Verksamhetsplan - Norrtälje kommun
Verksamhetsplan 2016-2018 Tillsammans bygger vi framtidens kommun Norrtälje är en bra kommun att leva i, samtidigt som vi står inför stora framtidsutmaningar. Fler måste få möjlighet att jobba, skolresultaten förbättras och välfärden stärkas. Norrtälje är en naturlig del i en växande Stockholmsregion och kommunens attraktivitet ska fortsatt öka. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har bildat ett samverkansstyre för att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånaren alltid är i fokus, är grunden för vår politik. Norrtälje ska vara en öppen kommun i utveckling, lika människovänlig och tillväxtvänlig som miljövänlig. Vår prioriterade politiska inriktning sammanfattas i fem punkter: • En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro • Ett växande näringsliv • En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat • En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet • En kommun där det är lätt att vara klimatsmart För att uppnå en positiv utveckling krävs ett framtidsinriktat arbetssätt för kommunens sida. Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och demokratiska värden som allas lika värde. I ett hållbart samhälle lever män och kvinnor under likvärdiga villkor. Kommunen är en viktig aktör och pådrivare. Därför ska jämställdhetsperspektivet genomsyra alla verksamheter och beslut. Genom att utveckla Tiohundrasamarbetet med landstinget ser vi möjligheter att ha en god kvalité i omsorgen till lägre kostnad. Så möter vi utmaningen att ge våra äldre en god omsorg, samtidigt som vi kan satsa på barnen, skolan och hållbar tillväxt. Trots ett utmanande ekonomiskt läge bygger vår budget på en oförändrad skattesats. Det kommer att kräva samarbete och helhetssyn på det kommunala uppdraget. Det kommer även att kräva ett tydligt tillväxtfokus med fler i arbete och en positiv befolkningsutveckling. Genom denna budget tar vi ansvar för ekonomin och prioriterar långsiktig hållbarhet och hög kvalitet inom välfärden. Genom kloka investeringar, med fortsatt tydliga prioriteringar och väl valda avvägningar bygger vi framtidens kommun. Investeringar för ökad tillväxt och en ekonomi i balans lägger grunden för att vi ska kunna satsa på en förskola och en skola som ger alla barn en ärlig chans till en ljus framtid. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service är en ständigt pågående process. I det arbetet möter vi många utmaningar. Några är särskilt viktiga att lyfta. • Den demografiska utvecklingen får konsekvenser i hela riket, men Norrtälje kommun möter framtiden tidigare. Den höga andelen äldre ställer stora krav på god kostnadskontroll och systematiskt kvalitetsarbete för en god vård och omsorg. • En annan grupp som kräver mer uppmärksamhet är barnen. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att lära och utvecklas. Men vi behöver också på allvar möta behoven hos barn som far illa. Att satsa på våra barn är den säkraste framtidsinvesteringen. Därför ska vi inte enbart tillåta att de får kosta, vi ska även låta barnperspektivet genomsyra all planering. • Arbetet med VA-utbyggnad är nödvändig för miljö och tillväxt. Utmaningen ligger i att reda upp det underskott som finns från tidigare hantering. Detta kan inte VA-kollektivet bära helt på egen hand, vilket kommer att påverka kommunens budget. Målsättningen är att VA-kollektivet ska ha en ekonomi i balans 2021. Ulrika Falk (S) Kommunstyrelsens ordförande Kommunalråd Berit Jansson (C) Kommunalråd Ingrid Landin (Mp) Kommunalråd INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING ......................................................................................................................7 2. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2016-2018 .........................................9 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING .................................................................................10 3.1 Styrtal för god ekonomisk hushållning ...........................................................................10 3.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning ..............................................................10 3.3 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv ...........................................................................10 4. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN ............................................11 Norrtäljes ekonomi ....................................................................................................................... 12 Nämnder ....................................................................................................................................... 13 Finansiering och lån ...................................................................................................................... 13 Investeringar – avskrivningar ........................................................................................................ 14 Befolkningsutveckling ................................................................................................................... 17 Kommunkoncernen....................................................................................................................... 18 5. NÄMNDER .....................................................................................................................19 5.1 BARN- OCH SKOLNÄMND ...............................................................................................19 5.1.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 19 5.1.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 19 5.1.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 19 5.1.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 20 5.1.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 21 5.1.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 22 5.1.4.3 Ekonomi ............................................................................................................................ 24 5.1.4.3.1 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 26 5.1.4.3.2 Pengbelopp .................................................................................................................... 27 5.2 UTBILDNINGSNÄMND .....................................................................................................31 5.2.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 31 5.2.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 31 5.2.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 31 5.2.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 32 5.2.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 34 5.2.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 34 5.2.4.3Verksamhetsbeskrivning .................................................................................................... 35 5.2.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 36 5.2.4.4.1 Pengbelopp .................................................................................................................... 39 3 5.3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN ...................................................................................41 5.3.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 41 5.3.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 41 5.3.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 42 5.3.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 42 5.3.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 42 5.3.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 42 5.3.4.3 Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................... 44 5.4.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 45 5.4.4.4.1 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 46 5.4 SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSNÄMND .............................................................................47 5.4.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 47 5.4.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 48 5.4.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 48 5.4.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 49 5.4.4.1Verksamhetsmål ................................................................................................................ 49 5.4.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 53 5.4.4.4.2 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 56 5.4.4.4.3 Ersättning till utförare - pengabelopp och prestationsersättningar .............................. 59 5.5 SOCIALNÄMND................................................................................................................60 5.5.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 60 5.5.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 60 5.5.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 61 5.5.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 62 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 63 5.5.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 63 5.5.4.3Verksamhetsbeskrivning .................................................................................................... 64 5.5.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 66 5.6.4.4.1 Taxor och avgifter .......................................................................................................... 68 5.6 BYGG-OCH MILJÖNÄMND...............................................................................................70 5.6.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 70 5.6.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 70 5.6.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 70 5.6.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 71 5.6.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar ................................................................. 72 5.6.4.2 Verksamhetsmål............................................................................................................... 73 5.6.4.3 Verksamhetsbeskrivning ................................................................................................... 74 4 5.6.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 75 5.7 TEKNIK- OCH KLIMATNÄMNDEN ....................................................................................77 5.7.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 77 5.7.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 77 5.7.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 77 5.7.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 78 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 79 5.5.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 80 5.5.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 82 4.4.1.5 Taxor och avgifter ............................................................................................................. 84 5.8 KOMMUNSTYRELSEN ......................................................................................................85 5.8.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 85 5.8.2 Strategiska utvecklingsområden .......................................................................................... 85 5.8.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ......................................... 86 5.8.4 Verksamhetens förutsättningar ........................................................................................... 87 5.8.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar .................................................................. 88 5.8.4.2 Verksamhetsmål ............................................................................................................... 88 5.8.4.4 Ekonomi ............................................................................................................................ 94 5.8.4.5 Kommunens personal ....................................................................................................... 97 5.9 KOMMUNAL REVISION ...................................................................................................98 5.9.1 Nämndens uppdrag.............................................................................................................. 98 5.10 ÖVERFÖRMYNDAREN ...................................................................................................99 5.10.1 Nämndens uppdrag............................................................................................................ 99 5.10.2 Strategiska utvecklingsområden ........................................................................................ 99 5.10.3 Verksamhetens förutsättningar ......................................................................................... 99 5.10.4 Ekonomi ........................................................................................................................... 100 5.11 VAL- OCH FÖRTROENDEMANNANÄMND .................................................................. 102 5.11.1 Nämndens uppdrag.......................................................................................................... 102 5.11.2 Strategiska utvecklingsområden ...................................................................................... 102 5.11.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal ..................................... 102 5.11.4 Verksamhetens förutsättningar ....................................................................................... 102 5.11.4.1 Verksamhetsmål ........................................................................................................... 103 5.11.4.2 Ekonomi ........................................................................................................................ 103 6. NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB OCH KOMMUNALFÖRBUND ..................................... 104 6.1 NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB ..................................................................................... 104 6.1.1 Uppdrag.............................................................................................................................. 104 6.1.2 Uppdragsbeskrivning ......................................................................................................... 104 5 6.1.3 Ekonomi ............................................................................................................................. 104 6.2 KOMMUNALFÖRBUNDET ÄGARSAMVERKAN OCH KOMMUNALFÖRBUND ............... 107 6.2.1 Uppdrag.............................................................................................................................. 107 6.6.2. Ekonomi ............................................................................................................................ 107 7. INTERN KONTROLL 2016 ............................................................................................ 108 8. RÄKENSKAPER ............................................................................................................ 113 BILAGA Avgifter Kultur och fritid, 6 1. INLEDNING Norrtälje kommun ska arbeta mot ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånarna alltid är i fokus. Detta skapar förutsättningar för en offentlig service som är tillgänglig, håller en hög kvalitet och erbjuder medborgarna valfrihet och goda påverkansmöjligheter. Norrtälje kommun ska stimulera hållbar tillväxt som inte sker på bekostnad av framtida generationer. Alla invånare, oavsett bakgrund eller livssituation, ska ges förutsättningar att kunna leva ett gott liv. Prioriterad politisk inriktning: En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och medborgarnas synpunkter ska tas tillvara. Öppenhet, tolerans, delaktighet och jämställdhet är väsentliga verktyg för att bygga en öppen och sammanhållen kommun med framtidstro och en god folkhälsa. Ett växande näringsliv Fler jobb och växande företag i kommunen, liksom hög sysselsättning, låg arbetslöshet och minskat bidragsberoende kräver samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och den sociala ekonomin. En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat Kunskapsresultaten i skolan måste höjas och elevhälsan förbättras. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att utvecklas. Mötet mellan lärare och elev ska stärkas. En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet Den höga andelen äldre i kommunen behöver sammanhängande vårdkedjor som beaktar Norrtälje kommuns geografiska och demografiska förutsättningar. Tiohundrasamarbetet ska utvecklas. En kommun där det är lätt att vara klimatsmart Som medborgare ska det vara enkelt att vara klimatsmart och kommunens verksamheter ska klimatanpassas. Kommunövergripande uppdrag Under mandatperioden finns kommunövergripande uppdrag som Norrtälje kommun ska arbeta för: Förebyggande arbete mot främlingsfientlighet bland unga ska stärkas i samarbete med ideell sektor. Utveckla metoder för att involvera och inkludera fler i samtal kring kommunens utveckling. Utveckla metoder för att möjliggöra att barnperspektivet genomsyrar alla kommunens verksamheter. Utveckla metoder för systematiskt integrationsarbete. Verka för att höja kunskapsnivån bland anställda och förtroendevalda inom kommunen och koncernen inom jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt. Verka för att fler verksamheter hbtq-certifieras. Norrtälje kommun blir en aktiv part i SKL:s nätverk för förebyggande av korruption och mutor. 7 Den kommunala verksamheten ska präglas av demokratiska värden såsom jämlikhet och öppenhet. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service som håller hög kvalitet ska vara en ständigt pågående process. Viktiga förutsättningar för detta är: - Medarbetare som trivs på jobbet - Jämställdhet - Delaktighet Styrprocess Den samlade verksamhetsplanen är en del av kommunens styrprocess. Med samlad verksamhetsplan menas att nämnderna, utifrån planeringsdirektiven har lämnat in underlag till total verksamhetsplan för kommunen. Den samlade verksamhetsplanen omfattar all verksamhet, oavsett finansiering. Från och med denna planeringsperiod omfattar verksamhetsplanen även de kommunala bolagen. Verksamhetsplanen är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Planen innehåller Kommunfullmäktiges mål, nämndernas verksamhetsmål, mål och styrtal för god ekonomisk hushållning, kommunens strategiska satsningar, strategiska utvecklingsområden, budget, ersättningar till utförare samt avgifter och taxor. Styrprocessen är resultatorienterad. Det innebär att verksamheten styrs med mål som följs upp av resultatmått. De viktigaste resultatmåtten är styrtalen. De ska fånga information om de väsentligaste områdena i verksamheten. I styrprocessen arbetar vi med IT-stödet Rodret, som syftar till att förenkla arbetet med att ta fram beslutsunderlag. Ännu finns dock förbättringsområden i verktyget. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. 8 2. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2016-2018 ● God ekonomisk hushållning Norrtälje kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning definierat som en sammanvägd bedömning av: • särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning • finansiella mål för god ekonomisk hushållning ● En god kommunal service Den kommunala servicen i Norrtälje kommun ska vara god. Servicen bör utvecklas i dialog med medborgarna; genom medskapande och delaktighet. ● Ett växande näringsliv Norrtälje kommun ska skapa förutsättningar för fler växande företag. Arbetsmarknaden bör innehålla olika typer av arbete och näringar för att möjliggöra för fler med olika erfarenheter att kunna delta i arbetslivet. ● En kommun för alla Norrtälje kommun bejakar mångfald och strävar efter att minska klyftor i samhället. Alla geografiska delar är viktiga i Norrtälje kommuns utveckling. ● En hållbar befolkningsutveckling Norrtälje kommun behöver en hållbar befolkningsutveckling. En hållbar befolkningsutveckling innebär att vi måste satsa på våra unga. ● Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Utbildningsnivån ska höjas genom likvärdig skola med möjligheter till livslångt lärande och utveckling ● Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Norrtälje kommun ska underlätta för medborgarna att kunna göra aktiva klimatsmarta val. Kommunövergripande strategiska satsningar Under 2016 och framåt finns kommunövergripande strategiska satsningar. Det syftar till att konkretisera Norrtälje kommuns översiktsplan i verksamhetsplanen. De projekt som skapats inom ramen för de strategiska satsningarna ska stimulera samarbete och helhetssyn i den kommunala verksamheten för att uppnå större effekter för medborgarna. Norrtälje kommun är tryggt – Projekt ”Barn och ungas uppväxtvillkor” Norrtälje är lärande – Projekt ”Norrtälje lär mer” Norrtälje kommun är nära - Projekt ”Södra bergen” Norrtälje kommun växer – Projekt ”Bostadsförsörjningsstrategi” 9 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Norrtälje kommun bedömer God ekonomisk hushållning utifrån en sammanvägd bedömning av: särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning finansiella mål för god ekonomisk hushållning 3.1 Styrtal för god ekonomisk hushållning Styrtal och mål avseende god ekonomisk hushållning för verksamheten redovisas under respektive nämnd. Styrtalen är de resultatmått som nämnderna anser vara särskilt viktiga och som nämnderna vill styra sin verksamhet med. Styrtalen bör fånga stora kostnadsposter i verksamheten och ha en tydlig koppling mellan verksamhet och ekonomi. 3.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning ● Överskottet i kommunen ska över tiden uppgå till 1 % av verksamhetens nettokostnad. ● Kommunkoncernens överskott ska vara minst lika stort som kommunens respektive år. ● Enbart infrastruktur för samhällsbyggnad får lånefinansieras. 3.3 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsättningar får göras retroaktivt från och med 2010 års resultat och Norrtälje avsatte 30 mnkr i bokslutet år 2012. Hantering av resultatutjämningsreserven Avsättning - Avsättning till resultatutjämningsreserv bör göras när resultatet möjliggör detta. Nyttjande - Resultatutjämningsreserven får nyttjas för att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln så att kommunen kan planera för ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning, normalt ett resultat mellan 1 och 2 % av verksamhetens nettokostnad. Samverkansstyret (S,C,MP) förslår fullmäktige att använda delar av resultatutjämningsreserven för att täcka de underskott som uppkommit i kommunens VA verksamhet. Genom ett sådant förfaringssätt belastas inte skattekollektivet direkt för de underskott som uppstått och som genom VA lagstiftningens utformning inte på kort tid kan hanteras genom taxehöjningar för VA-kollektivet. För den aktuella planeringsperioden föreslås 15 mnkr ianspråktas ur resultatutjämningsreserven för år 2016. 10 4. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN Den ekonomiska utvecklingen - omvärlden Högt hushållssparande hämmar tillväxten Sammantaget är det små förändringar i den internationella bilden sedan vårens prognos. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år förutser SKL (makronytt 1/2015). Fortsatt bra skatteunderlagsutveckling Under 2015 år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med 2014. Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan år 2007. SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av år 2016. Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Flyktingmottagandet leder tillökade kostnader Befolkningsframskrivningens 158 000 fler invånare år 2018 jämfört med tidigare, innebär ökade kostnader för kommuner och landsting. Den största skillnaden finns bland unga och personer i yrkesför ålder, men även i gruppen 85+ är det en märkbar skillnad. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen, t.ex. inom skolans område, inte täcker de faktiska kostnaderna. Ändrad allmän pension ger ökade pensionskostnader i kommunsektorn Till följd av låga prisökningar förväntas pensionskostnaderna minska som andel av lönesumman åren 2015–2016 för att därefter skjuta fart. Bakomliggande orsaker till denna förväntade ökning är bland annat snabbare prisökningar till följd av att samhällsekonomin återgår till ett normalläge vad gäller räntor m.m. Ökningen beror också på ökade löner, dels till följd av karriärlönesatsningen på lärare, dels pga. att lönerna för högavlönade antas öka något snabbare än för genomsnittet för kommunanställda. Den ekonomiska utvecklingen – Norrtälje kommun Trots en glädjande befolkningstillväxt i kommunen visar den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att prognosticerade skatteintäkter blir lägre än tidigare prognos som redovisades i planeringsdirektiven. För åren 2016 till 2018 beräknas skatteintäkterna bli 11 mnkr lägre. Samtidigt visar befolkningsprognosen att den redan höga andelen äldre i kommunen fortsätter att öka. Det kommer i framtiden – och redan under innevarande planeringsperiod – att påverka kommunens budget på ett påtagligt sätt. Kommunens tidigare hantering av VA utbyggnaden påverkar även kommunens samlade ekonomi på ett negativt sätt genom att VA kollektivet - genom det lagutrymme som gäller för höjning av VA taxan - inte kan bära de underskott som har uppstått. De beräknar som hittills är färdigställda visar på ett underskott, beräknad skattefinansiering, på minst 40 mnkr under planeringsperioden. Andelen barn i behov av stöd ökar, vilket särskilt belastar Socialnämndens verksamhet. Sammantaget står Norrtälje kommun inför ett antal stora utmaningar. Till dem hör: 11 Tillväxt. En åldrande befolkning som ökar. Barn och unga i behov av stöd. Här följer Norrtälje kommun den nationella trenden att alltfler barn och unga behöver stöd. Skolan och behoven att förbättra resultaten. Investeringar i infrastruktur. Fastigheter och lokalkostnader. De samlade lokalkostnaderna måste sänkas. Migration Norrtäljes ekonomi Ekonomi Resultatbudgeten för åren 2016-2018 är i balans och resultatet uppgår till ca 30 mnkr per år under planeringsperioden. Verksamheterna tillförs ca 100 mnkr per år under planeringsperioden. Tabell 1, Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) för kommunen Summa nämnder Reserv för ny befolkningsprognos Kommunstyrelsens ofördelade anslag Summa nämnder inkl KS ofördelade anslag Centrala verksamhetskostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag mm Finansnetto Årets resultat Medel från resultatutjämningsreserv Årets resultat enligt balanskrav Årets resultat enligt balanskrav, % 2015 Budget -2 846,7 -29,5 -2 876,2 197,1 -2 679,1 -160,0 -2 839,1 2 833,0 21,0 14,9 0,0 14,9 2016 Budget -2 953,5 -8,9 -29,9 -2 992,3 205,0 -2 787,3 -150,0 -2 937,3 2 933,7 17,7 14,1 15,0 29,1 2017 Budget -3 070,2 -3,2 -32,0 -3 105,4 255,0 -2 850,4 -180,0 -3 030,4 3 046,7 12,7 29,0 0,0 29,0 2018 Plan -3 159,8 -16,2 -36,9 -3 212,9 280,0 -2 932,9 -200,0 -3 132,9 3 160,7 3,7 31,5 0,0 31,5 0,5 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % I resultatbudgeten ingår bl.a. följande parametrar; Oförändrad skattesats, Skatteprognos per 2015-08-14, Fastighetsavgiften beräknas öka med 5 mnkr per år, Effekter av investeringar t.ex. hamnen, VA och Brandstation, Generell prisuppräkning för nämnderna med i genomsnitt 2,3 %, ca 260 mnkr över planperioden, Volymjustering, berörda nämnder, enligt befolkningsprognos, ca 170 mnkr över planperioden, Satsning på barn och unga, TINK, hamnen, Destinerade kostnadsneddragningar på 150 mnkr över perioden, Årlig upplösning av pensionsavsättning för att begränsa effekt av ”pensionspuckeln”, Årlig utdelning på 5 mnkr från kommunens bolag, Ianspråktagande av resultatutjämningsreserv år 2016 på 15 mnkr, Upplösning av resterande del av underhållsfond om 8 mnkr år 2016 Budgetering av exploateringsintäkter 17 mnkr år 2017 och ytterligare 17 mnkr år 2018. 12 Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Tabell 2. Procentuell utveckling av verksamhetens nettokostnad samt skatter och bidrag Verksamhetens nettokostnad Skatter, utjämning, bidrag, fastighetsavgifter 2015 Budget 6,3% 5,6% 2016 Budget 3,5% 3,6% 2017 Budget 3,2% 3,9% 2018 Plan 3,4% 3,7% För att ha en positiv utveckling av kommunens ekonomi ska skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgift öka mer än verksamhetens nettokostnad. År 2018 är skillnaden mellan verksamhetens nettokostnad och intäkter av skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgifter 0,3 %. För att möta det, krävs en återhållsamhet i verksamheten, en god styrning och ledning samt tydliga prioriteringar. Nämnder Tabell 3 Summa nämnder (mnkr) Kommunstyrelse Överförmyndare Val- och förtroendemannanämnd Revision Teknik- och klimatnämnd Bygg- och miljönämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Sjukvårds- och omsorgsnämnd Summa nämnder Förändring i tkr Förändring i % 2015 Budget -183,3 -5,2 -0,6 -104,0 -15,0 -119,6 -173,4 -970,0 -254,4 -1 021,3 -2 846,7 2016 Budget -183,3 -6,7 -0,4 -1,5 -118,2 -15,8 -121,8 -198,7 -994,4 -256,3 -1 056,4 -2 953,5 2017 Budget -205,8 -6,9 -0,4 -1,6 -117,7 -16,3 -125,0 -207,8 -1 016,8 -271,5 -1 100,4 -3 070,2 2018 Plan -206,3 -6,9 -1,4 -1,6 -117,1 -16,2 -125,4 -212,5 -1 041,5 -289,9 -1 141,0 -3 159,8 - 106,8 3,8 % - 116,7 3,9 % - 89,6 2,9 % Nämndernas tillförs ca 300 mnkr över planperioden. Under respektive nämndsavsnitt beskrivs närmare föreslagna förändringar under planperioden. Finansiering och lån Kommunens upplåning beräknas uppgå till 3 150 mnkr vid planperiodens slut varav ca 2 000 mnkr beräknas vidareutlånas till de kommunala bolagen och ca 900 mnkr vara kommunens egna lån. Därutöver har kommunen en skuld till Norrvatten om ca 250 mnkr. Skulden till Norrvatten avser anslutningsavgift till Norrvattens vattenförsörjning. Behovet av nyupplåning beräknas till 1 100 mnkr under perioden 2016-2018. Nyupplåning får endast göras för infrastruktur för samhällsbyggnad. En enskilt stor bidragande orsak till nyupplåningen är investeringar i projektet Norrtälje Hamn. Under planperioden sker stora investeringar i Hamnen, men marginella inkomster från exploatörer och från markförsäljning inkommer. Norrtälje kommun ”agerar bank” under en period av utbyggnad av infrastruktur i hamnen. Inkomsterna kommer senare i utbyggnadsprocessen. 13 Norrtälje kommuns internbank lånar både för egen räkning och för dotterbolagens räkning. Internbanken beräknas som mest förvalta en skuldportfölj motsvarande 3,5 mdr kronor. Under 2017 beräknas investeringsvolymen vara hög både i kommunen och i de kommunala bolagen, och då i synnerhet i Roslagsbostäder. Internbankens räntepåslag till dotterbolagen uppgår till 1,3 procentenheter med undantag för Roslagsbostäder som har 1,1 procentenhet. På nyproduktion ska Roslagsbostäder betala 0,8 procentenheter i räntepåslag. Norrtälje kommun har ställt borgen för Norrtälje Kommunhus AB:s externa lån och tar ut en borgensavgift för detta. Borgensavgiften föreslås höjas från 0,3 procentenheter till 1,0 %. Norrtäljes hamnprojekt kommer att under en lång tid framöver binda kapital, då investeringsutgifterna kommer i tidigt skede och de huvudsakliga inkomsterna i sent skede. Räntan på utestående medel i projektet kommer att belasta projektet. Norrtälje kommun planerar att ta utdelning från NKAB-koncernen på 5 mnkr årligen under planeringsperioden. Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 1 800 2 150 2 930 2 920 257 250 240 240 Summa lån i kommunen NKAB externa lån 2 057 390 2 400 390 3 170 390 3 160 390 Summa internbankens lånevolym Utlåning till dotterbolag 2 447 1 600 2 790 1 700 3 560 1 960 3 550 2 010 200 450 970 910 Tabell 4. Internbankens verksamhet Lån från affärsbanker, Kommuninvest, NIB, obligation Lån från Norrvatten Nettoupplåning kommunen, exkl Norrvatten Soliditet och skuldsättningsgrad Det ökade upplåningsbehovet, samt det faktum att skulden till Norrvatten redovisas som ett lån, innebär en större balansräkning än tidigare. Soliditeten minskar därför från 32 % i årsbokslutet för 2014 till 26 %. Det i sin tur innebär att skuldsättningsgraden ökar till 74 %. Investeringar – avskrivningar Samtliga investeringar beslutas om i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige enligt regelverk för kommunstyrelsens investeringar. Kommunstyrelsen kan besluta om investeringar upp till en investeringsram på 150 mnkr per år. Investeringsvolymen kommande år förväntas fortsatt vara hög. Investeringarna består till stor del av VA och Hamnprojektet. Den sammanlagda investeringsvolymen år 2016-2018 beräknas uppgå till 2 134 mnkr varav vatten och avlopp, 782 mnkr och Norrtälje hamn 400 mnkr. Tabell 5, Investeringsutgifter/intäkter totalt tkr Totala investeringsutgifter Totala investeringsutgifter 2016 2017 2018 683 308 902 325 548 050 Exploateringsintäkter och anläggningsavgifter 248 000 173 000 374 000 Nettoutgift 435 308 729 325 174 050 14 Investeringar kan betraktas ur flera perspektiv; en direkt följd av bostadsutbyggnad och finansierat av exploateringsintäkter, investeringar som görs för att upprätthålla och uppgradera befintlig samhällsstruktur samt ett resultat av befolkningsökning (ny kapacitet). I nedanstående tabell ”Investeringar och finansiering” redovisas investeringsutrymmet enligt dessa kategorier. Tabell 6, Investeringar per verksamhet och finansiering, tkr 2016 2017 2018 117 758 152 725 86 500 Gatukostnadersättning (exploatering) 96 300 123 700 72 500 Skattefinansiering Gator 21 458 29 025 14 000 Ny kapacitet 7 458 15 025 0 Standardförändring/Återinv. 14 000 14 000 14 000 242 500 345 600 194 300 19 000 101 000 124 000 Finansieras inom VA-kollektivet över tid (taxa) 223 500 244 600 70 300 Investering Norrtälje hamn 150 000 150 000 100 000 Exploateringsintäkt hamn 15 000 20 000 60000 Totalt Fastighet 92 950 5 000 167 900 114 150 Extern finansiering hyresgäst Skattefinansierad 87 950 167 900 114 150 varav ny kapacitet 9 000 89 000 41 750 varav effektivisering 6 550 6 500 0 varav återinvestering 72 400 72 400 72 400 15 000 15 000 15 000 Återinv. Motsvarande avskrivningar 6 900 6 900 6 900 Ny funktionalitet 8 100 8 100 8 100 Övriga Nämnder/avdelningar 20 100 20 100 20 100 Taxekollektiv Renhållning 45 000 51 000 18 000 Total investering per verksamhet Total investering Gata/park Total investering VA Nya Anläggningsavgifter IT investeringar, verksamhetutveckling Investeringar som finansieras via taxor motsvarar en bruttoinvestering under perioden på 896 mnkr. Gator och parker som finansieras av exploateringsintäkter motsvarar 293 mnkr. Återinvesteringar som finansieras inom befintlig budget alt. befolkningsprognos motsvarar 340 mnkr. Ny kapacitet som finansieras via anslag drift av nyinvesteringar motsvarar 187 mnkr. Utanför detta ligger Norrtälje hamnprojekt med investeringar motsvarande 400 mnkr under perioden. Exploateringsintäkter motsvarande 550 mnkr förväntas under perioden. Det begränsade investeringsutrymmet kommer att kräva tydliga prioriteringar för KS och KF och beredas i särskild ordning. 15 Tabell 7, Nämnd/Avdelning Tkr BoM BSN KoF KS inventarier SN SON UN TKN Underhållsinvesteringar 2016 400 5 000 1 000 400 200 100 1 000 12 000 2017 400 5 000 1 000 400 200 100 1 000 12 000 2018 400 5 000 1 000 400 200 100 1 000 12 000 Investeringar övriga nämnder motsvarar 20 100 tkr per år. Tabell 8, Avskrivning och ränta Totala Avskrivningar VA ränta Norrvatten Total Internränta 2016 150 000 8 700 100 000 2017 180 000 8 700 120 000 2018 200 000 8 700 130 000 Totala kapitalkostnader för nämnderna samt ränta på nyttjanderätt av Norrvatten anslutningen. Skattesatsen Norrtälje har en kommunalskatt år 2015 på 19,72 %. En sänkning på 20 öre gjordes inför år 2014 vilket placerar Norrtälje på plats 11 i länet. Det är 10 kommuner i länet som har högre kommunalskatt än Norrtälje och 15 som har lägre. Ingen förändring av skattesatsen är beräknad i verksamhetsplan 2016-2018. Diagram 1, Kommunala skattesatser i länet 2015 16 Befolkningsutveckling Tabell 9, befolkningsprognos, åldersgrupp 0 år 1-5 år 6-12 år 13-15 år 16-18 år 19-24 år 25-64 år 65-79 år 80 och äldre Summa Ökning 2018 mellan 2013-2018 664 161 3150 382 4248 268 1831 187 1887 -41 3868 -546 29912 2775 12 376 1406 2013 2014 2015 2016 2017 503 2768 3980 1644 1928 4414 27137 10 970 572 2828 3963 1717 1780 4368 27384 11 391 585 2847 4039 1798 1715 4319 27890 11 731 610 2913 4103 1826 1711 4138 28461 11 934 639 3019 4178 1834 1800 4016 29222 12 157 3501 3565 3584 3647 3754 3870 369 56 845 57 568 58 508 59 344 60 619 61 806 4961 Källa: Norrtälje kommuns befolkningsprognos Prognosen redovisar en ökning av befolkningen mellan 2013 till 2018 med nästan 5000 personer. Andelen äldre 65 år och äldre ökar under perioden och beräknas att uppgå till 26,3 % av befolkningen år 2018. Avgifter och taxor I verksamhetsplanen ingår avgifter och taxor. En stor del av kommunens avgifter och taxor är antagna av kommunfullmäktige och redovisas i verksamhetsplanen som en information. Övriga avgifter och taxor beslutas om i samband med beslut om verksamhetsplan för 20162018. Intern kontroll I samband med beslut om verksamhetsplan 2016-2018 antas nämndsgemensamma internkontrollområden. I verksamhetsplanen redovisas även nämndernas interkontrollplaner. Den enskilda nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler och uppföljning av lokalbanken Kommunfullmäktige föreslås ge Kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler som bidrar till kostnadsmedvetenhet i verksamheten, långsiktighet och ett effektivt lokalutnyttjande. Hyran ska vara transparent för verksamheten och effektiviseringar ska löna sig. Inriktning av regelverket bör vara att upprätta internhyresavtal med uppsägningsbarhet och normala avtalsvillkor. Med anledning av investeringar i verksamhetsfastighet kan avtalstiden förlängas för den aktuella verksamhetsfastigheten till 5-15 år beroende på investeringens storlek. Kommunstyrelsen uppdras att utreda konsekvenser av att införa en förändring i hyressättningen för grundskolor om den totala internhyran för skolfastigheter fördelas över respektive grundskolas kapacitet i antal elever. Som ett led i teknik- och klimatnämndens ansvar att minska de totala lokalkostnaderna i kommunen, föreslås teknik- och klimatnämnden få i uppdrag att löpande följa upp kostnader för lokalbanken. 17 Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Norrtälje kommun, koncernen Norrtälje Kommunhus samt koncernen Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg. I kommunkoncernen är Norrtälje kommun moder med egna verksamheter, som är organiserade i styrelse och nämnder. Moderbolag i koncernen Norrtälje Kommunhus är Norrtälje Kommunhus AB, som äger samtliga aktier i dotterbolagen. Verksamheter i koncernen Norrtälje Kommunhus bedrivs i Norrtälje Energi AB med dotterbolag, Roslagsbostäder AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje Sportcentrum AB. Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg, där Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting är medlemmar till 50 % vardera, äger vårdbolaget TioHundra AB. De av kommunen ägda bolagen representeras i det finansiella målet om kommunkoncernen. Bolagens verksamhet regleras av kommunfullmäktige genom särskilt beslutade ägardirektiv. Norrtälje kommun Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg Norrtälje kommunhus AB Norrtälje Energi AB Roslags-bostäder AB Campus Roslagen AB Norrtälje Sportcentrum AB TioHundra AB Norrtälje kommuns nämnder Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Sjukvårds- och omsorgsnämnd Socialnämnden Bygg- och miljönämdnen Kommunstyrelsen Val- och förtroendem annanämnd Teknik- och Klimatnämnd 18 5. NÄMNDER 5.1 BARN- OCH SKOLNÄMND 5.1.1 Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag är att leda och samordna verksamheter inom, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, kommunala kulturskolan samt annan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem, samt annan pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola, öppen fritidsverksamhet, samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds och andra särskilda utbildningsformer enligt skollagen som bedrivs i stället för grundskola eller grundsärskola. Barn- och skolnämnden ska verka för att alla barn och elever i Norrtälje kommun ges en likvärdig utbildning efter barnens och elevernas förutsättningar och behov, och att alla skolhuvudmän ges transparenta och konkurrensneutrala förutsättningar att bedriva utbildning. Barn- och skolnämnden ansvarar även för bidragsgivning, tillsyn och uppföljning av skol- och barnomsorg i alternativa driftsformer. 5.1.2 Strategiska utvecklingsområden Skola och förskola står inför stora utmaningar de kommande åren. Från och med 1 juli 2015 gäller skollagens krav på behörighet fullt ut, vilket innebär krav på att lärare ska vara ämnesbehöriga och att betyg endast får sättas av legitimerad lärare. Detta ställer stora krav på skolorganisationen så att lärarresurserna kan användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En effektiv skolorganisation är också nödvändig för att kunna bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet där resurserna i högre utsträckning används för undervisning och satsningar som gynnar barnens och elevernas lärande och måluppfyllelse. Detta gäller såväl förskola, skola och fritidshem. Norrtälje är den till ytan största kommunen i Stockholms län och har ett mycket stort antal skolor och förskolor. Många av Norrtäljes skolenheter kan idag inte bära sina egna kostnader, bland annat på grund av att de har för få barn/elever. Nuvarande skolorganisation måste förändras, dels för att nå en budget i balans, dels för att kommunen ska kunna göra nödvändiga satsningar i enlighet med skollagens krav. 5.1.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Genom en effektivare resursanvändning ska ekonomiskt utrymme skapas för att utveckla kvaliteten i skola och förskola. Styrtal Plan 2016 BSN Kostnad per betygpoäng i årskurs 9 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 406 406 390 380 370 Nedan redovisas utvecklingen över tid för styrtalet kostnad per betygspoäng, (Årskurs 9) i Norrtäljes kommunala skolor. Måttet illustrerar hur effektiv skolan varit när det gäller att använda sina resurser till kunskapsuppdraget. Norrtälje har under en lång rad år tillförts ökade resurser till grundskolan utan att kunskapsresultaten i motsvarande grad förbättrats. 19 Källa: Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). Kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnad. 5.1.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskoleåldern kommer att öka under den kommande 10-årsperioden. Antalet barn i skolåldern kommer också att öka. I nuläget ökar befolkningen och efterfrågan på förskola/skola främst i Norrtälje stad med omgivning. Den framtida befolkningsökningen beräknas bli stor och beror på det planerade bostadsbyggandet med flera stora projekt. De stora barnkullarna från slutet av 80–talet och början på 90-talet kommer in i en barnafödande ålder vilket också påverkar prognosen. Personalstatistiken visar att många medarbetare går i pension de närmaste åren och kommunen kommer att behöva rekrytera nya medarbetare. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger är alla bristyrken och kommunen behöver en plan för hur framtidens personalförsörjning ska säkras. Förskola Kostnaden per barn i kommunens förskolor enligt Skolverkets senaste statistik var 114 600 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 129 700 kronor. Kommunen ger förskolan i Norrtälje något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Norrtälje följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Vi ser stora skillnader vad gäller enheternas förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. För att utveckla verksamheten behöver framför allt andelen utbildade förskollärare öka. Grundskola Kostnaden per elev i kommunens egna grundskolor, enligt Skolverkets senaste statistik var 99 300 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 91 900 kronor. Fördelningen av kostnaden på olika kostnadsslag visar att kostnaden för främst undervisning, men även elevhälsan låg över genomsnittet. 20 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 Norrtälje Riket Källa: SIRIS, avser bokslut 2013 Med andra ord har Norrtäljes grundskolor goda ekonomiska förutsättningar för att utföra sitt uppdrag, men nuvarande skolstruktur är ineffektiv och möjliggör inte de satsningar som behöver göras för att förbättra resultaten. Skolstrukturen skapar en skola som inte är likvärdig för eleverna. Skillnaden mellan skolor är stora, både vad gäller förutsättningar såsom lärartäthet och klasstorlekar och vad gäller kunskapsresultat. Fritidshem Kostnaden per barn i kommunens fritidshem, enligt Skolverkets senaste statistik var 30 000 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 34 000 kronor. Kommunen ger fritidshemmen något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Kommunen följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Även här ser vi stora skillnader mellan enheterna. Fritidshemmens organisation är intimt kopplad till skolstrukturen i Norrtälje. Läroplanen för grundskolan omfattar även fritidshemmen. Det ställer krav på fritidshemmens pedagogiska innehåll. Tydliga mål för verksamheten behöver utfornmas och som följs upp och utvärderas. Andelen fritidspedagoger i Norrtälje är mycket lägre än genomsnittet. Det har varit svårt för enheterna att erbjuda attraktiva tjänster till personal med rätt kompetens. 5.1.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Effektmålen för hela den strategiska satsningen Norrtälje är lärande har formulerats i fyra punkter i Planeringsdirektivet: höja utbildningsnivån förbättra utbildningssystemets rykte genom samverkan möjliggöra upptäckt och tidig insats för de (elever) som behöver stöd skapa en sammanhållen kommun som utvecklas Barn- och skolnämndens verksamheter deltar i samverkan inom samtliga strategiska områden och mest konkret de delar som rör barns och ungas uppväxtvillkor och Norrtälje lär mer. Nämnden bidrag till dessa projekt ryms inom ordinarie ram. Aktivitet Startdatum Slutdatum Nämndövergripande projekt, opinionsbildning 2016-01-01 2017-12-31 21 Personal och föräldrar ges årligen möjlighet att bedöma kvaliteten i förskola och fritidshem. I grundskolan bedömer lärare, elever och föräldrar kvaliteten. Skillnaden mellan hur olika grupper uppfattar verksamheten är delvis mycket stor. Kommunen eftersträvar en större samstämmighet i bedömningen av verksamheterna. Det är även ett mått på hur framgångsrikt arbetet med ”Norrtälje lär mer” har varit. 5.1.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktigesmål: Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål: Utbudet ska i ökad utsträckning svara mot efterfrågan och behov, samt utformas med hänsyn till en långsiktigt hållbar ekonomi. Aktivitet Startdatum Slutdatum Ta fram principer för modellskola och modellförskola 2016-01-01 2016-12-31 Utfasning av vårdnadsbidrag Utfasning av pedagogisk omsorg i kommunal regi Utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda läxhjälp i kommunen. Utreda utbudet i Kulturskolan 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 Förskolan och skolan ska ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva verksamhet i linje med styrdokumenten. Resultatmått Plan 2016 BSN Förskola - Andel med förskollärarexamen BSN Fritidshem - Andel med fritidspedagogexamen BSN Grundskola - Lärare med legitimation och behörighet i ämnet/ämnena BSN Grundskola - Lärare med specialpedagogisk examen Aktivitet Ta fram en strategi för långsiktig personalförsörjning Utreda kostnaderna för en ökad lärartäthet i årkurs 1-3 Utreda möjligheten att upphandla fritidslärarutbildning för personal i fritidshem. Utreda möjligheten att förtäta de digitala enheterna i årskurs 1-6. Skolbibliotek, teckna avtal med folkbiblioteket Värde 2014 36% 26% 63% Mål 2015 36,00% 26% 90% Mål 2016 40% 30% 90% Mål 2017 45% 35% 90% Mål 2018 50% 40% 90% 2,30% 2,30% 3,00% 4,00% 5,00% Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2016-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2017-12-31 2016-01-01 2017-12-31 22 Kvaliteten i förskolan och skolans verksamheter ska utvecklas och kunskapsresultaten höjas. Resultatmått Plan 2016 BSN Pedagogiskt index i förskolan BSN Läsgarant årskurs 1 BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen årskurs 9 BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 BSN Andel som når gymnasiebehörighet Aktivitet Implementera strategi för systematiskt kvalitetsarbete Implementera strategi för elevhälsoarbete Värde 2014 0 93,4% 79,50% Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 95,0% 78% 96% 80% 97% 85% 98% 90% 77,20% 77% 80% 85% 90% 212 85,10% 215 85% 225 90% 230 97% 235 95% Startdatum 2016-01-01 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2017-12-31 Verksamhetsbeskrivning Norrtälje kommun är huvudman för kommunens utförare. Som huvudman ska kommunen följa upp verksamheten och fatta beslut hur den kommunala verksamheten ska organiseras och hur resurserna ska fördelas inom respektive verksamhet. Resurserna ska fördelas på ett sätt som skapar en likvärdig förskola/skola för alla, men också så att det enskilda barnets/elevens behov och förutsättningar tillgodoses. Kommunen fattar beslut om att godkänna utförare som vill starta fristående förskola och har även ett tillsynsansvar för fristående förskolor som beviljats godkännande. Motsvarande tillsyn när det gäller kommunens förskolor, skolor och fritidshem utövas av Skolinspektionen. Norrtälje kommun har under våren 2015 blivit föremål för Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Norrtäljes verksamheter omfattar 32 förskolor och 28 grundskolor i kommunal regi. Till de flesta grundskolorna finns även fritidshem. Andelen barn inskrivna i fristående verksamhet är följande; förskola 41 procent, fritidshem 21 procent och grundskola 21 procent. Från hösten 2015 kommer elevhälsoarbetet och studie- och yrkesvägledningen organiseras i geografiskt uppdelade team i syfte att säkerställa alla elevers tillgång till de expertkompetenser som behövs för att uppfylla Skollagens krav och elevernas behov. För att säkerställa att alla elever får tillgång till skolbibliotek kommer grundskolan ingå ett samarbetsavtal med folkbiblioteket i Norrtälje. 23 5.1.4.3 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav Kapitaltjänstkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Bokslut 2014 111 996 -1 037 520 -5 709 -925 524 Budget 2015 91 695 -1 061 695 -6 227 -970 000 Budget 2016 76 893 -1 070 893 -4 966 -994 000 -24 000 2,5% Budget 2017 77 769 -1 094 569 -5 085 -1 016 800 -22 799 2,3% Plan 2018 80 161 -1 121 661 -3 593 -1 041 500 -24 700 2,4% En kostnadsneddragning om 25,2 mnkr är inarbetad i nämndens budgetram för året 2017. I planeringsdirektivet finns krav på ytterligare kostnadsminskningar för år 2018 med ytterligare 30,4 mnkr. Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Volymförändring Pris- och löneökning Neddragning av kostnader Summa, tkr Budget 2016 -4 700 -19 700 0 -24 400 Budget 2017 -16 000 -31 599 25 200 -22 399 Plan 2018 -21 000 -34 100 30 400 -24 700 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Följande alternativa konsekvensbeskrivningar har tagits fram för år 2017; Åtgärder för kostnadsneddragningar 2017 - enligt alternativ 1 Minskade personalkostnader 11, 8 mnkr Lokalkostnader 14,1 mnkr Åtgärder för kostnadsneddragningar 2017 - enl. alternativ 2 Reducerat antal elevdatorer åk 7-9 Minskad lärartäthet Reducerad elevhälsa Övriga verksamhetsneddragningar Summa kostnadsneddragningar 6,2 mnkr 12,6 mnkr 2 mnkr 4,4 mnkr 25,2 mnkr Alternativ 1 innebär att kapacitetsutnyttjandet ökar genom sammanslagning av skolor eller samutnyttjande av skollokaler och annan verksamhet. Minskningen av personal hänför sig i första hand till icke undervisande personal, även om en mer ändamålsenlig skolorganisation även möjliggör effektivare gruppstorlekar för lärare. Alternativ 2 innebär en neddragning med ca 25 lärartjänster och att alla skolor solidariskt får bära hela kostnadsneddragningen. De senaste åren har kommunens förskolor och grundskolor redovisat underskott. Fastställd prognos i delår 1 för 2015 visar att de kommunala enheterna förväntas redovisa ett underskott på 3 mnkr. Redovisat resultat per april indikerar ett ännu högre underskott. Det kan konstateras att verksamheterna utifrån ovanstående kommer att påverkas väsentligt. För kostnadsneddragning om 30,4 mnkr år 2018 kommer nämnden att ta fram en plan. 24 Driftbudget per verksamhet, tkr Nämnd Intäkter Kostnader Netto Kulturverksamhet Intäkter Kostnader Netto Musikskola Intäkter Kostnader Netto Öppen förskola Intäkter Kostnader Netto Pedagogisk omsorg Intäkter Kostnader Netto Förskola Intäkter Kostnader Netto Fritids Intäkter Kostnader Netto Förskoleklass Intäkter Kostnader Netto Grundskola Intäkter Kostnader Netto Särskola Intäkter Kostnader Netto Sysselsättningsåtgärder Intäkter Kostnader Netto Gemensamma verksmhtr Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader Effektiviseringskrav Netto Bokslut 2014 467 -1 400 -933 Budget 2015 67 -1 400 -1 333 0 0 -158 -158 0 1 616 -16 575 -14 959 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 -1 376 -1 376 -1 423 -1 423 -1 478 -1 478 -162 -162 -167 -167 -173 -173 1 495 -16 672 -15 177 1 495 -17 225 -15 730 1 495 -17 807 -16 312 0 -1 261 -1 261 0 -1 302 -1 302 0 -1 345 -1 345 2 161 -10 694 -8 533 1 303 -11 354 -10 050 1 344 -12 198 -10 855 40 633 -341 405 -300 772 41 867 -361 162 -319 295 43 311 -385 101 -341 790 21 829 -77 360 -55 531 22 248 -81 763 -59 514 22 733 -86 696 -63 964 730 -45 513 -44 783 730 -45 513 -44 783 757 -47 203 -46 446 6 977 -538 100 -531 123 6 959 -535 338 -528 379 7 248 -559 463 -552 215 272 -24 739 -24 467 276 -25 260 -24 984 285 -26 066 -25 781 1 667 -1 667 0 1 723 -1 723 0 1 784 -1 784 0 22 933 -45 292 -22 359 45 102 -336 875 -291 773 0 22 255 -72 203 -49 948 0 1 218 -51 478 -50 261 0 14 494 -530 808 -516 313 0 2 095 -26 177 -24 083 0 1 615 -1 615 0 0 1 103 -11 669 -10 566 1 129 -12 345 -11 216 1 167 -12 339 -11 172 1 205 -12 746 -11 541 111 996 -1 037 520 91 695 -1 061 695 76 893 -1 071 293 77 769 -1 094 569 -925 524 -970 000 -994 400 -1 016 800 80 161 -1 152 061 30 400 -1 041 500 0 -150 -150 2 501 -16 736 -14 235 0 -1 061 -1 061 1 846 -9 563 -7 717 39 925 -309 531 -269 606 22 605 -66 086 -43 481 1 563 -41 214 -39 651 17 962 -521 894 -503 932 210 -21 100 -20 890 1 984 -3 493 -1 509 0 -1 231 -1 231 0 2 130 -11 506 -9 376 25 Volymer/antal Antal barn och elever/verksamhet Antal barn i pedagogisk verksamhet Antal barn i förskola Antal barn i fritids Antal barn i förskoleklass Antal barn i grundskola Antal barn i särskola Summa Bokslut 2014 87 2 469 2 441 525 5168 45 10735 Budget 2015 115 2 515 2 423 615 5107 55 10830 Budget 2016 114 2 508 2 472 619 5 265 55 11033 Budget 2017 117 2 586 2 531 608 5 359 55 11255 Plan 2018 122 2 682 2 597 611 5 432 55 11498 5.1.4.3.1 Taxor och avgifter Förskola och pedagogik omsorg 1-5 år Barn 1 Barn 2 Barn 3 Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Högsta avgift 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim 3% 1 313 kr 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim timmarna räknas inte 2% 875 kr 1% 438 kr Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Högsta avgift Barn 1 påverkar inte avg 2% 875 kr Barn 2 påverkar inte avg 1% 438 kr Barn 3 påverkar inte avg 1% 438 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är 42 890 kr i 2015 och kommer att höjas till 43 760 kr from 01 jan 2016. Den i genomsnittlig maxavgiften höjs med 17 kr Avgift för musikskola Avgift för musikskola Instrumental undervisning och sång 2 016 650 kr /termin Instrumenthyra Endast ensemblespel (ingår i avgiften för instrumentalelever) Fördjupning (40 min lektion) Körlek Teater Musikal Musikverkstad Dansrytmik Körsång vuxen 200 kr /termin 325 kr /termin 1300 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 650 kr/termin 325 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 26 5.1.4.3.2 Pengbelopp Förändringar i resursfördelning efter genomförd översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell Under vintern 2014/15 har en översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell genomförts. Efter genomförd översyn föreslås vissa förändringar i resursfördelningsmodellen som bland annat påverkar barn- och elevpengen. Följande förändringar har gjorts vid beräkning av pengbeloppen: ”Bruttopeng” är huvudregel. Det innebär att kommunen tar in barnomsorgsavgiften från vårdnadshavare med barn i fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Endast ett fåtal fristående utövare tar in avgift från vårdnadshavare. Det innebär dock att kommunen varit tvungen att räkna fram två olika pengbelopp, bruttopeng och nettopeng. Från och med 2016 föreslås att endast bruttopeng tillämpas. Det innebär att alla verksamheter får likvärdiga förutsättningar vad gäller administrativ hantering av barnomsorgsavgifterna samt samma pengbelopp. Riktad användning av statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet Kommunen ansöker årligen om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet. Statsbidraget infördes i samband med maxtaxereformen och får användas till att öka antalet anställda i verksamheterna eller för åtgärder som höjer kompetensen hos förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som arbetar i verksamheterna. Hittills har bidraget betalats ut som en schablon i grundbeloppet. Barn- och utbildningskontoret föreslår att bidraget från och med 2016 används till riktade kompetenshöjande åtgärder. Det innebär att grundbeloppet till förskola och fritidshemsverksamheten reduceras med ca 620 kronor per barn och år. I stället budgeteras bidraget (ca 2,3 mnkr per år) centralt för att möjliggöra kompetensutvecklingsinsatser inom verksamheterna. Socioekonomisk resursfördelning i förskola Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskolan. Det innebär att ca 5 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning i förskoleverksamheten. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk resursfördelning i förskoleklass Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskoleklass. Det innebär att ca 1,2 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk fördelning i grundskolan I grundskoleverksamheten har viss socioekonomisk fördelning skett de senaste åren genom det s.k. ”Salsa-bidraget”. Från 2016 föreslås en viss förstärkning och omfördelning av den sammanlagda resursen. Dels omfördelas ca 6,3 mnkr från förskoleklass till grundskola. Skälet till detta är att grundbeloppet till förskoleklass varit omotiverat högt. I översynen har en mer grundläggande beräkning gjorts utifrån verksamhetens omfattning och behov vilket resulterat i en sänkning av grundbeloppet. Därmed har resurser skapats för att förstärka den socioekonomiska resursen i grundskolan. 27 Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund, där fördelning sker genom en generell modell vad gäller föräldrars utbildningsbakgrund, och en mer individuellt riktad modell vad gäller elever med utländsk bakgrund som har behov av studiehandledning. Omfördelning av resurser för socioekonomisk fördelning Kostnader och intäkter per verksamhet har beräknats utifrån, Översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell. Tabell 9: Finansiering och fördelning av resurser till socioekonomisk fördelning i förskolan Socioekonomisk fördelning i förskolan, belopp tkr Omfördelning grundbelopp i förskola (eller annan 5 000 omfördelning) Summa tillförda medel 5 000 Fördelning enligt föräldrars utbildningsbakgrund -3 700 Fördelning enligt elever med utländsk bakgrund -1 300 Summa socioekonomisk fördelning -5 000 Tabell 10: Finansiering och fördelning av resurser till socioekonomisk fördelning i förskoleklass Socioekonomisk fördelning i förskoleklass, belopp tkr Omfördelning grundbelopp i förskoleklass 1 200 Summa tillförda medel 1 200 Fördelning enligt föräldrars utbildningsbakgrund -900 Fördelning enligt elever med utländsk bakgrund -300 Summa socioekonomisk fördelning -1 200 Tabell 11: Finansiering och fördelning av resurser till socioekonomisk fördelning i grundskolan Socioekonomisk fördelning i grundskolan, belopp tkr Från Strukturbidrag (SALSA) Omfördelning studiehandledning (från modersmålsorganisationen) Omfördelning från reducerat grundbelopp f-klass Summa tillförda medel Organisatorisk förstärkning Fördelning enligt föräldrars utbildningsbakgrund Fördelning enligt elever med utländsk bakgrund Summa socioekonomisk fördelning 17 700 3 600 6 300 27 600 -500 -20 300 -6 800 -27 600 Utöver det föreslås att vårdnadsbidrag till föräldrar som är hemma med barn i åldern 1-3 år fasas ut från och med 2016. 28 Pengbelopp Samtliga belopp avser bruttobelopp, dvs att kommunen tar in taxor och avgifter. Grundbelopp förskola BRUTTO Över 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Under 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Grundbelopp pedagogisk omsorg Kommunala utförare Enskilda utförare 159 127 kr 119 884 kr 168 675 kr 127 077 kr 106 597 kr 84 187 kr 112 993 kr 89 238 kr Kommunala utförare Enskilda utförare BRUTTO Över 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Under 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Natt- och helgomsorg över 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Natt- och helgomsorg under 15 timmar Peng 1-2 år Peng 3-5 år Grundbelopp fritidshem och familjefritidshem, kronor BRUTTO Peng f-klass-årsk 3 Peng årsk 4-årsk 6 Familjefritids barn 6-9 år Familjefritids barn 10-12 år 116 878 82 300 123 891 87 238 73 843 53 714 78 274 56 937 116 878 82 300 123 891 87 238 73 843 53 714 78 274 56 937 Kommunala utförare 29 664 17 643 28 501 23 447 Kommunala utförare Enskilda utförare 31 444 18 702 30 211 24 854 Enskilda utförare Grundbelopp förskoleklass Förskoleklass 67 160 71 189 29 Kommunala utförare Grundbelopp årskurs 1-9, kronor Peng ordinarie grundskola/särskola Peng år 1-6 Peng år 7-9 Tilläggsbelopp grundsärskola, kronor 81 384 89 669 Kommunala utförare 86 267 95 049 Enskilda utförare 134 760 162 815 268 564 367 820 513 480 142 845 172 584 284 678 389 889 544 289 Kommunala utförare Enskilda utförare 72 550 108 773 216 720 216 720 216 720 76 903 115 299 229 723 229 723 229 723 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Tilläggsbelopp skolbarnomsorg, kronor Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 Kulturskola, årsbelopp Enskilda utförare Kommunala utförare Ämneskurs Ensemblespel Enskilda utförare (inkl 25 % moms) 13 158 6 579 16 447 8 224 Investeringar Investeringsram, tkr Utrustning/inventarier Summa Bokslut 2014 -5900 -5900 Budget 2015 -5000 -5000 Budget 2016 -5000 -5000 Budget 2017 -5000 -5000 Plan 2018 -5000 -5000 Avser utrustning och inventarier. 30 5.2 UTBILDNINGSNÄMND 5.2.1 Nämndens uppdrag Utbildningsnämnden leder och samordnar verksamheten inom, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, särvux, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, uppdragsutbildning, svenskundervisning för invandrare. Nämnden ansvarar för bidragsgivning till fristående gymnasieskola, samt fullgör kommunens rätt till insyn i fristående gymnasieskola. Vidare fullgör nämnden kommunens uppgifter i övrigt som rör fristående gymnasieskola. Utbildningsnämnden initierar utbildningssamverkan med eftergymnasiala utbildningsformer. Utbildningsnämnden ska verka för en helhetssyn på de frivilliga skolformerna för ungdomar och vuxna i kommunen, och tillsätta de beredningsorgan som krävs för att fullgöra uppgift bland annat som intagningsnämnd. Utbildningsnämnden fullgör kommunens ansvar att hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvaret). 5.2.2 Strategiska utvecklingsområden Det viktigaste området för gymnasieskolan och vuxenutbildningen är att öka andelen ungdomar och studerande i Norrtälje som erhåller en fullständig gymnasieutbildning. All forskning visar att ungdomar som inte fullföljt gymnasiet har en mycket osäkrare ställning på arbetsmarknaden än andra ungdomar och risken för utanförskap är stor. Särskilt bör situationen för nyanlända elever på Språkintroduktionen uppmärksammas. En satsning på att stötta dessa elevers integration behöver göras, t ex genom att kommunen erbjuder praktik och feriejobb. Andra utmaningar för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen är att utforma ett utbildningsutbud som motsvarar ungdomars intressen och behov inom befintliga ekonomiska förutsättningar. Samtidigt som det svarar mot de krav framtidens yrkesliv och arbetsmarknad ställer och efterfrågar. En satsning görs på att erbjuda en Musikprofil och en Idrottsprofil. De kan sökas av alla elever på Rodengymnasiet, oavsett vilket program de går på. 5.2.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Genom att minska avhoppen och andelen elever som inte fullföljer gymnasiet med fullständiga betyg ska resurserna till gymnasieskolan användas mer effektivt. Styrtal Plan 2016 UN Kostnad i förhållande till andel som ej fullföljer ett gymnasieprogram Värde 2014 25 268 Mål 2015 25 000 Mål 2016 24 500 Mål 2017 24 000 Mål 2018 23 500 Nedan visas kostnaden i förhållande till andelen elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram. Från 2011 höjdes programpengen kraftigt i samband med att Norrtälje 31 ingick i kommunförbundet Stockholm läns, KSL:s samverkansområde för gymnasieutbildning. Tidigare programpeng i Norrtälje var betydligt lägre och bland de lägsta i länet. Grafen visar att Norrtäljes kostnad dock har minskat. Målet är att få ner kostnaden ytterligare. Källa: Kolada 5.2.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Gymnasieskolan Kostnaden per elev i kommunens gymnasieskola, enligt Skolverkets senaste statistik var 103 300 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 106 200 kronor. Fördelningen av kostnaden på olika kostnadsslag visar att kostnaden för lokaler låg över genomsnittet. Det finns ett behov att fortsätta minska lokalytorna i gymnasieskolan. Även kostnaden för undervisning är något över genomsnittet, vilket till viss del kan bero på att lärartätheten på yrkesprogram oftast är högre än på högskoleförberedande program. Både läromedelskostnaden och lokalkostnaden är högre på yrkesprogrammen. Andelen elever på yrkesprogram ligger fortfarande något över rikssnittet. 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Norrtälje Riket Antalet elever i gymnasieåldern är fortsatt låg, och allt fler elever väljer ett högskoleförberedande program. Utvecklingen får till följd att elevunderlaget till yrkesprogrammen sjunker. I dagsläget har flertalet yrkesprogram svårt att bära sina kostnader. Att allt fler elever väljer högskoleförberedande program innebär samtidigt att dessa program får ta emot en del elever med ganska låga meritvärden och därmed sämre förutsättningar att klara studierna. Det blir en extra utmaning för lärarna. Inom Kommunförbundet Stockholms län (KSL) pågår diskussioner om samarbete kring ett gemensamt programutbud inom yrkesprogrammen. 32 Från och med år 2016 kommer ungdomarna i gymnasieåldern att öka under några år för att sedan minska igen. Elevkullarna i grannkommunerna ökar mer än i Norrtälje. Söktrycket på gymnasieskolan kommer därför totalt sätt öka i nordostkommunerna. Det kan påverka Norrtäljeungdomarnas möjligheter att komma in på gymnasieutbildningar i grannkommunerna, vilket ställer krav på Norrtälje att noga följa sökströmmarna och dimensionera antalet studieplatser därefter. Norrtälje följer upp lärartäthet och lärarnas behörighet och jämför med rikssnittet. Lärartätheten i Norrtälje är något lägre än genomsnittet, men andelen lärare med legitimation och behörighet i ämnet/ämnena är lägre i Norrtäljes gymnasieskola. Idag är det brist på behöriga lärare, främst i yrkesämnena men även på företag som kan tar emot elever för APL, arbetsplatsförlagd lärande. Antal elever som läser på Språkintroduktionen förväntas öka, inte bara genom att Norrtälje tar emot fler ungdomar från andra länder, även på grund av att andra kommuner som saknar boende placerar nyanlända ungdomar i Norrtälje. Eleverna har mycket olika studiebakgrund och få elever har något socialt nätverk att stödja sig mot. Som komplement till studier på Språkintroduktionen skulle dessa elevers integration gynnas av en närmare kontakt med närsamhället och arbetslivet. Antalet elever i gymnasiesärskolan förväntas minska ytterligare. Med hänsyn till nuvarande resursfördelningssystem och det minskande elevantalet är det svårt att utforma en verksamhet inom nuvarande ekonomiska ramar. Kommunal vuxenutbildning Kostnaden per elev i kommunens vuxenutbildning, enligt Skolverkets senaste statistik var 52 700 kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på 54 600 kronor. Fördelningen av kostnaden på olika kostnadsslag visar att kostnaden för undervisning låg över genomsnittet och övriga kostnader under genomsnittet. 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Norrtälje Riket Källa: SIRIS avser bokslut 2013 Vuxenutbildningen fyller en viktig funktion för kommuninvånare som saknar en fullständig utbildning från gymnasieskolan. Möjligheten att komplettera för vidare studier eller för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden ska stå öppen för kommunens invånare, men kommunen behöver bli bättre på att följa upp effekterna av vuxenutbildningen för de studerande. Erfarenheten visar att intresset för vuxenutbildning är konjunkturkänslig. I tider av god arbetsmarknad och låg arbetslöshet minskar efterfrågan, och den ökar när tiderna blir sämre. För närvarande är arbetsmarknaden relativ god. Vuxenutbildningen har fått ett särskilt uppdrag att forma en modern vuxenutbildning anpassad till morgondagens arbetsmarknad. 33 5.2.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Effektmålen för hela den strategiska satsningen Norrtälje är lärande har formulerats i fyra punkter i Planeringsdirektivet: höja utbildningsnivån förbättra utbildningssystemets rykte genom samverkan möjliggöra upptäckt och tidig insats för de (elever) som behöver stöd skapa en sammanhållen kommun som utvecklas Utbildningsnämndens verksamheter deltar i samverkan inom samtliga strategiska områden och mest konkret de delar som rör barns och ungas uppväxtvillkor och Norrtälje lär mer. Nämndens bidrag till dessa projekt ryms inom ordinarie ram. Aktivitet Nämndövergripande projekt, opinionsbildning Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 Lärare och elever ges årligen möjlighet att bedöma kvaliteten i gymnasieskolan. Skillnaden mellan hur olika grupper uppfattar verksamheten är delvis stor. Kommunen eftersträvar en större samstämmighet i bedömningen av verksamheten. Det är även ett mått på hur framgångsrikt arbetet med ”Norrtälje lär mer” har varit. 5.2.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål: Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål: Utbudet ska i högre utsträckning svara mot efterfrågan och behov, samt utformas med hänsyn till en långsiktigt god ekonomi. Aktivitet Ungdomsbarometern, attitydundersökning Ta fram principer för modellskola inom gymnasiet Utformning av morgondagens vuxenutbildning Utreda möjligheten till praktikplatser och feriejobb för nyanlända elever på Språkintroduktionen Startdatum 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 Utbildningarna ska ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva verksamhet i linje med gällande styrdokument. Resultatmått Plan 2016 UN Gymnasieskola - Elever per lärare UN Gymnasieskola - Lärare med legitimation och behörighet i ämnet/ämnena Aktivitet Ta fram plan för långsiktig personalförsörjning Översyn av gymnasieskolans arbetsorganisation Värde 2014 12,3 72,9% Mål 2015 12,3 90% Mål 2016 12,4 90% Startdatum 2016-01-01 2016-01-01 Mål 2017 12,5 90% Mål 2018 12,7 90% Slutdatum 2017-12-31 2017-12-31 34 Kvaliteten i gymnasieskolans och vuxenutbildningens verksamheter ska utvecklas och kunskapsresultaten höjas. Resultatmått Plan 2016 UN Andel som gått ut med gymnasieexamen UN Andel som gått ut med yrkesexamen UN Genomsnittligt betygsvärde, Högskoleförberedande program UN Genomsnittligt betygsvärde, Yrkesprogram UN Grundläggande högskolebehörighet, högskoleförberedande program UN Grundläggande högskolebehörighet, yrkesprogram UN Andel som fullföljer gymnasiala kurser i teoretiska ämnen inom vux. UN Andel som fullföljer gymnasiala kurser i yrkesämnen inom vux UN Andel studerande på SFI som fått lägst godkänt betyg Värde 2014 87,8% 80,6% 14,3 Mål 2015 80% 80% 14,3 Mål 2016 85% 85% 14,5 Mål 2017 90% 88% 14,8 Mål 2018 95% 90% 15,0 13,3 87,8% 13,3 89% 13,5 90% 13,8 92% 14,0 95% 38,1% 40% 45% 48% 50% 95% 90% 62% Aktivitet Implementera strategi för systematiskt kvalitetsarbete Implementera strategi för elevhälsoarbete bland annat utifrån genusperspektiv Utveckla samverkan med högre utbildning och framtida arbetsgivare/arbetsliv Planering av undervisning utifrån läroplanens övergripande perspektiv, t ex entreprenöriellt perspektiv och miljöperspektiv 64% 67% 70% 75% Startdatum 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2017-12-31 2017-12-31 2016-01-01 2017-12-31 5.2.4.3Verksamhetsbeskrivning Antalet ungdomar som är folkbokförda i Norrtälje och som studerar i gymnasieskolan är i dagsläget 1 842. Fördelningen mellan elever på olika programtyper är följande, högskoleförberedande program 48,3 procent, Yrkesprogram 40,2 procent, Introduktionsprogram 1,5 procent. Norrtälje kommun är huvudman för kommunens gymnasieskola, Rodengymnasiet. I dagsläget är 1 076 gymnasieelever inskrivna på Rodengymnasiet. Som huvudman för Rodengymnasiet ska kommunen följa upp verksamheten och fatta beslut om utbud och gymnasieorganisation samt om hur resurserna ska fördelas. Rodengymnasiet erbjuder även utbildning inom gymnasiesärskolan. I nuläget finns det 33 elever inskrivna där. Från och med läsåret 2016/17 ingår Norrtälje kommun fullt ut i Stockholm läns gemensamma gymnasieregion. Antagningen till gymnasierna i Norrtälje kommer därmed att omorganiseras och en del av antagningen kommer att administreras av det centrala antagningskansliet i Stockholm. Norrtälje kommuns Aktivitetsansvar ingår som en del i utbildningsnämndens ansvarsområde. Aktivitetsansvaret följer upp ungdomar som av olika skäl inte är inskrivna i gymnasieskolan och verksamheten arbetar med coaching och motivationsinsatser för att få ungdomarna att börja studera. 35 Utbildningsnämnden är även huvudman för den kommunala vuxenutbildningen. Norrtälje kommunala vuxenutbildning, NKV erbjuder teoretiska kurser på både grundskole- och gymnasial nivå. Det finns även möjlighet att läsa in en vård- och omsorgsutbildning. Genom ett samarbete med andra kommuner sker upphandling av ytterligare utbildningar. Särskild utbildning för vuxna erbjuds. SFI-undervisningen i Norrtälje är upphandlad från fristående utbildningsanordnare men rektor för NKV har ett särskilt uppföljningsansvar när det gäller SFI-undervisningen. Vid sidan av den reguljära vuxenutbildningen står NKV som ansvarig för ett lokalt Lärcentrum med möjlighet för kommuninvånarna att bedriva högskolestudier på distans. 5.2.4.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav kapitalkostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 31 852 28 257 28 408 28 653 28 909 -283 343 -282 657 -284 708 -300 153 -318 809 -816 -880 -917 -1290 -1631 -251 491 -254 400 -256 300 -271 500 -289 900 Förändring i tkr -2 909 -1 900 -15 200 -18 400 Förändring i % 1,2% 0,7% 5,9% 6,8% Budget 2016 3 200 -667 -4 329 -104 Budget 2017 -6 700 -730 -6 495 -175 -100 -15 200 Plan 2018 -10 100 -778 -6 813 -209 -500 -18 400 Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Volymförändring Löneuppräkning Prisuppräkning elevpeng Övrig justering Besparingskrav Summa, tkr -1 900 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Utbildningsnämnden bedöms ha goda förutsättningar att uppnå en budget i balans. Trenden de senaste åren är att andelen som väljer högskoleförbredande program ökar. Detta medför minskade kostnader för nämnden. Utbildningsnämnden har ett besparingskrav för år 2017 på 100 tkr och för år 2018 på 500 tkr. Utöver detta är budgeten enbart justerad utifrån ovanstående tabell. Efter år med kraftigt nedåtgående elevkullar och nedlagda gymnasieprogram börjar Rodengymnasiet närma sig en organisation med ekonomisk bärkraft. En förändring har dock skett i elevernas sökmönster. Färre söker sig till yrkesprogrammen, och idag finns det tomma utbildningsplatser på dessa program. En anpassning av verksamheten behöver göras till elevernas nya sökmönster och arbetsmarknadens behov. Utfasning av program inom gymnasiesärskolan kvarstår fram till 2016, liksom behov av verksamhetsanpassning utifrån att antalet elever i gymnasiesärskolan fortfarande minskar. 36 Uppräkning har skett enligt planeringsdirektiv. Besparingskravet för år 2017 på 100 tkr är utfördelat på samtliga verksamheter. Besparingskravet för år 2018 på 500 tkr är fördelat på vuxenutbildningens verksamheter som får i uppdrag att minska sina administrativa kostnader. Driftbudget per verksamhet, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Nämndverksamhet Intäkter Kostnader Netto 156 -1061 -905 0 -1305 -1305 0 -1349 -1349 0 -1397 -1397 0 -1448 -1448 Lokaler kultur och Fritid Intäkter Kostnader 0 -1929 0 -1958 0 -1958 0 -2015 0 -2071 -1929 -1958 -1958 -2015 -2071 Kostnader 23034 -231032 25266 -231462 25375 -233237 25529 -249991 25692 -267707 Netto -207998 -206196 -207862 -224462 -242015 1000 1023 1055 1088 Kostnader 1907 -21005 -19678 -19105 -16706 -17024 Netto -19098 -18678 -18082 -15652 -15936 Kostnader 23 -1966 20 -2020 20 -2070 20 -2125 20 -2139 Netto -1943 -2000 -2050 -2105 -2119 2748 -12562 1000 -13155 1000 -13532 1029 -13974 1058 -14164 -9814 -12155 -12532 -12945 -13106 Kostnader 23 -644 0 -950 0 -978 0 -1016 0 -1032 Netto -621 -950 -978 -1016 -1032 59 -1580 -1521 30 -2000 -1970 30 -2023 -1993 30 -2048 -2018 30 -2032 -2002 Netto Gymnasieskola Intäkter Gymnasiesärskola Intäkter Grundläggande Vux Intäkter Gymnasial Vux Intäkter Kostnader Netto Särskild utbildning för vuxna Intäkter Högskoleutbildningar Intäkter Kostnader Netto 37 Driftbudget per verksamhet, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Sfi Intäkter Kostnader 413 -4547 100 -4850 100 -5068 103 -5370 106 -5558 Netto -4134 -4750 -4968 -5267 -5568 223 -308 0 0 0 0 0 0 0 0 -85 0 0 0 0 Kostnader 255 -3144 841 -5279 860 -5388 887 -5510 915 -5635 Netto -2889 -4438 -4528 -4623 -4719 3011 -3565 0 0 0 0 0 0 0 0 -554 0 0 0 0 Kostnader 31852 -283343 28257 -282657 28408 -285708 28653 -301153 28909 -319810 Netto -251491 -254400 -256300 -271500 -289900 Lönebidrag Intäkter Kostnader Netto Gemensamma verksamheter Intäkter Uppdragsutbildning Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Volymer/antal Antal elever Bokslut Budget Budget Budget Plan Gymnasieskola 2014 2015 2016 2017 2018 Gymnasieelever 1904 1904 1920 1700 1920 1704 1797 1797 1858 1858 Summa Antal elever Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 VT HT VT HT GySär nivå1 26 7 16 14 14 11 11 GySär nivå2 9 2 6 3 2 4 4 GySär nivå3 10 13 6 6 4 9 9 GySär nivå4 Gymnasiesärskola 4 9 2 4 3 5 5 GySär nivå5 5 20 14 4 4 3 3 Gysär summa 54 54 51 44 31 27 32 32 Summa/årsgenomsnitt 51 38 30 32 I gymnasiesärskolan kommer antalet elever minska och framför allt antalet elever med hög nivåpeng. En mindre volymreserv ligger kvar på gymnasiesärskolan medan övriga volymbaserade kostnader flyttats över till gymnasieverksamheten. 38 5.2.4.4.1 Pengbelopp Programpengen på nationella program fastställs av KSL, enligt beslut som tidigare fattats av utbildningsnämnden. Programpeng inom individuella alternativet, språkintroduktion, preparandutbildning, yrkesintroduktion och ersättning för gymnasiesärskoleelever ligger utanför KSL:s prislista. Till utförare i enskild regi utgår momskompensation á 6 procent på beslutade priser. I verksamhetsplanen 2016-2018 har priserna för preparandutbildning och yrkesintroduktion reviderats för att bättre harmonisera med KSL:s prislista, samt fått ett enhetligt tillägg som är lika oavsett program. Principen för framräkning av peng har varit följande för preparand utbildning. Det nationella programmets elevpeng adderas med 8700 kr. Beloppet är det som skolverket beslutat att kommuner är skyldiga att betala om en elev har underkänt i de tre ämnena matematik, svenska och engelska. Yrkesintroduktionens programpeng har räknats fram enligt principen att yrkesintroduktion skall ha 25 procent högre undervisningskostnad än nationella programmet. De nya beloppen innebär generellt att programinriktat individuellt val gynnas medan yrkesintroduktion- och preparandutbildningar missgynnas. Förändringen i peng per program kan utläsas i nedanstående tabeller. En risk med förändringen är att utbildningar med många elever inom yrkesintroduktion och preparand utbildning kommer få göra besparingar. Programpeng förslag från KSL Kommunal utförare Program Barn och Fritidsprogrammet (BF) Bygg och anläggningsprogrammet (BA) Bygg och anläggningsfordon(BAANL) Ekonomiprogrammet (EK) El- och Energiprogrammet (EE) Energiteknik (EEENE) Estetiska Programmet (ES) Estetik och media (ESEST) Musik (ESMU) Fordon och transportprogrammet (FT) Transport (FTTP) Handel och Adminprogrammet (HA) Hantverksprogrammet (HV) Hotell- och Turismprogrammet (HT) Humanistiska programmet (HU) Industritekniska programmet (IN) Naturbruksprogrammet (NB) Lantbruk (NBLAN) Naturvetenskapliga programmet (NA) Rest- och Livsmed programmet (RL) Samhällsvetenskapliga programmet (SA) Medier info och kom (SAMED) Teknikprogrammet VVS-och fastighetsprogrammet (VF) Vård och omsorgsprogrammet (VO) 2015 76 125 kr 107 031 kr 168 063 kr 72 587 kr 102 031 kr 108 212 kr 99 125 kr 103 260 kr 114 769 kr 125 487 kr 167 989 kr 80 002 kr 99 768 kr 80 268 kr 72 880 kr 131 972 kr 154 152 kr 191 502 kr 80 215 kr 118 338 kr 72 414 kr 81 775 kr 84 465 kr 103 425 kr 80 335 kr Enskild utförare (ink 6% moms) 2015 80 693 kr 113 453 kr 178 147 kr 76 942 kr 108 153 kr 114 705 kr 105 073 kr 109 456 kr 121 655 kr 133 016 kr 178 068 kr 84 802 kr 105 754 kr 85 084 kr 77 253 kr 139 890 kr 163 401 kr 202 992 kr 85 028 kr 125 438 kr 76 759 kr 86 682 kr 89 533 kr 109 631 kr 85 155 kr Kommunal utförare 2016 77 777 kr 108 975 kr 171 638 kr 74 055 kr 103 995 kr 110 351 kr 101 093 kr 105 224 kr 117 286 kr 127 991 kr 171 564 kr 81 633 kr 101 721 kr 81 899 kr 74 348 kr 134 429 kr 157 071 kr 194 911 kr 81 865 kr 120 567 kr 73 882 kr 83 406 kr 86 072 kr 105 373 kr 81 966 kr Enskild utförare (ink 6% moms) 2016 82 444 kr 115 514 kr 181 936 kr 78 498 kr 110 235 kr 116 972 kr 107 159 kr 111 537 kr 124 323 kr 135 670 kr 181 858 kr 86 531 kr 107 824 kr 86 813 kr 78 809 kr 142 495 kr 166 495 kr 206 606 kr 86 777 kr 127 801 kr 78 315 kr 88 410 kr 91 236 kr 111 695 kr 86 884 kr 39 Programpeng Kommunal utförare Enskild utförare (ink 6% moms) Kommunal utförare Enskild utförare (ink 6% moms) 2015 2015 2016 2016 Preparandutbildning (År 1)* Samhällsvetenskapsprogrammet, SA 89 123 kr 94 470 kr 85 718 kr 90 861 kr Ekonomiprogrammet, EK 89 123 kr 94 470 kr 85 897 kr 91 051 kr Teknikprogrammet, TE 104 134 kr 110 382 kr 98 192 kr 104 083 kr Naturvetenskapligaprogrammet, NA 96 448 kr 102 235 kr 93 793 kr 99 421 kr Yrkesintroduktion Bygg- och anläggningsprogrammet, BA 141 669 kr 150 169 kr 125 572 kr 133 107 kr El- och energiprogrammet, EE 132 830 kr 140 800 kr 116 567 kr 123 561 kr 148 651 kr 157 570 kr Fordons- och transportprogrammet, FT 158 494 kr 168 004 kr Handels- och admprogr, HA 113 561 kr 120 375 kr 94 962 kr 100 659 kr Vård-och omsorgsprogrammet, VO Språkintroduktion/Individuellt alternativ Språkintroduktion 112 988 kr 119 768 kr 95 349 kr 101 070 kr 115 673 kr 122 613 kr 118 333 kr 125 433 kr Individuellt alternativ 112 522 kr 119 273 kr 115 110 kr 122 017 kr Kommunal utförare Enskild utförare (ink 6% moms) Kommunal utförare Enskild utförare (ink 6% moms) 2015 2015 2016 2016 0 kr 5 000 kr * Ersättning för utgår endast i årskurs 1 Profiltillägg per elev Musikestetisk profil 5 300 kr 0 kr Idrottsprofil 0 kr 5 000 kr 5 300 kr 0 kr Profilerna innebär en kostnadsökning med 5000 kr per elev. Finansiering av profilerna sker inom befintlig ram. Likabehandlingsprincipen uppnås genom att elever som väljer annan gymnasieskola som erbjuder motsvarande profilinriktning ersätts enligt ovan. Gymnasialsärskoleverksamhet Kommunal utförare Tilläggsbelopp Nivå 1 2015 131 936 kr Enskild utförare (ink 6% moms) 2015 139 852 kr 2016 134 760 kr Enskild utförare (ink 6% moms) 2016 142 845 kr Nivå 2 158 908 kr 168 442 kr 162 815 kr 172 584 kr Nivå 3 Nivå 4 260 637 kr 276 275 kr 268 564 kr 284 678 kr 357 182 kr 378 613 kr 367 820 kr 389 889 kr Kommunal utförare Nivå 5 497 314 kr 527 153 kr 513 480 kr 544 289 kr Grundbelopp betalas utifrån gymnasieskolans programpeng. Tilläggsbeloppen är uppräknade enligt planeringsdirektiv och är desamma för grundskolan som för gymnasieskolan. Investering Investeringsram, specificering, tkr Rodengymnasiet Summa Bokslut 2014 - Budget 2015 1000 1000 Budget 2016 1000 1000 Budget 2017 1000 1000 Plan 2018 1000 1000 40 5.3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 5.3.1 Nämndens uppdrag Grunden för Kultur- och fritidsnämndens uppdrag är att stödja och främja kultur-, idrotts- och friluftslivet i kommunen. Avsikten är att tillgodose den enskildes kulturella, demokratiska, sociala och fysiska välfärd. Nämnden medverkar på detta sätt för att alla invånare i Norrtälje kommun ska få möjlighet att bedriva kultur- och fritidsaktiviteter som ger upplevelser, personlig utveckling och god livskvalitet samt skapar förutsättningar för en attraktiv livsmiljö i Norrtälje kommun. 5.3.2 Strategiska utvecklingsområden En översyn av Kultur- och fritidspolitiska programmet från 2012-2014 har skett under våren 2015 och beslut av programmet planeras under hösten 2015. Mot bakgrund av programmet är barn och unga de målgrupper som nämnden ser som mest strategiska. Inom badverksamheten gäller det att arbeta vidare med bra personalorganisationer ute i verksamheterna som leder till snabbare beslut och säkrare verksamhet. Målet är att bedriva baden så kostnadseffektivt som möjligt för att nettokostnaden ska bli så låg som möjligt för kommunen. Det är av största vikt att utbilda ny personal och vidareutbilda den befintliga personalen inom gruppverksamhet, främst med inriktning på simundervisning och vattengymnastik. Strategiskt viktigt är att säkerställa och utveckla badverksamheten i Norrtälje, Rimbo och Hallstavik nu och i framtiden. I dagens informationssamhälle är kunskap om informationsteknik och informationskompetens av stor vikt för att kunna vara en delaktig samhällsmedborgare. Informationstekniken är idag också bärare av både text, ord, bild och musik mm och läsandet och skrivandet har genom IT delvis bytt skepnad och kräver ett nytt förhållningssätt. Kultur- och fritidsnämnden bör i samverkan påbörja en långsiktig utveckling vilken syftar till att bättre använda IT och den digitala utvecklingen för att synliggöra, lyfta fram och göra kulturen tillgänglig för alla. I förslaget till ny bibliotekslag läggs ännu större tyngd på bibliotekens medansvar att arbeta med att främja läsförståelse och läslust. Skollagen (2010:800) slår redan den fast att alla skolor ska ha tillgång till skolbibliotek och detta krav får ännu större vikt då det nu även skrivs in i den nya bibliotekslagen. Deltagandet i organiserad föreningsidrott sjunker bland barn och ungdomar. Kommunen ska verka för att så många som möjligt väljer att idrotta så länge som möjligt, bland annat genom att aktivt verka för att alla idrottsföreningar ska arbeta med värdegrundsfrågor. Ungdomsverksamheten står i Norrtälje liksom i övriga landet inför en rad utmaningar på grund av förändringar i civilsamhället i allmänhet och ungdomars vardag i synnerhet. En strukturerad och väl genomtänkt verksamhet är viktig i syfte att nå en stor och bred andel av kommunens unga. Verksamheten ska inkludera och engagera ungdomarna, vara lättrörlig och anpassningsbar utifrån skiftande behov och förändringar i samhället. 41 5.3.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal All badverksamhet ska bedrivas så kostnadseffektivt som möjligt. För att synliggöra vad kostnaderna per besök till baden är för kommunen, ska nettokostnaderna per besök redovisas vid delårs- och årsbokslut. Styrtal Plan 2016 KFN Nettokostnad per bad, Hallstavik badhus, kr KFN Nettokostnad per bad, Hallstavik utomhusbad, kr KFN Nettokostnad per bad, Norrtälje badhus, kr KFN Nettokostnad per bad, Rimbo badhus, kr Värde 2014 117 154 116 131 Mål 2015 113 219 120 Mål 2016 132 169 143 153 Mål 2017 136 175 148 158 Mål 2018 141 181 145 163 5.3.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Den höga och ökande andelen äldre i kommunen kommer vi redan år 2018 att se konsekvenser av. För kultur- och fritidsnämndens del finns det anledning att förbereda en anpassning av bidragsbestämmelserna om man, mot bakgrund av detta, vill ändra stödet till pensionärs- och handikappföreningars arbete i syfte att bryta isolering. Badhuset i Hallstavik är byggt 1939 och är därmed 76 år gammalt. För att säkerställa badverksamheten i Hallstavik måste ett inriktningsbeslut snart tas då badet står inför stora renoveringsbehov. Alternativet är att bygga ett nytt badhus. 5.3.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Projektet ”Norrtälje kommun är nära – Södra bergen” vill skapa ett tydligare samband mellan staden och Södra bergen där Norrtälje museum och konsthall, Pythagoras industrimuseum, Norrtälje badhus och Norrtälje sportcentrum blir tillgängligare och en mer inkluderande del av staden. Det innebär också att ta tillvara och förädla de värden som finns i området och skapa en levande, trygg och hållbar miljö för familjer, medborgare och besökare 5.3.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetens mål Lära 6-åringar att simma. För att tillgodose barns behov att lära sig simma, ska kommunens badhus tillsammans ha femton nybörjargrupper i gång per vecka, under perioden september - maj. Målgruppen är barn från sex år. Resultatmått Plan 2016 KFN Antal simskolegrupper i Hallstavik badhus KFN Antal simskolegrupper i Norrtälje badhus KFN Antal simskolegrupper i Rimbo badhus KFN Sammanlagda antalet simskolegrupper Värde 2014 1 5 3 9 Mål 2015 1 6 3 10 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 15 15 15 42 Norrtälje kommuns bibliotek ska bidra till läslust, litterära och kulturella upptäckter och det livslånga lärandet samt vara inbjudande, tillgängliga och demokratiska mötesplatser. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 KFN Antal användningar av bibliotekens tjänster i relation till antal kommuninvånare. Norrtälje kommuns bibliotek ska sträva efter att vara den självklara platsen för litterära möten och programverksamhet i bredast möjliga kulturella tolkning. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 KFN Antal programpunkter i relation till den totala mängden användningar av bibliotekens tjänster. Biblioteksverksamheten ska särskilt beakta barns läsutveckling. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 KFN Andel mötta barn i relation till den totala mängden användningar av bibliotekens tjänster. Norrtälje museum och Norrtälje konsthall ska möjliggöra ett aktivt och tillgängligt kulturliv i hela kommunen. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 KFN Andel elever i pedagogiskt program. KFN Kostnad per besök Aktivitet Arrangera 20 utställningar per år Arrangera 14 föreläsningar per år Genomföra 160 pedagogiska program för barn i förskola och skola samt på fritiden. Kommunfullmäktiges mål En hållbar befolkningsutveckling Verksamhetens mål Kultur – och fritidsnämnden ska skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv i hela kommunen med inriktning mot barn och unga. Resultatmått Plan 2016 KFN Kostnad per besök inom scenkonstprogram för elever i förskola och grundskola. Värde 2014 37 Mål 2015 37 Mål 2016 37 Mål 2017 37 Mål 2018 Aktivitet Producera scenkonstutbud för att elever i förskola och grundskola ska få uppleva professionella dans-, musik-, teater- och skolbioföreställningar. 43 Kultur- och fritidsnämnden ska stödja föreningslivet i sitt arbete med att utveckla barnoch ungdomsverksamheten. Resultatmått Plan 2016 KFN Kostnad per uthyrd timme i kommunala idrottshallar, kr Värde 2014 1 185 Mål 2015 1 180 Mål 2016 1 170 Mål 2017 1 150 Mål 2018 1 125 Aktivitet Erbjuda subventionerade kommunala anläggningar för barn- och ungdomsverksamheten. Kultur- och fritidsnämnden ska ge ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 KFN Andel av kommunens ungdomar (12-18 år) som möter Ung fritid i något sammanhang under året Aktivitet Möta ungdomar i både fasta och aktivitetsinriktade mötesplatser. 5.3.4.3 Verksamhetsbeskrivning Allmänheten erbjuds att bada på någon av de 35 friluftsbad som kommunen underhåller, städar, klipper vass och ser till att kontinuerligt ta vattenprover för att kontrollera kvalitén. Kommunen sköter även om motionsspåren i Norrtälje stad, vandringsleder, kanotleder, ridleder, banvallarna och närströvområden. Vintertid erbjuds skridskoåkning på Lommaren, längdskidåkning i motionsspåren och slalom i Kvisthamrabacken. Kommunens bibliotek ska bidra till läslust, litterära och kulturella upptäckter och det livslånga lärandet samt vara inbjudande, tillgängliga och demokratiska mötesplatser. Biblioteken ska särskilt uppmärksamma och inspirera unga biblioteksbesökare. Kulturverksamheten ska vara en tillgång och en möjlighet för den enskilde medborgaren och samhället i sin helhet. En stark och rik kultur ger kunskaper, kraft och energi till kommunens invånare och besökare vilket är till gagn för utveckling och tillväxt. Det ska finnas kultur med hög kvalitet, stor mångfald och tillgänglighet, både fysiskt och digitalt, på spridda såväl som samlade gränsöverskridande mötesplatser. Ett vårdat kulturarv och en medveten estetisk gestaltning av det offentliga rummet skapar en god livsmiljö och ger ökad attraktionskraft. Norrtälje museum har fokus på etnologi, dokumentation, samtidshistoria och förmedling av kulturarvet. Museet har inga egna samlingar utan bygger med tiden upp samlingar av berättelser och föremål. Samverkan med lokala museer och hembygdsföreningar med samlingar är därför av största vikt. Norrtälje är den kommun i landet som har störst procentuell andel av arealen som anses vara av riksintresse för kulturmiljövården. Det innebär att knappt 9 000 av hela Stockholms läns 47 000 registrerade fornlämningar finns i Norrtälje kommun. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i kultur- och fritidsnämndens verksamheter. Skola och förskola är – liksom musik- och kulturskolor, kulturinstitutioner, fria kulturskapare och ideella kulturföreningar – viktiga aktörer för att säkerställa barns och ungdomars möjligheter att skapa och utöva kultur. För kommunens skolor och förskolor producerar 44 kultur- och fritidsnämnden ett stort scenkonstutbud som utformats för att eleverna ska få uppleva professionella dans- musik- och teaterföreställningar. Dessutom arrangeras skolbio på kommunens tre huvudorter. Nämnden arbetar för att samtliga idrottsföreningar ska arbeta utifrån devisen: Idrott för alla hela livet. Idrottsavdelningens uppgift är att stödja föreningarna i deras arbete. nämnden ger även service till alla kommuninvånare som vill hyra kommunala lokaler samt fördelar bidrag. Bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar prioriteras. Nämnden ansvarar för 33 stycken idrottshallar/gymnastiksalar där en stor del av föreningarnas aktiviteter genomförs. Lokalerna används till bl.a. handboll, gymnastik, innebandy, karate, bordtennis, klättring, fotboll och capoeira. U-husets verksamhetsidé har utgångspunkt i uppdraget att erbjuda äldre ungdomar och unga vuxna en mötesplats som möjliggör en värdefull fritid, identitetsutveckling och frivilligt engagemang. Vi arbetar med att stötta ungdomars eget empowerment, d.v.s. att ta kontrollen över sina egna aktiviteter, hitta sina egna intressen och vägar att utföra dem. Fritidsgårdarna erbjuder attraktiva mötesplatser och berikande fritidsverksamheter, där ungdomar under 18 år kan träffas, engagera sig och växa. Verksamheten ska arbeta mobilt, områdesbaserat och flexibelt utifrån aktuella behov i samhället. Fritidsverksamhetens främsta uppdrag är att arbeta med att främja ungas möjligheter att hitta och utöva sina intressen på fritiden. Den ska också vara en plats där det är möjligt för unga att upptäcka och utveckla sina inneboende resurser. 5.4.4.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter 14 113 14 764 14 765 15 766 -123 806 -133 713 -136 564 -139 765 -141 166 -1 694 -1 797 -1 991 -2 123 -109 208 -119 600 -121 800 -125 000 -125 400 Förändring i tkr -10 392 -2 200 -3 200 -400 Förändring i % -9,5% 1,8% 2,6% 0,3% Kostnader 14 598 Varav kapitalkostnader Netto -1 598 Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Omfördelning porto Projektpengar ÖP-VP Prisuppräkning Ny tjänst administration Högre intäkter än prisuppräkning Norrtälje badhus Budget Budget Plan 2016 2017 2018 -150 -200 -1 850 200 -3 800 -3 900 -500 500 Avskrivning utöver uppräkning Organisationsöversyn Lägre prisuppräkning löner Kostnadsneddragning Summa, tkr 1 470 -2 200 390 210 -3 200 460 1 370 -400 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Kostnadsneddragning för perioden på 3 9 mnkr har lagts ut på verksamheterna genom att verksamheten fått en låg prisuppräkning. 45 Driftbudget per verksamhet, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Kultur- och fritidskontor Intäkter 2 242 242 242 242 Kostnader Netto Bad Intäkter -2 515 -2 513 -6 819 -6 577 -8 072 -7 830 -8 189 -7 947 -8 291 -8 049 9 424 9 999 11 599 11 599 12 600 Kostnader -29 138 -19 714 -37 296 -27 297 -39 126 -27 527 -40 149 -28 550 -41 176 -28 576 1 708 1 292 1 292 1 292 1 292 -40 411 -38 703 -42 909 -41 617 -41 749 -40 457 -42 617 -41 325 -43 421 -42 129 873 784 784 785 785 -24 727 -23 854 -24 319 -23 535 -25 238 -24 454 -25 906 -25 121 -25 397 -24 612 904 0 0 0 0 -14 107 -13 203 -9 733 -9 733 -10 046 -10 046 -10 251 -10 251 -10 447 -10 447 Netto Idrott Intäkter Kostnader Netto Bibliotek Intäkter Kostnader Netto Kultur Intäkter Kostnader Netto Ung Fritid Intäkter Kostnader Netto 1 687 1 796 847 847 847 -12 088 -10 401 -11 662 -9 866 -11 328 -10 481 -11 622 -10 775 -11 377 -10 530 0 0 0 0 0 -820 -820 -975 -975 -1 005 -1 005 -1 031 -1 031 -1 057 -1 057 14 598 14 113 -133 713 -119 600 14 764 14 765 15 766 -136 564 -139 765 -141 166 -121 800 -125 000 -125 400 Kultur- och fritidsnämnd Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader -123 806 Netto -109 208 5.4.4.4.1 Taxor och avgifter Avgifter Avgifter för kultur och fritid enligt bilaga 2 Investeringar Investeringsram, specificering, tkr Rodengymnasiet Summa Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 1000 1000 Budget 2017 1000 1000 Plan 2018 1000 1000 46 5.4 SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSNÄMND 5.4.1 Nämndens uppdrag Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun kring hälso- och sjukvård och omsorg. Samverkansavtalet om Tiohundraprojektet löper till och med 2015-12-31. Projektet leds av en gemensam nämnd med ledamöter både från landsting och kommun – Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje. Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje är en beställar- och myndighetsnämnd med ansvar för hälso- och sjukvård och omsorg för invånarna i Norrtälje kommun. Nämnden styr hälso- och sjukvården och omsorgen genom avtal med utförare, genom att ta tillvara och utveckla kunskap till stöd för verksamheterna och genom kommunikation och dialog med utförare och medborgare. Myndighetsutövningen innebär bland annat att ta emot enskilda medborgares ansökningar om kommunal omsorg och därefter utreda behov, fatta beslut, ge uppdrag till utförare samt följa upp utförda insatser. I nämndens ansvar ingår även att planera för och följa upp att verksamheterna tillgodoser de behov som Norrtäljeborna har och i enlighet med de avtal som finns. Genom valfrihetssystem såsom kundval och vårdval sker styrningen ytterst av den enskilde medborgaren, som väljer vilken utförare som ska utföra insatsen. Särskilt uppdrag under planperioden är att stärka nämndens styrning och kontroll genom att: Under 2016 genomföra kostnadsberäkningar för nationell jämförelse av de olika insatserna i omsorgen utifrån SKL:s metodbeskrivning för Kostnad per brukare. Modellen ska utgöra grund för verksamhetsplaneringen 2017-2018. Under 2016 utveckla nyckeltal med fokus på ökad styrbarhet samt löpande analysera dessa och återkoppla i den ordinarie rapporteringen. Fortlöpande anpassa kostnaderna och kvalitetsnivå i balans med de givna resurserna. Med utgångspunkt från givna budgetförutsättningar senast vid delår 2, 2016 redovisa tydliga prioriteringar för år 2017-2018 där såväl kostnader och kvalitet vägs in. Senast vid rapportering av delår 1, 2016 lämna en statusrapport avseende det införda kvalitetsledningssystemet. Under 2016 säkra ett behovsinriktat arbetssätt i biståndsbedömningen t.ex. utifrån Socialstyrelsens nationella utredningsmodell för biståndsbedömning (ÄBIC). Löpande säkerställa kapacitet för en stärkt uppföljning av biståndsbeslut samt att vid delår- och bokslut rapportera statistik över individuppföljningarna. Under 2016 stärka avtalsuppföljning och allmänhetens insyn i utförares verksamhet 47 5.4.2 Strategiska utvecklingsområden Landstingsfullmäktiges beslut om Framtidsplanen för hälso- och sjukvården (FHS) innebär bland annat att vården flyttas närmare patienterna och hemmen. Basen i sjukvårdssystemet är primärvården med husläkarmottagningar, basal hemsjukvård och hemrehabilitering. En grundläggande inriktning i Framtidsplanens olika verksamheter är nätverket kring patienten. Hälso- och sjukvården ska i större utsträckning erbjuda sammanhållna vårdkedjor, som ger kontinuitet och helhet för patienten. Den kommunala omsorgen är i hög grad berörd av dessa förändringar. Utvecklingen av IT-stöd och e-tjänster berör såväl den kommunala omsorgen som landstingets hälso- och sjukvård. e-Hälsa förväntas få en viktig roll när det gäller att kommunicera, sprida information och koppla ihop olika vård- och omsorgsverksamheter. Även digitalisering av trygghetslarmen kommer att behöva genomföras. Att minska antalet utskrivningsklara och återinläggningar på sjukhus är viktigt för att ta tillvara vård- och omsorgssystemets resurser effektivt. Onödig sjukhusvistelse är inte bra för patienten och slöseri med sjukhusens resurser. I länet har Norrtälje sjukhus högst andel återinläggningar inom 30 dagar efter utskrivning från sjukhuset (personer 65 år och äldre). Möjligheten att säkra läkemedelsanvändningen är viktig för att undvika behov av sjukhusvård. Införande av elektroniskt stöd för signering och kontroll är därför önskvärt i alla särskilda boenden och hos samtliga kundvalsutförare. Lokaler för verksamhet riktad till personer med insatser inom LSS och socialpsykiatri behöver ses över. Möjligheten att utveckla förenklad biståndsbedömning inom hemtjänsten behöver ses över. 5.4.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Ekonomi i balans Styrtal Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SON Nämndens budgetavvikelse uppgår till maximalt 0,5 % av den samlade omsättningen. SON Andel placeringar i särskilt boende för äldre i relation till antal budgeterade årsplatser. 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 0,5% 99% 100% 100% 100% 100% SON Antal utförda timmar i hemtjänst i relation till antal budgeterade timmar (exkl schablon). 95% 100% 100% 100% 100% Norrtäljebornas behov av hälso- och sjukvård och omsorg är stora och kommer att öka, bland annat som en följd av fler äldre och hög ohälsa. Invånarnas förväntningar är också höga. Allt detta ska balanseras med ansvaret att hushålla med de två huvudmännens medel genom kostnadseffektiv verksamhet. Det är en ständig utmaning att optimera delarna till en effektiv helhet. Detta är samtidigt Norrtäljes unika möjlighet, att hantera både hälso- och sjukvård och omsorg inom ramen för en och samma nämnd. Sjukvårds- och omsorgsnämndens verksamhetsområden är med andra ord omfattande, komplicerade och påverkar varandra sinsemellan. 48 5.4.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Antalet äldre förväntas öka. Under perioden 2016-2018 beräknas befolkningsgruppen 65 år – äldre öka med ca 900 personer. Äldre personer behöver och konsumerar mest vård och omsorg. Härutöver är Norrtäljes socioekonomi svagare än länet i övrigt, vilket ökar behoven ytterligare. Norrtäljeborna hade ett sjukpenningtal om 13,2 dagar i februari 2015, att jämföra med 8,6 dagar i länet och 9,6 i landet. 5.4.4.1Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En god kommunal service Verksamhetens mål Sjukvårds- och omsorgsnämndens kunder ska vara nöjda med den äldreomsorg som erbjuds. Resultatmått Plan 2016 SON Andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten ska öka. SON Andelen som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende ska öka. SON Andelen personer i särskilt boende där åtgärd genomförts avseende dem som har risk för trycksår ska öka. SON Andelen avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan ska öka. SON Andelen personer, som beviljats bistånd för särskilt boende (enligt SoL) och inom 3 månader erbjuds plats, ska öka. SON Andelen personer, som beviljats bistånd för boende med särskild service (enligt LSS) och inom 3 månader erbjuds plats, ska öka. Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 92% 91% 93% 94% 95% 87% 90% 91% 92% 93% 54% 57% 60% 65% 70% 44% 51% 60% 65% 70% 93% 96% 97% 98% 99% 80% 96% 97% 98% 99% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 18% 17% 16% Kvarboende inom äldreomsorgen ska öka. Resultatmått Plan 2016 SON Antal Norrtäljebor i särskilt boende för äldre i förhållande till totalt antal Norrtäljebor, 80 år och äldre. Värde 2014 19% Målvärde 2015 49 Aktivitet Startdatum Slutdatum Föreslå former för förenklad biståndsbedömning. Föreslå former för interimistiska biståndsbeslut vid utskrivning. Digitalisering av trygghetslarm. Utöka uppdraget i kundvalet till "Trygg effektiv utskrivning i hemmet". Utreda möjligheterna till mer personcentrerad vård och bemötande till personer med demenssjukdom. Minska antal korttidsplatser. Utreda möjligheterna att erbjuda en digital portal för social och fysisk aktivitet. Projektet e-hemtjänst implementeras och utvärderas. Implementera stöd till anhöriga vid sjukhuset, husläkarmottagningarna, kundvalet och särskilt boende för äldre i Norrtälje kommun. Gemensamt system med läsplattor för säker läkemedelsanvändning. Beslutsstöd till sjuksköterskor för att underlätta ställningstagande till akut sjukhusbesök. 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2017-12-31 2016-12-31 2018-12-31 2017-12-31 2018-12-31 2015-01-01 2016-01-01 2018-12-31 2018-12-31 2015-01-01 2016-01-01 2016-12-31 2018-12-31 2016-01-01 2016-01-01 2016-12-31 2016-12-31 Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetens mål Sjukvårds- och omsorgsnämndens målgrupper ska ha trygga och bra boenden. Aktivitet Startdatum Slutdatum Uppdatera nämndens boendeplaner. 2015-01-01 2018-12-31 Avveckla ej fullvärdiga särskilda boenden för äldre. Utreda möjligheten till "trygghetsboende". 2016-01-01 2016-01-01 2018-12-31 2017-12-31 Tillgodose krav från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Arbetsmiljöverket (AV) inom socialpsykiatri och LSS. Utveckla annan särskilt anpassad bostad med personcentrerat stöd inom LSS. 2016-01-01 2018-12-31 2017-01-01 2018-12-31 Kommunfullmäktiges mål En hållbar befolkningsutveckling Verksamhetens mål Förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Resultatmått Plan 2016 SON Barn- och ungdomspsykiatri i Norrtälje - måluppfyllelse vårdgaranti Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 65 % 80 % 84 % 86 % 88 % 50 Aktivitet Startdatum Slutdatum Uppdraget inom första linjens psykiatri för barn och unga förstärks vid Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen (BUMM). 2016-01-01 2016-12-31 Uppdraget till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) renodlas till specialiserade insatser. 2016-01-01 2016-12-31 Köerna till neuropsykiatriska utredningar och ADHD-utredningar ska minska. 2015-01-01 2016-12-31 Landstingsfullmäktiges mål Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården Verksamhetens mål Vård i rätt tid Resultatmått Plan 2016 SON Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare ska öka (Vårdgarantin). SON Andel patienter vid Norrtälje sjukhus som får tid för första besök inom 30 dagar ska öka (Vårdgarantin). SON Andel patienter som får tid för behandling vid Norrtälje sjukhus inom 90 dagar ska öka (Vårdgarantin). Värde 2014 80% Målvärde 2015 81% Målvärde 2016 82% Målvärde 2017 83% Målvärde 2018 84% 93% 94% 95% 96% 97% 91,0% 99,0% 99,0% 99,0% 99,0% Värde 2014 6% Målvärde 2015 5% Målvärde 2016 4% Målvärde 2017 3% Målvärde 2018 2% 15,2% 16,0% 15,0% 10,0% 5,0% 15% 14% 13% 100% 100% 100% Säker vård Resultatmått Plan 2016 SON Förekomsten (prevalens) av vårdrelaterade infektioner vid Norrtälje sjukhus ska minska. SON Andel oplanerade återinskrivningar inom 1 till 30 dagar för Norrtäljebor, alla åldrar. SON Andel oplanerade återinskrivningar inom 1 till 30 dagar vid Norrtälje sjukhus (alla patienter). SON Antal antibiotikarecept (exkl. metenamin) per tusen invånare i Norrtälje i förhållande till länsgenomsnittet. Hög effektivitet Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SON Andel husläkarmottagningar i Norrtälje som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete 100% 100% 100% 100% 100% 51 Mer öppna vårdformer enligt Framtidsplanen. Resultatmått Plan 2016 SON Antal läkarbesök vid Norrtäljes husläkarmottagningar, per tusen Norrtäljebor SON Antal vårdtillfällen för Norrtäljebor vid akutsjukhusen, per tusen Norrtäljebor Värde 2014 1 775 Målvärde 2015 Målvärde 2016 1 850 Målvärde 2017 1 900 Målvärde 2018 1 950 155 150 145 162 Aktivitet Startdatum Slutdatum Förtydliga uppdrag till husläkarmottagningarna så att de koordinerar patientens vård och tar större mediciniskt ansvar för utskrivna. Ersättningssystemet ses över med anledning av detta. Utred möjligheten till närakut med tillgång till röntgendiagnostik och provtagning. Utred möjligheten att samla vårdutbudet i form av "öppenvårdsgalleria". Kartlägga det akuta omhändertagandet för att förhindra akuta besök på sjukhus. Utvidga det geriatriska uppdraget, för ökat akut omhändertagande med direktintag. Utveckla strokevårdkedjan och frakturskedjan i samverkan med berörda vårdgivare. Gemensam digital vårdplanering mellan hälso-, sjukvård och omsorg. Utveckla specialiserad vård utanför akutsjukhusen genom vårdval 2016-01-01 2018-12-31 2016-01-01 2017-12-31 2017-01-01 2018-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2016-01-01 2018-12-31 2016-01-01 2018-12-31 2016-01-01 2018-12-31 2016-01-01 2018-12-31 52 5.4.4.4 Ekonomi Kommunalt finansierad omsorg Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter Kostnader 128 601 140 495 147 580 153 591 159 144 -1 080 467 -1 161 795 -1 203 980 -1 253 991 -1 300 144 -293 -346 -560 -560 -560 -951 866 -1 021 300 -1 056 400 -1 100 400 -1 141 000 -69 434 -35 100 -44 000 -40 600 7,3% 3,4% 4,2% 3,7% Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Landstingsfinansierad hälso- och sjukvård Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter Kostnader 101 340 95 429 98 600 101 900 105 200 -1 409 842 -1 451 729 -1 499 700 -1 549 200 -1 600 300 -1 308 502 -1 356 300 -1 401 100 -1 447 300 -1 495 100 -47 798 -44 800 -46 200 -47 800 3,7% 3,3% 3,3% 3,3% Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Budget Budget Plan 2016 2017 2018 Volymförändring -35 000 -33 700 -34 900 Uppräkning av priser/ersättningar -27 450 -36 000 -40 000 25 700 34 300 -44 000 -40 600 Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Högre intäkter (momskompensation) 3 700 Högre intäkter (momskompensation och avgifter) 3 400 Verksamhetsförändring - 5 stängda korttidsplatser 1 800 Prisförändring - nytt avtal turbundna resor 1 750 Verksamhetsförändring - kvarboende: - Färre antal platser i särskilt boende för äldre (10 platser) - Utökad dagverksamhet - Färre korttidsplatser (4 platser) - Fler avlastningsplatser (4 platser) Biståndsavdelning SOL, lägre kostnader 6 000 -1 100 2 400 -2 400 500 Lägre kostnader administration 2 400 Lägre volymer inom LSS 4 100 Lägre prisuppräkning differentierad, sänkning daglig verksamhet LSS 4 800 Kostnadsneddragning Summa, tkr -35 100 53 Kommunalt finansierad omsorg Driftbudget per verksamhet, tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Budget 2018 Insatser i ordinärt boende Intäkter 33 201 31 340 34 365 35 810 37 114 Kostnader -216 938 -222 976 -267 495 -278 382 -288 314 Netto -183 737 -191 636 -233 130 -242 573 -251 200 68 213 68 095 72 210 75 269 78 033 Kostnader -464 291 -482 244 -526 255 -548 547 -568 694 Netto -396 078 -414 149 -454 045 -473 278 -490 661 769 673 Kostnader -16 364 -16 778 Netto -15 595 -16 105 0 0 0 6 684 6 915 6 879 7 108 7 310 Kostnader -65 628 -71 629 -76 775 -79 581 -82 130 Netto -58 944 -64 714 -69 896 -72 473 -74 821 Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Intäkter 15 923 Kostnader -266 325 Netto -250 402 16 842 -297 151 -280 309 16 980 -302 507 -285 527 17 694 -315 567 -297 873 18 393 -328 136 -309 743 344 -20 206 -19 862 109 -18 124 -18 015 108 -4 330 -4 223 109 -4 404 -4 294 111 -4 454 -4 344 0 -990 1 399 -2 801 1 441 -2 885 1 489 -2 982 1 540 -3 084 -990 -1 402 -1 445 -1 493 -1 544 Förvaltning Intäkter Kostnader Netto 3 467 -29 725 -26 258 15 122 -50 092 -34 970 15 520 -23 654 -8 134 16 032 -24 446 -8 414 16 561 -25 247 -8 687 Driftbidrag Intäkter Kostnader Netto 944 700 0 944 700 1 021 300 0 1 021 300 1 056 400 1 100 400 1 141 000 1 056 400 1 100 400 1 141 000 Särskilt boende för äldre Intäkter Övriga insatser i äldreomsorg Intäkter Insatser till personer med funktionshinder (SOL) Intäkter Övriga verksamheter Intäkter Kostnader Netto Nämnd, råd och kansli Intäkter Kostnader Netto Inför 2016 görs vissa förändringarna i kodplanen för kommunal omsorg. Intäkter och kostnaderna under rubriken ”övriga insatser inom äldreomsorg” flyttas till ”insatser i ordinärt boende”, turbundna resor flyttas från "Övriga verksamheter" till "insatser till personer med funktionshinder (SOL)" och kostnaderna för biståndshandläggare flyttas från ”förvaltning” till respektive verksamhetsområde. Förändringen följer gruperingen i Räkenskapssamandraget (RS). 54 Landstingsfinansierad hälso- och sjukvård Bokslut Budget Budget Budget Budget 2014 2015 2016 2017 2018 19 467 -270 806 -251 339 19 759 -290 666 -270 907 20 500 -304 500 -284 000 21 200 -314 500 -293 300 21 900 -324 900 -303 000 62 443 58 214 60 100 62 100 64 100 Kostnader -745 214 -761 396 -793 500 -819 700 -846 800 Netto -682 771 -703 182 -733 400 -757 600 -782 700 5 624 5 865 6 000 6 200 6 400 Kostnader -96 979 -97 761 -100 000 -103 300 -106 700 Netto -91 355 -91 896 -94 000 -97 100 -100 300 11 455 10 794 11 200 11 600 12 000 Kostnader -120 684 -120 703 -125 100 -129 200 -133 500 Netto -109 229 -109 909 -113 900 -117 600 -121 500 985 796 800 800 800 Kostnader -160 705 -164 702 -169 600 -175 200 -181 000 Netto -159 720 -163 906 -168 800 -174 400 -180 200 0 0 0 Driftbudget per verksamhet, tkr Primärvård Intäkter Kostnader Netto Somatisk specialistvård Intäkter Geriatrik Intäkter Psykiatri Intäkter Övriga verksamheter Intäkter Förvaltning Intäkter 1 366 Kostnader -15 253 -16 500 -19 400 -20 000 -20 700 Netto -13 888 -16 500 -19 400 -20 000 -20 700 1 303 300 1 356 300 1 401 100 1 447 300 1 495 100 0 0 0 0 0 1 303 300 1 356 300 1 401 100 1 447 300 1 495 100 Driftbidrag Intäkter Kostnader Netto 55 Volymer/antal Volymer/verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 413 142 428 563 439 277 450 259 461 515 Särskilt boende för äldre, platser Insatser till personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen Bostad med särskild service, platser Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Boende vuxna, platser 578 702 736 754 773 73 78 78 79 81 175 194 189 194 200 Boende barn och ungdom, platser 18 19 19 20 20 Daglig verksamhet, platser 218 235 240 247 254 Insatser inom ordinärt boende Hemtjänst, timmar (exkl. schablon) Särskilt boende för äldre Mått/á-priser Mått-á-priser/verksamhet Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Insatser inom ordinärt boende Hemtjänst, nettokostnad/timma (exkl.schablon) 346 355 365 372 376 Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre, nettokostnad/plats/år 581 515 586 300 598 863 609 005 615 973 Insatser till personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen Bostad med särskild service, nettokostnad/plats/år 586 288 604 769 614 544 619 573 627 375 690 040 718 938 741 106 756 273 766 140 947 833 251 000 972 895 259 451 1 005 854 247 390 1 022 830 251 579 1 034 558 254 460 Stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Boende vuxna, nettokostnad/plats/år Boende barn och ungdom, nettokostnad/plats/år Daglig verksamhet, nettokostnad/plats/år 5.4.4.4.2 Taxor och avgifter De avgifter nämnden debiterar kunderna kan delas in i tre områden, omsorgsavgifter, måltidsavgifter och övriga avgifter. Förslag om förändringar i maxtaxan för äldreomsorg kan innebära taxehöjningar. Omsorgsavgift I Socialtjänstlagen finns en bestämmelse om ett högkostnadsskydd (ofta kallad maxtaxa) där avgifterna sammanlagt får uppgå till högst en tolftedel av prisbasbeloppet. Högkostnadsskyddet styr således avgiftsuttaget kommunen får göra och ändras vanligen 1 ggr per år i takt med att prisbasbeloppet ändras. Sjukvårds- och omsorgsnämndens omsorgsavgifter utgår från maxtaxan, med en uppdelning i fem nivåer.Omsorgsavgifter för Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje, utifrån socialtjänstlagen. Omräkning av avgift per dag utgår från att alla månader omfattar 30 dagar, avrundat till hela kronor. 56 Omsorgsavgift, socialtjänstlagen 2015 2016* 2017* 2018* Kronor per månad Nivå 1, Trygghetslarm i hemmet (10 procent av maxtaxan). 178 177 178 178 Nivå 2, Hemtjänst, omsorg och service i hemmet någon eller några gånger i månaden, inklusive trygghetslarm (25 procent av maxtaxan). 445 443 445 445 Nivå 3, Hemtjänst, omsorg och service i hemmet, någon eller några gånger i veckan, inklusive trygghetslarm (50 procent av maxtaxan). 890 886 890 890 Nivå 4, Hemtjänst, omsorg och service i hemmet dagligen, inklusive trygghetslarm (75 procent av maxtaxan). 1.335 1 329 1.335 1.335 Nivå 5, Hemtjänst, omsorg och service i hemmet någon eller några gånger per dygn, inklusive trygghetslarm (100 procent av maxtaxan). 1.780 1 772 1.780 1.780 Särskilt boende eller bostad med särskild service samt korttids- och avlastningsplats (100 procent av maxtaxan). 1.780 1 772 1.780 1.780 Ledsagning Avlösning Kronor per dag Dagverksamhet (2,8 procent av maxtaxan fr.o.m. 2016) 0 0 0 0 0 0 0 0 50 50 50 50 * Avgifterna följer prisbasbelopp. Måltidsavgifter Avgifter för måltider regleras inte nationellt. Tidigare har nämndens måltidsavgifter kopplats till utvecklingen av prisbasbeloppet. Från och med 2016 föreslås uppräkningen ske utifrån kommunstyrelsens bedömning av prisutvecklingen, det vill säga +2,4 procent 2016 och +3,3 procent för åren 2017 och 2018. Avgifterna anges per månad. Sjukvårds- och omsorgsnämndens måltidsavgifter per månad inom kommunal omsorg. Omräkning av avgift per dag utgår från att alla månader omfattar 30 dagar och fördelning mellan dygnets olika måltider sker enligt Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 9/02. Avrundning sker till hela kronor. Måltidsavgifter 2015 2016 2017 2018 Kronor per månad Frukost (20 procent) Huvudmål (40 procent) Middag (30 procent) Mellanmål (10 procent) 582 1.164 873 291 596 1.192 894 298 616 1.231 923 308 636 1.272 954 318 Summa kronor per månad 2.910 2.980 3.078 3.180 57 Kronor per månad Särskilt boende (SoL) Boende i familjehem eller bostad med stöd och service för ungdomar (LSS §9:8) med egen inkomst/pension 2.910 2.910 Kronor per dygn Korttids- och avlastningsplats (SoL) Dagverksamhet (SoL) Daglig verksamhet (LSS §9:10) Korttidsvistelse (LSS §9:6), person utan egen inkomst Korttidsvistelse (LSS §9:6), person med egen inkomst 97 65 50 50 100 avgift enligt ovan avgift enligt ovan avgift enligt ovan avgift enligt ovan avgift enligt ovan avgift enligt ovan Kronor per styck Matlåda, inklusive distribution (självkostnad fr.o.m. 2016, exklusive mervärdesskatt) 50 60 60* 60* * Självkostnaden följer Statistiska centralbyråns arbetskostnadsindex för arbetare och tjänstemän inom privat sektor.(AKI), näringsgren I. Från och med 2016 debiteras samtliga måltidsavgifter från sjukvårds- och omsorgskontoret, det vill säga även för särskilt boende för äldre med avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och upphandlad daglig verksamhet inom LSS (LOU). Detta innebär att villkoren kring måltider i dessa avtal ändras. Även möjligheterna att i nämnda avtal begränsa kundernas hyreskostnad ses samtidigt över. Ingen måltidsavgift utgår för korttidstillsyn inom LSS (§9:7), då avgiften endast skulle gälla mellanmål och kommunens intäkter för detta väntas bli marginella. Däremot torde administrationen av främst närvarokontroll bli omfattande. Vad gäller matlådor utreds möjligheten under planeringsperioden att endast upphandla det kommunala ansvaret för distributionen men i övrigt införa LOV för själva måltiden, vilket kunden själv ansvarar för att bekosta. Övriga avgifter Övriga avgifter omfattar transport av avliden från särskilt boende och korttidsplats Sjukvårds- och omsorgsnämndens övriga avgifter. Övriga avgifter 2015 2016 2017 2018 Transport av avliden från särskilt boende och korttidsplats (kronor per transport) 1.750 1.750 1.750* 1.750* * Självkostnaden följer Färdtjänstindex. Avgiften för transport av avliden från särskilt boende och korttidsplats motsvarar den normala ersättning som nämnden betalar till upphandlad entreprenör. Denna ersättning uppräknas i enlighet med Färdtjänstindex. Då avgifter utgör självkostnaden uppräknas även avgiften enligt detta index. 58 5.4.4.4.3 Ersättning till utförare - pengabelopp och prestationsersättningar Då debitering av samtliga måltidsavgifter från och med 2016 sker från sjukvårds- och omsorgskontoret, justeras dygnsersättningarna avseende särskilt boende för äldre med avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) i motsvarande grad. Utöver detta beräknas utrymme för uppräkning av ersättningar enligt LOV vara 2,4 procent inför år 2016 samt 1,7 procent inför år 2017 och 1,1 procent inför år 2018 (se avsnitt 4.5). Ersättningar till utförare av särskilt boende för äldre och hemtjänst (kundval exklusive hemrehabilitering och basal hemsjukvård), med avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Från och med 2016 inkluderar ersättningarna för särskilt boende för äldre kompensation för måltider. Ersättningar (LOV) 2015 2016 2017 2018 Kundval, hemtjänst (kronor per timme) - Tätort - Landsbygd - Skärgård - Indirekt tid 374 457 522 352 383 468 535 360 390 476 544 366 394 481 550 370 Särskilt boende för äldre (kronor per dygn) - Tomdygnsersättning - Ersättning för parbogaranti* - Vård- och omsorgsersättning* - Demensersättning* 1.240 1.240 1.667 1.885 1.270 1.369 1.806 2.029 1.292 1.395 1.839 2.066 1.306 1.412 1.861 2.091 * Ersättningen inkluderar måltider enligt Tabell 4.5.1.5.B. Investeringar Investeringsram, specificering, tkr Utrustning, möbler Summa Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 100 100 Budget 2017 100 100 Plan 2018 100 100 59 5.5 SOCIALNÄMND 5.5.1 Nämndens uppdrag Socialnämnden i Norrtälje ansvarar för kommunens IFO-verksamhet (individ- och familjeomsorg). Därutöver har nämnden ett huvudansvar för kommunens arbetsmarknadsoch integrationsfrågor. Socialnämnden är även ansvarig för ärenden enligt alkohollagen (2010:1622), tobakslagen (1993:581) och lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel. Socialnämnden fullgör kommunens åtaganden i huvudsak enligt socialtjänstlagen (2001:453) – SoL, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga – LVU och lagen (1988:870) om vård av missbrukare – LVM. Socialnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd. Verksamheter som ingår i nämndens förvaltning är, ekonomiskt bistånd, budget- och skuldrådgivning, dödsboanmälningar, boende till särskilt utsatta grupper, missbruks- och beroendevård för vuxna över 20 år, stöd till våldsutsatta i nära relationer och barn som bevittnat våld, insatser för barn och unga upp till 20 år, flyktingmottagning, arbetsmarknadsinsatser, familjerätt, serveringstillstånd 5.5.2 Strategiska utvecklingsområden Socialnämnden i Norrtälje står, liksom övriga socialtjänster i Sverige, inför stora utmaningar med att rekrytera och behålla medarbetare. Detta riskerar att leda till betydande arbetsmiljöproblem för ett flertal yrkesgrupper, såsom hög arbetsbelastning och stress. Det kan också leda till att myndighetsutövningen och rättsäkerheten för socialtjänstens klienter blir lidande. En verksamhet som har svårighet att rekrytera och behålla medarbetare är också särskilt sårbar utifrån ekonomiska perspektiv då ärenden som är kostnadsdrivande skulle kunna hanteras under kortare perioder om personalförsörjningen var tillfredsställande. Personalförsörjningen är därför ett strategiskt viktigt utvecklingsområde för socialnämnden. Boendeförsörjningen är en grundförutsättning för samtliga områden inom socialtjänsten. Det behövs en god boendeförsörjning att kunna bedriva bl.a. flyktingmottagande och öppenvård för missbruk och beroende. För att lyfta och synliggöra de sociala perspektiven i samhällsplaneringen behöver socialnämnden göras delaktig i den övergripande samhällsbyggnadsprocessen. En grundtanke inom socialtjänsten är att det är bäst för med hemmaplanslösningar. För att kunna möjliggöra detta är det viktigt att socialnämnden har en öppenvård som är rätt dimensionerad, ändamålsenlig, effektiv och flexibel. Med en flexibel och effektiv öppenvård kan socialtjänsten dels arbeta förebyggande, dels möta de behov som finns hos personer med missbruks- och beroendeproblematik och deras anhöriga. Det förväntas leda till att behovet av placeringar reduceras. Socialnämnden ska ta fram ett arbetsmarknadspolitiskt program i kommunen tillsammans med externa och interna samarbetspartners. Inströmningen av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn förväntas öka. Det är en angelägenhet och ett ansvar för hela kommunen att dessa integreras i samhället. En förutsättning för en lyckad integration är att kommunen tar fram en integrationspoliti s.k. strategi där socialnämnden kan initiera och samordna framtagandet av en sådan strategi. Socialnämnden ska ha en familjehemsvård som rekryterar familjehem vilka kan möta behoven hos de barn och unga som behöver placeras i familjehem. Genom att ha egna familjehem i stället för att anlita s.k. konsulentstödda familjehem kan socialnämnd en reducera kostnaderna för placeringarna 60 5.5.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Socialnämnden ska ha en öppenvård för barn och unga och deras familjer som arbetar förebyggande samt levererar rätt insatser i rätt tid till rätt individ Om andelen beslut om insats i form av öppenvård ökar är detta en indikation på en ändamålsenlig och flexibel öppenvård. Styrtal Plan 2016 SN Beslut om insats öppenvård barn och unga Värde 2014 Målvärde 2015 82% 83% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Socialnämnden ska ha en öppenvård för personer med missbruks- och beroendeproblematik som arbetar förebyggande samt levererar rätt insatser i rätt tid till rätt individ. Om andelen beslut om insats i form av öppenvård ökar är detta en indikation på en flexibel och effektiv öppenvård. Styrtal Plan 2016 SN Beslut om insats öppenvård missbruk och beroende Värde 2014 Målvärde 2015 44% 39% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Socialnämnden ska ha tillgång till egna familjehem med hög kvalitet Om andelen placeringar i egna familjehem ökar i förhållande till totala antalet placeringar i familjehem är det en indikation på att familjehemsgruppens arbete med rekrytering av egna familjehem och handledning till de egna familjehemmen och stöd åt barnen i familjerna har effekt. Styrtal Plan 2016 SN Andel egna familjehem barn och unga Värde 2014 Målvärde 2015 75% 85% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Genom att ge rätt stöd ska behovet av långvarigt försörjningsstöd minska Försörjningsstöd är tänkt att vara en kortsiktig lösning. De som söker försörjningsstöd ska få rätt stöd för att så snart som möjligt komma ut i egen försörjning. Stödet ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt och oberoende liv. Om andelen personer som får försörjningsstöd längre än 10 månader minskar är det en indikation på att rätt stöd ges till dessa personer. Styrtal Plan 2016 SN Hushåll som uppbär försörjningsstöd 10 månader eller längre under ett år Värde 2014 Målvärde 2015 24% 21% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 61 5.5.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Behovet av insatser från socialtjänsten ökar. Framför allt handlar det om behov av stöd och hjälp som barn och unga och deras familjer har men också om missbruk, beroende och behov av försörjning till dem som står utanför arbetsmarknaden samt behov av olika former av bostäder. En utredning kring kommunens organisation av handikapp omsorg förväntas blir klar under hösten 2015. Utredningen kan leda till förändringar inom socialnämndens verksamhetsområde. För att på ett bra och rättssäkert sätt möta dessa behov är en av nämndens viktigaste uppgifter att tillgodose kommunens behov av att rekrytera kompetenta socialsekreterare. Det är en stor utmaning i Norrtälje såväl som i övriga landet då yrkesgruppen tenderar att vara mycket rörlig på arbetsmarknaden. Behovet är av största vikt, dels för att garantera rättsäker hantering av socialtjänstens ärenden, dels för att minska risken för en alltför hög arbetsbelastning för denna yrkeskategori. I dag bedöms ekonomiskt utrymme finnas för att tillgodose det personella behovet. Utmaningen ligger i att minska uppkomsten av vakanser och därmed skapa en långsiktigt stabil personalstyrka. Kortsiktigt hanteras detta genom att anställa fler än det ekonomiska utrymmet tillåter. Bedömningen är ändå att vakanser medför att överanställningar kan hanteras inom den ekonomiska ramen. En stabil personalsituation är också en förutsättning för att stabilisera kostnadsutvecklingen inom de kostnadsdivande områdena. Att skapa en mer stabil personalsituation förväntas kunna bidra med minskade kostnader motsvarande I 0 mnkr till följd av att hantering av ärenden avseende barn och unga blir mindre akut. En långsiktigt stabil personalsituation är därför en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Enligt föreskrifter från Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9) ska socialtjänsten ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Enligt föreskrifterna ska den som bedriver socialtjänst i ledningssystemet identifiera, beskriva och fastställa de processe r i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Vidare ska den som bedriver socialtjänst i ledningssystemet i varje process identifiera de aktiviteter som ingår, och bestämma aktiviteternas inbördes ordning. För varje aktivitet ska det finnas de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Försörjningsstöd är tänkt att vara en kortsiktig lösning. De som söker försörjningsstöd ska få rätt stöd för att så snart som möjligt komma ut i egen försörjning. Stödet ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt och oberoende liv. En viktig förutsättning för att kunna ge rätt stöd är bl.a. att det finns tillgång till praktikplatser inom kommunens samtliga verksamheter. 62 Socialnämnden har under hösten 2014 genomfört ett pilotprojekt - Fyren -tillsammans med IT-avdelningen där en stor del av avdelningen barn och ungas arbetsprocesser har kart lagts. Nu ska resterande del av barn och ungas arbetsprocesser kartläggas tillsammans med övriga avdelningars arbetsprocesser samt socialnämndens ledningsprocesser och stödprocesser. Även detta kommer att genomföras i projektform tillsammans med IT- avdelningen i Fyrverket. Projektet beräknas starta upp i juni 2015 och pågå till hösten 2016. 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Norrtälje är tryggt Effektmålen som anges i planeringsdirektiven är följande: • Norrtälje ska uppfattas som ett tolerant och öppet samhälle • Norrtälje kommun ska vara Sveriges tryggaste kommun • En god vård och omsorg i hela kommunen Nedanstående aktiviteter kommer under planperioden att avgränsas till att gälla barn och ungas uppväxtvillkor. Till en början kommer arbetet att koncentreras till Hallstaviksområdet. Vid lyckat resultat är avsikten att aktiviteterna genomförs i Rimbo år 2 och i Norrtälje år 3. Aktivitet Startdatum Slutdatum Genomföra värdegrundsarbete tillsammans med Fryshuset 2015-05-01 2018-12-31 Utöka tillgången till mobila skolteamet 2015-05-01 2018-12-31 Utöka möjligheten till föräldrautbildning 2015-05-01 2018-12-31 Utöka gruppverksamhet för barn och unga 2015-05-01 2018-12-31 Utveckla och försköna miljöer i närområdet där barn och unga vistas. 2015-05-01 2018-12-31 5.5.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetsmål Socialnämnden ska ha en arbetsmarknadsverksamhet som ger rätt stöd så att människor kan komma ut i egen försörjning Genom att ha en ändamålsenlig, flexibel och effektiv arbetsmarknadsverksamhet som erbjuder rätt stöd till rätt person kan fler människor bli självförsörjande samt behovet av försörjningsstöd reduceras. Om andelen personer som blir självförsörjande efter insats från arbetsmarknadsverksamheten ökar är detta en indikation på att verksamheten är ändamålsenlig, effektiv och flexibel. Resultatmått Plan 2016 SN Andel personer i egen försörjning efter insats av arbetsmarknad och integration Värde 2014 Målvärde 2015 71% 63% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 63 Socialnämnden ska ha en väl fungerande, sammanhållen och ändamålsenlig boendeförsörjning Aktivitet Startdatum Slutdatum Socialnämnden ska inrätta en samordningsfunktion inom försörjningsenheten för socialförvaltningens boendefrågor. 2015-09-01 2016-03-31 Socialnämnden ska etablera partsgemensamma samverkansgrupper för boendefrågor där Roslagsbostäder och Fastighetsavdelningen är exempel på interna samverkanspartners som bör ingå. Externa samverkanspartners är privata hyresvärdar. 2015-09-01 2018-12-31 Socialnämnden ska etablera ett härbärge i samarbete med frivilligorganisationer och privata aktörer. 2015-11-01 2016-12-31 5.5.4.3Verksamhetsbeskrivning Nationell statistik visar att alkoholkonsumtionen hos unga vuxna har minskat medan konsumtionen ökat bland äldre. Framför allt syns en ökning av riskbruk och missbruk bland personer födda på 40- och 50-talen. I Norrtälje är bedömningen att alkoholkonsumtionen bland personer i pensionsåldern ökar såsom den nationella statistiken visar. Dock kan ingen direkt tendens till minskning av alkoholkonsumtionen bland unga ses. Många av de unga personerna som aktualiseras hos socialtjänsten utifrån sitt missbruk lider också av psykisk ohälsa såsom exempelvis neuropsykiatriska funktionshinder, psykosociala sjukdomar eller personlighetsstörningar som ofta lett till eller riskerar att leda till självskadebeteenden. Socialsekreterarna kommer under året att arbeta vidare med barnperspektivet i arbetet med missbruk. Metoden lyfter barns behov och erfarenheter i samtalen med missbrukande föräldrar. Personalgruppen som arbetar med vuxna missbrukare har under en tid varit stabil. Det innebär att verksamhets utveckling varit möjlig samt att samarbete mellan myndighetsutövande personal och personal inom öppenvården kunnat ske. En tydlig effekt är att kostnader i form av institutionsplaceringar minskat. En fortsatt utmaning är att tillgodo se behovet av olika boendeformer för missbrukare utifrån var i behandlingen de befinner sig. Tillgång till boenden skulle minska de insatser i form av stödboende som erbjuds till missbrukare vilket också skull e leda till lägre kostnader. Under första tertialet 2015 har antalet orosanmälningar ökat markant. Det indikerar att fler barn och unga kommer att behöva hjälp av socialtjänsten framöver. Socialnämnden kommer att avsätta personal för att aktivt arbeta med att minska institutionsplaceringar och konsulentstödda familjehem i samarbete med öppenvårdens hemmaplanslösningar. Öppenvården ska vara flexibel för att hitta rätt in sats i rätt tid till barn och unga och deras föräldrar. Ett omfattande och kommunövergripande arbete i syfte att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor kommer att utvecklas under kommande planperiod. Arbetet kommer att samplaneras med Barn- och skolnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Trygg i Norrtälje kom mun. 64 Socialnämnden har behov av familjehem som kan möta behoven hos de barn och unga som behöver placeras utanför sitt egna hem. En målsättning med arbetet att rekrytera familjehem är att de ska finnas i närområdet. I och med lokalisering i närområdet kan socialnämnden tillhandahålla kvalitativ handledning till familjehemmen, de placerade barnen samt till de biologiska barnen. Då förväntas kvaliteten för de placerade barnen öka. I dag är det svårt att fa tag på familjehem i egen regi vilket leder till att nämnden måste anlita konsulent stödda familjehem till en jämförelsevis hög kostnad. För att förbättra möjligheten till egen försörjning avser socialnämnd en att ta fram ett arbetsmarknadspolitiskt program i kommunen tillsammans med externa och interna samarbetspartners. Exempelvis bör kommunens samtliga verksamheter kunna erbjuda olika former av praktikplatser. För att hjälpa människor ut i egen försörjning arbetar arbetsmarknadsenheten med att öka förutsättningarna för egen försörjning för de individer som deltar i aktiviteter inom verksamheten. En del av arbetet består i att arbetssökande som remitterats till enheten träffar en coach för en fördjupad kartläggning och bedömning av rätt individuell insats. Att utöka antal praktikplatser är viktigt för att stödja individer att komma närmre arbetsmarknaden. I H2I :s verksamhet kan arbetsträningsplatser i form av arbetsmarknadsåtgärder såsom OSA och trygghetsanställning erbjudas. Vidare tar verksamheten emot personer med långvarigt bidragsberoende samt personer med aktivitetsstöd. Verksamheten bedriver naturvård, transporter, flytt av kommunala verksamheter samt upprustning och reparation av möbler. Norrtälje kommun har avtal med Migrationsverket om 81 anvisningsplatser för nyanlända flyktingar. Kommunens ansvar är att ordna samhällsorientering, betala ut glappersättning (ett tillfälligt försörjningsstöd i väntan på etableringsplan från arbetsförmedlingen), ge utbildning i svenska för invandrare (SFI) samt tillgodo se barnens introduktion i samhället. Enligt ny lagstiftning sedan I januari 2014 (Lag (2013:755) om ändring i lagen (1994:137) om mottagand e avasylsökande m .fl.) ges Migrationsverket möjlighet att anvisa ensamkommande barn till kommuner som inte h ar något avta l. Särskilda skäl för att anvisa barn till kommuner utan avtal krävs inte längre och Migrationsverkets beslut om anvisning av ensakommande barn får inte överklagas. Under 2015 öppnas ett boende för ensamkommande flyktingbarn i nämnden s egen regi. Arbetet med att utveckla verksamheten kommer att fortsätta under kommande planperiod. Trycket på socialtjänsten ökar alltjämt. Utifrån de ärenden som hanteras finns ett uttalat behov av att ordna bostäder eller härbärge. Det kan handla om bostäder som ett led i behandling, trygghetsboende för våldsutsatta personer samt boende för mor och barn som ett led i utslussning från behandling alternativt behandling på hemmaplan. Det kan också handla om tak över huvudet. Ett led i att utveckla boenden i kommunen är att Socialnämnden ska inrätta en samordningsfunktion inom försörjningsenheten för socialförvaltningens boendefrågor. Samordningsfunktionen kommer att under 2 15 utreda i vilken form härbärget ska drivas, vad verksamheten kommer att kosta samt hur verksamheten ska finansieras. 65 5.5.4.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Bokslut 2014 41 269 -217 127 -175 858 Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Prisuppräkning Volymjustering barn och unga Kostnadsneddragning barn och unga Kostnadsuppräkning ekonomiskt bistånd Kostnadsneddragning ekonomiskt bistånd Kostnadsneddragning vuxna missbrukare Projekt från ÖP till VP Utökad verksamhet Summa, tkr Budget 2015 36 595 -209 995 -520 -173 400 -2 458 1,40% Budget 2016 38 918 -237 617 -1 219 -198 700 -25 300 14,59% Budget 2017 39 854 -247 654 -1 554 -207 800 -9 100 4,58% Plan 2018 40 180 -252 681 -1 602 -212 500 -4 700 2,26% Budget Budget Plan 2016 2017 2018 -5 400 -12 900 0 -4 900 0 0 -200 -1 900 -25 300 -7 200 -1 700 1200 -1 400 0 0 0 0 -9 100 -7 600 -1 600 4 700 -1 400 600 600 0 0 -4 700 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 En förutsättning att klara av de kostnadsneddragningar som nämnd en för år 2017 och 2018 är ålagda att hantera är att nämndens ram utökas motsvarande ytterligare 1,8 mnkr. Detta för att kunna anställa administrativ personal för att på så sätt underlätta social sekreterarnas arbete och därmed stabilisera personalsituationen. Bedömningen är att en stabil person alsituation reducerar kostnadsdrivande effekter. Vidare kan kon statera s att ett ökat inflöde av ärenden per automatik också behöver utökat antal tjänster. Driftbudget per verksamhet, tkr Kommunledning och nämnd Intäkter Kostnader Netto Övrig politisk verksamhet Intäkter Kostnader Netto Alkoholtillstånd Intäkter Kostnader Netto Insitutionsvård vuxna Intäkter Kostnader Netto Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 6 -1 179 -1 173 0 -1 231 -1 231 0 -1 270 -1 270 0 -1 313 -1 313 0 -1 359 -1 359 0 -599 -599 0 -653 -653 0 -674 -674 0 -697 -697 0 -721 -721 12 -360 -348 13 -13 0 13 -13 0 14 -14 0 14 -14 0 1 885 -10 426 -8 541 1 143 -10 159 -9 016 1 169 -10 403 -9 234 1 288 -10 747 -9 459 1 329 -11 101 -9 772 66 Driftbudget per verksamhet, tkr Institutionsvård barn Intäkter Kostnader Netto Familjehemsvård vuxna Intäkter Kostnader Netto Familjehemsvård barn och unga Intäkter Kostnader Netto Öppna insatser vuxna Intäkter Kostnader Netto Öppna insatser barn och unga Intäkter Kostnader Netto Övrig vuxenvård Intäkter Kostnader Netto Ekonomiskt bistånd Intäkter Kostnader Netto Familjerätt och familjerådgivning Intäkter Kostnader Netto Flyktingmottagande Intäkter Kostnader Netto Sysselsättningsåtgärder Intäkter Kostnader Netto Bostadsverksamhet Intäkter Kostnader Netto Förvaltningsgemensamt Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader Netto Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 1 557 -26 865 -25 308 1 551 -23 467 -21 916 2 551 -37 367 -34 816 2 863 -42 251 -39 388 2 179 -40 545 -38 366 488 -1 515 -1 027 559 -2 115 -1 556 572 -2 171 -1 599 591 -2 244 -1 653 610 -2 314 -1 704 1 032 -26 394 -25 362 966 -24 398 -23 432 1 054 -26 286 -25 232 1 022 -25 500 -24 478 1 105 -26 291 -25 186 540 -5 015 -4 475 652 -6 670 -6 018 666 -6 829 -6 163 688 -7 054 -6 366 679 -6 687 -6 008 1 026 -13 273 -12 247 1 023 -14 375 -13 352 1 045 -14 823 -13 779 1 079 -15 326 -14 247 1 112 -15 832 -14 720 0 -2 213 -2 213 0 -2 248 -2 248 0 -2 319 -2 319 0 -2 398 -2 398 0 -2 472 -2 472 2 047 -45 386 -43 339 1 664 -41 854 -40 190 1 664 -46 754 -45 090 1 664 -49 603 -47 939 1 664 -51 941 -50 277 29 -2 799 -2 770 47 -3 121 -3 074 48 -3 212 -3 164 50 -3 321 -3 271 51 -3 430 -3 380 21 233 -19 048 2 185 18 650 -15 865 2 785 19 597 -16 755 2 842 19 924 -17 309 2 615 20 542 -17 846 2 696 5 065 -11 354 -6 289 4 828 -11 598 -6 770 4 925 -11 914 -6 990 4 875 -12 312 -7 437 4 919 -12 694 -7 775 4 340 -4 681 -341 4 321 -5 545 -1 224 4 412 -5 586 -1 174 4 557 -5 758 -1 201 4 698 -5 936 -1 238 2 009 -46 020 -44 011 1 178 -46 683 -45 505 1 203 -51 241 -50 038 1 240 -51 809 -50 569 1 280 -53 499 -52 219 41 269 -217 127 -175 858 36 595 -209 995 -173 400 38 918 -237 617 -198 700 39 854 -247 654 -207 800 40 180 -252 680 -212 500 67 Volymer/genomsnittliga kostnader Volymer/verksamhet Bokslut 2014 Vårddygn externt stödboende vuxna Budget 2015 Budget 2016 Behov 2017 1 807 3 784 3 784 Vårddygn konsulentstödda familjehem vuxna 403 617 1 006 Vårddygn arvoderade familjehem vuxna 111 121 1 350 Vårddygn instution barn och unga 6 263 5 227 8 027 Vårddygn konsulentstödda familjehem bou 6 861 6 861 6 861 20 888 20 888 20 888 Bokslut 2014 800 kr 1 300 kr 4 200 kr 4 100 kr 1 700 kr Budget 2015 820 kr 1 300 kr 640 kr 4 200 kr 1 700 kr 690 kr Budget 2016 847 kr 1 400 kr 660 kr 4 300 kr 1 800 kr 700 kr Vårddygn arvoderade familjehem bou Mått-á-priser/verksamhet Vårddygnskostnad externt stödboende vuxna Vårddygnskostnad konsulentstödda familjehem vuxna Vårddygnskostnad arvoderade familjehem vuxna Vårddygnskostnad instution barn och unga Vårddygnskostnad konsulentstödda familjehem bou Vårddygnskostnad arvoderade familjehem bou 670 kr Behov 2018 3 874 1 006 1 350 8 027 6 861 24 292 3 874 1 006 1 350 8 027 4 545 24 292 Budget 2017 875 kr 1 400 kr 680 kr 4 400 kr 1 900 kr Plan 2018 904 kr 1 500 kr 700 kr 4 600 kr 1 900 kr 730 kr 760 kr 5.6.4.4.1 Taxor och avgifter Typ av tillstånd Stadigvarande tillstånd Ny ansökan om stadigvarande tillstånd för allmänheten/slutet sällskap inkl. catering. Gäller även ägarskifte. Anmälan om förändrad bolagssammansättning Anmälan om mindre ändring av bolagssammansättning, ingen ändring av ägarmajoritet. Ansökan om stadigvarande utvidgning av sortiment Kostnad 12 000 kr 6 000 kr 3 000 kr 500 kr Ansökan om stadigvarande utökning av serveringstid. Ansökan om utökad serveringstid som lämnas in senast två månader innan prövotidens utgång med samma serveringstid eller kortare än under prövotid är dock avgiftsfri. 4 000 kr Ansökan om stadigvarande utökning av serveringsyta. 2 000 kr Ansökan om stadigvarande tillstånd för gemensam serveringsyta. Ansökan om stadigvarande tillstånd för provsmakning, avser gårdsproducent/producent. Ansökan om godkännande av lokal för catering vid första anmälningstillfället. Ansökan om godkännande av lokal för catering vid följande anmälningstillfällen. Tillfälliga tillstånd Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten under mer än tre dagar. Ansökan från sökande utan gällande serveringstillstånd. Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten under högst tre dagar. Ansökan från sökande utan gällande serveringstillstånd. Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten vid årligen åerkommande evenemang. Ansökan från samma verksamhetsutövare. Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten i högst tre dagar. Ansökan från sökande med gällande serveringstillstånd. Ansökan om tillfälligt tillstånd till allmänheten i mer än tre dagar. Ansökan från sökande med gällande serveringstillstånd. 12 000 kr 5 000 kr 1 000 kr 500 kr 6 500 kr 5 000 kr 3 000 kr 3 000 kr 4 500 kr 68 Ansökan om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap per serveringstillfälle. 500 kr Ansökan om tillfällig utvidgning av sortiment. 500 kr Ansökan om tillfällig utökning av serveringstid inom normaltiden kl. 11.00-01.00. 1 000 kr Ansökan om tillfällig utökning av serveringstid utanför normaltiden. 2 000 kr Ansökan om tillfällig utökning av serveringsyta i högst tre dagar. 1 000 kr Ansökan om tillfällig utökning av serveringsyta i fler än tre dagar. Vid ansökan om tillfälligt tillstånd för gemensam serveringsyta tillkommer avgift förutom ovanstående grunduppgifter. 2 000 kr Tillfälligt tillstånd för provsmakning. 2 000 kr 2 000 kr Årlig tillsynsavgift, vid serveringstillstånd, fast del Samtliga serveringsställen med stadigvarande tillstånd för servering av alkohol. Årlig tillsynsavgift, när restaurangsrapporten inte har inkommit 3 000 kr 14 000 kr/år Samtliga serveringsställen med stadigvarande tillstånd för servering av alkohhol. Tillsynsavgift för försäljning av folköl och tobak Folköl, årsavgift. 1 500 kr Tobak, årsavgift. 1 500 kr Avgift för extra tillsynsbesök. Timavgift* *Timavgift för 2014 är 1 000 kr. Timtaxan får uppräknas varje år efter index. Påminnelseavgifter Utebliven restaurangrapport (per påminnelse). 500 kr Utebliven anmälan förändrad bolagssammansättning (per påminnelse). 500 kr Kunskapsprov Prov som avser ansökan om stadigvarande tillstånd, tre försök. 1 500 kr Prov avseende tillfälligt tillstånd, pausservering, provsmakning, tre försök. 1 000 kr Ytterligare prov efter tre försök, kostnad per prov. 1 000 kr Taxa, kontroll av handel med vissa receptfria läkemedel Fast avgift återkommande kontroll (per försäljningstillfälle). 2 000 kr/år Extra kontrollbesök. 2 000 kr Avgifter efter omsättning av alkoholförsäljning Omsättning Avgift 0-50 000 kr 0 kr 50 001-250 000 kr 2 000 kr 250 001-500 000 kr 3 000 kr 500 001-1 000 000 kr 4 000 kr 1 000 001-2 000 000 kr 5 000 kr 2 000 001-3 000 000 kr 6 000 kr 3 000 001-4 000 000 kr 7 000 kr 4 000 001-5 000 000 kr 9 000 kr 5 000 001-6 000 000 kr 10 000 kr 6 000 001- 11 000 kr Investeringar Investeringsram, specificering, tkr Utrustning, möbler Summa Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 200 200 Budget 2017 200 200 Plan 2018 200 200 69 5.6 BYGG-OCH MILJÖNÄMND 5.6.1 Nämndens uppdrag Bygg- och miljönämnden fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsväsendet (dock inte den översiktliga planeringen, detaljplanering mm) och har den närmaste kontrollen över byggnadsverksamheten enligt Plan- och bygglagen. Nämnden fullgör också de övriga uppgifter som enligt annan lag ska fullgöras av nämnden inom byggnadsväsendet, bl a lag om lägenhetsregister och förordning om fastighetsregister. Bygg- och miljönämnden fullgör också kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet (exklusive naturvård), ex miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, foderlagen, strålskyddslagen och lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa. 5.6.2 Strategiska utvecklingsområden Inom bygg- och miljönämndens verksamhet hanteras ca 5 000 ärenden om året (belägenhetsadresser borträknat), vilket är en stor verksamhet i jämförelse med många andra kommuner i Sverige. Med en sådan stor verksamhet är det viktigt att ständigt fundera kring kontroll över ärende- och informationsflöde och hur effektiviteten kan öka utan att göra avkall på kvaliteten. Det ska vara möjligt att arbeta mobilt, dvs. att ärenden ska kunna hanteras var man än befinner sig. På så sätt blir kommunen mer effektiv i sitt arbete. Denna förändring innebär att tekniska förändringar behöver göras, men innebär även en kulturell förändring genom att pappershandlingar inte i lika stor utsträckning ska användas som i dagsläget. Fortsatt satsning på digitalisering av verksamheten. Detta är en förutsättning för effektivitet och mobilitet. Det är också en viktig förutsättning för att kunna ge en ökad service gentemot kommunmedborgarna. 5.6.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Bygg- och miljönämnden anger fyra mål som har stor betydelse för verksamheten. För att uppnå målen har nämnden gett förutsättningar för en homogen och stringent handläggning genom att ta fram ett kvalitetssystem som beskriver ingående processer och detaljrutiner och med en väl fungerande avvikelsehantering. Produktiviteten skall uppgå till minst 95 % Ärendebalans - under mätperioden antal beslutade ärenden delat med periodens antal inkomna ärenden ger mått på nämndens produktivitet. Styrtal Plan 2016 BoM Ärendebalans PBL BoM Ärendebalans MB Värde 2014 93% 115% Målvärde 2015 90% 95% Målvärde 2016 95% 95% Målvärde 2017 95% 95% Målvärde 2018 95% 95% Effektiviteten skall säkerställas Handläggningstiden: medianen av varje ärendes handläggningstid från inkommen till beslutat ger mått på hur effektivt ärendena handläggs men ger även indikation på likviditet. Tillståndsärenden på delegation mäts. Styrtal Plan 2016 BoM Handläggningstid PBL BoM Handläggningstid MB Värde 2014 24 Målvärde 2015 25 Målvärde 2016 25 Målvärde 2017 25 Målvärde 2018 25 33 29 32 30 29 70 Kvaliteten skall säkerställas Grad av rätt vid överprövningar: i det fall ett ärende överklagas är det av vikt att vår bedömning och, framför allt, vår motivering håller i högre instanser. Detta är ett kvalitetsmått som mäts dels samlat för alla överprövade ärenden (ej strandskydd), vad gäller strandskyddsdispenser mäts andelen delbeslut om prövning. OBS! Innehåller 2 st styrtal. Styrtal Plan 2016 BoM Andel rätt vid överprövning, exkl strandskydd BoM Andel delbeslut strandskydd Värde 2014 81% Målvärde 2015 65% Målvärde 2016 70% Målvärde 2017 70% Målvärde 2018 70% 10% 10% 12% 12% 12% I syfte att nå god ekonomisk hushållning skall kostnadstäckningsgraden vara minst 75 % och högst 85 % Kostnadstäckningsgrad: nämnden kommer att ange kostnadstäckningsgraden för kontoret som helhet. Styrtal Plan 2016 BoM Kostnadstäckningsgrad Värde 2014 85% Målvärde 2015 70% Målvärde 2016 80% Målvärde 2017 80% Målvärde 2018 80% 5.6.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Den svagare internationella utvecklingen och dämpad privat konsumtion bedöms påverka Bygg- och miljönämnden i begränsad omfattning. Erfarenhetsmässigt hanterar Bygg- och miljönämnden många men ganska små bygglovsärenden, vilka har visat sig vara mindre konjunkturkänsliga. Inflyttningen till Stor-Stockholm fortsätter och kan, beroende av kostnadsläget i Norrtälje, bidra positivt till t ex antalet sökta bygglov i vårt område. Omtag i kommunens VA-plan påverkar verksamheten i stor utsträckning. Dels måste de krav (förbud/förelägganden) som ställts på enskilda VA-lösningar i samband med att Bygg- och miljökontoret har gjort avloppsinventeringar ses över, dels kan omtaget innebära ett ökat antal ansökningar om enskilda VA-lösningar samt en minskad möjlighet att lämna nya bygglov inom områden där det krävs en samlad VA-anslutning. Lantmäteriets ambition om öppna data kommer framöver att kunna få betydelse för vår verksamhet ur ett ekonomiskt perspektiv. Livsmedelskontrollen i Sverige har de senaste åren hamnat i fokus då alla kontrollrapporter med avvikelser sedan några år tillbaka begärs ut av nyhetsbyrån Sirén. Det är av stor vikt att kontrollen ligger i framkant för att förhindra uppkomsten av de senaste årens redlighetsskandaler. Under kommande år måste också Sverige nationellt fokusera på att uppfylla de krav och släcka ner de avvikelser som EU:s kontrollanter konstaterat, främst gällande bristen på provtagning. Det har bidragit till att en länsgemensam provtagningsplan, som via Miljösamverkan Stockholms Län (MSL) tagits fram för Stockholms län. Även livsmedelsverket har fler årliga nationella kontrollprojekt än tidigare. Inom de närmaste åren förväntas en fortsatt utveckling med många nya eller förändrade detaljplaner inom centrala lägen, framförallt i anslutning till Norrtälje stad. I huvudsak planeras det för nya bostäder och för att bedöma om marken är lämplig för avsedd användning 71 krävs i allmänhet utredningar om förekomst av förorenad mark, dagvattenutredningar och bullerutredningar. I flera fall kommer analysen att behöva göras i ett större perspektiv för att klara en hållbar samhällsutveckling och helhetslösning på sikt, vilket i synnerhet gäller dagvatten- och bullerfrågor. Havs- och vattenmyndigheten har lagt förslag till författningsändringar och yrkar på en ökad åtgärdstakt för bristfälliga enskilda avlopp om 5 % per år, förslag som kan få följder såväl för mängden avloppsärenden som för handläggningen av dessa. Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) ersätts enligt förslaget av föreskrifter som bland annat ska innehålla nya grundkrav för anläggningar samt tre skyddsnivåer för miljö- respektive hälsoskydd. HaV föreslår också vidare utredning av ekonomiska styrmedel i syfte att öka fastighetsägarnas incitament att självmant åtgärda sina avlopp. I Norrtälje kommun skulle den ökade åtgärdstakten innebära ca 1200 åtgärdade avlopp per år (räknat på ca 24000 markbaserade avlopp totalt). Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har upprättat förslag till åtgärdsprogram för perioden 2015-2021. Beslut om att anta förslaget beräknas ske i december 2015. Åtgärdsprogrammet grundar sig på Ramdirektivet för vatten som infört i svensk lagstiftning via miljöbalken. Direktivet syftar till att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. Åtgärdsprogrammet beskriver de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna i respektive vattenförekomst ska kunna följas. Kommunens ansvarsområden är tydligt formulerade i åtgärdsprogrammet. Tillsynsarbetet behöver kopplas till åtgärdsprogrammet för att rätt tillsynsinsatser ska sättas in i rätt avrinningsområde. Branschen pekar tydligt på att landets kommuner måste arbeta mer med skyddet av de råvattentäkter som finns, för att möta bland annat klimatförändringarna och för att behålla en god kemisk och mikrobiologisk vattenkvalitet. Bygg- och miljökontoret behöver vara en del i arbetet med att öka skyddet av kommunens vattentäkter genom att bland annat bedriva tillsyn av verksamheter som finns inom vattenskyddsområden och vara delaktiga i revidering av vattenskyddsföreskrifter. 5.6.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Norrtälje kommun växer- Bostadsförsörjningsstrategi Effektmål: Uppnå och genomföra målen med avseende på kommunens bostadsförsörjning (t ex ÖP). Säkerställa kvalitet, kvantitet och boende för alla. Norrtälje kommun ska med god framförhållning kunna planera insatser för att tillgodose behovet av alla boendeformer Skapa förutsättningar för proaktivitet, affärsmässighet och god ekonomi i exploaterings- och planeringshänseende. 72 5.6.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En god kommunal service Verksamhetens mål Bygg- och miljökontoret ska under perioden 2016-2018 testa agila arbetsmetoder Resultatmått Plan 2016 Värde Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde 2014 2015 2016 2017 2018 BoM Nöjd kundindex 82% 80% BoM Andel kompletta handlingar in 80% 80% 80% 70% 75% 75% Kommunfullmäktiges mål Ett växande näringsliv Verksamhetens mål Bygg- och miljökontoret skall inom Livsmedelskontrollen och Miljötillsynen implementera direkt återkoppling från verksamhetsutövarna Resultatmått Plan 2016 Värde Målvärde Målvärde Målvärde 2014 2015 2016 2017 BoM NKI Livsmedelskontroll 2,5 BoM NKI Miljötillsyn Målvärde 2018 2,7 3,0 2,7 3,0 Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetens mål Bygg- och miljökontoret ska arbeta för att nå ut med information till alla delar i kommunen Bygg- och miljökontoret skall utreda möjligheten till, och om lämpligt även sjösätta idén om VA/Bygglovsbussen Aktivitet Startdatum Slutdatum Utredning och ev implementering 2016-01-01 2016-12-31 Uppföljning 2017-01-01 2017-12-31 Det ska finnas primärkarta över attraktiva bebyggelseområden i Norrtälje kommun Resultatmått Plan 2016 Värde Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde 2014 2015 2016 2017 2018 BoM Andelen yta med färdig primärkarta 30% 27% 29% 30% Kommunfullmäktiges mål 73 En hållbar befolkningsutveckling Verksamhetens mål Bygg- och miljökontoret skall vara en attraktiv arbetsplats (och visa upp den) Här mäts antal besök/år från/till andra kommuner Resultatmått Plan 2016 Värde Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde 2014 2015 2016 2017 2018 BoM Antal besök/år till/från andra kommuner 7 10 10 Kommunfullmäktiges mål Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Verksamhetens mål Användandet av E-tjänster och digital information ska öka Andel ansökan in elektroniskt och andel beslut levererade elektroniskt mäts. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 35% 25% 30% 35% 95% 98% 100% BoM Andel ansökan inkommen elektroniskt BoM Andel beslut levererade elektroniskt Ökat kretslopp och minskade transporter 5.6.4.3 Verksamhetsbeskrivning Verksamheten vid bygg- och miljönämnden styrs till största del av myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen, miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, strålskyddslagen och Lagen om lägenhetsregister mm. I denna myndighetsutövning ingår kontroller, tillståndsgivning, handläggning av anmälningsärenden, remisshantering, förelägganden och åtgärder för att nå rättelse, rådgivning och information samt uppföljning. På Bygg- och miljökontoret arbetar idag ca 60 st. personer med bl.a. tillstånd, tillsyn och en del kommunövergripande projekt såsom kartproduktion, planarbete mm. Handläggning av ärenden (tillstånd och tillsyn) utgör basen för verksamheten inom kontoret och omfattar behandling av ansökningar, anmälningar och klagomål från allmänheten och företag i kommunen. Denna del av bygg- och miljökontorets verksamhet är svår att styra över då den är beroende av de ärendetyper och ärendemängder som inkommer till kontoret. Tillsynen bedrivs i lämpliga delar i projektform med riktade insatser (riktad tillsyn) mot speciella verksamheter eller utsläpp m.m. 74 5.6.4.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Bokslut 2014 31 511 -39 782 Budget 2015 31 151 -46 151 Budget 2016 34 518 -50 318 Budget Plan 2017 35 208 -51 508 2018 35 208 -51 408 -15 800 -800 5,3% -16 300 -500 3,2% -16 200 101 -0,6% Budget 2016 4 106 -4 058 -848 Budget 2017 911 -895 -516 -800 -500 Varav kapitalkostnader -615 Netto Förändring i tkr Förändring i % -8 271 -15 000 -6 729 -81,4% Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Ökat antal ärenden/intäkter Lönekostnader * Övriga kostnader Summa, tkr Plan 2018 929 -914 -116 -101 * För 2016 inkl. utökat antal tjänster Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Budget är uppräknad enligt anvisningar. Förändringar som planerats in är utökat antal handläggare inom bygglov, miljö- och hälsoskydd samt livsmedel och därmed ökade OHkostnader. Intäkterna är uppräknade enligt anvisningarna samt utifrån prognosen att antalet ärenden kommer att öka. Driftbudget per verksamhet, tkr Nämnd Intäkter Kostnader Netto Sekreterare Intäkter Kostnader Netto Bygglov Intäkter Kostnader Netto Mät- och kart Intäkter Kostnader Netto Miljö- och hälsoskydd Intäkter Kostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 0 -1 050 -1 050 0 -1 133 -1 133 0 -1 300 -1 300 0 -1 326 -1 326 0 -1 326 -1 326 0 159 159 0 -662 -662 0 -632 -632 0 -645 -645 0 -645 -645 16 908 -16 792 116 16 303 -12 289 4 014 18 908 -13 924 4 984 19 286 -14 392 4 894 19 286 -14 392 4 894 3 573 -5 526 -1 953 3 903 -6 283 -2 380 4 050 -6 600 -2 550 4 131 -6 732 -2 601 4 131 -6 731 -2 600 7 346 -12 367 -5 021 8 865 -12 812 -3 947 9 260 -13 157 -3 897 9 445 -13 428 -3 983 9 445 -13 448 -4 003 75 Driftbudget per verksamhet, tkr Miljövård Intäkter Kostnader Netto Livsmedel Intäkter Kostnader Netto Ledning Intäkter Kostnader Netto Stab Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 0 -113 -113 0 -128 -128 0 -125 -125 0 -128 -128 0 -128 -128 2 078 -3 997 -1 919 2 080 -3 272 -1 192 2 300 -3 939 -1 639 2 346 -4 010 -1 664 2 346 -3 990 -1 644 1 605 -700 905 0 -3 950 -3 950 0 -3 421 -3 421 0 -3 483 -3 483 0 -3 483 -3 483 1 604 605 0 -5 622 -5 622 0 -7 220 -7 220 0 -7 364 -7 364 0 -7 264 -7 264 31 511 -39 782 -8 271 31 151 -46 151 -15 000 34 518 -50 318 -15 800 35 208 -51 508 -16 300 35 208 -51 408 -16 200 4.5.1.4 Taxor och avgifter Taxor och avgifter Budget Budget 2015 2016 Plan- och bygglagen, timtaxa 1200 Plan- och bygglovtaxa antagen i KF 2014-09-09, §166 Miljöbalken, timtaxa 1175 1200 1175 1200 Strålskyddsförordningen, taxa antagen i KF 2009-12-14, § 276 1175 1200 Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa, timtaxa 1175 1200 Taxa och taxebestämmelser enligt miljöbalken 2015 antagen i KF 2015-04-01, §44 Lagen om offentlig kontroll av livsmedel, timtaxa Lagen om offentlig kontroll av livsmedel, antagen i KF 2011-11-07, § 326, tillägg 2013-0218 § 8 Lag om skydd mot internationella hot mot människors hälsa, taxa antagen KF 2011-11-07 § 325 Investering Investeringsram, tkr Utrustning/inventarier Summa Bokslut 2014 -350 -350 Budget 2015 -350 -350 Budget 2016 -400 -400 Budget 2017 -400 -400 Plan 2018 -400 -400 76 5.7 TEKNIK- OCH KLIMATNÄMNDEN 5.7.1 Nämndens uppdrag Nämnden ska med ett kommunövergripande perspektiv bevaka och följa upp utvecklingen av miljö- och klimatfrågorna. Man ska även arbeta med energiplaneringen och främja energihushållningen. Inom nämndens ansvar ingår uppgifter som avser VA, renhållning, gator och parker, fastigheter och lokaler. 5.7.2 Strategiska utvecklingsområden Ett övergripande strategiskt utvecklingsområde och en förutsättning för att driva kommunen framåt i önskad takt är att implementera samhällsbyggnadsprocessen fullt ut inom kommunens förvaltningar. Gemensamma strategiska områden för samtliga verksamheter är att utveckla organisation och personal, skapa kvalitetssystem med rättssäkra rutiner. 5.7.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Upprätta VA anslutningspunkter enligt kommunens genomsnittliga tillväxtprognos. Styrtal Antal hushåll som har fått förbindelspunkt upprättad Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 n.a. n.a. 400 440 480 Minska mängden avfall som går till förbränning eller deponering. Renhållningen arbetar rationellt och kostnadseffektivt för att driva verksamheten mot att minska mängden avfall som går till förbränning eller deponering och öka andelen avfall som går till återvinning. Styrtal Total kostnad per kg utsorterat avfall till materialåtervinning ska minska årligen. Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 14,5kr/kg i.u. -5% -5% -5% Att rationellt och kostnadseffektivt förvalta, driva och sköta kommunens gata/park anläggningar. Att rationellt och kostnadseffektivt förvalta, driva och sköta kommunens anläggningar och att insatserna leder till att kommuninnevånarna är tillfredsställda med anläggningarna. Styrtal (sek) Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Kostnad vinterväghållning/innevånare 151 214 218 215 215 Kostnad parkdrift/innevånare 516 470 464 460 460 77 Kostnaderna för det felavhjälpande underhållet av kommunens verksamhetsfastigheter ska reduceras. Målet skall nås genom en god resurshushållning av medel för planerat underhåll och underhållsinvesteringar. Styrtal Kostnad för felavhjälpande underhåll ska reduceras kr/kvm Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 110 100 90 80 70 5.7.4 Verksamhetens förutsättningar Programmet för utbyggnad av kommunalt VA 2010-2030 upphävdes i kommunfullmäktige 2015-03-30, till följd av en avvikelserapport som tydliggjorde stora avvikelser i såväl tidplan, ekonomi som genomförande. Förutom avvikelser i planering och uppföljning har arbetet inom VA-området präglats av brist på rutiner och dokumentation. Brist på ledarskap och struktur i verksamheten har resulterat i stor personalomsättning. Brukningsavgifterna höjdes 2015-01-01 i syfte att inhämta det stora underskottet som uppstått då tidigare beslutade investeringar med allt för låg täckningsgrad ianspråktas. Höjningen återställer taxan till den nivå som tidigare beräknats i programmet för utbyggnad av kommunalt VA. De senaste fyra årens VA-utbyggnad har möjliggjort anslutning för ca 2 000 fastigheter, däribland flera områden med möjlighet till samfälld VA-anslutning. Det ekonomiska läget som VA-kollektivet befinner sig i, samt de brister på planering som har konstaterats när det gäller framförallt kapacitet i huvudinfrastruktur, innebär en risk för uppfyllandet av kommunens övergripande tillväxtmål. Satsningar på personal, organisation, planering och uppföljning pågår. Arbete pågår för att ta fram en VA-plan, i enlighet med HAV:s vägledning för kommunal VA-planering. EKSIM, (WSP), en ekonomisk modell av VA-verksamheten, har uppdaterats med nya indata, i syfte att skapa ett verktyg för beslut om en långsiktig och hållbar finansiering. Ett utredningsuppdrag angående kapacitetsökning i Lindholmens avloppsreningsverk har påbörjats. Mycket arbete kvarstår dock för att skapa tydlighet, möjliggöra fortsatt tillväxt samt för att säkerställa en effektiv och professionell hantering av VA-frågorna i kommunen. Beräkningar av kommande kostnadsökningar indikerar oroväckande underskott kommande år. Norrtälje kommun kommer påbörja fastighetsnära insamling av sorterat hushållsavfall i början av 2016 med målet att hela kommunen har infört systemet under år 2018. Förändringen innebär att hushållen kan sortera ut matavfall, brännbart avfall, tidningar samt plast-, metall och pappersförpackningar i olika påsar som de sen lägger i sitt egna kärl. Avfallet kommer sen sorteras centralt för att sedan skickas till respektive behandlingsanläggning. Avtalen om insamling av säck och kärlavfall går ut 2016-12-3, arbetet med upphandling av ny entreprenör har påbörjats under första kvartalet 2015. Målet är att kunna ha ett antaget anbud till februari 2016. Detta är en mycket omfattande upphandling som kommer ta stora resurser i anspråk. 78 I februari 2015 kom klartecken från länsstyrelsen att påbörja arbetet med utökning av Salmunge deponin. Arbetet med att utöka deponin påbörjas under hösten 2015 och förväntas vara klar i början av år 2017. Arbetet med återställning av Björkholmens deponi kommer påbörjas under 2016 och förväntas vara klart 2019. Arbetet med att bygga ut Görla återvinningscentral ska påbörjas. Bland annat byggs en fullskalig återbruksanläggning. Det innebär att besökarna på återvinningscentralerna kan välja att lämna in funktionsdugliga möbler, byggavfall eller annat separat som sedan kan återanvändas. Den nya anläggningen förväntas stå klar 2017. I takt med att kommunen växer och vill växa kommer kommunens drift och skötselområden att öka. Här är västenligt att vi har övergripande riktlinjer för hur huvudmannaskapet ska beslutas. Efter att kommunen övertagit fd statliga vägarna, Stockholmsvägen och Estunavägen, har vårt driftuppdrag både i volym och omfattning utökats. Kommunen har också därefter full rådighet över hur Norrtälje tätorts transportsystem ska utvecklas. En väsentlig fråga då staden förtätas och växer är hur vi ska trafikera staden. Budgetmedel för drift av nya anläggningar under perioden tillkommer. Ramnivån ligger i princip oförändrad under perioden trots kostnadsuppräkningar motsvarande 3-3,5%. Förbättrade sopsorteringsmöjligheter, fler tillagningskök samt klassrumslyft och investeringar i elevers och lärares fysiska arbetsmiljö är områden som prioriteras. Åtgärder ska också prioriteras i planeringen av underhåll och underhållsinvesteringar. En stor utmaning är att öka nyttjandegrad och lokaloptimering genom att utveckla fastighetsbeståndet. En effektivare uthyrning både internt och externt samt försäljning och avyttring av verksamhetsfastigheter som ej längre behövs är nödvändig. Ett handlingsprogram för det strategiska energiarbetet ska utformas. 5.5.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Teknik- och klimatnämnden kommer aktivt bidra till de projekt som kommunövergripande beslutas genomföras inom respektive område. Nämndens verksamheter representeras inom följande projekt: • • • Norrtälje är Tryggt – Barn och ungas uppväxtvillkor – Under sommaren 2015 ska förslag till gestaltning och utformning av Hallstaviks centrum/torg hämtas hos medborgarna i Hallstavik via aktiv medborgardialog. Förslagen utvärderas, projekteras under vintern för att torgets byggas om 2016, om politiska beslut om finansiering fattas. Norrtälje Växer – aktivt delta i arbetet med framtagande av bostadsförsörjningsstrategi och i framtagande av utvecklingsprogram för Destination Norrtälje. Norrtälje är Nära – Södra bergen – Utveckling av bl a vårt offentliga rum i hela kommunen. 79 5.5.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En god kommunal service Verksamhetens mål Skapa en välorganiserad och välfungerande VA-verksamhet som erbjuder kommuninvånarna god kommunal service. VA-anläggningen utgör en viktig del av infrastrukturen i ett hållbart samhälle och bidrar till att även tillväxten är hållbar. VA-verksamheten är därmed viktig både ur ett ekonomiskt och ett miljöperspektiv. Resultatmått Antal hushåll som har fått förbindelspunkt upprättad Antal nya hushåll anslutna till VA Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 n.a. n.a. 400 440 480 419 att följas upp löpande Aktiviteter: Framtagande av ny VA-Plan i enlighet med HAVs vägledning för kommunal VA-planering Förstudie för kapacitetsökning i avloppsreningsverket Lindholmen och undersöka alternativa placeringar/utformningar inför investeringsbeslut Ta fram underhållsplan för VA-anläggningen. Invånarna i Norrtälje ska vara nöjda med sin avfallshantering. Kundnöjdheten mäts enligt Renhållnings NKI. Resultatmått NKI- Renhållning Bokslut 2014 75 Budget 2015 77 Budget 2016 79 Budget 2017 81 Plan 2018 83 Gator och allmänna platser är väl skötta, säkra och trevliga och stimulerar till vistelse, möten och aktivitet. Norrtälje kommun har en god trafikplanering för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken på gator och vägar inom kommunens väghållarområde. Norrtälje kommun erbjuder attraktiva och säkra sammanhängande gångoch cykelvägar med hög tillgänglighet. Planering ska ske med ett barn- och ungdomsperspektiv. I Norrtälje kommun finns säkra och trygga pendlingsparkeringar som motsvarar efterfrågan för både bil och cykel. Effektiv belysning i offentliga rummet skapar trygghet och ger upplevelse. Vi ger aktuell och korrekt information, kvalitetssäker handläggning av tillstånd och erbjuder e-tjänster. Medborgare ska känna sig väl mottagna och bemötta. Resultatmått Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 NKI Gata/Park 67 68 70 72 74 Antal döda/svårt skadade i trafiken 7 0 0 0 0 57/183 58/185 61/187 64/191 67/193 Km gc-väg/km gata 80 Aktiviteter Uppdatera gång- och cykelprogrammet ur ett barn- och ungdomsperspektiv inkl. förbättrad cykelvägvisningen. Utveckla driftentreprenaden. Se över entreprenadformen. Påbörja genomförandet av ombyggnationer i Huvudvägnätet Ta fram belysningsprogram för Rimbo och Hallstavik STRADA – följa upp och analysera skadestatistik och ta fram åtgärdsplan för särskilt olycksdrabbade områden Utreda möjlighet till el-laddstolpar på pendlarparkeringar Genomför bilfri stadskärna i Norrtälje stad. Förbättra NKI resultat för fastighetsförvaltning. Minska antalet avvikelser i uppdraget att leverera ändamålsenliga lokaler, mäts genom antal förelägganden. Resultatmått NKI Totalindex fysisk miljö & service NKI Kommunala fastighetsorganisationen Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 - 53 54 55 56 - 51 53 55 57 Kommunfullmäktiges mål Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål Förbättra NKI avseende skollokaler och förskolor. Antal kvm/elev antal kvm/barn för skola och förskola. Resultatmått NKI Grundskola NKI Förskola Outnyttjad kapacitet/antal elever i grundskolan % Bokslut 2014 - Budget 2015 47 54 Budget 2016 49 55 Budget 2017 51 56 Plan 2018 53 57 51% 51% 49% 48% 47% Kommunfullmäktiges mål Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Verksamhetens mål Norrtälje kommuns skogsförvaltning ska vara Certifierad. Verksamhetsmålet ägs av Gata/Park avdelningen. Under år 2018 ska minst 50 % av mängden matavfall från hushåll, storkök och butiker ska gå till biologisk behandling så att växtnäring och energi tas tillvara. Verksamhetsmålet ägs av Renhållningsavdelningen. 81 Andelen farligt avfall i säck och kärlavfallet ska minska med 10 % per år. Verksamhetsmålet ägs av Renhållningsavdelningen. Resultatmått Mängd korrekt behandlat matavfall Andel farligt avfall i säck och kärlavfallet Bokslut 2014 0 Budget 2015 0 Budget 2016 10% Budget 2017 20% Plan 2018 50% 0 0 -10% -10% -10% 5.5.4.4 Ekonomi Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 618 117 620 040 624 355 667 546 697 225 Kostnader -715 538 -724 054 -742 555 -785 246 -814 325 Varav kapitalkostnader -184 197 -206 557 -201 498 -227 252 -251 068 -97 421 -104 014 -118 200 -117 700 -117 100 Förändring i tkr -6 593 -14 186 500 600 Förändring i % -6,8% 13,6% -0,4% -0,5% Budget Budget Plan 2016 2017 2018 Driftbudget, tkr Intäkter Netto Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Underbudgeterad nämnd -560 0 0 Uppräkning nämndsarvoden + Porto + avrundning VA Ökade brukaravgifter 12% per år Kostnadsreduktion bl a genom förändrade avskrivningstider Prognos förändring anläggningsavgifter Prognos förändring periodiserade anläggningsavgifter Prognos brukningsavgifter -72 -15 000 12 836 4 900 -8 399 343 799 -67 3 000 13 052 -1 755 8 182 1 816 899 -105 0 13 652 6 356 738 1 949 1 967 Räntor och avskrivningar Norrvatten Uprräkningar el, personal, Driftskostnader nya investeringar Renhållning -14 667 -9 000 -1 296 -516 0 -16 254 0 -2 345 -594 0 -21 015 0 -2 413 -1 233 0 -2 000 -8 000 -2 500 Nytt insamlingssystem Deponiutbyggnad -600 Görla utbyggnad(Återbruk) -1 500 Björkholmens återställning ? ? ? Häverö återställning ? ? ? Utbyggnad Häverö -300 Återställningsfond ? Renhållnings fond (- in + uttag) -300 6 600 -100 Taxeökning 2 900 2 900 2 900 Gata/Park 1 364 -2 500 601 -1 436 -3 000 -2 199 0 500 2 800 82 67 104 -14 186 500 600 Prisuppräkning Internränta 2 800 Omprioritering Justering Summa, tkr 0 82 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Nämnd har kompenserats för tidigare underfinansiering samt tillförts medel för porto debitering. VA-verksamhet tillförs skattemedel för att täcka budgeterade underskott under perioden 2016-2018. För 2016 med 15 000 tkr, 2017, 12 000 tkr och 2018, 12 000 tkr. Gata/Park verksamheten får negativ ramjustering både 2016 och 2018, totalt mellan 2015 och 2018 tillförs verksamheten 300 tkr. Renhållningens över och underskott hanteras via renhållningens driftfond. 2017 budgeteras underskott om 6 600 tkr för att 2018 åter visa noll-resultat. VA-verksamhetens budgetförslag bygger på beräkningar av kommande kostnadsökningar baserade på idag beslutade investeringar. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts för att minimera underskott och uppnå en ekonomi i balans. Områden som har beaktas är: Höjda anläggningsavgifter, höjda brukaravgifter, längre avskrivningstider samt finansiering av intäkter från exploateringsprojekt. För att täcka underskottet av VA verksamheten trots taxe-ökningar och kostnads neddragningar kommer VA-verksamhetens skattefinansiering utökas med 15 000 tkr 2016. Ramjusteringar i övrigt påverkar framförallt Gata/Park verksamheten som mellan 2015 och 2018 tillförs totalt 300 tkr. En effektiv samhällsbyggnadsprocess ger bättre förutsättningar samordna investeringar i infrastruktur. Driftbudget per verksamhet, tkr Teknik- och Klimatnämnd Intäkter Kostnader Netto Gata-Park verksamhet Intäkter Kostnader Netto Renhållning Intäkter Kostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 0 0 0 0 0 -460 -460 -440 -440 -1 072 -1 072 -1 139 -1 139 -1 244 -1 244 10 316 7 448 7 500 7 500 7 500 -103 493 -93 177 -108 780 -101 332 -107 386 -99 886 -109 819 -102 319 -109 114 -101 614 110 951 115 000 117 900 124 100 127 000 -108 366 2 585 -115 000 0 -117 900 0 -124 100 0 -127 000 0 83 Driftbudget per verksamhet, tkr VA verksamhet Intäkter Kostnader Netto Fastighetsförvaltning Intäkter Kostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 110 712 130 664 137 182 161 130 179 435 -118 617 -7 905 -132 114 -1 450 -153 632 -16 450 -174 580 -13 450 -192 885 -13 450 385 826 366 598 361 423 374 446 382 890 -384 287 1 539 -367 390 -792 -362 215 -792 -375 238 -792 -383 682 -792 312 330 350 370 400 -315 -3 -330 0 -350 0 -370 0 -400 0 618 117 620 040 624 355 667 546 697 225 -715 538 -97 421 -724 054 -104 014 -742 555 -118 200 -785 246 -117 700 -814 325 -117 100 Energirådgivning Intäkter Kostnader Netto Summa Nämnd Intäkter Kostnader Netto 4.4.1.5 Taxor och avgifter Taxa-antagen KF§62 2012-04-02 Upplåtelse av offentlig plats antagen KF§239 2006-01-01 Taxa parkeringsgarage antagen KF§136 2009-05-25 VA-taxa antagen KF§2014-12-15 (gäller fr.o.m. 2015-01-01) Renhållningstaxa KF§2014-12-15 (gäller fr.o.m. 2015-01-01) Nya beslut angående renhållnings- och VA-taxa för 2016 tas i december 2015 av kommunfullmäktige. Prelimnärt beräknas renhållningstaxan höjas med ca 4% och VAbrukningstaxa med ca 12% och anläggningsavgiften med ca 5% 4.4.2 Investeringar Investeringsram, specificering, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 12 000 2017 12 000 2018 12 000 0 0 12 000 12 000 12 000 Underhållsinvesteringar fastighet Summa Specifikation av investeringar, tkr Underhållsinvesteringar ersätter underhållsfonden och kommer utvärderas i samband med införande av komponentavskrivningar. Övriga investeringar beslutas av kommunstyrelsen medan drift och kapitalkostnader belastar teknik- och klimatnämnden. 84 5.8 KOMMUNSTYRELSEN 5.8.1 Nämndens uppdrag Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens strategiska utveckling. Kommunstyrelsen samordnar förvaltningen av kommunen och har uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund. 5.8.2 Strategiska utvecklingsområden På en kommunstyrelseövergripande nivå är den strategiska satsningen att fullfölja centraliseringen för ett ge en grund för en god strategisk styrning av kommunen. Kommunstyrelsens gemensamma strategiska utvecklingsområden är: Verksamhetsutveckling som bidrar till verksamhetsnytta (nya arbetssätt) Förvaltnings- och utvecklingsmodell Effektiv samhällsbyggnadsprocess Dokumenthantering Standardisering, centralisering-gemensam service Kontaktcenter Mer konkret kan strategiska satsningar per verksamhet beskrivas enligt nedan: En aktiv verksamhetsutveckling är nödvändig för att möta framtiden krav. Kommunstyrelsen har en nyckelroll för att skapa ett aktivt förändringsarbete i kommunen och i kommunstyrelsen egna verksamheten mot ökad effektivitet genom att verka för att etablera nya arbetssätt och it-stöd i kommunens verksamheter. Exempel på detta som införts redan är centralisering av stödfunktioner, införandet av Norrtälje kommuns projektmodell, en utvecklad ärendeberedningsprocess samt arbetet i de kommunövergripande strategiska satsningarna som ska stimulera samverkan och helhetssyn till nytta för kommunens medborgare Omvärldens krav på snabb, korrekt och öppen information ökar alltmer. Norrtälje kommuns arkivredovisning behöver därför moderniseras. En övergång till verksamhetsbaserad informationsredovisning förbättrar både sökmöjligheter och förvaltning av arkiven, speciellt när dessa finns i en digital miljö. Kommunstyrelsekontoret ska ta fram förslag till en processtyrd dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsens verksamhetsområde samt att utifrån detta resultat utarbeta regler och riktlinjer med målet att införa ett myndighetsövergripande e-arkiv för Norrtälje kommun. Kommunstyrelsekontoret får även i uppdrag att ta fram en projektplan för hur kommunkoncernen ska övergå till verksamhetsbaserad informationshantering. Resultatet ska levereras i december 2016. Utveckla kommunens webbplats och e-tjänster fortsätter. Utvecklingsarbetet vad gäller IT fortsätter med uppdaterade målbilder inom ramen för de tre utvecklingsprogrammen – Superservice, Arbetsplats 2.0 och Gränslös infrastruktur – och kompletteras med ett program för Digital Verksamhet. En ny övergripande förvaltningsmodell för IT stödet till verksamheten håller på att etableras (PM3). Med hjälp av denna kommer möjligheterna styrningen av IT stödet att utvecklas. 85 Norrtälje kommuns ambition att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare ska stärkas genom en tydlig lönestrategi främst för de yrkesgrupper där kommunen har svårt att rekrytera och behålla kritiska kärnkompetenser. Projektet att införa e-handel går under det kommande året vidare i en upphandlings- och införandefas. En effektiv samhällsbyggnadsprocess ska utvecklas och upprätthållas med stöd av kommunens projektmodell. I linje med att skapa en effektiv samhällsbyggnadsprocess planeras en ny exploateringspolicy med syfte att ytterligare förbättra förutsättningar för en bra tillväxt. Norrtälje Hamn ska utvecklas till en hållbarhetscertifierad stadsdel i vilken människans välbefinnande står i centrum. Arbetet inriktas även på att upprätta gemensamma mål tillsammans med övriga fastighetsägare i området för att uppnå en såväl klimatsmart som socialt hållbar stadsdel inom respektive bostadskvarter. Räddningstjänsten kommer under 2016 att arbeta fram ett förslag till en mer hållbar lösning över tid för upprätthållandet av en tillfredsställande beredskap. Denna ska kunna ingripa inom godtagbar tid samt genomföra resurskrävande och komplicerade insatser. På en kommunstyrelseövergripande nivå är den strategiska satsningen att fullfölja centraliseringen för ett ge en grund för en god strategisk styrning av kommunen. 5.8.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Super Service-projekt Super Service-projektet innefattande nya webben, nya e-tjänster och en app kommer att bidra till att antal samtal till kommunen minskar med ca 10 % per år. Styrtal Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 KS Antal samtal till kommunen/år 1 951 589 1 756 430 1 580 787 1 422 708 1 280 437 Personalens hälsa Hälsoområdet i medarbetarenkäten förbättras genom att sjukskrivningar ska minska med 20 % under 2015 och 2016. Styrtal Plan 2016 KS Antal sjukskrivna ska minska på Kommunstyrelsekontoret Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 4,0 3,2 2,6 2,6 2,6 God ekonomistyrning, högre kostnadsmedvetenhet. En god ekonomistyrning och en högre kostnadsmedvetenhet i organisationen ska nås genom aktiviteter i styrprocessen. Effekter av detta kan avläsas av viljan och förmågan i att följa kommunens ingångna avtal, varför styrtalet för god ekonomisk hushållning blir avtalstrohet, mäts under löpande år. Styrtal Plan 2016 KS Avtalstrohet Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 75% 75% 80% 80% 85% 86 Norrtälje kommun ska ha en rättvisande redovisning och kommunens chefer och medarbetare ska ha en hög medvetenhet om ekonomistyrning och kostnadskontroll och ta ansvar för ekonomiska effekter och konsekvenser av sina beslut. Styrtal Plan 2016 Värde Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde 2014 2015 2016 2017 2018 KS Prognossäkerhet KS Sena betalningar KS Leveranssäkerhet rapporter KS Andel vunna överklaganden av totalt inom upphandling Räddningstjänstens beredskap Räddningstjänsten samordnar så att Norrtälje kommun har förmåga att även under svåra förhållanden upprätthålla samhällsviktig service till medborgarna. Styrtal Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 75% 75% 75% KS Upprätthålla beslutad beredskapsnumerär (ambitionsnivå i % av 100% miniminivå) Målvärde 2018 5.8.4 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Det ekonomiska läget för Norrtälje kommun år 2016 bedöms vara stabilt, men försämras dock redan i planen för 2017, för att år 2018 bli ytterligare sämre. Orsaken är bland annat att andelen äldre i befolkningen ökar. Detta ställer särskilda krav på ekonomifunktionen att bistå med beslutsunderlag och ge stöd till nämnderna i att begränsa kostnadsökningar i verksamheterna. Väntande omfattande investeringsåtgärder gör att kommunens investeringsplanering måste utvecklas. Norrtälje kommun ska ha en rättvisande redovisning och kommunens chefer och medarbetare ska ha en hög medvetenhet om ekonomistyrning och kostnadskontroll samt ta ansvar för ekonomiska effekter och konsekvenser av sina beslut. Inom de närmaste två åren förbereds för kommande pensionsavgångar genom en kontinuerlig utveckling av gemensamma förvaltningsövergripande processer för att överbrygga kompetensglapp som annars skulle kunna uppstå. En förstudie kommer att genomföras gällande en översyn av den fortsatta digitaliseringen av den kommunövergripande ärende-och dokumenthanteringen och ett E-arkiv som beräknas vara klart under 2016. Behovet av bostäder i Stockholmsregionen ökar stadigt. Norrtälje kommun tar sitt ansvar genom ansvarstagande mål kring bostadbyggande i linje med kommunens översiktsplan. Detta ökar resursbehoven kring framtagande av detaljplaner, fördjupade översiktsplaner och olika typer av strategidokument. 87 Utvecklingen av IT-stödet under 2016-2018 bygger vidare på den förutsättningsteknik som etablerats 2012-2014. Under den kommande treårsperioden utvecklas välfärdsteknologi tillsammans med verksamheterna som på allvar kan förändra arbetssätt och strukturer och möta de utmaningar som Norrtälje kommun och verksamheterna har framför sig. Med den genomförda uppgraderingen av den tekniska plattformen har förutsättningar skapats för att verksamhetens behov, i betydligt högre grad än tidigare, kan styra utvecklingen av IT-stödet. Vidareutveckling av förutsättningstekniken och IT-infrastrukturen kommer att behöva ske även framöver men målet är att allt större del av utvecklingsarbetet och resurstilldelningen ska utgå ifrån verksamheternas behov och i högre grad initieras av verksamheten. Näringsliv och kommunikation pekar på att digitaliseringen innebär en förväntan från invånare och besökare på maximal service, tillgänglighet och kapacitet för digitala tjänster. Digitalisering är ett av få sätt där en kommun kan åstadkomma nödvändiga produktivitetsförbättringar. Dessa behövs för att klara samhällets åtaganden, inte minst inom välfärdsområdet. Kommunen som arbetsgivare ska enligt ett nytt förslag från Arbetsmiljöverket se till att personalen inte får en ohälsosam arbetsbelastning och det ska finnas tillräckligt med resurser på plats för att utföra jobbet. Arbetskrav och roller i arbetet ska tydliggöras, arbetsgivaren ska också förebygga att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. 5.8.4.1 Kommunövergripande strategiska satsningar Kommunstyrelsen kommer att medverka i projekten. Av de projektmedel som avsatts behöver en övervägande del användas till kommunikationsinsatser. 5.8.4.2 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En god kommunal service Verksamhetens mål Den kommunala servicen i Norrtälje kommun ska vara god. Servicen bör utvecklas i dialog med medborgarna; genom medskapande och delaktighet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Fortsatt utveckling av e-tjänster och webb utifrån målgrupper. Samverkan med i första hand IT, kontaktcenter och berörda verksamheter. Standardisering, digitalisering och automatisering av tjänster. Effekthemtagningen ska synas i verksamheterna. 2016-01-01 2016-12-31 Antal förvaltningar/avdelningar där kontaktcenter är första linjen ska öka Samarbeten 2014: Renhållnings avd. Gata/ Park avd. VA-avd. Barn & Utbildningskontoret, Bygg-och miljö kontoret, Trygg i Norrtälje Samarbeten 2015: Fastighetsavd, Plan-och utvecklings avd. Samarbeten 2016: Sjuk- och omsorgskontoret, Socialkontoret Resultatmått Plan 2016 KS Ärenden via Kontaktcenter (KC) Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 6 8 10 10 10 88 Finskt förvaltningsområde Finsktalande medborgare ska uppleva att kommunen har ett väl fungerande förvaltningsområde som erbjuder efterfrågad service (information/kommunikation, äldreomsorg, barnomsorg, kultur/språk). Finsktalande medborgare ska uppleva att de är delaktiga i förvaltningsområdets inriktning och prioriteringar. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 1 1 1 2 2 2 KS Kontaktcenter:minst en medarbetare (förutom samordnaren) i kontaktcenter ska vara finsktalande KS Delaktighet: Minst 2 öppna dialogmöten ska ordnas varje år, där finsktalande har möjlighet att vara delaktiga i prioriteringarna 2 2 Mark- och Exploateringsenheten ska tillse att anvisning av kommunal mark sker i en omfattning som gynnar kommunens tillväxt. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 500 700 700 700 KS Markanvisningsavtal, antal bostadsenheter Norrtälje Hamn ska utvecklas och bostäder skall färdigställas fortlöpande Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 60 120 120 120 KS Påbörjad bostadsbyggnation, antal lägenheter Nystartade detaljplaner ska klara förutbestämda handläggningstider från godkännande av projektplan till antagande. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 KS Handläggningstid 12 månader för detaljplaner enligt utökat förfarande 30% 60% 50% 60% 60% KS Bekräftelsebrev/begäran om komplettering rörande planbeskedsansökan administreras inom en vecka från diariefört datum 90% 100% 100% 100% 100% 89 Av kommunens antagna detaljplaner ska per år minst 500 nya bostäder möjliggöras. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 500 500 500 500 KS Möjliggjorda bostäder genom antagna detaljplaner Snabba skadeavhjälpande insatser och tillsynsplan Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 14 14 14 100% 100% 100% KS Räddningstjänsten genomför snabba skadeavhjälpande insatser. Genomsnittsvärde, tid från larm till SOS till första enhet på plats, mindre än antalet minuter KS Genomförda tillsyner enligt tillsynsplan. Antal procent av 150 planerade Målvärde 2018 Kommunfullmäktiges mål Ett växande näringsliv Verksamhetens mål Ett växande näringsliv Norrtälje kommun ska skapa förutsättningar för fler växande företag. I ett växande näringsliv ska en strävan vara att öka delaktigheten på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden bör innehålla olika typer av arbete och näringar för att möjliggöra för fler med olika erfarenheter att kunna delta i arbetslivet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Hög servicenivå genom digitalisering 2016-01-01 2016-12-31 Projekt för förändrad struktur i riktning mot kreativa näringar. 2016-01-01 2016-12-31 Ökad attraktion som plats för boende och företagande. 2016-01-01 2016-12-31 Fokus på att lansera nya och förbättrade e-tjänster till målgruppen företagare. Öppen data där företag och myndigheter enklare kan ta del av information. 2016-01-01 2016-12-31 Utifrån aktuell riskbild utforma myndighets- och tillsynsarbetet, i möjligaste mån i samarbete med övriga kommunala tillsynsmyndigheter. 2016-01-01 2016-12-31 90 Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetens mål Övergripande kommunstyrelsen Norrtälje kommun ska i alla sina verksamheter sträva mot öppenhet, tolerans, delaktighet och jämställdhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Medverkan i bredbandsutbyggnad. Kommunikativt stöd till bostadsprojekt som t.ex. Norrtälje Hamn. Aktivt bereda möjlighet för exploatörer att förvärva och bebygga kommunal mark såväl i tätorter som på landsbygd, så ökas förutsättningar för såväl bostadsbyggande som industri/handel. Räddningstjänsten deltar i samband med olika evenemang runt om i kommunen för att sprida information och kunskap om risker i samhället och hur dessa kan förebyggas eller avhjälpas om olyckan är framme. Räddningstjänsten ska arbeta både internt och externt med likabehandling. En medarbetare på räddningstjänsten ska alltid behandla alla människor med samma respekt, omtanke och professionalism. 2016-01-01 2016-01-01 2016-12-31 2016-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2016-01-01 2016-12-31 2016-01-01 2016-12-31 God tillgång till bredband med hög kapacitet. Resultatmått Plan 2016 Värde Målvärde 2014 2015 KS Tillgång till bredband om minst 100 Mbits/s synkron kommunikation 33% 40% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 50% 60% 70% Kommunfullmäktiges mål En hållbar befolkningsutveckling Verksamhetens mål En hållbar befolkningsutveckling Norrtälje kommun behöver en hållbar befolkningsutveckling. En hållbar befolkningsutveckling innebär att vi måste satsa på våra unga. Genom att erbjuda goda uppväxtvillkor för barn och unga gynnas hela befolkningen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Aktiv bearbetning av tydliga målgrupper för inflyttning. Demografisk sammansättning. 2016-01-01 2016-12-31 91 Kommunfullmäktiges mål Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Kunskapsresultaten i skolan ska höjas genom att Norrtälje kommun ska erbjuda en skolgång som ger alla barn möjligheter att utvecklas utifrån sina olika förutsättningar, dvs kommunen ska erbjuda en likvärdig utbildning. Utbildningsnivån ska höjas genom möjligheter till livslångt lärande och utveckling Aktivitet Startdatum Slutdatum 2016-0101 2016-1231 Genomföra och upprätthålla projekt för entreprenörskap i skolan i samverkan med Campus. Utbildning brandskydd Räddningstjänsten möter årligen skolans alla 6-åriga förskoleelever samt eleverna i årskurs 2, 5, 8 samt gymnasiets åk 2. Mötet anpassas till årskursen och handlar dels om utbildning i brandskydd och första hjälpen men också om brott och straff, alkohol och drogförebyggande information. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 KS Antal utbildade i brandskydd och Labc/HLR, skolungdomar, procent av 1200 planerade. Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 100% 100% 100% Målvärde 2018 Kommunfullmäktiges mål Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Verksamhetens mål Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Norrtälje kommun ska underlätta för medborgarna att kunna göra aktiva klimatsmarta val. Aktivitet Startdatum Slutdatum Arbetsplats 2.0, distansarbetsplatser 2016-01-01 2016-12-31 Medverka till att klimatsmarta lösningar tillämpas vid byggnation på kommunens mark. Detta gäller såväl när kommunen uppför egna byggnader (såsom skolor, brandstation mm.) liksom vid bostadsbyggnation. 2016-01-01 2016-12-31 Markanvändningsplaneringen ska underlätta klimatanpassning och de krav detta ställer. 2016-01-01 2016-12-31 5.5.4.3 Verksamhetsbeskrivning Administrations-/kansli-/juridik funktion, som stödjer nämnderna och Norrtälje kommunhus AB med administrativ service såsom nämndadministration, ärendeberedning, registrering/diarieföring och tillhandahållande av allmänna handlingar. 92 Kontaktcenter underlättar för kommuninvånarna att få snabba svar och hjälp med enkla frågor samt stödjer förvaltningarna med extern service, ”En väg in”. Samordnar införandet av finskt förvaltningsområde. Stadsarkivet ordnar, förtecknar och har hand om kommunala och enskilda arkiv. Lämnar råd och anvisningar i arkivfrågor. Har tillsyn över nämndernas arkiv. Inom materialförsörjningsverksamheten samordnas kontorens/förvaltningarnas behov vad gäller försörjning av varor, distribution, intern service, städning samt ansvarar för kommunens fordon. Verksamheten inom näringsliv och kommunikation innebär i första hand ett stöd och en styrning genom anpassad och verkningsfull kommunikation så att övriga verksamheter bättre uppnår sina mål. IT ska vara möjliggörare. IT ska vara navet i organisationen, där IT stödjer verksamhetsutveckling och digitalisering av processer och tjänster. Med hjälp av den förvaltningsmodell som nu etableras, kommer kommunen att konsolidera och minska antalet applikationer/system och leverantörer och samtidigt få en bättre styrning och uppföljning på förvaltningsobjekten. En etablerad och väl förvaltad samlad personalpolitik utgår från förvaltningarnas/avdelningarnas verksamhetsplaner och är efterfrågad och förankrad. Det innebär att fokusområden är att ansvara för ett systematiskt arbetssätt med kommunens kompetensförsörjning. Arbetet ska syfta till att göra det möjligt för kommunen att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla de medarbetare som behövs på både kort och lång sikt. En förtroendefull samverkan mellan chefer, medarbetare och arbetstagarorganisationerna i enlighet med de centrala och lokala samverkansavtalen för den kommunala sektorn är av stor vikt. Ett annat ansvarsområde är att utveckla och förvalta kommunens avtal och villkor inom personalområdet samt arbetsmiljöområdet med beaktande av verksamhetens och individens behov. Gällande medarbetarområdet fokuseras att leverera rätt lön i rätt tid, med god service och professionellt bemötande. Arbetet ska ständigt bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt där kundnyttan är i fokus. Särskilt fokus läggs på att bistå kommundirektören i styrningen inom personalområdet. Att driva och utveckla ekonomi- och verksamhetsstyrning innefattar alla delar i ekonomi- och verksamsamhetsstyrning, från redovisning, finansiering, planering, betalning, upphandling och controlling inklusive bolagsstyrning. Ekonomistyrningen syftar till en rättvisande redovisning, god intern styrning och kontroll och goda beslutsunderlag till ansvariga chefer som underlag för styrning och säkra betalningsflöden. Mark- och exploateringsverksamheten (MEX) företräder kommunens fastighetsägaransvar och ansvarar för markupplåtelser och markförsäljning. Upplåtelser sker företrädesvis genom arrendeavtal medan försäljning av mark för exploatering sker via direktmarkanvisning eller markanvisningstävlan. MEX ansvarar även för intrångsrätter för kommunens behov att anlägga t.ex. gator och VAledningar på annans mark samt vid motsvarande behov på kommunens mark. Projektet Norrtälje Hamn som ligger under fastighetsavdelningen ansvarar för projektledning i samband med omvandling av hamnområdet till en ny och attraktiv stadsdel. 93 Planering – och utveckling sammanfattar och stödjer kommunstyrelsens ansvar för långsiktiga utvecklingsfrågor och strategisk samhällsplanering såsom översiktlig planering, detaljplanering, hållbar bebyggelseutveckling, strategiska infrastrukturfrågor samt kollektivtrafikbeställning. Ansvaret omfattar även den översiktliga planeringen vad gäller natur- och vattenvård samt kommunens ansvar inom demografisk statistik, däribland upprättande av befolkningsprognoser. Arbetet bedrivs till stor del i samverkan med andra förvaltningar och avdelningar. Inom området prioriteras uppdrag i enlighet med kommunens översiktsplan, utveckling av Norrtälje stad samt strategiska detaljplaner. Räddningstjänsten arbetar förebyggande med bl.a. information och rådgivning, utbildning, tillståndsgivning och tillsyn för att stärka enskildas och andra aktörers förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Då den enskilde själv inte kan hantera händelsen är Räddningstjänsten väl förberedd att genomföra snabba räddningsinsatser för att effektivt ingripa mot olycksförloppet. Efter en olycka ansvarar Räddningstjänsten för att utreda olyckan och genomförandet av insatsen, för att dra lärdom för det fortsatta arbetet med skydd mot olyckor. Räddningstjänsten deltar även som aktiv samverkanspart i kommunens samhällsbyggnadsprocess utifrån ett riskhanteringsperspektiv samt samordnar kommunens krisledning, säkerhetsarbete och försäkringar. Verksamheten i projektet Trygg i Norrtälje arbetar med förebyggande och trygghetsskapande åtgärder i samråd med andra samhällsaktörer. 5.8.4.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Bokslut 2014 484 962 -664 047 Budget 2015 94 711 -277 987 Budget 2016 97 351 -280 651 Budget 2017 100 462 -306 262 Plan 2018 103 571 -309 871 -179 085 -183 276 -4 191 -2,3% -183 300 -24 0,0% -205 800 -22 501 12,3% -206 300 -499 0,2% Budget Budget Budget 2016 -2574 2017 -5900 2018 -6000 Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Prisuppräkning Räddningstjänst, nyanställning skorstensfejartekniker -900 Kostnadsökning IT, valutakurs Hamnen, kapitalkostnader 1 300 Portokostnader omfördelning Portokostnader KS andel Kommunal revision till eget ansvar Bredbandssamordnare finansieras inom ram Projektmedel ÖP till VP Trygg i Norrtälje, föräldrasatsning Trygg i Norrtälje anslag Leader strukturfondsprogram 2016-2021 (2022 0,4 mnkr) Kostnadsneddragning Summa, tkr 1 300 -650 1 500 -17 000 1 000 -200 -600 -800 -24 1 000 -22 500 5 500 -500 94 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Strukturfondsprogrammet Leader finansieras från 2016 till 2021 med ökad ram på 800 tkr per år, programmet löper från mitten av 2015 till mitten av 2022. Bredbandssamordnare finansieras inom befintlig ram. Ram för portokostnader fördelas ut på nämnderna, för kommunstyrelsen innebär detta en minskning av ram med 650 tkr. För att få en bättre fungerande beredningsprocess behövs en förstärkning på Kanslifunktionen, som idag ansvarar för nämndsekreterarskap åt 9 olika politiska organ (Kommunfullmäktige, Valberedningen, Kommunstyrelsen, Kommunstyrelsens arbetsutskott, Samhällsutbyggnadsutskottet, Demokrati- och jämställdhetsutskottet, Teknik och klimatnämnden med utskott samt Val- och förtroendemannanämnden). Från 2016 finns ett politiskt beslut att tillföra 900 tkr för utökad verksamhet inom sotningsområdet. För 2015 tillfördes 450 tkr då nyrekrytering sker under andra halvåret. 2016 ska verksamheten fungera fullt ut och för detta ges ett ytterligare påslag på 900 tkr. Problem med att rekrytera och behålla deltidsbrandmän är allvarliga för kommunens förmåga att upprätthålla beslutad beredskapsnivå. Under de senaste 5 åren har Räddningstjänsten omsatt drygt 70 % av deltidskåren och detta fortsätter. Förhandlingar pågår mellan SKL och Brandmännens Riksförbund där man flaggar för en lönehöjning redan från 2015 med upp till 5 %. En ny brandstation planeras. Det är i nuläget oklart hur stora kostnaderna kommer att bli. Trygg i Norrtälje kommun får ökad ram om 200 tkr från 2016 för att stärka kommunens föräldrasatsning. 2017 ökas ramen med ytterligare 600 tkr. Kommunal revision flyttas från KS/KF till eget ansvar utanför Kommunstyrelsen, detta innebär en minskning av ram med 1 500 tkr. 1 000 tkr projektmedel för Översiktsplan till Verksamhetsplan upphör 2016. Dessa medel fördelas till de nämnder som håller i projekt. Kommundirektören gör även en besparing på 1 800 tkr genom att vice kommundirektörstjänsten upphör. Kommunstyrelsekontorets organisation ses över i syfte att effektivisera och frigöra resurser så att utökad verksamhet kan rymmas inom ram. Driftbudget per verksamhet, tkr Verksamhet Kommundirektör Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Trygg i Norrtälje Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Service Intäkter Kostnader Netto Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 2 428 -8 173 -5 745 2 508 -9 451 -6 943 2 561 -7 014 -4 453 2 643 -7 279 -4 636 2 725 -7 469 -4 744 - - 0 -3 389 -3 389 0 -4 103 -4 103 0 -4 244 -4 244 13 543 -34 670 -21 127 13 790 -35 107 -21 317 14 080 -35 306 -21 226 14 530 -36 474 -21 943 14 981 -37 283 -22 302 95 Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 2 801 -16 810 -14 009 650 -13 819 -13 169 664 -14 185 -13 522 685 -14 677 -13 992 706 -15 027 -14 321 54 732 -62 780 -8 048 55 094 -62 190 -7 096 56 251 -62 064 -5 813 58 051 -63 935 -5 884 59 851 -65 128 -5 278 928 -17 457 -16 529 1 179 -19 549 -18 370 1 204 -20 061 -18 857 1 242 -20 748 -19 506 1 281 -21 234 -19 953 5 823 -29 206 -23 383 4 804 -29 270 -24 466 5 631 -30 856 -25 224 5 812 -31 920 -26 108 5 992 -32 684 -26 692 5 113 -13 812 -8 699 8 234 -12 810 -4 576 8 404 -13 949 -5 546 8 668 -14 400 -5 732 8 932 -14 710 -5 778 9 734 -66 920 -57 186 6 779 -66 557 -59 778 6 921 -65 457 -58 535 7 143 -67 607 -60 464 7 364 -69 046 -61 681 389 857 -397 921 -8 064 1 673 -11 638 -9 965 1 636 -11 942 -10 306 1 688 -28 213 -26 525 1 741 -25 849 -24 108 2 -13 813 -13 811 0 -14 954 -14 954 0 -13 711 -13 711 0 -14 099 -14 099 0 -14 325 -14 325 1 -2 485 -2 484 0 -2 642 -2 642 0 -2 716 -2 716 0 -2 807 -2 807 0 -2 873 -2 873 484 962 -664 047 -179 085 94 711 -277 987 -183 276 97 351 -280 651 -183 300 100 462 -306 262 -205 800 103 571 -309 871 -206 300 Driftbudget per verksamhet, tkr Verksamhet NOK Intäkter Kostnader Netto Verksamhet IT Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Personal Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Ekonomi Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Plan o Utv Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Räddningstjänst Intäkter Kostnader Netto Verksamhet Fastighet Intäkter Kostnader Netto Verksamhet KS Intäkter Kostnader Netto Verksamhet KF Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader Netto Investeringar Investeringsram, specificering, tkr Inventarier Summa Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 0 0 2016 -400 -400 2017 -400 -400 2018 -400 -400 96 5.8.4.5 Kommunens personal Kommunen möter många utmaningar genom pensionsavgångar och svårigheter med att rekrytera personal inom flera viktiga områden. Av det skälet kommer hela kommunstyrelsekontoret och hela kommunen att arbeta med att utveckla den attraktiva och professionella arbetsplatsen i syfte att ge en god service till medborgarna med fokus på ledarskap, kompetens och arbetsmiljö. Som stöd i arbetet finns kommunens kompetensförsörjningsplan samt personalavdelningens beskrivning av hur vi skall arbeta med den strategiska satsningen; Attraktiv arbetsgivare. Ytterligare information gällande personalområdet finns i respektive avdelnings verksamhetsplan. Nedanstående mål har formulerats och beslutats av kommunstyrelsekontorets ledning och gäller för hela kommunen. Norrtälje kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som rekommenderas av såväl kommande som redan anställda medarbetare. Resultatmått Personalområdet kommunövergripande Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde Resultat 2016 2017 2018 2015 2014 3 plats bland 10 kommuner i Sth Placering bland kommuner på extern ranking av kommunala arbetsgivare. 20 18 15 20 ”jag kan tänka mig att rekommendera andra att söka jobb i kommunen” 65% 67% 69% 60% 53% Norrtälje kommuns ledare ska företräda kommunen, motsvara kommunens krav på ledarskap och vara en förebild i både ord och handling. Resultatmått Personalområdet kommunövergripande Ledarskapsområdet i medarbetarenkäten enligt verksamhetsmål Värde i medarbetar-enkäten. HME, Hållbart medarbetarskap Målvärde Målvärde Målvärde Målvärde Resultat 2016 2017 2018 2015 2014 68% 75% 75 % Ej satt 69 % 85% 87% 90 % 82% 81% Arbetsmiljön ska vara säker, stimulerande och anpassad till både verksamhetens och individens behov. Resultatmått Personalområdet kommunövergripande Hälsoområdet i medarbetarenkäten ska ökat genom att sjukskrivningar ska minska med 20 % under 2015 och 2016. Målvärde 2016 2,6 Målvärde 2017 Målvärde 2018 2,6 2,6 Målvärde 2015 3,2 Resultat 2014 4,0 dec 97 5.9 KOMMUNAL REVISION 5.9.1 Nämndens uppdrag Revisorernas uppgift är att årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. De granskar även om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorernas granskning omfattar all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Granskningen omfattar alltså också den verksamhet som bedrivs av nämndutskott, partsammansatta organ och av förtroendevalda eller anställda. Även den verksamhet som bedrivs av externa utförare på nämndens uppdrag omfattas. Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter Kostnader -1 500 -1 550 -1 600 -1 500 -1 500 -1 550 -50 3,3% -1 600 -50 3,2% Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % 0 0 0 98 5.10 ÖVERFÖRMYNDAREN 5.10.1 Nämndens uppdrag Överförmyndarens uppdrag är att utöva tillsyn av förmyndare, gode män och förvaltare. Denna tillsyn skyddar personer som inte kan ta tillvara sina rättigheter eller sköta sin ekonomi och som av någon anledning har god man eller förvaltare utsedd för att hjälpa denne. Samverkan görs med överförmyndarorganisationen Täby, Vallentuna och Österåker, med placering i Täby. Överförmyndaren är fortfarande ytterst ansvarig för de ställföreträdarskap som berör personer folkbokförda i Norrtälje kommun. Överförmyndarorganisationen i Täby regleras av ett samarbetsavtal som årligen skall utvärderas. Det är endast tjänstemannaorganisationen som omfattas av avtalet, Arvodena och kostnadsersättningar till ställföreträdare hanteras av Norrtälje kommun. Överförmyndarkansliet har regelbundet besökstider i Norrtälje en dag i veckan samt att kansliet i Täby även kan besökas. 5.10.2 Strategiska utvecklingsområden Överförmyndaren betalar i dagsläget i stor utsträckning för ensamkommande barn som erhållit permanent uppehållstillstånd. Rutiner måste upparbetas tillsammans med Socialkontoret så att kostnaderna belastar rätt nämnd. Snabb och noggrann granskning av årsräkningarna möjliggör att oegentligheter upptäcks i ett tidigt stadium och att ingripande från överförmyndaren kan ske. Målet är att alla ärenden från föregående år skall vara granskade före 30 juni innevarande år. 5.10.3 Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Från och med januari 2015 föreligger ny lagstiftning med innebörd att tingsrätterna förelägger överförmyndaren att utföra de utredningar som krävs för att anordna ställföreträdarskap. Detta medför att arbetsbelastningen kommer att öka och att nyrekrytering av personal kan bli aktuellt. Huvudmännen som ej har kapital att betala arvodeskostnaderna och som nyttjar ställföreträdare, har minskat i Norrtälje. 2013 fick Norrtälje kommun betala 70 % av arvodena, 2014 hade siffran minskat till 60 %. Antalet ärenden har ökat med 10-12% under 2014. Antalet ensamkommande flyktingbarn ökar och endast delar av kostnaderna och arbetsbelastningen kan finansieras av migrationsverkets bidrag. Överförmyndaren kommer att kompenseras med statliga medel med 50 öre per kommuninvånare med anledning av att utredningsansvaret inför ställföreträdarskap överflyttas från tingsrätten till Överförmyndaren. Ersättningen på 30 tkr är dock försumbar och täcker inte det merarbete som lagändringen innebär för överförmyndarkansliet. Nyanställning av personal för att klara de nya uppgifterna bör ske. 99 5.10.4 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav kapitalkostnader Netto Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 1 373 -7 496 2015 1 000 -6 200 2016 1 135 -7 835 2017 1 148 -8 048 2018 1 157 -8 057 -7 -7 -7 -7 -7 -6 123 -5 200 923 15,1% -6 700 -1 500 28,8% -6 900 -200 3,0% -6 900 0 0,0% Förändring i tkr Förändring i % Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Volymförändring Löneökning Prisuppräkning Kostnadsneddragning Övrigt Summa, tkr Budget 2016 -1 300 -135 -24 Budget 2017 Plan 2018 -148 -34 -41 -18 -157 -35 200 -8 -1 500 -200 0 Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar 2016-2018 Besparingskrav á 200 tkr år 2018 bedöms som en realistisk målsättning. På grund av att synergieffekterna av det sammanslagna överförmyndarkansliet förväntas ge resultat i vart fall till 2018, genom effektivare handläggning. Kansliet arbetar för ett gränslöst arbete i samtliga samverkande kommuner för att effektivisera och säkerställa ett likartat arbetssätt inom kommunerna. Volymer/antal Volymer/verksamhet Bokslut 2014 Antal ärenden varav ensamkommande flyktingbarn 773 41 Budget 2015 830 80 Summa 773 830 Budget 2016 860 85 Budget 2017 Plan 2018 880 85 900 85 860 880 900 Beskrivning och konsekvenser av volymförändringar 2016-2018 2015 har antalet ensamkommande flyktingbarn ökat kraftigt i och med kommunens nya överenskommelse med Migrationsverket. Tillgängligheten av boenden gör att även andra kommuner placerar sina ensamkommande flyktingbarn i Norrtälje. Detta innebär att Norrtälje kommun får bära en del av andra kommuners kostnader men ej ta del av ersättningen från Migrationsverket. Med beaktande av de ökade volymerna bör en översikt och eventuell omförhandling av avtalet med Täby kommun övervägas. 100 Mått/á-priser Arvode gode män (ersättning per tidsintervall) Bokslut Budget Budget Budget Plan 2014 2015 2016 2017 2018 Snittarvode 8250kr 8500kr 8770kr 9070kr 9380kr Beskrivning och konsekvenser av förändringar 2016-2018 Snittarvode inklusive sociala avgifter för 2014 låg på 8250 kronor/uppdrag (inklusive kostnadsersättningar och milersättning) Snittarvodet förväntas förbli oförändrat, dock med vissa marginella justeringar. I ovanstående tabell har arvodet räknats upp enligt planeringsdirektiven för Norrtälje kommun 2016-2018. 101 5.11 VAL- OCH FÖRTROENDEMANNANÄMND 5.11.1 Nämndens uppdrag Val- och förtroendemannanämnden är lokal valmyndighet i Norrtälje kommun och ansvarar för övergripande förtroendemannafrågor. Där i ingår även att vara lokal pensionsmyndighet för förtroendevalda. I förtroendemannafrågorna ingår att bereda och tolka ersättningsbestämmelserna för förtroendevalda och anordna utbildningar för förtroendevalda. Valmyndighet I nämndens uppgift att vara lokal valmyndighet ingår det att ansvara för genomförandet av val i Norrtälje kommun. Vilket bland annat består i att bereda frågan om valdistrikt i kommunen, arrangera förtidsröstning, utbilda, bemanna och ordna vallokaler inför valdagen samt även genomföra valnämndens preliminära rösträkning (den så kallade onsdagsräkningen). Pensionsmyndighet Som lokal pensionsmyndighet ska nämnden fatta beslut om omställningsstöd för förtroendevalda med uppdrag på minst 40 procent av heltid. Vidare ska nämnden också besluta om riktlinjer för utbetalning av förtroendevalda ålderspension samt fastställa pensionsgrundad inkomst för förtroendevalda som får sjuk/aktivitetsersättning. 5.11.2 Strategiska utvecklingsområden Valdeltagandet i Norrtälje kommun har ökat de senaste valen men alltjämt finns ett problem i stora regionala skillnader gällandet valdeltagandet. Generellt sätt är valdeltagandet högre i de södra kommundelarna medan i de norra delarna är lägre. Vidare är befolkningsmängden lägre vilket gör att valdistrikten måste vara större till ytan för att leva upp till vallagens krav gällande befolkningsmängden i distrikten. Det medför att avstånden till vallokalerna blir längre och dessutom är den generella samhällsservicen sämre i dessa områden vilket försvårar genomförande av förtidsröstning. Ett annat strategiskt utvecklingsområde är att arbeta med riktade insatser mot invandrare i syfte att öka deras valdeltagande då dessa generellt sett har ett lägre valdeltagande. 5.11.3 Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Styrtal Valdeltagande ska öka i distrikt med Öka kommunägda 75 %antalet eller lägre vallokaler i syfte att valdeltagande minska de externa lokalkostnaderna. Värde 2014 Målvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 * - - - 2% 5.11.4 Verksamhetens förutsättningar Val- och förtroendemannanämndens verksamhet är intimt kopplad till den politiska utvecklingen i riksdag, kommun och landsting i det att eventuella extra val får stor inverkan på nämndens arbete och budget. I och med den så kallade Decemberöverenskommelsen i riksdagen finns dock ingen överhängande risk för ett eventuellt extra val men kommunstyrelsekontoret gör bedömningen att det kan förändras snabbt om den parlamentariska situationen i riksdagen förändras. För val- och förtroendemannanämndens del skulle ett extra val innebära att nämnden skulle behöva ett tillskott om cirka 1 miljon kronor för att genomföra valet. 102 Val- och förtroendemannanämndens främsta styrka i rollen som valmyndighet är att huvudparten av valförrättarna har lång erfarenhet med inarbetade rutiner. En annan styrka är organisationen på kommunstyrelsekontoret är väl lämpad för genomförande av val då de viktigaste funktionerna finns samlade på Serviceavdelningen. Genom att administrationsenheten, kontaktcenter och materialförsörjningen tillhör samma avdelning kan ledtiderna förkortas och arbetet bättre samordnas. Den främsta svaghete är att den samordnande kompetensen kring planering- och förberedelser inför valen till stor del är individbaserad. En annan svaghet är de skillnader i befolkningsmängden i de olika kommundelarna vilket innebär att valdistrikten i norr är större till ytan. De främsta möjligheterna vid nästkommande val ligger i att bättre samordna kommunens befintliga resurser, som till exempel att använda skollokaler i högre utsträckning som vallokaler. En annan möjlighet inom den befintliga organisationen är att det är relativt lätt att rekrytera nya valförrättare då de existerande valförrättarna har en stark lokal förankring och kan rekrytera nya personer genom sitt kontaktnät. Det största hotet ligger i den ovan anförda risken att regeringen utlyser extra val på grund av den parlamentariska situationen i riksdagen. 5.11.4.1 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål En god kommunal service Verksamhetens mål Öka antalet förtidsröstningsställen i Norrtälje kommun i syfte att förbättra servicen i hela kommunen. Kommunfullmäktiges mål Ett växande näringsliv Verksamhetens mål Prioritera lokala verksamheter som förtidsröstningslokaler. Kommunfullmäktiges mål En kommun för alla Verksamhetens mål Öka valdeltagandet i valdistrikt med lägre än 75 % valdeltagande 5.11.4.2 Ekonomi Driftbudget, tkr Intäkter Kostnader Varav kapitalkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % Bokslut 2014 Budget 2015 0 Budget 2016 0 0 Budget 2017 Plan 2018 400 -400 -1 400 400 400 -400 -800 -200,0% -1 400 -1 000 250,0% 103 6. NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB OCH KOMMUNALFÖRBUND 6.1 NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB 6.1.1 Uppdrag De kommunala bolagen har tillkommit för att tillgodose kommunala behov och utgör därmed delar av den kommunala organisationen. Alla aktörer, både primärkommunen och de kommunägda bolagen – har en roll i samhällsutvecklingen och i att genomföra de politiska målen i kommunen. Kommunfullmäktige fastställer ägardirektiv till NKAB-koncernen. Direktiven följs upp av moderbolaget Norrtälje Kommunhus AB. Ägardirektiv och övriga styrdokument ska arbetas om till 2016. 6.1.2 Uppdragsbeskrivning NKAB-koncernen bidrar till det kommunala uppdraget och prioriteringarna genom att bland annat: Fortsatt satsa på Utvecklingscentrum för vatten, Fokusera på företag och utbildningar inom miljöteknik och vårdförsörjning, Samplanering av övriga utbildningar bör ske med Utbildningsnämnden – ”röda tråden”, Roslagsbostäder planerar för stor nyproduktion under perioden, Roslagsbostäder ska ge ungdomar mellan 15-18 dubbla köpoäng för att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden Norrtälje Energi följer Energimarknadsinspektionens normnivåer för oaviserade avbrott samt aviserade avbrott Utsläpp av kväveoxider ska begränsas Fjärrvärme bidrar till energiomställning från fossila bränslen till förnyelsebar energi. Målet är att Stockholms län, med undantag för energitoppar under kalla perioder, ska ha 100 % energiproduktion med förnyelsebara bränslen. De aktiviteter som de i kommunen verksamma ideella föreningarna genomför, skall utgöra grunden i Sportcentrums verksamhet. Allmänhetens tillgång till Sportcentrum skall utgöra en naturlig del av aktiviteterna. Dessa aktiviteter, föreningar och allmänhet, bör inte understiga 85 % av den totala verksamheten vid Sportcentrum. 6.1.3 Ekonomi Koncernens resultatkrav Norrtälje Kommunhus AB har tidigare beslutat om ett långsiktigt resultatmål för Norrtälje Energi om 25 mnkr årligen. Med rådande ränteläge beräknas resultatnivåerna kunna överstiga det långsiktiga målet. Nytt resultatkrav om 30 mnkr årligen för perioden 2016-2018 ska ställas på Norrtälje Energi. Roslagsbostäder får, enligt gällande ägardirektiv, under ett begränsat antal år planera med årliga underskott samt använda sitt eget kapital till följd av nyproduktion. Planeringen av att nyttja eget kapital för finansiering av den nyproduktion som redovisas i verksamhetsplanen ska spänna över en tidsperiod som också visar hur kapitalet kan återställas och hur investeringarna ger framtida avkastning. Campus Roslagen räknar med att från och med 2020 inte längre vara beroende av avtal om utveckling med kommunen. Under gällande planeringsperiod kvarstår finansiering genom avtalet om 5 mnkr. Norrtälje Sportcentrum behöver fortsatt koncernbidrag för att finansiera årliga underskott. 104 Norrtälje Kommunhus AB har inga intäkter av betydelse utan är beroende av koncernbidrag från dotterbolagen. Tabell : Bolagens resultat efter finansnetto 2014-2018 Resultat efter finansnetto, mnkr Bokslut Budget 2014 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Norrtälje Energi 42,0 19,0 31,0 29,0 30,0 Roslagsbostäder 1,0 0,3 2,4 -6,7 -2,6 Campus Roslagen 1,2 0,0 0,0 0,3 -0,6 Norrtälje Sportcentrum NKAB Summa koncernbolagen -5,4 -3,1 -3,1 -3,2 -3,5 -12,8 -17,8 -18,0 -19,0 -19,5 26,0 -1,6 12,3 0,4 3,8 5,0 5,0 5,0 Planerad utdelning från NKAB till Norrtälje kommun, mnkr Norrtälje kommunhuskoncernen omsätter närmare 600 mnkr årligen. Tabell : Bolagens omsättning 2014 Omsättning, mnkr Norrtälje Energi Roslagsbostäder Campus Roslagen Norrtälje Sportcentrum Norrtälje Kommunhus AB Bokslut 2014 355,7 178,9 52,6 9,0 1,0 Borggensavgift, interbanksränta, utdelning Borgensavgift till NKAB föreslås höjas. En avgift på 1 % i stället för 0,3 % innebär en ökad intäkt för Norrtälje kommun om 2,7 mnkr. Utdelningsmöjligheterna minskar med motsvarande, eller 2,1 mnkr efter skatt. Internbanksräntan uppgår till internbankens genomsnittliga ränta med tillägg för 1,3 procentenheter. Roslagsbostäders räntepåslag uppgår till 1,1 %, med undantag för nyproduktion där räntepåslaget uppgår till 0,8 %. Kommunens verksamhetsplan förutsätter årliga utdelningar om 5 mnkr från NKABkoncernen under 2016-2018. Att lämna utdelning från Norrtälje Kommunhus AB kan komma att kräva en motivering från styrelsen, då Roslagsbostäder under samma period förväntas göra stora underskott. Roslagsbostäder ska dock kunna redovisa en plan för när deras eget kapital kommer att återställas. Koncernens investeringsplan och lånebehov I nedanstående tabell presenteras det investeringsbehov som dotterbolagen redovisat i sina verksamhetsplaner. Tabellen utgör inte ett godkännande av samtliga investeringar utan ett underlag för planering av kommande behov av nyupplåning. Tabell xx: Bolagens investeringsplaner för 2016-2018 Investeringsplan, mnkr Budget 2016 Norrtälje Energi 26,2 Roslagsbostäder 96,7 Campus Roslagen 33 Norrtälje Sportcentrum 1,9 Totalt koncernen 157,8 Plan 2017 24,6 279,9 25,7 1,1 331,3 Plan 2018 22,6 70,9 32,0 125,5 105 Behov av nyupplåning baseras på det totala investeringsbehov som dotterbolagen presenterat. Låneramar fastställs årligen av NKAB:s styrelse och dotterbolagens låneramar sätts utifrån godkända investeringar. Tabell 5: Bolagens behov av nyupplåning för 2016-2018 Nyupplåning, mnkr Budget Plan 2016 2017 Plan 2018 Norrtälje Energi - - - Roslagsbostäder 64,9 248,1 39,1 Campus Roslagen 20,0 13,0 xx 2,0 1,0 - 86,9 262,1 xx Norrtälje Sportcentrum Totalt koncernen Ett särskilt beslut om låneram till NKAB-koncernen fattas av kommunfullmäktige i samband med att kommunens och kommunkoncernens låneram fastställs. Tabell xx: Låneram NKAB-koncernen 2015-2016 Låneramar NKAB, mnkr Låneram 2015 NKAB-koncernen 2 150 Förslag 2016 2 100 Dotterbolagens eget kapital i årsbokslutet 2014. Tabell 7: Bolagens eget kapital per 31 december 2014 Eget kapital, mnkr Bokslut 2014 Norrtälje Energi 83,0 Roslagsbostäder 115,0 Campus Roslagen Norrtälje Sportcentrum Norrtälje Kommunhus AB 81,0 1,0 26,0 106 6.2 KOMMUNALFÖRBUNDET ÄGARSAMVERKAN OCH KOMMUNALFÖRBUND 6.2.1 Uppdrag Kommunalförbundet Ägarsamverkan Kommunalförbundet Ägarsamverkan har som enda uppgift att äga aktier i Tiohundra AB och bedriva bolagsstyrning. Kommunalförbundet har i princip inga kostnader utöver arvode för revision samt kostnad för administration. Kostnaderna uppgår till ca 100 tkr årligen. Kommunalförbundet får bidrag från sina medlemmar, Norrtälje kommun och SLL, för att täcka de årliga kostnaderna. Det finns medel kvar av tidigare bidrag till att täcka 2016 års kostnader. Enligt kommunalförbundets förbundsordning är dess enda ändamål och uppgift att äga och förvalta aktier i TioHundra AB. Enligt kommunallagen gäller samma regler för kommunalförbund som för kommuner och landsting. Därmed kan kommunalförbundet anses ha samma uppsiktsplikt över verksamheten i TioHundra AB som landstingsstyrelsen respektive kommunstyrelsen skulle ha haft om kommunalförbundet inte fanns. Tiohundra AB Förutom att reglera innehållet i verksamheten ger ägardirektiven Tiohundra AB i uppdrag att driva arbetet med samverkan och välfungerande vårdkedjor. Citat ur ägardirektiv: ”Bolaget skall utifrån sin roll, att bedriva omfattande verksamhet både inom kommunens och landstingets ansvarsområden, utveckla nya och integrerade verksamhetsformer för att därmed uppnå större effektivitet i den samlade verksamheten. Härigenom skall bolaget också bli ett föredöme för andra delar av länet, liksom för övriga län i landet. Bolaget skall som producent av den lokala sjukhusvården utveckla samverkan med andra vård- och omsorgsproducenter i Norrtälje för att skapa välfungerande flöden/vårdkedjor mellan olika vårdnivåer och verksamheter.” Den formella styrningen av bolaget sker i stor utsträckning via kommunalförbundet, som också har planeringsansvaret för budget- och verksamhetsplaneringen för Tiohundra AB. En budget för Tiohundra AB kommer att behandlas i bolagets styrelse den 19/10 och på kommunalförbundets sammanträde i december. Kommunalförbundet har inte ställt några andra krav på resultat än nollresultat. Tiohundra AB omsätter ca 1,5 mdr, varav ca 90 % är på uppdrag av Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje kommun. Tiohundraprojektet löper ut 31 december 2015. Både Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting har uttryckt att man har för avsikt att fortsätta samarbetet kring Norrtäljebornas hälso- och sjukvård och omsorg. Det återstår att utreda och besluta om hur och i vilka former det fortsatta samarbetet ska ske. 6.6.2. Ekonomi De senaste åren har 93 mnkr tillskjutits Tiohundra AB i aktieägartillskott, där Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting betalat hälften vardera. Till stor del beror behovet av aktieägartillskott på sänkt diskonteringsränta i pensionssystemet, vilket fått till följd att pensionsskulden ökat med kostnadsökningar som effekt. Kostnadsökningarna har varit så stora att halva aktiekapitalet vid flera tillfällen förbrukats. Därav det aktiebolagsrättsliga behovet av aktieägartillskott. 107 7. INTERN KONTROLL 2016 Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet som en del i styrprocessen. I detta ansvar ingår att organisera en effektiv internkontroll inom kommunen. Återrapportering och uppföljning av intern kontroll och åtgärder med anledning av genomförd internkontroll sker i tertialrapporter och i årsredovisningen om inte annat anges. Nämnderna har ansvaret för den interna kontrollen som ska göras utifrån genomförd riskanalys inom respektive verksamhetsområde. Nämndsgemensamma internkontrollområden 2014 Följande internkontrollpunkter ska finnas med i nämndernas internkontrollplan: • • • Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet. Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverens i förhållande till beslut om insatser. Mål som rör säkerställande att kommunen får de bidrag till verksamhet kommunen har rätt till. Matris som används för väsentlighets- och riskbedömning. KONSEKVENS 5 Mycket allvarlig 4 Allvarlig 3 Kännbar 2 Lindrig 1 Försumbar SANNOLIKHET 5 4 3 2 1 1 Osannolik 10 8 6 4 2 2 Mindre sannolik 15 12 9 6 3 3 Möjlig 20 16 12 8 4 4 Sannolik 25 20 15 10 5 5 Mycket sannolik Intern kontroll – Barn- och skolnämnden Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet. Aktivitet Rutiner för att inhämta utdrag ur Polisens belastningsregister vid nyanställning Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. Aktivitet Rutiner för utbetalning av ersättning till utförare Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 Mål som rör säkerställande att kommunen får de bidrag till verksamhet kommunen har rätt till. Aktivitet Samkörning av föräldrarnas inkomstuppgifter mot Skatteverkets register Rutiner för återsökning av statsbidrag Rutiner för debitering av interkommunal ersättning Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2016-01-01 2016-01-01 2017-12-31 2017-12-31 108 Nämndspecifika internkontrollområden Aktivitet Framtagande av dokumenthanteringsplan Registerinventering, PUL-kraven Startdatum 2016-01-01 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 2017-12-31 Intern kontroll – Utbildningsnämnden Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet Aktivitet Rutiner för betalning av fakturor i tid Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser Aktivitet Rutiner för uppföljning av elever som studerar hos annan huvudman Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2017-12-31 Mål som rör säkerställande att kommunen får de bidrag till verksamhet kommunen har rätt till Aktivitet Startdatum Slutdatum Rutiner för återsökning av statsbidrag från Skolverket 2016-01-01 2017-12-31 Nämndspecifika internkontrollområden Aktivitet Startdatum Slutdatum Framtagande av dokumenthanteringsplan 2016-01-01 2017-12-31 Registerinventering, PUL-kraven 2016-01-01 2017-12-31 Intern kontroll – Kultur- och fritidsnämnden Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontrollera att kultur- och fritidskontorets inköp sker enligt ramavtal och kommunens inköpspolicy. 2016-01-01 2016-12-31 Kontrollera att nämndens och kontorets representation följer kommunens riktlinjer. 2016-01-01 2016-12-31 Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontrollera om utbetalda bidrag följer nämnds- och delegationsbeslut. 2016-01-01 2016-12-31 109 Intern kontroll – Sjukvård- och omsorgsnämnden Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontroll att beslut fattas av rätt delegat. 2016-01-01 2016-12-31 Nämndspecifika internkontrollområden Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontroll att part delgetts beslut. 2016-01-01 2016-12-31 Mätning av handläggningstider i myndighetsutövning. 2016-01-01 2016-12-31 Mätning av handläggningstid LOV-ansökningar, från ansökan till beslut. 2016-01-01 2016-12-31 Samverkan Socialkontoret - kontroll av inrapporterade avvikelser. 2016-01-01 2016-12-31 Uppföljning av föregående års förslag inom internkontroll. 2016-01-01 2016-12-31 Intern kontroll – Socialnämnden Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontroll att kommunicering med part har skett innan beslut fattas 2016-01-01 2018-12-31 Kontroll att genomförandeplan finns i ärenden där insats har beslutats avseende barn och unga 2016-01-01 2018-12-31 Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Kontroll av inlämnade uppgifters riktighet 2016-01-01 2016-12-31 Kontroll av avtal avseende insats familjehem, kontaktperson, kontaktfamilj och HVB 2016-01-01 2018-12-31 Intern kontrollplan 2016- Bygg- och miljönämnden Riskanalys Över 90 % av alla beslut som tas av Bygg- och miljönämnden beslutas på delegation av tjänstemän. Det är således av vikt att det inte föreligger diskrepans mellan den politiska nivåns mening och förtroendet för tjänstemännens tolkning av gällande lagstiftning. Det är därför av vikt att återrapportering av tagna beslut till nämnden utförs korrekt så att förtroendet mellan politiker och tjänstemän vidmakthålls. Bygg- och miljönämnden handlägger ca 5000 ärenden per år som avser tillsyn eller tillstånd inom gällande lagstiftningar. Handläggningen utgör ett stort transaktionsområde som har bäring på beslutprocess och uttag av avgifter. 110 Konsekvensen kan bli betydande om handläggningen utförs oskickligt, med formella eller andra fel, som resultat. Risken att nämndens beslut upphävs i högre instans i sådant fall är sannolik. Det är därför av största betydelse att gällande process och rutiner för handläggning efterföljs samt att beslut tas av rätt instans och att rätt avgift debiteras. Bygg- och miljönämndens handläggning och beslut får inte misstänkas för jäv eller annan förtroendeskadlig verksamhet. Det åligger varje enskild politiker och handläggare att själv anmäla jäv. Det är ett förfarande som är invant och har brukats under lång tid. Vad gäller förtroendeskadlig verksamhet är medarbetare skyldiga att till förvaltningsledningen skriftligt anmäla eventuella bisysslor. Förvaltningsledningen avgör om bisysslan är förtroendeskadlig eller inte. Nämnden utför denna kontroll i enlighet med Norrtälje kommuns riktlinje för bisyssla. Internkontrollområden Med bäring på ovanstående riskanalys har Bygg- och miljönämnden för avsikt att utföra interkontroll inom följande områden: - Att handläggning utförs enligt gällande process, rutiner och lagrum - Att beslut tas i rätt instans - Att återrapporteringen av delegationsbeslut utförs korrekt - Att rätt avgifter debiteras - Att årligen kontrollera eventuell förtroendeskadlig bisyssla Aktivitet Att handläggning utförs enligt gällande process, rutiner och lagrum Att beslut tas i rätt instans Att återrapporteringen av delegationsbeslut utförs korrekt Att rätt avgifter debiteras Att årligen kontrollera eventuell förtroendeskadlig bisyssla Startdatum 2016-01-01 Slutdatum 2016-12-31 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-01-01 2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31 2016-12-31 Intern kontrollplan 2016 – Teknik- och klimatnämnd • Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. -Kontroll av rutin för hantering faktureringsunderlag, VA och Renhållning. -Kontroll av rutin för beställning av underhållsåtgärder från driftentreprenör. Intern kontrollplan 2016 - Kommunstyrelsen Mål som rör förtroendeskadlig verksamhet. Aktivitet KS Stickprovskontroller i redovisningen gällande förtroendeskadliga poster Startdatum Slutdatum 2016-01-01 2016-12-31 111 Mål som rör stora transaktionsområden som till exempel uppföljning av leverans i förhållande till beslut om insatser. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avtalsuppföljning av fastighetsdrift 2016-01-01 2016-12-31 Mål som rör säkerställande att kommunen får de bidrag till verksamhet kommunen har rätt till. Aktivitet Startdatum Slutdatum Följa upp rutiner för hur Socialnämnden och Barn- och utbildningskontoret återsöker medel för ensamkommande flyktingbarn 2016-01-01 2016-12-31 Startdatum Slutdatum Uppföljning av att delegationsbeslut skrivs och anmäls till kommunstyrelsen vad gäller de upphandlingar som kommunstyrelsen har delegerat för sitt eget verksamhetsområde 2016-01-01 2016-12-31 Rutiner för upprättande av KS attestantförteckning 2016-01-01 2016-12-31 Rutiner för dokument-/informationshantering 2016-01-01 2016-12-31 Nämndspecifika internkontrollområden Aktivitet 112 8. RÄKENSKAPER Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) för kommunen Summa nämnder Reserv för ny befolkningsprognos 2015 KS ofördelade anslag Summa nämnder inkl KS ofördelade anslag Centrala verksamhetskostnader och intäkter Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter, statsbidrag mm Finansnetto Årets resultat Medel från resultatutjämningsreserv Årets resultat enligt balanskrav Årets resultat enligt balanskrav, % 2014 Budget -2 661,3 2015 Budget -2 846,7 -29,5 -2 876,2 197,1 2016 Plan -2 953,5 -8,9 -29,9 -2 992,3 205,0 2017 Plan -3 070,2 -3,2 -32,0 -3 105,4 255,0 2018 Plan -3 159,8 -16,2 -36,9 -3 212,9 280,0 -39,2 -2 700,5 170,1 -2 530,4 -140,0 -2 670,4 2 682,0 21,0 32,6 0,0 32,6 -2 679,1 -160,0 -2 839,1 2 833,0 21,0 14,9 0,0 14,9 -2 787,3 -150,0 -2 937,3 2 933,7 17,7 14,1 15,0 29,1 -2 850,4 -180,0 -3 030,4 3 046,7 12,7 29,0 0,0 29,0 -2 932,9 -200,0 -3 132,9 3 160,7 3,7 31,5 0,0 31,5 1,2% 0,5% 1,0% 1,0% 1,0% 2015 Budget 2016 Plan -8,9 2017 Plan -3,2 2018 Plan -16,2 2014 Budget -5,0 -7,0 -8,8 -10,0 -30,8 2015 Budget -5,0 -14,0 -1,8 -8,7 -29,5 2016 Plan -5,0 -8,2 -5,0 -11,7 -29,9 2017 Plan -5,0 -8,0 -10,0 -9,0 -32,0 2018 Plan -5,0 -8,0 -15,0 -8,9 -36,9 2014 Budget -70,0 20,0 2015 Budget -75,0 22,0 -1,0 1,1 0,0 -1,0 1,1 0,0 90,0 160,0 197,1 2016 Plan -80,0 27,0 8,0 -1,0 1,0 0,0 100,0 150,0 205,0 2017 Plan -87,0 25,0 0,0 -1,0 1,0 17,0 120,0 180,0 255,0 2018 Plan -97,0 30,0 0,0 -1,0 1,0 17,0 130,0 200,0 280,0 Reserv för befolkningsprognos (mnkr) Reserv för befolkningsprognos (mnkr) Summa KS ofördelade anslag (mnkr) Utveckling campus Lokalbank Drift nyinvesteringar KS förfogande Summa KS ofördelade anslag Centrala verksamhetskostnader, mnkr Pensioner Upplösning pensionsfond Upplösning underhållsfond Semesterskuldsändring Koncessionsavgifter Exploateringsintäkter Internt debiterad internränta Internt debiterade avskrivningar Summa centrala verksamhetskostnader 220,0 170,1 113 Balansräkning Balansräkning (mnkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar mark/byggnader/anläggningar samt maskiner/inventarier Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Budget Budget 2015 2016 2017 Plan 2018 2 726 1 678 4 404 3 089 1 958 5 047 3 617 2 056 5 674 4 334 2 315 6 649 4 677 2 363 7 040 62 366 7 435 50 372 1 423 20 372 1 393 20 372 2 394 6 372 5 383 SUMMA TILLGÅNGAR 4 839 5 471 6 067 7 043 7 423 Eget kapital därav årets resultat 1 560 31 1 563 3 1 592 29 1 621 29 1 652 31 207 376 583 217 339 556 227 302 529 237 267 504 247 227 474 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder 1 016 1 680 2 696 2 142 1 210 3 352 1 916 2 030 3 946 3 888 1 030 4 918 3 747 1 550 5 297 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 839 5 471 6 067 7 043 7 423 Omsättningstillgångar Förråd och lager, inkl exploateringsfastigheter Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Utfall Bokslut Bokslut Bokslut 2014 114 Kassaflödesanalys Bokslut 2014 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 31 136 -75 3 140 -35 14 150 -27 29 180 -25 31 200 -29 1 2 5 5 5 -3 317 12 -470 30 0 0 0 14 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 407 -348 172 189 221 Investeringsverksamheten Anläggningstillgångar Förändring långfristiga fordringar Kassaflöde från investeringsverksamheten -406 -80 -486 -503 -280 -783 -683 -98 -781 -902 -258 -1 160 -548 -48 -596 81 1 126 360 798 2 248 173 374 Kassaflödesanlays (mnkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justeringar för avskrivningar Justeringar för ej likviditetspåverkande poster Förändring kortfristiga fordringar* Förändring förråd och varulager samt exploateringsfastigheter Förändring korfristiga skulder Avsättning VA-fond direkt mot eget kapital Finansieringsverksamheten Förändring av lån Förändring förutbetalda anläggningsavgifter mm Förändring aktier Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde för perioden Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring 81 2 1 126 -6 608 -1 971 0 376 1 5 7 2 7 1 -6 1 0 -1 0 0 0 0 0 1 115
© Copyright 2026