Monteringsanvsisningar Elitfönster v1 Före 15 feb.pub
Version 1.0 Dok. 99-33-100 MONTERINGSANVISNINGAR Innehållsförteckning Kap 1 Fönstrets funktion i vägg Kap 7 Montering fönster 1.1 Placering i vägg 7.1 Klossning botten 1.2 Hur skall en korrekt installation utföras? 7.2 Klossning sida 1.3 Tätning av träfönster och aluminiumbeklädda träfönster mot stomme 7.21 Klossning breda fönster och fasta fönster 7.22 Klossning kombinationsfönster och Hur skall fogen tätas mellan byggdelar och hur och vad påverkar fogen? 7.3 Tätband 1.5 Infästning och klossning 7.4 Karmhylsor 1.6 Infästningshål för karmhylsa 7.5 Placering av fönster i fönsterhålet 1.7 Yttre tätning mellan fönster och yttre väderskydd 7.51 Demontering av båge med kippdrehbeslag och dold mittförregling 1.8 Fönsterbleck 7.52 Demontering av båge med kippdrehbeslag 1.9 Sekundärtätning 7.6 Fixering 1.10 Regelverk 7.7 Justering 7.71 Utåtgående fönster 7.72 Inåtgående sidohängda fönster 7.8 Funktionstest 7.9 Slutkontroll 1.4 Kap 2 Installationsexempel 2.1 Putsfasad 2.2 Träfasad 2.3 Fasadtegel 2.4 Prefab fasad Kap 3 Anslutningsplåtar 3.1 Generella anvisningar 3.2 Fönsterbleck 3.3 Överbleck 3.4 Tröskelbleck till fönsterdörr 3.5 Tröskelbleck till aluminiumtröskel (fönsterdörr och ytterdörr) Kap 4 Leveransskedet 4.1 Transport 4.2 Leveransmottagning 4.3 Lagring utomhus Kap 5 Förberedelse inför montage 5.1 Öppningsmått 5.2 Måttagning Kap 6 Allmänt om montage 6.1 2 Montering-utrustning-hjälpmedel Kap 8 Special montagemoment fönster 8.1 Vridfönster 8.11 Manövrering 8.12 Funktionstest 8.2 MF Retro och MF 8.21 Montering av fönsterlås 8.22 Montering av vädringsbeslag 8.23 Montering av tätningslister << Innehållsförteckning Kap 9 Montering fönsterdörr 9.1 Klossning botten 9.2 Klossning sida 9.3 Lyft bort dörrbladet 9.4 Tätband 9.5 Karmhylsor 9.6 Placering av dörren i vägghålet 9.7 Fixering av dörren 9.8 Justering 9.81 Justering av karm 9.82 Justering av dörrbladet 9.9 Funktionstest 9.10 Slutkontroll Kap 10 Montering ytterdörr 10.1 Klossning botten 10.2 Klossning sida 10.3 Lyft bort dörrbladet 10.4 Montera ev sidoljus 10.5 Tätband 10.6 Karmhylsor 10.7 Placering av dörr i vägghål 10.8 Fixering av dörren 10.9 Justering Kap 11 Specialmontage 11.1 Brand 11.2 Säkerhet 11.3 Ljud Kap 12 Skydd av monterad produkt och glas 12.1 Skydd av monterad produkt 12.2 Skydd av glas Kap 13 Demontering av fönster och dörrar 13.1 Instruktion för demontering 3 << Kap 1. Fönstrets funktion i vägg Kunskapshöjande kapitel om hur fönster och fönsterdörrar fungerar samt vilka krav man skall ha på omgivande byggnadsdel för att säkerställa montaget vid inbyggnad av stomkomplement som fönster, fönsterdörrar och ytterdörrar. 1.1 PLACERING I VÄGG Klimatskärmen skall uppfylla flera funktioner som skydd mot kyla, vind och fukt samt stå emot stora påfrestningar i form av exempelvis regn, sol, vindlaster och temperatursvängningar. Fönstret, fönsterdörren och ytterdörren med sitt utsatta läge utgör en del av byggnadens klimatskärm och kallas stomkomplement. För att klara funktionskraven med minimalt underhåll och lång livslängd bör fönstret/ fönsterdörren: En vägg omfattar flera olika delar som har olika funktioner som måste samverka för att byggdelens funktion skall bli önskad. Viktigt är att detaljerna kring stomkomplement som ex fönster utformas med stor vikt. En enkel termoberäkning kan visa konstruktionens eventuella svagheter och möjliga risker för ex. kondensutfällning. Ett icke linjärt förhållande i termografen påvisar brister, exempel med fönster installerat i vägg med överisolerad karm. Termografberäkningen visar att konstruktionen är bra utifrån det linjära resultatet. • Hanteras varsamt på väg till och inom bygget • Placeras och installeras korrekt i väggkonstruktionen • Skötas och underhållas Fönstret ska alltid placeras i väggens varma del och särskild hänsyn tas till detaljutformningen av väggen så att god luftning och vattenavvisning i anslutning till fönstret kan ske. I ytterväggar som är uppbyggda av olika skikt finns alltid risk för att vatten och kondens kan förekomma. Dessutom rör sig väggkonstruktionens yttre del olika i förhållande till den inre ”varma” delen av väggen. Skälen till att fönstret/fönsterdörren helst placeras i väggens ”varma” del, det vill säga långt indraget är många: • Vatten som tränger in i väggkonstruktionens luftspalt belastar inte fönstret samt hindras tränga in mot väggens rumssida. • Infästning i väggstommen blir säkrare och bättre. Fig 1. Delars benämning i en vägg kring stomkomplementet • En korrekt inbyggnad (drevning) blir lättare att utföra. • Fönstrets placering i den ”varma” delen av väggen ger fönstrets insida en högre yttemperatur, varför kallras, kallstrålning och ytkondens motverkas. • En yttre nisch minskar luftrörelser kring fönstrets utsida och förbättrar därmed dess värmeisolering. • Ett skyddat läge förlänger ytbehandlingens hållbarhet. 4 << 1.2 HUR SKALL EN KORREKT INSTALLATION UTFÖRAS? För att utforma installationen av fönster och fönsterdörr korrekt måste man ha kunskaper om produkternas funktion och egenskaper. Detta för att utforma byggnadsdelen korrekt där stomkomplementet skall monteras. För att få till en korrekt installation i byggdelen krävs viktiga detaljer som exempelvis sekundärtätning, tätning kring ett fönster och plåtinklädnad. Drevning (diktning) och infästning är andra viktiga egenskaper som påverkar och styr kvaliteten och funktionen på den färdiga byggdelen. Var extra noggrann med detaljutformningen vid anslutning av stomkomplement ex. tätning mellan karm och vägg, dränering av fukt som kommit innanför yttre klimatskärmen och mötet mellan putsade fasadytor och fönstret. Fig 2. Genomskärning av fönster installerat i vägg visande drevning, sekundärtätning, fönsterbleck mm. 1.3 TÄTNING AV TRÄFÖNSTER OCH ALUMINIUMBEKLÄDDA TRÄFÖNSTER MOT STOMME Det är viktigt att veta om skillnaden mellan de olika fönstertyperna. Generellt gäller att ett träfönster skall tätas mot karmdelen, insidan ansluts till ångspärren och utsidan till vind och regnskyddet (fasadbeklädnaden). Aluminiumbeklädda träfönster skall tätas lika som träfönster dvs mot trädelen av karmen. Skillnaden är att aluminiumbeklädnaden, vilken utgör väderskydd, är en luftad del av konstruktionen. Spalten mellan karm och aluminiumbeklädnad skall dräneras och ventileras. Till utsidan av aluminiumbeklädnad ansluts fasadbeklädnaden via en flexibel fog, se vidare ”yttre tätning”. Fig 3. Snitt visande delar ingående i fönstermontage. Viktigt att den tryckutjämnande/ ventilerade zonen (3) är ventilerad och dränerad via sekundärtätningen för att undvika att fukt kan stanna kvar i väggen. 5 << 1.4 HUR SKALL FOGEN TÄTAS (DREVAS/DIKTAS) MELLAN BYGGDELAR OCH HUR OCH VAD PÅVERKAR FOGEN? Drevspalten mellan stommen och karmen skall tätas. Egenskaper/ funktioner som tätningen skall ha är diffusionstäthet, värmetröghet, lufttäthet, flexibilitet, formstabilitet, vattentäthet och beständighet. Dessa egenskaper styr utformning och materialval på drevningen. Övriga funktionskrav som påverkar utformningen av fogen är ljud-, brand- och säkerFig 4. Drevspalten skall tätas, diffusionstät insida, värmeisolering samt vind och vathetskrav, se produktspetenavvisande utsida. cifika anvisningar. En felaktigt utförd tätning kan ge exempelvis luftströmmar, kondensutfällning och vatteninträngning som medför fukt och kondensproblem i byggdelen. Fig 5. Horisontalsnitt visande viktiga funktioner vid fönsterinstallation i vägg. 1. Fönsterbleck slutar utsida fönster. 2.Gavel på bleck hindrar vatten att vandra in i väggen. 3. Eventuell fukt som hamnar i den ventilerade och tryckutjämnande zonen fångas upp av sekundärtätningen och dräneras ut. 4. Ångspärr 5. Luft– och diffussionstätning (fog med bottningslist). 6. Isolering Viktigt att drevspalten utförs med en yttre omslutande ”tom” spalt, ca 10-20 mm djup (se fig 5, pkt 3). Denna spalt utgör tryckutjämningszon samt är dränerande och ventilerande av eventuellt fukt. Fukt som dräneras via spalten leds av sekundärtätning ut ur byggdelen. Tätning ska även utföras mellan tröskel och golv. Fogskum Används fogskum eller liknande i någon del av montaget finns, förutom risken att produkten deformeras vid skummets expansion, också risken att produkten inte kan efterjusteras eller tas bort utan större ingrepp. Därmed kan varken montagefel eller eventuella efterjusteringar utföras. Fogning Det föreligger risk för skador om läckage sker in i väggen. Det är olämpligt med en invändig och utvändig fogning runt hela fönstret oavsett beräkningsmässig möjlighet till uttorkning. Det är viktigt att eventuellt vatten ges möjlighet att dräneras ut. Se anvisningar från ”Svenska Fog branschens Riksförbund”, www.sfr.nu. 1.5 INFÄSTNING OCH KLOSSNING Produkterna skall fästas in mot omgivande stomme med ”stumt” montage. Stumt montage innebär att stommen skall kunna hantera laster utan deformationer som överförs via infästningen från stomkomplementet. Infästningen skall också möjliggöra efterjustering. Krav på justerbarhet och hållfasthet finns i standarden SS 817332. Vid infästning med justerbara infästningsdon ska kilar/klossar inte användas om inget annat anges i leverantörens anvisningar. Vid infästning av tunga produkter ex fönsterdörrar och/eller säkerhetsinstallation kan dock kilar/klossar med fördel sitta kvar för ökad stabilitet i infästningen. Installation med kilar kan medföra att efterjustering inte är möjlig. Fig 6. Hylsa med tryckfördelningsbricka Karmar är förborrade med Ø 14 mm hål för montering av s k justerbar karmhylsa. Karmar ska fästas med skruv med erforderlig förankringslängd beroende på material. Fästdon av stål ska vara skyddsbehandlade mot korrosion i aktuell korrosivitetsklass enligt beständighetskrav. Klossning skall utföras under samtliga vertikala delar. Övriga sidor kan behöva klossas då montaget skall säkerhetsklassas exempelvis enligt SS EN 1627 (MK2/RC2). 6 << 1.6 INFÄSTNINGSHÅL FÖR KARMHYLSA Täcklock Ø 16 mm ingår med varje leverans. Se produktspecifika anvisningar för hålplacering. Till allt montage rekommenderas användning av justerbar karmhylsa som uppfyller krav enligt svensk standard SS 81 73 32, tex Kartro Adjufix eller likvärdig med tillhörande skruv avsedd för underlaget. 1.7 YTTRE TÄTNING MELLAN FÖNSTER OCH YTTRE VÄDERSKYDD (FASADBEKLÄDNAD) På utsidan skall det yttre väderskyddet ansluta mot fönstret (stomkomplementet) via ett flexibelt förband. Förbandet skall möjliggöra rörelser mellan de olika byggdelarna utan förlorad täthet. Exempel på förband är svällande tätband. 1.8 FÖNSTERBLECK Fig 8. Fönsterblecksgavel med putskant Fig 7. Flexibelt tätband mellan fönstret och fasaden (yttre väderskyddet). Det är viktigt att blecken utformas för att vatten leds från väggen och inte vidare in i väggen. Större lutning och högre gavlar hindrar vatteninträngning effektivt. Blecken skall ha en lutning om minst 14 grader, helst 25 grader. Gavlarna bör vara 35 mm eller högre. Vid putsade konstruktioner utförs gavlarna med putskant. Noggrann utformning krävs av byggdelen för att sekundärtätning och fönsterbleck skall fungera och ge önskat fuktskydd, luftning och dränering. Bleckets framkant skall vara utformat med mjuka rundade former för undvikande av skador. Fig 9. Viktigt att fönsterblecket görs lutande utåt, rekommenderat 25 grader och att gavlarna görs tillräckligt höga för att förhindra vatteninträngning. 1.9 SEKUNDÄRTÄTNING Vanligt material på sekundärtätningen är butylband. Fönstret säkras mot inträngande fukt med sekundärtätning i fönsterhålet. Tätningen dras cirka 100 mm upp på vardera sidan i fönsterhålet och bottenplanet lutas mot utsidan. Tätningen bör täcka hela fönsterkarmens djup. Fig 10. Dränering och luftning skall finnas mellan sekundärtätning och fönsterbleck. Fig 11. Sekundärtätning dras längs hela fönsterhålets bredd samt 100 mm upp på sidorna. Tätningen hindrar vatten från att komma vidare in i konstruktionen. 7 << 1.10 REGELVERK Sammanställning av vanligen förekommande regelverk som behandlar fönster, fönsterdörrar och ytterdörrar. Följande kategorier finns: • Lagkrav exempelvis Plan och bygglagen (PBL), Boverkets Bygg Regler (BBR) och CE-märkning. • Branschspecifika krav exempelvis AMA och SSF (Stöldskyddsföreningen), Bygg Ikapp Handikapp. Generellt skall dessa anges i avtalshandlingarna om kraven skall gälla. • Vanligt är också att leverantören har någon typ av kvalitetsmärkning exempelvis P-märkning av ”SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut”. Sammanställning över de vanligast förekommande kraven: • Vid nybyggnad och ändring av byggnader gäller plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I PBL finns också regler för tomter och vissa andra anläggningar än byggnader. • Boverkets byggregler, BBR, exempelvis personsäkerhetskrav glaskrav, persienner, utfall, skärskador, utrymning mm • Fönster och fönsterdörrar ska vara CE-märkta och ha prestandadeklaration med klassificeringsegenskaper enligt SS-EN 14351-1:2006+A1:2010 • Fönster och dörrar - Terminologi enligt SS-EN 12519:2004 • Inbrottsskyddande fönster och fönsterdörrar enligt SS-EN 1627:2011 • Svensk Standard SS 81 73 32, Dörrar och fönster - Karminfästning - Klassindelning och val av don • Barnskyddande beslag ska uppfylla fordringarna för hållfasthet och beständighet enligt SS-EN 131265:2011 och SS-EN 16281:2013. • Säkerhetsklassade produkter enligt CE–märkning exempelvis brandklassade produkter skall vara tredjepartscertifierade. 8 << Kap 2. Installationsexempel 2.1 PUTSFASAD Fönster installerat i vägg utförd som luftad konstruktion med puts som fasadbeklädnad.. Observera att konstruktionen endast är exempel och skall detaljutformas i varje projekt. Detaljritningar visande anslutningsplåtar, se kapitel 3. Anslutningsplåtar. Att tänka på: • Tryckutjämnad, ventilerad spalt kring fönstret • Sekundärtätning i underkant fönsterhål • Stomme som klarar lasterna för ett ”stumt” montage • Placering av karmskruvarna i höjd– och sidled skiljer sig mellan produkterna • Tillräcklig lutning och korrekt utformning på blecken • Flexibel yttre tätning mot fönstret 1. Fönsterbleck slutar utsida fönster. 2. Gavel på bleck hindrar vatten att vandra in i väggen. 3. Eventuell fukt som hamnar i den ventilerade och tryckutjämnande zonen fångas upp av sekundärtätningen och dräneras ut. 4. Ångspärr 5. Luft– och diffussionstätning (fog med bottningslist). 6. Isolering 9 << 2.2 TRÄFASAD Fönster installerat i vägg utförd som luftad konstruktion med träpanel som fasadbeklädnad. Observera att konstruktionen endast är exempel och skall detaljutformas i varje projekt. Detaljritningar visande anslutningsplåtar, se kapitel 3. Anslutningsplåtar. Att tänka på: • Tryckutjämnad, ventilerad spalt kring fönstret • Sekundärtätning i underkant fönsterhål • Stomme som klarar lasterna för ett ”stumt” montage • Placering av karmskruvarna i höjd– och sidled skiljer sig mellan produkterna • Tillräcklig lutning och korrekt utformning på blecken • Flexibel yttre tätning mot fönstret 1. Fönsterbleck slutar utsida fönster. 2. Gavel på bleck hindrar vatten att vandra in i väggen. 3. Eventuell fukt som hamnar i den ventilerade och tryckutjämnande zonen fångas upp av sekundärtätningen och dräneras ut. 4. Ångspärr 5. Luft– och diffussionstätning (fog med bottningslist). 6. Isolering 10 << 2.3 FASADTEGEL Fönster installerat i vägg utförd som luftad konstruktion med fasadtegel som fasadbeklädnad. Observera att konstruktionen endast är exempel och skall detaljutformas i varje projekt. Detaljritningar visande anslutningsplåtar, se kapitel 3. Anslutningsplåtar. Att tänka på: • Tryckutjämnad, ventilerad spalt kring fönstret • Sekundärtätning i underkant fönsterhål • Stomme som klarar lasterna för ett ”stumt” montage • Placering av karmskruvarna i höjd– och sidled skiljer sig mellan produkterna • Tillräcklig lutning och korrekt utformning på blecken • Flexibel yttre tätning mot fönstret 1. Fönsterbleck slutar utsida fönster. 2. Gavel på bleck hindrar vatten att vandra in i väggen. 3. Eventuell fukt som hamnar i den ventilerade och tryckutjämnande zonen fångas upp av sekundärtätningen och dräneras ut. 4. Ångspärr 5. Luft– och diffussionstätning (fog med bottningslist). 6. Isolering 11 << 2.4 PREFAB FASAD Fönster installerat i vägg utförd i sandwichkonstruktion för Prefabindustrin. Observera att konstruktionen endast är exempel och skall detaljutformas i varje projekt. Detaljritningar visande anslutningsplåtar, se kapitel 3. Anslutningsplåtar. Att tänka på: • Tryckutjämnad, ventilerad spalt kring fönstret • Sekundärtätning i underkant fönsterhål med dränering till utsida vägg • Stomme som klarar lasterna för ett ”stumt” montage • Placering av karmskruvarna i höjd– och sidled skiljer sig mellan produkterna • Tillräcklig lutning och korrekt utformning på blecken • Flexibel yttre tätning mot fönstret 1. Fönsterbleck slutar utsida fönster. 2. Gavel på bleck hindrar vatten att vandra in i väggen. 3. Eventuell fukt som hamnar i den ventilerade och tryckutjämnande zonen fångas upp av sekundärtätningen och dräneras ut. 4. Ångspärr 5. Luft– och diffussionstätning (fog med bottningslist). 6. Isolering 12 << Kap 3. Anslutningsplåtar Ett korrekt utfört bleck ger inte bara ett snyggt utseende utan skyddar också ditt hus mot inträngande fukt. Följande skisser är förslag på utformning av anslutningsplåtar. 3.1 GENERELLA ANVISNINGAR Lutning på blecken görs som standard idag 14 grader, rekommenderat är dock 25 grader. Den ökade lutningen förbättrar avrinningen samt minskar risken att vattnet stannar på plana ytor och driver/trycks in i konstruktionen. Blecken skall mekaniskt fästas genom exempelvis skruvning till omgivande ytor. Anslutningar tätas med fogmassa. Mekanisk infästning enligt AMA eller likvärdigt. Vid behov säkras blecken mot lyft med underbeslag. Bleckets gavlar skall vara täta. Synliga åtkomliga delar som kan innebära skaderisk utförs rundade. 3.2 FÖNSTERBLECK Fig 12. Fönsterbleck med respektive utan putskant 13 << 3.3 ÖVERBLECK Fig 13. Synligt respektive dolt överbleck. Putskant kan utföras lika som fönsterbleck. 3.4 TRÖSKELBLECK TILL FÖNSTERDÖRR Fig 14. Tröskelbleck med respektive utan putskant. 14 << 3.5 TRÖSKELBLECK TILL ALUMINIUMTRÖSKEL (FÖNSTERDÖRR OCH YTTERDÖRR) Fig 15. Tröskelbleck med respektive utan putskant. 15 << Kap 4. Leveransskedet 4.1 TRANSPORT Under transport ska fönstren skyddas mot fukt och nederbörd samt nedsmutsning. De ska därför transporteras med täckta fordon. Fönster ska transporteras stående på kant och ej liggande. 4.2 LEVERANSMOTTAGNING Kontroll av fönstren ska utföras vid leveransmottagning. Eventuella transportskador och brister i leveransomfattning ska av mottagaren omgående anges på fraktsedel samt meddelas transportören och säljande bolag. Synliga fel ska påtalas före monteringen, dock senast 5 dagar efter mottagen leverans. 4.3 LAGRING UTOMHUS Om fönstren lagras utomhus skall detta ske endast tillfälligt under kort tid. Observera att: • Lagring skall ske under tak t ex i kallförråd, garage eller liknande. • Lokalen ska vara väl ventilerad och god luftning anordnas under och mellan fönstren. • Endast i undantagsfall kan lagring ske under presenning, som då väl skall täcka fönsterpartiets översida och sidor och förankras så att nederbörd ej kan tränga in. • Fönstren placeras på högkant på ett plant underlag med minst 200 mm fritt avstånd mellan fönster och mark. • Utrymmet under presenningen skall vara väl ventilerat. • Beslag m.m. som levereras separat skall förvaras inomhus. 4.4 LAGRING INOMHUS I första hand skall fönster/fönsterpaket lagras inomhus skyddade mot nederbörd. Lagring sker stående på kant, ej liggande. Observera att: • Lokalen skall vara väl ventilerad • Luftfuktigheten skall hållas konstant låg • Fönstren skall placeras på högkant på plant underlag minst 100 mm över golv och så att beslagen inte skadar övriga fönster. 16 << Kap 5. Förberedelse inför montage 5.1 ÖPPNINGSMÅTT Med fönsterhålet avses vanligen de öppningar i klimatskärmens yttervägg i vilka fönstren (fönsterdörren, dörren) monteras. Designa fönsterhålet så att karmen kan fästas i solitt material för ett stumt montage. Notera att större dörr- och fönsterpartier kräver fästpunkter i botten- och överstycke. Måttsätt förhållandet mellan karmens yttermått och fönsterhålet så att en fogbredd på 10-15 mm erhålls. Detta är tillräckligt för fixering, drevning och tätning. A B 5.2 MÅTTAGNING Storlekar på fönster och altandörrar anges i moduler. 1 modul (M) = 100 mm. Modulstorleken anger minsta storlek på fönsterhålet i väggen där produkten skall monteras (ex till storlek M 9/13 skall urtaget vara minst bredd 900 mm och minst höjd 1300 mm). Produktens faktiska mått är vanligen 20 mm mindre än modulstorleken (se leverantörens anvisningar). Detta för att lämna ett utrymme åt drevning (diktning) och tätning mellan karm och vägg med minst 10 mm runt om hela karmen (ex storlek 9/13 innebär karmytterbredd 880 mm och karmytterhöjd 1280 mm). Fig 16. A anger fönsterhålets mått B anger karmens yƩermåƩ (A-20 mm) Fig 17. Väggen och fönstret med ingående delar. 17 << Kap 6. Allmänt om montage 6.1 MONTERING-UTRUSTNING-HJÄLPMEDEL Vi rekommenderar följande verktyg och infästningsmaterial för bästa monteringsresultat: 6.11 Verktyg • Hammare • Skruvdragare/skruvmejsel med bits för Torx • Vattenpass/långpass • Tumstock • Nyckel för karmhylsa • Diagonalsticka för mätning av diagonal 6.12 Infästningsmaterial Typ och antal av nedanstående infästningsmaterial är beroende av fönstertyp och väggmaterial • Nivåregleringskloss • Karmhylsa • Skruv för infästning • Viktfördelningsbricka Ovanstående infästningsmaterial är tillval. Fig 18. Exempel på infästningsmaterial och hjälpmedel vid montage 6.13 Hjälpmedel • Vid tyngre lyft bör lyfthjälpmedel nyttjas. 18 << Kap 7. Montering fönster Att tänka på: • Tryckutjämnad, ventilerad spalt kring fönstret • Sekundärtätning i underkant fönsterhål • Stomme som klarar lasterna för ett ”stumt” montage • Placering av karmskruvarna i höjd– och sidled skiljer sig mellan produkterna • Tillräcklig lutning och korrekt utformning på blecken • Flexibel yttre tätning mot fönstret • Efterjustering krävs för att säkerställa rätt funktion 7.1 KLOSSNING BOTTEN Skruva fast klossar i vägghålets nederkant. Se till att en kloss placeras under varje karmsida (klossens ytterkant får vara max 100 mm in från karmens ytterkant) och under ev karmposter. Är fönstret brett kan ytterligare klossar behövas, som då fördelas på jämt avstånd. Klossarna skall vara horisontella. Fig 19. Sekundärtätning går hela fönsterhålets bredd samt 100 mm upp längs sidorna. Tätningen hindrar vatten från att komma vidare in i konstruktionen. Produktens faktiska mått är vanligen 20 mm mindre än modulstorleken. Detta för att lämna ett utrymme åt drevning (tätning) mellan karm och vägg med minst 10 mm runt om hela karmen (ex storlek 9/13 innebär karmytterbredd 880 mm och karmytterhöjd 1280 mm). Fig 20. Kontrollera med vattenpass att fönstret kommer att stå horisontellt. Justera detta vid behov genom att höja eller sänka klossarna. Om annan kloss än nivåregleringskloss används skall denna vara av hårt, fuktavvisande material t.ex hårt trä eller plast. Observera att klossarna måste hålla minst 20 mm mindre bredd än karmen för att medge obruten drevning och tätfog. Fig 21. Klossning skall minst finnas under samtliga vertikala delar i fönstret eller dörren. Kloss placeras max 100 mm från kant. 7.2 KLOSSNING SIDA Om produkten är säkerhetsklassad skall extra vikt läggas vid montaget, se leverantörens anvisningar. Generellt skall samtliga låspunkter säkerställas med exempelvis klossning eller exempelvis karmhylsa. Fig 22. ”Klossning” på sidorna i anslutning till låspunkter och gångjärn höjer säkerheten mot inbrott. 19 << 7.21 KLOSSNING AV BREDA FÖNSTER OCH FASTA FÖNSTER Om glasytans bredd överstiger 1200 mm placeras ytterligare tre klossar i glasets fjärdedelspunkter. Placering av klossning av fönster vid glasytterbredd över 1200 mm. Under karmsida, max 100 mm från kant Under karmsida, max 100 mm från kant Fasta fönster På breda fasta fönster finns markering på produkten vart klossarna skall placeras. Observera att karmsidorna alltid skall klossas. 7.22 KLOSSNING AV FLERLUFTSFÖNSTER OCH KOMBINATIONSFÖNSTER Om fönstret är ett kombinationsfönster (t ex öppningsbara och fasta delar inom samma karm), eller har två eller flera luft, monteras klossar under alla vertikala sidor, poster m m. Om glasytans bredd i luftet överstiger 1200 mm monteras ytterligare klossar i glasets fjärdedelspunkter. Klossning av fönster med glasytterbredd över 1200 mm. Under karmpost Under karmsida, max 100 mm från kant 20 Under karmpost Under karmsida, max 100 mm från kant << 7.3 TÄTBAND Eventuella tätband monteras med fördel innan montage av karmhylsor. Tätbandsmontaget skall utföras enligt leverantörens anvisningar. Var noga med att anpassa bandet kring hylsorna så att bandets expansion inte hindras. 7.4 KARMHYLSOR Skruva i karmhylsor i karmen utifrån i samtliga förborrade hål med insexnyckel eller montageverktyg, (karmhylsor kan även beställas förmonterade från tillverkaren). Tryckfördelningsbricka används vid behov, exempelvis vid poröst underlag. Hylslängden anpassas efter behov utifrån drevspaltens bredd. Fig 23. Hylsa med tryckfördelningsbricka Fig 24. Om karmen ej har förborrade hål för karmhylsa: mät ut hålens placering och borra från karmens insida rakt igenom karmen med 14 mm borr. För placering av hål för karmhylsa hänvisas till följande svenska standarder: Fönster och fönsterdörrar SS 81 73 32 och ytterdörrar SS 81 70 52. Fig 25. Tryckfördelningsbrickorna pressas fast utifrån på karmhylsorna. 7.5 PLACERING AV FÖNSTER I FÖNSTERHÅLET Fäst klossar på vägghålets utsida som stöd så att fönstret inte faller ut. Lyft därefter in fönstret i vägghålet från insidan och placera det på nivåregleringsklossarna. VID BEHOV KAN BÅGARNA DEMONTERAS FÖRE ILYFT AV FÖNSTER. Eventuella transportklossar demonteras. Fig 26. Säkerhetsklossa på utsida för att säkra fönstermontaget 21 << 7.51 DEMONTERING AV BÅGE MED KIPHDREH BESLAG OCH DOLD MITTFÖRREGLING 22 << 7.52 DEMONTERING AV BÅGE MED KIPHDREH BESLAG 23 << 7.6 FIXERING Vid behov, öppna fönstret så att de nedre karmhylsorna blir åtkomliga från insidan. Skruva ut de nedre karmhylsorna på var sida, så att de ligger an mot vägghålets sidor. Kontrollera med vattenpass så att karmen är rak och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Öppna fönstret ytterligare så att de övre karmhylsorna blir åtkomliga från insidan och skruva ut dessa på var sida, så att de ligger an mot vägghålets sidor. Fig 27. Utskruvning av karmhylsa Kontrollera igen med vattenpass så att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Justera vid behov genom att lossa karmhylsorna, räta upp karmen och sedan skruva ut hylsorna igen. Kontrollera med diagonalmätsticka att diagonalmåtten är lika. Justera vid behov genom att skruva karmhylsorna ut eller in, så att karmen flyttas i sidled. Fig 28. Kontroll med vattenpass Skruva till sist ut de övriga karmhylsorna (om sådana finns) så att de ligger an mot vägghålets sidor. Skruva fast karmen i väggen med skruv lämpligt för väggmaterialet. OBS! Samtliga fästhål skall användas! Kontrollera åter med vattenpass att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Kontrollera också att karmsidorna är raka och inte buktar inåt mot mitten. Om montaget behöver justeras ytterligare, lossas först skruven och därefter justeras karmhylsan. Skruva till sist åt skruven. Fig 29. Samtliga hylsor skall vara utskruvade med monterad skruv Fig 30. Diagonalmått skall vara lika vilket garanterar ett bra montage OBS! Karmens montage är helt avgörande för täthet och funktion. 24 << 7.7 JUSTERING Kontrollera ALLTID diagonalen. Vid sättningar i byggnadsstommen kan karmen behöva efterjusteras. Detta sker med hjälp av karmhylsorna. Lossa skruvarna före hylsjustering samt dra åt efter justering. Karmhylsorna justeras med insexnyckel eller montageverktyg. 7.71 UTÅTGÅENDE FÖNSTER 7.711 Vridfönster Justering görs via justering av karmhylsan. Fig 31. Justering karmhylsa. 7.712 Sidohängda fönster Justera gångjärnet i höjdled med hjälp av justeringsskruven i gångjärnet (ej MF och Retro). • Öppna gångjärnets täcklock genom att skruva motsols. • Vrid en 5 mm insexnyckel under hatten. Bågen/dörrbladet rör sig upp när du vrider medsols, ner när du vrider motsols. • Gör samma ändring på samtliga gångjärn. • Sätt tillbaka täcklocken på gångjärnen. Fig 33. Demonterat täcklock på ställbart gångjärn. Fig 32. Höjdjustering av gångjärn görs med insexnyckel (5 mm). 25 << 7.72 INÅTGÅENDE SIDOHÄNGDA FÖNSTER 7.721 Bultgångjärn 1. Ta bort gångjärnssprinten och frigör gångjärnet. 2. Vrid gångjärnets cylindriska del. Ett halvvarv ger ca 1/2-1 mm justering av bågens läge i förhållande till karmen. 3. Sätt tillbaka sprinten 7.722 Kippdrehbeslag För manövrering av felbetäningsspärr, se sist i stycket. 26 Fig 34. Justering bultgångjärn << 27 << Manövrering av felbetjäningsspärr Beslagningen med Kiph Dreh gör fönsterbågen eller fönsterdörren både sido– och underkantshängda. Detta kallas (vädringsläge). Vid montage av produkterna kan manövrering av handtaget då bågen är öppen krävas. I samband med detta krävs att ”felbetjäningsspärren” trycks in. Detta för att inte skada beslagningen. Spärren sitter i handtagshöjd på bågens dolda sida, se fig 35a. Spärren finns för att förhindra felaktig manövrering vid normalt användande som kan göra att bågen hamnar i felaktigt läge. 7.8 FUNKTIONSTEST Funktionstest skall göras i samband med montaget av fönstret innan godkänt montage. Följande ingår i testet: Fig 35a. Felbetjäningsspärr på Kiph dreh beslag • Manövrering, bågen skall gå fritt. • Manövrering av handtaget och låsning skall gå enkelt. Funktion skall finnas. • Säkerhetsanordningars funktion • Kontroll at fönsterbroms samt vid behov rengöring av bromslåda Funktionstest, se respektive fönstertyp. 7.9 SLUTKONTROLL Efterdrag alla skruvar och täck infästningshålen med täckplugg. Fig 35b. Täckplugg 28 << Kap 8. Special montagemoment fönster 8.1 VRIDFÖNSTER 8.11 MANÖVRERING Vridfönstret är säkrat så att minderåriga ej kan öppna fönstret mer än 10 cm. Utfallssäkringen träder i funktion automatiskt. Säkringen är placerad på karmens högra sida, på beslaget. Säkringen görs åtkomlig genom att fönstret öppnas på glänt och bågen frigörs därefter genom att den rörliga svarta delen förs in mot rummet, se fig 36. Även vid öppning av bågen till putsläget spärrars bågen automatiskt. Frigörning av bågen i putsläget görs med spärren. Fig 36. Spärren på beslaget förs mot rummet för öppnande av fönstret. 8.12 FUNKTIONSTEST Funktionstest skall göras i samband med montaget av fönstret innan godkänt montage. Följande skall testas: • Utfallssäkringen, skall låsa automatiskt samt springan mellan båge och karm får inte bli mer än 10 cm. • Putsläget. Spärren skall låsa automatiskt. • Manövrering av spärren skall gå enkelt. • Bågen skall enkelt gå att vrida ca 170 grader. Fig 37. Utfallsäkringen skall låsa bågen så att fritt mått inte överstiger 10 cm. 29 << 8.2 MF RETRO OCH MF 8.21 MONTERING AV FÖNSTERLÅS, Fig. 39 Vid ej monterade beslag ska denna anvisning följas: • Båge - Lås Montera låsen i de för borrade hålen i bågen. • Karm - Hake Skruva fast haken i de två för borrade hålen i karmen med de medföljande skruvarna. 8.22 MONTERING AV VÄDRINGSBESLAG, Fig. 40 Vid ej monterade beslag ska denna anvisning följas: • Båge – Hake Montera haken i det för borrade hålet. • Karm – Fäste Styr fästet i de för borrade hålen och centrera över hålen. Slå försiktigt över tappen på fästet. Använd ett skydd när du slår ner fästet. Montera den medföljande skruven. Fig 39. Monterat lås och hake 8.23 MONTERING AV TÄTNINGSLISTER Vid eventuell ytbehandling av fönster ska tätningslisten i karmen först dras bort. I nedan skiss är listen markerad med rött. Efter ytbehandlingen monteras listen åter i monteringsspåret. Tätningslist som demonteras i samband med målning 30 Fig 40. Monterat vädringsbeslag << Kap 9. Montering fönsterdörr Att tänka på vid fönsterdörrsmontage: • Vägg som fönsterdörren skall monteras i är av den art att väggen är lämplig för fönsterdörrens tyngd och ett stumt montage. • Samtliga karmskruvshål används vid montaget. Viktigt att infästningsdon är anpassade efter väggens material samt att samtliga hylsor har stumt underlag. • Kilning minskar möjligheten att justera dörren i efterhand. • Efterjustering krävs för att säkerställa rätt funktion. • Tryckfördelningsbricka skall användas. Fig 41. Sekundärtätning går längs hela dörrhålets bredd samt 100 mm upp på sidorna. Tätningen hindrar vatten från att komma vidare in i konstruktionen. 9.1 KLOSSNING BOTTEN Skruva fast klossar i vägghålets nederkant. Se till att en kloss placeras under varje karmsida (klossens ytterkant får vara max 100 mm in från karmens ytterkant). Är dörren bred kan ytterligare klossar behövas, som då fördelas på jämt avstånd. Klossarna skall vara horisontella. Produktens faktiska mått är vanligen 20 mm mindre än modulstorleken. Detta för att lämna ett utrymme åt drevning (tätning) mellan karm och vägg med minst 10 mm runt om hela karmen (ex storlek 10/21 innebär karmytterbredd 980 mm och karmytterhöjd 2080 mm). Fig 43. Klossning skall vara i horisontell. Fig 42. Klossning skall minst finnas under samtliga vertikala delar. Kloss placeras max 100 mm från kant. Om annan kloss än nivåregleringskloss används skall denna vara av hårt, fuktavvisande material t.ex. hårt trä eller plast. Observera att klossarna måste hålla minst 20 mm mindre bredd än karmen för att medge obruten drev- ning och tätfog. Tröskel rekommenderas alltid klossas på mitten. Om glasytans bredd överstiger 1200 mm skall ytterligare tre klossar monteras i tröskelns fjärdedelspunkter. Parfönsterdörrens tröskelmitt bör sänkas 1-1,5mm i förhållande till karmsidorna. 9.2 KLOSSNING SIDA Fig 44. Klossning på sidorna i anslutning till låspunkter och gångjärn höjer säkerheten mot inbrott. Skruva fast ytterligare klossar i dörrhålets sidor Fig 45. Klossning av breda dörrar. Tröskel rekommenderas alltid att i höjd med spanjolettens låspunkter och gångklossas på mitten. järn. Karmhylsor ex adjufix, ersätter vanligen klossarna på sidorna. Om produkten är säkerhetsklassad skall extra vikt läggas vid montaget, se leverantörens anvisningar. Generellt skall samtliga låspunkter säkerställas med exempelvis klossning eller exempelvis adjufix. 31 << 9.3 LYFT BORT DÖRRBLADET Öppna dörren. Lossa först ev fönsterbroms från karmen genom att dra armen försiktigt nedåt! Lyft av båge från karmen. Dörrbladet ställs på mjukt underlag för undvikande av skador på bladets underkant. Eventuella transportklossar demonteras. Fig 46. Lossa dörrbromsen före bortlyft av dörrblad. Placera dörrbladet på mjukt underlag för undvikande av skador. 9.4 TÄTBAND Eventuella tätband monteras med fördel innan montage av karmhylsor. Tätbandsmontaget skall utföras enligt leverantörens anvisningar. Var noga med att anpassa bandet kring hylsorna så att bandets expansion inte hindras. 9.5 KARMHYLSOR Karmhylsorna skruvas i karmen från utsidan i samtliga förborrade hål med insexnyckel eller montageverktyg, (karmhylsor kan även beställas förmonterade från tillverkaren). Fig 47. Hylsa med tryckfördelningsbricka Fig 48. Om karmen ej har förborrade hål för karmhylsa: mät ut hålens placering och borra från karmens insida rakt igenom karmen med 14 mm borr. För placering av hål för karmhylsa hänvisas till följande svenska standarder: Fönster och fönsterdörrar SS 81 73 32 och ytterdörrar SS 81 70 52. Fig 49. Tryckfördelningsbrickorna pressas fast utifrån på karmhylsorna. Tryckfördelningsbricka skall användas. Hylsans längd anpassas efter behov utifrån drevspaltens bredd. 32 << 9.6 PLACERING AV DÖRREN I VÄGGHÅLET Fäst klossar på vägghålets utsida som stöd så att dörren inte faller ut. Lyft därefter in karmen i vägghålet från insidan och placera karmen på klossarna. 9.7 FIXERING AV DÖRREN STUMT MONTAGE—Extra viktigt att samtliga karmskruvar får korrekt infästning, både stöd och skruvinfästning. Detta krävs för att uppnå ett stumt montage. Skruva ut de nedre och övre karmhylsorna på var sida, så att de ligger an mot vägghålets sidor. Kontrollera med vattenpass igen så att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Justera vid behov genom att lossa karmhylsorna, räta upp karmen och sedan skruva ut hylsorna igen. Fig 50. Säkerhetsklossa på utsidan för att säkra fönstermontaget Kontrollera med diagonalmätsticka att diagonalmåtten är lika. Justera vid behov genom att skruva karmhylsorna ut eller in, så att karmen flyttas i sidled. Skruva till sist ut de övriga karmhylsorna så att de ligger an mot vägghålets sidor. Fig 51. Börja med övre och nedre hylsor. Skruva fast karmen i väggen med skruv lämpligt för väggmaterialet. OBS! Samtliga fästhål skall användas! Kontrollera åter med vattenpass att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Kontrollera också att karmsidorna är raka och inte buktar inåt mot mitten. Om montaget behöver justeras ytterligare, skruva först ut skruven och lossa därefter karmhylsan. Fig 53. Diagonalmätning är viktig för funktionen hos dörren. Diagonalmåtten skall vara lika. OBS! Karmens montage är helt avgörande för täthet och funktion. Fig 52. Kontroll med vattenpass. 33 << 9.8 JUSTERING 9.81 Justering av karm Kontrollera ALLTID diagonalen. Vid sättningar i byggnadsstommen kan karmen behöva efterjusteras. Detta sker med hjälp av karmhylsorna. Lossa skruvarna före hylsjustering samt dra åt efter justering. Karmhylsorna justeras med insexnyckel eller montageverktyg. Fig 52. Justering karmhylsa. 9.82 Justering av dörrbladet 1. Justera antalet schims under gångjärnen. 2. Justera gångjärnet i höjdled med hjälp av justeringsskruven i gångjärnet. Dörrbladet skall justeras i höjdled tills springan mellan karm och dörrblad är cirka 2,5 mm. Höjdjustering görs med nivåskruven i gångjärnen. • Öppna gångjärnets täcklock genom att skruva motsols. • Vrid en 5 mm insexnyckel under hatten. Dörrbladet rör sig upp när du vrider medsols, ner när du vrider motsols. Fig 55. Justering av bågens höjd görs med ställskruven i gångjärnet. • Gör samma ändring på samtliga gångjärn. • Sätt tillbaka täcklocken på gångjärnen. Fig 57. Höjdjustering av gångjärn görs med insexnyckel (5 mm). Fig 56. Demonterat täcklock på ställbart gångjärn. 9.9 FUNKTIONSTEST Funktionstest skall göras i samband med montaget av dörren. Följande skall testas: • Funktion hos säkerhetsbeslag och spärranordning skall låsa automatiskt samt att springan mellan dörrblad och karm inte får bli mer än 10 cm i obelastat läge. • Manövrering, dörrbladet skall gå fritt. • Manövrering av handtaget och låsning skall gå enkelt. 9.10 SLUTKONTROLL Efterdrag alla skruvar och täck infästningshålen med täckplugg. Fig 58. Täckplugg 34 << Kap 10. Montering Ytterdörr Att tänka på vid ytterdörrsmontage: • Vägg som dörren skall monteras i är av den art att väggen är lämplig för dörrens tyngd och ett stumt montage. • Samtliga karmskruvshål används vid montaget. Viktigt att infästningsdon är anpassade efter väggens material samt att samtliga hylsor har stumt underlag. • Kilning minskar möjligheten att justera dörren i efterhand. • Efterjustering krävs för att säkerställa rätt funktion. • Tryckfördelningsbricka skall användas. Fig 60. Sekundärtätning går hela dörrhålets bredd samt 100 mm upp på sidorna. Tätningen hindrar vatten från att komma vidare in i konstruktionen. 10.1 KLOSSNING BOTTEN Skruva fast klossar i vägghålets nederkant. Se till att en kloss placeras under varje karmsida (klossens ytterkant får vara max 100 mm in från karmens ytterkant). Är dörren bred kan ytterligare klossar behövas, som då fördelas på jämt avstånd. Klossarna skall vara horisontella. Produktens faktiska mått är vanligen 15 mm mindre än modulstorleken. Detta för att lämna ett utrymme åt drevning (tätning) mellan karm och vägg med minst 10 mm runt om hela karmen (ex storlek 10/21 innebär karmytterbredd 980 mm och karmytterhöjd 2080 mm). Om annan kloss än nivåregleringskloss används skall denna vara av hårt, fuktavvisande material t.ex. hårt trä eller plast. Observera att klossarna måste hålla minst 20 mm mindre bredd än karmen för att medge obruten drevning och tätfog. Fig 61. Klossning skall minst finnas under samtliga vertikala delar. Kloss placeras max 100 mm från kant. Tröskel rekommenderas alltid klossas på mitten. Om glasytans bredd överstiger 1200 mm skall ytterligare tre klossar monteras i tröskelns fjärdedelspunkter. Fig 62. Klossning skall vara i horisontell. Pardörrens tröskelmitt bör sänkas 1-1,5 mm i förhållande till karmsidorna. 10.2 KLOSSNING SIDA Fig 64. Klossning på sidorna i anslutning till låspunkter och gångjärn höjer säkerheten mot inbrott. Skruva fast ytterligare klossar i dörrhålets sidor i höjd med låspunkter och gångjärn. KarmhylFig 63. Klossning av breda dörrar. sor ersätter vanligen klossarna på sidorna. Om Tröskel rekommenderas alltid att klossas på mitten. produkten är säkerhetsklassad skall extra vikt läggas vid montaget, se leverantörens anvisningar. Generellt skall samtliga låspunkter säkerställas med exempelvis klossning eller exempelvis adjufix. 35 << 10.3 LYFT BORT DÖRRBLADET Låt dörren ligga ned. Öppna låset försiktigt med nyckel eller mejsel. Lyft av dörrbladet från karmen. Dörrbladet ställs på mjukt underlag för undvikande av skador på bladets underkant. 10.4 MONTERA EV SIDOLJUS Montera ihop karmen med ev sidoljus. Sidoljus monteras lika som fönster. Fig 65. Urlyft av dörrblad 10.5 TÄTBAND Eventuella tätband monteras med fördel innan montage av karmhylsor. Tätbandsmontaget skall utföras enligt leverantörens anvisningar. Var noga med att anpassa bandet kring hylsorna så att bandets expansion inte hindras. 10.6 KARMHYLSOR Skruva i karmhylsor i karmen utifrån i samtliga förborrade hål med insexnyckel eller montageverktyg, (karmhylsor kan även beställas förmonterade från tillverkaren). Tryckfördelningsbricka skall användas. Hylsans längd anpassas efter behov utifrån drevspaltens bredd. Fig 66. Hylsa med tryckfördelningsbricka Fig 68. Tryckfördelningsbrickorna pressas fast utifrån på karmhylsorna. Fig 67. Om karmen ej har förborrade hål för karmhylsa: mät ut hålens placering och borra från karmens insida rakt igenom karmen med 14 mm borr. För placering av hål för karmhylsa hänvisas till följande svenska standarder: Fönster och fönsterdörrar SS 81 73 32 och ytterdörrar SS 81 70 52. 36 << 10.7 PLACERING AV DÖRREN I VÄGGHÅLET Fäst klossar på vägghålets utsida som stöd så att dörren inte faller ut. Lyft därefter in karmen i vägghålet från insidan och placera det på nivåregleringsklossarna. 10.8 FIXERING AV DÖRREN STUMT MONTAGE—Extra viktigt att samtliga karmskruvar får korrekt infästning, både stöd och skruvinfästning. Detta krävs för att uppnå ett stumt montage. Skruva ut de nedre och övre karmhylsorna på var sida, så att de ligger an mot vägghålets sidor. Kontrollera med vattenpass igen så att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Justera vid behov genom att lossa karmhylsorna, räta upp karmen och sedan skruva ut hylsorna igen. Fig 69. Säkerhetsklossa på utsidan för att säkra dörrmontaget. Kontrollera med diagonalmätsticka att diagonalmåtten är lika. Justera vid behov genom att skruva karmhylsorna ut eller in, så att karmen flyttas i sidled. Skruva till sist ut de övriga karmhylsorna så att de ligger an mot vägghålets sidor. Fig 70. Börja med övre och nedre hylsor. Skruva fast karmen i väggen med skruv lämpligt för väggmaterialet. OBS! Samtliga fästhål skall användas! Kontrollera åter med vattenpass att karmen är rak i alla sidor och inte lutar in mot rummet eller ut mot utsidan. Kontrollera också att karmsidorna är raka och inte buktar inåt mot mitten. Om montaget behöver justeras ytterligare, skruva först ut skruven och lossa därefter karmhylsan. Fig 71. Diagonalmätning är viktig för funktionen hos dörren. Diagonalmåtten skall vara lika. OBS! Karmens montage är helt avgörande för täthet och funktion. Fig 72. Kontroll med vattenpass. 37 << 10.9 JUSTERING 10.91 Justering av karm Kontrollera ALLTID diagonalen. Vid sättningar i byggnadsstommen kan karmen behöva efterjusteras. Detta sker med hjälp av karmhylsorna. Lossa skruvarna före hylsjustering samt dra åt efter justering. Karmhylsorna justeras med insexnyckel eller montageverktyg. Fig 73. Justering karmhylsa. 10.92 Justering av dörrbladet Justera gångjärnet i höjdled med hjälp av justeringsskruven i gångjärnet. Dörrbladet skall justeras i höjdled tills springan mellan karm och dörrblad är cirka 2,5 mm. • Öppna gångjärnets täcklock genom att skruva motsols. • Vrid en 5 mm insexnyckel under hatten. Dörrbladet rör sig upp när du vrider medsols, ner när du vrider motsols. • Gör samma ändring på samtliga gångjärn. • Sätt tillbaka täcklocken på gångjärnen. Fig 74. Justering av bågens höjd görs med ställskruven i gångjärnet. Fig 75. Höjdjustering av gångjärn görs med insexnyckel (5 mm). Fig 76. Demonterat täcklock på ställbart gångjärn. 10.10 FUNKTIONSTEST Funktionstest skall göras i samband med montaget av dörren. Följande skall testas: • Springan mellan bladet och karmen skall vara jämn kring runt hela dörren • Manövrering, dörrbladet skall gå fritt. • Manövrering av handtaget och låsning skall gå enkelt. 10.11 SLUTKONTROLL Efterdrag alla skruvar och täck infästningshålen med täckplugg. Fig 77. Täckplugg 38 << Kap 11. Specialmontage För att produkterna skall klara alla önskade funktioner krävs att installationen utförs enligt montageanvisningarna. Ett dåligt montage kan medföra att produkten efter installation inte uppfyller önskade egenskaper, exempelvis ljud-, säkerhet- eller brandkrav. 11. 1 BRAND Montage av brandprodukter skall ske enligt produktens medföljande montageinstruktioner. Vid montering av brandklassade fönster ska material för värme- och ljudisolering vara dokumenterad med brandklass sämst A2-s1,d0 enligt EN 13501-1. Material som används för luft- och ångtätning vara dokumenterat till lägst E-klass enligt EN 13501-1. Fig 78. Principskiss visande montage av brandklassade produkter. 39 << 11.2 SÄKERHET Montage av säkerhetsprodukter skall ske enligt produktens medföljande montageinstruktioner. 11.21 Förstärkt mot inbrott Skall montaget utföras förstärkt mot inbrott förstärks låspunkter exempelvis slutbleck och gångjärn med klossning i drevspalten. Nyttjas justerbar karmhylsa med skruv 8 x 64 mm och tryckfördelningsbricka uppfyller montaget klass 4 ”Inbrottsskyddande fönster” enligt SS 81 73 32. Rekommendationen är att denna infästning alltid används till produkter där förstärkning mot inbrott önskas. Fig 79. Hylsa med tryckfördelningsbricka Fig 80. Exempel på klossning av lås- och gångjärnspunkter för fönster och dörrar. 11.3 LJUD Goda ljudvärden uppnås då tätningen är god mellan karm och vägg. Det måste fogas och drevas ordentligt runtom så det blir tätt. En smyglist ger visuell tätning, men inte ljudtätning. En bra idé är att först genomföra ett provmontage i det rum som är mest bullerexponerat. Innan man byter fönster i en hel fastighet kontrollmäter man provmontaget och gör lämpligen en utvärdering av resultatet. Vanligt montagefel vid öppningsbara produkter är en felaktig montering av karmen (karmen monteras snett och skevt). Detta fel gör att tätningen mellan båge och karm blir bristfällig. Resultatet blir lägre ljudprestanda på produkten. 40 << Kap 12. Skydd av monterad produkt och glas 12.1 Skydd av monterad produkt 1. Under byggtiden skall alla monterade produkter skyddas väl mot varje form av yttre åverkan. 2. Beslag får inte utsättas för färg, puts- eller murbruk, betongvatten eller andra frätande ämnen. Färg får inte förekomma på tätlister, beslagens rörliga delar eller på glidskenor. 3. Om plastfolie och tejp används för att skydda produkten, observera risken för missfärgning av ytbehandlingen, samt risken för färgsläpp vid borttagning av folie och tejp. 4. Se till att fukten i byggnaden vädras ut genom forcerad ventilation och god värmetillförsel. Då fönster och dörrar hålls öppna för att ventilera ut byggfukt, observera att den invändiga ytbehandlingen kan ta skada av t ex regnvatten eller kondensvatten. 12.2 Skydd av glas 1. Glas skall skyddas från alla föroreningar orsakade av både byggmaterial och byggmetoder under byggtiden. 2. Hantverkare och byggnadsarbetare på en byggplats bör vara informerade och medvetna om risker med skador på glas och fönster. 3. Byggdamm, betongurlakningar, rost från stål etc, kan bidra till bildandet av kemiska reaktioner eller fläckar, vilka kan orsaka skador i glasytan. 4. Skydd/skärmar ska sättas upp framför glas vid svets- och smärgelarbeten, sandblästring, sprutmålning eller liknande i närheten av glaset. 5. Alla skydd skall sitta kvar under hela byggtiden. 41 << Kap 13. Demontering av fönster och dörrar Om produkten inte ska återanvändas, demontera glas, beslag, gummilister etc och lämna för återvinning eller energiutvinning. Kontakta lokal avfallsmottagare för mer information. För studier av fönstrets miljöegenskaper hänvisas till leverantörens byggvarudeklarationer. Deklarationerna kan erhållas från leverantören. De finns också på internet via Byggtjänsts miljövarubas, www.byggtjanst.se. Fönstervirket kan vara impregnerat mot röta. 13.1 Instruktion för demontering Beroende på typ av produkt varierar momenten nedan. Respektive fraktion sorteras enligt lokal avfallsmottagare. Åtgärd Kommentar Båge/dörrblad hakas ur karmen Gångjärnssprintarna slås ur med hammare Bågar kopplas isär Sprintarna i koppelgångjärnen dras ur Glaskassetter tas ur båge/karm Glasningslister lossas med stämjärn/kniv Alla tätlister lossas Omfattar även glasningslister av gummi (listerna är stiftade, spårmonterade eller självhäftande) Aluminiumprofiler lossas Profiler som är monterade med clips böjs/vrids loss från clipsen Beslag skruvas bort Avser spanjolett, slutbleck, gångjärn, handtag, aluminiumclips Trädel av karm och båge Träkomponenter är skruvade /stiftade, aluminiumytterbåge hopsatt med hörnvinklar Var försiktig under demontering för att undvika skador! 42 Anteckningar …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. …………………………………………………………………………………………………………………………. 43 Kontakt Elitfönster AB Telefon 010 - 451 40 00 E-post [email protected] Konsumentservice Vardagar 9-15, tel 010 451 40 00, e-post [email protected] Adress Box 1, 53574 22 VETLANDA Besöksadress: Brogårdsgatan 1 www.elitfonster.se 44
© Copyright 2026