1. No category

SO•Serien från Liber
SAMHÄLLE
 LÄRARHANDLEDNING 
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
ISBN 978-91-47-10806-0
© 2012 Göran Svanelid och Liber AB
Arbetsuppgifterna är utarbetade av Göran Svanelid, Micael Pettersson,
Johnny Behrnertz, Ewa Jaquet, och Maria Fitger
Redaktör: Thomas Johansson
Formgivare: Lotta Rennéus
Produktion: Thomas Sjösten
Första upplagan
1
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares
och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUSavtal,
är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer
och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet.
Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan
medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring
av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering
regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm
tfn 08-690 90 00
www.liber.se
Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: [email protected]
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Till läraren
Kursplan Samhällskunskap
SO.S Samhälle 7
SO.S Samhälle 8
SO.S Samhälle 9
Tema demokrati
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Till läraren
Övningarna i lärarhandledningen
Libers lärarstöd i SO är ett unikt material genom att övningarna kan kopplas till:
1. Kunskapssynen i Lgr 11
2.Forskning
3. De nationella proven (som kommer att genomföras för första gången
våren 2013).
Övningarnas huvudsakliga syfte är dels att ge fler elever möjligheten att utveckla de viktigaste
förmågorna i SO vilket i sin tur ökar chanserna till både bättre resultat på de nationella proven
och därmed på sikt bättre betyg. Vi har valt att kalla sättet att undervisa för ”ROT–
pedagogik”, d.v.s. att gå till rötterna för att hitta vad allt handlar om egentligen, och där
bokstäverna ROT står för:
R: Gör Rätt saker
O: Gör det Ofta
T: Gör det Tidigt
Att göra något rätt innebär i detta fall om att bygga in ”The Big 4” (se nedan) i övningarna
samtidigt som dessa fyra förmågor ska synliggöras i undervisningen så ofta och tidigt som
möjligt. ROT-pedagogiken bör därmed öka chanserna att fler elever kommer att uppnå de nya
och betydligt högre behörighetskraven till gymnasieskolan. Då det tidigare (Lpo 94) räckte
med godkända betyg i de tre ämnena svenska, engelska och matematik krävs nu åtta eller tolv
godkända betyg (betyget E) för att vara behörig till de praktiska respektive teoretiska
programmen inom gymnasieskolan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1
”The Big 4”: De viktiga förmågorna i SO
Alla kursplaner inleds med att ämnets syfte beskrivs och denna text avslutas med att ett antal
(3–6) långsiktiga mål presenteras i punktform. I dessa mål finner vi de förmågor som
undervisningen ska utveckla. Det är samma förmågor som sedan ska bedömas. En viktig insikt
är att dessa förmågor är generella, de återfinns i alla skolämnen, dock med lite olika ”tyngd”
beroende på ämne. I SO-övningarna är det följande fyra förmågor (The Big 4) som är i fokus:
1. Analysförmågan, d.v.s. förmågan att kunna resonera om orsaker till och
konsekvenser av olika händelser och skeenden. I historia kan det handla om att
förstå och förklara en förändringsprocess som industrialiseringen i Sverige; i
geografi fenomen som urbanisering och klimatförändringar; i samhällskunskap
företeelser som makt eller inflation; och i religionskunskapen hur
livsåskådningar kan ha en identitetsskapande funktion för både individer och
grupper.
Att analysera kan även innebära att beskriva olika samband, att hitta
lösningar på problem, eller att göra jämförelser för att identifiera likheter och
skillnader och/eller för- och nackdelar. Även förmågan att kunna växla
perspektiv ingår i analysförmågan.
2. Kommunikativa förmågan, d.v.s. förmågan att kunna delta i en diskussion,
argumentera för en åsikt, motivera en ståndpunkt, föra ett logiskt resonemang
samt uttrycka en ståndpunkt.
3. Begreppslig förmåga, d.v.s. att förstå innebörden i ämnesspecifika begrepp och
kunna tillämpa dem i olika och nya sammanhang. Det är genom att begripa
begreppen som eleverna kan delta i ämnesspecifika diskussioner. Begreppen är
därmed ett ”ämnesspråk” och kan då fungera som tankeredskap, t ex för att
lättare kunna generalisera och se mönster.
4. Informationshanteringsförmåga, d.v.s. veta hur man söker, väljer ut,
strukturerar och kritiskt granskar information.
Observera att de två förstnämnda förmågorna, bokstavligen, inte återfinns i kunskapskraven.
Till exempel så beskrivs analysförmågan bland annat i termer av orsaker och konsekvenser eller
samband. På samma sätt så ”bryts” den kommunikativa förmågan ner i mer konkreta uttryck
som att argumentera, diskutera, motivera, resonera. En huvudpoäng med ”The Big 4” är att de
ska utvecklas, mer eller mindre, i alla skolämnen. Låt förmågorna bli hela skolans ”röda tråd”.
Det är viktigt att dessa förmågor utvecklas redan i de lägre årskurserna. Senast i åk 1!
Fem olika typövningar
SO.S lärarhandledningar har en stringent och tydlig struktur. Vi har valt ut några lärande
typövningar som återkommer i alla fyra SO-ämnen och i alla årskurser. Dessa typövningar
utgår från Lgr 11:s kunskapssyn, centrala innehåll och kunskapskrav och genom att
övningarna är återkommande innebär det att de blir igenkända av eleverna. Man skulle kunna
uttrycka det så att eleverna är på ett ”lärande träningsläger” där de tränar på det som är viktigt
att kunna. Det återkommande inslaget och den tydliga strukturen bör vara till stor nytta för
samtliga elever, men kanske mest för de s.k. svagpresterande eleverna. De behöver få en
tydligare struktur genom att möta liknande typövningar och detta främst för att de ska kunna
utveckla de viktiga förmågorna.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2
Typövning 1: Utveckling av analysförmågan
Att utveckla analysförmågan är viktigt i alla skolämnen, inte minst i SO-ämnena. I
kunskapskraven ”vimlar” det av hänvisningar till just denna förmåga. För att ta några exempel:
I geografi ska eleverna beskriva orsaker till och konsekvenser av bland annat
klimatförändringar, befolkningsfördelning och migration. I historia förväntas också eleverna
kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av bland annat samhällsförändringar och
människors livsvillkor. I samhällskunskap är det ”sambandstänkandet” som är prioriterat.
Exempelvis så ska eleverna kunna beskriva samband både inom och mellan olika
samhällsstrukturer. Även i religionskunskap finns krav på ”sambandstänkande”.
Eleverna får rikligt med tillfällen att utveckla analysförmågan och mer konkret genom att de:
• Tar hjälp av en generell analysmodell. Här kan vi verkligen tala om
”återanvändning”.
• Tar hjälp av ”sambandsträning”. Eleverna ska försöka identifiera och beskriva
olika samband. Ju längre ”sambandskedjor” desto bättre.
• Tar hjälp av en jämförande analys för att beskriva likheter och skillnader, samt
för- och nackdelar.
• Tar hjälp av ett stort antal ”varför–frågor” för att utveckla tänkandet kring
”orsakssidan” av analysen. Det finns även frågor som enbart fokuserar på
”konsekvenssidan”.
Typövning 2: Utveckling av den kommunikativa förmågan
Att utveckla elevernas kommunikativa förmåga har två sidor. Den ena sidan handlar om
”kommunikation som medel” och den andra sidan om ”kommunikation som mål”. I det
första fallet finns ett stort antal övningar där eleverna via samtal och interaktion i en grupp ges
tillfälle att via språket, den egna förförståelsen och egna erfarenheters hjälp nå så långt som
möjligt i gruppens svar. I det andra fallet utvecklar övningarna de krav på resonemang,
argument och motiveringar som kunskapskraven kräver för olika betygsnivåer. Dessutom
finns några övningar där eleverna utvecklar sin kommunikativa förmåga genom att
argumentera för eller emot samt ett flertal övningar där elever får träna på att föra resonemang.
Typövning 3: Utveckling av begreppsförmågan
Alla skolämnen har sitt specifika ämnesspråk. I SO finns krav på begreppskunskap i alla fyra
ämnena. För att kunna analysera, föra ett resonemang, delta i en diskussion eller argumentera
för en åsikt krävs en ämnesbegreppslig kompetens. Varje kapitel inleds med övningar på ett
antal (cirka 10) centrala begrepp. Eftersom mängden begrepp är mycket stort har vi gjort ett
urval så att sådana begrepp som behövs för den fortsatta förståelsen i ämnet har prioriterats.
Typövning 4: Förmågan att hantera information
Denna förmåga är inte lika framskriven i denna lärarhandledning som de övriga. Detta ska
inte tolkas som att den är av mindre betydelse. Snarare handlar det om att elevers sökande
efter information kan riktas åt så många olika håll och är ofta av dagsaktuellt slag. Vill man
som lärare fördjupa sig i källkritik så kan vi rekommendera Skolverkets ”Kolla källan”, som
innehåller mycket matnyttigt kring informationssökning, källkritik och säkerhet på nätet.
Dessutom hittar du två bra provuppgifter på Skolverkets hemsida. Den ena behandlar
källkritik och den andra fångar upp historiebruk, d.v.s. hur historien har används för olika
syften.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3
Typövning 5: Utveckling av elevers läsförståelse
Svenska elevers läsförståelse har, enligt PISA-undersökningarna, försämrats avsevärt och detta
gäller både ”starka” och ”svaga” läsare. Speciellt gäller detta förståelsen av faktatexter. Vad detta
beror på vet vi inte med säkerhet, men vad vi vet är att förmågan att förstå det man läser är
viktigt i alla ämnen. Ett problem är dock att det endast, och i bästa fall, är svensklärarna som
känner till hur man med hjälp av olika lässtrategier kan utveckla elevernas läsförståelse, den
förmåga som mer än någon annan avgör hur en enskild elev kommer att klara grundskola och
alla framtida studier. Att utveckla sin läsförståelse är utan tvekan den avgörande nyckeln till
lyckosamma framtida studier. Ska uttrycket ”livslångt lärande” ha någon mening krävs det en
god läsförståelse.
Därför har vi skapat ett stort antal övningar som har fokus på läsförståelse. Mer konkret
innebär det att eleverna får träna på att sammanfatta det viktigaste i en text. Detta kan ske
genom att de ska skapa en ny rubrik till den befintliga, en rubrik som ska formuleras som en
fråga där svaret på frågan ska vara inriktad mot det viktigaste i texten.
Ett annat sätt att förbättra läsförståelsen görs i de övningar där eleverna blir
uppmärksamma på ”oklarheter” i texten och som kräver att de kan göra inferenser, d.v.s. att de
kan läsa mellan raderna. Läroböckerna skulle bli otroligt mycket mer omfattande om allt som
behandlas ska förklaras i detalj.
Många, speciellt de s.k. ”svaga läsarna”, läser ofta ytligt, vilket leder till att de inte förstår
när de inte förstår det de läser. Flera av övningarna försöker få eleverna att bli mer aktiva
läsare; att de stannar upp och tänker till när de inte förstår.
Typövning 6: Den stora frågan
Varje nytt kapitel inleds med ”Den stora frågan”. Här har vi försökt att sammanfatta ett helt
kapitel i en enda fråga. Givetvis finns det andra tänkbara ”stora frågor”, men vi har valt att
prioritera frågetyper som utvecklar elevernas analysförmåga. ”Den stora frågan” är givetvis inte
en frågetyp som besvaras snabbt och enkelt utan tvärt om är det en fråga som kommer att
besvaras allt eftersom undervisningen fortskrider. Man skulle därför kunna kalla denna
frågetyp för en ”processfråga”. ”Den stora frågan” kan med fördel presenteras i samband med
introduktionen av det nya arbetsområdet/kapitlet och eleverna bör få tillfälle att ge förslag på
möjliga svar utifrån sin förförståelse och sina egna erfarenheter.
En möjlighet för dig som lärare, är att ställa ”Den stora frågan” vid något senare tillfällen
för att se om eller vad eleverna har lärt sig fram till dess. Frågan är givetvis en given provfråga
om elevernas lärande utvärderas via prov.
En generell och återkommande metodik
Bortsett från de ovan beskrivna typövningarna så är metodiken kring hur eleverna ska bearbeta
övningarna väl strukturerade och återkommande. En vanligt förekommande uppföljning av
en övning går till på följande sätt:
1. Eleverna får individuellt försöka ge sitt bästa svar på en uppgift utifrån sin
förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Läraren går runt och ger feed
back för att stötta, speciellt, lite mer osäkra elever. Eleverna tar med andra ord
redan i inledningen ansvar för sitt eget lärande.
2. Eleverna tar hjälp av gruppen för att ge det bästa svaret. Här är samtalet och
interaktionen avgörande för lärandet. Gruppens bästa svar utgår fortfarande
”bara” från gruppmedlemmarnas förförståelse, egna erfarenheter och
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4
kunskaper. Läraren ger feed back när det behövs, men intar mer en
observerande och stöttande roll än kontrollerande och bedömande. Detta kallar
vi ”kamratlärande”.
3. Alla grupper redovisar sina bästa svar, men för att spara tid så behöver kanske
inte grupper upprepa det som redan är sagt. Här är läraren mer aktiv speciellt
genom att utmana eleverna. Det kan ske genom att kräva förtydligande av svar
(Hur tänker ni att ..?), och att genom problematiserande frågor få eleverna att se
utifrån fler/andra perspektiv.
4. Ett alternativ till punkt 3 är att göra på detta sätt: När grupperna har tänkt ut
sitt bästa svar så kan gruppen byta sina svar med en annan grupp. Uppgifterna
för grupperna är nu att ge respons till varandra. När det har skett förbättrar
respektive grupp sitt svar.
Idén med att ta del av andra gruppers diskussioner och svar har vuxit fram i
kölvattnet efter det ökande intresset för formativ bedömning (bedömning för
lärande). Gruppernas respons ska dels rikta sig mot två av den andra gruppens
svar som var bra (”två stjärnor” delas ut och en motivering om vad som är bra
bör ingå), dels ska responsen riktas mot ett av svaren som var mindre bra (”en
önskan” om ett bättre svar). När eleverna har fått en vana att ge respons på det
sättet kommer de med tiden att kunna skilja mellan svar som håller hög
respektive låg kvalitet vilket i förlängningen bör höja deras prestationer.
5. Som avslutning leder läraren en diskussion i helklass eller hjälper till att
sammanfatta elevernas kunnande. Detta sista steg är ett exempel på ett
kollektivt lärande och forskning har påvisat att det samlade kollektiva vetande i
en klass utgör 40 % av det som läraren tänkt lära ut. Detta bör leda till att det
kan vara lärande att låta eleverna sätta ord på sin förförståelse och ta hjälp av
sina egna erfarenheter, även om det inte alltid är helt korrekt. Varje klassrum
bör ha så högt i tak så att felaktiga och alternativa svar tillåts.
Lärarens roll går, om denna metodik tillämpas, från att huvudsakligen vara en ”lyssnade
coach” till att vara en diskussionsledare vars främsta uppgift är att formulera klargörande och
utmanande frågor, d.v.s. gå från en mer passiv till allt mer aktiv roll.
Koppling mellan typövningarna och forskning
Libers lärarstöd i SO är unikt på flera sätt än genom de återkommande, kvalitativt inriktade,
typövningarna och metodiken. Ett annat inslag handlar om att det stora flertalet av
övningarna utgår från och har inspirerats av forskning. Nedan följer några exempel på detta.
Lev Vygotskij är i högsta grad levande i övningarna. Tydligast framträder
han nog i det faktum att det är elevernas samtal/interaktion som är
”motorn” i lärandet vilket är ett praktiskt exempel på hur Vygotskijs
teori om hur språk och tänkande går hand i hand. En viktig del i vår
metodik är att eleverna ska ges tid till tänkande, de ska stöttas i tron
om att de kan lära av varandra, det vi kallar ”kamratlärande”. Vygotskijs
tanke om ”den närmaste utvecklingszonen”, att kunna ta ett kvalitativt
steg i sitt eget tänkande, behöver någon eller något som kan fungera
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5
som stöd för att ta detta nästa steg. Rent konkret kommer detta
”tankestöd” huvudsakligen från två håll. Dels från elevernas lärande
samtal och dels från de ”stödmallar” som strukturerar upp tänkandet.
Dessa stödmallar fungerar som ”byggnadsställningar” och uppmuntrar
eleverna att ta det steg för steg: Tänk först och skriv sedan. Detta är
något helt annat än den lärare som, av någon anledning, sprutar ut
mängder av frågor i klassrummet och där oftast ett par elever hänger
med i det upptrissade tempot. När eleverna väl har skapat en god
förståelse av begreppen blir även de en del av ”byggnadsställningen”,
som till slut helt kan monteras ned när eleverna kommit förbi det
skede som Vygotskij utryckte på följande sätt: Det man kan göra med
hjälp av någon/något idag, kan man göra själv imorgon. Tanken med att
skapa ett lärande samtal i klasserna utgår även från Olga Dysthes texter
om ”det dialogiska klassrummet”.
Jean Piaget finns också med på ett hörn. Hans tankar om att vi alla
bär med oss en viss förförståelse, ett embryo till kunskap, är en
utgångspunkt för övningarna i denna lärarhandledning. När elevernas
förförståelse tas i beaktande händer det ofta att olika elever/grupper
tänker helt olika kring en händelse, fråga eller fenomen. En klassiker är
det fall då 50 procent av eleverna tror att Nilen rinner ”uppåt” och den
andra halvan, tvärt om, att Nilen rinner ”nedåt”. Då har man skapat
något som Piaget hade gillat; en s.k. ”kognitiv konflikt”. En konflikt
som, rätt utnyttjad, kan bli en mycket bra ”hjälpmotor”.
Paul Black, Dylan Wiliam och John Hattie är alla företrädare för den
formativa bedömningstraditionen. Här finns inte utrymme att säga
något mer om denna framgångsfaktor. För de intresserade kan vi
rekommendera böcker skriva på svenska av Christian Lundahl och
Anders Jönsson.
Typövningarna och de nationella proven
En stor nyhet är att även SO kommer att få sina ämnesuppdelade nationella prov, dessutom
redan i åk 6. I Libers lärarstöd finns det med förslag på tolv nationella prov, ett per ämne och
årskurs. Våra förslag på nationella prov kan med fördel börja användas redan i åk 7. Ju tidigare
och mer träning eleverna får desto mer säkra bör de bli och stressen bör därmed minska.
Genom att göra dessa prov får eleverna lättare kan knäcka den hemliga ”provkoden”. Det är
säkert flertalet lärare som fått frågan: Vad kommer på provet. Denna fråga ska inte eleverna
behöva ställa. Eleverna ska inte veta exakt vilka frågor som kommer på provet, men de ska veta
vilka typer av frågor, och därmed också kunskaper som efterfrågas.
En god idé är att använda de ”summativa bedömningen” av ett prov i ett formativt syfte.
Proven bör tydliggöra vilka svaga och starka sidor en enskild elev och klass har. Samtidigt får
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6
ni som SO-lärare feedback hur er undervisning har fungerat. Ett sätt att öka er
bedömarkompetens är att ni försöker hitta tid till att dubbelrätta ett prov. För att
bedömningen ska bli så likvärdig som möjligt är det bra om elevernas svar görs anonyma och/
eller att man som lärare bedömer en annan klass än den man själv undervisar i.
Typövningarna och kursplanen
Självklart så utgår övningarna i detta material från respektive ämnes syfte, centrala innehåll
och kunskapskrav. Detta betyder inte att det har varit möjligt att täcka in allt i alla kursplaner.
Det viktigaste, för dig som lärare, är att veta att alla övningar, om än på olika sätt, bidrar med
att utveckla de viktigaste förmågorna i kursplanens syfte och i kunskapskraven. Det betyder i
klartext att kunskapssynen i Lgr 11 är tydligt framskrivning i detta material.
Sammanfattning
Det unika med SO.S Lärarhandledningar är att det finns ett stort antal välstrukturerade och
återkommande typövningar där ”motorerna” är elevers språkliga interaktion utifrån deras
förförståelse, egna erfarenheter och kunskaper. Övningarna har dessutom tydlig koppling till
de senaste 100 årens giganter inom pedagogiken: Lev Vygotskij och Jean Piaget. Dessutom har
erfarenheter och tankar hämtats från formativ bedömning, det senaste ”stjärnskottet” på den
pedagogiska himlen. En annan princip bakom övningarna är Vygotskijs tanke om sambandet
mellan språk och lärande. Vi vill ännu en gång påminna om det starka stödet som pedagogisk
forskning har påvisat att lärandet påverkas positivt om eleverna ges tid till att tänka och
samtala, och därmed lära av varandra, d.v.s. det vi tidigare kallade ”kamratlärande”. Detta
betyder inte att lärarens roll skulle marginaliseras. Tvärt om. Det är genom utmanande och
klargörande frågor som du som lärare både får syn på och kan utveckla elevers tänkande. Vi
har i och med detta material haft en idé om att försöka leva upp till att dagens undervisning
ska vila både på vetenskaplig grund och på beprövad erfarenhet. Detta är ett krav enligt den
nya skollagen. Vi på Liber har försökt få ner detta krav till en mer konkret och begriplig nivå.
Avslutningsvis hoppas vi att ni får nytta av alla forskningsbaserade och lärande övningar
och glöm aldrig ROT–pedagogikens tre grundtankar: Gör Rätt saker, gör det rätta Ofta och
börja Tidigt. Alla elever har en medfödd önskan att förstå, men tyvärr ger de ibland upp.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7
Kursplan - Samhällskunskap
Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I
dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till
globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om
samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en
komplex värld.
Ämnets syfte
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om
hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges
möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan
helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter
centrala.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På
så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor,
betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och
hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.
Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier
och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom
undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man
kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att
utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.
Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga
rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att
eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer
som utmärker ett demokratiskt samhälle.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och
aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra
uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet
meningsutbyte om samhällsfrågor.
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8
Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges
förutsättningar att utveckla sin förmåga att
• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,
• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur
olika perspektiv,
• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och
modeller,
• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor
och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,
• söka information om samhället från medier, internet och andra källor och
värdera deras relevans och trovärdighet,
• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer,
arbetssätt och beslutsprocesser.
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9
Centralt innehåll åk 7–9
Individer och gemenskaper
•
•
•
•
Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till
exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.
Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning.
Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.
Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet,
pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som
vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom
gemensamma medel.
Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Information och kommunikation
•
•
•
Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och
granskare av samhällets maktstrukturer.
Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en
dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors
bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån
kön och etnicitet.
Möjligheter och risker förknippade med internet och kommunikation via
elektroniska medier.
Rättigheter och rättsskipning
•
•
•
•
•
•
De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med
barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt
diskrimineringsgrunderna i svensk lag.
Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.
Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.
De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt
vad deras särställning och rättigheter innebär.
Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i
demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger
samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning
och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad
brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10
Samhällsresurser och fördelning
•
•
•
•
Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman.
Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för
individer och grupper.
Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners
ekonomier förändras i en globaliserad värld.
Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel
arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett
globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.
Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande
beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan
socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen
jämlikhet och jämställdhet.
Beslutsfattande och politiska idéer
•
•
•
•
•
•
Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har
utvecklats.
Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting
och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper
och samhället i stort. Sveriges grundlagar.
Några olika stats- och styrelseskick i världen.
Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s
syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell
konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.
Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.
Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling
samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11
Kunskapskrav
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9
Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att
undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i
huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika
faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras
livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband
med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika
ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda
argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de
mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna
och deras särställning och rättigheter.
Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det
genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om
för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka
information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och
för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är
uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9
Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka
hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda
och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt
väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och
samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis
komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att
påverka sin egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis
komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven
värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang
och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12
mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och
betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan
eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.
Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att
föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och
nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om
samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade
och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och
relevans.
Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9
Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är
uppfyllda.
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9
Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att
undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är
uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika
samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl
fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur
individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa
samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin
egen och andras livssituation.
Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband
med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika
ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda
argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de
mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och
främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna
och deras särställning och rättigheter.
Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det
genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och
skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.
Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande
sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Källa: Skolverket
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13
SO• S samhälle 7
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Innehåll
1. Sverige förr och nu
Den stora frågan
Uppgift 1
Uppgift 2: Vad betyder begreppen?
Vilka är de stora förändringarna?
Förbättra din läsförståelse
Träna på att resonera
Ut på sambandsjakt
10 viktiga varför-frågor
10 viktiga fakta
Förmågan att sammanfatta en text, del 1
Förmågan att sammanfatta en text, del 2
Dags för debatt!
Vilka blir konsekvenserna?
Bildanalys
2. Folk i Sverige
Den stora frågan
Uppgift 1: Att flytta eller fly?
Uppgift 2: Vad betyder begreppen?
Vad är vad?
Vilka kom när och varför?
Den svenska invandringens historia
De viktiga orsakerna
Dags för debatt!
Förmågan att sammanfatta en text, del 1
Förmågan att sammanfatta en text, del 2
Ut på sambandsjakt
Vill du bli miljonär?
3. Att leva tillsammans
Den stora frågan
Begreppsförståelse
Vad är det värsta som kan hända?
Var går din gräns?
Familjeteatern
Syskonkärlek?
Kill- och tjejgöra
De där viktiga orsakerna!
Analysera för- och nackdelar
Vad är viktigast i livet?
Vara ensam eller att vara tillsammans med andra?
Analysera mera!
Analysera mera, del 2
Vilka fakta är viktiga?
Utveckla din läsförståelse
Analysera ett samhällsproblem!
Debatten!
Förmågan att sammanfatta en text
4. Lag och rätt
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Vem gör vad?
Förbättra din läsförståelse
Vem arbetar med lagen?
Sortera brotten
Brott och påföljd
Lag och rätt på fotbollsplanen
Ska vi bekämpa ungdomsbrottsligheten?
Lika inför lagen
Analysera personrån
Svara på insändaren
Beslagtagen narkotika
Vad skulle du göra?
”De stora sambanden”
Besvara lärobokens frågor
Analysera ett samhällsproblem!
Förmågan att sammanfatta en text
Vill du bli miljonär?
5. Våra pengar
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Ekonomiska sammanhang
Hur skulle du använda ditt bidrag?
Hjälp till där hemma!
Argumentera och ta ställning
Inkomster och utgifter
Stackars familjen Karlsson
Svara på insändaren
Tio nya samband!
Förbättra din läsförståelse
Den nyttiga analysmodellen
Vill du bli miljonär?
Förslag på prov åk 7
Lag och rätt I
Lag och rätt II
Uppföljning av de två delproven
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
SOS Samhälle 7
1. Sverige förr och nu
1:1 Den stora frågan
Var allt mycket sämre förr?
Uppgift 1
Det är säkert så att nästan alla människor som lever i Sverige idag anser att allt är mycket
bättre nu än hur det var för cirka 150 år sedan.
I denna övning ska du analysera för- och nackdelar med att leva idag jämfört med förr i
tiden. Till din hjälp har du följande begrepp och stödord:
Namn: ______________________________________________________
BoendeJämställdhet/jämlikhet
KommunikationerStress
SjukdomarMobbning
RättigheterMiljöproblem
Rättigheter
Ta eget ansvar
FamiljegemenskapDroger
StressArbetslöshet
Arbetsgång
1. Fyll i ”stödmallen” individuellt med hjälp av begreppen och några stödord.
2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar.
3. Diskutera i helklass kring Den stora frågan: Var allt sämre förr?
4. Avsluta med att skriva en resonerande text kring samma fråga.
5. Byt din färdiga text med en av dina klasskamrater och ge respons enligt idén
med ”två stjärnor och en önskan”.
Vad är/var bättre?
Vad är/var sämre?
Sverige förr i tiden
Sverige idag
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:1
SOS Samhälle 7
Uppgift 2: Vad betyder begreppen?
Ett sätt att visa vad man kan i ett ämne är att använda ämnets begrepp.
I denna övning ska du visa att du förstår betydelsen av de begrepp som står i
vänsterspalten. Tänk på att dessa begrepp kommer du att ha användning av i många olika
sammanhang framöver.
Kapitlets viktigaste begrepp
Sätt in begreppet i en eller ett par meningar för att visa att du har förstått
vad de betyder.
Landsbygd
Medellivslängd
Demokratiska rättigheter
Jämlikhet
Jämställdhet
Namn: ______________________________________________________
Välstånd
Urbanisering
Kommunikationer
Mänskliga rättigheter
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:1
SOS Samhälle 7
Sekularisering
Religionsfrihet
Mångkulturellt land
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara ”Den stora frågan” med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med en klasskamrat om detta och skapa ert bästa gemensamma
svar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:1
SOS Samhälle 7
1:2 Vilka är de stora förändringarna?
Sverige är ett helt annat land idag jämfört med 150 år sedan. Faktum är att de sista 150 åren
har förändrat Sverige mer än någon gång tidigare i historien.
I denna övning ska du fylla i stödmallen för att visa att du har förstått vad som har
förändrats och även försöka ge exempel på orsaker bakom förändringarna. Det är helt okey
att gissa för detta är en ganska svår övning.
Arbetsgång:
1. Fyll i ”stödmallen” individuellt.
2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar.
3. Diskutera i helklass kring frågan: Vilka gemensamma orsaker låg bakom dessa
stora förändringar?
Från en situation då när …
Till en situation nu när …
Orsaker bakom förändringen
De flesta bodde på landet
De flesta arbetade inom
jordbruket
De flesta var fattiga
Namn: ______________________________________________________
Medellivslängden var låg
Sverige var odemokratiskt
Barnadödligheten var hög
Många barn måste arbeta
Sverige var ett utvandrarland
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:2
SOS Samhälle 7
1:3 Förbättra din läsförståelse
När man skriver en lärobok tvingas ibland författaren skriva lite kortfattat för annars skulle
läroboken bli för tjock och därmed för dyr.
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna”, vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
Meningar i läroboken
Besvara frågan eller förklara det oklara
”I Sverige är den förväntade livslängden för
kvinnor 83 år och för män 79 år.” (s. 7).
• Varför lever kvinnor längre?
”Att järnvägarna ofta byggdes mitt i centrum av
städerna, underlättade resandet.” (s. 8).
• På vilket sätt underlättades resandet?
”Några beslutar sig för att arbeta utomlands ett
par år av karriärskäl …” (s. 8).
• Förklara vad som menas!
”Utlandsflytt kan ibland ge en högre status och
har blivit en klassfråga.” (s. 8).
• Förklara vad som menas!
”Men bilden av Sverige då, är att det var ett land
med en ganska homogen befolkning.” (s. 9).
• Vad menas med att befolkningen då var
homogen? Vad är befolkningen idag?
”I Sverige är de mänskliga rättigheterna
uppräknade i våra grundlagar.” (s. 13).
Namn: ______________________________________________________
• Vilka är Sveriges grundlagar och vad är en
grundlag?
”Idag betraktas Sverige som ett av världens
mest sekulariserade länder, där religionen är en
privatsak …” (s. 13).
• Vad menas med att ett land är sekulariserat?
”Än idag riktar sig många affärsinnehavare till
ungdomar för att sälja produkter.” (s. 14).
• Varför och hur gör de det?
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:3
SOS Samhälle 7
1:4 Träna på att resonera
Under åren fram till slutet på åk 9 kommer du att få uppgifter där du ska resonera om olika
saker.
I denna övning ska du träna dig på just detta, att resonera. Det betyder att du ska skriva en
lite längre text, mellan en halv till en A4-sida. Välj en av uppgifterna A–D!
A ”Sverige gick under en period av 100 år från att ha varit ett mycket fattigt land
till att till bli en av världens tio rikaste länder. Historiker har till och med
beskrivet denna utveckling som ’Det svenska undret’. Hur var detta möjligt?”
B ”För drygt 100 år sedan var Sverige ett utvandrarland. Nu är Sverige ett
invandrarland. Hur kan man förklara denna förändring?”
C ”Även om jämställdheten mellan könen har förbättras avsevärt de senaste 100
åren är det fortfarande så att det är betydligt fler kvinnor än män som är
hemma när barnen är små eller sjuka och som i större utsträckning arbetar
deltid när männen arbetar heltid. Varför är inte jämställdheten bättre idag?”
D ”För cirka 100 år sedan i Sverige var det vanligt att barn utförde tungt arbete.
Idag är det inte så. Samtidigt är det mycket vanligt att barn idag arbetar i
många av de fattiga länderna. Varför har barnarbete försvunnit i Sverige idag,
men inte i många andra länder?”
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
1. Byt din resonerande text med en av dina klasskamrater och ge och ta emot
respons utifrån idén med ”två stjärnor och en önskan”.
2. Förbättra din text efter den respons du fått av din klasskamrat.
3. Gå igenom din text ytterligare en gång för att göra den ”perfekt” och lämna
sedan in texten för bedömning av din SO-lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:4
SOS Samhälle 7
1:5 Ut på sambandsjakt
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva
olika samband.
I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre
”sambandskedjor”. Grundregeln är alltid: Ju längre sambandskedjor desto bättre!
1. Sjukvården var inte uppbyggd för 150 år sedan. Detta ledde till …
2. Antalet äldre människor ökar i Sverige och det beror på …
3. Sveriges befolkning ökade från 7 miljoner 1950 till cirka 9,4 miljoner idag.
Denna ökning beror till största delen på …
4. Rätten att rösta i de politiska valen för 150 år sedan berodde på om …
5. Ju fler kvinnor som arbetar inom ett yrke, desto …
Namn: ______________________________________________________
Fortsätt på följande vis
• Samtala om och jämför dina svar med de svar som finns i din grupp.
• Skapa tillsammans gruppens bästa svar.
• Redovisa ert bästa svar för era klasskamrater.
• Förbättra era svar på de fem frågorna nu när ni lärt av de andra gruppernas
redovisningar.
• Utse en vinnargrupp: Vilka har kommit på den längsta begreppskedjan?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:5
SOS Samhälle 7
1:6 10 viktiga varför-frågor
Det är bra om du kan besvara korta faktafrågor, men det är ännu viktigare att du klarar av de
mer krävande varför-frågorna.
I denna övning får du möjlighet att visa att du kan besvara just dessa svårare frågor:
1. Varför är barnadödligheten mycket lägre idag jämfört med för 150 år sedan?
2. Många söker sig till Sverige från andra länder. Varför är det på detta viset?
3. Varför är de flesta som flyttar från Sverige i åldrarna 20–40 år?
4. De länder som är mest populära att flytta till (från Sverige) är USA, Spanien,
Norge och Storbritannien. Varför just dessa länder, tror du?
5. De allra flesta flyttade till Nordamerika (för drygt 100 år sedan), trots att
båtbiljetten kostade en hel del. Varför var just Nordamerika så populärt?
6. Under 1940-talet kom en mängd flyktingar från våra närmaste grannländer.
Varför kom de just då och från våra grannländer?
7. Väldigt få män arbetar till exempel som förskollärare och sjuksköterskor och få
kvinnor är rörmokare och brandmän. Varför är det så?
8. De flesta som invandrat till Sverige de senaste åren har kommit från Irak.
Varför just Irak?
9. Varför är ungdomar idag en mycket viktigare grupp/målgrupp för många
affärsinnehavare jämfört med när din farmor eller morfar var unga?
10. Varför arbetar så många barn i fattiga länder och vilka konsekvenser får det?
Namn: ______________________________________________________
Fortsätt på följande sätt
• Samtala om och jämför dina svar med de svar som gruppen kommit fram till.
• Välj ut de fyra varför-frågor som ni anser har varit svårast att besvara och skapa
gruppens bästa svar på just dessa fyra frågor.
• Redovisa svaren på dessa fyra frågor för de övriga i klassen.
• Förbättra era svar nu när ni har tagit del av de andra gruppernas svar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:6
SOS Samhälle 7
1:7 10 viktiga fakta
När du diskuterar och resonerar om något eller när du ska beskriva eller förklara något
behöver du ha vissa faktakunskaper. Viktiga fakta är sådana fakta som återkommer i många
olika sammanhang och i flera olika SO-ämnen.
I denna övning ska du visa att du känner till vissa viktiga fakta i detta kapitel.
1. Vad kallas ett land som består av många olika befolkningsgrupper från många
olika länder?
2. Vad menas med barnadödlighet?
3. Ge exempel på en rättighet och en skyldighet.
4. Vad är en grundlag?
5. Vad menas med att ”industrialiseringen tog fart”?
6. Förklara begreppen invandring och utvandring.
7. Vilka yrken finns inom ”vård och omsorg”?
8. Vad menas med ett ”överhetssamhälle”?
9. Ge exempel på ett par ”mänskliga rättigheter”.
10. Ge exempel på ett par viktiga förbättringar när det gäller barns rättigheter i
Sverige.
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
• Jämför dina svar med gruppens svar och skapa ert bästa svar för respektive
fråga.
• Redovisa fem av dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:7
SOS Samhälle 7
1:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 1
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. Detta
blir särskilt viktigt när du senare kommer att läsa längre texter.
I denna övning ska du göra om några av rubrikerna i detta kapitel till frågor och där
frågorna ska vara sådana att svaret på dem ska ta upp det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste
i avsnittet
”Från fattigt till rikt land” (s. 6)
”Urbaniseringen” (s. 6)
”Svenskarna blir äldre” (s. 7)
”Kommunikationer” (s. 8)
Namn: ______________________________________________________
”Jämställdheten mellan könen
idag” (s. 12)
”Religionsfrihet” (s. 13)
”Barn som arbetskraft” (s. 15)
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för fem av
rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:8
SOS Samhälle 7
1:9 Förmågan att sammanfatta en text, del 2
Namn: ______________________________________________________
Ju längre en text är desto svårare blir det givetvis att hitta och sammanfatta det viktigaste i
texten.
I denna övning ska du träna på att sammanfatta längre texter. Du ska göra din
sammanfattning på följande sätt:
1. Välj ut 3–4 punkter av de totalt sju och som du hittar under rubriken
”Sammanfattning” på sidan 16 i läroboken. Du ska inte sammanfatta allt utan
bara det som ingår i de 3–4 punkter du själv valt.
2. Skriv din sammanfattning som kan vara mellan en halv till en A4-sida.
3. Byt sammanfattning med en av dina klasskamrater och ge respons enligt tanken
med ”två stjärnor och en önskan”.
4. Gör dina förbättringar efter den respons du fått och läs upp din
sammanfattning för din grupp.
5. Gruppen väljer ut den som ni tycker är den bästa sammanfattningen och läser
upp denna sammanfattande text för hela klassen. Samtidigt pekar ni på vad
som är styrkan i er upplysta text. Tala om vilka ”två stjärnor” som texten har.
6. Efter att ni lyssnat på de andra gruppernas redovisningar kan ni säkert komma
på något sätt att förbättra er egen, bästa text.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:9
SOS Samhälle 7
1:10 Dags för debatt!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera för en åsikt, att utrycka en egen
ståndpunkt Detta gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock
viktigt att du försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa
är risken stor att du ”bara tycker en massa”. Tänk även på att en diskussion blir bättre om ni
försöker se en samhällsfråga utifrån olika perspektiv.
Uppgift
I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av din SO-lärare, diskutera
följande samhällsfrågor:
1. Ska samhället via lagstiftning tvinga pappor att vara hemma lika lång tid när
barnen är små och sjuka som mammorna, det vill säga dela lika. Eller ska
föräldrarna själva få bestämma det helt på egen hand?
2. Ska samhället, via lagstiftning, se till att män och kvinnor har samma lön om de
har samma arbete och arbetsplats?
3. Allt fler blir allt äldre och friskare. Ska samhället via lagstiftning höja
pensionsåldern för alla från dagens 65 år till 70 år?
4. Om ni skulle flytta till ett annat land under cirka fem års tid, vilket land skulle
ni då välja och varför?
5. Vilka orättvisor finns fortfarande mellan olika grupper i samhället och hur ska
dessa orättvisor kunna minska?
6. Enligt Artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla
yttrandefrihet. Betyder det att det ska vara tillåtet att säga eller skriva vad och
var som helst?
7. Borde FN kunna bestraffa länder som tillåter barnarbete?
Namn: ______________________________________________________
Fortsätt på följande sätt
• Samla er grupp och försök ena er om två exempel på argument som ni tyckte
”lyfte” debatten eller som breddade eller fördjupade den.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:10
SOS Samhälle 7
1:11 Vilka blir konsekvenserna?
När du analyserar något är det viktigt att ”ha koll” på konsekvenserna. Konsekvenserna kan
vara på kort och lång sikt och påverka individer, grupper, hela samhället eller vår gemensamma
miljö. I denna övning ska du få möjlighet att utveckla din förmåga till konsekvenstänkande.
Händelse och årtal när det inträffade
Konsekvenser av händelsen
Kvinnor får ta studentexamen (1870)
Kvinnlig rösträtt införs (1921)
Aga i skolan förbjuds (1958)
Aga i hemmet förbjuds i Sverige (1979)
Namn: ______________________________________________________
P-piller börjar användas (1960-talet)
Daghem införs (1970-talet)
Arbeta vidare
1. Jämför dina svar med gruppens och samtala om respektive händelse.
2. Skapa gruppens bästa svar på tre av de sex exemplen.
3. Redovisa dessa tre exempel för övriga grupper i klassen.
4. Revidera era ifyllda konsekvenser nu när ni har lärt av de andra gruppernas
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:11
SOS Samhälle 7
1:12 Bildanalys
Varje dag möter vi massor av bilder. Även läroböcker innehåller många bilder. Du ska nu
utveckla din förmåga att analysera bilder vilket betyder att du ska beskriva och förklara
bildernas innehåll.
Bildsida och uppgift
Din bildanalys
Namn: ______________________________________________________
Beskriv och förklara skillnaderna
mellan de två bilderna (s. 4).
Skriv en passande bildtext som
även passar till texten ovanför
bilden (s. 7).
Skriv en passande bildtext som
passar till texten nedanför bilden
(s. 8).
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:12
SOS Samhälle 7
Vilken är den största skillnaden
mellan dåtidens och dagens
kontor? (s. 11)
Varför är denna bild otypisk?
Namn: ______________________________________________________
(s. 12)
Vad är den största skillnaden
mellan barnet i Sverige och det i
Asien? (s. 15)
Arbeta vidare
1. Jämför din bildanalys med de andra i gruppen och skapa gruppens bästa analys
av respektive bild.
2. Välj ut två av era bildanalyser och redovisa för de övriga grupperna i klassen.
3. Gör förbättringar av era bästa analyser efter att ni har lärt av de andra
grupperna
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
1:12
SOS Samhälle 7
2. Folk i Sverige
2:1 Den stora frågan
Vilka är orsakerna till, konsekvenserna av och lösningarna på,
segregationen mellan olika folkgrupper i vårt land?
Uppgift 1: Att flytta eller fly?
Antagligen har du egna erfarenheter av att flytta från en plats till en annan eller så känner du
någon som har gjort det. Idag är det ganska ovanligt att bo på samma plats hela livet. Att flytta
från en plats kan vara både något positivt eller negativt. I denna övning ska du analysera både
orsakerna till och olika positiva och negativa konsekvenser av att flytta från ett land till
Sverige, likväl som att flytta inom Sverige.
Uppgift
1. Fyll i ”stödmallen” individuellt.
2. Bilda grupper och jämför era svar. Skapa gruppens bästa svar.
3. Diskutera i helklass kring frågan: Är det bara negativt att flytta?
4. Avsluta med att skriva en resonerande text kring samma fråga.
5. Byt din färdiga text med en av dina klasskamrater och ge respons utifrån idén
”Två stjärnor och en önskan”.
Namn: ______________________________________________________
Orsakerna bakom en flytt
Positiva konsekvenser av
en flytt
Negativa konsekvenser
av en flytt
Flytta från ett land till
Sverige
Flytta från en plats till en
annan inom Sverige
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:1
SOS Samhälle 7
Uppgift 2: Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste
begrepp
Sätt in begreppen i en eller ett par meningar för att visa att du har förstått vad
begreppet betyder
Flykting
Invandrare
Naturkatastrofer
Asyl
Kvotflyktingar
Integration
Segregation
Namn: ______________________________________________________
Diskriminering
Minoritet
EU
Arbeta vidare
1. Försök att besvara ”Den stora frågan” ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör de nödvändiga förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av
de andras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:1
SOS Samhälle 7
2:2 Vad är vad?
I den här övningen får du lära dig betydelsen av olika begrepp och hur de hänger ihop med
olika händelser.
Uppgifter
1. Använd och sök efter rätt förklaring till begreppen nedan. Skriv in rätt bokstav
i tabellen.
2 Koppla sedan begreppen till rätt händelse. Skriv in rätt bokstav i tabellen.
Begrepp
Förklaring
Händelse
Invandrare
Flykting
Familjeanknytning
Namn: ______________________________________________________
Kvotflykting
Förklaring
A. Den som har anhöriga eller nära släkt i ett annat land kan hävda detta.
B. Speciellt utsatta flyktinggrupper som får asyl direkt.
C. Den som av olika anledningar kommer från ett land och bosätter sig i ett annat.
D. Den som måste fly från sitt hemland och söka skydd i ett annat.
Händelser
E. Ibrahim var kristen i Syrien och förföljdes för sin tros skull. Han flydde från sitt
land och hamnade i Sverige.
F. Marcos från inbördeskrigets Bosnien kom till Sverige 1994. Han uppfyllde flera
av de krav som finns i FN:s flyktingkonvention.
G. Suheilas man har flydde till Sverige för fyra år sedan. Nu har hon fått möjlighet
att flytta efter.
H. Terje är en norsk musiklärare och han flyttar till Sverige där han får jobb på en
högstadieskola.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:2
SOS Samhälle 7
2:3 Vilka kom när och varför?
I denna övning får du se när och varför olika invandrargrupper kom till Sverige under de
senaste 50 åren. Det finns beskrivna i läroboken under rubriken ”Invandrare och flyktingar i
Sverige genom tiderna”.
Uppgifter
Skriv rätt årtal och orsak efter de olika folk som invandrat till Sverige. Använd årtalen och
orsakerna i rutorna nedan. Stryk gärna de årtal och orsaker du använt så blir det lättare.
Folk som invandrat till Sverige
Årtal
Orsaker
1950–1960-talen
Sovjet ockuperar
landet
1980-talet
Inbördeskrig
1939–1945
Arbetskraft
1956
Andra världskriget
1970-tal
Militärkupp
1980-talet
Förföljelse
1950–1960-talen
Inbördeskrig
1990–talet
Arbetskraft
1900–2000-talen
Krig, förföljelse
Finländare
Ungrare
Greker
Bosnier (f.d. Jugoslavien)
Kurder
Namn: ______________________________________________________
Somalier
Estländare
Irakier
Chilenare
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:3
SOS Samhälle 7
2:4 Den svenska invandringens historia
1. Läs om ”Invandrare och flyktingar i Sverige genom tiderna” i läroboken.
2. Använd rutorna till vänster om tidsaxeln. När kom följande folkgrupper till
Sverige:
Italienare skottarjugoslaverfinländare
fransmäntyskar valloner
3. Använd rutorna till höger om tidsaxeln. Skriv in en orsak till varför varje
folkgrupp kom till Sverige.
Tidsperiod
Orsaker
Namn: ______________________________________________________
Folkgrupper
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:4
SOS Samhälle 7
2:5 De viktiga orsakerna
När din lärare säger att det är viktigt att kunna analysera i alla SO-ämnen så menar hon/han
bland annat att det är viktigt att reda ut orsakerna till ett problem eller till en händelse.
I denna övning ska du få chans att visa hur bra du är på att analysera olika orsaker.
1. Vilka orsaker är avgörande för att människor ska få asyl?
2. Vilka är orsakerna till att det idag inte kommer några flyktingar från Europa,
till exempel italienare, greker, turkar och från det gamla Jugoslavien?
3. Vilka orsaker förklarar att många finländare kom till Sverige under perioden
1940–1970?
4. Många invandrargrupper har svårt att få ett arbete i Sverige. Vilka orsaker kan
förklara detta faktum?
5. Det är vanligare att invandrarkvinnorna är arbetslösa jämfört med männen.
Vilka orsaker kan förklara detta faktum?
6. Vilka gemensamma orsaker förklarar att följande invandrargrupper har sökt sig
till Sverige: Ungrare på 1950-talet, Libaneser och kurder på 1980-talet, f.d.
Jugoslavien och Somalia på 1990-talet?
7. Vilka orsaker kan förklara konflikterna mellan samer och olika grupper av
svenskar?
8. Vilka orsaker kan ligga bakom det faktum att en majoritet av de nya
invandrargrupper som kommer till Sverige bosätter sig i någon av de tre
storstadsområdena?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare:
• Jämför dina svar med gruppens svar och skapa gruppens bästa svar.
• Redovisa för de andra grupperna och lyssna och lär av varandra.
• Välj ut en av de åtta punkterna och formulera en diskussions- eller
samhällsfråga.
• Sätt igång diskussionen där ni eller er SO-lärare är samtalsledare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:5
SOS Samhälle 7
2:6 Dags för debatt!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera för en åsikt, att utrycka en egen
ståndpunkt Detta gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock
viktigt att du försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa
är risken stor att du ”bara tycker en massa”. Det är inte fel att ”tycka”, men det är fel om inget
tyckande underbyggs med några fakta, exempel och beskrivningar.
Uppgift
I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av din SO-lärare, diskutera
följande samhällsfrågor:
Namn: ______________________________________________________
1. Ska alla flyktingar som vill komma till Sverige få asyl?
2. Ska staten via lagstiftning kunna tvinga arbetslösa att acceptera ett erbjudet
jobb?
3. Ska staten via lagstiftning kunna tvinga arbetslösa att flytta till en annan ort för
att arbeta där?
4. Vilka argument använder Sverigedemokraterna mot invandringen? Vilka är
motargumenten?
5. År 2011 bestämde Frankrike att sända tillbaka några tusen romer till deras
hemland i Rumänien. Var detta rätt eller fel?
6. Vilken betydelse har olika invandrargrupper haft genom historien för
utvecklingen av vårt land?
7. Anta att en pappa flyr från Somalia i Östafrika till Sverige. Kvar i Somalia finns
hans fru, sina fem barn, sina gamla föräldrar och cirka tio kusiner. Vilka av
dessa ska ha rätt att få asyl och därmed kunna leva i Sverige?
8. Ska staten genom lagstiftning bestämma var i Sverige olika flyktinggrupper ska
tvingas att bosätta sig?
Arbeta vidare med:
• Skriv en resonerande text utifrån en av de åtta samhällsfrågorna här ovan.
• Byt text med en klasskamrat och ge respons efter idén med ”två stjärnor och en
önskan.”
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:6
SOS Samhälle 7
2:7 Förmågan att sammanfatta en text, del 1
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du göra om några av rubrikerna till frågor och där frågorna ska vara sådana att
svaret på dem ska ta upp viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i
avsnittet
”På flyktingförläggningen” (s. 22)
”Invandrargrupper” (s. 24)
”Segregation i storstäder” (s. 25)
”Medborgarskap” (s. 25)
Namn: ______________________________________________________
”Bråk om markerna” (s. 33)
”Romer och resande” (s. 34)
Arbeta vidare:
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:7
SOS Samhälle 7
2:8 Förmågan att sammanfatta en text, del 2
Ju längre en text är desto svårare blir det givetvis att hitta och sammanfatta det viktigaste i
texten. I denna övning ska du träna på att sammanfatta längre texter. Du ska göra din
sammanfattning på följande sätt:
Namn: ______________________________________________________
1. Välj ut 3–4 punkter av de totalt sju och som du hittar under rubriken
”Sammanfattning” på sidan 26 i läroboken. Du ska inte sammanfatta allt utan
bara det som ingår i de 3–4 punkter du själv valt.
2. Skriv din sammanfattning som kan vara mellan en halv till en A4 –sida.
3. Byt sammanfattning med en av dina klasskamrater och ge respons utifrån
tanken med ”två stjärnor och en önskan”.
4. Gör dina förbättringar efter den respons du fått och läs upp din
sammanfattning för din grupp.
5. Gruppen väljer ut den som ni tycker är den bästa sammanfattningen och läser
upp denna sammanfattande text för hela klassen. Samtidigt pekar ni på vad
som är styrkan i er upplästa text. Tala om vilka ”två stjärnor” som texten har.
6. Efter att ni lyssnat på de andra gruppernas redovisningar kan ni säkert komma
på något sätt att förbättra er egen, bästa text.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:8
SOS Samhälle 7
2:9 Ut på sambandsjakt
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
slags samband. I de kommande nationella proven i åk 9 förväntas du också kunna detta.
I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre
”sambandskedjor”.
1. Sverige är, till skillnad mot många andra länder ett tryggt land att leva i, därför
att …
2. Sverige och många andra länder har skrivit på FN:s flyktingkonvention, vilket
betyder att …
3. Migrationsverket intervjuar alla flyktingar som kommer till Sverige för att …
4. Migrationsverket lägger ner mycket tid när det kommer ensamma barn till
Sverige. Detta kan ta lång tid, därför att …
5. I de svenska fjällen har det ibland uppstått konflikter kring markfrågan.
Orsakerna till dessa konflikter är ofta …
Namn: ______________________________________________________
Fortsätt på följande vis:
• Samtala om och jämför dina svar med de svar som finns i din grupp.
• Skapa tillsammans gruppens bästa svar.
• Redovisa ert bästa svar för era klasskamrater.
• Förbättra era svar på de fem frågorna nu när ni lärt av de andra gruppernas
redovisningar.
• Utse en vinnargrupp: Vilka har kommit på den längsta begreppskedjan?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:9
SOS Samhälle 7
2:10 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har
alternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en fråga
skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid fortsätta
till nästa högre nivå om ni svarar rätt. Är ni osäkra på svaret så kan ni ta hjälp av tre livlinor. Ni
får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre livlinor att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt förslag.
Livlina 3 – T
a hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Namn: ______________________________________________________
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-lronorsnivån
Vilket av följande folk har minoritetsfolk
i Sverige? Tattare är ett gammalt och nedsättande namn
på ett folkslag i Sverige. Vilket?
a) siouxer
a) Tjetjener
b) mongoler
b) Turkar
c) samer
c) Resande
d) norrmän
d) Rumäner
10 000-kronorsnivån
250 000-kronorsnivån
Hur länge måste man ha bott i Sverige
för att få medborgarskap i normala fall?
Vilken är den största invandrargruppen i
Sverige?
a) 3 månader
a) tyskar
b) 5 å
b) norrmän
c) 20 år
c) finländare
d) 25 år
d) samer
25 000-kronorsnivån
500 000-kronorsnivån
Vilken organisation bestämmer hur många
kvotflyktingar Sverige ska ta emot? Denna enhet svarar för flyktingmottagningen
i Sverige:
a) LRF
a) Utrikespolitiska institutet
b) FN
b) Migrationsverket
c) NATO
c) Polisen
d) LO
d) socialnämnden
50 000-kronorsnivån
Du vill bli miljonär
Vilken grupp av tyskar kom till Sverige
under medeltiden? Eritrea bröt sig ur detta land och kriget ledde till
att många flydde till Sverige. Vilket är landet?
a) nazister
a) Rwanda
b) riddare
b) Somalia
c) köpmän
c) Etiopien
d) barnmorskor
d) Nigeria
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
2:10
SOS Samhälle 7
3. Att leva tillsammans
3:1 Den stora frågan
Vilka fördelar och nackdelar innebär det att vara en del av en
grupp?
Begreppsförståelse
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar för
att visa att du har förstått vad begreppet betyder
Välstånd
Sexuella trakasserier
Mobbning
Namn: ______________________________________________________
Sociala roller
Identitet
Tolerans
Norm/normer
Socialisering
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:1
SOS Samhälle 7
Kulturkrock
Utanförskap
Främlingsfientlighet
Jämlikhet
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara ”Den stora frågan” ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör de nödvändiga förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av
de andras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:1
SOS Samhälle 7
3:2 Vad är det värsta som kan hända?
Att ta kontakt med någon som man gillar kan vara spännande men också svårt och läskigt.
I den här övningen får du pröva dig fram. Fundera på vad du skulle göra och vad som kan
hända i de olika fallen. Ringa in dina val.
Uppgift
Scenario
Vad gör du?
Vad tror du händer?
1. Du går därifrån.
a) Han/hon börjar prata med dig.
2. V
änder bort blicken och försöker
hålla masken.
b) Han/hon vänder sig bort och
går.
3. Du går fram och säger: Hej!
c) Han/hon rodnar men tittar bort.
4. Tittar tillbaka och ler.
d) Han/hon skrattar överlägset åt
dig.
1. D
u går förbi och ställer
dig i mitten av bussen vid
barnvagnarna.
a) Han/hon börjar prata med dig.
1. På rasten
På rasten ser du att den du gillar
står för sig själv. Han/hon tittar upp
och ser dig. Vad gör du?
2. På bussen
Du kliver ombord på bussen. En
plats är ledig. På sätet intill sitter
den du gillar. Vad gör du?
2. Du sätter dig bredvid och frågar:
”Hur är läget?”
3. Du sätter dig bredvid och tittar
rakt fram.
4. Du tittar den du gillar i ögonen,
ler försiktigt och sätter dig ner.
b) Ingenting händer.
c) Han/hon frågar om du inte ska
sätta dig?
d) Han/hon rynkar på näsan och
kliver av vid nästa hållplats.
e) Han/hon ler mot dig.
Namn: ______________________________________________________
3. I matsalen
Du står i kön till matsalen med
tre kompisar. Plötsligt hör du den
du gillar fråga dig: ”Ska vi äta
tillsammans i dag?”
1. D
u låtsas att du inte hör
och fortsätter att prata med
kompisarna.
2. Du hör dig själv säga: ”Inte
i dag, jag äter med mina
kompisar.”
3. Du tittar på den du gillar, ler och
säger: ”Ja gärna!”
a) Ingenting händer.
b) Ni går och sätter er tillsammans
vid ett eget bord.
c) H
an/hon säger: ”Äh, jag skojade
bara!”
d) Han/hon säger: ”Vad synd …”
4. Du tittar på dina kompisar och
säger: ”Visst, kom och sätt dig
med oss.”
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:2
SOS Samhälle 7
4. På dansgolvet
Du är på disco. Den du gillar
dansar lite oengagerat med ett par
kompisar. Vad gör du?
1. D
u går upp på dansgolvet och
börjar dansa nära den du gillar.
2. Du köper en läsk i cafeterian
och sneglar på den du gillar.
a) Han/hon vänder dig ryggen
och dansar vidare med sina
kompisar.
b) Han/hon börjar dansa med dig.
3. Du går fram till den du gillar och
frågar om han/hon vill dansa.
c) Han/hon slutar dansa och
kommer fram till dig.
4. Du går hem.
d) Ingenting händer.
5. Du går fram och säger att han/
hon dansar bra.
e) Han/hon frågar dig om ni ska
dansa.
1. D
u ångrar dig, lägger på luren,
tar en läsk och kollar på en
dokusåpa istället.
a) Den du gillar visar att han/hon
blir glad över att du ringer.
5. Sista siffran
Du sitter med telefonen i handen
och ska just slå den sista siffran I
numret till den du gillar. Vad gör
du?
2. Du ringer upp men när han/hon
svarar så lägger du på.
3. Du ringer upp och hör dig själv
fråga: ”Vad hade vi i läxa?”
4. Du ringer upp och frågar: ”Har
du lust att gå på bio med mig på
lördag?”
b) Ingenting händer.
c) Han/hon svarar: ”Vet inte. Jag
ska träffa min kille/tjej.”
d) Du pratar med den du gillar
men vet fortfarande inte vad
han/hon tycker om dig.
Namn: ______________________________________________________
Diskussion
Dela gärna in klassen i små grupper om 4–5 personer i varje och diskutera följande frågor.
1. Vad är det som hindrar oss från att göra det vi vill, till exempel att ta kontakt
med den vi gillar? Gör en lista på gruppens förslag.
2. Vilka är de tre vanligaste hindren enligt gruppen?
3. Arbeta med ett hinder i taget. Skriv ned några förslag på hur man kan
övervinna hindren.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:2
SOS Samhälle 7
3:3 Var går din gräns?
Den här övningen handlar om hur vi ser på trohet och otrohet. Nu får du chansen att fundera
på var din gräns går.
Uppgift
1. De flesta anser att trohet är viktigt i ett förhållande. Tänk ut några skäl till
varför det är så.
2. Människor är ibland otrogna. Hur kan det komma sig? Kom på ett par
anledningar.
3. Var går din gräns för det du kallar otrohet? Rangordna nedanstående alternativ
så att det du skriver överst är mest allvarligt och det du skriver längst ned är
minst allvarligt.
Alternativ
Egen lista
Spanar in en tjej/kille.
Pratar med samma tjej/kille.
Tänker ofta på en annan tjej/kille.
Dansar ett tag med samma tjej/kille
Namn: ______________________________________________________
Kramar en annan tjej/kille
Håller om en annan tjej/kille länge.
Kysser en annan tjej/kille.
Sover över hos en annan tjej/kille.
Ligger med en annan tjej/kille.
Ringer ibland till samma tjej/kille.
Frågar en annan tjej/kille om han/hon ska med på bio
4.
Sätt ut tre gränser på din lista genom att dela av den med streck.
Dina gränser:
Gräns nr 1: Jag frågar den jag är ihop med: ”Vad håller du på med?”
Gräns nr 2: Jag skäller ut den jag är ihop med.
Gräns nr 3: Jag skulle göra slut.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:3
SOS Samhälle 7
3:4 Familjeteatern
I alla familjer finns det olika roller – vem gör vad och varför ser det ut så?
Är det någon skillnad mellan mammor och pappor, storasyskon och småsyskon?
I den här övningen ska du fundera över vilka roller det kan finnas i familjen.
Uppgifter
1. Vilka egenskaper tycker du att personer i en familj har? Tänk efter och fundera
på hur nedanstående personer/roller brukar vara. Om du vill tar du hjälp av
egenskaperna i rutan men hitta gärna på egna. Skriv dina svar på raderna.
oroligsträngglad
ledsenstark kul
bra på mat
bra på bilar
bra att prata med
allvarlig noggrannelak
tekniskretsam tjatig
pålitlig
omhändertagande
trygg
rolig
bråkig
hjälpsam
Mamman
Pappan
Storebror
Storasyster
Namn: ______________________________________________________
Lillebror
Lillasyster
2. Är mammor och pappor olika? Förklara hur du tänker.
3. Ge exempel på problem som kan uppstå om rollerna i en familj inte är rättvisa.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:4
SOS Samhälle 7
3:5 Syskonkärlek?
Att växa upp med syskon kan vara både bra och dåligt. Oavsett om du har syskon eller inte
kan du fundera på saker som är bra eller dåliga med syskon.
Uppgift
• Kom på minst tre saker som kan vara bra och dåliga med att vara storasyskon
och att vara småsyskon.
• Kom på minst tre saker som är bra och dåliga med att ha storasyskon och att ha
småsyskon.
Skriv in dina svar i tabellen.
Syskon
Saker som är bra
Saker som är dåliga
Att vara storasyskon
Att vara småsyskon
Namn: ______________________________________________________
Att ha storasyskon
Att ha småsyskon
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:5
SOS Samhälle 7
3:6 Kill- och tjejgöra
Jämställdhet är ett populärt ord. Det betyder att kvinnor och män har samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter inom livets olika områden. Det innebär också en lika fördelning
av makt och inflytande över till exempel hem och arbete. Är det jämlikt att tjejer och killar gör
olika saker? Är det jämlikt att endast en part bestämmer? Vem gör vad där hemma och varför
är det så?
Uppgift
1. Börja med att fundera på vilken sorts hemarbete som killar respektive tjejer
brukar göra. Skriv ned dina förslag i rutorna.
Din lista
Killar
Tjejer
2. Dela in er i tjej- och killgrupper med fyra till fem elever i varje grupp. Gå
igenom era listor från uppgift ett och gör en gemensam lista där hela gruppens
förslag finns.
Gruppens lista
Namn: ______________________________________________________
Killar
Tjejer
Diskutera
3. Jämför listorna mellan tjej- och killgrupperna. Vilka sysslor blev tjej- och
killsysslor i de olika grupperna?
4. Finns det någonting i listorna som tyder på att det inte råder jämställdhet
mellan tjejer och killar?
5. Ge exempel på vad man kan gör för att skapa ett mer jämställt hem, skola eller
samhälle.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:6
SOS Samhälle 7
3:7 De där viktiga orsakerna!
När din lärare säger att det är viktigt att kunna analysera i alla SO-ämnen så menar hon/han
bland annat att det är viktigt att reda ut orsakerna till att något har hänt.
I denna övning ska du få chans att visa hur bra du är på att analysera olika orsaker. Du gör
det genom att använda högerspalten för att ange några tänkbara orsaker till olika typer av
konflikter.
Konflikter mellan …
Tänkbara orsaker till konflikterna
Syskon
Föräldrar
Skolelever
Ungdomsgäng
Vuxna på en arbetsplats
Namn: ______________________________________________________
Olika idrottsutövare
Folkgrupper
Länder
Arbeta vidare
• Kan du se om det finns några likheter (mönster) mellan de olika
konflikttyperna?
• Ge några exempel på lösningar som skulle kunna fungera vid olika typer av
konflikter.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:7
SOS Samhälle 7
3:8 Analysera för- och nackdelar
I samhällskunskap och i de andra SO-ämnena är det vanligt att reda ut (analysera) olika föroch nackdelar.
I denna övning gäller det vilka för- och nackdelar det finns mellan att tillhöra olika
gemensamma grupper, från den lilla familjegruppen till den stora gruppen; samhället.
Grupptillhörighet
Fördel med att tillhöra …
Nackdel med att tillhöra …
Familjen
Kompisarna/
vännerna
Skolklassen
Idrottslaget
Bostadsorten
Namn: ______________________________________________________
Arbetsplatsen
Samhället
Arbeta vidare
1. Jämför hur du har fyllt i stödmallen med din grupps mall och skapa gruppens
bästa mall.
2. Redovisa fyra av ”boxarna” i stödmallen för de övriga i klassen.
3. Förbättra er stödmall efter att ni nu har lärt er av andra gruppers redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:8
SOS Samhälle 7
3:9 Vad är viktigast i livet?
Vad som är viktigt i livet kan skilja sig åt mellan olika människor.
I denna övning ska du värdera olika faktorer som enligt din uppfattning är viktiga i livet.
Du sätter siffran 1 för det som du anser vara viktigast, siffran 2 för det näst viktigaste och så
vidare. I kolumnen längst till höger motiverar du din prioritering, det vill säga du ska förklara
varför du satt ut siffror på just detta sätt
Hur viktigt är det med att …
Placering (1–10)
Din motivering till varför du har gjort just denna
prioritering
Leva i en demokrati
Ha en familj
Ha många Face Book-vänner
Äga fina kläder
Se bra ut
Få en bra utbildning
Bo i en lyxvilla
Kunna resa utomlands
Namn: ______________________________________________________
Få ett välavlönat jobb
Eget förslag
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om hur dina prioriteringar ser ut jämfört med gruppens.
2. Försök att ena er om vilka tre saker som bör ligga på platserna 1–3.
3. Redovisa er ”Topp 3” för de andra grupperna och motivera er prioritering.
4. Lyssna på de andras redovisningar av sina Topp 3 och ha en diskussion om
gruppernas prioriteringar innan du skriver en resonerande text: Vad är viktigt i
livet?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:9
SOS Samhälle 7
3:10 Vara ensam eller att vara tillsammans med andra?
Människan är en social varelse. Det betyder att vi har ett medfött behov att vara tillsammans
med andra och känna att vi ingår i en gemenskap. Men alla är inte lika sociala och de flesta vill
säkert vara för oss själva ibland.
Uppgift 1
I denna övning ska du reflektera över i vilka sammanhang du föredrar att vara tillsammans
med andra och när du föredrar att vara för dig själv.
Situationer hemma, på fritiden och i skolan då jag väljer att …
Söka ensamhet
Söka gemenskap
Uppgift 2
I skolan arbetar du både självständigt och tillsammans med andra i ett grupparbete. Vilka
för- och nackdelar ser du med dessa två olika arbetssätt? Tänk på att det kan skilja sig åt mellan
olika skolämnen.
Arbetssätt
Fördelar med att …
Nackdelar med att …
Namn: ______________________________________________________
Arbeta självständigt
Arbeta i par/grupp
Arbeta vidare
Debattera i helklass och skriv en resonerande text om en av de två frågorna:
a. ”När vill jag vara ensam hemma och på fritiden.”
b. ”När vill jag klara mig själv i skolarbetet.”
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:10
SOS Samhälle 7
3:11 Analysera mera!
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. Nu ska du få göra det när det gäller
mobbning som är ett problem bland både ungdomar och vuxna.
I denna övning ska du använda Analysmodellen som innehåller delarna:
Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de tre tomma pilarna.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
PROBLEMET MED
MOBBNING
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja ut den
viktigaste:
• Orsaken till att mobbning uppstår
• Konsekvensen av mobbning
• Lösningen på problemet med mobbning
2. Jämför din analys med din grupps analys och skapa den bästa analysen.
3. Redovisa för andra grupper och lär av deras kunskaper.
4. Skriv en resonerande text om ”Varför sker mobbning.” Ge respons till en
klasskamrats text om samma ämne.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:11
SOS Samhälle 7
3:12 Analysera mera, del 2
Du kan aldrig träna analysförmåga nog många gånger. I denna övning ska du analysera med
hjälp av begreppen: Regler, normer och lagar. Innan du börjar så måste du se till att du förstår
vad skillnaden mellan dessa tre begrepp är. Din analys går ut på att du ska ge exempel på i
vilka situationer dessa tre begrepp är aktuella hemma, i skolan och i samhället. Fyll i
”stödmallen”!
Begrepp
I hemmet
I skolan
I samhället
Regler
Normer
Namn: ______________________________________________________
Lagar
Avsluta med att diskutera i helklass
• Varför det kan vara bra att dessa regler, normer och lagar finns?
• När kan dessa regler, normer och lagar kan vara ett problem och svåra att följa.
• Finns det någon/några regler eller normer som du tycker skulle kunna upphöjas
till att bli en allmän lag, som gäller för alla. Glöm inte att, som vanligt, motivera
din ståndpunkt!
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:12
SOS Samhälle 7
3:13 Vilka fakta är viktiga?
När du resonerar eller argumenterar om något eller ska beskriva eller förklara något behöver
du ha vissa faktakunskaper. Viktiga fakta är sådana fakta som återkommer i många olika
sammanhang och i andra SO-ämnen.
I denna övning ska du visa att du känner till vissa viktiga fakta i detta kapitel.
Frågor
1. Vad är det för skillnad mellan en grupp med folk och en folkgrupp?
2. Vilka likheter finns mellan behandlingen av samerna i Sverige på 1800-talet
och kurderna i dagens Turkiet och Irak?
3. Vilka olika grupper ingår du i?
4. Är du alltid dig själv eller spelar du olika roller till exempel när du är hemma,
med dina kamrater, i skolan och i samband med när du utövar någon idrott?
5. Ge exempel på hur man kan visa tolerans respektive intolerans.
6. En rubrik i läroboken lyder: ”Olika förutsättningar på grund av uppväxtmiljö”.
Vad betyder det egentligen?
7. En annan rubrik i läroboken lyder: ”Motsättningar kan bero på kulturkrockar”.
Vad är det som ”krockar”.
8. Vad menas med grupptryck och kan det vara både något positivt och negativt?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Jämför dina svar med gruppens svar och skapa ert bästa svar för respektive
fråga.
• Redovisa fem av dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:13
SOS Samhälle 7
3:14 Utveckla din läsförståelse
När man skriver en lärobok så tvingas ibland författaren skriva kortfattat för annars skulle
läroboken bli för tjock och därmed för dyr. I denna övning ska du visa att du förstår meningar
även om de inte är tillräckligt förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan
raderna”, vilket är viktigt för att kunna förstå en text mer på djupet.
Meningar i läroboken
Förklara vad som menas och använd en eller ett par meningar
för att visa att du förstår.
”Det är inte mer än några hundra år
sedan som Sverige var ett fattigt land, där
människor saknade den frihet som vi idag
tycker är en självklarhet.” (s. 40)
• Vilken frihet menas?
”Att leva tillsammans med andra är ett
grundläggande mänskligt behov, precis som
att ha mat, kläder och en bostad.” (s. 40)
• Vad menas med att ett behov är
”grundläggande”?
”En grupp består av personer som är
beroende av varandra för att uppnå ett visst
mål …” (s. 42).
• Vilka mål kan det handla om?
”Saknar många barn trygghet hemma
påverkas atmosfären i skolan.” (s. 44)
• Förklara hur detta hänger ihop!
”Hur eleverna har det i skolan påverkar
i sin tur hur de i framtiden fungerar på
arbetsplatser och i samhället i övrigt.” (s. 44)
Namn: ______________________________________________________
• Förklara hur detta hänger ihop!
”Men grupper spelar också stor roll när ett
barn växer upp och får sin egen personlighet
– eller identiteter.” (s. 46)
• Förklara genom att ge ett exempel!
”Främlingsfientlighet innebär att det görs en
uppdelning av landets befolkning, i ett ”vi
och dem.” (s. 51).
• Förklara genom att ge ett exempel!
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu lärt er av andra gruppers redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:14
SOS Samhälle 7
3:15 Analysera ett samhällsproblem!
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen för att analysera en viktig samhällsfråga: ”Problem med bråk och kriminalitet
i förorterna”. Du fyller i de tre tomma pilarna.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
PROBLEMET
MED BRÅK
I STORSTÄDERNAS
FÖRORTER
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till oroligheter i förorterna
• Konsekvensen av oroligheterna i förorterna
• Lösningen på problemet med oroligheterna i storstädernas förorter
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att ta
med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (ca en A4-sida) om det du tagit upp
under punkterna ovan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:15
SOS Samhälle 7
3:16 Debatten!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera, att våga ha en egen åsikt.
Detta gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock viktigt att du
försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa är risken stor
att du ”bara tycker en massa”. I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av
din SO-lärare, diskutera ett par av följande samhällsfrågor:
1. Vad kan enskilda individer, grupper och samhället i stort göra för att minska
oroligheterna i storstädernas förortsområden?
2. Om en grupp elever under en längre tid mobbat ett par andra elever, ska
mobbarna, de som blivit mobbade eller ingen av dessa två grupper flyttas bort
från skolan? Hur länge? För alltid, eller? Finns det någon ”patentlösning” som
alltid fungerar?
3. Det sägs ofta att människor i dagens Sverige har samma värde, att vi är jämlika.
Håller du med eller inte om detta påstående?
4. Tänk dig att en person tagits på bar gärning av polisen och erkänt sig skyldig.
Varför kan inte polisen bara läsa i lagboken vilket straff som personen ska ha?
Det skulle gå snabbt och spara många miljarder kronor varje år, men ingen
föreslår detta. Varför inte?
5. Idag är man straffmyndig när man är 15 år och i praktiken döms väldigt få
ungdomar under 18 år till ett fängelsestraff. Detta har kriminella gäng utnyttjat
genom att de tvingar yngre (än 18 år) att begå grova brott eftersom straffen för
dessa ungdomar alltid blir väldigt milda. Bör ungdomar mellan 15–18 år
kunna dömas till hårdare, längre, straff?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Skriv en resonerande text utifrån en av de fem samhällsfrågorna här ovan.
• Byt text med en klasskamrat och ge respons efter idén med ”två stjärnor och en
önskan.”
• Förbättra din resonerande text och lämna in texten till din lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:16
SOS Samhälle 7
3:17 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du välja mellan att sammanfatta på ett av följande två sätt:
1. Välj ut 4-5 av punkterna i lärobokens egen sammanfattning på sidan 52 och
med hjälp av dina valda punkter gör du en sammanfattning (mellan en halv till
en hel A4-sida).
2. Du gör om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska ta upp det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i
avsnittet
”Fungera själv och i grupp”
”Vissa grupper betyder mer än
andra”
”Även vuxna kan mobbas”
”Identiteten formas tillsammans
med andra”
”Olika förutsättningar på grund av
uppväxtmiljö”
Namn: ______________________________________________________
”Grupptryck”
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
3:17
SOS Samhälle 7
4. Lag och rätt
4:1 Den stora frågan
Vilka är orsakerna till, konsekvenserna av och lösningarna på våld
och kriminalitet?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel eller sätt in begreppet i en mening för att visa att du
har förstått vad begreppet betyder
Rättssäkerhet
Straffmyndig
Dom
Domstol
Namn: ______________________________________________________
Rättegång
Kriminalitet
Lagstiftning
Organiserad brottslighet
Brottsoffer
Påföljd
Kriminalvård
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:1
SOS Samhälle 7
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med begreppen:
1. Försök att besvara ”Den stora frågan” ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör de nödvändiga förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av
de andras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:1
SOS Samhälle 7
4:2 Vem gör vad?
Av lärobokens exempel förstår du att det är många personer som är inblandade från att ett
brott har begåtts till att en påföljd är bestämd. I denna övning ska du försöka hålla reda på
vem som gör vad under hela denna process.
Vem …
… gör vad?
Polisen
Socialtjänsten
Åklagaren
Försvarsadvokaten
Domaren
Vittnet
Namn: ______________________________________________________
Nämndemännen
Målsäganden
Arbeta vidare
• Jämför din stödstruktur med gruppens och skapa er bästa mall.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:2
SOS Samhälle 7
4:3 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
Meningar i läroboken
Besvara frågan eller förklara det oklara
”Lagarna speglar det samhälle vi lever i.”
(s. 55)
• Förklara vad som menas!
”Åklagaren är statens representant …”
(s. 63)
• Förklara vad som menas!
”Alla i Sverige som anhålls eller häktas
har rätt till en försvarsadvokat.” (s. 63)
• Varför är denna princip självklar i
Sverige?
”… det är staten som ska ta hand om
påföljder för brott, inte medborgare.”
(s. 66)
• Varför är detta en självklarhet?
”Trots tidningarnas rapportering är
det inte lika stor risk att råka ut för
personrån, allvarlig misshandel eller
sexualbrott”. (s. 68)
Namn: ______________________________________________________
• Förklara vad som menas med ”trots”!
”Särskilt sällan anmäls sexualbrott och
trakasserier. Kanske beror det på att de
som utsatts ofta skuldbelägger sig själva,
trots att de är offer.” (s. 68)
• Varför gör de det, trots att de är offer?
”Många brott i städer begås i så kallade
”hot spots.” (s. 68)
• Varför just dessa platser (t ex parker
och vissa gator)?
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra era svar efter att ni nu har lärt er av de andra gruppernas
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:3
SOS Samhälle 7
4:4 Vem arbetar med lagen?
För att ett rättssamhälle ska fungera behövs en mängd olika yrkesgrupper som alla har sina
specifika uppgifter. Här är några av dem, men vad gör de?
Uppgift
Para ihop yrkesgrupperna med de olika uppgifterna. Skriv rätt siffra i rutorna.
1. gör en förundersökning
2. håller en enskild överläggning
Domaren
3. åtalar en person
4. griper misstänkta
Polisen
5. tillsammans med nämndemännen den som dömer eller
frikänner en åtalad person
Åklagaren
6. försvarar den som är anklagad för ett brott
Försvarsadvokaten
7. beslutar om en person ska häktas
8. ska hitta bevis på att en misstänkt person är skyldig
Namn: ______________________________________________________
9. håller förhör med misstänkta
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:4
SOS Samhälle 7
4:5 Sortera brotten
Svensk Författningssamling är en samling böcker som innehåller alla svenska lagar, i Sveriges
rikes lag finns de lagar som används mest. Lagbokens lagar har delats in i tre områden:
civilrätt, straffrätt och offentlig rätt.
Uppgift
Här nedan ser du exempel på ett antal tänkbara brott. I vilken del av lagboken ska man leta
om man vill vet om det är ett brott eller ej? Markera civilrätt med C, straffrätt med S och
offentlig rätt med O. Använd läroboken till hjälp.
 Malin och Mia gör inbrott i en bil och stjäl en cd-spelare och en bärbar dator.
 F
rida och Stinas morfar har avlidit och lämnat ett testamente där han vill skänka hela sin
förmögenhet till sin bowlingklubb.
 S
kolan i Gladköping tänker införa skoluniform för alla skolbarn, eget betygssystem och offentlig
skamvrå för de elever som inte sköter sig.
 Marie tänker gifta sig med Manfred trots att hon inte tagit ut skilsmässa från sin make Anders än.
 Göran har fått ett nytt arbete med hög lön – men han får ingen semester.
 Bengt misshandlar Sten under en fotbollsmatch.
 Beatrice 14 år tänker inte gå till skolan – hon vill träna fotboll istället.
 Erika sparkar sönder en busskur.
 Robert sätter sig i bilen och kör trots att han druckit stora mängder sprit.
 Kent och Karl har tänkt köpa ett hus, men misstänker att säljaren ljuger om vissa detaljer.
Namn: ______________________________________________________
 Företaget X lämnar 15 tunnor gift i en avlägsen skogsdunge.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:5
SOS Samhälle 7
4:6 Brott och påföljd
Den som bryter mot en lag gör sig skyldig till ett brott. Vissa brott anses allvarligare än andra.
Hur allvarligt ett brott är ska visas sig i påföljden. Ett grovt brott ska ha en strängare påföljd än
ett lindrigt. Frågan är vad du anser vara allvarliga brott och vilka påföljder du föreslår? Gör
uppgiften nedan, rätta och fundera på om din uppfattning skiljer sig från lagen.
Uppgift
1. Rangordna nedanstående brott från 1 till 8, efter hur allvarligt du anser att
brottet är. Sätt en etta viddet allvarligaste och två vid nästa och så vidare.
2. Bedöm sedan om du anser att brottet borde leda till böter eller fängelse.
Brott – Beskrivning
Rangordning
Fängelse eller böter
Fortkörning – en bilförare körde 60
km/h förbi ett daghem.
Mened – en person har ljugit inför
domstolen.
Skadegörelse – en person krossar två
fönster till en pälsbutik.
Stöld – en person stjäl en jacka av ett
värde på 5 000 kronor.
Misshandel – en person slår ned en
annan person så att två tänder slås ut.
Namn: ______________________________________________________
Rån – en person hotar en annan med
stryk och tar hennes mobiltelefon.
Ekonomisk brottslighet – en
person avstår från att deklarera en
extrainkomst på 10 000 kronor.
Snyltningsbrott – en person smiter
från notan på 600 kronor efter ett
restaurantbesök.
Diskutera
3. Jämför svaren i klassen. Diskutera skillnader och argumentera för era
ställningstaganden.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:6
SOS Samhälle 7
4:7 Lag och rätt på fotbollsplanen
Du ska nu ta ställning till en händelse där det finns flera olika val – ett dilemma. I ett dilemma
finns det sällan några enkla beslut. De flesta alternativen är tänkbara, men du ska välja endast
ett av dem. Vilket väljer du?
Detta har hänt
Namn: ______________________________________________________
Vid årets första fotbollsmatch i juniorserien kommer en anfallande spelare
fri med målvakten. Precis när anfallaren ska skjuta in bollen i det öppna
målet kommer en försvarsspelare från motståndarlaget bakifrån och sparkar
undan benen på anfallaren. Anfallaren skadar sig svårt och måste bäras ut på
bår. På sjukhuset konstateras att högerben är brutet och måste gipsas. Det
blir inget mer fotbollsspel för anfallaren denna säsong.
Uppgift
1. Vilken påföljd är rimlig att utdela till försvarsspelaren i detta fall? Ringa in din
åsikt.
• domaren blåser straff för det anfallande laget
• domaren visar gult kort (varning) till försvarsspelaren
• domaren visar rött kort (utvisning) till försvarsspelaren
• försvarsspelaren blir avstängd de närmaste fyra matcherna
• försvarsspelaren blir avstängd från spel resten av året
• försvarsspelaren döms i domstol för misshandel
2. Nu visar det sig att försvarsspelaren har något att säga: han berättar att tränaren
har gett order om att det är okej att ta till vilka metoder som helst för att stoppa
motståndarna. Tränaren erkänner att han sagt så.
Vad anser du nu? Ringa in din åsikt.
• inget förändras
• tränaren ska bestraffas inte spelaren
• både tränaren och spelaren ska bestraffas
Diskutera
3. Hade din bedömning blivit annorlunda om det var någon annan som
uppmanade anfallaren att använda otillåtna metoder – en lagkamrat, en
förälder, en åskådare?
4. Vilket ansvar har man som enskild att känna till lagen och ta ansvar för sina
handlingar?
5. Gäller inte vanlig lagstiftning för brott begångna inom idrotten?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:7
SOS Samhälle 7
4:8 Ska vi bekämpa ungdomsbrottsligheten?
Anta att ungdomsbrottsligheten ökar. Det är ett problem för samhället, de vuxna och
ungdomarna. Ett antal mer eller mindre kloka politiker har tagit fram några lagförslag som de
tänkte införa i syfte att få ned ungdomsbrottligheten.
Nu vill de ha ett utlåtande från dig. Lagförslagen finns presenterade nedan.
Uppgift
1. Läs igenom lagförslagen.
2. De lagförslag som du tror är effektiva för att få ned ungdomsbrotten markerar
du med ett plus. De lagförslag som du inte tror ger någon effekt på
ungdomsbrottsligheten markerar du med ett minus.
3. Välj ut två förslag som du tycker är viktigast att lagstifta om. Ringa in dessa
lagförslag och skriv och förklara på skrivraderna om varför du tycker att dessa är
lämpliga. (Om du har ett bättre lagförslag själv, skriv det, under eget förslag.)
§ Det ska vara lagligt att sätta ut foton på ungdomar som snattat i affärernas skyltfönster.
§ Föräldrar ska kunna dömas till böter om de tillåter att deras barn är hemma från skolan utan att de
är sjuka, alltså att de skolkar med föräldrarnas tillåtelse.
§ Den som säljer eller hyr ut ”barnförbjudna” filmer till ungdomar under 15 år ska kunna dömas till
böter.
§ Alla elever som är närvarande alla timmar under en termin ska få högre betyg än de som skolkar
eller är sjuka.
§ Sänka straffmyndighetsåldern till 13 år och tillåt fängelsestraff från den åldern.
§ Alla kommuner måste inrätta ett ungdomsråd som bevakar ungdomarnas intressen.
§ Tillåta kameraövervakning och dold avlyssning i skolans lokaler.
§ Eget förslag.
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:8
SOS Samhälle 7
4:9 Lika inför lagen
En viktig princip i en rättsstat är det finns en rättsäkerhet, det betyder att alla människor ska
vara lika inför lagen. Detta innebär att de människor som begått samma typ av brott ska
bedömas lika. Men ibland finns det förmildrandeomständigheter som gör att man kan
ifrågasätta vilka straff som är lämpligast.
Uppgift
Anta nu att nedanstående personer har begått samma allvarliga brott. Personerna har begått
ett så allvarligt brott att det normala straffet borde vara fängelse i 5–6 år. Ska någon av
människorna i listan få ett mildare straff? Du ska också motivera varför i så fall.
Brottsling
Mildare straff?
Ja
Motivering
Nej
Arbetslös 45-åring
75-årig pensionär
Psykisk sjuk 25-åring
40-årig fem-barnsmamma
Världsberömd kirurg
Namn: ______________________________________________________
Landslagsspelare i fotboll
Föräldralös 14-åring
18-årig flicka
18-årig pojke
Din mamma
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:9
SOS Samhälle 7
4:10 Analysera personrån
Antalet personrån mot ungdomar ökar år från år. Det är ett problem för samhället och
ungdomarna. Varför ser det ut som det gör? Vad finns det för orsaker till att personrånen ökar?
Går det att göra något för att minska rånen? Vem har makt att påverka och vad ska man i
sådana fall göra?
Uppgift
Du ska nu analysera ”personrån mot ungdomar”. Analysen går ut på att du ska tänka ut
orsaker till varför detta problem uppstår och sedan ge förslag till lösningar på problemet.
Sortera in i olika nivåer: individ, familj, skola, samhälle.
Orsaker
individ
familj
skola
samhälle
Namn: ______________________________________________________
Personrån mot ungdomar
Lösningsförslag
individ
familj
skola
samhälle
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:10
SOS Samhälle 7
4:11 Svara på insändaren
Här följer en skrivövning som går ut på att du ska svara på en insändare. Läs igenom vad
personen skriver och fundera på vad du själv tycker i frågan. Har insändaren rätt i något eller
tycker du någonting helt annat? Skriv och besvara insändaren och var inte rädd för att ge
uttryck för dina tankar och åsikter.
Sluta dalta med tonåringarna!
Jag är pensionär och snart vågar jag inte längre gå ut. Anledningen är att jag är
livräddför att bli rånad eller misshandlad. Mest rädd är jag för alla tonåringar
som drar omkring med knivar och pistoler. När jag var ung så slogs vi med
knyt nävarna och vislog aldrig någon som var mindre och svagare. Det var
hederliga slagsmål. Dagens tonåringar stjäl och rånar för att de är så
bortskämda. De vill ha allt och det som de inte får tar de från oss äldre. Jag
tycker också att straffen är alldeles för snälla. Dagens tonåringar vet att det
värsta som kan hända är att de får tala med socialen. Nej, lås in dom bakom
galler och låt de jobba gratis för att betala tillbaka för de skador de gjort. Jag
tycker också att de som klottrar ska få fängelse.
Tackar för ordet:
Svar på insändaren
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:11
SOS Samhälle 7
4:12 Beslagtagen narkotika
I den här övningen får du träna på att läsa diagram samtidigt som du lär dig mer om vilken
sorts droger som beslagtas i Sverige.
Antal beslag
7 000
Cannabis
6 000
Amfetamin
5 000
4 000
Läkemedel
3 000
2 000
Heroin
1 000
0
71
73
75
77
79
81
83
85
87
89
91
93
95
97
99
Kokain
01
Uppgifter
1. Vilka fem sorters droger finns med på diagrammet?
2. Mellan vilka årtal har man räknat beslag av drogerna? 3. Vilken drog gör man minst antal beslag av? Namn: ______________________________________________________
4. Vilken drog gör man flest antal beslag av? 5. Ungefär hur många beslag gjordes av drogen cannabis år 2001? 6. Ungefär hur många beslag av heroin gjorde man år 2001? 7. Vilka sorters drogbeslag har ökat under mätperioden?
8. Vad kan du se för skillnad om du jämför året 1973 med året 2001? Berätta
kort.
9. Vad tror du att skillnaden kan bero på?
10.Gå igenom svaren och diskutera resultatet i klassen. Hur påverkar utvecklingen
av insmugglingen av droger dig och dina kamrater?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:12
SOS Samhälle 7
4:13 Vad skulle du göra?
I den här övningen så får du ta ställning till olika handlingsalternativ i några olika situationer.
Vad skulle du ha gjort?
Uppgift
Ta ställning till hur du skulle agera i nedanstående situationer. Välj bland
handlingsalternativen och markera siffra i rutorna:
1. ”Jag säger nej.”
2. ”Jag säger ja.”
3. ”Jag säger ja, men vill egentligen inte.”
4. ”Jag säger att det kompisen håller på med är dumt.”
c a)Det är lunchrast och din bästa kompis tar fram ett paket cigaretter bakom
skolan. Kompisen säger: ”Här ta en!” Vad gör du?
c b)Du är på föräldrafri fest hemma hos en kamrat. En kompis tar fram en
starköl och ber dig smaka. Vad gör du?
c c)Det är sommar. Du och några kamrater har samlats nere på stan. En av
kamraterna tar fram en flaska med en blandning av hembränt och Fanta.
Han ber dig att smaka. Det blir tyst och alla tittar på dig. Vad gör du?
c d)Det är sent på kvällen. Du och några vänner sitter nere på bryggan vid sjön.
Med en mystisk min tar en av dina vänner fram en hemrullad cigarett. Det
är gräs och inte farligt alls, säger din vän. Sedan frågarvännen om du vill
prova. Vad gör du?
c e)Du är på ungdomsgårdens fest med några kamrater. Det är lördags kväll
och ganska sent. Du börjar känna dig trött men vill ändå stanna kvar ett tag
till. Då säger din kamrat: ”Du ser trött ut, ta den här så blir du pigg!” Han
visar upp ett litet vitt piller. Vad gör du?
c f )Din kompis tar fram en dosa snus före matteprovet. Ta en prilla så blir du
lugn säger kompisen. Vad gör du?
Diskutera
Sammanställ resultatet och diskutera följande.
1. Vad avgör om något känns allvarligt eller inte?
2. Vilka av situationerna upplevdes som minst/mest allvarliga och varför?
4. Hur mycket påverkan har gruppen på det man väljer att göra?
5. Är det skillnad om man är själv med en kamrat eller med ett stort gäng?
6. Att börja med droger, även cigaretter, kan bokstavligen vara livsfarligt. Ändå
prövar många och blir beroende. Varför händer det tror du?
7. Vad kan man göra för att våga ta ställning mot droger? Diskutera och
sammanställ på tavlan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:13
SOS Samhälle 7
4:14 ”De stora sambanden”
Namn: ______________________________________________________
I samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
samband. I denna övning ska du få träna på ganska svåra samband. Detta kräver högsta
koncentration.
Samband mellan de olika
samhällsstrukturerna
Förtydligande frågor kring
samband mellan olika
samhällsstrukturer
Rättsliga och ekonomiska
strukturer
Vilka samband finns mellan
kriminalitet och ekonomiska
kostnader för samhället?
Rättsliga och politiska
strukturer
Vilka samband finns mellan
kriminalitet och politiska
beslut i riksdagen?
Rättsliga och sociala
strukturer
Vilka samband finns mellan
kriminalitet och människors
uppväxtmiljö, boende och
inkomst?
Rättsliga och mediala
strukturer
Vilka samband finns mellan
kriminalitet och mediers
nyhetsrapportering?
Dina/Era svar på frågorna och exempel på
samband
Arbeta vidare
1. Jämför din stödmall med gruppens och skapa tillsammans er bästa mall.
2. Redovisa för de övriga grupperna.
3. Lär av de andra gruppernas redovisningar och förbättra er mall.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:14
SOS Samhälle 7
4:15 Besvara lärobokens frågor
Några av rubrikerna i detta kapitel är formulerade som frågor. I denna övning ska du skriva en
sammanfattning som tar fasta på det viktigaste i rubrikfrågorna.
Frågorna i rubriken
Ditt sammanfattande svar på frågorna i rubriken
Ökar brottsligheten?
Vilka begår brotten i Sverige?
Vilka är det som drabbas?
Namn: ______________________________________________________
Var begås brotten?
Varför straff?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:15
SOS Samhälle 7
4:16 Analysera ett samhällsproblem!
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. Nu ska du få göra det när det gäller
kriminaliteten i samhället. I denna övning ska du använda analysmodellen och som innehåller
delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de tre tomma pilarna.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
KRIMINALITETEN
I SAMHÄLLET
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till kriminaliteten
• Konsekvensen av kriminaliteten
• Lösningen på problemet med kriminaliteten i samhället
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om det du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:16
SOS Samhälle 7
4:17 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du välja mellan att sammanfatta på ett av följande två sätt:
1. Välj ut 4-5 av punkterna i lärobokens egen sammanfattning på sidorna
71 och 86. Med hjälp av dina valda punkter gör du en sammanfattning
(på mellan en halv och en hel A4-sida).
2. Du gör om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i
avsnittet
”Rättssäkerhet”
”Ungdomsbrottslighet”
”Unga kriminella behöver hjälp”
”Dödsstraff”
Namn: ______________________________________________________
”Brottsförebyggande arbete”
”Droger och brott”
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa tillsammans er bästa fråga för tre av
rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:17
SOS Samhälle 7
4:18 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har
alternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en fråga
skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid fortsätta
till nästa högre nivå om ni svarar rätt. Är ni osäkra på svaret så kan ni ta hjälp av tre livlinor. Ni
får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre livlinor att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt förslag.
Livlina 3 – T
a hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-lronorsnivån
Vad av detta ansvarar polisen för?
Att ljuga inför rätten är straffbart och brottet kallas …?
a) dömandet
a) häleri
b) anhållandet
b) dråp
c) häktandet
c) mened
d) gripandet
d) förtal
10 000-kronorsnivån
250 000-kronorsnivån
Vad av detta ansvarar advokaten för?
Vem eller vilka är det som avgör dom och påföljd i en
rättegång?
a) förundersökningen
b) göra upp en vårdplan
c) försvara den misstänkte
d) bestämmer påföljden
b) endast nämndemännen
c) domaren och nämndemännen
d) domaren, nämndemännen och åklagaren
25 000-kronorsnivån
Namn: ______________________________________________________
a) endast domaren
Vad menas med ett signalement?
500 000-kronorsnivån
Vilket brott av dessa har ökat i antal sedan 1988?
a) ett erkännande
b) en person- eller klädesbeskrivning
a) skadegörelse
b) bankrån
c) att vara minderårig
c) cykelstölder
d) att vittna
d) rattfylleri
50 000-kronorsnivån
Ett fängelsestraff kan omvandlas till ett
straff med fotboja om fängelsestraffet inte
är längre än:
Du vill bli miljonär
I Sverige finns sex hovrätter? Vilken av följande
städer har ingen hovrätt
a) 3 månader
a) Jönköping
b) 1 år
b) Umeå
c) 3 år
c) Sundsvall
d) 5 år
d) Uppsala
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
4:18
SOS Samhälle 7
5. Våra pengar
5:1 Den stora frågan
Vilka är de största inkomsterna och utgifterna för en barnfamilj?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel eller sätt in begreppet i en mening för att visa att du
har förstått vad begreppet betyder
Inkomst
Varor och tjänster
Skatt
Arbetsgivare
Nettolön
Namn: ______________________________________________________
Hushåll
Budget
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör de nödvändiga förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av
de andras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:1
SOS Samhälle 7
5:2 Ekonomiska sammanhang
Här följer två övningar där det handlar om att sätta ihop meningar så att de bildar ett
sammanhang, eller ett samband. Ett samband blir det när alla meningar passar ihop så att man
förstår vad det handlar om.
1. Räntan stiger
Vad händer när räntan på familjen Karlssons huslån stiger?
På vilket sätt kommer detta att påverka familjen? Placera in de
tre påståendena i rutan så att de bildar ett samband.
Höjd ränta
>
>
lägre disponibel inkomst
dyrare boendekostnader
dyrare lån
>
2. Det hänger ihop
Här nedan ser du några påståenden som tillsammans visar hur hushållens, företagens och
statens ekonomi hänger ihop. Men hur hänger de ihop egentligen? Mellan varje påstående
finns utrymme där du ska förklara lite mer vad det är som gör att de påverkar varandra. Skriv
och förklara vad det är som gör att de hänger ihop.
Företagen
går bra
Företagen får in mer pengar och har möjlighet att öka
de anställdas löner.
Namn: ______________________________________________________
Lönehöjningar
Folk köper mer
varor
Arbetslösheten
minskar
Staten får in
mer skatter
Nya reformer
blir möjliga
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:2
SOS Samhälle 7
5:3 Hur skulle du använda ditt bidrag?
Barnbidraget är ett bidrag som betalas ut för alla barn bosatta i Sverige fram till och med det år
då barnet fyller 16 år.
Uppgift
Antag att du denna månad får bestämma helt själv över vad du ska använda ditt barndrag
(ca. 1050 kronor per barn) till. Hur skulle du använda pengarna om du fick välja mellan
nedanstående alternativ?
1. Du ska rangordna alternativen från 1 som är ditt första val, 2 det andra och så
vidare.
2. Hur mycket spenderar du på varje punkt? Fyll i beloppet i rutan, se till att
totalsumman inte överstiger barnbidragsbeloppet.
Rangordna
Antal kronor
Klassens val
Pojkar
Flickor
köpa nya kläder
skänka pengar till någon
organisation
hyra videofilmer
spara
köpa musik
köpa böcker
gå på bio
gå på idrottsevenemang
äta på hamburgerrestaurant
köpa dataspel
Namn: ______________________________________________________
ringa på mobiltelefon
köpa godis och läsk
eget val
3. Undersök sedan klassens val och hur resultatet skiljer sig mellan fickor och
pojkar. Räkna bara med de alternativ som kommit på de tre första platserna.
Första plats ger 3 poäng, andra plats 2 poäng och tredje plats 1 poäng. Fyll i
antal i tabellen under rubriken Klassens val.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:3
SOS Samhälle 7
5:4 Hjälp till där hemma!
Här nedan finns en lista på ett antal hemsysslor som man skulle kunna tänka sig att du hjälpte
till med där hemma. Men hur är det, hjälps ni åt där hemma? Vilka sysslor tycker du är viktiga
att hjälpa till med? Och går det att sätta ett pris på sysslorna?
Uppgift
1. Börja med att besvara vad du egentligen hjälper till med där hemma. Markera
bokstav under kolumnen Så hjälpsam är jag.
Sätt ett A för de sysslor du hjälper till med varje dag.
Sätt ett B för de sysslor du hjälper till med någon gång i veckan.
Sätt ett C för de sysslor du hjälper till med någon gång i månaden.
Sätt ett D för de sysslor du någon gång hjälpt till med; kanske 1–2 gånger
per år.
Sätt ett E för de sysslor du aldrig hjälpt till med.
2. Nu gör vi detta lite mer affärsmässigt. Nedanstående sysslor ska genomföras.
Du ska utföra dem. Men du har möjlighet att själv förhandla och sätta ett
”marknadsmässigt” pris på varje syssla. Priset på varje syssla kan bara variera
(med jämna tiotal) från 10 till 120 kronor och inga sysslor får ha samma pris.
Du kan alltså inte ta 120 kronor för alla sysslor. Hur ska du resonera? Vilka
sysslor vill du ha mest betalt för? Hur motiverar du priset?
Sätt ut ditt pris för varje hemsyssla nedan.
3. Sammanställ resultaten för hela klassen. Hur kan man resonera vid prissättning
av sysslorna? Är det rätt att ta betalt för att hjälpa till med sysslorna i hemmet?
Är det någon skillnad mellan flickor och pojkar?
Hemsyssla
Så hjälpsam är jag
Mitt pris
stryka kläder
handla middagsmaten i närmsta affär
Namn: ______________________________________________________
hjälpa till att diska
hjälpa till att duka
kasta/sortera sopor
plocka undan efter frukost/middag
laga middagen till familjen (ej micromat)
tvätta, sortera och plocka in dina kläder
passa småsyskon eller grannens småbarn
vattna familjens växter inomhus
städa ditt rum
bädda din säng
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:4
SOS Samhälle 7
5:5 Argumentera och ta ställning
Vissa frågor är det är lätt att ta ställning till, andra kanske kräver lite mer eftertanke. I båda
fallen är det viktigt att ha argument som stödjer ställningstagandet. Ett argument är ett skäl
eller ”bevis” för eller emot en viss uppfattning. Vissa argument väger tungt andra lite lättare,
det beror på vad man själv tycker är viktigt.
Du ska nu ta fram argument och sedan ta ställning till tre problem. Klassresan,
Barnbidraget och Hemarbete.
1. Klassresan
Klass 7 B har genom hårt arbete, sparat ihop 30 000 kronor till en klassresa. Problemet är att
tre av klasskamraterna inte har hjälpt till på något sätt, trots uppmaningar från övriga i
klassen. Ska de få följa med ändå?
Argument för ja
Argument för nej
2. Barnbidraget
Familjen Karlsson har mycket högre inkomster än familjen Lindström. Är det rättvist att de
ska få lika mycket i barnbidrag?
Namn: ______________________________________________________
Argument för ja
Argument för nej
3. Hemarbete
Är det rätt att barn ska hjälpa till i hemmet?
Argument för ja
Argument för nej
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:5
SOS Samhälle 7
5:6 Inkomster och utgifter
Det är inte bara familjer som behöver göra upp en förteckning över inkomster och utgifter.
Alla som handskas med inkomster och utgifter behöver upprätta en budget för ha kontroll på
ekonomin och ta bästa möjliga beslut.
Uppgift
I denna övning ska du avgöra vad som är inkomster och utgifter för tre olika aktörer:
• familjen
• staten
• företaget
1. Nedan ser du en lista på inkomster och utgifter.
Läs igenom och avgör vad som kan vara en inkomst för en vanlig familj.
Avgör sedan vad som kan vara en utgift för en vanlig familj. Skriv in i tabellen.
2. Vad kan vara en inkomst och utgift för staten? Fyll i tabellen.
3. Vad kan vara en inkomst och utgift för ett företag? Fyll i tabellen.
Tänk på att vissa saker kan vara en inkomst för en aktör och en utgift för en annan.
LönInkomstskattMoms
Aktieutdelning
Försäljning av varor och tjänsterHyra
Reklamkostnader
RäntaAvgifter för el, värme
Barnbidrag
Svenska försvaret
och vatten
Familjen
Staten
Företaget
Namn: ______________________________________________________
Inkomster
Utgifter
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:6
SOS Samhälle 7
5:7 Stackars familjen Karlsson
I det ekonomiska spelet finns det både vinnare och förlorare. De olika aktörerna är beroende
av varandra, ibland går det bra och ibland är det dåliga tider. Det som är ekonomiskt dåligt för
vissa kan ibland vara bra för andra.
Den här gången verkar det som familjen Karlsson är har hamnat i en besvärlig situation.
Uppgift
1. Det är dåliga tider och helt plötsligt har ett antal händelser drabbat familjen
Karlsson. Din uppgift är att avgöra vem som vinner eller förlorar ekonomiskt
på dessa händelser. Markera med ett plus för vinnare, ett minus för förlorare
eller lika-med-tecken för de som inte påverkas.
Händelser
Familjen Karlsson
Staten
Skattehöjning
Höjd moms
Sänkt barnbidrag
Höjda räntor på lån
Sänkta löner
Prisökning på livsmedel
Fru Karlsson är sjukskriven
Herr Karlsson är arbetslös
2. Nu ska du försöka vända på situationen för familjen Karlsson. Du får förändra
två av ovanstående händelser. Vilka händelser väljer du för att ge bästa möjliga
förutsättning för familjen Karlsson att ta sig ur sin dystra situation? Skriv och
motivera
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:7
SOS Samhälle 7
5:8 Svara på insändaren
Här följer en skrivövning som går ut på att du ska svara på en insändare.
Läs igenom vad personen skriver och fundera på vad du själv tycker i frågan. Har
insändaren rätt i något, eller tycker du någonting helt annat?
1. Börja med att läsa insändaren.
2. Dela upp hennes argument i de som du håller med om och de som du inte
håller med om. Skriv i tabellen nedan.
3. Skriv och besvara insändaren och var inte rädd för att säga dina åsikter. Skriv på
löst blad om du behöver mer utrymme.
Lata tonåringar!
Jag anser att dagens ungdomar är oerhört bortskämda! När jag var liten och
boddehemma fick jag hjälpa till med det mesta i hemmet. Jag bakade, skurade
golv, passadesmåsyskon, gick ärenden m.m. Men i dag verkar det inte som det
går att kräva någotalls av alla dessa lata tonåringar. De ska bara ha nya prylar
hela tiden och vill inte enshjälpa till med de enklaste hemsysslorna. Ska alla
dessa egoistiska ungar få presenter, jul-klappar, godis och pengar till allt
möjligt så borde de lära sig att hjälpa till betydligt meri hemmet. Det är en
skandal att en upp växande generation av lata tonåringar inte lär sigatt det
krävs arbete för att få någonting. I arbetslivet får man inget gratis. Kräv mer
avdem så kanske klotter och annan förstörelse försvinner.
Upprörd farmor
Argument FÖR upprörd farmor
Argument EMOT upprörd farmor
Namn: ______________________________________________________
Svara på insändaren
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:8
SOS Samhälle 7
5:9 Tio nya samband!
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
slags samband.
Uppgift
I denna övning får du tillfälle att se om du kan ge förslag på lite längre ekonomiska
”sambandskedjor” (i tre eller fler led). Tänk på att konsekvenserna av att till exempel alla får
högre lön eller att skatterna höjs kan leda till både positiva och negativa konsekvenser och att
konsekvenserna kan riktas både mot enskilda individer, olika grupper i samhället likväl som
samhället och naturen i stort.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Ju mer du och alla andra människor i Sverige sparar desto …
Ju mer allas inkomster ökar desto …
Ju lägre momsen på alla varor och tjänster sänks desto …
Ju högre skatterna blir desto …
Om barnbidragen och alla andra bidrag skulle höjas så skulle detta leda till
att …
Ju lägre låneräntorna är desto …
Ju fler människor som arbetar desto …
Ju högre efterfrågan är på olika varor och tjänster desto…
Ju sämre det går för stora och små företag desto …
Ju mer du och alla andra i Sverige shoppar desto …
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Samtala och jämför dina samband med gruppens.
• Skapa gruppens bästa sambandsförslag!
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:9
SOS Samhälle 7
5:10 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
Mening i läroboken
Din förklaring till texten
”Pengar är ingen garanti för att vi ska bli lycklig.”
(s. 89)
• Förklara vad som menas!
”Vanligtvis måste man betala en viss lön i skatt.”
(s. 91)
• Vart tar dessa skattepengar vägen?
”Hur mycket bidrag som betalas beror i de flesta fall
på hur mycket man tjänar.” (s. 92)
• Vad mer än lönen kan påverka bidraget?
”Även miljonärer får barnbidrag så länge de har barn
under 16 år.” (s. 92)
• Varför får de rikaste barnbidrag?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare:
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa tillsammans
gruppens bästa svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:10
SOS Samhälle 7
5:11 Den nyttiga analysmodellen
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
DEN STORA
ARBETSLÖSHETEN
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till att arbetslöshet uppstår
• Konsekvensen av arbetslöshet
• Lösningen på problemet med arbetslöshet
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om det du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:11
SOS Samhälle 7
5:12 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har fyra
alternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en fråga
skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid fortsätta
till nästa högre nivå om ni svarar rätt. Fel svar leder tillutslagning. Är ni osäkra på svaret så kan
ni ta hjälp av tre livlinor. Ni får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre livlinor
att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken.
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt förslag.
Livlina 3 – Ta hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-kronorsnivån
Vad av detta får du göra innan du fyllt 15 år?
Vad av detta innebär att en familj har dragit bort
skatten från inkomsten men bidragen är inte
inräknade?
a) ta ett banklån
b) sälja jultidningar
c) själv beställa hem varor utan föräldrars
underskrift
a) disponibel inkomst
d) övningsköra bil
c) kapitalinkomst
b) nettoinkomst
Namn: ______________________________________________________
d) bruttoinkomst
10 000-kronorsnivån
200 000-kronorsnivån
Hur mycket får du tjäna som mest på ett år
utan att betala skatt?
Ungefär hur mycket skatt betalar den som tjänar
20 000 kr per månad?
a) 57 000 kr
a) 2 000 kr
b) 44 000 kr
b) 6 000 kr
c) 38 000 kr
c) 9 000 kr
d) 16 400 kr
d) 12 000 kr
20 000-kronorsnivån
500 000-kronorsnivån
Vad av följande gäller när du handlar något i
en affär?
Ett företag måste följa ett utslag som
fattats av:
a) priset måste framgå
a) Marknadsdomstolen
b) även om du saknar kvitto så har du alltid
rätt att få en ny vara om du är missnöjd
med ditt köp
b) Allmänna reklamationsnämnden
c) Konsumentverket
d) Konsumentrådgivaren
c) du får alltid minst fem års garanti
d) du får alltid ångra dig även om det gått
flera månader
50 000-kronorsnivån
Du vill bli miljonär
Vad av följande händer om du inte betalar en
räkning i tid?
När man köper en obligation så lånar man i praktiken
ut pengar till vem?
a) du får aldrig låna pengar i fortsättningen
a) företagen
b) inget händer
b) staten
c) betalningsanmärkning och du kan få
svårare att låna pengar
c) kommunen
d) aktieägare
d) böter eller i värsta fall fängelse
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
5:12
SOS Samhälle 7
Förslag på prov åk 7
Lag och rätt I
Lag och rätt II
Namn: ______________________________________________________
Uppföljning av de två delproven
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov åk 7
SOS Samhälle 7
Lag och rätt I
Använd analysmodellen nedan för att resonera kring dessa frågor:
1. Vilka är de typiska ungdomsbrotten och hur kan man förklara orsakerna till att
ungdomar begår brott?
2. Vilka konsekvenser kan ungdomars brottslighet leda till samt vilka lösningar
kan du komma på som skulle kunna minska ungdomsbrottsligheten?
I ditt svar är det bra om du använder fakta och exempel och inte minst begrepp som:
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Brottsoffer
Straffmyndig
Dold brottslighet
Påföljder
Brottsförebyggande arbete
Rättssäkerhet
Namn: ______________________________________________________
Vilka Orsaker kan
du komma på
som skulle kunna
förklara varför
ungdomar begår
brott?
UNGDOMSBROTTSLIGHET
• VILKA BROTT
ÄR VANLIGAST?
Vilka kan
konsekvenserna bli av
att ungdomar begår brott
för:
• Enskilda individer?
• Samhället i stort?
• Vilka är dina
förslag på lösningar
för att minska
brottsligheten bland
ungdomar?
• Vilka fördelar och
nackdelar finns med
dina förslag?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Lag och rätt I
SOS Samhälle 7
Lag och rätt II
1. Anta att ett gäng på tre elever på högstadiet klottrar ner sin egen skola. Vittnen
kan peka ut de tre eleverna. Vad händer nu?
2. Vem gör vad och varför? När ett brott har begåtts? Fyll i stödmallen!
• Vad gör …
Namn: ______________________________________________________
Polisen?
Åklagaren?
Advokaten?
Vittnen?
Nämndemännen?
3. Varför kan inte polisen eller någon annan av de personer som finns med i
stödmallen göra allt själv? Varför behövs det en åklagare, en advokat och flera
nämndemän, egentligen?
4. Varför lägger polisen, åklagare, advokater, vittnen och nämndemän mycket tid
på en person som redan från början erkände sitt brott?
5. Ett vanligt uttryck är följande: ”Ett lands lagar speglar den tid och det samhälle
vi lever i”. Vad menas med detta?
6. Det är svårt att veta vilka ungdomar som kommer att begå flera brott, men det
finns några så kallade ”riskfaktorer” som ökar riskerna för att begå brott. Vilka
kan dessa riskfaktorer vara?
7. Sveriges lagar ger oss både rättigheter och skyldigheter. Ge exempel på två
rättigheter och två skyldigheter och förklara varför de anses vara så viktiga att
de finns med i lagboken.
8. Sverige är ett demokratiskt land med rättssäkerhet. Förklara vad som menas.
9. Varje brott mot lagen har olika ”namn”. Du får nu en lisa med olika
brottrubriceringar (namn på brott) och din uppgift är att beskriva och/eller ge
exempel för att visa att du vet vad som menas med respektive brottsrubricering.
Brottsrubricering?
Beskrivning eller exempel på brottet
Stöld
Sexualbrott
Hatbrott
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Lag och rätt 2
SOS Samhälle 7
Mened
Ekonomisk
Brottslighet
Langning
Miljöbrott
Skadegörelse
Namn: ______________________________________________________
Förtal
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Lag och rätt 2
SOS Samhälle 7
Uppföljning av de två delproven
Bilda par eller grupper av elever.
Låt eleverna samtala om och jämföra sina svar med varandra.
Skapa gruppens bästa svar.
Redovisa och lär av de andra gruppernas redovisningar.
Diskutera skilda tolkningar mellan gruppernas svar.
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Uppföljning av prov
SO• S Samhälle 8
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Innehåll
6. Demokrati och diktatur
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Jämförelse mellan demokrati och diktatur
Fyra frågor
Vad behöver en demokrati?
Civil olydnad
Demokratins och diktaturens ABC
Dags för debatt!
Olika sätt att fatta beslut
Vem bestämmer över vad?
10 samband om demokrati och diktatur
Förmågan att sammanfatta en text
Vill du bli miljonär?
7. Parti och ideologi
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Politik – vad är det?
Mitt partiprogram
Jämförelse mellan monarki och republik
Utveckla din läsförståelse
En jämförelse mellan Sveriges fyra grundlagar
Dags för debatt!
Jämförelse av ideologierna
Minsta gemensamma nämnare
Förmågan att sammanfatta en text
Läxförhöret
8. Så styrs Sverige
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Jämförelse mellan riksdag och regering
Riksdag eller regering?
Förbättra din läsförståelse
Vilka politiska beslut fattas på vilken nivå?
Vad bestäms var?
Vem har makt?
Fördelningspolitik
Fyra frågor
Svartjobb
Vad krävs för yrket?
Min PRAO-rapport
Sök ett jobb
Min kompass till framtiden
Dags för debatt!
Ut på sambandsjakt
Utveckla din förståelse av det du läser
Den nyttiga analysmodellen
10.Massmedier
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Ut på sambandsjakt
Förbättra din läsförståelse
En kommunikationsmodell
Artikel om tre bockar
På Internet (1)
På Internet (2)
Internet – nyttigt eller farligt?
Minsta gemensamma nämnare
11.Reklam!
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Fakta eller värdering?
Vad är fel?
En egen reklamkampanj
Svara på insändaren
Förbjud all reklam!
Förslag på prov åk 8
Demokrati och diktatur I
Demokrati och diktatur II
Uppföljning av de två delproven
9. Arbete och försörjning
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
SOS Samhälle 8
6. Demokrati och diktatur
6:1 Den stora frågan
Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan en demokrati och en
diktatur samt hur skulle ditt och din familjs liv förändras om du
levde i ett diktaturland?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som du
kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Direkt demokrati
Representativ demokrati
Allmän och lika rösträtt
Namn: ______________________________________________________
Majoritetsbeslut
Rättssäkerhet
Offentlighetsprincip
Censur
Mänskliga fri- och rättigheter
Opinionsbildning
Intresseorganisation
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:1
SOS Samhälle 8
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa
tillsammans gruppens bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj
helst de begrepp som ni ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:1
SOS Samhälle 8
6:2 Jämförelse mellan demokrati och diktatur
Du vet säkert att Sverige är en demokrati och att det finns diktaturer i andra delar av världen.
I historia har du mött tidigare och ofta våldsamma diktaturer. I denna övning ska du göra en
jämförande analys som går ut på att beskriva skillnaderna mellan demokrati och diktatur.
Tänk på att skillnaderna inte alltid är total, utan även en demokrati måste skydda sig mot
fiender.
Rättighet/frihet
Demokrati
Diktatur
Skolans roll i en …
Övervakning av medborgarna i en …
Domstolarnas roll i en …
Mediernas roll i en …
Politiska partiernas roll i en …
Namn: ______________________________________________________
Val och röstning i en …
Rättssäkerheten i en …
Arbeta vidare
1. Välj en av uppgifterna (a eller b)
a. För ett resonemang kring frågan: ”Varför har människor genom historien
kämpat och fortsätter att kämpa för demokrati”? Ta hjälp av dina kunskaper i
historia och mer moderna exempel på kampen för demokrati.
b. För ett resonemang kring frågan: ”Hur skulle ditt liv påverkas om du och din
familj hade vuxit upp och levt i en diktatur?”
2. Byt texter med en klasskamrat och ge respons via tanken med ”två stjärnor och
en önskan” och förbättra din text efter de råd du fått innan du lämnar in texten
till din lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:2
SOS Samhälle 8
6:3 Fyra frågor
Redan på kapitlets första sida (s. 5/111) finns det fyra frågor. Försök utifrån din förförståelse
och tillsammans med någon klasskamrat ge ert bästa tänkbara svar på de fyra frågorna.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
De fyra frågorna
Ditt/Ert bästa svar utifrån din/er förförståelse
1. Vad är det för skillnad mellan en
demokrati och en diktatur?
2. På vilka sätt kan vi använda våra
demokratiska rättigheter?
3. Har det alltid varit demokrati i
Sverige?
Namn: ______________________________________________________
4. Vilken betydelse har du själv för att
demokratin ska fungera?
Arbeta vidare med:
1. Jämför och samtala om din och din grupps stödmallar.
2. Skapa gruppens bästa gemensamma mall.
3. Redovisa för de andra grupperna.
4. Förbättra er mall efter att ni nu lärt er mer tack vare era klasskamraters
redovisningar.
5. Skriv en resonerande text på temat: ”Fördelarna med att leva i en demokrati.”
6. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons enligt idén med ”två
stjärnor och en önskan.”
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:3
SOS Samhälle 8
6:4 Vad behöver en demokrati?
I den här övningen får du ta reda på vad som är viktigt för en demokrati. Sedan får du värdera
de faktorer som du tycker är särskilt viktiga.
Uppgift
1. Stryk under 15 av nedanstående faktorer som du anser är särskilt viktiga för att
ett demokratiskt samhälle ska fungera. Använd inte rutorna.
2. Vilka av de faktorerna känns viktigast för dig? Numrera från 1–5 i rutorna där
1 motsvarar det du tycker är viktigast, 2 näst viktigast och så vidare.
Namn: ______________________________________________________
Faktorer

Egen valuta

Rättvisa domstolar

Allmän rösträtt
Parlamentarism

Fri sjukvård
Neutralitet
Polisväsende
Offentlighetsprincipen

Delad makt


Fria val
Åsiktsfrihet

5 tv-kanaler
Yttrandefrihet
Allmän värnplikt
Religionsfrihet

Tryckfrihet
Äganderätt

Jämlikhet
Kloka politiker
Många tidningar
Rättssäkerhet

Demokratiska spelregler

Stark militärmakt

Lördagsöppna systembolag

Skolor öppna för alla
3. Argumentera för dina val av dina två första faktorer genom att skriva kort om
varför du valde just dem. Skriv på raderna nedan. Läs gärna i läroboken innan
du skriver ned dina argument.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:4
SOS Samhälle 8
6:5 Civil olydnad
Civil olydnad är ett begrepp som fått stor aktualitet de senaste åren. Du får fundera på om det
är rätt att bryta mot lagen i vissa fall eller inte.
Uppgift
1. Ta ställning till om du tycker att det är rätt eller fel att ägna sig åt civil olydnad i
något av följande fall. Markera med R eller F i rutorna.
 Gömma flykting i väntan på att överklagan mot utvisningsbeslut går igenom.
 Kedja fast sig i ett rivningshotat hus från 1600-talet där en känd svensk författare levde.
 Förstöra delar av en byggnad för att frige försöksdjur.
 Demonstrera utan tillstånd i stadens centrum mot den ökande bilismen.
 Förstöra reklamaffischer som visar lättklädda kvinnor.
2. Vilka värderingar ligger bakom var och en av de fem aktionerna? Vad är det för
värde som är viktigare än lagen?
Namn: ______________________________________________________
3. Vad anser du om civil olydnad? Ta ställning för eller emot. Ge tre argument för
ditt ställningstagande.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:5
SOS Samhälle 8
6:6 Demokratins och diktaturens ABC
I denna övning fördjupar du din kunskap om begreppen demokrati och diktatur.
Uppgift
Här nedan ser du ett antal begrepp som har mer eller mindre stor betydelse i en diktatur eller
demokrati. Gör en kort beskrivning av varje begrepp och skriv sedan på vilket sätt det passar
in i en diktatur eller demokrati.
Beskrivning
Diktatur
Demokrati
censur
Finns i de flesta diktaturer.
Yttrandefrihet finns för individ och
medier.
Information kontrolleras
av staten.
parlamentarism
rättssäkerhet
tryckfrihet
enpartistat
Namn: ______________________________________________________
valhemlighet
propaganda
rösträtt
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:6
SOS Samhälle 8
6:7 Dags för debatt!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera, att våga ha en egen åsikt. Detta
gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock viktigt att du
försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa är risken stor
att du ”bara tycker en massa”. I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av
din SO-lärare, diskutera ett par av följande samhällsfrågor:
1. Ska mördare, pedofiler och våldtäktsmän ha rösträtt?
2. Är det försvarbart att montera upp övervakningskameror runt om i samhället
som till exempel i parker, på torg, utanför restauranter, T-banan, i skolan,
i banker, fängelser?
3. Ska alla ha rättigheten att säga och skriva vad som helst i en demokrati, eller …?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Vad nytt (fakta) lärde du av debatterna och som du inte visste tidigare?
• Var det något eller några argument som påverkade dig så pass mycket att du
ändrade uppfattning?
• Vilka argument tycker du var de bästa som framfördes i debatterna?
• Vad kan du tänka på, för egen del, att du kan förbättra inför nästa debatt?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:7
SOS Samhälle 8
6:8 Olika sätt att fatta beslut
Tänk dig att du och din klass ska åka på en klassresa i åk 9. Inför resan är det många beslut
som måste fattas som till exempel: Var ska ni resa? Hur ska ni resa? Hur ska ni samla in pengar
till resan? Hur ska ni bo?
I denna övning ska du analysera för- och nackdelar med olika sätt att fatta beslut. De tre
grupperna som kan tänkas vara delaktiga i beslutet är läraren, eleverna och föräldrarna.
Vem ska bestämma?
Fördelar med detta
Nackdelar med detta
Läraren bestämmer
själv
Alla bestämmer
tillsammans
En grupp väljs som
representerar alla tre
grupper
Namn: ______________________________________________________
Ett fjärde alternativ
till de tre ovan
Reflektera och diskutera
1. Är kravet att alla ska samla/arbeta in exakt lika mycket pengar? Vad händer med
de som inte bidrar med lika mycket?
2. Ska några kunna avstå från att följa med om de inte tycker att resmålet är bra?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:8
SOS Samhälle 8
6:9 Vem bestämmer över vad?
Ett viktigt begrepp i SO är makt. Att ha makt betyder i de flesta fall att man har makt över de
viktigaste besluten. I denna övning ska du reflektera över vem som har mest makt på olika
ställen och vad dessa personer har makt att bestämma över.
Vem/Vilka har mest makt
att bestämma i
Makt att bestämma över viktiga beslut
som t.ex. de om …?
Motivering till varför det är på detta
viset
Hemmet
Klassen
Skolan
Kompisgänget
Fotbollslaget
Ett privat företag
Namn: ______________________________________________________
Hur kommunen styrs
Hur Sverige styrs
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om era stödmallar i en grupp.
2. Lär av varandra och skapa gruppens gemensamma och bästa mall.
3. Redovisa för era klasskamrater.
4. Lyssna och lär av de andra gruppernas redovisningar och förbättra er mall.
5. Skriv en resonerande text på detta tema: ”Så här fungerar makten i mitt liv,
men så här borde det vara”.
6. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons efter idén med ”två
stjärnor och en önskan.”
7. Gör förbättringar av din text efter responsen och lämna sedan texten till din
SO–lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:9
SOS Samhälle 8
6:10 samband om demokrati och diktatur
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
slags samband. I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre
”sambandskedjor”. Ju längre sambandskedjorna är desto bättre.
1. 1921 fick alla myndiga män och kvinnor rösträtt, detta ledde till att Sverige …
2. Censur får inte förekomma i en demokrati därför att …
3. Makthavarna i en diktatur kontrollerar alla medier därför att …
4. Att FN beslutade att införa vissa grundläggande fri- och rättigheter 1948
berodde på …
5. Tryckfriheten är viktig i en demokrati, därför att …
6. Rättssäkerheten är en självklar princip i en demokrati, därför att …
7. Den organiserade brottsligheten, typ maffian, är ett hot mot demokratin,
därför att …
8. Deklarationen om de mänskliga rättigheterna ogillas av diktaturländer, därför
att …
9. Trots att alla män som hade en viss inkomst och betalade skatt fick rösträtt
1909 var Sverige ändå ingen demokrati, därför att …
10. Demokratin gäller inte på samma sätt i olika företag därför att …
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Jämför och samtala om dina svar med gruppens svar och försök skapa gruppens
bästa svar.
• Redovisa gruppens bästa svar inför hela klassen.
• Förbättra era svar efter att ni har lärt er av de andra gruppernas redovisningar.
• Starta en debatt utifrån ett par av de mest intressanta sambanden ovan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:10
SOS Samhälle 8
6:11 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du välja mellan att sammanfatta på ett av följande två sätt:
1. Välj ut 4-5 av punkterna i lärobokens egen sammanfattning på sidorna 14 och
22/12 och 128. Med hjälp av dina valda punkter gör du en sammanfattning.
2. Du gör om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det
viktigaste i avsnittet
Demokratiska spelregler
Två stormakter – En demokrati och en diktatur
Opinionsbildning
Folkrörelser
Dagens intresseorganisationer
Namn: ______________________________________________________
Dagen då Rosa vägrade resa sig
Även i en demokrati finns det brister
Arbeta vidare med:
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa tillsammans er bästa fråga för tre av
rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:11
SOS Samhälle 8
6:12 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har fyra
svarsalternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en
fråga skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid
fortsätta till en högre nivå om ni svarar rätt. Fel svar leder till utslagning. Är ni osäkra på svaret
så kan ni ta hjälp av tre livlinor. Ni får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre
livlinor att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken.
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt förslag.
Livlina 3 – Ta hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-kronorsnivån
Vad betyder ordet demokrati?
Att få många människor att samlas kring en politisk fråga
kallas …
a) blindstyre
a) rättssäkerhet
b) folkstyre
b) parlamentarism
c) cykelstyre
c) folkstyre
d) politikerstyre
d) att bilda opinion
10 000-kronorsnivån
200 000-kronorsnivån
Vad kallas det när en regering kontrollerar
innehållet i nyheter och tar bort det som den
inte gillar?
Vad hette den amerikanske president som tvingades att
avgå på grund av en politisk skandal 1974?
a) polityr
b) Ford
b) manikyr
c) Nixon
c) censur
d) Nikon
d) presstopp
Namn: ______________________________________________________
a) Watergate
20 000-kronorsnivån
500 000-kronorsnivån
Vad kallas den princip som gör t.ex. politiska
beslut tillgängliga för alla?
Vad heter det när regeringen är ansvarig inför riksdagen?
a) tryckfrihetsprincipen
a) parlamentarism
b) indirekt demokrati
b) offentlighetsprincipen
c) utryckningsprincipen
d) uttryckningsprincipen
c) konservatism
d) monoteism
50 000-kronorsnivån
Du vill bli miljonär
Vad heter det land där anhängare till
organisationen Falun gong förföljs?
Vad hette den svarte medborgarrättskämpe som höll ett tal
innehållande orden: ”Jag har en dröm …”
a) Sverige
a) Malcolm X
b) Belgien
b) Spike Lee
c) Myanmar
c) Giuseppe Garibaldi
d) Kina
d) Martin Luther King
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
6:12
SOS Samhälle 8
7. Parti och ideologi
7:1 Den stora frågan
Den stora frågan: Vilka är de viktigaste ideologierna och vilka
spår av dessa idéer kan du finna i dagens politiska partier?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar, så att
det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Politiskt parti
Ideologi
Kompromiss
Namn: ______________________________________________________
Makt
Grundlag
Monarki
Republik
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:1
SOS Samhälle 8
Konservatism
Liberalism
Socialism
Feminism
Ekologism
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ha lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:1
SOS Samhälle 8
7:2 Politik – vad är det?
I denna övning får du ta ställning till vad som är politik.
Här följer en beskrivning av vad politik handlar om:
”Politik är strävan efter makt. Politik är att ha idéer för hur man vill att
samhället ska se ut. Politik är strävan att förverkliga politiska program.
Politik handlar om hur fördelning av resurser ska gå till.”
Uppgifter
1. Ta ställning till vilket av följande meningar som handlar om politik.
Påstående
Politik
Ej politik
a) Riksdagens talman öppnar årsmötet efter
sommaruppehållet.
b) Förbundskaptenerna i fotboll väljer att hålla Zlatan utanför
landslagstruppen i nästa match.
c) Jordbruksministern åker på resa till Mauritius för egna
pengar.
d) Överbefälhavaren ger underlag till riksdagens beslutade
nedskärningar i försvaret.
e) Biskopen i Linköpings stift predikar om vikten av glädje
och försoning.
f) Pappa lånar, efter en diskussion med mamma, pengar till
nya fälgar på bilen.
g) Gymnasieskolans rektor bjuder in allmänheten och
kommunpolitikerna till öppet hus om skolans nya profil.
Namn: ______________________________________________________
h) Med 175 röster mot 174 stiftas en ny lag i Sveriges
riksdag.
i) Europaparlamentet debatterar om Turkiet ska få bli
medlem i EU.
j) Klassrådet diskuterar om skolresans mål ska bli Gotland
eller Skara.
Arbeta vidare
2. Välj ut ett exempel på politik och motivera varför du anser att det kan kallas
politik.
3. Välj ut ett exempel på sådant som du inte anser är politik och motivera ditt
ställningstagande.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:2
SOS Samhälle 8
7:3 Mitt partiprogram
I den här övningen får du fundera över hur du vill att samhället ska se ut och fungera.
Du kommer att få träna ditt skrivande och din förmåga att strukturera dina tankar.
Uppgift
1. Tänk dig att du ska starta ett parti. För att få medlemmar till partiet måste du
skriva ett partiprogram. I partiprogrammet ska det stå vad partiet tycker i olika
frågor och hur partiet ska vara organiserat. Läs igenom förslaget på
arbetsordning innan du börjar skriva.
Förslag på arbetsordning
Namn: ______________________________________________________
2. Välj ut en fråga som du tycker är speciellt viktig inom tre olika områden:
a) En fråga som rör ett område som ligger i din närmiljö, t.ex. skola eller
ungdomsidrott.
b) En fråga som gäller för hela Sverige, t.ex. skatter eller mottagande av
flyktingar.
c) En fråga som är internationell, t.ex. bistånd eller internationellt samarbete.
3. Skriv om en fråga i taget. Du kan använda följande struktur:
Så ser det ut i dag – till exempel att ungdomsidrotten har i dag inte tillräckligt
utbildade ledare …
Så här vill jag att det ska se ut i framtiden – till exempel att alla ungdomar
ska få chansen att utvecklas under bra ledare som inte bara gör elitsatsningar …
Så här ska vi nå dit – till exempel genom att utbilda fler engagerade föräldrar
så kommer det att finnas fler ledare i framtiden …
4. Kom på ett namn, en symbol och ett slagord till ditt parti. Sammanställ allt i
ett litet häfte. Rita och måla så att det blir riktigt snyggt.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:3
SOS Samhälle 8
7:4 Jämförelse mellan monarki och republik
Du vet säkert att Sverige är en monarki där statschefen (kungen) saknar makt. I denna övning
ska du först reda ut vilka av länderna i vänsterspalten som är monarkier och vilka som är
republiker. Efter du gjort detta följer några uppgifter om just monarki och republik
Land
Monarki
Republik
Norge
Finland
Norge
Tyskland
Frankrike
Namn: ______________________________________________________
Italien
USA
Arbeta vidare
1. Starta en diskussion i helklass på temat: ”För eller emot monarki”.
2. Nu ska du skriva en argumenterande text på maximalt en A4-sida. Du ska
argumentera för- och emot monarki och republik.
3. Byt sedan text med en klasskamrat och ge respons med ”två stjärnor och en
önskan” och förbättra din text efter de råd du har fått innan du lämnar in
texten till din lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:4
SOS Samhälle 8
7:5 Utveckla din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för
att kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”Därför förekommer det ofta övertalning, hot, löften,
kompromisser och belöningar innan politikerna
kommer fram till några beslut.” (s. 27/133)
• Vilka hot och belöningar kan det vara?
”Eftersom dessa lagar – grundlagarna – anses som
särskilt viktiga, är de svårare att ändra än andra lagar.”
(s. 28/134)
• Hur mycket svårare?
”Många länder, till exempel Kina och Saudiarabien,
bryter mot de här reglerna [de mänskliga
rättigheterna].” (s. 30/136)
• Hur bryter de dessa regler?
”Men på 1800-talet kom nya maskiner, som gjorde att
det inte behövdes så mycket arbetskraft i jordbruket.”
(s. 33/139)
• Förklara sambandet tydligare!
”De snabba förändringarna som sker i samhället gör
att ideologiernas inflytande håller på att minska.”
(s. 35/141)
• Varför?
Namn: ______________________________________________________
”I en demokrati går en tydlig skiljelinje mellan politik
och religion.” (s. 37/143)
• Förklara!
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa tillsammans
gruppens bästa svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:5
SOS Samhälle 8
7:6 En jämförelse mellan Sveriges fyra grundlagar
Sveriges viktigaste lagar är våra fyra grundlagar. De anses som viktigare än andra lagar eftersom
grundlagarna ska skydda vår demokrati. I denna övning ska du lära dig vad respektive
grundlag innehåller.
Sveriges fyra grundlagar
Det viktigaste innehållet i respektive grundlag
Regeringsformen (RF)
Successionsordningen (SO)
Tryckfrihetsförordningen (TF)
Namn: ______________________________________________________
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om era stödmallar i en grupp.
2. Diskutera inom gruppen frågan: På vilket sätt är det svårare att ändra en
grundlag än någon annan svensk lag och varför är det svårare?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:6
SOS Samhälle 8
7:7 Dags för debatt!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera, att våga ha en egen åsikt. Detta
gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock viktigt att du
försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa är risken stor
att du ”bara tycker en massa”. I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av
din SO-lärare, diskutera ett par av följande samhällsfrågor:
A. Du vet att de mänskliga rättigheterna kränks i Kina. Till exempel så torteras
människor och döms till långa fängelsestraff där deras enda brott är att de vågat
kritisera landets politiska ledare. Anta nu att ett stort idrottsmästerskap ska
arrangeras av Kina. Ska Sverige skicka några idrottare till Kina? Tänk på att
Kina är ett mycket viktigt exportland för Sverige.
B. Du vet säkert att kvinnorna i ett land som Saudiarabien inte har samma
rättigheter som männen. Samtidigt är landet, precis som Kina, en hård diktatur
som inte accepterar någon kritik av männen vid makten. Anta nu att
Saudiarabien vill köpa svensktillverkade stridsflygplan och andra vapen. Ska vi
sälja dessa vapen eller inte? Tänk på att det finns tusentals som arbetar inom
svensk försvarsindustri, inte minst välutbildade tekniker.
C. Du vet säkert att många av länderna i f.d. Sovjetunionen, som t ex
diktaturlandet Aszerbadjan, inte bara deltar i Eurovision Song Contest, utan de
vinner också och får därför arrangera tävlingar, som skedde 2012. Ska Sverige
skicka sin vinnare (som var Loreen 2012) för att delta i en sångtävling i ett land
som är en lika hårdför diktatur som Kina och Saudiarabien. Tänk på att Sverige
har en mycket blygsam exporthandel med dessa länder i f.d. Sovjetunionen.
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Vad nytt (vilka fakta) lärde du av debatterna och som du inte visste tidigare?
• Var det något eller några argument som påverkade dig så pass mycket att du
ändrade uppfattning?
• Vilka argument tycker du var de bästa som framfördes i debatterna?
• Vad kan du tänka på, för egen del, att du kan förbättra inför nästa debatt?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:7
SOS Samhälle 8
7:8 Jämförelse av ideologierna
Flera av ideologierna växte fram för ett par hundra år sedan, andra är yngre. I denna övning
ska du jämföra några äldre och yngre ideologier och koncentrera dig på vad respektive ideologi
var för och emot.
Ideologi
Detta är ideologin för
Detta är ideologin mot
Liberalism
Konservatism
Socialism
Kommunism
Fascism
Namn: ______________________________________________________
Fundamentalism
Feminism
Ekologism
Arbeta vidare
• Värdera ideologierna: Vilka sympatiska och osympatiska åsikter kan du hitta i
de olika ideologierna
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:8
SOS Samhälle 8
7:9 Minsta gemensamma nämnare
Tävlingen går till på följande sätt: I varje uppgift finns tre ord som har något gemensamt.
Det gäller att komma på deras minsta gemensamma nämnare.
Exempel:
1. a) Stockholm
b) Oslo
c) Helsingfors
Namn: ______________________________________________________
De har alla gemensamt att de är städer. Ett bättre svar är att de är huvudstäder. Det allra bästa
svaret på frågan är att de är huvudstäder i Norden. Den som kommer på minsta gemensamma
nämnare har gett det bästa svaret och får 2 poäng. Den som hittar något gemensamt får 1
poäng. Likheter som t.ex. ”bokstaven o finns i alla namn” eller ”det bor människor där” är för
vaga och ger inga poäng.
Uppgifter
Hitta minsta gemensamma nämnare.
1. a) Liberalism
b) Konservatism
c) Marxism
2. a) Karl Marx
b) Vladimir I Lenin
c) Josef Stalin
3. a) Allmänna
valmansförbundet
b) Svenska högern
c) Moderata samlingspartiet
4. a) Allmän pension
b) Barnbidrag
c) Medbestämmandelagen
5. a) EU-motstånd
b) Jämställdhet
c) Miljö
6. a) Centern
b) Folkpartiet
c) Kristdemokraterna
7. a) Revolution
b) Arbetarklass
c) Gemensamt ägande
8. a) Tryckfrihet
b) Yttrandefrihet
c) Rösträtt
9. a) Italien
b) Mussolini
c) 1930-tal
10. a) Röd ros
b) Blåklint
c) Maskros
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:9
SOS Samhälle 8
7:10 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du välja mellan att sammanfatta på ett av följande två sätt:
1. Välj ut 2-3 av punkterna i lärobokens egen sammanfattning på sidorna 42/148.
Med hjälp av dina valda punkter gör du en sammanfattning på mellan en halv
till en A4-sida.
2. Du gör om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i avsnittet
Makt och innehåll
Ideologi och
människosyn
Från ideologi till
parti
Namn: ______________________________________________________
Våra största partier
Nya partier
uppstår och andra
upplöses
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:10
SOS Samhälle 8
7:11 Läxförhöret
I denna övning slipper du svara på frågor, istället är det du som ska ställa dem.
Uppgift
1. Tänk dig nu att det är du som är läraren. Du ska ge klassen ett läxförhör på
kapitlet Parti och ideologi. Gör fem bra frågor: två ”Vad-frågor”, två ”Hur-frågor”
och en ”Varför-fråga”. Tänk på att ställa frågorna så att den som gör läxförhöret
får visa att hon/han förstår det som är viktigt.
Fråga 1: Vad?
Fråga 2: Vad?
Fråga 3: Hur?
Namn: ______________________________________________________
Fråga 4: Hur?
Fråga 5: Varför?
2. Jämför dina frågor med några klasskamraters frågor. Finns det frågor som flera
har ställt?
3. Vad kännetecknar en bra fråga?
4. Vad skulle hända om du gav de fem bästa frågorna till dig själv i läxa?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
7:11
SOS Samhälle 8
8. Så styrs Sverige
8:1 Den stora frågan
Vad menas med ett politiskt beslut och vilka politiska beslut
fattas var, om vad och varför just där och om detta?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som du
kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar, så att
det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Regering
Riksdag
Kommun
Namn: ______________________________________________________
Landsting
Statsskick
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelse
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:1
SOS Samhälle 8
Utskott
Minister
Departement
Proposition
Motion
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:1
SOS Samhälle 8
8:2 Jämförelse mellan riksdag och regering
Säkert är det så att många vuxna väljare inte vet skillnaden mellan riksdag och regering.
I denna övning ska du visa att förstått vad som riksdagen respektive regeringen har ansvar för.
Denna övning är en bra sammanfattning på det viktigaste i detta kapitel.
Namn: ______________________________________________________
Detta gör riksdagen
Detta gör regeringen
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om era respektive stödmallar.
2. Skapa tillsammans gruppens bästa mall.
3. Diskutera frågan: ”Vem har mest makt – regeringen eller riksdagen?”
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:2
SOS Samhälle 8
8:3 Riksdag eller regering?
I den här övningen får du reda ut vem som gör vad av regering och riksdag.
Uppgifter
1. Läs i läroboken om riksdag och regering.
2. Avgör sedan vem som har ansvarar för vad av nedanstående exempel på
uppgifter. Sätt ett kryss i rätt kolumn efter varje påstående.
Regering
Riksdag
a) Arbeta fram politiska förslag i form av propositioner,
t.ex. budgetpropositionen.
b) Stifta nya lagar.
c) Hålla kontakt med andra länders regeringar.
d) Utnämna högre tjänstemän så som chefer för statliga
myndigheter.
e) Att varje år fatta beslut om en ny budget för Sveriges
ekonomi.
f) Ansvarar för att fattade beslut genomförs så som det
är sagt.
g) Besluta om mera pengar till sjukvården.
h) Höja bensinskatten.
Namn: ______________________________________________________
i) Ansvara för utrikespolitiken.
j) Kontrollera att olika myndigheter gör vad de ska.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:3
SOS Samhälle 8
8:4 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”All offentlig makt i Sverige utgår
från folket.” (s. 44/150)
• Vad menas med ”offentlig makt”?
”Regeringen styr riket.”
(s. 45/151)
• Vad betyder det?
”Riksdagen är folkets främsta
företrädare.” (s. 44/150)
• Vad betyder det?
”Riksdagens beslut är ett uttryck
för folkets vilja.” (s. 55/161)
• Vad betyder det?
”Riksdagen kontrollerar regering
och myndigheter.” (s. 56/162)
• Hur sker kontrollen?
”Arbetet görs i utskotten.” (s.
56/162)
• Vilket slags arbete?
”Riksdagen måste ha riksdagens
stöd.” (s. 65/171)
Namn: ______________________________________________________
• Varför det?
”Förvaltningen hjälper regeringen”
(s. 67/173)
• Hur då?
Arbeta vidare med:
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa tillsammans
gruppens bästa svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:4
SOS Samhälle 8
8:5 Vilka politiska beslut fattas på vilken nivå?
I denna övning ska du ge exempel på var olika beslut fattas. Försök att ta exempel på sådana
politiska beslut som direkt kan påverka din och din familjs livssituation.
Politisk nivå
Exempel på politiska beslut som kan påverka dig och din familj
Kommunal nivå
Landstingsnivå
Riksdagsnivå
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om gruppens olika stödmallar.
2. Skapa gruppens gemensamma och bästa mall.
3. Diskutera inom din grupp frågan: Varför fattas olika politiska beslut på skilda
nivåer?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:5
SOS Samhälle 8
8:6 Vad bestäms var?
I denna övning ska du identifiera var olika beslut ska fattas. Det kan gälla både små och stora
frågor, men alla hör till någon av de fyra beslutsnivåerna som finns beskrivna i kapitlet.
Uppgifter
Skriv i rutan om frågan hör hemma i:
Kommun
Landsting
Riksdag
EU
1. Här ska man besluta om man ska anlägga en cykelväg genom skogen för att
det ska bli lättare att ta sig till friluftsgården två kilometer väster om staden.
2. Här ska man avgöra om Sverige, Portugal, Irland och tolv andra länder ska
tvingas hålla sin budget.
3. Här beslutar man om vi ska införa en ny lag om trafiksäkerhet i Sverige.
4. Här fattas besluten om vilken läroplan vi ska ha i skolan.
5. Här beslutas hur ofta invånarna på Bäckvägen och kvarteren runt omkring ska
få gatan sopad.
6. Här beslutas om vilka tullar vi ska ha gentemot andra länder.
7. Här beslutas om hur pengarna ska fördelas mellan Norra och Södra sjukhuset
i den mellanstora svenska staden.
Namn: ______________________________________________________
8. Här beslutas om Sverige ska ha allmän värnplikt eller ej.
9. Här fattas besluten om hur omfattande kollektivtrafiken ska vara mellan två
stora städer i Östergötland.
10. Här beslutar man om svenska bönder ska få extra stöd för att odla havre.
11. Här bestämmer man hur stort Sveriges bistånd till fattiga länder ska vara.
12. Här beslutar man om skolor ska renoveras eller inte.
13. Här beslutar man om hur höga halter av kvicksilver som ska tillåtas i svenska
matvaror.
14. Här beslutas hur mycket pengar Kanonskolan ska få för elever i behov av
särskilt stöd.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:6
SOS Samhälle 8
8:7 Vem har makt?
Ibland är det är viktigt att veta vem som bestämmer. I den här övningen får du fundera över
hur mycket makt/inflytande de olika personerna kan tänkas ha.
Uppgift
1. Vilka har mest respektive minst makt? Red ut detta genom att placera de olika
personerna i nedanstående maktskala: på toppnivå, mellannivå eller lokal nivå.
Personer
Riksdagsledamot
Företagschef (Ericsson)
Landshövding
Kungen
Företagschef (Wikanders städ AB)
Kommunalråd
Finansminister
Fritidspolitiker i kommunen
Landstingspolitiker
Näringsminister
Rektor
Statsminister
Sjukhuschef
Toppnivå – gäller för hela riket eller multinationellt företag.
Mellannivå – gäller del av landet eller stora företag.
Namn: ______________________________________________________
Lokalnivå – gäller på kommunal nivå eller enskild enhet, enskilt företag.
2. Vem av dem som du har på toppnivån tror du har störst inflytande/makt?
Motivera ditt ställningstagande.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:7
SOS Samhälle 8
8:8 Fördelningspolitik
I den här övningen ska du agera politiker. Tänk dig att du är kommunalråd i din kommun.
Det är snart dags att besluta om nästa års budget och du funderar över vilka områden som kan
vara viktigast att satsa skattepengarna på. Under just den här dagen får du flera besök på ditt
kontor i kommunalhuset. Efter besöken ska du bestämma din budget. Du ska fördela en viss
summa pengar till olika verksamheter i kommunen. Summan av det du kan fördela är
100 procent. Vilka val gör du?
Uppgifter
1. Du har 100 procent att fördela på fem viktiga områden. Alla områden måste få
minst fem procent av anslagen. Skriv en kort motivering för varje val du gör.
2. Diskutera svaren i klassen eller i grupper.
Antal procent
Motivering
Chefen för gatu- och fastighetskontoret
Gatu- och fastighetschefen tittar in. Hon är bekymrad. Flera
av kommunens byggnader är i dåligt skick, bland annat
sporthallen. Dessutom är flera gator och broar slitna och
behöver repareras.
Chefen för äldrevården
Chefen för äldrevården kommer på besök. Han är uppjagad.
Det saknas en hel del för att de gamla ska få en bra vård i
kommunen. Bland annat så saknas det platser på kommunens
äldreboende och flera nya sjuksköterskor behöver anställas.
Chefen för socialtjänsten
Namn: ______________________________________________________
Chefen för socialtjänsten kommer in på ditt kontor. Han är
orolig. Mycket pengar saknas just nu för att han ska kunna
hjälpa nödställda människor. Flera nya uteliggare har tillkommit.
Dessutom finns det flera tyngre missbrukare i kommunen som
behöver akut hjälp.
Chefen för barnomsorgen
Chefen för barnomsorgen är utom sig av oro. Flera
dagisföreståndare har gått in i väggen och är nu sjukskrivna. De
stora barngrupperna (sju barn per vuxen eller mer) har skapat
ett rejält missnöje bland personal och föräldrar. Mycket pengar
behövs för att lösa situationen, säger barnomsorgschefen.
Chefen för personal och administration
Personalchefen behöver mera pengar. Förra årets
nedskärningar i budgeten har gjort att antalet personalärenden
(omplaceringar, avskedningar, personalvård m.m.) har
tredubblats. Hon vill anställa tio nya tjänstemän och åka på
konferens till Paris med sin avdelning.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
8:8
SOS Samhälle 8
9. Arbete och försörjning
9:1 Den stora frågan
Arbetslösheten är en samhällsfråga som oftast avgör vem som ska
vinna politiska val i Sverige och i andra länder. Varför är just
denna samhällsfråga så viktig?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som du
kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar, så att
det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Arbetsmarknaden
Företagare
Namn: ______________________________________________________
Anställd
Högskola
Arbetsgivare
Arbetslöshet
Entreprenör
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:1
SOS Samhälle 8
Privat sektor
Offentlig sektor
Arbetsmiljö
Svartjobb
Diskriminering
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:1
SOS Samhälle 8
9:2 Fyra frågor
Redan på kapitlets andra sida (s. 75/181) finns det fyra frågor. Försök utifrån din förförståelse
ge ditt bästa svar på de fyra frågorna.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
De fyra frågorna
Ditt/Ert bästa svar utifrån din/er förförståelse
1. Måste jag betala skatt?
2. Hur gammal ska jag vara för olika typer
av jobb?
3. Kan man jobba även på kvällarna?
Namn: ______________________________________________________
4. Varför är det inte bra att jobba svart?
Arbeta vidare
1. Jämför med och samtala om era stödmallar i en grupp.
2. Skapa gruppens gemensamma och bästa mall.
3. Diskutera den fjärde frågan i helklass!
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:2
SOS Samhälle 8
9:3 Svartjobb
Denna övning tar upp ett växande problem i det svenska samhället – svartjobb. Övningen
hjälper dig att se vilka följder svartjobben kan få – följder på kort och på lång sikt för
individen och samhället.
Uppgifter
1. Läs texten i läroboken om svartjobb. Vilka av följande påståenden stämmer när
det gäller svartjobb? Sätt kryss i rutorna.
Svartjobb
 a) är olagligt
 b) drabbar ingen annan än en själv
 c) ger mer pengar till arbetaren
 d) minskar statens intäkter
 e) ger sämre pension
 f) ger större intäkter till staten
 g) ger ingen trygghet om man blir sjuk
 h) gör så att man inte kan visa upp sina meriter vid nya jobb
 i) ger bättre arbetstider
 j) ger ingen semesterersättning
2. Vilka av följderna av svartjobb drabbar svartjobbaren personligen mest och
vilka en drabbar hela samhället?
Namn: ______________________________________________________
Svartjobbaren
Samhället
3. Att fundera vidare på: Varför tror du att folk tar svartjobb trots att det finns så
många negativa följder?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:3
SOS Samhälle 8
9:4 Vad krävs för yrket?
I de allra flesta jobb krävs en hel del kunskaper och erfarenheter. I den här övningen får
fundera på vad som krävs för vissa typer av yrken.
Uppgift
Läs igenom nedanstående lista på yrken och fundera sedan på vilka kvalifikationer som du
anser är de viktigaste för att lyckas i de olika yrkena. Koppla ihop varje yrke med tre viktiga
kvalifikationer.
Kvalifikationer
Utåtriktad och intresserad av andra människor
Godkänt i alla ämnen på gymnasiet
Tycka om att röra sig ute i skog och mark
Tycka om att arbeta med barn
Tycka om att resa
Har körkort
God fysisk hälsa
Högskoleutbildning
Gott omdöme
Tycka om att räkna
Klädintresserad
Vara cool och häftig
Goda kunskaper i engelska
Vara teknikintresserad
Noggrann
Vara bra på att leda en grupp
Ha goda kontakter inom yrkesbranschenmänniskor
Yrken
Lasbilschaufför åt FedEx
Namn: ______________________________________________________
Förskollärare på daghemmet Bullerbyn
Artist
Pilot i flygvapnet
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:4
SOS Samhälle 8
Ekonomichef på banken
Namn: ______________________________________________________
Journalist
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:4
SOS Samhälle 8
9:5 Min PRAO-rapport
Denna övning hjälper dig att studera din PRAO-plats och identifiera vad som kan vara bra
och dåligt med den. Fyll i rapportens olika delar.
PRAO-rapport
Namn: Klass: Arbetsplats: Arbetstider: Arbetsuppgifte: Typ av arbete: Arbetsmiljö Arbetsställning: Stress: Maskiner/verktyg: Arbetskamrater (vilka personer arbetade du med?):
Arbetsklimat (beskriv stämningen på arbetsplatsen):
Självständighet (Fick du jobba på egna initiativ eller var dina uppgifter styrda?):
Om du fick förändra något på din PRAO-plats, vad skulle det vara?
Kan du tänka dig att jobba med detta i framtiden? Motivera ditt svar!
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:5
SOS Samhälle 8
9:6 Sök ett jobb
När du ska söka ett jobb krävs förutom en CV även en platsansökan. I den här övningen får
du pröva på att formulera en platsansökan.
Uppgift
1. Välj en platsannons från t.ex. arbetsbladet Platsannonser. Sök jobbet genom att skriva en
platsansökan till din färdiga CV. Använd nedanstående brevmall eller skriv på löst blad.
Ort och datum: Arbetsgivarens referens: Rubrik: tjänsten du söker: •
•
•
•
•
Namn: ______________________________________________________
•
Inled med att tala om varför du vill ha jobbet.
Berätta sedan varför du tror att just du skulle vara lämplig.
Skriv något kort om dig själv vad du har gjort tidigare.
Ange gärna någon person, till exempel från en tidigare arbetsplats, som
referens.
Ange eventuella löneanspråk och andra önskemål om till exempel
arbetstider.
Avsluta gärna med en positiv förhoppning om att få komma på en
anställningsintervju.
Med vänlig hälsning
Namn, adress och telefonnummer: S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:6
SOS Samhälle 8
9:7 Min kompass till framtiden
Genom att värdera olika påståenden hjälper denna övning dig att ordna vad som känns viktigt
för dig och visar vilka yrken som kan komma att intressera dig i framtiden.
Uppgift
1. Ta ställning till om påståendena stämmer eller inte stämmer för dig genom att
sätta ett kryss i skalan.
Påståenden
Stämmer
Stämmer ej
Jag gillar att hjälpa andra människor.
Jag tycker om att arbeta med andra människor.
Jag vill helst jobba ensam.
Jag jobbar gärna med äldre.
Jag jobbar gärna med barn.
Jag gillar tekniska prylar.
Jag vill ha nya utmaningar hela tiden.
Trygghet är viktigast för mig.
Jag måste tjäna mycket pengar för att vara nöjd.
Jag ser mig själv som välutbildad i framtiden.
Jag vill jobba, inteJ studera.
Jag gillar att skapa och bygga saker.
Jag tycker att färg, form och skönhet är viktigt.
Jag vill jobba självständigt.
Namn: ______________________________________________________
Jag tycker att det är skönt när någon säger vad jag ska göra.
Jag gillar att ta ansvar och leda människor.
Jag gillar att stå i centrum och synas.
Jag tycker att det känns bra att inte stå för mycket i centrum.
Jag vill ha tid för vänner och familj.
Djur och natur är bland det viktigaste för mig.
Det är viktigt att jag får röra mig mycket på jobbet.
2. Numrera de sex påståenden som stämmer bäst för dig i rutorna.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:7
SOS Samhälle 8
9:8 Dags för debatt!
I alla SO-ämnen är det viktigt att träna sig på att argumentera, att våga ha en egen åsikt. Detta
gäller speciellt i ämnet samhällskunskap. När du argumenterar är det dock viktigt att du
försöker stödja dina argument med fakta, beskrivningar och exempel. Utan dessa är risken stor
att du ”bara tycker en massa”. I denna övning ska du och dina klasskamrater, under ledning av
din SO-lärare, diskutera ett par av följande samhällsfrågor:
A. Anta att ett parti skulle föra fram ett förslag om att införa en så kallad
”medborgarlön” för alla ungdomar som är mellan 20–25 år. Tanken med
förslaget är att alla som inte vill eller kan arbeta eller inte får tag på något arbeta
får ett statligt bidrag på 10 000 kr/månad och som räcker ända till pensionen.
Tycker du att detta är ett bra eller dåligt förslag? Försök att se förslaget både ur
ett individ- och ett samhällsperspektiv.
B. Anta att ett parti skulle föra fram ett förslag som innebar att till exempel
arbetslösa bilreparatörer i Malmö skulle kunna tvingas att ta lediga jobb i
gruvindustrin i Kiruna. Några bidrag skulle inte ges om man tackade nej till
erbjudandet.
C. Anta att du arbetar inom ett företag som hanterar giftiga kemikalier. Du bor i
ett litet samhälle där ditt företag är den överlägset största arbetsgivaren och
mycket viktig för samhället. Det som händer är att du upptäcker att företaget
gräver ner tunnor som är fyllda med giftigt avfall. Vad ska du nu göra:
1.Ta kontakt med lokaltidningen och därmed avslöja miljöskandalen vilket
skulle kunna leda till att företaget skulle gå i konkurs.
2.Göra ingenting för att därmed rädda ditt eget och många andras jobb.
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Vad nytt (vilka fakta) lärde du av debatterna och som du inte visste tidigare?
• Var det något eller några argument som påverkade dig så pass mycket att du
ändrade uppfattning?
• Vilka argument tycker du var de bästa som framfördes i debatterna?
• Vad kan du tänka på, för egen del, att du kan förbättra inför nästa debatt?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:8
SOS Samhälle 8
9:9 Ut på sambandsjakt
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
slags samband. I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre
”sambandskedjor”.
1. I en del länder arbetar även barn och det beror på …
2. När nya företag startas så betyder det att …
3. Arbetslöshet är ett problem för individen, därför att …
4. Arbetslösheten är även ett problem för samhället eftersom …
5. Den som arbetar får lön och betalar då …
6. Att arbeta på provision betyder att ju mer du säljer desto …
7. Mycket att tillverkningen flyttar från Sverige till andra länder, därför att …
8. Idag krävs det att alla måste gå tre år på gymnasiet därför att …
9. När arbetslösheten stiger så påverkar det lönerna genom att …
10. Skapa ett eget samband.
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Jämför och samtala om dina svar med gruppens svar och skapa tillsammans
gruppens bästa svar.
• Redovisa gruppens bästa svar inför hela klassen.
• Förbättra era svar efter att ni har lärt er av de andra gruppernas redovisningar.
• Starta en debatt utifrån ett par av de mest intressanta sambanden ovan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:9
SOS Samhälle 8
9:10 Utveckla din förståelse av det du läser
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”Numera är det svårt att få jobb utan att ha gått
igenom gymnasiet.” (s. 78/184)
• Varför är det svårare nu jämfört med förr?
”Enligt … LAS får arbetsgivaren bara avsluta en
tillsvidareanställning om den anställde har misskött sig
allvarligt …” (s. 80/186)
• Vad menas med att ha ”misskött sig allvarligt?
”Många menar att det måste bli ett bättre klimat för
småföretagare …” (s. 82/188)
• Vad betyder det att klimatet måste förbättras? Hur
kan det gå till och vem ska kunna förbättra klimatet?
”Nu byter de flesta jobb både en och två gånger.”
(s. 85/191)
• Det gjorde man inte förr. Varför inte?
”I Sverige är ovanligt många anställda med i ett fack,
drygt 70 procent?” (88/194)
• Vad menas med ”ovanligt många”?
Namn: ______________________________________________________
”Idag väljer allt fler att bosätta sig utomlands?”
(s. 93/199)
• Varför är det så?
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:10
SOS Samhälle 8
9:11 Den nyttiga analysmodellen
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till …
”PROBLEMET MED
SNABBT STIGANDE
ARBETSLÖSHET
BLAND UNGA
MELLAN
20−25 ÅR”
Konsekvenser av …
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på …
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till att arbetslöshet uppstår
• Konsekvensen av arbetslöshet
• Lösningen på problemet med arbetslöshet
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att ta
med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i sin analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
9:11
SOS Samhälle 8
10. Massmedier
10:1 Den stora frågan
Varför är fria massmedier viktiga för demokratin”!
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar, så att
det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Massmedia
Informationssamhälle
Infotainment
Namn: ______________________________________________________
Propaganda
Morgon- och kvällstidning
Opinionsbildning
Yttrandefrihet
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:1
SOS Samhälle 8
Public service
Sociala medier
Tryckfrihet
Offentlighetsprincipen
Nyhetsbyrå
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför och samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa
gruppens bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de
begrepp som ni ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har ha lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:1
SOS Samhälle 8
10:2 Ut på sambandsjakt
I ämnet samhällskunskap och i många andra skolämnen är det viktigt att kunna beskriva olika
slags samband. I denna övning får du tillfälle att se om du kan beskriva kortare eller längre
”sambandskedjor”.
1. Mängden information ökar hela tiden, därför att …
2. Ju mer tittare en reklamfinansierad TV-kanal har desto …
3. Kvällstidningarna har oftare än morgontidningarna stora rubriker om skandaler
eller katastrofer därför att …
4. En del tidningar i Sverige får statligt presstöd, därför att …
5. De privata kanalernas inkomster kommer främst från reklam, det betyder
att …
6. Orsaken till att många reklamfinansierade TV-kanaler satsar på underhållning
beror på …
7. Det är viktigt att det finns många olika tidningar och TV-kanaler att välja
mellan, därför att …
8. Massmediernas roll i en demokrati är mycket viktig, därför att …
9. Offentlighetsprincipen är viktig för alla journalister därför att …
10. Eget förslag på samband som har med massmedierna att göra.
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med:
• Jämför och samtala om dina svar med gruppens svar och försök skapa gruppens
bästa svar.
• Redovisa gruppens bästa svar inför hela klassen.
• Förbättra era svar efter att ni har lärt er av de andra gruppernas redovisningar.
• Starta en debatt utifrån ett par av de mest intressanta sambanden ovan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:2
SOS Samhälle 8
10:3 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 8/SO.S Ämnesboken.)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”Den första svenska tidningen kom ut 1645…och
den kontrollerades noga av staten. ” (s. 102/208)
• Varför kontrollerades den så noga?
”På ledarsidan debatteras olika samhällsfrågor.”
(s. 102/208)
• Vad är en samhällsfråga?
”I samtliga dessa [statliga] kanaler är reklam
förbjuden …” (s. 106/212)
• Varför är reklam förbjuden i dessa kanaler?
”Internet utgör förstås ett hot mot den kinesiska
diktaturen.” (s. 110/216)
• Varför är internet ett hot?
”Många tror att kommunistdiktaturens försök till
järnhård kontroll är lönlös …” (s. 110/216)
• Varför skulle det vara lönlöst?
”En stor fördel med internet är att det nästan är
omöjligt för myndigheter och stater att kontrollera
informationen.” (110/216)
• Fördel för vem, för vad?
Namn: ______________________________________________________
”Massmedier är viktiga för demokratin.”
(s. 112/218)
• På vilket sätt?
”Extra viktigt är det att följa med i massmedierna
om man fyllt 18 år, eftersom man då får rösta i de
politiska valen.” (s. 112/218)
• Förklara meningen!
”Det är viktigt att nyhetsuppläsare i TV inte tar
ställning i en fråga, utan bara berättar vad som
hänt och varför.” (s. 118/224)
• Varför är det viktigt?
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:3
SOS Samhälle 8
10:4 En kommunikationsmodell
Ett av människans kännetecken är hennes fantastiska förmåga att kommunicera med andra.
Vi är unika på jorden, inte minst med tanke på alla hjälpmedel som vi kan använda i vår
kommunikation. Denna övning ger dig kunskap om vad kommunikation är och hur vi
använder olika medier.
Uppgifter
1. Läs om olika sätt att kommunicera i början av kapitlet i läroboken.
2. I kommunikationsmodellen nedan finns en sändare som skickar ett budskap
genom ett medium till en mottagare. Studera modellen!
Sändare
Budskap
Medium
Mottagare
3. Använd kommunikationsmodellen och fundera ut vad som är sändare,
budskap, medium och mottagare i följande exempel:
Exempel
Sändare
Budskap
Medium
Mottagare
Rapport på SVT 1
Sveriges
television
Nyheter
Tv
Nyhetsintresseradetv-tittare
Morgonekot i P 1
Inrikesnyhet i Svenska
dagbladet
Reklampelare på torget
Hemsida om trädgårdsodling
Namn: ______________________________________________________
Rockkonsert
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:4
SOS Samhälle 8
10:5 Artikel om tre bockar
I denna uppgift får du pröva att skriva som journalister skriver.
Uppgift
Din uppgift är att formulera om sagan om Bockarna Bruse och skriva den som en artikel i en
tidning. Du kan välja mellan att skriva fyra olika artikeltyper:
•
•
•
•
•
Sportartikel under rubriken: Trollet stupade på mållinjen
Utrikespolitisk nyhet under rubriken: Rapport från andra sidan bron
Inrikespolitisk nyhet under rubriken: Trollets makt är bruten
Skvallernyhet: Trollet talar ut – Lömska bockar luras och slåss
Eget förslag
Läs först sagan om de tre bockarna Bruse. Välj sedan en artikel och skriv.
Namn: ______________________________________________________
Bockarna Bruse
Det var en gång tre bockar, som skulle gå till ängen för att äta sig feta. Alla
tre hette de Bruse. På vägen till ängen fanns det en bro som de måste över.
Under bron bodde ett otäckt troll. Först gick den minsta Bocken Bruse över
bron. ”Vem är det som trippar på min bro?”, ropade trollet.
”Det är minsta Bocken Bruse. Jag ska till ängen och äta mig fet”, sa bocken
med ljus stämma.
”Då kommer jag och tar dig!”, sa trollet.
”Åh, nej, ta inte mej, för jag är så liten. Vänta bara så kommer den mellersta
Bocken Bruse. Han är mycket större!”
”Ja, jag väntar väl då!”, sa trollet.
Efter en liten stund kom den mellersta Bocken Bruse. ”Vem är det som
trampar på min bro?”, hojtade trollet.
”Det är bara den mellersta Bocken Bruse”, sa mellersta bocken med skrovlig
stämma.
”Nu kommer jag och tar dig!”, sa trollet.
”Åh nej, ta inte mej! Vänta lite, så kommer den stora Bocken Bruse, han är
mycket, mycket större!”
”Ja, jag väntar väl då!” sa trollet.
Så kom den stora Bocken Bruse. Den stora bocken var så tung att det
knakade i bron.
”Vem är det som klampar på min bro?” skrek trollet.
”Det är den stora Bocken Bruse”, sa bocken. Hans stämma var grov.
”Nu kommer jag och tar dig!” skrek trollet.
”Ja, kom du bara! Jag ska visa dig!”, sa bocken. När trollet kom upp på bron
så stångade bocken ner trollet i vattnet. Nu kunde de alla tre gå till ängen
och äta sig feta. Har de inte gått hem så är de väl kvar där än.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:5
SOS Samhälle 8
10:6 På Internet (1)
Internet är ett bra verktyg om man snabbt ska få fram information om olika saker. Men det
finns ingen som kontrollerar det som skrivs på Internet. Det du läser kan vara sant eller falskt.
I denna övning får du träna på att värdera en hemsidas trovärdighet. Du behöver tillgång till
Internet.
Uppgifter
1. Gå ut på Internet och gör en sökning på ordet demokrati.
2. Titta på sökresultatet. Välj ut tre webbadresser och skriv ned dem.
3. När man undersöker webbadressen brukar man börja titta på slutet. Slutet eller
den så kallade toppdomänen visar ofta vilket land sidan kommer ifrån. Om
adressen t.ex. slutar på .se så är det en svensk sida.
Ibland kan slutet på webbadressen (toppdomänen) visa andra saker än
nationalitet t.ex:
.com
– kommersiellt innehåll
.gov
– amerikanska staten står för innehållet
.edu
– utbildningsanknutet innehåll
.org
– en organisation av något slag
Vad visar slutet på dina tre webbadresser?
Namn: ______________________________________________________
4. Före toppdomänen finns ett domännamn. Till exempel i webbadressen liber.se
så är det liber som är domännamnet. Vilka domännamn har dina tre adresser?
5. Du kan undersöka vem som ligger bakom en hemsida genom att göra en
sökning på domännamnet. Om din webbadress är en .se-domän så gör du din
undersökningen på den här hemsidan: http://www.nic-se.se/domaner/domansok.
shtml
Om din webbadress är en .com-domän så gör du din undersökningen på den
här hemsidan: www.dns411.com
Gå in på den hemsida som passar för din undersökning. Använd någon av dina
tre webbadresser och undersök vem som ligger bakom. Du gör så här:
a) Skriv in ditt domännamn i sökrutan och tryck på Sök.
b) Om det finns en namngiven person och adress bakom din sida så skriver
du ned det här.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:6
SOS Samhälle 8
10:7 På Internet (2)
6. Hittade du någon namngiven person och adress? Om någon av dessa eller båda
saknas, vad tycker du att det säger om sidans trovärdighet?
7. Gå in på en av dina tre hemsidor. Undersök följande:
Fråga
Ja
Nej
Vad säger detta om sidans trovärdighet?
a) Har texten/texterna namngivna författare?
b) Säger författarna var de har hämtat sina fakta?
c) Går det att kontakta författarna?
Namn: ______________________________________________________
d) Går det att se när sidan senast är uppdaterad?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:7
SOS Samhälle 8
10:8 Internet – nyttigt eller farligt?
Denna övning ger dig ett verktyg att se fördelar och nackdelar med Internet. Du får också
chans att ta ställning i ett par viktiga frågor om Internet.
Uppgifter
1. Sortera in följande påståenden om Internet under rubrikerna i schemat nedan.
Internet är:
a)
b)
c)
d)
en bra informationskälla
har dålig teknisk spridning
sprider falska uppgifter
grund för ny typ av brottslighet
(t.ex. bombtillverkningstips,
drogimport)
e) ett diskussionsforum där viktiga
frågor debatteras
f ) ger demokratin bättre
förutsättningar
g) allmänt använt i Sverige
h) bra för upprättande av nya
kontakter
i) bra för internationellt samarbete
j) källa till hat (rasistiska sidor)
k) känsligt för tekniska störningar
l) dåligt skyddat mot hackers
m) farligt för barn (visar våld och
pornografi)
n)roligt
Styrkor
Möjligheter
Svagheter
Hot
Namn: ______________________________________________________
2. Vilken är Internets största styrka som du ser det? Motivera ditt svar.
3. Kommer Internetanvändningen att bidra till något positivt i framtiden, tror
du? Motivera ditt svar.
4. Vilka hot mot samhället anser du att Internet står för? Välj ett och skriv ned
några åtgärdsförslag.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:8
SOS Samhälle 8
10:9 Minsta gemensamma nämnare
Tävlingen går till på följande sätt: I varje uppgift finns tre ord som har något gemensamt.
Det gäller att komma på deras minsta gemensamma nämnare.
Exempel: 1. a) Stockholmb) Oslo c) Helsingfors
Namn: ______________________________________________________
De har alla gemensamt att de är städer. Ett bättre svar är att de är huvudstäder. Det allra bästa
svaret på frågan är att de är huvudstäder i Norden. Den som kommer på minsta gemensamma
nämnare har gett det bästa svaret och får 2 poäng. Den som hittar något gemensamt får 1
poäng. Likheter som t.ex. ”bokstaven o finns i alla namn” eller ”det bor människor där” är för
vaga och ger inga poäng.
Uppgifter
Hitta minsta gemensamma nämnare.
1. a) Tv
b) Radio
c) Internet
2. a) Expressen
b) Aftonbladet
c) Kvällsposten
3. a) Ledare
b) Inrikes
c) Sport
4. a) Annonser
b) Tidningens pris
c) Presstöd
5. a) Ge opartisk information
b) Underhålla
c) Granska t.ex. politiker
6. a) Power Hit Radio
b) Mix Megapol
c) NRJ
7. a) .se
b) .com
c) .gov
8. a) AFP
b) TT
c) UPI
9. a) Tips från allmänheten
b) Nyhetsbyråer
c) Journalister
10. a) Illustrerad vetenskap
b) Populär historia
c) Jakt och fiske
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
10:9
SOS Samhälle 8
11. Reklam!
11:1 Den stora frågan
Varför finns det reklam och varför ”går vi på den”?
Vad betyder begreppen?
Reklaminkomsterna är viktiga för de flesta av våra tidningar, radio- och TV-kanaler.
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp
som du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar, så att
det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Reklam
Information
Propaganda
Marknadsföring
Målgrupp
Namn: ______________________________________________________
Marknadsundersökning
Direktreklam
Sponsring
Produktplacering
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:1
SOS Samhälle 8
11:2 Dags att debattera och resonera
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om REKLAM och du ska göra på följande sätt:
1. Börja med att ta fram för- och nackdelar med reklam. Det du kommer på själv
för du in i ”stödmallen” nedan.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”För och mot
reklam”.
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och mot
reklam som kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”Reklamens för- och
nackdelar”.
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons genom ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar eter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin respons genom ”två stjärnor
och en önskan”.
”Stödmall”
Argument MOT reklam
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR reklam
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:2
SOS Samhälle 8
11:3 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du välja mellan att sammanfatta på ett av följande två sätt:
1. Välj ut 4-5 av punkterna i lärobokens sammanfattning på s. 132/238. Med
hjälp av dina valda punkter gör du en sammanfattning på en halv A4-sida.
2. Du gör om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i textavsnittet.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i
avsnittet
Tre sorters reklam
Reklamen vill få oss att reagera
Marknadsföring
Regler för reklam
Sponsring
Namn: ______________________________________________________
Produktplacering
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:3
SOS Samhälle 8
11:4 Fakta eller värdering?
När det handlar om reklam kan det kanske vara extra viktigt att vara kritisk till vad som skrivs
eller sägs. I reklam används ofta värderingar för att skapa positiva känslor till olika varor. Då är
det viktigt att kunna skilja mellan vad som är fakta och därmed sant och vad som är värderingar,
tyckande, uppfattningar och därmed varken sant eller falskt. Till exempel: fakta – glass är kallt,
värdering – glass är gott.
Uppgift
1. Här nedan ser du ett antal påståenden. Du ska nu avgöra om påståendena är
exempel på fakta eller värdering. Sätt efter varje påstående ett kryss i rätt
kolumn.
fakta
värdering
Vår nya hårgelé gör dig populärare.
Nokia är ett finskt företag.
Sverige är större än Danmark.
Colgates tandkräm är bäst.
David Beckham är världens bästa fotbollsspelare.
Coca Cola är ett läskedrycksmärke.
Mc Donalds hamburgare är bäst.
Michael Jordan gör reklam för Nike.
Robinson är det bästa tv-programmet som någonsin gjorts.
Marabou är godare än Cloetta.
Chips är gjort av potatis.
Namn: ______________________________________________________
2. Jämför sedan med dina klasskamrater. Finns det några skillnader mellan er?
Vad kan det bero på?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:4
SOS Samhälle 8
11:5 Vad är fel?
Här nedan följer 10 påståenden. Vissa är felaktiga andra stämmer.
Du ska avgöra vad som är falskt och sant.
Rätta de meningarna som är felaktiga så att de blir korrekta.
Sant
Falskt
1. Reklam finns till för att du ska veta vad olika saker kostar.
2. Reklam innehåller både fakta och värderingar.
3. Reklamen gör varorna billigare.
4. Vid marknadsföring av en vara är sällan målgruppen viktig.
5. Vi som köper olika varor kallas producenter.
6. Konsumenter kallas de som köper varor.
7. Bokstäverna AIDA står för Attention, Interest, Desire, Action.
Namn: ______________________________________________________
8. Det är förbjudet att göra reklam som är könsdiskriminerande.
9. Reklam via e-post kallas telemarketing.
10. Tv-reklam får inte rikta sig till barn under 12 år.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:5
SOS Samhälle 8
11:6 En egen reklamkampanj
Använd din kreativitet och dina kunskaper i reklam och marknadsföring och gör din egen
reklamkampanj.
Uppgift
1. Fundera ett tag och välj sedan ut en produkt eller en tjänst som du gillar och
känner till.
2. Du ska nu göra reklam för det du valt med olika säljande argument. Välj ett
eller flera av argumenten och formulera sedan din reklamkampanj.
Ekonomiska argument:
argument som lockar med att varan är billig
Miljöargument:
argument som visar att varan inte skadar miljön
Statusargument:
argument som gör att andra ser upp till den som använder varan
Känslomässiga argument:
argumentet som påverkar känslorna positivt
Etikargument:
argument som anspelar på vad som är rätt och fel
Faktaargument:
argument som ger belägg för att varan är bra
Reklamkampanj
Vara
Målgrupp
Namn: ______________________________________________________
Reklamargument
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:6
SOS Samhälle 8
11:7 Svara på insändaren
Här följer en skrivövning som går ut på att du ska svara på en insändare.
Läs igenom vad personen skriver och fundera på vad du själv tycker i frågan. Har
insändaren rätt i något eller tycker du någonting helt annat?
Skriv och besvara insändaren och var inte rädd för att ge uttryck för dina tankar och
åsikter.
Förbjud all reklam
Nu får det vara nog. Jag har definitivt tröttnat på all denna reklam.
Utomhus, på stora affischer, kan man se unga kvinnor i tunna underkläder.
Det är snuskigt! Jag vill slippa se dessa kvinnofientliga bilder överallt. Tv
kan jag inte längre titta på. På de flesta kanaler så avbryts numera alla
program av reklam. Hur kan någon enda människa orka se en långfilm när
den avbryts minst fyra gånger per timme? Nej, det finns bara en sak att
göra: Förbjud all reklam. Tack för ordet.
Hederlig medborgare
Namn: ______________________________________________________
Svar på insändaren
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
11:7
SOS Samhälle 8
Förslag på prov åk 8
Demokrati och diktatur I
Demokrati och diktatur 2
Namn: ______________________________________________________
Uppföljning av de två delproven
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Förslag på prov åk 8
SOS Samhälle 8
Demokrati och diktatur I
Anta att du har blivit vald till det nybildade partiet ”Demokratipartiet” med målet att försöka
få så många röster som möjligt i det kommande riksdagsvalet. Som en viktig förberedelse
måste du ge svar på följande frågor:
1. Vilken mix av de olika ideologierna ska ni plocka ut för att skapa er en egen
bild av hur ni vill att samhället ska se ut?
2. Vilka konkreta politiska förslag för ni fram och som utgår från ideologierna?
3. Vilka samhällsgrupper tror ni kan lockas av era politiska förslag?
Ideologi
Vad i ideologin väljer du?
Vilka är era politiska
förslag?
Vilka grupper i samhället
kan lockas av förslagen?
Liberalism
Konservatism
Socialism
Namn: ______________________________________________________
Feminism
Ekologism
Fortsätt med följande frågor
4. Välj ut de två politiska förslag som du vill prioritera och argumentera varför
just dessa två förlag är viktiga. Kanske är de två förslagen bra lösningar på
något/några samhällsproblem?
5. Vilka partier i riksdagen skulle kunna stödja just dessa två förslag? Motivera ditt
svar!
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Demokrati
och diktatur I
SOS Samhälle 8
Demokrati och diktatur II
1. Hur skulle ditt liv hemma och i skolan förändras om Sverige plötsligt blev en
diktatur?
2. Ofta hör man påståendet att ”politiker har stor makt”. Ge exempel på vad de
har makt över och vad de inte har makt över.
3. Ett annat vanligt påstående är att ”massmedier har stor makt i en demokrati”.
Ge exempel på vad massmedierna har stor makt över och hur det uttrycks.
4. I samband med riksdagsvalen talas det mycket om ”4-procentspärren”. Vad
menas med den och varför finns denna spärr? Vad skulle hända om det inte
fanns någon procentspärr?
5. I en demokrati som Sverige så finns det flera olika demokratiska värden och
principer. Fyll i stödmallen för att visa att du vet vad de olika begreppen
betyder i ett demokratiskt perspektiv.
Demokratiska värden och principer
Betydelsen av respektive princip och varför de är viktiga i en
demokrati
Allmän och lika rösträtt
Fria och regelbundna val
Valhemlighet
Namn: ______________________________________________________
Majoritetsbeslut
Rättssäkerhet
Fri opinionsbildning
6. Anta att klassen ska rösta om vart ni ska åka på skolresa. Hur skulle besluten
om detta vara demokratiska och leva upp till de värden och principer som finns
i vänsterspalten?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Demokrati
och diktatur II
SOS Samhälle 8
Demokratiska värden och principer
Betydelsen av de demokratiska värdena och principerna när beslut
ska tas om vart klassen ska åka på sin skolresa
Allmän och lika rösträtt
Fria och regelbundna val
Valhemlighet
Majoritetsbeslut
Rättssäkerhet
Namn: ______________________________________________________
Fri opinionsbildning
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov: Demokrati
och diktatur II
SOS Samhälle 8
Uppföljning av de två delproven
Bilda par eller grupper av elever.
Låt eleverna samtala om och jämföra sina svar med varandra.
Skapa gruppens bästa svar.
Redovisa och lär av de andra gruppernas redovisningar.
Diskutera skilda tolkningar mellan gruppernas svar.
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Uppföljning av prov
SO• S Samhälle 9
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Innehåll
12. Samhällets pengar
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Produktionsfaktorer
Vad bestämmer priset?
Prispåverkan!
Finansministern behöver hjälp
Analysera ett problem
Rättvist eller inte?
Svara på insändaren
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Förbättra din läsförståelse
Vilka konsekvenser?
Analysmodellen: del 1
Analysmodellen: del 2
Analysmodellen: del 3
Vill du bli miljonär?
13. Handel i världen
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Vilka hör ihop?
Förädlade varor
Svara på insändaren
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Vill du bli miljonär?
14. Världssamfundet
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Stormakt
Minorierna – ett förtryckt folk
Vilken typ av organisation?
Internationella relationer: Aktörer, deras
beslut och konsekvenser
Retoriktävling
Debattfråga
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Globalisering förekommer inom flera områden
Vilka länder har mest makt?
15. Krig eller fred
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Fredsstaten
Oljebråket
Olika typer av krig
Orsaker till krig
Minsta gemensamma nämnare
Internationella relationer: Aktörer, deras
beslut och konsekvenser
Retoriktävling
Debattfråga
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Förbättra din läsförståelse
16. Hur mår världen?
Den stora frågan
Vad betyder begreppen?
Vad är ett u-land? (1)
Vad är ett u-land? (2)
Tänkbara följder
Orsaker till fattigdom (1)
Möjliga orsaker till fattigdom i ett land
Orsaker till fattigdom (2)
Vägar ur fattigdom
Rätt eller fel? (1)
Rätt eller fel? (2)
Viktiga samband
Retoriktävling
Debattfråga
Dags att debattera och resonera
Förmågan att sammanfatta en text
Förbättra din läsförståelse
Den nyttiga analysmodellen: del 1
Den nyttiga analysmodellen: del 2
Den nyttiga analysmodellen: del 3
Förslag på prov åk 9
Samhällsekonomi I
Samhällsekonomi II
Uppföljning av de två delproven
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
SOS Samhälle 9
12. Samhällets pengar
12:1 Den stora frågan
Beskriv hur ditt barnbidrag kan röra sig mellan alla delar i det
”Ekonomiska kretsloppet”.
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Utbud och efterfrågan
Ekonomiskt system
Planekonomi
Namn: ______________________________________________________
Marknadsekonomi
Blandekonomi
Det ekonomiska kretsloppet
Produktionsfaktor
Realkapital
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:1
SOS Samhälle 9
Konkurrens
Statsskuld
Hög- och lågkonjunktur
Inflation
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster
i listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:1
SOS Samhälle 9
12:2 Produktionsfaktorer
Alla företag som vill producera en vara eller en tjänst behöver fyra grundläggande hjälpmedel,
så kallade produktionsfaktorer. Dessa är realkapital, arbetskraft, kunskap och råvara. Din
uppgift är att fundera ut vilka produktionsfaktorer som behövs i olika yrken.
Uppgift
Vilka produktionsfaktorer behövs till yrkena i tabellen?
Sätt in fler än ett exempel på produktionsfaktorn realkapital. För de övriga räcker det med ett
exempel.
Produktionsfaktor
kock
snickare
bonde
webbdesigner
Realkapital
Arbetskraft
Namn: ______________________________________________________
Kunskap
Råvara
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:2
SOS Samhälle 9
12:3 Vad bestämmer priset?
Priset på en vara eller tjänst bestäms av två saker: utbud och efterfrågan. Utbudet avgörs av hur
mycket det finns av en vara på marknaden, eller hur många som erbjuder en tjänst. Efterfrågan
bestäms av hur många som är villiga att köpa varan eller tjänsten. Uppgiften är att visa hur
priset förändras när utbud och efterfrågan varierar.
Namn: ______________________________________________________
Uppgift
Efterfrågan och utbud kan antingen öka, minska eller vara oförändrad. Hur påverkar det
priset? Ange om priset ökar eller minskar i tabellen.
utbud
efterfrågan
1. ökar
oförändrad
2. minskar
oförändrad
3. oförändrad
ökar
4. oförändrad
minskar
5. ökar
minskar
6. minskar
ökar
pris
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:3
SOS Samhälle 9
12:4 Prispåverkan!
Priset på varor och tjänster kan variera. I den här övningen får du ta reda på vad det är som
ligger bakom en prisökning eller en prisminskning.
Uppgift
1. Avgör hur följande händelser påverkar priset på olika varor. För att avgöra om
priset ökar eller minskar måste du ta hänsyn till hur efterfrågan och utbud kan
tänkas påverkas av händelsen. Fyll i tabellen.
Händelse
Påverkan på utbud eller
efterfrågan
Prisförändring
1. En mobiltelefonmodell blir omodern.
efterfrågan minskar
priset minskar
2. Torsken i Östersjön håller på att ta slut.
3. Kräftpesten sprider sig.
4. Äppelskörden slår rekord.
5. Risk att mjölk är hälsofarligt.
6. Effektivare fiskeredskap, större fiskekvoter.
7. Hallonjuice, nya modedrycken.
2. Ge nu själv exempel på händelser som påverkar prissättningen.
Efterfrågan ökar när . Priset Namn: ______________________________________________________
Utbudet minskar när . Priset Utbudet ökar när . Priset Efterfrågan minskar när . Priset S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:4
SOS Samhälle 9
12:5 Finansministern behöver hjälp
Tänk dig in i rollen som expert till finansministern. Finansministern är helt ny på sitt jobb och
har dåliga kunskaper i ekonomi. Din uppgift är att ge goda råd på några frågor.
Uppgift
Läs igenom brevet från finansministern och ge ett förtydligande svar på frågorna.
Svar:
Hej Experten!
Namn: ______________________________________________________
Jag har hört att många svenskar har ont om pengar.
Det tycker jag är jättesynd, men jag har kommit på en
fiffig idé. Jag hade tänkt att alla i vårt land skulle få
500 000 kr som ett semesterbidrag. Vad säger du, är
inte det ett bra förslag?
I går var jag på ett möte och då var det en person
som sa att egentligen borde alla betala 100 procent av
sina inkomster i skatt. Jag tyckte det var ett bra förslag
för då skulle vi kunna ha råd att höja alla bidrag,
förbättra skolorna och sjukvården och anställa en
massa nya poliser. Alla skulle nog bli nöjda. Vad tror
du om detta förslag?
Svar:
Mina bekymmer blev ännu värre då min bror ringde
och var arg. Han ville att jag skulle bekämpa alla
monopol. Jag vet inte ens vad ett monopol är. Jag
trodde det var ett trevligt sällskapsspel. Jag undrar vad
ett monopol är och vad kan det vara för problem med
detta?
Svar:
Strax innan jag skulle lägga mig och pusta utefter min
första dag som finansminister kollade jag mina e-mail.
Det var flera som skrev om något som jag tycker låter
som förkylning. De talade om inflammation eller så var
det inflation. De som skrev kallade det för ”samhällets
värsta sjukdom”. Vad är det för slags sjukdom och
varför är denna sjukdom så dålig för samhället?
Svar:
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:5
SOS Samhälle 9
12:6 Analysera ett problem
Du ska nu analysera ett ekonomiska problem. Du ska i analysen reda ut tänkbara orsaker till
problemet, ge exempel på konsekvenser som problemet kan innebära samt ge förslag på
åtgärder för att lösa problemet. Använd analysmodellen och de begrepp som presenteras
nedan.
Ekonomiskt problem: ”Biltvätten Er-Gus går dåligt”
Hjälpbegrepp som kan vara användbara:
arbetslöshet
inflation
efterfrågan
bidrag
skatter
avgifter
investeringar
räntenivån
lönekostnader
konkurrens
utbud
pris
hyra
kostnader
Orsaker
Konsekvenser
Problem:
Biltvätten
Er-Gus
går dåligt
Namn: ______________________________________________________
Åtgärder
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:6
SOS Samhälle 9
12:7 Rättvist eller inte?
I det svenska samhället finns det flera yrkesgrupper med relativt låga löner. Du ska nu ta
ställning till två olika åsikter om detta. Är det rättvist eller orättvist?
Uppgift
1. Bestäm vilket argument du tycker stämmer bäst överens med din egen åsikt och
argumentera för den. Skriv ner dina argument på skrivraderna.
Minska löneskillnaderna
”Självklart ska dessa lågavlönade grupper få betydligt högre lönehöjningar
än höginkomstgrupperna! Yrkesgrupper inom vård och omsorg ska ha
större lönehöjningar. Annars kommer inte någon att vilja skaffa sig sådana
jobb och vem ska då ta hand om alla gamla och sjuka. Jag tycker också att
deras jobb är lika viktiga. Slutsats: Jag tycker att inkomstskillnaderna ska
minska!”
Öka löneskillnaderna
”Självklart måste det finnas stora löneskillnader. Chefer, läkare och
advokater har mycket större ansvar. Dessutom har de offrat en massa år på
sin utbildning. Detta har gjort att de har höga studieskulder. Skulle dessa
yrkesgrupper få lägre lönehöjningar skulle människor snart sluta att satsa på
långa utbildningar. Det skulle inte löna sig. Slutsats: Jag tycker inte
inkomstskillnaderna ska minska”
Mina argument
��������������������������������������������������������������������������������������
Namn: ______________________________________________________
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:7
SOS Samhälle 9
12:8 Svara på insändaren
Här följer en övning som går ut på att du ska svara på en insändare. Läs igenom vad personen
skriver och fundera på vad du själv tycker. Har insändaren rätt i något, eller har du en annan
uppfattning? Skriv och besvara insändaren och var inte rädd för att ge uttryck för dina
personliga tankar och åsikter.
Nu är jag trött på skatten!
Jag kan inte förstå varför vi ska ha så höga skatter i Sverige. Handlar jag
mat, tankar bensin eller köper en flaska vin till maten så består en väldigt
stor del av priset av skatt. Dessutom betalar jag skatt på min villa. Vi i
Sverige betalar mest skatt i hela världen. Värst av allt, tycker jag, är det att
jag får behålla så liten del av min inkomst. Visserligen har jag en mycket bra
lön: 50 000 kronor i månaden, men av denna summa går mer än hälften i
skatt. Jag har studerat i många år och då varit tvungen att ta studielån för att
överleva. Jag har offrat mycket för att komma så här långt och nu känner jag
att jag bestraffas. Jag anser att det är fel att så många människor får en massa
bidrag. Barnfamiljerna kostar staten massor i barnbidrag och dyra dagis.
Bostadsbidragen, arbetslöshetsersättningen och socialhjälpskostnaderna är
alldeles för generösa. Nej, sänk alla dessa bidrag så finns det möjlighet att
sänka skatten för alla oss som studerat och kämpat så många år.
Skattetrött svensk
Svar till skattetrött svensk
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
Namn: ______________________________________________________
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������������
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:8
SOS Samhälle 9
12:9 Dags att debattera och resonera.
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om SKATTER, som vissa människor tycker borde höjas och andra att de ska
sänkas, och du ska göra på följande sätt:
1. Börja med att ta fram för- och nackdelar med skatter. Det du kommer på själv
för du in i ”stödmallen” nedan. Tänk att skatter kan kopplas till enskilda
individer, olika samhällsgrupper samt till hela samhällets sätt att fungera.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”För och
mot skatter”.
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och
mot skatter som kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”Skatternas för- och
nackdelar.
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons genom ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar eter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin respons genom ”två stjärnor
och en önskan”.
”Stödmall”
Argument MOT högre/höga skatter
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR högre /höga skatter
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:9
SOS Samhälle 9
12:10 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser.
I denna övning ska du göra om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där
frågorna ska vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i textavsnitten
på s. 25–29/261–265.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken.)
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i avsnittet
Statlig skatt
Statens budget
Ekonomisk utveckling
Lönekrav och prisspiral
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:10
SOS Samhälle 9
12:11 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för
att kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken.)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”På samma sätt försöker olika länder
tillverka och sälja det som de är duktiga
på och har mycket av.” (s. 7/243)
• Vad menas med ”duktiga på”, vad kan
ingå i detta uttryck?
”Ekonomi betyder att hushålla. Med det
menas att man använder sina pengar …
på ett så effektivt sätt som möjligt.”
(s. 9/245)
• Hur kan man använda pengar
”effektivt”?
”… marknadsekonomi kan leda till stora
skillnader i människors inkomster …”
(s. 10/246)
• Förklara hur!
”… planekonomi ger dålig ekonomisk
utveckling och låg effektivitet.” (s. 10/246)
Namn: ______________________________________________________
• Förklara hur!
”Om hushållen handlar mindre får
samhället in mindre pengar i skatt.”
(s. 12/248)
• Vilken typ av skatt rör det sig om?
”Räntan man får när man lånar ut sina
pengar till banken … är lägre än den ränta
som man betalar när man lånar pengar.”
(s. 13/249)
• Varför är det på detta viset?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:11
SOS Samhälle 9
”Samtidigt måste kanske staten då dra
ner på till exempel bidrag eller satsningar
på nya järnvägar, vilket kan få en negativ
effekt på landets ekonomi.” (s. 27/263)
• Hur hänger detta ihop?
”När arbetsmarknadens parter ska
förhandla om nya löner, lyssnar de ofta
på vad andra yrkesgrupper fått i lön.” (s.
29/265)
• Vad menas med ”arbetsmarknadens
parter”?
”Sveriges Riksbank styr räntepolitiken i
landet och försöker se till att inflationen
håller sig på en jämn och låg nivå.” (s.
29/265)
• Hur gör Riksbanken för att hålla koll på
räntan och varför är det bra om räntan är
”jämn och låg”?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:11
SOS Samhälle 9
12:12 Vilka konsekvenser?
I många sammanhang är det viktigt att ”ha koll” på konsekvenserna vilket betyder att när
något hänt så leder det ofta till något, ibland något positivt eller i andra fall till något negativt.
Konsekvenserna kan vara på kort och lång sikt och påverka individer, grupper, hela samhället
eller vår gemensamma miljö.
Uppgift
I denna övning ska du få möjlighet att utveckla din förmåga till konsekvenstänkande. Tänk på
att konsekvenserna ibland kan vara både positiva och negativa.
Anta att detta händer
Hur påverkas individer eller olika
samhällsgrupper av denna händelse?
Hur påverkas samhället av denna
händelse?
Om svenska företag
flyttar sin produktion
utomlands
Om Sveriges
kommuner måste spara
stora belopp
Namn: ______________________________________________________
Om riksdagen
beslutar att fördubbla
barnbidraget
Om Riksbanken sänker
sin ränta
Om riksdagen beslutar
att höja bensinskatten
med 20 %
Om alla som arbetar
får en löneförhöjning
med 10 %
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:12
SOS Samhälle 9
Om kommunalskatten
sänks rejält i alla
Sveriges kommuner
Om pensionsåldern
höjs med två år
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om era stödmallar i en grupp.
2. Skapa gruppens bästa mall.
3. Redovisa för de andra grupperna.
4. Förändra er egen mall efter det ni nu har lärt er av de andra gruppernas
redovisningar.
5. Diskutera i helklass: Vilken händelse skulle påverka dig mest?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:12
SOS Samhälle 9
12:13 Analysmodellen: del 1
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
SNABBT STIGANDE
INFLATION”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till att inflation uppstår
• Konsekvensen av inflation
• Lösningen på problemet med inflation
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:13
SOS Samhälle 9
12:14 Analysmodellen: del 2
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
LÅG ELLER
NEGATIV
EKONOMISK
TILLVÄXT”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till att den ekonomiska tillväxten försämras
• Konsekvensen av den försämrade tillväxten
• Lösningen på problemet med arbetslöshet
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:14
SOS Samhälle 9
12:15 Analysmodellen: del 3
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
EN DJUP
LÅGKONJUNKTUR”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
• Orsaken till att en lågkonjunktur uppstår
• Konsekvensen av en djup lågkonjunktur
• Lösningen på problemet med en djup lågkonjunktur
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:15
SOS Samhälle 9
12:16 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har fyra
alternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en fråga
skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid fortsätta
till en högre nivå om ni svarar rätt. Fel svar leder till utslagning. Är ni osäkra på svaret så kan
ni ta hjälp av tre livlinor. Ni får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre livlinor
att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken.
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt svar.
Livlina 3 – Ta hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Namn: ______________________________________________________
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-kronorsnivån
Vad av detta bryr sig banken inte speciellt mycket
om när en person önskar låna pengar?
Vem bestämmer hur mycket mynt och sedlar
som ska få tryckas i Sverige?
a) inkomsten
a) Regeringen
b) anställd eller inte
b) Riksbanken
c) bostadskostnader
c) Riksdagen
d) skostorlek
d) Myntverket
10 000-kronorsnivån
200 000-kronorsnivån
Vad kallas det när det bara finns ett företag som
säljer en viss vara?
Vilken produktionsfaktor av dessa är exempel
på realkapital?
a) fri konkurrens
a) granskog
b) oligopol
b) svamp
c) monopol
c) traktor
d) kartell
d) rullstensås
20 000-kronorsnivån
500 000-kronorsnivån
Vad händer om Riksbanken beslutar sig för att
sänka räntan?
Vilka av följande skatter är exempel på en direkt
skatt?
a) det blir billigare att låna pengar
a) moms
b) det blir mer lönsamt att spara pengar
på banken
b) punktskatt på bensin
c) ingenting
d) kommunalskatt
c) skatt på aktieförsäljning
d) bidragen ökar
50 000-kronorsnivån
Du vill bli miljonär!
Vad är viktigaste skälet att julgranspriset är
mycket lägre dagen efter jämfört med dagen
före julafton?
Vad händer med Sveriges utrikeshandel om
inflationen i vårt land är betydligt högre än i
länder som är våra viktigaste handelspartners?
a) utbudet större då
a) Sveriges export ökar
b) utbudet lägre då
b) Sveriges export minskar
c) efterfrågan större då
c) Sveriges export påverkas inte
d) efterfrågan lägre då
d) Sveriges import minskar
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
12:16
SOS Samhälle 9
13. Handel i världen
13:1 Den stora frågan
Vilka för- och nackdelar finns det med att länder handlar med
varandra?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Handel
Naturtillgångar
Frihandel
Protektionism
Namn: ______________________________________________________
Råvaror
Globalisering
Valuta
Import
Export
Tull
Investera
Finansmarknaden
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:1
SOS Samhälle 9
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan med hjälp av begreppen till vänster i listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:1
SOS Samhälle 9
13:2 Vilka hör ihop?
Inom internationell ekonomi finns en del ord och begrepp som kan vara bra att känna till.
Uppgift
Para ihop rätt begrepp i vänsterspalten med passande beskrivning i högerspalten.
Planekonomi
c
1. Värdet av ett lands export är högre än importen under ett år.
Naturtillgångar c
2. Varor som ett land säljer till ett annat land.
Råvarubörs
c
3. L änder i världen knyts samman och blir beroende av varandra.
Export
c
4. Staten avgör vad som ska produceras och hur produktionen
ska ske.
Globalisering
c
5. Här säljs och köps t.ex. kakao, guld och socker.
Positiv
handelsbalans
c
6. EMU är exempel på en sådan.
Tull
c
7. Olja, skog, fisk och malm är exempel på detta.
Valutaunion
c
8. Här kan du köpa och sälja t.ex. svenska kronor.
9. En avgift som läggs på importvaror.
Namn: ______________________________________________________
Valutamarknad c
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:2
SOS Samhälle 9
13:3 Förädlade varor
Att förädla en vara betyder att varan förändras från en råvara till en mer utvecklad
produkt. Ett exempel på förädling är när man i kafferosterier rostar kaffebönor och maler
dem. Kaffebönan förädlas till olika kaffesorter och därmed kan ett högre pris tas ut.
Uppgift
1. Ge exempel hur följande råvaror kan förädlas.
2. Försök komma på fler förädlade varor för respektive råvara.
Råvara
Förädlad vara
Kakaoböna
Potatis
Skog
Järnmalm
Namn: ______________________________________________________
Olja
Guld
Komjölk
Bomull
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:3
SOS Samhälle 9
13:4 Svara på insändaren
Här följer en övning som går ut på att du ska svara på en insändare. Läs igenom vad personen
skriver och fundera på vad du själv tycker. Har insändaren rätt i något eller har du en annan
uppfattning? Skriv och besvara insändaren och var inte rädd för att ge uttryck för dina
personliga tankar och åsikter.
Hjälp dem som behöver hjälpas!
Jag såg igår ett tv-program som handlade om fattiga människor i Afrika.
De saknade allt: hus, skolor, sjukvård, mat och vatten. De var fattiga och
hungriga. Detta gjorde mig ursinnig. Hur kan vi i Sverige sitta och klaga
över vår skola och sjukvård? Jämfört med afrikanernas standard är vårt land
överlägset, men vi bara gnäller och vill ha mer och mer. När barnen fyller år
eller vid jul vet vi inte vad vi ska köpa. De har ju allt redan.
Nej, vi måste ändra på det. Jag tycker att Sveriges föräldrar ska skicka
pengar till dessa fattiga afrikaner istället för att lägga ner en massa pengar på
onödiga spel, kläder och leksaker. Eventuellt kan de få en bok där de kan
lära sig hur bra de har det i jämförelse med ungdomarna i Afrika.
Jag tycker också att vi ska sluta att handla med de rika länderna och istället
köpa de fattiga ländernas varor så de någon gång får fart på sin ekonomi.
Tack för ordet! ”Gammal men klok”
Svar till Gammal men klok
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:4
SOS Samhälle 9
13:5 Dags att debattera och resonera.
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om ”Globaliseringen”, som vissa människor tycker borde höjas och andra att
de ska sänkas, och du ska göra på följande sätt:
1. Börja med att ta fram för- och nackdelar med globaliseringen. Det du kommer
på själv för du in i ”stödmallen” nedan. Tänk att globaliseringen kan kopplas till
olika samhällsgrupper, till olika länder i världen samt även påverkan på naturen.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”För och mot
globaliseringen”.
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och mot
globaliseringen som kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”Globaliseringens för- och
nackdelar”.
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons med ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar efter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin version av ”två stjärnor och
en önskan.”
”Stödmall”
Argument MOT globalisering
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR globalisering
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:5
SOS Samhälle 9
13:6 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du göra om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i texten.
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det viktigaste i avsnittet
Rättvis världshandel
Import och export
Protektionism och frihandel
Värdet går upp och ner
Finansmarknaden
Risk för kriser
Namn: ______________________________________________________
Globala finanskriser
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:6
SOS Samhälle 9
13:7 Vill du bli miljonär?
Svara enskilt eller bilda grupper i klassen och besvara frågorna en i taget. Varje fråga har fyra
alternativ. Endast ett svar är rätt. De andra tre är felaktiga. När ni diskuterat svaret på en fråga
skriver ni ner det ni tror är rätt svar. Ni får inte avstå från att svara och ni måste alltid fortsätta
till en högre nivå om ni svarar rätt. Fel svar leder till utslagning. Är ni osäkra på svaret så kan
ni ta hjälp av tre livlinor. Ni får bara använda samma livlina en gång. Ni har alltså tre livlinor
att använda för åtta frågor.
Livlina 1 – Ta hjälp av läroboken.
Livlina 2 – Ta hjälp av läraren som tar bort ett felaktigt svar.
Livlina 3 – Ta hjälp av grupper som blivit utslagna som tar bort ett felaktigt svar.
Läraren rättar svaren för varje nivå. Blir ni miljonärer eller blir ni utslagna?
5 000-kronorsnivån
100 000-kronorsnivån
Vilket av dessa är ett svenskt företag?
Vilken av nedanstående organisationer har till
uppgift att lösa tvister som uppstår när länder
handlar med varandra?
a) Nike
b) Nokia
a) WTO
c) Electrolux
b) NAFTA
d) Shell
c) ASEAN
d) EU
10 000-kronorsnivån
200 000-kronorsnivån
Vad heter det ekonomiska system som finns i
kommunistländer som Nordkorea?
Vilket av följande länder är inte med i EU?
a) bytesekonomi
b) Schweiz
b) blandekonomi
c) Litauen
c) planekonomi
Namn: ______________________________________________________
a) Sverige
d) Irland
d) marknadsekonomi
20 000-kronorsnivån
500 000-kronorsnivån
Vilka av dessa produkter säljs på
råvarumarknaden?
Vilket av följande argument är inte ett skäl att
införa tullar?
a) datorer
a) det skyddar landets produktion
b) mobiltelefoner
b) skyddar landets företag från att gå i konkurs
c) läskedrycker
c) sysselsättningen i landet skyddas
d) socker
d) miljöförstöringen från andra länder hindras
50 000-kronorsnivån
Du vill bli miljonär
Vilken av följande varor exporterar inte Sverige?
Vad kämpar organisationen Attac för?
a) vapen
a) en rättvisare världshandel
b) lastbilar
b) rättvisare behandling av minoritetsfolk
c) flygplan
c) minskad rasism
d) råolja
d) frihandel
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
13:7
SOS Samhälle 9
14. Världssamfundet
14:1 Den stora frågan
Varför krigar länder mot varandra och vilka arbetar för att
förhindra krig och konflikter?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Internationella organisationer
Terroristorganisationer
Världssamfundet
Namn: ______________________________________________________
Globalisering
Mänskliga rättigheter
Informationssamhälle
Internationella relationer
Suveränitetsprincipen
Etnisk rensning
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:1
SOS Samhälle 9
Rasism
Främlingsfientlighet
Multinationella företag
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen till vänster i
listan.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att ni har lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:1
SOS Samhälle 9
14:2 Stormakt
I denna övning får du arbeta med vad det är som gör en nation till en stormakt. Du får också
fundera över vilka faktorer som bidrar till att ett land blir en stormakt.
Uppgifter
Nedan finns ett antal kriterier listade för vad som gör en nation till en stormakt. Det handlar
om allt från befolkning till naturresurser. För att vara en stormakt bör minst fyra av de sex
kriterierna vara uppfyllda.
1. Här följer en lista på åtta länder. Din uppgift är att markera med ett kryss vilka
kriterier som landet uppfyller. Du kan behöva ta hjälp av uppslagsverk, Internet
(www.ui.se) eller en atlas för att få mer information om varje land.
USA
Tyskland
Indien
Indien
Kina
Brasilien
Japan
Frankrike
Land
Befolkning
Landet har en befolkning på
100 miljoner invånare eller fler.
Ekonomiskt
Landet är industrialiserat och hör
till världens 10 rikaste.
Militärt
Landet har en stor,
modern, teknisk och/eller
kärnvapenbestyckad militär.
Namn: ______________________________________________________
Organisation
Landet är modernt organiserat
och har ett demokratiskt
statsskick.
Teknik/industri
Landet är datoriserat, har
avancerad industri och möjligen
rymd eller kärnvapenprogram.
Naturresurser
Landet är rikt på sådant som
olja, mineral, metaller eller skogsoch jordbruksmark.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:2
SOS Samhälle 9
2. Vilka är världens tre främsta stormakter som du ser det? Motivera ditt svar.
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:2
SOS Samhälle 9
14:3 Minorierna – ett förtryckt folk
I den här övningen ska du tänka dig in i ett minoritetsfolks situation och därefter försöka
komma fram till några lösningsförslag på de problem de står inför.
Ett förtryckt folk
Minorierna är ett minoritetsfolk som lever i ett
gränsområde. Långt tillbaka i tiden utgjorde
området ett eget land där minorierna har sitt
ursprung. På grund av krig har gränsdragningar
resulterat i att minoriernas gamla land är
uppdelat mellan tre olika länder. Varje del
tillhör nu ett annat land. Inget av dessa tre
länder vill erkänna minoriernas rättigheter.
Två av länderna förföljer aktivt minorierna
eftersom de ser dem som ett hot. I det tredje
landet anses minorierna som mindre värda
och de lever under socialt förtryck. Inget av
de tre länderna vill frivilligt lämna ifrån sig
något landområde.
Minorierna har bildat ett eget parti och
utbildar egna gerillasoldater som försvarar sig
mot förföljelse. Emellanåt så sker det blodiga
uppgörelser med folken i de andra länderna.
Bland minorierna finns också en extremistgrupp
som genomför bombdåd för att skaffa
uppmärksamhet. Många i minorier har flytt till
andraländer för att söka asyl.
A-land
C-land
B-land
Uppgifter
1. Studera kartan och läs introduktionstexten.
2. Konflikten innehåller en mängd olika problem. För att göra dessa tydliga ska
du identifiera de olika problem som finns i området. Skriv ned dem.
Ex. Minorierna har haft ett eget land tidigare i området.
Namn: ______________________________________________________
3. Vad skulle FN kunna göra för att lösa eller hjälpa till i konflikten? Gör en lista
på möjliga åtgärder.
4. Använd din lista! Hur kan FN arbeta gentemot:
a) Ledarna för minorierna?
b) Statscheferna för de tre länderna?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:3
SOS Samhälle 9
14:4 Vilken typ av organisation?
I den här övningen får du träna på att se vad olika internationella organisationer står för.
Uppgift
1. Vad arbetar de olika organisationerna för? Placera in organisationerna i
diagrammet. Använd läroboken som stöd.
1. OPEC
2. ATO
3. EU
4. ASTRAZENECA
5. FN
6. RÖDA KORSET
7. AMNESTY INTERNATIONAL
8. WWF
9. LÄKARE UTAN GRÄNSER
10. LUTHERHJÄLPEN
Humana värden
En och flera stater (länder)
Ekonomiska värden
Namn: ______________________________________________________
Individ och företag
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:4
SOS Samhälle 9
14:5 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och
konsekvenser
Det är inte bara länder som fattar beslut som påverkar våra livsvillkor. I den här övningen ska
du jämföra några olika internationella aktörer.
Aktör på den internationella
arenan
Exempel på beslut
Möjliga (konkreta) konsekvenser av
besluten
G 8-gruppen
FN:s generalförsamling
Amnesty international
Världsnaturfonden
EU
Namn: ______________________________________________________
OPEC
Multinationella bolag
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:5
SOS Samhälle 9
14:6 Retoriktävling
Debattfråga
Är FN en mäktig eller maktlös aktör för att göra världen bättre och säkrare?
Lagmedlemmar
1. En inledare/starter: Du för fram gruppens huvudargument, kortfattat men
bestämt, samt ställer några ”giftiga” frågor till era motståndare.
2. En ”fördjupare”: Du fördjupar era huvudargument och du är den som ska
bemöta motståndarens frågor.
3. En häcklare: Du är den som ska ifrågasätta motståndarnas argument och frågor.
Tänk på att du inte får använda dig av personangrepp och mobbning.
4. En sammanfattare: Du ska sammanfatta det viktigaste ni vill få fram i er debatt
så att ingen behöver tvivla på vad ni har för åsikter och argument. Försök att få
till ett bra slut.
Namn: ______________________________________________________
Kriterier från A till F:
• ”Kunskapens bredd”, det vill säga hur väl underbyggda argumenten är med
fakta, begrepp och exempel.
• ”Kunskapens djup”, det vill säga hur utvecklade analysen är när det gäller att
klargöra samband, orsaker och konsekvenser.
• Den retoriska skickligheten. Med det menas hur skicklig någon är att formulera
och besvara frågor samt framföra och bemöta åsikter och argument.
• Samarbetsförmågan inom gruppen.
• Med ”wild card” ges möjligheten att klassen kan föreslå ytterligare en värdefull
bedömningsaspekt
Bedömningsmall
Det är ”publiken” som delar ut poäng för de fem olika bedömningsaspekterna. Poängen som
kan ges går från 1 (lägst) till 5 (högst). Antingen så bestämmer klassen att ge individuella- eller
gruppoäng.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:6
SOS Samhälle 9
Vad ska bedömas?
Min individuella bedömning
Gruppens gemensamma bedömning
Kunskapens bredd
Kunskapens djup
Retorikkunskaper
Samarbetsförmågan
Namn: ______________________________________________________
Wild card
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:6
SOS Samhälle 9
14:7 Dags att debattera och resonera.
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om dilemmat kring den s.k. ”suveränitetsprincipen”, d.v.s. varje lands rätt att
styra sig själv och kunna hindra inblandning av andra länder eller FN och NATO.
1. Börja med att ta fram för- och nackdelar med FN:s roll i olika internationella
konflikter och suveränitetsprincipen. Det du kommer på själv för du in i
”stödmallen nedan”.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”För och mot
att alltid följa suveränitetsprincipen”.
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och mot
FN:s roll och suveränitetsprincipen som kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”FN:s roll och dilemmat med
suveränitetsprincipen”. Använd Internet för att ta reda på fakta kring aktuella
konflikter (till exempel sakerhetspolitik.se)
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons via idén med ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar eter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin version av ”två stjärnor och en
önskan.”
”Stödmall”
Argument MOT suveränitetsprincipen
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR suveränitetsprincipen
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:7
SOS Samhälle 9
14:8 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du göra om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i texten.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken.)
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det
viktigaste i avsnittet
Globalisering (s. 53/289)
Olika typer av globalisering (s. 54/290)
Stater (s. 57/293)
Suveränitetsprincipen (s. 58/294)
Namn: ______________________________________________________
Rasism (s. 61/297)
Multinationella företag i u-länder
(s. 66/302)
Uppförandekod i europeiska företag
(s. 67/303)
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:8
SOS Samhälle 9
14:9 Globalisering förekommer inom flera områden.
Globalisering är ingen ny kraft, den har funnits länge. Det nya är att den globala handeln når
ut till alla människor i alla länder. I denna övning ska du försöka ge konkreta exempel på hur
globaliseringen märks inom olika områden. Det kan handla om globaliseringens effekter på:
• Enskilda människor
• Olika samhällsgrupper
• Hela samhället
• Vår gemensamma natur
Globaliseringens effekter kan också vara både positiva och negativa.
Globaliseringen inom följande
områden
Konkreta exempel på hur globaliseringen tar sig olika uttryck in respektive
område
Ekonomi
Miljö
Kultur
Namn: ______________________________________________________
Politik
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala inom gruppen om vad ni skrivit i era stödmallar.
2. Skapa gruppens gemensamma och bästa mall.
3. Redovisa er bästa mall och lär av de andra gruppernas redovisningar.
4. Skriv en resonerande text (ca en A4-sida) på temat: ”Globaliseringen i världen
på gott och ont”.
5. Byt text med en klasskamrat och ge och ta emot respons enligt ”två stjärnor och
en önskan”.
6. Förbättra din text efter responsen och lämna in texten till din SO–lärare.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:9
SOS Samhälle 9
14:10 Vilka länder har mest makt?
Det är flera olika faktorer som avgör hur stor makt ett visst land har. Har ett land stor makt så
innebär det att landet är en stormakt och kan därmed påverka viktiga beslut mer än ett land
som saknar makt. I denna övning ska du fördela maktpoäng (1–5) efter hur du uppfattar
maktskillnader mellan 12 olika länder. Med ”wild card” menas att du får lägga till ett eget land.
Maktresurserna är följande fyra faktorer:
• Befolkningens storlek
• Naturresurser av ekonomiskt värde
• Militärmaktens styrka
• Ekonomisk tillväxt och BNP
Uppgift:
1. Ge de olika länderna olika poäng och
2. Rangordna länderna efter din egen uppfattning
3. Jämför med din grupp och överens om en gemensam bedömning
4. Redovisa och diskutera i helklass
Land
Befolkningens
storlek
Ekonomiskt viktiga
naturresurser
Militärmaktens
styrka
BNP och ekonomisk
tillväxt
Brasilien
Tyskland
Indien
Storbritannien
Ryssland
Indonesien
Namn: ______________________________________________________
USA
Frankrike
Kina
Italien
Japan
Wlld card
Arbeta vidare med
• Vilka länder hamnar i täten på din maktliga? Motivera!
• Vilka länder hamnar på de tre bottenplatserna. Motivera!
• Diskutera i helklass frågan: Vilka länder har mest makt i världen och varför?
• Skriv en resonerande text utifrån samma fråga.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
14:10
SOS Samhälle 9
15. Krig eller fred
15:1 Den stora frågan
Trots att alla säger sig vara emot krig, och trots att FN har arbetat
för fred i världen sedan 1945, så uppstår det hela tiden nya krig.
Varför?
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som
du kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Mellanöstern
Krig
Namn: ______________________________________________________
Inbördeskrig
Folkrätt
Konventioner
Sanktioner
Säkerhetspolitik
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:1
SOS Samhälle 9
Försvarsallians
Neutralitetspolitik
Maktbalans
Nedrustning
Terrorism
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:1
SOS Samhälle 9
15:2 Fredsstaten
Kan flera folkgrupper samsas i samma stat? Ja, det finns goda exempel på det.
I den här övningen får du möjlighet att tänka över vad som hjälper människor att leva i fred
med varandra.
Uppgifter
1. Läs texten: Kan flera olika folkgrupper samsas i en och samma stat?
Namn: ______________________________________________________
Kan flera olika folkgrupper samsas i en och samma stat?
Flera afrikanska länder består av över 100 folkgrupper, där varje folkgrupp
har en egen kultur och ett eget språk. Människor ur samma folkgrupp kan
dessutom bo i flera olika länder. Orsaken till detta beror främst på att
kolonialmakterna styckade upp Afrika mellan sig på en konferens i Berlin
1884–85 utan att ta hänsyn till de gränser som funnits tidigare.
När Afrikas länder blev självständiga på 1960-talet, enades de afrikanska
ledarna om att behålla de gamla kolonialgränserna. Men att ha flera
folkgrupper boende i en och samma stat behöver inte alltid skapa problem.
I exempelvis Zambia och Tanzania har det varit ovanligt med etniska
motsättningar, trots att Zambia består av ett 75-tal olika folkgrupper och
Tanzania av 130 olika folkgrupper. De första presidenterna Kenneth
Kaunda i Zambia och Julius Nyerere i Tanzania, förde en mycket medveten
politik för att ena och hålla samman sina stater.
I de båda länderna är det i dag vanligt att både unga och gamla talar upp
till fem, sex olika språk. Bland ungdomar är det hög status att kunna tala
flera olika språk och att växla mellan dem. Det är också vanligt att man
gifter sig mellan folkgrupperna.
Sydafrika är ännu ett exempel på en medveten politik för att hålla
samman landet. När rasåtskillnadspolitiken apartheid avskaffades 1994,
hölls fria val. Det beslutades att Sydafrika skulle ha elva olika officiella
språk, eftersom landet består av flera stora folkgrupper. Två av dem är
kolonialspråk, medan nio är afrikanska språk. Tv- och radiosändningar sker
på alla språken.
2. Ringa in de faktorer som verkar gynna fred och samarbete i ett land. Hänvisa
till ovanstående text. Välj mellan:
Bra industri
Medveten politik
Tala samma språk
Rikedom
Gott om utrymme
Apartheid
Stark polis
Stark militär
Kärlek/giftermål
Lära känna varandra
Leva åtskilda i grupper
Bra jordbruk
Stora naturtillgångar
Samarbete
Stark ledning
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:2
SOS Samhälle 9
3. Vilka tre faktorer tror du är viktigast för att det ska bli fred och samarbete
mellan folkgrupper i ett land? Motivera dina svar.
Namn: ______________________________________________________
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:2
SOS Samhälle 9
15:3 Oljebråket
I den här övningen får du tänka till om ett litet land med stora resurser och stora problem.
Vad kan göras för att hjälpa landet?
Petrolia har problem
Landet Petrolia är en demokrati och har stora oljefyndigheter inom sina
gränser. Petrolia delar ett stort oljefält med tre andra länder. Tills nu har allt
varit frid och fröjd, men det största grannlandet, Sandistan, har börjat få
problem med sina oljekällor. Dessa kommer att ta slut inom 15 års tid.
Sandistans diktator hotar att göra en militär invasion. Han ställer upp sin
armé precis på gränsen mellan de båda länderna och Sandistans diplomater
kommer med hotfulla uttalanden om att Petrolia borde lämna över sina
oljefält eftersom de för 100 år sedan låg på Sandistans område. I Petrolia är
man rädd för vad en eventuell invasion kan leda till och oljan vill man inte
förlora. Läget är allvarligt. Vad ska man ta sig till?
Uppgifter
1. Läs texten om Petrolias problem.
2. Hur ska man lösa konflikten på bästa sätt? Vad kan olika aktörer göra? Para
ihop varje aktör med en eller flera tänkbara åtgärder.
Aktör
Åtgärd
FN
Handelsbojkott av Sandistan
Supermakt (USA)
Medla mellan Petrolia och Sandistan
Sverige
Truppnärvaro i regionen
Grannländer
Protestera
Militär aktion mot Sandistan
Namn: ______________________________________________________
Militär aktion mot Petrolia
3. Välj ut två aktörer och förklara vilka möjliga följder deras åtgärder kan få.
Aktör
Åtgärder
Följder
1.
2.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:3
SOS Samhälle 9
15:4 Olika typer av krig
I den här övningen får du ta reda på vad som kännetecknar olika typer av krig.
Skriv in rätt sorts krig efter exemplet.
• Inbördeskrig
• Befrielsekrig
• Internationellt krig
• Kallt krig
• Världskrig
a) 1992 utbröt ett krig i det forna Jugoslavien. Flera områden i landet ville bilda
egna stater (länder).
b) 1939 startade ett sexårigt storkrig som pågick i flera världsdelar. Ett flertal av
världens ledande länder deltog i kriget.
c) Mellan åren 1521–1523 är Sverige i krig med Danmark. Gustav Vasa startar ett
uppror. Christian II avsätts från Sveriges tron och unionen med Danmark
bryts.
d) Argentinska trupper landstiger på de Brittiska Falklandsöarna i april 1982.
Efter ett kort krig mot Storbritannien förlorar Argentina.
Namn: ______________________________________________________
e) Under åren 1945–1990 skrämmer de båda supermakterna Sovjetunionen och
USA varandra genom att hela tiden tillverka fler, större och effektivare
kärnvapen.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:4
SOS Samhälle 9
15:5 Orsaker till krig
Vet du vad som orsakar krig? Är det bara galna diktatorer som startar krig eller finns det andra
orsaker?
Uppgifter
1. Här nedan ser du exempel på ett antal olika orsaker till att det blir krig. Sortera
in orsakerna vid passande rubrik nedan, välj mellan krig som uppstår på grund
av individer, politik, religion, resurser eller ekonomi.
Orsaker till krig
a) Kamp om naturresurser, t.ex. olja eller vatten.
b) Hämnd för förluster i tidigare konflikter.
c) Maktgalna ledare.
d) Utrensning av andra folkslag och minoriteter.
e) Landet är fattigt och instabilt. Rikedom och stabilitet ska vinnas genom krig och erövringar.
f) Stormakter konkurrerar om makt med varandra.
g) En lång tids militär upprustning.
h) Religiös fanatism som leder till konflikt med andra.
i) Politisk ideologi som uppmanar till konflikt med andra.
j) Personlig konflikt mellan två ledare i olika länder.
k) Landet dras in i krig för att det är med i en försvarsallians.
l) Ett land anfaller ett annat för att hindra landet från att bli för mäktigt i framtiden.
m) En strävan efter större yta för sina medborgare.
Namn: ______________________________________________________
n) Kamp om viktiga handelsområden eller marknader.
Individer Politik Religion Resurser Ekonomi S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:5
SOS Samhälle 9
15:6 Minsta gemensamma nämnare
I denna övning ska du hitta den minsta gemensamma nämnaren för de tre orden i varje
fråga.
Exempel: a) Stockholm
b) Oslo
c) Helsingfors
Namn: ______________________________________________________
Rätt svar: Huvudstäder i Norden. Svaret är bättre än till exempel ”städer i Norden”. Till
gemensamma nämnare räknas inte allmänna påståenden som ”det finns bokstaven o i alla
ord”, eller ”det bor människor där”. Läraren avgör alltid vilket av de olika svaren som har
minsta gemensamma nämnare. Tävlingen kan göras individuellt eller i lag. Använd läroboken
under tävlingens gång!
1. a) hävda territoriell
integritet
b) försvara mot angrepp
c) stärka samhället i kriser
2. a) WHO
b) UNICEF
c) UNESCO
3. a) Hemvärnet
b) Lottorna
c) Blå stjärnan
4. a) Indien
b) Pakistan
c) Nordkorea
5. a) Generalförsamlingen
b) Sekretariatet
c) Säkerhetsrådet
6. a) Irak 1990
b) Somalia 1992
c) Kosovo 1999
7. a) armén
b) flygvapnet
c) marinen
8. a) terrorbalans
b) USA
c) Sovjet
9. a) traktat
b) konvention
c) sedvana
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:6
SOS Samhälle 9
15:7 Internationella relationer: Aktörer, deras beslut och
konsekvenser
Förr i tiden vad det endast länder som deltog i krig och konflikter. Så är det inte i dag. I den
här övningen ska du analysera internationellt beslutsfattande som rör krig och fred.
Aktör på den internationella
arenan
Exempel på beslut
Möjliga (konkreta) konsekvenser av
besluten
FN:s säkerhetsråd
Al Qaida
NATO
EU
Namn: ______________________________________________________
Internationella
brottmålsdomstolen i Haag
Arbeta vidare
1. Jämför och samtala om era olika stödmallar inom gruppen.
2. Skapa gruppens bästa mall och redovisa för övriga grupper.
3. Förbättra er mall efter att ni nu har lärt er av de andra gruppernas
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:7
SOS Samhälle 9
15:8 Retoriktävling
Debattfråga
Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med ett svenskt medlemskap i NATO?
Lagmedlemmar
1. En inledare/starter: Du för fram gruppens huvudargument, kortfattat men
bestämt, samt ställer några ”giftiga” frågor till era motståndare.
2. En ”fördjupare”: Du fördjupar era huvudargument och du är den som ska
bemöta motståndarens frågor.
3. En häcklare: Du är den som ska ifrågasätta motståndarnas argument och frågor.
Tänk på att du inte får använda dig av personangrepp och mobbning.
4. En sammanfattare: Du ska sammanfatta det viktigaste ni vill få fram i er debatt
så att ingen behöver tvivla på vad ni har för åsikter och argument. Försök att få
till ett bra slut.
Namn: ______________________________________________________
Kriterier från A till F:
• ”Kunskapens bredd”, det vill säga hur väl underbyggda argumenten är med
fakta, begrepp och exempel.
• ”Kunskapens djup”, det vill säga hur utvecklade analysen är när det gäller att
klargöra samband, orsaker och konsekvenser.
• Den retoriska skickligheten. Med det menas hur skicklig någon är att formulera
och besvara frågor samt framföra och bemöta åsikter och argument.
• Samarbetsförmågan inom gruppen.
• Med ”wild card” ges möjligheten att klassen kan föreslå ytterligare en värdefull
bedömningsaspekt
Bedömningsmall
Det är ”publiken” som delar ut poäng för de fem olika bedömningsaspekterna. Poängen som
kan ges går från 1 (lägst) till 5 (högst). Antingen så bestämmer klassen att ge individuella- eller
gruppoäng.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:8
SOS Samhälle 9
Bedömningsmall
Vad ska bedömas?
Min individuella bedömning
Gruppens gemensamma bedömning
Kunskapens bredd
Kunskapens djup
Retorikkunskaper
Samarbetsförmågan
Namn: ______________________________________________________
Wild card
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:8
SOS Samhälle 9
15:9 Dags att debattera och resonera.
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om dilemmat kring den svenska vapenindustrin och vapenexporten.
1. Börja med att ta fram för- och nackdelar med svensk vapenindustri och
vapenexport. Vapenexporten kan antingen förbjudas helt, vara helt utan
begränsningar eller så kan vapenexport bara tillåtas till länder som inte är i krig
eller förtrycker sitt folk. Det du kommer på själv för du in i ”stödmallen”
nedan.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”För och mot
svensk vapenindustri och vapenexport”.
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och mot
svensk vapenindustri och vapenexport kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”För eller emot svensk
vapenexport och/eller vapenexport”.
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons via idén med ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar eter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin version av ”två stjärnor och en
önskan.”
”Stödmall”
Argument MOT svensk vapenindustri och
vapenexport
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR svensk vapenindustri och
vapenexport
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:9
SOS Samhälle 9
15:10 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du göra om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i texten.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken)
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det
viktigaste i avsnittet
Olika slags konflikter (s. 74/310)
Folkrätten (s. 75/311)
Säkerhetspolitiken (s. 77/313)
Svensk neutralitet (s. 78/314)
Vapenindustrin (s. 79/315)
Den svenska vapenindustrin (s. 80/316)
Terrorism (s. 81/3117)
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:10
SOS Samhälle 9
15:11 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för att
kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”Fredens och frihetens värde kan
bara till fullo förstås av den som
upplevt förtrycket och sett kriget.”
(s. 72/308)
• Vem är Carl Bildt?
• Förklara uttalandet!
”I krig finns inga segrare utan alla är
förlorare.” (s. 73/309)
• Vem var Chamberlain?
• Förklara uttalandet!
”Sverige har haft tur. Det har inte varit
krig i vårt land på närmare 200 år.”
(s. 74/310)
• Är det bara ”tur”?
”Numera har det blivit vanligare med
… inbördeskrig.” (s. 74/310)
Namn: ______________________________________________________
• Varför då?
”För små stater kan folkrätten vara ett
skydd mot maktövergrepp från större
länder.” (s. 75/311)
• Skydd på vilket sätt?
”De insatser som en regering gör
för att förhindra ett krig kallas för
säkerhetspolitik.” (s. 77/313)
• Vad kan det vara för insatser?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:11
SOS Samhälle 9
”Det är givetvis en trygghet [att vara
med i en försvarsallians] men innebär
samtidigt en risk att hamna i en
väpnad konflikt.” (s. 77/313)
• Förklara hur det både kan vara en
trygghet och en risk.
”Terrorism är en politisk
våldshandling som vill påverka
samhället och dem som sitter i
regeringen.” (s. 81/317)
• Påverka vad i samhället och hur?
”Kvinnor och män kan söka [till det
militära], men bara de som anses
vara lämpliga antas.” (s. 85/321)
• Vad menas med ”lämplig” i detta
sammanhang?
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens
bästa svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
15:11
SOS Samhälle 9
16. Hur mår världen?
16:1 Den stora frågan
Hur mår världen?” Besvara frågan utifrån både ett positivt och ett
negativt perspektiv!
Vad betyder begreppen?
I denna övning får du chans att utveckla din förmåga att använda några viktiga begrepp som du
kommer att möta i undervisningen i framtiden, och inte bara i samhällskunskap.
Kapitlets viktigaste begrepp
Visa genom exempel, eller sätt in begreppet i en eller ett par meningar,
så att det framgår att du har förstått vad begreppet betyder.
Utvecklingsland
Industriland
Klimathot
Namn: ______________________________________________________
Millenniedeklaration
Välstånd
Analfabetism
BNP/capita
Epidemier
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:1
SOS Samhälle 9
Naturkatastrof
Bistånd
Jämställdhet
Hållbar utveckling
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare med
1. Försök att besvara Den stora frågan ovan med hjälp av begreppen i listan till
vänster.
2. Jämför, samtala med gruppen om betydelsen av begreppen och skapa gruppens
bästa gemensamma svar på hälften av begreppen. Välj helst de begrepp som ni
ansåg vara svårast att förstå.
3. Redovisa dessa fem exempel för de övriga grupperna i klassen.
4. Gör förbättringarna av er begreppsförståelse efter att lärt av de andras
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:1
SOS Samhälle 9
16:2 Vad är ett u-land? (1)
Det finns både u-länder och i-länder i världen. Det finns en mängd olika sätt att mäta om ett
land är fattigt eller rikt, till exempel läskunnighet, BNP eller förväntad livslängd. Men det
finns ingen allmänt accepterad definition av begreppet u-land. Denna övning lär dig mer om
vad som kännetecknar ett u-land och hur du kan undersöka om ett land kan kallas u-land.
Uppgifter
1. Välj ut fem stycken av de följande faktorerna som du anser har störst betydelse
för om ett land kan kallas för fattigt.
• Spädbarnsdödlighet
• Förväntad livslängd
• Antal barn en kvinna föder
• Andel av befolkningen som arbetar inom jordbruket
• Läskunnighet
• Kaloriintag (hur mycket man äter)
• Internetanvändning
• BNP/invånare och år (hur mycket pengar som omsätts i ett land utslaget
per invånare)
Namn: ______________________________________________________
2. Undersök nu vilka av länderna i tabellen på nästa sida som kan kallas för fattiga. Använd
dig av ”Riktvärden för fattigdom” när du studerar tabellen. Ringa in de värden som avgör
om landet är fattigt. Flera faktorer måste samverka för att landet ska kunna kallas fattigt.
Riktvärden för fattigdom:
• Spädbarnsdödligheten är högre än 50 per 1 000 födda.
• Förväntad livslängd är under 60 år.
• Varje kvinna föder i snitt fler än 4 barn.
• Mer än hälften av befolkningen arbetar inom jordbruket.
• Läskunnighet under 75 %.
• Kaloriintag under 2 600 per dag.
• Färre än 26 Internetanvändare per 1 000 invånare.
• BNP/inv. och år är under 400 USD.
• 2–5 procent av befolkningen lever på mindre än 1 USD/dag.
3. Skriv in vilka länder som kan kallas för fattiga och motivera kort varför.
Landet
kan kallas fattigt därför att
Landet
kan kallas fattigt därför att
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:2
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
128
55
25
32
54
62
37
66
6
57
Dem rep Kongo
Sydafrika
Colombia
Kina
Bangladesh
Bolivia
Egypten
Sudan
USA
Världen
57
67,2
45,1
57,1
51,4
49,2
62,1
60,9
43,2
34,4
71,4
Förväntad
livslängd år
2000
2,8
2,0
4,9
2,9
3,9
3,6
1,8
2,6
3,1
6,7
1,5
Antal barn per
kvinna 2000–
2005
44,3
2
60,2
32,6
43,9
54,6
66,0
19,9
9,3
62,7
3
Andel i procent
arbetare som
arbetar inom
jordbruket
2001
80,2
99,0
60,0
56,9
86,7
42,6
85,4
92,2
86,0
64,1
99,0
Läskunnighet,
hela vuxna
befolkningen
2002
2 808
3 754
2 359
3 323
2 237
2 201
3 044
2 567
2 805
1 637
3 141
Kaloriintag/
person och dag
1999
Underlag saknas, men summan ligger klart under 1 %.
Underlag saknas, men länder som Centralafrikanska republiken och Etiopien ligger på 66,6 % respektive 31,3 %.
**
*
– Underlag saknas.
Källa: Earthtrends, World Resources Insitute
3
Spädbarnsdödlighet per
1 000 födda år
2000
Sverige
Land
16:3 Vad är ett u-land? (2)
Namn: ______________________________________________________
–
500
2
9
–
1
26
27
70
0
521
Internetanvändare
per 1 000
invånare 2001
5 631,7
31 806,3
319,1
1 155,2
951,6
355,8
815,8
2 003,6
3 938,4
–
31 310,2
BNP per inv.
och år i US
dollar 2000
–
–**
–*
3,1
14,4
29,4
18,8
19,1
11,5
–*
–**
Procent av
befolkningen som
lever på mindre
än en dollar om
dagen 1994–1999
SOS Samhälle 9
Får kopieras
16:3
SOS Samhälle 9
16:4 Tänkbara följder
I den här övningen lär du dig mer om vad som orsakar fattigdom och vilka följder den kan få.
Uppgifter
1. Koppla orden i orsaksrutorna till rätt händelseruta genom att dra pilar från
orsak till rätt händelse.
2. Skriv in en tänkbar följd vid varje händelse. (Du kan använda ord som redan
förekommit bland orsaker och händelser.)
Orsak
Händelse
Orättvis världshandel
Tyfus, bilharzia
Bristande
vattenrening
Jorden utarmas
Fattig landsbygd så
man flyttar till städer
Låga exportinkomster
för landet
Primitivt
svedjejordbruk
Analfabetism
Skolsystemet
fungerar inte
Arbetslöshet
Outvecklad industri
Fattiga kåkstäder i
stadsområdena
Brist på mat
Svält
Tänkbar följd
Namn: ______________________________________________________
3. Välj ut sju av de olika orsakerna, händelserna och följderna och koppla samman
dem i en egen orsakskedja.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:4
SOS Samhälle 9
16:5 Orsaker till fattigdom (1)
Att de fattiga länderna är fattiga och de rika är rika har getts många olika förklaringar. På det
här faktabladet finns några av de vanligaste förklaringarna.
Namn: ______________________________________________________
Möjliga orsaker till fattigdom i ett land
Kolonialismen:
Kolonialmakter såsom Storbritannien, Spanien, Portugal och
Frankrike med flera har sugit ut sina kolonialländer genom att
använda deras billiga råvaror och samtidigt sälja dyra varor tillbaka
till dem.
Skuldbördan:
Många u-länder har stora skulder till i-länderna. Eftersom u-länderna
hela tiden måste betala tillbaka stora summor får de inte råd att
investera för utveckling.
Diktatorer:
Makthavaren i u-landet förtrycker ofta befolkningen och använder
pengarna till armén, lyx till sig själv och sina vänner. Många u-länder
är fortfarande inte demokratier. Korruptionen är ofta utbredd.
Utbildning:
Många fattiga länder har få utbildade människor och ofta dåligt
utvecklade skolsystem.
Världshandeln:
Många u-länder är beroende av råvaruexport. Marknadspriset på
dessa råvaror varierar ofta kraftigt. U-landet får då svårt att planera
sin ekonomi eftersom man ibland får mycket betalt ibland lite.
Många i-länder skyddar också sitt eget jordbruk genom höga tullar.
Industrialisering:
Multinationella företag beskylls ibland för att utnyttja billig
arbetskraft och skada miljön. De bidrar dock med kunskap, arbete
och teknikspridning.
Naturkatastrofer:
En del länder ligger där det ofta blir översvämningar eller torka.
Detta påverkar skörden så länderna riskerar att ofta drabbas av svält
och därmed låg produktion/fattigdom.
Krig:
En del länder ligger i krig, framför allt inbördeskrig, beroende på
etniska motsättningar, maktbegär eller att olika grupperingar strider
om makten över värdefulla naturresurser. Kriget förstör, kostar
pengar och jordbruket blir lidande. I slutändan bli landet utarmat
och fattigt.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:5
SOS Samhälle 9
16:6 Orsaker till fattigdom (2)
Uppgifter
1. Vilka av orsakerna tror du är viktigast om man ser till hela världens fattigdom?
Välj ut de tre som du tror är de viktigaste. Motivera ditt svar.
2. Vem/vilka har ansvaret för att minska fattigdomen i u-länderna tycker du?
3. Förklara på vilket sätt:
a) FN kan bidra.
b) Landets egen befolkning kan bidra.
c) Gamla kolonialmakter kan bidra.
Namn: ______________________________________________________
d) Multinationella företag kan bidra.
e) Världsbanken och IMF kan bidra.
f ) Sverige kan bidra.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:6
SOS Samhälle 9
16:7 Vägar ur fattigdom
I den här övningen får du tänka igenom olika faktorer som brukar förknippas med fattigdom.
Uppgifter
1. Läs igenom nedanstående tänkbara orsaker till fattigdom. Formulera nu om
orsakerna till positiva, önskade mål. Skriv orsakernas motsatser, t.ex.
Arbetslöshet – Många jobb, Fördomar – Öppenhet. Använd tabellen och fyll i.
3. Skriv ned minst en sak som behövs (behov) för att nå varje önskat mål. Fundera
själv! Använd tabellen och fyll i.
Orsak till fattigdom
Motsats/Positivt mål
Behov 1
Behov 2
Behov 3
Arbetslöshet
Många jobb
Fungerande
jordbruk
Effektiv industri
Bra handel
Dålig hälsa
Brist på sjukvård
Inget avlopp
Förorenat vatten
Få egna val
Fördomar
Namn: ______________________________________________________
Ingen utbildning
Dålig ekonomi
Inga pengar
Ingen makt
Brist på mark
Brist på mat
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:7
SOS Samhälle 9
16:8 Rätt eller fel? (1)
I den här övningen får du ta ställning i ett par påståenden kring fattigdom och u-länder samt
träna din argumentationsförmåga.
Uppgifter
1. Läs igenom påståendena om fattigdom och u-länder.
Påståenden om fattigdom och u-länder
a) Kemiföretag köper rätten att lagra miljöfarligt avfall i fattiga länder. De fattiga
länderna får på så sätt inkomster som de annars aldrig skulle få.
b) Brasilien har börjat pirattillverkning av bromsmediciner mot aids för att dela ut
gratis till hiv-smittade. Detta trots att läkemedelsföretag har patent på den
tillverkningen och därmed förlorar inkomster.
c) U-länderna betalar tillbaka sina stora lån till Världsbanken och IMF vilket gör
att de får svårt att utvecklas.
d) Multinationella företag lägger sina fabriker i länder där löneläget är som lägst.
Det skapar arbetstillfällen för många, men vissa anser att arbetarna utnyttjas.
2. Fundera över de olika påståendena och fyll i schemat:
Påstående
Vilka blir vinnare på
kort sikt?
Vilka blir vinnare på
lång sikt?
Vilka blir förlorare på
kort sikt?
Vilka blir förlorare på
lång sikt?
a)
Namn: ______________________________________________________
b)
c)
d)
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:8
SOS Samhälle 9
16:9 Rätt eller fel? (2)
3. Välj nu ut två av påståendena. Ta ställning till om du tycker att de stämmer
eller ej och skriv ner dina argument för ditt ställningstagande. Diskutera gärna i
klassen.
Ställningstagande
Argument
Namn: ______________________________________________________
Påstående
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:9
SOS Samhälle 9
16:10 Viktiga samband
I denna övning ska du förklara på vilka olika sätt skilda problem är just problem för enskilda
individer, samhällsgrupper eller hela samhället.
Detta är problem för individer,
grupper och samhället
Därför att …
Låg ekonomisk tillväxt
Orent vatten
Utsläpp av koldioxid
Utfiskning
Namn: ______________________________________________________
Extremt väder, torka, stormar,
översvämningar
Snabb befolkningsökning
HIV/Aids
Analfabetism
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:10
SOS Samhälle 9
16:11 Retoriktävling
Debattfrågor
1. För och emot ökat svenskt bistånd samt
2. Vad biståndet ska inriktas mot, utbildning, mödravård, naturkatastrofer,
fattigdomsbekämpning, bygga vägar, borra brunnar, stötta demokrati och
mänskliga rättigheter …
Lagmedlemmar
1. En inledare/starter: Du för fram gruppens huvudargument, kortfattat men
bestämt, samt ställer några ”giftiga” frågor till era motståndare.
2. En ”fördjupare”: Du fördjupar era huvudargument och du är den som ska
bemöta motståndarens frågor.
3. En häcklare: Du är den som ska ifrågasätta motståndarnas argument och frågor.
Tänk på att du inte får använda dig av personangrepp och mobbning.
4. En sammanfattare: Du ska sammanfatta det viktigaste ni vill få fram i er debatt
så att ingen behöver tvivla på vad ni har för åsikter och argument. Försök att få
till ett bra slut.
Namn: ______________________________________________________
Kriterier från A till F:
• ”Kunskapens bredd”, det vill säga hur väl underbyggda argumenten är med
fakta, begrepp och exempel.
• ”Kunskapens djup”, det vill säga hur utvecklade analysen är när det gäller att
klargöra samband, orsaker och konsekvenser.
• Den retoriska skickligheten. Med det menas hur skicklig någon är att formulera
och besvara frågor samt framföra och bemöta åsikter och argument.
• Samarbetsförmågan inom gruppen.
• Med ”wild card” ges möjligheten att klassen kan föreslå ytterligare en värdefull
bedömningsaspekt
Bedömningsmall
Det är ”publiken” som delar ut poäng för de fem olika bedömningsaspekterna. Poängen som
kan ges går från 1 (lägst) till 5 (högst). Antingen så bestämmer klassen att ge individuella- eller
gruppoäng.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:11
SOS Samhälle 9
Vad ska bedömas?
Min individuella bedömning
Gruppens gemensamma bedömning
Kunskapens bredd
Kunskapens djup
Retorikkunskaper
Samarbetsförmågan
Namn: ______________________________________________________
Wild card
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:11
SOS Samhälle 9
16:12 Dags att debattera och resonera.
I ämnet samhällskunskap får du chans att diskutera många olika samhällsfrågor. Denna
övning handlar om dilemmat kring vilka av milleniemålen som är viktigast att prioritera.
1. Börja med att ta fram argument som talar för respektive milleniemål. Det du
kommer på själv för du in i ”stödmallen” nedan.
2. I nästa steg ska du delta i en diskussion i klassen på samma tema: ”Vilka två
milleniemål är viktigast att prioritera”?
3. Efter debatten fyller du på ”stödmallen” med de nya argument för och mot
svensk vapenindustri och vapenexport kom upp under debatten.
4. Slutligen skriver du en resonerande text på temat ”De två viktigaste
milleniemålen.”
5. När du har skrivit färdigt din resonerande text byter du text med en
klasskamrat och ger respons med ”två stjärnor och en önskan”.
6. När du gjort dina ändringar efter din klasskamrats respons så lämnar du in
texten till din lärare som kommer att ge dig sin version av ”två stjärnor och en
önskan.”
”Stödmall”
Argument FÖR det millenniemål jag tycker är näst
viktigast
Namn: ______________________________________________________
Argument FÖR det millenniemål jag tycker är allra
viktigast
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:12
SOS Samhälle 9
16:13 Förmågan att sammanfatta en text
Så länge du studerar kommer du ha stor nytta av att kunna sammanfatta det du läser. I denna
övning ska du göra om några av rubrikerna i tabellen nedan till frågor och där frågorna ska
vara sådana att svaret på dem ska riktas mot det viktigaste i texten.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken)
Rubrik i läroboken
Ditt förslag på en ”rubrikfråga” vars svar sammanfattar det
viktigaste i avsnittet
Många länder är skuldsatta (s. 96/332)
Aids och hiv (s. 100/336)
Hållbar utveckling (s. 110/346)
Ekologiskt avtryck (s. 111/347)
Namn: ______________________________________________________
Vatten en viktig resurs (s. 113/349)
Klimathotet (s. 115/351)
En obekväm sanning (s. 116/352)
Arbeta vidare med
• Jämför dina frågor med gruppens och skapa er bästa fråga för tre av rubrikerna.
• Redovisa dessa svar för övriga klassen och lär av deras redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:13
SOS Samhälle 9
16:14 Förbättra din läsförståelse
I denna övning ska du visa att du förstår meningar även om de inte alltid är tillräckligt
förklarade. Det du nu gör är att du tränar på att ”läsa mellan raderna” vilket är viktigt för
att kunna förstå en text mer på djupet.
(Sidorna hänvisar till SO.S 9/SO.S Ämnesboken)
Mening i läroboken
Din förståelse av meningen
”FN:s statistik visar att de mest välmående
länderna i världen ligger på norra
halvklotet.” (s. 95/331)
• Varför är det så?
”Framöver spås den högsta ekonomiska
tillväxten att ske i delar av Asien och Afrika,
samtidigt som Nordamerika och de länder
som har euro, får lägre ekonomisk tillväxt.”
(s. 95/331)
• Varför blir det lägre tillväxt i euro-länderna?
”Men då startade en våg av nationalism
och politisk resning i kolonierna i Asien och
Afrika.” (s. 96/332)
• Vad menas med en ”politisk resning”?
”På grund av undernäring är fattiga
mer mottagliga för svåra sjukdomar …”
(s. 97/333)
Namn: ______________________________________________________
• Förklara sambandet!
”… men i u-länderna rinner 90 procent av
allt avloppsvatten ut i sjöar och floder utan
rening.” (s. 97/333)
• Varför gör man inte mer åt problemet?
• Vilka blir konsekvenserna av detta?
”Oftast är det barn och gamla som dör först
av sjukdomar.” (s. 100/336)
• Varför drabbas dessa grupper mest?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:14
SOS Samhälle 9
”Välutbildade kvinnor föder färre barn.”
(s. 105/341)
• Förklara sambandet!
”Om alla skulle leva som vi, skulle
mänskligheten behöva tre jordklot till.”
(s. 111/347)
• Förklara sambandet!
”Utsläppen [av koldioxid] bidrar till den
globala uppvärmningen.” (s. 115/351)
• Förklara sambandet!
Namn: ______________________________________________________
Arbeta vidare
1. Jämför era svar och samtala om dem med din grupp och skapa gruppens bästa
svar.
2. Välj ut 2–3 svar som ni är speciellt nöjda med och redovisa dessa svar för hela
klassen.
3. Förbättra de av era svar efter att ni nu har lärt er av andra gruppers
redovisningar.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:14
SOS Samhälle 9
16:15 Den nyttiga analysmodellen: del 1
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
FATTIGDOMEN I
U-LÄNDERNA”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare med
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
a. Orsaken till att en lågkonjunktur uppstår
b. Konsekvensen av en djup lågkonjunktur
c. Lösningen på problemet med en djup lågkonjunktur
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:15
SOS Samhälle 9
16:16 Den nyttiga analysmodellen: del 2
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
U-LÄNDERNAS
SKULDKRIS”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag på:
Arbeta vidare med
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
a. Orsaken till att en lågkonjunktur uppstår
b. Konsekvensen av en djup lågkonjunktur
c. Lösningen på problemet med en djup lågkonjunktur
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:16
SOS Samhälle 9
16:17 Den nyttiga analysmodellen: del 3
Som du redan förstått så är det viktigt att kunna analysera. I denna övning ska du använda
Analysmodellen som innehåller delarna: Orsaker – Konsekvenser – Lösningar. Du fyller i de
tre tomma pilarna med det som du anser kan vara orsaker till, konsekvenser av och lösningar
på ”Problemet med den stora arbetslösheten”. Då denna övning är ganska svår så kan det vara
bra att göra den tillsammans med någon eller några klasskamrater.
Tänk på att orsakerna, konsekvenserna och lösningarna kan riktas mot BÅDE individer
och samhället.
Orsaker till:
Konsekvenser av:
”PROBLEMET MED
DEN GLOBALA
UPPVÄRMNINGEN”
Namn: ______________________________________________________
Lösningsförslag:
Arbeta vidare med
1. Nu ska du värdera de olika faktorerna vilket betyder att du ska välja det du
anser vara den viktigaste:
a. Orsaken till att en lågkonjunktur uppstår
b. Konsekvensen av en djup lågkonjunktur
c. Lösningen på problemet med en djup lågkonjunktur
2. Jämför din analys med andra klasskamrater och fyll i det som du missat att
ta med.
3. Avsluta med att skriva en resonerande text (cirka en A4-sida) om vad du
kommit fram till i din analys.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
16:17
SOS Samhälle 9
Förslag på prov åk 9
Samhällsekonomi I
Samhällsekonomi II
Namn: ______________________________________________________
Uppföljning av de två delproven
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Förslag på prov åk 9
SOS Samhälle 9
Samhällsekonomi I
Anta att du är finansminister i Sverige och har som mål att öka landets ekonomiska tillväxt.
Resonera om och ge konkreta exempel på olika sätt som du och din regering kan göra för att få
igång den ekonomiska tillväxten. Du ska även resonera om vilka nackdelar som en hård
satsning på ekonomisk tillväxt kan föra med sig för enskilda människor, grupper, samhället i
stort och för vår gemensamma miljö.
Konsekvenser för:
• enskilda individer
• grupper
• samhället i stort
• miljön
Namn: ______________________________________________________
Mål: Ekonomisk tillväxt
Åtgärder:
• finanspolitiska
• penningpolitiska
• arbetsmarknadspolitiska
• utbildningspolitiska
• andra åtgärder
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov:
Samhällsekonomi I
SOS Samhälle 9
Samhällsekonomi II
1. Varje dag fattas både små och stora händelser som på olika sätt påverkar
ekonomin i samhället. Här får du chansen att visa på att du kan förklara
ekonomiska samband.
Detta har hänt
Konsekvenser för individer, grupper och samhället av att detta hände
Saab går i konkurs
Riksbanken sänker
räntan
Barnbidraget höjs med
tio procent
Namn: ______________________________________________________
Inflationen stiger mer i
Sverige än i andra
EU-länder
Hushållen ökar sitt
sparande med 15 %
Arbetslösheten stiger
med 5 procent
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov:
Samhällsekonomi II
SOS Samhälle 9
Momsen höjs med
5 procent
Bensinskatten höjs med
tio procent
2. Nu ska du utgå från samma händelser som i fråga 1 med den skillnaden att du
ska analysera vad som kan ligga bakom respektive händelse, det vill säga
orsakerna till att Saab gick i konkurs, att Riksbanken valde att sänka räntan och
så vidare.
Detta händer
Orsakerna till att detta hände
Saab går i konkurs
Riksbanken sänker räntan
Barnbidraget höjs med tio procent
Namn: ______________________________________________________
Inflationen stiger mer i Sverige än i andra EU-länder
Hushållen ökar sitt sparande med 15 %
Arbetslösheten stiger med 5 procent
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov:
Samhällsekonomi II
SOS Samhälle 9
Momsen höjs med 5 procent
Bensinskatten höjs med tio procent
Namn: ______________________________________________________
3. Anta att du är regeringens ekonomiska expert. En dag dyker en frågvis skolklass
upp på ditt arbetsrum. De frågor de vill ha svar på är:
a.Det finns många familjer som har ont om pengar i vårt land. Kan det inte
vara en bra idé att ge alla svenska barnfamiljer ett extra semesterbidrag på
100 000 kronor?
b.Vi har jämfört olika priser och har då upptäckt att det finns stora skillnader.
Till exempel kostar salt 20 kr/kilo och kryddan saffran cirka 20 000 kr/kg.
Varför är det så stora skillnader i pris?
c.Dagen före julafton kan en julgran kosta 300 kr. Dagen efter är den gratis?
Varför är det så?
d.Det är många som tycker att skatterna är för höga. Vilken nytta har vi i
klassen av att människor som arbetar betalar skatt?
e.En läkare kan tjäna 100 000 kr/månaden. En badvakt tjänar som mest
20 000 kr/månaden. Båda har som jobb att rädda liv. Varför är skillnaderna
i lön så stor?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Prov:
Samhällsekonomi II
SOS Samhälle 9
Uppföljning av de två delproven
Bilda par eller grupper av elever.
Låt eleverna samtala om och jämföra sina svar med varandra.
Skapa gruppens bästa svar.
Redovisa och lär av de andra gruppernas redovisningar.
Diskutera skilda tolkningar mellan gruppernas svar.
Namn: ______________________________________________________
1.
2.
3.
4.
5.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Uppföljning av prov
SOS Samhälle Tema
Tema demokrati
Inledning
Namn: ______________________________________________________
Att utvecklas och leva i ett demokratiskt samhälle är en ständig process. Det är viktigt att
redan i unga år träna sig i att förstå demokratiska processer, vara delaktiga i dem, ta ansvar,
vara engagerad och hitta kanaler för sitt samhällsintresse. Och inte minst, är det viktigt att
träna mod och civilkurage - att våga stå upp för sig själv och uttrycka sina åsikter! I arbetet
med demokratitemat får eleverna möjlighet att träna delar av detta. Målet är att eleverna ska få
viss självinsikt, få en bild av hur de fungerar i olika sammanhang och få fundera kring vilka
personliga egenskaper som krävs av den demokratiske medborgaren. Vi använder
genomgående ett kulturpedagogiskt förhållningssätt, där man via de erfarenheter man gör i
det skapande arbetet, undersöker, upptäckter, analyserar, drar slutsatser och får insikt i sig
själv, i begrepp och sammanhang. Det eleverna skapar på vägen i temats olika delar, kan samlas
till en utställning som sedan kan bli utgångspunkt för sammanfattningen och utvärdering.
Men övningarna i temat kan användas på olika sätt och det går att välja att bara arbeta med
någon del av temarubrikerna.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Tema demokrati
SOS Samhälle Tema
A. Begreppet demokrati – tolkat som en skulptur
Här följer en övning som går ut på att eleverna ska gestalta begreppet demokrati i form av en
skulptur. Eleverna ska utgå från ord och begrepp som de själva tycker beskriver innebörden av
demokrati. Tillsammans i mindre grupper ska de sedan bygga en skulptur som de rycker
beskriver betydelsen av demokrati.
Detta behövs
Det är en fördel om eleverna har ett urval av material att välja på. Förslag till material: tyg,
flirtkulor, knappar, lim, tidningspapper, (papié maché), lera, piprensare, silkepapp, kartong,
flaskfärg, ståltråd, paljetter, glasspinnar m.m. Kladdpapper och pennor ska finnas till hands.
Det är också praktiskt om du i förväg gjort i ordning en ”plattform” av hårdkartong till varje
grupp som bestämmer storleken på gruppernas skulptur.
Namn: ______________________________________________________
Ord och sammanhang som beskriver
l. Börja med att låta var en och en av eleverna tyst och självständigt, fundera
kring begreppet demokrati. Vad är det första de tänker på? Vad får de för tankar
kring innebörden? De ska skriva ned tre ord som de anser beskriver innebörden
i begreppet demokrati på ett bra sätt t.ex. fred, rättvisa och frihet.
2. Eleverna delas därefter in i de grupper (3-4 elever i varje) som de ska vara i när
arbetar med skulpturen. Var och en tar med sig sina tre egna ord och alla i
gruppen läser upp och jämför de ord var och en skrivit. Gruppen diskuterar
sedan och väljer tillsammans ut de tre ord som de rycker allra bäst beskriver
innebörden i begreppet demokrati.
3. När hela gruppen är överens om tre ord ska de fundera kring en plats eller ett
sammanhang som de rycker uttrycker innebörden av de tre orden på ett bra
sätt, till exempel ett hav eller ett demonstrationståg.
Bygg skulpturer
4. Utifrån de ord som gruppen enats kring samt den plats eller det sammanhang
som de tycker uttrycker innebörden av demokrati börjar de nu bygga en
skulptur. Använd olika material och färg. Ge eleverna en tidsram så att alla
grupper blir klara vid samma tid, cirka 60 minuter.
Redovisa och diskutera
5. Varje grupp redovisar och förklarar hur de tänkt när de formade sin skulptur
och sin tolkning av begreppet demokrati. Men låt först de övriga grupperna
försöka se, upptäcka och gissa vilka nyckelord de utgått från. Jämför de olika
gruppernas tolkningar och statyer. Vad var lika och olika? Tolkar vi begreppet
olika och är det ett begrepp som växer och utvecklas med oss?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Begreppet demokrati
SOS Samhälle Tema
Begreppet demokrati – undersökning
Ser barn och ungdomar på demokrati på ett annat sätt än vuxna? Vad kan man dra för
slutsatser av det? Denna övning går ut på att eleverna ska undersöka vad begreppet demokrati
innebär för olika åldersgrupper samt dra slutsatser av de insamlade svaren. Eleverna ska ut och
undersöka vad de fyra åldersgrupper anser om begreppet demokrati och därefter sortera,
sammanfatta samt fundera på om de går att dra några slutsatser av resultatet.
Namn: ______________________________________________________
Förberedelser
l. Dela in klassen i fyra grupper, där varje grupp ska undersöka en av
nedanstående åldersgrupper. Lår grupperna välja eller dela själv ut
åldersgrupper.
Grupp l – elever på lågstadiet.
Grupp 2 – elever på mellanstadiet
Grupp 3 – ungdomar i åldern 16-25 år.
Grupp 4 – vuxna 25-99 år.
2. Varje grupp ska nu ta reda på hur deras åldersgrupp svarar på frågan: Vad
innebär demokrati for dig? Betona vikten av att undersökningen går till så lika
som möjligt, att alla grupper ställer samma enkla fråga till samtliga som
intervjuas.
3. Eleverna går ur i området i eller kring skolan och ställer frågan till tio personer
inom åldersgruppen, helst fem flickor/kvinnor och fem pojkar/män.
Bearbetning av resultatet
4. Varje grupp gör en sammanställning av svaren. Uppmana grupperna att sortera
svaren utifrån några rubriker. Till exempel:
Svar: Att alla får säga vad de rycker i olika frågor.
Rubrik: Yttrandefrihet.
Svar: Att de som får flest röster vinner.
Rubrik: Majoritetsstyre.
Svar: Att alla får vara med och bestämma.
Rubrik: Delaktighet.
5. När man börjar titta närmare på materialet, så växer ett antal olika kategorier
som kan kopplas till demokratibegreppet fram. Uppmana eleverna att
exemplifiera med citat och be dem också att ta med sig hela
undersökningsmaterialet till redovisningstillfället.
6. Eleverna kan också titta på om det förekommer några mer generella likheter
och olikheter i pojkars/mäns respektive flickors/kvinnors sätt att tolka
begreppet. Det är förstås viktigt att påminna eleverna om det insamlade
materialets begränsning, eftersom det är så litet, men det visar säkert med
största tydlighet hur begreppet förändras med ålder och erfarenhet.
Redovisa
7. Lår varje grupp redovisa sina resultat. Använd gärna förtydligande tabeller och
citat. Diskurera slutsatser och tankar som kommit fram under arbetet.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Begreppet demokrati
SOS Samhälle Tema
Begreppet demokrati – jämför tankar om demokrati
Begreppet demokrati föder en mängd olika tankar och funderingar. Vad är det som påverkar
vår uppfattning om demokrati? Här följer en intressant övning där eleverna själva ska ta
ställning till hur det ser på olika aspekter av begreppet samt sedan jämföra med hur deras
föräldrar ser på samma frågor.
Namn: ______________________________________________________
Instruktion
l. Kopiera kopieringsunderlaget, Tankar om demokrati, och gör dubbelt så många
kopior, som du har elever, eftersom eleverna ska ta hem ett frågepapper till sina
föräldrar.
2. Vad är det som påverkar vår uppfattning om demokrati? Återkoppla gärna till
övningen Begreppet demokrati - undersökning. Är det föräldrar, kompisar,
skola, värderingar i det omgivande samhället, i kulturlivet, media, erfarenheter
man gör, böcker man läst, filmer, konstverk? Låt eleverna fundera en stund,
diskurera kort.
3. Dela ut kopieringsunderlaget Tankar om demokrati till eleverna och låt dem
svara på frågorna i skolan. Samla in elevernas svar.
4. Eleverna tar sedan hem ett frågeblad och ber någon av föräldrarna att besvara
frågorna. Eleverna tar med föräldrarnas svar tillbaka till skolan.
5. Vi nästa lektionstillfälle får eleverna tillbaka sina egna svar och kan jämföra de
egna svaren med förälderns. Läraren behöver inte se vad föräldern svarat. Det
som är intressant för eleven, är att jämföra. Låt eleverna studera frågepapperen
och hitta likheter och skillnader: De egenskaper man valt för att en människa
ska kunna fungera demokratiskt? Hur är det med förslagen på hur familjen kan
fungera demokratiskt? Vad är lika? Vad är olika? Eleverna ringar in olikheter
och skriver kommentarer på sitt svarspapper. Diskutera.
6. Samla till sist in elevernas svar. Du kommer att få användning av dem under
sammanfattning och utvärdering.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Begreppet demokrati
SOS Samhälle Tema
Tankar om demokrati
l.
Välj ut fem av nedanstående ord som du tycker allra bäst beskriver din syn på
demokrati. Ringa in dina val:
rättvisa jämställdhet tryckfrihet religionsfrihetutbildning
jämlikhetrösträtt
mötesfrihetyttrandefrihet flerpartisystem
att människor är lika inför lagen
social välfärd (pensioner, sjukvårdsförsäkring m.m.)
att alla människor har ett absolut och lika värde
eget ord: 2. Gör en prioriteringsordning för de ord du valt. Placera det du tycker är
viktigast på rad nummer ett och så vidare.
l.
2.
3.
4.
5.
3. Vilka egenskaper tycker du är allra viktigast för att en människa ska kunna
fungera demokratiskt? Skriv tre egenskaper.
4. Förklara vad följande ord innebär för dig.
Namn: ______________________________________________________
Rättvisa: Dialog: Frihet: 5. Ge några exempel på vad man göra i en familj för att den ska fungera
demokratiskt.
6. Vilka av nedanstående ord anser du är de största hoten mot demokratin?
Rangordna genom att skriva en etta vid det du anser vara det största hotet, en
tvåa vid nästa och så vidare.
 okunskap
 segregation mellan olika folkslag
 passivitet
 mediers makt, om den blir för centrerad
 rädsla
 företagens makt, om den blir för centrerad
 rasism
 brist på reflektion och eftertanke hos makthavarna
 brist på reflektion och eftertanke hos befolkningen i stort
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Begreppet demokrati
SOS Samhälle Tema
B. Makt och inflytande
Makt och inflytande är beroende av många faktorer, även i en demokrati. När man inte
känner sig delaktig, är det lätt hänt att man drar sig undan och nedvärderar sitt
samhällsansvar. Är det så att vissa har mer makt och inflytande än andra? Hur ser eleverna på
vem som har makt och inflytande?
Detta behövs
Eleverna ska klippa ut bilder från tidningar av olika människor och sedan klistra ihop dessa till
en maktperson. Därför behövs många tidningar, tidskrifter och dylikt. Det är bra med
färgstarka tidskrifter och veckotidningar, de är rika på bilder av människor. (Man brukar
kunna få uttjänta tidskrifter på biblioteken.) Det behövs också, häftmassa, lim,
teckningspapper och saxar.
Förberedelser
Skapa först själv några personer som traditionellt sätt inte förknippas med någon större makt.
Till exempel en alldaglig ”Svensson”, en gammal människa, ett barn, en invandrarkvinna.
Klipp ur tidningar och klistra upp så att varje figur får plats på en A4-sida. Dessa figurer ska
användas när ni gör en makthierarki.
Skapa en maktperson
l. Dela in eleverna i grupper. Det bör inte vara mer än tre, högst fyra i varje
grupp.
2. Inled med följande citat om demokrati.
Namn: ______________________________________________________
”Demokrati är ett sätt att organisera samhället så att alla människor har lika
stort inflytande över beslut och samma möjlighet att påverka.” (Hämtat ur
Om att möta rasism och nazism bland ungdomar, Rädda Barnen,
Föräldragruppen, Klippan, 2000)
3. Ge eleverna en stund att fundera över vad som menas med citatet. Är det en
verklighetsbeskrivning eller en vision? Har alla verkligen lika stort inflytande i
Sverige?
4. Grupperna ska nu fundera på hur en människa med mycket makt ser ut: vad är
det för person, en man eller en kvinna, yrke, ålder, hur bor den, hur är den
klädd, finns några speciella maktsymboler som hör ihop med den människan,
vad gör personen på sin fritid? Låt gruppen tänka ut en speciell replik eller fras
som skrivs i en pratbubbla bredvid maktmänniskan som gruppen nu ska skapa.
5. Eleverna ska nu söka bilder och uttryck i tidningarna. Bestäm att personen ska
få plats på en A4. Låt eleverna klippa detaljer och delar ur tidningarna och sätta
ihop detta till en maktperson. De får också rita.
Redovisa
6. Varje grupp redovisar sin maktperson framme vid tavlan. Låt varje grupp
berätta om sin figur och motivera val av maktperson, klädsel, symboler m.m.
Hur har de tänkt när det klippt ihop sin person? Sätt upp bilderna med lite
häftmassa vid sidan av tavlan.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Makt och inflytande
SOS Samhälle Tema
Makthierarki
7. Dra upp en vertikal maktlinje på tavlan,
där uppåt morsvarar mycket makt och
nedåt lite makt.
Mycket Makt
8. Den första gruppen går fram till tavlan
och placerar ur sina figurer utmed makt­
linjen. Låt eleverna också placera in de
figurer som du själv har gjort tidigare på
tavlan med lite häftmassa vid sidan av
maktinjen. Eleverna placerar dem utifrån
hur de ser på figurernas inbördes makt­
positioner. Den som har mest makt lite
över de andra, näst mest makt lite under
den översta figuren och så vidare.
9. När de är nöjda, frågar du de andra om de
håller med, eller om de vill förändra något.
Låt de som vill förändra komma fram, en i
taget, ändra någon figurs position och
motivera detta. Det brukar bli ganska
många elever som vill göra förändringar.
10. Går det att bli överens? Vilka tankar har
eleverna om människors möjligheter att
påverka? Är det bra att det är som det är,
eller vill de förändra något?
Namn: ______________________________________________________
11. Kanske går det att skapa en ”önskelinje”,
där eleverna placerar ur figurerna på ett sätt
som de tycker att makt och inflytande ska
fördelas.
12. Läs gärna citatet ur Om att möta rasism och
nazism bland ungdomar igen och fundera
på hur figurerna skulle placeras om den
definitionen av demokrati gällde i
verkligheten.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
LITE Makt
Får kopieras
Makt och inflytande
SOS Samhälle Tema
C. Sammanfattning och utvärdering
Avsluta arbetet med demokrati genom att låta eleverna sammanfatta de som ni gjort under
arbetets gång. Lår eleverna reflektera över vad de lärt sig och vad som är viktigt att tänka på för
att demokrati ska fungera på ett bra sätt.
Detta behövs
Sätt upp allt material som ni producerat under arbetet med demokrati. Skaffa material till de
olika alternativen (se instruktionen). Papper, pennor, lera, flaskfärg. Använd gärna
kopieringsunderlagen i respektive övning.
Välj ett arbetssätt
Välj själv utifrån förutsättningar i gruppen de uppgifter du tycker passar eller låt eleverna välja
ett arbetssätt för att sammanfatta arbetet med demokrati.
l. Skriva en essä om demokrati.
2. Skriva ett brev till framtiden och berätta om vår demokrati i dag.
3. Arbeta i grupp med improvisationer utifrån olika citat kopplade till demokrati.
4. Skapa en symbol för demokrati - måla eller gör en skulptur i lera.
Namn: ______________________________________________________
1. Lätt essä
Vad är en essä? Essä betyder försök eller tankeförsök. Kanske är den formen (lätt essä)
passande om man vill samla ihop sina egna rankar kring ett ämne- demokrati. När eleverna
sorterar materialet om demokrati och sedan skriver upptäcker de vad de själva tänker i ämnet.
Till essän ska eleverna samla material, ta del av andras tankar, för att pröva sina egna. Essän är
ett bra sätt att utveckla och strukturera sina tankar.
Gör en tankekarta – där de olika delarna i begreppet demokrati blir tydliga. När eleverna
arbetar med sin tankekarta ska de också se till att syftet med essän är klart. Den som skriver
ska fråga sig: vad vill jag med den här texten? Det blir då lättare för läsaren att följa med i
texten och också lättare att ordna dispositionen. Det är bra och praktiskt att numrera de
tankebubblor man gjort i tankekartan, då får eleverna en överblick över dispositionen och kan
fundera på den är bästa vägen mot målet/syftet.
Struktur – Kanske börjar man med en definition av begreppet demokrati, som man sedan
tänker på i olika perspektiv. Vad motsäger den, vilka svårigheter kan man stöta på i olika
sammanhang: det personliga, det samhälleliga, egna erfarenheter av svårigheter, framgångar?
Kanske avslutar man essän med egna förhoppningar inför framtiden. Det är bra att påpeka att
essän är en sort olydig genre, den får vara motsägelsefull och uttrycka motstridiga känslor och
tankar. Det är ju så vi är!
Det är viktigt att det är flyt i texten, läsaren ska kunna följa med i skribentens tankar och
tankeövergångar. Tipsa eleverna om att pröva läsbarheten genom att läsa texten högt för sig
själva. Det är förstås bra att låta någon annan kompis lyssna och pröva om texten är begriplig.
2. Brev
Eleverna ska skriva ett brev till en tänkt person i deras ålder som lever i framtiden, kanske på
2200-taler. Brevet ska innehålla datum, plats och hälsningsfras i början och slutet. Ett brev är
ett slags samtal, i det här fallet ett samtal med en okänd person. Det medför att man måste
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
vara tydligare än när man skriver till någon man känner. Brevet kan innehålla händelser,
tankar och olika känslor kring demokrati. En personlig berättelse för vad som är lätt, svårt,
jobbigt, kopplade till konkreta händelser och kanske också instuckna kommentarer om hur
brevskrivaren tror att de här frågorna har löst sig i framtiden.
3. Improvisation utifrån olika citat
Eleverna ska först läsa ett citat för att sedan göra en improvisation av citatets innebörd.
Improvisationen består av en kort spelad händelse som belyser innebörden i citatet och som
kan kopplas till demokratibegreppet. Låt eleverna läsa citaten noga och tänka efter vad de kan
betyda, sedan välja ett som de ska tolka i en kort improvisation. Citaten kan också användas
till en individuell skrivövning, där man skriver en novell med utgångspunkt i citaten.
Förslag på citat:
”Många som skyndat före sin tid, får invänta den på obekväma rastplatser.”
Stanislaw Jercy Lecmm
”Du står inte bara i ansvar för vad du säger, utan, också för vad du låter bli
att säga.” Martin Luther
”Envar av oss alla är ansvarig för alla och allt som sker på jorden.” Fjodor
Dostojevskij
”Det värsta är inte de ondas makt utan de godas feghet.” Stanley Jones.
”Ett av världens problem är att så många som kraftfullt försvarar sina
rättigheter, misslyckas med att utföra sina plikter.” Grit
”Gå aldrig till sängs ilsken. Stanna uppe och slåss.” Phyllis Diller
”Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda.” James Joyce
Namn: ______________________________________________________
’Medan flugorna sover förbättrar spindeln sina nät.” Paul Fleming
4. Skapa en symbol för begreppet demokrati
Eleverna ska fundera på om de kan komma på någon symbol som de tycker sammanfattar
innebörden i begreppet demokrati. För detta krävs en hel del kreativt tänkande. Kanske måste
de komma på en helt ny symbol. De kan välja att arbeta i par eller individuellt. När de
kommit fram till en tänkt skapelse väljer de passande material, att måla eller skulptera i lera.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
5. Avslutande diskussion
Läs sedan upp det eleverna skrivit och sätt upp eventuella bilder och skulpturer. Titta
tillsammans och diskutera. Kanske är det värt att fotografera sakerna och sätta upp bilderna i
klassrummet som en ”evig” påminnelse. Ibland är det ju trots allt svårt att leva upp till de egna
demokratiska idealen, inte minst under klassråden.
Diskutera vilka egenskaper den optimala demokraten kan tänkas ha? Fantisera och lista på
tavlan.
Fundera på vilken av följande förutsättningar som är viktigast: Människor som kan fungera
demokratisk eller ett demokratiskt system? Vilket kommer först av de båda, vad är hönan och
vad är ägget? Förutsätter de rent av varandra och hur återverkar de på varandra? Vad måste
utvecklas för att vi ska komma vidare: individen, systemet, eller båda? Låt var och en fundera
på en sak de skulle kunna träna på för att utvecklas för att bli mer demokratiska människor.
Namn: ______________________________________________________
Diskutera och jämför likheter och olikheter. Vad kan ni träna på tillsammans? Kan eller vill ni
formulera ett mål? Vad uppskattade ni mest i det här arbetet? Vad var roligast? Vad var mest
lärorikt? Vad saknades?
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
Lätt essä l
•
•
•
Definiera begreppet demokrati.
Gör en tankekarta.
Numrera tankebubblorna kring begreppet.
Namn: ______________________________________________________
Demokrati
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
Lätt essä Il
Att ta ställning till innan jag börjar skriva: Vad vill jag med den här texten?
Namn: ______________________________________________________
Tips
• Använd tankekartan som disposition.
• Läs gärna högt för dig själv eller en kamrat så upptäcker du om det är flyt i
texten.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
Brev
•
Skriv om demokrati till en vän.
Till dig som lever på 2200-talet
Namn: ______________________________________________________
Kära kamrat,
Med vänlig hälsning
DatumPlats
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
Improvisation
•
Välj ett citat.
”Många som skyndat före sin tid, får invänta den på obekväma rastplatser.”
Stanislaw Jercy Lecmm
”Du står inte bara i ansvar för vad du säger, utan, också för vad du låter bli att säga.”
Martin Luther
”Envar av oss alla är ansvarig för alla och allt som sker på jorden.”
Fjodor Dostojevskij
”Det värsta är inte de ondas makt utan de godas feghet.”
Stanley Jones.
”Ett av världens problem är att så många som kraftfullt försvarar sina rättigheter, misslyckas med
att utföra sina plikter.”
Grit
”Gå aldrig till sängs ilsken. Stanna uppe och slåss.”
Phyllis Diller
”Frågor som avgörs med våld är aldrig avgjorda.”
James Joyce
”Medan flugorna sover förbättrar spindeln sina nät.”
Paul Fleming
Namn: ______________________________________________________
Uppgift
• Läs citatet noga.
• Vad betyder det?
• Gör en improvisation eller skriv en novell utifrån citatet.
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering
SOS Samhälle Tema
Symbol
Tillverka en symbol för innebörden i begreppet demokrati.
Gör en skiss och skulptera sedan i lera.
Namn: ______________________________________________________
•
•
S•OS Samhälle lärarhandledning © Författarna och Liber AB
Får kopieras
Sammanfattning
och utvärdering