miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Bilaga i tillståndsprocessen enligt miljöbalkens 6 och 9 kapitel samt till detaljplaneärende för fastigheterna Asmoarp 1:1 m.fl. Vindbrukspark Nävlingeåsen Miljökonsekvensbeskrivning för en vindbrukspark i Hässleholms kommun 18 Juni 2012 Isjön Vindkraft AB, Vento Energi AB och HS Kraft AB har för avsikt att äga och driva en del av en vindbruksanläggning på fastigheterna Asmoarp 1:1 m.fl. i Hässleholms kommun. Denna omfattar 15 vindkraftverk. Vindkraft AB har för avsikt att äga och driva 5 vindkraftverk inom samma vindbruksanläggning. Miljökonsekvensbeskrivningen och detaljplanen omfattar effekterna av båda delarna av vindbruksanläggningen, d.v.s. totalt 20 stycken vindkraftverk. Föreliggande dokument med bilagor är ett underlag till en tillståndsansökan för verksamheten enligt miljöbalkens 9 kapitel samt för Hässleholms kommun i samband med beslut gällande detaljplanen. Berörda fastigheter: Asmoarp 1:1, Sandåkra 2:12, Sandåkra 3:14, Sandåkra 12:1, Nävlinge 4:18, Nävlinge 62:1, Nävlinge-Attarp 1:4, Nävlinge 1:1, Nävlinge 57:1, Sandåkra 1:22 (3:7). Ansvarig för framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen HS Kraft AB Thomas Hörberg, Projekteringsledare Christian Bladh, MKB–samordning Lars Welander, MKB–samordning Tfn: 040–694 19 60 E-post: [email protected] www.hskraft.se Södergatan 15 211 34 Malmö Foto och grafik: HS Kraft AB där inte annat angivits. Kartunderlag: © Lantmäteriet Medgivande I2011/1581 Läsanvisning Detta dokument är främst en del av beslutsunderlaget för tillståndsgivande myndigheter. Det kan även användas av andra som vill ha kunskap om det aktuella projektet, om juridiken kring tillståndsgivningen eller kanske om den plats som anläggningen lokaliserats till. Kort information kring innehållet i MKB-avsnitten beskrivs nedan: • Avsnitt 1 ”Sammanfattning” beskriver projektet kortfattat. • Avsnitt 2 ”Inledning” ger en kortfattad historik till projektet samt beskrivning av drivkrafter bakom vindbruk och dess miljönytta. • Avsnitt 3 ”Tillståndsprocessen och MKB-arbetet” innehåller information kring MKBarbetets syfte och avgränsningar. • Avsnitt 4 ”Teknisk beskrivning och planerad veksamhet” ger en introduktion till planerad verksamhet och en kortfattad teknisk beskrivning av den utrustning och de aktiviteter som ingår i ett vindbruksprojekt. • Avsnitt 5 ”Hushållning med mark, vatten och andra resurser” redovisar områdets förutsättningar utifrån de bestämmelser som finns i miljöbalkens tredje kapitel • Avsnitt 6 ”Miljömålen” listar sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål samt ger en konkretisering av dessa på regional och kommunal nivå. • Avsnitt 7 ”Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet” innehåller beskrivningar av de områdesskydd som finns samt redovisar av resultat av utförda inventeringar map naturvärden, fågel, fladdermöss samt arkeologiska lämningar. • Avsnitt 8 ”Effekter, konsekvenser och åtgärder” innehåller en beskrivning av förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering. • Avsnitt 9 ”Fotomontage” presenterar och förklarar samtliga fotomontage som har utförts samt med kartunderlag som visar var fotografierna tagits. • Avsnitt 10”Alternativutredning”redovisar de alternativa utformningar och lokaliseringar som undersökts utifrån kraven som finns i miljöbalkens sjätte kapitel. • Avsnitt 11 ”Sammanställning av konsekvenser för enskilda bostäder” innehåller en redovisning av påverkan på kringliggande bebyggelse. I bilagorna återfi nns kartmaterial, förklaringar till beräkningar, framtagna underlagsrapporter, kompletterande material till fotomontagen. En sammanställning av samrådshandlingarna enligt miljöbalken bifogas även denna MKB. Samrådsredogörelsen enligt plan- och bygglagen utgör en separat handling och hanteras av Hässleholms kommun. Under det tidigare samrådet framkom det synpunkter på att beräkningarna var utförda med vindkraftverk av lägre maxeffekt än vad ansökan avsåg. Denna MKB har sedan samrådsskedet kompletterats med ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage med vindkraftverk av något större modell. Såväl Siemens SWT-2.3-113 som Siemens SWT-3.0-113 och Vestas V112 används i materialet, trots att de har en större rotordiameter än vad som avses för denna vindbruksetablering. Anledningen till att dessa vindkraftverk valts är att vi på detta sätt har goda marginaler i bedömningen av anläggningens påverkan på närområdet. Vindkraftverk med dessa rotordiametrar är inte aktuella för den planerade vindbruksanläggningen . Innehåll 1. Sammanfattning ................................................................................... 1 Bilaga 1: Kartmaterial 2. Inledning ............................................................................................... 2 Bilaga 2: Volymberäkningar 3.Tillståndsprocessen och MKB arbetet ................................................... 4 Bilaga 3: Ljudberäkningar - ÅF Infrastructure AB 4. Teknisk beskrivning och planerad verksamhet..................................... 7 Bilaga 4: Beräkningar av skuggpåverkan 5. Hushållning med mark, vatten och andra resurser ............................. 13 Bilaga 5: Naturvärdes- och fågelinventering - Enetjärn Natur AB 6. Miljömålen .......................................................................................... 14 Bilaga 6: Analys av effekterna på fladdermöss - Naturvårdskonsult Gerell 7. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet ............................. 16 8. Effekter, konsekvenser och åtgärder .................................................. 21 9. Fotomontage ...................................................................................... 32 10. Alternativutredning............................................................................ 68 Bilaga 7: Riskanalys - WSP Bilaga 8: Fotomontage röntgen Bilaga 9: Samrådshandlingar enligt miljöbalken* 11. Sammanställning av miljökonsekvenser för enskilda bostäder ........ 71 12. Referenser och källor ....................................................................... 82 * Samrådshandlingar enligt plan- och bygglagen är ett fristående dokument 1. Sammanfattning Isjön Vindkraft AB och HS Kraft AB har för avsikt att äga och driva en vindbruksanläggning på fastigheterna Asmoarp 1:1 m.fl. i Hässleholms kommun. Den planerade anläggningen omfattar 15 vindkraftverk. Miljökonsekvensbeskrivningen och detaljplanen omfattar även effekterna av de 5 angränsande vindkraftverken som projekteras av Vingkraft. kommer att tas i anspråk kring vindkraftverken samt för nya tillfartsvägar men det förbättrade interna vägnätet kan också nyttjas i skogsbruket. Förutsättningarna för en etablering har bland annat värderats utifrån platsspecifi ka studier och inventeringar som gjorts avseende naturvärden, påverkan på fågel och fladdermöss samt ljudpåverkan. Även en riskanalys har utförts. Resultaten av dessa visar generellt att risken för påverkan på naturvärden m.m. är liten. För att minimera risken för påverkan av fladdermusfaunan har vindbruksparkens utformning förändrats något sedan samrådsskedet. Vindkraftverk avger ett karakteristiskt pulserande aerodynamiskt genererat ljud som kan uppfattas i närområdet. Under vissa väderförhållanden kan detta upplevas som störande speciellt på platser där tystnad är ett upplevelsevärde. Ett vindkraftverk kan också förorsaka rörliga skuggor från rotorbladen i närområdet när solen skiner. Dessa upplevs ibland som störande om rotorskuggan passerar en uteplats eller ett fönster. På nära håll är effekten intensiv, men på längre avstånd blir den suddig och mindre påtaglig. Utöver avståndet är årstid, väderförhållanden och tidpunkt på dygnet avgörande för hur stark skuggeffekten blir. Genom lämplig placering och styrsystem säkras att de av myndigheterna rekommenderade värdena avseende ljudpåverkan och maximal årlig skuggtid kommer innehållas under driften av anläggningen. Oavsett vilken typ av vindkraftverk som väljs så skall anläggning under drifttiden uppfylla gällande begränsningsvärden avseende ljud och skuggpåverkan på närliggande bostäder. Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet så fi nns det ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet. Påverkan på jakten kommer till stor del att begränsas till själva byggskedet. 1.1 Vindbruksparkens utformning En vindbruksanläggning med sammanlagt 20 vindkraftverk planeras på ett markant höjdområde mellan Nävlinge och Sandåkra i Hässleholms kommun. Vindkraftverken avses få en totalhöjd på maximalt 150 meter med en tornhöjd på maximalt ca 110 meter och en maximal rotordiameter på ca 110 meter. Den maximala generatoreffekten kommer att vara ca 3,0 MW. Det är viktigt att klarlägga de maximala värden som föreslås kring totalhöjd, rotordiameter, tornhöjd och generatoreffekt eftersom dessa avses bli det ramverk som kommer att användas i en framtida upphandling av vindkraftverk. Eftersom upphandlingen först kan påbörjas när tillståndsprocessen är klar så är det viktigt att redan i ansökan beakta den tekniska utveckling som ständigt pågår inom vindbruksbranschen. Under projektutvecklingsprocessen har ambitionen varit att följa de riktlinjer och rekommendationer kring vindkraftutbyggnad som tagits fram av berörda myndigheter. Vid utformningen av vindbruksanläggning ingår också en avvägning mellan att ta största möjliga hänsyn till människor och miljö och samtidigt se till att nyttja områdets vindresurser på bästa sätt. För att nyttja vinden optimalt i skogsterräng krävs att vindkraftverken får en högre totalhöjd jämfört med anläggningar i öppen terräng. Detta är relaterat till att vindens friktion mot trädtopparna skapar mer turbulenta vindförhållanden i luftskikten närmast marken. Vindmätningar pågår sedan våren 2008 och visar på en mycket god vindpotential. 1.2. Vindbruksparkens förutsättningar och påverkan På platsen bedrivs idag i huvudsak skogsbruk. För berörda markägare blir vindbruket att bra komplement till nuvarande skogsbruk. En viss skogsareal –1– 2. Inledning 2.1. Bakgrund ringsmål behövs 3 000-6 000 nya vindkraftverk beroende på vilken effekt som etableras. Samhällets ambition för det framtida svenska energisystemet beskrivs i Energimyndighetens informationsbroschyr ”Framtidens vingslag”. Planeringen av vindbruk i området påbörjades redan 2007 då ett inledande myndighetssamråd hölls med Länsstyrelsen i Skåne län och Hässleholms kommun. Nästa steg i projektutveckligen var att initiera inledande naturinventeringar m.m. samt att påbörja vindmätningar inom området. Parallellt med detta inledde Hässleholms kommun ett tilläggsarbete till översiktsplanen kallat ”Tema Vindkraft”. Det dröjde fram till 2009-10-26 innan vindbruksplanen antogs av kommunfullmäktige. Eftersom det aktuella området pekades ut som lämpligt för vindbruk och de pågående vindmätningarna visade på en god vindenergipotential återupptogs projektutvecklingen. Under 2010 hölls ett nytt myndighetssamråd med Länsstyrelsen i Skåne län och Hässleholms kommun. Den 5 april 2011 hölls ett samrådsmöte med närboende och allmänheten som avsåg både prövningen enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Som ett resultat av detta möte utfördes bl.a. en kompletterande fladdermusinventering, en riskanalys samt fördjupade studier kring ljudpåverkan. En följd av samrådet och de kompletterande utredningarna var att 3 av de tidigare 23 vindkraftverken togs bort så att parken numera omfattar 20 verk. För att vara konsekventa har vi valt att behålla den tidigare numreringen av verken, vilket betyder att det numera ”saknas” tre vindkraftverk i nummerordingen. Förnybara energikällor som vatten, sol, vind och biobränslen är viktiga för den framtida energiförsörjningen. Användningen av dessa leder till lägre utsläpp av bl a växthusgaser. Bland de förnybara energikällor som finns för elproduktion, är vindkraft ett alternativ som kan bli konkurrenskraftigt snabbt. Vindkraften kan, tillsammans med andra förnybara energikällor, skapa en svensk energiförsörjning som är säker, mer ekologisk och ekonomiskt hållbar. Vindkraften är idag en av de billigaste förnybara energiteknikerna och varje kilowattimme som produceras med vindkraft gör att produktionen kan minskas lika mycket vid någon annan elproduktionsanläggning. Därmed kan Sveriges import av el reduceras, sett över hela året. FN:s klimatkommitté har konstaterat att utsläppen måste minska med 50–70 procent för att motverka klimatförändringarna och att en snabb utbyggnad av förnybara energikällor är en av de viktigaste åtgärderna. Globalt sett växer vindkraften snabbast av dessa energikällor. Vindkraft är ekologiskt hållbart eftersom det är en energikälla som naturen själv skapat och som inte tar slut. Genom att producera en ren och förnybar energi, utan att behöva bränsle och miljöfarliga transporter, bidrar vindkraften direkt till att minska miljöbelastningen. När ett vindkraftverk avvecklas kan det monteras ner utan att det blir skador i marken, till skillnad från andra energianläggningar” 2.1.Varför vindbruk Vindbruket kommer att spela en stor roll i det framtida energisystemet, i Norden, och globalt. I Europa drivs utveckling av EU:s mål gällande förnybar energi och klimat samt av nationella mål och ambitioner. Sveriges del av EUs förnybarhetsmål innebär att vi skall öka andelen förnyelsebar energi i vårt energisystem till 49 % 2020. För att klara detta bedömer Svensk Energi att det krävs ca 25 TWh ny förnybar elproduktion i Sverige, varav vindbrukets andel bedöms bli ca 10 TWh. För 2011 var vindbruksproduktionen ca 6 TWh vilket innebär att kapacitet för ytterligare ca 4 TWh nytt vindbruk behöver byggas. Riksdagen antog 2009 ett nytt nationellt planeringsmål till 2020 för det svenska vindbruket som innebär att produktionen skall öka med 30 TWh varav 20 TWh från landbaserade anläggningar. För att uppnå detta plane- 2.2. Vindkraft och vattenkraft i samverkan Vindkraftverkens elproduktion varierar eftersom det inte blåser lika mycket överallt hela tiden. Om ett vindkraftverk står stilla beror detta oftast på att det blåser mindre än fyra meter per sekund. I takt med att fler vindkraftverk ansluts till elnätet utjämnas variationerna i elproduktionen och jämfört med andra energiproducerande teknikslag står sig vindkraften bra. Moderna vindkraftverk kan producera el 98 procent av de timmar det blåser under ett år. Vindbruket kan kombineras med andra förnybara energikällor, till exempel med vattenkraften, som är väl utvecklad i Sverige. På vintern, när vattenmagasinen minskar och energibehovet är som störst, blåser det som mest. När vindkraftverket producerar energi kan vatten sparas i älvarnas –2– vattenmagasin för att användas till elproduktion vid senare tillfällen. Elproduktion från vind och vatten kompletterar därför varandra. 2.3. Miljönytta Energianvändningen för tillverkning, transport, byggnation, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca två procent av verkets totala energiproduktion under dess livslängd. För ett vindkraftverk tar det ca 6 månader att producera denna energimängd. Den planerade vindbruksparken beräknas med vindkraftverk på 2,3 MW varje år kunna producera 110 000 MWh el, vilket motsvarar behovet av hushållsel i ca 22 000 villor. För vindbruksparken under beräknad livslängd på ca 25 år blir den samlade elenergiproduktion drygt 2,75 miljoner MWh. Om vindkraftselen ersätter elproduktion med fossila bränslen som kol och olja innebär detta en minskad användning av ca 400 000 m3 olja eller 875 000 ton kol samt tillhörande resursbehov för utvinning, bränsletransporter och hantering av restprodukter. Omräknat till kolproducerad elproduktion minskar detta utsläppen till atmosfären av ca 2,2 miljoner ton koldioxid och ca 2 500 ton svaveldioxid. (Data från Vindkraftutredningen ”Rätt plats för vindkraften”, SOU 1999:75 Del1:) Med nuvarande prisnivå på utsläppsrätter för koldioxid på 250 kr/ton motsvarar utsläppen en minskad kostnad på över 500 Mkr under projektets livstid. 2.4. Om HS Kraft HS Kraft är en aktiv samhällsutvecklare som projekterar, uppför och förvaltar större landbaserade vindbruksanläggningar som producerar förnyelsebar energi i vindstarka lägen i södra Sverige. HS Kraft är oberoende och privatägt och arbetar i långsiktigt partnerskap med markägare. Vi växer snabbt genom unika marknadskontakter och arbetar kvalitativt genom hög kompetens inom hela vårt verksamhetsområde. För närvarande innehåller projektportföljen ca 160 vindkraftverk, motsvarande ca 400 MW eller ca 1,0 TWh, i olika stadier i projektutvecklingsprocessen. –3– 3.Tillståndsprocessen och MKB arbetet 3.1. Lagstiftning 2. det råder stor efterfrågan på området för bebyggande, och 3. kraftverket inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov, förhandsbesked eller anmälan. reglering behöver inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser. I bilagan till Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd förtecknas vindbruksanläggningar som miljöfarlig verksamhet. När det gäller miljöprövningen delas vindbruksanläggningarna in i tre kategorier: B B C För en vindkraftetablering om två eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 150 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.90) För en vindkraftetablering om sju eller fler verk, där varje verk har en totalhöjd som överstiger 120 meter, ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen (40.95) För en vindkraftetablering om ett eller fler verk, där varje verk överstiger 50 meter, ska en anmälan göras i god tid till den kommunala miljönämnden (40.100) 3.2. Tillståndsprocessen enligt Miljöbalken Fig 3-1: Delmoment i tillståndsprocessen enligt miljöbalken ”användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom buller, skakningar, ljus, joniserande eller icke-joniserande strålning eller annat liknande.” Den aktuella vindbruksanläggning hamnar under verksamhetskod 40.95. Detta innebär att ansökan om tillstånd skall sökas hos Länsstyrelsen i Skåne län. Sökanden måste i ansökan visa att verksamheten ligger i linje med miljöbalkens bestämmelser om bl.a. val av plats, hänsyn och god hushållning och att de specifi ka regler och rekommendationer som gäller vindkraftverk kan uppfyllas. Den process som leder fram till länsstyrelsens beslut om tillstånd visas schematiskt i fig 3-1. En vindbruksanläggning betraktas som miljöfarlig eftersom den avger buller, skuggor och visuell påverkan. Skuggor och visuell påverkan ryms i texten ”annat liknande” i ovan nämnda bestämmelse. Vid en tillståndprövning av Länsstyrelsen måste kommunen tillstyrka ansökan enligt 16 kap. 4 §. Länsstyrelsen får inte fatta beslut innan kommunen gjort detta. Det krävs inte bygglov för att uppföra ett vindkraftverk om verket omfattas av tillstånd enligt Miljöbalken. Kommunen ska enligt PBL med en detaljplan pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för ett vindkraftverk, om Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKBdokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) remissas ärendet till berörd/a kommun/er. Länstyrelsen beslutar därefter om det fi nns behov av kompletteringar (3). När Länsstyrelsen anser att underlaget är tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till närmast berörda kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även närboende och allmänhet ytterligare en möjlighet att yttra sig över projektet (5). För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd/a kommun/er. 1. vindkraftverket omfattas av krav på bygglov eller anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 eller 8 §, 3.3. Tillståndsprocessen enligt Plan- och bygglagen Större vindbruksanläggningar (verksamhetskod 40.90 och B 40.95) klassas enligt MB som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd. Med miljöfarlig verksamhet menas enligt MB kapitel 1 § 3 p: En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar –4– kommunfullmäktige. markanvändningen inom ett markområde. Som namnet antyder kan bland annat utformning av byggnader, vägar och ledningar regleras i detalj i planen och den kan förenas med föreskrifter om användning av mark och bebyggelse. Det är kommunen som, utifrån vissa kriterier i planoch bygglagen, beslutar om detaljplan ska upprättas. I det här fallet har kommunen bedömt att det råder efterfrågan på mark för bebyggelse och anläggningar i området och därför beslutat att detaljplan skall upprättas. Det är kommunen som äger själva detaljplaneprocessen, även om konsulter ofta anlitas för framtagande av de olika handlingarna. En detaljplan består i princip av en plankarta, en planbeskrivning och en genomförandebeskrivning samt dessutom erforderliga tekniska utredningar för planens genomförande. Beroende på om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska även en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Kommunen har bedömt att planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Fig 3-2: Delmoment i tillståndsprocessen enligt plan- och bygglagen 3.4. Miljökonsekvensbeskrivning Enligt plan- och bygglagen ska samråd ske även inom detaljplaneprocessen. Samråd ska hållas med bland annat sakägare, närboende och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse om förslaget. Samråd enligt plan- och bygglagen är ett separat samråd men kan genomföras parallellt medden samrådsprocess som sker i enlighet med ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel – vilket görs i det här fallet. Det är kommunen som genomför samrådet inom detaljplaneprocessen och sökanden (den framtida verksamhetsutövaren) som samråder enligt miljöbalken. När samrådstiden löpt ut, sammanfattar Stadsbyggnadskontoret alla inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och föreslår hur synpunkterna ska beaktas. Byggnadsnämnden tar sedan ställning till stadsbyggnadskontorets förslag. MKB:n är ett centralt dokument som utarbetats inom ramarna för det aktuella projektet och kommer att bifogas ansökan om tillstånd enligt miljöbalkens 9 kapitel samt utgöra ett beslutsunderlag för Hässleholms kommun inom ramen för detaljplaneprocessen. MKB:n är ett redskap för att redan under planeringsprocessen lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra ett beslutsunderlag för den tillståndsgivande myndigheten. Enligt Miljöbalken är syftet med MKB:n att: ”identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön”. (6 kap 3 §) När samrådet är klart skall kommunen kungöra sitt förslag till detaljplan och låta ställa ut det för granskning under en viss tid som skall vara minst tre veckor. Under granskningstiden skall kommunen hålla förslaget tillgängligt för alla som vill granska det. Efter granskningstiden skall kommunen göra ett utställningsutlåtande – en sammanfattning av de synpunkter som kommit in under granskningstiden samt kommunens förslag med anledning av synpunkterna. En detaljplan antas av Detta MKB-dokument avser att belysa konsekvenser för människors hälsa och miljö vid uppförande och drift av en vindbruksanläggning om 20 vindkraftverk mellan Nävlinge och Sandåkra i Hässleholms kommun. Som underlag för bedömningarna har inventeringar och utredningar kring naturvärden m.m. gjorts. Etableringens effekter på hälsa- och miljö som är relevanta att beakta när det gäller vindkraftverk är i huvudsak visuella effekter, påverkan på –5– 3.6. Osäkerheter och kunskapsluckor närområdets flora och fauna, effekter av avgivet ljud och effekter av skuggor orsakade av rotorbladens cirkelrörelse i solljus samt riskaspekter som brand, kemikaliehantering, nedfallande isskorpa och elsäkerhet. Till detta kommer de tidsbegränsade effekterna som orsakas av byggaktiviteter under projektets etablerings-och avvecklingsfas. Samrådet är nära knutet till MKB-arbetet och tillför kunskap och värdefulla uppgifter både till själva projektet och till MKB-dokumentet. Samrådet ska genomföras i god tid innan tillståndsansökan med MKB lämnas in och ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan såväl som miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. I MKB:n skall samrådsarbetet redovisas och projektets hänsynstagande till synpunkter som inhämtas under samrådsprocessen skall redovisas. Detta kompletteras som en separat bilaga vid sidan om denna MKB. Vid upprättandet av en detaljplan ska kommunen göra en miljöbedömning av planen och om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Betydande miljöpåverkan bestäms utifrån miljöbalkens regler. Syftet med miljöbedömningen liknar det som beskrevs tidigare. En plan-MKB ska identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra. Innehållet, vilket anges i 6. kap 12 § miljöbalken, är i övrigt i stora drag detsamma som för en miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför ansökan om tillstånd enligt 9. kap miljöbalken. Denna MKB kommer att användas som underlag för både ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och i detaljplanearbetet. Detta är ett förfarande som underlättar samordningen mellan de båda processerna. Kunskapen kring vindbrukets påverkan på omgivningen ökar ständigt men det fi nns fortfarande områden där vår kunskap fortfarande är begränsad. Ett sådant område är vindkraftverkens eventuella påverkan på djurlivet i skogsmark. Mot bakgrund av erfarenheter från skogsbruket bedöms dock risken för störningar som mycket liten. En annan generell osäkerhet med betydande påverkan på projektet är också svårigheten att beräkna de faktiska vindförhållandena i ett område med kuperad skogsterräng. HS Kraft har sedan våren 2008 mätt vind inom området och kan därmed bekräfta områdets goda vindpotential. 3.5. Avgränsningar Tidsmässigt omfattar MKB:n vindbrukparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Miljökonsekvenser som uppkommer i livscykelperspektiv ”från vaggen till graven” såsom utvinning av metaller till vindkraftverk och transporter ingår ej i denna MKB. Influensområdet för effekter av ljud och rörliga skuggor har avgränsats till ett område inom ca en kilometer från vindbruksanläggningen. När det gäller visuell påverkan på landskapsbilden så redovisas en analys utifrån fotomontage inom ca 14 kilometers avstånd från vindbruksparken. –6– 4.Teknisk beskrivning och planerad verksamhet Allmänt om lokalisering och utformning beakta möjlighet till nätanslutning samt att försöka nyttja befi ntliga vägar i området så mycket som möjligt. En vindbruksanläggning med sammanlagt 20 vindkraftverk planeras på ett markant höjdområde (Nävlingeåsen) mellan Nävlinge och Sandåkra i Hässleholms kommun. Nävlingeåsen är en så kallad urbergshorst som i grova drag sträcker sig mellan Hässleholm och Kristianstad tätort. Landskapet präglas av skogsmark och den öppna marken är huvudsakligen lokaliserad till omgivningarna kring de byar och gårdar som är belägna på åsen. Skogsbestånden på Nävlingeåsen består till stora delar av ädellöv- och blandskogar. Projektområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog bestående av bok och gran (Enetjärn Natur AB, 2011). Trakten kring projektområdet utgörs av en vidsträckt skogsbygd där det är relativt glest mellan bebyggelsen. Platsen erbjuder därmed goda avstånd mellan vindkraftverk och bostäder. Höjden har varit vägledande för utformningen av anläggningen eftersom markhöjden är lägre både väster och öster om projektområdet. Avståndet mellan de enskilda vindkraftverken har dimensionerats för att minska turbulenspåverkan och därmed minska de mekaniska påfrestningarna. Samtidigt fås ett bättre utnyttjande av vindkraftverken (ökad parkverkningsgrad). Vindkraftverken avses få en totalhöjd på maximalt 150 meter med en tornhöjd på maximalt ca 110 meter och en maximal rotordiameter på ca 110 meter. Den maximala generatoreffekten kommer att vara ca 3,0 MW. Det är viktigt att klarlägga att de maximala värden som föreslås kring totalhöjd, rotordiameter, tornhöjd och generatoreffekt eftersom dessa avses bli det ramverk som kommer att användas i en framtida upphandling av vindkraftverk. Eftersom upphandlingen först kan påbörjas när tillståndsprocessen är klar är det viktigt att redan i ansökan beakta den tekniska utveckling som ständigt pågår inom vindbruksbranschen. Den viktigaste förutsättningen för vindbruk är att det blåser bra. Vindmätning har pågått inom området sedan våren 2008 och visar att området har en mycket god vindenergipotential. Vid utplaceringen av vindkraftverken är grundkravet att uppfylla de riktlinjer som fi nns för maximal påverkan i form av ljud och skuggor på närboende. Andra viktiga aspekter att beakta vid lokalisering av vindbruk är att minimera konfl ikter med motstående intressen såsom naturmiljö och kulturmiljövärden. Ur projektekonomisk synvinkel är det också viktigt att 4.1. Vindkraftstekniken I ett vindkraftverk omvandlas vindens rörelseenergi till elektrisk energi. I figur 4-1 illustreras de viktigaste delarna och begreppen för ett vindkraftverk. Kortfattat kan nämnas att rotorbladen är utformade på samma sätt som flygplansvingar och får (såsom bilden är orienterad) en medsols rörelse när vinden blåser mot vindkraftverket. Rotorbladen utgör tillsammans vindkraftverkets turbin, som driver en generator belägen i maskinhuset, (nacellen). I generatorn omvandlas rörelseenergin till elektricitet, som antingen kan användas för eget bruk eller levereras till det allmänna elnätet. Anledningen till att turbinen är placerad ovanpå ett högt torn är att det blåser mer ju högre upp man kommer, varför vindkraftverket kan producera mer elektricitet på högre höjd. Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s och vid vindhastigheter överstigande cirka 12 m/s sker maximal produktion. Vid hastigheter överstigande cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av för att begränsa slitage och haveririsk. Eftersom vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre, innebär en liten ökning av vindhastigheten en stor ökning av rörelseenergin. Vid en ökning av vindhastigheten från 6 m/s till 7,5 m/s kommer mängden rörelseenergin ungefär fördubblas. Eftersom det i regel blåser mer på högre höjd producerar därför vindkraftverk betydligt mer ju högre de tillåts bli. För ett vindkraftverk med en bladlängd om 40 meter och vid en vindhastighet av 10 m/s är vikten av den luft som passerar genom rotorns sveparea under en sekund cirka 50 ton. Ungefär 40–45 % av motsvarande rörelseenergi omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Genom ett antal givare insamlas data om vindhastighet, vindriktning, temperatur etc. för automatisk styrning. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas, såsom varvtal, utgående effekt med mera. –7– Hur mycket vinden bromsas av markytan beror på topografi n och vegetationen. Öppen mark med begränsad förekomst av skogsdungar och annat har mindre turbulenta vindförhållanden än skogsmark. Möjligheten att nyttja vindresursen ökar således genom att komma över det turbulenta luftskiktet med turbinen. Över skog är vindhastigheten generellt lägre på grund av markfriktionen. För att kompensera detta används högre torn jämfört med vad som behövs för större slättområden med jordbruksmiljö. I den nationella karteringen av vindförhållanden, den så kallade MIUUutredningen, framträdde vissa regioner med bättre vindförhållanden för energiproduktion än andra. För aktuellt området redovisas beräknade årsmedelvindhastigheter på cirka 7 m/s (avser nivån 72 meter över nollplanet), se fig 4-2. För att verifiera dessa goda vinddata pågår mätningar med mast i området sedan våren 2008. Resultat från dessa mätningar ger också verkliga vinddata med hänsyn till påverkan från lokala topografi n och skogen och visar på mycket goda vindförhållanden. Fig Fi g 44-2: 2: V Vin indk dkar arte teri ring ng ö öve verr Sk Skån ånee (U (Upp ppsa sala la u uni nive vers rsit itet et 2201 010) 0) 4.2. Vindkraftverk Det pågår en fortlöpande snabb utveckling inom vindbruksbranschen, vilket innebär att det är svårt att i en tillståndsansökan ange den bäst lämpade typen av vindkraftverk för platsen. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden som ska hållas under drift oavsett vilken modell som i slutänden handlas upp. Platsen har mycket goda vindförutsättningar men eftersom det är ett inlandsläge krävs en hög navhöjd för att nå optimalt Fig Fi g 44-1: 1: IIllllus ustr trer erin ing g av vvin indk dkra raft ftve verk rket etss vi vikt ktig igas aste te d del elar ar –8– vindförhållande. Därav prövas möjligheten att bedriva verksamheten med totalt 20 vindkraftverk om vardera ca 3 MW och max. totalhöjd om 150 m. Navhöjden kommer att vara max. ca 110 m och rotordiametern max ca 110 m. I upphandlingen kommer val att ske mellan olika leverantörer inom de villkor som tillståndet föreskriver. Ljud och skuggberäkningar som presenteras i denna miljökonsekvensbeskrivning är baserade på vindkraftverk av typ Siemens SWT 2.3-101 med effekten 2.3 MW. Beräkningarna presenteras i sin helhet i bilagorna 3 och 4 som bifogas denna MKB. I dessa bilagor presenteras även beräkningar som gjorts med vindkraftverk med högre maxeffekt och större rotordiameter. Gällande riktvärden för såväl skuggor som ljudpåverkan kommer naturligtvis att följas, oavsett vilket fabrikat eller effekt som i slutändan väljs för vindbruksparken. I fotomontagen som tagits fram för att visa på den visuella påverkan har vindkraftverk av typen Vestas V112-2000 med rotordiametern 112 m använts. Även om det i materialet förekommer vindkraftverk med rotordiametrar uppemot 113 meter så kommer det aldrig bli aktuellt med så stora vindkraftverk för denna vindbruksanläggning. Anledningen till att dessa modeller inkluderats i materialet är för att vi ska kunna ha goda marginaler i bedömningen av parkens omvärldspåverkan. Maximal rotordiameter för parken är 110 meter. ellagen. Ett troligt scenario är att nätbolaget på uppdrag av verksamhetsutövaren, realiserar elanslutningen genom att på lämplig plats längs en befi ntlig regionnätsledning, (troligen 130 kV) anlägga en ny transformatorstation. Från denna station markförläggs kablage till aktuellt projektområde. Därefter förläggs ett internt nät inom projektområdet vars utformning är beroende av antalet vindkraftverk och deras inbördes placering. Utformningen kan komma att ställa krav på att ett mindre antal kopplingsstationer etableras inom projektområdet. Det interna nätet förläggs företrädesvis längs vägar och kan komma att byggas antingen av aktuellt nätbolag eller av verksamhetsutövaren. 4.3. Hinderbelysning Av flygsäkerhetsskäl måste vindkraftverk, precis som master och andra höga anläggningar, förses med hindermarkeringar enligt Luftfartsstyrelsens föreskrifter, LFS 2008:47. Enligt föreskrifterna skall vindkraftverk som med rotorn i dess högsta läge har en höjd av 45 till 150 m över underliggande mark eller vattenyta markeras med blinkande medelintensivt ljus (rött blinkande ljus) under skymning, gryning och mörker. För att minska påverkan kan anläggningen förses med utrustning som styr så att blinkningen synkroniseras för hela vindbruksparken. 31 2010-10-21 Fig Fi g 444-3: 3: TTra rafi ra fikver fikv kverke kets ts fför öres ör eskr krif ifte terr fö förr hi hind nder erbe bely lysn snin ing g av vvin indk in dkra raft ftve verk rk u upp ppem pp emot ot 1150 50 m h höj öjd öj d (TSF (T SFSS 20 2010 10:1 :155 55)) 4.4. Elanslutning och kommunikationsnät Parallellt med det interna nätet för eldistribution förläggs också ett optiskt fibernät avsett för kommunikation med vindkraftverken i driftfasen. Eventuellt kan det också bli aktuellt med förläggning av kommunikationsnät i form av en optisk fiberkabel till en punkt utanför själva projektområdet, i detta fall troligen till någon befi ntlig telestation. Detta för att kunna eta- Elanslutningen av vindbruksparken kan förenklat delas upp i två delar, dels sträckan från nätbolagets anslutningspunkt till projektområdet och dels det interna nätet inom projektområdet. Ansvaret för utformningen av det externa nätet ligger helt på det nätbolag som har områdeskoncession enligt –9– ± A03 A07 A14 A17 A11 A08 A04 A01 B03 A15 A05 A09 A02 A18 A06 B04 B01 B02 A10 500 mm. Vägbredd med full bärighet är ca 5 meter. I de fall diken eventuellt kommer att korsas läggs vägtrummor genom den vägbank som uppförs för att även fortsättningsvis tillåta vattenströmning. Dikenas funktion kommer inte att påverkas, detta gäller även under arbetets genomförande. Befi ntlig vattenmiljö bedöms inte påverkas då trummor kommer att förläggas innan eventuella fyllningsarbeten påbörjas. Projektet kommer även att omfatta nybyggnation av uppställningsplatser för kranbilen invid varje vindkraftverk. Byggmetoden för uppförande av uppställningsplatser motsvarar den som används vid vägbyggnationen. Respektive uppställningsplats har en yta av ca 1 200 kvadratmeter. Vägar och kranplatser utförs enligt Anläggnings AMA 07 och dimensioneras för laster angivna av utvalda leverantörer av vindkraftverk. En karta med den ungefärliga vägsträckningar ges i fig 4-4. B05 4.6. Fundament Teckenförklaring Fundamenten för vindkraftverken konstrueras företrädesvis som gravitationsfundament. Ett gravitationsfundament bygger på principen att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet, överförs till marken genom ett tungt betongfundament. Denna typ av fundament förläggs Nävlinge vbp Bef tillfartsvägar 0 1 km Ex nya tillfartsvägar Fig Fi g 44-4: 4: P Pla lane nera rad d vä vägs gstr träc äckn knin ing g fö förr vi vind ndbr bruk uksp spar arke ken n i Nä Nävl vlin inge ge blera kontakt mellan vindbruksparken och internet. Ett alternativ till optisk fiberkabel för anslutning till internet är någon form av trådlös uppkoppling exempelvis GSM/GPRS eller 3G. 4.5. Vägar och hårdgjorda ytor Projektområdet erbjuder befi ntliga skogsbilvägar av god kvalitet. Nyttjande av befi ntliga vägar eftersträvas varvid dessa normalt kommer att både breddas och förstärks. Kortare sträckor av helt ny väg fram till vindkraftverken måste dock anläggas. Nya vägar byggs i skärning eller bank beroende på terräng och för att uppnå massbalans. För att uppnå avsedd terrassnivå kan bergsprängning vara nödvändigt. Det utsprängda berget används för uppfyllnad under vägar och fundament för vindkraftverken. Vid byggnation av ny väg avlägsnas vegetationstäcket och återanvänds på slänter och i anslutningar mot orörd mark. På den avbanade jorden läggs geotextil för att förhindra inblandning med förstärkningslager. Vägöverbyggnaden utgörs av förstärkningslager, bärlager och slitlager och uppgår totalt till ca 400 – Fig Fi g 44-5: 5: B Bilild d på ffun unda dame ment nt u und nder er aanl nläg äggn gnin ing g – 10 – vanligtvis på ca 2,5 meters djup och utgör med sin egenvikt en motvikt till vindkrafterna. Ett gravitationsfundament har en yta av ca 250 –400 m2 och en volym på 400 –500 m3 betong. Typ och storlek av fundament bestäms slutgiltigt efter val av vindkraftverk samt utifrån resultatet av en geoteknisk undersökning. Om lokaliseringen ligger på ett ställe där det är nära till fast urberg kan bergförankrade fundament användas. Detta innebär att vindkraftverken förankras i berget via dragstag och att vindkraftverket gjuts fast på frilagt berg. Fördelen med denna typ av fundament är att den kräver mindre yta och mindre mängd betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. I samband med armeringsarbetet för respektive fundament anläggs samtidigt en åskskyddsanläggning i och runt fundamentet. 4.7. Kemikaliehantering Växellådor i vindkraftverk och transformatorer, som antingen är placerade i verket eller i separat hus utanför verket, innehåller olja. Växellådor innehåller cirka 500 liter och transformatorer cirka 1 000 liter. Vindkraftverken har oljeuppsamlingstråg såväl i maskinhus som i tornets botten. Transformatorer utanför verket står i ett slutet rum och är försedda med en särskild uppsamlingsvolym. De åtgärder som behövs för att förebygga oljeförorening av mark eller vatten kommer att vidtas. Fig Fi g 44-6: 6: A Anl nläg äggn gnin ing g av ttilillf lfar arts tsvä väg g ti tillll vvin indk dkra raft ftve verk rk 4.8.2. Förläggning av elnät I samband med att vägar byggs eller breddas inom området kommer också elnätet att förläggas. Kablar för det interna nätet kan läggas både i eller vid sidan av vägar inom området. Kablar för anslutning till regionnätet förläggs i största möjliga mån i anslutning till befi ntliga vägar. Kablarna läggs i gravar som är cirka en meter breda, beroende på antalet kablar som läggs. Täckning av kablar sker i enlighet med gällande normer. I väg och i skogsmark täcks kablar med cirka en halv meter material och i åkermark är täckningsdjupet cirka en meter så att marken över kabeln kan fortsätta att brukas. För att skydda kabeln läggs den i skikt av sand både över och under kabeln. Kabelgraven återfylls med befi ntliga massor, alternativt med vägmaterial. 4.8. Aktiviteter under byggskedet Nedan ges en allmängiltig beskrivning av hur ett vindkraftverk uppförs. I princip kommer anläggningsarbetet för föreliggande anläggning att ske på detta sätt, avvikelser kan dock förekomma. 4.8.1. Anläggning av vägar Byggskedet inleds med att befi ntliga vägar förstärks och att nya tillfartsvägar samt uppställningsplatser anläggs. Dessa uppställningsplatser anläggs i omedelbar närhet till vart och ett av vindkraftverken, med sådan placering att de gör minsta möjliga intrång i naturen. Varje uppställningsplats upptar en yta av ca 1200 m2 och är nödvändig för byggnationen. Uppställningsplatserna bör inte tas bort om det inte fi nns starkt vägande skäl då de kan komma till användning vid ev. större underhållsåtgärder under driftperioden. 4.8.3. Fundament Vindkraftverken kommer att förankras i marken genom gravitationsfundament eller genom förankring i berg, beroende på geotekniska förutsättningar. Troligast är att de flesta av verken kommer att förankras genom gravitations– 11 – 4.9. Aktiviteter under driftskedet fundament. För gravitationsfundamenten sker utschaktning. Djupet på detta avgörs efter att geotekniska prover har tagits på marken där fundamentet skall anläggas. Vid behov utförs extra utschaktning för att sedan fyllas igen med sand eller makadam. Sprängning kan i vissa fall krävas. När schaktarbetena är färdiga gjuts bottenplattan för fundamentet. I bottenplattans mitt placeras rör, vilka kablarna sedan skall löpa genom. Därefter armeras och gjuts fundamentet som sedan skall härda i närmare en månad, innan fundamentet täcks över. Ett bergförankrat fundament fästs genom en bergadapter, ett antal stag som borras och gjuts fast i berget. Det går åt mindre mängd betong än för ett gravitationsfundament av betong. Nackdelen är att det ställer höga krav på bergets förmåga att uppta lasterna. Övervakningen innebär att en mängd olika data såsom vind- och väderförhållanden, teknisk prestanda och driftsituation registreras och skickas till en central driftdator för analys och lagring. Som exempel på data kan nämnas vindstyrka, varvtal, temperaturer, oljetryck, oljenivåer, vibrationsnivåer och aktuell effekt. En del av dessa data är av betydelse ur miljö- och risksynpunkt. När något är fel ges en signal, ett larm utlöses och om det fi nns behov stängs verket av automatiskt. Ett verk stängs av automatiskt om vindhastigheten överstiger cirka 25 m/s. Så sker också när ett larm om lågt oljetryck, låg oljenivå eller vibration lösts ut. Då måste besök på plats göras innan verket kan startas på nytt. Exempelvis fi nns det givare i växellådan som känner av oljetrycket och om det sjunker stängs verket av automatiskt. Eventuell olja som läcker ut samlas i ett oljetråg. Till verket hör också en transformator som antingen är placerad i nacellen, i botten på tornet eller utanför tornet. Transformatorn står i ett avskilt utrymme. Även i transformatorn fi nns en givare som känner av oljenivån och om den sjunker stängs verket av. Den olja som kommer ut samlas upp i en särskild behållare, transformatorboxen. Verken underhålls regelbundet vid schemalagda servicetillfällen, varvid bland annat oljeprover analyseras, samtidigt som fastsättning av vingar och olika system kontrolleras. I samband med service sker vanliga personbilstransporter. Vid eventuella större underhålls- eller reparationsarbeten kan tunga transporter behöva ske. 4.8.4. Installation av torn och turbiner Tornet levereras i delar, vilka monteras på varandra, överst monteras tornhuset (nacellen). Vingar kan sättas samman till den s.k. noden på marken för att sedan lyftas upp och monteras fast på nacellen. De kan även monteras direkt på nacellen efter det att denna är placerad på tornet. Resningen brukar utföras på ett par dagar såvida vindförhållandena tillåter. Det skall dock inte blåsa mer än ca 10 meter per sekund för att detta skall vara möjligt. Efter installationen tar det cirka en vecka för driftssättningen, och verket kan sedan börja producera el. 4.8.5. Transporter I samband med att vägar nyanläggs och förstärks behövs bland annat grus och sten. För fundament används betong i varierande mängd beroende på typ av fundament. Diverse övrigt byggmaterial såsom för armering och gjutformar behövs. Allt detta kräver transportarbete. Därutöver körs en kran för montage av vindkraftverken till och från området samt att själva vindkraftverken måste transporteras till sina respektive positioner. Tornet levereras i delar, nacellen och transformator kommer i varsitt stycke och varje vinge levereras för sig. Transporter av vindkraftverkets delar kräver breda lastbilar med släp. Transporter med tunga fordon på grusvägar kan orsaka dammning och buller. Vid risk för besvärande dammande förhållanden kan vägarna vattenbegjutas. Vid val av transportvägar kommer bostäder att undvikas i möjligaste mån. Transporter kommer i huvudsak att ske dagtid på vardagar. 4.10. Aktiviteter under avvecklingsskedet Vindkraftverken dimensioneras för att kunna vara i drift under minst 20 år. Efter denna tid kan verken monteras ned. Hur stor del av fundamenten som skall tas bort bör avgöras i anslutning till den aktuella tidpunkten, när de aktuella förhållandena och förutsättningarna är kända. – 12 – 5.Hushållning med mark, vatten och andra resurser Bestämmelserna i miljöbalkens tredje kapitel, ”Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden”, ger förutsättningarna för hur ett markområde bör utnyttjas, hur avvägningen ska ske då samhället har olika väsentliga intressen att tillvarata. De boende i trakten kommer att uppleva en förändring av landskapsbilden. Men då skogen begränsar sikten i närområdet blir förändringen som mest påtaglig på lite längre avstånd. En person som lämnat stadsmiljön för livet på landet ser kanske ogärna att landskapsbilden förändras av nya inslag som ekonomibyggnader, kraftverk eller vägbyggen. Men en anläggning för produktion av energi kan också uppfattas som ett logiskt inslag i ett dynamiskt och modernt kultur- och produktionslandskap. Hur boende uppfattar den här aktuella vindkraftanläggningen hänger i viss utsträckning samman med vilken inställning till vindkraft man har. Men avgörande är självfallet också hur stor visuell förändring man utsätts för. För skogsbruksföretaget är det främst markanvändningen och därmed markintrånget som är av betydelse. Ett vindkraftverk tar liten markareal i anspråk, inga träd sågas ner utöver vad som behövs för att anlägga nya vägar, vändplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken. För ett modernt och rationellt drivet skogsbruksföretag är en vindkraftanläggning i dag en logisk integrerad del av verksamheten. I den pågående utvecklingen mot större enheter som drivs allt mer rationellt är utnyttjande av vindresurser ett viktigt inslag. Med referens till nämnda åttonde paragraf är det berörda området på Nävlingeåsen värdefullt för vindkraftproduktion eftersom det har: Mycket god vindenergipotential Goda avstånd till närboende Ett större sammanhängande område som rymmer en stor och samlad produktionsanläggning Hanterbara konkurrerande intressen inom projektområdet Första paragrafen lyder: ”Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.” Sjätte paragrafen lyder: ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.” I åttonde paragrafen kan man läsa: ”Mark- och vattenanläggningar som är särskilt lämpliga för anläggningar för industriell produktion, energiproduktion, energidistribution, kommunikationer, vattenförsörjning eller avfallshantering skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.” Centralt för hushållningsaspekten vid en förändring som det här är fråga om är att göra en rimlig avvägning mellan de aktuella intressena. För att rätt bedöma landskapets främsta värden för olika intressen är det väsentligt att först kartlägga områdets användare, för att därefter gå vidare till att inventera vilka värden ett område har för dessa användare (som var och en har sina intressen). Först därefter kan en avvägning göras mellan olika intressen. Platsen bör alltså tillmätas sådan betydelse som åsyftas i miljöbalkens kap. 3 § 8. Avslutningsvis är det av värde att hänvisa till miljöbalkens portalparagraf 1 i första kapitlet liksom paragraf 5 i andra kapitlet som anger, inte bara ett skyddsbehov mot vindkraftanläggningens negativa effekter, utan även en positiv roll för förnybar el-produktion med vindkraft. Detta har självfallet betydelse i avvägningen mellan olika intressen. I sammanhanget är det också intressant att beakta den vikt som samhället lägger vid utbyggnaden av vindkraft som återspeglas i propositionerna 2001/02:143 och 2005/06:143. På Nävlingeåsen har vi följande användare – i grova drag boende skogsbruksrelaterade verksamheter förbipasserande resenärer det rörliga friluftslivet – 13 – 6.Miljömålen 6.1. De nationella miljökvalitetsmålen I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Dessa mål beskriver de egenskaper som vår natur– och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2005 kompletterades de 15 målen med ytterligare ett, vilket gör att det nu fi nns 16 miljökvalitetsmål med tillhörande Miljökvalitetsmålen delmål och åtgärdsstrategier. Begränsad klimatpåverkan Vindkraft kan beröra miljömål både positivt och 1. 2. Frisk luft negativt. Vindkraft ersätter elproduktion med fos- 3. Bara naturlig försurning Giftfri miljö silt bränsle vilket innebär ett direkt bidrag till upp- 4. Skyddande ozonskikt fyllande av miljömålen 1, 2, 3, 7 och 15. Vindkraft 5. 6. Säker strålmiljö medför också minskade utsläpp av föroreningar 7. Ingen övergödning till luft och därmed också minskad deponering av 8. Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet luftburna föroreningar till mark och vatten och 9. 10. Hav i balans, levande kust och bidrar därför indirekt till att uppfylla målen 8, 10, skärgård 11. Myllrande våtmarker 11, 12, 13 och 16. 12. Levande skogar Miljömål som kan tänkas påverkas negativt om 13. Ett rikt odlingslandskap inte rimlig hänsyn tagits när det gäller fysiska ef- 14. Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö fekter eller upplevelseeffekter vid lokalisering och 15. Ett rikt växt- och djurliv utformning är 8, 10, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. I det 16. här fallet är det främst 13, 15 och 16 som bör ägnas uppmärksamhet. Odlingslandskapet kan påverkas negativt om lokaliseringen görs utan hänsyn till biotoper eller kulturbärande element. Sådan hänsyn kommer att tas för den aktuella etableringen, och en levande landsbygd med stark ekonomi är en förutsättning för bevarande och stärkande av både kulturvärden och miljövärden, vilket innebär en positiv inverkan på dessa miljömål. Negativa konsekvenser för mål 15 och 16 undviks genom en lämplig lokalisering och utformning. Fyra miljömål berörs inte alls av vindkraft: 4, 5, 6 och 9. 6.2. De regionala miljökvalitetsmålen De skånska miljömålen, med tillhörande handlingsprogram, fastställdes i november 2003. Sedan dess har ett antal mindre revideringar gjorts, bl.a. – 14 – under 2007 och 2008. 2010 planeras en större revidering med anledning av att de nationella miljömålen ses över. Skånes miljömål tillsammans med miljöhandlingsprogrammet visar hur Skåne län kan bidra till att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen. Nedan förtecknas hur den här aktuella anläggningen kommer att bidra till delmål för de mest relevanta miljömålen. I vissa fall refereras även till åtgärder som tas upp i miljöhandlingsprogrammet. > Miljömål 1 (Begränsad klimatpåverkan) En fjärdedel av de skånska koldioxidutsläppen kommer från energisektorn. Enligt Skånes Delmål 3 skall el producerad årligen från förnybara energikällor öka med 2 TWh (2 000 GWh) till år 2010. Den aktuella anläggningen bidrar till delmål 3 med ca 110 GWh. > Miljömål 2 (Frisk luft) Vindkraften ersätter delvis importerad el från fossileldade anläggningar i länder som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Polen, vilka till stor del ligger i förhärskande vindriktningar med Östersjön och Skåne som nedfallsområde. Under höst och vinter är Sverige i allmänhet nettoimportör av el vilket sammanfaller med den del av året när vindkraftverk producerar mest. Detta stärker bilden av att vindkraftproduktion ersätter importerad fossilbaserad el från Danmark, Tyskland och Polen m.fl. (Elmarknaden 2003 sid. 17 f). Via planerad import av elenergi från Finland kommer den aktuella anläggningen även att ersätta importerad fossilbaserad el från ryska anläggningar. Delmålen anger bl.a. kvantitet för kvävedioxid som ska uppnås i Skåne (halterna 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde och 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde för kvävedioxid skall i huvudsak vara uppnådda år 2010). Det är svårt att bedöma hur mycket vindkraftverkens ersättning av utsläpp i utlandet bidrar till detta mål – men att de bidrar är klart (se SOU99–75b, bil. 3). Det är heller inte lätt att på ett fullt godtagbart sätt kvantifiera i vilken utsträckning en vindkraftanläggning ger miljövinster på lokal och regional nivå. Lokalt är det främst den negativa aspekten, miljöpåverkan som kan vara påtaglig. Den miljömässiga vinsten, undvikande av utsläpp, uppstår nämligen där utsläppet skulle ha uppstått om inte vindkraftverken på Nävlingeåsen uppförts. Utsläpp i luften har en omsättningstid på ett par dagar, ibland upp till en vecka innan de återvänder till marken från atmosfären (enligt Energimarknaden 2002, sid 21). De svenska utsläppen skapar miljöproblem såväl i Sverige som i våra grannländer; främst Ryssland, Finland, Norge, Polen och de andra baltiska staterna. Den största delen avsätts i havet. Förnybar elproduktion i Sverige som ersätter importerad fossilbaserad el minskar i sin tur föroreningar i Sverige som orsakas av utsläpp i de grannländer vi importerar från. Den planerade anläggningen beräknas kunna bidra till en årlig beräknad minskning vid utsläppspunkten av utsläpp av 12 ton svaveloxid och 14 ton kväveoxid. Till stor del ligger Skåne i nedfallsområdet för dessa utsläpp. > Miljömål 3 (Bara naturlig försurning) Den ökande försurningen av mark och vatten är en följd av utsläpp från trafi k, energianläggningar, industri och jordbruk. Utsläpp från energianläggningar minskas genom att man övergår till förnybar elproduktion. Samtliga Skånes fyra delmål gynnas här. För Skånes del ska utsläppen av svaveldioxid minskas till 5600 ton, och utsläppen av kväveoxider till 22 200 ton om året. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. Den aktuella anläggningen stöder arbetet enligt åtgärd 4: att minska Danmarks bidrag till nedfallet av förorenande ämnen. > Miljömål 7 (Ingen övergödning) Algblomningar, bottendöd, igenväxning av sjöar, växtarter som försvinner på ängar och i skogar samt hälsoskadliga halter av nitrat i grundvattnet är negativa effekter av övergödningen i Skåne. Här är det särskilt utsläpp av fosfor– och kväveföreningar som är upphovet. För Skånes del ska enligt Delmål 4 utsläppen av kväveoxider minskas till 22200 ton. Se i övrigt resonemanget för Miljömål 2. > Miljömål 15 (God bebyggd miljö) Här handlar relevanta skånska delmål om fysisk planering och om de nationella planeringsmålen för förnybar energi (10 TWh 2010) och för vindkraftproducerad el (10 TWh 2015). Dessa har mynnat ut i ett skånskt planeringsmål på vindkraftproducerad el om 2 TWh (2000 GWh), främst baserat på utbyggnad till havs. Se kommentar till Miljömål 1 ovan. Vindkraftverk kan å andra sidan få negativ inverkan på det här målet om de inte lokaliseras – 15 – genomtänkt och enligt principerna för fastställda planer. I det här aktuella projektet har utgångspunkten varit att hänsyn ska tas till gällande planer. 6.3. Kommunala miljömål Miljömålsprogrammet är Hässleholms kommuns övergripande styrdokument för en ekologiskt hållbar utveckling. Av de sexton nationella miljökvalitetsmålen har man valt att fördjupa sig i fjorton stycken. I miljömålsprogrammet menar kommunen att man i sin roll som myndighet och planerare ska skapa förutsättningar och verka för bland annat: minskad användning av ändliga resurser, till exempel olja, metalller och fosfor en god hushållning med mark, vatten och luft – de skall brukas, inte förbruka minskad belastning av näringsämnen på sjöar och vattendrag ett rikare växt- och djurliv, med arter som förekommer naturligt i regionen Förutom de övergripande målsättningarna i miljömålsprogrammet fi nns dessutom lokala miljömål som kan relateras till en vindkraftutbyggnad. Dessa mål innefattar bland annat minskade utsläpp av växthusgaser samt en ökad användning av miljömärkt el inom kommunorganisationen. 7. Nulägesbeskrivning - Förutsättningar för projektet I detta kapitel diskuteras de nuvarande förutsättningarna och egenskaperna för det aktuella projektområdet, så att konsekvenserna av en vindbruksetablering kan bedömas i nästföljande kapitel. ± som nyckelbiotoper och biotopskyddats. Inom de bestånd som inte brukats lika hårt fi nns en del lite grövre träd och mer död ved. Bokbeständen har ofta en rik svampflora. Inom projektområdet fi nns även mindre bestånd med ek, lärk och asp. I de fuktigare partierna växer dessutom klibbal och björk. (Enetjärn Natur AB 2012, Gerell 2007, Gerell 2011). 7.1.1. Skyddad natur Teckenförklaring Nävlinge vbp Natura 2000 Riksintresse naturvård 0 1 2 Riksintresse kulturmiljö 3 km Fig Fi g 77-1: 1: Ö Öve vers rsik iktl tlig ig kkar arta ta m med ed rrik iksi sint ntre ress ssen en 7.1. Naturmiljö Projektområdet är beläget på ett markant höjdområde (120– 150 m.ö.h.) i den södra delen av Hässleholms kommun. Projektområdet består huvudsakligen av produktionsskog. Skogsbeståndet består företrädesvis av planterad bok och gran. Granskogen utgörs av olikåldriga bestånd med allt från nyplantering till medelålders gallringsskog. Huvuddelen av bokbestånden är relativt unga och innehåller ytterst få äldre träd. Delar av bokskogen används som skogsbruksmark medan andra delar som har ett högre naturvärde avsatts – 16 – Inom och i nära anslutning till projektområdet fi nns ett antal biotopskyddade områden, nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt. Inom biotopskyddade områden får åtgärder som kan skada naturmiljön inte bedrivas. Nyckelbiotoper är områden med mycket höga naturvärden. Begreppet nyckelbiotop saknar juridisk innebörd och dessa områden innehar därmed inget formellt skydd. Naturvärdesområden är skogsbestånd med höga naturvärden, dock inte tillräckligt höga för att utpekas som nyckelbiotoper (Enetjärn Natur AB 2012). Inga vindkraftverk kommer att placeras inom något biotopskyddat område eller nyckelbiotop. Närmaste riksintresse för naturvård är ”Tykarpsgrottan” (N29). Avståndet till riksintressetområdet från närmaste vindkraftverk är ca 4 km. Natura 2000-områden och naturreservat inom ca 10 km radie från vindbruksparken är: • Åraslövs mosse (8 km) – Ett av de större rikkärren i länet, omges av lövsumpskog. Naturreservat och Natura 2000-område. • Vramsån (8 km) – Vattendrag med bra vattenkvalitet och ett flertal sällsynta och hotade arter t ex lax, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Natura 2000-område. • Maglö Ekar (9 km) - Hagmark med mycket grova ekar och en mindre del ädellövskog. Naturreservat och Natura 2000-område med arter såsom gråskärelav knutna till grov ek. • Tegeldammarna/lergravarna (10 km) – Dammar och sumpskog med frodig vegetation, rik flora och fågelliv. Naturreservat och tätortsnära friluftsområde. Inom såväl Hässleholms kommun som i angränsande kommuner fi nns ett antal naturreservat under bildning. De planerade naturreservat som är mest relevanta för Nävlinge vindbrukspark är Nösdala-Göingeåsen, Gulastorp 7.1.3. Fåglar Fig Fi g 77-2: 2: K Kar arak aktä täri rist stis iskk sy syn n fr från ån vväg ägar arna na iino nom m pr proj ojek ekto tomr mråd ådet et ((En Enet etjä järn rn 2201 012) 2) samt utvidgningen av det redan befi ntliga naturreservatet Maglö Ekar. Närmast av dessa naturreservat är Nösdala-Göingeåsen, som planeras bildas väster om väg 23, ca 1,5 km nordväst om projektområdet. Syftet med naturreservatet är framförallt att bevara och utveckla områdets ädellövskog samt de hotade arter som är beroende av denna (Länsstyrelsen i Skåne län 2012). 7.1.2.Vattenområden De våtmarker som tidigare funnits inom projektområdet är alla mer eller mindre utdikade och platserna är idag skogbevuxna, kvar fi nns endast fuktstråk och något enstaka kärr. Projektområdet ligger i Helgeåns avrinningsområde. Inom projektområdet fi nns emellertid endast några mindre bäckar. Bäckarna inom projektområdet är små och alla utom en är tidvis mer eller mindre torrlagda (Enetjärn Natur AB 2012). – 17 – Fågelfaunan på platsen utgörs huvudsakligen av allmänna arter med stor utbredning i denna del av Skåne. Allmänna arter inom barrskogen i detta område är exempelvis taltrast, järnsparv, rödhake samt koltrast. I partierna med lövskog återfinns arter som grönsångare, entita och stjärtmes. Dessutom häckar nötkråka, spillkråka. gröngöling samt mindre hackspett troligtvis inom området. Det fi nns en stark stam av kattuggla inom och runt projektområdet. Någon fast förekomst av hornuggla är inte känd men den kan eventuellt också förekomma, men då i anslutning till odlad mark och bebyggelse i utkanterna av projektområdet. Några andra förekomster av övriga ugglearter har inte återfunnits inom eller i närheten av projektområdet. Skogshöns förekommer inte i projektområdet, i alla fall inte med någon fast population. Då det saknas större vattensamlingar saknas utpräglade våtmarksfåglar inom projektområdet. Det fi nns inga kända rovfågelsbon inom projektområdet även om några par av ormvråk och eventuellt sparvhök kan antas fi nnas. Röd glada har observerats jaga över projektområdet men normalt föredrar gladan öppnare landskap. Stora rovfåglar som örnar och fiskgjuse häckar inte inom eller nära projektområdet. Projektområdet berörs inte heller regelbundet av födosökande örnar även om tillfälliga observationer ibland görs. Avsaknaden av större vattensamlingar inom och runt området gör att fiskgjusar inte rör sig här under sina fisketurer. Duvhök förekommer inte inom eller i anslutning till projektområdet, men enstaka par fi nns på några kilometers avstånd i norr och väster. Bivråk häckar inte heller inom området men Fig Fi g 77-3: 3: N Nat atur urin inve vent nter erin ing g (E (Ene netj tjär ärn n 20 2012 12)) minst två revir fi nns inom några ki- lometers radie och individer från dessa par kan tillfälligt ses röra sig här. Lärkfalk varken häckar eller födosöker vid området eftersom arten föredrar öppnare landskap, gärna med våtmarker och sjöar. Projektområdet berörs varken av någon större mängd av rastande eller övervintrande fåglar. Inte heller några stråk av koncentrerat fågelsträck passerar området. Avsaknaden av tydliga ledlinjer i landskapet talar för att inga stråk med koncentrerat fågelsträck bildas vid Nävlinge. Inga observationer tyder heller på detta (Enetjärn Natur AB 2012). 7.1.4. Fladdermöss En första fladdermusinventering genomfördes under sommaren 2007. Inventeringen påvisade en gles förekomst av fladdermöss inom projektområdet. Med anledning av att antalet vindkraftverk har utökats sedan dess genomfördes en ny inventering under sommaren 2011. Den senaste inventeringen visar i motsats till den första på en på en tämligen artrik fladdermusfauna i området. De vanligast förekommande arterna utgjordes av långörad fladdermus och nordisk flad- Ignaberga-Tykarp” – inom området är det tänkt att ett vindkraftverk ska placeras. Området består huvudsakligen av fyra ”delområden” som tillsammans täcker en stor areal. Ebbjörnarp, som ligger norr om riksväg 23, är ett område som är rikt på lövträd som omges av ett småskaligt odlingslandskap med ålderdomlig karaktär. Ignaberga kyrkby, beläget nordöst om den planerade anläggningen, är ett område som bland annat innefattar två sockenkyrkor varav den ena är medeltida medan den andra är uppfördes i slutet av 1800-talet. Tykarps by, beläget nordöst om den planerade anläggningen, präglas av en äldre bykaraktär med tätt liggande gårdar uppförda under 1800-talet. Tykarsgrottorna, som ligger strax sydväst om Tykarps by, är belägna inom ett område där förekomsten av kalk är mycket hög. Grottorna har således skapats genom århundraden av kalkbrytning. Det är belagt att man bröt kalk i området redan under medeltiden. Öster om projektområdet fi nns ytterligare en värdefull kulturmiljö som har pekats ut av länsstyrelsen - benämnd ”Oretorp-Dammhuset”. Avståndet ± A03 A07 A14 A17 A11 A08 Fig Fi g 77-4: 4: FFla ladd dder ermu musi sinv nven ente teri ring ng (Ger (G erel elll 20 2011 11)) B01 A04 B02 A10 B03 A01 A15 A05 A09 dermus. Även den mer sällsynta barbastellen registrerades under inventeringen. Resultaten från inventeringar visar på att Barbastellen troligtvis har en yngelkoloni i utkanten av projektområdet (Gerell 2007, 2011). Rapporten bifogas i sin helhet i bilaga 6. A02 A06 B04 A18 Teckenförklaring B05 Nävlinge vbp Biotopskydd (äldre bokskog) Nyckelbiotop Naturvårdsavtal Naturvärde Sumpskog 7.2. Kulturmiljö Strandskydd Fornlämning Projektområdet präglas företrädesvis av aktivt skogsbruk. Delar av projektområdet som är beläget norr om väg 2010 har av länsstyrelsen pekats ut som en särskilt värdefull kulturmiljö – benämnd ”Göingeåsen-Ebbjörnarp– 18 – Fornlämningsområde 0 Område med värdefull kulturmiljö (Lst) 1 km Fig Fi g 77-55 Mo Mots tstå tåen ende de iint ntre ress ssen en iino nom m pr proj ojek ekto tomr mråd ådet et till närmaste vindkraftverk är ca 650 meter. Oretorp-Dammhuset innefattar Vinne ås dalgång med ett omväxlande och småskaligt kulturlandskap som står i skarp kontrast till Nävlingeåsens mer skogsklädda delar. Inom området fi nns bland annat äldre ädellövskog samt flera gårdsmiljöer som är bevarandevärda. Inom projektområdet fi nns det dessutom några fornåkrar. Närmaste riksintresseområde för kulturmiljövård (Gumlösa - Hälleberga backe - Sinclairsholm) är beläget på över 14 kilometers avstånd från närmaste vindkraftverk. 7.3. Friluftsliv En vindbruksanläggning kan medföra en påverkan på rekreation och friluftsliv, genom direkt intrång i exempelvis rekreationsområden. Indirekt kan en anläggning även påverka rekreationsintressen genom en förändrad landskapsbild och i någon mån genom ljudutbredning. Aktuell etablering berör varken direkt eller indirekt något område av riksintresse för friluftslivet. Det är huvudsakligen under anläggningsfasen som rekreationsintresset inom området kan påverkas negativt. Trafi k och anläggningsbuller kan då störa friluftsupplevelsen och jakt kommer sannolikt inte att kunna bedrivas i någon större omfattning under anläggningstiden. Under driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Påverkan under denna fas är huvudsakligen av visuell karaktär då verken kommer att synas i området. Allt friluftsliv kan dock bedrivas precis som tidigare innan parken uppfördes. 7.4. Landskapsförutsättningar Projektområdet är beläget på ett skogbevuxet höjdområde där markhöjden överstiger 150 meter över havet på den högsta punkten. Öster om projektområdet, runt Nävlinge, har landskapet bitvis en prägel av småskaligt jordbrukslandskap men återgår sedan återigen till ett skogsbrukslandskap. Söder om projektområdet sträcker sig skogslandskapet ner till närområdet kring Store mosse där landskapet sedan blir mer öppet. Norr och väster om projektområdet breder skogen ut sig ner till kalkbrottet utmed väg 21 samt ner till väg 23. Landskapsrummet som projektområdet är lokaliserat i har relativt starka riktningsegenskaper som erhålls av Nävlingeåsens nord-sydliga sträckning samt höjdskillnaden mellan åsen och det omgivande landskapet. Denna riktningsegenskap uppfattas huvudsakligen väster och öster om projektområdet. – 19 – Landskapets riktningsegenskaper är en faktor som brukar tillmätas betydelse vid utplacering av vindkraftverk – man bör försöka undvika placeringar som innebär att en upplevd riktning bryts, eller korsas av en grupp. Överblickbarheten kan ge en indikation på hur långa siktlinjer man i allmänhet har, och därmed hur stor risk det är att man ser flera vindkraftverk från en utsiktsplats. Visuell tålighet är ett begrepp som brukar användas för att beskriva ett landskaps känslighet för stora strukturer som vindkraftverk. Låg visuell tålighet innebär att det fi nns stor risk för att ett områdes karaktär kan gå förlorad redan med en mindre förändring. Hög visuell tålighet innebär att en förändring inte påtagligt inverkar på landskapets visuella karaktär. 7.5. Ljudlandskapet Ett landskap innebär till stor del en visuell upplevelse för människan, men även en ljudupplevelse – en auditiv upplevelse. Därmed kan man tala om en auditiv landskapskaraktär. Kunskap om platsens auditiva landskap (ljudlandskap) har en stor betydelse för att nå fram till en slutsats om konsekvenserna av en planerad verksamhets ljudemission (ljudavgivning). Människor rör sig i olika auditiva landskap med kanske det vindstilla högfjället i den ena extremen och en högtrafi kerad storstadsgata vid rusningstid som den andra extremen – för att inte tala om tillverkningsindustrier och flygplatser. Det aerodynamiska ljud som vindkraftverk alstrar har ungefär samma karaktär som naturligt skapat vindbrus. Träd och buskars ljudalstring föranleds av vinden och ökar således med ökande vindstyrka. Vid kraftig vind överröstas ljudet från vindkraftverk av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Det har genomförts simuleringar för olika trädslag för att påvisa deras ljudavgivelse mätt i dB(A). Resultaten visar exempelvis att på ett avstånd av 20 meter från en skogskant bestående av gran är ljudnivån 57 dB(A). Simuleringarna bygger 20 meter höga träd och en vindhastighet på 5 m/s på 10 meters höjd (Elforsk rapport 09:02). Förändringar genom en nyinförd verksamhets ljudavgivning måste ställas mot situationen före. Störningsnivån brukar ofta relateras till ljudnivåvärden i dB(A) – vilket emellertid endast är en av flera parametrar som avgör om en människa faktiskt störs. Andra faktorer är ljudets karaktär, dess förhållande till det auditiva landskapet i övrigt, tidpunkten och den enskilda personens inställning till ljudkällan. När det gäller den sista faktorn fi nns det bland annat ett par svenska SIFO-undersökningar som visar på en i hög grad generellt positiv inställning till elproduktion med vindkraft. Resultatet av Energiopinionen visar vidare att enbart 3% av de tillfrågade ansåg att man skulle satsa mindre eller helt avstå från en satsning på vindkraft (Holmberg, 2009). Vid projektområdet har vi i dag en situation med tidvis ljudpåverkan från kringliggande skogs- och jordbruk – exempelvis buller från motorsågar, skogsmaskiner och traktorer. Dessutom generar den närliggande vältrafi kerade riksväg 23 samt väg 2003 och väg 2010 en ljudpåverkan inom projektområdet. Väg 2010 går igenom projektområdets norra delar och 2 av de 20 vindkraftverken är placerade norr om denna. Även den närliggande motorbanan generar tidvis buller som tydligt kan uppfattas inom projektområdet. Projektområdet har dessutom ett vindutsatt läge vilket tillför ett aerodynamiskt skapat ljud från vindens tag i vegetation, byggnader och människor. Vinslöv och sedan vidare österut mot Kristiandstad. Inom projektområdet återfi nns även ett mindre så kallat klass 1 område. 7.6. Andra verksamheter Den verksamhet som bedrivs inom projektområdet är huvudsakligen skogsbruksdrift. Under vissa delar av året utövas det dessutom jakt. Strax väster om projektområdet fi nns en motorcrossbana där Sösdala MK bedriver sin verksamhet. Väster om projektområdet fi nns även en grustäkt. 7.7. Kommunala planförhållanden Hässleholms kommun har beslutat att det ska upprättas en detaljplan avseende vindbruk inom projektområdet. Ett programsamråd och därefter ett samråd har genomförts inom ramen för detaljplaneprocessen. Kommunen har dessutom upprättat ett tillägg till sin översiktsplan (antogs 26 oktober 2009) avseende vindbruk. Projektområdet ligger inom ett område som kommunen har pekat ut som lämpligt för vindkraft, se figur 7-6. Detta innebär att området kan få en högre prioritet än andra allmänna intressen. I sitt naturvårdsprogram har Hässleholms kommun pekat ut så kallade ”storområden” som bedömts ha höga naturvärden på landskapsnivå. Inom dessa fi nns mindre områden som bedömts ha mycket höga naturvärden – så kallade klass 1 områden. Projektområdets östra del omfattas av utkanten av ett mycket vidsträckt ”storområde” som sträcker sig från Nävlingeåsens nordöstra del upp till – 20 – Fig Fi g 77-6: 6: H Häs ässl sleh ehol olms ms kkom ommu muns ns ffyr yraa ut utpe peka kade de o omr mråd åden en d där är vvin indk dkra raft ft kkan an ffåå hö högr gree pr prio iori rite tett än andr an draa al allm lmän änna na iint ntre ress ssen en ((Hä Häss ssle leho holm lmss ko komm mmun un 2200 007) 7) 8. Effekter, konsekvenser och åtgärder I detta avsnitt beskrivs förväntade miljökonsekvenser och andra konsekvenser av en vindbruksetablering. 8.1. Miljöpåverkan under anläggningsfasen Ett vindkraftverk tillverkas på fabrik och levereras i några huvudkomponenter som monteras på plats. All miljöpåverkan från tillverkningen av vindkraftverket sker således i och vid leverantörens anläggning. På etableringsplatsen utförs främst monteringsarbete: resning av torn med mobilkran, montering av maskinhus på torn med mobilkran och fastmontering av de tre rotorbladen med mobilkran. Innan torn, maskinhus och rotor levereras skall markarbeten vara avslutade. Detta inbegriper skogsavverkning, förstärkning av vägar (grus), nybyggnation av vägar och anläggning av vändplatser invid etableringsplatsen. En beräkning av de massor som erfordras till nödvändigt markarbete har genomförts utgående från vägmodellen i Fig 8-1. Beräkningarna presenteras utförligare i Bilaga 2, men sammanfattningsvis kan sägas att det till vägar Fig 8-1: Modell för beräkning av massor till vägarbeten – 21 – och uppställningsplatser uppskattningsvis kommer krävas totalt 4200 m3 fyll/terrassmaterial, 33000 m3 förstärkningslager och 10600 m3 obundet bärlager. Detta motsvarar totalt ca 6000 lastbilslass. Fundament för transformatorhuset anläggs också i samband med övrigt markarbete. Detta utförs vid lämplig väderlek i god tid före kommande aktiviteter. I det fall fundamenten är av så kallad gravitationstyp innebär det att samtliga dynamiska och statiska laster som leds ner genom tornet överförs till marken genom ett tungt betongblock. Anläggningen av fundamenten till vindkraftverken innebär en urschaktning av drygt ca 20x20 meter och ca 2–3 meter djup schaktgrop. Därefter monteras armering och gjutningsarbete tar vid. Detta tar någon vecka per fundament, beroende av yttre omständigheter som väder. Arbete relaterat till vindbruksanläggningens elanläggning (kabeldragning, uppförande av transformatorstation och kopplingsstationer etc.) utförs samtidigt som de övriga förberedelseaktiviteterna. All kabel förläggs i mark i anslutning till befi ntlig och nyanlagd väg. Vid leveransen kan tillfällig markförstärkning behövas för att underlätta för transport av torn, rotordelar och maskinhus. Detta kan ske med grusbeläggning som återställs efteråt, eller med stålplåtar som läggs ut på marken. Tidsåtgången för ett vindkraftverks montering varierar mellan ett par dagar och upp till en vecka. Arbetet utförs delvis med hjälp av mobilkran. Hur lång tid monteringsfasen beräknas omfatta beror på tillgången på mobilkranar – rimligtvis borde arbetet klaras inom ca 10 veckor, förutsatt goda förutsättningar utan stark vind. Arbetet utförs dagtid. De olika aktiviteterna utförs inte nödvändigtvis i en följd, utan uppehåll kan förekomma på grund av väderförutsättningar eller väntan på leveranser. Allt arbete kommer att planeras med ett snabbt genomförande som mål. Efter byggarbetets avslutande kommer alla tillfälliga förstärkningar och upplagsplatser att återställas utan dröjsmål. Allt byggarbete utförs av kompetent personal med godkända metoder enligt gällande bestämmelser och med godkänt material. Anläggning av vägar och vändplatser medför buller och avgaser från transporter. Fundamentarbetet innebär ytterligare transporter (betong) och kortvarigt slammer i samband med armeringsarbetet. Monteringen av vindkraftverket sker med mobilkran och kan medföra avgaser och visst buller från mobilkranen. Dessutom sker personbilstrafi k till etableringsplatsen, vilket bl.a. medför avgaser. Arbetet med elanläggningen innebär också transporter och avgaser från entreprenadmaskiner i samband med kabelförläggningen, liksom kortvarigt buller från materiel och dörrar. Visuella störningar kommer att handla om fordonstransporter som rör sig i området, och av en eller flera mobilkranar av något högre höjd än vindkraftverken. Mobilkranen har en tunn konstruktion som inte kommer att synas på längre håll. Alla byggaktiviteter kommer företrädesvis att utföras vardagar dagtid. Det är huvudsakligen genom den förhöjda transportaktiviteten som boende i närområdet kommer att förnimma de pågående byggaktiviteterna. Påverkan från buller och avgaser förväntas bli bergänsad på grund av projektområdets storlek och avståndet till bostäder. Arbetet med de de yttersta verken (åt nordväst, väst och sydväst) kommer dock de närboende märka. Det rör sig om en kortare tidsperiod och etableringen ska kunna genomföras utan några egentliga konsekvenser för omgivningen. I det fortsatta arbetet skall anlitad projektör ta hänsyn till respektive lösnings långsiktiga miljöpåverkan genom att minimera denna. Målet ska även vara att framtagen projektering ska medge en minsta möjliga av miljöpåverkan genom att beskriva hur känsliga byggnadsmoment ska genomföras. Förhoppningen och målsättningen är att även det fortsatta arbetet liksom planeringen bakom denna vindkraftsetablering ska präglas av största möjliga hänsyn till natur och miljö. 8.2. Naturmiljö Störningarna kommer att behandlas mer ingående i det kontrollprogram som ska tas fram för byggfasen och som beskrivs närmare nedan. Etableringen kommer i viss grad att påverka områdets markanvändning genom anläggandet av tillfartsvägar samt uppställningsytor invid varje vindkraftverk. Den yta som dessa hårdgjorda ytor kommer att uppta är emellertid endast en bråkdel av projektområdets totala areal. Vid placeringen av vindkraftverken har närhet till befi ntlig väg eftersträvats, bl.a. för att minimera påverkan på naturvärden vid dragning av väg och elledningar. Ingen avverkning utöver vad som behövs för att anlägga nya vägar och bredda befi ntliga samt för uppställningsplatser och fundament för de enskilda vindkraftverken kommer att ske. En mer exakt omfattning av avverkningsbehov kommer att fastställas i samband med detaljprojekteringen.Anmälan om avverkning enligt skogsvårdslagen kommer att göras hos Skogsvårdsstyrelsen om så krävs. Resultatet av den naturinventering som genomförts visar att lokaliseringen av vindkraftverken är bra ur naturvärdessynpunkt. Förutsatt att de fåtal mindre områden som identifierats att hysa höga naturvärden inte blir berörda av några markarbeten så kan en etablering genomföras utan att påtagligt inkräkta på några av områdets naturvärden 8.1.1. Kontrollprogram under anläggningsfasen 8.2.1. Skyddad natur Anläggandet av vindbruksparken kommer att styras av ett projektspecifi kt kontrollprogram enligt miljöbalken som verksamhetsutövaren ansvarar för. Detta kontrollprogram skall tillse att verksamhetsutövare, projektörer, entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer bedriver ett systematiskt miljöstyrningsarbete i enlighet med härför framtagna planer, program och anvisningar. Egenkontroll kommer på verksamhetsutövarens begäran att utövas efter framtagna checklistor som dokumenteras hos respektive berörd part. Vidare kommer organisationen och ansvarsfördelningen de olika aktörerna emellan tydligt att redovisas. Det fi nns inga riksintresseområden för naturmiljö, Natura 2000-områden eller naturreservat som ligger så nära att de kan antas påverkas av vindbruksparken. De nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och biotopskyddade områden som återfi nns inom projektområdet bevaras genom att inga markarbeten utförs som kan skada dessa. Lokaliseringen av vindkraftverken har kontrollerats av expertis för att säkerställa att de enskilda placeringarna inte står i konfl ikt med några naturvärden. Avstånd till naturreservat under bildning bedöms vara så pass långa att naturreservaten inte påverkas. De störningar som kan uppkomma under byggnationstiden är följande: • Transporter till och från projektområdet kan ge upphov till buller och damning. • Risk för grumling av vattenflöden • Eventuellt sprängningsarbete. • Krossning av utsprängt bergmaterial. – 22 – 8.2.2.Vattenområden Etablering av vindkraftverk riskerar att påverka hydrologin dels genom påverkan på grundvatten och dels genom påverkan på ytvatten. Grundvattnet riskerar främst att hotas vid kemikaliespill som tränger ner i marken. All hantering och förvaring av kemiska produkter och avfall täcks in i verksamhetsutövarens kontrollprogram och kommer att ske på ett sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå och förorena mark eller grundvatten i närområdet. Påverkan på ytvatten sker i stort sett genom grumling samt om markens avrinning påverkas vid etablering av vägar, fundament och uppställningsplatser. Byggaktiviteterna kommer att styras av verksamhetsutövarens kontrollprogram enligt miljöbalken. Nödvändiga åtgärder för att minimera påverkan på såväl yt- som grundvatten kommer att bedömas på plats och från fall till fall. Exempel på en sådan åtgärd är att utföra känsliga byggaktiviteter under årstider som orsakar minst störningar. 8.2.3. Fåglar Påverkan på fågelfaunan kan huvudsakligen ske genom förluster av livsmiljöer samt direkta kollisioner med vindkraftverken. Lokaliseringen av vindbruksparken i förhållande till viktiga häcknings- och rastförekomster, större fågelkolonier samt flyttstråk är därför avgörande för huruvida vindkraftverken kommer att påverka fågelfaunan.Stora delar av den samlade kunskapen om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss sammanfattades år 2011 i syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fl addermöss som togs fram inom ramarna för kunskapsprogrammet Vindval. Följande generella diskussion ska ses som ett utdrag ur slutsatserna från denna rapport. Eftersom det i största allmänhet händer det att fåglar kolliderar med broar, fordon, byggnader, växthus m.m händer det också att de kolliderar med vindkraftverk. Sammantaget är dock risken att fåglar dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de dör av annan mänsklig påverkan. I stora drag bedöms inte heller Sveriges planeringsram (30 TWh till år 2020) stå i konfl ikt med att livskraftiga bestånd av fåglar och fladdermöss bevaras, eller för den delen att beståndet av någon fågelart påverkas på nationell nivå. Vissa aspekter bör dock särskilt beaktas vid etablering av vindkraftverk. En sådan aspekt är vindkraftverkens utformning och färgsättning, där studier har visat att färgsättningen på moderna vindkraftverk är bra anpassad efter fåglarnas ögon och att de i regel ser vindkraftverken bättre än vad vi människor gör. – 23 – De fåglar som är mest utsatta för vindkraftverken är rovfåglar samt häckande eller rastande fåglar som uppehåller sig en längre tid inom olika områden. Övriga småfåglar samt flyttfåglar påverkas inte i samma utsträckning Det är därför viktigt att inventera fågellivet för att undvika känsliga häckningsområden eller flyttstråk, framförallt för rovfåglar eller andra utsatta arter. De enskilda vindkraftverken har i Nävline lokaliserats till platser som saknar högre skogliga naturvärden. Vissa biotopförluster är oundvikliga när man anlägger vägar och uppställningsplaster vid en etablering men de bedöms inte ge upphov till någon allvarligt förlust av värdefulla häckningsmiljöer. Eftersom inga värdefulla häckningsmiljöer försvinner minimeras risken att skogslevande fågelarter ska påverkas. Projektområdet ligger inte inom något betydande flyttfågelstråk vilket även detta minskar riskerna för fågelfaunan (Enetjärn 2011). Med hänsyn till att det inte fi nns några häckplatser för stora rovfåglar som t.ex. örn och fiskgjuse i eller nära projektområdet samt att dessa inte heller jagar i området bedöms risken för kollisioner vara mycket liten. Mindre rovfåglar som vråkar och hökar löper dock också risk att kollidera med vindkraftverk. I detta fallet är det främst ormvråkar som riskerar att förolyckats. Även om påverkan bedöms som liten är det möjligt att sådana kollisioner kommer att inträffa. Vid byggnationen av vindbruksparken är det möjligt att vissa skogslevande fåglar kommer att undvika delar av projektområdet. Detta innebär dock inga bestående effekter. Den samlade bedömningen är att konsekvenserna på fågelfaunan blir små (Enetjärn 2011). 8.2.4 Fladdermöss Fladdermöss är i regel känsligare för påverkan av vindkraftverk än vad fåglar är. Detta beror till stor del på att somliga fladdermusarter under vissa förhållanden söker sig till vindkraftverk för att jaga insekter. Insekterna samlas kring vindkraftverken under varma nätter under vår och sensommar eftersom vindkraftverken då värmts upp under dagen. En förutsättning för att insekterna ska ansamlas är dock att det inte blåser för mycket. Om det blåser ca 5 m/s eller mer brukar insekterna spridas ut och blåsa bort. Ungefär 90 procent av olyckorna sker därför på sensommaren under varma nätter med svag vind. Genom att stänga av vindkraftverken vid dessa tidpunkter kan olycksantalet minskas drastiskt utan några särskilt stora produktionsbortfall (Rydell, J., et al., 2011). Eftersom resultatet av den senast utförda fladdermusinventeringen visade på en tämligen artrik fladdermusfauna inom projektområdet samt att förekomst av arten barbastell registrerades har förändringar i vindbruksparkens utformning genomförts. Den viktigaste faktorn för att bevara barbastellen på kortare sikt inom projektområdet är att de smala skogsvägarna inom den sydöstra delen av området bevaras. Genom att förändra den tänka vägsträckningen samt genom att plocka bort tre vindkraftverk går vindbruksparken att uppföra med rimliga konsekvenser. Verksamhetsutövaren kommer tillsammans med expertis på området att upprätta ett kontrollprogram som innebär att projektområdet kommer att inventeras ytterligare en gång före uppförandet samt även vid ett par tillfällen efter det att vindbruksparken är uppförd (Gerell 2011). 8.2.5. Luft, klimat och energi Eftersom anläggningen kan ersätta el-produktion med fossilbränsle kan utsläppen minska av koldioxid (ger klimatpåverkan), svaveldioxid (ger försurning), kvävedioxid (ger försurning och övergödning) och aska (ger förorenad luft). Därmed skapas positiva konsekvenser för naturmiljön kring de områden där den fossilbaserade produktionen sker idag. Beräknad elproduktion på 110 000 MWh om året motsvarar elförbrukningen i ca 5 500 villor med eluppvärmning eller behovet av hushållsel för 21 700 bostäder (SOU, 1999-75b). Omräknat till fossillbaserad elproduktion undviks följande påverkansfaktorer: >utvinning av ca 45 000 ton kol (brunkol: det tredubbla) >utsläpp av ca 110 000 ton koldioxid >utsläpp av ca 110 ton kväveoxid >utsläpp av ca 136 ton svaveldioxid Detta sker också helt utan vägburna bränsletransporter och med en utrustning som i det närmaste helt kan återvinnas. Kända livscykelanalyser visar att ett vindkraftverk producerar hela den elenergi som åtgår för dess tillverkning under de första driftmånaderna. Vindkraftverkens torn är tillverkade av stål och kan därför återanvändas nästan fullständigt, varför miljöpåverkan av dessa blir begränsad. För nacellen utgörs den huvudsakliga miljöpåverkan av brytningen av koppar, vilken liksom stålet kan återanvändas. – 24 – Den huvudsakliga miljöpåverkan av tillverkningen av ett vindkraftverk står därför betongen i fundamenten för (Martínez, E., Sanz, F., Pellegrini, S., Jiménez, E.,Blanco, J., 2008). Sammantaget kan det konstateras att verksamheten i ett övergripande perspektiv kommer att innebära konkreta och beräkningsbara positiva konsekvenser för naturmiljön. I närområdet förväntas inte några påtagliga negativa konsekvenser. 8.3. Kulturmiljön Man talar ofta om tre olika typer av kulturmiljövärden: kunskaps-, upplevelse- och bruksvärden. Kunskapsvärden är de källor som rymmer kunskap om förhistorien och den historiska utvecklingen. För att denna kunskap skall föras vidare är det är viktigt att bevara dessa källor för framtiden. Upplevelsevärden är, precis som namnet beskriver, de speciella upplevelser som kulturmiljöer förmedlar. Upplevelsevärdet varierar, liksom den generella visuella upplevelsen av ett landskap och dess olika element, från person till person. Bruksvärden syftar till att beskriva den kulturmiljö som är ett resultat av människans kontinuerliga användande – åkrar, vägar och hus fi nns kvar för att de har värde för oss.Negativ påverkan på ett områdes kunskapsvärde har kunnat undvikas genom att placeringen av de enskilda vindkraftverken är väl valda utifrån platsens förutsättningar. Vindbruksparken torde inte heller innebära någon konfl ikt med bruksvärden i området. Vindbruksparken bedöms snarare kunna tillföra kulturlandskapet ett modernt inslag relaterat till skogsbrukets utveckling. Vindbruk kombinerat med skogsbruk är fortfarande en ny företeelse – däremot fi nns det sedan en längre tid tillbaka ett logiskt samband mellan vindbruk och större jordbruksenheter, och en allmän förståelse för detta. Motsvarande samband och förståelse kommer med största sannolikhet snart att växa fram inom skogsbruket. Vindbruksparkens påverkan på upplevelsevärden är svårare att svara på det i mångt och mycket är ett subjektivt värde. Det kan dock konstateras att påverkan på värdekärnor i kulturmiljön såsom kyrkor kommer att vara begränsad. Se på utförda fotomontage som visar detta. Med hänsyn till att det inte fi nns några kulturmiljöer av riksintresse i närheten av projektområdet kan man konstatera att vindbruksanläggningen inte innebär någon konfl ikt för upplevelsevärdet av någon sällsynt kulturmiljö. 8.4. Friluftslivet Friluftslivsintressenter inom projektområdet utgörs i dagsläget främst av jägare samt enstaka vandrare. Delar av området kan, trots att det rör sig om rent produktionsskogsbruk, upplevas som relativt ”opåverkat” – en upplevelse som bryts då ett vindkraftverk skymtar mellan träden. Därmed sker viss påverkan på friluftslivets upplevelsevärde. Framkomligheten för fotgängare bedöms inte begränsas mer än innan etableringen. Påverkan på friluftsliv och därmed naturupplevelse kommer därför att vara begränsad för allmänheten. De som i någon mån drabbas är markägarna själva. Det är huvudsakligen under anläggningsfasen som rekreationsintresset kan påverkas negativt. Under anläggningsskedet kommer tillgängligheten till området att vara begränsad av säkerhetsmässiga skäl.Trafi k och anläggningsbuller kan också störa friluftsupplevelsen under det här skedet. Jakt kommer sannolikt inte att kunna bedrivas i någon större omfattning under anläggningstiden eftersom viltet då förmodas fly området; därtill kommer under jakten risker med mycket folk i området. Under avvecklingsskedet kan störningar av motsvarande karaktär som under anläggningsfasen uppkomma. Under driftfasen kommer påverkan att vara betydligt mindre. Förutom viss påverkan på upplevelsevärdet inom projektområdet, vilket torde beröra en begränsad skara, fi nns det sammantaget ingen grund för att förvänta några påtagliga negativa konsekvenser för det rörliga friluftslivet under driftskedet 8.5. Landskapsbilden Ett landskaps visuella tålighet mot införande av stora strukturer som vindkraftverk handlar mycket om landskapsegenskaper som komplexitet och skala. Låg tålighet innebär att landskapets karaktär förändras starkt, medan hög tålighet innebär mindre konsekvenser för karaktären. Ett landskap med få detaljer och utan närbelägna objekt som vindkraftverken kan jämföras i storlek med har lättare för att inrymma vindkraftverk än mer komplexa landskap. Frågan om i vilken utsträckning vindkraftverk är ett vackert inslag eller ett störande inslag i landskapsbilden har många svar. Svaren är i hög grad avhängiga av vilken inställning till vindkraft betraktaren har, och om betraktaren är en tillfällig besökare eller fast boende på platsen. En rad undersökningar har behandlat den här problematiken: exempelvis Pedersen (2007), Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Pedersen & Waye (2002), – 25 – MORI (2002), Hammarlund (1997), och kanske särskilt när det gäller bostäder Widing m.fl (2005). Resultatet bekräftades också av Eja Pedersens senaste avhandling från Göteborgs Universitet 2007 (Pedersen, 2007). Ett genomgående intryck är att den tillfällige besökaren ofta ser en rimligt väl lokaliserad vindkraftanläggning som ett spännande och intressant inslag som väcker diskussioner. Sammantaget kan man konstatera att den aktuella vindbruksanläggningen exponeras i ett storskaligt landskap där den har goda förutsättningar att framstå som logisk och begriplig för betraktaren. För att se hur vindbruksparken kommer att gestalta sig i landksapet se utförda fotomontage. 8.6 Ljudavgivning Vindkraftverk i drift avger ljud, huvudsakligen aerodynamiskt genererat av rotorbladens passage genom luften och förbi tornet. Moderna vindkraftverk är omsorgsfullt avdämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. Några särskilt fastställda värden för ljud från vindkraftverk fi nns inte. Enligt praxis tillämpas emellertid det av Naturvårdsverket rekommenderade värde för externt industribuller nattetid (se Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983). Värdet utomhus nattetid vid bostäder är enligt de rekommendationerna 40 dB(A) för ekvivalent ljud och 55 dB(A) för momentana ljud. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50 dB(A). Ljudavgivningen från ett modernt vindkraftverk av typer som kan komma i fråga för den här etableringen innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Karakteristiskt för vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet pågår kontinuerligt – vilket förmodligen är ett av skälen att man har valt en hög säkerhetsmarginal genom att rekommendera värdet 40 dB(A); en nivå som alltså för annat externt industribuller endast krävs nattetid. Under vissa förutsättningar med specifi ka atmosfäriska förhållanden kan ljud från vindkraftverk och andra ”låtande” objekt föras iväg långt. Det innebär att ljudet tidvis av boende kan uppfattas som störande beroende av hur den enskilde personen upplever vindkraftljudets karaktär. Eftersom det enligt resonemanget ovan har byggts in en säkerhetsmarginal i det rekommenderade värdet 40 dB(A) bedöms emellertid att sådana situationer endast inträffar sällan och kortvarigt. För vindkraftverk är ljudnivåerna så låga att det endast är konsekvenser utomhus vid lägre vindhastigheter kring 8 m/s som kan komma i fråga. Resultaten av ljudberäkningarna är i princip oberoende av vindkraftverkens totalhöjd. För att klara ljudnivån har en nedreglering av källljudet gjorts för samtliga vindkraftverk i parken. Denna möjlighet fi nns hos samtliga aktuella vindkraftsleverantörer. Nedregleringen innebär också att årsproduktionen minskar något men denna minskning är endast några få procent. Vindkraftsanläggningen har utformats och anpassats med hänsyn till ljudnivåerna i närområdet och hos kringboende. I nuläget är det emellertid inte bestämt vilken modell av vindkraftverk som kan komma att användas, bl.a. eftersom teknikutvecklingen kan medföra att framtida modeller är tystare. Vår strävan är att vindkraftverken ska låta så lite som möjligt och i en senare upphandling kommer ljudavgivningen hos de olika tillverkanas vindkraftverk att vara av avgörande betydelse. Inom ramen för projektutveckligen har ljudberäkningar utförts både internt i WindPro samt externt av ÅF-Infrastructure AB med nordiska beräkningsmodellen Nord2000. Eftersom Naturvårdsverket rekommenderar Nord2000 för detaljerade beräkningar av ljud från vindkraft är det resultaten från dessa beräkningar som redovisas i MKB:n med bilagor. Fig Fi g 88-2: 2: B Ber eräk äkna nad d på påve verk rkan an nä närl rlig igga gand ndee bo bost städ äder er ((ÅF Å IInf ÅF nfra rast stru ruct ctur uree AB 2201 012) 2) – 26 – I figur 8-2 presenteras resultaten för ÅF Infrastructure AB:s ljudberäkning med vindkraftverket SWT-2.3-101 som har en rotordiameter på 101 diameter. Dessa beräkningar presenteras i sin helhet i bilaga 3, tillsammans med beräkningar för vindkraftverken Siemens SWT-2.3-113 samt Siemens SWT3.0-113, båda med en rotordiameter på 113 meter (men med olika maxeffekt: 2,3 respektive 3,0 MW). 8.6.1. Människors upplevelser av vindkraftsbuller Mellan 1999 och 2007 bedrevs ett multidisciplinärt forskningprogam där flera stora högskolor i Sverige samarbetade för att studera ljudlandskap och hur vi uppfattar dessa (Göteborgs universitet et al., 2008). Forskningsprogrammet visade bland annat att upplevelsen av ljud inte bara styrs av ljudets ljudtrycksnivå mätt i dB(A). Vissa typer av ljud upplevs positivt medan andra upplevs negativt, vilket också varierar mycket från person till person. Generellt sett upplevs dock ljudlandskap som domineras av naturljud som behagliga medan teknologiska ljud upplevs som obehagliga. Ljudlandskap som domineras av ljud från människor upplevs som händelserika och aktiverande. Det är därför en stor skillnad mellan det Akustiska ljudlandskapet (det vi mäter med akustiska instrument) och det upplevda ljudlandskapet (som mäts med människan som instrument). Hur människans upplevelse av just ljudet från vindkraftverk studerades nyligen inom ramarna för kunskapsprogrammet Vindval (Pedersen, et al., 2009). I stora drag bekräftade denna studie tidigare forskningsresultat, d.v.s. att möjligheten att uppfatta ljud från vindkraftverk och risken att störas av detta ökar med ökade ljudnivåer. Dessutom upplever fler människor att de hör bullret i de fall som vindkraftverken syns tydligt i omgivningen. Uppfattningen av ljudet är emellertid mycket individuell och betingad med den egna inställningen till energislaget. Författarna efterlyste fortsatta studier av eventuella sömnstörningar, men kunde i likhet med andra studier (Nilsson et al., 2011) inte påvisa några negativa hälsoeffekter av vindkraftsbuller.. 8.6.3. Påverkan av lågfrekvent ljud En kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar har tagits fram av Karolinska institutet och Institutet för miljömedicin (IMM) på uppdrag av Naturvårdsverket (Nilsson et al., 2011). Detta material har varit tillgängligt vid samrådet för allmänheten och slutsatserna av arbetet var följande: Fig Fi g 88-3: 3: EExe xemp mpel el p påå st styr yrka kan, n, i d dB( B(A) A),, fö förr nå någr graa va vanl nlig igaa ljljud ud ((Bo Bove verk rket et).). 8.6.2. Åtgärder i händelse störande ljud Om störning påvisas som påkallar en närmare utredning vilken visar att det rekommenderade värdet 40dB(A) stadigvarande överskrids genom verksamheten på ett sätt som inte kan accepteras vidtas åtgärder. En första åtgärd är att utreda om vindkraftverkets ljudavgivning är abnorm på grund av fel i vindkraftverket. Om olägenheter av ljudimmission från vindkraftverkets drift fastställs kan driften åtgärdas på ett sådant sätt att störningen upphör. Samtliga aktuella leverantörer på den svenska marknaden har sådana tekniska lösningar som kan aktiveras för den planerade anläggningen. Diagrammet i figur 8-3 ovan visar exempel på ljudnivåer, uttryckt i dB(A), för några vanligt förekommande ljudhändelser som människor utsätts för under ett dygn. Skalans 40 dB(A) motsvarar det rekommenderade värdet för ljud från vindkraftverk, som inte bör överstigas vid bostäder. Ett nytt kylskåp brukar ibland användas som exempel på en 40 dB-ljudkälla. Av diagrammet kan man utläsa att normal samtalston har en ljudnivå av 65 dB(A) medan svagt vindbrus ligger på omkring 35 dB(A). – 27 – “1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det fi nns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. 2. Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafi k. 3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda. 4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring 35–40 dB (LAeq,24h), det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 10–20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz. 5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbul- ler och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. 6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg.” att innehållas i samtliga bostäder runt vindbruksparken. ÅF konstaterar i rapporten att det inte fi nns någon forskning som tyder på att infraljud från vindkraft skulle utgöra något problem och att det inte föreligger någon risk för allvarliga störningar av lågfrekvent ljud så länge de föreskrivna riktvärdena efterföljs. Beräkningarna är utförda med vindkraftverk av modellen Siemens SWT-2.3-101. I bilaga 3 bifogas även beräkningar utförda med de något större verken Siemens SWT-2.3-113 och Siemens SWT-3.0-113. ÅF-Infrastructure AB har för det aktuella projektet utfört noggrannare beräkningar avseende lågfrekvent ljud eftersom skillnaderna mellan det Cvägda och A-vägda ljudet var mer än 15 dB. Naturvårdsverket rekommenderar att man gör en mer noggrann mätning av det lågfrekventa ljudet om det skiljer mer än 15 dB mellan det A-vägda och C-vägda ljudet. Nestorn inom området, Geoff Leventhall menar emellertid att detta inte är en bra indikator för bredbandigt lågfrekvent ljud, utan snarare för tonalt sådant. Skillnaden mellan det C-vägda och det A-vägda ljudet är enligt honom alltid större än 15 dB för bredbandigt lågfrekvent ljud utomhus. (ÅF Infrastructure, 2011). ÅFs beräkningar återfi nns i sin helhet i bilaga 3. Resultatet av beräkningen visar att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud kommer 8.7. Rörliga skuggor, reflexer och hinderbelysning 8.7.1.Rörliga skuggor Vindkraftverkets rotor orsakar både en rytmiskt fladdrande slagskugga på marken omkring och fladdrande effekt inomhus när skuggan träffar ett fönster. På längre avstånd avtar effekten genom att skuggbilden blir diffus och ”suddig”. Effekter av rörliga skuggor uppträder på relativt stort avstånd och under korta stunder (några minuter eller något tiotal minuter) vid tidpunkter då solen står lågt. Avsnittet om påverkan på enskilda bostäder som återfi nns i kapitel 11 visar att ett antal närliggande bostäder kommer att utsättas för skuggpåverkan under en begränsad del av året under en begränsad del av dagen för varje störningskänslig plats. Det fi nns inga fastställda värden, men Boverket rekommenderar (se Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftverk) att man, liksom i Tyskland, utgår från att man lämpligen inte överstiger ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Här avses den ”astronomiskt maximalt möjliga skuggeffekten” där en worst case-situation förutsätts med skinande sol från morgon till kväll och där rotorn ständigt står maximalt exponerad vinkelrätt mot samtliga skuggmottagare under drift. Det förutsätts också att det inte fi nns några skymmande objekt som vegetation eller hus i vägen. Ingen hänsyn tas heller till tidpunkten för skuggornas uppträdande. Boverket hänvisar till tyska normer även när det gäller den (för den som berörs mer intressanta) faktiska skuggeffekten. Man anger 8 timmar om året som ett maximalt värde för de konsekvenser av rörliga skuggor som faktiskt får uppkomma vid en bostad. Tidigare har man helt förlitat sig på ovannämnda 30 timmars-mått för den astronomiskt maximala möjliga skuggeffekten som en tumregel i brist på praktiska erfarenheter. I dag fi nns det erfarenheter från tillståndsgivna anläggningar även i Sverige med avsevärt högre värden än 30 timmar. Det har visat sig att även vid kraftigt överskridande av Fig Fi g 88-4: 4: Å ÅF: F:ss be berä räkn knin inga garr av llåg ågfr frek ekve vent nt llju jud d fö förr fe fem m nä närl rlig igga gand ndee bo bost städ äder er.. Re Resu sult ltat aten en jjäm ämfö förs rs med me d ri rikt ktvä värd rden enaa fr från ån SSoc ocia ials lsty tyre rels lsen en ((ÅF ÅF IInf nfra rast stru ruct ctur uree AB 2201 011) 1) – 28 – Fig Fi g 88-5: 5: B Bos ostä täde derr so som m in inkl klud uder erat atss (g (gul ulaa ci cirk rkla lar) r) i ssku kugg ggbe berä räkn knin inge gen n fö förr nä närb rboe oend ndee 30 timmars-måttet har man med ett mycket begränsat produktionsbortfall kunnat tillämpa en skuggurkoppling med sikte på att nå under 8 timmar faktisk skuggeffekt. De typer av vindkraftverk som kan komma i fråga för den här aktuella anläggningen har sådan teknik vilket innebär att de skillnader i skuggpåverkan som olika modeller ger beroende på kombination av rotordiameter och tornhöjd regleras bort HS Kraft har utfört en skuggberäkning för närliggande bostäder med vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101 (se figur 8-5). Resultaten från beräkningarna presenteras mer ingående i kapitel 11 samt i bilaga 3. I bilaga 3 bifogas även resultaten från en beräkning med de något större verken Siemens SWT-2.3-113 samt SWT-3.0-113 . 8.7.2. Åtgärder mot störande skuggor Skuggberäkningarna för den aktuella vindbruksparken visar att det kan fi nnas behov av automatisk bortreglering av störande skuggor – skuggurkoppling. Självfallet kan det visa sig när man tar hänsyn till vid vilka tidpunkter på dygnet skuggpåverkan kan ske (eller till en rad andra faktorer som tomternas disposition etc.) att bostäder med hög total skuggtid inte får – 29 – så stort behov av faktisk skuggurkoppling som bostäder med en lägre total skuggtid beroende på tidpunkterna för skuggeffekt under dagen och året. När det gäller olägenheter av störande rörliga skuggor kan man beskriva hanteringen i tre steg med utgångspunkt i värdena enligt beräkningarna av den astronomiskt maximala skuggeffekten. I ett första steg sker en naturlig reduktion genom att solen inte skiner. Särskilt vintertid kan ovan nämnda normalvärden för soltimmarna ge en indikation på hur kraftig den här reduktionen faktiskt är. I det här steget kan man konstatera att en viss reduktion även sker beroende av vilken tid på dygnet soltimmarna infaller: det som är störande 20:00 i augusti kanske inte är det i samma utsträckning 09:00 på vintern. Härtill kommer att skuggorna reduceras även genom att rotorn inte exponeras maximalt utan står i sneda vinklar på grund av varierande vindriktningar. Den här effekten borde få starkast genomslag i nordväst och sydost genom att den förhärskande vindriktningen är väst eller sydväst. En ytterligare faktor som reducerar problematiken är att vinden ofta är svag under de förhållanden som främst förorsakar skuggkast på långt håll vilket ger en långsammare eller ingen rotation. I ett andra steg kan man konstatera att skymmande objekt (byggnader, vegetation etc.) helt eller delvis kan inverka reducerande – man får emellertid beakta att avlövad vegetation på vintern visserligen skymmer, dämpar effekten, men inte i samma utsträckning som på sommaren. En lösning som ibland kan vara attraktiv när det gäller störande skuggor mot ett fönster är markiser. Det kan vara en enkel och lämplig åtgärd när det är fråga om fönster vid en kontorsarbetsplats. I ett tredje steg regleras kvarstående olägenhet bort på ett effektivt sätt med en teknik och en organisation för automatisk förprogrammerad skuggurkoppling. Detta resulterar i nivåer som understiger Boverkets rekommendationer (Boverket 2003) om maximalt 8 timmar faktisk skuggpåverkan och en maximal skuggperiod om 30 minuter. Även vid mycket höga nivåer på den beräknade astronomiskt maximala skuggeffekten har åtgärden visat sig få liten, eller närmast marginell, inverkan på produktionsekonomin. En uppfattning av graden av skuggurkoppling som krävs får man med hjälp av materialet i bilagorna och slutligen med en bedömning på plats av situationen inför driftstart och under driften. 8.7.3. Reflexer En del äldre vindkraftverk orsakar störningar genom att infallade solljus reflekteras på turbinbladen och orsakar ljuskastningar i omgivningen. Alla Tidigare i denna MKB gavs en introducerande beskrivning av vad syftet med hinderbelysning är och hur utformningen av belysningen är reglerad. Verksamhetsutövaren har ingen möjlighet att genomföra några förändringar utöver vad framtida regeländringar kan komma att medföra. En åtgärd som kan vidats för att minska påverkan av hinderljusen är att synkronisera dem så att samtliga blinkar samtidigt. skaperna och dessutom uppstår obalans med viss vibration som följd. Dessa båda faktorer leder var för sig till att vindkraftverkets rotation automatiskt stoppas. Isskorpan faller i det närmaste rakt ner vid väderförändring varpå driften återupptas. Det sker alltså ingen slungning av isbitar längre sträckor. I södra och mellersta Sverige krävs ingen av-isningsutrustning eftersom isbildning sker sällan och i liten omfattning. Sannolikheten för att skada av iskastning inträffar har i en tidigare studie beräknats vara i storleksordningen 0,000004 per år (Sörensen & Sörensen, 2009). Risken för att ett vindkraftverk faller, att bladbrott inträffar eller att delar lossnar från vindkraftverket utreddes också i samma studie. Sannolikheten för att någon av dessa olyckor orsakar personskada bedömdes vara mellan 0,00001 och 0,000001, beroende på avståndet till vindkraftverket. Andra riskfaktorer är brand som kan inträffa i vindkraftverkets maskinhus och åsknedslag kan inträffa i höga konstruktioner som vindkraftverk. Risken för åsknedslag minimeras med åskledare som effektivt leder energin genom bladen ned genom tornet. Bästa tillgängliga statistik över bränder i vindkraftverk samlades in i Tyskland 2002 och visade på att 8 av landets totala 12000 vindkraftverk förstördes under året. En stor del av bränderna orsakades av åsknedslag, varför vindkraftverkens åskskydd har förbättrats avsevärt på senare år (Elforsk, 2008). Innan vindbruksanläggningen uppförs och tas i drift bör samråd ske med leverantör samt lokala myndigheter såsom den lokala räddningstjänsten. Säkerhets- och underhållsrutiner ska upprättas liksom utrymnings- och räddningsplan. Risker kopplade till höga vindhastigheter, blixtnedslag, nedisning och oljeutsläpp minimeras genom kontinuerlig fjärrövervakning med olika givare, larm mm samt genom väl genomarbetade driftrutiner. Löpande kontroll och utvärdering av riskerna kommer att baseras på det kontrollprogram som skall tas fram för bygg- och driftskedet. 8.8. Risker och beredskap samt hälsa och säkerhet 8.9. Påverkan på andra verksamheter Det aktuella området används framförallt till skogsbruk, jakt samt i mindre omfattning friluftsliv. Platserna där vindkraftverken planeras är inte särskilt välbesökta. Några särskilt känsliga verksamheter har inte identifierats inom området. Den största mänskliga aktiviteten utgörs troligtvis av bilfärder på den allmänna väg som löper genom området. Under mycket speciella förutsättningar vintertid kan isskorpa bildas på ett vindkraftverks rotorblad. Därvid försämras de aerodynamiska egen- Vindkraftverken tar relativt liten yta i anspråk och skogsbruket kommer att kunna bedrivas runt dem i stort sett som tidigare. Jakt kommer också att kunna bedrivas i området precis som idag. Vid ansökan enligt Miljöbalken samt vid upprättandet av en detaljplan ska samråd med berörda myndigheter och verksamhetsutövare göras så att dessa kan lämna sina synpunkter. Inkomna synpunkter från myndigheter, verksamhetsutövare och intressenter i övrigt presenteras i en samrådsredogörelse (ingår som bilaga i miljöbalksä- Fig Fi g 88-6: 6: O Ova vanp npåå vi vind ndkr kraf aftv tver erke ken n är llam ampo porr pl plac acer erad ade. e. D Des essa sa äärr tä tänd ndaa un unde derr dy dygn gnet etss mö mörk rkaa timm ti mmar ar ssåå at attt de ssyn ynliligg ggör örss fö förr flyg ygfa fark rkos oste terr moderna vindkraftverk har emellertid sedan många år en antireflex-behandlad yta som eliminerar detta problem. De vindkraftverk som kan bli aktuella för denna etablering kommer således inte att orsaka ljuskastningar eller reflexer. 8.7.4. Hinderbelysning – 30 – rendet, men kompletteras separat i planärendet). Någon verksamhet som i relevant omfattning skulle påverkas av vindbruksparken har inte identifierats. 8.10. Påverkan på fastighetsvärden Det fi nns idag ett antal studier kring vindkraftanläggningars påverkan på närliggande fastigheter. Dessa studier har ofta statistiska brister och ger inte en entydig bild av hur fastighetsvärdena påverkas. De två mest omfattande studierna på området har utförts i USA. I studien Impact of Windmill Visibility on Property Values in Maddison County som pågick mellan 1996 och 2005 har man tittat på 280 fastighetsförsäljningar i närheten av en vindkraftpark bestående av 20 vindkraftverk med en installerad effekt på 30 MW. Studien fi nner inga mätbara resultat mellan visuell påverkan och fastighetsvärde (Hoen B, 2005). I en annan amerikansk studie har man tittat på 25000 fastighetsförsäljningar över hela USA inom ca 8 km från vindkraftanläggningar med minst 10 MW installerad generatoreffekt. I studien fann man att vindkraftverk precis som många andra väl synliga mänskliga konstruktioner inte har någon direkt negativ effekt på fastighetsvärden. Inte heller denna studie fann något statistiskt samband mellan visuell påverkan och fastighetsvärde (Beck F, et al 2003). Under 2010 publicerades även en svensk studie (ÅF-Ingemansson, 2010) som bekräftade att tidigare internationella rapporter inte kommit fram till några omfattande konsekvenser för småhuspriserna kring vindbruksanläggningar. ÅF:s studie omfattade ca 42 000 småhusförsäljningar och deras slutsats var att det inte går att fastställa något entydigt samband mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter. 8.11. Kommentarer till kommunala planförhållanden Vindbruksparken är lokaliserad till ett område som har pekats ut som lämpligt för vindkraft av Hässleholms kommun. Arbetet med att upprätta en detaljplan avseende vindbruk för området pågår och denna MKB är en del av den processen. Eftersom det inte föreligger några planmässiga restriktioner mot en vindbrukspark i området har projektet ingen negativ påverkan på kommunala planförhållanden. – 31 – 8.12. Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande När driften upphör skall platsen återställas på verksamhetsutövarens bekostnad och ansvar. Det innebär att markanvändningen ska kunna återgå till den normala efter att vindkraftverket monterats ned och fundamentet åtgärdats i den omfattning som krävs. Återställningen kan exempelvis fi nansieras genom avsättning av en viss del av inkomsterna från el-produktionen under vindkraftverkens driftår. Påverkan av en vindkraftanläggning är i det närmaste fullständigt reversibel vilket innebär att effekterna upphör helt efter verksamhetens upphörande. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter och kortvarigt buller kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Vindkraftverk den typen som planeras har torn av stål och kan till största delen återvinnas. 8.12.1. Avveckling av verksamheten Avvecklingsskedet ligger uppskattningsvis 20-25 år fram i tiden och de exakta förutsättningarna för detta är naturligtvis inte helt givna i dagsläget. För att säkerställa att avvecklingen sker på bästa sätt med så liten miljöpåverkan som möjligt ska det emellertid efter driftens upphörande tas fram en avvecklingsplan. Planen ska redovisa för hur och inom vilken tid vindkraftverken ska nedmonteras och omhändertas samt hur marken ska återställas. Planen ska godkännas av tillsynsmyndigheten. I normala fall ansvarar verksamhetsutövaren primärt och markägaren sekundärt för att vindkraftsparken avvecklas efter att den tagits ur bruk. Under driften kommer pengar att sättas av för avveckling av vindkraftverken. Pengarna placeras på ett spärrat konto som tillsynsmyndigheten har rådighet över. På så vis garanteras att vindkraftverken monteras ned och att marken återställs oavsett vad som händer verksamhetsutövaren eller om vindkraftsanläggningen byter ägare i framtiden. 9. Fotomontage Fotomontage 1 - Hässleholmsgården För att ge en visuell uppfattning om hur vindkraftverken kommer att synas i landskapet samt för att ge ett intryck av vindkraftverkens skala på olika avstånd har fotomontage tagits fram från 21 punkter i det omgivande landskapet. Vindkraftverk av modellen Vestas V112 (96 m navhöjd och 112 m rotordiameter) har använts för samtliga fotomontage. Dessa vindkraftverk är större än de modeller som avses eftersom rotordiametern maximalt blir 110 meter. Bilden är tagen från infarten till Hässleholms gård. Ett fotomontage från denna plats har önskats av Hässleholms kommun och kan motiveras av byggnadens historiska värde samt användningsområde för konferenser, sammanträden, motionsidrott m.m. Bilden hade kunnat tas närmare själva gårdsbyggnaderna, men där tätnar den närliggande vegetationen så att utsikterna blir kortare. Från denna plats fi nns referenspunkter i form av byggnader, vägar och en mast. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 7630 meter. De fotopunkter som är framtagna är valda dels av HS Kraft, men även av konsultbolaget Grontmij, Hässleholms kommun och Länsstyrelsen i Skåne. Vid val av fotopunkter strävar HS Kraft alltid efter att välja platser som är lätta att känna igen, där människor bor eller rör sig ofta, samt platser som bär på ett högt natur- eller kulturvärde. Det är även viktigt att det från fotopunkten fi nns någon form av tydlig referenspunkt i omgivningen så att riktningar och andra förhållanden kan kalibreras på ett tillfredställande sätt. Finns inte sådana referenspunkter så riskerar fotomontagen att bli felaktiga och missvisande. Samtliga fotopunkter är registrerade med en högkvalitativ GPS-mottagare och således någorlunda rättvisande. Fotografierna har importerats i datorprogrammet WindPRO som vid kalibrering av bilderna automatiskt placerar ut vindkraftverken och beräknar deras upplevda höjd. Detta är inget som HS Kraft själva påverkar, även om vi ansvarar för att ha osynliggjort de delar av vindkraftverken som, sett från betraktarens synvinkel, hamnar bakom horisonten, växtlighet, byggnader eller liknande. Den läsare som vill se hur fotomontagen ser ut utan denna redigering hänvisas till de så kallade röntgenbilderna i bilaga 8. Nedan följer en karta med redogörelse över vilka fotopunkter som har använts för fotomontagen, var de är belägna och varför platserna har valts. Det ges även en förklaring till vilka referenspunkter som har använts för att sammanställa fotomontagen, vilket är en viktig förutsättning för arbetet. Fig Fi g 99-1: 1: Ö Öve vers rsik ikts tska kart rtaa öv över er ssam amtl tlig igaa fo foto topu punk nkte terr so som m an anvä vänt ntss fö förr fo foto tomo mont ntag agee öv över er vvin inddbruk br uksp spar arke ken n – 32 – Fotomontage 2 - Ignaberga gamla kyrka ter i form av närliggande bostäder, ett ledningsstråk och en karaktäristiskt kuperad terräng. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1350 meter. Bilden är tagen från Ignaberga kyrka. Vindkraftverken kommer inte att synas från den här punkten. Platsen är vald eftersom de båda kyrkorna i Ignaberga ingår i det av länsstyrelsen utpekade området med värdefull kulturmiljö benämnd ”Göingeåsen-Ebbjörnarp-Ignaberga-Tykarp. Närliggande hus, passerande väg och ledningsstråk har utgjort referenser vid fotomontaget. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4520 meter. Fotomontage 7 - Nävlinge närliggande hus Bilden är tagen intill en bostad som ligger en bit västerut in i skogen från Nävlinge kyrka. Platsen har valts eftersom bostaden är en av de närmre i förhållande till parken och eftersom den något öppnare terrängen möjliggjorde ett fotomontage över närområdet. I området fi nns inte särskilt mycket utsikter eller referenspunkter, men för detta fotomontage har vägens förlängning, huset och skogsridån använts. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 730 meter. Fotomontage 3 - Sinclairsholm Bilden är tagen från Gumlösa strax utanför godset Sinclairsholm. Ett fotomontage från denna plats har eftersom området är utpekat som riksintresse för kulturmiljö. På platsen fi nns referenspunkter i form av närliggande hus och vägens sträckning (syns ej på bilden). Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 14230 meter. Fotomontage 8 - Missionskyrkan Bilden är tagen från området vid Nävlinge skola. Platsen har valts för att visa landskapspåverkan på lite längre avstånd jämfört med fotomontagen från Rammen. Dessutom är terrängen från denna plats öppen i riktning mot den tänkta vindbruksparken, vilket möjliggör framtagning av fotomontage. Kringliggande bebyggelse utgör tydliga referenspunkter från denna plats. I Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2530 meter. Fotomontage 4 - Vinslöv Bilden har tagits från cykelvägen utmed riksväg 21 strax väster om Vinslöv. Platsen har valts på grund av att ett stort antal människor passerar förbi här varje dag, samtidigt som vyerna till viss del kan representera utsikterna från Vinslövs västra utkant. Referenspunkter fi nns i form av en närliggande mast, vägens förlängning samt byggnader (syns ej på bilden). Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4680 meter. Fotomontage 9 - Gulemosse vid husen Bilden är tagen längs med vägen mellan Nävlinge och V Ejaröd, norr om Gulemosse. Platsen har valts för att den ligger utmed ett rörelsestråk för människor, samtidigt som det är nära till ett par hus som ligger vid vägens kant. Dessutom öppnar terrängen tillfälligt upp sig här eftersom närliggande marker är brukade. Det är överlag svårt att hitta tydliga referenspunkter i terrängen, men närliggande hus och skogsridån har utgjort riktmärken vid fotomontaget. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1660 meter. Fotomontage 5 - Norregård Bilden är tagen strax norr om Nävlinge utmed väg 2003. Platsen har valts eftersom vägen utgör ett viktigt rörelsestråk för området, samtidigt som terrängen öppnar upp sig och ökar utsikterna på denna plats. På denna plats fi nns tydliga referenspunkter i form av Norregård och övriga närliggande byggnader. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1560 meter. Fotomontage 10 - Gulemosse vid bäcken Fotomontage 6 - Nävlinge kyrka Bilden är tagen längs med vägen mellan Nävlinge och V Ejaröd, väster om Gulemosse. Platsen har valts för att den ligger utmed ett rörelsestråk för människor, samtidigt närboende enkelt känner igen sig där bäcken korsar vägen. Dessutom öppnar terrängen tillfälligt upp sig här eftersom närliggande marker är brukade. Det är överlag svårt att hitta tydliga referens- Bilden är tagen från Nävlinge kyrka. Platsen är vald eftersom kyrkan i allmänhet är ett viktigt kulturbärande element och eftersom människor besöker denna för att söka lugn och frid. Från denna plats fi nns referenspunk- – 33 – den befi ntliga mätmasten samt vegetationens inramning använts som referenser. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2160 meter. punkter i terrängen, men närliggande hus som ligger åt båda hållen i vägens förlängning har utgjort riktmärken vid fotomontaget. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1780 meter. Fotomontage 15 - Sandåkra avfart Fotomontage 11 - Rammen hus till höger Bilden är tagen i närheten av två bostäder som ligger i närheten av vägen som löper genom Rammen. Platsen har valts eftersom de boende kommer att bo relativt nära den tänkta vindbruksparken samtidigt som den öppna terrängen gör att utsikterna är längre än på omgivande platser. Den befi ntliga mätmasten och närliggande hus utgör tydliga referenspunkter som har använts vid fotomontaget. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1380 meter. Bilden är tagen strax öster om riksväg 23 vid en avfart där ett antal mindre vägar möts och korsas. Platsen har valts för att representera husen i öst som syns på montaget eftersom något fotomontage inte kunnat framställas från dessa p.g.a. begränsad sikt. Referenspunkter i form av närliggande hus och en telekommunikationsmast vid motorbanan talar för att fotomontaget från denna punkt blir rättvisande. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1700 meter. Fotomontage 12 - Rammen utmed vägen Fotomontage 16 - Väg 23 Bilden är tagen utmed vägen som leder genom Rammen på väg mot Bleke mosse. Platsen har valts på grund av sin för området ovanligt öppna terräng och eftersom de boende i området i sin vardag är beroende av denna vägsträckning. Fotomontaget har kompletterats sedan samrådet eftersom många närboende uttryckte att vägsträckningen har ett viktigt kulturbärande värde. Dessutom är den tänkta vindbruksparken nära belägen denna plats. I området fi nns flera referenspunkter i form av befi ntlig mätmast, närliggande hus och vägens sträckning. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1260 meter. Bilden är tagen utmed riksväg 23. Platsen är vald på grund av att människor rör sig mycket i området och längs vägen, samtidigt öppenheten i öster gör vindbruksparken mer synlig här än från omgivningarna. Referenspunkter i form av närliggande hus och en telekommunikationsmast talar också för att fotomontage från denna punkt blir rättvisande. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1790 meter. Fotomontage 17 - Hovdala slott Härket Bilden är tagen en bit öster om Hovdala slott, på väg upp på Äspehöjden i riktning mot den tänkta vindbruksparken. Platsen är vald på grund av att en del av slottets besökare kan tänkas ta sig till denna punkt för utsiktens skull och eftersom vindkraftverken inte syns från själva slottet. Referenspunkter fi nns i form av stigen som leder i öst-västlig riktning till höger, de tydliga dungarna i mitten av bilden samt skogsridån till höger. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4100 meter. Fotomontage 13 - Adseke Bilden är tagen utmed väg 2000 mellan Norra Mellby och Adseke. Platsen har valts eftersom vägen är relativt stor och vältrafi kerad, samtidigt som terrängen öppnar upp sig på denna plats. Befi ntliga master utgör tydliga referenspunkter från denna plats. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3890 meter. Fotomontage 18 - Hovdala slott rastplats Fotomontage 14 - Sandåkra svartemossen Bilden är tagen en bit öster om Hovdala slott, uppe på Äspehöjden. Platsen är vald på grund av att en del av slottets besökare kan tänkas ta sig till denna punkt för utsiktens skull och eftersom vindkraftverken inte syns från själva slottet. Referenser fi nns i form av en mast och tydliga skogsdungar. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3870 meter. Bilden är tagen utmed riksväg 23 strax söder om Sandåkra. Platsen var valts eftersom vägen utgör ett viktigt och frekventerat rörelsestråk i området, samtidigt som den öppna terrängen möjliggör längre utsikter jämfört med andra områden i vägens förlängning norr- och söderöver. I fotomontaget har – 34 – Fotomontage 19 - Hovdala slott parkering Bilden är tagen från parkeringsplatsen som är belägen strax nordost om själva slottet. Ett fotomontage från Hovdala slott har önskats av Hässleholms kommun. Parkeringen valdes på grund av att slottet är synligt från platsen, att flertalet besökare stannar till här och eftersom vyerna från slottet i sig är mer begränsade på grund av omgivande vegetation. Referenspunkter fi nns i form av slottet och närliggande vägar. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4440 meter. Fotomontage 20 - Trädhuset Bilden är tagen som trädhuset, som är en samlingsplats och utsiktspunkt med vyer över bland annat Finjasjön. Ett fotomontage från denna plats har önskats av Hässleholms kommun och kan motiveras av sin betydelse som friluftsmål och turistattraktion. Tydliga referenser fi nns i form av Hovdala slott och närliggande vägar. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 6300 meter. Fotomontage 21 - Guldkusten Bilden är tagen en bit söder om strandkanten till Finjasjön. Ett fotomontage från denna plats har önskats av Hässleholms kommun och kan motiveras av sin vackra naturmiljö och betydelse som utflyktsmål och badplats. Ambitionen var att ta bilden så nära stranden som möjligt, men den närliggande vegetationen skymde utsikterna därifrån. Bilden är därför tagen intill närliggande jordbruksmark. Tydliga referenser fi nns i form av Hovdala slott (syns ej på bilden) och närliggande vägar. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 5370 meter. Fig 9Fig 9-2: 2: H Hov ovda dala la tträ rädh dhus us ((ov ovan an o och ch n ned edan an)) är een n vi vikt ktig ig u uts tsik ikts tspl plan an i H Häs ässl sleh ehol olms ms kkom ommu mun n oc och h en aavv pu punk nkte tern rnaa (s (see fo foto tomo mont ntag agee 20 20)) so som m an anvä vänt ntss vi vid d sa samm mman anst stäl älln lnin inge gen n av ffot otom omon onta tage gen. n. – 35 – Fotomontage 1-4: Norr och öster om parken Fig Fi g 99-3: 3: K Kar arta ta ssom om vvis isar ar p pla lace ceri ring ngen en aavv fo foto topu punk nkte tern rnaa 11-4. 4. – 36 – Fotomontage 1 - Hässleholmsgården. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 7630 meter. Turbinbladen från vissa vindkraftverk kan skymtas från denna plats. Placeringen av dessa förtydligas med röda streck. – 37 – Fotomontage 2 - Ignaberga gamla kyrka. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4520 meter.Vindkraftverken kommer inte att synas från denna plats. – 38 – Fotomontage 3 - Sinclairsholm. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 14230 meter. Placeringen av synliga vindkraftverk förtydligas med röda streck. – 39 – Fotomontage 4 - Vinslöv. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4680 meter. – 40 – Fotomontage 5-12: Nävlinge och Rammen Fig Fi g 99-4: 4: K Kar arta ta ssom om vvis isar ar p pla lace ceri ring ngen en aavv fo foto topu punk nkte tern rnaa 55-12 12.. – 41 – Fotomontage 5 - Norregård. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1560 meter.Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 42 – Fotomontage 6 - Nävlinge kyrka. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1350 meter. – 43 – Fotomontage 7 - Nävlinge närliggande hus. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 730 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 44 – – 45 – Fotomontage 8 - Missionskyrkan. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2530 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 46 – Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 47 – Fotomontage 9 - Gulemosse vid husen. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1660 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 48 – Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 49 – Fotomontage 10 - Gulemosse vid bäcken. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1780 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 50 – Vindkraftverken kommer inte att synas från denna plats. – 51 – Fotomontage 11 - Rammen hus till höger. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1380 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 52 – – 53 – Fotomontage 12 - Nävlinge utmed vägen. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1260 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 54 – Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 55 – Fotomontage 13-16: Riksväg 23 Fig Fi g 99-5: 5: K Kar arta ta ssom om vvis isar ar p pla lace ceri ring ngen en aavv fo foto topu punk nkte tern rnaa 13 13-1 -16. 6. – 56 – Fotomontage 13 - Adseke. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 3890 meter.. – 57 – Fotomontage 14 - Sandåkra svartemossen. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 2160 meter.Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 58 – Fotomontage 15 - Sandåkra avfart. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1700 meter.Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 59 – Fotomontage 16 - Väg 23. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 1790 meter.. – 60 – Fotomontage 17-21: Hovdala och Finjasjön Fig Fi g 99-6: 6: K Kar arta ta ssom om vvis isar ar p pla lace ceri ring ngen en aavv fo foto topu punk nkte tern rnaa 17 17-2 -21. 1. – 61 – Fotomontage 17 - Hovdala slott Härket. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4100 meter.Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 62 – Fotomontage 18 - Hovdala slott rastplats. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4300 meter.Vindkraftverk som kan vara svåra att se förtydligas med röda streck. – 63 – Fotomontage 19 - Hovdala slott parkering. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 4440 meter. Montaget fortsätter på motstående sida. – 64 – Vindkraftverken kommer inte att synas från denna plats. – 65 – Fotomontage 20 - Trädhuset. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 6300 meter. – 66 – Fotomontage 21 - Guldkusten. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ca 5370 meter. – 67 – 10. Alternativutredning översiktliga planering ligger det aktuella projektområdet inom ett område som kommunen har pekat ut som lämpligt för vindkraft. Detta innebär att området kan få en högre prioritet för vindkraft än andra allmänna intressen. Eftersom kommunen har bäst insyn i de lokala intressena är det också kommunen som bäst kan utreda var vindkraften bäst placeras på den översiktliga planet. Frågan om alternativa lokaliseringar inom kommunen har därmed utretts av kommunen själv. Därför förefaller det vara omotiverat att HS Kraft själva tar sig an en sådan utredning. Enligt sjunde och tolfte paragrafen i miljöbalkens sjätte kapitel skall alternativa utformningar och alternativa lokaliseringar redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Dessutom skall en beskrivning göras av utvecklingen under verksamhetstiden om den avsedda verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Det bör även avgöras om en framtida utbyggnad är möjlig eller om platsen genom den aktuella etableringen har utnyttjats maximalt. 10.1. Lokaliserings- och utformningsprocessen 10.3. Förkastade utformningsalternativ Lokaliseringen av de planerade vindkraftverken till det aktuella området väcktes i ett tidigt skede av projektet. Området har ett flertal egenskaper som gör det lämplig för vindbruk, vilket har behandlats tidigare i denna MKB. Anläggningen såsom den presenteras i dagsläget har dock föregåtts av en tids prövande av alternativa utformningar med hänsyn till andra intressen såsom naturvärden inom området. Nedan följer en diskussion kring tänkbara alternativ till det som i slutändan har mynnat ut som lokaliseringen och utformningen i denna MKB. Det utformningsalternativ som presenteras i detta skede har erhållits genom ett långt och kontinuerligt arbete med beaktande av de förutsättningar som fi nns för området och som har beskrivits i denna MKB. Utformningarna har under arbetets gång successivt kommit att förändras i takt med att nya lärdomar dragits och inkomna synpunkter beaktats. Vår ambition har under hela processen varit att försöka optimera energiproduktionen inom området med hänsyn till givna förutsättningar. På nästa uppslag ges i figur 10-1 en kartbild av ett par utformningsalternativ som vi arbetat med i tidigare skeden, men som på grund av förändrade omständigheter och dragna lärdomar i nuläget förkastats. Det äldsta alternativet (gröna symboler) togs fram i ett tidigt skede år 2009 och omfattade 22 vindkraftverk i en parkdesign som skiljer en del från parkdesignen som gäller idag. Parkdesignen var huvudsakligen utformad med hänsyn till markförhållanden, befi ntliga vägar, topografi, skyddade natur- och kulturvärden samt vindkraftverkens inbördes placering. Denna utformning omvärderades under 2010 efter dragna lärdomar om det lokala skogsbruket och skiftningarna inom detta. Den parkdesign som presenterades under samrådet 2011 var därför betydligt mer anpassade så att skogsbruket skulle kunna bedrivas vidare utan större inverkan från vindbruksparken. Sedan samrådet 2011 (lila symboler) har ytterligare ett par lärdomar dragits som påverkat och fi njusterat parkdesignen något. Utöver de faktorer som beaktats i parkdesignerna från 2009 och 2011 har det numera också tagits hänsyn till det fladdermusbestånd som upptäcktes 10.2. Alternativplatser – lokaliseringsalternativ Det är inte lätt att hitta områden som är så väl lämpade för vindbruk som Nävlingeåsen utan att konkurrera om marken med andra intresseområden. Alternativt kan lokaliseringar till havs eller i norra Sverige utredas, men sannolikheten är då stor att det undersökta alternativet har bristande verklighetsförankring eller, vilket kanske är ännu mer troligt, att där redan planeras en etablering. Vi bedömer att lokaliseringsalternativet bör ligga i landets södra del där behovet av el är störst. Enligt den nya uppdelningen av elproduktionsområden som Svenska Kraftnät infört den 1 november 2011 bör el helst produceras inom Elområde 4, vilket också Nävlinge vindbrukspark kommer att göra. Vad gäller lokaliseringen vill vidare HS Kraft hänvisa till Hässleholms översiktliga planering, där olika alternativa lokaliseringar har utretts och kommunens motstående intressen har vägts mot varandra. I denna – 68 – i samband med fladdermusinventeringen som utfördes 2011. Eftersom vindbruksparkens tre sydostligaste verk med tillhörande vägarbeten och uppställningsplatser förmodligen skulle medföra en betydande negativ påverkan på beståndet har dessa tagits bort i nuvarande parkdesign. Dessutom har tillfartsvägarna till ett par kvarstående vindkraftverk dragits om så att de inte ska påverka fladdermusbeståndet i lika stor utsträckning. Ytterligare en effekt av dessa förändringar är att landskapsbilden inte påverkas lika mycket från Nävlinge kyrka och Rammen sett, vilket ett antal yttrande har framfört önskemål om. Tre andra vindkraftverk har också justerats något med hänsyn till nya kunskaper som tillkommit sedan samrådsskedet. av förnybar elenergi uteblir inom den del av landet som har störst behov av detta (Elområde 4). Det innebär också att ett riksintresset för vindbruk kanske delvis står outnyttjat vilket kan sägas vara oförenligt med syftet bakom miljöbalkens hushållningsregler. För att uppfylla det föreslagna planeringsmålet om 30 TWh förnybar energiproduktion år 2020 måste motsvarande energi produceras på annat sätt – vilket kan innebära förnybar energiproduktion utan de utpräglade miljöfördelar som vindkraft erbjuder, eller att mindre lämpliga platser får väljas för vindkraftverken.Det är en rimlig bedömning att de positiva effekterna av en vindbruksanläggning på denna väl valda plats uppväger de negativa effekter som uppstår i samband med etableringen. 1. Vindkraftverk A04 i parkens nordvästra del flyttats lite med hänsyn till rådande strandskydd. 2. Vid den senaste platssynen visade det sig att vindkraftverk A17 i parkens nordöstra del skulle kunna omplaceras något för att ge bättre förutsättningar rent byggnadstekniskt. 3. Vindkraftverk A18 i sydost har flyttats något så att avståndet till närliggande kraftledning utökas. Efter att lärdomar om området har dragits under flera års tid och medfört att parkdesignen successivt har arbetats om kan man försäkra sig om att denna (röda symboler) har beaktat områdets förutsättningar och optimerats därefter. 10.4. Ingen förändring – nollalternativet Nollalternativet innebär att den planerade etableringen inte sker utan området utvecklas vidare på annat sätt. Troligtvis handlar det om ett fortsatt brukande av skogen, även om andra förändringar i området självfallet kan ske som kan medföra påverkan på miljön. Nollalternativet medför att all eventuell negativ miljöpåverkan från vindbruksanläggningen uteblir. Därmed sker inte de miljökonsekvenser som har omtalats i denna MKB, t.ex. visuell påverkan på landskapet, bullerverkan, skuggverkan, påverkan på fåglar och fladdermöss m.m. Nollalternativet innebär emellertid också att de positiva effekter som etableringen medför i form av tillskott – 69 – FFiig 100 -11: O Ollik ikaa uttfo form form mni ning ngssaalt lter erna er naati tivv fr från ån 200 0099 oc o h fr fram fram amåt måått. ± 013/04 A03 A03 013/03 A07 A07 013/07 A14 A14 013/14 013/13 013/06 A08 A08 013/08 013/04 A04 A11 A11 013/11 013/11 013/02 A17 A17 013/16 013/17 B01 B01 Nävlinge 57:1 - 1 Vingkraft A04 A01 A01 013/01 A05 A05 013/05 A09 A09 013/09 A15 A15 013/15 013/15 013/12 A02 A02 013/02 013/03 013/13 A13 013/10 A06 A06 013/06 B03 B03 Nävlinge 57:1 - 3 Vingkraft 013/12 A12 013/07 B04 B04 Sandåkra 1:22 - 1 Vingkraft A10 A10 013/10 013/09 013/05 013/01 B02 B02 Nävlinge 57:1 - 2 Vingkraft 013/14 013/16 A16 013/18 A18 A18 013/17Teckenförklaring Nävlinge vbp Nävlinge vbp 20110329 Nävlinge vbp 20101025 Nävlinge vbp 20091126 Biotopskydd (äldre bokskog) Nyckelbiotop Naturvårdsavtal B05 B05 Sandåkra 1:22 - 2 Vingkraft Naturvärde Sumpskog Strandskydd Fornlämning Fornlämningsområde Område med värdefull kulturmiljö (Lst) Ex nya tillfartsvägar 20110329 0 500 m Befintliga tillfartsvägar som nyttjas 2011 03 29 – 70 – 11. Sammanställning av miljökonsekvenser för enskilda bostäder I det här kapitlet visas en sammanställning av beräkningsresultat avseende ljud- och skuggeffekter samt visuell påverkan för den planerade anläggningen i relation till närliggande bostäder. Redovisade värden är baserade på beräkningar med vindkraftverket Siemens SWT-2.3-101. I bilaga 3 och 4 till denna MKB redovisas ljud- och skuggberäkningar som utförts för andra typer av vindkraftverk. Dessa ger förvisso liknande resultat, men den intresserade läsaren hänvisas till dessa bilagor för information om hur resultaten förändras med ökad rotordiameter och/eller maxeffekt på vindkraftverken. Samtliga värden är av värsta fallet-karaktär. När det gäller skuggpåverkan är det frågan om en rent matematisk beräkning som bygger på data om solens belägenhet vid varje tidpunkt (astronomisk data), bostadens läge (koordinater) och vindkraftverkens läge (koordinater). Ingen hänsyn har tagits till reella soltimmar under dygnets ljusa timmar eller den reella situationen vid bostaden (det senare något som kan komma att förändras under drifttiden). Beräkningsresultaten får huvudsakligen uppfattas som en utgångspunkt för reglering av skuggpåverkan till nivåer under det rekommenderade värdet på 8 timmar faktisk skuggpåverkan. Även beräkningsresultaten för ljud avser en värsta fallet situation där ingen hänsyn tagits till maskerande ljud från närliggande vegetation och liknande, skymmande objekt som exempelvis ekonomibyggnader eller vindens riktning. Beräkningen är gjord vid den mest avslöjande vindhastigheten 8 m/s – en högre vindhastighet innebär att ljudet från vindkraftverken dränks i vindes buller och lägre vindhastigheter innebär en svagare ljudavgivning från vindkraftverken. Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO med användning av leverantörens uppgifter för modellen Siemens 2.3-101 med 101 meters rotor och 99,5 meters navhöjd. Bullerberäkningarna är utförda för samma typ av vindkraftverk, men av ÅF Infrastructure AB i datorprogrammet SoundPLAN. I bilaga 3 redovisas dessa beräkningar i sin helhet, tillsammans med beräkningar för vindkraftverk med större rotordiameter. Oavsett vilken modell som väljs i en framtida upphandlingssituation kommer det att röra sig om en liknande typ av vindkraftverk vars ljud- och skuggpåverkan ligger på en liknande nivå. Detta innebär att de exakta siffervärdena kan komma att variera, men i stora drag har effekterna samma karaktär: de bostäder som har låga värden nu kommer att ha det oavsett vilken modell som väljs och det samma gäller för de platser med höga värden. Styrande för upphandlingen kommer att vara de villkor som anges i tillståndet för verksamheten. I tabellerna på följande sidor sammanställs konsekvenserna av landskapsbild, ljud och skugga för samtliga närbelägna bostäder. Nedan återfi nns en tabell som visar en sammanställning av beräkningsresultaten. På motstående sida återfi nns en översiktskarta som visar beteckningarna för kringliggande bostäder som ges i tabellen. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) A 935 39 55 50:56 B 757 39 56 12:21 0:21 C 1028 38 55 15:25 0:24 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 0:38 D 1128 38 54 11:00 0:22 E 1347 37 54 10:03 0:19 F 1325 37 53 16:06 0:19 G 757 37 51 16:06 0:32 H 893 36 50 38:33 0:30 I 872 39 55 43:00 0:41 J 1026 36 51 23:19 0:24 K 839 36 50 43:39 0:31 L 735 38 54 43:30 0:36 M 633 39 55 17:18 0:21 N 756 38 54 44:34 0:34 O 975 37 53 0:00 0:00 P 750 37 50 17:03 0:32 Q 971 34 50 17:53 0:25 R 681 39 54 0:00 0:00 – 71 – Kaa tan Kar K t an n visar visar sa de de bbo okst k st av a bet avs bettec eeck c nin niingar inggar aarr ssom m aan nvän v ds ds vvid id d beesk skr kkrrivn vnning ngg av av på påverkan n ppåå de den en een en nsski skk llde dee bbo osta stt aaden sta deenn. den – 72 – Bostad A Bostad B Denna bostad är del av en större gård som ligger strax söder om väg 2010 som löper genom projektområdets norra delar. Vindkraftverken kommer enligt gällande parklayout att befi nna sig nordost till sydost om gårdsmiljön. Gårdens västra, södra och östra delar omges av en närliggande trädridå som skymmer utsikterna och kommer effektivt att maskera vindbruksparken. Bostaden är den mest utsatta vad gäller teoretiskt maximal skuggtid och förutsatt klart väder, bristande maskering samt att ingen skuggurkoppling sker kommer bostaden att påverkas förmiddagar under stora delar av året. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 39 dB(A), respektive 55 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 935 m. Denna bostad ligger mot slutet av vägen som löper från Nävlinge och in i Rammen. Huset är på de flesta håll omringat av en tät närskog, men i riktning mot den tänkta vindbruksparken öppnar sig terrängen upp något. Fram till närmsta skogsridå i nordost som ligger ca 200 meter bort kan terrängen kanske bäst beskrivas som bruten skogsmiljö eller fält med spridda träd. Överlag kommer skogen att skymma stora delar av vindbruksparken, även om delar av något vindkraftverk kan tänkas synas från platsen. Eftersom bostaden huvudsakligen är belägen söder om parken sker skuggpåverkan under en relativt kort tid, även om detta sker sena kvällar i maj och juli. Med tanke på årstiden bör lärliggande lövverken från närliggande träd kunna maskera skuggverkan en del. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 39 dB(A), respektive 56 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 757 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) A 935 39 55 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 50:56 0:38 – 73 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) B 757 39 56 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 12:21 0:21 Bostad C Bostad D Bostäderna C och D är placerade mot slutet av vägen som går från Nävlinge kyrka och leder besökaren in i Rammen. Utsikterna från huset är i dagsläget begränsade eftersom skogen breder ut sig i husens direkta omgivning och därför kommer den visuella påverkan av vindkraftverken vara liten. Från vägen som leder till huset och passerar Hus F kommer vindkraftverken att synas mer. Den teoretiskt maximala skuggtiden är beräknad till 15 h och 25 min per minut, vilket infaller under kvällar i maj och sent i juli. Med tanke på årstiden och närliggande skog blir förmodligen skuggpåverkan mycket begränsad i praktiken. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 38 dB(A), respektive 55 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 1028 m. Bostäderna C och D är placerade mot slutet av vägen som går från Nävlinge kyrka och leder besökaren in i Rammen. Utsikterna från huset är i dagsläget begränsade eftersom skogen breder ut sig i husens direkta omgivning och därför kommer den visuella påverkan av vindkraftverken vara liten. Från vägen som leder till huset och passerar Hus F kommer vindkraftverken att synas mer. Skuggberäkningarna för bostad D påminner mycket om dem för bostad C. Eftersom närmiljön också är mycket lik blir slutsatsen för skuggverken ungefär densamma frör de båda bostäderna. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 38 dB(A), respektive 54 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 1128 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) C 1028 38 55 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 15:25 0:24 – 74 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) D 1128 38 54 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 11:00 0:22 Bostad E Bostad F Huset är placerat en bit in från vägen som leder från Nävlinge kyrka och leder besökaren in i Rammen. Direkt norr om huset – i riktning mot vindbruksparken – breder skogen ut sig och betraktaren kommer bara att se en ridå av närskog åt detta håll. Rent visuellt förblir alltså boendemiljön för detta hus opåverkad. Skuggberäkningarna visar att det teoretiskt sett kan förekomma uppemot 10 skuggtimmar per år under kvällar i maj och juli. Med tanke på bostadens närmiljö kommer det emellertid inte att förekomma några rörliga skuggor i praktiken. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 37 dB(A), respektive 54 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 1347 m. Huset är placerat utmed vägen som leder från Nävlinge kyrka och leder besökaren in i Rammen. Kring huset spricker skogsmiljön upp och vyerna blir längre. Från huset syns idag mätmasten tydligt och följaktligen kommer även vindkraftverken att sticka upp över trädridån från denna punkt. Eftersom huset är beläget relativt nära den tänkta vindbruksparken kommer också en stor del av synfältet att beröras. Detta illustreras i fotomontage 11-12. Strax innan solnedgång kommer bostaden att påverkas av rörliga skuggor uppemot 19 minuter per kväll under delar av sommarhalvåret. På grund av bostadens avstånd till parken blir skuggeffekten diffus och orsakar inte lika tydliga blinkningar som man märker på nära håll. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 37 dB(A), respektive 53 dB(C) för det lågfrekventa ljudet.Avståndet till närmaste vindkraftverk är 1325 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) E 1347 37 54 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 10:03 0:19 – 75 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) F 1325 37 53 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 16:06 0:19 Bostad G Bostad H Utmed väg 23 ligger det en del spridda hus, där hus G och P är de bostäder som är närmast belägna vindbruksparken. Vägen utgör ett mycket påtagligt intrång på naturmiljön och utgör tillsammans med dalen en tydlig riktningsgivare i området. På båda sidorna om vägen reser sig både marknivån och vegetationen och begränsar utsikterna effektivt. Från vissa platser längs väg 23 kommer förmodligen ändå parken att kunna skymtas, dock främst längre söderut när terrängen öppnar upp sig in mot Asmoarp. Skuggberäkningarna visar att bostaden kommer påverkas av rörliga skuggor kring kl åtta på morgonen under slutet av mars och september månad. Eftersom lövverken normalt sett är täckande under dessa månader bör vegetationen maskera denna effekt väl. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 37 dB(A), respektive 51 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 757 m. Utmed väg 23 ligger det en del spridda hus, där hus G och P är de bostäder som är närmast belägna vindbruksparken. Vägen utgör ett mycket påtagligt intrång på naturmiljön och utgör tillsammans med dalen en tydlig riktningsgivare i området. På båda sidorna om vägen reser sig både marknivån och vegetationen och begränsar utsikterna effektivt. Från vissa platser längs väg 23 kommer förmodligen ändå parken att kunna skymtas, dock främst längre söderut när terrängen öppnar upp sig in mot Asmoarp. Enligt skuggberäkningarna kommer vindkraftverk A03 och A07 att påverka bostaden med rörliga skuggor under förmiddagar november t.o.m. januari. Beräkningarna indikerar ett behov av skuggurkoppling, även om vegetation och topografi förväntas maskera effekterna. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 36 dB(A), respektive 50 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 893 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) G 757 37 51 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 16:06 0:32 – 76 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) H 893 36 50 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 38:33 0:30 Bostad I Bostad J Strax intill fastighet A ligger fastighet I, på andra sidan om trädridån som avgränsar gårdsmiljön söderut. Eftersom denna fastighet bortsett från en ridå av glesare vegetation omges av öppna ytor 50-100 meter i sydlig och östlig riktning är det inte säkert att närskogen kommer skymma vindkraftverken lika effekt här som vid fastighet A. Bostaden är dock belägen på en betydligt lägre höjd (ca 100 m.ö.h.), vilket tillsammans med trädridån kommer att dölja hela eller mycket stora delar av vindkraftverken. Liksom bostad A kommer denna bostad att påverkas av rörliga skuggor på förmiddagarna under stora delar av året. Beroende på yttre omständigeter såsom väderlek kan det fi nnas ett behov av skuggurkoppling vid vissa tidpunkter. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 39 dB(A), respektive 55 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 872 m. Detta hus ligger väster om vindbruksparken med en kraftig stigning samt en tät närskog parkens riktning. Höjdskillnaderna tillsammans med skogen kommer mycket effektivt att maskera vindkraftverken visuellt. Åt väster, bort från parken öppnar sig landskapet och bjuder på en vy över odlingsmarkerna. Från dessa kommer vindkraftverken att synas bättre, vilket illustreras i fotomontage X. Skuggberäkningarna visar att bostaden kan påverkas av rörliga skuggor på morgonen under delar av våren och sensommaren. Dessa skuggor kommer emellertid att maskeras effektivt av närliggande vegetation. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 36 dB(A), respektive 51 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 1026 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) I 872 39 55 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 43:00 0:41 – 77 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) J 1026 36 51 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 23:19 0:24 Bostad K Bostad L Utmed väg 23 ligger det en del spridda hus, där hus G och P är de bostäder som är närmast belägna vindbruksparken. Vägen utgör ett mycket påtagligt intrång på naturmiljön och utgör tillsammans med dalen en tydlig riktningsgivare i området. På båda sidorna om vägen reser sig både marknivån och vegetationen och begränsar utsikterna effektivt. Från vissa platser längs väg 23 kommer förmodligen ändå parken att kunna skymtas, dock främst längre söderut när terrängen öppnar upp sig in mot Asmoarp. Enligt skuggberäkningarna kommer vindkraftverk A03 och A07 att påverka bostaden med rörliga skuggor under förmiddagar november t.o.m. januari. Beräkningarna indikerar ett behov av skuggurkoppling, även om vegetation och topografi förväntas maskera effekterna. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 36 dB(A), respektive 50 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 839 m. Denna bostad ligger i slutet på en ensam förgrening av vägen som förbinder väg 2003 med väg 2010. Bostaden omges av en närliggande skogsmiljö åt i stort sett alla håll och utsikterna härifrån är begränsade. Även om bostaden ligger på en höjd (150 m.ö.h.) så bedöms därför den visuella påverkan vara mycket begränsad eller rentav obefi ntlig. Av samma anledning ska skuggberäkningarna som visar på rörliga skuggor under kvällarna i maj t.o.m. början på september tas med en nypa salt. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 38 dB(A), respektive 54 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 735 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) K 839 36 50 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 43:39 0:31 – 78 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) L 735 38 54 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 43:30 0:36 Bostad M; Bostad N En bit in i skogen från väg 23, mellan bostad R och L, ligger denna bostad som i sydvästlig till östlig riktning kan skönja en del mindre öppna fält, men som i vindbruksparkens omges av en skog med höga träd. Dessa kommer effektivt att maskera vindkraftverken visuellt. Skuggberäkningarna visar på rörliga skuggor under kvällstid f.o.m. mitten på maj t.o.m. mitten på juli, men dessa kommer att maskeras av den närliggande skogen. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 39 dB(A), respektive 55 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 633 m. Detta hus omges av en tät närskog som skär av alla vyer i riktning mot vindbruksparken. Från huset kommer alltså vindkraften inte att synas. Längre norrut fortsätter vägen genom en ung granskogsplantering. Från detta område kan vindbruksparken tänkas synas innan granarna hunnit växa upp. Bullerberäkningarna visar att det tidvis under vår och sensommar-höst kan förekomma rörliga skuggor över bostaden, men dessa kommer att maskeras av närskogen. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 38 dB(A), respektive 54 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 756 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) M 633 39 55 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 17:18 0:21 – 79 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) N 756 38 54 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 44:34 0:34 Bostad O Bostad P Denna bostad ligger en bit västerut in i skogsmiljön från väg 2003. Byggnaderna ligger på högsta punkten inom närområdet och är följaktligen ett par meter högre beläget än de närmsta vindkraftverken. Bortsett från det närmsta gräsbeklädda området omges dock bostaden helt av skog som kommer att skymma vindbruksparken mycket effektivt. Skuggberäkningarna visar att bostaden inte kommer beröras avrörliga skuggor från vindkraftverken. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 37 dB(A), respektive 53 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 975 m. Utmed väg 23 ligger det en del spridda hus, där hus G och P är de bostäder som är närmast belägna vindbruksparken. Vägen utgör ett mycket påtagligt intrång på naturmiljön och utgör tillsammans med dalen en tydlig riktningsgivare i området. På båda sidorna om vägen reser sig både marknivån och vegetationen och begränsar utsikterna effektivt. Från vissa platser längs väg 23 kommer förmodligen ändå parken att kunna skymtas, dock främst längre söderut när terrängen öppnar upp sig in mot Asmoarp. Skuggberäkningarna visar att bostaden kommer påverkas av rörliga skuggor kring kl åtta på morgonen under slutet av mars och september månad. Eftersom lövverken normalt sett är täckande under dessa månader bör vegetationen maskera denna effekt väl. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 37 dB(A), respektive 50 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 750 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) O 975 37 53 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 0:00 0:00 – 80 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) P 750 37 50 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 17:03 0:32 Bostad Q Bostad R Precis där det öppna landskapet övergår i tätare skor fi nns denna samling mindre hus, väster om vindbruksparken. Eftersom husen befi nner sig på betydligt lägre höjd än vindkraftverken, samt intill en tät skogsridå kommer parken inte att synas från denna plats. Skuggberäkningarna tyder på att bostaden kommer påverkas av rörliga skuggor på morgonen under april och augusti månad. Skuggtiden är emellertid förhållandevis begränsad, samtidigt som skuggorna kommer att maskeras av närliggande vegetation. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 34 dB(A), respektive 50 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 971 m. Detta hus omges av en tät närskog i direkt nordöstlig riktning och i detta synfält är vyerna begränsade. Om man går bort en bit från huset öppnar emellertid himlen upp sig och från denna plats kommer vindkraftverken på sina ställen att skönjas över trädtopparna. Detta illustreras i fotomontage 7. Skuggberäkningarna visar att bostaden inte kommer beröras avrörliga skuggor från vindkraftverken. Bullernivåerna vid denna bostad blir enligt ÅFs beräkningar 39 dB(A), respektive 54 dB(C) för det lågfrekventa ljudet. Avståndet till närmaste vindkraftverk är 681 m. Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) Q 971 34 50 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 17:53 0:25 – 81 – Bostad Avstånd mellan bostad och närmaste vindkraftverk (meter) Ljudpåverkan, worst case (dB(A)) Ljudpåverkan, worst case (dB(C)) R 681 39 54 Astronomiskt Maximalt antal maximalt möjlig skuggtimmar skuggeffekt per per dag år (timmar) 0:00 0:00 Referenser och källor ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ Ahlén, I. (2003), Vindkraftverk och fl addermöss - en pilotundersökning. Institutionen för naturvårdsbiologi, SLU Ahlén, I. (2010), Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift nr 3 2010 Bach, L. (2001), Fledermäuse und Windenerigienutzung - reale probleme oder Einbildung?, Vogelkdl. Ber. Niedersachs. 33: 11-124. Bergen, F. (2001), Untersuchungen zum Einfluss der Errichtung und des Betriebs von Windenergieanlagen auf Vögel im Binnenland RuhrUniversität Bochum. Bergström, H. (2004), Higher-order closure meso-scale modelling for wind resource estimates in Sweden. Proceedings from European Wind Energy Conference EWEC2004,. London 22-25 November 2004. Blix, J. Standardisering inom vindkraftområdet, Elforsk Rapport 09:34 Boverket (2001), Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverkets förlag, Rapport 6241. Boverket (2009), Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverkets hemsida, www.boverket.se Ek, K. (2004), Konsumenter och medborgare på den svenska vindkraftsmarknaden. Arbets-PM presenterat vid Energitinget 2004, Luleå tekniska universitet, Avd. för nationalekonomi. Elforsk (2008), Forskning för mer och bättre vindkraft, Vindforsk-II syntesrapport, Elforsk rapport 08:46 Energimyndigheten (2002), Framtidens vingslag. Energimyndigheten (2002), Vindkraftplanering i en slättlandskommun – exemplet Svalöv. Energimyndigheten (2002), Elmarknaden 2002, ET 9:2002. Energimyndigheten (2008), Radar och havsbaserad vindkraft Energimyndigheten (2010), Vindstatistik 2009, ES 2010:03. Energimyndigetens (2011), Elcertifikat, http://energimyndigheten.se/ sv/hushall/Din-elrakning-och-natavgift/Elcertifikat/ Energimyndigetens hemsida, www.stem.se Enetjärn Natur AB (2009), Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken Gruppstation Nävlinge Enetjärn Natur AB (2012), Naturvärdesinventering i den planerade vindkraftparken Gruppstation Nävlinge – 82 – ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ Europaparlamentets och Rådets direktiv 2001/77/EG om främjande av el producerad med förnybara energikällor på den inre marknaden för el Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Gerell, R. (2011), Planerad vindkraftspark vid Asmoarp, Hässleholms kommun - En analys av effekterna på fl addermusfaunan Günther, W. (1999, 2002), Touristische Effekte von On-und OffshoreWindkraftanlägaen in Schleswig-Holstein Institut für Tourismus- und Bäderforschung in Norderuopa GmbH (N.I.T.) Hammarlund, K. (1997), Attityder till vindkraft. Occasional Papers 1997:2. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Hedberg, P. (2011), Inställningen till olika energikällor i Sveriges län, Göteborgs Universitet. Hässleholms kommun (2009), Tillägg till ”Översiktsplan för Hässleholms kommun 2007” - Tema Vindkraft Länsstyrelsen i Skåne län (2012), Förslag till bildande av naturreservatet Göingeåsen i Hässleholms kommun, Skåne län Martínez, E., Sanz, F., Pellegrini, S., Jiménez, E.,Blanco, J. (2008), Life cycle assessment of a multi-megawatt wind turbine, Elsevier Ltd Mellanrum Landskapsarkitekter (2002), Den visuella störningsupplevelsen från vindkraftverk. Studie framtagen av Mellanrum landskapsarkitekter som en del av rapporten Vindkraft i Skåne MORI (2002), Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conducted for Scottish Renewables Forum & the British Wind Energy Association. Naturvårdsverket (2001), Ljud från vindkraftverk, ISBN: 91-620-6241-7 Naturvårdsverket (1978, 1983), Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, anger värden för externt industribuller Naturvårdsverket (2005), Riksintresse för naturvård och friluftsliv – handbok med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 §, andra stycket, Miljöbalken (2005:5) Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se Nilsson, M. E., Bluhm, G., Eriksson, G., Bolin, K., Wallenberg, M., (2011), Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar;Exponering och hälsoeffekter ¶ Nätverket för vindbruks hemsida, http://www.natverketforvindbruk. se/ ¶ Pedersen, E. (2007), Human response to wind turbine noise. Perception, annoyance and moderating factors. Avd. för miljömedicin, Göteborgs universitet Pedersen, E., Forssén, J., Persson Waye, K. (2009), Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval Rapport 5956 Rydell, J.,Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M. (2011), Vindkraftens effekter på fåglar och fl addermöss, Naturvårdsverket Rapport 6476 SIFO (2002), Intervjustudie av Sifo Research & Consulting på uppdrag av vindkraftbranschen i Sverige. SIFO 2002 Proj 3825150 SOU 1999:75, Rätt plats för vindkraften. Slutbetänkande i vindkraftutredningen. Sørensen, J.D. & Sørensen, J.N. (2009) Risikovurdering ifm. opsaetning af nye vindmøller ved Kappel, DTU Uppsala universitet (2010), Luft- vatten och landskapslära, Vindkartering över Sverige - version 2009, http://www.geo.uu.se/luva/default. aspx?pageid=13153&lan=0 Vindforsks hemsida, www.elforsk.se/Programomraden/El--Varme/ Vindforsk/ Vindlovs hemsida, www.vindlov.se Vindvals hemsida, http://www.naturvardsverket.se/vindval Widing, A. Britse, G Wizelius, T (2005), Vindkraftverks miljöpåverkan, Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö. Centrum för vindkraftsinformation, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Högskolan på Gotland. ÅF-Ingemansson (2010), Vindkraft i sikte - Hur påverkas fastighetspriserna vid etablering av vindkraft? ÅF-Infrastructure AB (2011), Utredning av lågfrekventljud från vindkraftpark Nävlinge, Hässleholms kommun ÅF-Infrastructure AB (2012), Utredning av lågfrekventljud från vindkraftpark Nävlinge, Hässleholms kommun ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ ¶ – 83 – HS Kraft AB Tel: 040–694 19 60 Frihamnsallén 8 211 20 MALMÖ Org.nr 556885 -6503 © HS Kraft AB 2012 [email protected]
© Copyright 2026