Du kan ladda ner Avfallsplan 2011-2015 här.
Avfallsplan 2011-2015 Helsingborgs stad Gäller från och med 2012-01-01 ett samarbete mellan renhållningsverket, Stadsbyggnadsförvaltningen Miljöförvaltningen Nordvästra Skånes Renhållnings AB avfallsplan 2011 – 2015 Sammanfattning En avfallsplan ska verka för att avfallets mängd och farlighet minskar. Den är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Denna avfallsplan beskriver hur Helsingborgs stad ska arbeta med avfallshanteringen fram till år 2015. Staden ska planera för avfallshanteringen för fyra till fem år framåt. Den är framtagen som ett samarbete mellan miljöförvaltningen, Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och renhållningsverket, stadsbyggnadsförvalt ningen i Helsingborg. Arbetsgruppen har bestått av Erik Persson och Anna Hellstedt från miljöförvaltningen, Sanita Vukicevic från NSR samt Maria Ledström, Annica Owesson och Cecilia Holmblad från stadsbyggnadsförvaltningen, renhållningsverket i Helsingborg. Vision och målsättning Helsingborgs stad ska bli bäst i Sverige på återvinning och förebyggande av avfall! FÖREBYGGANDE AV AVFALL Vi vill att den totala avfallsmängden från hushållen minskar med 77 kg per invånare från år 2010 till år 2015. MATERIALÅTERVINNING Vi vill minska restavfallsmängden med 25 procent från år 2010 till år 2015. Felsorteringarna i restavfallet ska minska med 25 procent från år 2010 till år 2015. s GOD SERVICE Vi vill att andelen villakunder som är nöjda med hur avfallshanteringen fungerar ökar från 80 procent år 2010 till 85 procent år 2015. AVGIFTA KRETSLOPPET Vi vill få ner mängden elektronikavfall i rest avfallet till max 0,5 procent och mängden övrigt farligt avfall till noll procent i plock analyserna till år 2015. GOD ARBETSMILJÖ OCH HYGIEN Antalet olyckor och tillbudstillfällen hos våra entreprenörer ska minska med 25 procent till år 2015. UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER NSR är fossilfritt år 2015 och Helsingborgs stad som organisation inklusive hushålls- och slamentreprenaden är fossilfri år 2020. I framtiden kommer vi att arbeta mer med förebyggande av avfall, återbruk och återvinning för att vi ska leva upp till EU:s ram direktiv. Allt i enlighet med EU:s avfallstrappa. • Förebygga • Återanvändning • Materialåtervinning • Annan återvinning, till exempel energiåtervinning • Bortskaffande 3 4 Foto: Birger Lallo avfallsplan 2011 – 2015 Sammanfattning Naturvårdsverket håller på att ta fram en nationell avfallsplan samt ett program för förebyggande av avfall. Renhållningsverket kommer att få arbeta intensivt med målen. För att klara detta behövs ett ökat samarbete i Skåne Nordväst. Målet när det gäller förebyggande av avfall bygger på det förslag som tagits fram för en regional kretsloppsplan inom kommunerna i Skåne Nordväst. Att arbeta med före byggande av avfall är det som kommer att bli det stora fokusområdet under denna avfallsplansperiod. Målet är högt ställt och det kommer att krävas helt nya sätt att tänka för att nå det. En del av målet är tänkt att nås genom att minska matavfallssvinnet, en del genom ökad återanvändning och en del genom minskad konsumtion av varor som slängs. Fokus kommer att ligga på matavfall samt bygg- och rivningsavfall, som är två av de områden som Naturvårdsverket pekat ut som prioriterade. När det gäller materialåtervinning har vi i Helsingborg kommit långt när vi jämför oss med andra kommuner. Trots detta består i snitt villaboendes restavfallspåse till 44 procent och lägenhetsboendes till 67 procent av avfall som skulle ha sorterats ut. Den stora utmaningen blir att få lägen hetsboende att sortera bättre och då främst matavfall i högre grad. 80 procent av villaboende i Helsingborg är idag nöjda med avfallshanteringen i Helsingborg. Målet under god service är att till år 2015 är 85 procent nöjda med avfalls hanteringen. Vi tror att enda chansen att lyckas med de andra målen i avfallsplanen är att få Helsing borgarna att vara nöjda och stolta över sin avfallshantering. Åtgärder för att uppfylla avfallsplanens övergripande mål avgifta kretsloppen handlar om att underlätta för hushållen att lämna småelektronik, ljuskällor och batterier till återvinning. Det är en förutsättning om vi ska få bort detta från restavfallet. En annan åtgärd är att inventera och risk klassa de gamla deponier som ännu inte inventerats. Vi vill slippa få obehagliga över raskningar i framtiden. Avfallsbranschen hamnar på tredje plats över branscher med flest olycksfall och tillbud och på sjätte plats för arbetssjukdomar. Helsingborg är inget föredöme när det gäller arbetsmiljö med många dåliga hämtställen. Därför har vi valt att arbeta med ett mål kring att förbättra arbetsmiljön och hygienen. Bland åtgärderna finns bland annat att ta bort säckhämtningen. Den åtgärden får dubbel arbetsmiljöeffekt; då får man bort de tunga lyften och man skyndar på ombyggnationer av dåliga hämtställen. Att avfallsplanen ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser känns naturligt då insamlingen av matavfall bidrar till att vi kan framställa ett fossilfritt drivmedel. Att fordon i avfallshanteringen ska drivas av biogas som bildats av matavfall som samlats in känns både pedagogiskt och självklart. s 5 Helsingborgs stads 6 avfallsplan 2011 - 2015 avfallsplan 2011 – 2015 Innehåll Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Innehållsförteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Kapitel 1 i Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Kapitel 2 Lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Kapitel 3 Mål och strategier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 3.1 Avfallsplanens mål 2015 12 3.2 Aviserade förändringar och framtiden 20 3.3 Nationella mål • 3.3.1 Miljökvalitetsmål 22 3.3.2 Strategi för hållbar avfallshantering Sveriges avfallsplan 22 3.4 Regionala mål 23 3.4.1 Begränsad klimatpåverkan • 3.4.2 Giftfri miljö 23 3.4.3 God bebyggd miljö 23 3.4.4 Utsläpp av växthusgaser 24 3.4.5 Kunskap om särskilt farliga ämnen 24 3.4.6 Efterbehandling av förorenade områden – stora risker 24 3.4.7 God bebyggd miljö/Avfall 24 3.5 Lokala mål • 3.5.1 Plan för hållbar utveckling i Helsingborg 2010 25 3.5.2 Energistrategi och Energiplan • 3.5.3 Miljöprogram 2011-2015 25 3.5.4 Översiktsplan 26 Kapitel 4 Beskrivning av kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . 27 4.1 Folkmängd och fakta 27 4.2 Näringsliv • 4.3 Avfallsorganisation 27 7 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Innehåll Innehåll i Kapitel 5 Nulägesbeskrivning hushållsavfall . . . . . . . . . . 28 5.1 Insamlingssystem • 5.1.1 Villor 28 5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter 29 5.2 Behandling av hushållsavfall • 5.2.1 Restavfall 31 5.2.2 Matavfall • 5.2.3 Trädgårdsavfall • 5.2.4 Fettavfall 31 5.2.5 Fettslam från fettavskiljare 31 5.2.6 Hård- och mjukplastförpackningar 31 5.2.7 Metallförpackningarna • 5.2.8 Glasförpackningar 32 5.2.9 Pappersförpackningar • 5.2.10 Tidningar • 5.2.11 Farligt avfall 32 5.2.12 Oljeavfall • 5.2.13 Lösningsmedelsavfall 32 5.2.14 Färg-, lack- och limavfall 32 5.2.15 Bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall 32 5.2.16 Farliga kemikalierester • 5.2.17 Kvicksilverhaltigt avfall 32 5.2.18 Småbatterier • 5.2.19 Bilbatterier • 5.2.20 Impregnerat trä 33 5.2.21 El- och elektronikavfall • 5.2.22 Ljuskällor 33 5.2.23 Stora vitvaror • 5.2.24 Kyl och frys • 5.2.25 Diverse elektronik 33 5.3 Avfallsmängder 34 5.4 Plockanalyser 35 Kapitel 6 Nulägesbeskrivning övrigt avfall . . . . . . . . . . . . 36 6.1 Insamlingssystem • 6.1.1 Riskavfall 36 6.1.2 Producentansvarsmaterial • 6.2 Behandling av övrigt avfall 36 6.2.1 Riskavfall • 6.3 Avfallsmängder 36 Kapitel 7 Behandlingsanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 8 7.1 NSR Återvinningsanläggning Helsingborg 37 7.1.1 Reningsanläggningar • 7.1.2 Rökille avfallsupplag 39 7.1.3 NSR återvinningscentral Helsingborg 39 7.1.4 Kraftvärmeverk Filborna • 7.1.5 NSR LBG-anläggning 40 7.2 RGS90 Rönnarp AB • 7.3 Duroväg AB 40 7.4 Stena Recycling AB • 7.5 Electro Grafic AB 41 7.6 Öresunds Järn & Metall AB • 7.7 Fleninge MC-skrot 42 7.8 Thomassons.nu grupp AB • 7.9 Bildemontering 42 7.10 Returbilen/Bildemontering 42 7.11 Filborna bilskrot • 7.12 Helsingborgs Metall & Containerservice 43 7.13 Tuvallius i Helsingborg AB 43 avfallsplan 2011 – 2015 Innehåll Innehåll Kapitel 8 Avfall som omfattas av producentansvar . 44 8.1 Förpackningar och returpapper • 8.1.1 Insamlingsställen 44 8.2 Batterier • 8.3 Bilar och däck 44 8.4 Elavfalll • 8.5 Läkemedel • 8.6 Övrigt 45 i Kapitel 9 Nedlagda avfallsupplag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 9.1 Deponier inne i Helsingborg 46 9.2 Deponier utanför Helsingborg 47 9.3 Deponier på och vid Örbyfältet 48 9.4 Deponier i Helsingborgs ytterområden och utanför tätorten 48 9.5 Äldre deponier inom fastigheten Kopparverket 8 och 9 49 9.6 Identifierade ”nya”nedlagda deponier 49 Kapitel 10 Problembild . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Kapitel 11 Konsekvenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 11.1 Samråd • 11.2 Miljöbedömning 52 11.2.1 Miljökonsekvensbeskrivning 52 Kapitel 12 Uppföljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Kapitel 13 Referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Bilaga 1: Uppgifter till Länsstyrelsen . . . . . . . 59 Bilaga 2: Remissinstanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 9 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 1. Inledning Inledande bestämmelser 1 Syftet med en avfallsplan är att minska avfallets mängd och farlighet. Den är kommunens styrande dokument när det gäller avfallshanteringen. Staden ska planera för avfallshanteringen för fyra till fem år framåt. Visionen och målen är tydliga: Helsingborgs stad ska bli bäst i Sverige på återvinning och förebyggande av avfall! • Vi vill att den totala avfallsmängden från hushållen minskar med 77 kg per invånare från år 2010 år till år 2015. • Vi vill minska restavfallsmängderna med 25 procent från år 2010 till år 2015. • Felsorteringarna i restavfallet ska minska med 25 procent från år 2010 till år 2015. • 10 Vi vill att andelen som är nöjda med hur avfallshanteringen fungerar ökar från cirka 80 procent år 2010 till 85 procent år 2015. • Vi vill få ner mängden elektronikavfall till max 0,5 procent och mängden övrigt farligt avfall till noll procent i plock- analyserna till år 2015. • Antalet olyckor och tillbudstillfällen hos våra entreprenörer ska minska med 25 procent till år 2015. • NSR ska vara fossilfritt år 2015 och Helsingborgs stad som organisation, inklusive hushålls- och slamentreprenaden är fossilfri år 2020. avfallsplan 2011 – 2015 1. Lagstiftning Inledande bestämmelser Sveriges och EU:s avfallslagstiftning bygger på den så kallade avfallstrappan: 1. Förebygga 2. Återanvända 3. Materialåtervinna 4. Annan återvinning som till exempel energiåtervinning 5. Bortskaffa 2 Övergripande gäller EU:s avfallsdirektiv som ska implementeras i svensk lagstiftning genom förändringar i Miljöbalken och avfallsförordningen. Ändringarna har varit ute på remiss men ännu ej beslutats. Nedan finns de lagar som främst berör avfallsområdet: • Miljöbalken SFS 1998:808 • Förordning om deponering av avfall SFS 2001:512 • Förordning om förbränning av avfall SFS 2002:1060 • Förordning om producentansvar för returpapper SFS 1994:1205 • Förordning om producentansvar för däck SFS 1994:1236 • Förordning om producentansvar för förpackningar SFS 2006:1273 • Förordning om producentansvar för bilar SFS 2007:185 • Förordning om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer SFS 2000:208 • Förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter SFS 2005:209 • Förordning om producentansvar för läkemedel SFS 2009:1031 • Förordning om batterier SFS 2008:834 • Förordning om spillolja SFS 1993:1268 • Plan- och bygglag SFS 2010:900 • Arbetsmiljölag SFS 1977:1160 11 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 2. Mål Ansvar och skyldigheter och strategier 3 3.1 Avfallsplanens mål år 2015 För att uppnå stadens vision har vi valt att sätta mål. Målen är uppdelade i sex olika mål områden. Under varje målområde finns i möjligaste mån ett mål kring hushållsavfall och ett kring verksamhetsavfall. Under dessa mål finns åtgärder som behövs för att uppfylla målen. 1. Förebyggande av avfall Förebyggande av avfall är det första steget i EU:s avfallstrappa. Allt avfall innebär en miljö belastning på ett eller annat sätt. Det bästa är om avfallet aldrig uppstår. Med källsortering har vi nått en bit men om de totala avfallsmängderna fortsätter att öka i samma takt som de gör nu kommer den totala avfallsmängden bli omöjlig att hantera. Vi måste få ner konsum tionen och börja konsumera rätt. MÅL HUSHÅLLSAVFALL: Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med cirka 77 kg per invånare från år 2010 till år 2015. Den totala avfallsmängden år 2010 var 516 kg per invånare . MÄTNING: Hushållens totala avfallsmängd per person mäts årligen. I denna siffra ingår säckoch kärlavfall (matavfall och restavfall), förpackningar och tidningar, farligt avfall, grovavfall från fastighetsnära insamling samt grovavfall inlämnat på återvinningscentral . Trädgårdsavfall ingår inte. ÅtgärdAnsvarigGenomförande En plan för riktad information/utbildningsinsatser inom Renhållningsverket området förebyggande av avfall tas fram. Inriktningen på kampanjen bör vara matavfallssvinn och grovavfall i form av bygg- och rivningsavfall. 2011 Renhållningsverket 2011 En arbetsgrupp inom kommunen med fokus Renhållningsverket på avfallsminimering bildas. 2011 NSR Renhållningsverket 2012 Starta upp ett nätverk för verksamheter som arbetar Renhållningsverket med secondhand. Nätverket drivs sedan i deras egen regi. 2011 Staden uppmuntrar till bytesrum för återanvändning Renhållningsverket i flerbostadshus 2013 Staden deltar i kampanjen ”Europa minskar avfallet” Starta upp ett samarbete mellan staden och Campus kring förebyggande av avfall. 12 avfallsplan 2011 – 2015 2. Mål Ansvar och skyldigheter och strategier ÅtgärdAnsvarigGenomförande Staden driver en kampanj för minskat matavfallssvinn. Renhållningsverket Målgruppen är restauranger, livsmedelsbutiker, skolor NSR och vårdboenden. Plockanalyser görs på restaurang och skolköksavfall för att se hur mycket onödigt matavfall som slängs. 2013 Staden arbetar med avfallsminimeringsprojekt i sin Miljöbyrån egen organisation genom de miljöansvariga på Miljönämnden förvaltningarna. Staden lyfter detta i sitt miljöledningsarbete under temat avfall. 2015 När grovavfall slängs ska alltid frågan ställas NSR Renhållningsverket till kund om det får återanvändas istället. Både vid fastighetsnära hämtning och på ÅVC. 2013 Container för restavfall tas successivt bort på flerfamiljs- Renhållningsverket fastigheter och ersätts med kärl. Tanken med detta är att undvika att återvinningsbart grovavfall slängs som restavfall. 2014 En ny ÅVC skapas i de södra delarna av staden. NSR En vision är att denna skapas som en Kretsloppspark. Renhållningsverket På kretsloppsparken ska man kunna lämna avfall till återanvändning och kunna köpa återanvända saker. 3 2015 MÅL VERKSAMHETSAVFALL: Staden ska verka för att det ska uppstå så lite verksamhetsavfall som möjligt. MÄTNING: I nuläget finns ingen tillgänglig statistik på verksamheternas avfall. Under plan perioden förs diskussioner med myndigheter om att hitta ett sätt att följa upp mängderna verksamhetsavfall. ÅtgärdAnsvarigGenomförande NSR deltar i EU projektet ”Avfallsminimering i små och medelstora företag.” NSR 2010-2013 Ny masshanteringsplan1 tas fram. Mark- och exploateringsavdelningen Miljönämnden Stadsbyggnadsnämnden NSR samordnar företag så att den enas avfall blir den NSR andras råvara – industripark. 2011-2015 Arbeta för att ett återbrukscentrum för bygg- NSR2015 och rivningsavfall etablerar sig i Helsingborg. 1 Masshanteringsplan är en plan för att hantera stora mängder schaktmassor vid byggen för att undvika att massorna behöver hanteras som avfall. 13 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 3 2. Materialåtervinning Helsingborg har kommit långt när det gäller materialåtervinning, speciellt på villorna. Villorna i Helsingborg har redan klarat avfallsplanens mål då de bara har 93 kg restavfall (säck- kärlavfall) per invånare och år. De närmsta åren kommer fokus istället att ligga på flerfamiljsfastigheter där det fortfarande finns mycket att göra när det gäller källsortering. MÅL HUSHÅLLSAVFALL: Minska restavfallsmängden med 25 procent från år 2010 till år 2015. Restavfallsmängden år 2010 var 208 kg per invånare (säck- och kärlavfall). Minska felsorteringarna med 25 procent från år 2010 till år 2015 genom att mängden felsorte rat producentansvarsmaterial och matavfall i restavfallet ska minska från 2010 års värde 1,2 kg per villa och vecka till 0,9 kg per villa och vecka samt från 4,9 kg per lägenhet och vecka till 3,7 kg per lägenhet och vecka till år 2015. MÄTNING: Statistik förs årligen på kilogram per invånare. Plockanalyser görs årligen på restavfall från både villahushåll och flerfamiljshushåll. ÅtgärdAnsvarigGenomförande Staden bjuder in städbolag och hemtjänst för käll- Renhållningsverket sorteringsinformation vart annat år och fastighetsskötare vart annat år. 2011-2015 Renhållningsverket 2011-2015 Undersöka möjligheter att förbättra insamlingssystemen Renhållningsverket av matavfall för restauranger, butiker och storkök. 2012 Staden verkar för att matavfallskvarnar till tank installeras. En ny reaktor för rötning av matavfall byggs på NSR 2012 Små gårdsanläggningar för rötning av gödsel byggs NSR för biogasproduktion till LBG2-anläggningen. 2012 Källsortering för allmänheten införs på större idrotts- Renhållningsverket anläggningar, kulturinrättningar och större evenemang NSR i staden. 2014 Grovavfallshanteringen ses över för att öka återvinningen. Renhållningsverket NSR 2013 Mjukplastinsamlingen på flerfamiljsfastigheter förbättras. Renhållningsverket 2013 Avfallsbränslet till KVV Filborna ska succesivt öka i kvalitet så att: – innehållet av farliga ämnen minskar – energivärdet ökar – Andelen obrännbart i avfallet minskar Öresundskraft Förutsättningarna för att införa materialströmsinsamling istället för förpackningsinsamling utreds. Renhållningsverket NSR 1 14 NSR LBG= Flytande biogas. 2011-2015 2011 avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier MÅL VERKSAMHETSAVFALL: Staden verkar för att så mycket som möjligt av verksamhe ternas avfall återvinns. Fokusområde är matavfall samt bygg- och rivningsavfall. MÄTNING I dagsläget finns ingen samlad statistik på verksamhetsavfall. ÅtgärdAnsvarigGenomförande Tillsynsprojekt när det gäller bygg- och rivingsarbetsplatser. Miljönämnden 2014 Miljönämnden 2011 Tillsynsprojekt när det gäller utsortering av företagarnas matavfall. Inriktning sker på livsmedelsföretag och livsmedelsbutiker. Andelen påsar och felsorteringar som sorteras ifrån NSR matavfallet i förbehandlingsanläggningen ska minska. Idag är det ca 20 % som sorteras ifrån och idag går till förbränning. 2011-2015 Miljöbyggprogram Syd följs upp och utvecklas för Stadsbyggnadsnämnden bygg-och rivningsavfall. Mark- och exploateringsavdelningen 2011-2015 NSR verkar för att matavfallskvarnar till tank installeras. NSR En förbehandlingsanläggning byggs på NSR för att möjliggöra rötning av svårförpackat matavfall samt slaktavfall och fiskrens. NSR2013 3 2011-2015 15 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 3 3. God service En av de viktigaste sakerna att tänka på när det gäller avfallshanteringen är att det är en service till våra invånare. Avfallshantering är en del av infrastrukturen som ska fungera. Ska vi få våra invånare till att uppnå målen när det gäller till exempel återvinning så är det viktigt att de kän ner att det är ett bra insamlingssystem och att de får en bra service. MÅL: Andelen villaägare som är nöjda med hur avfallshanteringen idag fungerar ska öka från 80 procent år 2010 till 85 procent år 2015. Vi hämtar sopor i enlighet med kundens valda hämtningsintervall och på bestämd dag (om en utebliven tömning inträffar åtgärdas detta med en tömning nästkommande vardag). MÄTNING: Årligen görs en enkätundersökning där frågan ställs hur nöjda villakunderna är med avfallshanteringen. Antal missade hämtningar och när de är åtgärdade följs upp tre gånger per år. ÅtgärdAnsvarigGenomförande Rutiner för avfallshantering vid extraordinära tillfällen Renhållningsverket tas fram (till exempel olycka, smitta eller strejk). Öka antalet studiebesök på NSR. NSR E-tjänster införs. Renhållningsverket 2011 Ett avfallsråd bildas med representanter från Renhållningsverket fastighetsägarna, villaföreningen och hyresgästföreningen med syfte att förbättra stadens service. 2012 Kundservicen förbättras till att omfatta feedback Renhållningsverket till kunder vid överfulla kärl, trasiga lås, ändrade hämtningsdagar och så vidare. 2012 SMS-avisering kan erbjudas vid hämtning Renhållningsverket och förändringar av hämtningsdagar. 2012 Renhållningsverket 2011 Utreda om identifikation av kärl vid tömning ska införas. 16 2013 2012-2015 avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 4. Avgifta kretsloppen En viktig del i avfallshanteringen är att få bort giftiga och farliga ämnen ur kretsloppen. Det övriga farliga avfallet hamnar oftast på rätt ställe men fortfarande slänger en betydande del av befolkningen elavfall i restavfallet. MÅL HUSHÅLLSAVFALL: Vid årliga plockanalyser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt farligt avfall. MÄTNING: Årliga plockanalyser görs på avfall från villa- och flerfamiljsfastigheter. Ett medelvärde tas på procentandelen av villa- och flerfamiljsfastigheter. 3 ÅtgärdAnsvarigGenomförande Alla större livsmedelsaffärer ska tillfrågas om de Renhållningsverket vill ha en ”samlaren3” utsatt för insamling av småelektronik, ljuskällor och batterier. 2011 En box delas ut för hämtning av småelektronik Renhållningsverket och ljuskällor hos villor. Budning sker tillsammans med grovavfallet. 2013 Renhållningsverket Miljönämnden 2015 Inventera resterande ej klassade gamla deponier. MÅL VERKSAMHETSAVFALL: Staden ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. MÄTNING ÅtgärdAnsvarigGenomförande Tillsyn i projektform på små och medelstora verksamheter Miljönämnden2015 angående hantering av farligt avfall. 1 Samlaren= ett insamlingsskåp för småelektronik och ljuskällor som kan placeras i butikers foajé. 17 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 3 5. God arbetsmiljö och hygien Renhållningsbranschen låg 2007 på tredje plats när det gällde antalet arbetsolyckor. Ett förhållande som måste förbättras. Helsingborg har en del avfallsutrymme med dålig arbetsmiljö som vi arbetat med länge och nu hoppas vi att komma till rätta med detta med hjälp av arbetsmiljöverket. MÅL: Antalet olyckor och tillbudstillfällen hos våra entreprenörer ska minska med 25 procent till år 2015. År 2010 var det 40 olyckor och allvarliga tillbud. MÄTNING: Årligen får Renhållningsverket en lista från sina entreprenörer med olyckor och allvarliga tillbud. ÅtgärdAnsvarigGenomförande Samarbetet mellan renhållningsverket och drift- Renhållningsverket2011-2015 och underhållsavdelningen på stadsbyggnads- Drift- och underhållsavdelningen förvaltningen stärks. Säckhämtning av restavfall ersätts med kärlhämtning Renhållningsverket2011-2015 Avfallsfrågor förs in i detaljplanearbetet och bygglovs- prövning. Samarbetet mellan renhållningsverket och detaljplan- och bygglovsavdelningarna stärks. Renhållningsverket Bygglovsavdelningen Avdelningen för detaljplanering 2011-2015 Åtgärda de 30 sämsta hämtningsställena. Renhållningsverket2011-2015 Entreprenören får i uppgift att peka ut de 30 sämsta NSR hämtningsställena ur arbetsmiljösynpunkt. Fastighetsägare, entreprenör och kommun samarbetar för att komma till rätta med problemen. 18 avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 6. Utsläpp av växthusgaser Minskningen av utsläpp av växthusgaser som påverkar klimatet är den stora miljöfrågan. I Helsingborgs stad finns en klimatstrategi framtagen som en del av miljöprogrammet. Målen nedan kan ses som avfallshanteringens bidrag att nå dessa mål. MÅL: NSR är fossilfritt år 2015 och Helsingborgs stad som organisation inklusive hushålls- och slamentreprenaden är fossilfritt år 2020 MÄTNING: Andelen icke fossildrivna fordon som körs i hushålls- och slamentreprenaden samt andel icke fossildrivna fordon som körs av renhållningsverket och NSR. 3 ÅtgärdAnsvarGenomförande Alla fast anställda chaufförer av renhållningsfordon utbildas i sparsam körning. Renhållningsverket2015 NSR Staden ska från och med år 2011 ställa krav Renhållningsverket2011-2015 på miljöanpassade fordon vid all upphandling av person- och godstransporter samt entreprenader där motordrivna arbetsredskap används. All deponigas används som fordonsbränsle NSR2012 (cirka 50 gigawattimmar). Öka biogasproduktionen för fordonsbränsle till NSR2012/2015 totalt 140 gigawattimmar till år 2012 och till 200 gigawattimmar till år 2015. 19 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 3. Mål Hushållsavfall och strategier 3 3.2 Aviserade förändringar och framtiden Sopkoll Nationell avfallsplan I Skåne Nordväst har man sedan två år tillbaka arbetat med projektet sopkoll som gått ut på att se vilken nytta man kan ha av mer samarbete kring avfallsfrågorna. Detta projekt utmynnade i ett beslut 2010 i kom munfullmäktige om mer samarbete i samtliga ingående kommuner (utom Höganäs som ännu ej tagit beslut) i projektet sopkoll. I beslutet ingick också att bilda en gemensam beställarorganisation för hushållsavfall inom NSR. En ny nationell avfallsplan håller på att tas fram av Naturvårdsverket. Den ska vara klar våren 2011. Den utgår från kraven i det nya ramdirektivet för avfall. Syftet är att minska miljöpåverkan från avfallshanteringen. Nationellt program för minskade avfallsmängder Enligt avfallsdirektivet ska EU:s medlems stater senast den 12 december 2013 ta fram nationella program för att minska avfallsmängderna och samtidigt göra avfallet mindre farligt. Programmen ska antingen ingå i avfallsplanerna enligt direktivet eller i andra miljöpolitiska program. Kraven återfinns i ramdirektivet 2008/98/EG för avfall. www.naturvardsverket.se/upload/06_produkter_ och_avfall/avfall/Pa-gang-inom-avfallsomradet.pdf (2011-03-30) 20 www.naturvardsverket.se/upload/06_produkter_ och_avfall/avfall/Pa-gang-inom-avfallsomradet.pdf (2011-03-30) Plan- och bygglagen Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag att gälla. I den finns två förbättringar för avfallshanteringen. • Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat möjligheterna att ordna avfallshantering (plan och bygglagen 2 kap. 5 § 3 p). • Vid all planläggning och handläggning om bygglov ska hänsyn tas till möjligheterna att hantera avfall (plan- och bygglagen 2 kap. 6 § 5 p). avfallsplan 2011 – 2015 4. Mål Annat än hushållsavfall ochavfall strategier 3 Kvicksilver Växthusgaser Avfall som innehåller minst 0,1 viktprocent kvicksilver och som inte är slutligt deponerat i enlighet med tillstånd meddelat med stöd av miljöbalken eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken ska bortskaffas på sätt som anges i avfallsförordningen (2011:927) (med vissa undantag angivna i förordningen 1108/2008/EG). Detta gäller från och med år 2014. EU har satt upp som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent fram till år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagen har beslutat att Sveriges utsläpp ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Det övergripande målet är 20 procent förnybar energi totalt i EU och minst tio procent av fordonsbränslet ska ha för nybart ursprung. www.avfallsverige.se/avfallshantering/svensk- www.avfallsverige.se/avfallshantering/svensk- avfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30) avfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30) Återföring av fosfor Återvinningsmål Nationellt mål att minst 60 procent av fosforföroreningarna i avlopp ska återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark till år 2015. Ramdirektivet för avfall innebär nya åter vinningsmål för medlemsstaterna. Till år 2020 ska 50 procent av summan av papper, metall, plast och glas i avfall från hushåll och liknande avfall återanvändas eller återvinnas. För bygg-och rivningsavfall gäller 70 procent. www.avfallsverige.se/avfallshantering/svenskavfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30) Materialåtervinning www.avfallsverige.se/avfallshantering/svensk- Senast år 2015 ska EU:s medlemsstater ha anordnat separat insamling för åtminstone papper, metall och glas förutsatt att det är tekniskt, miljömässigt och ekonomiskt genomförbart. Kraven återfinns i ramdirek tivet för avfall. avfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30) www.avfallsverige.se/avfallshantering/svenskavfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30) 21 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 4. Mål Annat än hushållsavfall ochavfall strategier 3 3.3 Nationella mål 3.3.1 Miljökvalitetsmål De nationella mål som beslutats av riksdagen är de 16 miljökvalitetsmål som finns på www.miljomal.se. De beskriver hur tillståndet i miljön ska vara inom en generation. De miljökvalitetsmål som främst berör avfalls hanteringen är:1. Begränsad klimatpåverkan 4. Giftfri miljö 15. God bebyggd miljö Under det sista målet finns också följande delmål; • Senast år 2010 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. • Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl kompostering som central behandling. 22 • Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrin med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. • Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark varav minst hälften till åkermark. Under sommaren 2010 togs två beslut om att arbeta annorlunda med miljömålen. Riks dagen har fattat beslut om en ny målstruktur för miljöarbetet, en ny organisation och en ny bedömningsgrund för miljökvalitetsmålen. Regeringen har beslutat att tillsätta en parlamentariskt sammansatt beredning som ska ge förslag på hur miljökvalitetsmål och generationsmålet ska nås. Nya delmål ska också tas fram. www.miljomal.se (2011-03-30) 3.3.2 Strategi för hållbar avfallshantering – Sveriges avfallsplan Naturvårdsverket har påbörjat arbetet med att ta fram en ny nationell avfallsplan. Tills det arbetet är klart gäller den gamla. I den finns fem prioriterade områden som lyfts fram; • Genomför de regler och använd de styr medel som beslutats och följ upp att de får avsedd effekt. • Flytta fokus till att minska avfallets farlighet och mängd. • Öka kunskapen om miljögifter. • Det ska vara enkelt för hushållen att sortera avfall. • Utveckla svenskt deltagande i EU arbete inom avfallsområdet. avfallsplan 2011 – 2015 5. Mål Undantag och strategier 3 3.4 Regionala mål Länsstyrelserna har som uppgift att bryta ner de nationella miljömålen på regional nivå. Så har också länsstyrelsen i Skåne gjort. Målen har tagits fram tillsammans med olika aktörer som till exempel Region Skåne, före tag och kommuner. Länsstyrelsen i Skåne har även tagit fram ett miljöhandlingsprogram. Nedan redovisas de mål som har störst betydelse för avfallshanteringen. www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/ miljomal/de-skanska-miljomalen/Pages/index.aspx (2011-03-30) 3.4.1 Begränsad klimatpåverkan • Biogas. Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. • Transporter. Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara tio procent lägre än år 2007. 3.4.3 God bebyggd miljö • Senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, stor kök och butiker återvinnas genom bio logisk behandling. Målet avser matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. • Senast år 2010 ska matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. • Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. 3.4.2 Giftfri miljö Efterbehandling av förorenade områden Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vat tentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. I Skåne ska åtgärder ha genomförts till år 2010 vid 10 av de områden som bedöms utgöra mycket stor risk för människa eller miljö. 23 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 5. Mål Undantag och strategier 3 3.4.4 Utsläpp av växthusgaser 3.4.7 God bebyggd miljö/Avfall • • Insatser vidtas för att bidra till att minska den totala mängden avfall och minska dess farlighet. Minst hälften av de anställda som kör regelbundet i tjänsten utbildas i sparsam körning. Detta gäller arbetsgivare med fler än 100 anställda. • Miljökrav ställs vid upphandling av trans porttjänster och endast fordon med goda miljöegenskaper upphandlas. • En förbättrad infrastruktur för biogas användare utvecklas och minst ett tank ställe med biogas/fordonsgas finns i varje kommun. Andelen biogas ska ökas och vara främsta alternativet vid val av fordonsgas. • En strategi för lokal och regional produktion av biogas tas fram. 3.4.5 Kunskap om särskilt farliga ämnen • För att minska hushållens spridning av farliga ämnen sprids information om produktval, återvinning och farligt avfall. 3.4.6 Efterbehandling av förorenade områden – stora risker • 24 Inventera och riskklassificera Skånes förorenade områden i syfte att skapa underlag för prioritering av områden för undersökningar och åtgärder. Fram till och med 2010 ska alla identifierade objekt i branschklass 1 inventerats och riskklassats. • En mer fastighetsnära insamling av farligt avfall införs. • Omställningen från deponering till behandling, återvinning (inklusive biologisk behandling) och förbränning med energiutvinning intensifieras ytterligare. • Vid upphandling införs krav på återanvänt eller återvunnet material för att lättare få avsättning för återvunna material. • Avfallsinsamlingen och behandlingen styrs över till system med separat hantering av bland annat organiskt avfall. • Tillräcklig behandlingskapacitet skapas för biologiskt material. avfallsplan 2011 – 2015 6. Mål Ikraftträdande/Uppföljning och strategier 3 3.5 Lokala mål Lokala mål för Helsingborgs stad som berör avfallshanteringen finns bland annat i följande dokument. De viktigaste ur avfallshanterings synpunkt redovisas under respektive plan. 3.5.3 Miljöprogram 2011-2015 3.5.1 Plan för hållbar utveckling i Helsingborg 2010 • Hållbart transportsystem. Luftföroreningarna ska minska. (Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling 2010 Plan för hållbar utveckling i Helsingborg 2010) • Hållbart energisystem • Helsingborgs stad som organisation är fossilfritt år 2020. Staden ska från och med 2011 ställa krav på miljöanpassade fordon vid all upphandling av person- och godstransporter samt entreprenader där motordrivna arbetsredskap används. 3.5.2 Energistrategi och Energiplan Fjärrvärme och fjärrkyla • Byggnation av kraftvärmeverk för avfalls bränsle. Öresundskraft år 2012. • Produktion av fordonsgas från deponigas till totalt 60 GWh. NSR år 2012. • Öka biogasproduktionen till totalt 40 GWh. NSR år 2012. Stadens fordonspark och de transporter som kommunen anlitar drivs år 2020 av fossilfritt bränsle i första hand lokalt producerat. • År 2015 ska antalet mil med förnybara bränslen utgöra minst 75 procent av den totala körsträckan inom kommunala verksamheter. • • Avfallsmängderna ska minska. • Restavfall ska minska enligt direktiven i avfallsplanen. • Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd inte ska öka. • Vid årliga plockanalyser av restavfallet ska högst 0,5 procent vara elavfall och inget övrigt farligt avfall får förekomma. • Senast år 2011 ska en plan finnas för riktad information/utbildningsinsatser inom området avfallsminimering. (Helsingborgs stad 2010 Miljöprogram för Helsingborgs stad) Produktionen av biogas och biometan uppgår sammanlagt till minst 314 GWh till år 2035. Till år 2020 ska biogas från avfall öka till 50 GWh. (Helsingborgs stad 2010 Energiplan 2011 2013) (Helsingborgs stad 2009 Energi strategi för Helsingborgs stad) 25 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 1: Sorteringsguide Mål och strategier 3 3.5.4 Översiktsplan Den 18 maj 2010 antogs en ny översiktsplan för Helsingborgs stad. Översiktsplanen 2010 visar den strategiska och långsiktiga utveck lingen som Helsingborgs stad ska ta. Bland annat finns följande skrivningar; • Det ska vara enkelt för helsingborgarna att sortera avfall. En förutsättning för ökad sopsortering är fastighetsnära insamling av tidningar och förpackningar. • Avfallshanteringen ska ses som en del av infrastrukturen. I samband med planering och utbyggnader av områden ska en effektiv och tillämpbar avfallshantering förberedas. 26 • Genom regionalt samarbete inom NSR, Nordvästra Skånes Renhållnings AB kan insamling av avfall planeras optimalt utan hänsyn till fysiska kommungränser och bli mer rationell och kostnadseffektiv. Helsingborgs stad ska inom samarbetet för Skåne Nordväst (Bjuv, Båstad, Höganäs, Helsingborg, Ängelholm, Åstorp, Örkel ljunga, Klippan, Svalöv och Landskrona) verka för att få till stånd en gemensam vision för energi och avfallshanteringen för kommunerna i Skåne Nordväst. Filborna återvinningsanläggning är en resurs för återvinning och avfallshantering. (Helsingborgs stad 2010 Översiktsplanen 2010) avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 1: Sorteringsguide Beskrivning av kommunen 4 4. Kort om Helsingborgs stad 4.1 Folkmängd och fakta 4.2 Näringsliv Helsingborgs stad ligger i nordvästra Skåne och gränsar till kommunerna Landskrona, Bjuv, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Höganäs men också till Danmark. Helsingborg är till ytan 347,23 kvadratkilometer. Helsingborgs stad har cirka 129 177 invånare. Invånarantalet stiger hela tiden. På tio år har invånarantalet ökat med mer än 10 000 personer. Befolkningsfördelningen ser väldigt lika ut som för riket i stort. Fördelningen mellan flerbostadshus och småhus i bostadsbeståndet har hållit sig jämnt på cirka 65 procent flerbostadshus och 35 procent småhus sedan mitten av 90-talet. Totalt finns 61 500 hushåll i Helsingborg. Enskilt största arbetsgivaren i staden är Helsingborgs stad med 9 000 anställda. Det finns över 11 000 företag i Helsingborgs stad. Tyngdpunkten ligger på logistik, IT, livsmedel samt läkemedel och hälsa. Framtidsscenario som gjorts visar på att be folkningen i Helsingborg kommer att bli allt äldre (Helsingborgs stad 2008 Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4:2008). Samma studie visar på att det prognostiserade och av staden målsatta framtida byggandet hamnar på i snitt nästan 780 lägenheter om året från år 2008 fram till år 2030 medan kommunens befolknings prognos under samma period prognostiserar en genomsnittlig folkökning på cirka 1 300 personer om året. Detta innebär en befolk ning år 2015 på 135 694 invånare. Helsingborgs stad arbetar allt mer för att se Skåne Nordväst som en motvikt mot Malmö och Köpenhamnsregionen. “Människorna i Skåne Nordväst ska känna sig som invånare i en sammanhängande stad.” Antaget av poli tikerna i Skåne Nordväst 2007. Bland annat med en gemensam översiktsstrategi. 4.3 Avfallsorganisation Stadsbyggnadsförvaltningen med avdelningen Renhållningsverket är beställare av all renhållning som kommunen ansvarar för och fungerar som spindeln i nätet. Renhållningsverket sköter upphandling av insamlingstjänster. I dagsläget är Renhab och Sydspol entreprenörer på avfallshämt ning respektive slamtömning. För behandling av avfall finns ett kon sortialavtal med NSR som gör att Renhåll ningsverket ska lämna allt avfall till NSR för behandling. Renhab (åkeriet) är idag en avdelning inom NSR som i sin tur ägs av kommunerna Helsingborg, Båstad, Bjuv, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. I oktober 2010 togs beslut i Helsingborgs kommunfullmäktige att beställarorganisa tionen för hushållsavfall ska organiseras inom NSR. 27 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 1: Sorteringsguide Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.1 Insamlingssystem I Helsingborgs stad finns en återvinnings central samt elva återvinningsstationer där privatpersoner kan lämna förpackningar och tidningar. Det går cirka 10 700 personer per återvinningsstation. Dessutom finns fyra miljöbodar där privatpersoner kan lämna farligt avfall. Utsortering av matavfall är obligatorisk. Helsingborgs stad erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar vid både villor och flerfamiljsfastigheter, tömning av trädgårdskärl, tömning av grovsopor och insamling av småelektronik, ljuskällor och batterier vid flerfamiljs fastigheter. 5.1.1 Villor Villaägare kan välja mellan flera olika abon nemang, sortering i fyrfackskärl eller två fackskärl. Tömning av grovsopor ingår i alla alternativ utom vid förlängt tömningsinter vall, med 26 gånger per år (max fem kollin per gång). Villaägare kan söka undantag från renhåll ningsordningen och få beviljat förlängt hämt ningsintervall eller dela kärl med en granne. Figur 1: Kärl 1 i genomskärning. 28 Sortering i flerfackskärl med fastighetsnära hämtning av producentansvars material: Varje hushåll har två kärl med fyra fack i varje kärl, två stora och två mindre fack. Kärlens storlek är antingen 370 eller 240 liter beroende på hushållets val. Kärl 1 har två större fack för restavfall och pappersförpackningar samt två mindre fack för matavfall och färgade glasförpackningar. Kärlet töms varje eller varannan vecka beroende på vilket alternativ kunden väljer. Kärl 2 har två större fack, ett för tidningar och ett kombinerat fack för mjukplast- och hårdplastförpackningar samt två mindre fack för metallförpackningar och ofärgade glasförpackningar. Kärlet töms alltid var fjärde vecka. Anslutningsgraden till flerfackskärl är 96,4 procent bland villaägarna i Helsingborg. Figur 2: Kärl 2 i genomskärning. avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 2: Nulägesbeskrivning hushållsavfall Hämtning där sopbil ej kan köra 5 Sortering av rest- och matavfall i två fackskärl ej hämtning av producentansvarsmaterial: Vill man själv lämna förpackningar och tidningar på en återvin ningsstation eller återvinningscentral kan man istället för kärl 1 och 2, ha ett tvådelat kärl för restavfall och matavfall. Kärlet töms varje eller varannan vecka. Trädgårdsavfallskärl: För de som önskar erbjuds 370-liters trädgårdskärl, med töm ning varannan vecka mellan vecka 9 och vecka 48. Slam: För de som har trekammarbrunnar och slutna tankar töms detta via kommu nens entreprenör Sydspol minst en gång per år. 5.1.2 Flerfamiljsfastigheter och verksamheter Restavfall: I flerfamiljsfastigheter måste restavfallet tömmas minst en gång per vecka. Hämtningsintervall kan vara en till fem gånger per vecka. • Kärl 190 -1 000 liter • Säck 240 liter • Containrar 3 - 9 kubikmeter samt autoflak Matavfall: Matavfall måste hämtas minst en gång per vecka men hämtning är möjlig upp till fem gånger per vecka. • Kärl 140-190 liter På verksamheter med stora mängder mat avfall kan avfallet malas ned och samlas i en tank som sedan töms av en slambil. Denna tömning beställs via renhållningsverket. Tidningar och pappersförpackningar: Tidningar och pappersförpackningar kan hämtas en gång per vecka, två gånger per vecka eller en gång på två veckor. • Kärl 190 - 660 liter • Container 3 - 6 kubikmeter Ofärgade glasförpackningar, färgade glasförpackningar och metallförpackningar: Förpackningar av färgat glas, ofärgat glas och metall kan hämtas en gång per vecka, två gånger per vecka, en gång på två veckor eller en gång på fyra veckor. • Kärl 190 - 370 liter Hårdplastförpackningar: Hårdplastför packningar kan hämtas en gång per vecka, två gånger per vecka, en gång på två veckor eller en gång på fyra veckor. Plast sorteras i flerfamiljsfastigheter i hård och mjukplast. På återvinningsstationerna och återvin ningscentralen finns en blandfraktion. • Kärl 190 - 660 liter Mjukplastförpackningar: Mjukplastför packningar hämtas en gång på två veckor eller en gång på fyra veckor. Mängden är obegränsad förutsatt att mjukplastförpackningarna är paketerade i mjukplastsäckar. Det behövs därmed bara ett mjukplastställ då man själv kan byta säck och sätta i en ny. Mjukplast säckarna ingår inte i abonnemanget utan köps till exempel via renhållningsverket. • Säck 240 liter 29 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 Batterier: Vill man ha hämtning av batte rier så köper man en batteriholk av renhåll ningsverket. Tömning av batteriholken är sedan kostnadsfri och sker i samband med tömning av andra avfallsslag. Insamling av lampor och småelektronik: Ägare till flerfamiljsfastigheter kan få uppsatt en ställning för hämtning av låg energilampor, lysrör, glödlampor och ett kärl för småelektronik. Tömning sker efter beställning. Tömning av fettavskiljare: NSVA kräver att fastighetsägaren installerar en fettav skiljare om denne har en restaurang eller liknande i sin fastighet. En fettavskiljare tar upp fettet från avloppsvattnet så att man förhindrar stopp i avloppet. Tömningen sker genom Renhållningsverket. Tömning ska ske minst två gånger per år. 30 Tömning av fettunnor: För restauranger finns fettunnor att samla upp fettet i. Detta för att undvika stopp i avloppet. Tömning sker via renhållningsverket och ska ske minst en gång per år. avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.2 Behandling av hushållsavfall 5.2.1 Restavfall 5.2.3 Trädgårdsavfall Det källsorterade restavfallet från hushållen i Helsingborg omlastas på NSR återvinnings anläggning och skickas därefter till förbränning. Trädgårdsavfallet behandlas genom krossning och siktning för framtagande av biobränsle och kompost. Cirka 60 procent siktas ut till biobränsle för försäljning till externa förbrän ningsanläggningar, samt cirka 40 procent går till kompostering i långa strängar. Det tar ungefär sex månader innan träd gårdsavfallet har omvandlats till en färdig kompost. Komposten säljs sedan som jord förbättringsmedel eller används som grund material i olika jordblandningar som säljs såväl i bulk som i säck. 5.2.2 Matavfall Det källsorterade matavfallet rötas i NSR:s biogasanläggning som år 2007 byggdes ut till mer än fördubblad kapacitet (80 000 ton per år). I NSR:s förbehandlingsanläggning blandas matavfall med vatten med hjälp av kvarn, mixer och press för att omvandlas till ett pumpbart slam samtidigt som icke pump bart material sorteras bort. Det frånsorterade materialet utnyttjas dock till värme- och elproduktion när materialet förbränns. Efter förbehandlingen pumpas slammet till biogasanläggningen för att rötas tillsam mans med flytande organiskt avfall från industrin. Vid rötningsprocessen bildas rågas som uppgraderas till biogas. Biogasen säljs vidare som fordonsbränsle i NSR:s egen gasmack eller levereras till det lokala gasnä tet och bussterminalen. Det som finns kvar i rötkammaren – biogödsel – är en kvalitets certifierad produkt enligt systemet SPCR 120 som kontrolleras av Sveriges tekniska forsk ningsinstitut. Biogödsel används i lantbruket. På så sätt återförs matavfallets näringsämnen till åkermarken där de en gång producerats så att kretsloppet sluts. Sedan 2007 pumpas en del av biogödseln ut till jordbruk i Helsingborgstrakten i en tio kilometer lång pipeline. Pipelinen beräknas spara 2 250 mil lastbilstransporter per år, vilket i sin tur ger minskat årligt utsläpp av koldioxid med cirka 78 ton. Resterande mängd transporteras med lastbil. 5.2.4 Fettavfall Fettavfallet som samlas in i tunnor på restaurangerna mellanlagras på NSR för att skickas till Sveprol Bio Production AB för återvinning. 5.2.5 Fettslam från fettavskiljare Fettet från fettavskiljare rötas tillsammans med matavfall och blir biogas och näringsrik rötrest (biogödsel) se 5.2.2. 5.2.6 Hård- och mjukplast förpackningar Förpackningarna sorteras i olika plastkvalitéer som PP, PE, PET, EPS, färgad och transparent mjukplast i NSR:s returplastanläggning i Ängelholm. Därefter balas och transporteras plasten till andra anläggningar för material återvinning. Sorteringsrester går till energi återvinning. 31 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.2.7 Metallförpackningar 5.2.12 Oljeavfall Metallförpackningarna lagras och komprime ras innan de skickas vidare för sönderdelning, sortering och slutligen omsmältning. Åter vunnen metall används bland annat i motor delar och i armeringsjärn. Spillolja separeras genom att värmas upp så att två fraktioner uppkommer. Det oljeföro renade vattnet behandlas i en anläggning på NSR för oljeförorenat vatten och slam. Fraktionen återvinningsbar olja skickas till godkänd mottagare där den återvinns. 5.2.8 Glasförpackningar Färgade och ofärgade glasförpackningar lagras separat innan de skickas till Svensk glasåter vinning. Glas kan smältas om hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras. En del används för framställning av nya flaskor och en del för framställning av glasull och som flyt- och fyllmedel i betong. 5.2.9 Pappersförpackningar Pappersförpackningarna balas i NSR:s returpappersanläggning och transporteras vidare till pappersbruk för återvinning. Av pappersmassan görs ny kartong eller gipsskivekartong. 5.2.13 Lösningsmedelsavfall Lösningsmedel skickas till godkända anlägg ningar där det används som bränsle. 5.2.14 Färg-, lack- och limavfall Färgburkarna skickas till godkänd motta gare där metallen separeras från färgavfallet. Metallen återvinns och färg- och limavfal let skickas vidare till slutmottagare där det används som bränsle till värmeproduktion. 5.2.15 Bekämpningsmedelsrester och PCB-haltigt avfall Bekämpningsmedel och PCB-haltigt avfall skickas till slutmottagare för förbränning. 5.2.10 Tidningar Tidningar från hushållen sorteras och balas innan de skickas vidare till pappersbruk för framställning av nytt papper. 5.2.16 Farliga kemikalierester För farliga kemikalierester varierar behand lingsmetod och slutmottagare beroende av avfallets sammansättning. 5.2.11 Farligt avfall NSR har ett mellanlager för sortering, ompackning och märkning av farligt avfall, som sedan transporteras vidare för slutlig behandling hos godkända behandlingsföretag. 32 5.2.17 Kvicksilverhaltigt avfall Avfallet samlas in och skickas till Sakab. Det lagras i bergrum eftersom kvicksilver inte är tillåtet att återvinna. Kvicksilver är en av de tungmetaller som ska fasas ut ur kretsloppet. avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.2.18 Småbatterier Småbatterierna lämnas till El-Kretsen för sortering. Batterier med kvicksilver skickas för lagring då kvicksilver inte får återvinnas. Återvunnet kadmium från batterier används till exempel för tillverkning av batterier till industrin och nickel går till stålverk för återvinning. 5.2.19 Bilbatterier Bilbatterier samlas in av BlyBatteriRetur och återvinns sedan på Boliden Bergsöe. Blyet återvinns och batterisyran renas, plastdetaljer förbränns och ger energi för uppvärmning. Svavelrester upparbetas och används vid till verkning av nya kemikalier, främst svavelsyra. 5.2.20 Impregnerat trä Tryckimpregnerat trä mellanlagras i avvaktan på borttransport till slutligt omhänder tagande genom förbränning vid extern anläggning. 5.2.21 El- och elektronikavfall El- och elektronikavfall får inte deponeras el ler förbrännas utan förbehandling. Elproduk terna sorteras och skickas via El-Kretsen till olika förbehandlare och återvinningsföretag. 5.2.22 Ljuskällor I gruppen ljuskällor ingår glödlampor, lågen ergilampor och lysrör. Det är producentan svar på ljuskällor och El-Kretsen ansvarar för insamling och behandling. Ljuskällorna krossas i en vätska som oxiderar kvicksilvret där lysrören kramas sönder i en maskin och övriga ljuskällor rivs sönder i en annan maskin, gjord för mindre ljuskällor. De krossade ljuskällorna tvättas och lysrörspulver samt kvicksilver separeras. Det resterande krosset separeras där metaller separeras med magnetband, lättmetaller med virvelström och glaset trumlas fram. Återvinningen är mycket hög och inget går till spillo. Lysrörspulvret och kvicksilvret kan återanvändas vid nyproduktion av ljuskällor. Glaset renas och återanvänds i glasflaskor och konservburkar. Metallerna i ljuskällor, till exempel aluminium, materialåtervinns till sammans med annat elektronikavfall medan plasterna energiåtervinns. 5.2.23 Stora vitvaror Stora vitvaror är till exempel en spis. Först plockas produkterna isär och farliga kompo nenter tas bort. Skrotet fragmenteras innan det kan sorteras. I en kraftig hammarkvarn mals materialet ner till knytnävsstora bitar. Magneter, luftströmmar, vattenbad och ma nuell sortering skiljer sedan de olika mate rialen åt. När skrotet är sorterat behöver det ofta bearbetas innan det levereras vidare till stålverk, gjuterier och smältverk för återvin ning. 5.2.24 Kyl och frys Kyl och frys töms på farligt innehåll som till exempel köldmedier. Metall, som finns i kylskåp och frysar, återvinns. 5.2.25 Diverse elektronik Med diverse elektronik menas det elavfall som inte omfattas av producentansvaret. Alla komponenter som innehåller farliga ämnen identifieras, separeras och går vidare för sär skild behandling. 33 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.3 Avfallsmängder Tabell 1. Avfallsmängder 2010 i kg per invånare och år Fastighetsnära kommunalt ansvar Folkmängd Restavfall säck och kärl Matavfall Grovsopor fastighetsnära Trädgårdsavfall fastighetsnära Summa hämtat vid fastighet 129 177 208,14 49,76 13,88 51,03 322,81 ÅTERVINNINGSMATERIAL fastighetsnära + station + central Tidningar 59,2 Pappersförpackningar 23,6 Glasförpackningar *18,99 Plastförpackningar 10,71 Metallförpackningar 2,9 Summa förpackningar och tidningar 115,4 ÅTERVINNINGSCENTRALEN Restavfall (inklusive gips) Trä Trädgårdsavfall (energi+kompost) Skrot Schakt Farligt avfall (ÅVC+ Miljöbodar) Elavfall (ÅVC+ fastighetsnära) Summa återvinningscentral * I glasförpackningar ingår inte statistik från återvinningsstationer. 34 34,72 36,14 43,22 7,21 32,14 5,48 13,95 172,86 avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning hushållsavfall 5 5.4 Plockanalyser 3 % 56 % 30 % Övrigt avfall Producentansvarsmaterial Annat avfall 14 % 97 % Biologiskt avfall Matavfall Figur 3. Andel producentansvarsmaterial och bioavfall i restavfall från villor i Helsingborg 2010 4 Figur 4. Renheten på matavfall från villor Helsingborg, 2010. Tabell 2. Andel och kilogram per villa och vecka av producentansvarsmaterial och bioavfall som finns kvar i restavfallet Producentansvarsmaterial Bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall) viktprocent 2010 Övrigt kg/villa/vecka 2010 30 14 0,2 0,4 56 1,6 3 % 33 % 25 % Övrigt avfall Producentansvarsmaterial Annat avfall 42 % 97 % Biologiskt avfall Matavfall Figur 5. Andel producentansvarsmaterial och bioavfall i restavfall från flerfamiljsfastigheter i Helsingborg 2010 Figur 6. Renheten på matavfall från flerfamiljsfastigheter i Helsingborg, 2010 Tabell 3. Andel och kilogram per lägenhet och vecka av producentansvarsmaterial och bioavfall som finns kvar i restavfallet viktprocent 2010 kg/lägenhet/vecka 2010 Producentansvarsmaterial Bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall) 25 42 1,8 3,1 Övrigt 33 2,4 4 Bioavfall = matavfall och trädgårdsavfall. 35 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nulägesbeskrivning övrigt avfall 6 6.1 Insamlingssystem För verksamhetsavfall är marknaden av reglerad. Verksamhetsutövaren har själv ansvar för att det egna avfallet transporteras bort och behandlas enligt EU:s avfallstrappa. Den som transporterar avfallet ska ha till stånd för detta (vissa undantag finns för små mängder). En verksamhet kan även ha avfall som räknas som hushållsavfall till exempel avfall från fikarum och från städning. Det är kommunen som hämtar detta hushållsavfall. För verksamhetsavfall har Helsingborgs stad ett planeringsansvar och tillsynsansvar (i de fall miljönämnden är tillsynsansvarig) dock inte det egentliga ansvaret så som kom munen har för hushållsavfallet. I Renhåll ningsordningen står till exempel att åter vinningsbara material ej får blandas. Sedan förra avfallsplanen har det frivilliga ansvaret kommunen kunde ta för farligt avfall avskaffats. De aktörer som finns på marknaden är bland annat SITA, Ohlssons, Ragnsells, Stena, IL och NSR. Alla kör dock inte allt avfall. Några har specialiserat sig på något avfalls slag. Insamlingssystemen är liknande med olika typer av kärl eller containrar. 6.1.1 Riskavfall När det gäller det vi kallar riskavfall, stickande/skärande och smittförande avfall samt det som hämtas tillsammans med detta som läkemedelsavfall, blyfolie, fix och framkallare, fotografisk film och härdplastavfall är det fri konkurrens att samla in. Helsingborgs stad har dock valt att fortsätta att agera på mark naden. Renhab kör detta avfall åt Helsing borgs stad. 36 Enligt Renhållningsordningen krävs tömning minst en gång per år. Man kan ha hämtning allt från en gång per vecka till en gång per år. 6.1.2 Producentansvarsmaterial Verksamheter kan antingen ha hämtning av förpackningar och tidningar av en privat entreprenör eller lämna sina förpackningar och tidningar på återvinningscentralen. 6.2 Behandling av övrigt avfall 6.2.1 Riskavfall Riskavfall i form av smittförande och stick ande/skärande skickas via NSR till förbrän ning på SYSAV (Sydskånes avfallsaktiebolag) i Malmö i deras specialhanteringssystem Protector. Även läkemedelsavfall skickas dit. Mängden insamlat fix, framkallare, blyfolie och fotografisk film har minskat mycket med digitalfotots införande. Fix skickas till silver återvinning, blyfolie till metallåtervinning samt framkallare, härdplastavfall och foto grafisk film till förbränning. 6.3 Avfallsmängder Att ta reda på vilka mängder verksamhets avfall som finns i Helsingborg är svårt då det är en avreglerad marknad och det inte finns något krav att redovisa mängderna kommunvis. Vi har dock gjort ett försök att genom uppgifter från NSR och de entre prenörer som kör att uppskatta mängderna. Då entreprenörerna kör över kommun gränserna är dessa uppgifter dock omöjliga att idag få reda på. Vid dimensioneringen av den nya förbränningsanläggningen på Filborna har räknats med att det finns cirka 65 000 ton verksamhetsavfall till förbränning i regionen. avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7 Helsingborg har ett antal behandlingsanlägg ningar inom kommunen men har också en del behandlingsanläggningar som ligger strax utanför kommunen som även de har stor betydelse. Vi har även avfallsförbrännings anläggningen på Filborna som håller på att byggas och ska drivas av Öresundskraft. 7.1 NSR Återvinningsanläggning Helsingborg Väla 7:4 med flera, Helsingborgs stad, Miljö tillstånd 2007-01-11 samt deldom 2009-01-11. Verksamhetskoder: 90.150 biologisk be handling, 90.30 mellanlagring, 90.50 farligt avfall, 90.70 sortering, 90.100 mekanisk bearbetning, 90.300 deponering, 90.320 deponering farligt avfall. Förbränningsanläggningen: 90.200 förbränning Typ av avfall: Restavfall, slam, matavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, farligt avfall, schaktmassor, betong, elektronik skrot. Metod för behandling: Biologisk behand ling genom rötning och kompostering, förbränning och deponering, sortering av avfall samt mellanlagring. Tillåtna mängder: Totalt får NSR vid anläggningen årligen ta emot, sortera, behandla, mellanlagra och bortskaffa högst 800 000 ton avfall exklusive rena jordmas sor för konstruktionsändamål. Verksam heten domineras av materialåtervinning, biologisk behandling och utvinning av biogas. I en deldom 2009-12-16 har tillståndet för energiutvinning ur avfall genom för bränning utökats till 160 000 ton per år. NSR återvinningsanläggning Helsingborg (Filborna) utgör NSR:s viktigaste resurs för återvinningsverksamheten i regionen sedan 1988. Vid anläggningen mottas, återvinns, behandlas, mellanlagras och (i sista hand) deponeras avfall från en region med cirka 236 000 invånare och omfattande industri verksamhet. Marken som anläggningen ligger på tillhör Helsingborgs stad och upplåts till delar med tomträtt och i övrigt med arrende till NSR. Anläggningen ligger inom fastigheten Väla 7:4 med flera, Helsingborgs stad. Anläggningen är centralt lokaliserad i regionen, strax nordost om Helsingborgs tätort vid korsningen mellan vägarna E4 och E6. Området som avgränsas av vägarna E4, E6 och Väla-Hjortshögsvägen är avsatt för avfallsverksamhet och tyngre industriell verk samhet enligt översiktsplanen 2010. Nuvarande anläggning samt tillkommande framtida etapper ligger inom en detaljplan fastställd 1999-12-01. Detaljplanen beskriver även områdets uppdelning i behandlings- och deponeringsområde och upplagets slutliga topografiska utseende. Ett nytt detaljplanearbete har påbörjats med syftet att tillåta en industripark för kretsloppsverksamhet för avfall, återvinning och energi. NSR fick nytt tillstånd till verksamheten ge nom domslut i miljödomstolen 2007-01-11. Den totala mängden mottaget avfall, massor till konstruktion och återvinningsmaterial har under 2010 uppgått till 347 000 ton, vilket är mindre än 2009 (435 000 ton). 37 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7 Verksamheten domineras av biologisk be handling, materialåtervinning och utvinning av biogas. Utsorterat, brännbart avfall från hushållsavfall har under året levererats till förbränning (59 852 ton). Utsorterat, bränn bart avfall från verksamheter har under året lagts i lager. Deponering sker av utsorterat, icke brännbart restavfall, avfall som på grund av sina fysika liska eller kemiska egenskaper inte lämpar sig för återvinning/förbränning samt farligt avfall i form av asbest. Totalt har 11 027 ton deponerats, vara 870 ton asbest och med stöd av undantagsreglerna har 1 733 ton depone rats i celler med gasuttag. I tabellen nedan redovisas hur inkommande mängder fördelar sig inom olika behandlingar. Anläggningen består av: En mottagningsdel där allt inkommande avfall registreras, kontrolleras och vägs. En återvinningscentral för privatperso ner och en separat återvinningscentral för mindre företag. Industriella behandlingsanläggningar där organiskt, oorganiskt och farligt avfall samt återvinningsmaterial sorteras, behand las, mellanlagras, omlastas eller transporte ras vidare till externt eller internt utnytt jande. Energianläggningar för produktion, uppgradering och distribution av fordons bränsle, kompressorstation för leverans av deponigas för produktion av el och fjärrvärme, flispanna för uppvärmning av biogasanläggning och internt fjärrvärmenät för övriga lokaler. Deponering av ej återvinningsbart ickefarligt avfall samt utvinning av deponigas ur tidigare deponerat avfall. Tabell 4: Inkommande mängder till NSR Återvinningsanläggning samt hur dess mängder fördelar sig efter behandling. Behandling: 2009 (ton) 2009 (%) 2010 (ton) 2010 (%) Återvinning, mellanlagring, konstruktion 257 365 60 Biologisk behandling 79 707 18 Till avfallsförbränning 84 475 19 5 Deponering 8 106 2 Lager Övrigt farligt avfall 5 508 1 169 618 74 061 59 582 11 027 30 577 2 597 49 21 17 3 9 1 Mottagna mängder totalt 347 462 100 % 435 161 100 % Produktion av biogas 2009: 90 225 MWh Produktion av biogas 2010: 76 529 MWh. 5 38 Varav 2 360 ton deponerats med stöd av undantagsreglerna i NFS 2004:4 (samrådsbeslut från länsstyrelsen). avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7.1.1 Reningsanläggningar • • • Biologisk behandling av lakvatten (utjämning, luftning, sedimentation) Kompostfilter för ventilationsluft från biogasanläggning och kompostreaktor Separering av oljeförorenat vatten och emulsioner genom gravimetri, mekanisk avskiljning och indunstning. 7.1.2 Rökille avfallsupplag Avfallsupplaget Rökille är beläget på fastigheten Väla 7:4, inom samma område som NSR återvinningsanläggning Helsingborg. Ingen ny deponering sker mer, utan avfalls upplaget håller på att sluttäckas. Rökille anlades under början av 1980-talet för att ta emot avfall av typen gips, DCRslam och övrigt kemiskt avfall från Kemira Kemi AB samt kiselsyra och kalciumfluorid slam från Aluflour AB. Totalt har omkring 4,5 miljoner ton avfall deponerats varav ungefär hälften har utgjorts av gips. Deponeringen har skett inom de två del områdena A och B. Område A användes fram till slutet av 1980-talet varefter denna del sluttäcktes enligt Länsstyrelsens anvisningar. Deponeringen fortsatte inom område B för att avslutas helt år 2008. Under år 2008 och år 2009 har område B förberetts för sluttäck ning och denna har påbörjas under år 2010 då tre av totalt tretton hektar har täckts. Arbetena med sluttäckning kommer sedan att fortsätta under de kommande åren för att så snart som möjligt ha deponin täckt och skyddad från inträngande nederbörd. Provtagning sker kontinuerligt på yt-, lakoch grundvatten i avfallsupplagets närhet och lakvatten samlas in för avledning till avlopps reningsverket Öresundsverket. 7.1.3 NSR återvinningscentral Helsingborg Ingår i tillståndet för hela NSR:s anläggning. På NSR återvinningsanläggning Helsingborg finns en bemannad återvinningscentral för hushåll som är utlagd på en bemannings entreprenad till Loarp AB. Centralen håller öppet sju dagar i veckan och för att öka servicen till kommuninvånarna har nya utökade tider runt storhelger införts från och med 1 mars 2010. 7 På NSR återvinningscentral Helsingborg kan hushåll och småföretag lämna följande: • Behandlat trä • Däck, med och utan fälg • Elavfall • Farligt avfall, till exempel asbest, oljor, lysrör (endast hushåll) • Färgade glasförpackningar • Gips • Hårdplastförpackningar • Kylmöbler • Metallförpackningar • Mjukplastförpackningar • Möbler (endast hushåll) • Obehandlat trä (endast hushåll) • Ofärgade glasförpackningar • Pappersförpackningar • Planglas (endast företag) • Sanitetsporslin • Schakt- och rivningsavfall • Skrot • Småbatterier • Tidningar • Trädgårdsavfall • Vitvaror • Vit EPS-plast, till exempel Frigolit • Wellpapp • Grovavfall 39 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7 För hushåll som kommer med fordon upp till 3,5 ton är det gratis att lämna alla sorterade fraktioner på återvinningscentralen. För hus håll som kommer med fordon som väger över 3,5 ton gäller vägning av avfall och betalning enligt NSR:s gällande prislista. Företag kan lämna allt producentansvars material gratis på återvinningscentralen un der sju dagar i veckan. Allt annat måste vägas på vågen som är öppen måndag till fredag och kunden debiteras för avfallsvikten enligt NSR:s gällande prislista. 7.1.4 Kraftvärmeverk Filborna Planerad driftsättning: under hösten 2012. Verksamhetskod: 90.200 förbränning Typ av avfall: Icke-farligt avfall (RT-flis, utsorterat brännbart avfall från hushåll och verksamheter, bioaska (för ombrän ning), homogeniserat avfall från slakterier, avvattnat avloppsslam, skogsbränslen). Metod för behandling: Förbränning Tillåtna mängder: 200 000 ton icke-farligt avfall varav 40 000 ton endast får avse skogsbränslen. 7.2 RGS90 Rönnarp AB Rönnarp 2:21, Tågarpsvägen Verksamhetskod: 39.90 Anläggning för lagring av mer än 5 000 ton kol, torv eller bränsleflis eller annat träbränsle per kalenderår, 90.40 Anläggning för mellan lagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än tio ton, 90.80 Anlägg ning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 1 000 ton per kalenderår, 90.110 Anläggning för att genom mekanisk bear betning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260 Typ av avfall: Bygg- och rivningsavfall, trä, asfalt, schaktmassor. Metod för behandling: Sortering, kross ning, flisning, harpning. Tillåtna mängder: Verksamheten ska bedrivas inom ramen för anmälningsplikten enligt miljöbalken. 7.3 Duroväg AB 7.1.5 NSR LBG-anläggning Filborna 33:2 i Helsingborg Stad. Planerad driftsättning: årsskiftet 2012/2013. Verksamhetskod: Anläggningen regleras i huvudtillståndet för Filborna avfalls anläggning. Typ av avfall: Regleras i huvudtillståndet för Filborna avfallsanläggning. Metod för behandling: Biogasen kommer att renas från föroreningar, koldioxid och kväve i olika steg för att i sista steget kylas ned till en temperatur då metan övergår i flytande form vid atmosfärstryck. Färdig biogas (LBG) förvaras i dubbelmantlade tankar, varifrån gasen hämtas i slutna specialfordon för leverans till kundlager. Tillåtna mängder: Högsta tillåtna årliga produktion är 15 miljoner normalkubik meter flytande biogas (LBG). 40 Rögle 1:8, Röglevägen Verksamhetskod: 90.40 Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än tio ton, 90.80, 90.110, 90.140 Typ av avfall: Bygg- och rivningsavfall, trä, schaktmassor, sten. Metod för behandling: Sortering, kross ning, flisning. Tillåtna mängder: Cirka 1 200 ton schaktmassor per år, cirka 250 ton sten per år, cirka 200 kubikmeter ris per år. Övrigt avfall anges till cirka 2 730 ton per år. avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7.4 Stena Recycling AB 7.5 Electro Graphic AB Bunkagården Västra 2, Torbornavägen 3 Verksamhetskod: 90.100 Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den han terade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår., 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen (2007:186)., 90.50 Anläggning för mellan lagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till 1. mer än 5 ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än ett ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte: 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2.anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bort skaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. Typ av avfall: Järn- och metallskrot, elavfall, returpapper och plast, blybatterier (mellanlagring) och övrigt avfall. Metod för behandling: Sortering, meka nisk bearbetning Tillåtna mängder: 15 000 ton järn- och metallskrot, 1 500 ton elavfall, 2 000 ton returpapper och plast, 550 ton blybatterier (mellanlagring) och 100 ton övrigt. Vidare får högst 150 skrotbilar lagras samtidigt inom området. Bårslöv 7:24, Ekebyvägen 491 Verksamhetskod: 90.450 Anläggning för att återvinna eller bortskaffa farligt avfall enligt något av de förfaranden som anges i bilagorna 4 och 5 till avfallsförordningen (2011:927), om huvuddelen av det avfall som avses att bli behandlat i anläggningen kommer från andra inrättningar. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. förorenade uppgrävda massor, eller 2. om verksamheten är tillstånds- eller an mälningspliktig enligt någon av beskrivning arna i 90.50, 90.60, 90.90, 90.119-90.140, 90.180-90.220, 90.240-90.280, 90.32090.400 eller 90.440. Typ av avfall: Lösningsmedelsrester från klichéframställning. Metod för behandling: Destillation. Tillåtna mängder: Tillstånd till återvin ning av maximalt 30 ton lösningsmedel för klichétvätt per år. 7 41 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7 7.6 Öresunds Järn & Metall AB 7.8 Thomassons.nu grupp AB Sutaren 15, Gåsebäcksvägen 42 Verksamhetskod: 90.60 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall som utgörs av uttjänta motordrivna fordon eller om mängden avfall inte vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än fem ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än ett ton annat farligt avfall. Anmälningsplikt enligt denna beskrivning gäller inte anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. Typ av avfall: Metaller och blybatterier. Metod för behandling: Ingen bearbetning förutom delning av metaller med hjälp av handkraft och en mindre maskin. Kapacitet: För blybatterier kommer mängden som lagras på fastigheten vid ett och samma tillfälle aldrig att uppgå till mer än 30 ton. Mängden metaller som lagras utomhus uppgår aldrig till mer än tio ton. Mottagna mängder: Planerat för cirka fem till tio ton blybatterier och 20-25 ton metaller per månad. Tillåten mängd: Mellanlagring av bly batterier upp till högst 30 ton per tillfälle. Skruvmejseln 1, Lagergatan 24 Verksamhetskod: 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera. Metod för behandling: Tömning, demon tering. Tillåtna mängder: Högsta antalet skrotbi lar som samtidigt får lagras inom området är 600 stycken. 7.7 Fleninge MC-skrot Fleninge 19:10, Västkustvägen 255 Verksamhetskod: 90.110 Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmäs sigt återvinna annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 90.100, 90.240, 90.250 eller 90.260 (har 2009 skickat in en ansökan om tillstånd till länsstyrelsen). Typ av avfall: Moped- och motorcykelde lar med mera. 42 7.9 Bildemontering Skruvmejseln 2, Lagergatan 22 Verksamhetskod: 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera. Metod för behandling: Tömning, demon tering. Tillåtna mängder: Högsta antalet skrotbi lar som samtidigt får lagras inom området är 500 stycken. 7.10 Returbilen/Bildemontering Opalen 3, Granitgatan 4 Verksamhetskod: 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera. Metod för behandling: Tömning, demon tering. Tillåtna mängder: Högsta antalet skrotbi lar som samtidigt får lagras inom området är 220 stycken. avfallsplan 2011 – 2015 Behandlingsanläggningar 7.11 Filborna bilskrot Tumstocken 2, Förrådsgatan 11 Verksamhetskod: 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera. Metod för behandling: Tömning, demon tering. Tillåtna mängder: Högsta antalet skrotbi lar som samtidigt får lagras inom området är 100 stycken. 7.12 Helsingborgs metall och containerservice Tumstocken 3, Depågatan 125 Verksamhetskod: 90.100 Anläggning för att genom mekanisk bearbetning återvinna annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår, 90.50 Anläggning för mellanlagring av farligt avfall, om mängden avfall vid något tillfälle uppgår till: 1. mer än fem ton oljeavfall, 2. mer än 30 ton blybatterier, 3. mer än 100 ton elektriska eller elektroniska produkter, 4. mer än 30 ton impregnerat trä, eller 5. mer än ett ton annat farligt avfall. Tillståndsplikt enligt denna beskrivning gäller inte 1. anläggning för mellanlagring av uttjänta motordrivna fordon, eller 2. anläggning för lagring av farligt avfall under längre tid än ett år innan det bort skaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas. 90.70 Anläggning för sortering av annat avfall än farligt avfall, om den hanterade avfallsmängden är större än 10 000 ton per kalenderår. Typ av avfall: Metall, industri- och byggav fall, batterier (mellanlagring) och elektro nikavfall. Metod för behandling: Sortering, meka nisk bearbetning. Tillåtna mängder: En årlig hantering av 20 000 ton metaller, 17 000 ton industrioch byggavfall, 200 ton batterier samt tio ton elektronikavfall. 7 7.13 Tuvallius i Helsingborg AB Skiftnyckeln 1, Transportgatan 1 Verksamhetskod: 90.120 Anläggning för återvinning av avfall genom sådan lagring, tömning, demontering eller annat yrkes mässigt omhändertagande av uttjänta bilar som omfattas av bilskrotningsförordningen. Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor m.m. Metod för behandling: Tömning, demon tering. Tillåtna mängder: Högsta antalet skrot bilar som samtidigt får lagras inom området är 200 stycken. 43 Helsingborgs stads 8 Avfall som omfattas av producentansvar 8.1 Förpackningar och returpapper 8.2 Batterier I Helsingborg finns återvinningsstationer som drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen. Det finns privata transportörer som kör fastighetsnära insamling på flerfamiljsfastig heter som har avtal med producenterna. Helsingborgs stad erbjuder fastighetsnära insamling av förpackningar på villor och fler familjsfastigheter. Helsingborgs stad arbetar enligt producentlagstiftningen för att samla in så stora mängder som möjligt och att alltid hitta bästa möjliga lösning för materialet med avseende på ekonomi och miljö. Den 1 januari 2009 infördes producentansvar för batterier med förordningen om producentansvar för batterier (2008:834). Reglerna ger producenterna ansvar för insamling, bort transport, förbehandling och återvinning av batterier. Även icke miljöfarliga batterier ska återvinnas. Det är förbjudet att förbränna eller de ponera batterier. Dock måste inte enskilda affärer ta emot batterier. Helsingborgs stad har via NSR avtal med BlyBatteriRetur och El-Kretsen. 8.1.1 Insamlingställen 8.3 Bilar och däck Fredriksdal: Ängelholmsvägen 38, Preem Lussebäcken: Ryttaregatan, Willys Gantofta: Kardemummagatan, idrottsplats Hasslarp: Södra Torggatan Kattarp: Magasinsvägen Utvälinge: Tegelbruket Rodervägen Vallåkra: Vallåkravägen P-plats Påarp: Jordgubbsgatan vid idrottsplatsen Råå: Kielergatan, mittemot Jet Rydebäck: Tågstationen Landskronavägen 16: Coop Forum NSR Återvinningscentaral Helsingborg: Hjortshögsvägen 1 Producentansvaret för bilar innebär att den som har tillverkat eller fört in bilar i Sverige ska se till att material och komponenter från bilarna återanvänds, återvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtag bart sätt. (www.naturvardsverket.se/sv/Start/ Produkter-och-avfall/Avfall/Producentansvar/ 2010-09-20) Producentansvar för däck gäller den som tillverkat, sålt eller fört in däck i Sverige. Denna producent ska se till att material från däck återanvänds, återvinns eller tas omhand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. 6 44 avfallsplan 2011 – 2015 WEEE = Waste Electrical and Electronic Equipment Directive avfallsplan 2011 – 2015 Avfall som omfattas av producentansvar Insamlingen sköts av entreprenör (Ragnsells) på uppdrag av Svensk Däckåtervinning AB. 8.4 Elavfall Sedan 2005 när WEEE6-direktivet infördes har det varit producentansvar på i stort sett allt elavfall. Innan dess hade vi en annan form av producentansvar där producenterna inte hade ansvar för historiskt elavfall. Som producent är man skyldig att till handahålla ett rikstäckande insamlings system. De flesta producenter är med i El-Kretsen. El-Kretsen har två system, ett för hushåll och ett för verksamheter. När det gäller insam ling från hushåll har man ett samarbete med kommunerna om insamlingsställen som ofta är på återvinningscentralen. Insamling för verksamheter sker i samarbete både med kommuner och transportörer. El-Kretsen skickar sedan elavfallet till någon av sina upphandlade demonterare. Efter demontering återvinns vissa kompo nenter och vissa slutomhändertas. (www.el-kretsen.se 2011-03-30). 8 8.5 Läkemedel Sedan 2009 är det producentansvar på läkemedel vilket innebär att den som säljer läkemedel ska ta emot överblivna läkemedel från privatpersoner. De har också ansvar att informera om möjligheten att lämna ifrån sig läkemedel. För läkemedel från vården är det inte producentansvar. 8.6 Övrigt Det finns även producentansvar för radioak tiva produkter och herrelösa strålkällor. 45 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nedlagda avfallsupplag 9 Under förra avfallsplansperioden gjordes en grundlig inventering och riskbedömning av nedlagda deponier i Helsingborgs stad (Hel singborgs stad Stadsbyggnadsförvaltningen 2008 Nedlagda deponier-inventering och riskklassning 2007/2008) därför hänvisas i större del till denna rapport och nedan följer endast en lista med nedlagda deponier och dess riskklassning. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:6) bör riskbedöm ning av nedlagda deponier göras som oriente rande studier enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (Naturvårdsverket 1999a). Riskklassningen är därför gjord enligt dessa: Klass 1 Mycket stor risk Klass 2Stor risk Klass 3 Måttlig risk Fastighet: Polisen 2 och 3 Avfall: Industriavfall Verksamhetstid: Början av 1900-talet Area: Cirka 0,8 ha Klassning: 4 • Glasbruksleden Fastighet: Sachsen Avfall: Industriavfall, rivningsmassor Verksamhetstid: Första halvan av 1900-talet Area: Cirka 1 ha Klassning: 4 • Hamnområdet Fastighet: Planteringen 1:8-1:9, 1:111:15,1:17,1:21,1:91, Söder 1:3-1:6 Avfall: Schaktmassor Verksamhetstid: 1960-tal Area: Cirka 30 ha Klassning: 3 Klass 4Liten risk • Heden 9.1 Deponier inne i Helsingborg Fastighet: Planteringen 3:2 Avfall: Hushålls-, industri-, bygg/rivningsavfall Verksamhetstid: -1947 Area: Cirka 3 ha Klassning: 3 • Bredgatan Fastighet: Leda 1,2,3 Avfall: Industriavfall Verksamhetstid: Början av 1900-talet Area: Cirka 2,5 ha Klassning: 4 • Cindersgatan Fastighet: Irak 5, Posten 1, Arabien 9, Persien 1, 14, 15, Alfa 4-6 Avfall: Industriavfall. Kemisk industri, tjärprodukter, bensen, lösningsmedel. Verksamhetstid: – 1960 Area: Cirka 10 ha Klassning: 4 46 • ”Gamla” polishuset • Kaplanen, Pastorsgatan/Kopparmöllegatan Fastighet: Gamla staden 7:1, Kyrkoherden 6, Prosten 1, Prelaten 1, Diakonen 1 Avfall: Bygg och rivningsavfall (industriavfall) Verksamhetstid: – 1940 Area: Cirka 1 ha Klassning: 4 avfallsplan 2011 – 2015 Nedlagda avfallsupplag 9 • Orkanen • Triangeln Fastighet: Orkanen 5 och 12 Avfall: Industri-, hushållsavfall Verksamhetstid: 1940-tal - början av 1950-tal Area: Cirka 2 ha Klassning: 3 Fastighet: Triangeln 3 Avfall: Industriavfall Verksamhetstid: 1958-1970 Area: Cirka 0,1 ha Klassning: 4 • Ringstorp 9.2 Deponier utanför Helsingborg Fastighet: Ringstorp barnstuga 1 Avfall: Hushålls-, industri-, rivningsavfall. Det mesta av avfallet blev bortschaktat 2010. Mindre föroreningsmängder finns kantzoner och i botten av schaktet. Verksamhetstid: -1950 Area: Cirka drygt 1 ha Klassning: Ej klassad i ny undersökning. Tidigare klassning 4. • Rännarbanan Fastighet: Gamla staden 2:1, Olympiaden, Gymnasten, Boxaren, Fäktaren, Manövern, Brottaren. Avfall: Industri-, hushållsavfall Verksamhetstid: -1953 Area: Cirka Nästan 24 ha Klassning: 4 • Rännarbanan/Ekedalsvägen Fastighet: Rausgården 21 Avfall: Industriavfall Verksamhetstid: -1950 Area: Cirka 2 ha Klassning: 4 • Sydhamnsgatan/ V Sandviksgatan/Öresundsgatan Fastighet: Solvändan 8, 10,11,27-29, Lummern 4, Hyacinten 6, 13, 17-33, Majblomman 2-6, Carnot 4,5,6,8,10,11,Planteringen 1:90,1:44,1:45 Avfall: Industriavfall Verksamhetstid: -1960 Area: Cirka 10 ha Klassning: 3 • Allerum Fastighet: Bröda 7:1 (eventuellt lite av Tornhult 3:2) Avfall: Bygg-/rivnings-, hushålls- och industriavfall Verksamhetstid: 1950 tal- början av 1970 tal Area: Cirka 1,7 ha Klassning: 3 • Allerum/Ödåkra Fastighet: Allerum 4:28, 4:12 Avfall: Schaktmasssor, hushållsavfall Verksamhetstid: kring 1950-talet Area: Cirka 2 ha Klassning: 4 • Mörarp Fastighet: Tollarp 12:1 Avfall: Hushållsavfall Verksamhetstid: 1960-tal – 1970-tal Area: Cirka 3,6 ha Klassning: 3 • Påarp Fastighet: Krokstorp 2:1 Avfall: Bygg-/rivnings-hushållsavfall Verksamhetstid: 1950-talet Area: Cirka 2,4 ha Klassning: 4 • Rögle Fastighet: Rögle 1:8 Avfall: Hushållsavfall och verksamhetsavfall Verksamhetstid: 1966 – 1972 (deponering av rivningsavfall har även skett under senare år) Area: Cirka 7 ha Klassning: 3 (under utredning) 47 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Nedlagda avfallsupplag 9 • Tånga • Rya Fastighet: Välinge 25:1 Avfall: Hushållsavfall Verksamhetstid: ? Area: Cirka 2 ha Klassning: 4 Fastighet: Rya 6:11-6:42 Avfall: Schakt- och rivningsmassor, eventuellt fordonsrester Verksamhetstid: 1960-tal – tidigt 1970-tal Area: Cirka 2,2 ha Klassning: 3 • Utvälinge Fastighet: Utvälinge 1:1+ en bit in i östra delen av Utvälinge 19:1 Avfall: Schaktmassor, bygg-/rivnings-, hushållsavfall Verksamhetstid: 1960-tal – tidigt 1970-tal Area: Cirka 4 ha Klassning: 3 • Sundsgården • Vallåkra • Örby Fastighet: Norra Vallåkra 4:20 Avfall: Bygg-, hushållsavfall (industriavfall) Verksamhetstid: 1950- början 1970-tal Area: Cirka 1,2 ha Klassning: 3 Fastighet: Örby 20:1 Avfall: Schakt- och rivningsmassor Verksamhetstid: 1960-tal – tidigt 1970-tal Area: Cirka 24 ha Klassning: 3 9.3 Deponier på och vid Örbyfältet 9.4 Deponier i Helsingborgs ytterområden och utanför tätorten • Gantofta grustäkt 1 Fastighet: Örby 22:3, 22:7 Avfall: Schaktmassor, byggoch rivningsavfall samt hushållsavfall Verksamhetstid: 1950-tal-1970-tal Area: Cirka 9,2 ha Klassning: 3 • Gantofta grustäkt 2 Fastighet: Örby 22:6 Avfall: Schaktmassor, bygg- och rivningsavfall Verksamhetstid: 1972-1995 Area: Cirka 8 ha Klassning: 4 • Marbäcksvägen Fastighet: Örby 18:1, 22:4 Avfall: Schakt- och rivningsmassor Verksamhetstid: 1950-tal (?)-1979 Area: Cirka 11 ha Klassning: 3 48 Fastighet: Örby 18:1 Avfall: Bygg- och rivningsavfall, industriavfall Verksamhetstid: 1950-tal – tidigt 1960-tal Area: Cirka 2,4 ha Klassning: 3 • Berga Fastighet: Filborna 31:56 Avfall: Bygg- och rivningsavfall Verksamhetstid: 1965-1972 Area: Cirka 2,5 ha Klassning: 4 • Ekedals lertäkt Fastighet: Ramlösa 8:33 Avfall: Schaktmassor, eventuellt annat avfall Verksamhetstid: 1968-2004 Area: Cirka 2,1 ha Klassning: 4 • Listorp Fastighet: Ödåkra 3:4, 3:9 Avfall: Schakt- och rivningsmassor Verksamhetstid: 1970-1990-tal (täkt till 2000) Area: Cirka 3,1 ha Klassning: 3 avfallsplan 2011 – 2015 Nedlagda avfallsupplag 9 • Raus södra Sigurd ringsgatan/Rausvägen Fastighet: Ramlösa 9:1 Avfall: Bygg- och rivningsavfall (hushålls-, industriavfall) Verksamhetstid: -1972/73 Area: Cirka 0,3 ha Klassning: 3 • Råå hamn Fastighet: Örby 18:20 Avfall: Byggavfall, hushållsavfall(?) Verksamhetstid: Kring skiftet 1950- och 1960-tal Area: Cirka 0,4 ha Klassning: 4 • Råå vattentorn Fastighet: Örby 18:1 Avfall: Hushållsavfall Verksamhetstid: Kring skiftet 1950- och 1960-tal Area: Cirka 0,6+ 0,5 ha Klassning: 3 • Sydväst Malmöleden Rusthållargatan/Stigmansgatan Fastighet: Ramlösa 8:1 Avfall: Schaktmassor, bygg-/rivningsavfall Verksamhetstid: Början 1970-tal Area: Cirka 4,7 ha Klassning: 3 • Väla – Stentippen Fastighet: Väla 7:4 Helsingborgs Stad i Skåne. Beläget väster om välavägen. Avfall: Schaktmassor samt industriavfall men efterbehandlad 2006 vilket innefattat schaktning och borttransport av förorenade massor samt övertäckning. Verksamhetstid: 1967-1978 Area: Cirka ? Klassning: 3 9.5 Äldre deponier inom fastig heten Kopparverket 8 och 9 • Aluflour AB • Kemira Kemi AB 9.6 Identifierade ”nya” nedlagda deponier Under den undersökning som genomfördes 2007/2008 (nedlagda deponier- inventering och riskbedömning) har det framkommit tips och information om hittills ej registrerade nedlagda deponier inom kommunen. De har inte inventerats eller riskklassats ännu. • Utvälinge grustäkt • Svedberga • Laröd • Mariastaden • Pålsjö • Brohultsvägen • Drottninghög-Maxi • Grusvägen • Kullavägen • Väla motorstadion • Rudan • Grusan • Ättekulla • Måsen • Påarps skola • Assartorp • Stendösgatan • Peters håla 49 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Problembild 10 Under den senaste planperioden har vi satsat mycket på att få till en bättre och mer fungerande källsortering. Helsingborgs stad har infört flerfackskärl för villor för utsortering av matavfall och förpackningar och tidningar. Detta har lett till att vi fått ner restavfallsmängderna väldigt mycket på villor. Vi har också lyckats minska restavfalls mängderna under hela planperioden. Även den totala avfallsmängden av det vi mätt (där ingår ej återvinningscentralen) har minskat. Det visar sig både i statistiken och i plockanalyserna att Helsingborgarna har blivit mycket bättre på att källsortera. Trots detta visar plockanalyserna att hälften av restavfallet är producentansvars material eller matavfall som skulle varit utsorterat. Främst är det på flerfamiljsfastig heter som det finns mycket kvar att göra där 25 procent av restavfallet är producent ansvarsmaterial och 42 procent av restavfallet är bioavfall (matavfall och trädgårdsavfall). Vi skulle kunna halvera restavfallsmäng derna! 50 På behandlingssidan har vi gått över från biocellsreaktorbehandling till förbränning av restavfall och rötning av matavfall. Nu står vi inför en stor förändring i och med att det byggs ett kraftvärmeverk i Helsingborg som kommer att ägas av Öresundskraft. Det är viktigt att man inte slutar att källsor tera för att det finns en förbränningsanlägg ning. Det är viktigt att få ut budskapet att det är ett utsorterat brännbart material man ska elda i pannan. Kan vi som kommun ställa krav på hur de avfall vi lämnar till förbränning ska se ut? Kan vi göra någon för behandling av avfallet? Vad är det egentligen som ska vara kvar i restavfallet? NSR upphandlar förbränningskapaciteten. Hur förklarar vi för befolkningen, om någon annan än Öresundskraft vinner upp handlingen, att avfallet transporteras iväg för förbränning trots att vi har en egen panna i kommunen? Vad gör vi om Öresundskraft då behöver importera avfall för att för bränna? avfallsplan 2011 – 2015 Problembild 10 På industrisidan finns en del problemavfall som till exempel förpackat livsmedelsavfall. Hur löser vi att vi även i fortsättningen får pressa de avfallsslagen istället för att de körs direkt in i en avfallsförbränningspanna? Även den otydliga definitionen om vad som är hushållsavfall ställer till det när det gäller butikernas avfall. Om detta avfall är hus hållsavfall eller inte är det ingen som verkar kunna svara på vilket gör det svårt för alla parter att våga satsa på till exempel insamling av förpackat livsmedelsavfall. Den svåraste uppgiften vi har framför oss är att arbeta med minimering av avfall. Hur får vi folk att inte konsumera saker på samma sätt som förr och ändå känna att de har samma livskvalité ? Hur introducerar vi avfallsfri konsumtion? I avfallsplanen har vi stakat ut vägen vi kom mer att ta de närmsta fem åren. Man bör dock vara medveten om att det finns flera faktorer som kommer att påverka vägvalet. • En förbränningsanläggning för avfall håller på att byggas på Filborna av Öresundskraft. • Ett beslut är tagit i kommunfullmäktige om att beställarorganisationen för hushållsavfall ska organiseras under Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR). • Helsingborgs Renhållnings AB (Renhab) har införlivats som en avdelning inom NSR. • Återvinningscentralerna har lagts ut på entreprenad. • EU domstolen har ställt frågor om Helsingborgs stad följer lagstiftningen när det gäller upphandlingarna av avfallsbehandling och insamling. 51 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Konsekvenser 11 11.1 Samråd Arbetet med avfallsplanen har skett i en arbetsgrupp med deltagare från NSR, miljö förvaltningen och renhållningsverket. Samråd har skett genom inbjudan till totalt åtta stycken möten med följande intressegrupper: intresseorganisationer, stora företag i kom munen, politiker, entreprenörer, fastighets ägare och förvaltare, återanvändningsföre tag, renhållningsarbetarnas fackföreningar, kommunala avdelningar, kommunala bolag och allmänheten. Till allmänhetens möte har inbjudan gått ut via Helsingborgs dagblad och Helsingborgs stads hemsida. Minnesan teckningar har förts på mötena och skickats ut till de som deltagit. Förslaget kommer att skickas på remiss till de med intresse i saken enligt bilaga 2. Förslaget till avfallsplan kommer att ställas ut under fyra veckor i enlighet med 15 kap 13 § andra stycket under perioden 2011-05-25 till 2011-06-30. Utställningen kommer att ske i stadsbygg nadsförvaltningen foajé på Järnvägsgatan 22 samt på stadens hemsida. 11.2 Miljöbedömning Enligt miljöbalken 6 kap. ska en miljöbedöm ning genomföras vid upprättande av planer som krävs enligt lag och som kan medföra betydande positiv eller negativ miljöpåver kan. Då ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas. Helsingborgs stad har bedömt att avfallsplanen har en stor miljöpåverkan som stor. I miljökonsekvensbeskrivningen ska den betydande miljöpåverkan som avfallsplanens genomförande innebär beskrivas och bedö mas. 52 I själva avfallsplanens mål enligt lagstiftningen ligger att avfallets mängd och farlighet ska minska. Redan där ställs kraven på att en avfallsplan måste ha en positiv miljöpåverkan totalt sätt. För att dels bedöma vilka åtgärder som skulle tas med i planen och dels för att kunna göra en miljökonsekvensbeskrivning så har varje åtgärd bedömts utifrån miljö påverkan, kostnad och genomförbarhet. Ut gångspunkt när avfallsplanens mål har tagits fram har varit de mål som finns tagna i EU, nationellt, regionalt och lokalt i Helsingborg. Se kapitel 3.3, 3.4 och 3.5. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan ska det finnas en beskrivning av hur målen i av fallsplanen kan bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen och de regionala målen nås. Detta beskrivs nedan i miljökonsekvens beskrivningen. 11.2.1 Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning av avfallsplanen Se planens sammanfattning på sidan 3. Avgränsning och samråd De miljökonsekvenser som tas upp i miljö konsekvensbeskrivningen är inte avfallshan teringens totala miljökonsekvenser utan mil jökonsekvenserna av de mål som är uppsatta i avfallsplanen. Samråd av miljökonsekvens beskrivningen sker i samband med samrådet om avfallsplanen. Tidsmässig avgränsning är år 2015 och den geografiska avgränsningen är Helsingborgs stad. Vi har valt att ta med de betydande miljöaspekterna för den del av avfallshanteringen som Helsingborgs stad har rådighet över. avfallsplan 2011 – 2015 Konsekvenser 11 Som nollalternativ har valts att vi fortsätter att bedriva verksamheten så som den görs nu utan några förändringar. Avfallsplanens miljöpåverkan: Förebyggande av avfall Mål hushållsavfall: Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med cirka 77 kg per invånare från år 2010 till år 2015. Den totala avfalls mängden år 2010 var i genomsnitt 516 kg per invånare. Mål verksamhetsavfall: Staden ska verka för att det ska uppstå så lite verksamhets avfall som möjligt. Bedömning av miljöpåverkan: Allt avfall innebär en miljöbelastning oavsett om det återvinns eller bortskaffas. Det bästa sättet att minska miljöpåverkan av avfall är att undvika att avfall uppstår. På så sätt får vi ett bättre hushållande med natur resurserna, vi slipper utsläpp och minskar energiförbrukningen. Genom åtgärderna i avfallsplanen kommer invånarna i Helsing borg att börja konsumera bättre ur miljö synpunkt, återanvändningen ökar samt svinn av till exempel mat och byggvaror minskar. Vi får även minskade mängder avfall att transportera vilket ger minskade utsläpp till luften. Åtgärden att bygga en kretsloppspark i södra delarna av Helsingborg kan antas få en negativ lokal miljöpåverkan i form av ökade transporter. Den positiva effekten kan vara att det totala transportarbetet för de boende i de södra delarna av staden minskar då de inte får lika långt att köra till återvinningscentra len som de har idag. De miljömål som berörs är God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Sverige ska ta fram ett nationellt program för mins kade avfallsmängder och även detta berörs. Detta sammantaget gör att målet före byggande av avfall har en positiv miljö påverkan. Nollalternativ: Om Helsingborgs stad fort sätter att driva avfallshanteringen som vi gör nu kommer förmodligen avfallsmäng derna att omfördelas och eventuellt att minska något. Den stora attitydförändring en som behövs för den stora minskningen av avfall sker inte. Avfallsmängderna kommer att minska eftersom det varit en trend i Helsingborg de senaste åren men absolut inte så mycket som är målet i avfallsplanen. Materialåtervinning Mål hushållsavfall: Minska restavfalls mängden med 25 procent från år 2010 till år 2015. Restavfallsmängden år 2010 var i genomsnitt 208 kg per invånare (säckoch kärlavfall). Minska felsorteringarna med 25 procent genom att mängden felsorterat producent ansvarsmaterial och matavfall i restavfallet ska minska från 1,2 kg per villa och vecka till 0,9 kg per villa och vecka samt från 4,9 kg per lägenhet och vecka till 3,7 kg per lägen het och vecka till år 2015. 53 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Konsekvenser 11 Mål verksamhetsavfall: Staden verkar för att så mycket som möjligt av verk samheternas avfall återvinns. Fokusområde är matavfall och bygg- och riv ningsavfall. Bedömning av miljöpåverkan: Minsk ningen av restavfallspåsen med 25 procent kan antingen bero på att mindre avfall uppstår eller att mer återvinns. Genom att återvinna mer av förpack ningar och mer matavfall så hushåller vi bättre med naturresurserna, spar energi och utsläpp jämfört med tillverkning från jungfrulig råvara. Det blir dessutom mindre aska att deponera efter förbränning av restavfall. Bland de åtgärder som finns under detta mål finns två åtgärder som rör utökad röt ning av matavfall och gödsel. Detta gör att NSR kan leverera mer fordonsgas och LBG som kan ersätta fossila drivmedel vilket har en positiv miljöpåverkan. Dessa åtgärder i form av en ny rötreaktor på NSR och små gårdsanläggningar kan lokalt ge en negativ miljöpåverkan. Dock finns det redan på NSR:s anläggning miljöstörande verksamhet. För verksamhetsavfall är den stora positiva miljöpåverkan att vi genom tillsynsprojekt kan få verksamheter att sortera ut sitt mat avfall och även sitt bygg- och rivningsavfall. Dessa två grupper av avfall har Naturvårds verket slagit fast som prioriterade områden. Genom åtgärderna möjliggör vi även att förpackat matavfall som idag hamnar i rest avfallet återvinns. 54 De miljömål som berörs är God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. När de gäller det mål som satts upp under God bebyggd miljö i form av att senast år 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och buti ker återvinnas genom biologisk behandling så klarades detta redan 2010 av Helsingborgs stad då 46 procent gick till återvinning. Detta sammantaget gör att målet material återvinning har en positiv miljöpåverkan. Nollalternativ: Om Helsingborgs stad fort sätter att driva avfallshanteringen som vi gör nu kommer förmodligen återvinningen att fortsätta att öka till viss del för de avfallsslag befolkningen är vana att sortera. Den stora minskningen av restavfallet kom mer att utebli då den till stor del bygger på att matavfallssorteringen behöver öka. Ökning av matavfallsinsamling kommer inte att ske utan insatser. Om inte röt reaktorn på NSR och de små gårdsanlägg ningarna byggs kommer inte mer biogas att produceras, vilket får till följd att fossila drivmedel inte kan ersättas i önsk värd omfattning. avfallsplan 2011 – 2015 Konsekvenser 11 God service Avgifta kretsloppen Mål: Andelen villaägare som är nöjda med hur avfallshanteringen idag fungerar ska öka från 80 procent (2010) till 85 procent Vi hämtar sopor i enlighet med kundens valda hämtningsintervall och på bestämd dag (om en utebliven tömning inträffar åtgär das detta med en tömning nästkommande vardag). Mål hushållsavfall: Vid årliga plockanaly ser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 procent elavfall och inget övrigt farligt avfall. Bedömning av miljöpåverkan: Till stor del är det invånarnas insatser som behövs för att få en fungerande miljömässigt bra avfallshantering. Om kunderna är nöjda kan vi vara säkra på att utsortering och förebyggande fungerar bättre. I målet ingår också att inte missa hämtställen vilket även kan göra att transportarbetet minskar. Om målet uppfylls kommer att mätas med enkätundersökning. Mätningen ger signaler på vad som behöver förbättras. En av åtgär derna är att starta ett avfallsråd som kan ge förslag till förbättringar. Att bedöma miljöpåverkan eller de miljö mål som berörs på detta mål är svårt men det ger positiva förutsättningar för att uppfylla de andra målen i avfallsplanen. Detta sammantaget gör att målet God service har en positiv miljöpåverkan. Nollalternativ: Om Helsingborgs stad fortsätter att driva avfallshanteringen som vi gör nu med 80 procent nöjda kunder kommer säkert avfallshanteringen att fungera ändå men om vi ska nå de väldigt långt ställda målen speciellt under mate rialåtervinning och förebyggande av avfall, gäller det att vi har befolkningen med oss. Mål verksamhetsavfall: Staden ska verka för att farligt avfall från verksamheter ska sorteras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Bedömning av miljöpåverkan: Främst är det småelektronik, ljuskällor och batterier som vi kommer att få bort ur restavfallet med åtgärder som att sätta ut insamling för detta vid de större livsmedelsbutikerna samt att starta fastighetsnära insamling av detta i samband med grovavfallshämt ningen hos villorna. På så sätt avgiftas kretsloppen. En annan åtgärd är att inventera de miss tänkta gamla deponier som inte är invente rade och klassade. Genom denna åtgärd kan vi få kontroll över diffusa miljöstörningar. De miljömål som berörs är Giftfri miljö. Detta sammantaget gör att målet avgifta kretsloppen har en positiv miljöpåverkan. Nollalternativ: Om ingenting görs åt in samlingen av småelektronik och ljuskällor och batterier kommer de förmodligen att fortsätta hamna i restavfallet. Restavfallet förbränns och gifterna hamnar i askan. Om inte de misstänkta deponierna risk klassas vet vi inte vilka risker vi har i kom munen. 55 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Konsekvenser 11 God arbetsmiljö och hygien Utsläpp av växthusgaser Mål: Antalet olyckor och tillbudstillfäl len hos våra entreprenörer ska minska med 25 procent till 2015. 2010 var det 40 olyckor och allvarliga tillbud. Mål: NSR är fossilfritt år 2015 och Helsing borgs stad som organisation, inklusive hus hålls- och slamentreprenaden, är fossilfritt år 2020. Bedömning av miljöpåverkan: Om färre olyckor och tillbud sker har detta en posi tiv inverkan på människors hälsa som också kan ingå i miljöbedömningen. Detta sammantaget gör att målet god arbetsmiljö och hygien har en positiv miljö påverkan. Bedömning av miljöpåverkan: Åtgär derna innebär att mer fordonsbränsle i form av biogas framställs vilket gör att tillgången på fossilfria drivmedel blir större vilket har en positiv miljöpåverkan. Att NSR och Helsingborgs stad blir fossilfria innebär en minskad klimatpå verkan. Det miljömål som berörs är Begränsad klimatpåverkan. Detta sammantaget gör att målet utsläpp av växthusgaser har en positiv miljöpåverkan. Nollalternativ: Om inte arbetsmiljöåtgär derna görs ligger renhållningsbranschen fortfarande kvar på en väldigt hög nivå av olyckor och tillbudstillfällen. En risk i detta är också att arbetsmiljöverket stoppar hämtställen. Detta kan leda till en negativ miljöpåverkan. Nollalternativ: Att inte bygga ut fordons bränsleproduktionen skulle innebära en negativ miljöpåverkan då det i dag finns brist på biogas till fordon. Att inte ställa om NSR och Helsingborgs stad till att bli fossilfria skulle också innebära en negativ miljöpåverkan. Sammanfattande miljöbedömning av avfallsplanen En avfallsplans mål är att minska avfallets mängd och farlighet. Det vill säga syftet med en avfallsplan är att minska miljöpåverkan av den kommunala avfallshanteringen. Detta leder till att alla målen i avfallsplanen bedöms ha en positiv miljöpåverkan. 56 avfallsplan 2011 – 2015 Uppföljning 12 Uppföljning av avfallsplanen ska ske i mars varje år. Uppföljningen ska skickas till stadsbyggnadsnämnden, NSR:s styrelse och miljönämnden. Sammankallande är stadsbyggnadsförvaltningen, renhållnings verket. I den årliga uppföljningsrapporten av avfalls planen kommer även MKB att följas upp och kommenteras. På så sätt säkerställs att miljöbedömning blir en del i det kontinuer liga arbetet med avfallsplanen. För väsentliga ändringar i avfallsplanen ska beslut tas i kommunfullmäktige. 2014 ska arbetet med att ta fram en ny avfallsplan påbörjas. För uppföljningen ska följande göras årligen: • Plockanalyser för både villa och fler familjsfastigheter. • Enkät över kundnöjdhet. • Insamlingsstatistiken ska utvärderas. • Beskrivning av hur målen uppfyllts i avfallsplanen. 57 Helsingborgs stads avfallsplan 2011 – 2015 Referenser 13 Avfall Sveriges hemsida: www.avfallsverige.se/avfallshantering/svensk-avfallshantering/avfallsagenda (2011-03-30). El-kretsens hemsida: www.el-kretsen.se (2011-03-30). Helsingborgs stad. 2010: Energiplan 2011- 2013 Helsingborgs stad. 2009: Energistrategi för Helsingborgs stad Helsingborgs stad. 2010: Miljöprogram för Helsingborgs stad Helsingborgs stad, stadsbyggnadsförvaltningen. 2008: Nedlagda deponier– inventering och riskklassning 2007/2008 Helsingborgs stad. 2008: Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4:2008 Helsingborgs stad. 2010: Översiktsplanen 2010 Kommunstyrelsens delegation för hållbar utveckling. 2010: Plan för hållbar utveckling i Helsingborg 2010 Naturvårdsverkets hemsida: www.naturvardsverket.se/upload/06_produkter_och_avfall/ avfall/Pa-gang-inom-avfallsomradet.pdf (2011-03-30). Naturvårdsverkets hemsida om producentansvar: www.naturvardsverket.se/sv/Start/Produkter-och-avfall/Avfall/Producentansvar/ (2010-09-20). Sveriges miljömå: www.miljomal.se (2011-03-30). Skånes miljömål: www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/miljo-och-klimat/miljomal/ de-skanska-miljomalen/Pages/index.aspx (2011-03-30). 58 avfallsplan 2011 – 2015 Bilagor Bilaga 1:Uppgifter till länsstyrelsen 1. Administrativa uppgifter Återvinningscentral Kommun: Helsingborgs stad År: 2011-2015 Datum när planen antogs: 2011-11-23 Ansvarig nämnd: Stadsbyggnadsnämnden Övriga medverkande nämnder: Miljö nämnden och Nordvästra Skånes renhållnings AB 2. Kommunens befolkning och struktur Restavfall (inklusive gips) Trä Trädgårdsavfall (energi+kompost) Skrot Schakt Farligt avfall (ÅVC) Summa Återvinningscentral b 34,72 36,14 43,22 7,21 32,14 5,48 158,91 Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: Befolkning totalt: 129 177 invånare Datum: 1 januari 2011 Fastighetsnära kommunalt ansvar Antal hushåll i småhus: cirka 21 000 hushåll I flerbostadshus: cirka 40 500 hushåll I fritidshus: så få att det inte finns statistik 3. Avfall som kommunen ansvarar för Total insamlad mängd avfall: Avfallsmängder 2010 i kilogram per invånare och år. Folkmängd 129 177. Matavfall Trädgårdsavfall (energi+kompost) Trädgårdsavfall fastighetsnära 49,76 43,22 51,03 Summa biologisk behandling 144,01 Insamlad mängd farligt avfall: 5,48 kg per invånare samt 13,95 kg per invånare elavfall. 4. Avfall som omfattas av producentansvar Fastighetsnära kommunalt ansvar Restavfall säck och kärl Matavfall Grovsopor fastighetsnära Trädgårdsavfall fastighetsnära 208,14 49,76 13,88 51,03 Summa hämtat vid fastighet 322,81 Insamlade mängder avfall: Återvinningsmaterial kg/invånare fastighetsnära+station+central och år Tidningar 59,2 Pappersförpackningar 23,6 Glasförpackningar *18,99 Plastförpackningar 10,71 Metallförpackningar 2,9 Elavfall (ÅVC + eventuellt fastighetsnära) 13,95 129,35 * I glasförpackningar ingår inte statistik från återvinningsstationer. 59 Helsingborgs stads b avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 1:Uppgifter till länsstyrelsen 5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande för avfall NSR Återvinningsanläggning Helsingborg Verksamhetskoder: 90.150, 90.30, 90.50, 90.70, 90.100, 90.300, 90.320 Typ av avfall: Restavfall, slam, matavfall, trädgårdsavfall, återvinningsmaterial, farligt avfall, schaktmassor, betong, samt elektronik Metod för behandling: Biologisk behandling genom rötning och kompostering, förbränning, deponering, sortering av avfall samt mellanlagring Totalt mottagna mängder 2010: 347 500 ton Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Totalt 800 000 ton avfall RGS 90 Rönnarp Verksamhetskoder: 39.90, 90.40, 90.80, 90.110 Typ av avfall: Bygg- och rivningsavfall, trä, asfalt, samt schaktmassor Metod för behandling: Sortering, krossning, flisning och harpning Totalt mottagna mängder 2010: Uppgifter saknas Kapcitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Verksamheten ska bedrivas inom ramen för anmälningsplikten enligt miljöbalken Duroväg AB Verksamhetskoder: 90.40 Typ av avfall: Bygg- och rivningsavfall, trä, asfalt, schakt massor och sten Metod för behandling: Sortering, krossning, flisning Totalt mottagna mängder 2010: Tillåtna mängder enligt tillstånd: Cirka 1 200 ton schaktmassor, cirka 250 ton sten, cirka 200 kubikmeter ris. övrigt avfall cirka 2 730 ton 60 Stena Recycling AB Verksamhetskoder: 90.100, 90.50 Typ av avfall: Järn- och metallskrot, elavfall, returpapper, plast, blybatterier (mellanlagring) och övrigt avfall Metod för behandling: Sortering, mekanisk bearbetning Totalt mottagna mängder 2010:11 ton Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: 15 000 ton järn- och metallskrot, 1 500 ton elavfall, 2 000 ton returpapper och plast, 550 ton blybatterier, 100 ton övrigt avfall. Högst 150 skrotbilar får lagras samtidigt inom området Electro Graphic AB Verksamhetskoder: 90.450 Typ av avfall: Lösningsmedel från klichéframställning Metod för behandling: Destillation Totalt mottagna mängder 2010: 29 ton Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Återvinning av max 30 ton lösningsmedel för klichétvätt Öresunds järn och metall AB Verksamhetskoder: 90.60 Typ av avfall: Metaller och blybatterier Metod för behandling: Mellanlagring Totalt mottagna mängder 2010: Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Mellanlagring av högst 30 ton blybatterier per tillfälle Fleninge MC-skrot Verksamhetskoder: 90.110 Typ av avfall: Moped- och motorcykeldelar med mera Metod för behandling: Totalt mottagna mängder 2010: Kapacitet: Tillåtna mängder enligt tillstånd: Thomassons.nu grupp AB Verksamhetskoder: 90.120 Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera Metod för behandling: Tömning, demontering Totalt mottagna mängder 2010: 1974 skrotbilar Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 600 skrotbilar får lagras samtidigt Bildemontering Verksamhetskoder: 90.120 Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera Metod för behandling: Tömning, demontering Totalt mottagna mängder 2009: 750 skrotbilar Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 500 skrotbilar får lagras samtidigt Returbilen/bildemontering Verksamhetskoder: 90.120 Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera Metod för behandling: Tömning, demontering Totalt mottagna mängder 2009: 750 skrotbilar Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 220 skrotbilar får lagras samtidigt Filborna bilskrot Verksamhetskoder: 90.120 Typ av avfall: Bildelar, miljöfarliga vätskor med mera Metod för behandling: Tömning, demontering Totalt mottagna mängder 2010: 350 skrotbilar Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 100 skrotbilar får lagras samtidigt Helsingborgs Metall & Containerservice Verksamhetskoder: 90.100 Typ av avfall: Metall, industrioch byggavfall, batterier (mellanlagring), elektronikavfall Metod för behandling: Sortering, mekanisk bearbetning Totalt mottagna mängder 2010: 2221 ton Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: 20 000 ton metaller, 17 000 ton industri- och byggavfall, 200 ton batterier, 10 ton elektronikavfall Tuvallius i Helsingborg AB Verksamhetskoder: 90.120 Typ av avfall: Tömning, demontering Metod för behandling: Tömning, demontering Totalt mottagna mängder 2010: 43 skrotbilar Kapacitet: Uppgifter saknas Tillåtna mängder enligt tillstånd: Högst 200 skrotbilar får lagras samtidigt avfallsplan 2011 – 2015 Bilaga 1:Uppgifter till länsstyrelsen b 6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål som kommunen ansvarar för: Förebyggande av avfall Mål hushållsavfall: Staden ska verka för att hushållens totala avfallsmängd ska minska med cirka 77 kg från år 2010 till år 2015. Den totala avfallsmängden år 2010 var i genomsnitt 516 kg per invånare. Materialåtervinning Mål hushållsavfall: Minska restavfalls mängden med 25 procent från år 2010 till år 2015. Restavfallsmängden år 2010 var i genomsnitt 208 kg per invånare (säck- och kärlavfall). Minska felsorteringar med 25 procent från år 2010 till år 2015 genom att mäng den felsorterat producentansvarsmaterial i restavfallet ska minska från 2010 års värde (1,2 kg per villa och vecka) till 0,9 kg per villa och vecka – och (4,9 kg per lägen het och vecka) till 3,7 kg per lägenhet och vecka till år 2015. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för: Förebyggande av avfall Mål verksamhetsavfall: Staden ska verka för att det ska uppstå så lite verksamhets avfall som möjligt. Materialåtervinning Mål verksamhetsavfall: Staden verkar för att så mycket som möjligt av verksam heternas avfall återvinns. Fokusområde är matavfall och bygg- och rivningsavfall. Avgifta kretsloppen Mål verksamhetsavfall: Staden ska verka för att farligt avfall från verksamheter sor teras ut och omhändertas på ett korrekt sätt. Avgifta kretsloppen Mål hushållsavfall: Vid årliga plockanaly ser av restavfallet får det inte förekomma mer än 0,5 % elavfall och inget övrigt farligt avfall. Utsläpp av växthusgaser Mål: NSR är fossilfritt år 2015 och Helsing borgs stad som organisation inklusive hushålls- och slamentreprenad är fossilfritt år 2020 61 Helsingborgs stads b Bilaga 2:Remissinstanser • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • 62 avfallsplan 2011 – 2015 Miljöverkstaden Klas Nyberg Energirådgivarna Eva Simonsson Miljöbyrån Linnea Folkesson Miljönämnden Hållbar utveckling Marianne Dock Transport Inge Abrahamsson Akademikerföreningen Sanita Vukicevic Unionen Sandra Martinsson Mark- och exploateringsenheten Karin Sterte Kommunala handikapprådet Anki Celander Stadsbyggnadsförvaltningen tillgänglighetsanpassare Bo Månsson Stadsbyggnadsförvaltningen avdelningen strategisk planering Stadsbyggnadsförvaltningen bygglovsavdelningen Stadsbyggnadsförvaltningen avdelningen detaljplanering Framtid Pingstkyrkan Patrik Fållsten Röda korset Änglaverkets second hand och biståndscenter Villaägarnas riksförbund Kenneth Lantz Hyresgästföreningen Helsingborgshem Kerstin Johansson RL konsult Ronnie Larsson • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Riksbyggen Björn Skybäck Carolius fastighetsservice Anders Werlin Norrporten Lars Hamo, Stellan Öberg Kärnfastigheter Klas Croona Wihlborgs Hanna Claesson, Michael Nilsson Jefast AB Henrik Grönwall Lamaro fastighetsförvaltare Leif Nygren Sita Sverige AB Jan Göransson Ohlssons Mats Ohlsson Ragnsells Cecilia Thoft Sydspol Arne Thomasson Öresundskraft Jesper Baaring NSVA Sofie Svedström, Sofia Jezek FTI Anneli Viberg NSR:s styrelse Kim Olsson Naturvårdsverket Catarina Östlund Länsstyrelsen Skåne Län Lena Blomkvist Jordens vänner Stig Brokvist Naturskyddsföreningen Jan-Erik Hederås LRF Skåne/LRF kommungrupp Helsingborg Per-Arne Persson Herve Corvellec Lotta Lewis - Jonsson Bengt Wikström Elisabeth Hedenfelt Margita Råå Gunnar Carleborg Avfallsplan 2011-2015 i Helsingborgs stad är tryckt på ett 100 procent återvunnet papper | Tryckort: Ängelholm 2011 Enligt Miljöbalkens ska varje kommun ha en renhållningsordning. Renhållningsordningen ska innehålla lokala föreskrifter kring kommunens avfallshantering. Till renhållningsordningen ska det även finnas en avfallsplan med uppgifter om avfall inom kommunen och kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. I Helsingborg är avfallsplanen en bilaga till renhållningsordningen. I avfallsplanen kan du hitta Helsingborgs vision, mål och åtgärdsplaner när det gäller avfallshantering.
© Copyright 2026