1. No category

60 SIDOR — Vinterläsning exklusivt för SigtunaHems hyresgäster
Bästsäljande
bibliotekarie
Möt Sigtunas Jerker Eriksson
Sigtunas litteraturfestival drog storpublik
Lars Bryntesson (S) blir nytt kommunalråd
HLU-rabatt blir underhållsfond
NR 2 2012
2
Hållbar utveckling
Jag tycker jag ser begreppet överallt. Googlar man på hållbarhet får
man flera tusen träffar. När begreppet lanserades i mitten av 1980-talet
talade man i princip uteslutande om hållbarhet ur ett miljöperspektiv.
I dag talar man om såväl ekologisk som ekonomisk och social hållbarhet. Det vill säga – hur vi bygger ett långsiktigt, stabilt och dynamiskt
samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls.
Att se på verksamheten ur ett socialt hållbarhetsperspektiv är inget nytt för oss på
SigtunaHem. Under ett par decennier har vi nu haft ambitionen att utveckla såväl
stadsdelar som enskilda bostadsområden. Valstaprojektet i början av 1990-talet är ett
exempel, som i slutet av samma årtionde övergick i vad vi kallar Valstasatsningen.
Som på ett mycket positivt sätt bidragit till förbättringar i form av satsningar på utemiljöer, belysning, på trygghet och säkerhet, på utökad service och ökad sammanhållning i stadsdelen.
Och den sociala hållbarheten fortsätter att genomsyra SigtunaHems verksamhet på
olika sätt. Under våren och sommaren tog den sig uttryck i ett projekt med kulturella
förtecken. I samband med att Destination Sigtuna planerade för en litteraturfestival i
Sigtuna bidrog SigtunaHem genom att ta initiativ till en skrivarverkstad. I Valsta. Inom
ramen för SigtunaHems utvecklingsarbete, levande stadsdelar, engagerades barn och
ungdomar i stadsdelen med hjälp av personal från Valstabiblioteket, i olika uttryck, att
läsa, berätta, skriva och dikta. Syftet var att stimulera barnens och ungdomarnas kreativa förmåga och läsförståelse samt att utveckla stadsdelen och dess invånare. Resultatet blev en bok ”God natt, sov så sött och akta dig för löss!” Boken går att köpa för 20
kr på biblioteken i Sigtuna kommun. Pengarna går oavkortat till inköp av barnböcker.
Om skrivarprojektet och Litteraturfestivalen kan du läsa i det här numret av Glimten.
Och så porträttet; som med det här numret är ingen mindre än en av de deltagande
författarna, tillika verksamhetsledare på biblioteket i Sigtuna stad, Jerker Eriksson.
Höga förväntningar skapar talangfulla människor!
AB SigtunaHem
Box 509, 195 25 Märsta
Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta
Kundservice och serviceanmälan
Telefon: 08-591 796 00
Fax: 08-591 117 40
E-post: [email protected]
Hemsida: www.sigtunahem.se
Öppettider måndag–fredag:
Kundservice besök: kl. 8–17
Kundservice telefontid: kl. 8–17
Serviceanmälan: kl. 8–17
Avvikelser annonseras på hemsidan
Under perioden maj–augusti
stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar.
Lediga lägenheter och parkeringsplatser
publiceras tisdag–torsdag på www.sigtunahem.se
Områdeskontoren har
Expeditionstid vardagar kl. 7–9
Akuta fel efter kontorstid:
Bravida Service AB, telefon: 020-212 112
Störningar efter kontorstid:
Securitas, telefon: 010-470 55 10
Glimten är en tidning för SigtunaHems
hyresgäster och utkommer med två
nummer per år.
Upplaga: 5 500 exemplar
Ansvarig utgivare och redaktör:
Marina Ekdal, [email protected]
Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström
Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström
Mycket läsning och mycket nöje önskar jag dig
i höstmörkret,
Marina Ekdal, marknadschef SigtunaHem
Mig når du säkrast via mailen,
[email protected] alt 08-591 796 58
Produktion: Inger Lernevall text & form AB
Tryck: åtta.45
Fotograf omslag: Lars Clason
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
3
premiär för
Sigtunas Litteraturfestival
4
Sid 10
16 13-åriga Molly visar omtanke
Förläggaren Dorotea Bromberg har hjälpt till att
skapa kommunens nya litterära mötesplats.
17 Kicki kommenterar
sov sött
och akta dig för löss
Sid 14
En grupp barn frånValsta har deltagit i ett skrivarprojekt på biblioteket. Nu har deras bok kommit ut.
Lars tar över rodret
efter Anders
Sid 20
Om kommunfullmäktige säger ja den 22 november
blir Lars Bryntesson Sigtunas nästa kommunalråd.
mörka och trånga entréer
byggs om för luft och ljus
Jerker Eriksson författande bibliotekarie
18 SigtunaHem får högt betyg
22 Charlotte och Per är nya förvaltare
24 SigtunaHem bygger nytt
26 Ombyggnationerna fortsätter
30 Kundservice informerar
34 Hyresrabatten blir fond för underhåll
38 Så sorterar du dina sopor
40 När småkrypen flyttar in …
Sid 28
41 Trygghetsvandring gav bättre ljus
På Magnegatan 34 är en entré ombyggd. Nu kan
du påverka hur resten av portarna ska se ut.
42 Thomas Lagerqvist – eldsjäl i Rosersberg
44 Sponsring hjälp för Skånela i elitserien
utse sigtunahems
bästa grannar
Sid 32
Anita och Daggen Pettersson fick hedersomnämnande som goda grannar.Vilka grannar vill du utse?
46 Sigtuna Möte fyllde 100 år
48 På gång i Sigtuna
50 Strövtåg med Åke Ekdahl
vinter
i vardagsrummet
54 Sigtuna kulturförening
Sid 36
58Krysset
Inredningsexperten Malin Jensen fortsätter att tipsa.
Vinn rådgivning i din egen lägenhet!
59 Sudoku
Min plats i världen | SigtunaHem
4
Jerker lever
bland orden
on
Namn: Jerker Erikss
Född: 740913
Uppvuxen: Gävle
Bor: Södermalm
Familj: Sambo
h bibliotekarie
Yrke: Författare oc
svaghet
Victoria Bergmans
Böcker: Trilogin om
tiseras, att
t böckerna ska filma
at
d
me
r
ta
Ho
t:
ot
sin
Br
i tillsammans med
og
il
tr
ny
en
va
ri
han ska sk
Och lämna
Axlander Sundquist.
n
ka
Hå
re
ga
ra
nd
pe
gtuna
va
på biblioteket i Si
na
ar
ag
nt
lå
h
oc
kollegorna
stad.
Det är sommar och året är 2008.
Jerker Eriksson har tagit ledigt från jobbet
som verksamhetsledare på biblioteket i Sigtuna stad för att hänga med Håkan Axlander
Sundquist med tåg genom Europa. Det är inte
första gången. Vid sidan av är han nämligen
producent och mecenat för Håkans elektropunkband ”I love you baby”. Åtskilliga är de
timmar de spenderat på räls genom Polen,
Vitryssland, Ukraina, uppslukade av samtal,
spånerier och experimentella berättelser.
Med tiden har samtalen blivit till texter som
de bollat mellan varandra. Och nu på en resa
till Frankrike faller alla bitarna på plats. Några
månader senare har personliga kriser, år av
analyser och reflektioner, fabulerande och
drömmande resulterat i en bok. En svart,
dyster historia om svek och vad svek kan göra
med en människa. Kråkflickan. Den första
boken i den omtalade trilogin om Victoria
Bergmans svaghet.
Jerker Eriksson är ett bekant ansikte
för många Sigtunabor, inte minst alla bokälskare. Som nyutexaminerad filosofie magister
i bibliotek- och informationsvetenskap 2004,
fick han sin första anställning i Sigtuna kommun. Och blev kvar. Och visst har han gjort
avtryck. Som bibliotekarie i både Valsta och
Märsta, som fängelsebibliotekarie på Storboda
och nu senast som platsansvarig i stadens
fullservicebibliotek. Likt självaste August
Strindberg har han skickligt lyckats förena
ett stort engagemang för biblioteket som
mötesplats, med ett produktivt författarskap.
Med det lever nu Jerker Eriksson sin dröm,
erkänner han.
– Jag har alltid varit intresserad av kultur
– musik, film och litteratur. Och skrev min
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
5
Jerker Eriksson är bibliotekarien som har jobbat på alla bibliotek i kommunen. Men snart blir han författare på heltid efter succén med trilogin om Victoria
Bergmans svaghet.
Jerker och Håkan växte båda upp i
Gävle. Håkan studerade konst och spelade
punk. Jerker jobbade i skivbutik. Ibland stötte
de på varandra på fester. I Stockholm några
år senare sammanfördes de av gemensamma
vänner och insåg att de hade många berö-
ringspunkter. Framförallt intresset för musik
och litteratur. Vänskapen fördjupades. Och
Jerker tillfrågades om han ville bli producent
för Håkans punkband ”I love you baby”.
– Vi gjorde många och långa tågturnéer
med bandet, framförallt genom Östeuropa.
Inte sällan hamnade vi på märkliga, sunkiga
ställen. För att göra något vettigt av restiden
spånade vi och berättade historier för varandra. Och så småningom föddes idén om att
skriva en bok.
Skrivandet tog fart på allvar efter att Håkan
låtit skriva av sig 40 sidor som han sedan
skickade till Jerker. Jerker tog ledigt och
isolerade sig i sin sommarstuga där han skrev
ett svar på 40 sidor. Men det var inget att ha,
menar Jerker Eriksson. Deras språk överensstämde inte. Men det fanns något i texterna,
ett embryo att bygga vidare på. Och på en
semesterresa till Frankrike sommaren 2008
vände det.
– I veckor satt vi bredvid varandra och
skrev. Det var som om korken gick ur. Resultatet blev en väldigt lång roman med en
komplicerad intrig. För lång för att ges ut av
t
första roman redan vid 25 års ålder, men
skickade aldrig in den till något förlag. Den
var alldeles för surrealistisk, för lång, omöjlig
att ge ut. Det var först i mötet med Håkan
som bitarna föll på plats och vi tillsammans
hittade en metod att skriva som gav resultat.
6
Min plats i världen | SigtunaHem
debutanter så vi delade upp den i tre delar.
Fyra månader senare fanns utkastet till
del 1 klart. Efter att ha kontaktat ett antal
bokförläggare nappade Ordupplaget. Drygt
ett år senare låg första delen ur trilogin om
Victoria Bergmans svaghet, Kråkflickan, på
bokdiskarna.
Den här dagen hittar vi både ena halvan
av författarduon, liksom trilogin om Victoria Bergmans svaghet, bland bokhyllorna på
Sigtuna stads fullservicebibliotek.
Platsansvarige bibliotekarien Jerker Eriksson säger sig trivas bra, eller rättare sagt
mycket bra, i den lite lätt bokdammiga och
torra inomhusmiljön. Och poängterar att de
som jobbar som bibliotekarier vare sig är gråa
eller inbundna. Tvärtom. Att rollen ställer
krav på stor social förmåga för att man ska
kunna utveckla biblioteket som mötesplats
och faktiskt vara närvarande i varje möte med
olika besökare. Som är i ständigt stigande
antal.
– Boklånen har ökat med ett par hundra
procent under senare år bara här i Sigtuna
stad. Helt otroligt. Vi tar emot hundratals låntagare varje dag. Främst skolbarn, äldre och
inte sällan andra författare. Erfarenhetsutbytet
med dem har betytt mycket för mig i mitt
eget skrivande. Precis som bollandet med
arbetskamrater, både chefer och kollegor.
Jerker Eriksson menar att han haft tur som
hamnade i just Sigtuna kommun. Han lyfter
bland annat fram det breda politiska stödet
för kulturfrågorna. Och det faktum att Sigtuna kommun satsar betydligt mer resurser på
kulturen än andra kommuner. Något han
blivit varse genom erfarenhetsutbyte med
kollegor runt om i landet på bokmässor och
event.
– Nytt Kulturhus i Märsta med bibliotek, galleri, utställningsytor och café. Nytt
bibliotek i Valsta centrum. Områdesbibliotek
sedan tidigare i Rosersberg. Sigtuna stads
fullservicebibliotek som invigdes så sent
som 2008. Biblioteken är viktiga mötesplatser för upplysning, för att bygga relationer
och skapa vi-känsla. En förutsättning för en
positiv stadsdelsutveckling. Och en fråga om
demokrati.
7
Jerker Eriksson började sin bibliotekskarriär efter avslutade universitetsstudier
i Uppsala 2004 som bibliotekarie i Sigtuna
kommun. Och han hade tur, menar han, som
ganska snart fick en heltidsanställning i Valsta,
på skol- och folkbiblioteket där.
– Turen kommer av det faktum att Sigtuna
kommun var bland de första att erbjuda ”friår”
när det var på tapeten. Ingen mindre än verksamhetschefen på biblioteket i Valsta passade
på att göra annat under ett år. Och med det
fick jag in en fot och fast anställning.
Jerker Eriksson har arbetat på samtliga
bibliotek i kommunen. Både som bibliotekarie och som verksamhetsansvarig. Han har till
och med arbetat som fängelsebibliotekarie på
Storboda. Och menar att arbetet är väldigt
olika beroende på var biblioteket är beläget. Efterfrågan på media och utbud speglar
befolkningssammansättningen i respektive
stadsdel menar han.
– Jag trivdes mycket bra i Valsta där
variationen och mångfalden var stor. Det
var särskilt mycket unga besökare där. Vilket
självklart påverkar biblioteket som mötesplats
och vilken roll den ska spela för utvecklingen
av stadsdelen. Minns att det var ganska
livfullt, att vi lånade ut allt från elmätare till
datorer och skrivare, filmatiserade böcker,
ljud- och e-böcker samt musik till datorn.
När Jerker Eriksson och Håkan Axlander
Sundquist inför lanseringen av första delen ur
trilogin om Victoria Bergmans svaghet, Kråkflickan, skulle välja plats för boksläppet rådde
inga tvivel: Sigtuna stadsbibliotek. Tidpunkten
var maj 2010.
Och det stora intresset inför släppet
återspeglade sig i antalet besökare på releasefesten. Snabbt klättrade Kråkflickan upp
på bokhandlarnas tio-i-topp-lista. De stora
morgontidningarna, kvälls- och lokalpress
liksom fackpress recenserade. Och precis som
många bloggare var de positivt överraskade
över debutanterna. Framförallt framhölls den
språkliga kvaliteten. Boken ansågs mycket välskriven. Och intrigen? Ja, om den var kanske
åsikterna lite mer kluvna.
– Vi ville skriva en bladvändare som berättade något om karaktärerna i boken. Som gav
ett mervärde. Boken handlar om svek och
vad svek gör med människan. Tyngdpunkten
ligger på det psykologiska planet, på huvudpersonernas tankar, känslor och traumatiska
upplevelser – inte i första hand på polisarbetet.
– Nyckelfrågorna för oss har varit; vad skapar en förövare? Vid vilken tidpunkt blir offret
själv en förövare? När kan man inte längre
skylla på sina erfarenheter?
Kråkflickan är inget för den känslige.
Det är en dyster, svart historia, psykologisk
thriller. Eller spänningsroman som Jerker
Eriksson själv väljer att kalla den. Handlingen
spänner över brutala mord och övergrepp,
incest och pedofili, multipla personligheter.
Och precis som recensenterna antyder är den
välskriven, strukturerad och omöjlig att sluta
läsa. Jag vet, för den har legat på mitt nattygsbord. Och oavsett reaktion och tycke om
våldsamma thrillers, är jag säker på att alla
läser del två. Kråkflickan avslutas nämligen
med en riktig cliffhanger.
– Trilogin är skriven som en enda lång
roman och bör läsas som en helhet. Såväl
intrig som upplösning stod klar redan från
början. Dock har handlingen tagit en del nya
vändningar under skrivprocessens gång, allt
eftersom vi lärde känna de olika karaktärerna.
Det har varit en spännande resa.
Jerker Eriksson har fått frågan förr, det
märks på det direkta och välformulerade
svaret. Hur kommer man ens på att skriva en
så brutal historia mot en bakgrund med en
trygg uppväxt i en välsituerad medelklassfamilj i Gävle?
– Den vanligaste reaktionen från läsarna är
just att det är för våldsamt. Men trots det är
fiktionen ingenting jämfört med hur det ser
ut i verkligheten.
Trilogin om Victoria Bergmans svaghet
har enligt Jerker Eriksson föregåtts av idogt
researcharbete. Författarduon har grävt
ner sig i åtskilligt med litteratur, intervjuat
personer, tagit del av historier med verklighetsbakgrund. Vissa autentiska berättelser
var de tvungna att tona ner, menar han. Men
förutom att huvudpersonen Victoria Bergman
har studerat på läroverket i Sigtuna har inte
t
t
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
Min plats i världen | SigtunaHem
t
8
romanen någon särskild Sigtunakoppling, åren
på kommunens bibliotek till trots.
– Fysiska miljöer är av underordnad betydelse för mitt skrivande. Jag inspireras av
möten med människor, av samtal, sociala såväl
som politiska.
”Sigtuna kommun undertecknar avtal om
att bli fristad för förföljda författare …”
På Bok- och biblioteksmässan i Göteborg.
”I och med undertecknandet blir Sigtuna
kommun medlem i det världsomspännande
nätverket International Cities of Refuge
Network (ICORN). Som fristad åtar sig
kommunen att ta emot en förföljd författare
i ett till två år. I Sigtuna kommun sker det i
nära samarbete med Sigtunastiftelsen ...”
Det finns, och har genom åren funnits,
många skrivande personer i Sigtuna. Berättar­
traditionen är lång, liksom traditionen av
möten över gränserna, både religiösa och
politiska. Stiftelsen är den gemensamma
nämnaren och mötesplatsen. Därför är det
inte överraskande att Sigtuna åtar sig uppgiften att hysa förföljda författare. Det menar
Jerker Eriksson som själv för ämnet på tal och
beundrande konstaterar:
– Sigtuna kommun är en internationell
mötesplats. Ett fönster mot världen, med
besökare från när och fjärran dagligdags via
Arlanda. Med en stor mångfald bland boende.
En tradition som sträcker sig tillbaka ända till
medeltiden. Och så Stiftelsen. Som under ett
snart hundratal år utgjort plats för gränsöverskridande möten och hyst allt från författare,
politiker, religiösa, intellektuella, förföljda.
Mot den bakgrunden passar det naturligtvis
bra med en hemvist för författare i exil just
här.
Om Stiftelsen även rymmer författar-
duon vad det lider, att uppe i tornrummet
låta ordflödet formulera nya intriger och
spännande möten, återstår att se. Kanske blir
det högljutt med två, särskilt som hemligheten bakom det eminenta debutskrivandet är
punkmusik.
Å andra sidan finns det naturligtvis fler än
ett sätt att hämta inspiration. Och än en gång
går just Sigtuna i bräschen för att utveckla nya
kreativa mötesplatser. Litteraturfestivalen.
Som i augusti arrangerades i staden för första
gången, där för övrigt Jerker Eriksson och
Håkan Axlander Sundqvist var två av många
dragplåster.
– Den litterära traditionen förpliktar
och jag har märkt att det blivit ett litet kluster
av skrivande människor här i Sigtuna. Många
av våra stammisar är etablerade författare.
Visst är det inspirerande att träffa skapande
människor dagligen. Mot den bakgrunden
tycker jag det kändes så självklart att förlägga
en litteraturfestival just här.
Jerker Eriksson och Håkan Axlander Sundquist fortsätter sitt skrivande tillsammans. De
håller redan på med en ny bok vars innehåll
Jerker inte vill avslöja.
Dock avslöjar han att de bytt både förläggare och agent. Att försäljningssiffrorna tog
förnyad kraft i somras och att samtliga tre
böcker i trilogin nått bokhandlarnas topp tio.
Pythians anvisningar, topp tre. Rättigheterna
till böckerna är sålda till ett närmare 30-tal
länder och översatta till såväl danska och
norska som holländska, italienska och franska.
Dessutom när författarduon en förhoppning
om film.
– Nej, jag har ingen aning om vem jag vill
se i huvudrollen. Det är upp till andra att
avgöra. Men jag hoppas naturligtvis att filmatiseringen blir av.
Jerker Erikssons dröm har slagit in.
Relativt snart kommer han att kunna leva på
sitt författande.
Och resan i Sigtuna går mot sitt slut. Åtta
år som betytt mycket, väldigt mycket, för
honom både som människa och författare,
menar han. Och framhåller hur bra och förstående Sigtuna kommun varit som arbetsgivare under resans gång. Biblioteksmiljön är en
aldrig sinande källa av inspiration och utveckling, en av anledningarna till att trilogin om
Victoria Bergmans svaghet överhuvudtaget
blev av.
– Jag jobbade inom industrin tidigare, bland
annat på lager. Jag hade hörlurarna på mig
konstant och lyssnade på ljudböcker. Det var
kråkflickan
Kråkflickan är första delen av trilogin
Victoria Bergmans svaghet. Kråkflickan handlar om svek och vad sveket kan
göra med människor.
Psykoterapeuten Sofia Zetterlund
utreder två klienter: Samuel Bai,
barnsoldat från Sierra Leone och
Victoria Bergman, en kvinna mitt i
livet, bärande på ett stort, oläkt sår
från barndomen.
Två olika människor med samma
problematik: de visar båda tecken på
multipla personligheter.
Samtidigt hittas en ung pojke död i ett
buskage. Kroppen är svårt sargad. Torterad? Han är av utländsk härkomst
och ärendet får låg prioritet då pojken
saknar historia. Saknad av ingen?
Kriminalkommissarie Jeanette Kihlberg och terapeuten Sofia ställs inför
samma fråga: hur mycket lidande kan
en människa utsätta andra för innan
hon själv upphör att vara människa
och blir ett monster?
ett asocialt jobb men betalade sig bra. Dock
hade det varit omöjligt att i den miljön, under
de förutsättningarna, utveckla en författartalang och skriva en roman.
Jerker Eriksson kommer inte att överge
Sigtuna helt, lovar han. Här finns några riktigt
goda vänner som trots den fysiska platsens
underordnade betydelse för berättelsen får en
desto större betydelse för det sociala mötet.
– Och jag har svårt att se mig i en framtid utan någon som helst koppling till ett
bibliotek. Vi kommer nog alltid ha en relation
med varandra av något slag, avslutar han med
Glimten i ögat.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
9
Kultur i Sigtuna | SigtunaHem
10
Premiär för litteraturfest i Sigtuna
Karin Boye. LarsWidding. Göran
Rosenberg. Alla är de författare
med kopplingar till Sigtuna. Och
äntligen har Sigtuna fått en alldeles egen litteraturfestival.
I augusti var det festivalpremiär,
och hundratals litteraturintresserade fyllde gator, kaféer, bibliotek,
kyrkor och bakgårdar. Det blev en
dag av lyssnande, diskuterande,
läsande och mingel.
Camilla Zedendahl, vd för Destination
Sigtuna, är överväldigad över den respons
litteraturfestivalen fått. Cirka 1 300 besökare
räknades in.
– Litteraturfestivalen överträffade alla våra
förväntningar och förhoppningar. Vår vision
var att hela staden skulle präglas av ordet. Vi
ville sprida läslust och berättarglädje, men
också stämma till eftertanke. Vi ville att vartenda café skulle fyllas av samtal och berättelser. Och så blev det. Det var en magisk dag.
Bakgrunden till festivalen beskriver Camilla Zedendahl så här:
– Vi hade pratat om en litteraturfestival
länge men visste inte var vi skulle börja. Vi
träffade förläggaren Dorotea Bromberg och
jag berättade om vår idé. Sedan den dagen har
Dorotea delat med sig av sin tid, kunskap och
ovärderliga kontakter.
Därefter tog arbetet med att forma
festivalen vid. Sigtuna hade just stått värd
för Tällberg Forum, där framtidsfrågor och
ordets makt stod i centrum. Dorotea Bromberg, representanter från Tällberg Foundation
och Camilla Zedendahl träffades. Samarbetet
var ett faktum.
– Sedan hände det som så ofta händer i
Sigtuna, säger Camilla Zedendahl. Alla började bidra och alla är med. Hela festivalen är
resultatet av samarbete. Caféerna, biografen,
bokhandeln, kyrkan, biblioteket, Sigtunastif-
Förläggaren Dorotea Bromberg har varit till stor hjälp i planerandet av Sigtunas första litteraturfestival.
telsen, museet, ja alla stod gemensamt värd
för dagen.
Och programmet för Litteraturfestivalen
var verkligen fyllt till brädden. På morgonen
drog Bodil Jönsson storpublik i Mariakyrkan
när hon pratade om sin nya bok ”Tid för det
meningsfulla”, samtidigt som illustratören
Ilon Wikland mötte fans på Sigtuna museum i
ett samtal om lust och inspiration tillsammans
med förläggaren Dorotea Bromberg.
I biografen Gröna ladan pratade
Augustprisvinnaren och historikern Maja Hagerman om ”runornas landskap” och intresset
var så stort att senkomna lyssnare fick trängas
i dörröppningen.
200 personer kom till Friluftskyrkan när
Göran Rosenberg presenterade sin senaste
bok, en familjehistoria med botten i Auschwitz. På Café Valvet diskuterade före detta
riksdagsmannen och generalsekreteraren för
Röda korset, Anders Wijkman om att beskriva
världen i rationella termer, därefter tog ett
samtal om sociala medier vid på samma plats.
Längs Stora gatan stod bokbord där lokala
författare direkt kunde möta sin publik och på
Sigtuna bibliotek fanns barnen från Valsta med
boken ”God natt sov gott och akta dig för löss”
(läs mer om den på sidorna 14–15).
Barnboksförfattaren Ulf Starks
publik fick också trängas ordentligt när han
framträdde på Sigtuna museum. Parallellt
pågick poesiworkshops, utställningar om både
Strindberg och Elsa Beskow, boksigneringar,
sagoläsning, runristning på Stora torget,
diktläsningar och litteraturvandringar. Bland
mycket annat. För dem som ville fanns möjlighet att åka bokbåt fram och tillbaka mellan
Sigtuna och Stockholm, samtidigt som Jerker
Eriksson och Håkan Axlander-Sundquist
pratade om sin bok ”Pythians anvisningar”.
Kvällen avslutades med konsert med Wille
Crafoord i Drakegårdens trädgård.
Redan nu är nästa års festivaldatum bestämt. Boka in den 17 augusti 2013!
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
– Vi har varit i Mariakyrkan och lyssnat på Bodil Jönsson. Hon är en klok person som kan
dela med sig av sina erfarenheter, säger Ulla.
– Sedan ska vi till biblioteket och lyssna på om
hur släktforskning kan resultera i att man ger
ut en bok.
Vad tycker ni om litteraturfestivalen?
– Det är härligt! säger Åke.
Boktips?
– Jag är med i en cirkel och den senaste jag
läste var ”Och i Wienerwald står träden kvar”,
av Elisabeth Åsbrink. Den var bra. Nu läser
jag ”Min kamp” av Karl-Owe Knaustgård,
säger Ulla.
Bästa boken?
– Jag läser hela tiden, men senast läste jag,
”Ett ögonblicks verk” av Anders Paulrud, den
var väldigt bra, säger Conny. Före den läste
jag ”Brobyggarna” av Jan Guillou.
Christel Sjöheim Lundén och Mats
Lundén, Sigtuna
– Att sitta här och fika är vårt lördagsnöje.
Det är jättetrevligt att det är liv här, och en
litteraturfestival tillför väldigt mycket, det
tror jag. Hade vi inte haft andra aktiviteter för
oss i kväll hade vi säkert tittat på mer. Det är
roligt när man ser att så många sökt sig hit,
det är väldigt positivt för kommunen, säger
Christel.
Conny Lindberg och Ulla Säfström
– Vi tänkte gå på Pelle Sandstrak, jag har inte
lyssnat på honom. Vi har också varit på Bodil
Jönsson. Det var mycket tänkvärt.
tillvaro på 1800-talet kan ha sett ut. Man får
också veta hur mycket uppgifter man kan
hitta i våra offentliga arkiv. Den kan också
vara en inkörsport till läsande. Många säger
att boken är lättläst.
Vad betyder skrivande och böcker för
dig?
– Jag är lite ordnörd, jag vill känna melodi i
orden och väva ihop dem.
– Andra väver mattor, jag skriver böcker med
mina ord. Läsandet ger tillgång till andra
världar, det sätter igång fantasin och kreativiteten. Jag kan inte tänka mig ett liv utan
böcker.
Favoritförfattare?
– Per-Anders Fogelström, Jan Fridegård och
Gerda Antti, bland många andra. Det ska vara
bra personbeskrivningar och bra miljöbeskrivningar.
Christer Mattsson har skrivit en
guidebok om Sigtuna.
Katalin Jarstam och Hans-Gunnar
Jarstam, Hässelby
– Jag vill gärna höra Göran Rosenberg. Jag har
läst hans bok och tyckte den var bra, säger
Katalin.
Vad tycker ni om litteraturfestivalen?
– Roligt!
Ewa Emanuelsson, författare till
boken Gustaf
Varför ska man läsa din bok?
– För att få en förståelse för hur en ung mans
– Min bok är en vägvisare till Sigtuna. Den
beskriver både mina smultronställen och
andra sevärdheter. Det är både lite kulturhistoria och lite kuriosa.
Tips i Sigtuna?
– Klockbacken alla årstider. Där finns både
den fantastiska klockstapeln och Europas
nordligaste blommande akacior. Det är en
historisk gravplats och en utsiktsplats där du
ser hela Sigtuna.
Boktips?
– Anders Wijkmans bok ger oss en varningssignal, den är värd att läsa. Och en annan
lokal författare, Görel Kristina Näslund, som
har skrivit en äppelbok. Läs hennes bok om
du gillar äpplen!
Bästa författare?
– Fritiof Nilsson Piraten återkommer jag till.
Han kan beskriva miljöer, människor och
händelser med glimten i ögat och kan i en
mening fånga en hel sinnesstämning.
– Jag har väldigt roligt när jag läser hans
böcker.
t
Åke och Ulla Peterson, Uppsala
11
Kultur i Sigtuna | SigtunaHem
12
t
malin johansson tipsar
– ge ut din egen bok
Håkan Modig, Ove Sturesson, Afshin
Enssi
Gunilla Olsson och Josefin Eriksson,
Sigtuna
Boktips?
– Lars Widdings Sorundasviten. De rekommenderar jag, säger Ove.
– Det går an, av Almqvist, säger Afshin. Mest
har jag läst på persiska och efter revolutionen
kom det nya författare i en ny generation. Jag
tycker mycket om deras böcker
Vad tycker ni om litteraturfestivalen?
– Jättebra! Det är lite nytt och Sigtuna behöver det.
Boktips?
Anna Jansson är bra, och Camilla Läckberg
och Viveka Sten, säger Gunilla.
Bästa bok?
– ”Änglamakerskan” av Camilla Läckberg var
nog den jag läste senast. Den var jättebra, en
sådan bok som man inte ville lägga ifrån sig.
– Jag läser nästan aldrig. Men jag har läst
Twilightböckerna och de var faktiskt riktigt
bra, säger Josefin.
– Det är
inte så svårt
eller komplicerat
som man
kan tro. Ta
chansen för
det finns
verkligen
alla möjligheter. Har man lust ska man bara
köra på!
– Jag skrev en bok som jag försökte
få utgiven. Jag fick bra respons,
men det var alltid ett ”men …” från
förlagen. Så jag startade eget, skrev
klart boken, gjorde inlaga och omslag,
registrerade allt som måste registreras. Jag distribuerade själv och via en
nätbokhandel.
Vad betyder det att läsa och
skriva?
– Det är roligt och utvecklande och
man behöver inte tänka att man måste
bli den stora författaren. Man får
mycket bättre självförtroende om man
vet att man kan skriva bra och kommunicera bra.
Lennart, Fredrik och Anita Thorstensson, Järna och Sigtuna
Yanan Zua och Zuguang Zhen, Stockholm/Kina
Boktips?
– Jag är ingenjör så jag har läst massor av
programmeringsböcker, säger Zuguang och
skrattar.
Favoritförfattare?
– Lao, som vi läste när vi gick i skolan, honom
lär man sig mycket av, säger Zuguang.
– Jag läser ”A taste for love” av Marita
Conlon-McKenna, säger Yanan.
– Vi har hört på Anders Wijkman och Bodil
Jönsson, säger Lennart. Det är trevligt, vi går
och njuter lite allmänt.
Boktips?
– Bodil Jönssons senaste, säger Anita.
– ”De imperfekta” av Tom Rachman, säger
Fredrik.
– Anders Wijkmans bok, säger Lennart. Den
tycker jag man ska läsa. Det är väldigt viktigt
för våra barn och barnbarn.
Vad tycker ni om litteraturfestivalen?
– Jag tycker det är jättekul, kanon, säger
Fredrik. Det är en bra start med perfekt
väder, inte för varmt och inget regn. Och ett
så pass späckat program att det krockar. Kul
med konserten i kväll också.
Sebastian Arenram och Sarah Bertini,
Eskilstuna och Parma
Boktips?
– Dante Alighieris ”Divina Commedia”, säger
Sarah. Alla måste läsa den i skolan och vi är
stolta över den. Och Alessandro Bariccos bok
”1900”. Det är en intressant samhällsskildring,
jag kan verkligen rekommendera den.
Första boken du läste?
– ”Pettson och Findus bakar pannkakor”, tror
jag, säger Sebastian. Den var fantastisk, jag är
Pettsons biggest fan.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
13
Pröva tankarna
hos Sigtunastiftelsen
För snart 100 år sedan öppnade Sigtunastiftelsen sina portar. Här skulle
människor från olika delar av samhället mötas och konst, musik och
litteratur skulle ses som lika viktigt för samhällets utveckling som naturvetenskap. Idéerna är lika starka idag, och Sigtunastiftelsen var därför en
självklar del av Litteraturfestivalen.
Idag driver Sigtunastiftelsen både konferens- och
seminarieverksamhet,
men grundidén – att vara
en plats för gränsöverskridande möten – står
stark.
– Sigtunastiftelsen
är en plats där man får
”provtänka” lite, säger Alf
Linderman, direktor på Sigtunastiftelsen.
Förutom den stora konferensdelen och
det digra seminarieprogrammet rymmer idag
den stora byggnaden även ett bibliotek och
Lars Widding är en av de många författare som
har funnit arbetsro hos Sigtunastiftelsen genom
åren.
ett pressarkiv, närmare bestämt
Sveriges största privata
pressarkiv.
Litteraturen är fort­
farande viktig och sedan
1937 delar Sigtunastiftelsen årligen ut fem författarstipendier.
Det ”författarbord” som
etablerades redan då, spe­
ciellt för att gästande författare
skulle kunna mötas, finns fortfarande kvar.
En av de senaste i raden av författare
som jobbat med sina böcker på Sigtunastiftelsen är Elisabet Åsbrink, som i år fick
Augustpriset för sin ”Och i Wienerwald står
träden kvar”.
Andra stipendiater under 2000-talet är
Peter Pohl, Gun-Britt Sundström, Kristina
Lugn och Elsie Johansson. Bland många,
många andra.
– Stipendierna bottnar i vår grundsyn att
litteraturen tillsammans med de andra konstformerna är av fundamental betydelse för hur
vi förstår tillvaron, verkligheten och livet,
säger Alf Linderman.
– Konst, litteratur, musik, vetenskap och
andlighet, allt kompletterar varandra. Frågorna är egentligen desamma: Vad är det att
vara människa, tillsammans med andra, och
hur ser tillvaron ut?
– Men att de kulturella uttrycksformerna
och den existentiella reflektionen skulle ha
någon betydelse för det vi kallar kunskap, den
uppfattningen kan fortfarande provocera i
samhället.
sigtunastiftelsen
•Startade 1917. Den var en tid då
samhället genomgick stora förändringar, bondesamhället blev
industrisamhälle, kyrkans ställning
ifrågasattes och folkrörelser växte
fram. Visionen om Sigtunastiftelsen
tog form och idén var att skapa en
fristående mötesplats, där dialogen
stod i centrum. Det skulle bli en
plats där viktiga existentiella och
humanistiska samtidsfrågor fritt och
obundet skulle kunna diskuteras.
Sigtunastiftelsen byggdes på en kristen värdegrund men har aldrig, som
många tror, varit en del av Svenska
kyrkan. Verksamheten finansieras
av en stiftelse samt inkomster från
hotell- och konferensverksamhet.
Manfred Björkquist var Sigtunastiftelsens förste ledare.
Visste du att?
•1938 års Saltsjöbadsavtal mellan
arbetsmarknadens parter hade sitt
frö på Sigtunastiftelsen? Redan på
1920-talet tog nämligen Sigtunastiftelsen initiativ till att bjuda in parterna till ett samtal om den svenska
arbetsmarknaden. Dialogen flyttades
senare till Saltsjöbaden.
Sigtunastiftelsens klipparkiv
•Sveriges största privata klipparkiv
finns på Sigtunastiftelsen.
•Innehåller tidningsklipp från de
största svenska dagstidningarna fram
till år 2000, främst inom Sigtunastiftelsens profilfrågor religion, filosofi,
samhällsvetenskap och politik.
•Klipparkivet är öppet för allmänheten
Stiftelsen på Litteraturfestivalen
•Föredrag med Göran Rosenberg i
Friluftskyrkan.
•Workshops för copywriters.
•Poesiworkshop.
•Litteraturvandringar.
Kultur i Sigtuna | SigtunaHem
14
Nelly Chamoun, Zelma Nygren, Edvin Nygren, Ominder Bhogal är alla nyblivna författare. Maria Jansson är bibliotekarie i Valsta och har varit projekt­
ledare för skrivarkursen.
Sov sött och akta dig för löss
En grupp mycket stolta barn och ungdomar frånValsta har fått sin första
bok utgiven.”God natt sov så sött och akta dig för löss!” innehåller dikter,
berättelser och sagor sprungna ur en skrivarverkstad påValsta bibliotek
och ett samarbete mellan biblioteket och SigtunaHem.
Det bubblar av cider i plastmuggar, det knap­
ras salta pinnar och det signeras böcker. Det
är releasefest på Valsta bibliotek och författarna Marvina, Emma, Ominder, Nelly, Zelma
och Edvin är på plats.
Varför ville ni gå en skrivarkurs?
– Jag och Ominder gillar att skriva så vi gick
med. Man kan uttrycka sig och skriva det
man känner. Det är därför det är roligt, säger
Zelma.
Vad fick ni lära er på skrivarkursen?
– Hur riktiga författare skriver, säger Zelma.
– Och hur man kan känna sig, inflikar
Nelly.
– Nu har man lärt sig att man kan skriva på.
Och att om man inte vet vad man ska skriva
är det bara att kolla runt sig, titta ut genom
fönstret!
Zelma fortsätter:
– Man tänker först på hur man gör slutet.
Nelly fyller i:
– Eller så kan man tänka: vem ska vara
huvudpersonen, var ska de vara, och hur ska
det sluta. Sedan är det bara som att pennan
skriver, handen aktiveras och det är som att
den skriver av sig själv.
– Men i början kan det gå lite trögt, säger
Zelma.
Nelly hade skrivit förut, och hade redan
flera berättelser i sin mammas dator.
– Men jag visste inte vad jag skulle göra
med dem, men så såg jag en lapp att man kun-
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
KÄR LEK ENS
D IK T
AV AHMED ARIAN, 13 ÅR
hej hej På Dig vill du vara
min tjej Du är så cool och lyser
som en sol Vad ska jag göra
15
Godissug
AV OMI NDE R BHO GAL
, 11 ÅR
E
Mackan
DIKT OCH ILLUSTRATION AV EDWIN NYGREN, 7 ÅR
Det var en man
som äter på en
maka då kom en
polis som sa, Ät inte
n dag så ville jag ha godis
. Jag va så sugen på godis
att det bara
inte var sant. Jag gillar verkl
igen inte att vara sugen på
godis. Jag hatar
att vara sugen på godis för
att det saftas i munnen och
man
vill ha vill
ha och vill ha. Det är så gott
att jag dör. Jag väljer olika
färger på alla
godisar. Jag äter såklart ensam
för det är så gott. Jag går
till Valsta Ica
och köper godis!
för att vinna ditt hjärta
på bryggan manen
sa jag äter inte på
bryggan, så sa dom,
gjorde det länge. Sen sa
manen jag äter på
makan. Klar
just nu finns bara smärta.
Att ha roligt är
det bästa
VEM FICK VEM
AV SALAR AHMED, 2011
AV NOURA CHAMO UN, 6 ÅR
Mun fick kyss
Vad skulle vi göra
Man fick kvinna
utan att ha något
Prinsessa fick prins
roligt. Att ha roligt
är det bästa. Det
finns inget bättre än att
ha roligt.
Kung fick Sverige
Det finns inget
bätre än att läsa
Böker!!
Sol fick måne
Sommar fick vinter
Gran fick julstjärna
Astronaut fick rymden
Själv fick jag livet
6 ÅR
NOU RA CHA MOU N,
de skriva på den här kursen. Så jag gick med
och det var jätteroligt. Jag kommer fortsätta
skriva, såklart!
Marvina gillade också att skriva innan
hon gick med på skrivarkursen. Men hon
hade inte skrivit på egen hand tidigare.
– Vi fick träna och skriva dagböcker som vi
tog hem. Jag skrev om när jag flyttade. Det
var spännande att skriva och det är spännande
att läsa om hur andra har det, säger hon.
Maria Jansson, bibliotekarie i Valsta, har
varit projektledare för kursen.
Under våren träffades gruppen en gång
i veckan. De läste, skrev och illustrerade.
Ibland gick de utomhus för att få inspira-
tion. Kursen har gett barnen tips på hur man
kan bygga upp en berättelse, men den har
också understrukit att det inte finns något
rätt eller fel när det gäller att skriva sin egen
berättelse.
Första spadtaget för
mer kultur i Märsta
– Vi ser helt klart en deckartrend
I slutet av augusti togs ett symboliskt
första spadtag för Märstas nya bibliotek, konsthall och kulturskola.
även här, och många skriver mysterier i någon
form, säger Maria Jansson. Men vi hade också
en dikttävling på Valstadagen och då fick vi in
över 20 bidrag.
Alla som deltagit, både på kursen och i
dikttävlingen, har sina bidrag med i boken.
Boken har tryckts i 500 exemplar och säljs för
20 kronor på alla Sigtunas bibliotek. Intäkterna går till inköp av nya barnböcker.
– En stor dag för kulturen och ett första viktigt steg för nya Märsta centrum, sa Anders
Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S).
Ett splitternytt bibliotek på två våningar
med 200 hyllmeter barnlitteratur och 800
hyllmeter vuxenlitteratur, och högst upp en
konsthall. Den nya kulturskolan ger plats för
ytterligare 300 elever. Bibliotek, konsthall och
kulturskola ska stå klart 2013.
Ung i Sigtuna | SigtunaHem
16
Molly vill
hjälpa till
Molly och hennes kompis Anna var
två av ungdomarna som deltog i
SigtunaHems sommarverksamhet
i Til i juni. Under tre veckor på
sommarlovet bemannades hyresgästslokalen på Marmorvägen och
SigtunaHem bjöd på pyssel, lek och
ett litet mellanmål.
Molly och Anna fingervirkade armband i olika
färger.
– Rätt som det var hade vi virkat 40
stycken, berättar Molly. Några dagar senare
var vi uppe i 145. Och funderade på vad vi
skulle göra med dem. Då kom vi på att vi
kanske kunde sälja dem.
Sagt och gjort. Molly och Anna beslöt att
sälja de handvirkade armbanden, de tog 10
kronor för de flerfärgade. Och 5 kronor för
de enfärgade.
– Vi gick längs Stora gatan i Sigtuna stad
och frågade om de som passerade var intresserade.
– Och det var jättemånga som ville köpa.
Mest poppis var de flerfärgade.
Molly och Anna lyckades skrapa ihop
604 kr som de kom överens om att skänka till
någon hjälporganisation.
– Vi gick in på Nordea och fick hjälp att
sätta in pengarna på SOS Barnbyars konto.
Vilken behjärtansvärd insats och vilka
hjältinnor tycker vi på Glimtenredaktionen!
Snacka om Omtanke …
13-åriga Molly Dunne och hennes kompis Anna virkade armband och fick ihop 604 kronor som de
skänkte till SOS Barnbyar.
molly dunne
•Ålder: 13 år.
•Gör: Går i sjunde klass i Josefinaskolan.
•På fritiden: Hästar och sång, sjunger på Kulturum.
•Tycker om sommarverksamheten: Jättebra att den fanns.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
17
Kicki kommenterar
Era synpunkter
och ert beröm
driver oss framåt
Stolthet är en bra drivkraft för att jobba för att det hela tiden ska bli
bättre. Det är jätteroligt att jobba som vd i SigtunaHem, ett bostadsföretag där alla medarbetare ser som sin uppgift att göra skillnad och bidra
till att just du ska känna trivsel och trygghet i ditt boende.
regleras i ett Boinflytandeavtal. Genom den
nya lagstiftningen om allmännyttan har Hyresgästföreningens inflytande stärkts. Med det
som grund och en önskan att få större flexibilitet i vårt samarbete, håller vi på att förenkla
och göra vårt Boinflytandeavtal mer tydligt.
skillnader i bruksvärdet. Ramarna har vi
redan bestämt. Dessa innebär att ingen får
lägre höjning än 0,5 procent och ingen får
högre höjning än 4,5 procent. Förhandling
om bruksvärdesanpassningen pågår för fullt.
Hur hyreshöjningen blir för just dig kommer
du att få veta under december.
Detta arbete är inne i sin slutfas och när
det är klart kommer både vi och Hyresgästföreningen att informera er. Med två förvaltare kommer vi att stärka SigtunaHems redan
starka varumärke. Vi kommer att förbättra
samverkan mellan bovärdar, markvärdar och
reparatörer, vilket kommer att gynna er som
hyresgäster. Vi har ett viktigt förbättringsområde som gäller att hålla koll på våra entreprenörer.
Till sist, tack alla ni som hjälper oss med
era synpunkter, som hjälper oss på vår gemensamma resa mot målet, ”Sveriges mest
nöjda hyresgäster”.
Allt vad vi gör har direkt eller indirekt
koppling till vårt mål, Sveriges mest nöjda
hyresgäster. Att då över 91 procent av våra
hyresgäster trivs med SigtunaHem och att 93
procent kan rekommendera oss som värd och
förvaltare, gör att vi vet att vi är på rätt väg. I
artikeln om kundmätningen får du mer information om hur vi tar tillvara alla synpunkter
ni lämnat till oss. Kundenkäten är viktig för
vår utveckling, precis som alla synpunkter ni
lämnat till oss löpande under året. Era synpunkter, kommentarer liksom beröm driver
oss framåt.
Hyresförhandlingen för 2013 är klar,
den genomsnittliga hyreshöjningen blir 1,95
procent från 1 januari. Vår förhandling fram
till dess handlar om att bestämma hur vi ska
fördela höjningen över bostadsbeståndet
för att få hyror som är bättre anpassade till
En viktig sak som ingick i förhandlingen
om ett tre-årsavtal var att HLU-rabatten
skulle behållas i SigtunaHem för att användas
för lägenhetsunderhåll. HLU betyder Hyresgäststyrt underhåll.
Vi har nu kommit överens om att HLUrabatten blir en ”HLU-fond” som knyts till
lägenheten och som kan användas i den för
att betala eventuellt tidigarelagt underhåll.
Hur det fungerar kan du läsa i en artikel inne
i tidningen.
Vårt samarbete med Hyresgästföreningen
Hälsningar
Kicki Björklund, vd SigtunaHem
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
18
Hyresgästerna blir allt nöjdare med SigtunaHems service och skötsel av områden och bostadshus. Här är det markvärden Johnny Höglund som gör fint.
Högt betyg från hyresgästerna
82,3 procent av hyresgästerna gör tummen upp för SigtunaHems service.
För fjärde året i rad mäter SigtunaHem ”Nöjd kund index” med AktivBo.
Och för fjärde året i rad ökar antalet hyresgäster som är nöjda med
SigtunaHems service. Ökningen i år var dessutom rekordstor – plus 2,8
procent.
SigtunaHems mål är att ha Sveriges mest
nöjda hyresgäster. Nu har andelen nöjda kunder ökat under flera år, så målet är närmare
än någonsin.
Bakom framgången ligger medvetna
satsningar på de områden som hyresgästerna
själva önskar att SigtunaHem skötte bättre; att
hålla rent och snyggt, skapa trygga områden,
ge bra information och att vara tillgängliga.
Kicki Björklund är vd på SigtunaHem.
– Det är A och O att lyssna på sina hyresgäster, säger hon. Och det gör vi. Sedan försöker
vi möta deras förväntningar. När vi ökar vår
närvaro, när vi ronderar mer och när vi återkopplar, då blir våra hyresgäster nöjda. Det är
vi tillsammans som utvecklar SigtunaHem.
Kicki Björklund vill också ge en uppmaning
till alla hyresgäster:
– Svara på kundenkäten när den kommer
till dig! Det är vårt absolut viktigaste verktyg.
Vi läser allt och tar till oss allt. Du behöver
absolut inte svara på alla frågor, men svara på
de frågor som är viktiga för dig. Och skriv
egna svar, du får gärna skriva en uppsats och
lägga med, vi läser allt med lika stort intresse,
säger hon.
I början av hösten samlades all personal
på SigtunaHem för att gå igenom resultatet
från kundundersökningen, där hyresgästerna
ger SigtunaHem bättre betyg inom samtliga
områden.
I vissa områden, som till exempel städning
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
19
Nöjdheten ökar för fjärde året i rad
87,3
84,4
82,4
79,2
76,3
73,9
77,2
75,6
74,6
62,6
dex
Servicein
a
t
s
l
a
V
r
fö
2011
2012
en på
ta kund
esöksb
:
r
a
v
all
a
tidern
2011
av miljöstugorna, har betygen ökat med över
10 procent.
Sören Lindqvist är förvaltningschef på
SigtunaHem.
– Vi ser att de insatser vi gjort sedan förra
kundundersökningen verkligen har givit resultat, säger han. Det känns som ett fantastiskt
kvitto. Att dessutom över 90 procent är nöjda
med vår personal är jag riktigt stolt över.
– Men vi kan bli ännu bättre på att hålla
rent och snyggt, och vi kan satsa ännu mer
på trygghet. Miljöhusen är fortfarande ett
problemområde, vi ser att många skriver
kommentarer om dem.Vissa miljöhus behöver
tillsyn någon gång i veckan, andra flera gånger
i veckan.Vi ska försöka jobba ännu mer flexibelt och vara där vi gör mest nytta, säger han.
2012
t:
h snygg
rent oc
d
r
å
g
av
städning jö
il
m
och när
2011
en på
ta kund
elet
:
r
a
v
ll
a
na
r
e
id
font
2011
2012
2012
t:
h snygg
rent oc
jö
il
m
städning
stuga
2011
2012
De insatser som genomförts sedan
förra kundundersökningen är bland
annat:
Resultat
63 procent av de tillfrågade hyresgästerna
svarade på enkäten.
Serviceindexet kan jämföras med andra bostadsföretag i undersökningen AktivBo.
I indexet ingår fyra områden:
20112012
1. Ta kunden på allvar
2. Trygghet 3. Rent och snyggt
4. Hjälp när det behövs
84,6 77 72,4 84,1 87,9
78, 2
77,8
85,6
•Satsningar på att ge hjälp när det behövs i
form av utökade telefontider, utökade
öppettider och utökade möjligheter att
lämna serviceanmälan.
•Satsningar på att hålla rent och snyggt
– allmänna utrymmen städas oftare, miljöhus ronderas oftare och skräp plockas upp
oftare.
•Satsningar för att ta kunden på allvar, bland
annat genom mer och bättre information
till hyresgäster vid till exempel renoveringar.
•Satsningar på trygghet, bland annat genom
bättre utebelysning.
Utveckling i Sigtuna | SigtunaHem
20
Lars Bryntesson ny vid rodret
Nej, det var ingen vanlig dag på
jobbet. Och faktiskt lite pirrigt,
erkände han. I mitten av oktober
nominerades Lars Bryntesson av
sina partikamrater till ny kommunstyrelseordförande i Sigtuna.
Det formella beslutet fattas av
kommunfullmäktige 22 november.
– Jag är rörd och hedrad, sa Lars Bryntesson
(S) samtidigt som han tog emot applåder,
röda rosor och en varm röd fleecetröja, av
avgående Anders Johansson.
De senaste åren har Lars Bryntesson varit
kommunalpolitiker i Värmdö, först som
kommunstyrelseordförande åren 2001–2006,
därefter som oppositionsråd. Dessförinnan var
han departementsråd i regeringskansliet och
chef över en enhet med ansvar för bland annat
ungdomspolitik, idrottsfrågor och folkrörelse­
frågor.
Han beskriver sig som en folkrörelsemänniska som brinner för det han tror på; att politik gör skillnad och är människors gemensamma sätt att korrigera marknadsmekanismerna
och skapa mer jämlika förutsättningar.
– Det handlar om att med politiska medel
öppna dörrar för alla människor oavsett
bakgrund, och ge alla människor möjlighet att
utveckla sina förmågor, att se talangen i varje
litet barn. Det är vad politik går ut på och det
är därför jag är politiskt engagerad.
Social ekonomi – det vill säga den icke
vinstrivande sektorn i samhället, där bland
annat föreningsliv, folkrörelser och kooperation räknas in – är en annan hjärtefråga.
– Social ekonomi, den tredje sektorn, är
väldigt viktig. Det är kärnan i vår demokrati
och handlar om att ta människors engagemang på allvar. Entreprenörskap handlar
om förmågan att bryta gränser och göra nya
landvinningar, att vara pionjär. Det är viktigt
inom både företagande, den offentliga sektorn
och, inte minst, inom den sociala ekonomin.
Det är detta som utvecklar samhället.
Lars Bryntesson är rörd och stolt över att ha blivit utsedd till Anders Johanssons efterträdare.
Som departementsråd drev han också den
bredd- och elitsatsning inom svensk idrott
som ledde fram till bland annat friidrottslandslagets framgångar på 2000-talet.
– Jag är barnsligt idrottsintresserad och två
av mina största minnen är från OS i Nagano
år 1998 och OS i Sydney år 2000 där jag och
Ulrica Messing träffade en förkrossad Stefan
Holm efter att han blivit fyra i höjdhoppsfinalen. Men vi såg också den enorma vilja och
kraft han hade och kände att han kommer att
klara av att vända sin besvikelse till framgång.
Åren därefter inledde han en makalös karriär
med flera guld i både OS och VM.
När Lars Bryntesson nu axlar ledarska-
pet i kommunen efter Anders Johansson gör
han det med både stolthet och ödmjukhet.
– Den här typen av uppdrag har man bara
till låns av sin efterträdare. Det är ett förtroendeuppdrag, och nu är det upp till mig att
vinna medborgarnas förtroende.
Han ser stora möjligheter att fortsätta
utveckla Sigtuna. Kommunen har en stark
identitet, och kommunledningen är hämtad
från olika politiska block.
– Jag tycker att den traditionella blockpolitiken är fördummande, och föraktfull mot
medborgarna. Ibland får jag höra att den beror
på att ”lika barn leka bäst”. Men olika barn
uppfinner nya lekar. Det tror jag är en bidragande orsak till dynamiken i Sigtuna, att vi har
en kommunledning över blockgränserna.
Det han ser som viktiga områden fram­
över är skolan, äldreomsorgen, bostadsbyggandet och jobben.
– I skolan handlar det om att lyfta kunskaperna och i äldreomsorgen att förbättra kvaliteten för allt fler som blir allt äldre. Därutöver
är jag orolig över segregationen i samhället.
Här har vi en utmaning som kräver stort
engagemang. Jag ser bland annat fram emot att
möta alla invandrarföreningar i kommunen.
När det gäller styrelseordförandeskapet i
SigtunaHem vill han gärna att dagens styrelse­
ordförande Anders Johansson sitter kvar.
SigtunaHem är en viktig aktör som värnar
allmännyttan och som tar de bostadssociala
frågorna på allvar.
Att ha ett bostadsbolag som också ser
värdet av läxläsning, pensionärsträffar och
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
21
lars bryntesson (s)
•Ålder: 52 år.
•Bor: Snart i lägenhet i Märsta.
•Familj: Dotter 12 år.
•Intressen: Idrott och akvariefiskar.
Håller på Elfsborg i fotboll, Brynäs i
hockey och Skånela i handboll.
•Som person: Social. Gillar att träffa
folk och gillar möten. Mina föräldrar
uppmuntrade mig till föreningsengagemang. Det hade en helt avgörande
betydelse för vem jag blev.
•Starka sidor: Jag brukar få med mig
människor. Resultatorienterad och
tar människor på allvar.
•Kan utveckla: Kan bli otålig och
ibland ha orealistiska krav. Då kan jag
bli ett pain in the ass, och det jobbar
jag med. Men man kan säga det till
mig, jag gillar feedback.
•Nominerad till att efterträda Anders
Johansson som kommunalråd i
Sigtuna.
medborgarkontor är inte alldeles vanligt,
menar han. Det måste vi slå vakt om.
– Och jag ser gärna att vi jobbar mer med
ekologi, miljö och energifrågor. Ska vi få ett
hållbart samhälle gäller det att tänka både
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart,
och få alla delar att hänga samman. Och när
det gäller att bryta segregationen är ett starkt
och aktivt bostadsbolag jätte­viktigt.
Åren i opposition i Värmdö har varit tuffa,
men har samtidigt lärt honom hur en opposition kan behandlas.
– Ledarskap handlar om att få med sig
människor och få människor att växa. Inte
att kväva energi, som det har varit i Värmdö
under de senaste åren.
Hjärtat då? I vilken kommun finns det?
– Visst har jag ett hjärta i Värmdö, jag har ju
bott där länge. Men Sigtunabor kommer nog
snabbt att märka att jag är en person som är
väldigt besjälad av det jag håller på med. När
jag nu väljer att flytta och leva mitt liv i Sigtuna kommun, då gör jag det till 100 procent,
inte till 75 eller 80. Då är det 100 procent
Sigtuna som gäller, säger Lars Bryntesson.
Anders Johansson avgår efter tio år som kommunalråd i Sigtuna.
10 år med Sigtuna kommun
Från en undanskymd plats längst ut på
pendeltågslinjen till en expansiv, attraktiv kommun i regionens centrum.
Så kan tio års utveckling i Sigtuna
sammanfattas, enligt avgående kommunalrådet Anders Johansson (S).
I december avgår Anders Johansson som kommunstyrelsens ordförande. När han tillträdde
hösten 2002 var han 26 år, och den yngsta
någonsin i Sverige på den posten. Nu är han
36 och den kommunstyrelseordförande som
suttit längst i kommunen. Vad har hänt då,
under hans tio år vid makten?
– Väldigt mycket. Vi har blivit en kraftigt
växande kommun, tidvis den snabbast växande i landet med en mycket mer central
plats i regionen. Vi är många fler invånare
idag, vi har fler jobb och vi har ordning och
reda i ekonomin.
För tio år sedan var Sigtuna en kom-
mun med ekonomiska bekymmer, med ett
outvecklat samarbete mellan kommun,
näringsliv och Arlanda. Idag är samarbetet
nyckeln och ekonomin har vänt. Sigtuna
levererar överskott, samtidigt som kommunen kunnat hålla garantierna i barn- och
äldreomsorgen.
Inte helt vanligt för växande kommuner,
påpekar Anders Johansson.
– Det är det här jag mest stolt över. Det
har också gett oss möjlighet att göra mer som
är roligt, som gör kommunen mer attraktiv.
Alla tre tätorter har fått en rejäl idrottssatsning. Ett nytt sportfält i Rosersberg, i hela
Tingvalla­dalen och på Prästängarna i Sigtuna
stad. Det är när man ser sådant här växa fram
som det är roligt att vara kommunpolitiker!
Planerna för bostadsbyggandet ligger fast. SigtunaHem ska fortsätta bygga fler
bostäder, samtidigt som 200 till 250 lägenheter kommer att renoveras årligen under en
tioårsperiod.
– Vi måste sköta om våra hus. Det gör
bolaget starkare, och boendestandarden och
miljön bättre för hyresgästerna. Och vill man
flytta till en ny och fräsch lägenhet om fem
år ska man veta att det kommer att finnas
nybyggda lägenheter i Sigtuna.
Nu blir Anders Johansson vd på Kombispel,
ett spel- och lotteriföretag ägt av Socialdemokraterna och SSU. Varför sluta nu?
– Det är bra att sluta i mitten av en mandatperiod. Min efterträdare kan utses i lugn
och ro innan det blir valrörelse igen. Tio år är
också en lång tid på krävande post. Tempot kommer man inte ifrån, med mobilen,
e-posten och förväntan om snabb nyhetsförmedlingen på bloggar och Facebook. Och tio
år i en 36-årings liv är en betydande tid, både
av yrkeslivet och livet.
SigtunaHem på djupet| SigtunaHem
22
De ger Sveriges bästa service
Välkommen till SigtunaHem,
Sveriges bästa serviceorganisation.
Vi finns nära dig med expertis var
du än bor.Vi kan snabbt hjälpa dig
med rätt kompetens.Vår uppgift
är att se till att du bor tryggt och
problemfritt dygnet runt.
Kanske låter kaxigt, men det är så här vi vill
att det ska bli. Snart är vi där.
SigtunaHem tar nu sjumilakliv för att nå
målsättningen ”Sveriges mest nöjda hyresgäster”. Det ska ske med gemensamma
krafter. Vägen går genom nyrekryteringar,
investeringar i nya affärssystem och hela
företaget engagerat i implementeringen av väl
fungerande processer.
Två nyckelpersoner i sammanhanget är
Charlotte Grass och Per Bergman. Båda
nyrekryterade förvaltare sedan början av
oktober. Charlotte Grass i öst, med ansvar
för Märsta, Tingvalla och Rosersberg. Per
Bergman i väst, med ansvar för Sigtuna och
Valsta.
Charlotte är förmodligen
redan ett etablerat och känt
ansikte för många då hon
alltsedan oktober förra året
funnits på plats i Märsta
och Norrbacka som tillförordnad områdeschef. Per
däremot är mest känd för
oss internt på SigtunaHem.
Fram till tillträdet i oktober
jobbade han som projektledare på
AktivBo och var den som SigtunaHem
konsulterade för genomförandet av den årliga
kundundersökningen, NKI.
Kicki Björklund, vd på SigtunaHem, svarar
så här på frågan vad som ligger bakom att fyra
områdeschefer nu blir två förvaltare och hur
det på ett bättre sätt kommer leda företaget
mot målsättningen ”Sveriges mest nöjda
hyresgäster”…
– Vi har valt att låta två förvaltare leda och fördela servicearbetet i våra bostadsområden för att vi tycker
det är viktigt att möta
våra hyresgäster på ett
enhetligt sätt. Det ska inte
spela någon roll var man
bor i SigtunaHem – alla ska
få samma service. En positiv
effekt av förändringen är att med
färre ledare blir det nödvändigt att låta
varje bovärd och markvärd få ett större ansvar och större befogenheter inom ramen för
SigtunaHems varumärke och värdegrund. Att
vi genomför denna förändring nu beror på att
vi har mycket kompetenta och serviceinriktade bovärdar och markvärdar.
Charlotte och Per tror inte att SigtunaHems hyresgäster kommer att märka så
mycket av förändringen till en början. Samtliga områdeskontor kommer att vara kvar
med samma besökstider, 7–9. Bovärdar och
markvärdar utgår från samma områdeskontor
som tidigare och innehar samma
arbetsuppgifter.
– Just nu fokuserar vi på
att se över alla processer, få
gemensamma rutiner och
checklistor inom förvaltningen, förklarar Charlotte Grass som precis som
Per Bergman menar att det
är en förutsättning för att
bygga ett SigtunaHem.
Efter årsskiftet stärks processarbe-
tet upp med införandet av nya affärssystem.
Då, om inte förr, kommer det att märkas en
avsevärd skillnad på information, service och
återkoppling till kund.
Via hemsidan kommer varje hyresgäst
kunna följa sitt serviceärende, underhållsåtgärd, få reda på OCR-nummer, genomföra
beställningar, se sin faktura och kontrollera att den är betald.
Såväl Per Bergman som
Charlotte Grass uttrycker
ett starkt kundfokus i
allt vad de beskriver och
planerar. Även om de har
olika utgångspunkter. Per
Bergman med tyngdpunkt
på det teoretiska perspektivet, Charlotte Grass på det mer
praktiska.
– Jag kommer fortsätta det arbete jag påbörjat, förklarar Charlotte Grass. Att fokusera
på kunden genom medarbetarna. Jag tror
att motiverade och engagerade medarbetare
är en förutsättning för att vi ska bli Sveriges
bästa hyresvärd. Det är medarbetarna som
gör skillnad.
– Jag vill förändra hela branschen. Göra
den mer kundtillvänd. Bostadsbranschen kan
teknik, men har en resa kvar att göra när det
gäller kundrelaterade frågor. Jag kommer
ställa fokus på bättre information, bemötande
och återkoppling. Kunderna ska verkligen
känna att de är viktiga, avslutar Per Bergman.
Både Charlotte och Per är av uppfatt-
ningen att den årliga kundundersökningen
är mycket viktig och de vill passa på att tacka
alla som tagit sig tid att fylla i och skicka in
enkäten.
– Kundundersökningen är det viktigaste
underlaget för det fortsatta förbättringsarbetet, för upprättandet och genomförandet av
årliga handlingsplaner, menar Per Bergman.
– Viktigt är också att så många som möjligt
engagerar sig och kommer på våra bomöten,
tillägger Charlotte Grass.
Och vill du påverka är de idel öra. Du
hittar dem säkert ute i våra bostadsområden,
bland personal och hyresgäster. För det är där
resan börjar, menar de.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
23
Charlotte Grass
•Ålder: 46 år.
•Familj: Stor.
•Bor: Hyresrätt i Stockholm, en äkta
stockholmska.
•Utbildning: Ekonom från Uppsala
universitet.
•Arbetserfarenheter: Uppdragsförvaltning och fastighetsförvaltning, som
projektledare och egen företagare.
1998–2009 anställd på Vin&Sprit,
bland annat som projektledare i
Latinamerika och England. Letade
lokaler och inredde dem. Fick pris
för bästa kommersiella inredning.
•Fritid: Resa, läsa, träffa vänner.
•Kuriosa: Hade Olle Waller från
”Fråga Olle” som lärare i högstadiet.
Fick på en tillställning i Brasilien
en gång frågan: ”Hur mår min kära
väninna Silvia nu för tiden” …
•Aktuell som: Förvaltare på SigtunaHem sedan oktober.
Per Bergman
•Ålder: 38 år.
•Familj: Sambo, hund och katt.
•Bor: Villa på landet utanför Bålsta.
•Född och uppvuxen: Piteå, äkta
norrlänning.
•Utbildning: Ekonom från Luleå
universitet.
•Arbetserfarenheter: Har arbetat
många år inom hotellbranschen,
Scandic-kedjan, som kamrer och
hotellchef. Från 2008 arbetat på
AktivBo som projektledare, kund­
undersökningar – NKI.
•Fritid: Skog och natur. Humanitär
hjälp och kulturarrangemang. Samt
arbetat med kulturutbyte mellan
olika länder.
•Kuriosa: Har varit i Sudan och startat upp en humanitär organisation.
•Aktuell som: Förvaltare på SigtunaHem sedan oktober.
Per Bergman och Charlotte Grass är nya förvaltare i SigtunaHem.
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
24
SigtunaHem bygger nytt
Nyproduktionen inom SigtunaHem
fortsätter.
I november var det inflyttning i nya
fina Rådmansängen i Sigtuna samt
på Lyckostigen i Märsta. Och i Övre
Ekilla växer ett nytt bostadsområde
fram.
Övre Ekilla
Här ska med tiden byggas både småhus och
lägenheter. SigtunaHem är först ut och bygger 96 lägenheter med hyresrätt just i början
av området.
Projektet kommer att rymma 40 yt­
effektiva ettor om cirka 36 kvadratmeter, 28
tvåor om 47 kvadratmeter, 20 treor om 64
respektive 67 kvadratmeter och åtta fyror om
80 kvadratmeter.
Lägenheterna fördelas på tre huskroppar
i fyra våningar med putsad fasad. Samtliga
med balkong eller uteplats. Till varje lägenhet
hör ett förråd. Tvättstuga uppförs i separat
byggnad på gården.
SigtunaHem bygger 96 hyresrätter i Övre Ekilla.
hetsvisning finns att se på www.splitternytt.
se, preliminärt från 1 februari.
Publicering för anmälan på vår hemsida,
preliminärt 1 mars 2013.
Status Övre Ekilla
Inflyttning
Bygglov lämnades in i augusti/september.
Första spadtaget planeras till mitten av
december. Planlösningar och interaktiv lägen-
Etapp 1
Etapp 2
Etapp 3
32 lägenheter prel. 1 sep 2013
32 lägenheter prel. 1 nov 2013
32 lägenheter prel. 1 dec 2013
Lägenhetsfördelning
LägenhetsstorlekYtaAntal lgh
1 rok
2 rok
3 rok
4 rok 36 kvm
47 kvm
64–67 kvm
80 kvm
40
28
20
8
Inflyttning på
Rådmansängen
Den 1 november var det så inflyttning
Jane och Kjell Ehrngren flyttar in på Rådmansängen.
för de 13 hushåll som tecknat kontrakt på
Rådmans­ängen, Rådman Ledins gata. Den 1
december är det dags för etapp två.
På Rådmansängen välkomnas de nya hyresgästerna till moderna och fräscha lägenheter
i ett område som är tyst och lugnt beläget,
men ändå nära Sigtuna stad och kollektiv­
trafiken.
Området kommer dock att vara lite av en
bygg­arbetsplats ännu en tid framöver. Här ska
uppföras ytterligare hus i form av villor och
bostads­rätter.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
25
Och här är fler nya projekt på gång
Ekilla
I hörnet Stationsgatan och Stockholmsvägen planerar Sigtuna kommun för en ny
förskola med plats för 80 förskolebarn. I samma byggnad som förskolan planeras
även för hyresrätter i SigtunaHems regi. Totalt 20 lägenheter på plan 3 och 4, i
form av yteffektiva ettor, tvåor och treor.
Utställning av projektet är planerat till vintern 2012/2013. Om det inte överklagas kommer spaden att sättas i jorden lagom till sommaren 2013. Inflyttning
sker preliminärt tredje kvartalet 2014.
Märsta Port
Märsta Port är ett större område mellan Valstabacken och riksväg 263 som
planeras för bostäder. Här har SigtunaHem förvärvat två punkthus om sju till
åtta våningar med totalt 40 lägenheter. Om inget oförutsett inträffar planeras
byggstart preliminärt till första kvartalet 2014.
Valsta Centrum
Planeringen av byggnationen vid Valsta centrum är i full gång. Här är tänkt att
uppföras fyra punkthus längs med Valstavägen med beräknad byggstart andra
kvartalet 2013, inflyttning tredje kvartalet 2014. Därtill planeras för två punkthus om vardera nio våningar i kant med entrésidan av nuvarande centrumbyggnad. Totalt ska 140 lägenheter, både hyresrätter och bostadsrätter, byggas i Valsta
centrum.
När det gäller utbudet i Valsta centrum pågår just nu ett intensivt arbete med
fastighetsutvecklingen. Målsättningen är att ha ett koncept klart under hösten
2012.
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
26
I de nya evakueringsbarackerna ska hyresgästerna på Magne- och Ymergatan bo under de sex till åtta veckor det tar
att renovera deras lägenheter.
Baracker står färdiga för evakuerade
Snart är det dags för renovering av
392 lägenheter på Magne- och Ymergatan och evakueringsbarackerna är
redan på plats. Snart finns också tre
visningslägenheter på Magnegatan 16
där man kan studera de olika renoveringsalternativen.
Ombyggnationen på Magne- och Ymergatan
berör 392 hushåll. Projektet är planerat att
starta i början av 2013 och pågå till 2017.
Just nu färdigställs tre visningslägenheter
på Magnegatan 16 enligt konceptet mini, midi
och maxi. Genom koncepet ges samtliga berörda hyresgäster möjlighet att själva välja hur
omfattande ombyggnation som ska utföras.
Förutom visningslägenheter är bodar
sigtunahem hjälper till
•Vi finns till hands under hela ombyggnadstiden för att informera,
svara på frågor och hjälpa till.
•För uppdaterad information, gå
gärna in på www.sigtunahem.se/
vibyggerom och läs mer.
•Alla berörda hyresgäster informeras
även via brev och informationsmöten
inför ombyggnationen. för evakuering klara. 16 stycken är uppförda
på grusplanen mellan Magnegatan 30 och
Ymergatan 9. Bodarna är inredda med det
som kan tänkas behövas under evakueringen,
såsom sängar, soffa, köksmöbler, porslin och
städutrustning.
Även telefon och datauppkoppling kommer
att finnas i varje bod.
Berörd hyresgäst behöver i princip bara ta
med sig kläder och personliga tillhörigheter,
resten lämnas i lägenheten och täcks in av
entreprenören. Evakueringstiden beräknas till
mellan sex och åtta veckor.
I anslutning till stugbyn sätts en informa-
tionstavla upp så att alla kan ta del av löpande
information om projektet, även de som inte
har tillgång till dator.
Tidplan 2012
ProjekteringStatus
Bygglov baracker
Klart
Evakueringsbodar levereras
Klart
Ombyggnation av tre provlägenheter Pågår
Förhandling Centrala HGF*
Pågår
Informationsmöte Lokala HGF* Ej fastställt
Informationsmöte för
hyresgäster Magnegatan
Ej fastställt
Informationsmöte för
hyresgäster Ymergatan
Ej fastställt
Hyresgästmedgivande
Ej fastställt
Förfrågningsunderlag läggs ut
okt 2012
Tilldelningsbeslut
dec 2012
Etablering av arbetsbodar
jan 2013
Ombyggnationerna startar
jan 2013
* Hyresgästföreningen
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
27
Så här går det med
övriga ombyggnationer
Dags att
skotta snö!
Tingvalla
Ombyggnation för Tingvalla löper på. I slutet av oktober
var 234 lägenheter ombyggda.
Tingvallavägens alla 481 lägenheter beräknas vara renoverade och klara under 2014, en byggtakt på cirka 100
lägenheter per år.
Tidplan 2012
Gatunummer + ingång i trapphusStatus
Tingvallavägen 18 A (H) + 18 C (H)
Tingvallavägen 18 A (V) + 18 B (H)
Tingvallavägen 18 B (V) + 18 C (M)
Tingvallavägen 18 C (V) + 18 D (H)
Tingvallavägen 18 D (V) + 18 E (H)
Tingvallavägen 18 E (V) + 18 F (H)
Tingvallavägen 18 F (V) + 18 G (V)
Tingvallavägen 18 F (M) + 18 G (H)
Klart
Klart
Klart
Pågår t o m V 45
Pågår t o m V 46
Pågår t o m V 48
Pågår t o m V 49
Pågår t o m V 51
Dalgatan, Stationsgatan 5
och Södergatan 29
Ombyggnationen av Dalgatan blev klar i maj och i
november blev den sista lägenheten på Stationsgatan 5
färdig­ombyggd. Nu har vi börjat med lägenheterna på
Södergatan 29. Dessa beräknas vara klara i mitten av februari 2013. När allt är klart är 145 lägenheter ombyggda
i kvarteret.
Kom ihåg att du som hyr parkeringsplats
själv måste skotta bort snön vid din plats.
Och du som hyr garage måste själv skotta bort snön närmast din garageport.
Som hyresvärd ansvarar SigtunaHem
för att hålla rent, röja snö och sanda vid
infartsvägar till parkeringsplatser. Men
det är alltså du själv som ansvarar för att
hålla din plats fri från snö.
Har du garage är det du själv som måste
se till att snöröja och ta bort is en halv
meter framför din garageport. Resten
sköter SigtunaHem.
Från 1 november till 31 mars har
SigtunaHem en snöjour som står beredd
att rycka ut. Varje natt är en person
ansvarig för att se till att snöjouren kommer ut om det behövs.
Att snöröja vid alla SigtunaHems
bostäder tar cirka elva timmar för sju
maskiner. Arbetet sätter oftast
igång runt kl 4 på morgonen, och
kl 7 börjar våra markvärdar skotta
för hand utanför portarna. Sedan fortsätter arbetet till cirka kl 16 på eftermiddagen.
Har du frågor om snöskottningen? Läs mer i ditt hyresavtal, där står precis
vad som gäller.
Eller kontakta oss på telefon 08- 591 796 00, eller läs mer på www.sigtunahem.se.
Tidplan 2012/2013
Gatunummer + ingång i trapphusStatus
Södergatan 29 A (V+H)
Södergatan 29 B (V+H)
Södergatan 29 C (V+H)
Pågår t o m V 47
Pågår t o m V 51
Start V 02 2013
Diagonalen 1-5
Ombyggnation för Diagonalen startar preliminärt i början
av 2013 med att vi bygger om 52 lägenheter. Vi bygger om
enligt modellen mini, midi och maxi.
Preliminär tidplan 2013
GatunummerStatus
Diagonalen 5 A-B
Diagonalen 3 A
Diagonalen 3 B
Diagonalen 1 A-B
jan-april 2013
maj-juni 2013
aug-sept 2013
sep-nov 2013
Byte till Bredbandsbolaget
Nu får fler lägenheter i Sigtuna­
Hem Bredbandsbolaget som leverantör av bredband och TV-utbud.
De flesta av SigtunaHems områden har idag Bredbandsbolaget som
leverantör, men inte alla. Någon gång
mellan december och februari får de
hyresgäster som idag har leverantören
ViaEuropa istället Bredbandsbolaget.
Skälet är att avtalet med ViaEuropa
går ut, och att vi vill erbjuda samma
leverantör till alla våra hyresgäster.
Totalt berör förändringen 273 lägenheter.
De adresser som byter till Bredbandsbolaget är:
•Vikingavägen 3,5,7
•Karin Hansdottersväg 4–18
•Plommonvägen 2 och Körsbärsvägen 28 (Steningehöjden första
etappen)
•Sleipnergatan 31–49 (Centrala
Valsta)
Mer information om bytet kommer direkt till dig som är hyresgäst.
Har du frågor? Läs mer på www.
sigtunahem.se eller ring oss på telefon 08- 591 796 00.
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
28
Välj din egen entré
Bor du på Magne- ellerYmergatan och tillhör dem som tycker att entréerna känns trånga, mörka och otrygga? Nu ger SigtunaHem dig möjlig­
heten att vara med och påverka. Inför ombyggnationen nästa år undersöker vi om du vill ha entréerna som idag eller få dem ombyggda – helt
eller delvis. En visningsentré finns på Magnegatan 34.
SigtunaHem vill att bostadsområdena ska
upplevas som trygga och säkra och vill ge
varje hyresgäst möjlighet att påverka sin
boendemiljö direkt. I den senaste kundundersökningen framkom ett visst missnöje
med upplevelsen av trygghet och säkerhet i
entréerna på Magne- och Ymergatan.
En stor del av SigtunaHems bostadsbestånd är uppfört under rekordåren och är att
betraktas som en del av miljonprogrammet.
Det rör sig om närmare 2 500 lägenheter
som sedan ett par år tillbaka är föremål för
ombyggnation enligt en plan som sträcker sig
drygt tio år framåt.
Bland de första att få ombyggt var boende
på Tingvallavägen där arbetet alltjämt pågår.
Även de centrala delarna av Märsta har fått
påhälsning och efter nyår planerar vi att
påbörja renoveringen i Valsta.
Först ut är Magne- och Ymergatan och
berör 392 hushåll. Precis som tidigare bygger
SigtunaHem om enligt trappstegsmodellen:
Mini, midi, maxi.
Visningslägenheter kommer att byggas i
trapphuset på Magnegatan 16 och stå klara en
bit in i november. 16 evakueringsbostäder är
uppförda på grusplanen mellan Magnegatan
och Ymergatan. Läs mer på sidan 26.
Och som ett ytterligare inspel till hyresgästerna i området kommer nu en möjlighet att
få vara med och påverka entréernas utformning. Om man nu vill ha en förändring. Vill
man inte, finns det också som alternativ.
– När vi gick igenom resultatet av årets
kundundersökning märkte vi ett missnöje
med ”den personliga tryggheten i trapphusen”
i området och funderade i termer av ”om vi
Tyck till
om entréerna
Det finns tre förslag till ombyggnad
av entréerna. Du påverkar genom att
fylla i enkäten som följer med detta
nummer av Glimten, och som
bara gäller för dig som bor på
Magne- eller Ymergatan.
bättre utrymme och få bort mörka skrymslen
och vrår.
Stefan Henningsson går runt i området och
visar även de fullt utrustade evakueringsbostäderna som är snyggt och prydligt uppförda
på en grusplan i hjärtat av en liten grön oas,
för dagen i skrud av höstens alla färger. Runt
om leder gångvägar vidare i området, kantade
av ljusarmaturer. Vi möter flera hälsande hyresgäster, några stannar för att byta några ord.
De verkar engagerade och förväntansfulla.
– Magne- och Ymergatan är ett stabilt
nu ändå ska gå in och bygga om i området
– kan vi då passa på att göra något åt det?”,
säger projektledaren Stefan Henningson. Entréerna är mörka, trånga och svårtillgängliga.
Något som blir ytterst påtagligt nu när vi ska
planera för postboxar i trapphusen.
område, med stolta hyresgäster, säger Stefan
Henningsson. Och med en som jag uppfattar
engagerad och väl fungerande lokal hyresgästförening. Folk stannar och pratar och
frågar förväntansfullt när vi ska sätta igång. De
förstår att underhållet är eftersatt, att det är
ett måste.
Stefan Henningsson demonstrerar på
plats. Han har nämligen redan byggt om ett
trapphus på prov för att visa på ett alternativ.
Adressen är Magnegatan 34 för den intresserade. Jämfört med befintliga entréer är den
betydligt öppnare och rymligare. Med ett
stort ljusinsläpp och förbättrad tillgänglighet.
Ny asfalterad ramp mot entré­dörren, bredare
dörröppning, och med god plats för postboxar som lätt nås även för den som har någon
form av begränsning av rörligheten.
– Entrén i det här alternativet är utbyggd
till fasadlivet. Med det följer ännu en positiv
effekt, nämligen att de som bor på andra
våningen och har sitt sovrum just ovanför får
det varmt och skönt på sovrumsgolvet. Vi har
tagit bort det gamla soprummet för att ge
ombyggnationen
startar nästa år
•Preliminärt startar ombyggnationen
på Magne- och Ymergatan en bit in
på nästa år. Ombyggnationen pågår
till 2017.
•Var ombyggnationen startar är ännu
inte bestämt.
•Informationsmöten, enskilda samtal,
förhandlingar med hyresgästföreningen genomföras kommer att
genomföras i god tid innan ombyggnationen startar.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
29
Så här fint kan det bli …
Entrén till Magnegatan 34 har byggts om på prov för att visa hur det kan
bli. Här finns en ny asfalterad ramp mot dörren som är utbyggd i höjd med
fasaden och breddad. Dörrpartiet är nytt och sophuset borta. Inne i trapphuset finns inga skrymslen längre och det är gott om plats för postboxar.
… och här kan det byggas om
Stefan Henningsson vid entrén till Magnegatan 56. Här gör sophuset att trapphuset blir smalt och
trångt. Det är ont om plats för postboxar och det är mörka skrymslen bakom trappan.
30
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
SigtunaHems kundservice
finns på Stationsgatan 6 A
i Märsta. Här hälsar Paloma
och Liselotte er välkomna
varje dag mellan kl 8 och 17.
Varmt välkomna till
SigtunaHems kundservice
”Hjälp med tapet- och
golvval?”
”Välkommen till SigtunaHem, du når oss hela
dagen 8–17”
I vår kundservice kan du göra beställning av
underhåll till din lägenhet, så kallat HLU.
Vi hjälper dig med att fylla i beställningen
och är gärna smakråd när du gör dina stilval.
På ett år tar vi emot cirka 600 beställningar av
målning och tapetsering, 350 beställningar av
nya golv eller parkettslipning och 350 vitvaru­
beställningar.
Sedan maj 2011 driver vi telefonväxeln i egen regi. Vi tar emot cirka 25 000 samtal per
år. Dessa samtal handlar om allt ifrån att kunder vill ha hjälp med att ställa sig i vår intressebank, söka bilplats, till att bli kopplad till någon annan person på företaget eller lämna
serviceanmälan.
Våra telefontider är mellan klockan 8 och 17 varje helgfri vardag. Mest samtal inkommer
under förmiddagarna. Så passa på att ringa på eftermiddagen, då är det inte lika många som
ringer och lättare att komma fram.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
31
”Ingen fråga är för krånglig”
Under ett år har vi cirka 10 000 besök i vår kundservice där vi servar olika ärenden och olika
behov. Vi tar emot dig när du ska skriva kontrakt med våra uthyrare, vi hjälper dig om du vill
säga upp ditt lägenhetskontrakt, vi skriver bilplatskontrakt, hjälper till med att registrera dig i
intressebanken. Vi tar emot bytesärenden, anmälan om andrahandsuthyrning och överlåtelser.
Självklart tar vi också emot din serviceanmälan.
Kundservice har öppet mellan klockan 8 och 17 varje helgfri vardag.
”Vet du att du kan få hjälp
med att skriva ut din hyresavi
i förväg”
Vid vissa tillfällen behöver du kanske din
hyresavi innan du får den hem i brevlådan,
då kan vi vara behjälpliga med att skriva ut
den till dig.
Vill du ha det enklare varje månad med
din hyresinbetalning kan vi erbjuda både
autogiro eller e-faktura.
Kom in till oss så berättar vi mer om hur
det går till.
Varje månad skickar vi ut cirka 2 700
hyresavier via inbetalningskort, 972 har
autogiro och 1 040 betalar via e-faktura.
Totalt är det 4 712 aviseringar.
”Har du din nyckel i tuben?”
Vi tar emot cirka 17 500 service­anmälningar
per år som sedan utförs av både egen personal
och entreprenörer.
Varje dag kommer det ett femtontal entreprenörer som vi anlitar, till oss på kundservice. Hos oss kvitterar det ut en nyckel som
går till din nyckeltub.
Vi införde tubnyckelsystemet 2005 för din
säkerhet. Med tubnyckelsystemet finns det
inga dubbletter av just dina nycklar hos oss.
Vid beställd service, glöm inte att hänga din
nyckel i nyckeltuben!
Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem
32
Daggen och Anita Pettersson har gjort mycket för att öka trivseln på Trollbergsvägen.
De är godaste grannarna
Vem är din önskegranne? Lill-Babs, Kungen eller Lasse Kronér? Kändisar
brukar toppa listorna om populära grannar, men frågan är om inte Anita
och Daggen eller Lilly, Birgitta och Bengt borde ligga i topp istället.
Möt SigtunaHems goda grannar!
Molnen hänger tunga över Trollbergsvägen
och i samma stund Glimtens reporter slår sig
ned vi köksbordet hos Anita och Daggen Pettersson öppnar sig himlen. Regnet öser ned.
anita och daggens
bästa granntips
•Hälsa och presentera dig.
•Var tillmötesgående och hjälp
varandra.
•Visa hänsyn och respekt.
– Det gör inget, det är bara bra. Då får
rabatterna vatten, säger Anita.
Vi ska återkomma till rabatterna – som
har en speciell historia – men börjar med det
faktum att Anita och Daggen Pettersson fick
ett särskilt omnämnande som goda grannar i
SigtunaHems årliga kundundersökning. För
någon vecka sedan blev de därför uppvaktade
med ett blomsterbud från SigtunaHem.
– Grannarna som hade skrivit om oss i
kundundersökningen sa att vi förgyller deras
tillvaro, säger Anita. Det känns ju väldigt
roligt, förstås.
Att grannar nämns i SigtunaHems under-
sökningar är inte så vanligt, men så är kanske
Anita och Daggen också ovanligt goda grannar.
I 43 år har de bott i samma lägenhet – och
de trivs. Har alltid gjort och kommer alltid att
göra, tror de. Området är lugnt, de gillar sina
grannar och kan inte minnas att det någonsin
varit något stort bekymmer med stök eller
bråk. Först bodde de i en tvåa på Stora Brännbovägen. När de behövde större kom de till
Trollbergsvägen.
Då var barnen små, och området fullt av
barnfamiljer. Alla hjälptes åt i vardagen, umgicks och ordnade fester tillsammans. De till
och med byggde festmöblerna själva. Av stora
kraftiga tallar snickrade familjerna sex meter
långa bänkar och ett stort bord som kunde stå
på gården, och användas av alla.
– Vi hade midsommarfester, kräftskivor och
surströmmingskalas, säger Daggen.
Även om umgänget är mindre idag sedan
barnen flyttat, och även om grannar kommit
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
33
och gått, så hejas det självklart i trapporna,
och man växlar alltid några ord med varandra.
Familjerna i huset har fortfarande ganska bra
koll på varandras vardag och familjesituation.
Daggen hjälper ofta till att hålla rent och
snyggt utanför porten, i buskarna och i miljöhusen, och fixar björkris både till midsommar
och studentmottagningar. I våras var de bjudna
när grannfamiljens dotter tog studenten. Och
ett av de få yngre barnen i området har valt
ut Daggen som sin speciella kompis, även om
åldersskillnaden är 65 år.
– Men jag saknar att det inte finns fler barn
här nu, det gör jag faktiskt. Det gör att det
blir lite mer liv. Idag är det bara två barn som
bor i vår länga, säger Anita.
Och rabatterna då – hur var det med
dem? Jo, de storslagna rabatter som idag finns
utanför husknuten började Daggen och Anita
och tre andra familjer på eget initiativ anlägga
redan på 1960-talet.
Då bestod utemiljön bara av gräsmatta, sly
och berberisbuskar – men med träget arbete
har växtligheten förvandlats till stora, prunkande rabatter med bland annat hortensior
och rudbeckior.
Genom åren har andra grannar hjälpt till
och byggt på rabatterna, men huvudansvaret
vilar idag på Anita och Daggen, de är de som
rensar ogräs och planterar nytt. Titt som
tätt tillkommer nya plantor och idag finns
både Anitas farmors rabarber och svartvinbärsbuskar från Hammerdal på plats, liksom
jättenattljus från västkusten.
– Vi har sagt att vi tar ansvar så länge
vi orkar. Ingen ska behöva känna att de måste
hjälpa till, det är alldeles för mycket jobb.
Men det är väldigt roligt för oss att det är så
uppskattat av de andra hyresgästerna. Jag vet
folk som säger att de brukar gå förbi här bara
för att det är så fint, säger Anita.
De tycker att de haft bra kontakt med
SigtunaHem och med dem som jobbat i kvarteret genom åren. Men, vad säger de själva –
vad är det som gör att de är så bra grannar?
– Jag tror vi försöker vara tillmötesgående,
och alla vet att de inte behöver vara rädda att
besvära oss om det är något, säger Anita.
Och det som ges kommer tillbaka.
– När jag var nyopererad kom en granne
ned med en bunt tidningar, det var ju jättegulligt, det uppskattade jag jättemycket, säger
Anita.
Bengt och Birgitta Lindberg och Lilly Hagman har varit Märsta trogna i 50 år.
Kompisar sedan sextiotalet
På Tingvallavägen 12 C bor Birgitta och
Bengt Lindberg och i 8 B Lilly Hagman. De har känt varandra sedan början på 1960-talet och umgås än idag.
– Vi har sett hela Märsta växa fram. När vi
kom hit var det bara hästhagar och kohagar
här, säger Birgitta.
Lilly har blivit sin lägenhet trogen sedan
1962, men Bengt och Birgitta har hunnit
flytta runt en del, fast bara i Märsta. Sedan
1990-talet är de tillbaka på Tingvallavägen.
När de flyttade in i området på 1960-talet
var barnfamiljerna i majoritet, deras barn
gick i samma klass och familjerna började
umgås.
– Jag är jätteglad att jag har Bengt och
Birgitta. Och det har alltid varit lugnt här och
jag har trivts, säger Lilly.
Bengt fortsätter:
– Det har varit väldigt lite problem, och de
problem som varit har alltid lösts.
Vad en god granne är tycks de ganska
överens om: Det gäller att visa hänsyn, respektera varandra och förstå att man är flera
som bor tillsammans i ett hus och som delar
samma trappuppgång. Det är bra att säga
till om man har fest, men också att säga till
om man blir störd, eller om någon inte visar
hänsyn.
– Jag tycker man ska våga säga till, säger
Bengt.
– Säger man bara till brukar de flesta förstå
att det kanske blivit tokigt.
Lilly har grannar som ibland kommer över
med kaka om de har bakat, och hon är mån
om att bjuda tillbaka när hon själv bakar.
– Det är en trevlig gest, säger Lilly.
Tävling!
•Har du SigtunaHems bästa grannar?
•Nominera en granne och vinn en middag för två, antingen på Farbror Blå i Sigtuna
eller krogen Lite till i Märsta.
•Skicka ditt förslag senast 15 december 2012 till: Glimten, att Katarina Karlsson, AB SigtunaHem, Box 509, 195 25 Märsta. Eller maila till [email protected].
SigtunaHem på djupet | SigtunaHem
34
Nyheter i HLU
– hyresgäststyrt underhåll
Som ett av få bostadsföretag erbjuder SigtunaHem fortfarande sina
hyresgäster HLU – hyresgäststyrt
underhåll. Men från och med årsskiftet förändras innebörden i förmånen. Den hyresrabatt som förut
tillföll den hyresgäst som ville
skjuta upp sitt underhåll, läggs
istället i en öronmärkt underhållsfond för lägenheten.
– Det är viktigt att säga att vi inte har förhandlat bort det hyresgäststyrda underhållet.
Man kan fortfarande både senarelägga och
tidigarelägga sitt underhåll. Skillnaden är att
vi inte betalar ut pengar till hyresgästen som
väntar med underhållet. Pengar öronmärks
istället för lägenheten, säger Kicki Björklund,
vd för SigtunaHem.
HLU är mycket uppskattat bland SigtunaHems hyresgäster, det visar bland annat kundundersökningen som genomfördes för två år
sedan. Då ställdes frågan om hyresgästerna
gillade sitt HLU – och en rungande majoritet
på 98 procent av dem som svarade sa ja.
Det hyresgäststyrda underhållet
i SigtunaHem har sedan länge inneburit att
hyresgästerna haft möjlighet att till exempel
få ommålat och omtapetserat tidigare jämfört
med underhållstidplanen för lägenheten,
genom att betala en delsumma av underhållskostnaden själv. På samma sätt har hyresgästen kunnat välja att skjuta upp lägenhetens
underhåll och istället få rabatt på hyran. Men
trots att både SigtunaHem och Hyresgästföreningen sett hyresgästernas valfrihet som en
nyckelfråga, anser båda parter att hyresrabat-
Margareta Karlsson från Hyresgästföreningen i Sigtuna är mycket nöjd med förändringarna som
innebär att underhållspengarna kopplas till lägenheten och samlas i en pott om de inte används.
ten medfört problem. När rabatten tillfaller
hyresgästen innebär det i praktiken att pengar
för underhåll försvinner ut ur företaget.
Margareta Karlsson företräder Hyresgästföreningen i Sigtuna.
– Vi tycker HLU är jättebra och vill behålla
valfriheten för hyresgästerna, säger hon.Vad vi
däremot har tyckt varit synd är att pengarna
för underhåll försvinner om hyresgästen inte
alls renoverar. När hyresgästen flyttar måste
pengar i så fall tas någon annanstans ifrån för
att renovera.Vi tycker att det är mycket bättre
att pengarna stannar kvar i bolaget.Vi är väldigt nöjda med den här förändringen.
Enligt Kicki Björklund har SigtunaHem
årligen betalat cirka 3 miljoner kronor tillbaka
till hyresgäster i form av HLU-rabatter.
– När de pengarna försvinner ut måste vi få
in dem igen och då måste vi ta det via hyran
av alla. Det innebär att det stora hyresgästkollektivet får betala för underhållet en gång till,
och det tycker inte vi är bra, säger hon.
Den nya överenskommelsen om HLU
innebär alltså att det hyresgäststyrda underhållet finns kvar och att samtliga villkor för att
kunna genomföra underhåll både tidigare och
senare fortfarande gäller. Men de pengar som
”sparas” om en hyresgäst väljer att skjuta upp
underhåll stannar numera i en underhållsfond,
öronmärkt för just den lägenheten. Hyresgästernas valfrihet är fortsatt en väldigt viktig
fråga, understryker Kicki Björklund. Det är
bland annat därför ombyggnadskonceptet
mini, midi och maxi har tagits fram.
– Som fastighetsvärd vill vi inte vara
förmyndare för våra hyresgäster, utan är
övertygade om att det är hyresgästerna själva
som vet bäst hur de vill ha det. Och vi tror
fortfarande att det är bra att man kan välja när
man vill måla om, byta golv, tapetsera eller
byta vitvaror.
Samtidigt är renovering och underhållsinsatser ofta en jobbig process för hyresgästen,
och kanske framför allt för äldre hyresgäster
som ibland hellre avstår underhåll för att slippa omaket. När uppskjutna underhållspengar
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
35
Vad är hlu?
•Allt underhåll i lägenheten är bestämt i tidsintervaller. HLU innebär
att du själv kan välja att få underhåll
utfört tidigare eller senare än vad
intervallet säger.
•Exempel: Ommålning och tapetsering görs per automatik vart 15:e år
i en lägenhet. Trots att det bara gått
12 år sedan lägenheten målades och
tapetserades om, vill du få nya tapeter och nymålat redan nu. Då kan du
välja att tidigarelägga ditt underhåll
med tre år.
•Om du beställer målning och tapetsering betalar du tre femtondelar av
kostnaden, det så kallade restvärdet
(3/15-delar eftersom det är tre år
kvar av de 15 år som var intervallet
för underhållet).
•Du kan också välja att senarelägga
underhåll som är inplanerat. Du behöver inte ha något skäl för att göra
detta. Då läggs de pengar som är avsatta för underhållet du skjutit upp i
en öronmärkt underhållsfond för din
lägenhet. Där finns pengarna kvar
tills du väljer att använda dem för att
renovera/underhålla lägenheten. På
så sätt kan du spara underhållspengar
och välja att genomföra flera underhållsåtgärder samtidigt.
sparas i den öronmärkta fonden finns de kvar
tills hyresgästen väljer att använda dem för
att renovera eller underhålla lägenheten. På
så sätt går det att spara underhållspengar och
välja att genomföra flera underhållsåtgärder
samtidigt.
– Och det är helt ok, tycker vi. För varje
gång man ska in och göra nåt i lägenheten är
det ju bökigt, säger Kicki Björklund.
Hon fortsätter:
– Vårt uppdrag är att försöka skapa ett så
bra boende som möjligt till en så låg kostnad
som möjligt. Sen ska vi ge valfrihet för dem
som känner att de har råd och vill. Och det är
bra att ha kvar pengarna för underhåll i fastigheten, det skapar utrymme för framtiden.
Vad får man göra
själv i sin lägenhet?
Du får måla och tapetsera om själv,
men allt renoverings- och underhållsarbete som du själv utför, eller
låter utföra i lägenheten, ska vara
fackmässigt utfört. Detta regleras i
Hyreslagens kapitel 24.
Om du väljer att flytta från lägenheten och vi
bedömer att ditt eget underhåll inte är fackmässigt utfört, kan du bli tvungen att göra om
arbetet och själv stå för kostnaden.
Vissa krav finns om du till exempel ska
måla eller tapetsera om:
•använd miljövänliga färger, välj rätt färgtyp
– takfärg till tak, väggfärg till väggar.
•tapeterna ska vara kvalitetssäkrade enligt
våra normer.
•om du ska lägga golv eller mattor måste
alltid underhållsansvarig kontaktas.
Det är inte tillåtet att renovera badrum
och toalett själv eftersom dessa ytor omfattas
av särskilda byggnormer och kvalitetskrav.
Fråga alltid om du är osäker på vad du får
och inte får göra själv!
Mer information hittar du på
www.sigtunahem.se eller hos Kundservice
på telefon 08-591 796 00.
vill du veta vad som
gäller för din lägenhet?
•För att veta vilket underhåll som
planeras för din lägenhet – kontakta
SigtunaHem så får du en blankett
som visar när olika åtgärder ska utföras i din lägenhet enligt intervallen.
•Du kan också se vilken summa som
sparas i lägenhetens underhållsfond
om du väljer att avstå från årets
underhåll, och vad det kostar dig att
tidigarelägga underhåll som egentligen ska göras i framtiden.
•Beställ blanketten på
www.sigtunahem.se eller via Kundservice på telefon 08-591 796 00.
Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem
36
Vinter i vardagsrummet
Möblerar du också vardagsrummet
efter tv:n?
Glimtens inredningsexpert Malin
Jensen vill få fler att tänka nytt
och tänka om.
– Att möblera runt tv:n kan göra
rummet enformigt och begränsat.
Varför inte ha tv:n i ett annat rum,
och våga låta vardagsrummet vara
tv-fritt, säger hon.
Vardagsrummet är rummet för alla. I vardagsrummet ska alla familjemedlemmars intressen
tas tillvara – rummet är platsen både för
vardag och fest. Barnen ska kunna leka och
spela spel, du ska kunna läsa en bok, bjuda
hem vänner, se en film eller lyssna på musik.
Eller bara slappa i soffhörnan.
– Vardagsrummet ska vara ett sällskapsrum
där man ska kunna umgås, så möblera utifrån
från var det är mysigast att sitta och vara. Och
sätt inte fast tv:n på väggen. Ska du ha tv:n i
vardagsrummet kan du istället ha den på en
låg rullvagn, eller göra det möjligt att gömma
den ibland, säger Malin Jensen.
En bekant till Malin har satt tv:n i ett burspråk och gömmer den bakom ett elementskydd när den inte används.
– Det tar inget som helst utrymme och är
bara fint, säger hon.
Här är tredje delen av Glimtens inredningsskola där vi tar hjälp av Malin Jensen, inredare
och känd från tv-programmet Room Service.
Vinn rådgivning med
inrednings­experten
Malin Jensen!
Skicka tre bilder på ditt vardagsrum
och berätta med max 500 ord vad du
vill få inredningstips om. Skicka bilder,
namn, adress och telefonnummer senast 15 december 2012 till: Glimten,
att Katarina Karlsson, AB SigtunaHem,
Box 509, 195 25 Märsta. Eller maila
till [email protected].
En vinnare väljs ut. Det kan bli du!
rejäl fotpall än en soffa med schäslong. En
soffa utan schäslong är mer användbar. Använd avtagbar klädsel – att byta är enkelt och
ett lätt och billigt sätt att förnya sig.
– Använd även separata sittmöbler som
lätt kan flyttas runt. Möblera med pallar,
sittpuffar och fåtölj i andra stilar. Kombinera
olika höjder, former, färger och textilier.
Fyrkantigt och runt, högt och lågt, gammalt
och nytt, mjukt och hårt.
• Gardiner, material och färger
– Fastna inte i ett och samma material – våga
blanda. Gardiner och textilier gör rummet
ombonat och dämpar ljud. Köp kuddar med
löstagbara kuddvar. Växla färg med säsong
– till exempel ljusare färger på våren och
varmare och mörkare på hösten och vintern.
tas nedåt. Då kan färger och textilier i soffan,
på mattor och möbler lyftas fram. Ha gärna
lampor på fönsterbrädor och i burspråk.
Kosta på mycket belysning – det gör rummet
varmt, ombonat och harmoniskt.
• Sladdar och elektronik
– Om du hittar trådlösa lösningar – använd
det. Men har du mycket sladdar kring tv och
ljudutrustning, försök få upp dem från golvet.
Idag finns många olika lösningar, sladdar kan
samlas i en dold box eller i ett mjukt rör som
kan fästas bakpå en möbel till exempel. Det
finns också ”sladdvindor” där många sladdar
kan samlas så att de kommer upp från golvet.
• Mattor
– Använd mattor under soffbord eller andra
grupper av möbler, mattor binder ihop möblemanget. Heltäckningsmattor på väg tillbaka,
men än så länge främst i sovrum.
• Förvaring
– Använda bokhyllor eller gamla skåp – det ger
bra plats både för böcker, filmer, leksaker och
andra prylar som används ofta. Många soffbord har idag förvaring, till exempel luckor
där fjärrkontroller och tidningar kan samlas.
Andra enkla och billiga förvaringstips är korgar i olika storlek som kan ställas på golvet.
• Belysning
– Det är mörkt vintertid så slösa med många
små punktbelysningar i vardagsrummet. Lys
upp hörn och tavlor. Använd inte bara uplights utan kombinera även med ljus som rik-
• Växter
– Växter är hemtrevligt. I nybyggda lägenheter kan det vara vackert med stora växter
eller träd på golven. Kaktusar är också bra
alternativ.
Malins bästa tips
• Soffa och sittmöbler
– En soffa är alltid bra. Men ställ soffan så att
du kan se ut i rummet och ut genom fönstret
– inte tvärtom. Köp hellre en soffa med en
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
37
Många punktbelysningar
gör vardagsrummet varmt
och ombonat. Växter hjälper också till. Och låt inte
tv:n styra möbleringen,
råder Malin Jensen.
Topp 3 – tänk på att:
•Försök att inte planera efter tv:n. Låt den
stå nära golvet, undvik att sätta fast den på
väggen.
•Blanda material, storlekar, höjder och former. Använd inte bara ek, eller bara metall,
eller bara högblankt.
•Ha en röd tråd. Det kan till exempel vara
ett material, ett mönster, eller en form som
återkommer och som binder ihop möbler
och inredningsdetaljer.
att göra om i en hyresrätt
•Inom SigtunaHem finns HLU – Hyresgäststyrt underhåll – där du mot en engångskostnad kan få hjälp med underhåll utöver standardunderhållet. Du kan till exempel
få hjälp att måla om köksluckor, få nya golv eller nya tapeter. På SigtunaHems kontor
finns en hörna med materialprover och Kundservice hjälper dig gärna med tips och
smakråd. Läs mer om HLU på www.sigtunahem.se, samt på sidan 34–35.
•Om du målar eller tapetserar eller förändrar annat själv: Tänk på att det ska göras fackmannamässigt och att du har återställningsskyldighet om du har gjort mycket speciella
förändringar. Är du osäker, kontakta ditt områdeskontor, telefon 08-591 796 00.
Miljö i Sigtuna | SigtunaHem
38
Sopsortering
en insats för miljön
Omvandlas dina potatisskal till biogas? Blir det fleecetröjor av dina gamla CocaColaflaskor? Och var slänger du ditt gamla kylskåp?
Här är en guide till sopsortering i SigtunaHem.
Att sopsortera är att tänka på miljön. Den
allra största delen av våra vardagssopor kan
nämligen återvinnas – och vi kan alla hjälpas
åt att spara på jordens ändliga resurser.
Källsorteringen börjar redan hemma i din
VISSTE DU ATT?
•Papper kan återvinnas cirka 6
gånger.
•Ett ton återvunnet papper sparar
cirka 16 träd.
•Glas kan återvinnas hur många
gånger som helst. Om allt använt
glas i Sverige lämnades skulle inget
nytt glas behöva tillverkas.
•Om alla i Sverige lämnar in alla sina
kapsyler till återvinning under ett år,
räcker det till 2 200 nya personbilar.
6 000 kapsyler räcker till en ny cykel.
•Aluminium och stål kan återanvändas hur många gånger som helst.
•Att återvinna aluminium är energi­
effektivt – och förbrukar bara 5
procent av energin jämfört med att
tillverka nytt.
•Plastförpackningar blir aldrig nya
förpackningar. Återvunnen plast får
inte komma i kontakt med mat och
plasten förlorar dessutom i kvalitet
när den återvinns.
•Av 10 stora PET-flaskor kan man
göra en fleecetröja.
lägenhet. Här är ett förslag på hur du kan
göra:
Samla matavfall i en matavfallskorg under
diskbänken. Korg i plast samt påsar finns att få
från SigtunaHem. Matavfallspåsarna är bruna,
nedbrytningsbara papperspåsar. Tänk på att
använda just dessa påsar. Fyll inte påsen mer
än till två tredjedelar och byt regelbundet.
Samla brännbara restsopor i en plastpåse
som sitter i en hållare på insidan av diskbänksdörren (den gamla ”soppåsen”). Samla förpackningar (glas, metall, plast,
papper) i en större papperskasse. Om du
blandar allt i en påse i köket så tar det mindre
plats. Eller ha flera kassar eller kärl och sortera dina förpackningar redan i köket. Lägg tidningar och returpapper i en större
papperspåse eller kartong i en garderob,
städskåp eller under diskbänken om det finns
plats.
Förvara farligt avfall oåtkomligt för barn.
Samla det till exempel i städskåpet. När du grovsorterat hemma tar du dina
sopor till Miljöhuset. Det finns ett miljöhus i
vart och ett av SigtunaHems bostadsområden.
Här slänger du dina ”vardagssopor”, se listan
nedan.
HUR SORTERAR JAG I MILJÖHUSET
– VAD ÄR VAD?
Matavfall – alla slags matrester, frukt- och
grönsaksrester, kaffe- och tesump, äggskal,
men även använt hushållspapper, servetter,
snittblommor, krukväxter, kutterspån för
smådjur.
Matavfall är inte – cigarettfimpar, snus,
aska, bindor, damm, dammsugarpåsar, vinkorkar, kapsyler, glasspinnar, ätpinnar, stearinljus,
textilier och kattsand. Detta är inte biologiskt
behandlingsbart.
Pappersförpackningar – till exempel
mjölk- och vätskeförpackningar och tvättmedelspaket.
Hårdplastförpackningar – till exempel
ketchupflaskor, yoghurtburkar, schampoflaskor.
Plåtförpackningar – till exempel konservburkar, kaviartuber, metallfolie.
Färgat och ofärgat glas –glasflaskor
och glasburkar.
Tidningar och returpapper – tidningar,
reklamblad, telefonkataloger.
Wellpapp – flyttkartonger och andra förpackningar av kartong.
Batterier – endast hushållsbatterier!
Brännbart – alla hushållssopor som inte
sorteras i någon av de övriga kategorierna.
Till exempel blöjor, mjukplast, plastkassar,
kuvert, kattsand, porslin.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
39
SigtunaHem samlar in cyklar och skridskor
SigtunaHem har startat en cykelverkstad. Via den ska du så småningom
kunna hyra eller låna en cykel.
Under våren samlades övergivna cyklar in
från våra bostadsområden. Men istället för
att köra dem till skroten såg SigtunaHem till
att renovera dem.
Just nu söker vi fler cyklar och planerar
för hur så många som möjligt på bästa sätt
ska kunna få del av cykelverkstaden. Renoveringen sköts i samarbete med personer
från kommunens handikappomsorg.
Adressen är Tingvallavägen 10.
I vinter startar SigtunaHem också en
skridskoverksamhet. Vi har köpt in begagnade skridskor och utrustning från hockeylaget Arlanda Wings. Idén är att kunna låna
eller hyra ut till dem som vill pröva på eller
inte har egen utrustning.
Men vi behöver fler skridskor! Så rensar
du förrådet och hittar gamla skridskor,
hjälmar eller skydd – släng inte utan hör av
dig till oss!
Har du en cykel eller skridskor och
utrustning du inte behöver?
Kontakta Mats-Åke Gustafsson, SigtunaHem
Telefon 08-591 796 52
mail [email protected].
Mediciner och kvicksilvertermometrar är
också farligt avfall men ska lämnas till apotek.
Farligt avfall lämnas på miljöstationer, som
finns på bensinstationer och vid Brista återvinningscentral. SigtunaHem kör även runt
med en ”miljöbil” i våra områden för att samla
upp hushållens farliga avfall. Om du inte har
möjlighet att ta dig till en miljöstation samla
ditt farliga avfall hemma och lämna det till
miljöbilen när den kommer till ditt område.
VAD BLIR DET AV SOPORNA?
Elektronik
Glas och flaskor
I vissa områden i SigtunaHem finns ett
elektronikrum. Har du inget elektronikrum i
ditt område kontaktar du din bovärd. Du kan
även lämna elektronik på Elkretsens mottagningsstation på Brista återvinningscentral.
Elektronik är allt med sladd eller batteri, till
exempel mikrovågsugn, diskmaskin, telefoner, kameror, lampor.
Diskas, används igen eller återvinns och blir
nya flaskor. Det minsta glaskrosset används till
isoleringsmaterial, som glasfiberull eller som
fyllnadsmaterial i betong.
Kyl, frys
Hårdplast
Kasserade kylskåp och frysar ska lämnas till
Brista återvinningscentral.
Du kan få din kyl eller frys hämtad kostnadsfritt. Ring Renhållningen på Stadsbyggnadskontoret för hämtning: 08-591 261 97.
Blir blomkrukor, sopsäckar, plastbackar,
parksoffor, bullerplank och fleece-tyger.
Matavfall
Blir biogas. Biogasen används i bland annat
fordon, gasspisar och värmepannor. Restprodukterna används som biogödsel på åkrar.
Pappersförpackningar
Blir nya pappersförpackningar eller ytskikt på
gipsskivor.
VAD SKA JAG TÄNKA PÅ?
Skölj ur, låt torka och platta till. Då slipper vi
lukt, kladd och soporna tar mindre plats. Det
blir ännu bättre för miljön för vi kan tömma
mer sällan.
Ta av korkar och lock – de är ofta av ett annat
material.
Om du har tidningar i en plastpåse eller
bundna med snöre – släng plastpåsen och snörena för sig och tidningarna för sig.
Om du är osäker på något material – lägg det
i behållaren för Brännbart.
ALLT ANNAT DÅ?
Farligt avfall
Farligt avfall är till exempel färgburkar, nagellacksborttagning, lim, hårspray med drivgas,
batterier (även de inbyggda i leksaker, miniräknare och spelande födelsedagskort), lysrör,
lågenergilampor, blekmedel, hårfärg, insektsmedel, kalklösare, lösningsmedel, smörjspray,
ugnrengöringsmedel, tändvätska och T-sprit.
Grovsopor
Grovsopor slängs i grovsopscontainrar eller
grovsoprum på området eller på Brista återvinningscentral. Grovsopor är till exempel
möbler, leksaker, metallskrot, kläder, madrasser, balkonglådor, mattor.
Metall
Blir till nya förpackningar, bilkarosser, järnvägsräls, armeringsjärn bland mycket annat.
KONTAKTA …
… SigtunaHem om du vill ha en
avfallskorg och läs på www.sigtunahem.se om var du kan hämta fler
matavfallspåsar. Där kan du också
läsa mer om sopsortering.
Miljö i Sigtuna | SigtunaHem
40
Hjälp! Det kryper i lägenheten!
Småkryp, skadedjur,
ohyra – kärt barn
har många namn.
I naturen är de
ofta ett viktigt
inslag, men att
dela utrymme
med dem är
varken trevligt
eller hälsosamt.
Det finns tusen och åter
tusen småkryp, men det är
först när de anses besvära oss människor som de kallas skadedjur. Skadedjur är
ett problem som kan drabba precis vem som
helst. Det har inget med renlighet eller städning att göra.
Antalet anmälningar om hus- och lägenhetsproblem orsakade av skadedjur har ökat
i en rasande takt under senare år. Kackerlacksanmälningarna med 1 255 procent,och
anmälningarna om vägglöss med 800 enligt
Nomor, specialister på skadedjurskontrolloch matsäkerhet. 2006 rapporterades knappt
500 fall av vägglöss och kackerlackor, 2011
var motsvarande siffra 5 400.
Ändrade vanor och trender sägs vara
bakomliggande faktorer – framförallt ett
kraftigt ökat resande, större och mer frekvent
import av matvaror och möbler – liksom en
allt tilltagande ökning av secondhandinköp.
Anticimex rekommenderar därför att du
undersöker hotellrum noggrant innan du
packar upp resväskan. Och gör rutin av att ta
med förstoringsglas och ficklampa i packningen. Köper du second-hand, eller har du
haft med dig kläder och textilier utomlands,
rekommenderas tvätt i helst minst 60 grader,
alternativt förvaring i frysen tre dagar. Skadedjur är varken roade av kyla eller värme. Och
glöm inte kontrollera gamla möbler innan du
köper dem.
Det enda som hjälper i det långa loppet är
att alla blir medvetna om problemet, förhåller
sig till det och lever på ett annat sätt, det är
den samlade expertisen
ganska enig om.
Har du fått vägglöss?
Har du fått
problem med
småkryp i lägenheten är det viktigt
att du larmar
så snabbt som
möjligt. Ju fortare
problemet kan angripas, desto mindre
spridning. Oavsett
vilket skadedjur det gäller
krävs det att du som hyresgäst
är behjälplig när saneringsfirman
kommer. För att de ska komma åt att behandla
hyllor, lådor och skåp krävs att du plockar ur
dessa. Kläder och textilier lägger du i sopsäckar och tvättar i helst 60 grader. Ibland kan
det krävas flera saneringar för att komma till
rätta med problemet.Vägglusen är bra på att
gömma sig och kan klara sig länge utan föda.
På semestern:
1 Titta efter de klassiska svarta prickarna
på eller under sängramen som vägglössen
lämnar efter sig.
Låt kläderna ligga kvar i väskan under hela
semestern.
Placera resväskan högt.
Om du upptäcker vägglöss på rummet,
be genast att få byta rum. Tvätta kläderna och
dammsug ur resväskan ordentligt.
Om du vill vara extra noggrann, packa
gärna i tätförslutande påsar.
2
3
4
5
Vid hemkomsten:
1 Skaka ur väskan och kläderna utomhus.
2 Tvätta alla kläder i 60 grader om det går.
Övrigt innehåll läggs i plastpåse i frysen i
några dygn.
Dammsug resväskan. Dammsugarpåsen
läggs i en plastpåse och stoppas in i frysen
under flera dygn, därefter kan den kastas.
Väskan kan också behandlas med värme
max 60 grader i värmeskåp eller alternativt
vanlig insektssprej, speciellt i skrymslen och
håligheter.
3
•Vägglöss är cirka fem millimeter
långa, platta och lite ovala till formen. Du kan hitta döda eller levande
kryp, oftast runt sängen. De lever
inomhus, kryper in i springor och
kommer fram på natten för att sticka
sovande människor.
Betten blir till röda, kliande prickar
på kroppen.
eller kackerlackor?
•Kackerlackorna är ljusskygga och
ofta svåra att upptäcka dagtid. Titta
efter spillning eller döda djur.
De kommer ofta in i våra hem med
matvaror och importerade varor.
Och söker sig framförallt till en
varm och fuktig plats som kök eller
badrum.
•Det är viktigt att inte låta mat och
vatten stå framme och locka till sig
insekter, att tömma sopor ofta och
förvara attraktiva livsmedel i slutna
behållare.
Om du misstänker skadedjur i din lägenhet
•Oavsett hur skadedjur kommit in
i lägenheten är du som hyresgäst
enligt hyreslagen skyldig att anmäla
detta. SigtunaHem samarbetar med
Svea Miljö och Hygien AB telefon:
08-626 83 50.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
41
Bättre belysning efter kvällsvandring
Förra hösten genomfördes en trygghetsvandring iVänortsringen. Kommunen, bostadsbolag och boende
gav sig ut på kvällsvandring för att
se var belysningen var dålig, var
oklippta buskar skapade otrygghet och hur området kunde göras
säkrare och trivsammare.
En mörk kväll i oktober var det dags för uppföljning. En samlad trupp gick återigen ut på
kvällspromenad för att se vad som förbättrats
sedan förra hösten. Och visst hade området
blivit ljusare!
– Mycket handlar om belysning. Väldigt
många punkter hade tagits upp och åtgärdats,
som ny och bättre belysning och nedklippta
buskar, säger Sören Lindqvist, förvaltningschef på SigtunaHem som är med i projektet.
I Vänortsringen är flera aktörer inblandade,
här finns två HSB-bostadsrättsföreningar, en
privat hyresvärd, SigtunaHem och kommunen. Det är kommunen som tagit initiativ till
trygghetsvandringen. Kerstin Alksten är projektledare. Hon är glad över att så många varit
intresserade av att tycka till om sitt område.
Inför vandringen förra hösten annonserade
kommunen i lokaltidningen för att locka
boende och andra intresserade att delta.
– Vi tyckte det var väldigt viktigt att få med
boende i området, och vi blev jättemånga,
nästan 40 personer, säger hon.
Efter vandringen har de berörda bo-
stadsbolagen, kommunen och bostadsrättsföreningarna jobbat hårt för att byta belysning, klippa buskar och göra området mer
tillgängligt. Ungdomar har fått säga sitt om
vad de saknar, och resultatet är nya fotbollsmål, en ny basketkorg och ny mastbelysning
vid fotbollsplanen.
– Det som är mest synbart är ju att det blir
ljusare, och det är en jätteskillnad mot hur
det såg ut förut. Vi har också tänkt mer på
tillgänglighet, så att personer med rullstolar
och rullatorer ska kunna komma fram lättare,
Kerstin Alksten är projektledare för trygghetsvandringen som har lett till en ljusare och tryggare
utemiljö.
till exempel vid Sats där det nu finns asfalt
mellan gata och trottoar så man kan glida upp
på trottoaren, säger Kerstin Alksten.
– Det viktigaste är det stora engagemanget
från alla aktörer och att man verkligen gjort
saker, fortsätter Kerstin Alksten. Jag tror på att
prata med boende och vi har uppmanat folk
att skicka in synpunkter om man inte kan vara
med. Kanske kommer vi kunna använda webben också för att få in synpunkter.
Nu fortsätter arbetet med att genomföra
alla åtgärder. I vår är det dags för ny uppföljning. Och i SigtunaHems boendeenkät nästa
år kommer det också synas om hyresgästerna
märker någon skillnad.
– Vi hoppas förstås att våra hyresgäster ska
uppleva att den yttre miljön, med trygghet
och belysning, har blivit bättre, säger Sören
Lindqvist.
trygghetsvandringar
•Metoden med trygghetsvandringar användes i SigtunaHem
första gången 2005. I en stor del av
SigtunaHems områden har trygghetsvandringar genomförts.
Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem
42
Thomas Lagerqvist är en sann,
engagerad, eldsjäl med öga för
svagaste länken och känsla för
hur man bygger ett lag. En äkta
Rosersbergare.
Hur vi vet? Jo, han har dessutom jobbat i många, många år
hos oss på SigtunaHem.
Thomas Lagerquist har
tränat generationer av unga
fotbollsspelare i Rosersberg. Här är det flickor
födda 2000/2001 som får en
genomgång inför teknik­
träningen.
Eldsjälen i Rosersberg
Rosersberg är den sydligaste kommundelen i
Sigtuna kommun med starka traditioner och
stolta invånare. Här trivs SigtunaHems hyresgäster särskilt bra och det krävs många poäng
i intressebanken för att få en lägenhet.
Alldeles nyligen har man fått konstgräs på
bollplan och ny inomhushall att träna hand-
boll och innebandy i. Rosersbergs IK är en
aktiv och stark förening som förutom idrottsaktiviteter bjuder invånarna på valborgsmässofirande, julgransplundring och midsommarfest. Och folk går man ur huse.
– Här känner alla alla, menar Thomas
Lagerqvist. Det sociala nätverket är starkt
precis som identiteten med Rosersberg. Det
märks inte minst på fredagkvällarna med alla
nattvandrare. Jag tror det fungerar bättre här
än någon annanstans i kommunen.
Vi står på konstgräsplanen i Rosersberg och väntar in flickorna födda 2000/2001
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
43
Omsorgen om traktens barn är stor. Likaså
om sociala nätverk och fysiska mötesplatser.
Det är med stolthet Thomas Lagerqvist berättar om den nya inomhushallen, om konstgräsplanen och om klubbhuset som även fungerar
som ungdomsgård på fredagkvällar.
– Det är full rulle varje kväll här på
idrottsplatsen i Rosersberg, berättar Thomas.
Vi är 800 medlemmar i Rosersbergs IK,
störst är fotbollen med allt från fyrmannalag
till elvamanna. För både pojkar och flickor,
juniorer och seniorer. Sedan har vi handboll
för flickor och innebandy för pojkar. De flesta
spelar både och.
Alldeles nyligen presenterade myndigheten
för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
en rapport om vad som utmärker en attraktiv
ort med stark tillväxt. Och man kom fram till
att förekomsten av eldsjälar, föreningsliv och
sociala nätverk spelade en avgörande roll.
Rosersberg måste i det avseendet vara ett
lysande exempel.
– Rosersberg är bäst, här är tryggt, alla
känner alla. Och roligt. Det finns massor att
göra. Vi spelar både fotboll och handboll. Träningarna är jättebra, säger Cornelia, Emilia
och Kimberlie med en mun som jag frågar
mitt i uppvärmningen.
för eftermiddagens teknikträningspass i
fotboll. Och som de strömmar till namnger
Thomas Lagerqvist var och en och tillägger:
– Tidigare tränade jag deras mammor. Det
är inte klokt vad vissa av dem är lika. Jag ser
det till och med på sättet att springa.
Sedan Thomas Lagerqvist lämnade sitt
arbete som elektriker på SigtunaHem våren
2011 har han tillbringat en stor del av sin tid
med att fundera ut strategier för traktens
ungdomslag i fotboll, strategier han samlat i
en pärm som han nu omsätter på konstgräsplan två gånger i veckan, måndag eftermiddagar för flickor, torsdagar för pojkar.
– Jag tycker det är viktigt att ungdo-
marna får extra träning i teknik, säger han.
Det är viktigt att de exempelvis tidigt lär sig
skjuta med både höger och vänster fot. Det
är så få ungdomar i varje årskull så vi måste
vara rädda om alla som vill vara med. Se till
att ingen hamnar på efterkälken och av den
anledningen slutar.
De går alla i femte klass och kommer
till konstgräsplanen direkt efter skolan. Jag
frågar dem vad de som inte är intresserade av
idrott gör? Men de tittar bara på mig som om
de inte förstår frågan.
– Alla är med i Rosersbergs IK. De driver
också ungdomsgården på fredagarna. Då kan
man pyssla i klubbhuset om man vill eller vara
i hallen och träna och göra lite allt möjligt.
Man kan spela biljard också, förklarar de i
självklar ton.
Så blåser Thomas Lagerqvist i pipan och
träningen börjar på allvar. Alla ställer upp på
led och tränar pass och skott på mål i tur och
ordning.
Att såväl Thomas som Rosersbergs IK
betyder om inte allt så väldigt mycket, råder
det ingen tvekan om.
Familjeliv i Sigtuna | SigtunaHem
44
Sponsring bra hjälp i elitserien
I september spelade Skånela IF:s
herrar sin första elitseriematch i
handboll – någonsin. Att kliva upp
till handbollens högsta nivå ger
klirr i kassan, men innebär också
ökade utgifter.
Att ha sponsorer är avgörande för
att finansiera verksamheten. Idag
har Skånela 124 ”samarbetspartners”. SigtunaHem är en av dem.
Glimten har stämt möte med Skånelas ordförande Magnus Larsson och marknadschefen
Robban Zetterquist. Platsen är Vikingahallen.
För dagen råder febril aktivitet för att organisera det nya biljettsystemet. Den gamla metoden med biljettköp direkt i kassan har ersatts
av säsongskort och biljettköp på internet.
– Vi tror det kommer bli kanonbra, men
räknar med organiserat kaos, säger Robban
och skrattar.
Efter en guldålder för Märstahandboll på
1990-talet, med bland annat fem SM-guld och
Europacupspel för damerna, har det under
några år gått lite trögare. Men nu är klubben
på gång igen – damerna är åter i Allsvenskan
och herrarna för första gången i Elitserien.
Steget till Elitserien innebär nya krav från
förbundet. Framför allt behövs en större hall
med plats för minst 1 500 åskådare. Dagens
Vikingahall tar cirka hälften. Förslag på beslut
om ny hall, eller ombyggnad av Vikingahallen,
ligger på kommunstyrelsens bord. Till dess har
Skånela dispens att spela de första matcherna i
den gamla hallen, och i Fyrishov i Uppsala.
Att nå Elitserien var ett långsiktigt mål –
nu gäller det att fortsätta bygga plattformen
för att stanna kvar där. Och det handlar inte
bara om att fortsätta att prestera på topp, utan
också om att klara av ökade kostnader; för
domare, resor, löner till spelare och hallhyror.
Mer än hälften av dagens intäkter kommer
från sponsorer. Och principen för sponsor-
verksamheten är ”många bäckar små”.
Alla är välkomna, stora som små
företag.
– Många lockas till oss
när det går bra, och vi
har fått ungefär tio nya
sponsorer sedan vi
kom upp i Elitserien.
Det är vi såklart
jätte­glada för, säger
Magnus Larsson.
Idag erbjuder
Skånela olika
”sponsorpaket”. Det
sponsorerna framför
allt betalar för är
exponering – det vill
säga att företagsnamnet
syns på kläder och skyltar,
på golvet i hallen, på nätet och
Sk
t.
ån
uis
q
ela
r
även på andra produkter kopplade
te
sM
Ze t
ag nu
s Larss on oc h Robban
till Skånela. Ju mer pengar sponsorn
betalar, desto mer synligt görs företaget.
Men sponsorskapet ger också möjlighet
till plats på VIP-läktaren, och till nätverk med
övriga sponsorer, vilket Robban Zetterquist
trycker mycket på.
– Vårt nätverk är det största för företagare
i hela kommunen. Vi bjuder in alla sponsorer till regelbundna träffar med fika och
föreläsningar. För oss är det väldigt viktigt
att sponsorerna får användning av varandra.
Och vi vill gärna ha mycket utbyte med våra
sponsorer, säger han.
Utöver sponsorskapen har Skånela idag
även 31 olika ”produkter” som genererar
intäkter. Alltifrån dansaftnar i samarbete
med en restaurang, till ”Skånelalimpan” och
plastkassar i samarbete med COOP. För varje
kasse går 1 krona till Skånela och för varje
såld limpa tillfaller 3 kr föreningen.
– Ka-tjing, säger Robban, och låter som en
myntautomat. Kassen och limpan är verkligen
exempel på ”många bäckar små”.
Magnus Larsson fortsätter:
– Vårt varumärke förändras när vi går upp
i Elitserien. Grundläggande är att vi fortfarande är en handbollsverksamhet för barn
och ungdomar. Men att vara i Elitserien fyller
varumärket med mycket mer. Vi ska fortsätta
bygga en starkare och proffsigare förening,
så att vi blir en etablerad elitserieklubb. För
det här är det häftigaste som hänt i den här
kommunen.
sigtunahem om sponsringen
– SigtunaHem har sponsrat det lokala föreningslivet i Sigtuna kommun i många år,
säger SigtunaHems marknadschef Marina
Ekdal. Skånela är en av de föreningar som fått
bidrag. Vi kallar det samarbetsavtal, eftersom
varje bidrag förutsätter en motprestation.
Det kan till exempel handla om att hjälpa oss
genomföra våra olika trivselaktiviteter, som
lovverksamhet för barn- och ungdomar. Det
är självklart också viktigt med exponering,
att på ett positivt sätt hjälpa SigtunaHem att
bygga sitt varumärke. En förutsättning för
avtalen är att föreningarna delar våra värdegrunder.
Under 2012 har SigtunaHem ingått
samarbetsavtal med tolv föreningar i Sigtuna
kommun.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
45
Äppelparken bjöd på soligt väder när det var dags för årets visfestival.
Visfestival i Äppelparken
Nästan 500 personer lockades till
Äppelparken en solig lördag i augusti.
Det var dags för årets visfestival i
Märsta.
För 14 år sedan startades Märsta visfestival
av Anders Wallentin. År 2000 kom Torbjörn
Sjöberg och Magnus Gustafsson med i bilden.
På visfestivalen är det alltid fri entré, och
picknick är ett naturligt inslag i Äppelparken.
För underhållningen på årets festival stod
fem olika grupper och artister: Emil Lindqvist, Ola Aurell, Johan Johansson, Joackim
Zwahlen & kompaniet samt Armborst &
Tulpaner.
Hyresgästföreningen på konferens
Samarbete berikar – så tänkte Sigtunas hyresgästförening och ordnade en
gemensam konferens med hyresgästföreningarna i Upplands Väsby och
Sollentuna.
Temat för träffen var: Gör vi rätt saker för
våra pengar? Gagnar vårt arbete hyresgästerna?
Margareta Karlsson från hyresgästföreningen i Sigtuna, var en av de 75 deltagarna.
– Det var en av de mest lyckade konferenser vi haft. Vi hade grupparbeten och diskuterade. Vi måste hela tiden försäkra oss om att
vi gör rätt saker, och vi måste utvärdera vårt
arbete. Det gjorde vi på konferensen, säger
hon.
Alla medlemmar som är aktiva inom
Hyresgästföreningen arbetar ideellt. Många
lägger mycket obetald arbetstid för att jobba
för hyresgästernas trygghet, trivsel och
gemenskap.
– Vi i de olika föreningarna har mycket att
lära av varandra, säger Margareta Karlsson.
Konferensen gav inspiration och nu ska vi
jobba vidare för att bli ännu bättre för hyresgästerna.
– Bland annat vet vi att vi måste bli bättre
på information.
Kultur i Sigtuna | SigtunaHem
46
100-årsjubileum
för Sigtuna Möte
1912 var året då Stockholm höll
solskensolympiad och Titanic sjönk,
men också året då Sigtuna Möte
hölls för första gången. I år var det
dags för 100-års jubileum.
Till tonerna av en pampig mässingsorkester invigde borgmästarinnan Hallerström
2012 års Sigtuna Möte. Destination Sigtunas
Camilla Zedendahl hade iklätt sig rollen som
borgmästarinnan och gjorde stilenlig entré
i en T-Ford, dock något modernare, bilen
var från 1915. Konferenciern Maria Collin och borgmästarinnan påminde publiken
om allt som hänt under året 1912 – som att
solskensolympiaden innehöll en del udda
idrottsgrenar och att spjutmästaren Erik
Flemming även vann klassen ”spjutkast med
sämsta hand”.
År 1912 var även året då August Strindberg dog och Sigtuna fick sin första elektriska
gatubelysning, en luxlampa. Men kvinnorna i
Sverige hade fortfarande inte rösträtt.
Två av dagens kvinnor som sökt sig till
2012 års Sigtuna möte var Barbro Åström,
Skokloster och Aina Eriksson, Kallhäll. Båda
bar klänningar och hattar sydda av Barbro.
– Hon är jätteduktig på att sy och det är
härligt att den fina staden Sigtuna firar så här,
säger Aina.
– Jag gör klänningarna efter 1800-talsbilder,
och jag har riktiga mönster i grunden. Genom
åren har jag sytt ett tiotal, tror jag. Nu ska vi
anmäla oss till dräkttävlingen, säger Barbro.
På 2012 års marknad var Stora torget och
Stora gatan fyllda av torghandlare, de flesta
iklädda tidstypiska kläder.
I strålande sol på gräset vid Lilla torget
Annette Källström Buckley,
Märsta
hade också klätt upp sig dagen till ära.
– Jag kom på det här halv tolv igår
kväll när jag skulle gå och lägga mig.
– Jag hittade den här sjalen och
örhängena som är av fiskfjäll från
Peru. Hatten är köpt i Sydamerika.
Jag virade två sjalar från England på
hatten, och de tovade rosorna har en
väninna gjort.
spelades lawn tennis i långkjol, hatt och
knäppkängor. På Stora torget firades bröllop i
1912 års anda och tant Brun, tant Grön, tant
Gredelin och Farbror Blå spatserade gatorna
fram och tillbaka – det var bara hunden lille
Prick som saknades.
Lis Rohlin och Johan Westin, Sundby-
berg, var på plats i Sigtuna för fjärde året.
– Vi tycker att det är kul att klä ut oss.
Senast var vi på Jubileumsmarathon och
hejade på vår svärson. Då hade vi också de här
kläderna. Min blus kommer från min mormor,
och hatten från Johans farmor, säger Lis.
Alla Johans kläder har ursprungligen tillhört hans farfar.
– Till och med glasögonen och manschettknapparna. Och så har jag en silverkrycka,
och knäppkängor som också var hans, säger
Johan och drar upp byxbenet och visar en
välbevarad skinnkänga.
Ronny Stensvik patrullerade på gatorna i
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
47
Aina Eriksson och Barbro Åström.
Berit Arnes, Sigtuna
– Jag är infödd Sigtunabo och jag
reste ragg när det bara gick en
massa finklädda damer här som sa
att så var det förr i tiden, säger hon.
Det var det inte alls. Det var fattigt
och eländigt och hälften av Sveriges
befolkning flyttade till Amerika för
att det var så eländigt. Så prydliga
som de här barnen är var de ju inte.
Det är inte så länge sedan som det
var så här, och vi ska inte glömma
bort det.
rollen som konstapel i tidstypisk uniform.
– Jag har varit med i 15 år och det är ju ett
hedersamt uppdrag jag inte kan tacka nej till,
säger han.
Mötets positivhalare heter Jan-Evert Olbrink från Bromma.
– Jag är en av få positivhalare i Sverige idag,
säger han.
– Jag började när jag gick i pension. Jag
ville ha nåt att göra och komma ut och träffa
folk. Positivet är ett riktigt museiföremål, det
är tyskt, köpt i Berlin och från 1882.
Lis Rohlin och Johan Westin.
Positivhalaren Jan-Evert Olbrink och konstapel
Ronny Stensvik.
Kultur i Sigtuna | SigtunaHem
48
vikingarännet
Det vackra läget vid Mälaren gör Sigtuna till en mycket populär vinterstad. Skridskoloppet Vikingarännet är en höjdpunkt varje år.
Gnistrande vinter
Vinterstaden Sigtuna rustar sig för högsäsong. Har du ännu inte njutit
av Sigtuna en gnistrande vacker vinterdag är det hög tid! Åk skridskor i
månskenet eller ta med familjen på julmarknad och julkonsert. Avsluta
med en kopp rykande varm choklad på ett av stadens många caféer!
Glimten fick en pratstund med Sofia Hiller på
Destination Sigtuna, för att ta del av hennes
bästa tips på vinteraktiviteter i Sigtuna. Att
plocka russinen ur kakan var inte lätt, men på
topplistan hamnade slutligen julmarknaderna
– och isarna. Resten av ”russinen” ser du i
evenemangskalendern på nästa sida.
– Sigtuna är en riktig ”julstad”, säger
Sofia Hiller. Vi har väldigt många besökare
från hela Stockholmsområdet och från andra
delar av landet. Jag önskar verkligen att de
som inte varit här kommer hit. Vi har inga
inträden och alla är välkomna!
– På Steninge Slott hålls julmarknaden
inomhus, med start i mitten av november och
fram till jul. I Sigtuna stad blir det julmarknad
på Stora torget fyra söndagar i sträck, från
25 november till 16 december, säger Sofia.
Det vackra läget vid Mälaren gör att Sigtuna stad växer på vintern, när isarna blir som
ett extra gemensamt uterum. För att allmänheten både ska kunna promenera, åka skidor
och skridskor på den frusna Mälaren, plogas
isarna regelbundet. Men det är inte bara i
dagsljus det går att åka skridskor – under en
följd av år har det även ordnats månskensåkning på Sigtunafjärden, på en bana upplyst av
hundratals marschaller.
– En fantastisk upplevelse, säger Sofia.
Missa inte det!
En annan av Sigtunavinterns höjd-
punkter är Vikingarännet, ett skridskolopp
öppet för alla. Den traditionella sträckan är
80 kilometer, från Skarholmen i Uppsala till
•Vikingarännet: 80 km. Start i Uppsala, mål i Alvik.
•Vikingaturen: 50 km. Start i Uppsala, mål i Kungsängen.
•Vikingarännet, kortis: 28 km. Start
i Kungsängen, mål i Alvik. Det
familjevänliga alternativet i slutet på
banan.
•Vikingarännet, kortis: 30 km. Start i
Sigtuna, mål i Uppsala. Det familjevänliga alternativet mellan Uppsala
och Sigtuna och för den som vill gå i
mål i Sveriges äldsta stad, Sigtuna.
•Vikingastafetten, 4 personer: 80 km,
samma sträcka som Vikingarännet.
Gå ihop i ett lag och dela på Vikingarännet! En kul grej för företaget,
kompisgänget eller släkten.
•Tjejrännet: 50 km. Start i Sigtuna,
mål i Alvik. Endast för kvinnor. Två
klasser, en med och en utan pik/stav.
•Mer information finns på www.
vikingarannet.com.
Alvik utanför Stockholm, med passage förbi
Sigtuna.
Är 80 kilometer i längsta laget finns
även kortare sträckor, både 50, 30 och 28
kilometer, så hela familjen kan hänga med (se
faktaruta här intill).
I fjol var det även premiär för Tjejrännet.
50 kilometer bara för kvinnor, med start i
Sigtuna hamn och mål i Alvik.
– Det här evenemanget blir bara bättre och
bättre, och fler och fler åker. Och vill man
inte åka själv kan man stå och heja i Sigtuna
hamn. Det är folkfest med musik, choklad
och bullar och det är en härlig stämning. Vid
hamnen finns det också plogade banor där
barnen kan åka, säger Sofia Hiller.
Hyra skridskor
I sportaffären i Sigtuna gick det förra året
bra att hyra skridskor – är du intresserad,
kontakta butiken.
Se även information om SigtunaHems
skridskoprojekt på sidan 39.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
49
Mycket kul på gång i Sigtuna
julgospel.
Skånela kyrka, lördag 1
december kl 16.
Adventskonsert
Adventskonsert med
Vibafemba och Sigtuna
Sångensemble.
Sigtunastiftelsen,
söndag 2 december
kl 16.
Vikingarännet februari 2013
Sigtuna julmarknad
Fyra söndagar före jul
arrangeras Sigtuna
julmarknad på Stora
gatan i Sigtuna – 25
november, 2 december,
9 december och
16 december.
Kampsportgala –
Tjejgalan 2012
Galan lyfter fram kvinnlig
kampidrott och är en del av
”Feminam Pugna Sports Award”
(Kvinno Kamp Sports Utmärkelsen)
som delas ut en gång per år till en uppåtgående kvinnlig idrottare.
Fyrishov, lördag 24 november. Dörrarna öppnas kl.15. Galan börjar kl.17. Fri entré.
Steninge slotts Julmarknad
Marknaden på Steninge slott startar den 10
november och pågår till och med 23 december.
Musik: Samuel Zeitler, sologitarrist
Vintermöte
Uppsalabon Samuel Zeitler var en av finalisterna i konserten Unga Förmågor.
Kulturstugan, Märsta, lördag 24 november,
kl.14.
Vintermötet är en fortbildningskurs för
kyrko­musiker, körsångare, präster och andra
som är intresserade av kyrkans musik och
gudstjänstarbete. Föredrag, gudstjänster, sång
och samtal är givna punkter på programmet. Åsa Hagberg, Ann Heberlein, Caroline
Krook, Karin Runow, Jesper Svartvik och
n’harmony – julkonsert
Kören n’harmony från Sollentuna sjunger
Johannes Söderberg kommer att medverka.
Sigtunastiftelsen, 7–9 januari 2013.
Skrinna 80, 50, 30 eller 28 kilometer – du
väljer! Se faktaruta på motstående sida.
Antikmässa i Steninge maj 2013
Nordens främsta antikvitetshandlare och gallerister för samtidskonst möts i en mässa på
Steninge slott.
Steninge vårmarknad april 2013
International Conference 2013 – Sharing our
natural and cultural heritage.
vill du veta mer?
•Sigtuna Turistbyrå:
•Telefon: 08 - 594 806 50
•www.destinationsigtuna.se
•www.boisigtuna.se
•facebook.com/sigtuna
•Twitter: @s1gtuna
50
Strövtåg i Sigtuna | SigtunaHem
Om vi inte är alltför petnoga så kan vi
räkna tillkomsten av Märsta samhälle runt Sätuna torg från denna septemberdag. Fram till
nu hade Märsta bara varit känt för utsocknes
som platsen för ett skjutsställe med gästgiveri
i Märsta gård vid den vägknut på riksvägen
till Norrland som till och från kallats Märsta
torg. Resten var rik jordbruksbygd med ett
antal stora bondgårdar som idag bara är kända
som namn på det moderna Märstas olika
stadsdelar.
Men den nya knutpunkten växte fram där
järnvägen fick sin hållplats med anknytning
för resande till Sigtuna. Och med postservice
i den första järnvägsstationens lokaler. Järnvägens personal ställde upp som postpersonal.
Det första riktiga stationshuset
Så föddes
Märsta samhälle
Skulle Märstaborna få lust att skaffa sig en gemensam bemärkelsedag så
borde det vara den 20 september.
Torsdagen den 20 september 1866 var nämligen en betydelsefull dag
för Märsta samhälle. Den dagen öppnades norra stambanan mellan
Stockholm och Uppsala. Samtidigt fick Märsta sin första poststation.
Kanske är den dagen en större händelse än den 25 oktober 1957 när
regeringen beslöt att bygga Arlanda storflygplats.
Text: Åke Ekdahl
byggdes när järnvägen varit igång i tio år och
fungerade i nära 30 år. Det nya såg ungefär likadant ut som det som står där idag.
Men dagens stationshus är faktiskt en kopia
efter att föregångaren brändes ner för något
årtionde sedan.
Det ursprungliga stationshuset flyttades till
andra sidan av stationsplanen och blev bostad
åt personalen vid järnvägen. Nästan 90 år
gammalt revs huset 1963.
Vid järnvägen arbetade och bodde ett
40-tal personer, stationskarlar, pumpmästare,
banmästare, stationsinspektor, banvaktsförman och banvakter. Alla med barnrika familjer. Här fanns också ett första värdshus med
värdshusvärden Ludvig Joseph Zanoni, 50,
med hustrun Lovisa Östberg, hitkomna med
sina barn från Stockholm 1867, alltså året
efter att järnvägen invigts av kungen, Karl XV.
Äldsta sonen Edvard Ferdinand Zanoni och
hans hustru Laura Paulina, född Hedberg, tog
över värdshuset på 1890-talet, men restaraungen revs 1914. Järnvägspersonal byggde
i stället ett café på samma plats där HSB:s nya
höghus nu står. Caféet stängde dock redan
1922 när Carl Östen Schaumans Kexfabrik
(i nuvarande kommunhuset) gick i konkurs,
men öppnade igen några år senare.
Runt förra sekelskiftet fanns även or-
tens telefonväxel i en banvaktstuga vid Märsta
station. All denna nya och moderna kommunikation med järnväg, busslinje till Sigtuna,
post och telefon, samlad på samma plats blev
en naturlig start för ortens centrala knut-
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
51
Sätuna torg som det ser ut idag.
Ungefär vid samma tid öppnade också
den första varu­kiosken vid Märsta station.
Liksom posten var den öppen bara några
timmar per dag när tåget kom och gick. Anna
Persson, som på orten var mest känd som
Kiosk-Anna, blev en central profil i bygden
och avsevärt mer populär än den krångliga
godisautomat som fanns där tidigare.
Nu kunde man med goda skäl börja tala om
planen framför stationen som en torgplats,
och vilken ortens samhällsplanerare femtio
år senare försökte göra till Märstas riktiga
centrum. Men planen misslyckades när statens myndigheter ville slå på stort med andra
centrumidéer.
I slutet på 1920-talet ville handlaren John
F. Hallenberg öppna livsmedelsaffär här, ett
projekt som i olika byggnader och under flera
ägare genom åren, överlevt på samma plats
vid Sätuna torg fram till idag.
Dåvarande Märsta kommuns första
kommunala tjänsteman, Bertil Franzén, har i
en intervjubok av Tomas Stavbom och Ragnar
Fornö berättat om sina intryck när han steg av
tåget vid en faluröd järnvägsstation i Märsta
en kulen novemberdag 1951 och såg bara en
lerig åker.
”Var är samhället?”, frågade han.
Närmast stationen fanns en vändplan med
några träd och byggnader. Ett postkontor i
rött hus låg strax söder om stationen. Snett
framför stod gamla stationsbyggnaden. Där
bodde fortfarande de anställda vid järnvägen.
Åt väster, där Ica Nära har sin butik
idag, låg Algot Janssons Diversehandel i ett
vitt hus i två våningar. På 1960-talet flyttades huset uppåt Stationsgatan och ersattes
av Sätuna Matmarknad. Norr om stationen
låg Pressbyrån i ett litet hus med Kiosk-Anna
kvar bakom disken. Stationsgatan upp mot
Sätuna gård var ännu inte asfalterad, men
kantades av djupa diken.
Precis vid platsen för dagens Sätuna torg
låg en husgrund som i folkmun kallades
”Sankt Johns ruin”. Det var en populär anspelning på Sigtunas många ruiner. Handlaren
t
punkt och mötesplats – det som i modern tid
blev Sätuna torg.
Under 1920-talet fanns en ny men lerig
landsväg från järnvägsstationen mot Sigtuna,
en föregångare till Stationsgatan.
Strövtåg i Sigtuna | SigtunaHem
52
t
Stationsgatan idag.
John F. Hallenberg som hade en butik vid
Märsta torg i korsningen av Stockholmsvägen/Odenvägen hade planerat för en filial vid
stationen, men den blev aldrig mer än en husgrund. Platsen övertogs senare av handlaren
John Jansson, som öppnade ”Janssons Livs”.
Han hade efterträtt sin far Algot Janson som
handlare vid torget.
Vi har nu sett hur Märsta i ett enda huj
förvandlats från bondebygd till ett stationssamhälle. När järnvägen kom följde industrier
och bostäder snabbt efter under 1920- och
1930-talet.
Nästa stora språng i historien om
ett samhälle som uppstått och utvecklats
med tidens kommunikationer, inträffade på
1950-talet när beslutet kom om den internationella storflygplatsen Arlanda.
Dåvarande Märsta kommuns arkitekt N.H.
Winbladh hade ritat på en flygplatsstad för
25 000 invånare som skulle växa utifrån det
naturliga stationssamhället. En stadskärna
skulle skapas vid järnvägsstationen på båda
sidor om Stationsgatan och kanske upp utefter
Södergatan. Här fanns alltså en långt framskriden plan på att göra Sätuna torg till ett
centrum för butiker och service.
År 1954 bildades det kommunala bostads­
bolaget AB Märstabostäder som senare blev
dagens SigtunaHem AB. Företaget byggde
bostäder bland annat vid Södergatan 4–8 och
Diagonalen 1–5. I bolagets fastighet Stationsgatan 3 inrättades butiker och bostäder samt
kommunens eget förvaltningskontor.
Här fanns en början på centrumbebyggelse
runt Sätuna torg. Banker, lokalredaktion för
ortstidningen, apotek och många olika butiker
flyttade in. Trots att nya centrumanläggningar
skapades på andra håll i samhället fortsatte
Sätuna torg som en levande mötesplats med
såväl butiker som ett rikt utbud av restauranger och andra serveringar.
Enligt de planer som nu ligger på kommunens ritbord vill de styrande binda
samman de två små torgen på var sin sida av
Stationsgatan samt bygga en förbindelse med
järnvägsstationen och därmed skapa en ännu
bättre torgkänsla där många människor rör sig
spontant eller i samband med resor med tåg
och buss från den järnvägsstation som tycks
överleva alla statliga flyttförsök.
Torget har som vi sett redan fått sin
egen historia på gott och ont. Mitt på torget
finns ett minnesmärke som en markering ”mot
det meningslösa våldet”. Konstnären Bo Asp
och ett antal lärare och elever vid Valstaskolan
skapade en vacker minnesvård efter den populäre idrottsläraren Tomas Carlsson som 1994
slutade sina dagar här efter ett brutalt överfall.
Slutligen: namnet Sätuna kommer av den
gård som en gång ägde och odlade markerna
vid torget och runt omkring. Sätuna består
av två namnled, dels Sä- som betyder sjö och
dels -tuna som brukar betyda inhägnad eller
till och med befäst gård. Sätuna gård hade sina
rötter ner i järnålder runt 300-talet och var
antagligen en hövdingagård vid den Mälarvik
som sträckte sig hit upp som en fjärd genom
Steningedalen på den tiden.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
När järnvägen drogs fram på
senare delen av 1800-talet och Märsta fick
både järnvägsstation och postservice, blev
det lilla samhället en knutpunkt att räkna
med. Den naturliga samlingsplatsen för all
denna nya kommunikation blev det som
senare fick namnet Sätuna torg.
De svartvita bilderna härintill är tagna på
1950-talet. Då var Märsta fortfarande på
många sätt rena landet, men samhället
växte snabbt. När beslutet att bygga
Arlanda storflygplats kom 1957 tog byggandet riktig fart.
53
Sigtuna kulturförening informerar | SigtunaHem
54
Siri Öryd är mångkunnig konstnär och uppskattad kursledare i kommunen.
Siri har konsten i blodet
Konstnären Siri Öryd i Sigtuna är en fartfylld och glad norrländska.
– Ett stänk i dialekten skvallrar väl om varifrån jag kommer, säger Siri,
som föddes 1941 i den lilla byn Purnu utanför Gällivare, och som växte
upp i Malmberget i Norrbotten.
Siri är målaren, konsthantverkaren och
fotografen som gärna provar nya saker och
inte räds att experimentera. Siri har mycket
konst i blodet. Stora delar av släkten har
konstnärliga gener. Pappan arbetade i trä,
gjorde möbler, småhantverk i ädelträ, liksom
hennes farbröder. Fastrarna broderade. En av
dem, Ruth Jansson, blev ganska känd för sina
arbeten med applikationer och har bland annat haft utställning på Skansen och Sundsvalls
stadshus. På mammans sida var det också
olika former av konsthantverk.
Som 20-åring kom Siri till Stockholm och
började utbilda sig till sjuksköterska på Röda
korset. I många år var hon handledare för
sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor
från andra länder, som sökte svensk legitimation. Här kom hennes pedagogiska handlag
väl till sin rätt.
– Det sitter nog i sedan ungdomen, säger
Siri. Jag var äldst i syskonskaran och då föll
det ofta på min lott att sysselsätta mina
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
55
småsyskon och det älskade jag. Leka affär och
skola var väldigt populärt. Vi kunde göra så
mycket med små medel.
På Karolinska sjukhuset jobbade Siri inom
kirurgin.
– Det blev 46 år i sjukvården med varierande specialiteter, en spännande och stimulerande tid, säger Siri.
Siri var bildningstörstig och under hela
sitt vuxna liv ägnade hon sig åt att gå kurser,
främst inom konst och hantverk.
– Det gör jag fortfarande, säger Siri. Det är
berikande både kunskapsmässigt och socialt.
Under några år målade jag på trä. Det blev
korgar och kvastar och en tid målade jag bara
barnmöbler. Jag använde mig av äggoljetempera, som inte bestod av farliga kemikalier.
Färgpigmenten var tagna från jorden och helt
giftfria.
Hennes barnmöbler blev mycket populära
och finns representerade i flera länder i Europa och USA. När hon hade semester från sitt
ordinarie arbete åkte hon runt på marknader
i Lappland och sålde sina träprodukter. Under
några år sålde hon sin träkonst i en källarlokal i Täby. Den hade hon öppen två gångar i
veckan. Hon sålde även barnmöblerna i sin
dotter Helenas butik i Sigtuna.
Under ett antal år mitt i livet var hennes
passion fiske. Hon tillbringade somrarna i den
norrländska fjällvärlden och Nordnorge. Lax,
röding och ytterlig någon ädelfisk fastnade på
kroken.
Siri ville också utveckla sitt måleri och
försökte att måla i olja. Men långsam torkning och lång väntan gjorde att tålamodet
tröt för den impulsiva konstnären, som ville
se ett snabbt resultat. Av en ren tillfällighet
träffade hon då konstnären Maria Ginzburg,
som målar akvarell och tillika är en fantastisk
pedagog. Då kände Siri att hon hade kommit
rätt.
– Maria blev min mentor och reskamrat
under ett antal år. Jag har rest tillsammans
med henne ett antal gångar runt om i Sverige
och i Medelhavsländer som Italien, Grekland och Frankrike. Senaste målarresan gick
till Kina 2011. Det var intensiva resor, som
gjorde att penslarna fick ligga på hyllan ett
tag, när jag kom hem. Jag hade helt enkelt
tömt min ”akvarellhjärna” på dess innehåll.
Sina akvarellmålningsstudier hämtar
Siri numera från erkända konstnärer i Sverige
som till exempel Anders Wallin, Lars Holm,
Hasse Karlsson och Gunnel Moheim. När
tiden medger besöker Siri konstutställningar,
konstnärernas ateljéer för att se och lära sig
hur andra målar och knyta kontakter. Hon
anordnar också kurser i Sigtuna med erkända
konstnärer från Sverige. Lars Eje Larsson
besökte Sigtuna senast och nästa blir Gunnel
Moheim i november och Björn Bernström
2013. Kurserna förlägger hon till november,
då det är som allra mörkast ute, men inne
finns ljuset och kreativiteten frodas.
– Från att tidigare ha målat föreställande,
ägnar jag mig nu mer och mer åt det experimentella. Använder inte så mycket pensel
utan andra hjälpmedel som kontokort, plastfolie, tandborste, salt, ja listan kan göras lång.
– Vatten och öppna landskap är mina
favoritmotiv. Jag älskar havet och jag kan sitta
och titta på ett oroligt hav hur länge som
helst. Det är rörelsen som fascinerar mig, och
likadant känner jag för det böljande öppna
landskapet. Österlen skulle jag kunna besöka
hur många gånger som helst.
Siri hade en längtan att lära ut sina konstnärliga erfarenheter till andra. För sex år
sedan började hon leda kurser i ABF:s regi på
Södergården på Götgatan i Stockholm. Det
kom att utökas till fem kurser per termin.
Trots att hon trivdes väldigt bra blev resorna
för betungande. Istället började hon leda kurser i egen regi i Sigtuna och Upplands Väsby
och har nu under åren haft tre kurser med
sammanlagt 28 deltagare. Denna termin har
hon utökat med en kurs till, då hon fick hyra
lokal i SigtunaHems Nunnan på Stora Gatan
i Sigtuna.
Siri brinner för sina elever och ägnar dem
stor uppmärksamhet. Hon uppmanar dem
att gå kurser och delta i utställningar, själv tar
hon ut dem i naturen och målar. Flera av hennes elever har också varit framgångsrika och
deltagit i utställningar, bland annat i Sigtuna
kulturförenings regi.
Att pröva något nytt är aldrig obekvämt
för Siri.
– Jag har börjat fotografera, vilket jag
tycker är fantastiskt spännande. När jag i
somras åkte Inlandsvägen till Narvik utefter
våra norrländska älvar Kalixälv, Stora och
Lilla Luleälv, blev vyerna fantastiska, alltifrån
snöklädda fjäll till jokkar, sjöar och dvärgbjörkar. Allt har jag förevigat med min kamera.
För sex år sedan flyttade Siri från Täby till
Sigtuna, där dottern Helena med familj bor.
Hon hade varit förutseende nog att ställa sig i
SigtunaHems bostadskö några år tidigare. Här
är fantastisk att bo och hon har fått många
vänner genom sina kurser och sitt föreningsliv. Siri är sedan flera år medlem i Sigtuna
kulturförening och har deltagit i ett stort
antal utställningar, bland annat den jurybedömda konstutställningen Konst Nu 2007
och 2012, där hon tilldelades meritdiplom.
Karen Salmose
Sigtuna kulturförening informerar | SigtunaHem
56
Den som läser är aldrig ensam
PÅ VINTERN DRÖMMER JAG ofta om hur
skönt det är att sitta därute vid havet med en
underbar bok att läsa i tills sjöbrisen driver in
mig i lä i en sanddyn. Men sommaren blir inte
alltid som man har förväntat sig. Varma dagar
är ofta lätträknade, och som mest blir det
som i år med sol, regn och blåst om vartannat. Men är man en bokmal kan man alltid
fördriva tiden. Man kan växelvis läsa och gå
långa promenader och på kvällarna om regnet
öser ned, mysa med ett glas vin, tända ljus
och ha intressanta samtal.
TYCKER MAN OM ATT LÄSA böcker behöver
man inte bry sig alltför mycket om klimatet.
Det är bara att njuta. Att läsa är för mig ett
livselixir. Denna min ”last” har gett mig stor
glädje och kanske också hjälpt mig över både
sorger och bekymmer. Jag tror nämligen att
den kunskap och inblick i människors levnadsvillkor som vi människor får i böckernas
värld, ger oss en inre styrka som gör det
lättare att klara trösklarna i livet.
Jag minns vilken kraft läsandet hade när
jag var barn och vi tvingades ner i källaren,
då bomberna föll över oss i Danmark under
andra världskriget. Upplevelserna i boken
kunde för stunden tränga bort den rädsla vi
barn kände. Ingen visste ju var bomberna
skulle falla. Det pirrade alltid obehagligt i
magen när sirenerna gick.
Min familj var ett läsande släkte. På
kvällarna satt alla, stora som små, med en
bok i famnen. Jag minns en söndag i krigets
slutskede, när plötsligt vår dörr öppnades och
tre civilklädda tyskar trängde in i vårt hem,
där vi alla knäpptysta satt i våra fåtöljer med
näsorna i våra böcker. De tog en snabb runda,
gick ut igen och stängde försiktigt vår dörr.
Tyskarna brukade inte vara så hänsynsfulla. Så
vi var förvånade.
Jag älskar att läsa och det har jag gjort
i hela mitt liv. Som barn var jag så djupt
försjunken i läsandet att jag var svår att
få kontakt med, enligt min mor. Så är det
fortfarande, jag hör inte ens telefonen när
den ringer. Jag vill inte gärna bli störd. Är jag
ensam läser och äter jag samtidigt.
Mina två pojkar läste väldigt mycket när de
var små, men intresset avtog betydligt när de
kom i tonåren. Då var det bara idrott och det
motsatta könet som hade deras uppmärksamhet. Pojkar har mycket spring i benen. Det
skall alltid hända något. Men lusten att läsa
brukar ofta komma tillbaka när pojkar söker
sigtuna kulturförenings program
7 december
Julfest kl 19 i Sockenstugan, Sigtuna.
Julbord till självkostnadspris, julklappar,
underhållning, lotteri.
Anmälan till Kirsti Malmgren, på telefon
08-592 556 84 eller kiku 50@hotmail.
com.
Märsta bibliotek kl 19. Hon berättar ur
sin bok ”Och i Wienerwald står träden
kvar”, som fick Augustpriset 2011 för
bästa fackbok. Kaffe med bröd 20 kr.
Välkomna!
Arr: Sigtuna kulturförening, Kultur och
Fritid, ABF NSS
30 januari 2013
Författarafton med Elisabeth Åsbrink på
Just nu arbetar vi med 2013 års vårprogram.
kunskap om sig själva och sitt eget beteende.
Det är de erfarenheter jag har av pojkars läsvanor sedan jag var lärare i svenska. Men det är
viktigt att de alltid har nära till böckerna.
Flickor däremot läser gärna böcker och så
läser de dikter också. Det skall helst handla
om kärlek. Läsningen inspirerar dem till att
skriva själva och då blir det ofta i diktens
form. Här ligger flickor långt före.
Den som läste mest i min familj var min
mor. Fast hon alltid hade fullt med arbete
i hushållet – städa, tvätta, laga mat, baka,
sy, laga kläder, handla – fick hon alltid en
stund över på kvällarna att läsa eller brodera.
Hennes intresse för skönlitteratur hade hon
fått från den danska folkhögskolan, där hon
gick som ung flicka. Hon hade alltid böcker
omkring sig, som jag minns det.
När vi flyttade till Sverige bidrog min mor
till försörjningen genom att sälja skönlitteratur för Folket i Bild. Hon cyklade runt i
södra Skåne och sålde böcker till bönderna,
som med tiden blev hennes fasta kunder.
Böckerna försökte hon läsa själv så gott det
gick med tanke på språket. Hon ville ju kunna
berätta om dem för sina kunder. På det viset
lärde hon sig svenska och blev väl insatt i den
svenska litteraturen. Samtidigt gjorde hon,
utan att hon kanske själv tänkte på det, en
icke obetydligt kulturell insats. Hon fick alltid
böcker för eget bruk och dem kunde vi andra
i familjen också läsa.
VI FÅR SNART EN NY BIBLIOTEKSLAG. Nytt
är de elektroniska böckerna och huruvida de
skall ingå i bibliotekens bestånd. Tillverkarna
av läsplattor vill helst inte att de skall finnas på
biblioteken där de lånas ut gratis. De är rädda
för att ingen vill köpa deras läsplattor om
det sker. Det skulle bli en ekonomisk förlust,
hävdar de. Den utvecklingen motsätter sig
biblioteken, för om många författare i framti-
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
57
Tomteskägget
En novell av Jörgen Salmose
Det var första krigsvintern och
vi hade flyttat från vår gård Gellerupholm
till ett hus i Esbjerg på den danska
västkusten. Huset hade egentligen inte
det bästa läget, där det låg mitt emot
stadens elverk. Huset var i tre våningar
och högst upp på det platta taket hade
tyska militärer placerat ett batteri med
luftvärns­kanoner, samt en stor strålkastare, som kunna belysa de plan, som flög
över byggnaden.
På natten, när brittiska Hurricanbombare var ute på jakt, besköts de med
våldsam frenesi. Kanonsalvorna gjorde
att allt löst i huset skakade. Hela familjen
satt då i husets källare, för uppe haglade
små järnbitar runt i luften. Det var delar
från de i luften sprängda granaterna som
singlade ner mot marken. Dagen efter var
vi pojkar ute på gatan för att se vem som
kunde finna det största splittret. Detta
ägde rum i snitt ett par gångar i veckan,
så efter hand hade mitt lager av granat­
splitter blivit ganska stort. De största
tog jag med till skolan dagen efter för att
jämföra med skolkamraternas fynd; men
det är inte detta denna novell skall handla
om.
den bara publiceras på läsplattor, så skulle ju
deras verk inte vara tillgängliga för allmänheten. För biblioteken är det viktigt att såväl
pappersböcker som läsplattor skall köpas in av
biblioteken och finns till för alla att låna.
I år åker jag till bok- och biblioteksmässan
i Göteborg för tredje gången. Jag älskar att
få träffa och se författarna. Höra dem berätta
om sina böcker, sitta på seminarier och lyssna
på debatterna. Några författare känner jag
redan personligen och andra är nya för mig.
Jag hoppas kunna presentera några av dem för
besökarna på kulturföreningens författarträffar i vår.
Text: Karen Salmose
Ännu hade det inte blivit några
större brister i försörjningen av livsmedel.
Tyskarna kontrollerade hela Västeuropa
och kriget mot Sovjetunionen hade inte
startat. Det var endast kaffe, te, kakao och
socker som var ransonerat. Bensin fanns
inte, så fordon med gengas hade börjat
dyka upp på vägarna. Denna första krigs­
jul fattades inte så mycket på julbordet.
Det var som vanligt stekt gås och dansk
äppelkaka som dessert. Så skulle gåvorna
delas ut, men vad jag fick i julklapp har
jag inget minne av, trots att denna julafton
skulle bli en av dem jag aldrig skulle
glömma.
I det vi kallade finrummet hade vi en
klädd vacker julgran, som far hade hämtat
hem
från
min
moster
Anna i hennes
lilla skog utanför staden. Efter julklappsutdelningen skulle vi så dansa kring
granen, som stod med sina brinnande
stearinljus. Vår gamla dräng Frode var hos
oss under julen och deltog i ringdansen.
Jag hade blivit utsedd till tomte för att
min lillebror Gunnar, som då var nio
månader, skulle få se en jultomte. Det
skulle bli hans första, men tyvärr också
sista jul.
Jag ville ha skägg till tomtemasken och
hade därför av tjärjute tillverkat ett tomteskägg, som jag hade fäst utanpå masken.
Ingen hade tänkt på att tjärjute var något
av det mest brandfarliga man kunde ta i.
Vid första dansen svängde mitt skägg
in i ett av stearinljusen och blev på en
sekund en brinnande fackla under mitt
ansikte. Hela skägget brändes upp i ett
nafs och jag hade svåra brännskador på
hakan och runt munnen samt på yttersta
nästippen. Det sved olidligt och min mor
smorde in brännsåren med vaselin för att
minska smärtan.
Hela den julhelgen sved det i brännsåren och först när jag åter skulle till skolan
efter nyår hade läkningen påbörjats. Nog
minns jag julen 1940, då var jag åtta år
gammal. Två månader senare dog min
lillebror i lunginflammation endast elva
månader gammal. Det var en djup förlust
för hela familjen.
”Tomteskägget” ingår i den andra boken med
en serie noveller, som Jörgen Salmose håller på
att skriva.
Jörgen Salmose är konstnär och författare och
bor i Röstånga i Skåne. Han har varit medlem
i Sigtuna kulturförening sedan starten och
gjort många utställningar i Sigtuna kommun.
Knep och knåp | SigtunaHem
58
RÄTTVISA
GAGA
ÄR HANDEN SOM
GUNGAR
VAGGAN?
LÄRAR- FÖR ÖRA ORT
BEFATT- MEN EJ I APULIEN
NING
ÖGA
KAN DET PÅ MARIE
BEBÅDELSEDAG
KUTTRASJU
FYRVERKERI
TYNGER
AXLAR
REGEL
SEGERSYMBOL
UDDA
KORSORD – vinn 3 kilo kaffe
TOTALT
VAR
11 295
METER I
NORGE
UNIVERSALMEDEL
HÖLLS PÅ
HALSTER
DÅLIG
HAR SIN
KYCKLING
OPERERAR VISS
PIRAT
FROSTENSONS
NUMMER
LÄKARE
MÅNE
SOM
JESUS?
VATTEN
FRÅN
VÄXT
FICK
TOKIG
ANKA?
SPÖKLIK
KAPTEN
STANNA
PADRONE
GENOMFÖRDE
GODIVA
GREKISK
RÖST
DUELLERAR
KRÄVER
EN DEL
HÄSTKRAFTER
DEN
SPRED
KAOMA
STELARE
GÖR VÄL
VÄNNER
TJUT
GJORDE
ZETTERLUND
JAGAR
KORTHÅRIG
HUND
DRAGNINGSEFFEKT
UPPHÖR
TILL SLUT
FINNS
SOM
BARN
TEKNIK
BLYGT
NÄSTAN DE MED
CASINO
TIDSADVERB?
ÄR
SÄLLAN
HELT
KLANGLÖS
0SAMS
HINNOR
BÄRS
BÄRS I
LÄMNADE
MAROCKO
GAMMUMS
NAPPATS
GENUIN
GULDLÄGE
LEKEN
SKAKAR
FÅR
TUNGSINNE
GÖPA
TYCKA
OM
AVSATTES 2011
NORSK
ÄVENTYRARE
GAS& OLJEFÄLT
TROLLGARN
HISPANIA
KOMMER
ENLIGT
SIMON
KVÄLL
FÄSTE
TRÖGARE
MITT
I TOUR
SÖNDAGSSKOJARE
YTTERLIGHETSMAN
PROVINS
I ÖSTRA
BELGIEN
I PÅVLIGT
KUVERTBRÖD?
BRORSON
SAK
FÖR VISS
CHARMÖR
PIGG
PROST
LÄGGER
SKYTT
URSINNE
LAGUNA
TALAR
SKREV
ÄCKLET
LYDDE JU
UNDER SS
STÅR
TURKDEN SOM SPRÅK I
RÄCKER RYSSLAND
TILL
HAR
LÅGT
VÄRDE
GÖR VERONIKA
TILL SLUT
VEGANPUDDINGAR?
MESHEDLAND
GOTLAND
VÄNTADE
VILL PORTA
KOPPARSLAGARE?
LEMURKRYSS
2011
Konstruktör: Lena Holmlund ©
Skicka lösningen senast den 15 februari till Glimten, SigtunaHem, Box 509,
195 25 Märsta. Märk kuvertet ”Korsordet”.
Namn:
Adress: Telefon:
Vinnare av korsordet i förra numret:
Inga-Britt Rönnerstedt, Märsta • Linda Wall, Tingvalla • Kerstin Hellerstedt, Sigtuna • Lasse Juvas,
Märsta • Britt-Louise Olovsson, Märsta • Vinnarna
fick presentkort på RC Chocolate. Denna gång får
fem vinnare 3 kg kaffe var.
SigtunaHem | Glimten NR 2 2012
Sudoku
59
Varje Sudoku har en unik lösning som du kan nå logiskt utan att gissa. Sätt in
siffror mellan 1 och 9 i de tomma rutorna. När du löst Sudokut ska varje rad,
varje kolumn och varje 3x3 ruta innehålla endast en siffra av varje, dvs en 1:a,
en 2:a, en 3:a osv.
1. Lätt
2. Lätt
5
9 3
4
2
5 1 7
7
2 5 3 9
1 8
9
6 8 4
3
4 8
6
2 7
7
6
1 8 9
5
1
2 4 3
1
7 9 2 4 5 3 8
3. Medel
6
4
9
1
3
8
4
2
7
9
5
2
9 8
7 5
1
6
9 8 5 3 6
2 7 4
3 4 7
5
6
9
7
1 6 4
8 5 2
1
9 8 3
2
1
3
4
4. Medelsvår
3
9
4
2
4
3
2
5
2
8
8 1
5
3 6
1
9
5
6
Facit finns på SigtunaHems hemsida www.sigtunahem.se/losning
4
8
2
1
2
5
9
5
8
6
7
4
Ett nytt bostadsområde håller på att växa fram i Övre
Ekilla. Här kommer med tiden byggas både småhus och
lägenheter. SigtunaHem kommer uppföra 96 lägenheter
med hyresrätt just i början av området.
Övre Ekilla – Märsta
Projektet kommer rymma 40 yteffektiva ettor om
cirka 36 kvadratmeter, 28 tvåor om 47 kvadratmeter,
20 treor om endera 64 alternativt 67 kvadratmeter
och åtta fyror om 80. Lägenheterna kommer fördelas
på tre huskroppar i fyra våningar med putsad fasad.
Samtliga med balkong eller uteplats. Till varje lägenhet
hör ett förråd. Tvättstuga kommer uppföras i separat
byggnad på gården.
Intresserad?
Är du intresserad av lägenheter
på Övre Ekilla. Registrera dig i
IntresseBanken på www.sigtunahem.se.
Håll dig sedan uppdaterad på vår hemsidan
med löpande information om projektet.
www.sigtunahem.se