1. No category

Årsredovisning 2014
Studiefrämjandet, Riksförbundet
Innehåll
Förbundsordförande Tommy Winberg: Ett framgångsår
2
Om Studiefrämjandet 4
Året i korthet 6
Förbundschef Johnny Nilsson: Allt fler väljer Studiefrämjandet
8
Människor och händelser12
Medlemsorganisationerna19
Mål, medel och resultat 20
Fyra syften med statens stöd till folkbildningen 21
Sex områden i strategisk plan25
Verksamhetsutveckling i siffror36
Riksförbundets verksamhet46
Organisation49
Årsredovisning för räkenskapsåret 2014
53
Revisionsberättelse64
Redigering och grafisk form: Thomas Östlund Produktion. Bilder: Burt von Bolton (sid 6 övre tv, 18) Kajsa Grebäck (sid 6 th, 28, 39 tv) Tom Piha (sid 9, 31 th ) Per Westergård (sid 6
nedre tv, 17 th, 39 th) Maskot (sid 10 nedre) Yvonne Andersson (sid 10 övre) Jonas Tannfors (sid 13 tv) Anna-Lena Hellman (sid 13 th, 14 th) Per-Erik Jäderberg (sid 15) Anna Molander (sid 16) Anders Norrbin (sid 17 tv) Karin Ekermann (sid 23) Calle Bredberg (sid 26 tv) Övriga bilder: Studiefrämjandet. Kollage: Volley. Tryck: Norra Skåne Offset. April 2015.
1
Ett framgångsår
för Studiefrämjandet.
Verksamheten ökade med 7,3 procent mätt i studietimmar. Vi har i flera år varit landets näst största studieförbund. Samarbetet med flera av våra medlemsorganisationer har utvecklats positivt.
Antalet studietimmar som mått på framgång ska inte
förringas. Att många människor ofta vill delta i våra cirklar och kulturprogram är bra. Mängden verksamhet ligger
ju också delvis till grund för fördelningen av statsbidraget.
Men det finns flera sätt att se på framgång. Bakom alla
siffror finns människor:
Det kan vara killen som genom hjälp av en läshund
blir säkrare på att läsa högt, eller tjejerna som hyr ut kläder på Omställningsverkstan i Göteborg.
Det kan vara föräldrarna med bakgund i Somalia som
diskuterar föräldrafrågor i cirkeln Älskade barn, eller ungdomarna i Greenteam i Sundsvall, som får testa bergsklättring för första gången.
Dessa exempel är några av många tusen, där vi i Studiefrämjandet skapar förutsättningar för människor att ta
2014 var ännu ett framgångsår
2
steg framåt, lära nytt, våga testa något för första gången.
När vi summerar och värderar insatserna för ett år, gäller
det att inte enbart titta på siffrorna. Se också den betydelse vi har i enskildheterna. Här finns många levande och
talande exempel på vår framgång.
är särskilt duktiga på att förändra och pröva nytt. Det är nästan en del av
vår identitet. Vad ligger bakom detta? Jag tror att det till
en del handlar om den attityd och kultur som präglar vårt
studieförbund.
Vi är nyfikna och lyhörda, säger hellre ja än nej, när
någon kommer med en idé. Vi bjuder upp och bjuder
in. Avfärdar ingen eller inget, bara för att det är nytt och
oprövat.
Det här förhållningssättet tror jag är en väsentlig förklaring till varför så många – enskilda personer, grupper och föreningar – vill vara med oss. Vår undersökning
bland cirkeldeltagare, som förra året genomfördes för
tredje gången, är ett kvitto på att vi lyckas.
Jag vill påstå att vi i Studiefrämjandet
”Vi är nyfikna och lyhörda, säger hellre ja än
nej, när någon kommer med en idé. Vi bjuder
upp och bjuder in. Avfärdar ingen eller inget,
bara för att det är nytt och oprövat.”
I tidningen Cirkeln har jag flera gånger skrivit om demokrati. Här finns stora förväntningar på oss. Vi får faktiskt
statsbidrag för att ”stärka och utveckla demokratin”. Man
behöver inte heller titta särskilt långt för att hitta demokratiska utmaningar.
Vårt stöd till civilsamhällets alla föreningar och grupper är en del av det demokratiska vardagsarbetet.
Demokrati handlar för vår del även om ett ökat samhällspolitiskt engagemang. ”Men vi är väl politiskt obundna?” kanske någon invänder. Nej, svarar jag då. Vi är
partipolitiskt obundna, inte politiskt obundna. Distinktionen är mycket viktig. Som en oberoende men samhällspolitiskt engagerad kraft, har vi större förutsättningar än många andra att bidra till att utveckla demokratin.
Det visade vi också förra året, med fyra allmänna val och
massor av aktiviteter i våra avdelningar för att inspirera
till politisk delaktighet och diskussion.
om den positiva kulturen, som en förklaring till vår framgång. De som bär denna kultur är alla vi som verkar i Studiefrämjandet – förtroendevalda,
cirkelledare och anställda. Till detta ska även fogas våra
medlems- och samarbetsorganisationer. Jag vill rikta ett
stort tack till er alla, för ett väl utfört
arbete 2014.
Tillsammans tar vi Studiefrämjandet
vidare och framåt.
då vi arbetade utifrån den strategiska plan som antogs av förbundsstämman 2013. Pla-
Tommy Winberg
Förbundsordförande
2014 var det första året
nen ger tydligt uttryck för samhällspolitiska ambitioner,
när vi slår fast att vi ”ska erbjuda folkbildningsverksamhet
som motsvarar vår helhetssyn på hållbar utveckling, utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter”. I årsredovisningen följer vi upp strategisk plan. I många fall
kan vi påvisa viktiga insatser för att nå våra gemensamma
mål, på en del områden behöver vi satsa ännu mer kraft.
Jag skrev tidigare
3
Studiefrämjandet ska vara
en frigörande kraft för
människors möjligheter – i ett
samhälle med respekt för
naturens och kulturens mångfald
4
Studiefrämjandets vision
Om Studiefrämjandet
• Studiefrämjandet är ett av Sveriges största studieförbund.
• Våra profilområden är natur, djur, miljö och kultur.
• Vi är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundna.
• Studiefrämjandet arbetar utifrån folkbildningens idéer och pedagogik. Vi utgår
ifrån de önskemål, förutsättningar och erfarenheter som varje deltagare har.
• Vi gör det möjligt för människor att söka ny kunskap, skapa och utvecklas tillsammans med andra.
• Det största verksamhetsområdet, som framför allt samlar många unga deltagare, är kultur – främst musik.
• Studiefrämjandet har 19 medlemsorganisationer, och samarbetar även med
andra organisationer, föreningar och nätverk, framför allt lokalt.
• Vi är en demokratisk organisation som styrs av cirka 500 förtroendevalda på
lokal, regional och central nivå.
• Studiefrämjandet har cirka 550 anställda och 16 500 cirkelledare.
• Vi har avdelningar med kontor på ett hundratal platser i landet och erbjuder
folkbildning i alla kommuner.
• Studiefrämjandet ger ut tidskriften Cirkeln, som kommer ut med fyra nummer
per år och når alla cirkelledare, förtroendevalda och anställda.
• Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola tillsammans med
Riksförbundet Sveriges 4H.
5
Året i
korthet
6
Mer folkbildning
Breddning av musiken
Studiefrämjandets verksamhet ökade med 7,3 procent,
jämfört med 2013. Antalet deltagare i cirkelverksamheten
ökade med 6 000 till 233 000.
Fortsatt satsning på genre- och deltagarbreddning i musikverksamheten. En workshopturné med gruppen Femtastic genomfördes och ny teknisk utrustning för att skapa och spela musik på ett enkelt sätt införskaffades, i syfte
att inspirera fler unga kvinnor att delta i verksamheten.
Nöjda deltagare
Studiefrämjandets cirkeldeltagare är nöjda. 86 procent är
nöjda eller mycket nöjda med studiecirkeln/kursen och lika hög andel med ledaren. Det visar Studiefrämjandets
nationella undersökning bland 1 600 cirkeldeltagare.
Ökat samarbete med MO
Verksamheten med medlemsorganisationer (MO) ökade,
dock inte i lika hög grad som verksamheten totalt. Samarbetet med Friluftsfrämjandet ökade dock med 15 procent, Naturskyddsföreningen med 13 procent och Brukshundklubben med 11 procent, mätt i studietimmar.
Greenteam – friluftsliv för fler
Beslut om att Studiefrämjandet tar över Greenteam som
nationellt koncept – en satsning på friluftsverksamhet för
nya grupper i samarbete med lokalt föreningsliv.
Älskade barn – för föräldrar
Älskade barn, ett omfattande studiecirkelmaterial för föräldrar i ett nytt land, lanserades och introducerades över
hela landet.
Live- och Danskarusell
Livekarusellen och Danskarusellen ger unga grupper möjlighet att uppträda för publik. Danskarusellen växte och
genomfördes i fem län.
Verksamhetskonferens i Umeå
Stor nationell konferens i Umeå på temat Lev! samlade
medarbetare från hela landet till kompetensutveckling,
diskussioner och idéutbyte.
Demokratiutredning
Den interna demokratiutredningen i Studiefrämjandet
presenterade förslag för att utveckla demokratin i organisationen.
Ny Folkbildningsproposition
Folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning
antogs av riksdagen som därmed gav studieförbund och
folkhögskolor fortsatt förtroende. Ett nytt mål för folkbildningspolitiken antogs.
7
Allt f ler väljer
Studiefrämjandet
Johnny Nilsson:
8
Av alla händelser 2014 har några gjort särskilt
stort intryck. En av dem var under vår verksamhetskonferens i Umeå i november. På scenen framförde några kvinnor med ursprung
i olika länder Tomas Tranströmers poesi på
sina modersmål. Kvinnorna ingick i en studiecirkel med nio deltagare, från lika många
länder. Tillsammans har de närmat sig Tranströmers poesi, och samtidigt delat erfarenheter av flykt och migration. Vi var många som
lyssnade och plötsligt infann sig en stämning
av tyst, stillsam förundran.
”Genom att vara deltagarstyrd och deltagardriven har folkbildningen möjlighet att
stärka människors upplevelse av egenmakt
och förmåga att påverka sin livssituation.” Så
står det i den nya folkbildningspropositionen
Allas kunskap – allas bildning.
Det fick vi uppleva i Umeå, hösten 2014.
Vår egen undersökning bland cirkeldeltagare bekräftar propositionens ord. En stor
majoritet av våra deltagare instämmer till stor
del eller helt och hållet i påståendet att cirkeln gjort att de känner sig säkrare som per-
son. Kan man få mer bevis på att studiecirklar har positiva effekter – för enskilda
personer och för samhället i stort?
verksamheten med
hela 7,3 procent 2014, mätt i antal studietimmar. Även 2014 var vi ett av studieförbunden som växer snabbast, betydligt mer
än genomsnittet för studieförbunden tillsammans. Vi befäster vår ställning som det näst
största studieförbundet och vi visar att vår
verksamhet är relevant och efterfrågad. Ökningen är ett tydligt utryck för att enskilda,
grupper och föreningar gillar att samarbeta
med oss.
Det är glädjande för oss, och även positivt i ett samhällsperspektiv. Vår profil som
oberoende med natur, djur, miljö och ungdomskultur som kärnområden är något som
allt fler deltagare och föreningar attraheras
av. När människor väljer fritt att lära och utvecklas i gemenskap med andra väljer de i allt
större utsträckning att söka sig till Studiefrämjandet. Vår idé är modern och hållbar.
Studiefrämjandet ökade
i samarbete med
medlemsorganisationerna (MO) ökar, trots att ökningstakten inte är lika stor som i verksamheten totalt. Några
medlemsorganisationer sticker särskilt ut positivt.
Med Friluftsfrämjandet ökade vi 15 procent, med Naturskyddsföreningen 13 procent och med Brukshundklubben 11 procent. Vi genomförde i genomsnitt fem
kulturprogram om dagen med Friluftsfrämjandet. Naturskyddsföreningens kulturprogram samlade nära 100 000
deltagare. I samarbete med Brukshundklubben genomfördes över 4 500 studiecirklar.
Förbundsstyrelsen har pekat ut fördjupat och utökat
Särskilt positivt är att verksamheten
MO-samarbete som ett prioriterat område. Siffrorna visar
att satsningen bär frukt. Vi fortsätter nu framåt genom
att utse en grupp MO-ansvariga, med särskild uppgift att
ytterligare utveckla verksamheten med våra medlemsorganisationer.
En av nycklarna till framgången tror jag är de gemensamma verksamhetskoncept vi börjat utveckla under 2014
och som nu växer i betydelse. Flera av dem kan du läsa
mer om längre fram i årsredovisningen. Några exempel:
• Älskade barn – vårt nya studiematerial för föräldrar som
invandrat.
9
”Vi ska fortsätta utveckla de pedagogiska metoderna. Både när det gäller digital folkbildning och
utomhuspedagogik.”
• Greenteam – med fritidsverksamhet för nya grupper, i
samarbete med lokalt föreningsliv.
• Café Planet – med samtal och aktiviteter om omställningsfrågor.
• Musikutveckling – med ny portabel rigg och workshopturné för att inspirera fler tjejer att skapa musik.
Tanken med dessa satsningar är att inspirera till verksamhetsutveckling i avdelningarna. Det nya lanseringsstödet gör det lättare att komma igång. Koncepten ger
stort utrymme för avdelningarna – och inte minst deltagarna – att själva forma verksamheten. Så att folkbildningen just blir ”deltagarstyrd och deltagardriven”.
Dessa nya verksamheter ger kanske inte volymmässig
utdelning på en gång. Men på sikt är jag övertygad om att
ny spännande verksamhet, som möter enskilda människors och samhällets behov, är en framgångsväg.
äntligen påbörjat arbetet med en ny fördelningsmodell av statsbidraget till
studieförbunden. Det förslag som nu presenterats är i huvudsak positivt. Det innebär en mer rättvis fördelning
av resurser mellan studieförbunden, eftersom det i högre
grad utgår från volymen genomförd verksamhet, och inte
som nu, på tidigare utbetalt bidrag.
Från Studiefrämjandet menar vi att det nya förslaget
bättre än i dag fångar intentionerna i folkbildningspropo-
Under 2014 har Folkbildningsrådet
10
sitionen, som i bred majoritet antogs av riksdagen förra
året. Givetvis har vi också en hel del förbättringsförslag.
Beslut om ett nytt fördelningssystem fattas av Folkbildningsrådet 2015.
stor utvecklingspotential. Likaså vad gäller ledarutvecklingen, där vi behöver öka andelen ledare som har deltagit
i ledarutveckling.
• Den utredning om vår interndemokrati som
värderar vi resultatet av våra insatser, dels i relation till statens fyra syften, dels utifrån den
strategiska plan som antogs av förbundsstämman 2013. I
de allra flesta fall är vi på rätt väg mot våra mål. Men vi
har också utmaningar:
I denna årsredovisning
i cirkelverksamheten ökade
marginellt, men vår relativa andel unika deltagare än lägre
än i flera andra studieförbund. Att vi har många deltagare
som vill fortsätta att bilda sig hos oss är givetvis bra men
vi måste också bli ännu bättre på att nå nya deltagare. Det
är viktigt för att, som vi säger i vårt idéprogram, ”prioritera dem som fått mindre möjlighet än andra att delta
i folkbildningen”. Årets granskningsrapport, med fördjupade frågor om breddning av musikverksamheten, visar
både höga ambitioner och goda exempel på att vi kan
sänka trösklarna och bjuda in fler. Här har vissa avdelningar kommit längre än andra. Låt oss lära av varandra!
• Antalet unika deltagare
arbetet med hållbar utveckling har varit en av förbundsstyrelsens prioriteringar.
Vi gör mycket på detta område, men med våra medlemsorganisationer och breda kontaktnät är jag övertygad om
att vi har möjligheter att göra ännu mer.
• Att utveckla och konkretisera
de pedagogiska metoderna. Både när det gäller digital folkbildning och utomhuspedagogik har viktiga steg tagits under 2014. Även här finns
presenterades förra hösten, är tankvärd läsning, med förslag om representation, värdegrundsarbete och arbetsformer. Ska vi
med trovärdighet vara ett demokratiskt föredöme i mötet
med omvärlden, måste vi fortsätta utveckla vår interndemokrati.
krävs gemensamt fokus,
internt samarbete och tydliga prioriteringar. Förra året inleddes arbetat med att ta fram ett förslag till nya strategiska mål för Studiefrämjandet. Det har varit en öppen process där avdelningar, distrikt och medlemsorganisationer
har haft möjlighet att komma med inspel och tycka till.
Förbundsstämman 2015 fattar det slutgiltiga beslutet om
vår framtida färdriktning.
För att anta dessa utmaningar
I förra årets årsredovisning skrev jag att strävan efter
ständig förnyelse var mitt första intryck av Studiefrämjandet. Nu har det gått ett år, och intrycket består. Att vara
förbundschef för Studiefrämjandet är att leva i ständigt
flöde av idéer, förslag och ifrågasättanden.
Inte alltid enkelt att prioritera rätt, det ska medges.
Men fantastiskt inspirerande att tillhöra ett studieförbund som ständigt vill utvecklas i takt
med att samhället och vår omvärld förändras. Det ger framtidstro.
• Vi ska fortsätta utveckla
Johnny Nilsson
Förbundschef
11
Människor
& händelser
Ett år i Studiefrämjandet betyder
tusentals små och stora händelser.
Här är några glimtar från vår vardag.
Lärande, kreativitet, engagemang och
möten mellan människor. Det är folkbildning.
12
Tranströmers poesi i cirkel
med kvinnor från nio länder
Gunilla Semberg har lett cirkeln
om Tranströmers diktning.
– Vi är nio kvinnor
från nio länder som samlas kring dikter av Tomas
Tranströmer. Det säger
konstnären Gunilla Sem-
Den vilda maten
Den vilda maten är en
serie dvd-filmer om viltkött,
från det att djuret skjuts till
hur vi lagar lyxig mat av
köttet. Jägareförbundet har
tagit fram filmerna och Studiefrämjandet studieplaner.
berg, ledare för den cirkel
som kretsat kring Tranströmers diktning – och
deltagarnas erfarenheter,
i Sverige och från sina
ursprungsländer, bland
annat Chile, Iran, och
Syrien.
– Vi läser en dikt varje gång och pratar om
språk, ord och stämningar. Första gången läste vi
dikten Storm, och deltagarna fick rita och berätta om ett träd de minns
från sitt hemland. Att
delta i denna skapande
process tillsammans med
andra är oerhört lustfyllt,
säger Gunilla Semberg.
Studieplan till
DEN VILDA MATEN
Styckning av klövvilt
sid X
På Tusen Trädgårdar kan alla som vill visa upp sin trädgård.
Tusen Trädgårdar – öppet för alla
Den 29 juni 2014 öppnades över 700 trädgårdar
för allmänheten. Alla som
vill kunde vara med och
visa upp sin trädgård – koloniföreningar, trädgårdsföreningar, privatpersoner,
stadsparker…
Trädgårdsexperten
Gunnel Carlson från Trädgårdsriket rekommenderar
alla att vara med.
– Det kan vara ett stort
steg att öppna sin grind
och visa sin trädgård den
allra första gången. Men
den som en gång har varit med om Tusen Träd-
gårdar är gärna med igen.
Anledningen är förstås att
man får så himla mycket
tillbaka när man visar sin
egen trädgård. Massor av
nya idéer, glada tillrop och
inte minst nya vänner för
livet! Att visa sin trädgård
för andra ger också ofta ny
kunskap, man kanske äntligen får veta namnet på
den där växten vars etikett
blåst bort!
• Bakom Tusen Trädgårdar
står Studiefrämjandet, Riksförbundet Svensk Trädgård
och Trädgårdsriket. Den 3
juli 2016 är det dags igen
för Tusen Trädgårdar.
13
Vrålkul på Almedalsveckan
människor och händelser
Studiefrämjandet satsade stort på politikerveckan
i Almedalen, som valåret
2014 samlade inte mindre än 30 000 deltagare.
Temat var #vrålkulframtid
och gick i hållbarhetens
tecken, med välbesökta seminarier och aktiviteter i
nära samverkan med medlemsorganisationer och andra aktörer. Några aktiviteter:
• Vrålpromenad med klimatskrik på Visbys gator.
• Hur skapar vi en giftfri
vardag?
Studiefrämjandet
hade många
aktiviteter på
Almedalsveckan,
bland annat en
Vrålpromenad
med klimatskrik.
14
• Folkrörelserna i orten –
förändras eller dö?
• Klimatgranskning av
partierna.
”I de miljöer och
sammanhang vi rörde
oss, lyckades vi förmedla att vi är ett studieförbund som vill vara med
i debatten, vara med och
påverka såväl makthavare som gräsrötter och
opinionsbildare”, skriver
Linda Harling på Studiefrämjandets riksförbund
i utvärderingen av Almedalssatsningen.
Kan man läsa för hundar? Javisst!
Läsa för hunden är lättare…
Varför läsa högt för en
hund? Den frågan är också namnet på det projekt
som Studiefrämjandet i
Södra Skaraborg och Ulricehamn genomfört för
barn i åldern 8-15 år.
– Syftet är att stödja
det pedagogiska arbetet
med elever som har olika
svårigheter, bland annat
dem som har svårt att läsa inför klassen.
Det berättar Christina
Carlsson på Studiefrämjandet i den film som
gjorts om projektet. I filmen får vi möta Welsh
springer spanieln Cocos,
som är utbildad terapi-
hund, numera fortbildad
till läshund. I ett lugnt
rum får barnet läsa högt,
med Coco i knäet.
– Hunden säger inte till
om du stakar dig och tycker faktiskt att du läser bra.
Det skapar ett självförtroende hos barnet, säger
Agneta Sagebrand, matte
till Cocos.
• År 2014 reserverades en
del av statsbidraget till studieförbunden för läsfrämjande åtgärder. Projektet
är en del av denna satsning
och har genomförts i samarbete med biblioteken i
Falköping och Ulricehamn.
Filmen Läshund, varför läsa
högt för en hund finns på
Youtube.
Älskade Barn – på svenska
och somaliska
– Föräldrar i ett nytt
land står inför en massa
utmaningar. De har stor
glädje av att träffas och
prata om skillnader i kultur och värderingar. Det
säger Karin Ekermann på
Studiefrämjandet som leder arbetet med studiecirkelmaterialet Älskade
barn som lanserades
2014.
Det är Studiefrämjandets största satsning någonsin på föräldrautbildning, och har väckt stort
intresse. Älskade barn är
upplagt som sex studiecirklar om vardera tre
träffar. Det lotsar deltagarna fram i samtalen,
med frågor, bilder och tips
på filmer och vidare läsning. Några teman som tas
upp är Barnen och vi, Tonåringens vardag samt Normer och värderingar.
Många somaliska föreningar har visat intresse för
Älskade barn, vilket lett
till att materialet under
hösten översattes till somaliska.
Runt om i landet har
materialet introducerats
med föreläsningar och
utbildningar för blivande
cirkelledare.
Maj-Britt Stenmark, till höger, är ledare för akvarellcirkeln,
men är ingen lärare utan en i gänget.
Akvarellcirkel med glädje!
– Genom Älskade
barn möjliggör vi för
människor att diskutera viktiga vardagsfrågor.
Det är något som alla
föräldrar kan ha nytt av,
säger Karin Ekermann.
• Älskade barn är skrivet
av Hetty Roth med illustrationer av Eva Thimgren.
Förra året genomfördes 43 000 cirklar i Studiefrämjandet. Tidningen
Cirkeln träffade på höstkanten tre aktiva kvinnor i
Studiefrämjandets lokaler
i Gävle. Här möts de en
gång i månaden och målar
akvarell, utan prestationsångest, men med mycket
prat, skratt och kreativitet.
Maj-Britt Stenmark
är ledare, men ingen lärare utan en i gänget. För
det här är en kamratcirkel där man visserligen vill
bli bättre på att måla, men
där samtalen och gemenskapen betyder minst lika
mycket.
– Just det är så fascinerande med kamratcirklar. Det finns inga krav.
Jag tror faktiskt det leder
till att vi lär oss mer, säger
hon.
Alla tre är över 65 år
och ger rådet till alla andra
seniorer att hålla sig aktiva.
Cirkeln fungerar nästan
som en sambandscentral
med tips om allt från film
och konstutställningar till
resor och hantverkshjälp.
– Sluta inte med en aktivitet för att du blir äldre.
Sitter du och väntar på att
någon ska knacka på din
dörr är det stor risk att du
blir sittande.
15
människor och händelser
Femtastic – workshopturné
för fler tjejer i musiken
Musiken domineras av
män. Det gäller i branschen i stort, och även i
Studiefrämjandet. Men
förändringar är på gång.
Fler tjejer vill skapa musik – och fler kvinnor arbetar med musik i Studiefrämjandet. En positiv
utveckling är alltså på
gång. Den förstärktes under 2014 genom inköp
av ny portabel utrustning
som gör det enkelt för
nya att komma igång och
spela musik. En annan
satsning var den workshopturné med kulturoch musiknätverket Femtastic som startade under
Roligare tillsammans
”Det mesta blir roligare när vi delar det med andra.
Välkommen till spännande möten hos oss på Studiefrämjandet.” Det var temat för annonskampanjen hösten
2014 som genomfördes i digitala medier.
16
Vanessa Marko och Natalie
Missaoui från Femtastic åkte
på workshopturné med Studiefrämjandet.
hösten, i syfte att inspirera unga tjejer att hålla på
med musik, och våga göra
sin grej.
”Folkbildningen ska ge alla möjlighet
att tillsammans med andra öka sin
kunskap och bildning för personlig
utveckling och delaktighet i samhället.”
Detta är målet med folkbildningspolitiken. Målet var en del av
folkbildningspropositionen Allas kunskap – allas bildning som
antogs av riksdagen i juni 2014.
Last Will – lajv om ett framtida Sverige utan sociala skyddsnät
Lajvet Last Will handlar om ett framtida Sverige utan sociala skyddsnät, där människor tvingas
skriva på slavkontrakt för
att få mat för dagen. Lajvet skapades i en studiecirkel under 2014, mestadels
hemma i Sofia Stenlers lägenhet i Gröndal utanför
Stockholm.
– Leken är lika viktigt
som i ett traditionellt lajv.
Skillnaden är att vi utnytt-
jar rollspelet som en spegel
för att ta oss an frågor som
är mer politiska, utan att
för den skull ta ställning
för ett parti eller en idé.
Sofia Stenler är aktiv i
föreningen Ursula, en av
Sveroks 1 100 medlemsföreningar. Många av dem
samarbetar med Studiefrämjandet.
Under 2014 genomfördes 760 cirklar i samarbete
med Sverok.
Sofia Stenler och Annica Strand i gång med att skapa lajvet Last Will.
Greenteam – smart koncept för mer friluftsliv till fler
Greenteam i Sundsvall – med klättring för första gången.
Många människor är
aldrig ute i naturen. Greenteam är ett sätt att ge fler
chansen att upptäcka friluftsliv. Det liknar ett klassiskt prova-på-koncept, där
Studiefrämjandet rekryterar deltagare och det lokala
föreningslivet anordnar en
aktivitet var.
Greenteam har testats
några år och förra året beslutades att Studiefrämjandet tar över konceptet.
I Sundsvall genomfördes Greenteam med stor
framgång. Kommunen gav
stöd och teammedlemmarna rekryterades i bostadsområden med ett svagt
föreningsliv.
– De ungdomar som
varit med är jättenöjda.
Idén är enkel, så krångla
inte till det i onödan utan
kör igång, säger Per Jarnkvist på Studiefrämjandets
Mittdistrikt.
17
Development Dance Crew
vinnare i Danskarusellen
Egonaut vinnare
i Livekarusellen
– Det har varit så intensivt, målmedvetet, svettigt och
lärorikt för alla. Det har varit en fantastisk resa! Man
utvecklas både som koreograf och dansare. Det sade en
lycklig Pernilla Allisson, ledare för Development Dance Crew från Malmö, vinnare av Danskarusellen 2014.
Gruppen dansar allt ifrån jazz, balett, street, funk och urban till dancehall.
De nio dansarna visade en flytande koreografi med
fantastiska placeringar, kanon, kontraster och gruppkänsla.
– Det här känns jätteroligt, vi hade inte räknat med
detta! När vi anmälde oss till Livekarusellen såg vi framför oss de tre spelningar som ingår för alla deltagare, men
inte det här. Nu står vi här! Så det känns oväntat och jättekul! Det säger Fredrik Jordanius, sångare och gitarrist
i Egonaut, vinnare av Livekarusellen 2014. Finalen hölls
på Nöjesfabriken i Karlstad.
– Just vårt sound är en blandning av 70-talets sväng,
Stoner-rockens tyngd, nerven från metal och en stabil
kasse modern attityd.
Om Livekarusellen och Danskarusellen
Livekarusellen anordnas av Studiefrämjandet i samarbete med landets fritidsgårdar. Alla är välkomna att delta, oavsett
musikstil, ålder och erfarenhet. Tävlingsmomentet är inte det viktigaste, utan det är spelglädjen och viljan att utvecklas. Alla
band som har deltagit har spelat vid minst tre tillfällen. Danskarusellen är Livekarusellens lillasyster som växer snabbt, tack
vare ett ökande dansintresse. Konceptet är detsamma, med grupper som får dansa för publik, först i sitt distrikt och sedan
eventuellt i riksfinalen. Under 2014 deltog fem av Studiefrämjandets distrikt i Danskarusellen.
18
Medlemsorganisationerna
Studiefrämjandets 19 medlemsorganisationer har en
bred och omfattande verksamhet. Organisationerna
speglar även Studiefrämjandets profilområden natur,
djur, miljö och kultur. Utöver medlemsorganisationerna
samarbetar Studiefrämjandets lokalavdelningar med flera
tusen föreningar och nätverk.
19
20
Mål, medel och resultat
Fyra syften med statens stöd
till folkbildningen
en ny folkbildningsproposition, Allas kunskap – allas bildning. För första
gången beslutades om ett särskilt mål för folkbildningspolitiken: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för
personlig utveckling och delaktighet i samhället.” De fyra
syften som riksdagen angett som motiv för statsbidraget
till folkbildningen ligger i stort sett fast.
Propositionen är ett viktigt erkännande av det arbete
som studieförbund och folkhögskolor uträttar. Vi tolkar
det som ett uttryck för att riksdagen ser värdet i att människor över hela landet engagerar sig tillsammans med andra – i ideellt arbete, studiecirklar, skapande verksamhet
och aktiviteter för samhällsutveckling.
År 2014 antog Sveriges riksdag
egna mål. Det är samtidigt viktigt att lyfta fram deltagarnas roll. Vår verksamhet formas i hög grad utifrån människors förväntningar och behov. Själva essensen i en fri
folkbildning är individens drivkraft att av fri vilja, i gemenskap med andra nå nya insikter och ny kunskap.
Studiefrämjandet har på senare år arbetat aktivt för att
utveckla system och metoder för målformulering och
uppföljning, från nationell nivå till enskilda avdelningar.
Genom detta ökar vi förmågan att värdera insatserna, och
får underlag för nödvändiga förändringar och omprioriteringar. Samtidigt instämmer vi i folkbildningspropositionens bedömning att ”folkbildningens effekter utgör …
inte någon storhet som låter sig fastställas med exakthet”.
bedömningar ligger
verksamhetsstatistik, vår nationella undersökning bland
cirkeldeltagare, en enkätundersökning bland samtliga
avdelningar samt den granskning och uppföljning som
genomförs varje år i ett antal avdelningar. Detta kompletteras med kvalitativa samlade bedömningar av verksamhetsutveckling och prioriteringar inom specifika verksamhetsområden.
Till grund för årsredovisningens
Studiefrämjandet är Sveriges näst största studieförbund.
Liksom för övriga studieförbund är det en central uppgift
för oss att med utgångspunkt i de syften som riksdagen
har angett, genomföra en bred folkbildningsverksamhet
som många människor kan bli delaktiga i.
Studiefrämjandets profil – natur, djur, miljö och kultur – är vägledande när vi utifrån syftena formulerar våra
21
1. Stärka och utveckla
demokratin
utvecklas och fördjupas är
en central uppgift för Studiefrämjandet. Nästan 100 000
enskilda personer deltar varje år i våra studiecirklar. Ämnen och arbetsmetoder varierar, men cirklarna har det gemensamt att deltagarna tar aktiv del i sitt eget lärande.
Att tillsammans i gruppen planera, söka kunskap, kommunicera och kompromissa innebär demokrati i praktiken.
fattande kartläggning av den interna demokratin, för att
ytterligare utveckla demokratin i praktiken, och därmed
förhoppningsvis vara ett föredöme och en inspirationskälla för andra.
Att bidra till att demokratin
med Studiefrämjandet.
Vi menar att detta grundläggande stöd till det lokala civilsamhället är av väsentlig betydelse för utveckling och
förnyelse av demokratin.
Vi har ett nära samarbete med våra 19 medlemsorganisationer och arbetar aktivt för att söka upp och bjuda in
nya föreningar, nätverk och grupper. Ofta fungerar våra
medarbetare som coacher och bollplank, inte minst för
nybildade grupper och föreningar. Vi arbetar med föreningsutveckling och tar fram nya studiematerial, nu senast kring Medlemsmodellen, en bok och metod för fler
aktiva medlemmar i föreningslivet.
Tusentals föreningar samarbetar
och reflektion kring
aktuella samhällsfrågor, särskilt med anknytning till våra profilområden. Föreläsningar och seminarier med anknytning till natur och miljö genomförs över hela landet.
Många avdelningar gjorde aktiva insatser i samband med
förra årets allmänna val.
Under 2014 har Studiefrämjandet genomfört en omStudiefrämjandet bidrar till dialog
22
2. Göra det möjligt för en ökad
mångfald människor att påverka
sin livssituation och skapa
engagemang att delta i samhällsutvecklingen
Studiefrämjandet en
undersökning bland cirkeldeltagare. 1 600 personer svarade på en digital enkät om sitt deltagande i cirkeln. Av
svaren framgår bland annat att:
• 85 procent av deltagarna instämmer i påståendet: ”Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person.”
• 97 procent instämmer i påståendet: ”Diskussionerna/erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde.”
Sammantaget visar detta att deltagande i cirkel inte enbart ger kunskap om själva cirkelämnet, utan även stärker deltagarnas kompetens på olika områden, med tydlig
koppling till självförtroende, kommunikativ förmåga och
engagemang.
Det är också viktigt att framhålla den sociala och kulturella infrastruktur som studiecirklarna är en del av. Att
delta i en cirkel i Studiefrämjandet innebär i de flesta fall
För tredje året i rad genomförde
Föräldrastöd i Tensta
uppskattat av kommunen
Utdrag ur skrivelse från Stadsdelen Spånga – Tensta, Stockholms stad
(2014-09-01) med anledning av Studiefrämjandets arbete med ”Samordnat
föräldrastöd på Järva”:
Studiefrämjandets sätt att arbeta med
studiecirklar ger upphov till en delaktighetsprocess som är avgörande för
att integrera ”de nya svenskarna i Sverige”. Kunskapandet går hand i hand
med praktiken … Sättet att arbeta i
cirkel ingår inte i den ”kommunala
metodhandboken”. Det omfattande
materialet kräver tid, vilket troligen
skulle vara för kostnadskrävande för
en kommunal verksamhet. Studiecirkelgrupper blir därför ett viktigt komplement till kommunens verksamhet
och genomförs i en jämlik dialog mellan föräldrar och cirkeldeltagare.
Eva-Britt Leander
Utvecklingsstrateg i Spånga-Tensta
något mer än att ”gå en kurs”. Ofta kopplas cirkeldeltagandet till ett bredare engagemang i lokalsamhället, i
form av kulturevenemang, festivaler och manifestationer
av olika slag.
Omställningsrörelsen är ett av många exempel. Det är ett
lokalt baserat nätverksarbete för lokal omställning och engagemang för hållbarhetsfrågor. Under 2014 var Studiefrämjandet engagerat i tolv lokala Framtidsveckor, med
mängder av aktiviteter. Ofta länkas lärande, dialog och
praktiskt arbete samman och resulterar i allt från klädbytardagar och cykelverkstäder till stadsodling och klimataktioner.
3. Minska utbildningsklyftor och
höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället
Studiefrämjandets närvaro och verksamhet i socioekonomiskt utsatta områden ökat. Det handlar
inte om tillfälliga nedslag, utan om att långsiktigt etablera
folkbildningsverksamhet i de större städernas förorter, där
behoven är stora.
Ett exempel är ungdomsledarutbildningen Fånga kraften i Stockholm där 11 tvådagarsläger för 128 ungdomar
På senare år har
23
från förorten genomförts under 2014. Ett annat exempel
är kultursatsningen Gatans universitet i Göteborg, med
kulturverksamhet i bland annat Biskopsgården.
Studiefrämjandet använder en del av statsbidraget för
lokala utvecklingsinsatser i avdelningarna. Under 2014
har utvecklingsmedlen enbart riktats till projekt som
handlar om att minska klyftor. Även de riktade medlen
till läsfrämjande åtgärder har förmedlats utifrån ambitionen att minska klyftorna.
på föräldrautbildning i
Stockholm – Samordnat föräldrastöd på Järva – ledde under 2014 fram till Älskade barn, ett omfattande studiematerial på lätt svenska. Målgruppen är invandrade föräldrar som tillsammans lär och diskuterar vad det innebär
att vara föräldrar i ett nytt land. Älskade barn sprids nu
över landet. På ett tjugotal orter har inspirationsföreläsningar och presentationer genomförts och ett nära samarbete med etniska föreningar och kommuner inletts.
Den framgångsrika satsningen
4. Bredda intresset för och öka
delaktigheten i kulturlivet
är mycket omfattande. Förra året genomfördes drygt 70 000 kulturprogram. Över hälften av cirkelverksamheten sker inom estetiska ämnen.
Inom spelkultur och deltagarkultur växer verksamheStudiefrämjandets kulturverksamhet
24
ten och samarbetet med Sverok utvecklas – främst genom
lokala spelkulturföreningar.
Många ungdomar får sin första erfarenhet av folkbildning genom att skapa och spela musik i Studiefrämjandet.
Inom den växande dansverksamheten kombineras lärande och fysisk aktivitet, ofta kompletterat med koreografi och projektledning. I den nationella satsningen
Danskarusellen får dansgrupperna tydliga mål för sitt lärande och kan visa upp sin dans för publik. Föregångaren
är Livekarusellen inom musiken som även 2014 genomfördes med spelningar över hela landet.
Studiefrämjandet i Uppsala är ett nav för en stor litteratursatsning med skrivande, författarföreläsningar och
uppläsningar, bland annat poesiuppläsning på lokalbussarna i länet.
är först och främst
ett uttryck för människors intresse för att utöva och uppleva kultur. Vi vill göra det enklare för fler att närma sig
kulturen, genom att aktivt bjuda in nya grupper.
Sedan flera år tillbaka strävar vi efter ökad jämställdhet
i musiken. Det gick trögt i början, men arbetet ger resultat och nästan alla avdelningar jobbar nu medvetet för att
inspirera fler unga kvinnor till musikskapande. Kvinnliga
musiker och musikhandläggare på avdelningarna är förebilder.
För att inspirera fler tjejer att spela genomfördes 2014
en workshopturné med gruppen Femtastic samt en satsning på att kunna skapa musik med hjälp av modern,
portabel teknik. Satsningen fortsätter under 2015.
Den omfattande kulturverksamheten
Sex områden i strategisk plan
antas av förbundsstämman som hålls vartannat år. Den plan som började
gälla 2014 antogs 2013. Strategisk plan anger sex övergripande prioriterade mål samt ett antal delmål. Planen ligger till grund för verksamhetsplanering och prioriteringar
i samtliga enheter. Avdelningarna har stor frihet att med
avstamp i strategisk plan initiera och genomföra folkbildningsverksamhet utifrån lokala behov och förutsättningar.
Målen i strategisk plan är i en del fall mer att betrakta som inriktningsmål, och därmed svårare att utvärdera.
Utifrån olika kunskapskällor går det dock att bedöma hur
arbetet med att nå målen utvecklats. I en del fall kan även
kvantifierade värderingar av måluppfyllelse göras.
I följande avsnitt anges målen i strategisk plan i sammanfattning. Därefter redovisas genomförda insatser och
bedömningar relaterade till målen, utifrån dessa källor:
• Verksamhetsstatistik från SCB och verksamhetsredovisningsverktyget Gustav.
• Uppföljningsenkät till samtliga avdelningar.
• Granskning och uppföljning av verksamheten i ett antal
avdelningar, med kvalitativa intervjuer.
• Samlade bedömningar av centrala handläggare med olika ansvarsområden.
Studiefrämjandets strategiska plan
Målområde 1:
Miljö och samhälle
Övergripande mål
Studiefrämjandet ska erbjuda folkbildningsverksamhet som motsvarar vår helhetssyn på hållbar utveckling, utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter.
Delmål i sammanfattning
• Vi tar initiativ till och genomför lärande och aktiviteter kring frågor om en långsiktigt hållbar utveckling i samverkan med andra samhällsaktörer.
• Varje avdelning erbjuder studieverksamhet i syfte att underlätta människors övergång till en mer
hållbar livsstil.
• Vi genomför folkbildande verksamhet för människors frigörelse och minskade klyftor i samhället,
med särskilt fokus på de större städernas miljonprogramsområden.
• Vi stödjer människors ideella organisering. Vi bidrar till civilsamhällets utveckling och förnyelse.
• Vi ska nå fler över 65 år med vår folkbildning.
• Minst tio lokala projekt genomförs fram till 201412-31 för aktiviteter som innefattar möten och dialog mellan människor med olika etnisk identitet.
25
uppger hälften av avdelningarna att de i stor omfattning genomför folkbildning för en
långsiktigt hållbar utveckling. Alla avdelningar genomför
verksamhet i någon omfattning.
I uppföljningsenkäten
Hållbar omställning
Flera avdelningar har stärkt arbetet med hållbar utveckling. Studiefrämjandet i Göteborg är ett exempel, där
man fortsatt det framgångsrika arbetet på att bli ett nav
för omställningsarbetet i staden. ”Vi har under året stärkt
vår position inom hållbarhetsarbetet”, skriver avdelningen i uppföljningsenkäten – och räknar upp en lång rad
samarbetspartners, från små nätverksbaserade aktionsgrupper till stora institutioner.
Verksamheten inom detta område varierar mellan avdelningarna, ofta med utgångspunkt i nationellt samordnade koncept och verksamhetsidéer. Några exempel:
• Framtidsveckan är lokalt baserade manifestationer för
hållbar omställning. Studiefrämjandets avdelningar är ofta drivande i arbetet och aktiviteterna samlas på webbplatsen studieframjandet.se/framtidsveckan. Under 2014
genomfördes framtidsveckor på tolv orter.
• Nya studieplaner – hållbar livsstil. En satsning på studieplaner kring frågor om hållbar livsstil inleddes. Studieplanen Giftfri vardag och en studieplan till Svante Axelssons bok Vår tid är nu togs fram.
• Café Planet är lokala samlingspunkter för olika aktiviteter kring omställning. Konceptet lanserades på bred
front, med centralt lanseringsstöd, bland annat till avdelningarna i Halland, Västernorrland och Norra Bohuslän.
• Aktiviteter om vindkraft. Kursen Vindkraft på rätt plats
arrangerades under hösten i åtta län i samarbete med Naturskyddsföreningen.
26
• Almedalen och Bok & bibliotek. Vi medverkade vid
politikerveckan i Almedalen, med flera välbesökta arrangemang, genomförda tillsammans med medlemsorganisationer och andra aktörer. Temat var #vrålkulframtid och
ett par av seminarierubrikerna var Hur skapar vi en giftfri vardag? och Klimatgranskning av partierna. En Vrålpromenad med klimatskrik på Visbys gator genomfördes. På
Bokmässan i Göteborg kretsade aktiviteterna kring regnskog och hållbar matproduktion. Bland annat Jägareförbundet, Koloniträdgårdsförbundet och Ornitologerna
medverkade.
• Valaktiviteter. I samband med valen 2014 genomfördes
både lokala och centrala aktiviteter för dialog och ökat
engagemang.
Satsning på miljonprogramsområden
Studiefrämjandet i Stockholm har under flera års tid förstärkt sin närvaro i förorterna. Bland annat genomförs
Fånga kraften, en projekt- och ledarskapsutbildning för
ungdomar mellan 16 och 24 år, där den röda tråden är:
”Hur du blir en bra och demokratisk ledare som kan förändra samhället.” Under 2014 genomfördes 11 tvådagarsläger med 128 deltagare inom Fånga kraften.
I Göteborg är Studiefrämjandet etablerat i Biskopsgården där man bland annat genomfört läsfrämjande verksamhet och kulturaktiviteter inom Gatans universitet.
Stöd till ideell organisering
Nära 60 procent av all verksamhet sker i samarbete med
föreningslivet. Varje avdelning har ett omfattande samarbete med lokala föreningar och grupper. Exempelvis listar
Studiefrämjandet Sjuhärad på sin webbplats 68 föreningar som de samarbetar med i Borås och omgivande kom-
27
muner. På liknande sätt ser det ut på många håll i landet.
Studiefrämjandet har ofta rollen som coach, bollplank
och processledare för föreningsutveckling. För att stärka
kompetensen på detta område har fyra utbildningar för
ett sextiotal anställda genomförts utifrån boken Medlemsmodellen, till vilken vi tagit fram en studiehandledning. En enkel föreningsutbildning i PowerPoint, som
kan användas i kontakter med medlems- och samarbetsorganisationer, har även tagits fram.
Möten och dialog mellan olikheter
Studiefrämjandets studiecirklar och kulturarrangemang
samlar personer med olika etniskt ursprung. Samarbetet med etniska föreningar är också mycket omfattande.
Det finns även exempel på verksamhet som mer medvetet
samlar personer med olika ursprung, för aktivitet och dialog. Någon centralt samordnad satsning har inte genomförts utifrån detta mål. Knappt hälften av avdelningarna
uppger ändå att de genomfört sådana projekt 2014.
Verksamhet med äldre
Under 2014 hade Studiefrämjandet cirka 4 000 fler cirkeldeltagare över 65 år än året innan. 27 000 av totalt
233 000 deltagare var över 65 år. Jämfört med flera andra
studieförbund har Studiefrämjandet en lägre andel äldre i
verksamheten, men andelen ökade från 10 procent 2013
till 11,6 procent 2014.
Flera avdelningar bedriver verksamhet direkt riktad till
äldre, exempelvis inom området digital kommunikation,
ofta i samarbete med lokala SeniorNet-föreningar. I uppföljningsenkäten anger drygt hälften av avdelningarna att
de under året i stor eller måttlig omfattning har utvecklat
verksamhet för personer över 65 år.
28
Alla avdelningar bedriver folkbildning om miljö, livsstil och
ekologiska samband, ofta kopplat till naturupplevelser.
• Sammanfattande bedömning – målområde 1
Under 2014 har flera nya initiativ tagits för att stärka arbetet med hållbarhetsfrågor. Detta är en följd av förstärkt
fokus i organisationen, men speglar sannolikt även människors ökade intresse för omställningsfrågor i vardagen.
De sociala aspekterna av hållbarhet tar sig uttryck i initiativ för att nå nya målgrupper och finnas på nya arenor.
Här görs mer än tidigare, men samhällsutmaningarna är
stora och att ytterligare utveckla folkbildningsverksamhet
som bidrar till social hållbarhet, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden, är angeläget. Det är också en utmaning att i ännu högre utsträckning skapa arenor för
möten mellan olikheter. Folkbildningens dialogbaserade
metoder och pedagogik har här stora möjligheter.
Studiefrämjandet är ett av de studieförbund som har
lägst andel äldre i cirkelverksamheten. 11,6 procent av
deltagarna är över 65 år, att jämföra med 33 procent sammantaget i alla studieförbund.
Målområde 2:
Natur och friluftsliv
Övergripande mål
Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet för folkbildning inom natur och friluftsliv.
Delmål i sammanfattning
• Vi utvecklar metoder för, och inspirerar till, lärande och aktivitet om miljö, livsstil och ekologiska samband.
• Vi anordnar folkbildningsverksamhet som ger
människor med funktionsnedsättning möjlighet till
lärande och upplevelser i naturen.
• Vi ökar verksamheten i samarbete med medlemsorganisationer inom natur- och miljöområdet med
10 procent årligen, mätt i antal studietimmar.
Bland Studiefrämjandets medlemmar finns några av landets största natur-, miljö- och friluftsorganisationer. Det
är främst i samarbete med dem vi utvecklar rollen som ledande studieförbund inom natur och friluftsliv. 2014 beslutades att inrätta en nationell samordningsgrupp för en
effektivare hantering av medlemsorganisationernas nationella och interregionala aktiviteter och satsningar, den så
kallade MO-gruppen. Gruppens medlemmar är anställda
på Studiefrämjandets avdelningar och distrikt.
Metodutveckling för lärande om ekologi
Forskning pekar på ett samband mellan ett aktivt naturoch friluftsliv och ökad medvetenhet om ekologi. Genom
att koppla lärande och reflektion till natur- och friluftsaktiviteter är vår erfarenhet att sambandet kan förstärkas.
Samtliga avdelningar uppger i uppföljningsenkäten att
det bedriver folkbildning för lärande om miljö, livsstil och ekologiska samband. Satsningar på Café Planet,
Framtidsveckor och på nya studiematerial inom hållbar
livsstil har nämnts tidigare, och kan även kopplas till detta mål. Samarbetet med Koloniträdgårdsförbundet och
Nordiska trädgårdar har inneburit utveckling av verksamhet inom trädgård och odling.
• Greenteam. Under året beslutades att Studiefrämjandet ska ta över det av Svenskt Friluftsliv styrda projektet
Greenteam och införliva det i den ordinarie verksamheten. Greenteam bygger på att man formar en grupp, ofta i samarbete med fritidsgårdar och skolor, som under
ett antal veckor får testa olika utomhusaktiviteter. Studiefrämjandet samordnar och lokala föreningar står för en
aktivitet var. Greenteam kom igång på flera orter och en
nationell samordnare för satsningen har utsetts.
• Hundägarverksamhet. Verksamheten i samarbete med
hundorganisationerna är mycket omfattande. En stor
del av denna verksamhet sker utomhus, där uteliv, lärande, gemenskap med människor och djur förenas. Under
2014 genomfördes 4 500 studiecirklar med 35 000 deltagare i samarbete med Svenska Brukshundklubben.
Friluftsliv med funktionsnedsatta
Studiefrämjandets verksamhet med personer med funktionsnedsättning är relativt blygsam.
I uppföljningsenkäten uppger 70 procent av avdelningarna att de bedriver verksamhet, i de flesta fall dock i
blygsam omfatning, som ger personer med funktionsnedsättning möjlighet till lärande i naturen. Endast ett par
avdelningar gör det i stor omfattning.
Ett exempel är I sol och regn, ett studiematerial som
omarbetades 2014 och som handlar om friluftsaktiviteter
29
för personer med utvecklingsstörning. Flera avdelningar
arbetar även med Hund för alla – för att erbjuda personer
med funktionsnedsättning möten med hund och natur.
Målområde 3:
Ungdomskultur
Ökat samarbete med medlemsorganisationer
Under 2014 ökade verksamheten i samarbete med medlemsorganisationer inom natur- och miljöområdet med
6,1 procent.
Verksamheten i samarbete med Friluftsfrämjandet ökade med 15 procent, mätt i studietimmar. Med Naturskyddsföreningen ökade samarbetet med 13 procent och
med Brukshundklubben med 11 procent. Verksamheten i
samarbete med Koloniträdgårdsförbundet ökade med hela 54 procent, dock till en relativt blygsam nivå på 2 700
studietimmar.
• Sammanfattande bedömning – målområde 2
Natur- och friluftsverksamhet är Studiefrämjandets ”hemmaplan”. Verksamheten i samarbete med medlemsorganisationerna har ökat, där några tagit betydande kliv framåt. Målet på 10 procents ökning nås dock inte men det är
en avsevärd förbättring jämfört med 2013 då verksamheten minskade något.
Beslutet om organisatoriskt nya former för samarbetet
är ett uttryck för ambitionen att ytterligare stärka kontakterna med medlemsorganisationerna.
Greenteam har prövats på flera håll i landet och intresset är stort för att utveckla detta koncept för att nå nya
grupper med friluftsverksamhet.
En utmaning är att öka natur- och friluftsverksamheten med personer med funktionsnedsättning. Förutsättningar för detta finns, i form av beprövade verksamhetskoncept och studiematerial.
30
Övergripande mål
Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet inom ungdomskultur.
Några delmål i sammanfattning:
• Genom ett breddat utbud av kulturverksamhet
når vi grupper av unga som är underrepresenterade
i Studiefrämjandets verksamhet.
• Samtliga avdelningar tar initiativ till och erbjuder
folkbildningsverksamhet inom spelkulturen.
• Vid utgången av 2016 är vi det studieförbund som
har högst andel studiecirkeldeltagare inom kultur i
åldern 13-24 år. Vi eftersträvar en jämn könsfördelning i våra olika kulturverksamheter. Andelen kvinnor i musikverksamheten ska öka varje år, jämfört
med föregående år.
inom kulturområdet är
mycket omfattande och svarar för mer än hälften av all
cirkelverksamhet. Musik är det i särklass största ämnesområdet. Verksamheten inom spelkultur har ökat stadigt
under flera år.
Studiefrämjandets verksamhet
Nå nya unga genom breddat kulturutbud
I uppföljningsenkäten uppger samtliga avdelningar utom
två att de har breddat sitt kulturutbud, även om drygt
en tredjedel endast har gjort det i blygsam omfattning.
I kommentarerna anges flera olika insatser, ofta kopplade till föreningssamarbeten inom nya kulturella områden.
Ett breddat utbud av kulturverksamhet var också en
av två frågor som lyftes fram vid den årliga granskning
Fånga kraften och workshopturné med Femtastic. Två exempel på Studiefrämjandets satsning att nå nya grupper ungdomar.
och uppföljning som 2014 genomfördes i fyra avdelningar. Resultatet visar att det finns både ambitioner och engagemang för ett breddat kulturutbud, även om det också
är resurskrävande att motivera och inspirera nya grupper.
Ett sätt att underlätta detta är det lanseringsstöd till
avdelningarna som införts, för att starta nya verksamhetskoncept som utvecklats nationellt eller i avdelningar.
Under året påbörjades ett nationellt arbete med att nå
unga som saknar musikaliska förkunskaper och kännedom om folkbildningen. Ny utrustning införskaffades i
form av portabel rigg med ipad, mikrofon och högtalare,
som gör det enkelt att komma igång att skapa musik. Utrustningen spreds till ett tjugotal avdelningar. Vidare har
en workshopturné i fyra avdelningar med gruppen Femtastic genomförts. Målgruppen är främst unga kvinnliga
musiker. Turnén fortsätter under 2015.
Spelkultur
Samtliga avdelningar utom fyra uppger att de erbjudit
ungdomar verksamhet inom spelkultur. Ofta sker det i
samarbete med lokala spelkulturföreningar. Spellovet, en
gemensam satsning med Sverok, resulterade i ett femtio-
31
tal arrangemang i olika delar av landet. Att spelkulturen
växer visar även samarbetet med Sverok som ökat med
15 procent, jämfört med 2013. Cirka 800 studiecirklar
och 2 100 kulturprogram genomfördes i samarbete med
Sverok.
Andel unga cirkeldeltagare
Det finns ingen nationell statistik över cirkeldeltagares ålder inom olika ämneskategorier. Totalt bland cirkeldeltagarna i Studiefrämjandet var 14 procent i åldern 13-24 år.
Detta är två procentenheter lägre än året innan. I samtliga
studieförbund var andelen cirkeldeltagare i åldern 13-24
år 13 procent. Studiefrämjandet ligger alltså nära genomsnittet och flera av studieförbunden har en högre andel
unga cirkeldeltagare.
Jämställd kulturverksamhet
Det finns ingen statistik om andelen kvinnor i musikverksamheten. Däremot är det uppenbart att frågan engagerar
– och att de flesta avdelningar gör insatser för att bjuda in
och inspirera fler kvinnor att skapa och spela musik.
Målområde 4:
Kvalitet
Övergripande mål
All verksamhet i Studiefrämjandet ska ha hög kvalitet. Vi möter deltagarnas behov, med folkbildningsverksamhet som förenar Studiefrämjandets idémässiga och pedagogiska profil med de syften som staten och andra anslagsgivare fastslagit som grund
för stöd till Studiefrämjandet.
Delmål i sammanfattning
• All statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet genomförs i överensstämmelse med förordningen om statsbidrag till studieförbunden.
• Nationella miniminivåer för olika verksamhetsområden ska årligen följas upp av enheterna.
• Varje avdelning genomför nöjd-deltagar-undersökning.
• Vi interngranskar varje år minst tio procent av
statsbidragsberättigad folkbildningsverksamhet.
• Vid utgången av 2016 ska 80 procent av våra enheter vara tilläggscertifierade enligt ISO 9001:2008.
Studiefrämjandet arbetar systematiskt
• Sammanfattande bedömning – målområde 3
Den medvetna satsningen på att bredda kulturverksamheten till nya målgrupper, genrer och kulturformer fortsätter och är förankrad i avdelningarna. Nationellt riktade
satsningar underlättar arbetet, men det är samtidigt en resurskrävande utmaning att nå ut till och bjuda in personer som av olika skäl inte självmant knackar på dörren.
Verksamheten inom spelkulturen ökar och samarbetet med Sverok utvecklas. Andelen unga deltagare i cirkelverksamheten minskade dock under året och ligger nu
nära genomsnittet för samtliga studieförbund.
32
för att följa kraven
i förordningen om statsbidrag till studieförbunden.
Riksförbundet interngranskar årligen minst 10 procent av den statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten. 2014 granskades verksamheten i fyra avdelningar.
Resultatet redovisades i en rapport till förbundsstyrelsen.
Avvikelser kan förekomma, vilket interngranskningarna
visar. Det handlar om gränsdragnings- och tolkningsfrågor och i vissa fall om administrativa brister och överträdelser vad gäller de kvantitativa reglerna för studiecirklar.
Granskningen åtföljs alltid av dialog om hur rutiner för
egenkontroll kan förbättras.
Miniminivåer
Som ett led i strävan efter hög kvalitet har Studiefrämjandet miniminivåer för musik och spelkultur. Att de upprätthålls bygger i hög utsträckning på egenkontroll, dels
i avdelningarna, dels genom uppföljning och diskussion i
de nationella nätverk som finns för olika ämnesområden.
Nöjd-deltagar-undersökning
Studiefrämjandet samordnar deltagarundersökningen,
genom en enkät till ett representativt nationellt urval av
cirkeldeltagare. Resultatet redovisas på sidan 41. Det digitala enkätverktyget Netigate, som samtliga enheter har
tillgång till, underlättar arbetet med utvärdering.
Ledningssystem för kvalitet
Studiefrämjandet använder standaren ISO 9001:2008 för
kvalitetscertifiering. Fem avdelningar samt riksförbundet
är certifierade. En ny avdelning, Studiefrämjandet SydOst, certifierades 2014 och arbetet inför certifiering pågår
i flera avdelningar.
• Sammanfattande bedömning – målområde 4
Deltagarna kommer till Studiefrämjandet i ökad omfattning än tidigare – och de är nöjda med den verksamhet
vi bedriver. Detta är kanske det viktigaste kvittot på att
verksamheten håller hög kvalitet.
Arbetet med granskning och uppföljning har förstärkts
på senare år. Granskningsrapporternas kvalitet har förbättrats och ger viktig vägledning när det gäller kvalitet
och rapportering av statsbidragsberättigad verksamhet.
Processen med ISO-certifiering har inte fortskridit i den
takt som målen anger. Förbundskansliets resurser för stöd
till avdelningarna på detta område har dock förstärkts.
Målområde 5: Folkbildningspedagogisk utveckling
Övergripande mål
Studiefrämjandet ska vara det ledande studieförbundet vad gäller folkbildningspedagogisk utveckling inom områdena miljö och ungdomskultur samt
erbjuda Sveriges bästa utbildning för studiecirkelledare.
Delmål i sammanfattning
• Vi utvecklar och tillämpar praktiska pedagogiska metoder som kombinerar ny informations- och
kommunikationsteknik med folkbildningens idéer.
• Vi utvecklar utomhuspedagogiska metoder.
• De folkbildningspedagogiska metoderna utvecklas och förnyas genom uppdrag inom olika samhällssektorer.
• Vårt ledarutvecklingsprogram utvecklas till form
och innehåll.
• Andelen studiecirkelverksamhet som genomförs
med ledare som genomgått minst nivå L1 i ledarutvecklingsprogrammet ska öka för varje år, jämfört
med föregående år. Målet är att 80 procent av studiecirkelverksamheten ska genomföras med ledare
som genomgått L1.
Genom begreppet ”digital folkbildning”, signaleras att
kommunikationsteknik i Studiefrämjandets folkbildning
inte ses som en separat arbetsform utan som en möjlighet
i all verksamhet. Några aktiviteter under året:
• Information om digital folkbildning i interna kanaler.
• En översikt av distansutbildningsverksamhetens ämnen,
upplägg och innehåll har tagits fram. Framgångsrika och
efterfrågade distansutbildningar om Hundens beteende
har genomförts i samarbete med Svenska Kennelklubben.
• Aktiv medverkan i Folkbildningsrådets Rådslag för digi-
33
tal utveckling, bland annat genom en rapport om behovet
av utbildning samt vikten av tydliga arbetsplaner i cirklar
som innefattar digital folkbildning.
I uppföljningsenkäten uppger en fjärdedel av avdelningarna att de under året utvecklat folkbildningspedagogiken med ny informationsteknik.
Utomhuspedagogik
Relativt få avdelningar uppger att de har utvecklat nya utomhuspedagogiska metoder, knappt hälften uppger att de
inte alls gjort det. Greenteam, trädgård och naturguidning är exempel på verksamhet där utomhuspedagogik
ingår. I Småland-Gotland har ledarutveckling för folkbildning utomhus genomförts. Nationellt har ett samarbete med gröna MO initierats där en ledarutbildning för
utomhusverksamhet ska skräddarsys.
Folkbildningspedagogik genom uppdrag
Många avdelningar ingår i partnerskap, genomför uppdrag
och projekt i samarbete med olika aktörer, ofta kommuner och regioner. Det kan gälla drift av fritidsgårdar, musikskolor samt uppdrag inom arbetsmarknad och omsorg.
Ledarutvecklingen
Arbetet med att förnya ledarutvecklingen pågår och frågan har diskuterats inom gruppen regionalt pedagogiskt
ansvariga som mötts två gånger under året.
Andel verksamhet med utbildade ledare
Andelen cirkelverksamhet som genomförts med internutbildade ledare var 43,9 procent, en minskning med 0,6
procentenheter jämfört med 2013. För tredje året i rad
minskar andelen, efter att tidigare ha ökat flera år i rad.
34
• Sammanfattande bedömning – målområde 5
Utvecklingen av digital folkbildning har accelererat, där
fokus är att integrera digitala moment i ordinarie verksamhet. Frågan om digital folkbildning tydliggör vikten
av arbetsplaner, för att avgöra vad i digitala cirkelverksamhet som kan rapporteras som statsbidragsberättigad.
Andelen verksamhet med internutbildade fortsätter att
sjunka, vilket tydliggör behovet av förnyelse av ledarutvecklingen, ett arbete som påbörjats men inte är slutfört.
Målområde 6: Öppenhet,
tillgänglighet och mångfald
Övergripande mål
Studiefrämjandet ska göra det möjligt för alla människor i hela landet att delta i folkbildningsverksamhet.
Öppenhet, mångfald och tillgänglighet gör Studiefrämjandet till en mötesplats för olikheter i samspel.
Delmål i sammanfattning
• Vi förebygger och bekämpar aktivt alla former av
rasism och främlingsfientlighet.
• Alla enheter antar mångfaldsplaner.
• Vi prioriterar dem som fått mindre möjligheter än
andra att delta i folkbildningen.
• Unga under 25 år tar aktiv del och utvecklar ett ansvar för styrningen av Studiefrämjandet.
• Alla enheter tillämpar mångfaldstänkande vid rekrytering av anställda och förtroendevalda.
• Förtroendevalda deltar i det särskilda utbildningsprogrammet för dem. Programmet utvecklas.
• Vi bedriver folkbildningsverksamhet i Sveriges
samtliga kommuner.
finns antagna och frågan om
mångfald och tillgänglighet lyfts fram i olika sammanhang. I Stockholm genomfördes en endagskonferens på
temat Mångfald, med ett hundratal deltagare från Studiefrämjandet samt medlems- och samarbetsorganisationer.
Ett mångfaldsnätverk möttes tre gånger under året.
Nationella policydokument
Arbete mot rasism och främlingsfientlighet
Det breda samarbetet med invandrarföreningar ger goda
förutsättningar för aktivt arbete mot främlingsfientlighet
och rasism. Alla avdelningar utom tre uppger att de under
året genomfört insatser, dock i varierande omfattning, i
syfte att förebygga och minska främlingsfientlighet.
Ytterligare insatser på detta område har redovisats tidigare, bland annat verksamhet i socialt utsatta områden
och genom Greenteam. Även arbetet med breddning av
kulturverksamheten riktar sig ofta till nya grupper.
Mångfald vid rekrytering
I uppföljningsenkäten uppger samtliga avdelningar att de
tillämpar mångfaldstänkande vid rekrytering.
Utbildning med förtroendevalda
Knappt hälften av avdelningarna uppger att de förtroendevalda deltagit i särskilda utbildningsprogram för dem.
Unga i Studiefrämjandets styrelser
Mångfaldsplaner
Studiefrämjandet har en nationell mångfaldspolicy som
ska ligga till grund för lokala mångfaldsplaner. 63 procent
av avdelningarna uppger i uppföljningsenkäten att de har
en plan. Några avdelningar uppger att arbetet pågår.
Den interna demokratiutredningen, som föreläggs förbundsstämman 2015, lyfter fram denna fråga. En femtedel av avdelningarna uppger att de under 2014 rekryterat
nya förtroendevalda under 25 år till styrelsen.
Verksamhet i samtliga kommuner
Prioritering av dem som fått mindre
Knappt hälften av avdelningarna uppger att de i stor eller
måttlig omfattning prioriterat dem som fått mindre möjligheter än andra att delta i folkbildning. Drygt hälften
har gjort det i blygsam omfattning eller inte alls.
En stor satsning kopplat till detta område är Älskade
barn, ett omfattande studiecirkelmaterial för föräldrar i
ett nytt land. Materialet har sex olika teman som kretsar kring olika aspekter för barn och föräldraskap. Under
året har Älskade barn lanserats på bred front genom seminarier, inspirationsföreläsningar etc. Cirka 25 avdelningar
har visat intresse för materialet som även rönt stort intresse bland kommunala företrädare.
Studiefrämjandets avdelningar täcker samtliga kommuner och verksamhet bedrivs över hela landet, även om
verksamheten i en del kommuner är mycket blygsam.
Sammanfattande bedömning – målområde 6
Många avdelningar gör insatser för att prioritera nya
grupper, men arbetet är resurskrävande.
Studiecirkelmaterialet Älskade barn är en stor nationell satsning som gör det möjligt för Studiefrämjandet att
presentera folkbildning inom ett angeläget ämne. Satsningen har mött stort intresse.
Mångfaldstänkande tillämpas vid rekrytering, men andelen unga i styrelserna är fortfarande låg.
35
Verksamhetsutveckling i siffror
är basen i vår folkbildningsverksamhet. Avdelningarna täcker hela landet och
här genomförs varje år ett stort antal cirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet. De uppgifter
som redovisas i detta avsnitt är hämtade från SCB:s och
från Studiefrämjandets statistik.
Studiefrämjandets avdelningar
Total verksamhetsvolym
Studiefrämjandets totala verksamhet ökade för sjätte året
i rad, vilket framgår av diagram 1. Antalet studietimmar
ökade med 7,3 procent jämfört med året innan.
Studiefrämjandet är landets näst största studieförbund,
en position som förstärktes under 2014. Som framgår av
diagram 2 svarade Studiefrämjandet för 17,8 procent av
all folkbildningsverksamhet, mätt i studietimmar.
lika snabb takt som antalet cirklar. Det innebär att varje
studiecirkel varar allt längre, en trend som pågått under
flera år. Under 2014 varade varje cirkel i genomsnitt 55
studietimmar, jämfört med 52 året innan.
Kulturprogram
Studiefrämjandet genomförde under året 70 700 kulturprogram, vilket motsvarar 194 kulturprogram om dagen.
Som framgår av diagram 4 innebär det en fördubbling av
antalet kulturprogram sedan 2007, och drygt 2 000 fler
än 2013.
I Studiefrämjandets kulturprogram deltog drygt 3,1
miljoner personer. I beräkningen av det totala antalet
studietimmar – som ligger till grund för fördelningen av
statsbidrag till studieförbunden – omräknas varje kulturprogram schablonmässigt till 9 studietimmar.
Studiecirklar
Under 2014 genomfördes 43 000 studiecirklar i Studiefrämjandet, vilket är 1 600 fler än året innan. Det innebär
också det högsta antalet cirklar i Studiefrämjandet någonsin, 200 fler än det tidigare rekordåret 2009.
Utvecklingen av antalet studietimmar i cirkel framgår
av diagram 3. Antalet studietimmar i cirkel ökade inte i
36
Annan folkbildningsverksamhet
Annan folkbildningsverksamhet är en friare form av folkbildning, bland annat för deltagare under 13 år. Under
2014 genomfördes 6 500 arrangemang med 56 000 deltagare inom Annan folkbildningsverksamhet. Totalt i Studiefrämjandet omfattade Annan folkbildningsverksamhet
Diagram 1: Totalt antal studietimmar
i Studiefrämjandet, år 2005-2014.1
Diagram 2: Studieförbundens andel av anslagsgrundande studietimmar 2014 samt förändring i procentandelar jämfört med 2013.
4 0004000
000
Ibn Rushd 2,9% (+ 1,3)
Folkuniversitetet
6,2% (+ 0,2)
3 5003500
000
3 0003000
000
Kulturens Bildningsverksamhet 1,4%
(+ – 0)
Bilda 7,1% (– 0,2)
ABF 24,0%
(– 0,9)
80000
2 500
000
2500
NBV 8,1% (+ 0,2)
2 000
000
70000
2000
1 5001500
000
Medborgarskolan
8,9% (– 0,1)
60000
1 0001000
000
50000
500 000
500
40000
0
30000
Sensus 9,6%
(– 0,3)
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
20000
Studiefrämjandet
17,8% (+0,2)
Studieförbundet Vuxenskolan
14,1% (– 0,3)
10000
Diagram 3: Verksamhet i studiecirklar i Studiefrämjandet,
0
år 2005-2014,
mätt i antal studietimmar.
Diagram 4: Antal kulturprogram
i Studiefrämjandet, år 2005-2014.
80000
3000
7070000
000
2 500 2500
000
6060000
000
2 000 2000
000
5050000
000
4040000
000
1 500 1500
000
3030000
000
1 000 1000
000
2020000
000
500 000
500
1010000
000
0
0
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
3000
2500
1. Från och med 2010 beräknas i diagrammet varje kulturprogram schablonmässigt till 9,0 studietimmar, och före det till 7,3 studietimmar.
2000
1500
1000
500
37
158 000 studietimmar, en ökning med 11 procent jämfört med året innan.
”Deltagare” och ”unika deltagare” i studiecirklar
Inom folkbildningen används två olika deltagarbegrepp.
En och samma person kan under ett och samma år delta
i flera olika studiecirklar, vilket gör att man skiljer mellan
”deltagare” och ”unika deltagare”. Unika deltagare är det
antal fysiska personer som studieförbunden når, medan
deltagare är det samlade antalet deltagare i cirkelverksamheten.
Studiefrämjandets cirkelverksamhet hade 2014 drygt
226 000 deltagare. Ser man till antalet unika deltagare var
antalet väsentligt mindre, 96 592. Antalet unika deltagare
har dock ökat jämfört med 2013, med 600 personer.
Jämfört med flera andra studieförbund har Studiefrämjandet en lägre andel unika cirkeldeltagare, i förhållande till den totala verksamhetsvolymen i cirkel. Vi genomförde 18,4 procent av studietimmarna i cirkel, men
hade 13,6 procent av det totala antalet unika deltagare i
cirkel.
Kvinnor och män
I studiecirklarna deltog 48 procent kvinnor och 52 procent män. Denna siffra har varit konstant under en följd
av år. Könsfördelningen bland deltagarna i Studiefrämjandets cirklar är därmed jämnare, jämfört med cirkelverksamheten totalt sett i samtliga studieförbund, där andelen kvinnliga deltagare är 56 procent.
Cirkeldeltagarnas ålder
Av Studiefrämjandets cirkeldeltagare var 14 procent i åldern 13-24 år, 2 procentenheter lägre än 2013. Totalt i
38
studieförbunden var andelen unga 13 procent.
Andelen deltagare över 65 år i Studiefrämjandet var 12
procent, 2 procentenheter högre än 2013. Trots ökningen
är detta avsevärt lägre än för studieförbunden som helhet,
där andelen deltagare över 65 år uppgick till 33 procent.
Resterande åldersgrupp, 25-65 år, samlade 74 procent av
Studiefrämjandets cirkeldeltagare, jämfört med 54 procent av cirkeldeltagarna totalt.
Cirkelverksamhet med personer som invandrat
Under året uppgick studiecirkelverksamheten med invandrade till 519 000 studietimmar. Det är en markant
ökning, med 30 procent, jämfört med 2013. Det innebär att 22 procent av den totala cirkelverksamheten, mätt
i studietimmar, genomförts med personer som invandrat.
Cirkelverksamhet med personer
med funktionsnedsättning
Cirkelverksamheten med personer med funktionsnedsättning ökade med 6 procent jämfört med 2013. Totalt sett
är verksamheten relativt blygsam och uppgår till 37 000
studietimmar, vilket motsvarar 1,7 procent av den totala
cirkelverksamheten.
Ämnen i studiecirklar
Studiefrämjandet sammanställer inte längre verksamheten i ämneskategorier. Av rapporteringsuppgifterna i cirkelverksamheten kan man dock utläsa att kulturverksamhetens, främst musikcirklarnas, dominans fortsätter.
Spelkulturen ökar avsevärt. Även verksamheten inom
hundområdet är mycket omfattande.
Rapporteringen visar en stor ämnesmässig bredd i cirkelverksamheten.
Studieplan
GIFTFRI VARDAG
Hållbar livsstil
De giftiga kemikalierna i vår vardag är skrämmande många.
Kunskapen ger dig makten att förändra.
1
39
Övriga 1,8% (+ 0,1)
Sv. Turistföreningen 1,9% (+0,2)
Sportfiskarna 2,4% (– 0,5)
Naturskyddsföreningen 4,8% (+ 0,6)
Sv. Ornitologiska Förening 4,0% (+ 0,1)
5
Friluftsfrämjandet 5,6% (+ 0,7)
10
10
Sv. Kennelklubben 7,5% (+ 0,2)
15
Riksförbundet Sveriges 4H 9,3% (+ 1,0)
20
20
MoKS 10,7% (– 5,7)
25
Sv. Jägareförbundet 10,0% (– 1,2)
30
30
Sverok 13,0% (+ 1,6)
%
Sv. Brukshund klubben 29,0% (+ 2,7)
Diagram 5: Olika medlemsorganisationers andel av
studietimmar, i relation till totalt antal studietimmar med
medlemsorganisationer 2014 (procent) samt förändring i
procentandelar jämfört med 2013.
0
Verksamhet med medlemsorganisationer (MO)
Studiefrämjandets verksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna ökade under 2014 med 2,1 procent, mätt i studietimmar. Totalt i Studiefrämjandet ökade dock verksamheten med 7,3 procent vilket innebär att
andelen verksamhet, som genomfördes i samarbete med
MO minskade från 19,5 till 18,3 procent. Det här är en
trend som pågått under en följd av år. 2007 genomfördes
30,2 procent av verksamheten i samarbete med MO. Sedan 2010 har antalet studietimmar i samarbete med MO
minskat med drygt 56 000 studietimmar.
Som framgår av diagram 5 är det betydande variationer när det gäller enskilda medlemsorganisationers samarbete med Studiefrämjandet. Sverok passerade MoKS som
”näst största” MO, och svarar nu för 13 procent av det
40
totala samarbetet med MO. Störst är fortfarande Brukshundklubben, med 29 procent av den totala MO-verksamheten. Mer än hälften av alla cirklar i samarbete med
MO genomfördes med Brukshundklubben.
Kulturprogramsverksamheten i samarbete med MO är
omfattande, totalt genomfördes 2014 nästan 22 000 kulturprogram. Drygt 2 500 arrangemang genomfördes med
Naturskyddsföreningen, en ökning med 250 jämfört med
2013.
Verksamheten med flera av medlemsorganisationerna
är mycket blygsam. Exempelvis genomförde 8 av de 19
medlemsorganisationerna sammantaget 26 studiecirklar i
samarbete med Studiefrämjandet under 2014.
Samarbetsorganisationer
Förutom med medlemsorganisationerna har Studiefrämjandet verksamhet med ett antal nationella samarbetsorganisationer samt tusentals lokala samarbetsorganisationer, ofta mindre, lokalt baserade föreningar och grupper.
Förra året genomfördes 39 procent av verksamheten tillsammans med samarbetsorganisationer.
Sammantaget med MO-verksamheten innebär detta
att en betydande del av verksamheten, totalt 57 procent,
sker i samarbete med föreningslivet.
Undersökning av deltagarnas
uppfattning om cirkeln
För tredje året i rad genomförde Studiefrämjandet en nationell undersökning bland cirkeldeltagare. En digital enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval av 6 500 cirkeldeltagare. Cirka 1 600 svar kom in, vilket innebär en
svarsfrekvens på nära 25 procent.
Cirkeldeltagarna ger mycket goda omdömen om cir-
Tabell 1: Deltagares omdömen 2014 om cirkeln på en skala 1-5. Svar i procent. 2013 års resultat inom parentes.
Mycket
Mycket
missnöjd
nöjd
Ej svar
12345
Hur nöjd är du med...
Studiecirkeln / kursen
1 (1)2 (1)8 (6)26 (29)60 (61)4 (2)
Upplägg / studie- och arbetsplan
1 (1)4 (3)
12 (10)
30 (33)49 (49)4 (3)
Ledaren1 (2)2 (2)7 (5)21 (21)67 (66)5 (4)
Din egen insats
1 (0)2 (2)15 (5)41 (39)36 (37)6 (6)
Tabell 2: Deltagares omdömen 2014 om vad cirkeln har inneburit för dem. Svar i procent. 2013 års resultat inom parentes.
Instämmer
inte alls
Instämmer
till viss del
Instämmer
till stor del
Instämmer
helt och hållet
Jag har fått ökade eller fördjupade kunskaper / erfarenheter
2 (2)19 (16)48 (51)31 (31)
Diskussionerna / erfarenhetsutbytet gav mig ett mervärde
3 (3)21 (21)44 (45)33 (31)
Deltagandet har fått mig att må bättre och känna ökad trivsel
6 (6)22 (22)40 (40)31 (32)
Deltagandet har gjort att jag känner mig säkrare som person
keln, vilket framgår av tabell 1. Inga större skillnader
finns heller jämfört med 2013. På de fyra omdömena ger
mellan 77 och 86 procent av deltagarna betyget 4 eller 5.
En stor majoritet är alltså mycket nöjd med cirkeln. Endast ett fåtal ger betyget 1 eller 2.
Som framgår av tabell 2 menar en stor andel av delta-
15 (15)33 (33)31 (32)21 (20)
garna att cirkeln inneburit positiva konsekvenser för dem,
när det gäller ökade kunskaper, diskussioner, välmående
och trivsel.
Över hälften av deltagarna instämmer till stor del eller
helt i påståendet att de genom cirkeln känner sig säkrare
som person.
41
Röster från deltagarna
”Tack för att ni finns så vanligt folk
kan få gå och lära sig något utan att
det ska kosta hela lönen, och även erat
stöd till små föreningar bra jobbat.”
”Keep on
keeping on!”
”Det bästa jag gjort. Träffat många likasinnade.”
”Jag tycker det är fina
värderingar inom
Studiefrämjandet.”
”Det är svårt att hitta kurser
via er hemsida.”
”Fantastisk personal, inspirerande och viktigt mandat, en
oas av möjligheter och tilltro,
allt av vilket känns som en
oväntad gåva i samhället som
precis alla skulle må bra av.
Tack för att ni finns.”
”Mer promotion så människor vet att ni finns.
Har verkligen gillat min kurs.”
Rösterna är kommentarer i enkätundersökningen bland cirkeldeltagare 2014.
42
Verksamhet i Studiefrämjandets avdelningar
Studiecirklar
Arr
Deltagare Timmar2
Kulturprogram
Arr
Deltagare Timmar
Annan folkbildningsverks.1
Timmar totalt
Arr Deltagare Timmar
Stockholms län3
4 201 22 533
351 007
2 928
270 360
26 352
456
4 197
13 067
390 426
Uppsala län 1 379
9 029
74 591
5 482
206 802
49 338
419
3 710
8 620
132 549
Sörmland
3 962 18 938
155 845
1 819
122 421
16 371
380
2 947
12 779
184 995
Östergötland
1 166
6 192
114 622
1 934
172 230
17 406
149
1 678
3 902
135 930
Småland-Gotland
1 398 10 660
83 046
4 654
175 329
41 886
542
5 301
16 667
141 599
SydOst
1 107
6 760
51 556
1 193
89 808
10 737
127
1 072
3 285
65 578
Västra Skåne
656
3 639
36 748
436
23 040
3 924
21
184
345
41 017
MittSkåne
906
5 492
56 578
1 031
47 585
9 279
223
2 918
5 934
71 791
Malmö
2 783 14 827
124 266
1 942
101 553
17 478
368
2 912
9 300
151 044
Halland
772
5 109
31 734
1 295
80 363
11 655
152
1 154
4 652
48 041
Göteborg & Mölndal
2 502 12 863
149 544
3 536
128 259
31 824
517
4 447
14 214
195 582
Bohuslän Norra 720
3 593
43 852
3 193
129 969
28 737
58
533
1 903
74 492
Norra Älvsborg
1 251
7 062
49 884
813
27 510
7 317
68
1 143
1 827
59 028
Alingsås-Kungälv
1 111
6 628
51 401
2 049
182 044
18 441
456
2 628
9 714
79 556
Sjuhärad
762
4 467
54 048
2 175
74 298
19 575
48
353
2 302
75 925
Lidköping-Skarabygden
517
3 221
36 095
1 206
65 383
10 854
81
768
2 819
49 768
S Skaraborg &Ulricehamn
737
4 347
29 400
3 154
102 622
28 386
50
350
3 247
61 033
Norra Skaraborg
878
5 671
27 336
3 317
195 132
29 853
199
1 654
15 112
72 301
Värmland/Bergslagen
1 395
8 775
62 881
1 957
156 257
17 613
369
3 163
9 633
90 127
Norra Värmland
107
655
4 133
213
21 823
1 917
21
243
710
6 760
Örebro
337
2 022
35 057
1 257
37 162
11 313
73
650
3 979
50 349
Södra Närke 1 459
7 464
76 661
4 425
76 391
39 825
220
1 779
4 369
120 855
Västmanland
2 640 12 349
105 865
2 372
62 239
21 348
60
611
1 339
128 552
Södra Dalarna
793
4 058
69 260
2 142
74 794
19 269
41
361
1 440
89 969
Sandviken-Ockelbo
396
2 018
25 918
522
12 190
4 698
51
377
736
31 352
Hofors
188
1 104
10 929
252
6 928
2 268
0
0
0
19 735
Gävle Dala Norr
1 705
9 638
81 792
2 822
101 250
25 398
281
2 862
6 538
110 395
Västernorrland
1 031
5 163
61 709
2 531
76 494
22 779
156
1 385
3 205
87 693
Jämtland
563
3 726
23 725
2 096
36 840
18 864
163
1 600
4 165
46 754
Skellefteå
408
2 427
19 192
568
20 946
5 112
73
691
2 212
26 516
Södra Lappland
117
810
5 459
904
23 488
8 136
9
93
68
13 663
Umeå
4 331 17 160
210 324
4 448
126 718
40 032
420
3 056
4 824
255 180
Norrbotten
682
4 211
29 056
2 072
109 000
18 648
104
978
3 091
50 795
SUMMA 2014
42 960 232 611 2 343 514
70 738 3 137 228 636 633
6 355 55 798 175 998
3 156 145
Hela landet 2013
41 357 226 198 2 165 576
68 682 2 876 445 618 138
6 523 55 572 157 935
2 941 649
Hela landet 2012
40 538 225 083 2 041 250
62 284 2 769 501 560 556
7 413 61 412 189 204
2 791 010
Hela landet 2011
41 399 231 215 1 946 106
55 558 2 395 764 500 022
7 426 62 732 198 816
2 644 944
1. Annan folkbildningsverksamhet är en verksamhetsform med friare regler än de som gäller för studiecirkel.
2. Studietimmar, en timme motsvarar 45 minuter.
3. För 2014 räknas avdelningarna i Stockholms län samman i verksamhetsstatistiken.
43
Unika deltagare samt utbildade cirkelledare
Antal unika deltagare i
cirkelverksamhet 2014
(+/- jämfört med 2013)
Stockholms län
8 692 +90
Roslagen
670-71
Söderort
1 051
-82
Sydöstra Stor-Stockholm 1 231
+66
Uppsala län 4 522
+169
Sörmland
5 306
+265
Östergötland
3 516
-83
Småland-Gotland
6 814
-289
SydOst
3 359
+73
Västra Skåne
1 524
-181
MittSkåne
3 075
+220
Malmö
5 262
+118
Halland
2 638
-111
Göteborg-Mölndal
5 374
-333
Bohuslän Norra 1 908
+298
Norra Älvsborg
2 620
+54
Alingsås-Kungälv
3 358
-44
Sjuhärad
2 089
-3
Lidköping-Skarabygden
1 569
+47
S Skaraborg & Ulricehamn 2 011
+4
Norra Skaraborg
2 360
+138
Värmland/Bergslagen
4 527
+156
Norra Värmland
384
-99
Örebro
1 261
+15
Södra Närke 2 721
+349
Västmanland
3 253
+42
Södra Dalarna
1 694
+167
Sandviken-Ockelbo
711 +38
Hofors
405 +65
Gävle Dala Norr
4 294
-246
Västernorrland
2 228
+27
Jämtland
1 992
-202
Umeå
3 069
-31
Skellefteå
1 033
-29
Södra Lappland
428
-57
Norrbotten
2 171
-45
Hela landet 2014
99 135
+676
44
Andel (%) cirkelverksamhet
med utbildade ledare
2014
2013
33,3
35,1
–126,7
1
– 36,6
–135,5
29,4
32,4
44,9
48,5
64,7
70,4
31,4
35,6
59,5
62,8
58,6
55,5
33,8
34,2
22,4
22,2
46,1
51,3
58,4
46,5
27,4
30,2
53,4
52,0
47,4
42,1
68,4
62,1
52,4
55,7
51,2
50,8
39,9
48,0
46,1
44,8
35,6
31,7
36,9
34,2
52,0
55,7
42,6
48,8
17,5
18,1
22,026,2
27,220,3
21,2
23,5
28,1
25,0
32,0
33,0
73,1
69,5
83,0
75,7
56,9
58,0
29,4
43,0
43,9
44,5
Förklaringar till tabellen:
• I tabellen anges antalet unika deltagare, alltså antalet enskilda
fysiska personer som under 2014 deltagit i Studiefrämjandets
studiecirkelverksamhet i de olika avdelningarna. Ökning respektive
minskning jämfört med 2013 anges i den andra kolumnen.
• Enligt tabellen ovan nådde Studiefrämjandet totalt 99 135 unika
deltagare. I SCB:s statistik, som ligger till grund för jämförelser mellan studieförbunden avseende unika deltagare, är antalet
96 592 (se sid 38). Skillnaden förklaras av att vissa personer deltar i
flera avdelningars verksamhet och därmed dubbleras i denna tabell.
• Jämförelserna vad gäller unika deltagare 2013 är inte exakta,
eftersom statistikunderlaget i förra årets beräkning kom från
Gustav.
• Tabellens tredje och fjärde kolumn anger andelen studiecirkelverksamhet, mätt i studietimmar, i olika avdelningar som
genomförts med internutbildade cirkelledare, alltså Studiefrämjandets cirkelledarutveckling, minst nivå L1.
Not
1. För 2014 räknas avdelningarna i Stockholms län samman vad
gäller andelen cirkelverksamhet med utbildade ledare.
Verksamhet i samarbete med medlemsorganisationer
Medlemsorganisation
Studiecirklar
Kultur
Timmar
Arr Deltagare Timmar
Annan folkbildningsverks.
Arr
Timmar totalt
Arr Deltagare
Deltagare Timmar
Adoptionscentrum
Friluftsfrämjandet
Fältbiologerna
Förbundet Skog och Ungdom
Jordbrukare Ungdomens Förbund
Koloniträdgårdsförbundet
Miljöförbundet Jordens Vänner
MoKS
Naturskyddsföreningen
Riksförbundet Hem och Skola
Riksförbundet Sveriges 4H
Sportfiskarna
Svenska Brukshundklubben
Svenska Jägareförbundet
Svenska Kennelklubben
Svenska Turistföreningen Sveriges Hundungdom
Sveriges Ornitologiska Förening
Sverok
Samverkan flera medlemsorg.
984
218 46
12 752
414 110 14 646
124
1 029
2 862
1 912
53 071 17 208
409
4 327
12 014
32 084
1
4
48
106
1 962
954
4
24
47
1 049
10
54
364
20
166
180
11
106
588
1 132
1
10
24
5
150
45
0
0
0
69
25
217
572
239 128 923
2 151
7
88
54
2 777
3
18
55
46
1 566
414
4
79
11
480
760
3 409 52 813
796
64 331
7 164
62
827
1 606
61 583
145
1 068
3 712
2 566
98 788 23 094
49
558
922
27 728
0
0
0
41
919
369
0
0
0
369
139
734
8 694
3 533
96 732 31 797
507
3 916
13 150
53 641
199
1 455
8 783
489
33 343
4 401
27
247
812
13 996
4 514 34 675 124 587
2 977
54 999 26 793
683
5 686
15 624
167 004
690
6 450 26 539
2 762
50 802 24 858
268
2 419
5 998
57 395
905
6 638 26 190
1 163
25 270 10 467
262
2 142
6 338
42 995
48
483
1 037
1 116
26 044 10 044
9
85
157
11 238
112
773
2 259
59
1 003
531
67
856
777
3 567
108
1 065
3 627
1 693
74 006 15 237
83
609
4 249
23 113
759
4 108 44 238
2 117 112 653 19 053
348
2 302
11 897
75 188
2
21
110
41
1 743
369
0
0
0
479
Summa MO-verksamhet 2014
8 554
62 295 306 732
21 727
839 223 195 543
2 801
24 281
74 258
576 533
Summa MO-verksamhet 2013
Summa MO-verksamhet 2012
Summa MO-verksamhet 2011
9 093
10 445
11 357
64 343 323 155
31 436 368 740
76 127 392 257
20 825
18 195
18 190
667 458 187 425
570 977 163 755
580 347 132 787
2 730
3 156
2 602
22 359
26 454
22 991
62 289
70 504
64 067
572 869
602 999
589 111
45
Riksförbundets verksamhet
och dess förbundskansli utgår
från de mål som förbundsstämman fastslagit i strategisk
plan, förbundsstyrelsens beslut samt olika styr- och policydokument. Insatserna är främst inriktade på avdelningarnas behov. Förbundskansliet är organiserat i tre enheter
– utvecklingsenheten, kommunikationsenheten och administrativa enheten.
Arbetet i riksförbundet
Statsbidrag, granskning och uppföljning
Riksförbundet ansvarar för intern fördelning av statsbidrag. Varje år är minst tio procent av den statsbidragsberättigade verksamheten föremål för granskning och uppföljning. Granskningen sker utifrån fastslagna rutiner och
innefattar kontroll av rapporterad verksamhet, gränsdragningsfrågor samt uppföljande samtal. Granskningen
2014 omfattade fyra avdelningar.
Medlemsorganisationerna
Förbundskansliet utvecklar och upprätthåller goda kontakter med medlemsorganisationerna. Genom centrala
samarbetsplaner grundläggs ett utvecklat regionalt och lokalt samarbete.
Under 2014 fattades beslut om en ny modell för na-
46
tionellt samarbete med medlemsorganisationerna, den så
kallade MO-gruppen (se sidan 29).
Kvalitet
Kvalitetsarbetet utgår från systematiska rutiner för att
identifiera avvikelser och uppnå förbättringar. Tydliga
kopplingar mellan mål och uppföljning i verksamhetsplanering, förankrade styr- och policydokument liksom miniminivåer inom olika verksamhetsområden ingår i kvalitetsarbetet. Vi tillämpar standarden ISO 9001:2008 för
systematiskt kvalitetsarbete. Arbete för certifiering pågår i
flera avdelningar och förbundskansliet stödjer processen.
Folkbildningsförbundet och Folkbildningsrådet
Studiefrämjandet har ett aktivt engagemang i Folkbildningsförbundet, studieförbundens intresseorganisation.
Under 2014 inleddes arbetet inom Folkbildningsrådet
med att ta fram en ny fördelningsmodell för statsbidrag
till studieförbunden.
Möten för dialog och utveckling
Idéutbyte, spridning av goda idéer och samordning är en
central del av arbetet. Varje år genomförs på förbunds-
kansliet en rad möten, i form av regelbundna träffar i olika grupper och enstaka sammankomster kring aktuella
frågor. Distriktscheferna och förbundskansliets ledning
möts regelbundet, liksom flera grupper inom olika verksamhetsområden med representanter för distrikten.
Hösten 2014 genomfördes i Umeå verksamhetskonferensen Lev – utveckla, växa in i framtiden med föreläsningar, seminarier och möten. Värd var Studiefrämjandet
i Umeå och konferensen genomfördes i samverkan med
förbundskansliet. Medarbetare från hela landet deltog.
Pedagogisk utveckling
Riksförbundet har ett övergripande ansvar för pedagogisk utveckling och för ledarutvecklingsprogrammet. En
grupp med regionalt pedagogiskt ansvariga träffas regelbundet. Under året intensifierades arbetet med digital folkbildning, i syfte att utveckla och integrera digital
kommunikationsteknik i folkbildningsverksamheten.
Mångfald och målgrupper
Förbundskansliets insatser handlar här främst om att öka
kunskapen och initiera utvecklingsarbete i avdelningarna,
för ökad mångfald och för att bredda Studiefrämjandets
målgrupper. Konferenser, seminarier, material och checklistor är redskap i arbetet som är länkat till den mer ämnesspecifika verksamhetsutvecklingen. Bland konkreta insatser kan nämnas en mångfaldskonferens i Stockholm
med ett hundratal deltagare samt produktion av studiematerialet Älskade barn, för föräldrar i ett nytt land.
Natur, miljö och djur
Förbundskansliets insatser handlar till stor del om att initiera, underlätta, samordna och inspirera till verksam-
hetsutveckling i avdelningarna. Även omvärldsbevakning,
nätverksarbete och strategiskt utvecklingsarbete ingår.
Några exempel på insatser:
• Utvecklingsarbete för ökat samarbete med medlemsorganisationer genom en ny struktur med nationell samordningsgrupp.
• Utvecklingsarbete av Greenteam – ett koncept för utomhusaktiviteter med nya grupper i samarbete med lokalt föreningsliv.
• Medverkan i olika samverkansprojektet, exempelvis Naturens år och i kampanjen Håll Sverige rent.
• Introduktion av lanseringsstöd för Café Planet.
• Produktion av nya studieplaner, bland annat Giftfri vardag och Den vilda maten, tre filmer och studiehandledning i samarbete med Jägareförbundet.
Kultur och samhälle
Förbundskansliets arbete har främst utgått från de strategiska målen om en breddad och mer jämställd kulturverksamhet. Arbetet innefattar omvärldsbevakning, strategisk
utveckling, idé- och kunskapsspridning samt samordning
av nationella projekt. Några exempel på insatser:
• Workshopturné med gruppen Femtastic, med unga
kvinnor som vill skapa musik.
• Satsning på att nå ut till unga utan musikaliska förkunskaper, med hjälp av digital musikalisk utrustning.
• Samordning av Spellovet, en satsning med lokala arrangemang tillsammans med Sverok.
• Nationell samordning av Livekarusellen, Danskarusellen samt kvalitetsscenen Nemis.
• Medverkan vid festivaler där musikgrupper ges möjlighet att uppträda för publik.
47
Utvecklingsprojekt – lanseringsstöd
Riksförbundet fördelar varje år medel till utvecklingsprojekt i avdelningarna. Under 2014 prioriterades projekt för
att nå dem som har fått mindre möjlighet än andra att
delta i folkbildning. Ett fyrtiotal projekt fick stöd. Nytt
för året var ett lanseringsstöd till avdelningarna för verksamhet inom nationellt gemensamma satsningar. Ett tjugotal avdelningar fick stöd. Riksförbundet fördelade även
medel till läsfrämjande, kopplat till statsbidraget 2014.
Kommunikation
Kommunikationsenhetens insatser är både strategiska och
operativa. Ansvarsområdet innefattar bland annat varumärkesutveckling, grafisk profil, drift och utveckling av
webbplatser, annonskampanjer, bildbank, pressbevakning
och pressmeddelanden, materialproduktion samt konsultativt stöd till avdelningar om marknadsföring, information och opinionsbildning. Några exempel på insatser:
• Förnyad webbplats med större fokus på våra lokala
verksamheter, en förenklad navigering samt anpassning
för personer med funktionsnedsättning.
• Förnyade webbplatser för Live- och Danskarusellen.
• Komplettering och utbyggnad av vår grafiska profil.
• Stor satsning på opinionsbildning och samarbete med
våra medlemsorganisationer vid politikerveckan i Almedalen. Medverkan vid Bok- och biblioteksmässan.
• Fyra temafilmer producerades som presenterar vår verksamhet, främst för kommunpolitiker och tjänstemän. Filmerna finns på Youtube.
Studiefrämjandets cirkelledare. Cirkeln kompletterades
med en blädderbar digital version på cirkeln.nu.
IT och administration
IT-verksamheten omfattar flera system inom bland annat
verksamhetsrapportering, webb, intranät, ekonomi- och
lönehantering. Förutom drifts- och utvecklingsansvar ingår även utbildning och support till avdelningar och distrikt. Under 2014 fattades beslut om och inleddes arbetet med att forma en gemensam ekonomicentral för hela
organisationen.
Personal och organisation
Förbundskansliet arbetar med personal- och organisationsfrågor. Insatserna innefattar bland annat rådgivning till avdelningarna, utvecklings- och utredningsarbete samt arbete med den digitala Personalportalen. Under
2014 har det konsultativa stödet till avdelningar vad gäller ekonomisk planering och kontroll förstärkts.
Internutbildning
Riksförbundet ansvarar för utveckling och genomförande
av utbildningsprogram, för anställda och förtroendevalda.
Internationella frågor
Studiefrämjandet har nära kontakter med nordiska och
europeiska samarbetspartners. Medlemskapet i EBZ, Europaische Bildungs- und Begegnungszentren, innebär
samarbete med utbildningsinstitutioner i ett tiotal länder.
Tidningen Cirkeln
Valla folkhögskola
Tidningen Cirkeln utkom med fyra nummer, med en
upplaga på cirka 20 000 exemplar. Främsta målgrupp är
Studiefrämjandet är tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H huvudman för Valla folkhögskola i Linköping.
48
49
Organisation
Medlemmar och
medlemsorganisationer
Distrikt samt avdelningar med distriktsfunktion
Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet följande
medlemmar:
• Studiefrämjandet i Stockholms län
• Studiefrämjandet i Uppsala län
(avdelning med distriktsfunktion)
• Studiefrämjandet i Södermanland
(avdelning med distriktsfunktion)
• Studiefrämjandet i Östergötland
(avdelning med distriktsfunktion)
• Studiefrämjandet i Småland & Gotland
(avdelning med distriktsfunktion)
• Studiefrämjandet i Skåne & Blekinge
• Studiefrämjandet i Väst
• Studiefrämjandet i Örebro & Värmlands län
• Studiefrämjandet i Västmanland
(avdelning med distriktsfunktion)
• Studiefrämjandet Mitt
• Studiefrämjandet i Västerbotten
• Studiefrämjandet i Norrbotten
(avdelning med distriktsfunktion)
Studiefrämjandets medlemsorganisationer
Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet följande
19 stadgeenligt anslutna medlemsorganisationer:
• Adoptionscentrum, AC
• Friluftsfrämjandet
• Fältbiologerna
• Förbundet Skog och Ungdom, FSU
• Jordbrukare Ungdomens Förbund, JUF
• Jordens Vänner
• Koloniträdgårdsförbundet
• MoKS, Musik & Kulturföreningarnas Samarbetsorganisation
• Naturskyddsföreningen
• Riksförbundet Hem och Skola, RHS
• Riksförbundet Sveriges 4H
• Svenska Brukshundklubben, SBK
• Svenska Jägareförbundet
• Svenska Kennelklubben, SKK
50
• Svenska Turistföreningen, STF
• Sveriges Hundungdom, SHU
• Sveriges Ornitologiska Förening – Birdlife Sverige
• Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund – Sportfiskarna
• Sverok
Förbundsstyrelse
Ledamöter från och med förbundsstämman 2013 med en
mandatperiod om två år
Tommy Winberg, Uppsala, förbundsordförande
Petra Malmgren, Linköping, vice förbundsordförande
Kenth O Ljungberg, Fjälkinge
David Andersson, Jönköping
Rickard Wahlström, Mölndal
PO Wallmark, Skellefteå
Stina Lindblad, Knivsta
Anne Ouma, Umeå
Suppleanter från och med förbundsstämman 2013 med en
mandatperiod om två år
Kjell Gabrielsson, Örebro, 1:e suppleant
Magnus Källström, Växjö, 2:e suppleant
Angelica Johansson, Åsarp, 3:e suppleant
Linnéa Kant (f.d. Franzon), Huddinge, 4:e suppleant
Förbundschef
Johnny Nilsson, Stockholm
Personalrepresentanter från Studiefrämjandets Tjänstemannaförening från och med förbundsstämman 2013
Tobias Starborg, Vreta Kloster, ordinarie
Jerker Allgulander, Bunkeflostrand, suppleant
Förbundsstyrelsens sammanträden 2014
Ordinarie sammanträden: 18-19 mars, 14-15 maj,
9-10 september, 19-20 november.
Telefonsammanträden: 10 november.
Beslut per capsulam: 13 januari, 21 januari, 25 juni.
Revisorer
Revisorer från och med förbundsstämman 2013
Lena Johnson, Stockholm, auktoriserad revisor
(suppleant: Anna Lemmel, Stockholm, godkänd revisor)
Sven-Eric Svensson, Älvsjö, förtroendevald
(suppleant: Andreas Brodin, Lund, förtroendevald)
Valberedning
Valberedning från och med förbundsstämman 2013
Ragnar Bergståhl, Stockholm, (sammankallande)
Lisbeth Lindskog, Malmö
’ Motala
Zlatko Avdagic,
Kenneth Erskog, Partille
Gunilla Pettersson, Ursviken
Organisation
Avdelningar och distrikt
Vid utgången av 2014 hade Studiefrämjandet 41 stadgeenligt godkända avdelningar, varav sex stadgeenligt godkända avdelningar med distriktsfunktion, och därutöver sex
stadgeenligt godkända distrikt.
Förbundskansliet
Förbundschef Johnny Nilsson ansvarade inför förbundsstyrelsen för förbundskansliets verksamhet. Vid utgången av
2014 var 23 personer anställda, på hel- eller deltid för att
fullfölja förbundsstyrelsens intentioner. Därutöver anlitade
förbundschefen ett antal avtalade uppdragstagare från avdelningar och distrikt för att verkställa planerade åtgärder.
Tillsvidareanställda och cirkelledare
2015-01-01 hade Studiefrämjandet totalt 552 personer anställda enligt kollektivavtal för tjänstemän. Detta motsvarade 487 heltidstjänster. 316 av de anställda var kvinnor, vilket
utgör 57,2 procent. Medelåldern låg på 48,2 år. Under 2014
engagerade Studiefrämjandets avdelningar cirka 16 500 ledare i bidragsberättigad verksamhet i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet.
Fackliga organisationer med kollektivavtal
Studiefrämjandet har ett kollektivavtal för tjänstemän med
Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet, SLF. Genom
Folkbildningsförbundet har Studiefrämjandet kollektivavtal med Lärarnas samverkansråd, Handelsanställdas förbund och Teaterförbundet för cirkelledare/lärare inom bidragsberättigad och annan verksamhet.
Arbetsgivarorganisation
Studiefrämjandet är sedan 1997 med förbund, distrikt och
avdelningar medlem i Ideella organisationers arbetsgivareförbund, Idea.
Huvudmannaskap
Studiefrämjandet är huvudman för Valla folkhögskola, tillsammans med Riksförbundet Sveriges 4H.
Ansvarigt utgivarskap
Studiefrämjandets tidning Cirkeln utkom med 4 nummer.
Ansvarig utgivare för 2014 har varit Johnny Nilsson, Stockholm, förbundschef.
Medlemskap
Under 2014 var Studiefrämjandet medlem/andelsägare i
följande organisationer/föreningar:
• Ideella organisationers arbetsgivareförbund, Idea
• Folkbildningsförbundet, FBF
• Folkrörelsernas Arkivförbund
• Forum Syd
• Föreningen för folkbildningsforskning
• Föreningen Norden
• Amatörteaterns riksförbund, ATR
• Europäische Bildungs- und Begegnungszentren, EBZ
• Globalportalen
• Ideell Kulturallians
• Svenska Amatörkulturakademien
• Föreningen Vetenskap & Allmänhet
• Hela Sverige ska leva
51
Representation
Representation enligt medlemskap och stadgar:
• Valla folkhögskola
Bertil Jonsson, Lidköping, ordförande
David Andersson, Jönköping, suppleant (t o m 2014-05-16)
Kenth Ljungberg (fr o m 2014-05-16)
Pethra Dahlin Larsson, Söderköping, ledamot
Lars Haraldsson, Motala, suppleant
Revisor: Sven-Eric Svensson, Älvsjö
• Folkbildningsförbundet
Styrelsen:
Johnny Nilsson, Stockholm
Förhandlingsdelegation för cirkelledaravtal:
Lars Jonsson, Närkesberg
Etikdelegationen: Rolf Josefson (t.o.m. aug 2014)
Lenita Malmgren (fr.o.m. sept 2014).
Kvalitetsgruppen: Helena Örnliden
Revisor: Anders Manheden, Askim
Valberedning: Rolf Josefsson, Åkersberga
• Folkbildningsrådet
Rådgivande gruppen etik och gränsdragning:
Helena Örnliden
• Europäische Bildungs- und Begegnungszentren, EBZ
Anders Manheden, Askim, (t.o.m. aug 2014)
Lars Häger (fr.o.m. aug 2014)
• Rådet för folkbildningsfrågor på Linköpings universitet
Ledamot:
Agneta Fleischer, Sundbyberg
52
Årsredovisning för
räkenskapsåret 2014
Förvaltningsberättelse
Resultaträkning
Balansräkning
Kassaflödesanalys
Noter
Styrelsen avger följande årsredovisning
Studiefrämjandet, org nr 802003-2895
53
Förvaltningsberättelse
Verksamhetsinriktning
Studiefrämjandet:
• är ett studieförbund med uppgift att bedriva idéburen
folkbildningsverksamhet, främst inom natur-, djur-, miljöoch kulturområdet.
• är en ideell förening där medlemsorganisationerna utgör
grunden och har ett avgörande inflytande och ansvar.
• är organisatoriskt uppbyggt med ett förbund som riksorganisation samt ett antal juridiskt självständiga distrikt och
avdelningar för regional och lokal verksamhet.
• är partipolitiskt, fackligt och religiöst obundet.
Statens bidrag
De bidrag som riksdagen anvisar till folkbildningsverksamhet förmedlas till och fördelas av Folkbildningsrådet, FBR.
FBR är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation, RIO och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Folkbildningsförbundet består 2014 av de tio studieförbund som genom ombud är med och utser den styrelse i FBR
som fördelar statens bidrag mellan folkhögskolor och studieförbund samt mellan studieförbunden centralt.
För år 2014 anslog riksdagen 3 332 mkr (2013: 3 326 mkr)
till folkbildningsverksamhet, varav Folkbildningsrådet för-
delade 1 639 mkr (2013: 1 636 mkr) till folkhögskolorna och
1 693 mkr (2013: 1 689 mkr) till studieförbunden. 27,6 mkr
(2013: 25,2 mkr) avsattes till Folkbildningsrådets verksamhet och 2,3 mkr (2013: 4,6 mkr) till Folkbildningsnätet, en
gemensam webbplats för folkbildningen.
Studiefrämjandets andel av bidraget
Enligt Folkbildningsrådets fördelningskriterier erhöll Studiefrämjandet 2014 13,6% eller 231,7 mkr av det ordinarie
folkbildningsanslaget till studieförbunden.
Från och med 2012 fördelar Folkbildningsrådet bidraget
till studieförbunden enligt följande:
• Grundbidrag 75%
• Förstärkningsbidrag 6%
– 1/3 av förstärkningsbidraget avsätts till invandrade med
brister i svenska språket
– 2/3 av förstärkningsbidraget avsätts till deltagare med
funktionsnedsättning
• Verksamhetsbidrag 19%
– Studietimmar, 14% av bidraget
– Unika deltagare, 5% av bidraget
Studiefrämjandet följer Folkbildningsrådets fördelningsprinciper utom i ett väsentligt avseende. Grundbidraget fördelas så att 5 procent går till verksamhet med internutbildade ledare och 70 procent utifrån den verksamhet som bedrivits tidigare år, till skillnad från Folkbildningsrådet som
fördelar grundbidraget utifrån anslagets storlek tidigare år.
Flerårsrapport
20142013 20122011 2010
Nettoomsättning tkr
233
226
224
217
212
Resultat efter fin. poster tkr -4 174
-5 827
-4 002
195
165
Balansomslutning tkr
50 787
49 285
52 395
61 441
64 034
Antal anställda st
27
23
21
21
20
Soliditet %
72
83
85
79
76
54
Verksamhetens ändamål
och inriktning
Studiefrämjandets verksamhet utgår från de syften som
riksdagen anger för stödet till folkbildningen. Utifrån dessa
har Studiefrämjandet – liksom övriga studieförbund – stor
frihet att forma verksamheten utifrån medborgarnas behov
och den egna idémässiga profilen.
Verksamheten bedrivs främst i form av studiecirklar, kulturprogram och verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet.
Framtida utveckling
Studiefrämjandets verksamhet finansieras till övervägande
del av offentliga bidrag. Det finns ett brett stöd i Sveriges
riksdag för att ge statsbidrag till studieförbunden. Stödet
manifesterades i beslutet 2014 om att anta en ny folkbildningspropsition, som uttrycker höga förväntningar på studieförbunden.
Studiefrämjandets verksamhet utvecklas positivt, såväl
när det gäller verksamhetens kvalitet som kvantitet. Framtiden bedöms som stabil för Studiefrämjandet.
55
Resultaträkning 2014
Studiefrämjandet, riksförbundet.
Organisationsnummer 802003-2895
(Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor)
Kostnadsslagsindelad resultaträkning
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Statsbidrag
231 709
224 353
Övriga intäkter
1 104 1 236
Summa verksamhetens intäkter
232 813 225 589
Verksamhetens kostnader
Förmedlade bidrag och verksamhetsstöd
-187 581
-181 958
Verksamhetskostnader
-28 132
-23 326
Övriga externa kostnader
-4 586
-5 416
Personalkostnader
-17 212
-15 973
Avskrivningar
-185 -257
Summa verksamhetens kostnader
-237 696 -226 930
Verksamhetens resultat
-4 883 -1 341
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från värdepapper och fordringar som är
anläggningstillgångar
527
-4 803
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
182 317
Summa resultat från finansiella poster
709 -4 486
Årets resultat
-4 174 -5 827
Fördelning av årets resultat
Utnyttjande/reservering av ändamålsbestämda medel
4 185
5 843
Årets resultat efter fördelning
11 16
56
Not
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Balansräkning 2014-12-31
Studiefrämjandet, riksförbundet.
Organisationsnummer 802003-2895
(Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor)
Balansräkning
2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Programvara
287
382
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier
212
301
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristiga värdepappersinnehav
1 405
7 603
Långfristiga fordringar
2 708
2 117
Summa anläggningstillgångar
4 612
10 403
Omsättningstillgångar
Varulager mm handelsvaror
1 303
1 221
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
0
17
Övriga fordringar
759
1 575
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
1 101
1 377
Kassa och bank
43 012
34 692
Not
11
11
12
13
14
Summa omsättningstillgångar
46 175
38 882
SUMMA TILLGÅNGAR
50 787
49 285
57
Balansräkning 2014-12-31 forts
Studiefrämjandet, riksförbundet.
Organisationsnummer 802003-2895
(Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor)
Balansräkning
14-12-31
13-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Garantifond
4 500
4 500
Ändamålsbestämda medel
28 460
32 645
Balanserat resultat
3 810
3 794
Årets resultat
11
16
Summa eget kapital
36 781
40 955
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
4 487
3 654
Skuld erhållna ej nyttjade statsbidrag
4 281
1 505
Övriga kortfristiga skulder
1 731
1 130
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
3 507
2 041
Summa kortfristiga skulder
14 006
8 330
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER
50 787
49 285
Ställda säkerheter
Inga
Inga
Ansvarsförbindelser
Borgensåtagande avseende hyresavtal
1 356
2 224
58
Not
15
16
Kassaflödesanalys
Studiefrämjandet, riksförbundet.
Organisationsnummer 802003-2895
(Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor)
Kassaflödesanalys
20142013
Den löpande verksamheten
Verksamhetsresultat
-4 883
-301
Avskrivningar
185257
Erhållen ränta
182
317
Resultat från värdepapper och fordringar
3 302
-3 803
Ökning / minskning varulager
Ökning / minskning kundfordringar
Ökning / minskning övriga kortfristiga fordringar
Ökning / minskning leverantörsskulder
Ökning / minskning övriga kortfristiga skulder
-82
17
1 092
833
2 067
-406
368
915
3 450
-2 772
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2 713
-1 975
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar
0
0
0
6 198
0
-202
0
1
Kassaflöde från investeringsverksamheten
6 198
-201
Finansieringsverksamheten
Ökning av långfristiga fordringar
Amortering långfristiga fordringar
Avskrivning långfristiga fordringar
-1 600
509
500
-800
200
3 703
-591
3 103
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
8 320
34 692
927
33 765
Likvida medel vid årets slut
43 012
34 692
Kassaflöde från finanseringsverksamheten
59
Noter
Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffnings- och marknadsvärde.
Studiefrämjandet, riksförbundet.
Organisationsnummer 802003-2895
(Samtliga belopp anges i 1000-tal kronor)
Noter
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har för första gången upprättats i enlighet med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3). Övergången till K3 har inte föranlett några ändrade redovisningsprinciper förutom att posten aktiverade fonderade
medel som ingick i övriga intäkter har flyttats till posten utnyttjande/reservering av ändamålsbestämda medel.
Resultaträkningen
Erhållna bidrag värderas till det verkliga värde av den tillgång som förbundet fått eller kommer att få. Intäkter värderas, om inget annat anges, till verkliga värdet av det som
erhållits eller kommer att erhållas.
Statsbidragen intäktsredovisas i de perioder när bidragen
utbetalas till förbundet. Statsbidragen utbetalas till lokalavdelningarna samma år som bidraget erhålls från Folkbildningsrådet. Om bidragen är till för att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkterna ställs mot de kostnader som bidragen är avsedda att
täcka. Periodisering av intäkter och kostnader har skett enligt god redovisningssed.
Alla förbundets leasingavtal redovisas som operationella.
Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.
Balansräkningen
Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med
avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs
enligt en systematisk plan över tillgångarnas förväntade
nyttjandeperiod, fem år.
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde
och nettoförsäljningsvärde på balansdagen.
Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som
beräknas inflyta.
Fordringar och avsättningar har upptagits till nominellt
belopp.
60
20142013
Not 2 Statsbidrag
Grundbidrag
Förstärkningsbidrag
Verksamhetsbidrag
Läsfrämjande
Extra statsbidrag tidigare
169 356
7 774
52 833
1 660
36
164 282
7 740
51 564
0
768
Summa
231 709
224 353
Not 3 Övriga intäkter
Återtaget statsbidrag från
lokalavdelningar
Återförda utvecklingsmedel
från lokalavdelningar
Övriga intäkter
57150
107
940
189
897
Summa
1 104
1 236
Not 4 Förmedlade bidrag
och verksamhetsstöd
Statsbidrag till lokalavdelningar -181 000
-177 369
Utvecklingsmedel till
lokalavdelningar
-5 900
-4 286
Övriga bidrag till
lokalavdelningar
-681-303
Summa
-187 581
-181 958
Not 5 Verksamhetskostnader
IT-kostnader
Resor, kost och logi
Marknadsföring
Köpta tjänster1
Övriga verksamhetskostnader2
-10 338
-3 395
-1 261
-6 470
-6 668
-9 071
-3 714
-282
-4 889
-5 370
Summa
-28 132
-23 326
1. I beloppet ingår bland annat uppdragstagare inom Studiefrämjandet.
2. I beloppet ingår bland annat STIM, IDEA, Gustavavgift och Sami-Bonus.
Noter
20142013
Not 6 Övriga externa kostnader
Lokalkostnader
Köpta tjänster
Revisionsarvode
Övriga externa tjänster
Övriga externa kostnader3
Summa
Not 7 Personalkostnader
Medeltalet anställda (tillsvidareoch visstidsanställda)
Kvinnor
Män
-2 799
-2 852
-111
-147
-180-162
-65
-1 431
-2 255
Sociala kostnader och
pensionskostnader
Pensionskostnader exklusive
särskild löneskatt
Andra sociala avgifter enligt
lag och avtal
-4 586
Summa
-5 416
1614
119
Totalt medelantalet anställda427 23
Könsfördelning i styrelsen
Antal på balansdagen
Ordinarie ledamöter i styrelsen
Kvinnor
Män
33
66
Totalt antal ordinarie ledamöter
9
9
Suppleanter i styrelsen
Kvinnor
Män
22
33
Totalt antal suppleanter
5
5
Löner och andra ersättningar
Ordinarie ledamöter och
suppleanter i styrelsen
Anställda
-487
-10 948
-422
-10 290
Summa
-11 435
-10 712
Arbetsmarknadsbidrag
Under året erhållet
arbetsmarknadsbidrag
Noter
20142013
-1 313
-1 018
-3 876
-3 457
-5 189
-4 475
Avgångsvederlag finns ej.
Not 8 Resultat från värdepapper och fordringar som
är anläggningstillgångar
Avdelningsavveckling
Norra Storstockholm
0
Avdelningsutveckling Örebro
-500
Under året ej förbrukade statsbidrag-2 775
Realisationsresultat vid försäljning 3 802
-3 803
-1 000
0
0
Summa
527
-4 803
Not 9 Övriga ränteintäkter
och liknande resultatposter
Räntor
182317
Summa
182317
Not 10 Utnyttjade/reservering
av ändamålsbestämda medel
Aktiverade fonderade medel
6 985
Återföring Örebros lån till
utvecklingsfonden
-1 000
Utnyttjande av avdelningsutv.
1 000
Avdelningsutv. Norra Storstockholm
0
Avdelningsutv. Örebro
500
Särskild utvecklingsinsats
-3 800
Särskild utv.insats Norrbotten
500
Summa
4 185
1 040
1 000
0
3 803
0
0
0
5 843
4640
3. I beloppet 2013 ingår bland annat två stämmor.
4. I medeltalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som
understiger ett halvt prisbasbelopp 22 200 kronor (22 500 kronor). Detta
har gjorts med stöd av BFNAR 2006:11.
61
Noter
2014-12-312013-12-31
7 603
-6 198
0
7 604
0
-1
478478
Utgående bokfört värde
1 405
7 603
-96
-95
Företag och antal fondandelar
Nordea Swedish Stars,
1 317 (13 430) stycken
1 405
7 603
Bokfört värde
1 405
7 603
Marknadsvärde
2 605
12 227
Not 13 Långfristiga fordringar
Ingående bokfört värde
Tillkommande fordringar
Amorteringar
Avskrivet lån lokalförening
2 117
1 600
-509
-500
5 220
800
-200
-3 703
Utgående bokfört värde
2 708
2 117
Not 14 Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Förutbetalda hyror
Förutbetalda IT-kostnader
Övriga förutbetalda kostnader
491
202
408
491
559
327
Summa förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
1 101
1 377
478
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärde
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
Utgående restvärde enligt plan
478
0
-96
-191-96
278
382
Inventarier
Ingående anskaffningsvärde
Årets inköp
2 273
0
2 071
202
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärde
2 273
2 273
Ingående avskrivningar
Årets avskrivningar
-1 971
-90
-1 810
-161
Utgående ackumulerade
avskrivningar
-2 061
-1 971
212
301
Utgående restvärde enligt plan
62
2014-12-312013-12-31
Not 12 Långfristiga
värdepappersinnehav
Ingående bokfört värde
Årets försäljning
Årets nedskrivningar
Not 11 Programvara och
inventarier
Programvara
Ingående anskaffningsvärde
Utgående ackumulerade
avskrivningar
Noter
Not 15 Eget kapital
Garantifond
Ändamålsbestämda medel
Balanserat Totalt
Utvecklings-
Avdelnings-
Särskild
eget
eget
fond
utveckling
utvecklings-
kapital
kapital
insats
Ingående balans
Ändamålsbestämt av styrelsen
Utnyttjade ändamålsbestämda medel
Årets resultat
Utgående balans
4 500
0
0
0
4 500
29 764
2 881
0
1 000
0 3 800
-6 985
-1 500 -500
23 779
1 381 3 300
3 810
0
0
11
3 821
40 955
4 800
-8 985
11
36 781
2014-12-312013-12-31
Not 16 Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
Semesterlöner inkl. sociala avgifter 1 344
1 349
Upplupna räntor till lokalavd.
181
303
IT-tjänster
900
0
Övriga upplupna kostnader
1 082
389
Summa upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter
3 507
2 041
STOCKHOLM 21 april 2015
Tommy Winberg
Förbundsordförande
Petra Malmgren
Vice Förbundsordförande
Stina Lindblad Kenth O Ljungberg
David Andersson
Anne Ouma
Rickard Wahlström
PO Wallmark
Tobias Starborg
Personalrepresentant
Vår revisionsberättelse har avgivits 21 april 2015
Lena Johnson
Auktoriserad revisor
Sven-Eric Svensson
Förtroendevald revisor
63
Revisionsberättelse
Till Förbundsstämman i Studiefrämjandet, Riksförbundet
Org.nr. 802003-2895
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Rapport om årsredovisningen
Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Studiefrämjandet, Riksförbundet för år 2014. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument
på sidorna 53-63.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga
avseenden rättvisande bild av föreningens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att Förbundsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen.
Styrelsens ansvar för årsredovisningen
Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som
inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror
på oegentligheter eller på fel.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. För den auktoriserade revisorn innebär det att han
eller hon har utfört revisionen enligt International Standards
on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att den auktoriserade revisorn följer yrkesetiska
krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga
felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras,
bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur föreningen upprättar årsredovisningen för att ge
en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder
som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna,
men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten
i föreningens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av
den övergripande presentationen i årsredovisningen.
64
Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar samt stadgar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört
en revision av styrelsens förvaltning för Studiefrämjandet,
Riksförbundet för år 2014.
Styrelsens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga
beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har företagit någon
åtgärd eller gjort sig skyldig till försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga
och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Uttalande
Vi tillstyrker att Förbundsstämman beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 21 april 2015
Lena Johnson
Auktoriserad revisor
Sven-Eric Svensson
Förtroendevald revisor
Kurser, cirklar, kultur
och mycket mer på studieframjandet.se
Studiefrämjandet, riksförbundet Box 38184, 100 64 Stockholm. Besöksadress Rosenlundsgatan 54
Telefon 08-545 707 00 Telefax 08-545 707 39 E-post [email protected] Internet: studieframjandet.se