HAMRA KOMMUN II De fyra årtiondenas
HAMRA KOMMUN II De fyra årtiondenas kommunala verksamhet från 1860-talet och fram till skelskiftet som beskrivits i det föregående visar hur kommunernas verksamhet förändrats och efter hand utökats. Genom lagstiftning på olika områden åläggs kommunerna genom länsstyrelserna ute i landet att fullgöra olika uppgifter, främst inom den sociala sektorn. I det föregående har även redogjorts för vilka stora och viktiga beslut de lilla kommunen hade att fatta, bland de viktigare kan nämnas byggande av ett nytt skolhus, byggande av socken magasin, anskaffande av en stort brandspruta, något som medförde byggande av ett spruthus m.m. Sekelskiftet 1900 Vid sekelskiftet 1899/1900 var Hamra ett fungerande lokalsamhälle på den gotländska landsbygden, den dominerande näringen var jordbruk, med fiske som binäring. För att tillgodose invånarnas behov av service fanns olika hantverkare som skomakare, snickare, smed m.m. Socknen hade sin egen skola, man bildade pastorat med Öja och hade en pastoratsbarnmorska tillsammans med moderförsamlingen. År 1900 hade Hamra socken 341 invånare, vid 2000-talets ingång hade antalet sjunkit till 126 innebyggare, en minskning med 215 personer, närmare 66%. När detta skrivs 2015 har socknen 107 mantalsskrivna innevånare, av dessa är 40 ålderpensionärer, medan gruppen barn och ungdomar under 16 år endast uppgår till 12 stycken. De kommunala angelägenheterna sköttes enligt gällande lagar med kommunalstämman som högsta beslutade organ och kommunalnämnden som verkställande. Så småningom tillkom olika specialnämnder för att bereda olika ärenden, men av de bevarade protokollen att döma fattades alltjämt de viktigaste besluten av kommunalstämma och kommunalnämnd, som t.ex vissa ”fattigvårdsärenden” Verksamheter och beslut 1900 – 1909 Varför just året 1909.Detta år innebär ett viktigt steg på demokratins väg i Sverige, nämligen att alla män från 21 års ålder ges rösträtt. Parollen ”EN MAN –EN RÖST ” förverkligades. Varje röst avgiven i en kommunalstämma var lika mycket värd. Fortsättningsvis skall ges exempel på olika beslut av betydelse som fattas under det nya seklets första årtionde något i smått men mest i stort. En beslutskatalog Sedan 1895 var Oscar Westberg, Norrgårde kommunalnämndens ordförande. Westberg betroddes med många uppdrag förutom ordförandeskapet i kommunalnämnden, vilket han innehade fram till år 1906. Han var även invald som suppleant i landstinget och var en av dem som tog initiativ till utbyggnad av järnvägen från Hemse/ Havdhem och söderut. Ordförande i kommunalstämman var vid den här tiden folkskollärare Anton Ekström, vilken tillträtt tjänsten som folkskollärare i Hamra 1899. Under trettio år kom Ekström att leda kommunalstämman Av de 92 män som röstberättigade år 1900, hade närmare femtio något uppdrag eller uppgift i kommunen. När detta skrivs 2015 finns ingen hamrabo bland dem som har något uppdrag inom region Gotland. För över hundra år sedan kände man ett verkligt engagemang för sin bygd, besluten fattades nära människorna. I dag känner många en viss maktlöshet. Beslutskatalog 1900- 1909. Inledningsvis finns en förklaring till just den här tidsavgränsningen. 1901 Hundskatten införes Vid stämman i december (30/12) beslutades att hundskatt skulle införas. Genom ”regeringsbeslut” 1861 infördes hundskatt i Sverige, men som ett frivilligt kommunalt åtagande, förordningen förnyades 1877, men fortfarande stod det kommunerna fritt att ta denna ut skatt. När de gamla ”kommungubbarna” insåg att en sådan skatt kunde öka intäkterna för socknen beslutade man införa hundskatt. Beslutet innebar att för jakthund skulle erläggas 3:- och för övriga hundar skull skatt utgå med 2;- per hund. Skolläraren Ekström skulle föra hundskatteregister. Hundskattemedlen skulle oavkortat tillfalla fattigkassan. Vidare beslutades att uppbörd skulle äga rum under februari månad 1902 Inget intresse för landstingsval Vid stämman den 25 mars beslutades att Hamra kommun inte skulle delta i landstingsvalet detta år. Då gällde nämligen att val till landsting var indirekt val. Valet skulle förrättas på tingshuset vid Skogs i Levide. Kanske var det för omständigt att bege sig dit. Detta gällde även representation vid bolagsstämman med Gotlands södra härads brandstodsförening från vilket man avstod. Handlaren N.Ch Haskel med anhållan om svenskt medborgarskap. Extra stämma hade kallats till den 30 juni 1902, eftersom handlaren och judiske trosbekännaren N.Ch Haskel måste erhålla ett utlåtande över sin ansökan från Hamra kommun för erhållande av svenskt medborgarskap. Haskel hade sedan 1887 bedrivit sin handelsrörelse i Hamra och ”hade därvid sig redligen försörjt varför stämman beslutade tillstyrka hans ansökan. Val till riksdagens andra kammare Den 15 september förrättades val till riksdagens andra kammare (indirekt).Av de två kandidaterna erhöll godsägaren Nils Broander Bölske i Eke 15 röster, och f. landstingsmannen Johan Johanssonm Gardarve i Fardhem 4 röster. Ålderdomshem i varje kommun 1902 hade utfärdats en kunglig förordning att varje kommun i riket skulle inrätta ålderdomshem. Ärendet hade diskuterats i de olika socknarna, men på grund av bristande resurser kunde det inte låta sig göras, därför hade man konstaterat att de vore lämpligt att socklnare slöt sig samman för planering av ett gemensamt ålderdomshem. Man hade då funnit Hemse vara den bästa platsen, b l. a för att provinsialläkaren fanns stationerad här Vid stämman den 22oktober beslutades biträda ett sådant förslag inför en fortsatt planering. 1903 ”Fallet Widerström”- ett asylärende. Laga skiftet inom Hamra socken var i det närmaste avslutat 1893, men in på 1900-talet återstod fortfarande några fatighetsregleringar, vilket är grunden till denna historia. Den 12 januari 1903 sammanträdde Hamra kommunalstämma för att besluta hur man skulle förfara med anledning av följande händelse. ”Med anledning af familjen Widerströms inflyttning från Sundre i Slutet af förra året skedda inflyttning till Hamra kommun, hade fattigvårdsstyrelsen hos undertecknad ordförande begärt kommunalstämmans utlysande till i dag för att socknens medlemmar skulle blifva i tillfälle att yttra sig öfver befarade olägenheter torde medföra för kommunen och hvilka ågärder rtill följd däraf borde vidtagas.” Familjen bodde eller ”hade slagit ner sina bopålar” på mark tillhörande Sippmanne gård (ursprungligen Vamlingbo), dock ägde Sippmanne åker och äng i södra delen av Hamra (nuv. Jan och Cecilia Wirsen, mfl.) Den här delen av denna fastighet var dock belägen i Sundre intill norra delen av Muskmyr, men tillhörde fortfarande Hamra socken Familjen var uppenbarligen mycket fattig och bestod vid den här tidpunkten av Herman Widerström, hans hustru Hanna och sex minderåriga barn. Familjen hade fört en kringflackande tillvaro, 1895 bodde man i Martebo, 1896/97 på Takstens i Lärbro, under 1900-talets första år i Roma och i Klinte. Wideström var då statare på några av Gotlands större gårdar, men hade uppenbarligen svårt att anpassa sig till samhällets krav. Vid den här tidpunkten saknade man utkomstmöjligheter och för lilla Hamra kommun hade det varit näst intill omöjligt att ta på sig försörjningsansvaret för en famil bestående av åtta personer. Kommungubbarna insåg att något måste göras. Det gällde att få boplatsen inlemmad i Vamlingbo eller Sundre. Efter tre år av förhandlingar med olika myndigheter överfördes Wideströms familj och deras boplats till Sundre socken, vilket skedde i februari 1906, sedan kommunen 1904 erhållit kungl.brev att lägenheten skulle överföras från Hamra till Sundre (Vamlingbo) 1904 Likvagn och likvagnabod. Vid stämman den 16 januari 1904 beslutades att mottaga som gåva en likvagn till Hamra församling, skänkt av hemmansägaren Jakob Petersson Sallmunds. Enligt förordnade bekostade donatorn även uppförande av likvagnsboden Såväl likvagn som bod finns kvar på sin ursprungliga plats. Läkarmottagning i Burgsvik Provinsialläkaren i Hemse, doktor C.H Carlsson, anhöll om bidrag från Hamra kommun för bestridande av resekostnader. Doktor Karlsson skulle då hålla mottagning i Burgsvik två dagar per månad för konsultationer och vissa behandlingar. Stämman beslöt den 28 mars att bifalla framställningen.Den förnyades 1908 och ersättningen bestämdes då till 3:- per månad. Vid samma stämma beviljades även Gotlands Barnmorskeförening 10.- i bidrag till sin verksamhet. Detta var Hamra kommuns första bidrag till föreningsverksamhet. 1905 Järnvägsaktier – än en gång. Vid kommunalstämman den 25 juli 1905 beslutade Hamra Kommunalstämma att teckna aktier i AB. Gotlands Järnväg till ett belopp av 10.000:- mot följande villkor. 1.Järnvägen skulle utsträckas till Burgsvik. 2. Kommunen skulle under verksamhetens tolv första år avstå från utdelning på järnvägsaktierna. Den 17 september samma år beslutade Hamra kommun att hos Kungl.Maj:t anhålla om tillstånd att låna upp 10.000:- för att möjliggöra den beslutade aktieteckningen. Lånet skulle löpa på en tid av 40 år och vara slutbetalat senast 1947. Av det bevarade räkenskapsmaterialet framgår att kommun under många år erhöll utdelning på sina järnvägsaktier. 1906. Detta år lämnar Oscar Westberg sina kommunala uppdrag och efterträds som ordförande i kommunalnämnden av Per Jacobsson, Linhatte. Ett uppdrag som han kom att inneha under mer än tio år. Per”Linhatte” var en mycket aktiv och nästan legendarisk kommunalman. Vid kommunalstämman i oktober beslutas att icke föreslå någon utdebitering till den borgerliga kommunen för år 1907, dock skedde utdebitering till skolans och kyrkans utgifter, och därtill kom landstingsskatten. 1909 Ett ofta återkommande ärende var barnmorskeväsendet. I äldre tider fanns i varje socken en jordemoder, vilket var en kvinnan som hjälpte till vid förlossningar och som ”hjälpte barnen till världen” till ett liv på denna jord. Med tiden blev detta en offentlig angelägenhet. Från det tidiga 1800-talet anställde varje pastorat sin barnmorska. Barnmorskan i Öja pastorat, med Öja och Hamra socknar som verksamhetsområde, fru Ananda Dahling hade gått i pension med en årlig pension på 100:- Enligt överenskommelse med Öja beslutade stämman att Hamra skulle bidra med 25% av denna kostnad Perioden 1910 - 1920 1910. Vid den här tiden hade man tagit stort steg ut från 1800-talet. Demokratin hade breddats, även om mycket återstod, men som tidigare berättats hade nu all män rösträtt på kommunalStämman. Att man år 1910 skulle komma in i en tidsperiod som i stor utsträckning skulle ändra den ordning som rått i Europa och världen under flera hundra år kunde folk i allmänhet inte ana. Fyra år senare, 1914, var första världskriget ett faktum och efter ytterligare fyra år var Europas gamla stormakter ett minneblot Allt detta satte spår överallt till och med i lilla Hamra. Petter Hansson byts mot Herman Jacobsson Detta har knappast med världshändelserna att skaffa, men ett nog så obekvämt personal ärende att befatta sig med. Denne fjärdingsman hade gjort sig skyldig till förskingring och blev av Gotlands södra häradsrätt dömd till fängelse, samt mistande av sin befattning. 1910 nödgades stämman besluta att dåvarande fjärdingsmannen Per Hansson, på grund av personliga omständigheter skulle skiljas från sitt uppdrag. Som ny fjärdingsman tillsattes Herman Jacobsson, Rofinds, vilken innehade detta uppdrag åren 1910 – 1912 1910 anställer man fru Amanda Bergfors som barnmorska med tjänstgöring i de bägge socknarna. Fru Bergfors var bosatt vid Skoge i Öja. 1911 Stämman beslutar ansöka om att få bygga en telefonledning från Burgsvik till Hamra, men det skull dröja ända framtill 1934 till dess Hamra fick sin egen tiestation eller ”central” 1912 Vid stämman i mars detta år beslutade man att Handlanden Waernquist skulle erhålla 15:-/per år för utdelande och mottagande av post. Inför de stundande allmänna valen beslutades att vallokalen skulle hållas stängd under gudstjänsttid. 1913 Genom beslut i riksdagen detta år infördes allmän folkpension allmän men, för att administrera detta förordnades att varje kommun skulle inrätta särskilda pensionsnämnder. Vid kommunalstämman den 29 oktober utsågs den första pensionsnämnden. Ledamöter blev Jakob Wahlby och Oskar Ödman, Sallmunds Konrad Hansson, Norrgårde, samt Svante Hansson Rums. Vidare skulle kommunalnämndens ordförande Petter Jakobsson, Linhatte företräda Hamra kommun vid överläggning i Hemse angående uppförandet av en sjukstuga i Hemse. 1915 Vid stämman den 23 augusti valdes Karl Lekström, Sallmunds till fjärdingsman.Arvodet 30:/år. Lekström var tidvis även ledamot av kommunalnämnden. Från fattigvårdsstyrelsen hade anmälts att f. jordbruksarbetaren Jakob Mårtensson Skogs på grund av iråkad sjukdom och hög ålder tarvar mera eftersyn uppassning än hans även sjukliga mäktar åstadkomma hade på fattigvårdsstyrelsens begäran till idag stämman blivit utlyst. Efter överläggning beslutade stämman uppdra åt fattigvårdsstyrelsen att fortast möjligt anskaffa någon person som mot viss ersättning från kommunen kunde hjälpa och bistå de nödställda makarna. Jakob Mårtensson var född 1830 vid Storms i Hamra, hustrun Catharina Jakobsdotter var född 1841, makarna ende son Jakob Petter avled 1882 endast nitton år gammal. Jakob avled bara tre veckor efter detta stämmobeslut i september 1915, medan hustrun levde ytterligare några år. 1916 Ingen livsmedelsnämnd. Vid den här tiden rasade det första världskriget runt omkring oss och Sverige, men även Gotland och Hamra kom i någon mån att beröras av detta. Länsstyrelsen önskade att livsmedelsnämnder skulle inrättas i varje kommun, för att ha god beredskap. Kommunalstämman beslutade att kommunalnämnden skulle fullgöra de uppgifter som kunde bli aktuella för en livsmedelsnämnd. ”Nytt kommunalrum” Vid stämman den 28 oktober föreslogs att kommunalrum skulle inrättas i fattigstugans södra del, samt att det skulle vara färdigställt till 1 maj 1917. Från 1883 och fram till 1917 hade kommunalrummet varit inrymt i ett vindsrum på skolhusets övervåning, vilket enligt protokollet erfordrades för andra ändamål. Inget extra anslag till Hemse folkhögskolas byggplaner Hemse folkhögskola begärde från alla socknar på Gotland baserat på socknarnas invånareantal med 10 öre per innevånare under en tidsperiod av högst tio år. Anslaget skulle användas för att bygga elevhem och gymnastiksal i anslutning till folkhögskolan, Stämman beslutade dock avslå begäran med motivering att socknen under flera år besvärades av betungande kommunala utskylder. Ferdinand Larsson Storms, ny ordförande i kommunalnämnden Efter tio år som kommunalnämndens ordförande lämnade Per Jacobsson.Linhatte sitt uppdrag för att efterträdas av Ferdinand Larsson, Storms.Han skulle dock återkomma i denna kapacitet 1928. Dyrare postservice Vid stämman den 29 december förelåg en skrivelse från handlanden Waernquist att denne önskade ersättning med 25 öre för varje postdag eller sammanlagt 39 kr.per år. Efter överläggning beslutade stämman tillmötesgå Waernquists begäran. 1917 Livsmedelsnämnd/kommunalnämnd På grund av det pågående världskriget och införande av vissa ransoneringar krävdes att detfanns en fungerande livsmedelsnämnd. Livsmedelsnämndens främsta uppgift torde ha varit att kontrollera hamrabornas förråd av livsmedel, samt även viss svarthandel. Detta krävde större insatser från de förtroendevalda, varför stämman beslutade att dagarvode skulle utgå med 3:50 för varje sammanträde. Vidare bestämdes att kommunalnämndens ordförande skulle arvoderas med 75:-/år. Vid stämman den 16 augusti beslutades dock utse en särskild livsmedelsnämnd, vilken katt fungera som ett slags utskott under kommunalstämma och kommunalnämnd. Ransoneringarna var nu ett faktum såväl 1917 som 1918, varför stämman beslutade utse Johan Johansson, Storms, Rudolf Gottberg, Långmyre, Jakob Larsson, Norrgårde, samt handlanden Th. Waernquist, Skogs, att ingå i kommittén. Skatteuppbörd för år 1918 Kommunerna skulle även ombesörja skatteuppbörden, en ordning som gällde till 1940-talet. Stämman den 1 november 1917 att skatteuppbörden 1918 skulle hållas vid två tillfällen, nämligen lördagen den 6 juli, då hälften av de påförda utskylderna skulle erläggas, samt den återstående delen vid uppbörd den 21 september, varvid även eventuella restavgifter skulle erläggas. Problem med tågtider I protokoll från den 27 december 1918 kan följande citeras; ”Som i dessa ljusbristens tider inom socknen att eftersom eftermiddagståget från Visby ankommer till Burgsvik så sent som kl.9.30 på kvällen, beslöt stämman att för att finna rättelse härutinnan hänvända sig till styrelsen för Gortlands Järnvägsaktiebolag med vördsam anhållan, att avgångstiden från Visby måtte ändras så att nämnda tåg hinner framkomma kl.8.30 em. mer än en timme tidigare än nu gällande ankomsttid.” 1918. Vid en stämma den 9 mars 1918 utsågs en särskild odlingsnämnd.(dess uppgifter skall senare meddelas), bestående av Gustav Vestberg, Skogs, Hans Jakobsson, Ojmunds och Johan Norberg, Långmyre, med August Karlsson, Sutarve och Rudolf Gottberg, Långmyre. De första kvinnorna med uppdrag. Vid stämman den 29 december 1918 valdes Olivia Matsson, Skogsrum som ledamot av fattigvårdsstyrelsen, dock var detta ingen självklarhet. Fru Mattsson valdes efter votering, vidare blev ytterligare en kvinna vald, nämligen Hilma Hansson, Rums som suppleant i samma styrelse. Ett första stapplande steg mot jämlikheten. 1919 Det första fredsåret inleddes för kommunens vidkommande med en stämma den 31 mars, då samtliga räkenskaper genomgicks och godkändes. Man utsåg även valnämnd, samt suppleant i pensionsnämnd, då Alfred Hansson Sutarve valdes att efterträda sin svärfar August Karlsson, som avlidit i september 1918. En besvärlig kommunal ekonomi. I annat samhang skall redogöras för det kommunala utdebiteringssystemet, vilket ändrades radikalt 1909, genom att fyrktalen avskaffades. Utdebiteringen enligt det proportionella skattesystemet som innebar en uttaxering baserad på antalet skattekronor ( 1 SKATTEKRONA = 100:- i beskattningsbar inkomst). Skatteunderlaget utgör det sammanlagda antalet skattekronor inom en kommun eller motsvarande. Inför 1920 var det sammanlagda skatteunderlaget för Hamra kommun 353 skattekronor, vilket innebar att hamrabornas sammanlagda beskattningsbara inkomst uppgick till 35.30. Kommunen nödgades utdebitera 10:- per skattekrona, enligt stämmobeslut den 29 oktober, därtill gjordes särskilda utdebiteringar till kyrka och skolan, samt till landstinget, sammanlagt 23;- per skattekrona: Sett till befolkningsunder 278 inv. var medelinkomsten 126:- per innevånare. Det var fortfarande en hög grad av självhushåll och långt till dagens penninghushållning. Livsmedelsnämnd och hästuttagningsnämnd valdes. Vid stämman den 29 december valdes dels en särskild hästuttgningsnämnd ,vars uppdrag innebar att ta ut hästar till krigstjänst, främst för den händelse ”riket skulle ställas på krigsfot” Vidare skull livsmedelsnämnden fungera t.o.m halvårsskiftet 1920, för att därefter upphöra. Perioden 1920 - 1929 1920. Ändring av barnmorskedistrikt Barnmorskestyrelsen i Gotlands län hade föreslagit att Hamra, Vamlingbo och Sundre skulle utgöra ett barnmorskedistrikt. Stämman ansåg att förslaget var godtagbart, eftersom den nuvarande barnmorskan var bosatt i Vamlingbo, med boställe i socknen. Vidare beslöts att arvode till barnmorskan skulle utgå med sex kronor för varje förlossning, något som stämman bedömde som skäligt. Vid stämman den 29 mars företogs en rad olika val, såsom valnämnd, skogsvårdskommitté m.m., samt godkändes räkenskaper och förvaltning för år 1919. Sänkt skatt. Vid stämman den 30 oktober beslutades att utdebiteringen för år 1921 skulle utgöra 8;- per skattekrona, en sänkning med två kronor jämfört med föregående år. Förbund för gemensam socialvård/fattigvård. Ett förslag om bildande av en förening för anordnande av gemensamma fattigvårdsanstalter. Stämman fann förslaget godtagbart och beslutade anslå 54 kronor till detta projekt, en särskild länskommitté hade tillsatts för att utreda frågan om gemensamma fattigvårdsanstalter på Gotland. Detta är ett av de första exemplen, bland många, på hur man måste bilda kommunalförbund för att kunna fullgöra de åligganden som de små kommunerna hade att ansvara för. 1921 Organisering av en gemensam distriktssköterskevård/landsting – kommuner. Redan vid en stämma i januari 1921 hade man att ta ställning till ett förslag hur distriktssköterskevården i Gotlands län skulle organiseras och hur kostnaden skulle fördelas mellan landstinget och de olika kommunerna. Efter överläggning konstaterade stämman att man ej hade något att anmärka mot det framlagda förslaget. Sockenmagasinet upphör Vid stämman den 24 mars beslutades att sockenmagasinets verksamhet skulle upphöra , inneliggande lager (61/2 hl.) skulle säljas på auktion under april månad. De utestående restantierna skulle drivas in och säljas under hösten. Magasinskassans medel skulle fonderas och magasinsbyggnaden överlåtas till Hamra församling för inredande av småskola. Barnmorskeväsendet än en gång En skrivelse från Öja kommun med anhållan att barnmorskan i Öja även fortsättningsvis skulle tjänstgöra inom Hamra kommun, eventuellt i samarbete med ytterligare kommuner för att därigenom kunna avlöna en kommunalt anställd barnmorska. Stämma beslutade enhälligt att avvakta till dess man kunde framlägga en vederhäftig kostnadsberäkning. Vid stämman den 22 augusti beslutades enhälligt att ”antaga och förordna fru Teresia (Thea) Pettersson i Vamlingbo till denna tjänst.” Enligt kontraktet avtalades sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Till barnmorskans avlöning skulle kommunen årligen bidra med 125 kr. samt 35/år som ersättning för bränsle, vidare skulle hon åtnjuta semester utan löneavdrag. Men under paragraf 5 i protokollet för samma dag beslutar stämman att man även i fortsättningen skall gemensamt antaga och avlöna en kommunalt anställd barnmorska. 1922 Sanering av bostad. 1921 hade Jakob Pettersson inflytta från Näs och inköpt en jordbruksfastighet vid Bonsarve här i Hamra. Pettersson anhöll att Hamra kommun måtte sanera fastigheten eftersom han erfarit att en person som tidigare varit bosatt i manbyggnaden avlidit i tuberkulos, varför Jakob Pettersson ansåg det vore kommunens skyldighet att desinficera fastigheten. Stämman konstaterade att kommunen enlig lag ej hade skyldighet att utföra en sådan åtgärd, då något dödsfall ej inträffat inom fastigheten, utan på sjukhus. Det var således köparens skyldighet att bekosta smittoreningen. Men Pettersson gav sig inte, utan framställde ersättningsanspråk för saneringskostnaden på sammanlagt 79.60:Stämman beslutade efter en stunds överläggning att bevilja Pettersson bidrag med 40;- medan resterande belopp skulle bestridas av den sökande, d.v.s Jakob Pettersson. Barnmorskan än en gång Den 13 februari hade stämman att ta ställning till en skrivelse från Barnmorskenämnden i vilken påpekades att Hamra kommun skulle ingå en privat överenskommelse med Vamlingbo och Sundre kommuner att pastoratsbarnmorskan i Vamlingbo (Thea Pettersson),genom ett privat avtal skulle tjänstgöra även i Hamra. Stämman konstaterade att villkoren blev alltför ekonomiskt betungande varför man besutade att med biträde av Barnmorskestyrelsen skulle finna en mera tillfredställande lösning av den uppkomna situationen vad Hamra kommun beträffade. Indrivning av skatterestantier Schacktmästaren Herman Mattsson resterade med 184.94. för kommunalskatten 1920. Stämman beslutade att Mattssons restantier skull” å laga väg” indrivas. Ebba Åberg hade en skatterest av 14:22. Av dessa beslutade stämman att 9.49. skulle avskrivas medan resterande belopp 4:73 skulle indrivas. Barnmorskeföljetongens slut. Den 27 mars hade Gotlands barnmorskestyrelse i skrivelse föreslagit att Burgsvik skulle vara stationeringsort för barnmorskan i Öja kommun, samt föreslagit att Hamra skulle ingå i samma barnmorskedistrikt. Stämman beslöt med en rösts övervikt att bifalla framställningen från Öja och från Gotlands Barnmorskeförening. Ingen biltrafik genom Hamra. Genom Kungl. Majt :s och länsstyrelsens beslut och utfärdade stadga skulle sockenvägen genom Hamra bli tillåten för”automobiltrafik” Stämman hade att yttra sig över detta, eftersom kommunen var väghållare med ekonomiskt ansvar. Stämman hade sammankallats med anledning av att man kunde överklaga beslutet. ”Efter e n stunds överläggning uttalade stämman sina bestämdaste protester mot att denna smala och höga bygdeväg blivit upptagen såsom tillåten bilväg och med anledning härav beslutades att hos Kungl. Maj:t göra en underdånig hemställan att vägen Storms – Hamra kyrka – avvägen till Faludden (Nuv. Stockvikevägen) framdeles såsom hittills måtte förklaras såsom icke tillåten att användas för allmän automobiltrafik. Vidare beslutades uppdraga åt kommunalnämndens ordförande Rudolf Gottberg,Långmyre, samt hemmansägarna Petter Jakobsson Linhatte och JohanNorberg Långmyre att å H amra kommuns vägnar göra den här ovan beslutade framställan.” En strid om arvoden Vid extra stämma den 8 maj angående reseersättning till de tre ledamöterna i den nyligen avslutade beredningen för fastighetstaxeringen framställdes ett förslag att denna skulle utgå med 120:- samt ett annat ersättningen skulle bestämmas till 15:-. Ärendet avgjordes genom votering med slutna sedlar och med fyra rösters övervikt beslutades att ersättning med 15:- skulle utbetalas tillsammans för alla tre. Utdebitering för år 1923 Stämman den 28 oktober beslutade att 1 kr.93 öre skulle utdebiteras för fattigvårdens behov, samt 4 kr.50 för den borgerliga kommunens övriga utgifter, beräknat per skattekrona (1 skattekrona = 100:- i beskattningsbar inkomst.. 1923. En telefonfråga. Enligt protokollet från marsstämman 1923 hade en särskild telefonkommitté blivit tillsatt, med uppdrag att arbeta för utbyggnad av ett telefonnät till Hamra, det skulle dock dröja mer än 10 år innan dessa planer kunde förverkligas, vilket skedde först 1934. Dock valdes hemmansägare Viktor Vestberg Norrgårde och folkskollärare Anton Ekström att granska kommitténs räkenskaper och övriga åtgärder. Beslut om utdebitering för år 1924. För år 1924 beslutades utdebitering till den borgerliga kommunen med sammanlagt 5.75:- per skattekrona, varav en krona till fattigvårdens behov. 1924 Året då få beslut fattades. Vid stämman i oktober beslutades att ingen kommunalskatt skulle utdebiteras. Det stora beslutet vid decemberstämman samma år var att stämman beslutade uppdra åt kommunalnämnden att snarast möjligt låta anskaffa och uppsätta ett fack i Waernquists bod där socknens post utdelas. Vidare beslöts att den gamla ordningen med sockenskjutsar utgörande skulle upphöra. Nödiga skjutsar skulle i stället vid behov anskaffas av kommunalnämnden på för kommunen billigaste villkor. Ersättning skulle i sådant fall utgå ur kommunalkassan. 1925 Ytterligare en specialnämnd –Barnavårdsnämnden. Allteftersom de kommunala uppgifterna ökade i omfattning krävdes på grund av lagar och förordningar speciella nämnder. Vid sidan av kommunalnämnd och kommunalstämma, samt valnämnder, var nu fattigvårdsstyrelse, taxeringsnämnder och slutligen barnavårdsnämnder lagstadgade specialnämnder. Vid kommunalstämman den 25 juli 1925 valdes nu en barnavårdsnämnd för perioden 1926 – 1929. Nämnden bestod av tre valda ledamöter, nämligen Theodor Larsson Suders, Jakob Pettersson Bonsarve, samt Anna Nilsson Kastalbacken för en tid av fyra år. Vidare var kyrkoherden i pastoratet och socknens folkskollärare självskrivna ledamöter av nämnden. Till ersättare valdes följande Axel Ödman (Botrajvar) 3 år, Karl Karlsson Suders 2år, samt fröken Susanna (Sanna) Östergren Sutarve 1 år. Kyrkoherde K.P.A Österberg, Öja valdes till ordförande, samt folkskolläraren Anton Ekström till vice ordförande. Låg kommunalskatt även inför 1926. Vid stämman den 31 oktober 1925 beslutades fastställa skatten ”för betäckande” av den borgerliga kommunens behov till 1 kr.20 öre pers skattekrona. Kassabehållningen för fattigvården ansågs tillräcklig och eventuella utgifter för barnavårdens behov kunde upplånas. Nykterhetsupplysning och barnavård. Vid samma stämma beslutades anslå 10 kr. till centralförbundet för nykterhetsupplysning för hållande av en kurs i Klintehamn. Anslaget skulle anvisas ur tillgängliga medel. Vid samma tillfälle avsade kyrkoherde Österberg sig uppdraget som barnavårdsnämndens ordförande för att ersättas med folkskollärare Anton Ekström, till vice ordförande valdes Theodor Larsson Suders. 1926 Erbjudande om veterinärmottagning i Burgsvik Från veterinärstyrelsen hade ställts förfrågan huruvida Hamra kommun vore villig att deltaga med kostnad för anordnande av veterinärmottagning i Burgsvik två gånger per månad. Kommunens kostnad härför skulle uppgå till 50:- per månad. Efter överläggning beslutades avstå från detta erbjudande eftersom Hamra står i telefonförbindelse med veterinär i Hemse och ”kan denne vid hastigt inträffade sjukdomsfall lätt och hastig nog komma till Hamra med tillhjälp av nu förefintlig automobiltrafik.” Arvodet för ordföranden i kommunalnämnden och kommunalkassören höjs med 25%. Vid stämman den 30 oktober 1926 fastställdes utdebiteringen för den borgerliga kommunen till 3 kr.15 öre per skattekrona. Vid samma tillfälle höjdes arvodet för kommunalordförande och kommunalkassör till 100:per år från hittillsvarande 75:Höjningen skulle gälla f. o .m 1927. Vidare erhöll handlanden Waernquist höjning av sin ersättning för posthantering med 8:- /år Från 67:- till 75: 1927 Stämman den 28 mars beslutar delta i kostnaderna för en sköterskemottagning stationerad i Hemse i anslutning till provinsialläkarens mottagning. Distriktssköterskan skulle åtnjuta fri bostad av minst ett rum och kök samt fri vedbrand, lyse och tvätt. Av protokollet framgår att beslutet fattades först efter en stunds överläggning. ”Budgetsammanträde 1927” Av protokollet den 29 oktober 1927 framgick att man ”för betäckande av den borgerliga kommunens utgifter under nästkommande år (1928) beslöt en utdebitering av 5 kronor per inkomsthundra. För fattigvården ansågs ingen utdebitering behövlig. Till barnavårdsnämndens eventuella utgifter skulle nödiga medel vid behov upplånas.” Ett återkallat testamente. Vid extra kommunalstämma återkallade Per Jakobsson Linhatte ett av honom upprättat testamente med innebörden att all hans kvarlåtenskap efter hans död skulle tillfalla Hamra kommun. Per Jakobsson i bygdens historia benämnd” Per Linhatte” var under många år socknens ledande kommunalman. Hans ende son Jakob avled 1914,efter svår sjukdom, sju åer senare gick hans hustru Anna ur tiden. Per var nu en gammal och ensam man på sin gård, för att kunna bruka sin gård höll han tjänare men 1927,tog in en ung familj från Grötlingbo och själv avled Per Jakobsson vintern 1928, då åttio år gammal. Den unga familjen fick hans kvarlåtenskap mot att Per åtnjöt skötsel till sin död och skulle ges ” en hederlig begravning efter ortens sed” Dock avled Per Jakobsson redan i februari 1928. Ny kommunalnämnd. Vid decemberstämman 1927 valdes kommunalnämnd för perioden 1928 – 1931 Till nämndens ordförande valdes Ferdinand Larsson, Storms och till vice ordförande Herman Mattsson, Skogsrum, Emil Lindgren och Axel Jakobsson, Lilla Sindarve, samt Oscar Ödman,Sallmunds. Till suppleanter för samma tid utsågs Nils Hansson Stora Sindarve, Karl Östergren Sutarve, samt Karl Karlsson, Suders. Vid stämman förrättades även val till pensionsnämnd, barnavårdsnämnd, hästuttagningsnämnd, förvaltare och räkenskapsförare i Hemmansägarnas gemensamma kassa m.m. Sammanlagt valdes vid denna stämma 22 personer till olika uppdrag, varav 100% män. Barnmorska, samt ytterligare val. Beslöts att barnmorskans kontanta lön skulle utgå med 450:- årligen.Vidare beslutades anställa extra barnmorska i Öja. Förutom de förut nämnda valen, valde stämman även taxeringsnämnder, dels för inkomstmen även för fastighetstaxering,samt revisorer för kommunens räkenskaper och förvaltning 1928 En andra telefonledning. Vid den här tiden fanns endast en telefon i Hamra, nämligen i Waernquists affär, vid extra kommunalstämma den 2 mars förelåg en ansökan från Karl Östergren Sutarve att fritt få begagna sig av de av de flesta i kommunen ägda telefonledningen. Ytterligare en telefonledning skulle dras till socknens södra del. Allt skulle finansieras av sockenborna själva. Dock biföll stämman Karl Östergrens begäran. En tidig utomlänsvård Hanna Larsson, Rofinds som led av kräfta i ansiktet hade blivit remitterad av läkare att söka Behandling på radiumhemmet i Stockholm. Eftersom Hanna Larsson saknade medel för att betala en sådan behandling. Ansökan var ställd till fattigvårdsstyrelsen, eftersom styrelsen ansåg att det var fråga om specialistvård ville man hänskjuta ärendet till kommunalstämman. Efter överläggning beslutade stämman bevilja Hanna Larsson tillfälligt understöd ur fattigkassan, dock under förutsättning att hennes försörjningspliktige son Gottfrid Larsson fortast möjligt återbetalar vad kommunen kan få utbetala för henne (Hanna Larsson) Ännu en telefonledning Kungl. Lotsverket skulle anlägga en telefonledning till Faluddens fyrplats och önskade därför få använda en del av stolparna på telelinjen mellan Burgsvik och Hamra eftersom den ägdes av Hamra. Efter överläggning beslutade stämman bifalla Lotsstyrelsens begäran mot en engångsersättning av 100 kronor samt att lotsstyrelsen åtog sig att bidra till framtida reparationer och underhåll av sin del av denna ledning. Vidare godkände stämman att barnmorskan Ebba Larsson beviljades bidrag för uppsättande av telefon i sin bostad. ”Budgetsammanträde” den 27 oktober. För ”betäckande” av den borgerliga kommunens utgifter nästkommande år beslutades en utdebitering av 4 kr. per inkomsthundra (skattekrona). För fattigvård ansågs ingen utdebitering nödvändig och för barnavårdsnämndens eventuella behov skulle om så erfordrades nödiga medel kunna upplånas. Ett litet kommunarkiv. Kyrkoherden K.P.A Österberg framställde en begäran att de kommunala handlingar som ej användes av stämman eller andra nämnder måtte överlämnas till ”bevaring i Hamra församlings kyrkoarkiv. Detta förslag bifölls av stämman. 1929 Inget postgirokonto Stämman hade att behandla en begäran från Kungl. Postverket med åläggande att varje kommun skulle öppna ett eget postgirokonto. Stämman avslog begäran med motivering att då det fanns varken bank eller postkontor inom kommunen skulle det innebära att det blev mer omständigt för kommunens kassör att få ut pengar. Fråga om gemensamma ålderdomshem Vid en extra stämma den 18 augusti behandlades ett förslag från länsstyrelsen ang. anordnande av gemensamma ålderdomshem, vilket godkändes. Budgetsammanträde 1929. Stämman beslutade att utdebiteringen för år 1930 skulle fastställas till 3 kronor och 50 öre per skattekrona. Någon utdebitering till fattigvårdsstyrelse och barnavårdsnämnd ansågs ej behövlig. Fråga om inrättande av gemensamt fattigvårdsområde Vid samma kommunalstämma (18/10) behandlades en skrivelse frän länsstyrelsen att inrätta ett gemensamt fattigvårdsområde för Vamlingbo och Öja pastorat, samt för Fide socken Stämman beslutade uttala följande:” Hamra kommun ville i fortsättningen som hittills vara ett fattigvårdssamhälle för sig. Skulle så ske att vederbörande komme att bestämma bestämma att varje kommun för sig icke får utgöra ett fattigvårdssamhälle anslöt sig stämman till länsstyrelsens förslag. F. folkskolläraren Anton Ekström med anhållan om avskrivning av kommunalskatt. I skrivelse till kommunalstämman anhöll f. folkskolläraren Anton Ekström om avskrivning För nästkommande års kommunalskatt med 200 kronor. Stämman beslöt avskrivning med det belopp som översteg 400 kronor. Ekström hade pensionerats med utgången av vårterminen 1929 och ny innehavare av lärartjänsten skulle tillsättas. Byte av befattningshavare. Ny ordf. i barnavårdsnämnden Folkskolläraren Axel Pettersson (Gislestam) Ny ledamot i kommunalnämnden: Rudolf Gottberg, Långmyre. Ny ordf.i kommunalnämnden: Rudolf Gottberg.Långmyre Vice ordf.i kommunalstämman: Folkskolläraren Axel Pettersson (Gislestam) Ny fjärdingsman Till fjärdingsman efter Karl Lekström, Sallmunds som avlidit samma år valde stämman Jakob Pettersson, Bonsarve. Arvode skulle utgå med 85 kronor per år och vidare sattes en uppsägningstid på tre månader, troligen i avvaktan på en omorganisation. Kontrakt ang. ålderdomshem i Hemse Länsstyrelsen hade utarbetat förslag till kontrakt för Hamra kommuns anslutning till Hemse ålderdomshem. Stämman beslutade godkänna förslaget. Avskrivning av lån. Stämman beslutade avskriva det lån som Gottfrid Larsson Rofinds moder Johanna erhållit på grund av sin iråkade sjukdom. Johann Larsson måste söka vård på radiumhemmet i Stockholm, sedan hon drabbats av cancer i ansiktet. Det kan tilläggas att Johanna Larsson avlidit den 29 augusti 1929. PERIODEN 1930 – 1939 Övergången från 20 – tal till 30-tal var inledningsvis ganska odramatisk för den lilla socknen Hamras vidkommande, men när årtiondet väl var passerat befann mig sig i en radikalt förändrad situation. Redan 1929 hade den stora börskraschen i New York inträffat och vad som hände den svarta måndagen den 20 oktober skulle innebära vittgående konsekvenser för världens ekonomi. För Sveriges vidkommande följdes det av Kreuger-kraschen 1932 med följd verkningar för svensk ekonomi, depressionen var ett faktum. Vid 1930-talets ingång hade socknen 259 inv. och vid årtiondets slut 256,ett slags stillastående. Fortfarande var jordbruket med binäringar dominerande, här fanns även några lokala hantverkare för att kunna ge en viss närserve. Socknen hade egen affär och egen skola. Beslutskatalog 1930 – 1939. Extrastämma med anledning av handlande Waernquists konkurs Stämman hade utlysts som extrastämma, eftersom Hamra kommun hade skattefordringar i Waernquistas konkurs. Man beslutad inlämna bevakning till Gotlands södra domsaga, samt uppdrog åt kommunalnämnden att bevaka fordran. Denna fordran uppgick till 182 kronor. Själaringning för Drottning Victoria. I protokoll från den 24 mars har senare antecknats att själaringning för Drottning Victoria, Gustaf V:s gemål, som avlidit i Rom, skulle ske en halvtimme dagligen 13,15,15 och 16 april. Ett steg mot Hamra Telefonstation. Vid en extra kommunalstämma den 17 augusti beslutades om vissa reparationer på telefonLinjen mellan Burgsvik och Hamra. Viktigare var dock att man beslutade göra en framställning till telegrafstyrelsen om att styrelsen skulle överta ledningen eller att inrätta en telefoncentral i Hamra. Man utsåg en särskild kommitté bestående av handlanden Martin Lind, samt hemmansägarna Konrad Hansson, Norrgårde , Oscar Ödman, Sallmunds och Viktor Wahlby Sallmunds att göra denna framställan. Fastställande av Budget för år 1931 För 1931 beslutades en utdebitering av 3:50 per skattekrona till den borgerliga kommunen För fattigvård och Barnavård krävdes ingen särskild utdebitering detta år.Arvoden Kommunalnämndens ordförande skulle erhålla 75 kr. i årsarvode, kommunalkassören 25 kronor och kommunalstämmans ordförande, samma belopp. Fridlysning av raukfältet på Hammarshagen. Aktualiserades ärendet om fridlysning av raukarna på Hammrashagen. Det upplystes nu att detta ärende ej kunde avgöras i kommunalstämman, utan avskrevs . Avtal angående polisverksamheten. Förelåg förslag till avtal mellan Vamlingbo, Sundre och Hamra kommuner i fråga om polisverksamhetens upprätt hållande. Enligt det föreliggande förslaget skulle de tre kommunerna bilda ett polisdistrikt med gemensam fjärdingsman, som arvoderas. Avtalet innehöll sedan en rad punkter som reglerade fjärdingsmannens verksamhet, samt övriga villkor som lön och andra eventuella ersättningar. Socknens egen fjärdingsman Jakob Pettersson Bonsarve sades upp från och med 1 juli 1931. Stämman godkände det föreliggande avtalet, som därefter skulle underställas länsstyrelsen för slutligt godkännande. 1931. Radio och telefonledning Vid stämman den 4 april beslutades att Hamra kommun skulle bidra med 10:- för anskaffande av radioapparat till ålderdomshemmet i Hemse. Vid samma tillfälle beslutades att Hamra kommun skulle bekosta vissa reparationer av telefonledningen mellan Hamra och Burgsvik. Marmorbrytning i Hammarshagen Ingenjör S. Wennberg Stockholm hade inkommit med förfrågan om rätt att bryta marmor i Hammarshagehällar. Sammanträdet var kallat av Hamra Skifteslag, eftersom marken tillhör Skifteslaget. Då sammanträdet var fåtaligt besökt beslöts att nytt sammanträde skulle hållas torsdagen den 16 juli kl.8.00 em. Vid den följande stämman beviljades ingenjör Wennerbergs ansökan. Att teckna kontrakt med Wennberg och dennes bolag utsågs inte mindre än nio personer, nämligen hemmansägarna Oscar Ödman, Sallmunds, Konrad Hansson, Norrgårde, Niklas Larsson, Norrgårde,Jacob Pettersson, Bonsarve, Viktor Wahlby, Sallmunds, Axel Jacobsson, Lilla Sindarve och Johan Johansson, Storms. Budgetsammanträde 1931 Inför år 1932 beslöts om en utdebitering av 3 kr.60 öre per skattekrona för” betäckande av den borgerliga kommunens utgifter. För fattigvård och barnavård krävdes ingen särskild utdebitering, då eventuella utgifter kunde täckas med medel ur kommunkassan. Införande av telefonavgift Stämman beslutade att de som använder sig av de två telefonskåpen som finns i socknen, skulle erlägga 10:- per samtal i avgift. Om någon betalar avgift direkt till televerket skall vederbörande undantagas från avgifter. Tillsättande av fjärdingsman. Till tjänsten som fjärdingsman i Vamlingbo – Sundre – Hamra polisdistrikt utsågs sedan ansökningshandlingarna genomgåtts, hemmansägaren Oskar Olsson, Vamlingbo. För att avgöra detta ärende i laga ordning hade särskild stämma blivit utlyst, eftersom tjänsten skulle tillträdas den 1 januari 1932. Många val vid decemberstämman inför perioden 1932 – 35 Kommunalnämnd: Rudolf Gottberg, Långmyre, Oskar Ödman, Sallmunds,Axel Gislestam, Skolan, Hjalmar Jakobsson, St.Sindarve, samt Emil Jakobsson, Ojmunds .(ordinarie) Jakob Pettersson, Bonsarve, Johan Johan Storms, samt Artur Wahlby, Skogs. Ordf. i kommunalnämnden Rudolf Gottberg och vice ordf. Axel Gislestam. Kommunalkassör: Jakob Pettersson Bonsarve, vilken kom att inneha detta uppdrag till 1951, då kommunens verksamhet upphörde. Pettersson löste frågan med förvaring av kommunens kontantkassa och räkenskapshandlingar på så sätt att han lät reparera gårdens föga använda bakugn, samt förse luckan med ett rejält lås. Det valdes ledamöter i pensionsnämnden, Karl Östergren, Sutarve, Alfred Hansson, Sutarve (nyval), samt Herman Nilsson, Norrgårde och Gustav Vestberg Bertilsmessa. Man utsåg en särskild hästuttagningsnämnd, bestående av hemmansägaren Robert Sandström, Sallmund, skräddarmästare Hellner Jakobsson, Norrgårde , samt slaktaren Albert Bäckström Långmyre. Det valdes en ny ledamot i barnavårdsnämnden, Theodor Larsson Suders, med Hugo Isberg Linhatte som suppleant. Till föreståndare och räkenskapsförare i Hemmansägarnas gemensamma kassa valdes Johan Johansson Storms Till ledamot i barnmorske nämnden utsågs kommunalnämndens ordförande Rudolf Gottberg Företogs val av ledamöter i taxeringsnämnden för år 1932, nämligen hemmansägarna Viktor Wahlby Sallmunds och, Viktor Vestberg Norrgårde, samt snickaren Jacob (Lill-Jaken) Hansson, Bertilsmässe . Suppleanter för dessa: Niklas Larsson, Norrgårde, Hjalmar Jakobsson, St. Sindarve och Gottfrid Larsson (Gotte) Rofinds. Till detta kom virkestaxeringen och här utsågs ledamöterna i taxeringsnämnden Viktor Vestberg och Niklas Larsson. Val av revisorer Till revisorer att granska kommunens räkenskaper och förvaltning utsågs handlanden Martin Lind, Skogs och hemmansägaren Emil Lindgren Lilla Sindarve. 1932 Hundskatter och telefonledning. Vid detta års första stämma den 21 mars beslutade man att använda hubdskattemedlen för reparation av telefonledningen. För att ersätta ytterligare stolpar som redan är”påtingade” och för uppsättande av dessa skulle man ta upp ett lån om 150 kronor ur hemmansägarnas gemensamma kassa. Budgetsammanträde 1932 Vid sammanträde den 12 oktober beslutades utdebitering för år 1933 med 4 kronor per skattekrona, för den borgerliga kommunen. Möjlighet till skatteutjämning Enligt beslut av riksdagen kunde skattetyngda kommuner ansöka om särskilt skatteutjämningsbidrag, vilket skulle se på sådant sätt att kommunen hos Kungl. Maj:t genom inlämnande av underdånig ansökan ställd till länsstyrelsen i Gotlands län. Stämman beslöt att en sådan ansökan skulle upprättas och lämnas till vederbörande myndigheter. 1933 Arvode till ledamöterna av fastighetstaxeringsnämnden. Stämman beslutade den 27 mars att dagarvode till ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden skulle utgå med 4 kr.50 öre per sammanträdesdag, samt i förekommande fall reseersättning. Ett enda ärende den 21 maj. Den 21 maj hölls extra kommunalstämma varvid ett enda ärende avhandlades, nämligen en ansökan från Centralförbundet för Nykterhetsupplysning om bidrag för en planerad sommarkurs i Visby. Begäran avslogs. Extra stämma den 21 augusti. Vid denna extrastämma behandlades även ett enda ärende, men säkerligen mer betydelsefullt än det som krävde en extra stämma i maj samma år. Den 1 januari 1934 trädde en lag om ägofred i kraft. Den nya och ändrade lagen innebar uppenbarligen vissa lättnader för de flesta bönder. Enligt de föreliggande bestämmelserna var man absolut skyldig att hålla stängsel mot större husdjur. (hästar och nötkreatur). Tidigare var djurägare även skyldiga att hålla stängsel för mindre husdjur, som får, svin och getter. Stämman uttalade dock som sin mening att stängsel borde hållas även för får, eftersom de flesta av socknens bönder som binäring ”idkade fårskötsel.” Budget för år 1934 m.m. Vid stämman i oktober beslutades att för betäckande av den borgerliga kommunens utgifter skulle utdebiteras 4 kronor och 30 öre per skattekrona. För fattigvården ansågs ingen utdebitering behövas. För barnavårdsnämndens eventuella utgifter kunde nödvändiga medel upplånas vid behov. Tillsättande av arbetslöshetskommitté Det tidiga 1930-talet var många avseenden en besvärlig tid. Det rådde lågkonjunktur i Sverige och arbetslösheten bredde ut sig. Det krävdes nu olika slags åtgärder från samhällets sida för att lindra arbetslöshetens verkningar. En sådan var att varje kommun skulle inrätta särskilda arbetslöshetsnämnder eller kommittéer, så även den lilla kommunen Hamra. Stämman den 31 oktober utsåg följande ordinarie ledamöter och ersättare att utgöra arbetslöshetskommitté, nämligen byggnadsarbetare Herman Mattsson, Skogs, handlanden Martin Lind, Skogs, hemmansägarna Hjalmar Jakobsson, Stora Sindarve, jordbruksarbetaren Harald Westberg, Norrgårde och hemmansägaren Herman Nilsson, Norrgårde. Till suppleanter utsågs hemmansägare Artur Wahlby, Skogs, byggnadsarbetaren Vilhelm Kviberg och snickaren Svante Hanssom, Rums. Till ordförande valdes Hjalmar Jakobsson och till ersättare för honom Svante Hansson. Valen avsåg perioden 1934 t.o.m utgången av år 1937 Val av ägodelningsnämndemän Enligt lag av år 1926 var varje kommun skyldig att utse minst tvenne godemän att biträda vid lantmäteriförättningar. Till dessa uppdrag omvaldes Viktor Vestberg, Norrgårde och nyvaldes Axel Jakobsson Lilla Sindarve. Valen gällde perioden 1934 – 1939. Ansökan om skatteutjämning. Beslöts inlämna en underdånig ansökan om skatteutjämning för skattetyngda kommuner. . Vidare skulle hundskattemedlen gå direkt till kommunalkassan. 1934 Ett steg mot ytterligare arvoden Vid stämman den 31 mars beslutades följande ersättning för uppdrag i kommunala angelägenheter utanför socknen, nämligen dagtraktamente med 5 kronor per dag, samt fri resa från Burgsvik till bestämmelseorten, samt att billigaste färdsätt skulle nyttjas. Fyra beslut om vägar och väghållning. Arbetslöshetskommittén skulle hos vägstyrelsen anhålla att på dess bekostnad lämna sysselsättning fört kommunens arbetare vid en del smärre arbeten som borde utföras på landsvägen genom Hamra. Arbetsmarknadspolitik ? Beslöts att ur tillgängliga medel bevilja 25 kronor ur kommunalkassan för arbetslöshetskommitténs verksamhet. Vägförbättring Stämman beslutade anhålla hos länsstyrelsen att vägen från Skoga skola i Öja till Storms i Hamra måtte brädas och sänkas, samt att kurvor skulle rätas. Tilläggas kan att kurvorna rätades först i mitten av 1950-talet. Ombud till vägstämma. Till ombud vid en kommande vägstämma valdes hemmansägaren Oscar Ödman Sallmunds. Ersättning för uppdrag skulle erläggas ur kommunalkassan, mot uppvisande av kvitto. Ny ordförande i kommunalnämnden Vid extra stämma den 7 april valdes till ny ordförande i kommunalnämnden Herman Nilsson, Norrgårde, efter Rudolf Gottberg, Långmyre, som avflyttade från kommunen under detta år. Valet av Herman Nilsson var fyllnadsval och skulle gälla t.o.m utgången av år 1935. Herman Nilsson valdes även till ledamot i nämnden för Bottarve barnmorskedistrikt. Anordnade av arrestlokal i Hemse. Vid extra stämma den 20 augusti behandlades frågan om representation vid sammanträde med polisdistrikten på södra Gotland för att diskutera frågan om anordnande av arrestlokal i Hemse. Att företräda Hamra kommun utsågs kommunalnämndens ordförande Herman Nilsson, Norrgårde, med Niklas Larsson, Norrgårde som ersättare. Man skulle sammanträda på landsfiskalskontoret i Hemse den 30 innevarande augusti. Budgetsammanträde 1934 Vid stämman den 31 oktober beslutades att till ”betäckande ” av den borgerliga kommunens behov en utdebitering med 6 kronor 50 öre per skattekrona, 2 kronor av dessa skulle reserveras för kommande utgifter, då Bottarve barnmorskedistrikt måste bygga bostad till den barnmorska som skulle efterträda fru Thea Pettersson. För Hamra kommuns fattigkassa krävdes ingen särskild utdebitering. Planering för barnmorskebostad. Vid stämman behandlades även en för sent inkommen skrivelse från Bottarve barnmorske distrikt. Bostadsort för barnmorskan skulle vara Vamlingbo och man bedömde kostnaden för planering av tomt och byggande av bostad till sammanlagt 10.000 kronor. Av denna kostnad skulle Hamra kommun ikläda sig 1.250 kronor eller 2.5 andelar. Då skrivelse kommit stämman för sent till handa kunde något beslut ej fattas denna dag. Likväl föredrog ordföranden ärendet, som därefter bordlades till en senare stämma. Ritningar till barnmorskebostad. Bottarve barnmorskedistrikt hade till denna stämma (28 december) presenterat ritningar till barnmorskans bostad. Stämman beslutade godkänna de föreliggande ritningarna. Arvode till taxeringsnämndens ledamöter. Beslutades att från och med 1935 skulle ledamöterna i taxeringsnämnden uppbära 3 kronor per dag för bevistade sammanträden. 1935 Hamnordning för Vändburgs hamn och Vändburgs fiskeläge Vid extra stämma den 26 februari fastställdes förslag till hamnordning för Vändburgs ,sedan kommunalnämnden avgivit sitt yttrande. Fastställande av barnmorsketaxa Vid en extra stämma den 20 april föredrogs en skrivelse från Gotlands Barnmorskestyrelse med anmodan att stämman skulle uttala sig ang. förslag till taxa för distrikts och kommunalt anställda barnmorskor. Stämman beslutade i enlighet med det föreliggande förslaget. Gotländska Lantmännens Centralförening bygger magasin i Hamra. Vid extrastämma den 26 maj hade Axel Pettersson, Vamlingbo, begärt uttalande angående sockenbornas inställning till uppförande av ett magasin på skifteslagets mark i Aurgravar, utan avgift och jordhyra. Efter överläggning beslutade stämman lämna sitt bifall till detta förslag. Daglig postförbindelse Denna extrastämma den 25 juli hade kallats sedan hamraborna uttalat önskemål om daglig postförbindelse. Postföring skulle då ske på en linje Burgsvik – Hamra- Vamlingbo. Efter överläggning beslutades ingå till kgl. Poststyrelsen med anhållan därom. Stämman beslöt Axel Jacobsson Lilla Sindarve och folkskolläraren Axel Gislestam skall ombesörja nämnda anhållan Budgetsammanträde 1935. För år 1936 beslöts en utdebitering av 4 kronor och 60 öre per skattekrona för ”betäckande av den borgerliga kommunens utgifter. Ing utdebitering till fattigvården. Stämman beslutade vidare inlämna en ”underdånig ansökan” om skatteutjämningsbidrag till länsstyrelsen. Vid samma tillfälle beslutades även anhålla om förlängning av avtalet med Hemse ålderdomshem på 5 år. Avtalet skulle undertecknas av kommunalstämmans och fattigvårdsstyrelsens ordförande. Ebba Larsson Öja antas till barnmorska. Vid extra stämma den 1 december beslöts nu att till distriktsbarnmorska i Bottarve barnmorskedistrikt (Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar, att antaga fru Ebba Larsson. Vid stämman den 17 december 1935 förrättades en rad olika val för perioden t. o. m 1939. Samtliga innehavare av uppdrag inom Hamra kommun omvaldes för perioden 1935 – 1939 1936 Suppleant i barnmorskenämnden Vid en extra stämma den 7 februari beslutades välja Axel Gislestam till suppleant i barnmorskenämnden. Fyllnadsval av ordförande i kommunalnämnden I mars 1936 avled kommunalnämndens ordförande Herman Nilsson Norrgårde av en hjärntumör, endast 53 år gammal. Vid stämman i mars företogs dels val av ny ordinarie ledamot i kommunalnämnden, samt ny ordförande i samma nämnd. Till ny ordinarie ledamot av kommunalnämnden valdes hemmansägaren Viktor Vestberg, Norrgårde. Ordförande i kommunalnämnden. Vice ordförande var folkskolläraren Axel Gislestam, men han avböjde att låta sig väljas av en rad olika skäl. Gislestam var ordförande i pensionsnämnden och barnavårdsnämnden, vice ordf. i kommunalstämman, folkskollärartjänst ,samt orgelspelare och bastukonsulent. Till ordförande i kommunalnämnden intill 1939 års utgång valdes nu hemmansägaren Viktor Vestberg,Norrgårde. Tomt för en bastu Vid samma tillfälla beslutades upplåta tomt på skifteslagets mark (Aurgravar) för där bygga en bastu. Ingen avgift eller hyra skulle uttagas. Ingen löneförhöjning för fjärdingsmannen. Fjärdingsmannen Oskar Olsson hade anhållit om löneförhöjning med 100 kronor per år i skrivelse ställd till kommunalnämnderna i Vamlingbo, Sundre och Hamra. Dessa hade överlämnat ärendet till respektive kommunalstämma för beslut.Man förordade en höjning av lönen med 50 kronor per år, vilket blev kommunalstämmans beslut. Kommunen skulle ta över bastun. Vid möte med bastuintressenterna i Hamra hade önskemål uttryckts att kommunen skulle överta ansvaret för bastun för den händelse att Hamra SLU-avdelning som nu äger den skulle upplösas. Inget beslut fattades vid dagens stämma, på grund av att den var fåtaligt besökt Utdebitering för år 1937 Vid stämman den 24 oktober beslutades att utdebitering till den borgerliga kommunen skulle fastställas till 4 kronor och 50 öre per skattekrona, varav 51 öre per skattekrona skulle avse barnavårdens behov. För fattigvården erfordrades ingen utdebitering. Beslut om socialregister. Enligt lag av den 20 mars 1936 ålåg det varje kommun att föra socialregister. Beslutades att ordföranden i fattigvårdsstyrelsen skulle föra detta register, samt att kostnader för blanketter m. m. skulle bestridas ur kommunalkassan. Decemberstämman 1936 Vid denna stämma förrättades en rad olika val inför perioden 1937 – 1940. Val till de ”sociala nämnderna”, samt besut om ersättningar. Ordf i fattigvårdsstyrelsen: Karl Östergren, Sutarve och vice ordf. Artur Wahlby Skogs, även ledamot av barnavårdsnämnden. Östergren var även föredragande i vissa ämnen som ankom på nykterhetsnämnden att pröva. Fattigvårdsstyrelsens ordförande erhöll vidare ett årligt arvode av 50 kronor. Val av ordförande och vice ordförande i kommunalstämman, samt viss ersättning Till ordförande kommunalstämman perioden 1937 – 1940 omvaldes Axel Jakobsson Lilla Sindarve och till vice ordf. för samma tid folkskollärare Axel Gislestam. Stämmans ordförande erhöll dessutom ersättning med 25 kronor per år för ”med tjänsten förenade besvär m.m. Bostad för distriktets barnmorska. Från Bottarve barnmorskedistrikt hade föreslagits att kommunen skulle bidra med medel till inköp av manbyggnaden på gården Anderse i Vamlingbo att anvisas som bostad åt distriktets barnmorska. Stämman beslutade deltaga med sin del i köpeskillingen, men uttalade samtidigt sitt ogillande att barnmorskenämnden tänkt inköpa en sådan omodern fastighet i synnerhet att synnerhet som förste provinsialläkaren i särskilt yttrande påtalat att denna fastighet var alldeles otjänlig som barnmorskebostad. Tilläggas kan att Anderse blev aldrig bostad för barnmorskan, säljare var Vamlingbo kommun på inrådan av herr Robert Segergren, som köpt delar av gården i den urarva konkursen efter Olof Norrbys sterbhus 1935 Bidrag till bastun från telefonkassan Bastukommittén hade anhållit att få överta de medel som fanns i den s.k. telefonkassan. Stämman ansåg att man ej hade befogenhet att besluta i detta ärende utan frågan hänsköts till Hemmansägarnas gemensamma kassa. Vägförbättringar. Stämman beslutade tillskriva Gotlands södra härads vägstyrelse med ansökan om förbättring av vägen i Hamra på följande punkter. 1.Inflyttning av stengärdesgården i hörnet mellan Suders och Linhatte gårdar, sänkning av den s.k. Kvarnbacken vid vägskälet mot Långmyra, samt nybyggnad av bron söder om vägskälet vid Storms. Att inlämna denna ansökan utsågs hemmansägarna Hjalmar Jacobsson, St.Sindarve och Oscar Ödman, Sallmunds. Att hålla fast vid traditioner. Slutligen, angående stämmans pålysande och hållande blev vid det gamla.
© Copyright 2025