Punkt 1 SNau§ 74 Godkännande av dagordning, val av justerare
Sida UTSKICK 2(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Punkt 1 SNau§ 74 Godkännande av dagordning, val av justerare samt korrigering av protokoll Förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden att korrigera föregående nämnds protokoll från 2015-05-21 då Katarina Ikonen (M) var närvarande under hela sammanträdet men saknades på närvarolistan. Ärende Godkännande av dagordning och val av justerare. Ledamoten Linnéa Kihlström (KD) upptäckte en felaktighet i närvarolistan. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-05-27 Socialförvaltningen Lina Sjöström, 0550-885 54 [email protected] Korrigering av föregående nämnds protokoll Förvaltningens förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott föreslår socialnämnden att korrigera föregående nämnds protokoll från 2015-05-21 där en felaktighet i närvarolistan upptäckts. Katarina Ikonen (M) var närvarande under hela sammanträdet men saknades på närvarolistan. Sammanfattning Vid en granskning av protokollet för socialnämndens sammanträde 2015-05-21 upptäckte ledamoten Linnéa Kihlström (KD) en felaktigtighet vad gäller närvarolistan samt § 91 i protokollet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ny närvarolista Beslutet skickas till Nämndsekreterare Eva Lotta Lindskog Socialchef Lina Sjöström Nämndsekreterare w:\sn\2015\06 juni\snau\tjänsteskrivelse korrigering av protokoll.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Sida UTSKICK 3(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Punkt 2 SNau§ 75 Information och rapporter Information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna Ärende Följande information och rapporter har inkommit: Protokoll Broängen 2015-05-11 Samspelets nyhetsbrev maj Ny hjälpmedelspolicy – Hjälpmedelsnämnden KS § 107 begäran om tilläggsanslag Socialstyrelsens beslut om utvecklingsmedel, våld i nära relationer Beslut IVO angående rehab efter stroke Årsredovisning Norlandia Care AB Protokoll Samspelet 2015-04-24 Justerandes sign Utdragsbestyrkande Samordningsförbundet Samspelets Nyhetsbrev maj 2015 6 maj Gemensam utbildningsdag för förbunden i Värmland/Dal Ola Andersson, Delta, Hisingen, engagerade politiker, handläggare och chefer inom samordningsförbund i frågor om Finsamlagstiftning, uppdrag, syfte, mål mm. Många tankar väcktes under dagen, som fick mycket gott betyg. Pilotprojekt för mätning NU: Hur märker vi att det blir bättre? Nu är det dags för första mätningen! Chefer, styrelse, personal, förbundschef och deltagare ska, mellan 25 maj och 4 juni, svara på om vår samverkan parterna emellan fungerar. Mer information? Läs på http://www.nnsfinsam.se/skriftserie_2015_2.aspx Lediga arbeten! Intern rekrytering hos parterna Den 16 juni får vi besked om Samspelet beviljas medel från Esf till nytt projekt Porten. Det innebär verksamhet i alla våra fyra kommuner. Om medel beviljas startar planerings-och analysfasen den 1 september. Därför annonserar vi efter projektledare och arbetsgivarkoordinator. Är du intresserad? Sista ansökningsdag 29 maj. Se din interna sida för lediga jobb! På Tempelriddaren: KulturKlivet ger ”Den bästa versionen av mig själv” Teatern är skriven, av Klas Kvarnevik, utifrån deltagarnas egna berättelser om livet och problemen att ta sig ur missbruk. En avklädd föreställning med ett budskap som ofta inte uttalas. Idel lovord ges av dem som sett teatern. Citat: En oerhört bra och stark föreställning! Ta med minst ett paket näsdukar! Du blir berörd! Det bästa jag sett! De borde åka på turné, typ som Glada Hudik! Studiebesök och Arenadialog Samspelet har stort fokus på att tillsammans med arbetsgivare visa upp hur arbetsmarknaden ser ut och hur den fungerar inom olika branscher. Löfbergs Lila och Swedbank har sista veckorna bjudit in till givande studiebesök. Den 27 maj arrangeras en Arenadialog för arbetsgivare, deltagare och Samspelets personal. Här utbyter vi tankar och erfarenheter! Intresserad? Kontakta Päivi Johansson [email protected] Följ Samspelet på Facebook! https://www.facebook.com/samspelet.se?ref=aymt _homepage_panel Är du intresserad av att se teatern? Platser finns på föreställningen onsdag och torsdag den 27-28 maj, båda kl.13.00. Några få platser finns på sista föreställningen lördag den 30 maj 17.00. Kontakta projektledare Lilian Hamsch om du är intresserad av denna unika föreställning! [email protected] / Meta Fredriksson- Monfelt Förbundschef 1(13) KRISTINEHAMNS KOMMUN Socialnämnden 2015-05-13 Dnr: .SnfeCXb.^., Ansv. handl: Stiftelsen Broängen Org nr 873600-0046 l4nr tp\S--tiW Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 Styrelsen avger följande årsredovisning. Innehåll förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning noter Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år,, ^- Sida 2 5 6 8 2(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Förvaltningsberättelse Information om verksamheten Stiftelsen Broängens huvudman är Broängskyrkans Församling. Verksamheten utgörs av att ombesöija hälso- och sjukvård, omsorg och social verksamhet. I den av Stiftelsen Broängen ägda fastigheten finns 18 lägenheter för gmppboende och 12 servicelägenheter. Dessutom firms en dagcentral, som förutom för de i verksamheten boende också är öppen för boende i kommunens äldrevård och för allmänheten. Verksamheten omfattas av ett avtal med Kristinehamns Kommun. Flerårsjämförelse Stiftelsens ekonomiska utveckling i sammandrag. tia tki tia 2014 16918 625 19168 Antal anställda sl Soliditet °/0 |Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning % % Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital Nyckeltalsdefinitioner framgår av not l 4-- 2012 14211 28 2013 15111 178 18344 28 50,3 5,2 8,2 2011 13689 2010 13606 -222 -262 18 119 478 18335 27 18228 27 49,2 48,8 49,7 50,9 2,5 0,6 0,5 4,0 2,0 neg neg 5,1 26 Stiftelsen Årsredovisning för 2014 Broängen 3(13) Verksamheten under räkenskapsåret Förutom den löpande verksamheten kan vi nämna följande: Ängen har varit till stadsbondgården med alla djur och fin omgivning och dessutom avnjutit en god fika. Bron har varit till Olme diversehandel där vi tittade på alla gamla föremål sedan förr och fick en god fikastund vid vattnet. Vi hade traditionsenligt midsommarfirande, det här året med underhållning av Jerker&Kenneth. En gemensam grillfest ordnades på gården och var ett samarbete mellan boendet, kyrkan och cafét med allsång och tipspromenad. Surströmmingsfesten på Bron en årlig återkommande tradition. En SPA-eftermiddag ordnades i storstugan där det ordnades bland annat olika former av massage, manikyr m.m. Det erbjöds även "spä för själen" som Elvy Axelsson hade ansvar för. Detta var en mycket uppskattad händelse för våra boende. Vi har också haft besök av sångare och musikanter på de olika våningarna vid olika tillfällen. Församlingen ansvarar också för andakt med mycket sång och musik varannan vecka under terminerna. Fastigheten Arbete har utförts under året med att förbättra ventilationen och det innebär att ventilationen nu är påslagen dygnet runt för att få en klart bättre cirkulation på luften. Köken på bägge våningarna har fått en behövlig ansiktslyftning. Rum och lägenheter renoveras fortlöpande vid behov och när vi byter hyresgäster. En besiktning av balkongerna är gjorda och vissa reparationer kommer att ske. Avtal Stiftelsens avtal med kommunen kommer att upphöra den 30/9 2016. Styrelsen arbetar med frågan och kommer att ytterligare intensifiera det arbetet under 2015. Vi har haft ett avtal med Tapiren angående sjuksköterskeberedskap på kvällar och helger. Efter en del diskussioner så är det avtalet förlängt till och med den 30/9 2016 Personal Under året har verksamhetsledare Sylvia Johansson slutat. Som tfverksamhetsledare utsågs Annette Steiness som har en tjänst som undersköterska på vårt boende. I slutet av året beslutade styrelsen att Aimette får fortsatt förtroende som verksamhetsledare till den 30 september 2016. Kristina Rydh har fått en tillsvidareanställning som administratör. 4- Stiftelsen Årsredovisning för 2014 Broängen 4(13) Utbildning Vi har under året vid två tillfällen varit på totalt 1,5 dags utbildning om värdegmndsarbetet där hela personalgruppen har deltagit. Vi har haft brandutbildning för all personal på brandstationen. Det har varit både teoretiska och praktiska övningar. Personalen har också fått utbildning ijoumalprogrammet Maximilian. Även vikarierna har fått viss utbildning i brandsäkerhet, förflyttnmgstelauk ochjoumalhantering. Friskvård Personalen har tillgång till friskvård. genom friskvårdspeng och möjlighet till ett antal fria bad i badhuset. Det erbjuds också massage och olika arrangemang som Zumba och bowlingkvällar. Dessutom har vi varit på kickoffi Vase och bjudits på julbord, den här gången på Ölme Prästgård. Resultat och ställning Stiftelsens resultat efter finansiella poster uppgår till 625 215,65 la-. Resultatet av stiftelsens verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Förslag till vinstdisposition Styrelsen fastställer att vinstmedlen disponeras så att till reparationsfonden avsätts att till dispositionsfonden avsätts 593 916 att till reservfonden avsätts 31 300 kronor 625216 ^ 5(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 2014 2013 Stiftelsens intäkter l Vårdintäkter Hyresintäkter Uthyrning personal 12709 817 2370 227 1838 255 11279 704 2175 345 1656 208 Summa intäkter 16918 299 15111 257 Resultaträkning Not Stiftelsens kostnader Externa kostnader för vårdverksamheten och fastigheten Personalkostnader 2 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa kostnader Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 3 -3669 607 -12034 392 -2634 -11581 -422 819 801 197 -429 982 -16126 818 -14 645 980 791 481 465 277 l 100 898 Räntekostnader 43 322 -209 587 -287 Summa resultat från finansiella investeringar -166 265 -286 Årets vinst 625 216 798 178 479 4- 6(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Balansräkning Not Tillgångar l 2014-12-31 2013-12-31 11 800674 116424 12 204 481 95551 11917098 12300032 11 917098 12 300 032 1014099 902 998 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer 4,5 6 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Skattefordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 112775 112596 1600 121 585 125381 l 248 459 l 142 575 135 343 135344 135343 135 344 Kassa och bank 5 867 308 4 765 940 Summa omsättningstillgångar 7251 110 6 043 859 19168208 18343891 Kortfristiga placeringar Summa tillgångar 7 ^ Stiftelsen Årsredovisning för 2014 Broängen 7(13) Balansräkning Not 2014-12-31 2013-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 8 Bundet eget kapital Reservfond 270 972 270 972 Reparationsfond 3 421 384 3 242 905 3 692 356 3 513 877 5 331 013 5 331 013 5 956 229 5 509 492 Summa eget kapital 9 648 585 9 023 369 Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut 7 000 000 7 000 000 Summa långfristiga skulder 7 000 000 7 000 000 Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och fömtbetalda intäkter 325 445 270 310 l 923 868 278 696 275 419 l 766 407 Summa kortfristiga skulder 2 519 623 2 320 522 19 168 208 18 343 891 Fritt eget kapital Dispositionsfond Årets vinst Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Summa eget kapital och skulder 625 216 178 479 Ställda säkerheter 5 10957600 10957600 Ansvarsförbindelser Inga Inga ^ Stiftelsen Årsredovisning för 2014 Broängen 8(13) Noter Not l Redovisnings- och värderingsprinciper Stiftelsens årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar avskrivs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnader Antal år 50 Inventarier, verktyg och installationer ' 10 Datorer 3 Nyckeltalsdefinitioner Soliditet Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på totalt kapital Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen. Avkastning på eget kapital Resultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt). OT- 9(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Not 2 Personal 2014 2013 Män 26 2 26 2 Totalt 28 28 8 867 377 8 624 977 Medelantalet anställda Kvinnor Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Löner och ersättningar till övriga anställda 8 867 377 8 624 977 Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader för övriga anställda Lönebidrag 2830116 2739446 515 150 496 821 -426 405 -357 912 11786238 11 503 332 2014 2013 Ränteintäkter Vinster på premieobligation 42221 l 100 l 100 Summa 43321 l 100 Totalt Not 3 Ränteintäkter och liknande resultatposter (L- 10(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Not 4 Byggnader och mark 2014-12-31 2013-12-31 20 404 655 20 404 655 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 20 404 655 20 404 655 Ingående avskrivningar -8 200 174 -7 796 367 -403 807 -403 807 Utgående ackumulerade avskrivningar -8 603 981 -8 200 174 Utgående restvärde enligt plan 11 800 674 12204481 2014-12-31 2013-12-31 Avseende skulder till kreditinstitut Fastighetsinteckningar 10 957 600 10 957 600 Summa ställda säkerheter 10 957 600 10957600 Ingående anskaffningsvärden Årets förändringar Årets förändringar -Avskrivningar Not 5 Ställda säkerheter För egna avsättningar och skulder v 11(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Not 6 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden 2014 2013 l 543 219 l 543 219 Årets förändringar 39 885 -16 680 -Inköp -Försäljningar och utrangermgar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar l 566 424 -l Årets förändringar Utgående restvärde enligt plan -l 16 680 -19 012 -Försäljningar och utrangeringar -Avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar 447 668 l 543 219 -l 450 000 421 493 -26 -l 175 447 668 116 424 95 551 2014 2013 Not 7 Kortfristiga placeringar 35344 Premieobligation 100 000 35344 100000 Summa 135344 135 344 35344 35344 43 145 Aktiefond Varav noterade aktier och andelar: Redovisat värde Börsvärde eller motsvarande 51 879 A^- 12(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Not 8 Förändring av eget kapital 2014-12-31 2013-12-31 3242 905 3 465 245 Bundet eget kapital Reparationsfond Belopp vid årets ingång Avsättning av föregående års resultat 178 479 -222 lanspråktagande av föregående års resultat 340 3421 384 3 242 905 Belopp vid årets ingång 270 972 270 972 Belopp vid årets utgång 270 972 270 972 3692 356 3 513 877 5509 492 -178 479 625 216 5 108 673 222 340 178 479 5956 229 5 509 492 2014-12-31 2013-12-31 Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 7 000 000 7 000 000 Summa 7 000 000 7 000 000 Skulder till kreditinstitut 7 000 000 7 000 000 Summa 7 000 000 7 000 000 Belopp vid årets utgång Reservfond Summa bundet eget kapital vid årets utgång Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång Avsättning av föregående års resultat till reparationsfond Årets resultat Summa fritt eget kapital vid årets utgång Not 9 Upplåning Räntebärande skulder Förfallotider Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen ^- 13(13) Stiftelsen Broängen Årsredovisning för 2014 Kristinehamn 2015-04-20 )^ Bengt Källberg Ordförande Roger Lundh r^w t c/ufLä r^' Ann-Bi-Ut Nyberg <3 ji—^>t Ewy44berg IVIinTevisi^nsberättelse har lämnats 2015-04-20. Thomas Larsson Auktoriserad revisor Jörgen Torehammar pwc Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Broängen, org.nr 873600-0046 Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Stiftelsen Broängen för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur stiftelsen upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effekdviteten i stiftelsens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens förvaltning för Stiftelsen Broängen för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt stiftelselagen och stiftelseförordnandet. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om huruvida jag vid min granskning funnit att någon ledamot av styrelsen handlat i strid med stiftelselagen, årsredovisningslagen eller stiftelseförordnandet. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om förvaltningen har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsslcyldig mot stiftelsen eller om det finns skäl för entledigande. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid stiftelselagen, årsredovisningslagen eller stiftelseförordnandet. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mitt uttalande. Uttalande Enligt min uppfattning har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. istinehamn d§rf 20 april 2015 Jag anser att de revisionsbevisjag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med ärsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av stiftelsens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat för året enligt årsredovisningslagen, Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Thomas Larsson Auktoriserad revisor Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Hjälpmedelsservice 4 1 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Hjälpmedelsservice Hjälpmedelsnämnden i Värmland 2015-04-01 2018-12-31 Hjälpmedelspolicy Landstingets och kommunernas ansvar att tillhandahålla hjälpmedel regleras i hälsooch sjukvårdslagen. I all hjälpmedelsverksamhet ska även FN:s konventioner om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och om barnens rättigheter beaktas. Landstinget och kommunerna i Värmland samverkar i en gemensam nämnd, Hjälpmedelsnämnden i Värmland. Hjälpmedelspolicyn beskriver synsätt och viljeinriktning för alla verksamheter inom länet som ingår i hjälpmedelsnämnden. Tillgång till väl fungerande hjälpmedel ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan leva ett liv med samma rättigheter, möjligheter och ansvar som andra i samhället. Hjälpmedelsnämndens ansvarsområde omfattar personliga hjälpmedel som personer med funktionsnedsättning behöver för att själv eller med hjälp av någon annan, klara det dagliga livet i boende, närmiljö, förskola eller skola. Ansvarsområdet omfattar även personliga hjälpmedel för vård och behandling. Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och patientens hjälpmedelsbehov ska beaktas och ingå i den samordnade vårdkedjan. Genom gemensamma riktlinjer och samverkan, vill hjälpmedelsnämnden inom sitt ansvarsområde att personer med funktionsnedsättning ska få en likvärdig bedömning och tillgång till hjälpmedel. De personliga hjälpmedel som kan förskrivas ska kräva hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning samt ingå i beslutade riktlinjer. Patienter med störst behov ska ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar ska göras på individnivå. Behovet bedöms utifrån följande kriterier: Hälsotillståndets svårighetsgrad och varaktighet. Konsekvenser om hjälpmedel inte förskrivs. Hjälpmedlets förväntade effekt för hälsa och livskvalitet. Kostnadseffektivitet dvs en rimlig relation mellan kostnader och effekt eller nytta mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet. Hjälpmedlets evidensbaserade effekt. Helhetssyn ska prägla förskrivningen av hjälpmedel och utgå från patientens hela livssituation, vilket innebär att fysiska, psykiska och sociala behov tillgodoses. Patientens delaktighet, inflytande och möjlighet till valfrihet ska vara en del i förskrivningsprocessen. Patientens erfarenheter och kunskaper om sin funktionsnedsättning, sitt funktionshinder och sina behov ska tillvaratas. Titel Hjälpmedelspolicy Version Giltig t.o.m. 201x-xx-xx 1 (1) Sida 1(2) N b PROTOKOLL STYRELSE STIFTELSEN BROÄNGEN 2015-05-11 Närvarande: Bengt Källberg ordf. Ann-Britt Nyberg Ewy Åsberg Roger Lundh Jan Norin Annette Steiness Therese Nilsson Kristina Rydh Anna Thyberg, Anders Persson Hugo Wikström Kopia till: Broängskyrkans församlings styrelse Socialchef Eva-Lotta Lindskog § 30 Mötet öppnas Ordf. öppnar mötet och hälsar oss välkomna. § 31 Föregående protokoll Protokoll fört vid sammanträde 2015-04-20 godkändes och lades till handlingarna. § 32 Ekonomi Kristina redovisar tertialrapport som ser bra ut. Vi har ett överskott gentemot budget. Brandlarmet som varit inbakat i hyran på seniorboendet ska krediteras from mars, och inte ingå i kommande hyror. § 33 Personal Kommunen erbjuder 10 st från oss att gå en utbildning om diabetes. Utbildningen är på KCC och finns vid tre tillfällen under maj. Sen är det även ett seminarium om diabetes den 28/5, 13-16, dit övrig personal kan gå. Den 27/5 är det en utbildning i Karlstad som heter Att lyfta varandra, som handlar om samarbete bla. Dit är 10 anmälda. Den 3/6 ska vi ha en utbildningsdag för våra vikarier. § 34 Café Broäng Therese meddelar att hon förmodligen kommer att vara frånvarande några veckor i höst pga en njurdonation, Mattias för vi behålla som längst tom 25/7,sen upphör hans praktik. E-post Stiftelsen Broängen Organisationsnr [email protected] 873600-0046 Postadress Telefon Fax Kungsgatan 26B 681 30 Kristinehamn 0550-410 610 0550-410 613 0550-410 616 Bankgiro PlusGiro 2 En morsdags middag är planerad. Resultatet för Cafét verkar gå i rätt riktning, dock är det fortfarande ett litet minus för de fyra första månaderna. § 35 Fastigheten Marieberg trädgårdshandel har planterat växter enligt offerten, ser trevligt ut. Det blir ingen ombyggnad av brandlarm. Fönsterplåtar behöver målas. Avvakta. Lukten från soprummet har blivit bättre efter det att vi fick lock på tunnorna, men den är fortfarande inte helt bra. Gustav fortsätter kolla på lämpliga åtgärder. Balkonger: Beslutades att gå vidare med att allt ska åtgärdas enligt offert från LK-Bygg, om vi inte får in någon bättre/billigare offert. Kolla så att offerten fortfarande gäller. § 36 Dagverksamhet Inget särskilt att rapportera, Valborgsmässofirande genomfört. § 37 Övriga frågor Avtalet, Anders redovisar om hur en urvals upphandling i två steg brukar gå till. Bengt har skissat på hur en tänkt fortsatt process kan gå till, han presenterade den och den godtogs. APT: Vården 10/6 kl. 14:00 Caféet 17/6 kl 15:30, samt 17/8 kl 15:30 Kommande styrelsemöte 2015 - Sammanträdestid kl. 18.00 16/6 – Enligt tradition i Revsand hos Roger Kristinehamn 2015-05-12 Justeras Kristina Rydh Mötes sekreterare Bengt Källberg Ordförande Socialstyrelsen 2015-04-28 Dnr 9.1-5780/2015 Regler och behörighet Kristinehamns kommun Sara Holsbrink Sabina Gömez Jansson [email protected] §7. våld i nära relationer 681 84 Kristinehamn Beslut om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Beslut Socialstyrelsen har beslutat att bevilja Kristinehamns kommun 400000 kronor i statsbidrag för 2015. Medel beviljas inte till specialistutbildningen i Storbritannien och inte till åtgärd 3.4.2, i övrigt får ni själva prioritera hur medlen används inom ramen för beviljad ansökan. Villkor för utbetalning Statsbidraget kommer att betalas ut under maj månad på det post- eller bankgironummer som ni har uppgett i er ansökan. Medlen får användas fram till och med den 31 december 2015. Aterrapportering Ni ska senast den l 8 januari 2016 lämna en återrapportering till Socialstyrelsen för 2015. Återrapporteringen ska göras på en blankett som överensstämmer med den blankett som Socialstyrelsen fastställer. Blanketten med anvisningar om hur ni ska återrapportera kommer att skickas ut till er i oktober/november 2015. Återbetalning Medel som inte förbmkats per den 31 december 2015 ska återbetalas till Socialstyrelsen. Vid eventuell återbetalning kommer vi att skicka en faktura till er. Ni kan bli återbetalningsskyldiga om ni inte använder medlen i enlighet med den ansökan som beviljats enligt ovan eller om medlen har använts i strid med Socialstyrelsens anvisningar. Skäl till beslut Socialstyrelsen har handlagt er ansökan enligt regeringens uppdrag (S2014/84/40 FST) om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare samt Socialstyrelsens anvis- ningar till konununer/stadsdelsförvaltningar för detta bidrag. Ansökningarna har bedömts i konkurrens utifrån Socialstyrelsens angivna pnori- teringar, överrensstämmelse med bidragets syfte och fömtsättningar att lyckas i SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 [email protected] 106 30 Stockholm Fax 075-247 32 52 www.socialstyrelsen.se SOCIALSTYRELSEN 2015-04-28 Dnr 9.1-5780/2015 genomförandet. Kvaliteten på er ansökan är avgörande för vår bedömning samt att begärd fonnalia ska ha inkommit i tid. Socialstyrelsen beviljar inte alltid hela det sökta beloppet i en ansökan. Det kan finnas flera skäl till detta. De punkter vi tar upp nedan beskriver i korthet några generella anledningar till varför en sökande eventuellt fått ett mindre belopp än det man ansökt om: Utvecklingsmedel ska finansiera tidsbegränsade utvecklingsinsatser och inte t.ex. återkommande lönekostnader för personal, i synnerhet inte om de utför regelbunden handläggning av ärenden eller behandlingar. Detta är en kostnad som kommunerna i längden ska kunna bära upp. Därför är Socialstyrelsen re- striktiv med att bevilja full finansiering för denna typ av tjänster. Vissa delar i en ansökan kan bedömas vara mindre relevanta, vagt beskrivna eller ha brister i genomförandet. Det kan vara skäl till att vi väljer att inte bevilja medel till just dessa delar. Vid gemensamma ansökningar kan det vara så att den huvudsökande kommunen/sdf uppfyller prestationskraven men någon eller några av de medsö- kände kommunema/sdf gör inte det. Istället för att då avslå ansökan beviljar vi ett mindre belopp. Socialstyrelsen har bedömt att Kristinehamns kommun i sin ansökan har visat att den verksamhet med budget som beskrivits till stor del överensstämmer med bidragets prioriteringar. Ansökan ska därför beviljas. Kontakt Vid kontakt med Socialstyrelsen var vänlig och använd diarienumret ovan. Handläggning och beslutsfattare Beslut i detta ärende har fattats av avdelningschefen Erik Höglund. I den slutliga handläggningen har enhetschefen Stina Tömell Sandberg deltagit. Utredaren Sara Holsbrink har varit föredragande. Beslut i ärenden om fördehiing av statsbidrag får inte överklagas, enligt §27 förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen. Enligt Socialstyrelsens beslut Q- (>y" f ) /\\ A /^, \v \y \ {-^J Sara Holsbrink BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2015-05-19 Dm-8.2-25770/2014-10 1(3) rmtt HelemL^ KRiSTiNEH^S^MMU^ SociaIn.W Hvo.se 2015 -Ötr 2 O on...&M/ZOri:,Zf.UO°4 Ansv. handl'. IW ?CA^ ••b02- Vårdgivare Kristmehamjns kommun, Socialnämnden, 681 84 Kristinehamn Anmälare Ärendet Klagomål enligt patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, avseende Klagomål om handläggning vid socialtjänsten, Kristinehamn Beslut Ärendet avslutas utan kritik. Klagomål Amnälaren har i klagomålet uppgett att patienten, enligt anmälaren, fått en bristfällig rehabilitering efter att ha drabbats av en sbroke. Anmälaren anser att kommunens rehabenhet inte fungerar tillfredsställande och påtalar också bristen av dialog med personal angående patientens rehabilitering. Beslutsunderlag • Klagomålet • Patientens journal från Centralsjuldiuset, Karlstad • Patientens hälso- och sjukvårdsjoumal • Sammafattning och yttrande från arbetsterapeut • Social utredning, genomförandeplan och rapporter från omvårdnadspersonal, Karlstads kommun Det som tillförts ärendet har kommunicerats med anmälaren och vårdgivaren. o l nspektionen för vård och omsorg Telefon 010-788 50 00 Fax +46 010-788 56 46 ^.S Box 423 [email protected] Org nr 202100-6537 >r' > 701 48 Örebro www.ivo.se Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25770/2014-10 2(3) Yttranden Yttranden och sammanfattning av insatser från vårdgivaren och av arbetsterapeut Av yttrandet framgår att patienten fått rehabiliterande insatser av rehabiliterings- och omvårdnadspersonal sedan slutet av 2012 då patienten kom hem från sjukhuset. Träningen har innefattat gång- och balansträning, hand- och annträning samt kognitiv träning gällande bl.a. tidsorientering och planeringsstöd. Patienten har tränat adl- aktiviteter (aktiviteter i det dagliga livet). Vidare framgår att i alla de vardagliga aktiviteterna såsom städning, strykning, matlagning, bakning m.m. tränas bl.a. balans, kompensation av neglect samt olika kognitiva problem. En stor del av arbetsterapeutens arbete innebär handledning av omvårdnadspersonalen. Vårdgivaren uppger att rehabilitering och omvårdnadsåtgärder ordinerade av ansvariga läkare sattes in då patienten kom hem från sjukhuset hösten 2012. Patienten har hela tiden succesivt blivit bättre Skäl för beslutet Tillämpliga bestämmelser • 6 kap. 1-2§§PSL • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Bedömning Vid utredning av ärendet kan TVO inte finna några brister i rehabiliteringen av patienten. Såvitt IVO kan bedöma har patienten har fått adekvat vård och rehabilitering. Bedönmingar, insatser av trämng samt uppföljningar av åtgärder är gjorda. Flera professioner har varit inblandade i rehabiliteringen och patienten har gjort fi-amsteg. Av journalen framgår att patienten tränat tillsammans med personal i vardagliga situationer och aktiviteter utifrån sina intressen och önskemål. Patienten och anhörig har varit delaktiga i upplägg av träning. Av journal och yttrande framgår också att samverkan mellan vårdgivare och olika professioner skett för patientens optimala rehabilitering. Inspektionen för vård och omsorg Dnr 8.2-25770/2014-10 3(3) Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Anna Karin Nyqvist. I den slutliga handläggningen har inspektören Pernilla Wiklund deltagit. Inspektören Helena Larserö har varit föredragande. För Inspektionen för vård och omsorg m.\(K^w^W^ Anna Karin Nyqvist ^- :~~4tU=r? a l^ars^-f^ Helena Larserö Sida UTSKICK 4(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Punkt 3 SNau § 76 Socialchefens information och rapporter Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen Ärenden Följande information och rapporter delges socialnämnden Handlingsplan medarbetarenkät Presentation av Anne Hölmebakks uppsats Information om Grön Arena Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-06-05 Socialförvaltningen Lina Sjöström, 0550-885 54 [email protected] Gåva från privatperson Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen Ärendet Socialnämnden erhöll 200 tkr i ett gåvobrev daterat den 25 februari 2014, SN § 56 2014-03-26. Gåvan skulle enligt gåvobrevet användas till aktiviteter som sätter ”guldkant” på tillvaron för de funktionshindrade som vistas på Camp Nova. Socialnämnden beslutade om att återredovisning skulle ske av hur de skänkta medlen använts. Sammanfattning Pengarna har hittilldags bland annat använts till bussresa och teaterbesök i Karlstad, något som var väldigt uppskattat hos brukarna. Bussresan kostade 3800 kr och teaterbesöket 16 022 kr. I övrigt så har gåvan till största del använts till att skapa en upplevelseträdgård med tillgång till bl.a. växter, insektshotell, bär och frukter. Trädgården är lättillgänglig och möjliggör till samvaro och aktivitet för brukare, personal och anhöriga. Av den skänkta gåvan har hittills 113 659 kr förbrukats och 86 341 återstår ännu. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-06-05 Rapport från Camp Nova Eva Lotta Lindskog förvaltningschef Lina Sjöström nämndsekreterare w:\sn\2015\06 juni\sn\tjänsteskrivelse gåvobudget.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Privat donation Ett telefonsamtal som jag fick i slutet av februari 2014 medförde att Camp Nova skulle få en gåva på 20 000 kronor som några telefonsamtal senare skulle bli 200 000… Vi fick detta för att donatorn tyckte att vi jobbade så bra med de funktionsnedsatta. Vi kunde disponera pengarna som vi ville bara det kom brukarna till gagn. Under de återkommande samtalen med donatorn så växtes också idén om en upplevelseträdgård. En trädgård som alla kunde ha nytta av och som också var beständig över tid. Detta togs upp på både Brukarråd och på personalens APT – alla tyckte det var ett bra förslag! Men det första vi gjorde var att höra vad brukarna helst ville göra direkt. Förslaget blev att titta på Glada hudikgänget som spelade ”Trollkarlen från Oz” i Löfbergs arena i Karlstad i oktober 2014. Vi hyrde buss beställde biljetter. En fantastisk upplevelse och som alla tyckte mycket om. Vår ambition med upplevelseträdgården är att med våra olika målgrupper i fokus, skapa en utomhusmiljö som är tillgänglig och stimulerande för alla som är på Camp Nova. Samtidigt kan brukare och personal från boendena vara där på kvällar och helger. I trädgården kan man lätt ta sig fram på gångarna med eller utan hjälpmedel. Det finns gott om sittplatser om man behöver ta en paus. I trädgården finns möjlighet till flera upplevelser för alla sinnen. Det finns växter som för många kan väcka minnen om en barndomens trädgård. Här finns något att titta på under alla årstider och ett stort utbud av växter som ser olika ut, doftar och känns olika. Trädgården ger möjlighet till arbete, samvaro och aktivitet men ger även möjligheten att sitta ensam eller tillsammans med någon i lugn och ro. Möjligheten för anhöriga att träffas och umgås på en avskild plats med en kaffekorg kan också vara lockande. Som tradition har vi en del aktiviteter som nu kan förläggas i trädgården istället. För att locka insekter till trädgården finns ett insektshotell. Det finns vatten, bär, frukter, buskar, träd och väldoftande blommor mm. Det finns snart en grill, fler oaser med sittplatser, växthus mm. Att trädgårdar är som ett terapirum är ingen ny vetskap. För att rita och projektera trädgården har vi anlitat Jonas och Lucia Then Grund båda landskapsingenjörer från Stolpen Trädgård HB. ”För ett demokratiskt samhälle, med den humanistiska människosynen som grund, är det självklart att försöka ändra de villkor som främst skapar de påverkbara skillnaderna i hälsa – och vi ser att den största delen av donationen kommer att ligga i trädgården” Både brukare och personal har jobbat med trädgården under våren. Välkomna till Camp Nova! Göran Larsson Enhetschef Socialförvaltningen Sammanställning av hur gåva om 200 tkr från privatperson använts hos Camp Nova SN § 56 2014 200 000 Granngården Granngården Stolpens trädgård Vänerbuss Stolpens trädgård Scalateatern Mio möbler Granngården LBC Stolpens trädgård PB maskinuthyrning Beijer bygg Stolpens trädgård Beijer bygg PB maskinuthyrning Skånska Byggvaror Järn o Maskin PB maskinuthyrning LBC Beijer bygg LBC Rusta Kalenius Beijer bygg Flugger färg Granngården Beijer bygg Stolpens trädgård Conrad Elekrtonik Norden 1 318 546 5 492 3 800 6 400 16 022 3 672 334 9 522 7 358 3 200 572 2 416 1 011 1 600 18 125 116 371 754 103 1 210 604 639 6 989 1 566 800 5 849 12 428 842 Nyttjat Kvar av gåvan 31/5 113 659 86 341 Sida UTSKICK 5(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:31 Punkt 5 SNau § 77 Socialnämndens månadsrapport Socialnämnden tackar för informationen. Sammanfattning Socialförvaltningen presenterar månadsvis en rapport för att på ett tydligt sätt presentera de siffror som är av vikt för nämndens arbete med att styra och leda förvaltningens arbete. Beslutsunderlag 2015-06-08 Socialnämndens månadsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande Socialnämndens Månadsrapport Juni 2015 avser perioden 1-31 maj 2015 Foto: www.fotoakuten.se Innehåll 1 Socialchefen har ordet ....................................................... 3 2 Ekonomi ............................................................................... 4 3 Försörjningsstöd ................................................................. 5 4 Hemtjänstvolymer ............................................................. 6 5 Sjukfrånvaro ........................................................................ 7 6 Delegationsbeslut ............................................................... 8 6.1 6.2 7 Delegationsbeslut av tjänstemän ............................................................................ 8 Delegationsbeslut fattade av förordnade ledamöter och utskott ................... 9 Till nämnden inkomna domar och beslut ..................... 10 2 1 Socialchefen har ordet Maj månad bjöd inte på många soltimmar och vi har nästan huttrandes gått in i den första riktiga sommarmånaden juni. Nu känns det äntligen som att vädergudarna börjat tänka om och förhoppningsvis bjuder de oss på solsken nu när semestertiderna snart börjar! Juni månads sammanträde blir det sista innan sommaren och nämnden delges bland annat en rapport från nämndens egna interngranskare vilka har granskat ett stort antal ärenden utan några större anmärkningar. Även kontaktpolitiker har genomfört besök och vi får under sammanträdet ta del av en utförlig rapport från handikappomsorgen. I februari 2014 mottog socialnämnden med stor tacksamhet 200 000 kr från en privatperson med syfte att gynna de funktionshindrade som vistas på Camp Nova. Nämnden får under sammanträdet en återrapportering på hur pengarna hittills har använts. Vidare får socialnämnden ta del av en upplyftande granskningsrapport från tillsynsteamet som undersökt bemötandet av anhöriga inom äldreomsorgen. Resultatet visar att vi erbjuder en äldreomsorg med kvalitet där brukare och anhöriga känner sig trygga men vi kan alltid att bli bättre och förbättringsmöjligheter finns när det gäller vissa delar. Nu är vi äntligen igång med mobil dokumentation och två datorer är ut hos vårdplaneringsteamet respektive distriktsköterska i södra kommunen. Mycket uppskattat. Till KS är en ny länsöverenskommelse för barn och unga i risk och missbruk på väg för beslut. Den berör både skolan och socialtjänstens samverkan med landstinget och presenteras för er i september. Jag önskar er en riktigt trevlig sommar så hörs vi igen i september! Eva Lotta Lindskog Socialchef 3 2 Ekonomi Ekonomisk resultat 2015-05-31 ÅRSBUDGET 2015 40% Utfall hämtat 01.06.2015 Resultat UTFALL Jan-Maj 2015 efter periodisering Socialnämnd (Politisk verksamhet) Administation /Ledning/Personal Budget underskott 1 513,3 28 644,9 -1 407,8 684,7 10 710,4 0,0 45,2% 37,3% 0,0% Extra ordinära Poster 0,0 28 750,4 1,0 11 396,0 0,0% 39,6% 20 336,0 48,8 8 431,5 -50,9 41,5% 39,1% IFO ( Individ och familjeomsorg) Handläggare Alkohol handläggare Placering vuxna 2 805,0 3 727,5 132,9% 20 539,3 1 113,0 11 088,4 159,6 46,7% 18,3% 24 122,0 24 000,0 138,0 9 486,6 102 588,8 9 635,4 12 078,2 6 555,8 6 174,6 57 800,0 32,3% 50,3% 40,5% 36,4% 45,9% 118 990,3 2 226,8 1 500,0 132 065,4 34 705,5 45 497,1 902,8 501,9 55 296,6 12 849,8 37,9% 40,2% 33,5% 41,1% 37,0% 2 395,3 291 883,3 827,2 115 875,3 34,5% 39,2% Boende LSS Boende psyk 39 844,2 6 639,7 15 266,8 2 909,0 38,3% 43,3% Daglig verksamhet 13 630,8 4 905,6 34,3% Personlig assistent LSS 22 893,1 8 187,0 40,0% Ledsagare/Avlösarservice 1 986,4 84 994,1 827,2 32 095,6 41,3% 38,6% 508 216,5 217 166,9 40,5% Placeringar Barn/Ungdom Korttidsvistelse LSS Öppenvård Ekonomiskbistånd Ensamkommande barn Arbetsmarknadsåtgärder ÄLDREOMSORG Hemvård Dagverksamhet Bostadsanpassning Särskiltboende inkl. korttid & seniorboende Sjuksköterskor/Rehab Bemanningscentralen HANDIKAPPOMSORG Summa nettokostnader Kommentar Nämnden ekonomiska utfall efter maj månad visar på balans i totalen om man tittar på riktmärket som ligger på 40 % i maj. Gällande placering av barn/ungdom är 46,7 % av budget förbrukad, även ekonomiskt bistånd ligger en bit över riktmärket med 50,3 %. Verksamhetsområdena äldreomsorg och handikappomsorg har värden strax under riktmärket medan IFO lägger sig 5 % över. 4 3 Försörjningsstöd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Totalt 2009 1875 1699 2349 2246 2052 2238 2581 2193 2017 2401 2097 3088 26836 2010 1781 2244 2525 2333 2080 2301 2428 1964 1875 2071 1925 2258 25785 2011 1816 1975 2330 2112 2285 2512 2430 1999 1847 1979 2118 1964 25368 Budget Underskott 2012 1929 2181 2558 2200 2468 2270 2349 2427 2325 2704 2279 1912 27603 24700 -2903 2013 2659 2558 2622 2505 2575 2390 2874 2855 2470 2408 2430 2009 30356 24692 -5664 2014 2603 1769 2662 2656 2364 2475 2583 2303 2465 1840 2552 1713 27987 27758 -228 Viktad Avvik föreg månadsbudg et 2015 2015 år i tkr 2420 2052 2612 2352 2642 -182 282 -50 -304 278 12078 24000 24 2 004 1 812 2 193 2 057 2 070 1 995 2 177 2 114 2 030 1 945 2 031 1 573 Avvik mot viktad budget 417 240 419 295 572 1942 4661,9 Kommentar Försörjningsstödet för maj månad visar på en ökning jämfört med samma månad föregående år med 278 tkr. Den viktade månadsbudgeten är inte att jämställa med en beslutad månadsbudget utan en fingervisning av hur det ekonomiska biståndet fluktuerar över årets månader. Ovan finns även diagram över avvikelse mot viktad budget. 5 4 Hemtjänstvolymer Kommentar Nivån för maj månads beställda timmar avseende hemtjänst visar på en minskning i jämförelse med föregående år om 1237 h. 6 5 Sjukfrånvaro Kommentar Nu har siffrorna för april fastställts och sjukfrånvaron har minskat för att under april månad uppgå till 8,86 %. Maj månads siffror är preliminära varvid endast januari-april månaders siffror specificeras enligt ovanstående diagram. 7 6 Delegationsbeslut 6.1 Delegerade beslut 2015 Ekonomiskt bistånd Barn, ungdom och familj Familjerätt LSS Vuxenteam Admin / beslut om dödsboanmälan Återkallande av serveringstillstånd Övriga alkoholärenden Utredning/Anmälan Lex Sarah Bostadsanpassning Hemtjänst Särskilt boende*) Dagverksamhet Korttid Enklare insatser Övrigt Totalt *)varav avslag om SB Delegationsbeslut av tjänstemän Jan 1073 83 51 8 99 0 1 0 1 5 138 10 3 10 78 0 1560 0 Feb 989 100 53 40 87 4 0 0 0 8 125 10 4 12 66 2 1500 1 Mars 1157 80 65 46 89 7 0 0 0 13 161 13 3 10 87 0 1731 0 April 1086 77 58 21 111 10 0 0 2 7 132 14 13 19 71 0 1621 0 Maj 1014 97 34 27 130 3 0 0 0 13 141 17 8 12 56 Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec 1552 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 Totalt 5319 437 261 142 516 24 1 0 3 46 697 64 31 63 358 2 7964 1 6.2 Delegationsbeslut fattade av förordnade ledamöter och utskott Inga beslut fattade av förordnad ledamot inrapporterade Anmälan av utskottens fattade beslut SNu 2015-06-04 §§ 114-133 Individärenden 9 7 Till nämnden inkomna domar och beslut Hittills under året har totalt 57 domar och beslut redovisats för socialutskottet. Fördelningen är enligt nedanstående diagram. I 25 % av fallen har domarna gått nämnden emot. De vanligaste typen av domar och beslut som är avgjorda av rättsinstanser är Bistånd enligt 4 kap 1 § SoL. Övrigt innefattar bland annat bidrag enligt lag om mottagande av asylsökande, vårdnad och umgänge, laglighetsprövningar m.m. 10 Sida UTSKICK 6(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:28 Punkt 6 SNau§ 78 Uppföljning av verksamhetsmål samt internkontrollplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämndens tackar för informationen. Sammanfattning Socialnämnden beslutade i SN § 154 2014-11-11 att ”ett verksamhetsmål samt en punkt från internkontrollplanen tas upp per nämndsammanträde, med början i nästa mandatperiods första nämndsammanträde.” Beslutsunderlag 2015-06-02 Tjänsteskrivelse Ärendet Uppföljning av internkontrollplan: Loggkontroll av verksamhetssystem är under genomförande. Uppföljning av verksamhetsmål: Mål 1: PRIO-satsningen - samråd om handlingsplan med brukarorganisation är genomfört. Mål 3: Värdegrundsarbetet inom handikappomsorgen är färdigt. Mål 4: Vi deltar i arbetet med första linjen. Mål 7: Nattfrid - Beslut är fattat av socialnämnden om att permanenta tillsynsbesök nattetid via kamera som insats för de som önskar. Mål 7: Fyra stycken elcyklar är införskaffade i hemtjänsten. Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-02 1(1) Sn/2015:28 700 Nämnd/au - allmänt Socialförvaltningen Lina Sjöström ,0550-88 554 [email protected] Uppföljning av internkontrollplan samt verksamhetsmål Förvaltningens förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott tackar för informationen. Sammanfattning Socialnämnden beslutade i SN § 154 2014-11-11 att ”ett verksamhetsmål samt en punkt från internkontrollplanen tas upp per nämndsammanträde, med början i nästa mandatperiods första nämndsammanträde.” Beslutsunderlag 2015-06-02 Tjänsteskrivelse Ärendet Uppföljning av internkontrollplan: Loggkontroll av verksamhetssystem är under genomförande. Uppföljning av verksamhetsmål: Mål 1: PRIO-satsningen - samråd om handlingsplan med brukarorganisation är genomfört. Mål 3: Värdegrundsarbetet inom handikappomsorgen är färdigt. Mål 4: Vi deltar i arbetet med första linjen. Mål 7: Nattfrid - Beslut är fattat av socialnämnden om att permanenta tillsynsbesök nattetid via kamera som insats för de som önskar. Mål 7: Fyra stycken elcyklar är införskaffade i hemtjänsten. Eva Lotta Lindskog Förvaltningschef KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Lina Sjöström Nämndsekreterare E-post [email protected] Besöksadress Vintergatan Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Sida UTSKICK 7(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Punkt 7 SNau § 79 Granskning av ärenden - internkontroll Arbetsutskottets förslag till beslut Att socialnämnden tackar för informationen. Ärende Socialnämndens granskare Kajsa Adolfsson (S) och Larsgöran Larsson (M) har genomfört granskning av ärenden 2015-05-07. Beslutsunderlag 2015-05-21 Granskningsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-27 Socialförvaltningen Lina Sjöström [email protected] Granskning av ärenden - internkontroll Förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen. Ärende Socialnämndens granskare Kajsa Adolfsson (S) och Larsgöran Larsson (M) har genomfört granskning av ärenden 2015-05-07. Beslutsunderlag 2015-05-21 Granskningsrapport w:\sn\2015\06 juni\snau\tjänsteskrivelse granskning av ärenden.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Sida Rapport 1(1) Datum 2015-05-21 Socialnämndens granskare Kajsa Adolfsson & Larsgöran Larsson Socialnämnden Granskning av ärenden Granskning 2015-05-07 av ärenden, enligt internkontrollplan. Vi granskade ärenden i barn- och ungdomsgruppen (7) samt familj (16), ekonomiskt bistånd (22), beslut enligt LSS (4) och ärenden från vuxenteamet (16) samt tillfälliga serveringstillstånd (2) samt ärenden inom omvårdnad (47). Vi fick även statistik över kostnaden av bostadsanpassningar under årets tre första månader. Vi granskade också (0) dödsboanmälningar. De frågor som uppstod under granskningen var följande: En vårdnadsfråga - barn bor på annan ort – varför har vi det ärendet och var finns mamman i det hela? Vem betalar för ensamkommande barns föräldrars resa till Sverige? Är det familjehemmet eller socialen? Eller är det andra som gör det? Vad menas med ”ej någon mer dokumentation”? Är personen i fråga avliden eller har det bara avslutats? De granskade ärendena är utredda enligt lagar och föreskrifter samt enligt socialnämndens riktlinjer och rutiner. I övrigt har vi inget att kommentera (anmärka). Enligt socialnämndens beslut SN § 6 den 8 januari 2015 utsedda granskare. Kajsa Adolfsson (S) KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 1. Kommunledningsförvaltningen 681 84 Kristinehamn Larsgöran Larsson (M) E-post [email protected] Besöksadress Uroxen Kungsgatan 30 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-382 52 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Sida UTSKICK 8(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Punkt 8 SNau § 80 Rapport handikappomsorgen av kontaktpolitiker Arbetsutskottets förslag till beslut Att socialnämnden tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning Socialnämnden har inom nämnden utsett ledamöter för uppdrag som kontaktpolitiker för vart och ett av nämndens olika verksamhetsområden. Syftet med detta är att dels vara en av kontaktvägarna mellan politiken och brukare/anhöriga men även dels att nämnden ska få fördjupad och inblick i de verksamhetsområden nämnden beslutar om. Denna inblick ger även en högre grad av förståelse för vilka resultat och konsekvenser nämndens beslut ger i verksamheterna Ärende Socialnämndens kontaktpolitiker Ginger Johansson (V) och Johanna Gustavsson (C) har genomfört besök i handikappomsorgen 2015-04-13. Beslutsunderlag 2015-04-13 Beslutet skickas till Registrator Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum 2015-05-29 Socialförvaltningen Lina Sjöström, 0550-88xxx [email protected] Rapport från handikappomsorgen, kontaktpolitiker Förvaltningens förslag till beslut Socialnämndens arbetsutskott tackar för informationen och lägger rapporten till handlingarna. Sammanfattning Socialnämnden har inom nämnden utsett ledamöter för uppdrag som kontaktpolitiker för vart och ett av nämndens olika verksamhetsområden. Syftet med detta är att dels vara en av kontaktvägarna mellan politiken och brukare/anhöriga men även dels att nämnden ska få fördjupad och inblick i de verksamhetsområden nämnden beslutar om. Denna inblick ger även en högre grad av förståelse för vilka resultat och konsekvenser nämndens beslut ger i verksamheterna Ärende Socialnämndens kontaktpolitiker Ginger Johansson (V) och Johanna Gustavsson (C) har genomfört besök i handikappomsorgen 2015-04-13. Beslutsunderlag 2015-04-13 Beslutet skickas till Registrator Eva Lotta Lindskog Socialchef Lina Sjöström Nämndsekreterare w:\sn\2015\06 juni\snau\tjänsteskrivelse rapport kontaktpolitiker.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 RAPPORT FRÅN BESÖK I HANDIKAPPOMSORGEN 150413. Tullportens gruppboende: Boendet är uppdelat i två avdehungar, tillsammans 8 lägenheter inklusive 2 satelitlägenheter. Lägenheterna har fina uteplatser mot Jämvägsparken. En brukare visar sin lägenhet. Åldern på brukarna är 26-60 år. Personal: 6 st. 4 kvinnor och 2 män. Har sovande jour. Små förråd och personalutiymmen. På boendet görs ingen matlagning, utom lite fredagsmys. Ingen gemensam matlagning, varje brukare gör sin egen mat. Vid den gemensamma uteplatsen är det grillning sommartid. Kl. 15:30-16:00 gemensam fika. Kl. 19:30-21:00 gemensam TV-tid med fmkt och te. Brukarna har sin dagliga verksamhet vid Camp Nova och en på Uroxen. Fritidsaktiviteter: På Djurgårdsskolan där det blir curling, boccia mm. Camp Nova på torsdagar, mat och mys och olika aktiviteter för alla inom LSS. Upplevs av en del brukare som "att gå till jobbet igen"...Saknar kvällsaktiviteten vid KFUM:s fritidsgård. På sommaren vid Sundby med grillning och olika aktiviteter. Deltar också i de aktiviteter som erbjuds i det gemensamma fritidsprogrammet för alla inom LSS. Brukarna har också kontaktpersoner för promenad, rasta hund, biobesök, restaurangbesök mm. (Det är god man som gör ansökan om kontaktperson.) Ledsagning av brukarna sker ofta av personalen. Om utomstående anlitas betalar gruppboendet det. Beröm och klagomål: Skylt och broschyrer finns. Inte så flitigt ifyllda. Viktigt att information om vilken service som ingår i boendet lämnas i ett tidigt skede. Viktigt för både brukare, anhöriga och personalen. Egenvård är brukaren ansvarig för. Men personalen är behjälplig med medicinutdehung. Vid besöket deltog en personal. Värngatans gruppboende: Boendet ligger på Djurgåden, med fin trädgård och stor uteplats. En huvudbyggnad med 5 lägenheter och 3 stugor. Finns också 2 lägenheter i hyreshus i närheten, där brukarna har boendestöd. En brukare i huvudbyggnaden visar sin lägenhet. Åldern på bmkarna är 20-45 år. Personal: 8 st. 4 kvinnor och 4 män. Har sovande jour. Minimalt med personalutrymme.. Har daglig verksamhet även för boende från gruppboendet Vega och "egenboende". Den dagliga verksamheten följer ett veckoschema. Vi fick en grundlig genomgång av detta. Måndag: Kl: 8:30 Gemensam samling och genomgång av veckans arbete. En bmkare tillsammans med personal gör dagens lunch. Varje brukare gör sin egen frukost och kvällsmat. Fredag em. avslut för veckan med fika (nybakad mjukkaka) Exempel på aktiviteter under veckan. Biltvätt (på brandstationen) må. ti. on.. Matkörning UranusCamp Nova må.-fr.. Postutkörning -internt- må. on.. Kör till "tippen" med återvinningsmaterial från olika gruppboenden to.. Medicinhämtning till egna gruppboendet fr. . Natur - miljö och friskvård är ledord för boendet. Olika aktiviteter: promenader, badhus, styrketräning, gympa, innebandy. Boendet har ett eget växthus där de odlar tomater, gurka chili mm. Gräsklippning och alhnänt trädgårdsskötsel. Tar hand om sly från skogen som sen eldas med i egna kakelugnen. Brukarråd hålls en gång i månaden. Planerar friluftsdagar och studiedagar och andra gemensamma aktiviteter. Senaste studiebesöket var Tågab och lokstallama. BoendeträfFar 2-3 gånger om året. Fritidsaktiviteter: Bowling, ridning, Camp Nova torsdagar. Saknar kvällsaktiviteten vid KFUM:s fritidsgård. På sommaren vid Sundby med grillning och olika aktiviteter. Deltar också i de aktiviteter som erbjuds i det gemensamma fritidsprogranunet för alla inom LSS. Bmkama har också kontaktpersoner för olika aktiviteter. Beröm och klagomål: Skylt och broschyrer vid ingången. Vid besöket deltog 3 personal och 4 boende. Rudsnäs gruppboende. Boendet ligger i Öhne, med en underbart fin lantlig miljö. En huvudbyggnad med 4 lägenheter och tre stugor. Vi hälsar på i en stuga där "åldermannen" bor. Vi får också se en specialinredd lägenhet. Vi gjorde en rundvandring "på ägorna". Åldern på brukarna är 20-70 år. Personal: 10 st. 6 kvumor och 4 män. Har vaken natt. Bra med personalutrymmen. Daglig verksamhet indelad i olika sysselsättningsgrupper. Stmktur skapar trygghet. Sysselsättningar: Sopsortering och köming till återvinningsstation. En köksgmpp som lagar lunchen som äts tillsammans. Varje bmkare gör sin egen frukost och kvällsmat. Snöskottning, trädgårdsarbete, grönsaksodling mm. Skulle inom kort börja med att reparera uteburar till kaninerna och inhägnad till grisarna. Det fanns höns, kaniner och grisar som en grupp skötte om. Djuren var nu "inneboende" i grannens ladugård. Gemensamma promenader till Ölmeviken vår, sommar och höst. Fritidsaktiviteter: Ridning. På sommaren vid Sundby med grilhiing och aktiviteter. Ordnar också grillkvällar för andra gruppboenden. Deltar också i de aktiviteter som erbjuds i det gemensamma fntidsprogrammet för alla inom LSS. Brukarna har också kontaktpersoner för olika aktiviteter. Beröm och klagomål: Skylt och broschyrer i huvudbyggnaden. Vid besöket deltog 2 personal plus att vi blev glatt mottagna på gården av brukarna. Utsiktens gruppboende (inriktning socialpsykiatri). Boendet ligger på Mariebergsvägen, med en fin irmergård. En huvudbyggnad med 6 lägenheter och 6 lägenheter med egen ingång plus en avlastningslägenhet. Vi fick se en av lägenheterna. Åldern på brukarna är 35-75 år. (flera av brukarna är fd Mariebergspatienter). Personal: 11 st. 9 kvinnor och 2 män. Har vaken natt. Det är sjuksköterska på Kristinegården som ger injektioner och ordnar med lakar- och psykologkontakter med Landstinget. Medicineringen till bmkama sköter personalen. Samverkan med Landstinget kan bli bättre.. Daglig verksamhet: Vid Osterviks stadsbondgård 3 st. Övriga brukare har ingen planerad sysselsättning förutom på vår och sommar med allmänt trädgårdsarbete och att sköta om växthuset. Måste lyfta fi-ågan om sysselsättning för denna "eftersatta grupp".. Diskuterade "flitpeng" som fanns förr.. Lunch och middag från Uranus storkök. Varje brukare gör sin egen frukost. Storhelger gemensamma matstunder. De flesta brukarna har god man. Om inte så hjälper personalen till. Beröm och klagomål: Skylt vid ingången. Broschyrer finns hos personalen. Vid besöket deltog 2 personal. Praktikplatser för elever på Vård- och Omsorgscollege. Ett avtal är skrivet med utbildningen. Det sker en central samordning för praktikplatser inom äldreomsorg och handikappomsorg. En gruppledare från vardera verksamheterna har ansvar för detta. Det kan också komma enstaka praktikanter från fritidsledarlinjen. Det var en mycket intressant, givande och lärorik dag. Johanna Gustavsson och Ginger Johansson - kontaktpolitiker for handikappomsorgen -. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2015-06-01 Socialnämndens arbetsmarknadsutskott SNamu § 8 Rapport från arbetsmarknadsenheten Arbetsmarknadsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen och beslutar att bjuda in projektledarna för ”Tillsammans är vi Värmlands framtid” till ett kommande sammanträde. Ärende/sammanfattning - Enhetschef för arbetsmarknadsenheten, Veronica Andersson, informerar om samverkansprojektet ”Tillsammans är vi Värmlands framtid” vilket syftar till att minska arbetslösheten bland unga män och kvinnor i Värmland. Veronica frågar också om det finns ett intresse i att projektrepresentanterna från socialförvaltningen samt skolförvaltningen kommer till ett sammanträde framöver och berättar mer om hur de arbetar med projektet. - Arbetsmarknadsutskottet delges information om arbetsmarknadsenhetens ekonomiska uppföljning för kvartal 1 2015 samt prognos för 2015. - Veronica Andersson svarar på frågor om projektet ”KOM i jobb”. Utskottet efterfrågar aktuella siffror för ”KOM i jobb” vid varje enskilt sammanträde. Det efterfrågas även en tidsplan där det framgår hur mycket av arbetsmarknadsenhetens budget som används till vad, samt hur prognosen ser ut över tid. Vid ett kommande sammanträde vill utskottet ha information om vad förvaltningen tror om framtiden när det gäller ”KOM i jobb”. - Veronica Andersson informerar om att arbetsmarknadsenheten ska samverka med Arbetsförmedlingen när det gäller ungdomsarbetslöshet. Beslutet skickas till Enhetschef för arbetsmarknadsenheten Veronica Andersson Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida 3(4) OM VÄRMLANDS FRAMTID Projektet är ett samarbete mellan länets samtliga 16 kommuner, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och Samordningsförbunden i Värmland. Karlstads kommun, Arbetsmarknads- och socialförvaltningen är projektägare. 16 delprojekt med lokala projektägare (kommuner). Har beviljats 35 225 853 kr från Europeiska Socialfonden (ESF). Projektet omfattar ca 900 ungdomar fördelat på 16 kommuner. Projektet pågår från maj 2015 t.o.m. december 2017. Projektet kommer att vara öppet för ungdomar som varken arbetar eller studerar. Projektet kommer att arbeta med personaltät verksamhet och ha möjlighet att ”hänga kvar och hålla i”. Exempel på aktiviteter som erbjuds i delprojekten: Uppsökande verksamhet, coaching, individuellt stöd/lots, studiebesök, studie- och yrkesvägledning, arbetsmarknadskunskap, friskvård, praktik, studier, kortare utbildningar, öppen verksamhet och kommunala arbetsmarknadsanställningar kombinerat med studier. PROJEKTETS UTMANING: Värmland har hög ungdomsarbetslöshet och en stor andel unga kvinnor och män befinner sig i utanförskap, då de varken arbetar eller studerar. PROJEKTMÅL: Genomföra insatser riktade till ca 900 ungdomar, i åldern 15-24 år, som varken arbetar eller studerar med prioritering på ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg. PROJEKTETS SYFTE: Minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga kvinnor och män i Värmland. STRATEGISK VISION FÖR GEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE I VÄRMLAND Värmlands framtid är startskottet på ett gemensamt krafttag för unga i Värmland. I ett framtida utvecklingsarbete ser aktörerna behov av: Ett förebyggande arbete för att förhindra skolavhopp. Metodutveckling och utveckling av nya samarbetsformer kring målgruppen behövs för att skapa effektivare arbetsmetoder och undvika att ungdomar slussas mellan olika aktörer. Delprojekt Kristinehamn Värmlands framtids delprojekt i Kristinehamn är en utveckling av det tidigare samverkansprojektet ”En väg in”. Värmlands framtid är ett länsövergripande projekt som med finansiering från Europeiska Socialfonden (ESF) kraftsamlar länets alla kommuner för att minska arbetslösheten och utanförskapet bland unga. Värmlands framtid är till för dig som är mellan 16-24 år som varken arbetar eller studerar. Vi arbetar med att hjälpa ungdomar och unga vuxna att hitta ett sätt att komma vidare, helt utifrån dina individuella behov. Det kan handla om att komma igång i studier, ha praktik, vägledning inför studier/arbete, stödsamtal, hjälp i kontakten med myndigheter eller att delta på någon aktivitet (tex studiebesök, friskvård, social träning, Skapande verkstad, körkortsteori) i grupp eller enskilt. Tillsammans gör vi kartläggningar och en handlingsplan för att hitta just din väg framåt. Målet är att få dig att må bra och i förlängningen bli bättre rustad för att komma vidare med studier, praktik eller arbete. Från mitten av juni finns vårt nya kontor på Presterudsgymnasiet men vi har mötesplatser och verksamheter på flera olika platser inom Kristinehamn. Kontakt Om du vill komma i kontakt med oss eller har några frågor, tveka inte att höra av dig till oss: Ann-Charlotte Palm, projektledare [email protected] Tel/mobil 0550-88346 / 070-582 25 99 Marina Tallberg, projektmedarbetare [email protected] Mobil 070-312 78 17 Fram till mitten av juni finns vi på Gustavsbergsgatan 25B, 68140 Kristinehamn Från mitten av juni finns vi på Presterudsvägen 10, 68154 Kristinehamn Uppföljning Arbetsmarknadsenheten. Kvartal 1 REDOVISNING ÅRSBUDGET % Kod VHT 02000 Vht Jan 15 - Maj 15 ADMINISTRATION 0,00 0,00 52570 ÖSTERVIK REHAB 845 431 2 070 500,00 40 61100 UTVECKLINGSCENTER 681 418 2 035 929,00 33 61111 PASSAGEN 1 669 750 3 345 594,00 49 61123 AF FAS 3 -208 380 -224 100,00 93 61124 Kom i jobb 3 181 843 2 142 856 +RUR Totaler 6 170 064 9 463 131 0 0 40 Sida UTSKICK 9(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:160 Punkt 10 SNau § 81 Granskning av bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen Sammanfattning Tillsynsteamet genomförde under våren 2015 en undersökning om bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen. Undersökningen omfattade tre äldreboenden och en avdelning på ett fjärde äldreboende. Enkät skickades ut till samtliga anhöriga och åtta anhöriga inbjöds också till intervju. Vård- och omsorgspersonal och chef på respektive boende intervjuades. Resultatet visar på att anhöriga i stort är nöjda och trygga med sin närståendes boende, de känner sig väl bemötta och välkomna när de besöker sin närstående. Brister i bemötande förekommer från personal, men inte i den omfattningen att personals attityder och förhållningssätt kan anses ge upphov till kvalitetsbrister. Personal och chefers uppfattning är att de ser anhöriga som en resurs och som en viktig del i brukarens vård och omsorg. Undersökningen visar att verksamheten erbjuder insatser och tjänster med kvalitet, men att förbättringsområden identifierats. Beslutsunderlag Rapport ”Vill bara sammanfatta det hela med att samtlig personal gör ett fantastiskt jobb” – En undersökning av bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen våren 2015 Skickas till Anette Österberg Anne-Charlotte Brattström Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-30 1(2) Sn/2015:160 004 Inspektion/tillsyn/granskning Socialförvaltningen Anette Österberg ,0550-88 535 [email protected] En undersökning av bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen våren 2015 Socialnämnden tackar för informationen Sammanfattning Tillsynsteamet genomförde under våren 2015 en undersökning om bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen. Undersökningen omfattade tre äldreboenden och en avdelning på ett fjärde äldreboende. Enkät skickades ut till samtliga anhöriga och åtta anhöriga inbjöds också till intervju. Vård- och omsorgspersonal och chef på respektive boende intervjuades. Resultatet visar på att anhöriga i stort är nöjda och trygga med sin närståendes boende, de känner sig väl bemötta och välkomna när de besöker sin närstående. Brister i bemötande förekommer från personal, men inte i den omfattningen att personals attityder och förhållningssätt kan anses ge upphov till kvalitetsbrister. Personal och chefers uppfattning är att de ser anhöriga som en resurs och som en viktig del i brukarens vård och omsorg. Undersökningen visar att verksamheten erbjuder insatser och tjänster med kvalitet, men att förbättringsområden identifierats. Beslutsunderlag Rapport ”Vill bara sammanfatta det hela med att samtlig personal gör ett fantastiskt jobb” – En undersökning av bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen våren 2015 Skickas till Anette Österberg Anne-Charlotte Brattström Eva-Lotta Lindskog Socialchef KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Anette Österberg Utvecklingsledare/TÖS E-post [email protected] Besöksadress Socialförvaltningen Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 Socialförvaltningen Hur upplever du som anhörig bemötande och kvalitet på äldreboendet? Utvärderingen bygger på ett antal påståenden som vi ber dig ta ställning till. Markera den siffra mellan 1 och 4 som stämmer med din uppfattning. OBS! Vi ber dig svara på alla påståenden. Siffra 1 innebär att du inte instämmer alls. Siffra 4 innebär att du instämmer helt. Jag som anhörig känner mig trygg med min Instämmer Instämmer inte alls helt Vet ej 1 2 3 4 0 1 2 3 4 0 närståendes boende Jag som anhörig bemöts med respekt av personalen Instämmer Instämmer inte alls helt Vet ej Jag som anhörig känner förtroende för personalen 1 2 3 4 0 Jag som anhörig får information om förändringar 1 2 3 4 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 0 1 2 3 4 0 på boendet Jag som anhörig får snabbt information om min närståendes tillstånd förändras För mig som anhörig är det är enkelt att få kontakt med personal på boendet Jag som anhörig har fått information om vem som är min närståendes kontaktman Jag som anhörig är nöjd med de kontakter jag har med min närståendes kontaktman Jag som anhörig känner mig nöjd med min närståendes boende Övriga synpunkter och kommentarer: Instämmer Instämmer inte alls helt 1 2 3 4 Vet ej 0 Granskning Bemötande våren 2015 Frågor till anhöriga 1. Hur upplevde du som anhörig information och bemötande när din närstående ansökte om särskilt boende? 2. Hur upplevde du som anhörig att du och din närstående blev mottagna vid inflyttningen på det särskilda boendet? 3. Känner du dig välkommen när du är på besök? Om ja – vad är det som gör att du känner dig välkommen? Om nej – vad är det som gör att du inte känner dig välkommen? 4. Känner du till vem/vilka som är din närståendes kontaktman/kontaktmän? Om nej – har du aldrig fått information? 5. Vilken relation har du till hen och hur ofta är ni i kontakt med varandra? 6. Är du nöjd med den kontakt du har med kontaktmannen? Om nej – hur skulle du önska att det fungerade? 7. Upplever du att du får svar på dina eventuella funderingar, oavsett vem i personalen du frågar? Om nej – kan du ge exempel? 8. Håller personal de överenskommelser ni gjort upp? 9. Är din uppfattning att du kan framföra klagomål till gruppchef/personal? Om nej – vad är orsaken? 10. Har du framfört klagomål någon gång? Om ja – vad hände? 11. Upplever du att du, med din närståendes samtycke, får vara delaktig i planeringen av vården och omsorgen så som du önskar? Om ja – på vilket sätt? Om nej- Orsak? 12. Upplever du att personalen utgör ett stöd för dig som anhörig? Om ja - på vilket sätt? Om nej- Orsak? 13. Vad tycker du att verksamheten är bra på avseende bemötandet av dig som anhörig och din närstående som brukare? 14. Vad tycker du att vi ska förbättra? 15. Har du förslag på vad och hur vi skulle kunna göra för att anhöriga ska känna sig välkomna och behövda? 16. Känner du dig trygg med din närståendes boende i dag? Om ja - Vad är det som gör att du känner dig trygg? Om nej – orsak? Frågor till personal – granskning anhöriga bemötande 2015 1. Känner sig anhöriga trygga med att ha sin närstående på boendet? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 2. Känner sig anhöriga välkomna av personal när de besöker sin närstående? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 3. Känner sig anhöriga väl bemötta av all personal? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 4. Känner anhöriga förtroende för all personal? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 5. Kontaktar ni anhöriga när deras närstående försämras, det händer den närstående något? Om nej – vad är orsak till att ni inte tar kontakt? 6. Tycker anhöriga att det är lätt att få kontakt med personal på boendet? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 7. Kan anhöriga få rediga svar på sina frågor oavsett vem i personalgruppen de frågar? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 8. Hur arbetar ni med kontaktmannaskap? - Kontaktar och presenterar? - Erbjuder regelbunden kontakt? - Annat? 9. Tror ni att anhöriga är nöjda med hur boendet sköter kontaktmannaskapet? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 10. Är anhöriga nöjda med sin närståendes boende? Om ja – vad är det som gör att ni har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 11. Är anhöriga viktiga för den enskilde boende? Om ja – på vilket sätt? Om nej – Vad är det som gör att ni har den uppfattningen? 12. Hur arbetar ni både individuellt och generellt med aktiviteter? Efterfrågas brukares/anhörigas uppfattning? 13. Hur arbetar ni med utevistelse både individuellt och generellt? Efterfrågas brukares/anhörigas uppfattning? 14. Hur arbetar ni med förhållningssätt? Avvikelser, klagomål? 15. Hur förhåller ni er gentemot anhöriga avseende bemanning? Förmedlar underbemanning, ger intryck av brådska e t c? Frågor till chef – granskning anhöriga bemötande 2015 1. Känner sig anhöriga trygga med att ha sin närstående på boendet? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 2. Känner sig anhöriga väl bemötta av all personal? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 3. Känner anhöriga förtroende för all personal? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 4. Kontaktar ni anhöriga när deras närstående försämras, det händer den närstående något? Om nej – vad är orsak till att ni inte tar kontakt? Vad kan du som chef göra för att förändra? 5. Tycker anhöriga att det är lätt att få kontakt med personal på boendet? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 6. Kan anhöriga få rediga svar på sina frågor oavsett vem i personalgruppen de frågar? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 7. Hur arbetar ni med kontaktmannaskap? - Vad är ditt ansvar son chef? 8. Tror ni att anhöriga är nöjda med hur boendet sköter kontaktmannaskapet? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 9. Är anhöriga nöjda med sin närståendes boende? Om ja – vad är det som gör att du har den uppfattningen? Om nej – Vad är det som gör att du har den uppfattningen? Vad kan du som chef göra för att förändra? 10. Känner anhöriga till att du är chef på boendet och att de kan vända sig till dig med både ros, ris och funderingar? Om inte – vad kan du göra för att förbättra? 11. Hur informerar du om förändringar på boendet? 12. Hur arbetar ni med aktiviteter både individuellt och generellt? Vad är ditt ansvar som chef? 13. Hur arbetar ni med utevistelse både individuellt och generellt? Vad är ditt ansvar som chef? 14. Hur arbetar ni med förhållningssätt och bemötande? Vad är ditt ansvar som chef? 15. Hur förhåller ni er gentemot anhöriga avseende bemanning? Förmedlar ni underbemanning, ger intryck av brådska e t c? Vad är ditt ansvar som chef? 1 Sammanställning enkät anhöriga 2015 Utskickade enkäter: 80 Besvarade enkäter: 49 = 61 % Samtliga Jag som anhörig känner mig trygg med min närståendes boende Instämmer inte alls 1 2 1 3 3 17 Instämmer helt 4 27 Vet ej 1 Ej svar 0 Tot 49 Vet ej 1 Ej svar 0 Tot 49 44 = 90 % Jag som anhörig bemöts med respekt av personalen Instämmer inte alls 1 2 0 3 3 14 Instämmer helt 4 31 45 = 92 % 2 Jag som anhörig känner förtroende för personalen Instämmer inte alls 1 2 0 5 3 18 Instämmer helt 4 25 Vet ej 1 Ej svar 0 Tot 49 Vet ej 6 Ej svar 0 Tot 49 43 = 88 % Jag som anhörig får information om förändringar på boendet Instämmer inte alls 1 2 5 14 3 13 Instämmer helt 4 12 25 = 51 % 3 Jag som anhörig får snabbt information om min närståendes tillstånd förändras Instämmer inte alls 1 2 3 6 3 9 Instämmer helt 4 26 Vet ej 5 Ej svar 0 Tot 49 Vet ej 0 Ej svar 0 Tot 49 25 = 51 % För mig som anhörig är det enkelt att få kontakt med personal på boendet Instämmer inte alls 1 2 2 2 3 6 Instämmer helt 4 39 45 = 92 % 4 Jag som anhörig har fått information om vem som är min närståendes kontaktman Instämmer inte alls 1 2 4 2 3 4 Instämmer helt 4 39 Vet ej 0 Ej svar 0 Tot 49 Vet ej 1 Ej svar 0 Tot 49 43 = 88 % Jag som anhörig är nöjd med de kontakter jag har med min närståendes kontaktman Instämmer inte alls 1 2 4 3 3 12 Instämmer helt 4 29 41 = 84 % 5 Jag som anhörig är nöjd med min närståendes boende Instämmer inte alls 1 2 0 4 3 19 Instämmer helt 4 24 Vet ej 1 Ej svar 1 Tot 49 43 = 88 % Övriga synpunkter: Jag är mycket nöjd med personal och boende min närstående trivs mycket bra på boendet. Vill också ge en eloge till Gunnilla Calais som under denna jobbiga tid stöttat mig med hjälp och goda råd vilket har underlättat det hela. Önskar att personalen kunde ta ut den boende i frisk luft oftare. Det är viktigt att personalen inte talar med anhöriga om den boende när den gamla eller andra boende är i närvarande, (även om de inte hör vad som sägs). Volontärverksamheten är imponerande. Önskar att festmat inte består av smörgåstårta utan t ex ostar och upplägg från ex vis Ostbjörn eller orten. Städningen på boendet mycket dålig. Maten är ofta så tillagad att den inte går att äta (torr o hård). Näringsmässigt är den under all kritik t ex var finns näringen i kalvsylta, pulvermos och lättmjölk. Skall inte maten vara en höjdpunkt på dagen? Min närstående köper egen mat för att få något i sig. Undrar om de styrande skulle vilka äta på boendet under en hel vecka, Det finns någon i köket som lagar smakrik mat, men för det mesta verkar det vara ointressant för många som lagar den hur den ser ut och smakar. De betalar för bl. a mat och städ och de har betalat skatt hela sitt liv så då tycker man att deras sista skall vara bra. Vill bara sammanfatta det hela med att samtlig personal gör ett fantastiskt jobb. 6 Min närstående får sällan komma ut. Det är det enda jag känner mig missnöjd med. Hon är jätteledsen över det. Jag bor långt bort och kan därför inte ta min närstående så ofta. Min närstående som är klar i huvudet har inte så många på boendet som hon kan prata/umgås med. Det märks att min närstående är väldigt understimulerad. Min närstående gillar att spela kort. Min närstående känner sig ofta ensam och ledsen. Min närstående önskar mer social delaktighet. Får oftast lägga sig vid 18.30. Har tidigare oftast varit uppe till ca 23.00 och tycker nu att kvällen blir så lång. Finns möjlighet till eventuell gemensam kvällsfika? Kanske någon aktivitetssamordnare/prao/frivillig skulle kunna komma och ex lägga pussel, prata kring gamla bilder eller föremål, baka något för att öka trivseln, gemenskapen och hemtrevnaden. Det som ändå oroar mig är att det ibland är för lite personal. Det händer att det är två vikarier samtidigt och det påverkar de boende. Det borde alltid vara en ordinarie som vet hur man tar itu med smågnabb som kan urarta. Skulle önska mer information om ev. aktiviteter o ev. träning o ev. utevistelse. Detta får min närstående som är dement o minnessvårigheter aldrig själv kan berätta vad som händer o sker på dagarna. Varför ställer ni inga frågor om hur jag som anhörig ser på kvaliteten på omvårdnaden? Jag är inte nöjd med den hjälp min närstående får beträffande personlig hygien. Detta behöver inte betyda att jag inte har förtroende för personalen. Det kan ju t ex bero på underbemanning. Jag har förmånen att kunna jämföra två boenden, eftersom jag har en närstående på ett boende och en närstående på ett annat boende. Jag upplever att personalen på det andra boendet är mer engagerad. Det sker fler aktiviteter än ”bara” mat, vård och omsorg på det andra boendet jämfört med det här. I mycket liten utsträckning görs det där ”lilla extra” på boendet, ex promenader, fika utomhus när vädret tillåter eller andra aktiviteter som bryter ordinarie rutiner. Larmet på boendet går till en person (tror jag) vilket innebär att alla i personalstyrkan inte får larmet. Detta leder till att ”ledig” person kanske ej uppfattar att någon boende larmat, med ganska lång väntan för den boende som följd av detta. Detta behöver åtgärdas omgående. Min närstående behöver ganska mycket hjälp, p g a sviter efter ohälsa. Min närstående får hjälp till med kvällsbestyren tidigt på kvällarna och läggs ca kl. 20.00. Min närstående är inte ”borta” mentalt utan mycket medveten om omvärlden och vill gärna vara uppe längre på kvällarna, men detta är inte möjligt eftersom antalet personer som jobbar sena kvällar och nätter är färre än under dagtid. Det innebär att min närståendes rutiner påverkas av personalens arbetstider och personalstyrka. Säkerligen förhåller det sig på detta sätt även för många andra. Jag tycker det är olyckligt att de boendes rutiner regleras utifrån personalstyrkan (d v s budget) istället för tvärtom. Jag ser hellre att personalstyrkan regleras utifrån de boendes behov. Har varit lite orolig när det gäller läkarbyten och medicinering vad gäller min närståendes psykiska hälsa. En kontakt på psykiatrin som funnits i många år är bortplockad. Lite oro runt dessa frågor. Min närståendes kläder m.m. har kommit bort (i tvätten?) vid flera tillfällen! Vi har fått ekonomisk ersättning men det kan vara ledsamt att ersätta vissa saker. Alltid trevlig personal! Verkar vara ganska dåligt/lite aktiviteter/underhållning för de boende. Mer musikunderhållning t ex Eftersom jag bor långt ifrån min närstående så vet jag väldigt lite. Jag är besviken på att jag inte får reda på när hen får åka till sjukhus och när något inträffar. Kontaktman vet jag inte namnet på. 7 Bristande kommunikation personalen emellan. Lätt att ”skylla” på vikarier om inte överenskommelse hålls. För övrigt många kompetenta och tillmötesgående men vissa kanske behöver ”charmkurs”. Jag undrar var finns social dokumentation att läsa på boendet. Många gånger helt okunnig personal. Viss personal ej trevligt bemötande. Sida DOKUMENT 1(1) Vårt datum Vår beteckning 2015-04-22 Sn/2015:160 Socialförvaltningen Anette Österberg /, 0550-88 535 [email protected] "Vill bara sammanfatta det hela med att samtlig personal gör ett fantastiskt jobb" En undersökning av bemötande av anhöriga inom äldreomsorgen våren 2015 E-post Organisationsnummer KRISTINEHAMNS KOMMUN [email protected] Postadress Besöksadress Telefon 212000-1868 Fax Bankgiro 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Socialförvaltningen Nya Kyrkogatan 21 0550-88 000 vx 0550-185 86 110-0213 2 Bakgrund Skyldigheten att inom socialtjänsten ge insatser av god kvalitet finns inskrivet i 3 kap 3 § SoL och i 6 § LSS. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9 föreskrivs att den som bedriver socialtjänst ska utöva egenkontroll och som ett allmänt råd ges exempel på att egenkontroll kan innefatta undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet. Begreppet god kvalitet innefattar ett gott bemötande som innebär att enskilda som kommer i kontakt med verksamheten och dess företrädare ska behandlas korrekt, med respekt och med hänsyn till den personliga integriteten. Socialförvaltningen har ett gott bemötande som en kvalitetsindikator och enheterna/verksamheterna har haft uppgiften på agendan i verksamhetsplaner och på APT (arbetsplatsträffar)under flera år. Det har lett till att verksamheternas resultat avseende bemötande successivt förbättrats i exempelvis Öppna jämförelser och i Äldreguiden, den nationella brukarundersökning som årligen genomförs av Socialstyrelsen. Socialnämndens skyldighet att ge stöd till anhöriga som vårdar eller ger stöd till närstående, finns i Socialtjänstlagens 5 kap 10 § sedan 2009 och från regering och Socialstyrelse framhålls anhörigas betydelse och vikten av deras delaktighet i vården och omsorgen om den närstående. Med den bakgrunden fick Tillsynsteamet som en del i socialförvaltningens egenkontroll för utvecklings- och förbättringsarbete uppdraget att undersöka bemötandet av anhöriga till brukare inom äldreomsorgen. Granskningens syfte 3 Att genom egenkontroll identifiera om förhållningssätt och attityder hos personal gav upphov till kvalitetsbrister avseende bemötande gentemot anhöriga. Urval Med beaktande av verksamhetens omfattning fick undersökningen begränsas varför ett slumpmässigt urval av tre äldreboenden och en avdelning av ett fjärde äldreboende gjordes. Ett boende lokaliserat utanför tätorten valdes. Äldreboende och inte hemtjänst, valdes med anledning av att kontakter personal- anhörig troligen är tätare än i hemtjänsten. Ett slumpmässigt urval av 13 anhöriga fördelade på respektive boende för intervju. Grundförutsättning var att den anhörige var bosatt på orten för att underlätta möjligheten till ett personligt möte för intervju. 4 medarbetare på varje boende som var i tjänst det datum som bokades för samtal. Den gruppchef/enhetschef som ansvarar för respektive boende. Metod En enkät med nio påståenden att ta ställning till i en fyrgradig skala, Instämmer inte alls(1) – Instämmer helt(4) skickades ut till samtliga anhöriga till vilka vi hade kontaktuppgifter. Enkäten innehöll även alternativet - Vet ej. Bilaga 1 – Enkät till anhöriga Fastställt frågeunderlag och enskilda samtal med 8 anhöriga som har sina närstående på äldreboende. Bortfall av 5 anhöriga. Bilaga 2 – Frågeunderlag till samtal med anhöriga Fastställt frågeunderlag och gruppsamtal med 4 vård- och omsorgspersonal på varje äldreboende. Bilaga 3 – Frågeunderlag till samtal med vård- och omsorgspersonal Fastställt frågeunderlag och enskilt samtal med gruppchef/enhetschef på varje äldreboende. Bilaga 4 – Frågeunderlag till samtal med gruppchef/enhetschef 4 Resultat Enkätundersökning 80 enkäter skickades ut och 49 anhöriga svarade vilket ger en svarsfrekvens på 61 %. Svarsfrekvensen varierade mellan boendena, 40 % och 45 % som lägst och 70 % och 80 % som högst. Sammantaget är det en bra svarsfrekvens, men det låga antalet svarande på två av boendena påverkar givetvis resultatet. I rapporten redovisas enbart det totala resultatet. 90 % av de anhöriga känner sig trygga med sin närståendes boende och 88 % uppger att de är nöjda med den närståendes boende. 92 % uppger att de bemöts med respekt av personalen och 88 % känner förtroende för personalen. 92 % uppger att det är lätt att få kontakt med personal på boendet, 88 % känner till vem som är kontaktman och 84 % är nöjda med de kontakter de har med kontaktmannen. Resultatet är något sämre gällande information. 51 % uppger att de får information om förändringar på boendet och 71 % att de informeras om deras närståendes tillstånd förändras. Exempel på övriga kommentarer som lämnats på enkäten; - allt är bra och personal gör ett bra arbete, - alla ger inte ett trevligt bemötande, charmkurs föreslås, - bristande information till anhörig, men också personal emellan - önskemål om mer utevistelse och mer aktiviteter, - missnöjd med tid för sänggående, - brister i städ och missnöjd med maten, - funderingar om larm och - oro för att bemanningen är otillräcklig. I de fall enkäten varit undertecknad har eventuella klagomål vidarebefordrats till gruppchef/enhetschef för åtgärd. Bilaga 5 – Sammanställning av resultat enkätundersökning 5 Enskilda samtal med anhöriga Av 13 slumpvis utvalda kvarstod efter kontakt 8 anhöriga för samtal. Bortfallet orsakades av att en närstående gick bort, en närstående var inte permanent boende utan erhöll växelvård, en anhörig tackade nej, en anhörig uteblev på grund av missförstånd och en anhörig gick inte att nå trots upprepade försök. Intervjuerna genomfördes på förvaltningen med undantag av två intervjuer då utredarna besökte den anhörige i dennes hem. Samtliga anhöriga uppger att de första kontakterna med biståndshandläggare fungerade mycket bra och att plats på boende ordnades snabbt. Mottagandet på det valda boendet var bra, personal hälsade välkommen, presenterade sig och de anhöriga och deras närstående delgavs mycket information. En anhörig upplevde att informationen var för omfattande i samband med inflyttningen och hade velat ha den i skriftlig form och i omgångar. Det är samstämmigt att de anhöriga känner sig välkomna på boendet när de besöker sina närstående oavsett vid vilken tidpunkt de kommer. De anhöriga känner sin närståendes kontaktman till namn och utseende och är nöjda med kontakten, med ett undantag. Den anhörige känner till namnet på kontaktmannen, men har inte träffat personen i fråga och kan därför inte heller vara nöjd med kontakten. Anhöriga upplever att de i de flesta fall får svar på sina frågor oavsett till vem i personalgruppen de ställer frågan. De uppger att visst finns det undantag och att det kan bero på vem man vänder sig till och vilket svar man får och att någon enstaka personal kan ha bråttom och vara lite hetsig. Anhöriga upplever att personal håller de överenskommelser som gjorts upp om kontakt dem emellan. En anhörig uppger att det vid ett tillfälle missades och att informationen om att den närstående lagts in på sjukhus, kom via sjukhuspersonal, vilket upplevdes negativt. Samtliga uppger att de kan framföra klagomål till personalen och att de inte är oroliga för att påtala eventuellt missnöje. Fem av de anhöriga som intervjuades uppger att de framfört klagomål, att de 6 blev lyssnade på och att åtgärder vidtogs. De poängterar att det i de flesta fall enbart rört småsaker av praktisk natur. Anhöriga, med undantag av två, har varit delaktiga i upprättandet av den närståendes genomförandeplan. En av de två uppger att det inte varit nödvändigt då den närstående är klar och redig och själv kan redogöra för sina behov och uttrycka sina önskemål. Den anhörige känner sig dock delaktig på andra sätt. Den andre anhörige uppger sig vara delaktig, men har inget minne av att ha suttit med den närstående och kontaktman och upprättat genomförandeplanen. Samtliga intervjuade uppger att de upplever personalen på boendet som ett stöd för dem och samtliga uppger att de känner sig trygga med sin närståendes boende. På frågan om vad de tycker att verksamheten ska förbättra blir svaret från fyra av de intervjuade att allt är bra som det är, övrigt som framförs är; - att den närståendes behov och inte rutiner och budget ska styra omsorgen om den närstående i högre grad - att all personal inte alltid har det goda bemötande de borde ha - att de boende alltid ska få se snygga och propra ut, exempelvis vara kammade efter vila i sängen - mer utevistelse och aktiviteter, det där lilla extra - att personal alltid ska visa respekt mot de boende genom att exempelvis inte prata över huvudet på dem och till sist - att det ska vara kontaktmannen som påtalar behov av inköp av kläder, hygienartiklar m.m. för det blir lätt missförstånd annars. Samtal med vård- och omsorgspersonal Vård- och omsorgspersonalen upplever att anhöriga känner sig trygga med sin närståendes boende och att de känner sig välkomna när de är på besök. De uppger att de får positiva omdömen från anhöriga, att de inte får några direkta klagomål, att de får uppskattning från anhöriga men också att de vinnlägger sig om att välkomna de anhöriga. De tror inte att all vård- och omsorgspersonal gör att anhöriga känner sig väl bemötta och inte heller att all vård- och omsorgspersonal svarar på frågor eller tar reda på svaret vid en förfrågan. Det förekommer nog fortfarande att det svaras ”jag vet inte” fast vi inte ska svara så. Inte heller tror de att anhöriga känner förtroende för all vårdoch omsorgspersonal utan att det har att göra med personkemin. 7 Kontakter angående den närståendes förändrade tillstånd bestäms och överenskommer man om vid ankomstsamtalet. Som regel är det sjuksköterska som kontaktar anhöriga vilket bedöms som det bästa, i de fall den anhörige har följdfrågor om hälsotillståndet. Övriga kontakter ska skötas och sköts av kontaktmannen. Vård-och omsorgspersonalen tror att anhöriga upplever det som lätt att få kontakt med personal både vid besök på boendet och via telefon. Undantag kan vara exempelvis på förmiddagar då det är mycket att göra eller vid andra tillfällen då arbetsuppgifterna hopar sig. Samtliga uppger att de har väl inarbetade rutiner för kontaktmannaskap och att alla anhöriga ska veta vem som är deras närståendes kontaktman. Ankomstsamtal och upprättande av genomförandeplan är genomgående obligatoriskt för kontaktmannen, däremot varierar det gällande uppföljningssamtal mellan boendena. Vård- och omsorgspersonal bedömer att de anhöriga som är mest nöjda med kontaktmannaskapet, är de anhöriga som ofta besöker boendet och har tät kontakt och en nära relation med sin närstående. De anhöriga som inte bor på orten eller är mer avlägset anhöriga bedöms vara mindre nöjda. Samtlig personal uppger att de tycker att den anhörige är en viktig person för sin närstående. Några säger att anhöriga är en resurs, en del i omvårdnadsarbetet och en källa till information utöver den information som fås via levnadsberättelsen. Arbetet med aktiviteter varierar mellan boendena. Två boenden har schemalagda aktiviteter 5 eftermiddagar/vecka, medan två boenden inte har schemalagd tid. Oavsett schemalagd tid eller inte förekommer aktiviteter. Till liten del har levnadsberättelsen använts för planeringen och anhörigas uppfattning och eventuella förslag har inte efterfrågats vare sig när det gäller individuell planering eller generellt för boendet i sin helhet. Till största delen innehåller aktivitetstiden utevistelse med promenader och fika men även gemensamma aktiviteter både utomhus och inomhus såsom Nobelmiddag, Gubbröra, Sångstunder, Majbrasa förekommer. Det framkommer att intresset bland vård- och omsorgspersonal för att ansvara för aktiviteter är varierande. På något boende 8 uttrycker aktivitetsombuden att de förväntas planera, organisera, och genomföra aktiviteterna, vilket inte är tanken med aktivitetsombudens roll. Möjlighet till etiska diskussioner om förhållningssätt, värdegrund och verksamhetsinnehåll förekommer enbart på ett av boendena enligt vård-och omsorgspersonal. De APT möten som genomförs innehåller till största delen arbetsmiljöfrågor och information. Teamträffar förekommer med olika yrkesfunktioner och då diskuteras vård och omsorg om enskilda brukare vilket till viss del omfattar samsyn och förhållningssätt. Vård- och omsorgspersonalen upplever inte att det finns tid för reflektion och diskussion om verksamheten och dess innehåll, samsyn, förhållningssätt och värdegrund. Vård- och omsorgspersonalen uppger att de ofta har en ansträngd arbetssituation, med omvårdnadskrävande boende, men de anser inte att de förmedlar till anhöriga att de inte hinner med alla arbetsuppgifter och att de är för få, men det händer att anhöriga frågar och då svarar de givetvis på de frågor den anhörige har om bemanningen under dagen. Samtal med gruppchefer/enhetschefer Cheferna hoppas och tror att anhöriga är trygga med att ha sin närstående på boendet. Ingen har fått något klagomål som tyder på motsatsen. Cheferna tror inte att all personal ger ett gott bemötande, även om de bedömer att det blivit bättre. Brister i bemötandet tros ha sin grund i osäkerhet hos den enskilde personalen, men också att bemötandet kan brista när det är mycket att göra och personalen känner sig stressade. Brister i bemötandet kan leda till att anhöriga inte känner förtroende för all personal. De litar troligtvis på att deras närstående får sin vård och omsorg, men kanske inte på det sätt som önskas. Två chefer svarar också att de inte tror att all vård- och omsorgspersonal alltid svarar på frågor eller tar reda på svaret vid förfrågan. Enligt cheferna meddelas förändringar och försämringar i den närståendes tillstånd av sjuksköterska och kontakterna görs upp med den anhörige vid ankomstsamtalet med kontaktmannen. De tror att det är lätt för anhöriga att få kontakt med vård- och omsorgspersonal, men vissa tider, exempelvis på morgon hinns det inte med. 9 Kontaktmannaskapet bedömer cheferna som viktigt och de erbjuder sig att delta vid ankomstsamtal som stöd och back-up om kontaktmannen så önskar. Schemaläggning av tid för att utöva kontaktmannaskapet varierar mellan boendena, några har det, andra inte. Planering av dagens arbete tillsammans med kollegor bedöms inrymma tid för kontaktmannaskapet. Samtliga chefer bedömer att anhöriga fått information om och har träffat sin närståendes kontaktman. Två av boendena har namn på kontaktman och ersättare uppsatta på den boendes lägenhetsdörr. Information om förändringar på boendet förekommer i liten utsträckning, men de större förändringar som genomförts har informerats om skriftligt men också vid personliga möten, då chef träffat anhörig när denne varit på besök. Uppfattningen om aktiviteter är överensstämmande med vårdoch omsorgspersonalens. Två boende har schemalagd aktivitetstid, men oavsett så förekommer det en hel del aktiviteter även på de övriga två boendena. Intresse och initiativ varierar bland vård- och omsorgspersonalen. En chef uttrycker att det är svårt med aktiviteter på eftermiddagen då flertalet av de boende är trötta och vill vila och under förmiddagen finns inte tid och personalresurs, när de boende egentligen är som piggast. Den mest förekommande aktiviteten är utevistelse, speciellt under vår och sommar. Vid tillgång till trädgård nyttjas den för promenader, fika, samtal m.m. Möjlighet till etiska diskussioner om förhållningssätt, värdegrund och verksamhetsinnehåll uppger cheferna att det finns ett visst utrymme för på APT. Någon chef använder sig av ”Etikboxen” som underlag för diskussioner. Någon chef tar upp klagomål och avvikelser som underlag för diskussion. Någon chef uppger att de arbetar mycket med bemötandefrågor som tas upp i stort sett på varje möte. Någon chef har börjat med olika teman på APT och har boendets sjuksköterska till hjälp. Ett gemensamt värdegrundsarbete för hela äldreomsorgen efterfrågas av en chef. Samtliga chefer uppger att det är troligt att personal av och till utrycker missnöje med för hög arbetsbelastning/låg bemanning till anhöriga. Får de själva frågan från en anhörig, ger de klara besked, 10 men lugnar med att ”vi hinner med”. Den samlade bedömningen är att anhöriga är nöjda med sin närståendes boende, att de vet vem som är chef på boendet och att de kan vända sig till chef med både funderingar, frågor, beröm och klagomål. Bedömning Undersökningen har gjorts på tre boenden och en avdelning på ett fjärde boende av nio boenden totalt och kan endast ge en bild av vad anhöriga på just de valda boendena tycker. Resultatet får ändå ses som en indikation på att anhöriga i stort är nöjda och känner sig trygga med sin närståendes boende, att de känner sig väl bemötta och välkomna när de besöker sin närstående. Av både enkät och intervjuer framgår att det kan förekomma att vård- och omsorgspersonal brister i sitt bemötande, men inte i den omfattning att det påvisar att personal har ett förhållningssätt och attityder som ger upphov till kvalitetsbrister. Intervjuerna med anhöriga påvisar att mötet med biståndshandläggare var positivt och att ansökningsförfarandet till särskilt boende var smidigt och snabbt och samtliga framför att boendenas sjuksköterskor är hjälpsamma och stöttande. Verksamheten upplevs inte som informativ, anhöriga upplever inte att de får information om förändringar i verksamheten. Det bekräftas av cheferna som uppger att de sällan ger information om förändringar i verksamheten. Verksamheten ska vara transparant och rätten till allmänhetens insyn är en demokratisk rättighet. Det är av vikt att klargöra vad verksamheten ska informera om och på vilket sätt. Alla förändringar som genomförs påverkar de boende och därmed deras anhöriga på något sätt, om än i det lilla. Information om den närståendes försämrade/förändrade tillstånd ges i högre grad, men inte till anhörigas fulla belåtenhet. Det är av vikt att önskemål om kontakter tas upp vid kontaktmannens ankomstsamtal, dokumenteras och därefter att informationen kontrolleras när en brukares tillstånd försämras/förändras. Den vård- och omsorgspersonal samt chefer vi samtalade med var väl insatta i rutinen och att det var så verksamheten agerade, men 29 % av enkätsvaren visar på att anhöriga inte anser att de får den informationen. I den frågan borde andelen missnöjda vara lägre, för givetvis förekommer vissa avvikelser från rutinen, men det bör vara enstaka undantag och avvikelserna bör då inte bero på att verksamheten förbiser att meddela anhöriga. 11 Levnadsberättelsen används inte i den utsträckning som den är tänkt. Den är en källa till information om den enskilde och ger en bild av den person brukaren är och har varit innan inflyttningen på äldreboendet. Anhöriga är oftast delaktiga i att nedteckna levnadsberättelsen. Intervjuerna gav en samlad bild av att anhöriga kände en lättnad när den närstående erhöll plats på särskilt boende. En lättnad över att bl. a slippa oro för att den närstående skulle komma till skada och en allmän oro för vad som händer med den närstående. Makar/makor uttryckte att de vid tillfället för inflyttningen var oerhört trötta och slitna och att de troligtvis inte skulle ha orkat mer. Men de uttrycker även sorg över att de inte orkat längre och man kan ana sig till vissa känslor av skuld över det. Det framkommer att personal på boendet har avlastat dem mycket av sorg och skuld genom att bekräfta att de tagit rätt beslut, att de ska tänka på sig själva också och inte känna sig tvungna att besöka sin närstående varje dag och att de ser att deras närstående blir väl omhändertagen och trivs på boendet. I undersökningen framkommer att chefer och medarbetare har olika syn på om, hur och när man i verksamheten arbetar med värdegrund, bemötande och förhållningssätt. Cheferna anser att det sker kontinuerligt och i större omfattning än medarbetarna som anser att det sker i liten omfattning om ens alls. Tillsynsteamets samlade bedömning är att anhöriga i stort är nöjda med sin närståendes boende, de känner sig väl bemötta och välkomna på boendet. Oavsett att undersökningen påvisar att verksamheten erbjuder insatser och tjänster med kvalitet så kan vissa delar alltid förbättras. Vi föreslår därför följande förbättringsåtgärder; Ge vård-och omsorgspersonal tid och utrymme att diskutera värdegrund, förhållningssätt och bemötande för att skapa samsyn. Chef/samtalsledare medverkar och leder mötet. Etikboxar och/eller exempel från Socialstyrelsens etiska råd kan med fördel användas för ändamålet. Ett gott bemötande och ett positivt förhållningssätt är kostnadsfritt och även kostnadseffektivt då det ger upphov till förtroende och tillit vilket förebygger missnöjda brukare och anhöriga. 12 Använd levnadsberättelserna som ett verktyg i planeringen av vård och omsorg för den enskilde, i de dagliga insatserna och i planering av aktiviteter både individuella och generella. Förtydliga kontaktmannens ansvar och arbetsuppgifter i en arbetsbeskrivning. Att beakta levnadsberättelsen i det dagliga arbetet bör leda till ökad delaktighet för brukare och anhöriga Om möjligt – skapa forum för anhöriga och personal att träffas och diskutera verksamhet och verksamhetens innehåll. Stärka en VI-känsla. Vad kan man göra tillsammans för att skapa ett trivsamt och väl fungerande äldreboende. Förbättra information om förändringar i verksamheten både till brukare och anhöriga. Kristinehamn 2015-04-30 Anette Österberg Utvecklingsledare/TÖS Elisabeth Larsson MAS Sida UTSKICK 10(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:199 Punkt 11 SNau § 82 Förslag till riktlinje gällande skydds- och begränsningsåtgärder Arbetsutskottets förslag till beslut Socialutskottet föreslår socialnämnden att besluta enligt förslag. Sammanfattning Föreskrifter utfärdade av Socialstyrelsen SOSFS 1980:87. SOSFS 1992:17 och SOSFS 1997:17 avseende tvångsmedel inom somatisk långtidsvård och skyddsåtgärder för personer med åldersdemens, upphörde att gälla 2010-06-15. Förvaltningen framarbetade då rutiner för förhållningssätt avseende tillämpning av begränsnings- och skyddsåtgärder såsom exempelvis sänggrindar, olika larm utöver trygghetslarm i ordinärt och särskilt boende. Flera olika utredningar har tillsatts för att utreda vilka åtgärder som skulle kunna vidtas gällande personer med nedsatt beslutsförmåga orsakad av exempelvis demenssjukdom, kognitiva störningar, utvecklingsstörning, psykisk ohälsa inom en gällande lagstiftning, men utan resultat. Det innebär att samtliga skydds- och begränsningsåtgärder som bedöms behövas för den enskildes skydd enbart kan tillämpas med den enskildes samtycke för att inte utgöra olaga frihetsberövande. För att tydliggöra att det inte finns lagstöd för skydds- och begränsningsåtgärder generellt och utifrån enskild yrkesfunktions godtycke, har förvaltningen arbetat fram riktlinjer för vad som kan anses vara skydds- och begränsningsåtgärd, tydliggjort krav på den enskildes samtycke samt tydliggjort ansvarsfördelning mellan verksamhetens olika yrkesfunktioner. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje för skydds- och begränsning åtgärder i ordinärt och särskilt boende som bedrivs med stöd av SoL och LSS. Bilaga Blankett för bedömning Bilaga Blankett för samtycke Beslutet skickas till Anette Österberg Elisabeth Larsson Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-05-11 Socialförvaltningen Anette Österberg, 0550 - 885 35 [email protected] Riktlinje avseende skydds- och begränsningsåtgärder Sammanfattning Föreskrifter utfärdade av Socialstyrelsen SOSFS 1980:87. SOSFS 1992:17 och SOSFS 1997:17 avseende tvångsmedel inom somatisk långtidsvård och skyddsåtgärder för personer med åldersdemens, upphörde att gälla 2010-06-15. Förvaltningen framarbetade då rutiner för förhållningssätt avseende tillämpning av begränsnings- och skyddsåtgärder såsom exempelvis sänggrindar, olika larm utöver trygghetslarm i ordinärt och särskilt boende. Flera olika utredningar har tillsatts för att utreda vilka åtgärder som skulle kunna vidtas gällande personer med nedsatt beslutsförmåga orsakad av exempelvis demenssjukdom, kognitiva störningar, utvecklingsstörning, psykisk ohälsa inom en gällande lagstiftning, men utan resultat. Det innebär att samtliga skydds- och begränsningsåtgärder som bedöms behövas för den enskildes skydd enbart kan tillämpas med den enskildes samtycke för att inte utgöra olaga frihetsberövande. För att tydliggöra att det inte finns lagstöd för skydds- och begränsningsåtgärder generellt och utifrån enskild yrkesfunktions godtycke, har förvaltningen arbetat fram riktlinjer för vad som kan anses vara skydds- och begränsningsåtgärd, tydliggjort krav på den enskildes samtycke samt tydliggjort ansvarsfördelning mellan verksamhetens olika yrkesfunktioner. Beslutsunderlag Förslag till riktlinje för skydds- och begränsning åtgärder i ordinärt och särskilt boende som bedrivs med stöd av SoL och LSS. Bilaga Blankett för bedömning Bilaga Blankett för samtycke Beslutet skickas till Anette Österberg Elisabeth Larsson w:\sn\2015\06 juni\snau\riktlinje begränsings- och skyddsåtgärd\tjänsteskrivelse begränsnings- och skyddsåtgärd.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta enligt förslag. Eva-Lotta Lindskog Socialchef Anette Österberg Utvecklingsledare/TÖS Sida 1(2) Datum Referens 2015-03-16 Socialförvaltningen Socialförvaltningen 03-02 2015- Bedömning av skyddsåtgärd Namn: Personnummer: Enhet: 1. Vad är orsak till att bedömningen görs? 2. Finns dokumentation avseende händelser/incidenter som inneburit risk för den enskildes säkerhet? 3. Hur stor är risken att något händer den enskilde om skyddsåtgärd inte vidtas? 4. Vilka risker föreligger och vilka konsekvenser innebär det för den enskilde om inte skyddsåtgärder vidtas? 5. Vilka skyddsåtgärder bedöms behövas för att öka säkerheten och minska skaderisken för den enskilde? 6. Kan skyddsåtgärden ge negativ effekt i form av ”övervakningskänsla”? 7. Finns samtycke från den enskilde till att vidta skyddsåtgärd? 2 8. Hur har samtycket getts? Konkluderat?/Presumerat? 9. När ska uppföljning ske? 10. Hur ska uppföljning ske? 11. Omvårdnadspersonal och samtliga berörda informerade och instruerade; Datum: 12. Beskriv var personen troligast brukar gå när han/hon går ut. Följande skyddsåtgärd har beslutats o Larm o Sänggrind o Bälte/sele o Brickbord o Annat – Uppföljning kommer att ske ___________________ Kristinehamn 20_________________________________________________ Legitimerad personal Namnförtydligande 1 Socialförvaltningen 2015-03-02 Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder i ordinärt och särskilt boende som bedrivs med stöd av SoL och LSS Riktlinjerna avser; Bälte, sele, rullstols- och brickbord samt barriär till hygienstol Sänggrind Rörelselarm (vid dörr, säng m.m.) Epilepsilarm Pejlingslarm Andra begränsningsåtgärder i avsikt att skydda enskild Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ger inte i något fall stöd för att använda tvång eller begränsa friheten för enskild person. Samtliga insatser med stöd av nämnda lagstiftningar ska ske med den enskildes samtycke. De föreskrifter som tidigare utfärdats av Socialstyrelsen SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17 och SOSFS 1997:17 avseende tvångsmedel inom somatisk långvård och skyddsåtgärder för personer med åldersdemens i särskilda boendeformer för service och omvårdnad, upphörde att gälla 2010-06-15. Trots ovanstående kvarstår behov av att vidta begränsningsåtgärder i syfte att skydda enskild från att komma till skada och åtgärder kan vidtas men under starkt reglerade former. Stöddokument - Socialstyrelsens meddelandeblad http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-12-34 - Socialstyrelsens artikelserie Svenskt Demenscentrums handbok http://www.demenscentrum.se/Nyheter/Ny-handbok-for-hemtjansten/ Myndigheten för delaktighet – miljöanpassningar, teknik och hjälpmedel som kan bidra till att minska tvångs- och begränsningsåtgärder http://www.mfd.se/valfardsteknologi/ - Socialstyrelsens kunskapsstöd vad gäller utmanande beteende inom vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning (Kommer att publiceras under 2015) 2 Huvudregel Skyddsåtgärder får inte användas med syfte att beröva en person frihet men däremot som skydd eller hjälpmedel. De får heller inte användas för att ersätta personal eller på annat sätt medverka till att kvaliteten i vård och omsorg äventyras. Personalen ska ha god kännedom om åtgärdens funktion och tillförlitlighet. Låsta dörrar Ytterdörren till ett särskilt boende, ett boende med särskild service får ha sin ytterdörr låst under förutsättning att de boende kan öppna dörren. Dörren kan ha ett lås som det tar viss tid att öppna, men det är inte tillåtet att använda ett alltför komplicerat lås. Då är det att betrakta som inlåsning. Om kodlås används, ska koden kunna läsas och placeras väl synlig vid dörren. Om den enskilde inte kan hantera låset måste denne utan dröjsmål kunna få hjälp av personal. Inlåsning i den egna lägenheten/rummet får inte ske. Undantag är om den enskilde begär att dörren ska låsas, är beslutsför och kan uttrycka sin vilja. Nödrätt Nödrätt får tillämpas i undantagsfall om den enskilde riskerar sitt liv eller hälsa och/eller riskerar någon annans liv eller hälsa. Nödrätten får inte användas till rutinmässiga ingripanden och personal måste avgöra från fall till fall om nödrätten kan användas. Samtycke Skyddsåtgärd får endast användas efter samtycke från den enskilde och om säkerheten för liv och/eller hälsa är i fara. Samtycket kan ges skriftligt eller muntligt, eller att den enskilde med sitt kroppsspråk visar sitt samtycke. Konkluderat samtycke innebär att den enskilde informeras om att skyddsåtgärd behövs och varför. Den enskilde visar inte på något sätt att den motsätter sig åtgärden, med tal, ökad oro, annat beteende eller annan reaktion. Uppföljning ska ske regelbundet och dokumenteras. Presumerat samtycke innebär att den enskilde inte har förmåga att ge sitt samtycke till skyddsåtgärd och information om den enskilde inhämtas från exempelvis anhöriga, närstående och andra yrkesfunktioner som känner till den enskilde. Deras uppfattning om de tror att den enskilde skulle ge sitt samtycke om den hade förmågan, vägs in i bedömningen av skyddsåtgärd, samtycket presumeras. Uppföljning ska ske regelbundet och dokumenteras. Viktigt att beakta! Anhörig, närstående, god man och förvaltare kan inte samtycka till skyddsåtgärd i den enskildes ställe, eller kräva att socialtjänsten eller hälso- och sjukvården ska använda tvångsåtgärder. 3 Bedömning Beslut om begränsningsåtgärd i syfte att skydda enskild måste alltid föregås av en grundläggande individuell bedömning, utförd av personal med rätt kompetens. Den personliga integriteten och respekten för den enskilde ska alltid finnas med i bedömningen. Om den enskilde inte har förmåga att uttrycka sitt samtycke utan istället genom sin reaktion visar hur åtgärden upplevs, får detta vara vägledande för ställningstagande om åtgärd kan sättas in eller inte. Bedömningen måste göras i varje enskilt fall och skyddsåtgärden ska anpassas efter den enskildes behov. Generella beslut om att sätta in eller ta bort begränsningsåtgärder i syfte att skydda, utan samtycke är inte förenligt med hälso- och sjukvården krav på god vård och socialtjänstens (SoL, LSS) krav på verksamhet och insatser av god kvalitet. Dokumentation Samtycke till skyddsåtgärd ska dokumenteras på där för avsedd blankett. Bedömning, samtycke, åtgärd ska dokumenteras och uppföljning/utvärdering ska planeras i omvårdnadsjournal, genomförandeplan och social journal. Uppföljning/Utvärdering Behov, samtycke och resultat ska följas upp enligt planering och dokumenteras i omvårdnadsjournal och social journal. Ansvarsfördelning Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för att; Riktlinjer finns för användning samt kontroll av begränsningsåtgärder i syfte att skydda enskild. Ha kännedom om omfattning av insatta begränsnings- och skyddsåtgärder. Gruppchef/Enhetschef ansvarar för att; Personal har kännedom om riktlinje och rutin för begränsningsskyddsåtgärder. Fortlöpande diskutera de etiska frågor som kan uppstå med anledning av insatta åtgärder med sina medarbetare. Samråda och informera anhöriga, närstående, gode män eller förvaltare Begränsnings- skyddsåtgärden förs in i genomförandeplan och dokumenteras i den sociala journalen. Utreda de avvikelser som rapporteras Legitimerad personal ansvarar för att, Bedöma behov av begränsningsåtgärd i syfte att skydda enskild Om möjligt inhämta muntligt/skriftligt samtycke. Bedöma om konkluderat samtycke Samråda med anhöriga, närstående, god man, förvaltare, övrig personal för att om möjligt presumera samtycke Dokumentera i omvårdnadsjournal och vårdplan Kontrollera att vård- och omsorgspersonal följer givna instruktioner Följa upp, utvärdera och dokumentera 4 Vård- och omsorgspersonal ansvarar för att; Följa givna instruktioner Följa angivna kontrollrutiner Rapportera förändringar och avvikelser Dokumentera i social journal Uppdatera genomförandeplan 5 Begränsnings- skyddsåtgärder Bälte, sele, rullstols- och brickbord och barriär till hygienstol Målgrupp Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har stora svårigheter att bibehålla sin kroppsställning i sittande. Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och där fall ur stol ska förhindras. Kriterier Funktionsnedsättning som medför stora svårigheter att bibehålla kroppsställning sittande i rullstol/hygienstol/fåtölj. Personer som använder rullstol/hygienstol/fåtölj och har behov av åtgärd för att hindra fall ur rullstol/hygienstol vid transport. Funktionsnedsättning som medför begränsning i att bedöma sin förmåga att gå och behov finns att hindra personen att resa sig. Mål med hjälpmedlet Möjliggöra en bibehållen kroppsställning i sittande. Möjliggöra aktivitet. Förhindra glidning eller fall ur rullstol/hygienstol/fåtölj Förebygga fall. Ansvarig Bedömning/beslut: Fysioterapeut/Arbetsterapeut Register/spårbarhet: Rehabjournal Uppföljning/avslut: Fysioterapeut/arbetsterapeut Utredning av avvikelse: Gruppchef/Enhetschef Sänggrind Målgrupp Personer med funktionsnedsättning som medför svårigheter att förflytta sig i liggande ställning i sängen. Personer med funktionsnedsättning som innebär desorientering till rum och person, nedsatt minnesfunktion, nedsatt emotionell funktion, motorisk oro. Personer som känner sig otrygga i säng. Kriterier Svårigheter att förflytta sig i liggande ställning samt byta ställning i sängen. Funktionsnedsättning som medför risk att falla ur sängen, stiga ur sängen. Andra insatser kan prövas först såsom låg säng, madrass på golvet, larm. Känsla av otrygghet hos personen. 6 Mål med hjälpmedlet Möjliggöra självständiga lägesändringar i sängen och/eller mer aktivt kunna medverka i personlig omvårdnad i säng. Möjliggöra en bibehållen liggande ställning i säng och minska risken att personen faller ur/stiger ur sängen och faller. Ge trygghet och ökad säkerhet. Ansvarig: Bedömning/beslut: Fysioterapeut/Arbetsterapeut/Sjuksköterska/Distriktssköterska Register/spårbarhet: Rehabjournal/Omvårdnadsjournal Uppföljning/avslut: Fysioterapeut/Arbetsterapeut/Sjuksköterska/Distriktssköterska Utredning av avvikelse; Gruppchef/Enhetschef Skyddslarm Om den enskilde samtycker kan skyddslarm användas med avsikt att påkalla uppmärksamhet i akuta medicinska lägen, vid risk för falltillbud och/eller försvinnanden. Rörelselarm (vid säng och dörr oavsett boendeform) I de fall brukare i ordinärt boende inte har trygghetslarm, kontaktar ssk/dsk biståndshandläggare då angivna larm kopplas till trygghetslarmet Målgrupp Personer med kognitiva funktionsnedsättningar som innebär nedsatt minnesförmåga och/eller svårigheter att ta ställning till och fatta egna beslut. Personer med funktionsnedsättningar som innebär risk att falla och skada sig. Kriterier Begränsningar i gång- och rörelse- och förflyttningsförmåga som medfört falltillbud/fallskador Försvinnande från hemmet/boendet Andra inte önskvärda händelser vid upprepade tillfällen och där händelsen kan innebära skada eller risk för skada för den enskilde eller dess omgivning. Mål med larmet Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer. Ansvarig: Bedömning/beslut: Sjuksköterska/Distriktssköterska Register/spårbarhet: Omvårdnadsjournal Uppföljning/avslut: Sjuksköterska/Distriktssköterska Utredning av avvikelse; Gruppchef/Enhetschef 7 Epilepsilarm Målgrupp Personer med diagnostiserad epilepsi som får anfall. Kriterier Anfall som medför skada eller risk för skada för den enskilde och där behov av medicinsk insats eller stöd från annan person finns. Mål med larmet Ökad självständighet, trygghet och säkerhet i vardagliga situationer. Ansvarig Bedömning/beslut: Sjuksköterska/Distriktssköterska Register/spårbarhet: Omvårdnadsjournal Uppföljning/avslut: Sjuksköterska/Distriktssköterska Utredning vid avvikelse: Gruppchef/Enhetschef Övrigt om larm Inköp, installation och teknisk service av larm i ordinärt boende ombesörjs av Bergslagens Räddningstjänst enligt avtal. Inköp installation, teknisk service av larm på särskilt boende ombesörjs av aktuell leverantör enligt avtal. Rutiner för handhavande och kontroll av larmfunktionen ska finnas tillgängliga på varje arbetsplats. Ett larm får inte kopplas bort utan föregående kontakt med beslutsfattare och enhetschef eller motsvarande. Om ett larm behöver stängas av tillfälligt ska alternativ tillsyn erbjudas, till exempel personella resurser. Den tillfälliga förändringen ska rapporteras till berörd personal samt dokumenteras i den enskildes sociala journal och omvårdnadsdokumentation. Strömlöshet Särskilt boende SOL/LSS Eventuellt reservaggregat används Tillsynsbesök planeras och genomförs utifrån den enskildes behov, se genomförandeplan plan Ordinärt boende Tillsynsbesök planeras och genomföras utifrån den enskildes behov, se genomförandeplan Funktionskontroll Efter strömavbrott och åskväder ska alla larm kontrolleras extra. 8 Socialförvaltningen 2015-03-16 Samtycke till användning av skyddsåtgärd En förutsättning för anbringande av skyddsåtgärd är att den enskilde samtyckt till åtgärden. Även om den enskilde inte kan ge ett uttryckligt samtycke kan den enskilde visa att han eller hon accepterar åtgärden då den ger trygghet. Om den enskilde uttryckligen visar att man inte accepterar åtgärden finns det inget lagstöd för att använda åtgärder mot hans eller hennes vilja. Behov och funktion skall utvärderas regelbundet med den enskilde. Se riktlinjer för användning av skyddsåtgärder i ordinärt boende och särskilt boende enligt SOL/LSS Datum: ________________ Enhet/grupp: ______________________________________ Personnummer:__________________________ Namn:_________________________________ Den enskilde har samtyckt på följande sätt: Skriftligt Namn:_____________ Datum _____________________________________ Muntligt Via kroppsspråk Typ av åtgärd som den enskilde gett samtycke till: Bälte/sele Sänggrind Larm, typ/sort __________________ Rullstolsbord/brickbord/barriär Beskrivning av varför skyddsåtgärden ska användas: ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ Samtycke återtas av den enskilde Datum ______________________ Gjord planering Vård/Hälsoplan Teamträff/Annat_____________________ Gruppchef informerad Legitimerad personal Namn: _____________________________________________________Datum________ Namn: _____________________________________________________Datum________ Samtycke återtas _____________________________________________Datum________ Kommentar: _________________________________________________________________ Kopia till MAS för kännedom Sida UTSKICK 11(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:200 Punkt 12 SNau § 83 Remissyttrande till Socialdepartementet Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslås ställa sig bakom föreslaget remissyttrande. Sammanfattning Socialdepartementet föreslår i en Departementspromemoria, Ds 2015:23 ett höjt avgiftstak för avgift enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap 5 §. Kristinehamns kommun är en av remissinstanserna. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak, maxtaxa. Maxtaxan för 2015 är 1 780 kr och förändringen skulle med 2015 års siffror innebära en höjning av maxtaxan med 220 kr/månad eller 2 640 kr/år för den enskilde. Kommunernas intäkter beräknas öka med upp till 148 miljoner kr/år. Förslaget bedöms inte inskränka det kommunala självstyret. Kommunerna ges möjlighet att, om de vill ta ut något högre avgift. Socialdepartementets beräkning är att 74 % av de som har hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende, dagverksamhet eller kommunal hälso- och sjukvård inte berörs av det höjda avgiftstaket. Socialförvaltningens bedömning är att Kristinehamns kommun, Socialnämnden ska ställa sig positiv till förslaget från Socialdepartementet. Beslutsunderlag Förslag på remissyttrande till Socialdepartementet Beslutet skickas till Socialdepartementet Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-05-19 Socialförvaltningen Anette Österberg, 0550 - 885 35 [email protected] Remissyttrande till Socialdepartementet Sammanfattning Socialdepartementet föreslår i en Departementspromemoria, Ds 2015:23 ett höjt avgiftstak för avgift enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap 5 §. Kristinehamns kommun är en av remissinstanserna. Förslaget innebär en höjning av maxtaxan för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, dagverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget syftar till att ge kommunerna möjlighet att höja sina avgifter för dem med ett avgiftsutrymme som överstiger dagens avgiftstak, maxtaxa. Maxtaxan för 2015 är 1 780 kr och förändringen skulle med 2015 års siffror innebära en höjning av maxtaxan med 220 kr/månad eller 2 640 kr/år för den enskilde. Kommunernas intäkter beräknas öka med upp till 148 miljoner kr/år. Förslaget bedöms inte inskränka det kommunala självstyret. Kommunerna ges möjlighet att, om de vill ta ut något högre avgift. Socialdepartementets beräkning är att 74 % av de som har hemtjänst i ordinärt eller särskilt boende, dagverksamhet eller kommunal hälso- och sjukvård inte berörs av det höjda avgiftstaket. Socialförvaltningens bedömning är att Kristinehamns kommun, Socialnämnden ska ställa sig positiv till förslaget från Socialdepartementet. Beslutsunderlag Förslag på remissyttrande till Socialdepartementet Beslutet skickas till Socialdepartementet c:\users\sjla9030\appdata\local\microsoft\windows\inetcache\content.outlook\ktzvqbkb\tjänsteskrivelse remiss.docx KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress Nya Kyrkogatan 19-21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-106 10 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Förvaltningens förslag till beslut Socialnämnden föreslås ställa sig bakom föreslaget remissyttrande. Eva-Lotta Lindskog Socialchef Anette Österberg Utvecklingsledare/TÖS Socialförvaltningen Regeringskansliet Socialdepartementet YTTRANDE 2015-05-20 Dnr S2015/3028/FST Vi instämmer i och har inget att erinra mot förslaget i Departementspromemoria Ds 2015:23 Höjt avgiftstak för avgift enligt Socialtjänstlagen (2001:453) 8 kap 5 §. I detta ärende har Socialnämnden beslutat och Socialchef Eva-Lotta Lindskog varit föredragande. Sida UTSKICK 12(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:203 Punkt 13 SNau § 84 Ansökan om föreningsbidrag - RIA Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslås bevilja RIA 7 000 kr för att kunna erbjuda gäster, nattboende, volontärer, anställda och förtroendevalda på en resa med Bojorten. Sammanfattning Hela Människan/RIA ansöker om 17 000 kr till en resa med Bojorten. Resan planeras att genomföras med deltagare från Ria-gården, LP-kontakten samt Värme och Vila. Föreningen önskar dessutom bjuda med volontärer, anställda och förtroendevalda. Föreningsrådet tog 2015-05-29 beslut om att bevilja RIA 10 000 kr av ansökta medel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Carin Övringe Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-29 1(2) Sn/2015:203 046 Ansökan om bidrag Socialförvaltningen Carin Övringe ,0550-88 579 [email protected] Ansökan från RIA om bidrag för resa med Bojorten Förslag till beslut Socialnämnden föreslås bevilja RIA 7 000 kr för att kunna erbjuda gäster, nattboende, volontärer, anställda och förtroendevalda på en resa med Bojorten. Sammanfattning Hela Människan/RIA ansöker om 17 000 kr till en resa med Bojorten. Resan planeras att genomföras med deltagare från Ria-gården, LP-kontakten samt Värme och Vila. Föreningen önskar dessutom bjuda med volontärer, anställda och förtroendevalda. Föreningsrådet tog 2015-05-29 beslut om att bevilja RIA 10 000 kr av ansökta medel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Carin Övringe Ärendet Hela Människan/RIA ansöker om 17 000 kr till en resa med Bojorten. Resan vänder sig även till gäster och engagerade inom LP-kontakten samt Värme och Vila. Verksamheterna arbetar för att kunna erbjuda vardaglig gemenskap och en säng att sova i under trygga förhållanden och riktat sig till personer med missbruksproblematik, psykisk ohälsa, ofrivilligt ensamma och personer som varit arbetslösa eller sjuka under lång tid. I ansökan framhålls att de flesta som besöker verksamheterna inte har ekonomisk möjlighet att prioritera en nöjesresa. Med resan önskas också visa uppskattning till volontärer och övriga för deras engagemang i verksamheterna. Föreningen ansökte för 2015 om 260 000 kr och beviljades 230 000 kr. Socialnämnden har fördelat 627 796 kr av årets budget vilket innebär att 28 204 kr kvarstår. Föreningsrådet tog 2015-05-29 beslut om att bevilja RIA 10 000 kr av ansökta medel. KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress /Eget_Besöksadress1/ Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Eva Lotta Lindskog Socialchef Carin Övringe Utvecklingsledare Hela människan RIA KRISTINEHAMN Kristinehamns kommun via Carin Ovringe Ansökan om bidrag på 17.000 kr för resa med boj orten Christine af Bro tillAlvön Hela Människan/Ria, LP-kontakten och Värme & Vila arbetar för att kunna erbjuda vardaglig gemenskap och säng att sova i under trygga förhållanden. De vi riktar oss till är personer i missbruk av alkohol och andra droger, i annan beroendeproblematik, psykisk ohälsa, ofi-ivilligt ensamma och personer som länge varit arbetslösa eller sjuka under lång tid. De flesta som kommer till våra verksamheter har lite pengar och kan inte prioritera de få kronor man har till att räcka även till en nöjesresa. Vi/jag önskar att under försommaren bjuda gäster, nattboende, volontärer, anställda och förtroendevalda på en tur med boj orten med stopp vid Alvön. Utifrån erfarenheterna från 2013 blir kostnaden ca 14.000 kr för resan med bojorten och till det en kostnad för fika och mat ca 3.300 kr. Resa för ca 55 personer. Ansöker härmed om bidrag till att kunna genomföra denna utflykt med bo j orten Christine af Bro med deltagare från Ria-gården, LP-kontakten och Värme&Vila. Totala kostnaden beräknas bli drygt 17.000 kr och vi önskar täckning för kostnaden. Mycket uppskattad resa För två år sedan fick vi 10.000 kr till ett liknande arrangemang, som blev mycket uppskattat. Många frågade redan ifjol om det ska bli en ny resa. Tyyärr var det så att det blev Hela Människan som fick stå för ca 5.000 kr utöver det bidrag vi då fick från kommunen. LP och Värme & Vila deltog men delade inte på kostnaden. Tacksam för besked ganska snart så jag ev. kan kolla med bojortens skeppare om när det är ledigt för en tur till Alvön. Vi ser också detta som en möjlighet att visa vår uppskattning till våra volontärer och övriga för deras engagemang i våra sociala verksamheter. Önskar att kunna bjuda på denna resa. Arbetet kring resan står Hela Människan för. Med förhoppningsfulla hälsningar från HeN iMänn(iskaiy/Kristmehamn w^ lancyjSd] Verksähi&etschef Ria-gåräen 070-525 98 96 ria.kristinehamn(%helamanniskan.se Sida UTSKICK 13(16) Sammanträdesdatum 2015-06-17 Socialnämnden Sn/2015:202 Punkt 14 SNau § 85 Ansökan om föreningsbidrag - Pingstförsamlingen Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden föreslås bevilja Lp-kontakten 5 000 kr avseende servering av frukost samt jul- påsk- och sommarlunch. Socialnämnden föreslås avslå ansökan om lägervistelse för 7-10 personer på Gullbrannagården. Sammanfattning Lp-kontakten ansöker om 5 000 kr avseende servering av frukost samt jul- påsk och sommarlunch. Sommaruppehåll för servering av frukost under 2 sommarmånader. Lp-kontakten ansöker också om 15 000 kr för lägervistelse på Gullbrannagården för 7-10 personer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Carin Övringe Justerandes sign Utdragsbestyrkande Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-05-29 1(1) Sn/2015:202 046 Ansökan om bidrag Socialförvaltningen Carin Övringe ,0550-88 579 [email protected] Ansökan om bidrag från Lp-kontakten Förslag till beslut Socialnämnden föreslås bevilja Lp-kontakten 5 000 kr avseende servering av frukost samt jul-påsk och sommarlunch. Socialnämnden föreslås avslå ansökan om lägervistelse för 7-10 personer på Gullbrannagården. Sammanfattning Lp-kontakten ansöker om 5 000 kr avseende servering av frukost samt jul- påsk och sommarlunch. Sommaruppehåll för servering av frukost under 2 sommarmånader. Lp-kontakten ansöker också om 15 000 kr för lägervistelse på Gullbrannagården för 7-10 personer. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Carin Övringe Ärendet Lp-kontakten ansöker om bidrag för sitt arbete bland missbrukare och uppger att de har kontakt med ca 30 personer. Verksamheten serverar frukost åt ca 15 personer 3 ggr/vecka med uppehåll under 2 sommarmånader. Servering sker även av jul- påsk och sommarlunch. Till detta arbete ansöks om 5 000 kr. Lp-kontakten ansöker även om bidrag till en lägervistelse för 7-10 personer på Gullbrannagården i Halmstad 29/7-2/8 2015. I summan ingår transport, logi och mat. Lp-kontakten har tidigare inte ansökt om bidrag för 2015. Socialnämnden har fördelat 627 796 kr av årets budget för föreningsbidrag vilket innebär att 28 204 kr kvarstår. Eva Lotta Lindskog Socialchef KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn Carin Övringe Utvecklingsledare E-post [email protected] Besöksadress /Eget_Besöksadress1/ Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 -BS^ Kristinehamns _,,^nMs Kc^s^1in9sb'ankett 1('1) Kpmmun w^^S^^o^ ~^ .05- ^'^^ ^ (^ of- ö€] Socialförvaltningen %^.han^ --- Förening Adress ^ <•' a. c •S.4'-:h?< '3 CX-M..*. 'U</^<;, é^.^ 'S.-haJ^' fr^c-t. /) _é'^/ 36 ^t,4,^'^^e,^--ffiAA^t^' Postgiro/Bankgiro /r:j2-^-^^ Antal medlemmar 2013-12-31 Ai/T Medlemsavgift/år "m^iUcitz n<i4j"<y Kontaktperson fa- iLp-l-c.iAMi-- Kontaktpersonens adress Kontaktpersonens telefon t Ii frrrl 1&C o ^J5^ w Mtuifc.fcéi-f^i-fH;»,. ia) hK( i3rf ^i'nhn<i..i-uz.i.ti^ iri^ Anslagsbegäran för år 2015. Uppge vad ansökan avser (t ex hyreskostnad) samt summa för respektive post. {.. p- kon -ht kki/i (^i^, ^yru-k-<! f^J} l^tltV/fvn^iSA. •o^ ^Mbtw^o/,Y(ttv.. . S€i/f - ^/s' ii7ö. "l"TmM5'pt-r/ l^^ ud, JM^L '7-/ö dys, _!5.CI£>b kr ^ir-t^å^-/ Sw/vfwr/Vi^tcl 1^'td ^pptiiidi i-i-p'f't ViMi :lwaM. ^WMt. ^ifwiMf^r^d. ^ffinWi£.'r'pd. ^W ,-J7 bfc'1 /-i aw .sz^ ^'v, A-? .-.' r u F7"—^ "" \H~i'""\ ^-"— —..••—-y j.^.-; Tr'.^T- T i^tj-fc . S&ruem.f OAje.u.. 'inli- —pa-S^- . fimWV^t/yrb-W-C-^. Ha/i'' l€eiwi-l€!.ic4i i^€(/ <>i^ '?)(/• -ht ^ ,'(Je4''S ^-i ^ u c- I.M Ä^M^'/ ffS isD:j-/ /5" .w.r£ . _ ö^]ft> bf "i F Motivering till ansökan om bidrag l^drw, "^iil a-fb^k. bUv-d i-<4A^knrutäuA"(:>\ Upplysning om föreningens ekonomi Tillgångar/kassa 2013-12-31 _-l t.-?é. -^.Ä fc-i- Tillgångar/bank- ell&F-po&tg+ro 2013-12-31 Skulder 2013-12-31 j^W /7^ ^r Bokslutet 2013 visar på vinst/förlust -ii-c/O'fö o &,- Eventuella kommentarer i.-../<r..;^..w:...2a.^^ •~y Datum och underskrift E-post Organisationsnr KRISTINEHAMNS KOMMUN [email protected] 212000-1868 Postadress Besoksadress Telefon Fax Bankglro PlusGiro 1. Kommunledningsförvaltningen Uroxen 0550-880 00 vx 0550-38252 110-0213 11100-5 681 84 Kristinehamn Kungsgatan 30 Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-08 1(2) Sn/2015:212 046 Ansökan om bidrag Socialförvaltningen Carin Övringe ,0550-88 579 [email protected] Ansökan från FMN om medel till Familjelivskurs Förslag till beslut Socialnämnden föreslås bevilja Föreningen Mot narkotika 8 000 kronor för genomförande av Familjelivskurs hösten 2015. Sammanfattning FMN ansöker om 7 000 – 8 000 kronor för att genomföra en Familjelivskurs. Kursen riktar sig till anhöriga som behöver stöd och kunskap om att leva i relation till missbrukare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Skickas till Carin Övringe Föräldraföreningen mot Narkotika Ärendet FMN Kristinehamn är ansluten till FMN:s riksförbund. Syftet med föreningen är att informera om hjälp till självhjälp åt föräldrar, anhöriga och andra som berörs av missbruksproblematik. Föreningen har jourtelefon dygnet runt. FMN har även utvecklat ett direktstöd till ungdomar som är inne i eller på väg in i ett drogmissbruk. Under hösten kommer föreningen att ha en anhörigutbildning – en Familjelivskurs. Kursen består av olika steg och höstens kurs är steg 1. Den vänder sig till anhöriga som behöver stöd och kunskap om hur det är att leva i relation till en missbrukare. I kursen ingår också drogkunskap, hur droger luktar och ser ut samt kunskap om så kallade nätdroger. Kursen pågår under en helg och planeras att förläggas till Hällefors Herrgård. 5-6 anhöriga kommer att bjudas in. FMN ansökte för 2015 om 44 000 kr i föreningsbidrag och beviljades 37 000 kr. Socialnämnden har fördelat 627 796 kr av årets budget för föreningsbidrag varvid det finns 28 204 kvar att fördela. KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 63. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post [email protected] Besöksadress /Eget_Besöksadress1/ Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868 2 Eva Lotta Lindskog Socialchef Carin Övringe Utvecklingsledare KRISTINEHAMNS KOMMUN ^ o cia! n ömnden 2015 -l08-05 Ansökan om medel till en familjelivskurs. Unr; Ansv, hand!: FMN Föräldraföreningen Mot Narkotika Kristinehamn. FMN Föräldraföreningen Mot Narkotika är en förening som tar avstånd från alla former av missbruk. Föreningen FMN-Kristinehamn är en förening ansluten till FMN:s Riksförbund. Syftet är att ge information om hjälp till självhjälp åt föräldrar, anhöriga och andra som är intresserade av dessa problem. Grundpelaren i detta arbete är att se och använda familjen som en resurs, vi bedriver därför verksamheter som^öppet hus kvällar, gruppsittningar, rådgivning, utbildning och information till föräldrar skolor institutioner samt till den breda allmänheten. Vi har även jour och kan nås på telefon dygnet runt. Mycket av vår verksamhet bedrivs på ideell basis och det är av yttersta vikt att vi som förening kan vara med och påverka för det är vi tillsammans har möjlighet att påverka för våra barn och ungdomar så att dom kan få möjlighet att växa upp i en så drogfrimiljö som möjligt. Detta görs bland annat genom att vi är ute och informerar på skolorna om konsekvenserna av att använda droger, vi delar också ut en hel del material om drogernas skadeverkningar. Material som ekonomiskt belastar föreningen hårt. Vi har nu ett väluh'ecklat direktstöd till ungdomar som är inne i eller är på väg in i ett drogmissbruk, detta är en resurskrävande verltsamhet men en verksamhet som vi direkt kan se ger ett mycket positivt resultat, det vill säga att man kan faktiskt få dessa ungdomar på rätt väg igen. Nu under hösten 2015 kommer vi att ha en anhörig utbildning som heter familj elivskurs,~kursen är till för anhöriga till missbrukare och har olika steg första steget ett som vi kommer att ha till hösten riktar sig till anhöriga som behöver stöd och kunskap om hur det är att leva i relation till en missbrukare i kursen ingår också drogkunskap om hur droger ser ut luktar med mera, vi tar även upp mycket om så kallade nätdroger för det blir ju vanligare och vanligare. Vi brukar förlägga kursen till Hällefors Herrgård för dom har rimliga priser för boende och mat en Helg kostar för 5-6 personer 7000 - 8000 kr. Det vore tacksamt och Kristinehamns kommun kunde bidra med pengar. Med vänlig hälsning ^~7 ^^7 Benny Selberg FMN-Kristinehamn 2015-06-02 Socialnämnden Budget 2016-2018 Socialnämndens besparing 5 mkr Minska antalet platser på särskilt boende (SÄBO) 10 platser Förutsättningar: • seniorbostäder • dagverksamhet för personer med demenssjukdom Konsekvenser, risk för • • • • Betalningsansvar sjukhus Minskad valmöjlighet Ökad väntetid Viten för ej verkställda beslut Socialnämndens behov inför 2016 Engångspengar 2015 • Handläggare , bistånd, 600 tkr • Volymökning daglig verksamhet LSS, 1 950 tkr • Nattbemanning SÄBO, 2 320 tkr • Digital utveckling, 600 tkr SA: 5 470 tkr Socialnämndens behov inför 2016 Engångspengar 2015 • Placerade barn och vuxna (Öronmärkta pengar hos KS) SA: 8,8 mkr Socialnämndens behov inför 2016 Äskanden utan kompensation inför 2015 • Höjd ob ersättning, 1000 tkr • Höjd ingångslön för timanställda, 740 tkr SA: 1 740 tkr Socialnämndens behov inför 2016 Volymökningar 2015 • Försörjningsstöd, ny målgrupp, 2 400tkr • Personlig assistans, 1 900 tkr SA: 4 300 tkr Socialnämndens behov 2016 Volymökningar 2016 ( med inför plan 2014-17) • HSL-personal, 700 tkr • Hälso- o sjukvårdsmaterial, 250 tkr • Hemvård, 5 000 tkr • Digitala larm, 500 tkr SA: 6 450 tkr Socialnämndens behov 2016 Volymökningar 2016 • Försörjningsstöd, ny målgrupp, 2 400 tkr • Gruppbostad LSS, 2 000 tkr • Personlig assistans LSS, 300 tkr • Daglig verksamhet LSS, 750 tkr SA: 5 450 tkr Socialnämndens behov 2016 Förbättrad kvalitet 2016, (ny lagstiftning på gång) • Höjd grundbemanning korttidsplatser, 300 tkr • Nattbemanning Ölmegården, 1 160 tkr • 0,5 chef Sannagården, 300 tkr • Höjd grundbemanning SÄBO, 12 900 tkr SA: 14 660 tkr Socialnämndens behov 2016 Ny lagstiftning • Kommunala aktivitetsansvaret, 600 tkr SA: 600 tkr Socialnämndens behov 2016 Teknisk och digital utveckling • Smartphone, 500 tkr • Digital signering, 300 tkr • Kognitiva hjälpmedel, 100 tkr SA: 900 tkr Förväntade volymökningar 2017-18 Placerade barn Hemvård Hälso- o sjukvårdsmaterial LSS, personlig assistans, daglig verksamhet och gruppbostad • Teknisk o digital utveckling SA: ca 8-9 000 tkr per år • • • • Nämnd: Budgetram 2016 Socialnämnden Budget Justering Reducering 496 951 5 000 Budget 2016 491 951 Reviderad Revidering, lön april-dec tillkommer Revidering IT-serverdrift tillkommer Förutsättningar Löner Inflation Interna hyror Lokalvård IT-avgifter Kost Löneökning full kompensation för faktiska löneökningar avseende ordinarie personal Ingen generell uppräkning, undantag indexuppr av befintliga avtal avseende särskilda boenden, eventarena och badhus Kompensation 2,0% hyreshöjning Kompensation 2,5 % prisökning 0 % prisökning Kompensation 2,5 % uppräkning av lönedelen 2016 2017 Miskning SÄBO platser 10 st 3 000 2 000 sa 3 000 2 000 2018 0 Omstruktur.medel (tkr) 2016 2017 2018 Nämnd: Budgetram 2016 Socialnämnden Begäran om service- och engångsanslag Volymförändringar kvar sen 15 Handläggare bistånd engång: Placeringar vuxna Placeringar barn Volymökning daglig verksamhet LSS Nattbemanning Kolgården Nattbemanning Regnbågen Nattfrid Mobil dokumentation Behov 15 Höjd ob ersättning ej kompLöneökning timanställda ensation Försörjningsstöd personlig assistans inför budget HSL personal 2014 och Hälso o sjukvård material ram 15-17 Digitala larm Hemvård Behov 16 Enhetschef hemvård Höjd grundbemanning korttidsplatser 0,5 chefstjänst Sannagården Komunala aktivitetsansvaret Nattbemanning Ölmegården Höjd grundbemanning SÄBO Försörjningsstöd, nya grupper Smartphone hemvården Nya brukare LSS Digital signering Kognitiva hjälpmedel Personlig assistans Daglig verksamhet LSS summa Kostnadsökning (tkr) 2016 2017 600 2 500 6 300 1 000 1 950 1 160 1 160 200 400 1 000 740 2 400 1 900 700 250 250 500 5 000 5 000 300 300 600 1 160 12 900 2 400 ? 500 2 000 300 100 300 750 1 100 750 48 370 9650 ? 500 750 300 Kommentar omstruktureringsmedel 2018 Konsekvensbeskrivning 2016 2017 2018 ny lagstiftning samma budget sen 2012 1 000 samma budget sen 2012 nya brukare som lämnar särskolan lagstiftning, tillsynskrav lagstiftning, tillsynskrav långsiktig plan E-hälsa långsiktig plan E-hälsa nytt avtal okt 2014 nytt avtal 2015 ny målgrupp, beräknad kostnad 2015 tre nya ärenden våren 2015 ökat antal hemvårdstimmar, rehab 250 se ovan del två av digitaliseringen av larm 5 000 volymökning ca 10 0000/år 650 ökat antal medarbetare i hemvården kvar på SÄBO nivå efter konvertering endast 1,5 tjänst för 70 medarbetare register o uppföljning skola, aktivitet soc lagstiftning, tillsynskrav samma täthet sen 2008 0,62 per plats, höjning till 0,7 per plats etablering och e-bo dokumentation o tillgång till data under uppdrag 750 två nya externa brukare till gruppbostad 300 kvalitetssäkring budget för nyinköp 1 000 tre nya brukare helår 2016 bedömd volymökning 8950 Daglig verksamhet för personer med Demenssjukdom 1 700 3 600 3 600 Sida Tjänsteskrivelse Datum 2015-06-08 1(1) Sn/2015:214 041 Budget Socialförvaltningen Eva Lotta Lindskog ,0550-88 633 [email protected] Socialnämndens budgetbehov 2016, plan 2017-18 Förslag till beslut Socialnämnden förslås godkänna socialförvaltningens förslag till behov av budget inför 2016, plan 2017-18 Sammanfattning Socialförvaltningen har fått i uppdrag av ekonomiavdelningen att beskriva behov inför budget 2016 med plan 2017-18. Detta skulle redovisas för ekonomiutskottet 20 maj innan budget fastställs i juni 2015. Socialnämndens arbetsutskott fick en presentation av materialet den 7 maj. Inför 2016 års budget fanns också ett krav på besparingsförslag motsvarande 5 mkr. Socialnämnden fattade beslut om neddragning av 10 platser särskilt boende. SN/2015:89§74. Detta under förutsättning att en upphandling av 18 platser centralt i Kristinehamn genomförs. Socialnämnden har inför 2015 år budget erhållit engångsanslag för de volymökningar som presenterades i socialnämndens framställan om reviderad budget 2015 till Kommunstyrelsen. Volymökningarna finns främst inom placeringar för barn unga och vuxna och inom LSS verksamheten. 2016 innehåller ytterligare behov av ramökning pga ökade volymer inom ett flertal områden. Då ekonomiutskottet beslutat att skjuta fram beslut om budget 2016 finns det möjlighet för socialnämnden att ta ställning till socialförvaltningens sammanställning av behov. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Socialnämnd, budgetram 2016, plan 2017-18 PP-presentation, ekonomiutskott 20 maj Skickas till /Eva Lotta Lindskog Socialchef KRISTINEHAMNS KOMMUN Postadress 20. Socialförvaltningen 681 84 Kristinehamn E-post socialfö[email protected] Besöksadress /Eget_Besöksadress1/ Nya Kyrkogatan 21 Telefon 0550-880 00 vx Fax 0550-185 86 Bankgiro 110-0213 Organisationsnr 212000-1868
© Copyright 2026