Trollhättan – en stolt och innovativ stad med plats för framtiden
Trollhättan – en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Mål- och resursplan (MRP) 2016 – 2019 Budget 2016 Kommunfullmäktige 2015-11-09 Budgeten i korthet En revidering av Stadens styrmodell har skett i syfte att skapa en tydlig och enkel styrmodell som både tillgodoser fullmäktiges ansvar för styrning av verksamheten och kommunstyrelsens uppsiktsansvar. Detta innebär en mer koncentrerad MRP där prioriterade mål fokuserar på de viktigaste utmaningarna, medan den breda verksamheten och dess utveckling följs med nyckeltal. Avsikten är också att nämnderna ska ta ett utökat ansvar för styrning och uppföljning inom det egna ansvarsområdet. I grunden har Trollhättans Stad en sund ekonomi med en soliditet som ligger över genomsnittet och inga långfristiga lån. Trollhättans Stad har en mycket omfattande verksamhet. Nettokostnader 2016 – 2018 är 3 079 mkr, 3 205 mkr respektive 3 344 mkr (löpande priser). En procent av kostnaden är 30 mkr! Nämnderna kompenseras för löne- och prisökningar enligt oförändrade principer. Höjda arbetsgivaravgifter för unga kompenseras. Utöver detta tillförs åren 2016 – 2018 20 mkr, 44 mkr respektive 72 mkr jämfört med 2015 års budget. Utbildningsnämnden får tillskott åren 2016 – 2018 med 6, 31 respektive 55 mkr jämfört med 2015 års budget. De avser i huvudsak målgrupps- och lokalförändringar. Omsorgsnämnden får tillskott åren 2016 – 2018 med 6, 15 respektive 26 mkr. Kommunstyrelsen får 8 mkr i anslag för 100 årsjubileet 2016. Investeringsplanen omfattar 420 mkr, varav 150 mkr 2016. Planens största objekt är ombyggnad av Drottningtorget 40 mkr 2017 – 2018, ombyggnad Grävlingen 6 (”förrådet”) 31 mkr 2016, GC–bro 27 mkr 2016, Öresjö 14 mkr 2016 – 2017, Drottninggatan 13 mkr 2017 – 2018 och renovering av biblioteket 10 mkr 2016. Satsningen på GC-vägar fortsätter. Utdebiteringen är oförändrad 21:56 kr/skkr (21,56 % av beskattningsbar inkomst). Befolkningen förutsätts fortsätta öka till 57 200, 57 800, 58 500 1 november åren 2015 – 2017. Budgeterat resultat år 2016 – 2017 är 15 mkr vilket motsvarar 0,5 % av skatteintäkterna. Resultatet försämras efterföljande år. Staten tillför kommunerna stora resurser 2016 i form av riktade statsbidrag till verksamheterna. Däremot urholkas grundfinansieringen av verksamheten genom ännu ett år med oförändrat generellt statsbidrag. Vi har inte heller antagit någon uppräkning följande år. Innehållsförteckning Inledning Vad är MRP? .................................................................................................... 1 Visionen ............................................................................................................ 2 Grundläggande värderingar .............................................................................. 3 Programförklaring, MRP–perioden 2016 – 2019 .............................................. 4 Kommunfullmäktiges beslut ............................................................................ 14 Kommunstyrelsens beslut............................................................................... 14 God ekonomisk hushållning............................................................................ 15 Ekonomiska förutsättningar ............................................................................ 17 Resultatbudget ............................................................................................... 26 Kassaflödesbudget ......................................................................................... 26 Balansbudget.................................................................................................. 27 Styrande policys ............................................................................................. 28 Horisontella perspektiv ................................................................................... 30 Nämndernas verksamhet ............................................................................ 31 Utbildningsnämndens verksamheter ............................................................. 33 HUVUDVERKSAMHETER Förskola och fritidshem................................................................................... 35 Grundskola ..................................................................................................... 37 Skolformsövergripande ................................................................................... 39 Kultur- och fritidsnämndens verksamheter .................................................. 40 HUVUDVERKSAMHETER Kulturverksamhet ............................................................................................ 42 Fritidsverksamhet ........................................................................................... 44 Föreningsstöd ................................................................................................. 46 Omsorgsnämndens verksamheter ................................................................. 48 HUVUDVERKSAMHETER Vård och omsorg ............................................................................................ 50 Omsorg för funktionsnedsatta......................................................................... 52 Social psykiatri ............................................................................................... 54 Arbetsmarknads- och socialnämndens verksamheter ................................ 56 HUVUDVERKSAMHETER Arbetsmarknad/Integration ............................................................................. 58 Socialtjänst ..................................................................................................... 60 Konsumentvägledning .................................................................................... 62 Byggnads- och trafiknämndens verksamheter ............................................. 63 HUVUDVERKSAMHETER Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet ......................................... 65 Väghållning ..................................................................................................... 67 Parkverksamhet .............................................................................................. 69 Miljönämndens verksamhet............................................................................ 71 Miljö ................................................................................................................ 72 Kommunstyrelsens verksamheter ................................................................. 74 HUVUDVERKSAMHETER Politisk verksamhet ......................................................................................... 76 Ledning, Utveckling, Förvaltning ..................................................................... 77 Avtalsbunden verksamhet .............................................................................. 79 Ekonomiska sammanställningar Skatteintäkter/generella statsbidrag och utjämning ........................................ 81 Verksamhetens nettokostnader ...................................................................... 84 Ramförändringar 2016 - 2018......................................................................... 85 Oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder........................................................... 88 Nettodriftskostnader per nämnd ..................................................................... 90 Nettoinvesteringar per nämnd ........................................................................ 91 Investeringsbudget/-plan 2016 - 2018 ............................................................ 92 Ramväxling från investering till drift .............................................................. 101 Pensionskostnader/-skuld............................................................................. 102 Ramkompensation för pris och löneökningar................................................ 105 Internränta 2016 ........................................................................................... 107 Kapitalkostnadskompensation ...................................................................... 107 1 Vad är MRP? Du läser just nu Trollhättans Stads Mål- och resursplan (MRP), som jämte den styrande majoritetens programförklaring är kommunfullmäktiges viktigaste styrdokument. Den beskriver de valda politikernas ambitioner utifrån de nuvarande förutsättningarna. Här redovisas också de medel kommunen har för att uppnå målen. MRP tas fram efter varje val och ska gälla för den nya mandatperioden. Det är de nyvalda nämnderna som tar fram underlaget och föreslår verksamhetens omfattning, politiskt prioriterad inriktning, kommunfullmäktiges prioriterade mål till nämnderna, nyckeltal mm. Det första året i den nya MRP:n är också budget för det kommande året. Kommunfullmäktige fastställer utdebitering, totalbalanser och budgetanslagen för respektive nämnd och verksamhetsområden och fastställer också investeringsbudgeten. Nämnderna bryter ner budgeten till en mer detaljerad nivå och tar fram sina verksamhetsplaner med budget som sedan anmäls till kommunfullmäktige. MRP:n ses över varje år i samband med att budgeten för nästa år tas fram. Ekonomiska beräkningar inklusive investeringsplan och ramar uppdateras så att de alltid omfattar tre år framåt (budgetåret plus två år). Hur man följer upp MRP är en mycket viktig del i planeringen. Nämnderna ska utifrån budget- och resultatuppföljningsreglementet löpande följa mål, sin verksamhet och ekonomi och måste dessutom göra de anpassningar som krävs för att hålla sig inom de ekonomiska ramarna. Nämnderna rapporterar detta löpande till kommunstyrelsen, som upprättar budgetrapporter, delårsbokslut, bokslut och årsredovisning till kommunfullmäktige. Genom god planering och uppföljning upprätthåller vi en stabil verksamhet och ekonomi i Trollhättan! 2 Visionen Trollhättan - en stolt och innovativ stad med plats för framtiden Det stora edet, ovanför det lilla, där Dalsland en gång mötte Västergötland har alltid varit en spännande plats. Där utmanar den vilda forsen människor samtidigt som den skyddar och ger kraft. Under flera hundra år var platsen mest en bergig, blöt och eländig förbifartsort med bara några hundra invånare. Sjövägen var outbyggd och för att komma förbi fallen vid Trollhättan fick besättningarna lasta om till nya fartyg på andra sidan fallen. Behovet att göra älven till en fungerande transportled mellan Västerhavet och Vänern uppfylldes inte förrän år 1800 då den första slussen blev farbar. Under samma tid drog industrialiseringen in från Europa och läget vid vattnet blev plötsligt värdefullt. Människor attraherades av möjligheterna som vattenmassorna erbjöd. De byggde om kvarnar, sågverk, gav plats åt nya mekaniska verkstäder längs med älvstranden och den obetydliga platsen blev snabbt till en viktig och välfungerande industriort. De nyinflyttade var företagsamma arbetare, politiker och ekonomiska nytänkare som tillsammans också såg till att staden försågs med rinnande vatten, fungerande avlopp och framkomliga gator. Med industrierna kom arbetstillfällen. Och med jobben kom självständighet och krav på ökad välfärd. Under mer än ett sekel har generation efter generation av industriarbetare format staden. Med stolthet tog sig arbetarna rätten att äga sina egna hus och leva under anständiga förhållanden. Tack vare dem byggdes Egnahemsområdet som fortfarande bildar hem för dagens trollhättebor, som på olika sätt är med och arbetar för Trollhättans utveckling. Med ena foten djupt förankrad i industriepoken och den andra i det digitala mediasamhället tar vi nu sikte på framtiden. En framtid där det finns god plats för livet, där rätten till en bra utbildning är självklar, där nya hållbara idéer tas till vara och där storslagna drömmar får rum. Och vi är redan på väg. Högskolan ger en bra bild av kunskapens centrala roll för Trollhättan. Där examineras varje år nya framtidslöften som tar plats inom skola, vård och omsorg eller i det mångfacetterade kultur- och näringslivet. Några av dem kommer att återvända till högskolan för att forska och ge staden den senaste kunskapen inom teknik, miljö, omsorg, media och många andra viktiga områden. Och där man för mer än 100 år sedan tillverkade ånglok erbjuder nu Innovatumområdet möjligheter för hungriga entreprenörer inom film, TV-spel, musik, miljö och teknik, att bygga upp livskraftiga företag. Nya initiativ som vi tar emot med öppna armar. Kort sagt. Det stora edet ska vara en knutpunkt för innovatörer, kreatörer, företagare, forskare och andra inspiratörer från när och fjärran som tillsammans gör Trollhättan. Vattenkraften och dess betydelse för samhällets utveckling har med åren blivit en självklar symbol för stadens förmåga att hitta nya vägar och att skapa framgång. Och vi tillhör alla samma stolta stad – här vid fallen – med fortsatt goda framtidsutsikter. 3 Grundläggande värderingar Kommunfullmäktige har antagit nedanstående grundläggande värderingar. Dessa värderingar står för den långsiktiga färdriktningen i kommunen. De är länkar till visionen om Trollhättans framtid och skall därför tydligt genomsyra alla kommunala verksamheter. Omtanke Omtanke står för hur vi bemöter människor och erbjuder våra tjänster. Det gör vi genom: • solidaritet med svaga och utsatta • rättvisa och jämlikhet genom allas lika rätt till tjänster oavsett kön, bakgrund eller ekonomisk styrka, samt efter var och ens individuella behov • integration av människor med olika etniskt bakgrund som en förutsättning för att skapa en bra framtid i Trollhättan • god omsorg till dem som behöver stöd och hjälp Utveckling Förändringstakten i samhället är mycket snabb. Utveckling är säkringen mot stagnation och tillbakagång i kommunen. Vårt sätt att möta detta är: • att skapa bra förutsättningar för tillväxt i kommunens näringsliv • att verka för meningsfullt och tryggt arbete för alla, där ingen skall behöva drabbas av ohälsa • ömsesidigt samarbete med en mångfald parter lokalt, regionalt, nationellt och internationellt • att betrakta kompetens som en av de viktigaste resurserna vilken måste tillvaratas, stärkas, förändras och fördjupas Livskvalitet God livskvalitet gör att människor vill bo och verka i Trollhättan. För oss betyder det: • att fortsätta värna om vår miljö och byggandet av ett ekologiskt hållbart samhälle • att tillgodose efterfrågat boende och kommunikationer för alla människor som bor eller vill bo i Trollhättan • hjälp till att bygga upp en bred och innehållsrik verksamhet inom kultur och fritid • att erbjuda en offentlig service med mycket hög kvalitet 4 Majoritetspartiernas Programförklaring MRP-perioden 2016 – 2019 Socialdemokraterna – Miljöpartiet - Vänsterpartiet På väg mot ett hållbart Trollhättan Ekonomisk hållbarhet Vår ambition är att Trollhättan skall ha en fortsatt god och hållbar ekonomi för att kunna säkerställa en bra välfärd för våra invånare. Den som är satt i skuld är inte fri och därför är ordning och reda i stadens finanser grunden för utvecklingen av Trollhättan. Vår målsättning är att genom god tillväxt och utveckling kunna ge trollhätteborna en trygg kommun där vård, skola, omsorg och miljö prioriteras. För att nå dit krävs investeringar och samarbete mellan staden och våra företagare. Med fler jobb får vi råd med en välfärd att vara stolta över. Då kan vi investera i framtiden. För oss är en solidarisk skattepolitik viktig. Den kommunala skatten slår hårdast mot de med lägst inkomster och därför har vår ambition varit oförändrad kommunalskatt och fortsatt låga taxor. De senaste mandatperiodernas urholkning av statliga pengar till kommunerna är dock ett bekymmer, en utveckling som vi hoppas skall vända. För att kunna fortsätta att erbjuda våra invånare kvalitativa bostäder, energi och industriell utveckling till marknadsmässiga priser vill vi fortsätta värna våra kommunala bolag. Vi kommer därför inte att sälja några av våra helägda kommunala bolag under mandatperioden. Kravet på god ekonomisk hushållning innefattar inte bara att den ekonomiska situationen skall vara i balans, utan även att verksamheten bedrivs med god hushållning, d v s att verksamheten är effektiv och produktiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med medborgarnas bästa i fokus. Ekologisk hållbarhet Godstransporter skall flyttas från landsväg till järnväg och sjöfart bör eftersträvas så långt som möjligt. Vi vill att Trollhättan ska vara en förebild och ligga i framkant av utvecklingen. Vi vill vara förberedda att anta framtidens utmaningar vad gäller klimatförändringar och ambitionen är att samla en bra kompetens kring detta. Vi vill värna om miljön både i vår egen stad men också globalt. Vår ambition är att minst 25 % av alla livsmedel som serveras på skolor, äldreboenden och andra kommunala inrättningar skall vara ekologiskt odlade, rättvisemärkta och/eller så långt som möjligt närproducerade. Vi vill aktivt verka för att minska matsvinnet och arbeta för att maten som blir över i våra inrättningar tas till vara på konstruktiva sätt. Ett av de stora hoten mot miljön idag är köttproduktion som står för 18 % av utsläppen av växthusgaser. Därför vill vi också minska konsumtionen av kött, vilket ligger i linje med Trollhättans profil – en stad som värnar om miljö, både i nutid och i framtid. 1 5 Social hållbarhet Alla barn i Trollhättan har rätt att växa upp i ett tryggt och solidariskt samhälle. Vi vill ge alla barn förutsättningar för att kunna utvecklas till fria vuxna individer genom att bygga en stabil och dynamisk stad där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Vi vet att barn som växer upp under trygga och jämställda förhållanden också får bättre livsvillkor och bättre hälsa som vuxna. En bra folkhälsa är en förutsättning för ett gott samhälle. Därför är ökat arbetsdeltagande, god utbildning, jämlika livsvillkor och god uppväxt viktiga utgångspunkter i vår politik och grundbultarna för bättre folkhälsa. Idag finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper, också i Trollhättan. I ett samhälle där ojämlikheten mellan samhällsklasser ökar drabbas våra barn allra hårdast. Vårt mål är att skapa ett Trollhättan där god hälsa omfattar alla. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. Vi ska aktivt verka för att minska ungdomsarbetslösheten så att alla unga vuxna känner att de kan utvecklas, ta klivet in i vuxenvärlden och ha en trygg plats i samhället. Ett bra förebyggande arbete med utrymme för sociala investeringar ser vi som självklart i vårt fortsatta samhällsbygge. Samverkan Vi vill fortsätta att utveckla en god samverkan i Fyrbodal, framför allt med vår grannkommun Vänersborg. En fortsatt samverkan med kommunerna i Göta älvdalen är fortsatt viktigt nu när E45:an och den dubbelspåriga järnvägen till Göteborg är klara. Vi måste dock fortsätta påtryckningarna så att hela E45:an mellan Trollhättan och Göteborg färdigställs, även breddning av Torpabron och sträckningen genom Göta. Näringsliv och arbete Goda förutsättningar för näringslivet och våra stora företag bidrar till fler arbetstillfällen och samhällsutveckling. Vi ska fortsätta att växa i invånarantalet med ett mål att den som vill ska ha möjlighet att flytta till Trollhättan och att förutsättningar skapas för att staden växer. Visionen om att nå 70 000 invånare år 2030 står fast. Det innebär att vi ska fortsätta att arbeta för en breddad arbetsmarknad där de små och medelstora företagen skall utgöra en väsentlig del av sysselsättningen. Vi ska fortsätta att ta vara på den stora möjlighet som den nya E45:an och dubbelspåret till Göteborg har gett trollhätteborna. Det är viktigt att fortsätta dialogen och samverkan med grannkommuner, region, regering och riksdag för att skapa ett gynnsamt företagsklimat i Trollhättan. En viktig del i arbetet är självklart också att ha en fortsatt god dialog med både stora och små företag i näringslivet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska syfta till att skapa en vettig sysselsättning och stärka kopplingen till den ordinarie arbetsmarknaden. Vi skall också främja att statliga verksamheter lokaliseras till Trollhättan. Handeln utgör en viktig del i Trollhättans attraktionskraft och arbetsmarknad. Vi vill fortsätta att utveckla handeln under ordnade former. Vi ska se centrumhandeln, stadsdelshandeln och Överby i ett sammanhang där de kompletterar varandra. Vi skall fortsätta satsa på en levande centrumhandel tillsammans med de olika aktörer som är verksamma där. I Trollhättan ska boende, utbildning, kultur, nöje och handel tillsammans utgöra ett attraktivt centrum som är en tillgång för såväl invånare som turister. Vi ska värna om mångkulturaliteten i vår stad även när vi satsar på vårt centrum. Våra kommunägda fastigheter med kulturellt värde ska vårdas och bibehållas i kommunal ägo för att våra invånare ska kunna få ta del av vårt rika kulturarv. Filmen utgör en viktig del av Trollhättans varumärke och framtida näringslivsstruktur. Vi värnar om att Film i Väst ska fortsätta 2 6 att ha sitt huvudsäte i Trollhättan och kunna utvecklas och behålla den ledande position den idag har inom svensk filmindustri. Studentstaden En kvalitativ och högre utbildning är en grundpelare i utvecklingen av det hållbara samhället. Vi vill fortsätta att satsa på den högre utbildningen i Trollhättan eftersom Högskolan Väst är en viktig framtidsinvestering. 2014 blev Trollhättan utsedd till ”Sveriges mest attraktiva studentstad” och arbetet med att fortsätta ligga i framkant utgör en prioriterad fråga den kommande mandatperioden. Vi kan nå dit genom att fortsätta erbjuda bostadsgaranti för studenter, ett meningsfullt fritidsliv och arbetsmöjligheter. Vår vision är ”Trollhättan en förebild som ledande studentstad i Sverige”. Högskolan Väst är en styrka för vår kommun, därför tycker vi att vi måste hitta fler samverkansformer mellan våra grundskolor, gymnasieskolor, vuxenutbildningen, Högskolan Väst och andra verksamheter. Vi skall fortsätta att vara en aktiv aktör i arbetet med att skapa VFUplatser som kan vara en inkörsport till arbete i våra verksamheter. Utveckla Trollhättans internationella profil Den svenska industrins vagga stod i Trollhättan. Innan dess hade älvdalen kring Trollhättan bebotts i ungefär 12 000 år, alltsedan isen dragit sig tillbaka och landhöjningen tagit vid. Staden och omgivningen har en enorm rikedom av kulturhistoria, industrihistoria och socialhistoria. Det storslagna landskapet omkring staden erbjuder en unik omgivning som har dragit till sig konstnärer, filmskapare och mycket kreativitet. Vi vill stärka Trollhättans internationella profil och attraktionskraft genom att visa upp mer av Trollhättans historia i det offentliga rummet. Vi vill fortsätta utveckla vårt vänortsarbete även utanför Norden. Personalpolitik En stark personalpolitik är viktigt för oss i det röd-gröna styret i Trollhättan. Om stadens anställda trivs med sitt arbete kommer de också att kunna erbjuda trollhätteborna en bra samhällsservice. Vi tycker att det är viktigt att låta stadens anställda arbeta med stor självständighet under ansvar. De ska känna att de har en god och trygg arbetsgivare med gott ledarskap. Målet är att skapa goda arbetsplatser genom ett bra arbetsklimat. Vi ger alla anställda i Trollhättans stad rätt till att jobba heltid, med deltid som en möjlighet, och har målet att minska antalet timanställningar. Vi vill ha gott samarbete med de fackliga organisationerna, eftersom vi tror att starka oberoende parter är viktigt för ett sunt arbetsplatsklimat. Vi vill stärka kompetensutvecklingen för stadens anställda och arbeta för en lönepolitik där individuell lönesättning utgår från gemensamma arbetsvärderingskriterier. Vi arbetar för jämställda och jämlika löner mellan kvinnor och män. Vi är övertygade om att vårt beslut om rätten till heltid är ett steg i rätt riktning. Inom kvinnodominerade yrken som äldreomsorgen har deltider och visstidsanställningar länge begränsat kvinnors löneutveckling på arbetsmarknaden. Vi vill prioritera en god arbetsmiljö och vi vill utveckla dialogen och delaktigheten med fokus på underifrånperspektivet mellan stadens anställda och förtroendevalda. Vi anser att det är viktigt att en ständig omvärldsbevakning sker vad gäller försöksverksamheter runt om i landet gällande exempelvis schemaläggning, arbetstidsförkortning och intraprenader. Vi ställer oss positiva till arbetsrotation inom stadens verksamheter. 3 7 Jämlikhet För oss är alla människors lika värde och jämställda förutsättningar en självklarhet. Vi vill ta tillvara och ge möjlighet för varje invånare att kunna utveckla sin fulla potential oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionsnedsättning, religion, ålder eller könsöverskridande identitet. Tyvärr är verkligheten en annan. Människor diskrimineras på arbetet, bostadsmarknaden, föreningslivet och i det privata varje dag. Vår stad är till för alla. Därför är nolltolerans mot diskriminering en självklarhet för oss och för att öka förståelsen för allas rätt till samexistens skall diskriminering motverkas med alla tillgängliga resurser. Barnomsorg och utbildning Vi vill investera tidigt i barns utveckling. Därför är det viktigt att alla barn i Trollhättan får gå i en förskola och skola med hög kvalitet. Vi vill ha en förskola och skola som präglas av trygghet, kunskap och likvärdighet där eleverna möts av en miljö som präglas av jämlikhet och demokratiska värderingar. Vi betonar den värdegrund som utgår från frihet, jämlikhet och solidaritet. Våra verksamheter ska ha ett tydligt genusperspektiv så att elever inte hindras av samhällets begränsande könsroller i sin utveckling och i sina val. I dag finns det förväntningar från samhället för hur människor bör vara och uppträda utifrån sitt biologiska kön. Dessa föreställningar och förväntningar på att vi ska inordna oss efter begränsande könsnormer börjar redan när ett barn är litet. Därför måste genusperspektivet genomsyra hela förskole- och skolverksamheten. För att åstadkomma de bästa förutsättningarna för utveckling och lärande krävs trygghet, stimulans, kompetent personal, engagerade föräldrar och samverkan med samhälle och arbetsliv. Vi är övertygande om att alla tjänar på om samhället satsar extra mycket på barn och ungdomar med särskilda behov. Därför står vi för en resursfördelning som utgår från ett socialt perspektiv. Vi vill fortsätta att utveckla föräldrarnas möjligheter till engagemang i det demokratiska arbetet och öka samverkan mellan hem och skola. Förskola Trollhättan ska ha en förskola som motsvarar barnens behov av trygghet och utveckling. Föräldrarnas deltagande och personalens pedagogiska kompetens är viktiga byggstenar för att ge barnen den omsorgen. Vi skall fortsätta att erbjuda barnomsorg hela dygnet och så långt som möjligt erbjuda barnomsorg i närmiljön. Ambitionen är att minska antalet barn i barngrupperna under mandatperioden. Vi vill också fortsätta vår profilering inom matematik, språk, kultur och utomhuspedagogik. Skola En likvärdig skola leder till att fler ungdomar går ut med fullständiga betyg och därmed har större chans till arbete eller vidareutbildning. Den svenska skolan rasar i internationella jämförelser, skolresultaten faller kraftigt och klyftorna mellan eleverna ökar. I Trollhättan har vi lyckats vända trenden och under mandatperioden 2010-2014 har betygen höjts varje år. Dock varierar resultaten mellan skolor och mellan områden, varför det krävs fortsatta satsningar på att alla elever ska gå ut grundskola och gymnasium med godkända betyg. Det är en förutsättning för att stå stärkt inför arbetslivet. För att motivera att fler elever klarar utbildningen och kan förbättra sina resultat vill vi utveckla flexibla stödinsatser i grundskolan och gymnasiet. Skolbiblioteken utgör en viktig resurs i detta arbete. Grundskoleelever som behöver höja sina betyg skall erbjudas särskild undervisning. 4 8 För att lyckas med detta krävs investeringar i skolan från nationell nivå för mindre klasser från förskoleklass upp till årskurs 3. Detta ger förutsättningar att minska elevantalet i stora klasser. Lärarna får mer tid med varje elev och kan sätta in tidiga insatser. Elever ska inte behöva vänta på att få stöd. Vi vill också anställa fler specialpedagoger och speciallärare för att höja kompetensen inom skolan. Vi ska ha en nolltolerans mot mobbning och trakasserier i skolan och uppmanar såväl personal i skolan, engagerade vuxna i fritids- och föreningsliv som föräldrar att vara uppmärksamma på om elever far illa. Sommarskola för alla elever i åk 6-9 som inte når målen kommer också att erbjudas under mandatperioden. Vi ser en naturlig koppling mellan grundskola och gymnasieskola, därför blir en strukturerad samverkan mellan studievägledarna avgörande för att våra elever ska kunna välja rätt väg för sin framtid. Kunskapsförbundet Väst Under förra mandatperioden bildades kommunalförbundet Kunskapsförbundet Väst, ett samarbete mellan Trollhättans och Vänersborgs kommuner kring en gemensam struktur för kommunernas verksamheter inom de frivilliga skolformerna. Bevarad och förstärkt utbildningskvalitet är ledstjärnan för kunskapsförbundets verksamheter. Utbildningskvalitet leder till konkurrenskraft och inspirerar eleverna att välja det kommunala utbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Vi vill att elever och studerande ska finnas kvar i Trollhättan/Vänersborg under tiden för sin utbildning. Vi ska genom ett så brett utbud som möjligt möta alla elevers unika kompetens och preferenser. Ett gott bemötande av eleverna är en viktig del i detta arbete. Våra utbildningar skall vara attraktiva. Detta har betydelse för samhällsutvecklingen i Trollhättan och Vänersborg. Det påverkar möjligheterna att rekrytera rätt kompetens idag och i framtiden. Det bidrar även till ett ökat underlag för högskolan och för utbildningsnivån generellt i kommunerna. Vi vill ge våra elever möjlighet att vara öppna och nyfikna på att lära sig nya saker, få nya impulser och berika sina liv och att växa som människor bortom läroplanen. En naturlig koppling mellan Högskolan Väst och våra gymnasieskolor är avgörande för att säkerställa kompetensbehovet i våra verksamheter och även för att få studenterna att stanna kvar i Trollhättan. Vuxenutbildning Världen omkring oss förändras hela tiden och för att möta nya utmaningar måste människor ha möjlighet till fortsatt utveckling genom hela livet. Därför behövs en vuxenutbildning som möter de olika behoven. Vårt lärcentrum skall vara en flexibel vuxenutbildning för de som behöver komplettera sina betyg för att komma in på högskolan, eller för de som behöver annan utbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Särskilt satsning på kvalificerade yrkesutbildningar är ett sätt att bemöta arbetsmarknadens behov. Studieförbunden och folkhögskolan är andra bra alternativ för vuxnas lärande. 5 9 Äldreomsorg Ett starkt samhälle bygger på den solidariska tanken att alla betalar efter sin förmåga och nyttjar den gemensamma välfärden efter sitt behov. Äldreomsorgen är en viktig del av vår välfärdssektor och bör ständigt vara i utveckling. Invånarens behov ska avgöra, inte tjockleken på dennes plånbok. Alla tjänster inom äldreomsorgen ska ha god kvalitet och utgå från varje människas unika behov och förutsättningar, med bibehållen värdighet och integritet. De äldre ska ges möjlighet att ha stort inflytande över planering och genomförande av den egna vården och omsorgen. Alla äldre personer oavsett språklig eller kulturell bakgrund ska få hjälp att känna sig sedda och bekräftade samt ha ett meningsfullt umgänge. Vi vill under mandatperioden aktivt arbeta för att synpunkter från brukarna och deras anhöriga aktivt tas tillvara. Äldreomsorgen i Trollhättan ska bedrivas i offentlig regi. Förebyggande insatser inom äldreomsorgen är ett viktigt stöd för att förlänga de goda åren efter pensioneringen och vi vill fortsätta att utveckla detta stöd. Att understödja tillgång till sociala aktiviteter för äldre är ett annat sätt att öka livskvaliteten för människor som avslutat sitt arbetsliv. De äldre ska ges möjlighet till friskvård såsom dans, promenader, studiecirklar, matlagning och andra aktiviteter i närheten av bostadsområdet. Äldre ska mötas med respekt och tillåtas vara en del av samhället på samma sätt som tidigare i livet. Ingen får utsättas för kränkande behandling, varken fysiskt eller psykiskt, till följd av ålder. Våra äldreboenden ska ha fortsatt god kvalitet och erbjuda en meningsfull tillvaro samt sociala aktiviteter. Fler boendeformer kan behöva byggas om det finns behov. Kvaliteten i vården och omsorgen ska stärkas. Kvalitet är att kunna ha en social gemenskap med andra och valfrihet i att exempelvis kunna välja mellan olika maträtter eller att få komma ut i friska luften. Vi vill fortsätta att erbjuda enklare servicetjänster i hemmet utan behovsprövning. Vi vill fortsätta höja personalens kompetens i äldreomsorgen samt erbjuda en professionell och rättssäker biståndsbedömning. Maten, den medicinska kompetensen, kvaliteten på hälso- och sjukvårdsinsatserna samt samverkan med primärvården och Västra Götalandsregionen ska fortsätta att utvecklas. Omsorg för funktionshindrade Människans frigörelse från det som begränsar henne har alltid varit ett självklart mål i vår politik. Människor med olika former av funktionsnedsättningar ska därför ges förutsättningar att leva och verka i samhället på jämlika villkor. Det är samhället som skapat de hinder som gjort att alla inte kan delta på lika villkor och därför är det vårt ansvar att undanröja dessa. Personer med en eller flera funktionsnedsättningar har en särskilt lagligt skyddad rätt till stöd och hjälp. Stödet ska ges individuellt och utgå ifrån den enskildes behov. Kvaliteten i de insatser som erbjuds personer med funktionsnedsättning ska vara fortsatt hög. Personer med funktionsnedsättning ska ha samma rätt till stöd och utbildning som den övriga befolkningen och ska ges möjligheter att vara aktiva på arbetsmarknaden. Stöden ska utgå ifrån individens unika förutsättningar och brukarna ska ges stor delaktighet i planering och genomförande av insatserna. 6 10 Jobb åt alla - för allas skull Att arbeta är att vara meningsfull både för en arbetsgivare, för samhället och för sig själv. Det finns en trygghet i att arbeta som är något mer än att bara ha en inkomst. Det innebär en känsla av att vara behövd och många upplever det tillfredställande att komma hem trött på kvällen och känna att man gjort ett bra jobb. Vi är övertygade om att alla vill bidra till vår gemensamma välfärd efter bästa förmåga och därför är det för oss självklart att alla arbetsmarknadsåtgärder ska leda till anställning på den ordinarie arbetsmarknaden. För oss är det lika självklart att den som förlorat sitt arbete eller drabbats av sjukdom ska kunna fokusera på att återkomma i arbete eller bli frisk. Ett väl fungerande trygghetssystem är en förutsättning för detta. Den som behöver ändra sin yrkesbana ska ges möjlighet till individanpassad utbildning där teori kan varvas med praktik på arbetsplatsen. Vi vill ställa sociala krav på de företag vi gör upphandlingar med så att dessa tar sitt ansvar för att anställa långtidsarbetslösa trollhättebor. Inkludering och mångfald Viktigare än det som brukar kallas integrationspolitik är att satsa på den generella välfärden och bekämpa arbetslösheten, tillsammans med krafttag mot diskriminering och rasism. En stor andel av de arbetslösa i Trollhättan har utomnordisk härkomst. Denna grupp kommer att få det ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden om vi inte satsar på en bra och effektiv språkinlärning/sfi-undervisning. I vårt samhälle har alla människor lika värde med samma rättigheter och skyldigheter. Alla former av rasism, diskriminering och främlingsfientlighet ska motverkas. Under de senaste mandatperioderna har vi upplevt ett Sverige som slitits isär med en ökande fattigdom som följd. Värst utsatta är de grupper som nyss kommit till Sverige och som inte hunnit eller kunnat etablera sig i vårt samhälle. Människor flyr och flyttar över gränser för att söka nya möjligheter till överlevnad, trygghet och försörjning. För oss är det centralt att alla människor ses som individer med olika kunskap, erfarenheter och bakgrund och att insatser anpassas efter detta. Ett sätt kan vara att varva utbildning för nyanlända med lämplig/anpassad praktik i våra verksamheter för att öka möjligheten till riktiga jobb för invandrare. Vi vill ha ett jämlikt samhälle som accepterar olikheter och har förståelse för allas olika förutsättningar men som ger samma möjligheter till alla. Vi behöver en politik som sätter nyanländas jobbetablering på arbetsmarknaden i centrum, en framgångsrik jobbpolitik spelar en central roll för att bryta segregationen. Trollhättan har en lång tradition av att välkomna människor från olika delar av världen - de som har kommit hit för att arbeta, för kärlekens skull eller på flykt från krig och förtryck. Vi vill värna om det toleranta och välkomnande samhället där alla känner sig trygga. Vi vill aktivt arbeta för att minska ålderssegregationen i samhället vad gäller boende, social samvaro och känslan av att vara delaktig i samhället. Ensamhet är ett stort problem bland äldre och ett hot mot hälsan. Vi kommer att aktivt arbeta för att rasism, intolerans, extremism och förtryck inte ska få en grogrund i samhället. Det vill vi göra genom att ha ett långsiktigt och förtroendefullt samarbete med olika grupper i samhället genom att skapa mötesplatser för alla. 7 11 Nolltolerans mot droger och brott I vår strävan mot ett tryggt Trollhättan är arbetet för att förebygga brott och bekämpa dess orsaker ett prioriterat område. Med hjälp av olika insatser i samarbete med stad, polis och frivilligorganisationer kan vi på bred front motverka att brott begås. Vi tror att orsaken till brottslighet ofta är människors brist på framtidstro, ekonomisk osäkerhet och utanförskap. Vi vill arbeta för att motverka brottslighet genom att jobba preventivt med arbetsmarknadsinsatser. Vi vill stödja det förebyggande arbete som sker i våra stadsdelar genom frivilliga insatser såsom nattvandring, information och kunskap för att öka tryggheten i vår kommun. Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga i Trollhättan. De flesta av brotten i nära relationer sker i hemmet och kan fortgå bakom stängda dörrar. Fortfarande är tabuet kring mäns våld mot kvinnor stort, vilket gör att få brott anmäls och kan klaras upp. Kvinnor i Trollhättan ska själva få bestämma över sina liv och kunna leva utan rädsla. Vi jobbar ständigt mot målet att Trollhättan ska bli fritt från narkotika. Genom samverkan med frivilliga organisationer vill vi förebygga, minska och förhindra bruk och försäljning av droger. Vid missbruk ska snabba insatser för rehabilitering erbjudas. Den som har fastnat i missbruk och en destruktiv livsstil ska få all möjlig hjälp för att komma ur missbruket och erbjudas ett så värdigt liv som möjligt under tiden. Barn och ungdomar under 18 år ska vara drogfria och kommunens vuxna ska tillsammans medverka till detta. Rätten till en trygg uppväxt Barn som växer upp i familjer med våld, missbruk, kvinnoförtryck eller ekonomiska problem ska ges särskilt stöd. Varje barn ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet. Unga tjejer som känner sig utsatta för hedersrelaterat våld ska kunna få hjälp och stöd. Familjer som är oroliga över ungdomar som dras till radikal ideologi ska också få stöd. Individuella insatser för barn och ungdomar ska i möjligaste mån ges på hemmaplan och föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll ska få det. Vi vill att FN:s Barnkonvention ska genomsyra allt arbete i våra verksamheter. Kultur och fritid Vi vill ha ett brett utbud av kultur- och fritidsverksamhet, eftersom vi är övertygade om att det är en viktig del av människors liv. Kulturen bidrar till att skapa ett rikare samhälle att leva i och vi ser kulturen som en viktig del av den gemensamma välfärden. Att skapa positiva mötesplatser som förgyller vardagen och att erbjuda spännande kulturprogram för alla åldrar är en utmaning. I kultur- och fritidverksamheten prioriterar vi framförallt barn och ungdomar. Alla våra verksamheter ska spegla den rika mångkulturella stad som Trollhättan är och bidra till integrationsarbetet. Biblioteken skall främja fri åsiktsbildning samt värna om yttrandefriheten och alla människors lika värde. Biblioteken och Konsthallen ska ha barn- och ungdomsverksamhet som många kan få del av. Biblioteken och Konsthallen ska vara tillgängliga på de tider som passar människor. Därför fortsätter vi arbetet med att få ett helt helgöppet bibliotek. Vi vill också utveckla verksamheten så att morgondagens bibliotek anpassas till framtidens krav och behov. Att använda den offentliga miljön för olika konstformer är en självklarhet. Trollhättan ska vara en levande evenemangsstad med ett brett utbud som vänder sig till alla åldrar, såväl trollhättebor som turister. Här spelar stadens kulturföreningar en betydande roll och måste 8 12 därför ges ett rimligt stöd för att kunna fortsätta att bedriva sina verksamheter. Verksamheten på N3 har blivit en stor succé och vi är mycket stolta över deras arbete. Vi har skapat en mötesplats för barn och ungdomar där de kan få möjlighet att förverkliga sina drömmar inom kulturens alla genrer och vårt mål är att fortsätta utveckla verksamheten. Kronan Kulturhus ska fortsätta arbetet med ambitionen att attrahera människor från hela staden. Här ska många kulturella uttryck mötas på ett sätt som främjar kontakter mellan olika grupper. Samverkan mellan N3 och Kronan Kulturhus ska vidareutvecklas. Våra fritidsgårdar i Trollhättan ska upplevas som attraktiva och trygga mötesplatser. Den nya fritidsgården på Skogshöjden blir en stor tillgång för områdets ungdomar och samarbetet med fotbollsföreningen är ett exempel på hur vi lyckats kombinera ideell och kommunal verksamhet. Vi har också ambitionen att stärka fritidsgårdsverksamheten i Trollhättan. När många städer runt om i landet skär ned på fritidsgårdsverksamheten utökar vi den. Vi tror att en meningsfull fritid är nyckeln till ökad trygghet. Att vi satsar på både elit- och breddidrott är för oss en rättvisefråga. Kommunens fritidsanläggningar ska vara ändamålsenliga med hög tillgänglighet och av god kvalitet. Vi måste också värna om våra grön- och naturområden och vi vill att friluftslivet ska utvecklas. Behov av motionsanläggningar utomhus för spontan träning ökar och här måste kommunen ligga i framkant. Under föregående mandatperiod byggde vi en betongpark för skateboardåkarna. Nu vill vi gå vidare med området runt betongparken och göra området till en actionpark där vi vill satsa på ”nya sporter” såsom BMX, kickbikes m.m. Vi har börjat med upprustningen av Öresjö badplats och vi är inte nöjda förrän de båda badplatserna är sammanbyggda med en strandpromenad. Här måste vi också arbeta för att cykelvägen byggs och att kollektivtrafiken fungerar. Vi vill också att badanläggningen på Älvhögsborg rustas upp. Ett fungerande föreningsliv är en mycket viktig aktör i samhällsutvecklingen där vår uppgift är att stödja och stötta med bl.a. bidrag för barn- och ungdomsverksamhet. Stadsplanering Ett attraktivt och spännande stadsrum med hög tillänglighet och trygga områden ger stora möjligheter för Trollhättans utveckling. Vi ska jobba mer målmedvetet för att skapa trygga och bra offentliga mötesplatser för alla våra invånare. Att ha ett stort utbud av attraktiva lekplatser för barnen i hela Trollhättan är viktigt för oss. Vi ska även börja arbeta mer offensivt för att skapa miljöer, platser och enstaka punkter som ger ett mervärde för staden. Här är belysning, färg och konstnärlig utsmyckning det som stärker helhetsintrycket. Vi ska självklart även fortsätta med att arbeta progressivt för att utveckla våra parker, naturmarker och sommarrabatter. Förtätning ska vara högt prioriterat vid nybyggnation i centrala staden. Naturliga gröna oaser ska vara en självklarhet vid exploatering av nya områden och vid förtätning av befintliga. Vi vill fortsätta att investera i och utveckla stadsdelarna där centrum och älvrummet har hög prioritet med exempelvis ett färdigställande av Spikön. Det offentliga rummet är allas rum och därför är det viktigt för oss att sänka trösklar och öppna dörrar för att alla, oavsett ålder och bakgrund, ska känna att Trollhättan är deras stad. Vi vill även arbeta vidare med utveckling av trafiksäkerheten på stadens vägnät där fokus ligger på 9 13 ökad trygghet för oskyddade trafikanter och där barnsäkerheten har en särställning. Vägnätet skall fortsättningsvis hålla god standard liksom gång- och cykelvägar. Trollhättan ska göra målmedvetna satsningar för cyklister så att fler trollhättebor börjar cykla oftare istället för att ta bilen. Cirka en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige kommer från transportsektorn. Trollhättan var tidigt ute med att producera egen biogas för sina egna fordon liksom försäljning till allmänheten. I framtiden kommer transportsektorn att erbjudas även andra fossilfria drivmedel och Trollhättan har ambitionen att vara helt koldioxidneutralt i sin egen fordonsflotta till 2020. Vi kommer också att på olika sätt verka för att även leverantörer och entreprenörer använder fossilfria drivmedel i sitt transportarbete för kommunen. Den nya järnvägen till Göteborg har inneburit en stor ökning av kollektivresandet. Detta är gynnsamt för miljön och för resenärers ekonomi och är för många en förutsättning för arbetspendling till Göteborgsområdet. Kollektivtrafikens förutsättningar och behov ska beaktas vid all stadsplanering. Renhållning och skötsel av gemensamma offentliga platser skall prioriteras. Boende Hållbara och klimatsmarta alternativ till byggnadsmaterial och boendemiljöer är en utgångspunkt vid byggandet av nya bostäder för våra invånare. Vi vill fortsätta att arbeta vidare med att driva fram attraktiva, trivsamma och trygga bostadsmiljöer där hög kvalitet i arkitekturen är en nyckelfaktor. En bra bostad är en social rättighet och vi vill att alla ska ha möjlighet att välja det boende som passar den egna livssituationen. Kommunen ska kunna erbjuda akutboende för de människor som av olika skäl inte klarar eget boende. För att staden ska kunna fortsätta att växa arbetar vi mot ökad utbyggnad av bostäder. Vi vill se till att vår markreserv och exploateringsbara mark är så väl tilltagen att alla som vill flytta till Trollhättan ska kunna göra det. Vi vill fortsätta att verka för att underlätta och uppmuntra egen energiproduktion för de hushåll som önskar göra det. Genom ägandet av vårt kommunala bostadsbolag Eidar kan vi göra det möjligt för att alla har en god bostad oberoende av sociala och ekonomiska förutsättningar. Om behovet finns vill vi göra det möjligt att bygga 300 allmännyttiga bostäder per år och vi vill arbeta för att ha de lägsta boendekostnaderna i vår region. Vårt dricksvatten och vår avloppsrening ska hålla fortsatt hög kvalitet. Kommunens taxor ska vara fortsatt låga och bland de 45 lägsta i landet. Trollhättans Stad skall genom ett nära samarbete mellan vårt kommunala bostadsbolag och privata aktörer se till så att bostadsförmedling fungerar på ett bra sätt. 10 14 Beslut Kommunfullmäktige beslutar: 1. Mål- och resursplan 2016-2019/Budget 2016 enligt Majoritetens förslag antas. 2. Utdebiteringen av kommunalskatt för år 2016 är oförändrat 21,56 % av den beskattningsbara inkomsten. 3. Resultat-, kassaflödes- och balansbudget fastställs för år 2016. 4. Budget för år 2016 för nämnders och styrelsers verksamhet med angivna resursramar och anslag, verksamhetsinriktning, uppdrag och indikatorer för respektive verksamhet fastställs. 5. Investeringsplan 2016 - 2018, med specificerade större objekt, fastställs som investeringsbudget för år 2016. Vissa objekt skall beslutas särskilt i Kommunstyrelsen, vilket då anges i planen (EB). Byggnadsinvesteringar beslutas enligt lokalförsörjningsprocess (även hyrda lokaler). 6. Ramen för tillfälliga lån är för år 2016 200 mkr. 7. I Mål- och resursplan/Budget 2016 angivna resursramar för verksamheterna utgör utgiftstak (netto) för respektive nämnder. 8. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om exploateringsbudget, under förutsättning att fastställd detaljplan följs, att tomtförsäljningen sammantaget kan beräknas täcka kostnaderna och i övrigt inom ramen för avsatta medel för eventuella generalplanekostnader. 9. Kommunstyrelsen bemyndigas att besluta om avsatta medel för oförutsedda utgifter och särskilda åtgärder enligt sammanställning och kompensation för löneökningar med möjlighet att delegera beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande ITinvesteringar och Jobb till Unga till KS ordförande. 10. Nämnderna ska anta sina budgetar inom angivna ramar senast under december. Budgetarna ska anmälas till Kommunfullmäktige. För eventuella omdisponeringar jämfört med av Kommunfullmäktige fastställd MRP/Budget 2016 gäller reglerna i budget- och resultatuppföljningsreglementet. Kommunstyrelsen beslutar för egen del: 1. Internräntesatser för år 2016 fastställs enligt specifikation i budgethandlingen. 2. För år 2016 ska resultatfonderna tillgodoföras/avräknas en kompensation om 2 % för pris- och löneutveckling. 3. Kompensation lämnas inom ramen för avsatta medel för personalkostnadsökningar i samband med årlig löneöversyn. Avsatta medel är styrande för totalutrymmet vid kommande löneförhandlingar. Personalutskottet får i uppdrag att fördela anslaget. Kommunstyrelsen delegerar beslutanderätten beträffande förvaltningsövergripande IT-investeringar och Jobb till Unga till KS ordförande. 4. 15 God ekonomisk hushållning Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans. Detta genomförs genom att • Nettokostnaderna inte får öka snabbare än skatteintäkter och generella statsbidrag. • Utrymme för nya verksamheter ska prövas mot befintlig verksamhet inom varje nämnds ansvarsområde. • Nettoinvesteringarna ska, efter avdrag för amorteringar på utlämnade lån och försäljningar, finansieras av avskrivningar och resultat. • Kommunfullmäktiges prioriterade mål ska följas upp under budgetåret och slutligt avrapporteras i bokslut/verksamhetsredogörelser. • De kommunala bolagen och de affärsdrivande verksamheterna skall ha full kostnadstäckning. Övergripande styrprinciper för verksamheten • Trollhättans Stads verksamhet styrs av den av Kommunfullmäktige fastställda Mål- och Resursplanen (MRP). På övergripande nivå med Trollhättans Stads vision samt grundläggande värderingar och prioriteringar. På nämnds- och verksamhetsnivå med politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden och Kommunfullmäktiges prioriterade mål. Till respektive verksamhetsområde knyts resurser i form av kostnads- och intäktsanslag. • Nämnderna ska bryta ned, och kan också komplettera, de prioriterade målen med egna verksamhetsmål till vilka knyts målsatta indikatorer. • Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att Trollhättans Stad har en god ekonomisk hushållning. Nämnderna har detta ansvar inom sitt område och inom ramen för sin budget. • De tillgängliga resurserna bestämmer graden av måluppfyllelse - ekonomin sätter gränsen och förutsätter optimalt resursutnyttjande. Vid resursbrist ska tvingande nivåer enligt lagstiftning och myndighetskrav prioriteras. • Alla större förändringar av verksamheten ska kostnadsberäknas och resursavstämmas före genomförande. Detta gäller även övergripande policys, planer och projekt som kommer att inverka på verksamheterna. • Resultatet ska vara tillräckligt för att långsiktigt finansiera de investeringar som görs. • För styrning, uppföljning, rapportering och kontroll av verksamhet och ekonomi har Kommunfullmäktige fastställt budget- och resultatuppföljningsreglemente och reglemente för internkontroll. • I MRP angivna nettoresursramar/anslag för verksamheterna utgör sammantagna utgiftstak för respektive nämnd. Nämnd måste hantera befarade överskridanden inom denna totalram och budget- och resultatuppföljningsreglementets regler om resultatfonder. 16 Mål Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag. Indikator 1. Kommunens resultat mkr Uppnått resultat 2. Andel nämnder som visar budget i balans, % Uppnått resultat 3. Nämndernas sammantagna måluppfyllelse, % Uppnått resultat 2011 2012 2013 2014 2015 2016 25 25 25 25 25 30 24 69 43 0 100 100 100 100 100 100 25 50 75 75 100 100 100 100 100 100 72 61 57 66 Anm: Full måluppfyllelse d v s grönt. Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden. Indikator 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kommunal utdebitering 21:39 20:96 20:96 20:96 21:56 21:56 Anm: Skatteväxling 0:43 genomfördes från och med 2012 Kollektivtrafiken till Regionen. Målet om oförändrad utdebitering kan behöva omprövas om de generella statsbidragen inte skulle värdesäkras. Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna. Indikator 1. Skattekvot, % Uppnått resultat 2. Utveckling skatteintäkter och generella statsbidrag, % Uppnått resultat 3. Nettokostnadsutveckling, % Uppnått resultat 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,9 2,6 1,6 0,0 0,0 1,8 2,7 3,4 1,9 2,4 3,4 3,4 1,4 2,2 5,0 7,8 1,8 1,1 2,9 6,1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 66,7 66,6 66,0 63,6 63,6 63,3 64,5 63,0 64,2 61,5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 130 125 140 225 195 120 -29 -133 Den finansiella ställningen ska vara stark. Indikator 1. Redovisad soliditet, % Uppnått resultat 2. Långfristig upplåning, mkr Uppnått resultat Betalningsberedskapen ska vara god. Indikator 1. Räntebärande nettolikviditet, mkr1) Uppnått resultat 152 266 337 683 2. Rörelsekapital, mkr -111 -106 -89 -62 Uppnått resultat -12 50 113 406 1) Egen likviditet (exkl inlåning från bolagen i koncernsamordningen) och kortfristiga placeringar. 17 Ekonomikontorets tjänsteskrivelse 2015-10-20 Ekonomiska förutsättningar Inledning I grunden har Trollhättan en sund ekonomi med en soliditet som ligger över genomsnittet av landets kommuner och inga långfristiga lån. Årets resultat för 2015 är budgeterat till +3,5 mkr och årsprognosen i augustirapporten är +31,9 mkr, varav mer än hälften består av realisationsvinster som inte får tillgodoräknas vid avstämning av balanskravet. Med årets prognos uppgår femårsgenomsnittet för resultatet i relation till skatter och generella statsbidrag till 1,3 %. För 2015 är nämndernas årsprognos +2,2 mkr i augustirapporten. Med förutsättningen att staten inte värdesäkrar det generella statsbidraget har de ekonomiska förutsättningarna inte varit optimala. Mot bakgrund av den utdragna lågkonjunkturen med svag tillväxt har bedömningen varit att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering men långsiktigt måste det stärkas för att fortsättningsvis kunna skattefinansiera investeringarna och uppnå en fortsatt stark finansiell ställning. Staten bidrar med omfattande riktade statsbidrag till kommunsektorn under perioden 2016 – 2019, främst inom verksamheterna utbildning och omsorg. För år 2016 föreslår den politiska majoriteten oförändrad kommunal utdebitering jämfört med 2015. För år 2016 beräknas att budgeten är i balans med +14,6 mkr i överskott, varav 9 mkr består av realisationsvinster, och för år 2017 +1,3 mkr, varav 6,4 mkr består av realisationsvinster. För år 2018 nås inte balans utan resultatet är budgeterat till -23,0 mkr. Utdebitering Utdebiteringen i Trollhättan har varit oförändrad sedan 1982, förutom skatteväxlingar med Regionen. För 2012 genomfördes en skatteväxling om 43 öre för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken. Trollhättans Stad sänkte utdebiteringen med 43 öre och Regionen gjorde motsvarande höjning. År 2015 höjdes den kommunala utdebitering med 60 öre/skkr till 21,56 kr/skkr. För år 2016 föreslår majoriteten att den kommunala utdebiteringen är oförändrad 21:56 kr/skkr. Kommunen Regionen/Landstinget Totalt 2015 Trollhättan 21:56 11:48 33,04 Länet 21:25 11:48 32:73 Riket 20,70 11:29 31:99 2016 Trollhättan 21:56 Samhällsekonomisk utveckling Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. En gradvis starkare utveckling i omvärlden ökar efterfrågan på svensk export, vilket i sin tur förväntas 18 bidra till ökade investeringar, lägre arbetslöshet och ett stigande resursutnyttjande. Prognosen är dock osäker och risken för en svagare utveckling är stor. Återhämtning i omvärlden En fortsatt återhämtning i omvärlden skapar förutsättningar för en förbättrad konjunkturutveckling i svensk ekonomi. I euroområdet ser återhämtningen ut att gå långsamt, även om utsikterna för den ekonomiska utvecklingen blivit ljusare under 2015. Den europeiska centralbankens expansiva penningpolitik har stimulerat exporten och förtroendet för den ekonomiska utvecklingen har stärkts bland både företag och hushåll. I USA fortsätter den goda tillväxten med en positiv utveckling av arbetsmarknaden där arbetslösheten fortsätter minska under 2015. I Kina pågår en omställning från en tillväxt som är driven av investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion. Denna omställning leder sannolikt till en mer balanserad, om än lägre, tillväxttakt jämfört med 2000-2014. Men omställningen bjuder också på stora utmaningar och den senaste tidens omfattande turbulens på de finansiella marknaderna i Kina kan tyda på att omställningen går sämre än förväntat. Förhållandevis hög BNP-tillväxt framöver BNP förväntas växa i en relativt snabb takt 2015 och 2016. Det beror på flera faktorer, bland annat att efterfrågan på svensk export förväntas ta fart då konjunkturen i omvärlden förbättras. Under kommande år fortsätter även konsumtions- och investeringstillväxten att bidra till tillväxten. Det gäller såväl hushållens som den offentliga sektorns konsumtion och investeringar i bostäder och i tjänstesektorn. Återhämtningen i ekonomi innebär att resursutnyttjandet stiger både 2015 och 2016. Arbetsmarknaden återhämtar sig Svensk ekonomi har befunnit sig i en utdragen lågkonjunktur och arbetslösheten har länge legat på en hög nivå kring 8 procent. Eftersom arbetskraften växt snabbt har tillväxten i sysselsättning inte varit tillräckligt hög för att kunna pressa tillbaka arbetslösheten. I och med att konjunkturen förbättras i år och nästa år bedöms efterfrågan på arbetskraft öka. Därmed ökar även sysselsättningen. Det är främst inom kommunsektorn som sysselsättningen bedöms öka men även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen väntas sysselsättningen stiga i god takt. Sammantaget bedöms ca 250 000 fler personer vara sysselsatta 2018 jämfört med 2014. År 2018 bedöms arbetslösheten vara nära 6 procent. Minskat underskott i offentliga finanser År 2014 redovisade den offentliga sektorn ett finansiellt sparande på -75 miljarder kronor eller -1,9 procent av BNP*. Underskottet beräknas minska fr.o.m. 2015. Det finansiella sparandet beräknas 2015 uppgå till -0,9 procent av BNP och förväntas vändas till överskott 2019. Staten och kommunsektorn beräknas uppvisa underskott 2015, medan ålderspensionssystemet väntas vara i balans. Det är framför allt ett ökat statligt sparande som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms öka. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet bedöms minska gradvis under hela prognosperioden, både till följd av att utgående pensioner bedöms indexeras i en högre takt än avgiftsinkomstens tillväxt och att antalet pensionärer ökar. Den kommunala sektorn bedöms redovisa ett svagt negativt finansiellt sparande, medan sektorns ekonomiska resultat är positivt under prognosperioden. Som andel av BNP bedöms bruttoskulden gradvis minska. 19 2014 2015 2016 2017 7,9 7,6 7,1 6,5 KPI, årsgenomsnitt -0,2 -0,1 1,0 1,9 BNP euroområdet 0,9 1,5 1,8 1,6 BNP Sverige, 2,3 2,8 2,8 2,6 % Arbetslöshet Källa: Finansdepartementet (budgetpropositionen september 2015) Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från demografiska förändringar nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningarna är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Resultatet i kommunerna blev sammantaget 10,5 miljarder kronor 2014, vilket motsvarar 2,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. De resursbehov som följer av demografiska förändringar ökar kraftigt framöver. Under den senaste tioårsperioden ökade kommunernas kostnader med 1 procent per år utöver pris- och löneökningar. Demografiskt betingade behov har motsvarat hälften av den kostnadsökningen. Efter 2012 har dessa växlats upp och förväntas åren 2015 – 2019 att uppgå till i genomsnitt 1,6 % per år. Bland de största verksamheterna är det inom skolans område som ökningarna kommer att vara störst. Volymen på gymnasieskolan minskar inledningsvis men tar sedan fart. Resultaten i kommunerna förväntas minska 2015 och 2016. Sveriges Kommuner och Landsting räknar med ett sammantaget resultat för kommunerna på 7 mdkr år 2015. men då ingår engångsintäkt om 3,5 mdkr från AFA Försäkring. Justerat för engångsintäkten innebär det en försämring av resultatet med 6,5 mdkr jämfört med 2014. Från och men 2017 behöver skattesatsen höjas med ca 1 krona för att resultaten ska bli 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, ekonomirapporten oktober. Ekonomin i Trollhättans Stad Sammanfattande bakgrund Trollhättans Stad har redovisat ett positivt resultat samtliga år sedan 1997. De övergripande ekonomiska målen har uppfyllts och Staden har ingen långfristig låneskuld. Det genomsnittliga resultatet för senaste 5-årsperioden har uppgått till 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För år 2015 har årets resultat budgeterats till +3,5 mkr. Budgetberedningen bedömde att ett svagare resultat kan accepteras något eller några år med hänvisning till tidigare konsolidering. Delårsrapporten per augusti 2015 visar på ett förväntat resultat om sammanlagt ca +32 mkr, vilket motsvarar 1,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndernas löpande verksamhet beräknas ge ett överskott om ca +7 mkr (varav ekonomikontorets bedömning +5 mkr) och centrala budgetanslag beräknas redovisa överskott på ca +35 mkr. 20 Budget 2016/MRP 2016-2019 Balanskravet är reglerat i kommunallagen och innebär att resultatet måste vara större än 0. Balanskravet är ett årligt minimikrav medan kommunallagens krav på ”God ekonomisk hushållning” får ses i ett längre perspektiv. Enligt reglerna om Kommunala resultatutjämningsreserver (RUR) finns möjlighet för kommuner att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom kunna möta konjunkturvariationer. Enligt majoritetens förslag kommer inte RUR utnyttjas under 2016. För 2016 budgeteras ett resultat om +14,6 mkr och för åren 2017 – 2018 +1,3 mkr respektive -23,0 mkr. Huvudinriktningen har varit 2016, medan de kommande åren inte har genomgåtts i detalj. För åren 2016 – 2017 har därför en översiktlig finansplan sammanställts med nu kända förutsättningar. Ny ställning till budgetramarna inför 2017 och senare får prövas under kommande år. Föreliggande förslag till Budget 2016/MRP 2016-2019 bygger på aktuella bedömningar från bland annat budgetpropositionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Befolkningen förutsätts öka till 57 200 per 1 november 2015 och 57 800 respektive 58 500 åren 1 november 2016 och 2017. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna för år 2016 är beräknade efter SKL:s prognos 2015-10-08 med en tillväxt i skatteunderlaget om 5,4 % 2016, 4,4 % 2017 och 4,6 % 2018. Något tillskott för år 2016 av generella statsbidrag finns inte med i budgetpropositionen. I budgetpropositionen finns stora riktade insatser 2016 – 2019 inom främst verksamheterna skola och omsorg. Budgetramar 2016 och finansplan 2017-2018 Enligt anvisningarna var de ekonomiska ramarna för 2016 befintlig budget 2015 uppräknad för pris- och löneökningar och med tillägg/avdrag för målgruppsförändringar. Enligt anvisningarna ska nya behov prövas och prioriteras mot befintliga verksamheter/behov inom dessa totalramar. Målgruppsförändringarna är beräknade till netto ca 12 mkr år 2016 utifrån aktuell befolkningsprognos per april 2015. Nämnderna redovisade stora äskanden för perioden. För 2016 redovisades ökade behov, utöver målgruppsförändringar och åtgärder enligt finansieringsprincipen, om 21 ca 80 mkr. Motsvarande belopp 2016 och 2017 är 98 mkr respektive 105 mkr (ackumulerade belopp). För de kommande åren i finansplanen 2017-2018 är osäkerheten om den samhällsekonomiska utvecklingen fortsatt stor. Inga ytterligare generella statsbidragstillskott utlovats för perioden vilket innebär en real sänkning med ca 15 mkr respektive 30 mkr. Budgetarbetet har därför i första hand inriktats mot 2016, medan finansplanens kommande år mer får ses som en framskrivning utifrån nu kända förutsättningar. Det som kan konstateras är att resultatnivån sjunker successivt under planperioden och sista året, år 2018, är resultatet budgeterat till -23 mkr. Inom de närmaste åren är denna ekonomiska utveckling inte hållbar utan intäkterna måste öka eller kostnaderna minska alternativt en kombination. Verksamhetsförändringar 2016 Jämfört med gällande budget 2015 innehåller 2016 års budget följande ramförändringar (belopp i mkr): Utbildningsnämnden: Lokalbehov förskolan Målgruppsförändringar Enligt finansieringsprincipen Övrigt Kultur och fritidsnämnden: Idrottshall badminton, hyra m.m. Hjortmossens fritidsgård Övrigt Omsorgsnämnden: Gemensamt/ofördelat Vård- och omsorg Omsorg för funktionsnedsatta 5,7 1,5 2,1 1,3 0,8 0,7 0,8 0,3 -0,4 5,8 1,2 1,4 3,2 Arbetsmarknads- och socialnämnden Höjning riksnorm försörjningsstöd Försörjningsstöd Handläggare barn och unga -2,4 1 -5,0 1,6 Kommunstyrelsen Grundlicenser Office Näringsbidrag Innovatum Science center 100-årsjubileum Målgruppsförändring gymnasieskolan Övrigt 10,2 3,3 2,5 8,3 3,3 -7,2 Övriga nämnder -0,4 Totalt samtliga nämnder varav enligt finansieringsprincipen varav målgruppsförändringar varav övriga förändringar 19,6 1,8 12,1 5,7 Utöver dessa förändringar i nämndernas budgetramar har anslaget för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder år 2016 minskat med 4,4 mkr till 24,0 mkr. Anslag om 8,3 mkr år 2016 för Stadens100-årsjubileum har flyttats till Kommunstyrelsens budgetram. För år 2017 och 2018 ligger nivån på 28,0 mkr respektive 28,4 mkr. För 2016 innebär budgetförslaget totalt ramändringar med 15,0 mkr jämfört med befintlig budget 2015. För 2017 och 2018 uppgår ramförändringarna till 43,8 mkr respektive 72,4 mkr jämfört med 2015. 22 Kompensation löner och priser Mot bakgrund av den samhällsekonomiska situationen finns stor osäkerhet om den framtida utvecklingen såväl på kostnads- som intäktssidan. Nämnderna beräknas få kompensation för träffade löneavtal inom avsatta medel. Bidrag och köpt verksamhet uppräknas med 2,5 %, livsmedel och läromedel 2,0 % och övriga kostnader med 1,5 %. Prisuppräkningarna inräknas i ramarna och respektive nämnd får bedöma och beakta kostnadsökningar inom olika områden inom sin totala ekonomiska ram. Ekonomiska mål God ekonomisk hushållning: ”Trollhättans Stad skall ha en god ekonomisk hushållning i verksamheten samt en stark ekonomi, där inkomster och utgifter skall vara i balans”. Enligt kommunallagen skall kommunernas verksamhet ha en ”god ekonomisk hushållning”. Begreppet innebär att bedömningen skall grundas på ett långsiktigt synsätt. en generation inte skall förbruka vad en tidigare generation skapat och kostnader får inte övervältras på kommande generationer utan varje generation skall täcks sina kostnader. Kravet om God ekonomisk hushållning innefattar inte bara att den ekonomiska situationen skall vara i balans (finansiellt perspektiv) utan även att verksamheten bedrivs med god hushållning, det vill säga att verksamheten är effektiv, att resurserna används optimalt och att målen formas och uppnås med medborgarnas bästa i fokus (verksamhets perspektiv). I kommunallagen finns sedan 2001 inskrivet att budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, resultatet skall vara större än noll (det så kallade balanskravet). Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott inom tre år. Från och med den 1 januari 2013 finns reglerna om resultatutjämningsreserver som möjliggör att utnyttja tidigare år överskott med hänvisning till rådande konjunkturläge. Mål: ”Kommunstyrelsen ska se till att våra gemensamma resurser används i enlighet med god ekonomisk hushållning och i enlighet med kommunfullmäktiges uppdrag.” De prioriterade målen från kommunfullmäktige till nämnderna för den löpande verksamheten har medborgarfokus. De fastställda indikatorerna avser att följa måluppfyllelsen i verksamheterna. Nämnderna och verksamheterna skall bryta ner de prioriterade målen i verksamhetsmål. Som framgår av den sammanfattande bakgrunden ovan är bedömningen att Trollhättans Stad hittills haft en god ekonomisk hushållning i den gemensamma ekonomin. Resultatet bör ses över en konjunkturcykel då förutsättningarna växlar år från år framför allt för intäkterna. Budget 2016 och finansplanen 2017 – 2018 innebär en försvagning av ekonomin. För de närmaste åren kan dock resultaten bli bättre än budget, då i anslagen för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder finns vissa reserveringar för att bygga upp nivåer för kommande åtaganden som inte fullt ut beräknas förbrukas under perioden. Med ett budgeterat resultat på +14,6 mkr 2015, varav realisationsvinster 9,0 mkr, ligger kostnadsnivån för högt i förhållande till intäkterna. Resultatet försämras ytterli- 23 gare åren 2017 och 2018 med ett budgeterade resultat på +1,3 mkr, varav realisationsvinster ca 6 mkr, respektive -23,0 mkr. Anm. Det ingår inte investeringar i vissa verksamhetsfastigheter som skolor och förskolor. I beloppet ingår inte heller investeringar i VA verksamheten. Resultatnivån bör, tillsammans med avskrivningar, täcka en normal investeringsnivå och klara svängningar i kostnader och intäkter över en konjunkturcykel. Resultatet skall dessutom ge utrymme för att täcka framtida ökade pensionsutbetalningar på redan intjänad pensionsrätt. En målsättning är att investeringar med avdrag för försäljningar m.m. skall finansieras av avskrivningar och resultat. Enligt prognosen för 2015 skulle resultatet behöva vara cirka 64 mkr för helt finansiera investeringsvolymen om 140 mkr. För år 2016 behöver resultatet uppgå till cirka 78 mkr för att helt finansiera investeringsvolymen om 150 mkr. Åren 2017 och 2018 behöver resultatet uppgå till 59 mkr respektive 73 mkr för att finansiera en investeringsvolym om 130 – 140 mkr. Mkr Red 2014 Budget 2015 Prognos aug Budget 2016 2017 Avskrivningar 57,3 57,0 59,0 61,0 63,0 65,0 Resultat exkl reavinster Försäljning av anläggningstillgångar -5,7 8,3 3,2 2,0 14,6 17,4 5,8 11,0 -5,1 8,0 -23,8 2,0 Summa tillfört 59,9 62,2 91,0 77,8 65,9 43,2 ./. Nettoinvesteringar -102,3 -120,0 -140,0 -150,0 -130,0 -140,0 Återstår efter nettoinvesteringar -42,4 -57,8 -49,0 -72,2 -64,1 -96,8 2018 Anm. Resultatkravet innebär att pensionsskuldsökningen inkl extra avsättning och övriga avsättningar ska konsolideras – inte återlånas för investeringar – utan vara tillgängliga för kommande utbetalningar. Investeringar påverkar kommande resultat genom högre avskrivningar och belastning av finansnettot. Avskrivningarna sker på historiska anskaffningsvärden. Därför är det naturligt att de är högre än avskrivningarna. Vi har inte räknat in försäljningen av inventarier och utlämnat lån till KFV och överföringen av va och renhållning till TEAB resp NÄRF eftersom de totalt sett inte medför någon ändrad ekonomisk ställning. Flertalet av Trollhättans Stads verksamhetsfastigheter har överförts till Trollhättans Tomt AB. För att klara att finansiera investeringar i verksamhetsfastigheter med oförändrad upplåning skulle resultatet behöva vara bättre. Mål: ”Den kommunala utdebiteringen ska, efter höjning 2015, vara oförändrad under planperioden” Trollhättan har haft oförändrad skatt sedan 1982, med undantag av fyra skatteväxlingar med landstinget/regionen för att finansiera övertagen verksamhet. Efter överenskommelse mellan länets kommuner och regionen överfördes huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till regionen från och med 2012. En skatteväxling genomfördes med 43 öre och den kommunala utdebiteringen i Trollhättans Stad sänktes till 20:96 24 år 2012. Förslaget till kommunal utdebitering för år 2015 är en höjning med 60 öre/skkr från 20:96 kr/skkr till 21:56/skkr. Mål: ”Resultatets andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara tillräcklig för att långsiktigt finansiera investeringarna” Över en konjunkturcykel varierar skatteintäkterna och därmed resultatet. Resultatnivån bör därför vara relativt hög för att tåla naturliga konjunktursvängningar och osäkerhet i de ekonomiska förutsättningarna. Resultatet skall tillsammans med avskrivningar finansiera en normal investeringsnivå. I resultatet bör också finnas utrymme för att möta kommande ökande pensionsutbetalningar för tidigare pensionsåtaganden och kunna möta osäkerhet i antaganden för kostnader och intäkter. För att uppnå målet om god ekonomisk hushållning har det angetts målvärde för en indikator att resultatet bör vara minst 1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag under perioden, vilket motsvarar ca 30 mkr 2016. Trollhättan har under de senaste fem åren (2010-2014) redovisat ett resultat om motsvarande 1,3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. För 2015 budgeterades ett resultat om +3,5 mkr, men beräknas nu enligt delårsrapporten i augusti uppgå till +32 mkr, 1,1 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Eftersom mer än hälften av resultatet består av realisationsvinster, som inte får tillgodoräknas vid avstämning av balanskravet, uppgår årets balanskravsresultat till +14,6 mkr. Resultatandel % 3 2,5 2 1,5 1,1 1 0,5 0,5 0 0,0 0 2014 -0,5 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan -0,7 -1 % Ökn av nettokostn o skatteintäkt 6,6 7 6,1 6 5,2 5 4 5,0 4,4 4,3 4,1 3,6 3,4 3,7 3 2 1 0 2014 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Verks nettokostn ökn Skatteint/genstatsb ökn För år 2016 motsvarar resultatet 0,5 % och för åren 2017 och 2018 0,0 % respektive 0,7 %. Som en grov tumregel brukar ett resultat som uppgår till cirka 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag anses motsvara vad man menar med god ekonomisk hushållning. Resultatet bör ses över en konjunkturcykel. I det redovisade resultatet 2016 – 2018 ligger reserveringar inom KS anslag för oförutsedda utgifter/särskilda åtgärder med 24 mkr år 2016, 28 mkr år 2017 och 28 mkr år 2018. Det kan förutsättas att inte alla medel förbrukas utan kan komma att öka resultatet. Verksamhetens nettokostnader ökar snabbare än skatter och generella statsbidrag under perioden 2016 – 2018. På sikt är det inte en hållbar ekonomisk utveckling. Intäkterna behöver öka, kostnaderna minska eller en kombination. 25 Mål: ”Den finansiella ställningen ska vara stark” Den redovisade soliditeten uppgick i bokslut 2014 till 61,5 %. År 2015 uppgår soliditeten enligt delårsrapporten i augusti till 63,3 % och 2016 till 63,3 % och vid slutet av planperioden beräknas soliditeten till 62,0 %. Den underliggande förändringen av soliditeten medför en minskning för 2016 – 2018 med i genomsnitt ca 1,8 % -enheter per enligt nedanstående tabell. Redovisning Budget Just budg Prognos Bidrag till förändring av redovisad soliditet, %-enheter 2014 2015 2015 aug Budget 2016 2017 2018 Investeringar med avdrag för avskrivning Årets resultat (ökning av eget kapital) Försäljning av anläggningstillgångar -1,1 -0,2 0,2 -1,5 0,1 0,0 -1,4 0,1 0,0 -1,7 0,5 0,6 -2,0 0,2 0,3 -1,5 -0,2 0,2 -1,6 -0,8 0,0 Avstämning mot mål om ökad soliditet -1,1 -1,4 -1,2 -0,6 -1,5 -1,5 -2,4 Förändring omsättningstillg/kortfr skulder -1,6 1,5 3,5 2,3 1,6 1,1 1,5 Summa soliditetsförändring -2,7 0,1 2,3 1,7 0,1 -0,4 -1,0 Redovisad soliditet % 61,5 63,6 63,8 63,3 63,3 62,9 62,0 Totalt inkl p-skuld i ansvarsförbindelse % 16,9 17,7 18,9 19,8 21,6 22,2 21,8 Mkr 425 375 325 275 225 175 125 75 25 -25 -75 -125 -175 -225 -275 406 2014 Rörelsekapital 2015 Prognos 2016 Budget -133 2017 Plan 2018 Plan -135 -209 -257 En del av pensionsskulden, som avser intjänande före 1998, redovisas bland ansvarsförbindelserna ”inom linjen” i balansräkningen och uppgår till ca 1,2 mdkr. Om den totala pensionsskulden inräknas, inklusive skulden i ansvarsförbindelsen, uppgår den totala soliditeten till 21,6 % år 2016 för att sedan ligga på ca 22 % 2017 – 2018. Mål: ”Betalningsberedskapen ska vara god” Fr.o.m. oktober 2014 är de koncerninterna lånen på 1,6 miljarder kronor inlösta. Dessa finansiella tillgångar har placerats i värdepapper enligt den Finansiella strategin. Trollhättan har löst sina långfristiga lån och har en tillräcklig likviditet som dock försvagas med de budgeterade låga resultatnivåerna och relativt höga investeringsnivåer. Rörelsekapitalet minskar från 406 mkr år 2014 till -209 mkr år 2018. Åren 2016 och 2017 beräknas rörelsekapitalet till -133 mkr respektive -135 mkr. De finansiella anläggningstillgångarna beräknas minska med ca 245 mkr från 1 622 mkr (prognos 2015) till 1 377 mkr (2018). En checkräkningskredit om 200 mkr utgör en likviditetsreserv för kortfristig finansiering. Under perioden beräknas inga nya långfristiga lån behöva tas upp. Investeringar kommer att ske i verksamhetsfastigheter som brukas av Staden, men ägs och förvaltas av Trollhättans Tomt AB. Här kan komma att behövas en långfristig finansiering som inte ryms i balansen. 26 Resultatbudget Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Red 2012 2013 2014 685,3 636,9 622,4 Budget 2015 Just budg 2015 Prognos 2015 -3 226,0 -3 260,9 -3 408,2 -2 974,0 -2 974,5 -2 930,9 Avskrivningar -61,7 VERKSAMH NETTOK -55,1 -57,3 -57,0 -57,0 Finansiella intäkter Finansiella kostnader 2 124,8 2 170,2 2 228,3 2 371,0 489,3 531,6 565,3 620,0 2 371,0 2 359,1 620,0 618,9 2017 2018 -3 079,1 -3 204,9 -3 343,8 -59,0 -2 602,4 -2 679,1 -2 843,1 -3 031,0 -3 031,5 -2 989,9 Skatteintäkter Generella statsbidr/utjämning Budget 2016 -61,0 -63,0 -65,0 -3 140,1 -3 267,9 -3 408,8 2 490,0 618,0 2 600,0 620,0 2 719,0 621,0 70,0 -12,5 49,5 -28,9 53,5 -3,6 50,6 -6,6 50,6 -6,6 49,1 -5,4 51,8 -5,2 58,8 -9,6 59,2 -13,4 69,2 43,3 0,4 4,0 3,5 31,9 14,6 1,3 -23,0 69,2 43,3 0,4 4,0 3,5 31,9 14,6 1,3 -23,0 Verks nettokost ökn i % Dito räknat mot budget föreg år 1,1 0,2 2,9 0,8 6,1 2,4 4,6 6,6 4,4 5,2 3,0 5,0 4,1 4,3 Skatteint/gen statsb ökn i % Dito räknat mot budget föreg år Utdebitering 2,4 2,9 20,96 3,4 3,6 20,96 3,4 3,8 20,96 6,6 6,6 6,4 21,56 4,4 3,6 3,7 21,56 7,1 6,8 21,56 21,56 21,56 21,56 Skattekvot nettokostn andel i % finansnetto andel i % resultat andel i % 99,6 -2,2 2,6 99,2 -0,8 1,6 101,8 -1,8 0,0 101,3 -1,5 0,1 101,4 -1,5 0,1 100,4 -1,5 1,1 101,0 -1,5 0,5 101,5 -1,5 0,0 102,1 -1,4 -0,7 RES FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraord intäkter/kostnader FÖRÄNDR EGET KAP Kassaflödesbudget Mkr Red 2012 2013 2014 Budget 2015 Just budg 2015 Prognos 2015 Budget 2016 2017 2018 69,2 89,3 43,3 92,1 0,4 57,2 4,0 67,4 4,0 64,4 31,9 49,6 14,6 61,3 1,3 71,9 -23,0 94,4 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Just ej likviditetspåverkande poster Minskning av avsättningar p g a utbet -13,7 -15,5 -7,4 -14,0 -14,0 -15,5 -7,0 -3,0 -8,0 Förändr kortfristiga fordringar/skulder 86,3 -182,9 451,9 55,0 -295,0 -130,0 -174,1 116,7 25,1 231,1 -63,0 502,1 112,4 -240,6 -64,0 -105,2 186,9 88,5 INVESTERINGAR Bruttoinvesteringar Övr investeringsinkomster/inv bidrag Försäljning av anläggningstillgångar -101,0 11,6 6,2 -122,0 13,7 27,9 -111,8 9,5 8,3 -120,0 -120,0 -150,0 -130,0 -140,0 2,0 2,0 -145,0 5,0 30,0 11,0 8,0 2,0 Kassaflöde investeringsverksamh -83,2 -80,4 -94,0 -118,0 -118,0 -110,0 -139,0 -122,0 -138,0 24,1 337,0 -335,3 -619,9 194,7 50,1 Kassaflöde finansieringsverksamh 0,0 24,1 337,0 0,0 -335,3 -619,9 194,7 50,1 0,0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 147,9 -119,3 745,1 -5,6 -693,9 -793,8 -49,5 115,0 -49,5 Kassaflöde löpande verksamh FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån m m Amortering långfristiga skulder Förändring långfristiga fordringar Se anmärkningar motstående sida. 27 Balansbudget Red Mkr Fastigh, anläggn, inventarier 2012 2013 2014 Budget Just budg Prognos Budget 2015 2015 2015 2016 796,3 2017 2018 677,8 698,4 736,3 800,6 767,9 854,7 920,1 993,9 Finansiella anläggningstillgånga 1 316,9 1 298,3 965,4 1 300,5 1 302,4 1 621,9 1 427,2 1 377,1 1 377,1 S.a anläggningstillgångar 1 996,7 1 701,7 2 101,1 2 098,7 2 389,8 2 281,9 2 297,2 2 371,0 65,5 1 994,7 Likvida medel 217,5 314,7 843,3 92,3 149,4 49,5 0,0 115,0 Placeringar 140,0 275,0 0,0 165,0 165,0 43,6 194,7 25,9 25,9 Övriga omsättningstillgångar 314,7 98,2 254,4 295,3 295,3 287,8 317,6 375,5 356,1 S:A TILLGÅNGAR 2 666,9 2 684,6 2 799,4 2 653,7 2 708,4 2 770,7 2 794,2 2 813,6 2 818,5 Rörelsekapital Anläggningskapital 49,5 1 629,6 113,2 406,4 1 609,2 1 316,4 -28,8 1 716,4 7,5 -257,4 1 719,3 2 012,1 -132,8 1 902,1 -134,5 1 905,1 -209,1 1 956,7 S:A eget kapital 1 679,1 1 722,4 1 722,8 1 687,6 1 726,8 1 754,7 1 769,3 1 770,6 1 747,6 267,1 26,6 84,0 545,3 93,0 277,6 20,4 81,8 547,3 97,8 294,6 17,9 79,6 547,3 103,6 326,9 10,0 77,4 547,3 109,3 2 708,4 2 770,7 2 794,2 2 813,6 2 818,5 120,0 63,3 1 165,0 1 442,6 21,6 90,0 62,9 1 146,0 1 440,6 22,2 65,0 62,0 1 134,0 1 460,9 21,8 Avsättning för pensioner Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfr skulder individuell del S:A EG KAP O SK Likv medel, kortfr in o utlån, mkr netto Redovisad soliditet, % Ansvarsförbindelse p-skuld mkr Total p-skuld, mkr Soliditet med total p-skuld, % 218,7 55,8 90,6 538,0 84,7 2 666,9 265,5 63,0 1 254,2 1 472,9 15,9 251,5 47,6 88,4 494,4 80,3 257,8 41,3 86,2 605,3 86,0 272,3 26,4 86,0 494,4 87,0 2 684,6 2 799,4 2 653,7 336,8 64,2 1 313,3 1 564,8 15,2 682,8 61,5 1 249,5 1 507,3 16,9 195,0 63,6 1 217,0 1 489,3 17,7 267,4 28,1 83,9 515,2 87,0 265,0 63,8 1 213,8 1 481,2 18,9 -9,0 63,3 1 206,5 1 473,6 19,8 Anm: Prognos 2015 är genomgående enligt augustirapporten. Anm till resultatbudgeten: Procentuell förändring av verksamhet och skatteintäkter 2012 är justerad för skatteväxling med Regionen angående kollektivtrafiken. Detta är den enda justeringen som är gjord vid beräkningen av de procentuella förändringarna.Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader påverkas också av omläggningar hyror – räntor lån Tomt AB, återbetalningar av AGS-premier (2012, 2013 och 2015) och 2015 höga reavinster samt 2016 upphörande rabattering av arbetsgivaravgifter för unga. Skattehöjningen med 60 öre per skattekrona, d v s 0,6 %-enheter av beskattningsbar inkomst bidrar med 2,3 %-enheter till skatteintäktsökningen 2015. Anm till kassaflödesbudgeten: Justering ej likviditetspåverkande poster utgörs av avskrivningar, pensionsskuldens förändring inkl skatt, nya/ökade avsättningar inkl räntegottgörelser på dessa samt reavinster/förluster. Prognosen för förändring av kortfristiga fordringar och skulder är starkt beroende av betalningsflödet och mycket osäker. Vi har bedömt några stora poster: Förändring av avräkningsfordran och -skuld för kommunalskatt. I prognosen för 2015 är förutsatt att nettoskulden till bolagen i likviditetssamordningen minskar från 160 mkr i 2014 års bokslut till 100 mkr (150 mkr per augusti). I budgetantagandena har förutsatts att denna inlånade likviditet minskar med 25 mkr per år. Förutsättningarna medför att kontokrediten måste utnyttjas något år 2016. Av gjorda placeringar redovisas 43,6 mkr kortfristigt i prognosen för 2015. Dessa är sådana som förfaller inom ett år. År 2016 tillförs dessa likviditeteten samtidigt som en ny överföring sker med 194,7 mkr från långfristig till kortfristig placering. Beräknad minskning av avsättningar på grund av utbetalnngar under perioden 2016 - 2018 avser bl a Torpa deponi och hälften av inbetald parkeringslösen (2018). Anm till balansbudgeten: Avvikelserna mot budget är här redovisade enligt principen lägre än/högre än. De långfristiga skulderna utgörs av aktieägartillskott till TSAB som inte utbetalas (t o m 2013 motsvarat av långfristig fordran) samt reavinst för försäljning av fastigheter till Tomt AB som periodiseras över hyrestiden. . 28 Styrande policyer i Trollhättans Stad Verksamheterna i Trollhättans Stad skall bedrivas med kommuninvånarnas bästa för ögonen. Detta skall förverkligas genom att samtliga nämnder genomsyras av och tillämpar följande policyer. Policy för social hållbarhet Trollhättan Stad ska sträva efter att vara en kommun där invånarna lever ett gott liv med god hälsa utan orättfärdiga skillnader. Trollhättan ska vara en kommun där människors lika värde står i centrum. Trollhätteborna känner tillit och förtroende för varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen. Det innebär att: • Stadens arbete ska bygga på långsiktighet, samverkan och helhetssyn, vara främjande och förebyggande och ha människan i fokus. • Arbeta för att Trollhättan är en öppen, jämställd och inkluderande kommun, fri från diskriminering där alla oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder ges lika rättigheter och möjligheter och mångfalden är en tillgång. • Barnrättsperspektivet enligt FN:s barnkonvention ska genomsyra alla politiska beslut och stärkas i alla verksamheter. • Främja en god, jämlik och jämställd hälsa för alla i Trollhättan. • Stärka demokratin och öka alla invånares, insyn, delaktighet och inflytande i samhällsutvecklingen i allmänhet och i den kommunala verksamheten i synnerhet. • Arbeta för att Trollhättan är en kommun fri från våld där alla Trollhättebor känner sig trygga och säkra såväl i hemmet som i det offentliga rummet. Kvalitetspolicy Nämnderna skall målmedvetet verka för en god kvalitet som bygger på ständig förbättring och fokuserar på kunder/brukare. Det innebär att: • Utveckla dialog och delaktighet med Trollhätteborna. • Genom ett tydligt ledarskap driva ett systematiskt kvalitetsarbete som genomsyrar hela organisationen och präglas av ständiga förbättringar samt med starkt fokus på den som nyttjar Stadens service/tjänster, d.v.s. brukaren eller den till denne närstående. • Arbeta professionellt och efter utmanande och förankrade mål, där genomförande och resultat regelbundet och på ett effektivt sätt följs upp. • Låta kvalitetsarbetet kännetecknas av långsiktighet samt gemensam systematik och struktur. • Ge förutsättningar för ett ständigt lärande byggt på reflektioner och analys över både misstag och framgångar. • Stärka medarbetarnas engagemang genom ökad delaktighet och eget ansvar. • Uppmärksamma positiva exempel i vår omvärld och i den egna organisationen och låta medarbetarna inspireras av detta. • Aktivt jämföra de egna verksamheterna internt och externt och därmed skapa incitament för ständig förbättring och utveckling. 29 Miljöpolicy Trollhättans stad ska arbeta för en ekologisk hållbar utveckling där kretsloppstänkande och god hushållning med resurser ska vara ledstjärnan. Vi bygger ett samhälle för alla som bor och verkar i Trollhättan där miljö och människors hälsa främjas. Det innebär att: • Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. • Verka för att ekosystemtjänster integreras i beslut där så är skäligt. • Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. • Sträva efter att bli bättre med särskilt fokus på att minska utsläpp av växthusgaser och miljöoch hälsofarliga ämnen. • Ställa miljökrav på leverantörer, partners och oss själva, samt aktivt söka samverkan och samarbete, såväl inom som utom Trollhättans Stad. Personalpolicy Personalpolitiken ska bidra till att verksamhetens mål uppnås genom att ge förutsättningar för ett ledarskap och medarbetarskap där allas vilja till delaktighet och medansvar tas till vara och som leder till Den Goda Arbetsplatsen Det innebär att Vi skapar Den Goda Arbetsplatsen genom • Personal- och kompetensförsörjning som vid rekrytering och utvecklingsinsatser tillgodoser organisationens kort- och långsiktiga kompetensbehov. • En bra samverkan så att goda förutsättningar skapas för dialog och delaktighet på arbetsplatserna. • Ett främjande och förebyggande hälsoarbete som leder till en säker, utvecklande och stimulerande arbetsmiljö. • Ett förhållningssätt som tar tillvara olika egenskaper och kompetenser bland nuvarande och blivande medarbetare så att mångfald, jämlikhet och jämställdhet bejakas. Genom att förverkliga personalpolitiken kommer vi att vara en attraktiv arbetsgivare. 30 Horisontella perspektiv Staden kan genom sin varierande och omfattande verksamhet, som dessutom når många invånare, påverka den ekonomiska, sociala och ekologiska utvecklingen i Trollhättan och samhället. De horisontella perspektiven är folkhälsa, integration, jämställdhet, miljö, skydd och säkerhet och finskt förvaltningsområde. Perspektiven är strategiskt viktiga och bildar tillsammans grunden för en långsiktigt hållbar utveckling. Folkhälsoarbetet syftar till att hälsan hos invånarna ska vara så bra som möjligt och så jämnt fördelad som möjligt. Folkhälsan har utvecklats positivt under många decennier i Sverige, men den goda hälsan är ojämnt fördelad mellan olika socioekonomiska grupper. Utbildning, yrkesval och inkomst är några faktorer som har stor betydelse för hälsan och där finns skillnader mellan olika geografiska områden i Trollhättan. Folkhälsoinsatser är antingen hälsofrämjande och syftar till att bevara och förbättra hälsan – eller förebyggande och riktas mot kända risker för hälsan. Arbetet med integration och inkludering innebär skapande av social sammanhållning och en känsla av tillhörighet bland kommuninvånarna. Genom att arbeta tillsammans mot ekonomisk-, kulturell- och social exkludering och diskriminering kan utanförskap och konflikter i samhället minskas och åstadkomma långsiktig och hållbar samhällsgemenskap. Jämställdhet innebär att kvinnor och män samt flickor och pojkar har samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att nå jämställdhet är det nödvändigt att arbeta inom alla samhällsområden. Jämställdhetsintegrering innebär att detta perspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, eftersom såväl ojämställdhet som jämställdhet skapas där besluten fattas och resurserna fördelas. Många av miljöfrågorna är globala, ex globala uppvärmningen, men de har också en påverkan på lokal nivå. Kommunen har en viktig strategisk roll i arbetet med att nå de internationella och nationella miljömålen eftersom kommunen är huvudman för avfallshantering, vatten och avlopp, energiförsörjning, utbildning samt vård och omsorg. En stor del av arbetet är åtgärder för att skydda och bevara, återställa, begränsa och hushålla. Det förebyggande arbetet inom skydd och säkerhet är viktigt för att bidra till kommunens trygghet. Risken för social oro ökar i samhällen med utanförskap, vilket kan uppstå genom långvarig arbetslöshet, som i sin tur kan ha sin grund i otillräcklig utbildningsnivå och/eller förändringar på arbetsmarknaden. Social oro kan leda till otrygghet hos allmänheten, ökad kriminalitet och till och med extrema missnöjesyttringar i syfte att underminera samhällssystemet. Trygghet och säkerhet i samhället angår alla och en bred samverkan bör därför ske med externa parter. Trollhättan är ett finskt förvaltningsområde vilket innebär att de finskspråkiga invånarna (sverigefinnarna) har vissa lagstadgade språkliga rättigheter. Exempel på detta är rätten att tala finska i kontakter med kommunen och få skrivna myndighetsbeslut översatta till finska. Den som begär det ska kunna erbjudas förskoleverksamhet samt äldreomsorg helt eller delvis på finska. Förvaltningarna har i uppdrag att genomföra aktiviteter enligt en stadsgemensam handlingsplan som syftar till att bidra till en långsiktig hållbar utveckling. 31 Nämndernas verksamhet De följande verksamhetsbeskrivningarna anger de målsättningar som kommunfullmäktige har antagit att gälla för verksamheterna i Trollhättans Stad. Dessa utgår från den övergripande visionen och är avstämda mot de grundläggande värderingarna och programförklaringen som gäller i denna MRP. Politiskt prioriterad inriktning Den politiskt prioriterade inriktningen beskriver verksamhetens långsiktiga färdriktning. Den ger en visionär bild över vad verksamheten syftar till och de ansvariga för verksamheterna måste kontrollera om man rör sig i den inriktning som är utstakad. Inriktningen ska genomsyra alla måldokument och handlingsplaner som upprättas under mandatperioden. Resurser Utgångspunkten är 2015 års budget fastställd hösten 2014. Resurser anger de ekonomiska ramar som finns avsatta under perioden. Beloppen 2016 utgör budgetanslagen för respektive verksamheter. Anslagen är beräknade i 2015 års lönenivå d v s helårseffekten av denna ingår. Medel för 2016 års avtal kommer att fördelas genom tilläggsanslag när dessa är klara. Se vidare särskilt avsnitt längre bak i denna handling angående ramkompensation för pris- och löneökningar. Kapitalkostnader för ”anläggningar” kommer att justeras senare. Resursrutorna är uppdaterade såväl i sammandraget under respektive nämnd som för respektive verksamheter. Ramförändringar I handlingen redovisas totalanslagen för respektive verksamheter, samt de förändringar som har prioriterats av Budgetkommittén inom ramen för tillgängliga resurser. Ramförändringarna redovisas mot budget för 2015. Fördelningen inom verksamheterna - inom ramen för nämndernas uppdrag och prioriterade mål - hör till respektive nämnds budgetarbete. Nämnderna har befogenhet att själv besluta om mindre omdisponeringar mellan sina anslag (MRP verksamheter), om de inte motverkar uppfyllande av kommunfullmäktiges prioriterade mål. Större omdisponeringar och större ändringar av särskilt riktade anslagsförändringar, ska beslutas av kommunstyrelsen. Se vidare precisering till budget- och resultatuppföljningsreglementet. Prioriterade mål Fullmäktige tilldelar nämnderna prioriterade mål som skall uppnås under mandatperioden. De har sin utgångspunkt i den politiska majoritetens programförklaring. Nämnderna konkretiserar de prioriterade målen genom att bryta ner dessa i verksamhetsmål i nämndens verksamhetsplan med budget. Nämndernas egna verksamhetsmål används och dess indikatorer som underlag för att bedöma måluppfyllelsen av tilldelade prioriterade mål. Nyckeltal Nyckeltalen är statistik som visar utvecklingen av nämndernas verksamhet. Utöver de viktigaste nyckeltal som kommunfullmäktige behöver följa för respektive nämnd kan nämnderna komplettera med fler nyckeltal för uppföljning i sin verksamhetsplan med budget. Styrande policyer På föregående sidor finns de fyra policyer som är styrande för verksamheterna inom Trollhättans Stad. 32 Rapportering av uppföljning Nämnderna ska rapportera en prognos för måluppfyllelsen av kommunfullmäktiges prioriterade mål i april- och augustirapporterna genom en översiktlig bedömning av resultatet vid årets slut med s.k. ”värdemätare”. I bokslutet görs slutlig rapportering för året. Uppföljningen av nämndernas verksamhetsmål med tillhörande indikatorer ska stanna hos respektive nämnd, men utgör en grund och ett stöd för rapporteringen till kommunfullmäktige av de prioriterade målen. 33 Utbildningsnämnden Nämndens presidium: Ordförande: Mats Wiking (s) 1:e vice ordf: Fahimeh Nordborg (v) 2:a vice ordf: Remigiusz Bielinski (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde Förskola/Fritidshem/Pedagogisk omsorg, Förskoleklass/Grundskola/Grundsärskola, Skolformsövergripande verksamhet samt Gemensam administration Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Alla skolor ska arbeta mot ökad måluppfyllelse, där resurserna måste fördelas utifrån elevernas behov. • Det långsiktiga målet är att alla elever ska lämna grundskolan med behörighet för vidare studier. För att målet ska nås krävs en ökad likvärdighet och att förskolan och skolan blir en trygg och långsiktigt hållbar arbetsplats för barn, elever och personal. • Särskild vikt ska läggas vid systematiskt kvalitetsarbete, matematik och språkutvecklande arbetssätt i förskolan och i grundskolan. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola/Fritidshem 369 265 392 307 408 439 414 804 422 232 430 799 Grundskola 479 609 524 352 552 512 567 832 585 927 601 228 Skolformsövergripande verksamhet 10 920 15 502 22 539 22 816 22 816 22 816 Lednings och stödverksamhet 15 185 15 463 16 144 16 312 16 312 16 312 874 980 947 623 Verksamhetsområde/Program Summa 999 635 1 021 764 1 047 287 1 071 155 Investeringssammandrag, netto Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetsområde/Program 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Förskola/Fritidshem 1 806 364 1 624 1 895 1 645 1 645 Grundskola Skolformsövergripande verksamhet 6 343 149 9 316 734 4 189 594 2 288 700 2 288 700 2 288 700 Lednings och stödverksamhet Neddragning, fördelas av nämnden 331 552 1 095 1 100 -1 000 1 100 1 100 8 629 10 966 7 502 4 983 5 733 5 733 Summa 1 34 Ledning och stödverksamhet Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 946 913 870 898 898 898 Lednings- och stödverksamhet 14 239 14 551 15 274 15 414 15 414 15 414 Nettokostnad 15 185 15 463 16 144 16 312 16 312 16 312 Nämnd 2 35 Förskola och Fritidshem Verksamhetens omfattning Verksamhet för barn 0-5 år bedrivs i form av förskola och pedagogisk omsorg. Inom Utbildningsnämnden finns 59 förskolor (varav 5 fristående). Fritidshemmens (6-12 år) uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Inom Utbildningsnämnden finns 22 fritidshem (varav 3 fristående) samt pedagogisk omsorg, såväl enskild som kommunal. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • I förskolan, fritidshemmet och den pedagogiska omsorgen ska barnets behov av trygghet och utveckling tillgodoses på ett sätt som gynnar lärandet. • Verksamheterna ska präglas av nyfikenhet, kreativitet, likvärdighet och inflytande. • Verksamheten ska skapa förutsättningar och lust hos barnen att utveckla kunskaper och färdigheter för att kunna påverka och orientera sig i ett hållbart samhälle. • Pedagogisk kompetens hos personalen är av stor vikt och lärandet kring matematik och språkutvecklande arbetssätt ska fortsätta. • Verksamheterna ska bedrivas med höga förväntningar på varje barns lärande och utveckling. • Verksamheterna ska samverka och ansvara för att det sker ett erfarenhetsutbyte kring metoder, analys och resultat. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 444 886 475 950 476 338 482 896 490 324 498 891 75 621 83 643 67 899 68 091 68 091 68 091 369 265 392 307 408 439 414 804 422 232 430 799 Ramförändringar • Målgruppsförändringar förskola/fritidshem, -3 154 tkr år 2016, 2 774tkr år 2017 och 9 841 tkr år 2018. • Lokalbehov pga målgruppsökning, 1 500 tkr år 2016, 3 000 tkr år 2017 och 4 500 tkr år 2018. 3 36 Antal barn Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 2 925 2 979 3 033 3 133 3 080 3 125 3 191 Antal barn förskola Antal barn fritidshem 2 336 2 400 2 538 2 560 2 657 2 722 2 761 Anm: Inskrivningsprocent för barn 1-5 år har uppskattats till 88,1 % för åren 2016-2018. Inskrivningsprocent för barn 6-9 år har uppskattas till 76,8 % och 10-12 år 24,4 %. Målgruppsersättningen är för 1-5 år 92 382 kr, för 6-9 år 29 072 kr och för 10-12 år 15 203 kr. Prioriterade mål 1: Varje barn ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin utveckling. 2: Alla barn ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. 3: Barn och deras vårdnadshavare ska ges inflytande över och delaktighet i barnets lärande och utveckling. 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltal 1. Andel vårdnadshavare som är nöjda med verksamhetens kvalitet 80% 94,1% 2. Andel vårdnadshavare som upplever sig ha inflytande och delaktighet i verksamheten 71% - 3. Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,51 4. Frisktal personal i verksamheten 5. Antal årsarbetare med högskoleexamen inom gällande verksamhetsform* *) Egen statistik, tas fram fr o m 2015 Styrande lagar/förordningar • Skollagsstiftning och skolförordningar 4 4,61 4,63 37 Grundskola Verksamhetens omfattning I grundskolan/grundsärskolan går elever från förskoleklass till år 9. Inom Utbildningsnämndens ansvarsområde finns 17 grundskolor samt särskola med tillhörande fritidshemsverksamhet (korttidstillsyn). Dessutom tillkommer tre friskolor (F-klass – år 9). Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Alla elever ska ges möjlighet, och förväntas att nå så långt som möjligt utifrån deras individuella förutsättningar, oberoende av vilket område eller vilken skola eleven går i. • Verksamheterna ska baseras på demokratiska värderingar där det normkritiska tänkandet ska genomsyra vardagen. • Insatser för ökad behörighet till gymnasieskolan ska utvecklas • Stödinsatser ska utvecklas för alla åldrar • Verksamheterna ska utöva nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 513 388 567 986 576 113 592 090 610 185 625 486 Intäkter Nettokostnad 33 779 479 609 43 635 524 352 23 601 552 512 24 257 567 832 24 257 585 927 24 257 601 228 Ramförändringar • Målgruppsförändringar, 5 259 tkr år 2016, 15 839 tkr år 2017 och 25 740 tkr år 2018. • Lokaler på Elefanten för Hjortmosseskolan 318 tkr from år 2016. • Hyreskostnad, moduler Sylteskolan 500 tkr år 2016 och 1 000 tkr from år 2017. • Lokalkostnader Sylteskolan 4 000 tkr år 2017och 8 500 tkr år 2018. • Lokalkostnader Hälltorps skola 1 600 tkr år 2017 och 2 500 tkr år 2018. 5 Ram 38 Antal elever Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Ram 2016 Ram 2017 Ram 2018 642 642 686 691 684 715 709 År 1 – 3 1 919 1 965 1 984 2 077 2 092 2 133 2 167 År 4 – 6 1 809 1 863 1 934 2 056 2 079 2 121 2 178 År 7 – 9 1 844 1 837 1 864 1 950 2 009 2 098 2 183 (inkl friskoleelever) Förskoleklass Summa antal elever 6 214 6 307 6 466 6 774 6 909 7 116 7 290 Anm: Målgruppsersättning per elev F-klass är 24 932 kr, år 1-3 är 45 573 kr, år 4-6 är 54 421 kr och år 7-9 är 63 516 kr. Prioriterade mål 1: Varje barn/elev ska ges likvärdiga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. 2: Alla barn/elever ska ha en lärandemiljö som främjar hållbarhet. 3: Barn/elever och deras vårdnadshavare ska ges inflytande över och delaktighet i barnets/elevens lärande och utveckling. 2010 2011 2012 2013 2014 81,6 82,6 80,6 77,9 78,0 Nyckeltal 1. Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram 2. Andel närvarande elever 3. Andel legitimerade lärare 74,6 4. Andel elever som upplever sig ha inflytande och delaktighet i verksamheten 5. Andel elever som upplever att verksamheten präglas av tillit och höga förväntningar. Styrande lagar/förordningar • Skollagsstiftning och skolförordningar 6 39 Skolformsövergripande Verksamhetens omfattning Med skolformsövergripande verksamhet menas här bl.a. centralkök, delar av området för elevstöd och modersmål, elevförsäkringar, utbildningsförvaltningens supportgrupp, förvaltningsstrategisk kompetensutveckling och arbetsvård. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • De skolformsövergripande verksamheterna ska genom stöd anpassat efter utbildningsverksamheternas behov, bidra till ökad måluppfyllelse i huvudprocessen omsorg, fostran och lärande. • De skolformsövergripande verksamheterna ska bidra till att skapa förutsättningar och lust hos eleverna att utveckla kunskaper och förmågor i ett livslångt, hållbart perspektiv. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 40 443 46 052 47 360 47 637 47 637 47 637 Intäkter Nettokostnad 29 523 10 920 30 550 15 502 24 821 22 539 24 821 22 816 24 821 22 816 24 821 22 816 Prioriterade mål 1: Skolformsövergripande verksamheterna ska stödja huvudprocessen lärande, omsorg och fostran. Nyckeltal 2010 1. Andel nöjda mottagare av tjänster från skolformsövergripande verksamheterna Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 7 2011 2012 2013 2014 90% 90% - 40 5% Kultur- och Fritidsnämnden ' Nämndens presidium: Ordförande: Carina Lorentzon (s) 1:e vice ordf: Christer Bohm (v) 2:a vice ordf: Sari Samuelsson (m) Antal ledamöter och ersättare: 13 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde Kulturverksamhet, inkluderar bibliotek, arrangemang, kulturarvsfrågor, frågor om offentlig gestaltning, Konsthallen, N3 med kulturskola och kulturbyrå samt Kronans kulturhus med fritidsgård och bibliotek. Fritidsverksamhet, inkluderar fritidsanläggningar, natur- och friluftsmark och fritidsgårdar även Kronan fritidsgård. Föreningsstöd, inkluderar stöd till kultur- och fritidsverksamhet. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden Kultur- och fritidsverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor. Kultur- och fritidsverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling. Kultur- och fritidsverksamheten ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande. Kultur- och fritidsverksamheten ska medverka till ökad ekologisk hållbarhet. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kulturverksamhet 57 819 62 304 64 291 65 246 66 046 65 934 Fritidsverksamhet 43 671 49 969 55 126 56 950 57 400 58 900 Föreningsstöd 15 003 14 827 15 652 15 392 14 772 14 772 5 899 5 529 6 177 6 042 6 042 6 042 122 391 132 628 141 247 143 630 144 260 145 648 Verksamhetsområde/Program Lednings och stödverksamhet Summa 14 41 Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetsområde/Program 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kulturverksamhet 2 519 5 431 1 580 11 080 2 000 1 080 Fritidsverksamhet 20 738 19 487 16 500 19 550 20 225 26 500 Lednings och stödverksamhet Summa 7 23 264 41 24 959 70 18 150 70 30 700 170 22 395 170 27 750 Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Ledning och stödverksamhet Tkr Nämnd 422 458 449 464 464 464 Lednings- och stödverksamhet 5 476 5 071 5 728 5 578 5 578 5 578 Nettokostnad 5 899 5 529 6 177 6 042 6 042 6 042 Ramförändringar lednings och stödverksamhet • Förvaltningsledning omdisponering inom ram till Hjortmossens fritidsgård, -200 tkr from 2016. 15 42 Kulturverksamhet Verksamhetens omfattning Huvud- och Syltebiblioteken, Bokbussen, N3 Mötesplats för ung kultur, Kronan Kulturhus med bibliotek och fritidsgård, Konsthall, Allmänkultur, Arrangemangsverksamhet och Kulturarvsfrågor. Prioriterade mål 1: Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor Verksamheten ska medverka till social hållbarhet, genom att utjämna socioekonomiska skillnader, verka för mångfald och inkludering samt öka tillgängligheten till positiva och trygga mötesplatser som främjar tolerans och allas lika värde. Aktivt deltagande i kulturverksamheter är av väsentlig betydelse för innovationsdriven inkluderande och hållbar utveckling. Barnoch ungdomsverksamheten ska prioriteras. 2: Kulturverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling Kultur attraherar humankapital, företag och externa investeringar och är en förutsättning för social och ekonomisk utveckling. Verksamheten ska medverka till att stärka kommunens varumärke, bl.a. genom att realisera de ambitioner som fastställs i ”Strategi för besöksnäring”. Kulturverksamheten ska även framgent engagera sig i arbetet med stadsmiljöfrågor och strategier för kreativa näringar samt kreativitet och entreprenörskap. I arbetet med Trollhättan som attraktiv studentstad har verksamheten en viktig roll att spela, liksom i arbetet med att erbjuda arrangemang för såväl trollhättebor som besökare. 3: Kulturverksamheten ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande Verksamheten ska främja fri åsiktsbildning samt värna om yttrandefriheten och allas lika värde. Den ska ge människor möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka, och genom att skapa förutsättningar till lärande och utveckling, bidra till ökad samhällsgemenskap och inkludering. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 68 939 11 120 57 819 73 154 10 850 62 304 70 587 6 297 64 291 71 543 6 297 65 246 72 343 6 297 66 046 72 231 6 297 65 934 16 43 Ramförändringar • Konsthallen ska ha öppet hela sommaren, -400 tkr 2016. Tillfälligt anslag upphör. • Mötesplats Kronan, 20 tkr från och med 2016. • Kronan utåtriktad verksamhet 250 tkr 2016 och framåt (omdisponeras inom ram) • Omdisponering Ungdomspeng till N3 370 tkr 2016 och framåt från föreningsstöd 2010 2011 2012 2013 2014 1. Antal deltagare i N3 kulturskolas verksamhet 1 433 1 501 1 563 1 591 1 610 2. Procentuell andel pojkar/ flickor i N3 Kulturskolas avgiftsbelagda verksamhet 36/64 34/66 34/66 35/65 32/68 551 1 175 1 481 577,4 519,9 563,0 584,5 6 767 7 480 7 710 10 082 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 3. Kronan; antal bokningar i lokaler (samtliga) 4. Bibliotek (samtliga) antal besök fysiska och digitala (tusental) 572,3 5. Konsthallen antal besökare Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 17 44 Fritidsverksamhet Verksamhetens omfattning Fritidsgårdsverksamhet för ungdomar mellan 12 – 17 år finns på Kronan, Sylte, Lexington, Hjortmossen, Skogshöjden, Strömslund, Storegården, Sjuntorp och på sommargården Öresjö. Brukardrivna verksamheter finns i Velanda och Upphärad. Fritidsanläggningarna omfattas av Granngårdens motions-anläggning, Edsborgs IP, Slättbergshallen, Slätthults motionsanläggning, Sjuntorps sim- och idrottsanläggning och 15 idrottshallar. Därtill kommer motionsspår, friluftsbad och 35 föreningsdrivna anläggningar. Prioriterade mål 1: Fritidsverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor Verksamheten ska medverka till social hållbarhet, genom att utjämna socioekonomiska skillnader, verka för mångfald och inkludering samt öka tillgängligheten till positiva och trygga mötesplatser som främjar tolerans och allas lika värde. Det utåtriktade arbetet ska utvecklas och verksamheten ska präglas av samverkan med andra aktörer för att åstadkomma positiva resultat. Barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras inom fritidsverksamheten. 2: Fritidsverksamheten ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling Fritidsverksamheten ska medverka till att stärka Trollhättans Stads varumärke och kommunens utveckling. En väl fungerande fritidsverksamhet är en mycket viktig aktör i samhällsutvecklingen och kan vara av avgörande betydelse i val av bostadsort och företagsetablering. Verksamheten har som uppgift att erbjuda arrangemang för både trollhättebor och besökare och ska satsa på såväl bredd- som elitidrott. 3: Fritidsverksamheten ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande Verksamheten ska främja fri åsiktsbildning samt värna om yttrandefriheten och allas lika värde. Den ska ge människor möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka, och genom att skapa förutsättningar till lärande och utveckling bidra, till ökad samhällsgemenskap och inkludering. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 51 834 8 163 43 671 60 626 10 658 49 969 65 529 10 403 55 126 67 353 10 403 56 950 67 803 10 403 57 400 69 303 10 403 58 900 18 45 Ramförändringar • Hyra för 87:an Badmintonhall 750 tkr 2016 till nivå 1 500 tkr. • Hjortmossens fritidsgård ny utökad verksamhet 300 tkr från och med 2016. • Hjortmossens fritidsgård ny utökad verksamhet 200 tkr som omdisponeras inom ram. 2010 2011 2012 2013 2014 1.Slättbergshallen säsong antal veckor A/B/Challen 22/28/ 12 22/28/ 12 21/27/ 12 21/27/ 12 21/27/ 12 2. Antal bad i Sjuntorps simhall 26 335 27 836 27 609 26 252 29 169 3. Antal besökare (samtliga) på fritidsgårdarna 824 1 076 1 128 949 1 235 4. Antal öppettimmar efter 14.00 vardagar samt helg - fritidsgårdar 248 260 229 241 261 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 19 46 Föreningsstöd Verksamhetens omfattning Stöd till föreningslivet i form av ekonomiska bidrag och subventioner men även i form av information, utbildning och rådgivning. Verksamheten omfattar även Ungdomspengen. Vidare ingår att stimulera initiativ som bidrar till en meningsfull fritid i olika former. Prioriterade mål 1: Föreningsstöd ska medverka till mer jämlika och jämställda livsvillkor Föreningsstöd ska medverka i arbetet med social hållbarhet, genom att i projekt och olika former stödja föreningslivet i arbetet med att utjämna socioekonomiska skillnader. Föreningslivet ska stimuleras till att verka för mångfald och inkludering samt skapa tillgängliga och trygga mötesplatser som främjar tolerans och allas lika värde. Barn- och ungdomsverksamheten ska prioriteras. 2: Föreningsstöd ska stärka kommunens attraktionskraft, tillväxt och utveckling Ett väl fungerande föreningsliv är en mycket viktig aktör i samhällsutvecklingen och kan vara av avgörande betydelse i val av bostadsort och företagsetablering. Här spelar föreningslivets olika grenar en viktig roll liksom utbudet av kulturföreningar, studieförbund och andra intresseorganisationer. 3: Föreningsstöd ska stimulera och medverka till ökad delaktighet och inflytande Ett väl fungerande föreningsliv har en avgörande betydelse för kommunen och lägger grunden för det demokratiska samhällets utveckling. Föreningslivets roll ur ett folkhälsoperspektiv för såväl gammal som ung kan vara avgörande för livskvalitet och välmående. Former för dialog med föreningar och organisationer ska utvecklas och stimuleras. Föreningsstöd ska stimulera och medverka till utveckling av demokratins former och värdegrund inom föreningslivet. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 15 889 16 545 16 334 16 073 15 453 15 453 Intäkter Nettokostnad 886 15 003 1 718 14 827 682 15 652 682 15 392 682 14 772 682 14 772 20 47 Ramförändringar • Omdisponering av intäkter från uthyrningen i Folkets Park -250 tkr till utåtriktad verksamhet Kronan. • Omdisponering Ungdomspengen till N3 -370 tkr 2016 och framåt 2010 2011 2012 2013 2014 268,0 272,0 275,9 273,2 257,1 8 952 8 708 9 174 8 927 8 711 56/44 56/44 56/44 57/43 58/42 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Antal deltagartillfällen idrott (tusental) 1) 2. Antal medlemmar i bidragsberättigad ålder 1) 3. Procentuell andel pojkar/flickor i bidragsberättigad ålder som det sökts bidrag för, samtliga föreningar 1) Fram till och med 2014, 7-20 år efter det 7-25 år. Styrande lagar/förordningar • Generell lagstiftning 21 48 Omsorgsnämnden ' 31% Nämndens presidium: Ordförande: Ann-Christin Holgersson (s) 1:e vice ordf: Sven-Åke Möll (s) 2:a vice ordf: Maria Nilsson (kd) Antal ledamöter och ersättare: 15 ledamöter, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde Vård och omsorg, Omsorg för funktionsnedsatta, Social psykiatri och Kommunal hälso- och sjukvård Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden Omsorgsnämnden kommer under mandatperioden att särskilt fokusera på följande områden: • Omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning ska tillgodose den enskildes individuella behov av varierade insatser. • Insatserna ska bidra till rättvisa och jämlikhet. Omsorgsverksamheten ska på ett flexibelt sätt anpassas till olika gruppers skilda behov. • Förebyggande verksamhet ska prioriteras och erbjudas de grupper som behöver det. • Stödet till anhöriga ska prioriteras och anpassas efter skilda behov. • Äldres och funktionsnedsattas trygghet ska särskilt uppmärksammas. • Verksamheten ska aktivt samverka med andra aktörer och kommunala verksamheter för att öka kvalitén. • Verksamheterna ska aktivt skapa förutsättningar för att öka brukarnas delaktighet och inflytande vid planering, genomförande och uppföljning av utförda insatser. • En stimulerande aktivering ska erbjudas inom äldreomsorgen. • En meningsfull sysselsättning ska erbjudas personer med funktionsnedsättning som behöver detta. • Verksamheten ska präglas av god ekonomisk hushållning och ekologisk hållbarhet. • Synpunkter från brukare och deras anhörigas ska tas till vara. • Verksamhetens hushållning med resurser ska noggrant följas över tid och jämföras med andra kommuner. 49 Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vård och omsorg 539 141 566 605 600 950 617 095 622 714 629 695 Omsorg för funktionsnedsatta 218 724 226 244 243 912 252 988 256 238 259 488 Social psykiatri 54 360 54 015 51 660 52 537 52 537 52 537 Lednings och stödverksamhet 14 408 12 526 15 155 15 336 15 936 15 936 826 633 859 390 911 677 937 956 947 425 957 656 Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetsområde/Program 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Vård och omsorg Omsorg för funktionsnedsatta Social psykiatri 3 240 368 510 4 881 141 322 1 360 400 3 810 400 3 300 400 500 5 310 400 Lednings och stödverksamhet 1 183 1 205 7 150 4 100 5 400 2 100 Summa 5 301 6 550 8 910 8 310 9 600 7 810 Verksamhetsområde/Program Summa Investeringssammandrag, netto Tkr Ledning och stödverksamhet Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 022 959 1 073 1 106 1 106 1 106 Lednings- och stödverksamhet 13 386 11 566 14 082 14 230 14 830 14 830 Nettokostnad 14 408 12 526 15 155 15 336 15 936 15 936 Nämnd Ramförändringar • Kapitalkostnader nytt IT-system 0,6 mkr 2017. • Fler chefer 1,2 mkr 2016, 2,4 mkr 2017. 50 Vård och omsorg Verksamhetens omfattning Hemvård, Särskilda boendeformer, Växelboende/Korttidsboende, Dagverksamhet, Trygghetslarm, Telefontjänst, Restaurangverksamhet, Ledsagarservice, Avlösarservice, Färdtjänst, Riksfärdtjänst och Bostadsanpassningsbidrag. Hälso- och sjukvården omfattar Hemsjukvård och Rehabilitering/habilitering. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Personalen ska genom hög kompetens, professionellt förhållningssätt och gott bemötande skapa förutsättningar för att bedriva vård och omsorgsarbetet så att det ger trygghet meningsfullhet och självständighet. • Den enskilde ska så långt möjligt beredas möjlighet att bo kvar i sitt hem. • Verksamheten ska präglas av helhetssyn där den enskildes behov ska vara vägledande. • En utveckling för ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde ska prägla verksamheten. • Vid behov ska den enskilde erbjudas ett vård och omsorgsboende som tillgodoser behovet av trygghet och omvårdnad. • Olika möjligheter ska sökas för att kompensera funktionsnedsättningar. • Verksamheten ska via en öppen och engagerad dialog med brukare/patient, anhöriga och andra intressenter ta till vara synpunkter för utveckling av verksamheten. • Verksamheten ska ta tillvara frivilligorganisationernas engagemang för att skapa mervärde för den enskilde. • Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västra Götalandsregionen. Resurser Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Kostnader Intäkter 706 794 167 654 539 141 736 789 170 183 566 605 781 852 180 902 600 950 799 060 181 966 617 095 804 679 181 966 622 714 811 660 181 966 629 695 Nettokostnad Ramförändringar • Höjt takbelopp högkostnadsskydd -0,4 mkr 2016, -0,9 mkr 2017, enligt finansieringsprincipen. • Korrigering målgrupp 2014, fler äldre än tidigare beräkning utslaget på tre år 3,4 mkr 2016, 6,9 mkr 2017, 10,3 mkr 2018. • Nya målgruppsbehov 1,3 mkr 2016, 1,5 mkr 2017, 5,1 mkr 2018. 51 • Målgruppsreserv till särkilda åtgärder -4,7 mkr • Bostadsanpassningsbidrag 0,4 mkr. • Konvertering somatikplatser till demensplatser, alternativt nya boenden 1,2 mkr 2016, 2,4 mkr 2017. • Digital larm leasing 0,2 mkr. Prioriterade mål 1: De enskildas delaktighet och inflytande över hur vården och omsorgen utformas ska öka En viktig förutsättning för att uppnå god vård och omsorg är den enskildes delaktighet och inflytande över vården och omsorgen. En hög delaktighet och ett stort inflytande från den enskilde ger bättre upplevd livskvalitet. Ofta medför ökad delaktighet och större inflytande att de insatser som ges får bättre effekt än de annars skulle ha haft. 2: Bättre boendemiljö i gruppboende ska ge förutsättningar för en god vård och omsorg. Boendemiljön i gruppboende bidrar i hög grad till den enskildes helhetsupplevelse av sin livssituation. Har man en närmiljö som man trivs med så ökar möjligheterna att tillgodogöra sig den vård och omsorg som staden erbjuder. 3: Sociala aktiviteter som bidrar till ökad livskvalitet ska erbjudas brukarna Stöd i form av vård och omsorg behövs för att tillgodose de enskildas grundläggande behov och ge livskvalitet. Men för att uppnå en hög nivå av livskvalitet behöver människor känna en meningsfullhet och ett sammanhang. För att stödja detta är det viktigt att erbjuda sociala aktiviteter. 2010 2011 2012 2013 2014 57 319 60 034 63 476 63 371 63 193 2. Kostnad per plats i gruppboende 434 588 431 214 442 916 468 787 466 501 3. Kostnad per brukare i hemvård 106 370 116 588 121 386 128 592 136 324 4. Andel brukare som är nöjda med hemvården 88 89 88 5. Andel brukare som är nöjda med gruppboende 79 74 72 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Timmar i hemvård Styrande lagar/förordningar • Socialtjänstlagen (SoL) • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Lagen om färdtjänst. • Lagen om riksfärdtjänst • Patientjournallagen • Lagen om bostadsanpassningsbidrag • Allmänna råd från socialstyrelsen 52 Omsorg för funktionsnedsatta Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, Korttidsverksamhet för barn/ungdom, Sysselsättning och stöd till funktionshindrade, såsom Personlig assistans, Avlösning, Ledsagning, Anhörigvårdare och Kontaktpersoner. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Den enskilde ska mötas av personal med hög kompetens och ett utvecklat social-pedagogiskt förhållningssätt. • En utveckling för ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde ska prägla verksamheten. • Verksamheten ska präglas av helhetssyn där den enskildes behov ska vara vägledande. • Verksamheten ska via en öppen och engagerad dialog med brukare, anhöriga och andra intressenter ta till vara synpunkter för utveckling av verksamheten. Olika möjligheter ska sökas för att kompensera funktionsnedsättningar. • Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västra Götalandsregionen. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 306 994 317 920 327 800 338 031 341 281 344 531 Intäkter Nettokostnad 88 269 218 724 91 676 226 244 83 888 243 912 85 043 252 988 85 043 256 238 85 043 259 488 Ramförändringar • Ökad målgrupp personlig assistans enligt LSS 1,5 mkr 2016, 3,0 mkr 2017, 4,5 mkr 2018. • Ökat antal kontaktpersoner 250 tkr 2016, 500 tkr 2017, 750 tkr 2018. • Förändrade behov daglig verksamhet 1,5 mkr 2016, 3,0 mkr 2017, 4,5 mkr 2018. 53 Prioriterade mål 1: Den enskildes inflytande och delaktighet över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas Genom ökad delaktighet och ökat inflytande kan den enskilde styra sin vardag och på så sätt främjas jämlikheten i levnadsvillkor och delaktigheten i samhället. 2: Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten Barnperspektivet ska alltid finnas med i de överväganden som tas kring barn, såväl som brukare och/eller anhöriga, i utförandet och planeringen av insatser. 3: Den enskildes möjligheter att få meningsfull, utvecklande och individuellt anpassad daglig verksamhet ska öka. Verksamheten ska vara meningsfull och erbjuda den enskilde stimulans, utveckling och gemenskap efter personens önskemål där individuella behov beaktas. Att få delta i meningsfull, utvecklande och individuellt anpassad daglig verksamhet medför ökad livskvalitet. 2010 2011 2012 2013 2014 1. Kostnad per plats i boende 725 619 744 504 770 168 758 103 2. Kostnad per brukare personlig assistans 176 315 182 432 189 064 185 959 3. Kostnad per brukare daglig verksamhet 93 552 97 261 98 530 98 989 16 18 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 4. Antal köpta platser (snitt per månad) 5. Antal brukare som flyttar till eget boende Styrande lagar/förordningar • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) • Socialtjänstlagen (SoL) • Lag om assistansersättning • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Allmänna råd från socialstyrelsen 54 Social psykiatri Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar Bostad med stöd och service, stöd till personer i ordinärt boende såsom Boendestöd, Ledsagning och Kontaktpersoner. Politiska prioriteringar under mandatperioden • Den enskilde ska mötas av personal med hög kompetens och ett utvecklat socialpedagogiskt förhållningssätt. • En utveckling för ökad delaktighet och ökat inflytande för den enskilde ska prägla verksamheten. • Verksamheten ska präglas av helhetssyn där den enskildes behov ska vara vägledande. • Verksamheten ska via en öppen och engagerad dialog med brukare, anhöriga och andra intressenter ta till vara synpunkter för utveckling av verksamheten. • Olika möjligheter ska sökas för att kompensera funktionsnedsättningar. • Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande synsätt, stimulera till egenvård och ge en god och säker hälso- och sjukvård i samverkan med Västra Götalandsregionen. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 62 431 62 539 59 365 60 297 60 297 60 297 Intäkter Nettokostnad 8 071 54 360 8 524 54 015 7 705 51 660 7 760 52 537 7 760 52 537 7 760 52 537 Prioriterade mål 1: Den enskildes inflytande och delaktighet över hur stödet utformas ska öka så att delaktighet i samhället främjas Genom ökad delaktighet och ökat inflytande kan den enskilde styra sin vardag och på så sätt främjas jämlikheten i levnadsvillkor och delaktigheten i samhället. 2: Ökat fokus på barnperspektivet ska genomsyra verksamheten Barnperspektivet ska alltid finnas med i de överväganden som tas kring barn, såväl som brukare och/eller anhöriga, i utförandet och planeringen av insatser. 3: Den enskildes möjligheter att få meningsfull sysselsättning i samverkan med andra huvudmän ska öka 55 Att få delta i meningsfull sysselsättning förbättrar möjligheterna att delta i samhällslivet. Olika huvudmän med uppdrag att bistå enskilda inom socialpsykiatrin behöver delta med sin kompetens för att den enskilde ska få en meningsfull sysselsättning. Samverkan med andra huvudmän är därför viktig. 2010 2011 2012 2013 2014 1. Kostnad per plats i boende 358 901 381 470 375 623 405 066 2. Kostnad per brukare boendestöd 143 608 147 063 181 947 188 861 2 4 4 2 4 4 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 3. Antal brukare som flyttar till eget boende 4. Antal köpta platser (snitt per månad) 5. Andel (eller antal) brukare som har samordnad individuell plan Styrande lagar/förordningar • Socialtjänstlagen (SoL) • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Allmänna råd från socialstyrelsen 3 56 Arbetsmarknadsoch socialnämnden 10% ' Nämndens presidium: Ordförande: Lars-Gunnar Andersson (s) 1: e vice ordf: Esther O’Hara (mp) 2: a vice ordf: Lars Muregård (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde: • Socialtjänstens individ- och familjeomsorg • Kommunala arbetsmarknadsfrågor • Mottagande av nyanlända flyktingar • Konsumentrådgivning och budget- och skuldrådgivning • Det kommunala informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 18-20 år. • Kommunens stöd till anhöriga • Tillstånd för serveringstillstånd, folköl, tobak, samt receptfria läkemedel Inom ramen för socialtjänstlagen samarbetar även arbetsmarknads- och socialnämnden med omsorgsnämnden om kommuninvånare som har kontakt med båda nämnderna. Arbetsmarknads- och socialnämnden skall utföra bästa möjliga verksamhet med högsta möjliga kvalitet som är i enlighet med de lagar och krav som ställs på verksamheten. Målen ska uppnås på ett effektivt sätt inom de ekonomiska ramarna. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Rätten till ett eget arbete och självförsörjning skall utgöra utgångspunkten för alla insatser inom verksamheten. • Arbeta aktivt för att minska ungdomsarbetslösheten. • Alla barn har rätt att växa upp under trygga och jämställda förhållanden och skall behandlas med respekt och få möjlighet att komma till tals. • Barn som växer upp i familjer med våld, missbruk, kvinnoförtryck eller ekonomiska problem ska ges särskilt stöd. • Arbetet med våld i nära relationer skall fortsätta att utvecklas. Ungdomar som känner sig utsatta för hedersrelaterat våld ska kunna få hjälp och stöd. • Ett bra förebyggande arbete med utrymme för sociala investeringar • Individuella insatser för barn och ungdomar ska i möjligaste mån ges på hemmaplan och föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll ska få det. • Vi ska arbeta för ett samhälle fritt från missbruk. Barn och ungdomar under 18 år skall vara drogfria. Målsättningen är ett narkotikafritt Trollhättan • Samverkan med frivilligorganisationer skall vara ett aktivt inslag i nämndens arbete. 57 • Vi skall värna trygghetsfrågorna ur ett folkhälsoperspektiv så att de som bor i kommunen är trygga med att leva i Trollhättan. • Konsumentinsatser skall vara en aktiv del av nämndens arbete. • Nämnden skall tillsammans med andra nämnder arbeta för ökad inkludering för invandrare och flyktingar som flyttar till Trollhättan. • Nämndens tillsynsverksamhet skall leda till en ansvarsfull alkoholservering samt minskad tillgänglighet av tobak och folköl hos minderåriga. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetsområde/Program Arbetsmarknad/integration Socialtjänst 39 859 43 719 41 250 41 473 41 473 41 473 237 218 241 163 238 921 242 306 237 206 232 206 1 894 1 895 2 144 2 166 2 166 2 166 15 309 16 060 16 147 16 308 16 308 16 308 294 280 302 837 298 462 302 252 297 152 292 152 Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Konsumentvägledning Lednings och stödverksamhet Summa Investeringssammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Arbetsmarknad/integration Socialtjänst 11 208 600 150 137 552 860 850 Lednings och stödverksamhet 525 606 740 300 Summa 672 1 366 2 200 1 300 1 300 1 300 Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 1 146 1 224 1 182 1 222 1 222 1 222 Lednings- och stödverksamhet 14 164 14 836 14 965 15 085 15 085 15 085 Nettokostnad 15 309 16 060 16 147 16 308 16 308 16 308 Ledning och stödverksamhet Tkr Nämnd Styrande lagar/förordningar • Kommunallagen • Arbetsmarknadspolitikens förordningar • Förvaltningslagen • • Offentlighets- och sekretesslagen Lagstiftning gällande konsumentvägledning • Personuppgiftslagen • Generell lagstiftning inom integration • Hälso- och sjukvårdslagen • Alkohollagen • Generell lagstiftning inom socialtjänsten • Tobakslagen • Föräldrabalken • Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel 58 Arbetsmarknad/ Integration Verksamhetens omfattning Ansvaret för arbetsmarknadspolitik åvilar staten och framför allt Arbetsförmedlingen. Staden är en aktiv partner till staten i utförande av arbetsmarknadspolitiska insatser. Inom Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd samordnas stadens samtliga arbetsmarknadspolitiska insatser. Utförandet av insatserna kan ske i hela stadens organisation men även i specifikt anordnade verksamheter inom Arbetsmarknadsstöd. Anställningar av personer med funktionsnedsättning där statsbidrag utgår ska uteslutande ske genom Arbetsmarknadsstöd och inom den ekonomiska ram som avsatts för detta. Stadens ansvar inom Etableringen av nyanlända är lagstadgat och samordnas av Verksamhetsområde Arbetsmarknadsstöd. Integrationsarbetet är däremot ett stadsgemensamt ansvar. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Staden ska aktivt erbjuda platser inom sin organisation för arbetssökande som är i behov av praktik, arbetsträning och i vissa fall även för anställning av arbetsmarknadspolitiska skäl. • Arbetssökande anvisas företrädesvis från Arbetsförmedlingen eller från Verksamhetsområde Socialt Stöd och Försörjning. • Stadens insatser vänder sig till arbetssökande oavsett bakgrund men i särskild grad till långtidsarbetslösa, ungdomar och personer i andra utsatta grupper. • Insatserna ska vara meningsfulla och syfta till att rusta den enskilde för arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. • Hela stadens organisation ska kunna användas liksom verksamheter som huvudsakligen har skapats för att ge arbetsträning. • Särskilda projekt som syftar till att ge extra stöd och vägledning i strävan att söka, få och behålla ett arbete ska skapas då möjlighet ges. • Alla platser i stadens organisation ska vara fackligt förankrade. • Staden ska inom Etableringsreformen erbjuda alla nyanlända stöd i form av initial försörjning, SFI-undervisning samt Samhällsorientering. • SO ska också erbjudas invandrade som inte omfattas av Etableringsreformen. • Samhällsinformation och stöd i praktiska frågor ska ges för att underlätta etableringen och integrationen. 59 Resurser Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Kostnader Intäkter 115 676 75 817 39 859 128 665 84 946 43 719 119 089 77 839 41 250 119 312 77 839 41 473 119 312 77 839 41 473 119 312 77 839 41 473 Nettokostnad Prioriterade mål 1: Arbetsmarknad / Integration ska arbeta för minskad arbetslöshet i gruppen arbetssökande i insats. 2: Arbetsmarknad / Integration ska arbeta för att minska arbetslösheten i gruppen nyanlända inom Etableringsreformen och under 36 månader efter kommunplaceringen 3: Andelen SFI-studerande som uppnår minst C-nivå under studietiden ska öka. 2010 2011 2012 2013 2014 1 862 1 606 1 530 1 761 1 562 2. Antal ungdomar i arbetsmarknadspolitiska insatser under året. 187 247 340 419 340 3. Antal personer som under året haft en anställning av arbetsmarknadspolitiska skäl. 194 237 272 328 319 10 37 36 33 34 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Antal personer som deltagit i arbetsmarknadspolitiska insatser under året. 4. Antalet personer i språkpraktik eller Instegsjobb (eller motsvarande) 5. Andelen SFI-studerande som uppnått godkänd Cnivå under året.* *Nyckeltalet går ej att få fram värden på 2010-2014 Styrande lagar/förordningar • Arbetsmarknadspolitikens förordningar • Socialtjänstlagen • Personuppgiftslagen • Förvaltningslagen • Offentlighets- och sekretesslag • Lagen om introduktionsersättning • Lagen om etableringsinsatser 60 Socialtjänst Verksamhetens omfattning Socialtjänsten ansvarar för förebyggande och uppsökande verksamhet samt individuellt inriktat utrednings- och behandlingsarbete. Verksamheten omfattar skydd och stöd till barn, hjälp och vård till missbrukare, skydd och stöd mot våld i nära relation, ekonomiskt bistånd, förmedlingsärenden, dödsboärenden, bostadsärenden familjerådgivning, stöd till brottsoffer, familjerättsliga ärenden, hem för vård och boende för ensamkommande barn, drogförebyggande arbete, serveringstillstånd, anhörigstöd och föreningsbidrag. Verksamheterna riktas till barn och familjer, ungdomar samt vuxna. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Människor i behov av stöd skall få detta på ett individuellt anpassat, sakkunnig, rättssäkert och effektivt sätt. • Barnperspektivet ska genomsyra allt arbete i verksamheterna och förutsättningar skall skapas för att trygga barns uppväxtförhållanden så att de ges möjligheter att utvecklas till fria vuxna individer. • Barn som växer upp i familjer med våld i nära relation, missbruk eller ekonomiska problem skall ges särskilt stöd. • Förebyggande åtgärder för barn, ungdomar och vuxna skall fortsatt utvecklas. • Trollhättan skall bli fritt från narkotika. • Fortsatt prioritering och utveckling skall ske av det förebyggande arbetet samt behandlande insatser i syfte att minska droganvändandet. • Barn och ungdomar under 18 år skall vara drogfria. • Människor i beroende och missbruk skall få all möjlig hjälp för att komma ur missbruket och erbjudas ett så värdigt liv som möjligt under tiden. • Vid missbruk skall snabba insatser för rehabilitering erbjudas. • Insatser för barn, unga och vuxna skall primärt ske med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. • Föräldrar som behöver stöd i sin föräldraroll skall få det. • Arbetet mot våld i nära relation är prioriterat. Hjälp och stöd skall ges för att motverka hedersrelaterad problematik. • Samverkan med frivilliga organisationer skall fortsätta att utvecklas inom verksamheterna. • Personer eller familjer som behöver ekonomiskt bistånd ska, så långt det är möjligt, få stöd att erhålla annan försörjning. Det ska ske genom olika insatser i form av utbildning, praktikplatser, deltagande i projekt och samarbete med bl.a. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 61 Resurser Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Kostnader Intäkter 252 569 15 351 237 218 269 196 28 033 241 163 268 265 29 344 238 921 271 854 29 548 242 306 266 754 29 548 237 206 261 754 29 548 232 206 Nettokostnad Ramförändringar • Försörjningsstöd -5,0 mkr 2016, -10,0 mkr 2017, -15,0 mkr 2018 • Stödboendereform -0,1 mkr 2016, -0,2 mkr 2017, enligt finansieringsprincipen • Höjning av barndelen i riksnorm försrörjningsstöd 1,0 mkr, enligt finansieringsprincipen • Handläggare barn och unga 1,6 mkr Prioriterade mål 1: Det förebyggande arbetet ska generera ökad trygghet, minskad social problematik samt minskat droganvändande. 2: Insatser för barn, unga och vuxna skall i första hand ges med utgångspunkt från befintliga nätverk och resurser på hemmaplan. 3: Arbetsmarknads- och socialnämnden ska verka för att minska antal individer som är i behov av försörjningsstöd. 2010 2011 2012 2013 2014 7,7 7,8 8,1 8,8 8,4 2. Vårddygn HVB, barn/ungdom 7 609 9 485 5 454 2 694 2 641 3. Vårddygn, vuxna 3 895 4 013 6 393 5 255 5 757 4. Barn och unga 0-20 år med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av barn och unga med insats, (%) 59,8 61,4 67,7 66,4 5. Vuxna med individuellt behovsprövad öppenvård, andel av vuxna med insats, (%) 95,0 94,0 98,0 98,0 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. % av befolkningen som uppburit försörjningsstöd under året 99,0 Styrande lagar/förordningar • Socialtjänstlagen (SoL) • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) • Socialtjänstförordningen • Offentlighets- och sekretesslagen • Lagen om vård av unga (LVU) • Förvaltningslagen • Lagen om vård av missbrukare (LVM) • Personuppgiftslagen • Föräldrabalken • • Namnlagen Lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten 62 Konsumentvägledning Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Verksamheten skall vara ett stöd för att alla kommuninvånare skall kunna styra sin egen ekonomiska situation. • Konsument Trollhättan skall erbjuda kommuninvånare kostnadsfri rådgivning inom konsumentfrågor och privatekonomi. • Verksamheten skall arbeta för ökad kunskap till medborgarna i konsumentfrågor och verka för att överskuldsättningen skall minska. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 1 895 1 895 2 144 2 166 2 166 2 166 Intäkter Nettokostnad 1 1 894 1 895 2 144 2 166 2 166 2 166 Prioriterade mål 1: Konsument Trollhättan skall arbeta för att överskuldsättningen skall minska. 2: Konsument Trollhättan skall arbeta för att få mer medvetna konsumenter. 2010 2011 2012 2013 2014 7 7 14 9 10 244 218 247 265 204 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Antal veckors väntetid budget och skuldsanering 2. Antal ärenden budget och skuldrådgivning Styrande lagar/förordningar • Lag om skuldsanering • Avtalsvillkorslagen • Distansavtal- och hemförsäljningsavtal • Marknadsföringslagen • Konsumentkreditlagen • Prisinformationslagen • Konsumentjänstlagen • Konsumentköplagen 63 Byggnads- och Trafiknämnden 3% ' Nämndens presidium: Ordförande: Peter Andersson (s) 1:e vice ordf: Tina Ivarsson (mp) 2:a vice ordf: Mats Häggner (c) Antal Ledamöter: 13 ordinarie, 7 ersättare Nämndens ansvarsområde • Fysisk planering och byggverksamhet • Lantmäteriverksamhet • Väghållning och trafiksäkerhet • Parkverksamhet • Projektering • Arbeta för en ekologisk, social och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Skapa fler bostäder med en blandning av upplåtelseformer. • Genom ett målmedvetet arbete ska trygghet, attraktivitet, tillgänglighet och trivsel tillgodoses. • Trollhättan ska ges ökade förutsättningar för befolkningstillväxt genom att tillskapa attraktiva, trivsamma och spännande bostadsmiljöer samt offentliga platser som stärker helhetsintrycket där bland annat belysning, färg och konstnärlig gestaltning ges utrymme. • Trafikmiljön ska utvecklas för en ökad säkerhet, framkomlighet och trygghet, där särskilt barn och andra oskyddade trafikanter ska beaktas. • Förbättra och utveckla park- och grönområden för att skapa spontana, trygga och trivsamma mötesplatser. Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Väghållning 44 305 47 179 56 858 56 776 58 911 58 031 Parkverksamhet 14 975 16 307 18 133 19 024 19 534 19 629 8 956 11 040 11 403 11 327 11 327 11 327 Verksamhetsområde/Program Fysisk plan-, bygg lantmäteriverksamhet Lednings och stödverksamhet Summa 4 662 5 049 5 372 5 413 5 413 5 413 72 898 79 575 91 767 92 540 95 185 94 400 64 Investeringssammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 33 416 16 398 47 896 47 947 54 700 74 500 3 549 8 151 11 169 8 400 10 400 9 400 Fysisk plan-, bygg lantmäteriverksamhet 478 691 530 900 950 1 200 Lednings och stödverksamhet 103 46 100 100 250 200 37 545 25 286 59 695 57 347 66 300 85 300 Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Verksamhetsområde/Program Väghållning Parkverksamhet Summa Ledning och stödverksamhet Tkr Nämnd 819 730 869 890 890 890 Lednings- och stödverksamhet 3 843 4 318 4 503 4 524 4 524 4 524 Nettokostnad 4 662 5 049 5 372 5 413 5 413 5 413 65 Fysisk planering, bygg- och lantmäteriverksamhet Verksamhetens omfattning Fysisk planering, myndighetsutövning inom bygglov och fastighetsbildning, kart-, 3D- och mätningstekniska tjänster, geodataförvaltning, rådgivning, information samt nämndadministration. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Trollhättan ska ges ökade förutsättningar för befolkningstillväxt genom att tillskapa attraktiva, trivsamma och spännande bostadsmiljöer samt offentliga platser som stärker helhetsintrycket där bland annat belysning, färg och konstnärlig gestaltning ges utrymme. • Vara en attraktiv kommun där god byggnadskultur samt goda stads- och landskapsmiljöer skapas genom fokus på ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. • Genom ett målmedvetet arbete ska trygghet, attraktivitet, tillgänglighet och trivsel tillgodoses. • Trollhättan ska ytterligare stärkas som besöksort. • Skapa fler bostäder med en blandning av upplåtelseformer. • Medverka till att ge invånare och företag goda förutsättningar att utvecklas. • Hög kvalitet ska genomsyra arkitektur och byggande. • Geodata ska tillhandahållas via användarvänliga och lättillgängliga system som bidrar till fortsatt effektivisering och kvalitetssäkring av samhällsprocesser. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 18 936 21 559 22 224 22 381 22 381 22 381 9 980 8 956 10 519 11 040 10 821 11 403 11 054 11 327 11 054 11 327 11 054 11 327 Prioriterade mål 1: Trollhättan utvecklas och stärks när det gäller boendemiljöer och det offentliga rummet genom åtgärder för ökad trivsel och trygghet. 2: Byggherrar, fastighetsägare, och exploatörer ska uppleva att de får rätt förutsättningar för att bygga bostäder och verksamhetslokaler i Trollhättan. Vi är med och skapar förutsättningar för fler bostäder och lokaler åt alla. 66 Nyckeltal 1. Andel nöjda (%) i årlig serviceenkät 2. Antal dialoginsatser 1 2 3. Omsättning av byggrätter för bostadsändamål 3 4. Antal framtagna byggrätter för bostadsändamål 5. Antal outnyttjade byggrätter vid årets slut 1 5 4 2010 2011 2012 2013 2014 81 79 76 78 77 - - - - - 76 109 132 109 13 160 0 22 246 52 1 132 1 023 913 1 050 1 089 Andel svarande som markerat högsta/näst högsta betyg av fem svarsalternativ på en skala från "mycket dåligt" till "mycket bra". 2 Omfattar plan- och byggverksamhet 3 Omsättning byggrätter = beviljade bygglov för nybyggnad inom detaljplan (fr o m 2015 bedöms byggrätten utnyttjad när lägeskontroll utförts 4 Antal byggrätter i laga kraftvunna detaljplaner under året 5 Gäller laga kraftvunna detaljplaner 67 Väghållning Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar projektering, utbyggnad, förbättring, underhåll och drift av gator och allmän platsmark som kommunen ansvarar för. Trafikärenden, parkering och samtliga myndighetsuppgifter inom området. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Gaturummet ska präglas av hög trafiksäkerhet, god miljö och ett bra underhåll. • Trafikmiljön ska utvecklas för en ökad säkerhet, framkomlighet och trygghet, där särskilt barn och andra oskyddade trafikanter ska beaktas. • Planering av gaturummet ska bygga på långsiktiga lösningar. • Ökat fokus ska läggas på att kommunikationer sker på ett ekonomisk och hållbart sätt via gång-, cykeloch kollektivtrafik. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 52 319 55 266 64 396 64 468 66 603 65 723 Intäkter Nettokostnad 8 014 44 305 8 087 47 179 7 538 56 858 7 692 56 776 7 692 58 911 7 692 58 031 Ramförändringar • För att fortsatt nå målen för beläggningsunderhåll för gator och GC tillförs – utöver 2,5 % i generell ramuppräkning (köp av verksamhet) – 0 tkr år 2016 samt 2017 och 2018 ytterligare 110 tkr respektive 480 tkr, totalt 590 tkr jämfört med 2015. • För tillkommande vägytor inkl GC vid utbyggnad av exploateringsområden m m tillförs 300 tkr år 2016 samt 2017 och 2018 ytterligare 275 tkr respektive 140 tkr, totalt 715 tkr jämfört med 2015. (exklusive beläggningsunderhåll). • För omfattande underhållsarbeten av Klaffbron anslås tillfälligt 1,4 mkr 2015 och 1,5 mkr 2017. Nytt avvattningssystem m m är upptaget som investering med 1,1 mkr 2015 och 1,0 mkr 2017. • För drift, underhåll och styrning av ny öppningsbar bro över kanalen för gång- och cykeltrafik anslås 500 tkr per år. För 2016 anslås 250 tkr – målet är att bron ska invigas i början av augusti. Prioriterade mål 1: Öka trafiksäkerheten i Trollhättan med fokus på oskyddade trafikanter och barn. 2: Fler upplever att vårt gaturum är trivsamt, tryggt och tillgängligt. 3: Fler ska välja att cykla och åka kollektivt i Trollhättan 68 2010 2011 2012 2013 2014 1. Antal kilometer ny cykelväg i kommunal regi 3,0 2,6 1,5 2,5 10,4 2. Andel nöjda (%) i enkät, standard på gator, vägar 2 och cykelvägar 36 - - 40 - 3. Andel nöjda (%) i enkät, renhållning av gator och 3 vägar 80 - - 75 - 4. Antal svårt skadade på det kommunala vägnätet 5 8 4 4 9 5. Antal omkomna på det kommunala vägnätet 0 1 1 0 0 Nyckeltal 2 Andel svarande som markerat högsta/näst högsta betyg av fem svarsalternativ på en skala från "mycket dåligt" till "mycket bra". 3 Andel svarande som markerat högsta/näst högsta betyg av fem svarsalternativ på en skala från "mycket dåligt" till "mycket bra". 69 Parkverksamhet Verksamhetens omfattning Skötsel och utveckling av kommunens parker, naturområden och lekplatser inom tätorterna. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • Förbättra och utveckla park- och grönområden för att skapa spontana, trygga och trivsamma mötesplatser. • Det goda parkrummet ska bygga på långsiktiga lösningar. • Tillskapa trivsamma miljöer genom planteringar och blomsterarrangemang. • Fortsätta att utveckla våra lekplatser för ökad rörelse, lek och kreativitet. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 15 024 16 349 18 133 19 024 19 534 19 629 Intäkter Nettokostnad 49 14 975 42 16 307 0 18 133 0 19 024 0 19 534 0 19 629 Ramförändringar • För tillkommande skötselytor p g a utbyggnad av exploateringsområden m.m. tillförs 300 tkr år 2016, samt 2017 och 2018 ytterligare 465 tkr respektive 60 tkr, totalt 825 tkr jämfört med 2015. I beloppen ingår tillskott med 190 tkr år 2016 för skötsel av Knorren och 260 tkr år 2017 för området vid gamla Kronogårdsskolan. • För bergskrotning i det från Vattenfall övertagna området väster fallfåran anslås 260 tkr vart tredje år, senast 2014 och nästa gång 2017. • För skötsel av den nya lekplatsen på Spikön beräknas 350 tkr. I detta ingår daglig tillsyn och städning samt bevakning. I ramen tillförs lägre belopp 2016 och 2017. Prioriterade mål 1: Fler vistas i våra parker och anlagda grönområden samt upplever att de är trivsamma och trygga. 2: Fler är aktiva i våra lekmiljöer och aktivitetsparker och upplever att de är roliga, spännande och trygga. 3: Öka tillgängligheten i våra mest välbesökta offentliga parker och grönområden. 70 2010 2011 2012 2013 2014 35 - - 32 - 73 - - 69 - 80 80 81 81 81 Nyckeltal 1. Andel nöjda (%) i enkät, lekplatser 2. Andel nöjda (%) i enkät, parker 3. Antal lekplatser 4 5 4 Andel svarande som markerat högsta/näst högsta betyg av fem svarsalternativ på en skala från "mycket dåligt" till "mycket bra". Vid analys av nöjdhetsnivån betr. lekplatser ska vägas in att ca 40% inte hade någon uppfattning (valde svarsalternativ ”vet inte”). 5 Andel svarande som markerat högsta/näst högsta betyg av fem svarsalternativ på en skala från "mycket dåligt" till "mycket bra". 71 0,3 % Miljönämnden ' Nämndens presidium: Ordförande: Ann-Christine Tornebjer Torslid (s) 1:e vice ordf: Jan-Ove Berntsson (s) 2:a vice ordf: Angelica Lundgren Bielinski (m) Antal ledamöter och ersättare: 13 ledamöter och 7 ersättare Nämndens ansvarsområde Miljöförvaltningens verksamhet. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden Verksamhetens inriktning är att ständigt förbättra miljön för invånarna såväl fysiskt som psykiskt samt ge goda betingelser för växter och djur. Verksamheten omfattar tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande bl.a. avlopp, industrier, jordbruk, livsmedel, naturvård samt inomhusmiljö i bostäder, skolor och förskolor. Driftsammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Nämnd Miljö Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 415 403 451 466 466 466 Miljö 6 372 6 762 7 288 7 150 7 150 7 150 Summa 6 787 7 165 7 740 7 616 7 616 7 616 Investeringssammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Miljönämnden 23 100 300 Summa 23 100 300 72 Miljö Verksamhetens omfattning och politiskt prioriterad inriktning Verksamhetens inriktning är att ständigt förbättra miljön för invånarna såväl fysiskt som psykiskt samt ge goda betingelser för växter och djur. Verksamheten omfattar tillsyn och strategiskt förebyggande arbete rörande bl.a. avlopp, industrier, jordbruk, livsmedel, naturvård samt inomhusmiljö i bostäder, skolor och förskolor. Den övergripande inriktningen 2016-2019 är att ständigt flytta fram positionerna, så att hållbar utveckling mer och mer genomsyrar hela kommunen. Det ska ske genom att: • Tillsyn ska bedrivas enligt Miljöbalken och Livsmedelslagen och på ett sådant sätt att Trollhättans Stad är en förebild. • Information och vägledning ska ges till företag och allmänhet. • All handläggning och tillsyn ska bygga på riskbedömning samt vara rättsäker, effektiv och ändamålsenlig. Handläggningen ska vara lättförståelig. • Miljönämnden ska medverka i kommunens planeringsarbete och verka för en hållbar utveckling. • Miljönämnden ska medverka till att det lokala miljömålsarbetet genomförs och ta ett särskilt ansvar för åtgärder inom Giftfri miljö, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning och God bebyggd miljö. Resurser Tkr Kostnader Intäkter Nettokostnad Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 10 974 12 053 12 511 12 504 12 504 12 504 4 603 6 372 5 292 6 762 5 223 7 288 5 354 7 150 5 354 7 150 5 354 7 150 Ramförändringar • Ansvarsutredning Sjuntorps textilindustri -100 tkr, tillfällig förstärkning under 2015. 73 Prioriterade mål 1: Miljönämnden ska verka för att öka förutsättningarna för att alla ska ha tillgång till en god miljö och hälsa Miljönämnden har ett stort ansvar för att främja en hållbar utveckling. Trollhättan ska vara en förebild och ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling. Miljönämnden vill prioritera arbetet med tillsyn och rådgivning. Det är i dessa möten som ett motiverande samtal kan uppstå och förändringar sker. Miljönämnden har även ett stort ansvar för att hållbarhetsfrågorna bevakas i det långsiktiga strategiska arbetet. 2: Allmänhetens och företagens förtroende för miljönämndens arbete ska öka De företag och den allmänhet som varit i kontakt med Miljöförvaltningen ska känna förtroende för Miljönämndens arbete och tycka att nämndens arbete är värdefullt. Det är viktigt att skapa förståelse för tillsynsavgifterna. 3: Miljönämnden ska verka för att minska miljö- och hälsorisker i de miljöer där barn vistas Miljönämnden har ett ansvar för att ständigt beakta barnens förutsättningar till en god livsmiljö. Det kan röra sig om närhet till grönområden, kemikalier i barnomsorg och skolmiljö, säker mat, inomhusoch utomhusmiljö i barnomsorg och skolmiljö, utsatthet för buller i boendeområden och vid fritidsaktiviteter. 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Andel utförd tillsyn i förhållande till planerad i verksamhetsplanen 1 2 1 2. Andel medborgare och företag som har tilltro till Miljönämndens arbete (mäts växelvis vartannat år) 3. Andel avlopp som bedömts ha en godtagbar rening genom inventering eller tillståndsprövning (andel totalt) 4. Andel lägenheter i flerbostadshus som är kartlagda ur radonsynpunkt 5. Antal företag som har en sänkt erfarenhetsklassning (betalar en lägre tillsynsavgift) Styrande lagar/förordningar 1 • Miljöbalken • Livsmedelslagen • Strålskyddslagen 2 Medborgare , Företagare 66% 2 80% 16% 21% 1 67% 2 84% 25% 29% 33% 7% 12% 22% 74 Kommunstyrelsen 17% ' Nämndens presidium Ordförande: Paul Åkerlund (s) 1:e vice ordf: Monica Hanson (s) 2:a vice ordf: Peter Eriksson (m) Antal ledamöter och ersättare: 15 + 15 Nämndens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ett helhetsansvar för kommunens verksamheter, utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar övergripande och strategiska mål, riktlinjer och ramar för kommunens verksamheter samt utövar uppsikt över övriga nämnder. Styrelsen utgör nämnd för kommunstyrelsens förvaltning. Politisk verksamhet omfattar anslag för kommunfullmäktige och centrala nämnder och styrelser inklusive utskott mm. Ledning, utveckling, förvaltning omfattar mål och anslag för kommunstyrelsens förvaltning som innehåller kontoret Tillväxt och utveckling, kontoret Produktion och service, Administrativa kontoret, Ekonomikontoret och Personalkontoret samt stadsdirektören/förvaltningschef. Avtalsbunden verksamhet omfattar kommunalförbund t ex Kunskapsförbundet Väst (gymnasium och vuxenutbildning) och uppdragsersättningar enligt avtal t ex kollektivtrafik, Innovatum, Älvhögsborg, Folkets Hus. Politiskt prioriterad inriktning under mandatperioden • En hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling som värnar om framtidens generationer. • Verksamheterna ska möta Invånarnas behov och förväntningar med god ekonomisk hushållning . Uppföljning är ett viktigt instrument. • Kunskapsutveckling och livslångt lärande som garant för en god och gynnsam utveckling. • Varumärket Trollhättan ska värnas och stärkas. • En god personalpolitik som leder till den goda arbetsplatsen. • Kommunstyrelsens förvaltning ska vara en förebild i gott bemötande, kundorientering, god service, utveckling och förändring. 75 Driftsammandrag, netto Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Politisk verksamhet 18 494 22 039 22 864 32 920 25 220 26 420 Ledning, utveckling, förvaltning 94 541 89 565 98 626 102 146 101 885 100 935 Avtalsbunden verksamhet (inkl KFV) 366 953 376 418 376 260 384 251 383 703 381 936 Summa 479 988 488 022 497 751 519 317 510 808 509 291 Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan 2013 2014 2015 2016 2017 2018 137 28 585 -16 5 195 23 247 246 1 000 45 738 1 000 65 300 1 000 39 240 32 590 1 075 4 400 4 400 4 400 47 813 70 700 44 640 37 990 Verksamhetsområde/Program Investeringssammandrag, netto Tkr Verksamhetsområde/Program Politisk verksamhet Ledning, utveckling, förvaltning Avtalsbunden verksamhet Centrala IT-investeringar Summa 28 706 28 688 1000 2 76 Politisk verksamhet Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar anslag för kommunfullmäktige, revisionsnämnden, kommunstyrelsen, partistöd och bidrag till utbildning, personalutskott, utskott för social hållbarhet, produktions- och serviceutskott, valnämnd, överförmyndarnämnd, samordningsförbundet Trollhättan-Lilla Edet-Grästorp (TLEG) samt diverse utredningar och utvecklingsprojekt. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kommunfullmäktige 1 995 2 296 2 128 2 179 2 179 2 179 Kommunstyrelsen 6 557 7 385 8 476 9 804 10 404 10 404 Kommunrevision 2 048 1 954 1 995 2 029 2 029 2 029 71 1 481 86 110 110 1 310 Överförmyndare 2 669 2 966 3 287 3 442 3 442 3 442 Övrig politisk verksamhet 5 153 5 957 6 892 15 356 7 056 7 056 18 494 22 039 22 864 32 920 25 220 26 420 Valnämnd Nettokostnad Ramförändringar • Politisk ledning 1 200 tkr år 2016 och 1 800 tkr från och med år 2017. • Trollhättans kommun 100-års jubileum 8 300 tkr år 2016. • Överförmyndarnämnden 80 tkr från och med år 2016. • Allmänna val 2018 1 200 tkr år 2018. 3 77 Ledning, Utveckling, Förvaltning Verksamhetens omfattning Verksamheten omfattar stadsövergripande ledning, utvecklings- och stödverksamheter såsom översiktsplanering, exploatering, ekologisk och social hållbarhet inkl folkhälsa, näringslivsutveckling, kommunikation och information, administration och service, ekonomi- och personaladministration, företagshälsovård, fastigheter och tomträtter. Resurser Tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Kostnader Intäkter 444 397 349 856 94 541 456 642 367 077 89 565 366 549 267 923 98 626 370 266 268 120 102 146 370 005 268 120 101 885 369 055 268 120 100 935 Nettokostnad Ramförändringar • Bredbandstjänst -401 tkr upphör 2017. För att informera vid utbyggnad av stamnätet på landsbygden. • Stamnätsutbyggnad landsbygden. Lagmansered -1 240 tkr 2016, Öresjö -1 750 tkr 2017 och -2 700 tkr 2018. • Förstärkning av exploateringsfunktionen, 650 tkr från och med 2017. • Information och tryckning av VA-plan, -50 tkr 2016 tillfälligt anslag upphör. • Utredningskostnader klimatförändringar, -100 tkr 2016 tillfälligt anslag upphör. • Grundlicenser Office 365, 3 300 tkr från och med 2016. Prioriterade mål 1: Kommunstyrelsen ska verka för att förbättra förutsättningarna för företagande så att antalet företag och antal sysselsättningstillfällen ökar. 2: Kommunstyrelsen ska verka för att tillgången på bostäder ska öka. 3: Kommunstyrelsen ska verka för utveckling och effektivisering så att medborgarnas och företagarnas vardag blir enklare och att organisationens tillgänglighet och öppenhet ökar. (Med e-förvaltning avses att utveckla och effektivisera offentlig förvaltning för att möta medborgares och företags förväntningar på en samverkande effektiv offentlig service. Med det menas en effekt och 4 78 enkel elektronisk förvaltning som använder informations- och kommunikationsteknik i kombination med organisationsförändringar och ny kompetens hos personalen.) 2010 2011 2012 2013 2014 Nyckeltal (beskriver verksamhetsområdet) 1. Kommunen som attraktiv plats att leva och bo i (NMI) 65 61 2. Antal lägenheter i kommunen 30 62 22 16 3. Förändring i antal förvärvsarbetande per 1000 invånare 4. Företagarnas omdöme om företagsklimatet (index Insikt) 5. Kommuninvånarnas betyg på den kommunala servicen (NMI) 67 64 70 59 60 5 79 Avtalsbunden verksamhet Verksamhetens omfattning Kommunalförbundet Kunskapsförbundet Väst med gymnasieskola/gymnasiesärskola och vuxenutbildning/särvux. I kommunalförbundet ingår Trollhättans Stad och Vänersborgs kommun. Gymnasieutbildningarna består av nationella program och introduktionsprogram. Vuxenutbildningen – Lärcentrum – består av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare, kvalificerad yrkesutbildning, högskoleutbildningar på distans och uppdragsutbildningar. Anslaget för Kunskapsförbundet Väst uppgår till 277 438 tkr år 2016. Tilläggsbeställningar av kollektivtrafik t ex seniorkort. Västra Götalandsregionen har ett verksamhetsoch ekonomiskt ansvar för kollektivtrafik sedan år 2012. Ersättningar enligt uppdragsavtal till Älvhögsborg, Folket Hus, Innovatumkoncernen, Visit TrollhättanVänersborg. Ersättning till Kommunalförbundet Fyrbodal och till Kommunalförbundet Närf (Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund). I kommunalförbundet ingår Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda och Melleruds kommuner. Bidrag till Fyrstad Flygplats AB som bedriver Trollhättan-Vänersborg flygplats. Delägare är Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekils kommuner. Trollhättans andel är 59 %. Bidrag till Högskolan Väst och studentkåren. Avgifter till SKL Sveriges Kommuner och Landsting, STIM, SAMI, Kooperativt resurscentrum, Trollhättan City AB och Bonus Presskopia. Resurser Tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Ram Ram 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnader 372 204 379 387 376 260 384 251 383 703 381 936 Intäkter Nettokostnad 5 251 366 953 2 968 376 418 376 260 384 251 383 703 381 936 Ramförändringar • Målgruppsförändringar Gymnasieskolan inklusive justering för verkligt utfall, 3 300 tkr år 2016, 2 752 tkr år 2017 och 3 835 tkr 2018. • Effektiviseringar nya gymnasieskolan -2 755 tkr år 2016, motsvarar sänkt statsbidrag enligt finansieringsprincipen. • Effektiviseringar nya gymnasieskolan 2 755 tkr år 2016. Tillskott för att motverka neddragning enligt finansieringsprincipen. • Innovatum Teknikpark hyresgaranti avtrappas, -50 tkr 2016 och 2017. Hyresgarantin är 350 tkr 2016 och 2017. • Älvhögsborg +750 tkr 2016. Utökad uppdragsersättning för utbyggnaden av gymnastikhall. 6 80 • Näringsbidrag Innovatum Science Center 2,5 mkr 2016 och 2017 (5 mkr vart femte år för investeringar). Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Ram 2017 Ram 2018 Antal Trollhätteelever gymnasieskolan 2 304 2 114 2 002 1 999 1 987 2 081 2 115 Anm: Befolkningen i åldern 16-18 år beräknas tillhöra målgruppen som stämts av mot elevtalen vid föregående bokslut. Siffran för bokslut 2014 avser antalet folkbokförda i målgruppen. 2010 2011 2012 2013 2014 13,5 12,9 Nyckeltal för verksamhetsområdet Kunskapsförbundet Väst (Gymnasium) 1. Genomsnittlig betygspoäng 2. Andel behöriga till högskolan 77,2 3. Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 3 år 75,8 4. Andel behöriga lärare 2010 2011 2012 67,6 70,4 2013 2014 Nyckeltal för verksamhetsområdet Kunskapsförbundet Väst (Vuxenutbildning) 1. Andel genomförda kurser inom GRUV där eleven fått minst godkänd (E) 87 2. Andel genomförda kurser inom gymnasial vuxenutbildning där eleven fått minst godkänd (E) 85 3. Genomströmningstid för SFI elever (antal veckor) 2010 2011 2012 2013 2014 2 608 2 829 3 050 3 096 4 994 4 124 3 986 4 262 4 434 21 22 23 24 2011 2012 2013 2014 26 389 25 087 21 471 Nyckeltal för verksamhetsområdet Kollektivtrafiken 1. Antal seniorkort 2. Antal resande inom tätortstrafiken 3. Andel hållplatser som är anpassade för personer med funktionsnedsättning 2010 Nyckeltal för verksamhetsområdet Innovatum 1. Antal besökare till museet 2. Antal utvecklingsprojekt 3. Antal besökare till Science Center 4. Lokalhistoriska aktiviteter 55 57 76 67 70 61 468 61 853 79 449 81 150 82 464 15 14 12 13 14 Styrande lagar/förordningar • Skollagsstiftning och skolförordningar 7 81 Skatteintäkter Vi baserar skatteintäktsberäkningen på SKL:s prognos 2015-10-08. SKL nästa prognos kommer 2015-12-18. SCB justerade i en ny prognos i maj upp befolkningsutvecklingen i riket kraftigt. SKL har inte bedömt att skatteunderlagsprognosen totalt sett kan höjas motsvarande. För Trollhättans del ser det nu tveksamt ut om befolkningsprognosen våren 2015 kan infrias. Därmed blir vår andel av de samlade skatteintäkterna lägre. Mkr Egna prel skatteintäkter Kommunal fastighetsavgift Slutavräkning Prognostiserad slutavräkn S:a skatteint Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämning LSS-utjämning Regleringsbidr/-avgift Redovisning 2012 2013 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 2017 2018 2 012,1 2 096,5 2 147,1 2 272,0 2 269,3 2 403,0 2 504,0 2 619,0 87,3 86,0 86,8 90,0 89,8 92,0 96,0 100,0 0,4 1,3 -6,1 25,0 -13,6 0,4 2 124,8 2 170,2 2 228,3 Summa Ökning % Varav skattehöjning Varav slutavräkning Varav kostnadsutjämning Varav tillfälligt konjunkturstöd/tillskott Ändring motsv år MRP/budget 2015 Ändring mot föregående år mkr Utdebitering Folkmängd 1 nov föregående år -0,1 -5,0 2 371,0 2 356,8 9,0 2 490,0 2 600,0 2 719,0 426,4 466,3 490,4 538,5 541,6 545,0 556,0 573,0 46,8 46,3 52,0 72,0 72,8 70,5 70,5 70,5 -11,2 -6,3 -0,6 0,5 0,8 4,5 4,5 4,5 27,3 25,4 23,4 9,0 3,7 -2,0 -11,0 -27,0 489,3 531,6 565,3 620,0 618,9 618,0 620,0 621,0 2 991,0 2 975,7 Förutsatt tillskott S:a gen statsb/utj -2,3 0,0 2 614,1 2 701,8 2 793,6 2,4 -0,3 0,9 3,4 0,0 0,2 3 108,0 3 220,0 3 340,0 3,4 7,1 6,5 4,4 3,6 3,7 -0,3 0,4 2,3 0,2 0,8 2,3 0,1 0,8 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -30 0,0 -42 0,0 -15 -0,4 -13 61 88 92 197 182 132 112 120 20,96 55 490 20,96 55 659 20,96 56 470 21,56 56 800 21,56 56 863 21,56 57 200 21,56 57 800 21,56 58 500 Förutsättningar i korthet 1. Skatteunderlagsberäkningen är enligt SKL:s prognos för riket 2015-10-08. SKL:s viktigaste prognosförutsättningar framgår nedan. 2. Fastighetsavgiften är enligt prognos från SKL/SCB 2015-06-12 för 2016 och därefter schablonuppräknad. 3. Befolkningen 1/11 2015 – 2017 är 57 200, 57 800 respektive 58 500 personer enligt nedjusterad befolkningsprognos 2015-09-01. Anm: 57 036 enligt Solen 30 sep. 4. I budgetpropositionen för 2016 föreslås inget tillskott av generellt statsbidrag. Det innebär en fortsatt urholkning av grundfinansieringen av verksamheten. Vi har inte heller förutsatt att det blir något tillskott följande år. Anm: SKL bygger sin bedömning av kommunsektorns ekonomi på att staten realt höjer de generella statsbidragen realt med 2 % årligen 2017 och 2018 samtidigt som man förutser en kraftig volymökning i verksamheten. 5. Kostnadsutjämningarna för 2016 är enligt preliminära beräkningar publicerade av SCB 1 oktober. Anm: För 2017 – där prognosstöd saknas från SCB – ser vi skäl att räkna med avtrappat utjämningsbidrag i IFO -faktorn. Dels för att budgetramen för verksamheten förutsätter en utveckling mot ”normalisering” dels för att uppbyggnaden av IFO -faktorn är ifrågasatt. Statskontorets har i utredning föreslagit ändringar vilka enligt utredningen beräkningar medför att vi tappar 34 mkr redan 2016. Enligt en annan utredning skulle vi tappa 9 mkr på förändringar av barnomsorgsfaktorn. Bägge förslagen har fått kraftig kritik av bl a SKL – särskilt det föreslagna snabba genomförandet men också vissa parametrar och statistikunderlaget för dem. Regeringen har nu meddelat att modellerna för IFO och barnomsorg inte kommer att förändras 2016. Mot bakgrund av punkten ovan avstår vi från att lägga in något antagande 2017 – 2018. 82 6. Vi har uppdaterat regleringar enligt finansieringsprincipen enligt förslag i budgetproposition för 2016. 7. Vi har nu även beaktat den föreslagna kompensationen för avtrappad och slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Samtidigt har vi naturligtvis nu med de höjda arbetsgivaravgifterna på kostnadssidan. Nettoeffekten är för Trollhättans Stad ca 10 mkr högre kostnader 2017 när ändringen har fullt genomslag. Skatteunderlagsprognoser Genom rekommendation från redovisningsrådet är SKL normerande prognosmakare. I tabellen redovisas uppgifter från SKL:s prognos samt historiska data. Procentuell förändring 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP Sysselsättning, arbetade timmar Timlön (nationalräkenskaperna) Timlön (konjunkturlönestatistiken) Definitivt taxeringsutfall Skatteunderlag SKL 19 dec 2014 Skatteunderlag SKL 19 feb 2015 Skatteunderlag SKL 29 apr 2015 Skatteunderlag SKL 17 aug 2015 Skatteunderlag SKL 8 okt 2015 Regeringen sep 2015 KPI, årsgenomsnitt KPI F 2,9 2,0 3,2 2,5 2,98 1,3 0,6 2,8 3,0 3,99 1,3 0,3 1,9 2,5 3,36 2,4 1,8 1,9 2,6 3,2 0,9 3,0 3,0 3,4 1,6 3,2 3,2 2,6 1,0 3,4 3,4 2,3 0,9 3,5 3,5 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 5,2 5,1 5,0 4,8 4,7 5,0 0,1 1,0 4,7 5,1 5,4 5,6 5,4 5,3 1,4 1,7 4,5 4,5 4,3 4,3 4,4 5,2 2,9 1,9 4,2 4,3 4,2 4,3 4,6 4,7 3,1 2,0 3,0 1,1 0,9 1,0 0,0 0,9 -0,2 0,5 Anm: Timlön och sysselsättning (avlönade timmar) bestämmer lönesumman, vilken är den viktigaste delen i skatteunderlaget. Nationalräkenskaperna mäter timlöneutvecklingen som lönesumman delad med antalet arbetade timmar. Den påverkas därför även av strukturförändringar på arbetsmarknaden och variationer i övertidsuttag. Konjunkturlönestatistiken är mer relaterad till avtalsförändringar (inkl löneglidning). Pensioner utgör också en ganska stor del av skatteunderlaget. Vidare ingår bl a annat sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättningar samt näringsverksamhet (men inte i lönesumman). De av regeringen i september 2015 fastställda uppräkningsfaktorerna (5,0 och 5,3 %) styr de preliminära skatteutbetalningarna till kommunerna för 2016. Skatteunderlaget påverkas nästan varje år av ändrade skatteregler. För kommunerna neutraliseras effekten av dessa genom förändringar av det generella statsbidraget. År 2016 sänks skatteunderlaget med 0,3 % på grund av sänkt skatt för pensionärer enligt budgetpropositionen. Tidigare beslut om nedtrappning av avdragsrätten för pensionssparande höjer med 0,2 %. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: Skatteverket och SKL. Anm: Sysselsättningsökningen kan inte översättas direkt till motsvarande skatteunderlagsökning eftersom lönesumman omfattar ca 70 % av skatteunderlaget. Dessutom bidrar den till att arbetslöshetsersättningar minskar. Kostnadsutjämning Sammanställningen avser preliminära belopp för 2016 enligt SCB:s beräkning i slutet av september. Jämfört med kostnadsutjämningen 2015 är det en liten ”förbättring” med 11 kronor per invånare d v s 0,6 mkr. 83 Prognos SCB 1 okt Faktor Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Barn- ungdom med utl bakgr Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändringar Kollektivtrafik Bebyggelsestruktur Lönekostnader Totalt i kronor per invånare Strukturkostn kr per invånare Förändr Förändr m ot Riket Thn Avdr/till m ot utf 2015 prel uppg april 7 300 9 831 3 693 114 9 830 3 796 118 1 003 215 0 7 396 10 343 3 933 248 9 794 4 844 0 1 078 -77 -369 96 512 240 134 -36 1 048 -118 75 -292 -369 11 75 -95 0 70 -91 44 4 2 -9 0 -7 0 0 0 -97 -17 0 3 1 35 899 37 190 1 291 11 -117 Anm: Befolkningens fördelning på olika åldersklasser är för flertalet faktorer den tyngsta komponenten. Det är befolkningsförhållanden m.m. året innan beräkningen som används, d v s 2014. För de verksamheter som ingår i utjämningen där Trollhättan får bidrag d v s anses vi befolkningsmässigt m.m. ha mindre gynnsamma förutsättningar än genomsnittskommunen och omvänt för de andra (bortsett från de speciella delarna befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur och lönekostnader). SCB återkommer med definitiva beräkningar till årsskiftet. Erfarenhetsmässigt har vi reserverat en försämring med 50 kronor per invånare för slutuppdatering av befolkningsförändringarna. SCB:s beräkningar avser endast det närmaste året. Att bedöma utvecklingen därefter är mycket svårt. Systemen är mycket komplexa och det är inte Trollhättans absoluta förändringar utan förändringarna relativt riksgenomsnittets förändringar som måste bedömas och beräknas. Om inte det finns särskilda skäl använder vi därför oförändrade belopp efterföljande år. Kommunalskattesystemet Preliminära skatteintäkter under år 2016 utbetalas med 2015 års taxering (2014 års inkomster) som grund, men uppjusterade till prognostiserad nivå för år 2016 genom så kallade uppräkningsfaktorer. Dessa fastställs av regeringen i september året före utbetalning och sätts lika för alla kommuner. Uppräkningsfaktorerna är regeringens prognos i budgetproppen över skatteunderlagets ökning. Avräkningen för det faktiska utfallet år 2016 sker genom slutavräkning efter taxeringen år 2017. Regleringen görs när staten betalar ut skattemedel till kommunerna i januari år 2018. Avräkningen är kollektiv genom enhetliga belopp i kronor per invånare. I boksluten periodiserar kommunerna skatteintäkterna genom prognoser för slutavräkningen. SKL:s prognos i december är normerande. Genom inkomstutjämningen bestäms kommunernas skatteintäkter i huvudsak av genomsnittsinkomsten i riket och folkmängden i kommunen som andel av rikets. Inkomstutjämningen och de generella statsbidragen är i hopförda genom att staten fyller på kommunens egna skatteintäkter med ett inkomstutjämningsbidrag upp till 115 % av medelskattekraften. Tillskottet beräknas efter 95 % av medelutdebiteringen i riket 2003 justerad för skatteväxlingar i länet. Kostnadsutjämningen är helt mellankommunal och avser olikheter i åldersstruktur m.fl. opåverkbara förutsättningar för verksamheten, d v s den enskilda kommunen jämförs med riksgenomsnittet. Det är inget statsbidragssystem – netto tillförs inte kommunsektorn några resurser! Kostnadsutjämningen medför att skatteintäkterna nedbrutet på enskilda personer varierar mycket kraftigt beroende på i första hand deras ålder. Osäkerheten i beräkningen av skatteintäkterna i budget och prognoser beror på att de ska budgeteras och redovisas i aktuell inkomstnivå. Men hösten 2015, när 2016 års budget ska göras, finns det bara en exakt mätning av 2013 års skatteunderlag. För 2014 års skatteunderlag finns preliminära uppgifter från pågående taxering av 2014 års inkomster. Det slutliga taxeringsutfallet kommer i slutet av november. Skatteintäkternas storlek i 2016 års bokslut kommer att bero på taxeringen 2016 av 2015 års inkomster och den bedömning som SKL gör för 2016 i december samma år. Även ganska små procentuella förändringar ger stora tal när de appliceras på 2,3 miljarder. Avvikelser vid taxeringsutfallet för 2015 slår dubbelt 2016 genom dels korrigeringen av 2015 års skatteintäkter dels ändrad ingångsnivå 2016. I huvudsak bestämmer sysselsättningsutvecklingen i riket i kombination med befolkningsutvecklingen skatteunderlagets reala utveckling. Höga nominella löneökningar ger inte något nettotillskott – de motsvaras av kostnadsökningar hos kommunerna på grund av pris- och löneökningar. Snarast får de motsatt effekt genom en negativ inverkan på den reala samhällsekonomin. Kommunerna kan av egen kraft (via tillväxt av skatteunderlaget) inte långsiktigt öka verksamheten mer (bortsett från egna produktivitetsförbättringar – d v s mer verksamhet till samma kostnad) än vad som motsvarar landets sysselsättningsökning och lite till genom att reallöneökningar och ökande pensionsinkomster också bidrar något. Långsiktigt är det i grunden utvecklingen av totalbefolkningen och dess ålderssammansättning som styr den möjliga sysselsättningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen ger på grund av förskjutningar i åldersstrukturen ett alltmer begränsat tillskott till arbetskraften. Det generella statsbidraget är en stor inkomstkälla. Enbart för realvärdesäkring skulle det behöva öka med 1218 mkr årligen. 84 Verksamhetens nettokostnader Mkr 2016 2017 2018 2 974,0 2 974,0 2 974,0 Ramkompensation för pris- och löneökningar 79,6 162,7 249,4 Kompensation för höjda arbetsgivaravgifter 15,5 18,0 18,0 Pensionskostnader m m -5,0 6,4 30,0 3 064,1 3 161,1 3 271,4 Ändringar i oförutsett och särskilda åtgärder -4,5 -0,3 0,1 Ramförändringar enl finansieringsprincipen 1,8 2,6 2,6 Övriga ramförändringar 17,7 41,6 69,8 Summa ramförändringar 15,0 43,8 72,4 3 079,1 3 204,9 3 343,8 Budget 2015 (exkl avskrivn) Förändringar: Dels:a 2015 års budg i löpande löner/priser Förändringar: Verksamhetens nettokostn Spec av förändring av pensionskostnader m m -5,0 6,4 30,0 Pensionskostnader Reavinster kv Mars Övrigt "finansförvaltningen" enl spec 2,0 -8,0 1,0 10,0 -5,6 2,0 27,0 3,0 Observera att sammanställningen startar i 2015 års budget och att den därefter bara redovisar förändringar av de angivna posterna för att komma fram till verksamhetens nettokostnader åren 2016 - 2018. Alla år jämförs med 2015 års budget – förändringarna redovisas ackumulerade. Uppgifter om kompensation för pris- och löneökningar och beräkning av pensionskostnader finns senare i denna handling. Höjda arbetsgivaravgifter avser budgetpropositionens föreslag om slopad av nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Av regeringen föreslagen kompensation (läggs in i det generella statsbidraget). Nettoeffekten blir för Trollhättans Stad en tillkommande kostnad. Så länge statsbidraget hålls oförändrat ökar sedan denna i takt med löne- och volymförändringar. Nämndernas kompensation är beräknad med uppföljning av år 2014 som underlag. Budgetramarna justeras på en gång trots att det andra och sista steget i slopandet sker fr o m juni 2016. Samtidigt budgeteras en positiv PO–differens för jan – juni 2016. För oförutsett och särskilda åtgärder räknas förändringen mot 2015 års ursprungliga budget efter justering för några mindre anslag som är nivåhöjande i ramarna. De totala beloppen för anslagen i oförutsett och särskilda åtgärder är sammanställda senare i denna handling. Beloppen påverkas i några fall av att medel tillförts eller avräknats nämndernas budgetramar. Ramförändringarna för 2016 – 2018 specificeras på efterföljande sidor. Alla förändringar redovisas mot 2015 års ursprungliga budget. Det betyder att vissa förändringar i ramen helt eller delvis motsvaras av tilläggsanslag 2015. Ramförändringar enligt finansieringsprincipen motsvaras av förändrat generellt statsbidrag. Dessa är uppdaterade enligt budgetpropositionen för 2016. 85 Ramförändringar 2016 - 2018 2017 2018 Utbildningsnämnden 5 688 31 211 55 079 Enligt finansieringsprincipen 1 265 2 680 2 680 -170 -170 -170 Ökad undervisning i matematik år 4-6 1 435 2 850 2 850 Övriga ramförändringar 4 423 28 531 52 399 Målgruppsförändringar grundskolan 5 259 15 839 25 740 Målgruppsförändringar barnomsorg -3 154 2 774 9 841 Inskrivningsgrad 88,1% 1-5 år, 76,8% 6-9 år. Förändring av målgrupp baserad på befolkningsprognos sept-2015. Neddragning även för minskning 2015 enligt delårsrapport. 1 500 3 000 4 500 318 500 318 1 000 318 1 000 Ökad målgrupp leder till ökat lokalbehov. 4 avd per år. Totalbeloppen ram + överram matchar ungefär kostnaderna för aktuella projekt enligt sammanställning av lokalstrategen. För Hjortmosseskolan som vuxit ur lokalerna Sylteskolan, nya lokaler 0 4 000 8 500 Tillkommande kostnader enligt preliminära beräkningar. Ersättningspaviljonger och nya högre hyror. Full nivå beräknas till 10,9 mkr som nås år 2019. Hälltorps skola, lokalkostnader 0 1 600 2 500 Tillkommande kostnader enligt preliminära beräkningar. Förändringar mot årsbudget 2015 tkr Frivilliga nationella prov SO och NO Lokalbehov förskolan målgr ökn Lokaler på Elefanten Hyreskostnad moduler Sylteskolan 2016 Anmärkningar Motsvaras av förändrade generella statsbidrag. Minskning av tidigare kompensation då proven blir frivilliga. Befolkningsprognos sept -15 med neddragning för minsking 2015 enligt delårsrapport. Utökning för att få plats med fler elever från HT-16. Oavsett ombyggnad. Höjd personaltäthet i fritidshem 250 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 1,4 mkr. Personalförstärkningar elevhälsa 200 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 1,1 mkr. Läxhjälp 390 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 2,2 mkr. Upprustning utemiljö 500 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 2,8 mkr. Lågstadielyft 2 000 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 11 mkr. Lärarlönelyftet 1 500 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 8,6 mkr Kultur-Fritidsnämnden 670 1 300 2 688 Kultursekreterare 100-års jubileum Idrottshall badminton Sommaröppet konsthallen 0 750 -400 -320 950 -400 -432 950 -400 20 20 20 300 300 500 300 500 Ny utökad verksamhet, Ytterligare 200 tkr omdisponeras inom ram Förstudie pågår kring byggnation kombinerat skola och kultur. 250 250 Förstudie pågår kring byggnation kombinerat skola och kultur. 1 500 Förstudie pågår kring byggnation kombinerat skola och kultur. Mötesplats Kronan Hjortmossens fritidsgård Nytt bibliotek Sylte Ny fritidsgård Sylte Ny idrottshall Sylte Sänkta avgifter kulturskolan 5 850 15 319 Gemensamt/ofördelat Fler chefer 1 200 3 000 3 000 1 200 2 400 2 400 0 600 600 Höjt takbelopp högkostnadsskydd Korrigering målgrupp 2014 Satsningen läggs in i ram. 25 550 Utbildning av personal Vård och omsorg Driftskostnader hyra mm. Försenad byggstart beräknas klart mars 2016. Risk för högre hyra än tidigare plan. Engångsanslag 2015. 100 mkr avsätts 2016 beräknad effekt för Trollhättan ca 0,6 mkr. Omsorgsnämnden Kapitaltjänstkostnader nytt IT-system Totalt 1 120 tkr tom mars 2017, täcks från anslaget för 100årsjubileet. Två nya chefer 2016 och 2017. Regeringen avsätter 200 mkr 2016, motsvarar 1,1 mkr för Trollhättan 1 400 5 819 12 800 -400 -900 -900 3 420 6 873 10 259 Under MRP perioden planeras för upp till 38 nya gruppbostadsplatser inom vård och omsorg. Inräknat flytt av 20 vårdtagare från Slättbergsvägen blir nettotillskottet 18 platser. Enligt finansieringsprincipen. Fler äldre än enligt tidigare beräkning. 86 Förändringar mot årsbudget 2015 tkr Nya målgruppsbehov Målgruppsreserv till särskildaåtgärder Bostadsanpassningsbidrag Konvertering somatikpl till demenspl Digital larm, leasing 2016 2017 2018 1 268 1 534 5 129 -4 688 -4 688 -4 688 400 400 400 1 200 2 400 2 400 200 200 200 Anmärkningar Baserat på demografisk utveckling. Täckning tidigare obalans. Konvertering av 25 platser årligen, alternativ användning till nya demensboenden. Teknik byte från analogt till digitalt, totalt 2,2 mkr inkluderat 2015. Stärkt bemanning Regeringen avsätter 1 miljard 2015 samt 2 miljarder 2016-2018, motsvarar för Trollhättan 5,8 mkr, 11,6 mkr. Investeringsstöd, boende Regeringen avsätter 150 mkr 2016, 300 mkr 2017 och 400 mkr 2018-2019 till ombygnation/nybyggnad av särskilt boende, samt bostäder till äldre på den ordinarie bostadsmarknaden (seniorsbostäder och trygghetsboenden). Omsorg för funktionsnedsatta 3 250 6 500 9 750 Ökad målgrupp pers ass enligt LSS 1 500 3 000 4 500 Ökat antal kontaktpersoner Förändrade behov dagligverksamhet 250 500 750 1 500 3 000 4 500 Nytt gruppboende med 10 platser planeras till 2017. Frigör 10 platser på Slättbergsvägen till demensboende. Finansiering via behovsmodell vård och omsorg. Psykiatri Arbetsmarknads- och socialnämnden Stödboendereform Höjning riksnorm försörjningsstöd Försörjningsstöd Handläggare barn o unga -2 450 -7 550 -12 550 -100 -200 -200 1 000 1 000 -5 000 -10 000 1 000 -15 000 1 650 1 650 1 650 Enligt finansieringsprincipen, ny placeringsform väntas innebära lägre kostnader för kommunerna. Barndelen, enligt finansieringsprincipen. Förbättrat arbetsmarknadsläge samt reformer aviserade av regeringen väntas sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Därutöver avsätter regeringen 250 mkr årligen för att anställa personal plus satsningar på kompetens och kvalitet, motsvarar 1,4 mkr för Trollhättan. Kvinnojourerna Regeringen avsätter 100 mkr för kvinnojourerna, from 2016 motsvarar 0,6 mkr för Trollhättan. ANDT-strategi Regeringen avsätter 259 mkr 2015, 164 mkr 2016, 214 mkr 20172018, samt 184 mkr 2019, 200 mkr motsvarar 1,1 mkr för Trollhättan, ANDT = förebyggande arbete mot droger. Arbetsmarknadsåtgärder Regeringen avsätter, totalt 80 miljarder, där bl.a. traneejobben är en viktig satsning. Migration och integration Schablonersättning i flyktingmottagandet höjs och prestations baserad ersättningen tas bort, innebär en 30 % ökning för Trollhättan. Byggnads- och trafiknämnden Beläggningsunderhåll Ökade ytor väghållning Reparation och underhåll av Klaffbron -280 2 365 1 580 0 110 590 300 575 715 -1 400 100 -1 400 Kompensation för ökade ytor och prisförändr för att fortsatt klara målet 4,0 %/3,5 % (GC, ökat 0,5 %-enheter) enl spec. Ökade ytor vid utbyggnad av exploateringsområden m m enligt specifikation. Exklusive beläggningsunderhåll. För omfattande underhållsarbeten anslås tillfälligt 1,4 mkr 2015 och 1,5 mkr 2017. Större förbättringar och komponentbyten. redovisas på investeringsplanen 2015 1,1 mkr och 1,0 mkr 2017. Efter upphandling är total kostnad 2,5 mkr 2015 och 2,5 mkr 2017. Ny GC-bro 250 500 500 Drift, underhåll och styrning av öppningsbar bro över kanalen. Bron byggs jan - juli 2016 och tas i drift i augusti. I ökade ytor ingår ett litet schablonbelopp. Bergsskrotning väster fallfåran 0 260 0 Ökade ytor park 300 765 825 Skötsel av lekplatsen på Spikön 270 55 350 Vart tredje år enligt beslut vid övertagande av området. Senast 2014 och nästa gång 2017. Ökade ytor vid utbyggnad av exploateringsområden m m enligt specifikation. Tillskott för skötsel av Knorren och området vid gamla Kronogårdsskolan ingår med 190 resp 280 tkr 2016 och 2017. Bollplanerna klipps en gång per vecka. i övrigt skötsel som naturmark (13 ha). Daglig tillsyn och städning samt bevakning. I ökade ytor finns ett ett litet schablonbelopp på 15 tkr. 87 2016 2017 2018 Miljönämnden -100 -100 -100 Ansvarsutredning, förorenad mark -100 -100 -100 Kommunstyrelsen 10 190 1 681 164 Övriga ramförändringar 14 690 6 729 4 129 0 -401 -401 0,5 tjänst tom 2016 för information vid utbyggnad av stamnätet på landsbygden. KS § 60 2013. -1 240 -1 750 -2 700 Fibernätsutbyggnad. Försenat i Lagmansered och utökning 2017 i Öresjö 0 650 650 -50 -50 -50 Tillfälligt anslag 2015 upphör. -100 -100 -100 Tillfälligt anslag 2015 upphör. Centrala grundlicenser, Office 365 3 300 3 300 3 300 Innovatum teknikpark hyresgaranti Älvhögsborg -50 750 -50 750 -400 750 Innovatum Science center 2 500 2 500 0 Politisk ledning 100-års jubileum Val 2018 1 200 8 300 1 800 0 1 800 Förändringar mot årsbudget 2015 tkr Bredbandstjänst Stamnätsutbyggnad Lagmansered Exploateringsfunktionen Information och tryckning av VA-plan Utredningskostnader klimatförändringar Överförmyndarnämnden 1 200 80 80 80 -4 500 -5 048 -3 965 Enligt finansieringsprincipen 0 0 0 Effektiviseringar nya gymnasieskolan 0 0 0 Övriga ramförändringar -4 500 -5 048 -3 965 Målgruppsförändring gymnasieskolan 3 300 2 752 3 835 -7 800 -7 800 -7 800 19 568 44 226 72 411 Frivilliga skolformer Budgetjustering hyresnivå Yrkesvux Summa ramförändringar Varav enl finansieringsprincipen Varav målgruppsförändringar Varav övriga förändringar 1 765 2 580 2 580 12 093 35 372 62 804 5 710 6 274 7 027 Anmärkningar Tillfälligt anslag 2015. Förstärkning med en tjänst, befolkningsmålet innebär ökad arbetsbelastning. Förändring av stadens licensstrategi. Hyresgaranti max 2,1 mkr 2013-2017. Avtrappning till nivå 350 tkr 2016 och 2017. Beslut i KS § 14 2013. Ökad uppdragsersättning för utbyggnad av gymnastikhall. Försening har inneburit försenat färdigställande. Beräknad inflyttning början 2016. Näringsbidrag för investeringar 5 mkr var 5:e år med start 2016. Anslag för Trollhättans 100-års jubileum. Kulturchefen handhar genomförande och KS ordförande beslutsattesterar. Arvode Neddragning -2 755 tkr enligt finansieringsprincipen, budget propp 2013. Ramtillskott +2 755 tkr. 61 % av målgruppsutvecklingen i Thn/Vbg 4 350 nya helårsplatser utöver 6 000 platser som redan fördelats. Del av dessa platser öronmärks för sfi. Motsvaras av förändring av generellt statsbidrag. Inkl lokalkostnader för nya avdelningar och skolor. 88 Oförutsett/särskilda åtgärder mm Tkr Budget 2014 Återstod Budget i boksl 2015 Projekt 2 800 200 Tillväxt och utveckling 6 800 6 389 4 500 KS oförutsedda utgifter 1 200 90 1 200 Jobb till unga 7 000 790 Anslag till social investeringsfond 2 000 Övergripande IT Inrapp Återstår per aug per aug Budget 2016 2017 2018 3 000 0 3 100 3 200 3 300 3 391 1 109 500 4 500 5 000 5 000 755 445 0 1 300 1 300 1 400 5 000 2 873 2 127 3 000 4 000 4 000 4 000 2 000 2 000 1 013 987 500 3 000 3 000 3 000 1 400 90 1 800 820 980 0 1 900 2 000 2 100 11 100 0 2 500 2 500 0 0 3 600 4 600 4 600 500 0 500 500 0 0 600 700 800 7 000 0 5 000 2 715 2 285 2 285 1 700 4 000 4 000 250 250 250 Skolsatsning 4 000 0 100-års jubileum 2016 4 000 3 856 Resultatreserv 5 000 5 000 52 800 18 415 23 950 28 050 28 450 Reserv gruppboende Ombudgeteringar Reserv målgruppsökningar 3 000 Progn återstår Augustirap Matematiksatsning Intize Summa 2 900 28 400 14 567 2 900 2 300 13 833 8 585 Anm: Disposition av anslagen beslutas av Kommunstyrelsen förutom anslaget för övergripande IT och Jobb till unga vilka är delegerade till KS ordförande. Beloppen är upptagna i löpande priser. Projekt Avser bidrag till Film i Väst för fortsatt uppbyggnad och förstärkning av infrastrukturen för filmproduktion i Trollhättan. Tillväxt och utveckling Medel för tillväxt och utveckling är en reserv som i första hand användas för åtgärder som främjar en långsiktigt positiv tillväxt för Trollhättan. KS oförutsedda utgifter Reserv att disponera för oförutsedda mindre tilläggsanslag. Jobb till unga Kommunstyrelsen har 2012-01-05 antagit Strategi för ökad samhällsgemenskap. Ordförande bemyndigades att, efter samråd med presidiet, besluta att ianspråkta medel inom ramen för anslaget. Det kan även användas för fler feriearbeten. Anslag för social investeringsfond Syftet med”social investeringsfond” är att genom förebyggande arbete tidigt bryta en negativ händelseutveckling för unga Trollhättebor. Anslaget ska ge möjlighet till särskilda satsningar som genom kommande positiva sociala och ekonomiska effekter genom lägre verksamhetskostnader och ökad sysselsättning beräknas vara lönsamma. Som underlag för KS beslut ska finnas konsekvensbeskrivning och ekonomisk kalkyl enligt 2013-05-15 fastställda riktlinjer. Förvaltningsövergripande IT Anslaget är under beredning och fördelas per projekt i KS budget. Det fylls på varje år med medel för nya projekt. Avräkning i nämndernas ramar för rationaliser- 89 ingseffekter sker när det gäller mindre projekt genom det rationaliseringsavdrag som finns i den generella ramuppräkningen. Reserv för gruppboende Anslaget är en reserv inriktad på äldreomsorg och funktionshindrade, i första hand för att täcka eventuellt behov av ökad kompensation enligt målgruppsberäkning. Ombudgetering Anslaget är en reserv för att vid bokslutsberedningen kunna anslagstäcka eventuella ”försenade” engångsanslag från 2015 till 2016 inom oförändrad total budget. Reserv för målgruppsökningar Målgruppsberäkningar i ramarna grundas på nedjusterad befolkningsprognos 2015-09-01. Anslaget är en reserv inriktad på förskole- och utbildningsverksamheterna om målgruppsökningarna skulle bli högre. Matematiksatsning Intize Anslaget kan tillföras Utbildningsnämnden efter framställning från nämnden. 100-årsjubileum 2016 Anslag för kostnader inför och under jubileumsåret. Ej förbrukade medel 2014 fördelades i 2015 års budget på 2015 och 2016 efter avräkning av kostnader för kultursekreterare som tillförts Kultur- och fritidsnämndens budgetram. Därtill tillfördes 4,0 mkr för att anslaget ska ge möjlighet att disponera 6,0 mkr jubileumsåret 2016. Utöver detta har vi nu lagt till de 2,3 mkr som inte kommer att utnyttjas år 2015 enligt prognos. Den totala projektbudgeten är 10 mkr inkl extern medverkan. Nettoanslaget 8,3 mkr har tillförts KS ram som ett engångsbelopp 2016. 90 Nettodriftkostnader per nämnd Bokslut Tkr Just Budg Budg 2013 2014 2015 2016 Utbildningsnämnden 874 952 947 628 999 635 1 021 764 Kultur och fritidsnämnden 122 391 132 628 141 247 143 630 Omsorgsnämnden 826 633 859 390 911 677 937 956 Arbetsmarknads och socialnämnden 294 280 302 837 298 462 302 252 72 898 79 575 91 767 92 540 6 787 7 165 7 740 7 616 479 988 488 022 497 751 519 317 2 677 930 2 817 245 2 948 279 3 025 075 Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen S:a nämnder Övrigt Särskilda åtgärder KS Löneökningar Komp arbetsgivaravg ungdomar Oförutsedda utgifter Pensioner m m Avgår interna kapitalkostnader Realisationsvinster/förluster S:A SKATTEFIN VERKSAMH -50 908 26 446 25 400 437 54 025 20 750 39 877 3 000 78 488 -77 879 -3 000 3 200 78 488 -77 290 -11 000 2 627 022 2 789 447 2 974 725 3 079 100 24 929 -73 081 -2 755 Tekniska nämnden Taxefin verks driftnetto -3 125 Taxefinansierade verksamheter ./. Interna kapitalkostnader -3 125 TOTAL VERKSAMHET -27 798 53 906 -76 115 -5 588 -3 654 0 -3 654 2 623 897 2 785 793 2 974 725 3 079 100 Ramkompensation på grund av höjd arbetsgivaravgift unga Utbildningsnämnden Kultur och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen Summa 5 773 276 10 645 1 015 6 0 325 18 040 91 Nettoinvesteringar per nämnd Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 S:a 16-18 Utbildningsnämnden 10 966 7 502 4 983 5 733 5 733 16 449 Kultur- och fritidsnämnden 24 959 18 150 30 700 22 395 27 750 80 845 Omsorgsnämnden 6 409 8 910 8 310 9 600 7 810 25 720 Arbetsmarknads o socialnämnden 1 366 2 200 1 300 1 300 1 300 3 900 25 286 59 695 57 347 66 300 100 300 47 813 70 700 Tkr Byggnads och trafiknämnden Miljönämnden Kommunstyrelsen 28 688 Summa skattefinansierat 97 673 144 370 Taxefinansierad verksamhet 85 300 208 947 300 44 640 37 990 153 330 173 640 149 968 165 883 489 491 4 632 Delsumma Ombudg/tidsförskjutn 102 306 144 370 -24 370 173 640 149 968 165 883 489 491 -23 640 -19 968 -25 883 -69 491 Summa 102 306 120 000 150 000 130 000 140 000 420 000 92 2015-10-23 1 (9) Investeringsbudget/investeringsplan 2016 - 2018 I investeringsutgifterna ingår inte lokaler för förskolor, skolor och gruppbostäder. Dessa hyrs på sådana villkor att de inte behöver redovisas som investering. Notering med EB i anmärkningskolumnen innebär att nämnden ska göra en särskild framställning till KS innan medlen får tas i anspråk. Specificeringen på objekt i planen gäller som anslagsbindningsnivå om inte annat anges. Nämnderna kan göra ytterligare preciseringar och ange ytterligare villkor. Prognos 2015 har uppdaterats enligt augustirapporten och i några fall senare uppgifter. Nämnd/objekt Mkr UTBILDNINGSNÄMNDEN Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 11,1 7,5 7,5 Ofördelad neddragning Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk 5,0 0,0 Plan 2017 Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 5,7 5,7 0,0 Anm 17,4 -1,0 Administration/gemensamt 3,0 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 5,4 Specifikation finns i nämndens budgethandling. Grundskola Utrustningsanslag Hälltorp 7,9 4,1 4,1 2,3 2,3 2,0 2,3 6,9 Specifikation finns i nämndens budgethandling. Barnomsorg 0,3 1,6 1,6 1,9 1,6 1,6 25,0 18,2 14,5 30,7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Renovering av Huvudbiblioteket 0,2 Ny bokbuss 4,3 Skateboardpark Edsborg elitsatsning 0,0 Edsborg byte konstgräs Slättberg Ismaskin Slättbergshallen gym Slättbergshallen sarg 3,5 22,4 Ny skola F-3 from 2017 5,2 27,8 106,1 10,0 Specifikation finns i nämndens budgethandling. 80,8 10,0 Folkets hus planerar att byta golv i bokhallen. Renovering, byte av hyllor och belysning samordnas med det arbetet. Samtidigt ses behoven för "Framtidens bibliotek " över. 0,0 2,5 1,0 2,5 1,5 2,0 60,0 1,8 1,1 4,5 0,0 1,8 1,0 1,1 1,0 1,2 1,1 0,0 1,1 1,0 1,2 Anläggning byggs etappvis. Drivs av föreningen. Prel beräkning utifrån fotbollsförb krav o föreningens förutsättningar. Konstgräs anlagt 2007 15 års avskrivning. Utslitet och behöver bytas, de konstgräs som nyttjas året runt slits hårt. Senare anlagda konstgräs har 10 års avskrivningstid. Ismaskin 2015. Utökning tredje ismaskin till C-hallen 2018. Komplement för föreningarna som tränar i ishallarna. Hockey, bandy, skrinnare och konståkning. 93 Nämnd/objekt Mkr Slättbergshallen omklädning Slättberg ny kylanläggning Öresjö etapp 1 Öresjö etapp 2 Öresjö etapp 3 Konstgräs m belysning Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Plan 2017 2,4 0,7 2 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 7,5 4,0 2,0 5,5 2,0 5,5 2,0 2,0 6,5 11,0 0,6 0,6 Omklädningsbyggnad Nysätra Konstsnöspår Skogshöjden friidrott Nya anläggningar Handbollshall Sylte 5,0 5,0 3,5 2,0 15,0 3,0 25,0 Anm 7,5 5,5 2,0 5,5 6,5 Utbyggnad och ny entré. B-hallen ökad med 2 mkr. 0,0 En plan per år. 2014 Lyrfågeln, 2015 Torsbovallen. Båda planerna utförs under 2014. Finanisiering av Torsbovallen säkerställs genom banklån upptaget av TBIS. Särskilt avtal har upprättats. 10,0 3,5 0,0 2,0 Byte av kylanläggning. Energisparåtgärd Kiosk och toalett, Phoenixstranden. Munkeboviken. Bryggpromenad. 400 m² utökning från tidigare 240 m². Utrrustning vid skidstugan för att ha 1,8 km konstsnöspår. Flytt från Edsborg. Om det blir elitsatsningar. Pumptrack (cykelbana) och padel (form av tennis). Planeras till år 2020 Objekt under 1 mkr 6,3 8,3 8,1 4,2 0,0 7,7 8,7 20,5 OMSORGSNÄMNDEN 6,4 8,9 6,0 8,3 1,0 9,6 7,8 25,7 Nytt gruppboende ÄHO 2,2 0,5 0,0 0,5 0,5 3,0 3,5 Utrustning, örtagården 2016, nya Blåvingen 2018 . 0,5 0,5 Utrustning. 3,3 3,8 Anskaffn och införande flyttat till 2017, totalkostnad 4,5 mkr 2014-2017 2,5 Mobilt uppföljnings och Planeringssystem för hemvården. 2,0 Utbyte av befintliga lås i demensboenden. Nytt gruppboende psykiatri Nytt verksamhetssystem 0,1 1,9 0,6 0,5 0,5 2,5 Nytt planeringssystem, mobilitet Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. 0,5 0,5 1,0 1,0 Löpande investeringsanslag mm 4,1 6,0 4,9 3,8 4,8 4,8 13,4 Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. ARBETSMARKNADS O SOCIALNÄMNDEN 1,4 2,2 1,6 1,3 1,3 1,3 3,9 Projekten finns redovisade i nämndens budgethandling. Hotellås demensboenden 94 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 BYGGNADS OCH TRAFIKNÄMNDEN 25,3 59,7 51,0 57,3 8,0 66,3 85,3 Väghållning 16,4 47,9 38,0 47,9 7,5 54,7 74,5 475,0 177,1 Nämnd/objekt Mkr Bullersanering Förnyelse/upprustn off miljö 0,3 0,4 2,0 2,0 Stadsutvecklingsprojekt Offentlig belysning 1,2 1,5 1,5 Plan 2017 3 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 Anm 208,9 0,3 0,3 0,3 0,9 Årligt anslag. Omflyttning till drift kan bli aktuell. 1,1 1,1 1,1 3,3 Årligt anslag. Utökat 2015 p g a jubileet 2016. 0,4 0,3 0,3 1,0 Mindre utvecklingsprojekt. 1,5 1,5 1,5 4,5 Årligt anslag. Reinvesteringar och energisparåtgärder. Ökad satsning kan ske genom omdisponering. Trafiksäkerhetshöjande åtg 0,5 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 1,8 Årligt anslag. Tidigare benämnt Nollvisions åtg i bostadsomr. Diverse mindre objekt 0,7 1,4 1,4 1,0 1,4 1,4 3,8 Årligt anslag. Tillgänglighet busshållplatser 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,5 Förutsätter statsbidrag. Bangårdsgatan 2015. Tillgänglighet centrala staden 0,2 0,5 0,5 Trafiksignaler 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 2,4 Reinvestering trafiksignaler. Parkeringsautomater 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,6 Reinvestering p-automater. Fördelas från KS enligt tillgänglighetsplan. Resecentrum et 1 0,2 Resecentrum et 2 0,5 Resecentrum et 3 0,6 Bro m m. Medfin av Västtrafik/statsbidrag. Resecentrum et 4 1,7 Pendelpark m m. Medfin av Västtrafik/statsbidrag. Klaffbron Lokalbussuppst m m. Medfin av Västtrafik. 4,5 4,5 2,1 1,1 Regionbussuppst m m. Medfin av Västtrafik/statsbidrag. 1,0 1,0 De delar som utgör investering (byte av komponenter och större förbättringar) vid underhåll av bron. Med 2,9 mkr på driften anslås totalt 5,0 mkr. Albertsv, cirkulationsplats m m 0,4 0,2 0,2 Albertsvägen/Torsredsvägen. Delfin i expl budg. Inkl GC enl plan. Cirk pl Tunhemsv Kungsportsv 2,7 0,8 0,8 P g a ny pendelparkering för Resecentrum. Magasinsgatan 1,7 3,0 2,0 2,0 2,0 Effektbelysning centrum Cirk plats Vänersborgsv/Älvdalsv 1,0 2,5 Cirk plats Vänersborgsv vid Liljedal 1,5 1,5 Drottninggatan 5,0 5,0 Torggatan 1,0 0,5 1,0 Strandgatan-Drottninggatan. En delsträcka är försenad. 1,0 Belysningsprojekt inom centrum. Inför jubileum 2016. 3,0 Upprustning/ombyggnad av provisorium överlämnad av Trafikverket. Medfinansieras av exploatering. 5,0 8,0 13,0 15,0 Ombyggn med GC-bana söder/norr om torggatan. År 2015 till Nygatan. Ombyggnad enligt trafikutredning 2006. Osäkert objekt. 95 Nämnd/objekt Mkr Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Plan 2017 4 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 Kungsgatan 20,0 Ombyggnad Storgatan 3,0 Anm Ombyggn gågatedelen. Samfin fastighetsägare. 3,0 Föreningsg-Torgg d v s två kv inkl korsning. Samordn va. Inför jubileum 2016. Byggtid sep - dec. Drottningtorget 3,0 20,0 20,0 43,0 Ombyggnad av befintligt torg. Ytor inkl (ersättning för) bussplatser, ej byggnader. Utredning 2016, byggstart våren 2017. Kanaltorget 6,5 Torseredsvägen 6,5 6,0 Cirk Tunhemsv - Slättbergsv 3,0 0,5 Ombyggnad av befintligt torg inkl orangeri. Von Döbelns väg - Edsvägen. 3,5 Gator gamla Strömslund 5,0 Cirk plats Vbgvägen - Albertsv 4,0 "Albertsplanen". Järnvägsgatan 1,0 1,0 Åtgärder i samband med bygge i kv Mars. Sågaregatan och Elviusgatan 2,0 2,0 Åtgärder i samband med bygge i kv Zebran. 1,0 Elviusgatan - Djupebäcksgatan GC och dagvatten. Samordning va. GC-väg Tingvallavägen 1,0 Tingvalla trafikåtgärder 2,0 Ev kompletteringar av befintligt gatunät som inte ingår i exploatering. Olof Palmes gata 4,0 Strandgatan - Drottninggatan. Lilla Spiköbron 5,0 5,0 Ny bro mellan Spikön och Mossberget som ersättning för befintlig reparerad. Osäker kostn, utredn pågår. Tidigareläggs om det blir möjligt. GC-väg till Sjuntorp 0,6 GC-väg E 45 - Kardanvägen 0,5 GC-väg Lantmannavägen GC-väg Kungsportsvägen 12,5 5,0 7,5 7,5 10,0 7,5 Regionens GC-plan. Etapp 1 Velandavägen - Sjuntorp. Bidrag till statlig infrastruktur - delfinansieras av TRV. Trollhättans Stad är angelägen om och har beredskap för tidigareläggning av etapp 2. Samfinansiering exploatering. Enl cykelplan. Mellan Lextorpsv och Hovslagareg. Dubbelsidig. 1,2 0,2 0,2 Enl cykelplan. Mellan Hjulkvarnsgatan och Nordewallsgatan. GC-väg Vänersborgsv et 1 1,4 1,4 Enl cykelplan. Mellan Älvdalsrondellen och Dahlhemsvägen inkl plankorsning med Överbyvägen. GC-väg Vänersborgsv et 2 0,8 0,8 Hultsrondellen - Liljedal. Samordnas med utbyggnad av Liljedal. GC-väg Torsredsvägen 2,0 2,0 Enl cykelplan. Ombyggnad av befintliga GC-banor/cykelfält. GC-väg Lärketorpsvägen GC-väg Åkersbergsvägen 3,0 2,5 3,0 Enl cykelplan. Mellan VBG-vägen och Näl. Samordning VBG och TRV. 2,5 Enl cykelplan. Mellan Malgöbron och Kyrkbrovägen. 96 Nämnd/objekt Mkr Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 GC-väg Åkerssjövägen Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Plan 2017 5 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 3,0 GC-väg Kardanvägen 4,0 GC-väg Tunhemsvägen 3,0 GC-väg Överbyvägen 3,0 4,0 Anm 3,0 Enl cykelplan. Mellan Erik Carlssons rondell och Peabs område. 4,0 Enl cykelplan. Mellan Hedeängsvägen och Gc Plommonvägen. 7,0 Enligt cykelplan. Mellan Lunnev - trafikpl Hullsjön. Exkl bro över Rv 44. 3,0 Enligt cykelplan. Mellan Anes väg och Ladugårdsvägen. GC-väg Syltevägen 2,0 2,0 Enligt cykelplan. Mellan Modhs väg och Frälsegårdsg. Samordn va. GC-väg Modhs väg 1,5 1,5 Enligt cykelplan. Mellan Bergkullevägen och Syltevägen. GC-väg Bergkullevägen 0,8 0,8 Enligt cykelplan. Bergkullevägen söderut från Modhs väg. GC-väg Älvstranden Stallbacka GC-väg Lantmannavägen 1,9 GC-väg i Upphärad GC-vägar till mindre tätorter m m 10,0 Hedekullevägen 2,0 Enligt cykelplan. Stallbacka ån - Stallbackabron. 1,0 Enligt cykelplan. Mellan Slåttervägen och Nergårdsstigen. 2,0 Enligt cykelplan. Mellan Upphärads kyrka och skolan (statlig väg). 10,0 10,0 33,0 Östra Älvstranden trafikåtgärder Inkl bro över Rv 44. Ingår i översiktsplan. Viktig cykelled. 1,0 Bro Nya Älvstaden 2,0 3,0 315,0 Avser framtida utbyggnader av GC-vägar till småtätorter. Lasarettsv, Åkersjöv, Drottningg, Kungsg, Skoftebyn. 5,0 Bro Hjulkvarn – Källstorp. Ingår i översiktsplan. Mkt osäker kostnad. Geoteknik 2017, förprojektering 2018 och totalentreprenad 2019-. Broar Ekholmsstad 20,0 GC-bro över kanalen 1,0 1,0 27,0 5,0 Gångbroar mellan öarna. Mkt osäker kostnad. 27,0 Enl cykelplan. Förbindelse Innovatum/Östra älvstranden med fall- och slussområdet. Tidigarelagt objekt. Ut på totalentrepenadupphandling i oktober. Byggtid jan - juli (invign v 31). Info i KS jan. GC-väg till Öresjö 20,0 Övriga objekt 1,0 0,1 0,1 Parkverksamhet 8,2 11,2 12,6 8,4 Centrumåtgärder 0,3 0,3 0,3 Ombyggn lekplatser 0,8 0,8 Div mindre parkarbeten 0,3 Bergtäkten 2,5 0,5 10,5 Från Strömslund till Öresjö. Statlig medverkan osäker och inte förutsatt. 10,4 9,4 28,2 0,3 0,3 0,3 0,9 Årligt anslag. 0,8 0,8 0,8 0,8 2,4 Årligt anslag. En - två lekplatser per år beroende på storlek. 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 1,5 Årligt anslag. 0,5 0,5 Vägar, belysn, lekredskap, trädplant m m. Inkl anslutn enl GC-plan. 97 Nämnd/objekt Mkr Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 Lekutrustning Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk 1,3 Karl Johans torg Plan 2017 1,3 6 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 1,3 3,9 Anm Reinvestering av klätterställningar etc. Ändrade normer. 1,5 1,5 Ombyggn, ny utformning. Gemensamt projekt med Storgatan. Inför jubileum 2016. Byggstart i sep. Upprustning Spikön 2,3 3,0 4,9 Upprustn av bro och gång vägar 2013 - 2014. Ny temalekplats 2015. Hjortmosseparken 2,0 1,5 1,5 Förbättrad belysning ur trygghetssynpunkt. Utveckla parkens karaktär som stadsdelspark. Djupebäcksplatsen 0,5 0,5 Ombyggnad, ny utformning. Maria Alberts park 1,5 1,5 Ombyggnad, ny utformning (exkl Snäckan). 1,5 1,5 Ombyggnad, ny utformning. Myrtuveparken, lekplatsen 0,0 0,0 Bergslagsparken/Järnvägsparken 1,0 1,0 Ombyggnad, ny utformning. Ryrbäcksparken 0,5 0,5 Ombyggnad, ny utformning. Folkets Park 5,0 5,0 Ombyggnad i enlighet med nya ÖP. Parkdelen. 1,0 Ombyggnad och trygghetsåtgärder i etapper. 1,5 Upprustning av befintlig lekplats. 0,0 Ombyggnad och trygghetsåtgärder i etapper. Et 1 inför jubileum 2016. 2,5 Upprustning i samband med nya bostäder och projektet "Ett jämställt Kronogården". 0,5 Ombyggnad/utveckling av parkområdet, en del i samarbetet med Sjöfartsverket och Vattenfall för utveckling av fall- och slussområdet. 4,0 EB. Ny temalekplats på ej bestämd plats. Ekeparken 1,0 Upphärads lekplats 1,5 Betty Backs park 0,5 0,5 Kronogården, gamla skolområdet 1,6 1,6 1,0 Insikten 1,0 0,5 0,5 Temalekplats 1,5 1,0 1,5 0,5 4,0 Kungstorget 1,5 Dahlöfs park 1,0 Hjortmosseparken, östra 2,0 Lextorpsparken 1,5 Halvors park 1,0 Strömslundsparken 1,0 Stadsbyggnad 0,8 0,6 0,4 1,0 0,0 1,2 1,4 3,6 98 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 Inventarier, utrustn, fordon, IT 0,8 0,6 0,4 1,0 MILJÖNÄMNDEN 0,0 0,1 0,0 0,3 0,1 0,0 23,5 47,8 61,9 70,7 11,1 44,6 38,0 0,6 153,3 2,8 6,2 4,4 4,4 4,4 4,4 13,2 Specifikation av anslaget finns i KS budget. Disponeras genom beslut av KS ordf. 4,0 1,5 7,5 9,0 2,0 18,5 2 mkr 2015 för förstudie övrigt efter beslut i KS. Etappvis driftstart 20172018. Triss-projektet Nämnd/objekt Mkr KOMMUNSTYRELSEN Övergripande IT Affärssystem/PA-lönesystem Frankeringsmaskin Utökad laddinfrastruktur Säkerställa vattenförsörjningen Reservkraft Blomstergården 0,2 0,4 0,4 0,4 0,4 0,7 Plan 2017 7 (9) 1,2 2,5 Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 1,4 Anm 3,6 Specifikation finns i nämndens budgethandling. 0,3 Nytt verksamhetssysten 2016 istället för 2015. Beräknad kostnad 300 tkr 0,3 0,3 Netto efter statsbidrag 0,2 0,4 0,9 0,7 0,2 0,2 Enda återstående boende som ej har reservkraft installerat. Sjuntorpsrummet/Upphäradsrummet5,2 0,7 0,7 Redovisning 2014 avser sessionssalen. Renovering och byte av inventarier Digitala infartsskyltar 0,5 0,5 Nyinvestering. Div inv städ, tryck o vaktm, restaurang 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 Div inv KSF kontor HR Självhjälpservice 0,3 0,1 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,8 0,0 Kommuninvest ek.för 5,0 5,5 36,6 1,0 0,0 1,0 1,0 0,5 0,5 0,5 Konst i offentlig miljö Enkelt avhjälpta hinder 0,1 Digitalt arkiv Tekniska verksamheter Fordon- och maskininköp 0,0 3,7 3,5 3,7 3,5 Projektet beräknas slutföras under 2015. Avser inköp av terminaler 0,0 KS §195 2015 beslutades att erlägga särskild medlemsinsats 32,5 mkr. Eftersom Thn:s Stad uppnått maxnivån med den särskilda medlemsinsatsen 2015, finns det inte längre någon skyldighet att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. 1,0 3,0 1% enligt beslut i KF. Disponeras genom beslut av KS ordf. 0,5 0,5 1,5 Fördelas efter beslut i styrgruppen Agenda 22. Det finns även anslag i driftbudgeten. 0,7 2,4 0,2 3,2 System för elektroniskt långtidsbevarande. Projekt tillsammans med VG regionen. 3,8 3,6 5,5 3,6 5,4 3,6 0,4 14,6 10,7 Överflyttat från tekniska nämnden. Årligt anslag. 99 Nämnd/objekt Mkr Red 2014 Grävmaskiner Industrijärnväg "Vedpendel", industrijärnväg Fastigheter och tomträtter Rivningar Förnyelse av enskilda vägar Nytt kök Gnistan (Herkules 2) Nytt larm Gnistan (Herkules 2) Övrigt 1,3 0,3 0,2 Just bu 2015 Progn 2015 0,2 0,2 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk 1,0 0,5 0,5 1,7 1,0 0,5 0,1 0,1 0,0 5,6 Verksamhetsfastigheter 7,6 16,3 10,2 40,2 Hyreshöjande åtgärder 0,2 0,2 0,3 0,2 Stadshuset 2,0 5,0 Ny betongramp Byte undertak i korridor Ny belysning samtl trapphus Ombyggnation, p.g.a. förtätning Utökning av överfallslarm Ny belysning i garage Stambyte VA Samtl dörrar i stora trapphuset 3,5 0,4 0,0 1,5 1,0 0,5 3,6 6,4 50,1 0,2 0,2 0,6 1,0 5,0 0,2 3,1 1,0 0,4 1,0 0,3 0,5 1,0 0,1 0,6 0,4 4,7 3,0 1,5 0,1 0,1 Anm Två nya grävmaskiner för att kunna göra fler projekt i egen regi. Årligt anslag för reinvestering. Upprustning av gammal omlastningsplats för att öka kapaciteten. Avser kommunens mark 1,0 5,0 0,2 1,0 0,4 2,5 0,3 0,1 0,6 0,4 0,0 Infart till post och tryck. Kopplat till ventilation mm. Energibesparing, pay off 10 år. Hyreshöjande. Följd av förtätning, hyreshöjande. Pay off 10 år. Rekommendation enl boverket. Utbyte p.g.a. slitage. 0,0 Elfhög och Oskarsberg 0,1 0,3 0,0 0,3 0,3 0,3 3,4 1,8 31,0 1,6 31,0 Stallbacka 4;1 Gamla pumphuset Cafébyggnad Båthus Spikön (roddklubb) 1,8 1,5 1,0 0,5 Övriga fastigheter Grävlingen 6, centralförrådet Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 0,0 8,1 Yttertak o ventilationsanläggn 1,7 0,2 0,2 1,5 1,0 0,5 0,8 Plan 2017 8 (9) 1,1 1,1 0,7 Energieffektiviseringar. Total = 32,9 mkr, 2014-2016, inkluderat 0,6 mkr för tankanläggning. Förbättring av intäktsnettot med 0,4 mkr fr.o.m. 2017. 0,2 0,2 Nytt valv över källare, för att kunna nyttjas till konstutställning. 1,2 1,2 0,7 Befintlig servicebyggnad byggs ut. Invändig renovering av båthus. 100 Nämnd/objekt Mkr Red 2014 Just bu 2015 Progn 2015 Varav Budget beaktad 2016 tidsförsk Plan 2017 9 (9) Plan 2018 >=2019S:a: 16-18 Anm Energieffektivisering Skoftebyn IF 0,3 0,3 Konvertering från olja till fjärrvärme. Ängens gård ridhus 0,8 0,8 Ny bro över ån, samt vetrinärbesiktningshus. Hyreshöjning kultur o fritid. 3,5 Ny stallbyggnad, gamla utdömd. Hyreshöjning kultur och fritid . 0,5 Flytta befintlig paddock närmre ridhuset och göra befintlig paddock till parkering. Hyreshöjning kultur och fritid. 3,5 Ängens gård nytt stall Parkering Sjuntorp ridhus Götasalen fasad och fönster Övrigt Exploatering 0,5 0,1 5,2 0,6 2,6 0,0 2,1 0,6 0,6 0,9 8,0 3,0 8,0 3,0 0,6 16,0 40,0 Förutom markförvärv nedan avser upptagna investeringar. 16,0 "generalplanekostnder" d v s vissa större vägar m m som skattefinansieras. Utgifter som täcks av tomtpris redovisas särsk exploateringsbudg/-redovisn. KS beslutar alla projekt. Fastighetsförvärv m m 3,0 3,0 3,0 Lärketorpet trafikåtgärder Överby, trafikåtgärder Förnyelse av Kronogården 0,9 3,0 0,0 0,0 0,0 5,0 3,0 5,0 5,0 3,0 4,0 8,0 7,0 13,0 10,0 7,0 20,0 0,0 Tågstopp Upphärad 92,6 Ombudg/tidsförskjutn SUMMA Lärketorpet väster planeras för villatomter som inte påverkas av flygplatsens uppgradering. Enligt samarbetsavtal med PEAB. Investeringsmedel till gatuutbyggnad av de delar som inte täcks av exploateringsintäkter. 20 mkr totalt, tidsförskjutet. Flyttat till byggnads- och trafiknämnden Total kostnad 30 mkr, merparten bör tas av Västtrafik. Övrigt Summa nämnderna Höjning för att kunna göra strategiska markförvärv from 2015. 0,0 2,0 0,0 0,0 144,5 142,6 173,6 -24,5 -2,6 -23,6 120,0 140,0 150,0 0,0 23,8 150,0 165,9 -20,0 23,8 0,0 490,5 -25,9 -69,5 130,0 140,0 0,0 420,0 Flyttat till fastighetsförvärv. 101 Ramväxling från investering till drift 2014 Budgetändringar på grund av höjd beloppsgräns drift/investering från ett halvt till ett helt basbelopp (44 400 kr) fr o m 2014. Minskad Ökad investerings- driftbudge budget 2014t 2014 Tkr Ökad driftbud get 2015 Ökad driftbudge t 2016 Ökad driftbudg 2017 Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Omsorgsnämnden Arbetsmarknads- och socialnämnden Byggnads- och trafiknämnden Miljönämnden Tekniska nämnden Kommunstyrelsen -1 200 -575 -800 -100 -145 -80 -170 -350 1 200 575 800 100 50 70 0 90 1 100 530 740 90 40 60 0 75 870 420 580 70 30 45 0 60 640 310 430 50 20 30 0 45 Summa -3 420 2 885 2 635 2 075 1 525 Ramväxling från investering till drift 2015 - elevdatorer Tkr Minskad Ökad investerings- driftbudg budget 20152015 Ökad Ökad Ökad driftbudg driftbudg driftbudg 2016 2017 2018 Utbildningsnämnden -2 800 2 800 1 900 900 0 Summa -2 800 2 800 1 900 900 0 Anm ärkning Förändringar jämfört med 2014 års budget. Förändringen innebär att elevdatorer/läsplattor från och med 2015 alltid ska bokföras som driftkostnad oberoende av inköpets omfattning. Reglerna för gränsdragning drift/investering har ändrats i detta avseende. Att fortsatta att kostnadsföra dessa anskaffningar över tre år bedöms som mindre lämpligt med hänsyn till användningstiden. Den praktiska tillämpningen är också svår med gränsdragningsproblem och styrning och kontroll av de ekonomiska effekterna. Prognos för 2014 visar att förändringarna kan hanteras med justering av det utrymme som finns i budgetposten för ersättning för kapitalkostnader. Den behöver därmed inte påverka den totala resultatbudgeten. Kassaflödet förändras inte. Kompensationen avtrappas i takt med att kostnader för avskrivningar minskar. Därmed kommer nämnden att ha fortsatt lika stort utrymme för anskaffningar. Därtill får nämnden en mindre kostnadssäkning genom att internräntan upphör. Detta är en teknisk omläggning – inget resurstillskott. Den redovisas därför inte som vanlig ramförändring utan i denna särskilda sammanställning. Omfördelning ska efterhand ske i nämnden detaljbudget från kapitalkostnader för att säkerställa nivån. Beräkningen är gjord efter tre års genomsnittlig avskrivningstid vilket innebär att kompensationen helt upphör 2018. Avtrappningen är beräknad efter det belopp som nu flyttas över från investeringar till drift. 101 Avtrappning 2016 sker med skillnaden mellan kolumnerna för år 2015 och 2016. Kompensationen på driftbudgeten avtrappas i takt med att nämndernas kostnader för avskrivningar och internräntor minskar. Därmed kommer nämnden att ha fortsatt lika stort utrymme för anskaffningar. Detta är en teknisk omläggning – inget resurstillskott. Den redovisas därför inte som vanliga ramförändringar utan i denna särskilda sammanställning. Omfördelning behöver efterhand ske i nämndernas detaljbudgetar – det är budgeten för kapitalkostnader som ska minskas! Beräkningen är gjord efter sex års genomsnittlig avskrivningstid men med ett års respittid för att underlätta omläggningen första året. Det innebär att kompensationen helt upphör 2020. I sammanställningen ovan har inte de sista åren medtagits. Avtrappningen är beräknad efter de belopp som flyttats över från investeringar till drift. Omläggningen kommer att följas upp vilket kan föranleda senare justeringar av växlingsbelopp och/eller avtrappning (i budgetrapport eller kommande budget). 102 Pensionskostnader/-skuld Pensionsavtalet KAP-KL är enhetligt för de olika avtalsområdena. Tyngdpunkten är den avgiftsbestämda delen som betalas ut för individuell placering. Anställda med löner över taket i den allmänna pensionen tjänar också in en förmånsbestämd pension. Den kvarstår som pensionsskuld fram till pensionsutbetalning eller betalas ut i försäkringslösning efter överenskommelser i enskilda fall. Nya pensionsavtal 2014-01-01 gäller för arbetstagare födda 1986 och senare. De är helt avgiftsbaserade med 4,5 % under ”taket” (7,5 inkomst basbelopp) och 30 % över. Nyuppbyggnaden av pensionsskuld kommer därför att avta och – på mycket lång sikt – upphöra och hela pensionsintjänandet i stället betalas ut för placering. Red 2012 2013 2014 Pensionsutbetalningar inkl skatt Avgår pensutb som avräknas avsättn 73,3 -5,5 76,3 -5,5 73,5 -4,7 80,0 -5,0 Dels:a pensionsutb ur ansvarsförb 67,8 70,8 68,8 Intjänad avgiftspens inkl skatt Intjänad FÅP i försäkringslösn inkl skatt Utbetalda engångspremier FÅP inkl skatt Intjänad förmånsbest ålderspens m m Kompl beräkn visstidspensioner m m Ytterligare avsättn (del av ansvarsförbind) Särsk löneskatt (skuldökn verks) 83,3 4,0 6,3 4,2 -0,8 9,2 1,7 78,8 2,4 3,3 4,6 -1,6 6,6 1,0 84,7 3,4 7,2 0,0 0,6 0,6 0,6 0,6 0,8 1,4 3,6 S:a verksamhetskostnader 175,6 165,7 164,8 174,0 174,0 172,7 183,0 195,9 217,0 Pensionsers från förvaltn -95,4 -90,6 -96,8 -100,0 -100,0 -102,8 -107,0 -112,0 -116,0 80,1 6,9 75,1 25,8 67,9 2,7 74,0 4,5 74,0 4,5 69,9 4,3 75,9 3,5 83,9 8,0 101,0 12,0 Avgiftspension, utbet för individuell placerin Särskild löneskatt (periodiserad) 67,4 16,3 63,7 15,5 68,2 16,5 70,0 17,0 70,0 17,0 74,8 18,1 78,7 19,1 83,4 20,2 87,9 21,3 Summa kortfristiga skulder 83,7 79,2 84,7 87,0 87,0 93,0 97,8 103,6 109,3 Garanti- och visstidspensioner Övriga pensioner Varav förmånsbestämd ålderspension efterlevandepension PFA-pens/pensionsbehållning PA-KL pensioner ÅP ak tiva förtroendevalda Ökad avsättning (exkl skatt) Särskild löneskatt 7,2 79,9 59,0 3,1 0,1 16,1 1,5 74,5 39,2 4,6 91,1 67,8 3,0 0,2 17,5 2,5 90,6 45,2 1,7 97,9 74,3 3,8 0,1 16,3 3,1 91,6 46,4 4,0 102,5 78,2 4,0 0,1 15,8 3,5 93,2 48,4 1,6 102,3 78,2 3,9 0,1 15,6 4,0 93,2 47,8 1,5 102,2 78,3 3,8 0,1 18,6 4,3 93,2 47,8 1,5 107,2 82,9 3,6 0,1 17,4 5,8 94,5 49,3 1,8 115,9 91,2 3,4 0,1 16,6 7,3 97,6 52,3 2,1 136,0 110,0 3,3 0,1 16,0 8,8 101,6 58,2 200,8 231,6 237,5 248,2 244,9 244,7 252,6 267,6 297,9 17,9 19,9 20,3 24,0 22,4 22,4 25,0 27,0 29,0 Mkr Budget Just budg 2015 2015 Prognos 2015 Budget 2016 2017 2018 80,0 -5,0 74,0 -4,8 78,0 -5,3 82,0 -5,6 86,0 -6,0 75,0 75,0 69,2 72,6 76,4 80,0 87,0 4,0 87,0 4,0 93,0 2,8 97,8 3,0 103,6 3,2 109,3 3,4 7,5 -0,2 7,5 -0,2 7,1 0,2 8,5 0,3 11,0 0,3 20,5 0,3 Driftredovisning/resultaträkning: Verksamhet "centralt" Finansiell kostnad Balansräkning: Summa redovisad avsättning Del i pensionsskuld NÄRF Ansvarsförbindelse 1 254,2 1 313,3 1 249,5 1 217,0 1 212,8 1 206,5 1 165,0 1 146,0 1 134,0 Anm: Pensionsutbetalningarna är upptagna enligt personalkontorets och ekonomikontorets bedömning av kostnadsutvecklingen m h t antalet pensionärer och höjning av pensionerna med utgångspunkt i prognosen för 2015. ”Bromsen” i det allmänna pensionssystemet påverkade 2014 de kommunala pensionsnivåerna nedåt vilket till större delen beaktades i 2015 års budget. Intjänad avgiftspension är beräknad av ekonomikontoret enligt antagande om utveckling av lönesumman – balanserad mot pensionsersättningarna från förvaltningarna. Schablonmässigt har vi tagit hänsyn till att det med det nya pensionsavtalet blir en långsam förskjutning från förmånsbestämd pension mot avgiftspension. Intjänande av förmånsbestämda ålderspensioner m m (”pensionsskulden”) är enligt KPA 2015-08-13. Vi har kompletterat denna beräkning enligt av KS 2015-06-10 antagna nya pensionsbestämmelser för förtroendevalda. För förtroendevalda finns en kompletterande beräkning av KPA 2015-01-07. 103 Fortsatt extra avsättning är inte budgeterad. Återstår enligt planen gör bara 5,1 mkr fördelat med fallande belopp på åren 2016 – 2020. Vi minskar ansvarsförbindelsen enligt prognosen av KPA 2015-08-13 med den del vi redovisar inom balansräkningen som extra avsättning. Särskild löneskatt beräknas på pensionsavsättning och ansvarsförbindelse, d v s periodiseras i enlighet med redovisningsrådets rekommendation. Diskonteringsräntan sänktes 2011 och ytterligare en gång 2013. SKL utreder beräkningsmetoden varför någon ytterligare sänkning i vart fall inte kommer att ske 2015 trots det extremt låga ränteläget. Kommunernas pensionsredovisning enligt ”blandmodellen” innebär att pensionsrätt som är intjänad före 1998 inte redovisas som skuld i balansräkningen utan som ansvarsförbindelse. Resultatet belastas med både den ordinarie pensionskostnaden för intjänade pensioner i den löpande verksamheten och avbetalning av den gamla skulden som ligger utanför balansräkningen. Det är en ganska stor osäkerhet i prognoser för pensionskostnader och stora variationer i kostnadsutvecklingen över tid. Särskilt förändringarna av den totala skulden inkl ansvarsförbindelse kan variera väldigt beroende på ränte- och inflationsutveckling, samordning med det allmänna pensionssystemet (”bromsen”) och ändringar i beräkningsantaganden för levnadsålder och diskonteringsränta. Pensionsutbetalningarna ökar med stigande pensioner och fler pensionärer. Utbetalningarna påverkas på kort sikt av hur många som väljer att gå med förtida uttag, vilket är svårt att bedöma vid budgeteringen. Det finns inte avsatt utrymme för nya särskilda avtalspensioner. Huvudalternativet är förtida uttag, som i princip innebär att den pensionsrätt som individen hittills intjänat fördelas på beräknat antal år med pension. Förtida uttag medför därför ingen ökad pensionsskuld och reellt sett ingen ökad kostnad. Anm: Förtida uttag höjer den redovisade pensionskostnaden på grund av blandmodellen men inte reellt eftersom ansvarsförbindelsen minskar i motsvarande mån. Vid förtida uttag sänks nivån på pensionen så samma intjänade pensionsrätt räcker för utbetalning under fler år. Kostnaderna för avgiftsbestämd pension (”individuell del” som utbetalas för placering i fonder eller försäkring) ökar successivt. För huvuddelen av de anställda utgör den 4,5 % av inkomsten. Förmånsbestämd ålderspension är utfyllnad för anställda med inkomster över taket i den allmänna pensionen. Kostnaden för förmånsbestämd pension blir mycket hög 2018-. Det beror enligt KPA på effekter av att prisbasbeloppet – efter en period av mycket låga ökningar – antas växla upp ökningstakten och den 2019 till och med är snabbare än för inkomstbasbeloppet. Det leder till att fler blir berättigade till förmånsbestämd ålderpension och de som redan har denna rättighet får större förmåner. Pensionsersättningarna från förvaltningarna är 6,83 % -enheter av lönen (ingår i PO-pålägget). Ersättningen är en kalkylmässigt beräknad genomsnittlig pensionskostnad. Sedan år 2006 gör vi en ökad pensionsavsättning för att inte ytterligare skjuta över kostnaden för pensioner intjänade före 1998 på framtida skattebetalare. Under 2020-talet når pensionsutbetalningarna ur ansvarsförbindelsen sin kulmen. Planen innehåller realt oförändrade avsättningar t o m år 2011 som därefter trappas ned till noll 2020. Återstående belopp att avsätta 2016 – 2020 är totalt inte mer än 5,1 mkr. Den ökade avsättningen leder inte till ökat åtagande eller utbetalning. Den innebär bara att en del av ansvarsförbindelsen flyttas in i balansräkningen. 104 De finansiella kostnaderna avser ränte- och basbeloppsuppräkning av den del av pensionsskulden som ingår i balansräkningen inkl den extra pensionsavsättningen. Däremot inte för den huvuddel av skulden som ligger i ansvarsförbindelsen. KPA: s skuldprognos 2015-08-13 sträcker sig t o m 2019. Ansvarsförbindelsen minskar varje år genom att utbetalningarna blir högre än ränte- och inflationsomräkningen. Låg ränta och inflation ger mycket stora minskningar åren 2015 – 2016. Diagrammet visar framtida pensionskostnader ställda i relation till skatteunderlagets utveckling. PENSIONSKOSTNAD I FASTA PRISER Trollhättans stad TKR 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Gamla utbetalningar Årets Nyintjänande och premier Avgiftsbestämd ålderspension Finansiell kostnad Särskild löneskatt Anm: Källa KPA 2014-0829. I grund förutsättningarna ingår 1,0 % årlig ökad personalstyrka, löneökning 3,5 % (4 % för de som tjänar över brytpunkten), och inflation 2,0 %. KPA använder inflationstakten 2,0 % för omräkning från löpande till fasta priser. Vi har i stället deflaterat KPA:s dataserier med 4,5 % – som en antagen genomsnittlig skatteunderlagsutveckling. Gamla utbetalningar avser pensioner intjänade före 1998 d v s ur den skuld som ligger i ansvarsförbindelse. Att kostnaderna går ner det närmaste året beror på avklingande förtida uttag enligt KPA:s beräkningsmodell (missvisande). Vi får en tydlig bild av att skattebelastningen sakta sjunker under många år framöver i takt med att dubbelkostnaden genom de ”gamla” pensionsutbetalningarna avklingar. Långsiktigt är pensionskostnadsutvecklingen ställd mot skatteunderlaget beroende av de kommunanställdas andel av alla sysselsatta, relativa löneutveckling och pensionsvillkor. Att staplarna kryper uppåt mot slutet av perioden bör bero på att beräkningsantagandena inte är helt neutrala i detta avseende. 105 Ramkompensation för prisoch löneökningar 2015 2016 2017 2018 Överhäng/helårskonsekvens av föregående års löneöversyn ja ja ja ja Uppdragstagare, timanställda, ersättningar ja ja ja ja OB ja ja ja ja TA TA TA TA - ja ja ja Bidrag och köp av verksamhet 2,5 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % Hyror 1,0 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % Kapitalkostnader 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Livsmedel och läromedel 2,0 % 2,0 % 2,0 % 2,0 % Övriga kostnader 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Intäkter 2,5 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % Intäkter ON och ASN 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % Intäkter maxtaxa BO och ASN/arbetsmarknad 0,0 % 0,0 % 0,0 % 0,0 % Respektive års löneöversyn Förändrade arbetsgivaravgifter (PO) Lönenivåerna i ramar/anslag är uppdaterade till 2015 års nivå inkl löneökningar enligt strukturlönepotten. Tilläggsanslag för 2016 års löner fördelas efter att de lokala förhandlingarna är klara. Däremot läggs överhäng från föregående års nivåhöjning ut direkt i ramarna. Ramuppräkning för uppdragstagare, timlöneanställda etc kompenseras också direkt. Beräkningsunderlaget är budgeterade belopp i verksamheten 2015 enligt aktuella kostnadsslag. Prioritering av löneutrymmet sker vid centrala och årliga lokala löneförhandlingar. Eventuella löneförändringar som sker i samband med personalomsättning m m vid sidan om den årliga löneöversynen kompenseras inte. Resursmässigt finns det en tydlig koppling till skatteintäkternas utveckling. SKL bedömer i sin senaste skatteunderlagsprognos 8 oktober 2015 att den genomsnittliga löneutvecklingen blir 3,0 % år 2015 och 3,2 % 2016 (konjunkturlönestatistiken). Detta avser samtliga sektorer av arbetsmarknaden och innefattar även löneglidning och strukturella förändringar. Utgångspunkten är att eventuella stora, generella förändringar av arbetsgivaravgifter kompenseras genom justering av ramar/anslag. Budgetpropositionen föreslår inga förändringar beträffande totalnivån däremot av nuvarande nedsättning av avgifter för unga och äldre. Vi återkommer så snart det definitiva PO-pålägget (de avtalsenliga arbetsgivaravgifterna) är fastställt, vilket kan väntas i början av december. 106 Enligt budgetpropositionen slopas nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga helt fr o m juni 2016. För att slippa ändringar under löpande år tar vi i redovisningen bort rabatteringen för unga fr o m januari och budgeterar en positiv PO –differens jan – maj. Nämnderna kompenseras enligt sammanställning i budgeten. Däremot kompenseras av flera skäl inte den minskade nedsättningen av arbetsgivaravgiften för äldre. Förändringen är inte så stor, underlaget inte så stabilt och ramarna minskades inte vid införandet. Enligt preliminära uppgifter från SKL blir de avtalsenliga arbetsgivaravgifterna oförändrade 2016 – nollavgiften för AGS fortsätter och det nya pensionsavtalet ryms inom nuvarande pålägg för pensionskostnader. KPI som årsgenomsnitt var oförändrat 2013 och minskade 0,2 % 2014. För 2015 bedöms KPI öka med 0,1 %, 2016 1,4 % och 2017 2,9 %. Riksbankens förväntade räntehöjningar ger ett stort bidrag till den stegrande inflationstakten. Den underliggande inflationen – exklusive ränteförändringar – har varit lägre än 2 % sedan 2009. Den beräknas i år till ca 1,0 % för att öka till 1,7 % 2016 och 1,9 % 2017. Lokala taxehöjningar är i vissa fall högre. I "Bidrag och köp av verksamhet" ingår i mycket stor utsträckning avtalsbundna och/eller indexknutna kostnader, ofta med stor underliggande personalandel, som bidrag till KFV, NÄRF, F-hus, Älvhögsborg, friskolor, interkommunala ersättningar, försörjningsstöd, partistöd m m. För "övriga kostnader " bedöms en långsiktig nivå för uppräkningen om 1,5 % vara lämplig (Riksbankens inflationsmål 2,0 % med rationaliseringsavdrag 0,5 %). Uppräkningen av intäkter är synkroniserad med den för bidrag och köp av verksamhet. Intäkter 0 % uppräkning avser för Utbildningsnämnden barnomsorgsavgifterna, som konsekvens av maxtaxan och för ASN statsbidrag till arbetsmarknad/sysselsättning, där inte heller motsvarande kostnader räknas upp. 107 Internränta % 2011 2012 Rev 2012 2013 2014 2015 2016 Internt uthyrda fastigheter 4,30 4,20 3,40 3,40 3,40 3,40 2,90 Taxefinansierade verksamheter 4,30 4,20 3,40 3,40 3,40 3,40 2,90 Övrigt 4,30 4,20 2,90 2,90 2,90 2,90 2,40 Ränta avsättningar 4,30 4,20 2,90 2,90 2,90 2,90 2,40 Anm: Räntesatsen för taxefinansierade verksamheter gäller även uppdragsfinansierade Produktion. Ränta avsättningar avser extern ränta tillgodo för årlig värdesäkring av avsättningar. Ett tillägg med 0,5 % är motiverat för taxe- och uppdragsfinansierade verksamheter inkl internt uthyrda fastigheter. Internräntan hör till internredovisningen och berörs därmed inte direkt av redovisningsrådets normering men av Kommunallagens självkostnadsprincip. Vi följer som princip Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderade internränta. SKL baserar den på prognoser för den statliga obligationsräntan. De avser årsgenomsnitt för tioåriga obligationer utan något tillägg och görs i början av året för nästkommande år. Räntesatsen ska främst användas vid kapitalkostnadsberäkningar för aktiverade investeringar. Det är viktigt att notera att SKL inte gör något tillägg för högre upplåningskostnader än statens eller något annat risktillägg. Internräntan kan därför principiellt ses som ett räntekrav på eget kapital i skattefinansierad verksamhet. För vår del har internräntan begränsad betydelse genom att verksamhetsfastigheterna hyrs och de stora taxefinansierade verksamheterna överförts till TEAB. Men den har ändå en roll i vår ekonomistyrning som gör att det är önskvärt med stabila och ”vettiga” nivåer. Det vore bra om SKL kunde hitta andra beräkningsmetoder – kanske motsvarande ”RIPS–räntan” för pensionsskulden. SKL:s prognoser har senare år överskattat det faktiska utfallet. SKL rekommenderade 2013-12-19 3,2 % för 2015. Under 2014 medförde den segdragna lågkonjunkturen i särskilt Europa och ansträngningarna att häva den att räntorna åter sjönk tillbaka, särskilt i de ekonomiskt starka länderna till extremt låga nivåer. I mitten av oktober var den långa räntan under 1,5 %. Vi bedömde i det läget att internräntan inte borde höjas 2015. SKL återkom senare med en revidering till 2,5 %. SKL rekommenderade 2014-12-19 en internräntesats på 2,4 % för 2016. SKL aviserade att man har för avsikt att se över metoden för beräkning av internränta. Enligt underhandsuppgift kan det i cirkuläret som väntas 2015-12-18 kanske bli en ytterligare sänkning i rekommendationen för 2017. Däremot ändrar man troligen inte för 2016. Det exceptionellt låga ränteläget har fortsatt. Nu i mitten av oktober är den tioåriga statsobligationsräntan knappt 0,7 %. SKL bedömer i sin ekonomirapport i oktober att den blir 0,7 % i genomsnitt under 2015 och 1,4 % 2016. Ekonomikontorets slutsats är att vi står fast vid att internräntan bör sänkas enligt SKL:s rekommendation och vårens anvisningar, vilket vi förslår Kommunstyrelsen fastställa i budgeten. Kapitalkostnadskompensation Huvudprinciper: Anläggningarnas kapitalkostnad inom den skattefinansierade verksamheten kompenseras till verklig kostnad. Inventarier, fordon etc. kompenseras inte. Taxeoch uppdragsfinansierade verksamheter måste helt intäktsfinansiera sina kapitalkostnader. Mål- och resursplan – MRP Budget 2016 Vill du veta mer om de olika verksamheterna, kontakta respektive nämndsordförande: Kommunfullmäktige: Ordf. Olov Säfström (S), Mobil: 070-34 69 971 Vice ordf. Sara Ejnell Svensson (M), Mobil: 0707-66 79 29 2:a vice ordf. Viveca Dalhammar (S), Mobil: 070-62 05 661 Kommunstyrelsen: Ordf. Paul Åkerlund (S), Tfn: 0520-49 76 46 / Mobil: 070-55 44 456 Vice ordf. Monica Hanson (S), Tfn: 0520-49 79 26 / Mobil: 070-16 42 454 2:e vice ordf. Peter Eriksson (M), Tfn: 0520-49 70 53 / Mobil: 070-16 42 480 Arbetsmarknads- och socialnämnden: Ordf. Lars-Gunnar Andersson (S), Mobil: 0702-22 30 55 Byggnads- och trafiknämnden: Ordf. Peter Andersson (S), Mobil: 0730-49 99 01 Kultur- och fritidsnämnden: Ordf. Carina Lorentzon (S), Mobil: 070-37 22 854 Miljönämnden: Ordf. Ann-Christine Tornebjer-Torslid (S), Mobil: 070-76 60 013 Omsorgsnämnden: Ordf. Ann-Christin Holgersson (S), Tfn: 0520-49 71 22 / Mobil: 070-63 26 138 Utbildningsnämnden: Ordf. Mats Wiking (S), Mobil: 070-39 39 521 Vill du ha ytterligare information om den ekonomiska sammanställningen, kontakta Ekonomikontoret, Tfn: 0520-49 79 51 eller 0520-49 79 53.
© Copyright 2026