11506 fästningsterassen varberg fu
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stina Tegnhed Fästningsterrassen, Varbergs fästning Halland, Varberg, Getakärr 3:63, Varbergs fästning, RAÄ 27:1 Undersökningen utförd 2015 Varberg Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2015. Arkeologisk förundersökning 2015. Omslagsfoto: Förundersökningsområdet och grävmaskinist Sven-Olof Gunnarsson med grävmaskin intill Terrassmuren. Fotografiet har tagits mot söder från Dammbastionen. Fotonr: 2015-6-14. Foto: Stina Tegnhed. Layout: A. Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Ärende nr ms2006/02316. Innehåll Sammanfattning.................................................................................... 5 Bakgrund.................................................................................................... 5 Syfte och metod..................................................................................... 5 Topografi och fornlämningsmiljö........................................... 6 Undersökningsplanens måluppfyllelse............................... 9 Resultat...................................................................................................... 10 Schaktbeskrivning.......................................................................... 12 Schakt 1............................................................................................ 12 Schakt 2............................................................................................ 13 Schakt 3............................................................................................ 13 Schakt 4............................................................................................ 14 Schakt 5............................................................................................ 14 Tolkningsförslag.................................................................................. 15 Åtgärdsförslag....................................................................................... 15 Tekniska och administrativa uppgifter............................. 16 Referenser................................................................................................. 17 Bilaga Tjänsteanteckning Stina Tegnhed........................................ 19 Varbergs fästning Undersökningsområde Fig. 1. Förundersökningens läge intill Varbergs fästning. Skala 1:10 000 0 500 m 4 SAMMANFATTNING Med anledning av att Varbergs Fastighets AB planerar nybyggnation av restaurang och hissar väster om Terrassmuren i Varbergs fästning, har Kulturmiljö Halland utfört en arkeologisk förundersökning på platsen. Stora delar av den yta som är aktuell för exploatering visade sig vara söndergrävd i samband med den tidigare terrassrestaurangen som funnits på platsen, både av grundfundament och nedgrävningar för rör och ledningar. De söndergrävda partierna innehöll betongfundament, sand och makadam. I förundersökningsschakten framkom under de sentida störningarna ett raseringslager bestående av jordblandad sand, tegelbitar, kalkbruk, träkol, djurben och stora stenar. Berget framkom på varierande höjd mellan +12,68 och +10,69 meter över havet, dvs. på en högre nivå än planerad nedschaktning vid hissar och inom den sydöstra delen av området som ska bebyggas. Inga spår efter trädgårdsanläggning och befästningsverkets strandbatteri, som syns avbildade på kartor från 1700-talet återfanns inom förundersökningsområdet. Kulturmiljö Halland anser inte att en vidare undersökning av raseringslagret, som antagligen tillkommit i utfyllnadssyfte på platsen, skulle tillföra någon ny kunskap om terrassområdets användning under slotts- och fästningsepoken och förordar därmed inga ytterligare antikvariska insatser på platsen. BAKGRUND Varbergs Fastighets AB avser att schakta nedanför västra muren, Terrassmuren, vid Varbergs fästning inför byggandet av en restaurang och två hissar. Byggnationens utformning har ändrats från planen som presenterades 2013 och som tidigare varit ärende hos länsstyrelsen (jmf dnr 431-1604-13). Enligt de ritningar som lämnades in till Byggnadsnämnden i Varberg Dnr 2014/1489 kommer restaurangbyggnadens golvnivå att anläggas på en höjd av +12,0 meter. Beräknat schaktdjup för restaurangbyggnad är +11,5 meter och hissar +10,3 meter. Dagens marknivå ligger mellan +12,45 och +12,76 meter i området som ska exploateras. Detta medför att inom det cirka 250 m2 stora området kommer ungefär 250 kubikmeter massor att schaktas ut. Förundersökningen utfördes under två kalla februaridagar 2015. SYFTE OCH METOD Området vid Fästningsterassen finns inte beskrivet i historiska källor, annat än i vad som framträder i kartor över fästningen. Utifrån kartmaterial från krigsarkivet framgår att delar av befästningsverkets strandbatteri funnits i området under framför allt 1700-talet (Wiking Faria 2013:197). Under tidigt 1700-tal syns även en trädgårdsanläggning, exempelvis på kartor från år 1724 och 1733 (Wiking Faria 2013:10, 183). 5 Undersökningar av utanverken på Varbergs fästning har endast gjorts i ringa utsträckning och dokumentation av ett eventuellt strandbatteri kan tillföra ny kunskap (se ex. Håkansson 2010, Tegnhed 2014a). Även lämningar efter trädgårdsanläggningen är av intresse, kring frågor om odling och kosthållning på fästningen under historisk tid. Förundersökningens syfte var att utifrån rådande kunskap fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, tidsställning, omfattning, sammansättning, komplexitet och bevarandestatus med hjälp av ett vetenskapligt arbetssätt. Resultaten ska kunna ligga till grund dels för länsstyrelsens bedömning av behovet av ytterligare beslut dels för företagarens vidare planering. Förundersökningen genomfördes genom att undersökningsschakt togs upp med hjälp av en bandgående grävmaskin, med en skopbredd på 1,7 meter och handgrävning med spade ned till det djup som byggnationen omfattar dvs. ned till +11,5 meter inom det område som berörs av byggnation för restaurangen och +10,3 meter för hisskonstruktionerna. Förundersökningsschakten placerades så att de täckte in undersökningsområdet för att fånga upp eventuella konstruktioner och ge svar på utbredning. Två schakt placerades på platsen för de planerade hissarna, en strax norr om restaurangen och den andra inne i den kommande restaurangbyggnaden. Det senare förlades cirka 1,4 meter söder om platsen för den planerade hissen då stubben efter ett större träd (årsringarna visade att det var minst 160 år gammalt) stod där och omöjliggjorde schaktning. Inom två partier av förundersökningsområdet hade det redan schaktats utan antikvarisk medverkan (se bilaga 1). Det större av dessa två rensades upp och grävdes ner tills berg påträffades. Förutom hisschakten och det redan öppnade schaktet i söder drogs ytterligare två förundersökningsschakt i öst-västlig riktning från Terrassmuren och västerut. Schakten mättes in med hjälp av GPS med stor inmätningsprecision och dokumenterades med foto. Inmätningarna är dokumenterade digitalt inom ramen för Intrasis Version 2.0 i projekt Varberg2013125F. Vidare digital bearbetning har sedan utförts i Intrasis analysis och ArcGis. TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ Förundersökningsområdet är beläget strax väster om Terrassmuren och platsen har sedan början av 1900-talet fungerat som en utomhusservering. Den senaste utformningen av platsen har bestått av uppställda serveringsvagnar och cafébord på grus och plattor i terrassavsatser närmast terrassmuren. På platsen finns vindpinade träd som har en viktig karaktärskapande roll, då de vindformade trädkronorna är en nästan lika stor del av fästningens siluett som murarna. Tyvärr kunde det vid förundersökningen konstateras att flera av träden, även ett som en- 6 ligt bygglovsansökan skulle bevaras om möjligt, redan var nedtagna. Väster om förundersökningsområdet syns berg i dagen på olika nivåer ner mot strandpromenaden som löper längs havskanten. Varbergs slott och fästning har en historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Grundare till den första borgen uppe på Wardberget var greve Jakob av Halland. Han hade år 1283 fått Norra Halland som ärftlig förläning. År 1286 dog den danska kungen Erik Klipping under mystiska omständigheter. En grupp män, däribland greve Jakob, anklagades för mord på kungen och tvingades i landsflykt. Greve Jakob tog tillflykt till sitt grevskap och låter vid denna tid, mellan åren 1287-1290 uppföra en borg uppe på berget. Utifrån de resultat som gjordes i samband med en arkeologisk forskningsgrävning 2006 kan man dra slutsatsen att den medeltida borganläggningen uppförts som en klassisk ringmursborg redan i slutet av 1200-talet. Borgen bestod då av bostadshus, riddarsal, ekonomibyggnader och eventuellt höga torn (Håkansson & Ericsson 2007, Håkansson 2013:51ff). Under 1300-talets första årtionden ingick norra Halland, södra Bohuslän och Södra Västergötland i den svenske Hertigen Eriks västsvenska välde med Varbergs slott som centralpunkt. Varbergs slott befann sig sedan ständigt i mittpunkten för maktkampen mellan Danmark och Sverige. Den äldsta avbildningen av borgen finns på ett kopparstick från 1589 och föreställer danskarnas återerövring av Varbergs slott år 1569. Under nordiska sjuårskriget (1563-70) intogs slottet av svenskarna, som från en klippa ett par hundra meter sydost därom skadar det allvarligt med tung artilleribeskjutning, för att så 1569 återtas av danskarna. Efter freden i Stettin som avslutar sjuårskriget, påbörjas omfattande reparations- och ombyggnadsarbeten av platsen i syfte att omvandla den till en högmodern och i stort sett ointaglig riksfästning under Christian IV:s tid. År 1589 får byggmästare Hans van Steenwinkel i uppdrag av Christian IV att leda arbetet på den nya fästningen. Nederländaren Steenwinkel var en av sin tids stora fästningsarkitekter och ledde bl.a. byggandet av Akershus och Bohus fästningar samt befästningen av Halmstad. Mellan åren 1590-1617 får den gamla klippborgen fem bastioner, varav tre med kasematter. Varbergs fästning var färdigbyggd 1617 men redan 1619 påbörjas reparationer och 1637-1644 moderniseras den för att bättre kunna stå emot de nya och bättre artilleripjäserna. Kort därefter inföll freden i Brömsebro och fästningen tillföll Sverige som erhöll Halland på 30 år. Med freden i Roskilde år 1658 kommer Varbergs fästning att permanent övergå i svensk ägo och ingick i rikets fasta försvar ända till år 1822 (Persson 1995, s. 19ff; Wiking-Faria 2013, s. 115ff). Under början av 1700-talet hölls fästningen i stånd men när Carl Hårleman besökte Varberg år 1749 konstaterade han att den var en ruin. Upprepade försök att övertyga statsmakterna om det nödvändiga i att reparera fästningen misslyckades. År 1830 lades Varbergs fästning ned som militärt försvarsverk. Murarna fick förfalla och användes som stenbrott. Samtidigt beslutades att 7 på platsen inrätta ett straffängelse. Under åren 1848-1881 var fästningen ett av landets största fängelser (Berntsson Melin 2013, s. 199ff). Under 1900-talet har byggnader och murverk reparerats och Varbergs fästning fungerar idag bl.a. som hemvist för Hallands Kulturhistoriska museum. Under år 2013 utförde Kulturmiljö Halland en arkeologisk förundersökning i samband med ombyggnationen av Västra längan. Vid förundersökningen undersöktes lämningar efter byggnaden i sydvästra delen av borggården, som stod på platsen troligen fram till beskjutningen 1569 i samband med Nordiska sjuårskriget. Förundersökningen visade att den senare byggnadens funktion som bageri och bryggeri hade sin föregångare i byggnaden som tidigare stod på platsen. I rummet som idag rymmer Kafé Kulknappen påträffades grundmurar efter en byggnad som innehöll tegelgolv och stenlagda ytor, en bakugn i tegel, samt kulturlager med köksavfall och norr om byggnaden påträffades en stenläggning med en vattenränna, som ingått i den medeltida borggården (Tegnhed 2014b). Inför och under ombyggnationen genomfördes även en byggnadsarkeologisk undersökning och dokumentation av invändigt murverk (Ericsson 2012 och 2014). Ringar vi in och försöker belysa den del av fästningen som nu berörs i samband med denna förundersökning hamnar vi i den delen av försvarsverket som byggdes under början av 1600-talet. Terrassmuren är troligtvis en sentida benämning på kurtinen mellan Dammbastionen och bastion Röda Munken. Under medeltid och under 1500-talet fanns på havssidan om slottet omväxlande branta bergsklackar och platåer. Teorin att berget delvis har varit täckt av avskräde har framförts (se t.ex. Cassel 2001:71). Att platsen har fortsatt att inneha denna funktion under fästningsepoken tolkas ibland de utskjutande stenbalkar som syns i terrasmuren och i bastion Röda munken, där ett av fästningens dass kunde ha varit beläget. Vid ombyggnationen av Västra längan 2013 påträffades även ett dass inne i andra våningen som via ett högt fall på sju-åtta meter haft en direkt anslutning till en vattenkanal från borggården som gått vidare ned till fästningsterassen. Kanalen syns avbildad på ritning från år 1805 (KrA, SFP, relationer nr 8, Cassel 2001:61, bild 54) och sammanfaller med den kanal som påträffades vid renoveringen av terrassmuren under början av 1990-talet. Utifrån kartmaterial från krigsarkivet framgår att delar av befästningsverkets strandbatteri funnits i området under framför allt 1700-talet (Wiking Faria 2013:197). Under tidigt 1700-tal syns också en trädgårdsanläggning, exempelvis på kartor från år 1724 och 1733 (Wiking Faria 2013:10, 183). Själva Terrassmuren har från och med 1600-talet haft återkommande problem med utfallande partier av den yttre skalmuren. En bidragande orsak till detta är att den är uppförd vertikalt. Under 1700-talet skedde flera ras och 1772 tvingade man mura om merparten av skalmuren (Kartaschew 1995:108f). Vid restaureringsarbeten på 1990-talet visade det sig att skalmuren hade släppt från murkär- 8 nan, på sina ställen upp till 15 cm. Den norra delen åtgärdades 1992 och 1993 och den södra delen 1999 (Kartaschew 1995:109 och Cassel 2001:81). UNDERSÖKNINGSPLANENS MÅLUPPFYLLELSE Undersökningsplanens mål kunde uppfyllas genom att metoder kunde genomföras som planerat och frågeställningar kunde besvaras. Dock kunde det inte schaktas ned till beräknat djup för hissarna då berg påträffades på +11,62 och +11,64 meter. 9 RESULTAT Inom platsen där restaurang planeras, öppnades fyra undersökningsschakt upp i öst-västlig riktning. I den västra delen av förundersökningsytan begränsades tillgängligheten av marken av att de uppmurade terrassavsatserna inte hade avlägsnats. Strax norr om restaurangen planeras en nybyggnation av hiss och på denna plats förlades ett förundersökningsschakt i öst-västlig riktning, efter att grävmaskin först avlägsnat några trappsteg av sten på platsen. De fem förundersökningsschakten mäter tillsammans 83 m2 och området som planeras att bebyggas mäter cirka 250 m2. I förundersökningsschakten påträffades överst sentida massor bestående av sand och grus. Stora delar av den yta som är aktuell för exploatering visade sig vara söndergrävd i samband med den tidigare terrassrestaurangen som funnits på platsen, både av grundfundament och nedgrävningar för rör och ledningar. De söndergrävda partierna var fyllda med sentida massor av betongfundament, sand och makadam. Under dessa massor följde raseringslager bestående av jord, sand, träkol, stora stenar, delar av tegel, kalkbruk och djurben. Frågan är när raseringsmassorna tillkommit på platsen, om det har tillkommit i utjämnande, markupphöjande syfte vid anläggandet av fästningen i början av 1600-talet eller om det är resultatet efter omgrävningar och renoveringar av muren och platsen från 1700-talet och framåt. Raseringslagret var i sin sammansättning mycket likartad i de olika schakten och det syntes heller inga lagerföljder eller variationer i sammansättningen till det djup som var aktuellt vid förundersökningen. Raseringslagret låg placerat mot berget och inga naturligt avsatta lager observerades inom det djup som exploateringen tar i anspråk. I förundersökningsschakten syntes det att berget varierar i höjd och utseende. I den norra delen visade sig berget ha en svag sluttning västerut medan förändringarna var mer dramatiska i den sydöstra delen av området där berget dels sticker upp som en bergskam och fortsätter ner i avsatser. Fig. 2. Förundersökningsschakten Skala 1:200. 10 Schakt 1: Berg i östra delen +11,64 och västra delen +11,32 Restaurangens placering Schakt 2: Berg i östra delen +11,62 och västra delen +11,15 Schakt 3: Berg mitt i schaktet +10,69. Östra delen av schaktet är söndergrävd. Schaktat ned till +10,15 i västra änden av schaktet Schakt 4: Berg i östra delen +12,40-12,68. Schaktat ned till +10,76 i västra delen av schaktet Schakt 5: Berg i östra delen +12,23 0 10 m 11 Schaktbeskrivning Schakt 1 (Dagens marknivå + 12,52) Överst i schaktet framkom 0,2 meter tjock gråbrun grusig sand. Sedan följde raseringslager tills att berget framkommer på +11,64 meters höjd i östra delen och sluttar svagt ned till +11,32 meter i västra änden av schaktet. Fig. 3. Schakt 1 mot väst. Fotonr:2015-6-5 Foto: Linn Nordvall 12 Schakt 2 (Dagens marknivå +12,68) Överst i schaktet syntes 0,2 meter gråbrun grusig sand. Därunder följer raseringsmassor med famnstora stenar främst i östra delen av schaktet. I västra halvan av schaktet fanns mycket rötter på cirka 0,5 meters djup. Raseringslagret vilade mot berget som anträffades på +11,62 och sedan sluttade svagt västerut. Schaktet grävdes ned till +11,14 meter i västra delen. Schakt 3 (Dagens marknivå i väst +11,9 och i öst +12,6) Nästan hela schaktet var stört av sentida nedgrävningar. I östra delen av schaktet syntes en nedgrävning fylld med sand (troligen för rör- och ledningsdragning) och väster om denna följde ytterligare en nedgrävning för terrassfundament i betong, grundat med makadam. Berget dök upp i västra delen av schaktet på +10,69 och syntes som en bergskant i nordsydlig riktning. Väster om kanten fanns raseringsmassor där vatten trycker på underifrån och en vattenspegel bildades snabbt vid +10,45 höjd och borde tyda på att berget här bildar en ficka där vatten ansamlas. Fig. 4. Schakt 3 och Stina Tegnhed mot väst. Fotonr: 2015-6-2 Foto: Linn Nordvall 13 Schakt 4 (Dagens marknivå +12,68) I östra delen av schaktet frilades berget, som stack upp som en kam med en höjd som varierade mellan +12,40-12,68 meter. Stora stenar syntes invid berget och dessa rensades fram och schaktet utvidgades mot söder för att kontrollera om stenarna utgjorde en konstruktion. Det visade sig inte vara fallet utan de låg lösa i raseringslagret. Höjden på stenarna var +11,51, +11,68 och +11,71 meter. Vid framrensandet av stenarna påträffades två fynd av keramik, som utgjordes av yngre rödgods. Den ena med grön invändig glasyr och den andra med roströd glasyr, troligen från ett fat. Schaktet drog ned till +10,67 meter i västra delen. Fig. 5. Schakt 4 mot öst. Fotonr:2015-6-8 Foto: Stina Tegnhed Schakt 5 (Dagens marknivå +12,5) Schaktet som togs upp utan antikvarisk medverkan och dokumenterades vid besök av platsen 2015-01-26 (se Bilaga 1) rensades upp och utökades något i norra änden och mättes sedan in. Under ett 0,2 meter tjockt lager med sand, grus och rester av den gamla terrassrestaurangen, syntes i schaktet stora stenar som rensades fram vid förundersökningen. Dessa visade sig ligga lösa i raseringslagret intill berget. Intill terrassmuren syns större grundstenar som en sockel till muren men dessa ligger öster om restaurangbyggnaden och berörs således inte av byggnationen. Berget rensades fram och kommer i östra delen av schaktet på en höjd av +12,23 meter. 14 Fig. 6. Schakt 5 mot sydost. Fotonr:2015-6-13 Foto: Stina Tegnhed TOLKNINGSFÖRSLAG I förundersökningsschakten påträffades överst sentida massor bestående av sand och grus. Under dessa massor följde raseringslager bestående av jord, sand, träkol, stora stenar, delar av tegel, kalkbruk och djurben. Frågan är när raseringslagret tillkommit på platsen, om det har tillkommit i utjämnande, markupphöjande syfte vid anläggandet av fästningen i början av 1600-talet eller om det är resultatet efter omgrävningar och renoveringar av muren och platsen från 1700-talet och framåt? Svaret på denna fråga gick inte att besvara genom den nu utförda förundersökningen. Det kunde dock konstateras att inga spår efter trädgårdsanläggning och befästningsverkets strandbatteri, som syns avbildade på kartor från 1700-talet återfanns inom förundersökningsområdet. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Området som nu är aktuellt för byggnation visade sig till stora delar vara söndergrävt i samband med anläggandet av den tidigare terrassrestaurangen. Berget påträffades på en högre nivå än planerad nedschaktning vid de båda hissarna och inom den sydöstra delen av området som ska bebyggas av restaurang. Kulturmiljö 15 Halland förordar inga ytterligare antikvariska insatser inom den yta som planeras att bebyggas enligt ritning i bygglovshandling Byggnadsnämnden i Varberg Dnr 2014/1489. TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr: Eget dnr: Uppdragsgivare: Utförandetid: Personal: Fastighet: RAÄ nummer: Höjdsystem: Koordinatsystem: Undersökt yta: Dokumentation: Fynd: Datering: 16 431-862-15 2013-125 Varbergs Fastighets AB 2015-02-12 – 2015-02-13 Linn Nordvall, Stina Tegnhed (projektledare) Kulturmiljö Halland, Sven-Olof Gunnarsson (grävmaskinist). Getakärr 3:63, Varbergs fästning. Varberg, RAÄ 27:1 RH 2000 SWEREF 99 TM Förundersökningsområde: 250 m2 Förundersökningsschakt 83 m2. Samtliga schakt och anläggningar är dokumenterade digitalt inom ramen för Intrasis Version. Intrasis projektnr Varberg2013125F. Allt arkivmaterial förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv, Halmstad. Fotonummer 2015-6-1 – 2015-6-15. Inga fynd Raseringsmassor från tiden före år 1850. REFERENSER Berntsson Melin, E. 2013. Den stora fängelseepoken på 1800-talet och dess förhistoria. I: Wiking-Faria, P. (Red.) Varbergs fästning och dess roll i Hallands historia. Hallands kulturhistoriska museum. Varberg Cassel, J. 2001. Varbergs fästning, Vårdplan för den yttre anläggningen. Statens fastighetsverk, Göteborg Ericsson, G. 2012. Byggnadsarkeologisk förundersökning på Varbergs fästning Beteckning SFV 254-2381/11. Rapport från Kulturen i Lund och Kulturmiljö Halland. Arkivrapport Ericsson, G. 2014. Byggnadsarkeologisk undersökning av Västra längan på Varbergs fästning, Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2014:5 Kulturmiljö Halland Håkansson, A. & Ericsson G. 2007. Den medeltida borgen på Varbergs fästning Ett byggnadsarkeologiskt forskningsprojekt. Halland, Varberg, Varbergs fästning, RAÄ 27. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2007:1 Håkansson, A. 2010. Fjärrvärmeledning till Varbergs fästning. Arkeologiska undersökningar 2005-2006. Varbergs stad, Varbergs fästning, RAÄ 27 Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2010:1 Håkansson, A. 2013. Den medeltida borgens byggnader. I: Wiking-Faria, P. (Red.) Varbergs fästning och dess roll i Hallands historia. Hallands kulturhistoriska museum. Varberg Kartaschew von, K. 1995. Varbergs fästning. I: Bartoldsson A. (Red.) Varbergs slott och fästning – och samtida försvarsverk. Varbergs Museums Årsbok 1995 Persson, B-A. 1995. Christian IV:s befästningskedja mot Sverige. I: Bartoldsson, A. (Red.) Varbergs slott och fästning – och samtida försvarsverk. Varbergs Museums Årsbok 1995 Tegnhed, S. 2014a. Rester av Swingeln vid Varbergs fästning Arkeologisk förundersökning inför byggnation av Tenaljterrassen, Kulturmiljö Halland Arkivrapport Tegnhed, S. 2014b. Ombyggnation av Västra längan, Varbergs fästning Kulturmiljö Halland Arkivrapport Wiking-Faria, P. 2013. Varbergs fästning och dess roll i Hallands historia. Varberg 17 18 Bilaga Tjänsteanteckning Stina Tegnhed 19 Tjänsteanteckning 2015-01-26 Undertecknad har idag inspekterat platsen där förberedande arbete, i form av rivning/nedmontering av resterna efter gamla Fästningsterassen pågår inom fornlämning Varberg RAÄ 27:1, Getakärr 3:62. Bakgrunden till inspektionen är att Valter Caspersson, Varbergs Fastighets AB i ett telefonsamtal fredagen den 23 januari meddelat att personalen som utför rivningen påträffat ben på platsen. Rivningsarbetarna hade stoppat arbete för att invänta bedömning av arkeolog från Kulturmiljö Halland och få ett besked om ytterliga antikvariska insatser behövdes i detta skede eller om rivningsarbetet kunde fortsätta. Själva byggnationen av nya Fästningsterassen är planerad att starta i vecka 7 och undertecknad har varit kontakt med Lazlo Harmath, projektledare Ramböll, angående medverkan. Undertecknad anlände till platsen för rivningen av gamla Fästningsterassen klockan 9 måndagen den 26 januari. Ingen av rivningsarbetarna eller representant för Varbergs fastighets AB syntes till så jag utförde den antikvariska kontrollen ensam. Det mesta av arbetsytan invid västra fästningsmuren var täckt med grusig sand. Dock syntes två nedgrävningar, ett mindre schakt (cirka 1x1,5 meter, se fig. 6)i centrala/nordöstra delen av arbetsområdet och en större yta (cirka 7x7 meter, se fig. 3,4 och 5) i sydöstra delen av området. I den större öppnade ytan syntes stora grundstenar till fästningen cirka 0,5 meter under dagens marknivå. I mitten av den öppnade ytan hade troligen några stenar, som genom utseende och dimensioner kan kopplas till fästningsbyggnaden (eventuellt grundstenar), avlägsnats och låg upplagda bredvid den öppnade ytan. Dessa utgjordes av en huggen och tre tuktade stenar (se fig. 4 och 5). Den huggna stenen mätte 1,0 x 0,9 meter och var 0,7 meter djup. Ovan och emellan de grundstenar som låg in situ i nedgrävningen fanns ett raseringslager som troligen påförts i utjämnande syfte. Detta raseringslager består av jord, sand, tegelbrockor, sten och djurben. Finns även ett litet inslag av murbruksrester i lagret. Den översta, 0,2 metern av raseringslagret uppvisade en större sandinblandning, medan den nedre delen (följande cirka 0,3 meter) var betydligt mer humös. Övriga delar av ytan där den gamla Fästningsterassen hade nedmonterats, var svårare att bedöma då de till stor del var täckta av grov sand. Det mindre schaktet var mellan 0,4-0,5 meter djupt och innehöll även det raseringslager. De översta 0,2 meterna i schaktväggen utgjordes av grusig sand och sedan blev jordinblandningen större. Då de påträffade benen härrör från ett raseringslager som placerats på platsen troligen i utjämnande syfte så motiverar inte det någon vidare antikvarisk insats för tillfället utan rivningsarbetet kan fortsätta som planerat. Dock var det inte tal om några nedgrävningar i fornlämningen under denna rivningsfas som föregår byggnationen av Fästningsterassen. All schaktning på platsen ska övervakas vid en arkeologisk förundersökning i formen av en schaktningsövervakning (se Länsstyrelsens diarienr 431-1604-13) och den startas tidigast vecka 7, enligt muntlig överrenskommelse med projektledare på Ramböll Lazlo Harmath. Halmstad 2014-01-26 Stina Tegnhed, arkeolog Kulturmiljö Halland Fig. 1 Arbetsområdet mot sydost. Fig. 2 Arbetsområdet mot norr. Fig. 3 Grundstenar som syns in situ i den större nedgrävningen i sydöstra hörnet av arbetsområdet Fig. 4 Huggna och tuktade stenar på kanten av den större nedgrävningen. Foto taget mot sydost. Fig. 5 Huggna och tuktade stenar vid kanten av nedgrävningen. Fotot taget mot sydost. Fig. 6 Det mindre schaktet i centrala/nordöstra delen av arbetsområdet mot nordost. Postadress: Bastionsgatan 3 | 302 43 Halmstad | Tel: 035-19 26 00 E-post: [email protected] | Hemsida: www.kulturmiljohalland.se
© Copyright 2025