1. No category

I
DN
LE
NGS DARE
N
RÄ
D
NR 3 2015
1
5
30
Å R • 19 8 5 –
20
I FOKUS: Framtiden
»Detta är SBB:s
fokusområden de
kommande åren!«
»Tiden går och jag
kan konstatera
att de tankar jag
hade 2009 var
förnuftiga.«
I FOKUS: Tre frågeställningar i fokus I FOKUS: Utmaning att ompröva sin I FOKUS: Samhällsskydd och
på SBB:s väg in i framtiden. S. 7
syn på räddningsledarskapet. S. 8
beredskap år 2019. S. 11
RL#03-15_Tryck.indd 1
»Vår egen säkerhet
får aldrig åsidosättas på grund
av detta!«
ARTIKEL: Rätt utrustning, vid rätt
tillfälle och i rätt situation. S. 14
ARTIKEL: »Säkra olycksplatsen«
högsta prioritet vid trafikolyckor. S. 16
2015-09-14 12:37
HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE
I SINOFTA
EGEN
ROLL?
HUR
ÖVAR
ERA STYRKELEDARE
HUR OFTA ÖVAR
ERA STYRKELEDARE
I SIN EGEN ROLL?
PÅ ROLL?
SRTC - Från 1595 kr per person
IINSATSDAG
SIN EGEN
INSATSDAG PÅ SRTC
Välj fritt 4 stycken insatser ur vår omfattande
INSATSDAG
PÅ SRTC
övningsbank utifrån er riskbild
och behov- Från 1595 kr per person
Kursen vänder sig till:
Kursen vänder
sig till:och insatsledare.
Brandmän,
styrkeledare
Välj
fritt
4
stycken
insatser
ur vår omfattande
Brandmän, styrkeledare
och insatsledare
övningsbank
Deltagande
per utifrån
kurs: er riskbild och behov
Deltagande
per kurs:
Max
10 brandmän
+ 3 befäl vid 2 samtidiga
Kursen
vänder
sig
Max 10annars
brandmän
+ till:
3 befäloch
vid 12 styrkeledare.
samtidiga styrkor
grupper
5 brandmän
Brandmän,
styrkeledare
och
insatsledare
annars 5 brandmän
och 1
styrkeledare
Kurslängd:
per kurs:
Kurslängd:
1 Deltagande
dag
Max
1 dag10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor
annars
5 brandmän och 1 styrkeledare
Kursinnehåll:
• Kursinnehåll:
Information om mål och genomförande.
Kurslängd:
•Hela
Information
om mål och genomförande
•1
daginsatsstyrkan och organiseras och gör
sig bered på insats.
• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet
• Kursinnehåll:
Objekt iordningställs och aktiveras på
Larminformation
till styrkan
enligt aktuell
•övningsfältet.
Information
om mål
och genomförande
rutin/metod
• Larminformation
till styrkan enligt aktuell rutin/
• Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet
metod.
• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan
• •Insatsen
genomförs,
roller utanför
Larminformation
till styrkan
enligtinsatsstyrkan
aktuell
spelas
spelas.
rutin/metod
• •Insatsen
Insatsenutvärderas.
utvärderas
• Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan
spelas
Pris:
• 1 grupp (max 5+1) 18 995
• 2 grupper (max 10+3) 30 995
• 3 grupper (enligt ovan) 42 995
• 4 grupper (enligt ovan) 54 995
• 5 grupper (enligt ovan) 61 995
Alla priser exklusive moms. I priserna ingår lunch
och fika samt andningsskydd och släckbil men inte
larmkläder.
Kontakt:
Tony Engdahl 0500-50 00 68 epost
eller
Joakim Ivarsson 0500-50 00 61 epost
• Insatsen utvärderas
Swedish Rescue Training_3.indd
1
RL#03-15_Tryck.indd
2
2015-09-09 12:38
09:12
2015-09-14
9-09 09:12
INNEHÅLL
Räddningsledaren #03 2015
9
18
23
34
Räddningsledaren
Föreningen Sveriges Brandbefäl,
115 87 Stockholm
Telefon 010-480 40 05
www.brandbefal.se
Årgång 30
Räddningsledaren är medlemstidning
för Föreningen Sveriges Brandbefäl
och utkommer med fyra nummer per år.
Tryckupplaga: 4 000 ex.
Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan
www.brandbefal.se.
Ansvarig utgivare:
Ulf Lago
[email protected]
Telefon 0730-20 17 02
Redaktion:
Ulf Lago, [email protected]
Cecilia Uneram, [email protected]
Per-Ola Malmqvist, [email protected]
Evelina Edström, [email protected]
Anders Jönsson, [email protected]
Annonser & material:
Tanja Nilsson, [email protected]
Grafisk produktion:
Mattias Sjöstedt, [email protected]
För riktigheten i signerade inlägg/artiklar
svarar respektive författare. Texter och bilder
är skyddade enligt upphovsrätten.
4
I ORDFÖRANDES HUVUD: Starkt brandbefäl hemma – viktigt för Sverige och världen!
6
FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen – korta nyheter
7
I FOKUS: FRAMTIDEN: SBB:s väg in i framtiden klar!
8
I FOKUS: FRAMTIDEN: En kommunal räddningstjänst i tiden
9
I FOKUS: FRAMTIDEN: Framtidens räddningstjänst?
10
I FOKUS: FRAMTIDEN: Varför utvecklas inte räddningstjänsten?
11
I FOKUS: FRAMTIDEN: Samhällsskydd och beredskap år 2019
12
I FOKUS: FRAMTIDEN: Social oro och terror – brandbefälets vardag 2030?
13
I FOKUS: FRAMTIDEN: Visst har räddningstjänsten utvecklats!
14
I FOKUS: FRAMTIDEN: Teknik, taktik & ledning: Då, nu och sedan
15
I FOKUS: FRAMTIDEN: Högt förtroende behålls med bra kommunikation
Omslagsbild: Räddningstjänsten Storgöteborg
16
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brandman påkörd vid trafikolycka
Nästa nummer utkommer 3 december
Manusstopp 12 november
18
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Två brandmän skadade vid stor trafikolycka
21
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Påkörningsrisker för räddningspersonalen vid trafikolyckor
22
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Vi vill minska skadorna av bränder vid heta arbeten
Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall
på Svanen-godkänt papper.
Tidningen görs i samarbete med Utkiken.
www.utkiken.net
RL#03-15_Tryck.indd 3
23
TEKNIK OCH TAKTIK: Att förutspå – taktik och teknik för framtiden
24
IRL LEDARSKAPSSKOLA: Traditionell och kunskapsinriktad organisation, samtidigt!
25
RVR-SKOLA: Bra dokumentation viktig vid restvärderäddning
26
BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Allt högre trähus ställer krav
27
KÅSERI: Vägen mot målen – inte alltid utan hinder
28
STUDIENYTT: Rätt kunskap vid kärnteknisk olycka
29
STÄRKT BRANDSKYDD: Individanpassning
30
VÅRA KONFERENSER: Brand bygger broar!
31
VÅRA KONFERENSER: BRAND2015. »Brand2015 ger mig något för framtiden«
32
INTERNATIONELLT: En europeisk utblick: Reflektioner från ett erfarenhetsutbyte i Barcelona
33
INTERNATIONELLT: Nytt i Europa
34
NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Gemensam föreningsresa till Interschutz
34
NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR: Brandbefälsmötet 2016
2015-09-14 12:38
I ORDFÖRANDES HUVUD
Starkt brandbefäl hemma
– viktigt för Sverige och världen!
I
skrivande stund svämmar sociala medier, tv och tidningar över av bilder och berättelser med människor
på flykt. Europa upplever den största flyktingvågen
sedan andra världskriget och utmanar oss på många
plan. Den utmanar inte bara länders vilja och förmåga
att hjälpa utan även hela det europeiska samarbetet. När
den värsta flyktingvågen är över och reflektionens tid
har kommit, tror jag vi kommer se ett annat Europa och
en annan världsordning. Jag hoppas detta Europa och
den nya världsordningen innebär mer tolerans och mer
inkludering.
När den värsta flyktingvågen är
över och reflektionens tid har
kommit, tror jag vi kommer se ett annat
Europa och en annan världsordning.
Det kan kännas en aning småfuttigt att i dessa tider
prata om föreningens framtid. Jag tänker göra det ändå,
därför att jag tror att ett starkt brandbefäl bidrar till
ökad trygghet och säkerhet inte bara i Sverige utan även
i Europa och hela världen. Ett konkret exempel är de
brandbefäl som hjälper till efter jordbävningar och andra
naturkatastrofer. Svenskt brandbefäl på export bidrar
till fred och välfärd, och vi ska inte underskatta vår roll i
dessa frågor.
Vår verksamhetsinriktning för perioden 2016–2018
antogs av årsmötet i maj 2015. Den var resultatet av
bland annat den roadshow som vi genomförde under
våren 2015. Verksamhetsinriktningen har fyra områden
och jag ska kort kommentera den.
Ingen kan längre tycka att dagens befälsutbildningar
motsvarar det samhälle som brandbefälen kommer
verka i. Hoten och riskerna har utvecklats i allt snabbare
takt, samtidigt som räddningstjänsternas roll i samhället breddats. Utryckningar vid ivpa, hot om suicid och
bombot blir vanligare och det förebyggande arbetet ska
hantera en allt äldre befolkning, mer komplicerad byggnadsteknik och nya kanaler för att nå ut med information. Därför kommer utbildning och kompetens vara ett
fokusområde för föreningen.
4
Ledarskapet behöver utvecklas för att kunna motsvara
behoven hos framtidens medarbetare och för att få ut
medarbetarnas fulla potential. Framtidens ledarskap
handlar om kulturstyrning och inte om regel- och målstyrning. Ska vi kunna attrahera, rekrytera, och behålla
ett kompetent ledarskap inom räddningstjänsten, är
detta en ödesfråga. Därför är chefs- och befälsrollen ett
fokusområde.
I mer eller mindre slutna forum på sociala medier kan
man alltför ofta läsa om medarbetare inom räddningstjänsten som kränks och diskrimineras av sina kollegor.
Det är helt oacceptabelt att detta förekommer år 2015,
och särskilt i en verksamhet som är offentlig och som
alla måste ha fullt förtroende för. Brandbefäl i Sverige
måste ta matchen och ledarskapet vad gäller en ännu
mer inkluderande räddningstjänst. Därför är räddningstjänstens kultur ett fokusområde.
Både för det skadeavhjälpande och skadeförebyggande arbetet behöver metoder utvecklas som kan hantera
framtidens risker. Kraven på effektivisering av vår verksamhet kommer öka, och utvecklingen av metoder som
är billigare, enklare och snabbare är stort. Därför är
metod- och teknikutveckling ett fokusområde.
Vi tar kampen för jämställdhet på allvar. Därför kommer
vi sträva efter att alltid vara representerade med män
och kvinnor i olika sammanhang. Vi kommer inte alltid
lyckas, men du som medlem ska veta att vi hela tiden
strävar efter det.
För att leva och leda oss i verksamhetsinriktningen,
kommer vi skapa en organisation där du som medlem
aktivt kan bidra. Så känner du dig intresserad av något
eller några av våra områden, håll ögon och öron öppna.
Brandbefälsföreningen är ju till för dig som vill utveckla
och utvecklas! ❑
Ulf Lago
Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 4
2015-09-14 12:38
INCURVE™
INSPIRE™
INCURVE™ är en helt ny andningsapparat
med ett unikt bärställ. Bärstället har ett
minimum av textildelar och är enkelt
att rengöra, robust och lätt – utan att
kompromissa med komforten.
INSPIRE™ har samma fantastiska
egenskaper som S-masken och dessutom en snabbkoppling mellan mask
och ventil.
Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning
Bronto Skylift Ab - Okvistavägen 38 - 18640 Vallentuna
Tel +46 8 5816 6040 - Fax +46 8 5816 6035 - www.bronto.se
RL#03-15_Tryck.indd 5
2015-09-14 12:38
FÖRENINGSNYTT
Nytt i föreningen
– korta nyheter
Ola Folkesson får stipendium
Ny träff med MSB
Den 30 oktober träffar valda delar av styrelsen MSB för ett nytt möte om MSB:s översyn
av utbildningsverksamheten. Det är det tredje
mötet vi håller och syftet är att ge och få synpunkter av varandra.
Deltagande i
Nordisk studievecka
Vid styrelsemötet den 25 augusti beslutades att Markus Bodén (Södra Älvsborgs
Räddningstjänstförbund) och Thomas
Reichert (Mälardalens Brand- och Räddningsförbund) deltar på den Nordiska
Studieveckan. I år är den norska brandbefälsföreningen värd. Eftersom vi har
plats för ytterligare en medlem, fick arbetsutskottet mandat att besluta om en eventuell tredje deltagare. ❑
Vid styrelsemötet den 26 augusti beslutade styrelsen att ge Ola Folkesson (Räddningstjänsten Storgöteborg) ett stipendium ur Kaare Brandsjös stipendiefond
på 10 000 kronor för att delta i kursen Wildland Fire Behaviour Specialist som
erbjuds av Canadian Interagency Forest Fire Centre (ciffc).
Kursen syftar till att ge kunskap och färdighet på specialistnivå i att ta fram
och använda spridningsprognoser för brandbeteende vid skogsbrand. ❑
Förändringar i styrelsen
I samband med årsmötet i maj skedde en del
förändringar i styrelsen. Styrelsens sammansättning är nu följande:
Ulf Lago (ordförande)
Jörgen Hallberg (1:e vice ordförande)
Anna Carlin-Andersson (2:e vice ordförande)
Lina Holgersson (sekreterare)
Anders Nilsson (kassör)
Håkan Wiberg (ledamot)
Andreas Hoff (ledamot)
Nils Weslien (ledamot)
Arto Koivumaa (ledamot)
Cecilia Uneram (adjungerad)
Folder om verksamhetsinriktning 2016–2018
På årsmötet i maj antogs en verksamhetsinriktning för åren 2016–2018. Denna inrikt-
ning ligger till grund för bland annat verksamhetsplanen. Vi har nu gjort en folder av
verksamhetsinriktningen som med fördel kan användas vid medlemsrekrytering.
Den finns att ladda ner på www.brandbefal.se. ❑
6
Höstmöte med
regionföreningar
Den 10–11 november träffar styrelsen
alla regionföreningars ordförande för
den stadgeenliga ordförandeträffen.
Mötet kommer vara i Stockholm och
på agendan står bland annat verksamhetsplan 2016, budget 2016 och medlemsrekrytering. ❑
Problem med inloggning
Ibland kan man som medlem uppleva
problem med att logga in på vår hemsida.
Vi vet tyvärr inte varför detta problem
uppstår. Upplever du problem,
kontakta vår webmaster Arto Koivumaa
på: [email protected]
för att få hjälp. ❑
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 6
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
SBB:s verksamhetsinriktning
SBB:s väg in i
framtiden klar!
Utbildning och kompetens, chefs- och befälsrollen, räddningstjänstens kultur samt metod och teknik. Detta är SBB:s fokusområden de kommande åren!
E
fter vår Roadshow under våren
2015, arbetade styrelsen fram en
verksamhetsinriktning för 2016,
som beslutades på årsmötet 2015 i Visby.
Verksamhetsinriktningen ligger som
grund för styrelsens verksamhetsplan
under 2016.
Medlemsdialog på fem platser
Vår Roadshow besökte fem platser och
samlade 100-talet medlemmar. Syftet
med roadshowen var bland annat att
samla in medlemmarnas tankar kring vad
föreningen ska vara, stå för och arbeta
med de kommande åren. Tre frågeställningar var i fokus:
• Vad förväntar du dig av sbb?
• Vilka värdeord ska sbb ha?
• Vilka framtidsfrågor är viktiga för dig
som brandbefäl?
Platserna som fick besök av roadshowen var Revinge, Växjö, Göteborg, Linköping och Luleå.
Svaren bearbetades
Alla kloka synpunkter från medlemmarna som kom under alla möten, bearbetades av styrelsen och låg till grund för
ett förslag för verksamhetsinriktning de
kommande åren. Denna verksamhetsinriktning antogs av årsmötet, som hölls
i Visby i samband med Brand2015. Du
kan läsa hela verksamhetsinriktningen i
faktarutan här intill.
Folder
Vår verksamhetsinriktning för 2016–
2018 har tryckts i en folder, som kan
användas för bland annat rekrytering.
Tanken är att verksamhetsinriktningen
omprövas varje årsmöte. Under hösten kommer styrelsen arbeta med en
verksamhetsplan för 2016 utifrån verksamhetsinriktningen. Denna kommer
stämmas av med regionföreningarnas
ordförande under hösten.
Andra frågor
En del andra frågor fick också sina svar.
Alla deltagare var rörande överens om att
tidningen Räddningsledaren är viktig för
medlemskapet och att sbb fortfarande
är ett bra namn på vår förening. När det
gäller hur vi ska vara opinionsbildande,
var svaren mer varierande. Vissa tyckte
att vi skulle vara högljudda kritiker,
andra viskande samtalspart.
Medlemmarna framförde värdefulla synpunkter
om framtiden.
Roadshow igen?
Roadshowen som vi genomförde under
2015 var mycket uppskattad. Vi i styrelsen undersöker därför möjligheterna att
ha detta som en återkommande aktivitet
varje vår i samarbete med regionföreningar. Det kräver mycket resurser från oss
i styrelsen att genomföra roadshowerna,
så vi måste i så fall hitta en rimlig ambitionsnivå. ❑
TEXT & FOTO: Ulf Lago, ordförande i SBB
Vision
Sveriges brandbefäl – främst inom samhällsskydd och beredskap
Värdegrund
Föreningen Sveriges Brandbefäl ska vara trovärdiga, oberoende, öppna och pådrivande.
Vi ska gå i spetsen för brandbefälens och räddningstjänstens utveckling.
Verksamhet
Vår verksamhet ska bidra till ökad jämställdhet och mångfald genom att dessa perspektiv integreras i verksamheten. Både män och kvinnor ska, så långt det är möjligt, utgöra
föreningens representation i olika sammanhang.
Inför 2016–2018 ska följande områden vara i fokus:
1. Utbildning och kompetens – vi ska verka för att utbildningen för brandbefäl ska vara
ledande i Europa, och att befälens kompetens motsvarar riskerna i dagens samhälle.
2. Chefs- och befälsrollen – vi ska verka för att ledande befattningar inom räddningstjänsten är intressanta och attraktiva att söka och inneha.
3. Räddningstjänstens kultur – vi ska verka för att kulturen i räddningstjänsten blir mer
inkluderande.
4. Metod och teknik – vi ska verka för att metoder, teknik och arbetssätt för att hantera
risker utvecklas för såväl det förebyggande som skadeavhjälpande arbetet.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 7
7
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
SKL har ordet
En kommunal
räddningstjänst i tiden
Kommunerna har utifrån sitt räddningstjänstuppdrag flera framtida utmaningar. En av dem är att
bli bättre på att upptäcka kritiska skeenden och
negativa händelsemönster för att tidigt kunna
agera och initiera åtgärder.
E
n annan utmaning är att ompröva sin
roll och den nuvarande synen på räddningsledarskapet. En tredje är att på ett
mer systematiskt sätt ta tillvara de krafter och
förmågor som finns i samhället.
I skriften Vägval för framtiden pekar skl på
femton trender som påverkar det kommunala
Max Ekberg, SKL.
uppdraget. Här beskrivs hur kraven på välfärden kommer att förändras på grund av både demografiska förändringar och ändrad syn på tillgång och kvalitet. Vi lyfter även
fram att en snabb och oförutsägbar teknikutveckling medför förändrade levnadsvanor och beteendemönster hos människor.
Samhället allt mer sårbart
Parallellt med detta ställs krav på att beslutsfattande i högre
grad ska bygga på all den information och data som samlas in
och görs tillgänglig. Större komplexitet och allt fler inbördes
beroenden ger en ökad sårbarhet i samhället. Det medför att
även en till synes begränsad händelse, av olika skäl, kan orsaka
följdverkningar och ge effekter som omfattar och berör stora
delar av samhället och påverkar många människor.
Den kommunala räddningstjänsten behöver vara en del av det
samhälle den befinner sig i och den behöver också utvecklas i
takt med det. De ökande kraven på välfärden leder till att räddningstjänstorganisationer behöver bibehålla en hög professionalitet och ha en förmåga att genomföra avancerade och ibland
även omfattande insatser.
Förankring i kommunen
Samtidigt behövs en lyhördhet för allmänhetens behov och en
nära och legitim förankring i kommunen, där flertalet av de
övriga välfärdstjänsterna och samhällsfunktionerna finns.
För att tidigt kunna påbörja effektiva insatser behövs
omvärldsbevakning och en kontinuerlig bedömning av riskbilden i samhället. Detta ska givetvis ske i samverkan med de
övriga aktörerna som har sådana funktioner, men kommuner
och deras räddningstjänstorgan behöver ha kontinuerlig tillgång
till en egen förmåga att värdera och analysera påverkan på deras
verksamheter och ansvarsdomän.
8
Kommunen bör ompröva synen på räddningsledarskapet menar SKL.
Omvärdering nödvändig
Ökade inbördes beroenden mellan olika delar av samhället och
människor gör att gränserna mellan en enskild händelse och ett
större händelsemönster alltmer suddas ut. Jag upplever att det
sällan går att dra en tydlig gräns mellan de insatsåtgärder som
rör »olyckan« och de åtgärder som vidtas för att hantera den
»kris« som följer på händelsen.
Vi behöver därför omvärdera vårt förhållningssätt till räddningsledarskapet och den ofta uttalade avgränsningen till krisledning. En räddningstjänstorganisation som inte aktivt söker
en roll i det kommunala krishanteringssystemet behöver reflektera över hur man ska förhålla sig till en situation där kommunens krisledningsfunktion gör en annan bedömning och
prioritering än räddningsledaren. Jag är övertygad om att både
hjälpbehövande, lagstiftaren och allmänheten förväntar sig att
samhället agerar på ett samlat sätt. ❑
TEXT: Max Ekberg, brandingenjör och handläggare inom området skydd mot
olyckor och räddningstjänst, SKL.
Läs mer på utkiken.net/SKL2025 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 8
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
MSB har ordet
Framtidens räddningstjänst?
Att förutspå framtiden är som
en skiftdag på räddningstjänsten, du har en del arbeten som
du vet att du ska göra. Med
hjälp av viss statistik och väder
kan du också avgöra om det är
högre eller lägre sannolikhet för
att åka på vissa typer av larm.
Men lik fördömt kan du under
vinterhalvåret i Norrland få stå
och hantera en skogsbrand!
F
ör att hantera framtidens räddningsinsatser är en bra koppling
mellan förebyggande och det skadeavhjälpande arbetet ett måste. Med samhällets mer komplexa sammansättning,
och därmed också komplexa risker, kommer det skadeavhjälpande arbetet bli allt
mer beroende av åtgärder som görs innan
en olycka. Ett enkelt exempel är färgmarkeringar på högvoltsledningar i elbilar i
syfte att undvika att räddningstjänstpersonal kommer till skada.
Om man ska gissa kommer många av de system
vi funderar på att använda idag
bli automatiserade där människors inblandning minimeras.
Även om framtiden kan visa sig annorlunda är räddningsinsatser tidskritiska
där små resurser i ett tidigt läge kan vara
avgörande för att begränsa olyckans
utbredning. Därför tenderar fler och fler
räddningstjänster att minska storleken på
sina fordon och splittra sina styrkor till
förmån för en snabbare insats.
Mer flexibla med andra aktörer
Självklart måste det förstås också finnas
ett tänk för stora händelserna där organisation och ledning ofta spelar en avgörande roll. Dessa förändringar kommer
sannolikt förändra räddningstjänstens
Drönare som automatiskt åker till skogsbrandsområdet kan vara framtiden, menar MSB.
sammansättning och skapa mer flexibla
organisationer tillsammans med övriga
aktörer i framtiden. Något som ligger i
linje med dynamisk resurshantering.
När det kommer till teknik så förfogar räddningstjänsten redan över mycket hjälpmedel vid räddningsinsatser. Det
finns datasystem där insatsplaner och
information om bilmodeller kan lagras.
Även tekniska hjälpmedel som drönare
och andra typer av robotar med olika
utformningar finns tillgängliga. Problemet är hur tekniken ska användas och
vad som är effektivast att prioritera vid
en tidskritisk insats.
Människans inblandning mindre
Vilka är då framtidens hjälpmedel? Om
man ska ge sig på en gissning kommer
många av de system vi funderar på att
använda i dag bli automatiserade där
människors inblandning minimeras.
Drönare som automatiskt åker till skogsbrandsområdet och ger befälen inte bara
en bild över området, utan även förslag
på åtgärder utifrån den fysikaliska/geografiska data den samlar in på plats.
Den handburna läsplattan laddas auto-
matiskt med de byggnadsbeskrivningar
och kontaktuppgifter som finns för den
brinnande byggnaden och varnar om det
skulle finnas några särskilda risker, exempelvis brandfarlig vara eller byggnadskonstruktioner som kan medföra problem.
Kläder som övervakas
Framtidens utrustning kommer bli lättare
och mer ergonomiska. Sannolikt kommer även kläderna bli mer avancerade där
sensorer för övervakning av personhälsan
och den omgivande miljön kan övervakas.
Kanske att det även kommer system för att
öka styrkan/uthålligheten hos räddningstjänstpersonalen framöver. Detta kommer
förhoppningsvis att minska arbetsskador,
förbättra uthålligheten och skapa ett bredare rekryteringsunderlag i framtiden.
Något man kan vara säker på är att
världen inte kommer se likadan ut i framtiden. För att lyckas måste vi våga testa
nytt och lära oss av de misstag vi gör.
Världen förändras och det gäller att förändras i takt med den. ❑
TEXT: Jon Mon Teike, brandingenjör, MSB
FOTO: Räddningstjänsten Västervik
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 9
9
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
PO reflekterar
Varför utvecklas
inte räddningstjänsten?
F
ör 17 år sedan hade jag förmånen att prata om framtiden på Brand-98 i Luleå. Jag arbetade då på Helsingborgs brandförsvar med teknikutveckling, alarmering
och ledning samt åt Räddningsverket i gruppen som tog fram
lupp för lägesuppföljning.
När jag nu läser mitt utkast för föredraget och funderar på
hur mycket, eller lite, av dessa tankar som används i räddningstjänsten idag, blir jag övertygad om att jag antingen var
helt fel ute eller så finns det ett systemfel vad gäller teknikinförande från yttervärlden in i räddningstjänsten.
Några av de saker jag nämnde var till exempel smarta kläder som kunde registrera puls, namnbrickor som automatiskt
kunde förse rökdykarledaren med information när rökdykaren påbörjade en insats, en depåverksamhet där använd
utrustning och tillgänglig utrustning automatiskt registreras
i ledningssystemet precis som fordon som levererar data om
vem som kom i ett fordon samt vatten- och bränsletillgång
till ledningssystemet.
Jag blir övertygad om att jag antingen
var helt fel ute eller så finns det ett
systemfel vad gäller teknikinförande.
Likaså pratade jag om textilier och färg som kunde förmås
ändra färg på distans vilket gjorde att skadeplatsutmärkning
kunde kontrolleras på avstånd utan att de som arbetar i verksamheten behöver byta västar eller hjälmar.
Mycket av tekniken som nämndes var då, och är ännu mer
idag, konsumentprodukter eller sådant som redan finns. Mitt
budskap på konferensen var att det behövdes en kommunikationsstandard som köpare och säljare kan hänvisa till för
att tekniken på ett enkelt, billigt och effektivt sätt ska bli tillgänglig för räddningstjänsterna.
Tänk om det fanns en nationell standard för till exempel
kommunikation mellan brandbilar och ledningssystem,
precis som det finns en nationell standard för kopplingar till
brandslang. Då hade troligtvis de flesta brandfordon kunnat
prata med olika ledningssystem.
Min känsla är att utvecklingen har skett på områden där
det funnits standarder för andra branscher (bildöverföring,
webb-gränssnitt och liknande) men att räddningstjänstspecifika system lever i sin egen värld och bara kommunicerar
med det som tillverkaren bestämt att det ska kommunicera
med. Jag tror fortfarande det skulle vara bra med en natio nell standardiseringsgrupp som tar fram, vidareutvecklar
och förvaltar en räddningstjänststandard.
En sak som jag önskade 1998 var ett trådlöst datakommu-
10
1998 önskade Per-Ola Malmqvist en nationell standard för kommunikation
mellan brandbilar och ledningssystem.
nikationssystem för skadeplatskommunikation. Inte 2003
utan mycket snabbare. Min teori var att om det dröjde för
länge skulle alla kommuner bygga upp egna lösningar som
i många fall kunde sakna tillräcklig driftsäkerhet för kritisk
skadeplatskommunikation.
Då trodde man att Rakel kunde vara lösningen för datakommunikation Vi kan väl konstatera att Rakel hittills inte
levt upp till den bandbredd som krävs för de möjligheter som
finns med dagens teknik och att befintliga konsumentsystem
ofta är tillräckliga för det man vill göra på en skadeplats.
Men, jag repeterar, vi saknar fortfarande protokollen som
gör att alla våra tekniska system kan kommunicera med varandra. ❑
TEXT: P-O Malmqvist, brandingenjör Utkiken
FOTO: Räddningstjänsten Östra Götaland
Läs mer på utkiken.net/brand98 i din webbläsare
eller genom att scanna qr-koden.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 10
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
Från BRAND2009
Samhällsskydd och
beredskap år 2019
Nu är det närmare till år 2019 jämfört med maj 2009 då jag föreläste
på Brandkonferensen i Borlänge. Mina tankar om framtidens arbete
med samhällsskydd och beredskap var relativt fria och jag kunde
konstatera att det inte fanns några givna svar för hur arbetet inom
samhällsskydd och beredskap skulle se ut år 2019.
J
ag försökte kommunicera att det är
viktigt att skapa sig en bild av vilken
framtid som önskas och ha den som
grund för utveckling mot framtiden. I
denna artikel sammanfattas några av
slutsatserna från föreläsningen. Det är
upp till dig som läsare att bedöma hur
långt på vägen vi kommit och om tankarna slagit in. År 2019:
• finns sammanvävda lagstiftningar för
att möjliggöra att arbeta mer övergripande och tvärsektoriellt med samhällsskydd
och beredskap. Säkerhetsarbetet ska ses
som en helhet, där hela olycksspektrumet
från vardagsolyckor till extraordinära
händelser behandlas. Lagstiftningar
sammanvävs för att möjliggöra att
arbeta mer övergripande med säkerhet.
Räddningstjänsten har större ansvar och
fungerar som »motor« i det övergripande
säkerhetsarbetet i kommunen.
• är det förebyggande arbetet mer fokuserat på bostadsbränder och det ställs
högre krav på brandskydd för egendom.
Det förebyggande brandskyddsarbetet
fokuserar på att den enskilda ska ta
större ansvar och bostadstillsyner ökar
markant. Högre brandskyddskrav ställs
på egendom för att minska egendomsskador, omfattande produktionsbortfall och
förlust av viktiga samhällsverksamheter.
• sker fler komplexa olyckor och
materieldepåer för gemensamt resursutnyttjande är vanligt förekommande.
Samhällsutvecklingen medför att riskerna i samhället förändras. Annorlunda
byggnadsutformning, teknikutveckling,
människors levnadsvanor och klimatförändringar kan exempelvis bidra till att
fler komplexa olyckor inträffar. Många
av räddningstjänsterna saknar var för sig
resurser för komplexa eller i tiden utdragna räddningsinsatser. Fler gemensamma
materieldepåer finns för att snabbt kunna
rekvirera förstärkningsmateriel.
En tydlig trend är att
intresset för omvärldsbevakning har ökat inom
samhällsskydd och beredskap.
• har räddningstjänsten annorlunda
organisationsform där flera aktörer
samverkar för effektivare samhällsskydd
och beredskap. Regionala lösningar där
det bildats fler kommunalförbund eller
tecknats civilrättsliga avtal, är vanligare.
Visst ansvar för räddningstjänst ligger
hos staten och lagen tillåter fler aktörer
att utföra räddningstjänst. Det ökade
kravet på samhällets insatser vid olyckor
Helena Klasson spådde på Brandkonferensen i
Borlänge 2009 hur år 2019 skulle se ut.
förutsätter samverkan mellan individ,
stat, län, kommun, frivilligorganisationer
med flera.
Tiden går och jag kan år 2015 konstatera att de tankar jag hade år 2009 var
förnuftiga och många områden återfinns
i utvecklingsarbeten som skett sedan
dess. En tydlig trend är att intresset för
omvärldsbevakning för att kunna förbereda sig för framtidens utmaningar, har
ökat inom samhällsskydd och beredskap.
Ett bra exempel är projekt »2030 – En
räddningstjänst i tiden?« som genomförs
tillsammans av de tre största räddningstjänstförbunden. Världen kommer inte
se likadan ut imorgon och jag uppmanar
er alla att aktivt försöka arbeta med
omvärldsbevakning och identifiera trender för att skaffa er bättre kunskap och
beslutsunderlag för att vara redo att möta
framtidens utmaningar. ❑
TEXT: Helena Klasson, vd, brandingenjör och
omvärldsanalytiker på Fire Aid Sweden AB,
Landstingsfastigheter Norrbotten
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 11
11
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
Räddningstjänsten 2030
Social oro och terror
– brandbefälets vardag 2030?
Hur kommer samhället se ut 2030? Ett svar som varken är förutbestämt
eller förutsägbart. För att räddningstjänsten ska kunna vara förberedd
på det samhälle som väntar behöver vi redan idag identifiera trender
och göra val. För att kunna göra de val som kan påverka vår framtid
startades hösten 2009 projektet »2030 – En räddningstjänst i tiden?«
P
rojektet innefattade räddningstjänsterna Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Syd och
Räddningstjänsten Storgöteborg. Målet
och syftet med projektet var att försöka
kartlägga framtida utmaningar för räddningstjänsten samt utveckla en modell för
att systematiskt arbeta med omvärldsbevakning. I projektet togs fem olika fokusområden fram och trender kring dessa
analyserades. Resultatet sammanställdes
i en rapport.
För att kunna förebygga
social oro bör räddningstjänsten vara en naturlig
del av samhället.
Social oro med fler kravaller
Ett av de fokusområden som belystes är
social oro. Med detta menas händelser
och beteenden som omfattar mer än en
individ och hotar den sociala ordningen.
Inom social oro identifierades tre trender:
upplopp och kravaller, gängbildning samt
terrorhandlingar. En anledning till varför
social oro uppstår är balansen mellan
misstro och tilltro.
Kravaller och upplopp är något som
vi idag har begränsad kunskap om och
erfarenhet av enligt forskare. Det saknas samanställningar och statistik kring
inträffade händelser något som är viktigt
för att kunna förebygga att liknande händelser händer igen. Enligt utvecklingstrenden till 2030 kommer kravallerna
12
och upploppen ha ökat men även spritt
sig till fler delar av samhället.
Missnöjet riktas om
Gränsen för vilka missnöjet riktas mot
i samhället flyttas och troligt är även
att de som företräder samhället så som
räddningstjänst, socialtjänst och kollektivtrafik, drabbas i större utsträckning.
Troligtvis kommer den större andelen
bråk förekomma mellan höger- och vänsterextrema grupper. Vid sammankomst
av en större mängd människor kommer
kravaller och upplopp ses som något
»förväntat« och »normalt«.
Terrorhandlingarna kommer inte ha
försvunnit till år 2030 men dragningskraften att utföra terrordåd kan komma
att minska. Detta genom att ekonomin
stärkts och arbetslösheten för unga minskat i bland annat Mellanöstern. Dock
kommer terrordåd där motivet är hämnd
eller martyrskap inte påverkas av detta och därmed inte minska i omfattning.
Terrorattackerna kommer också påverkas av teknikens utveckling och attacker
med masskadesituationer kommer troligtvis att öka.
Så förbereder vi oss
För att kunna förebygga social oro bör
räddningstjänsten vara en naturlig del
av samhället och skapa en tilltro för sin
organisation, verksamhet och uppdrag
inom alla samhällsstrukturer. Strategier
behöver utvecklas med avseende på operativt förhållningssätt, rutiner, ledning
och samverkan. Ett proaktivt förhållningssätt kopplat till social oro behövs
både för planerade och oplanerade händelser.
Med avseende på terror behöver informationsutbytet öka på lokal, regional
och nationell nivå. Terror behöver också
ingå i regioners och kommuners risk- och
sårbarhetsanalyser. Den framtida riskbilden för räddningstjänsten är mer komplex än tidigare. För
att hantera detta
behöver räddningstjänsten redan i dag
utveckla sin verksamhet och göra
aktiva val. ❑
TEXT: Evelina Edström,
brandingenjör Storstockholms Brandförsvar
Läs mer på
utkiken.net/
Storstad2030
i din webbläsare
eller genom att
scanna qr-koden.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 12
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
PO reflekterar
Visst har räddningstjänsten utvecklats!
I
bland hör man kommentarer om
att det inte sker någon utveckling
inom svensk räddningstjänst. Jodå,
betraktar man räddningstjänsten över
en längre period så har det skett
utveckling den senaste mansåldern.
Vattenlivräddning var ett område som brandkåren förväntades göra
vid behov. Det rekommenderades
1958 att varje brandkår skulle ha två
fullständiga uppsättningar lätt dykutrustning. Om det var brådskande
nödlägen kunde det dock accepteras
att vattendykning skedde med vanlig utryckningsdräkt och andningsapparat, om bara brandmannen försågs
med kniv och livlina.
Så här skrev brandinspektionen 1970
om keminsatser:
»Vid kemikalieolyckor finns risk
även för hudskador. Där det finns
risk för stänk av klorvätska, eller där
klorgas av hög halt kan förekomma,
måste huden skyddas genom en
tät skyddsdräkt, som täcker hela kroppen. En vanlig s.k. grodmansdräkt av
gummi (torrdräkt) är lämplig härför och
ger ett bra skydd. Gummihandskarna
(torrdräkts typ) skall vara oskadade.
BRINAB
Skarven handske-dräkt
uppmärksammas med
avseende på tätheten.«
Jag tror att man kan
anta att det var väldigt
varmt att göra en
längre insats i den
utrustningen.
Tittar man på sambandsområdet har det
hänt saker även där.
Visste ni till exempel att
det 1962 bara fanns en
gemensam skadeplatskanal för alla brandkårer i Sverige. Dock var det
inget som användes särskilt mycket då radioapparater var en ovanlig
företeelse i landets
brandkårer. ❑
TEXT: P-O Malmqvist,
brandingenjör Utkiken
Läs mer på
utkiken.net/Cirk
i din webbläsare
eller genom att
scanna qr-koden.
Räddningstjänsten utvecklas, inte minst vad avser
skyddskläder.
!
Nyhet
!
Nyhet
Alltid i din tjänst
www.brinab.se
FAS High Pressure Mini
Blowhard batteridriven fläkt
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 13
13
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
Framtidens brandbekämpning
Vi måste bli bättre på att använda rätt
utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation.
TEKNIK, TAKTIK & LEDNING:
Då, nu och sedan
För inte så länge sedan var vatten levererat från pumpar, slangar
och enhetsstrålrör den teknik vi använde för att bekämpa brand.
Inte heller invändig brandsläckning med skydd av andningsapparater är någon större nyhet.
T
eknikutvecklingen var tidigare,
precis som utvecklingen av taktik,
begränsad. Ofta förknippades
taktik med metodval, dvs. vilken teknik
som skulle eller kunde användas i en viss
situation.
Om den tillgängliga tekniken var
begränsad, blev följaktligen även taktiken begränsad. Ledning var något chefer
ägnade sig åt och ofta förknippades det
med att bestämma vem som skulle göra
vad. Samarbetet mellan kommuner eller
organisationer var kanske inte heller det
allra bästa.
Dagens stora teknikutbud
Idag har vi ett teknikutbud utan dess like:
högtryck, lågtryck, caf, släckgranater,
skärsläckare m.m. Det mesta från ett flertal olika tillverkare. Alla med sina små
egenheter, fördelar och nackdelar. Även
om det finns en hel del att önska, förstår
allt fler vikten av att använda rätt utrustning vid rätt tillfälle.
Vi börjar lära oss att bygga helheter av delar, dvs att förstå taktikens rätta innebörd. Men, det finns fortfarande
14
de som letar efter alla lösningars moder,
en lösning som inte finns. Vi måste helt
enkelt bli ännu bättre på att använda rätt
utrustning, vid rätt tillfälle och i rätt situation. Dessutom är mycket av dagens teknikutveckling något av nyhetens behag
och vi får inte glömma att vanligt vatten trots allt är ett ganska bra släckmedel. Hur det levereras är av underordnad
betydelse.
Det viktiga ledarskapet
Under de senaste femton åren har även
ledningsfrågan lyfts fram, där även ledarskap och ledarstil är viktiga, för att inte
säga fundamentala, ingredienser. Vi ser
allt fler förbundsbildningar och samarbeten såväl över kommungränser som mellan olika organisationer. Vi förknippar
inte längre ledning med en chef, utan med
helheter, ledningssystem och samarbete.
Men tyvärr glömmer vi ofta att ledning av en organisation kräver kunskaper
om vad organisationen kan åstadkomma
och på vilket sätt detta åstadkoms. Hur
ska jag som chef kunna fatta beslut, om
jag inte förstår bakgrunden, förutsätt-
ningarna och konsekvenserna av beslutet? Det finns även krafter, förmodligen
med någon personlig agenda, som förordar mer statlig inblandning vid det som
idag är operativa kommunala räddningsinsatser. Detta är enligt min uppfattning
helt fel väg att gå.
På toppen av allt detta utvecklas och
förändras även det byggnadstekniska
brandskyddet, ett skydd som gör det möjligt för oss att bekämpa bränder snabbt
och effektivt. Men brännbara konstruktioner är idag tillåtna i en helt annan
utsträckning än för bara några år sedan.
Allt mer komplexa konstruktioner
Vi ser allt fler så kallade lätta konstruktioner och geometrierna blir allt mer
komplexa. Och vi kommer sannolikt att
få se än mer komplexa konstruktioner
framöver, både med avseende på geometrier och på material. Det är bara en tidsfråga innan denna ökade komplexitet gör
sig gällande vid räddningsinsatser, till vår
fördel eller till vår nackdel.
Räddningstjänsten är i mångt och
mycket på rätt väg. Men vi glömmer lätt
historien och det som haltar allt mer är
utbildningen. Hur ska vi kunna bli bättre och effektivare inom teknik, taktik och
ledning, om vi inte
har bra räddningstjänstutbildning
för brandmän och
brandbefäl? ❑
TEXT: Stefan Svensson,
docent/universitetslektor, brandteknik och
riskhantering, Lunds
Tekniska Högskola
FOTO: Björn Persson
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 14
2015-09-14 12:38
I FOKUS: FRAMTIDEN
Kommunikation
Högt förtroende behålls
med bra kommunikation
I många sammanhang påpekas det hur viktigt det är med bra
kommunikation. Människan har i alla tider haft behov av att veta
vad som händer och varför. Idag är dock arenan för vad vi kan
få tillgång till betydligt större och framför allt snabbare. Frågan
är hur räddningstjänsten har hängt med i denna utveckling?
T
ill att börja med; vi kan inte välja
om vi vill hänga med eller inte.
Människor förväntar sig att få
svar och det direkt. Vi kan inte heller luta
oss tillbaka och tycka att »vi svarar när
vi har tid, det får de nöja sig med«. Den
som söker svaren letar då efter information på annat håll. Vi kan då bli hur
irriterade vi vill på att exempelvis Polisen
uttalar sig om våra insatser.
lägga ut både bilder och påståenden
innan vi ens har fått larmet. Vårt trumfkort är att vi är räddningstjänsten. Det
vi säger plockar andra upp, även om det
inte är första informationen.
Det här betyder dock inte att vi kan
vara långsamma. Tvärtom, vi måste vara
snabba. Dels för att visa att vi har kontroll över situationen, vilket kan ge oss
ett informationsövertag, och dels för att
bidra till en korrekt bild av vad som hänt
Man vill ha svar på sina
egna frågor direkt. Varje
individ vill veta hur just den
berörs och hur den ska agera.
Insikt och nya arbetssätt nödvändigt
Ska vi fortsätta ha ett högt förtroende är
snabb kommunikation en väsentlig del.
Vi kan inte koppla av och tro att vi alltid
kommer ha detta förtroende. För inte så
länge sedan hade även Polisen det. Idag är
de ifrågasatt på många sätt och kritiken
kan många gånger vara stenhård.
För att vi ska slippa falla i förtroende måste vi agera nu. Vi måste skaffa oss
en beredskap för kommunikation dygnet runt, årets alla dagar. Organisationen
har vi redan, det som fattas är insikten,
kunskapen och arbetssätten. Vi måste ha
rutiner för såväl den långsiktiga och strategiska varumärkeskommunikation som
vardagskommunikationen.
Bevakning dygnet runt
Det innebär att vi måste finnas där
medborgarna finns och kommunicera
både när vi vill och när de vill. Bevakning av vad som händer i sociala medier
och olika forum måste exempelvis in i
vår operativa verksamhet lika självklart
som bevakning av våra minutoperativa
förmågor. Det här ställer nya krav på
kompetens.
Generellt litar många mer på vad vänner och bekanta påstår än vad exempelvis
media förmedlar. Det är en stor grogrund för felaktiga rykten. Men, det ger
även förutsättningar till förtroendefulla
relationer. Genom att räddningstjänsten
blir kända för att vara nåbara och ge bra
information kan vi både stärka vårt förtroende ytterligare och bidra till ett samhälle baserat på fakta. ❑
Idag har vi tillgång till enorma mängder
information inom ett par klick. Denna
stora mängd information stressar många
och leder till att de flesta inte tar sig tid
att läsa omfattande texter eller titta på
långa filmer. Man vill ha svar på sina
egna frågor direkt. Varje individ vill veta
hur just den berörs och hur den ska agera.
Frågan är då hur vi inom räddningstjänsten ska gå dessa krav till mötes?
Inte snabbast men säkrast
En stor fördel vi har är vårt höga förtroende. När vi uttalar oss lyssnar de flesta.
Vi har ett förtroende som vi måste vårda
mycket ömt och respektfullt.
Vi kommer sällan vara först ut med
information om våra akuta insatser.
Människor på plats hinner i många fall
och därmed bidra till minskade spekulationer. Spekulationer som både kan leda
till tragedier för enskilda och hinder för
oss i vårt arbete.
Vi behöver insikt, kunskap och nya arbetssätt för
att kommunicera bättre menar Sylvia Rydström.
TEXT: Sylvia Rydström, kommunikationsstrateg,
Räddningstjänsten Östra Götaland
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 15
15
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Trafikolyckor med egen personal
Brandman påkörd vid trafikolycka
En brandman fick föras akut till sjukhus när en
lastbil, på grund av det hala väglaget, inte lyckades få stopp på fordonet. Olyckan ledde till
nya rutiner och inköp av nytt material.
D
en 9 januari 2015, klockan 11:01 inkom larm om trafikolycka på Svängstavägen i Olofström. Det rörde sig
om en singelolycka med två personer i bilen som hade
kört av vägen. Tidigare under förmiddagen hade det regnat och
därefter sjönk temperaturen och orsakade extremt halt väglag.
Strax innan att olyckan inträffade kom ett snöfall som täckte
den hala vägbanan med ett lager snö.
Räddningstjänsten anlände till platsen med en ledningsbil
samt en släckbil. Olyckan var inte allvarlig, men en drabbad fick
följa med ambulansen till vårdcentralen för observation. Räddningstjänsten stannade kvar på olycksplatsen för att leda förbi
trafik och för att hjälpa ambulansen.
Brandmän dirigerade trafiken
Klockan 11:20 anlände en tankbil till skadeplatsen. Brandmannen (M), som körde tankbilen, fick i uppgift att dirigera
trafiken förbi olycksplatsen och detta gjordes tillsammans med
ytterligare en brandman som arbetade från andra hållet. Genom
radiokommunikation släpptes bilar förbi växelvis på den sida av
vägen där olyckan inte hade inträffat.
Trafikdirigeringen hade pågått i cirka 10–15 minuter när
det plötsligt dyker upp en lastbil i hög hastighet. M upptäcker lastbilen på cirka 150–200 meters avstånd. Eftersom lastbilschauffören inte bromsar ner börjar M att gå emot lastbilen med
händerna viftande ovanför huvudet. M har senare berättat att
han »handlade i panik och ville inte att lastbilen skulle dundra
in i framförvarande olycka«.
När lastbilen är cirka 70–80 meter framför M börjar lastbilen
bromsa. På grund av det hala väglaget lyckas inte chauffören få
stopp på fordonet utan kanar emot M som träffas av lastbilens
bakre del, i höjd med bakaxeln, och kastas ut i diket. Lastbilen
krockar därefter med räddningstjänstens tankbil (5040) och fort-
Brandmannen får åka akut till i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken.
16
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 16
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Trafikolyckor med egen personal
Skiss över fordonsuppställningen.
sätter sedan över mötande trafiks vägbana och kör ner i diket.
Lastbilschauffören skadads inte fysiskt. M får åka akut in till
sjukhuset i Kristianstad där det konstateras att han haft otrolig
tur som klarat sig med enbart skråmor och blåmärken som följd.
Viktiga slutsatser från olycksutredning
Efter olyckan genomfördes en olycksutredning. Nedan presenteras de viktigaste slutsatserna ifrån denna.
– Vid trafikolyckor är den högsta prioriteringen för räddningstjänstens personal att »säkra olycksplatsen«. Ett av de viktigaste momenten i säkrandet av olycksplatsen är avspärrningen,
i syfte att förhindra att andra trafikanter orsakar ytterligare
skada på olycksplatsen. Avspärrningen sker på olika sätt beroende på situation och kan göras med både fysiska och symboliska hinder. Det händer dock allt för ofta att trafikanter inte
respekterar symboliska hinder utan försöker ta sig förbi olycksplatsen trots röda lampor och avspärrningsband.
För att helt säkra olycksplatsen krävs således att räddnings-
Olyckan i Olofström visar tydligt
att riskerna för räddningspersonal
är stora i samband med trafikolyckor.
tjänstens fordon placeras på ett sådant sätt att det inte finns
möjlighet för trafikanter att passera. Räddningstjänsten Västra
Blekinge har, efter olyckan, varit tydliga med att informera personalen om att »hel avspärrning« alltid ska tillämpas i inledningsskedet vid trafikolyckor. Hel avspärrning ska hållas så
länge räddningsledaren bedömer att behovet finns.
– Ofta får räddningspersonal dirigera trafik efter olyckans
akuta skede. Till stor del beror dirigeringsarbetet på polisens,
i många fall, sena ankomst till olycksplatsen. Vi har nu beslutat
Lastbilen lyckades inte stanna i det hala väglaget utan körde ner i diket.
att dirigering enbart ska ske om räddningsledaren bedömer att
det kan göras på ett, förhållandevis, säkert sätt. Ytterligare farthinder har köpts in för att möjliggöra säkrare trafikdirigering.
Dialogen med polisen fortsätter i syfte att föra upp problematiken även på deras agenda.
– Stor vikt kommer läggas på avspärrningsmomentet vid
framtida trafikolycksövningar, där vi även tagit fram ett utbildningsmaterial som avser just avspärrningar. Önskvärt är om
vissa trafikolycksövningar kan genomföras i verklig miljö i
större utsträckning.
Mina egna tankar…
Olyckan i Olofström visar tydligt att riskerna för räddningspersonal är stora i samband med trafikolyckor. Räddningspersonalen har under de senaste åren »drillats i« hur viktigt det är att
få vägarna hinderfria så fort som möjligt. Räddningsledaren ska
kunna motivera sitt beslut om helavspärrning under en längre
tid, precis som hen ska kunna motivera alla andra beslut som tas
under en räddningsinsats. Samtidigt, tror jag, är det viktigt att
poängtera att det är legitimt att ta beslut
som orsakar samhällsekonomiska konsekvenser, i de fall man anser att riskerna är
stora. Vår egen säkerhet får aldrig åsidosättas på grund av detta! ❑
TEXT: Melissa Millbourn, räddningschef,
Räddningstjänsten Västra Blekinge
FOTO: Räddningstjänsten Västra Blekinge
För dig som arbetar
med samhällssäkerhet
och krisberedskap
Vårt sårbara samhälle
Hantera krisen i samverkan
Vår osäkra omvärld
Nu kan du
!
anmäla dig
Huvudpartners
Mediapartner
www.samhallssakerhet.se
#samsak15
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 17
17
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Trafikolyckor med egen personal
Tät dimma, stark kyla och halt väglag orsakade trafikolycka med 75 fordon.
Två brandmän
skadade vid stor
trafikolycka
P
TRAFIKOLYCKA
TRANARPSBRON
Tid: 2013-01-15
Plats: Tranarpsbron, Klippans kommun
Utredare: Anna Andersson Carlin,
Räddningstjänsten Syd, Mattias Sjöström,
Räddningstjänsten Halmstad
å bron var det väldigt halt med i
princip isgata och siktförhållandena
förändrades snabbt från helt klart
till kompakt dimma med 20 meters sikt.
Den 5 januari i Skåne var det mycket kallt, termometern visade
på -16 grader och stora dimbankar fanns i området kring
Tranarpsbron, 2 mil nordväst om Helsingborg på E4.
18
Larm trafikolycka
Räddningstjänsten i Åstorp får under
förmiddagen larm om en förmodad trafikolycka på E4 Tranarpsbron. Olyckan
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 18
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Trafikolyckor med egen personal
inte genom att alla beslutsfattare samlades tillsammans. Det skedde endast
15 minuter innan presskonferensen skulle
ske i insatsens slutskede. Räddningsledaren uttalade att ledningsplats var vid
dennes bil, dock samlades man aldrig
där för genomgångar utan detta skedde
spontant på olycksplatsen. Det utfärdades
ingen tydlig riskbedömning från någon
högre ledningsnivå och ingen riskbedömning kommunicerades till övriga organisationer på plats.
Såväl lastbilar som personbilar var inblandade i olyckan.
är inte allvarlig och man lämnar relativt
snabbt. På ledningscentralen hals i Helsingborg får man snart därefter in nya
larm om en större trafikolycka på Tranarpsbron. Enligt uppringarna är flera
lastbilar inblandade och det är dimmigt
och halt på platsen. Strax efter klockan
elva påbörjas utlarmning av ett stort
antal ambulanser och räddningstjänstresurser.
Första styrka
Räddningsstyrkan från Åstorp är de
som först anländer till olycksplatsen
från söder på den norrgående vägbanan.
Tankbilen som är med för avspärrning
kör in i framförvarande lastbil och två
brandmän skadas. Första lägesrapport
som lämnas vittnar om att det är dimmigt och halt samt att olyckan fortsätter
att växa. Nästa styrka som anländer
kommer från Klippan, de ankommer norrifrån och stannar i höjd med olyckan i
andra körfältet. Styrkeledaren lämnar
bilen för att varna andra trafikanter och
blir påkörd av en lastbil.
Polis och ambulans
Första ambulans på plats blir ledningsambulans och parkerar strax bakom
den krockade tankbilen. En andra ambulans anländer i motsatt körfält och stannar vid Klippans brandbil. Strax efter att
man stannat blir ambulansen påkörd av
en lastbil och personalen skadas. Polisen
försöker spärra av en bit innan olycks-
platsen för att förhindra att olyckan
växer ytterligare.
En växande olycka
Trafikolyckan på Tranarpsbron startade
i norrgående körfält och växte i takt
med att fler fordon krockade in i framförvarande. En stund in i olyckan börjar
bilar även krocka i motsatt körriktning
(södergående). Även här växte olyckan då
fordon körde in i krocken. Olyckan ses
som en av de största i Sverige. Bron är ca
600 meter lång och som högst 15 meter
ovan mark. Körbanorna är separerade på
varsin bro och avståndet mellan är cirka
7 meter. Detta omöjliggör evakuering och
räddningsinsats mellan körbanorna.
Omfattning
Totalt spände olycksplatsen över 400
meter på respektive körbana. Ett stort
antal tunga fordon var inblandade, dock
inga fordon med farligt gods. Sammanlagt var 75 fordon inblandade i olyckan.
En person omkom och 40 personer
skadades. Inget fordon gick av bron och
broräckena höll, dock blev de kraftigt
utbucklade. Efter cirka 3,5 timmar var
samtliga skadade och oskadade borttransporterade från olycksplatsen.
Samverkan och ledning
På skadeplats utövades ledningen främst
inom de egna organisationerna. Samverkan mellan beslutsfattare skedde genom
enskilda samtal vid flera tillfällen men
Reflektion
Vid insatser där flera organisationer samverkar för att uppfylla ett mål behöver
ledningsfunktionerna träffas regelbundet.
Ledningsmöten med tydlig struktur och
mål/syfte behövs för att ge en gemensam
bild av insatsen och vad respektive organisation arbetar med. Arbetsmiljön på
skadeplats förändras ständigt och det är
nödvändigt att genomföra löpande riskbedömningar. Riskbedömningen ska inte
stanna inom organisationen utan behöver
kommuniceras till samverkande parter.
Erfarenheter
• Fordonsplacering och vägavstängning
är ett viktigt inledande moment vid trafikolyckor. Extra viktigt att tänka på
risker kring detta vid halt väglag och
dålig sikt.
• Vid större olyckor som denna ställs
höga krav på räddningsledaren så att
arbetsmiljön samordnas. En riskbedömning över arbetsplatsen ska kommuniceras till samverkande myndigheters
ledande befattningar.
• Medarbetare som varit inblandade i
svåra eller annorlunda olyckor är sårbara för nonchalanta kommentarer från
kollegor som inte närvarat vid arbetet
med olyckan. Viktigt att kollegor mellan
arbetsplatser och inom arbetsplatser har
stor ödmjukhet och empati för varandra.
• Efter denna typ av olycka är det viktigt
att debriefing genomförs. Alla inblandade
från sos-operatörer till räddningspersonal, ambulans och
polis ska fångas
upp. ❑
TEXT: Evelina Edström,
brandingenjör Storstockholms Brandförsvar
FOTO: Helsingborgs
brandförsvar
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 19
19
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Trafikolyckor med egen personal
TRAFIKOLYCKA MED TÅGSTOPP
TRAFIKOLYCKA
TRAFIKOLYCKA
Tid: 2012-09-03
Utredare: Lars-Göran Nyhlén,
Räddningstjänsten Medelpad
Tid: 2013-08-09
Utredare: Jonny Gladh, Räddningstjänsten
Mjölby
Tid: 2010-11-30
Utredare: Magnus Lundqvist,
Räddningstjänsten Karlstadsregionen
På förmiddagen den 3 september inträffar
en trafikolycka på Dalagatan i Sundsvall. En bil
som ska stanna för bommarna vid järnvägen blir
påkörd i sidan av en annan bil. Inre befäl begär
tågstopp under räddningstjänstens framkörning.
När de kommer fram åker ett tåg förbi olycksplatsen.
Insats
Räddningspersonalen börjar vårda den skadade
i bilen och strax därefter tar ambulanspersonalen över. Då kommer ännu ett tåg åkandes förbi
olycksplatsen. Det viktiga att utreda i denna
olycka är inte trafikolyckan i sig utan det faktum
att tågen fortsatte att passera trotts begärt tågstopp.
Upphävt tågstopp
Det finns rutiner för hur tågstopp ska utföras
inom organisationen, dock sker det väldigt sällan
och i detta fall följdes inte fastslagen rutin.
Inga namnkvittenser utväxlades och ett tag in i
insatsen meddelar polisen till driftledningen för
tågtrafiken att det inte finns något hinder på
spåren. Tågtrafiken släpps på trots att räddningstjänsten och ambulansen fortfarande
arbetar på skadeplatsen. Händelsen medförde
en förhöjd risk för räddningspersonal och den
skadade.
Erfarenheter
• Ta fram en bättre rutin mellan räddningstjänst
och driftledning på Trafikverket för hur tågstopp
och räddningsfrånkoppling ska begäras.
• Information till Polisen kring arbete vid tågspår
samt vem som är räddningsledare och dess
befogenheter.
• Trafikverket bör revidera sina rutiner så att en
annan organisation inte kan upphäva ett tågstopp.
På kvällen den 9 augusti inkommer larm om
trafikolycka till räddningstjänsten i Mjölby. Det
är en personbil som kolliderat med en personbil
med släp. Personbilen har träffat släpet vilket
slagits av och vält, därefter har bilen frontalkrockat med ett träd. Två cyklister som cyklade
bakom personbilen med släp prejades ner i diket
av släpet och ena cyklisten fick delar av lasten
över sig.
Insats
En ledig medarbetare från räddningstjänsten
blev vittne till olyckan och kunde påbörja sjukvårdsarbete på platsen samt inventera olyckan
till SOS. Dock fick första enhet dåligt med information kring skadeläget och olyckans position
under framkörning. En mycket kort vindruterapport lämnades troligtvis pga. stress. Läget för
föraren till personbilen som krockat med trädet
var kritiskt och fick plockas ut genom att klippa
taket på bilen. Ena cyklisten hade dragit på sig
lindriga skador.
Erfarenheter
• Detaljerad och värdefull information som lämnats av uppringare till SOS har inte vidareförmedlats till räddningstjänsten varken vid
utlarmning eller under framkörning. Detta medförde att personalen inte var beredda på vad de
skulle möta på olycksplatsen.
• På ankommande tankenhet saknades sjukvårdshandskar av gummi/latex. Vid aktuell
olycka kom chauffören att vårda och vara
behjälplig efter avspärrning. För att skydda sig
använde chauffören sina arbetshandskar vilka
blev blodiga. Det är inte bra att använda tyghandskar då de inte ger samma skydd mot
blodsmitta samt att de är smutsiga. Sjukvårdshandskar bör placeras i alla fordon.
Larm inkommer till räddningstjänsten på tisdag förmiddag. En personbil och en lastbil har
kolliderat på väg 63 vid Vallargärdet. Under framkörningen vid en vänstersväng kolliderar en personbil med släckbil 101. Strax efter anländer
släckbil 111 som också är på väg till bilolyckan.
Insats
RCB befinner sig kvar på station och får via medlyssning besked om olyckan med bil 101. Denne
tar beslut om att bil 111 ska fortsätta till den första trafikolyckan. Från olycksplatsen meddelas
dock att bil 111 behöver stanna kvar. Det fattas
beslut om att skicka annan personal till den första trafikolyckan och att 111 kan stanna kvar.
Brandmästaren anländer själv till den första
trafikolyckan och konstaterar att föraren till
personbilen är allvarligt skadad. Till denna
olycka skickas istället deltidsstyrkan från
Molkom samt ytterligare bilar från Karlstad.
Fördröjning av insats
I personbilen som krockade med brandbilen
skadades en kvinna lindrigt och ett barn i babyskydd klarade sig oskadd. Ingen av brandmännen fick några fysiska skador. Olyckan med
släckbilen leder till en fördröjd insats på första
trafikolyckan. Personen som krockat med lastbilen avlider senare. Fördröjningen av insatsen
påverkade inte utgången av olyckan.
Erfarenheter
• Enligt rutiner är det RCB som fördelar förbundets resurser när det är flera samtidiga olyckor.
Denna rutin följdes inte vid aktuell insats.
• Viktigt med tidiga och detaljerade lägesrapporter från olycksplats för att kunna fatta beslut.
• Att man frångick rutinerna berodde troligtvis
på det emotionella engagemang som uppstod i
och med att de drabbade var kollegor.
Läs mer på
utkiken.net/
Trafikep
i din webbläsare
eller genom att
scanna qr-koden.
20
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 20
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Reflektioner
Påkörningsrisker för räddningspersonalen vid trafikolyckor
Det är inte bara vid rökdykning
som räddningspersonalen utsätts för stora risker. Vid insatser
till trafikolyckor finns också allvarliga risker att ta hänsyn till.
S
å långt vi känner till har det varit få
allvarliga skador på räddningspersonal på grund av påkörning under
räddningsinsatser vid trafikolyckor. Men
det finns exempel på allvarliga tillbud
och riskerna är många gånger påtagliga.
Ett felsteg ut i vägbanan där trafiken
fortfarande rullar kan vara ödesdigert.
Vid trafikolyckor är ofta ambulans
och räddningstjänst först framme. Det
är då viktigt att skapa en säker arbetsplats för personalen och aktivt försöka förhindra att andra trafikanter kör in
i skadeplatsen. Här är till exempel varningsskyltning, fordonsuppställning och
organisering av skadeplatsen viktig.
Ett felsteg ut i
vägbanan där
trafiken fortfarande rullar
kan vara ödesdigert.
Skyltningen viktig
Det gäller att tänka på hur andra trafikanter uppfattar trafikmiljön och den
pågående räddningsinsatsen. Faktorer
som kan ha betydelse för hur skyltningen
görs är hur vägmiljön ser ut (skymd sikt,
vägbredd, vägtyp, etc.), hastighet och
trafikflöde samt väder och väglag. Detta
kan exempelvis innebära att avståndet
mellan skyltningen/varningsljus och skadeplatsen kan behöva ökas.
Det kan finnas behov av att se över
hur fordonsreflexer, varningstält och var-
Mattias Strömgren, MSB.
Ulf Rydh, Trafikverket.
ningsljus fungerar i mörker och olika
värderlek. Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund upptäckte till exempel att
fordonsreflexerna syntes dåligt på ett
lastväxlarfordon som användes som
buffertfordon vid en trafikolycka. Även
blixtljusen bakåt var otillräckliga.
verktygsplats och annan utrustning bör
ske så att man undviker att passera över
trafikerad väg och minimerar spring i närheten av fordon i rörelse.
Rak placering bättre än sned
Idag ställer man oftast upp släckbilen
snett framför eller bakom skadeplatsen,
beroende på om man har tillgång till
tankbil eller höjdfordon som kompletterande skydd. Ibland kan det vara bättre
att ställa fordonen rakt utmed vägen och
ändå få bra skydd. Vid rak placering syns
reflexerna och varningsljusen bättre,
särskilt vid sämre väder. En rak placering
gör det också lättare att snabbt kunna
använda vinsch för att dra isär fordon.
Väljer man att ställa fordonen snett och
ha ett körfält öppet för trafik bör man ha
hytten mot det öppna körfältet, detta
för att förhindra att personalen tvingas ut
i trafikerat körfält för att hämta utrustning i fordonets skåp. Placering av fordon,
Brandbilen inte säkert skydd
Man ska också ha i minnet att ett brandfordon aldrig ger ett fullgott tma-skydd*.
Det kan lätt bli en falsk säkerhet. Vid
påkörning av tung lastbil blir ett uppställt brandfordon ett lätt »byte« som
kan förflyttas ett stort antal meter.
Att personalen använder varselvästar
eller motsvarande är en självklarhet.
Ibland kan dock varselvästarna ha dålig
synbarhet för att de är smutsiga eller att
reflexerna är slitna. Det finns även exempel på insatser där inte alla har varselvästar på grund av slarv eller att det finns
för få västar med i brandbilarna så att de
inte räcker till all personal. ❑
TEXT: Mattias Strömgren, MSB & Ulf Rydh,
Trafikverket
* Truck Mounted Attenuator (= ungefär
lastbilsmonterat påköringsskydd)
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 21
21
2015-09-14 12:38
LÄRANDE FRÅN OLYCKOR
Heta arbeten
Vi vill minska skadorna
av bränder vid heta arbeten
Varje år genomförs drygt 140 räddningsinsatser
vid bränder orsakade av heta arbeten. Troligen
inträffar fler, men dessa släcks antagligen utan
räddningstjänstens inblandning, eller så rapporterar inte räddningsledaren att branden orsakats
av heta arbeten.
B
randskyddsföreningen har i mer än 25 år arbetet med att få ner
skadorna orsakade av heta arbeten, då främst med skadepreventionskonceptet Heta Arbeten, med utbildning och certifieringen av hetarbetare.
Vi har nyss avslutat arbetet med att sammanställa innehållet i de sammanlagt 867 insatsrapporter, rörande hetarbetsbränder, som skrivits
under åren 2009–2014. Tonvikten på sammanställningen har koncentrerats till att studera under vilka omständigheter som bränderna uppstår.
Startföremål och material som brinner
Det är tre startföremål som sticker ut, brand i vägg, brand i tak och brand
i fordon (se figur 1). De två förstnämnda startföremålen orsakas oftast av
företag/entreprenörer medan bränder i fordon, till övervägande delen,
orsakas av privatpersoner. Vilket material som börjar brinna är också viktigt att förstå. Isoleringen, främst cellplast, är det absolut vanligaste materialet vid brand i väggar och tak (se figur 2 och 3).
Bristande förebyggande åtgärder
Brand i tak
Figur 1. Fördelning mellan startföremål.
200–
Brand i golv
Okänt
Rökutveckling
Brand på fasad
Maskin
Fordon
Brandfarlig vätska
Möbelbrand
Vegetation
Arbetsbänk
Cistern
Elinstallationer
Brand i fönster
2
3
4
7
8
12
50–
25–
0
18
21
25
26
27
27
28
29
32
22
51
VVS installationer
Lös inredning
17
75–
Damm/skräp
Brand i dörr
100–
Papper/kartong
125–
Brandfarlig gas
150–
ANTAL INCIDENTER
175–
Brand i vägg
Av insatsrapporternas fritextfält framgår det ofta varför branden uppstod,
och därmed också var förebyggande åtgärder kan sättas in. Följande
förebyggande åtgärder är de som i första hand lyfts fram. Här hänvisas
till de aktuella säkerhetsregler i Brandskyddsföreningens norm för heta
arbeten som är tillämpliga och som då troligen inte efterföljs i samband
med det heta arbetet.
60 118 143 175
Figur 2. Antänt material i vägg.
Okänt 2%
Väggbeklädnad 2%
Damm/skräp 4%
Plastfilm 4%
Cellplast 38%
Fogmassa 6%
Underlagsduk 4%
Träreglar 8%
Fogmassa 3%
Väggpanel 13%
Tjärpapp 2%
Vindpapp 2%
Okänd isolering 23%
Cellplast 24%
Okänd
isolering 13%
Figur 3. Antänt material i tak.
Takreglar 14%
Takpapp 22%
Takfot 16%
• Undersökning av de »dolda« riskerna (Säkerhetsregel 6 & 7). Eftersom
det i många fall är brännbart material i väggar och tak, främst cellplast,
som är antändningsorsaken, så fyller sannolikt 3M-metoden (kontroll av
Metod, Material och Miljö inför hetarbetet) en viktig funktion för att undvika bränder.
• Städning och borttagande av brännbart material (Säkerhetsregel 4 & 5).
Borttagande av brännbart material runt arbetsplatsen och borttransport
eller övertäckning är grundläggande åtgärder.
• Samspelet mellan beställare och utförare. Insatsrapporterna beskriver inte om dialog mellan beställare och utförare har gjorts. Brandskyddsföreningens erfarenhet är att beställaren oftast har tillstånd och
utföraren certifikat, dvs. att kunskapen finns, men att det trots detta
brinner. Dialogen mellan beställare och utförare behöva stärkas.
Framtida utveckling för att minska skadorna
I vår uppföljning av insatsrapporterna av bränder orsakade av heta arbeten, visas än en gång på vikten av detaljerad och tillförlitlig skadedata.
Svensk räddningstjänst är en grundstomme i datainsamlingen. MSB inför
2016 sin nya Händelserapport vilken möjliggör en än bättre möjlighet till
uppföljning.
Det är viktigt att alla brandbefäl gör sin del av arbetet för att åstadkomma möjligheter för utveckling inom skadepreventionsområdet. MSB
bör också förbättra återkopplingen till kommunerna med statistik och
analyser på både nationell och lokal nivå. ❑
TEXT: Ola Malmstedt, Brandskyddsföreningen
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 22
2015-09-14 12:38
TEKNIK OCH TAKTIK
Internationell utblick
Att förutspå
– taktik och teknik för framtiden
Hur ska vi kunna förutspå vårt framtida behov av teknik och framförallt de krav vi kommer att behöva ställa på denna teknik?
R
apporten Project responder 3,
utförd av Homeland Security
i usa försöker svara på bland
andra just dessa frågor bland annat
genom att studera redan nu existerande
brister inom räddningstjänsten. Detta är
en anpassning av ett väl beprövat system
»Soldier as a system« där man kontinuerligt jobbar med kortsiktiga mål för att
uppnå det fulländade systemet.
De största nuvarande och närliggande
bristerna delas upp i olika prioritetsnivåer som därefter delas in i subnivåer. Bland
de högst prioriterade bristerna återfinns
bristen av redskap för att skapa simulerade övningar med hög kvalitet, möjligheten till en bra lägesuppfattning med
närliggande risker, möjligheten att på
avstånd övervaka pågående insats visuellt
och möjligheten att på avstånd scanna av
insatsområdet för att finna skadade eller
avlidna oavsett omgivande temperatur.
Ett exempel för att lösa problemet med
otillräcklig övningsredskap ses vara ett
system likt de från moderna spelkonsoler
där personal skulle kunna träna virtuellt
tillsammans med andra aktörer utan att
de ska behöva vara i samma lokal, eller
ens i samma land. Den mängd restid som
då besparas från vissa enheter kan istället
förläggas på den primära verksamheten.
Stärka kompetens
Möjligheterna till att öva en mängd
olika mer eller mindre sannolika scenarion skulle kunna stärka kompetens och
samverkan enormt. Viss övning skulle
till och med kunna ske under pågående
insats innan avbytande personal skickas
ut. Arbetet framåt efter rapporten Project
responder 3 består av att systematiskt
analysera befintliga och pågående fram-
steg inom teknologin för krishantering.
En rapport med liknade frågeställning
finns skapad av Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg och Räddningstjänsten Syd. 2030,
En räddningstjänst i tiden? förutspår ett
behov av fler sensorer för realtidsanalyser på skadeplats. Detta för att förenkla
beslutsfattandet för den ansvarige räddningsledaren.
Från att sensorer endast kunnat mäta
förändringar kan de analysera förändringarna för att till exempel avgöra vad
för typ av ämne som ökat eller minskat
i en miljö. I rapporten nämns att det
under arbetets gång används förarlösa
robotar inom militären för att utföra
underrättelseinhämtning och att detta
inom framtiden kommer att kunna appliceras inom räddningstjänsten då priserna för tekniken sjunker. Redan idag
har bland annat Motala räddningstjänst
en drönare som fast utrustning i sitt
ledningsfordon för att snabbt kunna få
en överblicksbild av skadeplatsen.
15 utmaningar
Rapporten 2030, En räddningstjänst i
tiden? belyser 15 identifierade utmaningar. Bland annat belyser man behovet
av att utveckla metodtaktik och teknik
då den nya utrustningen som tillkommer, ställer högre krav på den som leder
räddningsinsatserna och de alltmer tillgängliga sensorerna kräver en förmåga
att hantera det data som de ger och att
utföra komplexa analyser. ❑
TEXT: Anders Jönsson, brandingenjörsstuderande
För vidare läsning inom området finns
rapporterna att läsa på www.utkiken.nu
Sensorer blir mer och mer viktiga i framtidens räddningstjänst.
Läs mer på
utkiken.net/
Framtidutl
i din webbläsare
eller genom att
scanna qr-koden.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 23
23
2015-09-14 12:38
IRL LEDARSKAPSSKOLA
Ledarskap i förändring
Traditionell och kunskapsinriktad
organisation, samtidigt!
I vår bransch har vi sedan tio–femton år tillbaka
varit i en process när det gäller att gå från chefskap till ledarskap samt från stark specialisering
till processorienterade organisationer. Dessa förändringar pågår på många räddningstjänster, vilket ibland kan möta mycket starka reaktioner.
E
n kommentar som jag kan
möta är: »När får vi lugn
och ro, det förändras hela
tiden!« Svaret är förstås att en
organisation är under ständig förändring, hela tiden.
Från traditionell förvaltning till
kunskapsorganisation
Tidigare dominerade den traditionella förvaltningen, idag behöver
vi vara mer av kunskaps- och
processtyrda organisationer.
Tidigare visste chefer mer om uppdraget, de hade koll på nyheter om yrket och kompetensutveckling. Då hade vi ett internt
snigelpostsystem och kunde bestämma när informationen skulle
nå mottagaren och vem som skulle få den. Det fanns ett informationsövertag som inte längre finns.
Vi får däremot komma ihåg att vi har en myndighetsroll som
ställer krav på formalia och förvaltningsprocesser. Därför behöver vi idag både vara den traditionella förvaltningen och kunskapsorganisationen, dock med tyngdpunkten på att vara en
kunskapsorganisation.
Starkare än styrdokument
Organisationer består av ett antal människor. Hur dessa agerar,
tänker och utvecklar traditioner, benämns som organisationskultur. Denna kultur är ofta starkare än värdegrunds- och styrdokument. Därav tar det oftast tid med denna förflyttning och
det finns många fallgropar.
Det finns olika krav på chefer och arbetsledare. Om man är
räddningschef/förbundschef är systemförståelse och omvärldsbevakning viktig kompetens. Vidare är fokus på att peka ut
färdriktning, rätt kompetens hos medarbetaren, hålla riktning,
hålla ut och att leverera viktigt.
Medarbetares fokus
Att vara anställd idag innebär att man förstår följande på djupet:
• Anställningsavtalet är individuellt och inte kollektivt. Man
24
FÖRÄNDRINGSTRENDER
Från
Stark specialisering
Detalj- & regelstyrning
Myndighet
Stabilt
Befattningsbeskrivning
Stuprör
Insatsfokus
15 år i samma arbetsgrupp
Till
Samarbete och processorientering
Mål- och värdegrundstyrt
Tjänste- & servicetänkande
Ständig förändring
Uppdragskontrakt
Vertikalt tänkande
Insats- och förebyggande fokus
Flexibla arbetsgrupper
anställs inte i någon speciell arbetsgrupp och uppgifterna förändras över tiden.
• Man ska kunna agera i vilken grupp och vilket samarbete som
helst. Det innebär att jag får vara beredd på att byta grupp, få
nya uppgifter och arbetstider.
• Det finns ett större ansvar för eget lärande än tidigare. Med
tanke på individuella uppdrag, kan det vara svårt för chefer
och arbetsledare att veta vilka kompetenser som behövs för
medarbetarens utveckling.
Ett viktigt fokus är att peka ut färdriktning, rätt kompetens hos medarbetaren,
hålla ut och att leverera.
Förflyttning ställer höga krav
Som vi kan se av ovanstående resonemang så innebär förflyttningen att det ställer höga krav på alla medarbetare, för att
man ska lyckas. Detta är i praktiken inte alltid lätt och det finns
dessvärre exempel på hur utvecklingsarbetet har fallerat på
räddningstjänster.
Mitt resonemang i denna artikel bygger på Pär Erikssons bok
Tio tankar om ledarskap, – en obändig tro på förändring (Lava
förlag). Han arbetar för närvarande som kommundirektör i
Eskilstuna. Du som är intresserad av att veta mer, rekommenderas att läsa boken som ger inspiration och kunskap. Det finns ett
citat i boken som är intresseväckande men dock inte eftersträvansvärt.
Volvos tidigare vd, Leif Johansson, lär har uttryckt följande
om vilka kompetenser som framtida medarbetare behöver: »förmåga att orientera sig i otydliga organisationer med otydliga
chefer och otydliga budskap.« ❑
TEXT: Ola Mårtensson, IRL ledarskap
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 24
2015-09-14 12:38
RVR-SKOLA
Dokumentation
Bra dokumentation viktig
vid restvärderäddning
Räddningstjänstens avtal
med Försäkringsbranschens
Restvärderäddning (RVR) innebär förutom åtgärderna på skadeplats, även att efter restvärderäddning och sanering av väg
och järnväg, evakuering av tåg
utförts, att uppdragen ska rapporteras på ett visst sätt.
D
e åtgärder som utförs på skadeplats vid akut restvärderäddning
innebär att sekundärskadorna vid
bränder och vattenskador blir avsevärt
mycket mindre och i trafikuppdragen att
samhällskostnaderna minimeras samtidigt som skadekonsekvenserna minskar.
Redan här har räddningstjänsten via
avtalet med rvr hjälpt den skadedrabbade avsevärt. Det som återstår är då att
rapportera det utförda arbetet och fakturera. Varför är det då så många uppgifter
som måste skickas in?
Hjälp till den drabbade
Jo, rapporten är en förlängning i arbetet att hjälpa den skadedrabbade även
efter insatsen, genom att underlätta och
snabba upp skadereglering på försäkringsbolaget. I trafikuppdragen innebär
insamlingen av uppgifter att Trafikverket
får värdefull information för att kunna
reparera skador och i framtiden minimera skador efter analys och åtgärder.
För att försäkringsbolagen ska kunna
göra en korrekt bedömning vid skaderegleringen, behöver de en tydlig beskrivning
av vad som inträffat på skadeplatsen samt
en bedömning av skadeutbredningen.
Nyttja insatsrapporten
När akut restvärderäddning rapporteras, fyll i fritextfältet avseende vad som
inträffat, skadeorsak (en bedömning om
det går) samt en bedömning av om skadorna är begränsade till det utrymme där
TIPS VID RÄDDNINGSTJÄNSTENS
RAPPORTSKRIVNING:
Inplastade taktikkort med »kom-ihåg« finns att
beställa av RVR.
branden startat. Kanske kan denna text
hämtas rakt av från insatsrapporten?
Exempel på hur man skulle kunna skriva vid en mindre brand i flerbostadshus:
»Torrkokning i lägenhetskök, brandskador begränsat till spis. Ventilering
med rökfläkt, två man 30 min.«
Ändrad skadelidande vid ventilering
När räddningstjänsten utför ventilering
som enda rvr-åtgärd efter brand i flerfamiljshus, ska endast fastighetsägaren och
dennes försäkringsbolag anges som skadelidande i rapporten. Detta gäller både
hyresrätter och bostadsrätter. Hyresgästen eller bostadsrättsinnehavaren ska inte
anges i rapporten. Är det en bostadsrätt
ska föreningen anges som skadelidande.
Detta är beslutat
av försäkringsbolagens representanter
i rvr-kommittén. ❑
TEXT: Gustav Köhler,
administratör på
Försäkringsbranschens
Restvärderäddning
På skadeplatsen:
■ Ta med och ta hjälp av taktikkorten ute
på skadeplats, för att få hjälp med vad
som dokumenteras. Det blir oftast lättare att ta de obligatoriska uppgifterna
redan på skadeplats. Saknar ni taktikkort och är intresserade av att beställa
finns beställningssedel i Ophelia.
■ Vid bränder i flerbostadshus står det
ofta vem som är fastighetsägare eller
fastighetsansvarig med telefonnummer nere i entrén. Där kan du få tag på
försäkringsuppgifter.
■ Vid oklara försäkringsuppgifter kontakta och ta hjälp av en restvärdeledare.
Vid inrapportering i Ophelia:
■ Läs manualen till Ophelia.
■ Se till att ha alla obligatoriska uppgifter
som fastighetsägare/skadelidande, försäkringsbolag och organisationsnummer-/personnummer.
■ Vid trafikuppdrag, ange alltid vägnummer och gärna lite mer specifikt var
trafikolyckan har inträffat. Exempelvis
E4 höjd med Trafikplats Järva.
■ Skriv gärna lite mer information i
fritextfältet om hur många som utförde
akut-RVR/ T-uppdrag och under hur
lång tid. Ex. 2 man 30 min = 1h.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 25
25
2015-09-14 12:38
BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD
Höga trähus
Allt högre trähus
ställer krav
Det pågår en mycket prestigefylld tävling inom
arkitekt- och byggvärlden. Sedan ett par år tillbaka slåss nämligen olika arkitektfirmor om att
rita och bygga världens högsta trähus.
D
et är såklart ingen officiell tävling med prispall och
medaljer men »prispengarna« är stora för firmorna
genom stärkta varumärken och därmed fyllda order-
böcker.
Sverige är i högsta grad med i denna tävling. Sveriges bidrag:
En 100 meter hög träskyskrapa i Stockholm leder i kategorin
»ritade men inte byggda«. Norge (vilka annars) leder för närvarande den riktiga tävlingen med ett 14-våningars trähus i Bergen.
Oavsett hur denna tävling slutar så har höga trähus blivit
en etablerad produkt i de länder där det är tillåtet. I Sverige är
det, med våra funktionsbaserade regler, tillåtet att bygga hur
högt som helst med valfritt material. Om det sedan är möjligt
får den analytiska dimensioneringen visa. Vi har inte sett
några begränsningar i höjd från arkitekter eller brandprojektörer – ännu.
I Sverige är det, med våra funktionsbaserade regler, tillåtet att bygga hur
högt som helst med valfritt material
Trähus med utmaningar
Höga trähus har flera olika problemområden som måste lösas.
Ett är att trä krymper under de första åren. Ett annat är att
stomljud kan fortplanta sig i trästommen. Ett tredje mögelproblematiken. Och så har vi förstås brandproblematiken.
Träbranschen förstod tidigt att »brandproblemet« måste lösas
om höga trähus skulle kunna byggas. Man anlitade därför ett
antal forskare för ett arbete som, förutom en mängd tekniska
doktorer, mynnade ut i publikationer om hur trähus skulle
byggas för att klara byggreglerna.
Och kraven i byggreglerna klarar man. Ett stort problem med
detta är att byggreglerna nästan endast reglerar personskydd.
Om man vill ha ett egendomsskydd måste byggherren lägga till
detta i projekteringsförutsättningarna. Här lirar inte byggreglerna och Lag om skydd mot olyckor ihop. I lso talar man ju
om att rädda liv, egendom och miljö vid räddningsinsatser.
Miljöhänsyn vid brand behöver man för övrigt inte heller ta
hänsyn till vid projektering av nya hus.
26
Ska byggnader även ha ett egendomsskydd behöver det finnas med redan i
projektförutsättningarna. Annars kommer bara krav kring personskydd med.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 26
2015-09-14 12:38
KÅSERI Melissa Millbourn
Begränsningar för räddningstjänsten
Vi är alltså i en situation där byggnader brandprojekteras så att
bärförmågan och brandceller dimensioneras så att människor
kan utrymma. Reglerna för att underlätta räddningstjänstens
insats begränsas till angreppsvägarnas placering, räddningsvägars minimidimensioner och reglering av när det behövs
rökluckor och räddningshissar.
Så här har det sett ut länge men det har inte varit några större problem eftersom vi har byggt med material och metoder som
gett oss en säkerhetsmarginal att förlita oss på. En bärande vägg
i ett åttavånings betonghus har betydligt bättre brandmotstånd
än de 90 minuter som byggreglerna kräver. Detta på grund av
att byggnadens tyngd och andra laster dimensionerar hur tjock
väggen ska vara.
Större risk för kollaps
När det gäller trä är problematiken omvänd. Brandlastfallet är
dimensionerande i många bärande konstruktioner. Om det till
exempel krävs två gipsskivor för att uppnå 90 minuters brandmotstånd så är det nog väldigt få byggherrar som monterar dit
en skiva till för att få lite säkerhetsmarginal.
Det kan låta som en väl tilltagen tid med 90 minuters brandmotstånd. Då ska man komma ihåg att risken för byggnadskollaps efter den tiden är påtaglig i ett trähus. Om man inte
har lyckats släcka branden så måste byggnaden vara utrymd.
Här gäller det för räddningsledaren att räkna baklänges. Hur
lång tid tar det att utrymma huset? Kan vi använda trapphuset eller måste vi använda stegutrustning? Hur många personer
med funktionsnedsättning måste vi bära ner? Hur många dörrar
måste vi bryta upp?
En rimlig uppskattning är att detta kan ta 30–60 minuter. I
värsta fall har vi då 30 minuter på oss från brandstart till att
branden måste vara släckt. Räknar vi då bort den tid som krävs
för upptäckt, larm, körtid, angrepp via trapphus till att vi har
vatten på strålröret i brandrummet så har rökdykarna inte så
lång tid på sig att släcka – och släckförsöket måste lyckas.
Fullständig släckning nödvändig
Det som är väldigt viktigt vid brandsläckning i träbyggnader
är att branden släcks fullständigt. Framför allt om branden har
spridit sig in i konstruktionen. En fortsatt glödbrand i konstruktionen kan ju få förödande konsekvenser.
Ännu viktigare är det om branden startat i konstruktionen.
Då måste räddningsledaren tidigt få veta detta. Information från
rökdykarna och vittnen kan vara livsviktiga vid dessa fall. Tidpunkten för brandstart är också viktig att få veta för att kunna
räkna ut tiden för byggnadens kvarvarande bärförmåga.
Som om inte allt detta vore nog så finns det ytterligare en
aspekt att ta hänsyn till: vattenskador i träkonstruktioner kan
bli väldigt svåra och kostsamma att sanera (torka). Så, släck
snabbt och fullständigt med så lite vatten som möjligt!
Bränder i höga trähus kommer att vara en stor utmaning
för landets räddningstjänster. Taktik och metoder kommer att
behöva utvecklas. För vem vet, snart kanske det är en byggnad i
din kommun som leder vm i högsta trähuset. ❑
TEXT: Ville Bexander, brandingenjör Brandskyddsföreningen
Vägen mot målen –
inte alltid utan hinder
S
ommaren är snart slut. Till viss del är det vemodigt
när semesterveckorna är slut, till viss del känns det
jättebra. Äntligen är det dags att sätta igång, ta tag i
allt jag inte hann göra innan semestern och fortsätta lära
mig att förändringsarbete tar tid.
Ett år har snart gått sedan jag
fick möjlighet att fortsätta
påverka organisationens, kommunernas och regionens arbete
med skydd mot olyckor.
Ett år har snart gått sedan jag
fick mer inflytande och möjlighet
att påverka samhällets krisberedskap och krishanteringsförmåga. Ett år har snart gått sedan blev jag räddningschef.
Då målade jag upp strategier i mitt huvud för att nå mål.
Målen hade en gemensam nämnare: »att skapa en effektiv organisation som samspelar med andra för att skapa
skydd«. Det skulle bara visa sig vara lite hinder på vägen …
Jag har
funderat,
analyserat och
utvärderat mål
som funnits i
mitt huvud.
Framförallt är det en svår utmaning »att lära sig att vara
chef« samtidigt som du förväntas vara en. Dessutom bra
och coachande. Mycket handlade, och handlar, om att
sätta sig in i den kommunala organisationen, strategier
och styrmedel, den egna organisationens roll samt ekonomi och personal.
Jag har funderat, analyserat och utvärderat mål och
strategier som funnits i mitt huvud. Ibland har jag bollat
med någon kollega. Till slut har jag kommit fram till »så här
borde vi göra«. Dock uppstår problem när jag, som ny och
hungrig ledare, vill nå förändring snabbt.
Själv har jag varit mogen att starta ett förändringsarbete
eftersom idéerna, cirkulerat i mitt huvud under en längre
tid. Men, detta betyder inte nödvändigtvis att organisationen är det. Jag har lärt mig att förändringsarbete tar tid.
Förändringsarbete måste få ta tid!
Framförallt har jag lärt mig att min
roll i detta arbete är att inspirera och
utveckla gruppen i dess beslutfattande mot förändring.
Melissa Millbourn, räddningschef,
Räddningstjänsten Västra Blekinge
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 27
27
2015-09-14 12:38
STUDIENYTT
Kärntekniska olyckor
Rätt kunskap
vid kärnteknisk olycka
»Det behövs mer kunskap kring hur kärntekniska olyckor ska hanteras«.
Det anser Thomas K. Nilsson, teknisk doktor och lärare inom MSB.
H
an ansvarar för de utbildningar
som msb erbjuder inom det
radiologiska och nukleära området. De riktar sig främst till länsstyrelser,
men även andra myndigheter och organisationer.
– Länsstyrelsen har en nyckelroll vad
gäller hanteringen av utsläpp av radioaktiva ämnen, säger Thomas K Nilsson.
Den ansvarar för räddningstjänst om en
kärnteknisk olycka skulle inträffa och
utser räddningsledare som ska leda räddningsinsatsen.
Räddningsledaren kan antingen arbeta
inom kommunal räddningstjänst eller ha
motsvarande kvalifikationer.
– Även om kärntekniska olyckor inträffar väldigt sällan kan de få förödande
konsekvenser och medföra evakuering
av människor och stor påverkan på miljön, säger Thomas K Nilsson. Förmågan
att hantera den här typen av olyckor måste hållas uppdaterad av de aktörer som
ansvarar för räddningstjänsten.
Mer och rätt kunskap
Enligt Thomas K Nilsson behövs det inte
bara mer kunskap inom området; det
behövs också rätt kunskap.
– Ser man exempelvis till kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan så fick den
mer medial uppmärksamhet än tsunamin
som orsakade den. Cirka 16 000 människor dog på grund av tsunamin men ingen förolyckades på grund av strålningen
i samband med olyckan, säger Thomas K
Nilsson.
– Just därför är det centralt att de
aktörer som ska ansvara för samhällets räddningsinsatser i samband med en
kärnteknisk olycka har en riktig bild av
vilka effekter ett utsläpp kan få på miljö
och människors hälsa. Den här kunskapen är också viktig för att kunna informera allmänheten på ett korrekt sätt, så
att de kan vidta åtgärder för att skydda
sig själva.
28
Förmågan att hantera kärnteknisk olycka måste hela tiden övas hos alla funktioner.
Utbildning för olika funktioner
Msb erbjuder idag nio olika modulutbildningar inom området. De omfattar
utbildning i sanering, indikering och
strålskydd, träning i hur larmet ska nå
myndigheter och allmänhet, samt kommunikation och information i samband
med en kärnteknisk olycka.
Utbildningarna riktar sig till olika
funktioner (t.ex. räddningsledare, saneringsledare, informatörer, m.m.) inom
beredskapsorganisationen som ska hantera denna typ av olyckor.
– Beredskapen utgår ifrån ett antal
tänkbara nödsituationer med radioaktiva
ämnen, berättar Thomas K Nilsson.
– Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986
var t.ex. en utländsk nödsituation som
påverkade svenskt territorium medan
kärnkraftsolyckan i Fukushima i Japan
2011 var en utländsk nödsituation som
påverkade svenskar som var i Japan.
Viktigt ha förberedda aktörer
Thomas K Nilsson säger att syftet med
utbildningarna är att förbereda de aktörer,
framförallt länsstyrelserna, som ansvarar
för att hantera en kärnteknisk olycka.
– Det är ju så att alla länsstyrelser även
måste ha en beredskap om något inträffar
i ett angränsande län. Beroende på väder
och vind kan ju olyckan påverka ett annat
län än det län där olyckan inträffade.
Msb:s utbildningar är kostnadsfria och
öppna för alla som ingår i den svenska
beredskapen för radiologiska och nukleära olyckor. ❑
TEXT & FOTO: Nomi Egan, MSB Revinge
SVENSK NÖDSITUATION
i en kärnteknisk anläggning:
Olycka eller avsiktlig händelse, svensk nödsituation, annan radiologisk nödsituation,
olycka eller avsiktlig händelse, utländsk
nödsituation som påverkar svenskt territorium, olycka eller avsiktlig händelse,
utländsk nödsituation som påverkar
svenska medborgare i annat land och
olycka och avsiktlig händelse.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 28
2015-09-14 12:38
STÄRKT BRANDSKYDD
Individanpassning
Ge våra äldre
en chans!
Varje år omkommer omkring hundra personer i bränder i Sverige, de flesta i sina
egna hem. Äldre är en överrepresenterad
grupp. Med individanpassat brandskydd
skulle många kunna räddas.
A
llti fler blir allt äldre. Antalet personer över 65 år kommer att vara
2,1 miljoner år 2021 och 2,4
miljoner år 2031, enligt scb. Under den
senaste tioårsperioden har dessutom
medellivslängden ökat. Detta i kombination med att allt fler äldre bor kvar
hemma, innebär att behoven av anpassade bostäder kommer att öka kraftigt
framöver.
Samhällets inriktning är att äldre personer och personer med vissa funktionsnedsättningar ska ha möjlighet att bo
kvar i sin bostad så länge som möjligt
och få individuellt anpassat stöd i form av
vård, omsorg, hjälpmedel och anpassning
av bostaden.
Bra brandskydd missas
Däremot missar man ofta brandskyddet.
Det brandskydd som bygglagstiftningen
ställer krav på förutsätter att den boende
själv kan agera och sätta sig i säkerhet i
händelse av brand.
Bland äldre finns dock många som
inte själva kan släcka en brand eller klarar av att fly undan och sätta sig i säkerhet. Orsaken kan vara brist på fysisk och
För att minska riskerna för funktionsnedsatta äldre behövs individanpassat brandskydd.
psykisk förmåga, medicinpåverkan eller
andra tillstånd som i högre grad drabbar
äldre. Regelverket måste därför förändras och även brandskyddet måste individanpassas.
Brandskydd med i biståndsbedömning
Få kommuner har idag med brandskyddet i biståndsbedömningen, trots att det
finns bra och ofta enkla lösningar som
effektivt kan ge äldre ett individanpassat
brandskydd.
Exempel på brandskydd är olika
modeller av spisvakter, som stänger av
spisen innan det uppstår en risk om plattan exempelvis glömts påslagen, flamsäkra sängkläder, kläder som inte fattar
eld vid till exempel brand i samband med
rökning är en annan lösning, rökförkläde som förhindrar att en tappad cigarett eller glöd utvecklas till brand, mobil
sprinkler är ytterligare ett alternativ.
Brandskyddsföreningen vill att alla
kommuner ska erbjuda individanpassat
brandskydd och att man tar hänsyn till
brandskyddet redan vid biståndsbedömningen.
Bättre samverkan mellan
räddningstjänst och kommun
Räddningstjänsterna sitter på stor kunskap om brandskydd för individer med
olika förutsättningar. Dessutom har
socialtjänstens biståndsbedömare stor
erfarenhet och rutin av att bedöma äldres förmåga att klara sig själva. Genom
bättre samverkan inom kommunerna kan
äldre ges ett bra skydd även när de bor
kvar hemma. ❑
TEXT: Carina Andersson, kommunikatör,
Brandskyddsföreningen
Läs mer om individanpassat brandskydd på
www.brandskyddsforeningen.se/chanslos
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 29
29
2015-09-14 12:38
VÅRA KONFERENSER
Brand2016
Brand bygger broar!
Den 24–26 maj 2016 genomförs den 25:e brandkonferensen genom tiderna. Ett perfekt tillfälle för
att ta ett utvecklingssprång med konferensen!
U
nder Brandkonferensens 25-åriga historia har det då och
då gjorts några genomgripande förändringar. Den som
varit med under alla 25 konferenser, ser säkert att den
första konferensen 1992 inte alls var lik den som genomfördes
2015.
Då: den enda arenan
När Brandkonferensen startade 1992 var förekomsten av nätverkande mellan organisationer inte av samma omfattning som
idag, och antalet forum och konferenser inte så många. Det
primära syftet med Brandkonferensen då var att sprida kunskap
och erfarenheter till och mellan organisationer.
Då var Brandkonferensen i stort sett den enda arenan för detta. Även om konferensen även idag har ett syfte att sprida erfarenheter, så finns det så många andra kanaler och forum för
detta idag.
Idag: En av flera arenor
Antalet etablerade nätverk, forum och konferenser med räddningstjänsten som målgrupp, har ökat sedan 1992. De flesta av
dessa konferenser har en relativt avgränsad målgrupp och ett
specifikt ämne. Brandkonferensen är sålunda inte längre den
enda arena där kunskaper och erfarenheter utbyts.
Att tro att Brandkonferensen skulle kunna vara först med den
senaste kunskapen är också otänkbart. Idag sprids informationen blixtsnabbt, i samma stund som den skapas. Vad ska då
Brandkonferensen vara i en tid då antal forum och konferenser
blir fler, och ny kunskap och information sprids direkt?
Ny arena behövs
Brandkonferensen kan vara den nya arenan där det som diskuterats i andra forum, kan förmedlas till, och diskuteras i, en
bredare grupp och i en bredare kontext. Brandkonferensen kan
vara det tillfälle då deltagare ur olika yrkesgrupper tillsammans
sätter samman delarna till en helhet.
Vår tanke är att Brandkonferensen kan vara arenan som samlar ihop, paketerar och förmedlar det som inte tidigare nått ut.
30
Ulf Lago, programansvarig
Cecilia Uneram, biträdande
Brand2016.
programansvarig Brand2016.
Vi kan dock inte lova att det inte kommer förmedlas ny kunskap, och en och annan »stor« föreläsare får ni säkert se på
scenen också!
Vår tanke är att Brandkonferensen kan
vara arenan som samlar ihop, paketerar
och förmedlar det som inte tidigare nått ut.
Ny planeringsmodell
Den utveckling av konferensen som nu beskrivits, kräver ett
nytt sätt att planera den. Till den 29 september har därför
programgruppen som arbetar med Brand, bjudit in flera olika
företrädare från branschen till ett möte. Där ska vi just diskutera kommande års konferens men även se på konferensens
strategiska utveckling.
Huvudpunkterna på detta möte blir:
• Vad vill du att Brand ska vara för dig?
• Hur kan Brand hjälpa dig med att utveckla din verksamhet?
• Hur ska Brand förhålla sig till andra konferenser och forum?
• Vilka frågor skulle vara angelägna under Brand2016 i Karlstad?
Vi i programgruppen hoppas kunna för en dialog med många
fler under konferensens framväxt, så håll ögon och öron öppna
redan under hösten. ❑
TEXT: Ulf Lago, programansvarig Brand2016
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 30
2015-09-14 12:38
VÅRA KONFERENSER
BRAND2015
»Brand2015 ger mig
något för framtiden«
DAG ETT
Jag har inte varit i Visby tidigare. Vilken
mysig stad! Vädret bidrog heller inte till
det sämre. Kvällen började med att Åke
Jacobsson »la ribban« för konferensen då
han reflekterade över »den nya lagen«.
Hur ny är den? Hans ord var det nog
inte bara mitt sällskap som diskuterade.
Därefter var det mat och underhållning
för att sedan vandra hemåt för att vara
utvilad för dag två.
DAG TVÅ
Frukost och sedan tog jag plats i stolen
för dag två. Lars-Göran Uddholm inledde dagen och detta var den punkt som
jag kanske sett fram emot. Det var ett
mycket intressant föredrag om kris- och
räddningsledning. Missing people tog
sedan över scenen. Vilket arbete! Att få
så många frivilliga organiserade. Kan
det vara nyfikenheten och att »lekman«
får vara med live som är en del av framgången? Den tanken kan inte låta bli att
slå mig.
Scenen togs sedan över av Anders
Axelsson, före detta räddningschef i Gislaved-Gnosjö. Att få hans version av historien var intressant, det är inte samma
bild som jag hade av det som hände.
God middag och flera seminarier att
välja på. Jag lyssnade på föredraget om
vad som gick fel på skogsbranden (i Sala)
och Rib – resurs i en föränderlig värld.
Det är härligt att höra människor som är
ärliga om vad som gick fel och som vill
lära av det och lära ut om det. Där kan
vi nog alla bli bättre, inte bara gällande
insatser.
DAG TRE
Ari Riabacke förde våra tankar till hur
och när vi fattar våra beslut. Mycket
bra föreläsning om inte helt enkla saker.
Boken var ett bra köp.
Avslutande paneldebatt på Brand2015.
Vem styr räddningstjänsten och vad tar
jag med mig från Brand2015? En inte helt
enkel fråga. Insatsledarna, ingenjörerna, ledningen, cheferna, politikerna och
kommuninvånarna – alla har de sin uppfattning om vem som styr.
Jag tror att dessa som jag nämner tycker att någon av de andra styr. Men kan
det vara så att det är just vi själva som
styr? Det kanske är ett försvar att säga;
»De tog beslutet« eller »Jag gjorde så för
att…«
Jag tror kommunikation och att klargöra spelreglerna är viktigt. Att förtydliga »dessa beslut tas av följande.« eller
»Detta kan du själv besluta om…« och så
vidare. Inte helt olikt hur det fungerar ute
på en insats och där ifrågasätts det sällan. Kanske ska vi göra invånarna i våra
kommuner mer medvetna om hur räddningstjänsten fungerar?
Jag tar med mig att klargöra roller i
mitt ledarskap. Vilka beslut kan vi ta
och hur? Jag tror absolut att deltagandet
under Brand2015
ger mig något för
framtiden, men det
är svårt att konkret säga exakt
vad. ❑
TEXT: Jens Sentow
Nielsen, Räddningstjänsten Väst
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 31
31
2015-09-14 12:38
INTERNATIONELLT
Experts Exchange
En europeisk utblick
Reflektioner från ett
erfarenhetsutbyte i Barcelona
»Vi har gula lampor på våra bilar
istället för blåljus. Detta tycker
våra europeiska kollegor är konstigt, men det gör inte vi?!«
S
å sa Francisco Echeverría något
frusterad vid ett seminarium i Barcelona inför 120 företrädare för
spansk räddningstjänst. Francisco är
chef för räddningstjänsten i den spanska
regionen Navarra och tog under våren
initiativ till ett erfarenhetsutbyte mellan
tolv länder.
Fokus var organisering av operativ
räddningstjänst och då framförallt deltid som inte finns i Spanien. Jag fick förmånen att representera Sverige vid detta
möte och de andra länderna var Norge,
Finland, Danmark, Tyskland, Frankrike,
Belgien, England, Irland, Tjeckien och
Slovenien.
Sverige är speciellt
med låg befolkningstäthet och dessutom ojämn
fördelning av befolkningen.
Detta gör det svårt att jämföra
oss med andra länder.
Sveriges unika befolkning
Det första man som svensk slås av när
man träffar representanter från andra
länder är hur speciellt Sverige är med låg
befolkningstäthet och dessutom ojämn
fördelning av befolkningen. Detta gör det
svårt att jämföra oss med andra, de flesta
länderna i Europa är ju tätbefolkade och
man bor jämnt fördelade över ytan.
Den fråga jag var mest intresserad av
var om andra länder har samma problem
32
Representanter från elva länder deltog i mötet i Spanien.
att rekrytera deltidsbrandmän som vi.
Denna fråga diskuterades inte så mycket och är på många håll inget problem. En
personlig reflektion är att det verkar vara
hög status i många länder att vara brandman vilket underlättar rekryteringen. En
del jag pratat med påstår att detta har med
kriget att göra, men jag vet inte? Det ska
dock nämnas att rekryteringsproblematiken i några länder ökar och huvudorsaken
känns igen, det är svårt att få deltidare
under dagtid p.g.a. bristen på arbete.
Deltidare blir heltidare
Något som säkert underlättar rekryteringen är möjligheten i många länder att
börja som »deltidare« och så småningom
i princip öka anställningsgraden till en
heltid. Just detta är i en del länder den
enda skillnaden mellan en deltidare och
en heltidare. Ett exempel är England där
deltiden är en viktig rekryteringsbas för
heltidskårerna, hälften av alla heltidare
har börjat som deltidsbrandmän. I många
fall är heltidaren sedan även i fortsättningen knuten till en deltidsstation på sin
bostadsort.
Hur fungerar utbildningen i andra länder? Precis som i Sverige finns det nationella skolor, men mycket av utbildningen
genomförs också lokalt. Det är vanligt
att grundutbildningen är lika för heltidare och deltidare och att det som skiljer är
antalet övningstimmar varje år. Någon
motsvarighet till vår smo-utbildning
finns inte, varken när det gäller längd på
utbildningen eller utifrån principen först
utbildning och sedan anställning.
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 32
2015-09-14 12:38
INTERNATIONELLT
Experts Exchange
Vår FIP unik
Kan man verkligen åka ensam i ett
utryckningsfordon och komma fram först
till en olycka? Ja, det var säkert många
under det avslutande seminariet som
ställde sig denna fråga när jag passade på
att marknadsföra fip-konceptet. Vad jag
vet finns inget liknande i de andra länderna där det ofta är krav på att styrkan
måste vara minst fem personer för att få
rycka ut.
Här hemma i Sverige tycker vi att vi
fortfarande lyckas dåligt med att rekrytera kvinnliga brandmän, men i ett europeiskt perspektiv ser det dock bättre ut. Lite
beroende på hur man räknar så kanske
vi ligger i topp (jag väljer att räkna procentuellt). Klart sämst är Slovenien och
Tjeckien utan en enda kvinnlig brandman.
Får ni chansen att på något sätt träffa
kollegor från andra länder – passa på för
det är väldigt givande och man får lite
andra perspektiv. ❑
Nytt i Europa
TEXT: Anders Sigfridsson, stf. räddningshef, Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen
TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB
Vi växer!
Därför kommer
vi under hösten
rekrytera fler
Restvärdeledare.
Genom det europeiska samarbetet med andra brandbefälsföreningar,
påverkar vi även utvecklingen inom hela EU.
Länder inom EU med brandbefälsföreningar har gemensamt skapat föreningen FEU. Totalt
är 22 länder medlemmar och Sverige har en tradition av att vara framträdande i detta samarbete. FEU träffas två gånger per år, och däremellan sköter en president och en sekreterare
det löpande arbetet.
Ordförande i vårt samarbetsorgan FEU heter Chris Addiers, och är till vardags brandchef
i Antwerpen Under den senaste tiden har Chris haft möte med parlamentsledamoten
Sander Loones för att diskutera hur brandsäkerheten kan föras högre upp på EU:s agenda.
Brandsäkerhetsfrågorna är idag ganska fragmenterade i EU och det finns ingen naturlig hemvist
för frågorna.
FEU och CTIF skulle haft ett möte med EU-kommissionären Marianne Thyssen den 29 juni
för att föra fram våra synpunkter på arbetet med att omarbeta arbetstidsdirektivet. Tyvärr fick
detta möte ställas in till följd av krisen i Grekland. Ett nytt möte är planerat.
Nästa möte i FEU kommer vara i Wien i mitten av november, och då kommer avrapportering
ske från dessa två möten. ❑
Annonsera här och nå
räddningstjänstens
beslutsfattare direkt!
Läs mer på
www.rvr.nu
Boka plats till nästa nummer
av Räddningsledaren via:
[email protected]
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 13 2015
RL#03-15_Tryck.indd 33
33
2015-09-14 12:38
NYTT FRÅN LÄNSFÖRENINGAR
Interschutz
Gemensam föreningsresa
till Interschutz
Under försommaren förra året
tog undertecknad kontakt med
två kollegor, Börje Karlsson och
Mats Friman. Syftet var att väcka
intresse för en resa till mässan
i Tyskland mellan befälsföreningarna i Jönköpings respektive
Kronobergs län.
S
öndag morgon. 45 förväntansfulla,
många visserligen med erfarenhet
från tidigare mässor, äntligen på
väg. Med utgångspunkt från Moheda via
Värnamo, Ljungby, Markaryd och sista
påstigning i Malmö gick färden genom
Danmark och utan missöden fram till
hotellet. Börje introducerade tidigt en
uppropsrutin á la värnplikten. Vi kan väl
säga att gruppen borde snappat den snabbare än vad som blev fallet. Utan tvekan
dock ett bra sätt att kontrollera så att
ingen kommit på avvägar.
Rothe Hahn är i omfattning, antal
utställare, utrustning, fordon etc. alldeles
enorm. Under två dagar tillryggalade vi
drygt två mil.
Några reflektioner utan anspråk på
enhetlighet i resegruppen:
• Vi saknade representation från våra
svenska fordonsbyggare. Även om vi
inte gjorde någon »på djupet-granskning« är dock intrycken att bas-bilarna
står sig mycket väl vid en jämförelse.
• Det finns, företrädesvis på flygplatser,
oerhört stora släckfordon!
• Ett par intressanta lösningar på slangtvätt noterades.
• Rökskydd. Från en som fram tills nyligen
inte riktigt trott på att det finns mer än
Interspiro kan sägas att, jo, det gör det!
En stor eloge till Börje och Mats för att
de på ett föredömligt sätt ordnat och
organiserat vår resa, och till Lennart som
andre förare på bussen. ❑
Jönköpings och Kronobergs län gjorde gemensam resa till Interschutz.
Brandbefälsmötet 2016
Den 10–11 februari 2016 är det dags för Brandbefälsmötet igen. Brandbefälsmötet arrangeras av SBB Skåne/Blekinge, Informationsbolaget, Räddningstjänsten Skåne Nordväst
samt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Konferensen hålls traditionsenligt på
Sundspärlan i Helsingborg.
Programarbetet pågår för fullt nu, och programgruppens första utkast av förslag på punkter är
följande:
■ Branden i träbebyggelsen i Eksjö
■ Tankbilsbranden i Norge
■ Kompositer – materialens beteenden och risker vid olyckor och bränder
■ Nyheter från regeringskansliet
■ Alarmeringsutredningen, vad händer?
■ Branden i Kortedala Göteborg där 200 lägenheter brann upp
Detta är än så länge ett första utkast, och har du förslag på andra punkter är du välkommen
att kontakta [email protected].
Håll dig uppdaterad på programmet via www.brandbefalsmotet.se.
Och boka in 10–11 februari i almanackan redan nu.
TEXT: Per Pettersson, ordförande, SBB Kronoberg
34
R ÄDDNINGSLEDAREN NR 3 2015
RL#03-15_Tryck.indd 34
2015-09-14 12:38
Högtrycksaggregat
Snabb och effektiv kylning av brandgaser
genom nfördelad vattendimma, effektiv
släckning med ringa vattenskador. Bruten
vattenstråle för att minimera skaderisken!
Enkelt handhavande och säkert utförande:
• Brandgaskylning
• Yttre och inre släckning
• Skumläggning med tung- eller mellanskum
• Sanering med spolborste
• Länspumpning med slampump
STATISTIK
KARTA
TILLSYN
MOBILT
FÖRMÅGA
STEGAR SOM RÄDDAR LIV
BRAND– & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS
Aggregat i olika utföranden:
• Tryck 200-250 bar
• Vattenöde 22-42 lit/min
• Låg vikt från ca 40 kg
• Slanglängd upp till 120 m
• Olika driftssätt: bensin, diesel, el,
kraftuttag och hydraulisk
Har sedan 1990 sålts i mer än 4.000 exemplar över
hela världen. Godkänt av tyska TÜV.
www.agaria.se
WIBE LADDERS är ledande i Europa på
tillverkning av brand- och räddningsstegar.
Vår gedigna erfarenhet är din garanti för
produkter med beprövade och genomtänkta
funktioner av högsta kvalitet.
wibeladders.se/norbas
Räddningsledaren annons Norbas.indd 1
RL#03-15_Tryck.indd 35
Kontakta oss gärna!
08-540 660 85
[email protected]
4/23/2015 8:18:22 AM
2015-09-14 12:38
B
POSTTIDNING
POSTTIDNING B
PORT PAYÉ
Föreningen Sveriges Brandbefäl
115 87 Stockholm
Norm
Föreståndare brandfarlig vara
Brandskyddsfören
ingen är en ideell medle
msorganisation som
Genom information,
arbetar för ett brand
utbildning och rådgiv
säkrare Sverige.
ning hjälper vi privat
eget ansvar för sitt
brandskydd.
personer, företag och
organisationer att
ta
Brandskyddsfören
ingens ideella verks
amhet, till exempel
och äldre, möjliggörs
informationsaktivi
genom överskottet
teter om brandskydd
från förlagsprodukter
och medlemsavgifter.
för barn
och utbildningar, tillsam
mans med bidrag
Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska
alla som har tillstånd att hantera brandfarliga varor
ha en föreståndare för hanteringen. Föreståndaren är
verksamhetsutövarens ”förlängda arm” när det gäller
skyddet mot brand och explosion orsakad av olyckor
med brandfarliga varor.
SBF 2014:1
Norm
Föreståndare bran
dfarlig vara
Brandskyddsföreningens norm för föreståndare brandfarlig vara
har tillkommit för att vara ett stöd åt föreståndare brandfarlig
vara i olika verksamheter. Den kan också hjälpa verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter att bedöma föreståndarens
kompetens och eventuellt behov av kompletterande utbildning,
eller som underlag för tillsyn.
Rätt kunskap
© Brandskyddsfören
ingens Service AB
115 87 Stockholm
Telefon 08-588 474
00
www.brandskyddsforen
ingen.se
Beställningsnumm
er 404600
ISBN: 978-91-7144-452
-3
Indelning av föreståndare görs i fem grupper med likartade
riskförhållanden. Verksamheterna inom varje grupp skiljer
sig givetvis och i vissa fall kan det finnas ett antal särskilda
Nyhet !
omständigheter av lindrande eller försvårande typ. En
föreståndare för gasanläggningen i ett kök vid personalrestaurangen på en petrokemisk industri behöver givetvis inte samma kompetens
som den som är föreståndare för den verksamhet som bedrivs industriellt ute i själva produktionen.
Föreståndare brandfarli
g vara A4 Omslag.in
dd 1
2015-07-03 13:09:35
I normens bilagor presenteras kompetenskrav utifrån egenskaper, risker, lagar, regelområden, föreskrifter och
informationsmaterial som de fem grupperna av föreståndare förväntas ha kännedom, god kännedom respektive
kunskap om.
Läs mer och beställ normen på www.brandskyddsforeningen.se
RL#03-15_Tryck.indd
36
SBF Annons Norm Föreståndare
brandfarlig vara Räddningsledaren 215x280.indd 1
2015-09-14
12:38
2015-09-01
17:12:47