouter förekommer på bilder får bilderna tala för sig själva eller ha en personneutral bildtext. Medlemsansökan ska innehålla upplysning om att vi publicerar bilder på hemsidan. Checklista och rapportering Arbetsgruppen ska följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren och sättas in i pärmen. Arbetsgruppen ska vid behov senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 34 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.13 Lokalfogdar, Stugfogdar och Nyckelansvarig 5.13.1 Lokalfogdar Ansvarar för löpande tillsyn och underhåll av scoutlokalen. Arbetsuppgifter • Sköta kontakterna med hyresvärden avseende underhåll av lokalen • Ansvarar för att genomföra eller organisera storstädningar av lokalen • • • • • • • • • • kontrollerar regelbundet brandsläckare, brandvarnare och utrymningsvägar kontrollerar regelbundet funktion hos lås, dörrar och fönster kontrollerar regelbundet att vatten, avlopp och toaletter fungerar ser till att det finns städmateriel, soppåsar, hushållspapper och toalettpapper ansvarar för material i köket tvättar diskhanddukar rensar kylskåpen regelbundet utför enklare underhåll och förbättringar av lokalen ansvarar för att det finns tydliga instruktioner till scouter och ledare för den dagliga städningen och skötsel lokalen föreslår förbättringar av lokalen vid behov Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista (separat dokument). Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.13.2 Nyckelansvarig • • • • Övervakar att låssystemet i lokalen fungerar Delar ut nyckelkort till kårens ledare Ser till att ledare som slutat lämnar tillbaka sina nyckelkort Håller nere antalet utdelade/aktiverade nyckelkort Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 35 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.14 Stugfogdar Fräkenbotten Håller vår scoutstuga i funktionellt och brukbart skick. Arbetsuppgifter • Sköta kontakterna med hyresvärden • Genomföra mindre reparationer och underhåll • Ansvara för nycklar • Köpa in och sköta verktyg och materiel till Fräken • Sköta underhåll av brandsläckare och brandvarnare • Planera och genomföra arbetsdagar (Fräkenfix) Arbetsuppgifter på längre sikt Att utveckla verksamheten i Fräkenbotten som resurs för kåren genom att upprätta en utvecklingsplan för Fräkenbotten i syfte att använda Fräken som en metod och skapa en starkare känsla av att Fräkenbotten är ”vår” stuga. Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista (separat dokument). Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.15 Materialgrupp (Hajk och lägermaterial) Sköter om kårens hajk och lägermaterial dvs. det som finns i Hajkförrådet och Lägerförrådet. Ansvarar för • att göra innovativa inköp som utvecklar scouternas och ledarnas praktiska kompetens • informera kårens ledare om ny utrustning • att kårens hajk och lägermaterial är helt, rent och funktionsdugligt • ordning i hajk och lägerförråd så att det går lätt att hitta, hämta och återlämna material • märka kårens hajk och lägermaterial • ordningen i hajk och lägerförråd • ha ett fungerande system för utlåning av kårens hajk och lägermaterial • att skadat material repareras • göra de nyanskaffningar som behövs • kassering av material Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista (separat dokument). Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Sid 36 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.16 Arbetsgrupp Lekmaterial Sköter om kårens lekmaterial dvs. det som finns i Lekförrådet. Ansvarar för • ordningen på kårens lekmaterial (det som finns i Lekförrådet) • att göra innovativa inköp som utvecklar scouternas och ledarnas praktiska kompetens • vid behov inhandla nytt lekmaterial till kårens alla grenar • informera kårens ledare om ny utrustning • att kårens lekmaterial är helt, rent och funktionsdugligt • ordning i hajk och lägerförråd så att det går lätt att hitta, hämta och återlämna material • märka kårens hajk och lägermaterial • ordningen i hajk och lägerförråd • ha ett fungerande system för utlåning av kårens hajk och lägermaterial • att skadat material repareras • göra de nyanskaffningar som behövs • kassering av material Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista (separat dokument). Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 37 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.17 Sommarläger (Lägerkommitté och bychef) Sommarlägren är ingen fristående aktivitet. Sommarlägret är kronan på scoutåret där mycket av det scouterna har övat under året ska tillämpas. Lägerkommittén ansvarar för att planera och administrera lägret. Det innebär bland annat att: • Planera lägret (program, lägerplats etc.) • Så tidigt som möjligt börja marknadsföra lägret • Göra lägerbudget i samråd med kårkassören • Skicka ut lägerbrev • Samla in anmälningar och deltagaravgifter • Göra en lägerrutin (fasta aktiviteter, klockslag och ordningsregler) • Packning/uppackning och transport av lägerutrustning Bychefen ansvarar för att lägret genomförs på plats. Det innebär bland annat att: • scoutprogrammet på lägret håller en hög nivå så att alla scouter får en lärorik och rolig upplevelse • säkerheten under lägret (bychefen har absolut veto i säkerhetsfrågor) • att de dagliga rutinerna fungerar smidigt • samordna med lägerledning, lägerplatspersonal etc. • hålla ledarna informerade efter lägermöten, byledarsamlingar etc. Checklistor för Miniscout och kårläger samt exempel på lägerbrev, lägerrutiner och hälsokort ska finnas samlade i pärmen ”Kårens checklistor” på kontoret i lokalen. Varje års lägerkomittéer ansvarar för att innehållet i ”Kårens checklistor” uppdateras varje år. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.18 Arbetsgrupp Valborg Arbetsuppgifter Syftet med valborg är att göra en aktiv samhällsinsats, förstärka kårens ekonomi och att göra PR för scouting. Arbetsgruppen ansvarar för att söka polistillstånd, planera, bemanna och marknadsföra årets evenemang enligt checklistan för valborg. Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i pärmen ”kårens checklistor”. Arbetsgruppen ska under den period den är aktiv senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 38 (42) Fil: Kårhandbok 2010-01-04 Uppdaterad av: Robert Trygg 5.19 Arbetsgrupp Bazar Syftet med basaren är att göra en aktiv samhällsinsats, förstärka kårens ekonomi och att göra PR för scouting. Arbetsuppgifter Planera och genomföra basaren som hålls årligen lördagen före första advent. Detta inkluderar bland annat: • Lokalbokning i god tid • Information till kårmedlemmar, föräldrar och allmänhet • Göra utvärdering och dokumentera erfarenheter senast två veckor efter genomförd basar • Återställa använt material i lokalen Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista i pärmen ”Kårens checklistor”. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 5.20 Arbetsgrupp Lilla julafton Arbetsuppgifter Syftet med Lilla julafton är att skapa vi-känsla och stolthet över kåren genom att upprätthålla och förnya kårens äldsta tradition. Arbetet brukar delas upp i en programgrupp och en köksgrupp. Checklista och rapportering Arbetsgruppen ansvarar för att följa och vid behov uppdatera arbetsgruppens checklista i pärmen ”kårens checklistor”. Syftet med checklistans är att underlätta arbetet och att samla erfarenheter som underlättar för arbetsgruppen kommande år. Uppdaterad checklista ska skickas till kårsekreteraren för att infogas i Kårhandboken. Arbetsgruppen ska senast tre dagar före varje kårstyrelsemöte skicka en kortfattad rapport till kårsekreteraren med information om arbetsgruppens framsteg, idéer och planer, budgetläget mm. Rapporten införs i KS mötesprotokoll. Rapporten skickas lämpligast med e-post. Kapitlet fastställt av: KS 2009-12-09 6 Krisplan På följande 2 sidor sida finns Foldern ”Krisplan” i utskriftsvänligt format. Skriv ut sidorna dubbelsidigt, klipp till och vik ihop. Foldern ska alla ledare alltid ha med sig på scoutaktiviteter. Kapitlet 7 fastställt av: KS 2009-12-09 Sid 39 (42) NÄR DU FÅR HJÄLP • Rapportera vad du vet till anländande personal • Se till att en ledare eller någon ur gruppen följer med de drabbade • • Samla deltagarna och informera om vad som hänt Besluta om du, AL eller krisgruppen ska kontakta föräldrar/anhöriga • • Kontakta föräldrar/anhöriga Underrätta någon i kårens krisgrupp • Besluta om du eller krisgruppen ska kontakta förbundskansliet vid större olycka • Hänvisa all kontakt med massmedia till Svenska Scoutförbundet Vid behov finns professionellt krisstöd på förbundet, ring SSF jourtelefon eller generalsekreteraren • SCOUTFÖRBUNDET Scoutförbundets jourtelefon 08-568 432 22 Förbundskansliet (kontorstid) 08-568 432 00 Förbundsordförande Helene Gestrin 070-327 23 45 KÅRENS KRISGRUPP Kårordförande Robert Trygg 08-659 51 00 0703-555 005 Vice kårordf. Martin Fogel 08-659 63 01 0705-91 91 42 Katrin Schrewelius 08-502 19 296 0705-79 94 68 Bibbi Cornelius 08-556 22 820 0733-98 11 99 Hur du ska AGERA vid olycka i scouterna Utgiven maj 2009 Sid 40 (42) LIVSFARLIGT LÄGE • Tänk på din egen säkerhet Situationen förvärras om du som hjälpare också drabbas • Drabbades säkerhet Se till att platsen där de drabbade befinner sig är säker Släck om möjligt brand eller flytta drabbade VARNA • Värdera risker Kan det bli värre/kan fler drabbas? • Gör omedelbara åtgärder Minska risker Varna andra. INVENTERA • Vad har hänt? • Antal skadade? Typ av skador? • Vad brinner (tält, bil, hus)? LARMA Ring 112 eller tillkalla hjälp på annat sätt. Meddela: • Vad som hänt • Var, olyckans läge? • Vem som ringer Vid personskada: • Antal drabbade • Medvetslösa/fastklämda • Inomhus/utomhus • Vem gäller det (namn, kön, ålder)? Om du får fram fler uppgifter ring 112 igen Vid brand: • Är någon i fara? • Vad brinner? • Brandens omfattning? ABCDE Första Hjälpen Prioritera - vem ska ha hjälp först? A Fria luftvägar - Skapa fri luftväg. B Andning - Behövs konstgjord andning? C Cirkulation - Stoppa blödning/Förebygg chock D Medvetande - Medvetandekontroll, sker det någon förändring? E Kroppsundersökning - Finns andra skador? Skydda mot exponering/kyla. OMHÄNDERTA Fortsätt att omhänderta drabbade i väntan på hjälp. Övervaka: • Fria luftvägar • Andning • Blödning • Medvetande Håll drabbade varma och skydda mot väder/vind. Vid behov lugna drabbade. Använd: • Varsamhet • Värme • Vila Sid 41 (42) Tom sida för egna anteckningar Sid 42 (42)
© Copyright 2024