Landstingsstyrelsen Föredragningslista Informationsärenden till
Sida KALLELSE Datum 2015-10-14 Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Tid Plats Onsdag 14 oktober 2015 Kl 13.15 Smedjan, landstingets kansli Kunskapsseminarium personcentrerad vård Föredragning på landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 mellan kl 09.15 – 11.45 med Kerstin Ulin och Axel Wolf. Lokal Hjärnan, Länssjukhuset i Kalmar län. Se särskilt program. Tidplan 13.15 Landstingsstyrelsens sammanträde startar. 14.30 ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Pierre Edström (FP) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum på landstingets kansli den 26 oktober 2015. 3. Landstingets anslag för oförutsett Informationsärenden till landstingsstyrelsen 4. Läget avseende bemanning Föredragning på landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 av Peter Rydasp, tid kl 13.15 - 13.30. Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 5. Yttrande över slutbetänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Diarienummer 150319 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24). Yttrandet överlämnas till Finansdepartementet. 1(6) 2 6. Yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet Diarienummer 150449 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 7. Yttrande över remiss Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte Rapport från Läkemedelsverket Diarienummer 150258 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Socialdepartementets remiss S2011/8290/FS: Insatser för att förbättra patient-säkerheten vid generiskt utbyte. Rapport från Läkemedelsverket daterad den 28 maj 2015. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. 8. Yttrande över remiss om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Diarienummer 150473 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen tillstyrker förslaget till ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen i sin helhet. Beslutet överlämnas till Socialdepartementet. 9. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren 2013-2015, 2014-2016 samt 2015-2017 Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 10. Utredningsuppdrag 15/03 – En strategi för tobaksfritt län 2025 Diarienummer 150054 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/03 – Strategi för ett tobaksfritt län 2025. 2. Landstingsstyrelsen godkänner Strategi för ett tobaksfritt län 2025 att gälla från och med den 1 januari 2016. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att initiera dialog med länets kommuner och andra regionala aktörer om att med gemensamma insatser verka för ett tobaksfritt län 2025. 3 11. Utredningsuppdrag 15/06 - En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns Diarienummer 150054 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/06 – En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. 2. Landstingsstyrelsen antar handlingsplanen i enlighet med Utvecklingsoch folkhälsoenhetens förslag. 3. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att verkställa handlingsplanen. 12. Utredningsuppdrag 15/08 – Bildandet av nationellt kompetenscenter för asylsökande barn Diarienummer 150054 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner redovisning av uppdrag 15/8 – Bildandet av nationellt kompetenscenter för asylsökande barn. 2. 13. Redovisningen innebär att målsättningen för verksamheterna som berörs är att fortsatt hålla god kvalitet med hög tillgänglighet och att därmed fungera som förbild för liknande verksamheter i övriga delar av landet. Utredningsuppdrag 15/09 - En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner utredningsrapport om utredningsuppdrag 15/09 - En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser. Rapporten innebär att vårdöverenskommelse ”Stöd för samtal och planering” godkänns och ska implementeras i landstingets alla verksamheter. 14. Utredningsuppdrag 15/11 - Förutsättningar för en länsjour inom kardiologi Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av uppdrag 15/11Förutsättningar för en länsjour inom kardiologi. 15. Utredningsuppdrag 15/16 – Hur länets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/16 – Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas. 4 16. Utredningsuppdrag 15/21 – Effekterna av införandet ”Rätt vårdadministration på rätt nivå” Diarienummer 150054 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 15/21 – Effekterna av införandet av rätt vårdadministration på rätt nivå. Slutredovisning sker vid landstingsstyrelsen i juni 2016. 17. Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB (lagen om berusade) Diarienummer 140694 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner överenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län och polisen kring personer som omhändertagits enligt LOB (Lagen om berusade). 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsstyrelsens ordförande i uppdrag att underteckna överenskommelsen. 18. Interkommunala ersättningar 2016, för utbildning vid folkhögskolor med annan huvudman än Landstinget i Kalmar län Diarienummer 150513 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att följande ska gälla för interkommunala ersättningar för utbildning vid folkhögskolor med annan huvudman än Landstinget i Kalmar län, för år 2016: 1. Ersättning utgår till andra landsting eller till annan huvudman för utbildningar vid folkhögskola, 15 veckor eller längre. Ersättningen utgår med ett schablonbelopp på 385 kronor/deltagarvecka för budgetåret 2016. 2. Utbetalning sker utifrån den faktiska utbildningstiden vid studieuppehåll och studieavbrott. 3. Det landsting där den studerande är folkbokförd den dagen utbildningen startar har betalningsansvar för hela kursen. 19. Delegationsärenden Protokoll från presidiemöte den 20 augusti, 1 september, 15 september samt den 22 september 2015. 20. Tilläggspremie avseende 2015 till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Diarienummer 140734 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar informationen till protokollet. 21. Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Senast inkomna protokoll till landstingets kansli: • • • • Landstingsstyrelsen den 16 september 2015. Forsknings- och utvecklingsdelegationen den 15 september 2015. Landstingets revisorer den 23 september 2015. Läkemedelskommittén den 20 maj, 17 juni samt 19 augusti 2015. • Personaldelegationen den 22 maj 2015. Inkomna och avgivna skrivelser (se bifogad förteckning) 5 Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 22. Delårsrapport 1 januari – 31 augusti 2015 Diarienummer 150092 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2015 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2015 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet ska detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2 Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar enligt följande: 3 Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden 2015-01—08 till handlingarna. Bilaga utdelas senare. Föredragning på landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 av Ingeborg Eriksson Gunnarsson. 23. Motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam Diarienummer 150206 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam med att landstingsdirektören ges i uppdrag att upprätta riktlinjer/rutiner för att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav om särskilt beaktande av barns behov av information, råd och stöd enligt 2 g § hälso- och sjukvårdslagen. 24. Motion 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län Diarienummer 150426 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motionen 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län med att ett liknande utvecklingsarbete redan pågår i landstinget i samverkan med länets kommuner i ”Bättre liv för mest sköra äldre i Kalmar län”. 25. Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus Diarienummer 150406 Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer landstinget, i enlighet med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. 6 26. Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige - Motion 8/2015 Närtrafiken i Kalmar län, diarienummer 150547. - Motion 9/2015 Laddinfrastruktur för elbilar, diarienummer 150558. Anders Henriksson (S) ordförande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-10-07 Diarienummer 150319 Kanslienheten Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24). Yttrandet överlämnas till Finansdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 30 oktober 2015 avge synpunkter över betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24). Sammanfattning av betänkandet återfinns i bilaga 2. De föreslagna ändringarna i betänkandet föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Sammanfattning av landstingets synpunkter Landstinget: - tillstyrker förslaget att fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. - avstyrker förslaget om försöksverksamhet med majoritetsstyre - ställer sig bakom förslaget att fullmäktige ska anta ett program om mål och riktlinjer för uppföljning för verksamheter som kommunen eller landstinget själv bedriver och som också kan bedrivas av privata utförare, men efterlyser ett förtydligande av vilka verksamheter som ska omfattas av programskyldigheten. - tillstyrker förslaget att styrelsen ska utse en direktör som ska leda förvaltningen utifrån en instruktion som styrelsen fastställer - avstyrker förslaget om att fullmäktige får besluta att ledamöter i styrelse för kommunalt aktiebolag ska utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas - avstyrker förslagen att utvidga medlemskapet till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet samt viss ideella föreningar Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-07 2(2) - avstyrker förslaget att ta bort begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut - tillstyrker förslaget om att digitalisera den kommunala anslagstavlan. Ann-Sofie Dejke Kanslidirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Yttrande daterat den 7 oktober 2015. Sammanfattning av betänkandet. Sida YTTRANDE 1(5) Datum 2015-10-14 Diarienummer 150319 Er referens: Fi2015/1581 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Sammanfattning Landstinget: - tillstyrker förslaget att fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet - avstyrker förslaget om försöksverksamhet med majoritetsstyre - ställer sig bakom förslaget att fullmäktige ska anta ett program om mål och riktlinjer för uppföljning för verksamheter som kommunen eller landstinget själv bedriver och som också kan bedrivas av privata utförare, men efterlyser ett förtydligande av vilka verksamheter som ska omfattas av programskyldigheten - tillstyrker förslaget att styrelsen ska utse en direktör som ska leda förvaltningen utifrån en instruktion som styrelsen fastställer - avstyrker förslaget om att fullmäktige får besluta att ledamöter i styrelse för kommunalt aktiebolag ska utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas - avstyrker förslagen att utvidga medlemskapet till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet samt viss ideella föreningar - avstyrker förslaget att ta bort begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut - tillstyrker förslaget om att digitalisera den kommunala anslagstavlan. Specificerade synpunkter lämnas nedan. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-14 2(5) Bättre förutsättningar för en ändamålsenlig organisation (kap 5.) Styrelsen får en stärkt ställning till de övriga nämnderna (avsnitt 5.5) Landstinget tillstyrker förslaget att fullmäktige får besluta att styrelsen ska kunna fatta beslut om särskilt angivna förhållanden som rör andra nämnders verksamhet. I propositionen behöver det dock klargöras att en utökad beslutanderätt påverkar styrelsens revisionsansvar samt göras en beskrivning av konsekvenserna. För att undvika risk för att oklarheter uppstår om vem som bär ansvaret för nämndernas verksamheter är det även viktigt att tydliggöra att det inte handlar om en generell beslutanderätt och att nämndernas verksamhetsansvar inte minskar. Det är därför viktigt att tydliggöra vikten av att fullmäktiges beslut om styrelsens befogenheter är tydligt och precist. Försöksverksamhet med majoritetsstyre i kommuner och landsting (avsnitt 5.8) Landstinget avstyrker förslaget om försöksverksamhet med majoritetsstyre. För det fall att förslaget ändå går igenom, anser Landstinget att det behöver tydliggöras hur utvärdering av försöksverksamhetens ska ske och vem som ska vara ansvarig. Vidare vill landstinget påtala att försöksperioden på en mandatperiod riskerar att bli för kort för att kunna ge ett fullödigt underlag för utvärdering och sämre möjligheter att utvärdera effekterna av ett mandatskifte. Försöksverksamheten bör därför omfatta två mandatperioder. Det är också viktigt att hitta en struktur som ger god insyn för oppositionen i styrelsens arbete. Inte minst är detta viktigt vid byte av majoritet. Frågan är hur den nya majoriteten får den information och kunskap som den gamla styrelsen har sedan tidigare kopplat till beslutsfattande. Vidare krävs ett förtydligande av vilka möjligheter oppositionen har att påtala eventuella brister. Styrning och uppföljning av verksamhet som bedrivs i egen regi (kap 6.) Program för uppföljning ska även omfatta styrning och uppföljning av verksamhet i egen regi (avsnitt 6.6) Landstinget ställer sig bakom förslaget att fullmäktige ska anta ett program om mål och riktlinjer för uppföljning för verksamheter som kommunen eller landstinget själv bedriver och som också kan bedrivas av privata utförare. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-14 3(5) Landstinget instämmer principiellt i att verksamheter som erbjuds både av privata utförare och i det offentligas egen regi så långt som möjligt ska behandlas likvärdigt. Skillnader i förutsättningarna för styrning och uppföljning Enligt landstingets mening behöver det dock förtydligas vilka verksamheter som ska omfattas av programskyldigheten. I nuvarande utformning av bestämmelserna omfattas all verksamhet förutom myndighetsutövning av programskyldigheten. För att uppnå önskad effekt bör programskyldigheten avgränsas till principiellt viktiga uppföljnings- och styrningsfrågor och där konkurrensneutraliteten är av vikt. Förtroendevalda och anställda i en ny kommunallag (kap 8) Direktörens roll och uppgifter (avsnitt 8.4.1) Landstinget tillstyrker utredningens förslag att styrelsen ska utse en direktör som ska leda förvaltningen under styrelsen samt att styrelsen i en instruktion ska fastställa hur direktören ska leda förvaltningen. Landstinget vill påtala att bestämmelsen om att styrelsen ska fastställa instruktion för direktören inte bör regleras mer specifikt. Den lokala bedömningen är nödvändig och det är viktigt med den friheten. Av utredningens förslag framgår även att direktören ska ansvara för underlag till beslut och för verkställighet av de beslut som fattats. I anslutning till detta behöver det enligt landstingets mening klargöras att denna formella del av beredning och verkställighet inte begränsar styrelsens möjlighet till politisk beredning. Delegering till annan än anställd (avsnitt 8.7.3) Utredningen gör bedömningen att möjligheterna att enligt kommunallagen delegera beslutanderätt i kommuner och landsting inte bör utökas till någon som inte är anställd i den kommunala organisationen. Landstinget vill dock framhålla att i det fortsatta arbetet bör möjligheten att delegera beslutanderätt till någon utanför den kommunala organisationen övervägas. Frågan behöver utredas vidare, bland annat av hur detta påverkar ansvarsfrågorna. Övriga delegationsfrågor (avsnitt 8.5-8.7) Landstinget tillstyrker de förslag som avser beslutsfattande på delegation från nämnd. Dock efterlyser landstinget samtidigt utvidgade möjligheter att använda delegation. Vidare ifrågasätter landstinget utredningens bedömning att rätten att vidaredelegera beslutanderätt inte behöver utvidgas. Landstinget ser ett behov av att denna möjlighet vidgas utifrån ett praktiskt perspektiv. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-14 4(5) En nämnd bör själv få avgöra hur ärenden fördelas och i vilken omfattning vidaredelegation ska kunna användas. Genom säkra rutiner för återrapportering och att ansvaret för ett visst ärende i regel framgår tydligt i diariet borde det finnas en god grund för en utvidgad möjlighet till delegation. Breddad rekrytering till kommunala bolagsstyrelser (kap 9.) Styrelseledamöter i kommunala aktiebolag ska kunna utses på icke-politisk grund (avsnitt 9.11) Landstinget avstyrker förslaget om att fullmäktige får besluta att ledamöter i styrelse för kommunalt aktiebolag ska utses utan att lagen om proportionellt valsätt tillämpas. Det går redan mot bakgrund av gällande regleringar att i viss omfattning rekrytera styrelseledamöter på annan grund är partipolitisk. Den föreslagna regleringen riskerar att bli alltför stort ingrepp i den fria nomineringsrätten. Vidare saknar landstinget ett resonemang i frågan om jämställd representation i styrelserna. Ett sådant resonemang bör också beakta partiernas interna nomineringsprocess. En kommunallag i bättre samklang med EU-rätten (kap 13.) Landstinget delar bedömningen att det finns ett behov av att tydliggöra EUrättens påverkan på den kommunala sektorn och anser att utredningens förslag är ett steg i rätt riktning. Landstinget saknar dock ändringsförslag som, utifrån EU-rättens bestämmelser om offentligt-offentligt samarbete, även kan verka kompetensutvidgande för kommuner och landsting. Vidare vore det önskvärt med en utredning och bedömning av vad som är att anse som ekonomiska tjänster av allmänt intresse samt vilka verksamheter som är att anse som icke ekonomiska. Landstinget vill understryka behovet i nationell lagstiftning av att öppna befogenheten på lokal nivå så att de undantag i EU-rätten som medger stöd kan användas. Ett klargörande av att kommuner inom sina befogenheter får tillhandahålla tjänster av allmänt intresse förutsätter kompetensmässiga utvidgningar. Laglighetsprövning (kap 14.) Medlemskap för juridiska personer som bedriver näringsverksamhet samt för vissa ideella föreningar (avsnitt 14.11.6 och 14.11.7) Landstinget avstyrker förslaget att utvidga medlemskapet i kommunen eller landstinget till juridiska personer som bedriver näringsverksamhet från fast driftställe i kommunen eller landstinget. Landstinget avstyrker även förslaget att utvidga medlemskapet till ideella föreningar vars styrelse har säte i kommunen eller i landstinget eller om föreningen bedriver verksamhet där. Syftet med laglighetsprövning är att medborgare ska kunna utöva en demokratisk kontroll av kommunens eller landstingets styrning. Genom att utvidga medlemskapet enligt förslagen ändras laglighetsprövningens Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-14 5(5) karaktär eftersom parter som har särintressen ges en möjlighet att klaga. För dessa parter finns förvaltningsbesvär. Landstinget förordar att dagens laglighetsprövning av karaktären ”medborgartalan” behålls. En annan konsekvens av ett utvidgat medlemskap är tillämpligheten av kompetensregler som likställighetsprinipen och andra rättigheter knutna till medlemsskapet. Landstinget ser även en risk för att antalet laglighetsprövningar skulle komma att öka genom ett införande av ett utvidgat medlemskap. Avsnitt 14.13 Begränsningar av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut tas bort Landstinget avstyrker förslaget att ta bort begränsningen av laglighetsprövningen för vissa budgetbeslut. Enligt landstingets mening är inte dessa beslut lämpade för domstolsprövning då det rör sig om politiska ställningstaganden. Vidare anser landstinget att förslaget kan medföra negativa konsekvenser genom fördröjning av beslut- och verkställighetsprocesser. En webbaserad kommunal anslagstavla (kap 16.) Innehållet på anslagstavlan ska tillkännages på internet (avsnitt 16.8.1) Landstinget tillstyrker förslaget om en digitaliserad anslagstavla. Förslaget som innebär en övergång till webbaserad kommunikation ligger helt i tiden och medför en ökad tillgänglighet och effektivitet. Avslutande synpunkter Till skillnad från utredningen bedömer landstinget inte att en strukturförändring i kommunallagen är nödvändig. Det skapar fler svårigheter än lösningar. Enligt landstingets mening är det inte i strukturen moderniseringsbehoven finns. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-09-22 Diarienummer 150449 Kanslienheten Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (SOU 2015:32). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 27 oktober 2015 avge synpunkter över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet. En ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten kan förbättra såväl patient- och brukarsäkerheten som kvaliteten i dessa verksamheter. E-hälsokommitténs förslag syftar till att ge förutsättningar för en sådan informationshantering. Utredningens bestämda uppfattning är att det inte är acceptabelt att patienters och brukares säkerhet riskeras till följd av brister i informationshanteringen. Rätt information i rätt tid för rätt användare är avgörande för professionernas möjligheter att göra ett bra arbete med hög kvalitet. Skyddet för den enskildes integritet måste samtidigt vara starkt. Känsliga personuppgifter måste skyddas mot obehörig åtkomst. Carl-Johan Ekelund Informationssäkerhetssamordnare Bilagor 1. Yttrande daterat 22 september 2015. 2. Sammanfattning av betänkandet. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Sida YTTRANDE 1(4) Datum Referens 2015-09-22 Diarienummer 150449 Socialdepartementet Yttrande över betänkandet Nästa fas i e-hälsoarbetet (2015:32) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet och lämnar följande yttrande. Landstingets synpunkter Landstinget har tagit del av utredningens förslag och instämmer till viss del i att det behövs en nationell samordning och starkare styrning för att få mer nytta ur e-hälsosatsningar. De förslag som redovisas är: Bygg upp en samverkansorganisation och tillsätt en nationell samordnare Utredningen föreslår en samverkansorganisation för det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-hälsoområdet. En styrgrupp under ledning av Socialdepartementet ska inrättas liksom en koordineringsgrupp ledd av Ehälsomyndigheten. Styrgruppen ska besluta om en handlingsplan för nationell e-hälsa. Utredningen föreslår att regeringen ska tillsätta en nationell samordnare med uppdraget att inrätta samverkansorganisationen samt upprätta en arbetsprocess för samverkansorganisationen. Landstinget anser att det är uppenbart att det behövs en tydlig nationell handlingsplan för ett lyckat e-hälsoarbete. Det krävs dock att både lokala och regionala åsikter lyfts fram för en lyckad samverkan. Landstinget anser vidare att det i utredningen saknas ett invånarperspektiv. I utredningen görs en avgränsning med hänvisning till att invånartjänster inte ingår vilket är mycket olyckligt då det är just invånarna som i slutändan ska dra nytta av e-hälsosatsningarna. Invånarperspektivet avseende behov, önskemål, prioriteringar, användarbarhet och nytta måste finnas även i de strukturella frågorna eftersom dessa skapar förutsättningar för de tillämpningar i form av invånartjänster som sedan är möjliga att genomföra. Hur invånarperspektivet och involvering säkras framgår inte i utredningen, men det är ytterst angeläget att det säkerställs även i handlingsplanen då det är en grundläggande förutsättning för att överhuvudtaget lyckas. Inrätta en beslutande nämnd Utredningen föreslår att en ny nämnd ska inrättas, Samverkansnämnden, med E-hälsomyndigheten som värdmyndighet. Samverkansnämnden ska Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Datum Landstinget i Kalmar län Referens 2015-09-22 med stöd av en ny förordning besluta om krav på interoperabilitet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Tillsynsmyndigheterna Inspektionen för vård och omsorg, Datainspektionen och Läkemedelsverket ska kunna utöva tillsyn över hur nämndens beslut följs. Samverkansnämndens sammansättning är mycket tveksam och frågan är om den ska inrättas sektorsspecifikt överhuvudtaget. Skulle det inrättas en sådan nämnd, anser Landstinget att landstingen och regionerna behöver en starkare representation. En representant är långt ifrån tillräckligt då landstingen utgör en betydande del av utförandesidan och dessutom besitter stor kunskap inom e-hälsa. Standardisering och interoperabilitet är ett komplext område och innefattar både nationella och internationella perspektiv inom IT och medicinteknik. En stor mängd medicintekniska produkter innehåller idag styr- och reglersystem som baseras på datorteknik. Datorerna innehåller programvara som i sin tur ofta kommunicerar med externa mjukvarusystem som journal- eller analyssystem. Den gemensamma nyckeln för att säkra att informationen kopplas till rätt patient är de patientuppgifter som följer med informationen från utrustningarna. Merparten av de IT-system och medicintekniska produkter som används i svensk hälso- och sjukvård är tillverkade för att kunna säljas och användas på en global marknad. Detta säkerställs genom att utrustningarna är konstruerade för att möta kraven i internationella standarder. Utredningen beskriver en tänkt hantering av personuppgifter och standarder i mjukvaror som går under beteckningen e-hälsa. E-hälsa är inte en fristående fråga, dessa frågor måste hanteras i sitt sammanhang. Tydligare myndighetsuppdrag om gemensam informationsstruktur Landstinget delar utredningens bedömning att det finns stort behov av strukturerad information med entydiga termer och begrepp inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten; det är grunden för semantisk och teknisk interoperabilitet, för att professioner ska kunna ge säkra insatser av hög kvalitet, för att utveckla besluts- och kunskapsstöd och för uppföljning, kunskapsstyrning och forskning. Landstinget anser att det redan finns modeller för detta och att det handlar om att tillämpa dessa ute i verksamheterna. En ny myndighet är absolut inte lösningen på detta problem, det behövs snarare en satsning där professionen kombinerat med relevant stödkompetens får förutsättningar att implementera ett unisont fackspråk och informationsstruktur. Förbättra informationshanteringen i läkemedelsprocessen Utredningens bedömning är att lagstiftningen som reglerar tillgången på personuppgifter i läkemedelsprocessen behöver utvecklas för att förbättra tillgången till information om patienters läkemedelsbehandling. För att komma tillrätta med problemen föreslår utredningen lagstiftningsförändringar i två olika steg. 1. Ge hälso- och sjukvårdspersonal direktåtkomst till receptregistret, genom förändrad lagstiftning med ikraftträdande så snart som möjligt. Sida 2(4) Datum Landstinget i Kalmar län Referens 2015-09-22 2. Inför ny lagstiftning om en gemensam läkemedelslista. Förslaget innebär att alla ordinatörer blir skyldiga att dokumentera sina öppenvårdsordinationer i en gemensam lista som staten ansvarar för. Själva journalföringsplikten sker alltså genom att ordinationen dokumenteras i listan. Listan lagras och tillgängliggörs av Ehälsomyndigheten. Uppgifterna i listan ska vara tillgängliga för behöriga användare i vården och på apotek. I ett nästa steg bör det utredas hur man ska få med slutenvårdsordinationer i den gemensamma listan. Landstinget anser att detta är en mycket viktig fråga. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver tillgång till komplett och korrekt information om patienters läkemedelsbehandling. Det är av yttersta vikt att krav ställs på att samtliga ordinatörer tar ansvar när det gäller den framtida gemensamma läkemedelslistan. E-hälsomyndighetens roll Utredningens förslag kommer att göra E-hälsomyndigheten till den koordinerande kraften i det nationella e-hälsoarbetet. Myndigheten kommer till följd av förslagen att spela en central roll i arbetet med att uppnå en ändamålsenlig och säker informationshantering i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. E-hälsomyndigheten föreslås vara värdmyndighet åt Samverkansnämnden samt få ett instruktionsenligt uppdrag att verka för god informationssäkerhet vid behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården, på öppenvårdsapoteken och i socialtjänsten. Enligt landstingets mening behöver det finnas en tydlig gränsdragning i ansvar och befogenheter mellan E-hälsomyndigheten, IVO, MSB, Socialstyrelsen och Datainspektionen. I dagsläget förekommer dubbelkommando med överlappande tillsynsansvar som dessutom inte är samstämmigt. Ytterligare en myndighet riskerar att skapa mer oreda. Man måste också skilja på strategi och taktiskt operativt arbete för att skapa tydlighet. Utredningens förslag om att ge E-hälsomyndigheten delade roller förefaller inte konsekvent, eftersom E-hälsomyndigheten dels kommer vara strategiskt rådgivande och stödjande men också utförare med ansvar för gemensam läkemedelslista och hälsokonto. Inera har ett strategiskt och operativt arkitekturarbete som resulterat i en gemensam arkitektur för informationsförsörjning inom vård-domänen för landsting och regioner. Exempel på det är en teknisk referensarkitektur där delar som gemensam tjänsteplattform och tjänstekontrakt realiserats och förvaltas. I utredningen saknar vi förslag på strategisk och operativ nationell arkitekturstyrning. Ett antal infrastruktur- och e-hälsotjänster förvaltas idag av olika parter såsom Inera och E-hälsomyndigheten. Utredningen beskriver hur förutsättningar skapas för en nationell portföljstyrning inom e-hälsoområdet där nya utvecklingsinsatser ska identifieras, planeras och prioriteras. I utredningen saknas dock förslag för hur dessa tjänster skall förvaltas. Landstinget anser att informationssäkerhetsfrågorna ska behandlas likformigt, oavsett aktör. Det är viktigt att de myndigheter som agerar på Sida 3(4) Datum Landstinget i Kalmar län Referens 2015-09-22 området är samspelta, har tydliga ansvarsområden och mandat, samt ger samstämmiga direktiv för att få en bra nationell styrning. Finansiering Det arbete som prioriteras i handlingsplanen kommer att kräva resurser för utveckling av befintliga informationssystem, investeringar i nya informationssystem samt avveckling av föråldrade informationssystem hälso- och sjukvården. Landstingen tappar härmed kontrollen över kostnaderna och utredningen har inte helt klarställt att förslagen följer regeringsformen. Landstinget anser att det är av vikt att varje beslut redovisar en ekonomisk analys som tydligt visar den ekonomiska effekten och att finansiering klargörs före beslut. Carl Johan Ekelund Informationssäkerhetssamordnare Sida 4(4) Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-09-10 Diarienummer 150258/3 Planeringsenheten Läkemedelssektionen Landstingsstyrelsen Yttrande över remiss från Socialdepartementet S2011/8290/FS: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte. Rapport från Läkemedelsverket 2015-05-28 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över Socialdepartementets remiss S2011/8290/FS: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte. Rapport från Läkemedelsverket daterad den 28 maj 2015. Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Regeringen uppdrog åt Läkemedelsverket att utreda och tydliggöra eventuella vinster med att införa generisk förskrivning i förhållande till andra åtgärder som också syftar till att åstadkomma förbättringar i patientsäkerhetshänseende kopplade till läkemedelsanvändning. Att analysera och ge förslag på insatser som skulle kunna genomföras på kort sikt i syfte att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte samt att ge en rekommendation i fråga om generisk förskrivning bör införas i Sverige eller inte. Landstinget i Kalmar län stöder Läkemedelsverkets förslag till åtgärder för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte. Till skillnad mot Läkemedelsverket anser landstinget inte att det framkommer starka skäl som talar emot införandet av frivillig generisk förskrivning. Ellen Vinge Docent och spec.klin.farmakologi Petra Hallén Chef läkemedelssektionen Bilaga 1. Yttrande daterat den 3 september 2015. 2. Remiss daterad den 28 maj 2015. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Sida YTTRANDE 1(2) Datum 2015-09-03 Planeringsenheten Regionsjukvården Dnr 150258/3 Socialdepartementet Yttrande över remiss S2011/8290/FS: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte. Rapport från Läkemedelsverket 2015-05-28 Landstinget i Kalmar län (LKL) har beretts möjlighet att yttra sig över Socialdepartementets remiss S2011/8290/FS: Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte. Rapport från Läkemedelsverket daterad 28 maj 2015. Kommentarer till Läkemedelsverkets förslag till insatser Landstinget i Kalmar län är positivt inställt till generiskt utbyte. Rapporten innehåller flera goda förslag, som bör kunna minska en del av de problem som är förknippade med generiskt utbyte av läkemedel på apoteken. Landstinget stöder Läkemedelsverkets förslag att: - - - - - befintliga IT-system byggs om så att resultatet av apotekets val av produkt (vid generikabyte eller generisk förskrivning/ordination) rapporteras tillbaka direkt till sjukvårdens läkemedelsmoduler. en heltäckande bild av patientens förskrivna läkemedel skapas, oavsett vem som har gjort förskrivningen och var, dvs en nationell samlad ordinationsdatabas/läkemedelslista där både substans- och produktnamn finns med. Läkemedelsverket (LV), E-hälsomyndigheten (EHM) och Socialstyrelsen (SoS) tillsammans med andra berörda aktörer utreder hur läkemedelsmodulen i journalsystemen kan anpassas och samordnas, så att valen som behöver göras minimeras och att informationen presenteras på ett för förskrivaren optimalt sätt. Presentationen ska vara enhetlig mellan olika journalsystem. LV utreder om apoteksetiketten vid ett utbyte kan innehålla information om vilket läkemedel som förskrivits och namnet på den aktiva substansen, och att den gällande föreskriften revideras om det behövs. LV på europeisk nivå fortsätter att påverka utformningen av märkningen av läkemedelsförpackningar. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län - Datum Sida 2015-09-03 2(2) LV och Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket (TLV) tillsammans kontinuerligt uppdaterar och förbättrar informationen om generiskt utbyte, till patienter och deras anhöriga såväl som till samtliga professioner i hälso- och sjukvården. Redovisningen av litteraturgenomgången har svagheter. Det är svårt att följa hur urvalsprocessen har gått till, och hur kvaliteten på studierna har bedömts. Vidare är redovisningen för de internationella erfarenheterna ofullständig. Det framgår att en mycket stor del av receptförskrivningen i Nederländerna och Storbritannien sedan decennier sker genom frivillig generisk förskrivning, men inget i rapporten pekar på att dessa länder skulle ha större patientsäkerhetsproblem med det generiska utbytet än det vi har i Sverige. Läkemedelsverket drar slutsatsen att generisk förskrivning inte bör införas. Läkemedelsverkets viktigaste argument är att det saknas belägg för att generisk förskrivning skulle minska patientsäkerhetsproblemen. Ett annat argument emot införande av generisk förskrivning är de beräknade kostnaderna för att ställa om informationskällor och system, som har uppskattats till cirka 150-200 Mkr. I denna beräkning ingår inte kostnaden för en nationell ordinationsdatabas. Verket föreslår att ett ”generiskt förhållningssätt” införs, men tycks inte ha insett i hur hög grad vården redan tillämpar detta. Många av landets läkemedelskommittéer, inklusive den i Landstinget i Kalmar län, har sedan flera år valt att rekommendera vissa läkemedel generiskt, dvs att ange substansnamn och eventuellt läkemedelsform och styrka, men utan att ange något visst produktnamn eller varumärke eftersom sortimentet av generiska alternativ hela tiden förändras. Idag motverkas det generiska förhållningssättet av regelverket för receptförskrivning och av de elektroniska journalernas receptmoduler, eftersom de inte är uppbyggda för att stödja det generiska förhållningssättet. LV föreslår att både substansnamn och handelsnamn ska anges i såväl ordinationslistor som läkemedelslistor. Landstinget anser att detta bör införas snarast. Baserat på det underlag som presenteras i rapporten, så har Landstinget i Kalmar län svårt att förstå Läkemedelsverkets negativa slutsats att generisk förskrivning inte bör tillåtas. Landstinget drar motsatt slutsats, dvs. det finns ingen evidens som talar emot att frivillig generisk förskrivning tillåts, som en logisk konsekvens till det generiska förhållningssättet. Läkemedelsverket anför även ett ekonomiskt argument emot införande av generisk förskrivning. Samtidigt föreslår verket flera angelägna förändringar i sjukvårdens och apotekens IT-system, men utan någon kostnadsberäkning. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Referens 2015-09-03 150473 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Landstingsstyrelsen Yttrande över remiss om ändring av förordning (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen tillstyrker förslaget till ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen i sin helhet. Beslutet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 6 november 2015 avge synpunkter över Socialstyrelsens hemställan om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Socialstyrelsens patientregister används för att följa hälsoutvecklingen i befolkningen, förbättra möjligheterna att förebygga och behandla sjukdomar samt bidra till hälso- och sjukvårdens utveckling. Enligt nuvarande förordning får vissa uppgifter inte behandlas i patientregistret för vårdkontakter som innehåller koder för abort eller därtill sammanhängande diagnoser. Något motsvarande undantag finns inte för andra former av vårdkontakter. Nuvarande undantag kan uppfattas som särbehandlande i och med att den vård som ges i samband med aborter inte kan kvalitetssäkras på nationell nivå. Om undantaget tas bort likställs abort med andra åtgärder som utförs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen hemställer därför att detta undantag tas bort. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått tillfälle att yttra sig över Socialstyrelsens förslag och har inget att erinra mot att även uppgifter angående abort och därtill sammanhängande diagnoser ska rapporteras till patientregistret. Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Carl-Johan Ekelund Informationssäkerhetssamordnare Bilaga Remiss om ändring av förordningen (2001:707) om patientregister hos Socialstyrelsen. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-09-10 150054 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren 2013-2015, 20142016 och 2015-2017 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad 23 september 2015) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren 2013-2015, 2014-2016 och 2015-2017. Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 13/03 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 14 oktober till den 4 november 2015. Uppdrag 14/06 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 14 oktober till den 4 november 2015. Uppdrag 15/10 Hanteras i samband med ansvarsövergången avseende det regionala ansvaret för kulturen i länet. Uppdrag 15/20 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 14 oktober till den 14 december 2015. Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 23 september 2015. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner 2015-09-23 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet VERKSAMHET OCH PROCESS • Kalmar Länstrafik Karl-Johan Bodell Delrapport på Landstingsstyrelsen den 4 november 2015 13/21 Strategi för klinisk forskning LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 14/06 Uppdaterade riktlinjer för barnhjälpmedel MEDBORGARE OCH KUND 14/12 Förslag till åtgärder när utvärdering av initiativet med hälsosamtal enligt modellen Hälsokurvan i Jönköpings och Östergötlands läns landsting redovisats och när ekonomin så tillåter VERKSAMHET OCH PROCESS Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 14/13 Kartläggning av eventuella åldersrelaterade skillnader vid val av behandlingsmetod hos äldre med psykisk ohälsa vilken ska ligga till grund för kommande förbättringsarbete VERKSAMHET OCH PROCESS Ylva Gorton Arbetas in i äldreprocessen 14/18 Förslag om hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska kan utvecklas efter att utvärdering gjorts MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 4 november 2015 14/20 En särskild utvecklingsplan för Tjustbanan som utarbetas i samverkan med berörda kommuner och trafikhuvudmän MEDBORGARE OCH KUND Karl-Johan Bodell Samordnas med uppdrag 13/03 Strategiplan 2050 för kollektivtrafiken i länet 15/03 En strategi och handlingsplan för tobaksfritt län 2025 MEDBORGARE OCH KUND 15/04 En handlingsplan för köfri vård 2018 MEDBORGARE OCH KUND Reviderad inför landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Ylva Gorton Rapporteras på LS den 4 november 2015 • Landstingsservice • Kalmar Länstrafik • KLT Stab • KLT Stab gemensamt Christer Holmgren Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 4 november 2015 Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 • Centrala verksamheter • Planeringsenheten Christina Edward Slutrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 15/05 En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga. Arbetet ska ske inom ramen för den samverkansöverenskommelse som tecknats med länets kommuner MEDBORGARE OCH KUND • Centrala verksamheter • Planeringsenheten Christina Edward Delrapport på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 15/06 En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till god geografisk tillgänglighet näraInvånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns MEDBORGARE OCH KUND 15/07 En handlingsplan för landstingets arbete med att minska våld i nära relationer MEDBORGARE OCH KUND • Centrala verksamheter • Planeringsenheten Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 4 november 2015 15/08 Bildandet av ett nationellt kompetenscentra för asylsökande barn i Hultsfred ska utredas MEDBORGARE OCH KUND • Primärvårdsförvaltningen Lars Mattsson Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/09 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/ vårdöverenskommelser MEDBORGARE OCH KUND • Centrala verksamheter • Planeringsenheten Christina Edward Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/10 Möjligheten till att kunna skapa ett kulturpass för nyinflyttade, vilket MEDBORGARE ger tillträde till länsinstitutionerna och en möjlighet att prova kollektivtrafiken OCH KUND i länet • Bildningsförvaltningen Gull-Britt Johansson Hanteras i samband med ansvarsövergången avseende det regionala ansvaret för kulturen i länet 15/11 Förutsättningar för en länsjour inom kardiologi VERKSAMHET OCH PROCESS • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/12 Införandeplan för robotassisterad kirurgi VERKSAMHET OCH PROCESS • Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ragnhild Holmberg Arbetas in i budget och plan för 2016-2018 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården VERKSAMHET OCH PROCESS • Centrala verksamheter • Planeringsenheten Christina Edward Slutrapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 15/15 Utreda framtida organisation avseende det regionala ansvaret för stöd till kultur i länet VERKSAMHET OCH PROCESS • Bildningsförvaltningen Reviderad inför landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Inarbetas i utredningen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret Handlingsplaner Inriktning 15/16 Hur länets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas VERKSAMHET OCH PROCESS Ylva Gorton Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/19 Genomföra, testa och utvärdera modellen för akademisk specialisttjänstgöring MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 15/20 Genomgripande analys av visstidsanställningar, timanställningar, övertid och fyllnadstid med målet att antalet utlysta heltidstjänster ska öka MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 15/21 Effekterna av införandet av ”Rätt vårdadministration på rätt nivå” MEDARBETARE Peter Rydasp Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 15/23 Uppdrag att inleda en process för att lära från Landstinget i Sörmlands erfarenheter kring en vårdkedjemodell för tidig upptäckt, stöd och träning för barn med ADHD och autismspektrumstörningar. Modellen bygger på utredning, diagnostisk behandling och åtgärdsplanering av barn som avviker vid utvecklingsscreening vid 2,5 års ålder på BHV VERKSAMHET OCH PROCESS Lars Mattsson Rapporteras på Landstingsstyrelsen den 14 december 2015 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 14 oktober 2015 Enheter • Primärvårdsförvaltningen Ansvariga Senaste kommentaren Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Referens 2015-10-07 Diarienummer 150054 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/03 – Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/03 – Strategi för ett tobaksfritt län 2025. 2. Landstingsstyrelsen godkänner Strategi för ett tobaksfritt län 2025 att gälla från och med den 1 januari 2016. 3. Landstingsdirektören får i uppdrag att initiera dialog med länets kommuner och andra regionala aktörer, såväl offentliga som privata, om att med gemensamma insatser verka för ett tobaksfritt län 2025. Bakgrund Syftet med strategin är att Landstinget i Kalmar län i samverkan med andra aktörer ska uppnå målet om ett tobaksfritt län. Landstingsfullmäktige beslutade i november 2014 om landstingsplanen för 2015 – 2017. Landstingsdirektören fick i uppdrag att ta fram en strategi och en handlingsplan för ett tobaksfritt län 2025. Syfte och mål har formulerats utifrån fastställd plan: • • Landstinget i Kalmar län ska arbeta för ett tobaksfritt län 2025. Landstinget i Kalmar län ska arbeta förvaltningsövergripande och med samlade insatser uppnå ett tobaksfritt län 2025 utifrån perspektiven befolkning, medarbetare, patient samt styr- och ledning. Landstinget i Kalmar län har en vision om att vara hälsolänet- för ett friskare, tryggare och rikare liv. Hälsan ska öka skillnaderna i ohälsa ska minska. Samtliga verksamheter i landstinget ska bidra till det hälsofrämjande arbetet och bidra till ett tobaksfritt län 2025. Daglig rökning är den levnadsvanan som skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. Varje år dör 12 000 människor i vårt land till följd av egen eller andras rökning. Om vi räknar in produktionsbortfall och sjukdomar kostar tobaksbruket både betydande summor pengar och stort lidande. Användningen av tobak leder också till miljöpåverkan och Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-10-07 Diarienummer 2(2) barnarbete, tobak odlas ofta i fattiga länder där barn arbetar på fälten med giftiga besprutningsmedel. Strategin grundas i att landstinget vill skapa ett tobaksfritt län och bidra till ett rökfritt Sverige i samverkan med övriga samhällsaktörer som myndigheter, länets kommuner och frivilligorganisationer. Enligt landstingsplanen 2015-17, ska Kalmar län vara tobaksfritt 2025 och att få ungdomar att avstå från tobak är av högsta prioritet. Gravida och psykiskt sjuka med somatisk sjukdom som använder tobak är också prioriterade grupper vad gäller tobaksavvänjning. Tobaksförebyggande arbete ska bla bedrivas genom metoden Tobaksfri Duo med målsättningen att samtliga som slutar årskurs nio år 2020 är tobaksfria och tobaksanvändningen ska minska även bland vuxna. Metoden ska även utvecklas till att innefatta eleverna på gymnasiet. Vi är också anslutna till Tobacco endgame som syftar till förändring i tobakslagen där det övergripande målet är att minska rökningen till 5 % år 2025. Som förberedelse till regionkommunalt ansvar ska vi redan nu tillsammans med andra aktörer i samhället, ex regionförbund, kommuner, länsstyrelse, polis, näringsliv mm arbeta aktivt för att nå målet med ett tobaksfritt län 2025. Som stöd i arbetet finns också regeringens folkhälsopolitiska mål (prop. 2002/ 03:35), tobakslagen (1993:581) och tobakskonventionen (Rapport 2009, Statens Folkhälsoinstitut). Marie Tigerryd Folkhälsoutvecklare Bilaga Strategi för att uppnå ett tobaksfritt län 2025. Strategi för ett tobaksfritt län 2025 Mål Ett tobaksfritt län 2025. Syfte Syftet med strategin är att Landstinget i Kalmar län i samverkan med andra aktörer ska uppnå målet om ett tobaksfritt län. Giltighet Tills vidare Målgrupp Invånarna i Kalmar län, med prioritet på barn och ungdomar.-Ansvarig för dokumentet Ylva Gorton, tf. utvecklingsdirektör Revideras och följs upp Varje mandatperiod Beslutsdatum xxxx-xx-xx Beslutat av Landstingsstyrelsen Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-02 2(4) Inledning Landstinget i Kalmar län har en vision om att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Hälsan ska öka och skillnaderna i ohälsa ska minska. Samtliga verksamheter i landstinget ska bidra till det hälsofrämjande arbetet och bidra till ett tobaksfritt län 2025. Daglig rökning är den levnadsvanan som skapar den största ohälsan för enskilda individer i Sverige. Varje år dör 12 000 människor i vårt land till följd av egen eller andras rökning. Om vi räknar in produktionsbortfall och sjukdomar kostar tobaksbruket både betydande summor pengar och stort lidande. Användningen av tobak leder också till miljöpåverkan och barnarbete, tobak odlas ofta i fattiga länder där barn arbetar på fälten med giftiga besprutningsmedel. Strategin grundas i att landstinget vill skapa ett tobaksfritt län och bidra till ett rökfritt Sverige i samverkan med övriga samhällsaktörer som myndigheter, länets kommuner och frivilligorganisationer. Enligt landstingsplanen 2015-17, ska Kalmar län vara tobaksfritt 2025 och att få ungdomar att avstå från tobak är av högsta prioritet. Gravida och psykiskt sjuka med somatisk sjukdom som använder tobak är också prioriterade grupper vad gäller tobaksavvänjning. Tobaksförebyggande arbete ska bla bedrivas genom metoden Tobaksfri Duo med målsättningen att samtliga som slutar årskurs nio år 2020 är tobaksfria och tobaksanvändningen ska minska även bland vuxna. Metoden ska även utvecklas till att innefatta eleverna på gymnasiet. Vi är också anslutna till Tobacco endgame som syftar till förändring i tobakslagen där det övergripande målet är att minska rökningen till 5 % år 2025. Som stöd i arbetet finns också regeringens folkhälsopolitiska mål (prop. 2002/ 03:35), tobakslagen (1993:581) och tobakskonventionen (Rapport 2009, Statens Folkhälsoinstitut). Vägen till ett tobaksfritt län 2025 För att uppnå ett tobaksfritt län krävs en tydlig strategi och en handlingsplan med aktivitetslista över insatser för att stärka det tobaksförebyggande arbetet. Som utgångspunkt används kunskapsunderlag för att prioritera, planera och genomföra insatser där även kommunikativa aktiviteter har en viktig roll. Satsningarna bidrar till att synliggöra landstinget som en tydlig hälsoaktör. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-02 3(4) Strategin är uppdelad i fyra perspektiv utifrån att Landstinget i Kalmar län är medlem i det nationella nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, som arbetar för en jämlik och god vård för alla utifrån perspektiven befolkning, patient, medarbetare och styrning- och ledning. Befolkning För att synliggöra och förebygga tobaksbruk krävs det att vi tillsammans med andra aktörer skapar insatser som stärker länets befolkning. Här är barnoch unga en viktig målgrupp för att stoppa nyrekryteringen av tobaksanvändare. År 2020 ska samtliga elever i årskurs 9 vara tobaksfria. • Alla landstingets miljöer ska vara tobaksfria. • Samverkan med länets kommuner, länsstyrelse frivilligorganisationer och andra aktörer ska öka. • Antalet elever som är med i kontraktsmetoden Tobaksfri Duo ska öka samt utvecklas och implementeras i gymnasiet samverkan med länsstyrelsen och kommunerna. • Sprida och bilda opinion för ett rökfritt Sverige 2025 (projektet Tobacco end game) till kommuner och myndigheter samt frivilligorganisationer. • Bidra till hälsa genom att vidareutveckla uppmärksamhetsveckor och informationsinsatser som exempelvis Tobaksfria veckan, Kom igång satsningen och rökfria arenor, vilka alla genomförs i samverkan med andra aktörer. • Ökad information om möjligheten till tobaksavvänjning på länets hälsocentraler. Patient och närstående För patient och närstående är det viktigt att öka tillgängligheten och kvaliteten på det tobaksavvänjningsstöd i hälso- och sjukvården. En förutsättning är god samverkan mellan landstingets olika verksamheter och löpande kompetenshöjningar för våra medarbetare. Alla patienter, och även närstående, som identifieras som tobaksanvändare ska erbjudas stöd hos tobaksavvänjare. • Antalet remisser till tobaksavvänjare på hälsocentralerna från folktandvården, mödravården och sjukhusen ska öka. • Gravida kvinnor som önskar sluta med tobak bör erbjudas kostnadsfria besök hos tobaksavvänjare. Uppföljningsbesök bör erbjudas kostnadsfritt hos tobaksavvänjare, inom ett år efter förlossningen • Särskilt fokus på psykiskt sjuka med somatisk sjukdom genom ökad samverkan mellan primärvård och psykiatri och mellan kommun och landsting. • Kontinuerlig utbildning av nya tobaksavvänjare och utbildning i MI (motiverande samtal) för hälso- och sjukvårdspersonal. • Tobaksavvänjare på sjukhusen, hälsocentralerna och inom psykiatrin ska få kompetenshöjning och erfarenhetsutbyte genom nätverksträffar. Landstinget i Kalmar län • Datum Sida 2015-09-02 4(4) Stöd för att bli tobaksfri innan operation ska öka. Medarbetare Landstingets medarbetare har en viktig roll för att bidra till folkhälsan i Kalmar län och kan påverka den långsiktiga hälsoutvecklingen. Medarbetarna är viktiga förebilder i mötet med patienterna och med våra kunder, det är även viktigt att stärka den egna hälsan. Därför bör samtliga som arbetar i landstinget vara tobaksfria. • Alla patient- och kundmöten ska vara tobaksfria. • Alla medarbetare som önskar sluta med tobak ska erbjudas stöd från Landstingshälsan. • Samtliga medarbetare som nyrekryteras, även sommarvikarier och andra tillfälligt anställda, ska informeras om Landstingets tobakspolicy. Styrning och ledning För att bidra till hälsa och ett minskat tobaksbruk krävs en helhetssyn på vårdens uppdrag och resultat där tydliga strategier och handlingsplaner visar vägen. Som förberedelse till regionkommunalt ansvar ska vi redan nu tillsammans med andra aktörer i samhället, ex regionförbund, kommuner, länsstyrelse, polis, näringsliv mm arbeta aktivt för att nå målet med ett tobaksfritt län 2025. En handlingsplan tas fram som konkretiserar strategin och innehåller årliga aktivitetsplaner som revideras och följs upp under planperioden. Arbetet följs upp genom nationella rapporter och landstingets reguljära uppföljningssystem. Sida TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(1) Referens 2015-09-06 Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/06 – En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/06 – En plan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns. 2. Landstingsstyrelsen antar handlingsplanen i enlighet med Utvecklingsoch folkhälsoenhetens förslag. 3. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att verkställa handlingsplanen. Bakgrund Handlingsplanen innehåller aktiviteter som utifrån tillgängliga tekniska förutsättningar, hälsocentralernas förutsättningar, brist på läkarresurser samt erfarenheter från de verksamheter som kommit längre inom området, avser att förbättra den geografiska vårdtillgängligheten för länets invånare. Samtliga lösningar bedöms som genomförbara på kort sikt, det vill säga de kräver ingen omfattande teknikutveckling och kommer att utgöra en stabil grund för fortsatt utveckling mot mer innovativa lösningar inom området för e-hälsa. Ylva Gorton T.f Utvecklingsdirektör Bilagor 1. Slutredovisning daterad den 3 september 2015. 2. Handlingsplan för hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Utredningsuppdrag 15/06 En plan hur digitala/virtuella tjänster kan bidra till bättre geografisk tillgänglighet nära invånarna i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer när behov finns Datum: 2015-09-03 Version: 1 Dnr: Handläggare Joachim Petersson Utvecklings- och Folkhälsoenheten 072-5031089 [email protected] Utredningsuppdrag 15/06 Bakgrund 1.1 Arbetsgrupp Vid uppstart av utredningsuppdraget bildades en lokal arbetsgrupp bestående av: • Joachim Petersson, Utvecklings- och Folkhälsoenheten • Eva Järvholm, IT • Anette Aronsson, Planeringsenheten • Ann-Louise Elling, Primärvårdsförvaltningen Samtliga av arbetsgruppens medlemmar ingår även i projektgruppen för utredningsuppdrag 15/01, införande av stöd- och behandlingsplattform, vars arbete är tätt knutet till detta uppdrag. 1.2 Avgränsningar I samråd med utvecklingsdirektör och primärvårdsdirektör avgränsades uppdraget till att initialt omfatta primärvårdens verksamhet och dess gränssnitt mot kommun och andra aktörer, till exempel Försäkringskassan, med den självklara inriktningen att skapa mervärde och bättre geografisk vårdtillgänglighet för länets medborgare. 1.3 Extern input/benchmarking I syfte att lära av andra verksamheters erfarenheter kring implementering av digitala och/eller virtuella lösningar har Västerbotten Läns Landsting (VLL), som anses vara de som kommit längst inom detta område, besökts. Arbetsgruppen deltog vid VLL:s konferens om Vård på distans 19-20/5, där flera kontakter knöts för fortsatt dialog. Flera av VLL:s e-hälsolösningar har legat till grund för framtagandet av detta uppdrags aktiviteter. I jämförelse med de geografiska förutsättningarna inom VLL, med väldigt långa avstånd mellan medborgare och vårdgivare, är Kalmar läns primära problembild snarare sådan att bristen på läkarresurser framförallt vid våra hälsocentraler i glesbygdsområden skapar låg vårdtillgänglighet, inte avståndet mellan medborgare och hälsocentral i sig. Detta har också varit en viktig parameter för framtagandet av aktiviteter. 1.4 Pilotverksamheter Två hälsocentraler, Högsby HC och Ankarsrums HC, har av primärvårdsförvaltningen valts ut som verksamhetspiloter i syfte att implementera digitala och/eller virtuella lösningar i begränsad skala för att lättare kunna utvärdera innan eventuellt breddinförande, allt enligt Landstinget i Kalmar Läns förbättringsmodell. I syfte att få en bild av piloternas nuvarande situation, förutsättningar och eventuella problem, har arbetsgruppen besökt båda verksamheter och i dialog med verksamhetschefer och medarbetare identifierat aktiviteter och digitala/virtuella lösningar som kan bidra till att förbättra den geografiska vårdtillgängligheten för medborgarna, både direkt och indirekt. Även detta har således varit en viktig parameter för aktiviteternas utformning. 3 Utredningsuppdrag 15/06 Handläggare Joachim Petersson Utvecklings- och Folkhälsoenheten 072-5031089 [email protected] Utredningsuppdrag 15/06 Mål/syfte Målet är att identifiera och implementera digitala/virtuella lösningar i primärvårdens verksamhet som bidrar till en bättre geografisk vårdtillgänglighet för länets medborgare. 5 Utredningsuppdrag 15/06 Planerade åtgärder/aktiviteter 3.1 Handlingsplan Mot bakgrund av de påverkande parametrar som beskrivs under punkt 1 (erfarenheter från VLL, resursbrist läkare och förutsättningar hälsocentraler), har följande digitala/virtuella lösningar identifierats som aktuella att implementera i pilotverksamheterna: 1. Tillgång till Cosmic vid hembesök. 2. Undersökningar med instrument, inklusive dataöverföring, vid hembesök/egenmätning i hemmet. 3. Egenmottagning/mätning framförallt i glesbygdsområden, till exempel spirometri- och blodtrycksmätning, i landstingets egna lokaler eller andra inrättningar i samverkan med kommuner och andra aktörer. 4. Digitala undersökningsrum. 5. Sjuksköterskebedömning via video i TeleQ. 6. Videolänk/stöd vid hembesök. 7. Jourdoktor på distans. 8. Konsultation från sjukhusspecialist, till exempel ortoped. 9. Hudbedömning via mobiltelefonkamera (dermatoskop). 10. Psykolog och specialistsköterska på distans. 11. ST-handledning via video. 12. Videovårdplanering enligt nya BAL-rutiner. 13. Videomöten med interna och externa parter angående till exempel sjukskrivningar (Försäkringskassan), interna möten, utbildning och konferenser. 14. Min hälsoplan (effektåtgärd via uppdrag 15/01). 15. Ta fram en övergripande strategi för e-hälsa för landstinget. Samtliga lösningar bedöms som genomförbara på kort sikt, det vill säga de kräver ingen omfattande teknikutveckling och kommer att utgöra en stabil grund för fortsatt utveckling mot mer innovativa lösningar inom området för e-hälsa. 3.2 Genomförande För varje lösning krävs en sammansatt arbetsgrupp med parter som berörs av implementeringen, till exempel central verksamhetsutveckling, IT, hälsocentral och kommun. Aktivt deltagande från patient eller anhörig är också avgörande för att kunna göra en verkningsfull uppföljning ur ett tydligt kundperspektiv. Arbetsgruppen tar fram detaljerade aktivitets- och tidsplaner för planering, implementering och uppföljning av aktuell lösning. Handläggare Joachim Petersson Utvecklings- och Folkhälsoenheten 072-5031089 [email protected] Utredningsuppdrag 15/06 I bilaga 1. Handlingsplan Vård på distans.xls finns en tydligare struktur över respektive e-lösning, inklusive uppskattade delaktiviteter och vid vilka pilotverksamheter som lösningen är tänkt att testimplementeras och utvärderas. Bilaga 2. Patientflöde primärvård och kommun.pdf visar en schematisk bild över det övergripande patientflödet för hälsocentralerna och gränssnitt mot andra parter samt var i detta flöde respektive e-lösning i handlingsplanen kommer att implementeras. 3.3 3.3.1 Övriga aktiviteter Riskanalys En riskanalys för hela handlingsplanen behöver göras för att förhindra att implementeringen av digitala/virtuella lösningar får motsatt effekt. Riskanalysen kommer att utföras tillsammans med berörda parter under oktober månad. 3.3.2 Analys av nyttoeffekter Landstinget saknar idag en strukturerad modell för analys och uppföljning av nyttoeffekterna (ekonomi, kundnytta, processeffektivisering med mera) i varje implementerad lösning. Arbetsgruppen har diskuterat detta med E-hälsoinstitutet och Linnéuniversitet som arbetar med denna fråga och möjlighet finns att via centrala projektmedel samverka för att ta fram en standardiserad modell för analys och uppföljning av nyttoeffekter. 7 Utredningsuppdrag 15/06 Bilagor • Handlingsplan Vård på distans • Patientflöde primärvård och kommun Handläggare Joachim Petersson Utvecklings- och Folkhälsoenheten 072-5031089 [email protected] Handlingsplan Vård på distans Landstinget i Kalmar Län ID Aktivitet 1 Tillgång till Cosmic vid hembesök 1.1 Skaffa laptop med VPN-uppkoppling 1.2 2 2.1 3 3.1 3.2 3.3 4 4.1 4.2 4.3 4.4 5 5.1 5.2 6 6.1 6.2 6.3 7 7.1 7.2 7.3 8 8.1 8.2 9 9.1 9.2 Utfärdare: Joachim Petersson Utgåva: 2015-09-01 E-lösning Administrativt videomötesrum, alt. videostation Informera om möjligheterna samt fastställa rutin för distansuppkoppling Administrativt videomötesrum, alt. mot system LT videostation Undersökningar med instrument inkl. dataöverföring vid hembesök/egenmätning i hemmet Identifiera vilka intsrumentella undersökningar som är vanligast, t.ex Medicinska instrument doppler, stetoskop etc Egenmottagning/mätning framförallt i glesbygdsområden, ex spirometri, blodtryck etc Identifiera vilka mätningar som går att göra själv. Medicinska instrument Undersöka möjligheter till automatisk dataöverföring mellan instrument och Medicinska instrument system. Utse pilotpatienter och utbilda dessa i hantering av instrument etc Medicinska instrument Digitala undersökningsrum Inreda undersökningsrum på HC med videokommunikation och medicinska Digitalt undersökningsrum mät-/undersökningsinstrument. Utbildning av vårdpersonal Digitalt undersökningsrum Upphandling Digitalt undersökningsrum Etablera rutiner för support och förvaltning av teknisk utrustning Digitalt undersökningsrum Sjuksköterskebedömning via video i TeleQ Identifiera "pilotpatient" att testa uppkoppling mot. Administrativt videomötesrum, alt. videostation Säkerställa teknik avseende telefon/videokö TeleQ etc. Administrativt videomötesrum, alt. videostation Videolänk/stöd vid hembesök Skaffa laptop med videokamera och VPN-uppkoppling Administrativt videomötesrum, alt. (kommunsjuksköterska) videostation Säkerställa personella resurser på HC (läkare, sjuksköterska etc) Administrativt videomötesrum, alt. videostation Säkerställa behov av teknisk utrustning på HC Administrativt videomötesrum, alt. videostation Jourdoktor på distans Resursbemanning primärvård, utbildning distans/teknik Digitalt undersökningsrum Utbildning distansteknik Digitalt undersökningsrum Installera teknisk utrustning Digitalt undersökningsrum Konsultation från sjukhusspecialist, ex ortoped Säkerställa personella resurser i slutenvården (läkare) Digitalt undersökningsrum Säkerställa behov av teknisk utrustning på sjukhus Digitalt undersökningsrum Hudbedömning via mobiltelefonkamera Säkerställa utrustning (mobiltelefon, dermatoskop). Medicinska instrument Utbilda operatör Medicinska instrument Sida 1 av 2 HC Ansv 2015 2016 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Kvarnholmen Kvarnholmen Handlingsplan Vård på distans Landstinget i Kalmar Län 9.3 9.4 10 10.1 Säkerställa rutiner och teknik för bidlöverföring Säkerställa vårdprocessen Psykolog och specialistsköterska på distans Säkra psykologresurs på distans 10.2 Säkerställa videoportal/gränssnitt mot LT 10.3 Inreda rum för videomöte 11 ST-handledning via video 11.1 Ta reda på om det är tillåtet 11.2 Identifiera handledare 11.3 Säkerställa teknisk utrustning 12 12.1 12.2 13 13.1 13.2 14 14.1 15 15.1 Utfärdare: Joachim Petersson Utgåva: 2015-09-01 Medicinska instrument Medicinska instrument Administrativt videomötesrum, alt. videostation Administrativt videomötesrum, alt. videostation Administrativt videomötesrum, alt. videostation Administrativt videomötesrum, alt. videostation Administrativt videomötesrum, alt. videostation Administrativt videomötesrum, alt. videostation Kvarnholmen Kvarnholmen Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Högsby, Ankarsrum Videovårdplanering, nya BAL-rutiner Skaffa plats på HC Administrativt videomötesrum Högsby, Ankarsrum Installera utrustning. Administrativt videomötesrum Högsby, Ankarsrum Videomöten interna och externa parter, ang. ex sjukskrivningar med bl.a försäkringskassan, interna möten, utbildningar, konferenser Säkerställa tekniska förutsättningar Administrativt videomötesrum Högsby, Ankarsrum, Kvarnholmen Inventera befintlig installerad utrustning samtliga HC Administrativt videomötesrum Högsby, Ankarsrum, Kvarnholmen Min hälsoplan Min hälsoplan Stöd- och behandlingsplattform Ankarsrum Ta fram en övergripande strategi för e-hälsa inom landstinget Identifiera strategiska områden Utvecklings- och Folkhälsoenheten Sida 2 av 2 Q3 Q4 Q1 Q2 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-14 Primärvårdsförvaltningen Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/08 – Bildandet av nationellt kompetenscenter för asylsökande barn Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner redovisning av uppdrag 15/8 – Bildandet av nationellt kompetenscenter för asylsökande barn. 2. Redovisningen innebär att målsättningen för verksamheterna som berörs är att fortsatt hålla god kvalitet med hög tillgänglighet och att därmed fungera som förbild för liknande verksamheter i övriga delar av landet. Bakgrund Utvecklingen av antalet asylsökande har stadigt ökat under senare år och i Kalmar län är Hultsfreds kommun den kommun som tar emot flest asylsökanden i förhållande till dess storlek. I kommunen finns det boenden som är särskilt anpassade till personer med funktionshinder och det har inneburit att Migrationsverket i stor utsträckning placerar barn med funktionshinder i Hultsfreds kommun. Med anledning av detta har sjukvården för barn i länet (främst i norr) ställts inför särskilda utmaningar. Verksamheterna inom barnhabiliteringen, barnklinikerna och Barn- och ungdomspsykiatrin har utvecklat en god förmåga att hantera sjukvården för asylsökande barn och kan fungera som ett gott exempel för andra delar av landet. Slutsats Verksamheterna inom Barnhabiliteringen, barnklinikerna och Barn- och ungdomspsykiatrin har under en lång rad av år byggt upp en verksamhet med god kvalitet och hög tillgänglighet för asylsökande barn. Därmed finns det goda möjligheter att agera förebild för liknande verksamheter i övriga delar av landet och fungera som ett informellt kompetenscenter inom verksamhetsområdet. Dock har det inte identifierats någon grund för att skapa ett formellt nationellt kompetenscenter finansierat eller på annat sätt befrämjat av en nationell aktör. Målsättningen för verksamheterna som berörs är därmed att fortsatt hålla god kvalitet med hög tillgänglighet och att verksamheter i andra delar av landet erhåller bättre kännedom om landstingets goda resultat. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-08-31 2(2) Som ett stöd i att tydligare nå ut med de goda resultaten i ett nationellt perspektiv arbetas en kommunikationsplan fram som stödjer ambitionen om att landstingets verksamhet ses som ett informellt kompetenscenter för asylsökande barn. Lars Mattsson Primärvårdsdirektör Sida TJÄNSTESKRIVELE 1(1) Datum Referens 2015-09-21 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/09 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/ vårdöverenskommelser Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner utredningsrapporten över utredningsuppdrag 15/09 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser Rapporten innebär att ”Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering” godkänns och ska implementeras i landstingets alla verksamheter. Bakgrund Landstinget ska erbjuda god och individanpassad vård. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning ska arbetssättet med vårdöverenskommelse utvecklas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. En ökad tydlighet ger patienten och dennes anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. Syftet med uppdraget har varit att skapa en mall för vårdöverenskommelse inom landstinget som kan användas oavsett diagnosområde. För att patient och närstående ska ges möjlighet att vara så delaktiga som möjligt har vårdöverenskommelsen utformats till att vara ett stöd för samtal och planering. Christina Edward Enhetschef, planeringsenheten Handlingar 1. Utredningsrapport En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelse daterad den 4 september 2015. 2. Vårdöverenskommelse stöd för samtal och planering. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13, Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 Handläggare Anette Aronsson Birgitta Alfredsson Planeringsenheten Datum: 2015-09-21 Version: 1.0 Dnr: 150054 Sammanfattning Landstinget ska erbjuda god och individanpassad vård. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning ska arbetssättet med vårdöverenskommelse utvecklas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. En ökad tydlighet ger patienten och dennes anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. Viktiga utgångspunkter har varit önskemål om att överenskommelsen ska spegla vad som ska ske i kontakten med sjukvården och när, samt vem man vänder sig till vid frågor. Patientföreträdare menar att en överenskommelse sker i den gemensamma planeringen som görs om framtida vård. För att patient och närstående ska ges möjlighet att vara så delaktiga som möjligt har vårdöverenskommelsen utformats till att vara ett stöd för samtal och planering. Innehåll 1 Inledning ............................................................................ 7 2 Uppdrag och syfte ............................................................ 8 3 Analys och tolkning ......................................................... 9 3.1 3.2 3.3 Patientlagen ....................................................................................... 9 Personcentrerad vård ........................................................................ 9 Köfri vård ............................................................................................ 9 4 Slutsatser och rekommendationer ............................... 11 5 Bilagor ............................................................................. 12 5.1 Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering Bilaga 1 .... 12 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 1 Inledning Utredningsrapporten beskriver arbetet med att skapa en mall för vårdöverenskommelse inom landstinget, som kan användas oavsett diagnosområde. Arbetet har baserats på befintlig vårdöverenskommelse för cancerpatienter, vårdkontrakt till patient inom ortopedin i Oskarshamn och den nya patientlagen. Förslaget som är framtaget är baserat på intervjuer med flertalet verksamhetsföreträdare, patientrepresentanter, närståenderepresentant, informatörer, patientnämndens handläggare samt verksamhetsutvecklare. Inspiration har även hämtats från Socialstyrelsens häfte ”Min guide till säker vård” (ny omarbetad utgåva presenterad 1/9 2015) och SKL:s dokument ”Min vårdplan” samt arbetsmetodiken personcentrerad vård. 7 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 2 Uppdrag och syfte Landstinget ska erbjuda god och individanpassad vård. För att stärka patientinflytandet och patientens ställning ska arbetssättet med vårdöverenskommelse utvecklas för att tydliggöra sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. En ökad tydlighet ger patienten och dennes anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. För cancerpatienterna erbjudas sedan tidigare en vårdöverenskommelse med landstinget som ska bidra till att skapa tydlighet kring den förväntade vårdprocessen. Med utgångspunkt från befintlig vårdöverenskommelse för cancerpatienter, har ett uppdrag givits att göra en kartläggning över vad en vårdöverenskommelse för andra diagnosområden kan innehålla och hur den kan utformas. 8 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 3 Analys och tolkning Arbetet har engagerat många som haft tankar, önskemål och förslag som drivit fram den version som nu presenteras. Viktiga utgångspunkter har varit önskemål om att överenskommelsen ska spegla vad som ska ske i kontakten med sjukvården och när, samt vem man vänder sig till vid frågor. Patientföreträdare menar att en överenskommelse sker i den gemensamma planeringen som görs om framtida vård. För att patient och närstående ska ges möjlighet att vara så delaktiga som möjligt har vårdöverenskommelsen utformats som ett stöd för samtal och planering och dokumentet kallas nu för ”Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering”. Delar av dokumentet ger stöd för att ta fram en överenskommelse om vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av parterna. Dokumentet innehåller även delar som ska stödja patienter och närstående i samtalet, samt ge information som är viktig för att skapa delaktighet. Innehållet bygger på informationsplikten i patientlagen, metodiken i personcentrerad vård och ska stödja arbetet för en köfri vård. 3.1 Patientlagen Målet med patientlagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. I dokumentet Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering, finns information om sjukvårdens skyldigheter att informera, vilket motsvarar informationen som har gått ut till landstingets medarbetare. 1 3.2 Personcentrerad vård Personcentrerad vård syftar till att planera och genomföra vård och behandling utifrån den enskilde patientens perspektiv. Personcentrerad vård utgår ifrån patientens upplevelse av situationen, samt individens förutsättningar, resurser och hinder. Patienten blir därmed en partner i vården. Förutsättningen för personcentrerad vård är patientberättelsen, alltså patientens egen berättelse om sitt tillstånd. Utifrån den och övriga undersökningar planeras vården gemensamt, och det görs en överenskommelse som dokumenteras. 3.3 Köfri vård I delrapporten för Köfri vård 2 beskrivs vårdöverenskommelsen som en aktivitet för att nå målet om en köfri vård. Stödet för samtal och planering är tänkt att ge patienten en plan över vad som ska ske och när, genom hela 1 Information enligt patientlagen http://navet.lkl.ltkalmar.se/Global/Dokument/Ledning%20och%20styrning/L agar%20och%20f%c3%b6rfattningar/Patientlagen/Lathund%20infoplikt.pdf 2 Delrapport Köfri vård http://www.ltkalmar.se/Documents/Politik%20och%20p%C3%A5verkan/Kallelser%20och %20handlingar/Landstingsstyrelsen/2015/2015-0506/Handlingar/%C3%84rende%2015%20utrednuppdrag%2015%2C04%20k%C3%B6fri%2 0v%C3%A5rd.pdf 9 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 vårdkedjan. På så vis ökar tryggheten och patienten ”står inte i kö” och väntar på nästa beslut. 10 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 4 Slutsatser och rekommendationer Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering, är tänkt att vara patientens eget dokument som ett stöd i mötet med vården. Där finns frågor som fungerar som ett stöd för patienten när hen ska berätta om sin hälsa och situation. Patienten kan själv skriva ner en kort sammanfattning om vad patient och vårdgivare har kommit överens om vid mötet. Avslutningsvis skriver patienten ner de åtgärder som planerats och genom dokumentet får patienten stöd att fråga efter flera steg i vårdprocessen. En viktig del att belysa är vad patienten själv kan eller förväntas göra. Genom att diskutera detta och komma överens om aktiviteter stärks patientens roll som medproducent av vården. Sjukvårdspersonalen dokumenterar i Cosmic enligt nuvarande rutin. Dokumentet Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering, medför inte ytterligare administration för vårdpersonal. 11 En handlingsplan för genomförandet av vårdkontrakt/vårdöverenskommelser - Uppdrag 15/09 5 Bilagor 5.1 Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering Bilaga 1 12 Sjukvårdens åtaganden och dina rättigheter Vi ska ställa diagnos och planera behandling tillsammans med dig. Vi ska upprätta en skriftlig vårdplan och berätta för dig om möjligheten att få en fast vårdkontakt som du kan vända dig till. Vi ska informera dig om: Ditt hälsotillstånd Metoder som finns för undersökning, vård och behandling Hjälpmedel som finns om du behöver det När du kan förvänta dig att få vård Förväntat vård- och behandlingsförlopp Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar Eftervård Metoder för att förebygga sjukdom eller skada Råd om vård På webbplatsen 1177.se kan du få råd och kunskap om hälso- och sjukvård. Du kan även ringa på telefonnummer 1177. Nå vården när du vill Via e-tjänsterna på 1177.se kan du ta kontakt med din hälsocentral eller mottagning för att till exempel boka och avboka tid, förnya recept eller se dina läkemedel. Du kan också läsa delar av din journal i e-tjänsten ”Journalen” på 1177.se. Synpunkter? Har du synunkter på vården, prata med din vårdgivare. Du kan även vända dig till Patientnämnden på telefonnummer 0480-841 65. Vi ska även informera dig om möjligheten att: Få ny medicinsk bedömning och vårdgaranti Välja behandlingsalternativ Välja vårdgivare inom och utanför länet Läs mer om patientlagen på 1177.se Vården ska ske i samråd med dig. Du behöver därför få information så att du kan delta i besluten om din vård och behandling. Fråga om du inte förstår eller om du vill veta mer. Säg till om du tror att något är fel. Vårdöverenskommelse - stöd för samtal och planering Box 601, 391 26 Kalmar Telefon 0480-840 00 www.ltkalmar.se Nuläge Sammanfattning BERÄTTA OM DINA BESVÄR OCH DINA VANOR. DETTA KOM VI FRAM TILL VID VÅRT SAMTAL. Planering VI SKA STÄLLA DIAGNOS OCH PLANERA BEHANDLING TILLSAMMANS. Hur mår du? Hur klarar du vardagens aktiviteter? Första åtgärd Vad är viktigast för dig just nu? Vad: Vi vill veta mer om dig: När: Närstående Minderåriga barn Arbete/studier Nästa steg Vad: Berätta för oss om... Din livsstil: Fysisk aktivitet Kost Tobak Alkohol Dina symtom: Trötthet Smärta Oro När: Detta kan du göra själv: Annat? Vad har du själv tänkt att dina besvär beror på? Är det något speciellt du oroat dig över och vill ha svar på? Din vårdkontakt: Namn: Telefon: Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Referens 2015-09-07 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/11 - Förutsättningar för en länsgemensam kardiologjour Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisningen av uppdrag 15/11Förutsättningar för en länsgemensam kardiologjour. Bakgrund Under våren 2015 har hälso- och sjukvårdsförvaltningen undersökt förutsättningarna för en länsgemensam kardiologjour. Resultatet visar att förutsättningarna inte finns i dagsläget, framför allt på grund av att den inrättade kardiologjouren på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för Regionavtalet i stort fyller de behov som länets tre sjukhus har jourtid. Ragnhild Holmberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga Slutredovisning av utredningsuppdrag 15/11 - Förutsättningar för en länsgemensam kardiologjour daterad den 7 september 2015. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Sida SLUTREDOVISNING 1(2) Datum 2015-09-07 Diarienummer 150054 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsledningen Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/11 - Förutsättningar för en länsgemensam kardiologjour Kombinationen högt inläggningstryck, korta vårdtider och hög omsättning ställer stora krav på vården för att kontinuerligt hålla god medicinsk kvalitet och patientsäkerhet dygnet runt 365 dagar per år. Länets tre medicinkliniker bemannar idag primär-, bakjour-, dialys och PCI-jour. Införandet av ytterligare en jourlinje inom kardiologi har diskuterats mot bakgrund av att de olika delarna inom internmedicin specialiserats allt mer. Patienter som vårdas på hjärtavdelning på länets tre sjukhus under helgdagar ska kunna förvänta sig samma vårdkvalitet som en patient som vårdas under veckans vardagar. Medicinkliniken på Länssjukhuset i Kalmar har haft i uppdrag att under våren undersöka förutsättningarna för en länsövergripande kardiologjour. Som en del i utredningen utfördes en förenklad risk- och arbetsmiljökartläggning som bl.a. kom fram till att det är svårt att uppskatta omfattningen av störningar på en länsövergripande kardiologi- bakjour. Bedömningen är dock att störningarna skulle vara tämligen begränsade, främst på sjukhusen i Oskarshamn och Västervik baserat på faktorer som t.ex, att det är svårt för en bakjourkardiolog att känna till verksamheten på tre sjukhus samt de geografiska avstånden. Ännu en faktor som framkom var att det krävs ett resurstillskott om sammanlagt fem tjänster och den kostnaden blir orimligt stor i förhållande till insatsen. De läkare som idag är primärjour på länets tre medicinkliniker har möjlighet att konsultera den PCI-jour som redan finns inrättad i landstinget sedan hösten 2003, även om den redan är mycket jourtung. Det avgörande för utredningens slutsats är att det sedan ett år tillbaka finns en inrättad kardiologjour på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för Regionavtalet. Den är ett utmärkt stöd och komplement dygnet runt till både primär- och bakjourer på landstingets tre medicinkliniker. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-07 2(2) Sammanfattning Under våren 2015 har hälso-och sjukvårdsförvaltningen undersökt förutsättningarna för en länsgemensam kardiologjour. Resultatet visar att förutsättningarna inte finns i dagsläget, framför allt på grund av att den inrättade kardiologjouren på Universitetssjukhuset i Linköping inom ramen för Regionavtalet i stort fyller de behov som länets tre sjukhus har jourtid. Ragnhild Holmberg Sjukvårdsdirektör Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-04 Diarienummer 150054 Landstingsdirektörens stab Utvecklingsenheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 15/16 – Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas. Bakgrund Landstingets kliniska träningscenter är en lärandemiljö där vårdpersonal och studenter praktiskt kan öva verklighetstrogna händelser inför mötet med patienten. Verksamheten är en viktig del för att öka patientsäkerheten och höja den medicinska kvaliteten. Verksamheten bedrivs utifrån ett länsperspektiv med en samordning av utbildningsinsatser. Under 2014-2015 har antalet medarbetare från primärvården som deltar i aktivitet på kliniskt träningscenter ökat med 50 % på vissa utbildningar. Detta visar att de riktade utbildningar som tagit fram är attraktiva och efterfrågade. För att ytterligare utveckla landstingets kliniska träningscenter för primärvården kommer följande aktiviteter att göras: • Ta fram attraktiva färdighetsträningar på de tre enheterna i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. • Riktad utbildning utifrån önskemål från medarbetare inom primärvård • Öka antalet scenarioträningar ute i egen verksamhet med stöd från kliniskt träningscenter. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län • Datum Sida 2015-09-04 2(2) Stärka kommunikationen för att säkerställa att information om utbildningar når primärvårdens verksamhet. Ylva Gorton Tf utvecklingsdirektör Bilaga Slutredovisning om hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas daterad den 4 september 2015. Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas Datum: 2015-09-04 Version: Dnr: Sammanfattning Landstingets kliniska träningscenter är under uppbyggnadsfas och har under de senaste två åren utvecklats varje dag. Antalet utbildningar ökar ständigt och så även antalet medarbetare som genomgår utbildning på enheten. Kliniskt träningscenter är under en stark utvecklingsfas och vi ser ständigt nya möjligheter att förbättra verksamheten. Vi har under det senaste året sett en kraftig ökning av antalet medarbetare från primärvården som utnyttjar våra tjänster. Genom att rikta utbildningar efter behov och också förlägga scenarioträningar ute i den egna verksamheten når vi fler medarbetare. Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund .......................................... 7 2 Uppdrag och syfte ............................................................ 8 3 Beskrivning av nuläge ..................................................... 9 4 Analys och tolkning ....................................................... 10 5 Slutsatser och rekommendationer ............................... 11 Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas 1 Inledning och/eller bakgrund Landstingets kliniska träningscenter är en lärandemiljö där vårdpersonal och studenter praktiskt kan öva verklighetstrogna händelser inför mötet med patienten. Verksamheten är en viktig del för att öka patientsäkerheten och höja den medicinska kvaliteten. Verksamheten bedrivs utifrån ett länsperspektiv med en samordning av utbildningsinsatser. 7 Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas 2 Uppdrag och syfte Uppdraget landstingets kliniska träningscenter har är att erbjuda simulering, scenario och färdighetsövning för personal inom och utanför organisationen. Detta för att öka patientsäkerheten och höja den medicinska kvaliteten. Syftet är att kunna erbjuda en bra verksamhet mot landstingets samtliga vårdverksamheter och att möta kraven från framtida läkarutbildning och forskningsverksamhet. 8 Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas 3 Beskrivning av nuläge Under 2014/2015 har utbildningsinsatserna breddats för att vara attraktiva för såväl primärvård-, psykiatri- som sjukhuspersonal. Kommuner och primärvårsförvaltningen står för ca 30-40 % av anmälda deltagare under vårterminen 2015 på färdighetsträningarna det är en ökning med ca 50% sedan 2014. Medarbetare från primärvården och kommunerna deltar aktivt i färdighetsträning. Exempel på färdighetsträningar som löpande går att anmäla sig till är: • • • • • • • • • Skötsel av venösa infarter Skötsel av centrala infarter Preanalys, faktorer som påverka provsvaret från beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjas. Stomiskötsel Trackeostomiomvårdnad, Sårvård Förbandskunskap Sårbehandling Lindning av ben Ökad efterfrågan märks väl av på KTC för bla delaktighet vid utvecklingsdagar med ex kommunikationsövningar enligt SBAR . Under hösten 2015 kommer 50 medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, primärvårdsförvaltningen och psykiatriförvaltningen utbildas i Nitha, händelseanalys verktyg. För att ytterligare öka tillgängligheten till landstingets kliniska träningscenter kommer primärvården även erbjudas scenarioträning ute i sin verksamhet för att vara bättre förberedd vid livshotande situationer som hjärtstopp och anafylaxsi. 9 Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas 4 Analys och tolkning Under 2014-2015 har antalet medarbetare från primärvården som deltar i aktivitet på kliniskt träningscenter ökat med 50% på vissa utbildningar. Detta visar att de riktade utbildningar som tagit fram är attraktiva och efterfrågade. Genom att fortsätta ta fram utbildningar som är anpassade efter primärvården behov och att förlägga scenarioträningar i den egna verksamheten räknar vi med att frekvensen av medarbete som utnyttjat KTC kommer att fortsätta öka. 10 Utredningsuppdrag 15/16 - Hur landstingets kliniska träningscenter för primärvården ska utvecklas 5 Slutsatser och rekommendationer För att ytterligare utveckla landstingets kliniska träningscenter för primärvården kommer följande aktiviteter att göras: • Ta fram attraktiva färdighetsträningar på de tre enheterna i Kalmar, Oskarshamn och Västervik • Riktad utbildning för medarbetare inom primärvård • Ökan antalet scenarioträningar ute i egen verksamhet med stöd från kliniskt träningscenter • Stärka kommunikationen för att säkerställa att information om utbildningar når primärvårdens verksamhet 11 Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-07 Diarienummer 150054 Landstingsdirektörens stab Personalenheten Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/21 - Effekterna av införandet av rätt vårdadministration på rätt nivå, delrapport Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner delrapport över utredningsuppdrag 15/21 – Effekterna av införandet av rätt vårdadministration på rätt nivå. Slutredovisning sker vid landstingsstyrelsen i juni 2016. Bakgrund Landstinget i Kalmar län ska ha en effektiv administration där det vårdadministrativa arbetet fördelas till rätt nivå och till rätt kompetens. Under 2014 genomfördes ett pilotprojekt med uppgift att belysa de vårdadministrativa processer som görs idag, identifiera utvecklingsmöjligheter och ge förslag på nya processer/åtgärder. Efter pilotprojektets avslutning har de sjukvårdande förvaltningarna påbörjat arbetet under 2015 och nu lämnas en delredovisning av arbete och nuläge. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kommit längst i sin process och bedömer att man under slutet av detta år kommer att implementera en modell (se bilaga 1) som omfattar samtliga kliniker inom förvaltningen. Modellen utgår från patientens väg i vården. Syftet är att åstadkomma en effektivare vårdadministration och nya arbetssätt, vilket i sin tur frigör vårdadministrativ arbetstid till förmån för patientnära arbete. Erfarenheter hittills Vid de flödeskartläggningar som gjorts inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i första hand fem problemområden identifierats: - Schemaplanering - Patientinformation - Administrativa rutiner - Yrkesroller/ansvar/kompetens’ - Cosmic/IT-stöd. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-07 2(2) Under kartläggningen har det framkommit flera förbättringspunkter som är generella. Exempel på detta är: • • • • • Rutiner för förbättrad schemaplanering och en tidbok på tre månader har bidragit till ökad tillgänglighet och möjlighet för patienten att få en ”tid-i-handen”. Förbättrad patientinformation i kallelser och remissbekräftelse har medfört att det blivit mindre antal patienter i tele-Q, mindre antal patienter på ”väntelista” effektivare arbetssätt och en god arbetsmiljö. Arbete med checklistor, riktlinjer och dokumentationsrutiner/-mallar liksom inventering av utbildningsbehov i Cosmic har påbörjats och förväntas ge ökad patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet. Samtidigt bidrar detta till en förbättrad arbetsmiljö och nöjda medarbetare. Elektroniska kallelser och brev har valts i större utsträckning, vilket bidragit till ett effektivare arbetssätt samtidigt som pappersförbrukningen minskar. Vid en klinik har de medicinska sekreterarna tagit över arbetsuppgiften med att boka läkarbesök, vilket gjort att sjuksköterskorna som tidigare hade denna arbetsuppgift nu ges möjlighet till patientnära arbete. Nästa steg Arbetet fortsätter inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen och implementering av arbetssätt och modell kommer att ske hösten 2015 vid samtliga kliniker. Inom Primärvårdsförvaltningen och Psykiatriförvaltningen har arbetet precis startat upp varför process och effekter redovisas våren 2016. Personaldelegationen följer arbetet och en slutredovisning föreslås till landstingsstyrelsen i juni 2016. Peter Rydasp Personaldirektör Bilaga Rätt vårdadministration på rätt nivå, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Sida Bilaga 1 1(2) Datum 2015-09-10 Diarienummer 150054 Rätt vårdadministration på rätt nivå Nuläge Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fortsatt genomföra systematiska kartläggningar och analyser med samma metod som i projekt ”rätt vårdadministration på rätt nivå” vid ytterligare några kliniker spridda i länet. Vid genomlysning av alla flödeskartläggningar kan följande fem problemområden identifieras: Schemaplanering, patientinformation, administrativa rutiner, yrkesroller/ansvar/kompetens och Cosmic/IT-stöd. Tillsammans bildar dessa områden ett sammanhang och utgör grunden för att uppnå rätt vårdadministration på rätt nivå. Utifrån resultat och analys har en generisk modell skapats med verktyg för identifiering, analysering, prioritering, implementering och uppföljning. Modellen är tillämpbar för förvaltningens kliniker och verksamheter för att åstadkomma effektivare vårdadministration och nya arbetssätt, vilket i sin tur frigör vårdadministrativ arbetstid till förmån för patientnära arbete – rätt vårdadministration på rätt nivå. Beslut är taget att den generiska modellen ska implementeras inom samtliga patientverksamheter innan årsskiftet 20152016. Generisk modell •Skapa tvärprofessionella arbetsgrupper •Gör flödeskartläggningar med tydligt patientfokus •Identifiera styrkor, svagheter och begränsningar •Uppföljning inom linjeorganisationen •Dialog och samverkan •Avstämning vid verksamhetsdialoger Värdera enligt checklista Kartlägg flöden Uppföljning •Schemaplanering •Patientinformation •Administrativa rutiner •Yrkesroller, ansvar, kompetens •Cosmic-IT stöd Beslut enligt handlingsplan •Identifiera nya arbetssätt •Samverka •Sammanställ handlingsplan för att uppnå beslut om nya arbetssätt Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-10 2(2) Effekter Flera värdeskapande vinster ses både för patienter, medarbetare och verksamhet om organisationen och arbetssätt stödjer patientens väg genom vården. Att verksamhetsnära tvärprofessionella arbetsgrupper systematiskt kartlagt det vårdadministrativa processflödet har åskådliggjort dubbelarbete, problemområden, oklarheter och väntesituationer i verksamhet och för patient. Här bedöms möjligheter finnas att utveckla våra arbetssätt och vårdprocesser. Diskussioner kring ”varför” man gör en arbetsuppgift, ”när”, ”hur” och av ”vem”, har jämte SWOT-analyser identifierat förslag till nya arbetssätt och vårdadministrativa processer. Samtliga flödeskartläggningar visar att det är sjuksköterskorna som utför mest vårdadministrativt arbete. Här krävs att vi fortsätter diskutera kring våra yrkesroller, ansvar och kompetens så att medarbetarnas kompetenser används mer flexibelt och genom omfördelning av arbetsuppgifter mellan olika yrkesgrupper. ”Rätt man på rätt plats” ökar möjligheten för vårdpersonal att ägna sig åt mer patientnära arbete. Följande effekter ses vid klinikerna som hittills deltagit i kartläggningar för att uppnå rätt vårdadministration på rätt nivå: Rutiner för förbättrad schemaplanering och en tidbok på tre månader har bidragit till ökad tillgänglighet och möjlighet för patienten att få en ”tid-ihanden”. Detta tillsammans med förbättrad patientinformation i kallelser och remissbekräftelse har medfört att det blivit mindre antal patienter i tele-Q med denna typ av frågor, mindre antal patienter på ”väntelista”, skapat effektivare arbetssätt och god arbetsmiljö. Arbete med checklistor, riktlinjer och dokumentationsrutiner/-mallar liksom inventering av utbildningsbehov i Cosmic har påbörjats och förväntas ge ökad patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet samt förbättrad arbetsmiljö och nöjda medarbetare som känner att de gör ett bra jobb. Elektroniska kallelser och brev har valts i större utsträckning, vilket bidragit till ett effektivare arbetssätt samtidigt som pappersförbrukningen minskar. Vid en klinik har de medicinska sekreterarna tagits över arbetsuppgiften med att boka läkarbesök, vilket gjort att sjuksköterskorna som tidigare hade denna arbetsuppgift nu ges möjlighet till patientnära arbete. Marita Blomberg-Nilsson Projektledare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Referens 2015-09-07 Diarienummer 140694 Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten Landstingsstyrelsen Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB (lagen om berusade) Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner överenskommelsen mellan Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län och polisen kring personer som omhändertagits enligt LOB (Lagen om berusade). 2. Landstingsstyrelsen ger landstingsstyrelsens ordförande i uppdrag att underteckna överenskommelsen. Bakgrund Regeringen har avsatt 35 000 000 kronor årligen under åren 2014–2016 för att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Medlen fördelas efter genomförd prestation. Den prestation som avses är, såsom aviserats i uppdraget om fördelning av medel för 2014 (dnr S2014/2933/FST), att parterna (landsting, kommuner och Polismyndigheten) har ingått en överenskommelse i respektive län om att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som omhändertas enligt LOB i syfte att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen. En arbetsgrupp med representanter från Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län och Polismyndigheten har kartlagt situationen, inom polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården, beträffande omhändertagande av berusade personer. Brukarintervjuer har genomförts. Arbetsgruppen har presenterat en rapport med inriktningsförslag utifrån kartläggningen vilken är underlag för överenskommelsen, se bilaga. Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Planeringsenheten Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Landstingshuset Strömgatan 13 Kalmar 0480-848 54 833-3007 Datum Landstinget i Kalmar län Referens 2015-09-07 närmare är organisation av god vårdkedja för tillnyktring, avgiftning och behandling och regionala stöd och kompetensinsatser kring detta. Gunnita Augustsson Utredare Planeringsenheten Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten Bilagor 1 Rapport – underlag för överenskommelse – arbetsgruppens förslag daterad den 22 maj 2015. 2 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB daterad den 12 juni 2015. Sida 2(2) 1 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 2015-05-22 Bilaga 1 Rapport Inledning Regeringen har avsatt 35 000 000 kronor årligen under 2014–2016 för att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Medlen som avsatts för 2015 ska fördelas efter genomförd prestation. Den prestation som avses är, såsom aviserats i uppdraget om fördelning av medel för 2014 (dnr S2014/2933/FST), att parterna (landsting, kommuner och Polismyndigheten) har ingått en överenskommelse i respektive län om att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som omhändertas enligt LOB i syfte att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen. Lagstiftningen anger respektive huvudmans verksamhetsansvar. Då lagen inte ger tydlig vägledning om ansvarsgränser ska frågan lösas genom samarbete och överenskommelse mellan huvudmännen. Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. Senast den 30 oktober 2015 ska en kopia på överenskommelsen vara Regeringskansliet (Socialdepartementet) tillhanda. Syfte Stimulera lokalt utvecklingsarbete där samverkansorganen (landsting, kommuner och polisen) gemensamt skall utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som omhändertas enligt LOB så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Mål Få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten jämfört med i dag. Istället skall personerna omhändertas på annat sätt så att fler kan fångas upp för fortsatt stöd- och behandling. Lösningar är särskilt angelägna då barn under 18 år omhändertas. De lokala behoven får vara styrande för vilka lösningar parterna väljer att utveckla. Genom att stärka vård- och omsorgsinsatserna för personer som omhändertas underlättas dessutom efterföljande behandling då detta krävs. Under 2015 avser regeringen att ställa som villkor för tilldelningen av medel att det finns en lokal överenskommelse mellan parterna; landsting, kommuner och polisen, på plats. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 2 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Överenskommelsen ska vara förankrad på politisk nivå hos landsting och kommuner och inkludera polisen som avtalspart. Villkor för att medel ska utbetalas 1. Det ska framgå genom underskrift, utdragsprotokoll eller på annat sätt, att överenskommelsen är politiskt förankrad hos den eller de huvudmän som omfattas av överenskommelsen. 2. Överenskommelsen ska vara undertecknad av behörig företrädare för Polismyndigheten. 3. Av överenskommelsen ska framgå vilka åtgärder parterna avser vidta och vilka effekter som dessa förväntas ge såväl vad gäller vuxna som barn och unga. 4. Av överenskommelsen ska framgå hur den ska följas upp och vilken eller vilka aktörer som ansvarar för uppföljningen. 5. Senast den 30 oktober 2015 ska en kopia på överenskommelsen vara Regeringskansliet (Socialdepartementet) tillhanda tillsammans med uppgift om mottagande organisation och kontonummer för utbetalning av medel. Hänvisning ska ske till det diarienummer som detta beslut har. En projektgrupp med representanter från landstiget, kommuner, Regionförbundet och polisen har tagit fram föreliggande underlag till förslag till överenskommelse. I projektgruppen har ingått • • • • • • • Tommy Brännström, enhetschef, Polismyndigheten Rolf Nordström, Enhetschef Vuxenenheten Varvet, Västerviks kommun Carina Björkman, Enhetschef Mottagning Barn och Vuxen, Kalmar kommun Victoria Häggerud, Regional utvecklingsledare Missbruk och beroende, Regionförbundet i Kalmar län Charlotta Brunner, chefläkare psykiatriförvaltningen, Landstinget i Kalmar län Karl Landergren, verksamhetschef akutkliniken Västerviks sjukhus, Landstinget i Kalmar län Gunnita Augustsson, utredare/projektledare planeringsenheten, Landstinget i Kalmar län Kartläggning Under 2104 gjordes, inom ramen för de statliga medlen, en kartläggning inom Kalmar län vad avser omhändertagna enligt LOB. Kartläggningen har bestått av en genomgång av antalet LOB-omhändertaganden i Kalmar län 2013 och grundar sig på polisens statistik. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 3 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Genomgången innefattar var omhändertagandet har skett, i vilken kommun det skett, kön och ålder på den omhändertagne, skälet till omhändertagandet, i de flesta fall vad personen varit påverkad av samt om han/hon förts till arrest eller sjukvårdsinrättning. Liknande information finns inte att hämta från varken landstinget eller från kommunerna då dessa inte registreras. Den statistik som finns att hämta från landstinget är personer som kommit till sjukvårdsinrättningar och har diagnostiserats som alkoholförgiftade. Om någon av dessa är LOB-ärenden går inte att utläsa Omhändertagna enlig LOB fördelat på ålder (Polisens statistik) Ålder Totalt Män 13 - 18år 19-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 Ålder redovisas ej Totalt Andel 88 691 238 233 273 87 31 7 8 1656 Kvinnor 66 602 206 197 247 85 30 7 7 1447 87 % 22 89 32 36 26 2 1 0 1 209 13 % Tabellen visar antalet omhändertagna personer utifrån ålder och kön. Av de omhändertagna är 87 % män och 13 % är kvinnor. Flest antal omhändertagna personer finns i åldrarna 19-59 år. Av det totala antalet omhändertagna är 5 % ungdomar upp till 18 år. Förvaring i arrest/alternativ lösning (Polisens statistik) Totalt Män Kvinnor Till sjukvårdsinrättning Till arrest Till annan ex föräldrar o anhöriga Till Socialförvaltning Totalt antal 14 1593 47 2 1656 10 1403 32 2 1447 4 190 15 0 209 Övervägande delen, 96 %, av de omhändertagna personerna har förts till arrest. 3 % har lämnats till föräldrar och anhöriga. Sjukvården och socialförvaltningen har tagit emot 1 %. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 4 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Kommun Borgholms kommun Emmaboda kommun Hultsfreds kommun Högsby kommun Kalmar kommun Mönsterås kommun Mörbylånga kommun Nybro kommun Oskarshamns kommun Torsås kommun Vimmerby kommun Västerviks kommun Män 41 21 60 9 643 37 24 38 242 8 29 295 1447 Totalt Kvinnor antal Andel 9 50 3% 4 25 2% 6 66 4% 2 11 1% 76 719 43% 6 43 3% 4 28 2% 7 45 3% 41 283 17% 1 9 1% 3 32 2% 50 345 21% 209 1656 Fördelat per kommun har den övervägande delen omhändertagits i de tre stora kommunerna där Kalmar kommun har högst antal omhändertagna, följt av Västerviks kommun och Oskarshamns kommun. Övriga kommuner utgör mellan 1-4 % av de omhändertagna. Barn- och ungdomar upp till 18 år Antalet personer som omhändertagits på barnklinikerna i Kalmar län är 23 inom slutenvården och 2 inom öppenvården. Vid länssjukhuset i Kalmar har 16 personer omhändertagits och vid sjukhuset i Västervik 7 personer. Barn- och ungdomar har oftast inkommit via föräldrar efter att polisen omhändertagit dem och lämnat över dem till föräldrarna. Jämfört med LOBstatistiken finns en differens där polisens LOB-statistik visar att det är totalt 88 personer som omhändertagits enligt LOB och av dessa har 45 personer lämnats till föräldrar och anhöriga. Två lämnades till sjukvården och två till socialen. 43 d v s nästan hälften kvarhölls i arresten. Om polisen vet att den omhändertagne är under 18 år görs stora ansträngningar att få tag i vårdnadshavare/anhöriga. Om man inte får tag på någon anhörig finns socialtjänsten med i arresten. På barnkliniken i Kalmar säger man att det har skett en förändring eller förskjutning från användandet av alkohol till användande av andra droger. Det har skett en markant förändring av ”festandemönstret” jämfört med förr. I dagsläget är ungdomarna inte berusade av alkohol i samma utsträckning utan det finns istället andra droger med i bilden. Droger som är svåra att hantera av sjukvården. I samband med att ett barn- eller ungdom omhändertas görs från barnkliniken en anmälan till socialtjänsten på alla som omhändertagits. Viktigt att påpeka att hos barn- och ungdomar som berusat sig och som omhändertas finns ofta andra Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 5 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län bakomliggande orsaker som behöver omhändertas. I dessa lägen skickas alltid en remiss till BUP. Brukarintervjuer Muntliga intervjuer med brukare har genomförts. Avsikten har varit att få en bild av brukarnas syn på omhändertagandet. Idag upplevs den medicinska vården som obefintlig och ett LOBomhändertagande kan mera betraktas som förvaring och man är sårbar när man kommer ut/släpps från polisen. Hos polisen finns inte någon medicinskt kunnig personal som tar hand om personerna när de nyktrar till. Svaren visar på att brukarna efterfrågar en TNE (tillnyktringsenhet) där hela vårdkedjan finns på ett ställe och att de inte blir utsläppta förrän det finns en individuell planering. De poängterar att det är angeläget att snabbt få erbjudande om fortsatta stöd- och behandlingsinsatser innan vederbörande släpps ut på egen hand. Ett omhändertagande enligt LVM (Lagen om vård av missbrukare) beskrevs kunna vara en räddning för att avbryta ett aktivt missbruk. De beskrev också oron över de nya droger som idag har stor utbredning i samhället. LOB i dag – Polisen Inom Kalmar län omhändertog polisen under 2013 totalt 1656 personer där den övervägande delen, 96 %, fördes till arrest. Endast 1 % har förts till hälso- och sjukvården. Anledningen till att de flesta omhändertas i arresten är att man inom hälso- och sjukvården uppgett att man inte har haft möjlighet att ta emot dessa personer. Detta får till följd att polisen istället för personerna till arrest där de efter tillnyktring normalt släpps efter 6-8 timmar utan något nämnvärt stöd. Polisen uppger att de inte har den medicinska kompetensen att ta hand om LOB:arna samt att de inte har möjlighet att följa upp vad som händer när personerna har släppts. LOB i dag – kommunerna Vid ett LOB-omhändertagande skickar polisen uppgift om omhändertagandet till socialtjänsten i den kommun där den omhändertagna är folkbokförd. Kommunen i sin tur kontaktar personen via brev eller telefonsamtal för att erbjuda kontakt och om den omhändertagna personen är under 20 år görs alltid försök att få en personlig kontakt. Detta görs också i de fall personen har barn under 18 år. Är personen redan aktuell tar ansvarig handläggare kontakt med personen. Rutinen kan hanteras olika i kommunerna. SMADIT-modell SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken) är en modell som används inom polisen när en person misstänks för rattfylleri. Syftet med verksamheten är att få alkoholeller drogpåverkade förare under vård så snabbt som möjligt. Det är bemötandet och samtalet med den misstänkte, som är avgörande för hur han eller hon ställer sig till vårderbjudandet. Detta ligger i linje med det brukarna efterfrågar. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 6 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Tillnyktring – abstinensvården - behandling Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, medicinsk insatser och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen nyktrar till. Tillnyktringsverksamhet bör vara en ingång i vård- och stödprocessen som kan kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling. Den tillnyktrings- och abstinensvård som finns idag i Kalmar län finns inom landstingets hälso- och sjukvård samt inom kommunens socialtjänst. Inom hälso- och sjukvården finns inte någon speciell organisation eller några specifika platser för denna typ av vård som är akut och som kräver slutenvård. Det mest optimala vore inrättandet av tillnyktringsenhet (TNE) som inkluderar tillnyktring, avgiftning och behandling. TNE möjliggör således ett kompetenscentra som ger säker tillgänglighet samt en vårdkedja för att kunna starta en efterföljande behandling när så krävs. Personer som kommer till en tillnyktringsenhet har ofta i grunden ett missbruksproblem som de behöver hjälp med och avsikten är därför att försöka få personen i fråga att ta emot hjälp så fort som möjligt och snabbt starta behandling. De personer som skulle komma till TNE är dels de som söker själva eller som kommer in akut på annat sätt, dels de personer som polisen LOB:at. Även om det funnits en TNE skull inte alla de 239 personerna som kommit till vården för alkoholförgiftning passa på en TNE. Vid förfrågan i andra landsting uppskattar man att mellan 39 och 70% av LOB skulle kunna omhändertas i vården. Övriga kan eller skall inte omhändertas i sjukvården utan behöver ett polisomhändertagande även om det finns en TNE. Flödesschema/vårdkedja över förslag till LOB-omhändertaganden Hem LOB Medicinsk bedömning Arrest Socialtjänsten TNE Vid behov kompletterande abstinensvård Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 7 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Ansvarsfördelning Den enskildes intresse får aldrig åsidosättas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. I lagstiftningen står det att den som är omhändertagen fortlöpande skall ses till. Skulle den omhändertagnes tillstånd ge anledning till det, skall personen föras till sjukhus eller ska läkare tillkallas så snart det kan ske. De vårdinriktade alternativen ska ha företräde och kvarhållandet i arrest skall ses som en sista utväg. Målet är att minska antalet personer som för till arrest eller hitta ett alternativ till att de förs till arrest. Med tillnyktringsverksamhet avses att bereda akut alkohol- och drogpåverkade personer omvårdnad, medicinsk insatser och någonstans att vistas under en kortare tid medan personen nyktrar till. Tillnyktringsverksamhet bör vara en ingång i vård- och stödprocessen som kan kombineras med efterföljande kort intervention, abstinensvård och behandling. TNE kommer sannolikt att underlätta samarbete mellan huvudmännen. För kommunens missbruksvård kan det innebära att det förbättrar uppsöket och förebyggande arbete genom att ex koppla socialtjänsten till TNE för ett tidigt uppfångande. Ansvarsfördelningen mellan landstinget och kommunerna gällande personer med riskbruk, missbruk eller beroende beskrivs i den samverkansöverenskommelse som ska tas fram under 2015. Polisen Enligt LOB ska polisen omhänderta personer som är så berusade av alkohol eller andra berusningsmedel att de är en fara för sig själv och andra. Det behöver oftast göras en medicinsk bedömning för att man skall kunna avgöra om den berusade personen ska omhändertas i vården eller föras till/kvarhållas i arrest. Polisen ska åker till TNE där en läkare eller sjuksköterska gör en medicinsk bedömning om personen skall läggas in eller om den ska/kan kvarhållas i arrest i stället. Landstinget De som omhändertas med stöd av LOB och som inte är våldsamma och/eller hotar med våld bör transporteras direkt till en TNE för tillsyn. När polisen kommer till TNE gör läkare eller sjuksköterska en medicinsk bedömning om det föreligger behov av sjukhusvård. Om ett sådant omhändertagande inte bedöms aktuellt av sjukvården ska polisen kvarhålla personen i arresten. När polisen överlämnat personen på tillnyktringsenheten upphör LOB-omhändertagandet och personen har möjlighet att lämna tillnyktringsenheten. Kommunerna Kommunernas socialtjänst ansvarar för uppföljning av LOB-omhändertaganden d v s efter att LOB har upphört. TNE är en ingång till vård- och stödprocessen och socialtjänst ska finnas med tidigt för att motivera och erbjuda fortsatt vård och stöd. Om personen är i behov av stöd från både kommunen och landstinget skall en gemensam individuell vårdplanering erbjudas. Länsdelar som är svåra att täcka Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 8 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länets geografi innebär svårigheter att med TNE ge full täckning när det gäller omhändertagandet. Delar av Öland och västra länet är ett exempel på område där man behöver hitta andra lösningar vid det akuta omhändertagandet och för koppling mot vården. Praktiska lösningar i samverkan mellan kommuner, polismyndighet och landstingets verksamheter som ambulans och primärvård måste hitta och fungera i samverkan med TNE Uppföljning Överenskommelsen ska följas upp årligen genom att de tillskapade TNE och polisen tillsammans lämnar årsrapporter med statistik och analys till Länsgemensam ledning i samverkan. Barnklinikerna vid länets sjukhus skall lämna årlig rapport över antalet barn som anlänt omhändertagits enligt LOB samt hur många som remitterats till BUP och som fått hjälp. Ansvarig för att uppföljning sker är Länsgemensam ledning i samverkan, som också skall ta emot och agera utifrån resultaten. Förbättringsförslag Utifrån kartläggningen som gjorts har arbetsgruppen diskuterat fram förbättringsförslag som ska ligga till grund för en överenskommelse mellan landsting, kommuner och polisen i Kalmar län. Gruppen konstaterar att det finns ett mycket begränsat värde i att skapa enheter som bara är till för tillnyktring/förvaring i anslutning till sjukhusen. Det som skapar värde är däremot en helhetsintegration av tillnyktring, avgiftning och behandling. I Kalmar län är det mest optimalt att inrätta fullskaliga integrerade enheter. Integrerade enheter ger säker tillgänglighet, en vårdkedja och möjliggör start av en efterföljande behandling när så krävs. I en integrerad enhet finns kompetens från både landstingets sjukvård och kommunernas socialtjänst. Då en tillnyktringsenhet ska vara basen för motivationsarbete bör det finnas möjlighet att påbörja motiverande samtal på tillnyktringsenheten, i slutet av tillnyktringsfasen. Att tillskapa enbart en TNE i länet räcker inte eftersom detta inte ger en jämlik vård och TNE på en plats i länet resulterar i en svårtillgänglig vård p g a länets geografi med långa avstånd mellan söder och norr. Det mest realistiska, både kompetens- och effektivitetsmässigt, är att inrätta två helintegrerade TNE. För att täcka behovet behövs en enhet i norr och en i söder förlagda i anslutning till länssjukhuset i Kalmar och till Västerviks sjukhus. I och omkring Kalmar sker de flesta omhändertagandena och det är länets mest befolkningstäta område. Västervik kan täcka behovet för mellersta och norra länsdelen. Detta innebär att mellanlänspatienterna som omhändertas enligt LOB kommer polisen att skjutsa till TNE i norr. Omhändertagande av barn under 18 år Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län 9 (10) Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län I samband med att ett barn under 18 år omhändertas gör barnklinikerna en anmälan till socialtjänsten på alla som omhändertagits. Hos barn och ungdomar som berusar sig finns oftast en bakomliggande orsak, social eller psykisk, som behöver utredas och omhändertas. I dessa lägen går alltid en remiss till BUP. Det gäller här att fånga problemen tidigt och kanske vara ett stöd för att förhindra senare missbruk hos ungdomarna d v s se till att barnet får det stöd som behövs. Förslag Projektgruppens förslag är att Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län samt Polismyndigheten, kommer utifrån rapporten att underteckna ett inriktningsbeslut och en överenskommelse kring samverkan. Överenskommelsen kommer att handla om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas närmare är organisation av god vårdkedja för tillnyktring, avgiftning och behandling och regionala stöd och kompetensinsatser kring detta. Kalmar som ovan Gunnita Augustsson Utredare/projektledare Planeringsenheten Landstinget i Kalmar län. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 2015-06-12 Överenskommelse i Kalmar län om att gemensamt förbättra stöd och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer enligt LOB Bakgrund Regeringen har avsatt 35 000 000 kronor årligen under åren 2014–2016 för att stimulera ett lokalt utvecklingsarbete där landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest av de personer som omhändertas enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) så att den medicinska säkerheten och omvårdnaden förbättras. Medlen som avsatts för 2015 ska fördelas efter genomförd prestation. Den prestation som avses är, såsom aviserats i uppdraget om fördelning av medel för 2014 (dnr S2014/2933/FST), att parterna (landsting, kommuner och Polismyndigheten) har ingått en överenskommelse i respektive län om att utveckla alternativa lösningar till förvaring i arrest av personer som omhändertas enligt LOB i syfte att förbättra den medicinska säkerheten och omsorgen. Mål Målet med satsningen är att öka den medicinska säkerheten och förbättra omvårdnaden. Kartläggningen i länet En arbetsgrupp har kartlagt situationen, inom polisen, socialtjänsten och sjukvården, beträffande omhändertagande av berusade personer. Brukarintervjuer har genomförts. Arbetsgruppen har presenterat en rapport med inriktningsförslag utifrån kartläggningen, se bilaga. Förslag till beslut Landstinget i Kalmar län, kommunerna i Kalmar län samt Polismyndigheten beslutar att underteckna ett inriktningsbeslut och en överenskommelse kring samverkan. Överenskommelsen handlar om att verka för sammanhållande strukturer kring personer omhändertagna inom LOB. Ett förslag som ska utredas närmare är organisation av god vårdkedja för tillnyktring, avgiftning och behandling och regionala stöd och kompetensinsatser kring detta. Anders Henriksson Landstingsstyrelsens ordförande Landstinget i Kalmar län Patrik Oldin Polismästare Region syd Polisområde Kalmar Xxxx Xxxxx Socialnämndens ordförande xxxx kommun Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Referens 2015-09-01 Diarienummer 150513 Bildningsförvaltningen Landstingsstyrelsen Interkommunala ersättningar 2016, för utbildning vid folkhögskolor med annan huvudman än Landstinget i Kalmar län Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att följande ska gälla för interkommunala ersättningar för utbildning vid folkhögskolor med annan huvudman än Landstinget i Kalmar län, för år 2016. 1. Ersättning utgår till andra landsting eller till annan huvudman för utbildningar vid folkhögskola, 15 veckor eller längre. Ersättningen utgår med ett schablonbelopp på 385 kronor/deltagarvecka för budgetåret 2016. 2. Utbetalning sker utifrån den faktiska utbildningstiden vid studieuppehåll och studieavbrott. 3. Det landsting där den studerande är folkbokförd den dagen utbildningen startar har betalningsansvar för hela kursen. Bakgrund Sveriges kommuner och landsting fastställer årligen ett schablonbelopp som rekommendation och underlag för beräkning av interkommunala ersättningar för utbildningar vid folkhögskolor. Systemet bygger på ömsesidiga beslut mellan landstingen, vilket betyder att landstingen solidariskt bär kostnaden, oavsett var studierna bedrivs. Bidraget är till för att underlätta rörlighet i landet och öka utbudet för de studerande. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt från grundersättningen per deltagarvecka från Folkbildningsrådet. Enligt förslag från SKLs förbundsstyrelse, styrelse nr 8 dnr 15/0081, rekommenderas 385 kronor/deltagarvecka. Detta motsvarar 25 procent av grundersättningen från Folkbildningsrådet. Kurslängden ska vara 15 veckor eller längre. Betalningsansvar föreligger för alla kurser som uppfyller Folkbildningsrådets krav. Gull-Britt Johansson Bildningschef Bilaga SKL:s styrelse: Rekommendation om interkommunal ersättning för utbildning vid landstingens/regionernas folkhögskolor samt bidrag till stiftelse- och regionfolkhögskolor utanför det egna området. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 8 Vårt dnr 15/0081 2015-06-12 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Göran Roos Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Rekommendation om interkommunala ersättningar för utbildning vid landstingens/regionernas folkhögskolor samt bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området Dnr 15/2072 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 12 juni 2015 beslutat att rekommendera landstingen och regionerna att schablonbeloppet för budgetåret 2016 uppgår till 385 kr per deltagarvecka, samt att rekommendera landstingen och regionerna att schablonbeloppet tillämpas för interkommunala ersättningar för utbildning vid landstingens och regionernas folkhögskolor utanför det egna området samt för bidrag till stiftelse- och rörelsefolkhögskolor utanför det egna området. Bakgrund SKL har sedan 1970-talet årligen fattat beslut om fastställande av ett schablonbelopp som rekommendation och underlag för beräkning av interkommunala ersättningar för utbildningar vid landstingens och regionernas folkhögskolor. Schablonbeloppet beräknas med utgångspunkt från ett av Folkbildningsrådet årligen fastställt volymbidrag per deltagarvecka. Sedan 2008 har schablonbeloppet utgjort 25 procent av volymbidraget. Enligt uppgift från Folkbildningsrådet uppgår volymbidraget för innevarande år (2015) till 1540 kronor. Förslaget för 2016 är att schablonbeloppet för den interkommunala ersättningen skall utgöra 25 procent av volymbidraget och därmed uppgå till 385 kronor per deltagarvecka. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 [email protected], Org nr: 222000-0315, www.skl.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-10-07 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Diarienummer 140734 Landstingsstyrelsen Tilläggspremie avseende 2015 till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar informationen till protokollet. Bakgrund Styrelsen för Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) har i enlighet med gällande försäkringsavtal den 1 oktober 2015 beslutat att fakturera Sveriges landsting och regioner en tilläggspremie för löpande kalenderår 2015. Tilläggspremien uppgår till 350 000 000 000 kronor. Begäran om tilläggspremie är en konsekvens av att bolaget ska vara tillräckligt kapitaliserat vid ingången av 2016 då det s.k. Solvens IIdirektivet träder ikraft. Under 2015 har extra garantikapital (1 200 MSEK) tillförts Löf men låga marknadsräntor påverkar solvenspositionen negativt. Bolaget står därför inför risken att vara insolvent per den 31 december 2015. 1 då Solvens II regelverket träder i kraft. För Landstinget i Kalmar län innebär detta en ökad premie för 2015 motsvarande 8 460 000 kronor. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Brev från LÖF daterat den 1 oktober. Tilläggspremie avseende 2015. Bakgrund till beslut om tilläggspremie 2015. Definitiv premie 2015. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Sida FÖRTECKNING 1(2) Datum 2015-10-14 Landstingsdirektörens stab-sek Kanslienheten Till Landstingsstyrelsen Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 14 oktober 2015 Inkomna skrivelser Dnr 150022 Underrättelse om avslutad förrättning av fastighetsreglering berörande Kungsljuset 3, Tegelviken 2:4 och Stensö 2:3, avstyckning från Kungsljuset 3 samt bildande av gemensamhetsanläggning och ledningsrätt från Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Dnr 150197/15 Synpunkter på kollektivtrafiken mellan Hultsfred och Jönköping. Dnr 150313/9 Anteckningar från AB Transitios ägarrådsmöte den 21 september 2015 från AB Transitio. Dnr 150543 Samråd om att regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan från Statens offentliga utredningar. Cirkulär 15:24, Budgetpropositionen för år 2016 Cirkulär 15:25, Avtal om notkopiering inom kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2015/2016 Cirkulär 15:26, Överenskommelse om lön och anställningsvillkor för räddningstjänstpersonal i beredskap (RiB 15) med Vision Cirkulär 15:27, Utbildningskontrakt och extratjänst Cirkulär 15:28, Preliminära utfall av 2016 års kommunala utjämningssystem och LSS-utjämning Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-06-09 2(2) Avgivna skrivelser Dnr 150443 Yttrande över Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-10-14 Diarienummer 150092 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten Landstingsfullmäktige Delårsrapport 1 januari – 31 augusti 2015 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen uppdrar åt förvaltningar som uppvisar underskott i prognosen efter delårsbokslut t.o.m. augusti 2015 att vidta åtgärder för att begränsa underskottet 2015 och anpassa kostnadsnivån till tilldelade ekonomiska ramar. I de fall åtgärderna avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet ska detta föreläggas landstingsstyrelsen för beslut. 2 Landstingsstyrelsen uppmanar förvaltningarna att ytterligare fokusera på att uppnå de verksamhetsmässiga målen i landstingsplanen. Landstingsstyrelsen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar enligt följande: 3 Landstingsfullmäktige lägger delårsrapporten för perioden 2015-01—08 till handlingarna. Bakgrund För kommuner och landsting gäller lag om kommunal redovisning. I lagen stadgas bl. a. att kommuner och landsting skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret. Delårsrapport avseende perioden 2015-01—08 har upprättats. Rapporten finns som bilaga till denna framställning. Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs årets första åtta månader med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. Allt siffermaterial redovisas därefter under rubriken Landstinget i siffror. Landstinget uppvisar i delårsbokslutet ett positivt resultat, d.v.s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 162 Mkr. För helåret 2015 beräknas ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än det budgeterade resultatet. Helårsprognosen för förvaltningarna visar ett underskott mot budget på totalt 196 Mkr, medan Finansiering visar ett budgetöverskott på 74 Mkr. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-10-14 2(2) De största budgetunderskotten uppvisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 128 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 42 Mkr samt Psykiatriförvaltningen med 22 Mkr. Förvaltningar som uppvisar budgetunderskott i prognosen arbetar kontinuerligt med handlingsplaner för att minska kostnaderna. Verksamhetsdialoger förs kontinuerligt med samtliga förvaltningar. Landstingets revisorer ska behandla delårsbokslutet inför landstingsfullmäktiges behandling av ärendet. Ingeborg Eriksson Gunnarsson Ekonomidirektör Bilaga Delårsrapport Gunnar Jonsson Ekonom Delårsrapport | 2015 - 08 1 L ANDSTINGET I K ALMAR L ÄN D E L Å R S R A P P O R T 2 0 15 - 0 8 F O T O : B J Ö R N WA N H ATA L O P R O D U K T I O N : I N F O R M AT I O N S E N H E T E N 2 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll I N L E D N I N G 4 M E DA R B E TA R E15 L A N DS T I N G E T S V I S I O N O C H VÄ R D EG R U N D 6 M E D B O R G A R E O C H K U N D 6 Strategisk personal- och kompetensförsörjning 16 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare 16 Mått Medarbetare 16 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv 7 Kvalitet och patientsäkerhet 8 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård 8 Jämlikhet och jämställdhet 9 E KO N O M I 17 Integration och asylvård 9 Omvärldsanalys 18 9 Finansiell analys 19 19 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Kollektivtrafik 10 Resultat och kapacitet Mått Medborgare och kund 10 Risk och kontroll 21 Resultatredovisning från förvaltningarna 22 Ekonomi - God ekonomisk hushållning 24 Landstinget i siffror 25 Redovisningsprinciper 38 V E R K SA M H E T O C H PR O C E SS 11 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete 12 Utveckling i vården 13 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler 13 Regional utveckling 13 Mått Verksamhet och process 14 3 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Inledning L ANDSTINGET I K ALMAR L ÄN SUMMER AR ÅRETS ÅT TA FÖRSTA MÅNADER MED GODA RESULTAT FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH ET T FOR TSAT T FOKUS PÅ MEDICINSK K VALITET OCH KOSTNADSEFFEK TIVITET. Länets akutvård rankas fortsatt högt och Västerviks sjukhus rankas som näst bästa sjukhus av AT-läkarna. Landstinget i Kalmar län rankas högst i mätningen om Bästa sjukhusmaten. Tillgängligheten till landstingets verksamheter är fortfarande god och arbetet med att nå en köfri vård till 2018 är prioriterat. Införandet av standardiserat vårdförlopp för cancer blir en stor förbättring för länets cancerpatienter och kommer innebära att ledtiderna förkortas ytterligare. Förberedelser har gjorts för att kunna starta upp med fem diagnoser under september 2015. Patientmedverkan är ett område som utvecklats under året. Delaktiga patienter och anhöriga krävs för att förbättra vårdkvaliteten. En del i detta arbete är framtagandet av en vårdöverenskommelse som beskriver både vårdens och patientens rättigheter och skyldigheter och ska fungera som stöd vid samtal och planering. Stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att personal- och kompetensförsörjning är i fokus inom hela landstinget. Ett sätt att möta framtida behov av kompetens är att fånga upp nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens. Under året har etableringskurser för nyanlända genomförts på folkhögskolorna med goda resultat. Landstinget fortsätter att ta ett långgående ansvar för hållbar utveckling. Direkta koldiox- idutsläpp har minskat med 13 procent sedan 2012 vilket är ett steg mot målet att minska utsläppen med 20 procent till 2017. Kollektivtrafiken har under året utvecklats på ett positivt sätt med en resandeutveckling på 8,9 procent Länets befolkning uppgick efter första halvåret 2015 till 236 399 personer. Jämfört med årsskiftet har antalet invånare ökat med 801 personer. Prognosen för landstingets helårsresultat visar ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än budgeterat resultat. Nettokostnadsutvecklingen är alltför hög och sett ur ett längre perspektiv måste kostnadsökningstakten minska. Budgetutfallet för verksamhetens nettokostnader är -162 Mkr, för skatter, utjämning och generella statsbidrag -3 Mkr samt för finansnettot +43 Mkr. Försämringen jämfört med föregående prognos beror på minskade statsbidragsintäkter samt ökade kostnader för läkemedel och bemanningsföretag. Inom samtliga verksamheter finns handlingsplaner som på kort och lång sikt ska leda till lägre kostnader. Högt prioriterat är handlingsplan med aktiviteter för att minska nyttjande av hyrbolag inom vården. Mer långsiktigt arbete pågår också för ett mer effektivt resursutnyttjande. Resurs- och kapacitetsplanering införs och arbetet med att säkra att rätt vårdadministration sker på rätt nivå ska genomföras n 4 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets vision och värdegrund L A N DS T I N G E T H A R V I S I O N E N AT T VA R A H Ä L S O L Ä N E T - F Ö R E T T FR I S K A R E , T R YG G A R E O C H R I K A R E L I V. God e kon om isk h t Rä tt tet ali kv ing lln hå us Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet bedrivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vi ska även arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Landstingets värdegrund bygger på människovärdesprincipen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konvention om mänskliga rättigheter och lika behandling. Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fyra målområden: Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi n et Ku n nig Öpp Enga gerat 5 LANDSTINGSPLAN 2015-17 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund L ANDS TINGETS MÅL | FRISK ARE OCH NÖJDARE INVÅNARE 6 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund DE T ÖV E RGR IPA NDE M Å LE T Ä R ”FR ISK A R E O CH N ÖJ DA R E IN VÅ N A R E”. V ISIO NE N OM E T T FR ISK A R E , TRYGGA R E O CH R IK A R E LI V Ä R U TGÅ N GSPUNK TE N I A LLT A R BE TE . H Ä L SA N SK A Ö K A , O CH O H Ä L SA N O CH SK ILLN A DE R N A I O H Ä L SA SK A MINSK A . Ett tydligt individbaserat förhållningssätt och ett kundperspektiv ska finnas i alla landstingets verksamheter. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen och inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård till 2018. Patienter och närstående ska vara delaktiga i sin vård och behandling och ses som medskapare i vården. Integrationsarbetet ska stärkas. uppföljning av omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg har tagits fram, liksom en plan för omhändertagande av asylsökande. Ett riskbedömningssystem inom barntandvården har införts. Planering har påbörjats för att kunna införa daglig tandborstning med fluortandkräm i förskolorna. Barn och ungas hälsa Landstinget ska bidra till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa bibehålls och utvecklas. Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar är något som ökar i samhället och är därför ett prioriterat område. Barn- och ungdomshälsan, första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare, innebär en förstärkning av arbetet för psykisk hälsa bland länets barn och ungdomar. Verksamheten påbörjades i södra kommunerna under april och i norra delarna startar verksamheten upp under hösten. Arbetet med PSYNK, ett projekt för psykisk hälsa bland barn och unga fortsätter. Andra pågående projekt är suicidprevention, PRIO – psykisk ohälsa och KUR, som har syftet att öka samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun och landsting, kring personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Ett arbete pågår för att tydliggöra vad som ska göras i området psykisk hälsa efter dessa projekt och resultatet ska mynna ut i en handlingsplan. Under 2015 har utbildningsinsatser genomförts inom flera områden. Barnhälsovården har under 2015 börjat arbeta utifrån den nya nationella riktlinjen för de barn som föds från och med 2015. Den nya vägledningen förstärker uppdraget kring arbetet till barn och familjer som lever med riskfaktorer och därmed har behov av extra stödinsatser. Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstingets arbete med att skapa goda förutsättningar för ökad folkhälsa fortsätter liksom arbetet med att stödja invånarna till mer hälsosamma levnadsvanor. Landstinget har under många år satsat på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i alla verksamheter. Tillsammans med länets tolv kommuner är överenskommelsen att fokusera på hälsofrämjande insatser mot rökning, fetma och suicid. Arbetet för ett tobaksfritt län 2025 fortsätter och strategin färdigställs under hösten 2015 tillsammans med en handlingsplan. Arbetet med Tobaksfri Duo, ett projekt för att få bort tobaksbruket i länets högstadieskolor, fortsätter och ett motsvarande arbete har påbörjats i gymnasieskolorna i två kommuner i länet. Eleverna i årskurs nio besvarar en enkät angående tobaksfri duo en gång om året resultatet av metoden ska kunna följas. Resultatet har försämrats sedan föregående mätning, 84 procent uppgav att de inte röker i den senaste enkäten i jämförelse med 92 procent förra året. Utbildningsinsatser inom tobaksavvänjning och motiverande samtal har genomförts under året. Fysisk aktivitet är en stor del av hälsosamma levnadsvanor. ”Kom igång”- satsningen som ska inspirera till fysisk aktivitet och vardagsmotion har genomfört evenemang i Västervik, Mönsterås och Oskarshamn. I Hultsfred har ”Sund Smart Stark Senior” påbörjats, ett aktivitetsprogram för att få fler seniorer i rörelse. Kalmar län har den högsta andelen självmord bland män i landet. Under 2015 har landstinget tagit initiativ till ett länsövergripande handlingsprogram för suicidprevention, i samverkan med övriga samhällsaktörer. Planen är att införa ett standardiserat vårdförlopp för suicid. För att främja god munhälsa fortsätter Folktandvårdens arbete med fokus på preventiva insatser. Ett program för Äldres hälsa Utveckling av vård och omsorg sker i allt större utsträckning tillsamman med den äldre och närstående. För den enskilde äldre är det pågående arbetet med att öka antalet samordnade individuella planer (SIP) viktigt. Vid den samordnade individuella planeringen är den äldre och närstående delaktiga i sin planering tillsammans med olika vårdgivare inom landstinget och i kommunen. Ett mer proaktivt förhållningssätt håller på att införas med Geriatrisk riskprofil (GRP) och hälsosamtal för 75-åringar i primärvården. Den äldre erbjuds vid behov stöd och rådgivning i livsstilsfrågor, en samordnad individuell plan 7 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN samt en fast vårdkontakt för samordning av vård och omsorg. På länets sjukhus fortsätter arbetet med att göra riskbedömningar och sätta in åtgärder och följa upp risk för trycksår, undernäring och fall. Under 2012 till 2014 ökade antal 65 år och äldre i Kalmar län med drygt 2 200 personer. Antalet vårdtillfällen låg trots det konstant under samma period och antal oplanerade återinskrivningar ökade marginellt. Under första halvåret 2015 har antalet oplanerade återinskrivningar och antal vårdtillfällen ökat något i jämförelse med motsvarande tid föregående år. Den undvikbara slutenvården fortsätter att minska och målsättningen på 15 procent eller mindre uppnås under samtliga av årets åtta månader. Flera av åtgärderna för att minska oplanerade återinskrivningar har endast påbörjats och har inte ännu fått full effekt. Det är ett långsiktigt arbete där både kvalitet och samverkan måste förbättras samt nya arbetssätt införas för att resultat ska nås. Länets kommuner inför ett beslutstöd under våren 2016 för kommunernas sjuksköterskor när det gäller att bedöma äldre som akut försämras i hemmet. Utbildning av instruktörer kommer att ske hösten 2015 där instruktörsteam med sjuksköterska från ambulansen och kommunen bildas. Detta kommer att bidra till att äldre får vård på rätt vårdnivå och inte i onödan behöver åka till akuten. För att förbättra medarbetarnas kompetens när det gäller psykisk ohälsa hos bland annat äldre planeras utbildning för instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa som sedan ska kunna utbilda inom landsting och kommun. heterna planerade inför 2015. Stort fokus läggs på att förmedla goda exempel. Inom psykiatrin har patientsäkerhetsronder genomförts i både Kalmar och Västervik. Ytterligare fem ronder inplaneras under hösten. Delaktighet och bemötande Alla som är i kontakt med landstinget, så som invånare, resenär, studerande, patient eller närstående, ska alltid bli bemötta med respekt och god service. Flera insatser har gjorts under året för att förbättra bemötande och service med fokus på medborgarnas och kundernas upplevelse. Det övergripande värdegrunds- och bemötandearbetet, med bland annat ”Varje-dag-berättelser” har vidareutvecklats med nya filmer. Ett arbete pågår också med en gemensam bemötandekod. Strategin Medborgare, patient, och närståendemedverkan har tagits fram under året och handlingsplaner håller på att arbetas fram. Handlingsplanerna omfattar patientens inflytande i den egna hälso- och sjukvårdssituationen, medverkan i utvecklingsaktiviteter, i ledning och styrning samt utveckling av medborgarinflytandet. Målen ska stämmas av mot patientlagen och den länsgemensamma modellen för brukare- patient- och närståendemedverkan. En vårdöverenskommelse har tagits fram som kommer att testas på ett antal utvalda hälsocentraler. Vårdöverenskommelsen ska ses som ett stöd för samtal och planering av vård och behandling för både patient och vårdpersonal. Syftet är att tydliggöra både patientens och vårdens rättigheter och skyldigheter. Kvalitet och patientsäkerhet En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda invånarna Sveriges säkraste hälso- och sjukvård har fortsatt. Alla verksamheter inom landstinget har stort fokus på systematiskt arbete, kontinuerliga uppföljningar och åtgärder gällande kvalitet och patientsäkerhet. Exempel på detta är bättre vårdprocesser, värdegrundsarbeten, mätningar, riskförebyggande arbete och ett ständigt fokus på att systematiskt förbättra vården ur patientens perspektiv. Andelen inneliggande patienter som hade trycksår mättes i mars månad och uppgick till 8,5 procent, varav 3,8 procent var sjukhusförvärvade. Andelen kvinnor med trycksår var 8,8 procent och män 8,3 procent. En stor del i kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet är medarbetarnas attityder och värderingar. Inom folktandvården har alla kliniker ett gemensamt fokus på kvalitet årligen där varje klinik granskar sig själva utifrån framtagna frågeställningar. Landstingets kliniska träningscenter (KTC) erbjuder medarbetare, studenter och den kommunala vård och omsorgen utbildningar inom kvalitet och patientsäkerhet med syfte att höja kompetensen. Som ett stöd i patientsäkerhetsarbetet arbetar primärvården sedan några år med en metod för teambaserad självreflektion och utbildningsbedömning i patientsäkerhetskultur. Inom primärvården har en ny ersättningsmodell för kvalitetsarbetet introducerats. Antalet projekt närmar sig det antal som en- En tillgänglig vård är en av de viktigaste frågorna sett ur invånarens perspektiv. Ett brett arbete pågår för att förbättra tillgängligheten. Aktiviteter är bland annat införande av standardiserat vårdförlopp för cancer, uppföljning av tillgänglighet för första besök och behandling samt återbesök, ledtider för akutmottagningen, remissflöden och ledtider för radiologi. 2018 ska hälso- och sjukvården i länet vara köfri vilket innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg i en behandling. En tid ska kunna bokas direkt vid en konsultation. En handlingsplan med aktiviteter på kort och lång sikt för att uppnå målet är under arbete. För att bibehålla den goda tillgängligheten inom primärvården pågår ett ständigt förbättringsarbete. Tillgängligheten är fortfarande mycket god på länets hälsovalsenheter. Telefontillgängligheten visar en marginell förbättring och ligger därmed kvar på samma höga nivå. I stort sett samtliga patienter kommer i kontakt med primärvården samma dag och väntetiden på uppringning är låg. Tillgängligheten till läkarbesöken mäts med en ny, mer tillförlitlig, metod. Detta har inneburit en försämring i siffror men detta är en trend som man ser över hela landet. 8 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Tillgängligheten vad gäller hembesök av läkare fortsätter att öka i vårt län. 1177 Vårdguiden har en viktig funktion för styrning av medborgarnas sjukvårdskonsumtion till rätt vårdnivå. Aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten, till exempel genom utökning av tjänster och breddning av innehållet så att alla mottagningar erbjuder samma utbud. Efter augusti månad ses en förbättring av resultatet och 72 procent av 1177-samtalen besvarades inom nio minuter. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är målet att minst 80 procent av patienterna skall komma till första besök inom 60 dagar. Detta uppnåddes i fem av de åtta första månaderna. Resultatet för tillgänglighet vid operation och behandling uppnåddes vid sex av åtta månader. Vuxenpsykiatrin klarar tillgängligheten i fyra av åtta månader. Barn- och ungdomspsykiatrin har problem att klara kravet för fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar bland annat på grund av ökat tryck i verksamheten. Inom specialist- och sjukhustandvården får samtliga akuta eller prioriterade patienter tid omedelbart. Av allmäntandvårdens patienter får 18 procent vänta minst sex månader utöver överenskommen tid. Verksamheten har stort fokus på att minska köerna och nya medarbetare har rekryterats. Tandvårdsbussen är i arbete för att förbättra tillgängligheten för folktandvårdens kunder. Standardiserade vårdförlopp för cancer Införandet av standardiserade vårdförlopp för cancer innebär en stor förbättring för cancerpatienter och en ändrad inriktning för hela hälso- och sjukvården. Förändringen innebär att cancervård ska betraktas som akutsjukvård och fokus ligger på kortare ledtider. Den nationella satsningen för standardiserade vårdförlopp startar med fem cancerdiagnoser i september 2015 och arbetet kommer att följas av ytterligare cancerdiagnoser under 2016. Alla patienter ska även ges en vårdöverenskommelse som innebär att patienten får en namngiven kontaktsjuksköterska, en skriftlig vårdplan samt multidisciplinära konferenser. Jämlikhet och jämställdhet Inom landstinget ska alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning få tillgång till samma rättigheter på lika villkor och med ett bra bemötande. Flera insatser pågår för att stärka landstingets arbete för en jämlik och jämställd verksamhet. En handlingsplan om jämställdhet håller på att tas fram utifrån den ”Europeiska deklarationen för jämställdhet”, CEMR, och utbildningsinsatser i jämställdhet planeras. Arbetet med jämställd sjukskrivning fortsätter. En handlingsplan för att minska våld i nära relationer och tydliggöra hälso- och sjukvårdens ansvar blir klar under hösten 2015. Flera undersökningar har visat att patienter med psykiatrisk diagnos får sämre medicinsk behandling, har sämre levnadsvanor samt lever betydligt kortare än befolkningen 9 i övrigt. En handlingsplan för att förbättra vården för denna grupp är under arbete för slutrapport innan årsskiftet. Ett arbete pågår för att hitta och stötta patienter i denna grupp med risk för metabola störningar. På folkhögskolorna har personal och studerande varit engagerade i Pride-veckan och utbildningsinsatser har gjorts för att öka kunskapen om hbtq-frågor. För att alla ska kunna studera på liknande villkor görs särskilda insatser för att uppnå en jämlik studiemiljö. På de allmänna, behörighetsgivande kurserna, ges särskilt stöd till 42 procent av deltagarna på grund av funktionsnedsättning. På allmänna kurser ges också särskilt stöd till 19 procent av deltagarna kopplat till att de har brister i svenska språket. Integration och asylsjukvård Varje nytillkommen länsinvånares resurser ska tas tillvara för att öka mångfalden, vilket bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Landstinget arbetar utifrån Kalmar läns integrationsstrategi och deltar i det länsövergripande arbetet med integrationsfrågor. En intern samarbetsgrupp inom landstinget har bildats för att arbeta med frågorna. För att möta antalet asylsökanden och deras behov av hälso- och sjukvård pågår ett arbete med att förstärka vissa verksamheter som barnhabilitering, rehabilitering och mödrahälsovård. Under året har landstingets integrationsarbete stärkts. Etableringskurser för nyanlända har genomförts och fortsätter under hösten på Gamleby, Vimmerby, Ölands och Högalids folkhögskola. Folkhögskolorna deltar i projektet Folkhögskolespåret med insatser för ensamkommande ungdomar och planering för studier och boende på folkhögskolorna görs i samverkan med kommunerna. Flyktingar och asylsökanden som har en sjukvårdskompetens identifieras av primärvården och en språkkurs med praktik genomförs för nyanlända med sjukvårdsbakgrund på Högalid och i Vimmerby. En överenskommelse är gjord med länets kommuner och landstinget om att en samordnad individuell plan (SIP) skall upprättas för varje asylsökanden med vårdbehov. Asyl- och flyktinghälsovårdens mål är att erbjuda samtliga nyanlända en hälsoundersökning och uppnår detta till mellan 90-95 procent. Detta uppnås bland annat med mobila team som ska utvecklas vidare. Ett avtal har tecknats mellan Kalmar Länstrafik och Migrationsverket för att underlätta för asylsökande att nyttja kollektivtrafiken vilket på sikt kommer att bidra till bättre integration i hela Kalmar län. Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Landstinget följer strategin för införande av ”Nationell eHälsa – för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg”. Utvecklingen av e- hälsa och invånartjänster DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Kollektivtrafik möjliggör ytterligare kontaktvägar till vården för invånarna och andelen invånare och verksamheter som använder etjänster ökar. Tjänsten ”Journalen” som innebär att patienten får digital tillgång till sin journal kommer att införas under hösten 2015. Breddinförande av webbtidbokning inom primärvården och Folktandvården är under arbete. Arbetet pågår med att öka användandet av redan befintliga tjänster. Ett basutbud har tagits fram för att länets invånare ska erbjudas samma tjänster. Det handlar bland annat om att kunna förnya hjälpmedel, förnya recept, beställa tid och av- eller omboka. Under året har ett enklare sätt för patientanmälan, frikortshantering och betalning för patientbesök införts. Arbetet har påbörjats med att implementera en behandlingsplattform för internetbaserade stöd- och behandlingsprogram. Utbildning och planering har genomförts för breddinförandet av metoden internetbaserad KBT (Kognitiv Beteendeterapi), i programmen ångest och depression. Under första halvåret 2015 var 55 patienter upptagna i behandlingsprogram för internetbaserad KBT och antalet är ökande. Sedan starten 2012 har totalt 188 patienter i länet påbörjat internetbaserad KBT. Målet med vård på distans är att skapa en mer jämlik, tillgänglig och kvalitativ vård för alla patienter oavsett var man bor. En plan för att skapa bättre geografisk vårdtillgänglighet för invånarna genom virtuella/digitala lösningar har tagits fram i samverkan med kommunerna. Två hälsocentraler, Högsby och Ankarsrums, har valts ut som piloter för att kunna utvärdera innan ett eventuellt breddinförande. Resandet med kollektivtrafiken har under perioden januari till augusti ökat med 8,9 procent. Ökning av resandet gäller 30-dagars periodkort och resande med enkelbiljett. Även kundnöjdheten har förbättras under året enligt kollektivtrafikbarometern. För att öka tillgängligheten för kunderna har öppettiderna för kundtjänsten successivt förlängts. Cykel- och pendelparkeringar blir allt viktigare för att få fler att välja kollektivtrafik. Under 2015 har ett arbete påbörjas med att anpassa hållplatser och resecentrum för att få pendlare att använda cykel eller bil i anslutning till busshållplatsen, samt ha ett likvärdigt utbud när det gäller funktionsanpassning. Kalmar läns trafik har som mål att fler människor med funktionsnedsättningar ska använda den linjelagda kollektivtrafiken. Förutom anpassningen av fordon och ett beaktande av den fysiska miljön kring hållplatser och stationer finns ett behov av att fortsätta att individanpassa information och bemötande. För de personer där alternativ saknas erbjuds särskild kollektivtrafik i form av färdtjänst och riksfärdtjänst. Punktligheten för busstrafiken är fortsatt god efter andra kvartalet. Fortsättningsvis ska även punktligheten följas för serviceresor. Nya trafikavtal gäller från 1 januari 2015 vilket innebär att samtliga fordon har den utrustning som krävs för att följa punktlighet n Medborgare och kund: Friskare och nöjdare invånare Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2015-2017. I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Andel tobaksfria i årskurs 9 84 % 100 % Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 33,8% 35 % Tillgänglighet - 1177-samtalen som besvaras inom 9 minuter 72 % 95 % Kontakt med primärvården samma dag 97 % 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 81 % 100 % Tid till första besök (somatik och vuxenpsykiatri) inom 60 dagar 67 % 80 % Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar 72 % 80 % Tillgänglighet akutmottagningar (somatisk vård) som behandlas inom 3 timmar 69 % 80 % Tid till BUP inom 30 dagar 92 % 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar 77 % 80 % Andel av resenärerna som är nöjda med senaste resan med kollektivtrafiken 84 % 90 % Andel av resenärerna som åkt färdtjänstresa som är nöjda 91,5 % 95 % Andel av resenärerna som åkt sjukresa som är nöjda 92 % 95 % Studerande på folkhögskolorna som känner att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt 96 % 90 % 10 LANDSTINGSPLAN 2015-17 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process L ANDS TINGETS MÅL | R ÄT T K VALITE T GENOM EFFEK TIVA PROCESSER - FÖR HÖG LIVSK VALITE T OCH GOD HÄL SA 11 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhet och process L A NDS T IN GE T S M Å L Ä R R ÄT T K VA LITE T GE N OM E FFE K T I VA PRO CE SSE R – FÖ R H Ö G LI VSK VA LITE T O CH GO D H Ä L SA . Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre, neuropsykiatri och cancervård. Det hälsofrämjande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. arbete, rapportering av avvikelser, händelseanalyser och uppföljning av resultat. Det ständigt pågående förbättringsarbetet utvecklas kontinuerligt. Förbättringsprogram 11 med 19 förbättringsteam har pågått sedan förra hösten och avslutades under april månad. En del team har genomfört sitt förbättringsarbete i samverkan med kommuner eller med andra enheter inom landstinget. Ett nytt utvecklat förbättringsprogram har planerats och påbörjas under september månad. Ett stort antal förbättringsarbeten pågår runt om i verksamheten. Inom psykiatrin har ett av förbättringsarbetena varit att ta fram en markörbaserad journalgranskning. I stort sett alla hälsocentraler är igång och arbetar med ett eller flera kvalitetsprojekt inom något eller några av de prioriterade processerna. Ett förbättringsarbete har pågått inom IT med att förbättra ärendehanteringen, detta implementeras nu i verksamheten. Inom landstingservice är målet en förbättring per medarbetare. Efter årets första åtta månader har 75 procent av alla medarbetare lämnat minst ett förslag och genomfört en förbättring Varje dag - systematiskt förbättringsarbete ”Varje dag – kraften hos många!” är landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för patienter och medborgare. Arbetet med förbättring är en naturlig del i samtliga av landstingets verksamheter. För medarbetarna innebär det deltagande i förbättrings- 12 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Utveckling i vården det gäller nöjd kund, på samtliga sjukhus. Lokalvården är sammanlagt etta, trea och fyra bland sjukhusen när det gäller alla parametrar, men klart bäst när man enbart mäter kostnaden. Övriga processer har gjort klara förbättringar från tidigare mätningar. Hög vårdkvalitet uppnås genom kontinuerlig och systematisk tillämpning av evidensbaserad kunskap där nationella riktlinjer är en viktig bas. Under året har arbetet för ännu bättre resultat fortsatt. Utgångspunkten är deltagande i nationella kvalitetsregister och uppföljning, analys och åtgärder baserade på resultaten i Öppna jämförelser. Patientmedverkan är ett område som utvecklats under året med syftet att förbättra vårdkvalitet och värde för kunden. Under året har landstinget arbetat vidare med de prioriterade processerna som primärt fokuserat på vårdkedjearbetet men också på vårdkvaliteten. Resultaten för hjärtsjukvården förbättras stadigt, men långsamt. Det finns fortsatt flera förbättringsområden och det är också där hjärtprocessarbetet har fortsatt fokus. Landstinget fortsätter att arbeta utifrån de nationella riktlinjerna för vård och behandling och prioriterar preventivt arbete högt. Livsstilsmottagningarnas arbete har huvudsakligen inriktats på sekundärprevention för att förhindra fortsatt sjukdom, vilket innebär arbete framförallt med de patienter som har eller upplever att de har besvär med sin livsstil. Läkemedelsfrågorna har varit prioriterade under flera år. Utvecklingsarbetet utifrån den Nationella läkemedelsstrategin fortsätter tillsammans med en fortsatt uppföljning av antibiotikaförskrivningen. Arbetet med att införa sjukgymnast/fysioterapeut som första kontakt har fallit väl ut både när det gäller tillgänglighet och kvalitet. Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler Landstinget arbetar med utgångspunkt i hållbarhetsprogrammet mot en hållbar utveckling, där fokus ligger på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra resurshanteringen. Landstingets direkta koldioxidutsläpp har minskat med 13 procent sedan basåret 2012. Minskningen beror bland annat på övergång till uppvärmning av fastigheter med förnyelsebara bränslen, färre tjänsteresor med flyg och mindre köldmedieläckage från sjukhusens kylanläggningar. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2017. Under 2015 har fokus har legat på avfallsfrågor, för att ytterligare förbättra resurshanteringen och öka materialåtervinningen. Arbetet med att minska miljöpåverkan från resor har fortsatt under året. Arbetet har inriktats på att förbättra tillgängligheten för videokonferenser. En energideklaration har arbetats fram för hur landstinget skall övergå till en mer miljöanpassad bilpool i enlighet med miljömålen. Under lång tid har arbetet mot fossilfri kollektivtrafik pågått. Landstinget närmar sig nu ett upplägg för miljökrav och struktur i pågående upphandling. Kalmar läns trafik har tillsammans med Jönköpings Länstrafik ansökt om finansiering till en förstudie kring fossilbränslefri tågdrift. Landstinget har arbetat för att aktivt göra hållbara upphandlingar. Ett nytt avtal inom kostverksamheten har tecknats vilket resulterat i att andelen inköpta ekologiska råvaror ökat Restaurangerna vid sjukhusen nådde 33,3 procent ekologiskt vid andra kvartalet. Matsvinn har under våren minskat något sedan föregående mätning. Som ett led i energiplanen för 2012-2020 installerades och driftsattes geokyla vid länssjukhuset i Kalmar. IT för en god vård Vårdens processer är alltmer IT-baserade och utvecklingen ger ökade möjligheter att bedriva en mer effektiv vård, att utveckla vårdprocesserna samt att uppnå förbättrad kvalitet och ökad patientsäkerhet. En strategisk utvecklingsplan för bland annat kliniskt beslutsstöd, mobilitet och strukturerad vårdinformation har tagits fram under perioden. Fokus under 2015 är fortsatt att skapa nytta och effektivitet med IT-baserade tjänster i vården. Under året pågår ett antal nya införanden, till exempel anmälningsterminaler vid mottagningar, journalen som e-tjänst, nya Cosmic R8 med eRemiss, samt digitala plattor för sjuksköterskor. Landstinget har tillsammans med sju andra landsting etablerat ett samarbete för utveckling och förvaltning av vårdsystemet Cosmic. Syftet är att skapa en gemensam plattform för innovation, att sänka kostnaderna för förvaltning samt att få ut mer nytta i form av effektivitet, kvalitet och patientsäkerhet. Regional utveckling Trafikupphandlingen av busstrafik för 2018 följer planerad tidplan. Kalmar läns trafik deltar som en aktiv part i två pilotprojekt, ”Linnéstråket” och ”Mer Kalmarsund” inom ramen för det nationella utvecklingsprojektet ”Den Attraktiva Regionen”. Projektet har som syfte att åstadkomma regional samverkan för ett transportsystem som bidrar till regional utveckling, miljöeffektiv rörlighet och social hållbarhet. Åtgärdsvalsstudien för stråken Kalmar – Linköping och Västervik - Linköping, vilka båda drivs av Trafikverket, har fortsatt under året. Arbetet har emellertid från hösten 2015 och framåt gjort ett tidsbegränsat uppehåll i avvaktan på resultatet av pågående utredningar på såväl central som Effektivare serviceprocesser Landstinget arbetar med att förbättra serviceprocesserna som stödjer vården i ett nationellt nätverk för landsting och regioner, ”Best service”. Jämförelser görs via mätningar av ekonomi, servicegrad samt nöjd kundindex. Det senaste resultaten visar på absoluta toppen för patientkosten när 13 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN regional nivå om den framtida regionala administrativa strukturen. Upphandling av entreprenör för byggandet av ny fordonsverkstad för tågfordon har genomförts och verkstaden skall enligt avtal stå klar september 2016. kurser för nyanlända med rekrytering från arbetsförmedlingen. Kurser har genomförts på Gamleby, Vimmerby och Ölands folkhögskola. Målet är att deltagarna på länets folkhögskolor är nöjda och känner sig väl bemötta, så att de rekommenderar andra att studera på folkhögskola. Efter första halvåret syns en tydlig förbättring av resultatet och 96 procent av studerande uppgav att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Andel verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur har ökat under året och målet på 40 procent uppnåddes efter tertial två n Folkhögskolornas roll för bildning och hälsa Verksamheten på folkhögskolorna ska bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet. Söktrycket till folkhögskolornas kurser har varit högre än tidigare år, vilket visar att många unga ser folkhögskolan som ett viktigt alternativ. Integrationsarbetet har stärkts på skolorna och alla skolor har beviljats medel för att genomföra etablerings- Verksamhet och process: Rätt kvalitet genom effektiva processer, för hög livskvalitet och god hälsa Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2015-2017. I delårsrapporten redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Riskbedömningar - nutrition, fallrisk och trycksår 72,51 % 90 % Följsamhet hygienregler 96,11 % 100 % Följsamhet klädregler 98,02 % Andel trycksår (sjukhusförvärvade) 3,8 % Målvärde 100 % Årlig minskning Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inkl. aktuell läkemedelslista 50,4 % 80 % Antal antibiotikarecept 322 recept 300 recept Psykiatri - Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 60 % 80 % Verksamhet på folkhögskolorna som kan relateras till hälsa och kultur 40 % 40 % Allmänna kurser på folkhögskolorna med möjlighet att få behörighet till högskolan 42 % 30 % Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter 77 % 75 % Hjärtsjukvården - kvalitetsindikatorer 66,67 % 80 % Diabetiker typ 1 - andel med stor risk för komplikationer 31,8 % 20 % Diabetiker typ 2 - andel med stor risk för komplikationer 12,5 % 10 % Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 13,04 % 15 % 14 Medarbetare L ANDS TINGETS MÅL | L ANDS TINGE T SK A VAR A EN AT TR AK TIV, UT VECK L ANDE OCH HÄL SOSAM ARBE TSPL ATS 15 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medarbetare L ANDSTINGETS MÅL ÄR AT T VAR A EN AT TR AK TIV, UT VECKL ANDE OCH HÄL SOSAM ARBETSPL ATS. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras, mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. bland annat i att antalet samarbeten med studenter ökar, till exempel från psykologutbildningen vid Linnéuniversitetet. Lärandeenheter har startat inom bland annat psykiatrin. Landstinget ingår i den regionala satsningen för ett vård- och omsorgscollege. Colleget kommer bland annat att ha en framtida betydelse för rekrytering av undersköterskor med hälso- och sjukvårdskompetens samt skötare med inriktning mot psykiatri. Strategisk personal- och kompetensförsörjning Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Stora pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster gör att vi behöver rekrytera många nya medarbetare de kommande åren. Generationsväxlingen påverkar rekrytering av bland annat sjuksköterskor, psykologer och vissa läkarspecialiteter. Planering pågår för en offensivare rekryteringsstrategi, effektivare resursutnyttjare och för att ytterligare stärka landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Riktade utlandsrekryteringar har ökat under perioden och första omgången av utbildningstjänster för sjuksköterskor har startat med ett stort intresse för tjänsterna. Arbetet för att uppmärksamma och utbilda nyanlända med hälsooch sjukvårdskompetens fortsätter. En handlingsplan är även framtagen för att minska beroendet av bemanningsföretag. Samverkan med andra aktörer ökar. Det visar sig Projektet ”Rätt vårdadministration på rätt nivå” pågår och inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en modell presenterats som kommer att införas vid samtliga kliniker för att bidra till en effektivare vårdadministration och samtidigt frigöra tid för patientnära arbete. Arbetet med att utveckla riktlinjen för önskad sysselsättningsgrad pågår med en inventering och kartläggning av förutsättningar. Sjuktalen visade en ökning under början av året men har de senaste månaderna stannat upp. Gruppen äldre kvinnliga medarbetare står fortfarande för den största ökningen. Flera förvaltningar arbetar med promotiva och förebyggande hälsofrågor. En landstingsgemensam utbildning av hälsoinspiratörer har genomförts n Medarbetare: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Nedan redovisas övergripande mått beslutade i Landstingsplanen 2015-2017. I delårsrapporten efter tre månader redovisas inte mått där mätning sker årsvis. Mått Utfall Målvärde Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 4,93 % 4,2 % 16 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi L ANDS TINGETS MÅL | GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 17 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ekonomi L ANDSTINGETS MÅL ÄR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta resursinsats. ekonomisk utveckling som ger handlingsberedskap inför framtiden. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås: Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Investeringarna ska finansieras med egna medel. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Förändringar i samhällsekonomi, befolkning och arbetsmarknad påverkar landstingets intäkter i form av skatter, statsbidrag och utjämning. Återhämtningen som skett i svensk ekonomi beror framförallt på investeringar och hushållens konsumtion, en effekt av de låga räntorna och det förbättrade arbetsmarknadsläget. Den svaga internationella utvecklingen, i synnerhet i euroområdet, har dämpat exporttillväxten. Framöver bedöms dock den internationella tillväxten i många av Sveriges viktiga handelsländer förbättras, varför exporten stärks. Ekonomi God hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. Den goda hushållningen är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälso- och sjukvård. Ur ett finansiellt perspektiv innebär god hushållning att det ekonomiska resultatet måste vara större än vad som enbart krävs enligt lagen. För att klara kommande investeringar, pensionsåtagande och inte skjuta kostnader till kommande generationer måste budgeterade resultatmål uppnås. God hushållning förutsätter en långsiktigt hållbar 18 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Sveriges kommuner och landsting beräknar att årets BNP ska växa med 3,1 procent. Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer med 3,7 procent. Arbetslösheten, som varit runt 8 procent de senaste åren, bedöms minska i år och nästa år då sysselsättningen stiger samtidigt som ökningen av antalet personer i arbetskraften dämpas. Det finns lediga resurser på arbetsmarknaden och många skulle kunna anställas vid en ökad efterfrågan på arbetskraft. tens nettokostnader är -162 Mkr, för skatter, utjämning och generella statsbidrag -3 Mkr samt för finansnettot +43 Mkr. Försämringen jämfört med föregående prognos beror på minskade statsbidragsintäkter samt ökade kostnader för läkemedel och bemanningsföretag. I såväl delårs- som helårsresultatet ingår en jämförelsestörande intäkt med 38 Mkr avseende återbetalning av premier för avtalsförsäkringar (AFA) samt en jämförelsestörande kostnad för justering av pensionsavsättning med 15 Mkr. I helårsresultatet tillkommer en jämförelsestörande intäkt för beräknad vinst vid försäljning av fastigheter med 28 Mkr. Exklusive jämförelsestörande poster uppgår delårsresultatet till +139 Mkr och prognosen för helåret till -39 Mkr. Efter avdrag för vinster vid försäljning av anläggningstillgångar visar prognosen för balanskravsresultatet -16 Mkr. Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Verksamhetens intäkter och kostnader Efter åtta månader har verksamhetens intäkter, exklusive återbetalning av premier för avtalsförsäkringar AFA, ökat med 20 Mkr eller 2,6 procent. Ökningen beror främst på högre trafikintäkter med 32 Mkr. Riktade statsbidrag har minskat med 20 Mkr. Flera riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, som patientsäkerhet och de mest sjuka äldre, avvecklades inför 2015 medan andra kom till, såsom satsningen på cancervården och kvinnors hälsa. Kömiljarden omvandlades från ett prestationsbaserat bidrag till en överenskommelse om tillgänglighet och samordning för en mer personcentrerad vård där medlen fördelas utifrån antal invånare. Landstinget i Kalmar län fick 2014 ett utfall som betydligt översteg Resultat och kapacitet Resultat Delårsresultatet efter augusti visar ett överskott, dvs. intäkterna överstiger kostnaderna, med 162 Mkr. Motsvarande period för 2014 var överskottet 213 Mkr. Orsaker till resultatförsämringen jämfört med föregående år är minskning av riktade statsbidrag samt hög kostnadsutveckling för personalkostnader och bemanningsföretag. Prognosen för helåret visar ett resultat på +12 Mkr, vilket är 122 Mkr sämre än budget. Budgetutfallet för verksamhe- 200 161 161 148 150 137 133 127 100 72 72 68 56 50 12 0 2011 2012 2013 2014 -39 -50 2015 prognos -62 -66 -100 -16 Årets resultat Årets resultat, exkl jämförelsestörande poster 19 Balanskravsresultat DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN befolkningsandelen och efter åtta månader har bidraget minskat med 32 Mkr. På helårsbasis beräknas minskningen uppgå till 74 Mkr. Det schablonberäknade statsbidraget från Migrationsverket för asylsjukvård har ökat med 12 Mkr. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar ökar med 259 Mkr, motsvarande 5,3 procent. Den största kostnadsposten är personalkostnader för löner, arbetsgivaravgifter och pensioner som ökar med 137 Mkr eller 5,4 procent. Lönekostnader ökar med 4,8 procent, varav 2,7 procent hänför sig till utfallet av löneavtalen. Bidragande orsaker till ökninge n utöver avtalen är beslutade utökningar i budget för 2015. Arbetade timmar har ökat med 1,8 procent. En annan faktor som bidrar är högre sjukfrånvaro än 2014, som medför att sjuklönekostnaderna ökar med 6 Mkr eller 32 procent. Dessutom märks en ökning med 12 Mkr motsvarande 7 procent för övertid, OB och jour, som till stor del beror på behov av att täcka upp för vakanser. Pensionskostnaderna ökar med 34 Mkr motsvarande 9,9 procent. En orsak till ökningen är justering av pensionsavsättning som avser tidigare år. Kostnaderna för bemanningsföretag fortsätter att vara höga och efter åtta månader är ökningen 34,7 procent. Helårsprognosen har ökat med 3 Mkr i förhållande till föregående prognos och uppgår till 128 Mkr. 2014 var kostnaden 101 Mkr. Köpt vård utanför länet visar en kostnadsminskning med 5,4 procent. Minskningen jämfört med föregående år beror framför allt på att enstaka svåra vårdfall medförde extremt höga kostnader under 2014. Kostnaderna vid Universitetssjukhuset i Linköping minskar något beroende på en reglering av för högt uppbokade kostnader 2014. Konsumtionen är i samma nivå som året innan. Kostnaderna för läkemedel totalt (både recept och rekvisition) har ökat med 35 Mkr eller 7 procent jämfört med samma period föregående år. Läkemedel inom ramen för ordnat införande står för 29 Mkr av ökningen, varav nya hepatit C-läkemedel har ökat med 18 Mkr. Månaderna maj-augusti visar en sjunkande trend för hepatit C men eftersom de senaste nationella diskussionerna har givit klartecken för att även behandla något lindrigare fall kan kostnaderna komma att öka igen. Avskrivningarna ökar med 10 procent bland annat beroende på färdigställandet av ny- och ombyggnationer vid länets sjukhus, tillämpning av komponentavskrivning samt anskaffande av accelerator för cancervård. Kostnaderna för externa lokalhyror stiger med 14,7 procent, vilket beror på nytillkommande lokaler men också på övergång från intern förhyrning i landstingsägda lokaler till extern förhyrning. Övriga kostnader för material, tjänster och köpt verksamhet ökar med 52 Mkr eller 3,9 procent. Trafikentreprenader och sjukresor ökar med 23 Mkr, vilket ingår i beslutade utökningar. Hälsovalsersättningar till privata hälsocentraler ökar med 10 Mkr motsvarande 14,6 procent. Indexuppräkningen uppgår till 2,7 procent. Orsaker till ök- ningen utöver index är ökat antal listade samt höjd ersättning för ST-läkare, läkemedel och hyror. Sjukvårdsartiklar och medicinskt material ökar med 7 Mkr efter att ha visat en trend med utplanande kostnadsökning under 2014. Ökning noteras även för IT-kostnader beroende på ny licensieringsmodell för Microsoft produkter samt utveckling av Cosmic. Finansnetto Efter åtta månader är finansnettot 3 Mkr lägre än samma period 2014. Prognosen för helåret visar på ett positivt finansnetto med 61 Mkr, vilket är 43 Mkr bättre än budget. Överskottet beror på en fortsatt god utveckling av pensionskapitalet i KLP som beräknas ge en avkastning i förhållande till budget med 52 Mkr. Ränteintäkterna på rörelsekapitalet når dock inte upp till budgeterad nivå på grund av det låga ränteläget, vilket medför en negativ budgetavvikelse på 10 Mkr. Skatte- och nettokostnadsutveckling För perioden januari-augusti ökar landstingets intäkter i form av skattemedel, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag med 152 Mkr eller 3,6 procent. I prognosen för helåret beräknas intäkterna öka med 4 procent. Prognosen grundar sig på Sveriges Kommuner och Landstings bedömning i augusti. En ettårig överenskommelse har träffats med Sveriges Kommuner och Landsting om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånerna 2015. I bidraget ingår även en kompensation för delar av kostnaden för hepatit C-läkemedel. På helårsbasis beräknas bidraget uppgå till 577 Mkr, en ökning med 22 Mkr jämfört med föregående år. I ökningen ingår då hepatit C-läkemedel avseende 2014 samt en avräkning för december 2014 med 8 Mkr vardera. Under 2015 erhåller landstinget även ett generellt bidrag som kompensation för landstingets ökade kostnader i samband med slopande av sänkt arbetsgivaravgift för unga. Bidraget uppgår till 3 Mkr. Helårsprognosen för skatteintäkter och utjämning uppgår till 6 009 Mkr och innebär ett underskott mot budget med 44 Mkr. Övriga generella statsbidrag beräknas till 580 Mkr, vilket ger ett budgetöverskott med 40 Mkr. Nettokostnadsökningen, exklusive återbetalning av AFA-medel, uppgår efter augusti till 5,8 procent. I prognosen beräknas nettokostnadsökningen stiga till 6,4 procent, främst beroende på helårseffekten av intäktsbortfallet avseende riktade statsbidrag. För att nå landstingets resultatmål får kostnadsökningen inte vara högre än 3,9 procent. Nettokostnadsökningen ligger alltså på en nivå som betydligt överstiger nivån för att uppnå resultatmålet. 20 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN NET TOKOSTNADSÖKNING 2014 -2015 | ACKUMULER AT MÅNADSVIS 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Mars April Maj Juni Juli Aug Nettoökning 5,5% 6,5% 6,4% 6,5% 6,4% 5,8% 6,4% Resultatmål 2% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% 3,9% Nettoökning Prognos Resultatmål 2% Investeringar Behovet av investeringar i landstingets verksamhet varierar mellan åren. Målet att med egna medel finansiera ny- och reinvesteringar i fastigheter och inventarier uppnås även 2015. Nettoinvesteringarna t.o.m. augusti uppgår till 145 Mkr, varav fastigheter 63 Mkr och övriga inventarier 82 Mkr. Jämfört med samma period 2014 är investeringsnivån 25 Mkr lägre. Planering och genomförande av projekt inom beslutad energiplan fortsätter. Prioriterade projekt för 2015 är geoenergi för kylning av serverhall och fortsatt utbyte av belysning i kulvertar och korridorer på sjukhusen. Bland tekniska projekt kan nämnas utbyte av ventilationssystem på Länssjukhuset i Kalmar. Inventarieinköpen består i huvudsak av medicinteknisk apparatur och IT-utrustning. Landstingets Ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), slutreglering av skatteavräkning samt avsatta pensionsmedel till KLP AB. Kassalikviditeten beskriver hur landstinget förmår möta finansiella utgifter under det närmaste året. Nyckeltalet räknas fram genom att omsättningstillgångarna, exklusive förråd och placerade pensionsmedel, sätts i relation till de kortfristiga skulderna. Nyckeltalet beräknas i nivå med föregående år. Placerade pensionsmedel Under året har ytterligare 50 Mkr avsatts till pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltningsbolag AB (KLP). Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Hittills har bokförda ränteintäkter, vinster/ förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med drygt 90 Mkr. Efter en inledningsvis stark börsutveckling har sommaren präglats av oro för Greklands skuldsituation och för en försvagad tillväxt i Kina. Marknadsvärdet för de förvaltade tillgångarna har därför backat under sommaren och ökningen uppgår nu till 6,2 procent, motsvarande jämförelseindex var 5,2 procent. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgår till 57,3 procent av den totala portföljen. Soliditet Soliditeten är ett mått på organisationens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna som finansieras med egna medel. En negativ soliditet betyder att skulderna är större än tillgångarna. Soliditeten, exklusive ansvarsförbindelsen, beräknas till 39 procent, en marginell ökning jämfört med föregående år. Soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, beräknas till -42 procent. Det innebär en förbättring med 2 procentenheter beroende på att ansvarsförbindelsen minskar. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör det långsiktiga soliditetsmålet utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande omfattar pensionsavgifter, förmånsbestämd ålderspension och ansvarsförbindelser, som avser pension intjänad före 1998. Enligt KPA:s prognos beräknas pensionsåtagandet vid årets slut uppgå till 6,4 Mdkr, en ökning med 1 procent. I ökningen ingår justering av tidigare års avsättning med drygt 15 Mkr. Övrig ökning beror både på värdesäkring av pensionsåtagandet och på nyintjänad förmånsbestämd ålderspension. Landstingets förvaltade pensionsmedel har efter augusti Risk och kontroll Likviditet Likviditeten efter augusti uppgår till 862 Mkr, en minskning jämfört med helåret med 213 Mkr. Förutom ett lägre resultat beror minskningen till stor del på inlösen av revers till 21 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN ett marknadsvärde på 1,4 Mdkr, vilket motsvarar 22 procent av det totala pensionsåtagandet. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Följsamhet till upphandlat material Utveckling av yrkesroller Ordnat IT-införande och ITisering - införa ny teknik i verksamheten Undvikbar slutenvård, förstärkt utskrivning Spridning av andras goda resultat och dess effekter Reducering av bolagsbemanning Reducering av interna kostnader Vårdplatser och personaltäthet Nivåstrukturering, arbetsfördelning/profilering Kirurgiska vårdplatser, Oskarshamn Kostnad per patient Plan för att integrera ny teknik, e-hälsa och nya vårdformer Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 366 Mkr, varav 360 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Resultatredovisning från förvaltningarna Primärvårdsförvaltningen För verksamhet inom hälsoval beräknas ett negativt resultat motsvarande 37,7 Mkr. I jämförelse med 2014 års bokslut är resultatet 0,6 Mkr sämre. Störst prognostiserad kostnadsökning avser hyrläkare som i prognosen för helåret beräknats till 48 Mkr, en ökning med 11 mkr jämfört med 2014. Kostnaderna avseende egna läkare har under samma period minskat, men inte i samma utsträckning. Antalet utbildningsläkare har ökat vilket är positivt i det längre perspektivet då ST-läkarna på sikt blir specialister och kan minska hyrläkarbehovet. Kostnaderna för sjuksköterskor fortsätter att öka, men i mer långsam takt än under de närmast föregående åren. Antalet patientkontakter inom olika personalkategorier, har ökat under de senaste åren. Ökningstakten hittills under 2015 uppgår till ca 3 procent. Störst ökning av antalet besök är inom kategorin sjuksköterska där ökningen under 2015 års åtta första månader uppgår till 4 procent vilket motsvarar ca 7 600 besök. Läkemedelskostnaderna beräknas bli lägre än 2014 vilket i huvudsak beror på patentutgångar på vissa läkemedel. Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet utgörs av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och flyktinghälsovård, barn- och ungdomshälsan, psykologverksamhet, missbruks- och beroendevård samt fotvård. Den prognostiserade negativa budgetavvikelsen för dessa verksamheter har beräknats till 4,2 Mkr, vilket är 1,7 mkr sämre än i bokslutet 2014. Barn- och ungdomshälsan har ett beräknat budgetöverskott på grund av att verksamheten startas upp successivt. Kostnader inom psykologverksamheten har ökat som en följd av att fler PTP-psykologer anställts. Dessutom har statsbidragen avseende psykologernas KBT-behandlingar minskat över tid. Asyl- och flyktinghälsovården har som en följd av den ökade asylinvandringen ökade kostnader. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett prognostiserat underskott på 95 Mkr exklusive köpt vård och läkemedel. För köpt vård och läkemedel beräknas ett underskott på 33 Mkr vilket innebär att förvaltningens totala budgetunderskott beräknas till 128 Mkr. Personalbudgeten uppgår till 2 198 Mkr och budgetökningen för året är 65 Mkr eller 3,1 procent. I budgetökningen ingår nya budgeterade tjänster som beslutats i landstingsplanen avseende cancervård och radiologi. Övrig budgetuppräkning motsvaras av avtalsenliga löneökningar. Budgetunderskottet avseende personalkostnader beräknas till 62 Mkr. Kostnaden för bemanningsföretag som förväntas vara oförändrad 2015 jämfört med 2014 prognostiseras till 37 Mkr. Kostnaderna fortsätter att minska för medicinkliniken i Oskarshamn som nu har rekryterat läkare. Däremot ökar kostnaderna för sjuksköterskor i Västervik som i dagsläget har 35 vakanta tjänster. För köpt vård som regleras i regionavtalet beräknas kostnaderna i enlighet med fastställt avtal. När det gäller köpt vård på övriga sjukhus är kostnaden lägre i år än 2014 till och med augusti månad. Denna ekonomiska trend förutspås hålla i sig resterande del av året eftersom antalet pågående och väntande dyra patienter är lägre än vid motsvarande tidpunkt 2014. Underskott för den köpta vården beräknas till 16 Mkr. Kostnaden för läkemedel ökar kraftigt i jämförelse med föregående år. Ökningarna avser främst Hepatit C-läkemedel samt övriga biologiska läkemedel. Kostnaden för Hepatit C-läkemedel de åtta första månaderna uppgår till 18 Mkr och prognosen för helår beräknas till 27 Mkr. Den totala kostnadsökningen för läkemedel hittills under året uppgår till 36 Mkr och budgetunderskottet beräknas till 17 Mkr. Förbättringsarbetet kopplat till Best Service förråd har resulterat i låga kostnadsökningar för medicinskt material. För 2015 gäller fortsatt arbete inom följande områden med målsättning att nå en hög kvalitet och en ekonomi i balans: Handlingsplan för ekonomi i balans Det viktigaste fokusområdet är att minska beroendet av hyrläkare. Viktiga komponenter i primärvårdens handlingsplan kan nämnas: Eget fokus på att minimera användandet av hyrläkare. Eget fokus på att bedriva bästa möjliga rekryteringsarbete. Handlingsplan för ekonomi i balans Resurs- och kapacitetsplanering Vårdnära service 22 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Eget fokus på att ha bästa möjliga omhändertagande av befintliga AT- och ST-läkare. Landstingets satsning på fler utbildningsläkare inom primärvården. Delvis hyrläkarstopp Tillskapande av s.k. utbildningscentral Begränsa möjlighet till bisysslor S.k. omvänd randning Ökat samarbete mellan hälsocentraler Omhändertagande av kompetens hos nyanlända med vårdbakgrund Användande av rekryteringsbolag Satsningar på kompetensutveckling inom förvaltningen. satsning på Landstingets nya modell med utbildningstjänster (studier på halvfart). Läkemedelsbudgeten är sänkt med anledning av förväntade kostnadsminskningar i samband med patentutgångar. Under det första halvåret noterades inga synbara kostnadssänkningar, men efter sommaren märks en svag nedgång som väntas bestå året ut. Trots denna nedgång beräknas ett budgetunderskott på 3,8 Mkr för läkemedel. Långsiktigt kommer den stora satsningen på nya lokaler för specialistpsykiatrin i länet att innebära samordningsvinster med effektivare flöden i vården som resultat men förhoppningsvis också bidra till ökad attraktivitet i arbetsplatshänseende. Stort fokus ligger också på att skapa balans mellan verksamhet och ekonomi genom att kontinuerligt följa upp besöks- och kontaktvolymer. Verksamhetens personalkostnadsökningar är en direkt följd av att volymer och tyngd ökat. Jämförande analyser av bemanningen på de respektive hälsocentralerna utgör grund för det kostnadsreducerande arbete som är ständigt aktuellt. Användandet av e-hälsotjänster kommer framöver att ge verksamheten möjligheter till effektiviseringar. Både genom att fler insatser i vårdprocessen kan göras av patienterna själva, men också genom att delar av det som idag hanteras manuellt av medarbetarna kan automatiseras i betydligt större omfattning. Samarbetet mellan olika enheter ska utökas i syfte är att stärka patientsäkerheten och reducera behovet av hyrläkare. Folktandvården Bra intäkter i kombination med lägre kostnader under semestermånaderna ger ett positivt resultat på 3,7 Mkr i delåret. Intäkts- och kostnadsökningarna följer målet för att behålla en ekonomi i balans. Prognosen för helåret är i stort sett oförändrad mot budget vilket innebär ett mindre överskott. Vakanser och ökade långtidssjukskrivningar ökar kravet på resursplanering framförallt för vissa kliniker inom allmäntandvården. Frånvaron blir kännbar särskilt på de kliniker som började året med vakanser och som trots support från andra kliniker fortfarande har svårt att få ihop ekonomin. Genom ett proaktivt arbete med att tidigt analysera avvikelser skapas bättre förutsättningar för en god ekonomi. Ett sätt kan vara att försöka sätta in överskottsresurser temporärt från kliniker med övertalig personal till de som har vakanser. Under året har antal besök minskat inom allmäntandvården medan antal åtgärder ökat. Inom specialisttandvården har däremot antal besök ökat framförallt inom tandregleringen som har ökat flödet av behandlade barn samt vuxna inom protetik. Det är en indikation på att arbetet med att engagera medarbetare och att ständigt försöka effektivisera processerna har lyckats. Fortsatt fokus ligger på att få bort köer med befintliga resurser, vilket per automatik ger Folktandvården en god ekonomi. Psykiatriförvaltningen Höga bemanningskostnader med ökat behov av att anlita bemanningsföretag, tillsammans med betydligt lägre statsbidragsintäkter i år gör att Psykiatriförvaltningen prognosticerar ett budgetunderskott på cirka 23 Mkr. Främsta orsak till förvaltningens stora budgetunderskott är fortsatt brist på kvalificerad personal vilket inneburit att verksamheten tvingats anlita bemanningsföretag i allt högre grad. Aktuell prognos innebär en ökning av kostnaden för hyrbolag på 16 Mkr jämfört med föregående år. Under senare år är det inte bara läkare som varit svårrekryterade utan också sjuksköterskor och psykologer. Det besvärande vakansläget har ytterligare förvärrats under året. Åtgärder för att minska beroendet av bemanningsföretag är flera, bland annat: Fortsatt satsning på utlandsrekrytering av läkare. Fyra utlandsrekryterade sjuksköterskor som tillträder våren 2016 Fortsatt satsning på ”psykiatri-AT”. Satsningar på att anställa och behålla ST. Utvecklat samarbete med Linnéuniversitetet som utökar och planerar för utbildningar av efterfrågade yrkeskategorier. Satsningar på att anställa och behålla PTP. Aktiv studie- och praktiksamverkan med bland andra Linnéuniversitet. Studenter från Linnéuniversitetets psykologprogram har i år gjort sin 15-veckors praktik inom Psykiatriförvaltningen. Bildningsförvaltningen Bildningsverksamheten har ett positivt resultat för perioden och prognosen för helår pekar på ett överskott. Landstingets folkhögskolor är beroende av ett fortsatt gott samarbete med arbetsförmedlingen. Under våren har arbetsförmedlingen inte klarat att rekrytera till SMF-kurser i tidigare omfattning. Alla skolorna hade planerat för uppgiften och fick på kort varsel styra om resurser. Etableringskurserna för nyanlända har däremot genomförts på tre av skolorna och fyra nya kurser planeras från hösten. Folkhögskolorna bidrar i landstingets satsning när det gäller språkstöd och praktik för nyanlända med hälso- och sjukvårdsbakgrund. Uppdraget rör en bredare målgrupp och är 23 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN större än planerat, vilket också kommer påverka resultatet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att förtydliga och förbättra uppföljningen. Månadsvis uppföljning har blivit särskilt viktig kopplat till den höga andelen extra uppdrag. Särskilt fokus ligger på utnyttjande av statsbidrag, både är det gäller volymbidrag och förstärkningsresurser. Insatser görs också för att förstärka intäkterna genom uppdrag och konferenser i mån av plats. medarbetare. Landstingsservice prognostiserar ett positivt resultat mot budget om 0,1 Mkr. I resultatet ingår en reavinst vid försäljning av fastighet om 23 Mkr. Den relativt höga sjukfrånvaron har inneburit högre lönekostnader genom att vikarier har anlitats. En åtgärd för att komma till rätta med sjuktalet är Hälsosatsningen som bedöms bidra till ett bättre hälsotal på sikt. Som en effekt av införandet av komponentavskrivning påverkas driftskostnaderna för planerat underhåll positivt. Däremot ökar kostnader för porto, sophantering och transporter. Landstingsservice arbetar med flera satsningar, där effekter uppnås i olika delar av organisationen. Materialförsörjningsprocessen är ett av de områden som har analyserats och där åtgärder pågår för att effektivisera processen. En nyligen uppstartad FM-enhet med större fokus på produktionsfrågor är en annan satsning som pågår. IT-förvaltningen Förvaltningen prognostiserar ett underskott mot budget på 9,2 Mkr som främst beror på kostnadsökningar för Cosmic. Fler inköpta moduler och en ökad funktionalitet ökar underhållskostnaderna och programuppdateringarna. Andra orsaker till kostnadsökningarna är en ny licensieringsmodell för Microsoft produkter som gäller från och med maj, utbyte av arbetsplatsutrustning samt ny dikteringsutrustning. Kalmar Länstrafik Det sammantagna ekonomiska resultatet för Kalmar Länstrafik pekar på en ekonomi i balans. Under de första månaderna har resande- och intäktsutvecklingen följts nogsamt. Kostnaderna för serviceresor beräknas överskrida budgeten med ca 2 Mkr. Det nya trafikavtalet är i uppbyggnadsfasen och har hittills haft något högre kostnadsnivåer än beräknat. Det ökade resandet, främst i Kalmar stadstrafik och i stråktrafiken Kalmar-Oskarshamn, ger ett ökat behov av förstärkningstrafik. Lägre drift och underhållskostnader i Kustpilentrafiken och en låg indexhöjning under första halvåret beräknas ge ett överskott med 3,3 Mkr. P.g.a. att de tekniska förutsättningarna (telefonväxellösning) inte är klara släpar den planerade utvecklingen av en utökad kundtjänst vilket gör att avsatta medel på ca 1 Mkr inte kommer att utnyttjas under året. Centraladministrerad verksamhet Det prognostiserade resultatet visar på en positiv budgetavvikelse på 1,7 milj. Landstingsdirektörens stab visar på ett överskott som b.la. beror på vakanta tjänster samt medel för beredskapsåtgärder. I ersättningssystemet inom hälsoval beräknas ett underskott vilket främst beror en ökning av antalet listade invånare med ca 1 200 sedan årsskiftet. Utöver ersättningssystemet redovisas kostnader för läkemedel, ST/AT-läkare, jourverksamhet samt köpt vård. Underskott finns för jourverksamheten medan den köpta vården, läkemedel samt ST/AT-läkare beräknas ha en budget i balans. För den övriga verksamheten beräknas överskott som beror på att avsatta medel för forskning och uppstartkostnader som t ex handledning kommer inte användas fullt ut i år. Även personliga tjänster kommer i år lämna ett överskott n Landstingsservice Landstingsservice uppdrag är att leverera varor och servicetjänster till landstingets samtliga verksamheter. Ambitionen är att uppnå en uppskattad och kostnadseffektiv verksamhet baserad på en gemensam värdegrund för samtliga Ekonomi: God ekonomisk hushållning Mått Utfall Målvärde Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 0,2 % 2% Investeringar ska finansieras med egna medel 100 % 100 % 24 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 Budget 2015 2014 Not 1 Verksamhetens kostnader Not 2 -4 974,0 -4 731,8 -7 781,3 -7 331,6 -7 379,2 Avskrivningar Not 3 Verksamhetens nettokostnader 850,3 Prognos 2015 Verksamhetens intäkter 791,8 1 410,0 1 110,0 1 357,3 -178,3 -162,1 -4 302,0 -4 102,0 -267,0 -255,0 -6 638,3 -6 476,6 -254,0 -6 275,8 Skatteintäkter Not 4 3 355,7 3 218,3 5 035,8 5 056,0 4 806,0 Utjämning och generella statsbidrag Not 5 1 039,7 1 024,6 1 553,7 1 537,0 1 532,0 Finansiella intäkter Not 6 94,3 94,3 96,9 50,0 Finansiella kostnader Not 7 -25,3 -22,3 -36,1 -32,0 Resultat före extraordinära poster 162,4 212,8 12,0 134,4 133,0 -33,9 161,2 ÅRETS RESULTAT Not 8 162,4 212,8 12,0 134,4 161,2 Noter till resultaträkning Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 81,6 84,3 128,4 Patientavgifter tandvård 91,9 90,1 135,4 Trafikintäkter 222,7 190,5 339,5 Försäljning hälso- och sjukvård 122,0 117,7 172,4 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 32,6 29,6 47,0 Försäljning utbildningsverksamhet 7,0 6,5 8,4 Försäljning medicinska tjänster 6,8 8,0 14,1 Försäljning övriga tjänster 54,2 62,6 95,9 Försäljning material och varor 12,0 12,0 19,1 Specialdestinerade statsbidrag *) 150,4 170,7 350,3 Övriga erhållna bidrag 20,2 15,2 26,3 Återbetalning AFA försäkring 38,3 Realisationsvinster 5,9 0,1 Övriga intäkter 4,6 4,5 Summa verksamhetens intäkter 850,3 791,8 1 410,0 1 110,0 12,0 8,4 1 357,3 *) Specificering av större statsbidrag Tillgänglighet kömiljard Tillgänglighet och samordning (Nytt 2015) 6,4 16,0 54,4 104,8 Bildningsverksamhet 42,2 40,060,4 Asylsjukvård34,4 22,650,7 Minskad sjukfrånvaro 7,7 16,7 26,2 Rehab13,4 13,324,9 Kalmar länstrafik Patientsäkerhet 13,9 14,0 21,0 17,2 Psykiatrisatsning 1,8 3,215,2 Cancervård 2,1 Äldresatsning 1,1 2,012,7 Palliativregistret4,2 1,64,9 25 25 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T N I N G R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 Prognos 2015 Budget 2015 2014 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner -1 749,0 -1 669,6 -2 567,7 Sociala avgifter -533,1 -509,3 -782,1 Pensionskostnader inklusive löneskatt -371,3 -337,7 -507,2 Övriga personalkostnader -41,6 -37,2 -66,9 Köpt vård Hälsoval -77,1 -67,3 -105,9 Köpt vård utanför länet -269,5 -284,9 -474,3 Trafikentreprenadkostnader -487,7 -471,2-736,9 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -55,1 -50,4 -82,7 Bemanningsföretag -86,0 -63,9 -100,7 -50,1 -81,1 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -60,3 Läkemedel inom förmånen -330,6 -319,7 -484,8 Läkemedel utom förmånen -155,5 -131,8 -210,4 Sjukvårdsartiklar, material och varor -250,1 -237,5 -378,4 Lämnade bidrag -60,5 -65,6 -100,6 Lokal- och fastighetskostnader -98,1 -100,0 -149,0 Energikostnader -33,6 -34,9 -59,3 Förbrukningsinventarier/material -35,6 -34,1 -68,2 Reparation/underhåll inventarier -22,6 -20,4 -32,0 Sjukresor -43,0 -35,8 -56,7 -81,8 Transport-, rese- och fraktkostnader -51,1 -51,2 Tele- och IT-kommunikation, post -25,5 -24,7 -39,6 IT-program och licenser -18,2 -14,0 -26,2 IT-tjänster -54,4 -53,4 -79,5 Konsultkostnader -9,6 -12,0 -23,6 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -16,6 -15,5 -23,2 Övriga tjänster -10,1 -10,4 -18,0 Realisationsförluster -0,4 -1,3 -1,5 Övriga kostnader -27,8 -28,0 -41,1 Summa verksamhetens kostnader -4 974,0 -4 731,8 -7 781,3 -7 331,6 -7 379,2 Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Vinst vid försäljning av fastigheter Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar 38,3 28,0 11,2 38,3 Verksamhetens kostnader Justering pensionsavsättning -15,4 -15,4 Avskrivningar Nedskrivning av byggnader Summa jämförelsestörande poster 22,9 50,9 -7,2 4,0 Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Mark och byggnader -91,9 -82,0 -124,1 Maskiner och inventarier -86,4 -80,0 -122,7 Summa planmässiga avskrivningar -178,3 -162,1 -267,0 -255,0 -246,8 Nedskrivningar-7,2 Summa avskrivningar -178,3 -162,1 -267,0 -255,0 2626 -254,0 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T N I N G R E SU LTAT R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 Prognos 2015 Budget 2015 2014 Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 3 355,4 3 208,5 5 033,0 5 056,0 4 812,7 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår 4,9 14,8 7,4 5,0 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår -4,6 -5,0 -4,6 -11,8 Summa skatteintäkter 3 355,7 3 218,3 5 035,8 5 056,0 4 806,0 Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 630,4 614,4 945,6 945,3 921,6 Kostnadsutjämningsbidrag 84,7 73,6 127,1130,3 110,4 Regleringsbidrag/-avgift -68,3 -39,7-102,6 -82,1 -59,7 Strukturbidrag 2,4 2,33,53,53,5 Bidrag för höjd arbetsgivaravgift för unga Bidrag för läkemedelsförmånen Summa utjämning och generella statsbidrag 0,6 389,9 3,1 374,0 1 039,7 577,0 1 024,6 1 553,7 540,0 1 537,0 556,2 1 532,0 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,1 6,3 2,110,0 8,0 Vinst vid avyttring av finansiella anläggningstillgångar 2,6 Återföring av nedskrivning av finansiell anläggningstillgång Övriga finansiella intäkter 0,1 Pensionsförvaltning 5,2 5,2 0,1 0,2 0,1 40,0 Avkastning på aktier och obligationer 39,9 32,4 41,5 40,1 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 53,1 47,5 53,1 73,5 Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 0,1 94,3 2,9 94,3 0,1 96,9 50,0 3,5 133,0 Not 7 Finansiella kostnader Reversränta LÖF -0,3 -1,4 -0,3 -1,9 Övriga räntekostnader -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -21,6 -15,5 Övriga finansiella kostnader -0,7 -0,9 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer Summa finansiella kostnader -2,7 -25,3 -32,3 -32,0 -23,2 -0,7 -1,2 -4,5 -22,3 -2,7 -36,1 -7,4 -32,0 -33,9 134,4 161,2 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 162,4 212,8 12,0 Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -5,9 -0,1-28,0-14,6 Vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet Vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 156,5 212,7 -16,0 134,4 Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv Synnerliga skäl Sänkt diskonteringsränta i pensionsskuldberäkningen Årets balanskravsresultat 156,5 212,7 146,6 -19,5 -16,0 27 27 134,4 127,1 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN K A SSA FLÖ D E SA N A LYS | M K R 2015-08 2014-08 Prognos 2015 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat 162,4 212,8 12,0 Justering för av- och nedskrivningar 267,0 178,3 162,1 Nedskrivningar Avskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 115,8 89,6 164,4 Förändring övriga avsättningar Förändring pensionsavsättning Realisationsvinst/förlust -5,2 1,2 161,2 246,8 7,2 123,3 -28,0 -12,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 451,2 465,7 415,4 525,7 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -140,4 -78,2 -142,0 -109,6 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar 122,9 202,0 74,5 78,6 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager 1,0 -0,6 1,0 0,6 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder -488,7 -282,0 -197,4 141,0 Medel från den löpande verksamheten -53,9 306,8 151,5 636,3 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -150,6 -170,0 -310,0 -293,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6,1 0,3 29,0 20,0 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -14,5 -5,2 -14,5 Medel från investeringsverksamheten -159,1 Finansieringsverksamheten -174,8 -0,1 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten -0,1 -0,1 -275,6 -0,1- 35,0 34,9 2,6 -295,5 Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder -5,2 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar -0,1 151,4 35,0 -116,4 Årets kassaflöde -213,0 166,9 -144,1 Likvida medel vid årets början 1 074,7 830,4 1 074,7 830,4 Likvida medel vid årets slut 861,6 997,3 930,6 1 074,7 28 244,3 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN BAL ANSR ÄKNING | MKR 2015-08 2014-08 Prognos 2015 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 90,00,00,00,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not 10 1 960,9 1 981,9 1 985,1 1 984,1 Maskiner och inventarier Not 11 504,7 489,4 551,0 510,0 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 30,0 15,5 30,0 15,4 Långfristiga fordringar Not 1312,212,212,212,2 Summa anläggningstillgångar 2 507,7 2 498,9 2 578,3 2 521,8 Omsättningstillgångar Förråd18,320,518,319,3 Fordringar Not 14 382,9 382,4 431,3 505,8 Kortfristiga placeringar Not 15 1 262,9 1 091,1 1 264,6 1 122,6 Kassa och bank 861,6 997,3 930,6 1 074,7 Summa omsättningstillgångar 2 525,7 2 491,3 2 644,8 2 722,3 SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital, avsättningar och skulder 5 033,4 4 990,2 5 223,1 5 244,1 Eget kapital Not 16 Årets resultat 162,4 212,8 12,0 161,2 Resultatutjämningsreserv106,6 87,1106,6106,6 Övrigt eget kapital 1 895,1 1 753,3 1 895,1 1 733,8 Summa eget kapital 2 164,1 2 053,2 2 013,7 2 001,7 Avsättningar Avsättning för pensioner Not 17 1 954,3 1 804,8 2 003,0 1 838,6 Summa avsättningar 1 954,3 1 804,8 2 003,0 1 838,6 Skulder 155,0 3,6 Långfristiga skulder Not 18 Kortfristiga skulder Not 19 911,5 977,2 1 202,8 1 400,2 Summa skulder 915,1 1 132,1 1 206,4 1 403,9 3,6 3,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser 5 033,4 4 990,2 5 223,1 5 244,1 Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not 20 4 262,5 Kapitaltäckningsgaranti KLT AB Not 20 4 362,6 4 230,1 4 317,2 Borgensåtaganden Not 20366,4 470,9366,4435,5 29 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 2014 Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde26,326,326,3 Årets investeringar0,00,00,0 Årets försäljningar/utrangeringar0,00,00,0 Utgående anskaffningsvärde26,326,326,3 Ingående avskrivningar-26,3-26,3-26,3 Årets avskrivningar0,00,00,0 Årets försäljningar/utrangeringar0,00,00,0 Årets nedskrivningar0,00,00,0 Utgående avskrivningar-26,3-26,3-26,3 Summa utgående bokfört värde 0,0 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 013,2 3 661,3 3 661,3 Årets investeringar, genomförda 22,0 269,8 401,8 Årets försäljningar/utrangeringar -5,3 0,0 -42,6 Nedskrivningar0,00,0-7,2 Omklassificeringar0,00,00,0 Utgående anskaffningsvärde 4 030,0 3 931,0 4 013,2 Ingående pågående investeringsvärden 37,2 313,4 313,4 Årets utgifter 68,8 66,2 125,5 Årets genomförda -22,0 -269,8 -401,8 Omklassificeringar Utgående pågående investeringsvärden 83,9 109,8 37,2 Ingående avskrivningar -2 066,2 -1 977,0 -1 977,0 Årets avskrivningar -91,9 -82,0 -124,1 Årets försäljningar/utrangeringar 5,1 0,0 34,8 Omklassificeringar0,00,0 Utgående avskrivningar -2 153,0 -2 059,0 -2 066,2 Summa utgående bokfört värde 1 960,9 1 981,9 1 984,1 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde697,5609,5609,5 Årets investeringar 49,2 63,8 92,5 Årets försäljningar/utrangeringar -2,2 -4,6 -4,6 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 744,5 668,7 697,5 Ingående avskrivningar -396,0 -331,0 -331,0 Årets avskrivningar -48,4 -43,9 -68,8 Årets försäljningar/utrangeringar 1,8 3,6 3,9 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -442,6 -371,3 -396,0 Summa utgående bokfört värde 301,9 297,4 301,5 30 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T I N G N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 2014 Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 73,4 70,2 Årets investeringar 7,0 5,7 9,0 Årets försäljningar/utrangeringar -4,2 -4,0 -5,8 70,2 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 76,1 71,8 73,4 Ingående avskrivningar -54,1 -51,4 -51,4 Årets avskrivningar -5,8 -5,3 -8,1 Årets försäljningar/utrangeringar 4,0 3,7 5,4 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -56,0 -53,0 -54,1 Summa utgående bokfört värde 20,2 18,8 19,3 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 519,1 470,1 Årets investeringar 25,7 34,3 65,9 Årets försäljningar/utrangeringar -1,1 -5,1 -16,9 470,1 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 543,7 499,2 519,1 Ingående avskrivningar -329,8 -300,1 -300,1 Årets avskrivningar -32,2 -30,8 -45,8 Årets försäljningar/utrangeringar 1,0 4,9 16,1 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -361,0 -326,0 Summa utgående bokfört värde 182,7 173,2 -329,8 189,3 Summa utgående värde Maskiner och inventarier totalt 504,7 489,4 510,0 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 8 st 0,4 0,4 0,4 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 0,0 -Öresundståg AB0,10,10,1 -Transitio AB1,01,01,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 1,5 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 0,0 -Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 19,7 5,2 5,2 -Inera AB0,20,20,2 Summa 30,0 15,5 15,4 Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 Lån till koncernbolag 12,2 Summa12,212,212,2 å 31 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T I N G N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 2014 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar93,069,772,7 Momsfordringar23,829,3 57,0 Statsbidragsfordringar 16,0 50,9101,3 Preliminär avräkning skatt 5,4 14,8 5,0 Interimsfordringar 197,2209,0262,8 Övriga fordringar 47,5 8,6 7,0 Summa 382,9382,4 505,8 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 657,8558,2566,2 -Räntebärande värdepapper 558,4 477,5 -Likvida medel 46,8 55,4 58,6 Summa 1 262,9 1 091,1 1 122,6 497,7 Principer för värdering beskrivs under avsnittet ”Redovisningsprinciper”, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 657,8558,2566,2 Marknadsvärde 817,0 709,7 735,1 Ej bokförd värdeökning 159,2 151,5 168,9 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 558,4 477,5 497,7 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 562,9 493,6 507,6 Ej bokförd värdeökning 4,5 16,1 9,9 Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården 2011-2014 med 2,3 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 1 838,6 1 715,2 1 715,2 Tidigare intjänad ålderspension förtroendevalda inkl löneskatt 15,4 Pensionsutbetalningar-22,8-23,9-35,4 Nyintjänad pension 85,2 85,6 111,2 Ränte- och basbeloppsuppräkning 17,5 11,4 18,7 Förändring löneskatt19,617,524,1 Nybeviljad särskild avtalspension 0,6 Övrigt 0,9-1,0 4,1 Summa 1 954,3 1 804,8 1 838,6 Aktualiseringsgrad %91,090,091,0 32 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T I N G N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 2014 Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 5,4 10,1 8,3 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 499,9 1 393,8 1 419,9 Ålderspension inkl förtroendevaldas ålderspension 47,4 10,0 30,2 Pension till efterlevande 12,9 30,5 13,6 Visstidspension, fyra f.d. förtroendevalda 7,1 8,0 7,6 Löneskatt381,6352,4359,0 Summa avsatt till pensioner 1 954,3 1 804,8 1 838,6 Utöver avsättningarna finns också kortfristig skuld avseende avgiftsbestämd ålderspension till de anställda, vilket framgår av not 19. L andstinget har för närvarande tio förtroendevalda som omfattas av PBF (Pensions Bestämmelser Förtroendevalda) varav åtta med rätt till visstidspension. I händelse av att samtliga avtal skulle falla ut med pension då nuvarande uppdrag löper ut, tillkommer en kostnad som per 2015-08-31 uppgår till 11,3 Mkr inklusive löneskatt. Dessa visstidspensioner ingår i ansvarsförbindelsen enligt not 20. Not 18 Långfristiga skulder Beviljad kreditlimit 540,0 550,0 560,0 Outnyttjad del -540,0 -550,0 -560,0 Utnyttjat kreditbelopp0,00,00,0 Långfristig förutbetald intäkt 3,6 3,7 3,7 Skuld till Landstingets Ömsesidiga Försäkringsbolag 151,3 Summa 3,6155,0 3,7 Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder235,4 277,9456,1 Statsbidragsskulder 19,634,8 27,2 Interimsskulder579,6590,5692,9 varav - preliminär avräkning skatt 32,3 39,1 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd ÅP 83,8 80,3 118,9 - semesterlöneskuld 190,9 184,6 259,4 - okompenserad jour 53,0 57,1 52,9 - övertidsskuld 26,2 25,3 24,8 - arbetsgivaravgifter 70,3 66,5 65,0 - särskild löneskatt 31,1 32,1 31,8 - övriga interimsskulder 124,3 112,3 101,1 Skatteskulder och övr löneavdrag 66,6 64,2 62,9 Kortfristig del långfristig skuld 151,3 Momsskulder Koncernskulder Övrigt 10,29,89,8 Summa 911,5 977,2 1 400,2 33 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN F O R T SÄT T I N G N OT E R T I L L B A L A N S R Ä K N I N G | M K R 2015-08 2014-08 2014 Not 20 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 4 317,2 4 377,7 Tidigare intjänad visstidspension förtroendevalda inkl löneskatt 9,4 4 377,7 Pensionsutbetalningar -96,8 -92,2-139,5 Ränte- och basbeloppsuppräkning 41,4 24,9 35,0 Förändring löneskatt -12,5 -2,9 -11,8 Bromsen -8,7 -8,7 Ädelöverenskommelsen 89,0 89,0 Övrigt 3,9-25,2-24,5 Utgående pensionsförpliktelse 4 262,5 4 362,6 4 317,2 Akualiseringsgrad %91,090,091,0 Kapitaltäckningsgaranti KLT AB Borgensförbindelser Transitio AB*) 360,4 374,4 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 4,0 6,0 KLT AB***) 92,5 59,6 470,9 435,5 Summa borgensförbindelser 366,4 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 628,9 369,9 4 833,5 4 752,7 *) Landstinget har, LF 2007-02-28, ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per 2015-08-31 har 5,1 Mdkr utnyttjats.Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del somKalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per 2015-08-31 till360,4 Mkr. **) Landstinget har, LF 2013-02-28, ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående tillmaximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per 2015-08-31 uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr.Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF 2014-10-14, att se till att KalmarLäns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap.1 § stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgår per 2014-12-31 till 13 Mkr. ***) Landstinget har, LS 2013-02-06, ingått borgen för KLT AB avseende finansiering av spårfordon uppgående till maximalt 130,3 Mkr. Landstingets åtagande per 2015-08-31 uppgår enligt engagemangsbesked till 0 Mkr. L andstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett beloppmotsvarande 10 gånger den premie landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har u ppkommit i patientförsäkringen. År 2015 uppgår premien till 24,9 Mkr. 34 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN I N V E S T E R I N G S R E D OV I S N I N G | M K R 2015-08 2014-08 Utgifter Prognos 2015 2014 Pågående till- och ombyggnation 49,3 63,6 102,4 Pågående nybyggnation 11,2 2,6 6,1 Pågående reinvestering 8,2 17,1 S:a Byggnader 68,7 66,2 140,0 125,6 Medicinteknisk apparatur 49,2 63,8 92,5 Tekniska hjälpmedel 7,0 5,7 9,0 Övriga inventarier 25,7 34,3 65,9 S:a Inventarier 81,9 103,8 170,0 167,4 Summa utgifter 150,6 170,0 310,0 293,0 Inkomster Byggnader och mark -6,0 -29,0 -19,0 Inventarier -0,1 -0,2 -1,0 Summa inkomster -6,1 -0,2 -29,0 -20,0 169,8 281,0 273,0 Nettoutgift 144,5 35 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN FE M Å R I SA M M A N D R AG 2015(p) 2014 2013 2012 2011 Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 10,87 10,87 10,21 Genomsnitt i riket 11,29 11,20 11,11 11,01 10,88 Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr Verksamhetens nettokostnader, Mkr 6 590 6 338 6 028 5 863 5 5181) -6 638 -6 276 -5 950 -5 722 -5 4531) Intäktsutveckling, % 4,0 5,1 3,3 6,3 2,1 Nettokostnadsutveckling, % 6,4 4,1 4,5 4,9 4,9 Finansnetto 61 99-139 6-130 Årets resultat, Mkr 12 161 -62 148 -66 Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr -16 127 133 137 72 Eget kapital, Mkr 2 014 2 002 1 840 1 902 1 755 Likviditet, Mkr 931 1 075 830 575 595 Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % 113 113 112 96 92 Nettoinvesteringar, Mkr 281 273 262 333 455 Pensionsavgifter 154148142 137129 Pensionsavsättning intjänade from 1998 2 003 1 839 1 715 1 359 Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse 4 230 4 317 4 378 4 095 1 260 4 067 Totala pensionsförpliktelse 6 386 6 304 6 235 5 591 5 457 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % 39 38 37 42 41 Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % -42 -44 -51 -49 -54 1) Fr o m 2014 redovisas bidraget för minskad sjukfrånvaro som specialdestinerat statsbidrag. Redovisades t o m 2013 som generellt statsbidrag. Värden för 2011-2013 är anpassade till den nya redovisningsprincipen. 2011: 20 Mkr, 2012: 19,6 Mkr 36 36 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN R E SU LTAT R E D OV I S N I N G FR Å N F Ö R VA LT N I N G A R N A | M K R 2015-08 -2 520,5 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2014-08 Prognos 2015 Budgetavvikelse Prognos 2015 -2 391,0 -3 851,8 -127,8 2014 -3 680,6 Primärvårdsförvaltningen -152,2-108,2-190,5 -42,0-145,4 Psykiatriförvaltningen -305,9 -284,7-462,2 -22,3 -422,7 Folktandvården -43,7 -43,9-69,3 Bildningsförvaltningen -25,8 -25,5-49,3 -347,9 Kalmar länstrafik -358,7 -537,7 1,6 -69,1 2,1 -47,6 0,0 -517,9 IT-förvaltningen Not1 -2,4 11,4-17,5 -9,2 -4,7 Landstingsservice Not1 -154,1 -143,8-245,3 0,1-223,0 Centraladministrerad verksamhet Not1 -695,9 1,7 -704,7 -1 109,8 -1 094,4 Varav - Landstingsdirektörens stab -76,3 -79,9 -127,2 4,9 - Förtroendevalda -21,2 -20,3 -33,8 0,7 -32,4 - Hälsoval -394,3 -402,6 -615,8 -8,0 -629,8 - Övrigt -204,2 -201,9 -333,0 4,0 -315,6 -0,9 -0,8-4,4 0,0-2,5 Landstingsrevisionen Summa för förvaltningarna -116,6 -4 249,3 -4 049,8 -6 537,7 -195,9 -6 207,8 Pensioner och övriga landstingsgemensamma driftkostnader Not2 Summa för driftredovisning -53,3 -47,3-100,6 34,2 -60,7 -4 302,6 -4 097,0 -6 638,3 -161,7 -6 268,6 därav poster utanför verksamhets- resultatet som överförs till Finansnetto -0,6 4,9 7,2 Skatteintäkter, utjämning och 4 395,4 4 242,8 6 589,6 -3,4 6 338,0 Resultat före finansnetto generella statsbidrag 93,4 140,8 -48,7 -165,1 62,2 Finansnetto 69,0 72,060,7 42,7 99,1 Totalt för landstinget 162,4 212,8 12,0 -122,4 161,2 Totalt balanskravsresultat 156,5 212,7 -16,0 -150,4 127,1 Not 1 Värden för 2014 är anpassade till 2015 års organisation Större organisationsförändringar: * Fr o m 2015 överfördes Teleservice från IT-förvaltningen till Landstingsservice. * Fr o m 2015 överfördes Utdataenheten från Centraladm verksamhet till IT-förvaltningen. Not 2 I värdet för 2015-08 och Prognos 2015 ingår intäkt för återbetalning av premier för avtalsförsäkringar med 38,3 Mkr. 37 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper Sjukskrivningsmiljarden Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fördelas mellan landstingen efter antal invånare samt utifrån hur sjukfrånvaron minskar i respektive landstingsområde. Eftersom vissa delar av bidraget är svårbedömda så redovisas bidraget enligt kontantprincipen dvs. i 2015 års bokslut redovisas det bidrag som baseras på resultatet föregående år. Samma princip har gällt tidigare år. Delårsrapporten är upprättad i enlighet med kommunallagen, kommunal redovisningslag och rekommendationer från Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Bidrag för läkemedelsförmånen För år 2015 finns en ettårig överenskommelse mellan staten och SKL avseende läkemedelsbidragets storlek. I bidraget ingår kostnader för läkemedel för behandling av Hepatit-C under år 2014 samt 70 procent av den beräknade kostnaden för år 2015. Föregående år fanns ingen överenskommelse utan regeringen fattade beslut löpande under året. I 2014 års bokslut redovisades de faktiska bidragen avseende januari-november och december baserades på SKL:s prognos. Utfallet för december 2014 blev 7,9 Mkr högre än beräknat och ingår i årets resultat. Sammanställd redovisning Enligt RKR 8.2 är landstinget skyldig att upprätta sammanställd redovisning. Eftersom inte något av företagens omsättning uppgår till två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag är deras verksamhet, enligt rekommendationen, av obetydlig omfattning. Landstinget har därför gjort bedömningen att en sammanställd redovisning vid sidan av landstingets redovisning inte tillför ytterligare väsentlig information. Kostnader Avskrivningar och ränta Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll har en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet tagits fram. Landstinget har valt en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt har åtta olika huvudgrupper tagits fram som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Modellen infördes successivt med start under 2014 på årets samtliga nyaktiveringar. Under 2015 har anskaffningar, gjorda innan 2014, med bokfört värde över 15 Mkr och inte äldre än 10 år anpassats till modellen. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader 10-50 år Markanläggningar 20-50 år Byggnads- och markinventarier 10-30 år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Jämförelsestörande poster särredovisas i not 2 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. Statsbidrag Specialdestinerade/riktade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda. Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemen i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. 38 DELÅRSRAPPORT 2015-08 | LANDSTINGET I KALMAR LÄN Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i landstinget är beräknade enligt RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). En förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 ska inte tas upp som skuld eller avsättning. Dessa pensioner redovisas som kostnader i resultaträkningen vid utbetalning. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 20 000 kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP 2015-04-20. Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Samtliga landsting redovisar tandvårdsverksamheten enligt en modell för mer öppen redovisning. Resultatet finns tillgänglig på Folktandvården kansli n 39 Landstinget i Kalmar län n Box 601, 391 26 Kalmar n Telefon 0480 - 840 00 n Ltkalmar.se Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-09 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Diarienummer 150206 Landstingsfullmäktige Motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam med att landstingsdirektören ges i uppdrag att upprätta landstingsövergripande riktlinjer/rutiner för att uppfylla hälso- och sjukvårdslagens krav om särskilt beaktande av barns behov av information, råd och stöd enligt 2 g § hälso- och sjukvårdslagen. Bakgrund Centerpartiet föreslår i motionen att landstingsfullmäktige ska besluta utreda möjligheten att införa ett barntraumateam och ett vuxentraumateam. Som skäl för förslaget anges med hänvisning till landstingsplanen 2015–2017 att skapande av traumateam, vilka kan fungera stödjande, skulle vara ett sätt att arbeta hälsoskapande i länet. Yttrande Enligt 2 g § hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller plötsligt avlider. I dagsläget finns det inte någon upprättad övergripande riktlinje eller rutin på vilket sätt detta ska ske i vårt landsting. Några landsting har gjort informationskampanjer till vårdpersonal kring att uppmärksamma behovet. Region Östergötland har utöver det skapat ett team med specifikt uppdrag och haft informationsinsatser internt och externt. Den främsta uppgiften för Östergötlands barntraumateam är att stödja barn och ungdomar när en förälder eller ett syskon plötsligt dör vid sjukdomar, olyckor, självmord eller mord. Om barn och ungdomar får kvarstående reaktioner erbjuder teamet mer specifika traumabehandlingar. Teamet består av en legitimerad psykolog och en socionom och organisatoriskt tillhör de barnoch ungdomspsykiatriska kliniken. För Primärvården i Kalmar län är nuläget följande. Barnhälsovården, som har ett sammanhållet vårdåtagande under barnens första 6 år, tar kontakt med Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-09 2(2) familjen om de får kännedom om att någon i familjen plötsligt dör. De erbjuder då det stöd som finns i landstinget och även hjälp med kontakter till mödra- och barnhälsovårdens psykologer eller barn- och ungdomspsykiatrin utefter barnets ålder och mognad. Verksamheten inom barn- och ungdomshälsan har ännu inte haft något aktuellt ärende kring plötslig död i familjen. I aktuella fall skulle samtalsstöd tillsammans med en förälder erbjudas i första hand. För att kontakt med barn- och ungdomshälsan skulle bli aktuell skull familjen själva aktivt söka dit eller få en remiss från exempelvis distriktsläkare. I uppdragsbeskrivning för barn- och ungdomshälsan är trauma ett exempel på område där uppdraget är avgränsat till barn- och ungdomspsykiatrin. Psykiatrin har etablerat barnombud i sina verksamheter för att uppmärksamma om det finns barn i familjer till deras patienter och deras behov av stöd och information. Det som saknas i dagsläget är landstingsövergripande riktlinje/rutiner för att uppmärksamma barn och ungas behov av information och stöd när någon i deras familj har en allvarlig sjukdom, skada eller plötsligt avlider. Anders Sandström landstingsjurist Bilaga Motion 2/2015 Utred möjligheterna att införa barntraumateam och vuxentraumateam. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-09-09 Dnr 150426 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Landstingsstyrelsen Svar på motion 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motionen 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län med att ett liknande utvecklingsarbete redan pågår i landstinget i samverkan med länets kommuner i ”Bättre liv för mest sköra äldre i Kalmar län”. Bakgrund Folkpartiet föreslår i motion 7/2015 att landstingsdirektören får i uppdrag att införa närsjukvård i Landstinget i Kalmar län med Skaraborgsmodellen som förebild och att detta uppdrag införs i Västerviks kommun i ett första skede. Bedömning I Skaraborgsmodellen ingår samverkande team med fokus på naturligt sammanhängande vårdformer som närsjukvård, palliativ vård, den kommunala hemsjukvården och omsorgen samt primärvården. Genom att fokusera på samsjuklighet, funktionsproblematik och hälsomöjligheter kan man lättare stabilisera en sviktande äldre person och skapa trygghet. I Skaraborgsmodellen utgörs närsjukvården av team med geriatriker och sjuksköterskor. Motionens förslag ligger i linje med det arbete som redan pågår med att stärka vårdkedjan för de mest sköra äldre. Den specialiserade vårdens kompetens behövs även utanför sjukhuset för att ge stöd och på sikt minska oplanerade återinskrivningar och undvikbar slutenvård. Inom den palliativa vården finns idag ett fungerande teamarbete där den specialiserade vården har en konsultativ roll och ett behandlingsansvar för den mer avancerade vården. Det är viktigt att se den specialiserade vården som en del av en helhet tillsammans med övriga vård- och omsorgsgivare för att kunna ge en mer individcentrerad vård. I arbetet med att förbättra vårdkedjan för mest sköra äldre pågår arbetet med att gå från en insatscentrerad till en mer individcentrerad vårdkedja. Den äldres och de närståendes delaktighet i vård och omsorg ska öka. Även andra grupper med mer sammansatta behov ingår. En fast vårdkontakt och samordnad individuell plan är viktiga delar i detta arbete. Utveckling av teamarbete mellan den specialiserade vården, Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-09-09 2(2) primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården samt omsorgen pågår. Exempel på detta är ”Arga Anna” som avser personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Där träffas teamet via video. I detta team ingår närstående, kommunens sjuksköterska och omsorgspersonal, biståndshandläggare, distriktsläkare, geriatriker och sjuksköterska i demensteamet samt psykiatriker. Även andra team är under uppbyggnad där bl a geriatriker och sjuksköterskor i den specialiserade vården deltar. Inom rehabiliteringen pågår arbete med att få en obruten rehabiliteringskedja mellan sjukhuset och länets kommuner. Team där den specialiserade vården ingår skapar förutsättningar så att den äldre kan få sitt behov av en mer avancerad vård tillgodosett i hemmet. Även samverkan med övriga vårdgivare/team kan på detta sätt stärkas. Anders Sandström landstingsjurist Bilaga Motion 7/2015 Inför närsjukvårdsteam enligt Skaraborgs modell i Kalmar län. Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Referens 2015-09-03 150406 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Landstingsfullmäktige Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte i nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer landstinget, i enlighet med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. Bakgrund I medborgarförslag 7/2015 föreslår Helen Hammarqvist att landstinget i Kalmar län ska undersöka möjligheten att installera solceller på Oskarshamns sjukhus. Landstingsservice har yttrat sig över medborgarförslaget. Landstinget i Kalmar län jobbar hela tiden aktivt med energieffektiviseringar och att dessa ska vara hållbara för medborgare och vår omvärld. Det finns idag styrande dokument för verksamheterna med fastställda mål inom flera hållbarhetsaspekter. Landstinget i Kalmar län ska vara en föregångare genom att aktivt minska sin påverkan på miljö samt att förebygga klimatförändringar genom att välja system som har lägre påverkan. Ett sätt är att uppnå detta är att producera el förnybart med egna anläggningar via sol och vind och sedan 2009 har landstinget solcellsanläggningar på två byggnadstak i Kalmar och under hösten 2015 även på en fastighet på Öland. Vidare framställs varmvatten för två fastigheter via solpaneler på tak. Under första halvåret 2016 kommer landstinget även att äga ett eget vindkraftverk som kommer att producera ca 30 % av elkraftbehovet, detta tillsammans med att elinköp i övrigt ska vara vattenkraftproducerad innebär att all elanvändning är hållbar och produceras förnyelsebart. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Landstinget i Kalmar län Box 601 391 26 Kalmar Strömgatan 13 391 26 Kalmar 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2015-09-03 150406 2(2) Vid alla nybyggnadsprojekt överväger landstinget installation av solenergianläggningar och försöker att i första hand integrera sollösningar i byggnadskonstruktionen, ett sätt kan vara solskydd över fönster. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara medborgarförslaget enligt följande. Landstinget i Kalmar län genomför kontinuerligt förnybara åtgärder vid sina fastigheter. En installation av solceller på Oskarshamns sjukhus planeras inte nuläget men vid framtida nybyggnader inom fastigheten i Oskarshamn kommer landstinget, i enlighet med hållbarhetsriktlinjen för fastigheter, att överväga investering av solpanel för el. Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Bilagor Medborgarförslag 7/2015 om installation av solceller på Oskarshamns sjukhus.
© Copyright 2026