Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval
SBN 2015-04-14 1 2015-04-10 Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden (urval enligt KS beslut 2013-10-15, § 243) SBN 2015-04-14 2 2015-04-10 SBN 2015-04-14 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Oskar Roussakis E-post: [email protected] Tel: +46 0491-88148 3 2015-04-10 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Samrådsbeslut, detaljplan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna planförslaget så att detaljplanen kan skickas ut på samråd. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2012-05-23 i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för ett område som omfattar delar av Glabo 1:45 m f fastigheter. Syftet med detaljplanen är att fastlägga mark- och vattenanvändningen inom ett befintligt fritidshusoch bostadsområde. Genom detaljplaneläggning avses att i etapper möjliggöra en utbyggnad av nya attraktiva och naturnära bostadstomter inom cykelavstånd till centralorten Oskarshamn. Kommunens intentioner är att befintliga naturvärden och tillgängligheten för allmänheten till såväl vatten som skog ska utvecklas och värnas om. Vidare ska vatten- och avloppsförsörjningen säkerställas i samband med detaljplaneringen, i avsikt att förbättra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för kustvattenområdet. Detaljplanen kommer inför planens antagande att kompletteras med ett skötselprogram avseende naturmark som ligger i anslutning till bostadstomterna. I mars 2015 blev arbetet med att ta fram ett samrådsförslag för det aktuella område klart. Under processens gång har bland annat planområdet utökats åt norr. Dessutom har en trafikutredning som behandlar trafiksituationen i Saltvik tagits fram parallellt med att denna detaljplan utformats. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef _______________________ Oskar Roussakis Planarkitekt ______________________ Pär Hansson Planchef SBN 2015-04-14 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2015-03-17 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Behovsbedömning 4. Fastighetsförteckning 5. Barnchecklista 6. Bilaga A - Trafikanalys 7. Bilaga B - VA-utredning Skickas till Samhällsbyggnadskontoret 4 2015-04-10 SBN 2015-04-14 5 2015-04-10 SBN 2015-04-14 6 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn Saltvik, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret mars 2015 Dnr SBN 2013/070 Uppdragsbeslut 2012-05-23 Samrådsbeslut 201x-xx-xx Granskningsbeslut 201x-xx-xx Antagande201x-xx-xx Laga kraft201x-xx-xx SBN 2015-04-14 SAMRÅDSHANDLING 7 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Oskarshamns kommun Pär HanssonPlanchef Oskar Roussakis Planarkitekt Frida Kjäll Planarkitekt Jerry SvenssonProjekteringsingenjör Stefan Sämfors Trafikingenjör Leif CarlssonKartchef Lennart Nilsson Kommunekolog Katarina Skoglycka Energi- och Klimatstrateg Mikael Strömberg Bygglovsarkitekt Vatten och Samhällsteknik AB Eva DjupforsLandskapsarkitekt Jonas T Sandelius Planeringsarkitekt Jansson Mark AB Lina Jansson Sida 2 SBN 2015-04-14 8 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN I nnehåll INLEDNING4 BAKGRUND4 VAD ÄR EN DETALJPLAN? 4 DETALJPLANEPROCESSEN -NORMALT PLANFÖRFARANDE 5 DETALJPLANENS SYFTE OCH OMFATTNING 6 DETALJPLANENS SYFTE 6 LÄGE OCH AREAL 6 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN7 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 8 ÖVERSIKTLIGA PLANER 8 DETALJPLANER8 OMRÅDESBESTÄMMELSER8 PROGRAM FÖR PLANOMRÅDET 8 STRANDSKYDD8 RIKSINTRESSEN9 FORNLÄMNINGAR9 LÄNSSTYRELSENS NATURVÅRDSPROGRAM 9 SKOGSBRUKSPLAN9 NYCKELBIOTOPER10 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 10 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 11 NATUR11 MILJÖFÖRHÅLLANDEN14 RISKER OCH SÄKERHET 18 BEBYGGELSEOMRÅDEN21 FRIYTOR24 VATTENOMRÅDEN25 STRANDSKYDD25 TEKNISK FÖRSÖRJNING 30 SOCIALA FRÅGOR 31 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 31 GENOMFÖRANDE38 ORGANISATORISKA FRÅGOR 38 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER 39 TEKNISKA FRÅGOR 41 EKONOMISKA FRÅGOR 42 ETAPPUTBYGGNAD42 ÖVRIGT42 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE SLUTSATS AV PLANENS KONSEKVENSER 43 43 Sida 3 SBN 2015-04-14 9 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN INLEDNING BAKGRUND Östra Saltvik nämns i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad, antagen 2014-02-14, som ett prioriterat utvecklingsområde för bostäder. Östra Saltvik är beläget cirka fem kilometer norr om Oskarshamns centrum och har dels på grund av det korta avståndet till centrum och dels på grund av sitt natursköna läge mycket höga boendekvalitéer. Detaljplaneområdet omfattar bland annat ett trettiotal befintliga bostadstomter. För att möjliggöra en komplettering av befintliga bostadstomter i området har Oskarshamns kommun tagit fram ett detaljplaneförslag för fastigheten Glabo 1:45 m.fl. fastigheter. Arbetet har utförts i samarbete mellan Oskarshamns kommun, Vatten och Samhällsteknik AB och Jansson Mark AB. Jansson Mark AB har varit uppdragsgivare för Vatten och Samhällsteknik AB. I detaljplanen redovisad utformning av kvartersmark för ny villabebyggelse är resultatet av mycket noggranna studier av förutsättningarna i området. En genomgående ledtråd under arbetets gång har varit att undvika sprängning i så stor utsträckning som möjligt samt att ta hänsyn till befintliga naturvärden i möjligaste mån. En alternativ placering av föreslagen kvartersmark är under hänsynstagande till terrängen och befintliga naturvärden inte möjligt. Ny villabebyggelse avses att byggas ut i etapper. Först när en etapp är färdig utbyggt påbörjas nästa etapp. Troligt är att de bostadskvarter som ligger längs med befintlig infrastruktur (Ovädersleden och Kvarnviksvägen) kommer att utgöra de första etapperna. I samband med planläggningen av Östra Saltvik behandlas även VA-frågor för såväl planerade som befintliga bostadstomter i området. Den planerade utbyggnaden av VA-nätet är ett viktigt steg för att förbättra förutsättningarna för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen för kustvattenområdet. Under arbetets gång har därför en VA-utredning genomförts för detaljplaneområdet. Kommunens målsättning är att såväl befintliga som planerade bostäder kan anslutas Sida 4 till det kommunala VA-nätet. Enligt den kommunala VA-planen, som för närvarande är ute på remiss, är den planerade utbyggnaden för kommunalt VA planerad till år 2017. Under planarbetets gång har det parallellt till detaljplanen tagits fram en övergripande trafikanalys. Trafikanalysen beskriver bland annat den förväntade trafikutvecklingen inom planområdet och Saltvik efter detaljplanens genomförande. Följande handlingar och utredningar har tagits fram i samband med planarbetet för Detaljplanen för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn, Saltvik, Oskarshamns kommun: • • • • • • Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Fastighetsförteckning Behovsbedömning Bilaga A: Trafikanalys tillhörande detaljplan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Salt- viks hamn, 2015-02-02, Vatten och Samhälls- teknik AB Bilaga B: VA-utredning för detaljplan Glabo 1:45, Saltvik, 2015-02-02, Vatten och Sam- hällsteknik AB VAD ÄR EN DETALJPLAN? Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden, och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att genomföra åtgärder i enlighet med detaljplanen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Detaljplanen är gällande även då genomförandetiden har gått ut och är bindande vid prövning av lov, tills dess att detaljplanen upphävs eller ny detaljplan tas fram. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. INLEDNING SBN 2015-04-14 10 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Av planbeskrivningen framgår planområdets förutsättningar, detaljplanens syfte samt vilka förändringar ett genomförande av detaljplanen kommer att föra med sig. I planbeskrivningen ingår även beskrivningar av planens ekonomiska konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Planbeskrivningen är inte juridiskt bindande utan endast vägledande. DETALJPLANEPROCESSEN -NORMALT PLANFÖRFARANDE Boverket har från och med 1 januari 2015 tagit fram nya riktlinjer för hur handläggningen av detaljplaneprocessen bör gå till. Eftersom arbetet med nu aktuell detaljplan har påbörjats under 2012 sker handläggningen enligt reglerna som gällde 2 maj 2011 till och med 31 december 2014: Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. Nu aktuell detaljplan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter tas fram med normalt planförfarande. Till skillnad från enkelt planförfarande ges sakägare och allmänheten två gånger tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. En gång under samrådstiden och en gång under gransknigstiden. I efterföljande textavsnitt beskrivs kortfattat planprocessen enligt normalt planförfarande. Se även figur 1 nedan som redovisar planprocessen enligt normalt planförfarande. Samråd Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Under samrådstiden är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt. Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden innan den går vidare till kommunfullmäktige för slutlig antagandeprövning. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från kommunfullmäktige justerats och anslagits. Figur 1. Detaljplaneprocess enligt normalt planförfarande. INLEDNING Sida 5 SBN 2015-04-14 11 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN DETALJPLANENS SYFTE OCH OMFATTNING DETALJPLANENS SYFTE Planen syftar till att fastlägga mark- och vattenanvändningen inom ett befintligt fritidshus- och bostadsområde. Genom detaljplaneläggning avses att möjliggöra en utbyggnad av nya, attraktiva och naturnära bostadstomter inom cykelavstånd till centralorten Oskarshamn. Kommunens intentioner är att naturvärden och tillgängligheten för allmänheten till såväl vatten som skog ska bevaras och utvecklas inom planområdet. Vidare ska vatten- och avloppsförsörjningen säkerställas i samband med detaljplaneringen, i avsikt att förbättra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för kustvattenområdet. LÄGE OCH AREAL Planområdet ligger 5 kilometer norr om Oskarshamns centrum, i direkt anslutning till Saltvik. Planområdet omfattar cirka 80 hektar mark och vatten, varav cirka 16 hektar utgörs av ett trettiotal avstyckade bostadstomter. Cirka 46 hektar utgörs av skogsmark och cirka 18 hektar av vatten. Karta 1. Planområdets läge markerad med svart linje i förhållande till Oskarshamns tätort. Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING SBN 2015-04-14 12 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Följande, totalt 38 fastigheter berörs av detaljplanen: Del av fastigheten Glabo 1:45, Lilla Saltvik 3:19 och 3:20, Saltvik 8:1, 9:1, 11:1, 17:1, 18:1, 18:2, 21:2, 21:3, 21:4, 22:1, 30:1, 31:1, 31:2, 33:1, 35:2, 35:3, 36:1, 37:1, 38:1, 39:1, 40:1, 2:4, 2:5 och 2:6, Glabo 1:35 och 1:40, Kvarnviken 6:1, 6:2, 7:1, 8:1, 9:2, 10:1, 10:2, del av Saltvik 2:3 samt del av Saltvik 24:1. Fastigheten Saltvik 24:1 är kommunalägd. Övriga fastigheter inom planområdet är privatägda och merparten utgörs av avstyckade fastigheter för permanent- och fritidsboende. Den befintliga bebyggelsen i planområdet har ursprungligen till stor del bestått av fritidsbostäder, men successivt har allt fler hus i området omvandlats till permanentbostadshus. Utökade byggrätter och utbyggnaden av det kom- munala VA-nätet kommer troligen att leda till en större andel permanentboende inom planområdet i framtiden. Småbåtshamnen ägs och drivs i privat regi av Jansson Mark AB. Delar av fastigheten Glabo 1:45 är utarrenderade för djurhållning. Arrendet omfattar tre hektar mark samt del av en ekonomibyggnad, som inretts till stall. Arrendekontraktet gäller sedan 1 augusti 2011 med automatisk förlängning på ett år om inte uppsägning skett senast tre månader före arrendeårets utgång. I praktiken betar hästarna sammanlagt cirka sju hektar och byter hagar beroende av säsong och väder. Inom planområdet finns gemensamhetsanläggningar/ samfälligheter för väg, gångväg, biluppställning, ledningsrätt, vattentäkt, brunn, ledningar samt vatten- och avlopp med mera. För mer detaljerad information se grundkartan samt text under rubriken Genomförande. Karta 2. Befintliga fastigheter och planområdets avgränsning i Östra Saltvik. SYFTE OCH OMFATTNING Sida 7 SBN 2015-04-14 13 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER I kommunens gällande översiktplan, som antogs av kommunfullmäktige 2003-03-10, nämns följande: Kust- och skärgårdsområdet i Oskarshamns kommun är, i jämförelse till storstadsregionernas skärgårdar lågt exploaterad, detta trots högt bebyggelsetryck i kommunens kustland. I översiktsplanen beskrivs vidare att en funktionsomvandling i kust- och skärgårdsområdet är ett viktigt led i arbetet med den fördjupade planeringen. En fördjupad översiktsplan för Oskarshamns stad har upprättats och antogs av kommunfullmäktige 2014-02-10. Nu aktuellt detaljplaneförslag går väl i linje med den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. I den fördjupade översiktsplanen redovisas Saltvik som ett av 27 föreslagna bebyggelseområden. Av den fördjupade översiktsplanen framgår även att befintliga bostäder i området i dagsläget har undermåliga VA-lösningar och att en fördjupad trafikanalys måste genomföras i samband med detaljplanering av nya bostäder i anslutning till Saltvik. Den fördjupade Översiktsplanen anger en rekommenderad lägsta golvnivå vid ny-, till- eller ombyggnation på +2,7 meter över normalvattenstånd (RH 2000). I detaljplaneförslaget följs denna rekommendation, vilket innebär att nya bostadshus, tillbyggnader och ombyggnationer inom områden med befintlig bebyggelse ska byggas med färdigt golv +2,7 meter över normalvattenstånd (RH 2000). För mer information se kapitel Risker och säkerhet Angränsande planer Väster om planområdet angränsar: • • Detaljplan för del av Saltvik 24:1 m.fl. fastig- heter, laga kraft 1993-03-11. Saltvik, Oskarshamns kommun, Förslag till stadsplan, fastställd 1987-02-09. OMRÅDESBESTÄMMELSER Inga områdesbestämmelser gäller inom planområdet. PROGRAM FÖR PLANOMRÅDET Planförslaget stämmer väl överens med kommunens översiktsplan. Vid ett tidigt informationsmöte har berörda fastighetsägare, boende inom och i anslutning till planområdet informerats och fått möjlighet att lämna synpunkter innan planarbetet påbörjats. Ett planprogram bedöms inte vara nödvändigt. STRANDSKYDD Strandskyddet syftar enligt miljöbalkens 7 kapitel till att trygga allmänhetens tillgång till strandområden samt att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. DETALJPLANER Inom planområdet gäller sedan 2004-11-08 differentierat strandskydd på 100-300 meter. Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen genomfört en översyn av det differentierade strandskyddet för bland annat fastlandskusten i Oskarshamns kommun. Beslut om ny strandskyddslinje har antagits vid årsskiftet 2014/15. Länsstyrelsens förslag till ny strandskyddslinje innebär inom planområdet ingen förändring i jämförelse till 2004 års strandskydd. Området omfattas inte av någon gällande detaljplan. Huvuddelen av befintlig bebyggelse inom planområdet är utpekat som sammanhållen bebyggelse. Strandskyddet inom nu aktuellt detaljplaneområde föreslås att upphävas i vissa delar. För mer information se kapitel Administrativa frågor, Strandskydd. Sida 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN SBN 2015-04-14 14 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN RIKSINTRESSEN FORNLÄMNINGAR Planområdet berörs enligt miljöbalken (MB) av följande riksintressen: Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap MB (F2) Riksintresset berör norra Smålands skärgård i Oskarshamns och Västerviks kommuner. Riksintresset syftar till att säkerställa båtsport, bad, kanoting, fritidsfiske, natur- och kulturstudier samt skridskofärder. Ifall en fornlämning påträffas inom planområdet råder anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen (1988:950). Om fynd görs av föremål eller plats som omfattas av fornminnesskydd ska arbetet stoppas och fyndet anmälas till länsstyrelsen, som beslutar om och på vilka villkor arbetet får fortsätta. Riksintresse för naturvård enligt 3 kap MB (N2) Riksintresset omfattar Västervik och Oskarshamns skärgårdar. Riksintresset syftar till att säkerställa geologiska och biologiska värden i urbergsskärgården. LÄNSSTYRELSENS NATURVÅRDSPROGRAM Riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap MB Riksintresset omfattar kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland. Riksintresset syftar till att säkerställa turismen och det rörliga friluftslivets intressen, vilket dock inte ska vara ett hinder för tätortsutveckling. Riksintresse för kust och skärgård enligt 4 kap MB Fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Riksintresse ska inte vara något hinder för tätortsutveckling. Planens konsekvenser för de berörda riksintressena Riksintresseområdena i fråga bedöms inte bli påtagligt påverkade vid ett genomförande av planförslaget. Enligt detaljplaneförslaget avses nya bostadstomter och gatunät att anpassas till de naturliga förhållandena i så stor utsträckning som möjligt. I planförslaget värnas om naturvärden och tillgängligheten till skog och hav, bland annat eftersom dessa utgör en stor boendekvalité för området. Planområdets södra och västra delar omfattas av länsstyrelsens naturvårdsprogram (klass 1, Misterhults skärgård cirka 36 100 hektar). Värdegrunderna är landskap, natur, botanik, zoologi, geologi, friluftsliv och kultur. I länsstyrelsens naturvårdsprogram beskrivs Misterhults skärgård som en typisk urbergsskärgård med en rik vegetation och omväxlande landskapsbild, spår efter inlandsisen och förekomst av ett art- och individrikt fågelliv med arter som bland annat ejder, vigg, grågås, skäggdopping, labb och tordmule. Nu aktuellt detaljplaneförslag utgör sett till arealen en mycket liten andel av Misterhults skärgård. Naturvärden inom planområdet avses att bevaras för att trygga tillgängligheten och bevara områdets karaktär och biologiska värden i så stor utsträckning som möjligt. SKOGSBRUKSPLAN Stora delar av detaljplaneområdet omfattas av en skogsbruksplan för den privatägda fastigheten Glabo 1:45. Skogsbruksplanen har tagits fram av LRF konsult för perioden 2007-2016. Merparten av området som berörs av detaljplanen är i skogsbruksplanen klassat som produktionsskog. Skogsbruksplanen anger varken områden som avsatts för naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 9 SBN 2015-04-14 15 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN (NS) eller områden med naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört (NO). Skogsbruksplanen anger därmed inga särskilda skötselåtgärder utöver generell naturhänsyn. Detaljplanens genomförande kommer innebära en omklassning till naturområden för naturvårdsändamål och rekreation i anslutning till såväl befintliga som planerade bebyggelseenheter. Detta innebär att vikten vid den framtida skötseln av skogsområdena inom detaljplaneområdet kommer att läggas vid biologiska och rekreativa värden snarare än vid virkesproduktionen. Sett till rekreativa värden för boende och besökare i området vore där möjligt ett så kallad blädningsbruk att föredra det konventionella skogsbruket. Vilka skötselmetoder som föreslås användas kommer att framgå av skötselprogrammet som avses att upprättas inför detaljplanens antagande. Skötselprogrammet kommer att ersätta skötselrekommendationer i nuvarande skogsbruksplan för områden som i plankartan markerats med bestämmelsen NATUR, Naturområden. För resterande ytor för fastigheten Glabo 1:45 kommer skogsbruksplanen fortsätta att gälla. NYCKELBIOTOPER 2,5 hektar stor lövskogslund norr och söder om Kvarnviksvägen: I lövskogslunden förkommer enligt Skogsstyrelsens inventering rikligt med död ved, jätteträd, spärrgreniga och grova träd samt värdefull kryptogamflora. Terrängen är blockrikt eller storblockigt och i stora delar av nyckelbiotopsområdet har tidigare beteshävd har upphört. Vidare kan förekomsten av rosa skärelav, som är knuten just till lövrika kulturmarker och oftast växer på bark av ek eller andra lövträd som ask och asp, nämnas. Arten växer i friska eller något fuktiga hagmarker, lövängar, parker samt i strandnära och ljusa ädellövskogar. Rosa skärelav är enligt Rödlistan på Artdatabanken klassat som NT, det vill säga nära hotad. Sida 10 0,8 hektar stort bestånd av grova ädellövträd norr om Glabo hamn: Även för detta nyckelbiotopsområde nämns i Skogsstyrelsens inventering förekomst av skyddsvärda jätteträd samt en värdefull kryptogamflora med förekomst av rosa skärelav. Bestånd av stora grova ädellövträd och därtill knuten biologisk mångfald innebär stora boendekvalitéer för planområdet. Enligt planförslaget avser kommunen att säkerställa nyckelbiotopernas fortbestånd. Eventuella skötselåtgärder, såsom friställning av ekar kan tänkas förbättra livsmiljön för ekträden och till dessa knutna arter. Något som kommer att utredas närmare i ett skötselprogram som avses att tas fram innan detaljplanens antagande. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN En behovsbedömning har upprättats i samband med val av planförfarande. Denna visar att någon betydande miljöpåverkan inte kan antas uppstå på grund av planens genomförande. Någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Se Behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. Sammanfattningsvis bedöms ingreppen i planområdet som begränsade. Ingreppen syftar till att säkerställa och utveckla områdets värden. Särskild hänsyn ska tas till utpekade värden. Naturmarken inom planområdet säkerställs för att trygga tillgängligheten och bevara karaktären. En viss del grönyta i anslutning till befintlig bebyggelse tas i anspråk för ny bostadsbebyggelse. Syftet med ändrad lovplikt är att skydda de gamla grova ekarna. Tillsammans med skötselåtgärder förväntas påverkan bli liten på miljön. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN SBN 2015-04-14 16 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Mark, vegetation och djurliv Inom planområdet finns en variation av naturtyper i en mosaik av ädellövskog, barr- och blandskog, hävdade och igenväxande äldre betesmarker samt en glosjö söder om Stora tjuvviken. Det förekommer stora stenblock och hällmarker som hyser ett flertal moss- och lavarter. Det yttre skärområdet präglas bland annat av renspolade berghällar. Biologiska sällskapet i Oskarshamn genomför sedan 2002 en inventering av bevarandevärda träd inom Oskarshamns kommun. Grova ädellövträd indikerar i regel höga naturvärden. Så kallade signalarter som till exempel korallticka har observerats på trädstammar i området. De träd som klassats som jätteträd har en omkrets på minst 314 centimeter, det vill säga en minsta diameter på en meter i brösthöjd. Inom detalj- planeområdet har ett antal jätteträd noterats som redovisas i Biologiska sällskapets databas. Vidare redovisar Biologiska sällskapet ett antal värdeträd inom detaljplaneområdet, som anses vara värdefulla fast de inte nått en omkrets av 314 centimeter. Nyckelbiotoper Enligt Skogsstyrelsens inventering pekas det ut två nyckelbiotopområden. En 2,5 hektar stor lövskogslund norr och söder om Kvarnviksvägen samt ett 0,8 hektar stort bestånd av grova ädellövträd norr om Glabo småbåtshamn. För mer information se texten under rubriken Tidigare ställningstaganden, Nyckelbiotoper. Oskarshamns kommun har under planarbetets gång kompletterat tidigare nämnd inventering och mätt in ekar med en stamdiameter på minst 50 centimeter i brösthöjd inom och i anslutning Karta 3. Grön markering visar avgränsningen för nyckelbiotoper, mörkgrön markering visar inmätta träd inom och i direkt anslutning till nyckelbiotopområdena. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11 SBN 2015-04-14 17 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN till de två nyckelbiotoperna, samt gjort en fältbesiktning i de två nyckelbiotopområdena. Detaljplanens utformning har under planarbetets gång, vartefter uppgifter från inventeringar framkommit, justerats med hänsyn till de inmätta ekarna. Kvarnviksvägen löper tvärs genom den 2,5 hektar stora nyckelbiotopen. Med tanke på att Kvarnviksvägen redan i dagsläget upplevs som smal och man önskar bredda vägbanan samt att ansluta området till det kommunala vatten- och avloppsnätet kan en viss påverkan på träden närmast vägen inte uteslutas. Bevarandevärda växt- och djurarter På artportalens webbaserade karttjänst anges bevarandevärda djur- och växtarter som förekommer inom detaljplaneområdet. Bland annat har det i anslutning till nu aktuellt detaljplaneområde observerats såväl fiskgjuse som havsörn. Eftersom havsörnen är fridlyst har det redan tidigt i planskedet tagits kontakt med länsstyrelsens naturvårdsenhet. Det har även tagits kontakt med experter som de senaste åren inventerat området med omnejd avseende havsörnens reproduktion. Övriga fågelarter förutom fiskgjuse (ej med på rödlistan) och havsörn (NT) som observerats enligt Artdatabankens webbtjänst är: salskrake (NT), bergand (VU), ejder (NT), svärta (NT), svarthakedopping (NT), bivråk (VU), myrspov (VU), storspov (VU), drillsnäppa (NT), gråtrut (NT), skräntärna (VU), tornseglare (NT), sånglärka (NT) och hämpling (VU). Beteckningen NT betyder enligt rödlistans beteckningssystem nära hotad och VU sårbar. För ejder har det enligt Artdatabanken rapporterats två häckningsområden inom detaljplaneområdet. En häckningsplats har observerats i den östra delen av planområdet, vid Ovädersudden samt en häckningsplats vid Kvarnviken. För övriga ovan nämnda arter är häckningsstatusen ej känd. Inom detaljplaneområdet förekommer jätteträd och värdeträd av trädslaget ek som inventerats av Biologiska sällskapet i Oskarshamn. Se tidigare beskrivning under avsnittet Vegetation. Sida 12 Enligt Artdatabankens webbtjänst förekommer även följande arter: rosa skärelav (NT) inom planområdet samt grönlandsbjörnbär (NT) strax väster om planområdet. Vidare nämns gulpudrad spiklav, vanlig nässelsnärja och sträv nejlikrot. De tre sistnämnda arterna är inte rödlistade. Biologiska sällskapet i Oskarshamn har förutom tidigare nämnd trädinventering även rapporterat följande fynd inom planområdet: ekticka (NT), räfflad nagelskivling (NT), korallticka (NT) och svart stiglav. Svart stiglav är inte rödlistad. Att en art är rödlistad betyder inte per automatik att den är skyddad, endast att dess utdöenderisk är bedömd. En art är skyddad om den är fridlyst eller fredad. Ingen av dem inom planområdet nu identifierade rödlistade växtarterna är fridlysta eller fredade. Bland fågelarterna är följande arter fridlysta: havsörn, salskrake, bergand, ejder, svärta, svarthakedopping, myrspov, storspov, gråtrut, skräntärna och sånglärka. Länsstyrelsen har gjort en första bedömning om att ett genomförande av detaljplaneförslaget troligen inte kommer att kräva någon dispensansökan enligt artskyddsförordningen beträffande skyddsvärda djur- eller växtarter. Men ett eventuellt krav på en dispensansökan enligt artskyddsförordningen kan inte uteslutas helt ifall det visar sig att de arter som anges i fågeldirektivets bilagor 1-3 eller art- och habitatdirektivets bilagor 2, 4 och 5 riskeras att påvekas negativt vid ett genomförande av detaljplanen. Skötselprogram Mot bakgrund av kommunens intentioner om att bibehålla, bidra till och utveckla områdets genuina karaktär föreslås att ett skötselprogram upprättats innan detaljplanens antagande. Programmet bör beskriva förslag till skötselåtgärder av naturmarken i anslutning till nya och befintliga bostäder oavsett huvudmannaskapet. För mer information om huvudmannaskapet se kapitel Genomförande. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 18 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Naturmark inom planområdet säkerställs med bestämmelsen NATUR, Naturområde. Innan detaljplanens antagande kommer det att upprättas ett skötselprogram. Skötselprogrammets syften är att värna om naturmiljön och dess biologiska, ekologiska och rekreativa värden i anslutning till bostadstomterna. Planförslaget tar i möjligaste mån hänsyn till Skogsstyrelsens nyckelbiotoper, samt tillgänglighet till skogen och till vattnet. Breddningen av Kvarnviksvägen föreslås ske med största möjligaste hänsynstagande till bevarandevärda träd. Föreslagen tomtmark berör inte någon av de ekarna som pekats ut som jätteträd. I syfte att värna om äldre ädellövträd i anslutning till utpekad bebyggelse anges den administrativa bestämmelsen a1. Bestämmelsen a1 innebär att marklov krävs för fällning av träd med en stamdiameter på minst 50 centimeter på en höjd av 1,3 meter ovan mark. Syftet med bestämmelsen om marklov är dels att värna förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv samt att bevara upplevelsevärden kopplade till landskapsbilden. För att erhålla lov för fällning av träd krävs att trädet bedöms utgöra en risk för olycksfall och en betydande olägenhet för omgivningen och för trafiken. Att värna om grövre ädellövträd vilka i regel kan utgöra habitat för såväl växt- som djurarter, har varit en viktig utgångspunkt vid placering av föreslagen ny tomtmark. Val av placeringen av föreslagen ny tomtmark har även styrts av områdets terräng som delvis är starkt kuperat. Ny tomtmark har i så stor utsträckning som möjligt förlagts intill det befintliga vägnätet. Detta framförallt i syfte att minska behovet för sprängning och därmed en så liten omgivningspåverkan som möjligt. Föreslagen tillkommande tomtmark för bostäder placeras ut i fem etapper/ områden. Varje tomtplats föreslås att ha direktkontakt med naturmark. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden Ett delområde inom planområdet ingår i ett utpekat markområde med förekomst för eventuell erosionsrisk. Den eventuella erosionsrisken redovisas i ett av länsstyrelsens planeringsunderlag från 2010. Planeringsunderlaget grundar sig på beräkningar för erosionsrisker utifrån jordartens benägenhet till erosion samt scenarion för framtida havsnivåhöjningar. I samband med planeringsunderlaget anger länsstyrelsen att ingångsdata för beräkningar har varit mycket grova. Inom delområdet i fråga är morän, gyttja och sand de vanligast förekommande jordarterna. För områden med morän och gyttja bedöms risken för erosion inte vara särskilt sannolik. I områden med sand bedöms det dock finnas en viss risk för erosion. Enligt (Sveriges geologiska undersökning) SGU:s berggrundskarta kännetecknas planområdet av typisk urbergsterräng med förekomst av kala berghällar och blockrika sluttningar. Enligt SGU:s jordartskarta domineras detaljplaneområdet av följande terrängegenskaper: berg, tunt osammanhängande jordtäcke på berg, morän, gyttja/torv, klapper eller svallsediment. Jordartskartan har tagits fram med hjälp av flygbildstolkning varför en viss osäkerhet avseende jordartsbestämningen och ytavgränsningen kan finnas. Generellt kan en ojämn fördelning av nederbörd innebära att grundvattenivån kommer att variera mer. En stigande havsnivå påverkar också det kustnära grundvattnet. Allmänt kan sägas att en högre havsnivå leder till en högre grundvattennivå. Högre grundvattennivåer kan i sin tur öka risken för skred om det finns bebyggelse eller infrastruktur i utsatta lägen, exempelvis i en slänt mot en strandkant. I samband med bygglovshantering i utsatta lägen bör detta objektsspecifikt studeras närmare. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13 SBN 2015-04-14 19 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I samband med bygglovsgivning bör, i de lägen som det bedöms nödvändigt, en geoteknisk undersökning genomföras för att säkerställa en lämplig grundläggningsmetod för såväl bebyggelse som vägar och tillfarter till fastigheter. Inom område med eventuell förekomst av erosionsrisk föreslås enligt detaljplanen en ny P-PLATS, parkering, tillåten som båtuppställningsplats. Vid en exploatering av planområdet är det troligt att sprängning blir nödvändigt på ett flertal platser. Planens intentioner är att undvika plansprängning och istället anpassa huskropparnas placering till den befintliga terrängen i så stor utsträckning som möjligt. Plansprängning hindras dock inte av planen, detta för att säkerställa att alla bostadstomter kommer kunna utformas på ett rationellt sett. För befintliga tomter inom nu aktuellt planområde anges bestämmelsen n1, Åtgärder som inne- bär en höjning eller sänkning av marknivån mer än +/- 0,5 meter kräver marklov. För föreslagen ny tomtmark anges bestämmelsen n2, Åtgärder som innebär en höjning eller sänkning av marknivån mer än +/- 1,0 meter kräver marklov. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Djurhållning Detaljplaneområdet i Saltvik ingår i centralorten där det generellt inte ges tillstånd till etablering av nya rid- eller hästanläggningar. Däremot kan befintliga ridanläggningar/ hästställen tillåtas och överlåtas. Enligt kommunens gällande översiktsplan bör avståndet mellan bostäder och djurhållning i detaljplanelagda områden vara minst 200 meter. Detta för att undvika obehag för de boende i närområdet i form av exempelvis allergiska reaktioner och lukt. Tumregeln om ett generellt avstånd på 200 meter har kommunen i enlighet med Där hästarna inte klarar av att beta föreslås bevarandevärda ekar friställas. Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 20 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Boverkets nya rekommendationer dock frångått, se Boverkets rapport 2011:6 ”Vägledning för planering för och invid djurhållning”. stallplatser samt en lösdrift för två hästar. För närvarande hålls det cirka åtta hästar inom planområdet. Boverket påpekar idag att tidigare riktlinjer för skyddsavstånd snarare visat sig vara ett hinder än ett stöd för en god planering. Boverket anser numera att kommunerna i sin planering hellre bör ta hänsyn till verksamhetens art och omfattning, områdets karaktär och lokala förutsättningar såsom vind, topografi och vegetation än att lägga ut generella skyddsavstånd om ett visst antal meter. Betande djur bidrar till upprätthållande av ett öppet landskap och understryker planområdets lantliga karaktär. Ängs- och hagmarker gynnar ett flertal växt- och djurarter vilket påverkar såväl den biologiska mångfalden som rekreativa värden för de besökande och boende i området. Inom och i direkt anslutning till planområdet förekommer hästhållning i liten skala och delar av fastigheten Glabo 1:45 är utarrenderade för djurhållning. Arrendet omfattar en del av ekonomibyggnad som inretts till stall samt tre hektar mark. Närmaste befintlig bostad ligger i direkt anslutning till hag- och betesmark och ett tiotal meter från stallbyggnaden. I praktiken betar hästarna sammanlagt cirka sju hektar och byter hagar beroende på säsong och väderlek. I ekonomibyggnaden finns det nio De betade ängarna ses som ett positivt inslag i landskapsbilden, särskild med tanke på rekreativa värden. Ifall det dock visar sig att det krävs större avstånd mellan hagarna och bostadstomterna finns alternativa äldre hagmarker som vid behov kan restaureras. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Den befintliga ekonomibyggnaden betecknas i plankartan med LGH, Stall, reparation och uppställning av båtar, handel. Planbestämmelsen stall medger även i framtiden djurhållning i den befintliga stallbyggnaden. Ladugård, som vintertid även används som förvaringsplats för båtar, i anslutning till ridbana och hagmark. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15 SBN 2015-04-14 21 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Avståndet från planerade bostäder enligt detaljplaneförslaget är cirka 15-20 meter till hagar/ bete och cirka 130 meter till befintlig stallbyggnad. Mot bakgrund av områdets lantliga karaktär, avstånd till bostäder, dämpande vegetation och den härskande sydvästliga vindriktningen bedöms att hållningen av cirka åtta hästar även efter planens genomförande kommer kunna att fortsätta i den befintliga stallbyggnaden. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för luft och buller överskrids inte. En vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv berörs av planområdet. Vattenförekomsten vars beteckning är Oskarshamnsområdet (SE571450163320) är recipient för områdets dagvatten och enskilda avlopp. Vattenförekomsten Oskarshamnsområdet har i dag en måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är fastställd till god ekologisk status med tidsfrist till 2021. Den hittills utförda kartläggningen har inte kunnat påvisa att statusen i vattenförekomsten är försämrad till följd av påverkan från miljögifter. Men det bedöms att vattenförekomsten för Oskarshamnsområdet ligger i riskzonen för att inte klara av kravet på kemisk status år 2015. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I samband med planläggningen av Östra Saltvik behandlas även VA-frågor för såväl planerade som befintliga bostadstomter i området. Den planerade utbyggnaden av VA-nätet är ett viktigt steg för att förbättra förutsättningarna för att kunna uppnå miljökvalitetsnormen för kustvattenområdet. Ett genomförande av detaljplanen innebär att såväl befintliga som ny bostäder kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet. Ett genomförande av detaljplanen innebär att såväl befintliga som nya bostäder kommer att anslutas till det kommunala VA-nätet, vilket därmed tar bort risken för utsläpp från enskilda Sida 16 avloppsanläggningar. Det innebär att belastningen på vattenförekomsten Oskarshamnsområdet minskar och därmed ger en positiv effekt på miljökvalitetsnormen för vatten. Förorenade områden Inom planområdet finns inga kända föroreningar i marken. Det finns enligt kommunens bedömning heller inga misstankar om att det finns en förhöjd risk för markföroreningar i marken. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Eftersom det inte finns några kända förorenade områden föreslås inga riktlinjer för det i planen. Radon Saltvik ligger inom område med förhöjda radonnivåer. Det finns alltid en viss risk för förekomsten av mindre lokala områden av högradonmark och radon kan förekomma i vissa byggnadsmaterial. Vidare innebär sprängning och utfyllnad med sprängmassor en ökad risk för förhöjda radonhalter. Boverket rekommenderar generellt att fastighetsägare genomför radonmätningar på sina fastigheter och vid behov vidtar åtgärder. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Vid byggnation ska radon kontrolleras. Om radonhalterna är för höga ska en radonsäker grundläggning genomföras. Buller Vägtrafik Riktlinjer för tillåtet trafikbuller överskrids varken inom detaljplaneområdet eller längs med gatorna som leder till planområdet. Oskarshamn Airport Planområdet angränsar till Oskarshamn Airports zon över bullerpåverkade område. Flygplatsen innebär därmed inga begränsningar för möjligheten att etablera boenden sett till flygets bullerpåverkan. Ett genomförande av detaljplaneförslaget hamnar heller inte i konflikt med bestämmelser om flygplatsens höjdbegränsande ytor. Oskarshamn Airport har lagts ned under FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 22 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN 2014 och kommer i framtiden endast att användas för enklare flygverksamhet som till exempel privatflyg. Skogsbruk Mark inom och i anslutning till detaljplaneområdet präglas av produktiv skogsmark. Skötseln av skogen vid till exempel röjning, gallring eller slutavverkning, kan under en begränsad tid, innebära ett visst oväsen från skogsmaskiner. skötselprogram som kommer att tas fram inför detaljplanens antagande. Hamnverksamhet I och med att det i detaljplanen har lagts ut ett vattenområde med bestämmelsen WV, Småbåtshamn, vattenyta får överbyggas med båtbryggor och kaj medger detaljplanen en utökning av de befintliga båtbryggorna och därmed fler båtplatser än idag. Hamnverksamhet Vid Glabo småbåtshamn finns en båtbrygga med 45 båtplatser för uthyrning samt 10 platser för vinterförvaring på land. Vissa aktiviteter inom småbåtshamnen och båtar som lämnar/ anländer till bryggorna alstrar ljud. I allmänhet bedöms störningar från småbåtshamnar inte som omfattande. Buller från båttrafik kan begränsas med hastighetsbegränsning i farleden. Buller från kaj och uppställningsyta för båtar kan begränsas med ordningsregler för hamnverksamheten. För övrigt finns ingen störande verksamhet, varken i eller i direkt anslutning till planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Vägtrafik Ett genomförande av planförslaget bedöms inte medföra en risk för att riktlinjer för tillåtet trafikbuller kommer att överskridas. Därför anges i detaljplanen inga åtgärder avseende trafikbuller. Oskarshamn Airport Ett genomförande av planförslaget bedöms inte riskera att hamna i konflikt med Oskarshamn Airports verksamhet. I detaljplaneförslaget anges därför inga bestämmelser eller rekommendationer för skyddsåtgärder avseende flygbuller. Skogsbruk Skogsmarken inom planområdet klassas i detaljplanen som NATUR, naturområde som genom skötselprogrammet kommer att tilldelas särskilda skötselrekommendationer. Se separat FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17 SBN 2015-04-14 23 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN RISKER OCH SÄKERHET Översvämningskänsliga områden Fysisk planering i relation till stundande klimatförändringar är särskilt i kustnära områden en angelägen frågeställning. Därför har länsstyrelsen tagit fram planeringsunderlag som redovisar vattennivåer längs kusten vid en framtida havsnivåhöjning. Samtliga höjdangivelser i efterföljande text avser höjdsystemet RH 2000. Förkortningen möh (RH 2000) betyder meter över havet. Enligt SMHI:s bedömningar avseende dagens och framtidens klimatförändringar är det troligt att medelvattenståndet i havet kommer att öka med knappt en meter på 100 års sikt. För Oskarshamns kommun beräknas samtidigt en landhöjning om 0,2 meter på 100 år. Dimensionerande havsnivå i Oskarshamns kommun Den dimensionerande havsnivån i Oskarshamns kommun bedöms bli +2,2 möh (RH 2000). Med begreppet dimensionerad havsnivå avses en extremvattennivå som kommer att ha en återkomsttid på 100 år i slutet av detta sekel, runt år 2100. I karta 4 redovisas dels befintlig strandlinje markerat i rött, dels framtida extremvattennivå. Kartbilden visar att delar av den redan befintliga bebyggelsen inom planområdet riskeras att drabbas av tillfälliga översvämningar vid en framtida havsnivåhöjning. Bostäder Flertalet av de befintliga bostadshusen har inte någon klimatsäkrad grundläggning, troligen har tre av dessa en golvnivå under +2,7 möh Karta 4. Befintlig bebyggelse (markerat med orange färg) i relation till befintlig strandlinje (rödmarkerat) och framtida extremvattennivå +2,2 möh (RH 2000), (blåmarkerat). Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 24 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN (RH 2000). Antalet befintliga hus med källare inom linjen för +2,7 möh (RH 2000) är i dagsläget inte inventerat. I syfte att minska risken för olyckor, översvämning och erosion, har Oskarshamns kommun i sin fördjupade översiktsplan beslutat att den lägsta färdiga golvhöjden vid nybyggnation av bostadshus ska vara minst +2,7 möh (RH 2000). En färdig golvnivå om +2,7 möh (RH 2000), ger en säkerhetsmarginal till den framtida extremvattennivån om 0,5 meter sett till färdigt golv. Infrastruktur Som tidigare nämnts är den dimensionerade havsnivån en extremvattennivå som är beräknat på en återkomsttid om 100 år i slutet av detta sekel, runt år 2100. Vid extremvattenstånd kan vattnet följaktligen tillfälligt nå upp till delar av Kvarnviksvägen och Ovädersleden. Karta 5 indikerar vilka delsträckor av de befintliga vägarna i dagsläget ligger under +2,7 möh (RH 2000) respektive under +2,2 möh (RH 2000). + 2,7 möh lägsta tillåtna nivå för färdigt golv, bostadshus + 2,2 möh Extremvattennivå (bedömd framtida) + 1,4 möh Extremvattennivå (nuvarande) + 0,8 möh Medelvattennivå (ny, kring år 2100) korrigerat sett till landhöjning 0,0 möh Medelvattennivå (nuvarande) Figur 2. Förtydligande figur till text, höjdangivelse i (RH 2000) Karta 5. Grön markering visar delsträckor där de befintliga vägarnas ytskikt ligger lägre än +2,7 möh (RH 2000) och röd markering visar där ytskiktet ligger lägre än +2,2 möh (RH 2000). FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19 SBN 2015-04-14 25 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Bostäder, lägsta tillåtna golvnivå I kommunens planförslag föreslås endast nya bostadstomter inom områden där en lägsta marknivå om +2,5 möh (RH 2000), kan uppnås. Dessutom ställs krav på en lägsta tillåten golvnivå på +2,7 möh (RH 2000). Såväl för nya som för befintliga bostadshus gäller att en lägsta golvnivå på +2,7 möh (RH 2000) måste klaras vid ny-, till- och ombyggnation. Detaljplanens riktlinjer innebär att bottenbjälklag, grundläggning och dränering i vissa fall kommer att tillåtas under en nivå om 2,7 möh (RH 2000). Bärande byggnadskonstruktion ska därför konstrueras för en nivå för högsta högvatten upp till en höjd av +2,7 möh (RH 2000). Anpassning av infrastruktur, vägar Befintlig och ny infrastruktur ska anpassas till den framtida extremvattennivån. För att göra ett så litet ingrepp i landskapsbilden som möjligt föreslås vägbanan att höjas till +2,2 möh (RH 2000) i samband med planerad VA-utbyggnad. Vägar i området ska konstrueras att klara en tillfällig översvämning. I annat fall riskerar grundkonstruktioner att påverkas negativt då vattenmassorna drar sig tillbaka efter en tillfällig översvämning. Vattnets rörelse kan till exempel medföra erosioner, sättningar, ras eller skred. Störst problem medför dock strömmande vatten, vilket det inte bedöms finnas risk för inom planområdet. Att detaljplanen anger +2,7 möh (RH 2000) för en lägsta golvnivå å ena sidan och +2,2 möh (RH 2000) för vägbanans ytskikt grundar sig på följande: • Att lägsta golvnivå i ny bebyggelse ska vara +2,7 möh (RH 2000), och därmed ha en marginal till den extrema havsnivån, moti- veras av att grundläggning och teknisk in- frastruktur (som ligger under det färdiga gol- vet) ska klara en eventuell extrem vattennivå på 2,2 meter. Anpassning av infrastruktur, VA-nät Planerad utbyggnad av VA-nätet ska klimatanpassas både sett till stigande havsnivå och dess påverkan på grundvattennivån. Detta innebär att krav ställs på täta ledningar/ brunnar samt att pumpstationer grundläggs för att klara framtida havsnivåhöjningar. Räddningstjänstens insatstider Räddningstjänstens insatstider till nu aktuellt planområde uppskattas till 10-15 minuter. Brandvattenledningar måste dimensioneras i förhållande till bebyggelseområdets storlek och byggas ut i samband med att bostadsområdet expanderar. Till fastigheten Glabo 1:40 finns ingen väganslutning. Därför påverkas Räddningstjänstens insatstider i en händelse av till exempel brand på fastigheten Glabo 1:40 negativt då avståndet mellan befintlig vändplan och bostadshuset är cirka 80 meter. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planbestämmelsen y1 Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter i förlängning av Ovädersledens östra ände medger en rättighet för fastigheten Glabo 1:40 att anlägga en körbar förbindelse över fastigheten Glabo 1:45. • Vid extremvattenstånd bedöms vattnet kunna tillåtas att tillfälligt nå upp till vägbanan. Räddningsfordon kan ta sig fram trots att det står några centimeter vatten på vägbanan. Ifall det, sett till ett mycket långt tidsperspek- tiv, uppstår ett behov om att höja vägbanan ytterligare bedöms detta vara möjligt i fram- tiden. Sida 20 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 26 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN BEBYGGELSEOMRÅDEN Områdets framväxt och karaktär I början av 1900-talet fanns en gård, Lilla Saltvik, med ett antal byggnader i västra delen av planområdet samt två strandtomter längs med Kvarnviksvägen i östra änden av nu aktuellt planområde. På 1940-talet uppstod ett par nya strandtomter vid Kvarnviken och sju nya strandtomter utmed Ovädersleden. Väster om planområdet ligger Saltvik med en småskalig bykaraktär vars bebyggelsemönster i huvudsak präglas av enbostadshus. Även Lilla Saltvik, i planområdets västra kant i anslutningen till korsningen Domänvägen – Kvarnviksvägen, kännetecknas av en lantlig karaktär med bostadshus, ekonomibyggnader och betesmarker. Inom detaljplaneområdet finns idag ett trettiotal fristående bostadshus som i materialval, våningsantal, storlek och utseende är av varierade karaktär. Det finns såväl äldre fritidshus som bostadshus för permanentboende och nybyggnationer med tillhörande uthus och komplementbyggnader. Bostadstomterna har i huvudsak placerats längs med Ovädersleden som slingrar sig från Saltvik/ Glabo småbåtshamn fram till Ovädersudden. Fastigheternas storlek inom planområdet varierar i dagsläge från cirka 500 m2 till cirka 10 000 m2, och storleken på byggrätterna varierar från cirka 40 m2 till cirka 500 m2. Inom planområdet ligger tre bebyggelsegrupper som idag ingår i sammanhållen bebyggelse, två av dessa ligger utmed Ovädersleden och den tredje ligger i anslutning till Kvarnviksvägen. Ett flertal av fastigheterna i dessa bebyggelsegrupper är strandtomter och framförallt bebyg- Lilla Saltviks gård Saltvik Glabo småbåtshamn Karta 6. Gården Lilla Saltvik ligger inom område markerat med röd cirkel i kartan ovan. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 21 SBN 2015-04-14 27 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN gelsegruppen i anslutning till Kvarnviksvägen har en viss skärgårdskaraktär. Många av strandtomterna har bryggor och några har även båthus. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I detaljplaneförslaget anges markytor för bostadsändamål som möjliggör etableringen av cirka 50 nya tomter för friliggande villor. Som minsta tillåtna fastighetsarea anges för de nya tomterna 1 200 m2. Intentionen i planförslaget är att bevara en diversitet av byggnader med huskroppar som skiljer sig sinsemellan i storlek och materialval. Planen föreskriver därför inga restriktioner avseende fasadmaterial och kulörer. Vid val av byggrätternas storlek tar kommunen i planförslaget fasta på fastigheternas storlek och nuvarande förhållanden avseende till exempel markbeskaffenhet. För merparten av de befintliga fastigheterna inom planområdet innebär ett genomförande av detaljplanen en utökad byggrätt i jämförelse till befintliga byggnaders storlek. Byggnadsteknik Med hänsyn till Oskarshamns gällande översiktsplan och klimatscenarier avseende en framtida havsnivåhöjning fastslår detaljplanen följande: Bostadshus ska grundläggas så att färdigt golv hamnar på en lägsta nivå av +2,7 möh (RH 2000), dvs meter över havet (RH 2000). Bärande byggnadskonstruktioner ska för bostadshus konstrueras för en nivå för högsta högvatten upp till en höjd av +2,7 möh (RH 2000).Under förutsättning att ovan angiven nivå för färdigt golv uppnås är suterränghus tillåtna. Vind får endast inredas i enplanshus. Inom områden betecknat med b1 tillåts inte källare vid nybyggnation. Tomtstorlek och exploateringsgrad Där inget annat anges gäller att avstyckning av mark är tillåten för fastigheter större än 4 500 m2. Minsta tillåtna fastighetsarea efter avstyckning är 2 000 m2. Förslag till nya lokalgator har likt de befintliga vägarna Ovädersleden och Kvarnviksvägen i möjligaste mån anpassats till terrängen. Följande gäller inom kvartersmark betecknat med e: e1 Minsta tillåtna fastighetsarea är 1 200 m2. Bestämmelser avseende byggnaders placering Placering av huvudbyggnader och komplementbyggnader tillåts generellt med ett avstånd på minst 6,0 meter från tomtgräns mot gata och med ett avstånd på minst 4,5 meter från tomtgräns mot allmän plats. Undantag för detta görs för de delar av befintliga fastigheter där marken i dagsläget redan är ianspråktagen av bostäder. e2 15 15 procent av fastighetens area får be- byggas, dock får den totala byggnads- arean per fastighet inte överskrida 500 m2. e2 20 20 procent av fastighetens area får be- byggas, dock får den totala byggnadsa- rean per fastighet inte överskrida 350 m2. e2 25 25 procent av fastighetens area får be- byggas, dock får den totala byggnadsa- rean per fastighet inte överskrida 350 m2. e3 Största totala byggnadsarea är 350 m2. e4 Största totala byggnadsarea är 700 m2. e5 Största totala byggnadsarea är 100 m2. Huvudbyggnad får inte placeras lägre än utbredningen av höjdlinjen för +2,2 möh (RH 2000), utmed fastighetsgräns som ligger i anslutning till strandlinjen. Området under +2,2 möh (RH 2000) riskerar att översvämmas tillfälligt vid extremvattenstånd i framtiden. Se kapitel Risker och säkerhet, Översvämningskänsliga områden. Undantag för detta görs för de delar av fastigheterna där marken redan är ianspråktagen av befintliga bostäder. Sida 22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 28 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Antal tillåtna våningar För Småbåtshamn betecknat med V I gäller att byggnad med en våning och inredd vind får uppföras. Bestämmelsen LGH, Stall, reparation och uppställning av båtar, handel anges vid den befintliga ladugården. Parkeringsbehovet lösas inom den egna fastigheten. För fastigheter betecknade med B I gäller att enplanshus med inredd vind får uppföras. Offentlig service För fastigheter betecknade med B II är högsta tillåtna antal våningar två. Vind får ej inredas. Högsta tillåtna byggnadshöjd För respektive tomtmark betecknat med B, Bostäder anger detaljplanen en högsta tillåten byggnadshöjd för huvudbyggnad på 4,0 meter eller 5,0 meter. Där inget annat anges är högsta tillåtna byggnadshöjd för komplementbyggnader som till exempel uthus och garage 3,5 meter. Inom hamnområdet betecknat med V, Småbåtshamn medges en högsta tillåtna byggnadshöjd om 4,0 meter. Inom kvartersmark betecknat med LGH, Stall, reparation och uppställning av båtar, handel anges för byggnaden en totalhöjd på maximalt 9,0 meter. Verksamheter Småbåtshamnen intill Ovädersleden i planområdets sydvästra del drivs av Jansson Mark AB. I korsningen Domänvägen-Kvarnviksvägen finns ett företag som specialiserat sig på monteringsfärdiga fritidshus, renovering och underhåll. Pågående verksamhet bedöms inte som störande för boende i närområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer V, Småbåtshamn. Enligt planförslaget föreslås att småbåtshamnen ska kunna utvecklas främst för de närboende, eventuellt med plats för några besökande båtar. Planförslaget medger en byggrätt i hamnområdet för att möjliggöra byggnation av en föreningslokal- och samlingslokal. Avsikten är att skapa en samlingsplats för hela området som kan nyttjas såväl av båtklubben som boende i området. Saltvik ingår i Blå Jungfruns skolområde, och det finns sedan tidigare en förskola och en skola (F-3) i Saltvik. Behovet av ny förskola och skola i norra delen av Oskarshamn förväntas öka bland annat i och med bebyggelseplanerna runt Saltvik. I den fördjupade översiktsplanen finns förslag på byggnation av en ny skola som skulle kunna ersätta Norra skolan och Saltviksskolan, inom en period av 10-15 år. Övrig offentlig service finns i Oskarshamns centrum, cirka fem kilometer söder om Saltvik. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget anger inget utrymme för offentlig service. Kommersiell service Saltvik ligger på cykelavstånd, det vill säga cirka fem kilometer norr om Oskarshamns centrum. Boende i området har därmed god tillgång till kommersiell service. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planbestämmelsen för byggrätten i hamnen medger caféverksamhet/ kiosk. Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige 200201-14 (reviderat 2007). Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Riktlinjer i programmet som har betydelse för fysisk planering och byggande är: • Kommunen skall verka för att offentlig miljö får god tillgänglighet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 23 SBN 2015-04-14 29 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN • Den offentliga miljön på gator, torg, grönom- råden, gångvägar och cykelvägar skall ut- formas, anpassas och underhållas så att den kan användas av alla på lika villkor. Naturområden berörs generellt inte av krav på god tillgänglighet. När det uppförs anläggningar som kräver bygglov kan kommunen komma att ställa krav på tillgänglighet beroende på användningsområde. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Det är önskvärt att nya gångstigar inom planområdet görs så tillgängliga och användbara som möjligt för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. FRIYTOR Lek och rekreation Möjligheterna till rekreation och friluftsliv är mycket stora i och i anslutning till planområdet. Detta eftersom tillgången till stora skogsområden, promenadstigar och havet med ett flertal badplatser är stort. Inom ett avstånd på en till fem kilometer finns lekplatser i Saltvik, Rotvik och Mockebo, vandringsleder i Uvö och Falleled, Havsslätt motionsgård med tre vandringsslingor samt Havsslätt Café och camping med minigolfbana. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplaneförslaget möjliggör utökningen av fritidsaktiviteter för allmänheten, exempelvis finns tillgång till bad- och båtbryggor med möjlighet för isättning av kanoter. Naturmiljö och tillgång till natursköna platser Planområdet är mycket naturskönt beläget och det finns god tillgång till såväl skog och vatten. Den variationsrika naturmiljön med omväxlande karaktärer från barrskogsområden, lövskogslundar, hagmarker och vackra vyer över skärgårdslandskapet hyser stora naturvärden och utgör en stor boendekvalité. Sida 24 Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planens intentioner är bland annat att öka tillgången för boende och allmänheten till stränder, grillplatser/badplatser och naturområden. Detaljplanen medger att befintliga gångstigar förbättras, vilket kan öka tillgången till naturen i området. Nuvarande markägare för Glabo 1:45 har intentionen att öka de rekreativa värdena för boende och allmänheten inom planområdet. En enkel anordning för grillplats i anslutning till hamnen samt en grillplats intill badplatsen vid Stora Tjuvviken föreslås. Planen möjliggör två områden för badbryggor som förutom småbåthamnens bryggor kan fungera som isättningsplats för kajaker. Ett genomförande av planförslaget innebär att en delsträcka av en promenadstig som i dagsläget bland annat nyttjas som ridstig tas i anspråk för kvartersmark B, bostäder, norr om Kvarnviksvägen. Promenadstigen kommer dock kunna nås via det nya bostadskvarteret. En grusad gångstig föreslås anläggas på det nya huvudstråket för vatten och avlopp mellan Kvarnviksvägen och Ovädersleden. Vidare föreslås att spänger anläggs över fuktiga partier längs med befintlig stig mellan Ovädersleden och Kvarnviksvägen. Föreslagen åtgärd förbättrar möjligheten att röra sig genom området. Vid de tillkommande gatornas vändplatser i planområdet lämnas öppningar på fem meter mellan de yttersta tomterna för att möjliggöra gångpassage till angränsande naturområden. Detaljplanen värnar om och förbättrar förutsättningarna för särskilt bevarandevärda platser inom planområdet. Inför detaljplanens antagande avses det att tas fram ett skötselprogram. Skötselprogrammets syfte är att bland annat redovisa åtgärder genom vilka förutsättningarna för en biologisk mångfald kan främjas i naturområden i anslutning till de nya och befintliga bostadstomterna. Enligt detaljplanen anges ett antal träd med beteckningen a1 inom eller i anslutning till nyckelbiotoperna. För dessa träd, som har en tjockare FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 30 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN stamdiameter än 50 centimeter 1,3 meter ovan mark, vilket innebär ett stamomfång på cirka 157 centimeter, kommer det krävas marklov inför fällning. I den nordöstra delen av planområdet möjliggörs för att det anläggs båthus och mindre båtbryggor genom att ett vattenområde betecknat med WB1 förs in i planen. Träd som hamnar inom vägområde har inte betecknats med bestämmelsen om marklov a1. Breddningen av vägen bör ske så att grövre ädellövträd bevaras i möjligaste mån. Om det inte är möjligt i alla lägen kan en dispensansökan enligt Artskyddsförordningen krävs inför breddningen av vägen. För övriga fastigheter som ligger utmed strandlinjen möjliggörs anläggning av mindre båtbryggor genom att ett vattenområde med beteckningen WB2 förs in i planen. VATTENOMRÅDEN Vid Glabo småbåtshamn finns idag två båtbryggor med sammanlagt 45 båtplatser för uthyrning samt 10 platser för vinterförvaring på land. Det finns i dagsläget mindre båtbryggor i anslutning till de flesta av bostadsfastigheterna som ligger utmed strandlinjen. Båtbryggorna är ett viktigt inslag i landskapsbilden och de bidrar till att förstärka skärgårdskaraktären i området. I den nordöstra delen av planområdet finns en vik som är formad som en naturlig hamn och i dagsläget finns där ett flertal mindre båtbryggor samt två båthus. STRANDSKYDD Inom området gäller sedan 2004-11-08 differentierat strandskydd på 100-300 meter. För mer information se kapitel Tidigare ställningstaganden, Strandskydd. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I område som betecknats med W, Öppet vattenområde på plankartan krävs dispens från strandskyddet innan brygga får uppföras. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Delar av strandskyddet inom planområdet upphävs av kommunfullmäktige i Oskarshamn i samband med antagandet av detaljplanen. För att detaljplanen ska kunna genomföras i alla delar upphävs strandskyddet inom kvartersmark och inom delar av allmän platsmark, samt till viss del i vattenområde. Största delen av vattenområdet inom planen betecknas som W, öppet vattenområde. Bestämmelsen innebär att området även fortsättningsvis ska vara fritt vatten. Områden där strandskyddet upphävs inom allmän platsmark har i plankartan markerats med planbestämmelsen a4. På två platser betecknas mindre vattenområden med WN, badbrygga får anordnas. Vid dessa platser finns det sedan tidigare allmänna badplatser med mindre brygga. Bestämmelsen innebär att de två badbryggorna även i fortsättningen tillåts. Inom vattenområde betecknat med WV, Småbåtshamn, vattenyta får överbyggas med båtbryggor och kaj möjliggörs en vridning av den östra befintliga bryggan samt en förlängning av båda bryggorna och därmed en ökning av antal båtplatser upp till cirka 74 båtar. Arbete och anläggande i vatten kan kräva tillstånd för vattenverksamhet. I område som betecknats med WV, Småbåtshamn, vattenyta får överbyggas med båtbryggor och kaj, möjliggörs en utveckling av befintlig småbåtshamn. I område som betecknats med WN, Badbrygga får anordnas får badbrygga anordnas. I område som betecknats med WB1 får mindre bryggor anläggas. Maximalt en brygga per fastighet med en maximal längd på sex meter och en maximal bredd på 1,5 meter. Utöver en brygga per fastighet tillåts ett båthus om maximalt 100 m2 per fastighet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 25 SBN 2015-04-14 31 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN I område som betecknats med WB2 får mindre bryggor anläggas. Maximalt en brygga per fastighet med en maximal längd på sex meter och en maximal bredd på 1,5 meter. En ansökan avseende tillstånd för vattenverksamhet kan, beroende på storlek och utformning av respektive brygga eller båthus komma att krävas inom samtliga ovan nämnda vattenområden. För utförligare information avseende upphävande av strandskyddet se Administrativa frågor, Strandskydd. Karta 7. Avgränsning för det differentierade strandskyddet inom planområdet. Sida 26 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 2015-04-10 SBN 2015-04-14 32 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN GATOR OCH TRAFIK Gatunät och trafik Det finns mindre grusvägar och husgrupper norr om planområdet, men det är i praktiken inte aktuellt att leda fordonstrafik till Saltvik norrifrån. Gång och cykeltrafik Saltvik är ett äldre samhälle med smala gator och få separata trottoarer för gående. Både Ovädersleden och Kvarnviksvägen, som sträcker sig från väster till öster inom planområdet, slutar i eller strax utanför planområdet. Det finns i dagsläget inga gång- eller cykelvägar inom det föreslagna planområdet, och inte heller på anslutande gator i Saltvik. Närmaste gång- och cykelväg finns cirka 500 meter väster om planområdet, vid Saltviksvägen, och leder in mot Oskarshamns centrum. I anslutning till skolan i Saltvik, cirka 150 meter sydväst om Saltviksvägen, finns en gång- och cykelväg som förbinder skolområdet med Saltviksvägen och övriga Saltvik. Kollektivtrafik Saltvik ingår i lokaltrafikens närtrafikområde nr 5 Oskarshamns tätort med hållplatser bland annat på Bästemansbacken och Saltvik skola. Resan måste förbeställas och tid för upphämtning/ lämning medellas vid beställning. Restiden till Oskarshamns centrum är 10–15 minuter. För övrigt trafikeras Saltvik på vardagar av två busslinjer från morgonen cirka klockan sex till på kvällen cirka klockan 20 mellan Oskarshamns resecentrum och Saltvik. Bussarna går, beroende på tidpunkt på dagen, i intervaller om en halvtimme till en timme. Avståndet till de befintliga busshållplatserna på Bästemansbacken och vid Saltviks skola ligger inom ett avstånd på 1,5 kilometer till såväl befintlig som föreslagen bebyggelse. Fordonstrafik För fordonstrafik kommande från väster nås detaljplaneområdet idag från E22:ans avfart vid Glabo via Glabovägen (cirka två kilometer) till Saltvik, och därefter via Bästemansbacken (cirka 30 meter) och Matrosvägen (cirka 400 meter). Fordonstrafik till planområdet söderifrån når Saltvik via Saltviksvägen och därefter på samma sätt som trafiken västerifrån. Genomfartsvägen Matrosvägen är bitvis mycket smal. Särskilt vintertid kan detta leda till problem då vägen under vissa perioder ytterligare smalnar av på grund av de snövallar som läggs utmed vägen. Översiktlig trafikanalys Parallellt med detaljplanen har en översiktlig trafikanalys tagits fram, se bilaga A. I nuläget är trafikmängden på Kvarnviksvägen och Ovädersleden sammanlagt 191 fordon per vardagsdygn (MVD). Den uppskattade tillkommande trafikmängden från planens föreslagna nya bostadstomter är 248 fordon (MVD). Vägen som får den största trafikökningen är Matrosvägen. För att minska belastningen på Matrosvägen föreslås att Bästemansbacken byggs ut som tidigare planerats. Då detaljplaneområdet kommer att byggas ut i etapper under en lång tid dröjer det innan den uppskattade trafikökningen sker. I trafikanalysen, bilaga A, redovisas även ett antal åtgärder för att begränsa konsekvenserna av den ökade trafiken. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Gång och cykeltrafik Vägområdena som markerats i plankartan medger en breddning av asfaltsytan. En breddning innebär ett ökat utrymmet för gående och cyklister. Föreskriven hastighet kommer fortsatt att vara låg, det vill säga 30 kilometer i timmen. Trafiksäkerheten för gående och cyklister bedöms bli tillräckligt. Kollektivtrafik Inom planområdet föreslås inga ytterligare busshållplatser. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 27 SBN 2015-04-14 33 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Fordonstrafik Detaljplanen möjliggör att vägarna i området ges en bredd på 5,0 meter, som med kantremsa totalt blir 5,5 meter. Vägområdet, det vill säga vägytan tillsammans med dike och slänter, är i planen totalt 10,0 meter. Se figur 3,4 och 5. Fastigheten Glabo 1:40 har i dagsläget ingen tillfart med körbar väg utan nås via mindre båt eller till fots. Servitut för parkering i anslutning till Ovädersleden och stig fram till tomtgränsen finns. På fem platser ger detaljplanen möjlighet att utvidga vägområdet med mötesplatser. Vägen vid respektive mötesplats görs två meter bredare på en sträcka av fem meter. Räknas svängzonerna in blir varje mötesplats cirka 19 meter lång. Parkering till bostadsfastigheterna ska lösas inom de egna fastigheterna. Parkering, varumottagning, utfarter Det finns i nuläget en allmän parkering vid båthamnen. Även vid Stora tjuvvikens badplats finns sedan tidigare en mindre parkeringsyta. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planens intentioner är att det fortsättningsvis ska finnas möjlighet att parkera i anslutning till badplatsen vid Stora tjuvviken. P-PLATS, Parkering, tillåten som båtuppställningsplats. Det finns behov av fler parkeringsplatser i anslutning till småbåtshamnen, därför föreslås i planen en grusad parkeringsyta med Karta 8. Siffrorna 1, 2 och 3 anger lägena för de tre principskisserna, se figur 3, 4 och 5. Beige markering visar det befintliga vägnätet. Röd markeringar visar de nya anslutningsgatorna till de nya bostadskvarteren. Grön markering visar promenadstigar av enklare standard. Sida 28 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 34 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN plats för cirka 40 fordon. Vintertid kan ytan även ge möjlighet till vinterförvaring av cirka 20 båtar på land. Den föreslagna platsen ligger söder om stallet och norr om det 0,8 hektar stora nyckelbiotopområdet. Handikapparkering föreslås i hamnen. Planbestämmelsen y1 Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter medger en rättighet för fastigheterna Glabo 1:40, 18:1, 18:2 och 22:1 samt fastigheterna Glabo 40:1 och 39:1 att anlägga en körbar förbindelse över fastigheten Glabo 1:45. Planbestämmelsen y2 medger en rättighet att parkera till förmån av fastigheten Glabo 1:40. vägbana 5 meter vägområde 10 meter Figur 3. Vägsektion 1. vägbana 5 meter vägområde 10 meter Figur 4. Vägsektion 2. vägbana 5 meter vägområde 10 meter Figur 5. Vägsektion 3. Principskisser: Exempel på tre vägsektioner. För sektionernas läge, se karta 8. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 29 SBN 2015-04-14 35 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten Samtliga fastigheter inom planområdet har idag enskilda avloppslösningar som till stor del är bristfälliga. Dagvattnet hanteras idag genom infiltration på plats. Planområdet angränsar till befintlig kommunal vatten- och avloppsledning som löper längs med Saltviksvägen och slutar i planområdets västra del. Oskarshamns kommun planerar för att utöka sitt VA-verksamhetsområde, vilket innebär att såväl befintlig som framtida ny bebyggelse inom planområdet kommer att ingå i det kommunala verksamhetsområde för VA. Att övergå från undermåliga enskilda VAlösningar till att ansluta bostäder till det kommunala VA-nätet bedöms generellt medföra en förbättrad vattenkvalité för berört recipient. För Saltvik med omnejd är det den tidigare nämnda vattenförekomsten Oskarshamnsområdet (SE571450-163320) som är recipient. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer VA-utbyggnaden kommer precis som den föreslagna nya bostadsbebyggelsen att ske i etapper. Att ansluta såväl befintliga som nya bostäder till det kommunala VA-nätet, innebär att risken för utsläpp från enskilda avloppsanläggningar inte kommer att finnas i framtiden. Ny bebyggelse möjliggör en kostnadseffektivare anslutning av befintliga hus till det kommunala VA-nätet och innebär därför, sett till vikens vattenkvalité, indirekt en miljövinst. Oskarshamns kommuns dagvattenpolicy ska följas. Dagvatten inom kvartersmark ska, i enlighet med Oskarshamns kommuns dagvattenpolicy, omhändertas inom respektive fastighet. Dagvatten från gatumark ska ledas till de befintliga och låglänta ängsmarksområdena centralt i planområdet för infiltration/ fördröjning. Sida 30 Precis som för övrig infrastruktur ska den framtida förväntade havsnivåhöjningen beaktas vid projektering och utförande av VA-ledningsnätet i planområdet. Planerad utbyggnad av VA-nätet ska därför klimatanpassas både sett till stigande havsnivå och dess påverkan på grundvattennivån. En klimatanpassning av VA-nätet innebär att krav ställs på täta ledningar/ brunnar samt att pumpstationer grundläggs för att klara framtida havsnivåhöjningar. Se även VA-utredning, bilaga B daterad 2015-02-02, som tagits fram parallellt med detaljplanehandlingarna. El och kommunikation Planområdets befintliga bostäder är idag anslutna till det befintliga el- och telenätet. Det finns inget utbyggt fibernät i området. Täckningen av mobilt data i området har som lägst god standard i 3G med minst en operatör. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ny bebyggelse ska anslutas till det befintliga elnätet. I samband med utbyggnad av VA-ledningsnät i området bör även rör för framtida fibernät grävas ned, vilket kan göras i samråd med Oskarshamns Stadsnät. Ett genomförande av detaljplanen förutsätter att befintlig luftledning i den norra delen av planområdet grävs ned, exempelvis norr om de föreslagna tomterna. För mer detaljerad information se kapitel Genomförande. Avfall och värme Avfall Sedan 2015-01-01 är Oskarshamns kommun medlem i KSRR, Kalmarsundsregionens Renhållare. Närmaste återvinningsstation finns vid Mockebo, cirka 1,2 kilometer söder om Glabo småbåtshamn. Storskogen är närmaste återvinningscentral. Värme Befintliga fastigheter har individuell uppvärmning. Tillgång till fjärrvärme finns inte inom planområdet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 36 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Tillkommande bostadshus kommer att värmas individuellt. Ur miljösynpunkt är det fördelaktigt om energisnåla uppvärmningsanläggningar och förnyelsebara energikällor används. SOCIALA FRÅGOR Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Planområdets främsta kvalitéer är närheten till ett brett rekreations- och fritidsutbud med såväl hav och skog runt husknuten samt cykelavstånd till Oskarshamns centrum. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Tillgänglighet Vid detaljplaneläggning av ett mark- eller vattenområde är det väsentligt att bebyggelse och byggnadsverk placeras med hänsyn till personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det finns allmänna råd, förordningar och lagstadgade krav på tillgänglighet för tomter och byggnader. Under bygglovsprocessen sker en uppföljning av de tillgänglighetskrav som gäller för det enskilda fallet. Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige 2002-01-14 (reviderat 2007). Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Inom planområdet finns inga föreslagna byggrätter för allmänna byggnader eller anläggningar. Övriga byggnader eller anläggningar för publik användning, som kräver bygglov, ska utformas och placeras med god tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Barnperspektivet Enligt beslut i kommunfullmäktige 2007-03-12 ska ”alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn”. Planförslaget går väl i linje med checklistan och bedöms att tillskapa ett ur ett barn- och ungdomsperspektiv attraktivt och hållbart bostadsområde. Ur trafiksäkerhetsperspektiv bedöms en viss breddning av Kvarnviksvägen som nödvändigt. Å andra sidan har smala vägar en hastighetsdämpande effekt. Parallellt med detaljplanearbetet har en trafikanalys utförts i vilken bland annat en avvägning mellan vägarnas utformning och säkerheten för fotgängare och cyklister, däribland barn, görs. Se bilaga A. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Strandskydd Planområdet berörs av differentierat strandskydd om 100-300 meter. För att detaljplanen ska kunna genomföras i alla delar krävs ett upphävande av strandskyddet inom delar av kvartersmarken och delar av den allmänna platsmarken samt i vattenområde för bland annat bryggor i hamnområdet. För att genom bestämmelse i en detaljplan kunna upphäva strandskyddet krävs att det finns särskilda skäl enligt miljöbalken 7 kap. 18 c-d §§. De skäl för upphävande som vid prövning är möjliga att beakta är: 1. att området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 2. att området genom en väg, järnväg, bebyg- gelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlin- jen, FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 31 SBN 2015-04-14 37 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN 3. att området behövs för en anläggnings som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. att området behövs för att utvidga en pågå- ende verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. att området behöver tas i anspråk för att till- godose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller 6. att området behöver tas i anspråk för att till- godose ett annat mycket angeläget intresse. De skäl som anses tillämpliga för upphävande av strandskyddet inom planområdet är punkterna 1, 2, 3, 4 och 5 enligt miljöbalken 7 kap. 18 c §. Närmare preciseringar av de olika områdesspecifika skälen visas i textavsnitten på efterföljande sidor. Enligt 7 kap. 18 f § miljöbalken ska ett beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan inte omfatta ett område som behövs för att mellan strandlinjen och byggnaderna säkerställa fri passage. Det är inte tillåtet att upphäva strandskyddet, eller ge dispens från strandskyddet, för den del av stranden som behövs för att allmänheten ska kunna passera mellan strandlinjen och de planerade byggnaderna eller anläggningarna. Avsikten med den fria passagen är att strandskyddets syften ska kunna tillgodoses inom denna del av stranden. Kravet på fri passage gäller dock inte om byggnaderna eller anläggningarna för sin funktion måste ligga vid vattnet. En sammanhängande fri passage längs med hela strandkanten inom planområdet är inte möjligt på grund av de befintliga bostadsfastigheterna. skäl 1 skäl 2 skäl 3 skäl 4 skäl 5 Karta 9. Avgränsning för de områden där strandskyddet önskas att upphävas, markerat i gult, grönt, blått, orange och lila. Sida 32 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 38 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom all kvartersmark inom detaljplaneområdet. Områden där strandskyddet upphävs inom allmän platsmark har i plankartan markerats med beteckningen a4, Strandskyddet är upphävt. Strandskyddet upphävs av kommunfullmäktige i Oskarshamns kommun i samband med antagandet av detaljplanen. Allmänt ställningstagande strandskydd Detaljplaneförslaget är ett led i tätortsutvecklingen av Oskarshamns tätort i höjd med Saltvik. Genom detaljplaneläggning avser kommunen att åstadkomma en bebyggelseutveckling samtidigt som stora allmänt tillgängliga natur- och strandområden säkerställs. Strandskyddets syften anses vara säkerställt ur ett långsiktigt perspektiv. Utformningen av detaljplaneområdet med allmän platsmark, NATUR, som lagts ut mellan befintlig och föreslagen kvartersmark, medför positiva effekter ur ett naturmiljöperspektiv, då ett relativt stort område trivial produktionsskog i framtiden avses att skötas som tätortsnära skog med rekreativa och biologiska värden i fokus. Ett skötselprogram för områdets skogsområden avses att tas fram innan detaljplanens antagande för att säkerställa goda förutsättningar för utvecklingen av befintliga naturvärden i anslutning till bostadstomterna. Det ryms cirka 15 nya bostadstomter inom de områden som pekats ut som ny kvartersmark och som berörs av det differentierade strandskyddet. För att detaljplanen ska kunna genomföras behöver strandskyddet upphävas inom området för föreslagen tomtmark. I övrigt behöver strandskyddet upphävas för badplatser, vägar, parkering, den befintliga småbåtshamnen samt de befintliga bostadstomterna. Oskarshamns kommun bedömer att det är ett angeläget allmänt intresse att kunna förtäta befintlig bebyggelsestruktur ur ett kommunalekonomiskt perspektiv. Detaljplaneområdet tas upp i Oskarshamns stads fördjupade översiktplan över framtida utvecklingsområden för bostäder. Området ses framförallt på grund av sitt geogra- fiska läge med närhet till kommunal service som skola, förskola, kollektivtrafik samt det korta cykelavståndet till centrum som ett prioriterat område för förtätning av befintliga bostäder i Oskarshamns kommun. Med anledning av rådande miljökvalitetsnorm för kustvattenområdet bedömer Oskarshamns kommun att det är ett angeläget intresse att inom snar framtid kunna ansluta befintliga bostäder till det kommunala VA-nätet. Generellt kan sägas att ju fler fastigheter som ansluts längs en viss ledningssträcka desto lägre blir kostnaderna för byggnationen av VA-nätet per fastighet. En förtätning av området innebär därmed att en mer kostnadseffektiv utbyggnad av det kommunala VA-nätet kan genomföras. De berörda strandområdena hyser inte några särskilda naturmiljövärden och medborgarnas tillgång till stränderna har tryggats i planen genom att större delen av den befintliga naturmarken fastläggs med planbestämmelse för allmän platsmark NATUR. En gångstig som förbinder Kvarnviksvägen och Ovädersleden anordnas tillsammans med en passage ner till vattnet. Terrängen inom detaljplaneområdet är mycket kuperad. För att undvika sprängning i så stor utsträckning som möjligt och därmed göra ett så litet intrång som möjligt i naturmiljön är man anvisad till att placera de nya tomtplatserna intill befintlig infrastruktur, det vill säga Ovädersleden och Kvarnviksvägen. Upphävande av strandskydd enligt skäl 1 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken, upphävandet avser ett område som redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften Se markering i karta 9. Inom planområdet finns 19 befintliga bostadsfastigheter som gränsar till strandområdet. I flera fall har fastigheterna genom landhöjning förlorat kontakten med vattnet, men har i enlighet med jordabalken 1 kap. 6 § rätt att nyttja markområdet så länge dess ägare inte lider skada. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 33 SBN 2015-04-14 39 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Att möjliggöra en sammanhängande fri passage längs med vattnet inom planområdet är på grund av de befintliga bostadsfastigheternas läge inte möjligt. Strandskyddet upphävs inom kvartersmark för befintlig bostadsbebyggelse, inom områden betecknade med WB1 och WB2, inom befintligt vägområde (Ovädersleden och Kvarnviksvägen inklusive befintliga tillfarter till befintliga fastigheter) samt nuvarande utsträckning av Glabo småbåtshamn. Oskarshamns kommun anser att det föreligger särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken. Kommunens motivering är att de befintliga bostadsfastigheterna med angränsande strandremsa bedöms utgöra hemfridszoner, det vill säga redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att de saknar betydelse för strandskyddets syften. De aktuella mark- och vattenområdena bedöms som redan ianspråktagna eftersom det redan finns huvudbyggnader, komplementbyggnader, uthus, båthus och båtbryggor på och i anslutning till bostadsfastigheterna som ligger utmed kusten. Bostadsfastigheterna som också är strandtomter har funnits i området ända sedan 1900-talets första hälft och de kännetecknas idag av en stark koppling till havet. Bebyggelsen är exempelvis oftast vänd mot strandlinjen och utblickarna är riktade åt havet. Strandområdet kännetecknas av en landskapsbild där bebyggelsen och aktiviteterna på strandtomterna ofta relaterar till och även samspelar med havet. Detta har bland annat bidragit till att ge hela området en viss skärgårdskaraktär. De befintliga vägområdena för Ovädersleden och Kvarnviksvägen inklusive tillfarter till befintliga bostadsfastigheter samt grönmarkerad yta för Glabo småbåtshamn är idag redan ianspråktagna. Därför motiveras upphävandet av strandskyddet även för dessa områden med det särskilda skälet enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken. Sida 34 Ovädersleden och Kvarnviksvägen, ligger delvis inom strandskyddat område. Vägarna föreslås bli allmän platsmark med planbestämmelsen LOKALGATA, och ges möjlighet att breddas. Även markområden med rättigheten, y1 att anordna anslutningsvägar till befintliga tomter ligger inom strandskyddsområdet. Upphävandet av markområdet med rättigheten, y1 till förmån av fastigheten Glabo 1:40, motiveras inte enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken utan enligt skäl 3. Se text under rubriken Upphävande av strandskydd enligt skäl 3. Upphävandet av området för småbåtshamnen, V med tillhörande område för bryggor, WV, som avses att upphävas enligt 7 kap. 18 c § 1 miljöbalken motsvarar Glabo småbåtshamns befintliga utsträckning. För motivering av upphävandet av övrigt område som i plankartan markerats med V respektive WV se text under rubriken Upphävande av strandskydd enligt skäl 4. Upphävande av strandskydd enligt skäl 2 7 kap. 18 c § 2 miljöbalken, upphävandet avser ett område som genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen Se markering i karta 9. Oskarshamns kommun anser att det föreligger särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § 2 miljöbalken för att upphäva strandskyddet inom gulmarkerat område. Som motivering för upphävandet av strandskyddet anförs följande: I anspåkstagande av områdena påverkar inga särskilt skyddsvärda djur- eller växtarter. De aktuella områdena där strandskyddet avses att upphävas är på grund av den befintliga bebyggelsen väl avskilda från området närmast strandlinjen och saknar därför betydelse för allmänhetens tillgång till området. Kommunens bedömning är att de gulmarkerade områdena följaktligen saknar betydelse för strandskyddets syften. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 40 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Upphävande av strandskydd enligt skäl 3 7 kap. 18 c § 3 miljöbalken, upphävandet avser ett område som behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området Se markering i karta 9. Ett område med befintliga badbryggor, WN i Kvarnviken ligger helt inom strandskyddsområdet. Anläggningarna är avsedda att även i fortsättningen vara tillgängliga för allmänheten. Strandskyddet behöver upphävas för att möjliggöra en ändamålsenlig hantering av verksamheterna, vilket motiveras enligt 7 kap. 18 c § 3 miljöbalken. Upphävandet avser ett område som behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området. Upphävandet av strandskyddet motiveras enligt 7 kap. 18 c § 4 miljöbalken. Detta eftersom områdena måste tas i anspråk för att utvidga den pågående hamnverksamheten inom strandskyddat område och utvidgningen inte kan genomföras utanför det strandskyddade området. Vid Glabo småbåtshamn finns idag två båtbryggor med sammanlagt 45 båtplatser för uthyrning samt 10 platser för vinterförvaring på land. Inom vattenområde betecknat med WV, möjliggörs en vridning av den östra befintliga bryggan samt en förlängning av båda bryggorna och därmed en ökning av antal båtplatser upp till cirka 74 båtar. Parkeringen, P-PLATS, tillhörande småbåtshamnen föreslås delvis inom strandskyddsområdet, strax norr om småbåtshamnen. Parkeringsplatsen kommer, på samma sätt som småbåtshamnen, att vara tillgänglig för allmänheten. För den befintliga bostadsfastigheten Glabo 1:40 finns i dagsläget ingen anlagd anslutningsväg till Ovädersleden. Även upphävandet av strandskyddet för rättigheten, y1 att anordna en anslutningsväg till förmån av fastigheten Glabo 1:40 motiveras enligt 7 kap. 18 c § 3 miljöbalken. I och med förutsättningarna i terrängen och läget av fastigheten Glabo 1:40 finns ingen alternativ placering för att anordna en tillfart. Olika platser har studerats för parkeringen, och den nu föreslagna har bedömts som den mest lämpliga med hänsyn till terräng, naturvärden, befintliga vägar och avstånd till småbåtshamnen. En alternativ placering av parkeringen utanför strandskyddat område medför en avsevärt försämrad funktion av parkeringen och hamnen. Avståndet mellan hamnen och parkeringen blir i så fall orimligt långt. Upphävande av strandskydd enligt skäl 4 Strandskyddet upphävs även för de mindre markområdet som ligger söder om Ovädersleden i direkt anslutning väster om Glabo småbåtshamn. Platsen utgör en tänkbar placering av ett framtida hamnkontor och därmed en utökning av småbåthamnens pågående verksamhet. 7 kap. 18 c § 4 miljöbalken, upphävandet avser ett område som behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området Se markering i karta 9. Verksamheten av Glabo småbåtshamn önskas att utvidgas genom att möjliggöra ett större antal båtplatser samt byggnation av ett hamnkontor och en parkering. Strandskyddet behöver därför upphävas inom tidigare icke ianspråktagna vatten- och markområden. Se lila markering karta 9. Upphävande av strandskydd enligt skäl 5 7 kap. 18 c § 5 miljöbalken, upphävandet avser ett område som behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Se markering i karta 9. I föreliggande detaljplaneförslag avsätts stora ytor som allmän platsmark, NATUR, naturområde. Dessa naturområden tillsammans med allmänna FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 35 SBN 2015-04-14 41 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN badplatser och stigar vid Östersjökusten tryggar allmänhetens tillgång och användning av tätortsnära strandområden i ett långsiktigt perspektiv. Orangemarkerat område norr om Ovädersleden utgör i detaljplaneförslaget kvartersmark för boende och berör strandskyddet. Ett upphävande av strandskyddet inom markerat område möjliggör tre nya bostadstomter. Oskarshamns kommun bedömer att ett upphävande av strandskyddet inom markerat område inte motverkar strandskyddets syften: • Området anses sakna betydelse för strand- skyddets syften i och med att ett ianspråkta- gande av marken inte hindrar framkomlig- heten närmast vattnet. Området är väl av skild från stranden genom en allmän lokal- gata. Närmaste avståndet från föreslagen kvartersgräns till strandlinjen är cirka 60 me- ter. Marken mellan Ovädersleden och berört område har lagts ut som allmän platsmark, NATUR i planförslaget. • Det finns inga särskilda naturvärden i berört område. De tre bostadstomterna som möjliggörs vid upphävandet av strandskyddet är en viktig del i utvecklingen av samhället och bedöms som nödvändiga för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse i form av tätortsutveckling som inte kan tillgodoses utanför området. I Saltvik finns det allmän service i form av allmänna kommunikationer, gång- och cykelvägar samt skola. mindre ort kan utgöra ett särskilt angeläget skäl enligt 7 kap. 18 c § 5 miljöbalken. Regeringens motivering till upphävandet av strandskyddet i Forshaga var att allmän platsmark, NATUR, lagts ut framför kvartersmarken mot vattnet och därmed en fri passage möjliggjorts närmast vattnet. Vidare anfördes att inga särskilda naturvärden fanns på platsen samt att tätortsutvecklingen sammantaget skulle medföra positiva effekter för allmänheten. I enlighet med regeringsbeslutet bedömer Oskarshamns kommun att förutsättningarna för Detaljplan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter, Saltviks hamn, Saltvik är jämförbara med upphävandet av strandskyddet inom planområdet för Detaljplan för området mellan Ånäs och Åsmyren, Forshaga kommun. Likheterna med orange markerat område i detaljplanekartan för del av Glabo 1:45 m.fl. fastigheter och ovan nämnd detaljplan i Forshaga kommun är att tre bostadstomter föreslås, att det finns en fri passage mellan tomter och strand, att tomterna är placerade intill befintliga tomter, att det inte finns några naturvärden på den aktuella platsen samt att ett bostadsbyggande i Saltvik är en viktig del i samhällsutvecklingen. Enligt kommunens bedömning föreligger följaktligen ett särskilt angeläget skäl enligt 7 kap. 18 c § 5 miljöbalken för att motivera ett upphävande av strandskyddet inom orange markerat område. Regeringsbeslut (S2012/4132/PBB) Regeringen har i ett fall under 2014 (S2012/ 4132/ PBB) prövat frågan om bedömningen av ett så kallat angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet. I det nämnda rättsfallet handlar det sig om en tätortsutveckling av tre enskilda bostadstomter inom ett strandskyddsområde i tätorten Forshaga i Forshaga kommun. Regeringen har i sitt beslut bedömt att nya tomter i anslutning till befintliga villatomter inom strandskyddat område inom en detaljplan på en Sida 36 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 42 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Samlad bedömning I detaljplanen upphävs strandskyddet inom ett flertal områden, vilket endast är möjligt att göra om det finns särskilda skäl. Samtidigt ska intresset av att ta området i anspråk väga tyngre än strandskyddet. De områden där strandskyddet upphävs helt eller delvis inom planområdet är 19 befintliga bostadstomter, kvartersmark som möjliggör cirka 15 nya bostadstomter med tillhörande tillfartsgator, de befintliga vägarna Ovädersleden och Kvarnviksvägen, den befintliga småbåtshamnen, två befintliga badplatser samt en parkeringsplats för småbåtshamnens användning. De särskilda skälen för upphävandena som anges av Oskarshamns kommun är i enlighet med miljöbalkens särskilda skäl enligt 7 kap. 18c § 1-5. Inom planområdet avsätts stora ytor som naturmark. Samtliga nya bostadstomter är placerade så att den fria passagen är garanterad. Allmänheten kommer på samma sätt som tidigare kunna röra sig längs med de idag tillgängliga stränderna inom planområdet. Det finns inom de utpekade nya bostadstomterna där strandskyddet upphävs inga särskilt utpekade naturvärden. Livsvillkoren för djur och växter bedöms därför inte påverkas negativt av strandskyddets upphävande. Att utveckla planområdet för boende, småbåtshamn och friluftsliv bedöms vara viktig för samhällsutvecklingen i Oskarshamn. Sammantaget är bedömningen att strandskyddets syften inte påverkas negativt av upphävandet och att det finns särskilda skäl för upphävandet. Kommunens och allmänhetens intresse av att ta de berörda områdena i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset enligt plan- och bygglagen 4 kap. 17 §. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 37 SBN 2015-04-14 43 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas bland annat kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Enligt Plan- och bygglagens (2010:900) 6 kap. 2 § ska detaljplanens genomförande grunda sig på planbeskrivningen. Kapitlet om genomförande är i likhet med övriga delar av planbeskrivningen inte juridiskt bindande. Ifall det uppstår frågor om ersättning och inlösen ska dessa hanteras enligt Plan- och bygglagens 14 kapitel. ORGANISATORISKA FRÅGOR Beräknad tidplan Samrådvåren 2015 Granskning sommaren 2015 Antagande vintern 2015/2016 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft. Under genomförandetiden ska planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl finns. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Ansvarsfördelning/Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmänna platser betecknade med LOKALGATA a2. För de tillkommande lokalgatorna i planområdet, betecknade med a3, ska enskilt huvudmannaskap gälla. Kvarnviksvägen och Ovädersleden är i nuläget vägsamfälligheter, vilka i och med detaljplanens genomförande övergår till kommunalt huvud- Sida 38 mannaskap. Kvarnviksvägen och Ovädersleden kommer att fungera som matargator till de nya vägarna inom planområdet. De nya vägarna föreslås bli enskilda entrégator till de nya bostadskvarteren i planen. Eftersom de tillkommande gatorna får en karaktär nära sammankopplat till de nya bostadstomterna finns det särskilda skäl att låta dessa gator även ha enskilt huvudmannaskap. För allmänna platser betecknade med NATUR, Naturområde gäller enskilt huvudmannaskap. På platser med enskilt huvudmannaskap är det normalt en samfällighets- eller vägförening, oftast bestående av fastighetsägarna inom detaljplanen, som är huvudman och som avgör hur den allmänna platsen ordnas, upplåts och underhålls. Allmän platsmark färdigställs i takt med att området byggs ut, i sådan omfattning att en god bostadsmiljö åstadkoms. För genomförande och underhåll av gångstigar inom område betecknat med NATUR ansvarar markägare. Inom delar av området som betecknas NATUR avses det innan detaljplanens antagande att upprättas ett skötselprogram. Avtal Ett särskilt exploateringsavtal kommer att upprättas mellan exploatören Jansson Mark AB och kommunen. Exploateringsavtalet ska reglera frågorna om ansvar och kostnader mellan parterna för genomförandet och utvecklingen av planområdet. Avtalet ska särskilt behandla frågor om VA, nya tillfartsvägar till de nya bostadstomter som detaljplanen föreslår, samt ledningsrätter. Se vidare under avsnitt Ansvarsfördelning/ Huvudmannaskap för uppdelningen mellan Oskarshamns kommun och Jansson Mark AB i exploateringsfrågan. Övriga avtal Enskilda avtal avses att upprättas mellan Jansson Mark AB och de fastighetsägare som i och med planens genomförande får möjlighet att GENOMFÖRANDE SBN 2015-04-14 44 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN utöka sina fastigheter samt med de fastighetsägare som får utpekad nyttjanderätt till tillfarter till sina fastigheter över fastigheten Glabo 1:45. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Fastighetsplan Inom detaljplaneområdet finns inte någon tidigare fastighetsplan. Fastighetsindelningsbestämmelser till aktuell plan bedöms inte behövas. Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar m.m. Lantmäteriförättningar fordras för bildande av lämpliga nya bostadsfastigheter. Jansson Mark AB tar initiativ till och bekostar de åtgärder som behövs för planens genomförande beträffande de nya bostadstomterna. Del av Saltvik 24:1 tillfaller Glabo 1:45. Berört område är del av föreslagen P-PLATS, parkering samt del av V, Småbåtshamn. Fastighetsägare till Glabo 1:45 initierar och bekostar lantmäteriförrättningen. Del av Glabo 1:45 tillfaller kommunen. Berört område gäller vägområdena för Ovädersleden och Kvarnviksvägen. Detta regleras i kommande avtal. Del av Glabo 1:45 tillfaller Lilla Saltvik 3:19. Befintlig infart till fastigheten Lilla Saltvik 3:19 saknar servitut. Detaljplanen möjliggör för fastighetsägaren av Lilla Saltvik 3:19 att köpa markområdet för infarten. Fastighetsägare till Lilla Saltvik 3:19 initierar och bekostar lantmäteriförrättningen. Fastighetsbildning såsom avstyckningar, fastighetsregleringar, anläggningsförrättningar och ledningsrättsupplåtelser, sker efter ansökan hos Lantmäteriet, vilket görs efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. Rättigheter Inom planområdet finns befintliga gemensamhetsanläggningar/ samfälligheter för väg, gångväg, biluppställning, ledningsrätt, vattentäkt, brunn, ledningar samt vatten- och avlopp med mera. Se även tabell 1 samt detaljplanens fastighetsförteckning. Tabell 2 visar rättigheter i och med detaljplanens antagande. Ledningsrätt Oskarshamns Energi AB har en outnyttjad ledningsrätt, som går i sträckningen nordväst till sydost genom planområdet. Ledningsrätten härstammar från en tidigare luftledning, vilken har grävts ned i annan sträckning. Inaktuell ledningsrätt kan därför upphävas. Upphävande av ledningsrätten föreslås att initieras och bekostas av Oskarshamns Energi AB. Arrende Delar av fastigheten Glabo 1:45 är utarrenderade för djurhållning. Arrendet omfattar tre hektar mark samt del av en ekonomibyggnad, vilken inretts till stall. Arrendekontraktet gäller sedan 1 augusti 2011 med automatisk förlängning på ett år om inte uppsägning skett senast tre månader före arrendeårets utgång. Detaljplanen möjliggör för ägare till befintliga fastigheter söder om Ovädersleden och söder om Kvarnviksvägen att köpa till strandremsan nedanför respektive fastighet. Respektive fastighetsägare tar vid intresse initiativ till och bekostar fastighetsregleringen. GENOMFÖRANDE Sida 39 SBN 2015-04-14 45 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Belastad fastighet Rättighet Förmånstagare Glabo 1:45 Officialservitut, biluppställning, gångväg Ledningsrätt, starkström Glabo 1:40 Lilla Saltvik 3:19 Glabo 1:45 Officialservitut, vattentäkt, ledningar Officialservitut, vägar Glabo 1:45 Kvarnviken 6:1 Officialservitut, utfart Avtalsservitut, avloppsledning Glabo 1:35, Kvarnviken 6:1, 6:2, 7:1, 8:1, 9:2, 10:1, 10:2, Saltvik 8:1, 9:1, 11:1, 17:1, 18:1, 18:2, 21:2, 21:3, 21:4, 22:1, 24:1, 30:1, 31:1, 31:2, 33:1, 35:2, 35:3, 36:1, 37:1, 38:1, 39:1, 40:1 Glabo 1:35, Kvarnviken 10:2, 10:2 Kvarnviken 6:2 Kvarnviken 6:1 Kvarnviken 6:1 Kvarnviken 6:2 Kvarnviken 10:1 Kvarnviken 10:2 Saltvik 2:3 Saltvik 21:3 Saltvik 21:4 Saltvik 21:4 Saltvik 24:1 Saltvik 37:1 Avtalsservitut, vattenledning m.m. Avtalsservitut, brygga, stig Officialservitut, väg, brunn Avtalsservitut, ledningar m.m. Officialservitut, väg Officialservitut, väg Officialservitut, vattentäkt Officialservitut, gångväg Officialservitut, vattenledning Officialservitut, skogstransporter Avtalsservitut, brunn Kvarnviken 6:2, 9:2 Kvarnviken 6:2 Kvarnviken 6:1 Kvarnviken 10:2 Kvarnviken 10:1 Saltvik 2:4,2:5, 2:6 Saltvik 21:4 Saltvik 21:3 Saltvik 21:3 Glabo 1:45 Saltvik 36:1 Glabo 1:45 Glabo 1:45 Oskarshamns Energiverk AB Tabell 1. Befintliga kända servitut och andra särskilda rättigheter inom detaljplaneområdet. Belastad fastighet Rättighet Förmånstagare Glabo 1:45 Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter Rättighet att parkera till förmån av fastigheten Glabo 1:40. Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter Marken ska vara tillgänglig för in- och utfarter till/ från angränsande fastigheter Glabo 1:40 Glabo 1:45 Glabo 1:45 Glabo 1:45 Glabo 1:45 Glabo 1:45 Tabell 2. Rättigheter i och med detaljplanens antagande. Sida 40 GENOMFÖRANDE Glabo 1:40 Glabo 18:1 Glabo 18:2 Glabo 22:1 Glabo 40:1 SBN 2015-04-14 46 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Belastad fastighet Rättighet Glabo 1:45 Marken ska vara tillgänglig för in- och Glabo 39:1 utfarter till/från angränsande fastigheter Ledningsrätt, för elledning som föreOskarshamns Energi AB slås att grävas ned Ledningsrätt, för VA-ledning Glabo 1:45, 1:35, 1:40, Lilla Saltvik Glabo 1:45 Glabo 1:45, samt framtida fastighet för vägområde (Kvarnviksvägen och Ovädersleden) Förmånstagare 3:19, 3:20, Saltvik 8:1, 9:1, 11:1, 17:1, 18:1, 18:2, 21:2, 21:3, 21:4, 22:1, 30:1, 31:1, 31:2, 33:1, 35:2, 35:3, 36:1, 37:1, 38:1, 39:1, 40:1, 2:4, 2:5, 2:6, Kvarnviken 6:1, 6:2, 7:1, 8:1, 9:2, 10:1, 10:2, Saltvik 2:3, Saltvik 24:1. Fortsättning Tabell 2. Rättigheter i och med detaljplanens antagande. TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp All ny bebyggelse ska anslutas till det kommunala avloppsledningsnätet. Befintliga fastigheter inom planområdet har i nuläget enskilda VA-anläggningar. För detaljplanens genomförande krävs en utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet. Samrådsförslaget av VA-planen anger tidplanen för den kommunala utbyggnaden av VA-nätet i Ovädersleden/ Kvarnviken till 2017. Detta innebär att aktuellt planområde kommer att ingå i kommunens verksamhetsområde för vatten och avlopp och att samtliga bostadsfastigheter inom planområdet i framtiden ska anslutas till det kommunala VA-ledningsnätet. VA-nätet kommer, precis som föreslagen bebyggelse, att byggas ut etappvis. Exploatören ombesörjer utbyggnaden av VA för nya fastigheter i nya lokalgator med enskilt huvudmannaskap som ansluter till Ovädersleden respektive Kvarnviksvägen. Exploatören ombesörjer även utbyggnaden av VA för nya fastigheter som ligger längs med Domänvägen. Arbetet sker i samråd med Oskarshamns kommun. Kommunen kommer därefter att ta över ledningsnätet och ansvara för skötsel, drift och underhåll. Oskarshamns dagvattenpolicy ska följas. Dagvatten inom kvartersmark ska omhändertas inom respektive fastighet. Dagvatten från gatumark ska ledas till de befintliga och låglänta ängsmarksområdena centralt i planområdet för infiltration/ fördröjning, se VA-utredning, bilaga B, daterad 2015-02-02. Energi och tele Genom planområdet passerar en luftledning. För att kunna genomföra föreslaget bostadskvarter i den norra delen av planområdet behöver ledningen flyttas. Möjlighet finns att flytta luftledningen förbi de föreslagna tomterna cirka 70 meter västerut. Flyttningen bekostas av exploatören. All ny bebyggelse ska anslutas till det lokala elnätet, som tillhandahålls av Oskarshamns Energi. Den planerade bebyggelsen bedöms inte föranleda behov av nya transformatorstationer i området. I samband med utbyggnaden av VA och breddning av de befintliga vägarna föreslås att så kallade tomrör förläggs i marken. Detta för att förbereda en framtida utbyggnad av fibernät till befintliga och nya fastigheter inom detaljplaneområdet. Enskild uppvärmning tillämpas inom planområdet. Förnyelsebara energikällor är önskvärda ur miljö- och klimatsynpunkt. GENOMFÖRANDE Sida 41 SBN 2015-04-14 47 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN Tekniska utredningar Parallellt med detaljplanearbetet har en övergripande trafikanalys, bilaga A, samt en VA-utredning, bilaga B, tagits fram. Båda utredningarna har framställts Vatten och Samhällsteknik AB. Avfall Avfall samlas inom varje enskild fastighet för vidare omhändertagande. EKONOMISKA FRÅGOR Kostnaderna för upprättandet av detaljplanen bekostas av exploatören. Kostnaderna för fastighetsreglering av marken och färdigställande av planområdet regleras i exploateringsavtalet. Kommunens utgifter Anläggningskostnader Kommunens anläggningskostnader för vägar och VA vid ett genomförande av planförlaget uppskattas enligt en översiktlig beräkning till: • Ovädersleden - gata 2,4 milj sek, VA 5,5 milj sek • Kvarnviksvägen och anläggande av prome- nadstig som förbinder Kvarnviksvägen och Ovädersleden, längs med VA sträckning. - gata 2,6 milj sek, VA 7,3 milj sek Följande har legat till grund för beräkningen: • • • • • 2013-års prisnivå (á-priser enligt KP-fakta 13), angivna priser exklusive moms, breddning av väg (i samband med förlägg- ning av VA ) till asfalterad bredd om cirka 5,5 meter (där så är möjligt sett till be- fintliga förutsättningar), klimatanpassning av befintliga vägar, det vill säga höjning av väg till minst +2,2 möh (RH 2000), projektering, kontroll, besiktning, arbetsled- ning m.m.. Sida 42 Driftkostnader Kommunens kostnader för skötsel och underhåll av LOKALGATOR med kommunalt huvudmannaskap samt driftskostnader för eventuell belysning redovisas nedan. Enligt 2013 års taxa uppskattas kostnaden för skötsel och underhåll av vägområdet till totalt 130 000 kronor (exklusive moms) per år: • • • • Barmarksunderhåll Vinterväghållning Beläggningsunderhåll Gatubelysning 40 000;36 000:24 000:30 000:- Kommunens intäkter Anslutningsavgift avseende VA-anslutningar regleras i gällande VA-taxa och tillfaller kommunen. Intäkter för tomtförsäljning tillfaller exploatören. Planavgift Planavtal finns upprättat mellan exploatören och Oskarshamns kommun angående detaljplanens upprättande. Planavgift ska därmed inte tas ut vid kommunens bygglovhantering i berört exploateringsområde. ETAPPUTBYGGNAD Etapper Tillkommande bebyggelseområden avses att byggas ut i etapper. De första etapperna byggs längs med de befintliga vägarna Ovädersleden och Kvarnviksvägen. ÖVRIGT Strandskydd Södra och sydöstra delen av planområdet berör strandskyddat område. I och med planens antagande upphävs delar av strandskyddet. GENOMFÖRANDE SBN 2015-04-14 48 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV GLABO 1:45 M.FL. FASTIGHETER, SALTVIKS HAMN KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Planen innebär bland annat att nya bostadstomter kan skapas i området öster om Saltvik, norr om Oskarshamns tätort. I anslutning till flera av de tillkommande bostadstomterna behöver nya vägar anläggas, samt befintliga vägar förbättras. Befintliga bostadstomter regleras i och med detaljplanen. Bebyggelsen ges rättigheter till mindre utökningar, vilket kräver att strandskyddet upphävs för delar av planområdet. Nedanstående rubriker beskriver de konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen innebär. Boende Planförslaget ger möjlighet att bygga cirka 50 bostadstomter i anslutning till befintlig bebyggelse. Ett flertal av de befintliga bostadstomterna ges utökade byggrätter och tomter vid vattnet får möjlighet att fastighetsreglera sina tomter till strandlinjen. Vägar Planförslaget ger befintliga vägar möjlighet att standardhöjas, samt att tre nya vägar får anläggas i anslutning till tillkommande villatomter. Med ökat antal boende kommer en viss ökning av trafiken att ske. Vissa åtgärder behöver därför vidtas på vägarna i Saltvik för att inte försämra trafiksäkerheten i området. Vatten Planens genomförande innebär att området ansluts till det kommunala VA-ledningsnätet, vilket generellt innebär en förbättring och är positivt för miljön. Möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen för aktuell vattenförekomst bedöms därmed förbättras. Natur Planförslaget fastställer stora naturområden och möjliggör förbättringar av rekreationsområden som bad, gångstigar samt marina anläggningar. Inom planområdet finns värdefull natur, framförallt större ekar, vilka i möjligaste mån skyddas genom planbestämmelser. Ett genomförande av detaljplanen innebär dels att befintlig skogsmark tas i anspråk för villabebyggelse och dels att fler personer kommer röra sig i området. Vidare kan nämnas att detaljplanens genomförande kommer att innebära en omklassning till naturområden för naturvårdsändamål och rekreation i anslutning till såväl befintliga som planerade bebyggelseenheter. Detta innebär att vikten vid den framtida skötseln av skogsområdena inom detaljplaneområdet kommer att läggas vid biologiska och rekreativa värden snarare än vid virkesproduktionen. Strandskydd För att möjliggöra ett genomförande av detaljplanen i alla delar krävs att en del av strandskyddsområdet upphävs. För samtliga upphävanden bedöms särskilda skäl finnas enligt miljöbalken 7 kap. 18 c-d §§. Ny kvartersmark för bostadstomter på tidigare oexploaterad skogsmark ger i viss mån ändrade förutsättningar för friluftslivet. Tillgången till stranden inom planområdet försämras dock inte i jämförelse till dagens situation. Ett genomförande av detaljplaneförslaget uppfyller därför strandskyddets syfte om att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden. Ett genomförande av detaljplaneförslaget medför en ändrad markanvändning inom vissa delar av strandområdet och därmed ändrade förutsättningar för växt- och djurlivet. Detaljplaneförslaget bedöms dock inte äventyra strandskyddets syfte om att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. SLUTSATS AV PLANENS KONSEKVENSER Planförslaget bedöms sammantaget som positivt ur miljö- och hushållningssynpunkt då det medger en attraktiv utveckling av Oskarshamns tätort för både boende och besökande. Detaljplanens utbyggnad bedöms, enligt den behovsbedömning som gjorts, kunna utföras utan att en betydande miljöpåverkan uppstår. GENOMFÖRANDE Sida 43 SBN 2015-04-14 49 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: [email protected] 2015-04-10 SBN 2015-04-14 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Oskar Roussakis E-post: [email protected] Tel: +46 0491-88148 50 2015-04-10 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Granskningsbeslut, Detaljplan för del av Oskarshamn 3:1 m fl fastigheter, ”Kulturhusets entréområde” Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden godkänner samrådsredogörelsen samt gjorda revideringar. Detaljplanen för Oskarshamn 3:1 m fl fastigheter ”Kulturhusets entréområde” ska ställas ut för granskning. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2014-06-10 i uppdrag att upprätta ny detaljplan för det aktuella området. Planområdet ligger i centrala Oskarshamn och sträcker sig från korsningen Hantverksgatan/Kyrkogårdsgatan i söder till korsningen Hantverksgatan/Södra Långgatan i norr. I öster gränsar planområdet till kyrkogården och i väster till Kulturhuset. Syftet med detaljplanen är att skapa en attraktiv och trafiksäker entré till Kulturhuset genom att anlägga en torgyta där Hantverksgatan sträcker sig idag. Detta innebär att Hantverksgatan får en ny sträckning och flyttas något österut. Detaljplanen ska också göra det möjligt att anlägga nya busshållplatser längs med Södra Långgatan. Detaljplanen har varit föremål för samråd enligt reglerna för enkelt planförfarande under tiden 18 november till 16 december 2014. Ett samrådsmöte hölls den 4 december 2014 i Oskarshamnssalen, Stadshuset. Mötet besöktes av fem personer. Inkomna yttranden (12 stycken, varav 2 var försent inkomna) har sammanställts och bemötts i en samrådsredogörelse. Planhandlingarna har justerats och uppdaterats till granskningshandlingar. Med anledning av inkomna yttranden kommer detaljplanen fortsättningsvis att handläggas med normalt planförfarande. Anledningen är att det inom planområdet finns en biotopskyddad allé längs med Hantverksgatan. Länsstyrelsen skriver i sitt samrådsyttrande att de saknar en redovisning av det allmänna intresset avseende biotopskyddet. De anser inte att planen är av begränsad betydelse och saknar intresse för allmänheten och att planen därför bör övergå till normalt planförfarande. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef _______________________ Oskar Roussakis Planarkitekt ______________________ Pär Hansson Planchef SBN 2015-04-14 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat 2015-03-10 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Barnchecklista 4. Behovsbedömning 5. Fastighetsförteckning 6. Samrådsredogörelse Skickas till Samhällsbyggnadskontoret 51 2015-04-10 n ata ksg 52 2015-04-10 19 SBN 2015-04-14 19.4 TA A G 3:1 V HU 18.9 UD HUVUDGATA Torg TORG l hp Kvartersmark CR 3:32 Handel H 19 n2 TORG parkering 3:31 Parkering 17 18 hpl MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation 3:3 CR n1 n2 16 +28.0 n1 18.4 +28.0 I parkering 18.4 Hantverks ILLUSTRATION Illustrationslinjer GRUNDKARTA till OSKARSHAMN del av Oskarshamn 3:1 m.fl. fastigheter, Kulturhuset, Oskarshamns stad Koordinatsystem i plan: Sweref 991630 n1 TORG gatan STORKEN 9 Utformning parkering Barnchecklista Planprogram Planbeskrivning Illustrationskarta Kartavdelningen 2014-09-15 18.1 HI GRANSKNINGSHANDLING 18 17 Leif Carlsson Kartchef 0 10 20 30 40 50 Beslutsdatum Instans 2014-11-11 SBN 60 Granskningsbeslut SBN Antagande KF Laga kraft 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Skala: 1:500 (A3) Oskar Roussakis Planarkitekt SBN 2015-04-14 53 2015-04-10 GR A NS K NI NG S H A N D L IN G PL A NB E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Oskarshamn 3:1 m.fl. fastigheter Kulturhusets entréområde Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret oktober 2014, reviderad mars 2015 Dnr SBN 2014/128 Uppdragsbeslut 2014-06-10 Samrådsbeslut 2014-11-11 Granskningsbeslut 2015-xx-xx Antagande201x-xx-xx Laga kraft201x-xx-xx SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 54 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av samhällsbyggnadskontoret i Oskarshamns kommun. Följande personer har medverkat i planarbetet: Ida Aronsson Planarkitekt Oskar RoussakisPlanarkitekt Pär Hansson Planchef Håkan Johansson Mark- och planingenjör Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Mikael Strömberg Bygglovsarkitekt Jerry Svensson Projekteringsingenjör Stefan Sämfors Trafikingenjör Sida 2 SBN 2015-04-14 55 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER INNEHÅLL INLEDNING.........................................................................4 Vad är en detaljplan?4 Detaljplaneprocessen - normalt planförfarande 5 SYFTE OCH OMFATTNING................................................6 Planens syfte6 Läge och areal6 Markägoförhållanden6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN................................7 Översiktliga planer7 Detaljplaner7 Planprogram7 Strandskydd7 Riksintressen7 Fornlämningar7 Behovsbedömning av miljöpåverkan7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 8 Natur8 Miljöförhållanden9 Störningar, risk och säkerhet10 Bebyggelseområden10 Friytor12 Gator och trafik 12 Teknisk försörjning14 Sociala frågor15 GENOMFÖRANDE.............................................................17 Organisatoriska frågor17 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser 17 Tekniska frågor18 Ekonomiska frågor18 KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE.......19 Sida 3 SBN 2015-04-14 56 GRANSKNINGSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER INLEDNING Planområdet ligger i centrala Oskarshamn, söder om Södra Långgatan, öster om Kulturhuset. Hantverksgatan går igenom planområdet, som även innehåller parkeringsplatser, pizzeria, taxi och ett gatukök. Just nu planeras en centrumomvandling i Oskarshamn. Parkeringsplatsen på Mejeriplan ska bebyggas med vårdcentral, tandläkarmottagning och bostäder. Parkeringsplatserna som försvinner ska ersättas med nya platser vid nuvarande resecentrum, där Coop även planerar en utbyggnad. Resecentrum kommer att flyttas ner till järnvägsstationen. Även efter att resecentrum har flyttats kommer bussarna att göra stopp i centrum. Bussarna kommer att stanna vid den busshållplats längs med Södra Långgatan som möjliggörs i denna detaljplan. Syftet med aktuell detaljplan är även att möjliggöra en ny sträckning av Hantverksgatan så att en öppen torgyta skapas framför Kulturhusets entré som därmed får ett bättre och mer annonserat entréområde. Detaljplanen kommer att förbättra såväl trafiksäkerhet, gång- och cykeltillgänglighet samt stadsbilden i området. Åtgärderna har stöd i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad, antagen i kommunfullmäktige februari 2014. Detaljplanen består av följande handlingar: - Plankarta med bestämmelser -Planbeskrivning -Behovsbedömning -Fastighetsförteckning -Barnckecklista Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Sida 4 Planområdet VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. INLEDNING SBN 2015-04-14 57 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER DETALJPLANEPROCESSEN - NORMALT PLANFÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med normalt planförfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Antagande och laga kraft Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden innan den går vidare till kommunfullmäktige för slutlig antagandeprövning. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från kommunfullmäktige justerats. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Granskning Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. INLEDNING Sida 5 SBN 2015-04-14 58 GRANSKNINGSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER SYFTE OCH OMFATTNING Planområdets avgränsning PLANENS SYFTE LÄGE OCH AREAL Syftet med detaljplanen är att skapa en attraktiv och trafiksäker entré till Kulturhuset genom att anlägga en torgyta där Hantverksgatan sträcker sig idag. Detta innebär att Hantverksgatan får en ny sträckning och flyttas något österut. Detaljplanen ska också göra det möjligt att anlägga nya busshållplatser längs med Södra Långgatan. Planområdet ligger i centrala Oskarshamn och sträcker sig från korsningen Hantverksgatan/ Kyrkogårdsgatan i söder till korsningen Hantverksgatan/Södra Långgatan i norr. I öster gränsar planområdet till kyrkogården och i väster till Kulturhuset. Planområdet omfattar cirka 6000 kvadratmeter. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Lokaliseringskarta Sida 6 Inom planområdet finns fastigheterna Oskarshamn 3:1(Hantverksgatan), Oskarshamn 3:3 (parkering och gatukök), Oskarshamn 3:32 (taxi och pizzeria), Storken 9 (Kulturhusets entréområde). All mark inom planområdet ägs av Oskarshamns kommun, med undantag av marken på fastigheten Storken 9 som ägs av Stift Forum i Oskarshamn. Taxin och pizzerian hyr lokalerna av kommunen, gatuköket har ett arrende för byggnaden och en bit mark väster om gatuköket. SYFTE OCH OMFATTNING SBN 2015-04-14 59 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER I Översiktsplan 2000 för Oskarshamns kommun, antagen av kommunfullmäktige 2003-03-10, anges den västra delen av planområdet som utvecklingsområde och den östra delen som fritidsområde (stadsparken). Östra delen består idag av hårdgjorda parkeringsplatser utan någon koppling till stadsparken. I Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad, antagen av kommunfullmäktige 2014-0210, föreslås att Kulturhusets entré lyfts fram och ges en större roll i staden. Detta i samband med att resecentrum flyttas till järnvägsstationen och nuvarande busstorg byggs om till parkeringsplats. En av de gällande detaljplanerna för området, A 4829 DETALJPLANER Inom planområdet finns fem gällande planer: A 924. 1914-års stadsplan gäller för nordöstra hörnet av korsningen Hantverksgatan/Södra Långgatan. A 3030. Förslag till ändring av stadsplanen för gamla kyrkogården och kvarteren Församlingshemmet och Storken i Oskarshamn. Laga kraft 1959-02-06. Anger allmän plats: gata eller torg för Södra Långgatan. A 4814. Förslag till ändring av stadsplanen för kvarteren Gråsparven, Koltrasten m.fl. Laga kraft 1983-05-17. Anger park eller plantering för gång- och cykelvägen i planområdets södra del. A 4829. Detaljplan för kvarteren Storken, Diana m.m. Laga kraft 1988-01-19. Anger handel för fastigheten Oskarshamn 3:32 (pizzeria och taxi) och del av Oskarshamn 3:3 (gatuköket). A 4998. Detaljplan för Lejonet 17 m.fl. fastigheter. Laga kraft 2013-07-09. Anger huvudgata för korsningen Hantverksgatan/Södra Långgatan. PLANPROGRAM Detaljplanen överrensstämmer med intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. Ett planprogram bedöms därför inte vara nödvändigt. STRANDSKYDD Planområdet omfattas inte av strandskydd. RIKSINTRESSEN Inga riksintressen berörs inom planområdet. FORNLÄMNINGAR Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Enligt kulturminneslagen råder anmälningsplikt om fornlämningar påträffas inom området. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN En behovsbedömning har upprättats som visar att detaljplanen inte bedöms leda till betydande miljöpåverkan. Någon miljökonsekvensbeskrivning har därför inte upprättats. Se behovsbedömningen för ställningstagande och motivering. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7 SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 60 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Länsstyrelsen medge undantag från det generella biotopskyddet. NATUR Mark och vegetation Området vid Kulturhuset präglas idag till allra största del av stora asfaltsytor som är avsedda för bilparkering. Det gröna inslaget är mycket litet och är begränsat till smala och upphöjda planteringar med träd, buskar och perenna växter. Jorden i planteringarna är täckt med bark, några kortare sträckor är belagda med plattor. I planområdets norra del finns en smal remsa med två körsbärsträd och två syrenbuskar. Den upphöjda planteringen innehåller några olika slag av perenner. Längst i öster avslutas denna del med gräsmatta. Runt taxi- och pizzeriahuset växer flera större träd. De tre björkarna är helt täckta av murgröna. En av dessa björkar är död. Utmed Hantverksgatan finns en rad med planterade oxlar, sammanlagt tio stycken, varav sju är i bra kondition och övriga mycket mindre vitala. Mellan träden finns en gles plantering av ölandstok. Trädraden utgör en enkelsidig allé och omfattas därför av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Om det finns särskilda skäl får dock Strax väster om gatuköket i södra delen av planområdet växer ett ganska grovt körsbärsträd och två oxlar. Alla dessa träd verkar vara vitala. Mellan träden växer det täta och klippta buskage av måbärsliknande buskar. Området innefattar även ett par parkeringsplatser och några syrenbuskar. Övriga smala planteringar domineras av planterade buskar, främst nypon och ölandstok. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planområdet kommer även fortsättningsvis att bestå av till största del hårdgjorda ytor. Inom områden som inte tas i anspråk för vägändamål finns möjlighet att tillföra ny vegetation i form av planteringar, buskar och träd. Det är viktigt att det finns växtlighet i området, antingen genom att bevara det som finns eller att ny grönska tillförs. Vegetation i området bidrar till en förbättrad hantering av dagvatten, genom infiltration och avdunstning. Vegetationen har även en positiv inverkan på lokalklimatet och skapar en trevligare stadsmiljö. Planteringar bör vara nedsänkta och ha en botten av grovt grus eller dylikt för att optimera upptaget av dagvatten. Parkering inom planområdet Sida 8 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 61 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER En del av allén med oxlar kommer att påverkas. För att kunna genomföra detaljplanen krävs att trädet längst i söder flyttas eller tas bort eftersom det påverkas av den nya vägdragningen. Övriga träd skulle kunna stå kvar i nuvarande läge om parkeringsplatsen anpassas efter dem. Dock skulle träden må bra av att sänkas ner något i marken för att bättre kunna samla upp dagvatten. Sänkning eller flytt av träden kräver också dispens från biotopskyddet. Geotekniska förhållanden Enligt SGUs geologiska kartor består jordarten inom planområdet av berg. Planområdet ligger förhållandevis högt, cirka +18 meter över nollplanet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Grundläggningsförhållandena bedöms vara goda. Den tillåtna markanvändningen enligt detaljplanen är till största del allmän plats för Huvudgata och Torg. I södra delen ges gatuköket möjlighet till viss utbyggnad inom området markerat med Handel. Nybyggnad ska ske med hänsyn till markens beskaffenhet. MILJÖFÖRHÅLLANDEN Miljökvalitetsnormer Det finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. En detaljplan får inte medföra att en miljökvalitetsnorm överträds. Planområdet ligger inom ett avrinningsområde som påverkar ytvattenförekomsten Inre Oskarshamnsområdet. Enligt vattenmyndighetens statusklassning har vattenförekomst idag måttlig ekologisk status och ej god kemisk status. Det pågår stora åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i vattenförekomsten. 2013 gavs tillstånd för sanering av den inre hamnbassängen och enligt tidplanen ska arbetet med muddringen påbörjas under 2015. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen bedöms påverka miljökvalitetsnormerna för vatten positivt eftersom andelen hårdgjord yta kommer att minska i området. I detaljplanen föreslås planbestämmelsen n1 - Markytan skall möjliggöra infiltration av dagvatten inom områden avsedda för parkering. I detaljplanen föreslås en planbestämmelse för torgytan vid Kulturhusets entré n2 - Minst 30% av markytan ska möjliggöra infiltration av dagvatten. Detaljplanen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormerna för föroreningar i utomhusluft, fisk- och musselvatten eller omgivningsbuller. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 9 SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 62 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Förorenad mark Det finns inga kända föroreningar eller misstankar om föroreningar inom planområdet. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen har inga bestämmelser gällande förorenad mark. Radon Vid översiktliga radonundersökningar klassificeras marken inom planområdet som högriskområde. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen har inga bestämmelser gällande radon. STÖRNINGAR, RISK OCH SÄKERHET Planområdet ligger i centrala Oskarshamn och störningar förekommer i form av buller och utsläpp från trafiken. Trafikmiljön inom planområdet är otrygg, speciellt för barn och ungdomar som har Kulturhuset som besöksmål. Övergångsstället över Hantverksgatan är inte optimalt placerat för de besökare till Kulturhuset som kommer från parkeringsplatsen, vilket leder till att de gående korsar gatan på ett osäkert sätt. Hantverksgatan går nära Kulturhusets fasad vilket skapar ett smalt gångstråk fram till entrén. Det saknas även cykelparkeringar i direkt anslutning till entrén, de cykelparkeringar som finns ligger dolda bakom ett hörn i fasaden. Räddningstjänstens insatstid till planområdet beräknas vara mindre än 10 minuter. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Syftet med detaljplanen är att förbättra trafiksituationen i området genom att bland annat anlägga en torgyta framför Kulturhusets entré. Detta innebär att Hantverksgatan får en ny sträckning och att 4-vägskorsningen Hantverksgatan/Södra Långgatan försvinner och ersätts med två 3-vägskorsningar, vilket är ett trafiksäkerhetsmässigt bättre alternativ. Sida 10 För att bidra till att skapa en trafikmiljö som upplevs vara säkrare och tryggare prioriteras de oskyddade trafikanterna och deras behov. Hantverksgatan kategoriseras idag som en Huvudgata men i detaljplanen föreslås den nya sträckningen av Hantverksgatan bli en Gårdsgata, vilket innebär lägre hastigheter och trafik på fotgängarnas villkor. Intentionen med detaljplanen är bland annat att skapa bättre parkeringsmöjligheter för cyklister. I nära anslutning till Kulturhusets entré placeras en yta för parkering som till viss del skulle kunna inrymma en cykelparkering. Ambitionen är även att skapa en trafikmiljö som upplevs som tryggare än idag. I planen föreslås överfarterna där gång- och cykelvägen korsar gårdsgatan höjas upp samtidigt som gång- och cykelvägen görs bredare utmed Kulturhusets fasad. Syftet med detaljplanen är även att göra det möjligt att anlägga nya busshållplatser längs med Södra Långgatan. De nya busshållplatserna är en del i ett omfattande arbete med att omlokalisera Oskarshamns resecentrum till järnvägsstationen. Vid järnväggsstationen ska flera olika trafikslag samlokaliseras för att göra det enkelt och smidigt att resa kollektivt. Ett ökat användande av kollektivtrafiken minskar antalet bilar i centrum och förbättrar miljön. BEBYGGELSEOMRÅDEN Bostäder Inom planområdet finns inga bostäder. De närmaste bostäderna är flerbostadshusen norr och söder om planområdet, i kvarteren Pluto och Diana. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen medger inte bostadsändamål inom planområdet. Offentlig och kommersiell service I planområdets norra del finns en byggnad som innehåller ett taxibolag och en pizzeria. I planområdets södra del finns ett gatukök. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 63 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Väster om planområdet, i kvarteret Storken, finns Kulturhuset och Forum. Forum innehåller teater, konferenslokaler, hotell, vandrarhem och kontorslokaler. Forum har sin huvudentré mot Södra Långgatan. I Kulturhuset finns bibliotek, Döderhultarmuseet, Sjöfartsmuseet, konsthall, Xperiment och kontorslokaler. Kulturhuset har sin huvudentré mot Hantverksgatan. De idag gällande detaljplanerna för kvarteret Storken möjliggör byggrätter för dels samlingslokaler och dels centrumbebyggelse. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer I planområdets södra del finns en byggrätt för handelsändamål. Detaljplanen medger en viss utökning av gatuköket. Byggnaden som innehåller pizzeria och taxi kommer att försvinna när Hantverksgatan dras om. I anslutning till Kulturhusets entré föreslås en byggrätt om cirka 120 m2 för CR - Centrum och besöksanläggningar. Detta möjliggör en mindre tillbyggnad av Kulturhuset som överrensstämmer med den användning som idag gäller för kvarteret Storken. Byggnadskultur och gestaltning Byggnaden som innehåller pizzeria och taxi är en låg byggnad i rött tegel och gul skivbeklädnad. Gatuköket har en fasad med steni-skiva och ett rött tak. Ingen av byggnaderna har några särskilda arkitektoniska värden. Kulturhuset som är den närmaste byggnaden utanför planområdesgränsen är en röd tegelbyggnad med stor del glasade partier och svart och vit skivbeklädnad. Åt Hantverksgatan karaktäriseras Kulturhuset av flera lägre byggnadsvolymer som har anpassats efter gatans sträckning. Fasaden är förhållandevis sluten och entrén är placerad i ett hörn, något skyddad från trafiken längs med Hantverksgatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Byggnaden som innehåller pizzeria och taxi kommer att rivas när Hantverksgatan dras om. Detaljplanen medger en viss utökning av gatuköket. Detaljplanen medger en utökning av Kulturhuset. Vid en eventuell tillbyggnad av Kulturhuset bör hänsyn tas till form och karaktär hos den befintliga byggnaden. Tillbyggnaden bör bidra till att lyfta fram entréns placering och till att Kulturhuset öppnas upp mer och blir en del av det nya torget. Kvarteret Pluto vid korsningen Hantverksgatan/ Södra Långgatan Pizzeria och taxi i planområdet Kulturhuset och kvarteret Diana i bakgrunden Kvarteret Pluto FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 11 SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 64 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Hantverksgatan finns ett antal träd och buskar. Även öster om området växer en trädridå som gör att parkeringsplatsen har en grön inramning. FRIYTOR Lek och rekreation Planområdet korsas av gång- och cykelvägar som används för både transport och rekreation. Kulturhuset med bland annat bibliotek och Xperiment är välbesökt av barn och unga, det är därför många barn som vistas i området. Själva planområdet bedöms dock inte användas för lek i någon större omfattning. Området innehåller inga lekplatser eller grönområden som lämpar sig för lek. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen gör det möjligt att anlägga ett nytt torg framför Kulturhusets entré. Halva torgytan kommer att användas som parkeringsplats men den norra delen kommer att vara bilfri. Här finns möjlighet att skapa en plats som kan användas för lek och rekreation i större utsträckning än idag. Efter planens genomförande tillkommer möjlighet att cykla längs med Kulturhuset, idag finns där bara en smal gångväg. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen innehåller inga park- eller naturområden. Träden inom området ges inget skydd i detaljplanen. De kan behöva flyttas beroende på hur den nya torgytan gestaltas och utformas. Det är viktigt att det finns växtlighet i området, antingen genom att bevara det som finns eller att ny grönska tillförs. På den nya torgytan framför Kulturhusets entré finns möjlighet att skapa en plats som kan användas till olika aktiviteter. Platsen ska fungera som en välkomnande entré till Kulturhuset samtidigt som den ska kunna användas för tillfälliga arrangemang så som marknad och utställningar. På torget finns möjlighet att placera sittplatser, uteservering, café och konst. GATOR OCH TRAFIK Gatunät Planområdet består till största del av hårdgjorda ytor, men vid parkeringsplatsen och längs med Idag går Hantverksgatan i nordsydlig riktning längs med planområdet västra gräns och ansluter till Södra Långgatan i en 4-vägskorsning. Hantverksgatan med Kulturhuset vänster i bild Gång- och cykelväg mot Södra Långgatan Gatuköket i planområdets södra del Gång- och cykelväg mot gatuköket Park, naturmiljö och torg Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 65 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Hantverksgatan och Södra Långgatan klassas som huvudgator i Oskarshamns biltrafiknät med flöden på cirka 3300 fordon/dygn respektive cirka 4400 fordon/dygn. I planområdets sydvästra hörn ansluter Kyrkogårdsgatan till Hantverksgatan. som är mer attraktiva för fotgängare. Den nya sträckningen av Hantverksgatan föreslås bli en Gårdsgata, vilket innebär trafik på fotgängarnas villkor. För att bidra till gatuliv som utgår från människan föreslås även utsmyckningar och möbler placeras i gatan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Gång- och cykelvägar Syftet med detaljplanen är att skapa en attraktiv och trafiksäker entré till Kulturhuset genom att anlägga en torgyta där Hantverksgatan sträcker sig idag. Detta innebär att Hantverksgatan får en ny sträckning och flyttas något österut. Ambitionen är att skapa en mysig miljö vid torget och samtidigt prioritera de oskyddade trafikanterna. Sträckan som kommer att ändras är delen som finns mellan korsningen med Kyrkogårdsgatan och korsningen med Södra Långgatan. Sträckningen ändras så att Hantverksgatan ansluter till Södra Långgatan cirka 30 meter österut jämfört med idag. Planförslaget innebär att det skapas två 3-vägskorsningar, vilket är ett trafiksäkerhetsmässigt bättre alternativ än en 4-vägskorsning. I den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad föreslås anläggandet av gångfartsgator bidra till att skapa vistelseytor Söder om planområdet finns gång- och cykelvägar på båda sidor av Hantverksgatan. På den del av Hantverksgatan som går igenom planområdet finns ingen cykelväg. Däremot finns en separat gång- och cykelväg som går längs planområdets östra gräns, längs kyrkogården, och är sammankopplad med gångoch cykelvägnätet i centrum. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Efter detaljplanens genomförande kommer cyklister att hänvisas till området längs med Kulturhusets fasad. Intentionen är att skapa en 7 meter bred gång- och cykelväg utmed Kulturhusets fasad, där Hantverksgatan går idag. Dessutom föreslås en 3 meter bred gång- och cykelväg utmed Södra Långgatan, i anslutning till den nya busshållplatsen. I norr kommer cykelvägen kopplas ihop med befintligt gång- och cykelvägnät i centrum. Längs med Hantverksgatans nya sträckning blir det gångväg. Se karta på nästa sida. Befintlig trafiksituation FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13 SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 66 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Kollektivtrafik Planområdet ligger cirka femtio meter från nuvarande resecentrum (busstorget). Inom kort kommer dock resecentrum att flyttas till järnvägsstationen och busstorget göras om till parkeringsplats. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Även efter att resecentrum flyttas ner till järnvägsstationen kommer bussarna att göra stopp i centrum. Bussarna kommer att stanna vid den busshållplats längs med Södra Långgatan som möjliggörs i denna detaljplan. I östra delen av planområdet, väster om Hantverksgatans nya sträckning, kommer det att finnas en buss- och taxificka så att till exempel turistbussar ska kunna släppa av besökare till Kulturhuset. busstorg att byggas om till parkeringsplats. Busstorget ligger i nära anslutning till planområdet och parkeringen som anläggs där kommer att kunna användas av besökare till centrum, Kulturhuset och Forum. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Antalet parkeringsplatser inom planområdet kommer efter planens genomförande att ha minskat jämfört med idag, totalt kommer det att finnas cirka 25 parkeringsplatser. Platserna är lokaliserade till planområdets södra del, medan den norra delen kommer att användas som en bilfri torgyta. Söder om den nya Hantverksgatan, i direkt anslutning till gatuköket, möjliggörs för en kortidsparkering att anläggas. TEKNISK FÖRSÖRJNING Parkering Idag finns ett fyrtiotal parkeringsplatser inom planområdet. Parkeringsplatserna är till för kunder och besökare till Kulturhuset, pizzerian, taxi och gatuköket. Parkeringen ligger centrumnära och används därför även av besökare till centrum. När den planerade flytten av resecentrum genomförs kommer nuvarande Vatten, avlopp och dagvatten Ledningar för vatten, avlopp och dagvatten finns i Hantverksgatans nuvarande sträckning. Ett tiotal meter norr om gatuköket finns ledningar under parkeringsplatsen. Dessa ansluter till ledningarna i Hantverksgatan och går öster ut under kyrkogården. Bilden visar framtida trafiksituation, när Mejeriplan bebyggts, Coop har byggt ut och resecentrum flyttat Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 67 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga ledningar kommer att påverkas av detaljplanens genomförande. Vid detaljplanens genomförande kommer tillgängligheten att vara mycket viktig. Belysning på gång- och cykelvägar ska vara utformad så att personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga kan orientera sig, se marken och läsa skyltar. El, tele och värme Oskarshamn energi ansvarar för elförsörjningen i området. Inom planområdet finns nedgrävda elledningar, teleledningar och fjärrvärmeledningar. En eventuell flytt av ledningar bekostas av den som initierar flytten. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Merparten av ledningarna är förlagda inom mark som i detaljplanen är allmän platsmark. Vid gatuköket i söder passerar ledningarna inom kvartersmark. Byggrätten för gatuköket har anpassats så att ledningarna inte påverkas av en eventuell framtida utbyggnad. Avfall Från och med 1 januari 2015 ansvarar Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) för sophanteringen i området. Närmaste återvinningsstation är belägen cirka 600 meter sydväst om planområdet. Ledstråk ska finnas på gångvägar, på trottoarer, till övergångsställen, från parkeringar och hållplatser in till Kulturhusets entré. Busshållplatsen ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga, detta innefattar anpassad plattformshöjd, skydd mot regn och blåst, tydlig markering av hållplats, ledstråk, skyltning och sittplatser. På parkeringsplatserna ska det finnas tillgång till handikapparkeringsplatser så nära entrén som möjligt. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen förutsätter att dess innehåll anpassas för att uppfylla gällande lagar och kommunens handikappolitiska program rörande tillgänglighet. Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Detaljplanens genomförande innebär ingen förändring gällande avfall. Barnperspektivet SOCIALA FRÅGOR Tillgänglighet Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige 200201-14 (reviderat 2007). Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2007-0312 ska ”alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn”. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Många barn och ungdomar rör sig igenom planområdet eftersom det ligger i nära anslutning till Kulturhuset. I Kulturhuset finns många besöksmål och aktiviteter som riktar sig till barn och ungdomar, så som bibliotek, Döderhultarmuseet, Sjöfartsmuseet, konsthall och Xperiment. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15 SBN 2015-04-14 GRANSKNINGSHANDLING 68 DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens genomförande skapar en säkrare trafikmiljö för barn och unga utanför Kulturhuset. Idag utgör Hantverksgatan en barriär framför entrén och miljön känns otrygg. Detaljplanen gör det möjligt att dra om Hantverksgatan så att det skapas en delvis bilfri torgyta framför Kulturhuset. Torgytan kan gestaltas och möbleras på ett sätt som gör att barn och unga vill vistas där. Ytan kan användas av Kulturhuset för utställningar eller liknande. Sida 16 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 2015-04-10 SBN 2015-04-14 69 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER GENOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Genomförandedelen är en del av planbeskrivningen som inte har någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Ansvarsfördelning/ huvudmannaskap ORGANISATORISKA FRÅGOR FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR OCH KONSEKVENSER Beräknad tidplan Samråd Granskning Antagande november-december 2014 maj 2015 oktober 2015 Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag planen vinner laga kraft.Under genomförandetiden ska planen normalt inte ändras eller upphävas om inte särskilda skäl föreligger. Om kommunen inte ändrar eller upphäver planen efter genomförandetidens utgång fortsätter den att gälla och ge byggrätt som tidigare. Efter genomförandetidens utgång kan dock planen ändras eller upphävas utan att uppkomna rättigheter i planen behöver beaktas. Avtal Befintliga hyresavtal inom Oskarshamn 3:32 avses sägas upp. Ett arrendeavtal finns i södra delen av planområdet inom Oskarshamn 3:3 och ska bibehållas. Ytan för arrendet kommer behöva justeras något när vägen dras om. Planavgift Detaljplanen upprättas och bekostas av Oskarshamns kommun. Planavgift kommer att tas ut vid bygglovgivning. Byggandet inom kvartersmark, betecknat med H i plankartan, avses ske i enskild regi. Tillåten användning är mark för handelsändamål. Oskarshamns kommun ska vara huvudman för allmänna platser enligt plankartan och dessa betecknas med HUVUDGATA, GÅRDSGATA, TORG, parkering, gång, gång och cykel samt hpl. Huvudmannaskapet innebär att kommunen ska ansvara för områdenas utbyggnad, drift och skötsel. Fastighetsplan Detaljplaneområdet berörs inte av någon gällande fastighetsplan. Fastighetsbildning Fastigheten Oskarshamn 3:32, inom vilken en pizzeria och Oskarshamns taxi är belägen, ska efter omvandling till torgyta överföras till Oskarshamn 3:3. Detaljplanen möjliggör en avstyckning för handelsändamål i planområdets södra del. Detaljplanen möjliggör även en avstyckning för centrumändamål och besöksanläggningar i planområdets västra del. Detta innebär att planen möjliggör att del av Oskarshamn 3:3 överförs till fastigheten Storken 9. I övrigt är nödvändig fastighetsbildning utförd för ett genomförande av detaljplanen. Servitut De i dag befintliga ledningarna inom planområdet ligger inom kommunal mark varför ledningsservitut inte behövs. Detta gäller också för andra ledningar, som exempelvis el- och teleledningar. GENOMFÖRANDE Sida 17 SBN 2015-04-14 70 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER TEKNISKA FRÅGOR Vatten och avlopp Planområdet ingår i Oskarshamns kommuns VA-verksamhetsområde för den allmänna VAanläggningen i Oskarshamns tätort. Inga vatten- eller avloppsledningar, behöver flyttas för detaljplanens genomförande. El, tele och värme En eventuell flytt av ledningar bekostas av den som initierar flytten. Gator För detaljplanens genomförande krävs att del av Hantverksgatan flyttas. EKONOMISKA FRÅGOR Planekonomi Inkomster Årlig avgift från anläggningsarrende Utgifter Omdragning Hantverksgatanunder utredning Hållplats Södra Långgatanunder utredning Anläggande av TORG inklusive planteringar med mera under utredning Anläggande av parkeringsplatser under utredning Gång- och cykelvägarunder utredning Förrättningskostnader20.000:- kr Sida 18 GENOMFÖRANDE 2015-04-10 SBN 2015-04-14 71 2015-04-10 GRANSKNINGSHANDLING DETALJPLAN FÖR DEL AV OSKARSHAMN 3:1 M.FL. FASTIGHETER KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Detaljplanen skapar möjlighet för en ny sträckning av Hantverksgatan. När vägen flyttas skapas en yta framför Kulturhusets entré som ska användas som torg och parkeringsplats. När Hantverksgatan dras om kommer byggnaden som innehåller pizzeria och taxi att försvinna. Det innebär att två hyresgästers lokalhyresavtal sägs upp av kommunen. Idag utgör Hantverksgatan en barriär framför entrén och trafikmiljön känns otrygg, speciellt eftersom Kulturhuset är ett besöksmål för många barn och ungdomar. Efter detaljplanens genomförande kommer Kulturhuset få en mer annonserad entréplats och trafikmiljön kommer att bli säkrare. Gatuköket i planområdets södra del har möjlighet att bygga ut sina lokaler. Idag ansluter Hantverksgatan till Södra Långgatan i en 4-vägskorsning. Planförslaget innebär istället att två 3-vägskorsningar skapas, vilket är ett trafiksäkerhetsmässigt bättre alternativ än en 4-vägskorsning. Dessutom omvandlas Hantverksgatan till Gårdsgata för den sträcka som flyttas, vilket bidrar till att hastigheterna sänks utmed Hantverksgatan. Detaljplanen gör det möjligt att anlägga en busshållplats längs med Södra Långgatan. Kulturhuset som ligger strax väster om planområdet ges möjlighet till en tillbyggnad om cirka 120 m2 för centrumändamål och besöksanläggningar. Detaljplanen bedöms påverka miljökvalitetsnormerna för vatten positivt eftersom andelen hårdgjord yta kommer att minska i området. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Sida 19 SBN 2015-04-14 72 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: [email protected] 2015-04-10 SBN 2015-04-14 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Christian Forssell E-post: [email protected] Tel: +46 0491-881 49 73 2015-04-10 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Granskningsbeslut, detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter, ICA Maxi Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen och föreslagna revideringar samt att detaljplanen kan ställas ut för granskning. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret fick 2012-09-19 i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för ett område som omfattar Blåmesen 13 med flera fastigheter. Detaljplanen syftar till att möjliggöra utveckling av befintligt handelsområde genom tillbyggnad av nuvarande handelslokal som rymmer ICA Maxi. Samtidigt syftar planen till att undanröja de brister som nuvarande trafiksituation för med sig för områdets besökare och boende längs med Syrénvägen. Planförslaget, som handläggs med ett normalt planförfarande, var ute på samråd mellan den 12 december 2014 och den 16 januari 2015. Efter samrådet har en dagvatten- och bullerutredning tagits fram för att förbättra beslutsunderlaget inom dessa områden. Inkomna yttranden (12 stycken) har sammanställts och bemöts i en samrådsredogörelse. Planhandlingarna har justerats och uppdaterats till granskningshandlingar. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef ____________________ Pär Hansson Planchef _______________________ Christian Forssell Planarkitekt ______________________ Pär Hansson Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-03-23 1. Plankarta 2. Planbeskrivning 3. Behovsbedömning 4. Illustrationsplan 5. Volymstudie SBN 2015-04-14 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Sektion 1, A-C Sektion 2, D-E Fastighetsförteckning Trafikutredning VA-utredning Bullerutredning Barnchecklista Samrådsredogörelse Skickas till Samhällsbyggnadskontoret 74 2015-04-10 SBN 2015-04-14 75 2015-04-10 SBN 2015-04-14 76 GR A NS K NI NG S SH AN D L IN G PL A NB E S K R I V N I N G Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Enter Arkitektur, mars 2015 Dnr SBN 2013/000009 Uppdragsbeslut Samrådsbeslut Granskningsbeslut Antagande Laga kraft 2012-10-10 2014-12-09 201x-xx-xx 201x-xx-xx 201x-xx-xx 2015-04-10 SBN 2015-04-14 SAMRÅDSHANDLING 77 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER MEDVERKANDE I PLANARBETET Detaljplanen har upprättats av Enter Arkitektur genom Sverker Björklund och Johan Lund i samarbete med samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun genom Christian Forssell och Ida Aronsson. Sida 2 SBN 2015-04-14 78 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER INNEHÅLL INLEDNING.........................................................................4 Vad är en detaljplan? 4 Detaljplaneprocessen - normalt planförfarande 4 SYFTE OCH OMFATTNING................................................6 Planens syfte 6 Läge och areal 6 Markägoförhållanden 6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN................................7 Översiktliga planer 7 Detaljplaner 7 Planförfarande 8 Planprogram 8 Övriga kommunala program 8 Riksintressen 8 Strandskydd 8 Fornlämningar 9 Behovsbedömning av miljöpåverkan 9 Miljö och hälsa 9 För barns hälsa 11 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR..................12 Natur 12 Bebyggelseområden 13 Friytor 15 Vattenområden 15 Gator och trafik 16 Teknisk försörjning 21 GENOMFÖRANDE.............................................................23 Administrativa frågor 23 Konsekvenser av planens genomförande 23 Organisatoriska frågor 24 Fastighetsrättsliga frågor frågor 24 Ekonomiska frågor 25 Tekniska frågor 25 Sida 3 SBN 2015-04-14 79 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER INLEDNING ICA Maxi har inkommit med förfrågan om att få upprätta en ny detaljplan för att kunna utöka byggrätten på sin fastighet Blåmesen 13. Tillbyggnaden planeras preliminärt för ytterligare tre butikslokaler i ett plan, planen ger dock utrymme för utbyggnad i två plan med en sammanlagd bruttoarea av ca 3500 m². Detaljplanen utreder även möjligheten att förbättra trafiksituationen i området. Detaljplanen består av följande handlingar: • Plankarta med bestämmelser • Planbeskrivning med genomförandefrågor • Behovsbedömning • Illustrationsplan • Volymstudie • Sektioner 1 och 2 • Fastighetsförteckning • Trafikutredning (bilaga 1) • VA-utredning (bilaga 2) • Bullerutredning (bilaga 3) • Barnchecklista • Samrådsredogörelse Plankartan med planbestämmelser är detaljplanens viktigaste handling och är det dokument av planhandlingarna som är juridiskt bindande. Planbeskrivningen (detta dokument) är till för att beskriva detaljplanens syfte och dess förutsättningar och förändringar. I planbeskrivningen ingår också beskrivningar av planens konsekvenser och hur det är tänkt att planen ska genomföras. Nedan ges en inledande beskrivning av vad en detaljplan är och hur processen för just den här detaljplanen ser ut. VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan ska upprättas när det ska byggas nytt eller när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Med en detaljplan reglerar kommunen användningen av mark- och vattenområden och redovisar hur gränserna mellan allmänna platser, privat kvartersmark och vattenområden ska se ut. En detaljplan medför i princip en rätt att bygga i enlighet med planen under en särskild genomförandetid, som är minst 5 år och högst 15 år. Planen är bindande vid prövning av lov. Detaljplanen reglerar även andra rättigheter och skyldigheter, inte bara mellan markägare och samhället utan också markägare emellan. Det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten. Detta kallas ofta det kommunala planmonopolet och innebär att det är kommunerna som antar planer inom de ramar som samhället bestämt. Det kommunala planmonopolet innebär att kommunen bestämmer om planläggning ska komma till stånd eller inte. DETALJPLANEPROCESSEN - NORMALT PLANFÖRFARANDE Processen för att upprätta en detaljplan kan ske med enkelt eller normalt planförfarande. Planförfarandena skiljer sig något åt, men i stora drag följer de samma mönster. I det här fallet upprättas detaljplanen med normalt planförfarande och nedan följer en kortare beskrivning av processen, se även figuren nedan. Samråd Under samrådet är ett första förslag till detaljplan allmänt tillgängligt under minst fyra veckor. Syftet med samrådet är att hämta in synpunkter och kunskap från de som berörs av planen. Under samrådet ska länsstyrelsen, kända sakägare samt andra som har ett väsentligt intresse av planförslaget ges möjlighet att lämna synpunkter. Sida 4 INLEDNING SBN 2015-04-14 80 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Granskning Antagande och laga kraft Efter samrådet sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Därefter görs det nya planförslaget allmänt tillgängligt för granskning under minst tre veckor. Under granskningen är det återigen möjligt att lämna in synpunkter på förslaget. Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande och eventuella ändringar görs i planhandlingarna. Detaljplanen prövas sedan för godkännande av samhällsbyggnadsnämnden innan den går vidare till kommunfullmäktige för slutlig antagandeprövning. Om inga överklaganden inkommer vinner detaljplanen laga kraft tre veckor efter det att protokollet från kommunfullmäktige justerats. INLEDNING Sida 5 SBN 2015-04-14 81 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER SYFTE OCH OMFATTNING PLANENS SYFTE Detaljplanen syftar till att möjliggöra utveckling av befintligt handelsområde genom tillbyggnad av nuvarande handelslokal som rymmer ICA Maxi. Samtidigt syftar planen till att undanröja de brister som nuvarande trafiksituation har för såväl besökare till handelsområdet som för boende längs med Syrénvägen. Kommentar Tillbyggnaden planeras preliminärt för ytterligare tre butikslokaler i ett plan, planen ger dock utrymme för utbyggnad i två plan med en sammanlagd bruttoarea av ca 3500 m². Tillbyggnad av en mindre del möjliggörs även i byggnadens sydöstra hörn med ca 150 m². Samtidigt legaliserar planen en påbyggnad för tekniska utrymmen på befintlig butikslokal samt möjliggör en utvidgning av denna. Befintlig och möjlig ny påbyggnad har en total bruttoarea på ca 500 m². Totalt innebär detta en byggrätt på ca 10 400 m² BTA. LÄGE OCH AREAL Planområdet är beläget norr om Döderhultsvägen vid infarten till Oskarshamns centrum och omfattar totalt drygt 2.8 hektar fördelade på fyra fastigheter: (se fastighetskarta) Blåmesen 13 23 485 m² Del av Oskarshamn 3:10 2 930 m² Blåmesen 1 och 2 1 912 m² MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Planområdet berör fyra fastigheter. Blåmesen 13 som ägs av Fastica 44 AB, Blåmesen 1 och 2 av Adina i Oskarshamn AB Fastigheten Oskarshamn 3:10 ägs av föreningen Folkets Hus i Oskarshamn. En liten del av fastigheten Oskarshamn 3:2 ingår i planområdet. Syrénvägen tillhör denna fastighet. Fastigheter som ingår i planen Sida 6 SYFTE OCH OMFATTNING SBN 2015-04-14 82 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ÖVERSIKTLIGA PLANER Översiktsplan 2000 antagen 2003-03-10 Området behandlas i Kapitel 14 Centralorten, Centrum-Inre hamnen utan specifika anvisningar för detaljplanearbetet. Fördjupad översiktsplan över Oskarshamns stad, antagen 2014-02-10 Planen ersätter översiktsplanen för Oskarshamns stad, däribland aktuellt detaljplaneområde. Planen redovisar en ambition att skapa ett handelsområde kring mellersta trafikplatsen både som komplement till och del av stadskärnan. I planen anges att området norr om Syrénvägen även fortsättningsvis skall vara bostäder. Döderhultsvägen bör ges en stadsmässig gestaltning som bjuder in till stadskärnan och gör det enkelt och attraktivt att röra sig mellan stadskärnan och mellersta trafikplatsen. Detaljplanen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan. DETALJPLANER A 3614. Detaljplan för kv. Blåmesen. Fastställd 1965-04- 30 Denna plan anger bostadsändamål, friliggande villor, för fastigheterna Blåmesen 1 och 2, södra delarna. Dessa omfattas av nu aktuell planändring. A 4870. Detaljplan för Oskarshamn 3:10 m.fl. fastigheter. Laga kraft 1992-08-20 Denna plan anger dagligvaruhandel och parkering för fastigheten Blåmesen 13. Byggrätten sträcker sig mot norr till cirka 16 meter från fastighetsgräns. För norra delen av fastigheten Oskarshamn 3:10 upphävs gällande detaljplan (området blir planlöst). A 4958. Detaljplan för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter. Laga kraft 2005-04-25 Planområdets gräns mot norr har flyttats. Från gränsen för byggrätt till fastighetsgräns är avståndet cirka 39 meter och för detta område ges möjlighet att ordna parkering i två plan. Enligt planen får infart enbart ske från Syrénvägen och utfart enbart mot Norra Fabriksgatan. En ny detaljplan för området antogs av kommunfullmäktige i Oskarshamn 2013-10-07. Den överklagades av närboende till länsstyrelsen i Kalmar län som avslog överklagandet 201401-22. Efter ny överklagan upphävde 201409-05 Mark och miljödomstolen i Växjö den av kommunfullmäktige i Oskarshamn antagna planen. Denna plan har således aldrig vunnit laga kraft varför Detaljplan A 4958 fortfarande gäller. Idag gällande plan, A 4958 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 7 SBN 2015-04-14 83 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER PLANFÖRFARANDE RIKSINTRESSEN Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande. Inom planområdet eller i direkt anslutning till det finns inga riksintressen. Väster respektive sydväst om planområdet ligger europaväg 22 (E22) som ingår i det nationella vägnätet samt riksväg 37/47 som är av särskild betydelse för regional och interregional trafik. Båda dessa vägar klassas som riksintresse enligt 3 kap § 8 i miljöbalken. ROGRAM TILL DETALJPLAN Särskilt program till detaljplan för arbetet med detaljplanen har inte upprättats eftersom planförslaget har stöd i gällande översiktsplan. ÖVRIGA KOMMUNALA PROGRAM Förutom översiktsplanen finns några program som i delar är relevanta för detaljplanen: Måldokument för infrastruktur i Oskarshamn tätort där bland annat förslag till ny väganslutning från riksväg 37/47 till E22 redovisas. Stadsmiljöprogram för Oskarshamns centrum som redovisar vägledning för utformning av bland annat gångytor och möbler (på allmän mark). Belysningsprogram för Oskarshamns kommun där riktlinjer för belysning av bland annat bil- och cykelparkering redovisas (på allmän mark). STRANDSKYDD Strandskyddet har två syften: att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvilkor för djur- och växtlivet. Norr om planområdet rinner Döderhultsbäcken. Avståndet till bäcken från befintlig bebyggelse (villorna norr om Syrénvägen) är som minst knappt 40 meter och avståndet från planerad ny handelslokal cirka 45 meter. Inom befintligt handelsområde är strandskyddet upphävt i nu gällande detaljplan. Strandskyddet återinträder emellertid automatiskt när en detaljplan ersätts eller upphävs. Det generella strandskyddet, 100 m, som nu återinträder, markeras på kartan nedan. Strandskyddet upphävs inom kvartersmarken i detaljplanen. Planområdet med strandskydd markerat Sida 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN SBN 2015-04-14 84 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Det bedöms finnas särskilda skäl enligt Miljöbalken 7 kap. 18 c § att upphäva strandskyddet: MB 7 kap. 18 c 1 § - område som redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Området där strandskyddet föreslås upphävas består idag av ett handelsområde med bland annat byggnader, skärmtak och murar. Även befintlig bostadsbebyggelse inom planområdet ligger inom det generella strandskyddet. Det innebär att området där strandskyddet föreslås att upphävas i huvudsak redan är i anspråkstaget och därmed kan anses sakna betydelse för strandskyddets syften. MB 7 kap. 18 c 4 § - område som behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området. Detaljplanens syfte är att möjliggöra utveckling av befintligt handelsområde genom tillbyggnad av nuvarande handelslokal. Möjlig expansion begränsas i öster och väster av befintliga byggnader och i söder av befintlig väg. Utvidgningen kan därför inte genomföras utanför strandskyddat område, varför området behövs för att utvidga en pågående verksamhet. Sammanfattningsvis bedöms ett upphävande av strandskyddet vara förenligt med strandskyddets syften, detta eftersom förekommande naturvärden säkerställs som naturmark och att en fri passage om cirka 45 meter säkerställs mellan strandlinje och kvartersmark. Den ytterligare mark som tas i anspråk och läggs ut som kvartersmark är dessutom mycket begränsad till sin yta och har inte, enligt den inventering som kommunekologen gjort, några högre naturvärden. FORNLÄMNINGAR Inga kända fornlämningar finns inom området. Vid cirkulationsplatsen väster om planområdet finns en övrig kulturhistorisk lämning i form av en obestämd boplats. Enligt kulturmiljölagen råder anmälningsplikt om fornlämningar påträffas inom området. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN Genomförandet av detaljplanen för Blåmesen 13 m.fl. fastigheter kan inte antas medföra betydande miljöpåverkan enligt MKB förordningens bilagor. Någon miljöbedömning med separat miljökonsekvensbeskrivning bedöms därför inte nödvändig. I behovsbedömning med checklista upprättat i november 2014 motiverar samhällsbyggnadskontoret detta ställningstagande. MILJÖ OCH HÄLSA För ljudstörningar finns en separat utredning, Bullerutredning. Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter, upprättad av WSP 2015-03-10. Utredningen bifogas planbeskrivningen som bilaga 3.Ur bullersynpunkt har i utredningen verksamheten uppdelats i tre olika moment: • Industribuller som fläktar, komprimator och transporter • Trafikbuller från trafik på allmänna vägar • Buller från parkering Buller från parkering ligger i ett gränsområde mellan trafikbuller och industribuller. Ljud från trafik inom parkeringen räknas som trafikbuller medan ljud från parkeringsrörelsen, dörrstängning och kundvagnar beräknas som industribuller. De tidsparametrar som används i undersökningen är: • Butikens öppettider 08 – 22 alla dagar • Transporter sker ca 10 per dygn, främst under dagtid • Komprimator används 10 minuter per timme under dagtid • Dimensionerande timme på parkering 16 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 9 SBN 2015-04-14 85 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER – 17. För parkeringen har två situationer beräknats, ett ekvivalentvärde under öppettiden 08 – 22 och ett ekvivalentvärde under maxtimmen 16 – 17. Vid bedömningen har följande riktvärden används: Trafikbuller • 30 dBA ekvivalentnivå inomhus. • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid. • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid fasad. • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Industribuller • 50 dBA dagtid, kl. 07-18. • 45 dBA kvällstid, kl. 18 – 22 samt lördag, söndag och helgdag. • 40 dBA nattetid kl. 22-07 Resultatet av undersökningen visar att med den ökade trafiken till området beräknas den dygnsekvivalenta ljudnivån från trafik öka med upp till 2 dB. Ökningen medför inte att riktvärdet 55 dBA överskrids för fler bostäder än innan ombyggnation. Detta på grund utav att det är trafiken på Döderhultsvägen, som ligger utanför planområdet och som, oberoende av trafiken till handelsområdet, är den dominerande bullerkällan. För industribuller, inklusive ljud från parkeringen, visar beräkningarna att ljudnivån generellt minskar med upp till 2 dBA. Ekvivalentnivån under öppettiden beräknas uppfylla riktvärdet 45 dBA för kväll och ekvivalentnivån under maxtimme beräknas uppfylla riktvärdet 50 dBA för dagtid. Det beror på att parkeringen delvis flyttar ner i garage och antalet bilar som parkerar nära bostäderna minskar. Under maxtrafiktimmen ökar ljudnivån för bostaden närmast parkeringsdäcket med 3 dB. Detta beror på att på att med den totala trafikökningen kommer fler att behöva utnyttja parkeringsplatserna nära bostaden. Byggande av ett övre parkeringsplan som öppet däck i planområdets nordöstra hörn kan innebära ökad ljudstörning från parkering för intilliggande bostäder. Befintlig skyddszon mot bostäder i gällande plan behålls. Det övre parkeringsplanet sträcker sig i plan ej utanför nuvarande parkeringsytor. För att ytterligare skärma av trafikljudet kan visuell och akustisk avskärmning kombineras i parkeringsdäckets räcke i båda planen samt kring närliggande markparkering. Illustration av räcke vid parkeringsdäck och markparkering för akustisk och visuell avskärmning mot intilliggande bostäder. Skugga avser juli kl. 15 Sida 10 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN SBN 2015-04-14 86 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Befintlig återvinningsstation vid nuvarande utfart föreslås ligga kvar. Återvinningsstationen i sig kan utgöra en sanitär olägenhet. Vid tömning av containrarna (beräknas att ske i medeltal 6 gånger per vecka) uppstår ljudstörningar inom fastigheten. För denna ljudstörning kan normen för industribuller användas. Placeringen av återvinningsstationen i förhållande till de mest närliggande bostadshusen gör att störning från stationen inte blir aktuell. Dessutom avskärmar den planerade tillbyggnaden ytterligare vilket förbättrar situationen i förhållande till dagens. Planen ger utrymme för omdisposition och omlokalisering av återvinningsstationen inom ett utökat men fortfarande avskärmat område. Slutsatsen är att för ljudstörningar och buller blir situationen totalt i stort oförändrad trots en ökning av trafiken till området. FÖR BARNS HÄLSA Möjligheten att genom fysisk planering bidra till att förebygga brott ska beaktas. Undre plan i parkeringsdäck och öppna garage kan vara olämpliga ur denna synpunkt och för dessa platser ska belysning, reglering och kontroll av tillträde särskilt studeras. Ett tidigare oexploaterat naturområde i planområdets norra del tas i anspråk för utbyggnaden i slänten mot norr. Området är idag svårtillgängligt och används i mycket liten utsträckning som lekområde. Detta kan förändras om en planerad gångväg anläggs utanför planområdet på Döderhultsbäckens södra sida. I övrigt möjliggör detaljplanens utökade handelsområde inom gång – och cykelavstånd från centrum en mötesplats för barn och ungdomar. För de mindre barnen som bor i området och kan tänkas uppehålla sig på eller i omedelbar närhet av Syrénvägen innebär detaljplanen en väsentligt tryggare miljö då Syrénvägens koppling till handelsområdets in- och utfart är väsentligt försvagad. Parkeringsytor och i synnerhet undre plan av parkeringsdäck är inga lämpliga platser för barn och ungdomar att vistas på. För dessa bör utformningen beaktas enligt brottsförebyggande åtgärder ovan. Detaljplanen medför både positiva och negativa konsekvenser för barn och ungdomar. Enligt beslut i kommunfullmäktige 200703-12 ska ”alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn”. Som en del i att uppnå detta har en checklista tagits fram som ska genomarbetas i samband med planärenden. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Sida 11 SBN 2015-04-14 87 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR NATUR Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Mark och vegetation För att skapa en trevligare yta och ett tydligt stråk igenom parkeringen kan den kompletteras med träd som bildar en allé kring genomfartsgatan och parkeringsmatningen. Befintliga träd mot Döderhultsvägen och Syrénvägen och kring transformatorstationen behålls där så är möjligt på grund av ny infart och nya parkeringsytor. Särskilt skall en ridå av skyddande vegetation mellan ny infart och bostäderna nordost om infarten behållas. Naturmarken på befintlig fastighet Oskarshamn 3:10 kommer att i begränsad utsträckning påverkas av tillbyggnaden och ny in- och utfart men kommer i övrigt att lämnas orörd i planen. Tillbyggnaden och stödmur för ny inoch utfart kommer att flyttas ut mellan cirka 7 och 13 meter i förhållande till nuvarande läge. Vegetation av lövträd i slänten, huvudsakligen ek, bör ej avlägsnas. Fastigheten Blåmesen 13 består av sammanhängande asfaltsytor för parkeringsändamål. Mot Döderhultsvägen och Syrénvägen finns ett antal mindre träd. Fastigheterna Blåmesen 1 och 2 har karaktären av villatomter. Fastigheten Oskarshamn 3:10 norr om parkeringen är i sin helhet naturmark med en brant sluttning från och närmast Blåmesen 13. Vegetationen består av blandad lövskog, mest ek, buskvegetation och mindre avsnitt av öppna gräsmarker. Områdets främsta naturvärden utgörs av två grova gamla ekar varav den ena ligger inom planområdet. En större ek inom planområdet skyddas i plankartan genom att marklov krävs för trädfällning. Markbeskaffenhet och geotekniska förhållanden För nuvarande Blåmesen 13 är en geoteknisk undersökning utförd av WSP 2005-08-26. Den utfördes för att klarlägga de geotekniska förutsättningarna för att bygga ut parkering mot norr och provborrning skedde då i den slänt som senare blev det utökade parkeringsdäcket. För det område på vilket varuhusets tillbyggnad planeras på fastigheten Oskarshamn 3:10 har en kompletterande geoteknisk undersökning utförts (WSP 2013-07-05). Undersökningen är preliminär och utan rekommendationer men visar att goda förutsättningar föreligger att ur geoteknisk synpunkt genomföra planen. Slänt och naturområde norr om kundparkeringen Sida 12 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 88 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Grundläggning av varuhusets tillbyggnad ska utföras enligt anvisningar i tidigare och ny geoteknisk undersökning. Ny ut- och infart kan utföras genom att stödmur flyttas ut mot norr. Radon Ingen radonmätning av mark eller berggrund har gjorts inom planområdet. Vid översiktliga undersökningar klassificeras marken i högrisk-, normalrisk- och lågriskområden. Oskarshamns centralort utgör högriskområde. Under den nya tillbyggnaden kommer ett öppet garage med ny in- och utfart att förläggas vilket säkerställer att vid denna användning eventuell radon effektivt ventileras bort. Verksamheter Inom planområdet finns idag ytor för handel och till handeln knuten parkering. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanen möjliggör utökad yta för handel på nuvarande fastighet Blåmesen 13 samt utökade ytor för parkering (se parkering och angöring nedan). Offentlig och kommersiell service ICA Maxi är en stormarknad som förutom livsmedel och andra dagligvaror har ett omfattande utbud av specialvaror och tjänster (catering, spel, apotek). ICA Maxi är postombud och i anslutning till butiken finns brevlåda och uttagsautomat. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Enligt Boverkets byggregler får radonhalten vara högst 200 Bq/m² i nybyggda hus där människor vistas mer än tillfälligt. Planen anger att nybyggnad skall utföras radonsäkert och i bygglovsskedet säkerställs att kraven klaras genom att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas av exploatören. Den utökade byggrätten för handel avses att i plan 1 användas för tre butiker med sällanköpsvaror som komplement till ICA Maxi. Planen tillåter också att ett andra butiksplan för större delen av tillbyggnaden får byggs. Dessutom möjliggör planen en tillbyggnad i ett plan i hörnet mot sydost. Bebyggelseområden Bebyggelsekultur och gestaltning Bostäder Inom planområdet finns två mindre flerbostadshus på fastigheterna Blåmesen 1 och 2. Närmast belägna bostäder i övrigt är friliggande enbostadshus på båda sidor Syrénvägen. Ny bebyggelse och kompletterande anläggningar ska ges en gestaltning som harmonierar med befintligt varuhus och ansluter till gestaltningsprogram som gäller för innerstadens publika rum. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Inga nya bostäder planeras inom planområdet. I den fördjupade översiktsplanen skall området öster om handelsområdet vara kvar för bostadsändamål. De två bostadshusen inom planområdet betecknas B II och tillåter 2 våningar, inredd vind och källare. Enligt planen skall en mindre del av dessa fastighetsregleras till Blåmesen 13 för att bli parkering för handelsområdet. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 13 SBN 2015-04-14 89 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Allmän plats Syréngatans södra del och den nya infarten till ICA Maxi kommer enligt planen att förläggas på fastigheten Blåmesen 13. I planen beskrivs det som lokalgata och marken överförs från Blåmesen 13 till Oskarshamns kommun som allmän plats. Området norr om parkeringen och tillbyggnad, slänten ner mot Döderhultsbäcken, läggs i planen ut som allmän platsmark med användningen naturområde. Det skall behållas som naturområde med bestämmelser enligt ovan. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Gällande plan tillåter användning för handel med största tillåtna bruttoarea 6000 m² vilket idag är i stort sett utnyttjat. Detaljplanen utökar byggrätten för handelsändamål för nuvarande fastighet Blåmesen 13 till totalt 10 400 m² bruttoarea (inklusive teknikutrymmen i ett tredje plan). För tillbyggnaden ges byggrätt i 2 plan och för garage i ett undre plan. I nordöstra delen av planområdet ges även en byggrätt för parkering i två plan på cirka 1800 m². Högsta tillåtna bygghöjd för befintligt varuhus på Blåmesen 13 är + 22 m över nollplanet vilket motsvarar ca 7 m över mark. På befintligt varuhus är ett fläktrum placerat med höjden 12 meter över mark. Planen legaliserar denna höjd och ger även möjlighet att utöka teknikutrymmet. Högsta tillåtna bygghöjd för tillbyggnaden är + 27 meter med undantag för den nordligaste delen mot slänten där tillåten byggnadshöjd trappas ner till + 22 meter. Östra entréfasaden, med befintlig och ny byggnad, ska ges ett öppet välkomnande uttryck och upplevas sammanhängande. Tillbyggnaden i hörnet mot sydost kan utföras helglasad och annonsera handelsområdet på ett tydligt och inbjudande sätt. Inom övergripande gestaltningsprogram ska handelsområdets aktörer tillåtas ge uttryck för identitetsskapande arkitektur och design. Bygglov för skylt kan beviljas även om den överskrider högsta tillåtna bygghöjd. Frågan skall dock prövas efter särskild bygglovsansökan. Vy över kundparkering från nordost Sida 14 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 90 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Tillgänglighet Naturmiljö Ett handikappolitiskt program för Oskarshamns kommun antogs av kommunfullmäktige 200201-14 (reviderat 2007). Programmet är en kommunal handlingsplan baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Den del av fastigheten Oskarshamn 3:10 som berörs av detaljplanen är i sin helhet naturmiljö i delvis brant sluttning. Den är inventerad och beskriven av kommunekologen som funnit att området till största del saknar viktiga naturvärden. Det övergripande syftet med programmet är att ange riktlinjer för kommunens nämnder, styrelser och förvaltningar i deras planering av verksamheten. Detta för att förbättra tillgängligheten för alla människor i Oskarshamns kommun. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Eventuella åtgärder för att uppfylla tillgänglighetskraven sker i första hand på den egna fastigheten. Inom parkeringsområdet blandas biltrafik och gångtrafik. Det är viktigt att parkeringsytorna utformas så att fotgängares säkerhet och tillgänglighet säkerställs. Anordnas kundparkering i öppet garage under varuhuset ska hiss mellan garageplan och varuhus installeras. Parkeringsplatser för handkappfordon skall även anordnas i garaget i omedelbar anslutning till hissen. Angöring för kunder med rörelsehinder eller ilastning av tunga varor sker längs hela varuhusets befintliga och planerade fasad mot öster. FRIYTOR Lek och rekreation Inom planområdet finns idag inga ytor som används för lek och rekreation. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planen anvisar inga ytor för lek- och rekreationsändamål. Ett utökat nyttjande av naturmarken i norra delen av fastigheten Oskarshamn 3:10 för rekreation kan tänkas uppstå om planerna på en gångväg på södra sidan Döderhultsbäcken förverkligas. Kommunekologens synpunkter har beaktats i planarbetet. Ett bevarandevärt träd skyddas i planen. Ingen onödig skövling av vegetation bör ske. Mot norr bör den nya in- och utfarten avslutas med en stödmur för att ge möjlighet att bevara så mycket som möjligt av naturmarken. VATTENOMRÅDEN Utanför planområdet i norr rinner Döderhultsbäcken. Kommunen tittar på möjligheten att anlägga en gångväg på södra sidan av bäcken. Döderhultsbäcken är en ytvattenförekomst med fastställda miljökvalitetsnormer (MKN). Status för Döderhultsbäcken enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är god vad beträffar kemisk status men otillfredsställande vad avser ekologisk status. I naturmarken norr om området sker idag infiltration av dagvatten från parkeringsytor och så kommer även att ske för den nytillkomna utfartsvägen. Den goda kemiska statusen pekar på att infiltrationen av dagvatten från parkeringen är effektiv. Bäckens otillfredsställande ekologiska status är sannolikt en följd av övergödning från jordbruket. Då ur ett långsiktigt ekologiskt perspektiv lokalt omhändertagande av dagvatten är att föredra bör infiltrationen få fortgå. Frågan bör dock ägnas kontinuerlig uppmärksamhet och om dagvattnet kan påvisas påverka Döderhultsbäckens vattenstatus bör åtgärdsprogram upprättas i samverkan med kommunen. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 15 SBN 2015-04-14 91 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Strandskydd upphävs enligt ovan, se sidorna 8-9. Genom att den nya in- och utfarten mot norr förses med stödmur i stället för att släntas minskas påverkan på Döderhultsbäcken och naturmarken i dess närhet. Planen ska inte hindra tillträde till eventuell framtida gångväg längs Döderhultsbäcken. Tillträde bör ske utanför planområdet genom befintlig gång- och cykelväg på västra sidan av Norra Fabriksgatan. Trots nivåskillnaden bör möjligheten att dessutom ordna tillträde från Blåmesen 13 till gångvägen genom till exempel en trappa hållas öppen då stormarknaden är en stark målpunkt i området. I planen anges att grönytorna väster och söder (mot Folkets Park respektive Döderhultsvägen) inte får hårdgöras för att möjliggöra fortsatt infiltration av dagvatten. GATOR OCH TRAFIK Gator, trafik och utfarter Som underlag för trafikplaneringen i detaljplanen har en grundlig trafikutredning utförts - Trafikutredning, Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter upprättad av WSP 2014-11-06 (bilaga 1). Utredningen bifogas som bilaga till denna planbeskrivning. I utredningen beskrivs nuvarande situation baserad på uppdaterade mätdata. Fem olika alternativ till trafiklösning för det utökade handelsområdet presenteras och ett av detta (alternativ 5) ligger till grund för denna plan. Planområdet gränsar i söder till Döderhultsvägen, i öster till Syrénvägen och i väster till Norra Fabriksgatan. Idag sker infart till handelsområdet från Döderhultsvägen via Syrénvägen och utfart sker till Norra Sida 16 Fabriksgatan. Trafikföringen genom ICA Maxi är enkelriktad. På Syrénvägen har inkommande trafik till Maxi väjningsplikt mot trafik på Syrénvägen som kör ut mot Döderhultsvägen. Det fungerar inte på detta sätt i praktiken, vilket beror på att Syrénvägen går i kurva och trafik till Maxi (som i teorin svänger vänster in till Maxi) i verkligheten kör rakt fram. Boende på Syrénvägen kan i högtrafik ha svårt att ta sig ut till Döderhultsvägen och det finns en trafiksäkerhetsrisk när trafikantbeteendet skiljer sig från de regler som gäller. Totaltrafiken på Döderhultsvägen är 8580 fordon varav 185 fordon är tunga på centrumsidan om Syrénvägens anslutning. Totaltrafiken är 7250 fordon på Norra Fabriksgatan varav 290 fordon är tunga i aktuellt trafikavsnitt. Syrénvägen är lågt belastad med endast ca 176 fordon per årsmedeldygn, av dessa fordon är en del besökande till ICA Maxi som parkerar utmed Syrénvägen. Utmed Syrénvägen finns 22 fastigheter som belastar gatan med trafik. Syrénvägens rimliga trafikflöde borde vara ca 66 fordonsrörelser (årsdygnstrafik) om den inte hade utnyttjats för parkering av ICA Maxis kunder samt besökande till Arena Oskarshamn med mera. Cykelstråk finns utmed Norra Fabriksgatan och Döderhultsvägen som är viktiga pendelstråk bland annat för för anställda på Oskarshamns sjukhus. Cyklister och fotgängare som använder gång- och cykelvägen längs med Döderhultsvägen passerar över Syrénvägens anslutning på ett övergångsställe kombinerat med cykelöverfart. Gång- och cykeltrafik till ICA Maxi som kommer från centrum korsar idag Syrénvägen snett över tre körfält utan någon markering eller förvarning för bilisterna, vilket innebär en trafiksäkerhetsrisk. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 92 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Syrénvägen är en återvändsgata som är avstängd för biltrafik i den östra delen. Vid gatuavstängningen finns en lekplats. Det finns gångbana på båda sidor av gatan. De första 30 meterna mellan Döderhultsvägen och infarten till ICA Maxi är hårt belastade av trafik. Öster om infarten ändrar gatan karaktär och är en lugn villagata där de oskyddade trafikanterna bedöms ha god trafiksäkerhet och trygghet. Trafikflödet är mycket litet och hastigheterna låga. Samtliga tomtanslutningar är belägna på den lågtrafikerade delen av gatan. Målpunkter såsom skola, vårdcentral och butiker ligger i centrala Oskarshamn dit man kan cykla eller gå utan att passera över infarten till ICA Maxi. Lekplats finns på gatan och idrottsplatsen kan nås via övergångsställe på Döderhultsvägen öster om infarten till Syrénvägen. Detta medför att det går att cykla eller gå till målpunkter som ofta besöks av barn och ungdomar utan att beröras av infartstrafik till ICA Maxi. Trafikutredningen redovisar en beräkning som visar att dygnstrafiken till området vid fullt utbyggd anläggning skulle öka med 1000 – 1200 fordon/dygn till området och uppgå till totalt drygt 6000 fordon/dygn. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Planförslaget innebär att både in- och utfartsmöjlighet tillskapas via Döderhultsvägen och in- och utfart, för fordon med begränsad höjd om 2,5 m, kan även ske via parkeringsyta under planerad utbyggnad mot Norra Fabriksgatan där in- och utfart kan ske lika som idag. Syrénvägen föreslås vara primärväg i hela sin sträckning och in- och utfart till handelsområdets parkering skall betraktas som sekundärväg. Befintlig trafikföring genom kundparkering FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 17 SBN 2015-04-14 93 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Föreslagen trafiklösning enligt planen innebär att Syrenvägen böjs av och ansluts mellan transformatorstationen och hyreshusen. Då erhålls möjlighet att, dels avlasta de närmast liggande husen från störningar genom att vägen hamnar längre från desamma, dels tillskapa ytor för att anordna säkra passagemöjligheter med mittrefuger för de oskyddade trafikanterna, samtidigt som längre kömöjligheter tillskapas för utfartstrafik. In- och utfart till parkeringen är att betrakta som fastighetsutfart och skall lämna företräde till trafik på Syrénvägen. För att ytterligare förstärka detta föreslås att företrädesmarkering ”hajtänder” målas på gatan enligt illustrationsplanen. Detta kommer endast att medföra små olägenheter med marginell ökad köbildning för trafiken till- och från parkeringen på grund av den relativt ringa trafiken till– och från bostäderna. För de boende däremot kommer företrädes-markeringen att vara till stor hjälp och innebära en förbättring av framkomligheten jämfört med dagens förhållande. Lösningen motverkar också att bilar kör in på Syrénvägen för att parkera då man praktiskt taget redan är inne på parkeringen och att svänga in på Syrenvägen vare sig är naturligt eller ger kortare gångavstånd till varuhuset. Sammantaget innebär planen att det kommer att vara enklare, tryggare, bekvämare och, åtminstone vid högtrafik, ta kortare tid att köra ut från Syrénvägen till Döderhultsvägen. Konsekvensen av planen är bland annat att orienterbarheten blir bättre med en dubbelriktad lösning jämfört med dagens enkelriktade. Man kan köra in respektive ut på samma ställe. Vidare minskar trafikarbetet då kunderna kan välja den närmaste in- respektive utfarten. Flexibiliteten ökar också i systemet då det finns möjlighet att välja in- respektive utfart med avseende på eventuella köer eller hinder. Genom att ändra Syrénvägens sträckning så att huvudriktningen leder in till ICA Maxi, minskar risken för köbildning som kan påverka trafiken på Döderhultsvägen Vid föreslagen utformning med väjningsplikt och trevägskorsning mot Döderhultsvägen sker infarten till ICA Maxi för de oskyddade trafikanterna ca 40 meter in från Döderhultsvägen. Passagen kan där utformas så att gång- och cykeltrafikanterna korsar gatan i rät vinkel mot biltrafiken med mittrefug vilket innebär god sikt för båda trafikantgrupperna och en trafiksäker passagemöjlighet. Syrénvägen Sida 18 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 94 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Omformning av Syrenvägen enligt förslaget ger en betydande förbättring för de oskyddade trafikanterna samtidigt som boendemiljön för de närliggande fastigheterna förbättras. En lösning med in- och utfart via underliggande parkeringsdäck gör att ingen ny utfart behöver anläggas till huvudgatunätet på Norra Fabriksgatan, vilket är att föredra ur trafiksäkerhetsperspektiv för helhetslösningen i området. Det totala trafikarbetet minimeras och belastningen på den befintliga cirkulationsplatsen i huvudgatunätet avlastas dessutom. Trafiklösningen ges även möjlighet till självreglering, man väljer att åka ut där det går smidigast. Den nya in- och utfarten mot Norra Fabriksgatan har fått en sträckning som gör att den går runt en utökad lastgård. Lastgården är tillräckligt stor för att tillåta vändning med de längsta fordonen (24 meter) utan att blandas med annan trafik. Detta innebär att ingen konflikt uppstår mellan varutransporter till handelsområdet och kundtrafiken, en klar förbättring i förhållande till dagens situation och helt i linje med målsättningen i planarbetet att skapa en så säker trafiklösning som möjligt för handelsområdet. Trafikutredningen visar tydligt att såväl miljökostnader som övriga samhällskostnader minskar betydligt med den föreslagna lösningen, både i förhållande till nuvarande situation och andra alternativ i utredningen. Samhällsvinsten för minskad miljöbelastning är cirka 90 000 kr/ år. Samhällsvinsten för minskad restid är ca 500 000 kr/år. Se Trafikutredningen. Återvinningsstationen ligger kvar i nuvarande läge och nås närmast direkt från Norra Fabriksgatan men även från handelsområdets parkering. Se Miljö och hälsa på sida 9. Ny trafikföring genom kundparkering FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 19 SBN 2015-04-14 95 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Parkering och angörning Idag rymmer parkeringsplatsen, kund- och personalparkering, cirka 270 platser. Matning till samtliga parkeringsplatser sker från Syrénvägen. Genom utbyggnaden försvinner drygt 60 parkeringsplatser som markparkering. Kommunens parkeringsnorm för sällanköpshandel är 30 bilplatser/1000 m² och för dagligvaruhandel kan normen 40 bilplatser/1000 m² användas. Ett visst samnyttjande sker varför det totala parkeringsbehovet är något mindre än summan av de båda kategorierna. Ovanstående motsvarar ett behov för kund- och personalparkering på cirka 330 platser utan reduktion för samutnyttjande. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Parkeringsdäcket får inte byggas som en kompakt konstruktion som till exempel en tät betongvägg utan ska gestaltas så att dess påverkan och störning blir så liten som möjligt för de närboende. Detta kan göras med hjälp av växtlighet, färg och medveten utformning. Detta gäller även markparkeringen på de avstyckade delarna av Blåmesen 1 och 2. Minimikravet för parkeringsdäckets gestaltning och utformning kan ses i illustrationen på sidan 10. Angöring för kunder med rörelsehinder eller ilastning av tunga varor sker längs hela varuhusets befintliga och planerade fasad mot öster. Parkering redovisas i planen som p1, p2, respektive p3. På parkering får kundvagnsgarage (ej bygglovspliktiga) anordnas. Totalt kan området inrymma ca 330 parkeringsplatser enligt detaljplanen. I detta antal inräknas utökad parkeringsmöjlighet med planerat parkeringsdäck. Framtida behov av parkeringar är i balans med planerad utbyggnad och möjligt att tillgodose i framtiden inom fastigheten. Kollektivtrafik Planen ger utrymme för ca 310 parkeringsplatser för kunder och drygt 20 platser avsedda för personal. Av dessa rymmer den centrala delen drygt 120 platser som markparkering. Under tillbyggnaden kan cirka 70 parkeringsplatser skapas i ett öppet garage, varav 15 platser avsedda för personal. Parkeringen i fastighetens nordöstra hörn kan byggas som öppet parkeringsdäck i två plan, cirka 50 parkeringsplatser i ett övre plan och cirka 80 på marken inklusive markparkering på avstyckning från Blåmesen 1 och 2. Se vidare Genomförande, ekonomiska frågor nedan. Parkeringen utformas för god överblickbarhet och enkel sökning (i möjligaste mån utan fickor). Den genomgående matarvägen befrias från direktinfart till parkeringsplatser. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Sida 20 Handelsområdet betjänas av busstrafik med Kalmar länstrafik (KLT) med hållplats (Folkets Park) i korsningen Döderhultsvägen/ Syrénvägen. Detta ger, vad avser lokalisering, god tillgänglighet. Turtätheten är 10-20 minuter under högtrafik. Ingen förändring av nuvarande förhållanden. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 96 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER Störningar Störningar från handelsområdet förekommer i form av buller och utsläpp till luft. Störningar från genomfart och kundparkering påverkar bostadsbebyggelsen längs Syrénvägen och Döderhults-vägen. Distributionstrafiken och trafik till återvinningsstation med lastning och lossning sker idag frånvänt bostäder. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Ekvivalent ljudnivå vid tomtgräns mot närmaste bostadsbebyggelse får inte överstiga högsta rekommenderade gränsvärden. Se Miljö och hälsa ovan. Störningar av buller och utsläpp till luft kommer endast marginellt att ökas genom utvidgningen av handelsytor. Distributionstrafiken kvarligger i samma läge som idag detsamma gäller återvinningsstationen. Störningsrisken från dessa minskar ytterligare av den föreslagna tillbyggnaden som skärmar av mot bostadsbebyggelsen. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, dagvatten och avlopp Befintlig bebyggelse är ansluten till Oskarshamns kommun vatten – och avloppsnät (VA-nät). Anslutningspunkten för stormarknaden på Blåmesen 13 ligger på kvartersmark strax innanför fastighetsgräns i väster mot Oskarshamn 3:10. Bostadshusen på Blåmesen 1 och 2 ansluter till kommunens ledningsnät i Syrénvägen. Dagvatten från parkeringen infiltreras idag delvis i slänten norr om parkeringen. För nuvarande och framtida dagvattenhantering har en separat VA-utredning utförts, VAutredning. Kv. Blåmesen 13 med flera fastigheter upprättad av WSP 2015-03-10, bifogad som bilaga 2. I utredningen har kartlagts hur stor den hårdgjorda ytan på handelsområdet är idag, hur dagvattenhanteringen ser ut, lutningen inom planområdet, läge och omfattning av befintliga brunnar och hur mycket av dagvattnet infiltreras. Konsekvenserna av utbyggnad enligt planförslaget har beskrivits och beräkning av tillkommande dagvatten utförts. Asfaltsytan som skall avvattnas ökar marginellt, från cirka 11 100 m² till 11 500 m², takytan betydligt mer från 6 300 m² till 8 500 m². Detta medför en ökning av dagvattenflödet (10-års regn med 10 min. varaktighet) med 46 l/sek. eller 15.6 % mer än idag. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer VA för ny bebyggelse ansluts direkt eller indirekt till kommunens ledningsnät i anslutningspunkten. Dagvattenhanteringen sker både via ledningssystemet och via ytvattenavrinning ned i slänten för infiltration. Recipient för dagvatten i området är Döderhultsbäcken. Vid regn med mindre intensitet och varaktighet så hinner föroreningarna sedimentera samt det mesta vattnet infiltrera innan det nått Döderhultsbäcken. Utformning enligt planen kommer ej att medföra stora förändringar av dagvattenhanteringen. Även i fortsättningen sker den med brunnar och ledningssystem samt närmast slänten via ytvattenavrinning. Vid den nya lastgården kommer sannolikt nya dagvattenbrunnar att erfordras vilket får hanteras i detaljprojekteringen. Dagvattenfrågan bedöms inte vara något problem vid genomförandet av den nya planen. I planen anges att grönytorna väster och söder (mot Folkets Park resp. Döderhultsvägen) om ICA Maxi inte får hårdgöras för att möjliggöra fortsatt infiltration av dagvatten. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Sida 21 SBN 2015-04-14 97 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER El Avfall Stormarknaden försörjs med el från transformatorstation vid Syrénvägen inom planområdet. Nuvarande förbrukning är cirka 2.5-3 miljoner kWh/år. Folkets Park försörjs huvudsakligen av ett kabelskåp norr om befintlig handelslokal. Verksamhetens avfall förvaras och hämtas i anslutning till befintlig och/eller nytt lastintag. Befintlig återvinningsstation för kunder/besökare till handelsområdet kan efter utbyggnad enligt plan fortfarande nås vid infart till och utfart från kundparkering. Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Detaljplanens bestämmelser och riktlinjer Tillkommande effektbehov beräknas till cirka 600 000 kWh/år. Kapacitetshöjningen kan ske inom befintlig transformatorstation. Omsorg bör läggas på utformningen av lastintag och återvinningsstation med tanke på insyn från Norra Fabriksgatan och närheten till Folkets Park-byggnaden. Återvinningsstationen ligger kvar i nuvarande läge och nås av brukare från in- och utfartsvägen till Norra Fabriksgatan och av operatören från den utökade lastgården. Kabelskåpet måste flyttas vid utbyggnaden av stormarknaden eftersom den kommer i konflikt med ny handelslokal. Befintliga teleanläggningar skall så långt möjligt behållas i nuvarande läge. Kostnaden för undanflyttning eller skydd av kablar skall bäras av exploatören. Sida 22 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR SBN 2015-04-14 98 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER GENOMFÖRANDE KONSEKVENSER AV PLANENS GEONOMFÖRANDE I genomförandedelen redovisas de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder och konsekvenser som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av detaljplanen. Här redovisas kommunens utgifter och inkomster som föranleds av planen. Genomförandedelen är en del av planbeskrivningen som inte har någon självständig rättsverkan utan ska ses som vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Ett genomförande av detaljplanen innebär att befintligt handelsområde utvecklas till ett större och med ett mer diversifierat utbud genom att befintlig dagligvaruhandel utökas med ett antal fackhandlare. De generella negativa konsekvenser som ökad etablering av externhandel kan innebära i form av ökad biltrafik, utarmning av centrumhandel och svårigheter för icke bilburna kunder att dra fördel av etableringen är i detta fall mildrade. Handelsområdet ligger mycket centralt och är i kommunens översiktsplaner utpekat som en del av ett utvecklat centrumområde för handel. Tillgängligheten genom kollektivtrafik och gång- och cykelvägar är redan idag god och planeras bli förbättrad. Genomförandet beräknas kunna ske utan att trafikmängden ökar mer än marginellt. Däremot innebär planen ett väsentligt förbättrat trafikflöde inom fastigheten, förbättrade infartsförhållanden till kundparkeringen samt även förbättrade trafikförhållanden för de boende längs Syrénvägen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från det datum då detaljplanen vunnit laga kraft. Strandskydd Strandskyddet inom planområdet upphävs inom kvartersmark. Fastighetsplan Fastighetsplan (före detta tomtindelning) A 1644, som vann laga kraft 1937-10-02, upphävs inom planområdet. För del av fastigheten Oskarshamn 3:10 ändras bestämmelsen allmän platsmark till kvartersmark resp. allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap. Denna del införlivas med Blåmesen 13 och nuvarande fastighetsindelningsbestämmelse upphävs. För del av fastigheten Blåmesen 13 ändras bestämmelsen kvartersmark till allmän plats (lokalgata). Denna del överförs till Oskarshamns kommun. Planen är, vad avser genomförande, flexibel. Den ger god möjlighet för etappvis utbyggnad av handelsytor, parkeringsytor och utfart från parkering. Ny fastighetsbildning kan ske i takt med exploatering. För fastigheterna Blåmesen 1 och 2 skall möjlighet finnas att fastighetsregleras till till Blåmesen 13 att användas för parkeringsändamål varvid nuvarande fastighetsindelningsbestämmelse upphävs. GENOMFÖRANDE Sida 23 SBN 2015-04-14 99 SAMRÅDSHANDLING 2015-04-10 DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Detaljplanen skickas ut på samråd under vintern 2014-2015. Granskning beräknas ske under våren 2015, godkännande i samhällsbyggnadsnämnden i juni 2015 och antagande i kommunfullmäktige september 2015. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Byggandet inom kvartersmark avses ske i enskild regi. Tillåten användning är mark för handel, bostäder, parkering delvis i två plan samt trafikändamål. För område i plan avsett för transformatorstation ansvarar Oskarshamn Energi. För del av fastigheten Oskarshamn 3:10 ändras bestämmelsen allmän platsmark till kvartersmark resp. allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap. Denna del införlivas med Blåmesen 13 och nuvarande fastighetsindelningsbestämmelse upphävs. Att allmän platsmark i detta fall ges enskilt huvudmannaskap beror på den särskilda omständigheten att hela nuvarande norra delen av Oskarshamns 3:10 är avskild från stamfastigheten och någon ytterligare delning av den är olämplig. Den överförs till ICA Blåmesen 13 (ICA Maxi) med vilken den på ett naturligt sätt hänger ihop. ICA har dock inte behov av mer än en mindre del för utfart, övrig del är naturmark och bör så förbli, strandskyddet upphävs ej i denna del och nödvändig infiltration av dagvatten säkerställs. Mot denna bakgrund kan enskilt huvudmannaskap av allmän platsmark motiveras. Planavtal har upprättats mellan exploatören och Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun om upprättande av detaljplanen. Planavgift skall därför ej tas ut vid kommunens bygglovshantering. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning Initiativ till, och kostnader för, den fastighetsbildning som detaljplanens genomförande erfordrar ligger på exploatören. Fastighetsbildningen sker efter ansökan hos lantmäteriet. Detaljplanen föreskriver att mark som idag ingår i fastigheten Blåmesen 13 och enligt planen skall användas för ny sträckning av södra delen av Syrénvägen skall överföras till Oskarshamns kommun som allmän plats. Detsamma gäller mark på fastigheten Blåmesen 1 som skall överföras till kommunen som lokalgata enligt planen. Detaljplanen föreskriver vidare att mark överförs från norra och nordvästra delen av Oskarshamn 3:10 till Blåmesen 13 samt att norra delarna av fastigheterna Blåmesen 1 och 2 överförs till Blåmesen 13 för att bli kvartersmark Handel och användas för parkeringsändamål. Dessutom ska mark som idag är gatumark i anslutning till befintlig infart till Blåmesen 13 från Syrénvägen överföras till fastigheten Blåmesen 13. Gemensamhetsanläggningar med mera Exploateringssamverkan Ny in- och utfart till/från ICA Maxi´s parkering till Döderhultsvägen ska projekteras och byggas genom exploateringssamverkan mellan Fastica 44 AB och Oskarshamns kommun. Exploateringsavtal skall upprättas. Sida 24 Exploateringssamverkan Servitut 0882-572.1 för infart till Folkets Park och ICA Maxi´s varuintag och personalparkering från Norra Fabriksgatan gäller upphävs. Den skall ersättas med avtal om ny formell gemensamhets-anläggning som skall bildas i en anläggningsförrättning. GENOMFÖRANDE SBN 2015-04-14 100 2015-04-10 SAMRÅDSHANDLING DETALJPLAN FÖR BLÅMESEN 13 M.FL. FASTIGHETER EKONOMISKA FRÅGOR TEKNISKA FRÅGOR Fastighetsbildning Tekniska utredningar Kostnaden för upprättande av detaljplanen bäres av exploatören, Fastica 44 AB. Kostnaden för tekniska utredningar kopplade till utbyggnaden bäres av exploatören. Kostnader för husbyggnads- och anläggningsarbete inom kvartersmark bäres av exploatören. Kostnaden för undanflyttning eller skydd av kablar skall bäras av exploatören. För nuvarande Blåmesen 13 är en geoteknisk undersökning utförd av WSP 2005-08-26. Den utfördes för att klarlägga de geotekniska förutsättningarna för att bygga ut parkering mot norr och provborrning skedde då i den slänt som senare blev det utökade parkeringsdäcket. För det område på vilket varuhusets tillbyggnad planeras och för ny in- och utfart genom parkeringsgarage på fastigheten Oskarshamn 3:10 har en kompletterande geoteknisk undersökning utförts (WSP 2013-07-05). Grundläggning av varuhusets tillbyggnad ska utföras enligt anvisningar i tidigare och ny geoteknisk undersökning. Massförflyttningar och vägunderbyggnad för ny in- och utfartsväg genom garage ska ske enligt rekommendationerna i geoteknisk undersökning. Dessa vägar bör utföras med stödmur mot norr. Den totala entreprenadkostnaden för att skapa ca 50 parkeringsplatser på ett övre däck beräknas till ca 9.4 miljoner kronor (november 2014). Motsvarande tillkommande kostnad för ett öppet garage för cirka 70 parkeringsplatser under den nya butiksbyggnaden beräknas till cirka 9.9 miljoner kronor. I det senare fallet är kostnaden för en skruvhiss mellan parkeringsplan och butiksplan inkluderad. Inlösen och ersättning Kvartersmark som används för ny sträckning av Syrénvägen överförs till Oskarshamn kommun från fastigheterna Blåmesen 1 och 13 utan ersättning. Gatumark vid befintlig infart till ICA Maxis parkering som slopas överförs till fastigheten Blåmesen 13 utan ersättning. Trafikutredning för Kv. Blåmesen 13 med flera har utförts av WSP 2014-11-06. Alternativ 5 i utredningen har legat till grund för detaljplanen. Utredningen bifogas som bilaga 1. VA-utredning för Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter har utförts av WSP 2015-03-10 och bifogas som bilaga 2. Bullerutredning för Kv. Blåmesen 13 m.fl. fastigheter har utförts av WSP 2015-03-10 och bifogas som bilaga 3. Kvartersmark som används för ny sträckning av. GENOMFÖRANDE Sida 25 SBN 2015-04-14 101 Samhällsbyggnadskontoret Oskarshamns kommun, Varvsgatan 8, Box 706, 572 28 Oskarshamn tel: 0491-880 00, fax: 0491-883 09, e-post: [email protected] 2015-04-10 SBN 2015-04-14 102 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Lennart Nilsson E-post: [email protected] Tel: +46 0491-764565 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 Yttrande över Svenska Kraftnäts samråd om utredningskorridoren för ny 400 kV-ledning mellan Ekhyddan och Nybro Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom samhällsbyggnadskontorets yttrande. Ärendet Svenska Kraftnät har till Oskarshamns kommun remitterat en planerad utbyggnad av en 400 kVledning mellan Ekhyddan och Nybro. Strategi- och näringslivsenheten har remitterat ärendet vidare till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande senast den 15 mars 2015 (senare förlängt till den 13 april). Den planerade ledningen har som syfte att förbättra kraftnätets överföringsförmåga i regionen. Bakgrunden till detta är den stora effektvolym som kommer att transporteras i nätet i samband med att utlandsförbindelsen NordBalt, mellan Sverige och Litauen, tas i drift. NordBalt kommer att ansluta till Nybrostationen i Nybro kommun. När NordBalt är tagen i drift kommer effekttransporten på de två 400 kV-ledningar som är anslutna till stationen i Nybro att öka med upp till 700 megawatt (MW). Svenska Kraftnät har nu valt ut ett av de fyra huvudalternativ som var uppe till samråd under hösten 2014. Beslutet blev att man stannade för alternativ 1 (bilaga 1). Alternativet innebär en parallellförläggning invid en redan befintlig ledningsgata för 400 kV-ledningen Ekhyddan- Alvesta från Ekhyddan fram till Lämmedal. Vid Lämmedal viker sträcknings förslaget söderut och anläggs i anslutning till ledningsgatan för den befintliga 400 kV-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Det här samrådet har begränsats i första hand till de aspekter som projektet förväntas påverka. Det gäller då främst påverkan på boendemiljöer samt natur- och kulturvärden. Utredningskorridoren är 400 meter bred. I en kommande MKB kommer analysen att fördjupas ytterligare. Enligt den gjorda miljökonsekvensbeskrivningen är konsekvenserna för flertalet intresseområden små till måttliga (boendemiljö, landskapsbild, rekreation och friluftsliv samt naturresurshushållning). För skyddade naturområden och enskilda markägare bedöms konsekvenserna dock bli stora. Underlaget i sin helhet (inkl. kartor) finns att läsa på följande sida på nätet: ww.svk.se/Projekt/Utbyggnadsprojekt/Ekhyddan-Nybro/Samradsunderlag-och-kartor SBN 2015-04-14 103 2015-04-10 Samhällsbyggnadskontorets bedömning Det alternativ (alternativ 1) som man nu valt är detsamma som samhällsbyggnadsnämnden förespråkade i sitt yttrande från 2014-08-21, § 147. Huvudargumentet är att om man lokaliserar en ny ledning i anslutning till en redan befintlig ledningsgata, så blir intrånget betydligt mindre (åtgången av skogsmark m.m.) än vid anläggning av en helt ny kraftledningsgata. Redan inför utbyggnaden av 400 kV-ledningen mellan Ekhyddan-Lämmedal (dnr 2012/713) valde man bort dragningen motsvarande alternativ 1 för att ha kvar möjligheten att samförlägga EkhyddanNybro i en befintlig ledningsgata. Denna intention har man nu alltså hållit fast vid. Det nu valda alternativet berör ett flertal skyddsvärda naturområden. Naturreservat och Natura 2000-områden omnämns särskilt i underlaget, men det finns många andra mindre naturområden med höga naturvärden som kommer att beröras (t.ex. nyckelbiotoper, sumpskog och områden utpekade i ängs- och hagmarksinventeringen). Vid fastställande av den slutliga ledningsdragningen bör även icke skyddad natur beaktas och så långt möjligt lämnas opåverkade. Skyddsavståndet mellan kraftledningar och bostäder, eller andra platser där människor varaktigt vistas, bör vara minst 200 meter för att svara mot intentionerna i gällande översiktsplan för Oskarshamns kommun. Det är mycket viktigt att uppmärksamma och vidta lämpliga åtgärder för de bostadsfastigheter/personer som berörs av den sträckning som man nu har valt. Det föreslagna alternativet bedöms inte strida mot någon kommunal detaljplan. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Förvaltningschef ______________________ Lennart Nilsson Kommunekolog Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-04-08 - Karta över vald korridor Skickas till Kommunstyrelsen SBN 2015-04-14 104 2015-04-10 Bilaga 1 SBN 2015-04-14 105 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskansli Lennart Nilsson E-post: [email protected] Tel: +46 0491-764565 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 M 2015-354 Förslag till nya och utökade Natura 2000områden i Kalmar län Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom samhällsbyggnadskontorets yttrande. Ärendet Regeringen beslutade i januari 2014 att ge Länsstyrelserna i uppdrag att komplettera listan av Natura 2000-områden med nya objekt. Anledningen var att EU-kommisionen har uppmärksammat en del brister i detta nätverk av särskilt skyddsvärda naturområden, vars syfte är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom gemenskapen. Främst är det fråga om att vissa naturtyper och arter är dåligt representerade i de sedan tidigare utpekade Natura 200-områdena. Bland bristmiljöerna återfinns bland annat smala Östersjövikar, rev, mindre vattendrag, silikatgräsmarker (gräsmark på urbergsunderlag) och trädklädda betesmarker. Exempel på arter med bristfälligt skydd i länet är tumlare, barbastell och dvärglåsbräken. Länsstyrelsens förslag till komplettering täcker inte in alla nuvarande brister. I den här översynen har man främst koncentrerat sig på att komplettera med områden som är skyddade som naturreservat. För Oskarshamns kommun innebär förslaget att åtta stycken befintliga naturreservat föreslås bli Natura 2000-områden. Sex andra reservat, som i dag endast i vissa delar är Natura 2000-område, blir i sin helhet Natura 2000-områden. De åtta föreslagna reservaten är Bockemålen, Fagereke, Hulteglänn, Ishult, Lämmedal, Sjöboviken, Späckemåla och Stamsjövägen. Två av dessa, Fagereke och Sjöboviken, är bildade av kommunen och ligger på kommunalt ägd mark. De sex reservaten som föreslås få ett skydd som omfattar hela sin areal är Blomsfors, Figeholm, Köksmåla, Norra Göten, Ölvedal och Mörtfors. De arter som föreslås till komplettering, och som förekommer i redan utpekade Natura 2000områden i Oskarshamns kommun, är läderbagge och ekoxe. Läderbaggen föreslås komplettera artlistan över Misterhult och ekoxe sättas upp på listan över Bråbygden och Misterhult. Samhällbyggnadskontorets yttrande Det nu liggande förslaget innebär inga stora förändringar i jämförelse med vad som redan gäller för de skyddade områdena. Detta gäller också de två kommunalt ägda naturreservaten. Några nyheter innebär det dock. En tillståndsplikt träder i kraft för att få utföra åtgärder som på ett ”betydande sätt påverkar miljön” i Natura 2000-området. Områdena blir också per automatik riksintresse enligt 4 kapitlet i Miljöbalken. Ett utpekande som Natura 2000-område innebär att reservatens status höjs en hel del, vilket får ses som en fördel ur kommunal synvinkel. Detsamma gäller möjligheten att i framtiden kunna använda SBN 2015-04-14 106 2015-04-10 EU-medel till nödvändiga skötsel- och restaureringsåtgärder. Kompletteringen bidrar även till att uppnå de mål om skydd för svenska naturmiljöer som Sverige som land åtagit sig. De två kommunala reservaten Fagereke och Sjöboviken har idag ett bra skydd för att värna deras natur- och kulturvärden. Ytterligare skydd av deras naturvärden är kanske inte helt nödvändigt, men innebär å andra sidan inga stora förändringar mot dagens situation. Sammanfattningsvis har samhällsbyggnadskontoret inga invändningar mot att ge de åtta reservaten i Oskarshamn kommun status av Natura 2000-område. Även utvidgningen av de redan befintliga Natura 2000-områdena bedöms vara relevant. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef ______________________ Lennart Nilsson Kommunekolog Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-03-16 Skickas till Länsstyrelsen, 391 86 Kalmar SBN 2015-04-14 107 2015-04-10 SBN 2015-04-14 108 2015-04-10 SBN 2015-04-14 109 2015-04-10 SBN 2015-04-14 110 2015-04-10 SBN 2015-04-14 111 2015-04-10 SBN 2015-04-14 112 2015-04-10 SBN 2015-04-14 113 2015-04-10 SBN 2015-04-14 114 2015-04-10 Utökning SBN av Natura 2000-området, Hulteglänn 2015-04-14 115och Lämmedal Rödviksnäs 2015-04-10 Bilaga 1 Petersborg Hultet Östrahult Nylund Älgmossen Bergebo Rovkärret Gunnebo Gransmåla Järngallra Ramshult Norget Lämmedal Hulteglänn Hultsnäs Sjoketorp Knartorp Smerum Nygård Sörebo Grönlid Fridhem Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Sjönäs Utökning SBN av Natura 2000-området, Figeholm116 2015-04-14 Sl ät Hällehagen hul te b Ekelund 2015-04-10 Bilaga 2 Sockengården äc ke n Oppstugan Norrgården Nerstugan Paradismossen Egelgöl Hagaberg Haga Höghult Stora Fighult Nedre Solliden Fig h ult eb äc ke Högskulla Höganäs n Eriksmåla Lilla Fighult Bråtkärret Gåskärret No rrå n Löjviken Sö r ån Holmsgården Gränden Figeholm Petersborg Stora Skaftvikebäck Hagalund Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Stora Skaftvik Stekflagen Övre Bodviken Utökning SBN av Natura 2000-området, Runnö 117 2015-04-14 2015-04-10 Storö Slobb Runnö Runnöfjärden Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Runnö Bilaga 3 Utökning SBN av Natura 2000-området, Bockemålen, 2015-04-14 118 Stamsjövägen och Köksmåla 2015-04-10 Lassemosse Bilaga 4 Stora Nymossen Eka Gunnarsmåla Kristinelund Applemålen Västragård Köksmåla sund Grytsjöhult Sjömossen Storbygget Baggkärret Grindstugan Salkärret Trästängen Venerna Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Utökning SBN av Natura 2000-området, Fagereke och Sjöboviken 2015-04-14 119 Svartlocketorpet Kilen Fallebo 2015-04-10 Bilaga 5 Solbacken Ekelund Havslätt Fagereke Kolsö Humlekärrshult Kolberga Norrby Norrtorn Fredriksberg Oskarshamn Orrängen Grönlid Horsö Södertorn Gröndal Åsa Ärnemar Lyckebo Trekanten Kristineberg Lövgrensåsa Klämnaåsa Lilla Stora Lyckebo Kristineberg Klämna Örbäcken Vackrahorv Johanneslund Solhem Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Överby Sjöbo Amerika Utökning SBN av Natura 2000-området, Ishult 2015-04-14 120 2015-04-10 Bilaga 6 Snippen Fridhem Stjärneberg Kvarnnäs Appeltorp Ishult Solbacka Furuhill Sjöliden Björkvik Stenbo Grönvik Issjön Grönkullen Skogdalen Bergsmåla Ishult Tingshuset Grogöl Rosenlund Grönskog Kronobäck Stora Hökhult Lilla Hökhult Möllekulla Gullhanetorp Dabbekulla Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Sörbo Utökning SBN av Natura 2000-området, Norra Göten 2015-04-14 121 och Ölvedal 2015-04-10 Götehult Axels kärr Manketorp Tarmlångsmossen Gastebacken Springaremåla Kvarnen Dalkärret SmedDunsjömåla Sjömossen Vedkärret Ölvedal stugan Kilen Kilgölen Besuddängen Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Skogshyddan Bilaga 7 Utökning SBN av Natura 2000-området, Späckemåla 2015-04-14 122 2015-04-10 Bilaga 8 Strömslund Kyrkgölen Misterhult Perstorpet Späckemåla Gäster Ekenäs Brodalen Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Utökning SBN av Natura 2000-området, Mörtfors123 2015-04-14 2015-04-10 Bilaga 9 Smedstorp Bjursjöholm Svingen Melekärret Bjurvik Svingölen Granstorpet Gränstorpet Fågelmossen Nytorp Stäckkärr Kappemåla Mörtfors Torshult Görlid Västra Ramnebo Östra Ramnebo Sundsholm Käringmossen Jungfruängen Tjurshult Håmgölen Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Utökning SBN av Natura 2000-området, Västra Marströmmen 2015-04-14 124 2015-04-10 Bilaga 10 Sinnerum Udden Bälö Petershäll Smedserum Hagstugan Maren Tribbhult Stjärneberg Virum Nybygget Backstugan Kvarnstugan Smedstorp Vickerum Melekärret Svingen Bjurvik Granstorpet Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Utökning SBN av Natura 2000-området, Emsfors-Karlshammar 2015-04-14 125 2015-04-10 Karlsberg Eknäs Kronoborg Grönelid Bilaga 11 Grinderum Nytorpet Lillängen Sjöhagen Älvehult Knarfällan Kungslid Kofällan Em ån Minnet Horsmossen Skrikakvarnen Gummemossen Snoke- Lyckan Strömsborg Målen Hällefors Källan stugan Berggölsängarna Storö hagen Påskallavik Nerängarna Kohagsängarna Hulteave Hälleforshult gården Näsängen Smedserum Em å Bolö n Gummemosse Emmekalv Villan Korpekärr Flagängarna Norra Kalvekärret Broksäng Södra Kalvekärret Gubbemossen Emsfors Ekeberg Långemossen Långmossarna Visborg Fridhem Skruvshult Rosendal Fågelsjö Ängsholm Ekesborg Färjekärret Sjön Ekelund Skärvet Karlshöjd Dammbäcken Stora Dunkelid Mösjön Södra mark Åbymossen Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område Pärontorpet Biliden Berkegöl Utökning SBN av Natura 2000-området, Blomsfors 2015-04-14 126 2015-04-10 Bilaga 12 Söre Sörbo Solhammar Storyttern Petersborg Lofälleviken Kristineberg Lilla Hästhagsviken Högtorp Stora Hästhagsviken Norra HolmsängsStora Djupstrecket viken Kolsjömåla Kolsjön Södra Holmsängsviken Lillyttern Västerbo Lindhem Sulegång Åkrokmossen Grimgölen Hemsjön Virån Grimgölen Norra Ösjön Ljusgöl Sand- bäcken Teckenförklaring Naturreservat som även föreslås bli Natura 2000-område ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Befintligt Natura 2000-område SBN 2015-04-14 127 2015-04-10 SBN 2015-04-14 128 2015-04-10 SBN 2015-04-14 129 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Marie Lindström E-post: [email protected] Tel: +46 0491-88315 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 M 2015-281 Remiss gällande förslag till nya föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget och översänder till Naturvårdsverket. Ärendet Naturvårdsverket har remitterat förslag till nya bekämpningsmedelsföreskrifter till kommunen. Synpunkter ska lämnas senast 10 april. Samhällsbyggnadsnämnden har fått förlängd remisstid till 29 april. I remissen föreslås att Naturvårdsverkets nuvarande föreskrift om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) ska ersättas med två nya föreskrifter med inriktning på växtskyddsmedel respektive biocidmedel. Det är en anpassning till nya bekämpningsmedelsförordningen (SFS 2014:425), aktuell europeisk lagstiftning samt ny kunskap inom området. Bakgrund Genom att nya föreskrifterna upprättas och ersätter den befintliga, bedömer naturvårdsverket att nuvarande skyddsnivå, för till exempel yt- och grundvatten, ska behållas eller utökas. Naturvårdsverket har bedömt att det är lämpligt att ersätta föreskriften med två stycken nya föreskrifter eftersom det är stor skillnad mellan växtskyddsmedel respektive biocidmedel med hänsyn till användning, spridningsmetod och typ av medel. Växtskyddsmedel används bland annat för att förebygga skada på växter, till exempel inom jordbruk samt för att förhindra skador från växter, till exempel på vägar, banvallar och golfbanor. Biocider används bland annat för att bekämpa organismer som är skadliga för människors och djurs hälsa samt orsakar skada på egendom. Med tydlig reglering blir det enklare för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Naturvårdsverket anser att bestämmelser om spridning av bekämpningsmedel är viktiga verktyg och incitament för att bestämma och följa skyddsavstånd till skyddsvärda objekt, till exempel vattendrag. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Förslagen till nya föreskrifter bedöms i sin helhet vara positiva, ge ett gott skydd för människors hälsa och miljö samt uppnå syftet att begränsa spridning utanför användningsområdet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning är att skyddet för yt- och grundvatten förstärks. Exempel på detta är att fasta skyddsavstånd införs och gäller alla användare för att minska oavsiktlig spridning till omgivningen. För yrkesmässig användning gäller fortsättningsvis även att ett anpassat skyddsavstånd också ska beräknas utifrån bland annat väder och vind. Förslaget kommer att innebära förändringar för den generella tillståndsplikten inom vattenskyddsområden. Användning och spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden avses på sikt enbart regleras genom vattenskyddsföreskrifter. Det gäller för vattenskyddsområden som inrättas genom 7 kap 22 § miljöbalken och efter 1 januari 2016. Det bedöms vara mer SBN 2015-04-14 130 2015-04-10 ändamålsenligt och behovsanpassat för vattentäkter, om skyddsnivån regleras i vattenskyddsföreskrifter för aktuellt området. För äldre vattenskyddsområden utan reglering av bekämpningsmedelsanvändning, föreslås den generella tillståndsplikten kvarstå. Dubbelreglering undviks och det underlättar för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Genom att hantering och spridning inte längre begränsas till att bara gälla utomhus, utan även i inomhusmiljöer, kommer t ex användning i växthus att omfattas av föreskrifterna. Informationsplikten, från verksamhetsutövaren till allmänheten, begränsas inte till anmälnings- eller tillståndspliktiga åtgärder enligt nuvarande utformning av förslag till växtskyddsmedelsföreskrift. När verksamhetsutövaren informerar allmänheten om spridning av växtskyddsmedel, har allmänheten möjlighet att undvika det påverkade området. För att effektiv tillsyn över informationsplikten ska kunna utföras behöver tillsynsmyndigheten få kännedom om att bekämpning har skett. Det skulle kunna lösas med att förslaget till växtskyddsmedelsföreskrift kompletteras med en underrättelseplikt från verksamhetsutövaren till tillsynsmyndigheten. Det skulle i så fall betyda att om bekämpning sker på en yta understigande 1 000 m2 som allmänheten har tillträde till, ska myndigheten underrättas senast i samband med spridningstillfället. Alternativet kan vara att informationsplikten till allmänheten inskränks till anmälnings- eller tillståndsåtgärder i enlighet med föreslaget till föreskrift. Den uteblivna informationen kan i så fall medföra att allmänhetens skydd i viss mån minskar. Biocidprodukter används bland annat för att bekämpa organismer som är skadliga för människors och djurs hälsa samt orsakar skada på egendom, så kallad skadedjursbekämpning. Samhällsbyggnadskontoret har i likhet med Naturvårdsverket begränsade kunskaper om omfattningen av den skadedjursbekämpning som förekommer idag. Underrättelseplikten som föreslås i biocidföreskriften anser samhällsbyggnadskontoret vara en bra väg för tillsynsmyndigheten att få vetskap om i vilken omfattning skadedjursbekämpning sker. Det ger också tillsynsmyndigheten möjlighet att vidta tillsynsåtgärder för att begränsa skada och spridning av ”ohyra” till andra närliggande fastigheter. Underrättelseplikten från verksamhetsutövaren till tillsynsmyndigheten, innebär att det kan bedrivas tillsyn över hur informationsplikten till allmänheten genomförs. Föreskrifterna ökar möjligheten att nå miljömålet ”Giftfri miljö” genom att begränsa riskerna i omgivningen och ökar säkerheten för allmänheten vid användande av bekämpningsmedel. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef ______________________ Marie Lindström Miljö och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Missiv från Naturvårdsverket Naturvårdsverkets konsekvensutredning av förslag till föreskrifterna Naturvårdsverkets utkast 2015-02-25 till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Naturvårdsverkets utkast 2015-02-25 till föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter Skickas till [email protected] Ange ärendenr NV-08607-11 SBN 2015-04-14 131 2015-04-10 SBN 2015-04-14 132 2015-04-10 SBN 2015-04-14 133 2015-04-10 SBN 2015-04-14 134 2015-04-10 Konsekvensutredning av förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter 1 Beskrivning av vad Naturvårdsverket vill uppnå Bakgrund Till följd av bl.a. direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG) (bekämpningsmedelsdirektivet), antog regeringen den 28 maj 2014 en ny förordning om bekämpningsmedel (SFS 2014:425) (bekämpningsmedelsförordningen) som började gälla den 15 juli 2014. I bekämpningsmedelsförordningen samlas regler som rör bl.a. godkännande och användning av växtskyddsmedel och biocidprodukter, däribland bestämmelser som genomför bekämpningsmedelsdirektivet i svensk rätt. Bekämpningsmedel är en sammanfattande term som innefattar både växtskyddsmedel och biocidprodukter. I den nya förordningen har reglerna för växtskyddsmedel och biocidprodukter delats upp och behandlas i separata kapitel. Naturvårdsverket har i förordningen lämnats bemyndigande att besluta om närmare föreskrifter om skyddsavstånd och försiktighetsmått som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Detta reglereras idag genom Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) som avser kemiska bekämpningsmedel, vilket innefattar både växtskyddsmedel och biocidprodukter. De framtagna utkasten till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter föreslås ersätta SNFS 1997:2. Växtskyddsmedel används bl.a. för att förebygga skada på växter t.ex. inom jordbruket samt för att förhindra skador från växter t.ex. på vägar, banvallar och golfbanor. Biocidprodukter används bl.a. för att bekämpa organismer som är skadliga för människors och djurs hälsa samt som orsakar skada på egendom. Enligt EU förordning nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EU:s biocidförordning) är biocidprodukter indelade i fyra huvudgrupper (desinfektionsmedel, konserveringsmedel, bekämpning av skadedjur samt övriga biocidprodukter) som tillsammans innefattar 22 olika produkttyper. I huvudgruppen bekämpning av skadedjur ingår t.ex. träskyddsmedel (produkttyp 8), rodenticider (produkttyp 14) och insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur (produkttyp 18). SBN 2015-04-14 135 2015-04-10 Ett bekämpningsmedel måste vara godkänt av Kemikalieinspektionen för att få säljas och användas i Sverige. Godkännandet innehåller krav på användningen i form av angivet användningsområde och försiktighetsmått som behöver vidtas vid användningen. Bestämmelser om skyddsåtgärder och försiktighetsmått vid användning av bekämpningsmedel behövs för att ytterligare förebygga och förhindra oönskad förorening vid användning av bekämpningsmedel. Problembeskrivning Flera av bestämmelserna i Naturvårdsverkets befintliga föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) har förts över till bekämpningsmedelsförordningen. Naturvårdsverket har enligt förordningen möjlighet att meddela nya föreskrifter med ytterligare bestämmelser om hantering av bekämpningsmedel. Fram till dess att nya föreskrifter har beslutats kommer bekämpningsmedelsförordningen att gälla parallellt med SNFS 1997:2. Detta innebär att under en övergångsperiod gäller såväl bestämmelserna i bekämpningsmedelsförordningen som bestämmelserna i SNFS 1997:2. Vid användning av växtskyddsmedel och biocidprodukter riskerar bekämpningsmedlet att spridas utanför användningsområdet. För att förebygga och förhindra att växtskyddsmedel sprids utanför sitt användningsområde, har EU antagit bekämpningsmedelsdirektivet som har genomförts i svensk rätt genom bekämpningsmedelsförordningen. Direktivet omfattar för närvarande endast växtskyddsmedel. Vad Naturvårdsverket vill uppnå med regleringen Syftet är att ta fram nya föreskrifter som är anpassade till bestämmelserna i bekämpningsmedelsförordningen. Målsättningen i detta arbete har varit att ta fram bestämmelser med motsvarande skyddsnivå som gäller enligt SNFS 1997:2 samt bestämmelser om ytterligare försiktighetsåtgärder beträffande spridning och hantering av växtskyddsmedel som behövs och som har stöd i bekämpningsmedelsdirektivet. Detta för att säkerställa ett gott skydd mot spridning av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. De föreslagna föreskrifterna utgör en del av det svenska införlivandet av bekämpningsmedelsdirektivet. SBN 2015-04-14 136 2015-04-10 2 Beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det Naturvårdsverket vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Alternativ 1: nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs Detta alternativ utgör huvudalternativet som Naturvårdsverket har valt att gå vidare med. Utkast till nya föreskrifter presenteras i sin helhet med förtydligande kommentarer i separata dokument i remissutskicket. I samband med att de nya föreskrifterna träder ikraft upphävs de befintliga föreskrifterna SNFS 1997:2 och Naturvårdsverkets allmänna råd för tillämpningen av föreskrifterna AR 97:3. Mer information om tidpunkt för ikraftträdande och informationsinsatser som kan behövas till följd av detta finns i avsnitt 7. Förslaget består av två separata föreskrifter, en för spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel och en för spridning av vissa biocidprodukter. Anledningen till uppdelningen är att växtskyddsmedel och biocidprodukter skiljer sig avseende användningsområde, spridningsmetoder och typ av medel. Syftet är vidare att förenkla för tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare och att underlätta eventuella framtida revideringar av föreskrifterna. Alternativ 2: inga nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter behålls Att inte utfärda några nya föreskrifter och inte upphäva Naturvårdsverkets befintliga föreskrifter SNFS 1997:2 skulle innebära att regler om spridning av bekämpningsmedel även fortsättningsvis skulle finnas i två separata regelverk som överlappar varandra inom flera områden. Detta skulle enligt Naturvårdsverkets bedömning leda till svårigheter i tolkningen av bestämmelserna för både tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare. Naturvårdsverkets befintliga föreskrifter utfärdades strax innan miljöbalkens införande och långt innan bekämpningsmedelsdirektivets införande. Tillsammans med att kunskaperna om bekämpningsmedels spridning i miljön har ökat innebär detta tillräckliga orsaker till att utfärda nya föreskrifter. Alternativ 3: inga nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs Ytterligare ett alternativ till den föreslagna regleringen är att Naturvårdsverket inte utnyttjar bemyndigandena i bekämpningsmedelsförordningen och samtidigt upphäver de befintliga föreskrifterna SNFS 1997:2. Detta skulle innebära att användning av bekämpningsmedel endast regleras genom bekämpningsmedelsförordningen. Enligt Naturvårdsverkets bedömning skulle detta leda till en försämrad skyddsnivå med risk för ökade halter bekämpningsmedel i miljön. Utan föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel skulle viktiga SBN 2015-04-14 137 2015-04-10 verktyg och incitament för att bestämma och följa skyddsavstånd till en rad skyddsvärda objekt saknas. Vidare skulle den generella tillståndsplikten för användning inom vattenskyddsområden försvinna och krav på information till allmänheten försvagas. När det gäller användning av biocidprodukter skulle en utebliven reglering innebära att det helt saknas generella bestämmelser om försiktighetsmått vid användningen. Utan generella föreskrifter för spridning av bekämpningsmedel skulle de försiktighetsmått som behövs för skydd av människors hälsa och miljön behöva ingå i användningsvillkoren för respektive produktgodkännande från Kemikalieinspektionen, alternativt förmedlas till tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare i form av rådgivning och vägledning. Rester av bekämpningsmedel påträffas vid undersökningar idag i bl.a. grundvatten och ytvatten. Mot bakgrund av detta och vad som anförts ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att enbart vägledningsinsatser inte är tillräckliga för att säkerställa ett gott skydd mot spridning av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. 3 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Föreslagen omfattning av de två föreskrifterna innebär små förändringar av vilka verksamheter som berörs av regleringen jämfört med vad som gäller enligt SNFS 1997:2. Föreskrifterna om hantering av växtskyddsmedel föreslås omfatta yrkesmässig användning av växtskyddsmedel till alla delar och icke yrkesmässig användning till vissa delar. Föreskrifterna om hantering av vissa biocidprodukter föreslås omfatta endast yrkesmässig användning. Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel I Sverige finns det ungefär 70 000 lantbruksföretag varav ca 30 000 uppger att de använder växtskyddsmedel enligt Statistiska Centralbyrån. 1 Av dem är ca 1 700 trädgårdsföretag med frilandsodling enligt statistik från Jordbruksverket. 2 Även användning av växtskyddsmedel inom skogsbruket berörs av regleringen. Enligt Jordbruksverket finns det 228 000 skogsföretag som framförallt använder växtskyddsmedel i samband med plantering. Årligen genomförs ca 55 000 slutavverkningar varav 75 % planterar nya plantor som kan vara aktuella att efterbehandla i fält. Uppskattningsvis 2,5 % av dessa 1 Statistiska centralbyrån 2007. Växtskyddsmedel i jord- och trädgårdsbruket 2006. 2 Jordbruksverket 2008. Jordbruksföretag och företagare 2007. JO 34 SM 0801. SBN 2015-04-14 138 2015-04-10 behandlas med växtskyddsmedel vilket innebär att omkring 1000 skogsföretag berörs av regleringen när det gäller behandling av plantor. 3 För växtskyddsmedel gäller vissa av bestämmelserna i de föreslagna föreskrifterna även vid hantering inomhus och inte bara användning utomhus som enligt de befintliga föreskrifterna. Omfattningen av användningen av växtskyddsmedel inomhus sträcker sig framförallt till användning i växthus. Detta innebär alltså att viss hantering av växtskyddsmedel i växthus omfattas av regleringen till skillnad mot vad som gäller sedan tidigare. Enligt uppgifter från Jordbruksverket finns det omkring 400 växthusföretag i Sverige. Den största användningen av växtskyddsmedel inom idrottsanläggningar sker på golfbanor. I Sverige finns det cirka 500 golfbanor och de flesta är geografiskt placerade i de södra och mellersta delarna av Sverige. Minst hälften av alla golfbanor i Sverige använder växtskyddsmedel. 4 Utöver privata aktörer berörs även användning av växtskyddsmedel inom offentlig förvaltning av regleringen. Det kan t.ex. vara fråga om användning av växtskyddsmedel vid skötsel av offentliga parker och andra grönområden. I dagsläget saknas dock uppgifter om hur utbredd denna användning är. Utöver användare av växtskyddsmedel berörs de myndigheter som utövar tillsyn över användningen och behandlar ansökningar om tillstånd eller anmälningar, d.v.s. i huvudsak den kommunala nämnden som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter Föreskrifterna föreslås omfatta yrkesmässig spridning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8, och som används för att bekämpa angrepp i trä, samt biocidprodukter som omfattas av produkttyp 14 eller 18. De verksamheter som främst berörs av föreskrifterna är företag som utför skadedjurssanering. Idag finns ingen svensk branschorganisation för skadedjurssaneringsföretag och det saknas uppgifter om exakt hur många företag som är verksamma i Sverige. Kemikalieinspektionen har dock identifierat 87 företag som har sanering som en del av sin verksamhet. Dessa företag fick under 2012 en enkät skickad till sig med frågor om bl.a. skadedjurssanering. Av dessa företag svarade 29 på enkäten. Det går inte att med säkerhet avgöra om de företag som inte svarade på enkäten arbetar med skadedjurssanering eller använder sig av biocidprodukter. 5 Antalet skadedjurssaneringsföretag som berörs av regleringen om biocidprodukter uppskattas därför 3 Jordbruksverket 2014. Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter om integrerat växtskydd. Dnr 4.4.16-1078/13. 4 WSP 2009. Användning och spridning av växtskyddsmedel vid golfbanor. 5 Kemikalieinspektionen 2012. Skadedjurssanerares behörighet. PM 11/12. SBN 2015-04-14 139 2015-04-10 till mellan ca 30 och 90 företag. Utbredningen av användningen av biocidprodukter i andra yrkesmässiga verksamheter än professionella saneringsföretag är emellertid okänd. Utöver privata aktörer berörs även användning av biocidprodukter inom offentlig förvaltning av regleringen. Det kan t.ex. vara fråga om användning av biocidprodukter vid skötsel av offentliga parker och andra grönområden. I dagsläget saknas dock uppgifter om hur utbredd denna användning är. Utöver användare av biocidprodukter berörs de myndigheter som utövar tillsyn över användningen och tar emot information om spridning av biocidprodukter, d.v.s. i huvudsak de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. 4 Uppgifter om de bemyndiganden som Naturvårdsverkets beslutanderätt grundar sig på I bekämpningsmedelsförordningen ges Naturvårdsverket fem olika bemyndigande att utfärda föreskrifter, fyra avseende växtskyddsmedel och ett avseende biocidprodukter. Föreskrifterna om växtskyddsmedel grundar sig på bemyndiganden i 2 kap. 36, 43, 46 och 59 §§ bekämpningsmedelsförordningen. Föreskrifterna om biocidprodukter grundar sig på bemyndiganden i 3 kap. 20 § bekämpningsmedelsförordningen. Dessa bemyndiganden presenteras, tillsammans med bestämmelser som bemyndigandena hänvisar till, i bilaga I. 5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen De föreslagna föreskrifterna motsvarar till stora delar de bestämmelser som finns i de befintliga föreskrifterna SNFS 1997:2, vilket innebär att föreskrifterna i de flesta fall inte medför några konsekvenser som inte redan följer av nu gällande reglering. Uppgifter om vilka konsekvenser regleringen medför är därför avgränsade till de delar som innebär förändringar jämfört med vad som redan idag gäller enligt SNFS 1997:2. Föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel Förslaget till föreskrifter motsvaras i huvudsak av vad som redan idag anges i Naturvårdsverkets allmänna råd för tillämpningen av SNFS 1997:2 (AR 97:3) eller gäller som SBN 2015-04-14 140 2015-04-10 rekommendationer från Säkert växtskydd. 6 Den föreslagna regleringen innebär enligt Naturvårdsverket en förstärkning av nuvarande rekommendationer vilket underlättar tillsynen av verksamheter som träffas av föreskrifterna. Regleringen bedöms kunna medföra konsekvenser för de verksamhetsutövare som idag inte följer rekommendationerna inom branschen och vägledningen i AR 97:3. Under 2010 och 2011 genomförde Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket ett gemensamt vägledningsprojekt, Kemikalier i lantbruket, där 133 av landets kommuner deltog och sammanlagt genomförde 939 inspektioner av lantbruks- och trädgårdsföretag. Resultaten från projektet visade att 93 procent av de inspekterade företagen förvarade sina produkter på ett säkert sätt, 99 procent av sprutförarna hade genomgått behörighetsutbildning, 95 procent hade dokumentation om sin spridning, 96 procent fyllde sin spruta på lämplig plats och 99 procent använde en lämplig plats för rengöring. Vid inspektionerna ingick även kontroll av efterlevnad av Naturvårdsverkets allmänna råd AR 97:3. 7 En grov uppskattning gör gällande att omkring 93-99 procent av användarna av växtskyddsmedel redan idag uppfyller de allmänna råd och branschrekommendationer som föreslås ingå i de nya föreskrifterna. Den föreslagna regleringen av växtskyddsmedel berör alltså endast de 1-7 procent av användarna av växtskyddsmedel inom lantbruket som inte följer allmänna råd och branschrekommendationer, dvs. omkring 300-2100 lantbruksföretag. Förslaget till föreskrifter innebär i sak att det införs obligatoriska skyddsavstånd till följande skyddsobjekt vid spridning av växtskyddsmedel utomhus: 1. 2 meter till öppna diken och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar, 2. 6 meter till sjöar och andra vattendrag än öppna diken räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och 3. 12 meter till dricksvattenbrunnar. I förhållande till allmänna råden AR 97:3 har skyddsavståndet till diken utökats till från 1 till 2 meter, vilket även gäller i förhållande till dagvatten- och dräneringsbrunnar. Fasta skyddsavstånd föreslås även till sjöar och vattendrag samt till dricksvattenbrunnar, vilket gäller redan nu som rekommendationer enligt AR 97:3. De verksamhetsutövare för vilka införandet av obligatoriska skyddsavstånd medför kostnadsmässiga konsekvenser är främst begränsat till de som idag inte följer rekommendationerna i AR 97:3. Inom jordbruket kan kostnadsmässiga konsekvenser 6 Säkert växtskydd är en utbildningskampanj med syfte att förbättra hanteringen av växtskyddsmedel i svenskt jordbruk. Kampanjen drivs av LRF i samarbete med Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Lantmännen, Kemikalieinspektionen och Svenskt Växtskydd. 7 Kemikalieinspektionen 2012. Kemikalier i lantbruket – ett samverkansprojekt för tillsynsmyndigheter. Tillsyn 3/12. SBN 2015-04-14 141 2015-04-10 uppkomma i form av skördebortfall inom de områden av odlingarna som inte besprutas med växtskyddsmedel till följd av kravet på obligatoriska skyddsavstånd. När det gäller sjöar och andra vattendrag gav Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, Lantmäteriet i uppdrag att 2011 utföra beräkningar av hur många sjöar och vattendrag det enligt den topografiska kartan finns i åkermark. Enligt dessa beräkningar uppgår arealen åkermark som påverkas av kravet på obligatoriska skyddsavstånd till sjöar och vattendrag till 57 miljoner meter eller 34 000 hektar vid krav på 6 meters skyddsavstånd, vilket utgör ca 1,3 % av den svenska åkermarken. Skördebortfallet för att inte alls kunna odla på dessa ytor beräknas till omkring 20-25 miljoner kronor för spannmål och oljeväxter. Denna uppskattning är dock i överkant eftersom krav på att hålla skyddsavstånd inte innebär krav på att helt avstå från att odla på dessa ytor och att ett skyddsavstånd på 6 meter i de flesta fall redan hålls till följd av de allmänna råden AR 97:3. Exakt hur stora kostnaderna för skördebortfall blir på grund av krav på skyddsavstånd är svårt att uppskatta eftersom detta beror på ett flertal faktorer såsom vilken gröda som odlas, vilka växtskyddsmedel som används och vilka övriga växtskyddsåtgärder som vidtas. Naturvårdsverket har inte några uppgifter om hur många diken och dricksvattenbrunnar det finns på eller i anslutning till svensk åkermark och kan därför inte uppskatta hur stora arealer som påverkas av att hålla skyddsavstånd till dessa skyddsobjekt. Dessa arealer är sannolikt mycket mindre än de områden som påverkas av kravet på skyddsavstånd till sjöar och vattendrag. De föreslagna föreskrifterna innehåller även obligatoriska skyddsavstånd (30 meter samt 15 meter vid hantering på s.k. säker plats) utomhus vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt vid rengöring av spridningsutrustning. Föreskrifterna innehåller dessutom krav på att sådan hantering ska ske på lämplig plats och inte får ske på mycket genomsläppliga ytor eller hårdgjorda ytor där möjlighet till uppsamling saknas. Detta gäller redan idag som rekommendationer enligt AR 97:3. Även rekommendationer inom branschen gör gällande att tillredning av växtskyddsmedel bör ske på en säker plats. 8 För de verksamheter som inte följer rekommendationerna kan regleringen innebära kostnader för att förlägga hanteringen till en lämplig plats. Naturvårdsverket har inte något underlag för att närmare kvantifiera storleken på dessa kostnader. Inom jordbruket bör dock kravet på lämplig plats för hanteringen och obligatoriskt skyddsavstånd i de flesta fall kunna uppfyllas utan att det medför ökade kostnader. Föreskrifterna omfattar även hantering av växtskyddsmedel i växthus när det gäller krav på att utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning ska ske på en lämplig plats. Växthusföretagen kan behöva vidta åtgärder för att se till att denna 8 Broschyr från Säkert växtskydd 2010: http://www.sakertvaxtskydd.se/sv/Bibliotek/Hjalpmedel94/ SBN 2015-04-14 142 2015-04-10 hantering inte utförs på ytor av grus, asfalt eller betong. Naturvårdsverket har inga uppgifter om hur många växthusföretag som kan komma att beröras av förändringarna. Även när det gäller hantering i växthus beräknas dock eventuell anpassning till föreslagna regler kunna ske utan ökade kostnader. Bestämmelserna om skyddsavstånd till vissa skyddsobjekt vid spridning, utspädning, blandning och tankning av växtskyddsmedel samt vid rengöring av spridningsutrustning föreslås även gälla icke yrkesmässig hantering. Förslaget bedöms inte medföra några kostnadsmässiga konsekvenser av betydelse eftersom denna hantering endast i begränsad utsträckning berör privatpersoner. Förslaget till föreskrifter innehåller även krav på att det utrymme där växtskyddsmedel lagras ska ge möjlighet till uppsamling av spill och läckage vilket även det omfattas av branschrekommendationer idag. 9 Regler om förvaring av kemiska produkter (vilket även innefattar växtskyddsmedel) finns även i föreskrifter från Kemikalieinspektionen 10 och Arbetsmiljöverket 11. De föreslagna bestämmelserna om plats för hantering och lagring av växtskyddsmedel kan innebära kostnader för ombyggnad av befintliga lokaler och utrymmen för de verksamhetsutövare som idag inte följer riktlinjerna från branschen. Bestämmelserna är anpassade efter den volym växtskyddsmedel som förvaras vilket innebär att sådana kostnader främst bedöms uppkomma för verksamheter som hanterar växtskyddsmedel i stora volymer. I förhållande till SNFS 1997:2 innehåller de föreslagna föreskrifterna inga utökade krav på tillstånd eller anmälan som kan föranleda kostnadsmässiga konsekvenser för myndigheter. Krav på tillstånd för användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden föreslås gälla även fortsättningsvis, dock med vissa justeringar enligt följande. Naturvårdsverket föreslår att tillståndsplikten begränsas till att endast omfatta vissa zoner av ett vattenskyddsområde (vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon) eftersom tillståndsplikt endast bedöms vara nödvändigt i de delar av vattenskyddsområdet där skyddsbehovet är som störst. Vidare föreslås tillståndsplikten endast gälla för vattenskyddsområden som har inrättats före den 1 januari 2016. Användningen av växtskyddsmedel i vattenskyddsområden kan i dag vara reglerad både genom vattenskyddsföreskrifter för varje enskilt vattenskyddsområde meddelade med stöd av miljöbalken och genom en generell tillståndsplikt för alla vattenskyddsområden i SNFS 1997:2. Miljödepartementet har i sin remiss 12 av förslag till ny bekämpningsmedelsförordning 9 Broschyr från Säkert växtskydd 2010: http://www.sakertvaxtskydd.se/sv/Bibliotek/Hjalpmedel95/ 10 Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer, 2 kap. §§7-9 11 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:19) och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker, §§21-22 12 Miljödepartementets remiss M2013/1675/R SBN 2015-04-14 143 2015-04-10 gjort bedömningen att användningen av växtskyddsmedel endast bör regleras genom vattenskyddsföreskrifter eftersom detta leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas bl.a. för dricksvatten. Dagens system med två parallella sätt att reglera användningen av växtskyddsmedel innebär även att möjligheten till ersättning enligt miljöbalken ser olika ut beroende på vilket rättsligt instrument myndigheten har valt att tillämpa. Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter innebär att vattenskyddsområden som inrättats före den 1 januari 2016 omfattas av den generella tillståndsplikten medan vattenskyddsområden som inrättas efter detta datum inte omfattas. Detta innebär att för nya vattenskyddsområden behöver en bedömning på lokal nivå göras av om behov av tillståndplikt föreligger. Naturvårdsverket gör bedömningen att detta på lång sikt leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd där möjligheten till ersättning får en mer harmoniserad tillämpning. I detta sammanhang ska även nämnas att enligt 2 kap. 36 § bekämpningsmedelsförordningen gäller inte den generella tillståndsplikten för användning av växtskyddsmedel i ett vattenskyddsområde eller de delar av ett vattenskyddsområde där användning av växtskyddsmedel är förbjuden enligt lokala vattenskyddsföreskrifter. Utöver vad som har anförts ovan gör Naturvårdsverket bedömningen att de föreslagna föreskrifterna inte medför några kostnadsmässiga konsekvenser. Regleringen bedöms inte heller innebära någon ändring i förhållande till vad som gäller idag beträffande tidsåtgång, administrativa och övriga kostnader, förändringar i verksamheten och konkurrensförhållanden. Naturvårdsverket bedömer att regleringen inte heller i andra avseenden kan komma att påverka företagen i väsentligt ändrad utsträckning. De krav som uppställs genom regleringen innebär inte att särskild hänsyn behöver tas till små företag. Föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter De föreslagna föreskrifterna om biocidprodukter är begränsade till att omfatta yrkesmässig spridning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8 träskyddsmedel, och som används för att bekämpa angrepp i trä, samt biocidprodukter som omfattas av produkttyp 14 rodenticider eller 18 insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur. Bakgrunden till denna begränsning av tillämpningsområdet av föreskrifterna är följande. För att en biocidprodukt ska få användas i Sverige måste den vara godkänd i någon av de produkttyper som anges i EU:s biocidförordning. Enligt Naturvårdsverkets bedömning är de befintliga föreskrifterna framför allt tillämpliga på biocidprodukter tillhörande huvudgruppen bekämpning av skadedjur inom vilken det finns sju olika produkttyper. Bland dessa produkttyper är det endast inom produkttyp 14 och produkttyp 18 som det finns biocidprodukter godkända i klass 1 eller 2, vilket innebär att de endast får användas i SBN 2015-04-14 144 2015-04-10 yrkesmässig verksamhet. 13 Inom övriga produkttyper, förutom produkttyp 19 avskräckande och tilldragande medel, saknas helt godkända produkter. Inom produkttyp 19 finns endast produkter godkända i klass 3, vilket innebär att dessa får användas av allmänheten. Denna produkttyp innefattar främst insektssprayer för privat bruk men även produkter som ska strykas på hästar för att skydda dem mot insekter. Biocidprodukter inom produkttyp 19 omfattas inte av de föreslagna föreskrifterna eftersom det främst rör sig om småskalig användning på människa och djur och inte direkt spridning i miljön. Utöver biocidprodukter i produkttyperna 14 och 18, föreslås föreskrifterna omfatta biocidprodukter i produkttyp 8 som används för att bekämpa angrepp i trä eftersom användningsområdet (och i regel även verksamma ämnen) i dessa biocidprodukter är detsamma som för biocidprodukter i produkttypen 18. Samma miljö- och hälsoskyddssynpunkter gör sig därför gällande oavsett produkttyp. Med den föreslagna regleringen undviks dessutom eventuella gränsdragningsproblem huruvida olika biocidprodukter för samma användnings-område ska omfattas av föreskrifterna eller inte. Exempelvis kommer föreskrifterna med föreslaget tillämpningsområde att gälla såväl vid bekämpning av trämyror som vid bekämpning av stackmyror. Naturvårdsverket gör bedömningen att det föreslagna tillämpningsområdet av biocidprodukter inte medför några kostnadsmässiga konsekvenser eftersom det motsvarar vad som redan idag gäller enligt SNFS 1997:2. Tillämpningsområdet är dock, till skillnad från SNFS 1997:2, inte avgränsat till spridning utomhus. Detta medför konsekvenser för när det gäller de föreslagna kraven på dokumentation, information till allmänheten och underrättelse till den kommunala nämnden. Enligt SNFS 1997:2 är den som sprider kemiska bekämpningsmedel utomhus skyldig att dokumentera spridning av medel i klass 1 eller klass 2. I förslaget till nya föreskrifter utökas dokumentationsskyldigheten till att även gälla för biocidprodukter godkända i klass 3 och vid spridning inomhus. De kostnadsmässiga konsekvenser som kan uppstå till följd av regleringen är administrativa kostnader för att utöka dokumentationen i förhållande till den dokumentation som görs idag. Naturvårdsverket har inga uppgifter om i vilken utsträckning skadedjurssanerare använder biocidprodukter i klass 3 eller om de redan idag dokumenterar spridning inomhus och har därför svårt att kvantifiera kostnaderna. Dokumentationskravet har dock utformats för att begränsa de administrativa kostnaderna. Kravet på dokumentation gäller de åtgärder som har vidtagits inom ramen för varje bekämpningsinsats; 13 Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister 2015: http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/ SBN 2015-04-14 145 2015-04-10 dokumentationskravet uppfylls med en sammanställning av de bekämpningsåtgärder som vidtas för att uppnå syftet med den aktuella bekämpningen. Vid exempelvis bekämpning av råttor i ett hus, gäller kravet på dokumentation de bekämpningsåtgärder som över tid vidtas inom ramen för den aktuella saneringen. Bestämmelsen innebär således inget krav på att upprätta dokumentation avseende varje enskild bekämpningsåtgärd – åtgärderna ska i stället noteras i en samlad dokumentation för den aktuella saneringen. När det gäller bestämmelser om information till allmänheten finns detta redan som ett krav i de befintliga föreskrifterna där kravet gäller för spridning utomhus på områden där allmänheten får färdas fritt. Till följd av tillämpningsområdet i de föreslagna föreskrifterna och utformningen av bemyndigandet föreslås kravet på information till allmänheten gälla för spridning på en plats som allmänheten har tillträde till. Detta innebär att denna bestämmelse inte är begränsad till spridning som sker utomhus. Även lokaler som allmänheten har tillträde till omfattas således av informationsskyldigheten enligt denna bestämmelse, t.ex. bekämpning av skadedjur som sker i ett köpcentrum. Den föreslagna ändringen i omfattningen av informationskravet beräknas inte medföra nämnvärda kostnader. Naturvårdsverkets förslag till föreskrifter innebär även att tillstånds- och anmälningsplikten för spridning av bekämpningsmedel enligt SNFS 1997:2 ersätts med en underrättelseskyldighet som föreslås gälla för spridning av biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till. Detta innebär en utökning av vilka områden som omfattas av underrättelseskyldigheten, t.ex. omfattas bekämpning av skadedjur i ett köpcentrum, vilket kan leda till ökade administrativa kostnader. Samtidigt innebär förslaget att tillstånds- och anmälningsplikten försvinner, vilket leder till minskade administrativa kostnader för de kommunala nämnder som hanterar tillståndsansökningar och anmälningar och för de företag som ansöker om tillstånd eller anmäler sin användning. Den föreslagna underrättelseskyldigheten motsvaras av vad som redan idag gäller enligt undantag från tillståndsplikten vid hastigt påkallade punktsaneringar mot ohyra och skadedjur. Vid t.ex. hastigt påkallade punktsaneringar på gårdar till förskolor och skolor, allmänna lekplatser eller tomtmark för flerfamiljshus innebär de föreslagna föreskrifterna mycket små förändringar. Kraven på dokumentation, information till allmänheten och underrättelse till den kommunala nämnden har utformats för att, i förhållande till vad som gäller enligt SNFS 1997:2, bättre passa den typ av användning som föreskrifterna reglerar. Naturvårdsverket gör bedömningen att de föreslagna bestämmelserna är lättare att tillämpa för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Naturvårdsverket saknar dock en övergripande bild av hur många skadedjurssaneringar som årligen utförs på platser som allmänheten har tillträde till och har därför svårt att uppskatta vilka kostnadsmässiga konsekvenser de föreslagna föreskrifterna kommer att medföra. Sannolikt skiljer sig omfattningen av användningen av biocidprodukter mellan olika kommuner och det genomförs fler bekämpningar av skadedjur i storstads- SBN 2015-04-14 146 2015-04-10 kommunerna än i mindre kommuner på landsbygden. Behovet av tillsyn av företag som utför skadedjurssanering ser därmed olika ut i olika kommuner och mängden information som ska lämnas till kommunerna genom den föreslagna underrättelseskyldigheten varierar troligen kraftigt mellan olika kommuner. Till det kommer att kommunen ofta är beställare av skadedjurssanering. För att kommunerna själva ska få möjlighet att bättre styra informationsflödet och anpassa tillsynen efter lokala förutsättningar föreslås kommunerna ha möjlighet att i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna om information till allmänheten och underrättelse till nämnden. Utöver vad som nu har anförts gör Naturvårdsverket bedömningen att de föreslagna föreskrifterna inte medför några kostnadsmässiga konsekvenser. Regleringen bedöms inte heller innebära någon ändring när det gäller tidsåtgång, administrativa och övriga kostnader, förändringar i verksamheten och konkurrensförhållanden. Naturvårdsverket bedömer att regleringen inte heller i andra avseenden kan komma att påverka företagen i väsentligt ändrad utsträckning. De krav som uppställs genom regleringen innebär inte att särskild hänsyn behöver tas till små företag. Konsekvenser för övervägda regleringsalternativ Alternativ 2: inga nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter behålls Alternativet skulle medföra betydande svårigheter vid tolkningen av bestämmelserna för både verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att detta alternativ inte är möjligt. Alternativet skulle inte medföra några kostnadsmässiga konsekvenser eftersom det innebär att nuvarande reglering behålls. Alternativ 3: inga nya föreskrifter tas fram och befintliga föreskrifter upphävs Enligt Naturvårdsverkets bedömning skulle detta alternativ leda till en försämrad skyddsnivå med risk för ökade halter bekämpningsmedel i miljön. För spridning av växtskyddsmedel skulle viktiga verktyg och incitament för att bestämma och följa skyddsavstånd till en rad skyddsvärda objekt gå förlorade. Alternativet skulle leda till minskade kostnader för verksamhetsutövare och kommuner eftersom krav på tillstånd och anmälan för användning av biocidprodukter skulle utgå. För att bibehålla nuvarande skyddsnivå skulle kommunerna och Kemikalieinspektionen behöva ställa utökade krav på försiktighetsmått vid tillsynen respektive i produktgodkännanden. Detta skulle medföra ökade administrativa kostnader för dessa myndigheter. SBN 2015-04-14 147 2015-04-10 Med detta alternativ kan det dessutom ifrågasättas om Sverige i tillräcklig utsträckning uppfyller sina skyldigheter enligt EU-rätten. 6 Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Föreskrifterna om växtskyddsmedel överensstämmer med vad som följer av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (2009/128/EG). Direktivet införlivas i svenskt rätt genom bekämpningsmedelsförordningen och genom de föreslagna föreskrifterna. Direktivet omfattar för närvarande endast växtskyddsmedel vilket innebär att föreskrifterna om biocidprodukter utgör regler som går utöver vad som följer av detta direktiv. 7 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser De föreslagna föreskrifterna om användning av växtskyddsmedel berör framför allt jordbrukssektorn som har ett behov av användning av växtskyddsmedel som sträcker sig till odlingssäsongens slut i slutet av oktober. För att inte försvåra för jordbruksnäringen och för att uppnå största möjliga effekt av reglerna bör tid avsättas för att kunna informera om reglerna innan de blir aktuella att tillämpa. De nya föreskrifterna bör därför träda ikraft först efter odlingssäsongens slut. Naturvårdsverkets föreslagna datum för ikraftträdande är därför 1 november 2015. Ikraftträdandet av föreskrifterna om växtskyddsmedel bör sammanfalla med att de befintliga föreskrifterna om spridning av bekämpningsmedel SNFS 1997:2 upphävs. För att undvika att reglering saknas för biocidprodukter bör därför föreskrifterna om biocidprodukter träda ikraft samtidigt som föreskrifterna om växtskyddsmedel. De nya föreskrifterna föranleder behov av information och vägledning. Naturvårdsverket kommer att informera om de nya reglerna via webben och i de olika samarbetsforum som verket deltar i. Upphävandet av SNFS 1997:2 innebär även att de allmänna råden AR 97:3 upphör att gälla. Naturvårdsverket behöver se till att relevant information i de allmänna råden behandlas i vägledningen till de nya reglerna och att information om vägledningen sprids till tillsynsmyndigheter och andra berörda aktörer. Informationsspridning särskilt till växthusföretag kommer vara nödvändig eftersom de inte omfattas av SNFS 1997:2. SBN 2015-04-14 148 2015-04-10 Bilaga I: uppgifter om de bemyndiganden som Naturvårdsverkets beslutanderätt grundar sig på 14 Växtskyddsmedel (2 kap. bekämpningsmedelsförordningen) Användning av växtskyddsmedel 35 § Den som använder växtskyddsmedel ska, så långt det är möjligt, 1. använda den effektivaste spridningstekniken, 2. vidta åtgärder som minimerar risken för förorening utanför det område där spridning sker, 3. bestämma och följa de skyddsavstånd vid spridning utomhus som med hänsyn till omständigheterna på platsen för hanteringen behövs för att skydda vattentäkter, grundvatten, sjöar och vattendrag och omgivande mark mot effekterna av växtskyddsmedel, och 4. i övrigt vidta de försiktighetsåtgärder som med hänsyn till omständigheterna på platsen för hanteringen behövs för att skydda människors hälsa och miljön. ________________ 36 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om 1. skyddsavstånd och försiktighetsåtgärder enligt 35 § som behövs för att skydda vattentäkter, grundvatten, sjöar och vattendrag och omgivande mark mot effekterna av växtskyddsmedel och för att skydda människors hälsa och miljön, 2. förbud att utan tillstånd från den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde, 3. skyldighet att underrätta om olyckor eller felaktig hantering vid spridning av växtskyddsmedel, och Föreskrifter enligt första stycket 2 ska inte gälla för ett vattenskyddsområde eller de delar av ett vattenskyddsområde som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken med förbud mot användning av växtskyddsmedel. Innan Naturvårdsverket meddelar föreskrifter enligt första stycket ska verket höra Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning. 14 Bemyndigandena har markerats i fet text. SBN 2015-04-14 149 2015-04-10 Särskilda restriktioner för viss användning 37 § Växtskyddsmedel får inte användas på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete. 38 § Statens jordbruksverk får meddela sådana föreskrifter om undantag från förbudet i 37 § som behövs för att förhindra spridning av invasiva främmande arter. 39 § Den kommunala nämnden får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i 37 §, om det finns särskilda skäl, växtskyddsmedlet är godkänt av Kemikalieinspektionen och användningen är förenlig med villkoren för godkännandet. 40 § Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel 1. på tomtmark för flerfamiljshus, 2. på gårdar till skolor och förskolor, 3. på lekplatser som allmänheten har tillträde till, 4. i parker och trädgårdar dit allmänheten har tillträde, 5. inom idrotts- och fritidsanläggningar, 6. vid planerings- och anläggningsarbeten, 7. på vägområden samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, och 8. på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material. Tillståndsplikten i första stycket 7 och 8 gäller inte användningen av växtskyddsmedel - på vägområden, för att förhindra spridning av invasiva främmande arter eller andra arter som omfattas av föreskrifter om bekämpning som Statens Jordbruksverk har meddelat, - på banvallar. - på vägområden, för att förhindra spridning av invasiva främmande arter eller andra arter som omfattas av föreskrifter om bekämpning som Statens Jordbruksverk har meddelat på banvallar, och inom områden som inte omfattas av krav på tillstånd enligt 40 § och som har en sammanhängande area överskridande 1 000 kvadratmeter där allmänheten får färdas fritt 41 § Det är förbjudet att utan skriftlig anmälan till den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel - SBN 2015-04-14 150 2015-04-10 Kravet på anmälan i första stycket 3 gäller inte användning på åkermark. Den anmälningspliktiga verksamheten får påbörjas tidigast fyra veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte nämnden bestämmer något annat. 42 § Bestämmelserna i 37, 40 § första stycket 4–8 och 41 § gäller inte användning som 1. har karaktär av punktbehandling, och 2. har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. ________________ 43 § Naturvårdsverket får 1. meddela närmare föreskrifter om dispens enligt 39 §, och 2. i fråga om annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark meddela föreskrifter om verkställigheten av 40-42 §§. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen, Havs- och vattenmyndigheten, Skogsstyrelsen och Sveriges geologiska undersökning. ________________ Information till allmänheten 45 § Den som avser att sprida växtskyddsmedel på områden där allmänheten får färdas fritt, med undantag för åkermark, ska innan spridningen sker informera om den på väl synliga anslag. Första stycket gäller inte sådan spridning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. ________________ 46 § Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om hur skyldigheten att lämna uppgifter enligt 45 § ska fullgöras. ________________ Hantering av växtskyddsmedel när de inte används 58 § När ett växtskyddsmedel inte används ska det lagras och i övrigt hanteras på ett sätt som inte innebär någon risk för skada på människors hälsa eller miljön. Utspädning och blandning av växtskyddsmedel före spridning samt rengöring efter spridning av den utrustning som använts ska ske på ett sådant sätt att det inte innebär någon risk för skada på människors hälsa eller miljön. SBN 2015-04-14 151 2015-04-10 Bestämmelser om hantering av avfall finns i 15 kap. miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927). ________________ 59 § Naturvårdsverket får meddela de ytterligare föreskrifter om lagring och annan hantering av växtskyddsmedel som behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Statens jordbruksverk, Kemikalieinspektionen och, i frågor som rör skogsmark, Skogsstyrelsen. ________________ Biocidprodukter (3 kap. bekämpningsmedelsförordningen) Hantering av biocidprodukter 19 § När en biocidprodukt inte används ska den lagras och i övrigt hanteras på ett sätt som inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljön. Bestämmelser om hantering av avfall finns i 15 kap. miljöbalken och i avfallsförordningen (2011:927). ________________ 20 § Naturvårdsverket får meddela de föreskrifter som från hälso- och miljöskyddssynpunkt behövs i fråga om 1. försiktighetsmått vid hantering av biocidprodukter, 2. krav på anmälan eller tillstånd för yrkesmässig användning av biocidprodukter, 3. krav på dokumentation vid hantering av biocidprodukter, och 4. skyldighet att informera om spridning av biocidprodukter på plats som allmänheten har tillträde till. Innan Naturvårdsverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra Statens jordbruksverk, Folkhälsomyndigheten, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten. ________________ SBN 2015-04-14 152 2015-04-10 Naturvårdsverkets författningssamling Utkast 2015-02-25 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; NFS 2015:[nr] beslutade den [datum] Utkom från trycket den [datum] Med stöd av 2 kap. 36, 43, 46 och 59 §§ förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel föreskriver 1 Naturvårdsverket följande. 1 kap. Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter gäller vid spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om den närmare tillämpningen av förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Dessa föreskrifter gäller inte växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Författningskommentar: Beträffande växtskyddsmedel ersätter dessa föreskrifter de regler som finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). Bestämmelserna i dessa föreskrifter kompletterar de bestämmelser om spridning och annan hantering av växtskyddsmedel som finns i 2 kap. förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen). Den hantering som regleras i dessa föreskrifter är spridning av växtskyddsmedel (3 kap.), utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning (4 kap.), och förvaring av växtskyddsmedel (5 kap.). Därutöver innehåller föreskrifterna bestämmelser om definitioner (2 kap.), tillståndsplikt för användning i ett vattenskyddsområde (6 kap.), vad en tillståndsansökan respektive anmälan ska innehålla (7 kap.), informationsskyldighet vid spridning (8 kap.), samt underrättelseskyldighet vid förorening (9 kap.) Av andra stycket i 1 § framgår att växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur är undantagna från tillämpningsområdet av dessa föreskrifter. Detta motsvarar vad som gäller enligt SNFS 1997:2 – dessa föreskrifter gäller endast kemiska bekämpningsmedel. Bestämmelser som reglerar 1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, i den ursprungliga lydelsen (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71-86, Celex 32009L0128). SBN 2015-04-14 153 2015-04-10 användningen av dessa växtskyddsmedel finns i förordningen (2006:1010) om växtskyddsmedel som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. _______ 2 kap. Definitioner 1 § Om inte annat särskilt anges i dessa föreskrifter, har uttryck i föreskrifterna samma betydelse som i 14 kap. miljöbalken, förordning (EG) nr 1107/2009 och förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Författningskommentar: Av 1 § följer att uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 14 kap. miljöbalken, förordning (EG) nr 1107/2009 (EU:s växtskyddsmedelsförordning) och bekämpningsmedelsförordningen, om inte annat särskilt anges i föreskrifterna. Att notera är t.ex. uttrycken ”växtskyddsmedel” och ”växter”, som definieras i art. 2.1 respektive 3.5 i EU:s växtskyddsmedelsförordning, vilka uttryck alltså har samma betydelse i dessa föreskrifter. Vidare bör noteras uttrycket ”yrkesmässig användare” som definieras i art. 3.25 i EU:s växtskyddsmedelsförordning genom hänvisning till art. 3 i direktiv 2009/128/EG (bekämpningsmedelsdirektivet). Uttrycket definieras där som ”en person som använder bekämpningsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet, inbegripet operatörer, tekniker, arbetsgivare och egenföretagare, både på jordbruksområdet och inom andra sektorer”. Definitionen, som får betydelse vid tillämpningen av bestämmelserna i 3 kap. 2-3 §§ och 6 kap. 1 § dessa föreskrifter, torde inrymma all användning som utförs som ett led i en näringsverksamhet eller annars som en del av en yrkesutövning. I linje med detta bör exempelvis spridning av växtskyddsmedel på en gård till en förskola som görs av personal på förskolan omfattas av uttrycket yrkesmässig användare. Att notera är även uttrycket ”kommunal nämnd” som i 1 kap. 4 § bekämpningsmedelsförordningen definieras som ”nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet”. _______ 2§ I dessa föreskrifter avses med biobädd: plats som är särskilt anpassad för utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel eller utvändig rengöring av utrustning som använts för spridning av växtskyddsmedel, och som regelbundet underhålls så att den mikrobiologiska aktiviteten är så hög att spill och rester av växtskyddsmedel effektivt bryts ned, invallad behållare: behållare som är utformad så att läckage eller spill inte kan spridas till omgivningen, invallat utrymme: utrymme under tak där golvet är tätt och saknar anslutning till avlopp, samt där anslutningen mellan golv och vägg är så tät att läckage eller spill inte kan spridas vidare till omgivningen, och punktbehandling: behandling av växter med en metod som medför att växtskyddsmedlet inte sprids utanför det avsedda objektet. Författningskommentar: SBN 2015-04-14 154 2015-04-10 För att möjliggöra en effektiv tillämpning föreslås att dessa föreskrifter förses med definitioner enligt ovan. Definitionen av ”biobädd”, som får betydelse vid tillämpningen av bestämmelsen i 4 kap. 3 § dessa föreskrifter, innebär att funktionen av biobädden ska bibehållas för att det ska anses utgöra en biobädd enligt bestämmelsen. Definitionen av ”invallad behållare”, som får betydelse vid tillämpningen av 5 kap. 1 § dessa föreskrifter, omfattar t.ex. förvaring av mindre mängder växtskyddsmedel i en tät plastlåda. Definitionen av ”invallat utrymme”, som även den får betydelse vid tillämpningen av 5 kap. 1 § dessa föreskrifter, överensstämmer med rekommendationer för förvaring av växtskyddsmedel som Säkert växtskydd har gett ut. Definitionen av ”punktbehandling” får betydelse vid tillämpning av bestämmelsen i 3 kap. 4 § dessa föreskrifter. Definitionen motsvarar i huvudsak vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna SNFS 1997:2 (AR 97:3). I fråga om växter för vilka behandling av en växtdel i taget inte är praktiskt genomförbar (t.ex. fläckar av kvickrot eller tistel), avses med denna definition behandling av blad, stam, stubbe eller ett rotsystem i taget genom fickning, pensling/avstrykning eller annan liknande metod. _______ 3 § Vid tillämpning av 2 kap. 42 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel gäller, i fråga om annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark, definitionen av punktbehandling i 2 §. Författningskommentar: Av 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen framgår att bestämmelserna om i) förbud mot att använda växtskyddsmedel på ängs- eller betesmark som inte är lämplig att plöja men som kan användas till slåtter eller bete (2 kap. 37 § bekämpningsmedelsförordningen), ii) tillståndsplikt vid användning på vissa angivna områden (2 kap. 40 § första stycket 4-8 bekämpningsmedelsförordningen), och iii) anmälningsplikt (2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen) inte gäller vid användning som 1. har karaktär av punktbehandling, och 2. har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Av 3 § följer att definitionen av punktbehandling i 2 § ska gälla vid tillämpningen av bestämmelsen i 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen när det gäller annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark. För att undantaget i 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen ska vara tillämpligt krävs alltså att det är fråga om användning som dels har karaktär av punktbehandling dels har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. 2 2 Ang. det sistnämnda kravet, se vidare under författningskommentaren till 3 kap. 4 § dessa föreskrifter. SBN 2015-04-14 155 2015-04-10 3 kap. Spridning av växtskyddsmedel Fasta skyddsavstånd 1 § Den som sprider växtskyddsmedel utomhus ska hålla följande minsta skyddsavstånd. 1. 2 meter till öppna diken och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar, 2. 6 meter till sjöar och andra vattendrag än öppna diken räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och 3. 12 meter till dricksvattenbrunnar. Författningskommentar: Bestämmelsen i 1 § innebär att de i punkten 1-3 angivna skyddsavstånden ska gälla som minimiavstånd. Av 2 § i detta kapitel följer att s.k. anpassade skyddsavstånd kan leda till att ett längre skyddsavstånd måste iakttas, vilket i så fall är beroende av omständigheterna som föreligger vid spridning i det enskilda fallet. Genom bestämmelsen i 1 § överförs den vägledning om s.k. markanpassade skyddsavstånd vid spridning som finns i AR 97:3 till bestämmelser om fasta skyddsavstånd. Denna förhöjda skyddsnivå överensstämmer med vad som anges i Art. 11 punkt 2c) i bekämpningsmedelsdirektivet (2009/128/EG). Bestämmelsen i 1 § är, till skillnad från 2 § i detta kapitel, inte begränsad till yrkesmässig spridning. I förhållande till vad som anges i vägledningen i AR 97:3 har skyddsobjekten i punkten 1 utökats till att omfatta även dagvattenbrunnar. Med ”öppna diken” i punkten 1 avses andra diken än täckdiken. Vidare har, i förhållande till vad som anges i vägledningen AR 97:3, skyddsavståndet i punkten 1 utökats från en meter till två meter. Detta motiveras av att marginalen för fel eller misstag är förhållandevis liten vid ett skyddsavstånd på endast en meter, vilket har påpekats bl.a. vid vetenskaplig granskning av vägledningen i AR 97:3. 3 Beträffande punkten 2 har ingen ändring gjorts i förhållande till vad som anges i AR 97:3. Uttrycket ”andra vattendrag” i punkten 2 bör regelmässigt anses innefatta ”småvatten och våtmark i jordbruksmark” såsom detta definieras i bilaga 1 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m., d.v.s. följande definition: ”Ett småvatten eller en våtmark med en areal av högst ett hektar i jordbruksmark som ständigt eller under en stor del av året håller ytvatten eller en fuktig markyta såsom kärr, gölar, vätar, översilningsmarker, kallkällor, märgelgravar, öppna diken, dammar och högst två meter breda naturliga bäckfåror. Arealbegränsningen avser inte linjära element som öppna diken eller högst två meter breda naturliga bäckfåror. Dammar anlagda för bevattningsändamål innefattas inte i denna biotop.”. 4 När det gäller punkten 3 föreslås inte heller någon ändring i förhållande till vad som anges i vägledningen i AR 97:3. Av denna punkt följer att ett skyddsavstånd om 12 meter ska hållas till dricksvattenbrunnar. 3 Se Adielsson m.fl., Genomgång av Allmänt råd 97:3 spridning av kemiska bekämpningsmedel – en vetenskaplig granskning, SLU, 2011, s. 19. 4 Notera dock att öppna diken i denna definition omfattas av 1 § punkten 1. SBN 2015-04-14 156 2015-04-10 I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. Det krävs tillstånd om någon vill bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område (se 7 kap. 28a § miljöbalken). Användning av växtskyddsmedel kan vara en sådan åtgärd. Det gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området som kan påverka området. Mot bakgrund av detta har det inte ansetts föreligga behov av att föreskriva om fasta skyddsavstånd till Natura 2000-områden. Även när det gäller övriga områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken bedöms det inte föreligga behov av att föreskriva om skyddsavstånd. Som anförts under bestämmelsen i 2 § nedan ska dock alltid vid bestämmande av anpassade skyddsavstånd, särskilt beaktas om spridning sker i närheten av områden med högre naturvärden. Detta kan kräva ett utökat skyddsavstånd för att säkerställa att ingen oavsiktlig spridning kan ske. I detta sammanhang ska även påtalas att skyddsavstånden i punkterna 1-3 naturligtvis gäller i förhållande till angivna skyddsobjekt som är belägna inom skyddade områden. 5 _______ Anpassade skyddsavstånd 2 § Utöver vad som följer av 1 § ska den som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel utomhus alltid bestämma och hålla skyddsavstånd till vattentäkter, sjöar och vattendrag och omgivande mark. Skyddsavstånden ska anpassas efter omständigheterna på platsen för spridningen, varvid särskild hänsyn ska tas till 1. på platsen för spridning rådande temperatur, vindförhållanden och övriga väderförhållanden, 2. det avsedda spridningsområdets utbredning i vindriktningen, 3. växtskyddsmedlets egenskaper, 4. omgivningens känslighet för medlet, samt 5. den använda spridningsmetodens precision. Författningskommentar: När det gäller yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel utgör bestämmelsen i 2 § en precisering av vilka omständigheter som ska tas i beaktande vid den bestämning av skyddsavstånd som alltid ska göras vid spridning enligt 2 kap. 35 § 3 bekämpningsmedelsförordningen. De skyddsavstånd som bestäms efter omständigheterna i det enskilda fallet benämns anpassade skyddsavstånd. Som framgår under författningskommentaren till 1 § ovan kan det anpassade skyddsavståndet, i förhållande till de skyddsobjekt som anges i 1 § punkten 1-3 ovan, endast bli längre än det fasta minimiavståndet; ett anpassat skyddsavstånd kan följaktligen aldrig bli mindre än de skyddsavstånd som anges i 1 §. Bestämmelsen i 2 § kompletterar den allmänna aktsamhetsregeln vid användning av växtskyddsmedel i 2 kap. 35 § bekämpningsmedelsförordningen. Av bestämmelsen i 2 kap. 35 § 4 bekämpningsmedelsförordningen följer att erforderliga försiktighetsåtgärder alltid måste vidtas bl.a. till skydd för människors hälsa, något som inte uttryckligen omfattas av uppräkningen i bestämmelsen i 2 § ovan. 5 Se även bestämmelsen i 6 kap. 1 § nedan om tillståndsplikt för användning av växtskyddsmedel i vissa delar av vattenskyddsområden. SBN 2015-04-14 157 2015-04-10 Bestämmelsen i 2 § föreslås endast gälla vid yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. Detta utgör en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt motsvarande bestämmelse i SNFS 1997:2, 6 §, vilken bestämmelse även omfattar icke yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. 6 De omständigheter som anges i 2 § motsvaras till stor del av den uppräkning som finns i 6 § SNFS 1997:2 med tillägg i punkten 1 ”övriga väderförhållanden” (t.ex. nederbörd) och punkten 5 ”den använda spridningsmetodens precision” (t.ex. bomhöjd och duschkvalitet). En väsentlig skillnad i förhållande till 6 § SNFS 1997:2 är dock att den tredje strecksatsen i den bestämmelsen ”jordart och markstruktur samt markens lutning mot omgivningen på den plats där spridningen avses ske”, inte återfinns bland de hänsynstaganden som ska göras enligt bestämmelsen i 2 §. Bakgrunden till detta är, som har redogjorts för under författningskommentaren till 1 § ovan, att vägledningen om s.k. markanpassade skyddsavstånd som finns i AR 97:3 överförs till bestämmelser om fasta skyddsavstånd till skyddsobjekten i 1 §. Införande av fasta skyddsavstånd innebär en förhöjd skyddsnivå jämfört med vad som gäller enligt SNFS 1997:2. Det finns, såvitt Naturvårdsverket har kunnat utröna, inget som talar för att anpassade skyddsavstånd baserat på risken för marktransport eller ytavrinning – utöver de fasta skyddsavstånden i 1 § – generellt utgör ett effektivt försiktighetsmått när det gäller att förebygga risken för oavsiktlig spridning till aktuella skyddsobjekt. Det motsatta gäller dock för de omständigheter som har betydelse för att fastställa det s.k. vindanpassade skyddsavståndet – det är vedertaget att anpassade skyddsavstånd med hänsyn till dessa omständigheter är ett effektivt försiktighetsmått. Till detta kommer att det både ur användar- och tillsynssynpunkt bedöms vara en mer tydlig ordning med fasta skyddsavstånd i 1 § som kombineras med ett anpassat skyddsavstånd som enbart utgår från de omständigheter som har betydelse för att fastställa det s.k. vindanpassade skyddsavståndet. Även beträffande de skyddsobjekt som inte omfattas av 1 § men som utpekas i 2 §, t.ex. omgivande mark, gör sig motsvarande synpunkter delvis gällande. De omständigheter som anges i 2 § tar därför enbart sikte på det s.k. vindanpassade skyddsavståndet. Bestämmelsen i 2 § medför ingen ändring när det gäller användningen av verktyget Hjälpredan, som även fortsättningsvis bör användas. 7 Punkten 1 omfattar på platsen för spridning rådande temperatur, vindförhållanden och övriga väderförhållanden. Här ska påpekas att skyldigheten att anpassa skyddsavstånden till aktuella vind- och väderförhållanden gäller under hela tiden då spridning pågår, vilket har särskild relevans vid ändring i vindriktning och/eller vindstyrka. Spridning av växtskyddsmedel bör – för att undvika risken för ytavrinning och dränering genom mark – över huvud taget inte ske vid 6 I detta sammanhang ska dock noteras att den grundläggande skyddsbestämmelsen i 2 kap. 35 § 3 bekämpningsmedelsförordningen omfattar både yrkesmässig och icke yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. 7 Hjälpredan är ett verktyg som Naturvårdsverket har utarbetat i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i syfte att uppfylla de skyldigheter i fråga om vindanpassade skyddsavstånd som följer av bl.a. 6 § SNFS 1997:2. Hjälpredan går att finna på följande länk http://sakertvaxtskydd.se/sv/DinHantering/Under/Hjalpredan/. SBN 2015-04-14 158 2015-04-10 nederbörd. Inte heller bör spridning ske om omfattande nederbörd förutspås dagen efter spridning, om detta kan föranleda ytavrinning och/eller dränering genom mark av växtskyddsmedel. Punkten 2 och 3 motsvaras i huvudsak av vad som anges i 6 § SNFS 1997:2. Som framgår av punkten 4 är omgivningens känslighet för medlet en specifik omständighet som ska beaktas. I vägledningen i AR 97:3 framhålls att särskild aktsamhet krävs i vissa situationer som t.ex. då högre naturvärden, ekonomiska värden eller vattenresurser riskerar att påverkas. I verktyget Hjälpredan finns angivet exempel på känsliga objekt och områden som kräver särskild hänsyn. Exempellistan i Hjälpredan är inte uttömmande och även andra objekt och områden kan kräva särskild hänsyn. Av det nu anförda följer att vid spridning i anslutning eller i närheten till områden med högre naturvärden kan skyddsavståndet behöva utökas. Detta gäller särskilt vid spridning intill sådana områden där användning av växtskyddsmedel är förbjuden eller där området annars omfattas av särskilt skydd enligt miljöbalken eller föreskrift utfärdad med stöd av miljöbalken. Ett exempel på detta, som också omnämns i Hjälpredan, är ängseller betesmark. Närheten till ängs- eller betesmark utgör alltså en sådan omständighet som enligt punkten 4 särskilt ska beaktas vid spridning av växtskyddsmedel, vilket innebär att skyddsavståndet bör anpassas för att säkerställa att ingen oavsiktlig spridning kan ske till sådan mark. Punkten 5 är ny i förhållande till uppräkningen i 6 § SNFS 1997:2. Detta hänsynstagande motiveras av att det utgör en grundläggande faktor vid bedömningen av det s.k. vindanpassade skyddsavståndet. _______ 3 § För att bestämma anpassade skyddsavstånd enligt 2 §, ska den som avser att sprida växtskyddsmedel med bogserad eller maskinburen spruta ha utrustning för att bestämma temperatur, vindriktning och vindhastighet på platsen för spridning. Vindhastigheten ska kunna bestämmas med en noggrannhet av ± 0,5 m/s. Författningskommentar: Bestämmelsen i 3 § motsvarar i huvudsak vad som anges i 8 § SNFS 1997:2. Jordbruksverket har i bekämpningsmedelsförordningen givits bemyndigande att meddela föreskrifter om bl.a. krav på spridningsutrustning. Bestämmelsen i 3 § innehåller följaktligen inget krav på vilken spridningsutrustning som används. Bestämmelsen fastslår i stället krav på de verktyg som utgör en nödvändighet för att kunna bestämma skyddsavstånd enligt 2 §. Bestämmelsen i 3 § är endast tillämplig vid spridning av växtskyddsmedel som sker med bogserad eller maskinburen spruta, vilket motsvarar vad som gäller enligt 8 § SNFS 1997:2. Att bestämmelsen i 3 § endast är tillämplig vid yrkesmässig spridning följer av hänvisningen till 2 § i bestämmelsen. Av bestämmelsen i 3 § följer att utrustningen ska kunna användas i fält. _______ SBN 2015-04-14 159 2015-04-10 Undantag 4 § Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte vid användning som har karaktär av punktbehandling och som har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Författningskommentar: För denna typ av behandling föreligger det inte anledning att föreskriva om krav på fasta eller anpassade skyddsavstånd och inte eller krav på verktyg för att bedöma skyddsavstånd, varför ett undantag från bestämmelserna i 1-3 §§ har bedömts vara motiverat. Uttrycket punktbehandling definieras i bestämmelsen i 2 kap. 2 § ovan. Undantaget i 4 § är formulerat på ett sådant sätt att det överensstämmer med det undantag som återfinns i 2 kap. 42 § bekämpningsmedelsförordningen. 8Att användningen – för att undantaget ska vara tillämpligt – ska ha karaktär av punktbehandling innebär att endast de metoder som kan inrymmas i definitionen av punktbehandling i 2 kap. 2 §, omfattas av undantaget. Vid användning av dessa metoder går det emellertid inte att utesluta att visst spill kan förekomma. För att omfattas av undantaget är det dock en förutsättning att eventuellt spill har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Som nu har nämnts krävs alltså för att undantaget ska vara tillämpligt – utöver att användningen ska ha karaktär av punktbehandling – att användningen har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas. Detta innebär i regel att undantaget inte gäller vid behandling som utförs mot ett stort antal växter inom ett område vid ett tillfälle eller flera tidsmässigt näraliggande tillfällen. Exempelvis bör fläckvis behandling runt skogsplantor över ett helt hygge eller enbart bekämpning på greener inom en golfbana, inte omfattas av undantaget. En bedömning huruvida användningen har en sådan begränsad omfattning att människors hälsa och miljön inte riskerar att skadas måste dock göras från fall till fall. En omständighet som särskilt bör vägas in vid denna bedömning är vilken typ av växt som omfattas av behandlingen. När det gäller bekämpning av t.ex. björnloka bör undantaget i 4 § omfatta behandling av ett tiotal växter som sker inom ett mindre område, såsom en begränsad sträckning av en banvall. _______ 4 kap. Utspädning, blandning och påfyllning m.m. 1 § Utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel, ska ske på en plats som är lämplig för ändamålet. Sådan hantering får inte ske 1. på vägområden, samt på grusytor och andra mycket genomsläppliga ytor, eller 2. på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material på vilka det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedlet. 8 Jfr vad som har anförts i författningskommentaren till 2 kap. 3 § ovan. SBN 2015-04-14 160 2015-04-10 Författningskommentar: Den hantering som omfattas av bestämmelsen i 1 § är utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel. Detta motsvarar vad som anges i 2 kap. 58 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen, med tillägg för ”påfyllning” vilket är en term som återfinns i AR 97:3. 9 Det föreligger ingen begränsning i tillämpningsområdet av denna bestämmelse i att det ska vara fråga om hantering utomhus, motsvarande vad som gäller för bestämmelserna i 3 kap. och 4 kap. 2-3 §§ dessa föreskrifter. Bestämmelsen i 4 kap. 1 § innefattar således krav på säker hantering även i växthus. Av punkten 2 följer att det råder ett förbud mot att ovan nämnd hantering av växtskyddsmedel samt rengöring av spridningsutrustning på ytor av asfalt eller betong eller andra hårdgjorda material där det inte finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel. Detta innebär att allt utspätt växtskyddsmedel (sprutvätska) som hamnar på sådan yta ska kunna samlas upp. Här ska noteras att uttrycken ”utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel” och ”vägområde” definieras i 1 kap. 4 § bekämpningsmedelsförordningen. Det förstnämnda uttrycket definieras som ”apparat som är särskilt avsedd för spridning av växtskyddsmedel, inklusive munstycken, manometrar, filter, silar, anordningar för tankrengöring och andra tillbehör som är nödvändiga för att apparaten ska fungera effektivt” och det sistnämnda uttrycket definieras som ”mark eller utrymme som har tagits i anspråk för en väg, driften av en väg eller användningen av en väg”. Kravet att platsen ska vara lämplig för ändamålet inbegriper att risken för såväl ytavrinning som dränering genom mark på platsen ska vara låg. _______ Fasta skyddsavstånd 2 § Vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel utomhus samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel utomhus, ska följande minsta skyddsavstånd hållas. 1. 30 meter till öppna diken och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar, 2. 30 meter till sjöar och andra vattendrag än öppna diken räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och 3. 30 meter till dricksvattenbrunnar. Författningskommentar: Genom denna bestämmelse överförs den vägledning om markanpassade skyddsavstånd vid tillredning, påfyllning och rengöring av spridningsutrustning som finns i AR 97:3 till föreskrifter om fasta skyddsavstånd som gäller vid utspädning, blandning och påfyllning av växtskyddsmedel samt rengöring av utrustning som används för spridning av växtskyddsmedel som sker utomhus. 9 Ang. termen påfyllning, se vidare under författningskommentaren till 2 § nedan. SBN 2015-04-14 161 2015-04-10 Denna förhöjda skyddsnivå överensstämmer med vad som anges i Art. 11 punkt 2c i) bekämpningsmedelsdirektivet (2009/128/EG). Bestämmelsen i 2 § blir tillämplig t.ex. vid hantering som sker på åkermark. I detta sammanhang ska även erinras om den allmänna aktsamhetsregeln i 2 kap. 58 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen som anger att utspädning och blandning av växtskyddsmedel före spridning samt rengöring efter spridning av den utrustning som använts ska ske på ett sådant sätt att det inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljön. Bestämmelsen i 2 § dessa föreskrifter kompletterar denna allmänna aktsamhetsregel, vilken alltid gäller oavsett vilket skyddsavstånd som iakttas. _______ 3 § De skyddsavstånd som anges i 2 § gäller inte vid sådan hantering som sker på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel, på biobädd eller på annan liknande plats. I de fallen ska i stället följande minsta skyddsavstånd gälla. 1. 15 meter till öppna diken och till dagvattenbrunnar eller dräneringsbrunnar, 2. 15 meter till sjöar och andra vattendrag än öppna diken räknat från strandlinje för högvattenyta eller strandbrinkens överkant, och 3. 15 meter till dricksvattenbrunnar. Författningskommentar: Det har inte ansetts motiverat att ha ett skyddsavstånd på 30 meter vid sådan hantering som avses i 2 § som sker på s.k. säker plats, d.v.s. på yta där det finns möjlighet till uppsamling av växtskyddsmedel, på biobädd eller på annan liknande plats. Dock kan det även vid hantering på dessa platser förekomma små eller stora oavsiktliga spill med stora koncentrationer av växtskyddsmedel, varför hantering på dessa platser bör omfattas av ett skyddsavstånd på 15 meter till de objekt som anges i punkterna 1-3. Ett skyddsavstånd på 15 meter vid denna typ av hantering överensstämmer med vad som anges i rekommendationer av Säkert växtskydd. 10 Uttrycket ”biobädd” definieras i 2 kap. 2 § i dessa föreskrifter. Som framgår av definitionen krävs, för att det ska vara fråga om en biobädd enligt 3 §, att biobädden regelbundet underhålls så att funktionen bibehålls. Med ”annan liknande plats” i 3 § avses endast sådan plats som har minst samma funktion när det gäller uppsamling och/eller nedbrytning av växtskyddsmedel som finns vid plats med yta för uppsamling av växtskyddsmedel eller på biobädd. Eftersom åkermark inte underhålls på det sätt som krävs för att det ska vara fråga om en biobädd, omfattar uttrycket ”annan liknande plats” inte åkermark. _______ 10 Se även broschyr om detta från Jordbruksverket i följande länk http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_jo/jo08_9.pdf. SBN 2015-04-14 162 2015-04-10 5 kap. Förvaring av växtskyddsmedel 1 § Växtskyddsmedel som används för yrkesmässig spridning ska lagras i ett invallat utrymme eller invallad behållare, med möjlighet till uppsamling av förekommande läckage eller spill. Författningskommentar: Bestämmelsen i 1 § kompletterar den allmänna aktsamhetsregeln i 2 kap. 58 § första stycket bekämpningsmedelsförordningen av vilken följer att växtskyddsmedel som inte används ska lagras och i övrigt hanteras på ett sätt som inte innebär någon risk för mäniskors hälsa eller miljön. Med tanke på den risk för oavsiktlig spridning till följd av läckage eller spill som föreligger vid lagring bedöms det föreligga ett behov av en särskild bestämmelse om detta. Bestämmelsen i 1 § överensstämmer med rekommendationer om förvaring av växtskyddsmedel som Säkert växtskydd har gett ut. 11 Bestämmelsen i 1 § syftar till att förhindra och förebygga risken för läckage och har utformats främst i syfte att skydda miljön. Bestämmelser om förvaring av kemiska produkter till skydd för människors hälsa återfinns i föreskrifter utfärdade av både Kemikalieinspektionen och Arbetsmiljöverket. Uttrycken ”invallat utrymme” och ”invallad behållare” definieras i 2 kap. 2 § i dessa föreskrifter. _______ 6 kap. Tillstånd för användning i vattenskyddsområde 1 § Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kommunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utomhus inom de delar av ett vattenskyddsområde som betecknas som vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon. Om ett vattenskyddsområde inte har indelats i zoner gäller förbudet mot användning utan tillstånd enligt första stycket inom hela vattenskyddsområdet. Bestämmelserna i första och andra stycket gäller endast i fråga om vattenskyddsområden som har inrättats före den 1 januari 2016. Enligt 2 kap. 36 § andra stycket förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel gäller örsta och andra stycket inte för ett vattenskyddsområde eller de delar av ett vattenskyddsområde som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken med förbud mot användning av växtskyddsmedel. Författningskommentar: Bestämmelsen i 1 § första stycket motsvarar till viss del vad som gäller enligt 14 § SNFS 1997:2, d.v.s. att tillstånd krävs för att yrkesmässigt använda växtskyddsmedel inom ett vattenskyddsområde. Liksom vad som gäller enligt 14 § SNFS 1997:2, omfattar bestämmelsen i 1 § endast användning som sker utomhus. 11 Se broschyr från Säkert växtskydd i följande länk http://www.sakertvaxtskydd.se/PageFiles/387/2013-06-04_Broschyr_Forrad_Screen.pdf. SBN 2015-04-14 163 2015-04-10 Ett vattenskyddsområde indelas vanligtvis i vattentäktzoner, en primär (inre) skyddszon och en sekundär (yttre) skyddszon. Bakgrunden till att tillståndsplikten i denna bestämmelse, i det fall vattenskyddsområdet har indelats i olika zoner, föreslås begränsas till att endast omfatta vissa zoner av ett vattenskyddsområde (vattentäktzon, primär (inre) skyddszon och sekundär (yttre) skyddszon), är att tillståndsplikt endast bedöms vara nödvändig i de delar av vattenskyddsområdet där skyddsbehovet är som störst. Det förekommer att ett vattenskyddsområde – utöver nu nämnda zoner – indelas i en tertiär skyddszon. Inom sistnämnda zon har skyddsbehovet lokalt bedömts vara lägre än inom övriga zoner. Det är därför inte motiverat att föreskriva om en generell tillståndsplikt inom denna zon. Om det på lokal nivå bedöms föreligga ett behov att tillståndsplikt även inom tertiär zon kan bestämmelse om detta införas i de skyddsföreskrifter som gäller för vattenskyddsområdet enligt 7 kap. 22 § miljöbalken. Beträffande de vattenskyddsområden som endast består av en zon (oftast äldre vattenskyddsområden) gäller tillståndsplikten inom hela vattenskyddsområdet, vilket framgår av 1 § andra stycket. Av 1 § tredje stycket framgår att den generella tillståndsplikten föreslås gälla endast i fråga om vattenskyddsområden som har inrättats före den 1 januari 2016. Denna reglering är i linje med målsättningen att användning av växtskyddsmedel på sikt endast bör regleras i vattenskyddsföreskrifter eftersom denna ordning leder till ett mer ändamålsenligt och behovsanpassat skydd för de vattentäkter som utnyttjas eller kommer att utnyttjas för dricksvattenförsörjning. För vattenskyddsområden som inrättas efter den 1 januari 2016 får alltså en bedömning på lokal nivå göras huruvida behov av tillståndsplikt för användning av växtskyddsmedel föreligger, vilket i så fall får regleras i skyddsföreskrifterna för aktuellt vattenskyddsområde. I 1 § tredje stycket finns vidare en upplysningsbestämmelse om undantag från kravet på tillstånd i 1 § första och andra stycket. Undantaget återfinns i 2 kap. 36 § andra stycket bekämpningsmedelsförordningen, där det framgår att den generella tillståndsplikten inte gäller för ett vattenskyddsområde eller de delar av ett vattenskyddsområde som omfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 7 kap. 22 § miljöbalken med förbud mot användning av växtskyddsmedel. _______ 7 kap. Tillstånd och anmälan 1 § En ansökan om tillstånd att använda växtskyddsmedel enligt 2 kap. 40 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel eller en anmälan avseende annan användning av växtskyddsmedel än användning på skogsmark enligt 2 kap. 41 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel, ska innehålla 1. karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal, 2. kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt i förekommande fall till den för vars räkning spridningen ska ske, 3. syftet med spridningen, 4. växtskyddsmedlets namn och registreringsnummer med upplysning om verksamt ämne, 5. beskrivning av spridningsmetod, 6. dos som ska användas, och 7. beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen. SBN 2015-04-14 164 2015-04-10 Författningskommentar: Bestämmelsen i 1 § gäller både vid en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. 40 § bekämpningsmedelsförordningen och vid en anmälan avseende användning av växtskyddsmedel på annan mark än på skogsmark enligt 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen. Som framgår av nu nämnda bestämmelser gäller endast tillståndsplikten respektive anmälningsskyldigheten vid yrkesmässig användning. Av bestämmelsen följer att en tillståndsansökan och en anmälan, ska innehålla samma uppgifter. Den kommunala nämndens ställningstagande med anledning av en tillståndsansökan enligt 2 kap. 40 § bekämpningsmedelsförordningen respektive granskning av en anmälan enligt 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen, bör samtidigt innefatta en bedömning huruvida de skyldigheter om val av medel och metod som finns i 2 kap. 33 och 34 §§ bekämpningsmedelsförordningen är uppfyllda. Tillståndsplikten enligt 2 kap. 40 § bekämpningsmedelsförordningen har bl.a. sin grund i artikel 12 i bekämpningsmedelsdirektivet där det anges att lämpliga riskhanteringsåtgärder ska vidtas och användningen av växtskyddsmedel med låg risk i enlighet med definitionen i EU:s växtskyddsmedelsförordning samt biologiska bekämpningsåtgärder, i första hand ska övervägas. Detta bör också tas i beaktande vid den kommunala nämndens ställningstagande och bör som regel kunna vara möjligt baserat på det underlag som följer av 1 §. Om den kommunala nämnden bedömer att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag för att ta ställning till en tillståndsansökan eller anmälan, föreligger inget hinder för den kommunala nämnden att begära in kompletteringar. I det fall spridning sker inom en fastighet bör det, för uppfyllande av punkten 1, vara tillräckligt att fastighetsbeteckningen anges. Med ”spridningsmetod” enligt punkten 5 avses en beskrivning av vilken spridningsutrustning som ska användas eller – om inte någon särskild spridningsutrustning kommer att användas – en beskrivning av metod för behandling eller applicering. Med ”beräknad dos” enligt punkten 6 avses dosering i förhållande till vad som rekommenderas på etikett eller informationsblad för det aktuella växtskyddsmedlet, ofta uttryckt i kilo eller liter per hektar. När det gäller uttrycket ”beräknad tidpunkt eller tidsperiod” enligt punkten 7, bör sådan tidsangivelse anges i datum eller vecka. _______ SBN 2015-04-14 165 2015-04-10 8 kap. Information till allmänheten 1 § Den som avser att sprida växtskyddsmedel enligt 2 kap. 45 § förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel ska senast en vecka före spridningen informera om den på väl synliga anslag. Informationen ska lämnas på anslag av minst A-5 format av väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla 1. karta eller annan beskrivning av spridningsområdets läge och areal, 2. kontaktuppgifter till den som ska sprida växtskyddsmedel samt i förekommande fall till den för vars räkning spridningen ska ske, 3. syftet med spridningen, 4. växtskyddsmedlets namn och registreringsnummer med upplysning om verksamt ämne, 5. beskrivning av spridningsmetod, och 6. beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen. Anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridningen. Författningskommentar: Uppräkningen i bestämmelsen i 1 § motsvarar i huvudsak vad som gäller enligt 13 § SNFS 1997:2. Bestämmelsen i 1 § kompletterar informationsskyldigheten i 2 kap. 45 § bekämpningsmedelsförordningen. Anslag enligt 1 § bör sättas upp väl synligt på sådana platser där människor kan tänkas passera ett besprutat område, t.ex. vid gångvägar och stigar. När det gäller uttrycket ”beräknad tidpunkt eller tidsperiod” enligt punkten 6, bör sådan tidsangivelse anges i datum eller vecka. Bestämmelsen i 1 § andra stycket om hur lång tid anslagen ska sitta kvar motsvarar vad som anges i 13 § SNFS 1997:2. Angivelsen om att anslagen ska sitta kvar minst en månad efter spridning avser att täcka in den tid då växtskyddsmedel alltjämt kan finnas kvar i markytan och då risk för människors hälsa kan föreligga. Hur snart anslagen i det enskilda fallet ska tas bort bör styras av växtskyddsmedlets egenskaper vad gäller nedbrytbarhet och rörlighet. Beträffande växtskyddsmedel som har lång nedbrytningstid och/eller binds hårt till markytan bör anslagen sitta kvar till dess att risk för människors hälsa eller skada på egendom inte längre kan föreligga. _______ 9 kap. Skyldighet att underrätta vid förorening 1 § Vid olyckor då en större mängd växtskyddsmedel läckt ut eller kan befaras läcka ut, ska räddningstjänsten och den kommunala nämnden omedelbart underrättas. 2 § Om det finns anledning att misstänka att ett markområde blivit förorenat av växtskyddsmedel i sådan omfattning att egendomsskada kan befaras, ska områdets ägare eller nyttjanderättshavare snarast underrättas. 3 § Om vattentäkt, eller en sjö eller ett vattendrag befaras bli förorenat av växtskyddsmedel, ska områdets ägare eller nyttjanderättshavare och den kommunala nämnden snarast underrättas. SBN 2015-04-14 166 2015-04-10 4 § Ansvarig för att underrättelse sker enligt 1-3 §§ är den som har hanterat växtskyddsmedlet. Författningskommentar: Bestämmelserna i 1-4 §§ motsvarar – med vissa ändringar – vad som gäller enligt 10 § SNFS 1997:2. __________ Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 november 2015. Naturvårdsverket [N.N.] [n.n.] (ange enhet) SBN 2015-04-14 167 2015-04-10 Naturvårdsverkets författningssamling Utkast 2015-02-25 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter; NFS 2015:[nr] beslutade den [datum] Utkom från trycket den [datum] Med stöd av 3 kap. 20 § förordningen om bekämpningsmedel (2014:425) föreskriver Naturvårdsverket följande. 1 kap. Tillämpningsområde 1 § Dessa föreskrifter gäller vid yrkesmässig spridning av biocidprodukter som omfattas av produkttyp 8 1 och som används för att bekämpa angrepp i trä, samt biocidprodukter som omfattas av produkttyp 14 2 eller 18 3, enligt förordning (EU) nr 528/2012. Dessa föreskrifter gäller inte biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. Författningskommentar: Beträffande biocidprodukter ersätter dessa föreskrifter de regler som finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). Bestämmelserna i dessa föreskrifter kompletterar de bestämmelser om hantering av biocidprodukter som finns i 3-4 kap. förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (bekämpningsmedelsförordningen). Av 1 § första stycket framgår att tillämpningsområdet av dessa föreskrifter är begränsat till spridning av vissa biocidprodukter inom produkttypen träskyddsmedel (produkttyp 8) samt till biocidprodukter inom produkttyperna rodenticider (produkttyp 14) och insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur (produkttyp 18) enligt EU-förordningen om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EU nr 528/2012) (EU:s biocidförordning). Beträffande biocidprodukter inom produkttypen träskyddsmedel framgår av bestämmelsen i 1 § första stycket att föreskrifterna endast gäller biocidprodukter för att bekämpa angrepp i trä, d.v.s. biocidprodukter som används för kurativ bekämpning av t.ex. träskadeinsekter. 1 Träskyddsmedel. Rodenticider. 3 Insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur. 2 SBN 2015-04-14 168 2015-04-10 För att en biocidprodukt ska få användas i Sverige måste den vara godkänd i någon av de produkttyper som anges i EU:s biocidförordning. Produktklassningen återfinns i bilaga 5 till EU:s biocidförordning. Produkttypen rodenticider (produkttyp 14) beskrivs i bilaga 5 till EU:s biocidförordning som produkter som används för bekämpning av möss, råttor eller andra gnagare på andra sätt än genom att avskräcka eller dra till sig dem. Produkttypen insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur (produkttyp 18) beskrivs i bilaga 5 till EU:s biocidförordning som produkter som används för bekämpning av leddjur (t.ex. insekter, kvalster och kräftdjur), på andra sätt än genom att avskräcka eller dra till sig dem. Såväl produkttypen rodenticider som produkttypen insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur omfattas av huvudgruppen bekämpning av skadedjur (huvudgrupp 3). Produkttypen träskyddsmedel beskrivs i bilaga 5 till EU:s biocidförordning som produkter som används för att skydda trä från och med sågverksstadiet eller träprodukter genom bekämpning av organismer, inbegripet insekter, som förstör träets kvalitet eller utseende. Denna produkttyp, som återfinns i huvudgruppen konserveringsmedel och som innehåller mycket olika slag av biocidprodukter, innefattar både produkter för förebyggande ändamål (t.ex. grundoljor) och bekämpning (t.ex. bekämpningsmedel mot träskadeinsekter). Som framgår ovan omfattar dessa föreskrifter dock endast biocidprodukter för att bekämpa angrepp i trä. Bakgrunden till att tillämpningsområdet av dessa föreskrifter föreslås begränsas till att enbart omfatta vissa biocidprodukter i produkttypen träskyddsmedel (produkttyp 8) och biocidprodukter i produkttyperna rodenticider (produkttyp 14) samt insekticider, akaricider och bekämpningsmedel mot andra leddjur (produkttyp 18), är att bestämmelserna i SNFS 1997:2 har utformats i sådant syfte och på ett sådant sätt att de i huvudsak är tillämpliga på biocidprodukter inom huvudgruppen bekämpning av skadedjur. Nu nämnd huvudgrupp omfattar sju olika produkttyper. Bland dessa produkttyper är det endast inom produkttyp 14 och produkttyp 18 som det finns biocidprodukter godkända för yrkesmässig användning i klass 1 eller 2. Inom övriga produkttyper – med undantag för produkttyp 19 (avskräckande och tilldragande medel) – saknas helt godkända produkter. 4 Inom produkttyp 19 finns endast produkter godkända i klass 3, vilket innebär att dessa får användas av var och en. Denna produkttyp innefattar främst insektssprayer för privat bruk men även produkter som ska strykas på hästar för att skydda dem mot insekter. Mot bakgrund av att användningen av biocidprodukter inom denna produkttyp främst avser småskalig användning på människa och djur och inte direkt spridning i miljön, bedöms det inte föreligga behov av att närmare reglera användningen av denna produkttyp i dessa föreskrifter. 4 Information om detta finns i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister, se följande länk http://webapps.kemi.se/BkmRegistret/Kemi.Spider.Web.External/. SBN 2015-04-14 169 2015-04-10 I dagsläget kan användningen av biocidprodukter för bekämpning av skadedjur i produkttyper inom vilka det saknas godkända produkter (produkttyp 15, 16, 17 och 20) antas vara obefintlig. Produkter som i framtiden godkänns för användning inom dessa användningsområden kommer att omfattas av användarvillkor genom beslutet om godkännande. Sannolikt kommer det röra sig om ett fåtal – om ens några – sådana produkter. Försiktighetsåtgärder till skydd för människors hälsa och miljön vid yrkesmässig användning beslutas bäst av den som har insyn i de specifika produkternas miljö- och hälsofarliga egenskaper och tänkta användningsområde. Mot bakgrund av detta föreslås föreskrifterna inte omfattar biocidprodukter inom produkttyperna 15, 16, 17 och 20. Försiktighetsåtgärder vid användningen av sådana medel bör istället beslutas i varje enskilt fall i samband med Kemikalieinspektionens produktgodkännande. Bakgrunden till att dessa föreskrifter, utöver biocidprodukter i produkttyperna 14 och 18, föreslås omfatta biocidprodukter i produkttyp 8 som används för att bekämpa angrepp i trä, är att användningsområdet – och i regel även verksamma ämnen – för dessa biocidprodukter är detsamma som för biocidprodukter i produkttypen 18. Samma miljö- och hälsoskyddssynpunkter gör sig därför gällande oavsett produkttyp. Exempelvis kommer föreskrifterna med föreslaget tillämpningsområde att gälla såväl vid bekämpning av trämyror som vid bekämpning av stackmyror. Med den föreslagna regleringen undviks dessutom eventuella gränsdragningsproblem huruvida olika biocidprodukter för samma användningsområde ska omfattas av föreskrifterna eller inte. Av 1 § första stycket framgår vidare att dessa föreskrifter är tillämpliga vid yrkesmässig spridning av biocidprodukter. Bestämmelserna i föreskrifterna innefattar definitioner (2 kap.), försiktighetsmått vid användning (3 kap.), skyldighet att informera och underrätta (4 kap.) och dokumentationsskyldighet (5 kap.). Att dessa föreskrifter föreslås omfatta endast yrkesmässig spridning utgör en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt SNFS 1997:2; tillämpningsområdet av bestämmelserna i de föreskrifterna är – med undantag för bestämmelsen om tillståndsplikt vid användning inom särskilt angivna platser i 14 § SNFS 1997:2 – inte begränsat till yrkesmässig spridning. Motivet till att dessa föreskrifter föreslås gälla endast vid yrkesmässig spridning, är att det främst är vid yrkesmässig verksamhet som biocidprodukter för bekämpning av skadedjur har en sådan miljö- och hälsofarlig verkan samt hanteras i sådana volymer och på ett sådant sätt att behov av reglering föreligger ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Till detta kommer att dessa föreskrifter innefattar reglering som främst är av relevans vid en mer omfattande eller frekvent spridning. Det bedöms därför inte vara rimligt att bestämmelser om t.ex. informationsskyldighet eller dokumentationskrav ska gälla även vid spridning av biocidprodukter som inte är yrkesmässig. Det ska i detta sammanhang påpekas att biocidprodukter inom klass 1 och 2 endast får hanteras inom yrkesmässig verksamhet. 5 Det är bara biocidprodukter inom klass 3 som får användas av var och en, vilket delvis har att göra med att koncentrationen av verksamt ämne normalt inte är lika hög som de inom klass 1 5 Se 3 kap. 7 § bekämpningsmedelsförordningen. SBN 2015-04-14 170 2015-04-10 och 2. Biocidprodukter i klass 3 levereras i regel färdigblandade och i förpackningar av begränsad storlek för att minska risken för oavsiktlig spridning. Detta betyder emellertid inte att annan hantering än yrkesmässig spridning är oreglerad; en skyddsnivå även för icke yrkesmässig användning fastslås såväl i de användarvillkor som Kemikalieinspektionen utfärdar för varje biocidprodukt som i de allmänna bestämmelserna i bl.a. bekämpningsmedelsförordningen och miljöbalken. Här ska påpekas att dessa föreskrifter föreslås omfatta yrkesmässig spridning även av biocidprodukter inom klass 3. Ang. frågan om vad som är yrkesmässig spridning, se vidare under författningskommentaren till bestämmelsen i 2 kap. 1 § nedan. Bestämmelserna i föreskrifterna föreslås gälla även vid spridning som sker inomhus. Detta utgör en skillnad i förhållande till vad som gäller enligt SNFS 1997:2, vilka föreskrifter endast är tillämpliga på spridning och annan hantering som sker utomhus. Av andra stycket i 1 § framgår att biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindedjur är undantagna från tillämpningsområdet av dessa föreskrifter. Detta motsvarar vad som gäller enligt SNFS 1997:2 – dessa föreskrifter gäller endast kemiska bekämpningsmedel. Bestämmelser som reglerar användningen av dessa biocidprodukter finns i förordningen (2000:338) om biocidprodukter som innehåller nematoder, insekter eller spindeldjur. _______ 2 kap. Definitioner 1 § Om inte annat särskilt anges i dessa föreskrifter, har uttryck i föreskrifterna samma betydelse som i 14 kap. miljöbalken, förordning (EU) nr 528/2012 och förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel. Författningskommentar: Av 1 § följer att uttryck i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 14 kap. miljöbalken, EU:s biocidförordning och bekämpningsmedelsförordningen, om inte annat särskilt anges i föreskrifterna. Att notera är t.ex. uttrycket ”biocidprodukt”, som definieras i art. 3.1 a) i EU:s biocidförordning, vilket uttryck följaktligen har samma betydelse i dessa föreskrifter. Som har redogjorts för ovan görs indelningen av biocidprodukter i olika produkttyper (bl.a. produkttyp 8, 14 och 18) i bilaga 5 till EU:s biocidförordning. Att notera är även uttrycket ”kommunal nämnd” som i 1 kap. 4 § bekämpningsmedelsförordningen definieras som ”nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet”. Det bör i detta sammanhang även noteras att det i 14 kap. miljöbalken, EU:s biocidförordning och bekämpningsmedelsförordningen, saknas en definition av uttrycket ”yrkesmässig användare”, motsvarande den som finns i förordning (EG) nr 1107/2009 (EU:s växtskyddsmedelsförordning). Uttrycket definieras i EU:s SBN 2015-04-14 171 2015-04-10 växtskyddsmedelsförordning som ”en person som använder bekämpningsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet, inbegripet operatörer, tekniker, arbetsgivare och egenföretagare, både på jordbruksområdet och inom andra sektorer”. Definitionen torde dock ändå vara vägledande när det gäller frågan om vem som är att anse som yrkesmässig användare enligt 3-4 kap. bekämpningsmedelsförordningen och följaktligen även vid tillämpningen av dessa föreskrifter. Definitionen torde inrymma all användning som utförs som ett led i en näringsverksamhet eller annars som en del av en yrkesutövning. I linje med detta bör exempelvis spridning av biocidprodukter på en gård till en förskola som görs av personal på förskolan anses som yrkesmässig spridning. _______ 3 kap. Försiktighetsmått vid spridning 1 § Den som överväger att sprida en biocidprodukt ska, om flera biocidprodukter eller metoder finns tillgängliga för samma användningsområde och syfte, så långt det är möjligt välja den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa och miljön. Författningskommentar: Det har bedömts lämpligt att i 1 § specificera de överväganden som alltid ska göras i samband med användande av en biocidprodukt. Bestämmelsen konkretiserar vad som följer av produktvalsprincipen i 2 kap. 4 § miljöbalken när det gäller spridning av biocidprodukter. Motsvarande bestämmelse som gäller vid användning av växtskyddsmedel, finns i 2 kap. 33 § bekämpningsmedelförordningen. _______ 2 § Den som sprider en biocidprodukt ska vidta de försiktighetsåtgärder som med hänsyn till omständigheterna på platsen behövs för att skydda människors hälsa och miljön. Författningskommentar: Bestämmelsen konkretiserar vad den allmänna hänsynsregeln i 2 kap. 3 § första stycket miljöbalken innebär vid spridning av nu aktuella biocidprodukter. Bestämmelsen i 2 § innebär att lämpliga försiktighetsåtgärder ska anpassas med hänsyn till den platsspecifika risken för miljö- och hälsoskyddskonsekvenser samt till den biocidprodukt som sprids. Exempelvis ska utplacering av bekämpningsmedel mot råttor alltid ske så att barn, husdjur, fåglar och vilda djur inte kan komma åt det. Ytterligare platsspecifika försiktighetsåtgärder kan krävas beroende på var bekämpningsmedlet används, t.ex. om utplacering sker i bostäder eller i livsmedelslokaler. Denna bestämmelse kompletterar den generella skyddsnivån som fastslås i 3 kap. 19 § första stycket bekämpningsmedelsförordningen vilken emellertid endast gäller då en biocidprodukt inte används. I den bestämmelsen – som omfattar alla biocidprodukter och inte enbart de produkttyper som omfattas av dessa föreskrifter – fastslås att när en biocidprodukt inte används ska den lagras och i övrigt hanteras på ett sätt som inte innebär någon risk för människors hälsa eller miljön. SBN 2015-04-14 172 2015-04-10 Det ska i detta sammanhang även erinras om bestämmelserna om användningstillstånd i 3 kap. 15-18 §§ bekämpningsmedelsförordningen samt upplysningen i 3 kap. 19 § andra stycket bekämpningsmedelförordningen, som beträffande bestämmelser om hantering av avfall hänvisar till 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen (2011:927). Det kan vidare noteras att det i fråga om biocidprodukter i produkttyperna 8, 14 och 18 som inte omfattas av EU-krav på godkännande enligt 4 kap. bekämpningsmedelsförordningen, kompletteras bestämmelsen i 2 § av en särskild skyddsbestämmelse i 4 kap. 27 § bekämpningsmedelsförordningen. Denna bestämmelse har följande lydelse. ”En biocidprodukt ska användas på ett sätt som är förenligt med de förutsättningar för godkännande som avses i 5 §, de villkor som har beslutats i enlighet med 16 § och den information som lämnas på märkningen enligt 25 §. Den som yrkesmässigt använder en biocidprodukt ska genom att kombinera fysikaliska, biologiska, kemiska eller andra metoder på lämpligt sätt begränsa användningen till det som är absolut nödvändigt.”. _______ 4 kap. Skyldighet att informera och underrätta Information till allmänheten 1 § Den som sprider biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till, ska senast i samband med att spridningen påbörjas informera om bekämpningen. Informationen ska lämnas på väl synliga anslag av minst A-5 format i väderbeständigt material. Anslagen ska innehålla 1. uppgift om var spridningen sker, 2. kontaktuppgifter till den som utför spridningen av biocidprodukter samt till den för vars räkning spridningen sker, 3. syftet med spridningen, 4. biocidproduktens namn och registreringsnummer med upplysning om verksamt ämne, 5. beskrivning av spridningsmetod, 6. beräknad tidpunkt eller tidsperiod för spridningen, och 7. hänvisning till Giftinformationscentralen samt i förekommande fall information om motgift. Anslagen ska sitta kvar till dess att risk för människors hälsa eller skada på egendom inte längre föreligger, dock minst en vecka efter spridningen. Författningskommentar: Bestämmelsen i 1 § motsvarar i huvudsak vad som gäller enligt 13 § SNFS 1997:2. Dock har kravet på att informationen ska lämna en vecka i förväg utgått, vilket har att göra med att behovet av spridning av aktuella biocidprodukter i produkttyp 8 samt biocidprodukter i produkttyp 14 eller 18, i regel är hastigt påkallat. 6 I stället gäller att informationen ska lämnas senast i samband med att spridningen påbörjas. 6 Se vidare i författningskommentaren till 2 § nedan. SBN 2015-04-14 173 2015-04-10 Enligt punkten 2 ska informationen inkludera kontaktuppgifter till den som utfört spridningen och till den för vars räkning spridningen sker. Med ”kontaktuppgifter” avses företagsnamn, telefonnummer, adress och e-post. Med ”den för vars räkning spridning sker” avses den som i förekommande fall har lämnat uppdraget att utföra bekämpningen. Med ”beskrivning av spridningsmetod” enligt punkten 5 avses uppgift om hur spridning sker, t.ex. genom användning av tryckspruta eller betesstationer, vilket hänger samman med vilken formulering biocidprodukten har, d.v.s. om det är en flytande produkt, ett puder eller ett fast bete. Som har anförts ovan under 1 kap. 1 § är tillämpningsområdet av denna bestämmelse, till skillnad från vad som gäller enligt SNFS 1997:2, inte begränsat till spridning som sker utomhus. Även lokaler som allmänheten har tillträde till omfattas således av informationsskyldigheten enligt denna bestämmelse, t.ex. bekämpning av skadedjur som sker i ett köpcentrum. 7 När det gäller spridning utomhus bör anslag enligt 1 § sättas upp väl synligt på sådana platser där människor kan tänkas passera ett område eller en plats där spridning skett, t.ex. vid gångvägar och stigar. Enligt 1 § andra stycket ska anslagen sitta kvar till dess att risk för människors hälsa eller skada på egendom inte längre föreligger, dock minst en vecka efter spridningen. Hur lång tid anslagen i det enskilda fallet ska sitta uppe bör styras av mängd medel, spridningsmetod samt biocidproduktens egenskaper vad gäller farlighet, nedbrytbarhet och rörlighet. Utifrån de förutsättningar som föreligger i det enskilda fallet ska den som sprider biocidprodukter göra en bedömning hur länge anslagen bör sitta uppe. Uttrycket ”egendom” i denna bestämmelse innefattar bl.a. husdjur. _______ Underrättelse till den kommunala nämnden 2 § Den som sprider biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till, ska senast i samband med spridningen eller omedelbart därefter underrätta den kommunala nämnden om bekämpningen. Författningskommentar: Utöver skyldigheten att informera allmänheten enligt 1 §, gäller att den som sprider biocidprodukter på en plats som allmänheten har tillträde till ska underrätta den kommunala nämnden. Bestämmelsen i 2 § innebär flera skillnader i förhållande till vad som gäller enligt SNFS 1997:2. En skillnad är att tillstånds- och anmälningsplikten vid användning 7 Informationsskyldigheten gäller dock inte vid bekämpning i lokaldelar som allmänheten inte har tillträde till, t.ex. i källaren till ett köpcentrum eller i bostäder. SBN 2015-04-14 174 2015-04-10 på särskilt angivna områden enligt SNFS 1997:2 föreslås ersättas av en underrättelseskyldighet. 8 Motivet till att underrättelseskyldighet – och inte tillståndsplikt – föreslås gälla, är att när behov föreligger av användning av aktuella biocidprodukter i produkttyp 8 samt biocidprodukter i produkttyp 14 eller 18, är behovet i regel hastigt påkallat. Detta gäller t.ex. vid användning av bekämpningsmedel mot råttor eller vid användning mot ett getingbo. Vid denna typ av användning är det inte sällan svårt att förutse behov av, och därmed kunna planera, spridningen. Ofta är det dessutom nödvändigt att bekämpningen kan påbörjas omgående. Detta kräver ett förfarande där det finns möjlighet att sprida nu nämnda biocidprodukter med kort varsel. Om tillståndsplikt skulle gälla för de exempel som nu har nämnts, finns det en överhängande risk att prövningsprocessen fram till beslut innebär en sådan tidsutdräkt att syftet med bekämpningen förfelas. En försenad bekämpning kan i många fall leda till värre miljö- och hälsokonsekvenser än om bekämpning hade kunnat sättas in i ett tidigt skede, t.ex. när det gäller den mängd bekämpningsmedel som krävs, men även när det kommer till de olägenheter som uppkommer i avvaktan på bekämpning. Av delvis samma skäl har det inte heller bedömts lämpligt att behålla ett anmälningsförfarande. Det är ofta svårt att på förhand veta exakt vilka skadedjur det är fråga om samt vilka metoder för bekämpning som ska användas. Till detta kommer att en huvudsaklig del av syftet med ett anmälningsförfarande, nämligen att kommunen ska kunna ställa krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärder vid spridningen, inte uppnås om regelverket samtidigt ska ge möjlighet till hastigt påkallade bekämpningar. Detta eftersom en anmälan avseende hastigt påkallad bekämpning innebär att den kommunala nämnden i de allra flesta fall inte kommer att ha rimlig möjlighet att gå igenom anmälan före det att bekämpningsåtgärder påbörjas. Dessutom ska påpekas att användning av aktuella biocidprodukter i produkttyp 8 samt biocidprodukter i produkttyp 14 och 18 i regel har karaktär av punktbekämpning. Detta innebär att risken för oavsiktlig spridning som påverkar miljön normalt är lägre än vid t.ex. spridning av växtskyddsmedel. De hänsynstaganden som har motiverat tillstånds- resp. anmälningsplikt vid spridning inom angivna platser i 11 och 14 §§ SNFS 1997:2 samt vid användning av växtskyddsmedel inom de i 2 kap. 40 § första stycket och 2 kap. 41 § bekämpningsmedelsförordningen angivna platserna, gör sig därför i regel inte gällande när det gäller användning av nu aktuella typer av biocidprodukter. Vid en avvägning av miljö- och hälsoskyddsriskerna vid spridning av aktuella biocidprodukter å ena sidan och behovet av att snabbt kunna påbörja bekämpningsinstatser å den andra, har bedömningen gjorts att en underrättelseskyldighet är det mest effektiva sättet att reglera den kommunala nämndens kontroll av spridning av biocidprodukter. Vid denna avvägning har även beaktats 8 Dock ska noteras att enligt 18 § SNFS 1997:2 finns redan nu undantag från tillståndsplikten vid hastigt påkallade punktsaneringar mot ohyra och skadedjur enligt hälsoskyddslagen (1982:1080), i vilka fall en underrättelseskyldighet – motsvarande den som nu föreslås – i stället gäller. SBN 2015-04-14 175 2015-04-10 intresset av att minska den administrativa bördan med att hantera tillstånds- och anmälningsärenden hos såväl berörda företag som hos den kommunala nämnden. Det ska i detta sammanhang framhållas att ett förfarande med underrättelseskyldighet inte fråntar den kommunala nämnden möjligheten att ställa krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärder på spridningen med anledning av en underrättelse, t.ex. i fråga om en bekämpningsinsats som pågår över tid. Detta följer bl.a. av bestämmelsen i 26 kap. 9 § miljöbalken enligt vilken tillsynsmyndigheten kan ställa krav på försiktighetsmått eller skyddsåtgärder vid spridning, samt dessutom – om det behövs – förbjuda spridningen. 9 Detta gäller naturligtvis endast om övriga förutsättningar enligt bestämmelsen i 26 kap. 9 § miljöbalken är uppfyllda. En annan skillnad i förhållande till vad som gäller enligt SNFS 1997:2 är att det geografiska område där spridning av biocidprodukter underställs den kommunala nämndens kontroll, har utökats. Skyldigheten att informera den kommunala nämnden föreslås gälla vid spridning på plats som allmänheten har tillträde till. Underrättelsesskyldigheten enligt 2 § är därmed inte – till skillnad från tillståndsoch anmälningsplikten enligt SNFS 1997:2 – begränsad till särskilt angivna platser utomhus. 10Motivet för detta är att det för aktuella biocidprodukter inte finns någon sakligt skäl till att spridning på vissa platser dit allmänheten har tillträde ska omfattas av en underrättelsesskyldighet medan det för spridning på andra platser dit allmänheten har tillträde ska saknas motsvarande krav; hälsoskyddssynpunkter med spridning av aktuella biocidprodukter torde göra sig gällande överallt dit allmänheten har tillträde. I detta avseende utökas alltså den kommunala nämndens möjligheter till kontroll av spridning av biocidprodukter. Här ska framhållas att bestämmelsen i 2 § innebär en skyldighet att underrätta den kommunala nämnden även vid spridning i lokaler som allmänheten har tillträde till. 11 Enligt bestämmelsen i 2 § inträder skyldigheten att underrätta den kommunala nämnden senast i samband med eller omedelbart efter spridningen. Detta innebär att en underrättelse får lämnas före spridning, men att den ska lämnas omedelbart efter det att bekämpningsåtgärden har vidtagits. Om en bekämpningsinsats kommer att pågå över tid, kan skyldigheten enligt 2 § uppfyllas genom att underrättelse lämnas även avseende planerade bekämpningsåtgärder inom ramen för samma bekämpningsinsats. 9 I fråga om användning av biocidprodukter för bekämpning av skadedjur är det den eller de nämnder som kommunfullmäktige utser att ha ansvar för operativ tillsyn enligt miljöbalken som är tillsynsmyndighet, vilket följer av fördelningen av tillsynsansvaret i 26 kap. 3 § miljöbalken och miljötillsynsförordningen (2011:13). I regel har tillsynsansvaret tilldelats den kommunala nämnden, d.v.s. den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, vilket är den nämnd som en underrättelse enligt 2 § ska ges in till. 10 Eftersom de flesta platser som omfattas av tillstånds- och anmälningsplikten enligt SNFS 1997:2 till övervägande del är platser som allmänheten har tillträde till, kommer dock dessa platser att omfattas av underrättelseskyldigheten. 11 Beträffande lokaler som allmänheten har tillträde till, se vad som anförs om detta i författningskommentaren till 1 § ovan. SBN 2015-04-14 176 2015-04-10 För att illustrera hur bestämmelserna i 1 och 2 §§ avses att tillämpas i praktiken, ges följande exempel, som gäller bekämpning av skadedjur i ett köpcentrum. Vid en undersökning konstateras att det är fråga om råttor och att användning av betesstationer är det mest lämpliga sättet för bekämpning. I samband med att betesstationer utplaceras ska information till allmänheten enligt 1 § sättas upp vid platsen. Senast efter att utplaceringen har skett ska den som sköter bekämpningsinsatsen underrätta den kommunala nämnden enligt 2 §, om inte sådan underrättelse redan har lämnats. Detta bör ske vid första lämpliga tillfälle efter att utplaceringen av betesstationerna har skett, t.ex. när den som har utfört bekämpningsåtgärden återkommer till arbetsplatsen. Den som har utfört bekämpningsinsatsen kan i underrättelsen ange huruvida fler bekämpningsåtgärder eventuellt kommer att behöva vidtas för att syftet med bekämpningsinsatsen ska uppnås. För sådana kommande bekämpningsåtgärder som omfattas av lämnad underrättelse enligt 2 §, har underrättelseskyldigheten uppfyllts och behöver ingen ny underrättelse lämnas när bekämpningsåtgärden väl utförs. _______ 3§ En underrättelse enligt 2 § ska innehålla 1. kontaktuppgifter till den som sprider biocidprodukter, 2. syftet med bekämpningen, 3. vilka biocidprodukter och mängden biocidprodukter som använts eller beräknas att användas vid spridningen 4. tidpunkt eller beräknad tidsperiod samt plats för spridningen, och 5. vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas för att skydda människors hälsa och miljön. Författningskommentar: Bestämmelsen i 3 § korresponderar i huvudsak med de uppgifter som användare av biocidprodukter ska dokumentera enligt bestämmelsen i 5 kap. 1 § nedan. Med ”kontaktuppgifter” enligt punkten 1 avses företagsnamn, telefonnummer, adress och e-post. Med ”syftet med bekämpningen” enligt punkten 2 avses vilket skadedjursproblem som bekämpningen avses avhjälpa och vad som ska uppnås med bekämpningen. Enligt punkten 3 ska en underrättelse bl.a. innehålla uppgift om mängden biocidprodukter som använts eller beräknas användas. Syftet med detta är att den kommunala nämnden ska kunna bedöma de miljö- och hälsoskyddsrisker som spridningen kan föranleda. Vilken information som ska lämnas får anpassas med hänsyn till vilken spridningsmetod som används, t.ex. genom användning av tryckspruta eller betesstationer, samt den formulering biocidprodukten har, d.v.s. om det är en flytande produkt, ett puder eller ett fast bete. Vid exempelvis spridning av bekämpningsmedel mot råttor genom användning av betesstationer bör underrättelsen innehålla uppgift om hur många betesstationer som använts eller beräknas att användas. Om den kommunala nämnden anser att det krävs ytterligare uppgifter eller underlag, har nämnden möjlighet att begära in sådana uppgifter. Detta följer av bestämmelsen i 26 kap. 21 § miljöbalken, enligt vilken tillsynsmyndigheten får SBN 2015-04-14 177 2015-04-10 förelägga den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd att lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. 12 När det gäller uttrycket ”beräknad tidpunkt eller tidsperiod” enligt punkten 4, bör sådan tidsangivelse anges i datum. I de fall bekämpningen pågår under en längre period, t.ex. vid utplacering av betesstationer för bekämpning av råttor, bör så långt möjligt anges hur länge bekämpningen avses pågå, t.ex. genom uppskattning i veckor. Att informationen enligt punkten 5 ska innefatta försiktighetsåtgärder som har vidtagits, kopplar till kravet på försiktighetsåtgärder vid spridning i bestämmelsen i 3 kap. 2 § dessa föreskrifter. 13 Därutöver bör anges på vilket sätt användarvillkoren för aktuell biocidprodukt har följts eller kommer att följas. _______ Undantag 4 § Om det finns särskilda skäl får den kommunala nämnden i det enskilda fallet medge undantag från bestämmelserna i 1-3 §§. Författningskommentar: Bestämmelsen i 4 § innebär att om det finns särskilda skäl får den kommunala nämnden medge undantag från informations- respektive underrättelseskyldigheten i 1 och 2 §§ samt från de uppgifter som enligt 3 § ska ingå i en underrättelse till den kommunala nämnden. Såvitt avser undantaget från 1 § motsvarar denna bestämmelse i huvudsak vad som redan nu gäller enligt 16 § SNFS 1997:2. Som särskilda skäl för undantag från att informera enligt 1 § kan nämnas situationer då det är svårt att uppfylla bestämmelsen på ett meningsfullt sätt, exempelvis vid spridning av biocidprodukter på ett trafikerat vägavsnitt. Om den kommunala nämnden medger undantag från kraven i 1 §, kan nämnden föreskriva vilken information som i stället ska ges i det aktuella fallet och på vilket sätt. Det kan vidare tänkas föreligga situationer då undantag från underrättelseskyldigheten i 2 § eller de uppgifter som enligt 3 § ska ingå i en underrättelse, är motiverat. Särskilda skäl för undantag från kraven i 2 eller 3 §§ bör exempelvis föreligga om den kommunala nämnden redan har fått del av motsvarande uppgifter på annat sätt, t.ex. genom villkor i avtal med saneringsföretag som utför skadedjursbekämpning på kommunens uppdrag. _______ 5 kap. Dokumentation 1 § Den som sprider biocidprodukter ska dokumentera de åtgärder som vidtas för att uppnå syftet med bekämpningen. Av dokumentationen ska framgå 1. syftet med bekämpningen, 2. vilka biocidprodukter och mängden biocidprodukter som använts vid spridningen 12 Se vad som har anförts om behörig tillsynsmyndighet vid spridning av aktuella biocidprodukter i författningskommentaren under 2 § ovan. 13 Se vidare om det sistnämnda kravet i författningskommentaren till 3 kap. 2 § ovan. SBN 2015-04-14 178 2015-04-10 3. tidpunkt och plats för spridningen, och 4. vilka försiktighetsåtgärder som har vidtagits för att skydda människors hälsa och miljön. Dokumentationen enligt första stycket ska sparas i tre år och ska vid begäran redovisas för tillsynsmyndigheten. Författningskommentar: Kravet på dokumentation i 1 § gäller de åtgärder som har vidtagits inom ramen för varje bekämpningsinsats; dokumentationen ska avse de bekämpningsåtgärder som vidtas för att uppnå syftet med den aktuella bekämpningen. Vid exempelvis bekämpning av råttor i ett köpcentrum, gäller kravet på dokumentation de bekämpningsåtgärder som över tid vidtas inom ramen för den aktuella bekämpningsinsatsen. Bestämmelsen i 1 § innebär således inget krav på att upprätta dokumentation avseende varje enskild bekämpningsåtgärd – åtgärderna ska i stället noteras i en samlad dokumentation för den aktuella saneringen. 14 Bestämmelsen i 1 § motsvarar delvis vad som gäller enligt 9 § SNFS 1997:2. Dock har anpassning gjorts i fråga om vilka uppgifter dokumentationen ska innehålla utifrån vad som är relevant vid spridning av aktuella biocidprodukter i produkttyp 8 samt biocidprodukter i produkttyp 14 och 18. Följaktligen innehåller bestämmelsen inte något krav på att ange uppgifter om temperatur och vindförhållanden eller skyddsavstånd. Emellertid har punkten 4 i förhållande till 9 § SNFS 1997:2 fått en bredare tillämpning eftersom dokumentation nu ska avse generella försiktighetsmått vid spridningen, och inte enbart de försiktighetsmått som iakttagits vid påfyllning och rengöring av utrustning. __________ Dessa föreskrifter träder i kraft [den 1 november 2015]. Naturvårdsverket [N.N.] [n.n.] (ange enhet) 14 Angående frågan om vad som avses med ”mängden biocidprodukter” i punkten 2 samt vad som avses med ”försiktighetsåtgärder” enligt punkten 4, se vad som har anförts om detta i författningskommentaren till bestämmelsen i 4 kap. 3 § ovan. SBN 2015-04-14 179 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Christian Forssell E-post: [email protected] Tel: +46 0491-881 49 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 Upprättande av detaljplan för intern väg Scania - del av Döderhult 1:1, Oskarshamn 3:2 m.fl. fastigheter, centralorten, Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta en ny detaljplan för en ny intern väg för Scania mellan Kvastmossen och Västra industriområdet. Planområdets ungefärliga lokalisering mitt emellan Kvastmossen och Västra industriområdet. Ärendet Detaljplanen syftar till att lösa Scanias interna transportbehov mellan sin hyttfabrik i Västra industriområdet och nytt logistikcenter på Kvastmossen. Kommunens ambition är att förbättra framkomlighet och trafiksäkerhet på Åsavägen som är av riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap § 8). I detaljplanen möjliggörs en ny väg som löper under europaväg 22 (E22). Vägen kopplar ihop Scanias hyttfabrik i Västra industriområdet med nytt logistikcenter för Scania på Kvastmossen. Därigenom behöver inte 224 tunga transporter, SBN 2015-04-14 180 2015-04-10 ofta långsamtgående, trafikera det allmänna vägnätet i staden när detta logistikcenter är i full drift. Särskilt Åsavägen som idag är hårt trafikerad avlastas väsentligt, vilket skulle bidra till ökad trafiksäkerhet och framkomlighet. Med en ny väg minskar dessutom miljöpåverkan från Scanias interna transporter eftersom transportsträckan förkortas avsevärt. För att förverkliga en ny vägdragning krävs ombyggnation av den passage som idag finns under E22. Det innebär bland annat att den fria höjden i passagen behöver utökas för att möjliggöra att tunga fordon kan ta sig igenom. Det innebär även att passagen behöver förses med trafikljus eftersom bredden inte är tillräcklig för att tunga fordon ska kunna mötas. Ny vägdragning och förbättrad passage under E22 ska vara tillgänglig för allmänheten förutsatt att man kommer till fots eller med cykel. Föreslaget planområde berörs i huvudsak av mark som redan är planlagd som naturmark men även för industriändamål. Därmed ryms åtgärderna bara delvis inom gällande detaljplaner, varför en ny detaljplan behöver tas fram som möjliggör en ny väg. Följande detaljplaner berörs direkt av en ny väg: • • Döderhult 1:1 och Oskarshamn 3:2 m.fl. Västra industriområdet Den mark som en ny väg mellan Kvastmossen och Västra industriområdet tar i anspråk ägs till fullo av kommunen. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att arbetet med detaljplanen kan påbörjas under våren 2015. Kostnaden för upprättande av detaljplanen regleras i särskilt planavtal med Scania. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef ____________________ Christian Forssell Planarkitekt _______________________ Christian Forssell Planarkitekt ______________________ Christian Forssell Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-02-23 Skickas till Samhällsbyggnadskontoret SBN 2015-04-14 181 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Christian Forssell E-post: [email protected] Tel: +46 0491-881 49 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 Yttrande över medborgarförslag nr 3/15 - Förslag om gång- och cykelväg mellan Stångehamnsvägen och Resecentrum Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden antar samhällsbyggnadskontorets yttrande som sitt eget och avstyrker därmed medborgarförslaget. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har av kommunstyrelsen fått möjlighet att yttra sig över ett medborgarförslag som föreslår att en ny gång- och cykelväg byggs öster om järnvägen mellan Stångehamnsvägen och resecentrum. Detta skulle enligt förslagsställaren innebära en bekväm, säker och ostörd gång- och cykelväg mellan Kristinebergsområdet och resecentrum/ hamnområdet. Därigenom skulle gång- och cykeltrafikanter slippa omvägen och nivåskillnaderna via Åsaområdet. Samhällsbyggnadskontorets bedömning Ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät är enligt samhällsbyggnadskontoret av stor betydelse för att Oskarshamns stad ska vara en attraktiv, trafiksäker och hållbar stad. Behovet av nya gång- och cykelvägar är emellertid stort. Mellan Kristineberg och det nya resecentrumet finns redan idag gångoch cykelvägar utmed Östersjövägen och Åsavägen. Den ringa omväg och nivåskillnad som befintliga gång- och cykelvägar innebär motiverar enligt samhällsbyggnadskontoret inte att en ny gång- och cykelväg prioriteras på föreslagen sträcka. Nya gång- och cykelvägar bör enligt samhällsbyggnadskontoret prioriteras där fullgoda alternativ saknas, särskilt i stadens strategiska utvecklingsstråk. Byggande av en ny gång- och cykelväg på föreslagen sträcka försvåras dessutom av att järnvägen är av riksintresse för kommunikationer (miljöbalken 3 kap 8 §). Som riksintresse kräver järnvägen att ett respektavstånd för underhåll och framtida utvecklingsmöjligheter lämnas. Det är därför inte möjligt att lägga en ny gång- och cykelväg i direkt anslutning till järnvägen. Förutom att oexploaterad naturmark skulle behöva tas i anspråk innebär det också att gång- och cykelvägen antingen behöver sprängas ner i den kuperade terrängen öster om järnvägen, alternativt tillåts ha stora nivåskillnader. En ny gång- och cykelväg öster om järnvägsstationens spårområde krockar dessutom med pågående detaljplaneläggning för ”resecentrum och färjeterminalen” - del av Oskarshamn 2:1, 3:3, Uranus 15-16 m.fl. I den nya detaljplanen planläggs detta område för parkeringsplatser, ny väg samt ytor för uppställning av fordon. Nya trafiklösningar gör att tömning av gotlandsfärjan samt uppställning av trailers kan ske på ett långisktig hållbart sätt, vilket bedöms som positivt för riksintressanta Oskarshamns hamn (miljöbalken 3 kap 8 §). En ny trafiklösning gör också att SBN 2015-04-14 182 2015-04-10 Skeppsbrokajen kan frigöras för att möjliggöra en promenadkaj i enlighet med program till detaljplan för inre hamnen. Samhällsbyggnadskontoret bedömer inte att det är lämpligt att en ny gång- och cykelväg anläggs genom ett område som planläggs för tunga fordon. Oskyddade trafikanter bör därför ledas direkt till resecentrum från Åsavägen. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef _______________________ Christian Forssell Planarkitekt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-02-19 Medborgarförslag nr 3/15 Skickas till Samhällsbyggnadskontoret ______________________ Pär Hansson Planchef SBN 2015-04-14 183 2015-04-10 SBN 2015-04-14 184 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Frida Kjäll E-post: [email protected] Tel: +46 0491-88749 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 Medborgarförslag nr 31/14 - Förslag att bygga ett hundområde i stadsparken och rusta upp det befintliga hundområdet i Kristineberg/Gölkärret Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden besvarar medborgarförslaget och ställer sig positiva till förslaget om en hundrastgård i Stadsparken. Genomförande, drift och underhåll ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. Ärendet Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag angående förslag om att bygga ett hundområde i Stadsparken och rusta upp det befintliga hundområdet i Kristineberg/Gölkärret. Samhällsbyggnadskontoret ser positivt på förslaget om en hundrastgård i Stadsparken. Stadsparken är ett viktigt grönt inslag för stadens invånare och besökare. Parken bör inrymma flera aktiviteter som gör parken välanvänd och attraktiv att vistas i. Tjänstemän från tekniska kontoret och samhällsbyggnadskontoret har gemensamt tittat på frågan och inledningsvis studerat en lämplig placering. I Stadsparken finns flera verksamheter och aktiviteter som behöver samsas. Lämpligt placeras en hundrastgård i sydöstra delen av parken där parken övergår i mer skogskaraktär (se bild sida 2) och med hänsyn till bland annat bostäder, skola och lekplats. Aktuell detaljplan för området, A 2814, anger ändamålet park och plantering och bedöms vara förenligt med uppförandet av en hundrastgård. Storlek på hundrastgården behöver dock vara mindre än de 50x50 meter som hänvisats till i medborgarförslaget för att passa in i parken och omgivningen. Rastgården ska placeras på ett respektavstånd från parkens gång- och cykelvägar och stängslet ska vara tillräckligt högt för att hindra att hundar kan hoppa över. Vid inrättande av hundrastgård behöver ansvarsförhållanden klargöras samt ordningsregler upprättas för hur rastgården får användas. Genomförande, drift och underhåll ligger utanför samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde. SBN 2015-04-14 185 2015-04-10 Bild över stadsparken. Den svarta cirkeln visar lämplig lokalisering för en hundrastgård. _______________________ Bodil Liedberg-Jönsson Samhällsbyggnadschef ______________________ Pär Hansson Planchef ______________________ Frida Kjäll Planarkitekt Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-03-13 Medborgarförslag nr 31/14 - Förslag att bygga ett hundområde i stadsparken och rusta upp det befintliga hundområdet i Kristineberg/Gölkärret Skickas till Kommunstyrelsen SBN 2015-04-14 186 2015-04-10 SBN 2015-04-14 187 2015-04-10 SBN 2015-04-14 188 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Viktor Zettergren E-post: [email protected] Tel: +46 0491-764314 Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden 2015-04-10 Medborgarförslag nr 2/15 - Förslag att det läggs in ett kallbadhus i plan över Havslätt Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden besvarar medborgarförslaget med att hänvisa till att frågan bör studeras i ett vidare perspektiv för staden Oskarshamn. Det är lämpligt att en placering av ett kallbadhus för stadens behov studeras inom ramen för Inre Hamnen-projektet och i det utvecklingsarbetet som pågår för Havslätts friluftsområde. Ärendet Oskarshamns kommun har fått in ett medborgarförslag angående förslag om att lägga in ett område för kallbadhus i den plan över Havslätt som kommunfullmäktige antog vid sitt sammanträde 201501-12. Detta innebär att detaljplanen inte längre kan ändras. Frågan om ett kallbadhus måste därför hanteras i ett annat sammanhang. Samhällsbyggnadsnämnden har från kommunstyrelsen fått ärendet på remiss. Det finns inte något planstöd för uppförande av ett kallbadhus i Havslätt. Fritidskontoret har inlett ett arbete som utreder Havslätts friluftsområdes fortsatta utveckling. Projektet är indelat i två etapper där första etappen färdigställdes under våren 2013. Första etappen handlade främst om att förbättra och utveckla området kring elljusspåren med bland annat utegym och grillplats. Etapp två har påbörjats under 2015 och handlar om en fortsatt utveckling av bad- och campingområdet. Frågan om ett kallbadhus i området diskuterades under remissrundan för etapp ett hösten 2010. Då bestämdes att förslaget skulle tas upp i arbetet med etapp två. Samhällsbyggnadskontoret anser att förutsättningarna för placeringen av ett kallbadhus i Oskarshamns bör utredas utifrån stadens behov i ett helhetsperspektiv innan en lämplig plats pekas ut för ändamålet. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef _______________________ Viktor Zettergren Planarkitekt ______________________ Pär Hansson Planchef SBN 2015-04-14 Beslutsunderlag Medborgarförslag nr 2/15 Skickas till Kommunstyrelsen För kännedom: Fritidskontoret 189 2015-04-10 SBN 2015-04-14 190 2015-04-10 SBN 2015-04-14 191 2015-04-10 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Beslutsinstans Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadsnämnden E-post: [email protected] Tel: +46 0491-764742 Internkontroll för samhällsbyggnadsnämnden 2015 Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut 1. Internkontrollplan för 2015 godkänns. 2. Redovisning av granskningen ska ske till samhällsbyggnadsnämnden senast i december 2015. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till internkontrollplan 2015 med förslag till granskning av nedan redovisade områden. Punkt ett och två kvarstår sedan 2014 eftersom det vid uppföljningen visade sig att det fanns brister som behöver åtgärdas. Punkterna tre och fyra är nya. De föreslås av samhällsbyggnadskontorets ledningsgrupp efter en väsentlighets- och riskanalys. Punkterna fem och sex har beslutats av kommunstyrelsen. 1. Bygglovsverksamhet, handläggningstid för bygglov. Denna punkt kvarstår från 2014 års kontrollplan. 2. Remisshantering, besvarande av remisser från kommunstyrelsen. Denna punkt kvarstår från 2014 års kontrollplan. 3. Korrekt kartdata, är SBK:s kartdata tillförlitliga när det gäller bygglovspliktiga byggnader? Detta är en ny punkt för 2015. 4. Rättsäker myndighetsutövning, håller nämndens beslut vid överprövning? Detta är en ny punkt för 2015. 5. IT-hantering av användarkonton, finns en rutin och följs den? Detta är en kommungemensam kontrollpunkt 2015. 6. Kreditfakturor kund, processen för utfärdande av kreditfakturor till kund, dvs underlag, attest, faktura och kontering. Detta är en kommungemensam kontrollpunkt 2015. Planen överlämnas till samhällsbyggnadsnämnden för godkännande. Bakgrund Intern kontroll är en viktig del av kommunens styrsystem. Syftet är att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten samt att lagar, föreskrifter och riktlinjer efterlevs. SBN 2015-04-14 192 2015-04-10 Varje nämnd har inom sitt ansvarsområde att se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnderna ska varje år besluta om vilka områden som ska granskas under året. Återrapportering av granskningen ska ske senast i december månad. Kommunstyrelsen har den 17 februari 2015 beslutat att de kontrollpunkter där brister noterats 2014 ska finnas med i nämndernas internkontrollplan för 2015, att kreditfakturor till kund och IT-hantering av användarkonton är kommungemensamma granskningsområden för samtliga nämnder under 2015. ______________________ Bodil Liedberg Jönsson Förvaltningschef Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande 2015-03-25 Skickas till Samhällsbyggnadskontoret Ekonomiavdelningen SBN 2015-04-14 193 2015-04-10 Samhällsbyggnadsnämnden Granskningsområde Kontrollpunkter Kontrollansvar Tidpunkt Metod Avrapportering till VOR-värde och bedömning (område där granskning ska ske) (vad som ska granskas) (vem ansvarar för granskningen) (när granskningen ska genomföras) (hur ska granskningen göras, urvalet) (till vem rapportering ska ske och när) (motivering till varför granskning ska ske) 1.Bygglovsverksamh et Handläggningstid för bygglov Miljö- och byggchef Hösten 2015 Metod: granskning av handläggningstid gentemot lagkrav Förvaltningschef när granskningen är klar 9 (från 2014) Urval: 20 st bygglov som är slumpvist utvalda 2. Remisshantering Besvarande av remisser från kommunstyrelsen Registrator Hösten 2015 Metod: Granskning av att alla remisser från kommunstyrelsen är besvarade i tid. Urval: feb-mar 3. Korrekt kartdata Är SBKs databas tillförlitlig när det gäller bygglvspliktiga byggnader Kartchef April till och med september Jämföra att kartan stämmer med verkligheten i 10 slumpvis utvalda kvarter Samhällsbyggnadsnämnd senast i december 2015 Förvaltningschef när granskningen är klar Samhällsbyggnadsnämnd senast i december 2015 Till förvaltningschef när granskning är genomförd Till SBN december 2015 Motivering: Följa lagens krav 9 Motivering: Svara KS i tid 12 Motivering: minska risken för fel SBN 2015-04-14 194 2015-04-10 Granskningsområde Kontrollpunkter Kontrollansvar Tidpunkt Metod Avrapportering till VOR-värde och bedömning (område där granskning ska ske) (vad som ska granskas) (vem ansvarar för granskningen) (när granskningen ska genomföras) (hur ska granskningen göras, urvalet) (till vem rapportering ska ske och när) (motivering till varför granskning ska ske) 4. Rättssäker myndighetsutövning Håller nämndens beslut vid överprövning? Nämndsekreterare Slutet av oktober Granska utfall av samtliga slutliga domstolsutfall januari oktober Till Till förvaltningschef när granskning är genomförd 9 Motivering: viktigt att ha rätt kompetens i myndighetsutövningen Till SBN december 9 5. IT-hantering användarkonton (AD-konton inloggning windows) Finns en rutin och följs den? 6. Kreditfakturor kund Processen för utfärdande av kreditfakturor till kund, dvs underlag, attest, faktura och kontering Nämndsekreterare Registrator Oktober 2015 Oktober 2015 Metod: inventera rutiner och kontrollera om den följs Urval: 3 nyanställda och 3 avslutade Förvaltningschef och kommunkontorets IT-chef Tomas Karlsson när delrapporten är klar därefter nämnd Metod: kontroll av hela processkedjan Urval: 10 st kreditfakturor Förvaltningschef och ekonomiavdelnin gens redovisningsans varig Eva Svensson när delrapporten är klar därefter nämnd Säkerställa att rutin för kontohantering följs 9 Felaktiga krediteringar ska undvikas. Bättre att göra rätt från början. Kan påverka ekonomi och förtroende negativt SBN 2015-04-14 195 2015-04-10 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Beslutsinstans Ulrika Palmér Nilsson Samhällsbyggnadsnämnden E-post: [email protected] Tel: +46 0491-76 45 69 Avslutande av 325 inaktuella ärenden i samhällsbyggnadskontorets ärendehanteringssystem Ecos Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att avsluta ärendena på bifogad lista. Ärendet I samhällsbyggnadskontoret ärendehanteringssystem Ecos finns ett stort antal ärenden som ligger som pågående, 2015-03-10 uppgick de till 1172 stycken. Det äldsta är från 1992. Flertalet av dessa ärenden är ärenden som ska vara pågående och som samhällsbyggnadskontoret fortsatt kommer att driva. Fram till och med 2012 finns 325 ärenden som kan avslutas då ingen ytterligare handläggning bedöms behöva ske. För att skapa ett hanterbart Ecos, där vi kan följa aktuella ärenden, behöver dessa gamla ärenden avslutas. Att avsluta ärenden som inte längre är aktuella är även ett led i det arbete som pågår inför konverteringen till Ecos 2, som beräknas ske våren 2016. Bakgrund I början av år 2014 påbörjades en genomgång av Ecos och det upptäcktes då att det fanns ca 1200 ärenden som låg öppna och som var registrerade på handläggare som slutat. Cirka 900 av dessa har avslutats eller flyttats över till ny handläggare. De flesta av ärendena borde ha avslutats redan när den sista aktiviteten i ärendet genomfördes men av någon anledning har detta inte skett. Ärenden som kvarstår är sådana som bedöms som för gamla för att fortsatt handläggning kan ske i ärendet. Om eller när ärendet blir aktuellt igen så kommer ett nytt ärende att öppnas. Sammanfattningsvis kan sägas om ärendena på listan: • Ärendena diariefördes 2012 eller tidigare. • De flesta har initierats av kontoret med någon form av utskick till berörd. • Flertalet är avloppsärenden som har startats upp i samband med äldre inventeringar som påbörjats men inte fullföljts. Några av dessa gäller fastigheter som ingår i områden som 20122015 omfattas av LOVA/Leader-projektet ”Samverkan för gemensamma VA lösningar” som avslutas i mars 2015. I kommunens VA-plan finns en plan för att inventera samtliga enskilda avlopp i kommunen fram till 2030. _______________________ Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef ______________________ Ulrika Palmér Nilsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Beslutsunderlag Samhällsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande med bilaga SBN 2015-04-14 Skickas till Samhällsbyggnadskontoret 196 2015-04-10 SBN 2015-04-14 197 2015-04-10 Samhällsbyggnadskontorets förslag till beslut • Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att följa upp miljö- och livsmedelsverksamheten efter varje avslutat kvartal • Tidigare beslut om månadsvis uppföljning (beslut 2014-12-09, § 256) upphävs därmed
© Copyright 2026