Här - Täby Friskola
Kunskap och trivsel T ä b y F r i s k o l a 20 å r Anders Johnson & Birgitta Rydell Kunskap och trivsel Täby Friskola 20 år Kunskap och trivsel Anders Johnson & Birgitta Rydell Kunskap och trivsel – Täby Friskola 20 år © Täby Friskola och författarna 2015 Omslagsillustration: John Woodcock/Getty Images Formgivning: Conny Lindström Tryck: Publit 2015 isbn: 978-91-7609-802-8 Innehållsförteckning Förord s. 7 Täby Friskola år för år s. 10 En fri skola s. 14 Ett entreprenörsdrivet familjeföretag s. 24 Att bygga upp en friskola s. 42 En skola med tydlig profil s. 68 En ny ägare tar över s. 84 Källor s. 96 Författarpresentation s. 97 Förord Täby Friskola fyller 20 år! Tänk vad tiden går fort. För 15 år sedan klev jag själv över tröskeln till Täby Friskola och inte trodde jag att jag fortfarande skulle arbeta kvar i dag. När jag började på skolan sa man att ”det sitter i väggarna”, det som gör att alla trivs så bra på skolan. Det tog inte lång tid för mig att förstå att det var precis så. Duktiga engagerade lärare med en nära relation till eleverna skapar de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. Detta lever kvar än idag och har fått än större fokus. Vi når fantastiska resultat och det är vi stolta över! Här kommer vår historia. Täby i april 2015 Karin Järleby Rektor 7 4 ENSTA 1 TIBBLE 2 SKARPÄNG 3 1 Småskolan (Ljungmyrsvägen 25) 2 Ljungmyr (Ljungmyrsvägen 14) 3 Enhagen (Enhagsslingan 23–25) TÄBY 5 GRIBBYLUND HÄGERNÄS N O R ÄL RT J E VÄ GEN VIGGBYHOLM NORSKOGEN 4 Gribbylund (Armévägen 61–63) 5 Lilla Gribbylund (Trefaldighetsvägen 22 A) 6. Hägernäs (Pilotvägen 1) 6 Täby Friskola år för år 1994 Till höstterminen startar Kärstin Hultman Täby Friskola med 30 elever i en klass årskurs 6 i en paviljong vid Skarpängsskolan. Läsåret 1997/98 blir detta en komplett mellanstadieskola med tre klasser. Hösten 2000 startas två mellanstadieklasser och fritidshem här och skolan får namnet Ljungmyrsskolan. 1997 Till höstterminen startas Viggbyholmsskolan med två klasser, en fyra och en femma. Nu blir Birger Hultman engagerad på allvar som vd i Täby Friskola. Läsåret 1998/99 blir detta en komplett mellanstadieskola med tre klasser. 1999 Till höstterminen startas Enhagenskolan med två klasser, en sjua och en åtta. Följande läsår blir detta en komplett högstadieskola. Till höstterminen startas Småskolan på Fjätursvägen i Skarpäng med en förskoleklass, två åldersblandade lågstadieklasser och ett fritidshem. Småskolan flyttar 2003 till lokaler nära Ljungmyrsskolan. 2000 Till höstterminen startas Gribbylundsskolan med två åldersblandade lågstadieklasser och fritidshem. 10 2003 Kärstin Hultman utses till Årets företagare i Täby. 2005 Till höstterminen startas Lilla Gribbylundsskolan med en förskoleklass och en klass årskurs 1. Gribbylundsskolan behåller årskurs 2 och 3, nu i åldershomogena klasser. 2006 Till höstterminen startas Hägernässkolan med en förskoleklass, fyra klasser årskurs 1–5 samt fritidshem. Två år senare har skolan åldershomogena klasser, från förskoleklass till sexan. 2010 Till höstterminen tar Enhagenskolan över all undervisning i årskurs 6. Viggbyholmsskolan avvecklas genom att Gribbylundsskolan tar över deras klasser i årskurs 4 och 5. 2012 I januari blir Karin Järleby rektor efter Kärstin Hultman. I september blir Tibble Gymnasium ägare till Täby Friskola. 2013 I januari blir Niklas Pålsson vd i Täby Friskola efter Birger Hultman. 11 FOTO: PRIVAT Kärstin Hultmans första klass i Täby Friskola En fri skola En rad undersökningar under senare år har visat att den svenska skolan, generellt sett, har blivit allt sämre på att förmedla kunskap till eleverna. Dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP) bad OECD att granska det svenska skolväsendet. I december 2014 presenterades de första resultaten. OECD:s granskare pekade bland annat på följande brister: · Eleverna möts av för låga förväntningar. · Lärarna känner sig inte uppskattade och de har för små möjligheter till fortbildning. · Lärarna har för lite tid för undervisning. · Skolorna har problem med bristande disciplin, bland annat då det gäller skolk och sen ankomst. · Ansvarsförhållanden är oklara och ledarskapet otydligt. Att fråga OECD om hur den svenska skolan kan bli bättre var möjligen att gå över ån efter vatten. Det hade nog räckt med att besöka Täby Friskola – en skola som under sina 20 år har byggt sin verksamhet på att undvika bland annat ovanstående brister. Detta är Täby Friskola Täby Friskola grundades 1994 av Kärstin och Birger Hultman. Den har i dag drygt 800 elever fördelade på samtliga årskurser från förskoleklass till årskurs 9. 10 procent av eleverna är folk- 14 bokförda utanför Täby. Verksamheten bedrivs i sex enheter på olika ställen i kommunen: · Småskolan i Skarpäng: Årskurs F–1, cirka 50 elever. Fritidshemmet Körsbäret. · Ljungmyr i Skarpäng: Årskurs 2–5, cirka 100 elever. Fritidshemmet Tigern. · Lilla Gribbylund: Årskurs F–1, cirka 50 elever. Fritidshem. · Gribbylund: Årskurs 2–5, cirka 100 elever. Fritidshem. · Hägernäs: Årskurs F–5, cirka 150 elever. Fritidshemmet Piloten. · Enhagen: Årskurs 6, cirka 90 elever i en egen del av skolan, samt årskurs 7–9, cirka 270 elever. De flesta elever börjar i förskoleklassen, men det är ganska vanligt med elever som kommer in i en klass längre fram under grundskoletiden. Skolan har 90 anställda, varav 56 lärare. Täby Friskola ägs sedan 2012 av Tibble Gymnasium. Sedan år 2000 har 915 elever gått ut årskurs 9 i Täby Friskola. Våren 2015 passeras 1 000-strecket! Läsåret 2013/14 hade eleverna i Täby Friskola ett genomsnittligt meritvärde som låg högst i Täby kommun. Bland Sveriges drygt 5 000 grundskolor tillhör Täby Friskola de 20 främsta. Genom att stämma av med de betyg som friskolans elever får i gymnasiets första årskurs, vet man att betygsnivån i Täby Friskola ger en rättvisande bild av deras kunskapsnivå. Det finns många orsaker till framgångarna. Arbetsro och trivsel är en. Små skolenheter ger en lugn miljö. Upp till års15 kurs 5 har varje skolenhet bara en parallell. Från sexan till nian går det tre klasser i varje årskurs, vilket skapar en inspirerande miljö samtidigt som det finns förutsättningar för en god kontakt mellan elever och lärare. Fritidshemmen på Täby Friskola har ett nära samarbete med skolan. Även denna verksamhet bedrivs i små enheter. Täby Friskola har höga förväntningar på alla barn. Skolan tror på att barnen både kan och vill utvecklas och utmanar dem därför att komma längre, både vad gäller kunskap och social utveckling. Från årskurs 1 övar eleverna på sociala relationer genom lektioner i livskunskap där vikten av att visa respekt för varandra och vuxna är en central del. Skolan har lagt särskild vikt vid undervisningen i matematik och svenska. Täby Friskola strävar efter att rekrytera och behålla lärare med hög kompetens, lång erfarenhet samt stort engagemang för skolan och dess arbetssätt och värderingar. Genom att skapa nära relationer mellan lärare och elever skapas också den bästa grunden för lärande. Varje lärare har stor frihet att utforma undervisningen och vardagen i klassrummet på sitt sätt. I detta ingår också budgetansvar. I Skolinspektionens senaste granskning 2011 var Täby Friskola den enda skolan i Täby kommun som inte fick några krav på åtgärder. I rapporten står bland annat: ”Täby Friskola är en skola som bedöms fungera väl i förhållande till de områden som granskats. Skolans kunskapsresultat är i alla årskurserna, enligt rektorn, goda vilket även bekräftas av resultaten på de nationella proven i årskurs 3, 5, och 9. 16 Efter analyser och insatser har nästan alla elever nått målen för utbildningen i samtliga ämnen. De elever som riskerar att inte nå målen identifieras på ett tidigt stadium och åtgärdsprogram utarbetas. Det finns väl uppbyggda rutiner och det särskilda stödet ges i olika former utifrån elevens behov. Samtliga skolenheter bedriver ett aktivt värdegrundsarbete med väl förankrade rutiner som bygger på respekt för andra människor. /…/ Täby Friskola har en fritidshemsverksamhet som bedöms fungera väl i förhållande till de områden som granskats.” Det finns också flera andra undersökningar som visar skolans styrka: · 89 procent av Täby Friskolas föräldrar uppgav 2014 att deras barn i åttan upplever arbetsro i skolan. I Täbys kommunala skolor var snittet 61 procent och en skola låg så lågt som 35 procent. · Andelen föräldrar i Täby Friskola som 2012 och 2013 ansåg att deras barn i förskoleklass och årskurs 2 får utmaningar i skolan är högre jämfört med övriga föräldrar i kommunen. · En medarbetarundersökning 2014 visade att 93 procent av personalen är stolta över sin arbetsplats. Resultatet kan jämföras med snittet bland svenska företag, där 60 procent säger att de är stolta över arbetsplatsen. 89 procent av personalen på Täby Friskola känner sig mycket motiverade i sitt arbete. 17 SKOLANS MOTTO Kunskap genom engagemang och kompetens. SKOLANS VISION Alla elever ska känna glädje och trygghet. Alla ska känna att de lyckas. De elever som gått sin skoltid i Täby Friskola ska ha kunskaper så att de kan påverka både sina egna liv och samhällets utveckling i stort. En våg av skolreformer Sedan 1980-talet har en rad genomgripande reformer genomförts av den svenska skolan. Lärarutbildningen har förändrats. Läroplaner har gjorts om, liksom en rad andra styrdokument för skolan. En viktig, men omstridd reform var kommunaliseringen av skolan 1991. Kommunerna var visserligen även före reformen huvudmän för skolan, men beslutet innebar att lärarna gick över från statlig till kommunal tjänst och att statsbidrag ssystemet gjordes om så att kommunerna fick större frihet att utforma skolverksamheten. Samtidigt förändrades lärarnas arbetssituation, bland annat genom en hårdare reglering av arbetstiden. Utöver undervisningstiden fastställdes att läraren skulle vara på arbetsplatsen under vissa tider för att bland annat kunna delta i gemensamma möten. På 1980-talet uppstod en debatt om de offentliga välfärdsmonopolen. Kraven på bättre villkor för enskilda alternativ – bland annat friskolor – växte. År 1992 genomfördes friskolereformen som innebar att en skolpeng infördes. Det offentliga stödet till skolan skulle i fortsättningen gå till den skola eleven eller föräldrarna väljer. Även om systemet har förändrats en del sedan 1992, så ligger skolpengssystemets grundläggande principer fast. En friskola är en skola som inte ägs av staten, landstinget eller kommunen. Det har alltid funnits sådana skolor i Sverige. På 1800- och 1900-talen startades exempelvis en hel del flick- och samskolor som betydde mycket för flickors möjligheter att få undervisning på högre nivåer. De spelade även en stor roll för 19 den allmänna pedagogiska utvecklingen. Dessa skolor avvecklades eller kommunaliserades successivt och på 1970-talet fanns bara ett fåtal friskolor kvar. Andelen elever i friskolor har sedan friskolereformen ökat rejält. År 1994 gick tre procent av Sveriges grundskoleelever i friskolor. År 2014 var andelen 13 procent. Motsvarande andel för gymnasieskolan var 26 procent. Täby – en friskolekommun Täby Friskola var den andra friskolan i Täby kommun då den startade höstterminen 1994. Den första friskolan i Täby var Internationella musik- och retorikskolan (IMR) som dock gick i konkurs 2007. I Täby fanns redan innan dess en tradition av förnyande friskolor. Viggbyholmsskolan, en internatskola som startade 1928 på Viggbyholms gård och som från 1954 var ett statligt understött privatläroverk, verkade i en anda av pedagogiskt nytänkande med ett internationellt, humanitärt och kulturellt engagemang. Skolan hade startats av pedagogen och skolmannen Per Sundberg och stöttades av personer som predikanten Natanael Beskow och inredningsarkitekten Carl Malmsten. Under andra världskriget tog man emot många flyktingar som elever eller anställda. Viggbyholmsskolan lades ner 1972. I och med Täby Friskolas start fanns det alltså två friskolor i kommunen. I dag finns ett 20-tal friskolor på grundskolenivå i Täby och ungefär lika många kommunala grundskolor. Några friskolor är små och riktar sin verksamhet till barn med funk20 tionshinder. Den största friskolan är Internationella Engelska skolan i Täby som 2014 hade 1 117 elever, varav hälften kom från andra kommuner. Täby Friskola är den största friskolan på grundskolenivå för elever som bor i Täby. Det finns två kommunala och åtta fristående gymnasieskolor i Täby. År 2014 hade Täby kommun 9 456 elever från förskoleklass till nian som var folkbokförda i kommunen. Av dessa gick 34 procent i friskolor i kommunen och ytterligare några procentenheter i friskolor utanför Täby. Bland eleverna i årskurs 6–9 var det hälften som gick i friskolor. I landet som helhet går drygt 13 procent av grundskoleeleverna i friskolor. Även jämfört med ett par liknande kommuner i Stockholmsområdet har Täby fler friskoleelever. I Danderyd, Lidingö och Nacka går 20 procent av eleverna i friskolor. I Upplands Väsby är dock andelen hela 45 procent. I Täby gör alla föräldrar, via kommunens hemsida, ett aktivt val av skola när barnet ska börja förskoleklass eller när barnet går i en skola som inte erbjuder nästa årskurs. Det går att välja kommunal eller fristående skola, i eller utanför kommunen. Alla skolor, både kommunala och fristående, presenteras på samma sätt. Det går också att jämföra skolorna med avseende på studieresultat och resultat i föräldra- och elevenkäter. I jämförelse med andra skolor i Täby har eleverna i Täby Friskolas högstadium i Enhagen det högsta genomsnittliga meritvärdet (betygssumma). När det gäller andel elever med fullständiga betyg är Enhagen näst bäst efter Milstensskolan, en friskola som drivs av Pysslingen. 21 FOTO: BIRGER HULTMAN En av skolans populära traditioner är skolbörjarfesten i Skavlöten Ett entreprenörsdrivet familjeföretag Kärstin Hultman startade verksamheten i Täby Friskola höstterminen 1994 med 30 elever i en klass årskurs 6 på Skarpängsskolan. I dag har Täby Friskola drygt 800 elever i 30 klasser, tre parallella klasser från förskoleklass till årskurs 9 på sex platser i Täby. Under de första 18 åren ägdes Täby Friskola av Kärstin och hennes man Birger Hultman. Hon var rektor och han var vd. Täby Friskola har gjort en dramatisk resa, präglad av både framsteg och motgångar – uppenbarligen mest framsteg eftersom skolan har expanderat och i alla väsentliga avseenden kan betecknas som framgångsrik. Skolans utveckling följer ett mönster som överensstämmer med historien för många entreprenörsdrivna familjeföretag, oavsett i vilken bransch de verkar. Historien om Täby Friskola kännetecknas nämligen framförallt av detta: Kärstin Hultman var en mellanstadielärare med en klar uppfattning om hur undervisningen skulle bedrivas. Täby Friskola har under alla år hållit fast vid dessa grundläggande idéer, även när de har rönt motstånd från olika håll. EN TYDLIG VERKSAMHETSIDÉ. 24 Entreprenörskap handlar inte bara om att förverkliga en idé utan också om att ständigt hantera oväntade problem – och tillvarata nya möjligheter – som dyker upp. Även om Täby Friskola har hållit fast vid de grundläggande idealen har Kärstin och Birger alltid varit beredda att anpassa verksamheten när det har uppstått nya problem eller nya möjligheter. De stötte vid flera tillfällen på oväntade hinder, vilket ställde krav på kreativa lösningar. I flera fall hittade de lösningar som gav extra kvaliteter i verksamheten som de kanske inte hade kommit på annars. INGEN ”MASTER PLAN”. För att kunna starta och utveckla ett företag behövs ofta två delvis motsatta egenskaper: dels brinnande engagemang och stor kreativitet, dels en strukturerande och organiserande förmåga. I ett inledningsskede kan det räcka med den förra egenskapen. Men för att bygga ett långsiktigt hållbart och expanderande företag behövs även den andra egenskapen. Framgångsrika företagsbyggen är därför ofta ett pararbete. Kärstin och Birger Hultman är exempel på ett framgångsrikt företagarpar. Hon var en driftig pedagog och han var en skicklig organisatör. ETT PARARBETE. Täby Friskola startade från noll och skulle byggas upp med knappa ekonomiska resurser, särskilt under de första åren då skolpengen var klart lägre än kommunens kostnad per elev. Då gällde det att hushålla med pengarna. Särskilt administrationskostnaderna måste minimeras. Kärstin och Birger FAMILJEANDA. 25 fick göra mycket av det praktiska arbetet själva. Släktingar och personliga bekanta anlitades. Lärare och fritidshemspersonal fick ta ett större ansvar än vad som var brukligt i kommunala skolor. Till familjeföretagets styrka hör också en närhet mellan ägare/ledning och anställda/elever. Detta har skapat en stark gemenskap och lojalitet kring de grundläggande målen för verksamheten. Beslutsvägarna har varit korta. En ny värld för skolan Alla dessa kännetecken delar Täby Friskola med entreprenörsdrivna familjeföretag i andra branscher. För ett friskoleföretag som startade kort efter friskolereformen tillkom de extra utmaningar som följer av att ge sig in i en verksamhet som under lång tid har styrts av helt andra regler och traditioner. Nydanande entreprenörer möter ofta motstånd. De driver med stort engagemang sin idé och när de står på sig är det lätt att de av omgivningen uppfattas som besvärliga. När den svenska skolan – efter att i decennier ha drivits som offentlig monopolverksamhet – öppnades upp för konkurrens, ställdes politiker, kommunala förvaltningar och anställda inom de kommunala skolorna inför nya problem och utmaningar. Tidigare var nästan alla skolor i Sverige kommunalt drivna samtidigt som kommunerna var tämligen hårt styrda av statliga regleringar. Eleverna tilldelades plats i en viss skola enligt närhetsprincipen. Under ett par år ändrades allt detta. Den statliga regleringen av skolan minskade samtidigt som de kommunala skolorna utsattes för konkurrens från friskolor. Lärarnas arbets26 situation i de kommunala skolorna blev mer styrd samtidigt som anställningsförhållandena blev mindre reglerade. Från att ha varit ensam huvudman för alla skolor, fick kommunerna nu en ny roll med flera uppgifter: · övergripande ansvar för skolsituationen i kommunen, bland annat för att alla barn i kommunen får plats i en skola samt att alla föräldrar och elever får information om skolsituationen i kommunen, · huvudman för de kommunala skolorna, · underleverantör till friskolorna, till exempel vad gäller lokaler och elevhälsovård, · konkurrent till friskolorna. Ibland kan det uppstå konflikter mellan några av dessa uppgifter. Men det måste stå klart att det alltid är kommuninnevånarnas bästa som har högsta prioritet, inte den egna skolverksamhetens intresse. Täby kommun har länge haft en stark borgerlig majoritet och kommunen har länge haft en mycket positiv inställning till friskolor. Men historien om Täby Friskola visar att även här har det ibland varit svårt att starta och driva en friskola. På många håll sågs Täby Friskola inledningsvis som en ”otillbörlig konkurrent”, ett hot mot de kommunala skolorna. Säkert ansåg en del kommunala tjänstemän och politiker också att Kärstin och Birger Hultman, på entreprenörers vis, var besvärliga människor. 27 FOTO: BIRGER HULTMAN Filippa Reinfeldt inviger Lilla Gribbylundsskolan Birger Hultman har noterat att Täby Friskola har bidragit till en uppryckning av näraliggande kommunala skolor när dessa har fått konkurrens. Kärstin och Birger fick tydliga signaler om detta från föräldrar i de berörda skolorna. Men en del lärare i de kommunala skolorna satsade främst på att förtala Täby Friskola. En förälder berättade för Kärstin och Birger att hon hört mycket negativt om Täby Friskola av sin kommunala lågstadielärare, till exempel att det var en mycket sträng skola. Men eftersom hon inte trodde att man slog barnen på friskolan, så ville hon i alla fall pröva hur det var att låta ett barn gå i Täby Friskola. Täby Friskolas grundidéer Täby Friskola har alltid varit en idédriven verksamhet och de grundläggande verksamhetsidéerna har varit konstanta genom åren, även om målformuleringarna har varierats något. Så här presenterades ”Sex hörnstenar för Täby Friskola” vid femårsjubileet 1999: 1 – Vi får inte svika våra barn En av TF:s första grundidéer är att barn har lätt att lära, särskilt i låg- och mellanstadieåldern. Det är att svika dessa barn om man inte ger dem gedigna baskunskaper. Av detta skäl satsar Täby Friskola på kunskaper. Grunden för inlärning är språket och barn lär sig bäst om de trivs i sin skola. Skolans motto är således ”Trivsel och kunskaper, särskilt i språk”. 30 2 – Läraryrket ett konstnärskap En annan av TF:s grundidéer är att läraryrket är ett konstnärskap. Den som inte har talang och rätt inställning har svårt att bli en riktigt uppburen lärare. Undervisning är ingen mekanisk process. Att skapa bra lektioner är inget som i sin helhet kan utövas på kontorstid. Kreativitet och skapande kan inte kommenderas fram, det uppnås bäst på konstnärens egna villkor. 3 – Det viktiga är att utlovade resultat nås I TF är det viktiga att lärare och elever når de resultat som skolan utlovar, inte hur eller när. Varje lärare väljer och vidareutvecklar själv sina undervisningsmetoder och ansvarar för studieresultat och trivsel bland sina elever. I tillverkande företag behöver de anställda vara på sina arbetsplatser viss tid för att produktionen ska fungera. I TF väljer varje lärare själv tid och plats för sina förberedelser och sitt efterarbete. Samarbete med kolleger ska ske efter behov och helt på egna villkor, inte föreskrivas utifrån. De gemensamma möten som är nödvändiga ska planeras noga och genomföras med respekt för lärarnas tid. 4 – Professionellt ansvar, ej föräldrainflytande I TF betonas lärarnas professionella ansvar för undervisningen inom ramen för skolans resurser, profil och inriktning. TF utlovar inte föräldrainflytande över skolans undervisning eller inriktning, bara närhet till en lärare med befogenhet att fatta beslut i nästan alla frågor. I lärarnas professionalism ingår att dra nytta av goda råd från föräldrar, elever och andra. I lärar- 31 nas yrkesroll ligger att vara öppen för de nya krav som ställs på skolan och eleverna. 5 – Resurserna till undervisningen För att skolan ska få goda ekonomiska resurser eftersträvar TF välfyllda klasser och låga administrationskostnader. Resurserna ska koncentreras till undervisningen. Inom ramen för skolans verksamhetsmål och skolpengen ansvarar lärarna för att elever och föräldrar blir nöjda. Alla frågor i skolan ska i första hand lösas av berörda elever, föräldrar och lärare. 6 – Gedigna baskunskaper och ett vackert språk TF:s uppdrag är att ge eleverna en trivsam skoltid och goda kunskaper, särskilt i språk. Varje elev ska följas upp noga, bland annat med skriftliga prov. Skriftliga månadsomdömen lämnas till föräldrarna för underskrift. Utöver utvecklingssamtal får elever, vars föräldrar så önskar, skriftliga terminsbetyg från klass fyra. Elev, lärare och förälder skriver ett ”kontrakt” som bland annat ställer krav på att var och en lämnar sitt bidrag för att varje elev ska bli framgångsrik i sitt skolarbete. Normalt krävs att friskolans lågstadieelever läser läxor minst 2–3 timmar i veckan och mellanstadieelever 4–5 timmar. De högstadieelever som har gått sin skoltid i friskolan ska, när de lämnar skolan, ha gedigna kunskaper och färdigheter, god retorisk förmåga samt kunna uppträda och påverka både sina egna liv och samhällets utveckling i stort. 32 Täby Friskolas första symbol var ett par körsbär med denna förklarande text: ”Körsbär är goda. Lite sura ibland, men för det mesta väldigt söta. Körsbär trivs inte i skugga. Sol, vatten och kärlek vill de ha. Bären mognar på egna stjälkar, tätt intill varandra. Ofta blommar det omkring dem. Körsbär tycker om att växa nära en bok. Precis som våra elever.” 33 Att stå för sina idéer För den som inte närmare har följt de senaste decenniernas skoldebatt kanske ovanstående hörnstenar inte låter så kontroversiella. Men detta hände sig under den tid då vanligt sunt förnuft inte var särskilt vanligt i skoldebatten. I själva verket var många av Täby Friskolas idéer mycket omstridda. Då gällde det för lärare och ledning på Täby Friskola att stå upp för sina principer. Vi ska i senare kapitel gå närmare in på hur de sex hörnstenarna tog sig praktiska uttryck. Men först ska dramats huvudpersoner presenteras. Kärstin och Birger Hultman Kärstin Hultman blev färdig mellanstadielärare i mitten på 1980-talet och arbetade i Näsbyparksskolan och Rostocksskolan innan hon sedan kom till Gripsvallsskolan. (Rostocksskolan inrymmer i dag Ljungmyrsskolans fritidshem Tigern. Gripsvallsskolan heter i dag Milstensskolan och drivs av Pysslingen.) Hon var en engagerad lärare som mötte stor uppskattning från elever och föräldrar. Kärstin trivdes dock inte med sin arbetssituation. Beslutsvägarna var tröga och styrningen uppifrån var för stor. När friskolereformen kom, såg hon sin chans att kasta loss och bli sin egen. Kärstin var gift med Birger Hultman. De hade träffats i Täbys kommunalpolitik. Hon tillhörde VPK och han var moderat. Men att vara entreprenör innebär ju att tänka utanför ramarna. 34 FOTO: BIRGER HULTMAN FOTO: PRIVAT Täby Friskolas grundare Kärstin och Birger Hultman Inledningsvis var Birgers roll i Täby Friskola mest att komma med glada tillrop åt Kärstin. Men när skolan växte, kom han att axla rollen som vd i företaget. Birger Hultman är fil. kand. i bland annat ekonomi och statskunskap. Han var under lång tid anställd i Stockholms läns landsting, bland annat som utredningschef. Han var kommunalråd i Täby och blev därefter egen företagare, i första hand med inriktning på utredning, utbildning och förvaltning av egna fastigheter. Med denna bakgrund var det naturligt för Birger att ta hand om Täby Friskolas ekonomi och myndighetskontakter. Han var också en uppskattad chef. En av de anställda har sagt: ”När man pratade med Birger kände man sig alltid som den viktigaste personen just då.” Han var också något av en ”farfar” för de mindre barnen som älskade att skoja med honom. Birger har haft flera roller i Täby Friskola, förutom att vara vd. Han har undervisat i samhällskunskap för högstadiet samt fungerat som företagets fastighetsskötare. Det var den ekonomiska nödvändigheten som gjorde att Birger fick ta hand om fastighetsskötseln. Men detta hade också en annan fördel, nämligen att han ofta rörde sig ute i verksamheten och kunde upptäcka om det fanns några problem. Även Kärstin var en uppskattad chef. Hon var minst av allt konflikträdd och betydligt mer impulsiv än Birger. Ibland gick hon lite för snabbt från tanke till handling. Därför satte en av lärarna, Ann-Christine Aggeborn, upp en skylt i kopieringsrummet på Enhagenskolan med en uppmaning till Kärstin att 36 inte kopiera eller skicka ut papper utan att Ann-Christine först hade fått läsa dem. Personalen på Täby Friskola har alltid känt ett starkt stöd av Kärstin och Birger i sitt arbete. De hade en förmåga att ta till vara på varje anställds egenskaper och kompetenser. Det gick att när som helst kontakta dem om man behövde ett snabbt besked. Näringslivsorganisationen Företagarna utsåg Kärstin Hultman till Årets företagare i Täby 2003. 37 Täby Friskola är väl värd resan från Rimbo! Anna Manberger och hennes man har haft barn i Täby Friskola sedan 2004 då dottern Mathilda började förskoleklass i Småskolan. Hon går nu i gymnasiet men fyra av familjens fem barn är i dag elever i olika årskurser på Täby Friskola. Eftersom de bor i Rimbo och driver lantbruk där blir det 40 minuters bilresa fram och tillbaka till Täby två gånger per dag för Anna och hennes man. Men det är väl värt den ansträngningen, tycker Anna. Det var Täby Friskolas inriktning på dans och muntlig framställning som avgjorde valet. Alla föräldrar var tvungna att gå på ett informationsmöte: – För oss var det viktigt att alla föräldrar gjorde ett aktivt val och hade samma inställning till skolarbetet som vi, säger Anna. Anna är nöjd med hur Täby Friskola har utvecklats under de här åren med exempelvis spetsundervisning i matematik och att det finns olika undervisningsgrupper i engelska och matematik beroende på elevernas kunskapsnivå. Dansen har också betytt mycket, inte minst för att den gör idrottsundervisningen mindre fokuserad på bollspel. Detta är annars vanligt i andra skolor, vilket kan missgynna flickorna. På Täby Friskola får pojkar och flickor mötas i en aktivitet som är utvecklande, både socialt och för kroppen. – Att det råder arbetsro och att det är en trygg miljö, är en annan viktig anledning till att vi valde Täby Friskola, säger Anna. Barnen får skriva på ordningsreglerna. Det är bra tycker Anna och tillägger att hon även noterade de klotterfria lokalerna och fräscha toaletterna innan familjen bestämde sig för Täby Friskola. På Täby Friskola finns en stark tilltro till lärarna. Anna menar att det är en av de sakerna som gör skolan så attraktiv. Som förälder på Täby Friskola måste man ställa upp på den idén. De långa resorna fram och tillbaka till skolan innebär att Anna och hennes man har satsat mycket på skolgången för sina fem barn. – Det är stor fördel att få umgås med barnen den där tiden i bilen fram och tillbaka till skolan och det är bra att barnen ser att vi lägger ned den tiden för att de ska gå i en skola som de trivs så bra i, avslutar Anna. FOTO: BIRGER HULTMAN Profil musikal uppträder traditionsenligt på Enhagens vårshow Att bygga upp en friskola Sedan höstterminen 2010 har Täby Friskola en tydlig och logisk struktur. I tre kommundelar – Gribbylund, Hägernäs och Skarpäng – bedrivs undervisning från förskoleklass till årskurs 5. I Enhagen finns en skola med tre paralleller från årskurs 6 till 9. Man skulle kunna tro att denna struktur har tillkommit genom en i förväg genomarbetad plan. Men så är inte fallet. Kärstin Hultmans ursprungliga idé var inte alls att starta och bygga upp en friskola av den typ som Täby Friskola utvecklades till. Hennes ambition var inledningsvis betydligt blygsammare. Hon ville ”bli kapten i sitt eget klassrum” genom att göra sin egen klass till en ”friklass”, inrymd i den kommunala Gripsvallsskolan där hon arbetade. Då skulle hon kunna hyra lokaler och köpa de kringresurser som fanns på skolan. Men så fri var nu inte friskolereformen. En friskola måste åtminstone omfatta ett helt stadium, alltså tre årskurser. Detta blev nu också Kärstins inriktning. Men redan innan hon hade hunnit lämna in sin formella ansökan till Skolverket 1993 drogs en rad motaktioner igång. Kommunens skolchef ifrågasatte hela idén. Lärarfacket och majoriteten av lärarna i Gripsvallsskolan skrev ett protestbrev och de fick föräldrar till elever i andra klasser att skriva under ett upprop. Hem och Skolaföreningen fick Aftonbladet att skriva en kritisk artikel om Kärstins undervisning. Men det fanns en grupp som inte protesterade, nämligen 42 elever och föräldrar i Kärstins femteklass. Alla i klassen ville vara med i det äventyr som nu skulle starta. Starten i Skarpäng Det största hindret för Kärstin i starten var att få tillgång till ett klassrum. Problemet var inte att det saknades en lämplig lokal. Tvärtom fanns det på Gripsvallsskolan ett klassrum med egen ingång och eget kapprum som stod tomt. Men skolan vägrade att hyra ut det och varken kommunens skolkontor eller politikerna ville hjälpa till. Det fanns dock en person på skolkontoret som gjorde avgörande insatser för Täby Friskola. Han hette Hans Dahlqvist och hade till uppgift att utveckla Täbys skolorganisation. Hans tog på sig uppdraget att hjälpa friskolorna i kommunen. Men det var en svår uppgift eftersom han mötte stort motstånd. Hans Dahlqvist tog fram ett avtal som skulle göra det möjligt för Täby Friskola att köpa eller hyra kommunala överskottsresurser, till exempel lärare och lokaler för slöjd, musik, idrott och B-språk. Avtalet gav dock ingen rätt att göra detta mot rektorernas vilja, utan angav bara de villkor som skulle gälla om rektorerna ville sälja eller hyra ut överskottskapacitet. Många rektorer vägrade att göra detta, även om de bevisligen hade överskottskapacitet. Hans Dahlqvist gjorde det också möjligt för Täby Friskola att hyra ett klassrum i en paviljong på Ljungmyrsvägen vid Skarpängsskolan någon kilometer söder om Gripsvallsskolan. Paviljongen hade tidigare inrymt två klassrum och användes 43 nu som förråd. Kärstin fick hyra ett av klassrummen. In i klassrummet bredvid flyttade en kommunal klass från Gripsvallsskolan. Paviljongen är i dag en del av Ljungmyrsskolan och kallas Norrgården. Höstterminen 1994 kunde Kärstin starta sin friskola med 30 elever. Det var alltså samma elever som hon förra året hade haft som femmor i Gripsvallsskolan. Det följande läsåret tog Kärstin emot 30 nya fjärdeklassare i paviljongen. Täby Friskola hade alltså fortfarande bara en klass. Men den kommunala klassen i rummet intill skulle flytta. Därför kunde Täby Friskola hyra båda klassrummen i paviljongen från höstterminen 1996. Kärstin mötte fortsatt motstånd från kommunens rektorer och lärare. Men intresset bland föräldrarna var det inget fel på. Det uppstod snabbt en kö av elever till en ny klass. Inför höstterminen 1996 var det alltså dags för den första personalrekryteringen. Kärstin behöll sin gamla klass som nu gick upp i årskurs 5 medan Lena Söderlind anställdes som klassföreståndare för den nya fjärdeklassen med 30 elever. Men hur skulle det bli kommande läsår när friskolan behövde tre klassrum för att kunna ta emot en ny fyra? Kommunen hävdade som vanligt att alla kommunala skollokaler var fyllda. Men Kärstin hittade ett tomt klassrum i Skarpängsskolan som inte behövdes för den kommunala skolan. Det rummet fick nu Täby Friskola hyra tillfälligt under ett år. Hösten 1997 blev Täby Friskola ett komplett mellanstadium med tre klasser. Gunilla Lagergren blev den tredje läraren på Täby Friskola. Men hur skulle det bli i fortsättningen? Friskolan hade ju 44 bara två permanenta klassrum och redan för läsåret 1998/99 behövdes en ny lösning för den tredje klassen. Konsum i Viggbyholm blir friskola Täby Friskola hade redan ett reservalternativ i beredskap. För att långsiktigt lösa lokalsituationen hade Birger Hultman köpt en nedlagd Konsumbutik på Värtavägen 84 nära Viggbyholms station. Diskussioner fördes med dem som bodde i Konsumhuset och i husen däromkring och de accepterade att en skola inrättades. Kommunen gav efter stor tvekan ett tillfälligt bygglov för tre klasser under tre år. Nu blev Birger på allvar engagerad i Täby Friskola. Han anlitade ett par av sina bekanta för att iordningställa den nya Viggbyholmsskolan. Arkitekt Bengt Groschopp gjorde bygglovhandlingarna medan Vittorio och Sandro Bacci genomförde ombyggnaden. Kärstin och Birger skulle sedan anlita dessa personer i sina fortsatta byggprojekt. Höstterminen 1997 startade Viggbyholmsskolan med två klasser, en fyra och en femma. Klassföreståndare var Ulla-Britt Uhlén respektive Monica Säde. Första året delade skolan lokaler med en leksaksaffär. Från läsåret 1998/99 blev Viggbyholmsskolan en komplett mellanstadieskola med tre klasser. Annica Lyngarth blev då klassföreståndare för den nya fyran. Förutsättningarna i Viggbyholm skilde sig något från vad som hade varit fallet i Skarpäng. Kärstin var en välkänd lärare i Skarpäng och det gick lätt att rekrytera elever och medarbetare där. I Viggbyholm var Täby Friskola okänt och friskolor var 45 över huvud taget ingen etablerad företeelse vid den tiden. Dessutom reagerade rektorn för den närmaste kommunala mellanstadieskolan, Viggbyskolan, helt rätt. I stället för att protestera eller försöka motarbeta Täby Friskola, gjorde hon, tillsammans med alla sina medarbetare, sitt bästa för att möta den nya konkurrensen. Föräldrarna informerades och motiverades för att ha kvar eleverna i Viggbyskolan, vilket skolan lyckades bra med. Dessbättre, för Täby Friskola, reagerade inte rektorerna i de kommunala skolorna i Täby Centrum, Gribbylund, Hägernäs eller Näsbypark lika resolut. Därifrån kom nu de flesta barnen till Viggbyholmsskolan, trots besvärliga resor, framförallt från Gribbylund och Näsbypark. Det blev en tämligen heterogen elevgrupp i Viggbyholm. Många av eleverna hade negativa erfarenheter från sina gamla skolor. Annica Lyngarth, Monica Säde och Ulla-Britt Uhlén gjorde en jätteinsats för att skapa en trygg skolmiljö. Inledningsvis åt eleverna lunch i Bergtorpsskolan, men detta blev stökigt. I stället började eleverna äta med sin lärare i klassrummet, vilket visade sig vara en mycket bra lösning. Detta system kom Täby Friskola att tillämpa även i andra skolor. Ett högstadium tillkommer i Enhagen Att driva en friskola enbart med mellanstadium skapar problem, både praktiskt och pedagogiskt, eftersom det innebär att eleverna måste byta skolhuvudman åtminstone två gånger under sin grundskoletid. Framförallt bland elever och föräldrar i Viggbyholmsskolan uppstod starka önskemål om att Täby 46 Friskola skulle inrätta ett högstadium. Många av eleverna här hade ju valt friskolan därför att de inte trivdes i den kommunala skolan och dit ville de inte tillbaka i högstadiet. Det första problemet för Täby Friskola var som vanligt att hitta lämpliga lokaler. Hade kommunen några att erbjuda? Frågan får betraktas som retorisk. Kärstin och Birger fick leta lokaler på egen hand. De hittade ett kontorshus i Enhagens företagspark, Enhagsslingan 23–25, där det fanns lediga lokaler. Fastighetsägaren Wihlborgs var inledningsvis tveksam till idén, liksom husets kontorshyresgäster. Men vid ett möte med hyresgästerna i januari 1999 godtog alla att Täby Friskola fick inrätta ett högstadium där. Efter stor tvekan och en hel del invändningar gav kommunen ett tillfälligt bygglov, varefter lokalerna kunde byggas om för skoländamål. Höstterminen 1999 kunde Enhagenskolan starta en sjua och en åtta med sammanlagt 60 elever. Sjuan bestod till hälften av elever från Skarpäng medan andra hälften kom från Viggbyholm. Åttan bestod av tidigare elever i Täby Friskola som efter ett år på andra skolor ville tillbaka. Skolan fick sex lärare från starten: Ann-Christine Aggeborn (svenska och franska), Suzanne Bergman (NO och matematik), Cathrine Edholm Husebye (dans), Kristin Ekblom (svenska, engelska och idrott), Anita Groschopp (svenska, historia, geografi och tyska) samt Peter Lindvall (musik och engelska). Kärstin och Birger Hultman undervisade i religion respektive samhällskunskap. Ann-Christine och Anita hade redan tidigare arbetat i Täby Friskola och var väl insatta i skolans arbetssätt. 47 FOTO: COLLAGE SKOLFOTO Täby Friskolas högstadium på Enhagsslingan 23–25 Till höstterminen år 2000 blev fler lokaler tillgängliga i fastigheten varför två nya sjuor kunde börja i Enhagenskolan. Därmed kunde ett högstadium med två paralleller börja byggas upp. Alla mellanstadieelever i Skarpäng och Viggbyholm fick nu plats på Enhagens högstadium. Småskolan i Skarpäng Lika angeläget som det var för Täby Friskola att inrätta ett högstadium, var det att skapa ett lågstadium. På så sätt kunde eleverna redan från förskoleklassen vänja sig vid skolans sätt att arbeta. Även nu gällde det i första hand att få tag på en lämplig lokal. Kärstin och Birger hittade ett kontorshus som låg alldeles intill Gripsvallsskolan. Här skulle renhållningsföretaget Sellbergs lämna sitt kontor på Fjätursvägen 1–3. Täby Friskola fick överta lokalerna. Det svåra var att få Täby kommun med på noterna men till sist beviljades ett tillfälligt bygglov. Redan innan verksamheten här startade drabbades skolan av en mediekris. Dagens Nyheter hade en artikel med rubriken ”Barn och sopbilar samsas på samma tomt”. En ledande tjänsteman i kommunen hävdade i artikeln att både skolans lokaler och skoltomten var olämpliga men att det fanns ett politiskt tryck på att ge tillstånd till en friskola här. Bakgrunden var att Sellbergs hade kvar sin uppställning av sopbilar och sopcontainrar på en angränsande tomt, någon sophantering var det dock inte frågan om. Skolgården försågs med en ordentligt inhägnad. Det uppstod en oro bland föräldrarna 50 men bara en familj sa upp sin plats. De övriga stannade, framförallt därför att de uppskattade skolans personal. Hösten 1999 kunde Småskolan starta med en förskoleklass, två åldersblandade lågstadieklasser samt Täby Friskolas första fritidshem. Kärstin ville helst ha åldershomogena klasser även på lågstadiet men detta fick inte plats i lokalerna. Skolan fylldes från starten med cirka 50 elever. De första lärarna var Marie Baehre, Anna Brandt och Siv Rehnström. På fritidshemmet arbetade Eva Blüchert och Ewa Köhnke Österlöf. Ljungmyrsskolan skapas Hur gick det då för skolan i Skarpäng där det saknades ett tredje klassrum till läsåret 1998/99? Jo, det löste sig. Genom medverkan av barn- och grundskolenämndens ordförande, Claes Gillberg (M), fick Täby Friskola från hösten 1998 hyra ytterligare en paviljong på Skarpängsskolan som fick namnet Södergården. Visserligen förlorade skolan samtidigt det klassrum i Skarpängsskolan som Kärstin hade hittat. Men trots allt fick friskolan detta läsår möjligheter till ett mellanstadium med två paralleller, alltså sammanlagt sex klasser. Hösten 2000 fick Täby Friskola även hyra en tidigare vaktmästarbostad och före detta Rostocksskolan på samma tomt. Detta gjorde det möjligt att starta två åldershomogena lågstadieklasser här. Skolan i Skarpäng fick nu namnet Ljungmyrsskolan. Småskolan på Fjätursvägen hade kvar förskoleklass och årskurs 1 medan årskurs 2 och 3 förlades till Ljungmyrsskolan. Hösten 2003 kunde Småskolan flytta till Ljungmyrsvägen 25, 52 ett par hundra meter norr om Ljungmyrsskolan. Täby Friskola hade fått hyra mark där en ishockeyrink tidigare hade legat. Här uppfördes nu en byggnad med fräscha och ändamålsenliga lokaler. Därigenom kom även elever och medarbetare i de två skolorna närmare varandra. Detta gjorde det lättare för Småskolans elever att utnyttja idrottshall, dans- och musiksal och andra nyttigheter. I Rostocksskolan, som fick namnet Mellangården, inrymdes fritidshemmet Tigern. I Vaktmästarbostaden förlades bland annat personalrum, skolsköterska och speciallärare. Lågstadium i Gribbylund Efter fem år hade Täby Friskola börjat få en fungerande struktur med skolor från förskoleklass till årskurs 9 i västra Täby och mellanstadium i östra kommundelen. Att friskolan även framgent bara skulle ha högstadium på ett ställe stod klart. Men det fanns ett behov av lågstadium även i östra Täby. Vintern 1999 kom ett brev från kommunen om att det fanns flera tomma barnstugor i Gribbylund för uthyrning. Detta passade som hand i handske för Täby Friskola. Kärstin valde nu en barnstuga mitt i centrum, rekryterade elever och anställde en medarbetare. På senvåren meddelade kommunen att det fordrades beslut i kommunstyrelsen i juni innan ett kontrakt kunde undertecknas. Kärstins erfarenheter av kommunen var inte de bästa, varför hon omedelbart avbröt processen att öppna en skola i Gribbylund till hösten. På hösten 1999 erbjöds Täby Friskola en byggnad på det 53 gamla flygflottiljområdet i Hägernäs av Täby kommun. Friskolan började direkt ta fram ritningar på hur ombyggnaden skulle gå till. Allt var nästan klart då kommunen mejlade att projektet ”tagit en annan inriktning”. Lokalen hyrdes i stället ut till Kunskapsskolan. Kärstin lämnade in flera ansökningar om lokaler i Gribbylundstrakten men de avslogs eftersom kommunen nu hävdade att det saknades lokaler där. En ledig barnstuga hyrdes dock ut till en annan friskola. Täby Friskola sökte sig då till den privata marknaden och hittade en lämplig lokal i ett kontorshus på Armévägen 61–63. Det tog nio månader att få ett tillfälligt bygglov på tre år där. Hösten år 2000 kunde Gribbylundsskolan starta med två åldersblandade lågstadieklasser med fritidshem i samma lokal. Skolan blev fylld till sista plats. De lärare som byggde upp den nya skolan var Jenny Sandgren och Ann-Louise Papinski samt Greger Starker på fritids. Nästan alla elever kom från Myrängsskolan i Gribbylund. Trots detta fanns inte en timme i lokaler för idrott, träslöjd eller rörelserum där. Inte heller någon annanstans i kommundelen. Eleverna fick därför ha idrott och träslöjd i Grindtorpsskolan. Efter tre år hamnade Gribbylundsskolan i en kris. Grannar hade överklagat kommunens beslut om förlängt bygglov. Täby Friskola förlorade i länsstyrelsen men vann i länsrätten, varför skolan kunde leva vidare i samma lokaler. Därefter har skolan inte haft några problem med grannarna. År 2005 fick Täby Friskola även tillgång till lokaler på Trefal54 dighetsvägen 22A i centrala Gribbylund. Lokalerna stod tomma efter Öppna Förskolan som kommunen tidigare hade drivit där. Trots att Täby kommun mycket väl visste att Täby Friskola jagade lokaler i området, hade ingen upplyst om att denna lokal stod tom. Det var Kärstin som upptäckte lokalerna och när hon frågade kommunen om Täby Friskola fick överta hyreskontraktet accepterades detta. Här kunde Lilla Gribbylundsskolan starta på hösten 2005 för förskoleklass och årskurs 1 medan Gribbylundsskolan på Armévägen hade kvar årskurs 2 och 3. Tidigare hade sexårsklassen funnits i Skarpäng. Liselott Wahlquist fick ansvar för förskoleklassen och Sofia Nordin för årskurs 1. Vid bägge skolor fanns fritidshem. Stor satsning i Hägernäs Hägernässkolan på Pilotvägen 1 var en kommunal skola som länge hade haft problem med dåligt rykte och vikande elevunderlag. Kommunen beslöt därför att erbjuda den till någon intresserad friskola. Täby Friskola anmälde intresse men kommunens tjänstemän förordade att den skulle hyras ut till en annan friskola. Det blev en dramatisk omröstning i barn- och grundskolenämnden där Täby Friskola vann med en rösts övervikt. Segern berodde på att en ledamot kom för sent till sammanträdet. Det innebar ett stort ekonomiskt risktagande för Täby Friskola att ta över och anpassa Hägernässkolan till friskolans behov. Denna skolenhet beräknades gå med sammanlagt tre 55 FOTO: BIRGER HULTMAN Annica Lyngarth med elever under den årliga julmarknaden i Hägernäs miljoner kronors underskott innan den nådde nollresultat. Kärstin och Birger frågade personalen om de var med på satsningen. Svaret blev jakande. Genom övertagandet av Hägernässkolan skapades många nya möjligheter för Täby Friskola. Nu fick man tillgång till en fullt utrustad skola med bland annat speciallokaler för idrott och träslöjd. Täby Friskola hade stort behov av dessa lokaler när Grindtorpsskolan lades ner 2006. I anslutning till lokalerna fanns även ett kommunalt bibliotek och en privat förskola som Täby Friskola kunde samarbeta med. Hösten 2006 startade Täby Friskola i Hägernäs med en förskoleklass, en klass vardera i årskurserna 1–3, en klass årskurs 4–5 samt ett fritidshem. Victoria Gustafsson, Cristina Jönsson, Karin Järleby och Lotta Krieg var lärare och Jenny Ulvhag förskollärare. Eva Blüchert var ansvarig för fritidshemmet. Ingen personal togs över från kommunen men en handfull elever var kvar från den kommunala tiden. Förskoleklassen fylldes redan i starten medan det var glesare i övriga klasser. Hägernässkolan låg geografiskt illa till i kommunen. Det fordrades därför en hel del ansträngningar för att fylla skolan. Men detta lyckades och Hägernässkolan blev en verklig framgångssaga. Från höstterminen 2008 hade skolan bara åldershomogena klasser, från förskoleklassen till sexan, men fortfarande bara en handfull elever i sexan. Även Hägernässkolan hamnade tidigt i en mediekris. Vid skolstarten 2007 kom SVT:s Uppdrag Granskning på besök. Reportrarna frågade föräldrar om de visste att skolan var olaglig 57 och saknade tillstånd av Skolverket. I TV-programmet sa en företrädare för Täby kommun att det var oklart om tillstånd fanns. Inga föräldrar hoppade dock av till följd av TV-inslaget. Skolverket har sedan skriftligen klarlagt att Täby Friskola från första stund hade alla tillstånd som krävdes för att driva Hägernässkolan. Täby Friskola får sin nuvarande form Till höstterminen 2010 genomfördes ett antal förändringar av Täby Friskolas organisation, varefter skolan fick den fördelning av årskurser mellan olika skolenheter som gäller än i dag. I Enhagen fick skolan tillgång till större lokaler varför alla klasser i årskurs 6 förlades hit. Även Gribbylundsskolan fick större lokaler. Viggbyholmsskolan kunde nu läggas ner genom att årskurs 4 och 5 flyttades till Gribbylund. Sexorna fick en avskild del på Enhagenskolan med hemklassrum och egna klassföreståndare. De fick även ett smakprov av högstadiet eftersom lärare därifrån undervisade i matematik, språk, musik och dans. I Enhagenskolan (som från 2013 heter Enhagen) åt eleverna inledningsvis i den allmänna restaurang som fanns i byggnaden. Efter att även årskurs 6 hade flyttats hit äter eleverna dels i en egen del av restaurangen, dels i en matsal i skolan. Maten lagas under ledning av restaurangchefen Emilio Muñoz. 58 Att hushålla med resurserna Täby Friskola har under sina 20 år växt från 30 till drygt 800 elever. Skolan har etablerat sig på åtta olika håll i kommunen, varav en enhet har avvecklats och en har flyttats. Varje gång har man startat från noll (utom i Hägernäs där en handfull elever var kvar från den kommunala skolan), ofta i lokaler som inte tidigare hade använts för skoländamål. Därför har det varit nödvändigt att ha god kontroll på ekonomin och att alltid försöka hitta så billiga lösningar som möjligt på allt som inte direkt bidrar till undervisningens kvalitet. Som tidigare har nämnts, fick Kärstin och Birger sköta en hel del praktiska uppgifter som normalt inte ligger på en rektor eller vd. Birger skjutsade exempelvis regelbundet lärare mellan skolor när det enda realistiska alternativet annars var taxi. Som i alla familjeföretag blev också barnen engagerade. En son skötte datorerna, en annan installerade bokföringsprogrammet och sönerna vikarierade även som lärare. En av dem var ett tag heltidsanställd som lärare i spanska och engelska. Sönerna fick tidvis också arbeta som flyttkarlar. Birgers mamma arbetade med utskick och andra mindre uppgifter på skolan. Även lärare och fritidshemspersonal fick själva ta hand om många praktiska uppgifter. När en ny skola skulle iordningställas, engagerades även deras makar. Eleverna fick själva städa klassrummen, vilket gav dem ett tillskott till klasskassan. För att spara pengar, skaffade Täby Friskola gärna begagnade skolbänkar och andra möbler från olika förråd i kommunen. Täby kommun bytte nämligen vid denna tid ut de traditionella 59 skolbänkarna med lock. Begagnade möbler köptes också via radannonser i tidningarna – detta var före Blockets tid – eller från andra håll. Skolan fick också ta emot möbler, utrustning och böcker som gåvor från exempelvis föräldrar och företag. Med tiden har administrationen förstärkts. Birgitta StaweDernhagen anställdes som administratör på halvtid 2003 och därmed kunde det bli ordning och reda i hela skolan, inte bara i klassrummen och på fritids. Kontakterna med Täby kommun Trots att Täby Kommun anses som en av de mest friskolevänliga i landet har Täby Friskolas kontakter med kommunen inte varit helt friktionsfria. Inledningsvis fanns ett motstånd på skolkontoret och i skolorna därför att friskolor sågs som ett främmande och oönskat inslag i det svenska skolväsendet. Lärarna på Täby Friskola bjöds inledningsvis inte in till möten som deras egen fackliga organisation arrangerade. De kände sig inte heller välkomna till det lärarrum i Skarpängsskolan som de hade tillgång till. Kärstin ordnade då ett möte där både friskolans och kommunens lärare fick träffas och där en del missuppfattningar om Täby Friskolas verksamhet klarades ut. Tidigare hade exempelvis en del kommunanställda lärare trott att Täby Friskola kunde utnyttja en del kommunala resurser gratis, trots att friskolan betalade för allt detta. Ett stort problem var att Täby Friskola inte fick tillgång till speciallokaler för exempelvis idrott, trots att det fanns lediga tider och trots att kommunen då skulle kunna få hyresintäkter 60 Täby Friskola kallades till en början för ”Kulturskolan” från Täby Friskola. Men de lokalansvariga rektorerna hade uppenbarligen inte tillräckliga incitament att hushålla med kommunens resurser. Vid flera tillfällen när Täby kommun erbjöd en eller flera skolbyggnader till friskolor, valde kommunens politiker att ge kontrakten till andra friskolor än Täby Friskola. Ett exempel är Gripsvallsskolan som hade tappat många elever och som kommunen därför ville hyra ut till ett friskoleföretag. Täby Friskola var den enda friskolan i kommunen som då var intresserad av Gripsvallsskolan. Men kommunen bestämde att skolan skulle hyras ut till en aktör som inte redan var etablerad i Täby. Det blev Pysslingen som fick ta över Gripsvallsskolan. Den heter i dag Milstensskolan. Varför valde kommunen så ofta att hyra ut skollokaler till andra än Täby Friskola? En förklaring kan vara att politikerna ville att fler friskoleföretag skulle etablera sig i kommunen. Från ledande folkpartister och socialdemokrater framfördes dessutom tveksamhet mot att bifalla ansökningar från Täby Friskola eftersom Birger Hultman var aktiv (moderat) politiker i kommunen. Det ska dock sägas att inte heller moderater alltid gick på Täby Friskolas linje i de kommunala besluten. Länge var faktiskt Socialdemokraterna det enda parti som aldrig hade röstat emot Täby Friskolas ansökningar. Birger har också pekat på en annan förklaring till att kommunen låtit andra friskolor få kontrakt på skollokaler som Täby Friskola har varit intresserat av. Kommunen har, enligt Birger, i sina bedömningar tagit hänsyn till de olika friskole62 företagens pedagogiska profil. Ju mer profilen överensstämde med de kommunala skolornas inriktning, desto större chans att få kontraktet. Men för Kärstin var det givetvis otänkbart att anpassa ansökan efter hur Täby kommun ansåg att en skola skulle drivas. Eftersom Täby Friskola hade svårt att få tillgång till kommunala lokaler, blev friskolan hänvisad till den privata lokalmarknaden. De lokaler man fick tillgång till var inte avsedda för skoländamål. Men det var fullt möjligt att bygga om dem till ändamålsenliga lokaler. Ett större problem var att detaljplanen föreskrev annan användning. Kommunens tjänstemän hävdade i flera fall att lokalerna och den närmaste omgivningen var olämpliga för en skola, en uppfattning som varken delades av Täby Friskolas ledning och personal eller av föräldrar och elever. Efter ofta långvariga diskussioner fick Täby Friskola bygglov. Eftersom detaljplanerna inte föreskrev skoländamål, kunde kommunen dock endast medge tillfälliga bygglov – vilka dock kunde förlängas successivt. Genom åren har det också funnits andra problem i relationen med Täby kommun. I flera år lade kommunen felaktigt på moms för de lärare som friskolan hyrde in från kommunen, trots att undervisning är momsbefriad. Ibland har problem uppstått, inte på grund av att kommunen skulle ha haft någon ”ond avsikt”, utan helt enkelt därför att den gamla monopolkulturen satt kvar i väggarna på de kommunala förvaltningarna. Ett exempel var krishanteringen efter tsunamikatastrofen i Thailand 2004. Flera elever på Täby Friskola var 63 berörda men kommunen glömde bort att bjuda in någon från denna skola till det möte under jullovet där krishanteringen gentemot elever och föräldrar skulle diskuteras. Med tiden har friskolorna i Täby och i andra kommuner blivit en accepterad och ofta uppskattad del av skolväsendet. Relationen mellan Täby Friskola och Täby kommun har förbättrats. Täby Friskolas kontakter med de statliga myndigheterna, främst Skolverket och Skolinspektionen, har genom åren varit tämligen bekymmersfria. Tre inspektioner har gjorts och de har utfallit mycket väl. En orsak var att Birger, med sin långa bakgrund som utredare i landstinget, visste hur han skulle dokumentera verksamheten på ett sätt som inspektörerna uppskattade. Men viktigare var naturligtvis att medan kommunen främst intresserade sig för lokalerna, så fokuserade de statliga inspektörerna på undervisningens innehåll och skolans arbetsformer. Och det var ju också detta som stod i fokus för Täby Friskola. 64 FOTO: BIRGER HULTMAN Uppträdande av äldre elever på den traditionella ”Dans på gården” på Småskolan En skola med tydlig profil Täby Friskola har alltid haft en tydlig kunskapsprofil. Utgångspunkten är att barn har lätt att lära och att det därför vore att svika barnen om man inte ger dem gedigna baskunskaper. Därför har det också varit viktigt att skapa och upprätthålla en hög studiemotivation. Alla elever ska ges möjligheter att lyfta sig till en högre nivå. Skolan har haft flera inslag i sitt arbete som lyfter fram goda prestationer, både individuella och klassprestationer. En skola att räkna med Matematik är ett av de ämnen som Täby Friskola har satsat extra på. Det viktigaste med matematiksatsningen är att ge alla elever en positiv inställning till ämnet. Elever från Täby Friskola har flera gånger, tillsammans med försteläraren i matematik Anna Efremova, nått stora framgångar i nationella matematiktävlingar för mellanstadiet och högstadiet. Alla nior var godkända i matematik 2014. Skolan har utökad timplan och nivågruppering i matematik. Skolverket har beviljat tillstånd till spetsutbildning i matematik för elever i årskurs 7–9 och i årskurs 9 kan eleverna tenta av gymnasiets första kurs i matematik. En skola med många språk Att ha goda kunskaper i svenska lägger grunden till framgång i andra ämnen i skolan. Redan från början satsade därför Kärstin 68 Hultman mycket på undervisningen i svenska. Det handlade både om att skriva bra och att kunna grammatiken. Hennes sjätteklassare fick lära sig en hel del av den grammatik som normalt lärdes ut i högstadiet. Eleverna fick även träna sig i muntligt framträdande och i att göra presentationer av olika slag. Täby Friskola lade tidigt vikt vid att eleverna också skulle lära sig andra språk. Undervisningen i engelska startar redan i förskoleklass och i årskurs 9 kan eleverna tenta av gymnasiets första kurs i engelska. Kärstin ville även satsa på tidig undervisning i B-språk. Hon kontaktade Gunnel Lange som 1997 gick i pension efter att ha arbetat som lärare i engelska och franska på Bergtorpsskolans högstadium. Kärstin frågade om Gunnel ville medverka i ett utvecklingsprojekt på Täby Friskola. Tanken var att låta eleverna i årskurs 5 prova på tre olika språk – franska, spanska och tyska – för att sedan välja ett av dessa språk som B-språk från sexan. Gunnel var först rätt skeptisk till denna idé. Skulle barnen verkligen ha tillräckligt goda möjligheter att göra ett välgrundat val av B-språk? Men det var ett alltför frestande erbjudande från Kärstin för att tacka nej. Gunnel var sedan med om att ta fram ett ”Prova på-program” för femmorna, vilket sjösattes i Täby Friskola. Det blev mycket väl mottaget, av såväl elever som föräldrar. Erfarna lärare anställdes för alla tre språk. Gunnel Lange kom själv att vid flera tillfällen engageras som vikarie i franska. 69 FOTO: SUNNY AT SEA Enhagens förstelärare i matematik Anna Efremova En skola där det går som en dans Täby Friskola har en tydlig kulturprofil. Länge kallade man sig ”Kulturskolan”. Skolan har satsat mycket på läsning av skönlitteratur samt att besöka teatrar, museer etcetera. Skolan har också mer omfattande undervisning i musik än vad som är normalt. Ett annat uttryck för kulturprofilen är åttornas språk- och kulturresor. Alla elever i Täby Friskola får genom dessa resor möta andra kulturer och träna språk på plats genom besök på vänskolor i Spanien (Alicante), Tyskland (Berlin) och Frankrike (Aix-en-Provence). Det mest utpräglade draget i Täby Friskola är nog dansundervisningen. Under tio år i Täby Friskola får eleverna möta alla sorters dans genom att utföra, skapa och se dans, både som konstform och umgängesform. Alla elever har dans en gång i veckan. Det finns flera orsaker till att skolan har valt att satsa på detta. En var Kärstins stora intresse för dans, inte minst balett. En annan orsak är att dans är nyttigt för kroppen och socialt utvecklande. Dansen betyder att eleverna får självförtroende, att de vågar ta i varandra och att de får bättre kroppskännedom. Därtill löste dansundervisningen ett praktiskt problem för skolan. En svårighet var länge att få tillgång till ordentliga idrottslokaler. Det var lättare att ordna danslektioner. I början engagerades dansskolorna Laisings och Sway för denna undervisning. År 1999 anställdes Cathrine Edholm Husebye som danslärare på Täby Friskola. Hon är utbildad danspedagog på Danshög72 skolan och har utarbetat en heltäckande kursplan för hela grundskoleperioden. Denna ligger numera i linje med kursplanen för idrott och hälsa i Lgr 11 där det tydligt framgår att dans ska vara en del av ämnet. Senare har fler danslärare anställts på friskolan och ordentliga danslokaler har byggts i de olika skolenheterna. I Hägernässkolan byggdes den tidigare skolmatsalen om till en teaterlokal. Den används av Täby Friskolas musik- och teaterverksamhet samt hyrs ut till föreningar i Täby. I början var det inte helt lätt att motivera alla elever och lärare att skolan skulle ha en obligatorisk danslektion i veckan. Men dels har dansundervisningen visat sig ha en positiv inverkan på skolarbetet och skolmiljön, dels har det allmänna intresset för dans ökat i samhället, bland annat tack vare TV-programmet Let’s dance. Skolan har Luciatåg, musikaler och andra typer av föreställningar där eleverna medverkar. Detta förekommer i alla klasser från förskoleklass till årskurs 5 och som valfri profil i högre årskurser. Höjdpunkten är den årliga vårshowen med dans och musikal där elever på Enhagen medverkar. Genom Ewa Köhnke Österlöf har ett stort scenklädesförråd byggts upp under åren. Hon var med om att starta fritidshemmet på Småskolan 1999. Men eftersom Ewa har gått en tillskärarutbildning och är skicklig på att sy, arbetar hon numera som textilslöjdslärare i Enhagen och Hägernäs. 2007 fick Täby Friskola pris av Statens kulturråd och Myndigheten för skolutveckling (i dag Skolverket) för sin genomtänkta dansundervisning. 73 Mysig skola som ger bra utbildning! Alva Laestadius, Ellen Gardholm och Axel Stridh går i nian på Täby Friskola. Axel började i Täby Friskola i sexan medan både Alva och Ellen har gått i skolans olika enheter sedan förskoleklass. – Jag valde Täby Friskola på grund av dansen, säger Axel, som hade dansat på fritiden i många år innan han fick det på schemat. De lyfter alla fram dansen som det som gör Täby Friskola så speciell. Det är kul att dansa och det leder till gemenskap dels genom att alla i klassen tillsammans lär sig dans, dels genom att man arbetar över klass- och årskursgränser när det är dags för skolshowerna. Alla tre menar att Täby Friskola är annorlunda jämfört med många andra skolor. Enhagen är inte som en vanlig högstadieskola. – Det är mysigt, lugnt och harmoniskt här, menar alla tre. – Bara det att vi inte har skor på oss inomhus gör att det känns som om man kommer hem när man kommer till skolan, säger Alva. De små enheterna gör också att alla känner varandra. De tre är överens om att det ger en extra trygghet. 74 Det här med ordning och reda blir helt naturligt. Eleverna känner sig bekväma med att alltid stå upp vid sina platser innan lektioner börjar och att resa sig när någon kommer in i klassrummet. Men alla lärare följer kanske inte alltid alla regler till punkt och pricka. Axel menar att särskilt nu i nian får eleverna ta mer ansvar själva för att det är lugn och ro. En annan sak som Alva, Ellen och Axel lyfter fram är att lärarna är så bra på Täby Friskola. Det handlar både om att lärarna har bättre kunskaper och att de engagerar sig i eleverna. – Vi får bra kunskaper och utbildning på Täby Friskola, säger Ellen. Det finns heller ingen risk för att de elever som anstränger sig i skolan blir utpekade och retade. De allra flesta är mycket studiemotiverade. Finns det något som inte är bra? Alla tre berättar att maten ofta är bra, men att det ibland finns klagomål. – Men om matrådet tar upp det så brukar det bli bättre, säger Alva, som både är ordförande i matrådet och elevrådet. Alla tre tycker att eleverna verkligen får påverka på skolan. Klassråden fungerar och elevrådet har blivit mer engagerat än tidigare. När eleverna tar upp saker med skolledningen, så brukar de ordnas. 75 En skola med bra betyg För Kärstin Hultman var det viktigt att följa upp vad eleverna lärde sig och att ge föräldrarna tydlig information om detta. Därför gavs skriftliga månadsomdömen till föräldrarna för underskrift. De elever vars föräldrar så önskade, fick även skriftliga terminsbetyg från årskurs 4, även i ordning och uppförande. Alla föräldrar ville ha detta. I lågstadieklasserna fick eleverna skriftliga månadsomdömen och terminsomdömen. Detta system har fungerat väl och varit uppskattat av föräldrarna. I dag har Täby Friskola terminsomdömen i årskurs 1–5 och betyg från årskurs 6. Läraren är kapten i sin klass Täby Friskola har alltid betonat lärarnas roll. Det är viktigt att de delar den grundsyn som präglar skolan. Men inom dessa ramar har de stor frihet att lägga upp sin undervisning och planera sin arbetstid. De lärare som rekryterades skulle vara framstående pedagoger. Kärstin ansåg att läraryrket handlar om konstnärskap som inte kan kommenderas fram. Den omsorgsfulla lärarrekryteringen berodde också på att skolans ekonomi byggde på att klasserna skulle ha 30 elever. Alla lärare måste vara självgående och kunna ge en förstklassig undervisning till en fullstor klass. Lärarnas stora ansvar för sin egen undervisning hängde också samman med skolans geografiska spridning. Varje skolenhet blev som ett eget småföretag med minimal central styrning. Lärarna har uppskattat den frihet under ansvar som de får på 76 Täby Friskola. Möjligheterna till fortbildning har varit goda. Lönerna har också varit högre än i den kommunala skolan. Friheten att själv planera sitt arbete var viktig för de lärare som inte gillade att arbetstiden i de kommunala skolorna blev alltmer reglerad. Å andra sidan har den totala arbetstiden varit högre i Täby Friskola än i kommunen, särskilt under pionjäråren. Givetvis fanns det lärare som inte trivdes med Täby Friskolas sätt att arbeta och de sökte sig snabbt därifrån. Men generellt sett har anställningstiderna varit långa. I början kunde alla ämneslärare inte erbjudas full tjänst i Täby Friskola. Men att en lärare arbetade både i Täby Friskola och på en kommunal skola, uppskattades inte av alla rektorer i kommunen. En av lärarna fick höra av sin kommunala rektor att ”du kan inte jobba på ICA och Konsum samtidigt – du måste välja”. Föräldrarna ska inte styra undervisningen I januari 2015 hade Dagens Nyheter en stor artikel där en rektor vid en kommunal skola i Stockholm uttryckte sin förtvivlan: ”Jag får runt 100 till 150 mejl om dagen, många av dem från föräldrar. Trots att det här är en extremt väl fungerande skola är man väldigt snabb på att kommentera saker som inte fungerar, och jag får mejl långa som uppsatser från föräldrar. Gärna i mejlcirkel med kopior till hela klassen. Jag önskar ofta att de kunde lita på att vi är professionella och klarar att driva skolan. Föräldrar vill gå in och peta på detaljnivå i lektionernas upplägg och skolans inre organisation. De ifrågasätter prov, betyg och utformningen av olika uppgifter. Genomför vi en förändring 77 kan jag behöva sitta en hel helg och rensa mejlkorgen. Till vardags stannar jag ofta här till sju, halv åtta på kvällarna för att hinna svara på allt.” Detta uttalande är intressant mot bakgrund av vad som sades redan under Täby Friskolas första år, nämligen att ”skolan inte utlovar föräldrainflytande över skolans undervisning eller inriktning, bara närhet till en lärare med befogenhet att fatta beslut i nästan alla frågor. I lärarnas professionalism ingår att dra nytta av goda råd från föräldrar, elever och andra.” Få skolledare har vågat vara så tydliga på denna punkt som Kärstin Hultman. Givetvis finns det önskemål från föräldrar som har varit berättigade – och då försöker skolan gå dem till mötes. Men ibland har det hänt att föräldrar har begärt något som läraren eller skolledningen inte ansett rimligt. Då var det bra att hänvisa till skolans grundidéer och i yttersta fall föreslå de föräldrar som inte delade dem att välja en annan skola för sina barn. I sådana samtal deltar alltid två personer från skolans sida för att stötta varandra. Men frågan om föräldrainflytandet har sällan varit något problem i Täby Friskola. Snarare har föräldrarna varit tacksamma för att lärarna har ett så tydligt uppdrag och att skolan fungerar så väl. Det har funnits ett system för att involvera föräldrarna i skolans arbete genom organiserade föräldragrupper. Föräldrar har alltid varit välkomna att besöka skolorna och fritidshemmen. En skola med trivsel Kärstin ville bygga en skola baserad på kunskap och trivsel. 78 Elever med olika bakgrund, läggning och intressen skulle kunna trivas och växa här. Alla skulle känna sig trygga i skolan och alla skulle visa hänsyn mot varandra. Eftersom skolenheterna var små skulle alla känna sig sedda och uppmuntrade. Både Kärstin och Birger bemödade sig därför om att känna igen alla elever och lära sig deras namn. Givetvis är en lugn och trygg arbetsmiljö också en viktig förutsättning för att alla elever ska kunna lära sig saker ordentligt, inte minst när klasserna består av 30 elever. Hela lektionstiden ska kunna användas till undervisning. Hela skolmiljön ska präglas av arbetsro. En grundläggande tanke var därför ”nolltolerans” mot stök och oordning. Eleverna skulle ta av sig ytterskor och mössa inomhus. Inga svordomar eller hårda ord. Inga mobiltelefoner som störde eller distraherade i klassrummet. En lärare har konstaterat att ”när tuffa killar på högstadiet får av sig jackan, skorna och mössan så är det inte så hårda och tuffa längre”. Samma uppföranderegler tillämpas i alla klasser och även på fritidshemmen. Därför råder aldrig någon osäkerhet om vad som gäller. Kärstin var mycket konsekvent i ordningsfrågor. Vid ett tillfälle tyckte hon att skolkafeterian såg skräpig ut. Hon meddelade att om det fanns ett enda papper gå golvet påföljande dag så skulle kafeterian stängas under en viss tid. Dagen efter fanns ett enda papper på golvet och följaktligen stängdes kafeterian. De elever som startar i förskoleklass på Täby Friskola kommer snabbt att anpassa sig till skolans arbetssätt. Däremot händer det att elever som börjar i skolan på högre stadier inledningsvis 79 kan ha svårt att ta till sig uppförandekoderna. Det kan ta ett läsår innan dessa elever blir ”rumsrena”. En elev som började på friskolan en bit upp i grundskolan har konstaterat att ”här är det ingen idé att strula, för då åker man dit på en nanosekund”. Kärstin gav sig aldrig när något bråk eller någon förseelse skulle klaras upp. Hon gillade att reda ut problem. Om det behövdes kunde hon kalla alla berörda elever och deras föräldrar till ett möte samma kväll. Vid ett tillfälle stals flera dyra jackor av någon utomstående. Stölden polisanmäldes givetvis men Kärstin började också själv försöka spåra upp den skyldige. Hon lyckades få tag på tjuven som fick återlämna jackorna. Kärstin fick efteråt frågan från polisen om hon ville börja hos dem som brottsutredare. I den allmänna debatten sägs ofta att tydliga krav på ordning och uppförande är ett tecken på en hård miljö, präglad av disciplin och straff. I själva verket är det tvärt om. Genom att sätta upp tydliga regler för hur man uppträder på skolan – och genom att reagera direkt om någon bryter mot reglerna – har Täby Friskola skapat en mycket mjuk och hänsynsfull skolmiljö. Flera gymnasielärare har berättat att de direkt kan se vilka elever som kommer från Täby Friskola eftersom de ofta är lugnare och mer skötsamma. Även Skolinspektionens granskningar visar detta. Så här skrev Skolinspektionen i den senaste granskningen 2011: ”Eleverna uppger att de känner sig trygga och att de trivs på sin skola. Inga ’hårda ord’ används och respektfullheten är påfallande. /…/ Skolan har väl kända trivselregler som diskuteras grundligt och ofta, speciellt i de högre årskurserna.” 80 I Täby Friskola finns trivselregler som gäller för alla. Formuleringarna har varierat någon mellan åren. Så här formulerades de läsåret 2001/ 02: TRIVSELREGLER I Täby Friskola och i skolans fritidshem gäller bestämda regler för hänsyn, ordning och trivsel. Det är angeläget att hem och skola har samma regler och gränser för barnen. Kontrakt Elever, föräldrar och klassföreståndare ingår ett ”kontrakt” som syftar till att skapa bra studieklimat och efterföljd av skolans trivselregler. Skolan har följande trivselregler: · Vi är rädda om varandra och vår fina arbetsplats. · Vi lyssnar på varandra och respekterar varandras åsikter. · Vi använder ett vårdat språk och avbryter inte den som talar. · Vi uppför oss trevligt och hälsar på vuxna och kamrater. · Vi hänger jackor, kepsar och mössor i kapprummet. · Vi kommer alltid i tid till lektioner. · Vi äter inte godis på skoltid. · Vi kastar inte snöboll eller annat på varandra på grund av olycksrisken. Bollspel sker på anvisad plats. · Vi följer alltid gällande trafikregler. Tillägg för elever i Viggbyholm och Gribbylund: · Vi tar hänsyn till våra grannar, till exempel genom att inte klättra på deras staket, gå in på deras tomter eller vara i hyresgästernas trapphus. En del särskilda regler kan gälla för högstadieeleverna. FOTO: RONY KARLBERG Tibbleelever med skolan i bakgrunden En ny ägare tar över Kring 2005 började Kärstin och Birger fundera på hur Täby Friskola skulle drivas vidare när de inte längre kunde eller ville fortsätta. Deras inriktning var att kunna gå i pension omkring 2012, när Birger skulle fylla 70 år. Kärstin och Birger ville inte sälja Täby Friskola till något av de större friskoleföretagen eftersom deras skola då säkert skulle stöpas om i någon annan form. De ville ha lokalt förankrade ägare. Helst ville de att någon eller några av de anställda skulle ta över. Det fanns lärare som funderade på möjligheten, men detta ledde inte till några konkreta diskussioner. Däremot fanns det föräldrar som var intresserade och för Birger presenterade de sina ekonomiska kalkyler. Men när de förstod att skolans ekonomi inte gav möjligheter att anställa någon vaktmästare eller ekonomi- och IT-chef, funktioner som alla utfördes av Birger, drog de sig tillbaka. Även ett lokalt friskoleföretag inledde diskussioner med Birger men hoppade av. I stället blev det ett annat lokalt skolföretag som tog över Täby Friskola, nämligen Tibble Gymnasium. Tibble Gymnasium blir friskola Kommunala Tibble Gymnasium blev friskola 2007, vilket gjorde Tibble till den största fristående skolan i Sverige. Huvudägare i Tibble Fristående Gymnasium (TFG AB) var rektorn Maj Dellström. Hon ägde drygt 50 procent medan övriga aktier 84 innehades av andra anställda på skolan. I samband med sin pensionering 2011 sålde Maj sin andel till Niklas Pålsson. Niklas hade utbildat sig till civilekonom, varefter han arbetade på bank i tio år, som aktiemäklarchef i några år och som aktiemäklare i New York i tre år. När han kom tillbaka till Sverige sadlade han om och utbildade sig till lärare i ekonomi och historia. Eftersom han bodde i Danderyd, var det praktiskt att göra praktik på Tibble Gymnasium dit han kom första gången läsåret 2007/08. Efter utbildningen blev han anställd som lärare på Tibble. Kort därefter blev han alltså huvudägare och vd i TFG AB. Övriga ägare kvarstod och efter en tid sålde Niklas tre poster à tio procent till personer som han kände och som hade goda företagarerfarenheter. Niklas har fortsatt att undervisa ett par timmar i veckan på Tibble. Niklas Pålsson möter Täby Friskola Tibble Gymnasium var 2011 inte en av de mest attraktiva gymnasieskolorna bland eleverna i denna del av Storstockholm – ett rykte som nu några år senare är det helt motsatta. En av de första uppgifter Niklas tog sig an som vd var att besöka högstadieskolor i Täby och grannkommunerna för att marknadsföra verksamheten för niondeklassare inför valet till gymnasiet. Niklas minns besöket på Täby Friskola som mycket speciellt. Kärstin tog emot honom och började genast ge goda råd till honom som ny ägare av en skola. Hon berättade att det viktiga när man driver en skola är att det är ordning och reda i klassrummet. 85 FOTO: SUNNY AT SEA Täby Friskolas VD Niklas Pålsson Kärstin gav inte Niklas några stora förhoppningar om att elever från Täby Friskola skulle söka sig till Tibble. Hon brukade uppmana sina elever att vara kräsna och kräva mycket av sin blivande gymnasieskola. Niklas fick också se vad det innebar i praktiken med ordning och reda i skolan. På Täby Friskola mötte han nämligen en grupp på ett 70-tal elever som satt tysta på golvet i danssalen och lyssnade på vad han hade att säga. Det rådde lugn och ro, något som inte alltid är så vanligt i stora grupper av högstadieelever. Niklas visste knappt hur han skulle agera, van som han var vid att behöva väcka elevernas intresse för att få dem att vara tysta. Än mer förvånad blev han av de applåder som kom efter avslutad presentation. Sedan kom flera elever fram och ställde mycket relevanta och begåvade frågor till Niklas. Efteråt kände Niklas att det här var en skola där han själv verkligen skulle vilja ha sina egna barn. Han kände en värdegemenskap med Kärstin och delade hennes uppfattning att en god skola måste präglas av självständiga, professionella lärare och ha fokus på arbetsro för eleverna. En tid efter mötet med Täby Friskolas elever och ledning, fick Niklas veta att Kärstin och Birger hade planer på att sälja skolan. För att sondera terrängen bjöd han Kärstin på lunch i februari 2012. Ett halvår av överläggningar följde. En avgörande fråga för Niklas, om ett övertagande av Täby Friskola skulle bli aktuellt, var att försäkra sig om att ett antal nyckelpersoner i verksamheten var beredda att stanna kvar. En skolas viktigaste tillgång är ju dess förmåga att attrahera elever. Och attraktionskraften i Täby Friskola är framförallt dess per87 sonal. Niklas hade därför under våren kontakter med några av skolans lärare, också för att känna av hur den särskilda anda och kultur som Täby Friskola står för, skulle kunna bevaras även efter att Kärstin och Birger hade lämnat friskolan. Det fanns egentligen bara en stötesten, men den höll på att stjälpa hela affären. Det handlade om att Niklas och Birger representerade två helt olika affärskulturer. Niklas var formad av den moderna, USA-inspirerade affärskulturen där varje tänkbar – och otänkbar – risk skulle analyseras och alla detaljer noga dokumenteras innan en företagsaffär görs upp. Birger representerade den klassiska familjeföretagartraditionen som byggde på förtroende. Täby Friskola hade givetvis en ekonomisk redovisning som uppfyllde lagens krav. Men om Birger visste att ekonomin var sund, hade han inget behov av att analysera och dokumentera alla detaljer. Niklas hade svårt att få svar på alla de frågor han var van att ställa inför stora affärer. Till sist insåg han att, om affären skulle kunna genomföras, han i vissa frågor fick nöja sig med att lita på Birgers ord. Slutförhandlingarna fördes under sommaren 2012. Det var viktigt att en överenskommelse skulle vara klar före terminsstarten. Kort efter skolstarten kunde Niklas presentera övertagandet för lärarkåren. Mottagandet var lite avvaktande eftersom Tibble Gymnasium då inte hade det bästa ryktet. Men de flesta var glada över att köparen hade en koppling till Täby och att det inte var någon av de stora skolkoncernerna som köpte Täby Friskola. Sägas kan också att Tibble Gymnasiums rykte på kort 88 tid ändrats markant till det bättre, bland annat på grund av en unik satsning på fler mycket kompetenta lärare. Nya ägare vid rodret Det var viktigt för Niklas att personalen på Täby Friskola skulle känna att övertagandet innebar en möjlighet till utveckling för dem. Lärarna skulle få klart för sig att de även fortsättningsvis fick frihet att göra sitt jobb och att ledningen fanns till för att stötta dem i det arbetet. Täby Friskola kunde genom de nya ägarna få del av den infrastruktur som fanns på Tibble Gymnasium. Det gällde till exempel skolbibliotek, skolhälsovård, vaktmästeri, IT-stöd, stöd i HR-frågor och olika former av speciallokaler, inte minst för idrott. Man kan se ägarskiftet som ett naturligt steg från pionjäråren till en mer mogen utvecklingsfas för Täby Friskola. Skolan hade länge varit starkt beroende av sina eldsjälar – Kärstin, Birger och den första lärargenerationen. Men om en skola, eller något annat företag, ska kunna leva vidare i flera decennier, måste den successivt omvandla pionjärandans entusiasm till mer stabila strukturer som inte är beroende av enstaka personligheter. Samtidigt är det viktigt att denna omvandling inte leder till en förstelning eller byråkratisering. Skiftet i ledningen genomfördes successivt. Redan i januari 2012 hade Kärstin Hultman efterträtts som rektor av Karin Järleby. Hon hade börjat i Täby Friskola som lärare i Viggbyholm år 2000 och sedan varit med om att starta Hägernässkolan 89 FOTO: SUNNY AT SEA Täby Friskolas ledningsgrupp. Från vänster: Carina Toppar (Enhagen), Annica Lyngarth (Hägernäs), Eva Sörman (Gribbylundsskolorna), Främre raden: Cathrine Edholm Husebye (Enhagen), Ulrica Lagesson (Småskolan och Ljungmyr) samt rektor Karin Järleby. 2006. Hon blev biträdande rektor 2009. Birger kvarstod som vd i Täby Friskola under hela 2012, varefter Niklas Pålsson tog över som vd. En av Karins viktigaste uppgifter är att utveckla ett strategiskt och strukturerat arbete för den framtida kompetensförsörjningen. Nyckeln till Täby Friskolas framgång har genom åren varit de professionella lärarna och det gäller att även framöver både kunna behålla dessa men också rekrytera nya medarbetare när detta behövs. För att förstärka ledningen av friskolan har det tillsatts fem enhetschefer på deltid med uppgift att biträda rektor. Två av enhetscheferna finns i Enhagen, de övriga tre finns i F-5-skolorna. Enhetscheferna svarar för de flesta frågor inom sina verksamhetsområden. De leder den pedagogiska utvecklingen och svarar för att skolorna har rätt utrustning, lokaler och andra förutsättningar för att ge en utbildning av högsta kvalitet. De ansvarar också för föräldrakontakterna. Niklas arbetar för att göra Täby Friskolas styrkor bättre kända för föräldrar och barn i Täby. Därför har skolan tagit fram ett gediget marknadsföringsmaterial med en presentation av skolans inriktning och värderingar. Detta har också blivit ett stöd i strävan att hålla Kärstins idéer levande för framtiden. Både Täby Friskola och Tibble Gymnasium har dragit nytta av att man nu tillhör samma företag. Täby Friskolas tydliga kunskapsfokus och arbetsro har inspirerat Tibble. För att öka kontaktytorna undervisar vissa lärare på båda skolorna. Så gör även Niklas själv, som genom att ha historia med tre klasser på 92 Enhagen får kontakt med både elever och lärare på plats. Täby Friskolas förstelärare i matematik, Anna Efremova, har bidragit till att utveckla undervisningen i Tibble. En ny skolmarknad De förändringar inom svenskt skolväsende som har ägt rum under de senaste decennierna innebär att Täby Friskola i dag möter nya utmaningar. Friskolor är nu en etablerad företeelse, inte minst i Täby. Flera av de idéer Kärstin har stått för, bland annat en tydlig kunskapsinriktning, präglar också många andra skolor. De hörnstenar som Täby Friskola byggdes upp kring, är alltjämt fundamentala. Men delar av skolans profilering har modifierats. Dansundervisningen är fortfarande ett viktigt inslag, liksom andra kulturaktiviteter. Men Täby Friskola kallar sig inte längre för Kulturskolan. Det främsta skälet är att kunskapsfokus är den viktigaste faktorn för att locka till sig elever. Vilka planer har då Täby Friskola inför framtiden? Niklas säger att skolan ska vara kvar på de sex platser där den finns i dag. Men lokalerna i Ljungmyr, som hyrs av kommunen, är rivningsmogna. Avsikten är att nya byggnader ska uppföras här. Sannolikt kan då även Småskolan inrymmas i de nya lokalerna. I Enhagen finns expansionsbehov, vilka borde vara möjliga att lösa inom den befintliga byggnaden som, förutom skolan, huvudsakligen inrymmer ett kontorshotell. Täby kommun kommer att växa snabbt under kommande år. På Galoppfältet kommer ett nytt bostadsområde att uppföras. Täby Friskola är med i diskussionerna om att etablera en ny 93 skola där. I Arninge är bygget av ett nytt bostadsområde redan igång. Även här vill Niklas vara med i diskussionerna. Men att etablera nya skolor innebär alltid en risk och under uppbyggnadsskedet måste man räkna med ett antal förlustår. Just nu finns ett överhängande hot om framtida restriktioner för privata ägare av friskolor, bland annat då det gäller vinstuttag. En förutsättning för att Täby Friskola ska vara intresserat av att bidra till skolutbyggnaden i Täby är, enligt Niklas Pålsson, att friskolorna får verka under sunda och stabila spelregler. 94 Täby Friskolas framgångsrecept bygger på att eleverna i årskurs sex får en mjuk övergång till högstadiet. De har mellanstadielärare och hemklassrum och de får dessutom tillgång till ämneslärare som är specialister inom sina områden. Söktrycket till sexan är enormt. Högstadiets fokus på matematik kan vara en av anledningarna till att många vill börja på Enhagen. Källor Intervjuer Kärstin och Birger Hultman, Täby Friskolas grundare. Niklas Pålsson, vd för Tibble Gymnasium och Täby Friskola. Karin Järleby, rektor, och Cathrine Edholm Husebye, enhetschef och huvudlärare i dans. Ann-Christine Aggeborn, Anita Groschopp, Gunilla Lagergren, Gunnar Lyberg, Ulla-Britt Uhlén, före detta lärare på Täby Friskola. Gunnel Lange, före detta lärare på Täby Friskola. Marie Baehre, Eva Blüchert, Anna Efremova, Ewa Köhnke Österlöf, Monica Säde, lärare och fritidspedagoger på Täby Friskola. Anna Manberger, förälder med barn på Täby Friskola sedan 2004. Alva Laestadius, Ellen Gardholm, Axel Stridh, elever på Täby Friskola. Arkiv Presentationsmaterial, nyhetsbrev, årsböcker, pressklipp och annat material från Täby Friskolas arkiv. Litteratur Birger Hultman: Historiebok 1994–2009 – Täby Friskola – Kulturskolans femton första år, Täby Friskola 2009. Nätplatser Täby Friskola: www.tabyfriskola.se Täby kommun: www.taby.se 96 Författarpresentation FOTO: LENA DAHLSTRÖM Anders Johnson är skriftställare med inriktning på svensk ekonomisk och politisk historia. Han har författat flera böcker om entreprenörskap. Anders första bok om enskilda alternativ inom välfärden var Släpp tjänsterna loss – Om tjänstesamhällets myter och möjligheter, 1986. Birgitta Rydell har under senare år haft chefsuppdrag på fackförbund inom TCO och Saco. Hon har även arbetat som konsult i frågor kring enskilda välfärdsföretag. Birgitta har gått samhällsvetenskaplig linje på Tibble Gymnasium. 97 T äby Friskola startades höstterminen 1994 av Kärstin Hultman. Hon ville driva en skola präglad av kunskap och trivsel, vilket blev mycket uppskattat bland elever och föräldrar. Tillsammans med sin make Birger Hultman drev Kärstin skolan till 2012 då Tibble Gymnasium övertog ägandet. Våren 2015 kommer den tusende eleven gå ut nian på Täby Friskola. I denna jubileumsbok skildrar Anders Johnson och Birgitta Rydell Täby Friskolas spännande historia. Det är en berättelse om utmanande entreprenörskap och om hur man når framgång med en tydlig pedagogisk idé.
© Copyright 2026