Nr 5 2014 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA R UT B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT IL DA RA N IKAPOLI SF KOT R A INGEN EN ÖR SVENSKA R & INFOR M E Nr 5/2014 Missbruk och beroende Hormonmissbrukare med vårdbehov Från ringa narkotikabrott till grovt brott Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger”? INNEHÅLL Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 [email protected] MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till [email protected] MANUSSTOPP: Manusstopp 2 januari 2015. Utgivning vecka 7, 2015. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till [email protected] OMSLAGSBILD: Fotolia. PRODUKTION OCH TRYCK: Ledaren: Bli medlem – det lönar sig......................................................... 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Detta är Anhöriga Mot Droger, och så här arbetar vi................................ 6 Den som ropar högst hörs mest............................................................. 10 Spice-missbruk oroar över hela landet....................................................11 Ett livsfarligt sätt att försöka sätta ”krydda” på tillvaron.......................... 12 Kriminaltekniska laboratoriet avslöjar innehållet i spice......................... 14 Fler droger blir förbjudna – a never ending story II ............................... 15 Risker och symtom vid förgiftning med spice......................................... 18 ”Ice” i tyska Förbundsdagen................................................................... 22 Dopingproblemet som blev ett samhällsproblem................................... 26 Hormonmissbrukare med vårdbehov – en svåråtkomlig patientgrupp... 27 Läkemedelsberoende – ett folkhälsoproblem som tystats ner............... 30 Från ringa narkotikabrott till grovt brott................................................... 34 SNPF:s remissvar på Narkotikastraffutredningen.................................. 38 Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger?............ 42 Med uppdrag att kontrollera postförsändelser........................................ 46 Rättsrutan............................................................................................... 50 SNPF utbildar kommuner, myndigheter och företag.............................. 51 Notiser:Världen runt............................................................................... 54 Landet runt................................................................................ 55 På besök i ett land som svämmar över av narkotika.............................. 58 Svenska medborgare utlämnade från Thailand och Irak........................ 61 Taxi-Tony hade många kunder............................................................... 64 Inbjudan till SNPF:s utbildningskonferens i Linköping 2015................... 69 Narkotikapoliskonferens i Trondheim med svenska inslag..................... 72 Initierade stort dopingärende i Skaraborg – fick stipendieresa till Trondheim.......................................................... 73 Bok- och filmtips..................................................................................... 76 Minnesord över Carl G. Persson............................................................ 78 Stipendierutan........................................................................................ 80 Med ständigt stigande beslagssiffror i post- och kurirflödet och med tanke på antalet försändelser som varje dygn passerar in i landet från världens alla hörn, är det lätt och förstå att det krävs stora insatser av tullpersonalen att pricka rätt i varuflödet. Blandad kompott med Arlanda i topp Det är i postflödet de flesta beslagen görs och här ligger Arlanda i topp. Enligt inhämtad statistik har man fram till den 30 september i år redovisat 2880 beslag i postförsändelser och 327 i kurirflödet. Motsvarande siffror gällande Malmö hamnar på 310 beslag i postflödet och 80 beslag i kurirflödet. Vad är det då för varor som fastnar i tullens kontroller? Enkelt uttryckt kan man säga ”allt” för det är verkligen en skiftande kompott. När det gäller narkotika finns alla preparat representerade. En grupp där beslagen ökar är narkotikaklassade läkemedel, där beställaren sett en möjlighet att via internet beställa mediciner och därmed kringgå av läkare föreskrivet recept. Att sitta hemma vid datorn och genom några knapptryck kunna beställa allehanda preparat ses säkert som smidigt för många och antagligen finns där en tanke om att det hela är tämligen riskfritt. Förutom narkotiska preparat är övriga läkemedel också flitigt förekommande. Varor som omfattas av CITES-listan, som gäller utrotningshotade djur- och växtarter, finns också representerade. Vi känner alla till den omfattande piratkopieringen av varor som sker runt om i världen. Hur stort det är förstår vi ännu bättre med siffrorna att 70 procent av ingripanden mot piratkopior påträffas i postflödet. Att idag skicka vapen och vapendelar i paketförsändelser är något som också ökar och att hitta dessa i mängden försändelser är något som ska belysas närmare längre fram i artikeln. Att gallra i flödet För att få mer information kring ämnet kontaktade jag tullinspektörerna Petra Larsson och Stefan Fredriksson, som båda tjänstgör på gruppen M 10 i Malmö. I vardagstal säger man ”postgruppen” och tillsammans med sju kolleger försöker man fånga upp försändelser som inte bör komma längre utan en närmare granskning. Det är en blandad grupp, vilket innebär att det finns tjänstemän både från brottsbekämpningen och effektiv handel. De sistnämnda ska säkerställa att im- 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonberg.se ISSN 1101-6817 5.14 Årgång 27 Sidan 46-47 Med uppdrag att kontrollera postförsändelser Sidan 64-65 Petra Larsson med sin hund Doris i arbete bland paketen på Toftanäs. Tullverkets två labradorer Doris och Zäta som tillhör postgruppen. väcks om att det ska ingå i tillverkning av narkotika, därför måste arbetssättet nötas in i hunden. Doris blir, portföreskrifter efterlevs samt klassificera varor för att till exempel i rökmixen spice, kan varan omhändertas enligt Petra, alltid extra uppspelt när hon lyckats nosa rätt avgifter, som till exempel tull, ska kunna debiteras. för analys. I nästa steg finns möjlighet att tillämpa ”Lafram någon vapendel. Gruppens arbetsområde är dels ”posttullen” gen om förstörande av vissa hälsofarliga substanser” Toftanäs i Malmö, där det dagligen passerar 60 000 med motiveringen att varan misstänks ha en missbruksDoris och ministern paket, och dels de olika kurirföretag som hanterar förpotential och kommer därför framöver att klassas som Förra justitieministern Beatrice Ask (M) fick vid ett sändelser från hela världen. narkotika. Ofta kommer denna typ av försändelser besök hos Malmötullen i somras möjlighet att träffa Till Toftanäs kommer paket som får väga högst 20 från Kina. Man kan säga att det är en kapplöpning med både Petra och Doris. Det var Ask som för några år kilo. Eftersom Toftanäs inte ligger vid en flygplats är tiden, då substanserna i just spice skiftar och att det sedan fattade beslut om en utökad kontroll av vapen det lastbilar som levererar paketen. När försändelserna hela tiden tillkommer nya. på grund av den alltmer utbredda vapenförekomsten väl är på plats vidtar ett sorteringsarbete som i min vid olika våldsföreteelser i landet. Nu fick hon chansen beskrivning är mycket förenklat. I stora drag innebär att på plats personligen gratulera ekipaget till de fina Gott samarbete det att försändelserna delas upp utifrån avsändningsort resultaten. Som nämndes inledningsvis arbetar man också hos kuoch vilka vidare åtgärder man planerar. Under prorirföretagen, vars uppgift är att snabbt vidarebefordra cessen har tullpersonalen möjlighet att ”fånga upp” försändelser från olika länder, främst från EU. Stefan objekt som av någon anledning är intressanta att gå Zäta och framtiden beskrev att man finns närvarande vid avlastningen hos vidare med. Antingen sker detta manuellt eller genom Det finns även planer för Stefan Fredriksson och Zäta. företagen och om något intressant påträffas tas försänröntgenkontroll. Att lyckas pricka rätt bland mängden Som första hund i Tullverket kommer Zäta att tilläggsdelsen undan och kontrolleras. Han säger att samarförsändelser, kräver både flexibilitet och kunskap hos dresseras för sökning av spicesubstanser. Om det hela betet mellan tullen och kurirföretagen fungerar mycket den som har uppgiften. Vidare ställer det krav på tjänsfaller väl ut kommer han att bli den första specialutbilde två taxiförarna till 3 resp. 3 år och 3 månader. Två bra och att tullen får all hjälp som behövs för att kunna temannen att vara påläst om vilken lagstiftning som är dade hunden inom området. Med de senaste veckornas transportörer av kokain och en inhoppare som koordiutföra det arbete som krävs, efter att en försändelse tillämplig från fall till fall. Man rör sig mellan tullanyhetsrapportering i minnet om förödande konsekvennator dömdes till lägre fängelsestraff. stoppats. gen, befogenhetslagen, lagen om punktskattekontroll, ser i samband med spicerökning, kan man bara önska 180 köpare kunde identifieras varav 173 kommer smugglingslagen och CITES-reglerna. Det kan tyckas att fler hundar kan utbildas och certifieras inom en snar att åtalas eller är åtalade för innehav av narkotika. förvirrande att en och samma vara kan vara både illeframtid. Medarbetare med nosen i fokus gal och legal, beroende på avsändningsland. Det finns faktiskt ytterligare två medarbetare i ”postAtt tjänstgöra på ”postgruppen” innebär inte med Ett stimulerande arbete gruppen”. Det är de pigga labradorerna Doris och Zäta automatik att man har tillstånd att öppna försändelser. vars känsliga nosar dagligen arbetar med att jobba Både Petra och Stefan trivs utmärkt att tjänstgöra på För detta krävs att det finns ett bemyndigande från fram intressanta objekt. Petra Larsson är Doris förare ”posttullen”. ’De beskriver arbetet som spännande, stitullverkets generaldirektör ”att besluta om öppning och Stefan Fredriksson leder Zäta. mulerande och lärorikt. Det stora inflödet ställer dem av tullförsändelser”. Alla som arbetar på gruppen har Doris är inte ”bara” en narkotikasökhund utan har inför stora utmaningar, och när ett beslag blir inleddetta delegationsbeslut. fått tilläggsdressyr ochtipset ammunition. Totalt sett För 10-11 år sedan fick polisen deti vapen första på kokainförsäljning taxibilar ningen från till något mycket istörre känns det naturligtvis Allt kring kontrollen av paket kräver en omfattande idag ”varumärket” sex utbildade vapenhundar inomFrustrationen tullverket extra finns flera sådana ärenden som dokumentation och det fotograferas flitigt. Ett paket Stockholms innerstadfinns under Taxi-Tony. harmeningsfullt. varit storDet hos och det är myndigheten själv som anordnat utbildbörjat med just ett postbeslag och min ambition är som öppnats men inte föranleder ytterligaregenerationer åtgärd, av krogpoliser somochjagat dehundkolleger inblandade. Under hösten 2012 kom ny om dessa i något framtida ningen. Doris hennes kan numera att återkomma och berätta skickas vidare till mottagaren. I försändelsen måste titulera sig certifierade vapensökhundar. Doris sig information om ett kokainförsäljande nätverk som självaAttkallade för Taxi-Tony och nummer. finnas ett meddelande som talar om för mottagaren att är läraktig, vittnarsamt hennesnära yrkesskicklighet om. Under paketet varit föremål för tullkontroll. opererade i Stockholms innerstad angränsande förorter. det år hon varit aktiv som vapenhund, har hon lyckats arbeta fram 10 av 11 vapen, 19 vapendelar samt 20 Kapplöpning med tiden stycken ammunition. Enligt Petra är miljön i ”posttulett utmärkt sätt att både arbeta och träna hunden Mycket av det som undersöks går till analys. Om man Ulla-Stina Nilsson Ärendet rullar igång len” Samtal i kod i. Hon förklarar att vapen har en liten doftbild och påträffar ett preparat för första gången och misstanke Tullverket Helsingborg Varje kokainköpare blev ett ärende för sig. Från januari 2013 till början på maj samma år genomNätverkets styrka var inte bara en välorganiserad säljFoto: Polisen fördes telefonavlyssning på allt fler telefoner tillhöransnurra med snabb leverans och fin service utan en nästde det nätverk som marknadsförde sig som Taxi-Tony. intill vattentät, intim kundstock. DettaSVENSKA är medNARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN största 4-2014 47 För att få beställa kokain av Taxi-Tony var man säkerhet anledningen till att de kunnat fortsätta under först tvungen att låta en befintlig kund gå i god för en så lång tid. Flera av kunderna uppgav i förhör att de sig. Den vars telefonnummer och namn skrivits in i haft numret till Taxi-Tony i över 5 år. Sveriges volymmässigt största narkotikakoordinatorns lista kunde ringa upp. Koordinatorn I och med att ärendet hängde på att göra så få och utredning? såg den inkommande kontaktens nummer och namn osynliga ingripanden som möjligt och låta organisatioKrogsektionen fick ansvaret för att se till att alla 180 och klickade bort samtalet. Han skickade telefonnumnen och dess struktur visa upp sin företagsamhet och köpare av kokain, som visat sig som telefonnummer mer och namn vidare till en av de två gatusäljarna, vidd, passade det bra att tillslag mot köpare gjordes i telefonavlyssningen, identifierades, hittades och lagtaxichaufförerna, som ringde upp köparen och bokade av Citypolisens krogsektion. De kunde operera i sin fördes för sina innehav. Telefonavlyssningsmaterialet möte och tog beställning. vanliga miljö utan att väcka uppmärksamhet eller misskring köparna sammanställdes i en excellista. Sedan platsen och beställningen var bestämd skickatänksamhet i köparleden. 180 separata anmälningar upprättades på innehav de taxiföraren ett sms med en punkt till koordinatorn, av kokain. Det var allt från ett köp av en enhet kokain som således hade kontroll över försäljningen. Sedan Tillslag (ett fyllemisstag) till 55 köp av blandade mängder möttes köpare och säljare. Leveransen skedde oftast Den 3 maj 2013 slog Aktionsgrupp Mitt och Stockholm enheter (de riktiga kokainisterna). Vi blev tvungna inne i taxibilen medan den svängde runt ett kvarter. samt Citypolisens krog- och narkotikasektion till mot att standardisera, göra mallar så att alla förhör höll Vid andra tillfällen genom leverans till dörren. När flertalet adresser samtidigt. Den interimistiska passivitesamma standard och alla konfrontationer blev lika. köparen hoppat ur taxin eller när föraren var tillbaka ten hade varit ovanligt lång tidmässigt och omfattande Utmaningen av köparmålen blev att hitta en form i sin bil skickade han ett ”klart” per sms till koordinär det gäller mängden begångna brott. Taxichaufföoch arbetsordning som gjorde det möjligt att köra 180 natorn, som då visste att försäljning skett och bokförerna hade under fyra månader sålt sammanlagt minst ärenden genom systemet utan att det skapade stockringen kunde göras. ett kilo kokain fördelat i enheter strax under engramsningar någonstans. Att arkivera 180 ärenden tog i ren portioner. Den ene försäljaren blev misstänkt för grovt papperexercis tre veckor. Ca 400 förhör med köpare narkotikabrott genom att ha överlåtit 604 enheter vid hölls plus att säljarna mothördes för varje köpare. 335 olika tillfällen. Han satt häktad i ett och ett halvt Telefonavlyssningsmaterialet för varje köpare luslästes år men sattes på fri fot av hovrätten under förhandoch ljudupptagningarna spelades upp och delgavs varje lingen. Den andre föraren misstänktes för grovt narköpare. Förundersökningsmaterialet i ärendena har kotikabrott genom att ha överlåtit 910 enheter kokain endast varit telefonavlyssning och förhör. vid 498 olika tillfällen. Han greps med 39 portionsförpackade greenlinepåsar i kalsongerna. Oklar bevisbedömning I fyra hela månader hade telefonavlyssningen genererat nästan 80 000 samtal och sms. Tio personer kom 110 köpare kallades som medmisstänkta/förhörspersosedan att gripas, nio för grovt narkotikabrott och en ner till huvudrättegången för att berätta om sina köp. för penninghäleri. De vittnade inte under ed/straffansvar och fick betalt Våren 2014, cirka ett år efter tillslaget, startade för förlorade inkomster. De som kom och erkände sina I en röd svarttaxi kommer Taxi-Tony rullande. rättegången i huvudärendet i Stockholms tingsrätt köp hade inte några yrkanden för förlorad inkomst. Foto: Polisen och den varade i 32 dagar. Lagerhållaren och chefen i De som kom in och ljög eller inte kommenterade något nätverket dömdes till 8 år, koordinatorn till 5 år och sade att de hade förlorat arbetsinkomst. Taxi-Tony hade många kunder I målen mot köparna provade åklagaren inledningsvis att ta upp ett och ett och resultatet blev att de som erkänt köp dömdes men de som förnekat köp fick sina mål ogillade. Först var fem köpare som erkände. De fick relativt skarpa straff. Tre månaders fängelse för 2 köp. Sedan kom det fem köpare som förnekat köp och de åtalen ogillades. Telefonavlyssning och det modus som vi sett i spaningen räckte inte. Nu räckte inte bevisen när erkännandet uteblev. Effekten blev absurd. Skulle då de som ljuger gå fria och de som erkänner sina gärningar få straff? Vi kände en törn i förtroendet för rättsamhället. De köparmål som ogillats överklagades till hovrätten av åklagaren och i dagsläget är endast en köpares mål ogillat. Resten har blivit dömda och påföljden har oftast blivit böter. Det dyraste inköpet av en påse kokain är hittills 40 600 kr om man räknar försäljningspriset 1000kr per enhet plus de dryga böter som utdömdes. Ett nytt grepp provades. Åtta grupper om 20 köpare skapades. I dessa grupper har alla 20 köparnas ärenden tagits upp med en gemensam sakframställan, ett vittnesförhör med spaningsledaren och en slutplädering per rättegång. Istället för att göra allting 180 gånger. De åtta grupperna har valts ut i den ordning som ärendena blivit klara men även med tanken att representera den stora gruppen. Den första gruppens slutplädering skedde den 20 november 2014 efter sammanlagt fem rättegångsdagar. Sju personer i nätverket dömdes för kokainförsäljning till fängelsestraff från 8 år och lägre. De 173 köparna blir efterhand lagförda för sina brott. Foto: TT Bild/Montage. Framgångsfaktorer Vad var då framgångsfaktorerna hos nätverket? TaxiTonys medvetna sätt att spela på vanebildningen hos köparna med reklam-sms på lönehelger var en genomtänkt och framgångsrik marknadsföring. Kokain är en oerhört potent och beroendeframkallande drog. Detta vet och har man utnyttjat i marknadsföringen till sina kunder. Värdet i deras slutna kundkrets har redan belysts. De har även en framgång i sitt modus som efterföljs enkelt och skapar en stabilitet i organisationen där ersättare kan stoppas in vid problem och där köpare känner sig trygga trots att det är olika försäljare. Koordinatorn håller tydligt på sina regler och uppfostrar ➲ nästa sida 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2014 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 65 1 Ledaren Bli medlem – det lönar sig Julen står snart för dörren så det är dags att fatta pennan och plita ner önskelistan på vad vi vill att tomten har i sin säck. Förmodligen upptäckte den rödklädde att vi inte var så snälla under 2013 då favoritjulklappen - en bättre resurs för narkotikabekämpningen - helt uteblev i polisens omorganisation. I den frågan måste man hoppas att ett logiskt förhållningssätt vid analyserandet av problembilden ändå leder till slutsatser att strategier och aktiviteter för att nå resultat mot dem som distribuerar droger i de lokala missbruksmiljöerna, inte kan genomföras effektivt av andra än de som har det som sin dagliga uppgift. Det verkar annars som att en annan julklapp är möjlig om än långsiktigt. Det skenande ångloket för legalisering i USA som från början spårat ur förnuftsmässigt har börjat få fler tvivlare och störningar i tidtabellen när det gäller nya stater som vill kliva på. I delstater som Colorado, där man legaliserat marijuana, har opinionen börjat vända som en följd av allt elände man ser omkring sig. I huvudstaden Washington D.C. verkar man helt plötsligt heller inte så benägna att ta steget mot en legalisering. De undersökningar som nyligen genomförts nationellt om folks inställning till legalisering visar att de som är positiva till en legalisering inte längre är i majoritet. Det är också så att media, om än försiktigt, börjat släppa fram de vetenskapliga rapporter som efterhand produceras om de negativa konsekvenserna för folkhälsan och den allmänna säkerheten som blivit en följd av legaliseringen, samt om farorna med narkotika i största allmänhet. Det finns dock alla skäl i världen att inte vara alltför optimistisk. En vetenskaplig studie finns rapporterad i vilken man jämför tobaksindustrins, Big Tobacco Company, framfart och hänsynslösa strategier för många år sen med 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 dagens marijuanaindustri, Big Marijuana Company. Studien visar att den senare mer eller mindre klockrent kopierat sin föregångare, och extremt stora penningsummor är i omlopp och enorma vinster delas ut. SNPF styrelse får tacka alla medlemmar för det gångna året och önska en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Styrelsen är som konsekvens av andra omorganisationer i vår omvärld i verksamhet med att se över föreningens framtida aktiviteter. Ett givet mål är att vi vill nå ut till fler inom rättsväsendet och därmed öka antalet medlemmar. Det finns skäl att påminna om alla fördelar som det innebär att vara medlem. Det är få föreningar som ger så mycket tillbaka till sina medlemmar, såsom en starkt subventionerad årskonferens, semiarier, en av marknadens bästa facktidningar som är ett måste för den som vill vara uppdaterad om narkotika (5 nr/år), möjligheten att söka resestipendier och tillgången att vara med där det händer lokalt och nationellt. Man kan bli medlem var man än jobbar inom rättsväsendet och uppmaningen till nuvarande medlemmar är att berätta för era arbetskamrater, inte minst de som jobbar i uniform, om SNPF och locka med fler så får ett ökat medlemskap bli en julklapp till oss alla från oss alla. Anders Stolpe Vice Ordförande Info från styrelsen Inbjudan till utbildningskonferensen i Linköping Missa inte att planera in sista helgen i april nästa år för utbildning och kollegial samvaro. På sidan 69 finner du inbjudan till vårens utbildningskonferens i Linköping. Där finns också kort info om programmet och om anmälan till konferensen. Redaktörens spalt Sök resebidrag från SNPF! Utdrag ur SNPF:s stadgar § 2. ”Organisationens ändamål är …. att främja professionell kompetensutveckling …. samt att främja internationellt kollegialt utbyte”. Enligt stadgarna beviljar SNPF varje år ett antal resebidrag efter ansökan från en eller flera medlemmar i grupp. Beloppet avser att täcka hela eller delar av en studieresa. Många medlemmar har genom åren erhållit resebidrag från SNPF för studiebesök hos kollegor i andra länder och även i Sverige. Styrelsen behandlar inkomna ansökningar, och om kraven är uppfyllda beviljas regelmässigt 3000 – 6000 kronor för ensam sökande, beroende på resmål m.m. Om ansökan avser en grupp med flera medlemmar, reduceras beloppet per person beroende på totalbelopp och ev. andra omständigheter. Grundkravet för att beviljas resebidrag är minst ett års medlemskap i SNPF. Vidare ska en ansökan innehålla uppgifter om resmål och syftet med resan samt ungefärlig tidpunkt för avresa. Dessutom vilka kontakter som har tagits på resmålet och beräknad kostnad för resa och boende. Vi vill i gengäld att resenären skriver en artikel om gjorda erfarenheter och lärdomar på resmålet. Texten bör vara två – tre sidor lång och kompletteras med några bilder som mailas till [email protected] eller till [email protected] Skicka in er ansökan nu för resa nästa år! I detta nummer medverkar förutom redaktionen följande skribenter: Lena Larsson, Jakobsberg Kai Knudsen, Göteborg Niklas Lindroth, Alingsås Peter Dahlén, Göteborg Lars Norberg, Stockholm Mia-Maria Magnusson, Stockholm Stort tack för er medverkan. Ingen vill väl egentligen bli knarkare, men ungdomars attityd till droganvändning har blivit mer liberal än tidigare och vi ser idag ett ökat användande av narkotika och narkotikaliknande substanser. Vad beror detta på och vad kan vi göra för att hjälpa våra unga att fatta rätt beslut och våga avstå från destruktiv droganvändning? Att röka spice idag verkar ju vara rena idiotin. Det finns trots allt en hel del vi kan göra för att minska de riskfaktorer som bidrar till ett ökat missbruk. Dessa skyddsfaktorer består enligt min mening i första hand av att kunskapsnivån om droger och missbruk ökas och att engagemanget bland föräldrar och lärare blir bättre, samtidigt som man ökar samverkan med polisen vid misstankar om drogmissbruk bland unga. Polisens narkotikabekämpande arbete är också en viktig skyddsfaktor. Polisen upptäcker ständigt nya och tidigare okända missbrukare. Att hamna i brottsregistret och få böter för ett litet droginnehav och/ eller för att ha använt cannabis eller annan drog, kan få en del ungdomar att sluta direkt. Det finns gott om sådana fallrapporter. Illegal droghantering och missbruk kan förstöra mycket mer än hälsan i en ung människas framtida liv. Vi försöker med er hjälp att göra en tidning som skall tillhandahålla nyttig information till våra medlemmar och till många andra i samhället. Men det räcker inte med kunskap. Regeringen måste ändra sin ståndpunkt och inte tillåta försäljning av livsfarliga droger som man gör idag. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR önskar vi på redaktionen. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 3 Missbruk av droger går ofta ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola. Stor risk för fysiska skador, upprepad kriminalitet och ett fortsatt destruktivt leverne är andra kännetecken på missbruk. Såväl missbrukaren som omgivningen påverkas negativt. Beroende är ett resultat av långvarigt missbruk som av olika anledningar är svårt att bryta. Drogberoendet tar över missbrukarens viljekraft. Runt varje missbrukare finns deras anhöriga och närstående och man kanske inte i första hand tänker på att dessa medberoende drabbas hårt av lidande och social isolering. Behovet av stöd i olika former har lett till att ett flertal föreningar för missbrukare och anhöriga har bildats i Sverige under de senaste femtio åren. Detta är Anhöriga Mot Droger och så här arbetar vi Anhöriga Mot Droger, AMD, är en ung organisation. För fem år sedan bestämde sig FMN-föreningarna i Järfälla, Täby, Upplands Väsby och Västerås att lämna Föräldraföreningen Mot Narkotika och starta en egen förening. Vi ville ha en starkare ideologi och arbeta mera konkret mot medberoendet hos de anhöriga som vi ser är den största boven i dramat. Vi vill få de anhöriga att se sitt eget medberoende och arbeta kontinuerligt med detta så att de på det sättet hjälper missbrukaren i stället för att stjälpa honom eller henne med diverse felriktade hjälpinsatser. Pengar, betalda knarkskulder, nya mobiler och annat ekonomiskt bistånd är ganska vanliga felriktade hjälpinsatser som vi ser det. Våra tankar kring startandet av AMD var att genom vägledande samtal ge råd och stöd bl.a. till tonårsföräldrar vars barn påbörjat en drogkarriär genom att börja röka cannabis eller spice. Så har det inte blivit i den omfattning vi tänkte oss, utan i stället kommer föräldrar till unga vuxna i åldern över 20 år upp till 30 år. Då har föräldrarna blundat för problemen som ofta kommit mycket, mycket tidigare, eller också hoppats på att det hela skulle ha gått över av sig själv. När de anhöriga nu kommer till AMD har de äntligen vaknat, förstått att problemen inte går över av sig själv utan att det krävs arbete från de anhöriga eller att de helt enkelt inte orkar med problemen längre. Man måste ha någon att prata med. När mamma och pappa till 25-årig son, som inte längre bor hemma men som både röker hasch och missbrukar kokain, kommer till AMD är det ofta ganska slitna föräldrar vi träffar. De har bokat en samtalstid för att de under många år själva försökt med diverse medel för att få slut på eländet, men nu har de till sist förstått att det inte går utan hjälp utifrån. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Anhöriga behöver verktyg Vår uppgift är först och främst att lyssna in vad de anhöriga har att berätta. Vi vill gärna gå tillbaka till skoltiden för att se hur missbrukaren utvecklats därifrån. Många har börjat röka hasch i tonåren utan att någon anhörig märkt eller förstått problemets vidd och därför inte ingripit tillräckligt bestämt. Ingen i skolan har märkt något och ingen heller i det gamla vanliga kamratgänget. Det nya kamratgänget, som tillkommit i den gemensamma sysselsättningen att röka på, bryr sig inte om sina kompisar annat än att de kan hjälpa till att fixa fram mera droger. Vi ger de anhöriga verktyg så att de kan sluta upp med sitt medberoende och i stället börja ställa krav på sitt vuxna barn. Att berätta för den vuxna dottern eller sonen vilka regler som gäller och hur detta med missbruket har påverkat inte bara missbrukaren själv utan även anhöriga, föräldrar och syskon. Som så ofta blir det till slut inte bara haschrökande som kompisarna ägnar sig åt utan möjligheten att pröva på andra, nya spännande droger finns alltid nära till hands. Kokain, s.k. nätdroger och även andra vanliga droger finns alltid för den som har pengar och är villig att våga sig på något nytt. Kanske är det just det att pengarna aldrig räcker till för missbrukaren som gör att de anhöriga vaknar. Kanske är det andra tydliga tecken som svårt att sköta arbetet, betala hyran eller annat väsentligt som gör att de anhöriga börjar misstänka att det är droger med i sammanhanget. Kanske är det när vi frågar efter tecken de sett på sin dotter eller son, som vi kan lägga ett pussel som pekar mot narkotikamissbruk. En del anhöriga kommer en gång till AMD, tackar för sig och lovar att återkomma vilket inte alla gör. En del anhöriga kommer 5, 6, 7 och 8 gånger eller mer för att sitta ner och prata av sig alla bekymmer och ställa alla frågor som de inte kunnat ställa till någon tidigare. Många säger spontant: - ”Vad skönt att få prata med några som vet vad de handlar om och som förstår vad jag säger”. Och visst är det så. Vi är inga proffs, vi är inga specialister, vi är bara anhöriga själva så vi vet hur det känns, vi vet hur dom mår. Vi är bara vanliga föräldrar med ovanliga erfarenheter och kunskaper. Viktigt med polisens förebyggande arbete En yrkesgrupp förutom lärarna i skolan som också kan poängtera drogernas farlighet är polisen. Varje skola har vid olika tillfällen besök av polisen för att diskutera trafik, våld och annat som hör deras yrke till, så varför då inte lägga till att prata om droger. Ingen kan med bättre erfarenhet tala om vad t.ex. ingripande vid ringa narkotikabrott innebär för den misstänkte. Böter på 1 500 kronor, men i värsta fall också fängelse, en prick i belastningsregistret, inget lämplighetsintyg för körkort och också om det finns flera följder för den som påträffas narkotikapåverkad. Många ungdomar har en viss respekt för polisen och det är bra. Men det är också bra om polisen som myndighetsperson blir den som berättar om det som vi föräldrar redan gjort, men som inga eller få lyssnat till. Säger polisen det blir det inte bara en tjatig mamma eller pappa som hela tiden upprepar sig, då kommer pratet från en väl insatt person som vet. Polisen är våra vänner, brukar vi inom AMD säga. De är ute på gator och torg och de tar hand om våra barn när vi själva ligger hemma och sover. Så låt polisen tillsammans med alla andra vuxna bilda den mur som vi behöver mot drogerna så vi kan rädda våra barn och ungdomar från det elände dessa kan föra med sig. Ingen som prövar vet vem som blir beroende för tid och evighet. Ingen som prövar vet hur svårt det kan bli att sluta. Därför måste vi hjälpas åt att säga nej till droger. Lena Larsson, förbundsordförande Riksförbundet AMD Anhöriga Mot Droger Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN, är en ideell, religiöst och partipolitisk obunden nätverksorganisation, vars huvudsakliga verksamhet i första hand riktar sig till anhöriga – föräldrar, syskon och kamrater. FMN bildades år 1968, som en reaktion på det ökade narkotikamissbruket bland ungdom och den sociala isolering som anhöriga till dem drabbas av. I dag består FMN av ett nätverk av femtiotalet lokala föreningar och kontaktgrupper i landet. Föreningen består av föräldrar och anhöriga till missbrukare och arbetar främst på ett lokalt plan med att ge råd och stöd till andra föräldrar med barn som använder narkotika. Andra områden som organisationen arbetar med är opinionsbildning för en restriktiv narkotikapolitik. Källa: www.fmn.se Riksförbundet AMD Anhöriga Mot Droger (AMD Riks) som startade i augusti 2009 består i dagsläget av åtta lokalföreningar i Järfälla, Nyköping, Södertälje, Täby, Upplands Väsby, Västerås och Norrtälje samt på Gotland, och vi har snart 300 medlemmar. Två anhöriggrupper i Köping och Hallstahammar har vi också dit anhöriga och intresserade medmänniskor kan vända sig. Genom utbildning (Anhörigkurs) har vi kunnat ge nytillkomna medlemmar grundkunskap om droger, beroende och medberoende samt också fått ett bra tillskott av nya vägledare (Kurs i vägledande samtal) som kan möta anhöriga till missbrukare i en kaotisk situation. Källa: www.anhorigamotdroger.se Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likaberättigande, RFHL, är ett förbund av föreningar och medborgare som tillsammans verkar för ett samhälle utan missbruk och beroende. Vi menar att staten inte tar sitt ansvar i beroendefrågorna genom att bl.a. strunta i dem som har ett läkemedelsberoende. RFHL bildades 1965 och antog då namnet Riksförbundet För Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare. Namnet valdes utifrån att nästan allt man på den tiden kallade narkotika var läkemedel som så småningom kom att narkotikaklassas. Källa: www.rfhl.se SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 7 Den som ropar högst hörs mest För några månader sedan skrev jag en insändare i Sundsvalls tidning som en del i deras artikelserie #drogkampen. Jag skrev i samförstånd med min närmaste chef och syftet var att vi som narkotikapoliser i Västernorrland ville göra ett inlägg i den allt stridare strömmen av legaliseringspropaganda. Mitt inlägg blev mycket uppskattat och delades flitigt i sociala medier. Anledningen till att jag skriver det här är inte att dunka mig själv i ryggen, utan för att jag vill berätta om det gensvar jag i efterhand fått och om en bortglömd problembild som inte har med själva drogmissbruket att göra. Några dagar efter min insändare skrev signaturen ”Gribban” en insändare. Hon var tacksam för det arbete polisen gjort och menade att det hjälpt hennes son ur missbruk. För mig var nyckelmeningarna i hennes insändare: ”Jag tror inte att det finns en förälder som vi läst om i artikelserien #drogkampen som skulle vara för en legalisering. Det är ofta lätt att uttala sig om något som man inte berörts av personligen och som man inte sett de negativa konsekvenserna av”. Många reagerade på insändaren Under de veckor som följde var det just den här typen av berättelser och liknande kommentarer som fyllde min mailbox och som jag fick berättat för mig. En mamma till en missbrukare berättade med gråt i rösten att det känns som ett hån, som att bli spottad i ansiktet, varje gång en liberal ledare pratar om legalisering eller när någon delar en artikel på Facebook som sjunger marijuanans lovsång. En anhörig till en ung haschrökare beskrev hur oerhört frustrerande han tycker det är att försöka argumentera lugnt och sansat när han bara bemöts av färdigpaketerade svar från någon av lobbyisternas otaliga forum. Jag fick höra hur skönt det är att själv kunna luta sig mot argument från den andra sidan, att själv ha något annat än sin egen oro att förmedla till sitt barn eller anhörig. Varför skriver jag nu det här i SNPF’s tidning? Jo det här är en uppmaning från mig till alla Er som på ett eller annat sätt arbetar med narkotikabekämpning, en uppmaning om att vara aktiva i debatten och att hjälpas åt att sprida den typen av inlägg. Jag vet att det är frustrerande och att kommentatorsfälten på tidningarnas hemsidor fylls med legaliseringslobbyisternas hån och motargument. Men jag vill att vi ska bortse från det, jag vill att vi ska tänka på dem som behöver vårt stöd, våra argument och våra infallsvinklar på problemet. Vi kommer aldrig att kunna omvända en legaliseringslobbyist, men vi kan med vår närvaro i debatten vara ett stöd för andra. Vi ska finnas till för dem som vill sluta missbruka och för deras anhöriga, för dem som vacklar i sin tro och för dem som behöver ett enda argument för att ta steget och söka hjälp. Emil Lundberg www.st.nu/opinion/insandare/legalisering-en-samhallsfara www.st.nu/.../utan-narkotikapolisen-hade-min-son-gatt-under Bild från insändaren i Sundsvalls Tidning. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Spice-missbruk oroar över hela landet Det alltmer normaliserade missbruket av cannabis, i synnerhet marijuana, är alarmerande. Samtidigt verkar syntetisk cannabis, det vi kallar spice, tilltala allt fler och framförallt yngre missbrukare. Under hösten har medierna rapporterat om allvarliga överdoser av spice i bl.a. Sundsvall, Örebro, Karlstad, Gävle och Oskarshamn. Rapporter om spicemissbruk som ett starkt ökande problem bland unga kommer från hela landet. Spice säljs via internet och når ut till alla. Den aktiva substansen i spice är syntetiska cannabinoider som förekommer i hundratals varianter. Några av de mest populära cannabinoiderna blir efterhand klassade som narkotika eller hälsofarliga varor. Försäljarna på internet importerar då nya varianter av cannabinoider som ännu inte är förbjudna, och försäljningen till ungdomar är alltså inte olaglig och inte heller användandet av drogerna. Missbrukare aningslösa Syntetiska cannabinoider levereras i pulverform från kemiföretag i Kina. Pulvret löses upp i aceton och duschas över rökbart material som t.ex. tobak eller andra torkade växtdelar. Efter avdunstning av vätskan får man spice, en s.k. rökmix som består av det rökbara växtmaterialet impregnerat med en syntetisk cannabinoid. Faran ligger i att tillverkaren kan blanda in även andra substanser som kan ge en annan och mycket farligare påverkan än den förväntade. Den som köper spice och röker för att få ett cannabisrus har alltså ingen aning om vilken eller vilka kemiska substanser som finns i rökmixen. Styrkan i syntetiska cannabinoider varierar, men är alltid starkare eller betydligt starkare än THC, som är den rusgivande substansen i hasch och marijuana. Styrkan på nya och oklassade spicevarianter är okänd tills missbrukarna skaffat sig egna erfarenheter genom att agera försöksdjur. Förgiftningsfallen ökar Under ett par veckor i slutet av september och början av oktober 2014 rapporterades ett 20-tal förgiftningsfall som kommit in till sjukhus i bland annat Sundsvall, Gävleborg och Oskarshamn. Ångest, förvirring och epileptiska kramper är några vanliga symtom. Men också kramper med medvetslöshet, andningsproblem med risk för att dö har förekommit. En 16-årig pojke fick vårdas i respirator i Gävle efter att ha överdoserat spice. Samtalen från sjukvården till Giftinformationscentralen ökar angående spiceförgiftningar och är nu uppe i några samtal i veckan. Oklassade droger försvårar för polisen Vad kan då polisen göra för att förhindra den pågående utvecklingen? Vi besökte Skövde, en av de orter där Jan-Ove Fröberg har lång erfarenhet av narkotikabekämpning i Skövde-regionen. polisen uppmanat föräldrar att vara uppmärksamma på ungdomarnas ökade användning av nätdroger, framförallt spice. Jan-Ove Fröberg är chef för narkotikaroteln i Skövde, en grupp på sex man som arbetar med grova narkotikabrott och lyder under länsnarkotikaroteln i Göteborg. Fröbergs grupp får sina direktiv från Göteborg och satsningarna görs huvudsakligen på langning av amfetamin och marijuana. Man arbetar inte aktivt mot nätdroger, trots den information som finns om ett ökat missbruk i Skövdeområdet. Däremot har man lokalt i Skövde polisområde efter sommaren inrättat tre fokusgrupper med totalt femton poliser som ska arbeta mot narkotika och annan kriminalitet på gatunivå. Fokusgrupperna inledde under oktober en särskild satsning mot spicemissbruk och langning. Ett stort problem är dock att de preparat som polisen ingriper mot kanske visar sig, efter den kemiska analysen, vara lagliga att inneha och använda, vilket dels påverkar polisens prioritering och dels ger helt fel signaler till ungdomarna. Jan-Ove Fröberg har arbetat på narkotikaroteln i Skövde sedan 1986 och varit chef för gruppen sedan 1993. Bemanningen har under åren minskat från tolv till sex poliser. Vid årsskiftet när polisen genomgår en stor omorganisation kommer Fröbergs narkotikarotel troligen att slås ihop med en annan grupp som arbetar mot grova brott. Fröberg hoppas att detta i så fall inte kommer att innebära att narkotikabrott prioriteras lägre än annan brottslighet, vilket ofta blir fallet vid sammanslagningar. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 11 Ett livsfarligt sätt att försöka sätta ”krydda” på tillvaron I Sundsvall har man under sensommaren och hösten, precis som i Gävle och Oskarshamn och några andra platser, kunnat konstatera en uppseendeväckande ökning av antal överdoser till följd att spicekonsumtion. Problembilden kring spice har nu blivit så stor att såväl det lokala trygghetsrådet och lokala handlare engagerat sig i frågan. Missbrukare i drivor Det var en tisdag i slutet av augusti som fem personer fördes medvetslösa till Sundsvalls sjukhus efter att ha rökt spice. Det rörde sig om kända missbrukare som ramlat ihop i centrala staden och på grund av det stora antalet blev händelsen en nyhet såväl lokalt som i riksmedia. Men även om löpsedlarna nu i svarta versaler ropade ”DÖDSDROG” så var varken poliserna i Sundsvall eller personal på Sundsvalls sjukhus särskilt överraskade. De uniformerade poliser som dagligen vistas bland Sundsvalls narkomaner vittnar om att det under en längre tid och allt oftare påträffats helt utslagna missbrukare som rökt spice. Ordningspolisen Maria berättar att hon under sommaren två dagar i rad omhändertagit samma två missbrukare när de påträffats medvetslösa i en park, hängande över ett staket som lakan på tork, båda hade rökt spice. Även personal på akutmottagningen har sedan snart två år märkt av att antalet överdoser skjutit i höjden, men där vill man inte lika tvärsäkert uttala sig om att det enbart beror på spice. Tecken i skyn Kanske är det inte konstigt att det här händer just nu. Den senaste statistiken från Socialstyrelsen visar att Västernorrlands län ligger på tredje plats i riket när det gäller narkotikadödlighet. I en lista där Stockholm kommer först på femte plats visar statistiken att 7,85 per 100 000 Västernorrlänningar dog av drogrelaterade orsaker under 2013. För att ge perspektiv till siffran kan nämnas att i Gävleborg, som både geografiska och befolkningsmässigt är jämförbart, var siffran för samma tid 4,33. Per Bergman, enhetschef vid akutmottagningen på Sundsvalls sjukhus, berättar att antalet överdoser till följd av alkohol och droger ökat med 150 procent från 2012 till 2013. Bergman har lika lite som någon annan en förklaring till vad ökningen beror på. Han berättar att det var som att ökningen skedde från en dag till en annan. Under de första elva månaderna 2012 fick man i snitt in 17 personer per månad som överdoserat. I december steg siffran till 41 och sedan dess är siffran kring 50 överdoser i månaden. Bergman menar att 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 narkotikaklassade läkemedel såväl som spice, och båda sakerna i kombination med alkohol, ofta är orsaken bakom överdoserna. Spiceöverdoserna som nu hamnat i fokus är resurskrävande för sjukvården. Bergman säger att de patienterna ofta krampar och kräver såväl övervakning som intensivvård genom att endera sövas eller placeras i respirator. Reaktioner Polisen i Sundsvall har identifierat en person som misstänks vara den som försett den kvintett som överdoserade samma dag med spice. Utredningen pågår i skrivande stund, men klart är att det beslag man gjorde hos den misstänkte var en oklassad spicesort, något som inte är ovanligt. Närpolischef Thomas Åslund säger att den oroväckande utvecklingen gjort att ett kommande möte i det lokala Trygghetsrådet helt och hållet kommer att ägnas åt frågan om spice och den oroande ökningen av överdoser. Tanken är att ta fram en handlingsplan där såväl polis och socialtjänst, som företag och andra instanser i samhället gemensamt skall verka för att vända trenden. En försmak på detta samarbete är att en del handlare beslutat att bara sälja aceton över disk. Efter att ha uppmärksammats på att aceton används för att lösa spicepulvret i tobak, samt då man sett ett ökat svinn av aceton i form av snatterier, så är detta ett sätt för butikscheferna att dra sitt strå till stacken. Opinion Bland poliser på gatan, utredare och förundersökningsledare höjs nu allt högre röster för att få till en så kallad gruppklassificering av spice. Björn Karlsson, som jobbar mot så kallad gatulangning i Sundsvall, känner sig oroad och frustrerad. – ”Drogen sprids bland ungdomar eftersom den är både billig och lättillgänglig. Att den dessutom i många fall inte är olaglig i den meningen att man riskerar någon påföljd gör ju inte saken bättre.” Emil Lundberg Kriminaltekniska laboratoriet avslöjar innehållet i spice. Polisens beslag av örtblandningar som misstänks vara spice skickas till Kriminaltekniska laboratoriet (SKL) i Linköping för analys och för att fastställa om materialet innehåller syntetiska cannabinoider och eventuellt andra drogsubstanser. Antalet sådana material har ökat kraftigt under de senaste åren, liksom beslag av vitt pulver som innehåller syntetiska cannabinoider i ren form. Under 2012 påvisades syntetiska cannabinoider i totalt 1208 ärenden på SKL. Året därpå hade antalet mer än fördubblats till 2522 ärenden och under de tre första kvartalen 2014 registrerades 2076 analysärenden där syntetiska cannabinoider förekom. Ökningen fortsätter med andra ord. När SKL skickar analyssvaret till polisen med besked om vilken eller vilka syntetiska cannabinoider man anträffat i det beslagtagna materialet, framgår det också om cannabinoiden är klassad som hälsofarlig vara, som narkotika eller om den fortfarande är oklassad. ”Lagliga” spicedroger populärast Av Tabell 1 framgår att oklassade syntetiska cannabinoider är särklassigt vanligast i spicebeslagen, beroende på att de inte är olagliga och att de också är lättare att få tag på via svenska hemsidor på internet. Narkotikaklassade syntetiska cannabinoider har minskat märkbart bland beslagen under 2014, medan de som är klassade som hälsofarlig vara visar en stor ökning mot tidigare år. Den juridiska skillnaden mellan narkotika och hälsofarliga varor är att de senare inte är olagliga att bruka och straffet för innehav och försäljning är mycket lägre än för narkotika. Maxstraffet är bara ett års fängelse och böter är den vanligaste påföljden. 1901 2000 1575 1500 1000 804 397 500 399 222 7 0 2012 Hälsofarlig vara 2013 Narkotika 436 65 2014 tom 30/9 Oklassad Tabell 1. 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 De syntetiska cannabinoider som påvisas i SKLanalyserna är många till antalet och varierar över tid. Av statistiken kan man utläsa att under 2012 dominerade substansen AM-2201 som påvisades i 620 fall, vilket var drygt hälften av alla ärenden. Den blev narkotikaklassad den 1 maj 2012 och förekommer endast sparsamt numera. En av efterföljarna MAM-2201 kom redan 2012 och var på väg att bli en storsäljare innan den klassades som narkotika den 1 februari 2013. Istället blev 5F-AKB48 den vanligaste cannabinoiden i spicebeslagen och den blev klassad som hälsofarlig vara den 1 december 2013. Klassningen har haft en viss hämmande effekt på försäljningen, men 5F-AKB48 förekommer fortfarande i ganska många ärenden. Under slutet av 2013 och början av 2014 introducerades ett flertal nya syntetiska cannabinoider på marknaden. Beslagen ökade och den 19 augusti 2014 klassades 21 syntetiska cannabinoider som hälsofarliga varor. Den vanligaste substansen, som hittats i inte mindre än 1050 beslagsärenden, var AB-FUBINACA, följt av BB-22 som förekommit 270 gånger under detta årets första nio månader. Varierande innehåll och styrka Maria Wallberg arbetar på växtgruppen på SKL:s droganalysenhet. Hon och hennes kollegor utför kemiska analyser av bland annat beslagtagna örtblandningar som misstänks vara spice. De vanligaste örterna/bärarmaterialen för syntetiska cannabinoider är tobak och te men även andra torkade örter som damiana och läkemalva förekommer trots att dessa var ännu mer vanliga i spice för ett par år sedan. Även cannabis kan förekomma som bärarmaterial och då bli effekten att rökaren får i sig både THC och en eller flera syntetiska cannabinoider. Det är inte ovanligt att bärarmaterialet innehåller mer än en syntetisk cannabinoid, säger Maria Wallberg. Dessutom inträffar det, om än inte så ofta, att man hittar andra narkotikaklassade substanser i bärarmaterialet. I normalfallet mäter SKL inte halter av syntetiska cannabinoider i spice. Men det har förekommit i några tillverkningsärenden, berättar Maria Wallberg, då man både haft rensubstans (pulver) och färdigberett spice. Man har då bestämt halten av syntetiska cannabinoider i den färdiga spiceblandningen och på så sätt har man kunnat räkna fram hur stor mängd spice det beslagtagna pulvret kan användas till. Halterna i färdig spice varierar mellan cirka 1 och 5 procent. Gunnar Hermansson Fler droger blir förbjudna – a never ending story II I förra numret kunde vi berätta att 21 syntetiska cannabinoider klassades som hälsofarliga varor den 19 augusti. Samtidigt blev fem nya substanser uppförda på narkotikalistan och sammanlagt under året hade då elva substanser klassats som narkotika. Inte helt oväntat har därefter nya syntetiska droger snabbt fått spridning på marknaden. Eftersom de ännu inte är förbjudna kan de säljas som vilka andra varor som helst via hemsidor på internet. Flera av substanserna har redan orsakat allvarliga skador på framförallt ungdomar och mediebevakningen har varit intensiv. Folkhälsomyndigheten (FHM) valde därför den 10 november att föreslå klassning av ytterligare 42 substanser. Myndigheten skriver på sin hemsida att ” ett ökat antal beslag och fallbeskrivningar inom sjukvården ligger till grund för myndighetens framställan om reglering av substanserna. Information från expertnätverk och internet visar att användning av ovan nämnda substanser innebär hälsorisker”. Elva av substanserna på FHM-listan föreslås bli klassade som narkotika och om Regeringen beslutar enligt förslaget, vilket hittills alltid har skett, har vi då fått 22 nya narkotikapreparat klassade under 2014 och det är rekordmånga. 24 av de 42 drogsubstanserna är syntetiska cannabinoider som ingår i spice och de föreslås bli klassade som hälsofarliga varor. De resterande sju substanserna på listan är syntetiska katinoner och även de bör enligt FHM förbjudas som hälsofarliga varor. Det dröjde bara någon dag innan säljare på internet började utförsäljning av substanser som snart kan komma att förbjudas och på en hemsida informerades om att handeln upphör 16 dagar innan förbudet träder i kraft. Nya substanser, som inte omfattas av Folkhälsomyndighetens beslut ovan, har dessutom redan börjat säljas helt lagligt. Vad är hälsofarliga varor? Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor infördes under 1999. Hälsofarliga varor innebär substanser som ”på grund av sina inneboende egenskaper medför fara för människors liv eller hälsa och som används eller kan antas användas i syfte att uppnå berusning eller annan påverkan.” Hälsofarliga varor är en benämning som inte har någon direkt motsvarighet i andra EU-länder. Syftet ned den nya lagen var att snabbare ställa nya substanser under kontroll, ett komplement till narkotikastrafflagen. De substanser som är klassade som hälsofarliga varor finns i förordningen (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Listan, som senast uppdaterades den 19 augusti, upptar 65 hälsofarliga substanser. Enligt lagens tredje paragraf är det förbjudet att införa hälsofarliga varor till landet och man riskerar då att straffas för smuggling enligt smugglingslagen. Det är vidare förbjudet att överlåta, framställa, förvärva i överlåtelsesyfte, bjuda ut till försäljning eller inneha hälsofarliga varor utan tillstånd. Straffet för dessa gärningar är böter eller fängelse i högst ett år. Det mesta som gäller hantering av de hälsofarliga varorna är alltså uttryckligen förbjudet enligt lagen, men det är värt att notera att användningen, dvs. det egna bruket av hälsofarliga varor inte är olagligt. I förordningen (1999:58) finns en underrättelseskyldighet inskriven i § 3 som säger att när polis och tull upptäcker nya medel som används i missbrukssyfte, eller att missbruksmönster av kända medel ändras, ska detta utan dröjsmål anmälas till Folkhälsomyndigheten. Gunnar Hermansson Kommande klassning av 43 nya drogsubstanser 24 syntetiska cannabinoider föreslås bli förbjudna som hälsofarliga varor. 5F-AMB, 5F-MN18, 5F-PCN, 5F-SDB-005, AB-FUBINACA 2-fluorobensyl isomer, ADBCHMINACA, ADSB-FUB-187, AM-1248, CUMYL5F-PICA, SGT-25, CUMYL-BICA, CUMYL-PICA, CUMYL-PINACA, CUMYL-THPINACA, FAB-144, FUB-AKB48, FUB-AMB, I-AMB, MDMB-CHMICA/ MMB-CHMINACA, Mepirapim, NM-2201, PX-1, PX-2 och THJ-018. Sju syntetiska katinoner föreslås bli förbjudna som hälsofarliga varor MDPBP, alfa-PBT, alfa-PVT, MPHP, 4-Cl-alfa-PPP, alfa-PHP och alfa-PEP. Elva centralstimulerande och hallucinogena substanser föreslås bli förbjudna som narkotika. Pentylon (bk-MBDP), alfa-PBP, 4F-alfa PVP, p-MePPP, 3,4- diklorometylfenidat och 4,4-dimetylaminorex föreslås tillhöra gruppen centralstimulerande medel. Substanserna 25I-NBMD, 25G-NBOMe och 25N-NBOMe föreslås tillhöra gruppen hallucinogener. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 15 Risker och symtom vid förgiftning med spice Bruket av spice som berusningsmedel har ökat dramatiskt under senare tid i Sverige. Redan 2013 visade en drogvaneundersökning bland skolelever i Göteborg att nära 10 procent av alla ungdomar i årskurs 2 provat på spice. Normalt intas Spice via rökning i rullcigaretter eller pipa. När man framställer rökmixar används ofta aceton varför patienterna ibland också luktar aceton. De psykoaktiva tillsatserna, som är ett flertal olika i spice, kallas vanligen för ”cannabinoidreceptoragonister” eller cannabinoider. Vid annat intag (peroralt intag eller injektionsbruk) är det vanligen råvaran, dvs. de syntetiska cannabinoiderna som använts i pulverform. Genom att substanserna binder till samma typer av receptorer i hjärnan (CB1 och CB2) liksom tetrahydrocannabinol (THC), ger de primärt ett cannabisliknande rus som upplevs som euforiserande och relaxerande. De flesta cannabinoiderna är svagare än THC men några är starkare och vissa tom mycket starkare och mer potenta på CB1-receptorn än THC och aktiv dos blir relativt liten, oftast under 1 mg. Daglig dos för en missbrukare varierar mellan 1-15 mg aktiv substans. Spice tenderar att vara beroendeframkallande och under senare tid har allt fler allvarliga överdoseringar rapporterats från sjukvården. Dödsfall är sällsynt men flera misstänkta fall är just nu under utredning. Spice är svårt att hitta vid rutinmässig blodprovstagning men kan påvisas i blod och urin genom utvidgad och riktad analys. Rättskemiska laboratoriet i Linköping samt avdelningen för klinisk kemi vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna kan detektera olika varianter av spice. Snabbtester av urinprov (drogstickor) finns för vissa varianter av spice. Negativa symtom och akuta överdoser Strax efter det behagliga ruset av spice kan negativa symtom uppträda och de karaktäriseras av: • Torr mun • Panikkänslor • Hungerkänslor • Ångest • Illamående, kräkningar • Trötthet • Somnolens • Stora pupiller, röda blodsprängda ögonvitor. • Minnesstörningar • Förhöjd puls, oregelbunden puls även långsam puls. • Förhöjt blodtryck I en klinisk studie gjord i USA 2012 presenterades hjärtklappning i 37,5 procent, agitation i 21,8 procent, dåsighet i 17,9 procent, kräkningar i 15,4 procent, hallucinationer i 9,9 procent, illamående i 9,8 procent, förvirring i 9 procent och högt blodtryck i 8,5 procent av fallen. Rapporter har kommit under senare år om mer allvarliga biverkningar såsom akut njursvikt, akut hjärtinfarkt och leverpåverkan. Även enstaka dödsfall 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 samt fall med allvarliga neurologiska skador har rapporterats. I fallen med njursvikt så har substansen 5F-UR-144 (XLR-11) varit vanlig. Vid akut överdosering av spice märks bland annat: • • • • • • Stora, vidgade pupiller Röda ögonvitor Hyperaktivitet Excitation Upprymdhet, rastlöshet och agitation Patienten kan te sig onaturligt uppspelt och vara psykomotoriskt orolig. • Hon eller han kan drabbas av hjärtklappning, palpitationer och skakningar, samt högt blodtryck och bröstsmärta. • Förvirring och hallucinationer förekommer. • Det finns risk för att patienten drabbas av muskelspänningar, muskelryckningar och till slut kollaps. Överdosering innebär även risk för: • • • • • • • • Akut konfusion – akut psykos Vakenhetssänkning Högt blodsocker Högt blodtryck Illamående, kräkningar Muskelkramper Njursvikt Hjärtarytmier Det finns även en liten risk för akut hjärtinfarkt och cirkulationskollaps. Det medicinska omhändertagandet vid akut överdosering med spice är i huvudsak symtomatiskt. Specifika motgifter saknas. Viktigast är en noggrann övervakning av: • • • • • Vakenhet Andning Cirkulation Temperatur Mentala funktioner Det är viktigt att styra patienten till sjukhus om den omhändertagne är så pass oklar att han eller hon inte kan redogöra för sig eller har svårigheter att stå eller gå så att vitala livsfunktioner kan säkerställas akut. I efterförloppet bör drogmissbruket behandlas; bedömning av psykiatriker och remiss till beroendemedicinsk klinik och socialtjänsten blir ofta aktuellt. Anmälan till socialtjänsten skall alltid utföras vid livshotande missbruk. Prognosen vid förgiftning med spice är i regel god om inte allvarliga komplikationer tillstött redan före ankomsten till sjukhus. Överläkare Kai Knudsen ”Ice” i tyska Förbundsdagen Tidningen Stern hade i somras ett temanummer om ”ice” eller ”crystal meth” (kristalliskt metamfetamin). Rubriken löd: ”Från skolgård till Förbundsdag: Världens farligaste narkotika erövrar Tyskland”. Under senare år har ice fått snabb spridning i Tyskland. År 2013 var antalet förstagångsgripna icemissbrukare 2700. Beslagen av metamfetamin har de senaste åtta åren ökat från 7 kg till 77 kg. Ett exempel på den omfattande spridningen visades av att förbundsdagsledamoten Michael Hartmann (SPD) den 2 juli berövades sin parlamentariska immunitet. Orsaken var misstankar om olovligt innehav och olovligt bruk av ice. Hans våning genomsöktes av narkotikapolisen, dock utan att narkotika påträffades. Han avgick samtidigt som partitalesman. I ett uttalande genom sin advokat erkände han att han hösten 2013 under en månads tid hade innehavt mindre mängder ice för eget bruk. Ovanligt nog för ett allmänreportage hade Sternartikeln en viktig pusselbit om ices effekter på nervsystemet. Medan normalt sex ökar halten dopamin (en stimulerande signalsubstans i hjärnan, skapar eufori) från 100 till 200 enheter, ger metamfetamin-påverkan en stegring till 1 250 enheter. Effekten är således många gånger starkare än sex. Tidningen beskrev det som att få en ”gigantisk lyckospruta”. Den anmärkte att ”så mycken lycka finner man ingenstans i ett äkta liv. Så mycken lycka får man endast hos langaren eller direkt vid gränsen mot Tjeckien …”. Ice ökar sexualdriften, och ice-missbrukare kan hålla på dagar i sträck med både drogintag och sexuella aktiviteter. Från den homosexuella subkulturen 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 i San Francisco och Berlin rapporteras ett intensiv ice-missbruk kopplat till sex. Partydrottningen Nina Queer i Berlin beskrev i en intervju med Stern beteendet så att ”de tar grejen och knullar sig sedan igenom två dagar”. Ökad tillgång i Europa Tillgång och missbruk av ice har ökat kraftigt under senare tid i Västeuropa. I Tjeckien, som blivit ett centrum för produktionen i Europa, avslöjas årligen kring 300 laboratorier. På många håll i Tjeckien sker injicerandet helt öppet. I landet, som har 10 miljoner invånare, finns 35 000 tunga ice-missbrukare. I Tjeckien tillverkas fem till sex ton ice årligen. Från landet har medlet spritts ut i Europa. En stor del av produktionen och distributionen kontrolleras av vietnamesiska grupper. Export sker även illegalt till Japan. Tjeckisk polis har inriktat sig på att stoppa handeln med råvaror, som efedrin, men också sett att tillverkarna växlat till andra råvaror, som klorefedrin. Man varnar för att Sverige kan bli ett viktigt avsättningsland. Jonas Hartelius Källor: Stern 31.07, SvD 10.08, wikipedia (engelska). Kristalliskt metamfetamin (”crystal meth”, ”ice”) kan rökas och därmed användas för att åstadkomma mycket kraftiga grader av eufori. Det har genomgående mer intensiva effekter än vanligt amfetamin. Kroppen försätts i alarmtillstånd. Ice-missbrukaren kan fortsätta sitt intag under flera dagar. Sexualdriften kan stegras kraftigt. Yttre symptom är de samma som för vanligt amfetamin med vidgade pupiller, hastig puls, flaxig motorik, tuggande m.m. Ice är hastigt beroendeframkallande och ger markant toleransutveckling. De kroppsliga skadorna vid ice-missbruk kan omfatta bl.a. hjärtarrytmier, högt blodtryck, ökad kroppstemperatur, yrsel och med tiden avmagring, mun- och tandskador (med tandlossning). Vid överdoser förekommer medvetslöshet och kramper. Utgången kan bli dödlig. Viktiga psykiska skaderisker av ice är bl.a. ångest, sömnproblem och psykosgenombrott med aggressivt våld. Över längre tid kan missbrukare drabbas av depressioner och självmordsbenägenhet. Dopingproblemet som blev ett samhällsproblem Redan i mitten av 1980-talet identifierades en ny typ av drogmissbruk i Sverige. Missbruk av anabola steroider, som tidigare endast setts som ett dopingproblem inom idrotten och ett naturligt hjälpmedel för kroppsbyggare, hade nu spridit sig till andra grupper i samhället. Anabola androgena steroider (AAS) är syntetiskt framställt testosteron i olika varianter. 1935 lyckades några europeiska forskare utveckla metoder för att framställa det manliga könshormonet testosteron på syntetisk väg och intresset steg snabbt för detta ”livselixir”. Man såg stora medicinska användningsområden för testosteron som föryngringspiller, som förstärkare av den sexuella förmågan och som prestationshöjare i största allmänhet för män i olika åldrar. Men eftersom testosteron ofta var förknippat med biverkningar, utvecklades en mängd varianter av testosteron där man försökte ta bort eller hålla nere den androgena effekten. Preparaten kallas anabola androgena steroider eftersom de har både anabol (vävnadsuppbyggande) effekt och i varierande grad även androgen (förmanligande) effekt. Merparten av de kända anabola steroiderna är framtagna under ett par årtionden efter andra världskriget. Idag förekommer ett 25-tal olika AAS-substanser på den illegala marknaden. Vissa av dem, t.ex. metandienon, oxandrolon och oxymetolon, intas i tablettform medan andra som nandrolon och trenbolon är injektionspreparat. Anabola steroider tilltalar många Anabola steroider blev redan på 1950-talet kända som prestationshöjande medel inom flera idrotter. Även inom bodybuildingbranschen insåg man tidigt värdet av de muskeluppbyggande preparaten. Idag är anabola steroider klassade som dopingmedel inom idrotten och fusket har minskat. Regelbundna dopingkontroller har haft en förebyggande effekt. Inom bodybuilding är användandet av anabola steroider en förutsättning för att kunna ligga på topp. Alla vet, men man pratar inte öppet om det och regelrätta dopingtester förekommer inte vid tävlingar. När myndigheterna på 1980-talet slog larm om att missbruk av anabola steroider började bli ett problem i samhället, och att AAS-preparat omsattes på en illegal marknad, var det en företeelse utanför idrotten som avsågs. Den största gruppen AAS-missbrukare var då och är fortfarande ungdomar i övre tonåren och vuxna män upp till 35-årsåldern som vill ha en mer muskulös men slimmad kropp. För att uppnå idealbilden så snabbt som möjligt är man beredd att använda anabola 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 steroider. Andra vill ha största möjliga muskelmassa och har då tävlande bodybuilders som förebilder. Inom vissa yrken är det en fördel att vara stor och stark och ju fler på en arbetsplats som använder anabola steroider för att öka styrkan, desto lättare är det för andra att falla för frestelsen. Fördelarna med mycket muskler och aggressiv framtoning är uppenbar i den kriminella världen och därför har AAS-missbruk blivit vanligt eller mycket vanligt i dessa miljöer. Många har dessutom upptäckt att den illegala preparatmarknaden är en lukrativ business, men med mindre risk för hårda straff är i narkotikahandeln. Narkotikaliknande lagstiftning 1992 infördes lag om förbud mot vissa dopningsmedel, Dopningslagen, och Sverige blev då det första landet i Europa som kriminaliserade innehav, köp och försäljning av anabola steroider. Norge och Danmark följde snart efter med liknande lagstiftning och så småningom även Finland. Däremot blev inte missbruk av anabola steroider kriminaliserat i första skedet i de nordiska ländernas dopningslagar. Det dröjde till 1999 innan det ickemedicinska bruket blev olagligt i Sverige och inte förrän sommaren 2013 följde Norge efter. I alla andra länder är fortfarande bruk, och i de flesta fall även innehav för eget bruk, lagligt. Ostörd subkultur Den snabba genvägen till önskade resultat är en av många förklaringar till att det illegala bruket av anabola steroider är mer omfattande än vad ansvariga myndigheter föreställer sig. Inga trovärdiga undersökningar har gjorts för att uppskatta prevalensen, men det faktum att AAS-missbruk är ett injektionsmissbruk, samt att den illegala handeln av underground-tillverkade preparat är omfattande och att AAS-missbruk ger många skadliga bieffekter, borde föranleda större satsningar på förebyggande arbete och ökad kunskap inom vården, rättsväsendet och andra berörda samhällsfunktioner. I en ostörd subkultur av detta slag frodas ohälsa och kriminalitet. Gunnar Hermansson Hormonmissbrukare med vårdbehov – en svåråtkomlig patientgrupp En AAS-missbrukare som vänder sig till en vårdcentral för att söka hjälp för diverse besvär har i regel små möjligheter att få adekvat vård. Trots att man känner oro för sin hälsa vill man inte berätta den egentliga anledningen till oron, eftersom patientens inställning är att läkaren troligen inte förstår. Läkaren behandlar då bara de symtom man sökt hjälp för. Specialistvård i Örebro och Göteborg De AAS-missbrukare som bor i Närke eller Västsverige kan vända sig till Dopningsmottagningen på Beroendecentrum i Örebro eller Resurscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg för att bli undersökta och träffa kunnig personal. I Göteborg finns också sedan april 2014 ett dopningsprojekt på Skyddsvärnets behandlingshem. Det är en försöksverksamhet för omhändertagande och behandling av AAS-missbrukare. Projektet har utvecklats i samarbete med dopningsmottagningarna i Örebro och på Sahlgrenska. Ansvarig för Skyddsvärnets dopningsprojekt är Matilda Arnesdotter som också tjänstgör en dag i veckan på dopningsmottagningen i Örebro och är även sedan några år tillbaka delaktig i läkarmottagningen av patienter på Resurscentrum för hormonmissbrukare i Göteborg. Komplicerat missbruk Matilda Arnesdotter har mött många patienter med pågående eller tidigare AAS-missbruk och anser utan tvekan att AAS är beroendeframkallande framförallt ur ett psykologiskt perspektiv. Efter en längre tids användande är ofta de flesta kriterier för ett psykiskt beroende uppfyllda. Vanligt är förändrad livsstil, nytt umgänge, kontrollförlust av bruket gällande tid mängd och frekvens, fortsatt intag trots negativa konsekvenser samt behov av högre doser för önskad effekt och tecken på abstinens vid avslutat intag. Vad tycker du är utmärkande för en AASmissbrukare? Det finns ingen annan drog där missbrukaren så systematiskt planerar att förebygga och handskas med bieffekter. De laborerar med många olika Matilda Arnesdotter har erfarenhet av vårdsökande AASmissbrukare från både Örebro och Göteborg. preparat och metoder och vaggas in i tankesättet ”det löser sig alltid”. AAS-missbrukaren, som ofta ser sig som en renlevnadsmänniska, ingår ofta i en subkultur med tydliga macho-ideal där traditionella maskulina fysiska och psykiska drag premieras. Kulturen innebär en stark samhörighet, där samhället ses som en motståndare, ”vi och dom”. Många patienter beskriver att psykiska biverkningar är något man sällan talar öppet om. Medvetenheten om riskerna skapar en inre oro, samtidigt som det finns krav på en oberörd fasad utåt. Oron blir en biverkning i sig och flera patienter uttrycker hälsoångestångest. AAS-missbrukare undviker ofta att tala med vårdpersonal om sitt intag av AAS, eftersom kunskapen inom vården är låg och de förväntar sig att inte bli tagna på allvar. AAS-missbrukare ser ofta sig själva som experter och är också ofta mycket pålästa. Det finns dock svårigheter att veta vilken information som är riktig. När de uppsöker behandling på en specialistmottagning är det oftast första gången de får möjlighet prata med någon kunnig person om AAS-användandet och om sin oro för biverkningar. De allra flesta säger att de lämnar läkarbesöket med en bra känsla. Vem blir AAS-missbrukare? Det är oftast en man med otrygg och stressig uppväxtmiljö. Han tränar någon lagsport eller kampsport och övergår så småningom till mer gymträning. Där finns förebilderna som har mycket muskler och som gärna står till tjänst med råd om träning och kost. Då de snabba resultaten uteblir kommer anabola steroider in i bilden. Vissa har tidigt en kroppsfixering, men hos många växer fixeringen fram i miljön på gymmet med de spegelklädda väggarna. Varför söker de vård? Ofta är de oroliga för biverkningar och vill därför undersöka sig grundligt. Vanliga symtom är att de är deprimerade och saknar sexlust eller har utvecklat impotens. De är rädda för att inte kunna få barn, att hjärtat har påverkats och de upplever ofta panikångest. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 27 Läkemedelsberoende – ett folkhälsoproblem som tystats ner Missbruk och beroende av läkemedel som är klassade som narkotika eller i övrigt är beroendeframkallande, är vårt lands näst största drogproblem efter alkohol. Ett folkhälsoproblem av den storleksordningen brukar inte nonchaleras, men läkemedelsfrågan är mycket känslig och därför har varken Socialstyrelsen eller Folkhälsoinstitutet/ Folkhälsomyndigheten velat beröra problemet på många år. I Köpenhamn delar kommunen ut naloxonkit till heroinmissbrukare. Kitet innehåller en nässprej med ämnet naloxon som häver andningssvårigheterna vid överdos av heroin eller andra opiater. Nu vill den miljöpartist som ansvarar för läkemedels- och missbruksfrågor i region Skåne lyfta frågan om ett försöksprojekt med naloxonsprej i Skåne. – Vi är skyldiga att tillhandahålla vård i alla lägen. Finns det en produkt på marknaden ska vi använda den, säger han till TT eftersom hans vision fortfarande är ett narkotikafritt samhälle. Detta lilla exempel är belysande för narkotikapolitiken i vårt land. Man har inga problem med att fördöma och bekämpa illegala droger och satsar gärna stora resurser för att underlätta för en liten grupp missbrukare, heroinisterna. Sprutbytesprogram har funnits länge. Substitutionsbehandling med metadon startade 1966 och kompletterades med Subutexbehandling 1999. Kommer naloxonkit att bli nästa satsning? När blir läkemedelsmissbruk ett prioriterat område? Vården skapar missbruk och beroende Narkotikarelaterade dödsfall har alltid förknippats med heroin. Nu visar det sig att antalet heroinister minskar sedan flera år – med undantag för Stockholm – och antalet döda i heroinöverdoser har också minskat i landet. Numera dör betydligt fler missbrukare i Sverige av överdoser orsakade av läkemedlen metadon och buprenorfin (Subutex). Men trots detta ser vi en ökad substitutionsbehandling, eller läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende, (LARO) som det numera kallas. Vilka är det då som behandlas med ersättningspreparaten? Jo, personer som blivit beroende av metadon eller buprenorfin i LARO-behandling, eller blivit opioidberoende i samband med smärtbehandling inom sjukvården. Läkemedlet tramadol är för närvarande det allra största hotet i sammanhanget. En sådan utveckling borde inte vara möjlig, men faktum är att vi ser en ständig ökning av det läkemedelsberoende som orsakas av samhällets vårdinrättningar. 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Det morfinliknande läkemedlet OxyContin är ett starkt vanebildande smärtstillande preparat. Vinnare och förlorare Men det är fortfarande bensodiazepiner, dvs. sömnmedel och lugnande medel, som orsakar det största vårdrelaterade beroendet. Bensodiazepiner, som t.ex. Stesolid, Xanor och Flunitrazepam och de analoga preparaten Imovane och Stilnoct, har en centraldepressiv verkan liksom alkohol, och kombination med alkohol ger därför starkare effekt och större risk för beroende. Heroin brukar också kombineras med bensodiazepiner för bättre effekt. Ett beroende av sömnmedel och lugnande medel kan uppstå på mindre tid än en månad vid regelbundet intag. Ändå förskrivs preparaten frikostigt och utan tidsbegränsning. Enligt FASS bör behandling med bensodiazepiner sättas in under kortast möjliga tid. Enligt RFHL, som är en branschorganisation för stöd till läkemedelsmissbrukare, äter fler än 400 000 svenskar benso-preparat varje dag. Fler än 300 000 använder smärtstillande opioider och närmare 70 000 tar amfetaminlika ADHD-mediciner. Dessutom behandlas Förlorarna är de som blir beroende av sina narkotikaklassade mediciner. sin kundkrets av missbrukare med hundratusentals tabletter. Polisen i Stockholm utredde två sådana fall för ett par år sedan och läkarna, som var i 70-årsåldern, dömdes till fyraåriga fängelsestraff. Narkotikaklassade läkemedel är stöldbegärliga på sjukhus och andra platser där de förvaras, t.ex. i bostäder. På senare tid har även några apotek rånats där förövarna var ute efter droger. Sedan flera år är det också enkelt, men olagligt, att beställa såväl narkotiska läkemedel som annan narkotika på utländska hemsidor på internet. Bland de nya s.k. internetdrogerna börjar också smyga sig in oklassade läkemedelssubstanser som inte tidigare har funnits på marknaden. Det är opioider, bensodiazepiner och centralstimulerande läkemedel som forskades fram av läkemedelsindustrin för ett tjugotal år sedan eller mer, men som då inte godkändes som läkemedel på grund av alltför stora hälsorisker. Numera tillverkas dessa utdömda läkemedelssubstanser i Kina och säljs som lagliga internetdroger i västvärlden. 700 000 – 800 000 personer med antidepressiva läkemedel. De flesta som behandlas är kvinnor och majoriteten är äldre. Men förskrivningen ökar i yngre befolkningsgrupper, och till och med barn behandlas numera med bensodiazepiner och andra narkotikaklassade läkemedel. Rekyleffekt Läkemedelsberoende karakteriseras av abstinens och ökad tolerans. Den som blivit beroende av läkares alltför frikostiga eller utdragna förskrivning, kan oftast inte sluta med tablettintaget på egen hand, utan drivs av ett kroppsligt begär att ta drogerna varje dag och i allt högre dos för att motverka abstinensbesvären. Beroendeframkallande läkemedel har en rekyleffekt, dvs. de skapar och förstärker de problem som de från början var avsedda att bota. En läkemedelsberoende person blir i regel högkonsument av sjukvård eftersom man måste söka hjälp för nya besvär som leder till nya psykiatriska diagnoser och nya läkemedel sätts in. Läkemedelsberoende är alltså ett resultat av oansvarig behandling som kan resultera i missbruk. Läkemedelsmissbruk är destruktivt och kännetecknas av ett sökande efter rusupplevelser. Det är ett okontrollerat skadligt intag av droger som naturligtvis också leder till beroende och en ständig jakt på preparat för att lindra abstinensen. Legal och illegal marknad Läkemedelsmissbrukaren får tag i sina narkotiska preparat genom att på olika sätt förmå läkare att skriva ut, genom inköp på internet eller från langare på den illegala marknaden. Överförskrivande läkare har alltid funnits. Myndigheterna känner väl till problemet och vad som bör göras för att förebygga och beivra läkarnas agerande. Men av någon anledning uteblir åtgärderna och problemet kvarstår. En enda läkare kan på ett år förse Utbudet på en svensk hemsida av oklassade nätdroger innehåller fyra tidigare okända läkemedelssubstanser. Den stora efterfrågan har skapat en omfattande illegal marknad för narkotikaklassade läkemedel på samma sätt som annan illegal narkotika. Polisen gör fler beslag av narkotiska läkemedel än annan narkotika på den illegala marknaden, med undantag av cannabis som är vanligast. Läkemedelsmissbruk och den illegala handeln med läkemedel prioriteras fortfarande lägre än traditionell narkotika av polis, åklagare, domstolar och andra berörda myndigheter. Läkemedelsmissbruk och läkemedelsberoende är ett dolt problem. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 31 Från ringa narkotikabrott till grovt brott ”Var med nu…” sa jag till Daniel som jag arbetade med det här passet. Vi ingick båda i en narkotikastörning i enhet Alingsås, en tidsbegränsad insats där flera enheter inom polisen samarbetar i syfte att identifiera, försvåra och lagföra narkotikahantering. Efter ett par år som gatulangningspolis utvecklar man en blick för narkotikahantering. Det är lite som när du ska köpa en ny bil, helt plötsligt ser du just det bilmärket hela tiden. På samma sätt ser vi narkotikapoliser narkotikapåverkade personer och misstänkt beteende hela tiden när vi rör oss ute i samhället. Man kan säga att som polis dyker man ner i undre världen. Det är suddigt och svårtydligt till en början men när du jobbat som spanare ett tag får du ett cyklop som gör att du ser förvånansvärt bra. Ingripandet Jag fortsatte att gå mot paret, som väckt mina varningsklockor, när de kom gående på grusgången bredvid Östra Ringgatan i Alingsås. Gången är en allé och det växer lummiga lövträd på båda sidor. Till höger ligger stadskyrkogården och till vänster var det tvåvånings bostadshus. Jag tar ut stegen lite och ökar takten. Femtio meter kvar och de har fortfarande inte upptäckt mig. Stegen knastrar i gruset. Mannen och kvinnan går i sakta mak och han leder en cykel samtidigt som de småpratar. Han är tjugo år äldre än henne och de är helt klart ett udda par både till ålder och stil. Tjugofem meter kvar och jag får ögonkontakt med mannen som direkt identifierar mig som polis. Avgörandets ögonblick. Det är nu han väljer mellan flykt, slåss eller ge upp. Han ger upp. Axlarna sjunker på honom och han ser trött ut. - ”Krim” säger han till kvinnan bredvid sig. Det har jag aldrig blivit kal�lad förut, reflekterar jag snabbt innan jag och Daniel legitimerar oss. – ”Har du narkotika på dig?” Hans mun säger nej medan kroppsspråket säger ja. – ”Ta fram det”, säger jag och sekunden senare får jag en femgrams påse med cannabis i min hand. Jag visiterar honom och hittar, inte av någon som helst slump, ytterligare 25 gram med cannabis i en ficka i hans fiskeväst som han bär utanpå en t-shirt. Det är vanligt att narkotikamissbrukare ger delar av det som de bär på sig i hopp om att vi ska missa resten vid visitationen. Kvinnan och mannen tas med in till stationen misstänkta för narkotikabrott och vi får beslut om husrannsakan i mannens bostad. I förhör framkommer att de suttit hemma hos kvinnan och använt narkotika så vi får därför även beslut om husrannsakan hemma hos henne. Både mannen och kvinnan bor i centrala Alingsås, ett par hundra meter från polisstationen på 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 I ett vindsförråd hittades den största mängden narkotika. två olika adresser. Två kollegor från spaningsroteln åker hem till mannen och börjar med en husrannsakan där, medan jag och ett par andra poliser från insatsen åker hem till kvinnans bostad för att påbörja husrannsakan där. Husrannsakan Vi kommer in i lägenheten, som ligger cirka hundra meter från polisstationen fågelvägen, och börjar leta. Precis när vi kommer in ringer de två andra spanarna och säger att de hittat ungefär ett hekto amfetamin. Det låter lovande tänker vi när vi vrider om nyckeln i låset. Efter att snabbt ha säkrat lägenheten och förvissat oss om att ingen är hemma börjar vi leta. Vi hittar tämligen omedelbart narkotika i form av amfetamin och marijuana. Narkotikan ligger öppet, men efter ett första svep börjar vi även hitta narkotika väl gömd. Till exempel hittade en kollega marijuana inuti en porslinskatt som stod på ett köksskåp. Devisen ”tar det fem minuter att gömma så tar det en halvtimme att hitta” gäller helt klart fortfarande. Vi fortsätter med husrannsakan i kvinnans lägenhet och vi letar oss mödosamt vidare upp till vinden där vi får beslut om utökad husrannsakan. Där lokaliserar vi efter lite detektivarbete tre förråd som tillhör kvinnan. Huset är ett gammalt trähus (likt stora delar av stadskärnan i Alingsås) och vinden är rymlig och det finns hundratals ställen att gömma narkotika på. Vi inser våra begränsningar och tar dit en narkotikahund från Borås som påbörjar ett sök. Det tar inte ens en minut innan hunden markerar första gången. Gömt under Drygt sju kilo amfetamin blev resultatet av ett spontant ingripande på gatan. golvplankorna i ett hörn av vinden, nedgrävt i spånet som ligger som isolering, ligger en stor haschkaka med afghanskt hasch. Den hade vi aldrig hittat utan hundens nos. Hunden som nu fått blodad tand av den snabba framgången söker runt på vinden och markerar snart först i ett av kvinnans förråd och därefter även i nästa. Förråden är, som vanligt, fyllda till både bredden och höjden med saker och det krävs en hel del grävande innan vi når ned till de intressanta väskorna. Den första väskan vi hittar innehåller något hekto amfetamin. Därefter hittar vi några väskor till med misstänkt narkotika. Den karakteristiska blomlukten av amfetamin sprider sig över hela vinden när vi öppnar väskorna. Vi vet inte det då, även om vi kan ana att det är mycket, men vi har just snubblat över det största amfetaminbeslaget som man inom lokalpolisen gjort i Alingsås. Det har förvisso de senaste åren skett flera stora kilobeslag i vårt område, men partier i den här storleksklassen har varit förbehållna länskriminalens narkotikarotlar. När vi bärgat all narkotika och fått in allt till stationen kan vi konstatera att vi tagit över kilot med cannabis och strax över sju kilo med amfetamin. Mannen och kvinnan grips, anhålls och häktas på sannolika skäl misstänkta för grovt narkotikabrott. I förhören framkommer en historia om hur två osannolika män- I flera väskor hittades olika förpackningar med amfetamin. niskoöden hittat varandra. Mannen har tidigare bott i Gävle och flyttade ner till Alingsås för ett par år sedan. Efter ett tag började han röra sig i Frälsningsarméns lokaler i Alingsås där kvinnan arbetade som volontär. De fann varandra och trivdes i varandras sällskap även om båda envetet hävdar att de inte är ett par. Kvinnan är känd av oss sedan tidigare men inte i någon större omfattning. Hon har sedan tidigare haft narkotikaklassade mediciner på recept och har börjat självmedicinera amfetamin och cannabis redan innan hon mötte mannen. Rättsprocessen Mannen räknar högt för sig själv i det första polisförhöret, samtidigt som han tittar mot taket, och säger att det vi hittat borde ge sju år. Därefter tar han på sig alltihop. Kvinnan förnekar däremot all kännedom om de stora partierna som låg i hennes förråd. Hon tar dock efter hand på sig delar av narkotikan som anträffades i hennes bostad. Vi hittar i hennes telefon en besvärande SMS-konversation där hon kontaktas av en person som vill köpa narkotika av henne. SKL hittar fingeravtryck från kvinnan i en av resväskorna på en påse som innehåller narkotika. Resväskorna tillhör dessutom henne. Detta till trots så frikänns kvinnan från ansvar i misstanken om grovt narkotikabrott och hon döms endast till ringa narkotikabrott för det hon har i kroppen samt 21,5 gram cannabis som fanns dolt i porslinskatten som hon erkänner. Tingsrätten fann en mängd besvärande omständigheter för kvinnan men inte i sådan tyngd att man anser sig kunna nå fällande dom. Mannen fälls för grovt narkotikabrott och döms till fem års fängelse. Ett relativt milda straff då vi inte lyckats leda i bevis att mannen haft narkotikan för försäljning. Han döms således endast för innehav vilket enligt 2011 års praxis innebär kraftigt sänkta påföljder. Mannens förklaring är att han förvarade den åt någon annan vilket utan bevis givetvis är svårt att slå hål på. Även om rätten i domen resonerar för att det är osannolikt, så är det inte orimligt. Huvudsaken är ändå att flera kilo droger borta från gatorna och en storspelare är inlåst ett par år framöver. Niklas Lindroth Polisinspektör Alingsås SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 35 SNPF:s remissvar på Narkotikastraffutredningen Svenska Narkotikapolisföreningen tillstyrker Narkotikastraffutredningens förslag (SOU 2014:43) om att införa det nya steget ”synnerligen grovt narkotikabrott”. Samtidigt framför SNPF kritik mot att utredningen inte tagit itu med andra aktuella juridiska problem, som att täcka in både naturliga och syntetiska varianter i narkotikadefinitionen. Här följer SNPF:s remissvar i dess helhet. Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm SOU 2014:43 Synnerligen grova narkotikabrott - remissvar Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) önskar framföra synpunkter med anledning av detta betänkande. Föreningen är den enda professionella sammanslutningen i Sverige för poliser, tulltjänstemän, åklagare m.fl. som arbetar med narkotikafrågor. Genom utbildningsverksamhet och tidningsutgivning bevakar föreningen området med fokus på rättsfrågor, operativ narkotikabekämpning och narkotikapanorama. Idag har föreningen omkring 2 700 medlemmar. Svenska Narkotikaföreningen tillstyrker betänkandets huvudförslag att det skall införas en särskild brottrubricering, synnerligt grovt narkotikabrott, med åtföljande förändringar i straffskalorna. Föreningen önskar dock påpeka att det alltjämt finns en rad andra juridiska spörsmål kring narkotikakontrollen som varit aktuella under senare år och som utredningen kunde ha behandlat inom ramen för sina allmänt hållna direktiv. De viktigaste är följande: 1. Förtydligande av definitionen av narkotika i 8 § Narkotikastrafflagen, så att både syntetiska och naturliga former av en substans skall anses vara narkotika. Det skulle undanröja oklarheter av det slag som tidigare funnits kring bl.a. psilocybinhaltig svamp och DMT-haltig rotbark. Idag finns på internetmarknaden ett betydande antal droger, där den psykoaktiva substansen i sig är narkotika men den biologiska beredningen (främst växter och svampar) inte är angiven på svenska narkotikaförteckningar. I analogi med HD:s aktuella avgörande (B 1062-13, 2014-04-08) torde man kunna sluta sig till att många liknande preparat ej är att anse som narkotika i Sverige, även om de har samma verkan som sina enskilda narkotikaklassade beståndsdelar. Ett förtydligande av ovan nämnt 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 slag skulle enklast kunna göras genom ett tillägg i Narkotikastrafflagen 8 § 1 st 1 meningen, så att denna kommer att lyda ”… egenskaper eller effekter, oavsett om de är naturligt förekommande eller syntetiskt framställda, och …”. Det skulle i detta avseende göra den svenska narkotikadefinitionen parallell med den som finns i Förenta Nationernas psykotropkonvention (1971, art. 1.e). Förtydligandet skulle öka möjligheterna till polisiär och tullnär narkotikabekämpning av varor som innehåller narkotika utan att själva räknas som narkotika. Utredningen hade kunnat lägga förslag i den riktningen med stöd av sina direktiv (s. 284) om att ”beakta Sveriges internationella åtaganden”. ”Med hänsyn till att enskilda narkotikapreparat kan vålla fara på många olika sätt bör de viktigaste rekvisiten (kriterierna) fastställas i narkotikastrafflagen.” 2. Komplettering av narkotikadefinitionen i Narkotikastrafflagen. Idag finns på den globala marknaden ett stort antal naturliga eller syntetiska droger med tydligt narkotikalika effekter utan att vara narkotika enligt svensk lag. De utgör ett betydande problem för sjukvården (under senare tid bl.a. syntetiska cannabinoider, i medierna kända under benämningen ”spice”) samt för polisens och tullens operativa narkotikabekämpning. I praktiken betyder deras rikliga förekomst att många narkotikalika droger kan införas och spridas i landet utan myndigheterna kan sätta någon effektiv damm för flödet. Nuvarande system med Narkotikastraffutredningen tillsattes av Justitiedepartementet i juni 2013 och avgav sitt betänkande i juni 2014. Utredare var lagmannen Petra Lundh vid Södertörns tingsrätt. I utredningen deltog även jurister och administratörer från alla berörda myndigheter samt Sveriges Advokatsamfund och Uppsala universitet. Utredningen föreslog i sitt betänkande, Synnerligen grova narkotikabrott (SOU 2014:43), att nuvarande brottsrubricering grovt narkotikabrott skall delas upp i grovt narkotikabrott (med fängelse i mellan två och sju år) samt synnerligen grovt narkotikabrott (med fängelse mellan sex och tio år). I övrigt skall rekvisit m.m. vara oförändrade. ”Förstörandelagen” (2011:111) och klassning av enskilda preparat är för svagt och långsamt för att utgöra något effektivt avskräckande hinder. Frågan utreddes i SOU 2008:120, som dock valde att inte föreslå någon ändring av narkotikadefinitionen. Sedan dess har antalet oreglerade droger på internet ökat påtagligt. I SOU 2014:43 hade man kunnat göra en förnyad prövning av frågan under hänvisning till sina direktiv om att ”överväga hur väl lagstiftningen står sig i tiden” (s. 281) och då kunnat påtala att denna svaghet håller på att göra den nuvarande uppräkningsdefinitionen för narkotika obsolet. Frågan är tekniskt komplicerad. Därför avstår Svenska Narkotikaföreningen från att här lämna uttryckligt förslag om ändring i Narkotikastrafflagen. Föreningen påpekar dock att frågan måste få en skyndsam lösning för att mer effektivt möta hotet från det globala drogutbudet. 3. Förtydligade av farlighetsrekvisiten i 3 § Narkotikastrafflagen. Det skulle innebära att man specificerar vilka egenskaper hos en viss typ av narkotika som skall anses vara särskilt allvarliga. Så sker i motsvarande finländsk lagstiftning, som också refereras kort av utredningen (s. 183 f.). I betänkandet görs dock ingen ytterligare analys av denna fråga. Med hänsyn till att enskilda narkotikapreparat kan vålla fara på många olika sätt bör de viktigaste rekvisiten (kriterierna) fastställas i narkotikastrafflagen. Baserat på erfarenheterna hos föreningens medlemmar önskar föreningen förslå att bland sådana kriterier lyfts fram: giftighet (akut toxicitet), beroenderisk (tillvänj ningsrisk), risk för psykiska störningar, risk för oberäkneliga eller svårberäkneliga effekter, risk för framkallande av våld, potential som medel för strategiskt bruk för genomförande av planerande brott, samt verkan i särskilt små doser. Ur polisiär synpunkt är det av mindre vikt att beakta kriterier som risk för kroppsliga skador eller sjukdomar, eller risk för social insufficiens, även om sådana kriterier kan vara betydelsefulla i andra sammanhang. Utredningen hade kunnat lämna förslag i den riktningen med hänvisning till sina allmänna direktiv (s. 282) om att ha upp ”andra frågor som knyter an till uppdraget”. 4. Förtydligande om behovet av ett system för forensisk värdering av farligheten hos enskilda narkotika, särskilt nyklassade preparat. Efter Högsta domstolens avgöranden 2011 skall frågan om farligheten hos enskilda narkotika anses vara en bevisfråga. Den snabba ökningen av narkotikaklassningar (bara sedan juli 2013 totalt 20 preparat) kommer att medföra ett ökande behov av en forensisk logistik som klarar av att med kort varsel tillhandahålla begärda utlåtanden. Frågan bör avgöras i regleringsbrev. För poliser, tullnärer och åklagare är denna fråga f.n. praktiskt svårhanterlig, då eftersökandet av sakkunniga inom narkotikaområdet för att få utlåtanden om nya narkotika kan vara mycket tidskrävande. Vid uppbyggnaden bör även säkerställas att berörda myndigheter utarbetar en preliminär farlighetsbedömning för varje enskilt nytt preparat i samband med klassningen av nya narkotika. Det skulle vara av betydelse för rättssäkerheten, särskilt som många nya narkotika sinsemellan varierar starkt i fråga om doser och omedelbar farlighet. Utredningen hade kunnat lämna förslag i den riktningen med hänvisning till sina allmänna direktiv (s. 282) om att ta upp ”andra frågor som knyter an till uppdraget”. Svenska Narkotikaföreningen uttrycker för hoppningen att även dessa spörsmål får en lösning i den kommande propositionen. Svenska Narkotikaföreningen har vid styrelsemöte den 6 september 2014 beslutat att enhälligt ställa sig bakom detta remissvar. Högaktningsfullt Mika Jörnelius Ordförande SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 39 Varför kan lagstiftaren inte få stopp på alla ”designade droger”? Frågan om hur vårt land skall få stopp på inflödet av nya, oreglerade psykoaktiva substanser har länge varit på dagordningen. Substanserna hör till en större klass som ofta kallas ”designade droger” (eng. ”designer drugs”). Namnet kommer av att de ”designats” för att vara både effektiva rusmedel och inledningsvis vara undantagna från nationell narkotikakontroll. Det fulla antalet designade droger är inte känt. I en rättstoxikologisk handbok från 1998 (Valter o. Arrizabalaga) skattas antalet inom några grupper: • PEA-droger som MDMA: 250, • DMT-analoger: 250-300, • LSD-analoger: 10, • PCP-analoger: 50, • centralstimulantia: 100, samt • opiater inkl. fentanyler: 500 – 4 000 (varav 1 400 fentanyler). Numera tillkommer bl.a. syntetiska (substituerade) katinoner, troligen ett hundratal. Antalet möjliga syntetiska cannabinoider torde uppgå till flera hundra. Detta skall jämföras med att hela den svenska listan på narkotika idag omfattar runt 300 substanser. Fråga i mer än 30 år Möjligheterna att kontrollera nya substanser som narkotika utan att uppföra dem en och en på narkotikaförteckningarna har behandlats i juridiska betänkanden och rapporter sedan början av 1980-talet. En arbetsgrupp tillsatt av Brottsförebyggande rådet, avgav 1982 en rapport, författad av en jurist som senare blev justitieråd, där man diskuterade möjligheterna att under narkotika räkna in även varor som med hänsyn till sina egenskaper ”uppenbart är att jämställa med narkotika”. Det blev dock ingen analys av hur man skulle hantera det nya kriteriet. Syntetdroggruppen (Ds 1997:70), ledd av en jurist som sedermera blev regeringsråd, föreslog en ny lydelse för narkotikadefinitionen men ingen generell, verkansbaserad definition. En sådan avvisades av rättssäkerhetskäl. I stället föreslog man införandet av den nya kontrollgruppen ”hälsofarliga varor”. Det skedde 1999. Narkotikautredningen, som leddes av en f.d. justitieombudsman, diskuterade ingående en verkansbaserad narkotikadefinition men gav inget förslag (SOU 2008:120). Däremot föreslog den införandet av den s.k. Förstörandelagen (SFS 2011: 111), som ger åklagare rätt att förverka bl.a. vissa substanser som kan komma att klassas som narkotika eller hälsofarliga varor. Listan över substanser under bevakning eller utredning hos Folkhälsomyndigheten (FHM) omfattar idag c:a 50 substanser. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Nu senast har Narkotikastraffutredningen (SOU 2014:43), ledd av en lagman, inte berört frågan, trots dess uppdrag även omfattade att granska hur ”väl [narkotika]lagstiftningen står sig i tiden och uppfyller sitt syfte”. Den gav inget förslag om en gruppklassning eller en generell definition. Svenska Narkotikapolisföreningen har i sitt remissvar (se detta nummer sidorna 38 – 39) påtalat att det hade varit önskvärt att utredningen lagt förslag till vidgad narkotikadefinition för att möta hotet från de nya drogerna. Ofarliga förslag För att hantera det ökande antalet designade droger har i senare tids debatt framlagts en del förslag, som har varit tämligen ofarliga och mest framstår som budgetfrågor eller byråkratiska expansionsdrömmar. Att FHM skall få mer resurser och ett forskarråd är steg på rätt väg. Men inget radikalt nytt är på gång. När detta skrives i mitten av november 2014 har FHM föreslagit Regeringen att 31 nya substanser skall klassas som hälsofarliga varor samt ytterligare 11 som narkotika. Detta är de senaste stegen i en accelererande trend att styckvis kontrollera fler och fler substanser. Så kan man hålla på länge utan att hejda drogflödet. FHM, Läkemedelsverket och forskarna kommer inte kunna hålla emot ett ständigt växande flöde av nya substanser genom att klassa dem var för sig. Bara under de tre första kvartalen 2014 rapporterades 350 nya substanser över hela världen, enligt uppgifter från ryska federala narkotikakontrollmyndigheten (FSKN). En rationell kontroll av designade droger kräver gruppklassning samt en verkansbaserad tilläggsdefinition i Narkotikastrafflagen. FN-förslag FN:s narkotikakontor (UNODC) påtalade i en rapport i januari 2011 att en generisk definition (gruppklassning) för syntetiska cannabinoider verkar vara det lämpligaste sättet att kontrollera dessa. Man ansåg att narkotikaklassning av enskilda substanser inte var effektiv, eftersom det finns hundratals liknande substanser som snabbt kan ersätta de substanser som ställts under kontroll. Samma kan sägas om många andra substansgrupper, exempelvis fentanyler. Några länder har valt andra sätt att reglera nya designade droger. I Förenade Kungadömet (UK) har man sedan 2010 klassat alla syntetiska katinoner som har ett visst molekylskelett och vissa specificerade grupper av radikaler. Antalet möjliga katinonvarianter upp- skattas till ett hundratal (dessförinnan var endast fyra klassade genom uppräkning). I USA upptar den federala lagen om narkotika m.m. (Controlled Substances Act) sedan 2012 syntetiska cannabinoider som har en viss specifik effekt på CB1-receptorn. Denna är ett slags ”mottagare” för ∆-9-tetrahydrocannabinol och vissa andra cannabinoider. När tillräckligt många receptorer engageras av tillräckligt många passande molekyler uppstår en biologisk verkan. CB1-receptorn är den som ger cannabisliknande rus, medan CB2receptorn mest påverkar immunsystemet. En forensisk fördel med att ange CB1-påverkan är att man i förväg genom laboratorieundersökningar kan se om en ny variant har sådan verkan och därmed sannolikt är tjänligt som rusmedel. I Sverige har det inte analyserats juridiskt om det går att göra samma slag av gruppklassning som Förenade Kungadömet gjort i fråga om substituerade katinoner. Det är möjligt att en sådan variant kommer fram genom EU, varpå Sverige blir tvunget att införa en sådan regel. Troligen är det svårare att införa en bestämmelse av amerikansk modell med CB1-påverkan som särskiljande kriterium, men det kan tänkas att en sådan utfärdas av FN. Inkonsekvent motstånd Motståndet mot gruppklassningar och verkansbaserade definitioner i fråga om narkotika har varit kompakt från en rad centralt placerade jurister. Kärnargumentet har varit förutsägbarhet: den som överväger att vidta en gärning skall veta var gränsen går för det straffbara och även vad påföljden rimligen kan bli. Därför skall man – åtminstone i princip – kunna slå upp i narkotikaförteckningarna och veta om en viss substans är narkotika eller ej. Uppräkning av specificerade substanser skall gälla. Så långt är allt rätt och enkelt att motivera. Samtidigt har motståndet mot bl.a. verkansbaserade definitioner varit inkonsekvent. Jurister – åtminstone många som hittills stått bakom utarbetandet av lagtexter – har accepterat att arbeta med verkansbaserade definitioner inom ett stort antal andra områden, även där påföljderna kan vara betydande. Verkansbaserade definitioner gäller i svensk lag för bl.a. vissa dopningsmedel (SFS 1991:1969), explosivämnen (SFS 2010: 1011), skjutvapen (SFS 1996:67) och spridande av gift eller smitta (BrB 13:7). Verkansbaserade definitioner är således inte främmande för svenska jurister sysselsatta med lagstiftningsarbete. Man kunde kanske hävda att uppräkningssystemet för narkotika är en del av den internationella och nationella kontrolldoktrinen och därför måste behållas. Listandet började 1912 med den första internationella opiumkonventionen, som fick en förteckning med substanser som skulle regleras av alla anslutna parter. Så har det fortsatt, så att FN idag reglerar omkring 200 specificerade substanser. FN:s narkotikakonventioner har dock en bestämmelse om att anslutna parter får tillämpa striktare kontrollbestämmelser (t.ex. 1961 art. 39). Att utvidga definitionssättet gör narkotikakon- I Förenade Kungadömet (UK) har statsmakterna valt att kontrollera en hel grupp substituerade (syntetiska) katinoner som narkotika, s.k. gruppklassning. Alla molekylvarianter som har detta grundskelett och dessutom vissa radikaler i positionerna R1 – R4 räknas som narkotika. Antalet möjliga varianter har uppskattats till ett hundratal. Sättet att klassa har fördelen att man får med en rad varianter som kan tänkas i framtiden men ännu ej introducerats på drogmarknaden. Formel från wikipedia. trollen striktare, eftersom en sådan åtgärd kringskär människors rätt att använda vissa kemikalier (och en del växter och svampar). Svenska jurister har också skrivit lagar som inneburit anläggande av nya doktriner, t.ex. övergången till ackusatoriskt förfarande i Rättegångsbalken (i kraft 1948) eller till folksuveränitetsprincipen i nya Regeringsformen (i kraft 1975). För den jurist som vill skriva en verkansbaserad definition för narkotika finns således både erfarenheter, förebilder och konkreta förslag att falla tillbaka på. Finns viljan? Viktiga faktorer som försämrar möjligheterna att hejda strömmen av designade droger är en brist på resurser att bevaka hela sektorn och en brist på förståelse för drogkemisternas arbetssätt. Men ytterligare en viktig orsak till lagstiftaren inte kan få till ett effektivt stopp verkar vara en brist på vilja hos inflytelserika svenska jurister att bryta ny väg för att skapa en ändamålsenlig narkotikadefinition. Just nu är Narkotikastraffutredningens betänkande under beredning i regeringskansliet i syfte att skriva en proposition till riksdagen. Det skapar ett utrymme att på basen av remissvar och interna överväganden komplettera förslaget, även med vidgade definitioner för narkotika. Förslag till nya, exakta skrivningar har publicerats i den juridiska fackpressen. Om det inte blir något sådant steg kan riksdagens ledamöter väcka motioner (dylika brukar dock regelmässigt avslås). Riksdagen kan också ta ett utskottsinitiativ i frågan och som ett led i sin egen inhämtning bl.a. hålla en hearing. Då skulle poliser, läkare och socialarbetare kunna berätta om vad narkotikastrafflagens lucka i fråga om syntetiska cannabinoider och andra nya substanser betyder i form av risker för ungdomar i vårt land. Kanske sådana erfarenheter kan leda till att riksdagen beslutar om en effektivare kontroll av designade droger. Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 43 Med uppdrag att kontrollera postförsändelser Med ständigt stigande beslagssiffror i post- och kurirflödet och med tanke på antalet försändelser som varje dygn passerar in i landet från världens alla hörn, är det lätt och förstå att det krävs stora insatser av tullpersonalen att pricka rätt i varuflödet. Blandad kompott med Arlanda i topp Det är i postflödet de flesta beslagen görs och här ligger Arlanda i topp. Enligt inhämtad statistik har man fram till den 30 september i år redovisat 2880 beslag i postförsändelser och 327 i kurirflödet. Motsvarande siffror gällande Malmö hamnar på 310 beslag i postflödet och 80 beslag i kurirflödet. Vad är det då för varor som fastnar i tullens kontroller? Enkelt uttryckt kan man säga ”allt” för det är verkligen en skiftande kompott. När det gäller narkotika finns alla preparat representerade. En grupp där beslagen ökar är narkotikaklassade läkemedel, där beställaren sett en möjlighet att via internet beställa mediciner och därmed kringgå av läkare föreskrivet recept. Att sitta hemma vid datorn och genom några knapptryck kunna beställa allehanda preparat ses säkert som smidigt för många och antagligen finns där en tanke om att det hela är tämligen riskfritt. Förutom narkotiska preparat är övriga läkemedel också flitigt förekommande. Varor som omfattas av CITES-listan, som gäller utrotningshotade djur- och växtarter, finns också representerade. Vi känner alla till den omfattande piratkopieringen av varor som sker runt om i världen. Hur stort det är förstår vi ännu bättre med siffrorna att 70 procent av ingripanden mot piratkopior påträffas i postflödet. Att idag skicka vapen och vapendelar i paketförsändelser är något som också ökar och att hitta dessa i mängden försändelser är något som ska belysas närmare längre fram i artikeln. Att gallra i flödet För att få mer information kring ämnet kontaktade jag tullinspektörerna Petra Larsson och Stefan Fredriksson, som båda tjänstgör på gruppen M 10 i Malmö. I vardagstal säger man ”postgruppen” och tillsammans med sju kolleger försöker man fånga upp försändelser som inte bör komma längre utan en närmare granskning. Det är en blandad grupp, vilket innebär att det finns tjänstemän både från brottsbekämpningen och effektiv handel. De sistnämnda ska säkerställa att im- 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 portföreskrifter efterlevs samt klassificera varor för att rätt avgifter, som till exempel tull, ska kunna debiteras. Gruppens arbetsområde är dels ”posttullen” Toftanäs i Malmö, där det dagligen passerar 60 000 paket, och dels de olika kurirföretag som hanterar försändelser från hela världen. Till Toftanäs kommer paket som får väga högst 20 kilo. Eftersom Toftanäs inte ligger vid en flygplats är det lastbilar som levererar paketen. När försändelserna väl är på plats vidtar ett sorteringsarbete som i min beskrivning är mycket förenklat. I stora drag innebär det att försändelserna delas upp utifrån avsändningsort och vilka vidare åtgärder man planerar. Under processen har tullpersonalen möjlighet att ”fånga upp” objekt som av någon anledning är intressanta att gå vidare med. Antingen sker detta manuellt eller genom röntgenkontroll. Att lyckas pricka rätt bland mängden försändelser, kräver både flexibilitet och kunskap hos den som har uppgiften. Vidare ställer det krav på tjänstemannen att vara påläst om vilken lagstiftning som är tillämplig från fall till fall. Man rör sig mellan tullagen, befogenhetslagen, lagen om punktskattekontroll, smugglingslagen och CITES-reglerna. Det kan tyckas förvirrande att en och samma vara kan vara både illegal och legal, beroende på avsändningsland. Att tjänstgöra på ”postgruppen” innebär inte med automatik att man har tillstånd att öppna försändelser. För detta krävs att det finns ett bemyndigande från tullverkets generaldirektör ”att besluta om öppning av tullförsändelser”. Alla som arbetar på gruppen har detta delegationsbeslut. Allt kring kontrollen av paket kräver en omfattande dokumentation och det fotograferas flitigt. Ett paket som öppnats men inte föranleder ytterligare åtgärd, skickas vidare till mottagaren. I försändelsen måste finnas ett meddelande som talar om för mottagaren att paketet varit föremål för tullkontroll. Kapplöpning med tiden Mycket av det som undersöks går till analys. Om man påträffar ett preparat för första gången och misstanke Petra Larsson med sin hund Doris i arbete bland paketen på Toftanäs. Tullverkets två labradorer Doris och Zäta som tillhör postgruppen. väcks om att det ska ingå i tillverkning av narkotika, till exempel i rökmixen spice, kan varan omhändertas för analys. I nästa steg finns möjlighet att tillämpa ”Lagen om förstörande av vissa hälsofarliga substanser” med motiveringen att varan misstänks ha en missbrukspotential och kommer därför framöver att klassas som narkotika. Ofta kommer denna typ av försändelser från Kina. Man kan säga att det är en kapplöpning med tiden, då substanserna i just spice skiftar och att det hela tiden tillkommer nya. därför måste arbetssättet nötas in i hunden. Doris blir, enligt Petra, alltid extra uppspelt när hon lyckats nosa fram någon vapendel. Gott samarbete Som nämndes inledningsvis arbetar man också hos kurirföretagen, vars uppgift är att snabbt vidarebefordra försändelser från olika länder, främst från EU. Stefan beskrev att man finns närvarande vid avlastningen hos företagen och om något intressant påträffas tas försändelsen undan och kontrolleras. Han säger att samarbetet mellan tullen och kurirföretagen fungerar mycket bra och att tullen får all hjälp som behövs för att kunna utföra det arbete som krävs, efter att en försändelse stoppats. Medarbetare med nosen i fokus Det finns faktiskt ytterligare två medarbetare i ”postgruppen”. Det är de pigga labradorerna Doris och Zäta vars känsliga nosar dagligen arbetar med att jobba fram intressanta objekt. Petra Larsson är Doris förare och Stefan Fredriksson leder Zäta. Doris är inte ”bara” en narkotikasökhund utan har fått tilläggsdressyr i vapen och ammunition. Totalt sett finns idag sex utbildade vapenhundar inom tullverket och det är myndigheten själv som anordnat utbildningen. Doris och hennes hundkolleger kan numera titulera sig certifierade vapensökhundar. Att Doris är läraktig, vittnar hennes yrkesskicklighet om. Under det år hon varit aktiv som vapenhund, har hon lyckats arbeta fram 10 av 11 vapen, 19 vapendelar samt 20 stycken ammunition. Enligt Petra är miljön i ”posttullen” ett utmärkt sätt att både arbeta och träna hunden i. Hon förklarar att vapen har en liten doftbild och Doris och ministern Förra justitieministern Beatrice Ask (M) fick vid ett besök hos Malmötullen i somras möjlighet att träffa både Petra och Doris. Det var Ask som för några år sedan fattade beslut om en utökad kontroll av vapen på grund av den alltmer utbredda vapenförekomsten vid olika våldsföreteelser i landet. Nu fick hon chansen att på plats personligen gratulera ekipaget till de fina resultaten. Zäta och framtiden Det finns även planer för Stefan Fredriksson och Zäta. Som första hund i Tullverket kommer Zäta att tilläggsdresseras för sökning av spicesubstanser. Om det hela faller väl ut kommer han att bli den första specialutbildade hunden inom området. Med de senaste veckornas nyhetsrapportering i minnet om förödande konsekvenser i samband med spicerökning, kan man bara önska att fler hundar kan utbildas och certifieras inom en snar framtid. Ett stimulerande arbete Både Petra och Stefan trivs utmärkt att tjänstgöra på ”posttullen”. ’De beskriver arbetet som spännande, stimulerande och lärorikt. Det stora inflödet ställer dem inför stora utmaningar, och när ett beslag blir inledningen till något mycket större känns det naturligtvis extra meningsfullt. Det finns flera sådana ärenden som börjat med just ett postbeslag och min ambition är att återkomma och berätta om dessa i något framtida nummer. Ulla-Stina Nilsson Tullverket Helsingborg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 47 § Rättsrutan § § Rättsrutan § Äntligen Huvudregeln i Sverige är att alla uppgifter är offentliga – se 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen; Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Det finns dock undantag. Om det finns en sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgifter som finns i handlingen råder sekretess för dessa. Sådana bestämmelser finns främst i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Sekretessbestämmelserna gäller också för myndigheter. Det är t.o.m. så, vilket kan vara nyttigt att alltid ha i åtanke, att sekretess också gäller inom en och samma myndighet. Det är alltså inte självklart att du som offentliganställd tjänsteman kan diskutera dina ärenden med kolleger. Om det finns sekretessbrytande bestämmelser, kan uppgifterna som skyddas av en sekretessbestämmelse ändå lämnas ut. Ett av undantagen är den s.k. generalklausulen. 10 kap 27 § offentlighets- och sekretesslagen medger nämligen att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det är främst denna bestämmelse som tillämpas när myndigheter samverkar för att bekämpa brott. Sådan samverkan förekommer i organiserad form sedan 2009, då ett antal myndigheter överenskom att samarbeta i bl.a. råd och underrättelsecenter. I dessa grupper har myndigheterna delat med sig av sin information och den grova organiserade brottsligheten har plötsligt kunnat bekämpas mycket mer effektivt än tidigare. Det kan tyckas uppenbart att intresset att bekämpa den grova organiserade brottsligheten måste ha företräde framför rätt många av de intressen som skyddas av sekretess. Det här sättet att dela information tycker jag ändå mot bakgrund av våra rigida sekretessbestämmelser är tveksamt. Även om myndigheterna kan använda sig av den s.k. generalklausulen, som för övrigt inte är generell eftersom det finns undantag, kan det inte ske utan eftertanke. Det måste rimligen göras en individuell prövning för varje uppgift som lämnas ut. Det kan alltså inte komma ifråga att samlas kring ett bord och allmänt sprida uppgifter om personer eller utredningar. Vid varje prövning måste man finna att just den uppgiften kan lämnas ut därför att det är uppenbart att intresset av att den uppgiften lämnas har företräde framför sekretesskyddet1. Det är därför glädjande att det äntligen görs något på den fronten. Justitiedepartementet har tagit fram en departementspromemoria i vilken man föreslår en ny lag om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot grov organiserad brottslighet2. Tanken är att det ska bli lättare för myndigheterna att dela information genom att utgångspunkten ska vara att informationen ska delas i stället för som det är idag, att informationen inte ska delas om det inte finns en sekretessbrytande bestämmelse. Sedan får vi se var det landar. I en tidigare departementspromemoria3 förslog Justitiedepartementet att lagtexten i straffbestämmelsen om mord skulle ändras på visst sätt för att normalstraffet för mord skulle bli fängelse på livstid. Det förslaget mosades med motiveringen att lagtexten inte var tillräckligt tydlig, brast i legalitet och förutsebarhet och bröt mot brottsbalkens systematik. Se t.ex. JO 2013/14 s. 230, dnr 2187-2012; Utlämnande får inte ske rutinmässigt utan måste föregås av en verklig intresseavvägning i det enskilda fallet. 1 2 Pressmeddelande 7 augusti 2014 från Justitiedepartementet/ Ds 2014:30 3 Ds 2013:55 Skärpt straff för mord § Rättsrutan § 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § B IL R DA RA SVENSKA N INGEN EN ÖR UT SNPF utbildar kommuner, myndigheter och företag IKAPOLI SF KOT AR R & INFOR M E Sedan ett 20-tal år anordnar SNPF utöver utbildningskonferenser för medlemmar även seminarier för näringslivet, kommuner, landsting, myndigheter med flera. Sex till sju sådana externa utbildningar genomförs varje år på varierande platser. Den 13 november genomfördes en utbildningsdag i Falun för 83 deltagare från skilda samhällsfunktioner i regionen. Flest deltagare, elva stycken, kom från Ludvika kommun, men även Arbetsförmedlingen, Boliden Mineral AB, Borlänge Energi, ICA Logistic Borlänge, Nudax Rehab, Psykiatriska öppenvården i Falun samt Trafikverket representerades av sex till tio personer vardera. Deltagare kom också från Falun kommun, Falu tingsrätt, Åklagarmyndigheten i Falun, Ludvikahem AB, företagshälsan i Gävle, några psykiatriska mottagningar med flera. Internet, darknet och bitcoin Seminarieprogrammet i Falun var ungefär detsamma som under vårens externa utbildningar i Göteborg och Karlstad. Moderatorn Gunnar Hermansson inledde och redogjorde under första timmen för den aktuella drogsituationen i landet med tonvikt på cannabis, spice och andra internetdroger samt narkotikaklassade läkemedel. Spicemissbruket har under senare tid rönt enorm uppmärksamhet i tidningar och på TV, och det föranledde att SvT Gävledala-Nyheter kom till seminariet för att göra ett inslag som sändes i lokalnyheterna samma kväll. Polisinspektör Niklas Lindroth, narkotikapolis från Alingsås, är specialiserad på darknet, den anonyma sidan av internet där alla narkotiska preparat säljs. Han förklarade på ett pedagogiskt sätt hur denna för de flesta ganska okända värld fungerar. Handeln som pågår på darknet är svår att avslöja. På det vanliga internet är det lätt att se vad en användare gör, vad man gjort, när man gjorde det och var man befann sig, medan anonymiteten på darknet i huvudsak omöjliggör sådan spårning. Att köpa droger på darknet är däremot enkelt för varje normalt datakunnig tonåring. Niklas förklarade vidare den virtuella valutan bitcoin, en kryptovaluta som introducerades 2009 och alltid används som betalningsmedel vid köp på darknet. Anabola steroider Sedan deltagarna avnjutit lunchen fick de en djupdykning i vad anabola steroider (AAS) är och vad preparaten kan åstadkomma i form våld och annan kriminalitet, olyckor och skador på en människokropp. Tommy Niklas Lindroth förklarar den virtuella kryptovalutan bitcoin. Moberg, en av Sveriges ledande experter på området, höll AAS-föreläsningen och baserade sin redogörelse på olika forskningsrapporter från både Sverige och omvärlden. Det är därför viktigt att fler människor i samhället blir bättre upplysta om AAS-missbruket för att kunna vidta förebyggande åtgärder innan allvarliga saker som våld och olyckor händer. Nöjda deltagare - ”Det var en väldigt bra utbildningsdag eftersom man vet så lite om det som informerades om”, sa Malin Axelsson och Lina Gabrielli från Socialtjänsten i Falun. - ”Vi möter dagligen personer som missbrukat internetdroger eller anabola steroider och vi har inte vetat riktigt hur vi ska hantera detta. Vi kan definitivt rekommendera SNPF-utbildningen till andra”, fortsatte Malin och Lina. Ytterligare tre utbildningstillfällen med i huvudsak samma innehåll genomfördes under november i Lund, Västerås och Stockholm. Under första halvåret 2015 är Växjö, Göteborg och Linköping klara så här långt. Programinnehållet blir delvis nytt och finns att läsa på www.snpf.org under fliken Utbildning. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 51 Världen runt Uruguay registrerar klubbar som vill odla cannabis Som en del i Uruguays plan att legalisera cannabis har regeringen nu börjat registrera klubbar med upp till 45 medlemmar som vill odla cannabis. Maximalt 99 plantor om året blir tillåtet. Sedan augusti 2014 är det tillåtet att odla sex plantor hemma. Den avgående presidenter Jose Mujica drev igenom ett beslut att legalisera cannabis för rekreationsbruk med kontrollerad försäljning på apotek. Beslutet godkändes i december 2013, men försäljningen har skjutits upp och väntas komma igång först under 2015. I november i år hölls presidentval i Uruguay. Båda presidentkandidaterna har sagt att de kan komma att upphäva eller ändra beslutet att legalisera cannabis i landet. Källa: BBC News GH Två av Uruguays beräknade 150 000 cannabisanvändare firar beslutet att legalisera cannabis, ett beslut som ännu inte börjat tillämpas fullt ut. Marijuanadrinken ”Legal” mer ”social” I de amerikanska delstaterna Colorado och Washington är cannabis legaliserat och det är inte bara genom rökning man intar drogen. Kakor, godis och nu även drycker, som innehåller den rusgivande cannabissubstansen THC, har blivit populära. I Washington säljs den nya drycken Legal som innehåller 22 milligram THC. Legal finns i fem smaker och enligt tillverkaren är det en aptitlig dryck som påverkar annorlunda än alkohol. Andra argument är att drycken känns mer social och mindre tabu än att röka marijuana. Källa: Huffingtonpost.com GH 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 TV-serie ökar missbruk av metamfetamin Det utbredda missbruket av rökbart metamfetamin (crystal meth), som ökat på ett alarmerande sätt i Storbritannien och övriga Europa, kan ha påverkats av TV-serien Breaking Bad. Det hävdar professor Ellis Cashmore vid Staffordshire University. Det europeiska narkotikacentret i Lissabon, EMCDDA, varnar för den plötsliga ökningen av metamfetamin som drabbat flera länder i Västeuropa, särskilt Tyskland (se sidan 22), och den tjeckiska huvudstaden Prag pekas ut som epicentrum för tillverkning av merparten av drogen som konsumeras i Europa. Professor Cashmore säger att även om det otroligt populära TV-programmet från USA inte glamoriserar drogen så ökar den intresset, eftersom metamfetamin intar en central roll i serien. Genom att i filmen visa vilken enorm effekt crystal meth kan ha, blir många tittare nyfikna och kanske tänker att ”det måste vara bra”. Serien har också vunnit flera Emmy- och Golden Globe-utmärkelser. Källa: Daily Mail.com GH Rökbart metamfetamin som ökar starkt i Europa. Amerikanska småbarn medicineras med amfetaminlika droger Mer än 10 000 amerikanska 2-3-åringar medicineras med de amfetaminlika preparaten Ritalin och Adderall sedan de fått diagnosen ADHD. Uppgifterna presenterades i en rapport nyligen från Center for Disease Control and Prevention i Atlanta. Flera experter kritiserar nu skarpt användandet av sådan medicin till så många småbarn. Det finns överhuvudtaget inga riktlinjer för att ställa diagnosen ADHD till 3-åringar och yngre och än mindre att medicinera dem med narkotikaklassade preparat. En annan amerikansk studie visade nyligen att 7,5 procent av alla barn mellan 6-17 år medicineras för någon typ av mentalt illamående, och av dessa fick 80 procent ADHD-mediciner. Källa: N Y Times. GH Landet runt Narkotikabrotten fördubblade på tio år Under 2013 anmäldes omkring 96 200 brott mot narkotikastrafflagen, vilket är en ökning med 2 procent från föregående år och mer än en fördubbling sedan 2004, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Ökningen beror enligt Brå märkligt nog inte på att narkotikaanvändningen bland befolkningen i Sverige har ökat, utan på att rättsväsendets myndigheter lagt mer resurser på att upptäcka narkotikabrott. Under 2000-talet har polisen intensifierat sina insatser på området, vilket enligt Brå resulterat i fler anmälda och uppklarade narkotikabrott och fler misstänkta personer. Antalet personer som blivit misstänkta för narkotikabrott har ökat med 64 procent sedan 2004 och 87 procent av dessa är män. Källa: www.bra.se Kriminella nätverk invaderar landsorten R & INFOR M E IL R DA RA SVENSKA N R RA SVENSKA N R RA DA INGEN EN ÖR IL IKAPOLI SF KOT AR B E UT R & INFOR M B B DA IKAPOLI SF KOT AR INGEN EN ÖR UT IL UT IKAPOLI SF KOT AR INGEN EN ÖR SVENSKA N Kriminella nätverk och gäng som begår brott finns nu i minst 55 områden i 22 städer från Gävle och söderut, enligt Rikskriminalpolisens kartläggning Nationell översikt av kriminella nätverk med stor påverkan på lokalsamhället. Förutom storstäderna Stockholm och Göteborg har nu även flera mindre städer och orter kriminella ungdomsgäng som säljer narkotika och ligger bakom stölder och inbrott i området. Andra gäng som är bättre organiserade och består av lite äldre medlemmar ägnar sig åt utpressning och mer avancerade stölder och hanterar större mängder narkotika. Enligt rapporten kan polisens svårighet att stävja brotten bidra till att allmänheten uppfattar det som att de kriminella styr områdena. Nu ska konkreta förslag till åtgärder tas fram för att man bättre ska kunna bekämpa gängen. Lars Öjelind, biträdande chef på Rikskriminalpolisens underrättelsesektion, säger i ett pressmeddelande bland annat att polisen behöver samverka med andra samhällsaktörer för att utvecklingen i områdena ska förändras. GH R & INFOR M E Tommy Moberg – Årets förebyggare Tommy Moberg har tilldelats Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN:s pris Årets förebyggare för sitt idoga arbete med att föreläsa och skriva om de skadliga effekterna av att använda anabola steroider och kosttillskott. Göteborgaren Tommy Moberg föreläser bland annat på skolor för ungdomar och lärare och han är också en av föreläsarna vid SNPF:s företagarkonferenser 2014 (se sid 51). Tommy är medförfattare till flera böcker om anabola steroider som ges ut i samarbete med SNPF. Ett annat förebyggarpris som Årets ideella förening gick till Sportfront, en förening mot droger, våld och rasism som leds av Marie Clasgård, Göteborg, i nära samarbete med Tommy Moberg. Vi gratulerar till de hedrande utmärkelserna. GH Medalj för antidopingarbete Regeringen tilldelade dopingexperten Arne Ljungqvist, 83, den kungliga medaljen Illis Quorum, av tolfte storleken, för hans insatser i antidopingarbete både nationellt och internationellt. - Professor Arne Ljungqvist har gjort synnerligen förtjänstfulla insatser för idrotten men också för Sverige. Han har varit en viktig ambassadör för den svenska modellen med en stark lagstiftning mot dopning och en fri och ansvarstagande idrott, säger Gabriel Wikström, folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister. I samband med utmärkelsen ger vi ett ekonomiskt bidrag till WADA. Bidraget är också en signal om att Sverige avser att fortsätta prioritera antidopningsarbetet internationellt, avslutar Gabriel Wikström Dopingjägaren Arne Ljungqvist har sedan 1994 varit ledamot av Internationella olympiska kommittén, IOK, samt ordförande i IOK och Världsantidopingbyrån WADA:s kommittéer för medicin och hälsa. Den 18 november lämnade Ljungqvist sitt uppdrag i WADA, men stannar kvar som ledamot av IOK. Källa: Regeringen.se GH SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 55 På besök i ett land som svämmar över av narkotika Colombia var tidigare världens största producent av kokain. Efter påtryckningar utifrån satsades stora resurser på att minska produktionen och exporten av drogen. Grannarna Peru och Bolivia är nu de ledande producenterna. Det lyckade arbetet mot toppskiktet gav negativt resultat i andra änden eftersom arbetet ”på gatan” blev eftersatt. Man har nu stora inhemska missbruksproblem. Fortfarande en våldsam stad Det var med spänd förväntan som jag landade på flygplatsen utanför staden Medellin i Colombia. Utmed hela landningsbanan stod mindre privatplan och vittnade om att det fanns många med väldigt mycket pengar i staden. Det första jag tänkte på var att dessa pengar kom från kokainet som lämnat landet. Jag hade läst och hört mig för om staden före resan. Mycket av informationen jag fick tag i visade att Medellin präglades av grymt våld och att det var en av de våldsammaste städerna i Sydamerika med runt 3000 mord per år. Ett problem för besökare i staden var så kallade ”expresskidnappningar”, helt oplanerade kidnappningar av personer på gatan. Detta blev jag tillsagd att jag skulle ha med mig i bakhuvudet när jag rörde mig i staden, vilket skulle göras med försiktighet. Samtidigt tydde de allra senaste årens statistik på att den grova brottsligheten sjunkigt väsentligt. Våldet hade sin grund i den mycket utbredda narkotikahandeln i staden. Det var här den ökända Medellinkartellen med sin ledare Pablo Escobar hade sin hemstad. Trots att det var över 20 år sedan som Pablo Escobar sköts till döds, så är det hans namn som de flesta förknippar med staden Medellin. Öppen drogförsäljning Efter att ha fått några dagar på en djungelranch väntade några intensiva dagar tillsammans med kollegorna i Medellin. Mitt mål med besöket hos polismyndigheten i Medellin var att få en inblick i deras arbete mot narkotikan på gatan och se de problem som narkotikan för med sig. Vilka andra droger finns det i skuggan av kokainet? Jag ville också höra om polisens inställning om narkotikamissbruket i staden och se organisationen i sin helhet. Jag hade aldrig kunnat drömma om den gästvänlighet som jag möttes av en morgon när Colonel Angel Rueda tillsammans med kollegor från turistpolisen i Medellin hämtade mig på hotellet. Turistpolisen användes som tolkar eftersom kunskapen i engelska språket är näst intill obefintlig i staden. Först tog de med mig till Brigad General Jose Angel Mendoza Guzman, polischefen i Medellin. Han berättade att de senaste årens kamp mot narkotikahandeln hade resulterat i att exporten av kokain strypts. Han uppgav även att det är andra länder såsom Peru och Bolivia som numera är de ledande exportländerna av kokain från Sydamerika. Ny marknad för narkotikaorganisationerna Öppen försäljning av marijuana. 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Polischefen berättade också att de hade fått påtryckningar från USA och Kina om att göra något åt den stora exporten av kokain. Detta var något som polisen tyckte att de hade lyckats med och vilket också visades genom att andra länder tagit över som ledande kokainexportörer. Vidare berättade han att det omfattade arbetet mot den organiserade kokainexporten hade lett till andra problem i staden. Narkotikaorganisationerna hade tappat inkomster av exporten och försökte nu få den inhemska narkotikamarknaden att blomstra för att på detta sätt göra pengar. Det talades om att s.k. ”bandas”, löst sammansatta gäng, tagit över gatorna. I Colombia är det olagligt att inneha en mindre mängd narkotika men det är inte straffbart. Ett förverkande sker dock på plats om mindre mängder anträffas. Detta utnyttjar ”bandas” genom att säljarna bara har en min- dre mängd med sig ut på gatan när de säljer. När de sedan har sålt slut så hämtar de nytt. Detta gör att det är svårt att bekämpa säljandet på gatunivå eftersom det är svårt att lagföra någon. Efter besöket hos polischefen åkte vi runt i de centrala delarna av Medellin. Här möttes jag av massor av människor som satt och låg utslagna i parker och i viadukter. Kollegorna Jorge och Smith Vargas berättade att dessa personer var tunga missbrukare av ”bazuco” . Bazuco är en kletig massa som är en restprodukt efter kokaintillverkningen. Ingen kunde egentligen berätta vad massan innehåller utan beskrev den enbart som något mycket giftigt. Som kollegorna uttryckte sig ” det sämsta av det sämsta”. Bazuco är mycket beroendeframkallande och farligt för kroppen. Kollegorna berättade att ”bandas” bjuder ut bazuko till människor för att de ska bli beroende. När de sedan fastnat i beroendet av drogen börjar ”bandas” ta betalt och tjänar då sina pengar. Jorge berättade att missbrukarna som röker bazuco tar vad de kan komma åt på gatan. De kletar massan på vanlig tobak eller andra malda växtdelar. Sedan rullar de massan i ett blad eller papper varefter de röker. Priset för en påse bazuco var 1-2 USD. Ung missbrukare av bazuco. Innehav av viss mängd narkotika tillåten Jag frågade om det arbetades mot detta gatumissbruk som skedde helt öppet. De svarade att dessa missbrukare var personer i behov av vård och att polisens arbete inte skulle hjälpa dem. En person kunde ha 2 ”bags” (gram) kokain och 20 gram marijuana på sig utan att rapporteras men fick det förverkat. När jag ställde frågan om vilken drog som var den vanligaste fick jag till svar att det var marijuana. Kollegornas uppfattning var att ca 40 procent av människorna i staden rökte marijuana. Priset för ett gram marijuana låg på 1-3 USD. Marijuanan odlas på tomter runt om i staden och polisen arbetar aktivt med att klippa ner dessa odlingar om de påträffas. De berättade att det numera också används mer och mer kokain i staden. Detta är en följd av att landet nu är mer stabilt, ekonomin växer och att människorna fått det bättre ställt. Kollegorna berättade också att det fanns ett litet område i Medellin där det missbrukades heroin, men heroinmissbruk var annars ganska ovanligt i staden. Amfetamin fanns, men var sällsynt. Under våra samtal berättade kollegorna att våldet i staden hade minskat men att det långt ifrån en bra situation. De berättade att de idag kunde arbeta i ”favelorna” på sluttningarna runt om Medellin, vilket de inte kunde tidigare. Under Medellinkartellens storhetstid betalade Pablo Escobar 2000 USD för en skjuten polis och att polisen lockades in i ”favelorna”. De människor som gick ut på gatan tog på sig slitna kläder för att minska risken att bli utsatta för kidnappningar. Jag fick också göra besök på polisens nybyggda ledningscentral, där man lade mycket arbete på att bevaka staden genom de många kameror som sitter uppsatta. Ett säkerhetsföretag som just hade lanserat en app för säkerhet och trygghet i Medellin besökte jag också. Med hjälp av appen kunde användaren hela tiden få uppdateringar och information om brott i närheten av där personen ifråga befann sig. Man kunde också ta bilder som vittne och skicka dessa direkt till polisen via appen. Appen kunde också fungera som ett överfallslarm . Jag vill tacka SNPF, Mats Palmgren, svensk polis i Bogota, samt alla kollegor i Medellin som möjliggjorde denna resa som kommer vara ett minne för livet. Peter Dahlén Narkotikaroteln, Göteborg Favela på slutningarna runt Medellin. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 59 Svensk medborgare gripen i Thailand efter att ha varit internationellt efterlyst sedan 2008 I början av september 2008 inkom Kriminalvården med en begäran till Rikskriminalens enhet för internationellt polisarbete, IPO, om att internationellt efterlysa Christian P, född 1955, som hade ca fyra år att avtjäna på en hovrättsdom gällande bl.a. medhjälp till grova skattebrott. P, som hade varit på fri fot efter domen, hade inte inställt sig till fängelset för avtjäning. Ganska omgående fick vi tips om att P fanns i Thailand där han levde med en thailändsk kvinna. Vi lyckades aldrig få fram var i landet han kunde befinna sig. Preskriptionstiden skulle utgå 21 december, 2014, och därefter skulle alltså de brott som P dömts för preskriberas. IPO:s FAST- grupp, vars uppgift är att bl.a. via kanaler i andra länder undersöka var efterlysta kan befinna sig, lyckades i början av oktober 2014 få uppgift om en adress till P i Pattaya i Thailand. Vår sambandsman i Bangkok kontaktade sina samarbetspartners och begärde hjälp med ett gripande och den 7 oktober greps P i Pattaya av thailändsk polis. Christian P, vars svenska pass hade gått ut, deporterades den 15 oktober till Sverige på grund av illegal vistelse i Thailand, ca två månader innan preskriptionstiden skulle gå ut. Under sin tid i Thailand hade P startat ett företag och var gift med en thailändska. Efter att ha vistats illegalt i Thailand och deporterats till Sverige för att avtjäna ett fängelsestraff kommer P inte att kunna få återvända till Thailand i framtiden. Efterlyst svensk medborgare utlämnad från Erbil i Irak. I december 2010 utfärdades en europeisk arresteringsorder mot Niklas H född i Solna och adress i Hudiksvall. Misstanken gällde grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott, köp och försäljning av ca 2,5 kilo amfetamin och 1,5 kilo cannabis samt innehav av en pistol och en automatkarbin. IPO skickade ut en arresteringsorder och en internationell efterlysning utanför Europa då information fanns att H kunde befinna sig i Erbil i Irak, där han hade arbete i ett säkerhetsföretag. H är två meter lång och har svart bälte i karate och i den svenska efterlysningen bedömdes han som farlig. Den 31 oktober 2013 meddelade Interpol i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten, att H gripits vid inresa i landet med anledning av den internationella efterlysningen. IPO:s erfarenhet av tidigare samarbete med Förenade Arabemiraten var inte odelat positivt. Då svenska ambassadrådet Roland Karlsson besökte centralfängelset i Dubai den 2 december 2013 för att delge H att hans pass var återkallat, framgick att H hade frigivits dagen innan på order av Interpol. Anledningen skulle ha varit att utlämningsbegäran inte inkommit i tid. Vi fick senare besked om att H lämnat landet den 8 januari 2014. Något svar från Interpol Abu Dhabi på våra tidigare frågor kom aldrig. I slutet av januari fick vår FAST-grupp information från Erbil i irakiska Kurdistan att H gripits och att utlämningshandlingarna skulle skickas till Bagdad inom sextio dagar. I april kom en begäran från Erbil om svensk närvaro vid en häktningsförhandling och en polis från IPO:s FAST-grupp skickades till Erbil för att närvara vid förhandlingen. Den 11 augusti 2014 fick vi äntligen ett besked från Bagdad om att H var klar att utlämnas. Enligt Transporttjänsten som hämtade honom hade han bott tillsammans med ett hundratal personer och sängar saknades för flera av de intagna. De som skötte bevakningen var dömda mördare som fått förtroendeuppdraget som vakter. Duscha fick fångarna göra en gång i veckan och vid utlämningstillfället den 3 september var det ca 47 grader varmt i Erbil. Ungefär 4 mil från Erbil pågick strider mellan Islamistiska staten och kurdiska styrkor. De här båda ärendena visar med tydlighet svårigheten för efterlysta att hålla sig undan polisen. IPO vid Rikskriminalpolisen har goda kontakter i stort sett i hela världen och antalet gripna efterlysta ökar varje år. Förra året greps 372 personer i Sverige och övriga världen efter svenska och andra länders begäran om gripande. 2014 kommer säkert ca 400 efterlysta att gripas. Vi på IPO vill gärna påminna alla åklagare att utfärda europeiska arresteringsorder så ofta som möjligt då möjligheterna till att gripa de efterlysta är mycket stora. Lars Norberg/IPO/RKP, gick i pension i november efter 47 år och tre månader vid Polisen. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 61 Taxi-Tony hade många kunder För 10-11 år sedan fick polisen det första tipset på kokainförsäljning från taxibilar i Stockholms innerstad under ”varumärket” Taxi-Tony. Frustrationen har varit stor hos generationer av krogpoliser som jagat de inblandade. Under hösten 2012 kom ny information om ett kokainförsäljande nätverk som själva kallade sig för Taxi-Tony och opererade i Stockholms innerstad samt nära angränsande förorter. Ärendet rullar igång Från januari 2013 till början på maj samma år genomfördes telefonavlyssning på allt fler telefoner tillhörande det nätverk som marknadsförde sig som Taxi-Tony. För att få beställa kokain av Taxi-Tony var man först tvungen att låta en befintlig kund gå i god för sig. Den vars telefonnummer och namn skrivits in i koordinatorns lista kunde ringa upp. Koordinatorn såg den inkommande kontaktens nummer och namn och klickade bort samtalet. Han skickade telefonnummer och namn vidare till en av de två gatusäljarna, taxichaufförerna, som ringde upp köparen och bokade möte och tog beställning. Sedan platsen och beställningen var bestämd skickade taxiföraren ett sms med en punkt till koordinatorn, som således hade kontroll över försäljningen. Sedan möttes köpare och säljare. Leveransen skedde oftast inne i taxibilen medan den svängde runt ett kvarter. Vid andra tillfällen genom leverans till dörren. När köparen hoppat ur taxin eller när föraren var tillbaka i sin bil skickade han ett ”klart” per sms till koordinatorn, som då visste att försäljning skett och bokföringen kunde göras. I en röd svarttaxi kommer Taxi-Tony rullande. Foto: Polisen 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Samtal i kod Nätverkets styrka var inte bara en välorganiserad säljsnurra med snabb leverans och fin service utan en nästintill vattentät, intim kundstock. Detta är med största säkerhet anledningen till att de kunnat fortsätta under en så lång tid. Flera av kunderna uppgav i förhör att de haft numret till Taxi-Tony i över 5 år. I och med att ärendet hängde på att göra så få och osynliga ingripanden som möjligt och låta organisationen och dess struktur visa upp sin företagsamhet och vidd, passade det bra att tillslag mot köpare gjordes av Citypolisens krogsektion. De kunde operera i sin vanliga miljö utan att väcka uppmärksamhet eller misstänksamhet i köparleden. Tillslag Den 3 maj 2013 slog Aktionsgrupp Mitt och Stockholm samt Citypolisens krog- och narkotikasektion till mot flertalet adresser samtidigt. Den interimistiska passiviteten hade varit ovanligt lång tidmässigt och omfattande när det gäller mängden begångna brott. Taxichaufförerna hade under fyra månader sålt sammanlagt minst ett kilo kokain fördelat i enheter strax under engramsportioner. Den ene försäljaren blev misstänkt för grovt narkotikabrott genom att ha överlåtit 604 enheter vid 335 olika tillfällen. Han satt häktad i ett och ett halvt år men sattes på fri fot av hovrätten under förhandlingen. Den andre föraren misstänktes för grovt narkotikabrott genom att ha överlåtit 910 enheter kokain vid 498 olika tillfällen. Han greps med 39 portionsförpackade greenlinepåsar i kalsongerna. I fyra hela månader hade telefonavlyssningen genererat nästan 80 000 samtal och sms. Tio personer kom sedan att gripas, nio för grovt narkotikabrott och en för penninghäleri. Våren 2014, cirka ett år efter tillslaget, startade rättegången i huvudärendet i Stockholms tingsrätt och den varade i 32 dagar. Lagerhållaren och chefen i nätverket dömdes till 8 år, koordinatorn till 5 år och de två taxiförarna till 3 resp. 3 år och 3 månader. Två transportörer av kokain och en inhoppare som koordinator dömdes till lägre fängelsestraff. 180 köpare kunde identifieras varav 173 kommer att åtalas eller är åtalade för innehav av narkotika. Varje kokainköpare blev ett ärende för sig. Foto: Polisen Sveriges volymmässigt största narkotikautredning? Krogsektionen fick ansvaret för att se till att alla 180 köpare av kokain, som visat sig som telefonnummer i telefonavlyssningen, identifierades, hittades och lagfördes för sina innehav. Telefonavlyssningsmaterialet kring köparna sammanställdes i en excellista. 180 separata anmälningar upprättades på innehav av kokain. Det var allt från ett köp av en enhet kokain (ett fyllemisstag) till 55 köp av blandade mängder enheter (de riktiga kokainisterna). Vi blev tvungna att standardisera, göra mallar så att alla förhör höll samma standard och alla konfrontationer blev lika. Utmaningen av köparmålen blev att hitta en form och arbetsordning som gjorde det möjligt att köra 180 ärenden genom systemet utan att det skapade stockningar någonstans. Att arkivera 180 ärenden tog i ren papperexercis tre veckor. Ca 400 förhör med köpare hölls plus att säljarna mothördes för varje köpare. Telefonavlyssningsmaterialet för varje köpare luslästes och ljudupptagningarna spelades upp och delgavs varje köpare. Förundersökningsmaterialet i ärendena har endast varit telefonavlyssning och förhör. Oklar bevisbedömning 110 köpare kallades som medmisstänkta/förhörspersoner till huvudrättegången för att berätta om sina köp. De vittnade inte under ed/straffansvar och fick betalt för förlorade inkomster. De som kom och erkände sina köp hade inte några yrkanden för förlorad inkomst. De som kom in och ljög eller inte kommenterade något sade att de hade förlorat arbetsinkomst. I målen mot köparna provade åklagaren inledningsvis att ta upp ett och ett och resultatet blev att de som erkänt köp dömdes men de som förnekat köp fick sina mål ogillade. Först var fem köpare som erkände. De fick relativt skarpa straff. Tre månaders fängelse för 2 köp. Sedan kom det fem köpare som förnekat köp och de åtalen ogillades. Telefonavlyssning och det modus som vi sett i spaningen räckte inte. Nu räckte inte bevisen när erkännandet uteblev. Effekten blev absurd. Skulle då de som ljuger gå fria och de som erkänner sina gärningar få straff? Vi kände en törn i förtroendet för rättsamhället. De köparmål som ogillats överklagades till hovrätten av åklagaren och i dagsläget är endast en köpares mål ogillat. Resten har blivit dömda och påföljden har oftast blivit böter. Det dyraste inköpet av en påse kokain är hittills 40 600 kr om man räknar försäljningspriset 1000kr per enhet plus de dryga böter som utdömdes. Ett nytt grepp provades. Åtta grupper om 20 köpare skapades. I dessa grupper har alla 20 köparnas ärenden tagits upp med en gemensam sakframställan, ett vittnesförhör med spaningsledaren och en slutplädering per rättegång. Istället för att göra allting 180 gånger. De åtta grupperna har valts ut i den ordning som ärendena blivit klara men även med tanken att representera den stora gruppen. Den första gruppens slutplädering skedde den 20 november 2014 efter sammanlagt fem rättegångsdagar. Sju personer i nätverket dömdes för kokainförsäljning till fängelsestraff från 8 år och lägre. De 173 köparna blir efterhand lagförda för sina brott. Foto: TT Bild/Montage. Framgångsfaktorer Vad var då framgångsfaktorerna hos nätverket? TaxiTonys medvetna sätt att spela på vanebildningen hos köparna med reklam-sms på lönehelger var en genomtänkt och framgångsrik marknadsföring. Kokain är en oerhört potent och beroendeframkallande drog. Detta vet och har man utnyttjat i marknadsföringen till sina kunder. Värdet i deras slutna kundkrets har redan belysts. De har även en framgång i sitt modus som efterföljs enkelt och skapar en stabilitet i organisationen där ersättare kan stoppas in vid problem och där köpare känner sig trygga trots att det är olika försäljare. Koordinatorn håller tydligt på sina regler och uppfostrar ➲ nästa sida SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 65 köparen som inte sköter sig och de avbryter kontakter med exempelvis berusade kunder. Säljarna styr även sina köpare till platser som inte är så synliga och ser till att lösa eventuella oenigheter i beställningarna per telefon innan leverans. Allt för att göra mötena så snabba och med så lite friktion som möjligt. Polisens framgång då? Förutom massvis med informativ telefonavlyssning med tydliga mönster och ett utvecklat kodspråk, fanns det en del beslag i form av narkotika och förpackningsmaterial och vågar samt pengar. Men en viktig roll i ärendet spelade telefonerna. Bevisningen mot de huvudmisstänkta innehöll 70 beslagtagna mobiltelefoner som använts som koordinatortelefoner med kontaktlistorna på köparna. Flera telefoner hade samma kontakter. Bevisningen mot köparna var ju telefonavlyssning. Men utredningsmässigt kom snabbt en del detaljerade erkännanden och en del detaljerade utpekanden. Några toppförhör med personer som erkänner och i detalj beskriver hypotesen som polisen och åklagaren haft. Öppna frågor i förhör gav bra berättelser där de misstänkta själva fritt fått berätta sina målande historier. Ofta resultatet av en hämtning till förhör och skickliga förhörsledare som är vana vid kokainmissbrukare. De två säljarna nekade till all inblandning i verksamheten och den ena även att han ska ha kört den bil som han filmats och följts efter i. Under förhandlingarna i tingsrätten hade båda försäljarna gjort stora förändringar i sina utseenden samt pratade med tillgjorda röster för att urskilja sig från bildkonfrontationer och den massiva telefonavlyssning som fanns. Framgången var identiska, svåra fotokonfrontationer som utförts strikt efter enkla regler och som sedan låtit sig nagelfaras upprepade gånger men utan att hitta fel. Köparna deller som tydligt kunde ses: taxifärder, svarttaxifärder, det är inte min röst jag har lånat ut telefonen, köp av andra varor såsom Viagra, lyxsprit, eskortdamer, cannabis, tavlor, Marockansk musik på cd-skiva och slutligen jag var berusad, jag kommer inte ihåg. Vilka är då köparna? Många var förstagångsförbrytare, tidigare ostraffade om man bortser från trafikförseelser. Oftast var det en man, genomsnittsålder 37 år, förälder, innerstadsbo, med socialt och ekonomiskt kapital, alkoholintresse, minnesproblem, förnekare, vänner med samma telefonnummer i kontaktlistan. 105 kontakter har tagits med socialkontoren angående föräldrar som misstänks för narkotikabrott genom innehav av kokain. Slutsatser Ärendet blev oerhört krävande tidsmässigt, materialmässigt och kostnadsmässigt. Det som tydligt kan sägas redan nu är att för att nå alla de individer som ligger till grund för dessa framgångsrika nätverk krävs resurser, kunskap och tålamod. Samhällskostnaderna för missbrukarna och deras familjer kan mätas i rena kronor men även i mjuka värden. När välbärgade, välutbildade och tillsynes välfungerande föräldrar väljer att lämna sina småbarn sovande ensamma för att sedan hoppa in i en taxi och köpa kokain och slutligen ta kokainet hemma i soffan för att känna lättnad från ångest och depression. Då är det mer än 12-stegsprogrammet för missbrukaren som behövs. Att kombinera en nationell resurs som Aktionsgrupp Mitt med en lokal resurs, Citypolisens krog- och narkotikasektion, har varit ett avgörande samarbete. Att angripa ett stort narkotikaärende från två håll fodrar operativ samverkan. Mia-Maria Magnusson och Lennart Karlsson, Citypolisens krog- och narkotikasektion INGEN EN ÖR IKAPOLI SF KOT R A DA R & INFOR M Nya och gamla medlemmar är varmt välkomna till utbildningskonferensen i Linköping i april 2015. 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 RA B IL R UT BLI MEDLEM NU DET LÖNAR SIG SVENSKA N De cirka 60 procent av köparna som har förnekat brott, förklarade sin inblandning och sina kontakter med nätverket på olika sätt. Det framkom fem förklaringsmo- E B IL R DA RA SVENSKA N INGEN EN ÖR UT Inbjudan IKAPOLI SF KOT AR R & INFOR M E till Svenska Narkotikapolisföreningens 29:e utbildningskonferens och årsmöte den 24-26 april 2015 i Linköping SNPF:s utbildningskonferens och årsmöte hålls för första gången i Linköping och platsen är Linköpings Konsert & Kongress som ligger centralt med hotell inom bekvämt avstånd. Du kan från mitten av januari 2015 anmäla dig på www.snpf.org Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret. Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail eller brev till SNPF:s medlemmar i början av året. Vänta inte med din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid. Program Invigningen fredag eftermiddag Förutom sedvanliga inledningsanföranden (som ännu inte är helt klara pga. den stundande omorganisationen av polisen) och stipendieutdelningar, kommer Mia Törnblom att underhålla oss under en del av eftermiddagen. Preliminära föreläsningsämnen lördag – söndag Revolution i förorten Narkotika i förorten Bemötande i förorten Darknet och bitcoin Sekretessprövning i Playaärendet Skador av spice Svart kokain Narkotika i trafiken Doping på gatan Arbetssätt med hund Narkotika ur ett anhörigperspektiv Illegala marknader Projekt Bahamas, 200 kilo kokain i beslag Dödsfall pga heroin Original Gangsters Under-cover-verksamhet Narkotika på gatan Rättskemiska analyser Nytt om narkotika Workshops med SKL som visar material, arbetsmetoder och svarar på frågor. Håll dig uppdaterad om kompletteringar och ev. programändringar på hemsidan SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 69 Narkotikapoliskonferens i Trondheim med svenska inslag Norsk Narkotikapolitiforening, NNPF, höll i mitten av oktober sin 24:e årliga utbildningskonferens på nybyggda Scandic Hotel Lerkendal i Trondheim. NNPF och SNPF är fortfarande de enda narkotikapolisföreningarna i sitt slag i Europa. Årets höjdpunkter är föreningarnas utbildningskonferenser som erbjuder ett veckoslut med ett 20-tal berikande föreläsningar och möjligheter att träffa kollegor. NNPF har nu ca 3300 medlemmar och av dessa deltog 575 på konferensen i Trondheim. Bland föreläsarna fanns även detta året några från Sverige. Under rubriken Drugs.com berättade Jimmy Arkenheim, Martin Lindahl och Stefan Steiner från Länskriminalen i Skåne om darknet, den anonyma sidan Scandic Lerkendal är nu Norges av internet, och om största konferenshotell. bitcoin, den virtuella och likaledes anonyma valutan. De tre redogjorde för hur man i Skåne genom traditionellt spaningsarbete, internetspaning och köp av narkotika i tätt samarbete med posten, avslöjade tre olika storsäljare av narkotika på Silk Road, Sheep Marketplace och Black Market Reloaded, tre av darknets försäljningssidor. Pelle Olsson, välkänd föreläsare, författare och journalist, föreläste om fenomenet medicinsk marijuana. Pelle hade nyligen tillbringat några veckor i Colorado i USA för att studera vad som skett efter legaliseringen av marijuana för snart ett år sedan. Han förklarade vilka skillnader som reglerar medicinsk marijuana och den marijuana som säljs för rekreationsbruk till personer fyllda 21 år, antingen i rökbar form eller för att drickas eller ätas. I Norge skärptes dopningslagen sommaren 2013 då bruk och innehav för eget bruk av anabola steroider och några andra dopningsmedel blev kriminaliserat. Polisen fick genom lagändringen möjlighet att ingripa mot AAS-missbrukare, något som svensk polis haft lagstöd för i femton år. NNPF:s Dopingprojekt erbjuder norsk polis specialutbildning. Från vänster Jimmy Arkenheim, Martin Lindahl och Stefan Steiner som föreläste om hur man lyckats lagföra personer som sålt narkotika på internets skuggsida, darknet. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 NNPF har därför, med ekonomiskt stöd från Helsedirektoratet, startat ett dopingprojekt för att ta fram ett utbildningspaket om dopinglagstiftningen, preparat, skadeverkningar, arbetsmetoder med mera. Utbildningen ska under 2015 erbjudas kostnadsfritt till de polisdistrikt som är intresserade. NNPF:s Dopingprojekt presenterades på konferensen av arbetsgruppen, som leds av NNPF:s generalsekreterare Lars Holmen och där även Tommy Moberg och Gunnar Hermansson från Sverige ingår som sakkunniga. Initierade stort dopningsärende i Skaraborg - fick stipendieresa till Trondheim Annika Bergbrant är hundförare i en gränsskyddsgrupp vid Tullverket i Göteborg. Hon uppmärksammades på sin arbetsplats för en vaken insats på Landvetters flygplats i oktober 2013, som ledde till att några personer senare kunde gripas i Skaraborg för insmuggling, illegal tillverkning och försäljning av anabola steroider. För Annikas del innebar det också ett stipendium från NNPF med inbjudan till utbildningskonferensen i Trondheim. Den 21 oktober förra året tränade Annika Bergbrant hundsök i en hangar på Landvetter. Efter träningen bestämde hon sig för att ta en sväng bland fraktgodset för att se vad som fanns. Tre trälådor från Kina väckte hennes nyfikenhet eftersom de uppgavs innehålla tablettpress, tabletträknare och blender med en totalvikt på 244 kilo. Hon beslöt sig för att öppna lådorna och innehållet visade sig stämma. Mottagare var två svenska män i 30-årsåldern som båda förekom i brottsregistret. Men här var det något som inte stämde. Visserligen är det inte olagligt att importera en tablettmaskin, men vad kunde de två männen tänkas ha för legal användning av innehållet i de tre lådorna, tänkte Annika och spikade ihop lådorna igen snyggt och prydligt. Hon skrev därefter ett underrättelseuppslag kompletterat med bilder och ansåg att tullens spanare borde följa sändningen när den lämnades ut. Hon fick dock inget gehör för detta av vakthavande befäl. När hon kom hem den kvällen berättade hon för sin man Johan, som är analytiker på Tullverket, om sina tankar kring den utrustning för tablettillverkning som var på väg att lämnas ut. Johan såg kopplingen till misstänkt brottslig verksamhet och tog upp saken med sin chef nästa dag. Efter att ha sammanställt mer information om försändelsen och mottagarna, beslöt man att spaningspersonal skulle finnas på plats när lådorna hämtades. Annika Bergbrant på Trondheims flygplats i samspråk med Mika Jörnelius och Michael Leijon från SNPF:s styrelse. Tillverkning av tabletter långt ut på landet På eftermiddagen samma dag kom de två mottagarna i en hyrd mindre lastbil och hämtade ut trälådorna. Färden gick till en bensinmack på Skaraslätten, där de mötte en personbil. Bilarna fortsatte tillsammans ut på småvägar och stannade plötsligt vid vägkanten. Föraren i lastbilen fortsatte ensam på ännu mindre vägar och tullens spanare kunde inte följa efter utan att röja sig. Efter någon timme kom lastbilen tillbaka och körde tillbaka mot Göteborg. Det visade sig senare att de båda männen enbart hade haft som uppgift att hämta ut och leverera utrustningen. En kinesisk tablettpress av det slag som Annika Bergbrant reagerade på. Men nu gällde det att hitta platsen där godset hade lämnats och vilka som var de egentliga mottagarna. Genom intensiv analys av telefonlistor och både yttre och inre spaning lyckades man till slut ringa in ett mindre område på Skaraslätten och identifiera två män som huvudmisstänkta. Båda var tidigare helt ostraffade och hade tjänstgjort som militärer i Karlsborg. Tullens utredare fick tillstånd att starta telefonavlyssning av männens telefoner och snart stod det klart att de höll till i en liten röd stuga med vita knutar som låg ute på landsbygden. I stugan pågick tablettillverkning, anabola steroider och ett par andra dopingklassade tabletter, det framfick av telefonsamtalen. Tullverkets internetspanare i Göteborg hittade två forum på internet, Bodymass och Hushboard, där männen sålde tabletterna under profilnamnet 7point62pharna. När utredarna av samtalen förstod att tablettmaskinen hade gått sönder, beslöt man att göra tillslag. Männen greps och en stor mängd pulver, utrustning och dokumentation togs i beslag. Männen försattes på fri fot under utredningen och rättegången var planerad att starta i början av december 2014. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 73 Bok- och filmtips Dans på glödande kol Nu byter vi semester, sol och stranden mot höst, mörker och en spännande bok i skenet av brasans ljus. Dans på glödande kol är författaren Anna Janssons fjortonde bok om Gotlandspolisen och Maria Wern. Boken börjar när turisterna lämnat Visby och sommarlovet är slut. Två hus brinner i Visby och elvaåriga Leo pekas ut som möjlig pyroman eftersom han verkar ha varit i närheten innan bränderna börjat. Att ha ett barn bland de misstänkta gör utredningsarbetet mer känslomässigt än vanligt. Leo har tidigare förlorat sin mamma i sviterna av en brand och Leo och hans pappa flyttade till Visby efter moderns död. Samtidigt får en socialdemokratisk politiker sin Porsche vandaliserad på ett mycket kreativt sätt och kort därefter avlider hans läkarhustru i en anlagd brand. Frågan är vem mordbrännaren var ute efter? Polisen Maria Wern och hennes kollegor letar efter sambandet. Spåren leder till en krets där brandmannen Björn, som Maria Wern har ett hemligt förhållande med, har sina vänner. Boken handlar om utsatthet, Leo har det svårt och lämnas ofta för sig själv med tankar och grubblerier. Han lever med sin pappa, tjuvröker och lär sig av sin familj att man alltid skall ge igen och aldrig vika ner sig. Pappan är musiker som jobbar på nätterna. Leos levnadsöde är så bra beskrivet. Anna Jansson är fenomenal på att använda barn i sina intriger och hon behandlar dem med respekt och förståelse och hon låter dem vara människor och inte orsak till konflikter. Mixen av kriminalroman, relation och humor tilltalar mig och de slumpmässiga sammanträffandena gör att man gärna vänder blad igen. Morden på Gotland är Sveriges svar på Morden i Midsomer. Anna Jansson har återigen skrivit en bra kriminalroman, skriven med flyt, lättläst med ett djup som skapar eftertanke. Boken överraskar med några oväntade vändningar, där Maria Wern själv har en mer tillbakadragen roll än tidigare. Men gränsen för hur många som kan bli mördade i sommarparadiset borde dock snart vara nådd. Författare: Anna Jansson Förlag: Norstedts Recensioner: Åsa Dahlberg 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 The Equalizer Actionthriller Regi: Antoine Fuqua Vi har sett det förut. Ensamma hämnare mot världens alla elakingar. Det är en våldsam och sjuk värld och någon måste städa upp. Denzel Washington spelar en av filmens huvudpersoner, Robert McCall, som är 50 plus och en före detta hemlig agent och elitsoldat, som efter att ha fejkat sin egen död dragit sig tillbaka och gör goda försök att leva ett stillsamt och inrutat liv i Boston. Han tar bussen varje morgon till sitt arbete på byggvaruhuset Home Mart och tillbringar sina sömnlösa nätter med en kopp the och en bok på det nattöppna caféet Dinern, där han läser klassikerna precis som hans nyligen avlidna fru gjorde. Han lär känna den unga prostituerade Teri, som finner tröst i hans vänliga och trygga person. När Teri, som är fast i den ryska maffian och som tvingat henne till ett liv i prostitution, råkar illa ut bestämmer han sig för att göra ett avbrott i sin ofrivilliga pension och damma av sina våldsamma färdigheter för att hjälpa henne. En natt ser han på nära håll hur illa den ryska hallicken Slavi behandlar Teri och senare får han reda på att hon ligger svårt misshandlad på akuten. Denna händelse gör att den annars så timide Robert förvandlas till en skoningslös hämnare som efter ett besök på Slavis kontor inte lämnar några överlevande. Det blir ett krig större än någon kunnat ana och som alltid får huvudpersonen bara lätta skråmor. Maffiabossen Pushkin skickar sin bäste man Teddy för att ställa saker och ting tillrätta så att de kan göra business as usual. Det betyder att de måsta utmana McCall, vilket de aldrig skulle ha gjort. Filmen är oerhört välgjord men i mitt tycke alldeles för brutal och mina tankar går tillbaka till liknande filmer som skapat debatt och krav på förbud. Men lägger man alla moraliska aspekter åt sidan så är det en superhjältefilm och kanske även 2014 års hårdaste film. ror ger en oramat. För Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor Upplaga 11.1 Anabola Androgena Steroider Upplaga 3.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. om härmed utbildning, ra grupper har utgivits r ges ut av otikapolis ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ger en detaljerad bild av narkotika det aktuella svenska missdopningsmedel och 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r brukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AASmissbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 77 In memoriam Carl G. Persson (1919 – 2014) Foto: Maria Söderberg Carl G. Persson föddes den 14 december 1919 i Kvidinge församling i Malmöhus län. Efter juridikstudier i Lund arbetade han vid flera domstolar. En tid var han utskottssekreterare i Riksdagen. Han var statssekreterare i Inrikesdepartementet 1958 – 1964. Under denna tid utredde han polisens förstatligande, vilket också genomfördes den 1 januari 1965 efter den modell han föreslagit. När Rikspolisstyrelsen inrättades den 1 juli 1964 för att förbereda förstatligandet och sedan ta ledningen över hela polisverksamheten i Sverige tillträdde Carl G. Persson som rikspolischef. Under hans tid som rikspolischef inträffade en rad dramatiska händelser som Norrmalmstorgsdramat (1973). Åren 1976 – 1980 var han ordförande för Interpol. År 1978 utnämndes han till landshövding i Hallands län och senare i Göteborgs och Bohus län. Från Svenska Carnegie Institutets grundande 1982 till 2000 var han dess ordförande. Han gav 1990 ut sina memoarer Utan omsvep: ett liv i maktens centrum (tillsammans med Anders Sundelin). Han avled den 6 november 2014. Intresse för narkotikafrågor Carl G. Persson hade ett stort intresse för narkotikafrågor. Han såg till att Rikskriminalpolisen fick en särskild narkotikarotel, att polishandböcker om narkotika gavs ut, att Polisskolan ordnade specialkurser om narkotika och mycket mera. Han stationerade ut svenska narkotikasambandsmän, de första 1977 till Haag och Bangkok. Hans viktigaste insats inom narkotikaområdet var dock att han initierade den s.k. polisoffensiven mot narkotika. Den startade den 1 januari 1969 och innebar att landets polisdistrikt kraftsamlade mot narkotikabrottsligheten. Antalet narkotikapoliser i landet 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 ökade från 80 till 800. Plötsligt rapporterades narkotikabrott från polisdistrikt som inte hade kännedom om sådana tidigare. Många blivande narkotikapoliser kom in i verksamheten i samband med offensiven, och deras erfarenheter påverkade en generation narkotikapoliser i vårt land. Polisoffensiven ledde till att den svenska narkotikaepidemin minskade för första gången sedan dess start 1946. Framgångarna redovisades i detalj genom polisläkaren Nils Bejerots stickmärkesundersökning vid Allmänna häktet i Stockholm. Under sin tid som Interpolchef arbetade Carl G. Persson för att göra den internationella narkotikabrottsligheten till ett prioriterat område för polissamarbetet. Insatser för SNPF Carl G. Persson var en stark främjare av Svenska Narkotikapolisföreningen. Han var föreningens hedersordförande alltsedan grundandet 1987. För föreningen gjorde han viktiga stödjande insatser, allt från att vara med om att skriva stadgar och skapa resurser till att leda årsmöten och företagarseminarier. Han utnyttjade ofta SNPF:s arrangemang för att uttrycka sin mening om tillståndet och utvecklingen inom svenskt polis-väsende. Svenska Narkotikapolisföreningen sörjer Carl G. Persson men minns med tacksamhet hans insatser under årtionden för att utveckla svenskt narkotikapolisarbete. Thomas Cederquist, ordförande 1987 – 1991 Yngve Danling, ordförande 1991 – 1999 Sven Alhbin, ordförande 1999 – 2007 Thomas Hessius Ekman, ordförande 2007 – 2009 Mika Jörnelius, ordförande 2009 – SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 1/2015 Nästa nummer kommer ut i februari 2015. Vi följer upp temat Missbruk och beroende från förra numret med några artiklar om behandling av drogmissbrukare, harm reduction med mera. Förutom en eller annan redogörelse från en sponsrad utlandsresa är det flera intressanta artiklar på gång som vi hoppas få med redan till nästa nummer. Skicka gärna artiklar, notiser och tips till [email protected]. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 5-2014 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2026