2013-10-16 ärende 6-7.pdf
Tjänsteskrivelse 1(2) 6 Handläggarens namn Håkan Hambesson och Lars Davidsson 2013-09-18 Tertialrapport 2 2013(Dnr KS2013/1424-3) Sammanfattning Några av kommunstyrelsens resultatmål visar en negativ utveckling. Här behövs fokuserade insatser från såväl politik som förvaltning: o Halvera kostnaderna för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 o Inga unga nya bidragstagare Satsningen på underhåll av kommunens fastigheter och anläggningar har ökat, men behöver ökas ytterligare. Efterfrågan på hemtjänst fortsätter öka. Prognosresultatet har förbättrats från tertial 1, men är fortfarande negativt, - 28,5 Mkr. Sänkt diskonteringsränta påverkar med - 91,9 Mkr och återbetalning AFA påverkar med + 34,0 Mkr. Bakgrund Tertialrapport 2 är den andra av två delårsbokslut med prognoser. Förvaltningen redovisar uppföljning av mål och ekonomi utifrån fastställd Årsplan. Verksamhetens bedömning Budgetförutsättningar Efter beslut om tilläggsanslag för socioekonomiska satsningar (10,0 Mkr) uppgår det budgeterade resultatet till + 13,7 Mkr. Pensionsskuldsberäkningen Den så kallade RIPS-kommittén har fattat beslut om sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldsberäkningen för kommuner och landsting. Den sänka diskonteringsräntan får till följd att pensionsskulden ökar. Hela skuldökningen redovisas som kostnad och prognostiseras till 91,9 Mkr för 2013. Återbetalning AFA För andra året i rad får den offentliga sektorn tillbaka inbetalda premier. Denna gång är det för åren 2005 och 2006. För Kungälvs kommun 34,0 Mkr. Konjunktur och skatteintäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag är beräknade med senaste prognos från Sveriges kommuner och landsting som underlag. Jämfört med budget innebär prognosen en positiv ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(2) avvikelse med 12,3 Mkr Resultatmål Uppföljningen av kommunstyrelsens resultatmål visar att arbetet pågår och att målsättningen gäller. Utvecklingen inom några områden är negativ och angeläget att lyfta fram. Här behövs fokuserade insatser från såväl politik som förvaltning: o Halvera kostnaderna för försörjningsstöd o Inga unga nya bidragstagare Budgetavvikelse Utvecklingen inom några områden är av sådan art att det är angeläget att lyfta fram. De liknar resultatmålen ovan i så motto att fokuserade insatser från såväl politik som förvaltning behövs: o Underhållet av kommunens fastigheter och anläggningar o Efterfrågeutvecklingen för hemtjänsten Förslag till beslut i kommunfullmäktige Tertialrapport 2 godkänns. Magnus Gyllestad kommunchef Expedieras till: För kännedom till: Lars Davidsson chefsekonom Central tertialrapport 2 2013 Kungälvs kommun 2(42) Innehållsförteckning 1 Inledning ....................................................................................................... 3 2 Volymer ......................................................................................................... 4 2.1 Volymtal ....................................................................................................................................... 4 3 Uppföljning av KS Resultatmål .................................................................... 6 3.1 Strategiska förutsättningar ......................................................................................................... 6 3.2 God och trygg livsmiljö.............................................................................................................. 9 3.3 Hållbar utveckling ..................................................................................................................... 16 3.4 Valfrihet ...................................................................................................................................... 20 4 Personal ........................................................................................................22 4.1 Personalvolym ........................................................................................................................... 22 5 Ekonomi.......................................................................................................24 5.1 Kommunövergripande analyser .............................................................................................. 24 5.2 Periodutfall ................................................................................................................................. 25 5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2013 ...................................................................................... 26 5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2013 .................................................................................. 27 5.5 Balansräkning per 31 augusti 2013 ......................................................................................... 28 5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2013 ............................................................................ 30 5.7 Finansiell rapport ...................................................................................................................... 31 5.8 Resultatprognos 2013 (12 månader)....................................................................................... 33 5.9 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2013 ................................................................... 34 5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2013 .................................. 37 5.11 Koncernföretagen ..................................................................................................................... 38 6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar .......................................40 3(42) 1 Inledning Föreliggande rapport är den andra rapporten för året och den är uppdelad i fyra delar. Volymer, Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål, Personal och Ekonomi. Redovisningen bygger på verkligt utfall januari till augusi med prognos för helåret 2013. Inledningsvis presenteras en sammanställning av kommunstyrelsens resultatmål med målbedömning. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Strategiska förutsättningar 1. Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL 2. Säkerställ driftöverskott 4 procent till 2016 3. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande 4. Planerat underhåll på en trygg nivå 5. Halvera kostnaderna för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 God och trygg livsmiljö 6. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar 7. 100 % godkända elever i grundskolan 8. Landets bästa studieresultat i grundskolan 2014 9. Alla lärare behöriga 10. Full behovstäckning inom äldre- och barnomsorgen 11. Alla barn, elever och ungdomar ska känna sig trygga 12. Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka 13. Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet 14. Utvidga tjänstegarantierna 15. Minska antalet olyckor och tillbud Hållbar utveckling 16. Öka kollektivtrafikresandet 17. Plan- och genomförandeberedskap för 400 bostäder 18. Minska energiförbrukning och utsläpp 19. Inga unga nya bidragstagare 20. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Valfrihet 21. Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren 22. Främja positiv utveckling genom konkurrens 4(42) 2 Volymer 2.1 Volymtal Färgmarkeringen till volymtalen visar avvikelse mellan plan och prognostiserat utfall på helår. Volymtalet får grönt om avvikelsen är mindre än 2 procent, Gult om avvikelse är 2 till 5 procent. Rött vid mer än 5 procent avvikelse. Röd färg indikerar alltså endast avvikelsen från planen och inte nödvändigtvis att resultatet är dåligt. Trendpilen visar förändring av utfall jämfört med föregående år. 2.1.1 Verksamhet Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2 2013 Plan helår Prognos helår Arbetsliv o Stöd Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Antal ärenden ek bistånd FS+GM 652 750 750 Arbetsliv o Stöd Gemensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0 - 20 år GM - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) 100 130 130 Antal vårddagar institution 020 år 1 913 2 000 2 150 Antal vårddagar familjehem 0-20 år 9 458 11 000 13 400 Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser UTE-BoU 133 150 165 Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år 2 5 8 Antal vårddagar institution 21- år 1 154 1 310 1 310 Antal vårddagar familjevård 21- år 357 480 480 Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år 2 469 2 360 3 000 Arbetsliv o Stöd Barn och ungdom 020 år Arbetsliv o Stöd Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Arbetsliv o Stöd Missbruksenhet Arbetsliv o Stöd Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna 82 84 83 Arbetsliv o Stöd Arbetslivscentrum Antal deltagare daglig verksamhet 166 164 170 Servicesektorn Måltidsservice Serverade måltider 1 380 000 2 300 000 2 300 000 Elförbrukning (MWh) 12 777 16 142 16 142 Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 208 858 209 034 208 846 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 37 404 37 404 37 480 Kommunledningssektor Kommunala fastigheter Skola Förskola Antal helårsplatser 1 876 1 914 1 895 Skola Pedagogisk omsorg Antal barn 212 233 212 Skola Förskoleklass Antal elever 491 504 504 Skola Grundskolan årkurs 19 Antal elever 3 831 3 797 3 760 5(42) Enhet Volymgrupper Volymtal Utfall T2 2013 Plan helår Prognos helår Skola Skolbarnsomsorg Antal barn 2 256 2 120 2 155 Skola Särskola Antal elever 31 38 32 Skola Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 634 1 600 1 632 Skola Trekungagymnasiet Antal elever 110 115 113 Skola Vuxenutbildning Antal elever Skola Fristående förskolor Antal barn 485 493 489 Skola Fristående förskoleklass Antal elever 77 62 72 Skola Fristående grundskola Antal elever 577 548 564 Skola Fristående skolbarnsomsorg Antal barn 320 280 299 Skola Fristående gymnasieskola Antal elever 271 272 266 Totalt antal boendelägenheter - egna 414 418 414 Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter 149 153 149 Omsorgslägenheter 185 185 185 Köpta årsplatser 0 1,5 1 Brukare med hemtjänst 858 1 045 1 045 Trygghetslarm i ordinärt boende 924 1 003 990 Timmar i hemtjänsten 207 868 294 000 313 000 Vård och äldreomsorg Vård och äldreomsorg Boendeplatser Köpta platser/vårddygn Vård och äldreomsorg Brukare i hemtjänsten Vård och äldreomsorg Ersatta timmar i hemtjänsten 2.1.2 Kommentarer Arbetsliv och stöd prognostiserar ökade volymer för bland annat vårddagar 0-20 år på institution, familjehem och köpta insatser öppenvård jämfört med plan. Skola redovisar att planerade volymer i stort motsvarar prognosen. Minskning av antalet barn/elever sker vid pedagogisk omsorg och särskola. Fristående förskoleklass och skolbarnomsorg ökar i förhållande till plan. Inom Vård och äldreomsorg ökar antalet ersatta timmar i hemtjänsten med 19 000 timmar (6,5 procent) enligt helårsprognosen jämfört med plan. 6(42) 3 Uppföljning av KS Resultatmål Förklaring till färgmarkering: GRÖNT = Målet är uppnått/kommer att uppnås 2013. GULT = Målbedömningen är svår att göra för 2013 men arbete och resultat indikerar att det långsiktiga målet är möjligt att uppnå. RÖTT = Målet är inte uppnått/kommer inte att uppnås 2013. 3.1 Strategiska förutsättningar 3.1.1 Sänkt nettokostnad i nivå med förväntade standardkostnader enligt SKL Tolkning Kungälvs kommun har i relation till andra kommuner (i kostnadsutjämningssystemet) något höga kostnader. Vid bibehållen skattesats behöver våra verksamhetskostnader sänkas. Målet innebär att Kungälvs kommun som helhet sänker sina kostnader relativt andra kommuner. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Trenden är fortsatt positiv men kommunen ligger fortfarande 3,7 procent över den kostnadsnivå vi borde ha enligt utjämningssystemet. Medarbetarenkäten genomförs under september månad. Analys Åtgärder inom alla sektorer pågår för att sänka kostnader och hålla budget. Översyn av arbetsprocesser pågår och flera sektorer använder sig av benchmarking för att hitta goda exempel som kan ge stöd i effektiviseringsarbetet. Så här går vi vidare Det finns behov av att fortsätta systematisera och effektivisera uppföljningsprocesserna. Mindre tid på att samla fakta och mer tid åt analys ger ännu bättre underlag till förändrade arbetssätt. Det är viktigt att fortsätta vara uthållig i arbetet med att hålla nere kostnadsutvecklingen. Indikator Utfall Målvärde 3,7% 1% Nöjd medarbetarindex Standardkostnad enligt kostnadsutjämningssystemet Aktivitet Regelbunden ekonomisk uppföljning 3.1.2 Pågående Säkerställ driftöverskott 4 procent till 2016 Tolkning Kommunens resultat skall vid bokslut 2016 vara 4 procent av skatter och avgifter (enligt Kommunfullmäktige) samtidigt som planerade volymer ska klaras och vi har en beredskap för att hantera volymavvikelser. Hushållning går före kvalitet. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt 7(42) Kommentar av utfall Det prognostiserade resultatet för helåret är efter Tertial 2 minus 28,5 miljoner kronor, inklusive kalkylränteförändringens effekter på pensionsskulden och inklusive återbetalning AFA (pensionsinbetalningar). Utan dessa poster (minus 92,0 miljoner kronor respektive plus 34,0 miljoner kronor) uppgår resultatet till + 29,6 miljoner kronor. Det budgeterade resultatet 2013 är 13,7 miljoner kronor, efter beslut om tilläggsanslag. Summan av budgeterade skatteintäkter och generella statsbidrag är 2 004,0 miljoner kronor. Delmål för 2013 är ett driftsöverskott på 0,68 procent. 29,6 miljoner motsvarar 1,47 procent av budgeterade intäkter (2004,0 miljoner kronor). Kungälvs kommun har granskats av det externa företaget Svensk Kommunrating AB och åter fått högsta betyg, det vill säga Finansiell elitlicens. Analys Årets prognosresultat präglas av den beslutade sänkningen av diskonteringsräntan i beräkningen av pensionsskuld samt återbetalning AFA. Kommunens resultat påverkas negativt med 58,0 miljoner kronor. För att kunna jämföra mellan år och därmed styra mot de långsiktiga målen räknas denna jämförelsestörande post bort. Så här går vi vidare Fortsatt fokus på ekonomi i kombination med verksamhetsuppföljning. Indikator Utfall Målvärde Driftöverskott 4% år 2016 1,47% 0,68% Aktivitet Extern granskning minst en gång per år 3.1.3 Avslutad Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Tolkning God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Kommentar av utfall Aktiviteter pågår i alla sektorer. Samordning sker från kommunledningssektorn. Lokalplaneringsgrupperna arbetar med att effektivisera användningen av samtliga lokaler. En revision av sektorernas lokaler har genomförts under 2012 vilken har redovisats till Kommunstyrelsen och dess utskott. Mätning av indikator sker en gång om året i samband med årsbokslutet. Rivningsarbetet av gamla Nämndhuset har påbörjats. Analys Lokalfrågan har hög prioritet i förvaltningen. Framförhållning, planering och kommunikation behöver förbättras ytterligare. En effektivisering kräver ett vidare perspektiv än enbart lokaler. Det handlar i hög utsträckning om att ändra arbetsprocesser exempelvis flexibelt arbetssätt med aktivitetsbaserade arbetsplatser. 8(42) Så här går vi vidare Arbetet i lokalplaneringsgruppen fortsätter med inriktningen att effektivisera och förtäta i varje sektor. Nya stadshuset kommer att vara inflyttningsklart under 2015 och kommer att omfatta 460 aktivitetsbaserade arbetsplatser. Indikator Utfall Sänk kommunens årliga lokalkostnad med 2 % per år Målvärde 2% Aktivitet Temamöte Lokalresursplanering minst en gång per år 3.1.4 Pågående Planerat underhåll på en trygg nivå Tolkning Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring inte uppstår. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorer för planerat underhåll mäts i samband med årsbokslut 2013. Det planerade underhållet fortgår enligt plan och tilldelad budget. Felavhjälpande underhåll ökar. Analys Förvaltningens bedömning är att nuvarande nivå på tilldelade medel inte uppfyller kravet för planerat underhåll på en trygg nivå. När resurser för planerat underhåll är otillräckligt ökar det felavhjälpande underhållet. Det leder i sin tur till störningar i den ordinarie verksamheten och förhöjda driftskostnader. Långsiktigt kan det även leda till ökade investeringskostnader. För att förhindra kapitalförstöring måste mer resurser avsättas till planerat underhåll samt för att minska behovet av akuta insatser. Så här går vi vidare Underhållsstrategier för att finansiera framtida underhållsbehov kommer att vara klara för politisk behandling under hösten 2013. Indikator Utfall Målvärde Planerat underhåll per kvm Felavhjälpande underhåll per kvm Aktivitet Anta underhållsstrategier 3.1.5 Pågående Halvera kostnaderna för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 Tolkning Kostnaderna för försörjningsstöd ska växlas mot proaktiva insatser för att motverka passivt försörjningsstöd. Exempel på proaktiva insatser är stödanställningar, praktikplatser med handledare 9(42) med mera. Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Kommentar av utfall Kostnaderna för försörjningsstöd har tvärtemot intentionen med målet fortsatt öka under 2013. Kostnadsökningen beror på att antalet långvariga ärenden har en negativ utveckling. Positivt är att de nytillkomna ärendena minskar något till skillnad mot Tertial 1. Antal stödanställningar ökar. Analys Den negativa trenden medför att kostnaderna är i linje med 2012. Beräknad kostnadsökning 2013 är 2 miljoner kronor. Satsningen på arbetslinjen, stödanställningar och arbetet inom ALC (Arbetslivscentrum) är igång och har medfört ett ökat antal deltagare under 2013. Intentionen av arbetet är att en positiv ekonomisk effekt uppnås genom minskat försörjningsstöd, redan under Tertial 3 2013. Så här går vi vidare Det pågående utvecklingsarbetet fortsätter inom både enheten ARI (Arbete, Rehabilitering och Integration) och försörjningsstödsenheten. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är viktiga aktörer i detta arbete och samarbetet med dem fortsätter. Syftet är att ett tydligare stöd till socialbidragstagare kommer leda till en positiv utveckling med avseende på anställning och självförsörjning. Växlingen av kostnader från försörjningsstöd till proaktiva insatser kommer successivt och medför på sikt en gynnsam ekonomisk effekt. Indikator Utfall Målvärde Kostnaderna för försörjningsstöd 2010-2014 27,8 18 Aktivitet Tillskapa 30 nya stödanställningar inom kommunen 3.2 3.2.1 Pågående God och trygg livsmiljö Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Tolkning Förutsättningarna för barn och ungas kunskapsutveckling ska öka genom ett brett och varierat utbud med hög kvalité inom alla verksamheter som kommer i kontakt med unga. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorerna visar förvaltningens egen beräkning av resultaten. Skolverket redovisar officiellt resultat under hösten. När siffrorna kommer kan det finnas viss avvikelse beroende på bland annat beräkningsform och på vilka siffror som används i beräkningen. Indikatorn för årskurs 3 visar en negativ avvikelse på mer än 15 procent. Målvärdet är inte uppfyllt men trenden är positiv. För årskurs 6 är det första gången eleverna får betyg på vårterminen. För årskurs 9 är årets preliminära utfall något högre än 2012. Sommarskola med 18 elever har genomförts under sommaren 2013. Utförarenheten på Arbetsliv och Stöd har förstärkt med personal i skolmiljöer i syfte att ge barn i behov av socialt stöd möjlighet att inhämta kunskap. Det finns dessutom ett aktivt samarbete i 10(42) Kungälvs resurscentrum (KRC) där Barn och ungdomsenheten (BoU), utförarenheten och skolan ingår. Analys Analys av utfallet, enligt Skolverket, görs i Tertial 3 när alla värden är klara. Så här går vi vidare Fortsatt arbete enligt de redovisade aktiviteterna. Införandet av de nya karriärtjänsterna för lärare kan ge möjligheter att ytterligare utveckla arbetet så att flera elever når angivna målvärden. För att bättre kunna möta och förstå barn och ungas önskemål och behov genomförs under hösten ungdomsenkäten LUPP. 3.2.2 Indikator Utfall Målvärde Nationella prov i årskurs 3 81% 100% Nationella prov i årskurs 6 96,8% 100% Resultat av nationella prov i åk 9 92,8% 100% 100 % godkända elever i grundskolan Tolkning Skolans uppdrag är att tillgodose alla barns behov utifrån sina förutsättningar. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Utfallet av indikatorn är preliminära siffror enligt kommunens egna beräkningar. Skolverkets siffror som är jämförbara med riksnivån kan inte redovisas förrän i Tertial 3. Årets preliminära utfall är något högre än 2012. Sommarskola med 18 elever har genomförts under sommaren 2013 och resulterade i att fler elever klarade kunskapskravet för betyget E i alla ämnen. Analys Analys av utfallet i övrigt görs i Tertial 3 när Skolverkets redovisning är klar. Så här går vi vidare Fortsatt arbete enligt aktiviteter i sektor skola. Införandet av de nya karriärtjänsterna för lärare kan ge möjligheter att ytterligare utveckla arbetet så att fler elever når minst kunskapskravet i samtliga ämnen. 3.2.3 Indikator Utfall Målvärde Andel elever som uppnått kunskapkraven för betyget E i alla ämnen i slutbetyget i årskurs 9 och därmed är behöriga till gymnasiet 78,7% 100% Landets bästa studieresultat i grundskolan 2014 Tolkning Kungälv placerar sig bland de främsta kommunerna när det gäller utbildningsresultat enligt SKL:s ranking i "Öppna jämförelser för grundskolan" för år 2014. 11(42) Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Resultat för SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) ranking "Öppna jämförelser för grundskolan" avser ranking för 2012 då resultatet för 2013 ännu inte kommit. Resultatet visar att Kungälv tappat från plats 121 till 131 från året innan. Antalet elever godkända i alla ämnen har försämrats, om än marginellt. Utfallet av meritvärdet 2012 är något lägre än målvärdet 220 (max är 320) som är ett delmål. Analys Trenden för meritvärdet i Kungälv 2010-2012 är positiv (209, 214, 218). Bästa kommun 2012 var Danderyd som hade ett meritvärde i snitt på 263 poäng. Kungälv ligger på 45:e plats av samtliga kommuner. Trenden för SKL:s öppna jämförelser för grundskolan är däremot negativ. Så här går vi vidare Fortsatt arbete enligt de redovisade aktiviteterna. Införandet av de nya karriärtjänsterna för lärare kan ge möjligheter att ytterligare utveckla arbetet så att målvärdet uppnås. 3.2.4 Indikator Utfall Målvärde Ranking gällande utbildningsresultat i grundskolan enligt SKL:s "Öppna jämförelser". 131 30 Landets bästa studieresultat 2014 – meritvärdet (samlad betygspoäng) 218 220 Alla lärare behöriga Tolkning Enligt nya skollagen gäller skärpta behörighetskrav på lärare från och med 2015. Lärare ska vara behöriga i de ämnen eller årskurser man undevisar i. (Med tanke på det omfattande arbete som krävs för att klara alla ansökningar om lärarlegitimation kommer tidpunkten för de skärpta behörighetskraven sannolikt att skjutas längre fram än 2015). Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Enligt gällande skollag ska lärare vara formellt behöriga för de stadier och ämnen de undervisar i senast 2015. Nedanstående målvärden och utfall anger andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen och inte andelen formellt behöriga lärare. Siffror för formellt behöriga lärare finns inte för närvarande. En pedagogisk högskoleexamen innebär inte alltid att läraren är formellt behörig. Nedanstående siffror för utfallet gäller 2012. Siffran för 2013 finns inte tillgänglig i statistiken förrän efter årsskiftet. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen har ökat i grundskolan jämfört med år 2011 då den var 88 procent vilket samtidigt betyder att utfallet når målvärdet. Siffran för samtliga kommuner är 88 procent. För gymnasiets del är siffran oförändrad jämfört med år 2011. Utfallet når inte målvärdet för gymnasiet. Siffran för samtliga kommuner är 81 procent. Analys Även om siffrorna för pedagogisk högskoleexamen inte direkt anger omfattningen av formellt behörig personal så är det viktigt att dessa siffror fortsätter att öka och når 100 procent. Så här går vi vidare Ytterligare fortbildningsinsatser, bland annat genom Lärarlyftet, är nödvändiga i år och kom- 12(42) mande år för att nå skollagens krav på behörighet. I samband med tjänsteorganisationen vid respektive enhet strävar rektorerna efter att, inom ramen för befintlig personal, eleverna så långt möjligt får undervisning av behörig personal i samtliga ämnen. 3.2.5 Indikator Utfall Målvärde Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen vid grundskolan 90,7% 90% Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen vid gymnasiet 89,8% 95% Full behovstäckning inom äldre- och barnomsorgen Tolkning Barnomsorg ska erbjudas snarast och senast inom 4 månader. Kommunen skall erbjuda en plats/lägenhet till särskilt boende (vård- och omsorgsboende samt servicehus) inom 3 månader för de som har ett biståndsbeslut. Alla med biståndsbeslut på hemtjänst skall få det verkställt inom laga tid. Vid behov skall det verkställas omedelbart. Kommer att uppfyllas/Är uppfyllt Kommentar av utfall Plats inom barnomsorgen erbjuds inom fyra månader. Alla som har ett biståndsbedömt behov inom hemtjänsten får det stöd som är beslutat. Matdistribution och trygghetslarm erbjuds alla som är äldre än 75 år. Alla som ansökt om plats på omsorgsboende har erbjudits plats inom tre månader. Väntelistan till boende i augusti bestod av 24 personer, av dessa var 16 beslut fattade under augusti månad. De fyra personer som väntat längre än tre månader har samtliga tackat nej till erbjuden plats. Indikatorn "antalet beslut som verkställs till särskilt boende inom tre månader" visar inte på behovstäckning utan bara på verkställda beslut. Analys Målet med full behovstäckning kan sägas råda utifrån de tidsgränser som gäller för erbjudande av plats inom såväl barnomsorgen som inom äldreomsorgen. 31 augusti har äldreomsorgen full behovstäckning då de som väntat längre än 3 månader tackat nej. I dagsläget är det ett stort tryck av patienter som ska "hem" från sjukhus. I hemtjänsten finns idag brukare med stora insatser och trycket på särskilt boende kan komma att öka. Så här går vi vidare Inom barnomsorgen analyseras behovet av förskoleplatser framöver med stöd av Statistiska centralbyrån och Mödravårdscentralen. Ett boende för demenssjuka behövs (egentligen ett ersättningsboende för Ranrikegården) som byggs med en planlösning som motsvarar den författning för demensboende som träder i kraft 1 januari 2015. Indikator Utfall Målvärde Antalet verkställda beslut i barnomsorgen inom 4 månader (procent av beviljade beslut mot totalt antal ansökningar) 100% 100% 61% 100% Antalet verkställda biståndsbeslut inom hemtjänst och dagverksamhet (procent av beviljade beslut mot totalt antal ansökningar) Antalet beslut som verkställts till särskilt boende inom 3 månader 13(42) Aktivitet Tillse att följande planer är aktuella och följs upp:BarnomsorgsplanÄldreomsorgsplan 3.2.6 Pågående Alla barn, elever och ungdomar ska känna sig trygga Tolkning Vi ska verka för en trygg uppväxtmiljö för alla barn och ungdomar. En trygg uppväxtmiljö utgör grunden för en god utveckling för individen och ett rikt liv. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Det pågår ett brett arbete för att stärka känslan av trygghet hos unga i kommunen. Elev- och föräldraenkäter visar en hög måluppfyllelse för gymnasiet. I grundskolan har vi en negativ avvikelse med en procentenhet. Analys Skolans breda värdegrundsarbete och tydliga uppdrag att motverka mobbing, kränkande behandling och diskriminering utgör grunden för trygghet. Inom skolan pågår även ett aktivt toleransarbete. Ett kontinuerligt samarbete mellan skola, polis, räddningstjänst samt den ideella organisationen Vuxna på stan, skapar tryggare miljöer för barn och unga. Utvecklingspotential finns tills alla barn, elever och ungdomar känner sig trygga. Verksamheten inom Trygga ungdomsmiljöer skulle behöva vidgas för att även omfatta unga inom funktionshinderområdet. Så här går vi vidare För att få ett brett och lokalt underlag genomförs under hösten Ungdomsstyrelsens enkät LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken). Frågorna i enkäten ger svar på hur unga i kommunen uppfattar inflytande, demokrati, arbete, hälsa, fritidsutbud, situationen i skolan och vilka framtidsplaner de har. Enkätsvaren sammanställs i en rapport och resultatet analyseras under våren 2014. 3.2.7 Indikator Utfall Målvärde Upplevelsen av trygghet hos eleverna i grundskolan 94% 95% Upplevelsen av trygghet bland eleverna i gymnasiet 98% 95% Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Tolkning Våra verksamheter och utemiljöer som erbjuder möjlighet till fritidaktiviteter och rekretation ska försöka möta de behov som finns bland kommuninvånarna. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Upplevd nöjdhetsgrad mäts vart annat år i Statiska Centralbyrån medborgarundersökning. Senaste mätningen gjordes juni 2012. Det finns inget nytt resultat att förhålla sig till under 2013. 14(42) Analys För att kunna genomföra bra satsningar, som ökar medborgares nöjdhetsgrad med sin fritid, krävs ett djupare underlag. Så här går vi vidare Enkäten LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) kommer att genomföras under oktober 2013 för alla i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet. LUPP, som är ungdomsstyrelsens enkät för att ge kommuner kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter, har ett helt avsnitt som fokuserar på ungas fritid. Under våren 2014 kommer materialet att sammanställas och utvärderas. Resultatet sätts i relation till dagens fritidsutbud. En handlingsplan tas fram för fortsatt arbete och utveckling. 3.2.8 Indikator Utfall Målvärde SCB:s medborgarundersökning, Nöjd-Region-Index, Fritid 59% 59% Utveckla anhörigvård och volontärverksamhet Tolkning Anhörigstöd, ej vård. Utveckla det stöd som kommunen ger till anhöriga som vårdar sina närstående enligt lagkravet. Verksamhet som bedrivs av frivilliga utan lön i våra olika verksamheter kallas gemensamt volontärverksamhet. Verksamheterna ska utvecklas och politiken vill se mer som görs av frivilliga krafter. Utveckla = volym/kvalité/mångfald Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Vi uppnår inte riktigt målet för antal volontärer men flera aktiviteter för att uppnå målen genomförs. Inom Arbetsliv och Stöd fortsätter arbetet att informera om anhörigstöd till Kungälvsborna. Anhöriga som deltagit i kommunens samtalsgrupper har under våren startat upp en anhörigförening (Handen). För att finna nya samarbetsformer och därmed utöka frivilligverksamheten har olika föreningar kontaktats. Ett flertal anhöriga som går i enskilda samtal eller medverkar i olika samtalsgrupper har visat intresse för att bli medlemmar i föreningen Handen. Analys Åtgärder för att engagera, informera och stimulera enskilda till frivilliga insatser kräver omtanke och tar tid. Så här går vi vidare Kungälvs kommun deltar i Göteborgs Regionens (GR) beredningsgrupp för att utveckla anhörigstödet ytterligare. Fortsatt information och marknadsföring så att befintliga verksamheter blir kända av Kungälvsborna. Ett flertal aktiviteter planeras under året bland annat kommer en anhörigdag att genomföras under hösten. Genom ett anhörigcenter kan fler anhöriga nås i ett tidigt skede, för att ge stöd i såväl grupp som individuellt. Indikator Utfall Målvärde Antalet frivilliga (volontärer) 30 35 15(42) 3.2.9 Utvidga tjänstegarantierna Tolkning Tjänstegarantier är en offentlig deklarerad standardnivå för vad brukaren/medborgaren kan förvänta sig av en viss kommunal tjänst, service eller verksamhet. Den skall vara tydlig, uppföljningsbar och ha ett kvalitetsdrivande fokus. Målet är antalet av tjänster som är beskrivna på detta sätt ska öka. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Inom förvaltningen finns idag ett fåtal tjänstegarantier främst inom sektor Skola och Samhällsbyggnad. Inget aktivt arbete sker kring dessa i nuläget. Utöver befintliga så har det den senaste tiden arbetas med lokala värdighetsgarantier inom sektor Vård- och äldreomsorg avseende hemtjänst samt vård- och omsorgsboenden. Dessa blir gällande från den 1/1 2014. Sektor Vård- och äldreomsorg arbetar i nuläget även med tjänstedeklarationer. I näringslivsrankningen fortsätter kommunen att tappa från plats 181 till 210. Analys Arbete pågår i enskilda sektorer. För att uppnå målet att öka antalet tjänstegarantier behöver förvaltningen ta ett samlat grepp om målet. En överenskommelse behöver finnas avseende vad en tjänstegaranti ska innefatta och vad den ska kallas för att undvika begreppsförvirring (tjänst/service, deklaration/garanti/löfte, med flera). Så här går vi vidare Redan idag producerar förvaltningen ett antal tjänster dagligen som är mer eller mindre väl definierade. Det som behöver förtydligas är vad medborgaren kan/har rätt att förvänta sig. Lämpligt är att definitionen görs av varje sektor som berörs men att en gemensam mall arbetas fram för att underlätta för både förvaltningen som avsändare och för medborgaren som mottagare. En mall skulle kunna hjälpa till att säkerställa tydligheten och uppföljningen i att upprätta och bibehålla tjänstegarantier av god kvalitet. Indikator Utfall Målvärde Svenskt Näringslivs ranking 210 50 Antal tjänstegarantier i förvaltningen 2 2 Aktivitet Ta fram och fastställ regler och anvisningar för Kvalitetsgarantier i Kungälvs kommun (Beskriv ”tjänsten” enligt ”fastställd mall”). Ej påbörjad 3.2.10 Minska antalet olyckor och tillbud Tolkning Avser brukarrelaterade olyckor och tillbud samt för personer som vistas inom geografiska området för Kungälvs kommun Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Arbete pågår i förvaltningen för att förbättra processen för uppföljning av olyckor och tillbud. 16(42) Utgångspunkten för förvaltningen är att samtliga enheter i alla sektorer har en ansvarig för att rapportera i det kommungemensamma systemet för uppföljning av olyckor och tillbud. Nuvarande system är svårarbetat och är inte tillgängligt för samtliga enheter (70 procent). Dialog pågår om systembyte. Indikatorn Antalet Olyckor och Tillbud rapporterade till Arbetsmiljöverket redovisas i bokslutet 2013. På Arbetsliv och stöd har samtliga medarbetare fått en genomgång av befintliga rutiner. Uppföljning av rapporterade olyckor och tillbud sker. En blankett för Lex Sarah är framtagen. I skolan sker uppföljning av rapporterade olyckor (88 st inom 22 skadetyper hittills 2013). Utbildning av elevskyddsombud har genomförts vid Mimers Hus gymnasium och Ytterbyskolan, fler enheter utbildas under hösten. Kommunen erbjuder tjänsten hemfixare för att förebygga olyckor och tillbud. Vi konstaterar att efterfrågan på tjänsten minskar. Förvaltningen deltar i det nationella Qregistret Senior Alert, vilket bland annat innebär att vi gör en riskbedömning avseende fallbenägenhet, trycksårsbenägenhet och risk för undernäring. Analys Genom ett förbättrat och mer systematiskt arbetssätt i processen för uppföljning av olyckor och tillbud tillsammans med ett systematiskt förebyggande arbete, ökar förutsättningarna för att antalet olyckor och tillbud minskar. Så här går vi vidare En förstudie har initierats för att se på möjligheten att ta ett helhetsgrepp kring arbetet med Trygghet och Säkerhet. Parallellt behöver sektorerna fortsätta sitt individuella arbete med att minska antalet olyckor och tillbud. Exempelvis planerar Sektor Arbetsliv och stöd införande av särskilda analysteam inom verksamhetsdelarna med uppdrag att följa upp, utvärdera och analysera händelser i verksamheten. Indikator Utfall Målvärde 70% 100% Antalet Olyckor och Tillbud rapporterade till Arbetsmiljöverket Antal enheter som har förutsättningar att rapportera tillbud och olyckor i Kommunikator Aktivitet Uppföljning av det systematiska brand och säkerhetsarbetet 3.3 3.3.1 Pågående Hållbar utveckling Öka kollektivtrafikresandet Tolkning Ökad kollektivtrafik skapar möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar, går och samåker ska öka. Ensambilåkandet ska minska. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Uppföljning av resandestatistik sker en gång per år i samband med bokslut. Enligt Västtrafiks beräkningar så är resandet fortsatt högt i huvudstråket men utanför lågt. Vilket innebär att så kallade effektiviseringsåtgärder kommer att genomföras i höst. Under augusti kommer skolskjutsen att bli öppen för allmän trafik, vilket ger boende på landsbygden möjlighet att välja att åka med kollektivtrafiken. 17(42) Analys Kommande justeringar i trafikering kan ger ett förändrat utfall. Så här går vi vidare Förvaltningen har regelbundna kontakter med Västtrafik kring nuvarande och kommande trafikering. Fortsatta åtgärder vid hållplatser och utbyggnad av pendelparkeringar för cykel och bil. Arbete pågår med en ny strukturplan för linjetrafiken som är flexibel och håll över tid. Indikator Utfall Antal resor med kollektivtrafik 3.3.2 Målvärde 5 722 881 Plan- och genomförandeberedskap för 400 bostäder Tolkning Skapa förutsättningar för att bygga 400 lägenheter per år, enligt styrdokument för bostadsförsörjning i Kungälvs kommun. Genomförandeberedskap innebär bl.a. samhällsbyggnads förmåga att ta fram detaljplaner och övriga sektorers förmåga att beskriva behov konsekvenser/effekter. I beredskapen ligger också att verka för ett exploateringsintresse i samklang med kommunens tillväxtmål. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Vi räknade inte med att den juridiska processen kring Kongahälla fortfarande skulle pågå när verksamhetsplan 2013 beslutades. Analys Under perioden fram till 2017 bedömer förvaltningen att volymerna i antagna detaljplaner kommer att öka så att det i snitt under perioden blir 400 per år. Så här går vi vidare Förvaltningens verksamhetsplan för 2014 och framåt ska fortsätta öka kopplingen mellan mål och kommande plan. Indikator Utfall Färdigställda bostäder Nya byggrätter i antagen plan Målvärde 250 0 250 Aktivitet Temamöte samhällsplanering minst en gång per år 3.3.3 Pågående Minska energiförbrukning och utsläpp Tolkning Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, vatten och avlopp, anläggning, transport och gatubelysning . Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i Kungälvs kommun. 18(42) Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Indikatorer för minskad energiförbrukning och utsläpp mäts vid bokslut 2013. För 2012 var värdet för utsläpp av koldioxid 1180 ton per år. De energi- och miljöåtgärder som är planerade för året genomförs till övervägande del. Utbyggnad av kommunens första vindkraftverk pågår men är försenat och kommer att tas i bruk under försommaren 2014. På grund av den kalla vintern och våren kommer energisparmålet för året inte att nås. Kommunen köper numera in enbart grön el, vattenkraft och det kommer att minska kommunens årliga belastning av koldioxid. Analys Ett flertal åtgärder för att minska energi och att ställa om från fossil energi har genomförts men för att nå målet fram till år 2020 behövs en större satsning av energibesparande åtgärder. Vi saknar en strategi för hur vi ska jobba med de indirekta utsläppen från konsumtion och utrikesresor samt andra växthusgaser än koldioxid. Så här går vi vidare Vi fortsätter att arbeta med energibesparande åtgärder. En mängd styrdokument anger hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Arbetet med att bygga ett nytt energieffektivt stadshus med egen elproduktion fortgår. Förvaltningen avser att under hösten lägga förslag till ett större omtag för att minska energiförbrukningen. Indikator Utfall Målvärde Total graddagskorrigerad energiförbrukning inom kommunens förvaltning Utsläpp av CO2 från Kungälvs kommunförvaltning 1 137 Aktivitet Uppföljning av smarta energiinvesteringar senast 30 november till FVL 3.3.4 Pågående Inga unga nya bidragstagare Tolkning Ökad grad av självförsörjande hos medborgare under 25 år, minskad grad av försörjningsstödsberoende. Kommer ej att uppfyllas/Är ej uppfyllt Kommentar av utfall Trots fokus på att säkerställa att ungdomarna i ett tidigt skede (inom en till två veckor) får en aktiv ”insats” ökar idag ungdomsärendena. Det finns dock ett positivt trendbrott jämfört med Tertial 1 då inflöde av nya ärenden minskar. Det beror troligen på att det råder en stabilitet på arbetsmarknaden just nu. Tack vare det mer gynnsamma arbetsmarknadsläget så har fler arbetslösa utan arbetshinder kommit i sysselsättning. 19(42) Analys Ungdomar utan hinder och som är aktivt arbetssökande kommer snabbt vidare. Det finns en målgrupp med hinder och som kräver mer tid och resurser för att de ska komma vidare. Handläggarna på Försörjningsstöd har en tydlig struktur för hur de arbetar med ungdomar som saknar förmåga av olika anledningar. I första hand ska ungdomarna vara inskrivna på Arbetsförmedlingen och Utgångspunkten. Ungdomar med komplex problematik som även har samsjuklighet ökar och ställer stora krav på resurser. Så här går vi vidare En översyn av alla ärenden pågår där utgångspunkten är att klargöra vilka behov som finns hos de som blir kvar och vilka insatser som krävs för att få dem i självförsörjning. Inom Arbetslivscentrum (ALC) har upptakt varit en viktig resurs för dessa ungdomar. Den förstärkning som genomförts inom den verksamheten pågår. Indikator Utfall Målvärde Nytillkomna bidragstagare under 25 år 87 0 Antalet personer i försörjningsstöd 16-25 år 154 150 Antal personer inom arbetsmarknadsåtgärder 16-25 år 151 200 Aktivitet Tillskapa 30 nya stödanställningar inom kommunen 3.3.5 Pågående Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Tolkning Alla oavsett kön skall i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall Fokus på jämställdhet i brukarmötet pågår fortlöpande men med vissa skillnader mellan sektorerna där några lagt mer fokus under våren och tagit fram handlingsplaner som följs upp under hösten. Syftet är att alla oavsett kön i mötet med organisationen Kungälvs kommun ska erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Jämställdhetsgruppen arbetar bland annat med att följa upp jämställdhetsplanen. En enkätundersökning till kommunens chefer har genomförts med avseende bland annat på jämställdhet i brukarmötet. Skola och Kommunledningssektorn är de enda sektorerna som har arbetat med kartläggning hittills. Skola har genomfört 5 och kommunledningssektorn 4. Analys Arbetet med målet gör att förvaltningen på ett systematiskt sätt förbättrar kvalitet och service. Framöver behöver fler sektorer arbeta med kartläggning i brukarmötet för att förvaltningen ska uppnå målet. Så här går vi vidare Under 2013 och 2014 kommer det förvaltningsövergripande utvecklingsarbete för jämställdhets- 20(42) integrering i brukarmötet att fortsätta. Indikator Utfall Målvärde Antal enheter som genomfört kartläggning av jämställdhet i brukarmötet 9 17 Aktivitet Uppföljning av enheternas kartläggningsarbete i förvaltningen 3.4 Pågående Valfrihet 3.4.1 Utveckla möjligheter till valfrihet för brukaren Tolkning Ge brukarna större inflytande i samband med val av insats och delaktighet i utformningen av insatsen Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall En förstudie är genomförd angående ”LOV (Lagen Om Valfrihet) -utsättande av boendestöd” på Arbetsliv och stöd inom området funktionshinder och personer med psykisk problematik. Ett arbete pågår med att brukare inom äldreomsorgen med två eller fler beviljade serviceinsatser ska ha möjlighet att välja vilken insats de önskar få utförd. Skola fortsätter med aktiviteter såsom att informera om barnomsorg och skolverksamheten på kommunens och skolornas hemsidor, om skolskjuts för elever som väljer annan skola än den anvisade, lagen om skolpeng på lika villkor och informera eleverna om olika valmöjligheter till gymnasiet. Utfallet av målvärdet kan inte redovisas förrän i Tertial 3. Analys Arbetsliv och stöd avvaktar i dagsläget val av eventuell förändring kring LOV inom bostöd. Arbetet inom Vård och äldreomsorg att utveckla LOV till att omfatta även omsorgsinsatser (utöver serviceinsatser) utreds. Inom denna utredning krävs noggrann analys av effekter och ifall de strider mot socialtjänstlagen (SOL). Analys för skola görs när målvärdet är redovisat under Tertial 3. Så här går vi vidare När utredning och analys av utvecklad LOV är klart kan beslut om nästa steg tas. Inom Arbetsliv och stöd kommer man att ta del av erfarenheter från andra kommuner. Skola fortsätter med redan redovisade aktiviteter enligt ovan. 3.4.2 Indikator Utfall Målvärde Andel timmar som utförs av privata utförare inom hemtjänst enligt LOV 19,1% 25% Främja positiv utveckling genom konkurrens Tolkning Vi vill ha fler externa aktörer inom kommunens verksamhetsområden i syfte att jämföra och utveckla vår verksamhet. Vi vill öka andelen upphandlade varor och tjänster i syfte att uppnå rätt kostnad till rätt kvalitet. 21(42) Arbete pågår/Målsättning håller Kommentar av utfall 13 procent av den Kommunala kärnverksamheten 2012 drivs i annan regi. Det är en marginell minskning jämfört med föregående år. Arbetsliv och stöd avvaktar frågan om LOV-utsättande av bostöd inom funktionshinderverksamheten. Skola mäter andelen elever i annan regi under hösten och redovisar utfall i årsbokslutet. Avtalstroheten vid upphandling och direktupphandling kommer att mätas under hösten. Avsikten är att följa upp hur väl förvaltningen följer ingångna avtal. Arbetet med implementeringen av förvaltningens web-baserade beställarsystemet Winst har fortsatt. Användare inom servicesektorn, skola, äldreomsorg och arbetsliv och stöd har genomgått utbildningen vilket följer planen. Förvaltningen har tagit fram ett nytt förslag till upphandlingspolicy och medföljande reglemente och riktlinjer. Dokumenten ska förankras och beslutas politiskt under hösten. Förvaltningen har arbetat fram ett förslag till reviderat konkurrensprövningsprogram, och de nya styrdokumenten beräknas antas i kommunfullmäktige under hösten. Analys Införandet av Winst innebär att våra avtal finns tillgängliga och samlade på ett ställe så att vi lätt hittar vilka leverantörer vi har avtal med och säkerställer att vi köper rätt varor till rätt pris så och därmed säkerställer affärsmässighet. I förlängningen kommer avtalstroheten att öka. För att säkerställa avtalstroheten på ett bättre sätt har under förra året fler ramavtal slutits inom framförallt hantverksområdet. Dessutom planeras riktade utbildningar till de sektorer som är berörda. Samtal med berörda chefer har genomförts. Så här går vi vidare Fler användare i Winst ger ökad avtalstrohet och bättre affärer för kommunen. Beslut om nya policydokument förväntas stärka processen ytterligare. Indikator Utfall Målvärde Andel egentlig kommunal verksamhet som drivs i annan regi 13% 15% Uppföljning av avtalstrohet 22(42) 4 Personal 4.1 Personalvolym Anställda 1/8 2013 1/8 2012 Förändring Antal anställda 3 364 3 333 31 Antal årsarbetare 3 913 3 895 18 Från och med 2013 är definitionen av årsarbetare ändrad. Siffror från 2012 års rapportering är omräknade och är således jämförbara. Vi använder nu samma mått som i Rodret där årsarbetare är ett produktionsmått som omfattar all närvarotid oavsett om det utförts av månads- eller timavlönad personal. Däremot ingår inte ledighet av olika slag. En årsarbetare = 1700 arbetade timmar räknat på årsbasis. (SKL:s rekommendation) Kommentar Kommunen har ökat antal anställda samt årsarbetare. Ökningen motsvarar 18 årsarbetare, eller 17 853 timmar i jämförelse med motsvarande period år 2012. Timavlönade har ökat med 25 årsarbetare, medan månadsavlönade har minskat med 7 årsarbetare. Yrkesindelning årsarbetare 2013 och 2012 Yrkesområden Avvikelse i procent Andel 2013-08-01 Antal 2013-08-01 Antal 2012-08-01 Ledning 4,36 147 140 7 5,00 Administration 5,96 201 199 2 1,01 Vård och omsorg 32,37 1 091 1 057 34 3,22 Socialt och kurativt 4,87 164 146 18 12,33 37,74 1 272 1 272 0 0 Kultur och fritid 2,67 90 89 1 1,12 Teknik och hantverk 6,23 210 198 12 6,06 0 0 39 -39 -100,00 5,79 195 206 -11 -5,34 100,00 3 370 3 346 24 0,72 Skola och förskola Räddningstjänst Kök och städ Summa Avvikelse Antal arbetade timmar kvartal 1 Månadsavlönade Timavlönade Summa 31/7 2013 31/7 2012 Förändring 3 525 383 3 531 870 -6 487 355 226 330 886 24 340 3 880 609 3 862 756 17 853 Kommentarer Största ökade andelen av arbetstimmar är hos sektor Arbetsliv och stöd samt sektor Vård och äldreomsorg. Andelen timanställda motsvarar 9,1%. 23(42) Sjukfrånvaro kvartal 1 31/7 2013 Sjukfrånvaro (%) av ordinarie arbetstid Kön Ålder 31/7 2012 Förändring 5,2 4,6 0,6 Kvinnor 5,9 5,1 0,8 Män 3,0 2,8 0,2 <= 29 år 3,0 3,2 -0,2 30 - 49 år 5,4 4,5 0,9 >= 50 år 6,1 5,2 0,9 46,6 36,1 10,5 Andel sjukfrånvaro>59dagar av total sjukfrånvaro Kommentar av utfallet sjukfrånvaro Korttidssjukskrivningen har minskat sedan föregående tertial och sjuklönekostnaden följer trenden tydligt. Kommunens yngre medarbetare är friskare jämfört med föregående årsperiod samtidigt som kommunens medarbetare över 30 år har ökat sjukfrånvaron. Långtidssjukskrivningar genomslår en markant ökning med 10,5 procentenheter. Största ökade andelen sjukfrånvaro är hos sektor Samhällsbyggnad och Skola. Sektor Kultur och Samhällsservice minskade sin totala sjukfrånvaro mest inom kommunen. Sjuklönekostnad Tertial 1 2013 Sjuklönekostnad kr Tertial 1 2012 Förändring Förändring i % 10 535 10 009 526 5,26 Beräknat PO 4 157,11 3 949,55 207,56 5,26 Summa 14 692,11 13 958,55 733,56 5,26 Redovisningen visas som kkr. Kommentar av förändring av sjuklönekostnad Sjuklönekostnaden har ökat med 5,3% sedan motsvarande årsperiod. Detta beror på fler och kortare sjukfrånvaroperioder bland kommunens medarbetare. Utvecklingen av sjuklönekostnaden följer den ökade sjukfrånvaron. Servicesektor samt Samhällsbyggnad visar den största ökade andelen av sjuklönekostnaden. 24(42) 5 Ekonomi Samhällsekonomi Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag, både i Sverige och internationellt. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock stärkts och tron är att konjunkturen blir starkare framöver. Återhämtningen förväntas dock initialt bli svag. Bedömningen från SKL är att svensk BNP i år växer med 1,1 procent, marginellt mer än tillväxten i våra viktigaste exportmarknader. Detta är samma låga tillväxttal som 2012 vilket innebär en nedjustering i förhållande till föregående år. Även tillväxtprognosen för 2014 har justerats ned något. Skatteunderlagsprognosen har trots detta endast ändrats marginellt jämfört med prognosen i april. Prognosen är att skatteunderlaget växer med 3,5 procent 2013 och 3,2 procent 2014. Från och med 2015 blir det bättre fart i svensk ekonomi bedömer SKL. Bedömningen för åren 2015-2017 utgår från att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin normaliseras och att arbetslösheten gradvis tar sig ner till 6,5 procent från 8,1 procent 2013. En annan förutsättning för en konjunkturell återhämtning är att tillväxten internationellt förstärks. För att svensk ekonomi ska återhämta sig krävs också fortsatt draghjälp från inhemsk efterfrågan och att hushållens konsumtionsutgifter växer i snabbare takt. Bedömningen från SKL är att hushållens sparande sjunker i takt med att läget på arbetsmarknaden förbättras. Konjunkturinstitutet spår att BNP-tillväxten i Sverige tar fart mot slutet av 2013 och att en konjunkturåterhämtning inleds. Minskad finanspolitisk åtstramning framöver i euro-området och USA bidrar också till högre tillväxt. Inflationen är fortsatt låg i Sverige. Riksbanken har kommunicerat att man inte tänker sänka reporäntan om inte konjunkturläget försvagas ytterligare. Ett viktigt argument är att man är oroad för ökningen av hushållets skulder. Sveriges kommuner och landsting (SKL), Makronytt 2/2013. Konjunkturinstitutet , Konjunkturläget augusti 2013. 5.1 Kommunövergripande analyser 5.1.1 Finansiella mål Indikator Kommentar Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år 2016. Efter tilläggsanslag beslutade av kommunfullmäktige i samband med bokslutet, uppgår det budgeterade resultatet till 13,7 Mkr. Det motsvarar 0,68 % och utgör delmålet för 2013. Det prognostiserade resultatet uppgår till - 28,5 Mkr, inklusive kalkylränteförändingens påverkan på pensionsskulden och återbetalning AFA. Exklusive dessa poster uppgår resultatet till + 29,4 Mkr. Det är detta resultat som ligger till grund för avstämning mot delmålet. Generationsansvar genom finansiellt sparande Soliditeten skall öka under perioden 2013-2016 De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar Efter tilläggsanslag beslutade av kommunfullmäktige i samband med bokslutet, uppgår investeringsramen för skattefinansierade investeringar 2013 till 281,1 Mkr, för avgiftsfinansierade till 71,5 Mkr. Prognosen för skattefinansierade investeringar är 256,7 Mkr och för avgiftsfinansierade 30,9 Mkr. Budgeterat resultat efter tilläggsanslag uppgår till 13,7 Mkr och avskrivningar till 90,0 Mkr. Tillsammans 103,7 Mkr. Prognosen för resultatet är - 28,5 Mkr inklusive kalkylränteförändring och återbetalning AFA. Det uppgår till 25(42) Indikator Kommentar + 29,4 Mkr exklusive dessa poster. Avskrivningarna prognostiseras i enlighet med budget till 90,0 Mkr. 5.2 Periodutfall Utfallet för perioden är ett underskott på 25,8 Mkr för kommunen. Skatteintäkter, skatteavgifter och statsbidrag visar totalt för perioden en positiv avvikelse på 8,1 Mkr, enligt det senaste cirkuläret från SKL. Finansnettot visar en negativ avvikelse om 90,9 Mkr mot budget, vilket har sin förklaring i att den sk diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på, har sänkts 2013. Verksamhetens nettokostnad uppgår för perioden till 1 247,8 Mkr. Utfallet för samma period 2012 var 1 157,1 Mkr. Nettokostnaden inklusive avskrivningar har i jämförelse mellan perioderna 2012/2013 ökat med 90,7 Mkr eller 7,5 procent. Att nettokostnaden har ökat relativt mycket mellan åren beror bl a på att utfallet föregående år innefattade en intäkt av engångskaraktär. Intäkten avsåg en återbetalning på 36,0 Mkr från AFA Försäkring avseende försäkringspremier. Periodutfall för nettokostnaderna, Mkr År Nettokostnad Förändring 2011 1 199,2 7,1 % 2012 1 157,1 -3,5 % 2013 1 247,8 7,5 % Lönekostnaderna har ökat med 6,8 procent januari t o m augusti 2013 jämfört med samma period 2012. Detta förklaras av att årets periodutfall omfattas av utfallet av innevarande års lönerevision, vilket inte vara fallet föregående år. Lönerevision sker årligen per 1 april. 2012 var lönerevisionen inte klar förrän i november, varför periodutfallet i nedanstående tabell inte var belastat av det aktuella årets lönerevision. En del av lönekostnadsökningen kan också förklaras med att en viss löneglidning har skett då kompetenshöjning skett i samband med nyrekrytering. Timavlönades löner har ökat i ungefär motsvarande nivå. Tabellen nedan visar lönekostnaderna för perioden januari-augusti, exklusive PO-påslag. Periodutfall för lönekostnaderna År Nettokostnad Förändring 2011 677,5 6,4 % 2012 682,9 0,8 % 2013 729,3 6,8 % Semesterlöneskulden påverkar varje delårsbokslut. Vid delårsbokslutet i april är semesterlöneskulden för kommunen hög, då den mesta semestern tas ut under sommaren. Vid delårsbokslutet i augusti är skulden däremot låg eftersom sommarmånaderna då har passerat. Vid varje delårsbokslut bokas förändringen av skulden upp och ger en resultatpåverkan. För att göra delårsresultatet jämförbart med tidigare års delårsresultat visar tabellen nedan resultaten utan semesterlöneskuldens påverkan. Förändring semesterlöneskuld, Mkr Förändring, Mkr Resultat inkl. semesterlöneskuld Resultat exkl. semesterlöneskuld 2011 35,5 38,0 2,6 2012 35,4 94,3 58,9 2013 36,9 -25,8 -62,7 År 26(42) 5.3 Resultaträkning per 31 augusti 2013 Utfall Budget Utfall Utfall 2013-08-31 2013-08-31 2012-08-31 2011-08-31 Verksamhetens intäkter 350,4 329,0 383,8 291,5 Personalkostnader -960,6 -994,0 -928,2 -932,8 Övriga verksamhetskostnader -576,7 -573,7 -555,2 -501,7 -1 537,3 -1 567,7 -1 483,4 -1 434,5 -60,9 -60,0 -57,5 -56,2 -1 247,8 -1 298,8 -1 157,1 -1 199,2 1 229,6 1 222,7 1 180,2 1 147,7 114,5 113,3 122,4 110,7 16,1 14,0 14,9 14,4 -138,3 -45,3 -66,0 -35,6 -25,8 5,9 94,3 38,0 Belopp i Mkr Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital 27(42) 5.4 Kassaflödesanalys per 31 augusti 2013 Belopp i Mkr 2013-08-31 2012-08-31 2012-12-31 -25,8 94,3 88,3 60,9 57,5 88,6 102,2 26,2 22,4 0,0 0,0 0,0 137,3 178,0 199,3 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd 2,9 47,2 -322,6 Förändring kortfristiga placeringar 0,0 0,0 -30,0 Förändring kortfristiga skulder -66,2 -160,4 3,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 74,0 64,8 -150,1 Ökning/minskning värdepapper -3,9 -126,2 293,8 Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar -87,0 -93,5 -180,4 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 19,2 0,0 2,6 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 -71,7 -219,7 116,0 Upplåning 288,0 130,0 175,0 Amortering -332,0 -107,0 -173,0 -3,0 65,0 20,0 8,8 0,6 14,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -38,2 88,6 36,4 Årets kassaflöde -36,0 -66,3 2,1 Likvida medel vid årets början 89,7 87,6 87,6 Likvida medel vid årets slut 53,7 21,3 89,7 Den löpande verksamheten Årets resultat Avskrivningar och nedskrivningar Förändring avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel för verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Investeringsverksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Förändring kortfristig del Förändring övriga långfristiga skulder 28(42) 5.5 Balansräkning per 31 augusti 2013 Belopp i Mkr 2013-08-31 2012-12-31 Förändring 8,1 8,8 -0,7 1 551,1 1 507,9 43,2 50,3 85,9 -35,6 1 601,4 1 593,8 7,6 44,8 40,9 3,9 1 654,3 1 643,5 10,8 1,5 1,4 0,1 Kortfristiga fordringar 928,0 931,0 -3,0 Kortfristiga placeringar 250,0 250,0 0,0 53,7 89,7 -36,0 Summa omsättningstillgångar 1 233,3 1 272,1 -38,9 Summa tillgångar 2 887,6 2 915,6 -28,0 308,2 334,0 -25,8 1 201,1 1 098,4 102,7 8,4 8,8 -0,4 Långfristiga skulder 712,8 751,0 -38,2 Kortfristiga skulder 657,2 723,4 -66,2 Summa skulder 1 370,0 1 474,4 -104,4 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 887,6 2 915,6 -28,0 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Eget kapital AVSÄTTNINGAR Avsättning till pensioner inkl. löneskatt, Not 1 Avsättning avslut av Deponi SKULDER Not 1 Avsättning för ansvarsförbindelse Enligt beslut i KF 2006-06-19 §139 redovisas åtagandet enligt fullfonderingsmodell. 29(42) Kostnadsutvecklingen följer inte samma mönster under hela året, vilket kan göra det svårt att sätta delårsresultatet i relation till årsprognosen. Nedan följer en tabell där man per sektor kan läsa ut prognoser för helåret och resultat för perioden januari till augusti. I tabellen kan man utläsa att prognosen för 2013 visar ett negativt resultat på 28,5 Mkr. Budgeterat resultat för 2013 är 13,7 Mkr, d v s kommunen visar en negativ avvikelse mot budget på 42,2 Mkr. Den enskilt största anledningen till den negativa avvikelsen är att den sk diskonteringsräntan, som pensionsskulden är beräknad på, har sänkts 2013. Enligt prognos innebär detta en ökad kostnad för kommunen på 91,9 Mkr. I viss mån kompenseras detta av att AFA försäkring även i år kommer att göra en återbetalning av tidigare inbetalda försäkringspremier, en intäkt på ca 34,0 Mkr. Delårsresultat per 2013-08-31 är -25,8 Mkr, budgeterat resultat är 5,9 Mkr vilket innebär en negativ avvikelse mot budget med 31,7 Mkr. I bilden nedan är delårsresultatet rensat för semesterlöneskuld, då denna påverkar resultatet, se textavsnitt semesterlöneskuld. Resultatet per 2012-08-31 blir då istället -62,7 Mkr, mot budgeterade 5,9 Mkr. Kommunen består av många olika verksamheter, vilka alla följer olika mönster gällande intäkter och kostnader. Tar man sektor Skola som exempel är deras år uppdelat på terminer, hamnverksamheten i Marstrand har sin topp under sommaren osv. Den enda post som följer en linjär trend är våra skatteintäkter. Ser man på raden skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämning kan man utläsa att i kolumnen Utfall 2013-08-31, ligger 8/12 av summan i kolumnen Prognos 2013. För att få ökad jämförbarhet i utfall kontra budget arbetar kommunen mycket med att periodisera intäkter och kostnader såväl som budget. Exempel på periodiserad budget kan vara att man budgeterar mer lönekostnader under perioden juni-augusti för att möta upp kostnaderna för semestervikarier. Budget, prognos och utfall 2013 Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr 2013 2013 2013 2013-08-31 2013-08-31 2013-08-31 Politisk organisation -14,7 -15,0 0,3 -8,6 -10,0 1,4 Kultur och samhällsservice -92,8 -92,8 0,0 -62,3 -62,6 0,3 Kommunledningssektor -146,6 -142,8 -3,8 -98,4 -93,8 -4,6 Skola -940,7 -940,1 -0,6 -614,7 -627,6 12,9 Arbetsliv och stöd -349,6 -346,6 -3,0 -231,4 -231,0 -0,4 Vård- och äldreomsorg -386,2 -381,7 -4,5 -260,2 -254,5 -5,7 -79,9 -83,9 4,0 -41,5 -56,0 14,5 Servicesektor -3,8 0,0 -3,8 -9,5 -3,1 -6,4 Finansiering 83,1 49,1 34,0 40,3 32,7 7,6 Exploatering 13,0 8,0 5,0 0,0 5,3 -5,3 2,5 2,5 0,0 1,5 1,7 -0,2 -1 915,7 -1 943,3 27,6 -1 284,7 -1 298,8 14,1 1 844,5 1 834,0 10,5 1 229,6 1 222,7 6,9 171,8 170,0 1,8 114,5 113,3 1,2 21,7 21,0 0,7 16,1 14,0 2,1 -150,7 -68,0 -82,7 -138,3 -45,3 -93,0 -28,5 13,7 -42,2 -62,7 5,9 -68,7 Samhällsbyggnad Reavinst Verksamhetens nettokostnad Skatteintäker Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital 30(42) 5.6 Investeringsrapport utfall 31 augusti 2013 Utfall Budget Prognos 2013-08-31 2013 2013 17,6 71,5 30,9 40,6 13,8 47,0 20,7 26,3 Hamnen 3,4 7,3 5,7 1,6 Övriga Samhällsbyggnad 0,4 17,2 4,5 12,7 69,3 281,1 256,7 24,4 Samhällsbyggnad 21,9 67,2 65,3 1,9 Kommunledningssektorn 47,4 214,0 191,3 22,7 Totalt 87,0 352,6 287,6 65,0 Belopp i Mkr Avgiftsfinansierade investeringar Budgetavvikelse varav VA verksamhet Skattefinansierade investeringar varav Investeringar Beslutad investeringsram för året är 312,7 Mkr, utöver detta tillkommer tilläggsanslag om 39,9 Mkr, totalt 352,6 Mkr. Investeringsutfallet för perioden är 87,0 Mkr, vilket innebär att endast 25 procent av den totala investeringsramen har upparbetats hittills. Bedömningen från sektorerna är att utfallet för helåret kommer att bli 287,6 Mkr, vilket skulle innebära att 82 procent av den totala investeringsbudgeten utnyttjas, varav ca 20,0 Mkr är inköp av fastigheter som inte fanns med i budget 2013. Orsaken till att fastighetsinköpen inryms i 2013 års budget beror främst på man inte kommer att använda delar av den beslutade budget som Samhällsbyggnad blivit tilldelad på den skattefinansierade sidan. Under året har flera personer i enheten valt att sluta, vilket har medfört effekter på genomförandet. Återrekrytering av personal pågår. Effekterna av trängselskatten i Göteborg har inte blivit så dramatisk som förvaltningen bedömde i budgeten. Det har hittills inte behövts ett lika stort tillskott av pendelparkeringar som sektorn uppskattat. På den avgiftsfinansierade sidan har VA ändrat sin prognos på utfallet från 47,0 Mkr i tertial 1 till 20,7 Mkr i tertial 2. Orsaken är bland annat att projekten är omfattande och komplexa varför många förstudier och utredningar måste genomföras innan slutlig projektering kan starta. Tre projekt utmärker sig i arbetsomfång och komplexitet. Nybyggnad av vattenverk, VA i kustzon, ombyggnad av Marstrands avloppsreningsverk. Hamnens prognos är oförändrad och ser ut att klara sina behov med mindre budget. De större projekten inom Kommunledningssektorn som är i gång är främst ombyggnaden av Stadshuset som 2013 kommer att använda hela 70,0 Mkr utav budgeterade 77,5 Mkr. Andra projekt är en ny förskola i Munkegärde, Strandskolan samt Thorildsskolan som håller på att byggas om. 31(42) Exploatering Från och med 2009 har exploateringsverksamheten varit en integrerad del av den ekonomiska styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I samband med tertialrapporter och bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter tas ställning till om något/några projekt är aktuella för del- eller slutavräkning. Man beräknar att slutredovisa tre exploateringsprojekt under 2013, Ytterby centrum, Kv Garvaren och Hedvigsholmen. Enligt prognos förväntas exploateringsverksamheten som helhet att leverera ett resultat på 13,0 Mkr för helåret 2013 mot budgeterade 8,0 Mkr. 5.7 Finansiell rapport Låneskuld Låneskulden är lägre än vid årets början. Lånens genomsnittliga ränta har sjunkit något, medan kredit- och bindningstider har ökat beroende på den amortering som gjorts. Riksbankens reporänta är oförändrad, 1,00 procent. Borgensåtaganden Borgensåtaganden redovisas årsvis. Vid utgången av 2012 är kommunens samlade borgensåtaganden lägre än vid årets början. Kungälvsbostäder utnyttjar en lägre del av sin borgensram. Likviditet Kommunkoncernens likvida behållning är stabil, men något lägre än tidigare. Krav/fordringar/inkasso Krav/fordringar/inkasso redovisas årsvis. Trenden att långtidsbevakade fordringar ökar håller i sig. Utestående fordringar av barnsomsorgsavgifter fortsätter minska, så som varit fallet sedan 2009. 32(42) Låneskuld Låneskuld 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 2011-12-31 2010-12-31 Extern låneskuld 800,0 842,0 863,0 838,0 671,0 Varav vidareutlåning, Kungälv Energi AB 440,0 462,0 443,0 418,0 421,0 Genomsnittlig räntesats 2,75 % 3,00 % 3,10 % 3,30 % 2,90 % Jfr reporänta 1,00 % 1,00 % 1,50 % 1,75 % 1,25 % Genomsnittlig kredittid, år 2,6 2,8 2,7 3,1 3,3 Genomsnittlig räntebindningstid 2,8 2,8 2,7 2,7 3,0 Swapkontrakt, Mkr 385,0 385,0 415,0 345,0 265,0 Terminskontrakt, Mkr 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntetakskontrakt, Mkr 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Borgensåtaganden Borgensåtaganden, Mkr 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 2011-12-31 2010-12-31 Totala borgensåtaganden 577,6 626,1 566,8 Varav gentemot allmännyttan 519,4 562,4 502,4 Likviditet, Mkr Likviditet, Mkr 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 2011-12-31 2010-12-31 53,7 89,6 21,1 87,6 31,1 Do, placerat för pensionsändamål 250,0 250,0 220,0 220,0 190,0 Kungälv Energi AB -58,6 -61,0 -65,6 -81,9 -67,0 BOKAB -26,5 -21,0 -16,0 -12,6 -2,5 Total 218,6 257,6 159,5 213,1 151,6 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 2011-12-31 2010-12-31 Riksbankens reporänta 1,00 1,00 1,50 1,75 1,25 5 års statsobligation 1,90 1,10 1,00 1,25 2,68 Kungälvs kommun Ränteutveckling, procent Ränteutveckling, procent Krav/fordringar/inkasso tkr Krav/fordringar/inkasso tkr 2011-12-31 2010-12-31 34,2 53,5 128,3 207,4 156,7 242,8 Övrigt 1 079,3 1 181,0 1 172,0 Långtidsbevakning 5 525,4 5 270,0 4 627,0 Summa 6 846,3 6 661,2 6 170,1 Barnomsorg Äldre- och handikappomsorg 2013-08-31 2012-12-31 2012-08-31 33(42) 5.8 Resultatprognos 2013 (12 månader) Resultatprognos 2013 (12 månader) Prognos Budget Bokslut Bokslut 2013 2013 2012 2011 577,9 521,1 521,4 497,9 -1 489,5 -1 491,2 -1 446,8 -1 439,2 -914,1 -883,2 -785,7 -817,4 -2 403,6 -2 374,4 -2 232,5 -2 256,6 -90,0 -90,0 -88,6 -87,7 Verksamhetens nettokostnad -1 915,7 -1 943,3 -1 799,7 -1 846,3 Skatteintäkter 1 844,5 1 834,0 1 760,3 1 723,0 171,8 170,0 182,2 166,0 21,7 21,0 27,5 22,7 -150,7 -68,0 -82,1 -133,6 -28,5 13,7 88,3 -68,3 Belopp i Mkr Verksamhetens intäkter Personalkostnader Övriga verksamhetskostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Prognosunderlag Prognosen för 2013 bedöms till ett negativt resultat om 28,5 Mkr för kommunen, en negativ avvikelse mot budget på 42,2 Mkr. Den enskilt största anledningen till den negativa avvikelsen är att den sk diskonteringsräntan, som pensionsskulden är beräknad på, har sänkts 2013. Kommunens resultat påverkas negativt av denna sänkning och innebär en ökad kostnad på 91,9 Mkr enligt prognos, se avsnitt Pensionsskulden nedan. Av denna kostnad hänför sig 70,9 Mkr till den sk ansvarsförbindelsen. Före 2006 låg en stor del av kommunens pensionsskuld utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse, men fr o m 2006 redovisas hela skulden i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den största delen av en kommuns pensionsskuld, vilket innebär att en förändrad räntesats slår stort på kommuner som redovisar enligt den sk fullfondsmodellen. Kostnaden för sänkningen av diskonteringsräntan mildras dock av att AFA försäkring även detta år kommer att göra en återbetalning av försäkringspremier. Återbetalningen på ca 34,0 Mkr avser inbetalda premier för avtalsgruppsjukförsäkring för åren 2005 och 2006. Kommunens nettokostnad beräknas för hela året till 1 915,7 Mkr mot 1 799,7 Mkr 2012. Nettokostnadsökningen mellan åren är således 116,0 Mkr eller 6,4 procent. Nettokostnadsminskningen mellan boksluten 2011/2012 uppgick till 46,6 Mkr eller 2,5 procent. I kommunallagen talas om god ekonomisk hushållning. Huvudprincipen för beräkningen av det s k balanskravet är att intäkterna varje år skall överstiga kostnaderna. Justering skall ske för realisationsvinster, realisationsförluster eller andra kostnader som av synnerliga skäl bör utgöra justeringsposter. Enligt kommunallagens balanskrav redovisar Kungälvs kommun ett prognostiserat överskott på 39,9 Mkr efter det att resultatet justerats med 70,9 Mkr, vilket är den del som kan kopplas direkt till ansvarsförbindelsen, samt ett avdrag för reavinster om 2,5 Mkr. Detta innebär att kommunen klarar kommunallagens balanskrav för 2013. 34(42) Pensionsskulden SKL har beslutat att diskonteringsräntan som används i pensionsskuldsberäkningarna enligt RIPS, skall sänkas med 0,75 procentenheter. Räntan i pensionsskuldsberäkningen har stor betydelse för pensionsskuldens storlek - ju lägre diskonteringsränta desto större pensionsskuld. En sänkning påverkar kommunens resultat negativt och innebär att skuldsidan i balansräkningen ökar och det egna kapitalet minskar. Kommunens långsiktiga finansiella styrka försvagas därmed, vilket påverkar den långsiktiga finansiella strategin i kommunen. Prognos för nettokostnader i verksamheten Prognos för nettokostnader i verksamheten Avvikelser mot budget på verksamhetsnivå 2011-2013, belopp Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår 2011 1 803,9 -50,1 -39,2 -42,4 1 846,3 2012 1 862,0 1,0 30,2 62,3 1 799,7 2013 1 943,3 -13,4 27,6 5.9 1 915,7 Prognos budgetavvikelse driftredovisning 2013 Prognos, budgetavvikelse och driftredovisning 2013 Budget Budgetavvikelse Prognos Bokslut Bokslut Belopp i Mkr 2013 2013 2013 2012 2011 Politisk organisation 15,0 0,3 14,7 13,6 14,7 Kultur och samhällsservice 92,8 0,0 92,8 90,6 34,5 Kommunledningssektorn 142,8 -3,8 146,6 80,0 82,5 Skola 940,1 -0,6 940,7 911,0 892,3 Arbetsliv och stöd 346,6 -3,0 349,6 337,6 340,1 Vård- och äldreomsorg 381,7 -4,5 386,2 362,0 354,3 83,9 4,0 79,9 113,9 128,2 0,0 -3,8 3,8 -0,5 51,9 2 002,9 -11,4 2 014,3 1 908,2 1 898,4 -49,1 34,0 -83,1 -100,3 -33,6 Reavinst -2,5 0,0 -2,5 -6,0 -18,6 Exploatering -8,0 5,0 -13,0 -2,0 0,0 1 943,3 27,6 1 915,7 1 799,7 1 846,3 Samhällsbyggnad Servicesektorn Summa Finansiering Total avvikelse mot budget Förvaltningen i Kungälvs kommun visar en positiv avvikelse mot budget på 27,6 Mkr. I tabellen ovan kan man utläsa varje sektors prognos för 2013. För en mer detaljspecificerad prognos för respektive sektor, se tabellen Detaljspecificerad driftredovisning längre fram i rapporten. 35(42) Årsprognosen för Kommunledningssektorn uppgår till -3,8 Mkr Förutom de enheter som finns på Kommunledningsektorn budgeteras och redovisas även gemensamma kostnader för hela förvaltningen här. Exempel är den sociala fonden budgeterad till 10,0 Mkr och förvaltningens lönekostnadsökningar med anledning av nytt avtal, förbundsavgifter till Bohus räddningstjänstförbund etc. Underskottet är framförallt hänförligt till gemensamma kostnader såsom ökade IT-kostnader i form av ökade beställningar till servicesektorn, höga energikostnader med anledning av den kalla vintern, lönekostnader för deltidsbrandmän utbetalade i januari 2013 samt ökade driftskostnader för evakuering i samband ombyggnaden av stadshuset. Detta kompenseras av att endast 0,5 Mkr av de 10,0 Mkr som är avsatta i den sk sociala fonden kommer att användas samt ett bättre utfall för lönekostnadsökningen för avtal 2013 än budgeterat. Avtalets förutsättningar var inte känt i samband med budgettillfället. Årsprognosen för sektor Skola uppgår till -0,6 Mkr Sektor Skolas budgetram 2013 är 940,1 Mkr, årsprognosen i tertial 2 är 940,7 Mkr dvs en avvikelse på -0,6 Mkr. Verksamheten beräknas totalt ha en avvikelse på -4,6 Mkr samtidigt som de budgeterade volymerna beräknas ge 4,0 Mkr. Avvikelsen på volymen beror på att antalet barn inom familjedaghemmen minskar i höst, två förskoleavdelningar stängs samt antalet elever inom grundsärskolan minskar. Inom verksamheten har förskolan en prognos på -2,0 Mkr, grundskolan -2,0 Mkr och gymnasieskolan 0,5 Mkr. Stödenhetens prognos är -0,4 Mkr och man har en ökad kostnad för lokaler på -0,7 Mkr. Årsprognosen för sektor Arbetsliv och stöd uppgår till -3,0 Mkr Prognosen innebär en prognostiserad nettokostnadsökning för sektorn på 2,9 procent inklusive löneökning. Verksamheten prognostiserar ett nollresultat. Försörjningsstödet prognostiserar ett underskott på 3,0 Mkr. Detta är en väsentlig förbättring jämfört med tertial 1. Delvis beror detta på att sektorn numera redovisar kostnaderna för köpta härbärgen samt köpt skyddat boende inom Individ- och och familjeomsorg, men också på att utbetalat försörjningsstöd visar en positiv trend när det gäller utbetalning per månad. Årsprognosen för sektor Vård- och äldreomsorg uppgår till -4,5 Mkr Sektor Vård- och äldreomsorgs helårsprognos pekar på ett underskott på cirka 4,5 Mkr. I tertial 2 2012 redovisades en negativ budgetavvikelse på 0,5 Mkr som helårsprognos. Hemtjänsten inklusive larmverksamheten och nattpatrullen redovisar ett underskott på cirka 7,2 Mkr, medan övriga verksamheter redovisar ett överskott på cirka 2,7 Mkr. Prognosen visar en stor volymökning inom hemtjänsttimmar med cirka 7 procents högre utfall jämfört med 2012. Den totala ökningen är 20 000 timmar jämfört med föregående år. Årsprognosen för sektor Samhällsbyggnad uppgår till 4,0 Mkr Saneringen av markföroreningar vid Ytterby station har visat sig kosta ytterligare 1,5 Mkr, vilket belastar 2013 och redovisas som ett underskott på sektorn. Sektorn kommer också ha kostnader under året för rivning av byggnader på inköpta fastigheter, ca 5,0 Mkr. VA-verksamheten räknar med att göra ett nollresultat då det skett en höjning av VA-avgiften gällande från 1 mars. Detta innebär en förbättrad prognos gentemot budget med 8,5 Mkr. Renhållningsverksamheten prognostiserar ett nollresultat då taxan höjts 2013 och kostnaderna är något lägre än budgeterat. Man startar nu arbetet med renoveringen av återvinningscentralerna vilket gör att kostnaderna dock kommer att öka under hösten. Verksamheten prognostiserar ett nollresultat för helåret, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 2,0 Mkr. Sammantaget gör detta att sektorn prognostiserar en positiv avvikelse mot budget på 4,0 Mkr. Årsprognosen för Servicesektorn uppgår till -3,8 Mkr Servicesektorn lämnar i sin prognos en negativ avvikelse mot budget på 3,8 Mkr. Detta beror främst på kostnader hos IT för den omfattande IT-driftstörningen i januari samt ökade kapitalkostnader. Även minskade intäkter inom Entreprenad samt kostnader i samband med branden i 36(42) Motionscentralen i Övre Fontin påverkar sektorns resultat negativt. Det negativa resultatet bromsas upp av ökade intäkter inom Lokalvården och innehållen budget för verksamhetsutvecklare. Årsprognosen för Finansiering uppgår till 34,0 Mkr Finansering uppvisar i sin prognos en positiv avvikelse på 34,0 Mkr gentemot budget. Under detta block redovisas utöver vår pensionsskuld (räntekostnaderna går mot finansnettot), kapitalkostnader och kommunövergripande poster såsom förändringen av semesterlöneskulden. Överskottet hänför sig till en återbetalning från AFA Försäkring avseende premier för avtalsgruppförsäkring för åren 2005 och 2006 på 34,0 Mkr. För övrigt uppvisar inte Finansiering några större avvikelser mellan budget och prognos. I Kungälvs kommun tar vi ut ett högre PO-påslag på löner än vad SKL rekommenderar. Dels betalar vi en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år och dels täcker vi kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser på detta sätt. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visar vi ett relativt stort överskott inom de kommunövergripande posterna. Det kan inte hänföras till någon specifik sektor utan vi har valt att redovisa dessa avvikelser på en övergripande nivå. På motsvarande sätt redovisas även pensionskostnader, förändringar av semesterlöneskulden och ytterligare några mindre poster. Årsprognosen för Exploatering och Reavinst uppgår till 5,0 Mkr Prognosen för reavinster är 2,5 Mkr för 2013, dvs ingen avvikelse gentemot budget. Gällande exploatering är bedömningen ett resultat på 13,0 Mkr för helåret, vilket innebär en avvikelse gentemot budget med 5,0 Mkr. Enligt prognosen beräknar man att slutredovisa tre exploateringsprojekt under 2013, Ytterby centrum, Kv Garvaren och Hedvigsholmen. Skatteprognosen för 2013 visar på en intäktsökning på 3,8 procent jämfört med 2012. 2010 fick alla kommuner ett extra konjunkturstöd i och med lågkonjunturen. Det förklarar den stora ökningen av skatteintäkter det året. Förändring i skatteutfall 2010-2013, % År Utfall Förändring Mkr % 2010 1 817,2 101,3 5,9 2011 1 889,0 71,8 4,0 2012 1 942,5 53,5 2,8 2013 2 016,2 73,7 3,8 Ser man på prognosen för innevarande år i Mkr, visar det senaste cirkuläret från SKL 13:40 på en positiv avvikelse mot budget på 12,2 Mkr. Prognosen är därmed förbättrad med 1,5 Mkr gentemot prognosen i april. Förändring i skatteutfall 2010-2013, Mkr År Budget Tertial 1 Tertial 2 Bokslut Utfall helår 2010 1 791,0 30,4 36,2 26,2 1 817,2 2011 1 851,9 35,6 35,6 37,1 1 889,0 2012 1 934,0 15,4 19,9 8,5 1 942,5 2013 2 004,0 10,7 12,2 2 016,2 37(42) 5.10 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2013 Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer 2013 Prognos Budget Avvikelse Utfall Budget Avvikelse Belopp i Mkr 2013 2013 2013 2013-08-31 2013-08-31 2013-08-31 Politisk organisation 14,7 15,0 0,3 8,6 10,0 1,4 Kultur och samhällsservice 92,8 92,8 0,0 62,3 62,6 0,3 Kommunledningssektorn 146,6 142,8 -3,8 98,4 93,8 -4,6 - Centralt 67,1 70,0 2,9 34,6 43,3 8,7 - Förskola 263,6 261,6 -2,0 174,2 174,4 0,2 - Grundskola och skolbarnomsorg 416,1 414,1 -2,0 276,1 273,4 -2,7 - Gymnasiet & vuxenutbildning 193,9 194,4 0,5 129,8 136,5 6,7 Summa Skola 940,7 940,1 -0,6 614,7 627,6 12,9 71,9 68,3 -3,6 49,0 45,5 -3,5 161,6 164,8 3,2 105,4 109,5 4,1 -Arbetslivscentrum 64,3 63,7 -0,6 41,7 42,4 0,7 -Funktionshinderverksamheten 27,0 24,0 -3,0 17,9 16,0 -1,9 - Fritidsgårdar 11,3 11,3 0,0 8,8 7,8 -1,0 -Försörjningsstöd 13,5 14,5 1,0 8,5 9,6 1,1 349,6 346,6 -3,0 231,3 230,8 -0,5 -Sektorgemensamt 6,7 9,7 3,0 4,6 6,5 1,9 -Biståndsenheten, exkl. kundval 5,9 6,4 0,5 3,9 4,3 0,4 -Biståndsenheten kundval 100,2 96,7 -3,5 66,8 64,5 -2,3 -Äldreboende 179,9 181,4 1,5 120,5 120,9 0,4 -Hälso- och sjukvård 68,3 69,5 1,2 46,3 46,3 0,0 -Hemtjänst, exkl. larm/natt 11,3 4,6 -6,7 8,3 3,1 -5,2 -Larm/natt 13,9 13,4 -0,5 9,8 8,9 -0,9 386,2 381,7 -4,5 260,2 254,5 -5,7 79,9 83,9 4,0 41,5 56,0 14,5 3,8 0,0 -3,8 9,5 3,1 -6,4 -83,1 -49,1 34,0 -77,1 -32,7 44,4 -2,5 -2,5 0,0 -1,5 -1,7 -0,2 -13,0 -8,0 5,0 0,0 -5,3 -5,3 1 915,7 1 943,3 27,6 1 247,8 1 298,8 50,9 Skola Arbetsliv och stöd -Sektorgemensamt -Individ- och familjeomsorg Summa Arbetsliv och stöd Vård- och äldreomsorg Summa Vård- och äldreomsorg Samhällsbyggnad Servicesektorn Finansiering Reavinst Exploatering Summa nettokostnad 38(42) 5.11 Koncernföretagen Totalt sett visar koncernföretagen positiva delårsresultat liksom prognoser till skillnad från Kungälvs kommun som visar ett negativt delårsresultat och prognos. Koncernen Kungälvs kommun består av Kungälv Energi AB med dotterbolaget Kungälv Närenergi AB, Bohusläns kommunala exploaterings AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB (f d Kungälv Stadshuset AB) samt Marstrands Kulturbadhus AB som numera ägs av kommunen till 10 procent (tidigare benämnd Marstrandsbostäder AB). Vi har även det vilande bolaget AB Kongahälla. Sedan januari 2013 ingår Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) i koncernen, samägt med Ale kommun. Kungälv Energi AB (Periodutfall 9,2 Mkr, Prognos 17,0 Mkr) Kungälv Energi AB visar för perioden ett positivt utfall på 9,2 Mkr, vilket är 1,0 Mkr över det budgeterade resultatet för perioden. Bolagets resultat visas i fyra delar; elnät, värme, stadsnät och entreprenad, där elnät och värme är de delar som omsätter mest. Prognosen pekar på ett resultat på 20,5 Mkr, vilket är 1,4 Mkr bättre än budgeterat. Avvikelsen ligger främst hos verksamheten värme. Kungälv Närenergi AB (Periodutfall 1,1 Mkr, Prognos 1,0 Mkr) Kungälv Närenergi AB är ett dotterbolag till Kungälv Energi AB som bedriver elhandel. Prognosen för 2013 pekar på ett överskott på 1,0 Mkr, vilket är 0,5 Mkr bättre än budgeterat resultat. Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Periodutfall 0,4 Mkr, Prognos 3,2 Mkr) Perioden januari-augusti uppvisar ett överskott på 0,4 Mkr. Under perioden kan bl a noteras försäljningar av villatomter inom Nya Grinden och en tomt inom Arntorps verksamhetsområde samt en tomt inom Rollsbo Ryr. Inom bolagets verksamhet kan nämnas färdigställande av cirkulationsplats vid Arntorps verksamhetsområde. Arbetet pågår rörande planändring inom Rollsbo, tre etapper omfattande totalt 150 000m² ny industrimark. Under förutsättning att försäljning av industritomter inom Solbräcke och framförallt Arntorp kan genomföras under året bedöms för hela året ett positivt resultat på 3,2 Mkr. Stiftelsen Kungälvsbostäder (Periodutfall 11,8 Mkr, Prognos 3,1 Mkr) Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt för andra tertialet uppgår till 11,8 Mkr jämfört med budgeterade 14,9 Mkr. Avvikelsen mot budget beror främst på ökade driftkostnader, vilka avser taxebundna avgifter. Personalkostnaderna har också ökad då man har anställt fler personer. Renovering av flera fastigheter pågår, vilket beräknas uppgå till 52,0 Mkr. Prognosen för Kungälvsbostäder visar på ett överskott på 3,1 Mkr för 2013. Bohus Räddningstjänstförbund (BORF) Räddningstjänsten i Ale och Kungälv är sedan 1 januari 2013 organiserade i ett räddningstjänstförbund kallat Bohus Räddningstjänstförbund. I förbundet arbetar ca 140 personer. Bohus Räddningstjänstförbunds övergripande uppdrag är att bereda människors liv och hälsa samt egendom, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Samt att ansvara för räddningstjänst vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö. 39(42) Bagahus AB Bagahus AB är ett helägt kommunalt bolag som startade upp sin verksamhet i juni 2013. Bolaget hyr Bohus fästning av Statens Fastighetsverk och ombesörjer daglig drift och öppethållande. 40(42) 6 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar. Skatteintäkter Kommunen följer RKR:s rekommendation 4.2, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. Årets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar: de preliminära månatliga skatteinbetalningarna en preliminär slutavräkning som bygger på SKL:s prognos för bokslutsåret differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR:s rekommendation 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. Skatteintäkter periodiseras i 12-delar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter faktureras varannan månad medan avgifter för sophämtning i allmänhet debiteras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under augusti månad tas upp som kortfristig skuld. Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR:s idéskrift om avskrivningar publicerad 2009. Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. På anläggningstillgångarnas kvarvarande bokförda värde beräknas även internränta. SKL:s förslag på internräntesatser används med vissa undantag. Avskrivningstider VA-anläggningar Byggnader Gator, broar och hamnanläggningar Maskiner, inventarier och bilar Datorer och kringutrustning, programlicenser Mark och konst År 33-50 20-33 20-33 5-20 3-5 Ingen avskrivning 41(42) Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m 2010. Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett ½ prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Pensionsskuld Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 2006-06-19 § 139 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade t o m år 1997 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1998 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. Även utbetalning av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2013, bokats upp som kortfristig skuld i 2012 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL:s ”Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld”, RIPS 07, och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2.1. Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. Under pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11.3 och 18. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger tre år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR:s rekommendation 13.1, Redovisning av hyres-/leasingavtal. Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR:s rekommendation 15.1. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr. Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av kommunens eget kapital. 42(42) Tjänsteskrivelse 1(3) 7 Handläggarens namn Håkan Hambesson och Lars Davidsson 2013-09-18 Årsplan 2014(Dnr KS2013/713-5) Sammanfattning Förslag till Årsplan 2014 är förvaltningens svar på kommunstyrelsens budgetriktlinjer, ”Generations- och verksamhetsansvar för en hållbar utveckling”. Bakgrund Budgetprocess Förvaltningens budgetprocess tog sin början i april, i och med kommunstyrelsens beslut om budgetriktlinjer. Förvaltningsledningen har arbetat tillsammans med särskild investeringsgrupp, ekonomer, ledningsgrupper med flera. Genom informationsmöten i kommunstyrelsens budgetgrupp har förvaltningen informerat om kommunens ekonomiska förutsättningar och utveckling, liksom om förslag till Årsplan under arbetets gång. Genom frukostmöten har chefer i organisationen informerats. Samverkan Samverkan på förvaltningsnivå har skett 1 oktober. Verksamhetens bedömning Driftkostnader Kommunstyrelsens driftram ökar genom kommunfullmäktiges rambudgetbeslut med 52 mkr från 2013 till 2014. Budgeterade avskrivningar ökar med 5 Mkr och anslag för den politiska organisationen med 3 Mkr, vid jämförelse mellan Årsplan 2013 och 2014. Total ramökning 60 Mkr. Efterfrågan på kommunens tjänster ökar beroende på befolkningsökning och förändringar i den demografiska sammansättningen. Förvaltningen gör antaganden om volymökning på totalt 30 Mkr till 2014. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att öka. Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(3) LOV Hemtjänst, timpris Timpriset, ersättningen för att utföra hemtjänst, föreslås höjd med 10 kr. Timpriset infördes i samband med LOV 2009 och har sedan dess höjts vid två tillfällen, 2010 och 2013. Timpriset är den ersättning som avser att täcka alla kostnader för utföraren, såsom lön, bil, resor etc. Investering Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut om investeringsplan har förvaltningen arbetat fram förslag till en fyraårig investeringsbudget. Driftkostnadskalkyler ingår och budgeten innehåller en utblick mot kommande år. Kommunfullmäktiges ramar för enskilda år föreslås modifierade med utgångspunkt från de planeringsförutsättningar som råder när förslaget lämnas. Dessa ramar kommer med stor sannolikhet att behöva modifieras årsvis i fortsättningen. Kommunchefen föreslås få i uppdrag att anskaffa de resurser som krävs för att förverkliga investeringsplanen. Internränta Internräntan föreslås sänkt från tre till två och en halv procent i enlighet med rekommendationer från Sveriges kommuner och landsting (SKL). Bilagor • Förslag till investeringsbudget o Text o Tabeller Förslag till beslut i kommunstyrelsen 1. Årsplan 2014 med budget för Kungälvs kommun fastställs 2. Kommunchefen får i uppdrag att utarbeta verksamhetsplaner med utgångspunkt i de ekonomiska ramarna och resultatmålen samt med ledning av kommunstyrelsens budgetriktlinjer, ”Generations- och verksamhetsansvar för en hållbar utveckling” 3. Kommunstyrelsens utskott får i uppdrag att stödja förvaltningens sektorer i arbetet med verksamhetsplanerna. Arbetet skall ske i dialog mellan utskott och sektorer. Verksamhetsplanerna ska fastställas av kommunstyrelsen vid sammanträde den 27 november. 4. Kommunchefen får i uppdrag att i verksamhetsplan för sektor Vård och äldreomsorg precisera höjning av timpriset, ersättningen för att utföra hemtjänst, utifrån principen höjning med tio kronor. 5. Kommunchefen får i uppdrag att anskaffa de resurser som krävs inom förvaltningen för att verkställa investeringsbudgeten. 6. Internräntesats för 2014 fastställs till två och en halv procent. 3(3) Förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsens resultatmål fastställs 2. Investeringsbudget för 2014 med 300,0 mkr skattefinansierade investeringar, 131,9 mkr avgiftsfinansierade investeringar och 34,7 mkr exploatering, fastställs. Objekt överstigande tjugo mkr binds per objekt. 3. Kommunstyrelsens Årsplan 2014 antecknas 4. Kommunstyrelsen får i uppdrag att låna upp högst 500,0 mkr under 2014, varav 115,0 mkr avser omsättning av befintliga lån och 385,0 mkr ökar kommunens låneskuld. Upplåning skall göras i enlighet med vid var tidpunkt gällande Finanspolicy antagen av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har rätt att under år 2014 omsätta lån, det vill säga låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som sägs upp alternativt förfaller till betalning under år 2014. Magnus Gyllestad kommunchef Expedieras till: För kännedom till: Lars Davidsson chefsekonom Lars Davidsson Årsplan 2014 Kungälvs kommun 2(28) Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................................................ 3 2 Kommunfullmäktiges uppdrag .................................................................................................... 4 2.1 2.2 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar .............................................................................. 5 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer) ................................................................................................... 5 2.1.2 Kommentarer ........................................................................................................................... 6 Strategiska mål ................................................................................................................................... 6 2.2.1 Kommentarer ........................................................................................................................... 7 2.3 God ekonomisk hushållning ............................................................................................................... 7 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget ........................................................................................ 7 3 Omvärldsanalys ............................................................................................................................. 8 4 Kommunanalys .............................................................................................................................. 9 5 Styrning ........................................................................................................................................ 10 5.1 Verksamhetsuppföljning .................................................................................................................. 10 5.2 Internkontroll.................................................................................................................................... 11 5.3 Gemensamma spelregler politk - förvaltning ................................................................................... 11 6 Strategi ......................................................................................................................................... 12 7 Förvaltningens åtagande............................................................................................................. 13 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter ...................................................... 13 7.1.1 7.2 kommentar.............................................................................................................................. 15 Planerade verksamhetsvolymer ........................................................................................................ 16 7.2.1 Verksamhet............................................................................................................................. 16 7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget ..................................................................................... 17 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget .............................................................................. 18 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan ............................................. 18 7.6 Investeringsplan 2014-2017 ............................................................................................................. 20 8 Ekonomiska sammanställningar ................................................................................................ 26 8.1 Driftplan ........................................................................................................................................... 26 8.2 Investeringsplan ............................................................................................................................... 27 3(28) 1 Inledning Kungälv fortsätter att utvecklas Vi är en kommun i en tillväxtregion och vi har tydliga uppdrag att bidra till regionens och vår egen utveckling. Vi fortsätter att även under 2013 uppleva en stigande efterfrågan på de flesta av våra tjänster. Demografiskt ser vi fortsatt en åldrande befolkning som genererar ökad efterfrågan på välfärdstjänster och en inflyttning som genererar både ökade skatteinkomster samt kostnader för framförallt förskola och skola men också socialtjänst. Stadsbyggandet medför exploateringskostnader, framtida driftkostnader och intäkter. För att klara av detta är det vitalt att hitta en balans mellan dagens kostnader och framtidens mål. Vi kan även under 2013 se att trendbrottetet gällande kostnadsutvecklingen för våra verksamheter håller i sig. Förskola, grundskola och äldreomsorg ligger på en kostnad som är väldigt nära, eller strax under, den kostnad som kan förväntas av en kommun som ser ut som Kungälv. Med detta som grund fortsätter vi det intensiva arbetet som pågår vad gäller översyn av arbetsprocesser med syfte att effektivisera. Detta är dock ett arbete som inte får avta utan vi måste se effektiviseringar som en naturlig del i offentlig verksamhet. Arbetet med att värdera och prioritera utifrån ett socioekonomiskt perspektiv pågår och kommer även det att fortsätta. Det finns en stor samsyn att detta angreppssätt är en förutsättning för att klara av framtidens krav. Ett viktigt område som måste fortsätta att utvecklas är samarbete mellan olika aktörer. Det kan vara bland annat i SOLTAK-samarbetet med andra kommuner men även ett utökat samarbetet med näringslivet. En förutsättning för att vi över tid skall kunna fortsätta erbjuda förstklassig service till våra invånare i Kungälv är att näringslivet ges möjlighet att växa. Kraftfulla företag skapar en trygg anställning till våra medborgare som genom skatteintäkter bidrar till välfärden. En av vägarna till detta är att jobba för att skapa goda relationer mellan näringslivet och offentlig förvaltning. For oss är detta en mycket prioriterad fråga att jobba vidare med. Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi har medarbetare, chefer och ett näringsliv som har mod! Magnus Gyllestad Kommunchef 4(28) 2 Kommunfullmäktiges uppdrag Beslut 2013-03-14, § 42 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden 20142017. 2. Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 kr (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats. 3. Kommunstyrelsens driftram för 2014 fastställs enligt resultaträkning till 1 877,0 Mkr. 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta årsplan för 2014. Årsplanen ska innehålla resultatmål enligt Modell för styrning i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen ska redovisas i kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 Mkr, enligt resultaträkning. 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2014 fastställs enligt finansieringsanalys till 550 Mkr, varav 300 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 250 Mkr för avgiftsfinansierad. 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren 2014-2017 och innehålla utblick mot 2121. Med förslaget ska följa driftkostnadskalkyler. 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2014 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige ska ske per april och augusti. 9. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att: Ta fram riktlinjer, ramar och avgränsningar för sociala investeringar. Detta ska göras i beaktande av Kungälvs faktiska behov av sociala investeringar, grundat i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer och förankrat i socioekonomisk teori. Definiera utanförskap i mätbara och jämförbara termer som en referens för att kunna säkerställa långsiktiga effekter av sociala investeringar. Ta fram en särskild beslutsordning för de redan avsatta 10 Mkr. Dessa medel ska ianspråktas för sociala investeringar och i viss mån för utarbetande av en hållbar organisering för socioekonomi. Att redovisa sitt arbete utifrån uppdraget för kommunfullmäktige i juni 2013 5(28) 2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Kommunfullmäktig es (KF) Strategiska mål Strategiska förutsättningar Förtydligande I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF 2008-04-10, beskriver modellen för styrning och uppföljning. Som grund för kommunfullmäktiges strategiska mål finns förutom visionen även strategiska förutsättningar vilken består av tre delar. Dessa är ekonomi, medarbetare (humankapital) och processer. Dessa tre är styrande på ett övergripande plan och har direkt påverkan huruvida vi lyckas eller inte. De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar kan också nämnas att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och reglementen. 2.1.1 Finansiella mål (indikatorer) Indikator Beskrivning Målvärde Kommunens överskott i årsbokslut 2016 skall vara minst 4% av kommunens intäkter i form av skatter och statsbidrag. För åren 2014 och 2015 följs delmål upp. Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan lämna utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. Demografiska förändringen slår igenom med större kraft först efter 2020. Därför är det viktigt ta höjd för detta de närmast kommande åren. Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år 2016. Kommunens investeringar (byggande av fasta tillgångar) måste betalas över en period av 33 år. Eftersom byggandet av anläggningar har varit omfattande på senare år måste en allt större del avsättas för s k avskrivning (anläggningarnas värdeminskning). Kommunens anställda har en fordran på kommunen för pensioner som skall betalas ut i framtiden. Kommunen har först på senare år börjat avsätta pengar för detta. Antalet pensionärer ökar och det innebär att utbetalningarna sker till allt högre belopp årligen under planperioden. Målet att överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag 2016 är både en möjliggörare och en begränsning. 1,69% Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande/försäkring. Generationsansvar genom finansiellt sparande Soliditeten skall öka under planperioden Under den närmaste tio-årsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (250 MSEK i bokslut 2012) till framtida utbetalningar av pensioner och detta kan användas som grundplåt till den upphandlade försäkringslösningen kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar (enligt ovan) eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden 0 11% 6(28) Indikator Beskrivning Målvärde kommer soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort ökar den. De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar Ökad upplåning möjliggör väsentligt högre investeringsnivåer men påverkar driftkostnaden! Nya anläggningar och investeringar måste värderas både ur ett nyttoperspektiv och ur ett finansiellt perspektiv. Med det tidigare antagna målet att de skattefinansierade investeringarna skall rymmas inom det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar görs en finansiell begränsning. De extraordinära investeringsbehov vi ser innebär att vi måste frångå denna begränsning under ett antal år, med en betydligt högre grad av lånefinansiering. 300 Eftersom andelen icke skattefinansierade investeringar (VA-investeringar och exploateringsinvesteringar) kommer att öka kraftigt under den kommande 4-årsperioden är det angeläget att tydligt särredovisa dem, eftersom de egentligen inte påverkar kommunens driftsbudget i det långa perspektivet. Men de utgör en allt större del av den totala investeringsvolymen som vissa år når upp till 600 MSEK. 2.1.2 Kommentarer De finansiella målen beskriver de ekonomiska villkoren som kommunfullmäktige har fastställt. I årsplanen kallas de indikatorer och är kopplande direkt mot de strategiska förutsättningarna. Målen tillsammans med beräknade intäkter ger förutsättningar för kommunstyrelsens driftram och investeringsram. 2.2 Strategiska mål Kommunfullmäkti ges (KF) Strategiska mål Förtydligande God och trygg livsmiljö Med en bra bildning, omsorg, kultur, turism och god arkitektur skapar vi gemensamt en stimulerande livsmiljö för människor, föreningar och företag att växa och utvecklas i. Vår skola skall vara en av de bästa i Sverige genom att förmå skapa bästa möjliga förutsättning för största möjliga mängd barn och ungdomar att utveckla kunskaper som bär dem genom livet. Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. Integrationsarbetet skall genomsyra alla våra verksamheter. Vi skall en säkra en trygg omsorg för brukare och anhöriga. Med en trygg miljö, ordning och studiero skapas en god plattform för lärande. Kungälv ska vara en trygg kommun som förebygger och eliminerar risker så tidigt som möjligt. Hållbar utveckling Våra medborgare i alla åldrar skall kunna vara delaktiga i de demokratiska processerna. Sociala investeringar skall minska utanförskapet och jämna ut förutsättningarna för alla barn och ungdomar att leva ett liv de själva väljer oavsett vilket bostadsområde de växer upp i. Med hjälp av infrastruktur förbättrar vi möjligheten för företag att utvecklas i vår kommun och utvecklar samhällen med attraktiva boendemiljöer i centralort och serviceorter. På längre sikt skapar vi också förutsättningar för utveckling i kustzonen, i utvalda områden. Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade utsläpp. God ansvarsfull förvaltning, utveckling och underhåll av egna anläggningar och IT-infrastruktur. God, långsiktig och ansvarsfull förvaltning av de investeringar som gjorts i konst och kultur. Jämställdhetsperspektiv införlivas i vår organisation, våra verksamhetsområden, vårt beslutsfattande, i vår planering och i utförandet av verksamheten. Kungälv skall vara en attraktiv kommun för ett differentierat näringsliv. Valfrihet Med gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, skola och social omsorg skapar vi möjligheter för den enskilde att välja. 7(28) 2.2.1 Kommentarer Utgångspunkten i styrsystemet är att kommunfullmäktige, med visionen som grund anger 3-4 strategiska mål samt beslutar om ekonomiska ramar för verksamheten - framtagna av Ekonomiberedningen. De strategiska målen har tidsaspekten 4-10 år och skall vara övergripande till sin karaktär. De strategiska målen skall vara så heltäckande som möjligt inom de politiska ansvarsområdena samt fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen. 2.3 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Kungälvs kommun. För att verksamheten ska uppfylla intentionerna som ryms i begreppet god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas tydliga samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer. Kvaliteten i kommunal verksamhet avgörs ytterst av kommunens brukare och medborgare. De förtroendevalda som medborgarnas företrädare prioriterar och fastställer mål. Hushållning handlar om hur kommunen använder sina resurser och hur vi lever upp till de finansiella målen. 2.4 Arbetsprocess för årsplanering och budget Budgetprocessen under 2013 har planerats med förutsättningen att ianspråkta mindre kalendertid och att kommunstyrelsens beslut om Årsplan ska kunna fattas under oktober. Kommunfullmäktiges rambudgetbeslut, 14 mars Kommunstyrelsens budgetdagar, 20 och 21 mars Kommunstyrelsens uppdrag till kommunchefen, 24 april Förvaltningsledningen – förutsättningar, juni – september Sektorer/enhetschefer – information om budgetdirektiv, juni Sektorer/enhetschefer – frukostmöten, augusti Sektorer/enhetschefer – arbetar med mål och ekonomi utifrån givna förutsättningar, september Förvaltningsledningen väljer strategi och skriver förslag till Årsplan 2013, september - oktober Politiska överväganden Kommunstyrelsens budgetgrupp, 4, 11 och 24 september Central samverkan, 17 september och 1 oktober Kommunchefens förslag till årsplan, 2 oktober Kommunstyrelsens beslut om årsplan, 16 oktober Kommunfullmäktige, 7 november Kommunstyrelsen beslut om verksamhetsplaner, 27 november 8(28) 3 Omvärldsanalys Svensk ekonomi har passerat vändpunkten och tillväxten ökar gradvis under prognosperioden. Ljusare globala utsikter gör att exporten går från att vara ett sänke till att bidra positivt till tillväxten redan under hösten. Hushållssektorn utgör dock fortfarande den främsta motorn. Hushållen har haft det väl förspänt en längre tid, men varit försiktiga och ökat sparandet. I takt med att osäkerheten om global och svensk ekonomi, samt oron för stigande arbetslöshet minskar tilltar privat efterfrågan. Regeringen väljer dessutom att föra en expansiv politik 2014, där en stor del av reformutrymmet riktas mot hushållen. Regeringens expansiva budget för 2013 och 2014 bidrar till underskott i de offentliga finanserna på cirka 1,5 procent av BNP både i år och nästa år. Den ekonomiska utvecklingen har under årets början varit fortsatt svag såväl internationellt som här på hemmaplan. Förhoppningarna om en stabilare tillväxt har dock gradvis stärkts. Återhämtningen ser dock ut att inledningsvis bli svag. Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det är först en bit in på nästa år som läget på arbetsmarknaden mer påtagligt börjar förbättras. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Löne- och prisökningarna blir måttliga. Timlöneökningarna ligger under 3 procent såväl 2013 som 2014. Regeringen bedömer även att den låga inflationen kommer kvarstå under 2014. Regeringens prognos för kommunal konsumtion visar en ökning med mellan 0,6 och 1,2 procent per år fram till och med år 2017. Resultatet i kommunala sektorn väntas vara positivt varje år och landar år 2017 på 12 miljarder kronor, ca 1,5 procent av skatter och statsbidrag. Detta är betydligt svagare konsumtionsutveckling än vad förbundet förutser. Förklaringen är att regeringens beräkningar utgår från att kommuner och landsting anpassar sina kostnader för att åtminstone klara balanskravet. Därmed styrs den kommunala konsumtionen av intäktsutvecklingen utan beaktande av demografiskt tryck och förväntningar om standardhöjningar. Källor: Nordea och Sveriges kommuner och landsting 9(28) 4 Kommunanalys Under den tidiga hösten 2013 noterar vi tre utomstående analyser av Kungälvs kommuns ekonomi och som alla är samstämmiga i att vår ekonomi är stabil och att våra kostnader sjunkit: Kommunrating har efter genomförd granskning förnyat vår Finansiella elitlicens, september 2013 Kommunforskning i Väst (KFi) har i sin Finansiella analys av svenska kommuner sammanfattningsvis skrivit om Kungälvs kommun: ”Stabil finansiell utveckling”. I jämförelsen av så kallade standardkostnader fortsätter våra kostnader att sjunka. I de senaste årens Årsplaner har vi skrivit att Kungälvs kommun kännetecknas av: Relativt högt skatteuttag Relativt höga kostnader för all verksamhet undantaget förskolan o De kostnadsslag vi framförallt identifierat är lokalkostnader och kostnader för köpt vård, men eftersom personalkostnader utgör en så stor del av en kommuns ekonomi så gäller relativt höga kostnader även dessa. En växande kommun med omfattande landsbygd Från och med 2007 har vi först förändrat och därefter reviderat både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen. Motiven till förändringen har bland annat hämtats från erfarenheter av svag styrning. Den utveckling vi nu kan se i standardkostnadsjämförelsen (se tabellen nedan) är positiv för Kungälvs kommun. Det sammanvägda totalvärdet sjunker och stora verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg ligger nära noll, det vill säga att de redovisar kostnader i nivå med förväntade standardkostnader. 2008 2009 2010 2011 2012 Förskola och skolbarnomsorg 2,2 -0,4 -0,9 -2,5 -0,2 Grundskola 8,8 4,5 0,5 2,4 2,5 Gymnasieskola 10,5 7,9 3,2 5,3 3,3 Individ- och familjeomsorg 61,1 39,9 38 42,5 43,5 4,9 3,1 7,3 4,1 6,1 8,7 1,6 -1,2 6,7 5,1 4,1 3,7 LSS Äldreomsorg Totalt 14,4 Tabellen avser procent Efter 2012, då trenden med hög kostnadsutveckling 2010 och 2011 bröts är vi nu inne i 2013. Innevarande års strategi är att möjliggöra fortsatt utveckling och tillväxt genom en kombination av politiskt styrda ambitionssänkningar och effektiviseringsåtgärder i verksamheten. Denna årsplan (2014) är uttryck för behovet av långsiktigt hållbar balans mellan god kvalitet i verksamheten och ekonomisk utveckling under kontroll. Kungälv, som växande kommun med stabil ekonomi, måste vara långsiktig! Vad gäller ekonomi kan vi uttrycka det som att vi söker den rimliga kostnadsutveckling som följer befolkningsutvecklingen och efterfrågeförändringarna i vår verksamhet – men inte linjärt. Kommunens samlade nettokostnader ska öka i något lägre takt än skatteintäkterna! Förvaltningen får i årsplan 2014 tillskott för löneökningar och volymförändringar inklusive kostnadsökningar till följd av nya anläggningar. Det effektiviseringsbeting som ges motsvaras av de prisökningar för varor och tjänster som följer av den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället. Strategi för långsiktig utveckling, på det strukturella planet, utvecklas i kapitel 6, Strategi. 10(28) 5 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kommunfullmäktige anger strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till årsplan, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 5.1 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2014 KC månad Feb. prog. Tertial 1 Tertial 2 Okt. prog. Årsredovis. Ekonomi X X X X X X Personal X X X X Verksamhetsvolymer X X X X X X X Resultatmål Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. De ekonomiska villkoren är överordnade övriga politiska mål. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument. Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning. I en traditionell förvaltnings- och nämndorganisation finns ofta principer kring hantering av över- och underskott som innebär att hela eller delar av avvikelsen får tas med till kommande år. Frågan om överskott på helheten ter sig idag mest teoretisk. Skälet för det är vår svaga soliditet. Vi behöver ta tillvara alla möjligheter att stärka soliditeten de närmaste åren framför att höja kvaliteten. För detta krävs såväl politisk acceptans som politiskt stöd. Utförarenheter inom hemtjänsten I och med att kundval införts i hemtjänsten har de ekonomiska spelreglerna förändrats. Hemtjänstens utförarenheter och externa aktörer ska ges förutsättningar att på så lika villkor som möjligt driva sin verksamhet. Bland dessa förutsättningar återfinns ägarens roll. Kommunen som ägare ska inte kontinuerligt täcka underskott. Konsekvenserna av att verksamheten eventuellt inte ”går ihop” ekonomiskt måste hanteras mera långsiktigt. 11(28) 5.2 Internkontroll Ytterst handlar Intern kontroll om Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt genomförs och får avsedd effekt. o Att identifiera risker o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i arbetsprocesserna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om verksamhetens resultat Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och kostnadseffektivt Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i årsredovisning och verksamhetsberättelser. 5.3 Gemensamma spelregler politik - förvaltning Samverkan politik - förvaltning Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen. Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal än ren informationssökning tas 12(28) 6 Strategi Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är: God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan o Genom sparande och försäkringslösning Sänka lokalkostnaderna o Genom att minska lokalytor o Genom att (via fyrstegsprincipen) undvika att bygga eller hyra nytt så länge vi har tillgång till användbara lokaler och lokalytor o Genom att sänka kostnaderna för fastighetsskötsel, energiåtgång etc Utveckla hemmaplanslösningar o För att sänka kostnaderna för köpt vård o För att bygga upp egen organisation och förmåga i Kungälv Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten. Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet – balans Socioekonomiskt perspektiv – vi bryter utanförskapet och inkluderar våra medborgare. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till förfogande Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2014 Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut Volymökning kompenseras fullt ut o Förvaltningens antagande om volymökning är 30 Mkr. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå. o Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. Pris- och kostnadsökning kompenseras inte Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut Reformer ligger utanför driftplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella finansieringsbehov får lösas när de uppkommer. 13(28) 7 Förvaltningens åtagande 7.1 Kommunstyrelsens resultatmål med indikatorer och aktiviteter Kommunstyrels ens (KS) Resultatmål 1. God ekonomisk hushållning Tolkning Indikator God ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Kungälvs kommun Nöjd medarbetarindex Aktivitet Överskottet skall uppgå till minst 4 % av skatter och statsbidrag år 2016. Soliditeten skall öka under planperioden De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar Extern granskning minst en gång per år 2. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Sänk kommunens årliga lokalkostnad med 2 % per år Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks. Upparbetade underhållskostnader för fastigheter inom genomsnittsnivån 22 miljoner kronor per år för planperioden 2014-2017 3. Underhållsåtgärder prioriteras Temamöte Lokalresursplanering minst en gång per år Upparbetade underhållskostnader för vägar och anläggningar inom genomsnittsnivån 11 miljoner kronor per år för planperioden 2014-2017 Planerat underhåll per kvm Felavhjälpande underhåll per kvm 4. Attraktiv arbetsgivare 5. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Öka nöjd medarbetarindex (NMI) Förutsättningarna för barn och ungas kunskapsutveckling ska öka genom ett brett och varierat utbud med hög kvalité inom alla verksamheter som kommer i kontakt med unga. Andel elever som uppnått kunskapskraven för betyget E i alla ämnen i slutbetyget i årskurs 9 och därmed är behöriga till gymnasiet Minska andelen timanställda med 10 procent jämfört med 2013 Ranking gällande utbildningsresultat i grundskolan enligt SKL:s "Öppna jämförelser". Landets bästa studieresultat i grundskolan 2014. 6. Full behovstäckning inom äldreomsorgen Kommunen skall erbjuda en plats/lägenhet till särskilt boende (vård- och omsorgsboende samt servicehus) inom 3 månader för de som har ett biståndsbeslut. Alla med biståndsbeslut på Antalet verkställda biståndsbeslut inom hemtjänst och dagverksamhet (procent av beviljade beslut mot totalt antal ansökningar) Andel personer med biståndsbeslut som erbjuds en plats/lägenhet till 14(28) Kommunstyrels ens (KS) Resultatmål 7. Full behovstäckning inom barnomsorgen Tolkning Indikator hemtjänst skall få det verkställt inom laga tid. Vid behov skall det verkställas omedelbart. särskilt boende inom 3 månader. Barnomsorg ska erbjudas snarast och senast inom 4 månader Antalet verkställda beslut i barnomsorgen inom 4 månader 8. Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Öka medborgarnas upplevda trygghet genom ett aktivt förebyggande arbete kopplat till informationsinsatser av vad som görs och befintlig statistik. Trygghetsindex i statistiska centralbyråns (SCB:s) medborgaru ndersökning 9. Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Våra verksamheter och utemiljöer som erbjuder möjlighet till fritidaktiviteter och rekreation ska försöka möta de behov som finns bland kommuninvånarna. Index för upplevd nöjdhet med fritidsmöjligheter från Statistiska centralbyrån SCB:s medborgarundersökning, NöjdRegion-Index, Fritid 10. Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Utveckla det stöd som kommunen ger till anhöriga som vårdar sina närstående enligt lagkravet. Antalet frivilliga (volontärer) 11. Öka volontärverksa mheten inom omsorgerna Verksamhet som bedrivs av frivilliga utan lön i våra olika verksamheter kallas gemensamt volontärverksamhet. Verksamheterna ska utvecklas och politiken vill se mer som görs av frivilliga krafter. Utveckla = volym/kvalité/ mångfald Antalet volontärer ska öka med 5 % 12. Förbättrat näringslivsklim at Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar företagsklimat som "Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö". Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. 13. Öka kollektivtrafikresandet 14. Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året Ökad kollektivtrafik skapar möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar, går och samåker ska öka. Ensambilåkandet ska minska. Skapa förutsättningar för att bygga 400 lägenheter per år, enligt styrdokument för bostadsförsörjning i Kungälvs kommun. Aktivitet Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Antal nyetablerade företag Antal nya arbetstillfällen Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking Antal resor med kollektivtrafik 300 bostäder ska färdigställas 2014 Nya byggrätter i färdiga detaljplaner Temamöte samhällsplanering minst en gång per år 15(28) Kommunstyrels ens (KS) Resultatmål Tolkning Indikator Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, vatten och avlopp, anläggning, transport och gatubelysning . Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i Kungälvs kommun. Total graddagskorrigerad energiförbrukning inom kommunens förvaltning Halvera kostnaden för försörjningsstöd i förhållande till bokslut 2010 16. Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad Inga unga ska av arbetsmarknadsskäl uppbära försörjningsstöd. Kostnaderna för försörjningsstöd ska växlas mot proaktiva insatser för att motverka passivt försörjningsstöd. exempel på proaktiva insatser är stödanställningar, praktikplatser med handledare. 17. Ökat jämställdhetsfo kus i alla brukarmöten Alla oavsett kön ska i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. 15. Minska energiförbrukning och utsläpp 18. Utöka möjlighet en för att ge större valfrihet för brukaren 19. Främja positiv utveckling genom konkurrens Ge brukarna större inflytande i samband med val av insats och delaktighet i utformningen av insatsen Vi vill ha fler externa aktörer inom kommunens verksamhetsområden i syfte att jämföra och utveckla vår verksamhet. Vi vill öka andelen upphandlade varor och tjänster i syfte att uppnå rätt kostnad till rätt kvalitet. Aktivitet Utsläpp av CO2 från Kungälvs kommunförvaltning Co2 utsläpp per invånare, ton/ år Uppföljning av smarta energiinvesteringar senast 30 november till FVL Alla ungdomar ska erbjudas åtgärder inom tre veckor i samarbete med arbetsförmedlingen Antal enheter som genomfört kartläggning av jämställdhet i brukarmötet Andel timmar som utförs av privata utförare inom hemtjänst enligt LOV Andel egentlig kommunal verksamhet som drivs i annan regi Uppföljning av avtalstrohet Förvaltningsövergripande modell för tjänstegarantier klart senast 201406-30 7.1.1 kommentar Resultatmålen är kommunstyrelsens konkretisering av kommunfullmäktiges strategiska mål och förutsättningar. Kommunfullmäktiges strategiska mål samt kommunstyrelsens resultatmål kan gälla hela verksamheten eller delar av verksamheten. I tabellen ovan visas de resultatmål som kommunstyrelsen har fastställts tillsammans med den tolkning som förvaltningen gör av målformuleringen. För att göra målet mätbart har förvaltningen kopplat indikatorer mot respektive mål. På förvaltningsledningsnivå har man också formulera aktiviteter som förvaltningsledningen ansvara för. I årsplanen redovisas tolkning och indikator som en del av respektive resultatmål. Aktiviteter på övergripande nivå visas som en del av förvaltningsledningens arbete med att nå målen och kommer att följas upp i del- och årsbokslut på kommunstyrelsenivå. 16(28) 7.2 Planerade verksamhetsvolymer 7.2.1 Verksamhet Verksamhet Prognos helår T2 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 Antal ärenden ek bistånd FS+GM 750 779 788 Antal inkomna aktualiseringar 0 - 20 år GM - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) 130 162 167 Antal vårddagar institution 0-20 år 2 150 2 689 4 421 Antal vårddagar familjehem 020 år 13 400 11 899 11 175 Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser UTE-BoU 165 139 147 Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år 8 7 3 1 310 1 633 1 310 480 312 530 3 000 4 053 2 770 Volymgrupper Volymtal Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 020 år Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Antal vårddagar institution 21år Missbruksenhet Antal vårddagar familjevård 21år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Plan helår 2014 Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna 83 81 78 Arbetslivscentrum Antal deltagare daglig verksamhet 170 157 158 Måltidsservice Serverade måltider 2 300 000 2 300 000 Elförbrukning (MWh) Kommunala fastigheter Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m2 Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m2 Förskola Antal helårsplatser Pedagogisk omsorg 16 142 16 552 208 846 214 054 37 480 37 103 1 895 1 934 1 883 Antal barn 212 224 236 Förskoleklass Antal elever 504 491 464 Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever 3 760 3 642 3 615 Skolbarnsomsorg Antal barn 2 155 2 075 2 016 Särskola Antal elever 32 36 43 Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever 1 632 1 678 1 736 Trekungagymnasiet Antal elever 113 116 116 Vuxenutbildning Antal elever 219 17(28) Prognos helår T2 2013 Utfall 2012 Utfall 2011 489 449 441 Antal elever 72 59 63 Fristående grundskola Antal elever 564 542 521 Fristående skolbarnsomsorg Antal barn 299 275 265 Fristående gymnasieskola Antal elever 266 268 284 Totalt antal boendelägenheter egna 414 415 419 Demenslägenheter/Psykogeria triska lägenheter 149 149 148 Omsorgslägenheter 185 184 180 1 0,67 2,02 Brukare med hemtjänst 1 045 1 039 1 063 Trygghetslarm i ordinärt boende 990 1 008 986 313 000 292 363 293 309 Volymgrupper Volymtal Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Boendeplatser Köpta platser/vårddygn Brukare i hemtjänsten Ersatta timmar i hemtjänsten Plan helår 2014 Köpta årsplatser Timmar i hemtjänsten 7.3 Personalåtgärder - kommentarer till budget Budgeten innebär stora utmaningar. En generell utmaning är att klara verksamheten med något lägre bemanning. Flera små enheter, framförallt boenden, innebär svårigheter att kunna använda personalen på ett klokt sätt och samtidigt ge rimliga anställningsvillkor. Ett viktigt mål är att minska andelen timanställda för att ge fler möjlighet till månadsanställning med högre sysselsättningsgrad. För brukaren blir den positiva effekten högre kontinuitet. Ett projekt pågår med syfte att hitta nya metoder för bemanning håller på att införas. För utveckling av de nya metoderna finns ett systemstöd. Viktiga mål för projektet är bland annat att minska andelen timanställda. Under det senaste året har omsättningen bland chefer ökat. En fördjupad kartläggning av orsakerna kommer att göras. Den ökade omsättningen medför ökade behov av introduktion och stödinsatser. Generellt minskar tillgången på arbetskraft i samhället. Det innebär ökande behov av insatser för att klara av att bemanna verksamheterna. Vad gäller rekrytering av chefer är behoven särskilt stora. Insatserna som kommer att krävas handlar både om marknadsföring och aktiva åtgärder kring anställningsvillkoren. Under hösten 2013 genomförs en medarbetarenkät. Den är den enskilt största arbetsmiljökartläggningen som görs. Den kan också ses som en mätning av kommunens attraktivitet som arbetsgivare. Beroende på resultatet av enkäten kommer åtgärder att vidtas år 2014. De senast träffade löneavtalen inom den kommunala sektorn medför krav och behov av aktivt, lokalt arbete med de lönepolitiska frågorna. 18(28) 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Finansiering/upplåning Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 500 mkr brutto. 115 mkr utgör amortering. För Kungälvs kommuns del uppgår lånebehovet till 400 mkr, varav 350 mkr för investering och 50 mkr ersättning för amorterade lån. För Kungälv Energis räkning uppgår lånebehovet till 100 mkr, varav 35 mkr är planerad nyupplåning för investering och 65 mkr ersättning för amorterade lån. Investeringsplanen Investering och exploatering redovisas dels i sammanfattning som del av denna Årsplan och dels som bilagor. Driftkostnadskalkyler ingår i underlaget. Angivna avskrivningstider är föremål för slutlig avstämning mot redovisningsprinciper och redovisningspraxis. I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs har mer aktuell information, framförallt om året 2014, än vid tidpunkten för beslut om rambudget. Avstämning mot rambudget återfinns i avsnittet om investering och kommer tämligen kontinuerligt att behöva göras under kommande år. Driftplanen Kommunstyrelsens driftram ökar med 52 mkr från 2013 till 2014. Dessutom ökar de budgeterade avskrivningar med 5 mkr och anslaget för den politiska organisationen med 3 mkr. Totalt 60 Mkr. De behov förvaltningen presenterat för kommunstyrelsen överstiger ovanstående ramtilldelning med 30 mkr och motsvaras av antagande om volymförändringar i kärnverksamheten. De reformer som annonserats är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 40 mkr, grundat på antagandet om ökning med 2,8%. För driftkostnadsökning till följd av gjorda investeringar budgeteras 6,5 mkr. Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 38 mkr, efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 33 mkr, varav oförändrat 22 mkr för egna fastigheter och 11 mkr, en ökning med 4 mkr, för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2013 års budget. Förvaltningens sektorer ges därmed ett ekonomiskt beting som motsvarar verksamhetens pris- och kostnadsökning. 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan 1. Kortfattad beskrivning av förvaltningens verksamheter Kungälvs kommuns verksamheter omfattar ett brett kompetensfält och som är geografiskt utspridda över kommunens yta. Organisatoriskt är förvaltningen uppdelad i sektorer med kommunchefen som högste chef. 19(28) Skola Förskoleverksamhet (förskola och pedagogisk omsorg), Skolbarnsomsorg, Förskoleklass, Grundskola, Obligatorisk särskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd). Arbetsliv och Stöd Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten, Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning), Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och Ungdomssysselsättning. Kultur och Samhällsservice Bibliotek, Kulturarrangemang, Kulturskola, Teater & uthyrning, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott och rekreation, Folkhälsa, Medborgar- och näringslivsservice samt Överförmyndare. Vård- och Äldreomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), myndighets- och beställarenhet, Vård- och omsorgsboenden (7 st samt dagverksamhet), korttidsboende, hemtjänst och öppen verksamhet (2 st servicehus, Kungälvs hemtjänst, larmpatrull, nattpatrull, anhörigstöd, demensteam), rehabenhet (rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, logoped, poliklinik, bostadsanpassningar) samt sjuksköterskeenhet (dygnetruntverksamhet), kom-hem-team. Samhällsbyggnad Översiktsplanering, Planering, Mark och exploatering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor, Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet. Kommunledning Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik när det gäller frågor som upprätthållande av demokrati, verkställande av beslut, ekonomi, humana resurser/HR, utveckling, utredning och planering. Sektorn består av fem enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik, Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling samt Kommunikation. Servicesektorn Repro, IT, Projektledning bygg, Verksamhets- och fastighetsservice, Måltidsservice, Fastighetsoch anläggningsteknik, Lokalvård, hamnverksamhet, Entreprenad, Bemanningsenhet och Löneenhet 2. Vad påverkar sektorns verksamhet? Respektive sektor har redovisat underlag till denna årsplan. Underlaget utgör samtidigt grund för de verksamhetsplaner som ska skrivas efter det att årsplanen fastställts. Verksamhetsplanen är sektorns styrdokument och en förutsättning för löpande uppföljning under verksamhetsåret. 3. Tilldelad budgetram Uppdraget till sektorerna blir att i verksamhetsplan för 2014 planera verksamhet och fördela resurser så att tilldelad budgetram hålls. Detta arbete skall göras i dialog med respektive utskott och med avstämning med kommunchef. Verksamhetsplanerna skall beslutas i kommunstyrelsen. 20(28) I underlag till årsplan och verksamhetsplan pekar sektorerna på volym- och verksamhetsförändringar: Skola Volymökning netto 8,5 Mkr Arbetsliv och Stöd Volymökning netto, 2,0 Mkr Sommarjobb 1,7 mkr Vård och äldreomsorg Volymökning netto, 9,0 Mkr Volymökning hemtjänst under 2013, 5,0 Mkr Höjd timersättning till utförare i hemtjänsten Samhällsbyggnad Volymökning netto, 5,5 Mkr Ökat underhåll av anläggningar, 4,0 Mkr Ökade avskrivningar, 1,0 Mkr Kommunledningssektorn Marknadsplan, det vill säga Kungälvs kommuns engagemang i externa aktiviteter, 2,3 Mkr 7.6 Investeringsplan 2014-2017 Sammanfattning av fyra programområden: Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför föreslår investeringsgruppen fyra övergripande programområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till 2017. Programmen gör inte anspråk på att få med alla detaljerna i alla objekten i sin beskrivning utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive programområde. Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud: pågående med utblick förbi 2021 Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån 50.000 invånare. Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett ”paket” vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att skapa kvalitet, trygghet och tillgänglighet till barnomsorg. Beträffande skolor finns F-6 skola i Kungälv och Ytterby med i planen. Kastellegårdsskolan är en av landets största F-6-skola och det är svårt att upprätthålla tillräcklig kvalitet över tid med den förutsättningen. I Kungälv och Ytterby finns stora behov av modernisering och utveckling av Thorildsskolan och Ytterbyskolan. I Kode ska F-9 spåret utredas i syfte att skapa en så attraktiv och 21(28) effektiv skola som möjligt. I Marstrand, Kode och i Diseröd pågår studier av hur kommunal service kan lokaliseras i syfte att hjälpa till med centrumutvecklingen i orten. Perioden innehåller två nya näridrottsplatser, en i Kungälv (Munkegärde) och en i Ytterby (centrum). Vidare ska en utredning genomföras för en mulitarena i kommunen enligt särskilt beslut i Kommunfullmäktige. Den enskilt största satsningen under perioden är uppdraget att flytta ridskolan från Ytterby till Trankärr. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. I det här programmet räknas även i nytt motionsspår i Kärna och fortsatt utveckling av spår- och stigsystemet i Marstrand. Det blir ytterligare boende-, omsorgs- och äldreplatser i flertalet av våra serviceorter. Det sker genom en kombination av vidareutveckling vid befintliga boenden och genom nybyggnation eller inhyrda lösningar. Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand och Diseröd. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. Ett effektivare och med hållbart resande- Infrastruktur för både det lokala och regionala fram 2017 och med vidare utblick mot 2021 Pendlingen är ett framgångskvitto. Kommunen är intressant framförallt som bostadsplats men även för arbete. För att klara de utmaningar som ligger i den växande regionen och därmed den växande kommunen behöver vi vidareutveckla den övergripande infrastrukturen. Vi behöver även arbeta aktivt för att förändra beteenden hus de som reser i vardagen. Fler behöver använda cykel och buss/tåg för att klara miljöutmaningarna. Mobilitet är samlingsbegreppet för hur vi rör oss i transportsystemet. Programmet innehåller betydande satsningar på infrastruktur i form av Karebymot, Resecentrum i Kungälv, ökad tillgänglighet vid Ytterby station och utbyggd linjetrafik i Kungälv. Programmet innehåller även åtgärder som ska underlätta beteendeförändring hos enskilda. Vi föreslår även studie av effekter om kollektivtrafikens taxegränser ändras i syfte att underlätta det kollektiva resandet. Bland potterna ligger en satsning om 4,0mkr/år i åtgärder som ska främja alternativen till bilen. Genom att erbjuda ytterligare gång- och cykelvägar i kommunen får vi både effekten bättre folkhälsa och skapar förutsättningar för att fler barn och vuxna ska kunna välja cykel framför bil och buss inkl. skolskjuts. För at det ska lyckas behöver det nuvarande systemet förädlas successivt. Trafiksäkerhet, tillgänglighet, anslutningar till skolor, belysning, anpassningar av hållplaster mm frågor behöver åtgärder. Destinationsutveckling – skapa ännu stoltare ambassadörer pågående förbi 2017 med utblick mot 2021. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand är centrala i destinationsutvecklingen. Fem(?) övergripande potter ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Programmet är även tänkta som delsvar på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. o Fästningsholmen, entrén till hela Kungälv Avtalet med Statens fastighetsverk kring utvecklingen av Fästningsholmen är klart. Genomförandet ska börja. Bagahus AB har startat sin verksamhet. Detaljplanen för 22(28) Fästningsholmen har vunnit laga kraft. Programmet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktigs har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice och infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. o Strandstråket i Kungälv pågående till 2017 utblick mot 2021. Från centrala Fästningsholmens strandpromenad till Strandparken, Älvparken, upp i Bäckparken och över till Karantänsparken. Målet är en obruten strandpromenad längs älven och Komarksbäcken, med en jämn fördelning av aktivitetsytor och parkområden av mer kontemplativ karaktär. Stråket utvecklas bl. a i samverkan med Bagahus AB, Statens fastighetsverk, projekt Kungälvsbryggan, Kv Koggen vid älven. Förutsättningarna för en Citycamping vid simbadet studeras. Strandstråket möter Centrumstråket vid Kongahällagatan och Kvarnkullen. o Centrumstråket i Kungälv pågående till 2017, utblick mot 2021 Ett grönstråk genom Kungälv från Gamla Torget skat via de små trädgårdarna på Västra gatan och Strandgatan till Västra Parken, Uddevallavägen, Kongahällagatan och över till Komarken och Klosterparken med omgivningar. I stråket ingår även gatuträd och planteringar i gatumiljö. Hit räknas också några mer ”isolerade” parker som Rådmansparken och Kvarnkullens midsommarplats. Här vidareutvecklas berättelserna om det äldre Kungälv till utflyktsmål. Det här stråket möter uppdragen om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket. o Marstrand Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fasttighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. o Ytterby och övriga serviceorter. Även om kommunen inte är ansvarig för ytorna i våra serviceorter är det angeläget att dessa upplevs som tilltalande och välkomnande. Förvaltningen ska studera om det går att i mindre skala samarbete med de lokala vägföreningarna för att öka mängden planteringar. Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan, långt förbi 2021. Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiksplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Under 2014 ska beslut fattas om nytt vattenverk och dess placering. Nytt vattenverk ska klara långsiktig utveckling i kommunen med ökad befolkning. Kapaciteten ska även studera förutsättningarna för att fortsätta leverera vatten till Ale och se om vi kan vara en regionel möjlighet för kommunerna norr om oss. 23(28) Volymer Investeringsgruppen föreslår att investeringsbudget 2014-2017 får följande utseende. Kommunfullmäktiges ram 2014 2015 2016 Perioden 20142017 2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 250 000 200 000 175 000 175 000 800 000 Exploateringsfinansierat 100 000 100 000 100 000 50 000 350 000 Summa investeringsram 650 000 750 000 575 000 475 000 2 450 000 Förvaltningens förslag 2014 2015 2016 Perioden 20142017 2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 131 850 234 150 317 100 119 000 802 100 34 700 143 000 188 000 101 000 466 700 466 550 827 150 805 100 470 000 2 568 800 Exploateringsfinansierat Summa investeringsförslag Sammanfattning i Grupper av investeringar Investeringarna kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. De skattefinansierade investeringarna delas även in enligt följande verksamheter: 2014 2015 2016 2017 Omsorgsplatser 22000 30000 500 15000 Gruppboenden mm. 12800 18100 6000 1000 Förskolor 34600 48600 67600 27600 Skola 26700 105500 59100 28000 Offentliga miljöer 30600 51000 30000 31800 Fritid/Kultur 5300 60300 11100 16000 GC-banor 6300 30500 9000 28000 Infrastruktur 6600 30800 61500 56500 Lokalanpassningar/Inventarier 60000 70200 55200 45200 Stadshus 95000 5000 0 Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Därför används inte hela beslutade ramen för i förslag till investeringsplan för skattefinansierade investeringar under perioden. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. Förutsättningen för att detta förslag ska kunna genomföras är att taxehöjningar inom VA och parkering beslutas. År 2014 är avgiftsfinansierade investeringar är avsevärt lägre än ram. Orsaken är att detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka inte är klar så att de större investeringarna kan ske under året utan först 24(28) 2015. Därför blir investeringsbehovet något ojämnt fördelat under perioden. De exploateringsfinansierade investeringarnas omfattning är beroende av den juridiska processen kring Kongahälla. Även marknadens möjlighet att ta emot och genomföra nya detaljplaner generellt avgör om exploateringsbudgeten kan upparbetas eller inte. Investeringsgruppen föreslår att investeringsplanen för 2014-2017 tas som ett förslag till investeringsplan/inriktning för att sen hanteras vidare i årsplanearbetet för 2014. Objekten i planen redovisas separat i bilaga. 1. Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en viss volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår därför minskade driftskostnader i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för de skattefinansieradeinvesteringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar längre avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att ett villkor för investeringarna i vatten och avlopp, renhållning, hamnverksamheten och parkering är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till. Det är respektive verksamhets ansvar att ta fram nödvändiga underlag för beslut. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att KF årligen fattar separat beslut i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostander. Kommunfullmäktige beslutade i sitt rambeslut, maj 2013, att styrdokumentet för exploateringsprocessen ska uppdateras. Större justeringar i övriga förslag sedan KF i maj 2013 Dricksvattenförsörjning: Utredningarbetet med kommande beslut om val av lokalisering av nytt 25(28) vattenverk är inte helt klart. Detaljplanearbete har därför inte den fart som behövs. 2014 innebär utredning, projektering och detaljplan. Investeringen kommer i huvudsak 2015 och 2016. Kode skola: Utredning pågår av verksamhet- och fastighetsfrågor. Investeringen framskjuten till efter 2017. Kode, passage av järnvägen: Omfattningen kräver samfinansiering med staten och regionen. Både politiska processer och planarbeten kräver längre tid. Åtgärden är framskjuten till utblicken, tiden efter 2017. Ytterbyskolan: Starten av moderniseringen av skolan är framskjuten till 2017. För att effektivisera investeringarna i offentlig miljö har dessa samlats i stråk och potter. Driftkostnadsutveckling 2014-2017 och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i bilaga 1. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett utrymme om ca 20mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Driftkostnadseffekterna av skattefinansierade investeringar för åren 2014-2017 är prognostiserade till: Driftkostnadseffekter skattefinansierade investeringar 2014 2015 2016 Perioden 20142017 2017 Ram 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Förslag 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 0 0 0 0 0 Utrymme avskrivning och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Verklig avskrivning och drift 36 000 34 765 60 834 53 258 184 858 Differens -16 000 -14 765 -40 834 -33 258 -104 858 Effektiviseringsbehov ca -0,80% -0,74% -2,04% -1,66% -5,24% Differens Effektiviseringsbehovet under åren 2014 till och med 2017 landar på ca 5 % för hela perioden, vilket innebär 1,25 % per år i snitt. Ansvaret för att klara både politikens uppdrag rörande drift och investeringar i årsplanen vilar hos förvaltningsledningen. Investeringsgruppen förfogar inte över tillräcklig information för att lämna förslag i det här skedet av processen. 26(28) 8 Ekonomiska sammanställningar 8.1 Driftplan Driftplan Mkr Driftplan Driftplan T2 2013 2013 Prognos T2 2013 Bas för Budget 2014 Skola 907,7 940,1 940,7 941,0 Vård och äldreomsorg 370,0 381,7 386,2 382,0 Arbetsliv och stöd 311,7 346,6 349,6 323,0 Kultur och samhällsservice 91,3 92,8 92,8 91,5 Samhällsbyggnad 66,0 83,9 79,9 66,5 0,0 0,0 3,8 0,0 KC/Kommunledningssektorn 53,8 142,8 146,6 68,9 Personalkostnadsökning 77,0 Servicesektorn Driftkostnadskonsekvens av invest. Underhåll, FMS Övrigt Förslag 2014 1,0 2014 8,5 382,0 14,0 324,7 2,0 91,5 0,0 67,5 5,5 0,0 0,0 2,3 71,2 0,0 40,0 40,0 6,5 6,5 1,7 1,0 22,0 7,0 7,0 4,0 11,0 Stadshuset, evakuering 10,0 10,0 1,0 11,0 Försörjningsstöd 24,0 24,0 Räddningstjänstförbundet 35,5 35,5 Fästningsholmen 3,0 3,0 3,0 VA-verksamhet 8,0 8,0 0,0 Renhållning 2,5 2,5 0,0 18,0 Politisk verksamhet 22,0 24,0 2,5 38,0 17,0 15,0 14,7 18,0 2 006,5 2 002,9 2 014,3 2 002,9 -62,7 -49,1 -83,1 -62,4 Reavinst -2,5 -2,5 -2,5 0,0 Exploatering -8,0 -8,0 -13,0 0,0 1 933,3 1 943,3 1 915,7 1 990,0 Finansiering 2014 942,0 22,0 Underhåll, samhällsbyggnad Volym 60,0 2 052,4 30,0 27(28) 8.2 Investeringsplan Investeringsplan 2014-2017 Sammanställning investeringar tkr Kommunfullmäktiges ram 2014 2015 2016 2017 Perioden 20142017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 250 000 200 000 175 000 175 000 800 000 Exploateringsfinansierat 100 000 100 000 100 000 50 000 350 000 Summa investeringsram 650 000 750 000 575 000 475 000 2 450 000 2014 2015 2016 2017 Perioden 20142017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 131 850 234 150 317 100 119 000 802 100 34 700 143 000 188 000 101 000 466 700 466 550 827 150 805 100 470 000 2 568 800 2014 2015 2016 2017 Perioden 20142017 Skattefinansierat 0 0 0 0 0 Avgiftsfinansierat 118 150 -34 150 -142 100 56 000 -2 100 65 300 -43 000 -88 000 -51 000 -116 700 183 450 -77 150 -230 100 5 000 -118 800 2014 2015 2016 2017 Perioden 20142017 Ram 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Förslag 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 0 0 0 0 0 Utrymme avskrivn och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Verklig avskrivn och drift 36 000 34 635 61 058 53 431 185 123 Diff -16 000 -14 635 -41 058 -33 431 -105 123 Effektiviseringbehov ca -0,80% -0,73% -2,05% -1,67% -5,26% Förvaltningens förslag Exploateringsfinansierat Summa investeringsförslag Differens Exploateringsfinansierat Summa investeringsförslag Driftkostnadseffekter skattefinansierade inv Diff 28(28) Sammanställning investeringar tkr Perioden 2014-2017 Kommunfullmäktiges ram 2014 2015 2016 2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 250 000 200 000 175 000 175 000 800 000 Exploateringsfinansierat 100 000 100 000 100 000 50 000 350 000 Summa investeringsram 650 000 750 000 575 000 475 000 2 450 000 Förvaltningens förslag 2014 2015 2016 Perioden 2014-2017 2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 131 850 234 150 317 100 119 000 802 100 34 700 143 000 188 000 101 000 466 700 Summa investeringsförslag 466 550 827 150 805 100 470 000 2 568 800 Differens 2014 2015 2016 2017 Exploateringsfinansierat Perioden 2014-2017 Skattefinansierat 0 0 0 0 0 Avgiftsfinansierat 118 150 -34 150 -142 100 56 000 -2 100 65 300 -43 000 -88 000 -51 000 -116 700 Summa differens 183 450 -77 150 -230 100 5 000 -118 800 Driftkostnadseffekter skattefinansierade inv 2014 2015 2016 2017 Ram 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Förslag 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Exploateringsfinansierat Diff Perioden 2014-2017 0 0 0 0 0 Utrymme avskrivn och drift 20 000 20 000 20 000 20 000 80 000 Verklig avskrivn och drift 36 000 34 635 61 058 53 431 185 123 Diff -16 000 -14 635 -41 058 -33 431 -105 123 Effektiviseringbehov ca -0,80% -0,73% -2,05% -1,67% -5,26% Sida 1 av 4 Skattefinansierade investeringar tkr Ort Verk-samhet Prio Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2012. Diseröd Fritid/kultur Tillväxt Diseröd Träningshall och ytor för bibliotek mm, beroende av tidplanen för detaljplanen centrum Diseröd Förskola 6 avd 2017, avgår två bef inhyrda avd, volymök 4 avd, beroende av detaljplanen (tillkommer ej 2 avd volym ökning 2015 får barnen fortsätta gå i Kungälv centrum och moduler blir kvar längre). Avgår 2 avd Diseröd (moduler 1 avd samt 1 avd inhyrd vid byggnation av ny förskola) GC-väg - infart mot Häljeröd (1-2 km) utredningar Bussterminal Infrastruktur i Diseröd Dikningsföretag Hög Tillbyggnad Diserödsskolan långsiktigt, utredning Diserödsskolan tillbyggnad 1 nytt klassrum för hösttermin 2015 Allmänna inventarier RAM Verksamhetsnära inventarier RAM IT-investeringar Tillgänglighetsanp/ enkelt avhjälpta hinder Avgår energikostnad Ombyggnad enl brandkrav, Sprinkler för vissa äldreboenden Energibesparingsåtgärder Lokalanpassningar och mindre fastighetsinvesteringar, 4-steg Trygghetsbelysning Park: övriga tätorter Park: Närströvområden Robust/ Stigande vatten / Skydd Anläggningsinvesteringar Trafik + GC mindre investeringar Park: Lekplatsprogrammet Kollektivtrafik (Hlp serviceort och landsbygden) Konstbyggnader, Rollsbo och Torsbyvägen Lokaler för matsal och teori/träslöjd Kareby, flytta idrottsplats/fotbollsplan för att bygga ny förskola, konstgräs 7-manna Förskola,Kareby 6 avd, avgår 4 bef avd. Volymök 2 avd, om ej 2 nya avd 2015 är alt 1 ny avd temporärt, resten av barnen kvar i Munkegärde och Kungälv. Detaljplan krävs i Kareby! Diseröd Förskola Puckel 1 Diseröd Diseröd Diseröd Diseröd Diseröd Diseröd Diseröd Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Hålta Kareby Kareby Förskola Gc-banor Infrastrukturprojekt Infrastrukturprojekt Offentliga miljöer Skola Skola Inventarier Inventarier Inventarier Lokalanpassningar Lokalanpassningar Lokalanpassningar Lokalanpassningar Lokalanpassningar Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Skola Fritid/kultur Förskola Puckel 1 Tillväxt Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 2 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Kareby Förskola Kareby Kareby Kareby Kareby Kareby Kode Kode Kode Kode Förskola Gc-banor Infrastrukturprojekt Offentliga miljöer Skola Fritid/kultur Fritid/kultur Förskola Förskola Puckel 1 Avgår Norrgård 2 avd moduler, Naturförskolan 1 avd, Kvarnens förskola 1 avd när ny förskola står klar Puckel 1 Ny köksenhet Norrgårdens fsk Tillväxt GC-bana - till ev flyttad idrottsplats, på lång sikt Avtal Grokarebymotet, aktiveras vid helt färdigställt (P-pendel och GC) Tillväxt Park: Lekplats/näridrott/offentliga miljöer Puckel 1 Kareby skola tillbyggnad 1 nytt 1 klassrum 2016, tillfällig topp Puckel 1 Fritid Aröd Vadholmen Havsbad, modernisering, tillgänglighet Puckel 1 Fritid Rörtången Havsbad Puckel 1 Avgår 1 avd Boken när ny förskola byggs i Kode Puckel 1 Förskola 4 avd 2017, avgår 1 bef inhyrd avd., volymökning 3 avd, (Behov 2015: 1 avd i väntan på byggnation) Beroende av detaljplanarbete 2014 Investbg 2015 Effekt 2015 Investbg 2016 Effekt 2016 Investbg 2017 Effekt 10 000 6 000 24 800 2017 Investbg 15 000 2018 Effekt 1 716 8 532 -3 940 200 3 000 9 000 10 800 200 9 2 000 17 000 18 000 100 150 250 149 494 981 21 -1 100 129 934 806 10 27 19 2 000 4 000 3 000 3 000 4 500 4 000 150 299 224 224 336 259 1 000 3 000 5 000 3 600 7 000 15 000 6 000 200 2 000 20 000 20 000 100 80 3 000 5 000 305 419 898 574 22 -1 100 129 1 197 994 7 000 10 000 6 000 200 433 722 419 598 574 22 -600 129 598 994 250 20 2 000 10 000 20 000 100 150 250 3 000 4 000 3 000 3 000 1 200 239 319 239 239 96 3 000 4 000 1 500 3 000 1 300 319 120 239 4 000 8 000 269 22 800 11 942 12 15 500 40 7 000 10 000 6 000 200 419 598 1 388 2 000 129 20 000 100 994 250 1 000 3 000 4 000 20 80 239 319 3 000 1 300 239 104 40 000 3 188 350 30 -8 432 500 27 200 200 9 200 10 500 200 1 000 200 6 1 000 1 000 2 600 80 336 13 -2 390 500 10 000 11 000 8 222 Sida 2 av 4 Skattefinansierade investeringar tkr Ort Kode Verk-samhet Prio Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2012. Kungälv Kungälv Puckel 1 GC Kode - Tunge, grusgångbana med belysning finns idag, att höja nivån ytterligare är beroende av avtal med markägarna Gc-banor Puckel 1 GC -Kode - Ingetorpssjön Gc-banor Puckel 1 GC Solberga - Tunge Infrastrukturprojekt Tillväxt Passage av jvg investering efter 2017 Offentliga miljöer Puckel 1 Park: Näridrottsplats + lekplats Offentliga miljöer Puckel 1 Bygga centrum i tätorten, beroende av mark och planer Skola Puckel 1 F-9 spår för Kode skola tre- paralleller ink idrottssal, utredning pågår Skola Puckel 1 Tunge skola tillfällig lösning 2014 och 2015 klassrum + bibliotek och musik Fritid/kultur Tillväxt Scen Fästningsholmen- tilläggsyrkande Fritid/kultur Tillväxt Konst i den offentliga miljön- tilläggsyrkande Fritid/kultur Puckel 1 Fritid Reningsanläggning Oasen Fritid/kultur Tillväxt Kommunal Ridanläggning inkl omkringliggande infrastruktur (flytt från Björkås) Fritid/kultur Puckel 1 Fritid Skarpe Nord modernisering Fritid/kultur Puckel Motionscentralen Fontin- tilläggsyrkande Fritid/kultur Tillväxt Multiarena, utredningsfas- tilläggsyrkande Förskola Puckel 1 Munkegärde fsk förtätn/tillbyggnad av kök och 1 avd, 2016 Avgår 1 inhyrd avd Kantarell, planändring krävs detaljplanearbete ej startat. Förskola Puckel 1 Avgår Björkängen moduler 2 avd och 4 avd Olserödsgården som blir skola igen Förskola Puckel 1 Avgår i inhyrd avdelning fsk vid tillbyggnad Munkegärde Förskola Tillväxt Förskola Kungälv centrum 3-4 avd, inhyrning av koncernobjekt, avtal finns med Förbo, behov finns 2017 men är helt beroende av detaljplanen på Kongahälla Förskola Puckel 1 Solängens Fsk,förtätn m 1 avd 2016, tidigarelagd till 2014 Förskola Puckel 1 Avgår Prästkragen fsk 2 avd när Solängen klar Förskola Puckel 1 Ulvegärde Fsk utbyggnad +1 avd, endast bygglov krävs? Förskola Puckel 1 Munkegärde F-skola 6 avd,(2 avd moduler, 4 avd i klassrum ersätts 2014) Gruppboende/daglig v Puckel 1 ALoS Gruppbostad 6+1 , 2017, tomt och plan behövs Gruppboende/daglig v Puckel 1 ALoS Gruppbostad 6+1 , 2015, befintligt behov, tomt och plan behövs Gruppboende/daglig v Puckel 1 Avgår köpta platser/andra lösningar när gruppbostad finns på plats i egen regi Gruppboende/daglig v Puckel 1 Kajan, tillbyggnad ALoS daglig verksamhet, Avgår befintl lokaler daglig vht x kr, Detaljplan krävs! Gruppboende/daglig v Puckel 1 Avgår lokaler när Kajan byggs till Gruppboende/daglig v Puckel 1 ALoS Trapphusboende 12 platser, 2015. Koncernobjekt inhyrning, beroende av detaljplaner!!!! Kungälv Gruppboende/daglig v Puckel 1 Bostäder för särskilda behov, 8 platser, ej alla samlade på samma ställe, enskild boendeform Kungälv Kungälv Kungälv Gruppboende/daglig v Puckel 1 Avgår: Funktionshinderboende hemtagning av två platser när nytt gruppboende byggs Gruppboende/daglig v Puckel 1 Lokalanpassning Nordiska hus 2, Gruppbostad för ungdomsboende 6 pl Gruppboende/daglig v Puckel 1 ALoS Gruppbostad FH 6 + 1 plats 2014, ger sänkt driftram på 2 mkr pga ökn m 3 pl= hemtagn 2st o 1 ur kön Infrastrukturprojekt Tillväxt Rollsbomotet Infrastrukturprojekt Avtal Resecentrum - Markåtgärder Utmarksv /Konghällag, Ny GC- bron, hlp Kongahällag, västra Mvhpl, Bidrag 87 milj Infrastrukturprojekt Tillväxt Karebyvägen korsning Brandstationen Infrastrukturprojekt Tillväxt Korsningen Christian IV:s väg/ Utmarksvägen Infrastrukturprojekt Tillväxt Ytterby station (Perrongförläggning, tillgång från öst & väst) Infrastrukturprojekt Puckel 1 Västra Tullen (flera etapper, entré stadshuset, utredning tunnel) Kode Kode Kode Kode Kode Kode Kode Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv 2014 Investbg 2015 Effekt Gc-banor 2015 Investbg 2016 Effekt 2 000 159 8 000 240 2016 Investbg 4 000 2 000 500 500 1 000 90 2 072 35 50 2 000 1 000 300 1 000 1 000 1 000 2 000 33 000 2 000 9 000 500 4 000 2017 Effekt 2017 Investbg 2018 Effekt 319 500 500 4 000 5 000 1 000 1 000 657 6 000 2 149 109 3 131 164 4 000 2 222 -11 927 -1 690 2 000 1 849 5 130 25 500 2 099 12 774 12 600 7 066 -1 000 500 5 000 373 -1 100 5 364 2 000 299 2 000 270 3 000 5 755 2 000 10 000 159 797 1 000 135 1 000 135 35 000 2 790 6 000 10 000 478 797 -2 000 10 800 6 361 200 1 000 9 45 2 000 800 3 000 224 300 6 700 534 Sida 3 av 4 Skattefinansierade investeringar tkr Ort Verk-samhet Prio Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2012. Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Omsorgsplatser Kungälv Omsorgsplatser Kungälv Skola Park: temalekplatser (tillägg till lekplatsplanen) Uddevallavägen, flera etapper Ny gästhamnsanläggning Kungälv centrum, dela upp Omsorgsplatser för äldre demensomsorgsboende 40pl inhyrning inom koncernen, beroende av detaljplaneläget! Puckel 1 Omsorgsplatser för äldre 16 platser Ytterby 2015+12 platser Solhaga 2014+10 platser ombyggnation Ytterby 2017, byggnation i egen regi på befintl anlägggningar pga väntan på planer Puckel 1 Centrum skola 5 klasser , 2 kl 2015, 1 kl 2016, 2 kl 2017 moduler i väntan på ny skola i Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Skola Skola Skola Puckel 1 Yta för större matsal 2014 Puckel 1 Kungälv Ny grundskola F-6 2017, kalkyl beräknad på enparallellig skola Puckel 1 Avgår klassrum i moduler sektor skola vid byggnation av ny grundskola centralt i Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kärna Kärna Kärna Kärna Skola Skola Stadshuset Stadshuset Fritid/kultur Fritid/kultur Fritid/kultur Förskola Puckel 1 Puckel 1 Avtal Avtal Puckel 1 Puckel 1 Puckel Puckel 1 Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna Kärna Marstrand Marstrand Marstrand Förskola Gc-banor Gc-banor Gc-banor Infrastrukturprojekt Omsorgsplatser Fritid/kultur Förskola Förskola Puckel 1 Tillväxt Tillväxt Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel Avtal Tillväxt Tillväxt Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Puckel1/ Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Ny cykelpump korsning Uddevallavägen- Trollhättevägen Förtätning av belysningsstolpar Tvetgatan mot Fontin Park: Utsmyckning rondeller Park: Ytterby Belysning - Utbyggnad längs Bäckgatan till Kongahällagatan Park centrumstråket: (Gamla Torget-Klosterparken) Belysning - Utbyggnad Fästningsholmen Park: Näridrottsplats+lekplats Östra Gatan, ombyggnad o beläggning inkl VA efter 2016 Upprustning V:a Gatan, affärsdelen Park: Bergsäkringar Östra o Västra Gatan Komplettera med ytterligare idrottsytor och se över trafik- och parkeringssituationen Park strandstråket: (Fästningsholmen-Karantänparken) Olserödsskolan, återställas till F-6 skola 1/7 2014. Thorildskolan, ombyggnad och modernisering för tillgänglighet, miljö och pedagogik Avgår hyra Bilgatan 20 och Trollhättevägen mfl Stadshuset om- och tillbyggnad FritidSundhammar Havsbad, modernisering, tillgänglighet Fritid Konstgräs + omklädning, flytta fotbollsplanen till andra sidan vägen i Kärna Eljusspår Kärna 2,5 km- tilläggsyrkande Kärna Förskola 6 avd 2016. Avgår 2 pav.avd och 1 en-avd , volymök 3 avd, beroende av detaljplanearbete! Avgår , Nallebjörnen 1 avd, Sagoslottet 2 avd vid byggnation ny förskola i Kärna GC-väg - mot Kyrkan och förskolan GC Vedhallsvägen GC-väg - mot Kornhall (1-2 km) utredningar GC-vägar på angöring, parkering och tillgänglighet till konstgräs och f-skola i Kärna Omsorgsplatser för äldre 4 st, Gläntan 2013/2014 Marstrand Havsbad, modernisering, tillgänglighet Ny förskola Koön 4 avd, avgår 3 avd, volymökn 1 avd Avgår Marstrands g:a förskola 3 avd 2014 Investbg 100 120 300 300 450 500 1 000 2015 Effekt 2015 Investbg 5 22 2016 Effekt 2016 Investbg 2017 Effekt 2017 Investbg 400 400 32 100 48 30 90 7 000 40 5 000 399 1 500 800 238 500 40 5 000 2 100 2 500 187 2 500 5 000 8 000 2 500 6 934 2 500 399 353 30 000 11 403 500 1 000 4 013 500 95 000 200 7 000 15 000 5 868 1 000 4 013 34 200 17 000 19 320 -4 800 1 000 11 000 2 131 174 1 000 2 000 15 000 399 1 300 7 000 18 500 2018 Effekt 99 44 000 5 000 3 496 -7 800 13 358 9 7 000 1 000 500 592 -6 694 500 27 3 000 3 500 100 500 2 400 5 1 000 3 000 30 270 100 20 050 8 457 2 000 100 180 270 Sida 4 av 4 Skattefinansierade investeringar tkr Ort Verk-samhet Prio Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Infrastrukturprojekt Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Skola Puckel 1 Tillväxt Puckel Tillväxt Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Tjuvkil Tjuvkil Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Förskola Gc-banor Förskola Förskola Gc-banor Gc-banor Gc-banor Gc-banor Infrastrukturprojekt Infrastrukturprojekt Offentliga miljöer Offentliga miljöer Offentliga miljöer Skola Skola Tillväxt Avtal Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Avtal Avtal Avtal Tillväxt Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Ytterby Skola Ytterby Skola Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2012. Långedalsvägen till Hareslätt Park: promenadstigar i strövområden Brattön - ny belysningsanläggning Bryggstråk för att binda samman offentliga ytor/platser, Koön Park: Marstrand Upprustning Kungsplan, inkl HWC i samband med pumpstation Toalett Badplats Söder Marstrand belysningsanläggningar Koön ny skola och annan kommunal service samlat, utredningar och planarbete 2014-2016 Stråket 168:an Förskola fyra avd Tjuvkil 2017, Detaljplanearbete pågår GC inom Tjuvkil (Lyckevägen-Nordösund),0+ alt ger finansiering av Trafikverket Avgår Klockarebolets förskola 2 avd Avgår 1 inhyrd avdelning Sticklingen när ny fsk byggs i Västra Y-by GC-bana Ytterbykrysset - Hällebergsgatan GC-Tega - Trädal -Staby, etapper GC Sparrås - Risby GC Risby - Restadvägen, utanför perioden Bussgata Yby C - väg 168 Sparråsvägen - Bef inkl korsning V 168 Utveckling Ytterby station pga K2020 och Västra Ytterby Näridrottsplats+lekplats Toaletter vid stationen med mindre vänthall Kastellegårdsskolan 1 klassrum per år i moduler 2014-2016 Ny Förskola och F-6 skola 2016 i Västra Ytterby ink idrottssal & infrastr. Avgår moduler på Kastellegårdskolan samt byggnaden Kyrkskolan Puckel 1 Avgår klassrum i moduler från Kastellegårdsskolan och Kyrkskolan läggs ner, dock beroende av Ytterbyskolans renov. Puckel 1 Ombyggnad & modernisering, tillgänglighet Ytterbyskolan Summa KF rambudget för skattefinansierade investeringar DIFF total rambudget-förvaltningens förslag 2014 Investbg 0 200 500 3 000 2015 Effekt 17 37 255 2015 Investbg 2016 Effekt 5 000 200 18 1 400 1 500 40 135 2 000 300 2016 Investbg 2017 Effekt 200 18 1 000 700 80 2017 Investbg 2018 Effekt 200 18 16 600 15 000 8 194 1 196 10 000 797 300 4 000 -1 876 300 3 500 2 000 300 2 100 500 2 200 13 262 90 3 000 15 500 239 1 235 1 000 500 1 000 80 40 600 53 000 2 427 5 000 399 6 000 5 000 9 000 157 2 412 500 21 000 2 414 27 318 2 000 -6 436 300 000 300 000 0 34 635 450 000 450 000 0 61 058 300 000 300 000 0 53 431 8 000 437 250 000 250 000 0 56 339 Sidan 1 av 2 Avgiftsfinansierade investeringar tkr Ort Verk-samhet Prio Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2011. Diseröd Diseröd Diseröd Generell Generell Generell Generell Generell Generell Generell Hålta Renhållning VA VA Parkeringar VA VA VA VA VA VA Parkeringar Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Kareby Kareby Kareby Kode Kode Kode Kungälv Kungälv Kungälv VA VA VA VA VA VA Parkeringar Parkeringar Parkeringar Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Avtal Tillväxt Avtal Tillväxt Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kärna Kärna Kärna Parkeringar VA VA VA VA Renh VA VA Puckel 1 Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Marstrand Hamnverksamhet Puckel 1 Marstrand Parkeringar Tillväxt Renhållning, Flytt av årervinningscentral VA, Dösebacka spillvatten VA, Dösebacka, nytt vattenverk Attraktivare parkering, el och info VA, Byte av arbetsfordon VA, Mätarkammare VA, Nya vattenmätare VA, Mindre nyanläggningar VA, Upprustning pumpstn VA, Reinvestering VA-ledn Vävra, Pendelparkering, möjlighet att söka bidrag alt VPpengar, mark? VA,Vattenledning Kareby - Diseröd VA,Vattenledning Bredsten - Kareby VA,Vattenledning Bredsten - Kareby VA, Överföringsledning, (vatten) Kode-Solberga VA, till Ödsmålsmosse VA, inom Aröd Laddstolpar, Liljedal Parkeringsanläggningar Kongahälla Parkeringslösn,Utmarksv 150 pl(ett led i trängselskatten +RC (Bidrag 100%?) Nya Biljettautomater för Parkering i Kungälv, 32 st VA, Kvarnkullen detaljplan VA Kongahälla VA, Ullstorp, sammankoppling av spillvattenledning VA, Utmarksområdet etapp 3 Renhållning, Återvinningscentral flyttas VA, inom Kovikshamn/Vedhall VA, Kärna/Råckeröd - vägskäl (Sundhammar)Kovikshamn/Vedhall Hamnverksamheten Marstrand & Kungälv, småbåt, gäst & anlöp Parkeringslösning för Koön (ersättning för Hedvigsholmen) Marstrand Marstrand Marstrand Marstrand Renhållning Renhållning Tjuvkil Tjuvkil Tjuvkil VA VA VA VA Renh Renh VA VA VA Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Avtal Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 Puckel 1 VA Hareslätt DP VA, Östra Koön - Instön VA, Marstrands ARV VA Eriksberg DP Renhållning Renhållning, Sluttäckning Munkegärde deponi VA, inom Tjuvkil VA, Tjuvkil/Matskären - Tjuvkilshuvud VA, Tjuvkil-Marstrand 2014 Investbg 1 000 10 000 1 000 2015 Effekt 2015 Investbg 2016 Effekt 2016 Investbg 2017 Effekt 3 000 90 50 000 1 000 1 500 100 000 1 000 3 000 300 500 4 500 500 300 500 4 500 9 15 135 300 500 4 500 9 15 135 300 300 5 300 500 5 000 5 000 5 000 2 500 150 150 150 75 5 000 5 000 150 150 1 000 150 17 000 510 300 15 000 9 450 30 000 900 47 000 7 500 1 410 225 25 000 750 13 000 390 2 000 2 000 60 2 000 11 400 500 4 500 15 135 5 000 5 000 60 0 150 150 6 000 6 000 2017 Investbg 64 000 1 000 3 000 500 3 000 3 200 4 000 3 000 4 000 2 000 2 900 6 000 7 000 2 000 60 60 000 1 800 2 000 1 400 60 42 6 000 180 5 000 150 10 000 300 40 000 2018 Effekt Sidan 2 av 2 Avgiftsfinansierade investeringar tkr Ort Tjuvkil Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Ytterby Verk-samhet VA Parkeringar Parkeringar Parkeringar Parkeringar VA VA VA VA VA Prio Puckel 1 Tillväxt Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Tillväxt Puckel 1 Puckel 1 Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2011. VA,Vävra - Lökeberg - Tjuvkil Miljöupprustning Yttern, gc Pendelparkering Marstrandsvägen / Hollandsgatan Parkeringsdäck söder om stationen Pendelparkering markparkering, bidrag 2,5 miljon VA Vena DP VA, Runängsgatan VA, Tega 2:5 villatomter VA, Rundmatning Vatten i Ytterby VA, Kastellegården - Bredsten - Vävra - Solberga Kode/Aröd Ny gästhamnsanläggning Kungälv centrum 2014 Investbg 2015 Effekt 2015 Investbg 2016 Effekt 2016 Investbg 2017 Effekt 2017 Investbg 1 000 1 000 30 7 000 1 000 1 000 5 000 4 000 120 43 500 60 950 1 829 20 000 600 6 815 317 100 175 000 9 303 10 000 Summa KF rambudget för avgiftsfinansierade investeringar 131 850 250 000 234 150 200 000 Diff 118 150 -34 150 -142 100 119 000 175 000 56 000 2018 Effekt Sidan 1 av 1 Exploateringsfinansierade investeringar tkr Ort Verk-samhet Diseröd Diseröd Centrumutveckling Bostadsbyggande Kode Kode Kode Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kungälv Kärna Kärna Marstrand Marstrand Bostadsbyggande Infrastrukturprojekt Centrumutveckling Centrumutveckling Infrastrukturprojekt Bostadsbyggande Parkeringar Bostadsbyggande Bostadsbyggande Infrastrukturprojekt Bostadsbyggande Bostadsbyggande Marstrand Marstrand Ytterby Verksamhetsområde Bostadsbyggande Bostadsbyggande Ytterby Infrastrukturprojekt Prio Investeringsåtgärd, belopp i tkr, prisnivå bokslut 2011. Puckel 1 Diseröd centrum Puckel 1 Tyfter 1:19, bostäder inkl tillfart Bostäder Hedsvägen - Ädelstensvägen inkl Tillväxt verksamhetslokaler Puckel 1 Infra inom nya DP Puckel 1 Infra som stödjer tätortsutveckling Tillväxt Västra Tullen (flera etapper) Tillväxt Kungälvsmotet, Exploatering Tillväxt Kongahälla Tillväxt P-syd Puckel 1 Kvarnkullen Tillväxt Nya bostäder + vkt-lokaler på nuv idrottsplatsen Tillväxt (Trafikangöring område Malyckan) Puckel 1 Hedvigsholmen Puckel 1 Entré Marstrand Verksamhetsområde Eriksberg (DP endast 2 mkr för Puckel 1 cirkulationspl) Puckel 1 Hareslätt, inkl gc Långadalsvägen Tillväxt Västra Ytterby (Vena, Nordtag mfl) Sparråsvägens förlängning + GC utmed bef vägsektion och Puckel 1 anslutning till 168 Summa KF rambudget för exploateringsfinansierade investeringar Diff 2014 Investbg 400 2015 Effekt 24 2015 Investbg 2016 Effekt 5 000 8 000 150 240 12 000 20 000 80 000 240 2016 2017 2017 Investbg Effekt Investbg 2018 Effekt 5 000 8 000 2 000 4 000 120 150 15 000 85 000 200 50 000 5 000 50 10 000 100 20 000 3 000 10 000 18 300 1 000 300 1 368 75 10 000 3 000 19 000 1 000 75 2 000 52 000 34 700 1 961 143 000 100 000 65 300 100 000 -43 000 100 930 188 000 100 000 -88 000 18 000 300 101 000 0 50 000 -51 000 0 2013-09-30 Förvaltningens investeringsgrupps förslag till Investeringsplan fö r 2014-2017 samt utblick 2021 ADRESS TELEFON FAX E-POST HEMSIDA Stadshuset · 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 vx 0303-190 35 [email protected] www.kungalv.se 2(25) Innehåll Uppdraget från Kommunstyreslen och Kommunfullmäktige, maj 2013 ............................................................... 3 Investeringsplan 2014-2017– del 1 ............................................................................................................................... 5 Sammanfattning i fyra programområden ........................................................................................................................................................ 5 Volymer ................................................................................................................................................................................................................. 7 Sammanfattning i Grupper av investeringar................................................................................................................................................... 8 Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar ........................................................................................... 8 Större justeringar i övriga förslag sedan KF i maj 2013 .............................................................................................................................10 Driftkostnadsutveckling 2014-2017 och effektiviseringsbehov ................................................................................................................10 Förslag till beslut:...............................................................................................................................................................................................11 Investeringsplan 2014-2017, Fördjupning – del 2 .................................................................................................... 12 Metod ..................................................................................................................................................................................................................12 Begrepp - Program – Potter – Grupperingar – stråk – objekt ..................................................................................................................12 Förklaring av ”Potter” ......................................................................................................................................................................................12 Bakgrund och bakgrundsfaktorer ...................................................................................................................................................................12 Omvärldsfrågor och befolkningsprognos .....................................................................................................................................................13 Kommunalekonomi ..........................................................................................................................................................................................14 Översiktsplanen(2020) ......................................................................................................................................................................................14 Befolkningsprognos ..........................................................................................................................................................................................15 Bostadsförsörjningsprogrammet ....................................................................................................................................................................15 Destinationsutveckling - Attraktiv kommun/Näringsliv/Handel/Besöksnäring..................................................................................15 Nationell och regional investeringsplanering ...............................................................................................................................................15 Övriga bakgrundsfaktorer ................................................................................................................................................................................16 Tillväxtskapande attraktiva utemiljöer ...........................................................................................................................................................16 Behov av effektiviseringar/smarta investeringar/fyrstegsprincipen ........................................................................................................16 VA-kustzon ........................................................................................................................................................................................................18 Satsningar på serviceorterna ............................................................................................................................................................................18 Diseröd ................................................................................................................................................................................................................19 Kungälv-Ytterby-Kareby..................................................................................................................................................................................19 Kode-Aröd/Ödsmålsmosse ............................................................................................................................................................................21 Marstrand/Instön/Tjuvkil ...............................................................................................................................................................................21 Kärna/Kovikshamn/Vedhall ..........................................................................................................................................................................22 Ekonomiska ”villkor” .......................................................................................................................................................................................22 Förändringar i avskrivningstider .....................................................................................................................................................................22 Osäkerheter i investeringsplaneringen ...........................................................................................................................................................22 Strategi framåt ....................................................................................................................................................................................................24 Prioritering utifrån analys fram till 2020 .......................................................................................................................................................24 Förutsättningar för leverans av investeringsuppdraget...............................................................................................................................24 Slutsats, finansiering ..........................................................................................................................................................................................25 3(25) Uppdraget från Kommunstyreslen och Kommunfullmäktige, maj 2013 Förvaltningsledningen har lagt ett gemensamt uppdrag till Samhällsbyggnadssektorn (SHB)och Kommunledningssektorn (KLS) att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden 2014- 2017. Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget 2014-2016 är en utgångspunkt för arbetet. På vägen fram till Kommunfullmäktige i maj 2013 beslöt Kommunstyrelsen att: Förvaltningen ges i uppdrag att lämna förslag till ett sammanhållet åtagande i Årsplan 2014, där investering och drift är avstämda, för beslut i kommunstyrelsen den 16 oktober 2013. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande: o Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt o Utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan o Genom dialog, ägardirektiv och gemensamma viljeyttringar samordna kommunkoncernens arbete för att utveckla en attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar o Arbeta med fortsatt förtätning, med prioritering på de centrala delarna av Kungälv, Ytterby samt stråket längs väg 168. Enligt PM-rapporterna ska även serviceorterna Kärna och Diseröd prioriteras. o Höja kapaciteten vad avser såväl tillståndsgivning, bygglov samt detaljplanläggning för att klara de tillväxtmål som kommunfullmäktige antagit o Prioritera eftersläpande behov före tillväxtfrämjande investeringar under de närmaste två åren o Se över möjligheten att börja tillämpa komponentavskrivning o Uppdatera gällande styrdokument för exploatering o Verka för att exploateringsinvesteringar i större omfattning ska ske genom externa intressenter o Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige o Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar o Tillgodose nuvarande behov inom skola/barnomsorg och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever, särskilt ska hänsyn tas till att långsiktigt möjliggör en minskning av barngruppernas storlek i förskolan o Prioritera arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende för äldre centralt och i kommundelarna. Fyrtio nya platser ska skapas genom om- och tillbyggnad av befintliga boenden o Skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägskorsning och centrumplacering i Kode o Skyndsamt ta fram en modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet. Beslutet innehöll följande tillägg (utdrag ur) till Kommunstyrelsens förslag: - Att i Kodes två befintliga grundskolor göra om-, till-, eller nybyggnad för att åstadkomma ett F9-spår. Förvaltningen föreslår att den pågående utredningen som utifrån verksamhets- och fastighetsperspektiv samt ÖP inriktningen om attraktiva centrummiljöer i serviceorterna 4(25) färdigställs för att kunna lämna ett samlat förslag. - Att satsningen på gång- och cykelbaneutbyggnad ökas till nivån 20 mkr per år under planperioden. Förvaltningen föreslår målsättningen 80 mkr totalt på fyra år med stegrat genomförande pga. behov av planeringsinsatser, samverkan med Trafikverket och myndighetsprocesser. - Att under 2014 genomföra en utredning för en ny multiarena inkluderande en ny isyta under tak. Ev. beslut om placering skall fattas under 2014. Investeringsmedel skall avsättas 2017 med motkrav från marknad och föreningsliv om medfinansiering. Den principiella inställningen är att kommunens energiförbrukning och kostnader inte skall öka. Förvaltningen föreslår att utredningen genomförs inom ramen för investeringsbudgeten 2014. - Hamnar/Turist- och besöksnäring/destinationsutveckling Vi vill stärka vår destination med främst Marstrand men också Kungälv och Bohus fästning som viktiga besöksmål….gästhamnsverksamheten, badplatser, scen på Fästningsholmen och arbeta för ett gångstråk runt Strandverket på Marstrand. Investering avgiftsfinansierad: (gästhamn/hamnverksamhet): 25 mkr. Investeringar skattefinansierad (infrastruktur, badplatser, scen ): 10mkr Förvaltningen föreslår att åtgärder i planen som möter Kommunfullmäktiges beslut. Dock vill förvaltningen sprida över fler år för att klara beslutad rambudget. - Kommunen ska verka för möjligheten för Marstrand som kryssningsdestination och för angörning för turbåtar i Kungälv. I samband med detta ska även satsningar göras för gästhamnen i Kungälv. Förvaltningen föreslår åtgärder på södra sidan Fästningsholmen där djupet är tillräckligt. Hamnverksamheten genomför under 2013-2014 åtgärder på befintlig kaj för att underlätta transport från fartyg till kaj på Marstrandsön. - Den offentliga miljön ska också lyftas genom särskilda satsningar på offentlig konst med början 2014 i konststråket Västra Tullen – Kongahälla och vara klar 2017. Satsning 1 mkr årligen. Förvaltningen föreslår dels att beslutet arbetas in i investeringsplanen dels att 1% regeln för avsättning i investeringar till konst utreds. - Närheten till naturen och möjligheten till en aktiv fritid stärker Kungälvs attraktivitet. Våra strövområden och motionsspår är tillgångar som ska vårdas och utvecklas.” Under perioden förses motionsspåret i Kärna med elljus. Förvaltningen föreslår att driften av motionsspåren delas ekonomiskt mellan markdrift och verksamhetsdrift. Det medför att Fritidsverksamhetens budget lättar vilket ger utrymme för investeringar i elljusspår både i Kastellegården och i Kärna under perioden. - När den nyligen nedbrunna Motionscentralen i Fontin återuppbyggs ska denna profileras för ett rörligt friluftsliv och främja folkhälsan i ett samarbete mellan kommun och föreningsliv. Förvaltningen jobbar på det sättet. Investeringsgruppen har arbetat in och kommenterat besluten ovan, de återfinns även i sammanfattningen, i redovisningen av serviceorterna och i bilaga 1 till investeringsplanen. 5(25) Investeringsplan 2014-2017– del 1 Sammanfattning i fyra programområden Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför föreslår investeringsgruppen fyra övergripande programområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till 2017. Programmen gör inte anspråk på att få med alla detaljerna i alla objekten i sin beskrivning utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive programområde. - Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud: pågående med utblick förbi 2021 Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån 50.000 invånare. Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett ”paket” vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att skapa kvalitet, trygghet och tillgänglighet till barnomsorg. Beträffande skolor finns F-6 skola i Kungälv och Ytterby med i planen. Kastellegårdsskolan är en av landets största F-6-skola och det är svårt att upprätthålla tillräcklig kvalitet över tid med den förutsättningen. I Kungälv och Ytterby finns stora behov av modernisering och utveckling av Thorildsskolan och Ytterbyskolan. I Kode ska F-9 spåret utredas i syfte att skapa en så attraktiv och effektiv skola som möjligt. I Marstrand, Kode och i Diseröd pågår studier av hur kommunal service kan lokaliseras i syfte att hjälpa till med centrumutvecklingen i orten. Perioden innehåller två nya näridrottsplatser, en i Kungälv (Munkegärde) och en i Ytterby (centrum). Vidare ska en utredning genomföras för en mulitarena i kommunen enligt särskilt beslut i Kommunfullmäktige. Den enskilt största satsningen under perioden är uppdraget att flytta ridskolan från Ytterby till Trankärr. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. I det här programmet räknas även i nytt motionsspår i Kärna och fortsatt utveckling av spår- och stigsystemet i Marstrand. Det blir ytterligare boende-, omsorgs- och äldreplatser i flertalet av våra serviceorter. Det sker genom en kombination av vidareutveckling vid befintliga boenden och genom nybyggnation eller inhyrda lösningar. Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand och Diseröd. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. 6(25) - Ett effektivare och med hållbart resande- Infrastruktur för både det lokala och regionala fram 2017 och med vidare utblick mot 2021 Pendlingen är ett framgångskvitto. Kommunen är intressant framförallt som bostadsplats men även för arbete. För att klara de utmaningar som ligger i den växande regionen och därmed den växande kommunen behöver vi vidareutveckla den övergripande infrastrukturen. Vi behöver även arbeta aktivt för att förändra beteenden hus de som reser i vardagen. Fler behöver använda cykel och buss/tåg för att klara miljöutmaningarna. Mobilitet är samlingsbegreppet för hur vi rör oss i transportsystemet. Programmet innehåller betydande satsningar på infrastruktur i form av Karebymot, Resecentrum i Kungälv, ökad tillgänglighet vid Ytterby station och utbyggd linjetrafik i Kungälv. Programmet innehåller även åtgärder som ska underlätta beteendeförändring hos enskilda. Vi föreslår även studie av effekter om kollektivtrafikens taxegränser ändras i syfte att underlätta det kollektiva resandet. Bland potterna ligger en satsning om 4,0mkr/år i åtgärder som ska främja alternativen till bilen. Genom att erbjuda ytterligare gång- och cykelvägar i kommunen får vi både effekten bättre folkhälsa och skapar förutsättningar för att fler barn och vuxna ska kunna välja cykel framför bil och buss inkl. skolskjuts. För at det ska lyckas behöver det nuvarande systemet förädlas successivt. Trafiksäkerhet, tillgänglighet, anslutningar till skolor, belysning, anpassningar av hållplaster mm frågor behöver åtgärder. - Destinationsutveckling – skapa ännu stoltare ambassadörer pågående förbi 2017 med utblick mot 2021. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand är centrala i destinationsutvecklingen. Fem(?) övergripande potter ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Programmet är även tänkta som delsvar på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. o Fästningsholmen, entrén till hela Kungälv Avtalet med Statens fastighetsverk kring utvecklingen av Fästningsholmen är klart. Genomförandet ska börja. Bagahus AB har startat sin verksamhet. Detaljplanen för Fästningsholmen har vunnit laga kraft. Programmet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktigs har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice och infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. o Strandstråket i Kungälv pågående till 2017 utblick mot 2021. Från centrala Fästningsholmens strandpromenad till Strandparken, Älvparken, upp i Bäckparken och över till Karantänsparken. Målet är en obruten strandpromenad längs älven och Komarksbäcken, med en jämn fördelning av aktivitetsytor och parkområden av mer kontemplativ karaktär. Stråket utvecklas bl. a i samverkan med Bagahus AB, Statens fastighetsverk, projekt Kungälvsbryggan, Kv Koggen vid älven. Förutsättningarna för en Citycamping vid simbadet studeras. Strandstråket möter Centrumstråket vid 7(25) Kongahällagatan och Kvarnkullen. o Centrumstråket i Kungälv pågående till 2017, utblick mot 2021 Ett grönstråk genom Kungälv från Gamla Torget skat via de små trädgårdarna på Västra gatan och Strandgatan till Västra Parken, Uddevallavägen, Kongahällagatan och över till Komarken och Klosterparken med omgivningar. I stråket ingår även gatuträd och planteringar i gatumiljö. Hit räknas också några mer ”isolerade” parker som Rådmansparken och Kvarnkullens midsommarplats. Här vidareutvecklas berättelserna om det äldre Kungälv till utflyktsmål. Det här stråket möter uppdragen om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket. o Marstrand Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med informationoch parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fasttighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. o Ytterby och övriga serviceorter. Även om kommunen inte är ansvarig för ytorna i våra serviceorter är det angeläget att dessa upplevs som tilltalande och välkomnande. Förvaltningen ska studera om det går att i mindre skala samarbete med de lokala vägföreningarna för att öka mängden planteringar. - Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan, långt förbi 2021. Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiksplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Under 2014 ska beslut fattas om nytt vattenverk och dess placering. Nytt vattenverk ska klara långsiktig utveckling i kommunen med ökad befolkning. Kapaciteten ska även studera förutsättningarna för att fortsätta leverera vatten till Ale och se om vi kan vara en regionel möjlighet för kommunerna norr om oss. Volymer Investeringsgruppen föreslår att investeringsbudget 2014-2017 får följande utseende. Kommunfullmäktiges ram 2014 2015 2016 2017 Perioden 2014-2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 8(25) Avgiftsfinansierat 250 000 200 000 175 000 175 000 800 000 Exploateringsfinansierat 100 000 100 000 100 000 50 000 350 000 Summa investeringsram 650 000 750 000 575 000 475 000 2 450 000 Förvaltningens förslag 2014 2015 2016 2017 Perioden 2014-2017 Skattefinansierat 300 000 450 000 300 000 250 000 1 300 000 Avgiftsfinansierat 131 850 234 150 317 100 119 000 802 100 Exploateringsfinansierat 34 700 143 000 188 000 101 000 466 700 Summa investeringsförslag 466 550 827 150 805 100 470 000 2 568 800 Sammanfattning i Grupper av investeringar Investeringarna kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. De skattefinansierade investeringarna delas även in enligt följande verksamheter: Omsorgsplatser Gruppboenden mm. Förskolor Skola Offentliga miljöer Fritid/Kultur GC-banor Infrastruktur Lokalanpassningar/Inventarier Stadshus 2014 22000 12800 34600 26700 30600 5300 6300 6600 60000 95000 2015 30000 18100 48600 105500 51000 60300 30500 30800 70200 5000 2016 500 6000 67600 59100 30000 11100 9000 61500 55200 0 2017 15000 1000 27600 28000 31800 16000 28000 56500 45200 Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Därför används inte hela beslutade ramen för i förslag till investeringsplan för skattefinansierade investeringar under perioden. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. Förutsättningen för att detta förslag ska kunna genomföras är att taxehöjningar inom VA och parkering beslutas. År 2014 är avgiftsfinansierade investeringar är avsevärt lägre än ram. Orsaken är att detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka inte är klar så att de större investeringarna kan ske under året utan först 2015. Därför blir investeringsbehovet något ojämnt fördelat under perioden. 9(25) De exploateringsfinansierade investeringarnas omfattning är beroende av den juridiska processen kring Kongahälla. Även marknadens möjlighet att ta emot och genomföra nya detaljplaner generellt avgör om exploateringsbudgeten kan upparbetas eller inte. Investeringsgruppen föreslår att investeringsplanen för 2014-2017 tas som ett förslag till investeringsplan/inriktning för att sen hanteras vidare i årsplanearbetet för 2014. Objekten i planen redovisas separat i bilaga. 1. Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en viss volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår därför minskade driftskostnader i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för de skattefinansierade investeringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar längre avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att ett villkor för investeringarna i vatten och avlopp, renhållning, hamnverksamheten och parkering är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till. Det är respektive verksamhets ansvar att ta fram nödvändiga underlag för beslut. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att KF årligen fattar separat beslut i samband med bokslut 10(25) om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostander. Kommunfullmäktige beslutade i sitt rambeslut, maj 2013, att styrdokumentet för exploateringsprocessen ska uppdateras. Större justeringar i övriga förslag sedan KF i maj 2013 Dricksvattenförsörjning: Utredningarbetet med kommande beslut om val av lokalisering av nytt vattenverk är inte helt klart. Detaljplanearbete har därför inte den fart som behövs. 2014 innebär utredning, projektering och detaljplan. Investeringen kommer i huvudsak 2015 och 2016. Kode skola: Utredning pågår av verksamhet- och fastighetsfrågor. Investeringen framskjuten till efter 2017. Kode, passage av järnvägen: Omfattningen kräver samfinansiering med staten och regionen. Både politiska processer och planarbeten kräver längre tid. Åtgärden är framskjuten till utblicken, tiden efter 2017. Ytterbyskolan: Starten av moderniseringen av skolan är framskjuten till 2017. För att effektivisera investeringarna i offentlig miljö har dessa samlats i stråk och potter. Driftkostnadsutveckling 2014-2017 och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i bilaga 1. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett utrymme om ca 20mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Driftkostnadseffekterna av skattefinansierade investeringar för åren 2014-2017 är prognostiserade till: Driftkostnadseffekter skattefinansierade investeringar Ram Förslag Differens Utrymme avskrivning och drift Verklig avskrivning och drift Differens Effektiviseringsbehov ca 2014 2015 2016 2017 Perioden 2014-2017 300 000 300 000 0 20 000 450 000 450 000 0 20 000 300 000 300 000 0 20 000 250 000 250 000 0 20 000 1 300 000 1 300 000 0 80 000 36 000 34 765 60 834 53 258 184 858 -16 000 -0,80% -14 765 -0,74% -40 834 -2,04% -33 258 -1,66% -104 858 -5,24% Effektiviseringsbehovet under åren 2014 till och med 2017 landar på ca 5 % för hela perioden, vilket innebär 1,25 % per år i snitt. Ansvaret för att klara både politikens uppdrag rörande drift och investeringar i årsplanen vilar hos förvaltningsledningen. Investeringsgruppen förfogar inte över tillräcklig information för att lämna förslag i det här skedet av processen. 11(25) Förslag till beslut: Förvaltningsledning: Sektorcheferna för Servicesektorn, Kommunledningssektorn och Samhällsbyggnadssektorn får i uppdrag att genomföra nödvändiga rekryteringar för att verkställa Kommunfullmäktiges investeringsplan. Handlingsplan för uppdraget ska redovisas samtidigt som verksamhetsplanen för 2014 lämnas till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Investeringsplanen är investeringsbudget för 2014. Investeringsplanen är investeringsplan/inriktning för 2014-2017 Kungälv 2013 09 30 Henrik Haglund, Mark och exploateringschef, Henrik Levin, Planchef, Åsa Berglie, Utvecklingsledare, Lennart Karlsson, Fastighetschef, Patrik Skog, Enhetschef UPU 12(25) Investeringsplan 2014-2017, Fördjupning – del 2 Del 2 innehåller bakgrundsbeskrivningar, begrepp, bedömningar och fördjupningar som redovisar investeringsgruppens och resten av förvaltningens gemensamma arbete med framdriften av förslaget. Metod Utifrån omvärldsfaktorer, verksamhetsbehov, politiska uppdrag och ekonomiska förutsättningar har förslaget till investeringsplan vuxit fram. Kommunledningssektorn har samlat underlag och analyserat verksamhetsbehov tillsammans med sektorernas ansvariga personer. Tillsammans med Samhällsbyggnad har förutsättningarna för fysiskt genomförande inventerats, framförallt i form av mark och tidbudget, men även i form av projekt som kan göras gemensamt. Samhällsbyggnad står för analys och förslag utifrån tillväxt i samhällsplaneringsperspektivet, Kommunledningssektorn för kärnverksamhetens behov och den ekononomiska analysen. Investeringsgruppen lämnar en avväg helhet till Kommunchefen och förvaltningsledningen för beslut. Begrepp - Program – Potter – Grupperingar – stråk – objekt För att tydliggöra och förklara investeringsplanen i olika hierarkiska nivåer och strukturer använder vi begreppen i rubriken. Program används för att övergripande beskriva behov och satsningar i kommunen. Potter är samlingar av mindre investeringar som svarar mot uppdrag och behov. Underlag på projektnivå finns i förvaltningen. För att svara mot specifika politikområden finns redovisning i grupperingar. Exempelvis omsorgsplatser, offentlig miljö etc. Stråk är samlade miljöer i den fysiska miljön som innehåller några olika mindre objekt men som samlat är bedömt som önskvärt att hålla ihop. Objekt är respektive projekt i bilaga 1. Förklaring av ”Potter” När förvaltingens investeringsgrupp har arbetat med uppdraget har vi kommit fram till att behoven som finns i förvaltningen som helhet kan delas in i tre övergripande grupperingar, s.k. ”potter”. ”Potterna” är definierade enligt nedan. - ”Förtids behov” (Puckel 1): akuta eftersläpande behov för befintlig verksamhet och brukare som förvaltningens sektorer kan se i sina underlag. ”Tillväxt ”(Puckel 2): öka tillväxttakten i Kungälvs kommun ”Avtal”: tecknade avtal, tagna beslut (Trafikverket, Regionen)( Räknas till puckel 1 i investeringsfilen) Bakgrund och bakgrundsfaktorer Arbetet med att få en väl fungerande kommunplanering pågår. Målet är att planeringsförutsättningarna och underlagen ska vara av den kvalitet som krävs för en långsiktig planering, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. För att styra och prioritera kommande investeringar behövs en gemensam framtida bild över vad kommunen ska stå för och hur vi vill agera för att komma dit. Den behöver växa fram under några år genom gemensam kommunplanering i takt med att vi utvecklar kvaliteten i underlagen. Det tydligaste styrdokumentet som vi idag förfogar över är översiktsplanen, ÖP. Den kompletteras med behovet av att vara långsiktigt attraktiva för människor och företag. Förvaltningen ska beakta behoven för nuvarande och tillkommande invånare och besökare. Genomförandets prioriteringar styrs av de villkor som budgetförutsättningarna ger. För att samtidigt hantera tillväxt och behov i den befintliga verksamheten behövs tydliga inriktningar och prioriteringar. 13(25) Önskemålen/intentionerna/behoven har tidigare år varit mycket större än ram, d.v.s. högre än det ”ekonomiska låset” tillåter. Nivån på det ”ekonomiska låset” 2014 -2016 höjdes enligt beslut om Rambudget Kommunfullmäktige i maj 2013. Klarar vi då att mer aktivt nå de uttalade målen i ÖP och befolkningsprognosen om kommunens tillväxt? Om inte detta kan ske, behöver en tydlig prioritering göras för kommunen som helhet, så att de begränsade resurserna används optimalt och kommunens verksamhetsområden ändå kan gå i takt med serviceorternas önskade utveckling. Omvärldsfrågor och befolkningsprognos De makroekonomiska förutsättningarna är svårbedömda. På riksnivå finns flera olika prognoser för hur tillväxten ser ut kommande år. Göteborgsregionen har nu lägre bostadsbyggnadstakt än både Stockholm och Öresundsregionen. De ekonomiska regelverken för att kunna köpa en bostad är skärpts vilket tillsammans med konjunkturen leder till lägre efterfrågan. Detta påverkar även Kungälv. Samtidigt visar nationell statistik att priset på både bostadsrätter och egna hem stiger på årsbasis (2012-2013) Efterfrågan är betydligt större än utbudet, däremot har lägesfaktorn en större påverkan på hur snabbt köpen genomförs än tidigare. Däremot är bostadskonsumenten inte en längre en tydlig målgrupp utan mångfacetterad och medveten. Kvalitetsfrågorna blir därför allt med centrala i bostadskonsumentens perspektiv och därmed även i vår planering. Investeringsplaneringen måste fortsätta med utblick mot en tioårsperiod framåt. Fokus är fortsatt på de närmsta fyra åren. Det är troligt att prioriteringarna behöver skärpas ytterligare eftersom alla behov inte går att kombinera med viljan om att satsa på tillväxt. Varje framtida beslut behöver fattas utifrån vid tillfället gällande bedömningar. Dialogen mellan förvaltningens bedömning och politikens styrning behöver vara kontinuerlig för att kommunen samlat ska leverera realistiska helhetslösningar. Hur ser bilden med bostadsförsörjningsprogram och befolkningsprognoser ut? Har förvaltningens sektorer realistiska prognosförutsättningar? Vilken tillväxttakt ska vi arbeta med? Den aktuella bedömningen är att det inte är något avgörande ”fel” i vare sig rådande bostadsförsörjningsprogram eller befolkningsprognos. Båda har realistiska bedömningar om framtiden. Förvaltningens tidigare bedömning kvarstår. Arbetena med översiktsplanen, Kongahälla i kombination med tidigare besparingskrav har medfört att detaljplaneläggningen släpat efter. Nu ser vi att de arbeten som startat sedan 15 månader tillbaka kommer att börja resultera i antagna detaljplaner under den kommande 12 månaderperioden. Detaljplanerna för Pumpan, Hareslätt, Tega 2:5, Västra Ytterby, Tjuvkils huvud, Diseröds centrum m fl. kommer att nå Kommunfullmäktige för antagande med början nu, hösten 2013. Vi tror därför att förvaltningen under ramperioden, 2014-2017, kommer väldigt nära leverans i bostadsbyggandet 4x400=1600 bostäder i antagna detaljplaner. Marknaden avgör slutligt om det resulterar i lika många nya bostäder byggda. Om bedömningen är felaktig kan de prognostiserade investeringsbehoven på ett väl underbyggt sätt skjutas framåt under kommande år. 14(25) Kommunalekonomi - - - - - Utvecklingen behövs och tillväxt kostar initialt. Och samtidigt behöver kommunen ta hand om brukare som redan finns på plats eller är på väg in. Puckel ett och puckel två. Dessa faktorer behöver kombineras och prioriteras. Upplåningsregler inom bankvärden påverkar investeringsviljan hos marknaden. Kraftigt ökade investeringsvolymer förutsätter kraftigt ökad upplåning, vilket i sin tur leder till att Kungälvs kommun får ett accentuerat behov av att säkra tillgången till långfristig finansiering. Hur kan vi få ekvationen att gå ihop? Sänks driftkostnaderna och förvaltningen blir effektivare har vi råd att göra mer! När det gäller förvaltningens förslag till effektiviseringar finns det fortfarande ett arbete att göra. Sektorerna behöver handla om mer än hur effektivt loklarna används. Det handlar också om var och hur verksamheten bedrivs och på vilken kvalitetsnivå. Investeringsgruppen ser att det behövs mer resurser i fråga om personal, egen och extern. Finansieringen finns i investeringsbudgeten som innehåller alla byggherrekostnader. Det finns ett behov av att lägga fast objekt för 2015-2017 inför planering av myndighetsprocesser och resurser. Objekt som ligger med i investeringsplanen behöver även ligga i planen för myndighetsprocesserna, läs verksamhetsplan 2014, och bli ett uppdrag till förvaltningen i sin helhet. Detaljplanearbete och investeringsprocessen måste gå hand i hand. Förvaltningens verksamhetsplan behöver styras för både längre planeringsinsatser och snabbt genomförande. Arbetet sker enligt Fastighetsstrategins dimensioner. Översiktsplanen(2020) Följande inriktningar finns som antaganden i samband med investeringsplaneringen. - Strukturbilden med serviceorter och huvudstråk – Kollektivtrafik (GRs strukturbild) Bostadsutbyggnad, Verksamhetområden. Prioriteringen av nya bostäder, var och mängd? PM-rapporter för framförallt skolan, scenarier av möjliga framtider Robusthet och sårbarhet Stigande vatten Skredrisk Buller E6: an över Nordre Älv och genom Kungälv. Omvärldspåverkan Riksdagsbeslut Sammanboende i äldreomsorgen Ensamkommande flyktingbarn, (avtal med Migrationsverket) Läroplan grundskolan: ställer krav på lärartäthet och lokaler Ökat behov av demensplatser, personalkrav högre på demensboende – verksamhetskostnaden ökar Mer ändamålsenliga omsorgslokaler kan minska behovet av bemanningsökningar. Önskade kvaliteter utifrån Översiktsplanens innehåll - Vi har en central ort, Staden Kungälv, med sina behov av vidare kvaliteter och centrumutveckling. - Vi har serviceorter som ska ha kännetecken och servicefunktioner i enlighet med ÖP. - Förskola/Skola/fritidshem Fritidsgård 15(25) - Kollektivtrafiknod/knutpunkt Bibliotek Idrottshall och idrottsplats Seniorboende/Omsorgsboende Distriktssköterska Tandvård Livsmedelsbutik Annan kommersiell service utifrån förutsättningar Befolkningsprognos Alla prognoser tyder på att Kungälv inte når det tidigare målet på 50 000 invånare 2020. Här behöver poängteras att femtio tusen invånare är en målbild och inte en prognos. Målbilden bedöms kunna nås under 2020-talet. Just nu ger prognosen 47,170 personer år 2021. Andelen äldre ökar (>65år) bl.a. på grund av bl.a. inflyttning i fritidshus. Det är svårt att beräkna ettåringar, men sifforna visar en fortsatt större ökning än rikssnittet (1,14). Det är fortsatt svårt att veta i vilka serviceorter befolkningsökningen sker. Generationsväxlingarna behöver bli enklare att förutse för att ha en bra beredskap. Bättre och tätare prognosuppföljning behövs per ålderklasser och serviceorter. Sommaren 2013 passerade kommunen 42.000 invånare. Första halvåret var ökningstakten högre än helåret 2012. Bostadsförsörjningsprogrammet - God planberedskap av antagna planer behövs för att kunna bygga 400 bostäder/år. Sociala faktorer. Markreserven, markpolitiken, strategin. Marknadens påverkan på och intresse av genomförandet, genom en konjunkturcykel Blandad bebyggelse och upplåtelseformer. Destinationsutveckling - Attraktiv kommun/Näringsliv/Handel/Besöksnäring - Behov av att höja Kungälv på rankingen som styrs av relationen med näringslivet. Samverkan med näringslivet – organisering av arbetet Har vi rätt näringslivsmix? Kan näringslivet utvecklas? Etableringar. Bilden av Kungälv, Varumärket. Vad är en attraktiv kommun? Ta vara på vårt strategiska läge Ta tillvara vår geografi. Stadsmiljöutveckling Väl fungerande kommunal service och kommunalt bemötande Nationell och regional investeringsplanering - Ännu större fokus på medverkan i planeringen Västsvenska paketet Pendelparkeringar Bussprioritering E6 till Jordfallsmotet Trängelskatter regionala/lokala följder K2020-Lokal kollektivtrafik Regionen som huvudman. Fri etableringsrätt på trafik. Stadstrafikutredning för Kungälv, 6 linjer. 16(25) - Bebyggelsekoncentration till kollektivtrafikstråken. Övriga bakgrundsfaktorer - Folkhälsa Tillgänglighet (Handikappolitiska programmet) Gång- och Cykelvägar förbinder landsbygd och serviceorter Miljöåtgärder Energisparåtgärder Myndighetskrav/lagstiftning Tillväxtskapande attraktiva utemiljöer Offentlig miljö handlar dels om att vara en attraktiv kommun för våra invånare och besökare, dels om att möta tillväxtfrågan. Kommunen ska skapa säkrare trafikmiljöer vid våra skolor/förskolor och tillgänglighetsanpassa busshållplatser. Attraktiva ytor som lekplatser och parker ska utvecklas och bli en tillgång för invånarna. Offentlig miljö kan innehålla kombinationsinvesteringar med t ex näridrottsplatser som blir ett gränsland mellan offentlig miljö och skolor/fritid/kultur. Investeringarna kan även handla om att bygga något som kostar mindre i drift och underhåll än de anläggningar som finns idag. Behov av effektiviseringar/smarta investeringar/fyrstegsprincipen - Effektivisera/optimera inom befintliga verksamheter. Följa och utveckla nyckeltal. Lokalanpassningar för att optimera verksamheten. Använd de resurser vi har i första hand. Vi vill poängtera behovet av att hitta optimeringar i dagens verksamhet och vill därför föreslå konkreta åtgärder som samlat kan ge lägre driftskostnader. Det ger en effekt på det teoretiska investeringsutrymmet. Det finns ett antal ”smarta investeringar” som ger effekt för verksamhetskostnader över tid. Det handlar om investeringar där befintliga anläggningar byggs ut, förtätas eller anpassas. I vissa fall kan det även handla om investeringar där små enheter läggs ner och flyttas in i nya lokaler för att få ner driftkostnaden. Samtidigt skapas utrymme för fler brukare, t ex när en större förskola byggs och verksamheten kan lämna flera enavdelnings förskolor samtidigt som en eller flera nya avdelningar tillkommer i den nya byggnaden. Gör effektiviseringar tillsammans med volymökningarna! Arbetet med smarta investeringar och fyrstegsprincipen handlar om att sektorerna behöver fortsätta arbetet med ”en förvaltning”. Sektorerna behöver visa högre grad av aktivitet gällande intresset till förvaltningsgemensamma effektiviseringar. Fortfarande finns tanken kring att den egna sektorns behov ska gå före andra sektorers. Vi lägger hoppet hos den uppstartade kommunplaneringen där en gemensam målbild kan bli tydligare och vägen dit blir utstakad. Omsorgsplatser för äldre kan skapas genom tillbyggnad av befintliga boenden i Kärna, Kode och Ytterby. Dessa tillbyggnader kan enligt vår bedömning göras med bygglov på befintliga byggrätter. Därutöver pekar förvaltningen på möjligheten att hyra lokaler för äldreomsorg genom att låta till exempel allmännyttan producera nya lägenheter för demensplatser i ett av sina kommande projekt. Dessa lokaler skulle kunna kombineras i ett centralt placerat hus som även kan innehålla t ex äldrevårdcentral, apotek, övrig service och trygghetslägenheter. Ett samarbete med allmännyttan innebär också att ett omsorgsboende 17(25) lätt kan omvandlas till trygghetsboende eller andra typer av lägenheter om antalet brukare inom äldreomsorgen som söker till särskilt boende skulle minska. Förvaltningen föreslår även att Båtsmansgärde behålls i kommunens ägo och inte ersättningsbyggs. Till sist men inte minst finns det privata aktörer som har visat intresse för att både bygga och driva boenden Kungälv. Under året har Kommunfullmäktige avskaffat utmanarrätten vilket gör att tidigare utmaningar inom äldreboenden avslogs. Behovet av ett gruppboende för ungdomar, ”ungdomsboende”, kan lösas genom att använda kommunägda lokaler som redan finns och anpassa dessa på samma sätt som exempelvis parhuset uppe vid Nordiska folkhögskolan som idag används för ensamkommande flyktingbarn. Då krävs en betydligt mindre investering istället för att bygga ett helt nytt boende. Effektivisera förskoleverksamheten och måltidsverksamheten genom att bygga nya större förskolor och lägg ner enavdelnings förskolor. Kostnaden för måltidsverksamheten sjunker rejält och förskoleverksamheten kan samordna sin verksamhet. Lokaler som är inhyrda eller inte ändamålsenliga lämnas. Genom att förtäta förskolan på Munkegärde och bygga till Ulvegärde förskola skapas större enheter vilket förenklar för förskoleverksamheten och måltidsverksamheten. Plats Antal nya avd. Avvecklade avd. Nytillskott Diseröd 6 -2 4 Kareby 6 -4 2 Kode 4 -1 3 Munkegärde 6 -6 0 Munkegärde tillbyggnad 1 -1 0 Ulvegärde tillbyggnad 1 0 1 Solängen förtätning 1 -2 0 Kärna 6 -3 3 Tjuvkil 4 0 4 Marstrand 4 -3 1 Västra Ytterby 6 -3 3 Summa 45 nybyggda avd. 25 st. avgår 21 avd. tillskott Flera av kommunens enavdelnings förskolor kan efter smärre lokalanpassningar tillgodose behovet av boende inom sektor Arbetsliv-och stöd. Sektorn har anmält ett behov av större bostäder för stora flyktingfamiljer. På så sätt används lokaler som redan finns i kommunal ägo. Genom att använda kommunala byggnader och tomter kan även övriga behov inom Arbetsliv- och stöd tillgodoses. Målet är att minska antalet köpta platser där det är möjligt. Dock återstår behovet av fler mindre lägenheter för ensamkommande flyktingungdomar och ungdomar i kommunen. Dialog och samverkan med allmännyttan och andra fastighetsägare är av stort vikt för att lösa behovet av olika boendeformer de kommande åren. Genom att göra energieffektiviseringar kan kostnaden för driften minska med smarta energilösningar. Förvaltningen arbetar löpande med att identifiera anläggningar och teknik som kan kompletteras eller bytas ut för en lägre energiåtgång. 18(25) VA-kustzon Förvaltningen vill påpeka sakargumenten för att hålla hög investeringstakt rörande VA-investeringar. Vi har stora eftersläpande behov samtidigt som tillsynsmyndigheterna under senare år ökat sitt tyck på att VAtjänstlagen ska följas. Förvaltningen ser en överhängande risk i att inte kunna styra kostnadsutvecklingen för VA-kollektivet genom att tillsynsmyndigheterna förelägger allt fler anslutningar till kollektivet. Förvaltningen vill motverka detta genom att visa på högt tempo i planeringen och genomförandet. - Ger högre boendekvalitet och bättre havsmiljö. Behöver bostäder, nya VA-verksamhetsområden och krav på detaljplaneläggning, för att klara investeringarna. Undanröjer VA-tröskeleffekter i serviceorterna. Nya möjligheter för kustnära boende. Stora önskemål om avstyckningar längs ledningsdragningar kan ge nya ”utmaningar” för kärnverksamheterna. Just nu befinner sig de planerade investeringarna för 2015 och 2016 över ramarna för avgiftsfinansierade investeringar. För att genomföra dessa investeringar krävs avgiftshöjningar. KF har beslutat att tillsätta en politisk styrgrupp för VA. Ytterligare argument för fortsatt hög investeringstakt är bl.a. följande: - Uppnår miljömålet ”Ingen övergödning”. Uppnår miljömålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Uppnår miljömålet ”God bebyggd miljö”. Uppnår miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Uppfyller åtgärdsprogrammen i vattenförvaltningen. Bryter inte mot 6 § i Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Miljökvalitetsnormerna kommer att följas. Vi följer Översiktsplanen med avseende på bebyggelseutvecklingen i kommunen. Kommunens strategiska arbete underlättas. Planeringsförutsättningar för den som ska bygga underlättas. Minskad risk för fler förorenade vattentäkter i tätbebyggda områden i kustzonen. I kustzonen minskar problemet för allmänhet och företagare med att få tillgång till rent dricksvatten av tillräcklig kvalitet och kvantitet. Satsningar på serviceorterna I Översiktplanen anges målsättningen att en serviceort på lång sikt ska ha ett befolkningsunderlag på 3 000 invånare för att kunna tillgodose ett grundutbud av service. Kvaliteter som en serviceort bör innehålla är bland annat förskola/skola, livsmedelsbutik, attraktiva mötesplatser och rika möjligheter till kultur och fritid. I Kungälvs kommun finns fyra serviceorter: Kode, Marstrand, Kärna och Diseröd. Grannbyar är Aröd, Rörtången/Ödsmålsmosse, Instön, Tjuvkil, Kovikshamn och Vedhall. Kareby och Ytterby ingår i centralorten Kungälv/Ytterby/Kareby. Genom att skapa underlag för den offentliga verksamheten skapas också förutsättningar för kommersiell service. Förskolor, skolor, idrottsanläggningar, kulturutbud och annan kommunal verksamhet kan vara ett avgörande stöd för etablering och överlevnad för livsmedelshandel och annan service. Den kommunala servicen skapar besöksanledningar och rörelse i centrum som kan bli navet att hålla igång en levande serviceort både på såväl dagtid som på kvällar och helger. Det är en avgörande samlad faktor hur kommunen kombinerar dessa funktioner när man väljer bostadsort. 19(25) I samband med centrumutvecklingarna i serviceorterna behöver infrastruktursatsningar göras för att underlätta kollektivt resande, tillgänglighet men även trivseln i den offentliga miljön. Nedan följer en beskrivning över vilka investeringar som förvaltningen ser i centralorten, serviceorterna och grannbyarna de kommande åren. Diseröd En utveckling av Diseröds centrum är av stor betydelse för ortens tillväxt. Centrumtomten och dess omgivningar är föremål för ett planarbete som ska ge möjligheter till både service och bostäder. För att Diseröd ska kunna utvecklas som ort behöver trafik och övrig infrastruktur ses över. Detta är ett arbete som redan startat i samband med pågående planarbeten för fler bostäder uppe på Tyfter och Håffrekullen. En växande serviceort innebär behov av fler förskoleplatser och större skola samt annan service i form av t ex kultur- och fritid. Investeringsplanen innehåller byggnation av en ny förskola, en inriktning för att kunna bygga ut skolan och träningshall i centralt läge. Under året har kommunen köpt en central fastighet för att lösa skolutbyggnadsbehovet. I samband med detta har Samhällsbyggnadsutskottet även beviljat plantillstånd för detaljplaneläggning på nuvarande bussterminalen. Förvaltningen jobbar för att kunna lägga fram förslag till samrådshandling inklusive lösningar för den offentliga miljön under vintern 2013-2014. I det förslaget kommer även trafiksäkerhetssatsningar och andra infrastrukturlösningar som en uppgradering av bussangörningen. Nu när kunskapen om hur strukturen kan lösas börja klarna föreslår investeringsgruppen att 16mkr avsätts i investeringsplanen för att utveckla Diseröd. Bedömningen just nu är att marknaden inte i tillräcklig utsträckning ännu klarar tillräckliga marginaler i fastighetsutvecklingen i Diseröd så att kommunen inte behöver satsa egna pengar. Kungälv-Ytterby-Kareby Kungälv är vår stad. (Naturligtvis även Marstrand, men på annat sätt). Översiktsplanen lyfter fram centrala Kungälv som en viktig knutpunkt för hela kommunen. Behovet av en ständigt pågående stadsutveckling är tydligt och därför planeras en rad infrastruktursatsningar och investeringar i offentliga miljöer de kommande åren. Några stora projekt inom trafik/infrastruktur är östra delen av Kungälvsmotet, Grokarebymotet och när behovet uppstår Komarkslänken . Ett nytt resecentrum vid motorvägen skapar en ny knytpunkt för kollektivtrafiken och ska samtidigt frigöra busstorget och skapa möjligheter för förtätning i stadsbilden. Området från Västra gatan till Kongahällatomten definieras som centrumområde där en hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform, verksamheter och handel. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallvägen, Vita Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. ”esplanaden ” eller promenaden förbi Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Första etappen för Västra tullen är entrén till det nya stadshuset, som ska ge en skjuts för området kring rondellen. Investeringen i Stadshuset skapar inte bara möjligheter för nya arbetssätt utan har också ett viktigt symbolvärde för utvecklingen i stadskärnan. Här byggs en liten, liten del av framtidens Kungälv, resten måste vi göra tillsammans. De 460 anställda som förväntas arbeta i stadshuset bidrar aktivt som kunder i centrumhandeln och i lunchrestaurangerna. I centrumutvecklingen och den framväxande stadsbilden är den offentliga miljön, grönskan och närheten till älven viktiga faktorer. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken , utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. Detaljplanen för Fästningsholmen blev halt klar under 2013. Bagahus AB startade verksamheten. Åtgärder som kopplar samman 20(25) Fästningsholmen och gamla staden finns i detaljplanen, däribland nytt torg, bor till Strandparken m.fl. Flera av dessa arbetas in i investeringsplanen. Kultur- och fritid är betydelsefulla värden som lockar våra invånare. Den nyligen nedbrunna motionscentralen i Fontin är en viktig samlingsplats för motionärer i alla åldrar. Arbetet med en förstudie för en ny, modern anläggning har startat. Genom att samla in medborgarförslag på vilka funktioner som behövs i den nya centralen får förstudien en viktig förankring hos brukarna. Målet är att bygga en ny modern anläggning som blir en tillgång för alla medborgare. När Kungälv växer finns ett behov av att både tillgodose behoven av kommunal service hos den befintliga befolkningen men även kunna klara volymökningar. I Munkegärde byggs en ny förskola för sex avdelningar. Området kring Munkegärde är även föremål för utbyggnader av flera befintliga förskolor för att skapa större enheter och fler förskoleplatser eftersom området är populärt för barnfamiljer. Även i Ytterby och Kareby planeras nya förskolor som möjliggör både effektiviseringar och volymökningar. I Kareby planeras också en utbyggnad av skolan med ett klassrum. I Ytterby är behovet av skollokaler så stort att förvaltningen föreslår en byggnation av en ny skola tillsammans med den nya förskolan ute i Västra Ytterby . Högstadieskolan Thorildskolan i centrala Kungälv är i behov av modernisering och renovering vilket planeras under perioden. Ombyggnaden ger också möjlighet att ta emot fler elever. Tidpunkten för åtgärderna är lämpligt just under 2013-2014 och fram till 2016 eftersom elevantalet är lågt och evakueringen blir då inte så omfattande. I ett växande Kungälv ser skolverksamheten att det kommer att behövas nya skollokaler för årskurserna F-6. Redan under åren 2014 och 2015 kommer Sandbackaskolan behöva kompletteras med moduler för att hantera ett stigande antal elever. En byggstart för en ny F-6 skola i centrala Kungälv föreslås 2017. En möjlig placering skulle kunna vara Skälebräcke eftersom många barnfamiljer bor i områdena runt omkring och det finns tillgång till mark och ett bra nät av gång-och cykelbanor. Vår äldre befolkning blir större och enligt prognoserna ökar behovet av platser inom äldreomsorgen. Investeringar i Ytterby äldreboende kan skapa totalt 26 platser fram tom 207/2018 genom tillbyggnad och omvandling. (16 platser 2015 och 10 platser 2017.) Det totala behovet av platser inom äldreomsorgen prognostiseras idag till 80 nya platser. Genom egna byggnationer klarar kommunen ungefär hälften av behovet. Ett förslag som förvaltningen har är att tillsammans med t ex allmännyttan skapa ett ”äldrehus ” med både trygghetslägenheter, äldreomsorgsplatser, äldrevårdcentral och diverse service som frisör, närbutik, apotek mm. Kommunen kan då tillgodose behovet av äldreomsorg genom en inhyrning av ca 40 platser i ett koncepthus. Minskar behovet av äldreomsorg kan lägenheterna lätt omvandlas till trygghetslägenheter och hyras ut av allmännyttan. Tre funktionshinderboenden planeras i Kungälv med omnejd under perioden 2014-2017. Vid Nordiska folkhögskolan är målet att omvandla ett parhus till ett gruppboende för ungdomar. Kommunen behöver också investera i ett antal särskilda bostäder för personer som ingår i det kommunala ansvaret och som behöver utslussningsboende eller inte blir godkända för att bo med socialt kontrakt allmännyttans bestånd. När Ytterby växer med nya bostadsområden behöver ridskolan flyttas för att lämna plats för bostadsutveckling och ny kommunal service genom detaljplanen på Nordtag. En exakt placering är idag inte klarlagd men en investering för en ny anläggning inklusive omkringliggande infrastruktur finns inplanerad. Huvudalternativet är Trankärrsgård. Av redovisningstekniska skäl ligger investeringen som en skattefinansierad investering i investeringsplanen. 21(25) Kode-Aröd/Ödsmålsmosse Kode är ett stationssamhälle och därmed strategiskt viktigt ur ett pendlingshänseende. Både centrumutvecklingen i Kode och nya bostadsområden väster om spåret anses vara beroende av hur en ny passage över järnvägen kan skapas. Detta får dock inte stoppa utvecklingen i Kode eftersom orten med sin närhet till järnväg och E6 har stor potential för inflyttning. En större investering ligger just nu planerad efter 2017 eftersom den är beroende av regional finansiering och järnvägsplan genom ett avtal med bland annat Trafikverket. I anslutning till Kode planeras en rad satsningar på gång-och cykelbanor, bland annat från Solberga via Tunge till Kode och från Ingetorpsjön till Kode. På sikt behöver även investeringar göras i en näridrottsplats/lekplats med central placering. Att utveckla centrum i serviceorten är beroende av tillgången till markområden och kommande detaljplaner. Behovet av pendelparkeringar är stort och finns med som en satsning i Västsvenska paketet. Byggnationen genomförs av Västtrafik och ska vara klar under vintern 2014. Kode attraktionskraft beror delvis på läget nära naturen, skogen och havet. Investeringar som höjer tillgängligheten planeras på havsbaden vid Rörtången och Aröd/Vadholmen. Serviceortens närhet till hav och natur, relativt låga huspriser, bra pendlingsmöjligheter, service i form av mataffär och bensinstation gör den populär. Antalet barn i Kode ökar och i förslag till investeringsplan finns byggnation av en ny förskola samt en utredning för en lösning av behovet av en F-9 skola . Skolan ses som en del av navet som håller centrum levande. Skolbyggnaden kan även utgöras basen för annan service/aktiviteter för ungdomar, kultur och fritid. Kommunfullmäktige gav i uppdrag att utreda ett F-9 spår i rambeslutet i maj 2013, se under rubriken uppdrag. Skolutvecklingen i Kode är flyttad till utblicken eftersom utredning pågår. Den äldre befolkningen i och omkring serviceorten är stor och behovet av äldreomsorg ökar. Solhaga äldreboende kan byggas ut med tolv platser under perioden. Marstrand/Instön/Tjuvkil Marstrand och dess grannbyar har med sitt havsnära läge och unika natur stor potential för tillväxt i vid bemärkelse. Planarbeten för bostäder pågår i Marstrand, på Instön och i Tjuvkil. Området är också av stor vikt för besöksnäringen och marina verksamheter. Satsningar på infrastruktur för besöksnäring i form av offentliga toaletter, bryggstråk, båtplatser, promenadstigar och havsbad planeras. Kommunstyrelsen har beslutat om ett tio-punkts-program för utvecklingen av Marstrand. Förvaltningen har tillsatt en särskild samordnare. Marstrands skola inryms idag i en äldre byggnad på Marstrandsön. Förskolan ligger i ett 70-tals byggnad på Koön. På sikt är målsättningen att sammanföra kommunala verksamheter i en ny byggnad på Koön. Äldreomsorgen har uttryckt behovet att skapa någon form av boende för äldre på Koön. Under investeringsperioden 2014-2016 finns medel avsatta för detaljplanearbete och förstudier för ett framtida hus för kommunal service. Eftersom behovet av att ersätta förskolan infaller före en eventuell detaljplan för kommunal servicebyggnad kan finnas på plats undersöks möjligheten att tidigarelägga en separat detaljplan för en ny förskola, fortfarande med en central placering på Koön. En stor strukturerande frågan för att möjliggöra de politiska målsättningarna är att klara parkeringsproblematiken. Förvaltningen jobbar, under tidigare uppdrag, med förslag till parkeringsstrategi inklusive tekniska lösningar. 22(25) Kärna/Kovikshamn/Vidhåll Serviceorten Kärna är i behov av en centrumutveckling/upprustning på längre sikt. Orten ligger med närhet till Kornhalls färja och ur pendlingssynpunkt planeras tillgänglighetsanpassning av bussterminalen samt en pendelparkering i Kärna och Kornhall. En utveckling av gång-och cykelvägnätet planeras bland annat ut mot Vidhåll och mot Kornhall. Inne i Kärna föreslås en flytt av fotbollsplanen över till andra sidan Lyckevägen så att hela idrottsanläggningen placeras på samma plats. Anläggningen kan då förses med ett konstgräs och bättre omklädningsmöjligheter, parkering osv. På gräsplanens gamla plats föreslås en detaljplan för en ny förskola och bostäder. Havsbadet i Sundhammar behöver få en uppfräschning och tillgänglighetsanpassning. Ekonomiska ”villkor” För att få en total bild av effekten av en investering behöver inte bara själva investeringen och dess kapitaleffekter analyseras. Även verksamhetskostnader och hyreskostnader som tillkommer och avgår måste analyseras. Det handlar inte bara om att ha råd med investeringen utan driftkostnaderna som blir resultatet. Det teoretiska utrymmet som ligger till grund för investeringsplanen driftkostnadsutrymmen baseras på avskrivningar om 5 mkr per och ökat driftutrymme om 15 mkr per år. Tillsammans ger det möjlighet till kostnadsökningar om 20 mkr årligen. Kostnader utöver detta måste lösas genom effektiviseringar eller neddragning i volym och/eller kvalitet. Kalkylerna i förslag till investeringsplan visar på ett behov av effektiviseringar om minst 1,25 % årligen i snitt (en inriktning är att 1 % ger ca 20 mkr i ökat utrymme). Förändringar i avskrivningstider Under senare år har rekommendationerna för kommunerna avskrivningar av anläggningstillgångar diskuterats. En diversifiering, och en förlängning för vissa delar av objekt, är viktiga beståndsdelar i detta. I investeringsplanen har upp till 50 års avskrivning tillämpats där det bedömts som teoretiskt möjligt. Olika avskrivningstider kräver ytterligare aktiv budgettering och redovisning. Osäkerheter i investeringsplaneringen Förvaltningens investeringsgrupp har i planen för perioden 2014 – 2016 utgått från underlagen för Översiktsplanen samt senast tillgängliga befolkningsprognoser, VA-planering och bostadsförsörjningsprogram. Investeringsplanen är en plan och den måste arbetas på hela tiden. Omvärlden förändras och det påverkar behoven. Planen behöver revideras efter hand som ny information och nya bedömningar görs. Vår största osäkerhet gäller byggnationen av Kongahällaområdet som kan generera 900 bostäder och ca 2 700 nyinflyttare från Kungälvs olika serviceorter eller nya kommuninvånare. Om tidplanen för bostadsbyggandet försenas ytterligare, faller de grunder sektorerna räknat på och utgått ifrån i sin planering. Då kan även befolkningsprognosens och skatteprognosens utfall påverkas. Då kan sektorernas behov skjutas fram i motsvarande mån om inte fortsatt förtätning i fritidshusområden i olika kommundelar ”oplanerat” pockar på kommunala lösningar av servicebehov. Prognosarbetet, att förutsäga hur många brukare som kommer att finnas ett visst år, är svårt. Analysen av prognoserna inom varje verksamhet behöver ske oftare om vi ska få en högre säkerhet i bedömningen av när ett behov kan tänkas infalla. 23(25) Svårigheter i planeringsförutsättningarna uppstår även när redovisade, redan befintliga, behov läggs in i investeringsbudgeten, och förutsättningarna för att effektuera investeringen försenas på grund av markfrågor, planfrågor och andra myndighetsprocesser som förvaltningen ska ha organisation och resurser för att hantera i tid. Tid -och markbudget för att kunna genomföra investeringarna är helt beroende av tillgången på kommunal mark samt detaljplaner. Läget förändras hela tiden beroende på till exempel överklaganden eller andra myndigheters processer. Förvaltningens investeringsgrupp ser ett behov av att förvaltningen har ”rätt bollar i luften” för att inte arbetet ska stanna av vid ett överklagande. Blir en plan överklagad måste vi stå redo att agera någon annanstans för att ha en konstant och pågående tillväxt och möta marknadens och våra egna behov av byggklar mark. Delar av behovet inom kommunal kärnverksamhet, t.ex. boendefrågor inom Arbetsliv- och stöd, behöver lösas i vanliga lägenhetsbestånd (ur ett socialt/segregationsperspektiv och ekonomiskt perspektiv). Lagstiftning, hårdare bedömning/biståndsbedömningar driver upp behovet av t ex gruppboenden och andra typer av kommunala boendefrågor. Produktionen av hyreslägenheter är för närvarande låg i kommunen och detaljplanerna för detta skjuts på framtiden eftersom resurserna att arbeta med planerna är begränsade. Aktiviteten och marknadens intresse ökar. När nya större detaljplaner startas där kommunen har rådighet eller bedöms kunna få rådighet över marken, ska hänsyn tas till det kommunala verksamhetsbehovet. De strategiska kommunala markinköpen behöver bli fler och stämmas av inom förvaltningen för att det i framtiden ska finnas goda förutsättningar att genomföra investeringar när behov uppstår. Andra osäkerheter avser tidplaner för gemensamma regionala infrastruktursatsningar, som i sin tur kan påverka trafiklösningar inför kommande bostadsutveckling och därmed behov av kommunal service, särskilt i västra delen av Kungälvs kommun. Externa parter som regionen och Trafikverket påverkar våra planer och genomförandetider. Osäkerhet råder kring hur mycket som kommunen ska finansiera i diverse projekt. I vissa fall finns även möjlighet att söka bidrag och när planen läggs vet vi i regel inte om bidragen beviljats eller om vi måste finansiera t ex pendelparkeringar och kollektivtrafiklösningar själva. I förvaltningens interna arbete finns en osäkerhet i beräkningarna av kommande driftkostnadskonsekvenser som följer av genomförda investeringar. Idag används befintliga nyckeltal även för nytillskott i verksamheten men målet är att investeringar i möjligaste mån ska sänka framtidens nyckeltal för att vi ska få råd med mer, d.v.s. större volymer i en växande befolkning. Vi måste då få bättre uppföljning och veta exakt vad verksamheten kostar samt arbeta både med lokal- och verksamhetseffektiviseringar. Inför investeringsbudgetarbetet för 2014 – 2017 har arbetet med en gemensam kommunplanering mellan förvaltningens sektorer och kommunens bolag och stiftelser fortsatt men är ännu i sin linda. Översynen av arbetsprocesser och uppgifter inför nystarten av förvaltningsorganisationen i kommande Stadshuset ses som en tillgång för helheten. Till sist men inte minst finns en osäkerhet kring själva genomförandet av investeringsplanen. Finansieringen finns i budgeten eftersom byggherrekostnaderna är inräknade. En grov bedömning är att personalstyrkan som ska genomföra investeringarna behöver öka med 50 %. Om vi ska skapa tillväxt i en 24(25) snabbare takt och klara av att hantera den första puckeln behöver arbetet med att genomföra göras smidigare. För att klara puckel ett, det vi redan ser, behöver vi finanser. Investeringsramarna tillåter oss att hantera både nuvarande behov och tillväxt. Men driftramen måste räcka till. Ett sätt är att våga investera för att få bättre finansieringsläge, d.v.s. mer skatteintäkter på sikt för att klara våra åtaganden. Det kan skapas genom tillväxt. Och det kostar initialt. Strategi framåt - - Skapa ökad attraktivitet genom att investera tidigt i ny infrastruktur och visa utvecklingsvilja. Arbeta med ett välfungerande utbud av kommunal basservice. Vi behöver tidiga beslut, flera år i förväg, för kommande strategiska investeringar. Det ger uppbokade förutsättningar i kommande budgeteringar men vi bedömer det som nödvändigt för att förvaltningen ska kunna planera och resurseffektivt leverera i utsatt tid. Fortsätt arbetet med att köpa strategiska fastigheter. Investeringsplanen ska ge hela förvaltningen en tydlig inriktning och ett genomförandeuppdrag Det leder till att vi föreslår att verksamhetsbehoven får lösas samtidigt som det övergripande målet om att växa genomförs. De tre olika investeringstyperna, skatter, avgifter och exploateringskostnader, ska redovisas och samverka för att optimera genomförandet. Använd VA-kustzon som ”motor” i samverkan med större utvecklingsprojekt i alla våra serviceorter. Öppet redovisa investeringsförslagen per serviceort för gemensam kommundiskussion och politiska prioriteringar för framtiden i ÖP:s anda. Ajourhålla serviceorternas listor över nuvarande och kommande investeringar, inför nytillskott och omprioriteringar inför varje ny budgetperiod. Dialog med kommunkoncernen/allmännyttan kring gemensamma satsningar och samordning för utveckla staden och serviceorterna. Prioritering utifrån analys fram till 2020 - Satsa i huvudsak på stråket Kungälv/Ytterby – Kareby (65 % 3000 bostäder) Komplettera med stråket 168:an och Marstrand (15 % 650 bostäder), Diseröd (5-10% 200-400 bostäder). De parallella uppdragen om utökade kommunala verksamhetsbehov och genomförande av översiktsplanen ska samverka för att investering ska ske. Strategiska satsningar för att öka kommunens attraktivitet, ”kryddan i tillvaron”. Satsa på smarta investeringar som ökar effektiviteten i befintlig och kommande drift. Förutsättningar för leverans av investeringsuppdraget För att kunna leverera de behov och investeringsvolymer som investeringsplanen påvisar behövs rätt resurser. Organisation, tid och mark är samverkande förutsättningar. Verksamhetsplanen behöver samverka i alla delar och fokusera på investeringsplanens utmaningar. Både planerandet och genomförandet behöver organiseras. Mer personal är ofrånkomligt. Kompetenserna från flera olika sektorer/enheter behöver samverka effektivt. Tvärprocesser och gemensamma målbilder behöver förstärkas ytterligare. Kommunfullmäktige har ställt målsättningarna och i dessa även finansieringen till Kommunstyrelsens och förvaltningens förfogande. Vem trycker på knappen? 25(25) Slutsats, finansiering Investeringsgruppens förslag till skattefinansierade investeringar kan genomföras förutsatt att utrymmet för drift kan skapas genom effektiviseringar och ökade intäkter. Förslaget till avgiftsfinansierade och exploateringsfinansierade investeringar överskrider tilldelad ram under perioden. Genomförande av avgiftsfinansierade investeringar är avhängigt ett antal beslut som rör avgiftsnivåer för bland annat va-taxa och parkeringstaxa. När det gäller exploateringsfinansierade investeringar är storleken på dessa bland annat beroende av hur den juridiska processen kring Kongahälla förlöper. Den totala graden av genomförande av exploateringsprojekt i kommunen är även beroende av om marknaden har möjlighet och intresse. Bilaga: Förslag till Investeringsplan 2014-2017
© Copyright 2026