KF 2015-05-04 - Hallsbergs kommun
HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunfullmäktige Plats och tid för sammanträde Alléskolan i Hallsberg, aulan, måndagen den 4 maj 2015 kl 18.30 Ärenden 1 Sammanträdets inledning 2. Allmänhetens frågestund (med anledning av de ärenden som finns på dagordningen) 3. Aktuell information 4. Avsägelser Marina Wallin (S), ersättare i Hallbo 5. Fyllnadsval 6. Årsredovisning för Hallsbergs kommun 2014 7. Beslut i frågan om resultatöverföring 8. Anmälan av motion från Lennart Pettersson (M) om krisledningsarbete 9. Ej besvarade motioner 10. Förslag från kommuninvånare (Inga förslag har inkommit) 11. Meddelanden 12. Ledamöternas frågestund Undertecknad ber vänligen att få uppmana ledamöter och andra som närvarar vid sammanträdet att använda parfymfria hygienprodukter. Ulf Ström Ordförande Den som är förhindrad att deltaga anmäler detta till Anette Johansson 0582-68 51 16 (inte personlig e-post) eller Ulrika F Lindberg, 0582-68 51 13 (inte personlig e-post) eller e-post till: [email protected] Allmänheten hälsas välkommen till sammanträdet och till att dricka en kopp kaffe tillsammans med ledamöterna innan mötet börjar. Förstörda handlingar I samband med utskicket av handlingar inför kommunstyrelsens sammanträde den 14 april 2015, förstörde posten flera av försändelserna i sina maskiner. Det finns ingen möjlighet att ta reda på vilka av adressaterna som har drabbats av detta. Kommunstyrelsens handlingar finns emellertid att tillgå på kommunens hemsida. Det går också bra att höra av sig till Anette Johansson eller Ulrika F Lindberg (kontaktuppgifter ovan), om man saknar dessa handlingar. (Ledamöterna i kommunstyrelsen har fått handlingarna skickade till sig på digital väg). SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-05-04 KF § Dnr KS Årsredovisning för Hallsbergs kommun 2014 Förslag till kommunfullmäktige 1. Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014 fastställs enligt bilaga. 2. Särredovisning för kommunens vatten- avloppsverksamhet (VA), fastställs enligt bilaga. 3. Årsredovisning enligt punkterna 1 och 2 överlämnas till kommunfullmäktige. Ärendet Ekonomiavdelningen har arbetat fram förslag till bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014. Man har även arbetat fram den lagstadgade särredovisningen avseende VA-verksamheten. Kommunstyrelsens förslag (KS § 24 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar _________ Justerare Utdragsbestyrkande 2015-03-27 Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 2/2015 Kommunstyrelsen Ann-Charlotte Korff, Tf Ekonomichef Bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun och koncernen 2014 Ekonomiavdelningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige: att godkänna bokslut och årsredovisning för Hallsbergs kommun för 2014 HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Ann-Charlotte Korff Tf Ekonomichef Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 1 Den kommunala årsredovisningen 2 Omvärldsanalys 3 Förutsättningar i kommunen 5 Väsentliga händelser 6 Kommunens verksamhet 8 Visioner och inriktningsmål 12 Måluppföljning 14 Generella beslutspunkter 18 Personalekonomisk redovisning 20 Policies och planer 22 Kommunstyrelsen 24 Teknik- och plannämnden 27 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden 29 Kultur- och utbildningsnämnden 31 Socialnämnden 33 Sammanställd redovisning 36 God ekonomisk hushållning 39 Resultat och kapacitet 43 Risk och kontroll 48 Framtiden 51 Drift- och investeringsredovisning 52 Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Kassaflödesanalys 55 Tilläggsupplysningar 56 Resultaträkning, sammanställd redovisning 59 Balansräkning, sammanställd redovisning 60 Kassaflödesanalys, sammanställd redovisning 61 Tilläggsupplysningar 62 Redovisningsprinciper 65 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 2014 var på många sätt ett händelserikt år för Hallsbergs kommun. Kommunfullmäktige antog i fullständig enighet en ny vision, Det öppna Hallsberg. Visionen pekar ut riktningen för och meningen med vår verksamhet. "I Hallsbergs kommun är alla välkomna, oavsett vem man är, var man kommer från och vart man är på väg." Det är ett viktigt ställningstagande, inte minst när världen på grund av krig och oroligheter står mitt uppe i den största flyktingkatastrofen sedan 2:a världskriget. Samtidigt som vi tar ansvar och hjälper människor i nöd är det också långsiktigt lönsamt för hela Europa. Vi behöver helt enkelt bli fler yngre människor i arbetet för att försörja en i övrigt åldrande befolkning. I inledningen av 2014 hade vi ett stort tryck på platser inom särskilt boende. Det medförde att våra äldre i allt för stor utsträckning blev kvar på sjukhus även när de var medicinskt färdigbehandlade. För att hantera det, öppnades under hösten tio nya platser i Regnbågen. Långsiktigt finns det dock än större behov som vi skyndsamt måste hantera. 2014 innebar stora ansträngningar för att klara våra högt satta verksamhetsmål och samtidigt föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är därför glädjande att vi klarade av att helt utan så kallade engångspengar nå ett ekonomiskt överskott på drygt tio miljoner. För att klara våra långsiktiga utmaningar är det helt nödvändigt att göra överskott som kan användas till framtidsinvesteringar. Det finns mycket att vara stolt över i vår kommun. Jag vill särskilt lyfta fram den remarkabla förbättringen av resultaten i skolan. Från att ha varit näst sämst i landet är vi nu på god väg att tillhöra den bättre halvan av skolkommuner. Det är oerhört viktigt att vårt framgångsrika arbete fortsätter. Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack för ett bra arbete till all personal i kommunen. Vi ska också vara stolta över att vi som få andra mindre kommuner orkat och vågat satsa på att bygga nya bostäder. Under 2014 blev 66 nya lägenheter inflyttningsklara, 48 av dem byggde vi i egen regi. Det är en ödesfråga för vår fortsatta utveckling att vi också de kommande åren bygger fler bostäder. Andreas Svahn, S, Kommunstyrelsens ordförande ÅRSREDOVISNING 2014 11 Inledning Den kommunala årsredovisningen Lagregler (kassaflödesanalys) och sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Kommunallagen stadgar att årsredovisningen ska lämnas till fullmäktige och revisorerna senast den 15 april året efter det år som redovisningen avser. Årsredovisningen ska godkännas av fullmäktige,. Det bör inte ske innan fullmäktige beslutat om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Den Kommunala redovisningslagen regleras innehåll och utformning av den kommunala årsredovisningen. Rådet för kommunal redovisning, som bildades i samband med lagens införande, har genom sin normgivning arbetat med att förtydliga och utveckla god redovisningssed för kommunsektorn. Kommunstyrelsen har ansvaret för att upprätta årsredovisningen. Årsredovisningen ska överlämnas till kommunfullmäktige senast den 15 april året efter redovisningsåret. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen redovisar en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Här tas viktiga händelser upp som inte redovisas i resultateller balansräkning men som är viktiga för bedömningen av kommunens ekonomi. I förvaltningsberättelsen redovisas även väsentliga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, samt driftoch investeringsredovisning. Andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten ska också ingå i förvaltningsberättelsen. Resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys I resultaträkningen redovisas det ekonomiska utfallet av kommunens verksamhet . Den ekonomiska ställningen vid årets slut redovisas i balansräkningen. Kassaflödesanalysen redovisar verksamhetens finansiering. Tilläggsupplysningar i form av noter ger ytterligare förklaringar till posterna. De återfinns i anslutning till resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys. Upprättande av årsredovisning Årsredovisningen framställs av Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning för kommunstyrelsen. Sammanställning och analyser sker utifrån kommunens redovisning, inlämnade verksamhetsberättelser från nämnderna och årsredovisningar från de ingående enheterna i den kommunala koncernen. Målgrupper Syfte Kommunstyrelsen lämnar årsredovisningen till kommunfullmäktige. Andra målgrupper är externa intressenter i form av medborgare, kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter. Syftet med årsredovisningen är att ge medborgare, politiker och andra intresserade en bild av hur den kommunala verksamheten och ekonomin utvecklats under året. Årsredovisningen ger också svar på hur det verkliga resultatet blev i förhållande till budgeten. Den beskriver utveckling och händelser under en passerad period och tillståndet vid periodens slut. Årsredovisningen redovisar fakta och ligger till grund för bedömningar av utvecklingen och utkrävande av ansvar. Årsredovisningen är ett viktigt dokument för att säkra insyn i en verksamhet och ta ställning till graden av effektivitet. För att årsredovisningen ska kunna fullgöra uppgiften fordras att den är tillgänglig och att informationen är av hög kvalitet. Den ekonomiska redovisningen ska upprättas i enlighet med god redovisningssed. Verksamhetsredovisningen ska vara relaterad till utfall tidigare år och formulerade mål. Revision Enligt kommunallagen ska revisorerna granska om räkenskaperna är rättvisande. Enligt god revisionssed i kommunal verksamhet ska revisorerna bedöma om bokföringen och årsredovisningen, inklusive den sammanställda redovisningen, upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning samt god redovisningssed. Räkenskaperna skall ge en rättvisande bild av resultat och ställning. Nyheter I förvaltningsberättelsen finns krav på att upprätta en balanskravsutredning. I Hallsbergs årsredovisning har utredningen tidigare gjorts genom beskrivande text. Uppställningsformen är numera delvis reglerad. Balanskravsutredningen redovisas från och med årsredovisning 2014 i tabellform. Innehåll Årsredovisningen skall bestå av: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys ÅRSREDOVISNING 2014 2 Inledning Omvärldsanalys En kommun påverkas av yttre omständigheter, mer eller mindre utanför dess egen kontroll. Omvärldsanalysen har till uppgift att visa vilka faktorer som kan påverka Hallsbergs kommun. Demografiska trycket bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraften har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Den kommer nu successivt minska ned till omkring 6,5 procent 2016. Tack vare att ekonomin befinner sig i en återhämtningsfas växer det reala skatteunderlaget relativt snabbt, med över 2 procent 2015 och omkring 1,5 procent därefter. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt men stannar ändå på minus 0,5 procent 2018. Det demografiska trycket växlar upp de kommande åren Kommunernas kostnader förväntas öka snabbt kommande år mot bakgrund av bland annat den demografiska utvecklingen i Sverige. Det är antalet barn i grundskoleåldern som ökar mest, men även antalet gymnasieungdomar börjar öka efter en längre tids minskning. Volymökningen ligger runt två procent 2014–2015 och 1,7 procent för åren 2016–2018. För att nå ett resultat på 1 procent av skatter och generella bidrag skulle skattesatsen i rikets kommuner behöva höjas med 24 öre 2018 jämfört med 2015. En fortsatt svag tillväxt i omvärlden fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. Det ekonomiska läget i Europa har försvagats. Både internationell och svensk ekonomi har uppenbara drag av otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättning och arbetade timmar öka i god takt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten envist ligger kvar på cirka 8 procent. I denna spretiga bild klarar sig skatteunderlaget förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år, främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. Utmaningar för kommunerna Utöver demografiska förändringar de närmaste åren finns ytterligare utmaningar för såväl kommuner som för landsting. Det gäller till exempel ökade investeringsbehov, och ett ökat asyl- och flyktingmottagande. Under 2014 kom fler än 80 000 personer på flykt att ha sökt asyl i Sverige. Detta har riktat ljuset på hur det svenska mottagningssystemet fungerar. Mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn, nyanlända flyktingar och deras anhöriga är en angelägenhet för både statliga myndigheter, kommuner och landsting såväl som för näringsliv och det civila samhället. Ett fungerande mottagningssystem är avgörande för integrationen och nyanländas etablering men också en utmaning som ställer krav på en bättre samverkan mellan samhällets aktörer. För att bättre tillgodose behov av stöd och insatser och ha förutsättningar att ta tillvara nyanländas resurser behövs bättre samverkan mellan stat och kommun, en jämnare fördelning av asyl- och flyktingmottagandet och mer träffsäkra statliga ersättningssystem. Produktiviteten i Sverige har utvecklats långsammare under perioden 2009– 2013. Den ligger nu på samma nivå som före finanskrisen. Efter återhämtningen 2010 har BNP och antalet arbetade timmar förändrats i samma takt. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. Den ökade tillväxten i ekonomin kommer att innebära ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men det faktum att sysselsättningen tidigare hållits uppe trots svag tillväxt innebär också att det finns gott om ledig personell kapacitet i många företag, vilket kan göra vägen till lägre arbetslöshet trög. En mycket stor del av arbetskraftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och 2013 ökade sysselsatta personer födda utanför Europa och svarar för 135 000 av en total ökning på 240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsök- Samhällsekonomi Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svensk BNP beräknas under 2014 växa med 1,9 procent. 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt 1Sveriges Kommuner och Landsting ÅRSREDOVISNING 2014 33 Inledning ningen hade inte varit möjlig utan den ökade sysselsättningen bland födda utanför Europa. I regeringens budgetförslag föreslogs utgifterna bli 886,6 miljarder kronor under 2015. Under riksdagsbehandlingen röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas förslag till utgiftsramar. Under riksdagens behandling av de 27 utgiftsområdena fattades beslut om utgifter för 869,6 miljarder kronor. (Anslagsbesluten för två utgiftsområden var lägre än rambeslutet). Sverige är nu inne i det fjärde året med stark real skatteunderlagstillväxt och ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet kan förväntas. Under 2012 och 2013 utvecklades visserligen arbetade timmar relativt svagt, men skatteunderlagets ökningstakt hölls ändå uppe tack vare indexeringarna av pensionerna. I år bidrar den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna till att pensionsinkomsterna utvecklas betydligt svagare, men samtidigt skjuter sysselsättningen fart på nytt. Kommunernas ekonomiska läge1 Enligt preliminära uppgifter från SCB i mars 2015 redovisar kommunsektorn (kommuner och landsting)sammantaget ett överskott på cirka 14 miljarder för 2014. Kommunernas resultat för 2014 uppgår till 10,6 miljarder kronor, vilket rensat från engångsposter, innebär samma nivå som år 2013 . Resultatet motsvarar 2,3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Av landets 290 kommuner redovisar 59 underskott. För år 2014 redovisar 80 procent av kommunerna positivt resultat före extraordinära poster. Det är en försämring jämfört med året innan då 91 procent av kommunerna redovisade ett överskott före extraordinära poster. År 2012 uppvisade 94 procent positiva resultat. För både kommuner och landsting blev det inte några beslut om återbetalningar av premier från AFA Försäkring 2014.Det blev inte heller några nya statliga tillskott av betydelse 2014. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande ökar från 1,4 procent av BNP 2013 till 2,1 procent i år. Ökningen förklaras av den segdragna återhämtningen i ekonomin i kombination med den expansiva finanspolitik som förts i syfte att motverka den svaga efterfrågan. När återhämtningen tar bättre fart 2015 bedömer SKL att underskottet nästan halveras i relation till BNP. Den offentliga konsumtionen ökar bara hälften så snabbt som BNP under 2015. De beräkningstekniska antaganden som SKL gör är att ersättningsgraden i de sociala transfereringarna bibehålls och att den kommunala konsumtionen från och med 2016 ökar i takt med demografin och en historisk trend på 0,8 procent per år. För kommunsektorn antas att kommuner och landsting anpassar sitt skatteuttag så att de uppnår ett resultat på 1 procent av skatter och bidrag från och med 2016. Det medför att kommunalskatten är 83 öre högre 2018 jämfört med idag, vilket ger en förstärkning med 19 miljarder kronor. Statens budget 2015 . Regeringen lämnade sitt budgetförslag till riksdagen den 23 oktober 2014. Den 3 december röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas förslag om budgetramar och därmed gick regeringens förslag till budgetramar inte igenom. Under december behandlade riksdagen förslagen för varje utgiftsområde i statens budget. Den 19 december 2014 sammanställde riksdagen alla beslut om statens budget för 2015. I regeringens budgetförslag beräknades inkomsterna bli 854,1 miljarder kronor med utgångspunkt från de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen. Under riksdagsbehandlingen röstade riksdagen ja till de borgerliga partiernas skatteförslag och beräkning av inkomster som var 837,0 miljarder kronor. ÅRSREDOVISNING 2014 1Sveriges Kommuner och Landsting 4 Inledning Förutsättningar i kommunen Befolkningen1 I Hallsbergs kommun är den siffran för 2014 4,1 procent. Den öppna arbetslösheten bland ungdomar, 18-24 år, var under 2014 i genomsnitt 5,0 procent. Det är oförändrat jämfört med 2013, 7,7 procent av ungdomarna är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram, total arbetslöshet för ungdomarna var 12,6 procent. Hallsbergs kommun hade vid utgången av 2014 en folkmängd på 15 315 invånare. Det är en ökning med 48 personer jämfört med föregående år. Födelsenettot var negativt, minus 31 personer. Flyttningsnettot var positivt, 943 personer flyttade till kommunen medan 868 flyttade härifrån. Det är i första hand inflyttningen från utlandet samt mellan kommunen och kommunerna i länet som den största förändringen sker. 18 personer fler flyttade till kommunen från övriga länet i jämförelse med de som flyttade ut till övriga kommuner i länet. Flyttningsnettot från övriga Sverige var negativt med 4 personer och från utlandet var positivt med 61 personer. Inpendlingen till kommunen var vid senaste mätningen (2013) större än utpendlingen till andra kommuner. 3 644 personer arbetade i Hallsberg men bodde på annan ort och 3 335 av Hallsbergs invånare arbetade i en annan kommun. Bostadsmarknaden Den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO äger 1 483 lägenheter och finns i fem av kommunens tätorter. I kommunen finns också ett antal privata hyresvärdar och flera bostadsrättsföreningar. Dessutom äger kommunen 68 hyresrätter och byggnation pågår av 24 lägenheter till i Kvarteret Kronan. Det finns närmare 100 tomter för villabebyggelse i kommunen, både kommunala och privata tomter. Under 2014 sålde kommunen tre villatomter. 12 nya villatomter har färdigställts i Vibytorpsområdet i Hallsberg och finns till försäljning. 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 -20 -40 Skattesatsen Den totala skattesatsen för invånarna i Hallsberg är 32,10. Det är samma nivå som föregående år. Den kommunala skattesatsen är 21,08. Kommunen har den tredje lägsta utdebiteringen i länet. Födelsenetto Flyttnetto Befolkningsökning Befolkningsutveckling i Hallsbergs kommun år 20072014 Näringsliv I Hallsberg råder ett bra företagsklimat som bygger på ett utvecklat samarbete mellan alla aktörer inom näringslivet. Här finns ungefär 1200 företag varav många är duktiga småföretagare. Här finns industrier med hög teknisk kompetens och kvalitet. Under 2000-talet har kommunen tappat befolkning, undantaget 2002, 2010 och 2012 då befolkningsutvecklingen var positiv. Dessförinnan får man gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta några år med befolkningstillväxt. Av länets 12 kommuner var det två kommuner, som tappade invånare under 2014. Det var Hällefors och Nora. Totalt ökade länets befolkning med 2 755 personer. Hallsbergs kommun satsar på aktiviteter för näringslivet. Exempelvis genomförs personliga besök, studiebesök och frukostmöten. Dessutom har en bussresa till Elmia Subcontratcor och Promotionbåten genomförts under året. Arbetsmarknad 2 Under 2014 var i genomsnitt 3,2 procent av befolkningen i Hallsbergs kommun öppet arbetslösa. Det var en minskning jämfört med föregående år med 0,4 procentenheter. Motsvarande siffra för Örebro län uppgick till 3,4 procent och för riket totalt 3,4 procent. Utöver de personer som redovisas som öppet arbetslösa finns ett antal personer som är sysselsatta i arbetsmarknadsprogram. Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i maj månad. 130 företag och föreningar ställde ut på mässan. Mässan är återkommande och arrangeras vartannat år. ”Samverkande Hallsberg” som är en ideell förening för företagarna i Hallsberg har haft flera möten under året. 1SCB, 2Arbetsförmedlingen ÅRSREDOVISNING 2014 55 Inledning Väsentliga händelser Här lämnas en kortfattad beskrivning av händelser under 2014 som har betydelse för kommunen. Nya bostäder inflyttningsklara Återigen succé för Hallsbergsmässan Under sommaren påbörjades inflyttningen i ett av de tre sexvåningshus som byggts i kommunal regi i kvarteret Kronan. Även hus nummer två blev klart under hösten och ett tredje hus är påbörjat. Temat för årets mässa var ”Må bra i kropp och sinne”. Antalet företag och föreningar som ställde ut var 130 stycken och besökarna beräknas ha varit ungefär 5000. Vid årets mässa arrangerades också ett utställarmingel för de företag och föreningar som var utställare. Under minglet kunde kommunens företag träffas under andra former än till vardags för att knyta kontakter. I juni började de första hyresgästerna flytta in i kvarteret Mejeriet, där 18 nya bostäder har byggts av K-fastigheter. Fastigheterna förvaltas och hyrs ut av Hallbo. Nya villatomter Utökade samarbeten i Sydnärke Exploateringen i Vibytorpsområdet har färdigställts och 12 nya villatomter finns till försäljning. Kommunerna i Sydnärke har under många år samarbetat i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i Kumla, samt till nystartade IT-nämnden i Sydnärke, säte i Lekeberg. Dessutom ingå numera Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli, som har sitt säte i Kumla. Den gemensamma Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i Hallsberg utökades med Degerfors under våren 2014. Därmed hanterar Taxeoch avgiftsnämnden handläggningen av avgifter inom vård och omsorg för sex kommuner i södra Örebro län och fler har visat intresse för medlemskap. Årets sommarutställning - DE MINA Årets sommarutställning i Bergööhuset DE MINA, en utställning om Carl och Karin Larssons familj. Utställningen producerades och visades i Sundborn sommaren 2013 och kom till Hallsberg som vandringsutställning. Utställningen visades under perioden 15 juni till 17 augusti. Samtidigt som utställningen invigdes den 14 juni invigdes även den permanenta modelljärnvägsutställningen. Modellen som visar Hallsbergs bangård i nutid kommer att bli detaljrik och riktigt stor med mängder av tåg. När hela bangården är färdigbyggd om 5-6 år kommer modellen att vara över 50 meter lång. I anslutning till modelljärnvägen finns en mer allmän utställning om järnvägen i Hallsberg. Under våren 2014 beslutade Hallsbergs, Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund. Förbundet kommer att starta upp 1/1 2015 med i första hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de fyra kommunerna. Årets klassblogg 2014 Den 9 maj fick Veronies Treor från Stocksätterskolan första pris som "Årets klassblogg 2014". Tävlingen avgjordes i Stockholm. Motveringen lyder en välkommenterad klassblogg med extra allt! I synnerhet syns eleverna som använder bloggen som en naturlig samlingsplats för samtalet om skolan. ÅRSREDOVISNING 2014 6 Inledning Rivning av Folkets Hus Den beslutade rivningen av Folkets Hus i Hallsberg genomfördes under årets sista månader. Företagsförsäljning Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB. Företagets verksamhet bestod i att förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1. Köparen var en av hyresgästerna i fastigheten som har planer på att bevara, rusta upp och hitta nya användningsområden till den praktfulla byggnaden. ÅRSREDOVISNING 2014 77 Förvaltningsberättelse Kommunens verksamhet Revision Ordf. Lars Billström (s) Kommunfullmäktige Ordf. Ulf Ström (s) Valberedning Ordf. Roland Johansson (s) Kommunstyrelse Ordf. Andreas Svahn (s) Kommunstyrelseförvaltning Kommundirektör Torbjörn Dybeck Teknik- och plannämnd Teknik- och planförvaltning Ordf. Inga-Britt Ritzman (s) Förvaltningschef Marianne Christiansen Miljö-, bygg- och myndighetsnämnd Ordf. Anne Carlkvist Fors (s) Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltning Förvaltningschef Leif Welander Kultur- och utbildningsnämnd Kultur- och utbildningsförvaltning Ordf. Siw Lunander (s) Förvaltningschef Fredrik Nordvall Socialnämnd Socialförvaltning Ordf. Magnus Andersson (s) Förvaltningschef Lena Dibbern Valnämnd Ordf. Niklas Nilsson (s) Överförmyndarnämnd Ordf. Hans Bengtsson (s) Taxe- och avgiftsnämnd (Gemensam nämnd med Laxå, Lekeberg, Kumla och Askersund) Ordf. Magnus Andersson (s) I april 2014 beslutade kommunfullmäktige KF §39 om ny politisk organisation från 2015. Förändringen innebär att två nämnder Teknik- och plannämnden samt Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden upphör. En ny nämnd bildas Drift- och servicenämnden. Denna nämnd kommer i huvudsak att överta ansvarsområdena från Teknik- och plannämnden samt tillkommande ansvarsområden från Kommunstyrelsen, såsom städ, kost och fastighet inklusive bostadsanpassning. Ansvaret för arbetsmarknadsenheten och flyktingverksamheten flyttas från Kommunstyrelsen till Social– och arbetsmarknadsnämnden. Social– och arbetsmarknadsnämnden övertar också ansvaret för tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel. Kommunstyrelsen får ansvar för regional och nationell infra- ÅRSREDOVISNING 2014 struktur, strategiska markfrågor och exploateringsfrågor. Ansvar för hela den fysiska planeringen flyttas till kommunstyrelsen, även ansvar för GIS, kart- och mätverksamheten. Avsikten är att samarbeta med någon annan kommun avseende miljöfrågorna som Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden haft ansvar för. Efter beslutet kring den politiska organisationen startade arbetet med tjänstemannaorganisationen för att få så mycket som möjligt på plats till 2015. 1 januari 2015 bildades även Sydnärkes Kommunalförbund som ska ansvara för avfallsverksamheten. Detta är också ett samarbete mellan några kommuner i Sydnärke, Laxå, Askersund, Hallsberg och Lekeberg. 8 Förvaltningsberättelse Politisk organisation bibliotek och föreningar. Till dess förfogande finns en kultur- och utbildningsförvaltning. Kommunfullmäktige Teknik- och plannämnden Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Antalet ledamöter i kommunfullmäktige är 45. Efter valet i september 2010 fördelades ledamöterna mellan partierna enligt följande: Teknik- och plannämnden ansvarar för gator, vatten och avlopp, avfall och fysisk planering. Till dess förfogande finns en teknik- och planförvaltning. Centerpartiet 3 Folkpartiet Liberalerna 2 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet 2 Moderata samlingspartiet 7 Socialdemokraterna 23 Sverigedemokraterna 3 Vänsterpartiet 3 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Ansvarar för myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen, alkohollagen, tobakslagen samt lagen om vissa receptfria läkemedel. Nämnden ansvarar också för energi- och klimatrådgivningen i kommunen. Till dess förfogande finns miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Fullmäktige sammanträder som regel varje månad med uppehåll under sommaren. Under 2014 hölls 7 sammanträden. Alla sammanträden var och är öppna för allmänheten. Socialnämnden Socialnämnden svarar för kommunens stöd, service och omvårdnad åt personer som inte klarar av sin vardagssituation. Till dess förfogande finns en socialförvaltning. Kommunstyrelsen Valnämnden I varje kommun ska det finnas en valnämnd. Valnämnden ansvarar för att allmänna val (val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige) och att val till Europaparlamentet genomförs på ett riktigt sätt. Valberedning Dess uppgift är att förbereda kommunfullmäktiges olika valärenden. Kommunstyrelsen utses av kommunfullmäktige och är kommunens "regering". Den har överblick, leder och samordnar kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar för den översiktliga fysiska planeringen samt följer upp den fastställda budgeten. Kommunstyrelsen bereder de ärenden som ska avgöras av kommunfullmäktige och verkställer dess beslut. Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Vissa av ledamöterna kallas kommunalråd. Till dess förfogande finns kommunstyrelseförvaltningen som leds av kommundirektören. Överförmyndarnämnden Överförmyndaren är en person som har valts av kommunfullmäktige, och har liksom andra förtroendevalda valts för en mandatperiod. Överförmyndaren står under länsstyrelsens tillsyn. Revisorer Uppgiften för de förtroendevalda revisorerna är att på uppdrag av kommunfullmäktige pröva om verksamheten som kommunstyrelsen och kommunens nämnder ansvarar för tillgodoser kommunmedlemmarnas intresse av effektivitet, kvalitet och säkerhet samt följer de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige bestämt. Kultur- och utbildningsnämnden Kultur- och utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för kommunens barnomsorgsverksamhet, grundskoleverksamhet och kulturverksamhet som ÅRSREDOVISNING 2014 99 Förvaltningsberättelse ment till bolagsordningen och beskriver ägarens förväntningar och krav på bolaget. Hallsbergs kommun har två helägda bolag, Hallsbergs Industribyggnads AB och Hallsbergs Fastigheter 1 AB. Ledning, styrning och uppföljning Kommunstyrelsen ska enligt kommunallagen (6 kap. 1§) ha uppsikt över övriga nämnder, de kommunala bolagen (både helägda och delägda) samt kommunalförbunden. Uppsiktsplikten innebär att kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen, att nämndernas verksamhet bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att resurserna används ändamålsenligt. Om kommunstyrelsen vid denna övervakning hittar brister ska kommunstyrelsen lämna råd alternativt föra ärendet till kommunfullmäktige som får fatta beslut. Uppföljning, utvärdering och analys av ekonomi, måluppfyllelse, prestation och kvalitet ger ökad tyngdpunkt i ekonomistyrningen. Uppföljning till Kommunstyrelsen sker från nämnderna via månadsrapporter, innehållande en ekonomisk prognos samt en kort beskrivning av denna. Tertialrapportering infördes 2014. Därutöver upprättas delårsrapport och årsredovisning som förutom den ekonomiska uppföljningen innehåller information om resultat och måluppfyllelse. I delårsrapport och årsredovisning görs även uppföljning och analys av de enheter som ingår i den kommunala koncernen. Uppföljningarna är ett verktyg när kommunstyrelsen bedriver uppsiktsplikt. De ska ge information så att verksamheten kan kvalitetssäkras och även ge underlag för förbättringsarbete. Under 2014 beslutades om ett nytt styrsystem i kommunen, det ska gälla från 2015. Styrsystemet syftar till att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning och att medborgarna därmed får den service som de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat om. Målet är att varje enskild medarbetare ska vara väl förtrogen med kommunens mål och strategier, för att kunna föra dessa vidare till medborgarna. Det är till Hallsbergs brukare och medborgare kommunen ska leverera tjänster och det är för dem verksamheten ska uppnå goda resultat. Nämnderna fastställer därutöver regler för hur och när uppföljningen utöver ovanstående ska sammanfattas och rapporteras till nämnd. Under 2015 kommer ekonomisystemet Agresso att kompletteras med Infokey. Det är ett visuellt uppföljningsstöd som ser till att rätt information hamnar hos de som behöver den i rätt tid. Infokey kommer att innehålla information om ekonomi och personalkostnader integrerat från det nya personal- och lönesystemet Personec P. Styrningen i Hallsbergs kommun utgår från kommunens vision och inriktningsmål samt vid varje tidpunkt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Med hjälp av inriktningsmålen i dokumentet ”Gemensamma planeringsförutsättningar” och de ekonomiska ramarna som fastställs i årsbudgeten styrs Hallsbergs kommun. Kommunens bolag styrs via bolagsordning bolagspolicy, gemensamma ägardirektiv och bolagsspecifika ägardirektiv som beslutats av kommunfullmäktige. Ägardirektivet fungerar som ett komple- ÅRSREDOVISNING 2014 10 Förvaltningsberättelse Internkontroll Internkontroll är inte en isolerad process utan är en del i alla styrsystem. I varje process ska det finnas inbyggda kontroller så att lagar följs upp och mål kan uppnås. Ett internkontrollreglemente antogs 2004-12-13 av kommunfullmäktige, KF§74. Reglementet är upprättat i samarbete med övriga Sydnärkekommuner. Den interna kontrollplanen är uppdelad i fyra delar: Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att tillse att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsen ska tillse att intern kontrollen utvecklas utifrån verksamhetens kontrollbehov. Varje nämnd har skyldighet att styra och löpande följa upp kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde. Vid brister ska förslag lämnas på åtgärder för att förbättra kontrollen. Nämnd 1. 2. 3. 4. Antal kontroll moment Verksamhet Gemensam administration Ekonomiadministration Personaladministration Antal utförda kontroller Kommentarer Kommunstyrelsen 14 11 Två kontroller är ej utförda En kontroll utgår på grund av ändrad organisation. De moment som ej är utförda kommer göras under våren 2015. I övrigt inga avvikelser noterade. Kultur- och utbildningsnämnden 6 6 Inga avvikelser har noterats. Arbetet med intern kontroll bedrivs med många inblandade i hela förvaltningen. Avsikten är att det dels ska vara olika professioner som berörs dels att det ska kunna omfatta olika uppgifter/uppdrag/rutiner med mera som förekommer inom kulturoch utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. Arbetet med intern kontroll ska upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden 20 20 Den notering som är gjord är att referensnummer saknas på víssa leverantörsfakturor. I övrig inga avvikelser Socialnämnden 18 18 Kontroller har utförts enligt fastställd internkontrollplan. Enstaka mindre avvikelser har noterats. Avvikelserna finns på områdena personaladministration och verksamhet. Åtgärder och utredning har vidtagits. Teknik- och plannämnden 20 20 Teknik- och planförvaltningen har genomfört granskning enligt upprättad internkontrollplan. Ett par avvikelser har noteras, där finns tidplan för åtgärd upprättad och ansvarig person har utsetts. ÅRSREDOVISNING 2014 11 11 Förvaltningsberättelse Visioner och inriktningsmål Den 1 mars 2010 tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet. Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio. Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp. Kommunens tre ledord är: DEMOKRATI All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin. DEMOKRATI DIALOG DIALOG Den kommunala verksamheten ska utvecklas i dialog mellan beslutande och kommuninvånare. DELAKTIGHET DELAKTIGHET Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till delaktighet i frågor som rör den kommunala verksamheten. Vision Slogan Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett brett utbud av tjänster och en stimulerande livsmiljö genom hela livet. HALLSBERG nära till … Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt samtidigt som jämställdhet och jämlikhet stärks. Kommunen har över 16 000 invånare år 2025. Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett centrum för logistik av internationell klass. ÅRSREDOVISNING 2014 12 Förvaltningsberättelse Kommunens inriktningsmål är indelade i sex olika områden med totalt nio inriktningsmål. Dessa bryts ner till respektive nämnds effektmål. BOENDE Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. LIVSKVALITET Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. NÄRINGSLIV Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. UTBILDNING, OMSORG, KULTUROCH FÖRENINGSLIV Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. EKONOMI Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv. ÅRSREDOVISNING 2014 13 13 Förvaltningsberättelse Måluppföljning I detta avsnitt redovisas en utvärdering av kommunens nio inriktningsmål. Det är en sammantagen bedömning utifrån respektive nämnds redovisning av effektmål. Fullständig redovisning av nämndernas mål finns i respektive verksamhetsberättelse. Mål Antal mål Antal uppfyllda Antal delvis uppfyllda Måluppfyllnad Livskvalitet 23 13 5 Ej uppfyllt Boende 15 10 4 Delvis Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv 18 9 5 Ej uppfyllt Näringsliv 14 13 0 Delvis Infrastruktur och kommunikation 7 2 3 Ej uppfyllt Ekonomi 9 2 4 Ej uppfyllt 86 49 21 Summering Förvaltningarna har formulerat totalt 86 effektmål utifrån de nio inriktningmålen som kommunfullmäktige har beslutat om. Om man sammantaget tittar på antalet mål som förvaltningarna bedömt som uppfyllda och delvis uppfyllda så är det 18 mål av 23 på området Livskvalitet , vilket motsvarar 78 procent. Boende 14 av 15, motsvarar 93 procent. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv 14 av 18, motsvarar 78 procent. Näringsliv 13 av 14, motsvarar 93 procent. Infrastruktur och kommunikation 5 av 7, motsvarar 71 procent. Ekonomi 6 av 9, motsvarar 67 procent. Vid en bedömning av om fullmäktiges mål är uppfyllda så är det inget av målområdena som är uppfyllt. För att anses som uppfyllt ska alla mål inom området vara bedömt som uppfyllt. För att vara delvis uppfyllt bör minst 80 procent av antalet mål inom området vara uppfyllt eller delvis uppfyllt. LIVSKVALITET Verksamheterna verkar för att de livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta. Ingen tobaksförsäljning ska ske till underåriga och berusning vid restauranger och festivaler ska minska. Kommuninvånarna har tillgång till bra idrottsanläggningar i alla delar av kommunen samt att bad vid kommunens allmänna badplatser sker utan risk för hälsan. Via möjligheternas hus ges både nuvarande och nyanlända kommuninvånare återkomst och tillträde till arbetsmarknaden. En tydligare arbetslinje har implementerats, detta som ett led i att tydliggöra verksamhetens syfte och mål, samt att deltagarna som har insatser ska få aktivt stöd för att underlätta ett utträde på arbetsmarknaden. Inom LSS-verksamheten ska brukare ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter utifrån intresse. Genom att inventera intressen och samordna aktiviteter mellan boenden samt starta en aktivitetsgrupp med representanter från respektive boende ska alla brukar kunna få delta i den aktivitet som önskas. Antalet aktiviteter har redan ökat. ÅRSREDOVISNING 2014 14 Förvaltningsberättelse BOENDE I dagsläget finns ett 90-tal byggklara tomter, kommunstyrelsens mål är att det ska finnas 100 byggklara tomter i kommunen. Tolv nya småhustomter har iordningsställts i Vibytorpsområdet. Kommunen arbetar löpande med att ta fram detaljplaner och byggklara tomter för enfamiljshus och flerfamiljshus på flera orter. Under 2014 har 48 lägenheter i kvarteret Kronan färdigställts. Byggnationen av ytterligare ett hus med 24 lägenheter i samma kvarter pågår. Ett bostadsförsörjningsprogram är framtaget och en ny översiktsplan är under upprättande. Dessa exempel bedöms leda till ett varierat boende i kommunen. UTBILDNING, OMSORG, KULTUR- OCH FÖRENINGSLIV Kommunen arbetar för att utbildning ska ske i en god miljö och möta var och en på dess nivå. Ett av Kultur- och utbildningsnämndens mål är att Hallsbergs kommun ska finnas bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Stora ansträngningar görs och resultaten blir bättre men det är osäkert om målet uppnås inom planperioden. Kommunens näringslivsavdelning fungerar som en länk mellan gymnasieskolan och näringslivet i frågor om vilka utbildningar som näringslivet önskar för att de ska finna arbetskraft. Ur detta samarbete har till exempel ett handelsprogram med turisminriktning tagits fram. Kommunens näringslivsavdelning ingår även i olika grupperingar inom gymnasieskolan för att kunna fungera som länken mellan utbildning och det lokala näringslivet. Företagare anlitas också som föreläsare i skolan. Inom omsorgen erbjuds en vård och omsorg som brukarna uppfattar som god. Vid regelbundna mätningar framgår att brukarna anser sig ha inflytande över utförandet av vården och omsorgen och brukarna upplever dessutom att personalen har erfarenhetsbaserad kompetens. Den formella kompetensen ska prioriteras vid nyrekryteringar inom vård och omsorg, personal som saknar formell kompetens erbjuds att delta i omvårdnadslyftet. Alla barn och unga i Hallsbergs kommun får minst en kulturupplevelse varje termin inom skolan utöver kulturskolans verksamhet. Verksamheten i Bergöö-kvarteret utvecklas. Varje år anordnas en sommarutställning i Bergööhuset. Etapp 1 av det nya modelljärnvägsmuseet invigdes under sommaren. Målet är att museet inom 5-6 år ska kunna visa en skalenlig modell över Hallsbergs järnvägsområde, vilket då blir Sveriges största modelljärnväg. Driftbidrag och aktivitetsstöd lämnas till föreningar som driver egna anläggningar. En översyn av föreningsstödet ska göras för att fler personer ska få möjlighet att delta i föreningslivet. Fokus ska ligga på mångfald och jämställdhet. ÅRSREDOVISNING 2014 15 15 Förvaltningsberättelse NÄRINGSLIV Arbetet med näringslivsfrågor i kommunen är högt prioriterat. Dels är arbetet inriktat på att stärka och utveckla det befintliga näringslivet men också främja nyetableringar inom kommunen och regionen. Näringslivsarbetet har fokus på små och medelstora företag. Exempel på aktiviteter som utförs för att stärka relationen med kommunens företag är företagsträffar, branschträffar, företagsbesök och frukostmöten. Vartannat år arrangeras också Hallsbergs mässan, en mässa för företag och föreningar verksamma i kommunen. Förutom att arbeta med det befintliga näringslivet arbetar näringslivsavdelningen också med att främja nyetableringar. Samtliga etableringsförfrågningar får ett första svar inom 48 timmar med uppgifter om fortsatt kontaktperson. Dessutom medverkar kommunen på olika mässor för att marknadsföra sitt unika logistiska läge. 2014 placerade sig Örebroregionen på andra plats på listan över Sveriges bästa logistiklägen., vilket är ett bevis för att läget är bra. INFRASTRUKTUR OCH KOMMUNIKATION Kommunen deltar regelbundet från både politik och tjänstemän i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå i syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position som både ledande logistisk och kommunikations knutpunkt. Kommunen har under flera år satsat på att öka trafiksäkerheten i kommunen för bilister, cyklister och gångtrafikanter. Vägnätet har besiktats under våren för att identifiera var underhåll måste utföras. Kommunens invånare har, via biblioteken, tillgång till internet och annan ny teknik för information och kommunikation. IT-satsningen inom barnomsorg och skola kommer att vara helt utbyggd om ett år. Personalen ska då ha tillgång till den utrustning och stöd som krävs för undervisning och kontakt med vårdnadshavare. ÅRSREDOVISNING 2014 16 Förvaltningsberättelse EKONOMI Med god ekonomisk hushållning menas i dagligt tal att kommunen ska ha en verksamhet och ekonomi i ”gott skick”. För att säkerställa det krävs att varje generation står för de kostnader som de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala, inte bara för den verksamhet de själva konsumerar, utan även för den som tidigare generationer konsumerat. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde ska bestå. Underhållsplan för kommunens fastigheter är nu upprättad. För att kunna kontrollera att investeringsprojekt följer beslutad budget bör de ha en processbeskrivning. Kommunens större investeringsprojekt har oftast en sådan medan mindre projekt saknar en sån beskrivning. Avstämning av investeringar, stora som små, och dess ekonomiska utveckling stäms regelbundet av i månadsrapporter till nämnd och styrelse. En av kommunens största kostnadsposter är kostnader för personalen. Att ha en låg sjukfrånvaro sänker kostnaderna samtidigt som bland annat effektiviteten kan hållas oförändrad. Sjukfrånvaron kan ha många olika orsaker, och vara både arbetsrelaterad och ej arbetsrelaterad. Totalt för kommunen har sjukfrånvaron ökat jämfört med samma tidpunkt föregående år. Kommunen fastställde tre finansiella mål i samband med budget 2014 och flerårsplan 2015-16. Beskrivning av mål och måluppfyllelse redovisas under avsnitt God Ekonomisk hushållning. ÅRSREDOVISNING 2014 17 17 Förvaltningsberättelse Generella beslutspunkter Kommunfullmäktige beslutade i Budget 2014, Flerårsplan 2014-2015, att följande sex beslutspunkter ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. För mer utförliga beskrivningar av respektive nämnds uppföljning, se nämndens egen verksamhetsberättelse. Beslutspunkt Uppföljning 1. Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Två nämnder har gjort underskott (teknik– och plannämnden och socialnämnden)medan tre redovisar överskott. Tillsammans gjorde nämnderna ett underskott på –3,0 mkr. Inom kommunstyrelsens samtliga verksamheter pågår löpande arbete med att inte överskrida budgeten. Inom måltidsavdelningen har ett stort analysarbete pågått under senaste året för att kartlägga samtliga kostnader och få fram tillverkningskostnader per kök. Fastighetsavdelningen har fortsatt sitt arbete med att ta fram en realistisk underhållsplan för de kommande åren. Under hösten avslutades arbetet med att digitalisera och uppdatera samtliga ritningar över kommunens fastighetsbestånd . På teknik– och plannämndens sammanträde i maj redovisades åtgärder som skulle vidtas för att hålla budget. Förvaltningen var återhållsam med beläggningsunderhållet samt prioriterade underhåll på valedningsnät . Alléhallens verrksamhet kunde inte hålla budget på grund av ökad konkurrens från privata gym och nya badet i Kumla. Miljö– bygg– och myndighetsnämnden klarade av att hålla sin budget. Inom kultur– och utbildningsnämndens verksamhet genomfördes omfattande organisationsförändringar under läsåret 2013-2014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Andelen gymnasiebehöriga elever blev högre än på många år, och verksamheten lämnade ett mindre överskott. Socialnämnden hade stora svårigheter att anpassa verksamheten till budgeten. Målet var att klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå. Dessutom vidtogs ett flertal kostnadseffektiviserande åtgärder på totalt 7,5 mkr. Volymökningarna var dock alltför omfattande för att budgeten skulle kunna hållas. 2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Inom kommunstyrelseförvaltningen pågår ett internt arbete med att analysera samtliga kostnader och intäkter. Syftet är att kunna bedriva verksamheten inom ramarna i flerårsplanen. För övriga nämnder, se beslutspunkt 1, ovan. ÅRSREDOVISNING 2014 18 Förvaltningsberättelse Beslutspunkt Uppföljning 3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram och de strategiska investeringarna. Ombudgetering mellan åren är inte aktuell. Inom teknik– och plannämndens investeringsram finns svårigheter med exploateringar som ofta löper över flera år,, eller trafiksäkerhetsprojekt där statsbidragen ofta kommer året efter. Omdisponering av vissa investeringsanslag har skett under 2014. Miljö– bygg– och myndighetsnämnden berördes inte av beslutspunkten under 2014. Kultur– och utbildningsnämnden har 1 mkr för investeringar för egen disposition och prioritering. För mer övergripande , strukturella investeringar får nämnden söka medel från de strategiska investeringarna. Socialnämndens investeringsbudget användes i sin helhet under året 4. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Samarbetet med Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp har utvidgats under 2014 till att gälla även Sköllersta. Kommunstyrelseförvaltningen har ökat användningen av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund . Det avser bland annat sammankomster i form av chefsmöten, gemensamma nämndmöten och utbildningar. Hallbo ansvarar, på uppdrag av Kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan. Teknik– och planförvaltningen medverkar i samarbetet kring grönyteskötseln pågår, och ytterligare översyn av samverkan kommer att ske. Miljö– bygg– och myndighetsnämnden arbetar med myndighetsutövning. Det innebär att beslutspunkten blir svår att tillämpa. 5. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Byte av personal-system har inneburit svårigheter för personalavdelningen att lämna information om hur den genomsnittliga tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändras under året. I bokslutet finns förändringen av sjukfrånvaron redovisad till och med 31 december. 6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Medfinansiering från staten är aktuellt för Teknik– och plannämnden i samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojekt. Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker . Kommunernas ansvar utökas på en rad punkter inom det sociala området genom de föreskrifter och författningssamlingar som börjar gälla under senare del av 2014 och under 2015. Om nya bemanningsregler inom särskilda boendeformer kommer att beslutas påverkas nämndens behov av resurser. Övriga nämnder har inte berörts av beslutspunkten under 2014. ÅRSREDOVISNING 2014 19 19 Förvaltningsberättelse Personalekonomisk redovisning ende antal anställda kan inte redovisas på grund av olika ingångsvärden i systemen. Personalen är en viktig resurs för kommunen. 61 procent av kommunens totala kostnader är personalkostnader. I personalkostnaderna ingår kostnader för lön, arvoden, sociala avgifter, pensionskostnader, utbildning mm. 2014 uppgick personalkostnaderna till 554,6 mkr. Det är en ökning med 1,9 procent jämfört med 2013. Hallsbergs kommun hade 1 225 anställda. Av dessa var 85,1 procent kvinnor. Medelåldern var 47 år. Av tillsvidareanställd personal arbetar 62 procent heltid. Omräknat till heltidsanställningar hade kommunen 1 109 årsarbetare. Från och med 2014-01-01 infördes ett nytt personaladministrativt system. Tidigare års värden avseAntal månadsanställda per förvaltning Antal Andel % Kommunstyrelseförvaltningen 220 18,0 Teknik– och planförvaltningen 48 3,9 Kultur– och utbildningsförvaltningen 444 36,2 Socialförvaltningen 506 41,3 7 0,6 1 225 100 Antal 2014 Andel % Pension 32 13,6 Slutat på egen begäran 62 26,4 Annan anställning i kommunen 97 41,3 Övrigt 44 18,7 Totalt 235 100 Miljö– bygg– och myndighetsförvaltningen Totalt Personalomsättning för tillsvidareanställd personal Begreppet ”Annan anställning i kommunen” innefattar den interna rörligheten, till exempel byte av befattning, förvaltning, anställningsform, sysselsättningsgrad eller omorganisation inom kommunen.. Oftast beror rörligheten på byte av anställningsform eller förändring av sysselsättningsgrad. Pension 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 Pensionsavgångar tot 37 32 35 37 24 29 31 Under 2014 gick 32 anställda i pension. De närmaste 5 åren kan 165 personer komma att gå i pension. Under de kommande tio åren beräknas 324 personer att gå i pension. Beräknad pensionsålder är 65 år. framtida personal– och kompetensförsörjning. Ett inledande arbete har påbörjats och presenterats. Rekrytering Under 2014 publicerades 106 st platsannonser. De flesta annonserades externt. En stor del av tjänsterna avsåg medarbetare till skola och förskola. Personalförsörjningsplan Kommunen har beslutat att upprätta en personalförsörjningsplan. Den skall möta kommunens ÅRSREDOVISNING 2014 20 Förvaltningsberättelse Löneöversyn Löneöversyn genomfördes med samtliga fackligaorganisationer. Den gjordes enligt dialogmodellen chef-medarbetare med ett undantag. För Kommunals medlemmar användes traditionell förhandling för alla utom medlemmar inom kultur– och utbildningsförvaltningen. Kommunen deltog i Campusmässan 2014 vid Örebro Universitet. Syftet var att synas för studenter och arbetssökande. Utbildning och kompetensutveckling De anställda som önskade individuell pensionsrådgivning erbjöds det. För nya medarbetare hölls en central introduktion vid två tillfällen under 2014. Alla chefer i kommunen gick en tvådagarsutbildning inom arbetsrätt. Fokus lades på kollektivavtalet. Allmänna bestämmelser. Utbildningen samordnades med Sydnärkekommunerna. Jämställdhet. En ny lönekartläggning påbörjades under senhösten 2014. Syftet med kartläggningen var att upptäcka osakliga löneskillnader mellan könen. Det var endast en befattning där sådana löneskillnader upptäcktes. En handlingsplan för åtgärder har upprättats. Sjukfrånvaro 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid 6,32 6,41 5,56 5,65 5,36 5,96 7,86 Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/ total sjukfrånvaro 56,58 42,77 46,30 46,37 40,58 42,9 45,7 Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor 6,93 7,01 6,13 6,17 5,95 6,43 8,75 Total sjukfrånvaro män/sammanlagd ordinarie arbetstid män 3,58 3,57 3,18 3,45 2,81 3,97 3,46 Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 3,48 3,51 2,98 3,64 3,19 3,45 6,19 Total sjukfrånvaro 30-49/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 6,00 7,96 5,72 5,80 5,14 5,65 7,14 Total sjukfrånvaro 50- år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 7,20 5,75 5,95 5,97 6,10 6,94 8,86 Sjukfrånvaron har ökat för alla åldersgrupper. Total sjukfrånvaro ökade med 1,9 procentenheter mellan 2013-2014. Frisknärvaron(0-5 dagars sjukfrånvaro) var 60,4 procent. Det var 7,9 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna för utbetald sjuklön 2014 var 6,3 mkr, en ökning med 1,7 mkr jämfört med föregående år. Trenden för hela riket är ökad sjukfrånvaro. En djupare analys av sjukfrånvarons utveckling och dess orsaker kommer att göras under 2015 när uppföljningen i det nya personaladministrativa systemet blir säkrare. Respektive chef kan då på ett tydligare sätt följa frånvaron och sätta in relevanta åtgärder. till 94 st 2014. Det motsvarar en minskning med 34 procent. De flesta tillbuden handlar om hot och våld, framför allt inom vård och omsorg. Åtgärder för att fortsätta minskningen av både arbetsskador och tillbud är att diskutera dem på arbetsplatsträffar, och arbeta med bemötande och handledning. Företagshälsovård Avtalet med nuvarande företagshälsovård Feelgood är uppsagt. Från och med 2015-04-01 ingår kommunen i ett samverkansavtal med Förvaltningen för Företagshälsa och tolkförmedling (Regionhälsan). I regionhälsan ingår sedan tidigare Örebro läns landsting. Kumla kommun, Laxå kommun, delar av Örebro kommun, samt företag och verksamheter huvudsakligen i Örebro län. Avsikten med bytet av företagshälsovård är att öka kommunens inflytande och påverkansmöjlighet. Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador under 2014 var 43 st. Det var en minskning med 30 procent jämfört med 2013. Antal anmälda tillbud minskade från 142 st. 2013 ÅRSREDOVISNING 2014 21 21 Förvaltningsberättelse Policies och planer Kommunfullmäktige har fastställt policies och planer där redovisning av hur kommunen har arbetat för att uppfylla dessa, ska göras i årsredovisningen. Miljömålsprogrammet för 2013-2020 har senarelagts. Miljöredovisningen som tidigare ingått i årsredovisningen har därför utgått sedan 2013. fram, genomföra och följa upp en folkhälsoplan för kommunen. Resultatet rapporteras till kommunstyrelsen. Folkhälsoplanen fastställs av kommunstyrelsen. Nämnderna skall i sina verksamhetsberättelser re dovisa hur man arbetat för att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Integration och etnisk mångfald Nämnderna redovisar i sina verksamhetsberättelser hur man uppfyller planen för integration och etnisk mångfald. För att de politiska partierna skall kunna verka för en god representativitet i nämnder och styrelser ges information till alla deltagare som genomgår samhällsorienteringen av förtroendevalda. Introduktion och etablering för nyanlända flyktingar och dess anhöriga har ett tydligt fokus på arbetslinjen. Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion är en särskild riktad insats under 2014/2015. Flyktingavdelningen erbjöd en professionell lokalvårdsutbildning med möjlighet att avlägga yrkesprov, samt möjlighet till språkstöd.. Teknik- och plannämnden förvaltar kommunens anläggningar för idrott, motion och bad. Anläggningarna underlättar för kommuninvånarna att ha ett aktivt fysiskt liv, vilket främjar folkhälsan. I Miljö- bygg- och myndighetsnämndens ansvarsområde ingår alkohol- och tobaksfrågorna samt hälsoskyddet i bostäder och lokaler. Vattenkvaliteten vid kommunens badplatser kontrollerades. Radonmätningar i bostäder förmedlades. Ventilationskontroller i bostäder granskades. Teknik- och plannämnden arbetar kontinuerligt med integrationsfrågor i den fysiska samhällsplaneringen. Simundervisning sker för vuxna nyanlända svenskar i Alléhallen. Kultur– och utbildningsnämnden utarbetade tillsammans med socialnämnden ett förslag till folkhälsoplan med fokus på barn, unga och äldre. Information om miljö– bygg, och myndighetsnämndens verksamhet finns att läsa på olika språk på kommunens hemsida. Handikappolitiskt program Varje år ska nämnderna beskriva vad man gjort för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Kommunplacerade flyktingbarn och elever integreras i kultur– och utbildningsnämndens verksamheter. Biblioteket stimulerar kulturell mångfald. Förvaltningen samarbetar med föreningar för att hjälpa nya svenska medborgare att integreras i föreningslivet. Teknik– och planförvaltningen arbetar med tillgänglighetsfrågor kontinuerligt i allmänna miljöer. Vid byggnation av trafiksäkerhetsobjekt har gångpassager för handikappade byggts. Vid spontanlekplatsen i Hallsberg har byggandet av en handikapptoalett slutförts. Socialförvaltningen har årliga genomgångar av kommunens policy för diskriminering. Inom de verksamheter där det är möjligt, rekryteras personal med kunskaper i andra språk. Miljö- bygg- och myndighetsnämnden bevakar tillgänglighetsfrågor, främst vid handläggning av bygglovsärenden som avser nybyggnad och om- och tillbyggnad. IBedömning om byggnaders tekniska egenskaper görs vad det gäller tillgänglighet. Folkhälsoarbete Avsikten med folkhälsoarbetet är att främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. Folkhälsoarbetet sker i samverkan i Sydnärke. Sydnärkes Folkhälsoteam har sitt säte i Lekebergs kommun. År 2014 inrättades folkhälsoutskottet i Hallsbergs kommun. Utskottet skall leda arbetet med att ta ÅRSREDOVISNING 2014 När bebyggelsemiljön skall utformas i samband med planläggningen, kommer tillgängligheten in i bilden. Ansvaret vilar främst på Teknik- och plannämnden. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden deltar dock i processen vid utarbetande av planer. 22 Förvaltningsberättelse För barn och elever med funktionshinder samverkar kommunen med övriga sydnärkekommuner och med gymnasiesärskolan inom Alléskolan. Elevhälsan har särskild kompetens när det gäller elever med behov av särskilt stöd. Hörselpedagoginsatser kan avropas genom avtal med Örebro kommun. Skolläkare köps in via avtal. Kommunen har även ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Barn i behov av särskilt stöd (bibass) tenderar att bli fler, och behoven blir mer omfattande. Behovet av insatser på grund av medicinska skäl har ökat inom förskolan. Socialfövaltningens medarbetare undviker parfymer och andra produkter med starka dofter i arbetet. En dialog pågår med medarbetare om rökning i tjänsten, det vill säga var och när man röker. Bland annat ska rökning undvikas i närheten av entréer och strax innan man går in till hemtjänsttagare. Sponsringspolicyn Kommunfullmäktige beslutade år 2013 att fastställa en sponsringspolicy. Kommunstyrelsen skall varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av sponsringsavtal. Respektive nämnd skall varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av mottagande av sponsring. Under 2014 har kommunstyrelsen sponsrat för totalt 99 tkr till följande föreningar: OK Tisaren, Järnvägen Cup, Indianerna Speedway, IFK Hallsberg Hockey, IFK Hallsberg FK, DSH:s Dansförening, Sköllersta IF, Pålsboda Gymnastik & Idrottsförening och Ratta Ren Dessutom har bidrag lämnats till BRIS med 15 tkr. Inom Kultur- och utbildningsnämndens område har kolloverksamheten bedrivits med stöd från Röda Korset. Övriga nämnder redovisade ingen sponsring under 2014. ÅRSREDOVISNING 2014 23 23 Förvaltningsberättelse Kommunstyrelsen Antal ledamöter: 15 Ordförande: Andreas Svahn Kommundirektör: Torbjörn Dybeck Årets verksamhet Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen fortsätter arbeta med den löpande utvecklingen av processer och riktlinjer inom kommunens ekonomiområde. Från början av året använder sig kommunen av VismaCollector för inkassokrav och vidare åtgärder. Förberedande arbete har pågått under hösten inför uppgradering av Agresso (ekonomisystemet) till ny version. Arbetet med att sjösätta InfoKey för resultatuppföljning istället för Ekozoom har påbörjats. ”Cockpit”, som är ett system för rapportering av målstyrningen påbörjades . Arbete med en ny kodplan utifrån Kommunbas 13 har utförts under hösten. Kommunstyrelsen har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, månadsrapporter och delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar. Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltningen har förutom att vara kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor, administration, protokoll och utredningar även ansvarat för alla interna stödfunktioner till övriga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen har under året ansvarat för Arbetsmarknadsenhet, Flykting-avdelning, Kansli-, Näringsliv– och Turism-, ekonomi-, personal– och serviceavdelning där fastighets-, måltids-, och städavdelning ingår. Även transfereringar såsom LSS , Nerikes brandkår, Sydnärkes utbildningsförbund, Länstrafiken och färdtjänst mm har ingått i ansvarsområdet. Personalavdelningen Personalavdelningen ansvarar för alla övergripande personalfrågor och har en råd- och stödgivande funktion till framförallt chefer. Från och med januari 2014 så anslöt sig Hallsbergs kommun till Sydnärkes lönenämnd och ett nytt personal- och lönesystem, Personec, med självservice infördes. Utbildning har pågått under hela 2013 och fortsatt under 2014. Mycket arbete har lagts på framförallt att säkerställa kompetens vad gäller utdata och statistik. Kansliavdelning Avdelningen har arbetat med förberedelser för allmänt val och för genomförande av EU-valet. Även lagt ner ett omfattande arbete på de uppdrag som fullmäktige gav i samband med beslut om budget. Deltagit i arbetet med att ta fram nytt styrsystem och därmed sammanhängande frågor. Vidare har avdelningen planerat och genomfört den vänortsträff med företrädare för Gifhorn och Jajce som ägde rum i maj i Hallsberg. Ett omfattande arbete har genomförts i syfte att få till stånd ett samarbete med Kumla kommun i frågor om miljö och hälsoskydd, PBL-frågor samt planfrågor. Alla chefer har gått en tvådagars arbetsrättsutbildning med fokus på Allmänna Bestämmelser ( kollektivavtal). En lönekartläggning påbörjades under slutet av 2014, detta för att säkerställa att kommunen har jämställda löner. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Serviceavdelningen Serviceavdelningen ansvarar bland annat för växel/ reception, reproarbeten och kommunens posthantering. Dessutom arbetar avdelningen med administrativt stöd åt fastighetsavdelningen, måltidsavdelningen och städavdelningen samt administrativt stöd åt andra förvaltningar som Teknik- och planförvaltningen, Miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen. Näringsliv/Information/Turism Frukostmöten och ett studiebesök på Postens terminal med drygt 130 besökare har genomförts. Inom avdelningen låg också kommunens IT-enhet fram till första april då de flyttat till en gemensam IT-nämnd. ITnämnden kommer i fortsättningen ansvara för det gemensamma datanätet och den gemensamma dataverksamheten samt utvecklingsarbetet avseende IT-frågorna i Hallsberg, Askersund, Laxå och Lekeberg. Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i maj månad, 130 företag och föreningar ställde ut på mässan. Två gånger har HallsbergsNytt & Evenemangsnytt skickats ut samt fem nr av NäringslivsNytt. Inför sommaren uppdaterades ”Välkommen till Hallsberg”- skyltarna med ny information både på svenska, engelska, tyska och franska. Fastighetsavdelningen En ny ”gratiskarta”, en gemensam destinations-broschyr och en lokal turist-broschyr för Hallsbergs kommun har tagits fram under året. Under sommaren visades ”de mina” en utställning av Carl Larsson målningar i familjen Begööhuset. Och Modelljärnvägen öppnade i juni månad. En ny fastighetsorganisation som ska arbeta med fastighetsrelaterade frågor och verksamhetsbeställningar har arbetats fram under året. Ett nytt fastighetssystem är under färdigställande. I samband med detta har större underhållsåtgärder och investeringsbehov kartlagts och en ny underhållsplan har färdigställts. Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen regi från den 1 april och stora satsningar har gjorts under året för att rusta upp stugor med mera. Ett stort projekt med att digitalisera fastighetsritningar pågår. Detta arbete innebär också att vi säkerställer fastigheternas ytor. ÅRSREDOVISNING 2014 24 Förvaltningsberättelse Två hus med 48 lägenheter har färdigställts i kvarteret Kronan och inflyttning i dessa har skett under året. Byggnation av ett tredje hus med ytterligare 24 lägenheter har påbörjats. med att slussa ut 336 feriearbetare på olika sommarjobb. Totalt sökte 366 personer varav 18 tackade nej. 12 ungdomar erbjöds ej feriejobb då de var för unga eller för gamla. Energisparåtgärder avseende ventilation och värme har genomförts på tre skolor och brandskyddsåtgärder har genomförts på bland annat Östansjö skola och Sköllergården. Transfereringar Kommentarer om LSS-verksamheten redovisas under respektive nämnd. Det ekonomiska resultatet under avsnitt Ekonomi. Taket på Långängsskolan har bytts och förskolan Kompassen färdigställts. Nytt kallförråd och nya arbetsrum har byggts i Alléhallen för Alléskolans idrottslärares räkning. Ett antal standardhöjande åtgärder på Tisarstrands camping har genomförts. Arbete med att återställa efter branden i Folkets Hus i Östansjö har pågått under en större del av året. Städavdelningen Städavdelningen är kommunens centrala städfunktion och utför städning åt brukande förvaltningar inom kommunen och Sydnärkes Utbildningsförbund. Avdelningen utför efter beställning daglig och periodisk städning, storbygg- och flyttstädning, golvvård samt fönsterputs. Kombinationstjänster kök/städ med enklare måltids-hantering har startats upp under hösten. Sydnärkes utbildningsförbund fortsätter utöka lokalytan och därmed utökas uppdragen. Måltidsavdelningen En tydligare uppdelning av organisationens kostnader har gjorts inför året där måltidsverksamhetens budget delas in i fyra ansvarsområden med en kökschef för varje område. Under 2014 har måltidsavdelningen i Hallsbergs kommun deltagit i en projektgrupp ”Hållbara måltider i Örebro Län”. Projektgruppen har bestått av olika kök från kommunerna i länet. Syftet med projektet har varit att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidshantering. Under hösten har arbetet inför nästa livsmedelsupphandling börjat. En viktig fråga har bl a handlat om att få producenter i närområdet intresserade att deltaga i upphandlingsprocessen, och i slutändan ha möjligheten att kunna handla produkter från närområdet. Att skapa kontakter och ha dialog har varit ett första steg. Förändringar av måltidshanteringen på förskolorna Sörängen (Kompassen), Tranängen och Norrgården där egen tillagning på förskolan har ändrats till att fungera som mottagningskök och få maten levererad från Alléköket. Flyktingavdelningen Kommunstyrelsen Belopp i tkr Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Över-/ underskott Intäkter + 185 823 + 161 189 +174 611 + 13 422 Kostnader -224 417 -211 471 -222 577 - 11 106 - varav personalkostnader -96 640 -85 730 -89 855 - 4 125 - varav kapitalkostnader -35 870 -39 110 -37 102 +2 008 - varav lokalkostnader -34 670 -30 618 -30 653 - 35 - varav övriga kostnader -57 237 -56 013 -64 967 -8 954 Nettokostnad -38 594 -50 282 -47 966 + 2 316 Kommunstyrelsen Transfereringar Belopp i tkr Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Över-/ underskott Intäkter + 21 044 + 19 980 + 21 579 + 1 599 Kostnader -151 515 -157 830 -159 329 - 1 499 - varav personalkostnader -18 460 -20 709 -21 675 - 966 - varav kapitalkostnader 0 0 0 0 - varav lokalkostnader -266 -233 + 33 - varav övriga kostnader -132 756 -136 855 -137 421 - 566 Nettokostnad -137 850 -137 750 + 100 -299 -130 471 Gemensam verksamhet Kommunstyrelseförvaltningens gemensamma verksamhet redovisar ett överskott på 2 316 tkr per 31 december 2014. Kommunstyrelsens sammanträdeskostnader och ordförandes kostnader är liksom föregående år lägre än budget och slutar på ett positivt resultat vid årets slut på 509 tkr. Stor del av kommundirektörens kostnader är bidrag till Verdandi och Folkets hus föreningar på totalt 1 045 tkr 2014. Ett samarbete med Stiftelsen Activa och projektet Aniara har kostnader under året på 366 tkr utöver budget men övriga verksamhetskostnader är lägre än budget och därmed visar kommundirektören på ett överskott med 381tkr. Hallsbergs kommuns överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar är 50 personer. I år har Flyktingavdelningen tagit emot 111 personer och av dessa har vi bosatt 12 personer. Samtliga kommuner i Örebro län har tagit emot fler nyanlända flyktingar än tecknad överenskommelse. Arbetsmarknadsenheten Kommunen, Näringsliv- och Turismavdelningen tog över Tisarstrands Camping i egen regi från den 1 april i år. Behovet av upprustning har varit stort och Campingen visar ett negativt resultat på 280 tkr. Arbetsmarknadsenheten har under året sysselsatt 190 personer via arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under sommaren har även arbetsmarknadsenheten jobbat ÅRSREDOVISNING 2014 Ekonomi 25 25 Förvaltningsberättelse Belopp i tkr Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Över-/ underskott Kommunstyrelse -5 391 -5 775 -5 266 + 509 Kommundirektör -5 201 -4 156 -3 775 + 381 Kansliavdelningen -2 353 -3 094 -2 923 + 171 Näringsliv- och Turismavd -3 607 -2 848 -3 076 - 228 Ekonomiavdelningen -6 661 -7 159 -7 128 + 31 Personalavdelningen -8 994 -9 465 -9 750 - 285 Intern Serviceavdelning - 786 - 11 824 - 9 544 + 2 280 Varav Stab, post, Repro,växel och IT -6 219 -6 525 -5 487 + 1 038 Varav Fastighetsavd därav Kopparslagaren därav Kronan + 1 845 +253 0 -5 735 +251 -24 - 3 680 +152 - 928 + 2 055 - 99 - 904 Varav Städavdelning + 1 102 + 184 + 357 + 173 Varav Måltidsavdelning + 2 486 + 252 - 734 - 986 Flyktingavdelningen -17 0 0 0 Arbetsmarknadsenheten - 5 584 - 5 961 - 6 504 - 543 KSF gemensam verksamhet totalt - 38 594 - 50 282 - 47 966 + 2 316 Transfereringar - 130 471 - 137 850 -137 750 + 100 Summa nettokostnader KSF -169 065 + 2 416 Total Drift/avdelning Intern serviceavdelning har haft ökade telefonintäkter mot budget med 853 tkr. IT-avdelningen visar ett överskott med 171 tkr på grund av en minskad semesterlöneskuld. Verksamheten har från 1 april övergått till en gemensam IT-nämnd tillsammans med Lekeberg, Askersund och Laxå. Årets resultat för avdelningen är ett överskott på 1 038 tkr. Fastighetsavdelningen inklusive bostadsanpassningen gör ett överskott på 2 055 tkr i förhållande till budget.. Överskottet beror till stor del på att de varit ett varmt år med lite snö, vilket gör att kostnaderna för såväl el, fjärrvärme och snöröjning tillsammans lämnar ett överskott på 1 150 tkr. Minskade kapitalkostnader då byggnationen av förskolan Kompassen dragit ut på tiden har påverkat resultatet positivt. Måltidsavdelningens lönekostnader har varit för höga under året och visar en avvikelse på minus 2 063 tkr vid årets slut. Här ingår även lönekostnader för extern försäljning där budget under året saknats. Externa försäljningen har minskat underskottet något och det slutliga resultatet vid årets slut är minus 986 tkr. En höjning av Administrationens lönekostnader och av semesterlöneskulden gör att arbetsmarknadsenheten till årets slut visar på ett negativt resultat på 543 tkr. Färre uppdrag och dyrare åtgärder från Arbetsförmedlingen där skillnaden mellan löner mot bidrag för åtgärderna visar en nettokostnad på 1 567 tkr. Åtgärderna för övrigt slutar på ett överskott med 1 626 tkr. -188 132 -185 716 Verksamhetsmått Flyktingdelningen har under tidigare år avsatt positivt resultat som idag är balanserat. Ett beslut är taget på att 1 500 tkr per år för särskilt riktade insatser under 2014/15 ska belasta avdelningen. Inklusive dessa insatser har avdelningen gjort en resultatöverföring till balansen med 879 tkr som är avdelningens överskott under året. Transfereringar Volymuppgifter 2013 2014 Totalt mottagna flyktingar * 64 111 Antal personer som omfattas av etableringsinsatser 41 71 Antal inskrivna flyktingar under 20 år 22 40 Antal inskrivna flyktingar över 65 år 1 0 Antal ensamkommande barn som beviljats uppehållstillstånd 0 2 LSS-verksamheten visar ett negativt resultat med 1 027 tkr 31 december 2014 som till största delen beror på för höga lönekostnader. Brukarna får i samband med flytt nya beslut, på fler antal timmar. Mottagna fördelat antal hushåll 38 63 Antal feriearbetare 16-18-åringar Arbetsmarknadsenheten 350 336 Kommunen har efter en långdragen process fått ersättning från Försäkringskassan för tidigare år som bokas som intäkt på 216 tkr 2014. *Nyanlända som omfattas av Arbetsförmedlingens samordningsinsatser Färdtjänstkostnaderna under året är bättre än budget med 191 tkr och utöver detta har moms-återbetalning påverkat resultatet positivt med 356 tkr. Framtiden Flyktingavdelningen, Arbetsmarknadsenheten och LSS verksamheten flyttas över till nya Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. Serviceavdelningen med Fastighet-, Måltid- och Städavdelning flyttar över till nya Drift- och serviceförvaltningen. ÅRSREDOVISNING 2014 26 Förvaltningsberättelse Teknik- och plannämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Inga-Britt Ritzman Förvaltningschef: Marianne Christiansen Uppdrag Fritid Nämndens uppdrag omfattar arbete med den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen. En ny fritidschef har anställts från 1 april 2014. Alléhallens inomhusbad och gym har även 2014 haft färre besökare och lägre intäkter än året innan. Teknik- och plannämnden/förvaltningen ansvarar för ett mycket omfattande anläggningskapital. Nämnden fullgör uppgifter avseende kommunens vatten- och avloppsförsörjning, avfallshantering, väghållning, parker, natur- och grönområden och kommunens skogsinnehav. Gata/park Omfattande periodiskt underhåll av vatten och avloppsnätet har genomförs i Hallsberg och Östansjö. Kvarnbron i Hallsberg är färdigställd och tre trafiksäkerhetsobjekt genomförda, GC-vägar Korsbergsgatan-Elvas väg i Hallsberg, Skolvägen-Egebyvägen i Sköllersta samt Krallgatan i Östansjö. Nämnden ansvarar även för kommunens köp och försäljning av mark för kommunens behov, tomter för småhusbyggnation och andra markfrågor. Vidare fullgör nämnden det lokala trafiksäkerhetsarbetet i fråga om trafiksäkerhetsbefrämjande åtgärder. Vatten och avlopp Den 20 mars inträffade en allvarlig driftsstörning då en tankbil råkade leverera 1,5 m3 olja till fel hus så att oljan rann ner i avloppsbrunnen. Kommunen och räddningstjänsten löste dock situationen utan allvarligare miljöpåverkan. Omfattande VA-sanering har skett i Hallsberg och Östansjö. Investeringar på Hallsbergs avloppsreningsverk med åtgärder för att ny slamavvattning pågår. Den upprättade investeringsplanen, och planen för det periodiska underhållet har i stort sett följts under året. Verksamheten har en nettointäkt på 344 tkr för 2014. Med årets resultat är saldot i resultatutjämningsfonden per den sista december 7 033 tkr. Teknik- och plannämnden svarar också för driftoch underhåll av Familjebadet, sporthallar, ishallar, idrottsplatser, motionsspår och friluftsbad. Årets verksamhet Årets verksamhet har präglats av arbete inför den omorganisation som träder i kraft den 1 januari 2015. Personalomsättning har varit hög under året. På ingenjörssidan har flera befattningshavare slutat och ersatts av nyrekryteringar. Besparingsåtgärder för att hålla budget har pågått hela året. Renhållning/Avfall Verksamheten kommer att övergå i Sydnärkes kommunalförbund, tillsammans med Askersund, Laxå och Lekebergs kommuners avfallsverksamhet från årsskiftet 2014/2015. Mark- och exploatering Byggnation av vatten, avlopp, gator och belysning i Vibytorp etapp II A har skett under året och 12 nya tomter finns till försäljning. En riksklassificering av kommunens samtliga kända deponier har genomförts och kommer att slutrapporteras i februari 2015. Ansvaret för nedlagda deponier och därtill hörande lakvattenrening kvarstår i kommunen och följer ej med till Sydnärkes kommunalförbund. Verksamheten har en nettointäkt på 2 423 tkr för 2014. Årets resultat och ingående saldot i resultatutjämningsfonden 1 646 tkr avsätts till fonden för lakvattenrening och nedlagda deponier. 10 stycken villatomter har sålts under året varav 8 i Hallsberg, 1 i Sköllersta och 1 i Vretstorp. 4 stycken av dessa är slutbetalda. Däremot har två stycken tomter återtagits då köpvillkoren ej uppfyllts. Fysisk planering m.m. Följande Detaljplaner har vunnit laga kraft under året, dpl Norr Tälleleden, del av Södra Allén och Pålsboda torg . En ny översiktsplan håller på att upprättas, arbetet fortsätter 2015. ÅRSREDOVISNING 2014 27 27 Förvaltningsberättelse Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på 300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med 315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget, till den skattefinansierade verksamheten, till ett netto-anslag på 35 326 tkr. Verksamhetsmått 2012 2013 2014 Antal besökare Alléhallen, anläggning Volymuppgifter 128 629 106 179 102 724 Insamlat hushållsavfall, kg 4 877 200 4 408 890 4 446 500 Utfallet 2014 uppgår till en nettokostnad på 35 940 tkr, vilket är ett överskridande med 614 tkr. Det motsvarar 1,7 % av nettobudgeten. Kvalitetsmått Kvalitetsnyckeltal 2012 2013 2014 Intäkter per person i bad/gym totala int. bad&gym/antal besökare, 60 kr 72 kr 67 kr Insamlat avfall kg/invånare kommun 297 319 291 Insamlat avfall kg/invånare FTI 74 72 66,44 Den största avvikelsen i nämndens verksamhet är ett överskridande på Alléhallen med 925 tkr, vilket motsvarar 17 %. Det beror på lägre intäkter, jämfört med tidigare år och jämfört med budget, både till inomhusbadet och gymmet. Gata/parkavdelningens underskott stannar på 214 tkr beroende på den milda förvintern och att verksamheten medvetet har hållit igen på beläggningsunderhållet. Kostnaderna för belysningsnätet har blivit större än beräknat på grund av många trafikskadade belysningsstolpar och att minskningen av belysning på enskilda vägar ej hann att genomföras. I verksamhetsplanen finns beskrivet ett antal mått och nyckeltal inom respektive verksamhet. De som beskrivs ovan är ett urval av dessa. Ekonomi Skattefinansierad verksamhet Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Över-/ underskott 31 741 32 478 30 507 -1 971 Kostnader -70 744 - 67 804 - 66 447 + 1 357 - varav personalkost-nader -16 527 -16 215 -15 786 + 429 - varav kapitalkostnader -11 885 -11 903 -11 855 + 48 - varav lokalkostnader - 18 128 - 17 542 - 17 515 + 27 - varav övriga kostnader -24 204 - 22 144 - 21 291 + 853 Nettokostnad -39 003 - 35 326 - 35 940 - 614 Belopp i tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Över-/ underskott Belopp i tkr Intäkter Nämnd Budget 2014 - 173 - 192 - 171 + 21 - 2 974 - 2 938 - 2 623 + 315 Fordonsverkstad + 193 + 179 + 179 0 Teknisk planering och Trafik - 477 - 436 - 724 - 288 Plan- och mätverksamhet - 813 - 1 801 -1 459 + 342 Mark och exploatering Gata/Park -21 056 - 17 473 - 17 687 - 214 Fritidsavdelning - 6 493 - 7 189 - 7 054 + 135 Alléhallen - 7 210 - 5 476 - 6 401 - 925 - 39 003 - 35 326 - 35 940 - 614 Totalt ÅRSREDOVISNING 2014 28 Framtiden Teknik- och plannämnden upphör vid årsskiftet. En ny nämnd skapas, Drift- och servicenämnden, där verksamheter från bl.a. TPN kommer att ingå, tillsammans med verksamheter från kommunstyrelsen, Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden m.fl. En ny förvaltningschef för Drift- och serviceförvaltningen har rekryterats och börjar sin tjänst den 20 april 2015. Förvaltningsberättelse Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Antal ledamöter: 7 Ordförande: Anne Carlqvist Fors Förvaltningschef: Leif Welander Verksamhetsmått Miljö-, bygg- och myndighetsnämndens verksamhet omfattar bland annat myndighetsutövning som utgår från Miljöbalken, Livsmedelslagen, Plan- och bygglagen, Alkohollagen, Tobakslagen samt Lagen om viss receptfria läkemedel. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden har även ansvar för energioch klimatrådgivningen i kommunen. I verksamheten ingår även det förebyggande arbetet som hör ihop med respektive lagstiftning. Dessutom finns ett särskilt ansvar för att delta i samhällsplaneringen. 2012 2013 2014 Ärenden bygglov 215 242 173 1 011 1 108 718 Utförda inspektioner miljö 379 371 486 Utförda inspektioner alkohol 77 81 33 Rådgivningar energi 97 66 82 Ärenden miljö Årets verksamhet Kvalitetsmått I början av året slutfördes arbetet med dokumentet ”Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun” i och med att detta publicerades på kommunens hemsida. Därigenom kunde återstående bidrag från Länsstyrelsen rekvireras. Nämndens arbete med kvalitetsfrågor handlar till stor del om tillgänglighet, bemötande, effektivitet samt kompetens där stor vikt läggs vid en hög servicenivå gentemot kommuninnevånare och företag. En mindre servicemätning i bygglovsärenden gjordes under året riktad mot privatpersoner. Nöjdheten med handläggningen var relativt stor. Lägre betyg gavs för tillgänglighet. Orsaken till detta var att en tjänst var vakant och den ende handläggaren var mindre tillgänglig på grund av arbetsplatsbesök och liknande. Inom bygglovshanteringen beviljades bygglov för fem villor. Några större byggnationer påbörjades ej. Antalet ärenden var väsentligen lägre än 2013. Under året fortsatte det fleråriga arbetet med avslutande av äldre bygglovsärenden. Inom alkohol-, tobak- och läkemedelstillsynen bedrevs verksamheten i en något lägre omfattning än tidigare. Samarbetet med övriga alkoholhandläggare i länet var fortsatt stort under året. Året var fritt från stora överträdelser och misskötsamhet. Ekonomi Förvaltningens ekonomiska resultat blev en nettokostnad på 2 918 tkr, en positiv avvikelse med 478 tkr mot budget. Inom miljö- och livsmedelsområdet gjordes bland annat en kontroll av rengöringen i restaurangkök. Resultatet var otillfredsställande med en högre andel dåligt rengjorda redskap än i de kommunala köken. Arbetet med enskilda avlopp på landsbygden fortsatte med uppföljning av tidigare delprojekt och en intensifiering av kontrollen av gamla anläggningar. (tkr) Intäkter Energi- och klimatrådgivningen hade mest fokus under året på de länsgemensamma aktiviteterna. I Hallsberg deltog rådgivningen på Hallsbergsmässan med information om solel. I övrigt anordnades föreläsning om fukt och mögel. Hallsberg hjälpte också Örebro kommun med energirådgivningen där under året. Antalet rådgivningar till allmänhet och företag var något högre än 2013. ÅRSREDOVISNING 2014 Volymuppgifter Budget 2014 Avvikelse 3 365 3 308 + 57 Kostnader - 6 283 - 6 704 + 421 -därav personalkostnader - 4 752 - 4 940 + 188 -5 -52 + 47 - 471 -461 - 10 -därav övriga kostnader - 1 105 - 1 251 + 196 Nettokostnad - 2 918 - 3 396 + 478 -därav kapitalkostnader -därav lokalkostnader 29 29 Utfall 2014 Förvaltningsberättelse större förbättring av vattenkvaliteten i sjöar inte har skett. Mycket arbete återstår om kommunens vatten ska klara EUs vattendirektiv. Fördelat på de olika verksamhetsområdena ser avvikelsen ut enligt följande: Verksamhet (tkr) Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Bygglov - 500 - 265 - 235 Energi- och klimatrådgivning 77 - 40 + 117 Miljö-, hälsoskydd- och livsmedelstillsyn -1 194 -1 354 + 260 0 - 16 + 16 Gemensamt -1 401 -1 721 + 320 Total - 2 918 - 3 396 + 478 Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn Några stora förändringar i de lagstiftningar inom miljö- och byggområdet bedöms inte komma. Däremot talar mycket för ett bättre och närmare samarbete i bland annat miljöfrågor mellan kommunerna i länet. På så vis kan det totala miljöarbetet göras bättre och effektivare. Utfallet på intäkterna blev + 57 tkr, vilket motsvarar 2 procent högre intäkter än vad som budgeterats. Den största delen avser intäkter inom energioch klimatrådgivningen avseende bidraget från Örebro kommunen för hjälpen med rådgivningen. Enda området där utfallet var lägre än budget för var inom bygglov där intäkterna var ca 40 % lägre. Kostnaderna blev 421 tkr lägre än vad som budgeterats, vilket motsvarar ca 6 procent. De kostnader där de största avvikelserna redovisas är personalkostnaden, kapitalkostnaden samt övriga kostnader. Kapitalkostnaden blev 90 % lägre än budget men här är det ytterst lite pengar det handlar om. Beloppsmässigt var det personalkostnaderna och övriga kostnader som blev 188 tkr resp. 196 tkr lägre än budget. Framtiden En av de stora framtidsfrågorna är klimatfrågorna och arbetet för en hållbar utveckling. När det gäller de 16 nationella miljömålen är trenden att de har varit och är svåra att uppnå. Mycket mer arbete krävs för att vända utvecklingen åt rätt håll. En utgångspunkt i kommunens miljöarbete finns i det program Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden tidigare tog fram. Andra styr- och måldokument finns givetvis också, bla det regionala energioch klimatprogrammet. Arbetet för en omställning mot en hållbar samhällsutveckling handlar mycket också om ett utåtriktat arbete mot kommuninnevånarna i deras egenskap av konsumenter, resande mm. För detta bör resurser i någon form finnas. En annan viktig framtidsfråga är vattenfrågan. Liksom inom miljömålsområdet är trenden att någon ÅRSREDOVISNING 2014 30 Förvaltningsberättelse Kultur- och utbildningsnämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Siw Lunander Förvaltningschef: Fredrik Nordvall Årets sommarutställning, "De mina”, en vandringsutställning om Carl Larssons och Karin Bergöös barn var mycket uppskattad och lockade många besökare. Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet, kultur- och förening samt medverkan i Familjens Hus i Hallsberg. Satsningen på att utveckla Bergöö-kvarteret har fortsatt under 2014. I magasinsbyggnaden bakom Bergöö-huset invigdes modelljärnvägen, som är en skalenlig modell av Hallsbergs bangård. Magasinet inrymmer även en permanent utställning om järnvägens historia i Hallsberg. Årets verksamhet Inför 2014 fanns två stora utmaningar, dels att effektivisera nämndens verksamheter då de ekonomiska ramarna minskade och dels att förbättra elevernas måluppfyllelse i skolan. Enkelt uttryckt, bättre resultat till en lägre kostnad. En omfattande omorganisation genomfördes mitt i läsåret 20132014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Det var många som oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre. Det är därför mycket glädjande att kunna summera 2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre än på väldigt många år samtidigt som vi har ett ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett litet överskott. Verksamhetsmått Antal barn ökar i verksamheterna och framförallt när det gäller förskolan och fritids. I förskolan finns en tendens till att föräldrar önskar plats närmre 1årsdagen än tidigare, vilket gör att efterfrågan kommer lite tidigare på året jämfört med föregående år. Volymuppgifter Skolan har under de senaste åren prioriterat de tidiga skolåren, med tidig upptäckt och tidig insats. Nu kan elevernas resultat stämmas av mot de nationella proven i skolår; 3, 6 och 9. Andelen gymnasiebehöriga har under många år varit bland de lägsta i landet och i den officiella statistiken 2013 var Hallsbergs kommun sämst i riket med sina 73,4%. Under 2014 har andelen gymnasiebehöriga ökat med cirka 10 procentenheter. Resultaten i skolår 6 är fortsatt bra. Kompetensen att bedöma elevernas kunskaper behöver ytterligare utvecklas i de lägsta skolåren. Resultaten på nationella proven i skolår 3 motsvarar inte den kunskapsnivå som det bedöms att eleverna har. 2013 2014 Barn i pedagogisk omsorg 47 43 38 Barn i förskolan 671 682 700 1 613 1 588 1 596 Barn på fritidshem 620 620 655 Kulturskolan, antal elever i ämneskurs och gruppkurs 229 267 215 103 849 91 305 90 007 471 465 444 Elever i förskoleklass och grundskola Biblioteksverksamhet, antal utlån Antal anställda Personaltätheten minskar både i förskolan och i grundskola medan den ökar i förskoleklass och på fritids. IT-satsningen i skolan har fortlöpt under året. Till hösten 2015 har alla elever från skolår 7-9 tillgång till en lärplatta per elev och alla elever från skolår 1-6 en lärplatta till två elever. Kulturskolan har förutom de avgiftsbelagda kurser som elever kan söka på sin fritid, även ett gott samarbete med kommunens grundskolor. Alla elever får på så vis tillgång till delar av kulturskolans utbud. Kulturavdelningen har även haft flera evenemang som riktat sig till allmänheten, från teater till nyårsfirande. ÅRSREDOVISNING 2014 2012 31 31 2012 2013 2014 Antal årsarbetare per 100 elever år 1-9 9,4 9,4 9,3 Antal årsarbetare per 100 barn i förskoleklass 6,1 5,5 5,8 Antal barn per årsarbetare i förskolan 5,2 5,1 5,6 Antal barn per årsarbetare i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 4,7 3,9 4,2 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 23,8 23,0 22,0 Förvaltningsberättelse Grundskola avgångsbetyg åk 9 År 2012 År 2013 År 2014 Genomsnittligt meritvärde 192,9 195,4 202,3 Andel behörig till nationellt program 76,8% 73,4% 83,3% Andel som har uppnått målen i alla ämnen 67,2% 63,3% 71,4% Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Över-/ underskott Intäkter 25 931 23 837 30 173 +6 336 Kostnader Kvalitetsmått/måluppfyllelse Resultaten i årskurs 9 har ökat när det gäller genomsnittligt meritpoäng, behörighet till gymnasiet och andel som har uppnått målen i alla ämnen. Det är dock större skillnader mellan pojkar och flickors måluppfyllelse än genomsnittet i riket. I Skolinspektionen helhetsbedömning framförs att kommunen har ett väl utvecklat och förankrat system för uppföljning och utveckling och att det är de nationella målen som står i fokus. Det behöver dock arbetas vidare med att höja elevernas måluppfyllelse. Enligt helhetsbedömningen behöver huvudmannen också vidta åtgärder för att komma till rätta med de skillnader i kunskapsresultat som finns inom och mellan skolor. -287 006 -274 278 -280 432 -6 155 - varav kapitalkostnader -1 544 -1 824 -1 452 +372 - varav lokalkostnader -48 267 -41 385 -41 145 +240 - varav personalkostnader -181 793 -177 173 -177 039 +134 - varav övrigt -55 401 -60 796 -6900 Nettokostnad -261 175 -250 440 -250 259 +181 -53 896 Resurserna fördelar sig på följande verksamheter: Bokslut 2013 Bokslut 2014 Belopp i tkr Skola/fritidshem Ekonomi Kultur- och utbildningsnämndens gör ett överskott med 181 tkr, vilket motsvarar en avvikelse på 0,1% Det ekonomiska resultatet är följden av ett väldigt hårt och målmedvetet arbete med att få en budget i balans. Inför 2014 bröts lärsårsorganistationen upp mitt i pågående läsår, stora effektiviseringar genomfördes från årsskiftet med utmaningen att få helårseffekt. -156 769 -148 952 Förskoleverksamhet -83 658 -86 245 Gemensamt -18 974 -17 511 Elevhälsa -9 197 -8 384 Kulturskola -3 371 -3 155 Särskola -3 764 -4 322 LSS -1 399 -1 358 Biblioteksverksamhet -5 436 -5 332 Kultur och föreningsverksamhet -4 438 -5 173 -287 006 -280 432 Summa kostnader Framtiden Utmaningen under 2014 har varit att minska den skenande kostnadsökningen när det gäller interkommunala ersättningar som så drastiskt ökade under hösten 2013. Förvaltningen skapade i budgeten inför 2014 en planeringsreserv som hjälpt till att täcka för budgetöverskridandet när det gäller interkommunala ersättningar. Vidare erhöll förvaltningen ett LSS-bidrag hänförligt till en osäker fordran som avskrevs 2012. Dessutom blev ersättningen från Flyktingmottagningen större än vad som var budgeterat med. Inför 2015 byter Kultur- och utbildningsnämnden namn till Bildningsnämnden. Nämnden tar även över ansvaret för fritidsavdelningen. Ett av nämndens mest prioriterade områden är att fortsätta arbetet för att alla elever ska nå de lägsta kunskapskraven och att de flesta eleverna ska nå de högre målen. 2015 görs en satsning på det nära ledarskapet i förskola och skola. Arbetslagens roll stärks och rektor/förskolechef skapar ledningsgrupper på enheterna, med fokus på barnens/elevernas utveckling och måluppfyllelse. I övrigt så har återhållsamhet varit ledorden vilket bland annat återspeglas i att de flesta verksamhetsansvariga lämnar överskott. Förskolan Kompassen har till exempel kunnat dra nytta av stordriftsfördelar under året och anpassat bemanningen efter barnförhållandena. ÅRSREDOVISNING 2014 Belopp i tkr Kultur och fritidsfrågorna prioriteras och görs mer synliga då Bildningsnämnden kommer att ha ett Kultur och fritidsutskott. 32 Förvaltningsberättelse Socialnämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Magnus Andersson Förvaltningschef: Lena Dibbern Socialnämndens verksamhetsområde är brett. Exempel är hjälp och stöd till familjer och deras barn och ungdomar, hjälp och stöd till personer med missbruk eller beroende, äldreomsorg, kommunens hälso- och sjukvård samt insatser till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden har dessutom ansvar för förebyggande arbete och att delta i samhällsplaneringen. året. Öppenvården kommer i sin helhet att flytta till familjecentralen. Från årsskiftet 2014 har vi tagit emot ensamkommande barn. Kommunen har avtal om att erbjuda sex asylplatser. Vid årsskiftet 2014-2015 hade vi 17 ensamkommande barn. Det beror på att när ett barn får uppehållstillstånd kommer ett nytt asylsökande barn. Det är alltid sex asylplatser belagda. Boendet för dessa barn ordnas genom avtal med Global Care i Laxå. Årets verksamhet Under året har en administrativ enhet skapats med gemensam administration för hela förvaltningen ledd av en enhetschef. Öppenvården Stegen har under 2014 utvecklat verksamheten inom flera olika områden. Stegen har arbetat med att anpassa behandlingsinnehåll och arbetsuppgifter, för att på ett bättre sätt kunna möta människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Det har varit stor omsättning av sjuksköterskor och socialsekreterare inom barn och familjeenheten, vilket lett till en tuff arbetssituation för medarbetarna. Detta är en ny situation då arbetsgrupperna tidigare varit mycket stabila och med lång erfarenhet Tio vårdbiträden har under året validerats till undersköterskor via omvårdnadslyftet. Det riktade tilläggsanslaget för att skapa en stimulerande verksamhet inom daglig verksamhet har använts till att iordningställa utemiljön kring Träffen. Enhetschef och områdeschef har gemensamt med föräldrar och företrädare för de brukare som har sin dagliga verksamhet på Träffen, fört dialog kring framtida användande av tilläggsanslaget Hemtjänsten har under hösten påbörjat arbetet med att införa Time Care Planering, som är ett databaserat schemaläggningssystem, där schemat läggs utifrån en behovsgraf. Under året fick hemtjänsten ett tilläggsanslag för att öka personalkontinuiteten. Kontinuiteten har förbättrats från 23 medarbetare som besökte en hemtjänsttagare 2013 till 20 under 2014. Personal inom korttidsboendet har under året öppnat en ”fritidsgårdsverksamhet” för målgruppen. Fritidsgården öppnade under hösten och är lokaliserad i daglig verksamhets lokaler. Öppettiderna är varannan måndag kväll och planeringen av verksamheten har skett tillsammans med de brukare som har velat delta i planeringen. Inom SÄBO har behovet av vårdboende varit stort. Brukare som inte kunde återgå hem blev kvar på korttidsboendet, vilket i sin tur innebar ökade kostnader för utskrivningsklara på USÖ. Socialnämnden beslutade därför att starta ett nytt boende med tio vårdplatser vilket öppnades i oktober. Under året har det varit en omsättning på 44 % av brukare på SÄBO. Verksamhetsmått Volymuppgifter Arbetet med kvalitetsregistren har fortsatt och involverat samtliga medarbetare. För 2014 erhöll Hallsbergs kommun drygt 2,1 miljon i prestationsersättning för det förbättringsarbete som gjorts för de mest sjuka äldre. Under december inledde IVO en granskning av handläggningen inom barn- och familjeenheten. Svar har ännu inte inkommit men ett utvecklingsarbete utifrån muntlig återkoppling har inletts. Planering för en familjecentral har pågått under ÅRSREDOVISNING 2014 33 33 2012 2013 2014 Platser i särskilt boende inkl korttid 147 146 156 Personer med hemtjänst 259 255 275 Personer med personlig assistans 29 27 26 Personer med bostad med särskilt service, LSS 25 31 29 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd 318 267 243 Institutionsvård vuxna, antal dygn 381 552 637 Institutionsvård barn och unga, antal dygn 2 583 1 524 1 561 Familjehemsvård, antal dygn 6 743 6 118 7 969 Förvaltningsberättelse Både inom hemtjänst och inom SÄBO har det funnits flera personer som under lång tid behövt palliativ vård. Därför har det varit vak dygnet runt under längre perioder. Kvalitetsmått/måluppfyllelse Kvalitetsnyckeltal % 75 % ska vara nöjda med social samvaro och aktiviteter Gul 93 % ska vara nöjda med bemötandet Grön 75 % ska uppfatta att de har rätt till daglig utevistelse Röd Brukare inom LSS-verksamheten ska utifrån intresse ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter Gul 90 % ska uppleva att de får bra vård och omsorg Grön 80 % ska uppleva att de har inflytande över vården och omsorgen Gul Socialförvaltningens medarbetare ska upplevas ha en hög kompetens (80 % nöjda) Grön Formell kompetens ska prioriteras vid rekrytering (87 % undersköterskeutbildning) Grön Budget i balans +/- 0 i resultat Röd Vårdskador ska förebyggas Grön VFF har ett underskott på personal om 3,9 årsarbetare i förhållande till den omsorgstyngd verksamheten har. Under året har de varit tvungna att ta in vikarier på de boendena med stor omsorgstyngd för att verksamheten skulle fungera. Under 2015 kommer det att testas en utvecklad modell för att mäta omsorgstyngden i kommunens boenden. Under en fyraveckorsperiod har en lägenhet i ett gruppboende behövt renoveras. Under den perioden fick en av brukarna flytta ut ur sin bostad. Eftersom nattbemanning behövdes fick verksamheten dubbla kostnader under denna period. IFO:s underskott är beroende på att kostnaderna för placeringar för barn/ungdomar har ökat under året. Några av de personer som behövt placeras har också haft ett stort omvårdnadsbehov som kräver dyrare placeringsformer. Ekonomi Förvaltningen uppvisar ett ekonomiskt underskott på ca 5 560 tkr. Det beror till stor del på underskott inom äldreomsorgen som uppvisar en kraftig ökning av kostnaderna. Inom hemtjänsten har det varit en stor ökning av omsorgstyngden. Det finns 16 fler brukare med hemtjänst 2014 än 2013 och 11 fler brukare med larm. Den stora ökningen av omsorgstyngd beror både på ett ökande antal personer i behov av insatser och på att de personer som har insatser behövt mycket mer hjälp. Belopp i tkr Inom SÄBO har det under året varit en ökad omsorgstyngd. På Sköllergården har det funnits en förstärkning nattetid i princip hela året, motsvarar 1,92 årsarbetare. Skälet till förstärkningen på natten har varit att brukare på alla tre våningarna varit oroliga och inte kunnat lämnas ensamma under längre perioder. Grundbemanningen är två medarbetare på natten vilket skulle ha inneburit, om förstärkning inte gjorts, att minst en våning varit obemannad under nattetid. Även på Kullängen har det funnits förstärkning p.g.a. oroliga brukare. På Kullängen blir problemen större då flera brukare är oroliga p.g.a. att enheterna är så stora och de oroliga brukarna påverkar andra i högre utsträckning än på mindre enheter. Att det varit så många beslut om vårdboende har inneburit att korttidsavdelningen varit fullbelagd varför kommunen inte kunnat ta hem alla utskrivningsklara. Kostnaderna för detta uppgår till ca 1 000 tkr, ett överskridande av budget med ca 800 tkr. ÅRSREDOVISNING 2014 Intäkter Bokslut 2014 Budget 2014 Över-/ underskott 31 993 41 821 30 530 11 291 Kostnader -269 566 -289 590 -272 739 -16 851 - därav personalkostnader -193 958 -208 703 -198 008 -10 695 - därav kapitalkostnader -911 -923 -939 16 - därav lokalkostnader -28 831 -26 933 -27 967 1 034 - därav övriga kostnader - 45 866 -53 031 -45 825 -7 206 Nettokostnad -237 573 -247 769 -242 209 -5 560 Belopp i tkr Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 Över-/ underskott -5 709 -152 -2 399 2 551 -160 502 -172 201 -165 525 -6 675 Området för funktionshinder -33 574 -33 711 -32 772 -939 Individ- och familjeomsorgen -37 788 -42 009 -41 513 -496 -237 573 -247 769 -242 209 -5 560 Förvaltningsgemensam administration Vård och omsorg Nettokostnad 34 Bokslut 2013 Förvaltningsberättelse Framtiden Av befolkningsprognoserna framgår ett ökat antal äldre vilket kommer att ställa krav på fler insatser från nämnden. Under 2015 behöver det upprättas en plan för framtida äldreomsorg. Under 2015 förväntas ett större antal asylsökande ensamkommande barn komma till Sverige, det betyder att Migrationsverket skrivit upp det antal asylsökande barn som varje kommun förväntas ta emot. För Hallsbergs del innebär det att det kommer att tas emot 11 asylsökande barn 2015 istället för som 2014 sex asylsökande barn. Under senare del av 2014 samt i början av 2015 kommer ett stort antal nya Författningssamlingar som reglerar nämndens ansvarsområde att träda i kraft. Detta kommer att ställa krav på kompetensutveckling och utvecklingsarbete. De omstridda bemanningsreglerna i demensboende, och senare även vårdboende, som skulle träda i kraft 31/3-2015 kommer troligen att skjutas upp. Om regelverket kommer att träda i kraft kommer det att i hög grad påverka behovet av personal i våra särskilda boendeformer. Social- och arbetsmarknadsnämnden har för 2015 fått ett resurstillskott på 11 500 tkr. Trots detta kommer året att bli tufft då ekonomin inte var i balans 2014.. E-hälsa behöver utvecklas för att effektivare kunna möta högre krav från omvärlden och ökat vårdbehov. Dokumentationen behöver förbättras och digitaliseras. Biståndshandläggarna kommer under 2015 att utbildas i ÄBIC, äldres behov i centrum, som är en utredningsmetod som fokuserar på att skapa en tydlig behovsbild som underlag för beslut. Detta är en viktig satsning för att få en än mer stringent biståndsprövning. Hallsbergs kommun kommer under 2015 att samarbeta med Kumla kommun även vad gäller familjerätt. Det är ett så specifikt område att kompetensen för uppgiften behöver säkras genom denna samverkan. ÅRSREDOVISNING 2014 35 35 Förvaltningsberättelse Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår de bolag, stiftelser och kommunalförbund i vilka kommunen har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att kommunens andel endast är 7,7 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund. Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande. Hallsbergs Bostadsstiftelse Övriga intressebolag Hallsbergs Bostadsstiftelse (HALLBO) är en kommunal bostadsstiftelse vars huvudnäringsgren är förvaltning av bostadsfastigheter. HALLBO äger och förvaltar bostäder i nästan alla kommunens tätorter. I Hallsberg och Sköllersta ägs och förvaltas även kommersiella lokaler. Utöver de bostäder som stiftelsen äger, förvaltas även 66 lägenheter åt kommunen samt K-fastigheter. Hallsbergs kommun är också delägare i juridiska personer som inte ingår i den sammanställda redovisningen. Kommuninvest Ekonomisk förening, Childrens Museum ekonomisk förening i Hallsberg samt Stiftelsen för Kvalificerad Yrkesutbildning i Mellansverige är några av de övriga intressebolagen. Hallsbergs Industribyggnads AB Kommunfullmäktige beslutade i § 82 år 2013 om förändring av respektive bolagsordning i sina tre helägda bolag HIBA, HF1AB och HF2AB. I § 149 år 2013 beslutade kommunfullmäktige om ägardirektiv för de kommunala bolagen. Ägarombudet i de kommunala bolagen gavs i samma beslut uppdrag att i respektive bolag genomföra de beslutade ägardirektiven. Några verksamhetsmål för de kommunala bolagen finns inte beslutade. Bolagens syften finns redovisade under respektive bolag här ovan. Bolagens specifika uppdrag redovisas nedan. Övergripande allmänna och principiella förutsättningar är lika för samtliga kommunala bolag. Det avser bland annat kommunens insyn, samordningsfrågor, informationsskyldighet, miljö, effektivisering, ekonomi. Ägardirektiv Hallsbergs Industribyggnads AB (HIBA) är ett av kommunen helägt aktiebolag. HIBA:s verksamhet består av att äga och tillhandahålla industrimark och industrilokaler. Hallsbergs Fastigheter 1 AB Hallsbergs Fastigheter 1 AB (HF1AB) är ett av kommunen helägt aktiebolag. Under 2014 har ingen verksamhet bedrivits i bolaget. Sydnärkes Utbildningsförbund Sydnärkes Utbildningsförbund (Utbildningsförbundet) är ett kommunalförbund som skall tillhandahålla gymnasie- och vuxenutbildningar. Medlemskommuner är Laxå, Askersund och Hallsberg. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program, 18 nationella program, fem introduktionsprogram och en komplett gymnasiesärskola. HIBA:s uppdrag (enligt bolagsordningen): Syftet med bolagets verksamhet är att i olika former stödja näringsverksamhet som sysselsätter arbetskraft inom Hallsbergs kommun. Eventuell vinst skall, om den inte delas ut, användas för dessa syften. Skulle bolaget upplösas skall dess behållna tillgångar tillfalla Hallsbergs kommun. För Hallsbergs Fastigheter 1 AB finns inget uppdrag beslutat. Nedanstående förklarar varför det inte beslutats om uppdrag. Hallsbergs Fastigheter 1 AB bildades i november 2011. Avsikten var att lägga hyresfastigheterna i kvarteret Kopparslagaren, som kommunen byggde under 2011-2102, i bolaget. Hyresfastigheterna ligger kvar i kommunens ägo och förvaltning. Bolaget har inte bedrivit någon verksamhet under 2013. Förutom ett mindre belopp i likvida medel finns inga tillgångar i bolaget. Bolaget är inaktivt i avvaktan på att det kan komma att behöva användas för Nerikes Brandkår Nerikes Brandkår är ett kommunalförbund där flera av länets kommuner samverkar om gemensam räddningstjänst. Örebro, Kumla, Hallsberg och Lekeberg var med vid starten 1998. Laxå kom med 2001 och Askersund 2002. 2010 blev även Nora och Lindesberg medlemmar. I verksamheten ingår också att tillsammans med Utbildningsförbundet och Alléskolan driva ett räddningsgymnasium. ÅRSREDOVISNING 2014 36 Förvaltningsberättelse ler, och en bra lösning, har varit ”Svalan”, där Hallsbergs kommun har sin fritidshemsverksamhet för ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan. annat kommunalt ändamål. Hallsbergs Fastigheter 2 AB bildades i januari 2012. Väsentliga händelser Nerikes Brandkår drabbades under året av flera större skogsbränder. Den första större skogsbranden inträffade norr om Lindesberg i april. Under juli och augusti inträffade fler skogsbränder än vanligt på grund av varm och torr väderlek. Den största skogsbranden inom kommunalförbundets område inträffade i Gusselby. Vid det släckningsarbetet deltog 25 av 27 brandstationer. Flera av Nerikes brandkårs styrkor deltog vid den stora skogsbranden utanför Sala. I jämförelse med den branden var de egna skogsbränderna inom området små. I mars sålde kommunen bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB tillsammans med fastigheten Vågen 1. HALLBO har under året haft två nya uppdrag gällande uthyrning av nyproduktion. Dels kommunens nya lägenheter i kvarteret Kronan, men också de nybyggda lägenheterna i kvarteret Mejeriet som blockhyrts av K-fastigheter. HALLBO har en högre vakansgrad än föregående årsskifte, 4,3 procent (3,2 procent). De flesta vakanserna finns i Hallsbergs norra del och Pålsboda. Stor del av vakanserna orsakas av att lägenheter är under renovering. Målsättningen är en vakansgrad lägre än 3 procent. Den 20 oktober togs det första spadtaget till en ny brandstation i Lindesbergs tätort. Under 2015 kommer personalen att få tillgång till en ny, modern och ändamålsenlig brandstation på cirka 2000 kvm. Ekonomi Under hösten har HALLBO tagit fram en femårig underhålls- och investeringsplan. Det arbetet har genomförts i samband med införandet av komponentavskrivning. Underhållsplanen utgår från att åtgärder ska kunna finansieras med egna medel. Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar ett överskott 9,4 mkr. Det redovisade resultatet före extraordinära poster uppgick till 9,4 mkr. Alla ingående företag, utom HALLBO och HF1AB, gjorde överskott. Under året upprättades ett samverkansavtal mellan Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och Utbildningsförbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland annat med en digital filmprojektor, surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén. 2014-12-31 uppgick de likvida medlen till 103,7 mkr. Det är en minskning med 3,0 mkr. Kommunen står för den största minskningen av de likvida medlen jämfört med föregående år, 21,3 mkr. Bidrar till det gör lösen av lån under hösten. Även HALLBO har försämrat sin likviditet jämfört med föregående år, minus 7,0 mkr. De har också löst lån under året. Utbildningsförbundet däremot har ökat sina likvida medel jämfört med föregående år, bidrar gör nyupptagna lån. Nerikes Brandkår har också ökat de likvida medlen jämfört med året innan. Till följd av en markant ökning av elever inom SFI (undervisning i svenska för nyanlända) har förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens Hus i Laxå. Beslut togs under året att investera för att kunna behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för att rymma det stora antalet elever inom främst Byggoch anläggningsprogrammet. Skolans elever vid Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning medverkat i renoveringsarbetet. De totala skulderna ökade jämfört med föregående år. Det är i första hand de långfristiga skulderna som ökade orsakat av nyupptagna lån för Sydnärkes Utbildningsförbund. Även de kortfristiga skulderna ökade något. Det egna kapitalet ökade jämfört med föregående årsskifte, det beror på det positiva resultatet för 2014. Därmed ökade även soliditeten från 12,0 procent till 12,3 procent. Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en omfattande vattenskada i Hus E (tidigare Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som brustit i samband med ett skyfall. Mer än halva bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina lokaler, behövde snabbt evakueras. Tillfälliga loka- ÅRSREDOVISNING 2014 Under 2014 lämnade kommunen aktieägartillskott till Hallsbergs Fastigheter 1 AB, 15 tkr. 37 37 Förvaltningsberättelse Personal Företag Antal Därav Därav anställda kvinnor män Hallsbergs kommun* 1 225 1 042 183 Hallsbergs Bostadsstif- 23 telse 7 16 Hallsbergs Industribyggnads AB - - - Hallsbergs Fastigheter 1 AB - - Sydnärkes Utbildningsförbund 310 167 143 Nerikes Brandkår** 474 31 443 Skolbränder är ett stort samhällsproblem som brandkåren arbetar förebyggande med för att minska genom projektet ”Upp i rök”. Det är en kostnadsfri utbildning för högstadieelever som finansieras av Brandskyddsföreningen i Sverige. Nerikes Brandkår arbetar aktivt med att finna lämpliga värdepapper för att investera pensionskapitalet samt tillfällig överskottlikviditet. Omvärlden ställer ständigt nya krav på Nerikes Brandkårs verksamhet. Det innebär att tjänsterna behöver ses över. Nya kompetenser och yrkesgrupper behöver rekryteras. Problemen med att rekrytera deltidsbrandmän måste bemötas för att kunna upprätthålla beredskapen. *Avser tillsvidareantällda **I uppgiften ingår totalt antal personer som verkar inom Nerikes Brandkår, heltidsanställda, deltidsanställda samt personer som ingår i förbundets brandvärn. Framtiden HALLBO tittar på förutsättningar för att eventuellt kunna bygga nytt i egen regi. Det utifrån kommunens målsättning att nå 16 000 invånare år 2020. Ett aktivt arbete med investeringsplanen och de energibesparande åtgärderna ska påbörjas. Det är för att minska förbrukningen inom fastighetsbeståndet vilket också leder till minskade kostnader. Under 2015 kommer Nerikes Brandkår att göra en extra insats för att förebygga bränder i hemmet. Företagen i siffror Företag Belopp i tkr Ägaradel Hallsbergs kommun Årets Resultatresultat påverkan för sammanställda Balansomslutning Eget kapital Soliditet 10 471 10 471 883 375 153 988 17,4 % Hallsbergs Bostadsstiftelse 100 % - 1 687 -1 687 429 289 26 181 6,1 % Hallsbergs Industribyggnads AB 100 % 103 103 14 263 2 327 16,3 % Hallsbergs Fastigheter 1 AB 100 % -15 -15 66 50 75,7 % 52,23 % 1 479 772 221 129 25 453 11,5 % 7,7 % 1 746 134 112 779 12 909 11,4 % Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår ÅRSREDOVISNING 2014 38 Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommuner ha en God ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen följs målen upp. En utvärdering av den ekonomiska ställningen ska göras. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv spektiv, finansiellt perspektiv och verksamhetsperspektiv. Från och med 2013 kompletterades lagstiftningen om God ekonomisk hushållning. Det innebar bland annat nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv . Avsättning till en RUR kan göras för överskott upparbetade från och med räkenskapsåret 2010. Enligt reglerna om RUR måste vissa minimikrav uppfyllas för att reservering skall kunna göras. Om kommunen, som i Hallsbergs fall, har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelser för pensioner, måste årets resultat uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och utjämning. Hallsbergs kommun har inte uppnått tillräckliga resultat under åren från och med 2010. En allmän utgångspunkt är att varje generation ska bära kostnader för den service den konsumerar. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation, utan att den skall behöva belastas med en högre skatt. Ambitionsnivån för den egna finansiella utvecklingen och ställningen skall beskrivas i form av mål. Målen bör formuleras utifrån vad som i normalfallet är att betrakta som god ekonomisk hushållning kompletterat med anpassning efter egna förhållanden och omständigheter. Ett exempel på finansiella mål är resultatkrav med anledning av kommunens framtida kapacitetsbehov. En annan viktig del är skuldsättningen på kort och lång sikt. I förvaltningsberättelsen finns krav på att en balanskravsutredning ska finnas. Uppställningsformen är delvis reglerad och utredningen skall definiera ”Årets resultat efter balanskravsjusteringar” samt Årets balanskravsresultat”. Om man har en RUR ska förändringen i den också redovisas i balanskravsutredningen. Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En viktig faktor för att kunna styra verksamheterna är att kommunen säkerställer processer som är av betydelse för att verksamheterna ska kunna bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Några exempel på sådana processer är verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy, samt kompetensförsörjningsplanering. Arbetet med att utveckla några av de ovan beskrivna processerna har påbörjats i kommunen. Förvaltningsberättelsen skall innehålla en utvärdering om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi uppnåtts och följts. De nya reglerna ger kommunerna anledning att anlägga ett mer långsiktigt perspektiv på sin ekonomiska styrning. Under 2014 beslutades om ett styrsystem i kommunen. Styrsystemets syfte är att säkerställa att politiska beslut får genomslag, att kommunen har god hushållning, och att medborgarna därmed erhåller den service som de förtroendevalda ledamöterna i fullmäktige beslutat om. Det ska vidare göras en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling. Utvärderingen kan med fördel göras genom att anknyta till den pedagogik med nyckeltal eller liknande som redan används i kommunen. Det kan bli förvirrande att införa nya begrepp som inte är kända. Det är lämpligt att fokusera på de delar av ekonomin som kommunen behöver förbättra. Ställning och utveckling av eget kapital och soliditet redovisas under avsnitt Resultat och kapacitet. Investeringpslanen har de senaste åren förändrats och delats upp i reinvesteringar och strategiska investeringar. På detta sätt har nämnderna erhållit bättre planeringsförutsättningar och större bestämmanderätt om nämndernas investeringar. God ekonomisk hushållning kan ses ur två per- ÅRSREDOVISNING 2014 39 39 Förvaltningsberättelse Verksamhetsmål för att uppnå God ekonomisk hushållning Inom socialförvaltningen utförs tjänster genom upphandling av externa vård- och grupp-boendeplatser. Det sker i de fall där det är mer ekonomiskt lönsamt än att bedriva i egen regi och/eller då förvaltningen inte har möjlighet att utföra insatserna själva. Under en period 2014 inhyrdes socialsekreterare inom IFO,. Förvaltningen hade inte möjlighet att rekrytera en socialsekreterare till den tjänst som blev vakant under sommaren. Inom Hälso- och sjukvårdsenheten har sjuksköterskor hyrts in via bemanningsföretag i de fall då rekrytering av medarbetare inte kunnat ske tillräckligt snabbt. Externa LSS-boendeplatser har köpts. Dessutom utförs tjänster inom Personlig assistans i ett flertal fall av externa utförare. Kommunfullmäktige fastställde i Budget 2014 och flerårsplan 2015-16 tre verksamhetsmål för God ekonomisk hushållning. 1. 2. 3. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna skall fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamhet med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan eller som utförs genom intraprenad. Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, årligen minska. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas. Målet är delvis uppfyllt. Samtliga nämnder har inte prövat frågan. 2. Energiåtgången minskade under 2014. Arbetet med att säkerställa mätmetoder avseende förändringar av energiförbrukningen påbörjades. Det kommer att fortsätta under våren 2015. Åtgärder för att kunna särskilja vad som är fastighetsel respektive verksamhetsel kommer att genomföras. Det är inte säkerställt i dagsläget. Måluppfyllelse Inom kommunstyrelseförvaltningen prövas löpande om externa alternativ kan ge bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi än vad förvaltningen kan ge. Extern part arbetar tillsammans med kommunen inom flera områden. Inom VA-verksamheten har ett stort arbete med energieffektivisering genomförts. Verksamheten har i stort sett, kunnat göra sig oberoende av fossilt bränsle. Investeringar har under året genomförts på samtliga reningsverk. Tillsammans med utbyte av pumpar på Tingshusets avloppspumpstation kommer det att medföra mindre energiåtgång. Va-saneringar på ledningsnätet kommer att medföra att behandling av ovidkommande vatten i avloppsreningsverken minskar. Ett ständigt arbete pågår med att optimera energianvändningen i verksamheterna Inom teknik– och planförvaltningen köps entreprenadtjänster för beläggningsarbeten samt vinterväghållning i de mindre tätorterna. Det görs för att få så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Sedan 2014 pågår ett samarbete angående kart- och GISoch mättjänster med Kumla kommun. Bildandet av Sydnärkes kommunalförbund kommer att ge möjlighet till bättre kompetensförsörjning och mer utveckling av renhållningsfrågor. Övriga nämnder är inte berörda av målet. Miljö– bygg– och myndighetsnämnden kan inte överlåta myndighetsutövningen till annan. Samverkan sker till och från med andra handläggare inom verksamhetsområdet i länet. Målet är delvis uppfyllt. Bland annat beroende på svårigheter med mätningar. Frågeställningarna har inte diskuterats i kultur– och utbildningsnämnden. Förvaltningen ämnar lyfta upp dessa frågor när så blir aktuellt. 3. Under året har försäljning av fastigheter skett. Det finns fler fastigheter som pekats ut som icke strategiska och som inte heller använts av kommunen. Av olika skäl så är de för närvarande inte lämpade för försäljning. Socialnämnden har beslutat om utökad samverkan med Kumla kommun avseende familjehemsvård. Syftet är att bedriva verksamheten mer effektivt och med bättre kvalitet. Under 2015 kommer samarbetet också att inkludera familjerätt. ÅRSREDOVISNING 2014 Teknik och planförvaltningen har gjort en översyn av markreservens fastigheter för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. I avvaktan på ny översiktsplan bör kommunen vara restriktiv med 40 Förvaltningsberättelse försäljning. mkr., motsvarande 1,2 procent. av skatteintäkter och generella statsbidrag. För att uppnå det finansiella målet under 2014 skulle balanskravsresultatet ha varit 6,2 mkr bättre. Budgeterat resultat under perioden 2015-2017 uppgår till som högst 1,5 procent (2016). Det bedöms som mindre sannolikt att målet kommer att uppnås under flerårsperioden 20152017. Övriga nämnder är inte berörda av målet. Målet är uppfyllt. Finansiella mål Kommunfullmäktige fastställde i samband med budget 2014 och flerårsplan 2015-2016 tre finansiella mål. Uppdrag i Budget 2014 I samband med Budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om sammanlagt 13 olika uppdrag som skulle återredovisas till kommunstyrelsen under 2014. I maj 2014 redovisades uppdragen till kommunstyrelsen, KS § 78. 11 st av uppdragen skulle rapporterats till och med maj 2014. Av dessa uppdrag beslutades det att 9 av uppdragen var slutförda. För återstående 2 uppdrag förlängdes tiden för återrapportering. För uppdrag nr 10 angående förslag till plan för strategiskt markinnehav förlängdes tiden för uppdraget med ett år. Frågan hänger nära samman med pågående arbete med översiktsplanen. För uppdrag nr 11 angående analys av lokalbehovet för kommunens verksamhet förlängdes tiden för uppdraget till december 2014. 1. Kommunens skattefinansierade verksamhet ska ha en investeringsvolym på maximalt 75 mkr under planperioden, exklusive bostäder i kv Kronan. 2. Kommunens låneskuld ska under planperioden minska med minst 20 mkr. Nyupplåning får dock ske för bostäder i kv Kronan samt för investeringar inom avgiftskollektiven. 3. Kommunen ska under perioden (2014-2016) bedriva verksamhet så att resultatet på sikt ska vara minst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse Finansiell analys — frågeställningar Samtliga tre finansiella mål avser hela planperioden 2014-2016. Det innebär att det i årsredovisningen görs en bedömning av om måluppfyllelse kommer att uppnås. En del kommuner använder en modell med styrkort för styrning av ekonomi och verksamhet.. Uppföljning sker i den finansiella analysen Några kommuner gör en jämförelse av sin finansiella profil med andra kommuner. Redovisning görs då i så kallade spindeldiagram. Tidigare år har kommunerna i Örebro län deltagit i ett sådant jämförelsearbete. 1. Den totala investeringsvolymen under 2014 uppgick till 77,9 mkr. Därav utgjorde investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet 6,3 mkr. Investeringar i kv Kronan uppgick till 40,4 mkr. Resterande investeringsvolym blev således 31,2 mkr. Budgeterad investeringsvolym för målet under 2015-16 uppgår till 50 mkr. Om budgeterade investeringar utförs 2015-2016 kommer målet att överskridas med 6,2 mkr, eller motsvarande 8 procent. Hallsbergs kommun har de senaste åren valt att i sin finansiella analys fokusera på vissa områden utifrån sina egna förutsättningar. Kommunens ekonomi bedömdes av kommunens revisorer vid granskningen av bokslut 2013 som svag utifrån tre faktorer: 2. Kommunens låneskuld minskade med 5,0 mkr under 2014. Under året har nyupplåning för Kv Kronan verkställts med 11,9 mkr. Lösen av lån har skett med 16 mkr. Nyupplåning utöver låneskuldsmålet har inte gjorts. .Det återstår 2 år av planperioden inom vilken kommunens låneskuld ska amorteras med minst 20 mkr. Med hänsyn till att låneskulden enligt målet minskade med 16 mkr under 2014, den restriktivare investeringsbudgeten, och budgeterade resultatnivåer, bedöms det som sannolikt att målet kommer att uppnås under perioden. 1.Hög låneskuld 2.Ökade pensionskostnader 3.Risk för räntehöjningar påverkar utrymmet för övrig verksamhet. Vidare berodde det goda resultatet 2013 med 11,6 mkr främst på engångsposter. Konkret åtgärdsplan saknades för att återställa det negativa resultatet. 3. Balanskravsresultatet för 2014 uppgick till 8,7 ÅRSREDOVISNING 2014 41 41 Förvaltningsberättelse Kommunens egen analys av det ekonomiska läget i bokslut 2014 visar att: 1. Låneskulden har minskat, men är fortfarande hög. Kommunen har finansiella mål som omfattar minskning av låneskulden. Målet bedöms som möjligt att uppnås. 2. Kommunen tar årligen vid flera tillfällen ut prognoser från KPA som visar pensionsskuldens och pensionskostnadernas utveckling under kommande 5-årsperioder. Långtidsprognoser som visar utvecklingen under upp till 40 år tas regelbundet ut . Prognoserna bildar tillsammans med kommunens egna analyser underlag för budget, flerårsplan och löpande uppföljning. Analyserna visar att de ökade pensionskostnaderna till väsentlig del är ett likviditetsproblem under en period. Som framgår av den personalekonomiska redovisningen är det en betydande del av kommunens anställda som inom den närmaste 5-års, respektive 10-årsperioden beräknas gå i pension. 3. Riksbanken beslutade i mars 2015 att sänka reporäntan till –0,25 procent. Även räntebanan, bankens prognos över räntan de närmaste åren, har justerats nedår. Risken för räntehöjningar i det korta och medellånga perspektivet bedöms som mindre sannolik. Beträffande resultatet 2014 konstateras att det är 1,1 mkr lägre än 2013. I resultatet 2014 ingår till skillnad mot 2013 inga väsentliga engångsposter. Det underliggande strukturella resultatet är dock fortfarande för svagt för att kortsiktigt uppnå uppsatta finansiella resultatmål. Det negativa resultatet är återställt i och med 2014 års resultat. ÅRSREDOVISNING 2014 42 Förvaltningsberättelse Resultat och kapacitet Årets resultat för kommunen uppgick till +10,5 mkr. Det var 3,1 mkr bättre än budget. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgick till 78,1 mkr. För kommunkoncernen uppgick resultatet till 9,4 mkr. Nämndernas budgetavvikelser förbättrades jämfört med 2013. . Årets resultat Balanskravsutredning (belopp i tkr) Resultat före extra ordinära poster 2010-2014 20 15 10 5 0 -5 -10 -15 -20 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat 10 471 Samtliga realisationsvinster -1 800 Kommunen Årets resultat efter balanskravsjustering 8 671 Sammanställda redovisningen Årets balanskravsresultat 8 671 Balanskravsresultat från tidigare år -6 155 Summa 2 516 Balanskrav att reglera Resultatet i 2014 års bokslut blev +10,5 mkr jämfört med budgeterade +7,4 mkr. Den historiskt låga räntenivån har gynnat resultatet i form av lägre finansiella kostnader än budgeterat. Nämnderna uppvisar i bokslut 2014 sammantaget en bättre följsamhet mot budget jämfört med 2013. I jämförelse med perioden 2010-2012 är förbättringen avsevärd. Skatteintäkter och utjämning följde i sin helhet budgeterad nivå. Resultatet påverkades av realisationsvinster med +1,8 mkr. Realisationsvinsterna avräknas i balanskravsutredningen. 0 Budgetavvikelser Budgetavvikelse (mkr) Nämnd/styrelse 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Årets resultat för kommunkoncernen uppgick till 9,4 mkr. Teknik– och plan därav skattefin. vht därav avg. fin. vht Balanskravet Miljö– bygg– och myndighet Balanskravet innebär att kommunens intäkter i resultaträkningen skall överstiga kostnaderna i resultaträkningen. Realisationsvinster räknas inte in i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Om synnerliga skäl finns kan resultatet justeras för detta. Kultur– och utbildning Social Revision, valnämnd mfl Summa 0,0 -0,1 0,2 0,1 0,2 6,0 0,7 -3,2 1,2 2,4 -12,1 -12,1 0,0 -3,8 -3,8 0,0 -2,0 -2,0 0,0 -0,2 -0,2 0,0 -0,6 -0,6 0,0 - 0,1 0,6 0,5 0,5 -3,5 2,1 -3,1 -6,3 0,2 -16,7 -22,8 -11,9 0,0 -5,6 0,2 -0,1 0,2 -0,1 -0,1 -26,1 -23,9 -19,5 -4,5 -3,0 En viktig förutsättning för en ekonomi i balans är god budgetföljsamhet i verksamheterna. I bokslut 2013 redovisade teknik- och plannämnden och kul- ÅRSREDOVISNING 2014 43 43 Förvaltningsberättelse tur– och utbildningsnämnden underskott. Total uppgick nämndernas underskott 2013 till -4,5 mkr. I bokslut 2014 är det teknik– och plannämnden samt socialnämnden som redovisar underskott. Totalt underskott för samtliga nämnder uppgår 2014 till –3,0 mkr. Det är en förbättring med 1,5 mkr eller 33 procent. Under de senaste fem åren har nämndernas budgetavvikelse förbättrats med 23,1 mkr motsvarande 89 procent. Verksamhetens intäkter blev högre än budgeterat. Det berodde främst på ersättning i samband med Västmanlandsbranden. Verksamhetens kostnader blev högre än budget. Kostnaden för deltidspersonalen ökade med 0,8 mkr. Det förklaras i huvudsak av bekämpandet av Västmanlandsbranden och andra stora bränder inom förbundets område. Intäkten för medlemsbidrag minskades med 1,6 mkr. De faktiska pensionskostnaderna har avräknats mot budgeterade pensionskostnader. Återbetalning har gjorts till medlemskommunerna enligt varje kommuns andel i förbundet. Utvecklingen av skatteintäkter och generella statsbidrag samt nettokostnader (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,15 1,22 0,16 3,14 3,11 Nettokostnader 5,06 0,51 3,20 0,11 3,01 Hallbo gjorde ett underskott med –1,7 mkr. Det var en försämring med 7,7 mkr jämfört med 2013 års resultat. Resultatet har belastats med utbetalning av ett större skadebelopp avseende ett långdraget skadeståndsärende. Hallbo har för avsikt att driva skadeståndskravet vidare mot annan part som genom förvaltningsavtal svarade för löpande förvaltning, fastighetsskötsel och underhåll när skadan uppstod. Stiftelsens mål är inte att maximera vinsten., man strävar istället efter att kvalitetsförbättra sina bostäder och områden. Vakansgraden vid årets slut var 4,3 procent. Det var en försämring jämfört med 2013(3,2 procent). Merdelen av vakansen är orsakad av lägenheter under renovering. En förutsättning för att uppnå och behålla en god ekonomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Utvecklingen av skatteintäkter och nettokostnader har visat stora svängningar mellan åren till och med år 2013. Under 2014 var det i stort sett balans i utvecklingstakten. Skatteintäkter och generella statsbidrag har i genomsnitt ökat med 2,4 procent per år. Nettokostnaderna har i snitt ökat med samma takt. Årets resultat sammanställd redovisning Årets resultat för den sammanställda redovisningen visar överskott med 9,4 mkr. Det är en försämring med 8,2mkr jämfört med 2013. Förutom kommunen gjorde HIBA, Sydnärkes Utbildningsförbund samt Nerikes Brandkår positiva resultat. HIBA redovisade ett resultat på 0,1 mkr. Bolaget erhöll högre bidrag från Hallsbergs kommun. Det finns inte längre behov av att lämna grundförstärkningslån i samband med byggande av industrilokaler. HIBA kommer därför att avvecklas under 2015. Verksamheten kommer att överlåtas till kommunen. Resultatet för Sydnärkes Utbildningsförbund var 1,5 mkr, det var 1,1 mkr lägre än 2013 års resultat. Ett nollresultat hade budgeterats. En större tillströmning av elever än budgeterat ledde till högre interkommunala intäkter. Personalkostnader och lokalkostnader har ökat för att kunna ta hand om den ökade elevtillströmningen. Finansnettot blev bättre än budgeterat. Nyupplåning gjordes med 45 mkr under 2014. Ränteläget var gynnsamt. Resultatet för Hallsbergs Fastigheter 1 AB blev -15 tkr. Ingen verksamhet förekom under 2014. Kommunfullmäktige beslutade under 2013 att kommunen svarar för att det egna kapitalet vid varje tillfälle uppgår till det registrerade aktiekapitalet, 50 tkr. Under 2014 medförde det en täckning med 15 tkr. Hallsbergs Fastigheter 2 AB såldes i mars 2014 och redovisas därför ej i bokslut 2014. Nerikes Brandkårs resultat blev 1,7 mkr. 2013 års resultat var –1,3 mkr. Budgeterat resultat var 0,4 mkr. Det positiva resultatet beror främst på att vinster realiserats vid omplacering av värdepapper. I samband med sommarens stora brand i Västmanland bistod Nerikes Brandkår med såväl räddningstjänst som utredningsarbete. Förbundet har fått ersättning för utfört arbete, förstörd materiel samt framtida ökat slitage på utrustning. ÅRSREDOVISNING 2014 44 Förvaltningsberättelse LSS-utjämningsavgiften blev lägre än budgeterat. Övriga delar i generella statsbidrag och utjämning avvek inte från budget. I Örebro län pågick under perioden 2012-2014 en mellankommunal utjämning för kollektivtrafiken. Under 2014 erhöll Hallsberg 0,4 mkr i bidrag från denna utjämning. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och generella statsbidrag (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens nettokostnader 93 92 95 92 92 Avskrivningar 5 5 5 5 5 Finansnetto 2 3 2 1 2 Summa procentandel 100 100 102 98 99 Ytterligare en viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat skall utgöra minst 2 procent av summa skatteintäkter och generella statsbidrag. Sett över en treårsperiod. Redovisat resultat för 2014 innebär cirka 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Femårsresultatet uppgår till ungefär 0,2 procent. Detta kan åskådliggöras genom att nettokostnaderna ställs i relation till skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto. Måttet får således inte vara högre än 98 procent om den ekonomiska målsättningen skall vara uppfylld. Intäkter Skatteintäkter och generella statsbidrag är kommunens dominerande inkomstkälla. Intäkternas storlek är beroende av skattesatsens nivå och skatteunderlaget efter taxering av invånarnas inkomster. Kommunens skattesats var oförändrat 21,08 kronor per beskattningsbar hundralapp under 2014. Skatteintäkterna blev totalt 1,5 mkr lägre än budgeterat. De preliminära skatteintäkterna blev 1,2 mkr lägre än budget. Slutavräkningen för 2013 var negativ och blev 0,4 mkr högre än i budget. Generella statsbidrag blev 1,5 mkr högre än budgeterat. Skattekraften i Hallsberg uppgår till 89,1 procent av riksgenomsnittet. Inkomstutjämningen i skatteutjämningssystemet kompenserar stora delar av denna avvikelse. Inkomstutjämningsbidraget blev 0,7 mkr högre än i budget. Genom det förändrade utjämningssystemet erhöll Hallsberg bidrag i kostnadsutjämningen. Bidraget för kostnadsutjämning blev högre än budgeterat. ÅRSREDOVISNING 2014 Kostnader Bruttokostnaderna 2014 uppgick för den kommunala verksamheten till 914,5 mkr. Det var en ökning av kostnaderna med 28,1 mkr vilket motsvarar en ökning med 3,2 procent. Den kommunala verksamheten är personalintensiv och av bruttokostnaderna utgör personalkostnaderna 61 procent. Nettokostnadsutvecklingen uppgick till 3,0 procent medan ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgick till 3,1 procent. Semesterlöneskuld och uppehållslöneskuld uppgick totalt till 24,8 mkr. Det var en ökning med 0,1 mkr. Skulden för okompenserad övertid var oförändrat 2,8 mkr. Ferielöneskulden för lärarpersonal minskade med 0,2 mkr till 3,9 mkr. Känslighetsanalys Händelseförändring Kostnad/Intäkt i mkr Ränteförändring rörliga lån 1% +/-1,1 Löneförändring 1% +/- 5,6 Bruttokostnadsförändring 1% +/- 11,3 Generellt statsbidrag 1% +/- 1,7 Skattesatsförändring 1% +/- 26,2 Ovanstående tabell visar hur stor påverkan en procents ökning/minskning har på kommunens ovan angivna intäkter och kostnader. Finansiella poster Finansnettot blev 3,9 mkr bättre än budget. Finansiella intäkter blev 0,5 mkr högre än budgeterat. De finansiella kostnaderna blev 3,4 mkr lägre än budgeterat.. Det var i huvudsak räntekostnaden för långfristiga lån som påverkade utfallet. Kommuninvest ekonomisk förening har under 2014 utbetalat återbäring till medlemmarna i form av 45 45 Förvaltningsberättelse ränta på insatskapital och återbäring på affärsvolym. För Hallsberg uppgick återbäringen till totalt 3,5 mkr. Föreningsstämman beslutade att respektive medlems årliga insatsskyldighet för år 2014 skulle uppgå till 100 procent. av överskottsutdelningen. I enlighet med yttrande från Rådet för Kommunal Redovisning har transaktionerna avseende insatskapitalet bokförts utan påverkan på resultat- och balansräkning. investeringen till 12,7 mkr. Projektet överskred budget med 5,1 mkr trots tilläggsanslag. Förseningar och komplikationer tillstötte. Det gjorde byggnationen dyrare än beräknat. Investeringar i energisparåtgärder i kommunens fastigheter uppgick till 2,1 mkr. Kvarnbron(1,6 mkr) i närheten av Hallsbergs Avloppsreningsverk kom på plats under 2014. Flera investeringar i trafiksäkerhetsprojekt gjordes under 2014. Ett av de större projekten var gång– och cykelväg mellan Korsbergsgatan och Elvas väg (0,5 mkr) Exploateringen i Vibytorp etapp 2 avseende den skattefinansierade delen kostade 0,9 mkr under 2014. Exploatering avseende VA-verksamheten i Vibytorp etapp 2 uppgick till 0,8 mkr. Exploateringen möjliggör försäljning av 12 tomter. Avsättningar, nedskrivningar och särskilda åtaganden En avsättning för insamling av matavfall gjordes under 2013 med 3,0 mkr. I avvaktan på beslut om samverkan slutfördes inte arbetet med att införa insamling matavfall Under 2014 beslutade kommunfullmäktige att ingå i det nya kommunalförbundet i Sydnärke för avfallshantering. Förbundet trädde i kraft 2015-01-01. Avsättningen för insamling av matavfall kommer att övergå till kommunalförbundet under 2015. Åtgärder för slamavvattning i Hallsbergs Avloppsreningsverk uppgick till 2,8 mkr. Under 2012 gjordes avsättning till Lakvattenrening med 7,0 mkr. Kompletterande utredningar under 2014 har föranlett ökade avsättningar med 4,1 mkr. Inom kultur- och utbildningsområdet gjordes investeringar med totalt 1,6 mkr. Det avsåg bland annat inventarier till nya förskolor, samt modelljärnvägen i Bergööhuset.. I enlighet med förvaltningens ITstrategi gjordes inköp av smartboards, datorer och lärplattor. Åtagandet för utvecklings- och investeringsåtgärder inom Länstrafiken påbörjades 2008 och är redovisat som långfristig skuld med 5,0 mkr. Det är i enlighet med Citybaneavtalet som länets kommuner och landstinget tecknat. Mellan 2013 och 2017 kommer årliga utbetalningar till Länstrafiken att pågå. Socialnämndens investeringar uppgick till totalt 2,4 mkr under 2014. Några av de större investeringarna var inköp av en buss till verksamheten för funktionshinder(0,4 mkr) och inventarier till det nya vårdboendet. Projektet med Time-care planering har fortsatt med investeringar på 0,6 mkr. Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till 78,1 mkr av budgeterade 97,6 mkr. Genomförandegraden av investeringarna blev 80 procent av budgeterade medel. Den största investeringen under 2014 avsåg byggnation av bostäder i Kv Kronan, hus A+B med 26,0 mkr och hus C med 14,4 mkr.. Projektet fortsätter under 2015. Inflyttning i hus A+B gjordes under sommaren 2014. Planerad inflyttning i hus C är i juni 2015. Investeringsutgifterna i kv. Kronan hus A+B blev lägre än budgeterat. Byggnationen har kunnat ske i ett fördelaktigt ekonomiskt läge på grund av lågkonjunkturen i byggsektorn. Investeringen i nya förskolelokaler i Kompassen färdigställdes under 2014. Under 2014 uppgick ÅRSREDOVISNING 2014 46 Förvaltningsberättelse Soliditet Soliditet (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen Sammanställd redovisning 16,1 16,9 16,2 16,6 17,4 11,3 12,9 10,9 12,0 12,3 Skuldsättningsgrad Kommunen Sammanställd redovisning Eget kapital Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2013 2014 143,8 145,9 131,9 143,5 154,0 154,2 158,2 150,4 166,1 174,3 Kommunens egna kapital ökade fram till 2011. Därefter minskade kapitalet under 2012 på grund av det negativa resultatet. Det egna kapitalet är 2014 det högsta under femårsperioden. För att kommunens förmögenhet som har skapats av tidigare generationer inte ska urholkas och att kommande generationer inte ska belastas av dagens konsumtion krävs en viss resultatnivå. Sedan 2011 har det egna kapitalet ökat med 7,1 procent. Inflationen, mätt i KPI har sedan 2011 ökat med 3,3 procent. Det betyder att kommunens förbättrade resultat under de senaste åren har bidragit till att inflationsskydda det egna kapitalet. ÅRSREDOVISNING 2014 5,0 4,7 4,8 4,6 4,3 7,6 6,4 7,7 6,8 6,6 Skuldsättningsgraden minskade mellan 2013-2014 för kommunen. De långfristiga skulderna minskade, och kortfristiga skulderna ökade . Ökningen av det egna kapitalet på grund av årets positiva resultat gjorde dock att skuldsättningsgraden minskade. I den sammanställda redovisningen ökade skulderna netto men eftersom det egna kapitalet ökade sjönk skuldsättingsgraden något jämfört med 2013. Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på längre sikt. Den visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Förändringarna i detta finansiella mått påverkas av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar, samt det ekonomiska resultatet. Ju lägre soliditet desto högre framtida kostnader. Utvecklingen är intressantare att bedöma än den absoluta nivån. 2010 2011 Skuldsättningsgrad 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditeten för kommunen uppgick till 17,4 procent per 2014-12-31. Det var en ökning jämfört med föregående år. För den sammanställda redovisningen ökade också soliditeten på balansdagen. Orsaken till ökningen beror i första hand på överskottet för 2014. Eget kapital (mkr) Det egna kapitalet för den sammanställda redovisningen följer ungefär samma utveckling som för kommunen. 2012 gjordes underskott vilket innebar lägre eget kapital. En återhämtning skedde 2013 vilket innebär att det egna kapitalet nu är högre än 2011. Även 2014 ökade det egna kapitalet. 47 47 Skuldsättningsgraden beskriver den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital . En skuldsättning på över 1 betyder att skulderna är större än det egna kapitalet. En hög skuldsättningsgrad tyder på mer risk. Skuldsättningsgrad används för att beskriva kommunens finansiella risk (räntekänslighet). Förvaltningsberättelse Risk och kontroll Kortfristig betalningsförmåga tes i samband med försäljningen av bolaget under 2014.Aktier o andelar i övriga bolag uppgick till 0,5 mkr. Bokfört värde för andelar i Kommuninvest Ekonomisk Förening utgjorde 0,5 mkr. Det totala insatskapitalet uppgick till 9,7 mkr och redovisas som en notupplysning i bokslutet. Kassalikviditeten (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen Sammanställd redovisning 54,1 39,4 52,9 62,3 48,1 61,1 61,1 71,1 73,9 72,2 Grundfondskapitalet i den kommunala bostadsstiftelsen uppgick till 23,6 mkr. Förlagslånet till Kommuninvest uppgick till 2,1 mkr. Utöver den pågående kapitalförstärkningen via resultatet genomfördes 2010 en emission av förlagslån om 1 miljard kronor till medlemmarna i Kommuninvest. Kassalikviditeten för kommunen per 2014-12-31 uppgick till 48,1 procent. Det var en försämring med 14,2 procentenheter jämfört med 2013. Bidragande till denna försämring var beslutet att lösa ett lån på 16 mkr. Trots den försämrade betalningsförmågan på kort sikt bedöms att kommunen har en rimlig likviditet i förhållande till sina betalningsströmmar. Vid tillfälliga behov av likvid förstärkning kan avtalade kontokrediter på totalt 30 mkr utnyttjas. Under 2014 utnyttjades krediten endast vid något enstaka tillfälle. Låneskuld Låneskuld (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 474,6 489,7 451,2 468,3 463,3 936,8 938,9 939,3 903,7 908,7 Kommunen En försämring även för den sammanställda redovisningen med 1,7 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunen har stor del i den försämringen. Sammanställd redovisning Kassalikviditet är summan av likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder. Kommunens låneskuld uppgick till 463,3 mkr på balansdagen. Det är en minskning med 5,0 mkr. Nyupplåning har skett med 11,9 mkr, avseende lån för byggnation av bostäder i kvarteret Kronan. Ett lån på 16 mkr löstes under året. Anläggningstillgångar Låneskulden är relativt hög jämfört med andra kommuner i Hallsbergs storlek. Av låneskulden avser 193,2 mkr lån som övertogs i samband med rekonstruktionen av Hallsbergs bostadsstiftelse som gjordes 2003. Därutöver har stora investeringar gjorts under åren som har lånefinansierats. Större delen av dessa investeringar avser ombyggnad av gymnasieskolans byggnader Alléskolan och Västra Skolan. Vid försäljningen av Alléskolan till Sydnärkes Utbildningsförbund 2012 löstes lån motsvarande 37,5 mkr vilket var det likviditeten tillät. En del av den kommunala särarten är fortlevnadsprincipen..I redovisningssammanhang betraktas verksamheten som om den skall fortsätta i all oändlighet. Syftet med kommunens materiella anläggningstillgångar är normalt att inneha dem under en avsevärd tidsperiod med användning inom specifika kommunala verksamheter. Det gör att värderingen är restriktiv. En av utgångspunkterna i god redovisningssed är dessutom att tillgångar aldrig får övervärderas. Till skillnad från näringslivet är inte marknadsvärdering satt i första rummet. Ökningen av låneskulden i den sammanställda redovisningen orsakas av nyupptagna lån för Sydnärkes Utbildningsförbund. HALLBO och kommunen har amorterat på sin låneskuld. Fastigheter och anläggningar samt inventarier är upptagna till ett värde av 750,0 mkr. Finansiella anläggningstillgångar uppgick till sammanlagt 38,7 mkr, varav 11,0 mkr utgjorde lån till kommunala koncernbolag, och 1,2 mkr aktier i koncernbolagen. Av utlåningen utgjorde lån till HIBA 11 mkr. Lånet till Hallsbergs Fastigheter 2 AB på 2,7 mkr lös- ÅRSREDOVISNING 2014 Kommunens räntekostnader uppgick 2014 till 12,2 mkr. Det gynnsamma ränteläget de senaste åren har gjort att kommunen minskat sina räntekostnader. Låga rörliga räntor samt att det har varit möjligt at binda på längre löptider till låg ränta har påverkat 48 Förvaltningsberättelse räntekostnaderna positivt. skolan av Hallsbergs kommun och lån upptogs för förvärv och ombyggnad. De tre medlemskommunerna Hallsberg, Askersund och Laxå har tecknat solidarisk borgen. Kvarvarande borgensåtaganden bedöms ha låg risk. Finansiella rekonstruktioner har med stora kommunala insatser tidigare år gjorts avseende bostadsrättsföreningen Transtenen och den kommunala bostadsstiftelsen HALLBO. HALLBOs ekonomi och verksamhet har utvecklats i en positiv riktning. Det gäller både resultat och uthyrningsgrad. Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. 2014-12-31 var 76 procent av låneskulden bunden med fast ränta och 24 procent löpte med rörlig ränta. Fördelning fast respektive rörlig ränta 24% 76% Under 2014 infriades inga borgensåtaganden. Med en relativt stor andel bundna räntor ger en trygghet inför framtiden, räntekostnaderna är kända på dessa lån. Nackdelen är naturligtvis lite högre räntor. Även om det är ett väldigt gynnsamt ränteläge så är fasta räntor högre än rörliga räntor. Pensionsförpliktelser Pensionsåtagandet redovisas efter kommunallagens intentioner enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att en mindre del redovisas som avsättning i balansräkningen och en större del läggs utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande uppgående till 464,9 mkr. De pensioner som intjänats fram till 1998 uppgår till 411,7 mkr och redovisas enligt rekommendationerna som en ansvarsförbindelse. Det innebär att 88,6 procent av pensionsförpliktelsen ligger utanför balansräkningen. Kapitalbindning låneskuld 90 000 80 000 70 000 60 000 Tkr 50 000 40 000 Kommunen anlitade KPA som pensionsadministratör. KPA gjorde beräkningarna avseende pensionsskulden. Aktualiseringsgraden 2014-12-31 var 94 procent. Det var 1 procentenhet högre jämfört med 2013. Aktualiseringsgraden bedöms ligga på en relativt hög nivå. För personer som är aktualiserade, det vill säga där alla pensionsgrundande tider är utredda, är pensionsåtagandet beräknat utifrån detta. För de som inte är aktualiserade uppskattar KPA en pensionsgrundande tid. I takt med att även dessa personer aktualiseras kommer ansvarsförbindelsen att justeras. 30 000 20 000 10 000 0 Tillsvidare 3 mån 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 År En spridning av kapitalbindningen är viktig så att inte alla lån ska omsättas samtidigt. Borgensåtaganden Enligt kommunens riktlinjer för borgen skall det, beroende av arten och omfattningen av förpliktelser, förändringar i kommunens ekonomiska förutsättningar och enskilda händelser göras riskbedömningar och analyser när årsredovisningen upprättas. Under 2014 har inga nya borgensåtaganden tillkommit. Borgen för Sydnärkes Utbildningsförbund tecknades i samband med att förbundet förvärvade Allé- ÅRSREDOVISNING 2014 Under avsättningar redovisades dessutom garantipensioner, visstidspensioner och liknande. 2014-1231 uppgick de till 1,2 mkr (1,5 mkr). Det avser åtagande för visstidspensioner. Löneskatt för de beräknade pensionsförmånerna redovisades också under avsättningar med 10,4 mkr 49 49 Förvaltningsberättelse (9,7 mkr). Pensionsförmåner redovisade som ansvarsförbindelser uppgick till 331,3 mkr exklusive löneskatt (345,3 mkr). Löneskatten uppgick till 80,4 mkr (83,8mkr). Pensionsutbetalningar De pensionsmedel som intjänats från 1998 utbetalas för den anställdes egen placering hos pensionsförvaltare. Enligt avtalet KAP-KL beräknas den avgiftsbestämda ålderspensionen med en årlig pensionsavgift från och med månaden efter den månad arbetstagaren fyller 21 år. Avgiften beräknas till 4,5 procent av ett avgiftsunderlag. Kostnaden för 2014 redovisas som kortfristig skuld och beräknas till 26,9 mkr inklusive löneskatt. Framtida pensionsförpliktelser och pensionsförvaltning Kommunfullmäktige beslutade 2001-12-11 § 93 om riktlinjer för pensionsförvaltning. Det finns ej några medel särskilt placerade för kommunens pensionsutbetalningar. Kommunen återlånar den samlade pensionsskulden till verksamheten. Ränta, motsvarande statslåneräntan, 2014: 1,62 procent (2,01procent), ökade skulden. 2013 2014 Avsättningar för pensioner 49,5 53,2 Ansvarsförbindelser: Pensionsförpliktelser som inte upptagist bland avsättningar 429,1 411,7 - - 478,6 464,9 Finansiella placeringar *Totalt återlånat ÅRSREDOVISNING 2014 50 Förvaltningsberättelse Framtiden Ekonomi på sikt stor betydelse för hur kommunens finansiella kostnader kommer att utvecklas. I mars 2015 beslutade Riksbanken att sänka styrräntan till –0,25 procent. Även räntebanan, bankens prognos över räntan de närmaste åren, justerades nedåt.. Grunden för en stark välfärd är balans i kommunens ekonomi. Det är av stor vikt att den kommunala ekonomin präglas av överskott i goda tider som kan användas för att minska påfrestningar i sämre tider. Kommunfullmäktige har beslutat att från och med 2015 utta en borgensavgift på 0,25 procent av redovisat borgensåtagande för respektive koncernföretag. Kommunfullmäktige har fastställt Mål och Budget 2015 och flerårsplan 2016-2017. Budgeterad resultatnivå för år 2015 uppgår till 8,6 mkr. För 2016 uppgår budgeterat resultat till 12,0 mkr och för år 2017 till 10,2 mkr. AFA utreder återbetalning av inbetald AFA-premie för sjukförsäkring avseende år 2004. Under våren 2015 väntas beslut om eventuell återbetalning. För Hallsbergs kommun skulle en återbetalning innebära en intäkt på ca 6 mkr. Kommunen har inte budgeterat någon intäkt för AFA-återbetalning. SKL:s prognoser publicerade i februari 2015 visar en svagare skatteunderlagsutveckling 2014-2015 än den prognos som publicerades i december 2014. För Hallsbergs del visar prognosen lägre intäkter för skatter och generella statsbidrag jämfört med Budget 2015. Löneökningar har stor påverkan på den kommunala ekonomin. Kollektivavtalet med Kommunal gäller från 1 april 2013 till 30 april 2016. Löneökningsnivån för 2015 är 600 kr från och med 2015-05-01.. Avtalet med Vision och Akademikerförbundet SSR är utan angivna löneökningsnivåer för 2015-2016. I september 2012 skrevs avtal med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd som gäller fram till 2016. Avtalet är sifferlöst för hela perioden. I kommunfullmäktiges beslut om Mål och Budget för 2015 och flerårsplan 2016-17 ingår för första gången de nya dokumenten för styrning och ledning. Fullmäktige fastställer vision, värdeord och strategiska områden för de områden där fullmäktige anser att det är viktigast att uppnå strategiska förbättringar under en mandatperiod. Planeringsförutsättningar tas fram årligen och är en del av styrsystemet för Hallsbergs kommun. En viktig del av planeringsförutsättningarna är befolkningsprognosen. I den prognos som låg till grund för budget 2015 och flerårsplan 2016-17 antogs en viss befolkningsökning, bland annat genom inflyttning till kommunen under de närmaste åren. Grunden för det är bland annat nybyggnationen av bostäder som pågår i kommunen.. I kvarteret Kronan har arbetet med det tredje huset, och ytterligare 24 lägenheter, påbörjats. Inflyttning blir i juni 2015. Invånarantalet ökade med 48 st under 2014. Pensionsskulden i kommuner och landsting beräknas enligt RIPS (RIktlinjer för beräkning av PensionsSkuld ). För att inte underskatta åtagandet är det viktigt att räntan är korrekt. Pensionsskulden är de nuvärdesberäknade framtida pensionsutbetalningarna. Ju lägre diskonteringsränta, desto högre skuld. Indikatorn för intervallet 2014 ger oförändrad RIPSränta i bokslut 2014. Den historiskt låga räntenivån föranleder dock att ränteläget följs noggrant. RIPSkommittén har ett extra möte under våren 2015. Inför 2015 höjer 24 av landets 290 kommuner skattesatsen medan 4 kommuner sänker den. I 3 län skatteväxlar kommunerna och landstingen då verksamhet flyttas från kommunerna till regional nivå Detta innebär sänkt skattesats i kommunerna och motsvarande höjd skattesats i landstingen. Kommunalskatten kommer att vara lägre 2015 än den var 2014 i 38 kommuner. I Hallsbergs kommun har skattesatsen förutom skatteväxlingar med landstinget, och regionen varit oförändrad sedan 1996. I samband med bildandet av Region Örebro län 2015 görs en skatteväxling i länet. Regionen höjer utdebiteringen med 3 öre. Länets kommuner sänker utdebiteringen i motsvarande grad. Kommunfullmäktige beslutade den 14 juni 2014 att anta en investeringsplan för 2015-2017. Planen innebär att investeringarna delas mellan en reinvesteringsnivå som ligger fast för de olika nämnderna, samt en nivå för strategiska investeringar som prioriteras och diskuteras i kommunstyrelsen. En reinvestering är en årligen återkommande investering som nämnden själva kan disponera och prioritera. En strategisk investering prioriteras i kommunstyrelsen och avser investeringar av större dignitet som också syftar till att uppnå kommunens vision. Kommunen har en hög låneskuld. Räntenivån har ÅRSREDOVISNING 2014 51 51 Förvaltningsberättelse Drift- och investeringsredovisning Driftredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Kommunfullmäktige NettoIntäkter Kostnader NettoBudget kostnader kostnader 2014 2014 2014 2013 2014 Avvikelse 2014 -423 0 -333 -333 -545 212 -169 554 196 189 -381 906 -185 717 -188 132 2 415 -39 083 174 610 -222 577 -47 967 -50 282 2 315 253 1 801 -1 648 153 251 -98 0 1 672 -2 600 -928 -24 -904 -130 471 21 579 -159 329 -137 750 -137 850 100 Teknik- och plannämnd -39 003 79 883 -115 823 -35 940 -35 326 -614 därav skattefinansierad verksamhet -39 003 30 507 -66 447 -35 940 -35 326 -614 därav avgiftsfinanseriad verksamhet: 0 49 376 -49 376 0 0 0 VA 0 32 985 -32 985 0 0 0 Avfall 0 16 391 -16 391 0 0 0 -3 014 3 365 -6 283 -2 918 -3 396 478 Kultur- och utbildningsnämnd -261 175 30 173 -280 432 -250 259 -250 440 181 Socialnämnd -237 573 41 821 -289 590 -247 769 -242 209 -5 560 0 2 252 -2 252 0 0 0 -597 22 -621 -599 -600 1 -27 524 -1 147 -623 -600 -23 Överförmyndare -1 111 982 -2 417 -1 435 -1 390 -45 Summa nämnder -712 477 355 211 -1 080 804 -725 593 -722 638 -2 955 -40 625 736 064 730 085 5 979 1 131 900 -1 121 429 10 471 7 447 3 024 Kommunstyrelsen därav gemensam verksamhet: Kopparslagaren Kronan därav transfereringar Miljö- bygg- och myndighetsnämnd Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Finansiering TOTALT 724 084 11 607 776 689 Investeringsredovisning Nämnd/styrelse Belopp i tkr Netto ut- Inkomster gifter 2013 2014 Utgifter Netto ut2014 gifter 2014 Budget Avvikelse 2014 2014 Kommunstyrelsen därav Kronan Teknik- och plannämnden därav skattefinansierad verksamhet därav avgiftsfinansierad verksamhet: VA Avfall Kultur- och utbildningsnämnd Socialnämnd -57 445 -40 995 -7 934 -4 220 -3 714 -3 714 0 -1 438 -993 0 0 245 245 0 0 0 0 0 -63 285 -40 368 -11 039 -4 772 -6 267 -5 187 -1 080 -1 594 -2 423 -63 285 -40 368 -10 794 -4 527 -6 267 -5 187 -1 080 -1 594 -2 423 -70 100 -49 000 -23 455 -4 995 -18 460 -13 110 -5 350 -1 700 -2 300 6 815 8 632 12 661 468 12 193 7 923 4 270 106 -123 TOTALT -67 810 245 -78 341 -78 096 -97 555 19 459 ÅRSREDOVISNING 2014 52 Resultaträkning Resultaträkning Belopp i mkr Utfall 2013 Not Verksamhetens intäkter 1 därav jämförelsestörande post AFA-ersättning Verksamhetens kostnader 2 Avskrivningar 3 Verksamhetens nettokostnader Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 222,0 13,4 -886,4 -33,5 -697,9 228,8 0,0 -914,5 -33,2 -718,9 268,8 0,0 -951,0 -35,9 -718,1 -40,0 0,0 36,5 2,7 -0,8 563,8 155,6 7,7 -17,6 11,6 576,5 165,3 0,6 -13,0 10,5 578,0 163,8 0,1 -16,4 7,4 -1,5 1,5 0,5 3,4 3,1 11,6 10,5 7,4 3,1 11,6 10,5 -0,5 -1,7 -0,1 0 -6,7 -0,1 Tillägg: synnerliga skäl enligt 8 kap.5b § KL RIPS-ränta 4,1 - Justerat resultat 8,4 8,7 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 4 5 6 7 Årets resultat 2013:varav jämförelsestörande post diskonteringsränta inklusive löneskatt 4,1 mkr Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen Avgår: realisationsvinster, mark, byggnader och tekniska anläggningar Avgår:realisationsvinster, maskiner och inventarier Avgår: realisationsvinster, aktier o andelar ÅRSREDOVISNING 2014 53 53 Balansräkning Balansräkning Belopp i mkr TILLGÅNGAR Not 2013 2014 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 675,1 718,6 Maskiner och inventarier 8 31,5 31,4 Finansiella anläggningstillgångar 9 41,5 38,7 748,1 788,7 Anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd mm 10 6,0 6,6 Kortfristiga fordringar 11 55,4 54,9 Kassa och bank 12 54,5 33,2 Summa omsättningstillgångar 115,9 94,7 SUMMA TILLGÅNGAR 864,0 883,4 143,5 154,0 11,6 10,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 13 Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 14 49,5 53,2 Andra avsättningar 15 10,4 14,2 59,9 67,4 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 16 484,2 478,7 Kortfristiga skulder 17 176,4 183,3 660,6 662,0 864,0 883,4 953,8 961,6 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 18 Ansvarsförbindelser ÅRSREDOVISNING 2014 54 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Not 2013 2014 Årets resultat 11,6 10,5 Justering för av- och nedskrivningar 33,5 33,2 Justering för gjorda avsättningar 10,1 7,8 - -0,3 -7,3 -0,8 47,9 50,4 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 13,4 0,1 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -0,4 -0,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 11,2 8,6 Kassaflöde från den löpande verksamheten 72,1 58,5 -67,8 -78,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,7 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 11,7 0,0 Kassa flöde från investeringsverksamheten -55,4 -78,1 Nyupptagna lån 18,1 0,0 Amortering av skuld -1,0 -5,1 Anslutningsavgifter vatten och avlopp 1,5 0,5 Långfristig skuld investeringsbidrag 0,7 0,1 Ökning av långfristiga fordringar -0,1 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 2,8 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 19,2 -1,7 Årets kassaflöde 35,9 -21,3 Likvida medel vid årets början 18,6 54,5 Likvida medel vid årets slut 54,5 33,2 Justering för ianspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital 19 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar FINANSIERINGSVERKSAMHETEN ÅRSREDOVISNING 2014 55 55 Tilläggsupplysningar Tilläggsupplysningar Resultaträkning (mkr) Not:6 Finansiella intäkter Not 1: Verksamhetens intäkter Ränteintäkter Ränteintäkter o inkassoavg kundfordringar Övriga finansiella intäkter Realisationsvinst fin anl tillg Summa Försäljningsmedel Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamheter och entreprenader Försäljning exploateringsfastigheter Övrigt Summa 2013 33,3 64,8 30,7 68,3 2014 30,3 64,7 32,8 71,6 16,5 17,7 1,2 0,3 7,2 222,0 11,4 228,8 2013 -503,7 -36,1 2014 -509,9 -39,6 Inköp av anl och uhållsmtrl Bränsle, energi och vatten Entreprenader och köp av vht Lokal- och markhyror Förbrukn invent o mtrl Lämnade bidrag och transfereringar Reaförluster Övriga kostnader Summa -7,1 -26,1 -184,7 -18,7 -32,0 -5,4 -26,4 -206,2 -17,5 -33,3 -28,5 -25,3 -49,5 -886,4 -50,9 -914,5 2013 2014 -33,1 -33,2 -0,4 -33,5 -33,2 2013 566,6 -3,7 0,4 0,5 563,8 2014 577,6 0,1 -1,6 0,4 576,5 Not:5 Generella statsbidrag och utjämning 2013 Inkomstutjämning 135,4 Strukturbidrag Regleringsbidrag 6,9 Kostnadsutjämningsavgift/bidrag -4,6 LSS-utjämningsavgift -7,9 Kommunal fastighetsavgift 25,8 Summa 155,6 0,2 0,3 6,7 7,7 0,0 0,1 0,6 Räntekostnader långfristiga lån Räntekostnader pensioner 2013 -13,0 -4,2 2014 -12,2 -0,6 Räntekostnader lev- o bankskulder -0,2 - Övr fin kostn Summa -0,2 -17,6 -0,2 -13,0 Not:8 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2013 Ingående bokfört värde 639,2 Nyanskaffningar 62,6 Försäljning mm -0,2 Nedskrivning -0,4 Årets avskrivningar -25,2 Omklassificeringar -0,9 Summa 675,1 Not:4 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Preliminär slutavräkning innev år Slutavräkningsdifferens föreg år Mellankommunal utjämning Summa 0,2 Balansräkning (mkr) Not:3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Nedskrivning Summa 2014 0,3 Not:7 Finansiella kostnader Not 2: Verksamhetens kostnader Löner och soc avg Pensionskostnader 2013 0,5 2014 135,1 1,6 3,5 6,5 -6,8 25,4 165,3 2014 675,1 71,2 -0,9 -26,1 -0,7 718,6 Bokfört värde per fastighetskategori: Markreserv (0 år) 54,4 53,3 Verksamhetsfastigheter (20-67 år) 340,7 328,4 Fastigheter för affärsverksamhet (20-50 år) 109,4 109,1 Publika fastigheter (33 år) 82,8 82,0 Fastigheter för annan verksamhet (20 år) 36,9 102,7 Pågående byggnadsarbeten (0 år) 50,9 43,1 675,1 718,6 2013 33,8 6,4 -7,9 -0,8 31,5 2014 31,5 7,1 -0,1 -7,1 31,4 Maskiner, fordon och inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar Försäljning mm Årets avskrivningar Omklassificeringar Summa Avskrivningstid för maskiner, fordon och inventarier (3-10 år) ÅRSREDOVISNING 2014 56 Tilläggsupplysningar Summa materiella anläggningstillgångar 706,6 750,0 Linjär avskrivning tillämpas för huvuddelen av de materiella anläggningstillgångarna, avvikelse finns för hyresbostäder. Ingen avskrivning av pågående investeringar. Inom parentes anges de huvudsakliga avskrivningstiderna för respektive kategori Not:9 Finansiella anläggningstillgångar 2013 Aktier i HIBA 1,2 Andelar i Kommuninvest Ekono0,5 misk förening Långfristiga fordringar HIBA 11,0 Långfristiga fordringaer HF2AB 2,8 Förlagslån Kommuninvest 2,1 Bostadsrätter 0,3 Grundfondskapital Hallbo 23,6 Summa 41,5 2014 1,2 Förråd och lager Exploateringsfastigheter Summa 2014 39,8 -1,5 3,8 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,9 0,5 Sänkning diskonteringsränta Övrigt Utgående avsättning Särskild löneskatt Summa 3,3 -7,8 39,8 9,7 49,5 0,2 42,8 10,4 53,2 93,0% 94,0% Aktualiseringsgrad 11,0 2,1 0,3 23,6 38,7 Not:15 Andra avsättningar 2014 0,1 6,5 6,6 Not:11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Moms Kommunal fastighetsavgift Förutbetalda kostnader//upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Summa 2013 39,3 -1,5 5,6 Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension 0,5 Not:10 Förråd m.m. 2013 0,2 5,8 6,0 Not:14 Avsättningar för pensioner 2013 19,5 1,8 7,2 3,3 10,6 2014 20,6 0,1 5,5 9,8 6,5 16,9 6,5 55,4 2,0 54,9 2013 2014 Vattenskador Hallsberg Ingående balans Ianspråktaget belopp under året Utgående balans 0,2 0,2 0,2 -0,1 0,1 Grundförstärkning Ingående balans Outnyttjat belopp som återförts Utgående balans 0,2 0,2 0,2 -0,2 0,0 Lakvattenrening Ingående balans Avsättningar under året Utgående balans 7,0 7,0 7,0 4,1 11,1 Insamling matavfall Ingående balans Avsättningar under året Utgående balans 3,0 3,0 3,0 3,0 Summa 10,4 14,2 2013 467,4 9,5 1,3 6,0 484,2 2014 462,3 10,0 1,4 5,0 478,7 Not:16 Långfristiga skulder Not:12 Kassa och bank Bank Plusgiro Summa 2013 49,9 4,6 54,5 2014 32,7 0,5 33,2 2013 131,9 11,6 143,5 2014 143,5 10,5 154,0 Låneskuld Förinbetalda anslutningsavgifter Investeringsbidrag Utvecklingsåtgärder Länstrafiken Summa Not:13 Eget kapital IB Eget kapital Årets resultat Summa ÅRSREDOVISNING 2014 57 57 Tilläggsupplysningar Not:17 Kortfristiga skulder Kreditinstitut och kunder Leverantörsskulder Moms Personalens skatter och avgifter Upplupna kostnader/förutbet int Övrigt Summa 2013 1,2 42,0 1,7 16,8 79,7 35,0 176,4 2014 1,0 47,5 1,5 17,2 89,7 26,4 183,3 Borgen för kommunens egna lån hos Kommuninvest i Sverige AB Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 468,3 463,3 Hallsbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Not:18 Ansvarsförbindelser 2013 2014 Pensionsförpliktelser: Ingående pensionsförpliktelse Pensionsutbetalningar 325,3 -16,7 342,8 -17,0 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 10,1 3,5 Sänkning av diskonteringsränta Bromsen Övrigt 26,7 -2,6 -1,9 1,3 Summa pensionsförb exkl löneskatt 342,8 328,7 Löneskatt 83,2 79,8 Övriga pensionsförpliktelser inkl löneskatt Summa pensionsförbindelser 3,1 429,1 Aktualiseringsgrad Borgensåtaganden: Kommunägda företag: Hallbo HIBA HTAB Sydnärkes Utbildningsförbund Delsumma Egna hem och småhus: SBAB Delsumma 93,0% 3,2 411,7 Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 292 188 573 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 256 735 762 kronor. 94,0% Upplysning om framtida lokalhyreskostnader 401,3 0,9 37,7 439,9 400,8 0,9 63,7 465,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsrättsföreningar: Brf Transtenen Brf Terassen Delsumma 44,0 39,4 83,4 43,7 39,1 82,8 Summa borgensåtaganden 523,3 548,2 Leasing: Bilar Övrigt Summa Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Hallsberg kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. 0,6 0,8 1,4 Externa hyresavtal med avtalstid över 3 år: Totalt 7 objekt med 3 olika hyresvärdar. Hyresavtal som förfaller: Inom 1 år 1-5 år Senare än 5 år ÅRSREDOVISNING 2014 953,8 9,1 44,5 1,5 Kassaflödesanalys (mkr) Not:19 Övriga ej likviditetspåverkande poster Reavinst mark och byggnader -0,5 Reaförlust mark och byggnader 0 Reavinst maskiner fordon o invent -0,1 1,1 0,6 1,7 Därav leasingavtal med avtalstid över 3 år. Framtida leaseavgifter förfallotid: Inom 1 år 0,2 0,2 Summa ansvarsförbindelser 1,8 8,8 3,2 961,6 58 Reavinst fin anläggntillg -6,7 -1,7 0,6 0,2 -0,1 Omklassific anläggn tillg Omklassific oms tillg Anslutn avg tomtfsg Utveckl åtg Länstrafiken Övriga poster Summa 1,4 -0,1 -0,7 -0,6 0 -7,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 -0,8 Sammanställd redovisning Resultaträkning, sammanställd redovisning Belopp i mkr Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader/nettokostnader Jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader 1 2 3 4 Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster 5 6 Årets resultat Ingen justering av 2013 års siffror är gjord med anledning av försäljningen av Hallsbergs Fastigheter 2 AB. ÅRSREDOVISNING 2014 59 59 Utfall 2013 Utfall 2014 366,7 -1 010,8 13,5 -49,6 -680,2 400,0 -1 063,0 0,0 -47,6 -710,6 563,8 155,6 8,1 -29,7 17,6 576,4 165,3 1,2 -22,9 9,4 17,6 9,4 Sammanställd redovisning Balansräkning, sammanställd redovisning Belopp i mkr TILLGÅNGAR Not 2013 2014 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 1 193,2 1 227,1 Finansiella anläggningstillgångar 8 14,7 13,3 1 207,9 1 240,4 9 6,3 6,9 Kortfristiga fordringar 10 61,7 61,5 Kassa och bank 11 106,7 103,7 174,7 172,1 1 382,6 1 412,5 166,1 174,3 17,6 9,4 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd mm Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 12 Eget kapital därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner o liknande förpliktelser 13 55,1 59,0 Andra avsättningar 14 28,0 32,1 83,1 91,1 Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder 15 905,6 918,5 Kortfristiga skulder 16 227,8 228,6 1 133,4 1 147,1 1 382,6 1 412,5 Panter 28,0 0,0 Ansvarsförbindelser 572,8 541,7 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingen justering av 2013 års siffror är gjord med anledning av försäljningen av Hallsbergs Fastigheter 2 AB. ÅRSREDOVISNING 2014 60 Sammanställd redovisning Kassaflödesananlys, sammanställd redovisning Belopp i mkr DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2013 2014 Årets resultat 17,6 9,4 Justering för av- och nedskrivningar 49,6 47,6 Justering för gjorda avsättningar 11,0 8,0 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändringar av rörelsekapital -6,6 0,7 71,6 65,7 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 12,4 0,2 Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager -0,5 -0,6 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 14,8 0,8 Kassaflöde från den löpande verksamheten 98,3 66,1 Nettoinvestering i materiella anläggningstillgångar -83,5 -86,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 43,6 4,4 Investering i finansiella anläggningstillgångar -1,5 -0,1 Kassa flöde från investeringsverksamheten -41,4 -82,1 -27,6 13,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27,6 13,0 Årets kassaflöde 29,3 -3,0 Likvida medel vid årets början 77,4 106,7 Likvida medel vid årets slut 106,7 103,7 INVESTERINGSVERKSAMHETEN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/Minskning (-) av långfristiga skulder Ökning (-)/Minskning (+) av långfristiga fordringar ÅRSREDOVISNING 2014 61 61 Sammanställd redovisning Tilläggsupplysningar Not 6 Finansiella kostnader Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa Resultaträkning (mkr) Not 1 Verksamhetens intäkter inkl . ev. medlemsbidrag Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa Not 3 Jämförelsestörande poster Hallsbergs kommun Nerikes Brandkår Summa 2013 2014 208,6 94,4 1,1 132,1 11,9 0,4 -81,8 366,7 228,8 97,2 1,8 143,5 12,1 -83,4 400,0 2013 2014 -886,5 -70,2 -1,6 -122,5 -11,3 -0,5 81,8 -1010,8 -914,5 -80,4 -1,6 -138,4 -11,5 83,4 -1 063,0 2013 2014 13,4 0,1 13,5 0,0 0,0 0,0 2013 2014 Avskrivningar Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Koncernmässig avskrivning Summa -33,5 -7,6 -7,7 -0,4 -0,1 -0,3 -49,6 -33,2 -10,0 -3,6 -0,4 -0,3 -47,6 2013 2014 7,7 0,3 0,3 0,0 -0,2 8,1 0,6 0,2 0,4 0,1 -0,1 1,2 Not 5 Finansiella intäkter Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Elimineringar interna poster Summa ÅRSREDOVISNING 2014 2014 -17,6 -10,8 -0,1 -0,9 -0,4 -0,1 0,2 -29,7 -13,0 -8,7 -0,1 -1,1 -0,1 0,1 -22,9 2013 2014 673,0 416,1 1,4 42,9 58,9 3,1 2,8 2,9 1 201,1 706,6 410,0 1,4 0,0 66,6 3,2 2,7 2,6 1 193,2 Årets anskaffning Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Summa 67,8 1,5 13,5 0,7 83,5 78,3 4,0 3,3 0,8 86,4 Årets nettoförsäljningar mm Hallsbergs kommun Hallsbergs Terminal AB Hallsbergs Fastigheter 2 AB Summa -0,7 -42,9 0,0 -43,6 -1,7 -2,7 -4,4 Årets avskrivningar/nedskrivningar Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Koncernmässig avskrinving Summa -33,5 -7,6 -7,7 -0,4 -0,1 -0,3 -49,6 -33,2 -10,0 -3,6 -0,5 0,0 -0,3 -47,6 Balansräkning (mkr) Not 7 Materiella anläggningstillgångar Ingående bokfört värde Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Hallsbergs Terminal AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Justering förvärvskalkyl Summa 2013 Avser återbetalning av AFA premier år 2005 och 2006 Not 4 2013 62 Sammanställd redovisning Justering med anledning av ändrad medlemsandel Sydnärkes Utbildningsförbund 1,9 Nerikes Brandkår -0,2 Summa 1,7 1,1 0,0 1,1 Justering med anledning av övergång till K3 Hallsbergs Bostadsstiftelse 0,0 Summa 0,0 -1,5 -1,5 Utgående bokfört värde Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Hallsbergs Terminal AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Justering förvärvskalkyl Summa 706,6 410,0 1,4 0,0 66,6 3,2 2,7 2,6 1 193,2 750,0 402,5 1,4 67,4 3,5 0,0 2,3 1 227,1 2013 2014 41,5 0,6 11,2 -38,6 14,7 38,7 0,8 9,6 -35,8 13,3 Not 9 Förråd Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Summa 2013 2014 6,0 0,3 6,3 6,6 0,3 6,9 Not 10 Fordringar Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa 2013 2014 55,4 3,0 5,1 0,7 0,2 -2,7 61,7 54,9 3,5 7,3 0,8 -5,1 61,5 Not 11 Kassa och bank Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Elimineringar interna poster Summa 2013 2014 54,5 29,2 1,6 17,3 4,1 0,0 106,7 33,2 22,2 3,2 40,7 4,3 0,0 103,7 Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Elimineringar interna poster Summa 2013 2014 131,9 23,4 2,9 7,3 0,8 10,6 1,1 0,1 0,1 2,9 -30,6 150,4 143,5 29,4 2,2 12,3 0,9 0,1 0,1 2,6 -24,9 166,1 Årets resultat Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Koncernmässig avskrivning Summa 11,6 6,0 -0,7 1,3 -0,1 -0,2 -0,3 17,6 10,5 -1,7 0,1 0,8 0,1 -0,3 9,5 0,0 0,4 -0,1 0,2 -1,5 0,2 0,0 - Justering av eget kapital Hallsbergs Bostadsstiftelse Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Ändrad medlemsandel mellan åren för Sydnärkes utbildningsförbund. Hallsbergs kommun har lämnat aktieägartillskott till Hallsbergs Fastigheter 1 AB Hallsbergs kommun, HIBA och HF1AB ingår i samma koncernkontostruktur för likvidkonton. ÅRSREDOVISNING 2014 Not 12 Eget kapital Ingående eget kapital Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Hallsbergs Terminal AB Hallsbergs Kombiterminal AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Hallsbergs Fastigheter 1 AB Justering förvärvskalkyl Elimineringar interna poster Summa 63 63 Utgående eget kapital Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Hallsbergs Fastigheter 1 AB Justering förvärvskalkyl Elimineringar interna poster 143,5 29,4 2,2 12,3 0,9 0,1 0,1 2,6 -24,9 154,0 26,2 2,3 13,3 1,0 0,1 2,3 -24,9 Summa 166,1 174,3 Sammanställd redovisning Not 13 2013 2014 49,5 53,3 Avsättningar för pensioner Hallsbergs kommun Sydnärkes Utbildningsförbund 0,4 0,3 Nerikes Brandkår Summa 5,2 55,1 5,4 59,0 Not 14 Övriga avsättningar Hallsbergs kommun Sydnärkes Utbildningsförbund Summa 2013 2014 10,4 17,6 28,0 14,1 18,0 32,1 Not 15 Långfristiga skulder Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa 2013 2014 484,2 380,8 11,9 39,5 0,2 2,7 -13,7 905,6 478,7 380,3 11,9 58,5 0,1 -11,0 918,5 2013 2014 176,4 33,0 0,1 19,1 1,7 0,2 -2,7 227,8 183,3 22,9 0,0 25,4 2,1 -5,1 228,6 Not 16 Kortfristiga skulder Hallsbergs kommun Hallsbergs Bostadsstiftelse Hallsbergs Industribyggnads AB Sydnärkes Utbildningsförbund Nerikes Brandkår Hallsbergs Fastigheter 2 AB Elimineringar interna poster Summa ÅRSREDOVISNING 2014 64 Redovisningspriciper Redovisningsprinciper Kommunen arbete med att gå över till komponentavskrivning kräver praktiska överväganden och att det kan vara lämpligt med ett successivt införande. Avsikten är att under 2015 påbörja arbetet med införande av komponentavkrivning generellt. Det blir då naturligt att börja med nya investeringar för att sedan titta på de befintliga anläggningarna och göra en bedömning utifrån bokfört värde och kvarvarande nyttjandetid. Det gör att en fullständig tillämpning av rekommendationen kan vara möjlig först år 2016. Hallsbergs kommun följer den kommunala redovisningslagen. Kommunen tillämpar med få undantag de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller dess företrädare. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarnas värde i balansräkningen motsvarade anskaffningsvärdet efter avdrag för eventuella investeringsbidrag och planenliga avskrivningar. Aktivering av anläggningstillgångar görs i möjligaste mån för maskiner och inventarier månaden efter anskaffning. När det gäller större projekt som till exempel byggnader sker aktivering halvårsvis. Leasing Samtliga leasingavtal redovisades som operationell leasing. Leasingavgiften fördelas linjärt över leasingperioden. Framtida leasingavgifter redovisades som ansvarsförbindelser. Särskild löneskatt Vid anskaffning av maskiner, inventarier och liknande av mindre värde tillämpades beloppsgränsen ett halvt prisbasbelopp till största delen under 2014. Anskaffningar med högre belopp och med varaktighet mer än tre år redovisades som investering. Kommunen tillämpar rekommendation 5 från Rådet för kommunal redovisning angående redovisning av särskild löneskatt. Det innebär att löneskatten periodiseras på samma vis som pensioner. Löneskatt på under året intjänade pensioner och utbetalda pensioner belastar årets resultat. Avskrivningar Skatteintäkter Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs i huvudsak linjärt för tillgångens bedömda nyttjandetid baserat på anskaffningsvärde. Vägledning hämtas i idéskriften från Rådet för kommunal redovisning. Avvikelse från linjär avskrivning finns på anläggningen som avser bostäder i kvarteret Kopparslagaren där avskrivningen görs progressivt. Vid periodisering av skatteintäkter ska, enligt en rekommendation från Rådet för kommunal redovisning, Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) decemberprognos användas. Hallsberg tilllämpar beräkning enligt SKL:s prognos i 2014 års bokslut. Timlöner Fastigheterna övertagna från HALLBO skrivs av med 1,5 procent per år, från 2008. Tidigare har avskrivningen varit 1 procent per år. Enligt RKR:s rekommendation 11.3 skall avskrivningstiden anpassas till nyttjandetiden. Lokal bedömning av den förväntade nyttjandetiden ska göras. Kommunen bedömer att de övertagna fastigheterna kommer att nyttjas avsevärd tid framåt. En översyn av avskrivningstider komer att göras i samband med övergång till komponentavskriving. De timlöner och OB-ersättningar som avser december månad men som utbetalas i januari har periodiserats för att kostnaden ska belasta rätt period. Räntekostnader Räntekostnader för det byggkreditiv på byggnationen av hyresfastigheter har under 2014 bokförts på investeringsprojektet enligt alternativmetoden i rekommendation 15.1. Det för att inräknas i investeringsutgiften och anskaffningsvärdet av tillgången. Komponentavskrivning Åtagande om medfinansiering av Utvecklings– och investeringsåtgärder Länstrafiken Hallsbergs kommun tillämpar komponentavskrivning i ringa omfattning. Vid aktivering av de nya hyresbostäderna i kvarteret Kronan 2014 tillämpades komponentavskrivning. Ytterligare några enstaka anläggningar finns där komponentavskrivning tillämpats sen tidigare. Rådet för kommunal redovisning har gett ut en information om övergång till komponentavskrivning. I denna noteras att ÅRSREDOVISNING 2014 Hallsbergs åtagande på 5,0 mkr inkluderar årlig indexuppräkning. Utbetalningar sker under perioden 2013–2017. 65 65 Redovisningsprinciper HALLBO redovisar ett högre grundfondskapital än kommunen. Kommunen tillämpar försiktighetsprincipen. Värdet på grundfondskapitalet har skrivits ner i tidigare bokslut. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamhet Från och med 2007 gäller ny lagstiftning för vatten - och avloppsverksamheten (VA). Lagen innebär bland annat krav på särredovisning av verksamhetens intäkter, kostnader, resultat och ställning. Särredovisningen redovisas i separat bilaga till årsredovisningen. Den sammanställda redovisningen är inte upprättad enligt rekommendation nr 8.2 avseende en punkt. Den kommunala koncernens resultat- och balansräkning med tilläggsupplysningar har inte ställts upp jämte kommunens. Resultat avgiftsfinansierad verksamhet Över- respektive underskott för verksamheter med särskilda avgiftskollektiv ska enligt lagstiftning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning redovisas som skuld respektive fordran till kollektivet. Kommunen tillämpar denna redovisning vilket innebär att de överskott som finns inom VA- och renhållningsverksamheterna är bokförda som en kortfristig skuld till respektive avgiftskollektiv. Den sammanställda redovisningen bygger på preliminära uppgifter från de ingående enheterna. Någon utvärdering av om koncernföretagens redovisningsprinciper avviker från kommunens är ej gjord. Därmed är inga justeringar för eventuella avvikelser gjorda. Det är endast för Hallsbergs Bostadsstiftelse som detta skulle kunna vara aktuellt. Sydnärkes Utbildningsförbund och Nerikes Brandkår drivs som kommunalförbund och redovisar därmed utifrån den kommunala redovisningslagen. Omfattningen på redovisningen för Hallsbergs Industribyggnads AB och Hallsbergs Fastigheter 1 AB är så liten att det sannolikt inte finns något som kan avvika när det gäller redovisningsprinciper. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen omfatta en sammanställd redovisning. Syftet är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. En viss del av kommunens verksamhet bedrivs i andra former än via kommunala nämnder. Därför upprättas en sammanställd redovisning. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på aktier, andelar och grundfondskapital i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens räkenskapsposter tas med i sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig betydelse mellan bolagen har eliminerats i den sammanställda redovisningen. Inga förvärvade över- eller undervärden finns i koncernen. I den sammanställda redovisningen ingår de bolag, stiftelser och kommunalförbund i vilka kommunen har väsentligt inflytande. Ett väsentligt inflytande antas föreligga om kommunen har minst 20 procent av rösterna. Nerikes Brandkår ingår trots att kommunens andel endast är 7,7 procent. Verksamheten bedrivs som ett kommunalförbund. Kommunen anses ha ett väsentligt inflytande. ÅRSREDOVISNING 2014 66 Hallsbergs kommun 694 80 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: [email protected] ÅRSREDOVISNING 2014 1 Innehållsförteckning Innehåll Sida Inledning Direktionens ordförande har ordet 3 Bakgrund Programförklaring 5 5 Förvaltningsberättelse 6 Direktionens ledamöter 4 Verksamhet Finansiering Axplock av händelser under 2014 6 9 10 Systematiskt kvalitetsarbete 17 Personalekonomisk redovisning 28 Internkontroll 37 Bokslut 38 2 Direktionens ordförande har ordet Verksamheten har under året präglats av fortsatt utvecklings- och förändringsarbete. Upprustningsarbetet har fortsatt i Hus B och Hus F. Under året har ambitionen till ett breddat användningsområde av skolan lokaler fullföljts. Ett avtal om Bio- och konferensverksamhet i Hus A har träffats med Folkets Husföreningen i Hallsberg. Utrustning har införskaffats och en anpassning för denna verksamhet har skett. Den 28 november invigdes verksamheten och den första filmen visades kommersiellt i Alléskolans aula. Vuxenutbildningen har invigt nya lokaler i form av pedagogiska paviljonger. Visionsarbete pågår och vuxenutbildningen har antagit namnet Allévux. Arbetet med att fördjupa samarbetet inom vuxenutbildningen i länet har fortsatt. Det mest konkreta så här långt är att skapa en gemensam webbportal för all kommunal vuxenutbildning i Örebro län, i syfte att möjliggöra för alla att ta del av hela utbudet i länet. Kvalitetsutveckling av undervisningen och en god studiemiljö för eleverna är prioriterade områden för förbundet. Direktionen har beslutat om ett särskilt projekt för ökad måluppfyllelse, där en halv miljon anvisats för hela treårsperioden, allt i linje med vår vision om individanpassad utbildning med hög kvalitet. Den stora tillströmningen av elever innebär också att elevhälsan har utvecklats och förstärkts. 2014 är det första året när gymnasiereformen Gy 11 omfattar samtliga årskurser. Det innebär att vi inte längre behöver arbeta parallellt med två olika läroplaner. Alléskolan är den enda gymnasieskola i Sverige som erbjuder samtliga program 18 nationella program, fem introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Vi har eldistribution inom Elprogrammet. Utbildningen är riksrekryterande. Alléskolan är också unik med att erbjuda nationell idrottsutbildning (NIU) alternativt andra idrottsprofiler i kombinationen med vilket som helst av de nationella programmen. För närvarande är Alléskolan certifierad för NIU vad gäller fotboll, orientering och bågskytte. Den stora tillströmningen av elever på de nationella programmen, jämte ökad efterfrågan på SFI och språkintroduktion, har inneburit betydande utmaningar beträffande lokaler. Ytterligare pedagogiska paviljonger har hyrts in och en inventering har skett beträffande externa lokaler i anslutning till skolan. Summerar vi det totala antalet ungdomar och vuxna som är inskrivna på Alléskolan eller Allévux rör det sig om cirka 2 000. Förbundets ekonomi är fortsatt god. Även 2014 ger ett positivt bokslut, och detta inkluderat det fortsatta arbetet med att rusta upp skolan lokaler. Det positiva utfallet är resultatet av budgetdisciplin, kostnadseffektiv organisation och engagerade medarbetare. Tack Avslutningsvis vill jag tacka medarbetare och förtroendevalda i förbundet för de stora insatser som gjorts under verksamhetsåret. Det ständigt pågående utvecklingsarbetet är stimulerande och engagerande, men kan även upplevas som påfrestande. Då känns det tryggt med den framtidstro som jag ständigt möter på alla nivåer i organisationen. Hans Karlsson, ordförande 3 Direktionens ledamöter mandatperioden 2010-2014 Direktionsledamöter Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande Ledamöter Ersättare Revisorer Hans Karlsson (s) Solveig Samuelsson (s) Ylva von Scheele (m) Ronny Larsson (s) Calill Ohlson (m) Inga-Britt Ritzman (s) Erik Storsveden (fp) Kenth Gustafsson (s) Roland Karlsson (s) Hallsberg Askersund Laxå Askersund Askersund Hallsberg Hallsberg Laxå Laxå Siv Ahlstrand, (s) Jan Grounes (mp) Erling Johansson (kd) Ulf Ström (s) Ann-Sofie Johansson (c) Lars-Åke Zettergren (s) Annemo Johansson (v) Therese Magnuson (s) Ewa Österberg (fp) Askersund Askersund Askersund Hallsberg Hallsberg Hallsberg Laxå Laxå Laxå Erik Schale Lars Billström Arild Wanche Askersund Hallsberg Laxå Under 2013 utgick Lillemor Blom (s) Laxå, som ersättare i direktionen och ersattes av Therese Magnuson (s) Laxå. 4 Bakgrund Kommunalförbundet Sydnärkes Utbildningsförbund bildades 1999 av kommunerna Askersund, Hallsberg, Kumla och Laxå. I Förbundsordningen står att läsa följande om förbundets uppdrag: ”Kommunalförbundet har i uppdrag att erbjuda gymnasial utbildning för såväl ungdomar som vuxna, vilket omfattade gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, särvux, Kvalificerad Yrkesutbildning samt uppdragsutbildning.” 1 juli 2008 lämnade Kumla förbundet. I samband med detta formulerade medlemskommunerna förbundets uppdrag i en Programförklaring. Sydnärkes Utbildningsförbund ska vara en huvudaktör i Medlemskommunernas långsiktiga utvecklingsarbete. Genom nära samverkan med medlemskommunerna, regionens arbetsliv och andra utbildningsanordnare och med en omfattande omvärldsorientering och ett aktivt internationellt utbyte, ska de utbildningar som förbundet erbjuder motsvara såväl lokala som globala kompetenskrav i mötet med framtiden. Förbundets utbildningar måste vara de självklara valen för regionens ungdomar, vuxna och arbetsgivare. Med flexibel och behovsanpassad organisation och stimulerande studiemiljöer ska förväntningarna på förbundet överträffas. Förbundets ledstjärna är framåtanda! Verksamheten ska präglas av utvecklingsvilja, engagemang och högsta kvalitet. Studerande och personal ska uppleva att initiativkraft och kreativitet är vägledande. Förbundet ska inom sitt verksamhetsområde vara länets mest eftertraktade arbetsplats. Frågeställning Når vi då upp till de förväntningar våra medlemskommuner och vi själva ställer på oss? Vi hoppas givetvis det. I den följande årsredovisningen hoppas vi kunna ge en bild av hur långt vi kommit i detta arbete. Marie Kilk, förbundsdirektör 5 Förvaltningsberättelse Förbundets utgörs av följande verksamheter: Gymnasieutbildning för ungdomar. Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola sett till såväl antal elever som programutbud. Vid skolan studerade i slutet av året 1 436 ungdomar. Av dessa var 865 bosatta i någon av medlemskommunerna Askerund, Hallsberg eller Laxå. Detta motsvarar 60 %. Övriga elever kommer från 44 andra kommuner. Flest externa elever kommer från Kumla, Vingåker, Degerfors, Lekeberg och Örebro. Andelen elever från medlemskommunerna som valt Alléskolan är cirka 80 %. Sedan det fria gymnasievalet infördes har glädjande nog alltfler ungdomar från Sydnärke valt Alléskolan. Elever på Alléskolan från Askersund, Hallsberg och Laxå: Mars 2012 Okt 2012 Mars 2013 Okt 2013 Mars 2014 Okt 2014 1 184 1 193 1 188 1 193 1 275 1 357 Vid årets slut var antalet elever på Alléskolan följande fördelade på respektive årskurs. Årskurs 1: 521 st Årskurs 2: 478 st Årskurs 3: 379 st Årskurs 4: 11 st Skolan erbjuder samtliga 18 nationella program samt de fem introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskola Alléskolans gymnasiesärskola erbjuder det individuella programmet, specialutformat program samt tre nationella program. Dessa är programmet för administration, handel och varuhantering, Programmet för Fordonsvård och godshantering samt Programmet för Hälsa, vård och omsorg. Av gymnasiesärskolans 41 elever bor fler än hälften i andra kommuner än medlemskommunerna. Vid årets slut var antalet elever följande fördelade på resp årskurs. Årskurs 1: 6 st Årskurs 2: 9 st Årskurs 3: 11 st Årskurs 4: 15 st 6 Grundläggande vuxenutbildning, dvs. utbildning för vuxna som motsvarar grundskolans årskurs 7-9. verksamheten är förlagd till Alléområdet i Hallsberg, men handledning ges även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Under vårterminen var antalet studerande 70, omräknat till heltidsstuderande var det 55. Under höstterminen var motsvarande siffror 68 respektive 66. Gymnasial vuxenutbildning. Fler än 40 kurser inom allmänna ämnesområden har erbjudits under året. Dessa har varit av allmän karaktär, såsom svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik, företagsekonomi och samhällskunskap på flera nivåer. Till dessa ska läggas yrkesutbildningar inom logistik, vård och omsorg samt transport. Under vårterminen deltog 302 elever i kurserna, omräknat till heltidsstuderande 201. Motsvarande siffror för höstterminen var 296 resp 135. Ett flexibelt lärande bedrivs utifrån respektive enhets utvecklingsförutsättningar. Validering, och distansutbildning har blivit ett vanligt arbetssätt inom vuxenutbildningen. Större delen av verksamheten bedrivs i Hallsberg, men även vid lärcentra i Askersund och Laxå. Särskild utbildning för vuxna, tidigare benämnd särvux. Antal elever som studerade var under året 17. Utbildningen är i huvudsak förlagd till Hallsberg, men för den som av olika skäl har behov av att studera på hemmaplan erbjuds alltjämt den möjligheten. Särskild vuxenutbildning ingår i det offentliga skolväsendet och är en frivillig, egen skolform. Särskild vuxenutbildning syftar till att ge vuxna, som har en funktionsnedsättning, kunskaper och färdigheter motsvarande de som ungdomar får i särskolan. Utbildningen finns på tre olika nivåer motsvarande träningsskola, grundsärskola och gymnasial särskild utbildning. Svenska för invandrare, SFI Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket, och utgör en egen skolform. SFI för kommunplacerade flyktingar finansieras genom uppdragsavtal med berörda medlemskommuner. Rätten att studera i SFI har man från och med 1 juli det år man fyller 16 år och inte har grundkunskaper i svenska och är folkbokförd i en kommun. Verksamheten har ökat markant under de senaste två åren, och den paviljong med en yta på cirka 500 m2 som införskaffades hösten 2013 räcker i dag inte till. Utbildning erbjuds därför numera även i Kunskapens hus i Laxå. Antalet som slutförde sin utbildning under våren var 184, och under hösten 200. Flertalet av eleverna kommer från Syrien, Eritrea, Irak samt Somalia. 7 Universitetsutbildningar på distans. Tre universitetsutbildningar med inriktning lärare i förskoleklass och grundskola har erbjudits under året. Detta har möjliggjorts genom de telebildutrustningar som finns vid våra lärcentrum i Askersund, Hallsberg och Laxå. Uppdragsutbildning. Uppdragsutbildningar, dvs. utbildning som säljs till företag och offentlig verksamhet har varit omfattande under året. I första hand har det omfattat validering, vilket innebär att den studerande har möjlighet att erhålla kompetensbevis eller betyg utifrån en bedömning som görs utifrån de arbetslivskunskaper man har. 8 Finansiering Förbundets verksamhet finansieras i huvudsak av bidrag från de tre medlemskommunerna samt försäljning av utbildning, s.k. interkommunal intäkt. Interkommunal intäkt är det pris övriga kommuner betalar till förbundet för de ungdomar eller vuxna som studerar vid Alléskolan eller Vuxenutbildningen. Omvänt betalar förbundet ett pris för de ungdomar från medlemskommunerna Askersund, Hallsberg eller Laxå som väljer att studera vid en gymnasieeller gymnasiesärskola i en annan kommun. Sedan två år tillbaka kan vi konstatera att de interkommunala intäkterna är högre än de interkommunala kostnaderna, vilket givetvis är gynnsamt för förbundets och kommunernas ekonomi. Kostnaden för en gymnasieplats baseras på självkostnaden och varierar således mellan åren och mellan de olika programmen. Som exempel kan nämnas att priset för en utbildningsplats vid Alléskolan under år 2014 varit Humanistiskt program är cirka 87 tkr per år, Restaurang- och livsmedelsprogrammet 100 tkr samt Bygg- och anläggningsprogrammets anläggningsinriktning 132 tkr. Medlemsbidraget, som fastställs årligen, baseras på andelen 16–19-åringar i respektive medlemskommun den 1 januari året innan. Under 2014 var medlemsbidraget 186 600 tkr, vilket var detsamma som för år 2012 och 2013. 9 Axplock av händelser under 2014 Lokaler Den analys som gjordes i samband med den utredning kring förbundets långsiktiga lokalbehov som genomfördes i slutet av 2008 gav vid handen att lokalbehovet för förbundets verksamhet skulle minska påtagligt de kommande åren. Anledningen var främst att antalet ungdomar i gymnasieåldern skulle komma att minska med 25-35% under de kommande åren. Bland annat nämndes att vuxenutbildningen sannolikt skulle rymmas i Hus B (dåvarande Filosofen) samt samutnyttjande med andra verksamheter än förbundets. Med facit i hand sex år senare vet vi att lokalbehovet har ökat markant, främst till följd av att antalet elever har ökat trots minskade ungdomskullar. I november 2013 tecknades ett hyresavtal avseende en paviljong om cirka 1 000 m2 för att möjliggöra att vuxenutbildningen skulle kunna flytta till Alléområdet. Detta följdes av ytterligare paviljonger om cirka 200 m2 för att skapa undervisningslokaler och arbetsrum för elever och personal inom Språkintroduktion. (Utbildning för nyanlända elever) och Fordon- och transportprogrammet. Likaså utökades de lokaler förbundet hyr i Cityhuset för Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Under 2014 införskaffades ytterligare paviljonger om cirka 1 000 m2 för att skapa utrymme för Stödstugan och ytterligare undervisningsrum för nyanlända elever inom Språkintroduktion. Till följd av en markant ökning av elever inom SFI (undervisning i svenska för nyanlända) har förbundet under året återigen hyrt lokaler i Kunskapens Hus i Laxå. Beslut togs under året att investera för att kunna behålla delar av Hus F (tidigare Tekniken) för att rymma det stora antalet elever inom främst Bygg- och anläggningsprogrammet. Skolans elever vid Bygg- och anläggnings, samt El- och energiprogrammet har i stor utsträckning medverkat i renoveringsarbetet. Under året upprättades ett samverkansavtal mellan Föreningen Folkets Hus i Hallsberg och förbundet. Avtalet innebär att Bio Spektrums bioverksamhet numera är förlagd till Alléskolans aula. Härigenom har aulan fått ett ansiktslyft, bland annat med en digital filmprojektor, surroundhögtalare samt en kiosk i aulafoajén. Strax innan läsårsstarten uppmärksammades en omfattande vattenskada i Hus E (tidigare Ekonomen). Anledningen var en invändig hängränna som brustit i samband med ett skyfall. Mer än halva bottenvåningen, där gymnasiesärskolan har sina lokaler, behövde snabbt evakueras. Tillfälliga lokaler, och en bra lösning, har varit ”Svalan”, där Hallsbergs kommun har sin fritidshemsverksamhet för ungdomar i grund- och gymnasiesärskolan. Café Fika. I oktober invigdes ”Café Fika” i Hus F2. Det är elever och lärare på Handels- och administrationsprogrammet som kommer att erbjuda kaffe, kalla drycker, smörgåsar med mera. Caféverksamheten ingår i kurserna programmet, och med generösa öppettider kommer de att glädja många. 10 Utemiljö. En arbetsgrupp påbörjade i slutet av året arbetet med att ta fram ett förslag till de förbättringsåtgärder av utemiljön som ska genomföras i samband med att VA-ledningarna under skolgården mellan Hus A och Hus B byts ut under 2015. Skolinspektionens tillsyningar och granskningar Under året har Skolinspektionen genomfört ett antal s k regelbundna tillsyningar. I juni genomfördes bastillsyn vid de nationella programmen på enheterna 1, 4 och 5. Glädjande var givetvis att Skolinspektionen inte hade någon anmärkning vid dessa tillsyningar. Under hösten har s.k. breddad tillsyn genomförts i enheterna 2 och 3, Introduktionsprogrammet och Punkten samt vuxenutbildningen. De synpunkter som framkom avseende enheterna 2 och 3 har åtgärdats och Skolinspektionen har i beslut meddelat att ärendena är avslutade. Beträffande vuxenutbildningen och den övergripande tillsyningen går svarstiden ut först den 27/3, och då kommer de brister som framkommit vara åtgärdade. IKT-satsning, 1-1 Målsättningen att alla elever på sikt ska ha tillgång till en egen PC eller lärplatta iscensattes under 2014, och i anslutning till vårterminsstarten 2015 kommer alla elever i årskurs 1 att ha tillgång till en egen dator eller lärplatta. Att genomföra satsningen i årskurs 1 medföra att samtliga elever, när satsningen är fullt ut genomförd 2016, kommer att ha en egen dator eller lärplatta. Samtliga pedagoger erhöll strax innan sommaruppehållet en lärplatta (iPad), och utbildningsinsatser inom IKT-området genomförs kontinuerligt för att möta kommande behov. En lärplattform, PingPong, infördes under året. I lärplattformen återfinns nyheter, dokument, handlingsplaner, kalendarium, protokoll etc., men kommer successivt även att hantera studieplaner, inrapportering av närvaro, bedömningsunderlag mm. Inte minst kommer lärplattformen att vara ett pedagogiskt verktyg för digital kommunikation mellan elever och lärare. Pedagogiskt utvecklingsarbete Utöver vad som nämnts avseende IKT-utveckling beskrivs här kortfattat exempel på övrigt utvecklingsarbete. Karriärtjänster. Ett beslut på nationell nivå att öka läraryrkets attraktivitet var att inrätta tjänster som förstelärare. Förbundet utnyttjade möjligheten att ansöka om statsbidrag för sex förstelärartjänster. Intresset för dessa tjänster var stort, och inte mindre än 25 lärare visade intresse. De sex som utsågs till förstelärare tillträdde 1 juli, och de har genomfört ett antal aktiviteter för övriga lärare. Matematiklyftet. Samtliga lärare som undervisar i ämnet matematik deltar i det s k matematiklyftet. Matematiklyftet är en fortbildning i didaktik för lärare som undervisar i matematik, och finansieras delvis via statsbidrag. Syftet är att öka elevers måluppfyllelse i 11 ämnet genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet med kollegialt lärande som utgångspunkt. Övningsskola Örebro universitet inledde under hösten 2014 försöksverksamhet med övningsskolor. Alléskolan var en av de tre gymnasieskolor man valde att samarbeta med kring den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Målet är höjd kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med försöksverksamheten är att stärka blivande lärares professionsutveckling och att höja kvaliteten i lärarutbildningen. Lärarstudenterna återkommer till samma skola under studietiden. För Alléskolan innebär det att väsentligt fler lärarstuderande kommer att ha sin verksamhetsförlagda utbildning här. Genom försöksverksamheten ges möjlighet för universitet och skolhuvudmän att mötas i forsknings- och utvecklingsarbete för att skapa en framstående skolmiljö. Vuxenutbildningen blir Allévux Som ett led i vuxenutbildningens arbete med att formulera en framtida vision lanserades en ny grafisk profil. Logotypen beslutades av direktionen utifrån det förslag som medarbetarna inom vuxenutbildningen enats om. Logotype invigdes den 24 oktober under högtidliga former: Det har under många år funnits en samverkan i länet avseende vuxenutbildning. Ett stort steg togs under hösten då beslut togs att konstruera en gemensam webbportal där samtliga vuxenutbildningar ska presenteras. Eftersom det ges möjlighet att söka utbildningar utanför den egna kommunen förbättras härigenom kommuninvånarnas möjligheter att få en samlad bild av alla de utbildningar som erbjuds i regionen. Allévux har under året ökat i omfattning, framförallt gäller det för utbildning inom SFI, Svenska för invandrare. Även yrkesutbildning i samverkan med arbetslivet har varit omfattande. Framförallt rör det kurser och utbildningar inom vård- och omsorg, men även lokalvård, yrkesförare och logistik har ränt stort intresse. 12 Utbildningssamverkan med medlemskommunerna Under året genomfördes ett flertal aktiviteter med förskolor, fritidshem och grundskolor i våra medlemskommuner. Det är spännande för de yngre barnen att besöka Alléskolan, men givetvis också intressant och lärorikt även för våra egna elever. Utbyte har skett med såväl förskola som fritidshem och grundskolor. Fordon- och transportprogrammet har fått besök och då demonstrerat lastbilar och andra fordon. Barn- och fritidsprogrammet har genomfört sin årliga ”Förskolans dag” med aktiviteter för de små. Teknikprogrammet bjuder regelbundet in barn i olika åldrar för att ge möjlighet att ”prova på”. Komtek startade en filialverksamhet i Hallsberg 2013. Under 2014 utökades verksamheten till att även omfatta barn och ungdomar i Askersund. På Komtek använder man sin fantasi och klipper, sågar, viker, målar, limmar, löder, gjuter, designar och konstruerar saker. SYV-samarbete Margareth Hagberg och Magnus Skråge, studie- och yrkesvägledare Under året har studie- och yrkesvägledare från Transtensskolan, Folkasboskolan samt Alléskolan genomfört gemensamma lektioner i högstadieklasser i syfte att vägleda eleverna tidigt och därmed öka måluppfyllelsen. Detta har slagit väl ut och kommer att utökas till fler högstadieskolor. Information, kommunikation och marknadsföring Som tidigare har nämnts så befinner sig såväl gymnasieutbildning som utbildning för vuxna numera på en marknad. Mycket resurser läggs därför på information och kommunikation av allehanda slag. Lördagen den 18 oktober då skolan bjöd in till Öppet Hus bjöd på en mängd aktiviteter av allehanda slag, och lockade väldigt många besökare – ungdomar som är i färd att göra sitt gymnasieval givetvis, men även anhöriga, allmänhet, före detta elever och medarbetare och många fler. 13 Bilder från årets Öppet Hus som lockade väldigt många besökare 14 Gymnasiemässan på Conventum i Örebro där många av länets gymnasieskolor är representerade är en prioriterad informationsinsats liksom Gymnasiemässan i Kumla. Vår egen informationskväll i september där ungdomar i årskurs 9 och deras föräldrar bjuds in lockar många besökare. Utöver ovanstående bjuds samtliga årskurs 9-elever från Askersund, Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Vingåker in till skolan tillsammans med sina mentorer för en rundvandring, information, besök på de olika programmen samt gemensam lunch. Företagsmässorna i medlemskommunerna liksom nätverksträffar med kommunernas företag har varit prioriterade under året. Valborgsmässofirandet då våren sjungs in av skolans kör har blivit en tradition som lockar många. Liksom tidigare har elever på Restaurang- och livsmedelsprogrammet och Hotell- och turismprogrammet deltagit i nationella uppdrag såsom Nobelbanketten, Fotbollsgalan och Idrottsgalan. Idrott Idrott har en framskjuten plats i verksamheten, och möjligheten att kunna kombinera en idrottsprofil på samtliga program gör Alléskolan unik. Läsåret 2014/15 fick skolan ytterligare en idrott certifierad som NIU (Nationell godkänd idrottsutbildning) Utöver orientering och fotboll återfinns nu även bågskytte. Många av Alléskolans elever tävlar på nationell nivå. Utöver de tidigare nämnda kan nämnas ridsport, cykel, rallycross och skridsko. Anna Johansson och Tintin Munter, som går NIU bågskytte Alléskolans orienteringselever (OLGY) på träningsläger i Turkiet 15 Musikframträdanden Ett mycket uppskattat inslag är att elever i Sydnärkekommunerna bjuds in till de årliga jul- och studentshowerna. Här bjuds barn, ungdomar och lärare på fantastisk sång, musik och dans. Julshowen bjuder även på föreställningar för allmänheten. Totalt såg närmare 7 000 personer årets julshow! Allékåren Vi hälsar Alléskolans elevkår, Allékåren, välkommen! Under ett antal år med en begränsad aktivitet har nu skolans elevkår startat på nytt, vilket är mycket glädjande. 16 Systematiskt kvalitetsarbete – uppföljning av resultat samt analys och åtgärder Gymnasieskolan Alléskolans vision, vilken togs fram år 2010, utgör tillsammans med sex verksamhetsmål, utvecklade under 2007 och 2008, färdriktningen för skolan. Alléskolans vision 2015 Alléskolan är Örebro läns största gymnasieskola. Som profil har Alléskolan länets bredaste program av teoretiska och praktiska utbildningar samt länets högsta trivselfaktor bland elever och medarbetare. Alléskolan attraherar med sina kännetecken: helhetsomsorg, ambition och nytänkande. Skolan är också känd för hög individanpassad utbildningskvalitet och hög måluppfyllelse. Alléskolans arbetsklimat är öppet, respektfyllt och utvecklande. Alla accepteras som de är. Vi uppmuntrar och stödjer alla att nå sina mål. Och vi inspirerar för att kunna nå ännu längre. Alla trivs på Alléskolan, Sydnärkes pulserande och populära gymnasieCampus - en smältdegel av utbildning, aktiviteter och gemenskap. Alléskolans sex verksamhetsmål Under hösten 2007 och våren 2008 processade skolan fram, under medverkan av all personal, sex verksamhetsmål med siktet inställt på år 2015. 1. Studieresultat - Alla elever ska uppnå minst G/E 2. Utbildningsutbud - Alléskolan är en skola för alla med brett utbud och mindre klasser/grupper 3. Stress - Elevernas stress har minskat genom bättre planering och färre kurser 4. Studiemiljö - Alla elever arbetar i en trygg och stimulerande miljö 5. Elevantal - Alléskolan har genom ett högkvalitativt och tydligt arbete ett stabilt antal elever 6. Attraktiv arbetsplats - Alléskolan är den mest efterfrågade arbetsplatsen bland lärare i länet Nedan redovisas uppföljningar av verksamhetsmålen. 1 Studieresultat När det gäller studieresultat presenteras betygsmedelvärde och fullföljd utbildning inom fyra år. För år 2014 ersätts fullföljd utbildning inom fyra år med gymnasieexamen inom tre år. Vidare redovisas andelen elever som har uppnått minst betyget G, för 2014 minst betyget E, i fem kärnämneskurser. 17 Jämförelse betygsmedelvärde för elever med slutbetyg Till och med år 2013 krävdes för slutbetyg från gymnasieskolan minst godkänt betyg (G) i minst 2250 poäng och däri skulle ingå Matematik A, Engelska A samt Svenska A+B. Dessutom krävdes betyg, dvs. något av betygen IG-MVG, i samtliga övriga kärnämnen samt i projektarbetet. Från och med 2014 är det motsvarande krav, men uppdelat på yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. Tabellen nedan visar betygsmedelvärde för elever med slutbetyg från nationella program på Alléskolan (A), i Örebro län (Ö) och i riket (R). Elever med samlat betygsdokument, dvs. elever som inte har betyg i samtliga kurser, samt elever från individuella programmet redovisas inte. Vid färre elever än 10 redovisas inte betygsmedelvärde. Program A 2012 Ö Elever 2012 R 2012 A 2013 Elever Ö 2013 R 2013 A 2014 Elever Ö 2014 R 2014 BF 12,5 13 12,2 12,6 - 7 11,4 12,5 13,0 17 13,0 13,3 BP/BA 11,5 54 11,3 12,4 12,0 50 - 12,4 13,1 55 13,4 13,3 EC/EE 11,7 20 12,3 12,5 11,5 16 13,4 12,3 12,5 16 12,6 13,1 EK 13,7 15 15,4 14,9 ES 13,5 15 15,2 15 FP/FT 11,0 26 11,0 11,5 HP/HA 10,3 23 - 11,5 - 16 12,7 13,0 - 7 - 12,8 13,4 15 13,8 13,5 HR 12,3 14 12,3 12,7 - 5 13,2 12,7 IP/IN - 5 11,3 11,7 - 6 - 11,8 - - 13,1 13,5 NV/NA 16,1 24 15,6 16,2 15,9 18 15,6 16,1 15,4 33 15,7 15,9 OP/VO 13,1 21 12,7 13,2 12,2 26 11,6 13,2 - 12 13,0 13,8 12,5 14 14,1 14,0 RL SP/SA 15,3 43 14,8 14,8 14,7 32 15,0 14,7 13,7 42 14,6 14,7 TE 15,0 27 14,6 14,2 14,8 34 16,3 14,2 14,5 41 14,4 14,5 Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS BF Barn- och fritidsprogrammet, BP/BA Bygg- och anläggningsprogrammet, EC/EE Elprogrammet, FP/FT Fordonsprogrammet, HP/HA Handelsoch administrationsprogrammet, HR Hotell- och restaurangprogrammet, HT Hotell- och turismprogrammet IP/IN Industriprogrammet, NV/NA Naturvetenskapliga programmet, OP/VO Omvårdnadsprogrammet, RL Restaurang- och livsmedelsprogrammet SP/SA Samhällsvetenskapliga programmet, TE Teknikprogrammet 18 Vid jämförelse mellan Alléskolans yrkesprogram och motsvarande program i hela länet och i riket visar det sig att Alléskolan har lägre betygsmedelvärde för flera av programmen. Ett undantag utgör Omvårdnadsprogrammet, som åren 2012 0ch 2013 har bättre resultat än länet totalt. Fordons- och transportprogrammets elever har under åren 2012 och 2013 lägst betygsmedelvärde bland Alléskolans program. Högskoleprogrammen visar för dessa år resultat på samma nivå som både länet och riket. Fullföljd utbildning - andel elever (%) med slutbetyg inom 4 år, för 2014 med gymnasieexamen inom tre år Tabellen visar andel av skolans elever som erhållit slutbetyg från nationella program inom 4 år. För år 2014 visas andelen elever med gymnasieexamen inom tre år Program A 2012 Ö 2012 R 2012 A 2013 Ö 2013 R 2013 A 2014 Ö 2014 R 2014 BF 87 81 79 83 90 76 88 76 64 BP/BA 90 89 90 89 - 88 76 71 72 EC/EE 85 90 86 78 96 86 79 68 68 EK 83 83 77 ES 85 70 69 - 73 61 94 71 64 76 FP/FT 73 78 85 - 76 HP/HA HR 46 74 74 77 83 74 IP/IN 82 75 76 - - 75 - - 70 NV/NA 94 94 92 96 87 92 86 81 79 OP/VO 79 77 81 83 100 81 - 96 66 91 67 63 RL SP/SA 93 91 88 93 86 88 82 82 74 TE 94 93 89 88 98 89 91 74 70 Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS 19 En tydlig trend är att elever på högskoleprogram fullföljer sin utbildning inom fyra år i högre grad än elever på yrkesprogram och att på dessa program följer, eller i flera fall överträffar, Alléskolan både länets och rikets resultat. Andel elever (%) med minst betyget G i ett urval kärnämneskurser, för 2014 minst betyget E i ett urval gymnasiegemensamma ämnen Andel G 2012 A Ö R Eng A/Eng 5 96 97 98 96 98 98 99 99 98 Idr hälsa A/1 96 97 96 93 95 96 96 98 96 Ma A/1 A 95 97 96 93 97 97 96 97 96 Sam A/1 91 98 96 95 97 96 97 97 96 Sv A/1 96 99 99 99 99 99 99 99 99 Ämne Andel G 2013 A Ö R Andel E 2014 A Ö R Uppgifterna hämtade från Skolverket, statistikdatabasen SIRIS Ett av de sex utvecklingsområdena är att alla elever ska nå minst betyget G. I den reformerade gymnasieskolan, GY 11, där de första eleverna avslutar årskurs 3 år 2014, är motsvarande betyg E. Vi kan i tabellen ovan se att det målet inte har uppnåtts för någon av de redovisade kurserna under åren 2012, 2013 eller 2014. Dock är resultaten på ungefär samma nivå som länet och riket. 1.1 Analys Rapporten visar att eleverna på de yrkesförberedande programmen har lägre studieresultat än de högskoleförberedande programmens elever. Skolan behöver arbeta för bättre måluppfyllelse, särskilt på yrkesprogrammen. Efter Skolinspektionens tillsyn under 2014 beslutades om föreläggande att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, vilket är påbörjat. Målsättningen att alla elever ska uppnå minst betyget E har inte uppnåtts. 20 1.2 Åtgärder Åtgärder, även de som indirekt och över längre tid, förväntas leda till bättre studieresultat har i de flesta fall pågått under en längre tid. Skolans huvuduppdrag är att arbeta för att eleverna ska nå så bra studieresultat som möjligt och även att de ska utvecklas som individer, för ett gott liv som samhällsmedborgare. Det innebär att det ständigt pågår ett arbete för att fullfölja det uppdraget. Här nämns några mer specifika insatser: Stödverksamheten ”stödstugan” Där ges särskilt stöd i framförallt ämnena engelska, matematik och svenska, men även i andra ämnen, för de elever som riskerar att inte uppnå betyget E. Studieverkstäder, studiehandledning Lärare och lokaler finns tillgängliga för elever inom veckans schemaram. Punkten Punkten tillhandahåller individuellt anpassad utbildning för elever med diagnos inom autismspektrat. Studieteknik Sedan några år genomförs på flera program riktade satsningar för att utveckla elevers studieteknik. Ökad måluppfyllelse Under år 2014 genomfördes 9 projekt med syfte att förbättra studieresultaten. Projekten handlade bland annat om att utveckla kompetensen att bedöma elevers arbete så att det medför ett ökat lärande och om att stödja elevers studiemotivation. Informations- och kommunikationsteknologi (IKT) Sedan ett par läsår finns en IKT-pedagog med särskilt uppdrag att stödja lärare i användandet av IKT i undervisningen. Under året beslutades att successivt utrusta samtliga elever med digitala enheter; datorer eller lärplattor. I början av år 2015 kommer eleverna i årskurs 1 att få sina enheter och vid starten av läsåret 2016/17 är avsikten att alla elever på skolan disponerar en egen enhet. Övergång grundskola – gymnasieskola För att underlätta övergången från grundskolan till gymnasieskolan finns ett samarbete mellan Alléskolan och grundskolorna i Sydnärke. 21 2 Utbildningsutbud Alléskolan erbjuder samtliga nationella program, ett trettiotal inriktningar och ett antal fördjupningar. Vidare erbjuds musikestetisk specialisering, idrottsprofiler och två varianter av nationellt inriktad idrottsutbildning, NIU fotboll och NIU orientering. Samtliga fem introduktionsprogram erbjuds: Preparandutbildning Individuellt alternativ Yrkesintroduktion Språkintroduktion Programinriktat individuellt alternativ Till utbudet hör även den tidigare nämnda individuellt anpassade utbildningen för elever med diagnos inom autismspektrat, Punkten. Gymnasiesärskolan erbjuder Individuellt program Programmet för Administration, handel och varuhantering Programmet för Fordonsvård och godshantering Programmet för Hälsa, vård och omsorg 2.1 Analys Det kan konstateras att Alléskolan har ett osedvanligt brett utbildningsutbud. Verksamhetsmålet bedöms ha uppnåtts med god marginal. 2.2 Åtgärder Det breda utbildningsutbudet har funnits ett antal läsår och planeras att erbjudas även fortsättningsvis. 3 Stress Verksamhetsmålet säger att det är genom bättre planering och färre kurser som elevers stress ska minskas. Framförallt elevhälsopersonal vittnar om att så inte är fallet. Det finns ett antal elever som är stressade på grund av skolarbetet. Den länsövergripande enkäten Liv & hälsa ung, vilken genomfördes bland elever i årskurs 2 under våren 2014, visar snarare att det är ett ökande fenomen med stressade ungdomar. 2009 uppgav 59 % av de svarande flickorna och 27 % av pojkarna att de känt sig stressade under de senaste tre månaderna. 2014 hade andelen flickor som upplevde stress ökat till 71 % medan andelen pojkar med stress minskat något, till 24 %. 22 3.1 Analys Stress är ett fenomen med komplexa orsakssamband. Det gör att skolan inte alltid hittar rätt insatser. Många av eleverna har stora krav på sig själva, både att lyckas i skolan och att leva upp till en den bilden av hur en ska vara som ung. 3.2 Åtgärder Det har gjorts insatser som bland annat syftar till att eleverna i högre grad ska uppleva att de har en hanterlig studie- och livssituation. Dit hör till exempel studieteknik, samtal med kuratorer enligt KBT-modell (kognitiv beteendeterapi) och en generellt förstärkt elevhälsa. På enhet 3 har skapats en ny tjänst som elevcoach, med ett specifikt uppdrag att vara ett närvarande stöd till elever i den dagliga undervisningen. Från och med februari 2015 utökas skolsköterskeverksamheten med 0,8 tjänst. Inom elevhälsan pågår ett arbete som syftar till att öka studiemotivationen och att öka insikten om betydelsen av en god hälsa. I det arbetet ingår avslappningsövningar. Vidare startade under året ett projekt, Hälsoutveckling i skolan, där två idrottslärare samverkar med elevhälsan för att hitta hälsofrämjande arbetsformer. Det är även planerat att under våren 2015 starta med mindfulnessövningar på några av skolans program. 4 Studiemiljö I den enkät gällande kränkningar med mera, som under våren 2014 genomfördes för elever i årskurs 1, svarade 96 % att de trivdes på skolan och 97 % att de trivdes på sitt program. Svarsfrekvensen var 70 %, varför säkra slutsatser inte är möjliga. Det kan dock noteras att det under flera år har varit ungefär lika stor andel som angett att de trivts bra på skolan och på sitt program. Lärare och rektorer förmedlar ofta samma bild. Även om det i antal är få, så finns det elever som anger att de inte trivs eller att de har utsatts för någon form av kränkande behandling. Den fysiska miljön behandlas företrädesvis vid skyddsronder och åtgärder som krävs förs in i en särskild åtgärdsplan. 23 4.1 Analys Även om det inte är statistiskt säkerställt är skolledningens gemensamma bild att eleverna trivs och känner sig trygga på skolan. Likväl är det elever som inte trivs och det finns elever som har upplevt sig kränkta i någon form. Elevernas upplevelse av den fysiska miljön är inte utvärderat i någon systematisk form Verksamhetsmålet bedöms som uppnått i viss grad. 4.2 Åtgärder Förbundet har sedan bildandet år 1999 genomfört kraftfulla satsningar för att erbjuda en god studiemiljö. Under 2013 färdigställdes det nya hus F, där programmen El- och energi, Industri och Teknik finns. Sedan ett par år finns en lärplattform, Ping Pong, och en tjänst som IKTpedagog. Dessutom har trådlöst nätverk installerats. Under året beslutades att inom en treårsperiod förse samtliga elever med en mobil digital enhet. Resultatet från enkäten om kränkningar med mera bearbetas programvis med efterföljande riktade insatser. 5 Elevtalsutveckling Alléskolans har under de senast åren haft ett ökat antal elever. Det var ca 50 fler elever i september 2014 jämfört med september 2009. Den prognos som gjordes 2008 pekade på ca 400 färre elever. 5.1 Analys Även här bör resultatet anses som mycket gott. Alléskolan är länets största gymnasieskola och har ett ökande antal elever. En av förklaringarna till den goda elevtalsutvecklingen är direktionsbesluten om ett obegränsat antal utbildningsplatser och om bredast möjliga utbildningsutbud. Målsättningen att ha ett stabilt antal elever bedöms som uppfylld. 5.2 Åtgärder Liksom de närmast föregående åren har det genomförts en kraftfull satsning på informationsaktiviteter och på marknadsföring. Antagningsorganisation har varit fortsatt obegränsad. 24 6 Attraktiv arbetsplats Alléskolans attraktivitet som arbetsplats har inte värderats i relation till länets övriga arbetsplatser med motsvarande verksamhet. Under hösten 2013 genomförde dock en student från Örebro Universitet en studie av Sydnärkes Utbildningsförbunds, och därmed delvis Alléskolans, attraktivitet. Studien visade på sju påstående som är applicerbara på förbundet: - tryggheten hos elever och medarbetare - chansen att påverka/delaktighet som elev eller medarbetare, - bra lokaler - förbundet är under ständig utveckling framåt - ett bra samarbete med intressenter - en skola som tål att jämföras - utvecklingsmöjligheter Den medarbetarenkät, med 79 % svarsfrekvens, som genomfördes under året visade att drygt fyra av fem svarade att de kunde rekommendera Sydnärkes Utbildningsförbund som arbetsgivare och en lika stor andel svarade att de var stolta över att arbeta inom förbundet Förbundet har en låg personalomsättning och majoriteten av dem som slutar gör det på grund av pensionsavgång eller att en tidsbegränsad anställning upphör. Detta tyder på att personalen trivs. Vid rekrytering är det ofta gott om sökande till våra tjänster och intervjuer med sökande vittnar om att skolan har ett gott rykte 6.1 Analys Gymnasieverksamheten växer i omfattning, vilket är mycket ovanligt. Det blir en viss garanti för anställningens trygghet. Skolans varumärke är dessutom välkänt i regionen. Vidare bedöms förbundets relativt goda ekonomi bidra till populariteten som arbetsgivare. Verksamhetsmålet bedöms som uppnått, med reservation för säkerheten i bedömningen. 6.2 Åtgärder I vårt fortsatta arbete för att bli en än mer attraktiv arbetsplats kommer vi bland annat att bygga vidare utifrån de sju påståenden som framkom i studien om vår attraktivitet. Även fortsättningsvis erbjuds 60 minuter friskvård på betald arbetstid, där så är möjligt, samt subvention av kostnader för friskvårdsaktiviteter. Med resultatet från medarbetarenkäten som grund kommer det under 2015 att genomföras en översyn av lärares arbetsuppgifter. Syftet är att utreda om förutsättningarna för huvuduppdraget, att undervisa, kan utvecklas. 25 Vuxenutbildningen/Allévux 1 Allmänt. Arbetet med en vision för vuxenutbildningen inleddes under hösten 2012 och fortsatte under 2013. Hösten 2014 togs ytterligare ett steg i och med namnbytet till Allévux. En väl samlad vuxenutbildning med en närmare geografisk koppling till Alléskolan är en viktig komponent för förbundets framtida vuxenutbildning och genom att verksamheten har flyttat till nya lokaler inom Alléområdet och fått ett nytt namn har ytterligare steg tagits. Samordning, tillgänglighet och utveckling är nyckelord i visionsarbetet. Visionsarbetets inriktning mot ett ökat kursutbud har i viss utsträckning genomförts under året, främst genom erbjudande av distanskurser via utbildningsföretag eller via grannkommunerna. Detta innebär att vi möjliggör för våra kommuninnevånare att läsa in en gymnasieexamen. Under 2015 fortsätter arbetet med utökat kursutbud, bland annat genom att erbjuda en bredare utgång i en gymnasieexamen. Under året har antalet elever ökat, bland annat inom Vård- och omsorgsutbildningen. Där har bedrivits tre parallella utbildningar, med i genomsnitt 38 elever/kursstart. Genom uppdragsutbildning inom Vård- och omsorgslyftet har under tre terminer ett antal av medlemskommunernas vårdbiträden validerats till undersköterskor. För Hallsbergs kommun har anordnats en uppdragsutbildning inom lokalvård. Ett flertal utbildningar inom Yrkesvux har genomförts, bland annat logistik- och yrkesförarutbildningar. Utbildningsutbudet har varit brett och i hög grad individanpassat. Under 2015 är förhoppningen att kunna fortsätta på den inslagna vägen, med reservation för effekterna av minskade statsbidrag till Yrkesvuxutbildning. Ett ytterligare utvecklingsområde är insatser till elever med särskilda behov. Under året har en resurs för detta införts. Avbrotten under 2014 i relation till 2013 har minskat och antalet slutförda kurser har ökat. Vi bedömer att de riktade stödinsatserna, samt pedagogernas generella arbete med extra stöd har gett omedelbar effekt. Arbetet med att ta fram en övergripande vision fortsätter under 2015. 2 Studieresultat. Av flera skäl redovisas inte studieresultat för vuxenutbildningens elever på samma sätt som för gymnasieelever. Vuxenutbildningen tillämpar kontinuerlig antagning och elevernas studietempo anpassas utifrån eleverna behov och önskemål, vilket bland annat medför att det inte finns ett fastställt datum för gemensam betygssättning. Vid uppföljning av betygsstatistiken framkommer att jämfört med 2013 har andelen betygsatta kurser ökat under 2014. Bland dem som slutför kurserna har studieresultaten ökat inom samtliga kurser och särskilt i ämnet matematik. Ett antagande är att den ökade individualiseringen, extra föreläsningar via lärplattformar och resurstid med lärare haft stor 26 betydelse för resultathöjningen. De elever som inte klarar kurserna erbjuds förlängda studier för att nå ett betyg. Den individuella anpassningen möjliggör detta och underlättar för våra elever att slutföra kursen. Bristande studieresultat och avbrott orsakas oftast av att studierna sker parallellt med förvärvsarbete. Under 2014 hade ca 75 % av dem som genomförde sina kurser godkända resultat. Inom Yrkesvux var andelen högre. Pågående utvecklingsarbete fortsätter 2015; inkluderat systematiskt kvalitetsarbete och formativ bedömning. 3. SFI Under 2014 ökade SFI ytterligare och andelen studerande har fördubblats sedan 2012. Son en följd därav startades under året SFI i Laxå. Ökningen av SFI-elever medför att det under 2015 planeras för ytterligare lokaler. Det nationella kravet om rätt att påbörja SFI-studier inom tre månader uppnås med god med marginal. Sökande erbjuds oftast plats inom en månad. Enligt Skolverkets statistik har vi högre andel som klarar SFI-studier jämfört med riket. 4. Lärcentrum Studerande i regionen erbjuds universitetsutbildningar på distans via våra Lärcentra. Under 2014 genomfördes fyra parallella lärar- och förskollärarutbildningar. Distansstuderande kan även genomföra tentamen vid våra lärcentrum och under 2014 certifierades våra tentamensvakter. Antalet som använder våra Lärcentra för distansstudier vid högskolor/universitet har ökat genom åren. 27 Personalekonomisk redovisning 2014 Sydnärkes Utbildningsförbund har per den 30 november 2014, 310 medarbetare som är månadsavlönade och 2 personer som är timavlönade. Det är 167 kvinnor och 143 män. Förbundet har 295 månadsavlönade årsarbetare fördelat på 310 anställda, 157 kvinnor och 138 män. Diagrammen nedan visar antalet personer som har en tillsvidareanställning respektive en visstidsanställning, uppdelat per kön. Linjediagrammet visar även förändringen av anställningsformerna under 2012-2014. Antal tillsvidareanställda Antal visstidsanställda Förbundet har ökat kraftigt i antal månadsanställda under 2014, den största ökningen har skett bland kvinnorna, både när det gäller tillsvidareanställningar och visstidsanställningar. Det är 3 personer som har en tillsvidareanställning men som är tjänstlediga från den tjänsten och arbetar under en tidsbegränsad period på en annan tjänst inom förbundet. Dessa personer redovisas som visstidsanställda. Det har skett en markant ökning av antalet lärare. Detta beror till största del av den snabbt växande verksamheten på språkintroduktion samt vuxenutbildningens SFI- verksamhet. De flesta övriga yrkeskategorier har ökat något. Administrationen har utökats tillfälligt med en skoladministratör, likaså har service- och fastighetsenheten tillfälligt utökats med en service- och fastighetsskötare. Skolledningen har utökats med en rektorstjänst och elevhälsan har utökats med skolskötersketjänst på 20 % samt 50 % utökning av kuratorstjänst. Tabellen nedan visar inom vilka yrkeskategorier förbundets 310 personer arbetar. 28 Yrkeskategorier inom förbundet 2013 Lärare Elevassistenter Elevhälsa (SYV, kurator, skolsköterska, specialpedagog) It/fastighet Chefer och personer i ledningsgrupp Administration Övriga Totalt 2014 194 13 16 225 12 18 9 13 13 12 270 10 14 14 17 310 Det sker en fortsatt ökning av heltidstjänsterna inom förbundet. Deltidstjänsterna har ökat något men är i stort sett oförändrat mot 2013. Påpekas bör att förbundet har en mer generös syn på att erbjuda personer som arbetar under en tidsbegränsad period en månadsanställning i stället för en timanställning och där av redovisas de som månadsanställd personal med en deltidsanställning. Det är 7 personer av dem som har en deltidstjänst som har en sysselsättningsgrad under 40 %, vilka enligt kollektivavtalet egentligen ska inneha en timanställning. Förbundet strävar efter att erbjuda heltidstjänster i den mån det är möjligt och de personer med deltidstjänst som önskar höjd sysselsättningsgrad anmäler detta till arbetsgivaren. Det finns en person som önskar heltidstjänst men som arbetsgivaren inte har kunnat tillgodose. Antal heltider Antal deltider Av förbundets 310 medarbetare är det 39 personer som har en deltidsanställning, vilket utgör 13 %. Det är samma siffra som redovisades år 2013. 29 Fördelning deltidstjänster Fördelningen över antalet personer inom varje ålderskategori Linjediagrammet ovan visar åldersfördelningen under 2012-2014. Det är 7 % av förbundets anställda som är 29 år eller yngre, 22 % som är 30-39 år, 33 % som är 40-49 år, 21 % som är 5059 år och 17 % som är över 60 år. Nedan redovisas månadslön inklusive eventuella lönetillägg för män och kvinnor under åren 2012-2014. För att få en mer rättvisande bild av månadslönerna har vi 2014 redovisat månadslön inklusive lönetillägg. Detta har inte gjorts för föregående år, vilket gör att diagrammen inte är helt jämförbara. Framöver kommer även lönetillägg inkluderas i redovisad månadslön. 30 Månadslön 2014 Månadslön 2013 Månadslön 2012 Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets kvinnliga lärare är 30 723 kr och för männen är den 31 474 kr. Att det har skett en ökning för männen kan bland annat förklaras med att det är fler män än kvinnor som har lönetillägg i form av programledartillägg, mentorstillägg, ämnesansvar mm. Det är även fler män som är förstelärare, vilket även det höjer medelmånadslönen eftersom detta inte redovisades 2013. Medelmånadslönen inkl. lönetillägg för förbundets andra stora yrkesgrupper är 22 633 kr för elevassistenterna, 31 569 kr för personer inom elevhälsan, 26 636 kr för administration och 46 143 för chefer och personer i ledningsgrupp. 31 Redovisning sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i förbundet har minskat från 3,31 % 2013 till 3,02 % 2014. Långtidssjukfrånvaron har minskat medan korttidssjukfrånvaron har ökat. Den totala sjukfrånvaron för männen har minskat medan det har skett en liten ökning för kvinnorna. När det gäller den totala sjukfrånvaron har den nästan halverats för medarbetare i åldern upp till 29 år. Den totala sjukfrånvaron för personer 30-49 år har ökat med ungefär en halv procentenhet medan sjukfrånvaron för personer över 50 år har minskat med drygt en procentenhet. Den totala sjukfrånvaron i förbundet 2014 är 16721 timmar, 2013 var denna siffra 15905. Det innebär en ökning på 816 timmar. Tilläggas ska då att förbundet redovisar 40 fler medarbetare 2014 än vad som redovisades samma tidpunkt 2013. Nedan presenteras en sammanställning av sjukfrånvaron mellan 2012-2014. För att ge en mer rättvisande bild av jämförelsen jämförs sjukfrånvaron med andra kommunalförbund. Sjukfrånvaro 2012 2013 2014 Total sjukfrånvaro/sammanlagd ordinarie arbetstid Summa tid med långtidssjukfrånvaro (>60 dagar)/total sjukfrånvaro Summa tid med korttidssjukfrånvaro (<60 dagar)/total sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid kvinnor Total sjukfrånvaro män/sammanlagd ordinarie arbetstid män Total sjukfrånvaro -29 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 30-49 år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen Total sjukfrånvaro 50år/sammanlagd ordinarie arbetstid för gruppen 2,63% 3,31% 3,02% VBU 2014 5,1% JB 2014 4,85% SBK 2014 2,75% NVU 2014 1,2% 46,87% 40,57% 33,78% - 67,60% 40,93% 8,7% 53,13% 59,43% 66,22% - 32,40% 35,2% - 3,58% 3,87% 3,94% - 6,24% 2,92% 1,9% 1,76% 2,79% 2,05% - 3,31% 1,6% 0,0% 1,19% 3,17% 1,64% - 0,74% 1,09% 2,1% 2,36% 2,71% 3,22% - 4,74% 2,17% 1,6% 3,14% 4,1% 2,90% - 5,16% 2,87% 2,4% VBU (Västerbergslagens Utbildningscentrum) JB (Jämtlands Gymnasieförbund) SBK (Sölvesborg-Bromölla Kommunalförbund) NVU (Norra Västmanlands Utbildningsförbund) 32 I nedanstående diagram kan utläsas förändringen av den totala sjukfrånvaron samt lång- och korttidssjukfrånvaro angivet i antal timmar för kvinnor respektive män under åren 2012-2014. Sjukfrånvaro kvinnor 2012-2014 angivet i antal timmar Sjukfrånvaro män 2012-2014 angivet i antal timmar Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att öka för kvinnorna medan den har minskat år 2014 till 2013 för männen. För kvinnorna innebär det en ökning på 2222 sjukfrånvarotimmar medan minskningen för männen innebär 1406 timmar. Tilläggas till detta bör att förbundet redovisar 29 fler kvinnor år 2014 än 2013, vilket förklarar ett större antal sjukfrånvarotimmar medan ökningen procentuellt för kvinnornas totala sjukfrånvaro är marginell. Långtidssjukfrånvaron för kvinnorna har endast ökat marginellt under 2012-2014, den största ökningen har skett i korttidssjukfrånvaron. Det är långtidssjukfrånvaron som har minskat mest för männen, men även korttidssjukfrånvaron har minskat., detta trots att det är 11 fler män 2014 än 2013. 33 För 2014 är totala sjukfrånvarotimmarna för männen och kvinnorna 16721. Beräknat utifrån en heltidsanställd medarbetare med en genomsnittlig årsarbetstid på 1767 timmar, utgör den totala sjukfrånvaron 9,46 heltidsanställda medarbetare. Denna siffra för 2013 var 9 heltidsanställda medarbetare, vilket innebär en ökning på 0,46 heltidstjänster. Fördelas dessa 9,46 heltidstjänster på 310 medarbetare utgörs en total sjukfrånvaro på 3,05 %, vilket näst intill är identiskt med redovisad total sjukfrånvaro för 2014. Att sjukfrånvaron omräknat till antal heltidstjänster har ökat 2014 jämfört med 2013 trots att den totala sjukfrånvaron procentuellt har minskat kan förklaras med ett ökat antal medarbetare i organisationen och därav fördelas sjukfrånvarotimmarna på fler personer. Det är 15 personer som under 2014 har haft en sjukskrivningsperiod på över 60 dagar på heleller deltid. Det är 9 kvinnor och 6 män. Det är 8 personer som är tillbaka och arbetar på heltid, 3 personer arbetar deltid, 2 personer är fortfarande heltidssjukskrivna, 1 person har slutat och 1 person är föräldraledig. Det är 14 personer som har haft en sjukskrivningsperiod på över 14 dagar men inte mer än 60 dagar. Det är 2 av dessa personer som har haft 2 sjukperioder vardera, varför det är 16 antal sjukperioder som redovisas. Frisknärvaro är ett mått på hur många personer som har 0-5 sjukdagar. Frisknärvaron i förbundet är 74 %. Detta innebär att det är 251 personer som under 2014 hade 0-5 sjukdagar. Det var 161 personer som inte hade någon sjukdag alls, 90 personer hade 1-5 sjukdagar och 89 personer hade fler än 5 sjukdagar under året. Ett sett att förebygga ohälsa är att arbeta med att följa upp upprepad korttidssjukfrånvaro. Detta innebär att om en medarbetare har fler än 3 sjukperioder på 6 månader alternativt mer 34 än 6 sjuktillfällen på ett år så följer ansvarig chef upp frånvaron i ett avstämningssamtal. Sett under 2014 så är det 5 personer som har fler än 6 sjukperioder. Friskvård Under våren 2014 bjöds alla friskvårdsombud in till en gemensam träff för att ge sina synpunkter på förbundets friskvårdsarbete och friskvårdssubvention. Diskussioner fördes hur arbetsgivaren kan stimulera och främja hälsa. Med utgångspunkt i vad som framkom på mötet med friskvårdsombuden har förbundet valt att från och med januari 2015 införa Friskvårdskuponger. Förändringen innebär ett bredare utbud av aktiviteter för den anställde där bland annat besök hos kiropraktor och massagebehandlingar kan nyttjas genom kupongerna. Då välmående innebär mer än fysiska aktiviteter ser förbundet positivt på att från 2015 kunna erbjuda detta. Det har även skett en satsning genom att öka friskvårdssubventionen från 700 kr per anställd och kalenderår till 1000 kr per anställd och kalenderår. Arbetsmiljö På våren 2014 genomfördes en medarbetarundersökning. Den besvarades av 219 personer och svarsfrekvensen var 79 %. Undersökningen visar att 83 % är mycket stolta över sin anställning inom förbundet och 85 % kan rekommendera förbundet som arbetsgivare. På frågan hur nöjd du är med nuvarande arbetssituation utifrån en helhetsbedömning så uppger 67 % att de är mycket nöjda och 21 % anger 3 på en skala mellan 1-5. 93 % uppger att sitt arbete känns mycket meningsfullt och stimulerande. Det utvecklingsområde som finns utifrån undersökningen gäller området arbetsbelastning. Det innefattar frågeställningar som t ex. möjligheten att hinna med arbetsuppgifterna, undvika stress, möjligheten till stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning samt möjligheten att koppla bort tankarna kring arbetet på fritiden. Här svarar mer än hälften av personalen att de har små möjligheter till ovanstående. Olika insatser pågår för att förändra denna bild. Ledningsgruppen arbetar på övergripande nivå med att se över rutiner, system och dylikt som kan påverka arbetsbelastningen. Vidare är arbetsbelastning en fråga som tas upp i medarbetarsamtalen som hålls varje höst. Från och med januari 2015 genomför arbetsgivaren tillsammans med Lärarnas Riksförbund (LR) en inventering av lärarnas arbetsuppgifter utifrån en modell som LR arbetat fram. Förhoppningen är att inventeringen ska resultera i åtgärder som förändrar arbetsbelastningen för lärare. Liknande insatser planeras för övrig personal inom förbundet. Lika rättigheter och möjligheter Under året har en policy för lika rättigheter och möjligheter tagits fram. Den ersätter den jämställdhetspolicy som funnits. Syftet med den nya policyn är att bredda frågan och flytta 35 fokus från enbart jämställdhet till att aktivt arbeta med mångfald och den inkluderande arbetsplatsen. En plan för lika rättigheter och möjligheter har även upprättats där mål och aktiva åtgärder finns med. Likaså har policy och handlingsplan för trakasserier och kränkande särbehandling och handlingsplan för hot och våld utarbetats. Under året har cheferna utbildats i rekrytering med tonvikten på mångfald och diskriminering. Arbetet med den inkluderande organisationen utifrån de framtagna dokumenten har börjat diskuteras på arbetsplatsträffar och under 2015 kommer arbetet att fortsätta. Företagshälsovård Förbundet använder sig av Feelgood som företagshälsovård. Under året har tjänster nyttjas av främjande, förebyggande och efterhjälpande karaktär. Främjande och förebyggande insatser har skett genom grupputveckling där konsult från Feelgood lett arbetet, arbetsplatsgenomgångar av ergonom samt individsamtal hos beteendevetare. Efterhjälpande insatser har skett på individnivå med hjälp av läkare, beteendevetare och sjukgymnast. Förbundet har nyttjat Feelgoods tjänster i högre utsträckning under 2014 jämfört med tidigare år. Anledningen till detta är att vi i större utsträckning satsar på främjande och förebyggande åtgärder för att minska risken för framtida sjukskrivningar. Förbundet arbetar kontinuerligt med insatser för att vara den mest eftertraktade arbetsgivaren inom vårt verksamhetsområde. Här ser vi att främjande och förebyggande insatser på grupp- och individnivå har stor betydelsen för arbetstillfredställelsen och trivseln. Kompetensutveckling Förbundets chefer har under året gått utbildning i kollektivavtalet Allmänna bestämmelser (AB). Utbildningen samordades av förbundet och cheferna fick möjlighet att träffa chefskollegor från de närliggande kommunerna som också gick utbildningen. En grundläggande arbetsmiljöutbildning genomfördes i samverkan med företagshälsovården. Förbundets chefer samt fackliga företrädare och skyddsombud deltog. Utbildningen motsvarade 2 dagar och innefattade områdena psykisk arbetsmiljö, Arbetsmiljölagen, den goda arbetsplatsen och missbruk. Utifrån resultatet av medarbetarundersökningen vet vi att de anställda över lag är nöjda och mycket nöjda med möjligheterna att utvecklas inom förbundet och möjligheterna att delta i utbildningar som individen efterfrågar. Resultatet bekräftar förbundets vilja och satsningar som gjorts inom området kompetensutveckling. 36 Internkontroll Förbundet arbetar på olika sätt med internkontroll. Några exempel på det arbetet redovisas nedan; För att säkra förbundets tillgångar så krävs vid överföring av pengar och vid betalning av fakturor via Swedbanks internetbank att två olika personer signerar betalningen/överföringen. Tre olika personer har denna behörighet för två i förening ska kunna genomföra detta vid årets alla tillfällen. När kassatransaktioner görs så genomförs en kontroll av de verifikationer som registrerats och att redovisningen i ekonomisystemet Agresso överensstämmer med den banktransaktion som skrivs ut varje dag, på så sätt stämmer man av bankkontot varje dag. För att säkra hanteringen av förbundets kontantkassa så förvaras den i ett kassaskåp dit endast tre olika personer har tillgång till och tillgång till den kod som finns för att inte riskera att någon nyckel kan komma i orätta händer. Kontantkassan kontrollräknas och stäms av varje månad. Attestlistan är ett styrdokument som bestämmer vem som har rätt att attestera en faktura samt där framgår också de behörighetsattestanter som ska granska att rätt person beslutsattesterat en faktura. Attestlistan uppdateras löpande men huvudsakligen två gånger per år vid de olika terminsstarterna. För att ytterligare säkerställa att inköp görs av behörig person så används ett system med rekvisitioner där behörig beställare förutom information om beställd vara också skriver under själva rekvisitionen och lämnar en del av den till ekonomiavdelningen som sedan sammanlänkar den med fakturan när den anländer. 37 Bokslut Årets resultat Resultatet för förbundet för 2014 blev 1 478,7 tkr, (2 596,4 tkr). Budgeten för 2014 syftade till ett nollresultat. Under 2014 hade förbundet större tillströmning av elever än budgeterat vilket ledde till att de interkommunala intäkterna blev större än budgeterat. Förbundets finansnetto har varit bättre än budgeterat fastän man ny upplånat 45 mkr under året, detta beror på det låga ränteläget som rådit under 2014. Under året har förbundet gjort planenliga avskrivningar på anläggningstillgångar. Både personal- och lokalkostnaderna har varit högre under året än vad som budgeterats. Personalkostnaderna beroende på att mer personal har anställts för att kunna ta hand om den ökade mängt elever som valt att studera på Alléskolan och även lokalkostnaderna har ökat beroende på ökat antal elever. Lokalkostnaderna har också ökat på grund av att man fortsatt arbetet med det eftersatta underhållet av förbundets fastighet. Fortfarande är likviditeten och soliditeten mycket god i förbundet. Likviditeten Vid årsskiftet 2014/2015 redovisas 78 003,2 tkr (33 657,6 tkr) i likvida medel. Likviditeten har under året varit fortsatt god. Anläggningstillgångar Nyinvesteringar i fastighet har under året uppgått till 4 827,1 tkr (25 089,2 tkr) samt med 1 419,6 tkr (1 717,2 tkr) i maskiner och inventarier. De egna investeringarna har skrivits av med 6 877,1 tkr (15 002,6 tkr). Detta medförde att det bokförda restvärdet på anläggningstillgångar uppgår till 129 125,7 tkr (129 756,0 tkr). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna ökade med 48 422,1 tkr jämfört med föregående år, ökningen utgörs till största delen av likvida medel. Tillgångar på banken är 78 003,2 tkr vid årsskiftet. Förbundet har två stora utbetalningsperioder i mars och i oktober då de interkommunala ersättningarna ska utbetalas till andra kommuner. Avsättningar Pensionsavsättningen omfattar årets intjänade pension och särskild löneskatt för anställda och pensionärer, födda 1937 och tidigare, som de intjänat efter 1998. Pensionsförvaltning, tkr Avsättningar för pensioner inklusive löneskatt Ansvarsförbindelse inklusive löneskatt Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar Summa återlånade medel År 2014 642,0 67 752,0 68 394,0 År 2013 717,0 70 378,0 71 095,0 68 394,0 71 095,0 Aktualiseringsgraden är 87 %. Av förbundets totala pensionsåtagande på ca. 68 mkr övertogs ca. 41 mkr från medlemskommunerna, vilket var det belopp som var intjänade pensionsförmåner vid bildandet. Ansvarsförbindelsen beräknas av KPA och redovisar 38 upparbetad pension t.o.m. år 1997. Detta kompletteras med den särskilda löneskatten på 24,26%. Bland verksamhetens kostnader har pensionsskuldökningen, individuella delen, pensionsutbetalningar samt löneskatt bokförts. Ränteberäkningen har bokförts på posten finansiella kostnader. Förbundet har inget ansvar för några visstidspensioner. Årets totala pensionskostnader är enligt nedan: Pensionskostnad, tkr Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt Försäkring av ny intjänad KAP-KL inkl. löneskatt Förändring av avsättning inkl. löneskatt Arbetstagare avgiftsbestämd ÅP inkl. löneskatt Ränta pensionsavsättning Totala pensionskostnader inkl. löneskatt År 2014 3 551,0 503,0 - 83,0 5 231,0 8,7 9 210,7 År 2013 3 137,0 1 686,0 - 128,0 4 888,0 22,4 9 605,4 Förbundet försäkrar nyintjänandet av den förmånsbestämda ålderspensionen. Skulder De kortfristiga skulderna, upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna innehåller leverantörsskulder, semesterlöneskuld, pensionskostnad, stadsbidrag m.m. De långfristiga skulderna är lån upptaget hos Kommuninvest för förvärvet av och nyinvesteringar i Alléskolan. Soliditeten Soliditeten, det egna kapitalet i förhållande till balansomslutningen exkl. ansvarsförbindelser, är god och ligger på 11,51%. Den har utvecklats enligt följande under åren 2010-2014. Anledningen till att soliditeten för 2014 faller ned till 11,51% jämfört med 2013, 13,83%, är förbundets höga likviditet som härrör sig till den nyupplåning om 45 mkr som gjorts under 2014 men ej har använts för investeringar. Soliditet 2014 11,51% 2013 13,83% 2012 12,05% 2011 27,25% 2010 29,05% Balanslikviditet Balanslikviditeten redovisar omsättningstillgångarna i förhållande till kortfristiga skulder. Detta förhållande skall uppgå till minst 100% för att förbundet ej skall få betalningssvårigheter på kort sikt. Balanslikviditetens utveckling enligt följande under perioden 2010-2014. Balanslikviditet 2014 160% 2013 117% 2012 152% 2011 259% 2010 206% Balanskrav Kravet på en ekonomi i balans gäller för kommuner/kommunalförbund från och med år 2000. Balanskravet framgår av kommunallagen 8 kap 4§ och 5§ och innebär att intäkterna skall överstiga kostnaderna. Balanskravet för 2014 är uppfyllt. Eget kapital Sydnärkes Utbildningsförbund har under verksamhetsåret 2014 ökat det egna kapitalet med 1 478,7 tkr. Det egna kapitalet är vid årsskiftet 25 452,3 tkr. 39 Det egna kapitalet var - 2 810 tkr vid bildandet av Sydnärkes Utbildningsförbund 1999-07-01. Orsaken till det negativa egna kapitalet vid starten var att förbundet inte kompenserades för intjänad pension för perioden 1998-01-01-1999-06-30. Det egna kapitalets utveckling är enligt följande 1999-2014. Redovisning i tkr IB eget kapital 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat - 2 810,0 432,0 1 019,2 0,0 - 5 584,9 - 3 796,4 9 786,9 3 207,9 11 854,4 7 649,6 139,1 - 3 823,7 105,2 550,0 2 647,7 2 647,7 1 478,7 Ackumulerat - 2 810,0 - 2 378,0 - 1 358,8 - 1 358,8 - 6 943,7 - 10 740,1 953,2 2 254,7 14 109,2 21 758,8 21 897,9 18 074,2 18 179,5 18 729,5 21 377,2 23 973,6 25 452,3 Finansiella mål Förbundet har ett finansiellt mål att finansiera de egna investeringarna i maskiner och inventarier med egna medel. Det finansiella målet är uppnått under 2014. Driftredovisning, tkr Medlemsbidrag Intäkt Kostnad Netto Gemensamt, tkr Intäkt Kostnad Netto År 2014 186 600,0 88 871,6 - 273 992,9 1 478,7 År 2013 186 000,0 71 312,3 - 255 315,9 2 596,4 År 2014 255 989,8 - 134 630,8 121 359,0 År 2013 248 238,8 - 136 404,8 111 834,0 Den enskild stora avvikelsen i förbundets gemensamma budget är att de interkommunala intäkterna har ökat och de interkommunala kostnaderna har fortsatt att minska. Detta beror på att fler ungdomar har valt att studera vid Alléskolan, detta gäller både elever från Sydnärke men även har antalet elever från andra externa kommuner fortsatt att öka. 40 Ungdomsutbildning per enhet och totalt, tkr Enhet 1 Enhet 2 Enhet 3 Enhet 4 Enhet 5 Totalt År 2014 - 16 727,3 - 22 455,1 - 28 318,0 - 20 643,8 - 10 284,0 - 115 871,6 År 2013 - 15 525,3 - 18 262,9 - 25 670,6 - 20 972,7 - 21 310,0 - 101 748,8 Förbundets olika gymnasieenheter visar endast smärre avvikelser från den lagda budgeten. Under året har vissa enheter fått större förändringar i antalet studerande än vad som budgeterats vilket förklarar avvikelser mot budget. Vidare har en del inköp redovisats som kostnader för enheterna som var budgeterade som investeringar, detta gäller både inköp av ITutrustning och inköp av undervisningsutrustning. Vuxenutbildningen, tkr Intäkt Kostnad Netto År 2014 8 734,7 - 17 022,1 - 8 287,4 År 2013 5 754,1 - 13 243,1 - 7 489,0 Att förbundets vuxenutbildning redovisar ett positivt utfall mot budget kan hänföras till redovisningen av de statsbidrag som erhållits för att genomföra yrkesvuxutbildning. Förbundet har under den period som genomfört omfattande sådan utbildning och erhållit extra medel vid flera tillfällen. Investeringsredovisning Byggnader Mark Markanläggningar Byggnadsinventarier Maskiner och inventarier Summa År 2014 - 122 675,8 - 2 300,0 91,0 143,4 - 3 915,5 - 129 125,7 År 2013 - 123 660,0 - 2 300,0 0,0 0,0 - 3 790,1 - 129 756,0 Under året har de planerade investeringarna för maskiner och inventarier på 4 500 tkr genomförts som planerat. Inköpen av IT-utrustning har betraktats som driftkostnader och belastat verksamhetens driftsbudget. Även inköp avseende undervisnings- och delar av kontorsutrustning har betraktats på likartat sätt. Investeringar i byggnad har gjorts på 4 827,1 tkr. Förbundets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. 41 Resultaträkning Not Tkr 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 Verksamhetens intäkter 2 88 199 88 199 70 804 70 804 Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 3 -264 907 -238 627 -6 877 -271 784 -183 585 -15 003 -253 630 -182 826 186 600 673 -2 209 185 064 186 600 508 -1 686 185 422 1 479 2 596 Resultat efter extraordinära intäkter och kostnader 1 479 2 596 Årets resultat 1 479 2 596 Årets resultat före balanskravsutredning 1 479 2 596 Justeringar-realisationsvinster/förluster 0 0 1 479 2 596 Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 6 Resultat före extraordinära intäkter och kostnader Tillägg till resultaträkningen Årets balanskravsresultat 42 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Tkr Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer 7 8 125 210 3 916 129 126 125 966 3 790 129 756 129 126 129 756 9 10 2 215 11 785 14 000 1 424 8 500 9 924 11 78 003 92 003 33 658 43 582 221 129 173 338 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 43 Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Tkr Eget kapital och skulder Eget kapital Bundet eget kapital Eget kapital 23 974 21 377 Fritt eget kapital Årets resultat Summa eget kapital 1 479 25 453 2 596 23 973 642 34 400 35 042 717 34 400 35 117 112 000 77 000 34 779 13 855 48 634 21 332 15 916 37 248 221 129 173 338 Inga Inga 67 752 19 323 87 075 70 378 44 446 114 824 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar 12 13 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 14 Kortfristiga skulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 15 16 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser 17 För pensionsåtaganden Övriga förbindelser Summa 44 Kassaflödesanalys Not Tkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättningar Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 2014-01-01 -2014-12-31 2013-01-01 -2013-12-31 1 479 6 877 -75 2 596 15 003 -302 8 281 17 297 Kassaflöde från förändring av rörelsekapitalet Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten -4 077 11 388 15 592 -3 962 -6 361 6 974 Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar -6 247 -26 386 45 000 -10 000 35 000 0 0 0 Årets kassaflöde 44 346 -19 413 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 33 658 78 003 53 070 33 658 Finansieringsverksamheten Upptagna lån Kortfristig del av långfristig skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten 45 Tilläggsupplysningar Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av förbundets finansiella ställning. Sydnärkes Utbildningsförbund följer de redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Grundläggande redovisningsprinciper Leverantörsfakturor inkomna efter perioden, men hänförliga till redovisningsperioden, har i huvudsak skuldbokförts och belastat verksamhetsperiodens redovisning. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner har i största möjliga utsträckning periodiserats till rätt period. Semesterlöneskulden och icke kompenserad övertid, ferielön och feriesemesterdagtillägg som utbetalas under sommarferien redovisas som kortfristiga skulder. Sociala avgifter har bokförts som procentuella personalomkostnadspålägg med 38,46% i samband med löneredovisningen. Utställda fakturor efter periodskiftet, men hänförliga till perioden har fordringsförts och tillgodogjorts periodens redovisning. Intäktsredovisning Inkomsten redovisas till verkligt värde av vad förbundet fått eller kommer att få. Det innebär att förbundet redovisar inkomsten till nominellt värde. De interkommunala ersättningarna faktureras i huvudsak 1 gång per termin med elevantal och vuxenutbildning 15 september och 15 februari för kurser som påbörjas vid terminsstart. Medlemsbidrag betalas månadsvis. Anläggningstillgångar Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d.v.s. med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna följer i huvudsak rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. De avskrivningstider som använts är: Materiella anläggningstillgångar Byggnader Markanläggningar Byggnadsinventarier Maskiner och inventarier 25 år 20 år 10 år 4-5 år 46 Not 2 Verksamhetens intäkter Tabellen visar en sammanställning över verksamhetens intäkter, vilket avser förbundets externa intäkter. Försäljning av utbildning svara för 79% (80%). Försäljning Hyror Driftbidrag från staten Driftbidrag från arbetsförmedlingen och försäkringskassan Momsbidrag Bidrag Försäljning av verksamhet Övrigt 2014 2013 1 057 2 342 11 007 1 115 2 798 2 854 1 089 1 051 145 64 919 6 589 88 199 895 1 081 122 56 338 5 602 70 804 Not 3 Verksamhetens kostnader Tabellen redovisar en sammanställning över verksamhetens kostnader. De största posterna är personalkostnad 53 % (52%), utbildning hos extern utbildningssamordnare 17% (20%) samt lokalkostnad 9% (10%). Personalkostnad Interkommunala kostnader Lokalkostnad Läromedel och material Elevresor Skolmat Inackorderingsbidrag Kommunikation Verksamhetsinköp Kompetensutveckling Annonsering Försäkringar, avgifter m.m. 47 2014 2013 -141 441 -46 112 -24 216 -15 484 -9 993 -8 543 -1 518 -993 -12 172 -1 421 -1 350 -1 663 -264 907 -123 011 -48 143 -22 689 -15 039 -7 716 -8 566 -1 513 -1 020 -7 132 -1 233 -863 -1 701 -238 627 Not 4 Medlemsbidrag Askersunds kommun Hallsbergs kommun Laxå kommun År 2014 58 406 97 461 30 733 186 600 Andel 31,3 52,23 16,47 100 % År 2013 59 432 95 782 31 386 186 600 Andel 31,85 51,33 16,82 100 % Not 5 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter avser bankränta som förbundet erhållit. Not 6 Räntekostnader och liknande resultatposter De finansiella kostnaderna består av räntekostnader på upptaget lån. Not 7 Byggnader och mark Under året har nya investeringar gjorts med 4 827 tkr, i om- och nybyggnadskostnad. 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 139 769 4 827 144 596 114 680 25 089 139 769 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -13 803 -5 583 -19 386 -8 235 -5 568 -13 803 Utgående redovisat värde 125 210 125 966 2014-12-31 2013-12-31 Ingående anskaffningsvärden Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 9 197 1 420 0 10 617 18 544 1 717 -11 064 9 197 Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar -5 407 0 -1 294 -6 701 -3 364 7 391 -9 434 -5 407 3 916 3 790 Not 8 Inventarier, verktyg och installationer Utgående redovisat värde 48 Not 9 Övriga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Not 11 Kassa och bank Bankbehållning Deposition Allénycklar 2014-12-31 2013-12-31 2 133 82 2 215 1 289 135 1 424 2014-12-31 2013-12-31 3 649 8 136 11 785 2 523 5 977 8 500 2014-12-31 2013-12-31 78 003 0 78 003 33 645 13 33 658 Not 12 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning till pension för intjänad pension och särskild löneskatt avser anställda födda 1937 eller tidigare som intjänat pensionspengar efter 1998. Avsättning Ingående avsättning Ränte- och basbeloppsuppräkning Pensionsutbetalningar Ändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar Auktaliseringsgrad 2014-12-31 2013-12-31 717 7 -44 -15 0 -23 0 642 824 17 -61 -21 48 -90 0 717 87 % 86 % Not 13 Övriga avsättningar Andra avsättningar avser de betalningar som inkommit från Kumla Kommun som betalning rörande den ersättning Kumla Kommun betalat till förbundet till följd av utträdet i förbundet år 2008. 49 Not 14 Långfristiga skulder Långfristiga skulder avser lån på 112 000 tkr (77 000 tkr) förbundet tagit upp för att finansiera förvärvet av Alléskolan från Hallsbergs Kommun. Under året har förbundet lånat upp 45 000 tkr för investeringar i förbundets fastighet. Delar av investeringarna har skjutits på framtiden och förbundet har under januari 2015 amorterat 10 000 tkr av de nyupplånade medlen. Förfaller senare än ett år men inom fem år efter balansdagen Kommuninvest Förfaller senare än fem år efter balansdagen Kommuninvest Not 15 Övriga skulder Kortfristig skuld till kreditinstitut Leverantörsskulder Ferielöner Uppehållslöner Semesterlöner Övertid komp-ledighet Pensionskostnad avgiftsbestämd Särskild löneskatt Övriga kortfristiga skulder Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter 50 2014-12-31 2013-12-31 0 0 0 0 112 000 112 000 77 000 77 000 2014-12-31 2013-12-31 10 000 8 520 7 721 254 2 656 349 4 210 1 021 47 34 779 0 6 845 6 846 314 2 115 271 3 934 954 54 21 332 2014-12-31 2013-12-31 10 915 2 940 13 855 8 225 7 691 15 916 Not 17 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelsen gällande pensionsåtagande är beräknad av Kommunsektorns Pension AB och redovisar upparbetad pension tom 1997 samt har kompletterats med särskild löneskatt på 24,26%. Ansvarsförbindelser, tkr Pensionsåtagande före 1998 Särskild löneskatt på pensionsåtaganden Hyresavtal som förfaller inom år Hyresavtal som förfaller inom ett till fem år Hyresavatal som förfaller senare än fem år Upplysning om anvarsförbindelsen avseende pensioner Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Ändring av löneskatt Ändringar av försäkringstekniska grunder Övrig post Årets utbetalningar 2014-12-31 2013-12-31 54 524 13 228 9 502 9 821 0 87 075 56 638 13 740 10 574 20 936 12 935 114 823 70 378 531 48 -512 0 121 -2 814 67 752 68 329 609 1 075 400 4 424 -1 996 -2 463 70 378 Efter Kumla Kommuns utträde ur förbundet ska Kumla enligt avtal betala 37,45% av de årliga pensionsutbetalningarna. Förbundet har inga pensionsförpliktelser till förtroendevalda och har heller inte haft anställda med visstidsförordnande enligt det tidigare pensionsavtalet PA-KL. Aktuella hyresavtal är idrottsanläggningarna på Alléområdet, Sydnärkehuset, del av Cityhuset samt fyra paviljonger i Hallsberg. i Askersund hyrs också Kristinagården. Från och med 1/2 2012 är förbundet ägare av Alléskolan vilket gör att ansvarsförbindelserna för hyresavtal minskat kraftigt. Förbundet har upptagit lån för förvärvet samt nyinvesteringar och medlemskommunerna borgar solidariskt för det aktuella lånet. 51 Fördelning av medlemsbidrag 2014-11-30 Antal invånare i förbundets medlemskommuner 32 064 Antal 16-19 åringar i förbundets medlemskommuner 1 517 2013-11-30 31 835 1 523 Medlemsbidrag, kr Medlemsbidragets förändring gentemot året innan Medlemsbidrag per invånare, kr Medlemsbidrag per 16-19 åring, kr 186 600 000 1,14 % 5 861 122 521 Askersunds kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar Hallsbergs kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar Laxå kommun Medlemsbidrag, kr Antal invånare Antal 16-19 åringar 186 600 000 0,0% 5 600 123 006 58 405 800 11 102 472 59 432 100 11 010 478 97 461 180 15 314 750 95 781 800 15 255 773 30 733 020 5 648 295 31 386 100 5 570 272 Kommentar: Medlemsbidraget baseras på andelen 16-19 åringar 1 januari året innan det aktuella budgetåret. Antalet 16-19-åringar som redovisas ovan är antalet per den 30 november det aktuella budgetåret. 52 Kronan Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen Innehåll 1. Väsentliga händelser under året 3 2. Sammanfattning 4 Ledning styrning och uppföljning Integration och etnisk mångfald Internkontroll 3. Utfall och ekonomisk analys Kommunstyrelsen Kommundirektör Kansliavdelning Näringsliv– och Turismavdelning Ekonomiavdelning Personalavdelning Intern Serviceavdelning Adm stab,post, repro, växel, IT Intern Serviceavdelning Fastighetsavdelning Intern Serviceavdelning Städavdelning Intern Serviceavdelning Måltidsavdelningen Flyktingenheten Arbetsmarknadsenheten Transfereringar 4. Årets verksamhet Kommunstyrelse Kansliavdelning Ekonomiavdelning Personalavdelning Näringsliv– och Turismavdelning Intern Serviceavdelning Adm stab,post, repro, växel, IT Intern Serviceavdelning Fastighetsavdelning Intern Service Städavdelning Intern Service Måltidsavdelning Flyktingenheten Arbetsmarknadsenheten Transfereringar 4 4 4 4 5 5 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 8 8 8 8 8 8 9 9 10 10 10 11 11 5. Sponsring 11 6. Personal 11 7. Måluppfyllelse 12 Livskvalitet Boende Utbildning, omsorg, kultur– och föreningsliv Näringsliv Infrastruktur och kommunikationer Ekonomi 12 13 14 15 16 16 8. Investeringar 17 9. Beslutspunkter 10. Bilagor Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 18 20 Internkontroll 25 1. Väsentliga händelser under året Nya bostäder inflyttningsklara Ny organisation av nämnderna Under sommaren påbörjades inflyttningen i ett av de tre sexvåningshus som byggts i kommunal regi i kvarteret Kronan. Även hus nummer två blev klart under hösten och ett tredje hus är påbörjat. Totalt har då skapats 90 nya lägenheter på centralt läge i Hallsberg. Under våren beslutade kommunfullmäktige att förändra nämndorganisationen i kommunen. När den nya mandatperioden infaller 1/1 2015, kommer kommunen att ha kommunstyrelse samt tre facknämnder. I juni började de första hyresgästerna flytta in i kvarteret Mejeriet, där 18 nya bostäder har byggts av K-fastigheter. Fastigheterna förvaltas och hyrs ut av Hallbo. Kommunerna i sydnärke har under många år samarbetet i olika former. Sedan 2014 har Hallsberg anslutit sig till Sydnärkes lönenämnd, säte i Kumla, samt till nystartade IT-nämnden i sydnärke, säte i Lekeberg. Dessutom ingår numera Hallsberg i Sydnärkes Överförmyndarkansli, som har sitt säte i Kumla. Den gemensamma Taxe- och avgiftsnämnden som har sitt säte i Hallsberg utökades med Degerfors under våren 2014. Därmed hanterar Taxe- och avgiftsnämnden handläggningen av avgifter inom vård och omsorg för sex kommuner i södra Örebro län och fler har visat intresse för medlemskap. Utökade samarbeten i Sydnärke Återigen succé för HallsbergsMässan Temat för årets mässa var ”Må bra i kropp och sinne”. Antalet företag och föreningar som ställde ut var 130 stycken och besökarna beräknas ha varit ca 5 000. Vid årets mässa arrangerades också ett utställarmingel för de företag och föreningar som var utställare. Under minglet kunde kommunens olika företag träffas under andra former än till vardags för att knyta kontakter. Under våren 2014 beslutade Hallsbergs, Askersunds, Laxås och Lekebergs kommunfullmäktige att bilda Sydnärkes Kommunalförbund. Förbundet startar upp 1 januari 2015 med i första hand avfalls- och renhållningsfrågorna inom de fyra kommunerna. Ny ägare till Hallsbergs Fastigheter 2 AB Hallsbergs kommun har sålt bolaget Hallsbergs Fastigheter 2 AB, där verksamhet bestod i att förvalta Hallsbergs gamla tingshus, Vågen 1. Försäljningen gjordes till en av hyresgästerna i fastigheten som har planer på att bevara, rusta upp och hitta nya användningsområden till den praktfulla byggnaden. Två stycken allmänna val Under året har kommunen gjort ett stort arbete med förberedelser och genomförande av allmänt val samt EU-val. För att genomföra dessa på ett korrekt sätt och ge väljare möjlighet att förtidsrösta samt för att om möjligt verka för ett ökat valdeltagande. Triple & Touc h HallsbergsMäs san 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSEN 2014 KSF 33 2. Sammanfattning Lednings, styrning och uppföljning eller högre studier för att därigenom bli självförsörjande. Extra bilaga bifogas. Kommunstyrelsen har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, månadsrapporter och delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar. Internkontroll Kommunstyrelsen har också styrt verksamheten genom beslut om investeringar, organisation, policies med mera samt genom att utse ledamöter/tjänstemän som skall delta i olika samverkansprojekt. Integration och etnisk mångfald Flyktingavdelningen och Arbetsförmedlingen har ett delat ansvar för nyanlända flyktingars introduktion och etablering. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för flyktingars planering av insatser medan kommunen är leverantör av SFI (Utbildning i svenska för invandrare), samhällsorientering, vägledning, socialt stöd, rehabilitering och integrationsinsatser i projektform. Flyktingavdelningens uppdrag och målet för individen är en snabb arbetsmarknadsetablering Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att det finns en god intern kontroll. Kommunstyrelsens egen internkontrollplan omfattar 14 områden inom verksamhet och administration under 2014. Under avsnitten Verksamhet och Gemensam administration finns ingen avvikelse förutom att Backup rutiner för ekonomisystemet övergått till den gemensamma IT-nämnden i Sydnärke. Under avsnittet Ekonomiadministration saknas kontroll på kassahantering, detta kommer utföras under våren. Alla avdelningar har inte utfört kontroll av att LAS-regler genomförs på rätt sätt. Avstämning av skatter och sociala avgifter är ej utförd på grund av inträde i en ny lönenämnd och avsaknad av bra rutiner. Uppföljning bifogas i bilaga. 3. Utfall och Ekonomisk analys Drift Intäkter Kostnader -därav personalkostnader -därav kapitalkostnader -därav lokalkostnader -därav övriga kostnader Totalt Utfall Utfall 31/12 2013 2014 185 823 174 611 -224 417 -222 577 -96 640 -89 855 -35 870 -37 102 -34 670 -30 653 -57 237 -64 967 -38 594 -47 966 Budget Avvikelse 2014 161 189 13 422 -211 471 -11 106 -85 730 -4 125 -39 110 2 008 -30 618 -35 -56 013 -8 954 -50 282 2 316 Kommunstyrelsen Transfereringar (nettokostnader i tkr) Drift Intäkter Kostnader -därav personalkostnader -därav kapitalkostnader -därav lokalkostnader -därav övriga kostnader Totalt VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF Utfall Utfall 31/12 2013 2014 21 044 21 579 -151 515 -159 329 -18 460 -21 675 0 0 -299 -233 -132 756 -137 421 -130 471 -137 750 4 Budget Avvikelse 2014 19 980 1 599 -157 830 -1 499 -20 709 -966 0 0 -266 33 -136 855 -566 -137 850 100 Utfall 31/12 Utfall 31/12 Budget Verksamhet per avdelning, tkr 2013 2014 2014 Avvikelse Kommunstyelsen -5 391 -5 266 -5 775 509 Kommundirektör -5 201 -3 775 -4 156 381 Kansliavdelning -2 353 -2 923 -3 094 171 Näringsliv- och Turismavdelning -3 607 -3 076 -2 848 -228 Ekonomiavdelningen -6 661 -7 128 -7 159 31 Personalavdelningen -8 994 -9 750 -9 465 -285 Intern Serviceavdelning -786 -9 544 -11 824 2 280 varav Stab, post, Repro, växel, It -6 219 -5 487 -6 525 1 038 varav Fastighetsavdelning 1 845 -3 680 -5 735 2 055 därav Kopparslagaren 253 152 251 -99 därav Kronan 0 -928 -24 -904 varav Städavdelning 1 102 357 184 173 varav Måltidsavdelning 2 486 -734 252 -986 Flyktingenheten -17 0 0 0 Arbetsmarknadsenheten -5 584 -6 504 -5 961 -543 KSF gemensam verksamhet tot -38 594 -47 966 -50 282 2 316 Transfereringar -130 471 -137 750 -137 850 100 Totalt -169 065 -185 716 -188 132 2 416 Förvaltningen redovisar ett positivt resultat på 2 416 tkr per den 31 december 2014. Den största avvikande posten är Fastighetsavdelningen som slutar på ett positivt resultat mot budget med 2 055 tkr. regi från den 1 april i år. Campingen visar ett negativt resultat vid årets slut på 280 tkr. Behovet av upprustning har varit stort och kostnader har även tagits som investering efter utökad ram. Totalt har avdelningen ett underskott på 228 tkr. Kommunstyrelsen Den största posten avser arvoden till politiker som uppgår till 4 125 tkr under 2014, en ökning mot föregående år med 280 tkr. Sammanträdeskostnaderna är liksom föregående år lägre än budget och visar ett överskott med 331 tkr. Kommunstyrelsens ordförande har inte nyttjat sin budget och visar ett överskott på 201 tkr. Totalt är överskottet 509 tkr för 2014. Ekonomiavdelningen Högre konsultkostnader men lägre support, telefon, porto och kopieringskostnader mot budget tar ut varandra. Kapitalkostnader för det nya ekonomisystemet har påverkat resultatet negativt med 57 tkr. Intäkter från Taxe– och avgiftsnämnden har dock blivit högre i och med Kumla och Degerfors inträde i nämnden och totalt för avdelningen blir resultatet positivt med 31 tkr mot budget. Kommundirektör Stor del av kommundirektörens kostnader är bidrag till Verdandi och Folkets hus föreningar på totalt 1 045 tkr 2014. Ett samarbete med Stiftelsen Activa och projektet Aniara har kostnader under året på 366 tkr utöver budget men övriga verksamhetskostnader är lägre än budget och därmed visar kommundirektören på ett överskott med 381tkr. Personalavdelningen Kansliavdelning Inom staben bedrivs verksamheter som beredskapsplanläggning, kansli och juridik som tillsammans visar ett positivt resultat på 171 tkr. Budget för strategisk frågor har inte är nyttjats på 53 tkr samt lönekostnaderna är lägre än budget. Näringsliv– och Turismavdelning Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 55 Kapitalkostnader för införandet av ett nytt personalsystem, Personec har påverkat resultatet negativt med 322 tkr. Även kostnader för datalicenser har överskridit budget med 322 tkr på grund av nya system. Den fackliga verksamheten har kostat mindre än beräknat och visar på ett överskott med 437 tkr. Dessa kostnader är svåra att beräkna och under 2013 var kostnaderna 533 tkr högre än under 2014. Totalt har personalavdelningen ett underskott 31 december på 285 tkr. Inom fastighetsavdelningen har det dock också uppstått underskott: bostadsanpassningen gör ett underskott på 900 tkr. Antalet ärenden har ökat med 23% från föregående år. Dessutom har två ärenden varit omfattande badrumsrenoveringar som tillsammans utgör ca 500 tkr. Även driftkostnader för Folkets hus och Tisarstrands camping har överstigit budget. Intern Serviceavdelning Avdelningen har haft ökade telefonintäkter mot budget med 853 tkr. Jämförelsen av intäkterna föregående år och i år visar en sänkning mellan åren på 38 tkr. Och därmed är intäktsbudgeten beräknad för lågt om trenden fortsätter. IT-avdelningen visar ett överskott med 171 tkr på grund av en minskad semesterlöneskuld. Verksamheten har från 1 april övergått till en gemensam IT-nämnd tillsammans med Lekeberg, Askersund och Laxå. Årets resultat för serviceavdelningen är ett överskott på 1 038 tkr Kronan De nya bostäderna i kvarteret Kronan har överstigit budget med ca 900 tkr. Orsaken till detta är att investeringen aktiverades i juli månad medans full uthyrning av lägenheterna skedde först senare under hösten. Vi har alltså inte fått in intäkter i samma takt som kostnaderna. Intern Serviceavdelning Fastighetsavdelningen Fastighetsavdelningen inklusive bostadsanpassningen gör ett överskott på 2 054 tkr i förhållande till budget efter att budgeten förstärkts med 1 861 tkr på grund av rivningen av Folkets hus. Budget för rivningen var avsatt under finansförvaltningen, och således har endast en budgetjustering inom kommunens budget skett. Kopparslagaren Kopparslagaren har en nettointäkt på 152 tkr. Budgeten är dock en nettointäkt på 251 tkr, en negativ avvikelse på 99 tkr alltså. Detta beror på att en första avläsning av vattenförbrukningen gjordes i augusti 2014, vilket visade att den verkliga förbrukningen var högre en den debiterade. Eftersom ingen avläsningen skett sedan fastigheten byggdes belastas 2014 också med kostnader för förbrukning för 2012 och 2013. Överskottet beror till stor del på att 2014 var ett varmt år med lite snö – vilket gör att kostnaderna för såväl el, fjärrvärme och snöröjning tillsammans lämnar ett överskott på sammantaget 1 150 tkr. Intern Serviceavdelning Städavdelningen Avdelningen har under året haft ett sparbeting åt KUF vilket inneburit att samtliga klassrum och fritidslokaler i kommunen städas varannan dag och inte som tidigare varje dag. På grund av detta har neddragning av personal blivit nödvändig men genom naturliga avgångar och att vikariatstjänster avslutats. Till följd av detta visar Personalkostnaderna ett överskott vid årets slut mot budget. Alla tjänster är inte tillsatta idag. Kostnaderna för förbrukningsinventarier har dock ökat mot föregående år med 241 tkr . En orsak är utökning av extern städning på Alléskolan som också genererar extra intäkter utöver budget. Resultatet vid årets slut är positivt med 174 tkr. Det planerade takbytet på Långängsskolan har genomförts, men som en energisparåtgärd eftersom vi valde att samtidigt tilläggsisolera. Därför har istället investeringsmedel kunnat användas. Det planerade takbytet på Östansjö skola har inte genomförts. Fastigheten kräver mer omfattande renoveringsåtgärder och därför väntar vi med att byta tak. Det finns flera vakanser som inte är tillsatta i fastighetsskötarorganisationen. I avvaktan på det nya fastighetssystemet Incit har vi valt att redan nu anpassa organisationen efter hur vi ska arbeta i framtiden och relativt sett har detta medfört att verksamheterna har tagit mer resurser i anspråk på bekostnad av rena underhållsåtgärder. Intern Serviceavdelning Problemen med Östansjö skola har också tagit mycket kraft och tid på bekostnad av andra underhållsåtgärder. Därför har kostnaderna för såväl personal- som underhåll blivit lägre än budget. Måltidsavdelningen Lönekostnaderna har varit för höga under året och visar en avvikelse på minus 2 063 tkr vid årets slut. Här ingår även lönekostnader för extern försäljning där budget under året saknats. Den åtgärdsplan med sparbeting som arbetats med har inte hunnit ge önskad effekt under året. Men den externa försäljningen har minskat underskottet något och det slutliga resultatet vid årets slut är minus 986 tkr. Byggnationen av förskolan Kompassen har också dragit ut på tiden, vilket gjort att aktivering av den investeringen ej gjorts under 2014. Det innebär att den budget som var avsatt för kapitalkostnader ej tagits i anspråk. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 6 Flyktingavdelningen Färdtjänstkostnaderna under året är bättre än budget med 191 tkr och utöver detta har momsåterbetalning påverkat resultatet positivt med 356 tkr. Avdelningen har under tidigare år avsatt positivt resultat som idag är balanserat. Ett beslut är taget på att 1 500 tkr per år för särskilt riktade insatser under 2014/15 ska belasta avdelningen. Inklusive dessa insatser har avdelningen gjort en resultatöverföring till balansen med 879 tkr som är avdelningens överskott under året. Nattrafiken har nyttjats något mindre än budget på 84 tkr. Medlemsbidraget till Finsam blev något lägre än beräknat och Mälardalsrådet något högre och därmed påverkas inte resultatet. Kommunen har fått en återbetalning på 122 tkr av inbetald medlemsavgift till Nerikes Brandkår på grund av uttag av för hög pensionsavgift. Arbetsmarknadsenheten Färre uppdrag och dyrare åtgärder från Arbetsförmedlingen där skillnaden mellan löner mot bidrag för åtgärderna visar en nettokostnad på 1 567 tkr . Verksamheten för övrigt visar ett överskott på 1 626 tkr. Administrationens lönekostnader överstiger budget med 471 tkr och en höjning av semesterlöneskulden under året med 132 tkr gör att arbetsmarknadsenheten till årets slut visar på ett negativt resultat på 543 tkr. Totalt visar Transfereringarna ett överskott mot budget på 100 tkr 31 december. En utredning om arbetsmarknadsenhetens placering och arbetsinriktning är genomförd under våren och utredningens intentioner genomsyrar numer enhetens arbete. Transfereringar Stor del av Kommunstyrelsens verksamhet är Transfereringar såsom LSS, Länstrafiken, Färdtjänst, medlemsavgift till Nerikes Brandkår, Sveriges kommuner och landsting, Regionförbundet Örebro län, Samordningsförbundet Sydnärke ”Finsam” och Sydnärkes utbildningsförbund. Dessa kostnader kan kommunen inte påverka nämnbart. Brandstationen i Byrsta LSS-verksamheten visar ett negativt resultat med 1 027 tkr 31 december 2014 som till största delen beror på för höga löneskostnader. Brukarna får i samband med flytt nya beslut, på fler antal timmar. En brukare har haft växelvård två veckor i månaden som innebär minskade intäkter från Försäkringskassan och övertalig personal under dessa veckor. Korttidsboendet har periodvis haft färre brukare och brukare med beslut har tackat nej. Kortisverksamheten är inte lätt att planera utifrån brukarunderlag och samarbetar med Socialförvaltningens verksamhet som inryms i samma lokaler. En brukare med särskild service har tillkommit i år där vi köper externt boende. Kommunen har efter en långdragen process fått ersättning från Försäkringskassa för tidigare år som bokas som intäkt på 216 tkr 2014. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 77 4. Årets verksamhet Kommunstyrelse Personalavdelningen Kommunstyrelseförvaltningen ska förutom att vara kommunstyrelsens stöd beträffande kommunstrategiska frågor, administration, protokoll och utredningar även ansvara för alla interna stödfunktioner till övriga förvaltningar i kommunen. Förvaltningen ansvarar för Arbetsmarknadsenhet, Flyktingavdelning, Kansli-, Näringsliv– och Turism-, ekonomi-, personal– och serviceavdelning där fastighets-, måltids-, och städavdelning ingår. Men även transfereringar såsom LSS , Nerikes brandkår, Sydnärkes utbildningsförbund, Länstrafiken och färdtjänst mm. Personalavdelningen ansvarar för alla övergripande personalfrågor och har en råd- och stödgivande funktion till framförallt chefer. Året har inneburit en del förändringar för personalavdelningen. Från och med januari så anslöt sig Hallsberg till Sydnärkes lönenämnd och kommunens lönehandläggare flyttade från kommunen till Kumla där lönenämnden har sitt säte. I och med detta så infördes också ett nytt personal- och lönesystem, Personec, med självservice. Utbildning har pågått under hela 2013 och fortsatt under 2014. Mycket arbete har lagts på framförallt att säkerställa kompetens vad gäller utdata och statistik. Ett annat personalsystem som inhandlades under 2014 är WinLas, det är bland annat till för att säkerställa att alla medarbetare hanteras på ett korrekt sätt vad gäller till exempel anställningstid. Alla chefer har gått en tvådagars arbetsrättsutbildning med fokus på Allmänna Bestämmelser (vårt kollektivavtal). En lönekartläggning påbörjades under slutet av 2014, detta för att säkerställa att kommunen har jämställda löner. Arbetet kommer att fortsätta under 2015. Personalchefen gick i pension under våren och den första augusti tillträdde den nya personalchefen. I somras anställdes också en personalstrateg. Avdelningen består nu av personalchef, tre personalhandläggare samt en personalstrateg. Kansliavdelning Kommunstyrelseförvaltningen har under året genomgått viss omorganisation. Bland annat har en kansliavdelning återskapats med ansvar för bland annat ärendehantering, utredningar, juridik, arkiv, strategiska frågor, beredskap med mera. Avdelningen har under perioden särskilt arbetat med förberedelser för allmänt val, förberedelser för genomförande av EU-valet och med frågor om samarbete i sydnärke och med andra parter. Utformat de dokument som ligger till grund för samarbete inom IT och avfallsfrågor. Även lagt ner ett omfattande arbete på de uppdrag som fullmäktige gav i samband med beslut om budget. Och även deltagit i arbetet med att ta fram nytt styrsystem och därmed sammanhängande frågor. Vidare har avdelningen planerat och genomfört den vänortsträff med företrädare för Gifhorn och Jajce som ägde rum i maj i Hallsberg. Ett omfattande arbete har genomförts i syfte att få till stånd ett samarbete med Kumla kommun i frågor om miljö och hälsoskydd, PBL-frågor samt planfrågor. Avdelningen har också arbetat med att göra förslag till svar på ett antal remisser. Näringsliv och turism Näringsliv Året har varit stabilt i Hallsberg. Företagen satsar och nyetableringar startar. Atria Lithells har investerat i ett nytt rökeri och maskiner. Ahlsells satsar på ett nytt lagersystem, ICA Allè har byggt om och investerat i ny inredning. Family House, en butik med kläder för hela familjen har öppnat i Cityhuset. Sågverket i Hjortkvarn har investerat och rustat lokaler och maskiner. Lilla Blomsterboden och Hallsbergs Hälsohandel har flyttat in i nya lokaler. Hallsbergs Terminalen har elektrifierats vilket innebär att man spar tid, pengar och miljö. GoGlass utsågs till Årets Företagare. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen fortsätter arbeta med den löpande utvecklingen av processer och riktlinjer inom kommunens ekonomiområde. Från början av året använder sig kommunen av VismaCollector för inkassokrav och vidare åtgärder. Förberedande arbete har pågått under hösten inför uppgradering av Agresso (ekonomisystemet) till ny version. Arbetet med att sjösätta InfoKey för resultatuppföljning istället för Ekozoom har påbörjats. Likaså ”Cockpit”, som är ett system för rapportering av målstyrningen. Ett stort arbete med en ny kodplan utifrån Kommunbas 13 har utförts under hösten. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF Arbetet med BRO, Buisness Region Örebro fortskrider. 8 administrativt stöd åt andra förvaltningar som Teknik- och planförvaltningen och Miljö-, bygg- . och myndighetsförvaltningen samt Kommunstyrelsen. Inom avdelningen låg också kommunens IT-enhet fram till första april då de flyttat till en gemensam IT-nämnd. IT-nämnden kommer i fortsättningen ansvara för det gemensamma datanätet och den gemensamma dataverksamheten samt utvecklingsarbetet avseende IT-frågorna i Hallsberg, Askersund, Laxå och Lekeberg. Nämnden har sitt ”Samverkande Hallsberg” som är en ideell förening för företagarna i Hallsberg har haft flera möten under året. Även frukostmöten och ett studiebesök på Postens terminal med drygt 130 besökare har genomförts . Hallsbergs kommun satsar på aktiviteter som personliga besök, studiebesök, frukostmöten, bussresa till Elmia Subcontratcor och Promotionbåten. Årets företags- och föreningsmässa genomfördes i maj månad. 130 företag och föreningar ställde ut på mässan. säte i Lekebergs kommun. Intern Serviceavdelning Information HallsbergsNytt delades ut i februari och i maj månad. Två gånger per år skickas HallsbergsNytt & Evenemangsnytt ut tillsammans. Inför sommaren uppdaterades ”Välkommen till Hallsberg” skyltarna med ny information både på svenska, engelska, tyska och franska. Till sommaren producerades även en ny ”gratiskarta”. Fem nr av NäringslivsNytt har utgivits. Fastighetsavdelningen En ny fastighetsorganisation som ska arbeta med fastighetsrelaterade frågor och verksamhetsbeställningar har arbetats fram under året. Ett nytt fastighetssystem är under färdigställande. I samband med detta har större underhållsåtgärder och investeringsbehov kartlagts och en ny underhållsplan har färdigställts. Fastighetssystemet innehåller också system för felanmälan, beställningar och tydliga arbetsbeskrivningar för fastighetsskötarna. Dessutom har en helt ny gränsdragningslista, som reglerar ansvarsförhållandet mellan fastighetsägare och hyresgäst, tagits fram för beslut. Ett stort projekt med att digitalisera våra fastighetsritningar pågår. Detta arbete innebär också att vi säkerställer våra fastigheters ytor. Turism Sommaren 2014 har en gemensam destinationsbroschyr och en lokal turist-broschyr för Hallsbergs kommun tagits fram. Turistbyrån i stationshuset är öppen året runt (obemannad). Under sommaren visades ”de mina” en utställning av Carl Larsson målningar i familjen i Bergööhuset. Modelljärnvägen öppnade i juni månad. Samarbetet med Destination Örebro fortskrider. Två hus med 48 lägenheter har färdigställts i kvarteret Kronan och inflyttning i dessa har skett under året. Byggnation av ett tredje hus med ytterligare 24 lägenheter har påbörjats. Energisparåtgärder avseende ventilation och värme har genomförts på Sköllersta skola, Östansjö skola och Folkasboskolan i Pålsboda. Brandskyddsåtgärder har genomförts på bl a Östansjö skola och Sköllergården. Taket på Långängsskolan har bytts och tilläggsisolerats under året. Förskolan Kompassen har färdigställts. Anpassning av Västra skolan för Landstingets familjecentral har påbörjats under året. Nytt kallförråd och nya arbetsrum har byggts i Alléhallen för Alléskolans idrottslärares räkning. Ett antal standardhöjande åtgärder på Tisarstrands camping har genomförts. Arbete med att återställa efter branden i Folkets Hus har pågått under en större del av året. Tisarstrands Camping Kommunen tog över Tisarstrands Camping i egen regi från den 1 april. Ett stort arbete har utförts med att organisera upp arbetet och få ordning och reda i campingområdet. Här har stora satsningar gjorts med en ny duschvagn, nytt låssystem med bom, dator och kassasystem, nya elstolpar och justering av tomtgränser. Arbete med vassröjning, beachvolleybollplan och upprustning av stugor samt vattenförsörjning är en del av det arbete som utförts. Intern Serviceavdelning Serviceavdelningen ansvarar bland annat för växel/reception, reproarbeten och kommunens posthantering. Dessutom arbetar avdelningen med administrativt stöd åt fastighetsavdelningen, måltidsavdelningen och städavdelningen samt VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 99 Matsalen i Östansjö som brann ner med Folkets Hus har ersatts med en matsalspaviljong. Enheten för Bostadsanpassning har under året hittat nya och effektivare arbetssätt, vilket har inneburit att man har kunnat hålla nere de totala kostnaderna trots att antal ärenden har ökat med 23% till 249 stycken under 2014. Arbetet under hösten 2014 med organisationsförändring för hela måltidsverksamheten fortsätter under 2015 för en effektivisering. Flyktingenheten Hallsbergs kommun överenskommelse om mottagande av nyanlända flyktingar är 50 personer. Av dessa ska vi bosätta 15 personer. I år har Flyktingavdelningen tagit emot 111 personer och av dessa har vi bosatt 12 personer. Samtliga kommuner i Örebro län har tagit emot fler nyanlända flyktingar än tecknad överenskommelse. Orsaken till det stora mottagandet är ökade flyktingströmmar främst från Syrien, Eritrea och Afghanistan. När du beviljats uppehållstillstånd har du rätt att bosätta dig och arbeta varsomhelst i Sverige. Intern Serviceavdelning Städavdelningen Städavdelningen är kommunens centrala städfunktion och utför städning åt brukande förvaltningar inom kommunen och Sydnärkes Utbildningsförbund. Avdelningen är en resultatenhet och utför efter beställning daglig och periodisk städning, storbygg- och flyttstädning, golvvård samt fönsterputs. Kombinationstjänster kök/städ med enklare måltidshantering har startats upp under hösten. Sydnärkes utbildningsförbund fortsätter utöka lokalytan och därmed utökas uppdragen. Särskilt riktade insatser 2014 Alfabetiseringsprojektet: Flyktingar och invandrare som befinner sig kommunen och är analfabeter erbjuds att delta i ett projekt där de får lära sig att läsa och skriva med annan pedagogisk ansats än ordinarie SFIundervisning (Utbildning i svenska för invandrare). I projektet ingår också arbetsplatsintroduktion på öppna arbetsmarknaden. Intern Serviceavdelning Måltidsavdelningen En tydligare uppdelning av organisationens kostnader har gjorts inför året där måltidsverksamhetens budget delas in i fyra ansvarsområden med en kökschef för varje område. Under 2014 har måltidsavdelningen i Hallsbergs kommun deltagit i en projektgrupp ”Hållbara måltider i Örebro Län”. Projektgruppen har bestått av olika kök från kommunerna i länet. Syftet med projektet har varit att utveckla, testa, utvärdera och sprida metoder för hållbar måltidshantering. För måltidsverksamheten i Hallberg ses deltagandet i projektet som en långsiktig väg att hitta verktyg och metoder för att nå de mål som finns angivna. Lokalvårdsutbildning: Flyktingavdelningen har erbjudit en professionell lokalvårdsutbildning med möjlighet att avlägga yrkesprov, samt möjlighet till språkstöd. Orsaken är att flera personer inte varit aktuella för andra yrkesutbildningar på grund av att det är språksvaga. Framgången i kommunens lokalvårdsutbildning är förlängd studietid från 6 till 20 veckor där 10 veckor är teori och 10 veckor praktik. Målgruppen klarar av utbildning i samma utsträckning som en ordinarie yrkesutbildning. Utifrån detta drar verksamheten slutsatsen att man missar kompetens och förbiser personer med arbetsförmåga på grund av att tröskeln in till vissa utbildningar är för hög. Under hösten 2014 har arbetet inför nästa livsmedelsupphandling börjat. En viktig fråga har bl a handlat om att få för producenter i närområdet intresserade att deltaga i upphandlingsprocessen, och i slutändan ha möjligheten att kunna handla produkter från närområdet Att skapa kontakter och ha dialog har varit ett första steg. Bland annat arrangerades en träff i Hallsberg i Hushållningssällskapets regi där producenter, leverantörer, politiker, upphandlingsansvariga bjöds in. Samhällsorientering i Örebro län Det är ett kommunalt ansvar att erbjuda samhällsorienteringen inom Etableringslagen för nyanlända flyktingar. Från med hösten 2014 sker regional samverkan i Örebro län. Orienteringen genomförs numera på modersmål. Det innebär att där det finns deltagarunderlag, där ska samhällsorienteringen erbjudas. Till hösten genomfördes förändringen av måltidshanteringen på förskolorna Sörängen (Kompassen), Tranängen och Norrgården. Från att ha haft kök med egen tillagning på förskolan till att fungera som mottagningskök och få maten levererad från Alléköket. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 10 Arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsenheten har under året sysselsatt 190 personer via arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ex lönebidrag, nystartsanställning, anordnarbidrag fas 3, trygghetsanställning, merkostnadsersättning inom jobbgarantin, skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare och särskild anställningsstöd. Under sommaren har även arbetsmarknadsenheten jobbat med att slussa ut 336 feriearbetare på olika sommarjobb. Totalt sökte 366 personer varav 18 tackade nej. 12 ungdomar erbjöds ej feriejobb då de var för unga eller för gamla. Transfereringar En redogörelse för LSS-verksamheten under året är med i respektive förvaltnings verksamhetsberättelse. I Samordningsförbundet Sydnärke ingår sydnärkekommunerna tillsammans med Örebro läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Samordningsförbundet har under året fått chansen att få ett högre belopp från staten vilket möjliggör fler angelägna projekt för kommunerna. Kommunerna själva bidrar med 25 % av tillskottet till förbundet. 5. Sponsring Sponsring Under 2014 har kommunstyrelsen sponsrat för totalt 99 tkr till följande föreningar: OK Tisaren, Järnvägen Cup, Indianerna Speedway, IFK Hallsberg Hockey, IFK Hallsberg FK, DSH:s Dansförening, Sköllersta IF, Pålsboda Gymnastik & Idrottsförening och Ratta Ren Dessutom har bidrag lämnats till BRIS med 15 tkr. 6. Personal Personal Från och med 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enligt AB. Hallsbergs kommun övergick till Sydnärkes lönenämnd från första januari 2014 och fick därmed ett nytt personalsystem. Därför redovisas enbart årets siffror och inte tidigare års siffror på grund av olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen. Personalomsättningen kan inte redovisas för 2014. Antal anställda Vid årets utgång var totalt 220 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön), VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF av dessa var 167 kvinnor (76%) och 53 män (24%). Omräknat till heltider motsvarar de 220 medarbetarna 201,1 årsarbetare. Det var 23 personer som hade en visstidsanställning. Personalomsättning och rekrytering Antalet rekryteringsannonser har varit 9 st. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Frisknärvaron var 63,57%, dvs så många har varit sjuka färre än 5 dagar. Sjukfrånvaron var 8,18 %. Kvinnors sjukfrånvaro var 9,75% och männens sjukfrånvaro var 3,93%. Sjukfrånvaron from dag 60 är 55,01%. 11 11 7. Måluppfyllelse Livskvalitet Måluppfyllelse Uppfyllt Mål Delvis uppfyllt Kommentar Ej uppfyllt 1. Kommunen ska vartannat år genomföras SCB´s undersökning Nöjd medborgarindex. Ej uppfyllt Kommer inte att genomföras i avvaktan på beslut om nya mål och därpå följande beslut om aktiviteter, varvid behov av ny undersökning kommer att övervägas. 2. Möjligheternas hus ska ge människor återkomst och tillträde till arbetsmarknaden. Varje år ska minst 10 personer på detta sätt komma ut på arbetsmarknaden. Möjligheternas hus ska med särskild uppmärksamhet verka för att människor med annan etnisk bakgrund integreras i samhället. Uppfyllt Tjugotre personer har under året lämnad Arbetsmarknadsenheten för anställning hos annan arbetsgivare. Ytterligare femton för studier, utbildning eller praktik. Flyktingavdelningen har under 2014 implementerat en mer tydlig arbetslinjen i Möjligheternas Hus. Detta ska ses om ett led i att tydliggöra verksamhetens syfte och mål, samt att deltagarna som har insatser ska få aktivt stöd för att underlätta ett utträde på arbetsmarknaden. Insatserna har bestått av kartläggning och genomförandeplan, arbetsmarknadskunskap, kontinuerligt motivationsarbete och stöd i att hitta en extern praktikplats där det kan bli en anställning. Syftet är att rusta dem för ett konkurrensutsatt arbete. I och med det är KS effektmål uppnådda. 3. Kommunstyrelsen ska följa upp hur det kommunala nämnderna lever upp till devisen: ”ett samtal räcker”, det vill säga hur de som kontaktar kommunen bemöts på ett korrekt, empatiskt och för alla inblandade effektivt sätt. Ej uppfyllt 4. Vi ska minska energiförbrukningen i våra egna fastigheter. Delvis uppfyllt VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 12 Energiförbrukningen har totalt minskat i kommunens fastighetsbestånd mellan 2013 och 2014. Dock saknar vi uppgifter om antalet kvm, vilket är en relevant uppgift i detta sammanhang, då förbrukningen per kvm är en mer intressant uppgift än den totala förbrukningen. Fastighetsbeståndet förändras över tid, vilket påverkar den totala energiförbrukningen. Boende Måluppfyllelse Uppfyllt Mål Delvis uppfyllt Kommentar Ej uppfyllt 1. Det ska finnas minst 100 byggklara tomter i kommunen fördelat på tätorterna. Ej uppfyllt Ett 90-tal byggklara tomter finns idag. 2. Det ska finnas en plan för lämpliga tomter för flerfamiljshus. Uppfyllt Kvarteret Berg är planlagd. 3. Det ska finnas ett bostadsförsörjningsprogram som uppdateras vartannat år. Uppfyllt Nytt program har beslutats av KF. 4. Kommunstyrelsen ska där Delvis uppfyllt Nya planuppdrag beslutade. efterfrågan finns, ta initiativ till att det finns förutsättningar för byggande av flerfamiljshus för olika typer av hyresgäster och/eller bostadsrättsinnehavare. 5. Kommunstyrelsen ska i sitt arbete med den fysiska planeringen verka för miljömässigt goda lösningar. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF Delvis uppfyllt Ingår som del i arbetet med den fysiska planeringen. 13 13 Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Måluppfyllelse Uppfyllt Mål Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 1. Kommun ska minst två gånger om året ha dialog med näringslivet i frågor om utformning och inriktning av utbildningar. 2. Våra hyresgäster ska ha tillgång till ändamålsenliga och välstädade lokaler. Uppfyllt Samarbete i form av ett Handelsprogram med turisminriktning. Ingår även i Teknikgrupp och Logistikgrupp i skolan. Samarbete med gymnasieskolan och deras U-företag. Företagare föreläser vid olika tillfällen i skolan. Delvis uppfyllt Kvalitén på städningen ska hålla den nivån som brukaren/hyresgästen har beställt och betalar för. Därför har en test av en ny kvalitétsuppföljning startats upp och målet är att samtliga skolor ska följas upp under året (framledes samtliga objekt). Denna uppföljning utförs på objektet tillsammans med personal från städavdelningen och brukaren av lokalen. Ett samarbete med kommuner i länet gällande denna uppföljning pågår också. En framtida möjlighet kan bli att jämföra kvalité och kostnad med de andra kommunerna. Kommunen har i stora drag ändamålsenliga lokaler, kommunen är dock i behov av en såväl lokalstrategi som långsiktig underhållsplan. Detta arbete pågår och beräknas vara klart under hösten. 3.Kommunen ska vartannat år arrangera en företags– och föreningsmässa för företag och föreningar som är verksamma inom kommunen. Uppfyllt 4.Kommunen ska genomföra en översyn av föreningsstödet för att ta fram ett förslag som har mer fokus på mångfald och jämställdhet, så att flera personer får möjlighet att delta i föreningslivet. Ej uppfyllt VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF Hallsbergsmässan arrangerades i maj 2014 med 130 olika utställare. 14 Näringsliv Måluppfyllelse Mål Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 1. Näringslivsarbetet ska ha fokus på små och medelstora företag som redan är etablerade i kommunen. Uppfyllt Bjuder in till företagsträffar, branschträffar, anordnar företagsmässa och skickar ut information till företag. 2. Kommunen ska genomföra minst 30 företagsbesök eller företagsträffar per år. Uppfyllt Under 2015 har 43 företagsbesök genomförts. 3. Etableringsförfrågningar ska få ett första svar senast inom 48 timmar med uppgift om vem som är lots. Uppfyllt Svarar på alla etableringsfrågor och lotsar rätt inom 48 timmar. 4. Kommunen ska marknadsföra sitt unika logistiska läge. Uppfyllt Annons i tidningen Näringsliv, Intellegent logistik, Tåg i Bergslagen m fl. Ställer ut på mässor, i maj deltog kommunen tillsammans med BRO på Logistik och Transportmässan i Göteborg. 5. Vi ska ha en hög servicenivå. Uppfyllt Ordnar möten på kort varsel, tar emot besök enligt önskemål (icke kontorstid om så önskas). Alltid anträffbar på telefon. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 15 15 Infrastruktur och kommunikation Måluppfyllelse Uppfyllt Mål Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 1. I syfte att befästa och utveckla Hallsbergs position som ledande knutpunkt i logistik och kommunikationshänseende ska kommunstyrelsen se till att kommunen deltar aktivt i de sammanhang där dessa frågor diskuteras och beslutas. Uppfyllt 2. Kommunen ska genomföra dialog med näringsliv och andra intressenter kring den kommande utvecklingen av kollektivtrafik och infrastruktur. Ej uppfyllt Genom deltagande i Logistikregionen. Kommunen deltar regelmässigt från både politiskt och tjänstemanna håll i en rad samarbetsorgan och diskussionsforum på lokal, regional och nationell nivå. Ekonomi Måluppfyllelse Mål Kommentar Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt 1. Kommunens ekonomiska soliditet ska öka årligen 2. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att deras ekonomiska värde består. ? Delvis uppfyllt En underhållsplan är framtagen. Denna tillsammans med system för felanmälan och arbetsbeskrivningar för våra fastighetsskötare ska underlätta arbetet med att bibehålla våra fastigheters ekonomiska värde. 3. Alla investeringsprojekt ska genomföras enligt beslutad processbeskrivning. 4. Vi ska öka samarbetet såväl inom kommunen som med andra kommuner i syfte att höja kvalitén och att bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt. Ej möjlig att svara på innan kommunens hela bokslut är sammanställd. Ej uppfyllt Större investeringsprojekt har en beslutad processbeskrivning. Mindre projekt saknar oftast denna beskrivning. Delvis uppfyllt Gemensam IT-nämnd är bildad tillsammans med Askersund, Laxå och Lekeberg. Verksamheten har gått över från den 1 april i år. Hallsbergs kommun har gått med i Sydnärkes lönenämnd från den första januari i år. Samarbetar med Kumla i Överförmyndarnämnden. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 16 8. Investeringar Benämning Inventarier kommunstyrelseförvaltningen Kommungemensamt datanät Inköp maskiner och inventarier Bergööhuset, Modelljärnväg Sköllergården sprinkler Tvätt- o städmaskiner Invetarier måltid Energisparåtgärder Brandskyddsåtgärder Kronan hus A + B Kronan hus C Skolor yttre miljö/Lekplatser Ombyggnation Västra skolan Ombyggnation tak Långängsskolan Ombyggantion omkläd.rum Alléhallen Tisarstrands Camping Gemensamt lönekontor Skyltning info tavlor Infokey/Påfart Milestone/Agresso Cockpit Personal- och ekonomisystem TimeCare Pool Rörmokaren 2: Kompassen Totalt Reviderad Utfall 31/12 Avvikelse Budget 2014 2014 -80 -41 39 -1 500 -134 1 366 -150 -114 36 -800 -769 31 -420 0 420 -100 -100 0 -150 -142 8 -3 600 -2 117 1 483 -1 000 -606 394 -34 000 -25 974 8 026 -15 000 -14 394 606 -300 -156 144 0 -1 114 -1 114 -2 500 -1 177 1 323 -900 -1 557 -657 -500 -658 -158 0 -526 -526 -48 -48 -1 300 -510 790 -200 -192 8 0 -5 -5 0 -73 -73 -7 600 -12 706 -5 106 -70 100 -63 113 6 987 Investeringar De två största avvikelserna vid årets slut är Kronan hus A+B som understeg budget med 8 026 tkr samt ombyggnaden av förskolan Kompassen som istället översteg sin budget med 5 106 tkr. Kostnaden för att bygga Kronan har blivit lägre än budgeterat då byggnationen kunnat ske i ett för kommunen fördelaktigt ekonomiskt läge, där lågkonjunktur inom byggsektorn gjort att priset blivit lägre. Förskolan Kompassen har trots tilläggsanslag överskridit den tilldelade budgeten. Förseningar och komplikationer har tillstött som gjort att byggnationen blivit dyrare än kalkylerat. Projekt Bergööhuset släpar efter något tidsmässigt men kommer att göras klart under 2015. Projekt Ombyggnad tak är klart och understiger budget tack vare att en upphandling gjordes och kostnaden kunde hållas nere. Projekt Tisarstrands Camping överskrider budget då vissa åtgärder var tvungna att vidtas redan under 2014, men dessa är inte budgeterade förrän 2015. Projekt Lärarrum Alléhallen överskrider kalkylen p g a fler och andra åtgärder än planerat. Kostnaderna ryms emellertid inom budgeten eftersom Utbildningsförbundet kommer att stå för ca 1 mkr av de totala kostnaderna. Från 1 april ingår Hallsberg tillsammans med Lekeberg, Askersund och Laxå kommuner i en gemensam IT-nämnd. Det har bland annat inneburit att det investeringsanslag för gemensamt datanät inte behövts tas i anspråk mer än under första kvartalet. Ombyggnation och anpassning av lokaler på Västra skolan har påbörjats under 2014 för kommande hyresgäster. Projektet saknar anslag. Sprinkler till Sköllergården har inte genomförts under 2014. Ommätning av fastigheten har genomförts och nya ritning är framtagna. Diskussioner med brandmyndigheten har förts under hösten om framtida åtgärder. Projekt Energisparåtgärder, Brandskyddsåtgärder och Lekplatser har tagit längre tid än beräknat och kommer därför fortsätta under 2015. Sedan 2010 har arbetet pågått med ett gemensamt lönekontor och från och med 1/1 2014 har kommunen ett nytt HR-system. Under året har utbildning och modifieringar skett, dock saknar detta projekt anslag för 2014. Arbete med att uppgradera ekonomisystemet samt att införa ett nytt uppföljningsverktyg, Infokey har påbörjats 2014. Projektet har senarelagts och kommer att fortsätta under 2015, därför har inte hela anslaget används under 2014. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 17 17 9. Beslutspunkter Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verkKommunstyrelsen har från och med 2012, förutom samhet utför sina respektive att vara en i huvudsak central administrativ nämnd, åligganden. blivit en produktionsnämnd mot de övriga nämnderna. Inom samtliga delar av kommunstyrelsen pågår löpande arbete med att inte överskrida fastställd budget. Inom måltidsavdelningen har ett stort analysarbete pågått under senaste året för att kartlägga samtliga kostnader och få fram tillverkningskostnader per kök. Fastighetsavdelningen har fortsatt sitt arbete med att ta fram en realistisk underhållsplan för de kommande åren samt avslutar under hösten ett omfattande arbete med att digitalisera och uppdatera samtliga ritningar över kommunens fastighetsbestånd. Arbete pågår kontinuerligt inom förvaltningen för att vid årets slut kunna presentera en verksamhet inom budget. Kommunstyrelsen har vid varje sammanträde fått en skriftlig och muntlig prognos av den ekonomiska prognosen. Nytt för året är även en tertialuppföljning vilket är en fördjupad prognos över ekonomi och måluppfyllelse. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Ett internt arbete inom förvaltningen pågår som syftar till att analysera samtliga kostnader och intäkter för att kunna bedriva verksamheten inom uppsatta ramar i flerårsplanen. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Den samlade koncernnyttan är central i alla beslut och övrig verksamhet inom kommunstyrelsen. Under förra året påbörjades ett samarbete mellan fastighetsavdelningen, teknik- och planförvaltningen och Hallbo gällande gräsklippning i Vretstorp, vilket teknik- och planförvaltningen utförde åt samtliga tre parter. Detta samarbete har utvidgats i år och nu ingår även Sköllersta. Kommunstyrelseförvaltningen använder sig allt oftare av lokaler hos Sydnärkes Utbildningsförbund för större sammankomster, t ex chefsgrupper, gemensamma nämnder och utbildningar. Hallbo ansvarar, på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen, för marknadsföring och kontraktstecknande av lägenheterna i kvarteret Kronan. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Med anledning av kommunens byte av personalsystem har personalavdelningen haft svårigheter att lämna information om hur den genomsnittliga tjänstgöringsgraden och sjukfrånvaron förändras under året. I delårsrapporten samt i årets verksamhetsberättelse finns förändringen av sjukfrånvaron redovisad till och med 31 december. Kommunstyrelsen hanterar både en egen reinvesteringsram men har också ansvar för de strategiska investeringarna. Vid tidpunkten för delårsrapporten finns inga tecken på att reinvesteringsbudgeten kommer att överskrida tilldelad ram. Därmed är det inte aktuellt med ombudgetering mellan åren. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 18 Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s k finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Ej aktuellt för kommunstyrelsen under 2014. Verksamhetsmål enligt god ekonomisk hushållning. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om man med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan, eller som utförs genom intraprenad. Energiåtgången i kommunens verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet årligen minska. Energiåtgången har minskat under 2014. Arbetet med att säkerställa mätmetoder avseende förändringar av energiförbrukningen kommer att fortsätta under våren 2015. Vi kommer dessutom arbeta med att kunna särskilja vad som är fastighetsel och vad som är verksamhetsel. Detta är inte säkerställt i dagsläget. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas. Under året har försäljning av fastigheter skett. Det finns fler fastigheter som pekats ut som icke strategiska och som inte heller använts av kommunen. Av olika skäl så är dessa ej lämpade för försäljning i dagsläget. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 19 19 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF De politiska partierna skall verka för en god representativitet i nämnder och styrelser. Informationsmaterial anpassas efter olika gruppers behov och kunskap, ha ett lätttillgängligt innehåll och ges ut på olika språk. Varje hushåll skall få information om denna plan. Arbeta för att ingen i Hallsbergs kommun ska känna sig diskriminerad eller utsatt för kränkande behandling. Medborgarnas delaktighet Uppdrag Informationsfolder framställd på 7 språk tillsammans med Alléhallen om verksamheten. För Om Med Information för alla deltagare som genomgår samhällsorienteringen av förtroendevalda. Av 10. Bilagor Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014 20 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 21 21 * medverka vid bedömning och kartläggning Att södja och hjälpa personer in på arbetsmarknaden. Arbete och försörjning Kommunen skall verka för att skapa gemensamma mötesplatser för invånarna. Kommunen skall vid projektering av nya större och mindre bostadsområden särskilt planera för att motverka bostadssegregation. I kommunens kommande översiktsplan ska eftersträvas en blandning av upplåtelseformer för att på sätt medverka till valfrihet i boendet. Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion. En särskilt riktad insats för 2014/15. Bostäder ska utformas så att alla Redovisad informatmänniskor får en bra och ända- ion till Boverket. målsenlig bostad. Samhällsplanering och bostäder. Medverkat vi kartläggning av nyanlända tillsammans med Arbetsförmedlingen och på Möjligheternas Hus. Projektansökan beviljad av Länsstyrelsen för flyktingguider genom gemensamma insatser tillsammans med föreningslivet. Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 22 * söka medel via EU:s fonder och ha arbetsförmedlingen som partner i projekt och insatser för att nå målet. * skapa kontakter med arbetsgivare som kan hjälpa till med praktikplatser eller arbetsträning, samt att erbjuda feriearbete för ungdomar. Kompetenshöjning hos medarbetare för att bättre motivera och vägleda. Deltagande vid föreläsningar om länders kultur och samhälle där vi tar emot fleratalet flyktingar såsom Eritrea och Syrien. Projektansökan, paragraf 37 av medel från Länsstyrelsen för insatser i kommunen. Medverkat vid kartläggning av nyanlända tillsammans med Arbetsförmedlingen och på Möjligheternas Hus. * motivera och vägleda * erbjuda kompetenshöjande insatser tex utbildning Medverkat vi kartläggning av nyanlända tillsammans med Arbetsförmedlingen och på Möjligheternas Hus. Alfabetiseringsprojektet med arbetsplatsintroduktion. En särskilt riktad insats för 2014/15. * medverka vid bedömning och kartläggning Att södja och hjälpa personer in på arbetsmarknaden. Arbete och försörjning Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 23 23 Prova på dag på Stocksätterskolan. Medverkade gjorde 16 föreningsar och ca 200 barn och föräldrar. Folder framställd av Flyktingavdelningen för prova på aktiviteter hos föreningslivet. Ingen anställd blir i sin anställning utsatt för rasism, främlingsfientlighet, trakasserier eller diskriminering. Kommunen som arbetsgivare Äldre invandrare ska ges möjlig- Alla äldre nyanlända het att få undervisning i svenska flyktingar får möjlighet att studera SFI och samoch samhällskunskap hällsorientering på modersmål. Äldre och funktionshindrade Främja förutsättningar och aktivt stimulera alla invånare att delta i kommunens kultur-, föreningsoch idrottsliv. Planera för mötesplatser både ute och inne, där kulturverksdamhet och fritidsverksamhet kan bedrivas i både öppen och organiserad form . Hallsbergs kommun ska verka för att alla får tillgång till information om kultur- och föreningslivet. Kultur och Fritid Erbjudit subventionerade träningskort på Alléhallen. Prova på aktiviteter hos ett 20-tal föreningar tillsammans med nyanlända flyktingar. Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014 Vid rekrytering ska etnisk mångfald och en jämn kön- och åldersfördelning eftersträvas De anställda ska erbjudas fortlöpande kompetensutveckling för att öka kunskaperna om mångfald och integration. Personalsammansättningen i Hallsbergs kommun återspeglar kommuninvånarnas sammansättning avseende kön, etnisk mångfald samt åldersfördelning. Uppföljning KSF Plan för INTEGRATION & ETNISK MÅNGFALD 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 24 Internkontrollplan 2014-12-31 1. Verksamhet Process Moment (Rutin/system) Registrering av allmänna handlingar. Metod Utförd av Resultat Att registrering Sticksker enligt lag. prov Dokumenthante- Att dokumentring/ Arkivering hanteringsplanen är uppdaterad./ Att dokumenthantering/ arkivering sker enligt planen Allkontroll / Stickprov ÅtTidgärd plan Ansvarig NämndStickprov utfört ingen sekreterare avvikelse Kommundirektören Assistent/ Handläggare / Assistent/ Handläggare Resp. avdelningschef Resp. avdelningschef Flyktings Plan beslutad 14 maj 2013, rutin fungerar. Ekonomiavdelnings plan är ej tagen under 2014, arkivering sker enligt tidigare plan. AME, Intern Service, Måltidsavdelningens, Kansliavdelnings plan uppdaterad och arkivering sker enligt plan. Delagationsord- Att beslut tas av StickAssistent/ Stickprov utfört av rätt delegat. / prov / HandlägKansliavdelning ingen ning Att delegations- Stickgare / avvikelse. beslut anmäls till prov Nämndnästkommande sekreterare sammanträde. Kommundirektören Kommundirektören Attestförteckning Uppdatering och Årsvis beslut av Attestförteckning. Ekonom Uppdatering och beslut taget. Ekonomichefen Back-up rutiner för ekonomisystemet Extern kon- Ekonomiavdelningen ansvarar inte längre för sult att ta back-up för ekonomisystemet. Detta ansvar har övergått till den gemensamma ITnämnden i Sydnärke. Ekonomichefen Att back-up fun- Årsvis gerar VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 25 25 Intern kontrollplan 2014-12-31 2. Gemensam administration Process (Rutin/system) Moment Me- Utförd Resultat tod av Introduktionsplan för flyktingar Att intro- Stick- Assiduktions- prov stent/ Hanlägplan finns. gare Körjournal AME Att regi- Allstrering konsker i kör- troll journal. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF För mottagna efter 1 dec 2010 har samtliga nyanlända och kommun-bosatta flyktingar en indroduktionsplan. Barn över 16 år finns med i sin vårnadshavares plan så länge de bor i samma hushåll. För mottagna före den 1 dec 2010 har ungdomar över 16 år egen introduktionsplan. AssiKörjornal används stent/ för registrering av Hand- körda mil. läggare 26 Åtgärd Tid- Ansvarig plan Avd.chef Flykting Avd.chef AME Intern kontrollplan 2014-12-31 3. Ekonomi-administration Metod Process (Rutin/system) Moment Kontanter/handkassa StickKontanter ska stämma prov med kassaregister/kassarapport. Kvitto med underskrift ska bokföras vid utlämnande av kontanter. Kontroll av Stickatt konto för prov betalning av faktura tillhör rätt leverantör/person AllÖverföring konskall alltid godkännas troll av två personer som oberoenda av varandra kontrollerar att transaktionen debiteras/krediteras rätt konto. Betalning av fakturor Överföring mellan bankkonton VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 27 27 Utförd Resultat av AssiEj utfört stent/ Handläggare Åtgärd Tid- Ansvaplan rig Våren Ekonomi2015 chefen Utfört, inga Assistent/ avvikelser Handläggare Ekonomichefen AssiÖverföringar stent/ är ej möjliga Ekonom utan två i förening som godkänner överföringen. Därmed görs denna kontoill alltid. Ekonomichefen Intern kontrollplan 2014-12-31 4. Personaladministration Process (Rutin/ system) Moment Personalkostnader Att rätt person Varje får rätt lön mot anställningsav- månad tal. Metod Utförd av Resultat Resp. avd.chef LAS (Lagen om Att LAS-regler Kvartals- Ansvarig anställningsföljs vid tjänste vis chef skydd) för -tillsättning. KSF´s personal Rehabilitering för KSF´s personal Att rehabilite- Kvartals- Ansvarig ringsprocesse vis chef n genomförs. Skatter och soc.avg. Avstämning av Allskatt och kontroll soc.avg. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF Åtgärd Tidplan Ansvarig Kontroll utförd av samtliga avdelningar. Ingen avvikelse Personalchefen Endast en anställning har gjorts av ekonomiavdelningen och där fanns inte behörig person på LAS-listan, därav gjordes en extern rekrytering. Personalchefen En avstämning med Personalavdelningen innan ny personal tas in är brukligt för alla avdelningar. Genomförs löpande eller på vissa avdelningar ej aktuellt. Ekonomi- Ej utfört avd. Extern grupp 28 Personalchefen Våren Ny lönenämnd i år. 2015 Saknas bra rutiner för uppföljning Ekonomichefen Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: [email protected] VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 KSF 29 29 Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2014 Årets verksamhet............................................................................................................................... 3 Ekonomi .............................................................................................................................................. 6 Investeringsredovisning ................................................................................................................ 7 Personal .............................................................................................................................................. 8 Antal anställda ............................................................................................................................... 8 Personalomsättning och rekrytering ........................................................................................... 8 Frisknärvaro och sjukfrånvaro ..................................................................................................... 8 Verksamheternas kommentarer.................................................................................................. 8 Intern kontroll ..................................................................................................................................... 9 Handikappolitiskt program ............................................................................................................... 9 Plan för integration ............................................................................................................................ 9 Mål och måluppfyllelse ................................................................................................................... 10 Livskvalitet .................................................................................................................................... 10 Boende .......................................................................................................................................... 11 Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv ............................................................................. 11 Infrastruktur och kommunikationer ........................................................................................... 12 Ekonomi ........................................................................................................................................ 12 Framtiden.......................................................................................................................................... 13 Nyckeltal ........................................................................................................................................... 15 Beslutspunkter ................................................................................................................................. 16 Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk hushållning: .......................... 17 2 Årets verksamhet Nämndkansli Under året har en omorganisation skett inom kansliet. En administrativ enhet har skapats med gemensam administration för hela förvaltningen ledd av enhetschef Inger Karlsson. Liksom förra året har tre personer, 2,6 tjänster, varit vakanta. Denna situation har hårt ansträngt ledning och administration som under lång tid varit underbemannade. Hemtjänst Hemtjänsten har under hösten påbörjat arbetet med att införa Time Care Planering, som är ett databaserat schemaläggningssystem, där schemat läggs utifrån en behovsgraf. Systemet ger också personalen större möjlighet att påverka sitt schema. Arbetet med att ”Styra resurser efter behov” fortsätter och arbete över gränserna har blivit ett mer naturligt arbetssätt. Genomförandeplaner, kontaktmannaskap och bemötande är saker som står på agendan i alla enheter. Handlingsplanen för att implementera den ”Nationella värdegrunden för äldre” har följts upp och arbete utifrån den pågår. Bl. a. har värdegrundsledare utbildats och haft samtalsgrupper i en del hemtjänstgrupper. Under planeringsdagar har hemtjänstgrupper diskuterat samarbete, bemötandeoch etikfrågor. Två av enhetscheferna i hemtjänst går Socialstyrelsens utbildning ”Att leda utifrån den nationella värdegrunden”. Bemanningsenheten arbetar med Time Care Pool, som är ett databaserat bokningssystem för timvikarier. Efter att ha kontrollerat eventuell övertalighet på andra arbetsplatser prioriteras i första hand de deltidsanställda som vill gå upp i tid. Som en del i kvalitetsledningssystemet har en rutin tagits fram, bl. a. rutin för Teamträffar där brukarfrågor och brukarens behov tas upp på ett systematiskt sätt. Rutin för Teamledningsgrupp har också tagits fram, bl a för att säkerställa hur enheten arbetar med kvalitetsfrågor. Arbete pågår nu för att det nya arbetssättet ska implementeras i verksamheten. Under året fick hemtjänsten ett tilläggsanslag för att undersöka hur man kan få ner antalet personal som en hemtjänsttagare träffar på en tvåveckorsperiod. Under 2013 var antalet besökare 23 och i oktober 2014 mättes antalet till 20. Arbetsgrupper från hemtjänsten har varit i Leksand på studiebesök för att ta del av arbetssätt i deras projekt ”Hållbar hemtjänst”. Bl a har det lett till att vi beslutat att enhetschef, kontaktperson och vid behov arbetsterapeut ska göra hembesök hos ny brukare inom 14 dagar från verkställighet av beslut för att efterfråga önskemål och förväntningar i syfte att upprätta genomförandeplanen i samråd med den enskilde. Särskilt boende Inom SÄBO har behovet av vårdboende varit stort under året. Brukare som inte kunde återgå hem blev kvar på Regnbågen, vilket i sin tur innebar ökade kostnader för utskrivningsklara på USÖ. Socialnämnden har under våren beslutat att starta ett nytt boende med tio vårdplatser. Vårdboendet är beläget på bottenplan på Nytorgsgatan 20. Sprinklersystem har installerats i samtliga lägenheter. Köket på våning två är helt nytt och i övrigt har visst målningsarbete gjorts. I oktober fick tre brukare erbjudande att bo kvar och slutet av november flyttade korttidsvården upp till våning två. Vid årets slut hade sju brukare flyttat in på nya vårdboendet Nytorgsgatan 20. Personalutrymmen har gjorts i ordning på plan tre. Inom demensboende har vi under 2014 erbjudit 48 lägenheter och inom vårdboenden 11 lägenheter, vilket betyder att vi under året har vi haft en omsättning på 44 % av våra brukare på SÄBO. 3 Vårdplanering på USÖ har skett vid 160 tillfällen. Av dessa patienter har 102 personer återgått hem medan 58 erbjöds korttidsvård. Det är ett liknande resultat som 2013 trots att USÖ under året minskat antalet vårdplatser p.g.a. sjuksköterskebristen. Arbetet med kvalitetsregistren har fortsatt och involverat samtliga medarbetare. För 2014 erhöll Hallsbergs kommun drygt 2,1 miljon i prestationsersättning för det förbättringsarbete som gjorts för de mest sjuka äldre. Nya förflyttningsinstruktörer har utbildats och övriga instruktörer har fått en påbyggnadsutbildning. Enhetschefer och arbetsterapeuter har haft en halvdagsutbildning i förflyttningsteknik. Dokumentationsgranskning av journaler och utbildning har genomförts av sjuksköterskor och arbetsterapeuter. Uteplats på Sköllergården har iordningställts. Vi firade 20-årsjubileum på Sköllergården, vilket var mycket uppskattat. Samtlig vårdpersonal på SÄBO och sjuksköterskor har fått sex timmars utbildning i läkemedel och äldre. Arbetsmiljöverket har gjort tillsynsbesök på samtliga boenden gällande riskbedömningar vid inflytt av nya brukare. Nya rutiner har tagits fram och de gamla har reviderats. Under året har sju vårdbiträden inom äldreomsorgen validerats till undersköterskor i det s.k. omvårdnadslyftet. Individ- och familjeomsorg, IFO På IFO har det under året varit en personalomsättning inom Barn- och familjeenheten och under perioder har inte alla tjänsterna varit tillsatta. Detta har bidragit till ökad arbetsbelastning och en tuff arbetssituation för handläggarna. Detta är en relativt ny situation då arbetsgruppen tidigare varit mycket stabil och med lång erfarenhet. Under december inledde IVO en granskning av handläggningen inom enheten. Svar har ännu inte inkommit men ett utvecklingsarbete utifrån muntlig återkoppling har inletts. En del arbete har lagts ned på planering för en familjecentral. Öppenvården kommer i sin helhet att flytta till familjecentralen. Placering i familjecentralen möjliggör utökat samarbete och samverkan med Bildningsförvaltningen och Region Örebro län. Från årsskiftet 2014 har vi tagit emot ensamkommande barn. Kommunen har avtal om att erbjuda sex asylplatser. Vid årsskiftet 2014-2015 hade vi 17 ensamkommande barn. Det beror på att när ett barn får uppehållstillstånd kommer ett nytt asylsökande barn. Det är alltid sex asylplatser belagda. Boendet för dessa barn ordnas genom avtal med Global Care i Laxå. Stor vikt har under året lagts på att få tillstånd en effektiv biståndsbedömning. Vuxenheten har i slutet av 2014 påbörjat arbetet med det nya Mottagningsteamet i Sydnärke. Kontakter har etablerats och teamet, strukturen och arbetsinnehållet har börjat byggas upp. I teamet ska det ingå 25 % socialsekreterare från varje deltagande kommun. Vi har under året utbildats i samt implementerat Meddix öppenvård i vår verksamhet vilket är ett verksamhetssystem för utbyte av information med Regionen vid behov av gemensam planering. 4 Öppenvården Stegen har under 2014 utvecklat verksamheten inom flera olika områden. Stegen har nu två ADDIS utbildade drogterapeuter. Stegen har under året arbetat med att anpassa behandlingsinnehåll och arbetsuppgifter, för att på ett bättre sätt kunna möta människor med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Detta genomförs med hjälp av en psykolog vid Bräcke diakoni, Göteborg. Stegen ansvarar nu själva för provtagning på klienter, genom övervakade urinprov. Verksamheten för funktionshinder, VFF Under 2014 har totalt tre medarbetare inom LSS-enheten validerats till undersköterskor. Detta har skett via Omvårdnadslyftet. Det riktade tilläggsanslaget för att skapa en stimulerande verksamhet inom daglig verksamhet har 2014 använts till att iordningställa utemiljön kring Träffen. Enhetschef och områdeschef har gemensamt med föräldrar och företrädare till de brukare som har sin dagliga verksamhet på Träffen, fört dialog kring framtida användande av tilläggsanslaget. Under hela året har verksamheten deltagit i ett projekt som heter EBP, evidensbaserad praktik. Projektet drivs av Regionförbundet med medel från staten. Fyra medarbetare inom boende med särskild service, har gått en lärandecirkel samt deltagit i handledning. Ytterligare två medarbetare har utbildats i den så kallade Delaktighetsmodellen. Trycket på daglig verksamhet har ökat under året. I slutet av året tecknade Socialförvaltningen avtal med aniAra som drivs av stiftelsen Activa. aniAras verksamhet består av en kulturdel och en maskin- och fastighetsdel och är ett bra komplement till den dagliga verksamhet som drivs i egen regi. Inom aniAra fanns vid årsskiftet 11 personer från verksamheten för funktionshinder. Personal inom korttidsboendet har under året planerat och öppnat en ”fritidsgårdsverksamhet” för vår målgrupp. Fritidsgården öppnade under hösten och är lokaliserad i daglig verksamhets lokaler. Öppettiderna är varannan måndag kväll och planeringen av verksamheten har skett tillsammans med de brukare som har velat delta i planeringen. Socialpsykiatrin har även detta år haft ett ökat inflöde av boendestödsbeslut att verkställa. Den dramatiska ökningen har planat ut men behoven hos de enskilda brukarna varierar kraftigt. Tidigare bodde socialpsykiatrins brukare ganska samlat i centrala Hallsberg, men numera har verksamheten insatser även i övriga tätorter. 5 Ekonomi Driftsredovisning (tkr) Utfall 31/12 2013 Utfall 31/12 2014 Budget 2014 Avvikelse mot budget Intäkter Kostnader - därav personalkostnader - därav kapitalkostnader - därav lokalkostnader - därav övriga kostnader 31 993 -269 566 -193 958 -911 -28 831 -45 866 41 821 -289 590 -208 703 -923 -26 933 -53 031 30 530 -272 739 -198 008 -939 -27 967 -45 825 11 291 -16 851 -10 695 16 1 034 -7 206 Nettokostnad -237 573 -247 769 -242 209 -5 560 Utfall 31/12 2013 Utfall 31/12 2014 Budget 2014 Avvikelse mot budget Förvaltningsgemensam administration Vård och omsorg Enheten för funktionshindrade Individ- och familjeomsorgen -5 709 -152 -2 399 2 551 -160 502 -33 574 -37 788 -172 201 -33 711 -42 009 -165 525 -32 772 -41 513 -6 675 -939 -496 Nettokostnad -237 573 -247 769 -242 209 -5 560 Budget 2014 Utfall 2014 Avvikelse tkr -400 -600 -600 -700 -2 300 -412 -1014 -589 -409 -2423 -12 -414 11 291 -123 Investeringsredovisning Benämning Arbetstekniska hjälpmedel Inventarier, IT mm Time-care planering Inköp fordon Totalt 6 Totalt kommer förvaltningen att uppvisa ett ekonomiskt underskott på ca 5 600 tkr. Detta framför allt beroende på underskott inom äldreomsorgen som uppvisar en kraftig ökning av kostnaderna. Inom hemtjänsten har det varit en stor ökning av omsorgstyngden. Vi har 16 fler brukare med hemtjänst 2014 än 2013 och 11 fler brukare med larm. Den stora ökningen av omsorgstyngd beror både på ett ökande antal personer i behov av insatser och på att de personer som har insatser behövt mycket mer hjälp. Korttidsplatserna i kommunen har inte räckt till varför en del servicelägenheter använts som korttidsplatser och det är hemtjänsten som utfört insatserna på dessa platser. Inom hemtjänsten planeras ca 1 200 besök varje dag, till detta tillkommer besök på grund av larm. Vi har omprövat biståndsbeslut och gjort översyn av planeringen för att säkra effektiviteten. Inom SÄBO har det under året varit en ökad omsorgstyngd. På Sköllergården har vi haft en förstärkning nattetid i princip hela året, motsvarar 1,92 årsarbetare. Skälet till förstärkningen på natten har varit att brukare på alla tre våningarna varit oroliga och inte kunnat lämnas ensamma under längre perioder. Grundbemanningen är två medarbetare på natten vilket skulle ha inneburit, om vi inte förstärkt, att minst en våning varit obemannad och det har inte varit möjligt p.g.a. brukarnas oro under nattetid. Även på Kullängen har vi haft förstärkning p.g.a. oroliga brukare. På Kullängen blir problemen större då flera brukare är oroliga p.g.a. att enheterna är så stora och de oroliga brukarna påverkar andra i högre utsträckning än på mindre enheter. Att vi haft så många beslut om vårdboende har inneburit att korttidsavdelningen varit fullbelagd varför vi använt tomma lägenheter inom alla SÄBO för korttidsvård. Även om vi använt både boendeplatser och servicebostäder har vi inte kunnat ta hem alla utskrivningsklara och våra kostnader för detta uppgår till ca 1 000 tkr, ett överskridande av budget med ca 800 tkr. Den ökade omsorgstyngden har också inneburit ökade kostnader för inkontinens- och sjukvårdsmaterial. Både inom hemtjänst och inom SÄBO har vi haft flera personer som under lång tid behövt palliativ vård. Vi har därför haft vak dygnet runt under längre perioder. VFF har ett underskott på personal om 3,9 årsarbetare i förhållande till den omsorgstyngd verksamheten har. Under året har de varit tvungna att ta in vikarier på de boendena med stor omsorgstyngd för att verksamheten skulle fungera. Vi kommer under 2015 att testa en utvecklad modell för att mäta omsorgstyngden i våra boenden. Under en fyraveckorsperiod har en lägenhet i ett gruppboende behövt renoveras. Under den perioden fick en av brukarna flytta ut ur sin bostad. Eftersom nattbemanning behövdes fick verksamheten dubbla kostnader under denna period. IFO:s underskott är beroende på att kostnaderna för placeringar för barn/ungdomar har ökat under året. Några av de personer som behövt placeras har också haft ett stort omvårdnadsbehov som kräver dyrare placeringsformer. Investeringsredovisning De större investeringarna under året är en buss till verksamheten för funktionshinder och inventarier till det nya vårdboendet. Vi har även behövt investera i omvårdnadshjälpmedel till det nya boendet bl.a. 10 nya vårdsängar, 10 golvlyftar samt 20 hygienstolar. 7 En uteplats med staket har iordningsställts på Sköllergården för att underlätta de boendes utevistelse. Vi har investerat i en ljudanläggning på dagcentralen Åsen samt köpt TV-apparater till dagcentralerna. Mindre investeringar har också gjorts i form av datorer, nya dataprogram, sittgrupper, omklädningsskåp och arkivskåp. Personal Antal anställda Vid årets utgång var totalt 506 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 484 kvinnor (96 %) och 22 män (4 %). Omräknat till heltider motsvarar de 506 medarbetarna 432,86 årsarbetare. Det var 27 personer som hade en visstidsanställning. Personalomsättning och rekrytering Antalet rekryteringsannonser har varit 22 st., då har några varit annonser för flera tjänster. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Av samtlig personal har 67 % varit sjuka färre än 5 dagar, s.k. frisknärvaro. Sjukfrånvaron var 10,29 %. Kvinnors sjukfrånvaro var 10,63 % och männens sjukfrånvaro var 3,65 %. Sjukfrånvaron from dag 60 är 50,09%. Verksamheternas kommentarer Nya enhetschefer har anställts både inom äldreomsorg och inom verksamheten för funktionshinder. På grund av den höga omsorgstyngden har fem undersköterskor anställts som resurs till hemtjänsten. Förvaltningen har fått prestationsersättning till det s.k. omvårdnadslyftet och sju vårdbiträden inom äldreomsorg och tre inom VFF, har genom detta nu tagit undersköterskeexamen. Sjuksköterskesituationen har varit mycket ansträngd under året. Det har varit en generationsväxling p.g.a. pensionsavgångar, några har slutat för att tillträda annat arbete och några har varit långtidssjukskrivna. Under sommaren lyckades vi inte rekrytera några semestervikarier varför vi anställde tre sjuksköterskestuderande som har assisterat sjuksköterskorna och arbetat på delegation. För första gången på tolv år har vi använt bemanningsföretag. Några sjuksköterskor kortade sin semester och ett par av våra pensionärer samt MAS har arbetat mycket för att till del täcka de vakanser vi haft inom Hälso- och sjukvårdsenheten. Trots detta har det blivit mycket övertid och ensamarbete kvällar och nätter. Det har varit relativt stor omsättning på socialsekreterare, framför allt inom Barn- och familjeenheten. Fortfarande finns någon vakans men rekrytering pågår. Under året har två biståndshandläggare gått på föräldraledighet. En biståndshandläggare har varit långtidssjukskriven. 8 Intern kontroll Internkontroll har genomförts enligt fastställd internkontrollplan för 2014. Den interna kontrollen redovisas separat på februarisammanträdet. Handikappolitiskt program Medarbetare undviker parfymer och andra produkter med starka dofter i arbetet. En dialog pågår med medarbetare om rökning i tjänsten, dvs. var och när man röker. Bl. a. ska rökning undvikas i närheten av entréer och strax innan man går in till hemtjänsttagare. Plan för integration För att ingen anställd ska bli utsatt för rasism, främlingsfientlighet, trakasserier eller diskriminering i sin anställning går förvaltningen årligen igenom de planer som finns i kommunen, bl.a. Policy för Diskriminering. Personalsammansättningen i Hallsbergs kommun ska återspegla kommuninvånarnas sammansättning avseende kön, etnisk mångfald samt åldersfördelning. Socialnämnden rekryterar, då det är möjligt, personal med kunskaper även i andra språk. 9 Mål och måluppfyllelse Följande definitioner gäller: Målet uppfyllt, 100 % måluppfyllelse Målet delvis uppfyllt, 99-80 % måluppfyllelse Målet bedöms inte vara uppfyllt, 79 % måluppfyllelse eller mindre Livskvalitet Nämndens effektmål: Socialförvaltningens brukare ska vara nöjda med den sociala samvaron och de aktiviteter som erbjuds (75 % nöjda) Socialförvaltningens medarbetare ska alltid ge ett gott bemötande (93 % nöjda) Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke Kommentar I förvaltningens egen brukarundersökning uppgav 77 % att de var nöjda med den sociala samvaro som erbjöds på dagcentralerna och 64 % av de som bor i särskilt boende uppger att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds. För VFF var resultatet 89 % nöjda inom bostad med särskild service och socialpsykiatrin. Några av de aktiviteter som genomförts är trädgårdsfester, julfester och flera andra fester med tema utifrån årstid. Rehabträning och andra former av fysisk aktivitet erbjuds. Vi arbetar för att öka brukarnas inflytande bl.a. över vilka aktiviteter som erbjuds via Gårdsråd. En inventering av samtliga personers intressen, inom boendena är genomförd som underlag för vilka aktiviteter som ska erbjudas. Aktiviteter som erbjuds sätts upp på anslagstavlor på samtliga enheter inom äldreomsorgen. Daglig verksamhet 100 % Gruppboende 100 % Pers. ass. 100 % Socialpsykiatrin 100 % Hemtjänsten 97 % Särskilt boende 96 % IFO 92 % Brukare i särskilt boende har rätt till daglig utevistelse (75 % ska ha fått frågan varje dag) I förvaltningens egen brukarundersökning uppgav 53 % att de får komma ut varje dag om de vill. Uteplatserna på våra boenden har gjorts i ordning med blommor och möbler. På Sköllergården har en ny uteplats iordningsställts. Brukare inom LSS-verksamheten ska utifrån intresse ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter Samtliga brukares intressen är inventerade och sammanställda. Detta dokument kommer att arbetas vidare med under nästa år för att hitta samordning mellan boendena. Vi har startat en aktivitetsgrupp med representanter från respektive boende. Det har redan resulterat i ett ökat antal aktiviteter. 10 Vårdskador ska förebyggas Trycksårsförebyggande madrasser har köpts in till alla våra särskilda boenden och all personal har fått utbildning i att förebygga tryckskador. Boende Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen Nämndens effektmål: Kommentar: Alla särskilda boenden erbjuder kvarboende i livets slutskede Alla i livets slut har erbjudits kvarboende. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Nämndens effektmål: Socialförvaltningens brukare ska uppleva att de får en bra vård och omsorg (90 % nöjda) Socialförvaltningens brukare ska ha inflytande över den vård och omsorg de får (80 % nöjda) Socialförvaltningens medarbetare ska upplevas ha en hög kompetens (80 % nöjda) Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla Kommentar: 96 % av hemtjänstens brukare 91 % av de boende i särskilt boende 90 % av brukarna inom IFO och 100 % inom VFF är nöjda med hjälpen de får. Förvaltningen arbetar med genomförandeplaner där arbetet så långt det är möjligt läggs upp utifrån den enskildes önskemål. Inom äldreomsorgen utvecklas arbetet med kontaktpersoner som har ett särskilt ansvar för ett mindre antal brukare. Diskussioner kring avvikelser och missförhållanden tas upp på enheterna och en utbildning i ”Lex Sarah” har genomförts. Enligt egen enkät upplever 66 % av hemtjänstens brukare att man får välja när man får hjälp. Enligt Öppna jämförelser uppger 51 % att de kan påverka när de får hjälp och 78 % att personalen tar hänsyn till önskemål och synpunkter. 89 % av de boende i särskilt boende menar att personalen tar hänsyn till hur de vill ha hjälpen utförd. 84 % kan välja när de får gå upp på mornarna oh 82 % när de vill gå till sängs för natten. 82 % av dem som bor i gruppbostad, 92 % av dem som har boendestöd och 88 % som har personlig assistans anser att de får vara med och bestämma hur hjälpen ska utföras. 83 % inom daglig verksamhet får vara med och bestämma om sitt arbete Enligt egen enkät svarar 88 % att hemtjänsten uppfyller deras förväntningar, 82 % inom SÄBO menar att hjälpen uppfyller deras förväntningar. 90 % av brukarna inom IFO är nöjda med hjälpen/rådgivningen. 100 % av de boende i gruppbostad, 100 % av dem med personlig assistans 11 Formell kompetens ska prioriteras vid rekrytering (87 % undersköterskeutbildning) och 97 % av dem som har boendestöd menar att hjälpen de får uppfyller deras förväntningar. Inkomna klagomål och synpunkter tas upp på arbetsplatsträffar för diskussion i syfte att förbättra och utveckla verksamheten. Inom hemtjänsten har 84,5 % av de tillsvidareanställda undersköterskekompetens, motsvarande siffra inom SÄBO uppgår till 89,6 %, detta motsvarar 87 % av medarbetarna inom äldreomsorgen. Vi strävar alltid efter att rekrytera personal med t ex omvårdnadsutbildning eller motsvarande. Tio personer inom vård och omsorg har genom omvårdnadslyftet genomfört utbildning till undersköterska. Socialförvaltningen ska i samverkan med enskilda, väntjänst och frivilligorganisationer erbjuda kulturella aktiviteter på dagcentraler och särskilda boenden. Enkät är utdelad i början av 2015 och svaren kommer nu in varför sammanställning saknas. De svar som inkommit visar att de svarande är mycket nöjda. Resultatet kommer att redovisas vid delårsbokslut 2015. (under 2014 ska ett nuläge tas fram över hur många av besökarna på dagcentraler som är nöjda med kulturella aktiviteter) Infrastruktur och kommunikationer Nämndens effektmål: Socialförvaltningen hemsida ska vara lätt tillgänglig för dem som söker information om förvaltningens verksamhet Minst 80 % av maxpoäng i SKL’s granskning av information om nämndens verksamhet Ekonomi Nämndens effektmål: Budget i balans Kommunen ska aktiv verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikationer Kommentar: ÄO IFO VFF 2014 68 % 69 % 41 % 2013 61 % 46 % 31 % Under hösten har vi utvecklat informationen på hemsidan men mätningen som resulterade i ovanstående resultat genomfördes innan vårt utvecklingsarbete var klart. Även om vi inte uppnår måluppfyllelse har resultaten förbättrats. Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktig och god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel Kommentar: Förvaltningen har ett ekonomiskt underskott om ca 5 600 tkr. Arbete har under hela året pågått för att få en ekonomi i balans. Bl a genom omprövning av 12 (+/- 0 i bokslut) biståndsbeslut, schemaändringar, att styra resurser efter behov och genom att hålla timvikarier på en så låg nivå det varit möjligt. Beläggningsgraden har varit fortsatt hög under året. Hemtjänsten har haft många brukare med många besök, stora HSL insatser och flera har haft dubbelbemanning, detta tillsammans har inneburit att mängden besök och insatser vida överstigit tillgången på personal och resulterat i att enheterna tvingats anställa fler vikarier än vi haft budget för. (Ekonomiskt utfall i paritet med eller understiga kostnader i jämförbara kommuner) (Planeringsverktyg ska användas för att optimera restid) Personer i behov av försörjningsstöd ska så snabbt som möjligt uppnå egen försörjning (50 % ska vara självförsörjande inom 6 månader) Enligt KKiK (kommunens kvalité i korthet) har Hallsberg, jämfört med riket, låga kostnader för både hemtjänst och SÄBO medan kvalitetsindikatorer ligger strax under medelnivå. Planeringsverkyget Laps Care, som är ett databaserat planeringsverktyg för hemtjänstinsatser, används. 2014 var 283 hushåll aktuella för försörjningsstöd. Av dessa 283 blev 87 självförsörjande inom 6 månader, vilket är 31%. Kostnaderna för försörjningsstöd har mellan åren 2013 och 2914 minskat med 1 300 tkr. Framtiden Vi ser i befolkningsprognoserna ett ökat antal äldre vilket kommer att ställa krav på fler insatser från nämnden. Vi behöver under 2015 upprätta en plan för framtida äldreomsorg. Nämnden kommer under 2015 att ta emot nya verksamheter, Arbetsmarknads- och integrationsenheten, folkhälsa, alkohol- och tobakshandläggning samt delar av LSS-verksamhet som tidigare varit organiserad under Kommunstyrelseförvaltning samt Kultur- och utbildningsförvaltning. Under 2015 förväntas ett större antal asylsökande ensamkommande barn komma till Sverige, det betyder att Migrationsverket skrivit upp det antal asylsökande barn som varje kommun förväntas ta emot. För Hallsbergs del innebär det att vi kommer att ta emot 11 asylsökande barn 2015 istället för som 2014 sex asylsökande barn. Under senare del av 2014 samt i början av 2015 kommer ett stort antal nya Författningssamlingar som reglerar nämndens ansvarsområde att träda i kraft så som SOSFS 2914:2 Kunskap hos personal som ger omsorg och service till personer med funktionsnedsättning. SOSFS 2014:4 Våld i nära relationer, SOSFS 2014:5, nya regler om dokumentation SOSFS 2014:6, Handläggning av barn- och unga, SOSFS 2014:7 Behörighet att utföra arbetsuppgifter inom barn och ungdomsvård samt SOSFS 2014: Allmänna råd adoptioner. Detta kommer att ställa krav på kompetensutveckling och utvecklingsarbete. 13 De omstridda bemanningsreglerna i demensboende, och senare även vårdboende, som skulle träda i kraft 31/3-2015 kommer troligen att skjutas upp. Beslut kommer att fattas i frågan den 27/1. Om regelverket kommer att träda i kraft kommer det att i hög grad påverka behovet av personal i våra särskilda boendeformer. Social- och arbetsmarknadsnämnden har för 2015 fått ett resurstillskott på 11 500 tkr. Trots detta kommer året att bli tufft då vi 2014 inte hade vår ekonomi i balans. Bemanningsenheten ska utvecklas, förbättras och förstärkas, bl a genom nätverksträffar inom Sydnärke. E-hälsa behöver utvecklas för att effektivare kunna möta högre krav från omvärlden och ökat vårdbehov. Dokumentationen behöver förbättras och digitaliseras. En pool med kompetent personal skulle förbättra kontinuitet och kompetens framför allt inom äldreomsorgen. Omvärldsbevakning står på agendan för 2015, t ex vad som händer inom IT området, vilka kommuner som har bra äldreplaner, att införa nya utredningsmetoder och att arbeta med evidensbaserade metoder. Biståndshandläggarna kommer under 2015 att utbildas i ÄBIC, äldres behov i centrum, som är en utredningsmetod som fokuserar på att skapa en tydlig behovsbild som underlag för beslut. Detta är en viktig satsning för att få en än mer stringent biståndsprövning. Hallsbergs kommun kommer under 2015 att samarbeta med Kumla kommun även vad gäller familjerätt. Det är ett så specifikt område att kompetensen för uppgiften behöver säkras genom denna samverkan. 14 Nyckeltal Värde Antal brukare i hemtjänst, exkl larm, 2013 2014 259 275 456 465 Beläggningsgrad totalt, i genomsnitt 84 % 82 % Beläggningsgrad brukartid, i genomsnitt 67 % 65 % 151 160 varav hemgång 91 102 varav korttids 60 58 mattjänst Antal trygghetslarm Antal vårdplaneringar USÖ Antal inflyttningar demensboende (105 lgh) Institutionsplaceringar Vuxna: Barn o unga: 48 1,5 årsplaceringar 4,1 årsplaceringar 2,0 årsplaceringar 4,4 årsplaceringar 17 20,75 årsplaceringar 7 145 tkr 5 831 tkr Personer med personlig assistans (SFB) 22 21 Personer med personlig assistans (LSS) 5 5 31 varav 4 externt 29 varav 3 externt Familjehem: Försörjningsstöd Personer med bostad med särskilt service, LSS Personer med placering extern jml SoL Personer med korttidsvistelse 2 5 5 varav 2 hos anhöriga Personer med ledsagning 26 32 Personer med kontaktperson 28 25 Personer i daglig verksamhet 58 varav 12 i extern regi 59 varav 12 i extern regi 58 64 Personer med beslut om boendestöd/sysselsättning (SoL) 15 Beslutspunkter Uppföljning av de beslutspunkter som kommunfullmäktige fastställt som generella anvisningar för kommunens verksamhet: Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Utifrån den ram som socialförvaltningen tilldelats för 2014 har vi haft stora svårigheter att anpassa verksamheten till budget. Vi uppvisar idag en negativ prognos om ca 5 600 tkr. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Förvaltningen har vidtagit ett flertal åtgärder för att nå balans i ekonomin. Nämnden fastslog vid budgetarbetet att förvaltningen skulle klara 2014 års verksamhet på 2013 års nivå. Till detta tillkom ett ytterligare behov av kostnadseffektivisering, de nya effektiviseringarna fördelas enligt följande Gemensamt 3 500 tkr. Äldreomsorg 500 tkr, varav hemtjänst 300 tkr och SÄBO 200 tkr. Individ- och familjeomsorg 360 tkr LSS-verksamheten 1 900 tkr Nämndkansliet 500 tkr Engångsspar 2013 även är 2014, 500 tkr Minskat köp av städ 180 tkr Vi har verkställt ovanstående reduceringar men det vi inte lyckas med är att klara att hålla 2014 års verksamhet på 2013 års nivå då volymökningarna varit allt för omfattande. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Socialförvaltningens investeringsbudget har använts i sin helhet under året. Dessutom har stimulansmedel använts för att införskaffa ett stort antal trycksårsförebyggande madrasser inom vård- och omsorg. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Samverkan mellan Kommunstyrelseförvaltningen och Socialförvaltningen har under året ytterligare förstärkts i syfte att personer utanför arbetsmarknaden så snabbt som möjligt ska nå egen försörjning. Detta har varit lyckosamt och kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att minska, i år med 1 300 tkr. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheten till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s k finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Kommunernas ansvar utökas på en rad punkter genom de föreskrifter och författningssamlingar som börjar gälla under senare del av 2014 och under 2015. Särskilt om nya bemanningsregler inom särskilda boendeformer kommer att beslutas kommer det att påverka nämndens behov av resurser. 16 Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk hushållning: Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamheter med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan, eller som utförs genom intraprenad. Nämnden har beslutat om utökad samverkan med grannkommunen Kumla vad gäller familjehemsvård i syfte att både bedriva verksamheten mer effektivt och med bättre kvalitet. Under 2015 kommer samarbetet också att inkludera familjerätt. Inom socialförvaltningen utförs tjänster genom upphandling av externa vård- och gruppboendeplatser i de fall där det är mer ekonomiskt lönsamt än att bedriva i egen regi och/eller då vi inte har möjlighet att utföra insatserna själva. Under några månader har vi en inhyrd socialsekreterare inom IFO, då vi inte hade möjlighet att rekrytera en socialsekreterare till den tjänst som blev vakant under sommaren. Även inom Hälsooch sjukvårdsenheten har vi haft inhyrda sjuksköterskor via bemanningsföretag då vi inte kunnat rekrytera medarbetare tillräckligt snabbt. Verksamheten köper tre externa LSS-boendeplatser. Dessutom utförs tjänster inom Personlig assistans i ett flertal fall av externa utförare. 17 Verksamhetsberättelse 2014 Kultur- och utbildningsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning..................................................................................................................... 2 1. Verksamhetsberättelse ......................................................................................................... 3 1.1 Väsentliga händelser under året ........................................................................................... 3 1.1.1 Förskoleverksamheten ....................................................................................................... 3 1.1.2 Förskoleklass och skolbarnsomsorg .................................................................................. 3 1.1.3 Grundskola ........................................................................................................................ 3 1.1.4 Kulturavdelning ................................................................................................................. 4 1.1.5 Lokaler och lokalanpassning ............................................................................................. 4 1.1.6 Arbetsmiljö och hälsa ........................................................................................................ 4 1.2 Ledning, styrning och uppföljning ....................................................................................... 5 1.2.1 Uppdrag och redovisning .................................................................................................. 5 1.2.2 Kultur- och utbildningsnämnden ....................................................................................... 5 1.2.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen ................................................................................ 5 1.2.4 Ledning.............................................................................................................................. 5 1.2.5 Verksamheten .................................................................................................................... 6 1.2.6 Styrning och uppföljning ................................................................................................... 6 1.3 Intern kontroll ....................................................................................................................... 7 1.3.1 Verksamhet........................................................................................................................ 7 1.3.2 Gemensam administration ................................................................................................. 8 1.3.3 Ekonomiadministration ..................................................................................................... 8 1.3.4 Personaladministration ...................................................................................................... 9 1.4 Integration och etnisk mångfald ........................................................................................... 9 1.5 Barn och elever med funktionshinder ................................................................................ 10 1.6 Folkhälsoarbete .................................................................................................................. 10 1.7 Sponsringspolicy ................................................................................................................ 10 1.8 Måluppfyllelse .................................................................................................................... 10 1.8.1 Nämndens effektmål ....................................................................................................... 10 1.8.2 Resultat och måluppfyllelse ............................................................................................ 12 1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal .................................................................... 19 1.10 Ekonomi ........................................................................................................................... 20 1.11 Generella beslutspunkter för kommunens verksamhet .................................................... 23 1.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv ...................................... 24 1.13 Framtiden ......................................................................................................................... 24 1.13.1 Barns och ungas utveckling och lärande ....................................................................... 24 1.13.2 Medborgarperspektivet.................................................................................................. 25 1.13.3 En god arbetsgivare ....................................................................................................... 25 1.13.4 Befolkningsutvecklingen ............................................................................................... 25 2. Driftredovisning ................................................................................................................. 26 2.1 Ekonomiskt resultat ............................................................................................................ 26 2.2 Analys................................................................................................................................. 27 3. Investeringsuppföljning ..................................................................................................... 29 4. Personalekonomisk redovisning*...................................................................................... 30 4.1 Personalomsättning och rekrytering ................................................................................... 30 4.1.1 Antal anställda ................................................................................................................. 30 4.1.2 Personalomsättning och rekrytering ................................................................................ 30 4.2 Närvaro/Frånvaro ............................................................................................................... 30 4.2.1 Totalt ............................................................................................................................... 30 4.2.2 Sjukfrånvaro .................................................................................................................... 30 Omslagsbild: Undervisning, Sköllersta skola 1(30) ) Sammanfattning Kultur- och utbildningsnämndens verksamhet omfattar förskola, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, kultur och förening samt medverkan i Familjens hus i Hallsberg. Kultur- och utbildningsförvaltningen hade vid årets utgång 444 månadsavlönade medarbetare, 377 kvinnor och 67 män. Inför 2014 fanns två stora utmaningar, dels att effektivisera nämndens verksamheter då de ekonomiska ramarna minskade och dels att förbättra elevernas måluppfyllelse i skolan. Enkelt uttryckt, bättre resultat till en lägre kostnad. En omfattande omorganisation genomfördes mitt i läsåret 2013-2014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Det var många som oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre. Det är därför mycket glädjande att kunna summera 2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre än på väldigt många år samtidigt som vi har ett ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett litet överskott. Skolan har under de senaste åren prioriterat de tidiga skolåren, med tidig upptäckt och tidig insats. Vi kan nu stämma av elevernas resultat mot de nationella proven i skolår; 3, 6 och 9. Andelen gymnasiebehöriga har under många år varit bland de lägsta i landet och i den officiella statistiken 2013 var Hallsbergs kommun sämst i riket med sina 73,4%. Under 2014 har andelen gymnasiebehöriga ökat med cirka 10 procentenheter. Resultaten i skolår 6 är fortsatt bra. Kompetensen att bedöma elevernas kunskaper behöver ytterligare utvecklas i de lägsta skolåren. Resultaten på nationella proven i skolår 3 motsvarar inte den kunskapsnivå som vi bedömer att eleverna har. Nämnden har beslutat om en satsning på IT i skolan. Till hösten 2015 har alla elever från skolår 7-9 tillgång till en lärplatta per elev och alla elever från skolår 1-6 har en lärplatta till två elever. Kulturskolan har förutom de avgiftsbelagda kurser som elever kan söka på sin fritid, även ett gott samarbete med kommunens grundskolor. Alla elever får på så vis tillgång till delar av kulturskolans utbud. Sjukfrånvaron har varit svår att följa under året då kommunen har bytt det administrativa systemet som hanterar personal, anställning och lön. Kultur- och utbildningsnämnden redovisar ett litet överskott på 181 tkr. Stora ansträngningar har naturligtvis gjorts för att få en budget i balans, då ramarna minskade mellan 2013 och 2014 samtidigt som det ekonomiska resultatet 2013 slutade på ett underskott på 6,3 mkr för kultur- och utbildningsnämnden. Vi har fortfarande några skolenheter som summerar ett underskott 2014. Förvaltningen skapade dock en planeringsreserv i budgeten inför 2014. Dessutom har vi fått LSS-medel retroaktivt på 500 tkr som inte fanns med i budget. Ersättningen från Flyktingmottagningen kommer sent på året och var 400 tkr mer än budgeterat. De interkommunala kostnaderna (kostnad som kommunen betalar när elever väljer fristående skolor eller skola i annan kommun än hemkommunen) ökade dramatiskt under hösten 2013. Under hösten 2014 har många elever valt att komma tillbaka till våra skolor. 2(30) ) 1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser under året 1.1.1 Förskoleverksamheten Kommunens förskolor har under flera år haft brist på lokaler. Under 2013 invigdes två nya förskolor; Treudden i Sköllersta med tre avdelningar och två av avdelningarna på Kompassen i Hallsberg. Under 2014 färdigställdes Kompassen och har idag ca 5,5 avdelningar. Detta är dock inte en utökning av antalet platser, då vi lämnade förskolan Sörängen med 2 avdelningar och omsorg på obekväm tid. Vi flyttade även den avdelning som var på Childrens, till Kompassen. Skolinspektionen har genomfört tillsyn och granskat kommunens förskolor. De ger en positiv bild av verksamheten med endast någon anmärkning, som bedöms som enkel att åtgärda. 1.1.2 Förskoleklass och skolbarnsomsorg Förskoleklassen har en god verksamhet och omfattar i princip alla kommunens 6-åringar. Det är viktigt att övergången till skolår 1 blir bra så att utvecklingen inte stannar av. Någon enhet prövar att låta personalen följa barnen från förskoleklass till skolår 3. Fritidshemmen har en omfattande verksamhet med många barn inskrivna. Skolinspektionen har genomfört tillsyn och granskat kommunens fritidshem. De ger en positiv bild av verksamheten med endast någon anmärkning, som bedöms som enkel att åtgärda. 1.1.3 Grundskola Förvaltningens satsning på systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling har fortsatt och utvecklats under 2014. Det är framförallt i de tidiga åren vi har avstämningspunkter så att vi kan sätta in tidiga insatser. Tidig upptäckt och tidiga insatser ger eleverna större möjligheter att klara alla ämnen i skolan. Satsningen har tidigare finansierats av statsbidrag för ”läsa, skriva, räkna”. Vi har valt att fortsätta satsningen trots att det inte genererar några statsbidrag längre. Nämnden har beslutat om en satsning på IT i skolan. Det inleddes under 2012 med lärarutbildningar och inköp av bärbara datorer till samtliga lärare. Till hösten 2015 har alla elever från skolår 7-9 tillgång till en lärplatta per elev och alla elever från skolår 1-6 har en lärplatta till två elever. Utbyggnad av trådlösa nätverk samt andra tekniska hjälpmedel och fortbildning av lärare sker kontinuerligt. Förvaltningens ledningsgrupp har förändrats mycket under 2014. Vi har idag nya rektorer på; Folkasboskolan, Sköllersta skola och Långängsskolan samt två nya förskolechefer. Rekryteringarna bedöms som mycket bra, vilket väntas bidra ytterligare till den goda utvecklingen som pågår. Under 2014 har matematiksatsningen mot förskola och skola fortsatt och intensifierats. Kommunen är med i SKL:s satsning, ”PISA 2015”, som är ett systematiskt arbete med kompetensutveckling för att förbättra matematikresultaten. Samtliga nivåer är en del av satsningen; politiker, förvaltning, rektorer och lärare. Projektet innehåller även regelbundna träffar för erfarenhetsutbyte med övriga kommuner som ingår i ”PISA 2015”. Skolorna är också med i skolverkets ”Matematiklyft”. Även i förskolan är matematiksatsningen tydlig. 3(30) ) 1.1.4 Kulturavdelning Kulturavdelningen ansvarar för kulturskolan, bibliotek, stöd till kulturföreningar, evenemang, fritidsgården C2 samt de föreningsdrivna föreningsgårdarna. Årets sommarutställning, "De mina”, en vandringsutställning om Carl Larssons och Karin Bergöös barn var mycket uppskattad och lockade många besökare. Satsningen på att utveckla Bergöö-kvarteret har fortsatt under 2014. I magasinsbyggnaden bakom Bergöö-huset invigdes modelljärnvägen, som är en skalenlig modell av Hallsbergs bangård. Magasinet inrymmer även en permanent utställning om järnvägens historia i Hallsberg. Alla elever från förskoleklass till skolår 9 har erbjudits en kulturupplevelse per termin, vilket är ett av nämndens effektmål. Dessutom har lov-aktiviteter arrangerats för barn och ungdomar. Kulturavdelningen har även haft flera evenemang som riktat sig till allmänheten, från teater till nyårsfirande. Evenemangen presenteras i tidningen, ”Evenemangsnytt” som delades ut till alla hushåll. 1.1.5 Lokaler och lokalanpassning Under 2014 har kultur- och utbildningsnämnden kunnat effektivisera och förbättra nyttjandet av våra förskolelokaler. Två mindre enheter har flyttats till en stor där bland annat omsorg på obekväm tid ingår. Vi har fortfarande några enheter som är för små för att bedriva en bra verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. Folkets hus lokaler i Östansjö totalförstördes i en brand under hösten 2013. Skolan som hyrde lokalerna för matsal och skolbibliotek, påverkades mycket av detta. Matsal och bibliotek fick inrymmas i skollokalerna i väntan på att Folkets hus skulle bygga upp sina lokaler. Byggstarten har dock dröjt. En tillfällig paviljong kom på plats under hösten 2014 och används som tillfällig matsal och bibliotek. Planen är att kunna flytta in i Folkets hus lokaler till hösten 2015. Hallsbergs kommun har tidigare haft relativt höga hyreskostnader för sina lokaler. Under 2014 har en översyn lett fram till att hyrorna har sänkts. Det är bra att hyrorna motsvarar de hyror som andra kommuner har. Hyrorna påverkar även den kostnad vi får betala för elever som väljer fristående skolor eller skolor i annan kommun. Att effektivisera lokalanvändningen är en fortsatt utmaning i framtiden. Några av de små förskolorna på norra delen av Hallsberg skulle behöva ersättas med en större enhet, motsvarande 6-7 avdelningar. Förskolorna i Östansjö är i ett mycket dåligt skick och vi har under året tvingats utrymma en enhet och ersatt den med en tillfällig paviljong. Flera av våra skollokaler har behov av renovering, då underhållsarbetet har haft stora brister. Det har föranlett flera vattenskador under året samt rektorer som anser att det är svårt att ta sitt arbetsmiljöansvar för verksamheten. Långängsskolan har dock fått sitt tak bytt och Fredriksbergsskolan har fått nya fönster. 1.1.6 Arbetsmiljö och hälsa Under 2014 har den personal som önskar fått erbjudande om att kostnadsfritt vaccinera sig mot influensa. Sjukfrånvaron har varit svår att följa under året då kommunen har bytt personal och lönesystem. Under 2015 kommer vi åter kunna följa detta kontinuerligt och systematiskt. Sjukfrånvaron var 5,88% under året. 4(30) ) 1.2 Ledning, styrning och uppföljning 1.2.1 Uppdrag och redovisning Uppdraget för verksamheterna finns uttryckta i lotterilagen, bibliotekslag, LSS, skollag, läroplaner, samt kommunala mål och uppdrag. Förskolor, skolor och skolhälsan upprättar numera kvalitetsredovisningar per läsår där det gångna läsårets arbete presenteras utifrån uppsatta mål. Måluppfyllelse, analys och behov av fortsatt utvecklingsarbete kommande läsår, redovisas tydligt i kvalitetsredovisningarna. Samtliga kvalitetsredovisningar finns på kommunens hemsida. 1.2.2 Kultur- och utbildningsnämnden Den politiskt valda nämnden består av 11 ordinarie ledamöter och 11 ersättare. 10 sammanträden har genomförts under 2014. Nämndens ansvar regleras av kommunfullmäktige i reglementet för kultur- och utbildningsnämnden. Verksamheten omfattar förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola, LSS, kulturskola, biblioteksverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, kultur och förening, samt medverkan i Familjens hus i Hallsberg. 1.2.3 Kultur- och utbildningsförvaltningen Förvaltningen har uppdraget att, inom givna ekonomiska ramar, genomföra och utveckla verksamheten utifrån nationella och kommunala styrdokument. Det gemensamma kontoret är ett stöd för nämnden och verksamheten. Förvaltningskontoret leds av förvaltningschef och har funktioner för bland annat gemensamma ärenden, beredning, handläggning, utvecklingsplanering, personal, ekonomi och LSS. Förvaltningskontoret har under hösten 2014 flyttat från Västra skolan till kommunhuset. 1.2.4 Ledning Det administrativa stödet till rektorer och förskolechefer minskade under 2013, från två budget- och administrativ rektorer till en administrativ samordnare. Rektor/förskolechef har fortfarande personalansvar för cirka 40 personal vilket är att betrakta som högt. Från och med 2015 års budget görs en satsning på det nära ledarskapet i förskola och skola. Rektorer och förskolechefer kan tillsätta process- utvecklingsledare i arbetslagen. De utgör tillsammans med rektor/förskolechef enhetens ledningsgrupp. Förvaltningens ledningsgrupp utgörs av förvaltningschef, rektorer/förskolechefer, utvecklingssamordnare och kulturchef. Till ledningsgruppen har knutits olika styrgrupper för utveckling, elevhälsa, personal- och ekonomifunktion samt olika arbetsgrupper vid behov. En rektor och en förskolechef går för närvarande rektorsprogrammet. Till hösten 2015 kommer ytterligare två rektorer börja på rektorsprogrammet. Det projekt som påbörjades år 2010 för att utveckla rektorerna/förskolecheferna som didaktiska pedagogiska ledare har fortsatt även 2014. 5(30) ) 1.2.5 Verksamheten Inom kommunen finns 16 förskolor och 7 skolor. Inom förskoleverksamheten, skola och fritidshem finns det 7 rektorer (2 tillika förskolechefer) och 4 förskolechefer direkt underställda förvaltningschefen. En av rektorerna ansvarar dessutom för elevhälsan, en annan för modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Särskolan och ungdomsfritidshem tillhör ett eget ansvarsområde med en särskolesamordnare direkt underställd förvaltningschefen. Den administrativa samordnaren är direkt underställd förvaltningschefen. Kulturavdelningen med kulturskolan, bibliotek och fritidsgårdsverksamhet är också ett eget ansvarsområde med en kulturchef som är direkt underställd förvaltningschefen. Organisationsskiss Kultur- och utbildningsnämnden Kulturskolan Kulturavdelningen Särskola LSS Biblioteksverksamhet Fritidsgårdsverksamhet Förskolor 16 stycken Skolor 7 stycken 1.2.6 Styrning och uppföljning På varje nämndsammanträde redovisar förvaltningen "Lägesredovisning och ekonomisk uppföljning" på den anslagsbindningsnivå som nämnden har beslutat om. Dessutom redovisas olika teman som nämnden beslutat om för respektive gång. Nämndens presidium, förstärkt med ytterligare två nämndledamöter, gör dessutom ca 8 "verksamhetsbesök" per år. Då träffar man rektor/förskolechef/verksamhetschef samt personal och vid skolbesök även elever som besvarar frågor som nämnden beslutat om (och som skickats ut i förväg). En skriftlig rapport från varje verksamhetsbesök redovisas på nämnden. Förvaltningen har under året genomfört alla internkontroller enligt gällande internkontrollplan. Samtliga förskolor och skolor skriver kvalitetsredovisningar som sammanfattar läsåret. De enskilda enheternas kvalitetsredovisningar samt verksamhetsområdets gemensamma finns publicerade på kommunens hemsida. Respektive verksamhetschef har även genomfört resultatdialog med nämndens förtroendevalda. 6(30) ) 1.3 Intern kontroll Arbetet med intern kontroll bedrivs med många inblandade i hela förvaltningen. Förskolechefer, rektorer, administrativ personal och IKT-strateg förekommer i årets interna kontrollplan. Avsikten är att det dels ska vara olika professioner som berörs dels att det ska kunna omfatta olika uppgifter/uppdrag/rutiner med mera som förekommer inom kultur- och utbildningsförvaltningens verksamhetsområde. Arbetet med intern kontroll ska upplevas som en naturlig del i det årliga arbetet. Kultur- och utbildningsnämnden antog 2014 års interna kontrollplan 2014-05-09. Till varje kontroll finns en anvisning som beskriver hur kontrollen ska utföras. Anvisningen innebär dels att kontroll utförs på samma sätt när det är flera som ska genomföra samma kontroll dels att i de fall kontrollen ska återkomma efterföljande år kan resultatet av en kontroll sedan jämföras mellan olika år. 1.3.1 Verksamhet Kontroll har skett av den garanterade undervisningstiden i grundskolan. IKT-pedagogen har ifrån programmet Novaschem tagit fram utlagd tid i varje ämne för samtliga klasser och skickat detta till rektor som dels har tagit del av resultatet och dels besvarat några frågor. Två skolor hade vid tidpunkten för den interna kontrollen, oktober 2014, ännu inte registrerat sina scheman i Novaschem vilket innebar att IKT-strategen inte kunde ta fram information om utlagda timmar i varje ämne. Samtliga rektorer har genomfört den interna kontrollen. På frågan om tillräcklig undervisningstid är utlagd så att samtliga elever får den garanterade undervisningstiden har fem rektorer svarat ja och två rektorer svarat nej. De två rektorer som har svarat nej skriver att vid vikariebrist är det svårt att kunna täcka den garanterade undervisningstiden vid sjukdom och sjukskrivning hos personalen samt att schemaramen är för snålt tilltagen men kommer att utökas läsåret 2015/2016. På frågan om eleverna kompenseras för dagar, till exempel friluftsdagar, studiebesök m.m. då undervisning inte sker enligt schema så att de ändå får den garanterade undervisningstiden i samtliga ämnen svarar en rektor att vid till exempel studiebesök ser man över vilka ämnen som eleverna tillgodogjort sig och dessa ämnen får mindre utrymme i schemat kommande vecka och ämnen som uteblivit får istället större utrymme. En annan rektor skriver att de inte har friluftsdagar innevarande läsår. Studiebesök försöker de göra ämnesövergripande, när de planerar för aktiviteter som bryter schemat så tänker de i två steg; 1. Gynnar det vår kunskapsutveckling på skolan? 2. Gynnar det vår värdegrund på skolan? En rektor skriver att de har högre undervisningstid per ämne än den garanterade undervisningstiden vilket gör att eventuellt bortfall kompenseras. En rektor svarar både ja och nej på frågan och förklarar att lärarna samarbetar så att kunskapskraven i de olika ämnena i de aktuella klassrumsförlagda lektionerna ändå uppnås, ”Ju mer vi arbetar tematiskt, ämnesövergripande, med större kunskapsområden för ett holistiskt lärande, desto mer kunskaper kan eleven tillgodogöra sig”. På frågan om lektioner blir inställda svarar fem nej, en har inte besvarat frågan och en svarar ja. Den som har besvarat frågan med ett ja skriver att det är svårare att få vikarier till vissa ämnen och när det gäller ämnet spanska så kommer eleverna att bli kompenserade för den minskade undervisningstiden genom att få lektioner på måndagar. De har en bra organisation kring införskaffandet av vikarier och lärare går in och tar varandras lektioner men det räcker inte alltid. År 2014 är det första gången som kontroll av den garanterade undervisningstiden finns i den interna kontrollplanen. Programmet Novaschem är för våra skolor ett nytt schemaverktyg och 7(30) ) två skolor hade vid tidpunkten för kontrollens genomförande ännu inte börjat arbeta med sina scheman i programmet. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan. 1.3.2 Gemensam administration Kontrollen att delegationsordning följs och beslut anmäls till nämnd har utförts av samtliga berörda. Fem punkter i delegationsordningen har valts ut och 37 kontroller har genomförts. Kontrollen av 1.1 ”Beslut i så brådskande ärenden att nämndens avgörande inte kan avvaktas” visar att samtliga beslut har anmälts till nämnden. Kontrollen av 2.2 ”Skoldagens längd” visar, enligt nämndsekreteraren, att inga beslut om skoldagens längd har anmälts till nämnden. Kontroll av 2.14 ”Upprätta plan mot kränkande behandling” visar ett varierat resultat. Några förskolechefer och rektorer har anmält planer medan andra har upprättat planer men förbisett att planen ska anmälas som delegationsbeslut. Kontroll av 2.15 ”Skyndsamt utreda uppgivna kräkningar och vidta skäliga åtgärder” visar ett varierat resultat. En blankett finns för att anmäla kränkningar till nämnden, ”Anmälan till KUN, Kränkande behandling”. Inga förskolechefer har anmält kränkningar inom förskolan. Inom skolan anmäls kränkningar men två rektorer skriver att nya rutiner införts på skolorna för att säkerställa att kränkningar anmäls. Kontroll av 3.16 ”Tidigare skolstart” visar att ingen rektor har anmält beslut om tidigare skolstart till nämnden. Dock har en rektor skrivit i kommentaren att skolan har en elev som börjat årskurs 1 som 6-åring men att det inte har anmälts till nämnden. En kontroll av att delegationsbeslut anmäls enligt delegationsordningen till nämnden återkommer år 2015. 1.3.3 Ekonomiadministration Samtliga berörda har genomfört kontrollen av intern och extern representation. Granskningen innebar att kontrollera att datum, syfte och deltagarnas namn finns noterade på faktura eller på dokument som bilagts fakturan antingen i ekonomisystemet Agresso eller har sparats i en särskild pärm. Antal fakturor som har kontrollerats är 60 stycken. Cirka 70% av fakturorna har uppgift med deltagarnas namn, datum och syfte med representationen antingen noterat i Agresso eller på ett dokument som är insatt i en särskild pärm. Det vore önskvärt med en policy i kommunen gällande representation vari det bl.a. framgår vilka uppgifter som ska redovisas på faktura eller på dokument som bifogas faktura. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan. Kontroll av att personliga utlägg endast görs i undantagsfall har genomförts. Det finns en policy gällande personliga utlägg som beslutats av kommunens ledningsgrupp. Enligt policyn ska personliga utlägg göras i undantagsfall. Utbetalning sker en gång per kvartal; mars, juni, september och december. Samtliga utbetalningar som gjordes under september 2014 granskades. Tio inköp hade gjorts, av dessa bedömdes åtta inköp ha kunnat ske med rekvisition med påföljande faktura istället. Två av utläggen gällde inköp av busskort och bedömdes ha kunnat skrivas upp på reseräkning istället. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan. 8(30) ) Kontroll av att korrekt skol- och barnomsorgspeng erläggs för barn och elever som är folkbokförda i Hallsbergs kommun och som har plats i förskoleklass, grund- eller grundsärskola, förskola, annan pedagogisk verksamhet eller fritidshem i annan kommun eller i en fristående verksamhet har genomförts. Granskningen innebar att göra ett slumpmässigt urval av 15 stycken fakturor som bokförts under perioden augusti – november 2014. Kontrollen visade att barn och elever har varit folkbokförda i kommunen, att de varit registrerade i barn- och elevregistret Procapita i den verksamhet som debiteringen avser och att korrekt skol- och barnomsorgspeng har erlagts. Med anledning av att ersättningarna för barn och elever i fristående verksamheter och i andra kommuner uppgår totalt till ett stort belopp så finns det skäl att även år 2015 genomföra intern kontroll av detta, därför återkommer kontrollen i 2015 års kontrollplan. 1.3.4 Personaladministration Kontrollen om det finns utdrag från belastningsregistret gällande nyanställd personal som vid något tillfälle i sitt arbete har kontakt med barn och elever visar ett inte acceptabelt resultat. Utdragen från belastningsregistret (kopia eller original) skickas till personalavdelningen som sätter in alla utdragen i en särskild pärm. Av de anställningar som gjorts under 2014 så finns 129 utdrag insatta i pärmen och 53 utdrag saknas. Återkoppling har skett till de arbetsledare som genomfört anställningar under året men inte skickat in utdrag till personalavdelningen. Arbetsledarna har ombetts att se till att utdrag skickas till personalavdelningen. Vid 2012 års kontroll visade det sig att 35 utdrag ur belastningsregistret saknades till 100 nyanställningar. Vid 2013 års kontroll visade det sig att i 59 personalakter saknades det utdrag ur belastningsregistret. Det är synnerligen allvarligt om det saknas utdrag ur belastningsregistret vid en nyanställning. Kontrollen återkommer i 2015 års kontrollplan. 1.4 Integration och etnisk mångfald Arbete med integration och etnisk mångfald är en viktig del inom kultur- och utbildningsförvaltningen. Mottagandet i skolan för de kommunplacerade flyktingbarn och elever som vi tar emot är en naturlig och viktig del av integrationen. I nämndens resursfördelningssystem tas hänsyn till elever med utländsk bakgrund i skolan samt i någon mån barn med utländsk bakgrund i förskolan. Förskolebarn och elever erbjuds modersmålsstöd och hemspråksundervisning. På olika sätt arbetar vi också med mångfaldsbegreppet i övrigt. Alla verksamheter inom förskola/skola/fritidshem upprättar varje år planer mot kränkande behandling och diskriminering. Förvaltningen tittar dessutom på vilka dokument som skall finnas tillgängliga på andra språk än svenska. Det pågår ett medvetet arbete med att stärka och utveckla barnens språk på förskolorna i Hallsberg. Det handlar inte minst om förskolorna på norr som utvecklar arbetssätten med särskilt fokus på flerspråkighet. Biblioteket stimulerar kulturell mångfald. Biblioteket är en viktig resurs som mötesplats. Här kan man läsa tidningar och tidskrifter på sitt eget språk, antingen som vanliga tidningar eller via internet. Man kan låna böcker på sitt modersmål och det finns bokdepositioner inlånade från andra bibliotek på många olika språk samtidigt. Kultur- och föreningslivet är en del av integrationsarbetet. Förvaltningen samarbetar och stöttar föreningar med fokus på att hjälpa våra nya svenska medborgare med kontakter för att de ska kunna integrera sig i "svenska" föreningar. Nationaldagsfirandet uppmärksammas och välkomnar våra nya svenska medborgare. 9(30) ) 1.5 Barn och elever med funktionshinder När det gäller insatser enligt LSS så ansvarar särskolesamordnaren för verkställigheten och är också ansvarig för korttidstillsyn för barn över tolv år. Där samverkar vi dels med övriga sydnärkekommuner, dels med gymnasiesärskolan inom Alléskolan. Berörd personal bereds kontinuerligt relevant kompetensutveckling. Elevhälsan har en särskild kompetens när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Där ingår skolpsykolog, skolsköterskor, specialpedagoger (bland annat med inriktning på tal och språk) och IT-pedagog med ansvar för kompensatoriska hjälpmedel. Förutom stöd till enskilda barn/elever så ger gruppen stöd till arbetslag och bidrar till deras kompetensutveckling. När det gäller hörselpedagog så har förvaltningen avtal med Örebro kommun och kan avropa hörselpedagoginsatser i enskilda elevärenden samt viss kompetensutveckling till vår personal. Även skolläkare köps in via avtal. Hallsbergs kommun har även ett väl fungerande samarbete med SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Barn i behov av särskilt stöd tenderar att bli fler och behoven mer omfattande. Särskilt inom förskolan har behovet av insatser på grund av medicinska skäl ökat under senare år, vilket belastar nämndens ekonomi. 1.6 Folkhälsoarbete Under 2014 har kultur- och utbildningsnämnden tillsammans med socialnämnden utarbetat ett förslag till Folkhälsoplan med fokus på barn, unga och äldre. Prioriterade mål har tagits fram och indikatorer med aktuella värden från ”Liv och hälsa ung 2014” samt ”Hälsa på lika villkor”. Politiskt beslut om planen kommer att fattas i början av 2015. 1.7 Sponsringspolicy Det inte skett någon sponsring inom kultur- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Fritidsgården har under året arrangerat kolloverksamhet. Kolloverksamheten bedrivs med stöd från Röda korset som ger ett ekonomiskt bidrag på 45 tkr. 1.8 Måluppfyllelse 1.8.1 Nämndens effektmål Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Andelen elever som nått kravnivån på samtliga Delvis uppfyllt delprov i alla ämnen på ämnesproven i årskurs 3, 6 och 9 ska årligen öka för att 2015 gälla alla. Det genomsnittliga meritvärdet för pojkar respektive flickor som lämnar grundskolan skall årligen öka och utjämnas mellan könen. Delvis uppfyllt 10(30) ) Resultaten på nationella proven varierar mellan de olika skolåren. Svårigheten på proven varierar också och en uppgift på ett prov kan påverka resultaten mycket. Andelen elever som nått kravnivån på samtliga delprov/provbetyg ökade på alla ämnesprov i årskurs 9, men inte i årskurs 3 och 6, se texten nedan. I skolår 9 har vi fler gymnasiebehöriga elever 2014 än på många år. Totalt ökade det genomsnittliga meritvärdet från 195,4 till 202,3. Det är pojkarna som ökat från 178,1 till 192,7 och flickornas resultat har försämrats från 215,2 till 215,0. Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt I slutet av planperioden är Hallsbergs kommun Ej uppfyllt bland de kommuner som har det högsta genomsnittliga meritvärdet i landet. Stora ansträngningar görs och resultaten blir bättre. Resultaten kommer att vara bland de bästa i landet. Vi hinner möjligen inte nå målet till slutet av planperioden. Det ska finnas förskoleverksamhet, skola (F-6) Delvis uppfyllt samt fritidshem, föreningsgårdar och bibliotek i större tätorter i Hallsbergs kommun samt skola 7-9 i Pålsboda och Hallsberg. I Hjortkvarn har vi idag förskola och fritids. Biblioteket i Östansjö förstördes i en brand under föregående år och är inte uppbyggt. Fritidsgårdarnas omfattning och verksamhet varierar mellan orterna då de drivs i olika regi. Pedagogisk omsorg bör finnas i alla tätorter i Hallsbergs kommun. Delvis uppfyllt Pedagogisk omsorg (familjedaghem) finns i Hallsberg och Pålsboda. I övrigt finns ingen efterfrågan. Inom barnomsorg och skola ska personal ha tillgång till den IT-utrustning och det IT-stöd som krävs för uppfyllande av undervisning inklusive kommunikation med vårdnadshavarna. Delvis uppfyllt Stora satsningar har gjorts på detta område. Satsningen är helt utbyggd om ett år. Alla barn och unga i Hallsbergs kommun ska Uppfyllt få minst en kulturupplevelse varje termin inom förskola och skola utöver kulturskolans verksamhet. Skolan och kulturavdelningen samarbetar för att klara detta mål. Vi får även pengar från ”skapande skola”. Biblioteken ska erbjuda invånarna tillgång till Uppfyllt internet och annan ny teknik för information och kommunikation. Biblioteken arbetar med olika tjänster och informationsteknik för att nå detta mål. Verksamheten i Bergöö-kvarteret ska utvecklas Uppfyllt med lokaler för utställningar och modelljärnväg. Inför sommaren invigdes modelljärnvägen och den permanenta järnvägsutställningen i magasinet bakom Bergööhuset. Bergööhusets sommarutställning var en vandringsutställning om Carl Larsson och Karin Bergöös familj, ”De mina”. Det lokala kulturlivet, kulturarvet samt Uppfyllt kulturevenemang ska vara kända i Hallsbergs kommun. På kommunens hemsida, tidningsannonser samt kommunens evenemangstidning. har kulturavdelningen spridit information om vad som erbjuds. Andelen förskolor och skolor i Hallsbergs Ej uppfyllt kommun som har ”Grön flagg”-certifiering ska årligen öka Målet har ej varit prioriterat och inte heller varit möjligt att nå. Det finns ingen bra hantering av sorterade sopor i kommunen idag. Andelen elever som når A-nivån vid nationella Delvis uppfyllt ämnesproven i matematik ska årligen öka fram till år 2015. Antalet som uppnådde A-nivån i årskurs 6 sjönk från 25,5% 2013 till 8,7 % 2014. I årskurs 9 har däremot antalet som klarar A-nivån ökat från 5,9 % 2013 till 9,3% 2014. Svårigheten på de nationella ämnesproven varierar mellan åren. 11(30) ) 1.8.2 Resultat och måluppfyllelse Ämnesprov 2013 2014 Andelen ökat Andel elever som nått kravnivån på samtliga delprov. Andel Andel i% i% Åk 3 svenska 69,1 68 nej Åk 3 matematik 57,3 36 nej Åk 6 svenska 95,8 91,9 nej Åk 6 matematik 96,6 88,5 nej Åk 6 engelska 93,8 90,9 nej Åk 9 svenska 94,8 94,9 ja Åk 9 matematik 78,9 89,0 ja Åk 9 engelska 92,9 97,4 ja I årskurs 6 och 9 redovisas provbetyg som är ett sammanvägt provbetyg av alla delproven. Vi ser en ökning i årskurs 9 av andelen elever som klarat kunskapskraven på proven i samtliga ämnen. I årskurs 3 och 6 har resultaten sjunkit men det har resultaten även gjort på riksnivå. Det är matematiken i årskurs 3 som sticker ut resultatmässigt jämfört med riket. Det är två delprov som vi har sämre resultat på och det handlar bland annat om en uppgift med en bruten linjal som inte startar på noll som vi misslyckats med. Skolorna skriver om det i sina kvalitetsredovisningar. Eleverna i årskurs 6 och 9 har 2014 även gjort ämnesprov i SO och NO men det finns ingen statistik från 2013. När förskolorna arbetar aktivt med lärandet i matematik, språk, natur och teknik så ger det barnen stora möjligheter att klara kunskapskraven när de kommer till skolan då de har fått en bra grund. Flera förskolor beskriver att pedagogernas medforskande och att lyssna in barnens intressen är avgörande för resultatet. Pedagogerna granskar med kritiska ögon sin egen verksamhet och ser utvecklingsmöjligheter. Förskolornas kvalitetsredovisningar vittnar om att det engagemanget finns på väldigt många ställen. Förskolechefernas verksamhetsbesök med didaktiska samtal är en viktig del i att kvalitetssäkra verksamheten. Vi behöver fortsätta samverkan mellan förskola och skola så att det blir en röd tråd i lärandet. Den första förmågan som följs upp inom svenskan är den språkliga medvetenheten. Det sker redan i förskoleklassen, både under hösten och under våren. Resultaten här är från våren, när det är förmågan att urskilja antalet ljud i ord, att identifiera det första ljudet samt att kunna sätta samman språkljud och förstå vilket ord det blir. Vi ser att resultaten stadigt blir bättre i vår mätning av språklig och fonologisk medvetenhet. 12(30) ) Vad kan du höra 2 maj Andel elever som är över gränsvärdet 2014 2013 2012 10 p Antal elever Antal elever Antal elever 186 158 166 80 % 79 % 75 % Alla eleverna i årskurs 1 har gjort ”Fonolek” som beskriver elevens fonologiska medvetenhet vilket är grundläggande för att kunna lära sig läsa och skriva. Nedan redovisas de elever som nått upp till 13 poäng. Lärarna arbetar med Bornholmsmodellen för alla elever och behovsanpassad intensivundervisning för elever med resultat under gränsvärdet. Vi ser här progressionen i lärandet. Andel elever som är över gränsvärdet 2014 2013 2012 12 p Antal elever Antal elever Antal elever 155 153 189 Augusti 66 % 68 % 57 % November 87 % 90 % 89 % Maj 98 % 96 % 95 % Bedömning utifrån Nya Språket lyfter-Åk 1, april 2014 Totalt 189 elever Läsa Skriva Avstämning A:1 A:2 A:3 A:4 A:1 A:2 A:3 A:4 A U 183 177 187 180 189 189 181 157 174 PG 2 2 1 5 0 0 4 6 11 E 4 10 1 4 0 0 4 26 4 U: Uppnått PG: På gång E: Ej uppnått När eleven har uppnått avstämning A så har eleven knäckt läskoden och visar förståelse för innehållet. Jag kan läsa ihop bokstäver till ord och förstår det jag läser. Det är 4 elever som ej uppnått avstämning A, 11 elever som är på gång och 174 elever som uppnått målen. 92 % av eleverna har uppnått målen jämfört med 85 % 2013. 13(30) ) Resultat elevintervju ”Förstå och använda tal” åk 1 Andel elever som klarar kravnivån Läsåret 2013- Läsåret 2012- Läsåret 20112014 2013 2012 September 57 % 61 % 51 % Januari 78 % 94 % 77 % Intervjun används för att se elevernas grundläggande elementär aritmetisk (räknande) förmåga. Eleven kan ha maximalt 10 rätt. De elever som inte når 10 rätt i september intervjuas igen fyra månader senare för att vi ska se utvecklingen. Resultaten för årskurs 1 ska användas formativt så att läraren ser vad som behöver fokuseras på i undervisningen. Vi ser att lägstanivån har höjts och av de 22 % som inte klarar kravnivån i år ligger de allra flesta eleverna på 9 av10 poäng. Måluppfyllelse åk 3 Andel i procent% Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2013 2014 Fredriksberg Stocksätter Sköllersta Totalt Hallsberg Östansjö Långängen Folkasbo Skolor Lärarna som undervisar i årskurs 3 har vid slutet av terminen gjort bedömning om eleven når kunskapskraven i alla ämnen. Vi ser att resultaten har förbättrats på de allra flesta skolor och att totalt i kommunen har andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ökat med från 75 % till 84 %. 14(30) ) Betyg åk 6 Ämne - och F % E och D % C och B % A% Biologi 4,0 66,9 26,6 2,4 Bild 0,0 63,7 34,7 1,6 11,3 39,5 40,3 8,9 Fysik 4,0 73,4 22,6 0,0 Geografi 8,1 58,9 31,5 1,6 Historia 5,6 77,4 16,9 0,0 Hem och konsumentkunskap 1,6 80,6 7,3 10,5 Idrott och hälsa 7,3 37,1 50,8 4,8 Kemi 6,5 73,4 19,4 0,8 Matematik 8,1 45,2 37,9 8,9 Musik 1,6 68,5 29,8 0,0 Religion 4,0 62,9 33,1 0,0 Samhällskunskap 4,0 66,9 23,4 5,6 Slöjd 0,0 55,6 41,9 2,4 Svenska 10,6 46,0 40,7 2,7 Svenska som andraspråk 36,4 45,5 18,2 0,0 2,4 55,6 41,1 0,8 Engelska Teknik 15(30) ) Andel elever i årskurs 6 som nått betyg A-E i alla ämnen 2013 och 2014 Andel elever 100% 90% 80% 70% 60% 2013 50% 40% 30% 20% 2014 as bo Fo lk Sk öl le rs ta ge n Lå ng än St oc ks ät te r Ö st an sjö be rg Fr ed rik s Ha l lsb er g to ta lt 10% 0% Skolor Fredriksberg och Östansjö skola finns inte redovisade 2014 då de har färre än 10 elever i årskurs 6. I årskurs 6 ser vi att andelen elever som nått kunskapskraven i alla ämnen minskat något mot 2013. I betygen är det engelska, geografi, svenska och svenska som andraspråk som sticker ut när det gäller andelen elever som har fått F. När det gäller andelen elever som har fått A är det matematiken och engelskan som har bäst resultat. Andel elever med betyg i alla ämnen som de läser- en jämförelse mellan årskurs 6, 7, 8 och 9 100% 90% 82%80% 80% 68%70% Andel elever 70% 68% 61% 71% 63% 60% 2013 Andel elever med betyg i alla ämnen som de läser 50% 2014 Andel elever med betyg i alla ämnen som de läser 40% 30% 20% 10% 0% Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Vi har ett mönster där betygen sjunker i årskurs 7 och 8 med en liten återhämtning i årskurs 9. I år är kurvan inte lika brant utan jämnare men resultaten sjunker fortfarande betydligt mellan årskurs 6 och 7. Vi ser samma mönster när det gäller betygen i matematik. Under läsåret har 16(30) ) vi haft diskussioner med matematiklärarna om varför så många elever som klarat kunskapskraven i årskurs 6 inte klarar dem ett halvår senare när de får julbetyget i 7:an? Vad händer i övergången till högstadiet? Har vi en likvärdig bedömning på de olika stadierna? Vad händer med elevernas självförtroende i ämnet och lusten till lärande? Vi behöver arbeta mer tillsammans över stadiegränserna. Genomsnittligt meritvärde åk 9 Hallsberg totalt Transtenskolan Folkasboskolan 2014 2013 2014 2013 2014 2013 Flickor 215,0 215,2 225,2 207,9 195,5 241,3 Pojkar 192,7 178,1 188,8 172,5 200,9 192,4 Pojkarnas genomsnittliga meritvärde har ökat betydligt på våra två högstadium. Det har även flickornas meritvärde på Transtenskolan medan flickornas på Folkasboskolan har minskat kraftigt. Totalt blir det en kraftig ökning för Hallsberg. 2014 2013 2012 Andel behöriga till yrkesprogram i Hallsbergs kommun 83,3% 73,4% 76,8% Andel behöriga till yrkesprogram i riket samtliga kommuner 86,9% 87,6% 87,5% Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen i Hallsbergs kommun 28,6% 36,7% 32,8% Andel elever i åk 9 som ej uppnått målen i ett eller flera ämnen i riket samtliga huvudmän 22,6% 23,0% 22,6% Genomsnittligt meritvärde i Hallsberg 202,3 195,4 192,9 Genomsnittligt meritvärde i riket samtliga huvudmän 214,8 213,1 211,4 Vi har förbättrat våra resultat både när det gäller behörighet till gymnasiet, andelen elever som får betyg i alla ämnen som de läser samt det genomsnittliga meritvärdet.. Vi ligger väldigt lågt i jämförelse med andra årskurs 8 elever i Sverige enligt SKL´s Öppna jämförelser gällande om undervisningen ger lust att lära. 40% av eleverna i årskurs 8 år 2014 håller med om att Skolarbetet gör mig sig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer. Året innan var det 36% så resultaten går ändå i rätt riktning. Detta är alltså ett stort utvecklingsområde för oss. Engelska är ett ämne som vi haft sämre resultat jämfört med rikssnittet men de senaste fyra åren har resultaten stadigt blivit bättre och i år har 93,4% av eleverna i årskurs 9 nått kunskapskraven. Positivt är att meritvärdet har ökat betydligt i årskurs 9 men det är flickorna som inte har ökat i önskvärd takt. Antingen klarar sig våra elever bra men har de svårigheter i de äldre åldrarna har vi svårt att möta de eleverna. Vi ser att många elever som inte når kunskapskraven har anpassad studiegång vilket är en åtgärd som ska användas med försiktighet och under en kort period då det får stora konsekvenser för eleven. Vi måste kunna möta alla elever och behöver därför fundera på organisation och kultur på våra högstadium. 17(30) ) Har vi höga förväntningar på våra elever? Hösten 2014 gjordes kulturanalyser på alla våra skolor och övergripande nivåer, vilka kommer bearbetas under våren 2015. Hur arbetar vi? Vi har en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling där vi tidigt kan möta elevernas behov och det är viktigt att rektorerna organiserar resurser så att eleverna tidigt får det stöd de behöver. Genom rektorernas kontinuerliga klassrumsbesök och didaktiska samtal med lärarna kan rektorerna kvalitetssäkra undervisningen för eleverna på skolan. Vi har välutbildad personal men lärartätheten har försämrat jämfört med pendlingskommuner i Sverige. Det vi behöver förbättra är bemötandet av eleverna i de äldre åldrarna, det ser vi även i SKL´s Öppna jämförelser. Det gäller t.ex. inflytande och lust att lära där vi behöver lyssna mer på eleverna. Vi har under senaste åren haft 42 inpendlande elever och 123 utpendlande elever där vi har haft en kraftig ökning av utpendlande elever, men nu har trenden vänt. Vi behöver arbeta med att fånga upp eleverna där de befinner sig kunskapsmässigt, låta dem delta i planeringen, koppla undervisningen till deras verklighet och göra undervisningen intressant. Enkät elever skola 2014 2014 2013 2013 åk 3-6 åk 7-9 åk 3-6 åk 7-9 Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. 90,4% 62,8% 87,2% 60,1% Jag kan påverka hur vi ska arbeta i de olika ämnena. 76,7% 46,2% 72,9% 51,6% Jag är med och planerar mitt arbete i skolan 64,8% 50,4% 76,3% 53,1% Klassrådet fungerar bra i min klass. 86,2% 59,1% 89,9% 62,4% Elevrådet får vara med och påverka om saker som är viktiga för eleverna på skolan. 86,2% 68,1% 86,5% 61,8% Vi ligger väldigt lågt i jämförelse med andra årskurs 8 elever i Sverige enligt SKL´s Öppna jämförelser gällande inflytande. 56% av eleverna i årskurs 8 år 2013 håller med om att Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter och vi var då bland de 25 % sämsta i Sverige på det resultatet då genomsnittet i riket var 72%. I år är resultatet 66% och vi får se hur vi ligger till jämfört med andra kommuner när SKL´s rapport Öppna jämförelser kommer våren 2015. Det är dock glädjande att fler elever i årskurs 8 tycker att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter än året innan. Det är först när vi jämför oss med andra kommuner och deras högstadieelever som det tydliggörs att vi har låga resultat för att vara högstadium. Årskurs 5 ligger betydligt bättre till jämfört med andra kommuner gällande att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter vilket hjälper oss att tolka ovanstående tabell. 2013 tyckte 88% av eleverna i årskurs 5 att lärarna tar hänsyn till deras åsikter och genomsnittet i riket var 87%. I år är resultatet 87% i årskurs 5. Även om vi ska förbättra resultaten för årskurs 3-6 så har 7-9 en betydligt större uppgift att förändra bemötande och attityder till elevers inflytande. Alla lärare i kommunen fick i slutet av vårterminen 2012 en egen bärbar dator som sitt arbetsredskap. Från höstterminen 2014 har lärarna vid sidan av denna dator också fått tillgång till antingen en Ipad (lärare åk 1-6) eller en windowsplatta. Från och med höstterminen 2014 18(30) ) har också alla elever i årskurserna 1, 2, 4, 5, 7 och 8 antingen en egen lärplatta eller tillgång till en sådan under skoltid. Inom förskola och fritidshem är det brist på IT-utrustning. Det som fortfarande inte fungerar tillfredsställande är det trådlösa nätverket, även om detta byggts ut under 2013-2014. Det har också installerats ett stort antal projektorer med tillhörande ljudanläggning på samtliga skolor och detta arbete kommer att fortgå under läsåret 20142015. Förvaltningen har en IKT-strateg och en IT-pedagog som stödjer verksamheten med lärplattformen edWise, kompensatoriska hjälpmedel och olika pedagogiska IT-projekt. Det är viktigt att de undervisande lärarna har god IT-kompetens. 1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 2 318 2 331 2 313 2 334 Summa barn/elever varav barn i pedagogisk omsorg (familjedaghem) varav barn i förskola 49 47 43 38 679 671 682 700 1 590 568 1 613 620 1 588 620 1 596 655 Antal elever som har skolskjuts 407 371 422 387 Antal årsarbetare per 100 elever år 1-9 Antal årsarbetare per 100 barn i förskoleklass Antal barn per årsarbetare i förskolan 8,8 5,4 5,6 9,4 6,1 5,2 9,4 5,5 5,1 9,3 5,8 5,6 Antal barn per årsarbetare i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 4,4 4,7 3,9 4,2 20,6 23,8 23,0 22,0 Grundsärskola Antal elever i annan kommuns skola 10 12 13 14 Förskoleklass och grundskola Antal elever i annan kommuns skola Antal elever i fristående skola Antal elever från andra kommuner 37 34 31 39 44 30 61 52 28 39 84 42 varav elever F-9 varav elever i fritidshem Antal barn per årsarbetare i fritidshem 19(30) ) År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Kulturskolan antal elever i ämneskurs och gruppkurs antal elever i körer, ensembler antal elever i kulturprojekt per projekt antal elever i klassgrupper 245 130 20-60 409 229 110 20-40 421 267 91 14-43 430 215 73 14-40 427 78 951 4 107 6 907 75 478 3 998 5 144 68 928 2 935 4 416 76 130 9 040 4 502 7 633 111 140 8 478 3 655 7 096 103 849 6 947 2 820 5 259 91 305 6 347 90 007 145 175 120 98 66 695 58 558 59 572 64 212 2 499 2 051 2 234 2 210 Författaraftnar 5 4 4 3 Antal anställda 481 471 465 444 Biblioteksverksamhet, utlån Huvudbiblioteket i Hallsberg Hjortkvarn Pålsboda Sköllersta Vretstorp Östansjö Summa utlån Antal deltagare i Läsugglan 1) Besökare huvudbiblioteket, måndag - lördag Besökare huvudbiblioteket, endast lördagar 2) 2 016 3 647 1 867 0 1) Läsugglan: Sommarlovssatsning som riktar sig till elever från och med förskoleklass till och med år 9. Deltagare som läser minst tio böcker får en bok av biblioteket. För varje bok som deltagarna läser fyller de i ett läskort om bokens handling. 2) Huvudbiblioteket började med lördagsöppet 2010-09-04. 1.10 Ekonomi Enligt anvisningarna ska avvikelser mot budget avseende volym i verksamheten, kvalitet, nyckeltal och ekonomi redovisas här. När det gäller ekonomi så hänvisas till driftredovisning avsnitt 2.1 Ekonomiskt resultat och 2.2. Analys. Vad gäller verksamhetens kvalitet så hänvisas i första hand till avsnitt 1.8 Måluppfyllelse men också till avsnitt 1.3 Intern kontroll. Nyckeltal över tid redovisas i avsnitt 1.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal. När det gäller skola och fritidshem så bygger budgeten på 7 skolor varav det finns fritidshem på samtliga utom Transtenskolan, fritidshem finns även kvar i Hjortkvarn även om skolan är nedlagd. 20(30) ) Nedan redovisas budgeterat och redovisat antal elever F-9 per skola. SKOLA Stocksätter Fredriksberg Östansjö Långängen Transten Folkasbo Sköllersta TOTALT F-9 vårterminen 2014 Budget Utfall Diff 14-04-15 233 237 4 107 108 1 92 94 2 330 327 -3 319 328 9 353 354 1 156 151 -5 1 590 1 599 9 F-9 höstterminen 2014 Budget Utfall Diff 14-10-15 232 227 -5 117 118 1 105 106 1 357 351 -6 300 302 2 348 347 -1 154 154 0 1 613 1 605 -8 Avvikelsen på våren får anses vara normala. Fritidshemsresurserna i budget bygger för vårterminen på de prognoser som görs för höstterminen föregående år och för höstterminen en ny prognos som gjorts för innevarande år. FRITIDSHEM Stocksätter Vretstorp Östansjö Långängen Pålsboda Hjortkvarn Sköllersta TOTALT Barn och timmar höstterminen 2014, utfall 2014-10-15 Inskrivna barn Timmar per vecka Budget Utfall Diff Budget Utfall 116 114 -2 1765 1781 66 71 5 835 869 71 77 6 1095 957 194 197 3 2643 1740 95 95 0 1287 1511 11 12 1 119 130 110 95 -15 1707 1521 663 661 -2 9 451 8 509 Diff 16 34 -138 -903 224 11 -186 -942 Avvikelserna från prognosen är liten förutom på Sköllersta skola där man kan skönja ett trendbrott hur man nyttjar fritidshem. Östansjö har den högsta nyttjandegraden om man ser till underlaget, skillnaden mot andra skolor är att man här har en större andel av de äldre barnen kvar i verksamheten 21(30) ) PEDAGOGISK OMSORG Hallsberg Pålsboda TOTALT Vårterminen 2014 Höstterminen 2014 Inskrivna barn Budget Utfall Diff 14-04-15 40 35 -5 10 11 1 Inskrivna barn Budget Utfall Diff 14-10-15 40 34 -6 10 6 -4 50 46 -4 50 40 -10 Avvikelser mot budget i Hallsberg beror på personalomsättning kring mätdatumet och i Pålsboda har efterfrågan varierat något så beläggningen varit minder periodvis. FÖRSKOLA Hallsberg Östansjö Vretstorp Sköllersta Pålsboda Hjortkvarn TOTALT Vårterminen 2014 Inskrivna barn Budget Utfall Diff 14-04-15 387 382 -5 61 59 -2 81 89 8 90 91 1 104 103 -1 17 19 2 740 743 3 Höstterminen 2014 Inskrivna barn Budget Utfall Diff 14-10-15 349 363 14 54 54 0 73 81 8 83 81 -2 91 103 12 14 16 2 664 698 34 I Vretstorp har behovet av platser ökat vilket medfört att vi från 1 april utökat från 4,5 av till 5 avd. Även i Hallsberg har vi en ökande efterfrågan på förskoleplatser. Här ser vi en tendens till att föräldrar önskar plats närmre 1-årsdagen än tidigare, vilket gör att efterfrågan kommer lite tidigare på året jämfört med föregående år. FÖRSKOLA Hallsberg Östansjö Vretstorp Sköllersta Pålsboda Hjortkvarn TOTALT Vårterminen 2014 Timmar per vecka Budget Utfall 14-04-15 10 770 10 692 1 854 1 630 2 641 2 311 3 150 2 702 3 330 3 275 548 547 22 292 21 157 Diff -78 -224 -329 -448 -55 -1 -1 135 22(30) ) Höstterminen 2014 Timmar per vecka Budget Utfall 14-10-15 9 712 10 807 1 641 1 703 2 380 2 594 2 905 2 725 2 914 3 487 451 438 20 003 21 756 Diff 1 094 62 214 -180 574 -13 1 752 1.11 Generella beslutspunkter för kommunens verksamhet Uppföljning av de sju beslutspunkter som kommunfullmäktige beslutat ska gälla som generella anvisningar för kommunens verksamhet. 1. Nämnderna skall bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Budgetarbetet inför 2014 visade tydliga differenser mellan verksamheternas behov och den planerade ramtilldelningen. Omfattande organisationsförändringar genomfördes mitt i läsåret 2013-2014. Flera tjänster togs bort och personal omfördelades mellan skolenheterna. Det var många som oroade sig för att resultaten skulle bli ännu sämre. Det är därför mycket glädjande att kunna summera 2014 med att andelen gymnasiebehöriga är bättre än på väldigt många år samtidigt som vi har ett ekonomiskt resultat som till och med lämnar ett litet överskott. 2. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. De interkommunala kostnaderna ökade på ett oroande sätt under 2013. Under 2014 har dock de interkommunala kostnaderna minskat. Dels för att det är något färre elever som går i fristående skolor eller skolor i annan kommun och dels för att vi har fler elever från andra kommuner som går i våra skolor. De sänkta hyresnivåerna påverkar även våra interkommunala kostnader. Det är svårt att bedriva kvalitativ verksamhet på enheter som är allt för små. Hallsbergs kommun har många små skolenheter och några små förskolenheter. Dessa enheter tenderar att bli dyrare för varje år. Kraven på lärares ämnesbehörighet blir extra svår att leva upp till på de små skolenheterna. De små skolenheterna ser dessutom ut att bli mindre och mindre med åren, vilket är en stor utmaning så väl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. 3. Nämnderna har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan sina olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Nämnden räknar med att det under kommande år finns cirka 1 000 tkr för investeringar som nämnden får disponera och prioritera. För mer övergripande, strukturella investeringar av långsiktig karaktär får nämnden söka medel från strategiska investeringar. De flesta av nämndens investeringar är kopplade till kommunens fastighetsinvesteringar. Det finns ett behov av att skapa långsiktiga planer för hur våra verksamhetslokaler ska utvecklas och om nya enheter behöver byggas upp. 4. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Samverkan har skett för att ta fram en folkhälsoplan för kommunen. Folkhälsofrågan är ett område där det är en förutsättning att samverkan sker mellan nämnder och verksamheter för att nå goda resultat. Samverkan kring ”Familjens hus” med öppen förskola bidrar på ett positivt sätt. Detta arbete fördjupas nu då den nya familjecentralen planeras på Västra skolan. På familjecentralen samverkar kultur- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och Region Örebro län. 5. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Förvaltningen lämnar underlag till kommundirektören. 6. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s.k. finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. KUN berörs ej. 23(30) ) 1.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv Uppföljning av de tre verksamhetsmål som kommunfullmäktige beslutade i samband med fastställande av budget 2014 och flerårsplan för 2015 - 2016. 1. Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamheter med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan. Frågeställningarna har inte diskuterats i nämnden. Förvaltningen ämnar lyfta upp dessa frågor när så blir aktuellt. 2. Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, minska med minst tio procent, under perioden 2012 till 2012. KUN berörs ej. 3. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter som nyttjas av kommunal verksamhet. Övriga fastigheter ska säljas. KUN berörs ej. 1.13 Framtiden 1.13.1 Barns och ungas utveckling och lärande Skolinspektionen har under 2014 genomfört tillsyn av kommunens förskolor, skolor och fritidshem samt hur kommunen sköter sitt uppdrag i egenskap av huvudman. På det hela taget är tillsynen och de rapporter/beslut som Skolinspektionen lämnat mycket positiva för Hallsbergs kommun. Flera skolenheter har inga avvikelser enligt Skolinspektionen. Huvudmannen får även positiv feedback för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs. Måluppfyllelsen har ökat och gymnasiebehörigheten är cirka 10 procentenheter bättre 2014 jämfört med 2013. Det fortsatta arbetet för att alla elever ska nå de lägsta kraven och fler ska nå de högre målen är prioriterat. Kultur och utbildningsnämnden har under året antagit en plan för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsarbete med uppföljning av kunskapsresultat i alla ämnen och där analys och utvärdering av verksamheterna får ligga till grund för det fortsatta arbetet mot en högre måluppfyllelse är påbörjat sedan flera år. Ett viktigt inslag i arbetet med att öka kunskapsresultaten är att förändra ”skolkulturen” i Hallsbergs kommun. Det måste vara OK att vara duktig och tycka att det är roligt att gå i skolan. Det måste vara OK att satsa på skolan för att kunna få ett jobb i framtiden. Skolkulturen omfattar dock inte bara eleverna. När våra elever inte lyckas i skolan, är det vi som; nämnd, förvaltning, rektor och lärare som inte har lyckats, och som måste omvärdera våra metoder och vårt förhållningssätt. Framgångsfaktorer och goda exempel måste lyftas fram. Hallsbergs kommun har under året inlett en satsning tillsammans med regionförbundets skolstödsgrupp. Skolkommunsatsningen är ett långsiktigt arbete som sträcker sig över tre till fyra år och som har sin utgångspunkt i en gedigen kartläggning. Kartläggningen och 24(30) ) förändringsarbetet genomförs på alla nivåer; politik, förvaltning, skolledning och hos lärarna ute i klassrummen. Från och med höstterminen 2011 så har förvaltningen en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling. Det är framförallt i de tidiga åren vi har avstämningspunkter så att vi kan sätta in tidiga insatser. Tidig upptäckt och tidiga insatser ger eleverna större möjligheter att klara alla ämnen i skolan. Detta arbete skall fullföljas och utvecklas ytterligare. Formerna för stöd till elever i behov av särskilt stöd måste förbättras och bli mer flexibelt och utnyttja nya kompensatoriska hjälpmedel. Vi måste också ta större hänsyn till olika lärstilar. Deltagande i ”PISA 2015” och matematiklyftet har varit ett prioriterat kompetensutvecklingsområde 2014 och fortsätter kommande år. Samverkan med grannkommuner och regionförbund för att förbättra skolresultaten är andra utvecklingsområden. 1.13.2 Medborgarperspektivet Föräldrarna skall vara nöjda med service, bemötande, information och inflytande i förskoleverksamhet och skola. Här måste förvaltningen utveckla dialogen och samverkan med föräldrarna och utnyttja sociala medier i större utsträckning. Fler ungdomar bör beredas plats i kulturskolan. Barnomsorgspengen ställer krav på anpassning till snabbt ändrade förutsättningar inom förskoleverksamhet och fritidshem samtidigt som vårdnadshavarnas valfrihet ökat. Vi måste hitta former för hur kompetensutveckling för förskolans och fritidshemmens personal, liksom planering av verksamheterna och samplanering med skolan, kan ske utan att verksamheterna behöver ”stänga” i så stor utsträckning som idag. När det gäller föräldrarutbildning inom Familjens hus skall verksamheten sträva efter att kunna erbjuda fler grupper på annat språk än svenska. Kulturavdelningen skall jobba med fler kulturevent. 1.13.3 En god arbetsgivare Hallsbergs kommun ska vara en god arbetsgivare. För vissa grupper inom kultur- och utbildningsförvaltningen såsom förskollärare och barnskötare, är sjuktalen för höga, vilket vi behöver jobba med. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste också utvecklas. Chefs- och ledarskapsfrågan är av stor vikt när det gäller såväl resultat som bilden av kommunen som arbetsgivare. Utveckling och fortbildning av chefer är därför mycket viktig. Samverkan med fackförbunden är ett annat viktigt utvecklingsområde. 1.13.4 Befolkningsutvecklingen De senaste åren ser vi att behovet av antalet platser i förskolan har ökat, vilket i framtiden ger fler skolelever. För att möta framtida behov samt bidra till kommunens mål, att vara minst 16 000 invånare 2025 så är det viktigt att vi har flexibla lösningar för att möta aktuella behov. Skolans utveckling och bilden av Hallsbergs förskolor, skolor och kulturverksamhet, är en viktig strategisk satsning för kommunen. 25(30) ) 2. Driftredovisning Budget Totalt (tkr) Intäkter Kf budg Intäkter TA Intäkter Totalt Kostnader Kf budg Kostnader TA Kostnader Totalt Nettokostnad 2013 23 322 -274 781 -3 400 -278 181 -254 859 Redovisn 31/12 2013 Budget 2014 Redovisn 31/12 2014 Budgetavvikelse 2014 Budgetavvikelse 2014 25 831 23 837 30 173 +6 336 +26,6% -287 006 -261 175 -274 277 -250 440 -280 432 -250 259 -6 155 +181 -2,2% +0,1% Kultur- och utbildningsnämndens intäkter uppgår till 30 173 tkr 2014 och bruttokostnaderna uppgår till -280 432 tkr. Nämndens nettokostnad 2014 är därmed -250 259 tkr. 2.1 Ekonomiskt resultat Kultur- och utbildningsnämndens nettokostnad för 2014 uppgår till -250 259 tkr att jämföra med budgetens -250 440 tkr. Det innebär ett överskott på 0,1 procent eller 181 tkr. Det ekonomiska resultatet är följden av ett väldigt hårt och målmedvetet arbete med att få en budget i balans. Inför 2014 bröts lärsårsorganistationen upp mitt i pågående läsår, stora effektiviseringar genomfördes från årsskiftet med utmaningen att få helårseffekt. Utmaningen under 2014 har varit att minska den skenande kostnadsökningen när det gäller interkommunala ersättningar som så drastiskt ökade under hösten 2013. Under 2014 har nivån legat ganska konstant jämfört med då vilket föranlett att budgeten kraftigt överstigits även 2014. I budgetprocessen budgeterade förvaltningen med en central reserv för att kunna möta ett eventuellt överförande av resultatet från 2013. Denna reserv har till stor del hjälp till att rädda upp resultatet då något överförande av resultat inte skedde. Vidare erhöll förvaltningen ett LSS-bidrag hänförligt till en osäker fordran som avskrivits tidigare år. Dessutom blev ersättningen från Flyktingmottagningen betydligt större än vad som var budgeterat med. Merparten av förskolechefer, rektorer och verksamhetsansvariga gör överskott. I Vretstorp har däremot ett ökat tryck på förskolan lett till att man fått utöka med en halv avdelning. Under våren kompenserades detta men inte under hösten. På Transtenskolan har en uppfräschning av cafeterian bidragit till att budget överskridits och på Folkasboskolan så är stor personalomsättning samt skolinspektionens besök orsakerna till avvikelsen. I övrigt så har återhållsamhet varit ledorden vilket bland annat återspeglas i att de flesta verksamhetsansvariga lämnar överskott. Förskolan Kompassen har till exempel kunnat dra nytta av stordriftsfördelar under året och anpassat bemanningen efter barnförhållandena. 26(30) ) Nämndens kostnader (tkr) fördelar sig enligt följande Kapital Lokaler Personal Övrigt Summa kostnader 2013 -1 544 -48 267 -181 794 -55 401 -287 006 2014 -1 452 -41 145 -177 039 -60 796 -280 432 Nämndens kostnader (tkr) fördelar sig på följande verksamheter Förskoleklass/Grundskola/Fritidshem Förskolan/Öppna förskolan Gemensamt Elevhälsan Kulturskola Särskola LSS Bibliotek Kultur- och föreningsverksamhet Summa kostnader 2013 -156 769 -83 658 -18 974 -9 197 -3 371 -3 764 -1 399 -5 436 -4 438 -287 006 2014 -148 952 -86 245 -17 511 -8 384 -3 155 -4 322 -1 358 -5 332 -5 173 -280 432 Nämndens intäkter (tkr) fördelar sig enligt följande BO-avgifter Statsbidrag Interkom ersättningar Interna ersättningar Övriga intäkter Summa intäkter 2013 10 909 6 823 3 464 519 4 116 25 831 2014 11 335 8 369 4 699 1 332 4 438 30 173 2.2 Analys Nämndens intäkter för år 2014 uppgick till 30 173 tkr mot budgeterade 23 837 tkr, det vill säga en positiv avvikelse på 26,6%. En orsak till avvikelsen är att vissa bidrag som nämnden kan ansöka om inte med självklarhet kan antas utgöra en intäkt vid tidpunkten för budgetens fastställande. Om och när bidrag beviljas under verksamhetsåret redovisas matchade kostnader i motsvarande mån. Liksom under tidigare år har nämnden erhållit statsbidrag avseende kompetenshöjande åtgärder i förskolan för ”kommuner som tillämpar maxtaxa i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg”. Andra statsbidrag som beviljats under 2014 är, Karriärtjänster, Skapande skola, Matematiklyft, Lärarlyftet, Skolkommunsatsning, Lovskola, Omsorg på obekväm tid, 27(30) ) Kulturråd, Unga hälsa och natur, Papperslösa barn, och Utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd. De totala intäkterna från nämndens barnomsorgsverksamheter ökar med 425 tkr jämfört med 2013. Intäkterna från fritidshemmen har ökat med 6,4% och intäkterna från förskolan har även de ökat med 2,9%. Intäkterna för pedagogisk omsorg har däremot minskat med 1,2%. Ökningen när det gäller fritidshem och förskola förklaras av att antalet inskrivna barn ökat med 4,0% respektive 2,6% och minskningen när det gäller pedagogisk omsorg kan förklaras av en minskad efterfrågan. Ersättningen från Flyktingmottagningen för nyanlända flyktingbarn var 800 tkr år 2013. 2014 uppgick ersättningen till 840 tkr, det vill säga en ökning på 5,0%. Kostnaderna för förvaltningsövergripande rehabiliteringsinsatser och omställningskostnader har minskat med 171 tkr eller 11,5% vilket kan tyckas vara anmärkningsvärt med tanke på den stora effektiviseringen som genomfördes inför 2014 och den omorganisation som blev följden. Kostnaderna för skolskjutsar är i princip oförändrad jämfört med 2013. Budgeten däremot är utökad till följd av att den överskreds 2013, tendensen då var fler taxiresor samt att en extrabuss fick sättas in i Sköllersta. Verksamheten håller i år sin budget. Nettokostnaden för skol- och barnomsorgspeng samt korttidstillsyn är -12 338 tkr, vilket motsvarar en budgetavvikelsen på -2 747 tkr. Nettokostnaden har jämfört med år 2013 ökat med 415 tkr. Antalet elever som sökt sig till andra skolor utanför kommunen, ökade kraftigt under höstterminen 2013. Under de senaste åren har cirka 80 elever per år, boende i Hallsbergs kommun valt att gå i fristående skola eller skola i annan kommun. Under 2013 ökade det till 113 elever och under 2014 har det ökat ytterligare till 123 elever. Däremot så har antalet elever som sökt sig till Hallsberg även de ökat från 28 till 42, så totalt sett så är nettoförändringen positiv jämfört med 2013. Hallsbergs egen framräknade skolpeng är för en elev i en fristående skola år 7-9 cirka 36 tkr/termin och för en elev i grundskolan år 7-9 cirka 33 tkr/termin. Ovanstående siffror baserar sig på oktoberstatistiken, avläsning vid årsskiftet visar på att antalet elever som valt att gå i fristående skola eller skola i annan kommun sjunkit till 112 elever medan de som söker sig till Hallsberg är oförändrade. Under 2014 genomfördes en hyresjustering, effekten av den tillsammans med de effektiviseringar som genomfördes i budgetarbetet framgår i tabellerna på föregående sida. Lokalkostnaderna minskar från 48 267 tkr 2013 till 41 145 tkr 2014. Justeringen är framförallt gjord på grundskolan och har bidragit till att hålla nere de interkommunala ersättningarna. Personalkostnaderna sjunker från 181 794 tkr till 177 039 tkr och då måste man tänka på att löneökningen är inräknad. Tittar man på kostnaderna per verksamhet ser man att det är just förskoleklass/grundskola/fritidshem som kostnaderna minskat rejält. I förskolan däremot, ökar kostnaderna, dels till följd av löneökningar men även på grund av det ökade trycket och de utökningar som fått göras. 28(30) ) 3. Investeringsuppföljning 10011 Bergööhuset 70000 Inventarier 70001 Kompassen 70002 Datatillbehör Totalt Budget 2014 (tkr) -200 -300 -500 -700 - 1700 Redovisning 31/12 2014 -179 -329 -416 -670 -1 594 Avvikelse 2014 (tkr) +21 -29 +84 +30 +106 Avvikelse 2014 +10,5% -9,7% +16,8% +4,29% +6,24% Nämnden erhöll 1 000 tkr i budget år 2014 men på grund av att budgeten som erhållits till inventarier på förskolan Kompassen inte förbrukades 2013 så fick nämnden ett tilläggsanslag på 500 tkr. I december tillfördes nämnden ytterligare 200 tkr från fastighetsavdelningen till modelljärnvägen i Bergöökvarteret. Arbetet med modelljärnvägen och järnvägsmuseet i Bergööhuset har nästan förbrukat hela sin budget, investeringskostnaderna består i inventarier och material för att bygga upp en skalenlig modell av Hallsbergs bangård. Projektet har under året även fått bidrag från LEADER som utöver materialinköp bland annat använts till studiebesök samt till marknadsföring. Det ospecificerade projektet inventarier har använts till att införskaffa nya elevskåp till Folkasboskolan. Inventarieanskaffningen till de nya förskoleavdelningarna på Kompassen enligt etapp 2 har fortlöpt enligt plan och är nu färdigt. Kostnaderna för datatillbehör består till exempel av utbyggnad av accesspunkter, projektorer, smartboards, datorer och lärplattor vilket är en del av förvaltningens IT-strategi. 29(30) ) 4. Personalekonomisk redovisning* 4.1 Personalomsättning och rekrytering 4.1.1 Antal anställda Vid årets utgång var totalt 444 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 377 kvinnor (85%) och 67 män (15%). Omräknat till heltider motsvarar de 444 medarbetarna 420,90 årsarbetare. Det var 32 personer som hade en visstidsanställning. 4.1.2 Personalomsättning och rekrytering Antalet rekryteringsannonser under året har varit 68 st. 4.2 Närvaro/Frånvaro 4.2.1 Totalt Frisknärvaron är 61,33%, det vill säga varit sjuka färre än 5 dagar. 4.2.2 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron 2014 är 5,88%. Sjukfrånvaron from dag 60 är 32,81%. Kvinnors sjukfrånvaro är 6,40% och männens sjukfrånvaro är 3,22%. * From 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enl AB. Ett nytt personaladministrativt system infördes 2014-01-01 därför redovisas enbart årets siffror och inte tidigare års siffror pga olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen. Personalomsättningen kan inte redovisas för 2014. 30(30) ) Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Verksamhetsberättelse 2014 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning sid 3 2. Verksamhetsberättelse 4 2.1 Väsentliga händelser under året 4 2.2 Ledning, styrning och uppföljning 5 2.3 Intern kontroll 5 2.4 Integration och etnisk mångfald 5 2.5 Handikappolitiskt program 5 2.6 Folkhälsoarbete 6 2.7 Sponsringspolicy 6 2.8 Måluppfyllelse 6 2.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal 9 2.10 Ekonomi 10 2.11 Generella beslutspunkter 10 2.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv 11 2.13 Framtiden 11 3. Driftredovisning 12 4. Investeringsuppföljning 13 5. Personalekonomisk redovisning 14 6. Bilagor 14 2 1. Sammanfattning 2014 blev det fjärde och sista året för nämnden och förvaltningen. Då det under våren stod klart att nämnden och förvaltningen skulle upphöra vid årsskiftet gjordes inga större insatser inom något verksamhetsområde. Diskussioner med grannkommuner påbörjades om ett närmare samarbete. Trots vetskapen om att nämnden och förvaltningen skulle upphöra bedrevs ändå verksamheten inom förvaltningens olika enheter i relativt normal omfattning. Totalantalet ärenden var betydligt lägre än året innan. Nämnden fick under våren ett tilläggsanslag för att genomföra tre aktiviteter under året. En gällde att ta fram nya foldrar för kommunens cykelslingor innehållande mer information. En annan aktivitet var att ta fram material om miljövänlig konsumtion att publicera på kommunens hemsida. Den tredje aktiviteten var att tillsamman med Kultur- och utbildningsförvaltningen genomföra en miljödag i skolorna med fokus på närmiljön. Samtliga aktiviteter genomfördes. Inom livsmedelsområdet kontrollerades rengöringen i restaurangkök. Bristerna var påtagligt fler än i de kommunala köken. Inom området energi- och klimatrådgivningen fortsatte samarbetet med Örebro kommun där Hallsberg var Örebro behjälpligt med rådgivningen till enskilda fastighetsägare. Förvaltningen deltog på Hallsbergsmässan med information om bygglov och solel. Under hösten genomfördes en mindre undersökning av vad privatpersoner ansåg om handläggningen av ärenden inom byggområdet. Antalet inkomna svar var relativt lågt men nöjdheten hos de svarande var hög, förutom vad det gällde handläggningstider. Då resurserna på bygglovenheten var mindre än normalt kunde de sökandes förväntade handläggningstider hållas. 3 2. Verksamhetsberättelse 2.1 Väsentliga händelser under året Bygglov Resurserna inom bygglovområdet var något knappa under året. En handläggare var delvis föräldraledig under första delen av året plus att denna slutade under hösten. En konsult anlitades för att handlägga enklare bygglovärenden samt att vara behjälplig med handläggningen i övrigt. I kvarteret Kronan påbörjades uppförandet av det tredje punkthus. De två första husen färdigställdes och fylldes med hyresgäster. Även i bostäderna i Kv Mejertiet blev färdiga och fylldes även dessa. Bygglov gavs för uppförandet av fem enbostadshus under året. I övrigt var det lugnt på byggfronten i kommunen. Inga direkt stora projekt påbörjades. Energi- och klimatrådgivningen Rådgivningen till allmänheten låg på samma relativt låga nivå som tidigare år. Det har i länet och i Hallsbergs kommun varit svårt att öka intresset från allmänheten i energifrågor rörande den egna bostaden. Det nästa enda intresse som finns rör solenergi. Detta visade sig också under Hallsbergsmässan där förvaltningen i sin monter visade upp solenergimöjligheter vilket drog besökande till denna. Två föreläsningar anordnades under året. Den ena rörde fukt- och mögel och den andra solel. Hallsbergs kommun fortsatte under hela året att hjälpa och stötta Örebro kommun i deras energirådgivning. Miljö- och livsmedel Miljö- och livsmedelsområdet var också under detta år förskonat från allvarliga incidenter. Ett par mindre utsläpp av dieselolja till följd av trafikolyckor inträffade dock. Inventeringen av de enskilda avloppen i kommunen avslutades under 2013. Under 2014 intensifierades åtgärdsarbetet med de inventerade avloppen i samtliga delprojekt. För detta arbete anställdes en extra resurs. Kommunen lär vara en av få kommuner i landet som hunnit så långt i inventerings- och åtgärdsarbetet. Dokumentet, Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommunen, färdigställdes i början av året och publicerades på kommunens hemsida. Ett antal ex har också tryckts upp och lämnats till kommunens bibliotek som blädderexemplar. Restaurangköken kontrollerades under året med avseende på rengöringen av ytor och redskap. En hel del brister noterades. Totalt sett var bristerna fler än i de kommunala köken som kontrollerades på samma sätt året innan. En åtalsanmälan inlämnades under hösten avseende omfattande markarbeten i strandnära läge intill en sjö i den södra kommundelen. Alkohol, tobak och läkemedel 2014 var ett mycket ordinärt år. Verksamheten löpte på utan att några större insatser gjordes eller behövde göras. Den tänkta utbildningen i ansvarsfull alkoholservering för restaurangägare lades på is pga bristande intresse. En sådan kurs genomfördes dock 2013. En erinran delades ut under året. 4 2.2 Ledning, styrning och uppföljning Nämndordförande och förvaltningschef träffades regelbundet under året. Vid träffarna diskuterades bla aktuella ärenden och händelser Förvaltningen har under året haft 7 förvaltningsmöten. Vid dessa möten informeras om beslut från fullmäktige och kommunstyrelse. Vidare ges information från kommunens ledningsgrupp samt om det aktuella ekonomiska läget. Pågående arbeten i förvaltningen tas upp avseende utvecklingsfrågor mm. Förvaltningen har varje måndag förmiddag under större delen även haft kortare möten där veckans händelser och arbeten tas upp. Dessa möten har som syfte att medarbetarna ska informera varandra om vad som är på gång aktuell vecka och därigenom hitta samverkan i arbetet. Under året genomfördes också uppföljningsmöten med respektive enhet. Antalet sådana möten uppgick totalt till 15 st. Uppföljning av verksamheten har skett kvartalsvis med avrapportering till nämnden. I rapporterna har redogjorts för ärendetillströmningen, personalsituationen, det ekonomiska läget samt redovisats verksamhetsstatistik i form av antal beslut, utförda inspektioner mm. 2.3 Intern kontroll Nämnden har genomfört internkontroll vid några tillfällen under året. Inga avvikelser mot fastställd interkontrollplan noterades vid dessa kontroller. Beslut om internkontrollplan för 2014 togs av nämnden i december 2013. 2.4 Integration och etnisk mångfald Uppföljning av kommunens plan för integration och etnisk mångfald redovisas i bilaga 1. 2.5 Handikappolitiskt program Tillgänglighetsfrågor bevakas av nämnden främst vid handläggning av bygglovärenden som avser nybyggnad och om- och tillbyggnad. I handläggningen görs bedömning om byggnaders tekniska egenskaper vad det gäller tillgänglighet. Tillgängligheten kommer också in i bilden vad det gäller utformning av bebyggelsemiljön genom planläggning mm där ansvaret främst vilar på Teknik- och plannämnden. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden deltar dock i processen vid utarbetande av planer. 2.6 Folkhälsoarbete I nämndens ansvarsområde ingår bla alkohol- och tobaksfrågorna samt frågorna rörande hälsoskyddet i bostäder och lokaler mm. I arbetet inom dessa områden ingår tillsyn och information/rådgivning. Arbetet ska bedrivas så att bla: - möjligheten till en god hälsa hos befolkningen kan öka genom tillgång till bra bostäder - användningen av tobak hos framför allt underåriga minskar 5 Under året kontrollerades i vanlig omfattning vattenkvaliteten vid kommunens badplatser samt förmedlades radonmätningar i bostäder. Att människor bor i bostäder med bra ventilation kontrollerades genom granskning av inkomna besiktningsprotokoll. Inom alkoholtillsynen kontrollerades i normal omfattning att restauranger mfl ej medverkade till en omfattande berusning eller försäljning till underåriga. I tobakstillsynen kontrollerades försäljningen av tobak i butik. Under året slutfördes arbetet med dokumentet ”Värdefulla naturmiljöer i Hallsbergs kommun”. Dokumentet kan bidra till att människor i större utsträckning söker sig ut i naturen vilket bör bidra till ett ökat välbefinnande och en bättre folkhälsa. 2.7 Sponsringspolicy Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden mottog ej någon sponsring under 2014. 2.8 Måluppfyllelse Nämnden fastställde 2014-01-29 egna effektmål i beslutet om verksamhetsplan för 2014 (Dnr 2014M0067). Dessa mål följdes också upp i delårsrapporten. Livskvalitet Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämnden ska ha en god dialog med medborgarna Uppfyllt och andra intressenter samt ge bra service med hög tillgänglighet. Enligt genomförd undersökning ges förvaltningen bra betyg för bemötande, service mm. Miljömål för kommunen ska vara antagna, Ej uppfyllt fastställda och åtgärdsprogrammet påbörjat under mandatperioden. Miljömålsprogram framtaget enligt uppdrag och fastställd tidsplan. Programmet har inte antagits. Handläggningstiden för ansökan om befrielse från Uppfyllt sophämtning ska högst uppgå till 6 veckor. Huvuddelen handlades inom 3 veckor. Handläggningstiden för anmälan/ansökan om värmepump ska högst uppgå till 3 veckor. Genomsnittlig handläggningstid var 4 dagar. Uppfyllt Badning vid kommunens allmänna badplatser ska Uppfyllt kunna ske utan risk för hälsan. Provtagning har skett enligt plan. Nämndens kompetens inom sitt ansvarsområde ska erbjudas interna och externa verksamheter. Uppfyllt Förvaltningen deltar i oförändrad omfattning i både interna och externa närverksgrupper. Utsläppen till sjöar och vattendrag från bristfälliga avloppsanläggningar på landsbygden har minskat. Delvis uppfyllt 46 av planerade 80 nya avlopp beviljades tillstånd under året. Förklaringen till avvikelsen är att antalet avlopp att åtgärda naturligt sjunker ju fler som åtgärdas. Målet bör justeras Livsmedel som serveras eller säljs ska vara säkra att inta. Uppfyllt 6 Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Samarbetet med polisen ska intensifieras vad det gäller alkohol- och tobakstillsynen. Uppfyllt Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Nämnden ska verka för att ingen tobaksförsäljning till underåriga sker. Uppfyllt Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Berusningen ska minska vid restauranger, festivaler mm. Uppfyllt Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Boende Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Alla hissar ska vara funktionsdugliga. Inga kontroller utfördes under 2014 Handläggningstiden för bygglovbeslut som fattas Uppfyllt på delegation ska uppgå till högst 4 veckor. Över 80 % av besluten har tagits inom 4 veckor. Minst 200 bygglov äldre än 5 år ska avslutas under året. Uppfyllt 262 äldre bygglov avslutades under året. Luftkvaliteten i bostäder och offentliga lokaler ska inte försämras. Uppfyllt Granskade ventilationskontroller resulterade ej i några krav på åtgärder. Genom utåtriktade aktiviteter skapa Uppfyllt förutsättningar för minskad energiförbrukning hos enskilda, föreningar och företag. Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Handläggningstiden för enskilda avlopp ska uppgå till högst 4 veckor. Uppfyllt Enligt effektmålet ska handläggningstiden på 4 veckor klaras i 75 % av ärendena. Tiden klarades i 82 %. Nämnden ska verka för att radonproblemet i kommunen minskar. Uppfyllt Information finns uppdaterad på hemsidan. Förmedling av radonmätningar har skett i normal omfattning. Ägare till flerbostadshus informerades om skyldigheten att mäta radon. Ett flertal sådana ägare beställde mätningar. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Utbildningen ska i god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål Kultur ska vara ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv Nämnden saknar effektmål inom dessa områden. 7 Näringsliv Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Nämnden ska aktivt verka för att fler företag i kommunen blir miljödiplomerade. Ej uppfyllt Pga regeländring för miljödiplomeringen har förvaltningen inte varig behörig att utfärda miljödiplom. Resurser har också saknats för detta. Genom utåtriktade aktiviteter skapa Uppfyllt förutsättningar för minskad energiförbrukning hos enskilda, föreningar och företag. Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Verksamheter med miljöpåverkan inom Hallsbergs kommun följer gällande lagstiftning. Uppfyllt Arbetet följer fastställd verksamhetsplan. Handläggningstiden för köldmedierapporter ska högst uppgå till 16 veckor. Uppfyllt Samtliga rapporter handlades inom tre veckor Handläggningstiden för miljörapporter ska högst uppgå till 16 veckor. Uppfyllt Medelvärdet var ca sju veckor. Handläggningstiden för anmälningsärenden enligt Uppfyllt miljöbalken ska högst uppgå till 4 månader.. En anmälan behandlades under året. Handläggningstiden var 8 dagar.. Handläggningstiden för registrering av livsmedelsverksamheter ska högst uppgå till 2 veckor. Uppfyllt Normalt utförs registrering samma dag anmälan inkommer Handläggningstiden för anmälan enligt 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska högst uppgå till 4 veckor. Uppfyllt En inkommen anmälan handlades under året. Handläggningstiden var 24 dagar. Infrastruktur och kommunikationer Kommunen ska verka för god och långsiktig infrastruktur och kommunikation Nämnden saknar effektmål inom detta område. Ekonomi Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktig god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Sjukfrånvaron ska inte öka. Uppfyllt 8 Sjukfrånvaron har minskat från 1,8 % till 0,53 %. 2.9 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal Verksamheten följs och avrapporteras till nämnden kvartalsvis. I nämndrapporterna anges vissa verksamhetsmått i form av antal inkomna ärenden, utförda inspektioner, beviljade bygglov mm. I rapporterna redovisas även uppfyllelsen av vissa mål. Nyckeltalsredovisning Nyckeltal Inkomna ärenden - bygglov Beviljade bygglov Måluppfyllelse – handläggningstid bygglov Inkomna ärenden - miljö Måluppfyllelse – handläggningstid miljö Utförda inspektioner, totalt, miljö Utförda inspektioner, totalt, alkohol-tobak-läkemedel Utfall 2011 254 106 Utfall 2011 Uppnått Utfall 2013 242 159 Utfall 2013 Uppnått Utfall 2014 173 126 Utfall 2014 Uppnått 821 85 % Utfall 2012 215 165 Utfall 2012 Delvis uppnått 1011 81 % 1108 75 % 718 93 % 273 379 371 486 61 77 81 33 Kommentarer: Inkomna ärenden Ärendetillströmningen var betydligt lägre än under 2013. Totalt inkom 1134 ärenden under året till förvaltningen. Motsvarande antal för 2011 var 1263 och för 2012 1470 st. Inom alkolholområdet var dock ärendetillströmningen något högre (243 ärenden 2014 mot 235 st 2013). Måluppfyllelse – handläggningstid Handläggningstiderna inom miljöområdet minskade 2014 jämfört med 2013. Orsak till detta är den minskade ärendemängden. Inom bygglovområdet klarades uppsatt mål för handläggningstiden trots en underbemanning på enheten. Även här gjorde en lägre ärendemängd att handläggningstiderna kunde hållas korta. Inspektioner, kontroller, projekt När det gäller tillsynen inom alkohol-, tobak- och läkemedelsområdet utfördes färre kontroller 2014. En något större volym ärende innebar att den totala handläggningstiden ökade på bekostnad av tillsynen. De mest angelägna verksamheterna att besöka besöktes dock i normal omfattning. I miljöområdet så besöktes alla tillståndspliktiga verksamheter och övriga miljöverksamheter i en normal omfattning. Likaså genomfördes livsmedelskontrollen i planerad omfattning. Inom miljöområdet fortsatte projektet med kartläggning och identifiering av nedlagda soptippar. Projektet initierades av Länsstyrelsen och ansvarig på kommunerna är den tekniska verksamheten. Ett nytt projekt startade 2014 var kontroll av inomhusmiljön i skolor. Projektet är nationellt och drivs av Folkhälsomyndigheten och pågår 2014-2015. Ett projekt genomfördes inom livsmedelsområdet, hygienkontroll i restaurangkök. 9 Inom energi- och klimatområdet genomfördes samtliga planerade projekt i kommunen samt att rådgivaren också deltog i alla de planerade gemensamma projekten i länet. I bygglovverksamheten fortsatte arbetet med att avsluta äldre ärenden. Målsättningen är att avsluta 200 gamla ärenden. Resultatet för 2014 blev 262 st. 2.10 Ekonomi Till beslutad ram för 2014 tillkom ett tilläggsanslag under våren på 105 tkr. Ramen justerades också ned pga ändrad hyresnivå. 2014 års ram uppgick därför till 3 396 tkr för miljö-, bygg- och myndighetsförvaltningen. Förvaltningens ekonomiska resultat slutade på en nettokostnad på 2 918 tkr, en positiv avvikelse mot budget på 478 tkr. 2.11 Generella beslutspunkter 2.9.1 Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Kommentar: budgeten har hållits. 2.9.2 Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Kommentar: inga åtgärder genomfördes då budgeten kunde hållas. 2.9.3 Under förutsättning av att den av kommunfullmäktige fastställda verksamheten har genomförts, överförs 100 % av driftbudgetens nettoresultat till följande år. Kommentar: nämndens bedömning är att verksamheten bedrivits enligt kommunfullmäktiges beslut 2.9.4 Nämnderna ska i tid vidta förberedande åtgärder så att investeringarna i flerårsplanen kan genomföras det år då anslaget beviljas i budgeten. Kommentar: beviljat investeringsanslag var inte aktuellt att använda pga kommande organsiationsförändringar. Anslaget avsåg uppgradering av befintligt verksamhetssystem. 2.9.5 Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Kommentar: förvaltningen deltar vid samråd och interna möten med andra delar av den kommunala verksamheten i planfrågor, tekniska frågor mm och bidrar där med den förvaltningsspecifika kompetensen inom bygg- och miljöområdena. Nämnden är dock en myndighetsnämnd och måste ur det perspektivet behandla kommunala verksamheter likvärdigt med privata verksamheter. 2.9.6 Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Kommentar: samtliga anställda inom förvaltningen arbetar heltid. 10 2.9.7 Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheten till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den sk finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Kommentar: verksamheterna inom nämndens ansvarsområde finansieras till största delen av avgifter. 2.9.8 För löpande rapportering till kommunstyrelsen under året finns särskilt beslut. Kommentar: rapport från verksamheten sker till kommundirektören enligt angiven tidplan. 2.12 God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv 2.10.1 Kommunen köper redan idag entreprenadtjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om man med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi kan öka andelen tjänster som utförs av annan. Kommentar: nämnden kan inte överlåta myndighetsutövningen till annan. Samverkan sker till och från med andra handläggare inom verksamhetsområdet i länet. 2.10.2 Energiåtgången i kommunens nuvarande verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet och andra åtgärder, minska med minst tio procent, under perioden 2010 till 2012. Kommentar: ligger inte under nämndens ansvar. 2.10.3 Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter som nyttjas av kommunal verksamhet. Övriga fastigheter ska säljas. Kommentar: ligger inte under nämndens ansvar. 2.13 Framtiden De stora utmaningarna inom miljöområdet kvarstår oförändrade. Trenderna vad det gäller de 16 nationella miljömålen är att de har varit och är svåra att nå. Här krävs det krafttag av riksdag och regering, av de centrala verken, av de regionala och lokala myndigheterna och av företag, organisationer och enskilda för att vända eller påskynda utvecklingen till ett hållbart samhälle. I det arbetet kan det program, miljömålsprogrammet, som tidigare arbetats fram, vara vägledande för kommunens miljöarbete. Vad det gäller klimatarbetet pågår ett åtgärdsarbete utifrån det regionala energi och klimatprogrammet. Här är givetvis kommunen en aktör som fastighetsägare, informationsspridare samt som myndighet. När det gäller tillsyn och lagefterlevnad är bedömningen att det inte kommer att ske några större förändringar i de lagstiftningar inom miljö- och byggområdena kommunen har att hantera. Nya arbets –eller myndighetsuppgifter tillkommer ständigt i viss utsträckning. Detta har hittills kunnat hanterats inom de ramar som funnits. Men, utvecklingen går stadigt mot mer och fler komplicerade arbetsuppgifter. Därför är ett samarbete med andra kommuner ett steg i rätt riktning för att säkra upp att resurser och kompetens finns för att klara befintliga och tillkommande arbetsuppgifter. 11 3. Driftredovisning (tkr) Utfall 2013 Intäkter Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Avvikelse % 3 785 3 365 3 308 + 57 + 2% Kostnader -6 799 -6 283 -6 704 + 421 + 6% -därav personalkostnader -4 688 -4 752 -4 940 + 188 + 4% -38 -5 -52 + 47 + 90% -515 -471 -461 - 10 - 2% -därav övriga kostnader -1 558 -1 055 -1 251 + 196 + 16% Nettokostnad -3 014 -2 918 -3 396 + 478 + 14% -därav kapitalkostnader -därav lokalkostnader Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på 105 tkr, och korrigering efter hyresjustering, uppgår 2014 års budget till ett nettoanslag på 3 396 tkr. Intäkterna blev något högre än budget med 57 tkr, vilket motsvarar 2 %. Det är främst intäkterna från energi- och klimatrådgivningen som har blivit högre. Kostnaderna blev 421 tkr lägre än budget, vilket motsvarar 6 %. Vid delårsrapporten 2014-07-31 redovisades en prognos på +/- 0. Utfallet blev sålunda 478 tkr bättre än prognosen. Årets avvikelse mot budget, + 515 tkr, fördelar sig enligt nedan per verksamhet. Verksamhet (tkr) Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014 -109 - 500 -265 - 235 47 77 -40 + 117 -1 300 - 1 094 -1 354 + 260 0 0 -16 +16 Gemensamt - 1 652 - 1 401 -1 721 + 320 Total avvikelse - 3 014 - 2 918 -3 396 + 478 Bygglov Energi- och klimatrådgivning Miljö-, hälsoskydd- och livsmedelstillsyn Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn Avvikelse mot Budget (verkligt utfall, intäkter minus kostnader = 0, avslutas mot ett avräkningskonto) 3.1 Bygglov Den stora avvikelsen för bygglovsverksamheten beror på minskade intäkter. Minskade personalkostnader uppvägde en del de minskade intäkterna. 3.2 Energi- och klimatrådgivning Utfallet 2014 beror på ökade intäkter. Under året fortsatte Hallsberg också att vara Örebro kommun behjälplig med energirådgivningen och erhöll för detta en ersättning vilken resulterade i ett överskott. Merparten av verksamheten finansieras via bidrag från Energimyndigheten. 12 3.3 Miljö-, hälsoskydd- och livsmedel Utfallet för verksamheten var + 260 tkr. Intäkterna var ca 160 tkr högre än budget. Kostnaderna var lägre än vad som budgeterats främst beroende på minskade personalkostnader pga en tjänst som hölls vakant under senare delen av året. 3.4 Alkohol-, tobak- och läkemedelstillsyn Drivs tillsammans med Sydnärkekommunerna Askersund, Laxå, Kumla och Lekeberg och är en verksamhet som ska bedrivas till självkostnad. Budgeten för verksamheten 2014 är 16 tkr efter hyresjusteringen, annars är den noll och även redovisat utfall är noll. Verksamhetens resultat balanseras till kommande år. 2014-12-31 överfördes ca 137 tkr. Totalt finns balanserat ca 212 tkr. 3.5 Gemensamt Här bokförs kostnader avseende nämnden samt gemensamma kostnader för hela förvaltningen. Utfallet visar en positiv avvikelse mot budget med 320 tkr beroende bla på lägre nämndkostnader och återhållsamhet vid inköp mm. 4. Investeringsuppföljning Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden har under året ett investeringsanslag på 135 tkr för byte av verksamhetssystem. Då nämnden skulle upphöra vid årsskiftet byttes inte detta system. 5. Personalekonomisk redovisning Antal anställda på förvaltningen 31 december var 8. En heltidstjänst delades med Lekebergs kommun och avser energirådgivningen. När det gäller nämndadministrationen, ärendeadministrationen, arkivfrågor och liknande arbetsuppgifter köptes dessa tjänster under året från Kommunstyrelseförvaltningens administrativa avdelning. Arbetet med ekonomiuppföljning och budget köptes från Kommunstyrelseförvaltningens ekonomiavdelning. På bygglovsidan slutade en handläggare i början av året. Tjänsten återbesattes inte pga diskussionen om ett samarbete men annan kommun. För att klara handläggningen av inkomna ärenden anlitades en konsult som hjälpte till med något enklare ärenden. På miljöområdet slutade en inspektör sista juni. Tjänsten hölls vakant resten av året. Arbetsfördelningen inom förvaltningen 31 december: Förvaltningschef/miljöchef 1 Miljö-/livsmedelsinspektörer 4 Byggnadsinspektör 1 Energirådgivare 1 Alkoholhandläggare 1 Ålders- och könsfördelning inom förvaltningen. > 50 år 3 st < 50 år 5 st Kvinnor 2 st Män 6 st Sysselsättningsgrad 31 december 13 Heltidsanställa 7 st Visstidsanställd 1 st Sjukfrånvaron Sjukfrånvaron under 2014 var 0,5 %. 2013 var sjukfrånvaron 1,8 %. 6. Bilagor 1. Uppföljning av kommunens plan för integration och etnisk mångfald. 2. Återrapportering interkontroll 14 Verksamhetsberättelse 2014 Teknik- och Plannämnden INNEHÅLL Verksamhetsberättelse 3 Väsentliga händelser 3 Ledning, styrning och uppföljning 5 Internkontroll 5 Integration och etnisk mångfald 5 Handikappolitiskt program 5 Folkhälsoarbete 5 Sponsringspolicy 5 Mål och måluppfyllelse 6 Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal 8 Ekonomi 9 Skattefinansierad verksamhet Avgiftsfinansierad verksamhet, investeringar Generella beslutspunkter Uppföljning av beslutspunkter God ekonomisk hushållning Uppföljning av verksamhetsmål 9 10 11 11 12 12 Uppdrag i budget 2014 12 Framtid 13 Driftsredovisning 14 Driftredovisning Skattefinansierad verksamhet 14 Driftredovisning Avgiftsfinansierad verksamhet 16 Investeringsuppföljning 19 Personalekonomisk redovisning 25 Teknik– och plannämnden Antal ledamöter: 11 Ordförande: Inga-britt Ritzman Förvaltningschef: Marianne Christiansen Verksamhetsberättelse Klas Toresson från Järnvägens Bågskytteförening utsågs till årets idrottsutövare. Väsentliga händelser Gata/park Under året har byggnation av 12 tomter i Vibytorp II slutförs. Skattekollektivet Under våren beslutade kommunfullmäktige att förändra nämndorganisationen i kommunen. De huvudsakliga delarna av nuvarande teknik- och planförvaltningen kommer att ingå i den Driftoch serviceförvaltningen från 1 januari 2015. Kvarnbron i Hallsberg är färdigställd och tre trafiksäkerhetsobjekt genomförda. Mark och exploatering 8 stycken villatomter i Hallsberg, 1 i Sköllersta och 1 Vretstorp har sålts under året varav 4 stycken är slutbetalda. Intresse finns för ytterligare tomter. Däremot har två stycken tomter återtagits då köpvillkoren ej uppfyllts. Besparingsåtgärder för att hålla budget har pågått hela året. Trafikverket genomför projektet kring säkra bangårdar genom att stängsla in bangården i Hallsberg. I samband med det kommer markbyten att göras med Trafikverket inför utbyggnaden av godsstråket med dubbelspår. Fritidsavdelningen En ny fritidschef har anställts från 1 april 2014. Till sommaren 2014 beslutades i Teknik- och plannämnden att sänka kostnaden för Alléhallens sommarkort för barn och ungdomar 7-17 år från 299 kr till 99 kr. Resultatet blev att det 2014 såldes 305 st av kort jämfört med 2 st 2013. Fysisk planering Upprättande detaljplaner som under året har vunnit laga kraft är dpl Norr Tälleleden, del av Södra Allén och Pålsboda torg. Ytterligare påbörjade detaljplaner är flerfamiljhus Sköllersta, småhus Prästängsvägen etapp II , Väster om Tälleleden och Folkets hus . Förslag till Bostadsförsörjningsprogram är framtaget. En ny översiktsplan håller på att upprättas arbetet fortsätter 2015. Alléhallens bad- och gym hade under året 102 724 besökande, att jämföras med 2013 då det var 106 179 besök. Antalet medlemmar i gymverksamheten var den vid 2014 års slut 990 st vilket motsvarar nivån vid förra årsskiftet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 3 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Renhållning/Avfall Avgiftskollektiven Verksamheten kommer att övergå i Sydnärkes kommunalförbund, tillsammans med Askersund, Laxå Den 20 mars inträffade en allvarlig driftsstörning då och Lekebergs kommuners avfallsverksamhet, från en tankbil råkade leverera 1,5 m3 olja till fel hus så årsskiftet 2014/2015. att oljan rann ner i avloppsbrunnen. Kommunen och räddningstjänsten löste dock situationen utan allvar- Under året har gatuchefen varit tillförordnad avfallschef. ligare miljöpåverkan. VA Omfattande VA-sanering har skett i Hallsberg och Östansjö. Utredning angående lakvattenreningen vid Vissbergadeponin i Hallsberg fortskrider och ett försök med En stor vattenläcka inträffade på Ängvaktarvägen sedimentering från lakvattendammen har genomdär man kan konstatera att materialet i vattenledförts. ningen är väldigt dålig. En omprioritering av vasanering gjordes och en sträcka på 200 meter vatten- En riksklassificering av kommunens samtliga kända ledning är utbytt. Hallsbergs kommun har bytt slam- deponier har genomförts och kommer att slutrapporteras i februari 2015. sugnings-transportör till ÖSAB från den 1 april. Nedlaga deponier kommer fortsättningsvis att ligga kvar i kommunen och följer ej med till Sydnärkes kommunalförbund. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 4 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Ledning, styrning och uppföljning Handikappolitiskt program Teknik- och plannämnden har svarat för övergripande ledning och uppföljning genom budget, delårsrapport samt genom arbete med mål och ramar. Förvaltningen arbetar med tillgänglighetsfrågor kontinuerligt i allmänna miljöer. Vid byggnation av trafiksäkerhetsobjekt har handikappade gångpassagerna byggts. Vid spontanlekplatsen i Hallsberg har en handikapptoalett slutförts. Nämnden har också styrt verksamheten genom beslut om investeringar, organisation, styrdokument samt genom att utse ledamöter/ tjänstemän som skall delta i olika samverkansprojekt. Nämnden har fattat beslut om ytterligare besparingar när prognoserna visade negativt resultat. Förvaltningen har haft veckomöte med nämndordförande för korta avstämningar i verksamheten. Intern kontroll Folkhälsoarbete Teknik- och plannämnden ombesörjer skötseln av Allébadet och idrottshallar och idrottsplatser. Förvaltningen sköter även motionsspår och friluftsbad i kommunen. Dessa arenor och aktiviteter underlättar för kommuninvånarna att ha ett aktivt fysiskt liv, vilket är främjande för en god folkhälsa. Teknik- och plannämnden fastställde , TPN 2014 §14, , den interna kontrollplanen för 2014. Teknikoch planförvaltningen har genomfört granskning enligt de rutiner och system som finns redovisade i kontrollplanen, se bilaga. Sponsringspolicy Integration och etnisk mångfald Teknik- och plannämnden har inte mottagit någon form av sponsring under 2014. Kommunfullmäktige fastställde 2013 en sponsringspolicy. Respektive nämnd ska varje år i samband med sin verksamhetsberättelse redovisa förekomsten av mottagande av sponsring. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med integrationsfrågor i den fysiska samhällsplaneringen. Kanalisering av förfrågningar från föreningar om Förvaltningen erbjuder Simundervisning för vuxna sponsring sker via ansvarig tjänsteman på kommunnytillkomna Svenskar i Alléhallen. I kontakter med styrelseförvaltningen. föreningarna tas integrationsfrågorna upp till diskussion. Förvaltningen erbjuder praktikplater i mån av tid och resurser. Förvaltningen som arbetsgivare har 2014 rekryterat en av fyra medarbetare med utländsk härkomst. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 5 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Mål och måluppfyllelse Mål Uppfyllt Kommentar Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Livskvalitet Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. Nämndens effektmål: Verksamheten ska minska resursförbrukningen, i form av energi, vatten och material. Investeringar har under året genomförts på samtliga reningsverk samt utbyte av pumpar på Tingshusets avloppspumpstation vilket medför mindre energiåtgång. Även va-saneringar på ledningsnätet kommer medföra att behandling av ovidkommande vatten i avloppsreningsverken kommer att minska. Dock har periodiskt underhåll av rötkamrarna på Hallsbergs avloppsreningsverken medfört att uppstarten skett med oljeuppvärmning under hösten. Nämndens effektmål: Kommuninnevånare ska ha tillgång till bra fritids- och idrottsanläggningar. De befintliga anläggningarna sköts med den personalstyrka som är möjlig inom tilldelad ram eller genom samverkan med idrottsföreningar. Inga nya eller omfattande upprustning av anläggningar har skett under året. Boende Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. Nämndens effektmål: Verksamheten ska tillhandahålla attraktiva tomter för småhusbebyggelse. Detaljplanearbete för småhustomter på Prästängsvägen i Sköllersta pågår. Det finns tolv nya tomter i Vibytorp till försäljning och ytterligare etapper kan byggas. Utöver dessa finns cirka 80 befintliga kommunala småhustomterna i samtliga tätorter i kommunen till försäljning. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrar genom flexibla lösningar utifrån invånarnas behov och önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt och jämlikt föreningsliv. Nämndens effektmål: Drift- och aktivitetsstöd till barn- och ungdomsverksamheter ska ske rättvist och jämlikt. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Driftbidrag betalas ut enligt schablon till föreningar som driver egna anläggningar. Bidrag över 50 tkr betalas ut uppdelat på två tillfällen enligt rutin. Aktivitetsstöd betalas ut två gånger per år (höst och vår) enligt fastlagda rutiner och kriterier. En genomgång av bidragen har gjorts och felaktigheter rättas till. Arbete pågår med att upprätta ny föreningsstrategi. 6 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Mål och måluppfyllelse Näringsliv Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. Nämndens effektmål: Förvaltningen har haft en hög service i samverkan med kommunens ledning och näringslivsansvarig. Verksamheten ska ha en hög servicenivå där alla frågor kanaliseras via kommunens ansvarig för näringslivsfrågor. Infrastruktur och kommunikation Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. Nämndens effektmål: En inventering/besiktning av befintligt vägnät har gjorts under våren för att underhållet ska utföras på de gator som är mest eftersatta. Långsiktigt måste anslaget förstärkas för anläggningstillgångarnas värde ska bestå. Trafiksäkerhets-projekt i form av GC-vägar har skett under året i Hallsberg, Sköllersta och Östansjö. Vinterväghållningen har skett med de riktlinjer som fattats av tidigare nämnd. Under året har omfattande va-sanering utförts. De vattenläckor som har uppstått har snabbt kunnat åtgärdats. Det finns ett uppdämt behov av omfattande saneringar. VA-sanering och periodiskt underhåll har genomförts för cirka 3,5 mkr. Verksamheten ska verka för god och säker framkomlighet på gång-, cykeloch vägnät. Nämndens effektmål: Verksamheten ska säkerställa avloppsledningar och ha en god vattenförsörjning och minimera miljöpåverkan av verksamheten. Ekonomi Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel Nämndens effektmål: En plan för lekplatser finns och uppdateras, liksom en maskin- och fordonsanskaffningsplan. Vidare finns en plan för beläggningsunderhåll av gator. De ekonomiska förutsättningar har inte funnits att genomföra planerna i önskad takt. Därutöver finns planer för det planerade underhållet och investeringar inom VAverksamhetens ansvarsområde. Under året har vissa investeringar ej genomförts på grund av upphandlingsprocedurer, brist på personal samt politiska omprioriteringar. Kommunens anläggningstillgångar ska skötas och underhållas enligt planer så att dess ekonomiska värde består. Nämndens effektmål: Alla investeringsprojekt ska genomföras enligt beslutad processbeskrivning. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 7 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Verksamhetsmått/kvalitetsmått och nyckeltal Verksamhetsmått Volymuppgifter Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 106 179 102 724 126 000 126 000 612 766 1 200 1 200 Otjänligt dricksvattenprov, antal 0 0 0 0 Överskridande av antal gränsvärden antal riktvärden på avloppsreningsverk 0 8 0 3 0 0 14 35 15 15 Antal besökare Alléhallen, anläggning Antal sålda gymkort Avloppsstopp och vattenläckor antal Insamlat hushållsavfall, kg Budget 2017 4 408 890 4 446 500 Miljöstationer, antal 11 11 Kvalitetsmått Kvalitetsnyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Intäkter/person i bad/gym totala intäkt bad&gym/antal besökare, 72 kr 67 kr 54 kr 54 kr Besök i Alléhallen, per invånare och år 7,0 6,7 8 8 Asfalt toppbeläggning, intervall antal år 48 48 Vattensvinn % av försåld volym 26 24 18 18 Insamlat farligt avfall, kg/invånare 2,21 2,20 Insamlat hushållsavfall, kg/invånare 289 292 250 250 Insamlat till elkretsen kg/invånare (kyl- och frys, lampor, övriga vitvaror och elektronik samt batterier) 17,5 Ej klart Insamlat avfall kg/invånare FTI Förpacknings- och tidningsinsamlingen (glas, tidningar, kartong, plast och metall) 67,42 Ej klart VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 8 Budget 2017 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Ekonomi Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på 300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med 315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget, till den skattefinansierade verksamheten, till ett nettoanslag på 35 326 tkr. mild förvinter, samt att verksamheten medvetet har hållit igen på beläggningsunderhållet. Det som här ger ett överskridande är att intäkterna avseende fördelad personalkostnad och maskinkostnad har varit för optimistiskt budgeterat. Det i sin tur beror på att verksamheten har haft en del vakanser, vilket har medfört att intäkterna är ca 500 tkr lägre än motUtfallet 2014 uppgår till en nettokostnad på 35 940 svarande utfall 2013. tkr, vilket är ett överskridande med 614 tkr. Det motsvarar 1,7 % av nettobudgeten. Även fritidsavdelningen, som har hand om föreningsbidragen och övriga idrottsanläggningar utöDen största avvikelsen i nämndens verksamhet är ver Alléhallen, har lämnat ett överskott på 135 tkr. ett överskridande på Alléhallen med 925 tkr, vilket motsvarar 17 %. Det är intäkterna som är betydligt Hälften av det överskottet kommer från Motionslägre än både budget (1,5 mkr) och 2013 års utfall spår och utebad. Den andra delen kommer från (1 mkr). Det är både i badet och i gymet som intäk- bättre intäkter avseende Hyra gymnastik– och sporthallar, och lokalhyra för Västra Skolan. terna har sjunkit. Detta sammantaget gör att överskridandet stannar på ett minus på 614 tkr. En annan verksamhet som inte håller budget är Teknisk planering och trafik, - 288 tkr. Här saknas det intäkter i form av färre debiterade timmar, vilket i sin tur är hänförligt till vakanser och för hög intäktsbudget. Teknik– och plannämndens skattefinansierade verksamhet har därmed kostat drygt 3 mkr mindre än 2013 (39 003 tkr). Dessa underskott uppvägs av att Mark– och exploateringsfrågor lämnar ett överskott med 315 tkr. Här är det i första hand Allmän markreserv som har fått in mer intäkter, i form av bidrag och markhyror, än budgeterat. Vad gäller de tilldelade tilläggsanslagen har anslaget på 150 tkr till ”Rusta upp och utveckla kommunens lekplatser” nyttjats till 132 tkr. Det är framförallt lekplatser i Svennevad och Hjortkvarn som har åtgärdats. Även Plan– och Mätverksamhet lämnar överskott.. Överskottet beror dels på minskade personalkostnader, dels på att mättjänster och andra konsulter har blivit billigare än budgeterat. Tilläggsanslagen, 50 tkr till ”Genomföra insatser för att göra populära gångstråket i Ekoparken tryggare och mer tillgängligt” projektledare utsedd men åtgärderna ej utförda. Gata/Park lämnar ett mindre överskridande, tack vare att snöröjningen har blivit billigare pga. en Angående tilläggsanslaget på 100 tkr till ”System för allmänhetens felanmälningar via telefon och internet” har en projektgrupp tillsatts som ska arbeta med införandet. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 9 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Ekonomi Avgiftsfinansierad verksamhet Investeringar Avgiftskollektiven Skattefinansierade Strategiska investeringar De avgiftsfinansierade verksamheterna har båda en nettobudget på noll. Taxorna ska vara i paritet med bedömda kostnader. Nämnden har ett anslag på 800 tkr. Vibytorp etapp II A som är färdigbyggt. VA-verksamheten redovisar en nettointäkt på 344 tkr, vilket har avsatts till resultatutjämningsfonden för VA. Saldot i den, är en skuld till VAabonnenterna på 7 033 tkr vid årets slut. 100 tkr avsattes till IT-system Fastighet men en billigare lösning har valts så 82 tkr av anslaget återstår. Enligt de nya redovisningsprinciperna ska inga planavgifter tas ut utan kostnaderna för framtagande av detaljplaner ska bokföras på projekten och exploateringarna.Exploateringarna har en utgift på 1 487 tkr Avfallsverksamheten redovisar en nettointäkt på vilket ger ett överskridande med 687 tkr. Samtliga 2 423 tkr. exploateringar ska finansieras med exploateringsavDet saldot, tillsammans med den ingående balansen tal. på avfallsverksamhetens resultatutjämningsfond, VA-reinvesteringar 1 646 tkr, har enligt beslut i teknik– och plannämnden, avsatts till fonden för Lakvattenrening och ned- Här finns ett anslag till Sanering VA på 3 mkr. Då merparten av saneringsarbetena 2014 har klassificelagda deponier. Resultatutjämningsfonden är då rats som periodiskt underhåll, och därmed bokförts noll. på driften, återstår 2 659 tkr av detta anslag. Övriga Fonden för Lakvattenrening och nedlagda deponier reinvesteringar följer budget väl. uppgår därmed till 11 068 tkr. Den fonden övergår till skattekollektivet i och med årsskiftet 2014/2015. Strategiska VA-investeringar Anslaget till Vibytorp etapp II A, 2 mkr, avser Fonden för Insamling av matavfall, 3 000 tkr sen tidigare, övergår till Sydnärkes kommunalförbund, egentligen nästa etapp förutom 800 tkr. Etapp II A följer uppgjord kalkyl väl och stannar på ett utfall på som övertar verksamheten, tillsammans med sydnärkekommunerna Laxå, Askersund och Lekeberg, i 839 tkr. och med årsskiftet 2014/2015. Investeringar Skattefinansierade reinvesteringar Här har nämnden ett anslag på 4 095 tkr, varav 3 022 tkr är nyttjat. Återstående anslag är därmed 1 073 tkr. De investeringar som ger överskott är dels Inköp maskiner och fordon, där inköpet av ett begagnad servicefordon, VW transporter, blev billigare och en vikplog och en vibratorplatta ej köptes. Därutöver är det anslagen till Upprustning gator och vägar, Tillgänglighetsanpassning och Gatubelysning som inte har nyttjats. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 10 De båda andra strategiska investeringarna, Sågarbacken och VA Tisaren etapp I, har inte kunnat genomföras under året. Nya politiska prioriteringar angående va-utbyggnader ska ske samt en utredning pågår för att undersöka om det finns möjlighet till en sjöledning i Tisaren. Avfallsreinvesteringar Under hösten har det köpts en begagnad sopbil för knappt hälften av anslaget. Därutöver finns ett investeringsanslag avseende Insamling matavfall. Den åtgärden överförs till Sydnärkes kommunalförbund vid årsskiftet. Avfallsverksamheten har inte några strategiska investeringsanslag 2014. TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Uppföljning av de beslutspunkter som kommunfullmäktige fastställt som generella anvisningar för kommunens verksamhet. Nämnderna ska bedriva sin verksamhet så att budgeten för 2014 hålls. Till TPN den 28 maj har förvaltningen redogjort för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att komma inom ram. Förvaltningen har dessutom under hösten varit återhållsam med beläggningsunderhållet samt prioriterat underhåll på va-ledningsnät. Alléhallens verksamhet har fortfarande problem med utökad konkurrens från privata gym och nytt badhus i Kumla och har ej kunnat hålla sin budget. På grund av vakanser och nya objekt under året återstår några åtgärder att genomföra.. Nämnderna ska i tid vidta åtgärder så att verksamheten kan bedrivas inom de belopp som anges i flerårsplanen. Jämför ovan. Nämnden har inom sin reinvesteringsram möjlighet att själva omdisponera mellan olika projekt. Ombudgetering mellan åren ska därför inte vara nödvändig. Svårigheter finns i samband med exploateringar som ofta löper över flera år, eller trafiksäkerhetsobjekt där bidragen ofta kommer året efter. Även kostnader för till exempelvis lantmäteriförrättning, väderförhållanden med mera kan kommunen ej styra över. Omdisponering av vissa investeringsanslag har skett under året. Den samlade koncernnyttan ska vara styrande när förtroendevalda och tjänstemän i beslut och i övrig verksamhet utför sina respektive åligganden. Ett samarbete kring grönyteskötseln pågår, och ytterligare översyn kommer att ske. Genom samverkan inom och mellan förvaltningarna ska den genomsnittliga tjänstgöringsgraden öka. Kommundirektören ska i sin rapport inför varje kommunstyrelsesammanträde redovisa hur den ofrivilliga deltidsarbetslösheten förändras samt hur sjukfrånvaron förändras. Inom teknik- och planförvaltningen är tjänstgöringsgraden hög. Det är endast 4 av 48 personer som arbetar deltid. Dessa personer är antingen delvis sjukskrivna, studerande eller har valt att gå ner i tid. Kommunen utgår ifrån att förändringar i verksamheterna till följd av statliga beslut kommer att omfattas av den s k finansieringsprincipen som gäller i förhållandet stat och kommun. Medfinansiering från staten är främst aktuellt för TPN i samband med investeringar i infrastruktur och trafiksäkerhetsprojektens genomförande. Trafiksäkerhetsprojekten genomförs under förutsättning att medfinansiering sker. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 11 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Uppföljning av verksamhetsmål för att uppnå god ekonomisk hushållning Kommunen köper redan idag tjänster, som av effektivitetsskäl och ekonomiska skäl, inte bör utföras av kommunens egen personal. Nämnderna ska fortlöpande pröva om det går att inom nämndens verksamheter, med bibehållen kvalitet, bättre effektivitet och ekonomi öka andelen tjänster som utförs av annan, eller som utförs genom intraprenad. Entreprenadtjänster köps idag för beläggningsarbete samt vinterväghållning i våra mindre tätorter för att få så effektiv och bra kvalitet som möjligt. Förvaltningen har sedan 2014 ett samarbete angående kart- och gis- och mättjänster med Kumla kommun. Bildandet av Sydnärkes kommunalförbund kommer ge möjlighet till bättre kompetensförsörjning och mer utveckling av renhållningsfrågor. Energiåtgången i kommunens verksamheter ska, till följd av såväl energiinvesteringar som sparsamhet årligen minska. Inom VA-verksamheten har ett stort arbete med energieffektivisering genomförts då verksamheten, i stort sett, har kunnat göra sig oberoende av fossilt bränsle. Investeringar har under året genomförts på samtliga reningsverk samt utbyte av pumpar på Tingshusets avloppspumpstation som kommer att medföra mindre energiåtgång. Även va-saneringar på ledningsnätet kommer medföra att behandling av ovidkommande vatten i avloppsreningsverken kommer att minska. Ett ständigt arbete pågår med att optimera energianvändingen i verksamheterna. Kommunens fastighetsinnehav ska endast bestå av fastigheter som identifierats som strategiska samt fastigheter på vilka verksamhetslokaler i kommunalt bruk finns. Övriga fastigheter ska säljas. Teknik och planförvaltningen har gjort en översyn av markreservens fastigheter för att identifiera eventuella fastigheter till försäljning. I avvaktan på ny översiktsplan bör kommunen vara restriktiv med försäljning. Uppdrag i budget 2014 Fritidschefen har under året fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på föreningsplan för kommunen, där det framgår hur man ska jobba gentemot föreningarna. Föreningsplanen ska också inkludera en översyn av föreningsbidragen. Arbetet har påbörjats och ska bedrivas i nära samarbete med Kulturavdelningen. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 12 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Framtiden riteringar bör kommunen ta fram en VA-plan och VA-försörjningsplan. Teknik– och plannämnden upphör vid årsskiftet. Säkerställa vattenförsörjningen från Blacksta. En ny nämnd skapas, Drift– och servicenämnden, där verksamheter från Teknik– och plannämnden kommer att ingå, tillsammans med verksamheter från kommunstyrelsen och Miljö-, bygg– och myndighetsnämnden. Utreda om kransverken ska vara kvar eller om andra alternativ finns i framtiden. Förvaltningen kommer under 2015 påbörja arbetet med en ansökan om ett nytt miljötillstånd för HallsEn ny förvaltningschef för Drift– och serviceförvalt- bergs avloppsreningsverk. Det kan medföra ökade reningskrav på verket. Även framtida krav på rening ningen har rekryterats och börjar sin tjänst den 20 av läkemedelsrester kan få stora konsekvenser för april 2015. verksamheten. Vissa av de nu ingående verksamheterna i Teknik– och plannämnden övergår till andra nämnder. Ren- Ställningstagande om kommunen ska Revaqcertifihållningsverksamheten och VA kundtjänst övergår era sitt avloppsslam ska tas. Syftet är att kvalitetshöja verksamheten samt att återföra fosfor till kretstill Sydnärkes kommunalförbund. loppet. Fritidsavdelningen med övergår till BildningsförSydnärkes kommunalförbund valtningen. Från och med årsskiftet 2014/2015 övergår renhållDe strategiska verksamheterna med Fysisk planeningsverksamheten till Sydnärkes kommunalförring, kommunens markreserv, kart– och gisfrågor bund. övergår till kommunstyrelsen. I och med det har frågan väckts hur samarbetet melDen nya nämnden tar över ansvaret för städverksamlan fordonsverkstan, maskiner och fordon samt gata/ heten, kostverksamheten och ansvaret för fastighets- parkavdelningens personal i övrigt, kan samarbeta frågorna från kommunstyrelsen. Även ansvaret för med kommunalförbundet för att ha en fungerande bostadsanpassningen tas över från kommunstyrelsen. verksamhet. Under en övergångstid, troligen hela 2015, kommer verksamheterna att ha ett fortsatt Till drift- och servicenämnden flyttas också ansvaret nära samarbete. för bygglovsfrågor och miljöfrågor. Vidare flyttas Sydnärkes kommunalförbund kommer att utreda hur ansvaret för energirådgivningen till nämnden. insamlingen av hushållsavfall (sopor) ska ske i Från Teknik– och plannämnden övergår verksam- framtiden i Hallsbergs kommun och en ny avfallsheterna Gata/Park, Fordonsverkstad och VA- plan ska tas fram. verksamhet till den nya nämnden. Om erforderliga politiska beslut tas kommer samar- Ansvaret för nedlagda deponier och lakvattenrebetsavtalet med Kumla avseende Mät– kart- och ning av Vissbergadeponin kommer att bli kvar i Gistjänster även omfatta tjänster avseende miljö-, kommunens och belasta skattekollektiv. bygglov och fysisk planering. Den miljöriskklassning som har gjorts av nedlagda deponier i kommunen under 2014, kommer att ligga VA-verksamheten till grund för det fortsatta arbetet. Framtida utmaningar och förändringar kommer att ske inom va-verksamheten. Handlingsplan för Lakvattenreningen vid Vissbergadeponin kommer att upprättas. Medel till åtgärder Ett förstudie i länet pågår kring en framtida vatten för nedlagda deponier och lakvattenrening på drygt försörjning från Vättern. Ställningstagande om 11 mkr i kommer att fonderas i bokslutet 2014. kommunen ska delta ska snart avgöras. Återvinningscentralen i Hallsberg kommer att vara Det finns ett stort behov av VA-Utbyggnad utanför kvar i kommunens ägo och hyras ut till Sydnärkes tätorterna. För att få ett bra beslutsunderlag för prio- kommunalförbund som har ansvar för driften. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 13 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Driftredovisning skatt Skattefinansierad verksamhet (tkr) Utfall 31/12 2013 Intäkter Utfall 31/12 2014 Budget 2014 Avvikelse 31 741 30 507 32 478 -1 971 Kostnader -70 744 -66 447 – 67 804 + 1 357 -därav personalkostnader -16 527 -15 786 -16 215 + 429 -därav kapitalkostnader -11 885 -11 855 -11 903 + 48 -därav lokalkostnader -18 128 -17 515 – 17 542 + 27 -därav övriga kostnader -24 204 -21 291 -22 144 + 853 Nettokostnad - 39 003 - 35 940 – 35 326 - 614 Efter att nämnden har erhållit ett tilläggsanslag på 300 tkr, och korrigering efter hyresjustering, med 315 tkr i lägre hyra, uppgår 2014 års budget till ett nettoanslag på 35 326 tkr. Personalkostnaderna är 429 tkr lägre än budget, vilket förklaras i första hand av vakanser. Jämfört med 2013 är personalkostnaderna 741 tkr VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 lägre, vilket beror på personalneddragningar/ besparingar. Övriga kostnader är 853 tkr lägre än budget, och 2 913 tkr lägre än utfallet 2013. Vid delårsrapporten 2014-07-31 redovisades en prognos på—500 tkr. Utfallet blev sålunda 114 tkr sämre än prognosen. 14 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Driftredovisning skatt Skattefinansierad verksamhet (tkr) Utfall 31/12 2013 Teknik- och plannämnd Ansvar 300000 vht 10000 Mark och exploateringsfrågor Ansvar 300000 vht 215*,24900,25005,80001,92000 Fordonsverkstad Ansvar 301000 Teknisk planering och Trafik Ansvar 302000 med vht 21500 Ansvar 302300 Planverksamhet Ansvar 302100 Mätverksamhet Ansvar 302200 Gata/Park Ansvar 330000 Fritidsavdelning Ansvar 340000 Ansvar 360000 med vht 34xxx Alléhallen Ansvar 340100 Nettokostnad Mark- och exploateringsfrågor, intäkterna från arrenden och tomträttsavgälder har inte nått upp till budget på grund av ändrade periodiseringsprinciper samt färre arrenden. Däremot vägs det upp av andra poster som ger överskott. Teknisk planering och Trafik, här saknas det intäkter i form av färre debiterade timmar, vilket i sin tur är hänförligt till vakanser och för hög intäktsbudget. Vakanserna har även påverkat planeringen av investeringsobjekten. Plan- och mätverksamheterna Överskottet beror dels på minskade personalkostnader, dels på att mättjänster och andra konsulter har blivit billigare än budgeterat. Utfall 31/12 2014 Budget 2014 Avvikelse -173 - 171 - 192 + 21 -2 974 -2 623 – 2 938 + 315 193 179 179 0 -477 - 724 - 436 - 288 -51 - 913 - 1 016 + 103 -762 - 546 - 785 + 239 -21 056 -17 687 – 17 473 - 214 -6 493 -7 054 – 7 189 + 135 -7 210 -39 003 -6 401 – 5 476 -35 326 - 925 - 35 940 - 614 Trafikverket har övertagit stolpar som tidigare var kopplade på det kommunala belysningsnätet, det medför att intäkterna blev lägre, drygt 100 tkr. Kostnader för trafikskadade stolpar 2014 har ökat till 200 tkr. Budgeterade intäkter för kommunalarbetarna är också för högt tilltagna. Alléhallen har kostat 17 % mer än tilldelad nettobudget. Det är främst intäkterna som minskat, med 16 % jämfört med budgeterade intäkter och 12 % jämfört med 2013 års intäkter. Det beror på bl.a. på färre besök både på gymet och simhallen jämfört med tidigare år. Gata/Park-avdelningen, Överskridandet uppgår endast till 1,2 %, tack vare en snöfattig vinter och att hela anslaget till beläggningsunderhåll medvetet inte har utnyttjats. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 15 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Driftredovisning VA Avgiftsfinansierad verksamhet Intäkter Utfall 31/12 2013 32 529 Kostnader Utfall Budget 2014 Avvikelse 31/12 2014 32 985 32 990 -5 -30 258 -32 641 -32 990 + 349 -därav personalkostnader -därav kapitalkostnader -3 582 -7 137 -4 046 -6 930 -4 193 -8 144 + 147 + 1 214 -därav lokalkostnader -3 717 -4 174 -3 603 - 571 -15 822 -17 491 -17 050 - 441 2 271 344 0 + 344 -därav övriga kostnader SUMMA, netto Kapitalkostnader är lägre än budget. Det Lokalkostnaderna har blivit dyrare, vilket förklaras främst av att investeringarna 2014 delvis förklaras av att verksamheten nyttjar ej har genomförts fullt ut. fler lokaler på gatukontoret. Dokumentation VA-rörnät Utfall Utfall 31/12 2013 31/12 2014 -89 - 131 Budget Avvikelse 2014 -300 + 169 Ansvar 302400 vht 86504 VA-rörnät -8 409 - 10 321 -8 026 - 2 295 30 969 31 312 31 125 + 187 -6 913 - 5 970 -7 099 + 1 129 -13 287 - 14 546 -15 700 + 1 154 2 271 344 0 + 344 Ansvar 330000 vht 86508 Ansvar 330100 vht 86512 -15 samt 86518 Intäkter VA-avgifter, hushåll och industri Ansvar 350000 vht 86501 och 86502 Dricksvattenförsörjning Ansvar 350000 vht 86500, 86505-07 Reningsverk, pumpstationer m.m. Ansvar 350000 vht 86509-11, 86516-18 SUMMA, netto Den 1 januari 2014 fanns det 6 689 tkr i resultatut- Det påverkar utfallet på verksamheten VA-rörnät jämningsfonden för VA-verksamhet. och förklarar avvikelsen där. Årets resultat uppgår till en nettointäkt på 344 tkr, vilket ökar saldot i resultatutjämningsfonden till 7 033 tkr. Dricksvattenförsörjningen är billigare delvis p.g.a. lägre kostnader för utfört arbete i egen regi, gynnsamt drift samt lägre kostnader för köpta tjänster. Omfattande periodiskt underhåll har skett på På reningsverk och reservvattentäkter en omprioritering 2014 av planerat underhåll skett med 600 Lingongatan, Fallagatan kvarteret Kronan, och Ängvaktarvägen i Hallsberg, samt på Vallgatan i tkr. Åtgärderna är planerade för 2015. Östansjö, 3,5 mkr. 16 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Teknik– och plannämnden Driftredovisning avfall Avgiftsfinansierad verksamhet Avfallsverksamhet Utfall 31/12 2013 Intäkter Utfall Budget 2014 Avvikelse 31/12 2014 16 077 16 391 16 085 + 306 -14 272 - 13 968 -16 085 + 2 117 -därav personalkostnader -3 488 - 3 534 - 3 816 + 282 -därav kapitalkostnader -1 327 - 925 - 1 925 + 1 000 -534 - 569 - 580 + 11 -8 923 - 8 940 - 9 764 + 824 1 805 2 423 0 + 2 423 Kostnader -därav lokalkostnader -därav övriga kostnader SUMMA, netto Kapitalkostnaderna är lägre än budget, det beror på att i budgeten var det räknat på kapitalkostna- Övriga kostnaders utfall 2014 är i paritet med der både på insamling matavfall och Lakvattenre- 2013 års utfall. ning. Det ger ett anslag på 827 tkr som ej nyttjats. Budgeterad kapitalkostnad på sopbilen uppgår till 279 tkr, medan utfallet stannar på 26 tkr då en begagnad sopbil valdes och köptes in i slutet av året. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 17 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Utfall Utfall 31/12 2013 31/12 2014 Avfallshantering Budget 2014 Avvikelse - 2 082 - 1 878 - 2 160 + 282 12 388 12 334 12 390 - 56 852 1 323 850 + 473 -891 - 726 - 1 167 + 441 -5 912 - 5 807 - 6 607 + 800 - 2 550 - 2 823 - 3 306 + 483 1 805 2 423 0 + 2 423 vht 87000 Intäkter Avfallsavgifter vht 87001 Slamhantering Avfall vht 87002 Lakvattenrening vht 87005 Bortforsling Avfall/Sophämtning vht 87006 Återvinningscentral och Återbruk, vht 87008 och 87009 SUMMA, netto Den 1 januari 2014 fanns det 1 646 tkr i resultat- nier övergår till skattekollektivet vid årsskiftet. utjämningsfonden för Avfallsverksamhet. Fonden för Lakvattenrening och nedlagda depoÅrets resultat uppgår till en nettointäkt på 2 423 nier har ett saldo per 20141231 på 11 069 tkr. tkr. Fonden övergår till skattekollektivet i och med årsskiftet 2014/2015. Enligt beslut i nämnden ska både den ingående balansen, 1 646 tkr och årets resultat, 2 423 tkr Under året har en utredning, en riskklassificering avsättas till fonden för Lakvattenrening och ned- av nedlagda soptippar i kommunen, skett. lagda deponier. Därutöver finns det ytterligare en fondering avDet i sin tur är en följd ett förslag i utredningen seende insamling matavfall. Saldot i den är oförom kommunalförbund inom avfallshanteringen, ändrat 3 000 tkr 20141231. Den övergår till Sydatt resultatutjämningsfonden ska vara noll per närkes kommunalförbund i samband med överta20141231, när verksamheten övergår i Sydgandet av verksamheten. närkes kommunalförbunds regi. Ansvaret för Lakvattenrening och gamla depo- VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 18 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Investeringsredovisning Skattefinansierad verksamhet (tkr) REINVESTERINGAR 30001 30002 30004 30005 Inköp Maskiner och Fordon Upprustning gator och vägar Tillgänlighetsanpassning Budget 2014 Efter omdisp Utfall 2014-12-31 (Brutto) Inkomst Avvikelse Utgift Netto Anslag kvar (+) -530 0 -286 -286 244 -200 0 0 0 200 -200 0 0 0 200 -200 0 0 0 200 0 0 -15 -15 -15 -50 0 0 0 50 0 0 -11 -11 -11 -160 -160 -10 -1568 -1568 112 30018 Gatubelysning Spontanlekplats Hallsberg, toalett Motionsspår/utebad 30026 Rätt fart i staden 30027 Lekplatser -150 0 30029 Kvarnbron -1680 0 30030 Vändplan Godtemplarvägen, Sköllersta -150 0 -106 -106 44 0 0 -195 -195 -195 -450 0 -9 -9 441 0 75 0 75 75 0 0 -16 -16 -16 -200 0 -536 -536 -336 0 50 0 50 50 -35 0 -147 -147 -112 -250 0 -218 -218 32 0 120 0 120 120 -4095 245 -3267 -3022 1073 30007 30023 30031 30201 30202 30203 30204 30205 30206 30207 SUMMA Trafiksäkerhetsprojekt GC-väg HallsbergSannahed Pendlarparkering GC-väg HässlebergVikatorp GC-väg HallsbergÖstansjö GC-väg KorsbergsgatanElvans väg Vägport Västra Storgatan GC-väg SkolvägenEgebyvägen Bussvändslinga GC-väg Krallgatan Övergångsställe Västra Storgatan Reinvesteringar VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 19 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Under året har det inhandlats en begagnad VW pick- Förvaltningen har arbetat med följande trafiksäkerhetsprojekt: up med för 286 tkr. Det sista på toaletten vid spontanlekplatsen i Hallsberg har åtgärdats. Lekplatser i Hjortkvarn och Svennevad har rustats. Pendlarparkering, ej klar fortsätter 2015 GC-väg Korsbergsgatan-Elvans väg GC-väg Skolvägen-Egebyvägen i Sköllersta GC-väg Krallgatan i Östansjö. Kvarnbron i närheten av Hallsbergs avloppsrenings- Beträffande Trafiksäkerhetsobjektet GC-väg Hallsberg-Sannahed, återstår en utgift för lantmäteriförverk har efter många år kommit på plats. Nu kan uppsnyggning av tomten med den brunna byggnaden rättningen. ske. Tre av trafiksäkerhetsprojekten har fått de slutliga Vändplanen vid Godtemplarvägen i Skölllersta har bidragen utbetalade 2014, åtgärderna genomfördes 2013 och är slutredovisade. byggts. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 20 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Investeringsredovisning Skattefinansierade Strategiska investeringar (tkr) Investeringsprojekt (Tkr) STRATEGISKA Budget 2014 Utfall 2014-12-31 (Netto) Inkomst Avvikelse Utgift Netto Anslag kvar (+) INVESTERINGAR 30003 Posten Lilla Ählberg 0 0 -30 -30 -30 30014 Detaljplan Norr Tälleleden 0 0 -118 -118 -118 30017 Vibytorp etapp II A -800 0 -930 -930 -130 30019 Rala III 0 0 -257 -257 -257 30032 IT -system fastighet -100 0 -18 -18 82 61100 Exploatering Småhus Prästängsvägen. etapp II 0 0 -15 -15 -15 61200 Exploatering industri Väster om Hallsbergsterminalen 0 0 -86 -86 -86 61300 Exploatering Flerfamiljshus Sköllersta 0 0 -51 -51 -51 SUMMA Summa Strategiska investeringar -900 0 -1505 -1505 -605 Skattefinansierade Strategiska investeringar -900 0 -1505 -1505 -605 Projekt Vibytorp etapp II A är klar. 12 tomter finns till försäljning. nalen och flerfamiljhus Sköllersta, avser kostnader för framtagande av detaljplaner. Kostnader för genomförande av Rala III kommer att Enligt de nya redovisningsprinciperna ska inga planregleras i ett exploateringsavtal med Train Alliance. avgifter tas ut utan kostnaderna för framtagande av detaljplaner ska bokföras på projekten. Kostnaderna för exploateringarna Norr Tälleden, Småhus Prästängsvägen, Väster om Hallsbergstermi- VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 21 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Investeringsredovisning Avgiftsfinansierade VA- investeringar (tkr) Investeringsprojekt (Tkr) Budget 2014 Utfall 2014-12-31 (Netto) Inkomst Avvikelse Utgift Netto Anslag kvar (+) REINVESTERINGAR 35002 Sanering VA -3000 0 -341 -341 2659 35007 Avloppspumpstationer -200 0 -192 -192 8 35010 Vattenpumpstationer -300 0 -315 -315 -15 35011 Vattentankstation -200 0 -211 -211 -11 351* Hallsbergs ARV 35101 Slamavvattning -2700 0 -2752 -2752 -52 352* Vretstorps ARV 35201 Kemslampumpning -100 0 -100 -100 0 354* Sköllersta ARV 35401 Inlopp 0 0 -40 -40 -40 35402 Slam från förtjockare fem -250 0 -256 -256 -6 -6750 0 -4207 -4207 2543 -2000 0 -839 -839 1161 0 0 -96 -96 -96 Summa Reinvesteringar STRATEGISKA INVESTERINGAR 30017 Vibytorp etapp II A 30019 Rala III 35012 Sågarbacken -2860 0 0 0 2860 35013 VA Tisaren etapp I Summa Strategiska investeringar -1500 0 -45 -45 1455 -6360 0 -980 -980 5380 0 SUMMA Avgiftsfinansierade VA-investeringar VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 -13110 22 0 -5187 -5187 7923 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Orsaken till den stora avvikelsen på reinvesteringen sanering VA, beror på att visst utbyte av ledningar klassats som periodiskt underhåll. Förberedelse för spårbyggnad på Rala III har gjorts för att säkerställa överföringsledningen från Kumla vattenverk. Utgifter för genomförande av Rala III kommer att regleras i ett exploateringsavtal. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 23 VA-utbyggnad till Sågarbacken i Hallsberg har inte hunnit genomföras på grund av vakanser samt att ett nytt ställningstagande på prioritering av VAutbyggnader bör ske. En projektgrupp angående VA-utbyggnad till Tisaren är tillsatt tillsammans med Askersunds kommun för att undersöka om det finns möjlighet att lägga sjöledningar från Åsbro. TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Investeringsredovisning Avgiftsfinansierade Avfallsinvesteringar (tkr) Investeringsprojekt (Tkr) Budget 2014 Utfall 2014-12-31 (Netto) Inkomst Avvikelse Utgift Netto Anslag kvar (+) REINVESTERINGAR 36001 Maskin- och fordonsanskaffning -2350 0 -1080 -1080 1270 36003 Insamling matavfall -3000 0 0 0 3000 Summa Reinvesteringar -5350 0 -1080 -1080 4270 -5350 0 -1080 -1080 4270 STRATEGISKA INVESTERINGAR inga SUMMA Avgiftsfinansierade Avfallsinvesteringar En begagnad sopbil köptes in under senhösten vilket innebär att hela anslaget ej förbrukades. De tre sopbilar, och övriga tillgångar, som avfallsverksamheten äger kommer att övergå till Sydnärkes kommunalförbund, till bokfört värde, från och med 20150101. Kommunalförbundet kommer att behöva en ny avfallsplan för Hallsbergs kommun, för att kunna på- VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 24 börja insamlingen av matavfall. Samordning med övriga kommuners avfallsplaner bör ske på sikt. Investeringsanslaget avseende Insamling matavfall 3 mkr, har sin motsvarighet i fonderade medel. Den fonden övergår till Sydnärkes kommunalförbund 20141231 i samband med att de övertar verksamheten. TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Teknik– och plannämnden Personal Antal anställda Frisknärvaro och Sjukfrånvaro Vid årets utgång var totalt 48 medarbetare anställda inom förvaltningen (tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda med månadslön), av dessa var 13 kvinnor (27%) och 35 män (73%). Omräknat till heltider motsvarar de 48 medarbetarna 47,05 årsarbetare. 2 personer som hade en visstidsanställning. Frisknärvaron är 69%, dvs så många har varit sjuka färre än 5 dagar. Sjukfrånvaron var 4,02 %. Kvinnors sjukfrånvaro var 5,8 % och männens sjukfrånvaro var 3,46 %. Sjukfrånvaron from dag 60 är 31,7%. Personalomsättning och rekrytering Antalet rekryteringsannonser under året har varit 5 st. I avvaktan på omorganisation och samarbete med Kumla kommun, har nyckelpersoner som planchef och GIS-ingenjör ej återbesatts. Under 2014 har tre ingenjörer anställts. From 2014 redovisas alla månadsanställda, tillsvidare samt visstidsanställda enligt AB. Ett nytt personaladministrativt system infördes 2014-01-01 därför redovisas enbart årets siffror och inte tidigare års siffror pga olika ingångsvärden i de olika personaladministrativa systemen. Personalomsättningen kan inte redovisas för 2014. Utbildning för hela grupper På gata parkavdelningen har åtta anställda tagit Motorsågkörkort A+B, sju anställda har gått Arbete på väg nivå 1 och 2. VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 25 TEKNIK– OCH PLANNÄMNDEN Hallsbergs kommun 694 30 Hallsberg Tel 0582-68 50 00 Fax: 0582– 68 50 02 Hemsida: www.hallsberg.se E-post: [email protected] Verksamhetsberättelse 2014 Taxe- och avgiftsnämnden för Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund, Kumla och Degerfors Bäcken i Rönningshyttan, Degerfors Dnr 2015/6 TAN 042 TAN § 2/2015 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE ............................................................................................................................... 3 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER ....................................................................................................................................... 3 1.2 INTERN KONTROLL .................................................................................................................................................. 3 1.3 AVVIKELSER FRÅN BUDGET .................................................................................................................................... 4 1.4 MÅLUPPFYLLELSE................................................................................................................................................... 4 1.5 VERKSAMHETSMÅTT OCH NYCKELTAL (N) ........................................................................................................... 4 1.5.1 Nyckeltal (N) ................................................................................................................................................... 6 1.5.2 Verksamhetsmått .............................................................................................................................................. 6 1.6 FRAMTIDEN ............................................................................................................................................................. 6 2. DRIFTSREDOVISNING ............................................................................................................................................. 7 2.1 INTÄKTSUTVECKLING ............................................................................................................................................. 8 2.1.1 Intäktsutveckling hemtjänstavgifter .................................................................................................................. 9 Dnr 2015/6 TAN 042 TAN § 2/2015 1. Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige i Hallsberg, Laxå och Lekebergs kommuner beslutade under år 2003 att inrätta en gemensam nämnd för taxe- och avgiftshantering med start den 1 november 2003. Från och med 1 juni 2005 ingår också Askersunds kommun i den gemensamma nämnden. Den 1 oktober 2013 blev Kumla medlem och den 1 mars 2014 blev även Degerfors medlem i nämnden. Nämndens uppgifter är att: Fullgöra de lagreglerade uppgifter som avtalats såsom inkomstförfrågan, inkomstregistrering, fastställande av avgift, omprövning av avgiftsbeslut, besvärshantering och dokumentation. Utöver hemtjänstavgifter skall även intäkter för måltider och hyror hanteras. Tillämpa av kommunfullmäktige fastställda taxor samt allmänna bestämmelser, reglementen och dylikt, som ingår i nämndens ansvarsområde. Föra kommunernas talan i ärenden som rör den åt nämnden uppdragna förvaltningen. Taxe- och avgiftsnämnden består av sex ordinarie ledamöter och sex ersättare där varje medlemskommuns fullmäktige har att utse en ordinarie ledamot och en ersättare. Måltider korttidsvård Måltider riktad dagverksamhet Mattjänst inom hemtjänsten Askersund Måltider särskilda boenden Måltider korttidsvård Måltider riktad dagverksamhet Mattjänst inom hemtjänsten Matdistribution Kumla Måltider särskilda boenden Måltider korttidsvård Måltider riktad dagverksamhet Mattjänst inom hemtjänsten 117 kr/dag 72 kr/dag från 55 kr/portion 3 600 kr/mån 120 kr/dag 73 kr/dag från 56 kr/portion 0-27 kr/leverans 3 600 kr/månad 120 kr/dag 73 kr/dag 58 kr/portion Följande avgifter har varit beslutade för Degerfors under 2014: Degerfors Korttidsvård högst 70 kr/dygn eller 1 776 kr/mån Trygghetslarm 200 kr/mån Trygghetslarm (GSM) 350 kr/mån Måltider särskilda boenden 3 300 kr/månad Måltider korttidsvård 111 kr/dag Måltider riktad dagverksamhet 70 kr/ dag (mat) 20kr/ dag (kaffe) Mattjänst inom hemtjänsten 60 kr/ portion 1.1 Väsentliga händelser För att fullgöra nämndens uppgifter finns 4,0 årsarbetare som avgiftshandläggare. Hallsbergs kommun är värdkommun för verksamheten. Detta innebär bland annat att Hallsbergs kommun är anställningsmyndighet för nämndens personal. Från 1 mars har Taxe- och avgiftsnämnden fått ytterligare en medlem, nämligen Degerfors kommun. Ansökan om ytterligare en medlem har inkommit från Vingåkers kommun. Följande avgifter har varit beslutade under 2014: Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund och Kumla Hemtjänstavgift högst 1 776 kr/mån Boende i flerbäddsrum(finns ej i Kumla) högst 1 850 kr/mån Korttidsvård högst 126 kr/dygn eller 1 776 kr/mån Trygghetslarm högst 250 kr/mån Mobillarm 83 kr/mån Hallsberg, Laxå, Lekeberg Måltider särskilda boenden 3 500 kr/mån 3 Det beslutades också att utöka antalet handläggare från 3.0 till 4.0. 1.2 Intern kontroll Taxe- och avgiftsnämnden har en intern kontrollplan som antagits av nämnden. Arbete och uppföljning har skett enligt planen. Inga avvikelser har framkommit under årets uppföljningar. 1.3 Avvikelser från budget 1.5 Verksamhetsmått och Nyckeltal (N) Totalt kommer Taxe- och avgiftsnämnden att gå med nollresultat så som brukligt är. Samtliga taxeintäkter utbetalas månadsvis till respektive kommun. Det eventuella över- eller underskott avseende administration såsom personalkostnader, IT-kostnader och liknande flyttas över till nästkommande år. Taxe- och avgiftsnämndens hela område Dec -14 Dec -13 ’Dec -12 3 314 2 675 1 849 586 610 355 Antal brukare som har hemtjänst 1 132 1 003 695 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 29 % 22 % 20 % Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 50 % 49 % 44 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo 22 % 23 % 26 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten 11 % 9% 11 % N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo 963 kr 729 kr 683 kr N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 1 234 kr 1 254 kr 1 148 kr Antal personer som ombesörjs Antal brukare på säbo (permanent) Intäkterna för hemtjänstavgifter har under året ökat med 9 117 tkr mot föregående års utfall. 1.4 Måluppfyllelse Effektmål Avgifterna ska debiteras brukaren löpande, dvs. ingen ska behöva få räkning i efterskott på flera månaders avgifter. Måluppfyllelse Uppfylls Händelser som påverkar avgiftens storlek och som kommer till vår kännedom ska omgående leda till en korrigering av avgiftsbeslutet som ligger till grund för debiteringen. Uppfylls Efter två obetalda räkningar skall vi kontakta respektive verksamhetschef/biståndshandläggare för att besluta om fortsatt åtgärd, t ex ansökan om god man eller aktualisering hos Kronofogdemyndigheten. Uppfylls Verksamheten skall vara bemannad varje vardag. Under telefontid skall alltid handläggare finnas tillgänglig. Uppfylls En gemensam hemsida för nämnden skall finnas. Uppfylls Hallsberg ’Dec -14 ’Dec -13 Dec -12 Antal personer som ombesörjs 714 700 687 Antal brukare på säbo (permanent) 126 122 128 Antal brukare som har hemtjänst 252 260 255 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 35 (27 %) 27 % 23 % Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 147(58%) 52 % 47 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo 30 (23 %) 23 % 23 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo 30 (12 %) 10 % 12 % 881 kr 900 kr 771 kr 1 305 kr 1 299 kr 1 019 kr N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 4 Laxå Askersund ’Dec -14 ’Dec -13 ’Dec -12 Antal personer som ombesörjs 328 318 325 Antal brukare på säbo (permanent) 61 63 62 Antal brukare som har hemtjänst 112 108 105 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 18 (29 %) 22 % 23 % Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 55 (49 %) 39 % 38 % Andel brukare som är befriade från 11 (18 %) hemtjänstavgift i säbo 16 % 18 % Andel brukare som är befriade från 10 (9 %) hemtjänstavgift i hemtjänsten 9% 6% N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo 931 kr 896 kr 724 kr N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 1 243 kr 1 144 kr 1 202 kr ’Dec -14 ’Dec -13 ’Dec -12 Antal personer som ombesörjs 533 501 518 Antal brukare på säbo (permanent) 95 92 97 Antal brukare som har hemtjänst 223 210 223 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 21 (22 %) 16 % 20 % Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 115 (52 %) 50 % 39 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo 30 (32 %) 34 % 41 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten 29 (13 %) 13 % 15 % 704 kr 612 kr 552 kr 1 218 kr 1 200 kr 1 106 kr Dec -14 Dec -13 Antal personer som ombesörjs 846 829 Antal brukare på säbo (permanent) 133 262 Antal brukare som har hemtjänst 292 317 N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten Kumla Lekeberg Dec -14 Dec -13 Dec-12 Antal personer som ombesörjs 321 327 319 Antal brukare på säbo (permanent) 72 71 68 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 37 (28 %) 13 % Antal brukare som har hemtjänst 46 % 108 112 Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 140 (48 %) 98 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 22 (30 %) 31 % 13 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo 35 (26 %) 11 % Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 53 (54 %) 57 % 51 % Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten 29 (10 %) 8% Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift Andel i säbo brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten 15 (20 %) 32 % 22 % N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo 894 kr 433 kr 11 (11 %) 5% 10 % 1 184 kr 1 227 kr 948 kr 806 kr 685 kr 1 324 kr 1 402 kr 1 264 kr N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 5 för taxe- och avgiftsnämndens geografiska område är 1 234 kr/månad. När det gäller snittavgiften för de boende på särskilt boende är det Hallsberg, Lekeberg och Laxå som ligger över områdets snitt. Degerfors ’December 2014 Antal personer som ombesörjs 572 Antal brukare på säbo (permanent) 99 Antal brukare som har hemtjänst 155 Andel brukare som betalar högsta avgift i säbo 40 (40 %) Andel brukare som betalar högsta avgift i hemtjänsten 59 (38 %) Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i säbo 22 (14 %) Andel brukare som är befriade från hemtjänstavgift i hemtjänsten 14 (9 %) N Snittavgift för hemtjänstavgiften i säbo 1 104 kr N Snittavgift för hemtjänstavgiften i hemtjänsten 1 130 kr Att snittavgiften inom hemtjänsten är högre än för brukare inom särskilt boende är naturligt, då brukarnas matkostnader ofta är väsentligt högre inom särskilda boenden än i det ordinära boendet. 1.5.2 Verksamhetsmått Idag sköter taxe- och avgiftsnämnden 3 314 brukares avgifter uppdelat på de sex medlemskommunerna. Kommunerna har olika stort invånarantal samt demografiska skillnader. Det är en förklaring till de olika andelar som betalar lägst respektive högst hemtjänstavgift. En annan förklaring kan vara olika hyresnivåer inom kommunerna. 1.6 Framtiden Kommentarer till verksamhetsmått och nyckeltal: 1.5.1 Nyckeltal (N) Snittavgift för hemtjänstavgiften i särskilt boende: Hemtjänstavgiften inom särskilt boende är beroende på brukarnas avgiftsutrymme, som i sin tur bland annat beror på brukarnas enskilda inkomster, bostadstillägg, bostadskostnader samt matkostnader. Denna siffra kan variera stort mellan olika brukare och över tid, beroende på vilka brukare som bor på särskilt boende. Genomsnittet för taxe- och avgiftsnämndens geografiska område är 963 kr/månad, en förbättring av avgiften i jämförelse med 2009-2013. Hallsberg, Laxå och Lekeberg ligger över områdets snittavgift medan Askersund och Kumla istället ligger under. Snittavgift för hemtjänstavgiften för personer med hemtjänstinsatser: Hemtjänstavgiften för boende i ordinärt boende är bland annat beroende på brukarnas avgiftsutrymme, som i sin tur beror på brukarnas enskilda inkomster, bostadstillägg, bostadskostnader samt eventuell nyttjande av kommunens mattjänst. Denna siffra kan variera stort mellan olika brukare och över tid, beroende på vilka brukare som finns inom hemtjänsten. Genomsnittet 6 Taxe- och avgiftsnämnden är en framgångsrik konstellation mellan medlemskommunerna. Intäkterna har sedan starten stigit kraftigt och stiger fortfarande för varje år som går även om ökningen minskat något senaste året. Fördelen med taxe- och avgiftsnämnden är att arbetsuppgifterna sköts av flera handläggare som kan gå in för varandra vid sjukdom och ledighet. Detta bidrar till att medlemskommunerna inte går miste om intäkter på grund av att fakturor inte kommit ut till kommuninvånarna i tid. Dessutom innebär det en ökad service till kommuninvånarna som alltid får tag i en kunnig handläggare per telefon. En annan fördel är det kunskapsutbyte som finns mellan handläggarna, vilket bidrar till rättssäkerhet och likabehandling av kommuninvånarna i medlemskommunerna. Under året har Degerfors kommun ansökt och beviljats medlemskap i nämnden, start för Degerfors inträde var 1 mars. Under året inkom även ansökan från Vingåkers kommun. Arbete bedrivs kontinuerligt inom taxe- och avgiftsnämnden för att förbättra administrationen, öka effektiviteten och rättssäkerheten. 2. Driftsredovisning Redovisningen omfattar Taxe- och avgiftsnämndens kansli inom Hallsbergs kommun. Belopp i tkr Bokslut 2013 Intäkter Budget 2014 Bokslut 2014 Budgetavvikelse 67 070 80 763 104 881 24 118 -67 070 -80 763 -104 881 -24 118 -1 277 -1 644 -1 478 166 - varav kapitalkostnad 0 0 0 0 - varav övriga kostnader -65 793 -79 119 -103 403 -24 284 Nettokostnad 0 0 0 0 Kostnader - varav personalkostnad Nämnden skall göra ett nollresultat. De intäkter som inkommer i form av taxor och avgifter överförs till respektive kommun. Deltagande kommuner betalar de personalkostnader och övriga driftskostnader som uppkommer inom nämnden enligt självkostnadsfördelning i avtal. Specifikation driftskostnader exklusive taxor och avgifter: Budget 2014 (tkr) Utfall 2014 (tkr) 2 173 2 252 79 -1 644 -1 478 166 Intern administration -224 -315 -91 Porton -140 -118 22 Databehandling -85 -34 51 Telefon -20 -19 1 Övrigt -60 -134 -74 47 0 -47 0 0 0 -153 -153 0 0 0 153 Driftbidrag deltagande kommuner Personalkostnader Resultatomföring 2013 Resultat 2014 Överföring till 2015 Summa Avvikelse 2014 (tkr) 7 2.1 Intäktsutveckling Mellan år 2013 och 2014 ökar nämndens intäkter med 37 791 tkr, dvs. 56 %. Det beror till stor del på att Kumla och Degerfors är med i nämnden under räkenskapsåret 2014. År Intäkt (tkr) Differens mellan åren (tkr) Differens mellan åren 2014 104 881 37 791 56 % 2013 67 090 13 389 25 % 2012 53 701 93 0,2 % 2011 53608 1074 2% 2010 52 534 ’206 ’0,4 % 2009 52 328 414 ’0,8 % 2008 51 914 1 624 ’3 % 2007 50 290 2 043 ’4 % 2006 48 247 ’11 469 ’31 % 2005 36 778 9 559 ’35 % 2004 27 219 -- -- År 2004 var första året som nämnden var i bruk hela året. I juni året efter anslöt Askersunds kommun. Därför är intäkterna mellan dessa år inte jämförbara. Under 6 år har nämnden varit i konstellationen Hallsberg, Laxå, Lekeberg, Askersund samt Kumla (1år), i slutet på året anslöt Degerfors, därför kommer intäktsjämförelsen att slå något under 2014 med Degerfors intäkter för årets första två (2) månader. Intäkterna är till största delen beroende av antalet brukare, brukarnas ekonomiska situation och prisbasbeloppet. 8 2.1.1 Intäktsutveckling hemtjänstavgifter Hemtjänstavgifter betalas av brukare inom både hemtjänst och särskilt boende. År Hallsberg Laxå Lekeberg Askersund Kumla Degerfors 2014 6 341 tkr 3 066 tkr 2 766 tkr 4 844 tkr 7 145 tkr *4 076 tkr 2013 6 700 tkr 2 977 tkr 3 028 tkr 4 638 tkr *1 778 tkr 2012 6 151 tkr 2 686 tkr 2 496 tkr 4 328 tkr 2011 5 408 tkr 2 471 tkr 1 743 tkr 3 978 tkr 2010 5 050 tkr 2 472 tkr 1 831 tkr 3 631 tkr 2009 5 131 tkr 2 395 tkr 1 959 tkr 3 881 tkr 2008 5 029 tkr 2 268 tkr 1 872 tkr 3 528 tkr 2007 4 584 tkr 1 992 tkr 1 836 tkr 3 228 tkr 2006 4 178 tkr 1 853 tkr 1 680 tkr 3 144 tkr 2005 3 657 tkr 1 446 tkr 1 442 tkr -- *Kumla inträdde i nämnden 1 oktober 2013 och Degerfors inträdde 1 mars 2014. 9 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2015-05-04 KF § Dnr KS Beslut om resultatöverföringar från 2014 års bokslut Förslag till kommunfullmäktige Inga resultatöverföringar ska göras med anledning av 2014 års bokslut och årsredovisning. Ärendet Ekonomiavdelningen har efter instruktion från ordföranden, föreslagit att inga överföringar av resultat från 2014 ska göras. Kommunstyrelsens förslag (KS § 25 2015) Kommunstyrelsens förslag framgår ovan. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet I kommunfullmäktige yrkar _________ Justerare Utdragsbestyrkande 2015-03-27 Ekonomiavdelningen Tjänsteutlåtande 3/2015 Kommunstyrelsen Ann-Charlotte Korff, Tf Ekonomichef Roger Edström, Ekonomisekreterare Resultatöverföringar från bokslut 2014 Bokslutsprinciperna innebär att 100 % av nämndernas driftresultat, positivt som negativt, överförs om budgeterad verksamhet genomförts. Kommunens resultat för 2014 uppgår till 10,5 mkr. Balanskravsresultatet för 2014 uppgår till 8,7 mkr. Från 2013 återstår 6,2 mkr att återställa. Efter bokslut 2014 är det negativa resultatet återställt. Teknik- och plannämnden och socialnämnden uppvisar negativa resultat för 2014. Övriga nämnder uppvisar positiva resultat. Kommunfullmäktige fastställde i november 2014 Mål och budget för 2015 och flerårsplan för 2016-2017. Kommunens egna ekonomiska förutsättningar med svag ekonomisk ställning och konjunkturkänslig skattekraft gör att goda resultat är önskvärda. Det är av stor vikt att nämnderna genomför nödvändiga verksamhetsförändringar och kostnadsreduceringar för att kunna bedriva verksamheten inom tilldelad budget 2015. Det bedöms inte vara möjligt för nämnderna att hantera en negativ resultatöverföring. Ekonomiavdelningen föreslår efter direktiv från kommunstyrelsens ordförande kommunstyrelsen besluta föreslå kommunfullmäktige: att inga resultatöverföringar från bokslut 2014 görs HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Ann-Charlotte Korff Tf Ekonomichef Roger Edström Ekonomisekreterare Hallsbergs kommun Sökrapport ärende Kommunstyrelsen Diarienr Ärendemening Handläggare Avd Notering Betn Avs/Mott Fastbet 2015/35 KS Motion, Tryggare kommun vid kris och större påfrestning 2015/20 KS 2013/192 KS 2013/191 KS Nyt Moderaterna Lennart Pettersson Motion ang mänskliga rättigheter Gunnel Hedstöm, Christina Johansson (S) Motion om inrättande av ett pedagogiskt pris Tomas Hagenfors, kristdemokraterna Motion om översyn av kommunens alkoholpolicy Sida 1 (1) Uppl.dat Avsl.dat 2015-04-14 2015-02-10 2013-12-12 2013-12-12 Tomas Hagenfors, kristdemokraterna Winess 4.02-468 © Bardeli Datasystem 1986-2009 2015-04-21 10:33 Antal:4 SDARENDE 2015-04-13 MÅNADSRAPPORT MARS 2015 Prognostiserat resultat Prognosen efter årets tre första månader visar på ett resultat på 5,6 mkr, en avvikelse på –3 mkr från budgeterat resultat. Nämnderna gör totalt ett underskott på –6,6 mkr, där Social och arbetsmarknadsnämnden prognostiserar den största avvikelsen på –5 mkr vid årets slut. Nämndernas underskott uppvägs till viss del genom ett beräknat överskott på finansieringen. Driftredovisning, helårsprognos Skattekollektivet Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Gemensamma vht Transfereringar Drift- och servicenämnd Bildningsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Taxe- och avgiftsnämnd Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Finansering Skatteintäkter Statsbidrag o utj. Övrigt Årets resultat Budget Prognos Av(Mkr) (Mkr) vikelse Drift– och servicenämndens prognos visar på ett underskott på –1 mkr vid årets slut. Orsakerna till detta är kostnaden för bostadsanpassningen och lakvatten samt nedlagda deponier ser ut att överstiga budget. Bildningsnämnden prognostiserar ett underskott på –0,5 mkr. Underskottet beror på lägre intäkter i Alléhallen. Social– och arbetsmarknadsnämndens prognos ger vid handen att budgeten vid årets slut kommer att överstigas med –5 mkr. Underskottet beror främst på volymökningar inom äldreomsorgen samt placeringar inom barn och unga. -0,6 -159,1 -32,9 -126,2 -0,6 0 -159,2 -0,1 -33,0 -0,1 -126,2 0,0 -25,8 -270,8 -26,8 -1,0 -271,3 -0,5 Överförmyndarnämnd bedöms hålla budget. -284,3 -289,3 -5,0 Finansieringen Skatteprognosen i februari var –2,9 mkr sämre än budget. Detta vägs med råge upp genom återbetalning av 2004 års inbetalda premier till AFA försäkringar. Hallsbergs kommun räknar med en preliminär återbetalning på 6,5 mkr under 2015. Totalt gör finansförvaltningen ett överskott med +3,6 mkr. 0 0 0 -0,7 -0,2 -0,7 -0,2 0 0 -1,4 751,5 598,2 164,1 -10,8 8,6 -1,4 0 755,1 3,6 596,7 -1,5 162,7 -1,4 -4,3 6,5 5,6 -3,0 Kommunfullmäktige beräknas hålla budget. Kommunstyrelsen ser ut att göra ett underskott på –0,1 mkr. Underskottet är hänfört till personalavdelningen som trots uppsägningar av olika dataprogram/licenser ej lyckats nå sin budgeterade ram. Taxe- och avgiftsnämnden, Revisionen samt Valnämnden beräknas hålla budget. 2015-04-13 Inga kända avvikelser i dagsläget. Befolkningsutveckling Den 31/3 var befolkningen i Hallsbergs kommun 15 374 personer, vilket innebär en ökning mot årsskiftet med 59 personer. Den befolkningsprognos som ligger till grund för beräkning av skatteintäkter och statsbidrag i budgeten är 15 331 personer. 2013 December November Oktober Augusti Juli 2014 September Investeringar Juni Inga kända avvikelser i dagsläget för avgiftskollektivet. Maj VA 7 033 0 April 0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Mars Resultat. Fond Per 2015-01-01 0,0 De likvida medlen per 31 mars uppgick till 33,1 mkr. Februari Nettokostnad Likvida medel Januari Driftredovisning, Budget Prognos helårsprognos (Mkr) (Mkr) AvvikeAvgiftskollektivet lse VA 0 0 0 2015 Upplåning Upplåning Kommunens låneskuld uppgår till 480,3 mkr. 73 procent av låneskulden är bundna lån, och resterande 27 procent har rörlig ränta. Om räntan ökar med 1 procentenhet innebär det en ökad kostnad på 1,3 mkr för kommunen. Byggnadskreditiv för kvarteret Kronan har lyfts med 17 mkr under första kvartalet 2015. Närmast kommande lån för omsättning är den 1 juni. Det avser tre lån på totalt 40 mkr som idag löper med rörlig ränta. Mkr 100 Kapitalbindning låneskuld 50 0 År
© Copyright 2026