1. No category

Granskning av Migrationsverkets
användning av språkanalyser
Sten Heckscher
2015-06-30
1
Abstract
The Swedish Migration Agency (the agency) has asked me to
investigate the agency’s use of language analysis for the
determination of origin in asylum cases, and the quality of the
language analyses the agency buys from commercial companies.
As a result, I have discovered issues that deserve attention, both
in the way the analyses are used by the agency and in the quality
of the analyses themselves. I therefore recommend the agency
i.a. to improve the internal guidance to case officers and to issue
support for investigating origin during the verbal processing.
The agency should also give support for determining if a
language analysis is appropriate and for the evaluation of the
analyses. I also recommend the agency to appoint a national
coordinator for language analyses and an external board of i.a.
linguistic experts from the academia. The agency should also
enhance international cooperation with other countries that use
language analysis in asylum cases. In addition, the demands for
the analyses the agency buys from commercial companies must
be set higher when it comes to e.g. references to literature and
description of the language. Testing an applicant’s knowledge of
his or her claimed origin is part of the asylum investigation and
should be done by the agency’s case officers and not by
commercial companies.
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................. 5
1. Uppdraget ................................................................................................... 7
2. Genomförande ............................................................................................ 8
3. Grunder för asylprövningen ....................................................................... 9
3.1 Migrationsverkets uppdrag .................................................................. 9
3.2 Skyddsbehövande ................................................................................. 9
3.3 Utvisning och verkställighetsföreskrift .............................................. 10
3.4 Sökandens bevisbörda och Migrationsverkets
utredningsansvar ...................................................................................... 12
3.4.1 Bevisbörda .................................................................................. 12
3.4.2 Utredningsplikt............................................................................ 12
3.4.3 Fri bevisföring och fri bevisvärdering ........................................ 13
4. Allmänt om språkanalyser ....................................................................... 14
4.1 Bakgrund till användningen av språkanalyser ................................... 14
4.2 Vetenskapligt stöd för språkanalyser ................................................. 15
4.3 Kritik mot språkanalyser .................................................................... 16
4.3.1 Felaktig koppling mellan språk och nationalitet ......................... 17
4.3.2 Analytiker som saknar tillräckliga kvalifikationer ...................... 17
4.3.3 Anonyma analytiker .................................................................... 18
4.3.4 Naiv och ovetenskaplig syn på språk .......................................... 18
4.3.5 Brister i intervjuerna som ligger till grund för
analyserna............................................................................................. 19
4.3.6 Felaktiga bedömningar ................................................................ 20
4.4 Internationella riktlinjer för språkanalyser ......................................... 21
4.4.1 2004 års riktlinjer ........................................................................ 21
4.4.2 IAFPA:s resolution ..................................................................... 22
5. Språkanalyser i svenska förarbeten och praxis ........................................ 23
6. Språkanalyser i andra länder .................................................................... 25
6.1 Norge .................................................................................................. 25
6.2 Danmark ............................................................................................. 26
6.3 Storbritannien ..................................................................................... 27
6.3.1 Instruktioner för användning av språkanalyser ........................... 27
6.3.2 Praxis ........................................................................................... 28
6.4 Nederländerna .................................................................................... 30
6.5 Schweiz .............................................................................................. 31
7. Migrationsverkets vägledning för och uppföljning av
användningen av språkanalyser.................................................................... 32
7.1 Bakgrund ............................................................................................ 32
7.2 Upphandling ....................................................................................... 32
7.3 Migrationsverkets vägledning ............................................................ 33
7.3.1 Rättschefens rättsliga ställningstaganden .................................... 33
7.3.2 Verksamhetschefens instruktioner .............................................. 34
7.4 Tidigare granskningar av Migrationsverkets användning
av språkanalyser ....................................................................................... 35
7.4.1 Tidiga granskningar .................................................................... 35
7.4.2 Granskning av UNHCR 2011 ..................................................... 36
7.4.3 Kvalitetsuppföljning 2012 ........................................................... 38
3
7.4.4 Extern granskning 2013 .............................................................. 39
8. Granskning av Migrationsverkets användning av
språkanalyser ................................................................................................ 40
8.1 Omfattning ......................................................................................... 40
8.2 Granskning av ärenden ....................................................................... 42
8.2.1 Urval av ärenden ......................................................................... 42
8.2.2 Id-handlingar ............................................................................... 43
8.2.3 Frågor om identitet och hemvist under den muntliga
asylutredningen .................................................................................... 44
8.2.4 Andra sätt att utreda identitet och hemvist .................................. 44
8.2.5 Anledningen till att en språkanalys har beställts ......................... 45
8.2.6 Språkanalyserna .......................................................................... 46
8.2.7 Språkanalyser som talat för uppgiven hemvist ........................... 46
8.2.8 Språkanalyser som talat mot uppgiven hemvist .......................... 47
8.2.9 Migrationsverkets beslut ............................................................. 50
8.2.10 Beställning av kunskapskontroller ............................................ 51
8.2.11 Överklagade ärenden där fråga om hemvist prövats
särskilt .................................................................................................. 51
8.2.12 Sammanfattning ........................................................................ 52
9. Språkanalysföretagen ............................................................................... 54
9.1 Verified AB ........................................................................................ 54
9.2 Sprakab ............................................................................................... 55
9.2.1 Metod .......................................................................................... 55
9.2.2 Kunskapskontroller ..................................................................... 58
9.2.3 Anonymitet .................................................................................. 58
10. Mer om språkanalysernas kvalitet .......................................................... 59
10.1 Korsgranskning av ärenden .............................................................. 59
10.1.1 De sex somaliska ärendena ....................................................... 59
10.1.2 De fyra ärendena gällande kurmanji ......................................... 62
10.1.3 Sammanfattande bedömning ..................................................... 65
10.2 Bedömning av utformningen av analyserna ..................................... 67
10.2.1 Utformning av analyserna ......................................................... 67
10.2.2 Hänvisning till litteratur ............................................................ 68
10.2.3 Beskrivning av språket och dialekter ........................................ 68
10.2.4 Information om analytikern....................................................... 69
10.2.5 Intervjuer och kunskapskontroller ............................................ 69
10.3 Särskilt om analytiker EA20 ............................................................ 70
11. Sammanfattande bedömning .................................................................. 73
11.1 Inledande synpunkter ....................................................................... 73
11.2 Grunderna för asylprövningen ......................................................... 75
11.3 Bedömning av identitet och hemvist ................................................ 75
11.4 Verkställighet av utvisningsbeslut ................................................... 77
11.5 Migrationsverkets vägledning .......................................................... 78
11.6 Migrationsverkets användning av språkanalyser ............................. 79
11.7 Migrationsverkets kvalitetsarbete .................................................... 81
11.8 Kvaliteten på analyserna .................................................................. 81
11.9 Kunskapskontroller .......................................................................... 82
11.10 Anonymitet ..................................................................................... 83
12. Förslag .................................................................................................... 85
4
12.1 Förslag på förbättringar av Migrationsverkets hantering
av språkanalyser ....................................................................................... 85
12.1.1 Allmänt...................................................................................... 85
12.1.2 Bättre stöd för bedömning av id-handlingar ............................. 86
12.1.3 Bättre stöd för muntlig utredning av hemvist ........................... 86
12.1.4 Bättre stöd för när en språkanalys ska göras ............................. 87
12.1.5 Motivering av varför en språkanalys beställs............................ 88
12.1.6 Värdering av språkanalys och motivering av beslut ................. 89
12.1.7 Uppföljningar ............................................................................ 90
12.1.8 Samordnare av språkanalyser .................................................... 90
12.2 Förslag på förbättringar av språkanalysernas kvalitet ...................... 90
12.2.1 Krav på lingvister och analytiker .............................................. 90
12.2.2 Inspelning och krav på rapporten .............................................. 91
12.2.3 Krav på kvalitetsarbete och uppföljning ................................... 93
12.2.4 Krav på antal språk.................................................................... 93
12.3 Kunskapskontroller .......................................................................... 93
12.4 Upphandling av språkanalyser ......................................................... 94
12.5 Externt samarbete ............................................................................. 94
12.5.1 Vetenskapligt råd ...................................................................... 94
12.5.2 Internationellt samarbete ........................................................... 94
12.6 Ekonomiska konsekvenser ............................................................... 95
Källförteckning ............................................................................................ 96
Guidelines for the use of language analysis in relation to
questions of national origin in refugee cases ........................................... 99
Utdrag ur Migrationsverkets förfrågningsunderlag vid
upphandlingen av språkanalyser 2014 ................................................... 104
5
Sammanfattning
Migrationsverket har gett mig i uppdrag att utreda
Migrationsverkets användning av språkanalyser samt kvaliteten
på de analyser som Migrationsverket köper in.
För att bedöma en asylsökandes behov av skydd måste
Migrationsverket veta varifrån personen kommer. Det är den
sökande som har bevisbördan för sin hemvist och sitt
skyddsbehov. Migrationsverket har dock en relativt långtgående
utredningsplikt. I de fall den sökande saknar id-handlingar och
inte på annat sätt kan visa var han eller hon kommer från
använder sig Migrationsverket i vissa fall av språkanalyser som
kan ge indikationer om var sökanden har sin språkliga bakgrund.
En språkanalys kan dock inte uttala sig om medborgarskap eller
nationalitet. Möjligheten att genom en språkanalys göra
bedömningar om varifrån en sökande kommer är också olika
beroende på språk och region. Språkanalyser kan erbjudas en
sökande som inte lyckats göra sin hemvist sannolik. Analysen
kan i det fallet vara till hjälp för den sökande att styrka sin
hemvist och skyddsbehov. Men om en sökande inte lyckats göra
sitt skyddsbehov sannolikt kan analysen också få betydelse vid
bedömningen av vart ett utvisningsbeslut ska verkställas. I det
läget kan analysen alltså ha negativa konsekvenser för en
sökande, om den pekar mot ett annat hemland än det den
sökande uppgett.
Något hinder mot att Migrationsverket även i fortsättningen
använder språkanalyser som en del av utredningen finns inte
förutsatt att de används på ett enhetligt och förutsebart sätt och
att analyserna håller en tillräcklig kvalitet.
I min utredning har jag dock sett att Migrationsverkets utredning
av sökandens hemvist är av varierande kvalitet och att verkets
instruktioner för när en språkanalys ska göras inte alltid följs.
Omfattningen av användandet av analyserna skiljer sig också
mycket åt mellan olika enheter. Migrationsverket bör därför ta
fram tydligare vägledningar och underlag för bedömning av när
en språkanalys ska göras samt bättre underlag för muntliga
utredningar av en persons hemvist.
För att höja kompetensen och kvaliteten bör en samordnare av
språkanalyser utses på Migrationsverket. Verket bör också ha ett
externt råd med kunskaper inom bl.a. lingvistik till hjälp för att
höja kunskapen om och kvaliteten på analyserna. Verket bör
också ta initiativ till samverkan med andra länder som använder
språkanalyser.
6
I utredningen har jag vidare sett att det finns brister i de analyser
som köps in. Av den korsgranskning som gjorts kom fram att
samma inspelning av en persons tal i vissa fall lett till olika
slutsatser om var språket hör hemma eller vad en persons
blandning av dialekter beror på. Analyserna uttrycks ofta i hög
grad av säkerhet trots att det borde vara svårt att göra säkra
bedömningar och saknar hänvisning till källor eller tydlig
motivering av vad bedömningen i dem bygger på.
Migrationsverket bör därför förtydliga och höja kraven på de
analyser som köps in.
7
1. Uppdraget
Migrationsverket använder sig av så kallade språkanalyser i
vissa asylärenden som ett led i utredningen av en sökandes
identitet och hemvist. Språkanalyser används också i flera andra
länder.
Migrationsverket har gett mig i uppdrag att granska
Migrationsverkets användning av språkanalyser (GDA
102/2014). Uppdraget innebär:
1. Att granska Migrationsverkets användning av språkanalyser för att vid
behov lämna förslag till annan metod, som uppfyller Migrationsverkets
utökade utredningsskyldighet samtidigt som verkställighetsarbetet avseende
dokumentlösa inte försvåras.
2. Att utvärdera Migrationsverkets kvalitetsarbete avseende språkanalyser
och det stöd som lämnas till handläggarna i form av domar, instruktioner från
verksamheten m.m. samt att vid behov lämna förslag till förbättringsåtgärder.
3. Att inhämta information från språkanalysföretagen Sprakab och Verified
AB om metod för språkanalys, kvalitetsarbetet hos företagen samt dess
vetenskapliga stöd.
4. Att utvärdera kvaliteten hos språkanalysföretagen samt lämna förslag till
fortsatt kvalitetsarbete.
5. Att särskilt granska om Uppdrag Granskning i Sveriges televisions
uppgifter om en viss språkanalytiker (EA 20) är så graverande att han inte
kan användas för analyser av tal.
6. Att övervaka kvalitetsgranskningen efter det att analysrapporter har
erhållits från holländska INS, som genomför analyser av anonymiserade
inspelningar.
8
2. Genomförande
För att få underlag för utredningen har jag bl.a. granskat
forskning om språkanalyser, Migrationsverkets styrdokument,
ett antal asylärenden och den korsgranskning av ett antal
språkanalyser som gjorts av den nederländska
migrationsmyndigheten. Jag har studerat domar från Sverige och
Storbritannien. Jag har även träffat ett flertal personer som på
olika sätt kommer i kontakt med språkanalyser för att ta del av
deras synpunkter. Jag har haft möte med ett antal rådmän på
Förvaltningsrätten i Stockholm och domare vid Kammarrätten i
Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Jag har träffat advokater
och biträdande jurister med erfarenhet av att vara offentliga
biträden för asylsökande. Jag har besökt och träffat
representanter för de två språkanalysföretagen som finns i
Sverige, Sprakab och Verified AB. Därutöver har jag träffat
forskare på institutionen för lingvistik på Stockholms
universitet. Jag har också haft kontakter med andra personer
som har erfarenheter av och synpunkter på språkanalyser.
Verksjuristen Cecilia Unga har varit sekreterare i utredningen.
9
3. Grunder för asylprövningen
3.1 Migrationsverkets uppdrag
I förordningen (2007:996) med instruktion för Migrationsverket
anges bl.a. att Migrationsverket ska fullgöra de uppgifter som
myndigheten har enligt utlänningslagen. Migrationsverket ska
verka för att de migrationspolitiska målen uppnås genom att
skapa förutsättningar för ett effektivt och långsiktigt hållbart
asylsystem som värnar asylrätten. Migrationsverket ska ha ett
förutsebart och enhetligt beslutsfattande med hög rättslig
kvalitet.
3.2 Skyddsbehövande
När en person kommer till Sverige och söker asyl ska
Migrationsverket pröva om personen har ett skyddsbehov och
därmed rätt till uppehållstillstånd. Bestämmelser om vilka som
ska eller kan beviljas uppehållstillstånd finns i utlänningslagen
(2005:716).
I 4 kap. 1 – 2 a §§ utlänningslagen anges kriterierna för att en
asylsökande ska anses som flykting, alternativt
skyddsbehövande eller övrig skyddsbehövande.
Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det
land som utlänningen är medborgare i därför att han eller hon
känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras,
nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av
kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss
samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte
vill, begagna sig av detta lands skydd.
Med alternativt skyddsbehövande avses en utlänning som i
andra fall befinner sig utanför det land som utlänningen är
medborgare i därför att 1) det finns grundad anledning att anta
att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle löpa
risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff,
tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning, eller som civilperson löpa en allvarlig och
personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med
anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt, och 2)
utlänningen inte kan, eller på grund av sådan risk som avses i 1)
inte vill, begagna sig av hemlandets skydd.
Med övrig skyddsbehövande avses en utlänning som befinner
sig utanför det land som utlänningen är medborgare i därför att
han eller hon 1) behöver skydd på grund av en yttre eller inre
10
väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i
hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga
övergrepp, eller 2) inte kan återvända till sitt hemland på grund
av en miljökatastrof.
Ovanstående gäller även för en statslös utlänning som befinner
sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin
vanliga vistelseort.
Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga
skyddsbehövande som befinner sig i Sverige, med vissa i
bestämmelsen angivna undantag, har rätt till uppehållstillstånd
(5 kap. 1 § utlänningslagen).
Prövningen av en persons skyddsbehov ska alltså göras mot
förhållandena i sökandens hemland. Vid en prövning av en
asylansökan måste därför klargöras vem sökanden är och vilket
eller vilka länder ansökan ska prövas mot. Det finns inte någon
legal definition av begreppet identitet i svensk lagstiftning.
Enligt praxis består identiteten av sökandens namn, ålder och,
som huvudregel, medborgarskap (MIG 2011:11).
3.3 Utvisning och verkställighetsföreskrift
Om en person som har sökt asyl bedöms inte ha skyddsbehov
och inte heller ska beviljas uppehållstillstånd på någon annan
grund, ska ansökan om uppehållstillstånd avslås. Samtidigt ska
det, om inte särskilda skäl talar mot det, meddelas ett beslut om
avvisning eller utvisning (8 kap. 16 § utlänningslagen). I
beslutet ska det anges till vilket land utlänningen ska avvisas
eller utvisas (8 kap. 20 § utlänningslagen). Om det finns
särskilda skäl, får mer än ett land anges i beslutet. Ett beslut om
att det finns särskilda skäl att ange mer än ett land till vilket en
utlänning ska avvisas eller utvisas ska föregås av en omsorgsfull
utredning (MIG 2011:28).
Ett beslut om utvisning ska, med vissa undantag, innehålla en
tidsfrist inom vilken utlänningen frivilligt ska lämna landet
(tidsfrist för frivillig avresa) (8 kap. 21 § utlänningslagen).
Tidsfristen ska bestämmas till fyra veckor om utlänningen
utvisas. Om det finns särskilda skäl, får en längre tidsfrist
bestämmas. Tidsfristen för frivillig avresa börjar löpa när
beslutet om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft eller när
utlänningen förklarat sig nöjd med beslutet. Om den sökande
inte har lämnat landet inom fristen, kan ett återreseförbud
meddelas (8 kap. 22 § utlänningslagen).
Ett här aktuellt beslut om utvisning ska verkställas genom att
utlänningen sänds till det land eller, om flera länder angetts,
11
något av de länder som anges i beslutet. En utlänning som ska
avvisas eller utvisas får dock alltid sändas till ett land som
utlänningen visar att mottagande kan ske i (12 kap. 4 §
utlänningslagen).
Ett beslut om avvisning eller utvisning ska, med vissa undantag,
verkställas av Migrationsverket (12 kap. 14 § utlänningslagen).
Om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan eller om
det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa
beslutet, får Migrationsverket lämna över ett avvisnings- eller
utvisningsärende för verkställighet till Polismyndigheten som då
blir ansvarig för att verkställa beslutet.
Ett beslut om avvisning eller utvisning som inte innehåller
någon tidsfrist för frivillig avresa ska verkställas snarast möjligt.
Innehåller ett beslut om avvisning eller utvisning en tidsfrist för
frivillig avresa, ska utlänningen lämna landet senast när
tidsfristen löper ut. Om utlänningen inte lämnat landet när
tidsfristen löpt ut, ska beslutet om avvisning eller utvisning
verkställas snarast möjligt därefter (12 kap. 15 §
utlänningslagen). Ett beslut om avvisning eller utvisning ska
anses verkställt, om utlänningen har lämnat landet (12 kap. 21 §
utlänningslagen).
Om en annan myndighet än Migrationsverket ska verkställa ett
beslut om avvisning eller utvisning och denna myndighet finner
att den inte kan verkställa beslutet eller att den behöver
ytterligare besked, ska myndigheten underrätta Migrationsverket
(12 kap. 17 § utlänningslagen). Migrationsverket ska i sådana
fall ge anvisningar om verkställigheten eller vidta andra
åtgärder. I 12 kap. 18 och 19 §§ utlänningslagen finns
bestämmelser om när Migrationsverket kan bevilja
uppehållstillstånd eller ny prövning av frågan om
uppehållstillstånd på grund av att det finns hinder mot att
verkställa ett beslut om utvisning. En utvisning får, med vissa
undantag kopplade till nationell säkerhet, aldrig verkställas till
ett land om det finns skälig anledning att anta att personen där
riskerar skyddsgrundande behandling eller att sändas vidare till
ett land där han eller hon riskerar sådan behandling (12 kap. 1-3
§§ utlänningslagen).
Om det efter det att ett utvisningsbeslut vunnit laga kraft
kommer fram att utlänningen kommer från ett annat land än det
som anges i föreskriften om vart beslutet ska verkställas, kan
Migrationsverket inom ramen för en ny prövning av frågan om
uppehållstillstånd ändra verkställighetsföreskriften till det andra
landet, om hans eller hennes skyddsbehov mot det landet har
prövats (MIG 2014:27).
12
3.4 Sökandens bevisbörda och Migrationsverkets
utredningsansvar
3.4.1 Bevisbörda
Inom asylrätten är en grundläggande princip att det är den
asylsökande som ska göra sitt behov av skydd sannolikt (se t.ex.
UNHCR:s handbok artikel 196 och MIG 2006:1).
Migrationsöverdomstolen har uttalat att det därav också följer
att sökanden måste göra sin identitet sannolik (MIG 2007:9).
Att den sökande har bevisbördan innebär att han eller hon själv i
första hand har att tillhandahålla relevanta uppgifter till ledning
för att bedöma hans eller hennes behov av skydd. Eftersom det
sällan finns fullständig bevisning som klart styrker att det finns
en risk kan beviskraven inte ställas alltför högt. Sökandens
berättelse får därför godtas, om den framstår som trovärdig och
sannolik (MIG 2007:12). Inom asylrätten finns därför en
bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets
fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den
asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel
är att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse
och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts
(se UNHCR:s handbok artiklarna 203 och 204). Vid
bedömningen av trovärdigheten i sökandens utsaga bör enligt
bevislättnadsregeln normalt fästas vikt vid att berättelsen är
sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De
omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt
kända fakta, t.ex. relevant och aktuell landinformation.
Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det
förhållandet att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad
under asylprövningens gång i olika instanser (se UNHCR:s
handbok artiklarna 197, 204 och 205 a samt MIG 2007:12).
3.4.2 Utredningsplikt
Med hänsyn till de problem en sökande kan ha att tillhandahålla
bevisning kan Migrationsverket och i vissa fall även en
migrationsdomstol – trots att sökanden har bevisbördan – i vissa
fall få dela ansvaret att fastställa vissa fakta avseende bl.a.
landinformation. Utredningsansvaret avseende fakta kan också
innebära att det allmänna i vissa fall måste bistå sökanden med
att få autenciteten i originalhandlingar bedömd av svenska
ambassader eller låta sökanden få besvara frågor vid en
förhandling (se MIG 2006:1, MIG 2006:7 och MIG 2007:9).
I förarbetena till utlänningslagen anges bl.a. följande angående
parternas bevisbörda och Migrationsverkets utredningsansvar i
ärenden om asyl (prop. 2004/05:170 s. 154 ff.).
13
En förutsättning för att Migrationsverket ska kunna göra en fullständig
prövning är att alla i ärendet relevanta omständigheter liksom alla
dokument eller annat som åberopas läggs fram när prövningen sker i
första instans. Här har sökanden och Migrationsverket ett delat ansvar.
Sökanden skall presentera sina yrkanden och de grunder han eller hon vill
åberopa samt åberopade bevis. Migrationsverket har i egenskap av
förvaltningsmyndighet ett utredningsansvar. […]
Ett utvidgat utredningsansvar föreligger för förvaltningsmyndigheterna i
ärenden där ett starkt skyddsintresse föreligger.
Officialprincipen innebär att myndigheten skall se till att målet blir så
utrett som dess beskaffenhet kräver, men inte att det åvilar myndigheten
att ombesörja utredningen. Även i sådana fall där myndigheten har ett
utvidgat utredningsansvar ankommer det på sökanden själv att presentera
sina yrkanden och de grunder han eller hon vill åberopa samt att ta fram
eventuellt åberopade bevis.
[…] I ett asylärende måste också skyddsbehovet vägas in. Myndigheten
måste därför vara aktiv i utredningen och se till att oklarheter som kan ha
betydelse för ärendets utgång utreds. Däremot har den sökande ett stort
inflytande över hur långt utredningen kan komma eftersom det i många
fall är sökanden som sitter inne med svaren och myndigheten inte kan
tvinga fram några svar.
[…]
Migrationsverkets utredningsskyldighet kvarstår alltså samtidigt som ett
stort ansvar läggs på den sökande och hans eller hennes biträde när det
gäller att tidigt presentera yrkanden, grunder och eventuell bevisning. Det
övergripande ansvaret för att den sökandes skäl och grunder har blivit
tillräckligt utredda ligger alltjämt hos verket.
3.4.3 Fri bevisföring och fri bevisvärdering
I Sverige tillämpas principerna om fri bevisföring och fri
bevisvärdering. Principen om fri bevisföring innebär att det inte
finns några begränsningar i fråga om vilka källor som kan
användas som bevisning för en viss omständighet. Fri
bevisvärdering innebär att den som ska bedöma bevisningen i ett
ärende fritt avgör värdet av den bevisning som lagts fram. All
bevisning som finns i ett ärende ska bedömas, och det finns som
huvudregel inga förutbestämda regler för hur bevis ska tolkas
eller värderas (jfr. 35 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740))
14
4. Allmänt om språkanalyser
4.1 Bakgrund till användningen av språkanalyser
Vid en prövning av en asylansökan måste det först bedömas mot
vilket land prövningen ska göras. Den sökande ska därför visa
varifrån han eller hon kommer. Men många som söker asyl
saknar id-handlingar. Det behövs därför ofta andra sätt för den
sökande att visa och för de prövande myndigheterna att bedöma
varifrån den sökande kommer.
Språkanalyser för att avgöra ursprung (Language analysis for
the determination of origin, LADO) började användas under
1990-talet.1 Svenska myndigheter var tidiga med metoden.
Under 2000-talet har metoden börjat användas i en rad länder
t.ex. vid prövningen av asylansökningar i Norge, Danmark,
Nederländerna, Belgien, Tyskland, Schweiz, Australien och Nya
Zealand.2
Grundantagandet för värdet av språkanalyser är att det sätt på
vilket en person talar kan indikera från vilket land eller vilken
region personen kommer. Någon enhetlig metod för hur
språkanalyser i asylärenden ska göras finns inte, men det
vanligaste är att sökanden antingen talar ensam eller intervjuas
och att detta spelas in. Inspelningen analyseras därefter med
syftet att bedöma vilket språk och vilken dialekt sökanden talar
samt i vilken region, land eller del av land sökandens språkbruk
kan höra hemma. Analysen görs vanligen antingen av en
utbildad lingvist eller av en person som har sökandens uppgivna
språk som modersmål under ledning av en utbildad lingvist.
Som anges nedan är frågan om vem som är kvalificerad att göra
en språkanalys omtvistad.
I analysen brukar talet analyseras utifrån fonetik, morfologi,
syntax och ibland ordförråd. Fonetik handlar om hur talet låter
såsom sökandens uttal och betoningar. Morfologi rör formandet
av ord, såsom hur ord bildas, böjningar och ändelser och ordens
grammatiska betydelse. Syntax rör hur man sätter samman ord
till satser och meningar, t.ex. ordföljd.
I en del länder har myndigheterna egen personal som gör
analyserna, men i de flesta länder köps tjänsten in från något av
de kommersiella språkanalysföretag som finns på marknaden. I
Sverige finns företagen Sprakab och Verified AB.
1
2
Patrick, 2012, s 534.
Craig, 2012, s 255.
15
I vissa fall görs också en kunskapskontroll i samband med
språkanalysen. I den testas sökandens kunskap om det uppgivna
hemlandet och hemorten.
4.2 Vetenskapligt stöd för språkanalyser
Det finns en hel del skrivet men begränsat med empirisk
forskning om språkanalyser. Att det sätt som en person talar på i
många fall kan ge ledtrådar om hans eller hennes bakgrund är de
flesta överens om. Men hur analyser ska göras och vilket värde
de kan ges är omtvistat. Ett antal tester har gjorts som har tolkats
som att vad som framför allt är avgörande för en analytiker är en
särskild talang för att bedöma dialekter snarare än personens
formella utbildning.3 Som anges nedan finns det dock ingen
enighet i frågan om vilka kvalifikationer som krävs för att göra
en analys.
År 2012 presenterades resultatet av en undersökning som gjorts i
Tyskland där experter på röstjämförelser testades på sin förmåga
och den metod de använde för att identifiera olika tyska
dialekter.4 I stort lyckades gruppen bra. Experterna använde
olika metoder för att komma fram till sin bedömning och la ner
olika mycket tid på det. Enligt artikelförfattarna var den
viktigaste upptäckten med undersökningen att inget samband
fanns mellan rätt bedömning och den tid som lades ner, vilken
eller hur många metoder som användes och hur svår uppgiften
uppfattades. Artikelförfattarna drar slutsatsen att förmågan att
identifiera dialekter huvudsakligen kan bero på den individuella
(medfödda eller inlärda) förmågan hos experten.
I Nederländerna beslutades 2007 att en avgränsad grupp
personer som tidigare sökt men inte beviljats asyl skulle få
amnesti. De erbjöds möjligheten att informera myndigheterna
om sin rätta identitet och få sin legala status i den identiteten
även om de tidigare uppgett en annan. Det medförde att flera
personer lämnade in olika typer av identitetshandlingar. 124
ärenden där språkanalyser gjorts av den nederländska
migrationsmyndigheten har därför kunnat jämföras med
sökandenas sannolikt rätta ursprung och medborgarskap.
Språkanalyserna hade gjorts av modersmålstalare under ledning
av en lingvist. I 110 av de 124 ärendena hade språkanalysen inte
stött den av sökanden tidigare uppgivna hemvisten. Efter att
handlingar hade lämnats in kom det också fram att de uppgifter
om hemvisten som sökanden tidigare hade lämnat i dessa
ärenden var falska. I ytterligare tre ärenden hade språkanalysen
talat för att uppgivet hemland var riktigt men inte den uppgivna
3
4
Cambier-Langeveld, 2014, s 374 f.
Köster m.fl., 2012, s 51.
16
etniciteten. Även detta bekräftades efter att handlingar lämnats
in.
I elva av ärendena visade handlingarna att den hemvist som
personen tidigare uppgett var riktig. Språkanalyserna i dessa
ärenden hade stött sökandens uppgifter i sju fall men talat mot i
fyra fall. I dessa fyra fall hade sökanden numera bekräftat sin
identitet genom födelsebevis. Vad språkanalysen kan svara på är
dock inte samma sak som var en person är född. Dessa fyra
ärenden skickades för korsanalys till andra analysföretag. De
analyser som hade kommit in när artikeln skrevs angav att
sökandenas språkbruk inte kunde spåras till det uppgivna
hemlandet. Dessa språkanalyser behöver därför inte heller vara
felaktiga.
I åtta av de 124 ärendena hade en ”motanalys” gjorts av
lingvister som arbetade på egen hand. I samtliga dessa ärenden
visade handlingarna att sökandens uppgift om hemvist var falsk.
I motrapporterna användes olika uttryck för bedömningen. I ett
ansågs den uppgivna hemvisten inte stödjas av analysen, i två
ansågs det omöjligt att bedöma och i de övriga fem ansågs
hemvisten vara möjlig, trolig, sannolik, väldigt sannolik och
fastställd. I fem av dessa åtta ärenden tycks analysen ha gett ett
felaktigt resultat. I dessa ärenden hade de nederländska
myndigheternas egen språkanalys talat emot sökandens
uppgivna ursprung.
Enligt artikelförfattaren kan denna utredning tas som stöd för att
en metod med modersmålstalare i samarbete med lingvister
fungerar. Artikelförfattaren menar också att det saknas stöd för
att lingvister är bättre på att utföra språkanalyser än noggrant
utvalda och tränade modersmålstalare när det kommer till att
avgöra språklig bakgrund.5
Andra lingvister har anfört att denna analys av åtta ärenden inte
kan användas som ett argument mot att lingvister skulle vara
kompetenta att göra analyser eftersom det är oklart vilka
kvalifikationer som de som gjort dessa motanalyser har.6
Analysen kan därför inte användas för att dra slutsatsen att
modermålstalare krävs för att göra språkanalyser.7
4.3 Kritik mot språkanalyser
Ända sedan språkanalyser börjat användas i asylprocessen i
många länder har metoden varit omdiskuterad. Användandet av
5
Cambier-Langeveld, 2010, s 31.
Fraser, 2011, s 123 och Verrips, 2011, s 131.
7
Verrips, 2011, s 131.
6
17
språkanalyser och kvaliteten på analyserna har kritiserats vid
upprepade tillfällen av domstolar, lingvister och i media, till
exempel i ett avsnitt av Uppdrag Granskning på Sveriges
Television i oktober 2014.
4.3.1 Felaktig koppling mellan språk och nationalitet
En kritik som riktas mot språkanalyser är att de bygger på ett
felaktigt antagande om samband mellan språk och nationalitet.8 I
många av världens regioner överensstämmer inte nationella och
lingvistiska gränser. En lingvistisk analys kan ofta bedöma i
vilken region talarens socialisation skett, var personen har lärt
sig sitt språk, men den kan inte användas för att avgöra vad som
är personens nationalitet eller hemvist. Det finns alltså inte
nödvändigtvis någon koppling mellan språk och nationalitet
eller medborgarskap.9
4.3.2 Analytiker som saknar tillräckliga kvalifikationer
En annan kritik som framförts, t.ex. mot flera av de
kommersiella företagen, är att de som gör analyserna saknar
tillräcklig kompetens för det. I många fall är analytikern en
person som talar det aktuella språket på modersmålsnivå men
som saknar lingvistisk utbildning som arbetar tillsammans med
en utbildad lingvist som inte talar det analyserade språket.
Många lingvister anser att detta inte är tillräckligt utan att det
krävs att analytikern har en vetenskaplig lingvistisk utbildning
för att vara kvalificerad att utföra språkanalyser.10 Lingvisten
behöver dock inte nödvändigtvis ha språket som modersmål
men måste ha goda kunskaper i och om språket.11 Men som
framgått ovan finns det lingvister som tvärtom tycker att
systemet med noga prövade analytiker som talar det aktuella
språket och som vägleds av utbildade lingvister som inte talar
språket är en fullgod förutsättning för tillförlitliga
språkanalyser.12 Kunskaperna hos en modersmålstalare och en
lingvist anses av dem komplettera varandra. Att ersätta
modersmålstalarna med utbildade lingvister som bara har viss
kunskap i språket anses av dessa förespråkare otänkbart.13 Det är
8
Patrick, 2012, s 537.
Tore Jansson i Språktidningen, 2012 (Talet avgjorde hans öde av Helén
Preutz).
10
Patrick, 2012, s 539.
11
Tore Jansson i Språktidningen 2012 (Talet avgjorde hans öde av Helén
Preutz).
12
Cambier-Langeveld, 2010, s 23.
13
Jonas Lindh i Språktidningen 2012 (Talet avgjorde hans öde av Helén
Preutz).
9
18
just förmågan att göra bedömningar av ett språk som är särskilt
svårt för någon som lär sig språket i vuxen ålder.14
Förespråkare av modersmålstalares kunskap pekar på att det är
nödvändigt att testa en analytikers förmåga att analysera ett
språk individuellt.15 Oavsett om analysen görs av en person med
språket som modersmål eller en lingvist, bör personens förmåga
testas individuellt eftersom förmågan bygger på särskild
fallenhet. Det finns enligt dem inte någon enskild kvalifikation
som i sig medför att en person är kvalificerad att göra
språkanalyser.16
Denna splittring i synen på vem som bör svara för en
språkanalys kan också ses i de riktlinjer som tagits fram av olika
internationella grupper av lingvister, och som presenteras i
närmare i avsnitt 4.4.
4.3.3 Anonyma analytiker
En annan kritisk synpunkt som ofta riktas mot analyserna är att
det i många länder inte går att identifiera analytikern vilket
medför brister i transperens och möjlighet att kontrollera
analytikerns kvalifikationer.17
4.3.4 Naiv och ovetenskaplig syn på språk
En annan kritik som har riktats mot språkanalyserna och som
hänger samman med användandet av analytiker som inte är
lingvister är att analytikerna saknar förståelse för hur
komplicerad den lingvistiska processen är.18 Många människor
är flerspråkiga, och för vissa är det är vanligt att blanda språk i
en och samma konversation. Hur man använder språket kan
också bero på vem man talar med och dennes språk. Vidare
påverkas språk och talare av migration och omflyttningar. I
många fall förväntas talaren i analysen prata ett enda språk, och
användandet av ord från andra språk och dialekter anses
tillräckligt för att motbevisa sökandens uppgivna hemvist eller
språk.19 Analyserna sägs av kritikerna utgå från föreställningen
att det finns ett autentiskt språkbruk för personer från en viss
plats vilket är felaktigt. Analyserna är därför inte tillförlitliga
utan bygger på generella föreställningar om språk snarare än på
14
Cambier-Langeveld, 2010, s 22.
Cambier- Langeveld, 2014,s 374 (där hon hänvisar till Moosmüller).
16
A.a., 2014 , s 377.
17
Eades, 2005, s 509.
18
Patrick, 2012, s 537.
19
Eades, 2005, s 511.
15
19
lingvistiska principer.20 Kritikerna har också hittat exempel på
analyser i vilka slutsatser dras utifrån enstaka ord.21
En kritik som kan kopplas till detta är att det ofta saknas
vetenskaplig forskning i många språk som förekommer i
analyserna och att det därför inte finns något skriftligt
referensmaterial som analyserna kan utgå från. Detta gäller t.ex.
bajuni, sorani, dari och somaliska. Vissa menar därför att det
inte finns tillräckligt underlag för att göra analyser av dessa
språk.22
4.3.5 Brister i intervjuerna som ligger till grund för analyserna
Kritik har också riktats mot hur intervjuerna som ligger till
grund för språkanalysen genomförs. I vissa fall har de gjorts av
personer med en annan dialekt eller till och med ett annat språk
än den som intervjuas talar.23 Det är vanligt för personer att
medvetet eller omedvetet ändra sitt språk beroende på vem man
talar med. Framför allt är det vanligt att en person anpassar sitt
språkbruk till en talare i maktposition som har den huvudsakliga
dialekten om man har en dialekt som talas av en utsatt
minoritetsgrupp. En talare kan också ändra sin dialekt för att
lättare bli förstådd. Det finns en risk att detta i språkanalyserna
felaktigt kan tolkas som ett försök att förställa sin dialekt.24
En annan framförd synpunkt är att inspelningarna med tal som
analyserna bygger på är för korta för att det ska vara ett
tillräckligt underlag för att dra slutsatser om språkbruket. I vissa
fall ställs frågor på ett sätt som bara ger korta svar. Kritik har
också riktats mot att de frågor som ställs om till exempel
hemvist inte anpassas efter den intervjuades personliga
förutsättningar och den aktuella hemvisten.25
Andra sätt att få tal att analysera är att den tolkade
asylutredningen skickas för analys eller att sökanden ombeds
tala fritt om ett ämne och att denna monolog spelas in för att
sedan analyseras. Nackdelen med detta är att specifika drag eller
ord att analyseras inte kan fås fram på samma sätt som vid en
intervju.26
20
A.a. s. 510.
A.a., 2005, s 511.
22
Patrick, 2012, s 541.
23
Nurse, 2010:1, s 1.
24
Eades, 2005, s 508.
25
Nurse, 2010:1, s 2.
26
McNamara, 2015.
21
20
4.3.6 Felaktiga bedömningar
Förutom själva metoderna för att göra analyserna har kritik i
många fall riktats mot bedömningen i analyserna som ansetts
felaktiga i enskilda ärenden.
T.ex. har kritik uttalats av en professor i lingvistik som mellan
2004 och 2010 läst ca 70 rapporter i vilka sökandena uppgett sig
vara bajuni från Somalia.27 Han är mycket kritisk till
språkanalyserna och anger bl.a. att de som gjort intervjuerna inte
har talat språket och att analytikerna inte tycks ha tillräcklig
kunskap om språkets utveckling. Analyserna anges också vara
för kortfattade, sakna lingvistiska data och hänvisningar till
stödjande bevisning. Sammantaget anser han att de saknar
trovärdighet och inte bör ges någon tyngd i asylärenden.
År 2003 skrev en grupp på fem lingvister en rapport efter att ha
granskat 58 ärenden i vilka språkanalyser gjorts i Australien. I
rapporten angavs att det sätt på vilket språkanalyser för tillfället
användes inte var tillförlitligt. Analyserna byggde på allmänna
föreställningar om relationen mellan språk och nationalitet
snarare än på lingvistiska principer. Det var också klart att i de
ärenden där sökanden lyckades få tag i en expert som kunde
göra en ny analys så fanns goda chanser att få avslagsbeslutet
ändrat i domstol.28
Även om lite fokus har riktats mot så kallade ”mot-analyser”
som ofta görs av lingvister på uppdrag av den sökande i ett
överklagandeärende, så har kritik riktats även mot dem från
lingvister på analysföretagen.29 Kritiken går bl.a. ut på att de
som gjort analyserna saknar kunskap om hur språkanalyser görs
av företagen och att de som gör dessa motanalyser saknar
kvalifikationer för det. De flesta motrapporterna görs av
utbildade lingvister, vissa med kunskaper i det aktuella språket
och vissa utan sådana kunskaper. Kritikerna menar att i många
fall tycks objektiviteten kunna ifrågasättas mot bakgrund av hur
analysen är utformad och av de instruktioner som lingvisten fått
av sökandens ombud.30
Bruket av språkanalyser kan enligt vissa kritiker kopplas till
länders ”anti-asyl-agenda”. T.ex. har det framförts att
språkanalyser i Storbritannien används för att kunna avslå
asylansökningar och utvisa fler personer.31
27
Nurse, 2010:2.
Eades, 2005, s 512.
29
Cambier-Langeveld, 2010, s 30 och Norrbom, 2011.
30
Norrbom, 2011.
31
Campbell, 2012, och Maniar, 2014.
28
21
4.4 Internationella riktlinjer för språkanalyser
4.4.1 2004 års riktlinjer
Eftersom språkanalyser var ett relativt nytt område och flera
lingvister såg potentiella problem i användandet utgav 2004 en
grupp lingvister som kallade sig Language and National Origin
Group riktlinjer för användandet av språkanalyser i
asylärenden.32
I riktlinjerna anges bl.a. följande. De undertecknande
lingvisterna erkänner att det ofta finns ett samband mellan sättet
på vilket en person talar och dennes nationella ursprung. De
erkänner också de svårigheter myndigheter har att göra
flyktingsstatusbedömningar för det växande antal asylsökande
som kommer utan handlingar. Riktlinjerna syftar därför till att
hjälpa myndigheterna med att bedöma den generella giltigheten
av språkanalyser vid prövning av nationellt ursprung,
nationalitet och medborgarskap.
I riktlinjerna anges också följande. Språkanalyser kan inte
användas för att avgöra nationellt ursprung, nationalitet eller
medborgarskap eftersom det är politiska epitet som inte
nödvändigtvis har koppling till språk. I vissa fall kan
språkanalyser användas till att göra rimliga bedömningar om i
vilket land talaren socialiserats (2). Språkanalyser måste göras
av kvalificerade lingvister med erkänd och uppdaterad expertis,
både i lingvistik och i det aktuella språket (3). Lingvisterna ska
ha möjlighet att gradera säkerheten i sina bedömningar och det
ska noteras att det sällan är möjligt att vara 100 % säker på
bedömningen av lingvistiska bevis. Bevisningen ska därför alltid
användas tillsammans med annan bevisning (4). Språkanalyser
kräver användbara och tillförlitliga data. Finns inte tillräckligt
underlag för analysen, ska bättre data krävas eller analysen inte
göras. Dåligt underlag kan vara dålig ljudkvalitet, för kort
inspelning eller en intervju gjord av en person som inte talar
samma språk som den intervjuade (5). Expertis av personer som
har ett språk som modersmål är inte samma sak som expertis av
en lingvist. Personer utan träning och expertis i lingvistisk
analys ska inte göra språkanalyser (6).
Riktlinjerna i sin helhet finns i en bilaga till denna rapport.
32
Guidelines for the use of language analysis in relation to questions of
national origin in refugee cases.
22
4.4.2 IAFPA:s resolution
År 2009 utfärdade International Association for Forensic
Phonetics and Acoustics (IAFPA)33 en resolution angående
Language and Determination of National Identity Cases efter att
en arbetsgrupp tillsatts för att utreda standarder och procedurer i
ärenden med språkanalyser.
I resolutionen anges följande. I ärenden med analys av språk och
tal för att avgöra nationell identitet erkänner IAFPA medverkan
av
1. Lingvister och tränade modersmålstalande personer där
de senare arbetar under guidning och ledning av de förra.
2. Lingvister med djupgående forskningskunskap i det
aktuella språket.
Det är inte ett godtagbart antagande att en modersmålstalare,
lingvist eller specialiserad analytiker per definition också är en
kvalificerad analytiker med kapacitet att utföra den typ av analys
som det här är fråga om. Språkanalys är en form av forensisk
analys som kräver ytterligare förmågor och kompetens.
Individuell kompetens och erfarenhet påverkar kvaliteten av
analysen, oavsett metod. Specifik utbildning och tester
rekommenderas därför. Den slutsats som utrycks ska i alla fall
reflektera inte bara styrkan och svagheterna i materialet som
analyseras utan också hos de personer som deltagit.
33
IAFPA grundades 1991. Enligt hemsidan är dess uppdrag: to a) foster
research and provide a forum for the interchange of ideas and information on
practice, development and research in forensic phonetics and acoustics, and,
b) set down and enforce standards of professional conduct and procedure for
those involved in forensic phonetic and acoustic casework.
23
5. Språkanalyser i svenska förarbeten och
praxis
Det finns inga bestämmelser om språkanalyser i utlänningslagen
eller utlänningsförordningen. I betänkandet Verkställighet vid
oklar identitet m.m. (SOU 2003:25) diskuterades användningen
av språkanalyser och följande angavs.
Berörda myndigheter måste ha möjlighet att använda sig av språkanalys
som ett instrument inte bara i arbetet med att fastställa identitet utan även
i samband med verkställigheten. När beslut fattas av de berörda
myndigheterna råder det fri bevisprövning. Företrädare för
Migrationsverket, polismyndigheterna, Utlänningsnämnden och
språkanalysföretagen har vid samtal med utredaren understrukit att
språkanalyserna aldrig ensamma bör läggas till grund för en slutsats om
från vilket land en utlänning härstammar. I situationer där en asylsökande
saknar pass och andra identitetshandlingar och inte samarbetar i övrigt för
att fastställa sin identitet är språkanalys emellertid ett av de få instrument
som finns att tillgå för att fastställa varifrån sökanden kommer. Det är
utredningens uppfattning att berörda myndigheter måste ha möjlighet att
använda sig av alla till buds stående medel i en sådan situation, både
under arbetet med att fastställa identiteten och vid en eventuell senare
verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (s 147).
Migrationsöverdomstolen har i avgörandet MIG 2007 not. 11
uttalat sig angående bevisvärdet av en språkanalys gjord av en
språkanalytiker som hade varit anonym för både
Migrationsverket och klagandena. Migrationsöverdomstolen
uttalade att en språkanalys som det är fråga om i målet endast
har ett marginellt bevisvärde då den har utförts på ett sätt som
inte kan sägas uppfylla rimliga krav på rättssäkerhet. Någon
kvalitetskontroll hade inte varit möjlig då det inte gått att
identifiera analytikern och följaktligen inte dennes
kvalifikationer och förutsättningar för uppdraget.
I det senare avgörandet MIG 2011:15 utvecklade
Migrationsöverdomstolen sin praxis och uttalade bl.a. att det
finns anledning att understryka att det inte går att av MIG 2007
not 11 dra någon slutsats rörande bevisvärdet av språkanalyser i
allmänhet. Notisfallets värde ligger i att det ställer upp krav på
att språkanalyser måste utföras på ett sådant sätt att de uppnår en
viss nivå för att tillmätas bevisvärde när det gäller bedömningen
av från vilket land en asylsökande kommer.
Migrationsöverdomstolen hänvisar därefter till uttalandena i
betänkandet Verkställighet vid oklar identitet m.m. (SOU
2003:25) och bl.a. vad som där anges om svårigheter att utreda
vilket som är utlänningars rätta hemland, problem att få nya
resehandlingar utfärdade samt berörda myndigheters behov av
att använda sig av alla till buds stående medel i arbetet att
fastställa identiteten. Med hänvisning till vad som anges i
betänkandet konstaterade domstolen att en språkanalys således
24
kan – beroende på omständigheterna i det enskilda fallet – ha ett
betydande bevisvärde.
25
6. Språkanalyser i andra länder
6.1 Norge
Enligt uppgifter från norska Utlendingsdirektoratet (UDI)
används språkanalyser i Norge som ett verifieringsverktyg för
att bekräfta eller motbevisa sökandens uppgivna tillhörighet till
ett språksamfund i ärenden där sökanden inte har
identitetshandlingar. Stöd för att förelägga en sökande att delta i
en språkanalys finns i norska utlänningsföreskriften. Riktlinjer
för språkanalyser finns i UDI rundskriv 2011-023
(Retningslinjer om språkanalyse etter søknad om beskyttelse).
Den metod som används av UDI kallas för Linguistic Origin
Identification (LOID) vilket är en annan än den som kallas för
Language Analysis to Determine Origin (LADO). Metoden i
LOID syftar till att placera sökanden i ett språkligt samfund och
inte i ett geografiskt område/land. Den lingvistiska metoden
bygger på LADO, men med utvecklingen av LOID har UDI
försökt eliminera en del av de svagheter som ligger i analysen av
en persons tal. LOID är baserat på en inspelning där sökanden
får prata i 15 minuter om ett fritt valt ämne. Detta för att
sökandens tal inte ska påverkas av tolkens språk. Inspelningen
analyseras av en språkanalytiker som tar ut några exempel som
indikerar huvuddrag och tendenser i språket. Rapporten skrivs
av en professionell lingvist mot bakgrund av tillgängligt
vetenskapligt material på det aktuella språket.
I analysen ska anges a) i vilken grad sökandens uppgivna
språktillhörighet är förenlig med vad analysen funnit, och b) i
vilken grad sökandens uppgift om nationalitet, etnisk eller
regional identitet är förenlig med slutsatserna i analysen. Om del
a) är negativ, ska analysrapporten innehålla c) vilket
språksamfund som sökanden eventuellt kan knytas till.
Rapporten från lingvisten är graderad utifrån hur säkert man kan
säga något om sökandens språk på en skala från -3 till +3. Noll
innebär att man varken kan bekräfta eller motbevisa sökandens
påstående.
Kunskapskontroll är inte en del av språkanalyserna enligt LOIDmetoden. Den delen görs i stället i asylutredningen med
sökanden.
Inspelningen görs normalt av Politiets Utlendingsenhet (PU) när
den asylsökande först registreras, och analysen finns normalt vid
asylutredningen så att sökanden kan kommentera den. Enligt ett
avtal mellan UDI och PU är det obligatoriskt att inhämta
språkanalyser för vissa kategorier av sökande. Polisen inhämtar
26
analys, om personen faller inom de kategorier där detta är
obligatoriskt. Om en analys inte är inhämtad av polisen, är det
upp till den enskilda handläggaren att, efter godkännande av sin
chef, avgöra om en sådan ska inhämtas.
Om resultatet av en språkanalys strider mot vad sökanden har
uppgett, måste han eller hon få möjlighet att bemöta och ge
förklaring till detta, antingen vid asylutredningen eller genom
skriftlig kommunicering.
I riktlinjerna anges att språkanalysen bara kan ge en indikation
på om sökandens språkbruk är förenligt med den identitet
sökanden uppgett. Analytikerna tar hänsyn till den grad av
osäkerhet som finns i de egna slutsatserna. Asylavdelningen ska
bedöma slutsatserna i analyserna med försiktighet och
tillsammans med andra identitetsupplysningar som finns i
ärendet. Språkanalysen ska inte ensamt avgöra utgången i
ärendet.
Kvalitetssäkring av analyserna sker genom att en lingvist
kontrollerar ett urval av tester och kontrollerar att de är
genomförda och att rapporten är skriven i enlighet med
kravspecifikationen. Ett andra sätt att kvalitetssäkra analyserna
är genom att låta en språkexpert lyssna på ljudupptagningen och
jämföra det mot analysrapporten. Det har också hänt att en
inspelning har skickats till ett annat analysföretag, De Taalstudio
i Nederländerna, när en sökande klagat på tillförlitligheten i en
analys.
UDI och PU har gjorde en gemensam upphandling 2009 i vilken
kraven för LOID specificerades. Verified har varit leverantör
sedan dess. Under 2015 görs en ny upphandling av tjänsten.
6.2 Danmark
Enligt uppgifter från danska Udlændingestyrelsen används
språkanalyser i Danmark i vissa ärenden som en del i utredning
av en sökandes identitet. Vid prövning av en asylansökan företas
en grundlig prövning av sökandens uppgifter.
Udlændingestyrelsen genomför språkanalyser, om uppgifterna i
ärendet indikerar att sökanden har en annan nationalitet eller
hemvist i en annan region än vad han eller hon uppgett. En
språkanalys genomförs dessutom, om det finns motstridig
information om sökandens nationalitet eller om sökanden visar
en misstänkt dålig kunskap om sitt land eller ursprungsregion.
Språkanalyser genomförs normalt sett vid slutet av den första
intervjun med sökanden.
Innan språkanalysen påbörjas måste den sökande lämna
skriftligt samtycke till den. Sökanden uppmanas att tala i hela
27
meningar och inte avslöja namnet eller lämna andra uppgifter
som kan identifiera honom eller henne. Sökanden informeras om
att det kan ses som en brist om han eller hon vägrar delta eller
inte deltar på allvar i genomförandet av analysen. Rent praktiskt
görs analysen genom att ett 20-25 minuter långt ljudklipp med
sökanden spelas in där det strävas efter att sökanden har
berättarrollen och ska tala alla de språk som han eller hon
behärskar. Ljudklippet skickas sen för analys av ett
analysföretag. Om resultatet av språkanalysen indikerar att
sökanden har en annan nationalitet än den uppgivna, ska
sökanden höras om detta.
Språkanalyserna används enbart för att bedöma den sökandes
språk och eventuella dialekt. Kunskapsbedömningar görs inte
som en del av språkanalyserna. Udlændingestyrelsen har i
dagsläget avtal med företagen Sprakab och Verified. Sprakab
används bara i de fall sökanden talar somaliska eller eritreanska.
I andra fall används Verified.
6.3 Storbritannien
6.3.1 Instruktioner för användning av språkanalyser
I Storbritannien har Home Office utfärdat en instruktion för
användandet av språkanalyser.34 I den anges bl.a. att
språkanalyser kan hjälpa till att identifiera en individs rätta
hemvist när den är ifrågasatt och för att avskräcka falska
ansökningar baserade på ett falskt påstående om ursprung. Det
anges att språkanalyser ska användas sparsamt och inte i alla
ärenden där nationaliteten är oklar. Home Office anlitar privata
företag för analyserna. Sedan augusti 2014 är Verified den
huvudsakliga leverantören och Sprakab anlitas i andra hand.
En språkanalys kan genomföras för att det finns särskild
anledning att tvivla på sökandens uppgivna ursprung. Exempel
på omständigheter som enligt instruktionen kan väcka starka
misstankar om riktigheten i sökandes uppgivna nationalitet är
om sökanden inte kan tala det huvudsakliga språket i det landet
på tillräcklig nivå, motsägelsefulla eller otillförlitliga uppgifter
om hemvisten, bristande kunskaper om påstådd hemort utifrån
sökandens utbildning och yrke och om falska handlingar
lämnats. Listan är inte uttömmande.
För personer som uppger sig komma från Syrien, Kuwait och
Palestina krävs inte särskilda tvivel om hemvisten för att en
34
Language Analysis,
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/fil
e/370328/Language_Analysis_AI_Public_v18.pdf (2015-05-04).
28
språkanalys ska göras, utan det räcker att den sökande inte har
tillräckliga handlingar.
Den sökande måste godkänna att medverka i en språkanalys.
Intervjuerna pågår normalt 20-30 minuter. En preliminär
bedömning kan fås från Verified ca 30 minuter efter att
intervjun avslutats. Ett beslut i ärendet får inte grundas på den
preliminära bedömningen. I den slutliga rapporten ska först
testas hypotesen att talaren har den lingvistiska bakgrund som
han eller hon uppgett. Om det inte stämmer, ska en andra
hypotes med en alternativ bakgrund testas. Resultatet i rapporten
har relevans för lingvistisk bakgrund vilket i sin tur kan ha stor
relevans för sökandens hemvist och nationalitet. Språkanalysen
måste dock noggrant bedömas tillsammans med all annan
bevisning i ärendet.
6.3.2 Praxis
I Storbritannien har myndigheternas användning av
språkanalyser prövats i ett flertal domar. I en vägledande dom
från Upper Tribunal år 201035 uttalade sig domstolen generellt
om språkanalyser som bevis och mer specifikt om Sprakabs
analyser. Domstolen uttalade att när det finns en klar, detaljerad
och motiverad språkanalys som leder till en bedömning uttryckt
i säkerhet (certainty) eller nästan säkerhet (near certainty) så
krävs det inte mycket mer för att motivera en slutsats om den
sökande har den bakgrund han eller hon påstår. Denna dom har
kritiserats, bl.a. för de generella uttalandena om språkanalysers
värde.36 Bedömningen i huvudfrågorna i domen stod sig efter ett
överklagande till högre instans.37
I maj 2014 kom en dom från Storbritanniens högsta domstol, the
Supreme Court, gällande språkanalyser från Sprakab.38 I de två
mål som handlades tillsammans i domstolen hade de sökande
uppgett att de kom från Somalia. Sprakab hade gjort
språkanalyser som indikerade att de sökande hade sin språkliga
bakgrund i Kenya. Myndigheterna avslog deras ansökningar och
beslutade att de skulle utvisas till Kenya. Sökandenas
överklagande avslogs av domstolen i första instans men efter
ännu ett överklagande biföll majoriteten i Inner House
sökandenas överklaganden och riktade kritik mot utformningen
35
RB (Linguistic evidence Sprakab) Somalia [2010] UKUT 329 (IAC) (15
september 2010).
36
Se t.ex. Craig, 2012.
37
RB (Somalia) v Secretary of State for the Home Department [2012]
EWCA Civ 277 (13 March 2012).
38
Secretary of State for Home Department (Appellant) v MN and KY
(Respondents) (Scotland) [2014] UKSC 30 (21 maj 2014).
29
av språkanalyserna och bedömningen av dem på en rad
punkter.39 De brittiska myndigheterna överklagade domen.
Målet i Supreme Court gällde bl.a. språkanalysernas bevisvärde,
analytikernas anonymitet och bevisfrågor kopplade till att dessa
analyser inte uppfyller de i Storbritannien kodifierade reglerna
för expertvittnen i domstol. En enig Supreme Court uttalade att
förutsatt att vissa krav är uppfyllda, som på tillräcklig
expertkunskap och neutralitet, finns det inga principiella hinder
mot att acceptera Sprakabs rapporter som bevis.
När det gäller den vägledning som uttalats i den vägledande
domen från 2010 ansåg högsta domstolen att den i stort var till
hjälp och lämplig. Särskilt när det gäller att understryka att
Sprakab inte är felfritt, att domare måste vara öppna för
möjligheten att analyserna har fel och att parterna måste få
möjlighet och underlag för att bemöta bevisningen. Domstolen
riktade dock kritik mot uttalandena om vilken vikt som ska ges
till språkanalyser eftersom man i varje fall måste granska
analyserna kritiskt i ljuset av all bevisning och alla eventuella
invändningar som riktas mot rapporten av motparten. Med
vilken säkerhet slutsatsen i rapporten uttrycks av Sprakab kan
inte heller vara avgörande för vilken vikt den ges, utan det beror
på styrkan i motiveringen och vilken expertis som används för
att underbygga den.
Domstolen uttalar att i princip finns inga skäl till att Sprakab
inte skulle kunna rapportera både om språk som bevis på
ursprung och kunskaper om uppgiven hemvist, förutsatt att
Sprakabs expertis är tillräckligt visad och bedömningarna är
tillräckligt motiverade. När det gäller språkanalyser uttalades att
den expertis och den metod som Sprakab redovisat kan
accepteras, om det inte i det enskilda ärendet finns anledning att
frångå den bedömningen.
När det gäller kunskapskontrollen uttalar domstolen att
rapporten måste kunna förklara källan till och på vilket sätt
analytikern har den kunskap på vilket kommentarerna bygger
och kunna identifiera vari eventuella brister i kunskap finns.
Sprakabs rapporter ska begränsa sig till att identifiera sådana
brister och inte ge synpunkter på om klaganden är övertygande.
Det är inte en språkexperts sak att uttala sig om en generell
trovärdighet.
Angående frågan om anonymitet uttalade domstolen att det inte
är fråga om anonymitet i dess vanliga betydelse. Bevisningen
39
M.Ab.N. & K.A.S.Y. v Secretary of State for the Home Department [2013]
CSIH 68 (12 juli 2013).
30
var avancerad och expertisen hävdad för en organisation baserad
på ett samarbete mellan personer med olika färdigheter. Det
fanns ingen tvekan om identiteten på organisationen, dess
metoder eller på kvalifikationerna för personerna och
erfarenheterna för personerna som tagit fram rapporten. Namnen
på personerna var tillgängliga för domstolarna och kunde ges till
parterna om det fanns ett behov av det. Högsta domstolen hade
inga invändningar mot att godta anonymiteten förutsatt att vissa
kontrollmekanismer fanns och det inte i det enskilda fallet
medfört nackdel för sökanden. Detta måste dock bedömas från
fall till fall.
När det gäller de aktuella målen konstaterade domstolen att det
var otvistigt att kommentarer i rapporten om sökandenas
kunskap om hemorten var otillräckligt underbyggda av visad
expertis hos analytikerna. Uttalanden i rapporterna om
sökandenas trovärdighet och att svar lät inövade gick utanför
analytikerns roll som expertvittne och var helt opassande. Dessa
uttalanden gick inte att skilja från övriga delar av rapporten som
domstolarna i första instans tillsammans med annan bevisning
lagt till grund för sina domar. Det var enligt Högsta domstolen
tillräckligt för att underkänna domarna i första instans. Högsta
domstolen avslog därför Home Office överklagande.
6.4 Nederländerna
I Nederländerna har migrationsmyndigheten Immigration and
Naturalisation Service (INS) intern expertis som gör
språkanalyser på enheten the Office for Country Information
and Language Analysis. Analyserna görs av lingvister och
modersmålstalare tillsammans. INS har ett antal anställda
lingvister med magisters- eller doktorsexamen och kunskaper i
olika delar inom lingvistiken. Analytikerna ska vara
modersmålstalare vilket innebär att de ska ha stor erfarenhet av
att använda språket sedan en tidig ålder. Analytikernas förmåga
testas av lingvisterna som ansvarar för och avgör en analytikers
kunskaper och begränsningar. Lingvisten ska utreda
språksituationen i ett visst område och avgöra om det är möjligt
att för området eller ett språk svara på frågor som är relevanta i
asylärendet. När en analys görs lyssnar analytikern på en
inspelning och skriver ett utlåtande. Därefter träffas analytikern
och lingvisten och diskuterar resultatet. Lingvisten kontrollerar
att de uttagna exemplen stöder resultatet och skriver
analysrapporten som signeras av både analytikern och
lingvisten. Lingvisten kan också be en annan analytiker
analysera materialet. Det sker regelbundet för att garantera
kvaliteten och utvärdera analytikerns kunskaper. Lingvisten ska
kontrollera litteratur om språket och andra källor för att ha en
31
uppdaterad bild av språksituationen och lingvistiska drag i ett
visst område.40
6.5 Schweiz
I Schweiz görs språkanalyser sedan 1997 av Lingua, som är en
fristående del av schweiziska migrationsmyndigheterna Swiss
Federal Office for Migration. Från början använde man testade
modersmålstalare som analytiker. Men när många ärenden
visade sig röra gränsområden, flerspråkiga eller personer som
levt i olika länder ansågs det inte längre gångbart. År 1999
beslutades därför att endast utbildade lingvister som också
talade och var experter på det aktuella språket skulle användas.
Det har inneburit att det är svårt att hitta kvalificerade experter
och därför anlitas lingvister utanför Schweiz i stor utsträckning.
Vissa undantag på kravet på kvalifikationer kan göras för
modermålstalare som fått vidareutbildning och stöd av lingvister
och klarar av att möta kraven på analysrapporterna. Intervjuerna
med de vars tal ska analyseras görs ofta av de lingvister som ska
göra analyserna men ibland görs de av någon annan som har
språket som modersmål. Lingua har ett antal lingvister anställda
som ansvarar för olika regioner och att hitta och testa lingvister
som kan göra analyserna. Sedan kraven för analytikerna har
ändrats har kvaliteten på analyserna förbättrats. De är mer
utförligt beskrivna och vetenskapligt underbyggda.41
40
41
Cambier-Langeveld, 2010.
Baltisberger och Hubbuch, 2010.
32
7. Migrationsverkets vägledning för och
uppföljning av användningen av
språkanalyser
7.1 Bakgrund
Migrationsverket (och tidigare Invandrarverket) har använt
språkanalyser som en metod i utredningen av asylärenden sedan
1993. Från början gjordes analyserna av personal anställd för
detta på Invandrarverket men efter några år började tjänsten i
stället köpas in från privata företag. Under 2012 – 2014 gjordes
mellan 2 000 och 2 600 språkanalyser per år i asylärenden.
7.2 Upphandling
I den senaste upphandlingen av ramavtal för förmedling av
språkanalyser som gjordes 2014 ställdes bl.a. följande krav på
tjänsten. Anbudsgivaren ska kunna genomföra både
direktanalyser, dvs. där en sökande talar direkt med en
analytiker, och sedvanlig språkanalys där en inspelning gjord av
Migrationsverket analyseras. Anbudsgivaren ska kunna
tillhandahålla språkanalyser på minst de 20 språk som var mest
frekventa under 2013. Språkanalyserna ska som utgångspunkt
ske i överensstämmelse med IAFPA:s resolution.
Språkanalysen ska ledas av en kvalificerad lingvist i samarbete
med en analytiker. Lingvisten ansvarar för innehållet i analysen.
Analytikern ska ha infödda språkkunskaper motsvarande
modersmålsnivå avseende det aktuella analysspråket.
Analytikern ska vara objektiv och ha genomgått en
introduktionsutbildning på analysföretaget med information om
sekretess och kravet på objektivitet. Majoriteten av analytikerna
ska ha en högre utbildning och då helst inom språkområdet.
Analytikern kan anges med en anonym unik beteckning i
rapporten, men identitetsuppgifterna ska kunna lämnas till
Migrationsverket om det behövs som bevisuppgift i domstol
eller för att säkerställa riktigheten och/eller kvaliteten i
språkanalysen.
Språkanalysen ska redovisa en bedömning av språklig
tillhörighet och detta språks geografiska förekomst. Analysen
ska på begäran kunna kombineras med en bedömning så långt
möjligt av en sökandes realiakunskap (så kallad
kunskapskontroll).
Språkutlåtandet ska innehålla en bedömning av i vilket land eller
vilka länder och även, om det är möjligt, vilket område inom
landet där en person har sin språkliga tillhörighet.
33
Språkutlåtandet ska också klargöra i vilka länder/områden som
det aktuella språket/dialekten kan talas samt ge en allmän
beskrivning av den språkliga situationen i det aktuella landet
eller regionen. I del ett av analysen ska redovisas vilken språklig
tillhörighet som bedöms föreligga. Bedömningen ska anges på
en flergradig skala. I del två ska bedömas om den språkliga
tillhörigheten överensstämmer med representationen i den
uppgivna hemvisten. Bedömningen ska anges på en flergradig
skala.
Varje språkutlåtande ska innehålla uppgifter om lingvistens
kvalifikationer samt analytikerns språkkunskaper, utbildning
och yrkestillhörighet.
För samtliga krav på tjänsten i upphandlingen, se bilaga.
7.3 Migrationsverkets vägledning
7.3.1 Rättschefens rättsliga ställningstaganden
Till stöd för handläggningen av asylärenden utfärdar
Migrationsverkets rättschef vägledning för verksamheten. Till
och med 2014 skedde detta i rättsliga ställningstaganden eller
rättsliga kommentarer. Rättsliga ställningstaganden och rättsliga
kommentarer finns från och med 2015 i serien för rättschefens
särskilda råd. Särskilda råd är interna rekommendationer om hur
en författning bör tillämpas. Något rättsligt ställningstagande
som specifikt berör språkanalyser finns inte. Däremot är
följande ställningstaganden relevanta för användingen av
språkanalyser.
I rättschefens rättsliga ställningstagande angående sannolik
identitet i asylärenden (RCI 08/2013) från den 31 maj 2013
anges i sammanfattningen bl.a. följande.

Om den sökande inte kan styrka eller göra sin identitet sannolik
genom identitetshandlingar får vi använda andra metoder för att
utreda identiteten och hemvist, t.ex. muntlig utredning,
kunskapstest, språkanalys och uppgifter från referensdossier. Den
sökandes berättelse ska då värderas tillsammans med övrig
bevisning.

Det är möjligt att bedöma en asylsökandes identitet som sannolik
enbart med stöd av hans eller hennes muntliga berättelse.
Bevisvärderingen ska vara saklig och objektiv och beslutsfattaren
måste motivera och förklara skälen för sitt beslut.

För att en muntlig berättelse ska bedömas vara trovärdig krävs att
uppgifterna är sammanhängande och klara, detaljerade, oförändrade
och rimliga. De får inte vara motstridiga, om det inte finns rimliga
förklaringar till motstridigheterna, eller strida mot allmänt kända
34
fakta. I bedömningen ska vi även beakta om den sökande har gjort
ett ärligt försök att styrka sin berättelse genom skriftlig bevisning.
Det räcker då att det är sannolikt att den sökande har den identitet
han eller hon uppger.
I rättschefens rättsliga ställningstagande angående metod för
prövning av tillförlitlighet och trovärdighet (RCI 09/2013) anges
följande i sammanfattningen.
Utgångspunkter:
 Utredande myndighet är skyldig att bedöma tillförlitligheten och
trovärdigheten i asylärendet.
 Den sökande har åberopsbördan och den initiala bevisbördan för
sina åberopade asylskäl. Utredningsansvaret vilar dock gemensamt
på den sökande och på utredande myndighet.
 Bevisning i ett asylärende utgörs huvudsakligen av sökandens
berättelse men också av stödbevisning såsom handlingar, vittnesmål
och landinformation.
Metod för prövningen:
 Identifiera relevanta fakta.
 Beakta all bevisning även sådan som har lågt bevisvärde.
 Analysera bevisningen runt varje relevant bevistema.
 Om någon eller några uppgifter inte är tillförlitliga bedöm om dessa
påverkar själva kärnan i berättelsen.
 Ge den sökande tillfälle att förklara bristerna.
 Bedöm förklaringarna.
 Gör en sammantagen bedömning av samtlig bevisning.
 Motivera tillförlitlighetsbrister och trovärdighetsbrister noggrant och
sakligt.
7.3.2 Verksamhetschefens instruktioner
I Migrationsverkets tidigare organisation kunde även cheferna
för de numera avskaffade verksamhetsområdena utfärda
vägledning inom sitt verksamhetsområde. Chefen för det
tidigare verksamhetsområdet asylprövning har utfärdat en
instruktion angående prövning av identitet och hemvist i
asylärenden – särskilt rörande frågor om kunskapskontroller och
språkanalyser (VCI 1/2009). I den anges bl.a. följande.
Kunskapskontroller och språkanalyser
Om den sökande inte har lyckats göra sin identitet eller hemvist sannolik
genom ingiven bevisning görs i nästa steg en samlad bedömning av om
han eller hon genom sin berättelse – men även tillsammans med eventuell
bevisning som den sökande gett in – har gjort sin identitet eller hemvist
sannolik. I avsaknad av tillräckliga och tillförlitliga handlingar finns det i
detta läget skäl att göra en ingående kontroll av den sökandes närmare
kunskaper om sitt land och sin hemort.
Det ankommer alltid på Migrationsverkets tjänstemän att genomföra en
muntlig utredning och därefter värdera den asylsökandes utsaga och all
eventuell bevisning rörande den sökandes situation och förhållandena i
35
hemlandet. Mot denna bakgrund är det rimligt att även en
kunskapskontroll genomförs av verkets utredare i samband med den
muntliga utredningen, om en sådan närmare kontroll bedöms nödvändig
för att kunna bedöma främst hemvisten. Även kostnads- och
rättssäkerhetsskäl talar för att ansvaret att genomföra kunskapskontroller
med de asylsökande och värdera resultatet bör ligga på verket. […]
En språkanalys bör företas i ett asylärende i de fall då den asylsökande
inte har lyckats göra sin hemvist sannolik genom sin utsaga och övrig
bevisning. En förutsättning är dock att språkanalysen bedöms som
relevant och rimlig att utföra. I denna bedömning ligger att man bör
skaffa sig kunskap huruvida analyserna för det aktuella landet tidigare
visat sig ge tillräckligt underlag för att slå fast ett tydligt samband mellan
ett av en asylsökande talat språk och ett angivet land eller landsdel. En
individuell prövning utifrån ålder och mognad ska ske i varje barnärende
för att avgöra i vilka fall det är lämpligt att en språkanalys görs.
Det kan hända att den asylsökande inte heller efter detta tredje steg har
gjort sin hemvist eller identitet sannolik. I de allra flesta fall är det då
varken rimligt eller meningsfullt att göra någon ingående prövning av de
åberopade asylskälen och asylansökan – i vart fall såvitt avser frågan om
skydd – och ansökan bör kunna avslås (jfr. MIG 2007:12 och tidigare
redovisade vägledande beslut).
Enligt 8 kap. 16 § utlänningslagen ska ett avslag på en asylansökan i regel
förenas med ett beslut om avvisning eller utvisning. […]
En språkanalys bör inte ensamt utgöra grund för ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut. För det fall en asylsökande inte har gjort sin hemvist
sannolik kan den indikationen som språkanalysen ger – i brist på annan
information till följd av den sökandes bristande medverkan – dock vara
tillräcklig för att ange ett verkställighetsland. Verket gör då i enlighet med
gällande praxis inte någon ingående prövning av de åberopade
skyddsskälen utan prövar frågan om eventuella allmänna
verkställighetshinder (se ovan).
7.4 Tidigare granskningar av Migrationsverkets
användning av språkanalyser
7.4.1 Tidiga granskningar
Den första utvärderingen av språkanalyser gjordes av dåvarande
Invandrarverket 1996 för att ta reda på om analyserna var ett
effektivt hjälpmedel för att avgöra en sökandes hemland. I
utvärderingen tittade man på hur många av de som fått avslag
som sedan tagits emot av det land som analysen pekat mot. Av
de 90 ärenden som granskades hade återvändandet lyckats i 78
ärenden. Av de övriga tolv ärendena hade beslutsfattaren i sitt
beslut inte tagit hänsyn till bedömningen i språkanalysen i sju
ärenden. I de övriga fem hade analysen pekat på ett annat land
än sökandens hemland. Av denna granskning drogs slutsatsen att
kvaliteten på analyserna var hög.42
42
Utvärderingen och dess resultat beskrivs i Migrationsverkets rapport
Language Analysis Evalutation of Second Language Project, 1999-2000 s. 5.
36
År 1998 gjordes en ny utvärdering enligt samma metod som den
1996. Av utvärderingen drogs slutsatsen att språkanalyser var
till fördel för den asylsökande i många ärenden. Som exempel
angavs personer från Irak vars handlingar ansågs ha ett lågt
bevisvärde mot bakgrund av att det var svårt att skilja äkta från
falska. Det angavs också att metoden hade en avskräckande
effekt för personer utan ett genuint skyddsbehov och att
analyserna identifierade en sökandes riktiga identitet.43
År 2000 presenterades resultatet av ännu en granskning.44
Bakgrunden till granskningen var att dåvarande
Invandrarverkets användning av språkanalyser av vissa
personers andraspråk hade kritiserats. För granskningen ombads
personer från åtta afrikanska länder med klarlagt medborgarskap
att tala på engelska eller franska på en inspelning i tio minuter.
Personerna skulle ha uppehållstillstånd i Sverige men inte ha
vistats här så länge. De ombads nämna kulturella företeelser
men inte platser i hemlandet. Inspelningarna skickades utan mer
information till analytikerna för bedömning. I 41 av 44 analyser
pekades rätt hemland ut. Av de tre övriga ärendena angavs det
rätta landet men också ytterligare två länder i en analys. I ett
annat pekades fel land ut. Analytikerna angav dock i båda
analyserna att de var osäkra på resultatet mot bakgrund av att
personen vistats länge i Sverige. I det tredje ärendet angavs
enbart östra Afrika i stället för Tanzania. Resultatet av
undersökningen ansågs vara att kvaliteten på analyserna är hög
och att analysernas resultat är pålitliga. Det framkom också att
analytikerna framhåller om de är osäkra på sitt resultat. I
rapporten framhålls att analyser på sökandens modermål är att
föredra men att ett flytande andrahandsspråk kan analyseras i de
fall sökanden vägrar tala något annat språk. Språkanalyser
ansågs kunna användas även i fortsättningen som en del av
bedömningen av en persons hemland.
7.4.2 Granskning av UNHCR 2011
Mellan 2009 och 2011 ledde UNHCR ett projekt i samverkan
med Migrationsverket som skulle analysera Migrationsverkets
tillämpning av flyktingkonventionen och de subsidiära
skyddsbestämmelserna i svensk rätt. I september 2011
presenterade UNHCR sin rapport Kvalitet i svensk asylprövning
– En studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om
internationellt skydd. Ett avsnitt i den drygt 200 sidor långa
43
Utvärderingen och dess resultat beskrivs i Migrationsverkets rapport
Language Analysis Evalutation of Second Language Project, 1999-2000 s. s.
6.
44
A. rapport s. 6 f.
37
rapporten berörde utredning av identitet och hemvist. UNHCR
angav bl.a. följande.
Att bedöma en persons ursprung utifrån dennes språk anses vara en
mycket komplex uppgift och det råder stor oenighet bland lingvister och
andra bedömare om hur tillförlitliga språkanalyserna som görs inom
asylprövningen är. Men trots detta, och trots en ökad användning av
språkanalyser och mål om harmonisering av asylprövningen inom EU,
saknas rättslig vägledning rörande användningen av språkanalyser.
Däremot har en rad forskare och akademiker inom ämnesområdena språk
och socio-lingvistik sammanställt riktlinjer för användandet av
språkanalyser i asylprövningen (2004-års riktlinjer). Dessa riktlinjer har
ingen rättslig status men flera av rekommendationerna anses av UNHCR
vara centrala för att uppnå ett enhetligt och rättssäkert användande av
språkanalyser i asylprövningen.
UNHCR:s observationer
[…]
I studien av beslut ingick 54 ärenden med somaliska asylsökanden. I 18
av de 54 ärendena (33 %) genomfördes språkanalys. Resultaten från
analysen av dessa språkanalyser visade att vissa prövningsenheter
använde sig av språkanalys i samtliga somaliska ärenden, medan andra
enheter inte använde sig av språkanalys i något ärende rörande somaliska
sökanden. Underlaget är för litet för att dra några långtgående slutsatser
av detta resultat, men det indikerar att användandet av språkanalyser görs
i olika stor utsträckning. […]
Analyserna gjordes i ungefär hälften av fallen utifrån direktanalys och i
resten genom inspelade språktester. Språkinspelningen varade 9-40
minuter. I samtliga utom en av språkanalyserna analyserades även de
sökandes kännedom om Somalia och hemorten, så kallad realiakunskap. I
flera av analysrapporterna angavs det att den sökande hade svarat rätt på
alla realiafrågor, men att de sökande inte lämnat några djupgående
uppgifter. I flera av dessa fall varade inspelningen endast 10-14 minuter
och det är tveksamt vilka djupgående kunskaper som kan uppvisas under
en så kort frågestund. UNHCR är tveksam till vissa av frågornas
tillförlitlighet. Exempel på en fråga angående realiakunskap ”Personen
kan ej korrekt beskriva en majskolv, vilka är vanligt förekommande i
södra Somalia men inte i landets norra delar”.
Samtliga språkanalyser redovisade att resultaten från språkanalyserna var
”högst sannolika”, vilket är den högsta tillförlitlighetsgraden. I fyra av
språkanalyserna (22 %) redovisades motstridiga resultat rörande den
sökandes språkliga bakgrund, men slutsatsen var ändå ”högst sannolik”.
[…]
I 16 av de 18 ärendena bedömde Migrationsverket den sökandes hemvist i
enlighet med resultatet från språkanalyserna. I nio av besluten (50 %)
redovisades ingen annan utredning eller bevisning än språkanalyserna
som skäl till Migrationsverkets bedömning av den sökandes ursprung. Det
är därför avgörande att språkanalyserna har den tillförlitlighet som kan
krävas, och att Migrationsverket använder sig av språkanalyserna på ett
enhetligt sätt.
38
UNHCR:s rekommendationer
• UNHCR rekommenderar att Migrationsverkets interna riktlinjer
utvecklas för att tydliggöra vad som krävs av språkanalytikerna både i
form av formell kompetens och i form av aktuell kunskap.
• UNHCR anser inte att det är tillräckligt tillförlitligt att analytikerna har
goda resultat i språkföretagets egna tester, snarare behövs en nationell
standard och test rörande språkanalytikernas faktiska kunskap i att
bedöma personers ursprung utifrån språkanalys.
• Resultaten från språkanalyserna måste bedömas med försiktighet då
deras faktiska tillförlitlighet inte är säkerhetsställd. Resultaten från
språkanalyserna bör därför inte användas som enda bevisning i
bedömningen av de sökandes hemvist.
7.4.3 Kvalitetsuppföljning 2012
I oktober 2012 gjorde Migrationsverkets rättsenhet en
granskning av hur språkanalyser tillämpas inom
asylprövningsverksamheten. 36 ärenden granskades i vilka
Migrationsverket genomfört språkanalyser med
kunskapskontroll innan beslut fattades. I rapportens
sammanfattning anges bl.a. följande.
I 33 av ärendena har språkanalysens resultat resulterat i bedömningar med
en högre grad av sannolikhet. Resultatet tillsammans med övrig utredning
i ärendet får därmed anses kunna vara av värde vid bedömningen av
hemvist. Resultatet av språkanalysen och sökandens kunskaper, berättelse
och övrig utredning i ärendet använts vid bedömningen av hemvisten i de
flesta ärendena. I några av ärendena har resultatet använts på ett sätt som
inte stämmer med analysrapporten och där beslut fattats utan att redogöra
för och motivera anledningen till detta. Migrationsverkets egen utredning
i ärendena om hemvist och identitet har gjorts på ett mycket varierande
sätt utifrån frågor om hemorten, lokalkännedom och kunskaper om sådant
som kan vara av betydelse vid bedömning av den uppgivna hemvisten.
[…] I de sju ärenden som överklagats till migrationsdomstolen har fyra
fastställts av domstolen och två har återförvisats av skäl som har att göra
med utredningen i ärendet och bedömningen av språkanalyserna.
Förslag till åtgärder
Verkets egna utredningar om hemvisten och omfattningen av
kunskapsfrågor varierar betydligt. Ärendena som vi granskat är av sådan
karaktär att det oftast är nödvändigt med en utförligare utredning om
hemvist. För att kunna få fram ett så utförligt material som möjligt vid
bedömningen av kunskaperna om hemvisten, talat språk och dialekt till
exempel borde området överväga att använda ett gemensamt
utredningsmaterial som stöd vid utredningen.
En språkanalys kan ha ett betydande bevisvärde. Det är därför av vikt vid
bedömningen av ärendet att det alltid framkommer av motiveringen
vilken betydelse resultatet haft samt vilken övrig utredning som lett fram
till den gjorda bedömningen.
Det är också av betydelse att handläggaren har tillräcklig kännedom om
land, hemvisten och språksituationen i landet för att kunna göra en
bedömning om en språkanalys är lämplig som bevismedel i ett ärende.
39
Det är sökanden som ska göra sin hemvist sannolik och det är oftast
lämpligast att göra språkanalysen efter utredningen för att få fram ett
underlag inför bedömningen. En språkanalys som gjorts tidigare kan få ett
lägre bevisvärde. För att underlätta vid handläggningen skulle områdets
instruktion kunna tillföras ytterligare material om vad som gäller vid
bevisvärdering, tydliggöra rutiner när det är lämpligt och meningsfullt att
beställa en språkanalys, praxis samt annat som kan vara av betydelse.
När det gäller afghanska ärenden borde området överväga om och när det
finns anledning att genomföra språkanalyser angående personer som
åberopat hemvist i landet och talar de vanligast förekommande språken.
Det kan även nämnas att statistik från språkanalysföretagen visat att
resultatet sällan avviker från uppgivit ursprung.
7.4.4 Extern granskning 2013
I januari 2013 gjordes ytterligare en granskning av
språkanalyser. I granskningen har Sprakab slumpvis valt ut tio
ärenden där direktanalys har beställts av Migrationsverket.
Inspelningarna har först analyserats av Sprakabs analytiker
tillsammans med lingvist. Det har inte varit samma analytiker
som har gjort Sprakabs analyser. Sedan har inspelningarna
skickats till Migrationsverkets holländska motsvarighet, INS. En
holländsk språkanalytiker har sedan gjort en analys av materialet
under tillsyn av en lingvist anställd av INS. Resultatet av detta
har sammanfattats i en rapport av Migrationsverkets rättsenhet i
vilken bl.a. följande anges.
I nio av de tio fallen överensstämmer den svenska och den holländska
analysen i stort sett avseende talarens språkliga bakgrund. I fem fall har
den språkliga bakgrund som sökanden/talaren har uppgett bedömts inte
vara sannolik av vare sig den svenska eller holländska analysen. I fyra fall
bedömdes sökandens tal överensstämma med den uppgivna språkliga
bakgrunden, både av den svenske och av den holländske analytikern,
formulerat som mycket hög sannolikhet respektive definitivt/sannolikt. I
ett fall bedömde den svenske analytikern att sökandens språkliga
bakgrund sannolikt var Jannaale i södra Somalia, vilket den holländske
analytikern dock inte ansåg vara sannolikt. Eftersom skillnaderna mellan
analytikernas resultat inte grundar sig på bedömningen av språket utan
huvudsakligen på bedömningen av lämnade uppgifter påverkar detta
resultat inte den generella bedömningen att analyserna överensstämmer i
hög grad. Detta innebär att kvaliteten på de somaliska språkanalyser som
Migrationsverket låter genomföra får anses vara god. Granskningen visar
också att det är så stor skillnad på dialekterna i Somalia att det är fullt
möjligt för en erfaren analytiker att skilja en sydsomalisk dialekt från en
nordsomalisk. Granskningen får också anses visa att det företag som
verket upphandlat språkanalyser av har förmått att möta verkets
kvalitativa krav.
40
8. Granskning av Migrationsverkets
användning av språkanalyser
8.1 Omfattning
År 2014 ansökte drygt 81 300 personer om asyl i Sverige och
Migrationsverket fattade beslut i ca 53 000 asylärenden. Under
samma år beställde verket språkanalyser i 2 595 ärenden.
Migrationsverkets totala kostnad för språkanalyser under 2014
var ca 7 500 000 kronor. Även om det är många analyser som
beställs, är det alltså bara i en liten del av de asylärenden som
handläggs av verket som en språkanalys har gjorts. En viss
ökning av antalet språkanalyser har skett de senaste åren men
eftersom antalet asylsökande ökat betydligt mer har andelen
ärenden i vilka en analys gjorts minskat något. Eftersom ärenden
inte alltid avgörs samma år som de kommer in är det svårt att
helt bedöma i hur stor andel av ärendena som en språkanalys har
gjorts varje år. Men som framgår av tabellen nedan så gjordes
analyser i mellan tre och fem procent av ärendena under 2014.
Tabell över antal asylsökande, antal avgjorda asylärenden och antal
beställda språkanalyser under 2012, 2013 och 2014. De nedersta
kolumnerna visar i hur många procent av ärendena som en språkanalys
gjorts uppdelat på av antal sökande och av antal avgjorda ärenden.
År
Antal
sökande
(avrundat till
jämnt
hundratal)
Antal
avgjorda
ärenden
(avrundat till
jämnt
hundratal)
Antal
beställda
språkanalyse
r
Procent av
antal
sökande
Procent av
antal
avgjorda
ärenden
201
2
43
900
201
3
54
300
201
4
81
300
36
500
49
900
53
500
2
002
2
252
2
595
Ca
4,5
%
Ca
5,5
%
Ca
4,2
%
Ca
4,5
%
Ca
3,2
%
Ca
4,8
%
De vanligaste medborgarskapsländerna i de ärenden i vilka
språkanalys gjorts under 2014 är Eritrea (854), Somalia (513),
41
Syrien (402), statslös (200) och Afghanistan (102). Statistiken
visar det medborgarskap Migrationsverket registrerat men inte
om det överensstämmer med det medborgarskap den sökande
själv uppgett.
Hur många språkanalyser som beställs skiljer sig stort mellan
olika enheter på Migrationsverket. Under 2014 beställde
asylprövningsenheten i Flen analys i 287 och
asylprövningsenhet 4 i Malmö i 263 ärenden. Under samma år
beställde asylprövningsenhet 3 i Stockholm 20 och
asylprövningsenhet 3 i Göteborg 30 analyser.
Skillnaderna mellan de olika enheterna blir ännu tydligare när
man tittar på användandet av språkanalyser uppdelat på olika
medborgarskap.
Flest analyser har alltså totalt sett beställts för eritreaner.
Asylprövningsenhet 4 i Malmö har under 2014 beställt i 153 och
asylprövningsenheten i Flen i 90 ärenden där medborgarskapet
sedan registrerats som eritreanskt. Asylprövningsenhet 5 i
Malmö har under samma period beställt analys bara i ett ärende
och asylprövningsenheterna 2, 3 och 5 i Göteborg i fem ärenden
vardera.
För sökande som registrerats som medborgare i Somalia har
under 2014 analys beställts i 64 ärenden på asylprövningsenhet
barn i Uppsala och i 50 ärenden på asylprövningsenheten i Flen,
medan asylprövningsenheten i Boden beställt i två ärenden,
asylprövningsenheten i Uppsala i tre ärenden och på
asylprövningsenhet 3 i Stockholm i fyra ärenden.
För ärenden där sökanden bedömts komma från Syrien har
asylprövningsenheten i Flen beställt analys i 84 ärenden under
2014. Näst flest analyser beställdes av asylprövningsenhet 5
Malmö som beställde i 45 ärenden. Asylprövningsenhet 2 i
Göteborg beställde i ett ärende och asylprövningsenheterna 2
och 3 i Stockholm i fyra ärenden vardera.
AP/BARN I…
AP/BARN I…
AP/BARN I…
201
2
AP/BARN I…
AP/BARN I…
AP PÅ…
AP/BARN 5 I…
AP I UPPSALA
AP I MÄRSTA
AP I FLEN
AP I GÄVLE
AP I BODEN
AP 5 I…
AP 5 I MALMÖ
AP 4 I MALMÖ
AP 4 I…
AP 3 I…
AP 3 I…
AP 3 I MALMÖ
AP 2 I…
AP 2 I…
AP 2 I MALMÖ
AP 2 I BODEN
AP 1 I…
AP 1 I…
AP 1 I MALMÖ
Antal beställda språkanalyser uppdelat på asylprövningsenheter 2012 - 2014
400
300
200
100
0
42
När det gäller medborgare i Afghanistan är skillnaderna mellan
hur många språkanalyser som beställs av olika enheter mindre.
De enheter som beställt flest analyser är de specialiserade
asylprövningsenheterna för barn i Uppsala, Göteborg och
Malmö som beställt i 14, 13 respektive 12 ärenden.
Utöver de analyser som beställts av asylprövningsenheterna har
analyser beställts även på andra enheter, som
mottagningsenheter och ansökningsenheter, men i betydligt
mindre utsträckning.
Dessa skillnader i antal beställda analyser kan naturligtvis till
viss del bero på karaktären av enskilda ärenden enheten handlagt
men tyder ändå klart på att bedömningen av när en analys bör
göras varierar mellan olika enheter inom Migrationsverket.
8.2 Granskning av ärenden
8.2.1 Urval av ärenden
Migrationsverkets planerings- och styrningsenhet har slumpvis
tagit fram 52 ärenden i vilka en språkanalys gjorts under 2014
där verket även fattat beslut. Ärendena kommer från olika
asylprövningsenheter i landet. I ärendena har sökandena uppgett
sig komma från eller av verket bedömts ha medborgarskap i
Eritrea, Somalia, Afghanistan, Ryssland, Syrien, Djibouti,
Etiopien, Armenien, Kazakstan, Irak, Nigeria, Marocko, Senegal
och Jordanien.
I fyra av de 52 ärendena har något beslut i frågan om
uppehållstillstånd inte fattats efter det att språkanalyser gjorts.
Dessa ärenden har inte granskats närmare. Av de återstående 48
ärendena har Migrationsverket beviljat ansökan om
uppehållstillstånd i 35 ärenden. Beslut om utvisning har fattats i
13 ärenden. Vad som är intressant för den här utredningen är
dock hur språkanalyserna beslutats och tillämpats för prövning
av om sökanden gjort sin hemvist sannolik. Det har sökanden
bedömts göra i 42 av ärendena.
Denna granskning av 48 av över 2 500 ärenden i vilka
språkanalyser gjorts under 2014 kan naturligtvis inte ge en
heltäckande belysning av Migrationsverkets hantering av
språkanalyser. Men den ger ändå en bild av hur språkanalyser
används och kan fungera som utgångspunkt för en diskussion
om hur hanteringen kan förbättras.
43
8.2.2 Id-handlingar
Enligt Migrationsverkets egna instruktioner ska tjänstemannen
först pröva om sökanden gjort sin identitet och hemvist sannolik
genom att t.ex. lämna in id-handlingar.
I 18 av de 48 granskade ärendena har sökanden lämnat in någon
form av id-handling i original. Det har i flera ärenden varit ett
eritreanskt eller syriskt id-kort. I ett ärende fanns ett utgånget
syriskt pass. Andra typer av handlingar som den sökande lämnat
in är militärböcker, familjebevis, afghansk id-handling (tazkira)
och afghanskt pass. I vissa av ärendena har ett flertal handlingar
lämnats in. T.ex. fanns det i ett ärende ett palestinskt id-kort,
examensbevis, medlemskort i politiskt parti, kopia på pass,
kopia på UNRWA-kort och kopia på födelsebevis.
En asylsökande som har medverkat till att klargöra sin identitet
är enligt 5 kap. 4 § utlänningsförordningen (2006:97)
undantagen från kravet på att ha arbetstillstånd. Det innebär att
han eller hon har rätt att arbeta under tiden fram till beslut om
uppehållstillstånd. I fyra av de 18 ärenden i vilka sökanden haft
någon form av id-handling har Migrationsverket bedömt att
sökanden har medverkat till att klargöra sin identitet och därför
beviljat sökanden undantag från kravet på arbetstillstånd.
I elva av de 18 ärendena har id-handlingen skickats till
Migrationsverkets id-enhet för äkthetsgranskning och
sakkunnigutlåtande av en dokumentexpert. Id-enheten
undersöker handlingen med tillgängliga hjälpmedel och jämför
med tillgängligt referensmaterial.
När under handläggningen äkthetsgranskningen och
beställningen av språkanalysen har gjorts varierar i ärendena. I
sju av ärendena har språkanalysen beställts efter det att idhandlingen skickats på äkthetsgranskning. I fyra av de ärendena
har dock analysen beställts innan resultatet av
äkthetsgranskningen kommit. I de tre ärenden där analysen
beställts efter det att resultatet av äkthetsgranskningen kommit
talade bedömningen för att id-handlingen var äkta i två ärenden
medan handlingen ansågs falsk i ett ärende.
I tre ärenden beställdes språkanalysen och äkthetsgranskningen
av handling samma dag. I ett ärende beställdes språkanalysen
före det att handlingen skickades för äkthetsgranskning trots att
handlingen lämnats in innan.
44
I nio av dessa ärenden har den sakkunniga på id-enheten ansett
att resultatet av undersökningen talar för att handlingen är en
äkta grundhandling. I två ärenden har dokumentexperten bedömt
att den granskade handlingen sannolikt är förfalskad.
I 17 av de 18 ärenden där id-handlingar lämnats in har
språkanalysen stött sökandens uppgifter om hemvist. I ett ärende
där språkanalys och äkthetsgranskning beställts samma dag
talade språkanalysen emot sökandens uppgifter och det
inlämnade passet bedömdes vara falskt.
8.2.3 Frågor om identitet och hemvist under den muntliga
asylutredningen
I Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om sannolik
identitet anges att det är möjligt för sökanden att göra sin
identitet sannolik enbart genom sin muntliga berättelse. I
Migrationsverkets instruktion angående prövning av identitet
och hemvist i asylärenden anges att, om den sökande inte har
lyckats göra sin identitet och hemvist sannolik genom uppvisade
handlingar, det återstår att pröva om den sökandes uppgifter vid
en samlad bedömning framstår som trovärdiga och sannolika. I
avsaknad av tillräckliga och tillförlitliga handlingar finns det i
detta läge skäl att göra en ingående kontroll av den sökandes
närmare kunskaper om sitt land och sin hemort.
I 31 av de 48 ärendena har frågor om sökandens hemvist ställts
under asylutredningen. Omfattningen av hemvistutredningen
varierar dock. I flera ärenden har utredaren ställt många frågor
vilket gett sökanden möjlighet att utförligt beskriva sin uppgivna
hemort och visa kunskaper om det uppgivna hemlandet. Men i
vissa ärenden har utredningen om hemort och kunskaper om
hemlandet varit väldigt kortfattad och knappast tillräcklig för att
Migrationsverket ska kunna avgöra om det är sannolikt att
sökanden kommer från den uppgivna orten.
Och i 17 av ärendena har det alltså inte gjorts någon särskild
muntlig utredning av hemvisten innan analysen har beställts. I
ett ärende har språkanalysen beställts före det att muntlig
utredning hållits. I två ärenden har en påbörjad asylutredning
fått avbrytas pga. tolkproblem. Därefter har en språkanalys
beställts. Och i 14 ärenden har inga eller endast någon enstaka
specifik fråga om hemvist ställts under den muntliga
utredningen som hållits innan språkanalysen beställts.
8.2.4 Andra sätt att utreda identitet och hemvist
Utöver granskning av handlingar och muntlig utredning har
Migrationsverket i två ärenden efter medgivande från sökanden
45
skickat en fråga till armeniska myndigheter om personen är
medborgare i Armenien. I det ena av ärendena har frågan ställts
efter det att två språkanalyser angett att talaren med mycket hög
grad av säkerhet har sin språkliga bakgrund i Syrien. I ärendet
fanns också en del handlingar varav en id-handling har skickats
för äkthetsgranskning. Något svar från de armeniska
myndigheterna har inte inväntats innan beslut om
uppehållstillstånd fattades. I beslutet ansågs personen har gjort
sannolikt att han kommer från Syrien.
I det andra ärendet skickades en fråga till armeniska
myndigheter efter att en språkanalys beställts och en id-handling
skickats för äkthetsgranskning men innan resultatet av dessa
kommit in. Språkanalysen talade med medelhög grad av
säkerhet för att sökanden kom från Syrien. Armeniska
myndigheter svarade att de inte kände till mannen. Efter att idhandlingen vid en ytlig granskning bedömts kunna vara äkta
ansågs mannen vid en sammantagen bedömning ha gjort sin
identitet och sin hemvist i Syrien sannolik.
8.2.5 Anledningen till att en språkanalys har beställts
I Migrationsverkets instruktion angående prövning av identitet
och hemvist i asylärenden anges att en språkanalys bör företas i
ett asylärende i de fall den asylsökande inte har lyckats göra sin
hemvist sannolik genom sin utsaga och övrig bevisning.
I 24 av 48 ärenden har den som beställt språkanalysen angett i
beställningen att det finns misstanke om att sökanden har ett
annat hemland eller hemvist än det uppgivna. Det går dock inte
alltid att utläsa ur materialet varför den misstanken finns.
I vissa ärenden framgår det ganska klart av handlingarna varför
en språkanalys beställts. I ett ärende har t.ex. det inlämnade idkortet bedömts vara falskt. I några ärenden har sökanden under
utredningen lämnat få och vaga uppgifter om sin uppgivna
hemort. I två ärenden har sökanden sagt sig utöver sitt
modersmål tala språk som normalt talas i andra regioner än den
uppgivna hemregionen. I två ärenden har en utredning fått
avbrytas för att tolken och den sökande inte förstått varandra. I
vissa fall har det också redan i asylutredningen angetts att
hemvisten inte är gjord sannolik och att en språkanalys därför
ska göras. I ett ärende har handläggaren skrivit en
tjänsteanteckning om att språkanalys beställs eftersom sökanden
har bristande kunskaper om sin uppgivna hemvist. I andra
ärenden står det i beslutet om uppehållstillstånd att
språkanalysen beställdes eftersom personen lämnat vaga
uppgifter om sin uppgivna hemort.
46
Men i drygt hälften av de 48 ärendena är det svårt att utläsa av
handlingarna varför en språkanalys har beställts. Som angetts
tidigare har det i flera ärenden funnits id-handlingar som
bedömts vara äkta. I de ärendena har det inte heller under
utredningen tydligt kommit fram brister i kunskaper. I flera fall
anges också sökandens muntliga berättelse som en del i att
sökanden gjort sin hemvist sannolik i beslutet om
uppehållstillstånd. Som tidigare angetts har språkanalysen
beställts före den muntliga utredningen i ett ärende. Varför det
gjorts går inte att utläsa ur handlingarna.
I ett ärende har sökandens ombud under asylutredningen frågat
om hemvisten är ifrågasatt och fått till svar att den inte är det.
Fler frågor om hemvisten har därför inte ställts. Därefter har en
språkanalys beställts. I beslutet anges att den beställdes för att
sökanden lämnat vaga uppgifter under utredningen. I ett annat
ärende har en språkanalys beställts inom ramen för en ny
prövning av skyddsskälen efter att ett beslut om utvisning efter
domstolsprövning vunnit laga kraft. Detta trots att några nya
uppgifter inte kommit fram om sökandens hemvist eller att
någon muntlig utredning om hemvisten hållits.
8.2.6 Språkanalyserna
I 40 av de 48 ärendena har språkanalysen helt eller delvis talat
för sökandens uppgivna hemvist medan den talat mot sökandens
uppgifter i åtta ärenden. I ett av dessa ärenden gjordes senare en
andra analys som delvis talade för sökandens uppgivna hemvist.
I 39 av de 48 ärendena uttalas resultatet i analysen med mycket
hög grad av säkerhet för eller mycket låg sannolikhet mot
sökandens uppgivna hemvist. I sju av analyserna uttrycks
resultatet med hög grad av säkerhet och i ett ärende anges
analysen med medelhög grad av säkerhet tala för den uppgivna
hemorten.
8.2.7 Språkanalyser som talat för uppgiven hemvist
Som angetts talade språkanalysen för sökandens uppgivna
hemvist i 40 av de 48 ärendena. I två av dessa ansågs dock att
talaren visade upp bristande kunskaper i kunskapskontrollen.
I alla utom ett av de ärenden där språkanalysen talat för
sökanden har Migrationsverket därefter bedömt att sökanden har
gjort sin hemvist sannolik. I undantagsärendet angav sökanden
att han var barn och kom från staden Barawe i södra Somalia.
Efter att han inte ansågs kunna svara på frågor om sin hemvist
gjordes en språkanalys. Den angav att han med mycket hög grad
av säkerhet har sin språkliga bakgrund i Barawe men att han
47
uppvisar vaga kunskaper om sin uppgivna hemvist. Vid en ny
muntlig utredning fick han fler frågor om sin hemort och
lämnade också nu vaga svar. I Migrationsverkets beslut
konstateras att språkanalysen talar för att han har sin språkliga
bakgrund i Barawe. Men mot bakgrund av hans bristande
kunskaper om uppgiven hemort så hade han inte gjort sin
hemvist sannolik. Han ansågs dock ha gjort sannolikt att han är
somalisk medborgare och från södra Somalia och beviljades
asyl.
I ett ärende hade en språkanalys gjorts på arabiska och en på
armeniska, vilka båda angav att sökanden med mycket hög
respektive hög grad av säkerhet har sitt ursprung i Syrien. Trots
detta har en ny utredning hållits om ursprung, och sökanden har
ombetts lämna medgivande till att armenska och turkiska
myndigheter kontaktas. Armeniska myndigheter har sedan
kontaktats med fråga om sökanden är medborgare där. Svar har
dock inte inväntats innan beslut fattats. Det körkort som
sökanden hade lämnat in hade också skickats för
äkthetsgranskning. Men inte heller resultatet av den
granskningen har väntats in innan Migrationsverket fattat beslut
om att bevilja sökanden uppehållstillstånd.
8.2.8 Språkanalyser som talat mot uppgiven hemvist
I åtta ärenden har analysen talat mot sökandens uppgivna
hemvist. I alla de ärenden där analysen talat mot sökandens
uppgifter har sökanden fått möjlighet att bemöta det i ett
skriftligt yttrande eller i en kompletterande muntlig utredning.
I ett ärende där sökanden var ensamkommande barn som uppgav
sig komma från Algeriet talade analysen med mycket hög grad
av säkerhet för att han kom från Marocko. Detta bekräftades av
sökanden vid en efterföljande muntlig komplettering. Sökanden
ansågs ha gjort sin hemvist i Marocko sannolik.
I övriga ärenden har sökanden hållit fast vid att den hemvist som
han eller hon uppgett är riktig. I ett ärende där analysen talade
mot sökandens uppgivna hemvist har Migrationsverket ändå
ansett att sökanden gjort hemvisten sannolik. I analysen angavs
att sökanden med mycket hög grad av säkerhet hade sin
språkliga bakgrund i norra Somalia och med mycket låg
sannolikhet i södra Somalia. Sökanden fick möjlighet att yttra
sig över detta skriftligt och vidhöll att hon kom från södra
Somalia. I beslutet om uppehålltillstånd angavs att sökanden
redan innan analysen uppgett att hennes mamma kommer från
norra Somalia och att hennes förklaringar till bristande
kunskaper om sin hemort godtas. Trots att analysen talade mot
48
ansågs hon vid en sammantagen bedömning ha gjort sannolikt
att hon kommer från södra Somalia.
I övriga sex ärenden där analysen talat mot sökanden har
Migrationsverket bedömt att sökanden inte gjort sin uppgivna
hemvist sannolik.
I ett av ärendena ansågs sökanden inte ha gjort sin hemvist
sannolik men däremot sitt somaliska medborgarskap i strid med
vad som angavs i analysen. Sökanden var ett barn som uppgav
att han kom från södra Somalia. Under asylutredningen ställdes
inga frågor om hans uppgivna hemort. Efter utredningen
beställdes en språkanalys men ingen kunskapskontroll. I
analysrapporten angavs att sökanden talar nordsomaliska och
inte sydsomaliska. Enligt analysen hade han med mycket hög
grad av säkerhet sin språkliga bakgrund i Djibouti och med
mycket låg grad av sannolikhet i södra Somalia. Varför hans
nordsomaliska placerades i Djibouti och inte i norra Somalia
förklarades inte i analysen. En första muntlig komplettering efter
analysen fick avbrytas eftersom tolken inte förstod honom.
Tolken uppgav att pojken troligen hade en etiopisk dialekt. I en
ny utredning bestred pojken resultatet i språkanalysen. Han
vidhöll att han kom från södra Somalia men uppgav att hans
dialekt hade påverkats av de år han vistats i Etiopien efter att
han lämnat Somalia. I Migrationsverkets beslut frångicks
bedömningen i analysen. Sökanden ansågs mot bakgrund av
språkanalysen inte ha gjort sannolikt att han kom från södra
Somalia men att han sannolikt kom från norra Somalia. Beslutet
överklagades. Migrationsverket yrkade i domstolen att målet
skulle återförvisas för att sökandens skyddsbehov skulle prövas
mot Djibouti. Domstolen konstaterade att analysen inte talat om
norra Somalia och återförvisade målet till Migrationsverket för
fortsatt utredning. En ny analys gjordes. Även i den analysen
angavs att sökanden talar nordsomaliska och med mycket hög
grad av säkerhet kommer från Djibouti och med mycket låg
sannolikhet från södra Somalia. Nu gjordes också en
kunskapskontroll i vilken angavs att han har bristande kunskaper
om den uppgivna hemorten. Migrationsverket ansåg att han inte
gjort sin hemvist och sitt skyddsbehov sannolikt, avslog
asylansökan och fattade beslut om utvisning till Djibouti.
Beslutet har överklagats.
Även i ett annat ärende angavs i analysen att sökanden med
mycket hög grad av säkerhet har sin språkliga bakgrund i
Djibouti och inte i Somalia som han uppgett sig komma från.
Kunskapskontrollen var kortfattat motiverad. En kompletterande
muntlig utredning gjordes. Sökanden höll fast vid att han kom
från södra Somalia och uppgav att bedömningen av
kunskapskontrollen var felaktig. I en tjänsteanteckning ändrade
49
Migrationsverket det registrerade medborgarskapet till Djibouti
med hänvisning till resultatet i språkanalysen. Migrationsverket
avslog ansökan om asyl och fattade därefter beslut om utvisning
till Djibouti med återreseförbud eftersom sökanden inte
medverkat till att klargöra sin identitet. Beslutet överklagades
till domstol som avslog ett yrkande om ny språkutredning med
motiveringen att målet är så utrett som dess beskaffenhet kräver.
Även domstolen bedömde därefter att sökanden inte hade gjort
sannolikt att han hade hemvist i Somalia och överklagandet
avslogs. Sökanden fick inte prövningstillstånd i
Migrationsöverdomstolen.
I ett ärende uppgav sig sökanden komma från Guinea Bissau
och tala kreol. Vid registreringen framkom att han och tolken
som talade engelsk kreol hade svårt att förstå varandra. Försök
gjordes med portugisisktalande tolk eftersom portugisiska är
huvudspråk i Guinea Bissau men inte heller det gick. En
utredning hölls där sökandens tal spelades in och skickades till
Sprakab för analys och transkribering. I analysen uppgavs att det
var mycket låg sannolikhet att personen hade sin språkliga
bakgrund i Guinea Bissau. Det angavs att hans kreol hade drag
av franska och av ett annat språk som kunde vara wolof. En
direktanalys beställdes senare i vilken sökanden fick prata med
en analytiker. Kunskapskontroll gjordes också. I analysen, som
gjordes av samma analytiker men en annan lingvist, angavs att
talarens språkliga bakgrund med hög grad av säkerhet är i
Guinea Bissau eller Senegal. Han ansågs i kunskapskontrollen
uppvisa kunskaper om Guinea Bissau och de städer han uppgett
sig ha bott i men ha bristande kunskaper inom det område som
han har uppgett sig jobba. I beslutet angav Migrationsverket att
sökanden lämnat uppgifter om avstånd samt sitt arbete som
strider mot landinformationen. Det tillsammans med vad som
angetts i språkanalyserna medförde att han inte gjort sannolikt
att han har hemvist i Guinea Bissau utan sannolikt kommer från
Senegal. Ansökan om asyl avslogs och han utvisades till
Senegal. Beslutet överklagades till domstol som höll muntlig
förhandling. Domstolen ansåg att sökanden, bl.a. med hänsyn
till vad som angetts i de två analyserna, inte gjort sannolikt att
han kommer från Guinea Bissau utan skulle utvisas till Senegal.
Två nämndemän var skiljaktiga och ansåg att ärendet skulle
återförvisas till Migrationsverket för prövning mot Guinea
Bissau.
I ytterligare ett ärende hade den sökande ansökt om asyl för
första gången 2008 och uppgav sig då komma från Gaza. En
utredning hölls och språkanalys gjordes. Språkanalysen angav
att han talar sådan arabiska som förekommer i Gaza och
Jordanien men mest troligt kommer från Jordanien.
Migrationsverket ansåg att han gjort sin hemvist i Gaza sannolik
50
och utvisade honom dit. Migrationsdomstolen avslog
överklagandet. Efter att utvisningsbeslutet preskriberats ansökte
mannen om asyl igen. Han uppgav att han mellan 2010 och
2013 varit i Syrien dit hans föräldrar flyttat. Han lämnade
motstridiga uppgifter om han var född i Gaza eller Syrien och
lämnade in två födelsebevis som uppgav samma motstridiga
födelseländer. En ny språkanalys med kunskapskontroll gjordes
som angav att hans tal indikerar att han med hög säkerhet
kommer från Jordanien och med låg sannolikhet från Gaza. I
kunskapskontrollen angavs att han lämnade många korrekta
uppgifter om Gaza men också vissa felaktiga. I beslutet angav
Migrationsverket att sökanden inte gjort sannolikt att han
kommer från Gaza med hänvisning till vaga och detaljfattiga
uppgifter om sin identitet och hemvist, brist på godtagbara och
sinsemellan överensstämmande id-handlingar och de gjorda
språkanalyserna. Han ansågs sannolikt komma från Jordanien.
Efter överklagande avslog domstolen mannens yrkande om
återförvisning för ytterligare utredning och därefter
överklagandet.
8.2.9 Migrationsverkets beslut
I alla granskade ärenden har Migrationsverket i beslutet om
uppehållstillstånd eller utvisning redovisat att en språkanalys har
gjorts. I flertalet ärenden har det inte angetts mer än att analysen
talar för eller mot sökandens uppgifter, medan det i några
ärenden ges en kortfattad beskrivning av analysens innehåll.
Bara i två av ärendena förs en diskussion om språkanalysernas
bevisvärde eller närmare hur analysen vägts mot andra
uppgifter.
I alla ärenden, förutom det som redovisats i 8.2.7, där
språkanalysen talat för sökandens uppgivna bakgrund anges att
analysen tillsammans med muntliga uppgifter och/eller
inlämnade handlingar medför att sökanden gjort sin identitet
eller i vart fall hemvist sannolik.
I de ärenden där sökanden inte ansetts ha gjort sin hemvist
sannolik har även andra omständigheter än analysen redovisats
så som att sökanden saknar id-handlingar och inte kunnat
förklara det, att falska handlingar lämnats, att sökanden haft
bristande kännedom om hemort eller lämnat uppgifter i strid
med landinformation. I ett ärende har Migrationsverkets
registrering om medborgarskap ändrats enbart med hänvisning
till resultatet av språkanalysen. Även i beslutet framstår det som
att språkanalysen varit av avgörande betydelse.
I inget av ärendena hänvisas till någon källa som rör
språkförhållandena i det uppgivna hemlandet utöver analyserna
51
trots att det finns landinformation om t.ex. språkförhållandena i
Somalia.
8.2.10 Beställning av kunskapskontroller
I Migrationsverkets instruktion angående prövning av identitet
och hemvist i asylärenden anges att det alltid ankommer på
Migrationsverkets tjänstemän att genomföra en muntlig
utredning och därefter värdera den asylsökandes utsaga och all
eventuell bevisning rörande den sökandes situation och
förhållandena i hemlandet. Det anges också att det mot denna
bakgrund är rimligt att även en kunskapskontroll genomförs av
verkets utredare i samband med den muntliga utredningen, om
en sådan närmare kontroll bedöms nödvändig för att kunna
bedöma främst hemvisten. I instruktionen anges att även
kostnads- och rättssäkerhetsskäl talar för att ansvaret att
genomföra kunskapskontroller med de asylsökande och värdera
resultatet bör ligga på verket.
I de granskade ärendena har en kunskapskontroll beställts i 45
av de 48 ärendena i samband med att språkanalysen beställts. I
flera beställningar har det särskilt angetts vilka frågor som
handläggaren vill ska ställas. I två fall har vissa av de svar som
sökanden lämnat på hemvistfrågor under asylutredningen
angetts i beställningen.
8.2.11 Överklagade ärenden där fråga om hemvist prövats
särskilt
Samtliga sex ärenden i vilka Migrationsverket ansett att
sökanden inte gjort sin hemvist sannolik och inte beviljat
sökanden uppehållstillstånd har överklagats till domstol.
I två av de ärendena yrkade sökanden att en ny språkanalys
skulle göras eller målet återförvisas för ytterligare utredning.
Migrationsdomstolen avslog yrkandena med hänvisning till att
målet är så utrett som dess beskaffenhet kräver. Därefter avslog
domstolen överklagandena. I ett tredje mål höll domstolen
muntlig förhandling och avslog därefter överklagandet.
Som redogjorts för ovan har domstolen återförvisat ett ärende
till Migrationsverket eftersom domstolen tyckte att
Migrationsverket gjort fel som prövat sökanden mot norra
Somalia när det inte nämnts i språkanalysen.
I ett ärende ändrade domstolen Migrationsverkets beslut. I
ärendet hade en kvinna anfört att hon var armenier från Syrien.
Hon saknade id-handlingar och talade ingen arabiska. Hennes
dotter talade en del ryska. En språkanalys angav att hon med
hög grad av säkerhet hade sin språkliga bakgrund i Armenien
52
och med låg grad av sannolikhet kom från Syrien.
Migrationsverket ansåg att hon inte gjort sannolikt att hon kom
från Syrien, avslog ansökan om asyl och beslutade att utvisa
henne till Armenien. Efter överklagande höll domstolen en
muntlig förhandling. I domen angavs att hon på ett trovärdigt
sätt redogjort för sin och sin dotters hemvist i Syrien och lämnat
rimliga förklaringar till resultatet av språkanalysen. De ansågs
genom sina berättelser ha gjort sannolikt att de kommer från
Syrien. Ordföranden var skiljaktig och gjorde samma
bedömning som Migrationsverket hade gjort.
I ett av de överklagade ärendena har domstolen ännu inte avgjort
målet.
8.2.12 Sammanfattning
Denna granskning visar att en språkanalys som talat för
sökandens uppgivna hemvist ofta medfört att sökanden ansetts
ha gjort hemvisten sannolik. I de ärenden den talat mot
sökandens uppgifter har sökanden fått bemöta uppgifterna i den.
I de flesta av dessa fall anses sökanden inte ha gjort sin hemvist
sannolik och språkanalysen har, oftast tillsammans med andra
uppgifter, lagts till grund för bedömningen av vart
utvisningsbeslutet ska verkställas.
Vid granskningen av dessa 48 ärenden kommer det dock fram
ett flertal brister i Migrationsverkets handläggning som i vissa
fall ger ett rörigt intryck. Den ordning för prövningen av
identitet och hemvist som anges i verkets vägledning följs inte i
flera ärenden. Bevisvärdet av id-handlingar som
äkthetsgranskats tycks oklart och den muntliga utredningen av
hemvisten varierar i omfattning och kvalitet. I vissa fall har
ingen särskild utredning om hemvisten gjorts alls under den
muntliga utredningen. I många fall är det svårt att utläsa varför
en språkanalys har beställts i ärendet. Av handlingarna i
ärendena framstår det därför som att tjänstemännen inte alltid
vet hur och i vilken ordning ärenden bör utredas eller när och
varför en språkanalys ska beställas. Dessa brister är allvarliga.
Att handläggningen inte följer rutiner och att språkanalyser
beställs i ärenden där så inte borde ske medför att
handläggningen ibland blir bakvänd, inte blir enhetlig, och detta
kan i värsta fall påverka den sökandes rättssäkerhet.
I nästan alla ärenden beställde Migrationsverket också en
kunskapskontroll i samband med beställningen av
språkanalysen. Detta trots att bedömning av kunskaper är en
viktig del av utredningen och prövningen av en asylansökan som
enligt verkets instruktioner bör göras av tjänstemannen lämnas
53
alltså detta över till ett privat företag som gör ett urval och
bedömning av svaren.
54
9. Språkanalysföretagen
I Sverige finns två kommersiella företag som gör språkanalyser,
Sprakab och Verified AB. Migrationsverket har under olika
perioder efter offentlig upphandling haft avtal med båda
företagen. För närvarande har verket avtal bara med Sprakab.
9.1 Verified AB
Verified har funnits sedan 2004 och har ca 20 anställda varav 14
lingvister. De anlitar modersmålstalare som analytiker, de flesta
av dem på uppdragsbasis men ett fåtal är också anställda av
företaget. Företaget använder enligt egen uppgift en metod som
benämns Linguistic Origin Identification (LOID) som skiljer sig
från LADO. Enligt företagets hemsida fokuserar LOID på att
profilera en dialektal bakgrund. Den identifierar ett antal
grammatiska, morfologiska och fonetiska drag i en persons tal
och grupperar dem i mönster. Dessa mönster stöds sedan med
referenser till akademisk forskning vilket medför att LOIDrapporterna är transparenta och lätta att korsgranska. Mönstren
används sedan som bas för bedömningen av sannolikheten att en
persons tal kan hänföras till den uppgivna hemvisten.
Företaget anser att en modersmålstalares öra är nödvändigt för
analyserna och inte kan ersättas av en person som studerat
språket och lärt sig det i vuxen ålder. Lingvisten informerar
analytikern om vilken information som ska hämtas från det
inspelade materialet. Detta är en metod som är godkänd av
IAFPA. Analytikern ska göra observationer utifrån språkets
särdrag. En noggrann matchning görs mellan analytikerns språk
och förväntad varietet som ska analyseras. Lingvisten granskar
analytikerns observationer och gör kopplingar till litteraturen.
Observationen i analysen ska knytas till språkliga särdrag som
ska kopplas till sidhänvisningar i litteratur. Enligt företaget bör
den som ska använda rapporten granska vilken status den
åberopade källan har. Rapporten granskas också av en annan
lingvist.
Det material som analyseras består oftast av en monolog vilket
enligt företaget ger ett bättre underlag för språkanalysen än en
intervju. Vid intervjuer finns en risk för att talarens språkbuk
påverkas av intervjuarens. Dessutom blir svaren ofta korta vilket
gör det analyserbara materialet mindre. I de fall innehållet i
analysen är viktigt görs intervjuer normalt från företagets
lokaler. Frågorna anpassas bl.a. till sökandens tidigare arbete,
ålder och skolgång.
55
Analytikerna rekryteras efter en uppgiftsspecifik testning och
träning. Verified anser att en analytiker inte behöver ha
akademisk utbildning eftersom det inte har något värde för det
som personen ska vara expert på. Analytiker uppmuntas att läsa
tidningar och se på tv från hemlandet för att hålla sina kunskaper
uppdaterade.
Analytikernas bedömning korsbedöms när analytikerna är nya.
Senare korskontrolleras bedömningen slumpmässigt i ett mindre
antal ärenden. En korskontroll kan också begäras av lingvisten i
ett ärende. Även statistiska utvärderingar görs för att kontrollera
om en analytikers bedömning ändras över tid. I så fall måste
bedömas vad det beror på. Även skillnader mellan analytiker
kontrolleras statistiskt och kompletteras med korskontroller.
Lingvisterna ska normalt ha masterexamen men även annan
relevant utbildning kan godtas om personen har särskild
fallenhet. Lingvisterna är indelade till att arbeta med olika
geografiska områden för att på så sätt bygga upp särskild
kompetens kring vissa språk. De håller sig uppdaterade på
litteratur bl.a. genom prenumeration från olika databaser.
Verified anser att kunskapskontroll måste särskiljas från
språkanalys. För bedömningarna krävs olika expertkunskaper
och det är inte alltid de finns hos samma person. Det är också en
annan metodik och kräver intervjuteknik. För detta spelar det
också stor roll om analytikern inte varit i hemlandet på länge.
9.2 Sprakab
9.2.1 Metod
Sprakab vill kalla sin metod för ”language analysis” (till skillnad
från LADO, ”language analysis for the determination of
origin”).
Sprakab beskriver sin metod på följande sätt. En språkanalys är
ett samarbete mellan en eller flera analytiker och en eller flera
lingvister. I varje analys är alltid en ansvarig lingvist och minst
en granskande lingvist inblandad. Den ansvariga lingvisten har
det slutgiltiga ansvaret för varje enskild rapport.
Analytikerns roll är att utifrån en ljudinspelning göra en
bedömning av en talares språkbruk. Analytikern sammanställer
en skriftlig rapport där denne med exempel från
ljudinspelningen motiverar sin bedömning. Lingvisten
sammaställer sedan språkanalysrapporten. Det är lingvisten som
har det slutgiltiga ansvaret för de slutsatser som dras i
språkanalysrapporten. Det är inte ovanligt att lingvisten ber om
56
ytterligare bedömning från en eller flera analytiker innan en
slutgiltig bedömning görs. Man kan se analytikerns
bedömningar som verktyg som lingvisten använder för att
sammanställa ett analysresultat.
Sprakabs lingvister har tillgång till referensmaterial men
hänvisningar till facklitteratur förekommer inte obligatoriskt i
analysrapporterna. Sprakab anser att den bästa källan till
information om språk- och dialektdistribution är personer med
egna erfarenheter av det aktuella språket och dialekterna.
Sprakabs analytiker är sådana personer. Analytikerna kan ses
som lingvistens informanter om det aktuella språket.
Analysunderlaget är en ljudinspelning som tillhandahålls
antingen av kunden eller som en intervju mellan en intervjuare
på Sprakab och den vars språk ska analyseras. Inför sådana
intervjuer matchas intervjuare och talare utifrån den information
som getts i beställningen. Intervjuare anpassas så långt möjligt
efter talarens förväntade språkbruk. Talaren uppmanas att tala
sin egen dialekt under intervjun. Det huvudsakliga syftet med
intervjun är inte att genomföra en kunskapskontroll. Det är inte
nödvändigtvis den analytiker som genomför intervjun som sedan
gör analysen. Sprakab anser att en analytiker som inte
genomfört intervjun är mer objektiv.
Språkanalysers kvalitet kontrolleras internt och externt. Varje
rapport granskas internt av minst ytterligare en lingvist.
Analyser granskas också externt genom att Migrationsverket
låtit nederländska INS genomföra analyser av samma material
som Sprakab analyserat.
Om den analys som beställts inte bedöms meningsfull, kontaktas
beställaren. Beställaren kan också föreslås beställa analys på
annat språk.
Sprakab rekryterar lingvister direkt från universiteten. De har
utbildning motsvarande minst filosofie kandidatexamen i
lingvistik, datorlingvistik eller fonetik. Förutom allmän
språkvetenskap är lingvisterna utbildade i mer språkanalytiska
ämnen såsom språktypologi där man klassificerar språk utifrån
likheter och olikheter i språkens uppbyggnad. Alla lingvister på
Sprakab är också utbildade i sociolingvistik där man studerar
den sociala och kulturella delen av språk. Lingvisten förmedlar
den sociolingvistiska kunskapen till analytikern i det dagliga
arbetet. Analytikern ska vara uppdaterad på förändringar som
kontinuerligt sker i det språk som ska analyseras.
Sprakabs lingvister håller sina kunskaper uppdaterade bl.a.
genom att delta i lingvistiska konferenser, t.ex. IAFPA:s
57
konferenser där olika forskningsprojekt presenteras.
Lingvisternas roll är även att erbjuda Sprakabs kunder
utbildning och information om språkanalyser. Ett utbyte av
information sker även mellan Sprakabs lingvister och lingvister
vid språkanalysfunktionen vid nederländska INS. Lingvisterna
är inte uppdelade på olika språk men är delvis specialiserade.
Analytiker rekryteras huvudsakligen genom rekommendationer
från godkända analytiker som förstår vad arbetet innebär och
vilka krav som ställs. Sprakab efterfrågar universitetsutbildning,
gärna inom språk och helst i det tidigare hemlandet. Utbildning
är dock inte avgörande utan det är personens analytiska
förmåga. Analytikerna ska kunna uppvisa mycket god förmåga
att identifiera och analysera språk och dialekter och ska
behärska aktuellt språk på en nivå motsvarande
modersmålstalare. Det är ofta en fördel om det inte gått så lång
tid sedan personen lämnade sitt tidigare hemland.
Potentiella analytiker intervjuas och testas i Sprakabs lokaler.
Testerna består i att personen får lyssna på inspelade
språkanalysintervjuer där resultatet är fastställt. Testmaterialet är
av varierande komplexitet. De komplexa testerna säkerställer att
potentiella analytiker är ödmjuka inför analysprocessen och inte
överskattar sin egen förmåga. I testerna ska personen kunna
bedöma om en talares språkbruk är förenligt med ett land
och/eller specifikt område. Ju högre precision en analytiker har i
sin bedömning desto bättre. Analytikern ska på ett tydligt och
logiskt sätt kunna redogöra för hur man har kommit fram till sin
bedömning.
Det är svårt att hitta analytiker som klarar testerna. I den senaste
rekryteringen godkändes en av 30-40 sökande. Det finns
åtskilliga tolkar som inte klarat de inledande testerna. Sprakab
har även testat personer med mycket hög utbildning inom
lingvistik i sitt eget modersmål som inte klarat testerna.
Om en potentiell analytiker klarat de inledande testerna, kan
denne börja göra språkanalyser på Sprakab. I början kontrolleras
alla resultat av en eller flera godkända och erfarna analytiker.
Det finns ingen gräns för hur många resultat som granskas utan
testperioden fortsätter till dess Sprakabs lingvister i diskussion
med godkända analytiker tar ett gemensamt beslut om att en ny
analytiker är godkänd. Beslutet att godkänna en ny analytiker
förankras i hela den operativa delen i Sprakabs organisation.
Sprakab genomför kontinuerligt interna kontroller av godkända
analytiker. Dessa kontroller görs ofta slumpvis och utan
analytikerns kännedom. Ibland utses en viss analytiker att
granskas en viss vecka.
58
Analytiker utbildas i att tänka analytiskt utifrån ett lingvistiskt
perspektiv. Sprakabs lingvister handleder analytiker bl.a. genom
att gå igenom färdiga språkanalyser. Sprakab håller också
utbildningsseminarier i vilka analytiker och lingvister bl.a.
diskuterar specifika språkanalyser och aktuella händelser i
respektive land. Det är ett krav att analytiker regelbundet håller
sig ajour med utvecklingen i och om möjligt besöker sitt
hemland.
9.2.2 Kunskapskontroller
Sprakab anger att en kunskapskontroll avser en bedömning av
en talares uppvisade kunskaper, utifrån en given ljudinspelning.
Det är analytikerns kunskaper om åberopad hemvist som ligger
till grund för bedömningen av talarens kunskapsnivå.
Bedömningen avser endast konstaterade överensstämmelser
eller avvikelser i en jämförande bedömning mellan talarens
uppvisade kunskaper och förväntad kunskapsnivå. En
kunskapskontroll bedömer inte hur trovärdig talaren är i sina
uppgifter. Om talaren lämnar uppgifter som inte kan bekräftas
av analytikern eller lingvisten, kommenteras detta i
kunskapskontrollen. Analytikern och lingvisten använder också
externa källor för att bekräfta talarens uppgifter. Lingvisten har
också möjlighet att konsultera ytterligare en analytiker rörande
kunskapskontrollen. Kunskapskontrollen presenteras vanligtvis
enligt en struktur framtagen i samarbete med beställare. Det som
presenteras i kunskapskontrollen är ett urval av uppgifterna på
inspelningen. Analytikern väljer vad denne anser vara relevanta
uppvisade kunskaper och redovisar detta.
Ett problem med kunskapskontrollerna är enligt Sprakab att de
till skillnad från språkanalyserna inte kan valideras. Företaget
har inte möjlighet att testa analytikernas kunskaper på området,
och lingvisterna kan inte bekräfta svaren.
9.2.3 Anonymitet
Det är lingvisten som står för analysrapporten. Analytikern är ett
redskap som lingvisten ansvarar för. Sprakab anser att
analytikerna måste få vara anonyma för att de ska kunna vara
objektiva. Analytikerna kan bli pressade i de kretsar av
landsmän där de umgås. Det har hänt att analytiker har hängts ut
i hemlandets tv och filmats hemma. Det förekommer också hot
under intervjuerna. Om anonymiteten ges upp, är risken att
analytikerna inte vågar uttala sig korrekt i analyserna.
59
10. Mer om språkanalysernas kvalitet
10.1 Korsgranskning av ärenden
Migrationsverket skickade i oktober 2014 underlag i tolv
ärenden i vilka Sprakab gjort en språkanalys och
kunskapskontroll till nederländska migrationsmyndigheten, INS.
De tolv ärendena gällde sökande som talar somaliska, kurmanji
och tigrinja. Bland de utvalda ärendena fanns tre som kritiserats
i Uppdrag Gransknings program och som avsåg somaliska och
kurmanji samt vissa slumpvis utvalda ärenden. Det inspelade
materialet samt bakgrundsinformation om sökandens uppgivna
språkbruk och hemvist lämnades till INS. INS meddelade att
myndigheten saknar kompetens för att genomföra
språkanalyserna på de två ärenden som avser tigrinja. För övriga
ärenden gjorde INS en egen analys av det inspelade materialet
utan att ta del av Sprakabs analys.
10.1.1 De sex somaliska ärendena
Ärende 1
Analysen i ärende 1 gäller en man som uppger sig komma från
en stad i södra Somalia. Sprakabs bedömning är att mannens
språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet är Kenya
eller Tanzania. I analysen uppges att talaren inte talar sådan
sydsomaliska som talas i hans uppgivna hemområde i södra
Somalia utan en nordsomalisk variant som talas i Kenya och
Tanzania. I kunskapskontrollen anges bl.a. att talaren visar
korrekta men inte detaljerade kunskaper om området han uppger
sig komma från. Han räknar korrekt upp namnen på statsdelarna
i staden men kan inte berätta om krig eller andra händelser som
ägt rum i området. Han uppger sig tillhöra en underklan som
analytikern anger inte existerar.
I INS analys av samma material anges att det inte är möjligt att
komma till ett resultat baserat på den tillgängliga inspelningen.
Talaren talar en variant av somaliska som är vanligt
förekommande i stora delar av Somalia, däribland hans
uppgivna hemområde. Varianten talas av nomadiska klaner, men
inte av madiban-klanen. När det gäller kunskap anges att talaren
lämnar detaljerad information om hemstaden och dess
omgivningar. Han svarar detaljerat på vissa frågor och inte på
andra. Han kan inte svara på detaljer om sin klan eftersom han
inte vet något om den.
60
Sprakabs och INS bedömning av mannens språkliga bakgrund är
svårförenliga. Bedömningen av visade kunskaper är mer
samstämmig.
Ärende 2
Analysen i ärende 2 gäller en man som uppger sig komma från
en stad i södra Somalia. Sprakabs bedömning är att talarens
språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet är norra
Somalia. I analysen anges att talaren uppger sig tillhöra klanen
Ashraaf. Denna klan talar vanligtvis den sydsomaliska varianten
reer-hamar. Talaren talar inte sydsomaliska eller reer-hamar.
Talarens språkbruk visar fonologiska, grammatiska och lexikala
drag enligt sådan nordsomaliska som talas i norra Somalia. I
kunskapskontrollen anges att talaren inte uppvisar utförliga
kunskaper om sin uppgivna hemstad.
I INS rapport anges att området för socialisation som har
påverkat sökanden mest definitivt inte är södra Somalia.
Sökanden talar en variant av somaliska som inte kan härledas i
södra Somalia eller den uppgivna hemstaden utan till norra
Somalia och Djibouti. Gällande kunskap anges att sökanden kan
namnge ett fåtal platser i staden men inte verkar familjär med
den och dess dagliga liv. Viss lämnad information är felaktig
eller ofullständig.
Bedömningarna av mannens språkliga bakgrund är
samstämmiga.
Ärende 3
Analysen i ärende 3 gäller en man som uppger sig komma från
en stad i centrala Somalia. Sprakabs bedömning är att talarens
språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet är norra
Somalia. Talaren manipulerar sitt tal för att försöka få det att
låta som sydsomaliska. I kunskapskontrollen anges att han visar
korrekta men inte detaljerade uppgifter som sin uppgivna
hemort. Flera uppgifter som namn på hotell, moské och skola
kan inte bekräftas.
I INS rapport anges att det inte är möjligt att komma till ett
resultat baserat på den tillgängliga inspelningen. Sökandens tal
innehåller drag av både nord- och sydsomalisk dialekt. Av
inspelningen verkar det troligt att sydsomaliska är hans
modersmål. Talaren verkar ha lämnat Somalia för länge sedan
för han har tappat lite av sitt flyt i språket. Hans grammatik kan
hänföras till norra Somalia men han använder också element
från sydsomaliska på ett naturligt sätt. I kunskapsbedömningen
anges att sökanden visar stor kunskap om sin uppgivna hemort.
61
I analyserna har samma språkliga drag uppmärksammats men
dessa drag har tolkats på olika sätt av Sprakab och INS.
Ärende 4
Analysen i ärende 4 gäller en man som uppger sig komma från
en stad i södra Somalia. Sprakab anger att talarens språkliga
bakgrund med mycket hög grad av säkerhet bedöms vara i
centrala Somalia. I analysen anges följande. Talarens
grunddialekt är sådan som talas i centrala Somalia, närmast i
Mudug. Talarens språkbruk har flera sydsomaliska drag. Dessa
låter dock inte som en naturlig del i talarens språkbruk utan som
en manipulation av talet. Talaren använder inte sådan somaliska
som talas av folkgruppen reer-hamar. I kunskapskontrollen
anges att talaren inte kan berätta mycket om området han uppger
sig komma ifrån. Han kan inte berätta mycket om sin uppgivna
klan eller var den vanligtvis bosätter sig.
I INS analys anges att det område för socialisation som har
påverkat sökandens tal mest definitivt är södra Somalia. Det
anges att sökanden talar en variant av somaliska som är vanligt
förekommande i södra Somalia. Uttal, ordval och grammatik
kan härledas till södra Somalia. I kunskapskontrollen anges att
sökanden beskriver sitt uppgivna hemvistområde och
omkringliggande byar i detalj. Han uppger att eftersom han var
uppvuxen i Jareer-gruppen kan han inte ge detaljer om sin
etniska grupp. Analytikern hade inga kommentarer om lämnade
uppgifter.
Sprakabs och INS bedömningar av mannens språkliga bakgrund
är svårförenliga.
Ärende 5
Analysen i ärende 5 gäller en kvinna som uppger sig komma
från en region i centrala Somalia. Sprakab anför att talarens
språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet bedöms
vara Somalia, bland talare av af-abgaal. Den uppgivna språkliga
bakgrunden bedöms ha hög sannolikhet. Hon uppges tala
sydsomaliska med tydliga drag från dialekten af-abgaal vilken är
typiskt förekommande i det distrikt sökanden uppger sig komma
från. I kunskapskontrollen anges att talaren berättar korrekt om
sin hemby och närliggande byar samt uppvisar kunskaper om
den klan hon säger sig tillhöra.
I INS analys anges att det område för socialisation som har
påverkat sökandens tal mest definitivt är södra Somalia. Det
anges att sökanden talar en variant av somaliska som är vanligt
62
förekommande i södra Somalia (Mogadishu). Det finns en tydlig
dialekt från abgaal-klanen i hennes tal. I kunskapskontrollen
anges att hon beskriver både sin hemby och Mogadishu som hon
senare uppges ha flyttat till i detalj. Hon berättar om traditioner i
sin uppgivna klan. Analytikern har inga kommentarer.
Resultaten i de båda analyserna är samstämmiga.
Ärende 6
Analysen i ärende 6 gäller en man som uppger sig komma från
södra Somalia, nära gränsen till Kenya. Sprakab anför att
talarens språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet
bedöms vara Kenya. Den uppgivna språkliga bakgrunden
bedöms ha mycket låg sannolikhet. I analysen anges att talarens
språkbruk är förenligt med sådan somaliska som talas i Kenya
och inte sådan sydsomaliska som talas i södra Somalia. I
kunskapskontrollen anges att han visar begränsade kunskaper
om den uppgivna hemorten.
INS anger att området för socialisation som mest influerat
språket är södra Somalia eller Kenya. Talaren uppges tala sådan
sydsomaliska som talas i gränsområdet mellan södra Somalia
och Kenya. I kunskapskontrollen anges att talaren lämnar
väldigt lite information om sin uppgivna hemort.
Även om båda rapporterna anger att sökandens språkliga
bakgrund kan vara Kenya är de svårförenliga eftersom INS till
skillnad från Sprakab anser att språket även kan härledas till
södra Somalia som mannen uppgett.
10.1.2 De fyra ärendena gällande kurmanji
I de fyra ärendena där analys gjorts på kurmanji har de sökande
uppgett sig komma från Syrien.
Ärende 7
Sprakab anger i den första analysen att talarens språkliga
bakgrund med mycket hög grad av säkerhethet inte bedöms vara
i Syrien. I analysen anges att talarens kurmanji inte är sådan som
används i Syrien. Han använder inte arabiska ord i sitt tal. Det är
ovanligt att kurder i Syrien inte använder arabiska ord när de
talar kurmanji. I kunskapskontrollen anges att han kan uppge
vissa saker om Syrien korrekt men saknar kunskap om annat.
Sprakab har därefter gjort ytterligare en analys. I den anges att
talarens språkliga bakgrund med mycket hög grad av säkerhet
bedöms vara Armenien. Det anges att talarens kurmanji är sådan
63
som talas i Armenien och att språkbruket uppvisar fonologiska
och grammatiska drag och att talaren använder ord och uttryck
enligt sådan kurmanji som talas i Armenien.
INS anger att området för socialisation som mest influerat
språket definitivt är Turkiet. Talaren uppges tala sådan kurmanji
som talas i delar av Turkiet. Talarens språk är generellt inte
förenligt med sådan kurmanji som talas i hans uppgivna hemort
i Syrien. Sökanden talar inte arabiska vilket talar mot
bakgrunden i Syrien. Kurder i Syrien talar nästan universellt en
viss arabiska, speciellt män. Detta gäller även personer som inte
har skolutbildning. Sökanden kan inte visa omfattande kunskap
om uppgiven hemort.
Bedömningen i prövningen mot Syrien är samstämmig medan
Sprakabs och INS bedömningar av vart språket i stället kan
härledas är svårförenliga.
Ärende 8
Sprakab anger att talarens språkliga bakgrund med mycket hög
grad av säkerhet bedöms vara Syrien. Den uppgivna språkliga
bakgrunden bedöms ha mycket hög sannolikhet. I analysen
anges att personen talar en variant av kurmanji som talas i
Syrien. I kunskapskontrollen anges att han uppvisar korrekta
kunskaper om Afrinområdet och Aleppo.
INS anger också att området för socialisation som mest influerat
språket definitivt är Syrien. Sökandens kurmanji är generellt
överensstämmande med sådan kurmanji som talas i
Afrinområdet i Syrien. Sökanden har inte ombetts visa sina
kunskaper i arabiska men det finns indikationer på inspelningen
för att han skulle kunna uttrycka sig på arabiska om han blev
ombedd. T.ex. använder han arabiska fraser med perfekt uttal. I
kunskapskontrollen anges att sökanden visar att han kan lämna
omfattande, detaljerad och korrekt information om uppgiven
hemort.
De båda rapporterna är samstämmiga.
Ärende 9
Sprakabs bedömning är att talarens språkliga bakgrund med
mycket hög grad av säkerhet inte är Syrien. I analysen anges att
talarens kurmanji inte är förenlig med sådan kurmanji som talas
i Syrien. Han talar ingen arabiska. En viss nivå av arabiska kan
förväntas av en kurd från Syrien. I kunskapskontrollen anges
bl.a. att han nämner några städer i Syrien men uttalar samtliga
på ett felaktigt sätt enligt hur de uttalas i Syrien. Han kan inte
64
beskriva landet eller det område som han uppger sig komma
från.
Sprakab har därefter gjort ytterligare en analys av samma
inspelning. I analysen bedöms talarens språkliga bakgrund med
mycket hög grad av säkerhet vara Armenien. Det anges att
talarens kurmanji är sådan som talas i Armenien och att
språkbruket uppvisar fonologiska och grammatiska drag och ord
och uttryck enligt sådan kurmanji som talas i Armenien. Han
använder också vissa armeniska och ryska ord under intervjun.
INS anger i sin analys att området för socialisation som mest
influerat språket definitivt är Turkiet. Talarens språk är generellt
inte förenligt med sådan kurmanji som talas i uppgiven hemort i
Syrien. Talaren uppges tala sådan kurmanji som talas i delar av
Turkiet. Sökanden talar uppenbarligen inte arabiska vilket talar
mot bakgrunden i Syrien. I kunskapskontrollen anges bl.a. att
sökanden inte kan visa omfattande, detaljerad och korrekt
information om uppgiven hemvist eller andra ämnen som
diskuterats.
Bedömningen i prövningen mot Syrien är samstämmig medan
Sprakabs och INS bedömningar av vart språket i stället kan
härledas är svårförenliga.
Ärende 10
Sprakabs bedömning är att talarens språkliga bakgrund med
mycket hög grad av säkerhet är oklar. I analysen anges att
talarens språkbruk inte är förenligt med sådan kurmanji som
talas i Syrien. Hon behärskar inte arabiska. En viss nivå av
arabiska kan förväntas av en kurd från Syrien. I
kunskapskontrollen anges att hon uppvisar mycket begränsade
kunskaper.
Sprakab har därefter gjort ytterligare en analys av samma
inspelning. I den anges att talarens språkliga bakgrund med
mycket hög grad av sökerhet bedöms vara Armenien. Det anges
att språkbruket uppvisar fonologiska och grammatiska drag och
att hon använder ord och uttryck enligt sådan kurmanji som talas
i Armenien.
INS anger att området för socialisation som mest influerat
språket definitivt är Turkiet. Talarens språk är generellt inte
förenligt med sådan kurmanji som talas i uppgiven hemort i
Syrien. Hennes tal har inslag av sådan kurmanji som talas i delar
av Turkiet. Sökanden talar uppenbarligen inte arabiska vilket
talar mot bakgrunden i Syrien. I kunskapskontrollen anges bl.a.
att sökanden inte kan visa omfattande, detaljerad och korrekt
65
information om uppgiven hemvist. Hon kan inte svara på några
frågor, säger att hon mår dåligt och alltid stannat hemma.
Bedömningen i prövningen mot Syrien är samstämmig medan
Sprakabs och INS bedömningar av vart språket i stället kan
härledas är svårförenliga.
10.1.3 Sammanfattande bedömning
I fyra av de sex ärendena gällande somaliska har rapporterna
alltså kommit till olika slutsatser. I flera ärenden har
analytikerna gjort liknande iakttagelser av språket men tolkat det
olika. Medan Sprakab uppfattat det som manipulation, har INS
uppfattat det som en naturlig variation i språket. Det går inte att
ange vilken av bedömningarna som är korrekt. Men att
bedömningarna är så olika är oroande. Samtliga Sprakabs
analyser har dessutom uttryckts med mycket hög grad av
säkerhet. Det är anmärkningsvärt att lingvisterna anser sig vara
så säkra på bedömningen när det kommer fram drag av olika
dialekter, när någon uppfattas manipulera sitt tal eller när någon
uppger sig komma från ett gränsområde, om det inte finns en
dialektgräns mellan länderna. Ansvaret för detta ligger på
lingvisterna. INS har till skillnad från Sprakab i några ärenden
angett att det inte går att komma till ett resultat.
I ärendena om kurmanji har Sprakabs och INS bedömningar av
om de sökande har sin språkliga bakgrund i Syrien varit
samstämmiga. Däremot har Sprakab i de tre ärenden där den
språkliga bakgrunden inte bedömdes vara i Syrien med säkerhet
placerat talarens språk i Armenien medan INS, också med
säkerhet, placerat språket i Turkiet. I Sprakabs analyser anges att
språket jämförs med hur kurmanji talas utanför Armenien, men i
ingen av analyserna finns någon beskrivning av hur kurmanji
talas i Armenien och vilka dialektala skillnader som finns mot
kurmanji som talas utanför Armenien. I INS analyser har språket
jämförts med hur kurmanji talas i Syrien.
Enligt landinformation som finns i Lifos är de flesta
kurmanjitalare i Armenien jezidier som utvandrat dit främst från
det Ottomanska riket på 1800-talet.45 Det är därför möjligt att
armeniska dialekter inte skiljer sig så mycket från dialekter som
förekommer i Turkiet. Ett tecken på detta är att i ärende 7 det
kurdiska ordet för ”granne” har använts som exempel på ett
fonetiskt drag och ordet ”träd” som exempel på ordval i båda
analyserna. Dessa ord används alltså för att härleda språket till
både Armenien och Turkiet.
45
Situationen för jezidier i Armenien, 2013, s 7.
66
Sprakab har även i många andra analyser bedömt att personer
som uppgett sig komma från Syrien och talar kurmanji har sin
språkliga bakgrund i Armenien. Under våren 2015 var en
delegation från Armenien i Sverige för att intervjua personer
med lagakraftvunna utvisningsbeslut till Armenien och utfärda
resehandlingar till armeniska medborgare.46 Delegationen
bedömde 121 ärenden som avsåg personer som uppgett sig
komma från Syrien men som av Migrationsverket och
migrationsdomstol utvisats till Armenien. I Migrationsverkets
rapport från besöket anges att verkställighetslandet ofta är
fastställt genom en språkanalys samt att personen inte har några
sakkunskaper om Syrien och inte heller talar någon arabiska.
Den armeniska delegationen bekräftade att 34 av de 121
personerna var armeniska medborgare efter att de hittats i
passregistret med något annat namn. Det innebär att 87 av de
121 personerna inte konstaterades vara armeniska medborgare. I
rapporten anges att de armeniska myndigheterna har ett modernt
identifieringssystem, med bl.a. ett ansiktsjämförelsesystem, så
även om det inte går att utesluta helt, så är det inte särskilt troligt
att de som inte identifierats som armeniska medborgare ändå
skulle vara det. Delegationen från Armenien bedömde att de
kunde utesluta att alla förutom en av dessa personer var syrier
eftersom de inte kunde de enklaste ord på arabiska såsom ja och
nej, och vatten och bröd. Delegationen ansåg att de sannolikt i
stället kom från Turkiet. Det kunde inte heller uteslutas att några
kom från Georgien.
Detta kan inte med säkerhet visa om språkanalyser som pekar ut
Armenien som det land där personerna har sin språkliga
bakgrund varit riktiga eller inte eftersom en persons språkliga
bakgrund inte är samma sak som medborgarskap. Att vissa visat
sig vara armeniska medborgare men de flesta inte kan dock peka
på att det är svårt att genom en språkanalys avgöra i vilket land
en dialekt av kurmanji har förvärvats. Det är anmärkningsvärt
att Sprakabs lingvister, trots att man inte hänvisat till någon
litteratur om språket eller uppgett hur dialekter i Armenien kan
särskiljas från alla dialekter utanför Armenien, har ansett att det
varit möjligt att uttala sig med mycket hög grad av säkerhet i
dessa ärenden.
Något facit finns inte för dessa ärenden. Jämförelse av två
analyser på samma material ger inga klara svar om
bedömningen är riktig, men en samstämmig bedömning talar
ändå för ett riktigt resultat. När bedömningen är olika vet vi inte
vilken av dem, om någon, som är korrekt. Att två analyser av
samma material kommer fram till olika resultat i så många av
dessa ärenden tyder dock på att det finns brister i kvaliteten på
46
Kortrapport från delegationsbesök från Armenien, 2015.
67
analyserna. Det tycks i många av ärendena ha varit möjligt att
plocka ut exempel på särdrag i språket kopplade till olika
dialekter, men bedömningen av vilken betydelse dessa särdrag
har för bedömningen av språklig bakgrund görs olika. Vissa av
dessa analyser är utvalda just pga. att de blivit kritiserade vilket
medför att det möjligtvis inte är ett rättvisande resultat för den
stora mängd analyser som görs. Men resultatet av denna
granskning är oroväckande.
Om Migrationsverket i sina beslut gett betydande vikt till en
språkanalys med en felaktig bedömning, kan det naturligtvis i
vissa fall vara till fördel för den sökande, om analysen felaktigt
stött hans eller hennes uppgifter. Allvarligare blir det om
analysen felaktigt talar mot den uppgivna hemvisten. I vanliga
fall innebär det att sökanden inte heller genom språkanalysen
anses ha gjort sin hemvist sannolik och att ansökan om asyl
avslås. Dessutom kan det innebära att verkställighetsföreskriften
i utvisningsbeslutet anger att sökanden ska sändas till ett land
där han eller hon inte är medborgare. I de flesta fall innebär det
att utvisningsbeslutet inte kan verkställas. Om språkanalyser är
felaktiga, kan det alltså få betydande konsekvenser, främst för
den sökande som kanske inte beviljas asyl men också för
myndigheterna som har till uppgift att verkställa beslut som inte
kan verkställas.
10.2 Bedömning av utformningen av analyserna
Migrationsverket har i dag avtal om språkanalyser endast med
Sprakab. När det gäller frågan om kvaliteten på analyserna
kommer jag därför bara att fokusera på Sprakabs analyser.
10.2.1 Utformning av analyserna
Sprakabs analys är utformad enligt följande:
1.
2.
Resultat
1.1. Bedömning av talarens språkliga bakgrund
… Utlåtandet formuleras normalt som att bedömningen har
nåtts med mycket hög, hög, medel, låg eller mycket låg grad av
säkerhet.
1.2. Sannolikhetsbedömning av talarens uppgivna språkliga
bakgrund
Utifrån Sprakabs bedömning av talarens språkliga bakgrund har
Sprakab kommit fram till följande bedömning av hur sannolikt
det är att personen har sin språkliga bakgrund i det område
han/hon säger sig komma från. Utlåtandet formuleras normalt
som att graden av sannolikhet är mycket hög, hög, medel, låg
eller mycket låg.
1.3. Sammanfattning
Analys
2.1 Språklig nivå
68
3.
…
2.2 Fonologi och prosodi
…
2.3 Morfologi och syntax
…
2.4 Lexika
…
Kunskapskontroll
Analysen är undertecknad av en ansvarig lingvist vars CV
bifogas. Den analytiker som medverkat anges med en särskild
kod. En kortfattad beskrivning av analytikerns bakgrund finns
också med. Den information som lämnas om analytikern
varierar. Exempel på information som anges är födelse- och
uppväxtland, orter i hemlandet där personen bott, utbildning, när
personen kom till Sverige och när analytikern senast besökt sitt
tidigare hemland. Det anges också vilka språk och/eller dialekter
analytikern är godkänd att analysera.
10.2.2 Hänvisning till litteratur
I de analyser från Sprakab som korsgranskats av INS och även i
de analyser som gjorts i de 48 ärenden som redovisats ovan
saknas hänvisningar till lingvistisk litteratur och vetenskaplig
forskning. Det medför att det inte framgår på vilken grund
bedömningen i analysen görs. För många språk saknas
visserligen uppdaterad forskning, men detta bör i sådana fall
anges liksom på vilka andra grunder bedömningen i så fall görs.
Detta gör bedömningen i analysen mer transparent, och det blir
lättare att bedöma värdet av analysen.
10.2.3 Beskrivning av språket och dialekter
I analyserna finns ibland en beskrivning av språket, men den är
kortfattad, saknar ofta beskrivningar av lingvistiska skillnader
mellan olika dialekter och är inte alltid kopplad till själva
analysen. Som exempel kan ges analyser där en sökande talar
somaliska och uppger sig komma från Somalia men i analysen
anses ha sin språkliga bakgrund i ett närliggande land. Den
beskrivning av somaliska som följer med anger inte på vilket
sätt somaliska som talas i Somalia kan särskiljas från somaliska
som talas i grannländer. I den beskrivning av kurdiska som
följer med analyser av kurmanji och där talaren i flera fall
bedömts tala som i Armenien nämns över huvud taget inte att
kurdiska talas i Armenien eller hur den där skiljer sig från andra
kurdiska dialekter. I språkbeskrivningarna är de referenser som
ges mycket allmänna och ospecifika och lämnas endast i slutet.
Ofta är någon av referenserna en eller flera analytiker. I vissa
fall finns ingen beskrivning av språket och dess dialekter och
69
utbredning, t.ex. i ett ärende där språket kreol analyserats. Den
kortfattade beskrivningen är ofta för knapphändig för att den
som läser analysen ska kunna förstå vad bedömningen i
analysen bygger på och därmed vara ett stöd vid värderingen av
analysen. En mer utförlig beskrivning med referenser skulle
göra det lättare att förstå vad analysen bygger på och att bedöma
dess värde.
10.2.4 Information om analytikern
Analytikern namnges inte i analyser utan kan identifieras med
en personlig kod. En kortfattad beskrivning av analytikerns
bakgrund finns med i analysen, men det anges inte vilket som är
analytikerns modersmål utan bara på vilka språk analytikern är
godkänd för att utföra språkanalys. Ibland lämnas information
om analytikerns utbildning och ibland inte.
10.2.5 Intervjuer och kunskapskontroller
I de allra flesta ärendena beställer Migrationsverket en s.k.
direktanalys vilket innebär att analysföretaget genomför och
spelar in en intervju med den vars tal ska analyseras. Längden
på intervjuerna som ligger till grund för analysen varierar stort.
Bland de 48 ärenden som granskats ovan var inspelningen enligt
analysrapporten kortare än 15 minuter i fem ärenden. Den
längsta inspelningen varade i 40 min.
I de ärenden där intervju hållits framgår det inte av analysen om
den person som intervjuat talaren är samma som sedan är med
och gör analysen. Det framgår därför inte heller vilken dialekt
intervjuaren har vilket i vissa fall kan påverka den vars tal ska
analyseras.
I transkriptioner av några intervjuer som Sprakab gjort framgår
att intervjuaren ställt en mängd frågor. I vissa intervjuer har
många av frågorna bara gett kortfattade svar. I dessa
inspelningar finns alltså väldigt lite talmaterial och bara ett fåtal
hela meningar. Detta måste medföra att underlaget för
språkanalysen är begränsat. I andra ärenden finns mer utförliga
svar vilket borde medföra ett bättre underlag för bedömningen.
Naturligtvis beror mycket av detta på den sökande själv och
hans eller hennes svar på frågor. Men lämpligen bör intervjuaren
ställa öppna frågor och uppmana talaren att fritt utveckla sina
svar.
I den redovisning av kunskapskontrollen som lämnats i analysen
redovisas bara en liten del av det som sagts under intervjun. I en
granskad kunskapskontroll anges att talaren inte kan beskriva
några byggnaders placeringar utan att det uttryckligen har
70
efterfrågats i intervjun. Talaren anges också felaktigt ha nämnt
några hotell, men av intervjun framgår att han sagt att de
aktuella byggnaderna inte längre används som hotell men att de
gjorde det tidigare.
I ett av de ovan granskade ärendena där språkanalysen stött
sökandens uppgivna hemvist men där kunskapskontrollen
ansetts tala mot tyder Migrationsverkets kompletterande
muntliga utredning på att analytikern grundat sin bedömning på
gamla uppgifter. Den sökande hade under intervjun för
språkanalysen sagt att det inte fanns sjukhus på hemorten vilket
analytikern sade var felaktigt. Under utredningen hos verket
förklarade sökanden att det tidigare funnits ett sjukhus och
namngav sjukhuset korrekt men att det numera var stängt och att
han därför svarat att det inte finns. Analytikern uppgav också
som ett felaktigt svar att sökanden namngett en by när han blev
ombedd att nämna orter. I Migrationsverkets beslut om
uppehållstillstånd angavs att sökanden genom språkanalysen och
sina kunskaper gjort sin hemvist sannolik.
10.3 Särskilt om analytiker EA20
I uppdraget från Migrationsverket ingår att särskilt granska om
Uppdrag Gransknings uppgifter om en viss språkanalytiker (EA
20) är så graverande att han inte kan användas för analyser av
tal.
I de ärenden som granskades i Uppdrag Granskning hade EA20
och en annan analytiker båda bedömt samma inspelning. Den
kunskapskontroll som gjorts och som främst kritiserades i
programmet hade enligt Sprakab gjorts av en annan analytiker
som inte längre arbetar för Sprakab och inte av EA20.
Enligt information från Sprakab är EA20 en av företagets mest
erfarna analytiker. Han har anlitats av företaget i åtta år och är
testad och godkänd av Sprakab. Enligt uppgifter från Sprakab
har EA20 mellan 2012 och mitten av april 2015 gjort ca 1700
analyser. Av dessa har 462 stycken, närmare 26 %, varit i
ärenden där internkontroll genomförts. Denna internkontroll
sker genom att två eller flera analytiker gör en bedömning av
samma inspelade material. Sedan jämförs resultatet av de två
analyserna. Dessa korskontroller sker för alla analytiker.
Analytikerna vet inte själva om vilka ärenden som
korskontrolleras.
Av redovisningen från Sprakab framgår att av de 462 ärendena,
där de allra flesta gällde personer som uppgett sig komma från
Somalia, var analytikernas bedömning av talarens språkliga
bakgrund helt eller i huvudsak samstämmig i 456 ärenden. I sex
71
ärenden kom dock de två analytikerna fram till olika
bedömningar om talarens språkliga bakgrund. Vilken av
analytikerna, om någon, som haft rätt kommer inte fram. Utöver
dessa ärenden där analytikerna gjort olika bedömningar har
analytikerna i sju ärenden gjort delvis samma bedömning, men
en av dem har angett ytterligare en möjlig bakgrund för talaren.
Sammantaget får det av detta material anses visat att
analytikerna i mycket hög utsträckning gör samma bedömningar
av en talares språk vilket talar för att det är möjligt att särskilja
dialekterna även om det inte med säkerhet visar att
bedömningarna är korrekta. Av materialet som Sprakab
presenterat kommer det inte fram något som visar att EA20
skulle sakna tillräcklig kompetens för att göra språkanalyser.
Det visar också att Sprakab gör kontinuerliga korsbedömningar
av analytikernas resultat vilket ger förutsättningar för att
upptäcka brister i analytikernas arbete.
I den granskning som gjordes av Migrationsverket 2013 när
ärenden skickades för analys till nederländska INS hade EA20
deltagit i vissa av Sprakabs analyser. I den granskningen
bedömde Migrationsverket att det inte kom fram något som gav
anledning till tvivel av Sprakabs och däribland EA20s
kompetens att göra språkanalyser.
I den korsgranskning som presenteras i denna utredning har
EA20 varit delaktig i samtliga sex ärenden rörande somaliska.
Resultatet av granskningen är oroande. Det huvudsakliga
ansvaret för dessa analyser måste dock anses ligga hos den
ansvariga lingvisten i varje ärende. Det är lingvisten och
Sprakab som ansvarar för att den analytiker som anlitas har rätt
kompetens för uppdraget. Lingvisten ansvarar också för att
bedömningen i analysen är riktig. Lingvisten kan också ta in
bedömningar från flera analytiker vid behov.
I Uppdrag Granskning antyddes också att EA20 inte skulle vara
lämplig som analytiker på grund av två domar resulterande i
bötesstraff på 90-talet. Sprakab har angett att alla analytiker
måste lämna in ett utdrag ur belastningsregistret innan de kan få
uppdrag för Sprakab eftersom vissa kunder har det som krav.47 I
EA20s belastningsregister finns endast en trafikförseelse. De
händelser för 20 år sedan som uppmärksammats i media är
sedan länge gallrade ur registret.
I Uppdrag Granskning uppmärksammades också att vad som i
analysen angetts om EA20s utbildning inte är riktigt. Det finns i
och för sig inte något krav från Migrationsverket att en
analytiker ska ha en viss utbildning, men uppgifter om
47
En praxis som jag i och för sig tar avstånd från.
72
analytikerns utbildning ska lämnas med analysen. Det är
naturligtvis inte acceptabelt att felaktig information lämnas. De
felaktiga uppgifterna har av Sprakab förklarats vara ett misstag
som numera har rättats.
Sammantaget har det inte kommit fram något om EA20:s person
som medför att han inte skulle kunna vara lämplig som
analytiker. Det har dock kommit fram att det kan finnas brister i
analyser som EA20 varit med och gjort. Det är dock upp till
Sprakab att avgöra om en analytiker har tillräcklig kompetens
för att göra en analys och det är den medverkande lingvisten
som har ansvaret för analysen. Det har inte kommit fram sådana
uppgifter att Migrationsverket generellt bör förhindra Sprakab
att använda EA20 som analytiker i de analyser som beställs. En
diskussion mellan verket och Sprakab om hur Sprakab kan
garantera kvaliteten i analyserna bör dock föras kontinuerligt.
73
11. Sammanfattande bedömning
11.1 Inledande synpunkter
Migrationsverket har uppdraget att verkställa riksdagens beslut
om att Sverige ska ha reglerad invandring. Det innebär bl.a. att
inte andra än de som har asylskäl ska få asyl i Sverige. Samtidigt
har verkets beslut i asylärenden avgörande betydelse för dem
som söker asyl. Man kan ibland med fog t.o.m. tala om beslut på
liv och död. Situationen i världen med miljontals människor på
flykt sätter hårt tryck på Sverige och på Migrationsverket. Det
kraftfält inom vilket språkanalyser förekommer är med andra
ord starkt laddat.
Migrationsverket har under de senaste åren haft stora
utmaningar. Antalet personer som ansökt om asyl har
fördubblats jämfört med för några år sedan, och
handläggningstiderna har ökat. För att möta detta anställer
Migrationsverket ny personal, och också antalet anställda på
myndigheten har nära fördubblats på kort tid. Det innebär att det
finns ett stort antal nyanställda på myndigheten, varav många
kommer direkt från högskolan.
Det är svårt att utreda och ta ställning i asylärenden. Initialt
finns ofta bara den asylsökandes egen berättelse. Denna kan
vara svår att bekräfta, och det saknas ofta mera handfasta
och/eller objektiva data till stöd för Migrationsverkets
bedömning i de enskilda ärendena. Bedömningen avser
dessutom den framtida risken på platser där de flesta
handläggare och beslutsfattare aldrig har varit. Några helt
pålitliga utredningsmetoder finns inte, och någon visshet är
sällan möjlig att få. Härtill kommer att utredning och bedömning
i den nuvarande situationen i stor utsträckning ska göras snabbt,
ofta av relativt nyanställd och orutinerad personal.
Ett av de utredningsverktyg som står till buds i asylärenden är
språkanalys. Med stöd av den granskning jag gjort i denna
rapport finner jag att det är rimligt och godtagbart, ibland
angeläget, att detta verktyg används. Självfallet måste kvaliteten
på verktyget värnas varom mera nedan. Men en annan nyckel till
ett bra system finns i hur verktyget används och bedöms och
vilket relativt värde det ges i olika skeden av asylprocessen.
Resultatet från språkanalyser används dels vid prövningen av
om det finns skäl till asyl, dels – när så bedöms inte finnas –
som underlag för att besluta vart verkställighet ska ske. Det är
enligt min mening viktigt att skilja mellan analysernas betydelse
i dessa två skeden.
74
Kriterierna för när en språkanalys ska göras och rutinerna för ett
sådant beslut bör, som jag strax ska återkomma till, enligt min
mening skärpas. Sådana beslut ska inte få fattas slentrianmässigt
utan i princip endast när en asylsökande med andra metoder,
främst dokument och egen berättelse, inte lyckats göra sina
uppgifter om ursprung och/eller hemvist sannolika. Den
asylsökande är då i en situation som innebär att asyl kommer att
nekas (och att utvisning ska ske). Att i det läget företa en
språkanalys innebär att den asylsökande får ytterligare en
möjlighet att styrka sina egna uppgifter. Om det lyckas, kan
vederbörande få asyl. Men om det misslyckas, är den
asylsökande trots det inte sämre ställd i asylfrågan än om
analysen inte hade gjorts. Språkanalysen kan således i detta
skede – och det är viktigt att hålla i minnet – få bara positiva
konsekvenser för den asylsökande. Det gör tolkningen av
analysresultatet mindre problematiskt.
Situationen kan dock bli en annan om asyl nekas efter en
språkanalys som inte stöder den sökandes uppgifter. Enligt
regelverket ska utlänningen då visserligen i första hand själv
lämna Sverige. Det är emellertid lätt att förstå att så ofta inte
sker. Migrationsverket – och i förekommande fall domstolen –
ska då i sitt beslut ange till vilket eller vilka länder
utvisningsbeslutet ska verkställas. Det följer av bestämmelser i
utlänningslagen. Resultatet av språkanalysen kan vid
bedömningen av verkställighetsfrågan få helt andra
konsekvenser än vid asylprövningen. Analysen kan komma att
avgöra vart den som sökt men nekats asyl mot sin vilja ska
utvisas. Analysen kan alltså i det skedet få negativa
konsekvenser för den enskilde. Det är dock en annan fråga om
verkställighet av utvisningen till det angivna landet verkligen
genomförs. Det kräver att vederbörande släpps in i landet vilket
i regel förutsätter att han eller hon erkänns som medborgare. Det
är inte ovanligt att en beslutad verkställighet inte kan
genomföras vilket ofta medför att vederbörande blir kvar i
Sverige.
Den nu påpekade distinktionen mellan språkanalysen som
verktyg å ena sidan vid asylprövningen och å den andra vid
beslut om verkställighet måste erkännas och beaktas av
Migrationsverket och migrationsdomstolarna.
Härtill kommer att, mot bakgrund av att dessa beslut fattas i en
miljö där det är ont om handfasta data, språkanalyserna kan
synas erbjuda ett relativt sett kraftfullt stöd. Styrkan i det stödet
riskerar då att överskattas. Analysernas bedömningar, som trots
sin förmenta exakthet naturligtvis innefattar en viss osäkerhet,
kan då i verkställighetsdelen ges en alltför stor betydelse och
75
tyngd. Till detta kommer att ärendena, särskilt hos
Migrationsverket, är del i en masshantering med krav på snabb
handläggning.
Sammantaget manar dessa omständigheter till försiktighet vid
bedömningen av analysernas bevisvärde i verkställighetsdelen.
11.2 Grunderna för asylprövningen
När en person ansöker om asyl i Sverige ska Migrationsverket
pröva om han eller hon vid ett återvändande till sitt hemland
skulle riskera att utsättas för något som medför att han eller hon
har ett skyddsbehov i utlänningslagens mening. För att kunna
göra denna bedömning måste Migrationsverket veta mot vilket
land som ansökan ska prövas. Vilket land, eller del av land, en
person kommer ifrån kan vara direkt avgörande för om personen
ska beviljas uppehållstillstånd eller inte. Av samma anledning
kan det också finnas ett incitament för personer att uppge att de
kommer från ett annat land, eller del av land, än de gör.
Det är den sökande som har bevisbördan för sin identitet, sin
hemvist och sitt behov av skydd. Eftersom det rör
omständigheter som sällan kan styrkas fullt ut är det tillräckligt
att den sökande gör sådana omständigheter sannolika.
Migrationsverket har också en utredningsskyldighet som i
asylärenden, där det är fråga om ett skyddsbehov, är relativt
långtgående. Sverige har också åtagit sig att inte utvisa personer
till länder där de riskerar förföljelse. Det innebär bl.a. att
Migrationsverket ska hjälpa den sökande genom att ge honom
eller henne möjlighet att göra sina skäl för ansökan sannolika.
11.3 Bedömning av identitet och hemvist
I Sverige tillämpas principen om fri bevisföring vilket innebär
att det i regel inte finns några i lag uppsatta bestämmelser om på
vilka sätt man kan bevisa något.
Det naturliga sättet att styrka sin identitet och sitt
medborgarskap är genom att visa ett giltigt hemlandspass eller
andra giltiga id-handlingar. En stor andel av alla asylsökande
lämnar dock inte in några giltiga id-handlingar till
Migrationsverket. Under 2014 lämnade bara arton procent och
under 2013 endast nio procent av de som sökte asyl in ett pass i
samband med ansökan.48 I vissa fall uppger den sökande att de
tappat bort sitt pass eller att de aldrig haft något. För personer
från vissa länder är det inte möjligt att få en passhandling som
48
Sökande som lämnat in andra id-handlingar eller lämnat in pass senare
ingår dock inte i den statistiken.
76
anses kunna styrka identiteten eftersom det t.ex. saknas
myndigheter som är behöriga att utfärda sådana handlingar
och/eller det inte finns någon folkbokföring.
I alla de ärenden där en person inte kan styrka eller göra sin
identitet sannolik med id-handlingar måste det prövas om
sökanden kan göra sin identitet och sitt medborgarskap eller
tidigare hemvist sannolik på något annat sätt. Ett sätt han eller
hon kan göra det på är genom att svara på frågor om landet eller
berätta om hemorten på ett sätt som visar att personen har
sådana kunskaper som kan förväntas av en person som bott där.
Vilka kunskaper som kan förväntas är naturligtvis beroende av
personens bakgrund och av förhållandena i landet.
De flesta lingvister är eniga om att det sätt som en person talar
på kan ge ledtrådar om var han eller hon har vuxit upp och lärt
sig sitt språk. Men de kan inte säga vilken nationalitet en person
har eller var han eller hon är medborgare. I förarbeten har
språkanalyser godkänts som ett verktyg som kan användas för
detta ändamål, och Migrationsöverdomstolen har uttalat att en
språkanalys kan – beroende på omständigheterna i det enskilda
fallet – ha ett betydande bevisvärde. Men det är viktigt att
komma ihåg att möjligheterna att över huvud taget göra
bedömningar om hemvist genom en språkanalys, och också
vilket värde analysen har, är olika beroende på vilket språk eller
vilket geografiskt område prövningen avser.
Om den sökande inte har lyckats göra sin hemvist sannolik
genom handlingar och/eller genom att visa kunskaper om sitt
hemland och sin hemort under en muntlig utredning, kan alltså
språkanalyser i vissa fall användas som ytterligare en metod som
kan ge den sökande möjligheten att göra sin uppgivna hemvist
sannolik. En språkanalys som stöder sökandens uppgifter kan i
det läget medföra att sökanden anses ha gjort sin hemvist
sannolik. Enligt statistik från Sprakab talar språkanalysen för
den sökandes uppgivna hemvist genomsnittligt i ca 70 procent
av ärendena.
Trots att språkanalyser är ett trubbigt och inte exakt verktyg
finns det alltså ett behov av att kunna använda dem i vissa
ärenden där den sökande inte kunnat klarlägga sin identitet och
hemvist på annat sätt. En utgångspunkt för mina fortsatta
överväganden är därmed att språkanalyser kan användas som en
del i utredningen av en persons hemvist. För att det ska vara
rimligt för Migrationsverket att använda språkanalyser i
asylärenden måste de dock användas på ett rättssäkert sätt och
hålla en viss kvalitet.
77
11.4 Verkställighet av utvisningsbeslut
Prövningen av en sökandes asylskäl och beslut om verkställighet
av ett utvisningsbeslut är alltså olika saker och måste hållas isär.
Konsekvensen av ett beslut i asylärendet och av ett beslut om
verkställighet måste också särskiljas.
Om den sökande inte har gjort sannolikt att han eller hon har
behov av skydd i utlänningslagens mening, ska ansökan om asyl
avslås. Om sökanden inte heller ska beviljas uppehållstillstånd
på någon annan grund, ska i normalfallet också ett beslut om
utvisning fattas. I det beslutet ska Migrationsverket enligt lag
ange till vilket eller vilka länder utvisningsbeslutet ska
verkställas, en s.k. verkställighetsföreskrift.
Har den sökande gjort sannolikt varifrån han eller hon kommer,
är frågan om vart verkställigheten ska ske om ansökan avslås
lätt. Men i de fall Migrationsverket anser att sökanden inte har
gjort sannolikt att han eller hon kommer från det land som
uppgetts blir det svårare eftersom det innebär att sökanden
sannolikt kommer från ett annat land. En bedömning måste då
göras av vilket som sannolikt är sökandens hemland dit
sökandens utvisningsbeslut kan verkställas.
Självklart bör alla möjligheterna att utreda till vilket land
utvisningen kan ske tas till vara. Men eftersom den sökandes
uppgifter om varifrån han eller hon kommer inte bedömts som
trovärdiga och den sökande kan antas inte önska ett beslut om
utvisning till sitt hemland är det ofta omöjligt att genom
utredning med den sökande få uppgifter om hans eller hennes
rätta hemland. Det är i en sådan situation ofrånkomligt att en
språkanalys som pekar ut ett visst land kan få ett betydande
värde som beslutsunderlag. I denna del kan analysen alltså vara
till nackdel för en sökande som inte vill återvända till det land
som analysen pekar ut. Även för denna bedömning måste dock
språkanalyser kunna användas som en del av utredningen. Vid
denna bedömning är det dock extra viktigt att analyserna
värderas noggrant och med försiktighet mot bakgrund av att de
inte grundas på en exakt vetenskap och att bevisvärdet på en
analys varierar.
En person som har sökt asyl i Sverige men fått avslag och ett
beslut om utvisning har inte rätt att stanna kvar i landet. Han
eller hon förväntas i första hand på egen hand lämna landet.
Migrationsverket kan för detta hjälpa till med kontakter med
ambassader för att få resehandlingar och med att boka biljetter.
Det är först i de fall den sökande inte på egen hand lämnar
landet som myndigheter ska verkställa beslutet. Om det kan
78
antas behövas tvång, ska Migrationsverket lämna över ärendet
om verkställighet av utvisningsbeslutet till polisen.
Myndigheterna kan bara verkställa till det land som anges i
verkställighetsföreskriften, om inte sökanden visar att något
annat land tar emot honom eller henne.
Om en sökande har fått en verkställighetsföreskrift till ett land
där han eller hon inte är medborgare eller har rätt att vistas,
medför det att verkställighetsarbetet försvåras eller omöjliggörs.
Ambassader utfärdar inte resehandlingar till personer som inte
är medborgare i landet, och länder släpper normalt inte in
personer utan pass som inte är medborgare. Konsekvenserna av
en verkställighetsföreskrift till ett land som sökanden inte
kommer från blir därför ofta att personen, trots att vederbörande
inte har rätt att vistas i Sverige, ändå blir kvar eftersom svenska
myndigheter inte kan verkställa utvisningsbeslutet. Möjligheten
att någon verkställs till ett land där vederbörande inte är
medborgare kan dock inte alltid helt uteslutas.
11.5 Migrationsverkets vägledning
Migrationsverkets rättschef ger ut vägledning till verkets
tjänstemän i form av rättsliga ställningstaganden och särskilda
råd. Utöver dessa dokument finns vägledning till personalen i
form av instruktioner från verksamhetscheferna på
Migrationsverket, en befattning som numera inte finns.
Kortfattat anger rättschefens rättsliga ställningstagande
angående sannolik identitet i asylärenden (RCI 08/2013) att det
är möjligt att bedöma en asylsökandes identitet som sannolik
enbart med stöd av hans eller hennes muntliga berättelse samt
att en språkanalys kan användas som en metod för att utreda
identitet och hemvist, om den sökande inte kan styrka eller göra
sin hemvist sannolik genom identitethandlingar. Till stöd för
bedömningen av ett asylärende finns också rättschefens rättsliga
ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet
och trovärdighet (RCI 09/2013).
Ytterligare vägledning för användningen av språkanalyser ges i
en instruktion angående prövning av identitet och hemvist i
asylärenden – särskilt rörande frågor om kunskapskontroller och
språkanalyser (VCI 1/2009). I den anges bl.a. att det först ska
bedömas om en sökande gjort sin identitet och hemvist sannolik
genom ingiven bevisning. I avsaknad av tillräckliga handlingar
ska en kontroll av sökandens kunskaper om sitt land och hemort
göras och en samlad bedömning av om han eller hon genom sin
berättelse – men även tillsammans med eventuell bevisning som
den sökande gett in – har gjort sin identitet eller hemvist
sannolik.
79
En språkanalys bör enligt instruktionen företas i de fall då den
asylsökande inte har lyckats göra sin hemvist sannolik genom
sin utsaga och övrig bevisning, om språkanalysen bedöms som
relevant och rimlig att utföra. Vidare anges att en språkanalys
inte bör ensamt utgöra grund för ett avvisnings- eller
utvisningsbeslut. Det anges också att, för det fall en asylsökande
inte har gjort sin hemvist sannolik, den indikation som
språkanalysen ger – i brist på annan information till följd av den
sökandes bristande medverkan – dock kan vara tillräcklig för att
ange ett verkställighetsland.
Jag har i stort inte några allvarliga invändningar mot vad som
anges om användandet av språkanalyser i dessa vägledningar.
Jag har dock kunnat konstatera att den anvisade ordningen inte
alltid följs. Som jag återkommer till i avsnitt 12 finns det också
ett utrymme för att göra vägledningarna tydligare.
11.6 Migrationsverkets användning av
språkanalyser
Som angetts tidigare måste ett ärende vara så utrett som dess
beskaffenhet kräver, och Migrationsverket har en relativt
långtgående utredningsskyldighet i asylärenden. I 7 §
förvaltningslagen (1986:223) anges bl.a. att varje ärende ska
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att
säkerheten eftersätts. Det innebär också att Migrationsverket
inte ska utreda ärenden mer än vad som krävs. En språkanalys
ska därför inte göras slentrianmässigt utan först efter en
noggrann bedömning av behovet och nyttan med den.
Bedömning av id-handlingar och sökandens muntliga utsaga ska
därför göras innan frågan om att göra en språkanalys övervägs
och ett beslut därom eventuellt fattas. Så ska ske bara om
sökanden inte har lyckats göra sin hemvist sannolik genom
handlingar och muntlig utredning. I så fall kan sökanden få en
ytterligare möjlighet att göra sin hemvist sannolik genom en
språkanalys.
Denna ordning för prövningen är i linje med Migrationsverkets
vägledning. Men som jag iakttagit under granskningen av
ärenden är det inte alltid detta följs. I flera av de granskade
ärendena har sökanden lämnat in id-handlingar. I flera av dessa
ärenden har handlingen också skickats för äkthetsgranskning till
Migrationsverkets id-enhet. Om handlingen anses äkta, borde
det normalt inte finnas behov av att också göra en språkanalys.
Om det vid en äkthetsgranskning kommer fram att idhandlingen troligen är falsk, finns det naturligtvis anledning att
ytterligare utreda sökandens identitet och hemvist. Resultatet av
äkthetsgranskningen har dock i flera fall inte inväntats innan
beslut om språkanalys fattats. I ett av ärendena där ett id-kort
80
bedömts förfalskat hade Migrationsverket redan fattat beslut om
uppehållstillstånd när utlåtandet skrevs. Det är angeläget att
rutinerna för handläggningen stramas upp i dessa avseenden, se
vidare avsnitt 12.
Enligt Migrationsverkets egen vägledning är det möjligt för en
sökande att göra sin identitet och hemvist sannolik genom sina
muntliga uppgifter. Därför bör den muntliga utredningen alltid
omfatta frågor kring identitet och hemvist, om sökanden inte på
annat sätt gjort sådana uppgifter sannolika. Detta har dock inte
skett i alla de granskade ärendena, och omfattningen av
utredningen är väldigt olika i ärendena. Också på denna punkt
bör rutinerna skärpas.
Innan en språkanalys beställs bör tjänstemannen göra en
noggrann bedömning av behovet av analysen. Alternativa
möjligheter att bedöma eller utreda identitet och hemvist bör ha
beaktats. Som kommit fram vid granskningen av ärenden gick
det i drygt hälften av fallen inte att utläsa av handlingarna varför
en språkanalys hade beställts. Det behöver inte innebära att det
var fel att beställa en språkanalys i alla de ärendena, men i
många av ärendena förefaller sökanden genom handlingar och
utförliga beskrivningar av hemort och hemland ha gjort sin
hemvist sannolik redan innan språkanalysen beställts.
I Migrationsverkets vägledning anges att en förutsättning för att
en språkanalys ska beställas är att språkanalysen bedöms som
relevant och rimlig att utföra. I denna bedömning ligger enligt
instruktionen att man bör skaffa sig kunskap om analyserna för
det aktuella språket och landet tidigare visat sig ge tillräckligt
underlag för att slå fast ett tydligt samband mellan ett av en
asylsökande talat språk och ett angivet land eller landsdel. I
instruktionen anges inte på vilka grunder denna bedömning ska
göras och vilket underlag som finns för detta. I inget av de
granskade ärendena kan man i handlingarna se att en sådan
bedömning har gjorts. Instruktionen är alltså inte särskilt tydlig i
denna del och rutinerna bör stramas upp.
I 20 § förvaltningslagen anges att ett beslut varigenom en
myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som har
bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot
någon enskild. I de granskade ärendena framkommer att det ofta
bara kortfattat nämns att en språkanalys gjorts i ett ärende men
inte närmare vad den anger och hur beslutsfattaren bedömer dess
värde. Det är viktigt att Migrationsverkets tjänstemän förstår vad
en språkanalys kan och inte kan bedöma och också att
analyserna kan ha olika starkt bevisvärde. Bevisvärdet kan t.ex.
bero på hur stora dialektala skillnader det finns i ett språk och i
regionen. Det beror också på hur väl en analys är motiverad och
81
om det finns litteratur som stöder de uppgivna skillnaderna i
dialekter eller om det enbart är analytikerns bedömning. Att
språkanalyser inte är en exakt vetenskap måste också beaktas.
Om en analys talar mot sökandens uppgivna hemvist, måste han
eller hon naturligtvis få möjlighet att bemöta detta innan
Migrationsverket fattar beslut i ärendet. I besluten måste det
tydligt redovisas vilket värde som analysen bedöms ha. Vad som
anges i analysen bör också i de fall det är möjligt kopplas till
vad som finns skrivet om språket i tillgänglig landinformation.
Detta är naturligtvis särskilt viktigt i de ärenden där analysen
talar mot vad sökanden själv uppgett.
11.7 Migrationsverkets kvalitetsarbete
Migrationsverket har gjort två granskningar av språkanalyser de
senaste åren, en av hur verket använt dem och en av själva
analyserna. I den granskning som Migrationsverkets rättsenhet
gjorde 2012 av verkets användning av språkanalyser noterades
flera av de brister som också uppmärksammats i den här
utredningen. I rapporten anges att de muntliga
hemvistutredningarna är viktiga men varierar i omfattning i de
granskade ärendena. Det föreslås att utredningsmaterial för
bättre utredningar tas fram. I rapporten anges också att det är
viktigt att bedömningen av språkanalyserna motiveras i
besluten. Dessutom föreslås att rutiner för när det är lämpligt
och meningsfullt att göra en språkanalys ska tas fram.
Kvalitetsgranskningen har alltså lett till konkreta förslag som
dock inte tagits om hand för t.ex. utveckling av vägledningar.
Att samma brister kommer fram i denna granskning tyder på att
den tidigare granskningen inte lett till tillräckliga förbättringar i
handläggningen.
UNHCR pekade i sin granskning 2011 på att antalet
beställningar av språkanalyser för personer med samma
bakgrund varierade stort mellan olika orter och tolkade det som
att bedömningen av när analyser ska göras inte var enhetlig.
Som kommit fram i denna utredning finns det fortfarande stora
skillnader i antalet beställningar mellan olika enheter. UNHCR:s
granskning har alltså inte lett till tillräckliga förändringar i denna
del.
11.8 Kvaliteten på analyserna
Migrationsverket har alltså skickat underlag för analyser till den
nederländska migrationsmyndigheten INS för att kunna jämföra
bedömningen med den som gjorts av verkets leverantör Sprakab.
Vid denna jämförelse kom det fram att analyserna i vissa fall
kommer till helt olika bedömningar om var talarens språk kan
antas höra hemma och i andra fall att samma språkliga särdrag
82
visserligen uppfattas men tolkas olika. Även om det inte säkert
går att bedöma vilken, om någon, av de motstridiga
bedömningarna som är riktig, är detta oroväckande eftersom det
kan innebära att vissa av analyserna är felaktiga. Dessutom
betecknas bedömningarna i Sprakabs analyser ofta med hög
eller mycket hög grad av säkerhet trots att det borde vara svårt
att över huvud taget göra säkra bedömningar för språk som inte
är väl utforskade och beskrivna i litteratur, när det gäller
gränsområden eller när en person har drag från olika dialekter.
I Sprakabs analyser saknas hänvisning till litteratur om språket.
Det är väl känt att det ofta saknas forskning om språk som är
vanligt förekommande för dessa analyser, men det bör i så fall
framgå på vilka grunder bedömningen i stället görs. Den
beskrivning av språk som ofta bifogas analysen är kortfattad och
har inte alltid koppling till den bedömning som görs i analysen.
Beskrivningen bör kunna fungera som ett stöd vid bedömningen
av analysens bevisvärde men är ofta inte tillräcklig för att den
som läser språkanalysen ska förstå vad bedömningarna i den
bygger på. I vissa fall finns ingen beskrivning av språket alls
bilagd.
Den beskrivning som lämnas om den medverkande analytikern
är av varierande omfattning, och det anges inte om det är samma
person som gjort intervjun med talaren eller inte. Av
transkriptioner av intervjuer framstår det som att underlaget för
att göra en analys varierar. I vissa fall ger talaren bara korta svar
på frågor vilket borde göra underlaget för analys begränsat.
Även om detta naturligtvis till viss del beror på den vars tal ska
analyseras, så har intervjuaren ett stort ansvar för att få ett så bra
underlag som möjligt för analysen.
Mot bakgrund av de brister jag sett bör kraven på analyserna och
på leverantörens kvalitetsarbete höjas. Jag återkommer till detta
i kapitel 12.
11.9 Kunskapskontroller
Att kontrollera en persons kunskaper om sitt hemland eller sin
hemort genom att ställa frågor är en utredningsmetod som inte
har någon självklar koppling till språkanalyser.
Språkanalysföretagens analytiker är utvalda för sin förmåga att
analysera språk. Deras kunskaper om hemorter och hemland
testas inte av företagen. Det är dessutom ofta länge sedan som
analytikern vistades i det aktuella landet. Lingvisten som är den
som ansvarar för språkanalysen har bara begränsade möjligheter
att kontrollera bedömningen i kunskapskontrollen.
83
Migrationsverket anger i sin vägledning att kunskapskontroller
av bl.a. rättssäkerhetsskäl bör göras av verkets tjänstemän. Ändå
har tjänsten upphandlats. I nästan alla de ärenden som granskats
i denna utredning har en kunskapskontroll beställts tillsammans
med språkanalysen. I vissa fall anges specifika önskemål om
vad kunskapskontrollen ska innehålla.
I stället för att verket inom ramen för sin egen utredning
bedömer svaren mot tillgänglig landinformation överlämnas
alltså en del av utredningen till analysföretagen. I deras rapport
är det bara en del av svaren som redovisas, ofta mycket
kortfattat. Urvalet av vilka svar som redovisas görs av
analytikern. I vilket sammanhang sökanden lämnat uppgifterna
eller hur frågorna ställts redovisas inte. På vilka grunder
analytikern bedömt att ett svar är rätt eller fel anges inte heller i
rapporten. I vissa fall anges att analytikern inte kan bedöma om
svaren är korrekta eller inte.
Mot bakgrund av att det är ett subjektivt urval och bedömningen
inte motiveras är det svårt för en sökande att bemöta en felaktigt
bedömd kunskapskontroll och för verket att kontrollera dess
riktighet. Migrationsverket kan inte heller kontrollera att frågor
anpassats efter sökandens situation, t.ex. som barn eller vuxen,
och hur personen uppger sig ha levt i hemlandet.
Kunskapsbedömning är en del av den allmänna bedömningen av
om sökandens berättelse är trovärdig och tillförlitlig och är en
viktig del av asylutredningen. Den bör därför inte göras av en
privat aktör vars kvalifikationer för bedömningen är okända för
Migrationsverket och vars slutsatser inte kan granskas.
Migrationsverket bör därför, så som myndigheterna gjort i flera
andra länder, sluta att köpa in tjänsten som en del i
språkanalyserna. Som jag kommer till i kapitel 12 bör i stället
denna utredning och bedömning göras av Migrationsverkets
tjänstemän vid en muntlig utredning och redovisas i protokoll
som sökanden får ta del av.
11.10 Anonymitet
Analysföretagen anger att det är nödvändigt för kvaliteten i
deras verksamhet att de analytiker de anlitar kan vara anonyma.
Detta för att det kan finnas en hotbild mot dem bl.a. från de
personer vars tal ska analyseras. Om analytikerna inte kan vara
anonyma, finns därför enligt företagen risk för att de inte alltid
vågar göra korrekta uttalanden i analyserna. Analytikerna har
hos företagen en individuell kod för att kunna identifieras, och
vissa uppgifter om dem lämnas med analyserna.
Migrationsverket har enligt nuvarande avtal rätt att få namnet på
en analytiker om det behövs som bevisuppgift i domstol eller i
84
annat fall för att säkerställa riktigheten och/eller kvaliteten i en
språkanalys.
Det är lingvisten som är ansvarig för språkanalysen. Han eller
hon anges med namn och fullständig CV i analyserna. I de flesta
fall finns ingen anledning till att analytikerns identitet skulle
vara av vikt för att bedöma en analys riktighet och värde. De
omständigheter som normalt sett kan ha betydelse för den
bedömningen bör, som jag återkommer till i nästa kapitel,
framgå av analysen. Men det går inte att utesluta att det i ett
enskilt fall finns anledning att kontrollera analytikerns identitet.
Om en sökande begär att få ut en sådan uppgift, måste därför
verket noggrant bedöma om den uppgiften bör hämtas in och
lämnas vidare mot bakgrund av vilka skäl för behovet av
uppgiften som har lämnats. Avgörande för den bedömningen är
att sökanden ska kunna ta till vara sin rätt att bemöta uppgifterna
i analysen. Även en domstol kan naturligtvis begära in den
uppgiften. Även om analytikerns identitet alltså normalt sett inte
är av betydelse vid bedömningen av en analys, går det inte att
generellt uttala att en analytiker alltid ska ha möjlighet att vara
anonym. Detta måste bedömas från fall till fall.
85
12. Förslag
Som angetts tidigare ser jag inte några principiella skäl mot att
Migrationsverket använder sig av språkanalyser i asylärenden.
Det förutsätter att analyserna har en godtagbar kvalitet och att de
används på ett adekvat och rättssäkert sätt. I min utredning har
jag dock sett brister både i de analyser som köps in av privata
företag och i Migrationsverkets hantering och bedömning av
språkanalyserna. Det finns alltså skäl att försöka förbättra
kvaliteten på analyserna och på rutinerna för hur de används.
Enligt min mening bör Migrationsverket därför överväga
följande förslag.
12.1 Förslag på förbättringar av Migrationsverkets
hantering av språkanalyser
12.1.1 Allmänt
Språkanalyser bör användas endast i situationer då den
asylsökande inte på annat sätt har lyckats göra sina uppgifter om
härkomst och hemvist sannolika. Detta kan tyckas vara en
självklar principiell utgångspunkt, men den granskning jag har
gjort visar att den principen inte alltid iakttas.
Detta innebär för det första att Migrationsverket inte ska besluta
om en analys, om den sökande redan har gett en sannolik
berättelse som berättigar till asyl. För det andra ska verket, innan
en språkanalys tillgrips, ha tömt ut andra utredningsmöjligheter
som att bedöma handlingar som den sökande har gett in. Det är
vidare angeläget att den muntliga utredningens möjligheter
begagnas fullt ut innan en språkanalys aktualiseras. I själva
verket ska den delen av utredningen vara kärnan i det material
på vilket verkets bedömning ska göras. Den delen av
utredningen ska kunna innefatta insiktsfulla frågor om den ort
som den sökande uppgett som sin hemvist. Detta bör inte, annat
än undantagsvis, uppdras åt ett språkanalysföretag eller någon
annan utomstående utan ska i stället utföras av
Migrationsverkets personal som ska ges adekvat stöd för den
uppgiften.
Språkanalysens primära funktion i en asylutredning är alltså att
erbjuda den som söker asyl ytterligare en möjlighet att göra sina
uppgifter sannolika.
Det nu sagda är inte några nyheter utan snarare självklarheter
som dessutom i stora delar framgår av Migrationsverkets
styrdokument. Men de iakttagelser jag har gjort under min
utredning visar att dessa rutiner måste inskärpas ytterligare och
86
verkligen få genomslag. I olika avseenden som jag strax
återkommer till bör därför verket se över sina olika
styrdokument och även i övrigt metoderna för hur
asylutredningarna styrs, inklusive sin arbetsorganisation, något
som emellertid ligger utanför mitt uppdrag att fördjupa. En god
utveckling i nu berörda avseenden bör rimligen leda till bl.a. att
behovet av språkanalyser minskar samt att de analyser som görs
värderas på ett bättre sätt.
12.1.2 Bättre stöd för bedömning av id-handlingar
Migrationsverket bör ta fram tydligare vägledning för att
bedöma när olika id-handlingar kan styrka en sökandes identitet
eller göra den sannolik. Av min granskning framgår att en idhandling som av verkets id-enhet bedömts vara äkta i flera fall
inte ansågs tillräckligt för att göra en sökandes identitet
sannolik. Det bör därför klargöras vad som normalt kan krävas
för att sökanden med hjälp av dokument ska anses ha gjort sin
identitet sannolik. Landinformation om olika länders idhandlingar är också ett nödvändigt stöd för denna bedömning.
Utbildningsinsatser på detta område och tydligare vägledning
skulle medföra en mer enhetlig bedömning av handlingars
bevisvärde. Det kan också medföra att användningen av
språkanalyser minskar.
12.1.3 Bättre stöd för muntlig utredning av hemvist
Mot bakgrund av den avgörande betydelse sökandens identitet
och hemvist har bör stort fokus läggas på den muntliga
utredningen av detta. Bättre utredningar kan – utöver att lägga
en god grund för beslut – minska behovet av att göra
språkanalyser. T.ex. bör relevanta frågor om hemvisten ställas
redan vid ansökningstillfället till personer som saknar
handlingar. Detta är viktigt framför allt när
handläggningstiderna ökar och det kan dröja månader innan
asylutredningen görs, något som dessvärre sannolikt leder till
sämre utredningar.
En muntlig hemvistutredning tycks inte ha gjorts i alla ärenden
som jag granskat. I de ärenden detta gjorts varierar den i
omfattning och kvalitet. En muntlig utredning av hemvisten bör
göras i alla ärenden där sökanden inte gjort sin identitet och
hemvist sannolik på annat sätt. Om den sökande redan genom att
berätta om sina asylskäl på ett trovärdigt sätt gjort sin hemvist
sannolik, behövs dock naturligtvis ingen särskild utredning av
hemvisten. Men annars bör hemvisten alltid utredas särskilt
under den muntliga utredningen.
87
Migrationsverket bör ta fram riktlinjer, stöd och underlag för
dessa utredningar. Stödet måste kunna anpassas till olika länder
och till den sökandes personliga omständigheter. Olika
kunskaper kan t.ex. ofta förväntas beroende på en persons
utbildning, hur personen levt i hemlandet och personens kön och
ålder. Hur personen ombeds visa sina kunskaper måste också
kunna anpassas. T.ex. kan det för vissa vara lättare att rita än att
beskriva något med ord. Specifik landinformation bör tas fram
som underlag för dessa utredningar.
12.1.4 Bättre stöd för när en språkanalys ska göras
Migrationsverket anger i sin vägledning i vilken ordning
prövning av identitet och hemvist bör ske. Först ska idhandlingar bedömas och därefter den muntliga utredningen.
Först därefter ska eventuellt en språkanalys beställas. Jag
instämmer i bedömningen att den ordningen är lämplig. Men i
granskningen av ärenden kommer det fram att handläggningen i
många fall inte följer den ordningen. Ibland har en analys
beställts i ett tidigare skede. I flera fall går det dessutom inte att
avgöra varför en analys har beställts. Det förekommer också att
en språkanalys beställts trots att sökanden borde kunna anses ha
gjort sin identitet och hemvist sannolik redan genom handlingar
och muntliga uppgifter. Som konstaterats skiljer det sig
dessutom mycket åt mellan olika enheter hur många
språkanalyser som har beställts utan att det kan antas bero på
ärendenas karaktär.
Den vägledning som finns bör därför förtydligas. Det bör klart
framgå att en språkanalys ska göras bara om det har konstaterats
att den övriga utredningen inte är tillräcklig och andra
utredningsmetoder är uttömda. Också de arbetsorganisatoriska
rutinerna bör skärpas.
En grundförutsättning för att en språkanalys ska beställas är
alltså att sökanden inte har gjort sin uppgivna hemvist sannolik.
I verkets vägledning anges också att, innan en språkanalys
beställs, handläggaren ska ta ställning till om en analys är rimlig
och relevant att göra. Någon närmare vägledning för denna
bedömning ges dock inte. Det behövs därför ordentliga kriterier
för detta, och det bör förtydligas vad som påverkar om det är
rimligt och relevant att beställa en analys.
Analyser ska naturligtvis göras bara i ärenden där de kan tillföra
något. Vissa språk har inte så stora dialektala skillnader att det
alls är möjligt att med hjälp av en språkanalys avgöra var
sökanden har sin språkliga bakgrund. I andra fall kanske samma
dialekt talas på olika sidor om en landsgräns. För att kunna
bedöma vad en analys kan svara på krävs därför kunskap om
88
bl.a. ett språks dialekter och utbredning. Till hjälp för denna
bedömning krävs alltså information om olika språk. Viss
information som kan vara till hjälp för denna bedömning finns
redan i dag i Migrationsverkets landinformationsdatabas Lifos.49
Men troligen behövs också att ny information löpande tas fram
till stöd för den bedömningen.
Övergripande bedömningar av i vilka språk det är relevant att
göra en analys bör göras centralt på Migrationsverket med stöd
av tillgänglig sakkunskap. Den fördjupade utredningen av olika
språk ska kunna svara på om det är rimligt och relevant att göra
analyser för ett visst språk och visa på vilken forskning som
finns om språket. Den samordnare av språkanalyser som jag
föreslår nedan bör ha ansvar för att ta fram sådana rapporter. Till
detta bör också det råd som jag föreslår ska inrättas kunna vara
till stor hjälp (se nedan 12.1.8 och 12.5.1). Information om språk
bör också kunna hämtas in från de språkanalysföretag som
anlitas.
Material av berört slag ger ett förbättrat underlag för att bedöma
om en analys bör göras i ett enskilt ärende. Dessutom kan det
vara till hjälp vid värderingen av en redan gjord analys. I vissa
fall måste dock bedömningen av om en analys kan tillföra något
göras utifrån de specifika omständigheterna i ärendet. Den
sökandes personliga bakgrund kan påverka hur mycket en
analys kan svara på. För en person som bott i flera länder eller
vistats länge utanför sitt hemland kan det t.ex. vara svårare att få
tydliga indikationer om språklig bakgrund genom en analys.
12.1.5 Motivering av varför en språkanalys beställs
För att det tydligt ska framgå varför en analys beställts – och för
att handläggaren ska göra detta klart för sig själv – bör
beställningen av en språkanalys motiveras skriftligt. I
motiveringen bör det framgå varför handlingar och sökandens
uppgifter inte medför att sökanden gjort sin identitet och
hemvist sannolik. Det kan t.ex. ske i en tjänsteanteckning. Ett
krav på en skriftlig motivering medför att tjänstemannen innan
beställningen görs måste gå igenom det befintliga underlaget för
att avgöra om det är tillräckligt eller om ärendet måste utredas
mer. Det gör att det också blir tydligare för den sökande varför
språkanalysen görs. Dessutom blir det tydligare, i de fall
analysen inte stöder sökandens uppgivna hemvist, att det inte är
enbart språkanalysen som ligger till grund för en eventuell
49
T.ex. finns ett avsnitt om språk i EASO Country of Origin Information
Report – South and Central Somalia från augusti 2014. Norska landinfo gav i
juli 2011 ut rapporten Somalia: Language situation and dialects. Norska
landinfo har också publicerat en skrift som heter Eritrea/Etiopia: Tigrinjaspråk langs grensen.
89
senare bedömning att sökanden inte gjort sin hemvist sannolik.
Bedömningen av vilket bevisvärde som analysen ska ges bör
genom detta kunna bli mer nyanserad.
Skälen för att göra en analys bör anges också i beställningen.
Eftersom en persons språk påverkas av många faktorer såsom
var han eller hon bott, utbildning, kontakter med andra
språk/dialekter, flerspråkighet, när han eller hon lämnat
hemlandet och vistelser i andra länder bör det i beställningen av
en språkanalys anges också relevant information om
omständigheter som kan ha påverkat talarens språk. Detta för att
de som gör analysen ska få ett så bra underlag som möjligt och
kunna tolka skiftningar i språk på ett så riktigt sätt som möjligt.
Den blankett som används bör därför vara utformad på ett
sådant sätt att det framgår att dessa uppgifter ska lämnas.
12.1.6 Värdering av språkanalys och motivering av beslut
Migrationsverket bör också se till att handläggare och
beslutsfattare som ska begagna analyserna har förståelse för det
komplexa i språkanalyser och vilka slutsatser som kan dras av
dem. För detta krävs utbildning men framför allt en levande
diskussion på arbetsplatsen. Också det vetenskapliga råd som
jag föreslår (12.5.1) bör kunna bidra till att kunskapsnivån inom
myndigheten höjs.
Dessutom måste det finnas förståelse för att olika analyser kan
ha olika starkt bevisvärde. Värdet av en analys kan t.ex. bero på
om det är ett språk för vilket det finns vetenskaplig litteratur
som beskriver dialektala skillnader eller om det enbart är
analytikerns uppgifter om språket som ligger till grund för
bedömningen. Värdet beror också på hur väl motiverad analysen
är och hur många exempel på de specifika dragen som har
beskrivits. Vid värderingen av analysen kan vad som anges i de
riktlinjer som finns i bilaga till denna rapport vara ett stöd.
Bevisvärdet kan också påverkas av vad analysen ska styrka.
Som jag redan påpekat är det nämligen mindre problematiskt
med en analys som stöder den sökandes uppgifter om hemvist
än med en som ska tjäna som ett av flera argument om vart
någon ska utvisas mot sin vilja. Om en språkanalys talar emot de
uppgifter sökanden lämnat, måste han eller hon naturligtvis få
möjlighet att bemöta uppgifterna i den innan Migrationsverket
fattar beslut i ärendet.
I Migrationsverkets beslut ska det anges vilket värde analysen
ges och på vilka grunder. Kravet på utförlighet kan dock
naturligtvis ställas lägre när analysen stöder den asylsökandes
uppgifter och detta leder till ett beslut om asyl. Det bör också,
om möjligt, göras hänvisningar till landinformation som
90
beskriver språksituationen. Om sökanden bestridit bedömningen
i en analys, ska detta självklart bemötas i beslutet.
12.1.7 Uppföljningar
Migrationsverket bör fortsätta att göra uppföljningar av hur
verkets vägledningar tillämpas, hur många analyser som beställs
och i vilka språk samt resultaten av analyserna för olika språk.
Sådana uppgifter bör relateras också till vilka beslut som fattas.
Dessa uppföljningar bör kunna vara bra underlag också för att
bedöma i vilka språk det är lämpligt att göra språkanalyser.
Verket bör också följa upp om det i ärenden på
verkställighetsstadiet kommer fram uppgifter som kan användas
för att utvärdera språkanalysernas kvalitet och hur de bedömts.
12.1.8 Samordnare av språkanalyser
För att bredda och höja Migrationsverkets generella kompetens
när det gäller språkanalyser bör verket inrätta en funktion som
samordnare med ett övergripande ansvar för de frågor som rör
språkanalyserna. Samordnaren bör t.ex. ansvara för utredningar
gällande vilka språk som är lämpliga för analyser och delta i
arbetet med att utveckla rutiner och kriterier m.m. på området.
Han eller hon bör också kunna fungera som stöd för handläggare
vid beställning och värdering av språkanalyser. Samordnaren
bör också ha ansvar för att övervaka att analyserna uppfyller de
krav som ställts i upphandlingen och delta i den kontinuerliga
uppföljningen med analysföretagen. Samordnaren bör dessutom
vara sekreterare i det rådgivande organ som jag föreslår under
12.5.1.
12.2 Förslag på förbättringar av språkanalysernas
kvalitet
Språkanalyser är inte en exakt vetenskap, och det finns inget sätt
att säkerställa att de alltid är tillförlitliga. Däremot kan de krav
som ställs på analyserna påverka hur väl motiverade och
transparenta analyserna är. Det kan minska risken för felaktiga
beslut som bygger på språkanalyser.
12.2.1 Krav på lingvister och analytiker
Frågan om vem som är kvalificerad att göra en språkanalys har
diskuterats flitigt inom den lingvistiska doktrinen, och det finns
olika ståndpunkter i frågan. Jag har dock inte funnit skäl att
föreslå att språkanalyser ska göras enbart av lingvister med
kunskap om och i det analyserade språket. I stället tycks
förmågan att analysera ett språk och känna igen dialekter i stor
utsträckning handla om personlig fallenhet. Det kräver också
91
normalt att analytikern talar det analyserade språket på
modersmålsnivå. Men det bör även krävas en person utbildad
inom lingvistik för att kunna tillföra material från vetenskapliga
undersökningar och en djupare förståelse för ett språks särdrag
och utveckling. Lingvisten måste också ha kunskap om bl.a. hur
språk förändras och hur en talare påverkas av flerspråkighet och
vistelser på platser med andra språk. Lingvistens roll kan sägas
vara att komplettera och komplicera modersmålstalarens ”naiva”
språkförståelse, dvs. kunskaper i ett språk utan att ha djupare
kunskaper i dess tillkomst och utveckling m.m.
Migrationsverket bör därför även i fortsättningen kunna köpa
språkanalyser som görs av en analytiker med
modersmålskunskaper i det analyserade språket tillsammans
med en utbildad lingvist. Precis som nu bör lingvisten vara den
som är ansvarig för bedömningen i analysen. Lingvisten som
svarar för analysen ska ha högskoleutbildning inom lingvistik.
Det är önskvärt att lingvisten har utbildning i sociolingvistik och
förståelse för vilka omständigheter som påverkar en persons tal
samt hur språk påverkas och förändras över tid.
Det är avgörande att analytikerns förmåga att identifiera och
analysera språk och dialekter testas noggrant, också eftersom
förmågan bygger på personlig fallenhet. Även om utbildning
kan ha betydelse för en persons utveckling av analytisk förmåga,
är den ingen garanti eller förutsättning för att den enskilde har
de förmågor som en analytiker av språk ska ha. Något särskilt
krav på utbildning bör därför inte ställas. Däremot måste det
ställas krav på att analytikerns förmåga att identifiera och
analysera språk och dialekter noggrant har kontrollerats, i första
hand av analysföretaget. Analysföretaget bör beträffande varje
analytiker ange på vilket sätt man försäkrat sig om analytikerns
kompetens. Det bör vara lingvistens ansvar att den analytiker
som används i ett ärende har den kompetens som krävs.
I analysrapporten bör det finnas information om analytikerns
språk, eventuella utbildning, när han eller hon lämnade det
tidigare hemlandet och vilka kontakter han eller hon har med
språket och det tidigare hemlandet i dag. Det bör dessutom
anges vilket eller vilka språk som analytikern har som
modersmål eller behärskar på modersmålsnivå sedan tidig ålder.
Detta bör anges eftersom säkerheten i bedömningen kan antas
vara större för ett språk som analytikern är uppväxt med än för
andra språk.
12.2.2 Inspelning och krav på rapporten
I de fall analysföretagen ansvarar för inspelning av
analysunderlaget bör det krävas att inspelningen är minst 15
minuter. Någon övre gräns bör inte finnas.
92
Analysföretaget bör i de fall en direktanalys beställs på egen
hand avgöra om en monolog eller en intervju med personen ger
bäst underlag för analysen. Om analysföretaget håller en intervju
med den vars språk ska analyseras, bör dock intervjuarens
dialekt vara densamma som den som sökanden uppgett. Om det
inte är möjligt, ska det anges i rapporten. Intervjuaren bör också
uppmana talaren att tala fritt och i hela meningar för att
underlaget ska bli så bra som möjligt.
Kraven på rapporten bör vara tydliga. Det senaste
förfrågningsunderlaget är rörigt och onödigt omfattande, och
kraven på vad som ska anges i analysen är till viss del
motstridiga. Vilken eller vilka frågor som analysen ska svara på
är därför en viktig fråga att ta ställning till.
Språkanalyser köps in för att lingvisterna och analytikerna har
en expertkunskap som inte finns inom Migrationsverket.
Analysen bör uttala sig endast om de frågor i vilka
analysföretagen har särskild expertis. Vad analytikerna och
lingvisterna kan är språk. Den första och huvudsakliga frågan
som analysen ska svara på bör därför vara vilket språk och
vilken eller vilka dialekter den sökande talar.
Först därefter bör det, om möjligt, i analysen anges var detta
språk förekommer. Vid bedömningen i den delen är det viktigt
att komma ihåg att, även om analytikern i många fall kan ha
kunskap om språkets utbredning, så är det inte det han eller hon
är expert på. Lingvisten kan i många fall med litteratur som
underlag uttala sig om detta. Men denna del av analysen bör
också bedömas mot annan tillgänglig information. I denna del
kan de utredningar om språk som Migrationsverket ska ta fram
vara till stor hjälp.
Som angetts tidigare bedöms många språkanalyser i termer av
hög eller mycket hög grad av säkerhet. Det kan också finnas en
vilja hos analytikern och analysföretaget att uttala sig i så säkra
termer som möjligt för att analyserna ska ha ett värde för
kunden. Men för att spegla att analyser av språk inte är en exakt
vetenskap bör uttalanden om den språkliga bakgrunden i
analysen inte uttryckas i säkerheter utan i sannolikheter.
Ett grundläggande problem med språkanalyser är att
bedömningarna i dem ofta är svåra eller omöjliga att verifiera.
Analysen bygger därför till stor del på ett förtroende för
analytikernas förmåga att uppfatta och beskriva olika dialekter.
Analyserna måste dock så långt som möjligt bygga på
verifierbara fakta och motiveras. Därför bör krav ställas på att
analyserna innehåller hänvisningar till litteratur och forskning
93
eller anger om det saknas och på vilka grunder analysen i så fall
bygger. Varje exempel på särdrag ska anges med motexempel.
Det måste förklaras vilken dialekt som språket jämförs med. I de
fall det bara finns ett fåtal exempel ska det förklaras i analysen.
Även om ansvaret för att bedöma resultatet av analysen och
kunskap om vad som kan ha påverkat den ligger på
Migrationsverket, bör det ställas krav på att det i analysen anges
om det kommit fram något som analysföretaget bedömer kan ha
påverkat bedömningens säkerhet. Det kan t.ex. vara att
forskning om språket saknas eller att stora förflyttningar i landet
kan ha påverkat språkutvecklingen eller var olika dialekter
förekommer. Möjligheten att göra säkra bedömningar kan också
påverkas av omständigheter kopplade till den enskilde. Sådana
omständigheter som kan påverka möjligheten att göra säkra
bedömningar kan vara att personen vistats länge utanför sitt
hemland, har bott på flera platser eller i olika länder eller vistats
i flyktingläger med personer från olika områden under längre
perioder.
Till varje analys bör bifogas en beskrivning av det aktuella
språket. Hur dialekter skiljer sig från varandra ska förklaras.
Beskrivningen ska utgå från och referera till forskning om
språken. Utan en sådan beskrivning är det svårt för dem som ska
tillämpa analysen att avgöra på vilka grunder den bygger.
12.2.3 Krav på kvalitetsarbete och uppföljning
Migrationsverket bör ställa tydliga krav på internt
kvalitetsarbete hos leverantören. Det bör därför i avtalet anges
hur ofta korskontroller ska göras, hur avvikelser vid dessa ska
hanteras och hur detta ska redovisas till Migrationsverket.
Migrationsverket bör även i fortsättningen med jämna
mellanrum låta göra korsgranskningar av analyserna för att
kunna upptäcka eventuella brister i kvaliteten.
12.2.4 Krav på antal språk
Mot bakgrund av att alla språk inte lämpar sig för språkanalyser
bör Migrationsverket inte, som i den senaste upphandlingen,
kräva att analys ska kunna göras i de 20 vanligaste språken.
Krav måste naturligtvis kunna ställas på att ett flertal språk ska
kunna bedömas, men företaget måste också ha möjlighet att inte
göra analyser i de språk det anser inte är lämpliga att analysera.
12.3 Kunskapskontroller
Av skäl som jag redan har angett anser jag att
kunskapskontrollerna i fortsättningen inte ska upphandlas
94
externt. Sådana kontroller kan även fortsatt vara en viktig del i
utredningen av ett asylärende, om den sökande inte har gjort
identiteten och hemvisten sannolik på något annat sätt. Men
detta bör göras av Migrationsverkets tjänstemän inom ramen för
asylutredningen. Särskilt stöd för sådana utredningar behöver tas
fram.
12.4 Upphandling av språkanalyser
När Migrationsverket upphandlar tjänsten språkanalyser
formuleras vilka krav som ställs på tjänsten. De förslag på
förbättringar av språkanalysernas kvalitet som jag nu har lämnat
bör fungera som en utgångspunkt för vilka krav som bör ställas i
nästa upphandling av språkanalyser. Enligt min uppfattning bör
underlaget kunna förkortas avsevärt och därmed bl.a. bli klarare.
Det är viktigt att förfrågningsunderlaget är så tydligt och
lättförståeligt som möjligt för att anlysföretagen ska veta vad
som efterfrågas av dem. Tydliga krav medför också att de
tjänstemän som beställer analyserna lättare kan bedöma vad de
kan förvänta sig av analyserna. De kan då också upptäcka om
analyserna inte lever upp till kraven vilket är ett viktigt led i
kvalitetsarbetet.
12.5 Externt samarbete
12.5.1 Vetenskapligt råd
För att höja kompetensen inom verket och den vetenskapliga
kvaliteten i analyserna bör verket också ta hjälp av bl.a. den
expertis som finns på t.ex. lingvistiska institutioner på
universiteten. Migrationsverket bör därför inrätta ett
vetenskapligt råd. Rådet kan fungera som ett forum där den
vetenskapliga grunden för analyserna och deras kvalitet kan
diskuteras. Rådet bör också kunna hjälpa till vid utredningar av
språk och vid bedömningen av för vilka språk det är möjligt och
lämpligt att göra språkanalyser. Rådet bör också kunna lämna
synpunkter på vilka krav som bör ställas i en upphandling av
språkanalystjänster. Rådet bör även på andra sätt kunna bidra till
Migrationsverkets metodutveckling. Som jag angett ovan bör
samordnaren vara sekreterare i rådet. Verket bör närmare
överväga vilka kompetenser och därmed vilken sammansättning
rådet bör ha.
12.5.2 Internationellt samarbete
Språkanalyser används i asylprocessen i ett flertal andra länder.
Grunden för användningen i de olika länderna är i princip
densamma, men man har valt att lösa detta på delvis olika sätt.
95
Migrationsverket bör ta initiativ till ett forum där berörda länder
kontinuerligt kan utbyta erfarenheter och kunskaper om
språkanalyser och andra utredningsmetoder. På sikt kan detta
sannolikt leda till att länderna ställer bättre och mer liknande
krav på de analyser som köps in av privata företag. Det bör leda
till en utveckling av analysernas kvalitet och myndigheternas
kompetens att bedöma analyserna. Också på andra sätt kan ett
sådant meningsutbyte leda till att metoderna för asylutredningar
utvecklas.
12.6 Ekonomiska konsekvenser
Jag har i denna utredning gett förslag på hur Migrationsverket
kan förbättra sin användning av språkanalyser och hur kvaliteten
på analyserna kan höjas. Att Migrationsverket ställer högre krav
på innehållet och utformningen av språkanalyserna kan medföra
att analysföretagen höjer sina priser. Kostnaden för
kunskapskontroller försvinner dock. Bättre egna utredningar och
striktare krav för när en analys ska göras kan också medföra att
färre analyser beställs. Utökade egna utredningar kan medföra
vissa merkostnader samtidigt som tiden för handläggningen kan
förkortas om en analys inte ska beställas. Sammantaget bedömer
jag att ett genomförande av mina förslag inte kommer att
medföra några större ekonomiska konsekvenser för
Migrationsverket. Det är för övrigt viktigt att beakta att beslut
som bygger på undermålig utredning och felaktiga språkanalyser
också har en kostnad, dels i form av lidande för den enskilde
men också för verkställighetsarbete i ärenden som är omöjliga
att verkställa, för prövningar av verkställighetshinder och i vissa
fall för nya prövningar av skyddsbehov mot ett annat land än i
ett tidigare beslut.
96
Källförteckning
Baltisberger, Eric, och Hubbuch, Priska, (2010) LADO with
Specialized Linguists – The Development of LINGUA’S Working
Method I Language and Origin, i The Role of Language in
European Asylum Procedures: Linguistic and Legal
Perspectives, redigerad av Zwaan m.fl., Wolf Legal Publishers
Cambier-Langeveld, Tina, (2010) The Validity of Language
Analysis in the Netherlands, i The Role of Language in
European Asylum Procedures: Linguistic and Legal
Perspectives, redigerad av Zwaan m.fl., Wolf Legal Publishers
Cambier-Langeveld, Tina, (2014) State-of-the-art in language
analysis: a response to the chapter on LADO in the Oxford
Handbook of Language and Law, International Journal of
Speech Language and the Law
Campbell, John, (2012) Language analysis in the United
Kingdom’s refugee status determination system: seeing through
policy about ”expert knowledge”, Ethnic and Racial Studies
Craig, Sarah, (2012) The use of language analysis in asylum
decision making in the UK - a discussion, Journal of
Immigration Asylum and Nationality Law
Eades, Diana, (2005) Applied linguistics and language analysis
in asylum seeker cases, Applied linguistics
Fraser, Helen, (2011) The role of Linguists and native speakers
in language analysis for the determination of origin – A
response to Tina Cambier-Langeveld, The international Journal
of speech, Language and the Law
International Association for Forensic Phonetics and Acoustics
(2009) Resolution - Language and Determination of National
Identity Cases
Köster, Olaf, m.fl., (2012) The tell-tale accent: Identification of
regionally marked speech in German telephone conversations
by forensic phoneticians, International Journal of Speech
Language and the Law
Lifos rapport (2013) Situationen för jezidier i Armenien
Maniar, Aisha, (2014) Language testing of asylum claimants: a
flawed approach, Institute of race Relations
97
McNamara, Tim, (2015) The Threat and Promise of the
Shibboleth: Linguistic Representation in Language Analysis in
the Determination of Origin (LADO) of Asylum Seekers, i
Representations of War, Migration and Refugeehood,
Interdisciplinary Perspectives, redigerad av Rellstab och
Schloter
Migrationsverkets (2009) instruktion angående prövning av
identitet och hemvist i asylärenden – särskilt rörande frågor om
kunskapskontroller och språkanalyser (VCI 1/2009)
Migrationsverkets (2015) kortrapport från delegationsbesök
från Armenien 16-19 mars 2015 inom ramen för projekt CIP
Migrationsverkets rapport (2000) Language Analysis
Evalutation of Second Language Project, 1999-2000
Migrationsverkets rapport (2012) Kvalitetsuppföljning angående
användning av språkanalyser inom Verksamhetsområde
Asylprövning, 1 oktober 2012
Migrationsverkets rapport (2013) Extern granskning av
somaliska språkanalyser, 7 januari 2013
Migrationsverkets (2013) rättsliga ställningstagande angående
sannolik identitet i asylärenden (RCI 08/2013)
Migrationsverkets (2013) rättsliga ställningstagande angående
metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet (RCI
09/2013)
Norrbom, Torbjörn, (2011) Issues in Counter-Reports Directed
at Language Analysis Reports,
(https://sites.google.com/site/workshoponlado/programme,
2015-06-08)
Norska Utlendingsdirektoratets Retningslinjer om språkanalyse
etter søknad om beskyttelse, rundskriv 2011-023
Nurse, Derek, (2010:1) Overview of Sprakab Telephone
Interviews of Bajuni Refugee Claimants
(http://www.ucs.mun.ca/~dnurse/bajunirefugees.html, 2015-0608)
98
Nurse, Derek, (2010:2) Overview of Sprakab Linguistic
Analyses of Bajuni Refugee Claims 2004-2010,
(http://www.ucs.mun.ca/~dnurse/bajunirefugees.html, 2015-0608)
Patrick, Peter L., (2012) Language analysis for determination of
origin: Objective evidence for refugee status determinations, i
The Oxford handbook of Language and Law, redigerad av
Tiersma och Solan
Preuz, Helén (2012), Talet avgjorde hans öde, Språktidningen
(http://spraktidningen.se/artiklar/2012/09/talet-avgjorde-hansode, 2015-06-08)
UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid
fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års
konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars
rättsliga ställning
UNHCR:s rapport (2011) Kvalitet i svensk asylprövning, En
studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om
internationellt skydd
Verrips, Maaike, (2011) LADO and the pressure to draw strong
conclusions – A response to Tina Cambier-Langeveld, The
international Journal of speech, Language and the Law
99
Bilaga 1
Guidelines for the use of language analysis in
relation to questions of national origin in refugee
50
cases
Language and National Origin Group
(an international group of linguists whose names appear below)
Language analysis is used by a number of governments around the world
as part of the process of determining whether asylum seekers’ cases are
genuine. Such analysis usually involves consideration of a recording of
the asylum seeker’s speech in order to judge their country of origin. Use
of language analysis has been criticized on a number of grounds, and
some uncertainty has arisen as to its validity. This paper responds to calls
for qualified linguists to provide guidelines for use by governments and
others in deciding whether and to what degree language analysis is
reliable in particular cases.
We, the undersigned linguists, recognize that there is often a connection
between the way that people speak and their national origin. We also
recognize the difficulties faced by governments in deciding eligibility for
refugee status of increasing numbers of asylum seekers who arrive
without documents. The following guidelines are therefore intended to
assist governments in assessing the general validity of language analysis
in the determination of national origin, nationality or citizenship. We
have attempted to avoid linguistic terminology. Where technical terms are
required, they are explained (e.g. ‘socialization’ in Guideline 2, and ‘code
switching’ in Guideline 9c). The term ‘language variety’ which is used in
several guidelines, refers generally to a language or a dialect.
GENERAL GUIDELINES
1 Linguists advise, governments make nationality determinations
Linguistic advice can be sought to assist governments in making
determinations about national origin, nationality or citizenship. Linguists
should not be asked to make such determinations directly. Rather, they
should be asked to provide evidence which can be considered along with
other evidence in the case.
2 Socialization rather than origin
Language analysis can not be used reliably to determine national origin,
nationality or citizenship. This is because national origin, nationality and
citizenship are all political or bureaucratic characteristics, which have no
necessary connection to language.
In some cases, language analysis CAN be used to draw reasonable
conclusions about the country of socialization of the speaker. (This refers
to the place(s) where the speaker has learned, implicitly and/or explicitly,
how to be a member of a local society, or of local societies.) The way that
people speak has a strong connection with how and where they were
socialized: that is, the languages and dialects spoken in the communities
in which people grow up and live have a great influence on how they
speak. It is true that the country of a person’s socialization is often the
country of their origin. Therefore linguistic conclusions about a speaker’s
50
Publicerad i the International Journal of Speech Language and the Law,
11(2) 2004
100
country of socialization may, in conjunction with other (non-linguistic)
evidence, be able to assist immigration officials in making a
determination about national origin in some cases. However, linguistic
expertise cannot directly determine national origin, nationality or
citizenship, which are not inherently linked to language, in the way that
socialization is.
3 Language analysis must be done by qualified linguists
Judgements about the relationship between language and regional identity
should be made only by qualified linguists with recognized and up-todate expertise, both in linguistics and in the language in question,
including how this language differs from neighboring language varieties.
This expertise can be evidenced by holding of higher degrees in
linguistics, peer reviewed publications, and membership of professional
associations. Expertise is also evident from reports, which should use
professional linguistic analysis, such as IPA (International Phonetic
Association) transcription and other standard technical tools and terms,
and which should provide broad coverage of background issues, citation
of relevant academic publications, and appropriate caution with respect to
conclusions reached.
4 Linguists’ degree of certainty
Linguists should have the right and responsibility to qualify the certainty
of their assessments, even about the country of socialization. It should be
noted that it is rarely possible to be 100 per cent certain of conclusions
based on linguistic evidence alone (as opposed to fingerprint or DNA
evidence), so linguistic evidence should always be used in conjunction
with other (non-linguistic) evidence. Further, linguists should not be
asked to, and should not be willing to, express their certainty in
quantitative terms
(e.g. ‘95per cent certain that person X was socialized in country Y’), but
rather in qualitative terms, such as ‘based on the linguistic evidence, it is
possible, likely, highly likely, highly unlikely’ that person X was
socialized in country Y’. This is because this kind of language analysis
does not lend itself to quantitative statistics such as are often found in
some others kinds of scientific evidence.
5 Language analysis requires useful and reliable data
Linguists should be allowed to decide what kind of data they need for
their language analysis. If the linguist considers the data provided for
analysis to
be insufficiently useful or reliable, he or she should either request better
data or state that a language analysis can not be carried out in this case.
Some relevant examples include a recording of poor audio quality, a
recording of insufficient duration, or an interview carried out with an
interpreter who is not speaking the language of the interviewee.
To avoid such problems, it is preferable for linguists to collect the
language sample(s) for analysis, or to advise on their collection.
6 Linguists should provide specific evidence of professional training and
expertise, with the right to require that this information remain
confidential
Linguists should provide specific evidence of their professional training
and expertise, for example in a curriculum vitae, so that a court may have
the opportunity to assess these matters. But linguists should have the right
101
to require that this information is kept confidential, and not revealed to
either the asylum seeker, or the country from which they are fleeing.
7 The expertise of native speakers is not the same as the expertise of
linguists
There are a number of reasons why people without training and expertise
in linguistic analysis should not be asked for such expertise, even if they
are native speakers of the language, with expertise in translation and
interpreting.
Just as a person may be a highly accomplished tennis player without
being able to analyze the particular muscle and joint movements
involved, so too, skill in speaking a language is not the same as the ability
to analyze a language and compare it to neighboring language varieties.
MORE SPECIFIC GUIDELINES
8 Where related varieties of the speaker’s language are spoken in more
than one country
In many regions throughout the world, national borders are not the same
as linguistic borders, and the same language, or closely related varieties
of the same language, is/are spoken in more than one country (e.g. ethnic
Armenians living in both Armenia and Azerbaijan speak what is known
as ‘Standard East-Armenian’, and ethnic Hazaras living in both
Afghanistan and Pakistan speak Hazargi Dari). In such situations, while
linguistic analysis may often be able to determine the region in which the
speaker’s socialization took place, it cannot be used to determine in
which nation the speaker’s socialization took place. In such situations, an
analyst should:
(a) be able to specify in advance whether there exist linguistic features
which can reliably distinguish regional varieties, and what they are,
(b) be able to devise reliable procedures, similar to linguistic field
methods, for eliciting these features from the speaker without distortion
or bias,
(c) be prepared to conclude, in the event that such features do not exist or
do no occur in the data, that in this case linguistic evidence simply cannot
help answer the question of language socialization.
9 Language mixing - It is unreasonable in many situations to expect a
person to speak only one language variety in an interview or other
recording, for the following reasons:
(a) Sociolinguistic research shows that multilingualism is the norm in
many societies throughout the world.
(b) In many multilingual societies, it is common for two or more language
varieties to be used on a daily basis within a single family. In such
families, it is also common for the speech of individuals in one language
variety to show some influences from other varieties spoken in the
family.
(c) Many bilingual or multilingual speakers use more than one language
variety in a single interaction: this use of ‘code-switching’ or ‘style
shifting’ is very complex, and often subconscious.
(d) Further, there is variation in all language varieties, that is, more than
one way of saying the same thing.
(e) It can often be hard for linguists to determine the difference between
variation within a single language variety, and code-switching between
related varieties. For example, when analyzing the speech of a person
from Sierra Leone, it may be very difficult to know for some particular
utterances whether they are in Krio, the Creole language, or Sierra
102
Leonean English. It is also important to note that while linguists
distinguish these as separate varieties, their speakers often do not.
(f) Another factor which complicates this issue is that language varieties
are always in the process of change, and one of the most influential
sources of change is the vocabulary and pronunciation of related language
varieties.
(g) A further complicating factor is that interviews may be done several
years after an asylum seeker has left their home country, and their
language variety/varieties may have undergone change in the interim.
(h) While linguists are devoting a great deal of research to language
mixing, they have been unable to determine the extent to which an
individual can consciously control the choice of language variety or of
variables.
10 Where the language of the interview is not the speaker’s first language
In addition to the use of language to assess national origin, issues of
professional the assessment of the truthfulness of the applicant’s story.
We note that in some countries, such as Germany, an international lingua
franca (e.g. English) is the language of asylum seeker interviews, used
either for language analysis in the determination of national origin, and/or
in the assessment of the applicant’s truthfulness. These cases call for
particular care.
An interviewee with limited proficiency in the language of the interview
may – simply because of language difficulties – appear to be incoherent
or inconsistent, thereby leading the interviewer to a mistaken conclusion
concerning the truthfulness of the interviewee.
In many post-colonial countries there are a number of language varieties
related to the former colonial language, such as English or Portuguese.
These varieties may include pidgin and/or creole languages. There are
frequently not clear-cut boundaries between these different varieties (see
point 9 above). Asking a person to speak only English or only Krio (the
creole language of Sierra Leone), for example, may well be a
linguistically impossible demand.
11 Where the dialect of the interviewer or interpreter is different from the
dialect of the interviewee
In some situations interviewees who are speakers of a local dialect are
interviewed by an interpreter speaking the standard dialect of the
language. In such situations it is common for people to accommodate to
the interviewer’s way of speaking, whether consciously or
subconsciously. This means that interviewees will attempt to speak the
standard dialect, in which they may not necessarily have good
proficiency. This accommodation, brought about by dialect or language
difference, may make it difficult for interviewees to participate fully in
the interview.
CONCLUSION
For all of the reasons outlined in these guidelines we advise that language
analysis should be used with considerable caution in addressing questions
of national origin, nationality or citizenship.
For further information, contact Diana Eades, [email protected]
Signed by:
Jacques Arends, Lecturer in Linguistics, Department of Linguistics,
University of Amsterdam, the Netherlands.
Jan Blommaert, Professor of African Linguistics and Sociolinguistics,
103
Ghent University, Belgium.
Chris Corcoran, PhD student, Department of Linguistics, University of
Chicago, USA.
Suzanne Dikker, Research Assistant, De Taalstudio, the Netherlands.
Diana Eades, Associate Professor, Department of Second Language
Studies, University of Hawai‘i, USA.
Malcolm Awadajin Finney, Associate Professor, Department of
Linguistics, California State University, Long Beach, USA.
Helen Fraser, Senior Lecturer, School of Languages, Cultures and
Linguistics,
University of New England, Australia.
Kenneth Hyltenstam, Professor, Centre for Research on Bilingualism,
Stockholm University, Sweden.
Marco Jacquemet, Assistant Professor, Communication Studies,
University
of San Francisco, USA.
Sheikh Umarr Kamarah, Assistant Professor, Department of Languages
and Literature, Virginia State University, USA.
Katrijn Maryns, Research Associate, National Science Foundation
Flanders, Department of African Languages and Cultures, Ghent
University,
Belgium.
Tim McNamara, Professor, Department of Linguistics and Applied
Linguistics,
University of Melbourne, Australia.
Fallou Ngom, Assistant Professor of French and Linguistics, Western
Washington University, USA.
Peter L Patrick, Professor of Linguistics, Department of Language and
Linguistics,
University of Essex, UK.
Ingrid Piller, Senior Lecturer, Department of Linguistics, University of
Sydney, Australia.
Vincent De Rooij, Assistant Professor, Department of Sociology and
Anthropology, University of Amsterdam, the Netherlands.
Jeff Siegel, Associate Professor, School of Languages, Cultures and
Linguistics,
University of New England, Australia.
John Victor Singler, Professor of Linguistics, Department of Linguistics
New York University, USA.
Maaike Verrips, Director, De Taalstudio, the Netherlands.
June 2004
104
Bilaga 2
Utdrag ur Migrationsverkets förfrågningsunderlag
vid upphandlingen av språkanalyser 2014
4 Krav på tjänsten
Upphandlingen avser tillhandahållande av språkanalyser och i
förekommande fall realiakunskapstest sammanställt i en
resultatrapport över genomförda analys och i förekommande fall
realiakunskapstest.
Språkanalysen och språkutlåtandet i form av en analysrapport ska
redovisa en bedömning av språklig tillhörighet och detta språks
geografiska förekomst.
4.1 Tjänster för avrop
Upphandlingen avser tillhandahållande av språkanalyser samt
språkanalysrapporter enligt de specifikationer som Migrationsverket
anger. Anbudsgivaren ska kunna genomföra analyser och leverera
språkanalyser enligt följande analysmetoder:
- Direktanalys
Migrationsverket (beställaren) fyller i en beställningsblankett varpå
beställaren kontaktas av leverantören för att bestämma tidpunkt för
analysens genomförande. Analytikern ringer sedan upp beställaren
och den sökande vars språkbruk ska analyseras, och som då
befinner sig på Migrationsverket, på den överenskomna tidpunkten.
Analytikern befinner sig som huvudregel hos leverantören i
anpassade lokaler.
Under direktanalysen talar den sökande direkt med analytikern via
telefon. Analytikern spelar in och styr samtalet samt ställer
relevanta frågor med avseende på varje specifik beställnings
underlag och frågeställningar gällande språkdräkt och språklig
tillhörighet med geografiska hänsyn. En lingvist ansvarar sedan för
att tillsammans med analytiker sammanställa ett språkutlåtande
som består av en analysrapport av genomförd språkanalys och ska i
språkutlåtandet redovisa den bedömning som ur ett
kvalitetsmässigt perspektiv är möjliga och relevanta att konkludera
utifrån den genomförda direktanalysen.
- Sedvanlig språkanalys
Migrationsverket (beställaren) spelar in ett samtal med den
asylsökande, som befinner sig på Migrationsverket. Beställaren
skickar sedan ljudinspelningen tillsammans med en
beställningsblankett till leverantören för analys. En lingvist ansvarar
sedan för att tillsammans med analytiker sammanställa ett
språkutlåtande i form av en analysrapport av det genomförda och
dokumenterade samtalet och ska i språkutlåtandet redovisa den
bedömning som ur ett kvalitetsmässigt perspektiv är möjliga och
relevanta att konkludera utifrån den föreliggande ljudinspelningen.
- Realiakunskap (”kunskapskontroll”)
Båda analysmetoderna, direktanalys respektive sedvanlig
språkanalys, ska på begäran kunna kombineras med en bedömning
så långt möjligt av en sökandes realiakunskap (så kallad
kunskapskontroll). Realiakunskapskontrollen är till sin form en
lokalkännedomsutredning med avseende på kulturella, geografiska
och historiska samt aktuella fakta för det område som åberopats
som hemvist för den person som genomgår språkanalys. Kontrollen
innebär att en jämförande bedömning så långt möjligt sker mellan
den sökandes kunskaper och en
105
relativ motsavarande förkunskap som en person med liknande
bakgrund, kulturell tillhörighet, ålder, kön och samhällsställning
typiskt sett kan antas besitta från det aktuella land/landområde
som åberopats. Realiakunskapens bedömning ska grundas på de
sakomständigheter som anges på ljudinspelningen.
Realiakunskapen ska särskilt beakta att endast konstaterade
överensstämmelser och / eller avvikelser i ljudupptagningens svar
är ifråga för bedömning och den avser inte att bedöma den
allmänna tillförlitligheten och / eller trovärdigheten av en sökande.
Vid analys ska dock även omständigheter som har inverkat på
analysunderlagets kvalité beaktas för det fall att manipulation eller
annan liknande faktor bedöms föreligga.
4.2 Beställning av tjänster - Digitala blanketter
Anbudsgivaren ska tillgodose Migrationsverkets behov av
språkanalystjänster och tillhörande administrativa tjänster. Detta
innebär att ombesörja administration och fakturering som är
förenad med uppdraget samt digitalt tillhandahålla blanketter för
beställning samt reklamation/ avvikelserapporter.
4.3 Beställning av tjänster - Beställningsblankettens utformning
Vid beställning av språkanalyser ska minst följande uppgifter kunna
lämnas i
beställningsblanketten:
- kontaktuppgifter till beställare samt mottagare av
analysutlåtandet
- fakturaadress med kostnadsställe
- den asylsökandes tidigare boendeplatser och tidpunkter för dessa
- om beställningen avser vanlig analys eller expressanalys
- om beställningen avser direktanalys eller sedvanlig analys
- om beställningen avser komplettering med realiakunskapstest
(kunskapskontroll).
- om analysen omfattar ytterligare språk
Utformningen av såväl beställningsblankett, reklamationsblankett
samt blankett för avvikelserapport ska godkännas av Verket.
Leverantören ska alltid uppmärksamma sekretesskravet i
hanteringen av kommunicering av Språkanalys och Analysrapport
4.4 Leverans av tjänster - Leveranstid
Direktanalys - Språkutlåtandet ska levereras senast fjorton (14)
arbetsdagar efter mottagen beställning. Detta innebär att
leverantören ansvarar för att direktanalysen genomförs i så pass
god tid att det slutgiltiga språkutlåtandet kan levereras till Verket
inom fjorton (14) arbetsdagar från mottagen beställning.
Leveranstiden är densamma oaktat om realiakunskapstest
genomförs eller ej.
Sedvanlig analys- Normal leveranstid för bedömningar avseende
sedvanliga analyser ska vara fjorton (14) arbetsdagar efter
mottagen kassett/CD. Leveranstiden är densamma oaktat om
realiakunskapstest genomförs eller ej.
Expressleverans språkanalyser – Såväl Direktanalyser som
Sedvanliga språkanalyser ska i förvarsärenden och andra
brådskande fall kunna levereras omgående med express dvs. en (1)
till fem (5) arbetsdagar efter genomförd intervju.
Expressleveranstid är densamma oaktat om realiakunskapstest
genomförs eller ej.
4.5 Leveranssätt av språkutlåtandet
Det skriftliga språkutlåtandet, som undertecknats av lingvist, ska
skickas via post till den beställaren/mottagare av analysen som
anges på beställningsblanketten tillsammans med de inspelade
media som leverantören använt i analysen. Det skriftliga
106
språkutlåtandet, som undertecknats av lingvist, kan även skickas till
angiven mottagare per säkrad e-post i pdf-format när leverantören
kan visa att säkrad e-postmöjligheter föreligger. Skriftliga
utlåtanden skickas till mottagaren så snart de är färdigbehandlade
av leverantören tillsammans med de ljudinspelningar som använts i
analyserna. Om möjligt ska samsändning ske vid flera analyser.
4.6 Returnering av media
-Direktanalys
Mediat innehållande telefonsamtalet mellan analytikern och den
asylsökande ska sändas till Migrationsverket per post efter slutförd
bedömning. Ljudinspelningen ska innehålla både den sökandes röst
och analytikerns röst. Analytikerns röst får vara förvrängd.
-Sedvanlig analys
De media som Verket skickar till leverantören för analys, ska
skickas i retur till
Migrationsverket efter slutförd bedömning.
-Samsändning
Såväl ljudinspelningar från direktanalys som sedvanlig analys ska
skickas en gång i veckan och samsändas med fler beställningar från
samma mottagare/beställare när detta är möjligt.
4.7 Vid behov av kompletterande analys
Om behov finns av ytterligare analys ska detta alltid godkännas av
beställaren.
4.8 Inspelningskrav för media - Media vid direktanalys
Vid direktanalys ska anbudsgivaren spela in samtalet på media som
kan returneras per post till Migrationsverket. Anbudsgivaren ska
ansvara för att kvaliteten på ljudinspelningen är ändamålsenlig.
Anbudsgivaren ska stå för kostnaden av de media som denne
använder vid direktanalys.
Anbudsgivaren ska kunna leverera utlåtanden utifrån dessa media.
4.9 Media vid sedvanlig språkanalys
Vid sedvanlig analys ansvarar Migrationsverket för att de inskickade
ljudinspelningarnas kvalitet är ändamålsenlig. Migrationsverket
kommer att använda CD/minidisk eller motsvarande.
Migrationsverket bekostar de media som verket använder vid
inspelningen vid sedvanlig analys.
Anbudsgivaren ska kunna leverera utlåtanden utifrån dessa media.
4.10 Omvandling av media
I de fall leverantören behöver omvandla ljudinspelningar till digital
form, för att kunna fullfölja uppdraget, ska leverantören destruera
dessa inspelningar senast efter ett år
4.11 Samtalet/inspelningens längd och innehåll
Ljudinspelningen/samtalet med den asylsökande ska vara mellan
15-20 minuter långt, dock aldrig understigande minst 15 minuter.
Detta gäller vid såväl direktanalys som sedvanlig analys.
Om den asylsökande ska analyseras för flera språk, ska dessa
bedömas separat. Ett samtal för varje språk ska spelas in och varje
samtal ska vara minst 15 minuter och analyseras separat.
Intervjun / Inspelningen som ska ligga till grund för den
språkanalys som ska genomföras ska ha formen av en personlig
monolog från den sökande, i en fri och berättande form- inte i form
av en sång, dikt/versåtergivande eller annan liknande formbunden
utsaga.
Vid både sedvanlig analys och direktanalys har såväl
Migrationsverket som anbudsgivaren ansvar för att den
107
asylsökandes namn eller släktnamn inte uppges av den asylsökande
på ljudinspelningen.
Upptäcker analytikern att uppgifter av sådant slag finns på en, av
Migrationsverket inskickad ljudinspelning, ska uppdraget avbrytas
och ljudinspelningen återsändas till Migrationsverket.
4.12 Språk för analys - Frekventa språk
Anbudsgivaren ska som minimikrav vid avtalsstart kunna
tillhandahålla språkanalyser på minst de 20 språk (med respektive
tillhörande dialekter för respektive språk) som var mest frekventa
under år 2013. De 20 mest frekventa språken/dialekterna under
2013 var (rangordning efter frekvens):
Arabiska, Somaliska, Tigrinja, Kurmanji, Dari, Ryska, Tigré, Swahili,
Pashtu, Amarinja, Engelska, Armeniska, Mandinka, Wolof, Igbo,
Soninke, Uzbekiska, Lingala, Luganda,Tjetjenska.
Anbudsgivaren ska därutöver ha en särskild språk-kategori
benämnd ”går ej att identifiera”
4.13 Tillkommande och avgående analysspråk
Anbudsgivaren ska ange, i fritextsvar, vilka språk/dialekter som
denne kan leverera utöver de språk som angivits som ska-krav
under punkten ovan.
Anbudsgivaren ska under hela avtalstiden informera
Migrationsverkets avtalsansvariga om förändringar gällande
tillkommande och avgående analysspråk. Rapportering ska ske vid
behov men minst vid uppföljningsmöten två (2) gånger per år.
4.14 Språkanalysens genomförande
Som utgångspunkt gäller att den procedur som ska följas och den
analysrapport som ska färdigställas ska ske i överensstämmelse
med relevant IAFPA- resolution (IAFPA-resolution- Language and
Determination of National Identity Cases,
http://www.iafpa.net/langidres.htm) med hänsyn tagen till
modifiering och specificering nedan. Avvikelser från dessa formkrav
ska explicit och tydligt redogöras för i Analysrapporten av
leverantören.
4.15 Lingvists medverkan och ansvar
I varje språkanalys ska en lingvist, som är anställd av leverantören,
sammanställa och kontrollera innehållet i språkutlåtandet.
Lingvisten ansvarar för kvaliten av respektive språkanalys.
Lingvisten ska anges med namn och underteckna språkutlåtandet.
4.16 Kvalificerad Lingvist vid Språkanalys
Lingvistens ansvar
Språkanalysen ska ledas av en kvalificerad lingvist i samarbete med
en analytiker med infödda språkkunskaper motsvarande
modersmålsnivå avseende det aktuella analysspråket.
Kvalitetsansvaret för varje genomförd spårkanalys åligger den
kvalificerade lingvisten, och analysrapporten ska signeras av denne
lingvist ensam. För det fall en språkanalys med medföljande
analysrapport ifrågasätts eller klandras i ärenden som rör allmän
domstol, förväntas den kvalificerade lingvisten försvara och
motivera analysrapportens validitet och
konklusion, antingen i egen person eller i skriftligt svar, beroende
av beställarens begäran.
Lingvistens kvalifikationer
Kvalificerade lingvister med ansvar för Språkanalys och
Analysrapporter, ska ha en kompetens motsvarande minst en
relevant högskoleutbildning/ masters degree eller motsvarande.
108
Utöver det ska den kvalificerade lingvisten ha en relevant
yrkeserfarenhet och / eller akademisk specialisering inom området
för Språk, lingvistik och analys. Leverantören ska i Analysrapporten
presentera en detaljerad redogörelse för envar kvalificerad lingvist
som man använder sig av för fullgörande av uppdraget.
4.17 Analytikers kunskap och lämplighet
Anbudsgivaren ska fastställa och garantera analytikernas kunskap
och lämplighet inför uppdrag för Migrationsverket. Anbudsgivaren
ska testa analytikerna som ska lämna arbetsprov till denne.
Opartiskhet/objektivitet
Anbudsgivaren ska lägga särskild vikt vid analytikernas opartiskhet
vid uppdrag hos Migrationsverket. Anbudsgivaren ska inte använda
analytiker i uppdrag hos Migrationsverket där opartiskheten kan
ifrågasättas.
Uppehållstillstånd/uppehållsrätt
Anbudsgivaren ska garantera att samtliga analytiker som används i
Migrationsverkets uppdrag i Sverige har permanent
uppehållstillstånd eller permanent uppehållsrätt.
Introduktionsutbildning
Innan uppdrag på Migrationsverket ska analytikern ha erhållit
relevant introduktionsutbildning av leverantören. Utbildningen ska
minst innehålla information om:
- skyldigheten att iaktta sekretess
- kravet på objektivitet/opartiskhet
- hur man utför analyser ur ett barnperspektiv dvs. med underåriga
- att analytikern ska uppmana den asylsökande att inte lämna ut
namn eller släktnamn vid ljudinspelningen
Språkkunskaper m.m.
Anbudsgivaren ska ansvara för att:
- de analytiker som används i uppdrag för Verket ska ha god
kännedom inte bara om språket utan också om politiska
förhållanden, kulturer och sedvänjor i det aktuella landet
-analytikern är uppdaterad om förhållandena i det aktuella landet
-analysspråket är ett levande språk för analytikern och denne är en
infödd talare av språket
- analytikern är kunnig inom språkområdet och majoriteten av
analytikerna har en högre utbildning och då helst inom
språkområdet.
Leverantören ansvarar för att om enskild analytiker används i
uppdrag och avvikelse i redovisade språkkunskaper ovan föreligger,
ska leverantören svara för att språkutlåtandet innehåller en
noggrann redogörelse för varför analytikerns använts i det enskilda
fallet.
4.18 Analytikers kompetensutveckling
Anbudsgivaren ska beskriva vilka planer det finns för att
upprätthålla och utveckla analytikernas kompetens.
4.19 Analytiker utanför Sverige
-Analytiker som tillfälligt befinner sig utomlands
Uppdrag kan genomföras av analytiker som befinner sig utomlands
och får då endast ske efter Migrationsverkets medgivande.
Anbudsgivaren ska i samband med beställning meddela
Migrationsverket om analytikern inte finns i Sverige.
-Utländsk analysexpertis
109
Anbudsgivaren har rätt att använda utländsk expertis i uppdragen
efter Migrationsverkets godkännande. Utlåtanden från utländsk
expertis får vara på engelska.
4.20 Analytikers identitetsuppgifter och anonymitet
Såväl anbudsgivare som Lingvist ansvarar för varje respektive
analytikers kunskap och lämplighet i det enskilda fallet av
språkanalys. Mot denna bakgrund kan också en Leverantör av
språkanalyser anvisa en unik identitetsbeteckning för varje
respektive analytiker som används i språkanalys. Detta medför att
analytiker kan anges med anonym unik beteckning i ett
språkutlåtande.
En leverantör av språkanalystjänster ska dock säkerställa att om en
analytikers
personuppgift behövs som bevisuppgift i domstol, eller i annat fall
behövs för att säkerställa riktigheten och/eller kvalitén i
språkanalysen, så ska den enskilda analytikerns identitetsuppgifter
lämnas ut till Migrationsverket. Denna typ av information kan
begäras av säkerhetschefen och annan utsedd personal vid
Migrationsverket.
4.21 Analytikers Personkontroll
Analytikerna ska vara beredda att underställa sig en personkontroll.
Vid behov av personkontroll ombesörjes detta via Migrationsverket,
som också står för kostnaden.
4.22 Språkutlåtande i analysrapport
Språkutlåtandet dvs. den skriftliga resultatrapporten av analysen
ska innehålla bedömning om från vilket land eller vilka länder och
även, om det är möjligt, vilket område inom landet, som en person
har sin språkliga tillhörighet. Därutöver ska en bedömning göras av
överensstämmelsen med den typiskt sett geografiska
representationen av bedömd språklig tillhörighet inom den
åberopade geografiska bakgrunden för den enskilda personen för
analys.
Språkutlåtandet ska därmed också klargöra i vilka länder/områden
som det aktuella språket/dialekten kan talas samt en allmän
beskrivning av den språkliga situationen i det land eller den region
som är aktuell i det enskilda fallet. Varje språkutlåtande ska även
innehålla uppgifter om Lingvistens kvalifikationer samt analytikerns
språkkunskaper, utbildning och yrkestillhörighet samt den
personliga kod som varje analytiker ska ha. För det fall att ett språk
talas i gränsområden över flera nationsgränser och / eller på flera
spridda geografiska platser i språkliga enklaver och /eller diaspora,
ska detta anges. Om möjligt ska språket placeras i karta över
aktuella platser.
Varje enskilt språkutlåtande i analysrapport ska vara internt
granskat och kvalitetssäkrat av leverantör av språkanalystjänster.
Sådan kvalitetskontroll ska också säkerställa att språkutlåtandet
följer de fastslagna formkrav som följer av denna anbudsförfrågan.
4.23 Språkutlåtande del 1- Språklig tillhörighet
I del 1 av språkutlåtandet ska i analysrapport redovisas vilken
språklig tillhörighet som bedöms föreligga i det enskilda fallet.
Formen för redovisning av den språkliga bakgrunden ska ske enligt:
-språk, -dialekt ,- sub-dialekt.
Om sådan redovisning av språklig tillhörighet inte kan ske, ska
språkutlåtandet innehålla en noggrann redogörelse för varför detta
inte är möjligt.
Redovisningen av den språkliga tillhörigheten ska också tydligt ange
vilka relevanta språkliga särdrag som skiljer den angivna språkliga
tillhörigheten från andra närbesläktade språktillhörigheter.
110
Huvudfokus i analysen av språklig tillhörighet ska ligga på –
fonetiska, syntaktiska och morfologiska särdrag i det angivna
språket. Prosoidiska drag ( ex. stress/accent mönster
och betoning) kan inkluderas om relevant. Andra lingvistiska
särdrag och aspekter kan förekomma och anges då särskilt i
beställning. Vid analys av språklig tillhörighet ska det i
förekommande fall särskilt anges om det av underlaget för analysen
framgår att det talade språket inte framstår som sökandes
modersmål.
Huvudkonklusion i del 1 om språklig tillhörighet ska vara logiskt
uppbyggd av relevanta del-konklusioner rörande språkliga särdrag
som konstaterats i analys. Del-konklusioner ska för att anses
relevanta bestå av parvisa exempel på noterade särdrag med
redovisade mot-exempel från närliggande språktillhörighet och
förklaring av skillnader. Som huvdregel gäller att minst tre parvisa
exempel inom respektive lingvistiskt särdrag och aspekt ska
redovisas för att anses relevant. De redovisade parvisa exemplen
ska transkriberas fonetiskt i sin syntaktiska kontext i
språkutlåtandet i överensstämmelse med IPA 2005 standard eller
motsvarande (IPA – International Phonetic Association).
Huvudkonklusionen i del 1 av språkutlåtandet ska redovisas i en
bedömning av i vilken grad det framstår som sannolikt att personen
har sin språkliga tillhörighet till det uppgivna språket med respekt
för uppgiven bakgrund inom det område/land som personen
uppger. Huvudkonklusionen ska därvid tydligt redovisa på vilka
fastställda grunder som denna vilar. I förekommande fall ska även
anges eventuella begränsningar som följer av berört språks särdrag,
dess geografiska spridning och förändring samt eventuella
begränsningar som beror
av utförare av språkanalys och/ eller underlag för analys.
Bedömningen ska göras enligt en flergradig, exempelvis femgradig
skala med två positiva, två negativa samt ett neutralt läge. Exempel
på sådan skalindelning är då att analys talar för språklig
tillhörighets överensstämmelse enligt: - hög sannolikhet för
överensstämmelse, - sannolik överensstämmelse,- analys kan inte
fastställa vare sig för eller emot överensstämmelse (neutral),mindre sannolik överensstämmelse, -klart osannolik
överensstämmelse.
Om analytikern, tillsammans med lingvisten, kommer fram till att
det endast som exempel kan fastslås att överensstämmelse är
mindre sannolikt eller klart osannolik överensstämmelse, ska det
även göras en bedömning var det istället är sannolikt att personen
har sin språkliga bakgrund.
4.24 Språkutlåtande del 2- Geografiska representation
I del 2 av språkutlåtandet ska i analysrapport redovisas i vilken
omfattning den språklig tillhörighet som bedömts föreligga i det
enskilda fallet kan anses överensstämma i en typiskt sett geografisk
representation av sådan tillhörighet inom den åberopad geografiska
bakgrunden och hemvisten. Denna redovisning ska basera sig på
vad som framkommit rörande den språkliga tillhörigheten i
språkutlåtandets del1 samt den åberopade bakgrunden som är
ifråga.
Vad gäller formen för redovisning av den geografiska
representationen så ska denna ske så långt ner i fallande ordning
som möjligt, helst ner till distrikt och / eller stadsnivå om relevant.
Del 2 av språkutlåtande ska tydligt ange och motivera varför
redovisning enligt ovan skett i angiven nivå samt en förklaring till
varför viss geografisk nivå inte kan redogöras för.
Huvudkonklusionen i del 2 av språkutlåtandet ska redovisas i en
bedömning av i vilken omfattning bedömd språktillhörighet typiskt
111
sett finns geografiskt representerad inom åberopade geografisk
bakgrund. Denna bedömning ska så långt möjligt vila på objektivt
kända omständigheter avseende geografisk förekomst av språkliga
tillhörigheten inom visst geografiskt område, exempelvis med
referens och hänvisningar till fack-litteratur på området.
Huvudkonklusionen i del 2 ska tydligt redovisa på vilka fastställda
grunder som denna vilar. I förekommande fall ska även anges
eventuella begränsningar som följer av berört språks särdrag, dess
geografiska spridning och förändring samt eventuella begränsningar
som beror av utförare av språkanalys och/ eller underlag för analys.
Bedömningen i del 2 ska göras enligt en flergradig, exempelvis
femgradig skala med två positiva, två negativa samt ett neutralt
läge. Exempel på sådan skalindelning är då att analys talar för
språklig tillhörighets överensstämmelse med geografisk
representation enligt: - hög sannolikhet för överensstämmelse, sannolik överensstämmelse,- analys och kända fakta kan inte
fastställa vare sig för eller emot överensstämmelse (neutral),mindre sannolik överensstämmelse, -klart osannolik
överensstämmelse.
4.25 Realiakunskap (Kunskapskontroll)
Realiakunskapstest är en bedömning så långt möjligt av en
sökandes realiakunskap inom ramen för den språkliga tillhörigheten,
det geografiska området samt den allmänna kulturella och
personliga bakgrund som aktualiserats inom en Språkanalys
konklusioner. Realiakunskapskontrollen är till sin form en
lokalkännedomsutredning med avseende på kulturella, geografiska
och historiska samt aktuella allmänna fakta för det område som
åberopats som hemvist för den person som genomgår språkanalys.
Kontrollen innebär att
en jämförande bedömning så långt möjligt sker mellan den
sökandes allmänna kunskaper och en relativ motsvarande
förkunskap som en person med liknande bakgrund, kulturell
tillhörighet, ålder, kön och samhällsställning typiskt sett kan antas
besitta från det aktuella land/landområde som åberopats.
Realiakunskapens bedömning ska grundas på de sakomständigheter
som anges på en ljudinspelning eller i en intervju. Realiakunskapen
ska omfatta allmänna frågor och inte någon del avse frågor rörande
skyddsskäl, personliga kopplingar och släkt-familjenamn eller andra
områden som berör den enskilda personens grunder för ansökan. I
Realiakunskaen särskilt beaktas att endast konstaterade
överensstämmelser och / eller avvikelser i ljudupptagningens svar
är ifråga för
bedömning och den avser inte att bedöma tillförlitlighet och / eller
trovärdighet av en sökande. Realiakunskapstest ska redovisas som
en logiskt uppbyggd och motiverad bedömning som baseras på
konstaterade överensstämmelser och i förekommande fall
avvikelser från vad som kan antas motsvara en typisk kunskapsnivå
inom de områden som förekommit i realiatesten. Redovisningen ska
ske i en skala med i huvudsak en positiv, en neutral och en negativ
skalindelning. Det åligger anbudsgivaren att formulera och säkra
utformningen av realiatest samt redovisningsformen av densamma
inom en skalenlig metodik. Anbudsgivaren ska tillställa eget förslag
till realiatestets utformning för Migrationsverkets godkännande
innan sådana realiatester genomföres.
4.26 Säkerhet vid språkanalys
Analyser och inspelningar ska genomföras i en arbetsmiljö som är
fri från störande moment, andra personer eller bakgrundsljud som
kan påverka utlåtandet menligt Leverantören ska ansvara för att
åtkomsten till Migrationsverkets uppgifter eller handlingar endast
112
får vara tillgänglig för sådana personer som har behövt dessa för att
kunna utföra sina arbetsuppgifter.
4.27 Säkerhet i lokaler
Anbudsgivarens lokaler ska vara utformade och larmade så att
obehöriga inte har tillträde till lokalerna. Allt material ska hållas
inlåst och analyserna ska utföras under förhållanden så att de inte
kommer till obehörigas kännedom.
Anbudsgivaren ska förmedla analytiker enligt närhetsprincipen.
Detta innebär att analytiker, så långt det är möjligt för att uppfylla
uppdraget, ska förmedlas så att resor undviks eller om detta inte är
möjligt att restiden minskas.
Anbudsgivaren ska eftersträva att analytikerna gör analyser och
inspelningar i anbudsgivarens lokaler. Om ett ärende är mycket
brådskande och kräver en snabb bedömning och analytikern har en
lång resväg till leverantörens lokaler, kan det finnas fog för att
analytikern utför analys och inspelning i andra lokaler exempelvis
sin bostad. I dessa fall ska samtal och analys ske med samma
säkerhet som gäller för anbudsgivaren och dennes lokaler.
Anbudsgivaren ska säkerställa att analys och analysutlåtandet
uppfyller de ställda kraven, även i de fall när analytiker inte utför
analysen i anbudsgivarens lokaler.
4.28 Kvalitetssäkring av uppdrag
Migrationsverket har rätt att kräva att en analytiker som inte
bedöms uppfylla
Migrationsverkets krav på kvalitet och opartiskhet, inte anlitas för
Migrationsverkets räkning.
4.29 Personkontroll
Analytikerna ska vara beredda att underställa sig en personkontroll.
Vid behov av personkontroll ombesörjes detta via Migrationsverket,
som också står för kostnaden.
4.30 Intern kontroll
Anbudsgivaren förbinder sig att varje månad göra 3 slumpmässigt
utvalda kontroller av resultatet av, de för Migrationsverkets räkning
genomförda analyserna.
4.31 Extern kontroll
-Anbudsgivarens skyldighet:
Anbudsgivaren förbinder sig att årligen under avtalsperioden
slumpmässigt välja ut minst tio (10), av de för Migrationsverkets
räkning genomförda, analyser för kontroll av resultaten. Dessa
kontroller bekostas av anbudsgivaren. Kontrollen ska ske med
extern analysexpertis. Vill anbudsgivaren använda sig av utländsk
expertis vid externkontrollen ska detta först godkännas av Verket.
Utlåtanden från utländsk expertis kan vara på engelska.
-Extern kontroll på Verkets initiativ:
Kvalitetskontroller av genomförda analyser ska också kunna ske på
initiativ från
Migrationsverket. Anbudsgivaren ska medverka till att verket har
möjlighet att få ytterligare bedömning av de analyser som utförs av
anbudsgivaren. Verket ska kunna vända sig till svensk eller utländsk
expertis. Verket står för kostnaden för de kvalitetskontroller som
sker på Verkets initiativ.
4.32 Analytikers identitetsuppgifter
Anbudsgivaren ska, om en analytikers personuppgift behövs som
bevisuppgift i domstol, eller i annat fall behövs för att säkerställa
riktigheten och/eller kvalitén i språkanalysen, lämna ut
113
identitetsuppgiften till Migrationsverket. Denna typ av information
kan begäras av säkerhetschefen och annan utsedd personal vid
Migrationsverket.
…
4.34 Uppföljning, rapportering och statistik - Uppstartsmöte
Leverantör som erhåller avtal med Migrationsverket förbinder sig att
medverka vid uppstartsmöten. Vid uppstartsmöte ska båda parter
presentera sin verksamhet och ange det som är särskilt viktigt att
beakta för respektive part så att ramavtalets syften och åligganden
uppfylls på bästa möjliga sätt.
Uppstartsmöte tjänar som inledande dialogforum mellan parterna
och även som inledande möte för uppföljningsmöten enligt
ramavtalet. Uppföljningsdialog sker löpande i syfte att ständigt
förbättra samarbetet mellan Migrationsverket och Leverantör samt
säkra och förbättra tjänsternas kvalité, effektivitet och säkerhet.
4.35 Uppföljningsmöten
Leverantören ska samverka med Migrationsverket i frågor som rör
uppföljning och analys av uppdragen som omfattas av ramavtalet
samt utveckling och ständig förbättring av kvalitet, effektivitet och
säkerhet i tjänsterna. Leverantören ska alltid deltaga på
uppföljningsmöten. Uppföljningsmöte ska ske minst två (2) gånger
per år under avtalets löptid. Leverantören ska vid
uppföljningsmöten redovisa samtlig statistik som följer av avtalet.
Utöver detta ska Leverantören medverka vid extra möten när
Migrationsverket så påkallar. Extra möte ska påkallas med minst
fem (5) arbetsdagars framförhållning. Leverantör har också rätt att
själv påkalla extra möte.
4.36 Statistik
Parterna ska samverka till att tillgänglig och presenterad statistik
säkrar och förbättrar tjänsten och avtalets syften gällande kvalitet,
effektivitet och säkerhet. Leverantören är skyldig att, utan anmodan
och ersättning, att tillhandahålla statistik i excel-format enligt
nedan. Statistik ska redovisas per månad och skickas till
Migrationsverket kvartalsvis senast vid utgången av nästföljande
månad efter respektive kvartal.
• Statistik över totalt genomförda uppdrag per land och språk
• Statistik över total kostnad på genomförda uppdrag samt
redovisning av kostnad för respektive kostnadsenhet
• Statistik över inkomna reklamationer per språk och land
4.37 Kvalitetsrevision
Migrationsverket har rätt att utföra oanmälda kvalitetsrevisioner
under avtalstiden. Leverantören förbinder sig att vara
Migrationsverket behjälplig i revisionen genom att lämna ut
relevanta handlingar, ställa personal till förfogande för frågor etc.