1. No category

Pitekvarten
PITEÅ KOMMUNS PERSONALTIDNING NR 1 2015
För alla medarbetare på Piteå kommun
TEMANUMMER:
Tre steg mot ett bättre liv
HÄLSA
SIDAN 12 OCH 13
Kommunjoggen firar 10 år
SIDAN 6 OCH 7
Musik som väcker minnen
SIDAN 8
Pitekvarten NR 3 2014 | 1
INNEHÅLL
Ledare
3
Må bra på jobbet
4
Kommunjoggen firar 10 år
6-7
Musik som väcker minnen
8
Enkät - vad får dig att må bra på
jobbet?
9
Smått & gott
10-11
1-2-3 steg i livet
12-13
I fikarummet med Socialtjänsten
14-15
Grafisk manual
16-17
Ett nytt liv i ett nytt land
18
Konsument och centralarkiv
19
Krönika: Klarspråk
20
4
må bra
på jobbet
Våren väcker känslor
Varje år blir jag lika förvånad och positivt överraskad över vilka lyckokänslor jag får när solen
börjar värma och lysa upp dagarna. En riktig
vitamininjektion som ger en föraning om sommar
och ledighet. Det vill säga utomhus då, inomhus
blir jag inte riktigt lika glad över solens strålar.
Det blir ganska uppenbart att det som vinterns
mörker så snällt dolt plötsligt blir väldigt påtagligt
och jag blir påmind om varifrån uttrycket vårstädning kommer. Men våren är ändå årets bästa
årstid och förutom glädjen över solen känner jag
mig tacksam över att jag har världens roligaste
jobb med underbara arbetskollegor som ger mig
massor av energi och arbetsglädje varje dag.Vad
är det som får dig att må bra på din arbetsplats?
/Marie Lindgren, informationsenheten
Piteå kommuns personaltidning ges ut fyra
gånger per år och produceras av informationsenheten i samarbete med förvaltningsinformatörer.
Personaltidningen publiceras även på
www.pitea.se/pitekvarten.
Ansvarig utgivare: Marie Lindgren
tel 0911-69 60 14, [email protected]
Layout: Maria Fäldt
Omslagsbild: Maria Fäldt
Tryck: Tryckericity i Umeå
Detta är nr 1 årgång 16, våren 2015
2 | Pitekvarten NR 3 2014
Kommunjoggen firar
10 år
i fikarummet
med socialtjänsten
14
6
LEDARE
Våren är på gång!
Äntligen börjar det bli ljusare och när vi skriver dessa rader är det bara en dryg vecka tills vi går
över till sommartid. I detta nummer av Pitekvarten är temat hälsa och då drar det liksom inte ifrån att
vi går in den unika årstiden mellan vinter och vår. Den tiden när man ser grannarna för första gången
sedan novembermörkret drog in och den tiden när man börja med uteaktiviteter, utan att behöva ha
hela vintergarderoben på sig.
Att du som medarbetare i Piteå kommun känner glädje och stolthet när du går till jobbet är mycket
viktigt för oss. En god hälsa utgör ett grundfundament för att vi ska trivas och känna glädje på jobbet
och skapar förutsättningar för ett långt hållbart arbetsliv. Det finns ingen universalmetod för att uppnå
detta och är inget som sköter sig självt. Det förutsätter att vi alla tar ansvar för och gör så mycket vi
kan för att ha en god hälsa. Det är också ett dubbelt ansvar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivaren bär ansvaret
för ett systematiskt arbetsmiljöarbete där vi arbetar för en
god arbetsmiljö som stödjer medarbetare i möjligheter att
utveckla både sig själva och sin arbetsplats.
Under året ska vi med olika artiklar och intervjuer
inspirera dig som individ och arbetslag att utvecklas
till hälsofrämjande arbetsplatser, men om det ska
fungera bra på en arbetsplats krävs det att alla tar ett
gemensamt ansvar både för hur vi har det. Resultatet
av medarbetarenkäten som genomfördes under hösten
2014 är en bra början när man på arbetsplatsnivå ska
arbeta med utveckling. Vad såg ni i ert resultat, kände
ni igen er? Vad är viktigt att behålla och vilka utvecklingsområden såg ni?
Vi hoppas att Pitekvarten ska ge nya infallsvinklar och möjligheter att lära sig något av vad
andra har gjort. För en sak är säker, tillsammans gör
vi redan bra saker på våra arbetsplatser, saker som
absolut är viktiga att sprida i vår organisation.
Trevlig vårvinter önskar
EWA DEGERMAN, PERSONALCHEF
MATS BERG, KOMMUNCHEF
Pitekvarten NR 1 2015 | 3
”Se och uppmärksamma
dina kollegor - för vi
är vår arbetsmiljö.”
Inom en kommun finns många typer av verksamheter och arbetsmiljön ska vara säker och sund oavsett vart och vad man jobbar med.
Vägen till en säker
och sund arbetsmiljö
Att må bra och att inte behöva bli skadad eller sjuk av sitt jobb är
egentligen en självklarhet och väldigt viktigt, allra mest för den enskilda
individen, men även för samhället i stort. Sjukfrånvaro är kostsamt för
arbetsgivaren. Dålig eller tråkig arbetsmiljö gör det svårt att hitta ny
personal. Den enskilde kan drabbas hårt både socialt, fysiskt, psykiskt
och ekonomiskt.
Från personalavdelningens sida jobbar vi mycket förebyggande genom att
utbilda och stötta chefer och skyddsombud i det systematiska arbetsmiljöarbetet berättar arbetsmiljökonsulenten Anna-Karin Nordström. Både chefer och
personal måste vara medvetna om hur viktigt arbetsmiljön är och hur viktigt det
är att alla följer rutiner och säkerhetsföreskrifter. Om man exempelvis slarvar
med skyddsutrustning och skadar sig så gäller ju inte alltid försäkringar, säger
Anna-Karin.
Men det här med systematiskt miljöarbete, vad innebär det egentligen? Jo, det
är helt enkelt ett strukturerat sätt att arbeta med arbetsmiljö och hälsa i syfte att
förebygga olyckor, skador och sjukdom. Det ska finnas rutiner att följa så att inte
något glöms bort eller faller mellan de berömda stolarna.
Anna-Karin Nordström, arbetsmiljökonsultent
4 | Pitekvarten NR 1 2015
Ett exempel på ett sätt att se till att arbetsmiljöfrågorna alltid ska vara aktuella
är att arbetsmiljö ska vara en stående punkt på alla arbetsplatsträffar. Ett annat är
den rutin som alltid ska användas för systematisk arbetsmiljö (SAM). Först gör
man en skyddsrond för att där upptäcka eventuella risker. Därefter gör man en
Foto (OVAN FR. vä.): magnus Johansson, Rickard Kårström, ERIKA VIKLUND, (NEDAN) MARIA FÄLDT
SJUKFRÅNVARON ÖKAR - IGEN
Att titta på siffrorna för sjukfrånvaron är tyvärr inte världens roligaste
läsning. I senaste personalbokslutet
hade den stigit från 5,4 % till 6,1 %
och 2013 låg den på 5,1 %. Det här är
ingenting som är unikt för Piteå kommun utan man kan se en negativ trend
över hela landet. I Piteå jämför vi
med Luleå och Umeå och ser liknande
siffror där.
Maria Renström på personalavdelningen berättar att man delvis kan
förklara det hela med de nya direktiven för socialförsäkringen som kom
2008. De gjorde att siffrorna dök men
vi förstod att det inte skulle hålla på
38
procent
har inte
haft en
enda sjukdag under
året
sikt. Tyvärr ser vi nu att det börjar gå
över ”normaliseringen”.
Inbjudan till
pensionsinformation
Sjukfrånvaron är inte så förvånande
högst bland de något äldre. Vad som
däremot är förvånande är att vi ser att
den största ökningen sker i ålderskategorin 30-49 år.
Sjukfrånvaron är en allvarlig fråga.
Det kostar oss extremt mycket pengar.
Närmare bestämt 16 miljoner kronor
för en sjukfrånvaro på 6,1 %.
Sedan får vi ju inte glömma den
mänskliga aspekten, att det är allvarligt att människor är sjuka och mår
dåligt.
22
frånvarodagar per
anställd i
snitt under
året
Det är viktigt att ha kunskap om sin
pension, att du vet vilka val du kan
göra och hur du själv kan påverka din
pension. Du hälsas därför välkommen
till en träff tillsammans med KPA
Pension där vi kort informerar om
den allmänna pensionen och din
pension som medarbetare i Piteå
kommun.
Din pension – Du bestämmer själv
Att förstå sin pension kan vara knepigt,
bland annat för att pensionen består av
flera olika delar. Vi kommer att ta upp
vad tjänstepension respektive allmän
pension är, vad du får i pension och av
vem och när du kan gå i pension.
För att du ska få ut så mycket som möjligt av informationen bjuder vi in till två
olika grupper.
Är du 57 år och yngre?
Tid: Torsdag 23 april kl 13-14.
Deltagandet sker utanför din arbetstid
Plats: Sessionssalen, Stadshuset
riskbedömning och utifrån den beslutas om åtgärd. En handlingsplan upprättas
och avslutningsvis gör man en uppföljning på hur det har gått.
Exakt samma rutin används inom alla verksamheter även om de ser väldigt
olika ut. På ett äldreboende ska det exempelvis göras en riskbedömning på varje
ny boende, på en förskola när det blir en ny barngrupp och inom alla verksamheter när det uppstår nya arbetsuppgifter eller när arbetsuppgifterna förändras. Här
tar Anna-Karin upp förändringarna för exempelvis kök, städ och barnomsorg när
man börjat arbeta mer med datorer. Det är rätt stora omställningar som dels kan
vara fysiska men även mer psykiska med exempelvis osäkerhet och stress runt
hur man hanterar dataprogram, rapportering och liknande.
Inom en så stor och omfattande organisation som en kommun finns många
olika typer av yrken och arbetsuppgifter och därmed även vitt skilda risker. Gemensamt för alla är dock stress och hög arbetsbelastning. Och det är stora frågor,
säger Anna-Karin. Det är relativt enkelt att åtgärda exempelvis ett dåligt golv, ett
arbetsredskap som är trasigt eller skapa säkra rutiner för arbete på hög höjd. Då
är det betydligt svårare med de ”mjuka” frågorna.
Är du 58 år eller äldre?
Tid: Torsdag 23 april kl 10-11 eller 1617. Deltagandet sker utanför din arbetstid
Plats: Sessionssalen, Stadshuset
Anmälan:
Inbjudan gäller dig som är anställd hos
Piteå kommun. Anmälan och mer information finns på Insidan. Du kan även
anmäla dig hos Medborgarservice 091169 60 00 eller mail: medborgarservice@
pitea.se
Välkommen!
Personalavdelningen
0911-69 60 00
www.pitea.se
www.facebook.com/pitea.se
Som medarbetare finns det mycket man kan göra för att bidra till en säkrare
och bättre arbetsplats. Ta upp eventuella frågor, brister och risker med skyddsombud eller chefer. Kommunicera med varandra. Vägen till en sundare arbetsmiljö är bland annat att ha trevligt tillsammans, ha en sund dialog och ett bra
förhållningssätt till varandra. Se och uppmärksamma dina kollegor - för vi är vår
arbetsmiljö. Ofta är det det lilla som gör stor skillnad i vardagen.
text: MARIA FÄLDT
Pitekvarten NR 1 2015 | 5
Kommunjoggen
Kommunjoggen är lite av en folkfest och lockar mellan
600 till 800 deltagare varje år. Rekordet ligger på drygt 900
deltagare, berättar Malin Wikberg från Öjeby Simhallar som
arrangerar hela tillställningen.
Namnet Kommunjoggen är kanske lite missvisande då majoriteten faktiskt promenerar. Men antalet som springer har ökat enormt
enligt Jenny Axelsson. De första åren var det endast ett trettiotal som
sprang och idag ligger siffran på ett par hundra.
Anna-Karin Nordström berättar att man från Personalavdelningens sida hoppas att arrangemanget ses som något roligt som man
kan göra tillsammans med sina kollegor. Förhoppningsvis kan det
motivera folk att ta ut sin friskvårdtimme och träna själv eller tillsammans med andra.
Malin och Jenny berättar om några minnesvärda händelser från
åren. Ett år var det fullt med vatten i gångtunnlarna så personal från
teknik- och gatu fick rycka ut och pumpa undan vattnet. Ett annat år
var det stormbyar innan start som höll på ta med hela tältet och drog
iväg med Intersport portalen.
‒ När vi hade 5-års jubileum skulle vi köpa in korv för att grilla
efter loppet, säger Malin. Den som räknade ut hur mycket vi skulle
köpa in räknade helt galet. Det blev alldeles för mycket så vi delade
ut korvkartonger till lag som vi visste kom från förskolor. Förhoppningsvis blev det många mätta och glada barn som bonus.
2006 - Uppvärmningen sköttes av Jennie Johansson
och Ann-Jeanette Norberg.
6 | Pitekvarten NR 1 2015
Text: MARIA FÄLDT
foto: magnus johansson,
Träningstips
• Skaffa dig bra löparskor som har bra
stötdämpning för att minska risken för
överbelastningsskador.
• Börja löpträna redan nu. Om du inte
har sprungit på ett tag börja då lugnt
med att jogga 1 minut och gå 1 minut.
Upprepa cirka 10 gånger. Öka sedan tiden
och sträckan du springer långsamt och
successivt.
Ett gäng glada deltagare från den allra första upplagan av
Kommunjoggen, 2006.
• Glöm inte att värma upp inför varje
löprunda, gå eller jogga långsamt i 5-10
minuter.
Staffan Lundström har haft många
idéer kring startskott och prövat
olika krutladdningar! Ojoj. Ett år
hade han med sig två olika gevär
med egentillverkade lösa skott. Då
small det aldrig. Ett år skulle han ha
en fyrverkeriraket men glömde den
hemma och fick ropa ”PANG” i stället. Sedan dess har han använt gemensam nedräkning 10, 9, 8, 7…….
Det funkar bäst. Då är alla delaktiga.
• Förebygg skador genom att träna styrketräning anpassat för löpning. Styrketräning gör också att du har lättare för att
springa med rätt löpteknik. Lägg till ett
par övningar i samband med ditt löppass.
Prioritera styrka för bål och vader. Exempel på 3 övningar du kan göra i samband
med en löprunda: tåhävningar, utfallssteg
och plankan.
• Variera dina löparrundor, både vad gäller
hastighet och sträcka.
På nästa uppslag hittar du mer
information om Kommunjoggen 2015.
Blandade bilder från 2013 och 2014.
Underbar start på dagen. Det är
inte alltid lätt och stressfritt att vara
arrangör ...
2006 strulade det en hel del med
nummerlapparna och utlottningen.
Delar av arrangörsgänget 2013.
Anmäl dig till löpskola
Vill du förbättra din löpteknik och få
hjälp med träning inför kommunjoggen?
Anmäl dig då till vårens löpskola med
start v. 17. Varje måndag kl 17.15 under
6 veckor. Vi tränar löpteknik med fokus
på hållning, höft och fotisättning. Vi
kommer även gå igenom styrketräning
anpassad för löpning och hur du kan
variera din löpträning med olika typer av
intervaller.
Alla tillfällen utgår
från stadshuset.
Pris: 450 kr
2007 - Vädret gick från regn
några timmar innan start till
strålande sol vid picknicken.
Anmälan:
Öjeby simhall
0911-69 63 90
”Musiken är
många gånger ett
riktigt lyckopiller.”
Musik som väcker minnen
Idag är det livat och glatt på Källbogården.
Ivar Johansson och Gunnar Westergren är
på plats och spelar och sjunger och berättar
lite historier från Pitebygden för boende och
personal. De börjar närma sig slutet på den
turné de gjort runt kommunens vård- och
omsorgsboenden samt Samvaron i både Piteå
och Öjebyn.
Ivar berättar att han gjort en hel del spelningar
på olika boenden tidigare, bland annat med en kör.
Den här gången, tillsammans med Gunnar, spelas
låtar med koppling till Piteå och älvdalen.
‒ Vi har fångat upp såväl den välkände spelemannen Hjalmar Sandberg som Fingal Åström från Pålmark. Dessutom spelar vi lite Ove Thörnkvist som
faktiskt har en viss koppling till Piteå, berättar Ivar.
‒ Min erfarenhet är att det är viktigt att relatera
till vad åhörarna känner igen, fortsätter Ivar. Vad
lyssnade dagens äldre på när dom var unga? Musik
har en förmåga att väcka minnen till liv. Det funkar
därför ofta väldigt bra på dom som är dementa.
Att spela på boenden är tacksamt och roligt. Man
får feedback direkt. Och det är uppskattat, inte bara
8 | Pitekvarten NR 1 2015
av de boende utan även av personal och anhöriga.
Gunnar berättar om en anhörig som kom fram och
sa ”så här glad har jag inte sett pappa på flera år”.
‒ Då känns det härligt. Musiken är många gånger
ett riktigt lyckopiller.
Speltiden är ganska kort. Ivar berättar att på
demensboenden så är en halvtimme ungefär vad
åhörarna orkar med. I grupper med piggare pensionärer som på Samvaron, där blir det gärna lite
längre spelningar. Många börjar önska låtar.
Det är inte bara Ivar och Gunnar som turnerat.
I december åkte Lars-Åke Aldrin och Staffan
Lundström runt på vård- och omsorgsboenden och
i somras hade vi en latinoshow, berättar Ewa Karlsson som är verksamhetsutvecklare inom Äldreomsorgen.
‒ Piteå kommun fick en återbetalning av redan
inbetalda medel från AFA-försäkringar och Socialnämnden beslutade att en del av pengarna skulle
gå till kulturarrangemang. Det här är en del i den
satsningen.
text och foto: maria fäldt
VaD får Dig ATT
MÅ BRA PÅ JOBBET?
Irene Bergdal, 60 år
Kock, Strömbackas produktionskök
– Att ha roligt tillsammans
med arbetskamraterna.
Per Nordström, 50 år
Vaktmästare, Strömbacka
– Att det är roligt. Och att
jag inte stressar så mycket.
Start och mål för Kommunjoggen är vid Tages bro. Banan
går runt Stadshuset, vidare längs cykelvägen och därefter
runt Strömlidaspåret. Kommunjoggen är till för alla anställda i kommunen.
3 juni kl. 18.00
Helena Stenberg, 44 år
Kommunalråd
– När jag känner att jag
åstadkommer något bra för
Piteå tillsammans med andra.
Då är det roligt och då mår
jag bra.
Uppvärmningen startar kl.17:45
Lag: Samla ihop fem deltagare bland dina arbetskamra-
ter. Vid anmälan se till att ha alla namnuppgifter tillgängliga.
Alla lag bjuds på en picknickpåse av våra sponsorer. Laget
ska bestå av fem löpare. Det går ej att göra större eller
mindre grupper. Alla löpare måste anmälas samtidigt. Man
kan anmäla ett lag fast med färre deltagare men kostnaden
blir densamma som ett lag på fem personer (300 kr).
Eva Andersson, 50 år
Administratör, Medborgarservice
– Det är lätt att må bra på
mitt jobb. Jag har fantastiska kollegor och vi har så
roligt tillsammans. Det är
jätteviktigt.
Individuell: Du kan även delta individuellt.
ANMÄLAN: www.pitea.se/kommunjoggen2015
Alexandra Fridén, 21 år
Undersköterska, Källbogården
– Mina arbetskamrater.
Jonas Sandlund, 37 år
Projektledare, Fastighetskontoret
– Flextid. Jag tycker om att
kunna börja och sluta på
olika tider utefter behov.
text och foto: maria fäldt
Pitekvarten NR 1 2015 | 9
0
1
N
5
201
ÅR
n
mu
kom
Kommunjoggen – motionsloppet för alla anställda
inom Piteå kommun, fyller i
år 10 år.
Högintensiva
intervaller
iteå
mP
ino
a
d
täll
ans
Anmäl dig på www.pitea.se/kommunjoggen2015
alla
r
Fö
TABATA
Tabata är en form av högintensiv
intervallträning. Träningsformen
är smart upplagd då du blandar
högintensiva övningar med korta
vilor under en förutbestämd tid,
ofta 4 min.
Varje träningsrunda innehåller
8 repetitioner som du utför i 20
sek med vila i 10 sek mellan varje
repetition och här
kommer appen Gymboss väl till pass
för att hålla ordning på aktivitet
och vila. Ett runda på 4 min
kan räcka, men kombinerar du flera muskelgrupper kan du träna flera
rundor under samma
träningspass.
Metoden kommer
från Doktor Izumbi
Tabata som tog fram
2 500 följer
Piteå kommun på facebook!
träningsformen för
Målet är att vi ska få motsvarande 10% av antalet pitebor
speedskatinglandslaget
att följa oss, dvs 4 200 innan årets slut. Hjälp oss nå
mållet! Vi kommer att lotta ut små priser på vägen
i Japan, i samband med
dit. Hoppas att vi ses på:
att han utvärderade olika
www.facebook.com/pitea.se
träningsmetoders effekt på
atleterna. Han publicerade sina
studier i slutet av 90-talet. Träningsformen visade sig ha mycket bra effekt på
konditionen samt mjölksyreträningen. Den 4 minuter
långa träningsformen visade sig ha bättre effekt än en
timmas lågintensivträning, såväl på det anaeroba som
aeroba energisystemet. Den stora skillnaden mot andra
träningsformer var att man på väldigt kort tid kunde
uppnå väldigt stora effekter.
Googla ”Tabata” så får du mängder
med tips på träningsupplägg.
Rocky – den ultimata träningsfilmen
är en amerikansk dramafilm från 1976,
regisserad av John G. Avildsen.
ROCKY
Rocky Balboa är en avdankad medelålders boxare som går matcher för
kaffepengar på kvällarna och på dagarna
jobbar som indrivare. Som boxare
anses han vara slut och hans tränare
Mickey vill inte ha honom kvar i sitt
stall. Samtidigt i en helt annan del av
boxningsvärlden tvingas utmanaren
till tungviktstiteln dra sig ur på grund
av en skada. Regerande mästaren,
Apollo Creed, tvingas leta upp en ny
motståndare som är villig att ställa upp
på kort varsel.
I HÖRLURARNA
N
E
G
G
JO
MU
M
KO
Med skön musik i lurarna blir promenaden eller joggingrundan mycket roligare!
Här får du tips på peppande träningsmusik och intressant lyssning.
6
200
Smått och gott bjuder på livskvalitet
i form av må-bra-recept och tips för
din träning. Apropå träning, anmäl
dig redan nu till kommunjoggen!
Scenen där
Rocky lyckas
springa upp
för alla trappor är en klassiker och kan få den mest
inbitna soffpotatis att vilja
bli en atlet!
Madonnas
confessions
on a dancefloor har perfekt joggingtempo på alla låtar.
Byt och dela
låtlistor på
Spotify med
varandra. Roligt med
variation i löpspåret.
Låt Alex och
Sigge få följa
med på promenad. Allt mellan himmel
och jord avhandlas, skratt
utlovas!
Missade du någon sommarpratare? Har du
lyssnat på P3 dokumentär? Sveriges radios arkiv
innehåller något för alla.
LADDA HEM...
Du vet väl att Piteå kommun har en egen
App? Rakt in i din telefon hittar du genvägar
till nyttiga funktioner som rör din kommun.
Öppettider till simhallar och tips på motionsspår är bara några exempel på riktigt
bra saker som du hittar i appen. Appen
finns för iPhone, Android och Windows
Phone.
Ladda hem idag!
inflammed anti
k
c
y
r
,
d
o
isk häls
alfri mjölk
göra på v
en fantast
r
n
ä
a
k
lk
u
jö
d
r
Guldm
per som
g. Det hä
a egenska
ch sötnin
o
a
st
matorisk
a
p
ja
, gurkme
kokosolja
ar den lite
kombiner
receptet
ed andra
kmejan m
ig
ll en nytt
bittra gur
erfoods ti
p
su
e
r
d
ä
n
läka
utom
som dess
guldmjölk
jättegod.
MJÖjaLpK
GULnD
e asta
ser gurkm
Ingredie
kmeja
1/2 dl gur
dl vatten
1 1/2 – 2
r
ar tpeppa
kåp.
1/3 tsk sv
ckor i kyls
e
v
2
a
c
i
Håller
jölk
ser guldm
Ingredien
mejapasta
vremjölk)
1 tsk gur k
lk (tex ha
jö
m
d
ta
ö
os
3 dl valfri,
emumma
mald kard
k
ts
/2
1
ca
trakt
tpeppar
e vaniljex
d
n
ta
y
fl
nypa svar
k
n
e
h
c
1/2 ts
o
r
ppa
ayennepe
kosolja
En nypa c
ressad ko
p
ll
a
k
,
k
is
g
lo
1 tsk eko
nung
h
1/2 tsk o
!
ll tillsamGÖR DU
en kastr u
i
a
d
ju
SÅ HÄR
s
der
sta
värme un
r kmejapa
g
u
g
lå
k
å
ts
p
r
1
Låt
ch kr yddo
mumma
d mjölk o
för karde
t
e
tt
å
M
mans me
t.
uminu
i någon m
ler kardem
a
g
m
in
n
u
r
d
rö
om
de på om
h smaka
i taget oc
ra beroen
te
li
ta
,
ig
kan varie
a och
r färd
i kokosolj
eller köpe
r
rö
lv
jä
h
s
c
o
n
a
m
plattan
ärna på
ullen från
en gång, g
d
e
m
k
av. Ta kastr
ic
r
nande
hd
har en lug
äll upp oc
H
lk
.
jö
g
n
m
u
n
d
ho
rm söta
er som va
ppna av.
kvällen eft
dig att sla
r
e
lp
jä
h
h
effekt oc
SLUTA RÄKNA!
Ladda hem supersmarta appen ”Gymboss”
till din telefon. Gymboss hjälper dig i gymet
att fokusera på dina övningar istället för att
räkna repetitioner. Jättebra när du jobbar med
intervaller och verkligen vill svettas! Sök på
”gymboss” eller ”Interval timer” så hittar du en
variant som passar dig.
SUPERNYTTIG OCH FRÄSCH
SMOOTHIE
Räcker till 1-2 personer
10-12 bitar hackad spenat (frusen)
1 grönt äpple
1/2 lime
1 banan
1 bit ingefära efter smak (ca 2 cm)
1 ägg
2 dl mjölk
1 tsk spirulinapulver
Mixa alla ingredienser. Drick och njut.
Receptet går att anpassa helt efter egen smak.
Addera eller tag bort ingredienser. Spirulinapulver är inget måste. För en matigare smoothie
kan du använda två ägg och tillsätta en halv
avocado.
Du kommer väl ihåg dina förmåner?
Piteå kommun som arbetsgivare vill att du som anställd tar hand om din
hälsa. Detta gör vi genom att erbjuda dig följande förmåner.
Du får billigare träningskort hos: Korpen, ACTIC Öjebyn, Step In, S.T.A.R.
•
Du får friskvårdsbidrag 800 kr/år.
•
Du har möjlighet att nyttja en friskvårdstimme per vecka.
•
Du har möjlighet att delta i friskvårdskurser. Kurserna är subventionerade, men oftast ingår en egenavgift.
•
Du kan lämna in ett aktivitetskort. Du motionerar och deltar i
utlottningen av priser!
1-2-3
STEG I LIVET
Piteå kommun erbjuder rehabiliteringskurserna ”Ett steg i livet”, ”Steget
vidare” och ”Ett medvetet liv”. En
unik trestegsraket som hjälpt många
deltagare till ett bättre och friskare liv.
Undersköterskan Helene Vidgren och
fritidspedagogen Inge Lundberg har
bägge två gått igenom alla tre kursstegen. Här berättar dom om sina
upplevelser.
HELENEs upplevelse:
Helene kunde tillbringa arton av
dygnets tjugofyra timmar i sängen. Hon
led av svår depression och var borta från
jobbet i sex år. Efter att ha gått de tre
kursstegen och”Ett medvetet liv” en andra
gång kunde hon börja arbetsträna och så
småningom gå upp på heltid. En fantastisk
resa. Men en resa som fortfarande pågår.
‒ Jag kommer egentligen inte ihåg hur
det började, berättar hon. Jag var i otroligt
dåligt skick, hade gått på mediciner men
bytt till ECT-behandling. Jag gick även på
samtal hos Ann Markström och gissningsvis var det hon som fick mig att delta.
Helene satt mest av tiden på kursen och
gick sedan hem och sov. Hon kommer
bara ihåg fragment av innehållet. ECTbehandling ger minnesstörningar så åren
2004-2007 har hon bara diffusa minnen av.
Men någonstans såddes det ändå ett frö.
Helene berättar att Ann pushade henne att
fortsätta med ”Steget vidare”. Den kursen
är än mer diffus. Jag minns inte alls vad vi
gjorde. Jag åkte dit, lyssnade på de andra,
åkte hem och mådde skit över allt jag
hade hört. Jag satt där med så vansinnigt
mycket ångest. All min energi gick åt till
att kontrollera den. Trots det så anade
jag ändå någonstans djupt inombords att
berättandet var rätt väg att gå och deltog
direkt efteråt i ”Ett medvetet liv”.
‒ Det handlade fortfarande bara om att
lyssna på andra, hålla ångesten i schack
12 | Pitekvarten NR 1 2015
och må dåligt efteråt, men jag kämpade
vidare. Ett år senare, närmare bestämt
våren 2009, gick jag ”Ett medvetet liv”
ytterligare en gång och då började jag
faktiskt prata om mig själv första gången.
Genom kurserna och samtalen med Ann
hade jag mognat. Samma år började jag
arbetsträna och 2010 friskförklarade jag
mig själv och gick med ändrade arbetsuppgifter upp på heltid.
Vilken seger. Helene bestämde sig för
att aldrig någonsin bli så dålig igen. 2011
gick hon ”Ett medvetet liv” ytterligare en
gång och idag planerar hon för ännu en
omgång. Det är ett livslångt lärande.
‒ Min depression är av återkommande
karaktär så jag måste hela tiden jobba
förebyggande.
Kurserna har lärt mig att jag måste ha
balans mellan kropp och knopp, att vara
här och nu och att jag duger som jag
är. Tack vare Ann har jag valt bort alla
”måsten”. Jag har förstått att jag faktiskt
alltid har ett val och det gör att jag känner
mig friare.
Jag behöver hela tiden fylla på och på
det här området blir man aldrig fullärd.
Och ingen ska tro att det är lätt. Det är ett
livslångt lärande och ett helsikes jobb att
ändra på sina invanda tankar och mönster.
Jag kör inte alltid spikrakt utan hamnar i
diket ibland. Då kan ett samtal med Ann
hjälpa mig på rätt spår igen.
I höstas drabbades Helene av en depression igen och fick ny ECT-behandling och
fick sjukskrivas från jobbet på Källbogår-
”Världen skulle
vara bättre om alla
hade gått en
sådan här kurs.”
den. Det kändes som ett riktigt nederlag,
berättar hon. Men Ann försöker få mig att
se att det istället är en otrolig styrka att
jag själv upptäckt det, tagit tag i det och
ordnat hjälp.
Jag har alltid varit öppen inför chefer
och kollegor med hur jag har haft det och
jag hoppas att min berättelse ska kunna
inspirera någon annan att ta steget. Jag
hoppas även att jag ska kunna inspirera
chefer och arbetsledare att godkänna ett
deltagande för sin personal. Det gynnar
både individen och arbetsgivaren. Mår
man bra är det lättare att göra ett bra jobb.
Världen skulle vara så mycket bättre om
alla hade gått ”Ett medvetet liv”, avslutar
hon.
text OCH FOTO: MARIA FÄLDT
INGEs upplevelse:
Inge Lundberg jobbar som fritidspedagog på Korallen och håller precis
på att slutföra det tredje steget i den
serie rehabiliteringskurser som Piteå
kommun erbjuder och han är jättenöjd.
‒ Jag ser både min egen och de
andra kursdeltagarnas utveckling. Det
är fantastiskt vad mycket det kan ge.
Genom kurserna säger Inge att
tycker sig fått de redskap han kände
att han behövde.
‒ Jag har blivit bättre på att sätta
gränser och har lärt mig säga nej, att
det är okej att ändra sig och att jag
inte alltid behöver förklara varför.
Sedan har jag också lärt mig att jag
faktiskt kan be andra om hjälp ibland.
Tittar jag specifikt på jobbet så tar jag
inte på mig för mycket längre och jag
har faktiskt blivit bättre på att be mina
kollegor om hjälp.
‒ Jag är även tacksam över det
jag har och tacksam över människor
jag möter. Och jag har lärt mig att
vi människor är så väldigt mycket
mer lika än vad man först kan tro.
Vågar jag bara prata med med vänner
om viktiga frågor så visar det sig att
många har haft liknande problem och
erfarenheter som mig själv.
Inge berättar att många av kursdeltagarna var sjukskrivna på hel- eller
deltid. Han själv var inte sjuk utan
kände mer att han behövde någon
form av vägledning i livet och gick
på några samtal hos Ann Markström.
Hos henne fick han tips om kurserna,
pratade med sin chef och fick klartecken att anmäla sig.
Den första kursen, ”Ett steg i livet”,
bjöd på lite av varje, bland annat
föreläsningar om sömn, kost, motion,
tankar, att ändra beteenden, meditation, stress, kris och andlighet.
- Jag kände direkt efteråt att jag
ville fortsätta med nästa steg och
skyndade mig att prata med chefen så
att jag skulle hinna få en plats.
Första steget var jättebra, där får
man liksom bra tips, tycker Inge.
”Steget vidare” handlar mer om
samtal och övningar. Man pratar och
lyssnar mycket mer på varandra. Det
börjar hända en massa, inte bara med
en själv utan i gruppen.
‒ Jag tycker att det är bra att jobba
i grupp. Det är otroligt lärorikt att
lyssna på andra. Det gav mig distans
till min egen oro och jag insåg att det
finns så många som har det värre.
Kurserna är väldigt tillåtande och
kravlösa. Är man trött kan man ligga
på en madrass och vila men ändå vara
med. Allt är frivilligt. Det finns ingen
press. Ann pratar hela tiden om att
”det ska kännas bra”. Tystnadsplikt
gäller och det är en viktig förutsättning för att det ska fungera. För att
våga prata och dela med sig så krävs
tillit.
När andra kursen var avklarad så
var det inte självklart att Inge skulle
gå vidare till sista steget, ”Ett medvetet liv”. Jag tänkte att steg två var
ganska lagom och så här i efterhand
undrar jag om jag inte var lite rädd.
Sista steget kändes stort. Jag hade
också fått för mig att min chef inte
skulle godkänna att jag gick den men
kom mig i alla fall till slut för att
fråga. När jag fick ett rätt självklart ja
så tänkte jag att då går jag väl då.
‒ ”Ett medvetet liv” är betydligt
mer krävande. Vi jobbar heldagar och
man är rätt slut både på kvällen och
dagen efter. Många av mina kurskollegor väljer att ta ledigt dagen efter.
Själv har jag haft turen att ha schemalagd ledighet efter varje kurstillfälle.
Jag ser förändringar både hos mig
själv och hos andra. Jag upplever
verkligen att många har blivit hjälpta
under resans gång. Det är inspirerande
och gör mig glad.
Någon på jobbet undrade om min
fru Kristina märker någon skillnad.
Jag blev tvungen att fråga henne. Hon
tycker att jag är säkrare och inte ”dippar” lika lätt i självkänslan och att jag
inser att jag inte kan vara alla till lags.
– Vad behöver
just du för
att må bra?
Tanken med våra rehabiliteringskurser är
att varje deltagare ska bli medveten om vad
just han eller hon behöver för att må bra,
berättar Ann Markström som är rehabiliteringsansvarig på Piteå Kommun.
‒ Den första kursen, ”Ett steg i i livet”,
är ett smörgåsbord där man får prova på
lite olika saker och känna sig för vad man
behöver. Därefter finns två fortsättningskurser; ”Steget vidare” och ”Ett medvetet
liv”.
‒ Vi i Piteå är unika som kan erbjuda
tre olika kurser. Första steget - ”Ett steg i
livet” har funnits sedan slutet av 90-talet
och den är en bra grund.
Ann berättar att Inger Haapaniemi som
tidigare var anställd för att jobba med
dom här frågorna ville att det skulle finnas
möjlighet att fortsätta att undersöka vad
som behövs för att behålla hälsan. Utfrån
hennes intentioner kom fortsättningskurserna till stånd.
I början var förutsättningen för att få
delta att man var sjukskriven. Idag är det
många av deltagarna som är i arbete under
kurstiden.
‒ Vårt mål är att man ska få hjälp innan
man blir sjuk, säger Ann. För vissa räcker
det med att gå en gång, för vissa kan det
behövas fler omgångar. Vi har bland annat
en deltagare som går en kurs lite då och
då när hon känner behovet. Det ger den
påfyllnad av energi som behövs och hjälper
henne att hålla sig frisk.
Många på jobbet har varit nyfikna
på kurserna och när jag berättat så sa
en kollega. ”Men det där är ju jättebra
för alla. Det borde hela arbetslaget
gå.” Och så är det nog, avslutar Inge.
De första två kursstegen körs två gånger
per år, en gång på hösten och en gång på
våren. Steg tre körs en gång per år och
startar på hösten. Om du känner att det
här är något du skulle behöva så kan du ta
direktkontakt med Ann. Du behöver dock
prata med din chef också eftersom ett godkännande krävs för att du ska kunna delta.”
text OCH FOTO: MARIA FÄLDT
text & FOTO: MARIA F’ÄLDT
Pitekvarten NR 1 2015 | 13
Idel glada miner. Från
NEDSLAG I ETT FIKARUM: socialtjänsten
Högt i tak och många skratt gör
När jag besöker socialtjänstens fikarum på andra våningen i Stadshuset för att prata hälsa och välbefinnande så skiner solen
för fullt utomhus. Det är en strålande vårvinterdag och vårkänslorna vet inga gränser.
‒ En sådan här dag är det ju busenkelt att
stiga upp och gå på jobbet, säger Eva Westerlund som jobbar som administratör. Men
vad gör man då under de mörka vintermånaderna undrar jag. Hur hanterar ni det?
Ja då får man helt enkelt bita ihop och
kämpa sig igenom, skämtar Eva och tillägger sedan lite mer allvarligt att det gäller
att försöka hitta guldkornen.
Vad är då guldkorn i vardagen? Vad är
det som får det här gänget att må bra? Det
är givetvis individuellt men det som nämns
är bland annat att umgås med familjen,
träna, äta och tänka sunt utan överdrift,
promenera med hundarna, måla och vara
kreativ, frisk luft, fiska, lyssna på bra
musik, sitta i solen och njuta, läsa en bok
och skratta.
14 | Pitekvarten NR 1 2015
Det är ett väldigt lättsamt gäng jag möter. Det märks att man har nära till skratt.
Lite skämtsamt säger någon ”hos oss är det
högt i tak och lågt under bältet”. Alla vid
fikabordet verkar vara överens om att skratt
ger energi och att det är viktigt för att må
bra på jobbet.
‒ När man jobbar med så tunga grejor
som vi gör så behöver man verkligen
kunna skratta och ha roligt tillsammans för
att orka med, säger Christine Lired Samuelsson som är chef för personlig assistans.
LSS-handläggarna Ida Lundgren och
Sabina Lindberg berättar att dom nyligen
varit på en socialarbetardag i Umeå som
anordnades av Vision och handlade om att
hantera stress. Båda två är överens om att
det var många ganska extrema och flummiga övningar som dom knappast kommer
att använda sig av men att det ändå var
både bra och roligt. Det handlade även
mycket om kommunikation och utbyte
med de andra handläggarna.
På frågan om det fanns något som dom
faktiskt tog med sig och använder på
jobbet så svarar Ida ja; att stanna upp och
andas. ”Och då menar jag andas på riktigt,
med djupa andetag, inte snabba ytliga,
och att verkligen stanna upp en stund och
fokusera på vad som är viktigt.”
Som LSS-handläggare gör man en del
hembesök. Både Ida och Sabrina brukar
välja att promenera när besöken är i centrala stan. Förutom att en promenad ger lite
”När man jobbar med så tunga
grejor som vi gör så behöver
man verkligen kunna skratta och
ha roligt tillsammans.”
vä: Christine Lired Samuelsson, Sofi Stenström Johansson och Ingamay Lundberg.
Från vä: Robert Magnström, Christine Lired Samuelsson, Angela Nilsson
och Gun-Britt Wiksten. Ovan: Sabina Lindberg och Ida Lundgren.
jobbet lättare
motion, frisk luft och extra energi så sparar
dom faktiskt tid. Många gånger tar det
längre tid att ta bilen om man räknar in att
man ska hämta bilen, köra, hitta parkering
och sedan ändå gå en bit för att komma dit
man ska.
Många i fikarummet tränar. Alla i olika
omfattning. När jag frågar Christine Lired
Samuelsson vad hon tränar så kommer
motfrågan: ”Vad tränar jag inte?”. Eva
Westerlund berättar att hon just nu är
på promenadnivå men ska börja om att
springa så smått. Målet är Tjejmilen i
höst. Ekonomen Angela Nilsson är en ytterst flitig motionär som bland annat åker
skidor, springer, orienterar och cyklar. Hon
berättar entusiastiskt att hon gärna tar en
lunchpromenad upp på Strömlida och kör
lite i utegymet. Just idag var det premiär då
gymet äntligen tinat fram tillräckligt för att
kunna användas.
‒ Jag och min sambo Kurt brukar dejta
där uppe en gång i veckan och lunchträna
tillsammans.
Robert Magnström, den enda mannen i
fikarummet vid tillfället, håller en aningen
låg profil. När jag frågar honom om det
här med träning och hälsa så kommer ett
intressant svar: ”Hälsa för mig är att kunna
luta mig tillbaka och inte träna.”
Robert berättar att han har varit träningsnarkoman och därför jobbar för att inte
träna för mycket.
- Varje individ har ett ansvar för sig själv
och sin egen hälsa. Det är lätt att fortsätta
ett invant beteende och ”gå på ryggmärg”.
Jag jagar, fiskar, åker skidor och sådant,
men ibland behöver jag bara ta det lugnt
och grotta ner mig i en bra bok en hel helg.
Robert är chef för personlig assistans
och poängterar att om man ska fungera i en
chefsroll så är det extremt viktigt att vara i
balans. Annars funkar det inte.
När fikarasten är slut och alla drar sig
tillbaka till sina kontor och arbetsuppgifter
så lämnar jag det glada gänget med ett litet
leende på läpparna. Glädjen och den sköna
stämningen uppe hos socialtjänsten har
fyllt på min egen energi. Det är viktigt att
ha roligt på jobbet.
text och foto: maria fäldt
Pitekvarten NR 1 2015 | 15
Piteå kommun har en
ny grafisk profil – vad
innebär det för mig?
Grundprincipen är att du som arbetar på
kommunen ska kunna fokusera på ditt
uppdrag och vi ska ge dig ett sådant stöd
för kommunikation att det ska bli lätt för
dig att göra rätt när du ska kommunicera
din verksamhet.
Detta är kommunens nya logotype.
Se över det material som ni använder dagligen så att korrekt logtyp
används. Behöver ni hjälp? Kontakta
din förvaltnings kommunikatör.
När det gäller logotypen är den stora synliga
skillnaden att bokstaven ”k” i ordet kommun
numera är litet och att alla logotyper med
förvaltnings- eller verksamhetsnamn under
logotypen försvinner. Logotypen kommer från
och med nu endast att finnas i en version.
Frågor och svar om den grafiska identiteten
Jag behöver en annons
Om du behöver marknadsföra något i
din verksamhet kontaktar du din förvaltningskommunikatör. Observera att du
inte ska beställa direkt genom PiteåTidningen.
Jag vill skapa en folder
På insidan har vi byggt upp en ingång
som heter ”Kommunikation och varumärke” och här finns allt du behöver veta
för att förbereda arbetet med din folder.
Ta sedan kontakt med din förvaltningskommunikatör.
Vår avdelning behöver arbetskläder
med logotype
Kontakta din förvaltningskommunikatör.
Vi ska åka på en mässa
Kontakta din förvaltningskommunikatör.
16 | Pitekvarten NR 1 2015
Vi behöver skyltar till våra lokaler
Kontakta din förvaltningskommunikatör.
Måste jag alltid kontakta min förvaltningskommunikatör?
Nej, absolut inte. Ditt vardagliga jobb
som epost, word, powerpoint m.m, arbetar du med precis som vanligt. Skillnaden
är att du ska nå de korrekta mallarna
direkt när du startar programmet. Det är
när du ska kommunicera utåt genom annonser, foldrar, flyers, banderoller, rollups
– då kontaktar du din förvaltningskommunikatör.
Får jag skapa en egen signatur i min
e-post
Nej, det får du inte. Den e-postsignatur
som du använder i jobbet får inte förändras.
Får jag ändra typsnitt?
Nej, det får du inte. Alla typsnitt finns
förinställda och dessa får inte ändras.
När får jag bestämma själv?
– Meddelanden på anslagstavlan till egen
personal behöver inte följa den grafiska
profilen.
– När du som lärare arbetar i klassrummet med dina elever behöver du inte
tänka på den grafiska profilen. Däremot
om du kommunicerar med föräldrarna
via tex epost, veckobrev och bildspel då
ska du följa den grafiska profilen.
Mer information om Piteå kommuns
grafiska profil
Mer att läsa, mallar att ladda ner hittar du
på insidan under ”kommunikation och
varumärke”.
En gemensam grafisk identitet är en viktig pusselbit för att Piteå
ska nå målet att år 2020 bli 43 000 invånare. Marie Lindgren,
informationschef, berättar hur Piteå kommuns grafiska identitet
och varumärke ska lyfta alla verksamheter och på så sätt skapa
större förtroende och uppfattas som en attraktiv arbetsgivare
bland pitebor och inflyttare.
En tydlig grafisk identitet
lyfter alla verksamheter
inom kommunen
En gemensam och tydlig identitet för
Piteå kommun som organisation är
viktig utifrån många avseenden. Men
den huvudsakliga anledningen är kommunens övergripande mål att Piteå
fram till år 2020 ska växa till 43 000
invånare. En siffra som inte är tagen ur
luften utan som bygger på att kommunen även i framtiden ska fortsätta
utveckla Piteå och kunna leverera de
tjänster till piteborna som vi alla vant
oss vid. Då krävs det att vi ökar antalet
pitebor som betalar skatt till skola, omsorg och samhällsbyggande. Ett delmål
på vägen dit är att lyfta kommunen
som arbetsgivare och därmed bli
attraktiv hos arbetssökande. Idag ser
vi att antalet ansökningar har minskat,
en utmaning som vi delar med många
andra kommuner.
Men vad har detta med den grafiska profilen att göra?
– Precis allt, skulle jag säga. Mot piteborna måste vi börja tydliggöra bredden på alla de tjänster som kommunen
tillhandahåller och internt måste vi
skapa stolta ambassadörer. Tillsammans
är vi alla samhällsbyggare och det är
viktigt att vi känner en gemenskap i
vårt mål att förvalta och utveckla Piteå.
Kan en grafisk profil göra allt
detta?
– Nej, det är klart att det krävs
mycket annat, men det är en viktig del
av helheten. Kommunens grafiska profil
är vår minsta gemensamma nämnare
och jag tror att vi, genom att tydliggöra
vad som är Piteå kommun, kan skapa
större gemenskap i vår organisation
och därmed uppfattas som mer attraktiva externt. Ett varumärke definieras
utifrån men det byggs inifrån.
Under hösten 2014 inleddes arbetet med att kommunens grafiska profil
reviderades och därefter har informationsenheten påbörjat ett stort arbete
med att förtydliga mallar som används
inom kommunen. Parallellt med att
mallar har setts över har de också satts
i produktion.
– Jag skulle säga att vi kanske är
halvvägs med det omfattande arbetet,
säger Marie. Tydligast blir resultatet
om man slår upp Piteå-Tidningen där
många av kommunens annonser finns.
Vi har idag ett mer enhetligt utseende
på våra annonser och jag är övertygad om att det bygger tydlighet och i
längden förtroende för kommunen.
– Informationsenheten vill och ska
ta ett stort ansvar för grafiskt producerat material och därför uppmanar
vi alla att vända sig till sin förvaltningskommunikatör som tillsammans med
er ute i verksamheterna beslutar om
vi producerar inhouse eller beställer
av extern byrå. Man ska absolut inte
skicka material till Piteå-Tidningen för
produktion som jag vet att många gör
idag. Målet är att kvalitetssäkra att allt
material håller ett enhetligt utseende
och att ge verksamheterna ett bra
stöd för all extern kommunikation,
säger Marie.
– Vi har valt att prioritera att förnya
kommunens externa kommunikation, det material som främst når våra
kunder, det vill säga piteborna. Något
av det viktigaste är som sagt att tydliggöra kommunen som avsändare, som
mottagare av vår information ska man
alltid veta hur, och var, man hittar mer
information. Men i nästa steg är det
också viktigt att jobba med vår interna
information, vi som arbetat några år
inom kommunen glömmer lätt bort
att vi är en stor arbetsplats där många
nya anställs, även internt har vi ett ansvar att tydliggöra kommunens grafiska
identitet.
Under 2015 kommer informationsenheten att fortsätta informera och
implementera förändringarna ute i
organisationen och betona vikten av
att använda vår nya grafisk profil. En
rad nedslag har redan genomförts på
olika förvaltningar och mottagandet
har varit övervägande positivt.
– Arbetet går bra och vi får ett bra
mottagande men vi har fortfarande
stora utmaningar framför oss. Det
kommer att ta tid innan allt är på plats.
Närmast ligger skyltfrågan. Vi måste bli
mycket tydligare när det gäller skyltar
och hänvisningar kring våra verksamheter. Det blir något att bita i, avslutar
Marie.
Pitekvarten NR 13 2015
2014 | 17
Ett nytt liv i ett nytt land
För tre år sedan kom Narges Hosseini
till Piteå med sin man Hussein och den
då treårige sonen Abulfazel. Sedan dess
har hon fått ytterligare ett barn, dottern Nilissa som idag är ett år gammal,
hon har lärt sig svenska och fått arbete
i köket på ICA Kvantum. Ett jobb som
inte bara är ett jobb i ett nytt land
utan även hennes livs första.
‒ När vi klev av bussen på busstationen i
Piteå förstod vi ingenting. Vi kunde varken
svenska eller engelska. Men vi blev mötta
av två personer och fick hjälp med allt som
behövs, som exempelvis bostad, att hitta till
affären, skaffa möbler, ordna pappersarbete
och annat. Keflemariam ”Kefle” Ghebru
som är flyktinghandläggare var här och
hjälpte oss nästan varje dag berättar hon.
Hade vi inte fått hjälp hade det aldrig gått.
Språket är viktigt
Att lära sig språket är viktigt för att skapa
sig ett nytt liv i ett nytt land. Redan efter
två till tre veckor började Hussein på SFIkurs (svenska för invandrare). Narges själv
var hemma med sonen första tiden och
18 | Pitekvarten NR 1 2015
började läsa svenska två månader senare.
Det har hon fortsatt med under ungefär två
års tid, tre timmar per dag.
både jag och min man har jobb. Hon berättar att Hussein jobbar heltid på 2Kök på
Acusticum sedan ungefär två år tillbaka.
‒ Men det är svårt för invandrare att hitta
arbete då man inte kan språket, fortsätter
hon. Många är arbetslösa men vill verkligen
jobba. Alla vill ju klara sig själva.
Narges har ingen släkt i Sverige så barnen
är hennes allt.
Praktik blev till jobb
Genom en tremånaderspraktik på Ica
Kvantum fick hon först sommarjobb och
efter att ha fått barn nummer två så arbetar
hon nu 50 % och trivs jättebra. Min arbetskompis Sofi är fantastisk och jag lär mig
väldigt mycket av henne.
‒ Jag skulle i och för sig gärna vilja
jobba mer men jag är ändå är glad för att
Framtidsdrömmar
Framtidsdrömmarna är enkla. Jag vill
lära mig att cykla och att köra bil. Och jag
skulle vilja bo i ett hus. Vart spelar ingen
roll och det behöver inte vara stort, ett rum
var till barnen och ett rum till min man
och mig. I framtiden skulle jag gärna vilja
studera också, men jag vet inte riktigt till
vad, bara att jag vill lära mig mer.
På frågan om hon längtar tillbaka till
Afghanistan svarar hon att hon aldrig
vill tillbaka utan ”har glömt allt” och ser
framåt.
‒Jag blir så lycklig när jag ser att sonen
leker med vänner och är glad, att han trivs
på skolan. Det viktigaste för mig är att mina
barn har det bra. Då är livet bra för mig.
text OCH FOTO: MARIA FÄLDT
KONSUMENTVÄGLEDNINGEN
Att tänka på när du bokar resa
Vårkänslorna är här och vi börjar planera vår semester: Du har
alltid ett konsumentskydd när du reser. Skyddet är olika starkt
beroende på var du reser, hur du reser och vad som händer dig.
NÅGRA GODA
änna resevillkor
en före köpet.
• Innan genomfö
rande av köpet,
kontrollera
att stavningen av
resenärens nam
n stämmer
överens med sta
vningen i passet.
Flygbiljetter
är personliga oc
h det är inte alltid
möjligt att
ändra i en befin
tlig bokning.
• Regelbundet be
vaka den angivn
a e-postadressen, då all korre
spondens ofta sk
er via e-post. • Kontinuerligt
kontrollera flygt
ider och
eventuella tidtab
ellsändringar fö
r både ut- och
hemresa. Buss
När du reser med buss skyddas du av en EU-förordning. Reglerna gäller i hela EU. Förordningen om busspassagerares rättigheter
heter 181/2011 och handlar om dina rättigheter vid förseningar,
inställda bussresor och olyckor. Dessutom innehåller förordningen
bestämmelser för passagerare med funktionshinder eller nedsatt
rörlighet.
Båt
Två EU-förordningar och sjölagen skyddar dig när du reser
med båt. Lagarna handlar bland annat om dina rättigheter vid
förseningar, inställda resor och vad som gäller om du eller ditt
bagage skadas ombord. Förordningarna gäller inom hela EU. Det
är samma regler vare sig du reser i Sverige eller på en semesterresa
i Medelhavet.
Tåg
När du reser med tåg skyddas du av en EG-förordning. Samma
förordning skyddar dig när du reser med pendeltåg. Rättigheterna
gäller resa med fjärr- och regionaltåg, liksom resa med pendeltåg.
Observera att dessa rättigheter alltid gäller, och att tågoperatörer
inte kan göra avsteg från dem genom att hänvisa till exempelvis
force majeure, strejk, lockout, att resenärer har informerats om
förseningen, väderförhållanden eller liknande.
Flyg
Flera olika lagar skyddar dig när du reser med flyg. Du är skyddad
gällande förseningar, inställda flyg, bagage samt tips om hur du
kan minska riskerna för problem innan du reser.
RÅD:
• Läsa och godk
• Kontrollera m
ed respektive fly
gbolag från
vilken flygplatste
rminal din avre
sa sker från. • Kontrollera vi
sumregler för di
n
slutdestination samt vid ev
entuella mellan
landningar.
Detta gör du via
respektive lands
ambassad och
de flygbolag du
reser med. • Kontrollera pa
ssregler samt pa
ssets giltighetstid, då vissa län
der kräver att pa
sset är giltigt
minst sex månad
er efter hemresa
n. • Kontrollera ak
tuella incheckn
ingstider för
hela resan.
Vad är en försening enligt EU:s regler?
Hur lång flygningen är och hur lång tid flygningen försenas avgör
om det är en försening enligt EU:s regler. Det räknas som en försening om flygbolaget räknar med att flygningen fördröjs med minst
• två timmar vid alla flygningar på högst 1 500 kilometer
• tre timmar vid alla flygningar inom EU längre än 1 500 kilometer
och vid alla övriga flygningar på mellan 1 500 och 3 500 kilometer
• fyra timmar vid alla flygningar som inte omfattas av föregående
punkter.
Återbetalning eller ombokning
Om ditt flyg ställs in ska flygbolaget erbjuda dig följande tre
alternativ.
• Du får tillbaka kostnaden för hela den del av din biljett som du
inte har kunnat utnyttja.
• Din resa bokas om så att du kommer fram så fort som möjligt.
• Din resa bokas om till ett annat tillfälle som passar dig.
Du har alltid rätt att välja mellan återbetalning och ombokning. Det
gäller oavsett orsaken till att flyget ställts in.
Boka resa via internet eller resebyrå
När du bokar resa eller hotell på internet har du inte ångerrätt.
Resor och boende som bokas på nätet är undantag till ångerrätten
som annars gäller när du handlar på distans.
När du köper en biljett eller en paketresa (resa, hotell, hyrbil
etc.) hos en resebyrå är resebyrån normalt inte part i avtalet.
Observera att resebyrån förmedlar endast avtalet mellan dig och
företaget/flygbolaget/hotellet du köper resan av.
Resebyråns villkor
Många resebyråer har även särskilda villkor för sin förmedling
av resan. Ofta anger dessa villkor när avtalet med resebyrån är
bindande. Det kan till exempel vara när biljetten är betald eller när
du har fått en bekräftelse på att köpet är genomfört.
Vissa resebyråer skickar inte någon bekräftelse av avtalet till dig
förrän flygbolaget har accepterat din bokning. Ta reda på vad som
gäller genom att läsa resebyråns villkor noga eller ring och fråga.
Arkivhörnan
Badhusparken
förr
och nu
Piteås stadskärna har förändrats mycket
genom tiderna, och förändringen pågår fortfarande. Det svartvita fotot som är taget någon gång mellan 1951 – 1953 visar det gamla
varmbadhuset vid Strömsundet i parken.
Färgbilden är tagen 2008 på samma plats.
Foto: Rune Höglund
Foto: VIVECA CARLSSON
Pitekvarten NR 1 2015 | 19
Posttidning B
Avsändare:
Piteå kommun
Kommunledningskontoret
941 85 Piteå
Klarspråk kära vänner,
det är en himla bra grej.
Klarspråk står för ett tydligt, enkelt och mottagaranpassat språk. Men
varför är det så viktigt att skriva så att folk förstår? Det finns många svar
på den frågan. Här tänker jag ägna lite tid åt de fyra viktigaste.
För det första är det sedan år 2009 lag på att myndigheter i Sverige ska
skriva texter på klarspråk. Då kom nämligen Språklagen som innehåller
flera bestämmelser om det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. I Språklagen finns en paragraf
som är särskilt viktig. Det är paragraf elva, den paragraf som Sveriges
alla språkvårdare kallar för klarspråksparagrafen eftersom den slår fast
att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”.
För det andra främjar klarspråk demokrati och rättssäkerhet. Vi lever i
ett demokratiskt samhälle där alla ska kunna ta del av och tillgodogöra
sig samhällsinformation och där alla ska kunna förstå sina rättigheter
och skyldigheter. Om du skriver texter på klarspråk ökar chansen att
folk förstår vad det är du vill ha sagt, vad de har rätt att göra och vad
de måste göra.
För det tredje bidrar klarspråk till att öka förtroendet för dig som
avsändare. Säg till exempel att du får hem ett beslut och du inte förstår
vad texten säger, då förstår du kanske inte heller varför någon har fattat
just det här beslutet. Kanske skulle det göra dig irriterad och frustrerad,
men det skulle nog också får dig att fundera över varför avsändaren har
skrivit på ett sådant krångligt sätt. Är det något skumt på gång? Varför
vill avsändaren att du inte ska förstå? Är det för att hen vill att du av ren
uppgivenhet bara ska acceptera beslutet och inte ska orka engagera dig
i att överklaga? Skriver du vårdade, enkla och begripliga texter slipper du
sådan misstro eftersom mottagaren känner att du vill att hen ska förstå
vad det är som är på gång eller varför något har blivit som det blivit.
EMILIA BERGDAL
Utbildad språkkonsult i svenska
Så till sist – för det fjärde kan klarspråk hjälpa dig och din arbetsgivare
att spara tid. I början kan det hända att det kräver mer tid än det
sparar, men när du väl har kommit igång och hittat en arbetsmetod
som passar dig kan klarspråkandet bli väldigt tidseffektivt. På vilket sätt
undrar du kanske nu? Jo, om mottagaren förstår din text behöver hen
inte kontakta dig eller någon av dina arbetskamrater för att höra sig för
om vad texten egentligen säger. Det leder till att du och dina kollegor
kan lägga ner mindre tid på att besvara mejl eller telefonsamtal från
frågande mottagare och mer tid på era faktiska arbetsuppgifter. Och
kom ihåg, tid är pengar.
Lycka till alla klarspråkskämpar, jag hejar på er!