1. No category

 Handlingar
till sammanträde med
styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Fredag den 28 augusti 2015
Sammanträdesdatum 2015‐08‐28 1(2) Föredragningslista
Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
den 28 augusti 2015
Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset
Tid: Kl. 09.00-16.00
Inledande formalia



Mötets öppnande
Val av justeringsperson
Fastställande av föredragningslista
09.00
Informationsärenden
1. Patientsäkerhet och avvikelser – rapport från sommaren
Anne Olmarker, Lars Rydhede
09.05
2. Kommentarer till aktuella händelser
Barbro Fridén
09.30
Kaffe
10.00
3. Rapporter från styrelsens ledamöter
10.15
Beslutsärenden
4. TU: Svar på remiss – Förslag till reglemente för styrelsen för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Charlotta Tengbert
Diarienummer: SU 100-1519/2014
10.30
Bilaga
5. TU: Svar på remiss – Förslag på riktlinjer vid hantering av e-post i Västra
Götalandsregionens verksamheter
Charlotta Tengbert
Diarienummer: SU 450-566/2015
10.40
Bilaga
6. TU: Beslut om ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial
kirurgi som rikssjukvård
Lars Grip
Diarienummer: SU 731-1094/2015
10.55
Bilaga
Informationsärenden
7. Ny behandlingsmetod
Lars Grip
11.05
Beslutsärenden
8. TU: Ökade kostnader till följd av förstärkta säkerhetsåtgärder på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Diarienummer: SU 529-1033/2015
Peter Alverman
11.35
Bilaga
2015-08-20
Sammanträdesdatum 2015‐08‐28 2(2) 9. TU: Förslag på tider för styrelsesammanträden 2016
Diarienummer: SU 100-1144/2015
11.55
Lunch
12.00
Bilaga
Informationsärenden
10. Köpt vård
Hanna Axelsson
13.00
11. Budget 2016 – lägesrapport
Synnöve Helander
13.30
Beslutsärenden
12. TU: Avvikelserapport juli 2015
Synnöve Helander
Diarienummer: SU 312-343/2015
14.00
Kaffe
14.30
13. Allmänna anmälningsärenden
 Inkomna skrivelser
 Verkställighetsbeslut
 Delegeringsbeslut
Diarienummer: SU 100-49/2014
14.45
14. Övriga frågor
14.50
15. Dialog med Västra Götalandsregionens revisorer
15.00
Bilaga
skickas
senare
Bilagor
2015-08-20
Punkt 4
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-12
Diarienummer SU 100-1519/2014
Kansli och juridik
Handläggare: Charlotta Tengbert
Telefon: 0736-601 799
E-post: [email protected]
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Svar på remiss - Förslag till reglemente för styrelsen för
Sahlgrenska Universitetssjukhuset (dnr RS 691-2012)
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta tjänsteutlåtande som
yttrande avseende förslag till reglemente för styrelsen för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Sammanfattning av ärendet
Efter beslut om översyn av reglementen i Västra Götalandsregionen har Koncernkontoret
tagit fram förslag till nya reglementen för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer.
Syftet med översynen har varit att uppdatera och standardisera reglementena samt att
anpassa dem till SKL:s normalreglemente.
Remissynpunkter på det egna reglementet har begärts in från Sahlgrenska
Universitetssjukhuset inför beslut i regionfullmäktige, senast den 15 september 2015.
I remissförfrågan framgår också att synpunkter på angränsande reglementen kan lämnas
samtidigt.
Fördjupad beskrivning av ärendet
Hösten 2014 uppdaterades reglementet i samband med ny mandatperiod, men endast med
då nödvändiga ändringar. Det framtagna förslaget innebär ytterligare modernisering
avseende anpassning till organisation, struktur och språk. Reglementet består av tre delar;
en inledning med beskrivning av styrning och ledning, del A som beskriver styrelsens
specifika uppgifter och slutligen del B som innehåller gemensamma bestämmelser för
samtliga nämnder, styrelser och kommittéer.
Inledningen till reglementet är i stort sett oförändrad, förutom ett avsnitt om
patientnämndernas uppdrag och ansvar. Del A innehåller flera tydliggöranden angående
samråd som ska ske med övriga sjukhusförvaltningar och utförarstyrelser inom regionen i
olika ärenden för att t.ex. trygga en god personalförsörjning eller då verksamhetens
inriktning, omfattning eller finansiering påverkas. Även hälso- och sjukvårdsnämndernas
reglemente bör innehålla uppgiften att personalförsörjningsfrågor ska beaktas vid samråd
inför vårdöverenskommelse.
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-08-12
Diarienummer RS 691-2012
2 (2)
Diarienummer SU100-1519/2015
Ett viktigt uppdrag enligt reglementet 3§ är att styrelsen ska ”verka för samordning och
utveckling i samverkan med övriga sjukhus och andra vårdgivare inom sitt
ansvarsområde”. Begreppet vårdgivare brukar definieras som offentliga vårdgivare;
region/landsting, statlig myndighet eller kommun (Västra Götalandsregionen är en
vårdgivare) samt privata vårdgivare och om det är i denna betydelse som begreppet
används så innebär det att Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska samverka med alla
offentliga och privata vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård oavsett driftsform och
huvudman. Vad som avses behöver förtydligas.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilagor
1. Remiss - Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser
och kommittéer – styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, dnr RS 6912012
2. Reglemente för styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Beslutet skickas till
Regionstyrelsen [email protected]
Bilaga 1
Bilaga 2
Punkt 5
1 (4)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-12
Diarienummer SU 450-566/2015
Förvaltning/enhet
Handläggare: Charlotta Tengbert
Telefon: 0736-601 799
E-post: [email protected]
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Svar på remiss - förslag på riktlinjer vid hantering av e-post i Västra
Götalandsregionens verksamheter (dnr RS 3069-2014)
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar:
1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta tjänsteutlåtande som
remissvar på regionalt remissförslag om riktlinjer vid hantering av e-post i Västra
Götalandsregionens verksamheter.
Bakgrund och syfte
Förslag på regionala riktlinjer för hantering av e-post har lämnats till Sahlgrenska
Universitetssjukhuset som remiss från säkerhetsavdelningen vid Koncernkontoret i Västra
Götalandsregionen. Målet med förslaget är att tydliggöra vilka gemensamma regler,
skyldigheter och ansvar som gäller för alla verksamheter och e-postanvändare i Västra
Götalandsregionen och att öka medvetenheten om vilka möjligheter och risker som finns
vid hantering av e-post. Svarstiden är förlängd från den 24 augusti till den 31 augusti 2015.
Synpunkter på remissförslaget
Synpunkter har inhämtats från enheterna Arkiv och informationsstruktur, Kansli och
juridik, eHälsostrategisk avdelning samt Information och kommunikation inom
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Generella synpunkter
Sahlgrenska Universitetssjukhuset välkomnar en regional standardisering på området som
tydliggör regler, ansvar och skyldigheter i det regiongemensamma e-postsystemet. Det
saknas dock en del viktiga uppgifter som den slutliga regionala riktlinjen behöver
kompletteras med.
Uppgifter om vad som gäller vid hantering av säker e-post och vad som gäller för
funktionen för kryptering saknas. Vem beslutar om när kryptering ska användas och hur
går man till väga om behovet finns?
Det saknas också information om hantering av e-postloggar och e-postmeddelanden. Vilka
loggar ska finnas? Hur länge ska loggar och meddelanden sparas (hänvisning till
gallringsbeslut)? Hur ser ansvarsfördelningen ut?
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-08-12
Diarienummer SU 450-566/2015
2 (4)
Det saknas vidare information om utlämning av e-postloggar och e-postmeddelanden,
gällande ansvar och tillvägagångssätt.
Dokumentet behöver även kompletteras med information om:
 hantering av åtkomst till annan medarbetares e-post vid t.ex. dödsfall,
sjukskrivning eller annan långvarig frånvaro (ansvar, begäran, beslut mm.).
 vad som gäller för åtkomst till medarbetares e-post vid misstanke om brott (ansvar,
begäran, beslut mm.).
 vad som gäller för privat användning av extern e-post inom VGR, d.v.s. ej
Outlook. Får medarbetare gå in på t.ex. Gmail och Hotmail för att läsa och skicka
privata e-postmeddelanden från sin arbetsdator?
 hur en signatur med namn, titel och kontaktuppgifter ska utformas och hur foto ska
hanteras.
Vid flera tillfällen hänvisar texten till andra styrdokument, men det är inte helt tydligt vilka
de är och var man hittar dem. Dessa kan därför samlas under en rubrik, t.ex. för relaterad
information.
Dokumentet har slutligen en del redaktionella brister i form av större radavstånd och
mindre typsnitt än vad övriga regionala mallar föreskriver. Detta tillsammans med ständig
punktform gör dokumentet svårt att läsa. Dokumentet kan med fördel delas in i stycken
istället för att bli mer lättläst.
Specifika synpunkter
Försättsbladet
Dokumenthuvudet i försättsbladet bör minskas ner och rutan med olika
dokumentstrukturbegrepp kan tas bort, då det ändå framgår att det är en riktlinje.
1.5.
Dokumentstruktur för regelverk kring användning av e-post
Redogörelsen av den nyligen beslutade dokumentstrukturen inklusive bild bör inte
ligga med i dokumentet. Det räcker med en hänvisning till regionstyrelsens beslut.
Punkt 1.5 c) och d) tar upp en dokumentstrukturtyp ”Rekommendationer” som inte
finns med i den nya strukturen för styrdokument. Det räcker med en regional
riktlinje och en regional rutin på området. Om de kräver ytterligare förtydliganden
lokalt bör varje förvaltning/bolag själva ta fram en lokal riktlinje eller rutin som
förtydligar den regiongemensamma.
2.1.
Utgångspunkter för användning av e-post
Det bör förtydligas att alla anställda ska ha en vgregion-adress och att denna ska
användas när man kommunicerar internt eller externt i tjänsten.
2.1.c) ”Privat användning av e-postadress får endast ske i sådan omfattning att det inte
inkräktar på ordinarie arbetsuppgifter eller inverkar menligt på regionens ITresurser i form av ökade kostnader eller påverkar lagringsutrymme och prestanda
på ett negativt sätt.”
I vilken mån ska det vara tillåtet att använda sin vgregion-adress privat? Privat
användning av e-postkontot innebär ökade risker, t.ex. ökad risk för SPAM,
nätfiske (phishing) och virus. Det ser inte bra ut när användare skickar privata mail
Datum 2015-08-12
Diarienummer SU 450-566/2015
3 (4)
där VGR står som avsändare, när det som skrivs inte är något som VGR står
bakom. Har man tagit ställning till detta vid formuleringen av text under punkten?
2.2.
Myndighetsbrevlåda i förvaltning och bolag och 2.3 Funktionsbrevlåda i
förvaltning och bolag efter behov
Skillnad görs mellan myndighetsbrevlåda och funktionsbrevlåda men skillnaden
förklaras inte och definition saknas. Omformulering krävs för att förtydliga det som
är budskapet; varje förvaltning/bolag ska ha en officiell och bevakad
funktionsbrevlåda som utgör myndighetens brevlåda. Man kan även ha andra
bevakade funktionsbrevlådor vid behov.
2.6. Ansvar och skyldighet att besvara e-post
2.6.a) ”För att uppfylla förvaltningslagens (1986:223, § 4-7) krav på service till
allmänheten ska alla e-postprevlådor läsas dagligen varje helgfri måndag-fredag.”
Även tryckfrihetsförordningens (TF) och offentlighets- och sekretesslagens (OSL)
krav på registrering av allmän handling ligger till grund för att e-postbrevlådor ska
läsas dagligen. Hänvisning till TF 2 kap. och OSL 4-6 kap.
Ett stycke om ansvar och skyldigheter att registrera e-post som utgör allmän
handling saknas helt. När det nya diarie- och ärendeberedningssystemet Public360
(som är under breddinförande i regionen) har införts i myndigheten kommer
handläggare och chefer precis som registratorer att kunna diarieföra sina epostmeddelanden själva via funktioner i Outlook. Det digitala exemplaret av epostmeddelande som har flyttats in i Public360 utgör nytt original enligt
arkivnämndens beslut, Dnr 370/14 72.
3.1. E-postanvändares ansvar
3.1.c) ”Användare får inte använda e-post för att skicka patientuppgifter eller andra
känsliga personuppgifter”.
Ett tillägg bör göras med följande text: ”…eller annan information som omfattas av
sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen.”
3.1.d) ”Användare ska använda Mina vårdkontakter (1177) när patientuppgifter skickas
till patienter.”
Det är inte alltid tillämpligt att använda Mina vårdkontakter (1177) i korrespondens
med patienter. När det inte går, ska papperspost användas och korrespondensen ska
diarieföras på sedvanligt sätt.
3.1.e) ”Användare har i samråd med diariet skyldighet att diarieföra allmänna
handlingar, brev, förfrågningar som kommer till personlig e-postbrevlåda.”
Samråd med diariet krävs inte för att diarieföra. Handläggaren har en skyldighet att
diarieföra, men kan rådfråga sin registrator eller arkivredogörare vid behov.
Datum 2015-08-12
Diarienummer SU 450-566/2015
4.2.
4 (4)
Chefs ansvar att säkerställa korrekt hantering av känsliga uppgifter
Det är inte alltid tillämpligt att använda Mina vårdkontakter (1177) i korrespondens
med patienter. När det inte går ska papperspost användas och korrespondensen ska
diarieföras på sedvanligt sätt.
4.3. Chefs ansvar och sekretessbevis vid hantering av e-post
4.3. a) Chef har ansvar att medarbetare är informerad om vilka sekretessbestämmelser
som gäller och att medarbetare skriver under ett sekretessbevis och muntligen
erinras om gällande sekretess.”
Förtydliga att det gäller det sekretessbevis som ska skrivas under vid anställning,
inte ett särskilt sekretessbevis separat för e-post. Alternativt hänvisa till gällande
regelverk för sekretessbevis. Regionalt används dokumentet ”Tystnadsplikt för
externa uppdragstagare”, om det är detta som åsyftas så bör det anges tydligt.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga: Remissförslag på riktlinjer för hantering av e-post (dnr 3069-2014)
Beslutet skickas till
[email protected]
Bilaga
Punkt 6
1 (1)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-17
Diarienummer SU 731-1094/2015
(SU 731-381/2008)
Förvaltning/enhet
Handläggare: Lars Grip
Telefon: 031 – 342 40 54
E-post: [email protected]
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Beslut om ansökan om förnyat tillstånd att bedriva viss
kraniofacial kirurgi som rikssjukvård
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen beslutar föreslå regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen att hos
rikssjukvårdsnämnden ansöka om förnyat tillstånd att bedriva viss kraniofacial
kirurgi som rikssjukvård.
Sammanfattning av ärendet
I brev daterat 2015-06-15 (dnr 13071/2015) erbjuder Socialstyrelsen landsting och regioner
möjlighet att ansöka om tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för
tillståndsperiod 2, från 1 januari 2017 till och med 31 december 2021. Västra
Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset har redan för perioden 1
januari 2012 till och med 31 december 2016 tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi
som rikssjukvård. Verksamheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är mycket
framgångsrik och förutsättningarna för ett fortsatt uppdrag är mycket goda.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Bilaga
1. Brev från Socialstyrelsen med inbjudan att ansöka (dnr 13071/2015).
Ytterligare information
 http://www.socialstyrelsen.se/rikssjukvard
 http://www.socialstyrelsen.se/rikssjukvard/visskraniofacialkirurgi
Beslutet skickas till
Regionfullmäktige
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Bilaga
2015-06-15
Avdelningen för kunskapsstyrning
Enheten för högspecialiserad vård
[email protected]
Dnr. 13071/2015
Till
Samtliga landsting
Välkommen att ansöka om tillstånd för viss
kraniofacial kirurgi som rikssjukvård för
tillståndsperiod två; 1 januari 2017 t.o.m. 31
december 2021
Till dig som ska fylla i ansökningshandlingarna:
Håll svaren så kortfattade och områdesspecifika som möjligt, informationen ska gälla den verksamhet som koordinerar utförandet av behandlingen och som i handlingarna benämns enhet. Skriv svaren i den svarsruta som följer efter varje fråga. Bilagor som inte efterfrågas inkluderas
enbart i tillståndsutredningen om relevansen bedöms som mycket hög.
Observera att ansökningshandlingar som skickas in till Socialstyrelsen blir allmän handling.
Frågor besvaras av Catarina Jansson, tel. 075-247 49 25,
[email protected]
Tidsplan
Aktivitet
När
Ansökningshandlingar ska ha inkommit till Socialstyrelsen
2 november 2015
Tillståndsutredning
november 2015 – maj 2016
Informationsärende Rikssjukvårdsnämnden
9 mars 2016
Beslutsärende Rikssjukvårdsnämnden
18 maj 2016
Tillståndsperiodens start
1 januari 2017
Tillståndsperiodens slut
31 december 2021
Till ansökan ska bifogas protokollsutdrag från landstings- eller regionstyrelsens
alternativt landstings- eller regionfullmäktiges möte när ansökan beslutades.
Inskickad ansökan är allmän handling. Skicka in ansökan på följande tre sätt:
• I pappersform till Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm
• Lagrad elektroniskt på USB-minne till Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm
• Som e-post till adressen: [email protected]
SOCIALSTYRELSEN
106 30 Stockholm
Telefon 075-247 30 00
Fax 075-247 32 52
[email protected]
www.socialstyrelsen.se
1(4)
SOCIALSTYRELSEN
2015-06-15
Dnr. 13071/2015
Socialstyrelsens bedömning av tillståndsansökan
Socialstyrelsen granskar inkomna ansökningshandlingar för att säkerställa att
nödvändiga krav på innehåll och kvalitet är uppfyllda.
Rekommendationen till Rikssjukvårdsnämnden om i vilken omfattning de sökande landstingen enligt Socialstyrelsens bedömning uppfyller ställda krav på
innehåll och vårdkvalitet för att beviljas tillstånd att bedriva och utveckla aktuell
vård som rikssjukvård görs genom en sammanvägd bedömning baserad på följande områden:
1. Struktur – resurser, forskning och organisatoriska förutsättningar
2. Process – resursutnyttjande, samverkan och strategiskt arbetssätt
3. Erfarenhet, resultat och utveckling – redovisning och reflektion över kliniska resultat, forskning och utveckling
4. Allmänna krav – belyser fem dimensioner av kvalitet i vården
Sammanställning och bedömning av de sökande landstingens förutsättningar att
bedriva verksamheten som rikssjukvård görs i tillståndsutredningen.
Mer om viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård
Rikssjukvårdsnämnden beslutade den 24 september 2008 att definiera viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård. Efter påföljande tillståndsutredning beslutade
Rikssjukvårdsnämnden den 15 juni 2011 att bevilja Landstinget i Uppsala län
genom Akademiska sjukhuset samt Västra Götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillstånd att bedriva viss kraniofacial kirurgi som
rikssjukvård under perioden 1 januari 2012 – 31 december 2016.
Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård omfattar diagnosområdet kraniofaciala missbildningar som delas upp i kraniosynostoser, kraniofaciala missbildningssyndrom och övriga (kongenitala skalldeformiteter/defekter och hypertelorism) i kombination med specifika åtgärder.
Vårdvolym avseende viss kraniofacial kirurgi
Antalet operationer enligt definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård har huvudsakligen varit oförändrat de senaste fem åren. Majoriteten av
diagnoserna är kraniosynostoser och ca 100 operationer per år utförs i Sverige
enligt definitionen för tillståndsperiod ett.
Definitionen för viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård
Efter av Socialstyrelsen genomförd definitionsöversyn fattade Rikssjukvårdsnämnden den 10 juni 2015 beslut om definition för tillståndsperiod två:

Dolikocefali (Q67.2), Plagiocefali (Q67.3) och Kraniosynostos (Q75.0)
i kombination med åtgärderna
Kranioplastik (AAK00)
Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20)
Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30)
2(4)
SOCIALSTYRELSEN
2015-06-15
Dnr. 13071/2015
Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50)
Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00)

Kraniosynostos (Q75.0) i kombination med åtgärden
Annan operation på kranium eller dura (AAK99)

Kraniofacial dysostos (Q75.1) och Medfödda missbildningssyndrom
som främst påverkar ansiktets utseende (Q87.0) i kombination med åtgärderna
Kranioplastik (AAK00)
Operationer p.g.a. kraniosynostos (AAK20)
Kraniofacial rekonstruktion vid missbildning (AAK30)
Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50) Korrektionsplastik av näsans brosk- och benskelett (DLD10)
Rekonstruktion av näsan (DLD30)
Segmentosteotomi på underkäke (EDC05)
Sagittal ramusosteotomi på underkäke (EDC10)
Vertikal ramusosteotomi på underkäke (EDC15)
Le Fort I-osteotomi (EEC05)
Le Fort II-osteotomi(EEC10)
Le Fort III-osteotomi (EEC15)
Avlägsnande av implantat och externt fixationsmaterial (AAU00)
Annan operation på kranium eller dura (AAK99)

Andra specificerade medfödda deformiteter av skalle, ansikte och
käke (Q67.4) i kombination med åtgärden
Kranioplastik (AAK00)
Rekonstruktion av näsan (DLD30)

Hypertelorism (Q75.2) i kombination med åtgärden
Korrektion av medfödd missbildning av orbitas benvägg (CAC50)
Rekonstruktion av näsan (DLD30)

Nytillkomna och evidensbaserade specialiståtgärder som avser diagnostik
och behandling av de i definitionen ingående patienterna ska anmälas till
Socialstyrelsen. Därefter görs en omprövning av definitionen med möjlighet till revidering efter beslut i Rikssjukvårdsnämnden.
Övriga förutsättningar
Ett tillstånd att bedriva rikssjukvård är förenat med villkor. Vissa allmänna villkor är ofta desamma för rikssjukvårdstillstånd. Ett sådant är obligatorisk årlig
uppföljning av kvalitets- och resultatindikatorer. Under tillståndsutredningen
identifieras ytterligare områden som kan bli föremål för särskilda villkor för den
aktuella rikssjukvården. Om uppföljning eller utvärdering ger anledning, alternativt som ett led i utvecklingen av verksamheten, kan villkoren ändras under tillståndsperioden. Det kan t.ex. röra vilka indikatorer som ska användas.
3(4)
SOCIALSTYRELSEN
2015-06-15
Dnr. 13071/2015
Mer information
Rapporten ”Definitionsöversyn av viss kraniofacial kirurgi som rikssjukvård”
planeras publiceras i början av juli 2015 på följande länk:
http://www.socialstyrelsen.se/rikssjukvard/visskraniofacialkirurgi-
4(4)
Punkt 8
1 (2)
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-19
Diarienummer SU 529-1033/2015
Förvaltning/enhet
Handläggare: Peter Alverman
Telefon: 031 – 343 85 67
E-post: [email protected]
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ökade kostnader till följd av förstärkta säkerhetsåtgärder på
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar följande:
1. Styrelsen översänder till regionstyrelsen frågan om finansiell förstärkning med
11,83 mnkr från 2016 samt ytterligare 2,03 mnkr från 2017 för kunna genomföra
förstärkta säkerhetsåtgärder på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
2. Styrelsen översänder också handlingarna till hälso- och sjukvårdsstyrelsen och till
koncernstab hälso- och sjukvård för kännedom.
Sammanfattning av ärendet
Under de senaste åren har Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) varit i ett utsatt läge med
växande antal skadade och dödade patienter i samband med sammandrabbningar mellan
kriminella gäng i Göteborg. Hot och våld mot medarbetarna har blivit ett växande problem
och vid ett flertal tillfällen har även patienter påverkats av hotfulla situationer.
För att stärka säkerheten på SU har frågan utretts och följande åtgärder föreslås:
 Förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter.
 Trygghetscentral inrättas för SU.
 Installation av ett SU-övergripande överfallslarm.
 Installation av kameror på gemensamma ytor inom SU.
För att kunna genomföra ovanstående åtgärder behöver SU finansiell förstärkning för
nettokostnadsökning med 11,83 mnkr från 2016 samt ytterligare 2,03 mnkr från 2017.
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Datum 2015-08-19
Diarienummer SU 529-1033/2015
Bilaga
Genomförandeplaner för säkerhetshöjande åtgärder vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Beslutet skickas till
Regionfullmäktige
Beslutet skickas för kännedom till
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Koncernstab hälso- och sjukvård
Bilaga
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Genomförandeplaner för säkerhetshöjande
åtgärder vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Version 4. Revideringar.
3
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Säkerhetschef
Peter Alverman
Innehållsförteckning
Sidan
Bakgrund till genomförandeplaner ......................................................................................................................... 2
1. Genomförandeplan förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter ................ 2
2. Genomförandeplan för att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete
med övriga förvaltningar i Västra
Götalandsregionen…………………………………………………………………………………………3
3. Genomförandeplan för att kulvertprojektet
återupptas……………………………………………………………………………………….5
4. Genomförandeplan för installation av ett SU - övergripande överfallslarm .....................................................6
5. Genomförandeplan för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset………..7
6. Genomförandeplan för att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst
………………….9
Bilaga 1 Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ............................................................. 11
Bilaga 2 Ekonomi ..................................................................................................................... 19
Bilaga 3 Rutin att generellt hålla avdelningar låsta på
SU.....……………………………………………………………………………………..20
Bakgrund till genomförandeplaner
Den 31 mars 2015, vid ledningens möte, presenterades nedanstående punkter som förslag för att höja
säkerheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Samtliga frågor fick acceptans och Säkerhetsavdelningen fick i
uppgift att ta fram genomförandeplaner kopplade till samtliga förslag.
Genomförandeplanerna har sin grund i dokumentet ”Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset” (se
bilaga 1), som vid två tillfällen presenterats för sjukhusledningen.
Det finns även en bilaga med en ekonomisk kalkyl för de olika punkterna i denna genomförandeplan. (se
bilaga 2)
1. Genomförandeplan förstärkning av den operativa säkerhetsorganisationen med ordningsvakter.
Mål för insatsen
Skapa en robust och trygg operativ säkerhetsorganisation, med rätt förutsättningar och kompetens för att
kunna hantera alla typer av uppkomna situationer inom sjukhusområdena. Det leder i sin tur till en tryggare
arbetsmiljö för våra medarbetare. SUs medarbetare kan snabbt få hjälp i en hot- och våldssituation utan att
behöva ringa in ordningsvakter eller väktare i de akuta situationerna. För SU innebär det att den allmänna
säkerheten på våra sjukhus förbättras väsentligt. På sikt kan SU spara ekonomiska medel som idag används
för att beställa extra bevakning, ersättningsutrustning, nybeställning och renovering efter inbrott och
4
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
skadegörelse. I kombination med en Trygghetscentral/Driftcentral sker ytterligare förstärkning av
säkerheten på SU.
1.1 Följande ska göras
 Beslut från SU ledning.
 Beställning av ordningsvakter från Securitas. (Ordningsvaktförordnande finns redan för
sjukhustomterna Sahlgrenska, Mölndal, Östra och Högsbo).
 Skriva rutiner och instruktioner för ordningsvakter.
 Se över gränsdragning och samarbetsformer mellan ordningsvakter och akutvaktmästare.
 Implementera i samarbete med Regionservice.
1.2 Plan för införande
Önskad uppstart är den 1 oktober 2015. Det kommer att innebära en övergångsperiod med bemanning 1
väktare och 1 ordningsvakt pga. utbildningsbehovet för våra nuvarande väktare till att få kompetens som
ordningsvakt. Till sommaren 2016 ska det finnas två ordningsvakter på Östra, Sahlgrenska och en
ordningsvakt på Mölndal. Dessa kompletterar vår nuvarande operativa säkerhetsorganisation som
bemannas av akutvaktmästare.
1.3 Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg, Säkerhetsavdelningen SU.
Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU.
1.4 Ekonomi
Kostnad för att ha ordningsvakter dygnet runt på de tre större sjukhustomterna är beräknad till 14 miljoner
per år. Jämfört med de kostnaderna vi har idag för den stationär bevakning, idag endast på nattetid, så är
det en ökning med 9 miljoner per år. Hemtagning av kostnader kommer att ske genom att vi inte behöver
beställa extra bevakning i samma omfattning som tidigare. Storleken på hemtagningen är svår att beräkna
men under 2015 fram t.o.m. maj, har SU beställt extrabevakning för 1, 4 mnkr. Min bedömning är att denna
summa kan halveras i framtiden. På årsbasis skulle det betyda att vi beställer väktare för 1,2 mnkr mindre
om vi har egna ordningsvakter. En högre reell och upplevd trygghet hos våra medarbetare och arbetsmiljö
är svårt att mäta i ekonomiska termer men stärker Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke och
attraktivitet som arbetsgivare. En offert på ovan kostnad är framtagen och i den ekonomiska bilagan så
finns kostnaderna redovisade.
1.5 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv
SU tar säkerheten och de anställdas oro på allvar. SU värnar även om att alla som vistas hos oss ska känna
sig trygga i våra lokaler. SU har tittat på hur andra stora sjukhus sköter sin bevakning och vi följer
samhällsutvecklingen i stort. Vi kan konstatera att myndigheter och större privata företag idag i allt större
utsträckning har en ”egen” operativ säkerhetsorganisation och förlitar sig inte på att polis och andra
myndigheter kan ta ansvar för säkerheten i den egna organisationen.
På Karolinska sjukhuset där man sedan lång tid haft ordningsvakter och på Södra Älvsborgs sjukhus där man
sedan länge haft väktare dygnet runt så upplever de respektive säkerhetsavdelningarna att de har blivit en
integrerad och uppskattad del av sjukhusets organisation.
5
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
1.6 Framgångsfaktorer
Sjukhusledningens beslut och framtida finansiering.
2.
Genomförandeplan för att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i
samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen
2.1 Mål för insatsen
Trygghetscentralen skall preliminärt samordna och hantera:








Skydd av personal och egendom genom kameraövervakning
Larmhantering, övervakning och vidarebefordring av larm 24/7 (inkl. brand - exkl. medicinska larm)
Kontaktyta, servicefunktion och stöd till personalen
Identifiera och förhindra hot- och våldssituationer (genom kameraövervakning och larm)
Identifiera och förhindra inbrott och stöld (genom kameraövervakning och larm)
Passage- och flödeskontroll (passagesystem)
Styrning av den operativa säkerhetsorganisationen vid utlösta larm eller andra riskincidenter
Stöd till JSD och TiB-funktionen
2.2 Följande skall göras
Att etablera Trygghetscentralen tar tid och måste genomföras i flera steg.
Utse projektledare för SU
Utse projektledare för VGR
Utse styrgrupp och arbetsgrupp
Utse lämplig lokal (flera förslag finns redan).
2.3 Plan för införande
En fullt fungerande Trygghetscentral är möjlig i slutet under 2016 men förutsätter då att ett antal personer
från flera förvaltningar, centralt VGR och myndigheter kan engageras i projektet.
En noggrannare tidplan kan först sättas då samtliga delar i projektet är identifierade
2.4 Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Utannonseras och beräknas behov av anställning under 2 år.
Ansvarig chef är Peter Alverman
2.5 Ekonomi
Etableringskostnad för SU är beräknade till 2,6 Mkr. I etableringskostnaden ingår kostnader för IT och
konsulter men inte för SU projektanställning. Driftkostnader för personal beräknas till 2,4 mnkr per år och
förutsätter att SU har en person som bemanning på en Trygghetscentral och ytterligare en person från
Västfastigheter alternativt Regionsservice. Trygghetscentralen ska vara bemannad dygnet runt.
SU har möjlighet att söka finansiellt stöd av Regionstyrelsen för etablering av Trygghetscentral.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan efter ansökan från SU medverka till finansiering.
Trygghetscentralen kommer att erbjuda sina tjänster till övriga förvaltningar i VGR som inte har resurser att
själva ta hand om all larmhantering. Hur stor denna ”inkomst” kommer att bli kan inte beräknas i förtid.
2.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv
Karolinska sjukhuset och SäS har liknande trygghetscentraler på sjukhusen. De båda sjukhusens
säkerhetsavdelningar är mycket nöjda med funktioner och samordning i sina centraler och de har rönt stor
uppmärksamhet från övriga sjukhus i Sverige. Nyss vann SäS och deras Säkerhetsavdelning Security Awards
bland annat p.g.a. sin trygghetscentral men även för sitt arbete i det regionala perspektivet.
6
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
2.7 Framgångsfaktorer
Ledningens positiva beslut samt samlokalisering i Västfastigheters lokaler. Engagemang från Västra
Götalandsregionens centrala funktioner samt bistånd från MSB. Nedan finns ett regionalt förslag för att
komma vidare i VGR-perspektivet. Preliminära förslag i förstudie är:
1. Regionstyrelsen beslutar att Trygghetscentraler etableras som ett regionalt koncept
2. Västfastigheter får ett huvudansvar för etablering och samordning av Trygghetscentraler (Obs
Västfastigheter roll är inte förankrat med Västfastigheters eller vår regionledning)
3. Regional samverkansgrupp skapas som också fungerar som styrgrupp för etablering av
Trygghetscentraler över tid
4. Regionstyrelsen bidrar med resurser för etablering av TC (storlek får jag återkomma med)
3.
Genomförandeplan för att kulvertprojektet återupptas i avsikt att öka tryggheten för personal samt att
skydda våra försörjningssystem.
3.1 Mål för insatsen
Projektets syfte är att säkerställa att obehöriga inte har tillträde till SUs kulvertsystem annat än i den mån
verksamheten tillåter. Har man olovligen kommit ner i kulverten så ska man inte kunna ta sig vidare till
nästa hus.
Kulvertprojekten initierades 2009 och startades i projektform 2010. Anledningen till att projektet startade
var att man upptäckte stora brister i det inre skalskyddet. Personal kände sig otrygg i kulvertar. Kablage och
ledningar för IT, telefoni, gas, elektricitet m.m. ligger ofta helt oskyddade ovan eller under innertaket. Ett
sabotage skulle kunna bli mycket kännbart för både patienter och personal och skulle kunna bestående
skada SUs varumärke
3.2 Följande ska göras
Dörrar i anslutning till trapphus: Dessa dörrar förses med kortläsare så personer som inte har behörighet till
kulvertsystemet kan ta sig ner. Personer som är i kulverten kan alltid komma upp via öppnaknapp som är
monterad på kulvertsidan.
Hissar:
Hissarna till kulvertplan kommer endast att styras med kortläsare. Det innebär att man inte, om inte annat
schemalagts, kan ta sig ner till kulvertplan utan behörighet. Däremot kan man åka från kulvertplan och upp
i husen.
Det innebär att personer som, utan behörighet, tagit sig ner i kulverten kan ta sig därifrån på ett
betryggande sätt och att personer som inte ska ha tillträde till kulvertsystemet heller inte kan åka dit med
hiss.
Dörrar i kulvertgång:
Dörrar skall verka för att avgränsa kulvertsystemet. Dörrarna kommer att vara uppställda på magneter som
kopplas till brandlarmet samt styras via tidkanal för stängning på kvällstid.
Öppning av dörrar sker med hjälp av kortläsare och dörrautomatik. Dörrautomatiken underlättar för
sängtransporter och trucktrafik under tider då dörrmagneterna inte håller dörrarna öppna.
Denna installation kommer att påverka möjligheten att fritt röra sig i kulvertsystemet vid uppkomst av
brand, därför ska skyltning, funktion och beslagning av dörrar ses över av brandkunnig person från
Västfastigheter.
7
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
3.3 Plan för införande
Sahlgrenska sjukhuset
 Avstämningsmöte med SU Säkerhetsavdelning, Hifab, Rejlers, Västfastigheter och Regionservice för att
uppdatera systemhandlingar innan sommaren.
 Installationsstart beräknas till kvartal 3, 2015.
 Projektavslut kvartal 1, 2016
Östra sjukhuset
 Uppstartmöten för fortsatt installation på Östra sjukhuset kvartal 2, 2016
 Installationsstart kvartal 3, 2016
 Projektavslut kvartal 4, 2016.
3.4 Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU.
Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU.
3.5 Ekonomi
SUs del av installationskostnaden uppskattades tidigare till 3,7 mnkr. Revideringar och indexuppräkningar
har inneburit att vi idag ligger på en högre kostnad. Den exakta tillkommande kostnaden är inte redovisad
av Västfastigheter. Driftkostnader är en post som generellt ökar ju fler kortläsare vi har eftersom SU betalar
en årlig summa till Västfastigheter efter överenskommelse i ett serviceavtal. Om vi förhindrar ett sabotage
eller en skadegörelse kan investeringssumman vara hemräknad i övrigt är det svårt att bedöma en årlig
hemtagning av kostnader.
3.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv
Att skydda vår personal, patienter och infrastruktur är något som sjukhus och många företag försöker
arbeta aktivt för. Ur ett omvärldsperspektiv kan inget annat än positiva växlingar göras på detta. Däremot
om SU underlåter att arbeta aktivt med dessa frågor kan det skada SU i sin förlängning.
3.7 Framgångsfaktorer
Vi har nu fått ett förtydligande från SUs ledning om att projektet skall utföras enligt ett redan tidigare taget
beslut. Västfastigheters nya säkerhetschef har intresserat sig för projektet och vill gå in och bekosta de
delar som SU har utlämnat med hänvisning till att det är ett fastighetsansvar. Om Västfastigheter kan få
fram ekonomiska medel återstår att se.
4.
Genomförandeplan för installation av ett SU - övergripande överfallslarm
4.1 Mål för insatsen
Alla enheter på SU ska på ett enkelt sätt kunna beställa ett överfallslarm. Det ska vara heltäckande över SU.
Larmet skall gå internt inom sjukhusen där det finns en operativ säkerhetsorganisation som kan rycka ut vid
utlösta larm. Larm ska vara positionerade vilket innebär att mottagaren av larmet ska se vart den som
larmar befinner sig ända ner på korridorsnivå.
Externa larm blir aktuella på de enheter som inte finns på de större geografiska sjukhustomterna.
Både interna och externa larm ska i framtiden vara kopplade till en lokal Trygghetscentral och initialt blir
mottagare av larm ordningsvakter, se under punkt 1, och akutvaktmästarna på Sahögrenska, Östra och
Mölndal.
8
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
4.2 Följande skall göras
Säkerhetsavdelningen utgår ifrån ett förslag som innebär att vi utgår ifrån att använda befintlig
infrastruktur som kompletteras. Det innebär att vi använder dect - telefonisystemet även för att användas
som överfallslarm. Dect - telefonen som används är Ascom d62 protector dect location.
 Beslut från SU ledning.

Vi namnger de ca 1000 basstationer vi har idag.

Vi konfigurerar dvs. bygger upp en struktur i befintligt larmserver system.

Vi kompletterar systemet med positionssändare för att erhålla en noggrann positionering.

Vi preciserar de dect - telefonnummer som ska vara mottagare av larm på respektive sjukhus tills
dess en lokal Trygghetscentral är etablerad. (När den är etablerad läggs all mottagning av larm på
dit).
4.3 Plan för införande
 Beställning av förstudie till Västfastigheter görs senast kvartal 4, 2015
 Projektbeställning till Västfastigheter ska göras kvartal 1, 2016.
 I kvartal 2 2016 påbörjas åtgärderna, enligt punkt 4.2, ovan.
 Installations utförs under 2016 – 2017.
 Man ska kunna beställa ett övergripande larm senast under kvartal 4, 2017.
4.4 Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg, Säkerhetsavdelningen SU.
Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU.
4.5 Ekonomi
 150 tkr för projekt och konsultkostnader
 100 tkr för att konfigurera en struktur i larmserver
 50 tkr för namngivning av basstationer
 923 tkr för extra position sändare (71 st. á 13000). Enligt prisuppgift från Västfastigheter.
 50 tkr för oförutsedda kostnader
Total kostnad 1,95 mnkr
4.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv
SU tar säkerheten och de anställdas oro på allvar. SU följer lagar och förordningar. Enligt AFS 1993:2 ska
arbetstagaren ha möjlighet att snabbt kalla på hjälp vid en hot och våldssituation. Idag finns en stor oro hos
vår personal att röra sig i våra kulvertar och hus speciellt under kvällar och nätter. Framför allt måste läkare
och sjuksköterskor kunna röra sig tryggt inom sjukhusen oavsett tid på dygnet. Typexemplet är att man
behöver hämta medicin från Vårdnära lager eller utlösta medicinska larm som innebär att läkare måste
förflytta sig i och mellan hus. SU:s medarbetare ska känna sig trygga på arbetsplatsen och att veta att man
snabbt kan få hjälp i en hot och våldssituation.
Att ha ett övergripande överfallslarm som kan beställas av de som behöver det ökar trygghetskänslan
väsentligt och stärker Sahlgrenska Universitetssjukhusets varumärke och attraktivitet som arbetsgivare.
4.7 Framgångsfaktorer
Ekonomiska resurser och en förstärkning av SUs operativa säkerhetsorganisation är nödvändig för att
säkerställa att utsedda personer snabbt kan infinna sig hos personal som utlöser överfallslarm.
9
Peter Alverman
Säkerhetschef
5.
2015-08-17
Genomförandeplan för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
5.1 Mål för insatsen
Vårt mål är att öka tryggheten för alla som vistas på SU genom att installera kameror. Kameror stävjar även
brott mot person och egendom. Fokus är på att höja säkerhetsnivån på hela SU. Kameraövervakning ska
utgöra en del i vårt säkerhetsarbete kring att skapa en tryggare och säkrare miljö på sjukhusen. Vi arbetar
idag aktivt med en rad trygghetsskapande åtgärder i form av larmsystem, tillträdesskydd samt bevakning på
alla tomter. Kameraövervakning är tänkt som en del av vårt skalskydd och ett komplement till de
brottsförebyggande åtgärder vi redan har. Syftet med kameraövervakning är att förebygga, avslöja och
utreda brott och därmed skapa ett tryggare sjukhus.
Kameraövervakning kan förebygga brott på flera sätt. I många fall kan de verka avskräckande av den enkla
anledningen att det finns en större upplevd risk för att bli upptäckt. Det inspelade materialet kommer att
användas för att avslöja eller utreda brott. Inspelat material kan också i efterhand komma att granskas för
att ex. utreda ett händelseförlopp vid en olycka. För att komma åt bilder och inspelat material krävs särskild
behörighet och kan endast godkännas av SUs säkerhetsavdelning.
5.2 Följande skall göras
Efter beslut från SUs ledning installeras totalt 57 nya kameror fördelat på fyra sjukhustomter.
Ytterligare cirka 40 befintliga kameror byts ut och läggs i ny gemensam plattform för kameraövervakning.
 Inventering av befintliga kameratillstånd på SU.
 Kartläggning av exakt placering för de nya kamerorna.
 Ansöka respektive anmälan till Länsstyrelsen och Datainspektionen.
 Klargöra gränsdragningar mellan SU, Västfastigheter och VGR IT.
Prioriterade platser för kameraövervakning är:





Entréer
Akutmottagningar
Passage ner till kulvertar
Kulvertar
Gemensamma ytor dit allmänheten har tillträde
5.3 Plan för införande
 Underlag för placering i entréer på SU klart kvartal 3, 2015.
 Ansökan respektive anmälan till Länsstyrelsen kvartal 4, 2015. (Lst handläggningstid är 150 dgr)
 Beställningsunderlag till Västfastigheter och upphandlad avtalspartner avropas under förutsättning att
kameratillstånd godkänts. Påbörjas under kvartal 1, 2016 och fortgår löpande under 2016 och 2017.
 Under 2017 påbörjas planering och äskande om investeringsmedel för placering av kameror i kulvertar
och passager ner till kulvertar.
5.4 Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Anna Gustavsson, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU.
Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU.
5.5 Ekonomi
Prislappen per kamera är svår att ange dels p.g.a. skillnader i pris beroende på placering och kvalité på
kamera. En mängd olika avgifter tillkommer som t.ex. ansökan till Länsstyrelsen 3700 kr/kamera.
10
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Licensavtal ca 300/kamera. Nätverskuttag 4000 kr samt supportavtal. En del av dessa kostnader är
engångskostnader och andra är återkommande per år eller per tre-års-period.
De cirka 40 befintliga kamerorna måste bytas ut och nätverksuttag installeras. Det innebär att utbytet är att
jämföra med en helt ny installation minus kostnaden för ansökan till Länsstyrelsen.
Den totala investeringen för 100 kameror beräknas till ca 1,5 mnkr under en två-års-period. Tillkommer
kostnader för service och licenser på ca 300 tkr per år.
5.6 Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv
Vi har inte kunnat hitta någon relevant forskning på området. Europadomstolens vägledande domar visar
att det är spridandet av bildmaterial från ett övervakningssystem som utgör ett hot mot den personliga
integriteten snarare än kamerasystemet i sig. Frågan ställdes till Brottsförebyggande rådet, (Brå) om det
fanns någon studie gjord över kameraövervakning i sjukhusmiljö? Det fanns inte. Det man vet är att den
upplevda känslan av trygghet förstärks när man vet att det finns kameror på en plats.
SU har ett högt säkerhetstänk och i takt med att vårt samhällsklimat förändras ställs det högre krav på oss
och vårt säkerhetsarbete. Vi ska kunna tillgodose och säkerställa att vår personal, patienter och besökare
känner sig trygga på SU. Säkerhetsarbetet måste utgå från ett helikopterperspektiv, där alla delar som kan
bidra till ett säkrare sjukhus spelar roll. Kameraövervakning är ett led i vårt säkerhetsarbete för att bättre
kunna kontrollera vilka som bereder sig tillträde till våra sjukhus och att vi i den mån det går kunna
förhindra ordningsstörningar. Kameraövervakning hjälper oss även att kunna upptäcka och förhindra att
patienter (dementa, förvirrade, okontaktbara) tar sig till eller befinner sig på platser de inte ska vara.
Kameraövervakning signalerar även förbättringar i vår arbetsmiljö. Enligt Brå ökar detta stoltheten över
området och förbättrar i och med detta både sammanhållningen och den informella sociala kontrollen
vilket stärker SUs varumärke. Kameror kan också förstärka vårt brandskydd då man ofta kan avgöra
omfattning av brand genom kameraövervakningen.
5.7 Framgångsfaktorer
Ekonomiska förutsättningar och att tillstånd för kameraövervakning på prioriterade platser godkänns av
Länsstyrelsen. Det är viktigt att man informerar om att övervakning sker och att man är tydlig med
skyltningen. Det är också viktigt att satsa på hög kvalitet på kamerautrustningen så att materialet kan
användas i utredning och bevissyfte.
I ett första skede kommer SUs kamera i huvudsak endast användas med inspelat material. En etablering av
en lokal Trygghetscentral möjliggör att titta på ett stort antal kameror i realtid.
6.
Genomförandeplan för att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst
oavsett tid på dygnet
6.1
Mål för insatsen
Som en del i att skapa en tryggare och säkrare miljö för patienter, personal och andra som vistas på SU
ska alla avdelningsdörrar hållas låsta utom på tider då det uppenbarligen är omöjligt för att verksamheten
skall fungera. Det kan t ex. handla om mottagningar, besökstider eller tillfälligt öppna hus. Idag står
många dörrar olåsta under dagen av bekvämlighetsskäl.
6.2
Följande skall göras
 Framtagen rutin ska beslutas av SUs sjukhusledning. Se bilaga 3.
 Skriva ett förslag till revidering av befintligt verkställighetsbeslut SD 45/2010 ”Riktlinjer skalskydd för
Sahlgrenska Universitetssjukhuset”. Hela dokumentet ska ses över men tyngdpunkten ligger på
avsnittet som gäller Inre skalskydd
 Presentera ovan nämnda dokument för SUs ledning och föreslå beslut om att nya riktlinjer ska gälla.
11
Peter Alverman
Säkerhetschef




2015-08-17
Vidare ska respektive beslut skickas ut i linjen.
Information om besluten presenteras på SUs intranät.
Information sprids via Säkerhetskoordinatorer till alla verksamheter
Berörda kortläsare ska omprogrammeras till att följa de nya riktlinjerna.
6.3
Plan för införande
 Q2 2015: Lämna in förslag till ny rutin att det inre skalskyddet skall vara låst. Se bilaga 3.
 Q3 2015: Informera områden och verksamheter om det nya verkställighetsbeslutet
 Q3 2016: Programmering, anpassning av berörda kortläsare
 Q4 2015: Lämna in reviderade skalskyddsriktlinjer för verkställighetsbeslut.
 Q4 2015: Informera områden och verksamheter om att nya skalskyddsriktlinjer gäller fr.o.m.
årsskiftet.
 Q1 2016: Programmering, anpassning av berörda kortläsare
6.4
Projektledare och ansvarig chef
Projektledare: Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare, Säkerhetsavdelningen SU.
Ansvarig chef: Peter Alverman, Säkerhetschef, Säkerhetsavdelningen SU.
6.5
Ekonomi
I princip inga kostnader mer än arbetstid för att programmera om kortläsare.
I vissa fall kan den egna avdelningen behöva installera ringklocka. Kostnad ca 5-6 tkr per dörr.
6.6
Påverkan på SU ur omvärlds- och samhällsperspektiv.
Vi ställde frågan om det är okey att vem som helst kan komma in och sätta sig på sängen hos en patient
under större delen av dygnet? Frågan besvaras alltid med ett nej. Det inte är okey. Sahlgrenska
Universitetssjukhuset ska vara ett tryggt sjukhus för patienter, personal och andra som vistas hos oss. Detta
bevisar vi bland annat genom att göra vistelsen så trygg som möjligt för våra patienter och personal genom
att som första sjukhus i Sverige generellt låsa våra avdelningar.
6.7
Framgångsfaktorer
Sjukhusledningens verkställighetsbeslut och acceptans hos vår personal efter insikt om att det i vissa fall
innebär ett merarbete, men att det i slutänden gör att de själva och våra patienter kan känna sig tryggare i
våra lokaler.
Peter Alverman
Säkerhetschef
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
12
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Säkerhetsnivå
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Bilaga 1
13
Peter Alverman
Säkerhetschef
Innehållsförteckning
2015-08-17
Sidan
Sammanfattning ......................................................................................................................... 1
Förslag till beslut ........................................................................................................................................................ 2
Operativ säkerhetsorganisation.................................................................................................. 3
Hot och våld samt överfallslarm ................................................................................................. 3
Kameraövervakning ................................................................................................................... 4
Inre och yttre skalskydd ............................................................................................................................................. 4
Trygghetscentral ........................................................................................................................ 4
Kulvertprojekt ............................................................................................................................. 5
Sahlgrenska Universitetssjukhusets risk, kris och katastroforganisation .................................... 5
Säkerhetskultur .......................................................................................................................... 5
Övrigt ......................................................................................................................................... 5
Bilaga 1 ...................................................................................................................................... 6
Bilaga 2 ...................................................................................................................................... 7
Säkerhetsnivå på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Sammanfattning
SU har idag en god beredskap inför allvarliga händelser och rutiner för de flesta ärenden som är kopplat till
säkerhetsfrågor.
SU har operativa säkerhetsorganisationer på samtliga tre sjukhus som fungerar tillfredsställande men är inte i
alla delar ändamålsenliga.
SU har en brandskyddsorganisation och första brandstyrka som fungerar men uppdraget bör förtydligas inom
organisationen.
Kameraövervakning på SU är med nationella mått minimal. Om kameror installeras i en större utsträckning och
under rätt förutsättningar kan de underlätta övervakning och skapa trygghet. Rätt förutsättningar kan i vissa fall
vara att man har en organisation som kan övervaka kamerorna 24/7/365. Med en trygghetscentral finns denna
möjlighet.
Hot och våld riktat mot SUs personal är ett växande problem. Trots att många förbättringsåtgärder är framtagna
såsom rutiner, utbildning, tekniskt skydd och stöd från HR-avdelningar så upplever många en otrygghet inför
situationer som kan sluta med hot eller våld.
Interna och externa överfallslarm finns inom SU men dessa har i dagsläget helt olika förutsättningar beroende
på vilken sjukhustomt man befinner sig. Här finns stora förbättringspotentialer.
SUs passagelarm och inbrottslarm är väl fungerande och väl utbyggt. Trots att många äldre byggnader saknar
den skalskyddsnivå som beslutats på regional nivå så följs riktlinjerna varje gång man renoverar eller bygger
nytt. I dessa frågor krävs ett väl fungerande samarbete med Västfastigheter och SUs Resursplaneringsenhet för
att få smidigheten mellan teknik och användarvänlighet.
14
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Samtliga nedan redovisade förslag syftar till att öka tryggheten för patienter, personal, studerande och övriga
som vistas i SUs lokaler.
Förslag till beslut
Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås arbeta vidare med följande förbättringar och projekt för att öka
säkerheten inom sjukhuset. Föreslagna åtgärder stärker SUs varumärke och ökar tryggheten för patienter,
personal, anhöriga, studenter och övriga som vistas på sjukhusen.
- Att den operativa säkerhetsorganisationen förstärks med tre ordningsvakter. En vardera på Sahlgrenska, Östra
och Mölndals sjukhus. (Nuvarande väktare på Mölndals sjukhus utgår i detta förslag).
- Att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med övriga förvaltningar i
Västra Götalandsregionen
- Att kulvertprojektet återupptas för att öka tryggheten för personal samt att skydda våra försörjningssystem.
- Att en arbetsgrupp tillsätts för att utröna hur ett SU - övergripande överfallslarm kan installeras och vilka
kostnader det innebär. Överfallslarm ska kunna beställas oavsett vilket sjukhus man arbetar på. Överfallslarmet
ska vara positionerat så att man vet varifrån en person larmar och ska kunna kopplas till Trygghetscentral
alternativt Operativ säkerhetsorganisation.
- Att ta fram kostnader för att installera kameror på gemensamma ytor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SU
bör installera kameror på ett antal utvalda platser inom SU.
- Att ta fram ett underlag för beslut om att det inre skalskyddet ska vara låst oavsett tid på dygnet om det inte är
uppenbart olämpligt med tanke på patient eller anhörigbesök. I det inre skalskyddet så bör dörrar, t ex in till
avdelningar vara låsta när inte annan schemaläggning behövs. Idag står många dörrar olåsta under dagen av
bekvämlighetsskäl.
- Att ta fram underlag för beslut om att återuppta säkerhetskulturmätningar och utbildning i säkerhetskultur.
Operativ säkerhetsorganisation
SUs operativa säkerhetsorganisationer utgörs i huvudsak av akutvaktmästare som tillhör Regionservice. De har
ett stort antal olika uppdrag vilket innebär att enskilda personer eller skiftlag gör olika prioriteringar. Det kan
innebära att man inte kan avsätta personer för att kontrollera inbrottslarm inom en acceptabel tidsram. Det kan
också innebära att assistans vid hot- och våldssituationer kan ta för lång tid.
Mellan 19.00– 06.00 varje natt så finns en ronderande väktare per sjukhus på de tre största sjukhustomterna.
Denna väktare kan ibland tas i anspråk för speciella uppdrag men kan då inte utföra sina ordinarie sysslor.
Funktionen första brandstyrka utgörs i huvudsak även detta av akutvaktmästare. Det fungerar i huvudsak bra
och arbetsuppgiften prioriteras högt.
SUs tre stora sjukhusområden har ett stort antal inbrottslarm som installerats för stora kostnader och dessa ska
skydda verksamheterna från ekonomiska förluster och SU behöver därför personal som lägger högsta prioritet
för uppgiften. Den operativa säkerhetsorganisationen bör kompletteras med en ordningsvakt 24/7/365 på varje
tomt som i samarbete med akutvaktmästarna och väktare kan svara upp mot de krav som SU ska ställa på en
säker och trygg arbetsplats. I kombination med en Trygghetscentral/Driftcentral på SU kan sjukhussäkerheten
förbättras väsentligt och på sikt spara in ekonomiska medel som idag används för att beställa extra bevakning,
ersättningsutrustning, nybeställning och renovering efter inbrott och skadegörelse.
Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att utreda och lämna förslag på hur en sådan
organisation ska fungera och ta fram årliga kostnaderna för detta.
För mer detaljerad information om kostnader för väktare idag och hur förslaget med en ordningsvakt per större
sjukhustomt, se bilaga 1.
Hot och våld samt överfallslarm.
15
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Hot och våld är ökande inom sjukvården. Det handlar i huvudsak om hot och våld från patient till personal, från
patient till patient och från anhöriga till personal. Enligt SFS Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2 står bland
annat ”Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp”. SU har idag rutiner för att bemöta hot och våld vilka bör
förankras ytterligare i linjeorganisationen. Avseende överfallslarm och möjligheten att kalla på hjälp är
förutsättningarna vitt skilda mellan SUs geografiska sjukhusområden. Här behövs insatser för att de som
behöver ha ett larm skall kunna få det. Larm skall fungera så att personal kan tillkalla extern eller intern hjälp vid
hot- och våldssituationer. Angående extern hjälp bör larmet kopplas till en lokal Trygghetscentral.
Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att utreda och lämna förslag på ett SUövergripande överfallslarm som ska kunna beställas av den enhet som efter utredning bedöms behöva sådana.
För mer informativ statistik, se bilaga 2.
Kameraövervakning
SUs Säkerhetsavdelning har i många år arbetat för att få en enkel lagenlig rutin för att få en mer övergripande
kameraövervakning på sjukhusen. Önskemål om kameraövervakning utvärderas alltid av Säkerhetsavdelningen
tillsammans med den verksamhet som önskar installera kamera.
Problemet har varit att det inte funnits någon plattform för installation. Denna plattform är nu snart i funktion.
Idag finns ca 50 kameror inom SU. Säkerhetsavdelningen gjorde 2007 en utredning om kameraövervakning på
SU och behovet kartlades. Utredningen kom fram till att cirka 100 kameror bör nyanskaffas. Placering av dessa
ska i huvudsak vara vid:
- Huvudentréer och ambulansintag
- Trappor ner till kulvertar
- Vissa kulvertsträckor
- Parkeringsplatser och parkeringshus
Övervakning av dessa kameror bör i huvudsak göras av en framtida lokal Trygghetscentral och ett serviceavtal
för felanmälningar och underhåll ska skrivas med Västfastigheter.
Målet med kameror är att minska kostnader i samband med inbrott, skadegörelse, brand, hot och våld och att i
stort skapa ett tryggare sjukhus.
Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att återuppta projekt ”kameraövervakning på
SU” och tar fram kostnader för installation och funktion vid ovan föreslagna placeringar.
Inre och yttre skalskydd
Idag finns cirka 40 000 larmpunkter och 2800 kortläsare på SU. Dessa skyddar, tidsstyr och behörighetsstyr
åtkomst till SUs lokaler. De flesta avdelningar har låst på natten men olåst under dagtid. Säkerhetskulturen idag
är bättre än för 10 år sedan men än finns mycket kvar att göra. Vi kan ställa oss frågan, är det okey att vem som
helst kan komma in och sätta sig på din säng när du är patient på sjukhus? Om svaret på den frågan är nej så kan
en hel del göras och det måste då vara ett tydligt uttalande från SUs ledning att sjukhuset ska arbeta för en
större patient- och personalsäkerhet i detta avseende.
Inbrottslarm installeras idag enligt skalskyddsriktlinjer vid ny- och ombyggnation samt till speciellt skyddsvärda
lokaler. Installationer måste i möjligast mån utföras användarvänligt så att det inte skapar problem för
personalen. Detta arbete fungerar i huvudsak bra och Säkerhetsavdelningen driver dessa frågor i möjligaste
mån. Undantag finns när samarbetet mellan Säkerhetsavdelningen, lokalplanerare, Västfastigheter och deras
projektörer inte fungerar.
Under 2013 registrerade akutvaktmästarna 618 uppdrag i samband med att inbrottslarm utlöst.
Jag föreslår att SUs ledning ger i uppdrag till Säkerhetsavdelningen att gå ut med information i linjen om att
dörrar som är försedda med kortläsare ska vara låsta när det inte finns ett uppenbart behov av annan
schemaläggning.
16
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Trygghetscentral
SU har sedan 2009 arbetat i olika projektgrupper för att få fram underlag till en Trygghetscentral. Idén kom
ursprungligen från Karolinska sjukhuset där man sedan länge haft en fungerande Säkerhetscentral. Framtagna
förslag har varit uppe i SUs arbetsutskott och/eller sjukhusledningen vid ett flertal tillfällen men något beslut har
inte tagits. Just nu har Säkerhetsavdelningen haft nya möten tillsammans med Västfastigheter som är
intresserade av att kunna samordna bl.a. deras beredskap på jourtid med en Trygghetscentral.
Initialt skulle en Trygghetscentral vara bemannad dygnet runt. Till denna central skulle övervägande delen av
SUs kameror vara kopplade. Passage och inbrottslarm för hela SU samt brandlarm för Sahlgrenska, Östra,
Mölndal och Högsbo sjukhus.
Jag föreslår att SUs sjukhusledning tar beslut att en Trygghetscentral inrättas för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Detta ska göras i samarbete med övriga förvaltningar i Västra Götalandsregionen och på
så sätt ligga till grund för att ytterligare tre liknande Trygghetscentraler bemannas i regionalt.
Kulvertprojekt
Kulvertprojekten initierades 2009 och startades i projektform 2010. Anledningen till att projektet startade var
att man upptäckte stora brister i det inre skalskyddet. Personal kände sig otrygg i kulvertar. Dessutom ligger
kablage och ledningar för IT, telefoni, gas, elektricitet m.m. ofta helt oskyddade ovan eller under innertaket. Ett
sabotage skulle kunna bli mycket kännbart för både patienter och personal. SUs varumärke skulle med all
sannolikhet hamna i blåsväder. (Det finns bl.a. en händelse på Karolinska sjukhuset för ca 7 år sedan som kunde
fått ödesdigra konsekvenser men de hade tur. Orsaken var anlagd brand i kulvert).
Mölndals sjukhus har genomfört sitt kulvertprojekt och Sahlgrenska står på tur. Underlag för både Sahlgrenska
och Östra är framtaget men projektet har avstannat.
Jag föreslår att SUs sjukhusledning ger i uppdrag åt Resursplaneringsenheten att slutföra uppdraget.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets risk, kris och katastroforganisation
SU har en väl fungerande RKK organisation som är i ständig utveckling. På Säkerhetsavdelningen finns idag en
person som arbetar på heltid med dessa frågor. SU TiB funktionen är idag ett känt begrepp inom sjukhuset och
har väl inarbetade rutiner för många händelser.
Funktionerna är väsentliga för Sahlgrenska sjukhuset och Säkerhetsavdelningen kommer att stötta det fortsatta
arbetet.
Säkerhetskultur handlar om mjuka frågor. Att hitta systematiska säkerhetsbrister och förhindra
syndabockstänkande. Det uppmuntrar i sin tur till rapportering. Regionalt startade arbetet med säkerhetskultur
2004/2005 och ett antal mätningar har gjorts.
Utbildning ”att tänka säkerhetskultur” bör återupptas på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Övrigt
Utdrag ur ett säkerhetsprogram skrivet för Nya Kvinnokliniken på SU/Östra under 2014:
”Många av åtgärdsförslagen som har identifierats rör den organisatoriska verksamheten så som önskemål om
fler ronderande väktare dygnet runt, bemannade receptioner under dagtid, låsta avdelningsdörrar, begränsade
öppettider för besökare. Detta är åtgärder som SU själv får arbeta vidare med i den egna verksamheten.”
Peter Alverman
Säkerhetschef
Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
17
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Bilaga 1
Kostnader för väktare idag och förslaget som innebär förstärkning av en ordningsvakt per större sjukhustomt.
2012
Fasta kostnader för bevakning
Övrigt tillkommande (X-a bevakning)
3.942.000:964.828:-
2013
Fasta kostnader för bevakning
Övrigt tillkommande (X-a bevakning)
4.021.000:2.630.157:-
2014 (t.o.m juni) Fasta kostnader för bevakning
Övrigt tillkommande (X-a bevakning)
2.075.000:966.336:-
2015
4.900.000:- (ca - ny upphandling)
2.800.000:- (Skattning)
Fasta kostnader för bevakning
Övrigt tillkommande (X-a bevakning)
Att tillsätta en ordningsvakt per sjukhus, totalt 3 tjänster, skulle kosta cirka 6, 6 mnkr per år. Ordningsvakten ska
ha sin hemvist på akutintaget men ha speciella arbetsuppgifter att vara synlig på speciellt utsatta platser på
området. Ordningsvakten ska också assistera ronderande väktare och akutvaktmästare vid behov.
Ordningsvakten tar då även första dygnet vid akuta bevakningsuppdrag, t ex vid prehospitala skjutningar som
inkommer till våra sjukhus. Under första dygnet kan vanligtvis en trovärdig hotbildsanalys göras och behovet av
x-a bevakning kommer därmed att minska markant.
Väktartjänsten på Mölndals sjukhus behövs inte om den ersätts av en ordningsvakt och därmed minskar ovan
angiven kostnad per år med 1,3 mnkr.
En kvalificerad bedömning baserat på preliminära kostnader för 2015 är att behovet av x-a bevakning kan
halveras och då är den totala kostnadsökningen för SU 4,4 mnkr för att tillsätta en ordningsvakt per tomt.
Ordningsvakter ska vara en del i den operativa säkerhetsorganisationen och samarbeta med akutvaktmästare
och väktare.
Bilaga 2
Statistik hot och våld på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
I Med Control Pro registrerades 341 hot- och våldshändelser från 2013 fram till juni 2014. Det är endast en del
av de egentliga händelser som registreras där.
18
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
SUs TiB organisation har enbart under 2014 registrerat 47 ärendet under denna kategori fram t.o.m. september
månad. Diagram nedan.
Sahlgrenska sjukhusets akutmottagning rapportera 78 händelser under de 2 första månaderna av 2014. Under
sommaren 2014-06-15 – 2014-08-15 startades ett projekt med sammanställningar av hot- och våldsincidenter
från tre akutmottagningar på SU. Under denna tid registrerades totalt 115 sådana händelser. Bedömningen är
att dessa 115 utgör ca 10-40 % av det egentliga antalet.
Insamling av denna statistik kommer att fortsätta under resterande 2014.
Akutvaktmästarna registrerade 1524 uppdrag kopplade till hot och våld under 2013
19
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
Bilaga 2
Ökade kostnader pga. förstärkning av säkerhetsåtgärder
Reviderad 2015-07-02
År 2015
Åtgärd
Hålla avd. låsta
Kulvertprojekt SS
Totalt
Start
2015-0901
2015-0901
Vara
Pers
v Kostnad kostn
Inves
Drift avskr idag
egen Hemt
mnkr mnkr/å och mnkr/å persona tagn
r
ränta
r
l
Kommentar
0,00
Ja
Hemtagning då mindre stjäls
2,35
Ja
Inom SU´s investeringsplan 2015
2,35
0,00
Nettokostnadsökning 0 mnkr
År 2016
Åtgärd
Kulvertprojekt SS
Kulvertprojekt ÖS
Ordningsvakter
Start
2015-0901
2016-0901
2016-0101
Vara
Pers
v kostnad kostn
Inves
Drift avskr idag
egen Hemt
mnkr mnkr/å och mnkr/å persona tagn
r
ränta
r
l
2,35
0,64
0,64
1,25
0,00
14,00
-5,00
0,00
Kommentar
Ja
Projektgrupp startad
Ja
Skattad summa
Ja
Nettoökning 9,0 mnkr
20
Peter Alverman
Säkerhetschef
2015-08-17
2016-0101
Kameraövervakning
0,75
2016-0101
2016-0101
Trygghetscentral
Överfallslarm
Totalt
0,30
2,60
0,18
0,65
0,09
7,60
0,17
-0,08
0,18
1,70
Ja
Drift = licenser,serviceavtal och kapitaltjänst
Ja
Bemanning och aktivering av investering
fr.o. m. 2016-07-01 1)
Serviceavtal Västfastigheter tillkommer
15,21
-5,08
1,70 Nettokostnadsökning 11,83 mnkr
1) inkl 1,0 projektanställning 2
år,
År 2017
Varav
Pers
avskr kostnad kostn HemInvest
Drift
och
idag
egen
mnkr
tagn
mnkr/år ränta mnkr/år personal
Åtgärd
Start
Kulvertprojekt ÖS
Kameraövervakning
Trygghetscentral
Överfallslarm
Totalt
2016-09-01
1,25
0,34
0,34
0,00
Ja
Skattad summa
2016-01-01
0,75
0,30
0,17
-0,08
Ja
Drift = licenser,serviceavtal och kapitaltjänst
0,18
0,18
Ja
Bemanning helår
0,09
0,09
2016-01-01
2016-01-01
0,65
2,65
0,91
1,20
0,00
-0,08
Kommentar
Serviceavtal Västfastigheter tillkommer
1,20 Nettokostnadsökning 2,03 mnkr
Total kostnadsökning 2015-2017 13,86 mnkr.
21
Peter Alverman
Säkerhetschef
Dnr: SU
2015-8-17
Bilaga 3
Revideringar i denna version
Det finns inga revideringar i denna version.
Bakgrund/Syfte
Bakgrund: 2010 tillkom Verkställighetsbeslut SD 45/2010 gällande riktlinjer för skalskydd för Sahlgrenska
Universitetssjukhuset. Riktlinjerna avser att skapa en trygg miljö för patienter, besökare och medarbetare. De är
även ett verktyg för att skydda verksamheternas egendom.
SU har en god beredskap inför allvarliga händelser och rutiner för ärenden som är kopplat till säkerhetsfrågor
men, som exempel, med den senaste tidens ökade antal skadade vid skjutningar som har inkommit till våra
sjukhus så har också andelen hot- och våldssituationer ökat och generellt så upplever vår personal en större
otrygghet.
Många förbättringsåtgärder är framtagna såsom rutiner, utbildning, tekniskt skydd och stöd från HR-avdelningar
men trots det upplever medarbetare en otrygghet inför situationer som kan sluta med hot eller våld.
Det är heller inte ovanligt att personer som inte har ett legalt ärende till våra sjukhus rör sig inom sjukhusen.
Oftast av ett enda skäl: att kunna stjäla något som ligger framme i öppna utrymmen. Detta drabbar både
patienter, besökare, medarbetare och studerande.
Syfte: Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska vara ett tryggt sjukhus för patienter, besökare, medarbetare och
studenter som vistas hos oss.
För att öka tryggheten och minska risken för att obehöriga rör sig inne på avdelningarna ska därför alla
avdelningsdörrar generellt sett ska hållas låsta. Detta ska gälla utom på tider då det uppenbarligen är omöjligt för
att verksamheten ska fungera. Undantagen kan t ex. handla om mottagningar, besökstider eller tillfälligt öppna
hus. Undantag ska alltid förankras hos ansvarig chef.
Arbetsbeskrivning
Ansvarig på respektive avdelning/enhet kontaktar Säkerhetsavdelningen/Behörighetsfoto via mail till
[email protected] för att ändra säkerhetsnivå på kortläsare.
Ansvar
Verksamhetschefen är ansvarig för att riktlinjen är känd av berörda medarbetare samt att den följs.
Uppföljning, utvärdering och revision
Säkerhetsavdelning är ansvarig för att riktlinjen är uppdaterad och aktuell.
Avvikelse från riktlinje hanteras i MedControl Pro.
Relaterad information
SUs framtida Säkerhetsnivåer och Genomförandeplaner för dessa.
Dokumentation
Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för
arkivering av allmänna handlingar.
Kunskapsöversikt
Referenser enligt Vancouversystemet: http://www.nlm.nih.gov/bsd/uniform_requirements.html
Artikelgranskning och evidensgradering
Använd mallar för artikelgranskning och evidensgradera enligt GRADE. Se länk:
http://www.sahlgrenska.se/sv/SU/Forskning/HTA-centrum/Hogerkolumnundersidor/Hjalpmedel-under-projektet/
22
Peter Alverman
Säkerhetschef
Dnr: SU
2015-8-17
Granskare/arbetsgrupp
Peter Alverman, Säkerhetschef
Pernilla Ekström, Säkerhetssamordnare
Helen Wennebäck, Säkerhetsstrateg
Anna Gustavsson, Säkerhetssamordnare
Bakgrund Trygghetscentral
2009 tog Sahlgrenska Universitetssjukhuset initiativ till ett projekt under rubriken Larm- och
Trygghetscentral (LTC) för att öka tryggheten för personal och patienter. Under våren 2009
konstaterades att konceptet med LTC också borde vara en regional angelägenhet då fördelarna i ett
regionalt perspektiv var så uppenbara. Koncernkontoret (f.d. regionkansliet) beslutade att
regionkansliet skulle medverka och leda ett regionalt projekt kring Trygghetscentral tillsammans med
SU. Tillsammans med representanter från vården, Regionservice och Västfastigheter upprättades och
definierades en målbild och vision för TC1 på SU och i ett regionalt perspektiv. En projektbeskrivning2
presenterades till säkerhetsdirektören Valter Lindström och sjukhusdirektören Jan Eriksson och utifrån
ett förstudiedirektiv3 blev fokus att kartlägga och beskriva förutsättningarna för TC i Västra
Götalandsregionen och på vilket sätt TC skulle kunna bidra med ökad säkerhet och trygghet för
patienter och personal på SU och i ett regionalt perspektiv.
Våren 2011 lämnades en slutrapport4 till beställarna. Rekommendationen i slutrapporten var ”...
etablering av LTC inom SU och att regionens koncernledning, i samråd med SU, beslutar om etablering
av ytterligare två eller tre LTC i regionen.” Etableringskostnaden beräknades till 1.9 mnkr varav
kostnaden för konsultinsatser, hårdvara och mjukvara beräknades till 1.3 mnkr. SU var positiv till
slutrapporten men hade inte möjlighet att själva svara för finansiering utan önskade medfinansiering
från regionstyrelsen. Säkerhetsdirektören Valter Lindström beslutade att ”... frågan nu ska hanteras av
de parter som operativt kan bli inblandade i samband med ett genomförande, vilket är SU resp
Regionservice.” Då medfinansiering från regionstyrelsen uteblev avstannade arbetet med TC på SU.
Hösten 2012 återupptog SU arbetet med TC under ledning av ny säkerhetschef och med en enklare
inriktning som bland annat innebar att en central utan koppling till medicinska larm.
Under våren 2013 upprättade SU en projektplan med utgångspunkter för en enklare variant av TC.
Säkerhetschefen gick på barnledighet och kom inte tillbaka vilket resulterade i att etableringsprocessen
och arbetet med TC åter avstannade.
Våren 2014 återupptogs arbetet med TC inom SU samtidigt som representanter från Tandvården,
Habilitering och Hälsa och Närhälsan tidigare tagit initiativ till ett arbete kring administrativa
säkerhetstjänster5 som de själva och andra mindre verksamheter har behov av att avropa från en
regiongemensam funktion (som exempelvis TC) från större förvaltningar som SU.
Vision med TC – Trygghetscentraler (TC) i Västra Götalandsregionen med start i Göteborgsområdet, dnr
RSK 996-2009, 2009-11-25, reviderad 2010-02-03, ver 1.0
2
Projektbeskrivning av TC, dnr RSK 996-2009, 2009-12-02, ver 1.0
3
Förstudiedirektiv för TC, dnr RSK 996-2009, 2010-04-30 ver.1.0
4
Förstudie av LTC – Slutrapport 2011-03-31, dnr RSK 996-2009, ver. 1.0
5
Administrativa säkerhetstjänster 2013-05-30, version 0.21 En förteckning och utgångspunkt för en
uppdragshandling
1
23
Peter Alverman
Säkerhetschef
Dnr: SU
2015-8-17
Hösten 2014 påbörjades arbetet med design och projektering för att i ett bredare perspektiv stärka och
höja säkerheten för patienter och personal inom SU. Säkerhetsavdelningen har påbörjat processen att
succesivt stärka säkerheten och har förslag på flera olika åtgärder som har presenterats för SU:s ledning
under senhösten 2014 och våren 2015.
24
Punkt 9
Tjänsteutlåtande
Datum 2015-08-17
Diarienummer SU 100-1144/2015
Förvaltning/enhet
Handläggare: Helene Sandegren
Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Förslag på tider för styrelsesammanträden 2016
Förslag till beslut
Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta:
1. Styrelsen beslutar att fastställa sammanträdestider för 2016 enligt upprättat förslag.
Sammanfattning av ärendet
Styrelsen ska inför nästa år fastställa sina sammanträdestider. Ett förslag har upprättats,
bl.a. med hänsyn till de tider som gäller för rapportering till regionstyrelsen.
Styrelsesammanträde
Fredag
Torsdag
Fredag
Fredag
Fredag
Måndag
Fredag
Fredag
Fredag
Fredag
5 februari
31 mars
22 april
27 maj
17juni
25 juli
26 augusti
23 september
28oktober
25 november
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-10.00
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-16.00
09.00-16.00
SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Barbro Fridén
Sjukhusdirektör
Expedieras till regionstyrelsen
Postadress:
Bruna stråket 21, 3 vån
413 45 Göteborg
Telefon:
031-342 10 00
Webbplats:
www.sahlgrenska.se
E-post:
[email protected]
Punkt 13
Anmälningsärenden – inkomna skrivelser
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr SU 100-112/2015
SU 301-883/2015 1. Koncernkontoret, 2015-06-05
Regionstyrelsens beslut 2015-05-26 om Budget 2016.
SU 132-882/2015 2. Regionarkivet, 2015-06-05
Arkivnämndens beslut 2015-05-27 – Riktlinjer till arkivreglementen för
Västra Götalandsregionen avseende redovisning och gallring av allmänna
handlingar.
SU 700-901/2015 3. Koncernkontoret, 2015-06-09
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut angående Regional patientprocess
trauma (RPPT).
SU 190-920/2015 4. Hans Norebrink, 2015-06-15
Brev angående regnbågsflaggning.
SU 127-1508/2015 5. Koncernkontoret, 2015-06-17
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut angående Regional medicinsk
riktlinje för cancervårdprocessen.
SU 708-936/2015 6. Koncernkontoret, 2015-06-17
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-05-27 angående Regional
förteckning över kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvård med regionala
mål.
SU 100-939/2015 7. Koncernkontoret, 2015-06-18
Regionstyrelsens beslut 2015-06-02 avseende sammanträdestider 2016 för
regionstyrelsen och utskott.
SU 100-939/2015 8. Koncernkontoret, 2015-06-18
Regionfullmäktiges beslut 2015-06-08 avseende sammanträdestider 2016 för
regionfullmäktige.
SU 100-940/2015 9. Koncernkontoret, 2015-06-18
Regionfullmäktiges beslut 2015-06-08 avseende budget 2016.
SU 700-942/2015 10. Koncernkontoret, 2015-06-18
Regionfullmäktiges beslut 2015-06-08 avseende begäran från
servicenämnden om beslut om målbild och plan för införande av utvecklad
måltidsprocess.
SU 700-942/2015 11. Koncernkontoret, 2015-06-18
Servicenämndens beslut 2015-06-11 avseende riktlinje för patientmåltider i
Västra Götalandsregionen.
SU 784-1041/2015 12. Koncernstab hälso- och sjukvård, 2015-06-18
Hälso- och sjukvårdsdirektörens information om rätt till kostnadsfri vård
avseende EU-migranter.
SU 190-194/2015 13. Koncernkontoret, 2015-06-22
Regionfullmäktiges beslut 2015-06-08 avseende policy för Västra
Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter.
SU 600-981/2015 14. Koncernkontoret, 2015-06-26
Regionstyrelsens beslut 2015-06-16 avseende internationell riktlinje för
medarbetare i Västra Götalandsregionen.
SU 600-981/2015 15. Koncernkontoret, 2015-06-26
Regionstyrelsens beslut 2015-06-16 avseende internationellt engagemang –
riktlinje för medarbetare i Västra Götalandsregionen.
SU 717-980/2015 16. Koncernkontoret, 2015-06-26
Regionstyrelsens beslut 2015-06-16 avseende upphandling av
kataraktsjukvård – långsiktig upphandling av en större volym
kataraktsjukvård (gråstarr) i Göteborgsområdet.
Inkomna skrivelser 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28
Punkt 13
Anmälningsärenden – inkomna skrivelser
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr
Dnr SU 100-112/2015
SU 310-979/2015 17. Koncernkontoret, 2015-06-26
Regionstyrelsens beslut 2015-06-16 avseende rapportering och aktiviteter för
regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser 20152018.
SU 301-978/2015 18. Koncernkontoret, 2015-06-26
Regionstyrelsens beslut 2015-06-16 avseende planeringsdirektiv 2016.
SU 301-978/2015 19. Koncernkontoret, 2015-06-26
Planeringsdirektiv för 2016.
SU 503-351/2015 20. Sjukhusjurist, 2015-05-28
Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal.
SU 503-997/2015 21. Sjukhusjurist, 2015-07-01
Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal.
SU 120-958/2015 22. Koncernkontoret, 2015-06-24
Information om ny rutin för arbetet med intern kontroll.
SU 737-974/2015 23. Koncernkontoret, 2015-06-17
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-06-17 avseende införande av
standardiserade vårdförlopp i cancervården i Västra Götalandsregionen –
användning av statliga medel 2015.
SU 337-969/2015 24. Koncernkontoret, 2015-06-25
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-06-17 avseende ordnat införande
av nya läkemedel, metoder och kunskapsunderlag 2015 – etapp 1.
SU 300-986/2015 25. Koncernkontoret, 2015-06-25
Hälso- och sjukvårdens beslut 2015-06-17 avseende fördelning av medel för
förstärkning av psykiatri.
SU 300-967/2015 26. Koncernkontoret, 2015-06-25
Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-06-17 avseende satsning på
bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen.
SU 531-1049/2015 27. Lennart Karlberg, 2015-07-08
Brev från patient.
SU 531-1108/2015 28. Rolf Johansson, 2015-08-04
Brev från patient.
SU 708-1096/2015 29. Koncernkontoret, 2015-06-20
Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut 2015-07-03 avseende regional
generisk patientprocessmodell.
Inkomna skrivelser 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28
Punkt 13
Verkställighetsbeslut
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Dnr SU 100-112/2015
1(1)
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 18/2015 Användarvänlig och gemensam struktur i ELVIS SU
2015-06-05
SU 134-825/2015
Sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 19/2015 Organisatorisk förändring för sjukhusets miljöavdelning
2015-06-17
SU 117-927/2015
Sjukhusdirektör
SD 20/2015 Bildande av KOL-centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2015-06-22
SU 117-419/2013
Bitr. sjukhusdirektör, FoUU-direktör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 21/2015 Budgetjustering avtalseffekter 2015
2015-06-08
SU 301-278/2015
Sjukhusdirektör och ekonomi- och marknadsdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 22/2015 Organisatorisk överföring av verksamhetsområde Kontaktpunkten och
Vårdadministrativt centrum till stabsområde Medicinsk information, område 7
2015-06-26
SU 117-951/2015
Sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 23/2015 Investering till Sahlgrenska Biobank
2015-06-29
SU 799-1001/2015
Bitr. sjukhusdirektör, FoUU-direktör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 24/2015 Fördelning av medel för projektet Akutsjukvård i toppklass 2015
2015-07-03
SU 702-1034/2015
Sjukhusdirektör
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
SD 25/2015 Integreringen mellan systemen KLARA SVPL, ELVIS och SURF
2015-07-03
SU 134-975/2015
Medicinsk informationsdirektör
Verkställighetsbelut 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28
Punkt 13
Delegeringsbeslut
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
/Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 117/2015 Studie, PPD Scandinavia AB
2015-06-02
Områdeschef, område 5
D 118/2015 Ombyggnad av logopedmottagningen, område 5
2015-06-03
Områdeschef, område 5
D 119/2015 Inköp av fixationsutrustning verksamhetsområde onkologi, område 5
2015-06-05
Områdeschef, område 5
D 120/2015 Inköp av spoldesinfektorer till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset, område 5
2015-06-05
Områdeschef, område 5
D 121/2015 Inköp av säkerhetsbänk mars isotop till verksamhetsområde onkologi, område 5
2015-06-10
Områdeschef, område 5
D 122/2015 Inköp av dialysutrustning till njurmedicin, Sahlgrenska sjukhuset, område 5
2015-06-10
Områdeschef, område 5
D 123/2015 Studie, Otsuka Pharmaceutical Inc.
2015-06-10
Områdeschef, område 5
D 124/2015 Byte av kallelsesignalsystem, hjärtmottagningen, Östra sjukhuset
2015-05-08
SU 212-376/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 125/2015 Byte av kallelsesignalsystem, allergologmottagningen, Sahlgrenska sjukhuset
2015-05-08
SU 212-141/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 126/2015 Byte av kallelsesignalsystem, avd 15/28, Sahlgrenska sjukhuset
2015-05-08
SU 212-143/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 127/2015 Installation av D-spect hjärtkamera, klinisk fysiologi, Östra sjukhuset
2015-05-08
SU 212-423/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 128/2015 Lokalanpassning för traumaenheten, Sahlgrenska sjukhuset
2015-05-20
SU 212-511/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
Delegationsbeslut 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28
Punkt 13
Delegeringsbeslut
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 129/2015 Installation av kvävgasanläggning, Sahlgrenska sjukhuset
2015-05-20
SU 210-754/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 130/2015 Byte av kallelsesignalsystem avd 234, Mölndals sjukhus
2015-05-26
SU 212-755/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 131/2015 Byte av sängbordspaneler med tillhörande uttag avd 236, Mölndals sjukhus
2015-05-26
SU 212-749/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 132/2015 Ombyggnad av operation 1, Mölndals sjukhus
2015-05-20
SU 212-750/2015
Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning
D 133/2015 Inköp av operationsutrustning till verksamhetsområde urologi, Sahlgrenska
sjukhuset
2015-06-23
Områdeschef, område 5
D 134/2015 Inköp av öronmikroskop till ÖNH-verksamheten, Sahlgrenska sjukhuset
2015-06-23
Områdeschef, område 5
D 135/2015 Inköp av laser till verksamhetsområde hud- och könssjukvård, Sahlgrenska
sjukhuset
2015-06-23
Områdeschef, område 5
D 136/2015 Inköp av videokonferensutrustning inkl lokalanpassning till verksamhetsområde
onkologi, Sahlgrenska sjukhuset
2015-04-27
Områdeschef, område 5
D 137/2015 Inköp av digitalkameror till verksamhetsområde hud- och könssjukvård,
Sahlgrenska sjukhuset
2015-04-27
Områdeschef, område 5
D 138/2015 Laboratorieinredning, möbler och inredning till radiofarmakacentralen i BoIC
2015-07-02
SU 404-1057/2015
Planeringschef
D 139/2015 Kontorsmöbler och inredning till radiologi i BoIC
2015-07-02
SU 404-1058/2015
Planeringschef
D 140/2015 Diskdesinfektor, möbler och inredning till sterilteknik i BoIC
2015-07-02
SU 404-1059/2015
Planeringschef
Delegationsbeslut 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28
Punkt 13
Delegeringsbeslut
Styrelsens sammanträde 2015-08-28
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Ärendenr:
Beslutsdatum:
Diarienummer:
Beslut fattat av:
Dnr SU 100-112/2015
D 141/2015 Utrustning till ”övriga rum” i BoIC
2015-07-02
SU 404-1060/2015
Planeringschef
D 142/2015 Kontorsmöbler och inredning till hybrid och intervention i BoIC
2015-07-02
SU 404-1061/2015
Planeringschef
D 143/2015 Kontorsmöbler och inredning till klinisk fysiologi i BoIC
2015-07-02
SU 404-1062/2015
Planeringschef
D 144/2015 SPECT/CT till klinisk fysiologi i BoIC
2015-07-02
SU 404-1063/2015
Planeringschef
D 145/2015 Studie, Probi AB
2015-07-22
Områdeschef, område 5
D 146/2015 Studie, Innovest AS, Norge
2015-07-24
Områdeschef, område 5
D 147/2015 Förteckning över anställningar juli 2015 fattade av närmsta chef enlig
delegationsordningen punkt nr 5.1.
2015-08-10
Delegationsbeslut 2015-08-20
Styrelsesammanträde 2015-08-28