Socialnämndens protokoll 2015-09-21
TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Mötesdatum 2015-09-21 Innehåll §103 Val av justerare §104 Anmälningsärenden §105 Delegationsbeslut §106 Val av ledamot till arbetsutskottet §107 Uppföljning revision kris och säkerhet §108 Tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen- Yttrande till Länsstyrelsen §109 Remiss: Åtgärder finskt förvaltningsområde §110 Remiss: Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun §111 Nedläggning av faderskapsutredning §112 Redovisning av ej verkställda beslut kvartal 2 §113 Rapporter enligt Lex Sarah - kvartal 2 §114 Medborgarförslag 2015 - Färdtjänsten §115 Vitesärende färdtjänst 4/6 §116 Vitesärende - färdtjänst 12 juni §117 Socialnämndens Interna kontrollmål 2016 §118 Verksamhetsplan och budget 2016 §119 Delårsrapport per 2015-08-31 §120 Verksamhetsrapport september 2015 §121 Underlag för investeringsdialog §122 Avgifter för hjälpmedel §123 Avgifter alkoholhandläggning - Ansöknings- och tillsynsavgifter §124 Avgifter - korttidsboende LSS §125 Avgifter färdtjänst §126 Avgifter familjerådgivning §127 Bistånd - förenklad handläggning §128 Kvällsmat särskilt boende §129 Lunchmat särskilt boende §130 Jämkning av matkostnad på Särskilt boende §131 Hyresavtal Borgvallen §132 Handlingsplan för Familjefrid, Socialförvaltningen Trelleborg §133 Information - Sociala lägenheter §134 Information - Förändring Kullagården §135 Information - Inför upphandling färdtjänst - förfrågningsunderlag för 1 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden yttrande §136 Övriga frågor Protokoll Mötesdatum 2015-09-21 2 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden 3 (44) Protokoll Mötesdatum 2015-09-21 Plats och tid Socialförvaltningen, Ingerborgen kl. 15.00 - 18.05 Beslutande Lennart Höckert (S) Ben Benrabah (SÖS) Birgitta Sjögren (C) Jonas Bjunö (M) , §§ 103-126. Anita Persson (SD) Caroline Paulsson (MP) Gustaf Centervall (FP) Lizian Kyreus (S) Rikard ”Curre” Nilsson (S) Catharina Blixen-Finecke (M) Tjänstgörande ersättare Claes Jönsson (M), ersätter Matilda Malmgren (M). Marianne Ahlgren (M), ersätter Jonas Bjunö (M) §§ 127-136. Ersättare Gun Tenggren (S) Christel Sund (C) Inger Persson (FP) Inger Persson (M) Övriga Annikki Tinmark, Förvaltningschef Kenneth Johansson, Avdelningschef Maria Rosenquist, Avdelningschef Maria Staf, Kvalitetsstrateg Mari-Louise Kondrup, Avdelningschef Mats Jeppsson, Utredningssekreterare Roger Granat, Avdelningschef Peter Lövgren, Kvalitetsstrateg Kristina Nilsson, Facklig - SSR Justeringens plats och tid Socialförvaltningen 25 september 2015 Paragrafer Sekreterare Mats Jeppsson Ordförande Lennart Höckert (S) Justerare Birgitta Sjögren (C) Gustaf Centervall (FP) §§ 103 - 136 TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Mötesdatum 2015-09-21 Anslag/Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag Socialnämnden den 2015-09-21 Datum för anslags uppsättande 2015-09-28 Datum för anslags nedtagande 2015-10-21 Förvaringsplats Socialförvaltningen Underskrift Mats Jeppsson 4 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §103 Val av justerare Ärendebeskrivning Gustaf Centervall (FP) och Birgitta Sjögren (C) utses att jämte ordförande justera protokollet. Justering sker 2015-09-25. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 5 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §104 Anmälningsärenden Ärendebeskrivning Inkomna 2015-06-01—2015-08-31 1. IVO – Beslut efter klagomål enligt patientsäkerhetslagen. IVO avslutar ärendet. Dnr 215/251 2. IVO – Beslut efter uppföljning av gynnande dom. IVO avslutar ärendet. Dnr 215/420 3. Kommunfullmäktige: 2015-06-22 4. Arbetsmiljöverket - Resultat av inspektion. 2015-06-18 5. Synpunkter gällande färdtjänsten. Juni – Augusti 6. Socialförvaltningen, Lex Sarahrapporter, dnr 2015/272, 2015/276, 2015/289, 2015/327, 2015/333, 2015/367, 2015/368, 2015/391 7. Socialnämndens arbetsutskott, individärenden: 2015-06-16, 2015-06-29, 201507-30, 2015-08-24 8. Domar inom Äldreomsorg, LSS och Färdtjänst 9. Domar inom IFO Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av anmälningsärenden och lägga dessa till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 6 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §105 Delegationsbeslut Ärendebeskrivning Beslut fattade 2015-06-01—2015-08-31 1. Listor över delegationsbeslut Bostadsanpassningsbidrag (även för perioden 2015-05-01 – 2015-05-30) 2. Listor över delegationsbeslut Äldreomsorg, LSS, Färdtjänst, riksfärdtjänst 3. Listor över delegationsbeslut, Råd- och stödenheten, Familjerätt, familjehemsenhet, beroende, Mottag- och utredningsenhet 4. Listor över delegationsbeslut, Avgiftshandläggning 5. Ordförandebeslut 2015-07-13: Hyresavtal 2015-08-28: Planprogram för kv Herkules ”Rådhuskvarteret” 2015-08-28: Samråd kring detaljplan för Dp 204, Maglarp 57:60, Maglarp 57:62 samt del av Maglarp 57:68 6. Ordförandebeslut, beslut enligt särskilt förordnande: 2015-06-10: Omedelbart omhändertagande jämlikt 6 § LVU 2015-06-15: Placeringsbeslut jämlikt 11 § LVU 2015-06-23: Upphörande av vård enl 9 § tredje st LVU 2015-07-15: Omedelbart omhändertagande jämlikt 6 § LVU 2015-07-15: Placeringsbeslut jämlikt 11 § LVU 2015-08-05: Upphävande av vård enl 9 § tredje stycket LVU 2015-08-06: Omplaceringsbeslut jämlikt 11 § LVU 2015-08-12: Omedelbart omhändertagande jämlikt 6 § LVU 2015-08-12: Placeringsbeslut jämlikt 11 § LVU 7. Handläggare serveringstillstånd: Dnr 2015/352, 2015/277, 2015/250, 2014/323, 2015/353, 2015/373, 2015/374, 2015/375, 2015/377, 8. Förvaltningschef: 2015-06-05: Direktupphandling av utbildnings- och konsulttjänster inom Lean 2015-06-25: Attestförteckning 2015-07-02: Upphandling trygghetslarm Täppan och Östergården 2015-08-26: Socialnämndens investeringsramar 9. Redovisning av yttranden äldreomsorg, LSS 10. Redovisning av yttranden inom IFO Justerares signatur Utdragsbestyrkan 7 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut och lägga dessa till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 8 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §106 Val av ledamot till arbetsutskottet Dnr SN 2015/398 Ärendebeskrivning Då Matilda Malmgren (M) avslutat sina uppdrag i Socialnämnden och Socialnämndens arbetsutskott har Socialnämnden att utse ny ledamot till arbetsutskottet. Jonas Bjunö (M) föreslår för de borgerliga att Catarina Blixen-Finecke (M) utses till ordinarie ledamot till arbetsutskottet och att Inger Persson (FP) utses till personlig ersättare för Gustaf Centervall (FP). Lennart Höckert (S) meddelar att Kvartetten inte kommer att delta i beslutet. Beslut Socialnämnden beslutar - att utse Catarina Blixen-Finecke (M) till ordinarie ledamot till arbetsutskottet. - att utse Inger Persson (FP) till personlig ersättare för Gustaf Centervall (FP). Kvartetten deltar inte i beslutet. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 9 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §107 Uppföljning revision kris och säkerhet Dnr SN 2015/363 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. Kommunrevisorerna har gjort en uppföljning på 2013 års granskning av kommunens kris- och säkerhetsarbete avseende risk- och sårbarhetsanalyser, samt det systematiska brandskyddsarbetet och funnit att brister kvarstår. Bilaga. Uppföljningen skickas nu på remiss till samtliga nämnder. Yttrande Socialnämnden ställer sig bakom kommunrevisionens rapport och anser att det är ytterst angeläget att vi har ett ändamålsenligt kris- och säkerhetsarbete även för de delar socialtjänsten i Trelleborg svarar för. Det pågår ett arbete med framtagande av kommunens risk- och sårbarhetsanalys under ledning av kommunens säkerhetschef. Socialförvaltningen har en aktiv del i detta viktiga arbete, vilket borgar för att förvaltningens målgrupper bevakas och inte glöms bort. Med det pågående arbetet finns det goda intentioner och bra förutsättningar för det fortsatta säkerhetsarbetet, där Trelleborgs kommun nu aktivt arbetar med de brister som rapporten förevisat. Beslut Socialnämnden beslutar - att anta ovanstående yttrande, omedelbart justera, och sända detsamma till Kommunrevisorerna. - att ge Socialförvaltningen i uppdrag att bjuda in kommunens säkerhetschef Malin Ekblad till Socialnämnden. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 10 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §108 Tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagenYttrande till Länsstyrelsen Dnr SN 2015/273 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. Länsstyrelsen har gjort en tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen i Trelleborgs kommun. I beslut den 8 juni 2015 riktar länsstyrelsen kritik på två punkter samt uppmärksammat brister. Länsstyrelsen begär in en skriftlig redovisning av socialnämnden senast den 30 september. Länsstyrelsen riktar kritik mot följande: - Kommunen har inte genomfört någon tillsyn över detaljhandeln med tobak samt folköl under de senaste åren. - Kommunens handläggning av serveringsärenden är bristfällig vid prövning av brandsäkerhet, personlig och ekonomisk lämplighet samt dispositionsrätt. Länsstyrelsen uppmärksammar följande brister: - Ingen tillsyn är gjord efter kl 22.30. - Det finns mer än ett aktivt tillstånd per serveringställe. - Kommunen har inte begärt in egenkontrollprogram från samtliga som bedriver detaljhandel med tobak. Socialnämnden tar kritiken på allvar och har vidtagit följande åtgärder: - Socialnämnden kommer att genomföra tillsyn av detaljhandel med tobak och folköl under hösten 2015, därefter årligen enligt fastställd tillsynsplan. - Vid handläggning av serveringsärenden tar nämnden sedan den 1 juni 2015 in remisser från polismyndighet, kronofogdemyndighet, räddningstjänst, miljöförvaltning och skatteverket. Sökande måste också inkomma med vem som har dispositionsrätten för tomten. - Socialnämnden kommer att göra tillsyn efter kl 22.30 under 2015. I första hand med polis, i andra hand med andra myndigheter och i tredje hand enbart med socialnämndens personal. - Socialnämnden utreder sedan den 1 juni 2015 om befintligt tillstånd skall upphöra i samband med att nytt tillstånd beviljas. - Under hösten 2015 kommer socialnämnden att kräva in egenkontrollprogram från de tobaksställen som ännu inte skickat in sitt egenkontrollsprogram. - Länsstyrelsen har bjudits in för att hålla en utbildning för nämnden som kommer att ske den 14 december 2015. Beslut Socialnämnden beslutar att svara Länsstyrelsen med ovanstående yttrande och specifikation av åtgärder. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 11 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §109 Remiss: Åtgärder finskt förvaltningsområde Dnr SN 2015/284 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. Trelleborgs kommun ingår sedan 1 februari 2015 i finskt förvaltningsområde. Detta innebär att äldre har rätt till äldreomsorg helt eller delvis på finska, att barn har rätt till förskola helt eller delvis på finska och att medborgare har rätt att kommunicera med myndigheter på finska såväl muntligt som skriftligt. Trelleborgs kommun erhåller 660 000 kr. per år i statsbidrag och bidraget är tänkt att användas till de merkostnader som uppkommer med anledning av de rättigheter som enskilda har enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Nyttjandet av dessa medel ska bestämmas i samråd med de finsktalande och deras intresseorganisationer. Utifrån de synpunkter som inhämtats har följande förslag till prioriterade insatser tagits fram: ”En kommunikatör behöver rekryteras i syfte att översätta information på kommunens hemsida, översätta trycksaker samt i olika ärenden kunna kommunicera med medborgare på finska språket. Kommunikatören måste behärska finska i såväl tal som skrift.” - Socialnämnden har svårt att bedöma behovet av en sådan tjänst, men ställer sig positiv under förutsättning att detta inte belastar nämndens ekonomi under något skede. ”Utbildning av nyckelpersoner gällande minoritetsfrågor, med särskilt fokus på finskt förvaltningsområde. Länsstyrelsen i Stockholm har möjlighet att komma till Trelleborg och utbilda. ” - Nämnden ställer sig positiv till detta under samma förutsättningar som ovan. ”Utreda om möjligheten finns att utöka modersmålsundervisningen i finska.” ”Satsning på kulturevenemang. Till hösten planeras t.ex. en clownföreställning för barnfamiljer, på finska och svenska. ” ”Inköp av ljudböcker på finska till biblioteket.” -Dessa prioriterade områden har initialt ingen påverkan på äldreomsorgen inom nämndens ansvarsområde. I den genomgång som gjordes i februari 2015, fanns en tämligen jämn fördelning mellan kunder/hyresgäster inom äldreomsorgen (9) och finsktalande personal (8) och någon större efterfrågan har heller inte noterats. Med detta yttrande anser Socialnämnden därmed remissen besvarad. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 12 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 Beslut Socialnämnden beslutar att besvara remissen med ovanstående text. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 13 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §110 Remiss: Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Dnr SN 2015/279 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. Kommunstyrelsen har inbjudit nämnderna att inkomma med yttrande gällande de ändringar som gjorts i Riktlinjer för bostadsförsörjningen efter remissinstansernas inkomna yttranden på kommunstyrelsens förslag. Det har inkommit synpunkter från Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Malmö stad och Vellinge kommun, vilka redovisas i ärendebilaga Inkomna yttranden. I bilagan kommenteras synpunkterna och, i förekommande fall, anges förslag på revidering av förslaget på riktlinjer. I övrigt har förslaget på riktlinjer genomgått uppdateringar och redaktionella förändringar. Yttrande Länsstyrelsen i Skåne län och Region Skåne framhåller båda att det är positivt att Trelleborgs kommun aktivt arbetar med bostadsförsörjningen. Malmö stadsbyggnadskontor anser det positivt att riktlinjerna för bostadsförsörjning förespråkar ett varierat utbud av bostäder och Vellinge kommun bedömer att utbyggnaden av Skegrie kommer att medföra en öka turtäthet för bussarna, vilket även kommer att gynna bussresenärer bosatta i Vellinge kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit ett antal ändringar i förslaget om Riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun utifrån remissinstansernas inkomna synpunkter, i enlighet med de nationella målen för bland annat folkhälsa, jämställdhet, miljö och energi, barn och integration. Nuvarande bostadsbestånd i Trelleborg har förtydligats, liksom kommunens strategier framgent för att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad. Socialnämnden ställer sig positiv till förslaget om Riktlinjer för bostadsförsörjning i sin helhet och vill särskilt framhålla det angelägna behovet av ett större och mer varierat utbud av mindre och billigare lägenheter för målgrupper som unga vuxna, äldre och personer med funktionsnedsättning. För äldre personer skulle upprättande av trygghetsboende ge positiva effekter som ökad trygghet och självständighet för individen. Trygghetsboenden skulle också medföra en fördröjning av inflyttning till kommunens särskilda boenden, vilket vidare skulle få en positiv effekt på kommunens kostnader för äldreboenden. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 14 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att anta Riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun med Socialnämndens yttrande i beaktande. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 15 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §111 Nedläggning av faderskapsutredning Dnr SN 2015/384 Publiceras ej Justerares signatur Utdragsbestyrkan 16 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §112 Redovisning av ej verkställda beslut kvartal 2 Dnr SN 2015/288 Ärendebeskrivning Föreligger redovisning av rapporterade gynnande beslut som ej verkställts inom 3 månader, samt tidigare ej verkställda beslut som nu verkställts. Bilagor. Rapportering till Inspektionen för Vård och omsorg är gjord. Redovisning av de inrapporterade ej verkställda besluten ska, enligt beslut i Kommunfullmäktige 2008, även skickas till Kommunfullmäktige och Kommunrevisionen. Härmed översänds rapporter för kvartal 2, 2015, för SoL (IFO, ÄO) och LSS Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna redovisningen av ej verkställda beslut samt sända densamma till Kommunfullmäktige och Kommunrevisionen. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 17 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §113 Rapporter enligt Lex Sarah - kvartal 2 Dnr SN 2015/383 Ärendebeskrivning Föreligger rapport från Socialt ansvarig socionom och socialt ansvarig samordnare - redovisning Lex Sarah kvartal 2. Under andra kvartalet 2015 har fyra Lex Sarah rapporter upprättats i verksamheten. Två av rapporter gäller händelser inom äldreomsorgen, en rapport gäller händelse inom individ och familjeomsorgen och en rapport gäller händelse inom LSS. Rapporterna inom äldreomsorgen avser händelser avseende misstänkt stöld samt brister i omsorgen. Rapporten inom Individ- och familjeomsorg avser händelse gällande sekretess. Rapporten inom LSS avser personskada på enskild brukare till följd av fall. Ingen rapport har efter utredning lett till anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Som jämförelse gjordes två rapporter enligt Lex Sarah under motsvarande period 2014. Beslut Socialnämnden beslutar att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 18 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §114 Medborgarförslag 2015 - Färdtjänsten Dnr SN 2015/303 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. I ett medborgarförslag beskrivs att färdtjänsten inte fungerar, att chaufförerna inte följer kraven som står i avtalet och att det är långa väntetider för resenärerna. Vidare framgår av medborgarförslaget 6 punkter som behöver ändras i avtalet samt punkt 7 där kommunen uppmanas att säga upp avtalet. Socialnämndens svar Synpunkter och klagomål på färdtjänstens utförande hanteras kontinuerligt i dialog med Taxi Trelleborg. I dagsläget finns ingen juridisk grund för att kunna vidta ytterligare åtgärder. Det är inte aktuellt med att säga upp nuvarande avtal. Under juni har en brukarundersökning genomförts. Knappt 900 färdtjänstresenärer har svarat på frågor rörande hur de upplever färdtjänsten. Cirka 4 % anger betyget 1 eller 2 (mycket dåligt/dåligt) och övriga 96 % ger betyget 3-5 på en 5-gradig skala. Cirka 75-80 % anger betyget 4 eller 5. Detta får anses som ett bra betyg. Arbetet med att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag har påbörjats. Detta underlag kommer att behandlas av nämnden under hösten. I samband med brukarenkäten gavs alla resenärer möjlighet att lämna synpunkter inför kommande upphandling. Vi har fått in många kloka synpunkter som kommer visa sig i kommande förfrågningsunderlag. De synpunkter och förslag till förbättringar som nämns i medborgarförslaget kommer att finnas med som ett underlag, precis som de förslag som kom fram i brukarundersökningen när nämnden arbetar fram det nya förfrågningsunderlaget. Information om kommande upphandling av avtal för färdtjänst Nämnden beslutar att §135 (Information - Inför upphandling färdtjänst förfrågningsunderlag för yttrande) tas upp i samband med §114. Avdelningschef Roger Granat informerar om genomförd brukarundersökning inom färdtjänst och kommande upphandling av avtal för färdtjänst. Beslut Socialnämnden beslutar att svara förslagsställaren enligt ovanstående. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 19 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §115 Vitesärende färdtjänst 4/6 Dnr SN 2015/298 Ärendebeskrivning Föreligger anmälan om säkerhetsförseelse i samband med färdtjänstfärd. Beredning Den 8/6 inkommer klagomål via mail från samordnare inom dagverksamheten, som berättar att en dement man som skulle åka färdtjänst 4/6 till sin hemadress istället blev avlämnad på sin ”gamla” adress. Han och hustrun hade flyttat därifrån ca 4 veckor tidigare. Grannar hade kontaktat hustrun och meddelat att han satt utanför huset. Klagomålet framfördes till Taxi Trelleborgs chef. Han medger att mannen blivit lämnat på fel destination. Det är andra gången det händer denna mannen. Beslut Socialnämnden beslutar - att, i enlighet med gällande avtal, utkräva straffavgift av Taxi Trelleborg om 5 000 kr för ovanstående förseelse. - att ge förvaltningen i uppdrag att av Taxi Trelleborg utkräva handlingsplan för att händelsen inte ska upprepas samt att återrapportera till Socialnämnden. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 20 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §116 Vitesärende - färdtjänst 12 juni Dnr SN 2015/297 Ärendebeskrivning Föreligger anmälan om säkerhetsförseelse i samband med färdtjänstfärd. Beredning Det inkommer från anhöriga att en dam som sitter i rullstol skulle få hjälp att med trappklättrare ta sig upp till sin bostad den 12:e juni. Då trappklättraren inte var laddad stannade den halvvägs upp och damen som satt i rullstolen föll ner 1,5 meter. Hon skadade knän och huvud och fick senare åka till sjukhus för att se över skadorna. Chef för taxi Trelleborg medger att olyckan hänt men framför att damen föll 3 trappsteg ner, då hon försökte vända sig i rullstolen för att prata med chauffören. Han framför även att chauffören erbjöd sig att köra henne till läkare för att se över skadorna men att hon avböjde. Han ska anmäla detta till sitt försäkringsbolag. Beslut Socialnämnden beslutar att, i enlighet med gällande avtal, utkräva straffavgift av Taxi Trelleborg om 5 000 kr för ovanstående förseelse. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 21 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §117 Socialnämndens Interna kontrollmål 2016 Dnr SN 2015/325 Ärendebeskrivning Föreligger förslag till interna kontrollmål för Socialnämnden 2016. Bilagor. Beslut Socialnämnden beslutar att anta bilagda förslag till interna kontrollmål samt sända detsamma till Kommunstyrelsen och budgetchef Raymond Lützhöft. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 22 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §118 Verksamhetsplan och budget 2016 Dnr SN 2015/316 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger verksamhetsplan och budget 2016. Bilagor. Kvartetten genom Rikard ”Curre” Nilsson (S) yrkar på att texten ”Se över arbetstiden och schemaläggningen.” läggs till under avsnitt 3.2 Aktiviteter på sidan 4 i bifogad bilaga Verksamhetsplan 2016. Catharina Blixen-Finecke (M) meddelar att de borgerliga inte kommer att delta i beslutet. Nämnden ajournerar sig. Ordföranden finner att nämnden beslutar att godkänna verksamhetsplan och budget 2016 samt att texten ”Se över arbetstiden och schemaläggningen.” läggs till under avsnitt 3.2 Aktiviteter på sidan 4 i bilagan Verksamhetsplan 2016. Beslut Socialnämnden beslutar - att godkänna verksamhetsplan och budget 2016 med tillägg. - att texten ”Se över arbetstiden och schemaläggningen.” läggs till under avsnitt 3.2 Aktiviteter på sidan 4 i bilagan Verksamhetsplan 2016. De borgerliga deltar inte i beslutet. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 23 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §119 Delårsrapport per 2015-08-31 Dnr SN 2015/320 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger delårsrapport per 2015-08-31. Bilagor. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna delårsrapport per 2015-08-31. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 24 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §120 Verksamhetsrapport september 2015 Dnr SN 2015/321 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger verksamhetsrapport september 2015. Bilaga. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna verksamhetsrapport september 2015. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 25 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §121 Underlag för investeringsdialog Dnr SN 2015/379 Ärendebeskrivning Förvaltningschef Annikki Tinmark föredrar ärendet. Föreligger förslag till investeringsdialog. Bilaga. Beslut Socialnämnden godkänner underlag inför investeringsdialogen. Protokollsanteckning De borgerliga genom Catharina Blixen-Finecke (M) lämnar följande protokollsanteckning: ”Vi vill ha större långsiktighet. Hur ser det ut i ett 10årsperspektiv?” Justerares signatur Utdragsbestyrkan 26 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §122 Avgifter för hjälpmedel Dnr SN 2015/310 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger förslag om ändrade avgifter för tekniska hjälpmedel Kommunernas ansvar för hjälpmedel Kommunerna har ansvaret för hjälpmedel i det dagliga livet från det att patienten fyller 20 år. Vissa undantag finns där Region Skåne har ansvaret. Målet med ett hjälpmedel är att: Förebygga framtida förluster av funktion och förmågaFörbättra eller bibehålla funktion och förmågaKompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. I begreppet hjälpmedel i det dagliga livet ingår: Hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga behov och utföra vardagslivets aktiviteter, till exempel sköta sin hygien, förflytta sig, orientera sig och kommuniceraHjälpmedel som möjliggör vård och behandling i hemmetHjälpmedel som kompenserar förlust av kroppsdel, kroppsstruktur eller nedsatt kroppsfunktion. Nuvarande avgifter Avgiften för tekniska hjälpmedel beslutades 1999, en indexuppräkning gjordes med 2 % 1 mars 2015. Avgiften är en engångsavgift. - Hjälpmedlets värde upp till 3 000 kronor = 102 kronor i avgift. - Hjälpmedlets värde överstiger 3 000 kronor = 204 kronor i avgift. Under 2014 var socialnämndens intäkt för tekniska hjälpmedel 150 000 kronor. Förslag på nya avgifter Avgifterna föreslås gälla från och med den 1 januari 2016 och justeras utifrån prisbasbeloppets förändringar från den 1 januari 2017 och framåt. Avgift Ingår i maxtaxan Hämtningsavgift 400 kronor Nej Hjälpmedels värde till och med 3 000:- 125 kronor Ja Hjälpmedlets värde överstiger 3 000:- 250 kronor Ja Operationspaket 950 kronor Ja Justerares signatur Utdragsbestyrkan 27 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 Hämtningsavgift avser när kommunens personal hämtar hjälpmedlet hos brukaren. Operationspaket innehåller hjälpmedel som ofta behövs efter en operaton. I paketet ingår griptång, strumpådragare, förhöjningskudde och toaförhöjning. Produkterna köps av brukaren. För de avgifter som ingår i maxtaxan innebär det att den enskilde betalar max 1 780 kronor per månad för hemtjänst/hemsjukvård/hjälpmedel. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta om nya avgifter för tekniska hjälpmedel enligt förslag, samt att Socialnämnden årligen justerar avgifterna utifrån prisbasbeloppets förändringar från den 1 januari 2017 och framåt. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 28 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §123 Avgifter alkoholhandläggning - Ansökningsoch tillsynsavgifter Dnr SN 2015/312 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger förslag till förändrade avgifter för ansöknings- och tillsynsavgifter inom alkoholhandläggningen. Bilaga. Enligt kommunallagen 8 kap 3 b § har kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som den tillhandahåller. I alkohollagen 8 kap 10 § stadgas att kommunen får ta ut avgift för dels prövning av ansökan om serveringstillstånd samt dels för tillsyn. Avgiftens storlek skall vara enligt självkostnadsprincipen. Ansöknings- och tillsynsavgifterna avser alkoholhaltiga drycker, tobak, folköl och läkemedel. Socialnämndens kostnader för att hantera ansökningar och tillsyn kommer under 2016 vara cirka 650 000:-. Under 2014 fick nämnden in 465 000 kronor i intäkter. Vid en jämförelse med Lund, Vellinge, Ystad, Tomelilla, Sjöbo och Simrishamn så visar det att Trelleborgs avgifter för ansökan/tillsyn är lägre och i en del fall klart lägre. Med utgångspunkt i självkostnadsprincipen, att det var länge sedan avgifterna justerades och att närliggande kommuner har högre avgifter så föreslås följande höjningar: (BILAGA) Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta om höjda avgifter från den 1 januari 2016 enligt förslag, samt att Socialnämnden från 2017 justerar avgifterna utifrån prisbasbeloppets förändringar. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 29 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §124 Avgifter - korttidsboende LSS Dnr SN 2015/311 Ärendebeskrivning Avdelningschef Mari-Louise Kondrup föredrar ärendet. Föreligger förslag till indexuppräkning avseende kostnader för mat/måltider inom korttidsverksamhet LSS. Bilaga. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta om nya avgifter för mat/måltider inom korttidsverksamhet LSS. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 30 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §125 Avgifter färdtjänst Dnr SN 2015/308 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger förslag till avgifter för färdtjänst. Bilaga. Beslut Socialnämnden beslutar - att föreslå Kommunfullmäktige att fatta beslut om nya egenavgifter för färdtjänsten enligt förslag. - att ge Socialförvaltningen i uppdrag att teckna tilläggsavtal med Taxi Trelleborg om införande av resegaranti enligt förslag. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 31 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §126 Avgifter familjerådgivning Dnr SN 2015/309 Ärendebeskrivning Avdelningschef Maria Rosenquist föredrar ärendet. Medborgare som besöker Familjerådgivningen betalar en avgift. Denna avgift har inte justerats på många år. Nuvarande avgift Avgift/besök Enskild person: 100 kronor Par: 200 kronor Under ett år kan avgiften bli max 1 200 kronor. Avgift i andra kommuner Avgiften för besök på familjerådgivning varierar i de skånska kommunerna. 100-150 kronor/besök Kristianstad, Hässleholm, Simrishamn, Bromölla, Östra Göinge, Tomelilla, Landskrona, Svalöv, Hörby. 200-260 kronor/besök Burlöv, Staffanstorp, Svedala, Malmö, Ystad, Bjuv, Höganäs, Helsingborg. 300-400 kronor/besök Lund, Vellinge, Lomma. Förslag på nya avgifter Från den 1 januari 2016 föreslås nedanstående avgifter gälla för ett besök på Familjerådgivningen i Trelleborg. Avgift/besök Enskild person: 200 kronor Par: 300 kronor Under ett år kan avgiften bli maximalt 1 800 kronor. Från den 1 januari 2017 och framåt justeras avgiften utifrån prisbasbeloppets utveckling. Liggande förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att Socialnämnden beslutar att föreslå att Kommunfullmäktige beslutar om nya avgifter enligt förslag. Yrkanden på tillägg till liggande förslag till beslut Kvartetten genom Lennart Höckert (S) yrkar på att Socialnämnden ska ge Justerares signatur Utdragsbestyrkan 32 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 Socialförvaltningen i uppdrag att ta fram skriftlig rapportering till genomförd brukarundersökning inom familjerådgivningen. Ordföranden finner att nämnden beslutat - att föreslå att Kommunfullmäktige beslutar om nya avgifter enligt förslag. - att ge förvaltningen i uppdrag att till nämnden ta fram skriftlig rapport till genomförd brukarundersökning inom familjerådgivningen. Beslut Socialnämnden beslutar - att föreslå att Kommunfullmäktige beslutar om nya avgifter enligt förslag. - att ge förvaltningen i uppdrag att till nämnden ta fram skriftlig rapport till genomförd brukarundersökning inom familjerådgivningen. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 33 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §127 Bistånd - förenklad handläggning Dnr SN 2015/314 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Föreligger förslag till nya riktlinjer för förenklad handläggning inom bistånd. Bilagor. Liggande förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå Socialnämnden - att besluta om nya riktlinjer. - att besluta att föreslå Kommunfullmäktige att fatta beslut om att LOV inom hemtjänsten skall avslutas. - att besluta om att ge Socialförvaltningen i uppdrag att göra en upphandling av insatsen Tvätt. Upphandlingen verkställs under förutsättning att Kommunfullmäktige fattar beslut om att avveckla LOV inom hemtjänsten. De borgerliga genom Catharina Blixen-Finecke (M) meddelar att de borgerliga inte deltar i beslutet. SD genom Anita Persson (SD) meddelar att SD inte deltar i beslutet. Nämnden ajournerar sig. Yrkanden på att-satserna i liggande förslag till beslut Kvartetten genom Lennart Höckert (S) yrkar avslag på att-satserna 2 och 3 i liggande förslag till beslut. Kvartetten genom Lennart Höckert (S) yrkar justering av att-sats 1 i liggande förslag till beslut: ”- att Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa bifogade Riktlinjer för biståndsbedömning/utförande - äldreomsorgen.” Ordföranden finner att nämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa bifogade Riktlinjer för biståndsbedömning/utförande - äldreomsorgen. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att fastställa bifogade riktlinjer för biståndsbedömning/utförande - äldreomsorgen. De borgerliga och SD deltar inte i beslutet. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 34 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §128 Kvällsmat särskilt boende Dnr SN 2015/317 Ärendebeskrivning Avdelningschef Kenneth Johansson föredrar ärendet. Socialförvaltningen har gått igenom kostnaderna på särskilda boenden. De stora kostnaderna är för lokaler, mat och personal. Med utgångspunkt i att hitta kostnadsreduceringar som påverkar hyresgästen i så liten omfattning som möjligt så har en översyn gjorts rörande kostnaden för mat. Kvällsmåltiden beställs av serviceförvaltningen och iordningställs av personal på respektive boende. Cheferna på respektive boende konstaterar att det är ett stort matsvinn. Önskemålen från hyresgästen när det gäller kvällsmål är större än det utbud som Serviceförvaltningens kostenhet kan leverera. Om kvällsmålet tillreds, (utan att göra avkall på de miljökrav som finns), närmare hyresgästen, är möjligheten att erbjuda individuellt anpassade lösningar större. Bedömningen från cheferna är att genom att hantera kvällsmåltiderna närmare hyresgästen, så kan kostnaderna reduceras med 2,5-3 miljoner med bibehållen kvalitet. Liggande förslag till beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå Socialnämnden att besluta att föreslå Kommunfullmäktige besluta att Socialnämnden hanterar kvällsmåltiderna på särskilt boende själva. Yrkanden på liggande förslag till beslut Kvartetten genom Rikard ”Curre” Nilsson (S) yrkar på att konsekvensbeskrivning för personalen ska läggas till. De borgerliga genom Gustaf Centervall (FP) yrkar på att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera med uppföljning om ett år till nämnden. Ordföranden finner att nämnden beslutar - att föreslå Kommunfullmäktige besluta att Socialnämnden hanterar kvällsmåltiderna på särskilt boende själva. - att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konsekvensbeskrivning för personalen och återrapportera till nämnden. - att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera med uppföljning om ett år till nämnden. Beslut Socialnämnden beslutar - att föreslå Kommunfullmäktige besluta att Socialnämnden hanterar Justerares signatur Utdragsbestyrkan 35 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 kvällsmåltiderna på särskilt boende själva. - att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram konsekvensbeskrivning för personalen och återrapportera till nämnden. - att ge förvaltningen i uppdrag att återrapportera med uppföljning om ett år till nämnden. Protokollsanteckning De borgerliga genom Catharina Blixen-Finecke (M): ”Vi är inte negativa till förslaget, men vill ha uppföljning om ett år.” Justerares signatur Utdragsbestyrkan 36 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §129 Lunchmat särskilt boende Dnr SN 2015/318 Ärendebeskrivning Avdelningschef Kenneth Johansson föredrar ärendet. Socialförvaltningen har gått igenom kostnaderna på särskilda boenden. De stora kostnaderna är för lokaler, mat och personal. Med utgångspunkt i att hitta kostnadsreduceringar som påverkar brukaren i så liten omfattning som möjligt så har vi sett över våra kostnader för mat. Lunchmåltiden tillagas av serviceförvaltningen och levereras varm till respektive boende. Vid en jämförelse med andra boende som upphandlat sina måltider så visar det att de har en klart lägre matkostnad. Socialförvaltningen förordar därför att en upphandling av den varma lunchmaten görs. I denna upphandling kan serviceförvaltningen lämnar ett kostnadsförslag. I andra kommuner förekommer att kommunala resultatenheter lämnar in kostnadsförslag. Dessa förutsättningar finns med i upphandlingen. Förvaltningens bedömning är att kostnaderna för varm lunchmat kan minskas med 2-2,5 miljoner per år med bibehållna kvalitetskrav. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att besluta att Socialnämnden upphandlar varm lunchmat på Socialnämndens särskilda boenden. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 37 (44) Protokoll TRELLEBORGS KOMMUN Datum 2015-09-21 Socialnämnden §130 Jämkning av matkostnad på Särskilt boende Dnr SN 2015/315 Ärendebeskrivning Avdelningschef Roger Granat föredrar ärendet. Under arbetet med att gå igenom socialnämndens alla avgifter så har det även framkommit att jämkning görs av matkostnader för de som bor i nämndens särskilda boenden. Det är ytterst få kommuner som har denna form av jämkning. Den kan också upplevas orättvis gentemot de medborgare som inte bor i nämndens boenden. Personer som har låg pension och bor te x i en hyreslägenhet får inte subventionerad mat av kommunen. Då jämkningsreglerna har gällt under lång tid är det rimligt att de som idag bor med dessa förutsättningar fortsätter göra det under en övergångsperiod. I dagsläget har ca 85 personer fått sina matkostnader jämkade. Generellt så kommer denna grupp att minska då de boende som flyttar in nu, har en högre pension än de som bor på nämndens boenden idag. Förslag på nya jämkningsregler I de riktlinjer som bifogas ärendet har följande tillägg gjorts. Bilaga. ”Jämkning av hyra, matkostnad och omsorgsavgift Saknar den enskilde eller har ett lågt avgiftsutrymme så kan omsorgsavgiften ( 1 780) jämkas helt eller delvis. Denna jämkning görs efter en individuell prövning i varje enskilt fall där utgångspunkten är den enskildes avgiftsutrymme. Däremot skall var och en betala sin hyra och matkostnad.” De nya jämkningsreglerna gäller alla som flyttar in på ett särskilt boende från och med 1 januari 2016. Från och med den 1 januari 2019 gäller jämkningsreglerna alla boende. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå att Kommunfullmäktige beslutar att fastställa bilagda riktlinjer för handläggning av avgifter och hyror. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 38 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §131 Hyresavtal Borgvallen Dnr SN 2015/423 Ärendebeskrivning Ordföranden föredrar ärendet. Serviceförvaltningen kommer vid sitt septembersammanträde behandla frågan om att teckna ett hyresavtal med Trelleborgshem för utökning av Borgvallens äldreboende. Servicenämnden kommer förslå kommunfullmäktige att godkänna hyresavtalet. Socialnämnden har vid sina sammanträden i december 2014 samt februari 2015 konstaterat att behovet av fler platser på äldreboende är akut. Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde i februari att arbetet med utökning av Borgvallens äldreboende skulle fortsätta. Vid kommunfullmäktiges sammanträde i juni fick socialnämnden 10 miljoner i utökad driftsram för att kunna öppna 20 nya platser på Borgvallen. På grund av kön till äldreboende så har socialnämnden kostnader för extern köpt korttidsvård, kostnader för utskrivningsklara och ökade kostnader för hemtjänsten. Dessa kostnader kommer redan under 2015 överstiga de 10 miljoner som tillförs nämnden 2016. Beslut Socialnämnden beslutar att föreslå Kommunfullmäktige att godkänna hyresavtalet med Trelleborgshem. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 39 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §132 Handlingsplan för Familjefrid, Socialförvaltningen Trelleborg Dnr SN 2015/365 Ärendebeskrivning Avdelningschef Maria Rosenquist föredrar ärendet. Handlingsplanen redogör för Socialförvaltningens övergripande mål med arbetet mot våld i nära relationer och ger riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Bilaga. Handlingsplanen utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Handlingsplanen ska följas upp regelbundet en gång om året och vid behov revideras. SOSFS 2014:4 trädde i kraft den 1 oktober 2014 och innehåller, till skillnad från SOSFS 2009:22, både bindande föreskrifter och allmänna råd. Detta har föranlett revidering av befintlig handlingsplan vad avser förutsättningarna för att erbjuda enskilda samtal för rådgivning, stöd, säkerhetsplanering och krisbearbetning. Enskilda samtal har tidigare erbjudits utan föregående utredning och beslut om bistånd. I denna handlingsplan föreskrivs att utredning och riskbedömning ska ligga till grund för bedömning av insatser för våldsutsatta vuxna. Således kommer utredningsskyldigheten framgent att omfatta såväl stöd i form av skyddat boende som samtal innefattande stöd, rådgivning, säkerhetsplanering och krisbearbetning. Beslut Socialnämnden beslutar att godkänna den reviderade handlingsplanen för familjefrid och lägga den till handlingarna. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 40 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §133 Information - Sociala lägenheter Dnr SN 2015/429 Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har behov av fler sociala lägenheter. I dagsläget måste hvbplaceringar förlängas då tillgång till sociala lägenheter saknas. Beslut Socialnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att ta fram redogörelse för hantering av sociala lägenheter samt återrapportera till nämnden. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 41 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §134 Information - Förändring Kullagården Dnr SN 2015/322 Ärendebeskrivning Avdelningschef Mari-Louise Kondrup informerar om förändring på Kullagården samt framtida behov av verksamheter enligt LSS. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 42 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §135 Information - Inför upphandling färdtjänst förfrågningsunderlag för yttrande Dnr SN 2015/307 Ärendebeskrivning §135 (Information - Inför upphandling färdtjänst - förfrågningsunderlag för yttrande) behandlas i samband med §114 (Medborgarförslag 2015 Färdtjänsten). Justerares signatur Utdragsbestyrkan 43 (44) TRELLEBORGS KOMMUN Socialnämnden Protokoll Datum 2015-09-21 §136 Övriga frågor Ärendebeskrivning Socialstyrelsens rapporter Catharina Blixen-Finecke (M) önskar att förvaltningen informerar om Socialstyrelsens genomgångar inom äldreomsorg t.ex. Öppna jämförelser. Tillfälliga korttidsplatser Förvaltningschef Annikki Tinmark och avdelningschef Kenneth Johansson informerar om att tillfälliga korttidsplatser på Gjutaren kan användas tills det finns platser på Borgvallen. Flyktingmottagning Catharina Blixen-Finecke (M) önskar information om läget för mottagning av flyktingar i kommunen. Avdelningschef Roger Granat informerade bl.a. att kommunens krisledningsstab samlats samt om Arbetsmarknadsförvaltningens arbete med mottagning av flyktingar. Justerares signatur Utdragsbestyrkan 44 (44) Bilaga §107 Revisionsrapport Uppföljning av granskning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Trelleborgs kommun Sandra Danielsson Juni 2015 Granskning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag 1 1.3 Avgränsningar 2 1.4 Revisionsmetod 2 Iakttagelser – nya dokument och beslut 3 2.1 Granskningsrapporten 3 2.2 Kommunstyrelsens internkontroll 3 2.3 Rapportering till staten 4 2.4 Länsstyrelsens uppföljning 4 Iakttagelser och delbedömningar– svar på uppföljningsfrågorna 5 3.1 Ändamålsenlig verksamhet och ett tillfredsställande arbetssätt 5 3.2 Rutiner för uppföljning och åtgärdande av brister 8 3.3 Användande av resultatet 9 3.4 Samordning och dokumentation 10 4 Sammanfattande bedömning och slutsats 11 5 Bilaga Tidigare granskning 1 5.1 Revisionsfråga 1 5.2 Kontrollfrågor 1 5.3 Sammanfattning av påpekade brister i tidigare granskning 1 Bilaga Rapportering till staten 3 2 3 6 Juni 2015 PwC Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete 1 Inledning 1.1 Bakgrund År 2013 genomfördes en granskning av kommunens kris- och säkerhetsarbete avseende risk- och sårbarhetsanalyser och det systematiska brandskyddsarbetet. Revisionen fann flera brister i ändamålsenligheten. Vår bedömning var att kommunstyrelsen inte hanterade kris- och säkerhetsfrågor helt ändamålsenligt med avseende på arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser samt det systematiska brandskyddsarbetet. Det fanns brister i styrning och uppföljning inom båda områdena. Avsikten med denna granskning är att kontrollera huruvida bristerna kvarstår. Föremål för revisionen var kommunstyrelsen. För revisionsfråga, kontrollmål och sammanfattning av brister som identifierades i förra granskningen, se bilaga. För mer information om lagtext och åtaganden för kommunen inom krisberedskap hänvisas till föregående rapport med dess bilagor. 1.2 Uppdrag Uppdraget har varit att svara på nedanstående frågor för att undersöka vad som har skett sedan tidigare granskning. I denna framkom att kommunen har arbetat med en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. I följande text är det den som avses när vi skriver ”analysen”. Analysen bör enligt lagstiftarens mening grunda sig på underliggande analyser och arbete i kommunen. När vi nedan skriver ”analyserna” avser vi dem samt den kommunövergripande. Följande fyra delområden användes vid granskningen. De motsvarar de fyra första kontrollmålen i tidigare granskning. Ändamålsenlig verksamhet och ett tillfredsställande arbetssätt 1. Gör förvaltningarna riskanalyser minst en gång varje år? Gör cheferna på alla nivåer riskanalyser inom sin verksamhet? 2. Finns det en tydlig ansvarsfördelning för arbetet med analyserna vad det gäller planering, genomförande och uppföljning? 3. Finns en kommunövergripande analys eller dokument som innehåller det som enligt nya föreskriften ska rapporteras till länsstyrelsen 31 oktober i år? (se bilaga) 4. Innebär sättet att arbeta med analyserna att arbetet i relevanta delar förankras på tjänstemannanivå och på den politiska nivån i lämplig omfattning? 5. Har kommunen inkluderat icke-kommunala aktörer i analysarbetet, t ex aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område? Juni 2015 PwC 1 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Rutiner för uppföljning och åtgärdande av brister 6. Finns det rutiner för uppföljning och kontroll av analyserna, dels inom respektive berörd nämnd, dels kommunövergripande? 7. Leder identifiering av brister som identifierats i analyserna till krav på åtgärder? Användande av resultatet 8. Används analysen som underlag vid planering och beslut om åtgärder? 9. Ger analysen styrning till vad som ska utbildas i och övas? 10. Får analysen genomslag i planen för extraordinära händelser? Samordning och dokumentation 11. Finns en samordnande funktion av analysarbetet i kommunen, dvs någon som har en samlad bild och kontroll över arbetet? 12. Finns en dokumentation av den samlade bilden? 1.3 Avgränsningar Vi har inte upprepat föregående granskning, utan har utgått från ovan nämnda frågeställningar. Vi har således inte sökt genom diarier etc, utan har granskat de dokument som enligt representanter från kommunen har tillkommit sedan förra granskningen. Vi har fokuserat på arbetet om risk- och sårbarhetsanalyser. Uppföljning av bristerna i brandskyddsarbetet har inte ingått. 1.4 Revisionsmetod Kommunstyrelsens svar på revisionsrapporten har granskats. Intervjuer har genomförts med den ansvariga tjänstemannen inom kommunen. Vi har utgått från frågeställningarna ovan och har skapat oss en bild av vad som har hänt angående risk- och sårbarhetsanalyser sedan förra granskningen år 2013. Vi har granskat nytillkomna dokument. Vi har haft kontakt med kommunstyrelsens sekreterare, räddningschefen och säkerhetschefen för att säkerställa att vi har erhållit samtliga nya beslut och ärenden angående risk- och sårbarhetsanalyser. Sedan föregående granskning har länsstyrelsen genomfört en uppföljning av kommunens arbete enligt lagen om extraordinära händelser. Vi har tagit del av beslut och minnesanteckningar från besöket. Det har även skett en rapportering från kommunen enligt föreskriften för risk- och sårbarhetsanalyser av arbetet inom krisberedskap till länsstyrelsen. Vi har tagit del av kommunens rapportering. Utifrån dokumentationen och informationen vid intervjun har vi besvarat givna frågeställningar. Vi har därefter bedömt vart och ett av de fyra delområdena, Juni 2015 PwC 2 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete sammanfattat samt formulerat en sammanfattande slutsats angående statusen på kommunens analysarbete. Rapporten har varit föremål för sakgranskning av den intervjuade tjänstemannen samt räddningschefen. 2 Iakttagelser – nya dokument och beslut 2.1 Granskningsrapporten Efter att granskningsrapporten färdigställdes skickades den tillsammans med en skrivelse (daterad 2013-11-19) från kommunrevisionen till kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges presidium. Kommunfullmäktige har 2013-12-16 behandlat rapporten från kommunrevisionen. Det konstateras att revisorernas granskning har översänts till kommunstyrelsen för yttrande till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutade att lägga den till handlingar, samt skicka beslutet till revisorerna samt kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade granskningen 2014-01-22. Förslaget till kommunstyrelsen blev att yttra sig i enlighet med ett förslag till yttrande från räddningschefen. Räddningschefens förslag är daterat 2014-01-15 och instämmer i de brister som revisionsrapporten påtalar. I slutet finns en sammanfattning från räddningschefen som bl.a. berör tydliggörande av ansvar för analysarbetet, behovet av en mall för analyserna, behovet av en tydligare koppling till planen för extraordinära händelser, att en årlig internkontroll ska genomföras för säkerhetsarbetet samt att en övning- och utbildningsplan bör tas fram med analysen som grund. Kommunstyrelsen har 2014-02-05 behandlat revisionsrapporten. Kommunstyrelsen väljer att yttra sig över rapporten i enlighet med räddningschefens förslag. Enligt protokoll ska beslutet skickas till revisorerna och räddningschefen. 2.2 Kommunstyrelsens internkontroll Kommunstyrelsen behandlade 2015-03-04 sin interkontrollplan för år 2014. I den fanns ett kontrollmål angående risk- och sårbarhetsanalyser som gäller räddningstjänsten. Kontrollmomentet gällde genomgång av att nödvändiga riskoch sårbarhetsanalyser finns och arbetas med. I redovisningen i ärendet till kommunstyrelsen framgår att granskningen har genomförts genom kontroll av den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen, men att ingen kontroll har gjorts av övriga analyser. Granskningen kunde därför inte bedömas ha utförts korrekt och är inte uppfyllt eller godkänt. Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med tjänstemannaförslaget, dvs att genomföra en förnyad granskning av kontrollmålet under år 2017. Juni 2015 PwC 3 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete I skrivelsen från tjänstemännen som ligger till grund för granskningen av den del av kontrollmålet som har utförts, dvs den kommunövergripande analysen, framgår att kommunen har arbetat under cirka två års tid med att färdigställa en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys, men att arbetet läggs vilande för att ta fram en strategi. Strategin ska visa vilket material som kan användas från nuvarande analys efter omarbetning och vad som behöver tas fram nytt. I tjänsteskrivelsen finns en jämförelse med föreliggande utkast på analys och de föreskrifter som vid tidpunkten för jämförelsen var ute på remiss före fastställande (och som numera gäller from 1 mars 2015). Därvid konstateras att vissa punkter är uppfyllda, vissa saknas, vissa områden är för omfattande och oklara, koppling till relevanta andra delar saknas, vissa stycken har för dålig transparens samt att metoden är oklar. 2.3 Rapportering till staten Enligt (både den tidigare och den nu gällande) föreskriften för kommuner angående risk- och sårbarhetsanalyser ska rapportering ske årligen till staten i form av länsstyrelsen. Sedan granskningen år 2013 har en sådan rapportering skett 201409-12. I rapporteringen inkluderas ett antal punkter som gäller ändrade förutsättningar som har påverkat riskbilden samt förmågan, genomförda och planerade åtgärder samt ett avsnitt om det fortsatta arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. I skrivelsen uppges att kommunen har fortsatt utbilda och öva sin krisledningsorganisation samt att ett lokalregionalt krishanteringsråd har bildats tillsammans med kommunerna i storstadsregion Malmö och har haft sitt första möte i december 2014. Kommunen uppges ha arbetat fram ett omfattande underlag till reviderad risk- och sårbarhetsanalys som ska sammanställas under hösten. Anledning till att analysen inte har kunnat färdigställas är omorganisationer och personalbortfall. Det uppges att arbetet med en ny plan för extraordinära händelser påbörjas under hösten (år 2014) och att den beräknas fastställas under våren 2015 tillsammans med kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 2.4 Länsstyrelsens uppföljning Vi har tagit del av länsstyrelsens beslut och minnesanteckningar från besöket 201504-10 hos Trelleborgs kommun för denna uppföljning. Enligt länsstyrelsens beslut (daterat 2015-04-23) är länsstyrelsens bedömning att det finns vissa brister som behöver åtgärdas för att uppnå fastställda mål och kraven enligt lagstiftningen. Det gäller bl a att kommunen bör utveckla sin analys för att uppfylla kraven i nämnda föreskrift. De anser att den främst bör göras mer heltäckande, kritiska beroende bör tas hänsyn till vid förmågebedömningen samt att kommunen bör utveckla arbetsmetod och processbeskrivning. Länsstyrelsens vill enligt beslutet ta del av en åtgärdsplan som de anser att kommunen ska utarbeta. Åtgärdsplanen ska belysa tänkt revidering och fastställande av risk- och sårbarhetsanalys, plan för hantering av extrarodinära Juni 2015 PwC 4 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete händelser, övnings- och utbildningsplan samt ett styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap för mandatperioden. Från minnesanteckningarna noterar vi därutöver särskilt följande delar: Det framgår att kommunen inte har fastställt ett styrdokument för sitt krisberedskapsarbete. (I den nya föreskriften finns detta med som en indikator som bör vara uppfylld.) Bedömningen görs även att en övnings- och utbildningsplan behövs för mandatperioden och bör inkluderas i ett sådant styrdokument. Länsstyrelsen anser att det inte är tydligt att planen för hantering av extraordinära händelser är framtagen med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen. Planen bedöms som knapphändig och bör utvecklas. Det framgår att det saknas en sammantagen struktur för att få åtgärder genomförda och för uppföljning av kommunens krisberedskapsarbete. Länsstyrelsens bedömning är att då kommunen startat upp ett lokalt krishanteringsråd samt sedan tidigare är aktiv i ett lokalregionalt råd (”Samverkansområde Skåne sydväst”) angående krisberedskapsfrågor, så kan det antas att kommunen samordnar de krishanteringsåtgärder som vidtas under en extraordinär händelse och kan ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram. Bedömning nya dokument och beslut Vi ser positivt kommunen har upprättat en tjänsteskrivelse där det tydliggörs vilka brister som nuvarande utkast på risk- och sårbarhetsanalys för kommunen har. Vi ser även positivt på att rapporteringen till staten är gjord i tid, samt har innehållet en redovisning av förändrad riskbild 3 Iakttagelser och delbedömningar– svar på uppföljningsfrågorna 3.1 Ändamålsenlig verksamhet och ett tillfredsställande arbetssätt 1. Gör förvaltningarna riskanalyser minst en gång varje år? Gör cheferna på alla nivåer riskanalyser inom sin verksamhet? Enligt uppgift från intervjun har ingen förändring i rutiner eller dokumentation skett på denna punkt. Kontrollmomentet i kommunstyrelsens interkontrollplan (se kapitel 2.2) gav inte någon ytterligare information angående genomförda risk- och sårbarhetsanalyser, förutom för den kommunövergripande analysen. Juni 2015 PwC 5 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Det finns dock planer på att under året genomföra en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys där förvaltningscheferna och representanter ska ingå i arbetet. Ett inledande möte med bl.a. förvaltningschefer har hållits. Analysen ska sedan ligga till grund för en justerad plan för extraordinära händelser för mandatperioden. Bedömning: Vi bedömer att ingen formell ändring har skett sedan föregående granskning men bedömer att intentionerna om färdigställande av en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys och en ny plan är goda. 2. Finns det en tydlig ansvarsfördelning för arbetet med analyserna vad det gäller planering, genomförande och uppföljning? Det finns inga nya dokument eller rutiner angående denna punkt. Dock har en del roller justerats så att det numera är en annan person som är säkerhetschef sedan tidigare granskning. I planeringen ligger att arbetet och ansvarsfördelningen ska tydliggöras i justerade riktlinjer och styrdokument. Det finns tankar om att skapa ett styrande paraplydokument för trygghet och säkerhet med underliggande dokument för t ex krisberedskap, vattensäkerhet och handlingsprogram för räddningstjänst etc. Bedömning: Vi bedömer att ingen formell ändring har skett sedan föregående granskning men bedömer att intentionerna är goda. 3. Finns en kommunövergripande analys eller dokument som innehåller det som enligt nya föreskriften ska rapporteras till länsstyrelsen 31 oktober i år? (se bilaga) Det finns ett utkast på risk- och sårbarhetsanalys som grundar sig på tidigare granskad risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Arbetsmaterialet togs fram i höstas och är daterat 2014-12-02, men bedömdes internt ha för dålig kvalitet för att färdigställas som ny risk- och sårbarhetsanalys för kommunen. Den har dock använts som underlag till länsstyrelsen i samband med att länsstyrelsen besökte kommunen för uppföljning av åtagandena enligt LEH. Länsstyrelsen ansågs vid sitt uppföljningsbesök att analysen har brister (se kapitel 2.4). Kommunen har även i sin egen internkontroll konstaterat att den har brister (se kapitel 2.2). Kommunen uppger i sin rapportering till länsstyrelsen att intentionerna är att färdigställa analysen våren 2015. Bedömning: Det finns inte en sammanställning av analysarbetet som svarar mot kraven på rapportering till länsstyrelsen senast 2015-10-31. Kraven är i stort sett samma (något tidigare krav har tagits bort) mot tidigare föreskrift, varför vi bedömer att punkterna redan borde finnas sammanställda. Vi konstaterar att kommunen inte har införlivat om färdigställande av analysen under våren 2015. Juni 2015 PwC 6 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Kommunen har inte en färdigställd kommunövergripande beslutad risk- och sårbarhetsanalys som svarar mot kraven i föreskriften. 4. Innebär sättet att arbeta med analyserna att arbetet i relevanta delar förankras på tjänstemannanivå och på den politiska nivån i lämplig omfattning? Inga förändringar i tillämpliga styrdokument har skett sedan tidigare granskning. Vi konstaterar att det sedan tidigare granskning har funnits två ärenden i kommunstyrelsen angående risk- och sårbarhetsanalyser. Det är dels ärendet i samband med revisionsrapporten (se kapitel 2.1), dels kommunstyrelsens kontrollmoment om analyserna i sin internkontrollplan (se kapitel 2.2). Vid intervjun framkom att det finns intentioner från tjänstemannasidan lyfta fler frågor och bidra med mer information till den politiska nivån än tidigare. Det anses vara grunden för ett lyckat arbete och för att få den styrning och uppföljning som krävs. Bedömning: Vi bedömer att ingen formell ändring har skett sedan föregående granskning, men ser positivt på att ett kontrollmål i kommunstyrelsens internkontrollplan handlar om risk- och sårbarhetsanalyser. Vi bedömer även intentionerna om att i större utsträckning lyfta ärenden och information till den politiska nivån på lämpligt sätt som positivt. Vi konstaterar även att det i föreskriften för risk- och sårbarhetsanalyser ingår en indikator som bör besvaras med ett ja om huruvida kommunen har fastställt ett styrdokument för krisberedskapsarbetet. Vi bedömer att ett sådant styrdokument bidrar till styrning och förankring åt arbete. Ett sådant dokument finns dock ännu inte framtaget. 5. Har kommunen inkluderat icke-kommunala aktörer i analysarbetet, t ex aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område? Sedan tidigare granskning har ett inledande möte hållits i ett nytt, lokalt krishanteringsråd. Mötet genomfördes under hösten 2014. På plats var tekniska förvaltningen, serviceförvaltningen, kommunledningsförvaltningen, näringslivsrepresentant och räddningstjänsten från kommunen, men även externa aktörer såsom Svenska Kyrkan, Polisen, FRG1 och Region Skåne. Kommunens bolag och andra lämpliga aktörer (såsom samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område) kan medverka vid behov. Vid mötet framkom osäkerheter om utformning och uppdrag för rådet. 1 Frivillig förstärkningsgrupp, som kan bestå av representanter från frivilliga försvarsorganisationer och som har avtal om att bistå vid kris Juni 2015 PwC 7 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Sannolikt kommer istället att ett befintligt forum (Trygghetsgruppen) att nyttjas för att hantera krisberedskapsfrågor. Det sedan tidigare inrättade krishanteringsrådet i samverkansområde Skåne sydväst syftar (enligt länsstyrelsens minnesanteckningar vid uppföljningsbesöket, se kapitel 2.4) till att tillvarata de kompetenser och resurser som finns inom angränsande kranskommuner samt i länet för att gemensamt och på bästa sätt hantera en kris som berör området. Bedömning: Vi bedömer att kommunen har försökt ta tag i denna fråga men att det inte har kommit till en lösning som har gjort att kommunen inkluderar icke- kommunala aktörer i analysarbetet på ett tillfredsställande sätt. Vi saknar fortfarande externa aktörers inblandning i risk- och sårbarhetsanalysarbetet och bedömer att det inte kan anses ha säkerställts sedan förra granskningen. 3.2 Rutiner för uppföljning och åtgärdande av brister 6. Finns det rutiner för uppföljning och kontroll av analyserna, dels inom respektive berörd nämnd, dels kommunövergripande? Kommunstyrelsen har sedan förra granskningen infört ett kontrollmål om risk- och sårbarhetsanalyser i 2014 års interna kontrollplan. Se kapitel 2.2. Vid intervjun framgår intentioner om att rutinerna för uppföljning och kontroll ska tydliggöras och utvecklas, inte minst i samband med att policyn och riktlinjerna för säkerhetsarbetet revideras. Bedömning: Vår bedömning är att vi är positiva till att risk- och sårbarhetsanalyser har ingått som en del i kommunstyrelsens internkontrollplan. Vi bedömer det dock som en brist att inte hela kontrollmålet har genomförts. I övrigt är vår bedömning att ingen ändring av uppföljning och kontroll har skett sedan föregående granskning. 7. Leder identifiering av brister som identifierats i analyserna till krav på åtgärder? Inga förändringar har skett sedan förra granskningen. Tanken är att de brister som identifieras i arbetet med den kommande risk- och sårbarhetsanalysen ska resultera i åtgärdskrav. Åtgärderna är tänkta att genomföras under mandatperioden. Intentionerna är även att brister uppdagade i analysarbetet samt kunskap från detta ska synliggöras och ingå i den nya planen för extraordinära händelser. Bedömning: Vi bedömer att ingen formell ändring har skett sedan föregående granskning men bedömer att intentionerna är goda. Juni 2015 PwC 8 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete 3.3 Användande av resultatet 8. Används analysen som underlag vid planering och beslut om åtgärder? Inga förändringar har gjorts sedan förra granskningen. Dock är tanken, såsom nämns i punkt 7, att analysen ska ligga till grund för planen för extraordinära händelser och kommunens krisberedskapsarbete. Bristerna och utvecklingsområdena som identifieras i analysarbetet ska styra kommunens krisberedskapsarbete under mandatperioden. Vi noterar även att länsstyrelsen påtalar att kopplingen mellan risk- och sårbarhetsanalysen och planen för extraordinära händelser behöver bli tydligare, se kapitel 2.4. Så anses inte vara fallet idag. Bedömning: Vi bedömer att ingen förändring har skett sedan föregående granskning, men bedömer att intentionerna är goda att i framtiden låta analysen styra planering och beslut om åtgärder. 9. Ger analysen styrning till vad som ska utbildas i och övas? Det har inte tagits fram någon utbildnings- eller övningsplan. Däremot framkom vid intervjun att utbildning har genomförts av förtroendevalda i form av den utsedda krisledningsnämnden. Utbildning och övning har genomförts av den stab som är tänkt att finnas i kommunens krishanteringsorganisation. Kommande utbildnings- och övningsplan är tänkt att kopplas till risk- och sårbarheterna i kommunen. Staben är tänkt att som grund innehålla nio funktioner där säkerhetschefen är stabschef och rapporterar till kommundirektören. Staben kan bjuda in relevanta funktioner i sitt arbete, såväl interna som externa, beroende på händelse och behov. Staben har även sammankallats vid vädervarningar klass 2 för att skapa en samlad bild av situationen och samordna kommunens insatser, dvs är tänkt att vara aktiv även vid mindre allvarliga händelser än extraordinära händelser. Vi noterar att länsstyrelsen i sitt beslut efter uppföljningen av kommunens krisberedskapsarbete betonar att kommunen bör ta fram en plan för övnings- och utbildningsverksamheten. Bedömning: Vi bedömer att det är positivt att kommunen genomför övningar och utbildning, men att det bör finnas formella styrdokument för detta. Vi ser positivt på att intentionerna är att ta fram sådana dokument. 10. Får analysen genomslag i planen för extraordinära händelser? Se fråga 7 och 8. Juni 2015 PwC 9 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Bedömning: Vi bedömer att ingen formell ändring har skett sedan föregående granskning. Vår bedömning är att även om utkastet på risk- och sårbarhetsanalys har utvecklats och uppdaterats, så har inte planen förändrats. Därvid är vår bedömning att analysen inte nu heller får genomslag i planen. 3.4 Samordning och dokumentation 11. Finns en samordnande funktion av analysarbetet i kommunen, dvs någon som har en samlad bild och kontroll över arbetet? I höstas gjordes som tidigare har nämnts en genomgång av utkastet på kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Vid intervjun framkom att den inte upplevs ge en samlad bild av risker och sårbarheter, då kvaliteten är för dålig. Det finns inte någon som har en samlad bild av arbetet eller något dokument som beskriver den samlade bilden av risker och sårbarheter inom kommunen. Säkerhetschefen är tänkt att vara den sammanhållande funktionen för krisberedskapsarbetet inklusive risk- och sårbarhetsanalyserna. I oktober ska kommunens rapportera in en sammanställning av arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen till länsstyrelsen enligt givna punkter i föreskriften (se bilaga) samt även rapportera in svar på ett antal indikatorer för kommunens krisberedskap. Svaren på indikatorerna (ja eller nej, där nej måste kommenteras) är tänkta att tillsammans ge en bild av kommunens krisberedskapsarbete. Således kommer en rapportering enligt föreskriften att ge en bättre samlad bild än vad som finns idag. Målet enligt intervjun är att i år sammanställa en kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys som svarar mot gällande krav. Bedömning: Även om risk- och sårbarhetsanalysen har uppdaterats i form av ett utvecklat utkast bedömer vi att det fortfarande inte finns någon samordnande funktion som fungerar idag. Vi saknar t ex en samlad bild av övrigt analysarbete i kommunen. Vi bedömer det dock finnas bra förutsättningar för att erhålla en sådan samlad bild, dels genom att det finns en sammanhållande funktion (säkerhetschefen), och dels för att det enligt föreskriften ska skickas in svar på indikatorerna i föreskriften. Vi bedömer intentionerna som positiva. 12. Finns en dokumentation av den samlade bilden? Se föregående fråga. Bedömning: Vår bedömning är oförändrad, dvs att det inte finns någon sådan tillfredsställande dokumentation av den samlade bilden. Juni 2015 PwC 10 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete 4 Sammanfattande bedömning och slutsats Vårt uppdrag har varit att genom denna uppföljning och genom att besvara ett antal frågor undersöka om bristerna som noterades vid förra granskningen kvarstår. Vår bedömning är att de kvarstår i huvudsak. Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser har till stora delar fått ligga vilande, och det arbetet som har gjorts har inte resulterat i att bristerna helt har åtgärdats. Vi ser positivt på att kommunstyrelsen i sin internkontroll har inkluderat risk- och sårbarhetsanalyserna, men bedömer att arbetet med den kan utvecklas. Vi ser positivt att punkten angående analyserna planeras återkomma i planen. Det finns goda intentioner för arbetet och vår bedömning är att om de infrias har kommunen kommit en god väg i sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser. Vår slutsats är att vår bedömning i föregående granskning angående risk- och sårbarhetsanalyser kvarstår, dvs vi bedömer att kommunstyrelsens hantering inte kan anses vara ändamålsenlig. Det finns fortfarande brister i styrning och uppföljning. 205-06-17 Sandra Danielsson Alf Wahlgren Projektledare Uppdragsledare Juni 2015 PwC 11 av 11 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete 5 Bilaga Tidigare granskning 5.1 Revisionsfråga Hanterar kommunstyrelsen kris- och säkerhetsfrågor ändamålsenligt med avseende på ett relevant arbete med risk- och sårbarhetsanalys och ett skäligt systematiskt brandskyddsarbete? 5.2 Kontrollfrågor Bedrivs arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser på ett tillfredsställande och ändamålsenligt sätt? Finns rutiner för uppföljning och åtgärdande av brister, som identifieras i samband med ovanstående analys? Hur säkerställs att resultaten från risk- och sårbarhetsanalysen används? Finns en samordning och dokumentation inom kommunen av arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen? Finns det kommunövergripande, relevanta styrdokument för det systematiska brandskyddsarbetet? Bedriver nämnderna ett systematiskt brandskyddsarbete? Finns rutiner i kommunen som säkerställer att personalen har tillräcklig kompetens och övning inom brandskydd och utrymning? De tre sista kontrollmålen rör brandskydd och ingår inte i uppföljningen. 5.3 Sammanfattning av påpekade brister i tidigare granskning 1. Analysarbetets ändamålsenligthet Den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen avviker från MSB:s idealtypsmall. Enligt kommunens riktlinjer ska förvaltningarna minst en gång varje år göra riskanalyser. Chefer på alla nivåer ska göra riskanalyser inom sin verksamhet. Detta görs inte systematiskt och i tillräcklig omfattning (tekniska nämnden undantagen). Kommunen har inte en risk- och sårbarhetsanalys som svarar mot kraven. Icke-kommunala aktörer finns inte med i arbetet med analysen. Samverkan saknas. Kommunen har inte tagit sig an sitt geografiska områdesansvar. Juni 2015 PwC 1 av 3 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete Analysen är inte förankrad politiskt eller behandlad i lämplig instans på tjänstemannanivå före rapportering. 2. Rutiner för uppföljning och åtgärdande av brister Ansvaret för uppföljningen av analyserna är oklart. Uppföljning görs inte på kommunövergripande nivå. Analysen är inte färdig. Brister som identifieras i den kommunövergripande analysen resulterar inte i åtgärder. 3. Användande av resultatet Analysen ger inte styrning till vad som ska utbildas i eller övas. Det finns inte någon koppling mellan analysen och kommunens handlingsplan för extraordinära händelser. Planen har inte tillräckligt djup för att ge effekt på arbetet med krisberedskap. 3. Samordning och dokumentation Ingen har en övergripande, samlad bild av analysarbetet och därmed inte någon kontroll över arbetet. Tillräcklig samordning av arbetet med analyserna finns inte. Nämnderna har inte haft kunskap eller känt stöd, styrning eller uppföljning i analysarbetet. Juni 2015 PwC 2 av 3 Uppföljning av kommunens kris- och säkerhetsarbete 6 Bilaga Rapportering till staten Enligt 4 § LEH och föreskriften (MSBFS 2015:5) för risk- och sårbarhetsanalyser ska kommunen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige ställa samman och rapportera resultatet av sitt arbete med risk- och sårbarhetsanalys till länsstyrelsen och MSB enligt följande uppställning: 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod. 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. 6. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Juni 2015 PwC 3 av 3 Bilaga §109 BOENDE: Hyresg/kunder Finsktalande personal Östergården 0 0 Borgvallen 1 2 Bäckahästen 0 0 Tappers Hus 0 0 Hermelinen 0 0 Smygehem 1 0 Silverängen 1 1 Alstadhemmet 0 0 Myran 1 1 Centrum 2 0 Centrum Öst 0 2 Centrum Norr 0 0 Anderslöv 0 0 Väster HV 2 0 Centrum Väst 1 0 Smyge HV 0 0 HEMTJÄNST: SSK 2 REHAB 0 Bilaga §109 Bilaga §109 Bilaga §109 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 (1) Datum Diarienummer 2015-06-12 KS 2015/455 Kommunsekreterare Stefan Didrik Remiss: Åtgärder för finsk förvaltningsområde Kommunstyrelsen beslutade på sitt sammanträde 2015-06-03 att återremittera förslaget till åtgärder för finskt förvaltningsområde till samtliga nämnder. Nämndens yttrande vill kommunledningskansliet ha digitalt senast 2015-10-01 genom [email protected]. Handläggare av ärendet hos kommunledningsförvaltningen är Karin Jeppsson. Med vänliga hälsningar Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Stefan Didrik Trelleborgs kommun www.trelleborg.se Telefonväxel: 0410-73 30 00 Postadress: 231 83 Trelleborg E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1199 Bilaga §109 Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk; SFS 2014:1543 Utkom från trycket den 30 december 2014 utfärdad den 18 december 2014. Regeringen föreskriver att 6 och 10 a §§ och bilagan till förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska ha följande lydelse. 6 §1 Statsbidrag enligt denna förordning lämnas, i mån av tillgång på medel, till landstingen i Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Norrbottens län, Skåne län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Västerbottens län, Västernorrlands län, Västmanlands län, Västra Götalands län, Örebro län och Östergötlands län. 10 a §2 Statsbidraget enligt 9 eller 10 § får sättas ned om kommunen eller landstinget inte har förbrukat hela bidragsbeloppet för närmast föregående bidragsår. Nedsättning enligt första stycket ska göras med ett belopp som motsvarar högst det belopp som inte har förbrukats. Bidraget får dock inte sättas ned om kommunen eller landstinget visar att medlen, helt eller delvis, ska användas för sådana särskilda merkostnader eller åtgärder för att stödja användningen av finska, meänkieli och samiska som inte kommer att täckas av närmast följande års statsbidrag. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2015. 2. Bestämmelsen i 10 a § tillämpas för landsting första gången i fråga om statsbidrag som betalas ut för bidragsåret 2016. På regeringens vägnar ALICE BAH KUHNKE Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) 1 2 Senaste lydelse 2011:1530. Senaste lydelse 2011:1530. 1 Bilaga3 SFS 2014:1543 Förteckning över kommuner som med stöd av 7 § lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ingår i ett förvaltningsområde 2 Kommun Förvaltningsområde Borlänge kommun Borås kommun Degerfors kommun Dorotea kommun Enköpings kommun Fagersta kommun Finspångs kommun Gävle kommun Göteborgs kommun Hofors kommun Hällefors kommun Kalix kommun Karlskoga kommun Krokoms kommun Lindesbergs kommun Ludvika kommun Luleå kommun Malmö kommun Mariestads kommun Motala kommun Norrköpings kommun Norrtälje kommun Nykvarns kommun Oxelösunds kommun Sandvikens kommun Skinnskattebergs kommun Skövde kommun Smedjebackens kommun Sundbybergs kommun Sundsvalls kommun Surahammars kommun Trelleborgs kommun Trollhättans kommun Trosa kommun Uddevalla kommun Umeå kommun Västerås kommun Örebro kommun Finska Finska Finska Samiska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska och meänkieli Finska Samiska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska Finska 3 Senaste lydelse 2013:1086. Norstedts Juridik AB/Fritzes Elanders Sverige AB, 2014 Bilaga §109 Trelleborgs kommun Trelleborg, 2015.05.02 Attn: Karin Jeppsson Trelleborg Betr: Förvaltningsområdet för det finska språket Tack för mejl med begäran om synpunkter. Enligt gällande minoritetslagstiftning är sverigefinnarna en del av de fem erkända minoriteterna i Sverige. Landet är också indelat i Förvaltningsområden för det finska språket. Trelleborg har efter ansökan blivit upptaget som medlem i nämnda område. Ett upptagande, som ytterligare förstärker finnarnas rättigheter i att använda sig av språket vid eventuella ärenden till kommunen. Vid senaste gemensamma möte, 2015.04.20 med kommunen, framkom att det idag finns viss täckning inom åldringsvården. Det finns totalt 8 finsktalande personal inom åldringsvården och det finns 9 finsktalande patienter. Ett förhållande som får anses vara godkänt. Vad gäller hemspråksundervisningen i finska språket är vi inte helt tillfreds. Eftersom lagstiftningen idag ger eleven rättighet till att lära sig finska oavsett eventuella förkunskaper, ser vi det inte heller vara tillräckligt med en 40 minuters lektion i veckan. Efter möte 30.04.2015 med Teresa Montal, chef för hemspråkslärarna och hemspråksläraren Karina Peneff, framkom att det finns 18 st elever inom hela kommunen, som erhåller undervisning i det finska språket. Enligt läraren är ingen av eleverna ”motvillig” till att läsa och lära sig, utan tvärtom fick jag intrycket att alla elever tycker om att lära sig det finska språket. På en direkt fråga, om intresset att utöka undervisningstiden, fanns inget direkt svar eftersom detta aldrig efterfrågats. Läraren har med tanke på sin anställningsgrad möjlighet till utökad tjänst. En möjlighet, som vi anser vara synnerligen viktig att kunna utnyttja. Dels för att kravet på förkunskaper i språket är borttaget, dels för att kommunen efter upptagandet i förvaltningsområdet, erhåller ett årlig statligt ekonomiskt understöd. Enligt överenskommelse skulle Teresa Montal och Karina Peneff gemensamt undersöka hur många av eleverna, som skulle vara intresserade av en utökad undervisningstid och återkomma med ett besked. Vid en eventuell utvidgning av undervisningstiden, ser vi helst att antalet gånger per vecka av undervisning ökas, istället för att 40 min. lektionerna förlängs till heltimmeslektioner. Här hänvisar jag också till det gamla ordspråket, som säger, att repetitioner är lärdomens moder. Sammanfattningsvis kan vi säga, att förhållandena i Trelleborg, ser än så länge förhållandevis ljusa ut. I synnerhet, då vi hört om t.o.m stort motstånd, som råder inom en del kommuner. Vi ser alltså fram emot ett fortsatt gott och för alla givande samarbete. För SverigeFinnarnasRiksFörbunds (SFRFs) Södra Distrikts och Trelleborgs Finska Förenings räkning Tom Nyström Bilaga §110 Riktlinjer för bostadsförsörjning för Trelleborgs kommun Foto:Trelleborgshem Antagna av kommunfullmäktige 2015-06-22 Sammanställt av Mats Åstrand efter samtal med Socialförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Arbetsmarknadsförvaltningen, Tillgänglighetssamordnaren och aktörer på bostadsmarknaden i Trelleborg samt efter inkomna yttranden från Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Malmö stad, Vellinge kommun och Svedala kommun. Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunernas skyldighet att upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen har gällt sedan år 2000 och regleras i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Tillämpningen av lagstiftningen har varit något mild vilket lett till att kommunerna i praktiken inte haft absolut skyldighet att upprätta riktlinjer. Trelleborgs kommun har inte antagit några riktlinjer för bostadsförsörjning sedan lagen fastställdes. Kommunfullmäktige antog 2011 befolkningsmål om att Trelleborgs kommun ska uppnå 50 000 invånare år 2025. Den önskade befolkningsutvecklingen har under 2012 och 2013 inte nått upp till den ursprungliga planen för befolkningsutveckling. Denna utveckling har medfört diskussioner om åtgärder och ett behov av en plan för bostadsförsörjning har vuxit fram. Inte heller under 2014 uppnåddes den planerade befolkningsutvecklingen. Kommunfullmäktige beslutade därför 2015-02-23 att revidera befolkningsmålet till att nå 50 000 invånare år 2028. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar skärptes från den 1 januari 2014 och skyldigheten att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen varje mandatperiod betonades i förarbetena. I samma beslut tillfördes plan- och bygglagen bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som ett allmänt intresse som kommunerna ska främja vid bl.a. planläggning. I dessa sammanhang ska kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning vara ett vägledande underlag. I kommunstyrelsens yttrade gällande revisionsrapporten Granskning av bostadsförsörjningen 2014-04-02 skriver man att Trelleborgs kommun har för avsikt att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen under 2014. Kommunstyrelsen beslutade i samband med att yttrandet antogs att uppdra åt kommundirektören att, efter att Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad har antagits, ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. Fördjupad översiktsplan antogs i juni 2014. Ett viktigt komplement till Riktlinjer för bostadsförsörjning är de riktlinjer för markanvisning som tas fram under 2015. Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Ändringarna från den 1 januari 2014 innebär ett preciserande av innehåll i och processen för att ta fram kommunala riktlinjer. Hänsyn ska tas till relevanta nationella och regionala mål och länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges möjlighet att yttra sig över riktlinjerna. Kommunen ska med riktlinjerna planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjerna ska minst innehålla kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå uppsatta mål och hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för utsatta grupper och marknadsförutsättningar. Nationella och regionala mål Det nationella målet för bostadsmarknadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Nationella mål finns också inom en rad områden med koppling till bostadsförsörjning. Folkhälsa: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jämställdget: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Miljö och energi: Till 2020 ska klimatutsläppen minskat med 40 procent, minst 50 procent av energin ska vara förnybar, energianvändningen ska vara 20 procent effektivare och minst 10 procent av energin inom transportsektorn ska vara förnybar. Målen gäller i jämförelse med 1990. Barn: Förverkliga FN:s konvention om barns rättigheter i Sverige. Integration: Alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Region Skåne anger i det regionala utvecklingsprogrammet Det öppna Skåne 2030 en målbild att tillgången till bostäder är god, vi har en bostadsmarknad i balans. Man poängterar vikten av att agera för ett ökat bostadsbyggande med en blandad bebyggelse och olika upplåtelseformer. Man vill stimulera ett klimatanpassat, kollektivtrafiknära, förtätat, blandat och integrerat byggande med balanserad och hållbar markanvändning. Den konkreta målsättningen för 2030 är att 6 000 bostäder byggs per år i Skåne, med en allsidig sammansättning vad gäller upplåtelseform, storlek och hustyp, för att matcha en årlig befolkningstillväxt på en procent. Länsstyrelsen i Skåne län har tagit fram regionala miljömål för Skåne där främst God bebyggd miljö berör bostadsförsörjningen men även andra miljömål har direkt koppling. Näraliggande kommuner Näraliggande kommuner till Trelleborg i sydvästra Skåne; Vellinge, Svedala, Malmö och Staffanstorp, har alla höga ambitioner att växa befolkningsmässigt. Grannkommunen i öster, Skurup, har mer måttliga ambitioner. Vellinge anger i Översiktsplan 2010 som antogs 2013 att man vill växa från 33 000 invånare 2010 till närmare 41 000 2030 och drygt 50 000 invånare 2050. Man planerar främst för utbyggnad i kommunens centrala och östra delar, Vellinge och Hököpinge respektive Arrie, Östra Grevie och Västra Ingelstad. I dessa delar ska två tredjedelar av utbyggnaden ske. En tredjedel ska ske i övriga tätorter i kommunen. Svedala tänker öka befolkningen från 20 000 invånare 2010 till 25 000 invånare 2025. För denna befolkningsökning behöver man bygga 150 bostäder per år där merparten, två tredjedelar, ska byggas i Svedala tätort och resterande utbyggnad i Bara och Klågerup. Malmö har antagit en ny översiktsplan under 2014. I denna anger man att det ska göras möjligt att Malmö ska kunna växa med 5 000 invånare per år under kommande 20 år men att det vore mer gynnsamt med en mer måttlig ökningstakt. Utbyggnaden ska ske genom att Malmö växer inåt och förtätas och man pekar främst ut tre utbyggnadsområden; Västra hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck och Norra Sorgenfri-Rosengård. Den tidigare översiktsplanen från 2010 pekade ut utbyggnader i Tygelsjö, Oxie, Klagshamn och Bunkeflostrand. Planerade utbyggnader i dessa orter kommer att genomföras under de närmaste åren. Staffanstorp ska enligt Översiktsplan 2009 nästan fördubbla befolkningen under 30 år, från 21 000 invånare 2008 till 39 000 invånare 2038, genom utbyggnad av nuvarande tätorter, främst Staffanstorp och Hjärup. Skurup arbetar efter en översiktsplan från 2009 som anger en ökning från 14 800 invånare 2008 till 15 700 invånare 2018 genom utbyggnad i tätorter men även på landsbygd. De befolkningsökningar som Trelleborg, Malmö, Vellinge, Svedala och Staffanstorp siktar på har inte stöd i Region Skånes befolkningsprognos. Region Skånes befolkningsprognos sträcker sig till 2022 och i denna prognos tror man att befolkningsutvecklingen blir cirka 75 procent av vad de fem kommunerna har i sina planer. Region Skåne förväntar att på längre sikt kommer den utrikes nettoinflyttningen att minska i sydvästra Skåne. Bostads- och befolkningsutveckling i Trelleborg Befolkningsökningen har under de senaste tjugo åren varit högre än ökningen av bostadsbeståndet. Trelleborg skiljer sig därmed inte från andra kommuner som haft en positiv befolkningsutveckling. Boendetätheten har ökat från 2,20 personer per bostad 1990 till 2,25 personer per bostad 2013. Bostadsutvecklingen Antalet bostäder har ökat från 16 350 till 18 464 mellan 1990 och 2013. Småhusens andel av bostadsbeståndet har ökat något från 56 procent 1990 till 57 procent 2013. Under 1990-talet byggdes fler bostäder i flerbostadshus medan det under de senaste tio åren främst byggts småhus. Fördelat på upplåtelseform 2013 utgjordes 53 procent av äganderätt, 27 procent av hyresrätt och 20 procent av bostadsrätt. Mellan 2004 och 2013 nyproducerades 1 352 bostäder, 77 procent av dessa var i småhus. Jämförelsen görs mellan 1990 och 2013 då dessa är de enda säkra siffrorna för bostäder i flerfamiljshus genom Folk- och bostadsräkningen 1990 och det färdiga lägenhetsregistret 2013. Befolkningsutveckling Mellan 2003 och 2013 växte befolkningen i Trelleborgs kommun med 9,5 procent, från 39 110 till 42 837 invånare. Detta ger en genomsnittlig årlig ökning med 0,9 procent. Befolkningssammansättningen har förändrats över perioden, det har blivit 25 procent fler som är 65 år och äldre, 19-24 åringar har ökat med 38 procent, 1-5 åringar med 31 procent och nyfödda med 14 procent. Grundskolebarnen, 6-15 år, var 11 procent färre 2013 jämfört med 2003. För övriga åldersgrupper var det mindre förändringar. Skegrie är den tätort som ökat befolkningen mest och har mer än fördubblat befolkningen på tio år. Trelleborgs stad och Anderslöv har ökat med mer än tio procent, Smygehamn med nära tio procent. Övriga tätorter har mindre ökningar. Befolkningsantalet förändras beroende på födslar, dödsfall samt in- och utflyttning. Trelleborgs kommun har haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten av 1980-talet. Sett över flera år har ökningen främst berott på inrikes flyttningsöverskott (skillnad mellan inflyttning och utflyttning från och till övriga kommuner i Sverige). Invandringsöverskottet har också haft stor betydelse medan födelseöverskottet (skillnad mellan födda och avlidna) har stått för den minsta andelen. Den absolut största andelen av in- och utflyttning till och från Trelleborg sker med de geografiskt närbelägna kommunerna och främst med Malmö. Studier av flyttmönster visar att främsta skälet vid flytt mellan 20 och 35 kilometer är bostad och boendemiljö. Den slutsatsen passar väl in i Trelleborgs utveckling mot boendekommun. Antalet in- och utflyttare till och från Trelleborg var, under perioden 2011-2013, som störst i åldrarna 19-33 år. Mellan 19 och 24 år var antalet utflyttare betydligt högre än antalet inflyttare medan i åldern 25-33 var inflyttarna fler än utflyttarna. Både antalet inflyttare och utflyttare minskade med ökad ålder. Nuvarande bostadsbestånd Huvuddelen av småhusen i Trelleborgs kommun är byggda innan 1930 och mellan 1961 och 1990 medan bostäder i flerbostadshus främst är byggda mellan 1941 och 1980. En stor del av bostäderna har därigenom relativt låga boendekostnader. Förväntade renoveringar av flerbostadshus byggda på 60- och 70-talen kommer att ge ökade hyresnivåer. För att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad behöver fler bostäder med relativt låga boendekostnader frigöras genom att bygga nya och attraktiva bostäder för de som kan klara en högre boendekostnad och få igång flyttkedjor. Såsom tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshus visade finns många brister men också potential för att öka tillgängligheten i nuvarande bostadsbestånd. Bostadsmarknaden i Trelleborg Bostadsmarknaden i Trelleborg är i viss mån beroende av och gemensam med sydvästra Skåne. Marknaden för hyresrätter är i större utsträckning lokal än marknaden för bostads- och äganderätter. Genom att både bostadsrättslägenheter och småhus har en gynnsam kostnadsbild i Trelleborg relaterat till övriga Sydvästskåne är sökområdet begränsat för den som i första hand söker en bostad i Trelleborg. På motsatt sätt har Trelleborg blivit ett attraktivt alternativ som boendekommun för den som söker bostad i sydvästra Skåne. Det finns ett underskott på bostäder i Trelleborgs stad och det är främst mindre hyreslägenheter till rimligt pris som det är stor efterfrågan på. Denna efterfrågan uttrycks främst av ungdomar och äldre där de senare också efterfrågar tillgång till hiss. I övriga delar av kommunen bedöms bostadsmarknaden vara i balans. Acceptansen för hyresnivåerna vid nyproducerade hyresrätter har ökat men fortfarande anser många att nivåerna är för höga vilket troligen beror på att hyresnivåerna i Trelleborg generellt är lägre än i jämförbara kommuner. Efterfrågan är stor på bostadsrätter i flerbostadshus. Bostadsköpare föredrar en högre kontantinsats och lägre hyra framför det motsatta. Marknaden för nyproducerade bostadsrätter bedöms av mäklare som försiktigt positiv. Villamarknaden har återhämtat sig efter att bankernas skärpta lånevillkor infördes 2012. Marknaden är god för villor runt två miljoner kronor men för villor som kostar 2,5 miljoner kronor eller mer är det svårare. Marknaden för nyproducerade villor är låg men bättre än för två år sedan. Hur stort underskottet är på bostäder i Trelleborg är svårt att klargöra. Om boendetätheten skulle vara på samma nivå 2013 som 1990, med 1,65 personer per lägenhet och 2,64 personer per småhus, skulle Trelleborgs kommun behövt ytterligare 376 bostäder 2013. Trelleborgshem har över 2 000 personer i sin intressekö men hur många av dessa som har ett omedelbart behov av bostad finns det inte uppgift på. Planerad bostads- och befolkningsutveckling Trelleborgs kommun har ambitioner att växa och utvecklas och spela roll som regional kärna i Skånes utveckling. Befolkningsmål Trelleborgs kommun arbetar efter ett befolkningsmål om 50 000 invånare år 2028. För att detta ska förverkligas behöver cirka 3 500 bostäder färdigställas mellan 2015 och 2028. Det innebär en ökad befolkning med drygt 16 procent jämfört med 2014. Översiktsplan 2010 I översiktsplanen från 2010 anges att 75 procent av befolkningsökningen ska ske i Trelleborgs stad och därmed minst lika stor andel av bostadsbyggandet. Resterande andel av ny bebyggelse bör främst lokaliseras till utpekade utvecklingsorter. De områden som pekas ut för nya bostadsutbyggnader i Trelleborgs stad ligger i randen av nuvarande bebyggelse; Västervång, Mellanköpinge och Larsgården, Maglarps strand i väster, Gislöv/Serresjö i öster samt Sjöstaden. Bostadsbyggande i form av förtätning av centrum uttrycks lite försiktigare men översiktsplanen tar upp kvarteren Sjöjungfrun, Betan, Signalen och Sparven som lämpliga områden att bebyggas. På landsbygden anges huvuddelen av ny bebyggelse ske i utvecklingsorterna, varav hälften i SkegrieVästra Tommarp, samt en mindre andel på landsbygd och i byar. Mot bakgrund av senare års småhusbyggande uttrycker översiktsplanen ett behov av även andra bostadstyper och upplåtelseformer och anger behovet av ökad variation i alla nybyggnadsområden. Fördjupad översiktsplan Trelleborgs stad I samband med beslutet om Översiktsplan 2010 beslutade kommunfullmäktige om att sätta igång ett arbete med en fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Denna fördjupade översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 2014-05-26. Den fördjupade översiktsplanen förespråkar byggandet av en tät blandstad med boende, verksamheter och service. Redan hårdgjord mark ska bebyggas och därmed kan mindre andel jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Den kommande möjligheten att bygga havsnära får stort utrymme. Fram till 2025 anger den fördjupade översiktsplanen 800 nya bostäder genom centrumförtätning, 1 100 nya bostäder i Sjöstaden och 400 nya bostäder i kransområden, varav vardera 120 bostäder på Västervång, Östervång respektive Mellanköpinge. Maglarps strand anges som möjligt bebyggelseområde efter planperioden. Fördelning efter bostadstyp innebär enligt den fördjupade översiktsplanen: Villor, kedjehus och radhus: 400 bostäder i Trelleborgs stad och 900 totalt i kommunen. Lägenheter i öppna kvarter: 700 bostäder i Trelleborgs stad och 900 totalt i kommunen. Lägenheter i stadsmässiga centrumkvarter: 1 200 bostäder i Trelleborgs stad och inga i övriga kommunen. Tillgänglighetsinventering av bostadsbeståndet Under hösten 2014 har ett projekt för att tillgänglighetsinventera flerbostadsbeståndet genomförts med stöd från Boverket. Under projektperioden har hela flerbostadsbeståndet i Trelleborgshems fastighetsbestånd undersökts, och därutöver har en stor del av det privata fastighetsbeståndet också inventerats. Resultaten visar att de flesta fastigheter har flera brister i entréerna, främst beroende på att det saknas kontrastmarkeringar i trappor och bra belysning i entréer och längs gångvägar. Det är således tämligen enkla och billiga åtgärder som kan vidtas för att förbättra fastigheterna ur tillgänglighetssynpunkt för fler boende. Samtidigt konstateras att en mycket stor andel av fastigheterna i flerbostadsbeståndet saknar hiss, vilket medför stora problem främst för gruppen personer med funktionsnedsättningar och äldre, men också för andra, exempelvis småbarnsfamiljer. Flera fastighetsägare har uttryckt intresse för att gå vidare och använda inventeringens resultat som underlag för åtgärder i samband med drift och underhåll. Projektet har generellt medfört ökad medvetenhet bland fastighetsägarna om vikten av god tillgänglighet, och hur man kan vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Bra tillgänglighet i entrén Brf Kvadraten 90 Bostadsförsörjningsplan En bostadsförsörjningsplan behöver vara långsiktig, speciellt för en kommun som vill växa. Nya bostäder ska planeras för inflyttningar samtidigt som behovet för den nuvarande befolkningen ska tillgodoses. En bostadsbyggnadsplan är på längre sikt, uppåt tio år, väldigt osäker. Det kan ta flera år från beslut om att inleda en planprocess tills den boende kan sätta nyckeln i låset. Beslut kan skjutas upp eller överklagas och därmed försena färdigställandet. Även de första åren i bostadsbyggnadsplanen innehåller ett visst mått av osäkerhet. Byggnationer kan försenas av olika anledningar, lagar kan ändras, konjunktursvängningar kan uppkomma och regler kan ändras såsom bankernas låneregler gjorde 2011. Hållbar utveckling Social hållbarhet I kommunens olika delar ska bostäder med olika upplåtelseformer, storlekar, standard och boendetyper finnas. Bostadsområden ska kunna innehålla även arbetsplatser, verksamheter, kommersiell och offentlig service, möjligheter för kultur- och fritidsaktiviteter och andra naturliga mötesplatser. Vid ny- och ombyggnad av bostäder ska tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter beaktas. Behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter ska beaktas vid nybyggnation och förtätning. Tillgång till gång- och cykelvägar och kollektivtrafik för att nå andra målpunkter i staden ska ingå från början vid planläggning av bostadsområden. Tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer ska ingå vid planläggning av nya bostäder. Åtgärder genomförs för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Miljömässig hållbarhet Vid allt byggande ska resurssnåla och miljömässigt hållbara lösningar användas. Förtätning och byggande på redan hårdgjord mark ska användas i hög utsträckning och därmed minska exploatering av jordbruksmark. Bebyggelse ska placeras så att den stärker befintlig infrastruktur. Ekonomisk hållbarhet Kostnadseffektiva lösningar ska användas vid bostadsbyggandet. En helhetslösning ska eftersträvas som inkluderar lokalbehovet för skola och omsorg. Befintliga tekniska system ska utnyttjas i hög utsträckning. Demografisk utveckling Antalet Trelleborgare 65 år och äldre har ökat med 25 procent de senaste tio åren. Antalet kommer att fortsätta öka fram till 2028 enligt befolkningsplan 2015-2028. Barn i förskola, grundskola och gymnasieskola beräknas bli betydligt fler 2028 än 2014. I arbetsför ålder bedöms befolkningen öka för de mellan 20 och 43 och 52 och 64 år medan 44-51 åringar beräknas bli färre 2028 än 2014. Försörjningsbördan, kvoten mellan invånare i icke-yrkesverksam ålder (0-19 och 65 år och äldre) och invånare i yrkesverksam ålder (20-64 år), beräknas att öka från 0,79 år 2014 till 0,84 år 2028. Antal invånare efter ålder, utfall 2014 och plan 2028 800 700 600 500 400 300 200 100 0 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 100 0 2014 2028 Efterfrågan på bostäder Redan idag finns en stor efterfrågan på mindre lägenheter bland ungdomar och äldre och befolkningsutvecklingen visar på en fortsatt hög efterfrågan. Befolkningsutvecklingen indikerar också en ökad efterfrågan av bostäder från unga familjer. Samtidigt vet vi att många äldre stannar kvar i sin villa för att det inte finns lämpliga lägenheter att flytta till. Den flyttkedja som har bäst utsikter att bli framgångsrik i Trelleborg pekar mot ett ökat bostadsbyggande för äldre som kan lämna sina villor för att yngre barnfamiljer ska kunna ta över. De yngre barnfamiljerna lämnar i sin tur lägenheter för yngre par som i sin tur, i bästa fall, lämnar två mindre lägenheter lämpliga som första bostad för ungdomar som flyttar hemifrån. I den kommunala tomtkön stod i maj 2015 240 hushåll. I Trelleborgshems intressekö fanns 201412-31drygt 2 800 personer. Bostadsbehovet för olika grupper Ungdomar och studenter Det finns ett underskott på lägenheter för ungdomar vilket beror på ett generellt underskott av små lägenheter. Särskilda ungdomsbostäder finns i två av Trelleborgshems bostadshus med totalt 33 lägenheter. Samma förhållande gäller för studenter då det inte finns särskilda studentbostäder i kommunen. Nyanlända personer Det är underskott på bostäder för nyanlända personer och svårigheten ökar ju större familjen är. Under kommande år väntas antalet flyktingar till Sverige öka. För Trelleborgs del kan det årligen handla om minst 40 ensamkommande flyktingbarn och runt 350 vuxna flyktingar och barn som kan komma till Trelleborg. Detta ställer stora krav på bostadsbyggandet. Särskilda boendeformer för äldre För tillfället råder balans mellan utbud och behov men på 2-5 års sikt kommer behovet att vara större. Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning För närvarande är det balans mellan utbud och efterfrågan och detta ser ut att råda även under kommande 3-4 år men efterfrågan kan ändras ganska snabbt. Bostäder för dem som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie bostadsmarknaden Kommunen hyr ut lägenheter i andrahand, förenade med tillsyn eller särskilda villkor eller regler till personer som inte blivit godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Då det i allmänhet är bostadsbrist blir det självklart ännu svårare för den som har problem av olika slag. Även kommunen får svårare att hitta lägenheter att hyra ut i andrahand om det råder underskott på bostäder. Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne De fem kommunerna vars planer för befolkningsökning tidigare redovisats planerar att totalt växa till 495 000 invånare 2022. Region Skåne tror inte i sin befolkningsprognos att detta är möjligt utan hamnar på 477 000 invånare samma år, 2022. Skulle de fem kommunerna realisera sina bostadsbyggnadsplaner skulle det innebära ett bostadsöverskott. Det är dock svårt att tro att detta skulle hända, dessutom anger Malmö i sin översiktsplan att det vore gynnsamt för staden att växa lite långsammare än vad man planerar för. Sydvästra Skåne kan betraktas som en gemensam bostadsmarknad för de som redan bor här. På småhusmarknaden kan det vara så till stor del medan det för bostäder i flerbostadshus till mindre del är gemensam bostadsmarknad. Vid inflyttning från andra delar av landet är marknaden mer förskjuten mot Malmö och Lund. Inflyttningen till Trelleborg sker främst från närliggande kommuner där främsta anledningen troligtvis är boendemiljön. Trelleborgs roll som boendekommun har förstärkts under de senaste 10-15 åren i takt med att antalet arbetstillfällen blivit färre i förhållande till befolkningsantalet. Under dessa år har utpendlingen ökat i betydligt högre grad än inpendlingen så att andelen Trelleborgare som idag jobbar i annan kommun är närmare 50 procent. Trelleborg kommer med stor sannolikhet att bli attraktivare som bostadsort när persontågtrafiken kommit igång. Tillgången till persontåg kommer troligen också att öka Trelleborgs attraktivitet för företagsetableringar vilket i förlängningen också gör Trelleborg till en attraktivare bostadsort. Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden Markberedskapen ska vara god och riktad för att möjliggöra intensionerna i kommunens översiktsplaner. En projektkatalog bör tas fram som beskriver var och för vilket ändamål kommunen tillhandahåller mark. Detaljplanearbetet ska bli mer genomförandeinriktat och knutet till intresserade exploatörer. Definiera målgrupper vid nyproduktion av bostäder. Parkeringsnormen vid nybyggnation behöver sänkas för att bättre möta de förhållanden som råder, för att uppmuntra ett minskat bilberoende och för att sänka kostnaderna för bostadsproduktion. En gemensam bostadsförmedling där de större bostadsföretagen i Trelleborg är anslutna för att göra det enklare för bostadssökande och göra bostadsmarknaden i Trelleborg tillgängligare. Information om alla lediga tomter på kommunens webbplats för att ingen ska förledas att tro att bara kommunen tillhandahåller tomter. Bra förhållande med medborgare och byggföretag genom korrekt information och ett bra bemötande. Korta och förutsägbara handläggningstider för att underrätta planering och därmed effektivare byggtider. En tät blandstad med boende, verksamheter och service ska vara den ledande inriktningen för stadens utveckling. Nybyggnation ska ske primärt längs befintligt trafikstråk för att reducera investeringskostnader för infrastruktur och öka möjligheten för förbättrad kollektivtrafik. Samverkan MalmöLundregionen. Bostadsförsörjningen blir alltmer en regional fråga. Sydvästra Skåne kommer sannolikt att ha fortsatt hög befolkningsökning. En bra samverkan mellan kommunerna ökar möjligheten för att det bostadsbyggandet görs effektivt och kan tillgodose behovet. Förverkliga planerna för staden. Dessa planer föder ett intresse för Trelleborg som bostadsort men för att ett intresse ska förverkligas behövs konkret resultat. Bygga attraktiva bostäder; unika bostäder med kvalitet i boendet och med havsutsikt. Detta förstärker Trelleborg som stad och skapar intresse för boende och bostadsbyggande. Genom att bygga nytt och attraktivt kunna frigöra bostäder i nuvarande bostadsbestånd för att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad. Inflyttningsklara hyresrätter på Engelbrektsgatan Bostadsbyggnadsplan Det är fullt möjligt att bygga bostäder i Trelleborgs kommun under kommande tio år som medför att befolkningsmålet från 2011 på 50 000 invånare 2025 uppfylls. En revidering till att befolkningsmålet istället uppnås 2028 ger en mer hanterbar befolkningsutveckling och en mer realistisk bostadsutbyggnad. Det allmännyttiga bostadsföretaget AB Trelleborgshem planerar att bebygga i två centrumnära lägen, kvarteret Betan och kvarteret Sparven, med 128 respektive 160 lägenheter. Man planerar också att förtäta i befintliga bostadsområden med mellan 100 och 300 lägenheter under den kommande tioårsperioden. I centrumläge har ombyggnadsarbeten genomförts för 24 mindre lägenheter i f.d. Centralskolan i kvarteret Bävern och de närmaste åren ska 60 lägenheter byggas i tre hus i detta område. I kvarteret Herkules invid Centralstationen planeras 130 bostäder uppföras med trolig byggstart under 2017. Då busstationen flyttar från Trelleborg Övre till Trelleborg C möjliggörs bostadsbyggande i detta område, totalt cirka 330 bostäder kan uppföras här. Brandstationen flyttar om ett par år vilket ger möjlighet att i ytterligare ett centrumläge uppföra runt 100 bostäder. När infarten till de nya färjelägena i hamnen har lösts frigörs en stor del av nuvarande hamnområde för bostadsbyggande. Under 2021-2025 kan här med start vid Duxfabriken och Ångkvarnen byggas runt 1 000 bostäder. Ett område en bit från centrum i kvarteret Hyveln (Johan Kocksgatan – Hedvägen) kan 200 bostäder uppföras. Det pågår en del mindre projekt som skapar bostäder i flerbostadshus genom inredning av vindar, ombyggnad av delar av butikslokaler, uppförande av mindre flerbostadshus och liknande. Dessa initiativ beräknas ge runt tio nya bostäder per år. Det är övervägande bostäder i flerbostadshus som planeras i Trelleborgs tätort. Småhus beräknas uppföras i befintliga småhusområden i Svartesjö och Serresjö samt på Västervång där cirka 100 bostäder kan uppföras. I kommunens utvecklingsorter beräknas cirka 25 procent av bostadsutbyggnaden ske. I Skegrie planeras för ett nytt område mellan nuvarande bebyggelse i Skegrie och Snarringe. Cirka 200 bostäder kan byggas här. Anderslöv och Alstad kommer att gynnas av kommande persontågstrafik via Östra Grevie. I synnerhet Anderslöv kommer att gynnas och en ökande bostadsproduktion planeras därför. Totalt kan bostadsproduktionen uppgå till drygt 3 500 bostäder. Eftersom andelen bostäder i flerbostadshus är större än i småhus blir den genomsnittliga boendetätheten 2,0. Ett bostadsbyggande på drygt 3 500 bostäder skulle ge en ökning med drygt 7 000 invånare vilket skulle uppfylla befolkningsmålet 2028 på 50 000 invånare. Att slå fast var, när och hur många bostäder som ska byggas under kommande 14 år är en omöjlig uppgift men utifrån vad som är känt i maj 2015 kan en möjlig bostadsutbyggnad ske såsom beskrivs i tabellen nedan. Utpekade områden i staden är numrerade och geografiskt placerade i kartan under tabellen. Möjligt bostadsbyggande 2015-2028, antal bostäder Område Betan Sparven Förtätning Trelleborgshem Herkules Bävern ABF-huset Övre och Signalen Brandstationen Angkvarnen söder Dux Hyveln Östervång Förtätning, mindre projekt Pågående objekt övrigt Västervång Svartesjö Serresjö Skegrie Västra Tommarp Anderslöv Alstad Smygehamn Beddingestrand Totalt Nr i karta 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 2015 2016 10 30 10 24 20 10 44 12 13 14 2017 32 10 50 20 15 10 10 15 5 3 5 10 15 10 3 5 10 25 15 5 30 10 10 2 5 133 17 14 144 10 13 255 2018-2020 96 70 25 80 20 2021-2028 80 250 100 500 500 200 30 30 75 30 5 120 10 30 20 12 32 770 60 140 80 50 200 20 30 2 130 Källförteckning Kommunfakta och Områdesstatistisk databas, Statistiska Centralbyrån Befolkningsplan 2014-2030 Trelleborgs kommun. Statisticon Samverkan Skåne Sydväst, SSSV / MalmöLundregionen Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2013. Länsstyrelsen Skåne Varför flyttar man? PP-presentation Thomas Niedomysl Bostadsmarknadsenkät 2014 Boendeplanering i praktiken – en vägledning till statistiken. Boverket Befolkning och bostäder 2014, rapport. Mats Åstrand Det öppna Skåne 2030. Region Skåne Skånes befolkningsprognos 2014-2023. Region Skåne Gällande översiktsplaner för Malmö, Vellinge, Svedala, Skurup och Staffanstorp Översiktsplan 2010 för Trelleborgs kommun Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad 2014 Bilaga §110 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 (8) Datum Diarienummer 2015-05-04 KS 2014/581 Utredare Mats Åstrand 0410 - 733618, 0734 42 2949 [email protected] Riktlinjer för bostadsförsörjning – Inkomna yttranden Ärendebeskrivning Under hösten 2014 har ett förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun arbetats fram. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-01-21 att detta förslag på riktlinjer för bostadsförsörjning skulle skickas för yttrande till kommunerna inom samarbetet MalmöLundregionen, Länsstyrelsen i Skåne län samt Region Skåne. I MalmöLundregionen ingår, Malmö, Lund, Vellinge, Trelleborg, Skurup, Svedala, Staffanstorp, Burlöv, Lomma, Kävlinge, Eslöv och Höör. Yttranden med synpunkter har inkommit från Länsstyrelsen i Skåne län, Region Skåne, Malmö stad och Vellinge kommun. Svedala kommun har meddelat att man inte har några erinringar mot förslaget. Lunds kommun har meddelat att man avstår från att yttra sig och Burlövs kommun har meddelat att man väljer att inte yttra sig över förslaget på riktlinjer. Övriga kommuner; Skurup, Staffanstorp, Lomma, Kävlinge, Eslöv och Höör har inte svarat på remissen. Beredning Länsstyrelsen i Skåne län Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Länsstyrelsen i Skåne län skriver i sitt yttrande 2015-03-27, som beslutats av länsarkitekt Elisabeth Weber, att man tycker att det är positivt att Trelleborgs kommun tar fram nya riktlinjer. De synpunkter som Länsstyrelsen tar upp i sitt yttrande handlar till stor del om kompletteringar i materialet. Under de nationella och regionala målen framhåller man andra relevanta mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen ur ett långsiktigt hållbart perspektiv; de miljö- och energipolitiska, folkhälsopolitiska, barnpolitiska, jämställdhetspolitiska, integrationspolitiska, de nationella målen för samhällsplaneringen samt de mål som redogörs för i regeringsformen. Man framhåller också att gällande regionala mål, planer och program kan även en koppling göras till Länsstyrelsens framtagna regionala miljömål för Skåne. Trelleborgs kommun www.trelleborg.se Telefonväxel: 0410-73 30 00 Postadress: 231 83 Trelleborg E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1199 2 (8) Kommentarer: De nationella målen för folkhälsa, jämställdhet, miljö och energi, barn samt integration bör införas i riktlinjerna. Även Länsstyrelsens regionala miljömål för Skåne bör nämnas. Förslag på revidering: Under rubriken Nationella och regionala mål kompletteras med följande text i första stycket: Nationella mål finns också inom en rad områden med koppling till bostadsförsörjning. Folkhälsa: Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Jämställdget: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Miljö och energi: Till 2020 ska klimatutsläppen minskat med 40 procent, minst 50 procent av energin ska vara förnybar, energianvändningen ska vara 20 procent effektivare och minst 10 procent av energin inom transportsektorn ska vara förnybar. Målen gäller i jämförelse med 1990. Barn: Förverkliga FN:s konvention om barns rättigheter i Sverige. Integration: Alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Under andra stycket sist i detta införs: Länsstyrelsen har tagit fram regionala miljömål för Skåne där främst God bebyggd miljö berör bostadsförsörjningen men även andra miljömål har direkt koppling. I förslaget på riktlinjer finns ett antal målsättningar formulerade på sidorna 6-7. Länsstyrelsen stödjer dessa ambitioner i stort men ser att en koppling med fördel skulle kunna göras till nationella och regionala mål, planer och program. Kommentar: Rubriken på stycket är Hållbar utveckling och har egentligen sin främsta koppling till kommunens vision om hållbar tillväxt men berör även nationella och regionala mål. Länsstyrelsen efterfrågar en beskrivning av betydelsen av och potentialen i det befintliga bostadsbeståndet och att tydliga mål tas fram för hur denna del av bostadsbeståndet kan utvecklas framöver. Kommentar: En ny rubrik Nuvarande bostadsbestånd läggs in efter Bostadsutveckling. Under kommunala strategier läggs en sådan till gällande nuvarande bostadsbestånd. Förslag på revidering: Under rubriken Nuvarande bostadsbestånd: Huvuddelen av småhusen i Trelleborgs kommun är byggda innan 1930 och mellan 1961 och 1990 medan bostäder i flerbostadshus främst är byggda mellan 1941 och 1980. En stor del av bostäderna har därigenom relativt låga boendekostnader. Förväntade renoveringar av flerbostadshus byggda på 60- och 70-talen kommer att ge ökade hyresnivåer. För att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad behöver fler bostäder med relativt låga boendekostnader frigöras genom att bygga nya och attraktiva bostäder för de som kan klara en högre boendekostnad och få igång flyttkedjor. Såsom tillgänglighetsinventeringen av flerbostadshus visade finns många brister men också potential för att öka tillgängligheten i nuvarande bostadsbestånd. 3 (8) Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden: Genom att bygga nytt och attraktivt kunna frigöra bostäder i nuvarande bostadsbestånd för att kunna erbjuda alla invånare en bra bostad. De övergripande målen under rubriken ”Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden skulle, enligt Länsstyrelsen kunna utvecklas och kopplingen förtydligas mellan de uppsatta målen och de föreslagna insatserna/strategierna så att de svarar mot dessa. Kommentar: De övergripande målen har sitt ursprung i antagna planer, främst Fördjupad översiktsplan för Trelleborg stad och Översiktsplan för Trelleborgs kommun och därför är kopplingen tydlig till dessa. Strategierna i förslaget på riktlinjer har medvetet gjorts korta och tydliga. För analysen av den demografiska utvecklingen anser Länsstyrelsen att texten med fördel skulle kunna kompletteras med ett tydligare resonemang kring grunderna för det högt uppsatta befolkningsmålet. Under rubriken ”Efterfrågan på bostäder” menar Länsstyrelsen att riktlinjerna med fördel mer ingående skulle kunna beskriva och analysera faktorer som åldersstrukturer, familjestrukturer m.m. hos såväl den befintliga befolkningen som hos dem som flyttar till/från kommunen. Kommentar: Avsnittet om demografisk utveckling revideras utifrån den befolkningsplan som antogs efter att förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjning skickades på remiss. Dagens in- och utflyttning beskrivs under rubriken befolkningsutveckling, förändring av befolkningsstruktur under rubriken demografisk utveckling och en förväntad ökning av barnfamiljer under rubriken Efterfrågan på bostäder. Någon ytterligare fördjupning bedöms inte nödvändig för kommande bostadsförsörjning. Gällande behov och efterfrågan på bostäder förespråkar Länsstyrelsen att texten kompletteras med information om väntetid i den kommunala tomtkön och motsvarande för lägenhetskön hos allmännyttan. Länsstyrelsen anser att det saknas en bakomliggande behovs- och efterfrågeanalys gällande framtida bostadsbyggande om varför kommunen ska bygga just där, just så många bostäder, just den upplåtelseformen samt till just dessa grupper. Länsstyrelsen framför att det inte framgår hur kommunens plan- och byggambitioner förhåller sig till det årliga tillskottet inom det befintliga beståndet genom omflyttning och utflyttning eller genom att invånare avlider. Kommentar: Kötider kan läggas in under rubriken Efterfrågan på bostäder. Var nybyggnad av bostäder ska ske har lagts fram genom Översiktsplan och Fördjupad översiktsplan för Trelleborgs stad. Upplåtelseform eller grupper man bygger för har inte angetts. Kommunens befolkningsplan grundas på senaste årens in- och utflyttning, födda och avlidna. Därmed kommer också ett eventuellt tillskott av bostäder i det 4 (8) befintliga bostadsbeståndet med när beräkning sker av kommande bostadsbyggnadsbehov för att uppfylla befolkningsmålet. Förslag på revidering: Under rubriken Efterfrågan på bostäder: I den kommunala tomtkön stod i maj 2015 240 hushåll. I Trelleborgshems intressekö fanns 2014-12-31drygt 2 800 personer. Marknadsförutsättningarna anser Länsstyrelsen redovisas alltför övergripande och vill ha en fördjupad analys av priser för bostäder, betalningsförmåga, vakanser i hyresrättsbeståndet, vikten av flyttkedjor m.m. Vidare menar man att riktlinjerna skulle vinna på att analysera kommunens specifika förutsättningar och olika ekonomiska, sociala och praktiska parametrar. Kommentar: Marknadsförutsättningarna redovisas huvudsakligen under två rubriker; Bostadsmarknaden i Trelleborg och Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne. De uppgifter som redovisas här bedöms tillräckliga för att fastställa riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen menar att det vore positivt om några av de verktyg som kommunen förfogar över lyfts fram såsom det kommunala planmonopolet, aktiv markpolitik, allmännyttan/bostadsförmedling och samverkan. Kommentar: Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden anges parkeringsnorm vid nybyggnation, bostadsförmedling, handläggningstider, markberedskap och byggklar mark. Efter diskussion med samhällsbyggnadsförvaltningen förstärks detta avsnitt i riktlinjerna. Förslag på revidering: Under rubriken Kommunala strategier för balans på bostadsmarknaden tillförs tre punkter: Markberedskapen ska vara god och riktad för att möjliggöra intensionerna i kommunens översiktsplaner. En projektkatalog bör tas fram som beskriver var och för vilket ändamål kommunen tillhandahåller mark. Detaljplanearbetet ska bli mer genomförandeinriktat och knutet till intresserade exploatörer. Definiera målgrupper vid nyproduktion av bostäder. Två punkter tas bort och ersätts av ovanstående: God markberedskap som möjliggör intensionerna i kommunens översiktsplaner. Byggklar mark i omfattning som matchar efterfrågan vilket ökar möjligheten för bostadsbyggande men också ökar möjligheten för kommunen att styra placering och utformning av byggandet. Den lagförändring som gjordes den 1 januari i Bostadsförsörjningslagen om att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpningen av denna bestämmelse i Plan- och bygglagen bör, enligt Länsstyrelsens yttrande framgå av förslaget på riktlinjer. Länsstyrelsen påminner också om att de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjning utgör ett viktigt underlag vid en kommande översyn av den kommunala översiktsplanen. Kommentar: I inledningen till riktlinjerna anges att kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara ett vägledande underlag vid bl.a. planläggning. 5 (8) Länsstyrelsen framhåller i yttrandet att det bör framgå i riktlinjerna om och hur kommunen använder sina ägardirektiv till allmännyttan för att planera så att alla invånare i kommunen ska ges möjlighet till goda bostäder. Det bör också framgå av riktlinjerna om och hur kommunen använder allmännyttans bostadsförmedling för att tillgodose att alla invånare i kommunen ges möjlighet till goda bostäder. Kommentar: I ägardirektiv för Trelleborgshem anges: AB Trelleborgshem är ett allmännyttigt bostadsföretag med ändamålet att främja bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-01-21 att uppmana fastighetsägare som agerar på bostadsmarknaden i Trelleborg att ansluta sig till Boplats Syd samt att arbetsutskottet tar upp frågan i ägardialogen med AB Trelleborgshem. Länsstyrelsen saknar i dokumentet en redogörelse för vilka kommunala förvaltningar och externa aktörer som har deltagit vid framtagandet av riktlinjerna. Man saknar även en sändlista över vilka aktörer som fått tillfälle att yttra sig över förslaget. Då bostadsförsörjning är en mellankommunal angelägenhet menar Länsstyrelsen att texten med fördel kunnat kompletteras med en analys där det egna bostadsmarknadsläget kopplas till situationen i grannkommunerna och den delregionala bostads- och arbetsmarknaden i stort. Kommentar: Förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjningen bygger till stora delar på material som tagits fram i tidigare sammanhang, bland annat Bostadsmarknadsenkät och rapport om befolkning och bostäder. För svaren till Boverkets bostadsmarknadsenkät har ett stort antal kommunala tjänstemän engagerats på flera av förvaltningarna. För rapporten Befolkning och bostäder har diskussion förts med fastighetsbolag, fastighetsmäklare och banker. I källförteckningen har därför bara materialet angetts. I riktlinjerna finns näraliggande kommuners planer för bostadsutbyggnad och bostadsmarknaden i Trelleborg i förhållande till sydvästra Skåne. I övrigt menar Länsstyrelsen att riktlinjerna skulle få ökad läsbarhet om vissa delar av informationen bröts ner och presenterades på ortsnivå. Kommentar: Information på ortsnivå finns på olika ställen i förslaget på riktlinjer; Befolkningsutveckling, Översiktsplan. Region Skåne Regionala utvecklingsnämnden antog 2015-03-23 Region Skånes yttrande över förslaget på riktlinjer för bostadsförsörjning i Trelleborgs kommun. Region Skåne framhåller inledningsvis att det är positivt att Trelleborgs kommun arbetar aktivt med bostadsförsörjning. Riktlinjerna tar upp Trelleborgs förhållande till bostadsmarknaden i sydvästra Skåne. Region Skåne menar att här kunde resonemanget utvecklas med de 6 (8) förändringar som kommer att ske då Trelleborgs kommun får ökade pendlingsmöjligheter till Malmö i slutet av 2015. Man ser också att det vore intressant med en diskussion om hur bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Trelleborg förhåller sig till arbetet med Strukturplan för MalmöLundregionen, ett arbete som inte är avslutat. Kommentar: Den kommande pågatågförbindelsen kommer sannolikt att få positiva effekter för Trelleborg vilket tas upp under rubriken Marknadsförutsättningar sydvästra Skåne. Men kanske inte det är med Malmö som tågtrafiken får störst betydelse utan i förbindelser till Lund och Köpenhamn där pendlingstiderna kapas rejält. I arbetet med Strukturplan för MalmöLundregionen får riktlinjerna betydelse. Då samtliga kommuner som ingår i MalmöLundregionen getts tillfälle att yttra sig över förslaget på riktlinjer och ingen av dessa haft invändningar så bör riktlinjerna inte få en negativ inverkan på arbetet med Strukturbild. Förslag på revidering: Region Skåne ser att det finns en problematik i att arbete utifrån ett befolkningsmål och man anser att istället för att använda bostadsbyggande som ett medel för att nå ett befolkningsmål kan ett ökat bostadsbyggande ses som mål och den då ökande befolkningen som ett resultat. Kommentar: Befolkningsmålet är beslutat av kommunfullmäktige. Under rubriken kommunala strategier efterlyser Region Skåne förtydligande med mer konkretisering, exempelvis kan en mer åtgärdsinriktad handlingsplan komplettera riktlinjerna. Gällande behovet för olika grupper vill Region Skåne tipsa om att Strukturbild för Skåne i maj kommer att presentera ett TemaPM som handlar om hur kommunerna kan arbeta med bostäder för unga vuxna och studenter. För ökad läsbarhet efterlyser Region Skåne en karta kopplat till tabellen med de olika utbyggnadsprojekten. Kommentar: När riktlinjerna är antagna kommer behov av konkretisering, kanske i form av handlingsplan. Inför denna konkretisering finns det säkert mycket användbart i det TemaPM som anges i Region Skånes yttrande. En karta som anger bostadsutbyggnad behöver komplettera riktlinjerna. Förslag på revidering: En karta som anger bostadsutbyggnad läggs in i riktlinjerna eller biläggs dessa. Region Skåne anser att det är mycket värdefullt att Trelleborgs kommun planerar för att så långt det är möjligt säkerställa en god bostadsförsörjning för kommunens invånare. Region Skåne ser positivt på skrivningarna i förslaget till riktlinjer om att vid ny- och ombyggnad av bostäder ska tillgänglighets-, trygghets-, säkerhets- och folkhälsoaspekter beaktas, samt att behovet av platser och grönområden för rekreation och uteaktiviteter ska beaktas vid nybyggnation och förtätning. I förslaget på riktlinjer redovisas att tillgänglighet till fastigheter har inventerats och brister har identifierats som kan åtgärdas enkelt. Region Skåne menar att 7 (8) det hade också varit värdefullt om förslaget kompletterades med att tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer ska ingå vid planläggning av nya bostäder på samman sätt som förslaget att tillgången till gång- och cykelvägar och kollektivtrafik för att nå andra målpunkter i staden ska ingå från början vid planläggning av bostadsområden. Region Skåne saknar en målsättning om medborgardialog i förslaget. Detta behövs för att skapa delaktighet och inflytande för medborgarna i planeringen kring den framtida bostadsförsörjningen. Region Skåne saknar även ett resonemang om hur trångboddhet ska hanteras. Kommentar: Tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer bör införas i riktlinjerna. Medborgardialog kan vara lämpligt när riktlinjerna ska konkretiseras. Trångboddheten har troligen ökat då underskottet på bostäder blivit större men inte så markant som i andra städer. Det går inte att fastslå en ökad trångboddhet i ett enskilt område utifrån befolkningsstatistik. Förslag på revidering: Under rubriken Hållbar utveckling Social hållbarhet införs: Tillgänglighetsplanering i bostadsområdenas utemiljöer ska ingå vid planläggning av nya bostäder. Under samma rubrik införs också: Åtgärder genomförs för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Malmö stad Stadsbyggnadskontoret i Malmö har 2015-03-27 yttrat sig för Malmö stad och man skriver att man anser det positivt att riktlinjerna för bostadsförsörjning förespråkar ett varierat utbud av bostäder för att matcha behov och efterfrågan för boende och inflyttare i regionen. Även ambitioner att planera för bostäder i kollektivtrafiknära lägen är väsentligt för att skapa en hållbar utveckling i regionen. En viktig aspekt av planeringen är att förtätning och utbyggnad av bostadsområden sker i kollektivtrafiknära lägen för att minska biltrafiken samt att effektivisera markutnyttjandet. I MalmöLundregionen pågår under 2015 ett arbete med att ta fram en strukturplan för regionen som kan understödja ett tydligare regionalt perspektiv i kommunernas planering för att stärka en gemensam och långsiktigt hållbar utveckling. Malmö stadsbyggnadskontor ser fram emot ett fortsatt gott samarbete med Trelleborgs kommun bland annat inom ramen för detta projekt. Vellinge kommun Vellinge kommuns yttrande antogs av kommunstyrelsen 2015-03-24 och man skriver i yttrande att bostadsförsörjning blir en alltmer regional fråga. Sydvästra Skåne kommer sannolikt att ha fortsatt hög befolkningsökning. Fortsatt bra samverkan mellan kommunerna ökar möjligheten för att bostadsbyggandet görs mer effektivt och kan tillgodose ändrade behov och ökad efterfrågan. Ökat byggande inom Trelleborgs kommun kommer med största sannolikhet innebära ökad belastning på E6:an med ökade bullerproblem som följd för Vellinge tätort. Detta kräver åtgärder på motorvägssträckan. Utbyggnaden av Skegrie kommer att medföra ett ökat tryck på kollektivtrafiken med en ökad turtäthet för bussarna vilket även gynnar bussresenärer för boende inom Vellinge kommun som reser från hållplatserna i Skegrie, Håslöv och Vellinge Ängar, vilket Vellinge kommun ser som mycket positivt. Om byggnationen i Trelleborgs tätorter i 8 (8) öster tilltar innebär det ökad beläggning av pendlarparkeringarna i Östra Grevie. Det kan innebära snabbare utbyggnadsbehov av fler parkeringsplatser vilket måste hanteras i regional samverkan. Bilaga §110 Bilaga §110 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 (1) Datum 2015-01-29 Diarienummer KS 2014/581 Kommunsekreterare Stefan Didrik 0410 - 733117 [email protected] Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun Trelleborgs kommun inbjuder er att yttra er angående Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Trelleborgs kommun. Ert remissvar vill vi ha digitalt senast den 31 mars 2015. Ange gärna vårt diarienummer KS 2014/581. Remissvaret skickas till [email protected] Frågor om underlaget ställs till utredare Mats Åstrand. [email protected] Med vänlig hälsning Stefan Didrik Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Kommunsekreterare Trelleborgs kommun www.trelleborg.se Telefonväxel: 0410-73 30 00 Postadress: 231 83 Trelleborg E-post: [email protected] Org.nr: 212000-1199 Bilaga §112 •t irsnsklinncn fot värd iir.fi nusn? Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Förnamn Efternamn Telefon E-postadress Ann-Sofie Johansson 0410-734165 [email protected] Val av förvaitning och verksamhetsområden Förvaltning Socialförvaltningen (ÄO.OF.LSS) Trelleborg Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Val av år och kvartal Val av år och kvartal 2015 1/4-30/6 Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoLÄO, äldreomsorg 0 Ja • Nej SoL OF, omsorg om personer • Ja • Nej med funktionsnedsättning LSS OF, omsorg om • Ja © Nej personer med funktionsnedsättning Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL ÄO, äldreomsorg • Ja 0 Nej SoL OF, omsorg om personer • Ja Q Nej med funktionsnedsättning ' LSS OF, omsorger om • Ja © N e j : personer med funktionsnedsättning Personuppgiftslagen 0 Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enliat personuppgiftslagen (1998:204). PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-29 13:32:15 Bilaga §112 TRELLEBORGS K O M M U N Socialförvaltningen 2015-09-21 Socialnämnden Sammanställning av rapportering till Inspektionen för vård och omsorg, ej verkställda beslut, kvartal 2, 2015» samt redovisning av nu verkställda beslutÄldreomsorg Kommentar, se individblanketter Beslutsdatum Födelseår Sökt bistånd Skäl till att beslut ej verkställts Övrigt 2014-06-09 1937 Särskilt boende Enskilde har tackat nej t i l l erbjudande 2014-09-30 2014—10-15 2014-12-29 2015-02-13 2015-02-26 1930 1924 1923 1916 Särskilt Särskilt Särskilt Särskilt Särskilt Särskilt Enskilde Enskilde Enskilde Enskilde Enskilde 2015-03-31 1923 1924 X = kvar sedan förra rapporten Socialförvaltningen Organisationsnummer: 212 000 -1199 E-post: [email protected] boende boende boende boende boende boende har tackat har tackat har tackat har tackat har tackat nej t i l l nej t i l l nej t i l l nej t i l l nej t i l l erbjudande erbjudande erbjudande erbjudande erbjudande Enskilde vägrar flytta i n Ärendet avslutas O - Nya Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Hemsida: www.trelleborg.se Telefon : 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 inspektionen lör vård och omsDrg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Förnamn Efternamn Telefon E-postadress |Ann-Sofie : Johansson 10410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden ! Förvaltning Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter j Rapporteringen avser jföljande kvartal ;Rapporteringen avser följande kvartal [Rapport vid ny eller upprepad i inrapportering 2015 1/4-30/6 Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från bes luts datum ] Datum för gynnande beslut 20140609 ! Beslut som har verkställts Nej Ärende som avslutats utan att Ja verkställas [Datum när kommunen 20150430 [avslutade ärendet av annan [anledning (ååååmmdd) ;Ange avvilken anledning Ansökan återtagen. ärendet avslutats Uppgifter om individen Personnummer (ååååmmddnnnn) Förnamn Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet • Välj lagområde SoL Välj verksamhetsområde SoL ÄO, Äidreomsorg ivälj typ avbistånd eller insats Permanent bostad (Eni. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) Huvudsakligt skäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts Blankettid: 1437987915239 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 11:12:55 inspektionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören i Förnamn Efternamn i Telefon E-postadress |Ann-Sofie : Johansson 10410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning |Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter i Rapporteringen avser I följande kvartal Rapporteringen avser följande kvartal i Rapport vid ny eller upprepad :inrapportering :2015 j 1/4-30/6 Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från bes luts datum Datum för gynnande beslut 20140930 [Beslut som har verkställts | Nej iÄrende som avslutats utan att Nej verkställas : Uppgifter om individen [Personnummer j(ååååmmddnnnn) Förnamn i Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet !Välj lagområde 1 SolSol- ÄO, Äldreomsorg Välj verksamhetsområde I Välj typ av bistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) Den enskilde har tackat nej till erbjudandet | Huvudsakligt skäl till att \ b es I utet i nte ve rks täl Its [Ange datum för kommunens 120141211 [erbjudande (ååååmmdd) j Ange datum för kommunens lerbjudande (ååååmmdd) I Ange datum för kommunens j Blankettid: 1437989542391 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 11:37:31 inspektionen föf vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören |Förnamn ; Efternamn (Telefon i E-postadress |Ann-Sofie > Johansson 10410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden | Förvaltning j Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individ uppgifter Rapportuppgifter Rapporteringen avser j 2015 följande kvartal j Rapporteringen avser 1/4-30/6 Iföijande kvartal ! Rapport vid ny eller upprepad Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader frän bes luts datum linrapportering taatum för gynnande beslut 20141015 | Beslut som har verkställts (Nej [Ärende som avslutats utan att; Nej •verkställas Uppgifter om individen [Personnummer j(ååååmmddnnnn) Förnamn [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet | Välj lagom råde ] SoL iVälj verksamhetsområde SoL ÄO, Äldreomsorg i Välj typ av bistånd elier insats j Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 ; 'paragrafen SoL) Huvudsakligt skäl till att [Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts [ |Ange datum för kommunens [20150218 ^erbjudande (ååååmmdd) | [Ange datum för kommunens : erbjudande (ååååmmdd) jAnge datum för kommunens ! _ Blankettid: 1437986065346 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 10:51:30 inspektionen för värd och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören | Förnamn i Efternam n j Telefon E-postadress [Ann-Sofie • Johansson j 0410-734165 ; [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden Förvaltning [Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter s Rapporteringen avser 12015 [följande kvartal j Rapporteringen avser ; 1/4-30/6 följande kvartal Rapport vid ny eller upprepad [Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från inrapportering | beslutsdatum Datum för gynnande beslut 20141229 I Beslut som har verkställts | Nej ^Ärende som avslutats utan att Nej verkställas ; Uppgifter om individen iPersonnummer l(ååååmmddnnnn) Förnamn i Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet jVälj lagområde jsoL Välj verksamhetsområde SoL ÄO, Äldreomsorg | Välj typ av bistånd eller insats | Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 \ [paragrafen SoL) Huvudsakligtskäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts i Ange datum för kommunens (20150325 [erbjudande (ååååmmdd) | [Ange datum för kommunens [erbjudande (ååååmmdd) ;Ange datum för kommunens ! Blankettid: 1437990708939 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 12:51:51 inspEktinnen IDE vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören jFörnamn Efternam n Telefon E-postadress |Ann-Sofie = Johansson !o410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning (Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Rapporteringen avser 2015 följande kvartal Rapporteringen avser 1/4-30/6 följande kvartal Rapport vid ny eller upprepad jGynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från inrapportering j beslutsdatum Datum för gynnande beslut [20150213 Beslut som har verkställts [Nej Ärende som avslutats utan att Nej verkställas Uppgifter om individen Personnummer j(ååååmmddnnnn) [Förnamn [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet [Välj lagområde | SoL Välj verksamhetsområde !SoL OF, Omsorger om personer med funktionsnedsättning [Välj typ avbistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) ;Huvudsakligtskäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet [beslutet inte verkställts [Ange datum för kommunens 20150511 [erbjudande (ååååmmdd) Ange datum för kommunens erbjudande (ååååmmdd) [Ange datum för kommunens Blankettid: 1437994503554 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 12:59:13 inspektionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören [Förnamn i Efternamn Slelefon i E-postadress |Ann-Sofie Johansson j 0410-734165 ; [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning [Socialförvaltningen (ÄG\OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Rapporteringen avser 2015 följande kvartal j Rapporteringen avser 1/4-30/6 följande kvartal {Rapport vid ny eller upprepad [Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från [inrapportering j beslutsdatum Datum för gynnande beslut [20150226 [ Beslut som har verkställts | Nej ^Ärende som avslutats utan att Nej verkställas Uppgifter om individen [Personnummer j(ååååmmddnnnn) Förnamn [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet [Välj lagområde Välj verksamhetsområde [Välj typ av bistånd eller insats [ [Huvudsakligtskäl till att [beslutet inte verkställts [Ange datum för kommunens [erbjudande (ååååmmdd) Ange datum för kommunens erbjudande (ååååmmdd) [Ange datum för kommunens Blankettid: 1437998422277 [SoL SoL ÄO, Äldreomsorg [Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen elier 5 kap. 7 [paragrafen SoL) ^Den enskilde har tackat nej till erbjudandet [20150515 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 14:11:56 inspektionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören ! Förnamn Efternamn [Telefon E-postadress |Ann-Sofie [Johansson 10410-734165 i [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden i Förvaltning Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter [2015 [Rapporteringen avser | följande kvartal 174-30/6 Rapporteringen avser [följande kvartal [Rapport vid nyelier upprepad Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från bes luts datum [inrapportering 20150331 [Datum för gynnande beslut | Nej [Beslut som har verkställts [Ärende som avslutats utan att Ja [verkställas Datum närkommunen [20150709 avslutade ärendet av annan i anledning (ååååmmdd) Ange avvilken anledning Den enskilde vägrar flytta in på boende. Önskar inga fler !ärendet avslutats erbjudanden. Uppgifter om individen Personnummer (ååååmmddnnnn) Förnamn Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet [Välj lagområde SoL Välj verksamhetsområde SoL ÄO, Äldreomsorg »Välj typ avbistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen elier 5 kap. 7 paragrafen SoL) [ Huvudsakligt skäl till att i Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts Blankettid: 1438003637188 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 16:04:56 TRELLEBORGS K O M M U N Socialförvaltningen Tidigare rapporterade som ej verkställda, nu verkställda: Beslutsdatum Födelseår Sökt bistånd Skäl till att beslut ej verkställts, Övrigt Verkställt datum 2014-09-30 1930 1932 1924 1936 Särskilt Särskilt Särskilt Särskilt Enskilde Enskilde Enskilde Enskilde 2015-07-14 2015-06-11 2015-07-27 2015-06-11 2014-10-27 2014-10-15 2014-10-27 Socialförvaltningen Organisationsnummer: 212 000 -1199 E-post: socialfö[email protected] boende boende boende boende har tackat har tackat har tackat har tackat Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Hemsida: www.trelleborg.se nej t i l l nej t i l l nej t i l l nej t i l l erbjudande erbjudande erbjudande erbjudande Telefon : 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 inspektionen lörvard och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifterom rapportören I Förnamn Efternam n I Telefon E-postadress ; ; [Ann-Sofie \ Johansson 10410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning jSocialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter [Rapporteringen avser [2015 [följande kvartal j [Rapporteringen avser [1/7-30/9 ; följande kvartal Rapport vid nyelier upprepad Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från inrapportering bes luts datum Datum för gynnande beslut ^20140930 Beslut som har verkställts jja Ärende som avslutats utan att; Nej verkställas [Datum då beslutet har 20150714 [verkställts (ååååmmdd) Uppgifter om individen IPersonnummer i(ååååmmddnnnn) [Förnamn j [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet SoL jVälj lagområde [Välj verksamhetsområde SoL ÄO, Äldreomsorg [Välj typ av bistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) Huvudsakligt skäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts ;Ange datum för kommunens 20141211 [erbjudande (ååååmmdd) [Ange datum för kommunens 20150702 Blankettid: 1437990000039 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 11:42:32 inspeklioner för vare! och omsorg Individrapport Forvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören | Förnamn Efternam n i Telefon ; E-postadress | Ann-Sofie [ Johansson 10410-734165 i [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning jSocialförvaltningen (ÄO,0F,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter Rapporteringen avser följande kvartal : Rapporteringen avser följande kvartal [Rapport vid nyelier upprepad [inrapportering i Datum för gynnande beslut | Beslut som har verkställts Ärende som avslutats utan att verkställas [Datum då beslutet har [verkställts (ååååmmdd) ! 2015 1/4-30/6 Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från bes luts datum 20141027 Ja Nej 20150611 Uppgifter om individen [Personnummer [(ååååmmddnnnn) Förnamn [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet jvälj lagområde SoL [välj verksamhetsområde SoL ÄO, Äldreomsorg |Välj typ avbistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) [Huvudsakligtskäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet [beslutet inte verkställts Ange datum för kommunens 20150126 erbjudande (ååååmmdd) | Ange datum för kommunens 20150303 Bfankettid: 1437989162677 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 11:28:55 inspektionen för vård och omsorg Individrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören I Förnamn Efternam n i Telefon E-postadress ; |Ann-Sofie Johansson j 0410-734165 ann-sofie.joh [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning [Socialförvaltningen (ÄO,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter [Rapporteringen avser i2015 [följande kvartal [ Rapporteringen avser [1/7-30/9 följande kvartal iRapportvid nyelier upprepad jGynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från i inrapportering [ besiutsdatum Datum för gynnande beslut 20141015 jBeslutsom har verkställts | Ja Ärende som avslutats utan att[ Nej verkställas [Datum dåbeslutethar [20150727 [verkställtsjååååmmdd) j : Uppgifter om individen Personnummer [(ååååmmddnnnn) Förnamn [Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet [Välj lagområde Välj verksamhetsområde |Välj typ avbistånd eller insats i ! SoL SoL ÄO, Äidreomsorg Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) [ Huvudsakligt skäl till att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet [beslutet inte verkställts iAnge datum för kommunens 120150218 [erbjudande (ååååmmdd) Ange datum för kommunens 20150708 Blankettid: 1437987249636 Sida 1 av 2 Datum: 2015-07-27 11:00:27 inspektionen förvarcj ochcmsoig Individrapport Förvaltningsvai och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören | Förnamn Efternam n [Telefon E-postadress ; jAnn-Sofie i Johansson [0410-734165 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden [Förvaltning |Socialförvaltningen (Ä0,OF,LSS) Trelleborg Rapportuppgifter och individuppgifter Rapportuppgifter [Rapporteringen avser 2015 [följande kvartal I Rapporteringen avser [ 1/4-30/6 följande kvartal [Rapportvid nyelier upprepad Gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från bes luts datum [inrapportering Datum för gynnande beslut 20141027 jBeslutsom har verkställts | Ja Ärende som avslutats utan att Nej verkställas 20150611 [Datum då beslutet har jverkställts (ååååmmdd) Uppgifter om individen [Personnummer j(ååååmmddnnnn) : Förnamn i Efternamn Uppgifter om beslutet Uppgifter om beslutet I SoL [Välj lagområde SoLÄO, Äldreomsorg [Välj verksamhetsområde j Välj typ avbistånd eller insats Permanent bostad (Enl. 5 kap. 5 paragrafen eller 5 kap. 7 paragrafen SoL) Huvudsakligtskältill att Den enskilde har tackat nej till erbjudandet beslutet inte verkställts [Ange datum för kommunens 120150126 [erbjudande (ååååmmdd) [Ange datum för kommunens 20150303 Datum: 2015-07-27 11:21:09 Sida 1 av 2 Biankettid: 1437988611634 Bilaga §112 Kvartalsrapport Förvaltningsval och rapportörsuppgifter Uppgifter om rapportören Förnamn Efternamn Telefon E-postadress Maria Gran 0410-733409 [email protected] Val av förvaltning och verksamhetsområden Förvaltning Socialförvaltningen (IFO-Socialnämnden )Trelleborg Nämndens rapport Rapporteringen avser följande kvartal Val av år och kvartal Val av år och kvartal 2015 1/4-30/6 Finns gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum? SoL IFO, individ- och familjeomsorg Ja Nej Finns avbrott i verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? SoL IFO, individ- och familjeomsorg Ja Nej Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. Blankettinformation Nummer Inskickat 1434455997187 2015-06-16 14:01:34 Signering Datum Namnförtydligande Blankettid: 1434455997187 Underskrift Sida 1 av 2 Datum : 2015-06-16 14:01:34 Blankettid: 1434455997187 Sida 2 av 2 Datum : 2015-06-16 14:01:34 1 (1) Rapport Datum 2015-08-18 Bilaga §113 Rapporter enligt Lex Sarah, andra kvartalet 2015 Under andra kvartalet 2015 har fyra Lex Sarah rapporter upprättats i verksamheten. Två av rapporter gäller händelser inom äldreomsorgen, en rapport gäller händelse inom individ och familjeomsorgen och en rapport gäller händelse inom LSS. Rapporterna inom äldreomsorgen avser händelser avseende misstänkt stöld samt brister i omsorgen. Rapporten inom Individ- och familjeomsorg avser händelse gällande sekretess. Rapporten inom LSS avser personskada på enskild brukare till följd av fall. Ingen rapport har efter utredning lett till anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Som jämförelse gjordes två rapporter enligt Lex Sarah under motsvarande period 2014. Mona Eriksson Socialt ansvarig socionom Stöd och Tillsynsenheten Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Petra Dahlsjö Socialt ansvarig samordnare Stöd och Tillsynsenheten Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 34 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 Bilaga §114 Bilaga §117 Förslag på Interna kontrollmål för Socialnämnden 2016 Kontrollmål Kontrollmoment Kontrollnivå Kontrollansvarig Frekvens Metod Rapport till Samverkanskrav enligt lag (SIP) Kontroll av att det finns ett utarbetat övergripande dokumentför verksamheterna ska arbeta med samordnade individuella planer (SIP). Kontroll av efterlevnad av värdighetsgarantin Socialförvaltning Stöd och tillsynsenheten 1 ggr/år Granskning och analys av antalet SIP:ar som upprättats inom varje verksamhet. Förvaltningschef och nämnd Socialförvaltning SAS 1ggr/år Förvaltningschef och nämnd Kontroll av att samtliga som har insats enligt LSS ha en aktuell genomförandeplan Socialförvaltning SAS 1ggr/år Kvalitetsregister Kontroll av utförda planer gjorda i kvalitetsregister, Senior Alert Socialförvaltning Stöd och tillsynsenheten 1ggr/år Granskning och analys av antalet avvikelser från värdighetsgarantin Granskning och analys av målen i gf-planen, samt antalet aktuella genomförandeplaner per enhet inom samtliga verksamheter inom socialförvaltningen Granskning och analys av vidtagna planer per enheter för att mäta efterlevnad av användandet av kvalitetsregisterna. Köptrohet Kontroll mot fakturor och ramavtal att vi följer slutna ramavtal. Socialförvaltning Ekonom 1ggr/år Jämföra och granska betalda fakturor mot ramavtal. Förvaltningschef och nämnd Används loggningsruti nen för verksamhets programmet Procapita Kontroll med systemansvarig om loggning gjorts enligt rutin. Socialförvaltning Systemansvariga 1ggr/år Granskning och kontroll av manuella loggningsprotokoll. Förvaltningschef och nämnd Värdighetsgarantin, äldreomsorg Genomförandeplaner mot ramavtal: Vitvaror och möbler Förvaltningschef och nämnd Förvaltningschef och nämnd RISKANALYS INTERN KONTROLL Bilaga §117 Kontrollår: 2016 Upprättad: 2015 Förvaltning: Socialförvaltningen Kontrollområden Sannolikhet Konsekvens Risk Prio Åtgärder f att minska/eliminera risken Åtgärder om risken är en realitet Ansvarig för kontrollen Information/uppföljning Stöd & tillsyn Information/uppföljning SAS 3 3 9 2 4 3 12 1 Öka samverkan kring kundens bästa Informera om värdighetsgarantin 3 3 9 2 Kontroll av aktualitet Information/uppföljning Stöd & tillsyn 4 3 12 1 Kontroll av aktualitet Information/uppföljning Stöd & tillsyn 3 3 9 2 Kontroll köptrohet Information/uppföljning Ekonom 3 3 9 2 Kontroll hur loggrutinen följs Information/uppföljning Systemansvarig Procapita Samverkanskrav enligt lag (SIP) Värdighetsgarantin, äldreomsorg Genomförandeplaner, aktuella Kvalitetsregister Köptrohet ramavtal: Vitvaror och möbler Uppföljning av loggrutin - procapita Konsekvens 4 Allvarlig 3 Kännbar 2 Lindrig 1 Försumbar Sannolikhet skala 4 Sannolik 3 Möjlig 2 Mindre sannolik 1 Osannolik Sannolikheten och konsekvensen värderas var för sig på en skala 1 (låg) till 4 (hög). Därefter multipliceras de, per risk, för att få fram ett riskvärde (1-16). Riskkoefficient: 1-3 Låg, 4-8 Medel, 9-16 Hög Ansvarig för åtgärder Bilaga §118 Verksamhetsplan 2016 Socialnämnden Datum 1 Inledning Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens innehåll samt att fungera som ett stöd för planering, styrning och ledning av verksamheten. Efter denna inledning följer en verksamhetsbeskrivning som omfattar en övergripande beskrivning av verksamhetens olika delar samt verksamhetens huvuduppdrag och prioriteringar för 2016. Härefter presenteras nämndens effektmål för 2016. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Sedan anges nämndens ramar för 2016 genom en redovisning av nämndens ekonomi och de investeringar som nämnden avser genomföra från och med 2016 till och med 2020. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare års budget och bokslut. 2 Verksamhet I detta avsnitt beskrivs verksamhetens olika delar; de avdelningar och enheter som verksamheten är uppdelad i, dess respektive ansvarsområde samt vilka prioriteringar som verksamheten kommer att ha under året. 2.1 Verksamhetsbeskrivning Gemensamt för socialnämndens verksamheter är att de ska arbeta förebyggande, skapa förutsättningar för den enskildes delaktighet i samhället, samverka med andra aktörer och möjliggöra för den enskilde att leva ett självständigt liv. Den enskilde ska ha inflytande och vara delaktig i all planering som rör honom/henne. Arbetssättet ska utgå från det friska hos den enskilde. Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa alltid stå i förgrunden. Individ och familjeomsorgen(IFO) Inom barn/ungdom har ett arbete påbörjats med inriktning på barns delaktighet. Tanken är att arbetet ska leda fram till att barn blir ännu mer delaktiga i den kontakt de eller deras familj har med socialtjänsten. Inom familjehemsenheten pågår ett utvecklingsarbete för att handleda familjehem både enskilt och i grupp. Under hösten 2015 kommer implementeringen av nya BBiC att påbörjas. Familjeperspektivet inom IFO kommer att tydliggöras. Det pågår ett arbete kring tillfälliga team för personer som har behov av stöd från olika enheter och denna arbetsmodell kommer att fortsätta utvecklas. Inom Beroende- och vuxenenheten deltar man i ett nationellt forskningsprojekt som har till syfte att mäta insatsernas effekt och där även klienten är delaktig genom delge sin uppfattning av insatsen och dess effekt. Inom Socialpsykiatrin pågår ett arbete kring brukarinflytandet och att tillsammans med Regionpsykiatrin implementera F-ACT team. Det innebär en utökad samverkan runt personer med många insatser. IFO har utmaningar kring rekrytering av nya medarbetare och kring socialsekreterarnas arbetssituation, detta är områden som kommer att vara i fokus även under 2016. 1 (6) 2 (6) Äldreomsorg Arbetet med utvecklingen inom välfärdsteknologi fortsätter. Ett deltagande i ett EU-projekt, med samarbetspartners från Norge, Schweiz, Italien och Sverige ( Lunds universitet), har påbörjats och projektet sträcker sig fram till och med 2017. På det lokala planet fortsätter implementeringen av det digitala dokumentationssystemet via mobiltelefoni, inom hemvården. Ett liknande system kommer att införas inom kommunens äldreboenden, med tryckskärmar. Regeringen gör satsningar inom äldreomsorgen för ökad bemanning 2015-2018. Satsningen påbörjas under 2015 och arbete pågår inom förvaltningen om hur de tillskjutna medlen ska användas, för att ge största möjliga effekt. Rekryteringen av legitimerad personal, ( sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter) är fortsatt besvärlig. Att med hjälp av det nationella stödet, eventuellt göra en viss utökning av grundbemanningen, kan vara ett sätt att hantera bristen. Behovet av trygghetsboenden, som innebär att äldre får tillgång till bostäder med hög tillgänglighet, tillgång till viss service, aktiviteter och social samvaro kvarstår. Förbättrade bostadsförhållanden för äldre skapar trygghet och kan senarelägga behovet av särskilt boende. Funktionshinder/Lss Fortsatt arbete enligt den resursfördelningsmodell som infördes 2015 inom personalig assistans för att uppnå en god ekonomisk hållbarhet inom enheten. Ett resursfördelningssystem kommer även att införas på övriga insatser enligt LSS under 2016 detta för att resursoptimera våra verksamheter och arbete mer övergripande inom LSS. Detta kommer att ge en tydligare koppling mellan utförda insatser och ekonomiskt utfall i hela verksamheten. Under 2016 kommer också en gemensam administration för bemanning att införas så att det blir ett helhetsperspektiv. Barnboendet kom i drift 2015 vilket gör att vi bättre kan möta det behov av stöd för barn och unga som finns, utan institutionsplacering. Verksamheten för barn och unga ser en kraftig ökning rörande behovet av korttid vilket vi kommer att behöva möta upp under 2016, detta kommer att innebära ett utökat behov av korttidsplatser för barn och unga inom LSS. Verksamheten kommer att se över de insatser vi erbjuder våra brukare under 2016 så att vi bättre kan möta de behov som finns i form av boende, trapphus, servicelägenheter, och boendestöd och/eller anpassa våra insatser därtill. Detta för att öka brukarnas valmöjligheter avseende boende samt verka för en utökad självständighet. Verksamheten ser också behovet av kompetensutveckling bland våra medarbetare inom de kommande åren för att kunna möta våra brukares behov. Insatser kommer att behöva göras avseende kompetensutveckling för redan befintlig personal men vi kommer också fortsatt att behöva rekrytera personal med pedagogisk kompetens inom våra verksamheter. 2.2 Prioriteringar för 2016 Under 2016 kommer socialnämnden ha fortsatt stort fokus på att få en budget i balans. 2016 kommer präglas av att verkställa de åtgärdsförlsag som beslutas under hösten 2015. 3 Mål I detta avsnitt redovisas de effektmål och aktiviteter som nämnden antagit för verksamheten. 3.1 Effektmål Inledningsvis anges de effektmål som nämnden åtar sig att uppnå under 2016. För varje 3 (6) effektmål anges även vilka indikatorer som ska användas för att mäta måluppfyllelse, samt beslutade målvärden för 2016. Inriktning Inriktningsmål Övrigt; bidrar till samtliga strategiska inriktningsmål Kommunstyrelsen ska skapa goda förutsättningar för nämndernas och bolagens verksamhet Arbete; näringsliv, utbildning, självförsörjning Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Effektmål Indikator Målvärde Medborgarna skall uppleva ökad tillgänglighet Medborgarnas nöjdhet med äldreomsorgen minst 51 % Medborgarnas nöjdhet med socialtjänsten minst 46 % Brukarnas trygghet skall öka Upplevd trygghet i hemtjänsten högst 16 plats i Skåne Upplevd trygghet särskilt boende högst 16 plats i Skåne Upplevd trygghet inom Lss Boende minst 96 % Upplevd trygghet IFO minst 80 % Tiden från aktualisering till upprättad genomförandeplan skall minska med 20 % minst 20 % Socialförvaltningen skall bli en mer attraktiv arbetsgivare Nöjd medarbetarindex Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar i verksamheten. Antal genomförda förändringar med hjälp av ny teknik. minst 24 st Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne Långsiktig hållbar tillväxt; miljö, ekonomi, infrastruktur Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön 3.2 Aktiviteter I nedanstående tabell redovisas de aktiviteter som nämnden beslutat att förvaltningen ska genomföra under 2016 för att respektive effektmål ska uppnås. Effektmål Aktivitet Status Medborgarna skall uppleva ökad tillgänglighet Förbättrad kommunikation och marknadsföring Ej påbörjad Verksamhetens kvalitet skall redovisas på hemsidan Ej påbörjad Förbättrad information till anhöriga Ej påbörjad 4 (6) Effektmål Brukarnas trygghet skall öka Socialförvaltningen skall bli en mer attraktiv arbetsgivare Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar i verksamheten. Aktivitet Status Funktionell hemsida Ej påbörjad Förenklad handläggning Ej påbörjad Öka tillgängligheten till förvaltningen Ej påbörjad Kartläggning av faktorer som ökar tryggheten Ej påbörjad Införa mobila trygghetslarm Ej påbörjad Optimera arbetsprocesserna för att förkorta tiden från aktualisering till genomförandeplan Ej påbörjad Kartläggning av vilka faktorer som påverkar attraktiviteten Ej påbörjad Ett nära ledarskap Ej påbörjad Kompetensinventering/strategi Ej påbörjad IT-plan 2016-2017 Ej påbörjad Omvärldsbevakning Ej påbörjad 4 Ekonomi I detta avsnitt presenteras nämndens ekonomiska ramar samt de investeringar nämden har beslutat om. Socialnämnden beslutade vid sitt maj sammanträde att föreslå Kommunfullmäktige att höja avgifter och hyror inom äldreomsorg och Lss. Kommunfullmäktige beslutade vid sitt juni sammanträde att höja avgifter och hyror enligt socialnämndens förslag. Avgifter och hyror kommer sedan att indexregleras vid varje årsskifte. Vid socialnämndens sammanträde i september kommer nämnden att behandla avgiftshöjningar inom ytterligare fyra områden. Socialnämnden är delaktig i ett internationellt EU-projekt vars syfte är att använda ny teknik för att medborgarna skall kunna leva ett tryggt och självständigt liv i sina hem. Socialnämnden har även gjort en avsiktsförklaring att delta i ett ESF-projekt som leds av bildningsnämnden. Syftet med projektet är att utveckla strukturer och metoder för att underlätta övergången från yrkesutbildning till arbete. 4.1 Nämndstotal i löpande priser I följande tabell redovisas verksamhetens samlade intäkter och kostnader. Belopp i löpande pris (tkr) Verksamheters intäkter Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 +/- % 2014/15 110 914 97 426 101 782 4% 45 469 37 012 31 310 -15% - taxor och avgifter 17 305 19 670 21 731 10% - övrigt 48 140 40 744 48 741 20% -780 662 -773 429 -782 068 1% - personal -498 435 -507 630 -519 133 2% - lokaler (ej städ o fastighetsskötsel) -77 886 -80 100 -81 084 1% -4 205 -4 241 -4 392 4% -200 136 -181 458 -177 459 -2% varav - bidrag Verksamhetens kostnader varav - kapitalkostnad - övrigt 5 (6) Belopp i löpande pris (tkr) Bokslut 2014 Summa nettokostnader Budget 2015 -669 748 Budget 2016 -676 003 +/- % 2014/15 -680 286 1% Budget 2015 i tablån avser den av kommunfullmäktige i dec 2014 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom juni 2015. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2015 och 2016 I den tekniska budgetramen (enligt KF 150323) har internränta reducerats ifrån 2,5 % till 2,4 % motsvarande 15 tkr. Vidare har driftramen kompenserats för en allmän prisökning 2,7% enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) beräknad av Sveriges kommuner och landsting (SKL) i februari 2015 motsvarande 18 053 tkr. Denna inkluderar även kompensation för kommande lönerörelse. Socialnämnden är en av de nämnder som from budget 2010 tilldelas resurser utifrån demografiska volymförändringar. I detta system bygger socialnämndens ram på fem olika åldersgrupper/verksamhetsdelar vilka framgår av de så kallade fördelningsnyckeltalen, och som är specificerade i en särskild bilaga i slutet av dokumentet. I den tekniska ramen har en justering gjorts med ett avdrag på netto 3 145 tkr i jämförelse med driftram 2015. Avdraget beror på att åldersgruppen 85 år och äldre minskar mellan budget 2015 och 2016 enligt fastställda befolkningsplaner. I övrigt sker en överföring av kostnadsansvaret för arkivtjänsten till kommunstyrelsen och en utfördelning av den förstärkning av anslaget till ekomat som gavs till servicenämnden i budget 2015 Den senare påverkar socialnämndens ram med 200 tkr. Enligt kommunfullmäktiges beslut 2015-06-22 reduceras därefter driftramen med 3 procent motsvarande 20 730 tkr. 4.2 Nämndens verksamhetsområde i löpande priser I följande tabell redovisas kostnaderna för verksamhetens olika delar. Belopp i löpande priser (tkr) Bokslut 2014 Verksamhetens nettokostnader Budget 2015 669 748 Budget 2016 676 003 +/- % 2014/15 680 286 1% varav 100 Socialnämd 835 1 113 1 128 1% 510 Gemensam verksamhet 31 958 34 221 30 202 -12% 511 Ordinärt boende 171 952 175 230 167 214 -5% 512 Särskit boende 221 887 225 730 232 699 3% 513 LSS 132 044 136 077 140 073 3% 530 Färdtjänst 6 146 6 369 6 495 2% 535 Öppen verksamhet 14 177 14 722 14 725 0% 551 Ifo drift och personal 32 365 33 106 33 961 3% 552 HVB Vuxna 7 904 7 624 8 290 9% 554 HVB Barn 9 968 8 713 9 800 12% 553 Öppna insatser 15 989 11 111 11 383 2% 557 Familjehem 22 747 20 171 22 477 11% 585 Familjerådgivning 1 776 1 816 1 839 1% Summa nettokostnader 669 748 676 003 680 286 1% Budget 2015 i tablån avser den av kommunfullmäktige i dec 2014 fastställda budgeten inklusive tilläggsanslag tom juni 2015. I ovanstående tablå ingår ej projektanslag ur den sociala investeringsfonden för budget 2015 och 2016. 4.3 Nämndens investeringar i löpande priser I följande tabell redovisas nämndens investeringsplan. 6 (6) Spec (tkr) Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Plan 2019 Investeringstak* 42 600 47 700 30 800 57 900 Investeringsram 5 600 5 800 6 000 6 100 KF inv projekt 40 000 45 000 28 000 55 000 Avvikelse mot tak -3 000 -3 100 -3 200 -3 200 Plan 2020 6 200 Av investeringarna under perioden utgör ett planerat äldreboende (72 milj kr) under åren 2017 tom 2019 den största investeringen. Därefter följer ersättningslokaler för korttidsboende (48 milj kr) åren 2015 tom 2017 och ersättningslokaler för psykiatriverksamhet (45 milj kr) åren 2016 tom 2018. Vidare finns ett förstärkt gruppboende (8 milj kr) åren 2015 och 2016. Nämndens investeringsram är förstärkt med 3,0 mnkr from 2015 vilket också förklarar avvikelsen mot investeringstaket enligt nedan. 5 Personal I följande tabell redovisas nämndens personalresurser. Spec Antal tillsvidareanställda Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 1028 1070 1070 78 70 70 Antal årsarbetare 986,1 975 975 Sjukfrånvaro (%) 7,1 6,5 7,0 Antal visstidsanställda Personal Medarbetarna är en av förvaltningens viktigaste resurser. Det är deras kompetenta arbetsinsatser som bidrar till självständigt liv för de som är i behov av socialförvaltningens tjänster. Därför är det av vikt att kompetenserna inom organisationen används optimalt. Förvaltningen kommer därför under 2016 försäkra sig om att rätt kompetens befinner sig på rätt ställe i organisationen. Det är dessutom nödvändigt att höja blicken något och titta mot framtiden och formulera en strategi kring vilka kompetenser som mot bakgrund av den tekniska utvecklingen i samhället och förestående pensionsavgångar kommer vara aktuella att rekrytera framgent. En aspekt att beakta vid rekrytering är att attrahera de bästa medarbetarna till organisationen. Därför kommer förvaltningen att avsätta resurser under 2016 för att kartlägga och lyfta fram de faktorer som påverkar uppfattningen om förvaltningens attraktivitet. Med tydliga målsättningar för verksamheten ökar också kraven på ledning och styrning mot de angivna målen. Ledarskapet i organisationen är en mycket viktig faktor i sammanhanget. Det är genom ledarnas förmåga att organisera medarbetarna och arbetet mot målen som borgar för framgång. Ett nära ledarskap som innebär att medarbetaren uppmärksammas för sin individuella insats och att chefen faktiskt har möjlighet att anpassa arbetet för medarbetare som tillfälligt har svårigheter samt också är fullt insatt i de processer som genomförs på arbetsplatsen är nyckelfaktorer för framgång i arbetet med att uppnå nämndens målsättningar för verksamheten. Under 2016 kommer därför arbete för att uppnå detta fortsätta bedrivas. Vad gäller sjukfrånvaron så sker en generell ökning av sjukfrånvaron för närvarande i hela landet. Det är därför troligt att sjukfrånvaron även inom socialförvaltningen kommer påverkas på sådant sätt att den ökar något under 2016. Bilaga §119 Rapport Datum 2015-08-31 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Analys – höga kostnader för extern korttidsvård Socialförvaltningen har sedan hösten 2014 fått ökade kostnader för externt köpt korttidsvård. Kostnadsutvecklingen har under 2015 fortsatt att öka. Frågan är varför kostnaderna ökar, är det fler som beviljas boende? Fler som beviljas korttidsplats? Här nedan följer en analys av de ökade kostnaderna. Kostnader för extern korttidsvård Tabellen visar kostnaden för köpt korttidsvård. Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 300 000 0 3 000 000 Jan-Dec 360 000 1 000 000 5 000 000* *=prognos. Kostnaderna ökade i samband med att kön till äldreboende blev längre hösten 2014. Under augusti 2015 uppgick kostnaden till 800 000:-. Antal bifall säbo Tabellen visar antalet personer som beviljats en plats på ett särskilt boende inom äldreomsorgen. Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 136 133 122 Jan-Dec 204 201 185* *=prognos Antal korttidsbeslut Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Tabellen visar antal verkställda korttidsbeslut(exkl växelvård), en sammanhängande vårdperiod = 1 ärende. Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 189 199 186 Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (3) 2 (3) Jan-Dec Kön till äldreboende Månad 2013 2014 2015 Jan 21 17 51 Feb 16 10 44 Mars 22 14 41 April 19 9 37 Maj 26 9 31 Juni 28 21 30 Juli 24 25 37 Aug 17 26 40 Sep 25 27 Okt 23 38 Nov 15 41 Dec 20 42 Omsättning äldreboende Tabellen visar hur många platser som blivit lediga. Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 116 117 89 Jan-Dec 162 166 130* *=prognos Genomströmning egen korttidsenhet Tabellen visar antal personer som avslutats på vår egen korttidsenhet. Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 121 102 86 Jan-Dec 179 153 130* *=prognos Andelen som vid utskrivning flyttar hem har sjunkit från 54 % till 35 %. En klar ökning av personer som avlider eller läggs in på sjukhus, från 25 % till 42 %. Genomströmning korttidsplatser(inkl externa) 3 (3) Period 2013 2014 2015 Jan-Aug 147 134 131 Jan-Dec 223 204 195* *=prognos Andelen som vid utskrivning flyttar hem har sjunkit från 47 % till 28 %. Andelen som avlider/läggs in på sjukhus har ökat från 24 % till 40 %. Alternativa bistånd Alternativet till extern köpt korttidsplats är utökad hemtjänst i hemmet. I något enskilt fall hade kostnaden blivit marginellt lägre och i en del fall högre. Hjälp av hemtjänsten ca 5 timmar per dag motsvarar kostnaden för en korttidsplats. Kostnaden för en plats på särskilt boende är 10 000-15 000 kronor lägre per månad jämfört med en korttidsplats. Behov av säbo-platser/korttidsplatser Förvaltningens behov av fler boendeplatser är stort. En åldrande befolkning gör att trycket på fler platser inte kommer minska den kommande 10-årsperioden. Sammanfattning Trots färre bifall vad gäller plats på särskilt boende och korttidsvård så skenar kostnaderna. Orsaken är den låga omsättningen på våra boenden. Detta leder till att kön till äldreboende ökar, mångas hemsituation är ohållbar vilket leder till att korttidsenhetens platser tas upp av personer som väntar på en boendeplats. Detta i sin tur leder till att vi får köpa allt mer extern korttidsvård. Vid ”normal” omsättning hade kön legat på ca 15 personer och i stort sett inget behov av köpt korttidsvård. Trelleborg 1 september 2015 Roger Granat Bilaga §119 Delårsrapport 2 - 2015 Socialnämnden Datum 1 Inledning Delårsrapporten redovisar den verksamhet nämnden ansvarar för. Syftet är att ge en samlad bild av verksamhetens resultat samt att fungera som ett stöd för uppföljning och styrning av verksamheten. Efter denna inledning följer en sammanfattning av delårsrapporten. Härefter ges en kortfattad beskrivning av verksamhetens olika delar, huvuduppdrag, prioriteringar för 2015 samt en förväntad utveckling. Härefter presenteras nämndens mål för 2015. Dessa kopplas till kommunens strategiska inriktningsmål. För respektive effektmål anges även vilka indikatorer som används för att mäta måluppfyllelse, samt vilka aktiviteter som ska genomföras för att målen ska uppnås. Även här redovisas en förväntad utveckling. Sedan anges nämndens ramar för 2015 genom en redovisning av nämndens ekonomi, dels ett ekonomiskt resultat, dels de investeringar som nämnden avser genomföra under året. Slutligen redovisas nämndens personalresurser och här görs även jämförelser med tidigare år. 2 Sammanfattning Den ekonomiska prognosen för 2015 visar ett underskott på 25 miljoner kronor. Socialnämnden gick in i 2015 med ett underliggande underskott på 17 miljoner. Jämfört med 2014 så har nämnden under 2015 haft ökade kostnader för barnboendet och extern korttidsvård(äldreomsorg). Underskottet består till stor del av kostnader för olika boendelösningar för medborgare i alla åldrar, familjehem(barn), hvb-hem(barn/vuxna), barnboende, korttidsplatser för äldre. Arbetet under året har präglats av det ekonomiska läget. Beslut om höjda avgifter fattades under våren. Ytterligare åtgärder för att få en ekonomi i balans kommer att behandlas av socialnämnden under september och oktober. Förväntad utveckling är att behovet av nämndens olika verksamheter kommer fortsätta öka. Dels med tanke på en åldrande befolkning men även tack vare att Trelleborgs kommun är en kommun där befolkningen ökar. 3 Verksamhet I detta avsnitt presenteras verksamheten, dess prioriteringar för året samt dess förväntade utveckling. 3.1 Verksamhetsbeskrivning Ny socialnämnd tillträdde vid årsskiftet samt att förvaltningens ledningsgrupp blev fulltalig under våren. Arbetet med 2015 års verksamhetsplan fortlöper. Nämndens verksamheter erbjöd under sommaren 75 ungdomar sommarjobb. Under året har nämnden deltagit i arbetet runt Vård- och Omsorgscollege. Från den 1 december kommer individuella bistånd i särskilt boende att införas, digitala nycklar har under året installerats hos alla larmkunder. Genom ett uppbyggt IT-verktyg följer vi upp att brukare har aktuell genomförandeplan och utsedd kontaktperson. Inom Lss har ett nätverk för omsorgspedagoger skapatas i syfte att utveckla verksamheten. Ett 1 (8) 2 (8) provisoriskt barnboende har etablerats under året. Inom IFO planeras för en familjecentral. Kontinuerligt arbete för att förbättra öppna insatser samt utveckling av Sociala Insats Grupper tillsammans med polis och skola. Utbildning har skett i Funktionell Familje Terapi(FFT). En uppföljning och utvärdering av alla placeringar har genomförts och kommer presenteras under september. De flesta av indikatorerna avser siffror på årsbasis varför dessa kommenteras i samband med bokslutet. 3.2 Prioriteringar för året Socialnämnden har under året inte haft särskilda satsningar. Stort fokus har under året varit på nämndens ekonomi. 3.3 Förväntad utveckling Individ och familjeomsorgen(IFO) Inom barn/ungdom har ett arbete påbörjats med inriktning på barns delaktighet. Tanken är att arbetet ska leda fram till att barn blir ännu mer delaktiga i den kontakt de eller deras familj har med socialtjänsten. Inom familjehemsenheten pågår ett utvecklingsarbete för att handleda familjehem både enskilt och i grupp. Under hösten 2015 kommer implementeringen av nya BBiC att påbörjas. Familjeperspektivet inom IFO kommer att tydliggöras. Det pågår ett arbete kring tillfälliga team för personer som har behov av stöd från olika enheter och denna arbetsmodell kommer att fortsätta utvecklas. Inom Beroende- och vuxenenheten deltar man i ett nationellt forskningsprojekt som har till syfte att mäta insatsernas effekt och där även klienten är delaktig genom delge sin uppfattning av insatsen och dess effekt. Inom Socialpsykiatrin pågår ett arbete kring brukarinflytandet och att tillsammans med Regionpsykiatrin implementera F-ACT team. Det innebär en utökad samverkan runt personer med många insatser. IFO har utmaningar kring rekrytering av nya medarbetare och kring socialsekreterarnas arbetssituation, detta är områden som kommer att vara i fokus även under 2016. Äldreomsorg Arbetet med utvecklingen inom välfärdsteknologi fortsätter. Ett deltagande i ett EU-projekt, med samarbetspartners från Norge, Schweiz, Italien och Sverige ( Lunds universitet), har påbörjats och projektet sträcker sig fram till och med 2017. På det lokala planet fortsätter implementeringen av det digitala dokumentationssystemet via mobiltelefoni, inom hemvården. Ett liknande system kommer att införas inom kommunens äldreboenden, med tryckskärmar. Regeringen gör satsningar inom äldreomsorgen för ökad bemanning 2015-2018. Satsningen påbörjas under 2015 och arbete pågår inom förvaltningen om hur de tillskjutna medlen ska användas, för att ge största möjliga effekt. Rekryteringen av legitimerad personal, ( sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter) är fortsatt besvärlig. Att med hjälp av det nationella stödet, eventuellt göra en viss utökning av grundbemanningen, kan vara ett sätt att hantera bristen. Behovet av trygghetsboenden, som innebär att äldre får tillgång till bostäder med hög 3 (8) tillgänglighet, tillgång till viss service, aktiviteter och social samvaro kvarstår. Förbättrade bostadsförhållanden för äldre skapar trygghet och kan senarelägga behovet av särskilt boende. Funktionshinder/Lss Fortsatt arbete enligt den resursfördelningsmodell som infördes 2015 inom personalig assistans för att uppnå en god ekonomisk hållbarhet inom enheten. Ett resursfördelningssystem kommer även att införas på övriga insatser enligt LSS under 2016 detta för att resursoptimera våra verksamheter och arbete mer övergripande inom LSS. Detta kommer att ge en tydligare koppling mellan utförda insatser och ekonomiskt utfall i hela verksamheten. Under 2016 kommer också en gemensam administration för bemanning att införas så att det blir ett helhetsperspektiv. Barnboendet kom i drift 2015 vilket gör att vi bättre kan möta det behov av stöd för barn och unga som finns, utan institutionsplacering. Verksamheten för barn och unga ser en kraftig ökning rörande behovet av korttid vilket vi kommer att behöva möta upp under 2016, detta kommer att innebära ett utökat behov av korttidsplatser för barn och unga inom LSS. Verksamheten kommer att se över de insatser vi erbjuder våra brukare under 2016 så att vi bättre kan möta de behov som finns i form av boende, trapphus, servicelägenheter, och boendestöd och/eller anpassa våra insatser därtill. Detta för att öka brukarnas valmöjligheter avseende boende samt verka för en utökad självständighet. Verksamheten ser också behovet av kompetensutveckling bland våra medarbetare inom de kommande åren för att kunna möta våra brukares behov. Insatser kommer att behöva göras avseende kompetensutveckling för redan befintlig personal men vi kommer också fortsatt att behöva rekrytera personal med pedagogisk kompetens inom våra verksamheter. 4 Mål I detta avsnitt presenteras verksamhetens effektmål och tillhörande aktiviteter, samt dess förväntade utveckling. 4.1 Effektmål Inriktningsmål Effektmål Indikator Verksamhetens insatser ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande Trygghet i ordinärt boende Målvärde Kommunstyrelsen ska skapa goda förutsättningar för nämndernas och bolagens verksamhet Trelleborgs kommun ska upplevas som en trygg och attraktiv plats att leva och bo i med hög livskvalitet Trygghet i särskilt boende Trygghet i lss-boenden minst 95 % Upplevelsen av Trelleborgs kommun ska hos invånare och besökare förstärkas utifrån kommunens genuina värden Trelleborgs kommun ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet Genom tidiga insatser och noggrann uppföljning ska barnets behov av fortsatt stöd från socialtjänsten minskas Andel återaktualiserad efter ett år, ålder 0-12 år Med hjälp av tidiga insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserade metoder ska i så stor utsträckning som möjligt splittring av familjer undvikas Andelen individuellt behovsprövad öppenvård Trelleborgs kommun ska arbeta för att andelen Genom ökat samarbete mellan olika nämnder möjliggörs en Antal sökande till omvårdnadsprogrammet minst 65st 4 (8) Inriktningsmål Effektmål Indikator kommuninvånare som är självförsörjande ökar genom eget arbete. Senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna med högst självförsörjningsgrad i Skåne ökad personalförsörjning och egenförsörjning såväl för ungdomar som för äldre. Målvärde Antal ungdomar som erbjuds sommarjobb minst 75 Trelleborgs kommun ska utvecklas utifrån en god miljömässig samhällsplanering och senast år 2015 ska Trelleborgs kommun tillhöra de åtta kommunerna i Skåne med lägst påverkan på miljön Genom olika insatser ska energiförbrukning och utsläpp av hälsovådliga ämnen minska Andelen med brukare med trygghetslarm som har digital nyckel skall öka minst 90 % 4.2 Aktiviteter Effektmål Aktivitet Status Slutdatum Verksamhetens insatser ska kännetecknas av god service och ett respektfullt bemötande Individuella bistånd i särskilt boende Pågående enligt plan 2015-12-31 Alla boende skall ha en kontaktperson Pågående enligt plan 2015-12-31 Alla boende och brukare inom hemtjänsten skall ha en aktuell genomförandeplan Pågående enligt plan 2015-12-31 Införa digitala nycklar till larmkunder för snabbare insats vid larm Avslutad 2015-05-31 Skapa nätverk för omsorgspedagoger inom LSS för att tydliggöra och stärka deras mandat och inflytande över verksamheterna Avslutad 2015-09-30 Medverkande i Familjecentral i Anderslöv Pågående enligt plan 2015-12-31 Användning av skattningsformulär Journal Digital Pågående enligt plan 2015-12-31 Uppföljning och utvärdering av alla placeringar under en treårsperiod Avslutad 2015-12-31 Barngruppsverksamhet Pågående enligt plan 2015-12-31 Medverkande i Familjecentral i Anderslöv Pågående enligt plan 2015-12-31 Fortsatt utveckling av Sociala Insats Grupper tillsammans med polis och skola. Pågående enligt plan 2015-12-31 Fortsatt utveckling av öppna insatser till missbrukare Pågående enligt plan 2015-12-31 Utbildning i Funktionell Familje Terapi(FFT) Pågående enligt plan 2015-12-31 Inventering av tillgång på handledare med handledarutbildning Pågående enligt plan 2015-12-31 Upplåta 75 platser inom socialförvaltningen till sommarjobb via Navigatorcentrum Avslutad 2015-12-31 Handledarutbildning Pågående enligt plan 2015-12-31 Delta på tre mässor Pågående med avvikelse 2015-12-31 Vård- och Omsorgscollege Pågående enligt plan 2015-12-31 Installera digitala nycklar hos brukare med trygghetslarm Avslutad 2015-12-31 Genom tidiga insatser och noggrann uppföljning ska barnets behov av fortsatt stöd från socialtjänsten minskas Med hjälp av tidiga insatser, kunskapsbaserad socialtjänst och evidensbaserade metoder ska i så stor utsträckning som möjligt splittring av familjer undvikas Genom ökat samarbete mellan olika nämnder möjliggörs en ökad personalförsörjning och egenförsörjning såväl för ungdomar som för äldre. Genom olika insatser ska energiförbrukning och utsläpp av hälsovådliga ämnen minska 4.3 Förväntad utveckling Effektmålen mäts via mätningar som görs en gång per år. 5 (8) Vi kan dock konstatera att antal sökande till omvårdnadsprogrammet kommer vara klart lägre än nämndens uppsatta mål. 5 Ekonomi I detta avsnitt presenteras verksamhetens ekonomiska resultat och investeringar. 5.1 Resultat Socialnämndens resultat efter 8 månader visar ett underskott på 13,7 mnkr. Helårsprognosen indikerar ett underskott på 25 mnkr. Ökade kostnader för köp av externa kortidsplatser, ett ökat antal beslut avseende peronlig assistans enl LSS samt ökade kostnader för familjehemsverksamhet påverkar prognosen. De redovisade intäkterna visar på ett överskott. Statliga stimulansbidrag har finansierat delar av verksamheten under 2015 för bl a projekt avseende larm, säkerhet och service, äldres behov i centrum, omvårdnadsutbildning och riktade insatser inom psykisk ohälsa. Individ- och familjeomsorg Helårsprognosen för verksamhetsområde Individ- och familjeomsorg pekar totalt på ett underskott med ca. 11 mnkr. Antalet placerade dygn på institution (HVB + externa placeringar psykiatri) har under andra tertialet i genomsnitt uppgått till 1 003 dygn/mån, vilket är på samma nivå som motsvarande period 2014 samt tertial 1 2015. Under andra tertialet har extraordinära intäkter avseende en placering 2013 erhållits från Migrationsverket. Då dessa intäkter varit högst osäkra har de ej beaktats vid tidigare prognoser men förbättrar prognosen för verksamheten jämfört med tertial 1 något. Verksamheten prognostiseras visa ett underskott på -6,8 mnkr. Den försämrade prognosen jämfört med tertial 1 (- 1 mnkr) ligger i kostnadsutvecklingen inom familjehemsverksamheten. I takt med att nämnden omvandlat institutionsplaceringar till placeringar i familjehem har kostnaderna för denna verksamhet ökat i större omfattning än som prognostiserades efter första tertialet. Prognosen efter andra tertialet pekar på ett underskott på -5,6 mnkr. Övriga verksamheter inom verksamhetsområdet Individ- och familjeomsorg prognostiseras visa ett överskott på 1,4 mnkr. Bakgrunden till överskottet ligger till stor del i att externt köpt öppenvård ej använts i budgeterad omfattning. Äldreomsorg Totalt förväntas äldreomsorgsverksamheten resultera i ett underskott med ca 5,3 mnkr. Trots färre bifall vad gäller plats på särskilt boende och korttidsvård så ökar kostnaderna avseende köp av externa korttidsplatser och utskrivningsklara. Orsaken är den låga omsättningen på kommunens äldreboenden. Detta leder till att kön till äldreboende ökar, mångas hemsituation är ohållbar vilket leder till att korttidsenhetens platser tas upp av personer som väntar på en boendeplats. Platsbristen innebär en ökning av köp av extern korttidsvård och av kostnaden för utskrivningsklara. Prognosen pekar på ett överdrag av 5 mnkr för nämnda verksamheter. Avgiftsintäkterna beräknas ligga i nivå med budget och uppgå till 43,6 mnkr. Funktionshinder/Lss Helårsprognosen totalt för verksamhetsområdet funktionshinder/Lss visar ett underskott med 10,8 mnkr. Den egna verksamheten avseende personlig assistans enligt SFB har under perioden minskat vilket inneburit att ersättningen från försäkringskassan minskat. Prognosen pekar på ett totalt underskott avseende personlig assistans enligt SFB med ca1,3 mnkr. För insatser med beslut om personlig assistans enligt LSS står kommunen för hela kostnaden. I dec 2014 fanns 8 personer med nämnda beslut varav 2 i egen regi. Nettokostnaden uppgick 2014 till 6,5 mnkr. I augusti 2015 fanns 16 beslut varav 5 i kommunal regi. Nettokostnaden 6 (8) beräknas 2015 uppgå till 10,2 mnkr. Den ökade ärendemängengden innebär ett befarat överdrag av budget med 3,5 mnkr. För att begränsa underskottet, undvika kostsammare externa placeringar och erbjuda plats på hemmaplan har ett nytt barnboende tillskapats. Kostnaden beräkans uppgå till 4,8 mnkr och ger motsvarande överdrag av budget. Hemtagning av externt placerade vårdtagare har skett under perioden och vid periodens slut var 7 vårdtagare externt placerade och för 8 vårtagare stod kommunen för internatkostnader då de studerar på annan ort. Prognosen pekar dock på ett underskott med 1,2 mnkr. Övrigt Gemensam administration förväntas tillsammans med nämnden och övriga gemensamma verksamheter inom äldreomsorg och Lss ge ett överskott med ca 2,1 mnkr. En del vakanta tjänster i orgsanisationen har varit obemannade under delar av året. Förslag på åtgärder Se bilaga. RR Delårsrapport "Utfall 201501201508 (tkr)" "Budget201501201508 (tkr)" "Avvikelse (tkr)" "Årsbudget (tkr)" "Årsprognos (tkr)" "Avvikelse (tkr)" Verksamhetens intäkter 71 180 64 954 6 226 97 426 104 150 6 724 -varav bidrag 28 850 24 676 4 175 37 012 42 301 5 289 -varav taxor och avgifter 11 866 13 114 -1 248 19 670 18 083 -1 587 -varav övriga intäkter 30 464 27 164 3 300 40 744 43 766 3 022 Verksamhetens kostnader -538 221 -518 338 -19 884 -774 811 -806 535 -31 724 -varav personalkostnader -346 843 -341 129 -5 713 -509 012 -518 647 -9 635 -52 579 -53 403 824 -80 100 -78 923 1 177 -3 112 -2 827 -284 -4 241 -4 681 -440 -varav övriga kostnader -135 687 -120 978 -14 709 -181 458 -204 284 -22 826 Summa nettokostnader -467 041 -453 384 -13 657 -677 385 -702 385 -25 000 -varav lokalkostnader -varav kapitalkostnader 5.2 Investeringar Nämndens totala investeringsmedel uppgår till 6 602 tkr och avser framförallt medel för utbyte av leasingbilar. Under året har också ett system för digital nyckelhantering inom hemtjänsten installerats och en ombyggnad av det nya barnboendet har genomförts. Sammantaget beräknas årets investeringar ligga i nivå med tilldelad investeringsram. ProjektNamn Belopp tkr Ack Utfall tom 20141231 9954 Utfall 201501201508 4557 Årsbudget 6602 Prognos 2015 6402 Avvikelse 200 Budget Totalt 6602 Slutprognos (hela proj.) 6602 7 (8) ProjektNamn Ack Utfall tom 20141231 40205 Leasingbilar Soc Utfall 201501201508 Årsbudget Prognos 2015 Budget Totalt Avvikelse Slutprognos (hela proj.) 9912 802 1002 802 200 1002 802 43 0 100 100 0 100 0 80028 Leasingbilar socialförv 0 1519 2500 2500 0 2500 2500 80041 Högalid inventarier 0 54 54 50 4 54 50 80042 Dagverksamhet inventarier 0 50 50 50 0 50 50 80045 Besökssystem 0 68 68 68 0 68 68 80047 Nyckelfritt låssystem 0 1260 950 950 0 950 1260 80101 Kök Täppan 0 105 105 0 105 105 105 80102 Ombyggnad barnboende 0 700 1000 0 1000 1000 1000 90020 Investeringsram Soc 0 0 774 1882 -1108 773 767 41410 Utrustning Lssboende 6 Personal I detta avsnitt summeras verksamhetens personalresurser och sjukfrånvaro. Antal anställda Efter andra tertialet 2015 är antalet tillsvidareanställda 1047. Antalet visstidsanställda uppgår till 94. Antalet utförda årsarbeten uppgår till 669,1. Motsvarande siffra för 2014 var 672,3 stycken. Anledningen till antalet minskade årsarbeten hänför sig med stor sannolikhet till vakanshållna tjänster dock inte inom de primära verksamhetsområdena. Sedan april 2015 har antalet tillsvidareanställda ökat med 3 medan visstidsanställda har ökat med 6. Antalet timavlönade har ökat med 31 vilket förmodligen hänför sig till semestervikariat. Tillsvidare Antal Visstids 1 047 Timavl. 94 201501-08 457 201401-08 669,1 672,3 8 (8) Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar från 7,0 procent till 7,9 procent. Bland kvinnorna ökar sjukfrånvaron från 7,3 procent till 8,4 procent. Ökningen sker bland kvinnor i alla åldersgrupper, men mest i åldersgruppen 30-49 år. Här ökar frånvaron från 7,4 procent till 9,0 procent. Bland männen ökar frånvaron från 3,6 procent till 4,3 procent. Här är det i åldersgrupperna över 30 år som frånvaron ökar mest. I åldersgruppen 30-49 ökar frånvaron från 2,2 procent till 4,0 procent. Bland kvinnorna sker ökningen i frånvaro 1-14 dagar och över 90 dagar, medan det bland männen ökar frånvaro i samtliga intervall. kvinnor Tot. män 8,4 -29 4,3 7 Godkännande SOCIALNÄMNDEN Annikki Tinmark, förvaltningschef 30-49 4,2 508,4 1501-1507 8,9 7,9 1401-1407 7 Bilaga §119 Åtgärder för budget i balans Socialnämnden Gul markering = där ligger ärendet för närvarande. Gul markering i kolumnen ”Ekonomisk effekt fr o m” innebär att alla beslut är fattade och beslutet kan verkställas. Vad Socialförvaltning Socialnämnd Servicenämnd Kommunfullmäktige Provisoriskt barnboende Avgifter/Hyror Nytt/utökad korttidsenhet Startades i liten skala dec 2014 Maj 2015 Sept 2013 December 2014 Utreder permanent beonde Maj 2015 Okt 2013 Juni 2015 Arbetar med frågan Dec 2013 Nytt/utökad socialpsykiatri Sept 2013 Okt 2013 Arbetar med frågan Dec 2013 Nytt äldreboende Sept 2013 Okt 2013 Arbetar med frågan Dec 2013 Utbyggnad Borgvallen December 2014 Februari 2015 På gång med hyresavtal Avg Familjerådgivning Juni 2015 Sept 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 Ca ekonomisk effekt 5 miljoner 1 miljon + arbetstillfällen i Tborg 1,5 miljon(ext platser avslutas) + arbetstillfällen i Tborg. Slippa viten och kostnader för extern korttidsvård + arbetstillfällen i Tborg. 9 miljoner Ekonomisk effekt fr o m Juni 2015 Oktober 2015 ? ? ? Aug 2016 och Aug 2017 Januari 2016 Avg tekniska hjälpmedel Avgift färdtjänst Avgift mat korttid Avg alkoholtillstånd Kvällsmat säbo Lunchmat säbo Bistånd/Lov Juni 2015 Sept 2015 Nov/dec 2015 50 000 Januari 2016 Juni 2015 Juni 2015 Juni 2015 Juni 2015 Juni 2015 Juni 2015 Sept 2015 Sept 2015 Sept 2015 Sept 2015 Sept 2015 Sept 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 Nov/dec 2015 0 25 000 225 000 2,5 miljoner 2,5 miljoner 7,5 miljoner Jämkning mat Översyn adm Översyn träffpunkter mm Personlig assistans privat utförare Översyn Råd o stöd Åtgärder för att minska sjuklönekostnader Bemanning på boenden eller andra personalneddragnignar Gemensamt hvb Utred gem korttid med regionen Analys sociala lägenheter Juni 2015 Juni 2015 Juni 2015 Sept 2015 Okt 2015 Okt 2015 Nov/dec 2015 1,5 miljon Utredning pågår Utrednig pågår Januari 2016 Januari 2016 Januari 2016 Januar 2016 Maj 2016 Delvis nov 2016 Jan 2016 ? ? Juni 2015 Okt 2015 Dec/Jan 15/16 5 miljoner Sept 2016 Juni 2015 Juni 2015 Okt 2015 Okt 2015 Utredning pågår Utredning pågår ? ? Juni 2015 Okt 2015 Utredning pågår ? Juni 2015 Juni 2015 Okt 2015 Okt 2015 Utredning pågår Utredning pågår ? ? Sept 2015 Okt 2015 Utredning pågår ? Bilaga §120 Socialnämnden Verksamhetsrapport September 2015 1 Verksamhetsrapport Denna månadsrapport innehåller något färre diagram/tabeller. Detta med anledning av att ekonomi och personalsiffror behandlas i delårsrapporten. Utvecklingen är att antal köpta dygn på institution ökar, kön till äldreboende ökar och antalet brukare med behov av hemtjänst är klart fler 2015 jämfört med 2014. Antal beviljade kommunala assistansärenden har ökat kraftigt under 2015. Dels har förvaltningsrätten ändrat kommunens beslut i två ärenden samt att Försäkringskassans bedömning i ytterligare två ärenden har inneburit att det övergått i ett kommunalt beslut. Dessa ärenden motsvarar en årskostnad på cirka 4 miljoner. 2 Nyckeltal Kostnad barn och ungdomsvård, kr/inv 2011 2012 Trelleborg 1 139 1 400 Skåne 1 332 1 392 Riket 1 431 1 523 Jmf kommuner 1 617 1 701 2013 1 372 1 525 1 600 1 684 2014 1 513 1 562 1 696 1 828 Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 2011 2012 Trelleborg 603 613 Skåne 490 452 Riket 473 476 Jmf kommuner 494 533 2013 565 458 489 507 2014 623 506 526 551 Kostnad äldreomsorg, kr/inv (65 år - ) 2011 2012 Trelleborg 48 117 47 379 Skåne 50 043 50 592 Riket 55 521 56 070 Jmf kommuner 53 598 54 932 2013 49 459 50 800 56 830 54 319 2014 49 982 51 657 57 807 56 208 Kostnad LSS/Lass kr/inv 2011 Trelleborg 3 846 Skåne 4 017 Riket 5 341 Jmf kommuner 4 791 2013 4 394 4 318 5 631 5 155 2014 4 357 4 313 5 727 5 267 2012 4 286 4227 5 518 4 896 Kommentar: Förutom kostnaden för missbruksvården så hade Trelleborg en lägre kostnadsuutveckling än jämförbara kommuner inom övriga områden. 3 Verksamhetsstatistik Placerade dygn institution, IFO 2013 2014 2015 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommentar: Anger antalet dygn som nämnden köperpå hvb/sis-institution. Köpta platser Äo/Lss 30 25 20 2013 15 2014 10 2015 5 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommentar: Antal köpta boendeplatser inom äldreomsorg och funktionshinder Kö till boende, Äo/Lss 60 50 40 2013 30 2014 20 2015 10 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommentar: Antal personer med beslut om särskiltboende som står i kö och väntar på en plars. Antal brukare, hemtjänst 900 880 860 840 2013 820 2014 800 2015 780 760 740 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommentar: Antal brukare som är beviljad hjälp från hemtjänsten. Beviljade hemtjänsttimmar 30 000 25 000 20 000 2013 15 000 2014 10 000 2015 5 000 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Kommentar: Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad. Genomsnittlig handläggningstid 2014 Antal beslut Antal dagar 2015 Andel ok Antal beslut Antal dagar Andel ok Hemtjänst Särskilt boende Trygghetslarm Dagverksamhet Lss 2530 221 439 139 265 1 22 1 2 40 97,70% 98,20% 98,20% 95,70% 95,10% 1 560 135 270 78 190 1 25 1 2 24 97,70% 98,5% 99,3% 94,9% 96,8% Färdtjänst 1706 5 92,20% 346 17 63,0% Kommentar: 2015 års siffror avser januari-augusti Tjänsteskrivelse Bilaga §121 Datum 2015-09-01 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Socialnämndens underlag inför investeringsdialogen Den 12 oktober kommer kommunen att genomföra en investeringsdialog. Inför denna dialog ombeds varje nämnd att ta fram ett underlag om hur respektive nämnds framtida investeringsbehov ser ut. Enbart investeringar som överstiger 5 miljoner skall ingå i underlaget. Tidigare beslut Kommunfullmäktige fastställde i november 2013 en investeringsplan. I denna plan finns för socialnämndens räkning med följande investeringar/behov Vad Investeringsbelopp Klart Drift/utökad driftkostnad Lss-boende 8 000 000 kr 2016 9 000 000 Ersättningslokal korttid/växelvård + 4 nya platser 48 000 000 kr 2017 2 500 000 Ersättningslokal socialpsykiatrin + 4 nya platser 45 000 000 kr 2018 1 500 000 Nytt äldreboende 50 platser 72 000 000 kr 2019 31 250 000 Nya behov Förutom de investeringar som finns i kommunfullmäktiges investeringsplan så finns behov av ett nytt gruppboende/trapphusboende inom Lss samt ett korttidsboende för barn inom Lss. Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 Gruppboende/trapphusboende Lss Antal vuxna personer med behov av ett boende inom ramen för Lss ökar med cirka 5 personer per år. Hösten 2012 hade 108 personer beslut om bostad med särskild service och augusti 2015 är det 122 personer, en ökning med 13 %. Ökning är densamma i riket. Ett av nämndens gruppboende klarar inte de krav som ställs för ett boende inom Lss. Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (3) 2 (3) Ett tillskott av boendeplatser för vuxna, inom Lss, är nödvändigt för att kunna tillgodose medborgarnas behov samt för att slippa betala vite. Korttidsboende för barn (lss) Antalet barn som har behov av en korttidsplats har ökat med 25 % sedan 2012. Antal beviljade dygn på korttidsboendet har ökat med 50 % sedan 2012. Socialnämnden klarar inte av att tillgodose ytterligare behov i Trelleborg. Kan vi inte verkställa beslut kommer socialnämnden att drabbas av viten. Fler platser För socialnämnden är det avgörande att redan beslutade investeringar genomförs och att tidplanen hålls. Sker inte dessa investeringar kommer det att drabba nämndens/kommunens ekonomi negativt. Den enskildes behov tillgodoses via externt köpta platser vilket är kostnadsdrivande. Vi ser det som självklart att Trelleborgares behov i första hand skall tillgodoses i Trelleborg. Effekter om investeringsplanen genomförs De nya behov som socialnämnden nu tar upp inför kommande investeringsdialog är ett nytt korttidsboende för barn(lss) och ett nytt gruppboende/trapphusboende för vuxna(lss). Görs de investeringar som redan är beslutade frigörs lokaler som kan användas för de nya behoven. Detta bör minska investeringsbehovet. Socialnämndens behov 2016-2021 Vad Investeringsbelopp Klart Drift/utökad driftkostnad Prio Lss-boende(barn) 8 000 000 kr 2016 9 000 000 1 Ersättningslokal korttid/växelvård + 4 nya platser 48 000 000 kr 2017 2 500 000 1 Ersättningslokal socialpsykiatrin + 4 nya platser 45 000 000 kr 2018 1 500 000 1 Nytt äldreboende 50 platser 72 000 000 kr 2019 31 250 000 1 Grupp(trapp)boende Lss, 8 nya platser Se texten ovan 2017 8 000 000 1 Korttidsplatser, 4-5 platser Se texten ovan 2017 4 000 000 1 I tabellen ovan finns investeringsbelopp enligt tidigare fattat beslut och driftskostnader utifrån vad liknande verksamhet kostar att driva. Investeringsbeloppen för de nya behoven kan begränsas då nybyggnation, enligt investeringsplanen, frigör befintliga lokaler. 3 (3) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner underlag inför investeringsdialogen. Annikki Tinmark Roger Granat Socialchef Avdelningschef Bilaga §123 1 (3) Tjänsteskrivelse Datum 2015-07-20 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Ansöknings- och tillsynsavgifter Enligt kommunallagen 8 kap 3 b § har kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som den tillhandahåller. I alkohollagen 8 kap 10 § stadgas att kommunen får ta ut avgift för dels prövning av ansökan om serveringstillstånd samt dels för tillsyn. Avgiftens storlek skall vara enligt självkostnadsprincipen. Ansöknings- och tillsynsavgifterna avser alkoholhaltiga drycker, tobak, folköl och läkemedel. Socialnämndens kostnader för att hantera ansökningar och tillsyn kommer under 2016 vara cirka 650 000:-. Under 2014 fick nämnden in 465 000 kronor i intäkter. Vid en jämförelse med Lund, Vellinge, Ystad, Tomelilla, Sjöbo och Simrishamn så visar det att Trelleborgs avgifter för ansökan/tillsyn är lägre och i en del fall klart lägre. Med utgångspunkt i självkostnadsprincipen, att det var länge sedan avgifterna justerades och att närliggande kommuner har högre avgifter så föreslås följande höjningar. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Ansökningsavgifter Fasta ansökningsavgifter Avgift från 1/1 2016 Nuvarande avgift Stadigvarande tillstånd 10 000 8 000 Tillfälliga tillstånd till allmänheten inkl provsmakning, catering, 5 000 4 000 Tillfälligt tillstånd slutna sällskap 900 800 Stadigvarande utökat tillstånd, inkl lokal, drycker, tider. 4 000 3 000 Tillfälligt utökat tillstånd, inkl lokal, drycker, tider. 2 500 2 000 Ändring av driftsform eller byte av ägare mer än 50 % 5 000 4 000 Ändring av driftsform eller byte av ägare 50 % eller mindre 3 000 2 000 Godkännande av ny lokal vid catering 1 000 800 Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 2 (3) Godkännande av lokal vid varje cateringtillfälle därefter. 300 200 Kunskapsprov(max tre försök per ansökan) 1 500 1 000 Kostnad för tolk Självkostnad 0 Fast tillsynsavgift Avgift från 1/1 2016 Nuvarande avgift Fast tillsynsavgift per serveringstillstånd och år. 2 000 1 500 Påminnelse 1 försenad restaurangrapport 500 0 Påminnelse 2 försenad restaurangrapport 500 0 Påminnelse 1 försenad egenkontroll tobak/folköl 250 0 Påminnelse 2 försenad egenkontroll tobak/folköl 250 0 Försäljning av folköl 1 000 700 Försäljning av tobak 1 000 700 Försäljning av receptfria läkemedel 1 000 500 Försäljning av tobak och folköl 1 500 1 050 Försäljning av läkemedel och tobak eller folköl 1 500 1 050 Försäljning av läkemedel, tobak och folköl 2 000 1 100 Tillsynsavgifter Extra tillsynsavgift för utökad serveringstid mellan 01-02 och 02-03 föreslås tas bort. Rörlig tillsynsavgift, årsomsättning i kronor(alkohol drycker) Avgift från 1/1 2016 Nuvarande avgift 1-100 000 500 1 000 100 001-250 00 1 500 1 000 250 001-500 000 3 000 2 000 500 001-1 000 000 5 000 4 000 1 000 001-2 000 000 7 000 6 000 2 000 001-3 000 000 9 000 8 000 3 (3) 3 000 001-4 000 000 11 000 8 000 4 000 001-5 000 000 13 000 10 000 5 000 001-8 000 000 15 000 10 000 8 000 001-12 000 000 17 000 12 000 12 000 001- 19 000 12 000 Alla avgifter kommer från och med 1 januari 2017 att justeras utifrån prisbasbeloppets förändringar. Förslag till beslut Att socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta om höjda avgifter från den 1 januari 2016 enligt förslag. Trelleborg 20 juli 2015 Annikki Tinmark Socialchef Bilaga §124 Datum 2015-08-18 Avdelningschef LSS Marie-Louise Kondrup 0410-73 34 61, 0708-81 70 40 [email protected] Indexuppräkning avseende kostnader för mat/måltider inom korttidsverksamhet LSS Det har inte skett någon indexuppräkning avseende debitering av matkostnader för korttidsverksamheten på många år. Enligt lagstiftning har kommunerna rätt att ta ut avgifter för mat och måltider. Idag betalar man för heldag eller halvdag och då ingår all mat och måltider för de barn och ungdomar som har korttidsvistelse enligt LSS. Nuvarande debiteringar för heldag på korttidsverksamheten är enligt följande: Åldersgrupp Kostnad heldag 0-3 år 35 kr 4-6 år 42 kr 7-10 år 51 kr 11-14 år 61 kr 15 -- 63 kr Verksamheten har gjort jämförelser med närliggande kommuner och föreslår följande avgiftsdebitering för måltider inom korttidsverksamheten i Trelleborgs kommun. Åldersgrupp Kostnad heldag Kostnad halvdag 0-3 år 45 kr, 22,50 kr 4-6år 55 kr 27,50 kr 7-12 år 65 kr 32,50 kr 13-18 år 75 kr 37,50 kr De nya avgifterna föreslås börjar gälla ifrån 2016-01-01. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Heldag innebär två- eller fler rmåltider medan halvdag är endast en måltid. som måltid räknas frukost, lunch eller middag. Mellanmål såsom frukt, kvällsmacka, fredag- och/eller lördagsgodis och smörgås eller frukt med till skolan är också inkluderat i heldag eller halvdags debitering. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige att besluta om nya avgifter för måltider på korttids-verksamheten. LSS www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum Bilaga §125 2015-09-01 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Egenavgift - färdtjänst Egenavgiften för en resa med färdtjänst har inte förändrats på länge. Vid en jämförelse med Vellinge, Svedala och Skånetrafikens egenavgifter så är Trelleborgs egenavgift låg. Nuvarande avtal om färdtjänstresor löper ut augusti 2017. Arbetet med att ta fram ett nytt förfrågningsunderlag har påbörjats. Egenavgifterna är en del av förfrågningsunderlaget varför beslut om egenavgifterna måste fattas före en upphandling kan påbörjas. Nuvarande färdtjänsttaxa Om endast en färdtjänstberättigad person finns med på färdtjänstresan tillkommer sex kronor på nedanstående priser. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Reslängd upp till 8 km 12 km 16 km 20 km 24 km 28 km 32 km 36 km 40 km 44 km 48 km 52 km 56 km 60 km 64 km 68 km 72 km 76 km Pris Vuxen 18 24 30 36 42 48 54 60 66 72 78 84 90 96 102 108 114 120 Reslängd upp till 80 km 84 km 88 km 92 km 96 km 100 km 104 km 108 km 112 km 116 km 120 km 124 km 128 km 132 km 136 km 140 km 144 km 148 km Pris Vuxen 126 132 138 144 150 156 162 168 174 180 186 192 198 204 210 216 220 220 Arbetsresor Den som regelbundet åker färdtjänst till arbetsplatsen betalar samma kostnad som Skånetrafikens månadskort för sträckan. För de personer som är beviljade insatsen daglig verksamhet enligt LSS betalar vad ett månadskort kostar för 1-2 zoner. Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (3) 2 (3) Ledagare Ledsagare åker med kostnadsfritt. Medresenär Medresenär betalar egenavgift enligt färdtjänsttaxan, se egenavgift. En färdtjänstberättigads barn åker kostnadsfritt. Personer i åldern 0-16 år räknas som barn. Barn till färdtjänstberättigad som fyllt 16 år betalar egenavgift som medresenär. Skånetrafikens färdtjänsttaxa Reslängd upp till 8 km 12 km 16 km 20 km 24 km 28 km 32 km 36 km 40 km 44 km 48 km 52 km 56 km 60 km 64 km 68 km 72 km 76 km 80 km 84 km 88 km 92 km 96 km 100 km Över100 km Pris Vuxen 26 33 40 46 52 58 64 70 76 82 88 94 100 106 112 118 124 130 136 142 148 154 160 166 172 Pris barn ungdom 16 20 24 28 31 35 39 42 46 49 53 57 60 63 66 69 72 75 78 81 84 87 90 93 96 Barn under 7 år reser kostnadsfritt. Avgiften för ledsagare, medresenär och arbetsresor är det samma som i Trelleborg. Förslag till ny egenavgift Kollektivtrafiken i Skåne har en gemensam taxa då den utförs av Skånetrafiken. Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänst, drivs av Skånetrafiken men även av enskilda kommuner. Huvudinriktningen bör vara att den särskilda kollektivtrafiken i Skåne har samma taxa. Förslaget är därför att Trelleborg kommuns egenavgift för färdtjänsten blir densamma som Skånetrafikens taxa 3 (3) för färdtjänst. Förslaget är att de nya egenavgifterna införs från den 1 januari 2016. Egenavgiften anpassas därefter utifrån de förändringar som skånetrafiken beslutar om. Resegaranti Trelleborgs kommun har tagit emot många synpunkter att någon form av resegaranti skall finnas även för resor med färdtjänst. Te x att får resenären vänta längre än vad avtalet säger så skall han/hon slippa betala egenavgift. Förslag på resegaranti Från den 1 januari 2016 införs en resegaranti där resenären slipper att betala egenavgift om han/hon får vänta mer än vad avtalet säger. Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att fatta beslut om nya egenavgifter för färdtjänsten enligt förslag. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att teckna tilläggsavtal med Taxi Trelleborg om införande av resegaranti enligt förslag. Annikki Tinmark Roger Granat Socialchef Avdelningschef Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings- och enhetschefer, biståndshandläggare Verksamhetsansvariga i enskild verksamhet med ansvar för vård och omsorg om äldre personer Nr 16/2012 December 2012 Detta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013. Hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning Detta meddelandeblad är en uppdaterad version av ett meddelandeblad som Socialstyrelsen publicerade i september 2007. Meddelandebladet redovisar vad som i vissa avseenden gäller för hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning. Inaktuella laghänvisningar till följd av ändrad lagstiftning Vissa laghänvisningar i det tidigare meddelandebladet har blivit inaktuella till följd av ändrad lagstiftning, och därför behöver texten uppdateras. I sak svarar dock innehållet mot vad som tidigare redovisats i 2007 års meddelandeblad. Lagändringarna – i den mån de behandlas i detta meddelandeblad – är huvudsakligen av redaktionell karaktär, och därför gäller alltjämt de propositionsuttalanden som avsåg den tidigare lagstiftningen även för tolkningen och tillämpningen av det nya regelverket. Service och omvårdnad enligt flera lagar Sedan den 1 juli 2007 kan privatpersoner få skattereduktion vid köp av hushållstjänster. Det innebär att service och omvårdnad kan ges eller säljas till äldre personer i enlighet med flera olika lagstiftningar: • socialtjänstlagen (2001:453), SoL, • lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter (här kallat befogenhetslagen) • 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL och lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Information: Sayran Khayati 075-247 32 66, Anna Hagelbäck 075-247 45 87, Helena Axestam 075-247 36 75 Bilaga §127 Beroende på vilken lagstiftning som tillämpas finns skillnader när det gäller sekretess, tillsyn, avgifter och dokumentation m.m. Därför är det viktigt att den enskilde, och i förekommande fall närstående, får korrekt information om vilka bestämmelser som gäller. Kommunens ansvar för information omfattar bistånd i form av hemtjänst och servicetjänster utan individuell behovsprövning. Kommunen behöver också känna till vilka bestämmelser som gäller för hushållstjänster med skattereduktion, då det är detta som gäller när privata företag 1 tillhandahåller så kallade tilläggstjänster i anslutning till hemtjänst eller servicetjänster utan behovsprövning. En kommun behöver också informera anställda och uppdragstagare om att olika bestämmelser gäller beroende på vilken lagstiftning som tillämpas för en viss tjänst. Privata företag som erbjuder service och omvårdnad till äldre personer behöver veta vilka bestämmelser som gäller när de utför tjänster enligt olika lagstiftningar. Ansvariga i privata företag behöver informera anställda och uppdragstagare. Det här meddelandebladet innehåller en kort beskrivning av respektive lagstiftning och redovisar exempel på några skillnader mellan de olika lagarna. En schematisk sammanställning finns i bilagan. Bistånd i form av hemtjänst enligt SoL Enligt 4 kap. 1 § SoL har en enskild som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Genom biståndet ska den enskilde få en skälig levnadsnivå och biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. De tre vanligaste formerna av bistånd inom äldreomsorgen är plats i särskilt boende, hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende samt dagverksamhet. I särskilt boende ingår både permanent boende och korttidsboende. De insatser som den enskilde får när han eller hon bor/vistas i ett särskilt boende benämns hemtjänst (prop. 2000/01:149 s. 55). Hemtjänst är inte definierat i lag, men används i propositioner och betänkanden från riksdagens utskott när man beskriver vilka typer av insatser som ska ingå i hemtjänst (prop. 1997/98:113 s. 121, prop. 1996/97:124, s. 84 ff, bet. 1996/97:SoU18 s, 40 ff., jfr även prop. 1992/93:129 s. 17 f.). Hemtjänst innefattar dels uppgifter av servicekaraktär, dels uppgifter som är mer inriktade mot personlig omvårdnad. Med serviceuppgifter avses bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel, som städning och tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post- och bankkontor och hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä på sig och förflytta sig, sköta personlig hygien, och övriga insatser som behövs för att bryta isolering eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker i sitt eget hem (prop. 2000/01:149 s. 23). Enligt 11 kap. 1 § SoL är socialnämnden skyldig att utan dröjsmål utreda vad som genom en ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Bestämmelser om handläggning av ärenden finns i 11 kap. SoL och förvaltningslagen (1986:223), FL. Efter att en ansökan har utretts ska ärendet avslutas med ett beslut som den enskilde informeras om. Om beslutet går den 1 Med privata företag avses enskild firma, handelsbolag, aktiebolag, förening, kooperativ, samfällighet och stiftelse. Hushållstjänster med skattereduktion är även möjligt att köpa från en fysisk person som inte har F-skattesedel och som inte bedriver näringsverksamhet (67 kap. 16 § andra stycket 2 IL och prop. 2008/09:77 s. 1). 2 enskilde helt eller delvis emot har han eller hon möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten (16 kap. 3 § SoL). I 8 kap. 2–9 §§ SoL finns bestämmelser om de avgifter som kan tas ut för insatser inom äldreomsorgen. Servicetjänster utan individuell behovsprövning Den 1 juli 2006 fick kommuner befogenhet att tillhandahålla servicetjänster utan någon föregående individuell behovsprövning åt personer som fyllt 67 år, med stöd av lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. När den lagen upphävdes den 1 mars 2009 överfördes bestämmelserna i princip oförändrade till befogenhetslagen. Förändringen är inte avsedd att vara någon förändring i sak (prop. 2008/09:21 s. 94 och 97). Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad (2 kap. 7 § befogenhetslagen). Det finns ingen skyldighet för kommunen att erbjuda sådana tjänster, men det är en möjlighet för kommunerna. Det är kommunen som beslutar om och i så fall vilka servicetjänster som ska erbjudas, i vilken utsträckning, vilken åldersgrupp (67 år eller äldre) som ska omfattas samt vilken avgift som ska tas ut (prop. 2005/06:115 s. 149). Samma nämnd eller nämnder som enligt 2 kap. 4 § SoL handhar verksamhet (hemtjänst) enligt SoL ska handha verksamhet enligt befogenhetslagen. Befogenhetslagen inskränker inte de skyldigheter en kommun har enligt SoL (1 kap. 4 § befogenhetslagen). Hushållstjänster med skattereduktion Riksdagen beslutade om lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete den 30 maj 2007, i enlighet med proposition Skattelättnader för hushållstjänster m.m. (prop. 2006/07:94, bet. 2006/07:SkU15, rskr. 2006/07:181). Lagen upphävdes den 1 juli 2009, och då förändrades reglerna för skattereduktion för hushållsarbete. Vissa bestämmelser fördes istället in i 67 kap. 11–19 §§ IL och lagen (2009:194) om förfarandet om skattereduktion för hushållsarbete trädde i kraft (prop. 2008/09:77). Det tjänster som omfattas av skattereduktion är bland annat städning, fönsterputsning, tvätt, diskning, matlagning, snöskottning och enklare former av trädgårdsarbete (prop. 2006/07:94 s. 41). Omsorg och tillsyn av en äldre person som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande ärenden är också sådana tjänster som ingår i hushållsarbetet och går alltså att ansöka om skattereduktion för. Som exempel på hjälp av personlig art som utgör omsorg och tillsyn anges hjälp med skötsel av den personliga hygienen, på- och avklädning, matning och liknande personliga bestyr (prop. 2006/07:94 s. 43). Skattereduktionen omfattar inte hälso- och sjukvårdsarbete som utförs av någon som har legitimation för yrket inom hälso- och sjukvården, till exempel läkare, sjukgymnast, eller sjuksköterska m.m. (prop. 2006/07:94 s. 43–44). I förarbetena understryker regeringen att kommuner, landsting och stat har vissa skyldigheter gentemot medborgarna, bland annat när det gäller hälso- och sjukvård, äldreomsorg och annan omsorg. Det står också att dessa skyldigheter är reglerade i lag och därför inte påverkas av möjligheten att få skattereduktion. Möjligheten till skattereduktionen för hushållsarbete påverkar inte heller kommunens skyldigheter att pröva ansökan om bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL (prop. 2006/07:94 s. 44). Skattereduktion ges bara om vissa förutsättningar är uppfyllda. En av de grundläggande förutsättningarna är att det utförda arbetet ska vara hänförligt till sökandens eller dennes förälders hushåll och att föräldern i sådana fall ska vara bosatt i Sverige (67 kap. 15 § IL). Utöver det finns det flera andra förutsättningar som ska vara uppfyllda för att 3 sökanden ska få en skattereduktion. För ytterligare information hänvisas till Skatteverket, som är den myndighet som handlägger ärenden om hushållstjänster. Likheter och skillnader mellan hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning Vad omfattas? Hemtjänst och hushållstjänster kan omfatta både service och personlig omvårdnad. Servicetjänster utan behovsprövning kan däremot inte innefatta personlig omvårdnad. Olika sekretessregler Bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller för hemtjänst och servicetjänster utan behovsprövning om de utförs i kommunal verksamhet. Om en enskild verksamhet utför hemtjänst gäller bestämmelserna om tystnadsplikt i 15 kap. 1 § SoL. För servicetjänster utan behovsprövning som utförs av privata företag eller om den enskilde köper tjänsten som en hushållstjänst finns inga lagreglerade bestämmelser om tystnadsplikt. Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är tillsynsmyndighet för hemtjänst som utförs av både en kommunal verksamhet och av enskilda utförare (13 kap. 1 § SoL). För servicetjänster utan behovsprövning och hushållstjänster finns inga tillsynsmyndigheter. Avgifter och priser För hemtjänst finns bestämmelser om avgifter i 8 kap. 2–9 §§ SoL. Bestämmelserna reglerar vilka inkomster som får ingå i avgiftsunderlaget, den enskildes rätt till förbehållsbelopp innan avgift får tas ut samt den högsta avgift som får tas ut. Avgifterna får vara inkomstrelaterade. I 2 kap. 8 § befogenhetslagen anges att kommunen får ta ut skäliga avgifter för servicetjänster åt äldre personer enligt grunder som kommunen bestämmer. Kommunen får differentiera avgifterna utifrån den enskildes betalningsförmåga (prop. 2005/06:115 s. 177). Avgifterna får dock inte överstiga kommunernas självkostnader (se samma paragraf). Dessa avgifter omfattas inte av bestämmelserna om avgifter för hemtjänst i 8 kap. 2–9 §§ SoL. För hushållstjänster sätts priset på den öppna marknaden och ansökan om skattereduktion görs hos Skatteverket. Dokumentationsskyldighet för vissa tjänster Både handläggning av en hemtjänstansökan och genomförandet av en beviljad insats ska dokumenteras i enlighet med 11 kap. 5 och 6 §§ SoL. Däremot finns ingen dokumentationsskyldighet för servicetjänster utan behovsprövning och hushållstjänster. Behandling av personuppgifter För hemtjänst och servicetjänster utan behovsprövning gäller personuppgiftslagen (1998:204), PuL, och lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, SoLPuL. För hushållstjänster gäller personuppgiftslagen. Det innebär att ett privat företag får behandla känsliga personuppgifter endast om den enskilde har gett sitt 4 utryckliga samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna (13–15 §§ PuL). Ett exempel på känsliga personuppgifter är uppgifter om hälsa. Bestämmelser om kvalitet Hemtjänstinsatser ska vara av god kvalitet, enligt 3 kap. 3 § SoL. Kvaliteten i verksamheten inom socialtjänsten ska utvecklas och säkras systematiskt och fortlöpande. För servicetjänster utan behovsprövning och hushållstjänster finns inga regler om kvalitet i lag. Lex Sarah För hemtjänst som utförs av en kommunal verksamhet eller av en enskild utförare gäller bestämmelserna om lex Sarah i 14 kap. 3 och 7 §§ SoL. De handlar om skyldigheten att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden samt anmäla allvarliga missförhållanden eller påtagliga risker för allvarliga missförhållanden till IVO. Motsvarande skyldigheter finns inte för den verksamhet som tillhandahåller servicetjänster utan behovsprövning eller hushållstjänster. Referenser Lagstiftning SFS 1998:204 SFS 1999:1229 SFS 2001:453 SFS 2001:454 SFS 2006:492 SFS 2007:346 SFS 2009:47 SFS 2009:194 SFS 2009:400 Personuppgiftslagen Inkomstskattelagen Socialtjänstlag Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre (upphävd den 1 mars 2009) Lag om skattereduktion för hushållsarbete (upphävd den 1 juli 2009) Lag om vissa kommunala befogenheter Lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete Offentlighets- och sekretesslagen Propositioner Prop. 2005/06:115 Prop. 2006/07:94 Prop. 2009/09:21 Prop. 2008/09:77 Prop. 2009/10:131 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Skattelättnader för hushållstjänster m.m. Kommunala kompetensfrågor m.m. Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete Lex Sarah och socialtjänsten – förslag om vissa förändringar 5 Bilaga. Hemtjänst, hushållstjänster och servicetjänster utan behovsprövning Offentlig huvudman (kommunen) Marknaden Bistånd i form av hemtjänst Servicetjänster utan behovsprövning Hushållstjänster Lagrum Socialtjänstlagen Lagen om vissa kommunala befogenheter 67 kap. inkomstskattelagen och lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete Kan omfatta Serviceinsatser och personlig omvårdnad Serviceinsatser Serviceinsatser samt omsorg, personlig hjälp och tillsyn Personlig omvårdnad Hälso- och sjukvård som utförs av legitimerad personal Kan inte omfatta Behovsprövning Ja Nej Ej aktuellt Tillsynsmyndighet Ja (IVO) Nej Ej aktuellt Sekretess Ja Ja/Nej 2 Nej Dokumentationsskyldighet Ja Nej Nej Avgifter/Priser Avgift enligt 8 kap. 2–9 §§ SoL (får vara inkomstrelaterad) Avgift enligt 2 kap. 8 § SFS 2009:47 (får vara inkomstrelaterad) Marknadsmässigt pris Skatteavdrag Nej Nej Ja Kvalitetsbestämmelse Ja Nej Nej Lex Sarah Ja Nej Nej Behandling av person- PuL och SoLPuL uppgifter PuL och SoLPuL PuL Officiell statistik Ja Nej Nej Utförare Kommunen och enskilda utförare Kommunen och privata företag Privata företag 2 För servicetjänster som utförs av privata företag finns ingen lagreglerad tystnadsplikt. 6 Denna information (art nr 2013-5-55) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publikationer. Den kan även beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, e-post [email protected] eller fax 035-19 75 29. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2013 Bilaga §127 Beslutad av socialnämnden 2015-09-21 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Riktlinjer för biståndsbedömning/utförande äldreomsorgen Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (41) 2 (41) 1. Syfte Syftet med riktlinjerna är att: - Vägleda vid utredning och beslut - Garantera likställighet och rättssäkerhet - Definiera vad som är skälig levnadsnivå. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning i den enskildes rätt att få en individuell prövning av sin ansökan. 2. Målen för äldreomsorgen I socialtjänstlagens 5 kap 4 § står ”Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra.” Den enskilde skall enligt socialtjänstlagen tillförsäkras en skälig levnadsnivå och har rätt till bistånd om denne själv inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Insatserna skall anpassas efter varje persons behov och förutsättningar med syfte till att den enskilde kan behålla sin fysiska och psykiska förmåga så länge det går. Biståndsbedömningen skall utgå från en helhetssyn samt den enskildes inflytande, medverkan, självbestämmande och tillgång till samhällets resurser. Vid planering och bedömning av den enskildes vård/omsorgsbehov sker ett samarbete mellan den enskilde, biståndshandläggare, vård- och omsorgspersonal och hemsjukvården. Den enskilde skall uppleva att det sker samordning mellan de berörda yrkeskategorierna samt trygghet i att den omsorg som ges är av god kvalitet och väl planerad. Vård och omsorgsverksamheten skall verka för kvarboende, vilket innebär att den enskilde skall kunna bo kvar i den egna bostaden med stöd av hemvård, hemsjukvård och hemrehabiliterande insatser. Stödet till anhöriga som vårdar närstående är en av dessa insatser. 3. Värdighetsgarantin Socialnämnden i Trelleborgs kommun beslutade 2012 om en värdighetsgaranti. Värdighetsgarantin förtydligar vad medborgaren kan förvänta sig av äldreomsorgen i Trelleborgs kommun. Vi lovar att: - Du ska kunna nå oss på telefon, eller att vi ringer tillbaka snarast om du lämnat ett meddelande på telefonsvararen. 3 (41) - Du får ett bemötande som är vänligt, lyssnande, lugnt och engagerande. - Ha korrekt information på vår hemsida och i vår lättillgängliga informationsfolder. - Informera dig genom brev och muntligt om vilka hjälpinsatser du beviljats och vad dessa innebär. - När du erbjuds en kontaktperson att vi tillsammans går igenom vad detta innebär. - Din peronsliga genomförandeplan påbörjas inom 1 vecka och är färdig senast inom 4 veckor. - Meddela dig om din hjälpinsats blir försenad. - Informera dig när det sker personalförändringar. - Följa upp din hjälpinsats och beslut minst var 6:e månad eller oftare vid förändringar. - Du som bor på äldreboende erbjuds minst en planerad aktivitet om dagen, även helger. - Alla synpunkter och klagomål återkopplas till dig inom 10 arbetsdagar. 4. Samverkan Ett ärende handläggs där ansökan kommer in. Även om ansökan uppenbart tillhör annan verksamhet ska mottagande handläggare genast ta kontakt med den andra verksamheten och tillsammans komma fram till vem som är ansvarig handläggare för ärendet. Vid utredning och bedömning av vuxen person med funktionsnedsättning som har behov av insatser från socialpsykiatrin och/eller missbruksvården ska handläggaren alltid samverka med dessa enheter. 5. Handläggningstider Förenklad ansökan 3 arbetsdagar Hemtjänst 2 veckor Dagverksamhet 2 veckor Trygghetslarm 1 vecka Boendestöd 4 veckor Särskilt boende 8 veckor Korttidsboende 1 vecka Växelboende 1 vecka 4 (41) 6. Utredning och beslut En ansökan utreds utifrån Äldres Behov I Centrum(ÄBIC). Vid bedömning av vilka insatser en enskild behöver skall biståndshandläggaren alltid utgå från den enskildes individuella situation och behov. Det betyder att den enskildes förmåga att själv tillgodose sina behov skall klargöras. Om den enskilde själv kan utföra omvårdnadsinsatser, så som personlig hygien, av- och påklädning och bäddning eller serviceinsatser så som städning, inköp och diskning, skall hjälp inte beviljas. Om hjälp beviljas då behov inte föreligger kan detta motverka att den enskilde behåller sin funktionsförmåga. Stöd och hjälp i det egna hemmet skall alltid övervägas innan andra insatser beviljas. Stödmöjligheter från individens eget nätverk och samhällets övriga stödresurser skall alltid undersökas i samband med biståndsbedömningen. I de fall den sökande är gift eller sammanboende skall var och en bidra till hushållet efter sin förmåga. Detta beaktas vid bedömning av hur mycket insatser som skall beviljas. Vid varje beslut skall en målsättning sättas där beslutade insatser skall bidra till att uppnå målet Insatserna särskilt boende och trygghetslarm beviljas tills vidare, övriga insatser får ett tidsbegränsat beslut. 7. Omprövning/Uppföljning Alla beslut ska omprövas vid förändring av den enskildes behov eller vid beslutets utgång. Beslut som har beviljats tills vidare skall följas upp kontinuerligt. Vid uppföljning följs alla beviljade insatser upp. D v s har en person dagliga insatser från hemtjänsten, serviceinsatser och trygghetslarm så följs alla dessa insatser upp var 6.e månad. Vid uppföljningen skall handläggaren följa upp om beviljade insatser har bidragit till att uppnå den målsättning som angavs i beslutet. Som stöd i uppföljningen finns utredning, beslut, social dokumentation, genomförandeplan och ev statistik från larmcentralen. Vid komplexa ärenden skall uppföljning ske teambaserat där berörd personal från hemtjänst/dagverksamhet/boende/hemsjukvård deltar i uppföljningen. Handläggaren kallar till uppföljningsmöten. En uppföljning av hur hjälpinsatserna utförs görs tillsammans med kunden då genomförandeplanen uppdateras var 6:e månad eller i samband med ett nytt beslut Insats Uppföljningsintervall Dagliga insatser från hemtjänsten 6 månader Avlösning 6 månader Dagverksamhet 6 månader 5 (41) Växelvård 6 månader Korttidsboende Varannan vecka Serviceinsatser 12 månader Trygghetslarm 12 månader Särskilt boende 4 veckor efter inflyttning därefter en gång per år. 8. Förenklad handläggning Medborgare som är 80 år eller äldre kan ansöka om insatserna tvätt, städ, hjälp med inköpslista och trygghetslarm. Utredningen grundar sig på den sökandes uppgifter, ingen ytterligare utredning görs. Den sökande ansöker om hjälp upp till 7 timmar per månad. Inom ramen för dessa timmar väljer den enskilde själv vilken hjälp han/hon önskar. Under kvartal 4 2015 kommer det att vara möjligt för medborgare att göra ansökan digitalt via ”Mina sidor”. 9. Uppsökande verksamhet Socialtjänsten skall arbeta med att utveckla olika former av uppsökande verksamhet, vilka utformas på olika sätt. Inom ramen för nämndens verksamhet finns en äldrelots som via riktad uppsökande verksamhet vägleder, informerar och stöttar enskilda. Det finns fyra träffpunkter vars syfte är att ge möjlighet till aktivitet och social samvaro. Trelleborgshem och socialförvaltningen arbetar tillsammans för att för att ge boende i seniorboenden en aktiv och meningsfull tillvaro. Anhörigcentrum ger stöd och information till anhöriga som vårdar nära anhörig. Fixar-Malte är en avgiftsfri tjänst som utför enklare uppdrag i äldres hem, te x hänga upp gardinger, byta glödlampor mm. 10. Delegation Delegation att besluta i olika typer av biståndsärenden framgår av Socialnämndens delegationsförteckning. 11. Överklagande av beslut Enligt socialtjänstlagen 16 kap. 3 § kan alla beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol, förvaltningsrätten. Handläggaren ska, vid behov, vara behjälplig med överklagandet. Beslut om bistånd kan överklagas av den som beslutet angår om det gått vederbörande emot, antingen helt eller delvis. Överklagandet ska ställas till förvaltningsrätten men ges in till den myndighet som meddelat beslutet. Överklagandet ska ha kommit in till myndigheten inom tre veckor från den dag då den enskilde fick del av beslutet. 6 (41) Ett överklagandet ska innehålla följande uppgifter: -Uppgift om vilket beslut som överklagas -Uppgift om på vilket sätt den klagande vill att beslutet ska ändras. -namn, personnummer, telefonnummer, adress och postadress till klaganden -underskrift När ett överklagande inkommit prövar handläggaren först om beslutet ska omprövas. Om det inte finns anledning till omprövning prövar handläggaren därefter om överklagandet har kommit in i rätt tid (rättidsprövning). Handläggaren ska enbart pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Det är förvaltningsrätten som prövar om övriga krav är uppfyllda. JO 2002/03 s. 424 JO har uttalat att om nämnden vill bifoga ett yttrande till överklagandet får det inte medföra att det tar längre tid. Har överklagandet kommit in i rätt tid ska handläggaren skicka in överklagandet i original och övriga handlingar till förvaltningsrätten. Handlingarna ska skickas in till förvaltningsrätten inom en vecka. Om överklagandet har kommit in för sent ska det avvisas. Ett skriftligt avvisningsbeslut ska fattas och sändas till den klagande. Överklagandehänvisning ska bifogas. Inhibition Inhibition innebär att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas. Ett beslut om inhibition gäller tills målet slutligen har avgjorts eller annat har beslutats. Frågan om inhibition kan tas upp antingen på initiativ från den klagande eller på domstolens eget initiativ (ex officio). Interimistiskt yrkande Ett interimistiskt yrkande innebär ett yrkande (en begäran) om att någonting ska gälla fram till dess att slutligt beslut meddelas i frågan. Om ett överklagande innehåller en begäran om inhibition eller ett interimistiskt yrkande ska överklagandet och akten omedelbart vidarebefordras till förvaltningsrätten. Någon omprövningsskyldighet enligt förvaltningslagen föreligger då inte och handläggaren ska inte heller göra någon egen prövning av om det är möjligt för domstolen att besluta om inhibition eller fatta ett interimistiskt beslut. Detta gäller dock inte om vi själva omedelbart beslutar att ändra beslutet såsom klaganden begär. 12. Anhörigstöd 12.1 Syfte De närstående som vill och kan vårda sina närmaste i hemmet utför en beundransvärt arbete. Påfrestningarna kan dock bli mycket stora både psykiskt och fysiskt. Enligt socialtjänstlagen ska kommunen erbjuda stöd till anhöriga som vårdar närstående. Stödet kan utformas på olika sätt. Det kan vara riktat till den som 7 (41) vårdas och indirekt innebära ett stöd för den som vårdare eller det kan riktas till den som vårdar direkt. Syftet med stödet är att avlasta anhöriga och ge möjlighet till avkoppling och egen tid. 12.2 Indirekt stöd till anhöriga • Hemtjänst • Boendestöd • Avlösning i hemmet • Dagverksamhet för dementa • Korttidsvård • Växelvård 12.3 Direkt stöd till anhöriga • Information • Enskild rådgivning • Gruppverksamhet • Utbildning • Uppsökande verksamhet 12.4 Avgift Avlösning i hemmet är avgiftsfritt de första 10 timmarna per månad. I övrigt avgifter enligt kommunens regler och taxor i de fall insatsen föregås av ett myndighetsbeslut(indirekt stöd) 13. Övrigt 13.1 Sökande med annat språk Tolk skall användas vid behov. Behov av att få insatser från personer som pratar annat språk än svenska ska dokumenteras. 13.2 God man/förvaltare Handläggaren ska uppmärksamma och anmäla behov av god man/förvaltare till överförmyndaren. 13.3 Jämställdhet Handläggaren ska ställa likvärdiga krav och förväntningar vid bedömning av kvinnors och mäns behov. 13.4 Barnperspektiv Vid utredning som direkt eller indirekt berör barn ska hänsyn tas till barnets bästa. I utredning skall framgå hur barnperspektivet har beaktats. 8 (41) 13.5 Anmälan om missförhållande som rör barn Anställda hos myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdomar är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden(IFO) om di i sin verksamhet/utredning får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. 13.6 Lex Sarah Anställda inom Socialtjänsten är skyldig att rapportera enligt Lex Sarah då den uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande gällande enskild. Rapporteringsskyldigheten uppkommer redan om någon kan komma i fråga för en insats, alltså inte enbart om denne redan har beviljats en insats. Den rapporteringsskyldige skall inte göra några överväganden om allvarligheten i det rapporterade missförhållandet. Se separat rutin. 9 (41) 14. Insatser 14.1 Avlösning i hemmet Syfte/Mål Avlösning i hemmet ges med syfte att avlasta anhöriga och göra det möjligt för dem att få avkoppling och göra saker på egen hand. Beskrivning Insatsen avser tillsyn/social samvaro. Avlösaren gör de insatser som den anhöriga skulle ha gjort. Insatsen ges måndag-söndag 8-22 och är i regel planerad. Anmälan om avlösning i hemmet skall göras till hemtjänstområdet senast 48 timmar före insatsen skall utföras. I vissa fall ges insatsen även vid akuta situationer. Bedömning/grunder I utredning skall framgå vad avlösaren skall utföra för eller tillsammans med den närstående. Omfattning I normalfallet beviljas avlösning i hemmet med maximalt 20 timmar per månad. Avgift De första 10 timmarna/månad är avgiftsfria, därefter 250:-/timma. 10 (41) 14.2 Boendestöd Syfte/Mål Boendestödet ska praktiskt hjälpa, motivera och stödja personer tillhörande målgrupperna, så att de får möjligheter att förbättra och upprätthålla förmågan att leva ett så aktivt, meningsfullt och självständigt liv som möjligt. Boendestödet ska medverka till att brukarna kan känna trygghet i sitt boende och på sikt inte ha behov av boendestöd. Boendestödet skall också förhindra att personer blir vräkta på grund av sina svårigheter. Målgrupper Boendestödet riktar sig till personer med psykisk funktionsnedsättning, med missbruks- och beroendeproblematik och personer som tillhör LSS-personkrets. Beskrivning Boendestödet är ett flexibelt vardagsstöd där den enskilde behöver stöd och hjälp med att klara sina svårigheter i vardagen. Boendestödet avser insatser i form av såväl praktiskt, socialt som pedagogiskt stöd för att engagera, uppmuntra och motivera den enskilde till delaktighet och ansvarstagande. Boendestödet skall vara stödjande, vid behov tillsyn/kontroll. Ett varaktigt kompenserande stöd, te x städning, är inte boendestöd utan då skall hemtjänst beviljas. I de fall där relationen mellan den enskilde och brukaren är av stor vikt kan hemtjänstinsatser utföras av boendestödjaren. Bedömning Viktigt att klargöra i vilken utsträckning den enskilde är delaktig i de vardagliga sysslorna. I utredning skall framgå vilken målgrupp den enskilde tillhör samt målsättning med insatsen Avgift Ingen avgift. 11 (41) 14.3 Bäddning Syfte/Mål I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Bäddning av säng varje dag samt renbäddning en gång i månaden ingår i insatsen. Bedömning Enbart bäddning beviljas inte. Bäddning beviljas då den enskilde är beviljad andra dagliga insatser. Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Omfattning Dagligen tillsammans med andra dagliga insatser Avgiftsgrundad schablontid 5 minuter. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 12 (41) 14.4 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Syfte Syftet med dagverksamheten är att bryta isolering och möjliggöra kvarboende i det egna hemmet. Dagverksamheten kan också ges som en form av avlastning för närstående. Beskrivning Dagverksamheten riktar sig till personer med demenssjukdom. På dagverksamheten erbjuds aktiviteter och social samvaro. Insatsen erbjuds måndag-fredag (ej helgdagar) 8-16. Bedömning En förutsättning för att bevilja dagverksamhet för demenssjuka personer är att den enskilde har utredd och fastställd demenssjukdom. Omfattning I det generella fallet beviljas dagverksamhet 1-3 dagar per vecka. Vid särskilda behov kan fler dagar beviljas. Avgift 250 kronor per månad vid 1-2 tillfällen/vecka. 500 kronor per månad vid 3 eller fler tillfällen/vecka. Avgift för mat tillkommer. 13 (41) 14.5 Dusch Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning I insatsen ingår hårtvätt, smörjning av kroppen, klippning av naglar. Insatsen omfattar också städning av dusch- och badrum samt duschhjälpmedel. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Särskilda behov kan te x vara inkontinens, onormala svettningar mm. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet dusch 1 gång per vecka. Vid särskilda behov beviljas fler tillfällen/vecka. Avgiftsgrundad schablontid 60 minuter. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 14 (41) 14.6 Egenvård Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Legitimerad personal har bedömt att den enskilde klarar av att ta ansvar för sina sjukvårdsinsatser men inte själv klarar av att utföra dem. Bedömning Till ansökan skall finnas ett intyg från legitimerad personal. Beslut om egenvård fattas enligt SoL 4:1. Legitimerad personal ansvarar för uppföljning av egenvården. Omfattning Avgiftsgrundad schablontid 60 minuter per månad. Avgift 250 kronor per månad, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 15 (41) 14.7 Fönsterputs Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Rengöring av fönsterrutor in- och utvändigt. Bedömning Enskilda som är beviljade insatsen städ, erbjuds hjälp med fönsterputs. Omfattning Beviljas maximalt 2 gånger per år. Avgiftsgrundad schablontid Avvakta upphandling Avgift Avvakta upphandling, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 16 (41) 14.8 Hjälp med inköps-/tvättlista Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Dagligvaror och matlådor kan idag med fördel beställas via internet. Insatsen syftar till att hjälpa de som inte har dator eller klarar av att göra beställningar via internet. Bedömning Personer som inte klarar av att göra inköp eller laga mat så skall insatsen hjälp med inköpslista beviljas. Bedöms personen efter viss handledning klara av göra sina egna beställning skall istället hjälp via Fixar-Malte/äldrelotsen erbjudas. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet hjälp med inköpslista 1 gång per vecka. Vid särskilda behov beviljas fler tillfällen/vecka. Avgiftsgrundad schablontid 15 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 17 (41) 14.9 Hjälp i/ur säng Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Hjälpa den enskilde att komma upp ur och ner i sängen. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet hjälp vid morgon, middagsvila och kväll. Vid särskilda behov beviljas fler tillfällen/dag. Avgiftsgrundad schablontid 10 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 18 (41) 14.10 Hjälp med på- och avklädning Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Hjälpa den enskilde med att klä på och av sig. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Hjälp med på och avklädning te x i samband med promenader, ledsagning et c ingår som moment i dessa insatser. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet hjälp vid morgon och kväll. Avgiftsgrundad schablontid 10 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 19 (41) 14.11 Inköp Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning I insatsen ingår hjälp med inköpslista, handla varor, hemleverans av varor samt hjälp med att ställa in varorna i kyl och frys. Insatsen erbjuds måndag-fredag(ej helgdagar). Bedömning Insatsen kan beviljas i undantagsfall. I första hand skall hjälp med inköpslista beviljas. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet Inköp en gång per vecka. Vid särskilda behov beviljas fler tillfällen/dag. Avgiftsgrundad schablontid 60 minuter Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 20 (41) 14.12 Korttidsvård Syfte Syftet med vistelsen är alltid i första hand, efter en kortare återhämtning, att den enskilde återvänder till det egna boendet. Syftet kan också vara avlastning för anhörig. Syftet med korttidsboende i livets slutskede är att den enskilde i lugn och ro, i trygghet, med god omvårdnad, god smärtlindring och känd personal ska få ett värdigt slut. Beskrivning Vistelse på en korttidsplats är begränsad. Ofta sker det i samband med utskrivning från sjukhus där den enskilde behöver ytterligare mobilisering och rehabilitering innan flytt till det egna boendet kan ske. Avlösning i form av korttidsboende gör det möjligt för den anhörige att vid enstaka tillfällen få avlösning och lämna över vårdansvaret. Bedömning Utgångspunkten är att enskilda får stöd och omsorg i det egna hemmet. Vid ett omfattande vårdbehov så kan hemmiljön vara otillräcklig, Beslut om en korttidsplats skall vara tidsbegränsad. Omfattning Avgift Omsorgsavgiften är 59 kronor per dag. Matkostnaden är 93 kronor per dag. 21 (41) 14.13 Ledsagning Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning När inte anhörig eller annan närstående har möjlighet kan ledsagning utföras av personal från hemtjänsten eller vid den enskildes särskilda boende/korttidsboende/växelboende. I insatsen ingår vid behov, hjälp med att ta av sig och på sig kläder. Bedömning I första hand skall anhöriga/god man/förvaltare hjälpa den enskilde med post-, bank-, läkar-, tandläkar- och apoteksärenden. Hämtning av läkemedel på apotek är relativt vanligt att personal utför, detta för att brukaren inte skall bli utan medicin. Ledsagning beviljas för att den enskilde skall kunna delta i samhällslivet och bryta isolering. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet 8 timmar per månad. Vid särskilda behov beviljas ytterligare tid. Avgift 250 kronor per månad, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 22 (41) 14.14 Matdistribution Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Beställning och leverans av matlådor för den som inte själv klarar av att laga sin mat. Bedömning Insatsen skall beviljas de personer som har behov av specialkost som inte kan beställas i dagligvaruhandeln. För övriga skall insatsen hjälp med inköpslista beviljas. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet max 2 matlådor per dag. Vid särskilda behov beviljas ytterligare matlådor beviljas. Avgift 53 kronor per portion. 23 (41) 14.15 Måltidshjälp Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Insatsen innebär att personal sitter med under måltiden för att säkerställa att den enskilde äter, inte sätter i halsen, att maten delas samt ett aktivt stöd för den enskilde vid måltiden. Diskning, avtorkning av bänkar och spis en gång per dag. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas måltidshjälp för frukost, lunch och middag. Avgiftsgrundad schablontid 30 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 24 (41) 14.16 Måltidsservice Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Hjälp med att värma mat, ställa fram mat. Tillredning av frukost, eftermiddagskaffe och enklare kvällsmat. Enklare matlagning vid behov, te x koka ägg, steka korv etc. Diskning, avtorkning av bänkar, spis och tömning av sopor en gång per dag. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Huvudmål via matlådor(”hjälp med inköpslista”). Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas måltidsservice för frukost, lunch, eftermiddagsfika och middag. Avgiftsgrundad schablontid 15 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 25 (41) 14.17 Personlig hygien Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Övre och nedre hygien, munvård, rakning, kamning, enklare makeup, rengöring av glasögon och hörapparat. Toalettbesök, insatsen omfattar även byte och tömning av kateter/stomipåse samt inkontinenshjälpmedel. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Omfattning Avgiftsgrundad schablontid 15 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 26 (41) 14.18 Promenad Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Promenad som samtidigt ger möjlighet till social samvaro. I insatsen ingår även hjälp med att ta på sig och av sig kläder. Bedömning Beviljas för de personer som på grund av sitt hälsotillstånd har svårigheter att klara en promenad på egen hand. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas 1-2 promenader per vecka. Avgiftsgrundad schablontid 60 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 27 (41) 14.19 Skötsel av husdjur Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Rasta den enskildes husdjur. Bedömning Bistånd skall inte beviljas för skötsel av husdjur. Endast vid särskilda skäl kan skötsel av husdjur beviljas för kortare tid. Kortare tid är en månad. Särskilda skäl kan vara att skötseln av husdjuret är på väg att lösas. Omfattning Enbart bistånd vid särskilda skäl och kort period. Avgiftsgrundad schablontid 15 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 28 (41) 14.20 Snöskottning Syfte Beskrivning Bedömning Hemtjänstinsatser i form av snöskottning beviljas inte. Omfattning Avgiftsgrundad schablontid Avgift - 29 (41) 14.21 Social samvaro Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Social gemenskap med personal från hemtjänsten. Bedömning I första hand skall behov av social samvaro beviljas via ledsagning där den enskilde har möjlighet att träffa andra medborgare, te x via föreningsliv eller kommunens egna träffpunkter. Har den enskilde mer än 2 dagliga insatser med hemtjänst beviljas inte social samvaro då det fås via kontinuerliga besök av hemtjänsten. Samma gäller om den enskilde är beviljad dagverksamhet eller bor på Akka eller något av Trelleborgshems seniorboenden. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas 1 tillfälle per vecka. Avgiftsgrundad schablontid 30 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 30 (41) 14.22 Städ Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Det som normalt ingår i städning är: Rum o hall: Dammtorkning, dammsugning, vädring av mindre mattor samt torkning av golv. Vid utförandet av städningen flyttas ej större möbler. Badrum och toalett: Rengöring av handfat, toalett, badkar/dusch, avtorkning av spegel samt torkning av golv. Kök: Avtorkning av spis, diskbänk, dammtorkning, dammsugning, vädring av mindre mattor samt golvtorkning. Vid behov utvändig avtorkning av skåpluckor, skafferi, kyl/frys, spis, mm. Spisfläktfilter rengöres vid behov. Kyl/frys avtorkas invändigt vid behov samt att frys avfrostas en till två gånger om året. Blomsterskötsel. Vattning av inneväxter och balkonglådor efter behov. Omplantering av blommor samt trädgårdsskötsel utförs inte. Källsortering av sopor/övriga småsysslor. Hantering av avfall och sopor beviljas ej som särskilt bistånd utan innefattas i städinsatsen. När det gäller källsortering av sopor ansvarar vårdpersonalen för att soporna eller rengjorda förpackningar, papper läggs i de avsedda kärlen/behållarna. Transport av sopor till återvinningsstationer utföres ej. Övriga småsysslor kan till exempel vara inhämtning av tidning och post, ställa in mobil toalettstol i sovrum, ta fram och hänga upp kläder samt läsa post för synskadade. Utförs vid behov. Bedömning Bedömning skall göras om utförandet skall vara stödjande eller kompenserande. Städning beviljas som regel inte om den sökande är gift, sambo, lever i partnerskap och andra kan utföra städningen. Undantag kan ske i de fall en person får hemtjänst i form av personlig omvårdnad och samtidigt vårdas av den han/hon lever tillsammans med. I detta fall kan städning beviljas för att avlasta den anhörige. Särskilda behov kan te x vara allergier. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas 1 tillfälle var tredje vecka. Vid särskilda behov beviljas ytterligare tillfällen. Städning utförs i två rum och kök. I städning ingår inte:: Trädgårdsarbete, snöskottning, boning av golv, putsning av silver, uttagning och luftning av stora mattor, städning av källare, vindsutrymmen och andra utrymmen som den enskilde sällan eller aldrig utnyttjar samt storstädning och mattpiskning Den enskilde skall tillhandahålla städutrustning. Avgiftsgrundad schablontid 80 minuter per tillfälle. Avgift 31 (41) 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 32 (41) 14.23 Särskilt boende Syfte Syftet med insatsen är att tillgodose behov av vård och omsorg som inte kan ges i hemmet. Insatsen kan även beviljas utifrån sociala aspekter och behov av trygghet. Beskrivning Den enskilde bor i en lägenhet där det finns bemanning dygnet runt. Hjälp och stödinsatser utgår från den enskildes behov. Inflyttning till särskilt boende kan göras alla dagar i veckan. Bedömning Vård- och omsorgsverksamhetens huvudsakliga inriktning är att underlätta för den enskilde att bo kvar hemma, utifrån den så kallade kvarboendeprincipen. Hemvård och hemsjukvård möjliggör att även personer med omfattande vårdbehov kan bo kvar hemma. Anpassning av den enskildes bostad bör övervägas för att möjliggöra kvarboende. Det kan vara aktuellt att medverka till annat tillgängligt anpassat boende. Plats i särskilt boende beviljas när det finns behov av omfattande (mer än x timmar/månad)omsorgs/omvårdnadsinsatser dagligen eller dygnet runt under förutsättning att behoven ej kan tillgodoses i den egna bostaden. Samtliga hemvårdsinsatser samt hemrehabilitering skall vara prövade. Plats i särskilt boende kan beviljas vid ansenlig ålder där behov av trygghet är stort. Omfattning Beslutet fattas tills vidare med kontinuerliga uppföljning. Efter beslut om särskilt boende skall den enskildes önskemål om att bo på ett specifikt boende beaktas. Det finns dock inga garantier att en plats på det önskade boendet går att tillmötesgå. Därför kan det förekomma att plats erbjuds på annat boende Avgift Omsorgsavgift 1 780 kronor per månad. Hyra enligt fastslagen hyresmodell Matkostnad 2 801 kronor per månad. 33 (41) 14.24 Särskilt boende – Parboende/Medboende-garanti Syfte Då båda makar/sambos/partners har beslut om särskilt boende eller enbart en så ska önskemål om fortsatt sammanboende tillgodoses. Beskrivning Parboende är när båda i hushållet har beslut om särskilt boende. Medboende är när en part i hushållet har beslut om särskilt boende. I båda fallen utförs beviljade insatser av personal på boendet. Bedömning Omfattning Medboende får möjlighet att bo kvar på det särskilda boendet om maken/sambon/partnern med bistånd om särskilt boende avlider. Avgift Finns beslut om särskilt boende se punkt 14.23. För medboende tas följande avgifter ut Omsorgsavgift utifrån individuellt beslut om hemtjänst/hemsjukvård. Matavgift 2 801 kronor per månad. 34 (41) 14.25 Telefonitjänst Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Personal från hemtjänst har kontinuerlig kontakt med den enskilde per telefon för att skapa trygghet i det egna boendet. Ny teknik gör att denna insats kommer utvecklas ytterligare. Bedömning I bedömningen skall vägas in om hemtjänsten redan gör många dagliga besök hos den enskilde. Varje besök i sig, oavsett insats, är en tillsyn. Omfattning Tillsyn via telefonsamtal kan beviljas när som helst på dygnet. För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet 1-3 samtal per dygn. Vid särskilda behov kan ytterligare samtal beviljas. Avgift 30 kronor per månad, maxtaxa 1 780 kronor. 35 (41) 14.26 Tillsyn Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Personal från hemtjänsten gör kontinuerliga besök hos den enskilde för att skapa trygghet. Ny teknik gör att denna insats kommer utvecklas ytterligare. Det är frivilligt för den enskilde att välja ny teknik, te x vid nattillsyn. Bedömning I bedömningen skall vägas in om hemtjänsten redan gör många dagliga besök hos den enskilde. Varje besök i sig, oavsett insats, är en tillsyn. Ett tillsynsbesök tillsammans med andra insatser skall därför inte beviljas. Omfattning Tillsynsbesök kan beviljas när som helst på dygnet. För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet tillsynsbesök 1-2 gånger per dygn. Vid särskilda behov kan ytterligare tillsynsbesök beviljas. Avgiftsgrundad schablontid 15 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 36 (41) 14.27 Trygghetslarm Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Den enskilde får ett digitalt larm och digital nyckel installerat i sitt hem. Den enskilde kan vid te x fall, akut sjukdom, toalettbesök etc larma vilket gör att personal från hemtjänsten kommer och hjälper den enskilde. Bedömning Anser den enskilde att den har behov av ett trygghetslarm för att känna ökad trygghet skall insatsen beviljas. Omfattning Avgift 221 kronor per månad, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 37 (41) 14.28 Tvätt Syfte I beslutet om hemtjänst framgår det samlade målet för de olika insatserna som beviljats. Beskrivning Tvätt av kläder, sängkläder, handukar. Strykning av enstaka kläder. I insatsen ingår vid behov hjälp med att samla ihop/lägga in tvätten. Tvättas som kulör och vittvätt. Bedömning Makar/sambos/partner har ett gemensamt ansvar för sitt hushåll. Insatsen tvätt beviljas därför inte om ena maken/sambon/partern har förmåga att sköta hushållets tvätt. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas 1 tvätt varannan vecka. Vid särskilda behov kan tvätt beviljas oftare. Har endast en av makarna i ett hushåll hjälp med tvätt skall enbart tvätt för den som har bistånd tvättas. Avgiftsgrundad schablontid 60 minuter per tillfälle. Avgift 250 kronor per timma, maxtaxa 1 780 kronor per månad. 38 (41) 14.29 Underhållsstädning Beskrivning Underhållsstädning ingår i den beviljade dagliga hemvården. Hit räknas t ex att torka bort fläckar på grund av spill och dylikt, sopa golv vid behov samt rengöring av toalett och tvättställ. Till underhållstädning räknas även tömning av papperskorgar och sopor. Avsikten med underhållsstädningen är att säkerställa en hygienisk standard hos vårdtagaren. Utförs vid behov. Insatsen utförs i samband med att andra insatser utförs. 39 (41) 14.30 Växelvård Syfte Insatsen syftar till att underlätta för anhöriga som vårdar sin närstående i hemmet. Insatsen syftar också till att den enskilde kan fortsätta bo kvar i sitt hem. Beskrivning Den enskilde bor 1-2 veckar per månad på ett korttidsboende och de andra veckorna i månaden bor han/hon i sitt hem. Bedömning I bedömningen skall framgå att insatsen avlastar den anhörige samt möjliggör kvarboende i det egna hemmet. Omfattning För att uppnå skälig levnadsnivå beviljas i det generella fallet 1-2 veckor per månad. Vid särskilda behov kan ytterligare samtal beviljas. Avgift Omsorgsavgiften är 59 kronor per dag. Matkostnaden är 93 kronor per dag. 40 (41) 15. Bedömning av särskilt behov Vid bedömning om hänsyn kan tas till särskilda behov skall alltid enhetschefen konsulteras. Detta för att få en enhetlig bedömning. 16. Förändring av riktlinjer I början av varje mandatperiod bör socialnämnden ta ställning till innehållet i dessa riktlinjer. Förvaltningen har som uppgift att anpassa riktlinjerna i samband med förändrad rättspraxis och förändrade avgifter. Förändringar av mer principiell karaktär skall alltid lyftas till socialnämnden. 41 (41) Register Avlösning Boendestöd Bäddning Dagverksamhet Dusch Egenvård Fönsterputs Hjälp med kläder Hjälp med inköpslista Hjälp i och ur säng Hjälp med husdjur Husdjur Inköpslista Kläder Korttidsboende Ledsagning Matdistribution Matlådor Måltidshjälp Måltidsservice Personlig hygien Promenad Snöskottning Social samvaro Städ Särskilt boende Telefonitjänst Tillsyn Trygghetslarm Tvätt Underhållsstädning Växelvård Tjänsteskrivelse Datum Bilaga §127 2015-07-21 Avdelningschef Roger Granat 0410-73 33 66, 073-442 25 76 [email protected] Utredning – biståndsbedömning 1 Inledning Vid socialnämndens sammanträde i maj beslutade nämnden att ge förvaltningen ett antal utredningsuppdrag. Detta med anledning av det ekonomiska läget, där underskottet 2015 förväntas bli minst 20 miljoner och öka till uppemot 50 miljoner under 2016 om inte åtgärder vidtas. I denna utredning har förvaltningen sett över hur bistånden inom äldreomsorgen kan begränsas alternativt hitta nya sätt att verkställa bistånden. Utgångspunkten i utredningen har varit att hitta arbetssätt som så långt det är möjligt inte försämrar hjälpen till medborgarna och samtidigt minskar nämndens kostnader. Under utredningen har vi diskuterat med chefer och personal. Vi har även tittat på hur samhällsutvecklingen ser ut och vad det kan innebära för hur olika insatser verkställs. 2 Tvätt Insatsen tvätt utförs idag av 6 olika företag inom ramen för Lagen Om Valfrihet(LOV). Under juni 2015 var 357 personer beviljade denna insats. Kostnaden per år ligger på cirka 3,5 miljoner kronor. En del kommuner har valt att handla upp denna tjänst så att en utförare utför all Tvätt inom hemtjänsten. Det troliga är att en sådan upphandling skulle minska kostnaderna med cirka 600-800 tkr. 3 Städ Insatsen städ utförs idag av 6 olika företag + kommunens hemtjänst. Under juni 2015 var 583 personer beviljade insatsen, varav den kommunala hemtjänsten utförde insatsen för 366 av de 583 personerna. Kostnaden per år ligger på cirka 6 miljoner kronor. Enligt nuvarande riktlinjer beviljas i det generella fallet hjälp med städning en gång varannan vecka. En kammarrättsdom(3797-10) fastslår att skälig levnadsnivå uppnås via städning en gång var tredje vecka. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Förslaget i de nya riktlinjerna innefattar att i det generella fallet så uppnås skälig levnadsnivå genom städning en gång var tredje vecka. Idag erbjuds inte fönsterputs. Rättspraxis säger att personer som inte klarar av att tvätta sina fönster skall beviljas denna insats. Förslag i de nya riktlinjerna säger att insatsen beviljas två gånger per år. Socialförvaltningen www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-453 14 Org.nr: 212000-1199 1 (5) 2 (5) Förslaget kommer minska nämndens kostnader med cirka 1,8 miljoner per år. Antalet beviljade timmar för städning förväntas minska med 500 per månad. 4 Inköp Insatsen Inköp utförs idag av 6 olika företag inom ramen för LOV. Den kommunala hemtjänsten hjälper vid behov till med att skriva en inköpslista. Inköpslistan hämtas sedan av något av de 6 företagen som sedan handlar och levererar varorna till kunden. Under juni 2015 var 262 personer beviljade hjälp med Inköp. Kostnaden per år är drygt 2 miljoner kronor(exkl hjälp med inköpslista). E-handeln ökar för varje år. De senaste 2-3 åren har även e-handel med dagligvaror tagit fart. I Trelleborg är det idag möjligt att beställa dagligvaror via internet från Ica.se och Mathem.se. Inköpslistan skrivs på respektive företags hemsida, varorna levereras hem, kunden betalar via kort/faktura direkt till företaget. Att göra om insatsen Inköp till hjälp med inköpslista skulle minska nämndens kostnader med cirka 2 miljoner. 4.1 Hjälp med inköpslista Även om dagligvaror går att beställa över internet så kommer många, precis som idag, behöva ha hjälp med att skriva sin inköpslista på internet. Troligtvis kommer några fler behöva denna hjälp liksom det är sannolikt att fler klarar sig utan hjälp från kommunen. Hjälp med inköpslistan kan göras hemma hos kunden men även via ett telefonsamtal där personal från hemtjänsten kan hjälpa till med inköpslistan på distans. Avgiftsgrundad schablontid föreslås bli 15 minuter jämfört med 60 minuter för insatsen Inköp. Vid en genomgång så skulle 28 % av alla med Insatsen Inköp få en lägre avgift till kommunen jämfört med idag. Enligt uppgift från skatteverket så ger hjälp med inköpslista, från hemmet, rätt till rut-avdrag. 4.2 Priser/leveranskostnader/Leveranser Hos de företag som idag erbjuder beställning av dagligvaror på internet så kan hemleverans ske varje dag. Detta är te x en stor fördel när en person vårdplaneras hem från en sjukhusvistelse, matleverans kan beställas till samma dag som han/hon kommer hem från sjukhuset, detta inkluderar även matlådor. Leveranskostnader varierar från 0 kronor till 150:- per hemleverans. Priserna på ica.se är detsamma som i butiken(Ica Maxi) och priserna på Mathem.se ligger något högre men lägre än andra butiker. Kostnad för hemleverans kan via Mathem.se bli 0 kronor. 4.3 Hjälp med uppackning/andra kommuner Diskussion har förts om hur företagen hanterar kunder som behöver hjälp med att ställa in varor i kyl/frys. I och med att det rör sig om ett större antal kunder och en andel av dessa behöver hjälp så ser företagen positivt på att hjälpa till med att ställa in i kyl/frys. Servicegraden blir en konkurrensfaktor som kan avgöra vilket företag den enskilde vill handla från. 3 (5) Enligt uppgift från Mathem.se håller ytterligare två kommuner på att titta på liknande lösningar som Trelleborg. 5 Matdistribution Idag har cirka 165 personer beviljat insatsen matdistribution. Det innebär att de en gång i veckan gör en beställning över antalet matlådor de vill ha hemlevererat kommande vecka. Matlådorna lagas av serviceförvaltningens kök på Gröningen och Samhall kör ut matlådorna en gång i veckan. Nettokostnaden för nämnden är 2 miljoner kronor per år. Liknande mat som tillhandahålls via kommunen finns att köpa i dagligvaruhandeln. På ica.se och mathem.se går det att beställa färdigrätter som levereras hem samtidigt som te x inköp av dagligvaror. På mathem.se är det också på gång att viss specialkost även går att beställa via internet. Priserna för färdigmat(ej fryst) varierar mellan 40-60 kronor. De beslutade höjningarna av priset på kommunens matlådor innebär att kostnaden för dessa stiger till 53 kronor från den 1 oktober och till 63 kronor per matlåda från den 1 januari 2017. Den tidigare s k Sala-maten finns fortfarande och en handfull personer från Trelleborg fortsätter köpa den istället för kommunens matlådor. Denna möjlighet finns också för de som önskar det istället för att köpa via internet. Genom att endast ha kvar insatsen matdistribution för de som har behov av specialkost så kommer nämndens kostnader att minska med 2 miljoner kronor. 6 Social samvaro Idag har cirka 45 personer beviljats insatsen social samvaro om totalt 280 timmar per månad. I första hand skall behov av social samvaro beviljas via ledsagning där den enskilde har möjlighet att träffa andra medborgare, te x via föreningsliv eller kommunens egna träffpunkter. Har den enskilde dagliga insatser med hemtjänst beviljas inte social samvaro då det fås via kontinuerliga besök av hemtjänsten. Samma gäller om den enskilde är beviljad dagverksamhet eller bor på Akka eller något av Trelleborgshems seniorboenden. Ovanstående förslag till nya bedömningsgrunder är ett förtydligande av nuvarande riktlinjer. Nämndens kostnader bedöms minska med 0,5 miljoner. 7 LOV Denna utredning lägger förslag där insatsen Tvätt kan upphandlas och att insatsen Inköp görs om till ”hjälp med inköpslista”. Sammantaget innebär det att enbart insatsen städ blir kvar inom ramen för LOV. Förvaltningens förslag är därför att LOV avslutas i nuvarande form. En politisk diskussion kan sedan föras om LOV skall uppstå i annan form, te x att det införs gällande en kunds alla insatser. Avslutas LOV kommer viss administration att förenklas te x informationsansvaret som biståndshandläggarna har, färre fakturor att kontrollera, it-frågor(Procapita), årlig uppföljning av LOV-företagen. Samverkan runt den enskildes insatser förenklas då det blir färre utförare. 4 (5) Nackdelen för den enskilde blir att han/hon inte kan välja utförare av sina hemtjänstinsatser. En revision, gjord av pwc, samt statistik visar att ett ytterst fåtal byter utförare under ett år. 8 Förenklad handläggning För att underlätta för äldre och minska arbetsbördan på biståndshandläggarna föreslås att vi inför en förenklad handläggning för personer över 80 år. Personer som är över 80 år och som behöver hjälp med städ, tvätt, hjälp med inköpslista och trygghetslarm, så ansöker de och beviljas utifrån den sökandes egen beskrivning av behovet. Som mest beviljas upp till 7 timmar per månad + trygghetslarm. Insatser utöver detta utreds i sedvanlig ordning. Under kvartal 4 2015 kommer ”Mina sidor” introduceras i Trelleborg. Via mina sidor kan medborgare eller dessa anhöriga(medgivande krävs) kunna ansöka om insatser, läsa beslut, fylla i inkomstuppgifter mm. Vid förenklad handläggning så styr den enskilde hur han/hon vill disponera de beviljade timmarna(tvätt, städ, inköpslista). 9 Konsekvenser för kund Utgångspunkten i utredningen har varit att medborgarna skall fortsätta få sina behov tillgodosedda. Utredningen visar att hjälpbehov av inköp, matlådor, tvätt och social samvaro även fortsättningsvis kan tillgodoses. Utredningen visar att detta kan ske samtidigt som nämndens kostnader minskar. När det gäller hjälp med städ så innebär förslaget en försämring i det generella fallet. Att matlådor och inköp kan göras via internet ger i många fall en lägra avgift för den enskilde jämfört med idag. Det ger också en ökad självständighet då dessa insatser i många fall kan klaras utan kommunens inblandning. Kunderna går miste om valfriheten att välja utförare. I förslaget kommer tvätt hanteras av ett företag, inköp/matlådor kan kunden framöver välja att köpa av två olika företag och städ kommer utföras av kommunens hemtjänst. I en revision gjord av PWC, så visar de på att antalet omval av utförare är försvinnande lite, deras rapport finns med som en bilaga. 10 Konsekvenser för nämndens ekonomi Utredningen visar att medborgarnas behov av hjälp går att utföra/verkställa på annat sätt jämfört med idag, samtidigt som nämndens kostnader minskar. 11 Genomförande Förändringarna kommer att införas successivt. Detta sker i samband med nyansökningar och omprövningar när befintliga beslut löper ut. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar om nya riktlinjer Att socialnämnden föreslår kommunfullmäktige fatta beslut om att LOV inom hemtjänsten skall avslutas. 5 (5) Ger socialförvaltningen i uppdrag att göra en upphandling av insatsen Tvätt. Upphandlingen verkställs under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om att avveckla LOV inom hemtjänsten. Annikki Tinmark Socialchef Bilaga Förslag till nya riktlinjer Revisionsrapport från PWC Socialstyrelsens faktablad om förenklad handläggning Bilaga §131 Riktlinjer – Handläggning av avgifter och hyror Antagen av kommunfullmäktige xxxx-xx-xx Innehåll Inledning................................................................................................................... 3 Högkostnadsskydd(maxtaxa) .............................................................................. 3 Inkomster ................................................................................................................. 3 Makars inkomster ................................................................................................ 4 Sambors inkomster .............................................................................................. 4 Boendekostnad ......................................................................................................... 4 Hyresrätt ............................................................................................................... 4 Bostadsrätt ............................................................................................................ 4 Egen bostadsfastighet........................................................................................... 4 Delad bostad ......................................................................................................... 4 Jämkning av boendekostnad vid flyttning till särskilt boende .......................... 5 Kvarboendeskydd................................................................................................. 5 Minimibelopp 2015 .............................................................................................. 5 Höjning av minimibeloppet .................................................................................. 6 Sänkning av minimibeloppet ............................................................................... 6 Förbehållsbelopp ...................................................................................................... 6 Avgiftsutrymme ....................................................................................................... 6 Debitering av avgift .................................................................................................. 6 Avräkningsregler vid frånvaro ............................................................................. 7 Omprövning, återbetalning.............................................................................. 7 Ändra förfallodatum............................................................................................. 7 Särskilda skäl ........................................................................................................ 7 Månadsavgift/hyra ................................................................................................ 7 Omräkning av avgift............................................................................................. 7 Överklagande............................................................................................................ 7 Förändringar av riktlinjen ........................................................................................ 8 Avgifter i praktiken .................................................................................................. 9 Exempel 1 ............................................................................................................. 9 Exempel 2 ............................................................................................................. 9 Exempel 3 ........................................................................................................... 10 Inledning Bestämmelserna om kommunernas rätt att ta ut avgifter inom äldreomsorgen finns i 8 kap. SoL. Kommunen får ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer bland annat för hemtjänst, dagverksamhet och för annan liknande social tjänst. Avgifterna får inte överskrida kommunens självkostnader (8 kap. 2 § SoL). Kommunerna får också ta ut vårdavgifter för kommunal hälso- och sjukvård enligt 26 § hälsooch sjukvårdslagen (1982:763), HSL. Högkostnadsskydd(maxtaxa) Ett högkostnadsskydd gör att avgifterna för hemtjänst, trygghetslarm och dagverksamhet tillsammans med vårdavgifter för kommunal hälso- och sjukvård får uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet per månad. Detta innebär att den så kallade maxtaxan för de avgifterna är 1 780 kronor per månad för år 2015. Inkomster Inkomstberäkning baseras på den enskildes egna uppgifter Den enskilde ska lämna uppgift om faktisk eller uppskattad inkomst för de närmast följande 12 månaderna när insatserna börjar och sedan en gång per år eller om något ändras under året. Avgiftshandläggaren kontrollerar den enskildes uppgifter mot aktuella uppgifter från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten.Uppgift om bostadstillägg hämtas från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Den enskilde får inkomstunderlaget tillsammans med beslutet om avgift. För enskild som inte lämnar uppgift om aktuell inkomst debiteras den faktiska avgiften eller maxavgiften. Som inkomst räknas samtliga beskattningsbara inkomster enligt gällande skattelagstiftning samt vissa skattefria ersättningar: - Inkomst av arbete Överskott i näringsverksamhet Allmän pension Äldreförsörjningsstöd Tjänstepension Privata pensionsförsäkringar Avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS) Sjukersättningar/aktivitetsersättningar Utlandspensioner Livränta Vårdbidrag (skattepliktig del) - Inkomst av kapital(ränta, utdelningar etc) Bostadstillägg, bostadsbidrag Studiebidrag Underhållssbidrag Arbetsmarknadsersättningar Som inkomst räknas inte - Barns inkomster - Förmögenhet eller s k reavinster - Handikappersättning Från inkomsten frånräknas - Statlig och kommunalskatt samt begravningsavgift enligt tabell. - Kyrkoavgift till samtliga trossamfund som har regeringens tillstånd att ta ut sina medlemsavgifter via skattsedel. (Se kommunförbundets cirkulär 2004:99) Makars inkomster Makars och registrerade partners samlade inkomster enligt ovan läggs samman. Därefter fördelas de med hälften på vardera personen. Om paret lever i skilda hushåll, t ex när den ena flyttat till särskilt boende, betraktas de som ensamstående. Sambors inkomster Sambor har inte juridisk försörjningsplikt och betraktas alltid som ensamstående. Boendekostnad Den enskildes faktiska boendekostnad beräknas så här: Hyresrätt Aktuellt hyresbelopp exklusive hushållsel. Ingår hushållsel i hyran avräknas en schablon utifrån Försäkringskassans regler. Bostadsrätt Aktuell avgift exklusive hushållsel + 70 % av räntekostnaderna för bostadslån. Ingår hushållsel i hyran avräknas en schablon utifrån Försäkringskassans regler. Egen bostadsfastighet 70 % av räntekostnaderna för bostadslån + 70 % av tomträttsavgäld + fastighetsavgift + driftskostnader utifrån Försäkringskassans schabloner. Delad bostad Om den enskilde delar bostad med en annan vuxen person som han/hon inte har försörjningsplikt för delas bostadskostnaden mellan dessa. Jämkning av boendekostnad vid flyttning till särskilt boende En ensamstående som flyttar till särskilt boende kan få jämkning av boendekostnaden. Detta gäller vid dubbel boendekostnad i högst tre månader. Jämkning sker med den bostadskostnad som är lägst. Den som har kapitalinnehav(bankmedel, aktier, fonder) över ett prisbasbelopp(44 500 kr) eller fasta tillgångar över 10 prisbasbelopp får dock inte jämkning. För den som inte får jämkning är det möjligt att få dela upp den extra hyreskostnaden på en längre period. Kvarboendeskydd När en person flyttar till ett särskilt boende kan det vara svårt för den kvarboende maken/makan att klara av hyran. Då paret fortfarande är gifta har de en försörjningsplikt gentemot varandra enligt äktenskapsbalken. I en sådan situation kan makarnas inkomst delas och hänsyn tas till den kvarboendes avgiftsutrymme. Detta innebär att maken/makan som flyttat till ett särskilt boende betalar en lägre avgift för mat och omsorg. Denna hänsyn tas om makarna har tillgångar som understiger 10 prisbasbelopp. Är tillgångarna mindre än 10 prisbasbelopp kan hänsyn tas under en 6 månadersperiod som då ger tid att anpassa bostadskostnaden. Båda makarna har möjligt att ansöka om bostadstillägg för varsin bostad. Jämkning av hyra, matkostnad och omsorgsavgift Saknar den enskilde eller har ett lågt avgiftsutrymme så kan omsorgsavgiften ( 1 780) jämkas helt eller delvis. Denna jämkning görs efter en individuell prövning i varje enskilt fall där utgångspunkten är den enskildes avgiftsutrymme. Däremot skall var och en betala sin hyra och matkostnad. Minimibelopp 2015 För den enskildes kostnader för personliga behov och övriga normala levnadskostnader är ett minimibelopp fastställt i lagen. Beloppet bygger på Konsumentverkets beräkningar av levnadskostnader för normal levnadsstandard för individer i olika åldrar. Beloppen justeras årligen. 61 år och äldre 60 år och yngre Ensamstående 5 023 kr 5 526 kr Makar/sambor per Person 4 244 kr 4 669 kr För makar/registrerade partners, som inte sammanbor t.ex. då den ena bor på äldreboende, används minimibeloppen för ensamstående. För hushåll med hemmavarande barn under 20 år lägger man till nedanstående belopp. Ålder Barn och ungdomar 0-3 1 700 kr 4-10 2 020 kr 11-20 2 740 kr Höjning av minimibeloppet Minimibeloppet ska höjas när den enskilde har skäliga fördyrande kostnader. Dessa ska ha en beräknad varaktighet på minst 10 månader under ett år samt avse ett belopp som är minst 200 kr/månad. Minimibeloppet höjs alltid i följande situationer: - Matkostnad vid särskilt boende, höjning med 872 kr/månad - Kostnader för god man, höjning med 1/12-del av den årliga avgift, som den enskilde senast betalat till Överförmyndaren. Exempel på övriga kostnader som kan höja minimibeloppet: - Underhållskostnader för barn. - Utmätning av kronofogden. Sänkning av minimibeloppet Minimibeloppet kan sänkas om den enskilde har lägre levnadskostnader än de som ingår i minimibeloppet. I kommunens särskilda boende ingår tvavgift vissa möbler i hyran varför minimibeloppet sänks med 323 kronor/månad. Förbehållsbelopp Den enskildes förbehållsbelopp är lika med summan av boendekostnaden och minimibeloppet. Avgiftsutrymme Mellanskillnaden mellan beräknad nettoinkomst och förbehållsbelopp (minimibelopp och boendekostnad) utgör avgiftsutrymmet. Om mellanskillnaden blir noll eller minus blir avgiften noll kronor. Den enskilde har, om behov föreligger, möjlighet att ansöka om försörjningsstöd. Debitering av avgift Debitering av avgift sker varje månad i efterhand. Om sammanlagd debiteringav avgift för en månad understiger 100 kr sker ingen debitering förrän flera månadsavgifter tillsammans överstiger 100 kr. Avräkningsregler vid frånvaro Ordinärt boende Vid sjukhusvistelse och när brukaren är bortrest görs avdrag på avgiften för hemtjänst. Särskilt boende Vid sjukhusvistelse och när brukaren är bortrest görs avdrag för service/omvårdnad och matkostnad. Omprövning, återbetalning Om kommunen har gjort ett fel som inneburit att den enskilde har fått en för hög avgift görs en återbetalning för hela perioden. Har den enskilde lämnat felaktiga uppgifter som gjort att en för hög avgift har fakturerats återbetalas maximalt 6 månader. Har den enskilde utelämnat eller lämnat felaktiga uppgifter om te x sin inkomst eller bostadskostnad, som inneburit att en för låg avgift debiteras, omprövas avgiftsbeslutet för hela den period som felaktiga uppgifter har förelegat. Ändra förfallodatum Önskar någon betala sin faktura senare än förfallodatum kan handläggare godkänna detta i upp till 3 månader. Betalas inte fakturor handläggs detta av ekonomiavdelningen(betalningsplaner, inkasso mm). Särskilda skäl Uppkommer särskilda skäl för att avgiften skall nedsättas fattas beslut i samråd med närmsta chef. Månadsavgift/hyra Hyra betalas från den dag man flyttar in eller senast en vecka från det att man tackat ja till lägenheten. Omräkning av avgift Omräkning av avgift sker årligen eller vid väsentligt ändrade förhållanden. Vid omprövning/ändring av beslutad insats gör avgiftshandläggaren en ny beräkning med aktuella uppgifter från Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten. Överklagande Avgiftsprövning är individuell. Avgiftsbeslutet kan överklagas och besvärshänvisning lämnas vid varje beslut. Förändringar av riktlinjen Årliga beloppsändringar samt förändringar utifrån rättspraxis uppdateras av förvaltningen. Övriga förändringar ändras efter beslut i socialnämnden. Avgifter i praktiken Här redovisas tre exempel för att åskåliggöra hur maxtaxa, minimibelopp, förbehållsbelopp och avgiftsutrymme fungerar. Exempel 1 Stina har hemtjänst och trygghetslarm. Avgiften för de beviljade insatserna är 1 371 kronor per månad. Efter att avgiften är fastställd görs en individuell beräkning om Stina kan betala denna avgift. Inkomst efter skatt 7 500 Bostadskostnad 4 500 Bostadstillägg 0 Minimibelopp 5 023 Avgiftsutrymme 0 Efter en individuell prövning blir Stinas avgift 0 kronor. Exempel 2 Kalle har hemtjänst och trygghetslarm. Avgiften för de beviljade insatserna är 1 780 kronor per månad. Efter att avgiften är fastställd görs en individuell beräkning om Kalle kan betala denna avgift. Inkomst efter skatt 10 500 Bostadskostnad 4 500 Bostadstillägg 3 000 Minimibelopp 5 023 Avgiftsutrymme 3 977 Efter en individuell prövning blir Kalles avgift 1 780 kronor. Exempel 3 Roger bor på ett äldreboende. Hyran är 4 500:-, matavgiften 2 601 och omsorgsavgiften på ett äldreboende är 1 780:-. Inkomst efter skatt 10 500 Bostadskostnad 4 500 Bostadstillägg 500 Minimibelopp 5 399 Avgiftsutrymme 1 101 Höjt belopp, mat Rogers totala avgift blir 4 500:- i hyra+ 2 601 kronor för maten och omsorgsavgiften fastställs till 1 101:- då hans avgiftsutrymme inte tillåter att vi tar ut full avgift. Här är även minibeloppet höjt med 872 kronor på grund av fördyrade matkostnader och sänkt med 496 då hushållsel, tv mm ingår i boendet. Datum Bilaga §133 2015-06-24 Handlingsplan för Familjefrid, Socialförvaltningen Trelleborg Reviderad 150624 Denna handlingsplan utgår från Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld (SOSFS 2009:22) samt utifrån föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Handlingsplanens syfte är att redogöra för Socialförvaltningens övergripande mål med arbetet mot våld i nära relationer och ge riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Våld i nära relation Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem. Våldet drabbar främst kvinnor och barn och våldsutövaren är oftast en man. Mäns våld mot kvinnor är enligt FN att betrakta som en kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör ett hot mot kvinnors och barns hälsa, välbefinnande och liv. Män kan också vara utsatta för våld i nära relation och våldet är en kränkning oavsett vilket kön eller könsidentitet personen har som utsätts. Sedan 1993 har Europarådet haft bekämpning av våld mot kvinnor som ett prioriterat område. I november 2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet, den så kallade Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Konventionen är rättsligt bindande och innehåller krav på konkreta åtgärder. Sverige förbinder sig därmed att följa de åtaganden som ingår i konventionen. Vidare handlar det fjärde av Sveriges fyra jämställdhetspolitiska mål om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Detta är också ett av jämställdhetsmålen för Skåne län. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående, i såväl heterosexuella som samkönade relationer. Närstående kan vara en partner, f.d. partner eller familjemedlem, men även någon annan som står en nära, såsom till exempel vårdpersonal. Vem som kan betraktas som närstående kan därför variera från individ till individ. Våld kan definieras som: "Våld är en handling riktad mot annan person, som genom denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill” (Per Isdal, Stiftelsen Alternativ till vold). Individ- och familjeomsorg www.trelleborg.se E-post: [email protected] Postadress: 231 83 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 Fax: 0410-400 39 Org.nr: 212000-1199 1 (6) 2 (6) Lagstadgat ansvar, Socialtjänstlagen (SoL) Enligt 5 kap. 11 § andra stycket socialtjänstlagen (SoL), ska socialnämnden ”särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.” Män kan också vara utsatta för våld i nära relation och våldsutsatta personer ska, oavsett kön eller könsidentitet, erbjudas adekvat stöd och hjälp att förändra sin situation. Föreskrifter och Allmänna råd gällande våld i nära relationer ska följas och beaktas. Barn som utsatts för och/eller bevittnat våld Det fastställs i 1 kap. 2 § socialtjänstlagen (SoL) att: ”Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år.” Enligt 5 kap. 11 § tredje stycket socialtjänstlagen (SoL) ansvarar socialnämnden ”för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver”. Enligt 5 kap. 11 § fjärde stycket socialtjänstlagen (SoL) ska socialnämnden ”särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver”. Föreskrifter och Allmänna råd gällande våld i nära relationer ska följas och beaktas. Personal inom socialtjänstens verksamhetsområde har anmälningsskyldighet när man misstänker att barn far illa, enligt 14 kap 1 § socialtjänstlagen (SoL). Olika mönster av våld Våld i nära relation kan delas in i det som kallas för kontrollerande våld respektive situationsbetingat våld. Det kontrollerande våldet karakteriseras av ett systematiskt bruk av våld som en del av ett större mönster av kontroll och förtryck, där våldet tenderar att eskalera. Våldet tar sig ofta olika uttryck. Utövaren är oftast en man och det är framför allt kvinnor som utsätts för detta våld. Situationsbetingat våld utlöses av en pressad situation. Våld används inte systematiskt och genomsyras inte av kontroll, oftast eskalerar inte våldet och det sker vid ett enstaka tillfälle eller sporadiskt. Utövaren kan vara antingen man eller kvinna och den som utsätts likaså. Ett exempel kan vara vid anhörigvård då den som vårdar utövar våld på grund av utmattning och den pressade situationen. 3 (6) Olika typer av våld -Fysiskt våld är t.ex. när man blir slagen, knuffad, skakad, fasthållen, sparkad på. -Psykiskt våld innebär att man blir kränkt genom ord eller handling. Det kan handla om utövande av kontroll, hot mot en själv eller närstående (barn), tvång, trakasserier, nedvärdering, social isolering. -Sexuellt våld kan handla om att man blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja, att man utsätts för sexuella trakasserier. -Ekonomiskt våld/kontroll är t.ex. då man inte får ha kontroll över eller insyn i sin egen ekonomi. -Materiellt våld är när någon riktar sin ilska mot ting, såsom att kasta och göra sönder saker eller förstöra exempelvis den utsattes personliga ägodelar. -Försummelse kan bestå i att den som är utsatt inte får den hjälp som den behöver vad gäller t.ex. mat, medicin eller hygien. - Funktionshindersrelaterat våld inriktar sig mot funktionsnedsättningen och kan handla om att sabotera för den som är utsatt genom att undanhålla nödvändiga hjälpmedel såsom hörapparaten, vita käppen, rullatorn. Särskilt utsatta grupper I vissa situationer kan man som våldutsatt vara särskilt sårbar. Detta kan gälla om man är utsatt för våld som äldre, funktionsnedsatt, om man har utländsk bakgrund, är i aktivt beroende, är utsatt för diskriminering på grund av sin sexuella läggning eller utsatt för hedersrelaterat våld. Sårbarheten kan bestå i att man är beroende av andra för att klara sin vardag. Den kan även innebära att man är mer socialt isolerad än andra, detta på grund av att ens nätverket är mindre. Det gör att man har färre referensramar för vad som är en acceptabel situation. Sårbarheten kan också resultera i att man har begränsade möjligheter att söka hjälp och utnyttja samhällets resurser. Personer med högre sårbarhet kan behöva särskilda stödinsatser, där samverkan är av yttersta vikt. Mål - Arbetet mot våld i nära relationer ska genomsyras av ett helhetsperspektiv, där man ska arbeta med både de som är utsatta för våld, de som utövar våld samt de barn som upplevt våld. - Insatser ska finnas inom Socialförvaltningen för barn som utsätts/har utsatts för och/eller bevittnat våld eller övergrepp av eller mot närstående. Utredning ska inledas utan dröjsmål. Bedömning om risk för fortsatt våld ska göras. - Insatser ska finnas inom Socialförvaltningen för de vuxna personer som är utsatta/har utsatts för våld samt för de som har problem med sin ilska, aggressivitet och utövar/har utövat våld. Personer som är utsatta för hot och våld och är i behov av skyddat boende ska erbjudas detta. Utredning och riskbedömning ska ligga till grund för bedömning av insatser för våldsutsatta vuxna. - Personer som upplever/upplevt våld i nära relation och som kommer i kontakt med Socialförvaltningen ska informeras om Familjefridsteamet och dess insatser. 4 (6) - Familjefridsteamet ska även ha en rådgivande funktion för de verksamheter som kommer i kontakt med våld i nära relationer. - Samtliga verksamheter inom Socialförvaltningen ska ha kunskap om det lagstadgade ansvaret i socialtjänstlagen 5 kap. 11§ rörande brottsoffer. - Det ska finnas skriftliga beskrivningar av verksamheterna i Familjefridsteamet. - Rutinbeskrivningar för då våld misstänks eller uppdagas ska finnas på de olika enheterna inom Socialförvaltningen. Dessa ska finnas tillgängliga på intranätet EMMA. - Övriga rutinbeskrivningar gällande våld i nära relation ska finnas tillgängliga på intranätet EMMA. - Handlingsplanen ska vara förankrad hos de olika verksamheterna inom Socialförvaltningen. Planen ska finnas tillgänglig på intranätet EMMA. Information om Socialförvaltningens arbete mot våld i nära relationer - Information kring våld i nära relation samt stöd som kan erbjudas ska finnas på kommunens hemsida samt i broschyrform. - Information från Familjefridsteamet, om våld i nära relation och om teamets insatser, ska erbjudas interna verksamheter inom Socialförvaltningen samt externa verksamheter i kommunen. - Utbildningssatsningar gällande våld i nära relation ska erbjudas de olika enheterna inom Socialförvaltningen. Kartläggning gällande omfattningen av våld i nära relationer - Familjefridsteamet ska föra årlig statistik över antal personer som har haft insatser från teamet. Det ska här framkomma typ av insats kopplat till antal personer. - Statistik från Procapita, IFO, ska årligen inhämtas om antal barn som upplevt våld i nära relation. - Uppgifter rörande antal personer som, med anledning av våld i nära relation, har varit i kontakt med polis och kommunens ideella kvinnojour ska regelbundet, en gång om året, inhämtas. - En analys av utbud av insatser i kommunen i förhållande till behov ska göras årligen i samband med ovan kartläggning. Socialförvaltningens tjänster Familjefridsteamet ligger organisatoriskt under Råd- och stödenheten, Socialförvaltningen och har som huvuduppgift att arbeta mot våld i nära relationer. Familjefridsteamet erbjuder stöd och behandling för barn som upplevt våld, för vuxna personer som är utsatta eller varit utsatta för våld samt för vuxna personer som utövar/utövat våld. 5 (6) Barn som utsatts för och/eller bevittnat våld erbjuds - Enskilda samtal och gruppverksamhet för stöd och krisbearbetning. I enskilda samtal kan användas en manualbaserad metod kallad Trappan. I gruppverksamheten används material från en metod kallad CAP (Children are people). Våldsutsatta personer erbjuds - Skyddat boende. - Enskilda samtal och gruppverksamhet för rådgivning, stöd, säkerhetsplanering och krisbearbetning. - Bedömning av våldets art, omfattning och farlighet enligt bedömningsinstrumentet FREDA. Våldsutövande personer erbjuds - Enskilda samtal och gruppverksamhet för stöd att finna alternativ till våld och hantera sin ilska och aggressivitet. Gruppverksamhetens upplägg sker enligt en metod kallad ATV (Alternativ till våld). Samverkan - Samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan olika verksamheter inom Socialförvaltningen samt mellan Socialförvaltningen och externa samverkansparter då behov finns av detta. - Särskilt utsatta grupper ska uppmärksammas och samverkan ske vid behov. - Samverkansgruppen mot våld i nära relationer ska fortsätta träffas regelbundet. Träffarna sker i helgrupp cirka två gånger per termin och i temporära arbetsgrupper vid behov. Syftet med samverkansgruppen är att skapa ett helhetsperspektiv gällande arbetet mot våld i nära relationer. Detta görs genom gemensamma strategier och det kontaktnät som skapas mellan de representerade verksamheterna, utbyte av erfarenhet/kunskap och information samt genom gemensamma informations- och utbildningssatsningar. Samverkansgruppen ska bidra till att hålla frågan om våld i nära relationer levande i kommunens olika verksamheter. - Familjefridsteamet ska fortsätta ha regelbundna samverkansmöten med kommunens ideella kvinnojour. - Familjefridsteamet ska ha regelbundna möten med familjevåldsgruppen på polisen i Trelleborgs kommun. - Kommunen ska tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser från både socialtjänsten oh hälso- och sjukvården, enligt 2 kap. 7 § socialtjänstlagen. 6 (6) Skyddade personuppgifter - Om en person lever med skyddade personuppgifter får uppgifterna inte delas ut till obehöriga. Person- och adressuppgifter får ej delas med annan personal utan beslut från ansvarig chef. - Rutiner och information rörande skyddade personuppgifter (sekretessmarkering, kvarskrivning, fingerade personuppgifter) ska finnas tillgängligt på intranätet EMMA. Uppföljning och utvärdering - Handlingsplanen ska följas upp regelbundet en gång om året och vid behov revideras. - Rutinbeskrivningar för då våld misstänks eller uppdagas, som ska finnas på de olika enheterna inom Socialförvaltningen, ska följas upp regelbundet en gång om året och vid behov revideras. - Övriga rutinbeskrivningar gällande våld i nära relation ska följas upp regelbundet en gång om året och vid behov revideras. - Familjefridsteamet ska genomföra utskrivningssamtal vid utflyttning från kommunens skyddade boende samt uppföljning tre månader efter utflyttning. Vidare ska avslutningssamtal och brukarutvärdering ske vid avslut gällande enskilda samtal och gruppverksamhet. - Kontroll och uppföljning av verksamhet, till vilken socialtjänsten har lämnat över genomförandet av insatser enligt socialtjänstlagen, ska ske genom inhämtande av uppgifter, egen dokumentation och regelbunden uppföljning och omprövning av insatsen. Rutin för kontroll och uppföljning av verksamhet ska finnas tillgängligt på intranätet EMMA.
© Copyright 2026