1. No category

2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Heléne Fröborg
VFU-koordinator
Cecilia Netje
Projektledare
Stockholms universitets försöksverksamhet
med särskilt utvalda VFU-skolor
– lägesrapport nr 3
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Innehåll
Sammanfattning ........................................................................................................................................ 3
Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet......................................................................... 4
Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet ..................................................................... 4
Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmän ......................................................................... 4
Organisering och finansiering ................................................................................................................... 6
VFU-studenter i förskolor och skolor ....................................................................................................... 7
Erfarenheter från försöksverksamheten 2014/2015 .................................................................................. 7
Identiteten som övningsskola ................................................................................................................ 8
Verksamheten synliggjord genom många studenters närvaro............................................................... 8
Aktiviteter/Professionsutvecklande seminarier och handledarseminarier ............................................ 8
Spridningen av erfarenheter .................................................................................................................. 9
En fortsatt samverkan.......................................................................................................................... 10
Bilaga 1. Frågeformulär till övningsskolor och övningsförskolor om projektet övningsskolor 2014. ... 11
Bilaga 2. Intervjufrågor till skolledning och förskolans ledning inför besök vårterminen 2014. ........... 13
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Sammanfattning
Detta är den tredje lägesrapporten för Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda
VFU-skolor, ett femårigt projekt som ska avrapporteras efter december 20161. De övergripande målen för
projektet är att höja kvaliteten i lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning, att bidra till
skolutveckling och att öka kompetensen i de särskilt utvalda VFU-skolorna genom ett närmare samarbete
mellan universitet och skola, i syfte att stärka studenternas professionsutveckling. Målen är också att fler
ämnesdidaktiska forskningsprojekt ska genomföras i skolan, att kunskapen om evidensbaserade metoder i
skolan ska öka och att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav och kunskapsspridare till
andra skolor inom kommunen och regionen. En poängsatt handledarutbildning (7,5 hp) på skolan eller
förskolan är inledningen till ett gemensamt arbete för att skapa handledararbetslag. I dessa arbetslag sker
en fortsatt samverkan mellan skolorna och lärosätet genom uppföljande seminarier med handledare,
professionsutvecklande seminarier med studenter och en regelbunden fortsatt närvaro av Stockholms
universitets VFU-lärare. Hela personalen på skolorna har redan tidigare erbjudits en introduktion i
Stockholms universitets VFU-bedömningsmodell och uppföljning erbjuds kontinuerligt.
Försöksverksamheten har en styrgrupp som består av prorektor, som också är ordförande i
Samordningsgruppen för lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt
samordningsansvar för lärarutbildningarna, lärarutbildningskoordinator, projektledare, VFU-ansvarig,
representant från KSL samt studiebevakare för lärarutbildningarna. I verksamheten deltar cirka tjugo
VFU-lärare från Stockholms universitet och på respektive skola finns en VFU-ansvarig som är utsedd av
skolledningen och som har ett nära samarbete med en eller ett par av VFU-lärarna från lärosätet.
Elva skolor är knutna till försöksverksamheten, varav tre är förskoleenheter, fem är grundskolor och tre är
gymnasier. Under 2014 var 413 studenter placerade i en övningsskola eller övningsförskola, vilket är en
ökning från 2013 med 135 studenter. Om 2012 var året för uppstart, och 2013 året när mycket skulle
genomföras, kan 2014 sägas vara året när projektets verksamhet var etablerad.
Alla skolor och förskolor beskriver i enkätsvar och vid intervjuer av skolornas ledning en verksamhet där
en identitet som övningsskola nu är etablerad. Den är betydelsefull för skolans arbete internt, för
lärarutbildningarna genom att det exempelvis ger goda förutsättningar för handledararbetslag på skolorna,
och för samverkan med Stockholms universitet om verksamhetsförlagd utbildning. Flera skolor beskriver
det som att skolan har fått ett mer öppet klimat, att sammanhållningen mellan pedagogerna har ökat samt
att det synliggör lärarens uppdrag. Uppdraget att handleda många studenter ställer krav på skolorna, men
medför också att man pratar pedagogik, ämnesdidaktik och om att bedöma lärarkunskap i
verksamhetsförlagd utbildning. Mottagandet av studenter har blivit hela verksamhetens angelägenhet, och
inte bara handledarnas ansvar. Några påpekar att en av de främsta fördelarna av att vara övningsskola, är
att det har resulterat i fler utbildade handledare, något som är del av kärnan i samverkan om VFU.
1
Se Stockholms universitets försöksverksamhet med särskilt utvalda VFU-skolor med anknytning till
lärarutbildningarna – lägesrapport nr 1 (Dnr SU FV-6.5-0259-13), Stockholms universitets försöksverksamhet med
särskilt utvalda VFU-skolor – lägesrapport nr 2 (Dnr SU FV-6.5-0259-14).
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Uppdrag från Regeringen och Utbildningsdepartementet
Under våren 2011 kontaktade Utbildningsdepartementet Stockholms universitet för att diskutera en
eventuell försöksverksamhet avseende särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd utbildning, s.k.
VFU-skolor. Universitetet hade då en tid, i liten skala, förberett ett pilotprojekt med liknande inriktning.
Under hösten 2011 presenterade universitetet ett par alternativa upplägg med olika ambitionsnivåer. I
regleringsbrevet från Regeringen och Utbildningsdepartementet för 2013 tilldelades universitetet 5
miljoner för försöksverksamheten. Av regleringsbrevet framgår följande:
”Medlen ska användas för försöksverksamhetet med särskilt utvalda skolor för verksamhetsförlagd
utbildning, s.k. VFU-skolor, i syfte att höja kvaliteten i lärar- och förskollärarutbildningarnas
verksamhetsförlagda utbildningsdel. Projektet ska även bidra till att fler ämnesdidaktiska
forskningsprojekt genomförs på skolan, till skolutveckling och ökad kompetens i de särskilda VFUskolorna och till mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan.”
Verksamhetsförlagd utbildning vid Stockholms universitet
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för lärarutbildningar kan organiseras på olika sätt vid olika
universitet och högskolor. Rapporten inleds därför med en översiktlig beskrivning av VFU vid
Stockholms universitet som syftar till att ge en bakgrund till försöksverksamheten.
VFU i lärarutbildningarna vid Stockholms universitet (och även nationellt) utgörs fr.o.m. hösten 2011 av
30 hp i respektive utbildning och ska tillsammans med den campusförlagda delen skapa en helhet. VFU
genomförs i samverkan med kommunerna inom Stockholms län. Detta innebär att VFU kan genomföras i
såväl kommunala som fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Ungefär 3 600 lärarstudenter från Stockholms universitet är placerade i cirka 1 000 skolor i 40 kommuner
och stadsdelar inom Stockholms län under deras VFU. Samarbetet mellan universitetet och
kommunerna/stadsdelarna är reglerat enligt ett så kallat samverkansavtal och inbegriper en rad olika
funktioner både vid universitetet, hos skolhuvudmännen och i skolorna/förskolorna.
Avtal mellan Stockholms universitet och skolhuvudmän
Den 7 juli 2012 slöts ett tilläggsavtal till det samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom
lärarprogrammen som undertecknades av lärosäten och kommuner i Stockholms län under hösten 2011.
Tilläggsavtalet syftar till att skapa ett fördjupat samarbete mellan Stockholms universitet, kommunerna
och de särskilt utvalda VFU-skolorna kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Avtalet omfattar
perioden 1 juli 2012 – 31 december 2016 och det övergripande målet är att höja kvaliteten i
lärarutbildningen och stärka studenternas professionsutveckling.
Stockholms universitet förbinder sig i avtalet bland annat att de särskilt utvalda VFU-skolorna prioriteras
så att de får det maximala antal studenter som de kan ta emot, att de särskilt utvalda VFU-skolorna
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
prioriteras när universitetet erbjuder handledarutbildningar och att universitetets samordningsinstitutioner
för VFU-kurserna anordnar två seminarier per termin mellan universitetslärare och handledare för att
diskutera undervisning i syfte att stödja studenterna i deras professionsutveckling och utveckla skolans
verksamhet. Skolhuvudmännen å sin sida förbinder sig i avtalet bland annat för att handledarna vid de
särskilt utvalda VFU-skolorna anordnar två professionsutvecklande seminarier per termin för VFUstudenterna, och att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav för andra skolor i arbetet med
verksamhetsförlagd utbildning.
Avtalet speglar bland annat den stora satsning som universitetet genomför för att erbjuda
handledarutbildningar om 7,5 hp till samtliga lärare på de särskilt utvalda VFU-skolorna.
Handledarutbildningen, liksom seminarierna, genomförs på plats på respektive skola. Detta är ett sätt att
skapa förutsättningar för en handledargrupp, ett handledararbetslag, i nära samverkan med universitetet.
Deltagarna behöver inte resa till universitetet för en campusförlagd handledarutbildning, vilket underlättar
praktiskt men även underlättar en anpassning till skolform och verksamhet. Flera av skolorna har
genomfört en andra omgång av handledarutbildning för nytillkomna lärare. I mån av plats erbjuds då även
handledare från närliggande skolor att delta i utbildningen.
Samtlig personal på VFU-skolan, och ibland även handledare på närliggande skolor, har erbjudits en
introduktion i VFU-bedömningsmodellen i form av två halvdagar, och uppföljning av detta erbjuds
kontinuerligt.
Formerna för seminarierna utprövas och utvecklas på respektive skola och planeras i samverkan med
universitetets särskilt utvalda VFU-lärare och ämnesdidaktiker. Det utbud av seminarier som respektive
skola och förskola tar fram med professionsutvecklande innehåll för studenterna, stäms av vid möten på
campus. På sikt kommer dessutom samverkan att byggas upp mellan VFU-skolorna och närliggande
skolor kring ämnesdidaktiska och professionsfördjupande seminarier för handledare. Ämnesdidaktiska
dagar där ämnesdidaktiker och forskare från SU ansvarar för workshops är en form av möten och som
redan genomförts för VFU-skolors handledare.
I försöksverksamheten ingår för närvarande följande elva förskolor och skolor:
Förskolor:
- Karlavagnens förskola, Botkyrka
- Nytorgets förskolor, Stockholm
- Råcksta förskolor, Stockholm
Grundskolor:
- Bäckahagens skola, F-9 samt särskola, Stockholm
- Knutbyskolan, F-6, Stockholm
- Skarpnäcksskolan, F-9 samt särskola, Stockholm
- Sturebyskolan, F-9, Stockholm
- Trädgårdsstadsskolan, F-9, Botkyrka
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Gymnasier
- St:Eriks gymnasium samt gymnasiesärskola, Stockholm
- Tensta/Ross gymnasium, Stockholm
- Tumba gymnasium, Botkyrka
Bäckahagens skola, Knutbyskolan och Trädgårdsstadsskolan har även ingått i ”pilotprojektet” som
började planeras hösten 2010.
Organisering och finansiering
Det övergripande ledningsansvaret för försöksverksamheten ligger på universitets Samordningsgrupp för
lärarutbildningarna och på dess samverkansberedning, en beredningsgrupp som i januari 2015 ersatte
Samordningsgruppens särskilda VFU-utskott. Detta innebär att verksamhetens ledning är direkt förankrad
i områdes- och fakultetsnämnderna, vilket är viktigt för att de ansvariga lärarutbildningsinstitutionerna
ska bli engagerade och stödja samverkan med de särskilt utvalda VFU-skolorna.
Den operativa ledningen utgörs av prorektor som också är ordförande i Samordningsgruppen för
lärarutbildningarna vid Stockholms universitet, rektorsråd med operativt samordningsansvar för
lärarutbildningarna, lärarutbildningskoordinator, projektledare och VFU-ansvarig som från januari 2015
dokumenterar projektet. Från samma tid ingår nämnda roller tillsammans med en representant från KSL
och studiebevakare för lärarutbildningarna i en styrgrupp för övningsskoleprojektet. Ordförande är en
länk till universitetsledningen och till de beslutande grupperna med representation såväl från universitet
som från skolhuvudmännen. Projektledare leder och organiserar verksamheten övergripande såväl internt
på SU som externt i relation till skolhuvudman och skolledningarna på de aktuella skolorna. Till projektet
har även knutits ca tjugo särskilt utvalda VFU-lärare som bland annat ansvarar för att stödja handledarna i
deras arbete med studenternas professionsutveckling, där varje skola respektive förskola får en resurs
motsvarande ca 10-20 % av en heltid. På respektive skola finns även en VFU-ansvarig kontaktperson som
är utsedd av skolledningen. Denna person ansvarar bland annat för att, i samverkan med särskilt utvalda
VFU-lärare, organisera verksamheten för att på bästa sätt kunna ta emot många studenter.
Projektledaren organiserar informations-, planerings- och avstämningsmöten för att stödja de befintliga
organisations- och ledningsstrukturerna på universitetet och skolorna i deras arbete med att successivt
fördjupa samverkan. Ett par exempel på mötesarenor är regelbundna erfarenhetsutbyten mellan förskolor,
grundskolor respektive gymnasieskolor samt planeringsmöten och erfarenhetsutbyten mellan VFU-lärare
på universitetet. Därutöver hålls regelbundna möten med skolhuvudman och skolledning på respektive
skola och förskola. Syftet med dessa möten är diskutera erfarenheter, identifiera problem och möjligheter
och hitta gemensamma lösningar. Dessutom har ett antal presentationer hållits på nationella VFUnätverksträffar och konferenser för att sprida idéer och erfarenheter från projektet. Projektledaren och ett
antal särskilt utvalda VFU-skolor och VFU-förskolor har också varit värdar för flera studiebesök, både
från olika kommuner samt lärosäten i landet.
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
VFU-studenter i förskolor och skolor
Antal studenter som VFU-placerats i en övningsskola/övningsförskola från vårterminen 2013 till
vårterminen 2015 ökat från 278 till 413 (Tabell 1.).
Tabell 1. Antal placerade VFU-studenter under 2013-2015
fördelade över respektive enhet (uppgifter från Studentavdelningen,
Stockholms universitet).
Kategorisering
Förskola
Karlavagnen
Nytorget
Råcksta förskolor
Grundskola
Bäckahagens skola
Knutbyskolan
Skarpnäcksskolan
Sturebyskolan
Trädgårdsstadsskolan
Gymnasium
Ross Tensta gymnasium
S:t Eriks gymnasium
Tumba gymnasium
Totalsumma
2013
29
9
9
11
160
29
31
28
38
34
89
34
32
23
278
2014
51
11
25
15
209
43
31
43
52
40
127
46
40
41
387
2015
61
18
22
21
209
44
38
35
45
47
143
48
36
59
413
Erfarenheter från försöksverksamheten 2014/2015
Inför delrapporten sändes 2015-01-07 ett frågeformulär ut till alla övningsskolor och övningsförskolor (se
Bilaga 1). Dessutom besökte projektledare och VFU-koordinator alla enheter under vårterminen 2015 i
syfte att intervjua skolans eller förskolans ledning och VFU-ansvarig (se bilaga 2). Arbetet är en del av en
uppföljning som fortsätter med intervjuer av VFU-lärarna från Stockholms universitet. I rapporten
används begreppet ”skola” när det handlar om förskola och skola.
Svaren från frågeformulär och vid intervjuer ger sammanfattningsvis bilden av ett nu etablerat projekt.
Uppbyggnadsfasen under 2012 och genomförandefasen under 2013 har under 2014-2015 övergått i en fas
av uppföljning och utveckling. Försöksverksamheten är etablerad som en naturlig del av skolans och
förskolans verksamhet och alla enheter uttrycker också en önskan om att få fortsätta som övningsskola.
Svaren sammanfattas nedan i ett försöka att redovisa gemensamma mönster i det som skolan ger uttryck
för.
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Identiteten som övningsskola
I samtal med skolornas ledning framkommer att identiteten som övningsskola betyder mycket. Det är
något som man gärna lyfter fram, exempelvis vid rekrytering av personal, vilket nästan alla skolorna
nämner som exempel. Om man tidigare har upplevt tveksamheter till projektet bland pedagogerna på
skolan, har dessa tvivel övergått i en mer positiv attityd. Handledarutbildningen, som någon skola menar
verkligen har varit en utmaning för lärarna, har ändå initierat ett alltjämt pågående samtal i arbetslagen
om skolutveckling och skolans inre arbete. Flera skolor beskriver det som att skolan har fått ett mer öppet
klimat genom projektets arbete och att sammanhållningen mellan pedagogerna har ökat. Det har i sin tur,
enligt flera av de intervjuade, inneburit ett större fokus på lärarens uppdrag. Några skolor nämner att
identiteten som övningsskola har lyft kanske främst de yngre åldrarnas lärarstatus, genom att de nu utgör
en grupp goda handledare med ett gemensamt och synliggjort ansvar på skolan. Uppdraget att handleda
många studenter ställer krav på skolorna, men medför också att man pratar pedagogik, ämnesdidaktik och
om att bedöma lärarkunskap i verksamhetsförlagd utbildning. Det höjer kvaliteten i verksamheten att
utbilda handledare som också drivs av uppdraget. Dessutom, menar en skola, lyfter handledarutbildningen
alla lärare och inte bara de som har genomgått utbildningen eftersom VFU får större utrymme. Många
skolor påpekar att mottagandet av studenter har blivit hela verksamhetens angelägenhet och inte bara
handledarnas ansvar. Några påpekar att en av de främsta fördelarna av att vara övningsskola är att det har
resulterat i fler utbildade handledare, något som är del av kärnan i samverkan om VFU mellan länets
lärosäten och kommunerna samt andra skolhuvudmän. En skola nämner att benägenheten att
kompetensutveckla sig även inom andra områden har ökat.
Verksamheten synliggjord genom många studenters närvaro
Samtliga skolor bekräftar att verksamheten blivit mer synliggjord av att fler VFU-studenter finns i
verksamheten. Att ta emot många studenter ställer krav på organisation, förberedelse och framförhållning,
men ses som positivt för skolans utveckling. Det skärper kraven som pedagogerna ställer på sig själva,
menar en skola, och det är utvecklande för alla parter att möta studenter och att medverka i deras
utbildning under mer förtydligade former tillsammans med Stockholms universitet. En gymnasieskola tar
upp att vissa lärare är angelägna om att själva få genomföra tillräcklig andel av den planerade
undervisningen inför bedömningen av elever, men att detta hittills inte har skapat några större problem.
Skolorna har varit förberedda på föräldrars oro när fler VFU-studenter deltar i undervisningen, men
föräldrarna uttrycker snarare en positiv attityd till projektet och närvaron av fler blivande pedagoger i
verksamheten. Detta gäller även inom förskolan, där man först diskuterat hur många nya personer det
skulle innebära för barnen. Vid de studiebesök som gjorts på övningsskolor, har elever intervjuats om hur
de upplever situationen. Då har eleverna uttryckt att det är positivt med fler vuxna som hjälper till och att
det är positivt med lärare och studenter som hjälper på olika sätt. Dessutom nämner elever att det blir
bättre arbetsro när VFU-studenter undervisar eller är närvarande.
Aktiviteter/Professionsutvecklande seminarier och handledarseminarier
Mottagandet av studenter är något som man arbetar medvetet med och alla skolor uttrycker att man har
funnit bra former för detta, vilket också de egna utvärderingarna har visat. Samtidigt är det ett
kontinuerligt arbete som pågår och som medför att många skolor ser över handlingsplanen inför varje
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
termin. Handlingsplanen, som finns vid alla skolor, innehåller olika moment även om det gemensamma
handlar om mottagande, introduktion, handledning, trepartssamtal, seminarier och utvärdering. När det
gäller de professionsutvecklande seminarierna, har flera skolor beskrivit att de behöver fokusera på ett
utbud av återkommande seminarier, som studenterna deltar i under olika delar av sin utbildning. Andra
skolor arbetar utifrån ett innehåll som anknyter till respektive VFU-kurs. Ansvar för seminarierna har
VFU-ansvarig, skolledning, elevhälsovård, speciallärare eller specialpedagog och skolans förstelärare.
Ansvarsfördelningen ser olika ut på olika skolor. Någon uttrycker att mest uppskattade är de seminarier
som tydligt anknyter till praktiska situationer och har formen av diskussion mer än föreläsning.
Förskolornas professionsutvecklande seminarier anknyter ofta till uppgifterna inom respektive VFU-kurs.
Handledarseminarierna bedöms som viktiga, inte minst som forum för kontakt och kommunikation med
Stockholms universitets VFU-lärare. Innehållet växlar mellan didaktiska frågor och frågor med
anknytning till specifika VFU-kursers styrdokument, professionsutvecklingsmatrisen samt bedömning av
VFU. Några gymnasieskolor uttrycker ett behov att utveckla form och innehåll för seminarierna.
Handledarna här har önskemål om ämnesdidaktisk kompetensutveckling. Handledning på handledning
ges kontinuerligt inom vissa skolor. Några skolor som inte har haft detta, önskar att Stockholms
universitets VFU-lärare tar upp handledning på handledning i handledargruppen. Att samla VFUhandledarna på skolan är enligt några skolor svårt, åtminstone emellanåt, vilket också påverkar antalet
deltagare på seminarierna. Ett viktigt syfte som handledarseminarierna har och som några skolor tar upp,
är att skapa gemensamma ramar för handledningen på skolan. Vid handledarseminarierna tar man bland
annat upp att studenterna behöver förbereda sig inför varje handledande samtal, för att dessa ska vara
produktiva. Studenterna behöver uppmuntras till att förhålla sig till forskning och beprövad erfarenhet när
de planerar sin undervisning, menar man. Då kan efterhandledning, som för många handledare är en
gängse form för handledning, kompletteras av förhandledning. Några skolor arbetar från vårterminen
2015 specifikt med innehållet i förhandledning, för att lyfta fram didaktiska och ämnesdidaktiska
perspektiv i arbetet med att utveckla den professionella kunskapsbasen.
Flertalet skolor beskriver hur studenternas upplevelse av VFU-perioden utvärderas både skriftligt och
muntligt. Däremot har inte alla funnit bra former för att utvärdera VFU-handledarnas erfarenheter och
några skolor välkomnar stöd i frågan från VFU-lärarna från Stockholms universitet.
Spridningen av erfarenheter
Alla skolor talar om betydelsen av att skolledningen från början gav sitt stöd till övningsskoleprojektet.
Några ger också exempel, utifrån egen erfarenhet, av att processen blir kortare och enklare om projektet
är förankrat i hela verksamheten. Här nämns bland annat att regelbundna personalmöten behövs för att
upprätthålla förankringsprocessen bland pedagoger och all personal på skolan. Spridningen av
erfarenheter går bra där man redan arbetar tillsammans med andra skolor, men är för många skolor
fortfarande ett utvecklingsområde. Tydligast är framgången inom förskolan och där nämner någon att det
underlättas av att arbetssättet med nätverk sedan tidigare är väl etablerat. Flera skolor påpekar att en
spridning av erfarenheter möjliggörs främst av en nära samverkan mellan kommunen och skolan i fråga.
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
En fortsatt samverkan
Vid samtliga intervjuer framkommer att skolan vill fortsätta arbetet som övningsskola. Många skolor
menar att den främsta förutsättningen för ett fortsatt arbete med att ta emot många VFU-studenter och en
nära samverkan med universitetets VFU-lärare är den resurs som kommunen bidrar med och som
möjliggör att det finns en VFU-ansvarig på skolan (ca 10-20 % av tjänst). Stockholms universitets VFUlärare är också mycket viktiga för att följa upp handledarnas arbete och utveckling på skolan och man är
överens om på samtliga enheter att resursen behöver vara kvar i någon omfattning. Flera skolor ställer sig
mycket positiva till att VFU-lärarna från Stockholms universitet representerar olika ämnesdidaktiska
områden.
En genomförd handledarutbildning på skolan verkar ha stor betydelse för hur snabbt man upplevt att det
finns ett handledararbetslag på skolan. Att det finns en handlingsplan och att den kontinuerligt ses över är
en annan faktor av betydelse för att man på skolan ska uppleva att man arbetar mot gemensamma mål,
eftersom den beskriver planen för mottagande, studentseminarier, ansvarsfördelning och tidsplan.
Utvärdering och uppföljning är något som präglar intrycket från intervjuer och enkätsvar
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Bilaga 1. Frågeformulär till övningsskolor och övningsförskolor om projektet
övningsskolor 2014.
Inför delrapporten om projektets verksamhet och aktiviteter under 2014, behöver vi sammanställa era
uppgifter med anknytning till projektets mål och syfte.
Projektets mål:
 Att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen
 Att fler ämnesdidaktiska forskningsprojekt genomförs i skolan
 Att bidra till skolutveckling
 En ökad kompetens i de särskilda VFU-skolorna
 Att de särskilt utvalda VFU-skolorna ska fungera som nav och kunskapsspridare till andra skolor
inom kommunen/regionen
 Mer kunskap om evidensbaserade metoder i skolan
Statistik
1. Hur många elever går på förskolan/skolan (antal elever inom förskola/ F-3, 4-6, 7-9 samt
fritidshem/ gymnasiet).
2. Hur många handledare och hur många handledarutbildade handledare finns på förskolan/skolan?
Ange också hur många som är under utbildning.
3. Hur många studenter har ni tagit emot under vårterminen 2014 och höstterminen 2014 (inom
förskola/ F-3, 4-6, 7-9 samt fritidshem/gymnasiet)?
Aktiviteter
4. Beskriv form och innehåll för era introduktionsmöten med studenter. Fokusera gärna på vad som
fungerar bra och vad som behöver utvecklas.
5. Beskriv form och innehåll för er handlingsplan.
6. Beskriv former för auskultationer. Vad fungerar bra och vad behöver utvecklas?
7. Beskriv form och innehåll för era studentseminarier. Vad fungerar bra och vad behöver
utvecklas?
8. Beskriv form och innehåll för era handledarseminarier? Vad fungerar bra och vad behöver
utvecklas?
9. Beskriv former för de handledande samtal som ni har arbetat med. Vad fungerar bra och vad
behöver utvecklas?
10. Har ni påbörjat några nya aktiviteter under 2014, som inte faller inom ramarna för ovanstående
frågor? Beskriv gärna form och innehåll för dessa.
11. Beskriv form och innehåll för er lokala utvärderingsmodell. Vad fungerar bra och vad behöver
utvecklas?
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Rollfördelning och samverkan
12. Beskriv rollfördelningen mellan förskolans/skolans VFU-ansvarige och SU:s särskilt utvalda
VFU-lärare samt former och innehåll för samverkan med förskolans/skolans handledare.
13. Hur fungerar tjänsterna lektorat och förste lärare på skolan? Är dessa involverade i VFUuppdraget? Hur fungerar i så fall rollfördelningen just med tanke på dessa tjänster, i förhållande
till handledarrollen?
14. Beskriv eventuella forsknings- och utvecklingsprojekt eller annan form av forskningssamverkan
(studiedagar, forskarmöten eller dylikt) som förskolan/skolan har deltagit i under 2014.
Spridning av erfarenheter för utökad samverkan
15. Hur arbetar ni inom förskolan/skolan med spridningen av egna erfarenheter och egen
dokumentation, med tanke på en spridning av goda exempel till andra förskolor/skolor? Beskriv
gärna er samverkan inom stadsdelen och/eller kommunen samt regionen?
16. Till er som tagit emot studiebesök från andra lärosäten, kommuner eller skolor, beskriv form och
innehåll i besöken och vilka de besökande är.
Framtiden och fortsatt samverkan
17. Vilka är de viktigaste utmaningarna framöver för övningsskolan? Ange gärna både kort- och
långsiktiga utmaningar, exempelvis om tidsaspekter för uppdraget.
18. Vilka förutsättningar står övningsskolan inför när projekttiden är slut?
Övrigt som ni vill lyfta fram om verksamheten i övningsförskolan/övningsskolan?
2015-09-04
Dnr SU FV-6.5-2757-15
Bilaga 2. Intervjufrågor till skolledning och förskolans ledning inför besök
vårterminen 2014.
Cecilia Netje, projektledare övningsskolor
Heléne Fröborg, VFU-koordinator
Vad betyder det att vara övningsskola/övningsförskola?
-
Vilken betydelse har övningsskoleprojektet haft (har) för förskolan/skolan?
Vad har det inneburit för skolan/förskolan att ta emot många lärarstudenter? (För skolan,
elever, föräldrar…)
Vad har det inneburit för skolan att ha många lärare som utbildat sig till handledare och
som samverkar med varandra i en slags arbetslag?
Vad har den nära samverkan med SU:s VFU-lärare betytt för skolan/förskolan?
Vad har VFU-ansvarig på skolan betytt för projektet (kommunens resurs)?
Hur ser du/ni på betydelsen av att skolan/förskolan ansvarar för att ge studenterna
professionsutvecklande seminarier? Vilka seminarier har/har haft mest betydelse?
Vilken betydelse, anser du/ni, att SU:s VFU-lärares seminarier har haft för
handledarna/skolan?
Professionsutveckling
-
På vilka sätt, anser ni, att skolan/förskolan kan bidra till studenternas
professionsutveckling?
Vilka betydelse har det för en student att bli placerad på en övningsskola istället för i en
”vanlig VFU-skola”?
Intern och extern samverkan
-
Vilken betydelse har skolledningen för att projektet ska lyckas?
Hur ser samverkan med kommunen/stadsdelen ut gällande projektet?
Har det förekommit någon slags samverkan eller utbyte med andra skolor, kommuner,
lärosäten eller andra aktörer?
Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas som övningsskola/övningsförskola?
Framtiden
-
När projektet är slut, vill ni fortsätta som övningsskola/övningsförskola?
Vilka förutsättningar, anser du/ni är viktigast för att kunna fortsätta?
Vilka råd skulle du/ni vilja ge en skola/förskola som vill bli
övningsskola/övningsförskola?
Vilka råd skulle ni vilja ge huvudman, kommun/stadsdel/fristående verksamhet
Vilka råd skulle ni vilja ge SU, inför en utvidgning av projektet, avseende samverkan i
övningsskolor?