Härad - Strängnäs kommun
TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015:496–042 2015-09-24 1/3 Handläggare Ulrika Krigholm Tel. 0152-292 32 Kommunstyrelsen Delårsrapport 2015 för Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. godkänna delårsrapport 2015, daterad 24 september 2015, 2. socialnämnden får i uppdrag att fortsätta arbeta för att minska underskottet för år 2015, och vidta åtgärder för en budget i balans kommande åren. Bakgrund Delårsrapporten är kommunstyrelsens avrapportering till kommunfullmäktige av 2015 års samlade kommunbudget och uppföljning av kommunfullmäktiges mål. Delårsbokslut i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen omfattar förutom kommunens verksamhet även den verksamhet som bedrivs i bolagsform. Beredning Periodens resultat är positivt med 32,2 miljoner kronor vilket främst förklaras av en semesterfordran om 19,2 miljoner kronor. Periodens resultat exklusive semesterfordran är däremot 13,0 miljoner kronor vilket är 1,0 miljoner kronor sämre än budget. Det ekonomiska utfallet visar en förbättring jämfört med 2014. Det gäller både resultatet och nämndernas budgetföljsamhet. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos. Årets resultat beräknas bli ett överskott om 15,8 miljoner kronor att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. Årets resultatprognos motsvarar 0,9 procent av skatteintäkterna att jämföra med resultatmålet på 0,3 procent. Kommunens nettokostnader beräknas öka med 3,9 procent jämfört med föregående år medan skatteintäkterna ökar med 5,3 procent. Efter tre år med en högre utveckling av nettokostnader än skatteintäkter har utvecklingen vänt. Kommunen kommer att nå en budget i balans men resultatnivån behöver öka ytterligare kommande år om investeringar ska kunna självfinansieras och låneskulden minska. Nämnderna prognostiserar ett underskott om sammanlagt 2,7 miljoner kronor, främst beroende på att socialnämnden aviserar om underskott med 13,4 miljoner 2/3 kronor. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår inom Socialnämnden för att komma till rätta med underskottet. Den negativ prognosen för socialnämnden har dock försämrats under året. De beslutade åtgärderna har inte fått full effekt och utöver det ökar volymerna mer än budgeterat. Det finns nu stor risk att underskottet kommer att kvarstå 2016. Årsprognosen för investeringar är 69,7 miljoner kronor och investeringarna beräknas bli helt självfinansierade, målet är 94 procent. Målavstämningen av den förväntade måluppfyllelsen visar att åtta av kommunfullmäktiges tio mål uppnår kriteriet uppfyllt eller delvis uppfyllt en förbättring jämfört med 2014. Fyra mål förväntas uppnår kriteriet uppfyllt 2015. Under 2014 uppnådde ett mål kriteriet uppfyllt. Mål 5 under perspektivet kunskap kan inte bedömas i uppföljningen per sista augusti då betygsresultaten ännu inte publicerats av Skolverket. Mål 8 under perspektivet brobygget förväntas inte bli uppfyllt, främst på grund av att sjukfrånvaron fortsätter att öka. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots en förbättrad måluppfyllelse, bättre budgetföljsamhet och att kommunen 2015 når en budget i balans att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunen står inför stora utmaningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkter och förväntas öka ytterligare under 2016 samtidigt som skatteintäktsutvecklingen inte beräknas bli lika hög som under 2015. För att kunna möta den demografiska utvecklingen, medborgarnas nya och förändrade behov krävs att kostnadsutvecklingen dämpas genom fortsatta effektiviseringar. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Ekonomiska konsekvenser och finansiering för kommunen Socialnämnden får i fortsatt uppdrag att minska sitt underskott. Nämndens underskott kommer påverka kommunens resultat negativt. Underskott i samband med årsbokslut hanteras inom årets resultat för kommunen. Uppföljning Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen. Underlag Delårsrapport 2015 för Strängnäs kommun, 2015-09-24 Bilaga 1 KF måluppfyllelse delårsrapport 2015 Per Bäckström Kommunchef Ulrika Krigholm Ekonomichef 3/3 Beslutet skickas till Samtliga nämnder Kommunrevisionen Delårsrapport 2015 För perioden 1 januari till 31 augusti Strängnäs kommun Datum 2015-09-24 Dnr KS/2015:496 1 Innehållsförteckning 1 Inledning ...........................................................................................................3 2 Omvärldsanalys ................................................................................................4 3 Måluppföljning .................................................................................................6 4 Kommunens verksamheter .............................................................................. 13 5 Verksamhet i kommunala bolag – kommunkoncernen ..................................... 16 6 Personalredovisning ........................................................................................ 20 7 Ekonomisk översikt och analys ........................................................................ 23 8 Finansiella rapporter ....................................................................................... 29 9 Redovisningsprinciper ..................................................................................... 38 2 1 Inledning Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. Löpande ekonomisk rapportering lämnas därutöver till kommunstyrelsen och nämnder för februari, april och oktober. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässigt som ekonomiskt. Mer information om kommunens olika verksamheter finns på kommunens hemsida www.strangnas.se Organisationsskiss Strängnäs kommuns politiska organisation. Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Moderaterna Arbetarpartiet-Socialdemokraterna Totalt Mandat 17 14 31 3 Parti Sverigedemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Strängnäspartiet Mariefredspartiet Totalt Mandat 6 4 4 3 2 2 2 1 24 2 Omvärldsanalys 2.1 Ekonomisk omvärldsanalys I höstpropositionen ser regeringen att en fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet går återhämtningen långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter att minska under 2015. Regeringen poängterar att risk finns för svagare ekonomisk utveckling dels för en stagnation i euroområdet och dels en kraftigare inbromsning i kinesisk ekonomi än vad tidigare prognoser visar. Även konflikter i omvärlden bidrar till att göra prognosen mer osäker. Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga. Inflationen är låg i hela Europa och inflationsförväntningarna långt under inflationsmålet. På sikt väntas dock inflationen stiga i takt med att resursutnyttjandet ökar. Även timlönerna väntas stiga dock i modest takt. 2.2 Näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad Under 2014 invigdes Strängnäs Business Park som drivs av näringslivskontoret i Strängnäs kommun. Syftet med verksamheten är att utveckla och stärka entreprenörskap och företagande i Strängnäs kommun och Mälardalen för att därigenom öka tillväxten i näringslivet. I dagsläget har Strängnäs Business Park drygt 30 samarbetspartners men målsättningen är att det ska fördubblas under 2015. Inom näringslivsutveckling fördjupas arbetet inom förbättringsprogrammet Topp 502017. Syftet med programmet är att bli en av Sveriges 50 bästa näringslivskommuner avseende företagsklimatet enligt Svensk Näringslivs kommunranking. Inom besöksnäringen arbetar näringslivskontoret tillsammans med företag i branschen för att få fler besökare. Genom Regionförbundet Sörmland pågår projektet Destinationsutveckling. Det är en satsning på att utveckla Sörmland och Strängnäs kommun till en av Sveriges nya internationella destinationer. Målet för länet och kommunen är att fördubbla omsättningen inom besöksnäringen till år 2023. Besöksnäringen är en sektor som förväntas bidra till att antalet arbetstillfällen ökar. Efter en svag sysselsättningsutveckling under sommaren pekar antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner på att sysselsättningen stiger snabbare under resten av året enligt Konjunkturinstitutet. Samtidigt som sysselsättningen förväntas öka ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. Sedan januari 2014 finns en arbetsmarknadsstrategi för Strängnäs kommun. Strategin syftar till att öka anställningsbarheten för de som är utanför arbetsmarknaden, minska antalet arbetslösa och minska kommunens kostnader för ekonomiskt bistånd. Kommunen vill framhålla betydelsen av en effektivare matchning mellan arbetssökande och 4 lediga arbeten för att efterfrågad kunskap och kompetens ska kunna tillgodoses. Strategin kräver samarbete och samverkan över förvaltnings- och politikområden samt mellan nationell, regional och lokal nivå. Öppet arbetslösa (%), andel av registerbaserad arbetskraft. Andel (%) 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Strängnäs 16-64 år Riket 16-64 år Strängnäs 18-24 år Riket 18-24 år Källa arbetsförmedlingens månadsstatistik Strängnäs kommun med sina goda kommunikationer och närheten till Stockholm har relativt lätt att attrahera invånare och dubbelspårsutbyggnaden av järnvägen kommer att göra kommunen än mer attraktiv som bostadsort. En förutsättning för att människor ska vilja bo och verka i kommunen är att vi kan erbjuda bra möjligheter till bostäder. Antalet påbörjade bostäder har ökat men takten når ändå inte upp till det antal som behövs för att tillgodose behoven. Den minskande andelen hyreslägenheter skapar problem och hämmar den så kallade flyttkedjan och möjligheten att tillgodose behoven för de mest utsatta grupperna. Kommunen har en mycket god planberedskap, drygt 2 600 byggrätter finns färdigplanerade och outnyttjade. Steget mellan plan och genomförande har under de senaste åren under lågkonjunkturen varit svårt att ta för många exploatörer. Bygglovsenheten ser en ökning av antalet ärenden och trenden för resten av året bedöms hålla i sig. Framförallt syns en trend i att mängden ärenden av större omfattning som exempelvis flerbostadshus ökar. 2.3 Befolkningsutveckling Utfall 2010 Ålder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Buget 2015 Utfall 2015-06-30 Utfall jmf med budget 379 314 374 330 355 365 166 -199 1-5 2 025 2 069 1 983 2 009 2 008 2 005 1 941 -64 6-9 1 565 1 658 1 747 1 773 1 790 1 815 1 794 -21 10-12 1 114 1 106 1 164 1 242 1 298 1 315 1 309 -6 13-15 1 106 1 119 1 106 1 162 1 167 1 215 1 213 -2 16-18 1 415 1 315 1 233 1 135 1 133 1 155 1 138 -17 19-24 2 181 2 231 2 277 2 258 2 251 2 110 2 249 139 25-39 5 222 5 255 5 220 5 276 5 291 5 310 5 251 -59 40-64 11 091 11 069 11 096 11 105 11 208 11 295 11 237 -58 65-79 4 750 4 956 5 279 5 465 5 704 5 790 5 875 85 80-w 1 571 1 595 1 593 1 634 1 673 1 685 1 794 109 32 419 32 687 33 072 33 389 33 878 34 060 33 967 -93 268 385 317 489 182 89 0 Summa Förändring 5 Den sista juni hade kommunen 33 967 invånare, vilket är en ökning med 89 personer sedan årsskiftet. Antalet barn i förskoleåldern har minskat med 67 personer medan antalet barn i grundskoleåldern har ökat med 61 personer. Gruppen ungdomar i gymnasieåldern, 16-18 år, har ökat med 5 personer. Gruppen äldre i åldrarna 65-79 år har ökat med 171 personer sedan årsskiftet vilket motsvarar 3 procent. Gruppen 80 år och äldre har ökat med 121 personer, vilket är en ökning med 7 procent sedan årsskiftet. Utfallet per sista juni jämfört med befolkningsprognosen för 2015 visar också på stora skillnader i antal barn i åldrar från förskola till gymnasiet, 1-18 år, samt i gruppen 65 år och äldre. 3 Måluppföljning Kommunfullmäktiges tio mål är grupperade i fyra perspektiv för att åstadkomma en balanserad styrning. Perspektiven Samhälle och miljö och Medborgare riktar sig utåt till brukare och medborgare samt andra intressenter. Perspektiven ger uttryck för vad Strängnäs kommun vill åstadkomma för att skapa ett hållbart samhälle och en attraktiv kommun. Brobygget är det namn och den symbol som synliggör kommunens verksamhetsstrategi. Den riktar sig inåt organisationen och är ett viktigt stöd för att åstadkomma ökade värden för brukarna, medborgarna och samhället. Ekonomin är ytterst en förutsättning för i vilken omfattning verksamheten kan utföras och omfattar åtgärder för att säkerställa en ekonomi i balans på kort och på längre sikt. Kriterier för måluppfyllelse Måluppfyllelse Verksamhetsmål (KF mål 1-9) Ekonomi mål (KF mål 10) Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. Utfallet är en budget i balans samtidigt som övriga indikatorer redovisar en god måluppfyllelse. Målet är delvis uppfyllt Utfallet överträffar tidigare års utfall och/eller ligger över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % samtidigt som verksamheterna redovisar en god måluppfyllelse. Målet är inte uppfyllt Utfallet är sämre än tidigare års utfall och/eller ligger under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. Målet är uppfyllt 3.1 God ekonomisk hushållning I god ekonomisk hushållning betonas balansen mellan tydliga och mätbara, finansiella och verksamhetsmässiga mål, i styrningen. Strängnäs kommun definierar god ekonomisk hushållning som en sammanvägd bedömning av verksamhetsresultat och insatta resurser. De finansiella målen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning. Målavstämningen av den förväntade måluppfyllelsen visar att åtta av kommunfullmäktiges tio mål uppnår kriteriet uppfyllt eller delvis uppfyllt en förbättring jämfört med 2014. Fyra mål förväntas uppnå kriteriet uppfyllt 2015. Under 2014 uppnådde ett mål kriteriet uppfyllt. Mål 5 under perspektivet kunskap kan inte bedömas i uppföljningen per sista augusti då betygsresultaten ännu inte publicerats av Skolverket. Mål 8 under 6 perspektivet brobygget förväntas inte bli uppfyllt, främst på grund av att sjukfrånvaron fortsätter att öka. Det ekonomiska utfallet visar en förbättring jämfört med 2014. Det gäller både resultatet och nämndernas budgetföljsamhet. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos. Årets resultat beräknas bli ett överskott om 15,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,9 procent av skatteintäkterna, att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor som motsvarade 0,3 procent av budgeterade skatteintäkter. Årsprognosen för investeringar är 69,7 miljoner kronor och investeringarna beräknas bli helt självfinansierade, målet är 94 procent. Den samlade bedömningen av god ekonomisk hushållning är att trots en förbättrad måluppfyllelse, bättre budgetföljsamhet och att kommunen 2015 når en budget i balans att kommunen inte riktigt når upp till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunen står inför stora utmaningar. De senaste tre åren har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkter och förväntas öka ytterligare under 2016 samtidigt som skatteintäktsutvecklingen inte beräknas bli lika hög som under 2015. För att kunna möta den demografiska utvecklingen, medborgarnas nya och förändrade behov krävs att kostnadsutvecklingen dämpas genom fortsatta effektiviseringar. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Sammanfattning av KF:s och nämndernas måluppfyllelse. Perspektiv KF-mål 2014 KF KF Samhälle och 1. Hållbar tillväxt miljö Medborgare Prognostiserad måluppfyllelse 2015 BUN KFN KS SBN SN - * 2. Företagsklimat - 3. Miljö och klimat - 4. Barn och unga * - - 5. Kunskap * * - TSN - - - - 6. Trygghet och hälsa 7. Dialog och delaktighet Brobygget Ekonomi * 8. Ledarskap och medarbetare 9. Kvalitet och effektivitet 10. Ekonomisk hushållning * - *) Målet kan inte bedömas. Redovisas i samband med årsredovisning. -) KS eller nämnd har inget eget mål som återkopplar till KF-målet. BUN Barn- och utbildningsnämnden SBN Samhällsbyggnadsnämnden KFN Kultur- och fritidsnämnden SN KS TSN Teknik- och servicenämnden Kommunstyrelsen Socialnämnden Måluppfyllelse av indikatorer till kommunfullmäktiges mål redovisas i Bilaga 1: KF måluppfyllelse delårsrapport 2015 7 3.2 Samhälle och miljö Mål 1. Kommunen ska arbeta för en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Målet bedöms bli uppfyllt. Viktiga resultat • • • Drygt 2 600 färdigplanerade och outnyttjade byggrätter för bostäder finns i kommunen. Omkring 100 lägenheter och 27 villor har färdigställts sedan årsskiftet. Kommunen hade den 15 september 34 056 invånare en ökning 178 personer, vilket motsvarar 0,5 procent. Framtida utveckling Befolkningen fortsätter att öka i huvudsak genom inflyttning. Delmålet om att färdigställa 200 nya bostäder årligen bedöms kunna bli uppfyllt och det bidrar till att inflyttningen även i fortsättningen blir en stark faktor för att befolkningen ökar. Det finns också en trend att bygglovsansökningar för flerbostadshus ökar. Det kommer att krävas fler detaljplaner för att långsiktigt nå målet med byggbar mark och möta upp behovet av bostäder som framkommit i förslag till riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning. Planeringen är prioriterad till kommundelarna Härad och Länna. Mål 2. Företagsklimatet förbättras och förutsättningar för entreprenörskap ska utvecklas. Målet bedöms bli uppfyllt. Viktiga resultat • • • Strängnäs når plats 137 i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i landets samtliga 290 kommuner. Det är 66 platser bättre jämfört med år 2014. Strängnäs Business Park har cirka 30 samarbetspartners. Arbetslösheten har sjunkit i högre takt än för riket de senaste 12 månaderna. Totalt var 3,8 procent öppet arbetslösa i augusti 2014 jämfört med 3,6 procent i augusti 2015. Motsvarande siffror för riket var en sänkning från 4,4 procent till 4,3 procent. Framtida utveckling Bra företagsklimat är en förutsättning för att skapa fler arbetstillfällen. Sedan 2014 har betyget ökat på nästan alla punkter. Störst ökning får betyget på dialogen mellan kommun och företag. Pågående åtgärdsprogram tar sikte på topp 50, år 2017. Fortsatta förbättringar behöver ske kring kommunens service till företagarna. Införandet av ”Dukat bord” är ett exempel på hur informationen till företagarna ges enkelt och effektivt. Mål 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Målet bedöms bli uppfyllt. 8 Viktiga resultat • • • Kommunen klättrar från plats 227 till plats 180 i Miljöaktuellts ranking av kommunerna. Inköp av ekologiska livsmedel inom måltidsservice har ökat från 27 procent till 32 procent sedan årsskiftet. Energianvändningen i kommunens lokaler fortsätter att minska. Framtida utveckling En miljöstrategi för kommunen har arbetats fram under senare delen av 2014 och början av 2015. Strategin har antagits av kommunfullmäktige under året. Den ger förutsättningar för ett strukturerat miljöarbete och anger även fortsättningen med de särskilda planer som behöver tas fram för respektive område. Det systematiska arbetet med att förbättra vattenkvalitén i sjöar och vattendrag är långsiktigt. Vattenplanen är förutsättning och de handlingsplaner som följer kommer att peka ut åtgärder för att uppnå det långsiktiga målet. Sedan år 2012 pågår inventeringen av enskilda avloppsanläggningar. Under året kommer fortsatt inventering ske på Fogdö, på den östra sidan. Omvandlingsområdena kommer att gås igenom och därefter sker en prioritering av område. Inventering kommer att göras av de fastigheter som ligger nära Mälaren, upptill en kilometer ifrån. 3.3 Medborgare Mål 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Viktiga resultat • • • Andel elever i årskurs 5 som tycker att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet har ökat från 93 till 95 procent. Andel elever i årskurs 8 som tycker att lärarna på skolan hjälper till i skolarbetet har minskat från 82 till 81 procent. Ungdomar som inte återaktualiserats inom ett år efter avslutad insats från socialtjänsten uppgick till 69 procent, samma nivå som för år 2014. Framtida utveckling Förskola, skola och socialtjänst behöver stärka samsynen kring barn och ungas uppväxtvillkor. En helhetssyn där rätt insatser görs så tidigt som möjligt bidrar till att barn ges goda förutsättningar att utvecklas både i och utanför skolan. I åldern 16-20 år är det viktigt att ha ett slutbetyg från gymnasieskolan för att komma in på arbetsmarknaden. Jobbtorg Strängnäs är ett integrerat samarbete mellan kommunens arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen. Samarbetet stärks ytterligare genom särskilda satsningar från staten. Kommunen tillsammans med det lokala näringslivet behöver skapa fler praktikplatser för ungdomar som ett första steg in i arbetslivet. Arbetslösheten bland ungdomar i åldern 18-24 har minskat från 7,3 procent i augusti 2014 till 5,6 procent i augusti 2015. På två år har ungdomsarbetslösheten nästan halverats, i augusti 2013 var den 11 procent. 9 Att barn och ungdomar känner att det finns möjlighet att påverka framtiden är betydelsefullt. I alla beslut som berör barn behöver konsekvenserna för barnen framgå. Mål 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. - Måluppfyllelsen kan inte bedömas. Viktiga resultat • • Andel elever i årskurs 5 som tycker att lärarna förväntar sig att han/hon skall nå målen i alla ämnen har ökat från 84 procent till 90 procent. Andel elever i årskurs 8 som tycker att lärarna förväntar sig att han/hon skall nå målen i alla ämnen har ökat från 68 procent till 72 procent. Betygsresultat för årskurs 9 i grundskolan publiceras av Skolverket i månadsskiftet september/oktober och betygsresultat för gymnasieskolan i december och därför redovisas inte preliminära betygsresultat i delårsrapporten. Resultaten redovisas i samband med årsredovisningen. Framtida utveckling Föräldrar är generellt sätt väldigt nöjda med förskolan där barnet vistas. Årets förskoleenkät genomförs under hösten. Eleverna i grundskolan har fått en mer positiv syn på undervisningen jämfört med mätningen år 2014. Gemensamma prioriterade satsningar på huvudmannanivå är utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet samt satsning på språk och matematik. Plan för resultatuppföljning håller på att omarbetas till en handlingsplan med ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Den nya modellen ska införas under läsåret 2015/2016. Rektorerna arbetar med att utforma sitt lokala systematiska kvalitetsarbete utifrån den övergripande handlingsplanen. Kommunen deltar även i SKL:s matematiksatsning PISA 2015 där politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare tillsammans arbetar för att förbättra undervisningen och elevernas resultat. Deltagarna i PISA satsningen sprider erfarenheter från arbetet som stöd för den fortsatta utvecklingen. Mål 6. Tryggheten ökar och hälsan förbättras. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Viktiga resultat • • Andel elever årskurs 5 som känner sig trygga i skolan har ökat från 92 procent till 97 procent. Andel elever årskurs 8 som känner sig trygga i skolan har minskat från 88 procent till 87 procent. Vad de äldre tycker om äldreomsorgen kommer att presenteras i samband med årsredovisning. Enkäten till vårdnadshavare för barn i förskola kommer att genomföras under hösten. 10 Framtida utveckling Trygghetsskapande åtgärder i ute- och stadsmiljö fortsätter genom att bland annat förbättra gatubelysningen på olika platser och promenadstråk. De flesta känner sig trygga där man bor och vistas och i Strängnäs kommun känner sig invånarna mer trygga och är mindre utsatta för brott än i Sörmland generellt. God hälsa och tillgången till bra vård och omsorg ger trygghet i att åldras. Folkhälsomyndigheten lyfter fram fyra områden som extra viktiga för äldres livssituation och hälsa; social gemenskap och socialt stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet, goda matvanor. Utveckla former för social gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt måltidssituationen pågår. Mål 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Målet bedöms bli uppfyllt. Viktiga resultat • • • Andel elever i årskurs 5 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter har minskat från 87 procent till 85 procent. Andel elever i årskurs 8 som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter har ökat från 59 procent till 67 procent. Andel gymnasielever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter har ökat från 74 procent till 83 procent. Resultaten om Delaktighetsindex och Informationsindex, informationsgivningen på kommunens webbplats, redovisas i samband med årsredovisning. Framtida utveckling Utveckling av verksamheterna behöver i större utsträckning ske i samverkan med kunder, brukare, brukar- och intresseorganisationer. Inflytande genom brukarmedverkan, god tillgänglighet av information och öppna dialogforum stärker individens möjligheter att delta och kunna påverka i olika frågor. 3.4 Brobygget Mål 8. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Målet bedöms inte bli uppfyllt. Viktiga resultat • • 1 Hållbart medarbetarengagemang, HME, blev 76 för totalindex. Andel medarbetare som känner sig engagerade 1 på jobbet har minskat från 89 procent till 84 procent. Resultatet definierat och hämtat från målstyrningstavlor ute i verksamheterna. 11 • • Andel medarbetare som upplever att de har kontroll1 på sin arbetssituation har ökat från 65 procent till 72 procent. Sjukfrånvaron har sedan årsskiftet ökat från 7,0 procent till 9,5 procent i juni. Framtida utveckling Hållbart medarbetarengagemang, HME, medarbetarenkät genomfördes i april 2015 för första gången i Strängnäs kommun. Enkäten utvärderar de delar av arbetsgivarpolitiken som handlar om att styra mot bra resultat genom att ge förutsättningar för ett stort medarbetarengagemang. Resultatet kan ses nedbrutet per verksamhetsområde och på delindex för motivation, ledarskap och styrning. Totalindex om 76 ligger under genomsnittet för riket som var 78 år 2014. Delindex för motivation blev 80, följt av delindex för ledarskap fick 77 och lägst för delindex för styrning med 72. Starka verksamhetsområden var förskola individ- och familjeomsorg samt index för kultur och fritid som samtliga fick totalindex 80. Den viktigaste resursen för att fortsätta utveckla kommunens service till medborgarna är alla medarbetare. Konkurrenssituationen ökar och det är redan i dag svårt att rekrytera och behålla medarbetare med rätt och tillräcklig kompetens inom vissa personalkategorier. Arbetsmiljö, jämställdhet, mångfald och kompetensutvecklingsmöjligheter är frågor som får allt större betydelse i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvaron fortsätter att stiga. Den senaste 12-månadersperioden visar att ökningstakten är högre än tidigare och långtidssjukfrånvaron utgör 53 procent av den totala sjukfrånvaron. Personalavdelningen är chefernas resurs i att klarlägga och bistå chefen i rehabiliteringsärende så att rätt åtgärder vidtas och arbetsgivaren uppfyller sitt rehabiliteringsansvar. Företagshälsovården blir en mycket viktig partner för fortsatt samarbete kring arbetslivsinriktade åtgärder. Varje verksamhet behöver göra konkreta handlingsplaner med åtgärder för att vända sin utveckling av sjukfrånvaro. Mål 9. Kommunens service och tjänster ska hålla hög kvalitet och resurser användas på ett effektivt sätt. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. Viktiga resultat • • 1 242 förbättringar har genomförts i verksamheterna sedan årsskiftet. 61 procent av medarbetarna är med i en förbättringsgrupp. Framtida utveckling Arbetet för att öka kvalitén och effektiviteten i verksamheterna ska fokusera på att utveckla och skapa bättre flöden i olika arbetsprocesser. Förbättringsarbetet ska organiseras och systematiseras nära brukarna och medborgarna. Förbättringsgrupper som med stöd av målstyrningstavlor visualiserar resultat, trender och aktiviteter blir ett hjälpmedel i att åstadkomma ökad kvalitet och effektivitet. 3.5 Ekonomi Mål 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Målet bedöms bli delvis uppfyllt. 12 Viktiga resultat • • • Årets resultat beräknas bli ett överskott om 15,8 miljoner kronor att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos. Årsprognosen för investeringar är 69,7 miljoner kronor och investeringarna beräknas bli helt självfinansierade, målet är 94 procent. Framtida utveckling Årets resultatprognos motsvarar 0,9 procent av skatteintäkterna att jämföra med resultatmålet på 0,3 procent. Kommunen kommer att nå en budget i balans men resultatnivå behöver öka kommande år om investeringar ska kunna självfinansieras och låneskulden minska. Nämnderna prognostiserar ett underskott om sammanlagt 2,7 miljoner kronor, beroende på socialnämndens aviserade underskott om 13,4 miljoner kronor. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår inom Socialnämnden för att komma till rätta med underskottet. Den negativ prognosen för socialnämnden har dock försämrats under året. De beslutade åtgärderna har inte fått full effekt och utöver det ökar volymerna mer än budgeterat. Det finns nu stor risk att delar av underskott kommer att kvarstå under 2016. Fortsatta årliga effektiviseringar och prioriteringar mellan verksamheter är nödvändiga för att klara behoven i framtiden. Även långsiktigt finns krav på att kostnadsutvecklingen dämpas genom konkreta åtgärder i verksamheten för att möta kommande års skatteintäkter. Investeringar i anläggningar, maskiner och inventarier behöver över tid vara helt finansierade med egna medel för att låneskulden inte ska öka. I budget 2015-2018 har kommunens investeringsnivå sänkts från årligen cirka 80 miljoner kronor till drygt 60 miljoner kronor. 4 Kommunens verksamheter Ansvaret för kommunens verksamheter är uppdelat mellan kommunstyrelsen och fem verksamhetsnämnder. Detaljer om respektive nämnds måluppfyllelse, ekonomiska utfall och helårsprognos framgår av den delårsrapport 2015 som respektive nämnd har behandlat och beslutat om. 4.1 Viktiga händelser • • • Företagen i Strängnäs kommun är allt nöjdare med företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs årliga undersökning. Sedan 2014 har betyget ökat på nästan alla punkter och kommunen klättar 66 placeringar, från plats 203 till plats 137. Antalet e-tjänster som medborgarna når via www.strangnas.se ökar stadigt och dialogportalen utvecklas löpande. Alla nämnder har ökat andelen köp från avtalsleverantörer från 2014 till första halvåret 2015. 13 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Samtliga kommunala förskolor som erhållit Grön Flagg tidigare år har bibehållit certifieringen under året. Resterande förskolor har skickat in sin ansökan eller kommer att göra det under hösten 2015. Samtliga förskolor deltar i ”Energihjältarna” en kompetensutveckling som anordnades genom Energimyndigheten. Pedagoger på flertalet förskoleenheter har deltagit i förskolelyftets kurser i naturvetenskap och teknik. Kompetensutveckling av pedagogisk personal i förskolan och grundskola pågår inom ramen för Matematiklyftet. Grundskolorna kommer att delta i Skolverkets fortbildningssatsning Läslyftet och i förskolan görs en språksatsning genom projektet ”Berätta, leka, läsa”. Under 2015 startar flera skolor upp ”Trivselprogrammet”, ett färdigt koncept för hur skolor får ökad aktivitet, trygghet och struktur på rasterna. Arbete med att ta fram övergripande riktlinjer för barn- och elevhälsoarbetet pågår. Under läsåret 14/15 har det satsats extra på Ungt Företagande (UF) på Thomasgymnasiet. Engagerade lärare, närmare samarbete med Strängnäs Business Park och näringslivet samt deltagande i mässor har resulterat i 25 nya unga företag, en ökning jämfört med tidigare läsår. Personalen inom vuxenutbildningen har under våren 2015 genomgått en skräddarsydd kurs ”Att göra studiesituationen tillgänglig för vuxna med funktionsnedsättning och annan språklig och kulturell bakgrund”. Vuxenutbildningen har tillsammans med socialkontoret färdigställt och skickat in ansökan om att bli certifierade som lokalt vård- och omsorgscollege. Certifieringen äger rum under hösten. Ett nytt Språkcentrum byggs upp på Campusområdet i Strängnäs. Där alla nyanlända invånare som inte talar svenska kan få hjälp med att komma in i det svenska skolsystemet och därigenom få en så bra start som möjligt. Missbruket av droger har ökat, framförallt bland unga kvinnor. Under våren 2015 öppnade behandlingshemmet Gläntan, ett behandlingshem för unga 17-23 år i Vårdsförbundets Sörmlands regi på uppdrag av Strängnäs och Eskilstuna kommuner. Arbetslösheten bland ungdomar i åldern 18-24 har minskat från 7,3 procent i augusti 2014 till 5,6 procent i augusti 2015. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd minskar. Nytt gruppboende för personer med en psykisk funktionsnedsättning är inflyttningsklart i december. Mariagårdens äldreboende nådde tionde plats i tävlingen om Årets seniormåltid, som utsågs av White Guide Junior. I syfte att öka tryggheten bland äldre pågår arbetet med att förbättra personalkontinuiteten. Under året har äldreboenden med demensplaster fått utökad nattbemanning. Ett demenscenter har inrättats på Isabellagården. 14 • • • • • • • För att öka tillgängligheten för alla har ett antal åtgärder vidtagits såsom; sänkning av kantsten, anläggande och trafiksäkring av övergångsställen, utökat antal p-platser för personer med funktionsnedsättning, märkning med dekaler i simhallen för att underlätta för synskadade, bättre ljudanläggningar har installerats i kulturhuset Multeum och på kommundelsbiblioteken samt i de offentliga kulturlokalerna i Thomas arena och Paulinska. En genomlysning och processkartläggning av planprocessen har genomförts i syfte att korta ledtiderna och göra verksamheten mer transparent. Ett nytt system för planprioriteringar har även införts under året. Fyra projekt för utbyggnad av gång- och cykelvägar har genomförts under året, ytterligare två planeras under hösten. Ny cykelplan planeras bli klar under 2015 och ny trafikplan beräknas bli klar under 2016. En reviderad plan för VA-utbyggnad till omvandlingsområdena är färdigställd och lämnas för antagande under hösten 2015. Utredningen av parkeringssituationen är klar. Utveckling av parkeringssituationen i kommunen bidrar indirekt till förbättring för stadens handlare. Gatubelysning har förbättrats på Regementsgatan och Stora torget i Strängnäs. Ytterligare projekt kommer att genomföras under hösten 2015. Inom måltidsservice verksamheter ökar andelen ekologiska varor och matsvinnet minskar. 4.2 Nämndernas prognoser Nämnderna prognostiserar tillsammans ett underskott om 2,7 miljoner kronor, vilket motsvarar en budgetavvikelse på - 0,2 procent. Jämfört med uppföljningen per sista april är det en försämring med 2,1 miljoner kronor. Av kommunens sju politiska nämnder, med kommunfullmäktige inräknat, är det endast socialnämnden som redovisar en negativ helårsprognos. Socialnämndens ekonomi har successivt försämrats under året. Nämndernas budgetföljsamhet Styrelse/nämnd, mkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa 2015 Helårsprognos 2015 Budget Februari April -9,2 0,1 0,1 -112,4 0,0 0,0 -778,9 0,0 0,0 -637,4 0,0 0,0 -40,1 0,0 0,0 -17,1 0,0 0,5 -124,3 0,0 0,0 -1 719,4 0,1 0,6 Maj 0,1 0,0 0,0 -4,6 0,0 0,5 0,0 -4,0 Augusti Avvikelse Prognos Avvikelse % -7,6 1,6 16,9% -112,4 0,0 0,0% -772,9 6,0 0,8% -650,8 -13,4 -2,1% -40,1 0,0 0,0% -16,0 1,1 6,4% -122,2 2,1 1,7% -1 722,1 -2,7 -0,2% Kommunfullmäktige - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 1,5 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett förväntat överskott med 1,6 miljoner kronor, en ökning med 1,1 miljon koronor jämfört med uppföljningen per sista april. Det förklaras främst av att medborgardialog inte tar i anspråk avsatta medel och att delar av valnämndens arbete finansieras av statsbidrag. Helårsprognosen för överförmyndarnämnden, gemensam med Eskilstuna kommun, är ett förväntat underskott då arvodeskostnaderna för gode män förväntas överstiga budgeten. 15 Kommunstyrelsen - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 2,4 miljoner kronor. Helårsprognosen är en budget i balans. Barn- och utbildningsnämnden - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 6,9 miljoner kronor. Det förväntade helårsutfallet är ett överskott på 6,0 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,8 procent. I apriluppföljningen var helårsprognosen ett nollresultat. Den positiva prognosen beror främst på färre antal barn och elever än den budgeterade befolkningsprognosen vilket innebär att den reserv som lagts på volymökning inte behöver tas i anspråk fullt ut. Vakanta tjänster bidrar också till det förväntade överskottet. Socialnämnden - utfall per 2015-08-31 är en negativ avvikelse mot budget med 5,8 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett förväntat underskott på 13,4 miljoner kronor, vilket motsvarar minus 2,1 procent. Nämndens ekonomi har successivt försämrats under året och prognostiserat resultat och åtgärdsplan följs upp månadsvis. Orsaken till underskottet är främst ökande kostnader för hemtjänst, ökat behov av vårdinsatser inom individ- och familjeomsorg, högre kostnader än beräknat för ekonomiskt bistånd samt höga kostnader för sjukfrånvaro. Under 2014 genomfördes en omfattande utredning gällande socialnämndens verksamhet och ekonomi. Utredningen resulterade i en lång rad åtgärder som kommer att pågå under hela 2015 och framåt och som förväntades minska kostnaderna med totalt 23,6 miljoner kronor 2015 och ytterligare 11,8 miljoner kronor 2016. Bland annat utvecklas och effektiviseras processerna från biståndsbedömning till utförandet av insatser inom främst äldreomsorgen och insatser för personer med funktionsnedsättning. Inom individ- och familjeomsorgen är den största åtgärden att minska kostnaden för ekonomiskt bistånd som syftar till att minska antalet hushåll i behov av bistånd samt minska medelbiståndet per hushåll. En utmanande åtgärd i förändringsarbetet som inte har lyckats är att minska kostnaderna för sjukfrånvaro. Kultur- och fritidsnämnden - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 0,4 miljoner kronor. Helårsprognosen är en budget i balans. Samhällsbyggnadsnämnden - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 2,2 miljoner kronor. Helårprognosen visar på ett positiv utfall om 1,1 miljoner kronor. Det är i huvudsak vakanta tjänster som är anledning till den positiva prognosen. Teknik- och fritidsnämnden - utfall per 2015-08-31 är en positiv avvikelse mot budget med 2,6 miljoner kronor. Helårprognosen visar på ett positiv utfall om 2,1 miljoner kronor. Det är de balanserade verksamheterna måltidsservice och fordonsenheten som förväntas erhålla överskott. De skattefinansierade verksamheterna förväntas redovisa en budget i balans vid årets slut under förutsättning att oförutsägbara händelser inte inträffar såsom skadegörelse, maskinhaverier, vattenläckage eller dylikt. Vädret är också en osäkerhetsfaktor som kan påverka till exempel vinterväghållningen. 5 Verksamhet i kommunala bolag – kommunkoncernen Från och med 2014 har bolagskoncernen en ny bolagsstruktur och SEVAB Strängnäs Energi AB (SEVAB) är ett helägt dotterbolag till Strängnäs kommun. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB bildat ett samägt bolag för gemensam drift 16 av ägarbolagens anläggningar med namn Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (ESEM) samt ett gemensamt elförsäljningsbolag. Organisationsskiss. Koncernbolagen inom Strängnäs kommun. Strängnäs kommun SEVAB Strängnäs Energi AB (100 %) Strängnäs Fastighets AB (100%) Strängnäs Bostads AB (100%) SEVAB Nät AB (100 %) SEVAB Energiförsäljning AB (100 %) Eskilstuna Strängnäs Elförsäljning AB (37 %) Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB (25 %) Årets resultat i den sammanställda redovisningen efter elimineringar uppgår till 73,2 miljoner kronor, en förbättring med 38,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. SEVAB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) och kommunen redovisar alla positiva resultat. Kommunkoncernens omsättning har ökat med 47,2 miljoner kronor till 1 670,7 miljoner kronor. Av dessa är 52,6 miljoner kronor en ökning av kommunens skatteintäkter. Resultatprognosen för koncernen beräknas uppgå till 46,1 miljoner kronor. Prognosen för kommunkoncernens investeringar är 294,0 miljoner kronor vilket är en ökning med 76,0 miljoner kronor jämfört med föregående år. Nyckeltal kommunkoncernen Omsättning1), mkr Resultat före skatt, mkr Soliditet, % Balansomslutning, mkr Eget Kapital, mkr Långfristiga skulder Investeringar, mkr 3) SEVAB SFAB Kommun Koncernen 2) Aug 2015 2014 Aug 2014 Aug 2015 2014 Aug 2015 2014 Aug 2015 2014 278 445 1 961 1 671 2 479 1 624 209 332 1 351 73 33 35 9 21 34 18 32 -7 17 15 15 8 7 12 10 15 14 4 046 4 040 3 943 1 612 1 623 1 564 1 539 3 269 3 272 671 594 592 128 120 194 160 484 448 2 649 2 649 2 611 1 229 1 229 1 302 1 302 2 263 2 315 126 218 152 45 89 67 47 15 85 1) Omsättning inkl kommunens verksamhetsintäkter och skatteintäkter 2) Inkluderar elimineringsposter. 3) Bruttoinvesteringar. 5.1 SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB med dotterbolag är kommunens teknikbolag. Bolaget producerar, distribuerar, köper och säljer energi för el, värme, stadsnät (fibernät), eldistribution, avfallshantering och därmed förenlig verksamhet. Bolaget är huvudman för den allmänna vattenoch avloppsanläggningen i Strängnäs kommun. 17 5.1.1 Periodens resultat med årsprognos SEVAB redovisar ett positivt resultat för perioden januari till augusti med 8,7 miljoner kronor, att jämföra med ett budgeterat resultat för perioden på 10,6 miljoner kronor. Helårsprognosen för året beräknas till 18,9 miljoner kronor jämfört med budgeterat resultat 19,2 miljoner kronor. Affärsområdet Värme bedömer ner sitt resultat från minus 10,6 miljoner kronor till minus 15,4 miljoner kronor, vilket beror på högre driftskostnader. Affärsområdet Återvinning förbättrar sin prognos med 2,5 miljoner kronor till 10,0 miljoner kronor jämfört med budget 7,5 miljoner kronor. I övrigt mindre förändringar. 5.1.2 Periodens investeringar med årsprognos Periodens investeringar uppgår till 44,7 miljoner kronor, främst avseende reinvesteringar i rörnätet för VA och investeringar i elnätet. Prognos för årets investeringar uppgår till 79,0 miljoner kronor mot budgeterat 71,0 miljoner kronor. 5.1.3 Viktiga händelser och förväntad utveckling Det finns ett fortsatt behov av investeringar främst inom VA området, vilket kommer att belasta framtida resultat genom högre avskrivningar. Det finns också ett ökat behov av reparations- och underhållsinsatser främst på Värmesidan. Affärsområde Värme som kommer att ha ett fortsatt ansträngt läge, och beräknas inte kunna påverka/bidra till SEVAB:s resultat i positiv riktning. Det förväntas vara Elnät och Återvinning som med sina positiva resultat kommer att hålla SEVAB:s resultat på nuvarande nivå. 5.1.4 Uppföljning av ägardirektiv • • • Soliditeten har ökat till 8,0 procent, målet på 10 procent är inte uppfyllt. Självfinansieringsgraden är 100 procent, direktivet är uppfyllt. Limit för långfristiga lån och finansieringsbehov, inget lånebehov föreligger. 5.1.5 Väsentliga personalförhållanden Samtlig personal återfinns i driftsbolaget ESEM. 5.2 Strängnäs Fastighets AB SFAB är en viktig aktör i syfte att göra Strängnäs kommun till en ännu attraktivare plats att bo, etablera och driva verksamhet i. SFAB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB (SBAB), främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder. 5.2.1 Periodens resultat med årsprognos SBAB redovisar ett positivt resultat för perioden januari till augusti med 14,6 miljoner kronor, vilket är 12,1 miljoner kronor bättre än budgeterade 2,5 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen per sista augusti härrör främst från eftersläpningar i underhållsprojekten, 8,2 miljoner kronor. Finansnettot är 1,8 miljoner kronor bättre än budget, vilket beror på fortsatt bra ränteläge under året. Kostnaden för avskrivningar avviker positivt med 0,7 miljoner kronor, dels på grund av de nya avskrivningsreglerna dels på minskade investeringar i maskiner och inventarier. Kostnaden för uppvärmning har blivit 0,6 miljoner kronor lägre än budget för perioden. Helårsprognosen för 18 året beräknas till 9,2 miljoner kronor vilket är 5,8 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultat om 3,5 miljoner kronor. SFAB redovisar ett positivt resultat för perioden januari till augusti med 19,2 miljoner kronor, vilket är 27,3 miljoner kronor bättre än budgeterade minus 8,1 miljoner kronor. Den positiva budgetavvikelsen per sista augusti om 7,0 miljoner kronor beror främst på planerad men ännu ej genomförd nedskrivning av värdet för vårdcentralen i Mariefred, eftersläpningar i underhållsprojekten 5,6 miljoner kronor, nya avskrivningsregler 5,3 miljoner kronor, uppvärmning 3,9 miljoner kronor samt bra ränteläge 3,3 miljoner kronor. Helårsprognosen för året beräknas till 2,2 miljoner kronor vilket är 15,6 miljoner kronor bättre än det budgeterade resultat om minus 13,4 miljoner kronor. 5.2.2 Periodens investeringar med årsprognos Periodens investeringar för SBAB uppgår till 31,3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor avser maskiner och inventarier och 29,8 miljoner kronor fastigheter. Periodens investering i nyproduktion av bostäder på Tosterö uppgår till 27,3 miljoner kronor och ombyggnad av kvarteret Korpen till 2,5 miljoner kronor. Prognosen för året uppgår till ca 70 miljoner kronor, varav 3,0 miljoner kronor avser inventarier och 67,0 miljoner kronor fastigheter. Periodens investeringar SFAB uppgår till 35,3 miljoner kronor, varav allt avser investering i fastigheter och då främst; gruppboende Storken 11,4 miljoner kronor, ombyggnad Åkersskolan 9,3 miljoner kronor, ombyggnad förskola Tosterö 6,1 miljoner kronor, ombyggnad förskolan Trollskogen 3,3 miljoner kronor. Prognosen för året uppgår till ca 75,0 miljoner kronor, varav allt avser fastigheter. 5.2.3 Viktiga händelser och förväntad utveckling För SBAB är uthyrningsläget mycket gott och nyproduktion av 48 lägenheter på Tosterö pågår, jämte en ombyggnad av kvarteret Korpen i Strängnäs. Under våren har bolaget erhållit en arbetsmiljöcertifiering enligt OHSAS 18001. En utredning av möjligheterna att skapa trygghetsboenden i anslutning till vårdcentralen i Mariefred har inletts, jämte en utredning om nyproduktion av totalt ca 300 lägenheter de kommande åren. Ekonomiska ställningen i bolaget är mycket god, men kan komma att påverkas negativt vid stor nyproduktion framöver. För SFAB är en lösning av det tidigare tomställda äldreboendet i Selaöhemmet framtagen, där fastigheten avyttras och socialkontoret under kommande sex år förhyr delar av fastigheten för tillfälliga boenden. Under året har alla beställda delar i skolprojektet slutförts och redovisats för kommunen till en lägre kostnad än budgeterat. Uppförande av nytt gruppboende i kvarteret Storken pågår och ett gruppboende i kvarteret Vesslan har utretts och lämnats över till kommunen för beställning. Ytterligare gruppboenden i Strängnäs utreds. Trollskogens förskola samt en förskola på Tosterö genomgår ombyggnationer. De tomställda lokalerna i Vårdcentralen i Mariefred utreds för ombyggnation till trygghetsboende för dotterbolaget Strängnäs Bostads AB. En ekonomisk förutsättning för detta nya trygghetsboende är att fastighetens bokförda värde skrivs ner med ca 12 miljoner kronor vilket är budgeterat för 2015. 19 Det ekonomiska läget är bra i bolaget, men den under skolprojektet minskade underhållsvolymen måste återställas genom ökade intäkter och minskade kostnader kommande år. Det ekonomiska resultatutrymme som har uppstått genom de nya avskrivningsreglerna ska inte användas för ökat underhåll då det skulle försämra bolagets kassaflöde i motsvarande mån och därigenom öka upplåningsbehovet framöver. 5.2.4 Uppföljning av ägardirektiv SFAB • • • För perioden redovisas en soliditet om 13,5 procent. Enligt nuvarande helårsprognos kan vi komma att uppfylla eller tangera kravet på 12 procent soliditet. Bolaget uppfyller kravet på en självfinansieringsgrad på minst 60 procent för investeringar för perioden men ser i dagsläget inte ut att göra det för helåret, trots en bättre resultatprognos än budget. För perioden uppnås en självfinansieringsgrad om 100 procent medan nuvarande helårsprognos förväntas bli ca 54 procent. Lånelimiten är 20 miljoner kronor för år 2015 och att finansieringsbehovet utifrån prognosen beräknas till slutet av året eller början av 2016. 5.2.5 Väsentliga personalförhållanden All personal är idag anställd i dotterbolaget Strängnäs Bostads AB. Antalet årsarbetare är i stort oförändrad sedan årsskiftet, det vill säga 97 årsarbetare varav 65 kvinnor och 32 män. Korttidssjukfrånvaron uppgår hittills i år till 4,4 procent, varav kvinnor 5,3 procent och män 2,7 procent. Långtidssjukfrånvaron uppgår till 6,2 procent, varav kvinnor 8,7 procent och män 1,5 procent. Frånvaron är främst knuten till bolagets lokalvårdsverksamhet. Vid alla uppsägningar prövas alltid tjänstens innehåll och en anpassad kravprofil tas fram inför rekrytering för att öka bolagets kompetensindex och effektivitet. All personal i bolaget är tillsvidareanställda, förutom vikarier inom lokalvårdsverksamheten. 6 Personalredovisning 6.1 Antal anställda Antalet månadsavlönade anställda är 2183 i juni 2015. Det är något flera än för hela 2014 vilket var 2146 personer. 17 procent av kommunens anställda är under 34 år, 52 procent är mellan 35-54 år och 31 procent är över 55 år. Antal anställda Månadsavlönad personal, totalt kommunalt anställda, antal - kvinnor - män Årsarbetare, totalt kommunalt anställda, antal - kvinnor - män Källa: Kolada (helåren) 2010 2 120 2011 2 106 2012 2 264 2013 2 151 2014 2 146 1 920 1 957 2 136 2 078 2 067 Årsarbetare, totalt antal kommunalt anställda. Avser både måna Genomsnittlig sysselsättningsgrad - kvinnor - män Andel med heltidsanställning - kvinnor - män 2010 2011 2012 2013 2014 jun-15 89,55% 95,85% 89,75% 96,55% 90,35% 95,26% 91,11% 95,29% 91,30% 95,78% 91,68% 96,25% 1012 271 1023 272 1042 254 1067 258 1082 266 1073 264 20 jun-15 2 183 1889 294 Andel anställda per åldersgrupp/månadsanställda Anställda -34 år, kommun, andel (%) Anställda 35-54 år, kommun, andel (%) Anställda 55+ år, kommun, andel (%) Anställda utrikes födda, kommun, balanstal Avgångna tillsvidareanställda under året, kommun, andel (%) Nya tillsvidareanställda under året, kommun, andel (%) 2010 24 48 28 2011 24 48 28 2012 26 47 27 8 9 11 10 8 8 2013 24 47 29 0,9 8 7 2014 25 46 28 jun-15 17 52 31 ? 9 10 6.2 Jämställdhetsplan och personalpolitik Kommunen har antagit en jämställdhetsstrategi som ska följas av en upparbetad jämställdhetspolicy för förvaltningen. Kommunförvaltningens personalpolitik består av ett antal styrande dokument som bygger på Brobygget och Medarbetarpolicy. 6.3 Ledar- och medarbetarutveckling Kommunens ca 90 chefer får kompetensutveckling i sin ledarroll inom ramen av Ledarforum, under första halvåret förekom det tre halvdagstillfällen för inspiration och gemensamt lärande. Kommunens förvaltning har ännu att arbeta aktivt med medarbetarutveckling, både för medarbetarrollen och för medarbetarens yrkesutveckling i ett långsiktigt kompetensarbete med policy och riktlinjer samt allokerade medel. 6.4 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för första halvåret 2015 uppnår totalt för samtliga kommunens medarbetare 8,6 procent. Det är en ökning med 1,6 procentenheter i jämförelse med 2014 års siffra. Generellt kan sägas att samtliga verksamheters sjukfrånvaro ökar med några få undantag. Den största ökningen återfinns bland de allra mest personalintensiva verksamheterna och inom stora medarbetargrupper, som också benämns som kontaktyrken. Höga sjukfrånvarotal återfinns även inom verksamheter med administrativ personal och handläggare. 52,5 procent av den totala sjukfrånvaron utgör första halvåret 2015 lång sjukfrånvaro, vilket innebär sjukperioder som har en sammanhängande tid om mer än 60 dagar. Sjukfrånvaro/ från obligatoriska uttaget Sjukfrånvaro totalt anställda, (%) - kvinnor - män Långtidsfrånvarons andel av total sjukfrånvaro (%) Sjukfrånvaro för anställda <30 år, (%) Sjukfrånvaro för anställda 30-49 år, (%) Sjukfrånvaro för anställda >50- år, (%) 2010 5,1 5,3 4,2 38,0 3,3 4,8 5,9 Källa: ÅR 2015 21 2011 4,8 5,0 3,8 36,0 3,6 4,8 5,7 2012 5,6 6,0 3,5 36,0 ? 5,5 6,0 2013 6,4 6,8 4,4 44,0 5,3 5,9 7,3 2014 7,0 7,6 4,8 47,0 5,2 7,0 7,9 jun-15 8,6 9,4 5,4 52,5 5 9,1 9,4 6.5 Åtgärder för att minska sjukfrånvaron Under 2015 har åtgärder centralt vidtagits via personalavdelningen för att ge verksamheterna förbättrade verktyg för att hantera sjukfrånvaro och rehabilitering. Implementering av nya rutiner och riktlinjer kring sjukfrånvaro och rehabilitering startades i början av året. Rutiner som syftar till att tydliggöra och förenkla chefens tidiga agerande i rehabiliteringsprocessen så planeringen för återgång i arbete är aktiv. Personalavdelningen är chefernas resurs i att klarlägga och bistå chefen i rehabiliteringsärende så att rätt åtgärder vidtas och arbetsgivaren uppfyller sitt rehabiliteringsansvar. I det arbetet är företagshälsovården en mycket viktig partner där vi fortsätter samarbetet kring arbetslivsinriktade åtgärder. Varje verksamhet behöver göra konkreta handlingsplaner med åtgärder för att vända sin utveckling av sjukfrånvaro. 6.6 Arbetsmiljö och friskvård Under 2015 års första sex månader har kommunens medarbetare rapporterat 104 olycksfall, 15 färdolycksfall samt 22 arbetssjukdomar, därtill 232 tillbud och 27 stycken observerade risker. Stukning/vrickning/sträckning är den skadetyp som genererat flest personskador. Hot och våld samt psykisk överbelastning är den största skadetyperna om man lägger samman både det som faktiskt orsakat en skada och det som utgör en potentiell risk. Personskador på grund av att snubbla och halka är också vanligt. Bland de faktorer som medverkar till att dessa händelser inträffar anges stress, personalbrist och arbetets/arbetsplatsens organisatoriska vara de vanligaste faktorerna. Hos den boende inom särskilt boende är den platsen som där flest skador och risk skador rapporteras. Även hos brukare i det enskilda hemmet och samt under färd i arbete, när medarbetare är på väg till en annan plats i arbetsuppdraget. Detta bekräftas också vid vilka aktiviteter som olycksfall och tillbud inträffar, det sker i samband med personlig omvårdnad och under förflyttning i tjänsten. Gällande arbetssjukdomar är det psykiska besvär såsom utmattning och depression som rapporteras som arbetssjukdomar. Under 2014 ökade anmälningarna av både arbetsskador och tillbud och den ökningen har fortsatt under det gångna halvåret 2015. Friskvårdsförmånen består sedan den 1 januari 2015 av ett friskvårdsbidrag om 1000 kr/anställd och år. Till och med den 30 juni har drygt 400 personer av kommunens medarbetare valt att helt eller delvis använda sitt friskvårdsbidrag. Under hösten 2015 kommer frågan om friskvårdsförmånen och friskvårdsersättning diskuteras i kommunstyrelsens personalutskott som årsvis beslutar om förmånen. 6.7 Pensionsavgångar År 2015 når inte den prognostiserade toppen av pensionsavgångar utan i år kan 43 anställda avgå med pension. Det syns inte heller i år någon stor avgång hos en särskild yrkeskategori. Pensionsavgångar/ Tillsvidareanställda Antal totalt - kvinnor - män 2015 43 38 5 22 2016 42 31 11 2017 54 43 11 2018 56 49 7 2019 49 40 9 jul-05 58 49 9 Personalkategorier Förskollärare Barnskötare Lärare Undersköterskor Vårdbiträden Övriga 2015 1 5 6 4 1 26 2016 2 5 10 8 2 15 2017 5 5 5 8 4 27 2018 2 8 5 10 9 22 2019 2 5 14 8 3 17 jul-05 5 3 6 16 3 25 6.8 Personalförsörjning Under första halvåret 2015 har antalet annonserade rekryteringar varit några fler än föregående år. Det har varit svårare att rekrytera vissa kategorier av sökande. Att hitta erfarna personer inom de legitimerade yrken inom hemsjukvården är ett exempel. Det har nu ställts särskilda krav på legitimerade lärare i och med det nya kravet i lagstiftningen som gäller från 1 juli 2015. 7 Ekonomisk översikt och analys Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen. God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Den rådande konjunkturen har påverkat de ekonomiska förutsättningarna för kommunen och medför ett lågt budgeterat resultat 2015 trots effektiviseringskrav på verksamheterna. Det innebär också att investeringstakten sänkts för att avskrivningskostnader och låneskuld inte ska fortsätta att öka. 7.1 Resultat för perioden Periodens resultat är positivt med 32,2 miljoner kronor vilket främst förklaras av en semesterfordran om 19,2 miljoner kronor. Periodens resultat exklusive semesterfordran är däremot 13,0 miljoner kronor vilket är 1,0 miljoner kronor sämre än budget. Kommunens nettokostnader har ökat med 32,0 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år, ökningen motsvarar 2,9 procent medan skatteintäkterna inklusive generella statbidrag och utjämning (fortsättningsvis skatteintäkter) ökat med 4,7 procent. Nämnderna redovisar tillsammans ett överskott med 10,1 miljoner kronor, exklusive semesterfordran. Alla nämnder utom socialnämnden redovisar ett överskott för perioden. 7.2 Årsprognos Årets resultat beräknas bli ett överskott om 15,8 miljoner kronor att jämföras med det budgeterade överskottet om 3,1 miljoner kronor. Årets resultatprognos motsvarar 0,9 procent av skatteintäkterna att jämföra med resultatmålet på 0,3 procent. Kommunen kommer att nå en budget i balans men resultatnivån behöver öka ytterligare kommande år om investeringar ska kunna självfinansieras och låneskulden minska. Nämnderna prognostiserar ett underskott om sammanlagt 2,7 miljoner kronor, främst beroende på att socialnämnden aviserar om underskott med 13,4 miljoner kronor. Ett omfattande åtgärdsarbete pågår inom Socialnämnden för att komma till rätta med underskottet. Den negativ prognosen för socialnämnden har dock försämrats under året. De beslutade åtgärderna har inte fått full effekt och utöver det ökar volymerna mer än budgeterat. Det finns nu stor risk att underskottet kommer att kvarstå 2016. Skatteprognosen från augusti är 11,8 miljoner kronor sämre än budget. Årsprognosen för finansförvaltningen är överskott till följd av återbetalaning av försäkringsavgifter från AFA Försäkring med 11,0 miljoner kronor, lägre löne- och hyresutveckling än beräknat med 8,0 miljoner kronor samt högre exploateringsvinster än beräknat med 7,9 23 miljoner kronor. Inom finansförvaltningen redovisas även högre pensionskostnader än budgeterat med minus 3,5 miljoner kronor samt de engångsinsatser som reserverats i det egna kapitalet med minus 2,0 miljoner kronor. Prognosen för avskrivningar är 3,5 miljoner bättre än budget beroende på senare färdigställandetid av investeringar än beräknat. Finansiella kostnader och intäkter, finansnetto beräknas bli 2,0 miljoner kronor bättre än budget. Resultatutveckling (mkr) 60 Axelrubrik 40 Resultat 20 2% av skatteintäkterna 0 -20 2011 2012 2013 2014 15-aug Progn -15 I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kommunen ska kunna minska låneskulden per invånare och bygga upp ett eget kapital för att möta framtida konjunkturnedgångar och större investeringar. 7.2.1 Balanskravsutredning I årsprognosen beräknas kostnader om 0,1 miljoner kronor nyttjas från tidigare avsatta medel i det egna kapitalet. Med hänsyn taget till det samt återställande av 2014 års resultat med 2,9 miljoner kronor är resultatprognosen 12,8 miljoner kronor. 7.2.2 Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling Kommunens nettokostnader beräknas öka med 3,9 procent jämfört med föregående år medan skatteintäkterna ökar med 5,3 procent. Efter tre år med en högre utveckling av nettokostnader än skatteintäkter har utvecklingen vänt. Utvecklingen av nettokostnaderna beräknas dock öka något ytterligare under 2016 samtidigt som skatteintäktsutvecklingen inte beräknas bli lika hög som i år. En förutsättning för god ekonomisk hushållning är en balans mellan utvecklingen av intäkter och kostnader. Det är därför nödvändigt att socialnämndens åtgärder får full effekt under 2016 . Alternativet är att ytterligare åtgärder eller omprioriteringar beslutas. Skatteintäkts- och nettokostnadsutveckling (%) 8 6,3 6 5,0 3,6 4 3,9 Skatteintäktsökning Nettokostnadsökning 2,4 2 0 3,4 3,5 4,7 2,4 5,3 2011 2012 2013 2014 P2015 24 Vid en analys framgår att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader beräknas ta i anspråk 96,2 procent av skatteintäkterna, en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med 2014. Avskrivningarnas andel av skattenettot beräknas till 3,2 procent och finansnettots andel till minus 0,3 procent, vilket motsvarar nivån föregående år. Totalt beräknas nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 99,1 procent vilket är en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med föregående år. Det är främst kostnader för köp av verksamhet och avskrivningar som ökar i snabbare takt än skattnetto. 7.3 Investeringar Årets investeringsbudget uppgår till 85,1 miljoner kronor varav 32,1 miljoner kronor är överförda från föregående år. Till och med augusti har 15,1 miljoner kronor tagits i anspråk främst inom teknik- och fritidsnämnden och kommunstyrelsens budget. Årsprognosen uppgår till 69,7 miljoner kronor och investeringarnas självfinansieringsgrad beräknas till 100 procent, jämfört med budgeterade 94 procent. De största enskilda investeringarna för året omfattar anläggningar inom teknik- och fritidsnämndens budget för 20,9 miljoner kronor. Investeringarnas självfinansieringsgrad 200 150 121 100 50 122 Investeringar 85 75 70 Internt tillförda medel 0 2011 2012 2013 2014 P2015 7.4 Exploateringar För exploateringsverksamheten överstiger periodens inkomster utgifterna med 6 miljoner kronor. Inkomsterna om 30,0 miljoner kronor avser delvis ett exploateringsbidrag för allmänna anläggningar vid Kasernområdet, 9,2 miljoner kronor. I övrigt kommer merparten av inkomster från försäljningar av mark för bostäder, 19,7 miljoner kronor inom projekten; Hammarängen, Tallåsen, Norra Finninge, Sidöparken, Slakteriet samt Strängnäs-Lundby. Försäljning av mark för industriverksamhet har skett inom projekt Kvittens industriområde, 0,4 miljoner kronor. Utgifterna om 24,2 miljoner kronor avser främst entreprenadarbeten för allmänna anläggningar inom projekt Strängnäs 2:1, Finningerondellen, 12,0 miljoner kronor och projekt Eldsund, Kasernområdet, 8,5 miljoner kronor. Årsprognosen för inkomsterna beräknas uppgå till 37,3 miljoner kronor och utgifterna till 29,3 miljoner kronor. Prognosen för helåret 2015 är ett positivt resultat på 15,9 miljoner kronor. Bidragen till resultatet kommer främst från markförsäljningar för bostäder inom projekten Hammarängen, 8,4 miljoner kronor och Sidöparken, 6,0 miljoner kronor. Under 2015 planeras fyra exploateringsprojekt att avslutas Hammarängen, Slakteriet, Kvittens industriområde och Tallåsen, samtidigt som två nya exploateringsprojekt har påbörjats under året Östra stadsskogen och Stationsområdet. 25 7.5 Finansiering För att stabilisera ekonomin, med fokus på inflationsmålet om 2 procent har Riksbanken under 2015 bedrivit en expansiv penningpolitik, med negativ ränta och beslut att köpa statsobligationer till årets slut. Under året har riksbanken beslutat om sänkt reporänta vid tretillfällen. Vid det senaste penningpolitiska mötet i början av september beslutade Riksbankens dock att lämna reporäntan oförändrad på -0,35 procent. De låga räntenivåerna har påverkat räntekostnaderna positivt. Kommunens och de kommunala bolagens lånebehov tillgodoses till största delen av upplåning via kommunens internbank. Den samlade låneskulden i internbanken uppgår till 2,2 miljarder kronor. Kommunen har vidareutlånat allt utom 100 miljoner kronor till bolagen. Den långfristiga skulden via internbanken till kreditinstitut är oförändrad sedan årsskiftet. Låneskuld 2800 2300 1950 1800 1300 1253 300 -200 100 50 -121 2011 1302 843 843 843 843 818 800 1302 1267 1245 2245 2245 2160 2035 100 -53 2012 Koncernen 2013 Kommunen 2014 SFAB aug-15 SEVAB Lån för kommunens verksamhetsfastigheter motsvarande 872,0 miljoner kronor har en effekt på kommunens kostnader via hyra från SFAB. Kommunens låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter har inte ökat under året. Låneskuld inklusive verksamhetsfastigheter År/mkr Kommunen SFAB Lån inkl verksamhetsfastigheter 2011 2012 2013 2014 2015 aug -121 777 656 -53 789 736 50 838 888 100 872 972 100 872 972 7.6 Finansiell riskhantering Kommunens riktlinjer för finansförvaltning anger hur finansiella risker ska begränsas och hanteras. Med ränterisk avses risken att en förändring av marknadsräntorna påverkar räntenettot negativt. Enligt riktlinjerna ska den genomsittliga räntebindningstiden ligga inom intervallet 2 – 6 år och maximalt 50 procent av skuldportföljen ska ligga till förfall inom 1 år. Den genomsnittliga räntebindningstiden har sedan årsskiftet minskat med 0,22 år till 3,68 år. Andelen förfall inom 1 år har ökat med 2 procentenheter till 36 procent. Snitträntan har minskat med 0,26 procentenheter till 2,10 procent främst till följd av lägre rörliga räntor. På kort sikt innebär 1 procent ökning av marknadsräntorna att räntekostnaderna ökar med cirka 4,1 miljoner kronor, varav för kommunen 0,3 miljoner kronor. 26 Med finansieringsrisk menas risken för att inte kunna refinansiera lån eller ta upp ny finansiering när behov uppstår. Enligt riktlinjerna får maximalt 50 procent av lånestocken förfalla inom 1 år och kapitalbindningen får inte understiga 2 år. Andel kapitalförfall inom 1 år är 32 procent och den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgår till 2,1 år. 7.7 Pensionsåtaganden och pensionsmedel De totala pensionsförpliktelserna uppgår till 833,5 miljoner kronor i delårsbokslutet, årsprognosen beräknas till 828,5 miljoner kronor. 621,6 miljoner kronor avser åtaganden som är äldre än 1998. Kommunen har återlånat allt för att finansiera verksamheten. Kommunen har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelserna utan pensionsutbetalningarna finansieras årligen som en driftskostnad i resultatet. Periodens pensionskostnader inklusive löneskatt uppgår till 61,3 miljoner kronor, vilket motsvarar fem procent av skatteintäkterna, motsvarande belopp augusti 2014 var 56,2. Utbetalningar från pensionsåtaganden före 1998 utgör 22,1 miljoner kronor motsvarande cirka två procent av skatteintäkterna, vilket även är den beräknade andelen framöver. Pensionsförpliktelser och pensionsmedel År/mkr Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelse Ansvarsförbindelser pensionsförpliktelser Finansiella placeringar Totala förpliktelser, återlån 2010 2011 2012 2013 2014 159 173 184 198 207 576 639 636 675 637 622 614 0 735 0 812 0 820 0 873 0 844 0 834 0 828 2015 2015 Aug Prognos 212 215 7.8 Soliditet Soliditeten speglar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med egna medel. Till årsskiftet förväntas soliditeten förbättras något, till cirka 14,1 procent, till följd av kommunens positiva resultat och sänkt investeringstakt. Soliditetsmåttet påverkas av kommunens vidareutlåning till bolagen. Kommunens soliditet exklusive vidareutlåning till bolagen är betydligt högre cirka 41,1 procent och även det måttet förbättras något. Ett annat soliditetsmått är inklusive samtliga pensionsåtaganden, då uppgår soliditeten till minus 4,4 procent. 27 Soliditet 60,0% 50,0% 47,0% 47,3% 44,4% 40,8% 41,1% 14,2% 13,7% 14,1% -4,4% Soliditet 40,0% 30,0% 20,0% 13,7% 14,5% -8,2% -6,8% -7,0% -5,8% 2011 2012 2013 2014 Soliditet inkl. pensionsförpliktelser före 1998 10,0% 0,0% Soliditet exkl. förmedlade lån till bolagen -10,0% -20,0% Progn-15 Genomsnittet för kommuner är en soliditet på 49 procent och inklusive samtliga pensionsåtaganden är genomsnittet 7 procent. Kommunens soliditet är låg jämfört med snittet i riket. Trenden mellan 2009 och 2012 var att soliditeten sakta stärktes. Åren 2013 och 2014 försämrades soliditeten, främst till följd av en kvittningsemission mellan SFAB och kommunen men även till följd av försämrade resultat. Det är viktigt att kommunen kan vända resultatutvecklingen så att soliditeten inte försvagas utan utvecklas i positiv riktning. Detta för att kommunen ska kunna öka sitt finansiella handlingsutrymme inför framtiden. 28 8 Finansiella rapporter RESULTATRÄKNING (mkr) Not koncern kommun Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Koncern Jan-Aug 2015 Koncern Jan-Aug 2014 Kommun Jan-Aug 2015 Kommun Jan-Aug 2014 1 2 3 11 12 13 503,2 -1 453,8 -108,0 -1 058,5 508,7 -1 434,4 -108,9 -1 034,6 183,2 -1 288,5 -34,4 -1 139,7 170,4 -1 246,7 -31,8 -1 108,1 4 5 14 15 16 17 1 023,1 144,4 2,4 -38,2 73,2 977,1 137,7 2,6 -48,0 34,9 1 023,1 144,4 43,3 -39,0 32,2 977,1 137,7 50,3 -45,3 11,6 0,0 0,0 73,2 0,0 0,0 34,9 0,0 0,0 32,2 0,0 0,0 11,6 6 18 KASSAFLÖDESANALYS (mkr) 2015-08-31 2014-08-31 2015-08-31 2014-08-31 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetsåverkande poster*) 7 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-)/minskning (+) av kortfristiga fordringar*) Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder*) Ökning (-)/minskning (+) av exploateringstillgångar Ökning (-)/minskning (+) av förråd*) Kassaflöde från den löpande verksamheten 73,2 116,1 189,3 21,7 -74,7 5,8 -1,7 140,5 34,9 128,2 163,1 44,9 -22,4 20,2 -4,9 200,9 32,2 42,5 74,7 7,2 -32,0 5,8 0,0 55,8 11,6 39,1 50,8 32,8 -52,1 20,2 0,0 51,6 0,0 -126,4 0,0 -5,0 0,0 -131,3 -10,4 -152,5 -297,1 -4,9 2,5 -462,4 0,0 -15,1 0,0 -3,7 0,0 -18,7 0,0 -50,7 0,0 -35,4 0,0 -86,1 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Förvärv av 20% i Sevab*) Amortering Utlåning till koncernbolag Kostnadsersättning och investeringsbidrag Förändring koncernkonto Ökning (-)/minskning (+) av långfristiga fordringar Återbetald utlåning Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0,0 0,0 0,0 -0,4 0,0 3,8 0,2 3,6 35,0 249,9 -6,2 -0,4 -13,5 0,8 0,2 265,8 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,4 -24,8 1,1 0,2 -23,9 35,0 0,0 0,0 -35,0 -0,4 34,5 1,1 0,2 35,4 Årets kassaflöde*) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 12,8 42,8 55,6 4,3 1,8 6,0 13,1 42,1 55,2 0,9 0,7 1,7 19 Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar*) Investeringar i materiella anläggningstillgångar Förvärv av 20% i Sevab*) Investering i finansiella anläggningstillgångar*) Avyttrade finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten *) Förvärv av 20% i SEVAB, påverkan finasieringsanalysen se förklaring på sidan "noter koncern" 29 BALANSRÄKNING (tkr) koncern kommun Koncern Koncern Kommun Kommun 2015-08-31 2014-08-31 2015-08-31 2014-08-31 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar Förråd, mm Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 8 067 13 368 0 0 20 21 22 3 465 485 117 199 108 125 3 698 876 3 427 315 131 770 99 712 3 672 165 513 779 75 063 2 419 867 3 008 709 516 715 87 827 2 403 759 3 008 301 23 74 436 16 802 200 251 55 565 347 054 59 881 17 803 187 053 6 046 270 783 74 436 0 130 221 55 206 259 863 59 881 0 118 160 1 677 179 719 4 045 930 3 942 948 3 268 572 3 188 020 24 25 Summa tillgångar Eget kapital Därav årets resultat Avsättningar Avsatt till pensioner Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 8 26 670 646 73 218 592 142 34 894 483 787 32 157 467 131 11 648 9 27 28 212 637 91 089 303 726 201 846 98 336 300 182 211 921 21 574 233 495 201 039 31 739 232 778 29 30 2 648 611 422 948 3 071 559 2 611 257 439 366 3 050 624 2 302 666 248 625 2 551 292 2 249 322 238 790 2 488 112 4 045 930 3 942 948 3 268 573 3 188 020 622 162 4 973 10 728 436 573 1 074 436 652 936 5 469 12 145 562 264 1 232 814 621 620 405 011 5 728 639 824 1 672 183 652 413 341 546 7 145 748 922 1 750 026 10 Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Borgensåtaganden Operationella leasingavtal Hyresavtal för verksamhetsfastigheter Summa ansvarsförbindelser 31 32 33 34 30 Noter koncern (tkr) RESULTATRÄKNING 1. Verks a mhetens i ntä kter Avgi fter VA och a vfa l l s a vgi fter Hyror och a rrenden El nä t och energi förs ä l jni ng Sta tl i ga bi dra g och övri ga bi dra g Övri ga i ntä kter därav jämförelsestörande intäkter Summa 2. Verks a mhetens kos tna der Pers ona l kos tna der Köp a v verks a mhet Bi dra g Hyror Ma teri a l , tjä ns ter o övr kos tna der Summa 3. Avs kri vni nga r Immateriella anläggningstillgångar Ma s ki ner och i nventa ri er Fa s ti gheter och a nl ä ggni nga r Summa 4. Fi na ns i el l a i ntä kter Rä ntei ntä kter Övri ga fi na ns i el l a i ntä kter Summa 5. Fi na ns i el l a kos tna der Rä ntekos tna der Övri ga fi na ns i el l a kos tna der därav jämförelsestörande kostnader sänkning av diskonteringsräntan Summa 6. Res ul ta t Strä ngnä s Kommun SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB Eliminieringar koncerninterna poster Summa KASSAFLÖDESANALYS Ja n-Aug 2015 37 312 78 395 87 632 157 879 86 694 55 329 0 503 241 Ja n-Aug 2014 35 164 65 584 79 843 163 210 77 691 87 234 0 508 725 2015 -717 396 -280 297 -64 318 -29 225 -362 527 -1 453 763 2014 -753 088 -245 285 -64 786 -48 418 -322 849 -1 434 426 2015 -2 368 -17 457 -88 176 -108 001 2014 -3 834 -19 222 -85 816 -108 872 2015 187 2 227 2 414 2014 272 2 359 2 631 2015 -36 777 -1 386 2014 -47 054 -953 0 -38 163 0 -48 007 2015 32 157 8 699 33 754 -1 393 73 218 2014 11 648 9 499 15 836 -2 089 34 894 7. Jus teri ng för ej l i kvi dpå verka nde pos ter Av- och neds kri vni nga r Förä ndri ng pens i ons a vs ä ttni ng Förä ndri ng övri ga a vs ä ttni nga r Upps kri vni ngs fond Summa 2015-08-31 108 001 4 741 -18 3 393 116 116 2014-08-31 108 872 3 413 11 855 4094 128 235 2015-08-31 594 035 3 393 73 218 670 646 2014-08-31 553 155 4 094 34 894 592 142 483 787 128 226 193 623 -134 989 670 646 467 130 112 283 143 376 -130 647 592 142 9. Andra a vs ä ttni nga r Avs ä ttni ng Ci tyba na n La tent s ka tt Övri ga a vs ä ttni nga r Summa 2015-08-31 21 574 45 318 24 197 91 089 2014-08-31 31 739 42 555 24 042 98 336 10. Lå ngfri s ti ga s kul der Strä ngnä s Kommun SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB 2015-08-31 2 262 661 1 228 950 1 302 000 -2 145 000 2 648 611 2014-08-31 2 211 216 1 243 041 1 302 000 -2 145 000 2 611 257 BALANSRÄKNING 8. Eget ka pi ta l Ingå ende eget ka pi ta l Upps kri vni ngs fond Res ul ta t Summa va ra v: Strä ngnä s kommun SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Fa s ti ghet AB Eliminering koncerninterna poster Summma Eliminieringar koncerninterna poster Summa *) Förvä rv a v 20% i Seva b - på verka n på fi na ns i eri ngs a na l ys en 2014 Jus teri ng för ej l i kvi di tets å verka nde pos ter 11 478 Ökn (-)/mi ns kn (+) a v kortfri s ti ga fordri nga r -23 128 Ökn (+)/mi ns kn (-) a v kortfri s ti ga s kul der 42 084 Ökni ng (-)/mi ns kni ng (+) a v förrå d -3 172 Inves teri ng i i mma teri el l a ti l l gå nga r -10 443 -297 128 Inves teri ng i ma teri el l a a nl ä ggni gns ti l l g Investering i finansiella anläggningstillg -502 Fi na ns i eri ngs verks a mheten 249 853 Förä ndri ng l i kvi da medel -41 Ans ka ffni ngs vä rde -31 000 31 Noter kommun (tkr) RESULTATRÄKNING Ja n-Aug 2015 38 164 25 302 86 694 33 067 0 183 227 Ja n-Aug 2014 36 306 25 063 77 186 31 833 0 170 387 2015 -688 866 -280 297 -64 318 -160 315 -94 683 -1 288 479 2014 -682 454 -245 285 -64 786 -157 092 -97 118 -1 246 737 13. Avs kri vni nga r Ma s ki ner och i nventa ri er Fa s ti gheter och a nl ä ggni nga r Summa 2015 -15 150 -19 260 -34 410 2014 -15 163 -16 629 -31 792 14. Ska ttei ntä kter Prel i mi nä r s ka ttei nbeta l ni ng Prel i mi nä r s l uta vrä kni ng Sl uta vrä kni ng föregå ende å r Summa 2015 1 023 540 902 -1 333 1 023 110 2014 974 860 3 509 -1 255 977 114 11. Verks a mhetens i ntä kter Avgi fter Hyror och a rrenden Sta tl i ga bi dra g och övri ga bi dra g Övri ga i ntä kter därav jämförelsestörande intäkter Summa 18. Res ul ta t, utredni ng a v ba l a ns kra vet Res ul ta t Resultatbalanserade verksamheter Utveckl i ng fd P10-områ det Övers i kts pl a n Åker Sta l l a rhol men Arbets ma rkna ds fond Res ul ta t Återställning negativt resultat 2014 12. Verks a mhetens kos tna der Pers ona l kos tna der Köp a v verks a mhet Bi dra g Loka l kos tna der Ma teri a l , tjä ns ter o övr kos tna der Summa 15. Generel l a s ta ts bi dra g och utjä mni ng Inkoms tutjä mni ng Kos tna ds utjä mni ng Strukturbi dra g LSS utjä mni ng Regl eri ngs a vgi ft/bi dra g Kommuna l fa s ti ghets a vgi ft Generel l a s ta ts bi dra g Summa 16. Fi na ns i el l a i ntä kter Rä ntei ntä kter frå n dotterbol a g Övri ga fi na ns i el l a i ntä kter Summa 17. Fi na ns i el l a kos tna der Rä ntekos tna der l å n Rä ntor koncernl å n dotterbol a g Övri ga fi na ns i el l a kos tna der därav jämförelsestörande kostnader sänkning av diskonteringsräntan Summa 2015 113 652 2 796 2 345 -14 296 -873 40 246 510 144 380 2014 106 868 644 2 310 -15 847 5 153 38 601 0 137 729 2015 36 941 6 407 43 348 2014 43 769 6 486 50 255 2015 -694 -36 941 -1 383 2014 -586 -43 769 -953 0 -39 018 0 -45 308 32 Res ul ta t enl i gt ba l a ns kra v % a v s ka ttenettot Ja n-Aug 2015 32 157 -2 556 249 0 66 29 916 -2 903 27 013 2,3% KASSAFLÖDESANALYS 19. Jus teri ng för ej l i kvi dpå verka nde pos ter Årets a v- och neds kri vni nga r Förä ndri ng pens i ons a vs ä ttni ng Förä ndri ng övri ga a vs ä ttni nga r Upps kri vni ngs fond Summa 2015-08-31 34 410 4 741 0 3 393 42 544 BALANSRÄKNING 20. Ma rk, byggna der och tekni s ka a nl ä ggni nga r Ans ka ffni ngs vä rde Nya ns ka ffni nga r Förs ä l jni ng/utra ngeri ng Summa a ns ka ffni ngs vä rde Ackumul era de a vs kri vni nga r 2015-08-31 768 452 0 0 768 452 Avs kri vni nga r Summa a ck a vs kri vni nga r -259 852 0 -19 260 -279 112 På gå ende a nl ä ggni nga r Summa 24 440 513 779 Försäljning/utrangeringar/nedvärd. Spec. av anläggningstyper Ma rkres erv Verks a mhets fa s ti gheter Fa s ti gheter för a ffä rs verks a mhet Svea l a nds ba na n Publ i ka fa s ti gheter Fastigheter för annan verksamhet På gå ende a nl ä ggni nga r Summa 2015-08-31 33 270 218 067 2 234 36 473 199 292 3 24 440 513 779 Noter kommun (tkr) 21. Ma s ki ner och i nventa ri er Ingå ende ba l a ns Nya ns ka ffni nga r Förs ä l jni ng/utra ngeri nga r Avs kri vni nga r Summa På gå ende ma s ki ner o i nventa ri er Summa 22. Fi na ns i el l a a nl ä ggni ngs ti l l gå nga r Aktier och andelar: SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB Sörmlands kollektivtrafikmyndighet SKL Kommentus AB Sörml a nds turi s mutveckl i ng AB Energi kontoret i Mä l a rda l en AB Kommuninvest ekonomiska förening* Bos ta ds rä tter Summa Aktiverat bidrag: Medfi na ns i eri ng Ci tyba na n Långfristiga fordringar: SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Bos ta ds AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB Koncernkonto SFAB Koncernkonto SBAB Koncernkonto SEVAB Sa förmedlade lån till dotterbolag Ri ks byggen BRF Si dens va ns en Förl a gs l å n Kommuni nves t Summa l å ngfri s ti ga fordri nga r Summa a nl ä ggni ngs ti l l gå nga r *) Andelskapitalet i andelskapital. 2015-08-31 85 281 0 0 -15 150 70 131 4 932 75 063 2014-08-31 87 547 0 0 -15 163 72 383 15 444 87 827 2015-08-31 2014-08-31 39 001 100 000 1 744 2 6 30 15 816 760 157 359 39 001 100 000 1744 2 6 30 12 160 760 153 703 37 200 38 866 843 000 430 000 872 000 0 0 40 529 2 185 529 843 000 430 000 872 000 0 0 26 190 2 171 190 33 879 5 900 2 225 308 34 100 5 900 2 211 190 2 419 867 2 403 759 Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt . 23. Expl oa teri nga r 2015-08-31 Ingå ende vä rde 80 280 Årets i nkoms ter -30 043 Årets utgi fter 24 199 Akti veri nga r 0 Skul dförd ga tukos tna ds ers ä ttni ng 0 Vi ns ter 0 Förl us ter 0 74 436 Summa 24. Fordri nga r Kundfordri nga r Fordri nga r koncernbol a g Fordri nga r hos s ta ten Uppl i ntä kter, förutbet kos tna der Övri ga fordri nga r Summa 2015-08-31 17 685 0 55 744 56 485 307 130 221 2014-08-31 13 555 0 46 519 57 933 153 118 160 25. Ka s s a och ba nk Koncernkonto Övri ga l i kvi dkonton Summa 2015-08-31 54 543 664 55 206 2014-08-31 1 123 554 1 677 26. Eget ka pi ta l Ingå ende eget ka pi ta l Upps kri vni ngs fond Res ul ta t Summa 2015-08-31 448 238 3 393 32 157 483 787 2014-08-31 451 388 4 094 11 648 467 131 4 612 -45 1 181 738 0 664 1 596 346 6 355 15 447 1 842 1 505 1 219 985 24 744 2 791 266 6 355 15 731 2015-08-31 123 874 -3 225 6 396 1 162 2014-08-31 117 387 -2 725 4 799 771 0 1 044 -35 129 216 0 732 170 121 134 Öronmä rkt eget ka pi ta l : Må l ti ds enheten Sä kerhets fond Fordons enheten Utveckl i ng fd P10-områ det Ungdoms s a ts ni ng Översiktsplan Åker Stallarholmen Arbets ma rkna ds fond Projektmedel Utveckl i ngs fond Summa 27. Avs a tt ti l l pens i oner Ingå ende a vs ä ttni ng Pens i ons utbeta l ni nga r Nyi ntjä na d pens i on Ränte- och basbeloppsuppräkningar 2014-08-31 80 051 -25 592 5 422 0 0 0 0 59 881 33 Sä nkni ng a v di s konteri ngs rä nta n i nkl . l önes ka tt Förä ndri ng l önes ka tt Övri gt Summa Noter kommun (tkr) 27. Avs a tt ti l l pens i oner forts .. Ingå ende vi s s ti ds pens i on Pens i ons utbeta l ni nga r Arbets ta ga re s om pens i onera ts Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sä nkni ng a v di s konteri ngs rä nta n i nkl . l önes ka tt Förä ndri ng l önes ka tt Ändra t s a mordni ng Övri gt Utgå ende vi s s ti ds pens i on Pens i ons fond (i nkl . l önes ka tt) Summa Anta l vi s s ti ds förordna nden Aktua l i s eri ngs gra d % POSTER INOM LINJEN 2015-08-31 6 806 -460 2 389 33 2014-08-31 3 900 -246 0 16 0 468 0 -3 031 6 205 76 500 211 921 1 86,0% 0 -96 0 -169 3 405 76 500 201 039 1 86,0% 28. Andra a vs ä ttni nga r Avs ä ttni ng Ci tyba na n Summa 2015-08-31 21 574 21 574 2014-08-31 31 739 31 739 29. Lå ngfri s ti ga s kul der Koncernkonto * Skul der ti l l ba nker/kredi ti ns ti tut Lå ngfri s ti ga s kul der Koncernkto Strä ngnä s Energi AB Koncernkto Strä ngnä s Bos ta ds AB 2015-08-31 0 2 245 000 2 245 000 0 8 065 31 940 2 285 005 2014-08-31 0 2 195 000 2 195 000 0 4 658 33 447 2 233 106 -843 000 -430 000 -872 000 -2 145 000 100 000 -843 000 -430 000 -872 000 -2 145 000 50 000 2015-08-31 -55 066 40 529 -8 065 -31 940 -54 543 2014-08-31 10 792 26 190 -4 658 -33 447 -1 123 17 661 31 2 302 666 16 216 32 2 249 322 2015-08-31 33 546 37 030 14 210 32 005 67 654 63 925 255 248 625 2014-08-31 38 101 36 290 11 030 31 979 67 465 53 476 450 238 790 Koncernkto Strängnäs Fastighet AB Summa Dä ra v förmedl a de l å n ti l l kommunens bol a g SEVAB Strä ngnä s Energi AB Strä ngnä s Bos ta ds AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB Summa Kommunens andel långfr. skulder *) Koncernkontofördel ni ng Strä ngnä s Kommun SEVAB Strä ngnä s Bos ta ds AB Strä ngnä s Fa s ti ghets AB Summa koncernkonto se not 25/29 Förutbeta l da i nves teri ngs bi dra g och ga tukos tna ds ers ä ttni nga r Återstående antal år (vägt snitt) Summa l å ngfri s ti ga s kul der 30. Kortfri s ti ga s kul der Levera ntörs s kul der Pers ona l ens s ka tter och a vgi fter Skul der ti l l s ta ten Uppl upna pens i ons kos tna der Uppl upna pers ona l kos tna der Uppl kos tna der, förutbet i ntä kter Övri ga kortfri s ti ga s kul der Summa 34 31. Pens i ons förpl i ktel s er Ingå ende pens i ons förpl i ktel s e varav avsättning Pens i ons utbeta l ni nga r 2015-08-31 712 018 76 500 -17 800 6 899 2014-08-31 744 004 76 500 -16 626 4 275 0 -3 043 -1 642 696 433 76 500 619 933 1 687 2 621 620 0 -4 369 -5 659 721 625 76 500 645 125 7 288 4 652 413 32. Borgens å ta ga nden 1) 2015-08-31 Kra ftvä rmeverk/SEVAB 400 038 Föreni nga r 3 450 Egna hems ä ga re och bos ta ds rä tts bos ta ds fi na ns i eri ng 807 Pens i ons å ta ga nde/SEVAB 716 Summa 405 011 2014-08-31 336 077 3 800 Ränte- och basbeloppsuppräkningar Sä nkni ng a v di s konteri ngs rä nta n i nkl . l önes ka tt Förä ndri ng l önes ka tt Övri gt Utgå ende pens i ons förpl i ktel s e varav avsättning Summa Vi s s ti ds förordna nde Antal Summa 1 023 646 341 546 1) Strängnäs kommun har 2007-02-26, KF paragraf 39 , ingått en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB’s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 279 kommuner som per 2015-06-30 var medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressvtal som reglerer fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Strängnäs Kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-06-30 uppgick Kommuninvest i Sverige ABs totala förpliktelser till 335.266.288 tkr och totala tillgångar till 324.392.728 tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2.373.328 tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2.291.938 tkr. 33. Opera ti onel l a l ea s i nga vta l 2015-08-31 förfa l l er i nom ett å r, 3 054 s ena re ä n ett å r men i nom fem å r, 2 419 s ena re ä n fem å r 255 Summa 5 728 under 2015betalda leasingavgifter 2 969 tkr 34. Hyres a vta l för verks a mhets fa s ti gheter 2015-08-31 förfa l l er i nom ett å r, 205 610 s ena re ä n ett å r men i nom fem å r, 294 476 s ena re ä n fem å r 139 738 Summa 639 824 2014-08-31 4 032 3 113 0 7 145 2014-08-31 197 317 289 350 262 255 748 922 Driftredovisning, utfall jan-aug 2015 Nämnd (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa nämnder Finansförvaltning Summa driftredovisning Intäkter 325 15 449 50 553 97 378 2 085 11 449 63 158 240 397 393 240 790 Kostnader -4 921 -87 643 -545 306 -524 111 -28 907 -20 268 -144 871 -1 356 027 9 985 -1 346 043 Avgår interna intäkter/kostnader Verksamhetens intäkter/kostn. Avskrivningar Skattenetto Finansnetto Periodens resultat Reserverat i eget kapital Återställning resultat Resultat enligt balanskrav -57 563 183 227 0 1 181 786 43 348 1 408 361 0 0 1 408 361 57 563 -1 288 479 -34 410 -14 296 -39 018 -1 376 203 -2 113 -2 903 -1 379 106 Avgår justering för semesterlöneskuld Resultat efter justering av semesterlöneskuld BudgetBudgetNettoavvikelse 1 avvikelse 2 Budget kostnad -4 595 -6 118 1 523 1 461 -72 194 -74 872 2 678 2 357 -494 754 -514 457 19 703 6 906 -426 733 -425 777 -957 -5 817 -26 822 -27 597 775 437 -8 819 -11 310 2 492 2 180 -81 714 -84 847 3 134 2 616 -1 115 630 -1 144 978 29 347 10 139 10 378 12 842 -2 465 -2 465 -1 105 253 -1 132 135 26 883 7 674 0 0 -1 105 252 -1 132 135 -34 410 -34 410 1 167 490 1 177 000 4 330 3 531 32 157 13 986 -2 113 0 -2 903 0 27 141 13 986 -19 209 7 933 0 13 986 0 26 883 0 -9 510 799 18 172 -2 113 -2 903 13 156 7 674 0 -9 510 799 -1 037 -19 209 -6 053 1) enligt bokföring 2) inklusive justering för semesterlöneskuld. Avvikelse som rapporterats av nämnderna. Driftredovisning, helårsprognos 2015 Nämnd (tkr) Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Barn- och utbildningsnämnd Socialnämnd Kultur- och fritidsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Teknik- och servicenämnd Summa nämnder Finansförvaltningen Summa driftredovisning Avskrivningar Skattenetto Finansnetto Årets resultat Reserverat i eget kapital Återställning resultat Resultat enligt balanskravet Intäkter 352 16 446 75 000 151 089 2 593 19 452 99 609 364 540 88 514 453 054 0 1 776 440 68 407 2 297 901 0 0 2 297 901 Kostnader -7 979 -128 893 -847 908 -801 882 -42 695 -35 433 -221 822 -2 086 613 -53 251 -2 139 864 -55 600 -22 755 -63 907 -2 282 126 -88 -2 903 -2 285 117 3) Budgetav v ikelse 2014 är justerade med organisationsf örändringar inf ör 2015 35 BudgetBudgetNettoavvikelse Budget avvikelse kostnad 2014 3) -7 627 -9 177 1 550 2 102 -112 448 -112 448 0 2 013 -772 909 -778 909 6 000 -4 007 -650 793 -637 393 -13 400 -34 153 -40 102 -40 102 0 25 -15 981 -17 081 1 100 1 413 -122 213 -124 313 2 100 3 750 -1 722 073 -1 719 423 -2 650 -28 857 35 263 13 621 21 642 11 032 -1 686 810 -1 705 802 18 992 -17 826 -55 600 -59 100 3 500 5 320 1 753 685 1 765 500 -11 815 -2 008 4 500 2 500 2 000 6 768 15 775 3 098 12 677 -7 745 -88 0 -88 -2 903 0 -2 903 12 784 3 098 9 686 Investeringsredovisning Nämnd (tkr) Periodens utfall 2015-08-31 Total budget Inkomst 2015 + Kommunfullmäktige Utgift - Helårsprognos 2015 Netto Återstår Inkomst + Utgift - Netto Avvikelse prognos 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kommunstyrelse -13 923 18 -3 815 -3 797 10 126 18 -7 441 -7 423 6 500 Barn- och utbildningsnämnd -18 155 0 -835 -835 17 320 0 -13 655 -13 655 4 500 -6 124 0 -1 404 -1 404 4 720 0 -6 124 -6 124 Kultur- och fritidsnämnd -700 0 -357 -357 343 0 -700 -700 0 Samhällsbyggnadsnämnd -600 0 -267 -267 333 0 -600 -600 0 12 750 -21 171 -8 420 12 768 -27 849 -15 081 0 0 0 12 768 -27 849 -15 081 26 156 58 997 11 000 69 997 36 170 -66 380 36 188 -94 900 0 -11 000 36 188 -105 900 -30 211 -58 713 -11 000 -69 713 4 365 15 365 0 15 365 Socialnämnd Teknik- och servicenämnd Summa investeringar Medfinansiering Citybanan Summa investeringar -34 576 -74 078 -11 000 -85 078 0 Exploateringsredovisning Exploateringsprojekt (tkr) Inkomster 2015 IB 2015-01-01 Utgifter 2015 Prognos 2015 Vinst (+)/ Förlust (-) UB 2015-08-31 Strängnäs och Tosterö E012 Strä ngnä s -Lundby 2:1, Djupvi k E012 Jä rnet 5 m.fl . Ma l mby i ndus tri områ de E022 Gors i nge 1:1, Gors i nges kogen E032 Strä ngnä s 2:3, Si döpa rken E032 Strä ngnä s 3:1, Ta l l å s en 3 204 -252 23 2 975 200 300 -224 173 249 200 13 687 0 252 13 940 0 3 908 -2 460 113 1 562 6 000 0 -4 056 354 -3 701 225 70 -380 51 -259 200 E062 Strä ngnä s 2:1, 3:1, Norra Fi nni nge 4 135 -3 924 11 986 12 197 0 E072 El ds und 7:1, Norra övni ngs fä l tet 27 440 0 159 27 599 0 E072 Strä ngnä s 3:1, Ki l en-Lunda 600 0 2 044 2 644 0 E072 Vä s tertul l 1 289 0 40 329 0 E072 Sl a kteri et 9 m.fl . 107 -550 14 -429 429 E042 Strä ngnä s 2:1, Kvi ttens i ndus tri områ de E092 Strä ngnä s 2:1, Ga ml a Bå tva rvet 0 0 0 0 0 12 609 -252 58 12 416 0 1 620 -9 236 8 454 838 0 0 0 11 11 0 E152 Strä ngnä s 3:1 mfl Ös tra Sta ds s 0 0 11 11 0 E012 Bres s ha mma r 1:1, Sundby Pa rk 1 626 1 626 0 E042 Bres s ha mma r 1:1, Sta vl und 5 869 0 33 5 902 0 75 465 -21 334 23 777 77 909 7 254 E072 Tores unds -Sundby 1:30, Kä l l a rba cken 866 0 31 898 200 E082 Va nnes ta 3:18 525 Totalt Stallarholmen 1 392 E132 Strä ngnä s 2:1, Res ecentrum E132 El ds und 6:6, 6.16, Eta pp 1, Ka s ernområ d E152 Strä ngnä s 2:1 Sta ti ons områ det Totalt Strängnäs och Tosterö Stallarholmen 525 0 1 423 200 0 31 -767 -210 209 -768 0 0 -8 500 81 -8 419 8 400 804 0 2 769 0 2 2 771 0 618 0 99 718 0 3 424 -8 710 390 -4 895 8 400 80 280 -30 043 24 199 74 436 15 854 Mariefred E012 Ma ri el und 1:3, Lä gges ta Sta ti ons områ d E022 Ma ri efred 2:11 m.fl . Ha mma rä ngen E072 Gri ps hol m 4:124, Tredje ba cke E072 Ma ri efred 2:1, Ha mma ren Nedre E072 Ma ri efred 2:33, Få gel s å ngen Totalt Mariefred Totalt 804 36 Exploateringsredovisning Exploateringsprojekt (tkr) Ack inkomster Ack utgifter Ack över (-)/ Ack underskott (+) aktiveringar Investerings bidrag Ack resultatfört Vinst(+) Förlust(-) UB 2015-08-31 Strängnäs och Tosterö E012 Strä ngnä s -Lundby 2:1, Djupvi k -237 3 211 2 975 0 0 0 E012 Jä rnet 5 m.fl . Ma l mby i ndus tri områ de -3 684 4 288 604 -3 448 2 830 263 2 975 249 E022 Gors i nge 1:1, Gors i nges kogen -1 214 15 154 13 940 0 0 0 13 940 E032 Strä ngnä s 2:3, Si döpa rken -2 460 4 021 1 562 0 0 0 1 562 E032 Strä ngnä s 3:1, Ta l l å s en -7 629 5 956 -1 673 -4 750 1 274 1 448 -3 701 E042 Strä ngnä s 2:1, Kvi ttens i ndus tri områ de -8 411 5 473 -2 938 -3 233 3 233 2 679 -259 E062 Strä ngnä s 2:1, 3:1, Norra Fi nni nge -9 944 40 347 30 403 -24 226 6 020 0 12 197 E072 El ds und 7:1, Norra övni ngs fä l tet E072 Strä ngnä s 3:1, Ki l en-Lunda E072 Vä s tertul l 1 E072 Sl a kteri et 9 m.fl . E092 Strä ngnä s 2:1, Ga ml a Bå tva rvet E132 Strä ngnä s 2:1, Res ecentrum E132 El ds und 6:6, 6.16, Eta pp 1, Ka s ernområ d -1 970 53 570 51 599 -24 000 0 0 27 599 -11 632 12 935 1 303 -9 548 4 000 6 889 2 644 0 329 329 0 0 0 329 -550 121 -429 0 0 0 -429 0 0 0 0 0 0 0 -492 12 907 12 416 0 0 0 12 416 -9 346 10 183 838 0 0 0 838 E152 Strä ngnä s 2:1 Sta ti ons områ det 0 11 11 0 0 0 11 E152 Strä ngnä s 3:1 mfl Ös tra Sta ds s 0 11 11 0 0 0 11 E012 Bres s ha mma r 1:1, Sundby Pa rk 0 1 626 1 626 0 0 0 1 626 E042 Bres s ha mma r 1:1, Sta vl und Totalt Strängnäs och Tosterö -76 5 978 5 902 0 0 0 5 902 -57 644 176 122 118 478 -69 205 17 356 11 279 77 909 898 Stallarholmen E072 Tores unds -Sundby 1:30, Kä l l a rba cken -2 449 3 346 898 0 0 0 E082 Va nnes ta 3:18 0 525 525 0 0 0 525 Totalt Stallarholmen -2 449 3 872 1 423 0 0 0 1 423 Mariefred E012 Ma ri el und 1:3, Lä gges ta Sta ti ons områ d E022 Ma ri efred 2:11 m.fl . Ha mma rä ngen E072 Gri ps hol m 4:124, Tredje ba cke E072 Ma ri efred 2:1, Ha mma ren Nedre E072 Ma ri efred 2:33, Få gel s å ngen Totalt Mariefred Totalt -5 377 4 609 -768 0 0 0 -768 -64 871 14 662 -50 210 -2 061 2 061 41 790 -8 419 -785 1 589 804 0 0 0 804 0 2 771 2 771 0 0 0 2 771 0 718 718 0 0 0 718 -71 033 24 348 -46 686 -2 061 2 061 41 790 -4 895 -131 126 204 342 73 215 -71 266 19 417 53 069 74 436 37 9 Redovisningsprinciper 9.1.1 Grundläggande redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med god redovisningssed för att ge en rättvisande bild av kommunens ställning och resultat. Redovisning sker i överensstämmelse med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Redovisningen bygger även på anvisningar och riktlinjer som lämnas av Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges kommuner och landsting (SKL). 9.1.2 Avvikelse från gällande rekommendationer Kommunen avviker från redovisningslagens rekommendation om redovisning av pensionsförpliktelser. Avsättningar har gjorts med större belopp än vad Kommunal redovisningsslag KRL 5:4 medger. De framtida pensionsutbetalningarna kommer att stiga under några år, och med beaktande av god ekonomisk hushållning är detta ett sätt att säkerställa dessa utbetalningar. Kommunen redovisar i balansräkningen jämförelsetal för samma period föregående år och avviker därmed från RKR:s rekommendation nr 22 som säger att jämförelsetal för närmast föregående räkenskapsårs utgång ska redovisas. 9.2 Resultaträkningen 9.2.1 Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår till ett väsentligt belopp. Posterna är inte extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder. 9.2.2 Skatteintäkter I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.2 periodiseras och redovisas kommunalskatten det år den beskattningsbara inkomsten intjänas av den skattskyldige. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s senaste prognos. 9.2.3 Övriga intäkter Enligt RKR:s rekommendation nr 18 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningstillgångarnas respektive nyttjandeperiod. Sedan 2012 har gatukostnadsersättning/investeringsbidrag inom exploateringsverksamheten bokförts som långfristig skuld. Omräkning av tidigare års bidrag har inte skett. 9.2.4 Personalkostnader Kommunen redovisar outtagen semester och icke kompenserad övertid som kortfristig skuld. Även upplupen skuld för timavlönade redovisas som en skuld. 38 9.2.5 Avskrivningar Avskrivningar beräknas på tillgångarnas anskaffningsvärde. Avskrivningstider följer i allt väsentligt SKL:s rekommendationer. Avskrivningar görs månadsvis från och med månaden efter anskaffningsmånad. 9.2.6 Komponentavskrivning Från och med 2014 tillämpas komponentavskrivning på anläggningar som har aktiverats under räkenskapsåret. För tillgångar anskaffade tidigare än 2014 kommer en genomgång att göras under 2015 för att säkerställa att anläggningar med väsentliga restvärden och långa kvarvarande nyttjandetider har rätt framtida avskrivningar. 9.2.7 Gränsdragning mellan kostnad och investering Korttidsinventarier, det vill säga inventarier som antas ha en ekonomisk livslängd om högst tre år eller är av ett värde som är mindre än ett basbelopp, kostnadsförs direkt vid anskaffning. 9.2.8 Hyra och leasing Leasingavtal avseende bilar och andra objekt har ringa omfattning och redovisas därför som leasingkostnader i resultaträkningen och framtida leasingavgifter under ansvarsförbindelser. Framtida hyresavgifter redovisas under ansvarsförbindelser. 9.3 Balansräkningen 9.3.1 Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk och anses ha en ekonomisk livslängd på mer än tre år, är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Anskaffningsvärdet motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv, minst ett basbelopp, med reducering för investeringsbidrag. Lånekostnader inräknas ej i anskaffningsvärdet utan belastar resultatet. 9.3.2 Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas som långfristiga poster. Omklassificering till kortfristig post sker vid amortering eller då den finansiella posten inte förlängs. 9.3.3 Exploateringsfastigheter Exploateringsfastigheter redovisas som omsättningstillgång. Pågående investeringar inom exploateringsverksamheten redovisas som omsättningstillgångar till dess att de har tagits i bruk då de omklassificeras till anläggningstillgång. 9.3.4 Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde eller verkligt värde där inget annat anges. Fordringar har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar mer än sex månader gamla har skrivits ned efter individuell prövning. Kundfakturor utställda efter den 31 augusti 2015 som avser redovisningsperioden, har redovisats som fordran och har därmed tillgodogjorts årets resultat. Leverantörsfakturor inkomna efter den 31 augusti 2015 som avser redovisningsperioden, har redovisats som skuld och belastat årets resultat. 9.3.5 Avsättningar Avsättning är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. I Strängnäs kommun bokförs posterna avsättning till pensioner samt avsättning för infrastruk39 turåtgärder som avsättning. Avsättning för infrastrukturåtgärder avser medfinansiering i Citybanan och är i enlighet med medfinansieringsavtalet uppräknat enligt avtalet gällande index. 9.3.6 Pensioner Den avgiftsbestämda delen redovisas under kortfristiga skulder och utbetalning sker i mars nästkommande år. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som avsättning. För pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 har 76,5 miljoner kronor bokförts som avsättning resterande förpliktelse redovisas som ansvarsförbindelse. Samtliga pensioner redovisas inklusive löneskatt med 24,26 procent, i enlighet med Rådet för kommunal redovisning. Tillämpad beräkningsmodell är RIPS07. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. 9.4 Poster inom linjen Poster inom linjen är ett redovisningsbegrepp som innebär att ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inte ska ingå som skuld eller avsättning i balansräkningen utan ska anges i direkt anslutning därtill. 9.4.1 Ansvarsförbindelser Möjliga åtaganden där osäkerhet råder om beloppets storlek och/eller infriandegraden, redovisas som ansvarsförbindelser. Under ansvarsförbindelser återfinns kommunens borgensåtaganden, den del av pensionsåtaganden som är äldre än 1998 samt framtida leasing och hyresavgifter. 9.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar de bolag som Strängnäs kommun har ett betydande inflytande över och vars omfattning påverkar totalbilden av koncernens ställning. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens anskaffningskostnader för aktier i dotterbolag har eliminerats mot dotterbolagets eget kapital. Proportionell konsolideringsmetod innebär att endast ägda andelar av kostnader, intäkter, skulder och fordringar medtas vid redovisning av koncernens ekonomiska ställning. Alla interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har också eliminerats proportionellt. Bolagsskatt har redovisats som verksamhetens kostnad. 40 BILAGA: Kommunfullmäktiges prognostiserade måluppfyllelse, delårsrapport 2015 Perspektiv S a m h ä l l e o c h m i l j ö Måluppf. U p p f y l l s U p p f y l l s U p p f y l l s Kommunfullmäktiges mål Indikatorer 1. Kommunen ska Antal färdigplanerade byggrätter för bostäder arbeta för en hållbar i anslutning till tätorter och tågstationer. tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. Befolkningstillväxt (%). Antal färdigställda bostäder. 2. Företagsklimatet förbättras Företagsklimat, kommunranking enligt Svenskt och förutsättningar för Näringsliv (plats 1-290). entreprenörskap ska Öppen arbetslöshet (%), utvecklas. - åldersgruppen 16-64 år - åldersgruppen 18-24 år Besöksnäring, omsättning i mkr. 3. Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan. Datum2015-09-24 Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2015 Delår 2015 Prognos 2015 1 800 1 800 2 600 800 2 600 2 600 1,2 148 1,0 217 1,5 203 >1 200 0,5 127 137 1,0 200 137 3,6 5,6 * * * * Förbättras jmf 2014 Minska mer än i riket 4,5 8,8 230 4,2 7,8 218 3,3 4,5 ca 300 Energiförbrukning i kommunens fastigheter, kWh per kvm bruksarea. 161 158 -11% Minska jmf 2014 * * Andel (%) inköp av ekologiska livsmedel. 10 18 27 30 32 32 Antal åtgärdade enskilda avloppsanläggningar (ackumulerat antal från start år 2012). 70 138 205 400 * 400 Kommunens placering i Miljöaktuellts ranking. 57 100 227 200 180 180 (resultat) * Delårsresultat och/eller årsprognos saknas. Följs upp i årsbokslut. 1(3) Öka jmf 2014 - BILAGA: Kommunfullmäktiges prognostiserade måluppfyllelse, delårsrapport 2015 Perspektiv Måluppf. D e l v i s E J M e d b o r g a r e B E D Ö M D D e l v i s Kommunfullmäktiges mål Indikatorer 4. Barn och unga skall ges goda förutsättningar att utveckla sin fulla förmåga. Andel (%) föräldrar som tycker att barnet får det stöd det behöver i förskolan. Andel (%) elever som tycker att lärarna på min skola hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det. Datum2015-09-24 Resultat 2012 Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2015 Delår 2015 Prognos 2015 87 85 87 Lika el bättre än 2014 * * 97 (årsk5) 88 (årsk8) 95 (årsk5) 84 (årsk8) 92 (årsk5) 82 (årsk8) Lika el bättre än 2014 95 (årsk5) 81 (årsk8) 95 (årsk5) 81 (årsk8) Andel (%) inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats eller utredning. Gäller ej ekonomiskt bistånd. 81 63 69 Bättre jmf 2014 69 70 Andel (%) föräldrar som tycker att förskolan är utvecklande för barnen. 87 85 89 Lika el bättre än 2014 * * - Andel (%) elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen. 73 78 80 Lika el bättre än 2014 ** * - Andel (%) elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter 4 år. Andel (%) elever som har grundläggande behörighet till universitet och högskola av elever på högskoleförberedande program. 72 78 76 Lika el bättre än 2014 *** * - 91 91 95 Lika el bättre än 2014 *** * - 6. Tryggheten ökar och hälsan Andel (%) föräldrar som upplever att deras förbättras. barn känner sig trygga i förskolan. Andel (%) elever som känner sig trygga i skolan. 95 95 96 Lika el bättre än 2014 * * - 95(årsk5) 93(årsk8) 91 (årsk5) 88 (årsk8) 92 (årsk5) 88 (årsk8) Lika el bättre än 2014 97 (årsk5) 87 (årsk8) 97 (årsk5) 87 (årsk8) Nöjd-Kund-Index, särskilt boende (index 1-100). 80 87 79 Lika el bättre än 2014 **** * - Nöjd-Kund-Index, hemtjänst (index 1-100). 92 88 90 Lika el bättre än 2014 **** * - 5. Kunskapsnivån höjs genom god kvalitet i hela utbildningskedjan från förskola till högre utbildning. * Delårsresultat och/eller årsprognos saknas. Följs upp i årsbokslut. ** Skolverket publicerar betygsresultat från åk 9 den 30 sep 2015 *** Skolverket publicerar avgångsbetyg från gymnasieskolan den 15 december 2015. 2(3) - BILAGA: Kommunfullmäktiges prognostiserade måluppfyllelse, delårsrapport 2015 Perspektiv Måluppf. U p p f y l l s B r o b y g g e t E k o n o m i U p p f y l l s Kommunfullmäktiges mål Indikatorer 7. Medborgarna ska ges ökade möjligheter till dialog och delaktighet i kommunens verksamhet och utveckling. Delaktighetsindex. D e l v i s Resultat 2013 Resultat 2014 Mål 2015 Delår 2015 Prognos 2015 44 44 39 Lika el bättre än 2014 * * 91 (årsk5) 77 (årsk8) 75 (gymn) 86 (årsk 5) 68 (årsk 8) 59 (gymn) 81 Hållbart medarbetarengagemang, HME 85 (årsk 5) 59 (årsk 8) 74 (gymn) än 2014 67 (årsk 8) 83 (gymn) 67 (årsk 8) 83 (gymn) 82 81 Lika el bättre än 2014 * * - - - - - 76 76 - Andel medarbetare som känner sig engagerade i arbetet. - - 89 Öka jmf 2014 84 84 Andel medarbetare som som har kontroll på sin arbetssituation. - - 65 Öka jmf 2014 72 72 5,6 6,4 7,0 Minska jmf 2014 8,6 * - - - 2 000 1 242 2 000 - - - 100 61 * Resultatmål i procent av skattenetto. 2,2 0,7 -0,4 0,3 1,1 0,9 Självfinansieringsgrad (%) investeringar. 77 66 67 94 100 100 5 av 8 5 av 8 6 av 8 7 av 7 6 av 7 6 av 7 9. Kommunens service och Antal genomförda förbättringar i tjänster ska hålla hög kvalitet verksamheterna. och resurser användas på ett effektivt sätt. Andel (%) medarbetare som är med i enförbättringsgrupp. 10. Kommunen ska ha en ekonomi i balans och en långsiktigt god ekonomisk hushållning. - 87 (årsk 5) Lika el bättre 85 (årsk 5) Andel (%) elever som anser att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter. Sjukfrånvaro i %. e j D e l v i s Resultat 2012 Informationsindex, information om kommunens verksamheter, webbgranskning. 8. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare med tydligt ledarskap och stolta medarbetare. Datum2015-09-24 Antal styrelser och nämnder med budget i balans. * Årsprognos saknas. Följs upp i årsbokslut. 3(3)
© Copyright 2024