Privat Vårdfakta 2015
PRIVAT VÅRDFAKTA 2015 Fakta och statistik om den privat drivna vårdoch omsorgsbranschen samt genomgång av Reepalu-utredningen. Rätten att kunna välja och välja bort vårdoch omsorgsgivare har ett starkt stöd bland svenska folket. Och de privata aktörerna uppfattas som allt viktigare för valfriheten. Både svenska folket och vårdstuderande är också övertygade om att möjligheten att välja arbetsgivare gör vårdyrket attraktivare. Samtidigt finns det en politisk vilja att försämra förutsättningarna för att driva företag inom en sektor som står inför betydande utmaningar med en allt större andel äldre i befolkningen. Privat Vårdfakta 2015 är ett redskap för alla som vill ha fakta och statistik om den moderna välfärden. I årets upplaga tar vi också upp utredningen om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster, den så kallade Reepaluutredningen. Stockholm i juni 2015 Håkan Tenelius Näringspolitisk chef, Vårdföretagarna 3 Innehåll Valfriheten Svenskarna om valfrihet Från monopol till mångfald med LOV Valfrihetsläget i Sverige Effekter av valfrihet Enhetlighet och transparens 6 8 10 11 14 19 Företagen 22 Andel i privat regi 24 Storlek25 Vård- och omsorgsgivarna 26 Ekonomi29 Vinst eller förlust 30 Utveckling eller avveckling 34 Vinstdrivande företag i Norden 37 Medarbetarna 38 Sysselsättning40 Behov40 Lön och utbildningsnivå 42 Medarbetarna om arbetsplatsen 44 Framtida utvecklare och entreprenörer 50 Sjukvård 52 Kvalitet54 Några utmaningar 57 4 Personlig assistans 66 Kvalitet68 Några utmaningar 69 Individ och familj (socialtjänst) 70 Kvalitet72 Några utmaningar 75 Reepalu-utredningen 76 Utredningen78 Utgångspunkten80 Begränsning av vinst 81 Reglering av bemanning 82 SVB-bolag83 Möjlighet för landsting att slopa vårdval 84 Ekonomisk redovisning på enhetsnivå 85 Vårdföretagarna Våra medlemmar Våra mål 86 88 89 Källor90 5 Innehåll Äldreomsorg 58 Kvalitet60 Några utmaningar 65 Valfriheten Myt: Det blir lika stor valfrihet inom vården och omsorgen även om vinstdrivande företag förbjuds. 6 Färre alternativ skulle finnas kvar om ett stopp av vinstutdelning eller krav på omvandling till SVB-bolag* införs. Enligt Vårdföretagarpanelen, en undersökning bland Vårdföretagarnas medlemmar, ser nästan hälften av företagen det som svårt att driva vidare sin verksamhet, och avveckling eller försäljning skulle bli trolig.1 Valfrihet bygger på mångfald. Det behövs både små och stora vård- och omsorgsföretag för att välfärden ska utvecklas och för att valfrihet ska garanteras. *SVB = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning motsvarande statslåneräntan + en procentenhet 7 Valfriheten Verklighet: Svenskarna om valfrihet Allt fler anser att det är rätt att man kan välja och välja bort sin vård- och omsorgsgivare och att privat drivna vård- och omsorgsföretag har betydelse för valfriheten:2 90 % anser att valfrihet inom äldreboende är viktigt. 81 % anser att valfrihet inom hemtjänst är viktigt. 8 Valfriheten 84 % anser att valfrihet inom sjukvård är viktigt. 90 % anser att man ska kunna välja bort en vårdgivare man inte är nöjd med. 69 % anser att de privata aktörerna i välfärden är viktiga för valfriheten. I synnerhet äldre och patienter med kronisk sjukdom anser det viktigt att kunna välja vårdcentral.3 9 Från monopol till mångfald med LOV Under 1990-talet – både under socialdemokratisk och borgerlig regering – skedde en rad avregleringsoch valfrihetsreformer som gjorde det privata vårdföretagandet möjligt. År 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft. Oavsett om det är en utförare i privat eller offentlig regi får de skattefinansierad ersättning för sin verksamhet. Innan LOV infördes fanns endast LOU, lagen om offentlig upphandling. Till skillnad från LOV innebär LOU ingen automatisk valfrihet för den enskilde. Då är det kommunen eller landstinget som bestämmer vilken vård- och omsorgsgivare som ska anlitas. Med LOV kan landsting och kommuner ställa krav som ska gälla för alla utförare inom en viss verk samhet. Alla företag som uppfyller dessa kvalitetsoch kompetensvillkor blir godkända som vårdgivare, där patienter och brukare kan välja bland dem utifrån egna preferenser. Det kallas för etablerings frihet. Utförarna måste måna om sina patienter och brukare för att inte mista dem som kunder och konkurrerar inte med pris eftersom ersättningsnivån är bestämd på förhand.4 En ytterligare skillnad är att LOV ger bättre kontinuitet för patienten och brukaren än LOU. Långsiktigheten i LOV bidrar också till investeringsviljan i verksamheten. 10 Valfriheten Valfrihetsläget i Sverige 72 % av svenska folket anser att vården riskerar att bli ojämlik om respektive kommun och landsting själva får besluta om det ska vara tillåtet med vinstdrivande vårdgivare.5 LOV ger medborgarna möjlighet att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg. Patienten eller brukaren betalar samma avgift och omfattas av samma högkostnadsskydd vare sig det är vård och omsorg i privat eller offentlig regi. 11 Sjukvården Alla landsting har sedan den 1 januari 2010 egna valfrihetssystem – vårdval – i primärvården. Regeringen och Vänsterpartiet har en överens kommelse om att ta bort kravet på vårdvalssystem i landstingen. Den pågående statliga offentliga utredningen, Reepalu-utredningen, har fått i uppdrag att i november 2015 lägga fram ett förslag om hur detta krav ska tas bort ur lagen. Omsorgen Kommunerna väljer om de ska införa LOV och låta äldre och andra brukare själva välja sin omsorg eller inte. Av Sveriges 290 kommuner har 176 infört eller fattat beslut om att införa LOV.6 Antalet kommuner med LOV har minskat något det senaste året. Det innebär att många fortfarande saknar möjlighet att välja, eller välja bort, bland annat hemtjänstleverantör eller daglig verksamhet. 12 Valfriheten LOV-läget Kommuner med LOV i drift eller som fattat beslut om att införa LOV. Kommuner som beslutat att inte införa LOV, ännu inte fattat beslut om att införa LOV eller valt att ta bort LOV. Källa: SKL, beslutsläget om LOV april 2015 13 Effekter av valfrihet Vården Antalet patientbesök i primärvården har ökat med tio procent sedan vårdvalet infördes, men kostnads ramen har varit i stort sett konstant.7 Vårdvalet har lett till en kvalitetsdriven konkurrens eftersom patienternas möjlighet att välja och välja bort vårdgivare gör att ingen kan ta sina patienter för givna. Antalet vårdcentraler har blivit 20 procent fler, vilket innebär att fyra av fem patienter har minst två vårdcentraler i sin närhet att välja mellan.8 På orter med många vårdgivare tenderar patienterna att vara mer nöjda.9 Även andelen patienter som anser att det är lätt att komma i kontakt med sin vårdcentral har ökat markant sedan vårdvalet infördes.10 Utvecklingen i tätorter kontra glesbygd är att andelen vårdcentraler i områden med hög tillgänglighet inte är högre än vad som motsvaras av den andel av befolkningen som bor i dessa områden. Ingen vårdcentral i glesbygd har hittills lagts ner.11 14 Mellan 2010, då vårdvalet infördes, och 2012 har en eller flera privata husläkarmottagningar eller vårdcentraler öppnats på bland annat följande orter: Arvika, Avesta, Bjuv, Borlänge, Eskilstuna, Eslöv, Falköping, Falun, Filipstad, Flen, Gislaved, Grums, Gullspång, Gällivare, Hudiksvall, H ärnösand, Katrineholm, Kungsbacka, Kungsör, L idköping, Ljungby, Ludvika, Lycksele, Mullsjö, Nässjö, Olofström, Piteå, Sandviken, Strömsund, Säffle, Söderhamn, Söderköping, Sölvesborg, Tibro, Tjörn, Tranås, Ulricehamn, Varberg och Vetlanda. På samma sätt har privata vårdgivare etablerat sig också i storstädernas mindre välbärgade stadsdelar och förorter. Sedan vårdvalet infördes har privata mottagningar öppnats i bland annat Angered och Bergsjön i Göteborg, Rosengård i Malmö samt i Husby, Ronna, Skärholmen, Tensta och Vårberg i Stockholmsregionen. 15 Valfriheten Många privata vårdgivare har startat verksamheter utanför de stora städerna. 12 Även i specialistvården kan vårdval leda till mer vård för skattepengarna och en mer tillgänglig vård för patienterna. När Stockholms läns landsting införde vårdval för höft- och knäprotesoperationer ökade antalet operationer med 20 procent på ett år. Köerna för patienterna kortades samtidigt som genomsnittskostnaden för operationen sänktes med 17 procent.13 I februari 2015 fick 96 procent av alla patienter sin gråstarrsoperation inom vårdgarantins gränser i Stockholm. Vårdvalet och mångfalden av vårdgivare har bidragit till att åtta av tio patienter i länet fick sin operation inom en månad.14 16 Några exempel: • I Västra Götalandsregionen har antalet läkarbesök ökat för de svårast sjuka och minskat för de minst sjuka. De nya vårdcentralerna, som i de flesta fall är privat drivna, har sammantaget patienter med en sämre hälsa än de vårdcentraler som fanns sedan tidigare.18 • I Stockholms läns landsting har samtliga inkomstgrupper ökat antalet läkarbesök utan att det gått ut över någon annan grupp. Personer med låg inkomst träffar läkare oftare, även om de med h ögre inkomst ökat antal besök. Hög utbildade, som ofta har lägre vårdbehov, gör färre antal besök än patienter med kortare utbildning. Personer över 85 år är den grupp av patienter som har ökat sina läkarbesök mest.19 17 Valfriheten Riksrevisionen,15 som granskar hur regeringen använder skattepengarna i den statliga verksam heten, menar att vårdvalet lett till en mindre jämlik primärvård. Studien är omstridd, bland annat för ett selektivt urval av resultat.16 De flesta andra studier visar att den ökade tillgängligheten har kommit alla patienter till del.17 Omsorgen Många privata företag bedriver profilerade verksamheter som riktar sig till personer med särskilda behov eller önskemål, något som kommuner och landsting ofta inte själva har möjlighet att bedriva. Det kan handla om språk, kulturella inriktningar eller kompetens inom särskilda sjukdomar som till exempel demens. 18 Valfriheten Enhetlighet och transparens 94 % av svenska folket a nser att det bör finnas nationella och enhetliga kvalitetskrav för alla aktörer inom äldreomsorgen.20 Under 2014 har Vårdföretagarna tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Svenskt Näringsliv tagit fram en guide till kommuner som vill använda LOV- och LOU-upphandlingar för att stärka kvaliteten i äldreboenden. Den innehåller verktyg för att kvaliteten ska följas upp, stimuleras och säkras.21 Alla Vårdföretagarnas medlemmar har kollektiv avtal. Medlemmarna har dessutom kommit överens om transparenskrav kring redovisning av kvalitet, medarbetare, ekonomi, ägare och styrelse. Därmed går Vårdföretagarna längre än andra aktörer i branschen. Motsvarande öppenhet finns ännu inte inom den offentligt drivna vården och omsorgen. 19 2 av 3 svenskar anser att de har gjort ett aktivt vårdval i primärvården. 6 av 10 a nser att de har tillräcklig information för att kunna göra ett välinformerat val av vårdcentral.22 20 21 Valfriheten Möjligheten att som patient och brukare jämföra kvaliteten hos olika vård- och omsorgsgivare behöver utvecklas. Det pågår ett arbete mellan Vårdföretagarna, andra privata och offentliga arbetsgivare samt fackförbund för att utveckla en plattform för öppenhet och transparens. Målet är att öka transparensen hos alla utförare och ge möjlighet att tydligare mäta och jämföra kvaliteten hos olika utförare. Myt: Det är kvinnorna som jobbar, men det är m ännen som styr i vård- och omsorgsföretagen. Företagen 22 Av vård- och omsorgsföretagen leds 55 procent av kvinnor. Det kan jämföras med övriga näringslivet, där andelen är 29 procent. Kvinnor leder både stora och små företag; i stort sett lika många av de största företagen leds av en kvinna som av en man.23 Det är den bransch i näringslivet som har i särklass högst andel kvinnor på ledande positioner, både när det gäller ledningar och styrelser. Även i de stora företagen är branschen mer jämställd. I företag med fler än 200 anställda är 38 procent av styrelseledamöterna kvinnor, jämfört med 23 procent i näringslivet i stort.24 23 Företagen Verklighet: Andel i privat regi 25 % Hemtjänst 25 42 % Primärvård 27 61 % Personlig assistans 29 24 21 % Äldreboende 26 34 % Hela sjukvården 28 57 % HVB-hem30 Vård och omsorg är i huvudsak en småföretagarbransch. Av de drygt 12 000 företagen har 93 procent färre än 20 anställda. Där är 137 500 personer årsanställda men totalt 170 000 är sysselsatta om man räknar både heltids- och deltidsarbete.31 Antal företag per storleksklass 2013 32 11 318 0–19 456 174 113 66 20–49 50–99 100–249 250+ Antal årsanställda 25 Företagen Storlek Vård- och omsorgsgivarna De största privata vårdoch omsorgsgivarna33 Avser omsättning 59,4 % 40,6 % Previa Förenade Care Team Olivia Frösunda Humana Aleris Ambea Attendo Capio Praktikertjänst* 10 största aktörerna Övriga privata aktörer * Praktikertjänst är en koncern ägd av många delägare som själva är yrkesverksamma i företaget. 26 Företagen Sex av de största privata aktörerna inom hemtjänst och äldreboende 34 Hemtjänst Attendo Humana Vardaga Aleris Team Olivia Frösunda Äldreboende Attendo Humana Vardaga Aleris Team Olivia Frösunda Andel av total Andel av privat 3,4 % 1,6 % 0,0 % 1,0 % 0,7 % 0,0 % 20,4 % 9,5 % 0,0 % 6,0 % 4,3 % 0,0 % Andel av total Andel av privat 4,7 % 0,5 % 4,4 % 1,1 % 0,0 % 0,1 % 22,9 % 2,5 % 21,1 % 5,5 % 0,0 % 0,6 % 27 Det finns 223 privata vårdgivare i primärvården. Av dessa driver 182 en enda vårdcentral. Av de tio största vårdgivarna är två privata. Övriga är landsting som driver vårdcentraler i egen regi. Bland de privata är de största Praktikertjänst med 79 vårdcentraler och Capio med 68 vårdcentraler.35 28 Företagen Ekonomi Redovisningen gäller för hela vård- och omsorgsbranschen år 2013 36 2013 Antal årsanställda Antal företag Nettoomsättning (mdkr) Tillväxt Rörelsemarginal 137 498 12 127 103,1 10,0 % 7,0 % Skatt (mdkr) 1,6 Årets resultat (mdkr) 3,5 Utdelning (mdkr) 2,9 Återinvesteringar* (mdkr) 3,8 * Återinvesteringar avser företag med positivt resultat efter skatt och finansiella poster minus utdelning. 29 Vinst eller förlust Andelen svenskar som a nser att företag inom vård och omsorg måste få gå med vinst för att kunna utveckla och driva sina verksamheter har ökat tydligt sedan 2014, från 44 % till 52 % 2015.37 30 Precis som i all företagsverksamhet finns många anledningar att leverera hög kvalitet. Med drivkraften att ha nöjda patienter och brukare och medarbetare finns även incitamentet att göra ett överskott. Vinsten får därmed en kvalitetssäkrande funktion. Att verksamheten går runt eller gör ett överskott är ändå inte självklart. Till exempel gick 28 procent av de privat drivna vårdcentralerna med underskott 2012. Motsvarande siffra för de landstingsdrivna var 48 procent.38 31 Företagen De flesta LOV-tjänsterna inom vård och omsorg betalas med en fast ersättning per timme eller per insats, men vissa komplexa tjänster väljer kommuner och landsting att upphandla i priskonkurrens enligt LOU. Varje k ommun och landsting beslutar själv om sina ersättningar. För personlig assistans gäller dock en nationell ersättning. Den privat drivna vård- och omsorgssektorn omsatte 103,1 miljarder kronor år 2013. Rörelsemarginalen – som anger hur stor del av varje omsatt krona för en rörelse som blir kvar till att täcka räntor, skatt och ge eventuell vinst – var i genomsnitt sju procent.39 Det ligger i linje med övriga näringslivet. De företag som gick med vinst återinvesterade 3,8 miljarder kronor. Bland de största vårdföretagen är det vanligast att man återinvesterar hela sin vinst.40 32 Företagen Överskottet används för att ytterligare utveckla verksamheten, exempelvis för att anställa fler, köpa in ny utrustning eller skapa en buffert för framtiden. Det kan också användas för att utveckla nya verksamheter som kommer till nytta för patienter och brukare.41 Utdelningen 2013 var totalt 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt tre procent av omsättningen. Huvuddelen av utdelningen sker i de små företagen och i kooperativt ägda företag.42 Genom vinsten kan de som har satsat i företaget få ränta på de pengar som de lånat ut till verksamheten och få ersättning för att de inte haft möjlighet att ta ut marknadsmässig lön. Lönsamheten har minskat något i de största välfärds företagen och under 2014 återkommunaliserades en del verksamheter.43 33 Utveckling eller avveckling Den politiska osäkerheten påverkar investeringarna i sektorn negativt. Riskkapitalinvesteringar har minskat drastiskt mellan 2010 och 2013.44 Två av fem vård- och omsorgsföretag uppger att de avstått från önskade nyinvesteringar eller nyanställningar och 15 procent uppger att de fått negativa signaler från banker eller andra långivare under 2015.45 67 % av svenska folket vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom s jukvård i det landsting de bor i. 34 Företagen 63 % vill inte ha förbud mot välfärdsföretag inom äldreomsorg i den kommun de bor i.46 35 En färsk amerikansk jämförande studie visar att sjukhus, som gick från att vara offentligt eller ideellt drivna till att bli privat drivna, sänkte sina kostnader utan någon negativ effekt på vårdkvalitet, dödlighet eller jämlikhet. Granskningen baseras på 900 sjukhus med över 6 miljoner patienter, som alla var förmånstagare av Medicare, det offentligt finansierade sjukförsäkringssystemet för personer som har fyllt 65 år eller har en funktionsnedsättning.47 2014 års Nobelpristagare i ekonomi Jean Tirole avråder från vinsttak eller krav på personaltäthet i välfärden. Han anser att man måste låta företagen göra vinst om de minskar sina kostnader eller överträffar kvalitetsförväntningarna. Det gäller att uppmuntra verksamheterna att jobba effektivt. Han varnar för att personalreglering hämmar nya arbetssätt och rekommenderar istället stark tillsyn.48 36 65 % av vård- och omsorgsföretagen är oroliga eller mycket oroliga för branschens framtid.50 Vinstdrivande företag i Norden Vinstutdelande företag inom sjukvård och äldreomsorg är tillåtna i hela Norden. Sverige särskiljer sig genom landstingens dominerande roll som både finansiär, upphandlare och utförare av sjukvård. I de andra nordiska länderna är sjukvården mer utspridd över fler finansiärer och vårdgivare: kommuner, kommunförbund, regioner, staten, offentlig sjukförsäkring, företagshälsovård och privata sjukvårdsförsäkringar.51 37 Företagen Svensk forskning visar också att det inte finns skäl att utesluta eller missgynna en viss typ av privata ägare från välfärdssektorn. Brukarnas valmöjligheter är ett viktigt verktyg för att motverka konflikter mellan vinstintresse och andra intressen.49 Myt: Medarbetare i privat driven vård och omsorg har sämre arbetsförhållanden än sina offentliganställda kollegor. Medarbetarna 38 Undersökningar visar att medarbetare i privat driven vård och omsorg har högre löner 52 och är mer nöjda med sin arbetssituation.53 Att kunna välja typ av arbetsgivare tycker de flesta är viktigt. Av de som studerar till sjuksköterskor, barnmorskor och fysioterapeuter tycker 70 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att kunna välja mellan privat och offentlig arbetsgivare.54 Av svenska folket anser 56 procent att konkurrens om arbetskraften inom vård- och omsorgssektorn är bra för de anställda.55 39 Medarbetarna Verklighet: Sysselsättning Den privat drivna branschen sysselsatte under 2014 cirka 170 000 personer, räknat på både hel- och deltidstjänster.56 Behov Om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning, kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare i vården och omsorgen – kommuner, landsting och regioner samt privata utförare – fram till år 2023. Ungefär 60 procent av det totala behovet beror på pensionsavgångar. Övriga 40 procent, cirka 90 000 personer, beror på en ökad efterfrågan på vård och omsorg till följd av att andelen yngre och äldre i befolkningen ökar.57 Till läsåret 2013/2014 sökte 2 425 personer till gymnasiets vård- och omsorgsprogram i första hand, vilket kan jämföras med 3 313 sökande för fem år sedan.58 Sedan början av 1980-talet har antalet förstahandsansökningar minskat med nästan 90 procent.59 40 7 av 10 vårdstuderande tycker att det är viktigt att kunna välja typ av arbetsgivare – privat eller offentlig.60 För många ungdomar finns det första jobbet inom vård- och omsorgssektorn. Ofta kan sektorn också erbjuda personer med utländsk bakgrund ett första steg in på arbetsmarknaden. Det är positivt, men det finns nu en stark oro för att Reepalu-utredningen påverkar möjligheterna att rekrytera medarbetare till välfärdsyrkena. En utveckling med färre privata utförare skulle påverka antalet arbetsgivare totalt sett inom välfärdsområdet och därmed arbetsgivarnas möjligheter att konkurrera om kompetenta med arbetare. Dessutom begränsas möjligheterna för vårdens professioner att byta arbete, göra karriär och påverka sin inkomst. 41 Medarbetarna Vårdföretagarna, SKL, Kommunal samt Arbetsgivar föreningen KFO driver tillsammans Vård- och omsorgscollege som syftar till att öka kvaliteten på vård- och omsorgsprogrammet. Satsningen görs i nästan hela landet och bygger på nationell och regional samverkan mellan arbetsliv och utbildning. Lön och utbildningsnivå Enligt SCB har medarbetare inom privat driven vård och omsorg högre löner.61 8% Inom hälso- och sjukvård är lönenivån åtta procent högre i privata företag jämfört med offentlig sektor. 4% Inom omsorgen är de privatanställdas löner fyra procent högre. 42 Offentlig Privat Skillnad Verksamhetschefer inom vård och omsorg 38 800 kr 42 800 kr 4 000 kr Distriktssköterskor 31 600 kr 32 000 kr 400 kr Geriatriksjuksköterskor 30 800 kr 33 300 kr 2 500 kr Övriga sjuksköterskor 29 000 kr 33 400 kr 4 400 kr Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 24 900 kr 25 200 kr 300 kr Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 23 300 kr 24 400 kr 1 100 kr Skötare och vårdare 24 900 kr 25 100 kr 200 kr År 2012 hade 29 procent av de anställda i privata omsorgsföretag eftergymnasial utbildning, mot 26 procent i den kommunala omsorgen. Inom hälso- och sjukvården var andelen lika stor i de båda sektorerna – 70 procent.63 43 Medarbetarna Lönenivå för några yrkeskategorier 2013 62 Medarbetarna om arbetsplatsen Välfärden står inför stora demografiska utmaningar och då behövs attraktiva arbetsgivare som kan locka fler till vård- och omsorgsyrkena. Privata vårdgivare får generellt något högre betyg av sina medarbetare än vad offentliga arbetsgivare får av sina.64 Tycker du att din arbetsplats har en god image i samhället? Andel nöjd/instämmer 2014 53 % 45 % 37 % Kommun 44 Landsting Privat Medarbetarna Tycker du att din lön står i rimlig proportion till insatsen? Andel nöjd/instämmer 2014 32 % 17 % 17 % Kommun Landsting Privat Har du som medarbetare möjlighet att påverka hur arbetsuppgifterna genomförs? Andel nöjd/instämmer 2014 48 % Kommun 51 % 45 % Landsting Privat 45 Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid? Andel nöjd/instämmer 2014 43 % 42 % Kommun Landsting 45 % Privat Blivande medarbetare om arbetsgivarna Studenterna upplever att privata arbetsgivare inom vården erbjuder bättre möjligheter att påverka arbetssituationen, löneutvecklingen och karriär möjligheterna. Dessutom uppfattar de att det är lättare att få gehör för egna idéer om hur verksamheten kan utvecklas och att sjukfrånvaron är lägre hos privata arbetsgivare.65 46 Medarbetare hos privata vård- och omsorgsföretag är sjukskrivna i mindre utsträckning än offentliganställda, vilket överensstämmer med deras egna upplevelser.66 Vård- och omsorgsanställda totalt sett tillhör de mest sjukskrivna yrkesgrupperna i samhället. Upplever du att ni har en låg sjukfrånvaro på er arbetsplats? Andel nöjd/instämmer 2014 58 % 42 % 41 % Kommun Landsting Privat 47 Medarbetarna Skillnader i sjukfrånvaro Andel sjukskrivna (15–89 dagar) av totalt antal medarbetare67 Äldreomsorg 13,2 % 11,8 % Offentliganställda 48 Privatanställda Medarbetarna Verksamhet för personer med funktions nedsättning (inklusive personlig assistans) 12,6 % 9,0 % Offentliganställda Privatanställda Hälso- och sjukvården 10,0 % 8,4 % Offentliganställda Privatanställda 49 Framtida utvecklare och entreprenörer 68 varannan Nästan sjuksköterske studerande kan tänka sig att starta företag någon gång under sitt yrkesliv. Och likaså… 57 % … av barnmorskestudenterna och… 50 Medarbetarna tre av fyra … som studerar till sjukgymnast/ fysioterapeut. 51 Sjukvård Myt: När privata vårdföretag effektiviserar för att dra ner på kostnader blir kvaliteten lidande. 52 En jämförelse mellan akutsjukhusen Capio S:t Göran, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset visar att det privat drivna sjukhuset Capio S:t Göran är effektivast inom Stockholms läns landsting. Capio S:t Göran har nöjdare patienter och lägst andel återinläggningar. De har något nöjdare medarbetare, som dessutom har högre lön. Sjukhuset klarar landstingets kvalitetsmål bäst och har samtidigt lägre kostnader än de offentligt drivna sjukhusen i jämförelsen.69 53 Sjukvård Verklighet: Kvalitet När patienterna betygsätter Bland de mest populära vårdcentralerna är 14 av 20 privat drivna. I 15 av landets 21 landsting och regioner toppar en privat driven vårdcentral. Patienterna ger högre kvalitetsbetyg till vård centralerna i privat regi än till de landstingsdrivna mottagningarna. Skillnaderna är små men entydiga.70 Patientupplevd kvalitet, 2013 71 Privat drivna vårdcentraler Landstingsdrivna vårdcentraler Helhetsintryck 73 % 70 % 91 % 89 % Bemötande Delaktighet Förtroende Information Kan rekommendera Tillgänglighet Upplevd nytta 54 80 % 77 % 86 % 83 % 79 % 76 % 85 % 80 % 80 % 79 % 83 % 80 % Enligt vårdgarantin ska patienten kunna nå primärvården samma dag och få en tid för läkarbesök inom en vecka. Under 2014 lyckades de privat drivna vårdcentralerna i högre utsträckning leva upp till det åtagandet än de landstingsdrivna mottagningarna.72 Kontakt med vårdcentralen samma dag Procent av patienterna 91 % Privat drivna vårdcentraler 87 % Landstingsdrivna vårdcentraler 55 Sjukvård Vårdgarantin Läkarbesök bokat inom sju dagar Procent av patienterna 93 % Privat drivna vårdcentraler 90 % Landstingsdrivna vårdcentraler Andra mått som bidrar till kvalitet I genomsnitt har en vårdcentral cirka 7 950 listade patienter. De privat drivna vårdcentralerna är ofta mindre och har i snitt 1 000 färre patienter. En allmänläkare i landstinget har i genomsnitt ansvar för drygt hundra fler patienter.73 56 Några utmaningar • Politisk osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen av valfriheten i sjukvården. • Ojämlika spelregler. Underskott i den landstings drivna vården som täcks utan att privata vård givare kompenseras. • Detaljerade regler och ersättningssystem hämmar innovation, nya arbetssätt och patientnytta. • Patienter kan inte jämföra kvaliteten hos olika vårdgivare. • Bristande kompetensförsörjning inom hela hälso- och sjukvården. 57 Sjukvård De privat drivna vårdcentralerna har i högre utsträckning fasta läkare än de landstingsdrivna. Drygt 60 procent av de privat drivna vårdcentralerna har inga hyrläkare alls. Motsvarande andel bland de landstingsdrivna vårdcentralerna är knappt 40 procent. Vårdcentraler där ägarna själva leder verksamheten har fasta läkare i störst utsträckning. Tre av fyra vårdcentraler där ägarna själva jobbar i verksamheten har inga hyrläkare.74 Myt: Kvaliteten blir lidande när privata äldreomsorgsföretag effektiviserar för att dra ner på kostnaderna. Äldreomsorg 58 Östersunds kommun har tagit initiativ till en forskningsstudie där man jämför två identiska äldreboenden – ett kommunalt och ett privat drivet – utifrån vårdkvalitet, arbetsvillkor och ekonomi. Studien 75 visar att det privat drivna boendet var bättre än kommunens på 8 av 10 parametrar – till 26 procent lägre kostnad. Även andra studier har visat att privata äldreomsorgsgivare levererar lika bra eller bättre kvalitet än sina offentliga motsvarigheter. Stockholms stad, med en relativt stor andel privat driven äldreomsorg, genomför årligen en undersökning av samtliga regiformers uppfyllelse av ställda krav. Den visar att äldreomsorgsföretagen i högre utsträckning lever upp till ställda kvalitetskrav än de kommunala utförarna.76 59 Äldreomsorg Verklighet: Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar Äldreboende Enligt Socialstyrelsen är kvaliteten på de privat drivna äldreboendena bättre än de kommunala på samtliga påverkbara kvalitetsparametrar som lyfts fram.77 60 Äldreomsorg Jämförelser mellan privata och offentliga äldreboenden i riket 78 Offentlig Privat Andelen enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten 39 % 82 % 86 % Andel personer med aktuell genomförandeplan den 3 mars 2014 Andel personer med aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov av måltider 95% 72 % 91 % 84 % Andel personer med aktuell vårdplan den 3 mars 2014 Andel enheter som erbjuder styrke- och balansträning minst en gång per vecka Andel personer som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året 96 % 63 % 84 % 74 % 83 % emanningen av sjuksköterskor är densamma hos B offentliga och privata utförare. Bemanningen av omsorgspersonal är ungefär fem procent lägre hos privata boenden.79 61 Hemtjänst Enligt Socialstyrelsen är privata utförare av hemtjänst bättre än de kommunala på två av tre kvalitetsparametrar som lyfts fram.80 Jämförelser mellan privata och offentliga utförare av hemtjänst i riket Offentlig Privat Personer med aktuell genomförandeplan Rutin för hur personalen ska agera när det finns misstanke om att den enskilde är undernärd eller felnärd Rutin för schemalagda möten med sjuksköterska 62 63 % 85 % 79 % 92 % 85 % 59 % Äldreboende Privata särskilda boenden är något bättre än de kommunala på att erbjuda de äldre aktiviteter och möjlighet att vistas utomhus. Dessutom är det lättare att träffa en sjuksköterska. Äldre på privata boenden har dessutom i något mindre utsträckning angivit att de känner sig ensamma.81 Hemtjänst De äldre i privata hemtjänstverksamheter har större möjlighet att påverka sin omsorg och hur p ersonalen ska utföra sina uppgifter. Privat hemtjänst är bättre på att visa hänsyn till den äldres åsikter och önskemål. Privata utförare är även bättre på att passa avtalad tid samt meddela tillfälliga förändringar i förväg. Att träffa sjuksköterska, läkare och komma i kontakt med hemtjänstpersonalen är lättare hos privata hemtjänstutförare än kommunala.82 63 Äldreomsorg När brukarna betygsätter Andel äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser 83 Privat Offentlig regi regi Andel som är mycket eller ganska nöjda med hur personalen utför arbetsuppgifter 88 % 87 % Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid 88 % 85 % Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid 82 % 81 % Andel som angett att personalen alltid eller oftast i förväg meddelar tillfälliga förändringar 74 % 61 % Sammantagen nöjdhet med hemtjänsten 84 Privat Offentlig regi regi Mycket nöjd 50 % 48 % Ganska nöjd 39 % 40 % Varken nöjd eller missnöjd 8% 8% Ganska missnöjd 2% 2% Mycket missnöjd 1% 1% 64 66,6 % Offentliga 73,0 % Privata Några utmaningar • Kortsiktiga uppdrag. Avtal med stora åtaganden som bara löper under ett par till tre års tid hindrar stabilitet. • Tillstånd krävs inte för kommunal verksamhet. Om ett privat företag tar över kommunens verksamhet, kan helt plötsligt verksamheten bedömas som otillåten, trots samma bemanning och lokaler. • Låga ersättningsnivåer. • Framtida personalförsörjning. För att möta den demografiska utvecklingen måste ett arbete inom välfärdsområdet vara attraktivt och locka till sig kompetenta medarbetare. 65 Äldreomsorg Inom hemtjänst är man nöjdare hos privata alternativ, enligt mätning av Svenskt Kvalitetsindex.85 Personlig assistans Myt: Ersättningen till assistansföretagen är för hög. 66 Rörelsemarginalen i assistansbranschen var i snitt 5,5 procent 2013 och ser ut att minska de de kommande åren.86 För 2015 är assistans ersättningen 284 kronor per person och timme. Detta ska täcka alla omkostnader – lön till den personliga assistenten enligt nivån i kollektivavtalet, sociala avgifter, kompetensutveckling, kvalitetsarbete, arbetsmiljö. Därtill kommer all administration, lokaler, transport medel, arbetskläder, med mera. Många privata assistansbolag har det tufft ekonomiskt och den höjda arbetsgivaravgiften för unga försämrar situationen ytterligare. 67 Personlig assistans Verklighet: Kvalitet Det saknas idag utförliga kvalitetsmätningar inom personlig assistans. Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. När brukarna betygsätter Brukarna känner tilltro och är mer nöjda med privata assistansanordnare än kommunala. Försäkringskassans undersökning visar att 76 procent är nöjda med sin privata anordnare. Bland de som anlitat kommunen är endast 66 procent nöjda.87 Försäkringskassans undersökning visar att 76 % är nöjda med sin privata anordnare … 68 Personlig assistans ... medan endast 66 % av de som anlitat kommunen är nöjda. Några utmaningar • En bransch med oviss framtid. • Ekonomisk utmaning (1): Låg assistansersättning – 284 kronor per timme, uppräkningen av nivån har varit lägre än löneutvecklingen de senaste åren. Trots låga ersättningsnivåer har ytterligare kostnader tillkommit vårdgivarna.88 • Ekonomisk utmaning (2): Höjning av arbets givaravgifterna för unga slår hårt och drabbar seriösa aktörer mest. 69 Individ och familj (socialtjänst) Myt: HVB-branschen har orimligt höga vinster. 70 Rörelsemarginalen inom omsorg med boende (huvudsakligen vård- och behandlingshem, särskilda boendeformer (LSS) samt äldreomsorgen) var i snitt 6,4 procent för 2013 och området har en fortsatt svag tillväxt med något sjunkande marginaler.89 Kommunerna saknar ofta resurser att driva specialiserade verksamheter för människor med sociala problem eller funktionsnedsättningar. De upphandlar då oftast enskilda platser och det är svårt att förutsäga hur beläggningen ser ut över tid. Därför behöver företagen en ekonomisk buffert som borgar för stabilitet och långsiktighet. 71 Individ och familj (socialtjänst) Verklighet: Kvalitet Socialstyrelsens kvalitetsmätningar 90 Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att de privata utförarna har bättre resultat än de kommunala utförarna för 21 av totalt 26 indikatorer inom verksamheterna boenden med särskilt stöd och daglig verksamhet. Privata utförare är bättre på att handleda personalen. Genomförandeplaner för handledning finns vid 74 % av de privata enheterna men endast vid 40 % av de offentligt drivna. För skriftliga rutiner vid förekomst av våld inom behandlingshem finns rutiner vid 87 procent av de privata enheterna men endast vid 70 procent av de offentligt drivna. 72 Inspektioner utförda av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), visar att nystartade HVB-hem för ensamkommande barn i kommunens regi har fler brister än de privata. Vid 18 inspektioner av kommunal nystartad verksamhet fanns brister i fler än hälften.91 Vårdföretagarna förespråkar att oberoende undersökningar genomförs regelbundet av ansvarig myndighet där resultatet tydligt redovisas utifrån driftsform. 73 Individ och familj (socialtjänst) Privat LSS-verksamhet håller högre kvalitet än kommunal. När brukarna betygsätter Det saknas idag brukarundersökningar inom individ- och familjeomsorg som är uppdelade och jämförbara utifrån regiform. Vårdföretagarna förespråkar fler mätningar och utvärderingar av både privata och kommunala utförare. Andra kvalitetsmått Nästan 8 av 10 av alla socialtjänstchefer i Sveriges kommuner tror att de fristående utförarna i mycket eller ganska stor utsträckning bidrar till kvalitetsutvecklingen av svensk socialtjänst.92 Bland socialtjänstchefer tycker 96 procent att de fristående utförarna kännetecknas av professionalism. De flesta säger också att det är den politiska viljan som är den främsta orsaken till att socialtjänsten inte använder fristående utförare. 74 Individ och familj (socialtjänst) Några utmaningar • Tillstånd krävs inte för kommunal verksamhet. Om ett privat företag tar över kommunens verksamhet, kan helt plötsligt verksamheten bedömas som otillåten, trots samma bemanning och lokaler. • Godtyckliga beslut och långa handläggningstider från IVO. • Avsaknad av nationella kvalitetsriktlinjer. 75 Reepaluutredningen Myt: 12 000 mer eller mindre oseriösa företagare har sökt sig till vårdsektorn i jakt på vinst. 76 Den privata vård- och omsorgsbranschen är företrädesvis en småföretagarbransch. Många företagare har en bakgrund som barnmorskor, vårdbiträden, sjuksköterskor eller läkare – eller är tidigare patienter och brukare. De b rinner för att utveckla sina och medarbetarnas idéer om nya arbetssätt samt för att förbättra kvaliteten för patienter och brukare. Att starta företag innebär samtidigt en risk. Om något inte fungerar måste företaget ta ansvar för verksamheten, sina medarbetare samt lån- och hyreskostnader. Om en kommunal verksamhet misslyckas är det i slutänden skattebetalarna som får skjuta till pengar. 77 Reepalu-utredningen Verklighet: Utredningen Efter en uppgörelse med Vänsterpartiet tillsatte regeringen i mars 2015Utredningen om ett nytt regelverk för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Regeringen har utsett Malmös tidigare kommunalråd Ilmar Reepalu till utredare. Utredningen ska vara klar i november 2016 men presenterar vissa utvalda förslag redan i november 2015. 78 Reepalu-utredningen På följande sidor tar vi upp de viktigare delarna av utredningens direktiv, ger Vårdföretagarnas kommentarer och hänvisar till relevanta fakta. 79 Utgångspunkten I direktiven utgår regeringen från att det finns ett samband mellan vinst och låg kvalitet: ”Förekomsten av vinstintresse påverkar incitamentsstrukturen i verksamheten, vilket går ut över kvalitet, likvärdighet, tillgänglighet och arbetsvillkor”. Vårdföretagarnas kommentar: Något sådant samband är inte styrkt, vare sig i forskningen eller i erfarenheter från kommuner och landsting som öppnat för valfrihet och konkurrens. Däremot finns det gott om exempel på att vinstdrivande företag levererar god kvalitet. I valfrihetssystem där kvaliteten hos olika utförare redovisas och jämförs är det de bästa utförarna som också blir valda. Där finns ett direkt samband mellan hög kvalitet och god lönsamhet. Läs mer om kvaliteten i privat driven vård på sidan 54. 80 Utredningen ska föreslå nya regler som ska ”starkt begränsa möjligheterna att dela ut vinst eller på annat sätt föra ut medel från verksamheten, även i samband med försäljning”. Vårdföretagarnas kommentar: Förutom att utgångspunkten att vinst är kopplad till dålig kvalitet är fel är det kontraproduktivt att angripa över skotten i företagen på detta sätt. Genom överskott i verksamheten kan vård- och omsorgsgivare utveckla sin verksamhet, utveckla sina koncept och sprida framgångsfaktorer till andra verksamheter, till exempel i andra kommuner. Överskottet är också en förutsättning för investeringar i verksamheten och fortsatt innovation. Om en vårdgivare, som levererar en god kvalitet och uppfyller alla andra villkor i avtalet, genererar ett överskott i sin verksamhet måste den ha rätt att själv förfoga över vinsten och hur den ska användas. Det är en grundpelare i ett system med fri företagsamhet. Utan den principen skulle det inte bli några privata investeringar i välfärden. Läs mer om företagens återinvesteringar i tabellen på sidan 29. 81 Reepalu-utredningen Begränsning av vinst Reglering av bemanning Utredningen ska överväga om det går att ställa krav på användandet av offentliga medel så att det inte blir möjligt att dra ner på personaltäthet eller personalkostnader för att göra vinst. Vårdföretagarnas kommentar: Bemanningskrav är ingen garanti för god välfärd. Liksom SKL anser Vårdföretagarna att detta riskerar att minska vårdgivarnas möjligheter att på bästa sätt utforma vården och omsorgen utifrån brukarnas behov. Däremot visar studier att lägre personalomsättning och högre andel personal med adekvat utbildning är kopplat till högre kvalitet. Och trots något lägre bemanning håller boenden som bedrivs i privat regi högre kvalitet i omsorgen jämfört med boenden i offentlig regi. Det går alltså inte att dra slutsatsen att bemanningen ensam är avgörande för att garantera hög kvalitet. Istället för att reglera bemanning bör kommuner och landsting ställa höga krav på den kvalitet som levereras, av både privata och egna utförare. Läs mer om kvaliteten i privat driven äldreomsorg på sidan 60. 82 Reepalu-utredningen SVB-bolag Utredaren ska undersöka hur SVB-bolag, eller andra bolagsformer, kan användas för att säkerställa att offentliga medel kommer verksamheten och brukarna till godo. Vårdföretagarnas kommentar: När detta skrivs finns det bara ett enda aktivt SVB-bolag* inom vård och omsorg. Tidigare fanns ytterligare ett men det begärdes i konkurs av Kommunal på grund av diverse missförhållanden. Just SVB är alltså ingen garanti för god vård och omsorg, utan risken för till exempel likviditetsproblem när banken inte vågar låna ut till denna bolagsform talar snarare för motsatsen. *SVB = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning motsvarande statslåneräntan + en procentenhet 83 Möjlighet för landsting att slopa vårdval Utredningen ska föreslå hur regleringen kan ändras så att landstingen inte ska vara skyldiga att ha vårdvalssystem i primärvården. Vårdföretagarnas kommentar: Förslaget skulle innebära att ett landsting kan stoppa LOV inom primärvården. Förutom att förslaget stöter på juridiska problem – regeringen har redan försökt lägga fram förslaget i riksdagen men fått underkänt av lagrådet – skulle det försämra vården. Om vård- och hälsocentraler istället upphandlas enligt LOU riskeras den i vården så viktiga kontinuiteten. Möjligheten att välja och välja bort skulle skilja sig åt i olika delar av landet, liksom tillgängligheten till vård. Vi skulle få en mer ojämlik vård i Sverige. Läs mer om vårdvalet på sidan 10. 84 Reepalu-utredningen Ekonomisk redovisning på enhetsnivå Utredningen ska föreslå bestämmelser som reglerar hur ekonomisk information för välfärdstjänster ska redovisas på enhetsnivå. Vårdföretagarnas kommentar: Förslaget syftar till att överskott ska stanna kvar i den enhet det uppstått i, i till exempel en framgångsrik vårdcentral. Men det innebär att det blir omöjligt för företaget att investera överskott i ny verksamhet – i till exempel en ny vårdcentral på en annan ort. Välfärdens utveckling skulle hämmas. Däremot är det viktigt att kvaliteten, liksom företagets samlade ekonomi, redovisas på enhetsnivå. Både för skattebetalaren och för den som ska välja vård eller omsorg måste det vara lätt att se att en utförare är seriös, håller god kvalitet och har ekonomiska muskler att hålla ut under dåliga tider. 85 Vårdföretagarna 86 Vårdföretagarna 87 Våra medlemmar Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och bransch organisation i Sverige för företag som bedriver vård och omsorg i privat regi, oavsett driftsform. Föreningen har drygt 2 000 medlemsföretag med ungefär 100 000 årsanställda, alla med k ollektivavtal. För att bli medlem ställs stora krav på transparens och öppen redovisning kring medarbetare, kvalitet och ekonomi. Vi samlar företag från nio branscher: ambulans, dentallaboratorier, företagshälsovård, individ och familj, läkarmottagning, personlig assistans, tandvård, vård- och behandlingsverksamhet samt äldreomsorg. Vårdföretagarna arbetar för ökad valfrihet och mångfald inom vård och omsorg och tydliggör den privat drivna branschens betydelse för välfärden. Inom Vårdföretagarna finns fyra bransch organisationer vars uppdrag är att driva bransch specifika frågor: äldreomsorg, sjukvård, personlig assistans samt individ- och familjeomsorg. 88 Vårdföretagarnas övergripande mål är att privat driven vård och omsorg ska finnas i hela landet och kunna väljas av alla. Därför fokuseras vårt näringspolitiska arbete på tre prioriterade områden: Förtroende. Allmänheten och politiska besluts fattare ska uppfatta den privata vården och omsorgen som samhällsviktig och lita på att privata utförare levererar en god vård och omsorg, är goda arbetsgivare och bidrar till välfärdens utveckling. Vårdens och omsorgens kvalitet. Privat vård och omsorg ska vara kvalitetsledande, och kvaliteten ska vara synlig och jämförbar. Villkoren för vårdföretagandet. Beslutsfattare på alla nivåer ska som både lagstiftare och b eställare ge alla utförare förutsättningar som präglas av förutsägbarhet, sund konkurrens och möjlighet till utveckling och innovation. 89 Vårdföretagarna Våra mål Källor 1 Vårdföretagarna (2014). Vårdföretagarpanelen. 2 Demoskop (2015). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 3 Myndigheten för vårdanalys. Vem vill veta vad för att välja? Rapport 2014:1. 4 Proposition 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. 5 Demoskop (2014). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 6 Sveriges Kommuner och Landsting. Valfrihetssystem i kommuner april 2015 – Beslutsläget om LOV. 7 Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3 och Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5. 8 Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2. 9 Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3. 10 Vårdföretagarna (2014). Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna – Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården. 90 Källor 11 Vårdanalys och Konkurrensverket (2014). Remissyttranden över regeringens förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen. 12 Vårdföretagarna. (2014). Bättre tillgänglighet, kapade köer och mer vård för pengarna – Privata vårdgivare gör skillnad i sjukvården. 13 Karolinska Institutet, Institute for strategy and competitivness och Svenska Höftprotesregistret (2012). Uppföljningsrapport vårdval höft- och knäprotesoperationer. Preliminär analys, slutsatser och rekommendationer. 14 Sveriges Kommuner och Landsting. www.vantetider.se/. 2015-05-29. 15 Riksrevisionen (2014). Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? RIR 2014:22. 16 Anell, A., Rehnberg, C. Riksrevisionens granskning alltför selektiv. Dagens Medicin, 2014-11-26. 17 Vårdanalys (2014). Låt den rätte komma in. Rapport 2014:3 och Andersson, F., Janlöv, N., Rehnberg, C. (2014). Konkurrens, kvalitet och kontrakt – hälso- och sjukvård i privat regi. Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och Myndigheten för vårdanalys 2014:5. 18 Västra Götalandsregionen (2014). VG Primärvård i förhållande till Riksrevisionens rapport ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?” Hälso- och sjukvårdsavdelningen: Vårdvalsenheten/Område Uppföljning och Analys. 91 19 Dahlgren, C., Brorsson, H., Sveréus, S., Goude, F., Rehnberg, C. (2014). Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm. Huvudrapport. Karolinska Institutet, Stockholms läns landsting. 20 Demoskop (2015). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 21 Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna och Svenskt Näringsliv (2014). Upphandla bättre – Guide för styrning mot kvalitet i upphandling av särskilt boende inom äldreomsorgen. 22 Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2. 23 Statistiska centralbyrån RAMS/Entreprenörskapsdatabas för 2013. Se även Vårdföretagarna (2014) En bransch som bidrar till jämställdheten. 24 Statistiska centralbyrån. Kvinnor och män i näringslivet 2013. 25 Socialstyrelsen (2015). Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år 2014. 26 Socialstyrelsen (2015). Äldre och personer med funktionsnedsättning – regiform år 2014. 27 Sveriges Kommuner och Landsting. Verksamhetsstatistik 2013 för hälso- och sjukvården. 28 Sveriges Kommuner och Landsting. Verksamhetsstatistik 2013 för hälso- och sjukvården. 92 Källor 29 Försäkringskassan (2014). Assistansersättning. 30 Inspektionen för vård och omsorg. HVB-registret. http://hvb.ivo.se/. 2015-06-07. 31 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 32 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 33 Grant Thornton (2014). Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv. 34 Bergman, M., Jordahl, H. (2014). Goda år på ålderns höst? En ESO-rapport om konkurrens i äldreomsorgen. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2014:1. 35 Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2. 36 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 37 Demoskop (2015). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 38 Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2. 39 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 40 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 93 41 Vårdföretagarna (2014). Vårdföretagarpanelen. 42 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 43 Dagens Samhälle. Pressade vinster i välfärden. 2015-04-30. 44 Stockholms Handelskammare (2015). 100 000 osäkra – Nu hotas jobben i välfärdsbranschen. 45 Vårdföretagarna (2015). Vårdföretagarpanelen. 46 Demoskop (2015). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 47 Journal of the American Medical Association (2014). Association Between Hospital Conversions to For-Profit Status and Clinical and Economic Outcomes. 2014-10-22. 48 Sveriges Television, Rapport. Intervju med Jean Tirole och vinster i välfärden, 2014-12-05. 49 Strömberg, P. (2014). Effekter av olika ägarformer på företagen: En kartläggning av forskningsläget med implikationer för svenska välfärdssektorn. Forskarutlåtande till Ägarprövningsutredningen. 50 Vårdföretagarna (2015). Vårdföretagarpanelen. 51 Morin, A. (2012). Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna – en översikt. Friskolornas riksförbund, Almega, Vårdföretagarna, Svenskt Näringsliv. 52 Statistiska centralbyrån. Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012. 94 Källor 53 Svenskt kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor. Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn. 54 Novus (2014). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter. 55 Demoskop (2015). Allmänheten om vårdföretag. DemoskopPanelen. 56 Soliditet/Bisnode (2014). En undersökning av samtliga vård- och omsorgsföretags årsredovisningar 2013. 57 Sveriges Kommuner och Landsting (2014). Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen. 58 Skolverket, 2014. 59 Wondmeneh, Y. (2011). Vem ska ta hand om mina föräldrar när de blir gamla? Kommunal. 60 Novus. (2014). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter. 61 Statistiska centralbyrån. Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012. 62 Statistiska centralbyrån. Lönestatistik 2013. 63 Statistiska centralbyrån. Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2012. 64 Svenskt kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor. Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn. 95 65 Novus (2014). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter. 66 Svenskt kvalitetsindex och Sveriges Företagshälsor. Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn. 67 Statistiska centralbyrån (2015). Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier. Avser data från 2013. 68 Novus (2014). Frågor om framtida arbetsgivare och karriärmöjligheter – vårdstudenter. 69 Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2015). Benchmarking av akutsjukhusens effektivitet. 70 Vårdföretagarna. Patienttoppen 2014. En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården – fördelad på privat och offentlig regi. 71 Vårdföretagarna. Patienttoppen 2014. En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården – fördelad på privat och offentlig regi. 72 Sveriges Kommuner och Landsting. www.vantetider.se/. 2015. 73 Sveriges läkarförbund (2013). Läkarförbundets undersökning av primärvårdens läkarbemanning. 96 75 Nordic Healthcare Group (2015). Slutrapport Östersundsstudien. Östersunds kommun. 76 Stockholms stad (2013). Uppföljning av vård- och omsorgsboende, hemtjänst, servicehus och dagverksamheter. 77 Socialstyrelsen. Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014. 78 Socialstyrelsen. Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014. 79 Socialstyrelsen. Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014. Vårdföretagarnas egna beräkningar. 80 Socialstyrelsen. Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2014. 81 Socialstyrelsen (2014). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 82 Socialstyrelsen (2014). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 83 Socialstyrelsen (2014). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 97 Källor 74 Konkurrensverket (2014). Etablering och konkurrens bland vårdcentraler – om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Konkurrensverkets rapportserie 2014:2. 84 Socialstyrelsen (2014). Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 85 Svenskt Kvalitetsindex. Samhällsservice 2014. 86 Grant Thornton (2014). Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv. 87 Försäkringskassan, Socialförsäkringsrapport 2011:18, Statlig personlig assistans – resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade. 88 Försäkringskassan, Vägledning assistansersättning, Vägledning 2003:6 version 13. 89 Grant Thornton (2014). Den privata vård- och omsorgsmarknaden ur ett finansiellt perspektiv. 90 Socialstyrelsen, Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning, 2014. 91 Inspektionen för vård och omsorg, Tillsynsrapport (2014). De viktigaste iakttagelserna inom tillsyn och tillståndsprövning. 92 SKOP (2015). Rapport till Svenska Vård. 98 Idé och text: Hero Kommunikation Formgivning: Singing Bird Tryck: Rolf Tryckeri Kontakt Inga-Kari Fryklund Förbundsdirektör Tel: 08-762 69 99 [email protected] Håkan Tenelius Näringspolitisk chef Tel: 08-762 69 24 [email protected] [email protected] www.vardforetagarna.se blogg.vardforetagarna.se twitter.com/HTenelius twitter.com/inga_kari Vi gör skillnad är ett upprop som visar hur privat drivna vård- och omsorgsföretag bidrar till en modern välfärd. www.vigörskillnad.se facebook.com/vigorskillnaduppropet twitter.com/vigorskillnad Sturegatan 11 • Box 555 45 • SE-102 04 Stockholm Tel: 08-762 69 00
© Copyright 2025