Gymnasie & Vuxenutbildning
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde 2015-06-08 klockan 16.00, Gottskärs hotell 1 (3) Datum 2015-06-08 Ärende Tid Sid 1 Val av protokolljusterare 2 Arbetsmiljöverket, inspektionsmeddelande Beslutsförslag Marianne Hultén (M) 16.0516.15 Informationen läggs till handlingarna. 16.1516.25 Informationen läggs till handlingarna. Helen Johansson, HRkonsult 3 Sommaraktiviteter för nyanlända barn Camilla Lindberg, samordnare för nyanlända 4 Remissvar på Departementspromemor ia Avskaffande av systement med etableringslotsar 16.2516.30 Handl. kommer Camilla Lindberg, samordnare för nyanlända 5 Nuläge och tidsplan för REELL Innovation 16.3016.40 Informationen läggs till handlingarna. 16.4016.50 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning översänder Lena Salomonsson, utvecklingsledare uniForm KUB301 v 1.1, 2011-10-05 6 Uppföljning av Skolinspektionens Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson Direkt 0300-83 41 66 [email protected] Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN förvaltningens svar till Skolinspektionen. tillsyn Andréas Mårtensson, utvecklingsledare 7 Yrkeshögskolan, ansökningar Nämnden godkänner att Yrkeshögskolan ansöker om följande utbildningar hos Myndigheten för Yrkeshögskolan i september 2015: 16.5017.00 Kerstin Uddenberg, rektor Yrkeshögskolan • • • • • • • • • • • • • • • • • 8 Elevenkät – gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 17.0017.10 Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med analys och åtgärder med anledning av resultaten från gymnasieskolans elevenkät 2015. Åtgärderna skall redovisas senast vid nämndens sammanträde i september 2015. 17.1017.15 Informationen läggs till handlingarna. Andréas Mårtensson, utvecklingsledare 9 Plug In 2.0 Karl-Gunnar Lindman, utvecklingsledare 10 Delegeringsförteckning 11 Förvaltningschefen informerar 12 Rapporter från ledamöter Virtualiseringsspecialist Kvalitetssäkrare inom IT Linux-utbildning Underhållstekniker Automation/Robot CAD-konstruktör – mekanik Rörkonstruktör Plastkonstruktör Servicetekniker Fordon Bilskadereglerare Elektronikkonstruktör, BIM-projektör Anläggning BIM-projektör Bygg Projektcertifierad B2B säljare Inköpare Specialistundersköterska - psykisk ohälsa Specialistundersköterska hemsjukvård Kvalificerad Redovisningsekonom 17.1517.20 Handl. kommer 2 (3) KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 13 Övriga frågor 14 Redovisning av delegeringsbeslut Ulrika Landergren (FP) Ordförande Carin Johansson Nämndsekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Arbetsmiljöverkets tillsyn inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning under maj 2015 1 (2) Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. Datum 2015-06-02 Beskrivning av ärendet Arbetsmiljöverket genomför en nationell tillsyn av skolan i Sveriges alla kommuner under åren 2013-2016. Fram till 2016 kommer Arbetsmiljöverket att inspektera 30 procent av landets skolor och alla skolhuvudmän med fem eller fler skolor. Kungsbacka kommun är en av de kommuner som ingår i arbetet 2015 och inspektionen har genomförts under våren. Inspektion har gjorts både på övergripande skolhuvudmannanivån och ute på ett urval enheter. Fokus för inspektionen var det systematiska arbetsmiljöarbetet. 2015-05-11 hölls ett förberedande möte och inspektion av skolhuvudman. Vid detta möte deltog nämndsordförande, 2:e vice nämndsordförande förvaltningschef, utvecklingsledare, verksamhetschef för berörda skolor, HR-konsult och arbetstagarrepresentanter som ingår i FSG. 2015-05-18 genomfördes inspektion på Aranäs gymnasium. Vid detta möte var alla rektorer, skyddsombud och elevskyddsombud på skolan inbjudna. 2015-05-19 genomfördes inspektion på Elof Lindälvs gymnasium. Vid detta möte var alla rektorer, skyddsombud och elevskyddsombud på skolan inbjudna. 2015-05-22 lämnades en muntlig återkoppling av AMV och kompletterande frågor ställdes till skolhuvudman. Medverkande samma som 2015-05-11. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 Arbetsmiljöverkets inspektionsmeddelande kom den 25 maj. Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson Direkt 0300-83 41 66 [email protected] Kungsbacka kommun 434 30 Kungsbacka Besöksadress Södra Torggatan 16, plan 3 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Fortsatt arbete En handlingsplan håller på att tas fram för arbete med de fyra kraven som AMV ställt till förvaltningen. Planen ska samverkas på förvaltningssamverkansgrupp och presenteras i nämnden i september. En aktivitet att genomföra omgående är att offentliggöra inspektionsmeddelandet på Insidan för samtliga medarbetare. Karin Zetterman tf förvaltningschef Bilagor Inspektionsmeddelande från AMV Helen Johansson HR-konsult Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 1(6) Avdelningen för inspektion KUNGSBACKA KOMMUN Pirjo Jurmu, 010-730 9820 [email protected] 43481 KUNGSBACKA Resultatet av inspektionen 22 maj 2015 Ert org. nr 2120001256 Arbetsställe GYMNASIEFÖRVALTNINGEN Besöksadress SÖDRA TORGGATAN 16 Besöksdatum 22 maj 2015 Deltagare i inspektionen Ulrika Lagergren, ordf. gym.-vux. Karin Zetterman, tf. förvaltningschef Eva Malmgren Thörnblom, skyddsombud Lisa Jönsson, utvecklingsledare Helen Johansson, HR-konsult Monica Nepton, skyddsombud Jenny Larsson, verksamhetschef Börje Börjesson, 2e vice ord. Andreas Mårtensson, utvecklingsledare Christer Hagmanq, verksamhetschef Linda Falkenberg, arbetsmiljöinspektör Pirjo Jurmu, arbetsmiljöinspektör Ni ska före nedan angivna datum informera oss om vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: • hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare • hur ni har uppfyllt kraven • hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud respektive elevskyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning 2015/024106 i svaret. Postadress 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 2(6) Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 § första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. BRISTER OCH KRAV Brist 1 Uppgiftsfördelning Det är viktigt att det står klart för alla arbetstagare och elever vems uppgift det är att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö i övrigt uppnås. Den fördelning som finns i er organisation från förvaltningschef direkt till rektorerna kan innebära osäkerhet om vem som egentligen har uppgiften och resurserna för att vidta åtgärder för att förebygga ohälsa. Likaså att rektorerna inte fördelar vidare i sina organisationer kan innebära risker i ert arbetsmiljöarbete. Krav Ni ska se till att det finns en tydlig fördelning av uppgifterna i det systematiska arbetsmiljöarbetet både i förvaltningen och på skolorna. Dessa personer ska få i uppgift att regelbundet: • undersöka arbetsförhållandena • bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall • vidta åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall • genomföra kontroller av att vidtagna åtgärder har haft avsett resultat. Av uppgiftsfördelningen ska det även framgå vilka befogenheter och resurser dessa personer har att tillgå för att kunna utföra sina arbetsmiljöuppgifter. Med befogenheter avses rätt att fatta beslut och att vidta åtgärder. Med resurser avses ekonomiska medel, tillgång till personal, utrustning, lokaler, tid och kunskaper. Ni ska också se till att de har kunskaper för att bedriva ett fungerande systematiskt Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 3(6) arbetsmiljöarbete. Uppgiftsfördelningen ska dokumenteras skriftligt. Ni ska ge övriga arbetstagare information om uppgiftsfördelningen. Se 6 och 7 §§ AFS 2001:01. Åtgärdas senast den 22 oktober 2015. Brist 2 Tillbud Er definition av tillbud omfattar enbart händelser av fysisk karaktär. Vid inspektionen diskuterades möjligheten att bredda begreppet tillbud i syfte att förebygga ohälsa. Krav Ni ska se över och förtydliga er definition av tillbud. Se 9 § AFS 2001:01. Åtgärdas senast den 22 oktober 2015. Brist 3 Arbetsbelastning Vid inspektionen framkom att arbetsbelastningen har varit hög under en längre tid främst för rektorerna men också för lärarna. De åtgärder ni hittills har vidtagit, som t ex den utredning som företagshälsovården gör, bedöms inte som tillräckliga för att ni ska komma till rätta med arbetsbelastningen. Krav A Ni ska undersöka förekomst av hög arbetsbelastning i gruppen av skolledare. Ni ska utreda orsakerna till deras höga arbetsbelastning. Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 4(6) Utredningen ska minst omfatta: - om arbetsuppdraget är tydligt för skolledarna. - om arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska utifrån resultatet av undersökningen bedöma riskerna för att den höga arbetsbelastningen kan leda till ohälsa. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska av den framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som ni - utifrån genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning - anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Handlingsplanen ska skickas till Arbetsmiljöverket Se 8, 9 och 10 §§ AFS 2001:01, 2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § AML. Åtgärdas senast den 22 oktober 2015. Krav B Ni ska undersöka förekomst av hög arbetsbelastning för lärarna i er organisation. Ni ska utreda orsakerna till deras höga arbetsbelastning. Utredningen ska minst omfatta: - om arbetsuppdraget är tydligt för alla arbetstagare - om arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska utifrån resultatet av undersökningen bedöma riskerna för att den höga Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 5(6) arbetsbelastningen kan leda till ohälsa. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och det ska av den framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga eller inte. Ni ska i en handlingsplan ange de åtgärder som ni - utifrån genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning - anser behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Handlingsplanen ska skickas till Arbetsmiljöverket. Se 8 och 10 §§ AFS 2001:01, 2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § AML. Åtgärdas senast den 22 oktober 2015. INFORMATION Inspektionen genomfördes inom ramen för Arbetsmiljöverkets nationella inspektionsprojekt Skolan 2013-2016. Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni underlåter att vidta åtgärder kan vi besluta om ett föreläggande eller förbud mot er. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskriften om det systematiska arbetsmiljöarbetet (AFS 2001:01) beskriver hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska gå till. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller annan extern expertresurs. Besök gärna Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när ni vill veta mer om oss och den lag och de föreskrifter som reglerar arbetsmiljön. Där hittar ni också arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor är ni välkomna att kontakta oss. Pirjo Jurmu arbetsmiljöinspektör Datum Vår beteckning Sid 2015-05-25 2015/024106 6(6) TJÄNSTESKRIVELSE Sysselsättning för ensamkommande barn och unga sommaren 2015 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna. 1 (4) Datum 2015-05-13 Bakgrund Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag, 2015-04-15 § 47, att utöver de befintliga ferieplatserna/sommarskola undersöka möjligheten att erbjuda ensamkommande barn och unga praktikplats, sommarjobb, feriejobb eller sommarskola under minst fyra veckor. Bakgrunden till förslaget är att ensamkommande ungdomar som är nya i kommunen behöver få hjälp med sysselsättning, bland annat under sommaren. Dessa barn och ungdomar har inte hunnit få ett socialt nätverk och de har få egna möjligheter att hitta på aktiviteter under sommaren. Kommunen har en överenskommelse med Länsstyrelsen i Halland om att ta emot ensamkommande barn och unga i åldern 14-16 år. Med ensamkommande barn och unga menas att de saknar en legal vårdnadshavande. Kommunen har idag 4 boenden, varav 2 är upphandlade, med sammanlagt 36 platser. Idag är det 77 ensamkommande barn och unga inskrivna i kommunen. Bristen på platser gör att många placeras i andra kommuner. Idag bor 26 ensamkommande barn och unga på kommunens boenden, varav 14 är asylsökande och 12 har permanent uppehållstillstånd. Gruppen ensamkommande är en rörlig grupp. Kommunen får regelbundet nya barn och de som har kommit till landet flyttar relativt ofta. Av de barnen som finns här nu, kommer några troligtvis att flytta under sommaren. KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Nedan redovisas en samlad bild av de aktiviteter som erbjuds under sommaren 2015. Gymnasie & Vuxenutbildning Camilla Lindberg Direkt 0300-83 40 70 [email protected] Kungsbacka kommun 434 30 Kungsbacka Besöksadress Södra Torggatan 16, plan 3 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Sommarskola Sommarskolan som anordnas av Gymnasie & Vuxenutbildning vänder sig till alla i gymnasieålder. Även nyanlända ungdomar kan söka sig dit, oavsett om man är asylsökande eller har fått uppehållstillstånd. Till årets sommarskola som organiseras av Gymnasie & Vuxenutbildning har 10 ensamkommande ungdomar anmält sitt intresse. Ensamkommande barn som inte är i gymnasieålder Har möjlighet att delta i den sommarskola som arrangeras av Förskola & Grundskola. Gymnasie & Vuxenutbildning arrangerar sommarskola under 3 veckor. Förskola & Grundskola har sommarskola under 2 veckor. Sommarskolan gäller för samtliga nyanlända barn. Undervisning och studiehandledning sker med lärare från modersmålsenheten. Feriejobb Feriejobb erbjuds under perioden 15/6- 14/8. Perioden man arbetar är 3 veckor och 6 timmar/dag. Jobben är placerade i kommunens förvaltningar och föreningslivet och vänder sig till ungdomar som är folkbokförda i Kungsbacka kommun och är inskrivna på gymnasiet åk 1. För att erhålla ett feriejobb krävs permanent uppehållstillstånd eller särskilt arbetstillstånd. 2015 erbjuds 150 platser, av dessa är 5 platser riktade till IFO och ungdomar med behov av sysselsättning samt 5 platser till särskolan. Asylsökande kan inte erbjudas feriejobb, då det krävs ett arbetstillstånd för att kunna arbeta med lön. Av de 12 unga som har permanent uppehållstillstånd har 3 fått feriejobb. Kommunen kan erbjuda praktik till unga med permanent uppehållstillstånd och unga i asyl. Inventering av behovet hos den aktuella gruppen gällande praktik pågår. I de fall praktik kan vara lämpligt aktivitet, sker samverkan mellan berörda tjänstemän, för att ordna en sådan lösning. Sommarsysselsättning Sommarsysselsättning erbjuds under vecka 25-26. För 2015 erbjuds 10 platser. Under en 2 veckors period får ungdomen jobba 5 timma/dag till en ersättning av 40 kr/timman. Man har även en handledare. Ungdomen matchas mot sysselsättingen. Kravet är att man måste vara inskriven på Individ & Familjeomsorgen, ha någon form av bistånd enligt SoL, ha fyllt 15 år samt inneha permanent uppehållstillstånd. 1 ungdom har sökt sommarsysselsättningen som anordnas av Individ & Familjeomsorg. Platserna kan erbjudas unga med permanent uppehållstillstånd samt unga i asyl med särskilt arbetstillstånd. Sommarlovsaktiviteter Kommunen anordnar aktiviteter under sommaren. Kontakt med förvaltningen för Fritid & Folkhälsa och Kultur & Turism har etablerats för att arbeta med att informera boendena om vad som finns. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Kungsbacka kommuns sommarlovsaktiviteter School´s Out på Kungsbacka torg Urban Summer i Teaterparken Sommarbussen till Sundsjön lägerplats Simskola Sommarläger • Övernattning vid Sundsjöns lägerplats, • Gatukonstläger Ung i Kungsbacka • Sportläger Ung i Kungsbacka • Musikproduktion Ung i Kungsbacka • Vildmarksläger Ung i Kungsbacka Föreningsaktiviteter • • • • • • • • • Gymnastikläger med GF Tempo Sommarläger på Dalhem Seglarskola med Kullaviks kanot- och kappseglingsklubb Ridläger med Nordhallands ridklubb Veckoläger på Stättareds 4H-gård Stättareds 4H-gård Fotbollsläger på Särö IP Kungsbacka fäktklubb Sommar och dagridläger i Fjärås Övrigt De övriga sommaraktiviteter som anordnas av kommunen är öppna för alla barn och unga att delta i. Personalen på boendena för ensamkommande barn och unga har i uppdrag att hjälpa barnen med fritidssysselsättning. De flesta av föreningsaktiviteterna är från 6 år och uppåt. För att delta i aktiviteterna tar man ut en kostnad från 600 kr – 2200 kr, beroende på aktivitet. Även några av kommunens aktiviter tas en kostnad ut, t.ex. sportläger som kostar 600 kr. Förvaltningens slutsats Sammanfattningsvis bedömer förvaltningen att ensamkommande barn och unga, boendeplacerade inom kommunen, har relativt goda möjligheter till sysselsättning under sommaren med hjälp av sina kontaktpersoner. Arbete pågår för att information om aktuella aktiviteter når målgruppen och personal, för att kunna ta del av befintligt utbud. Förvaltingen har för avsikt att följa upp frågan efter sommaren för att inventera behov inför nästa sommar. Förvaltningen föreslår att resultatet av sommaraktiviteterna redovisas för nämnden efter sommaren. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Karin Zetterman Tf. förvaltningschef Camilla Lindberg Samordnare nyanlända Bilagor: 1. Utredning av sommaraktiviteter för ensakommande barn och ungdomar Beslutet skickas till Enheten för Arbetsliv och samordnaren nyanlända Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Arbetsmarknadsdepartementet Ds 2015:26 Avskaffande av systemet med etableringslotsar Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: [email protected] Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24294-0 ISSN 0284-6012 Sammanfattning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en etableringslots I denna promemoria föreslås att detta krav ska upphöra att gälla den 1 januari 2016. 1 Innehåll Sammanfattning .................................................................. 1 1 Författningsförslag ....................................................... 5 2 Bakgrund och behov av förändring ................................ 7 3 Etableringslotsarna avskaffas ...................................... 11 4 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas ...................................... 13 5 Konsekvenser ............................................................ 17 6 Författningskommentar .............................................. 21 1 Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare dels att 11–13 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 11 § ska utgå. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 5 2 Bakgrund och behov av förändring Etableringsuppdraget Den 1 december 2010 reformerades mottagandet av nyanlända invandrare genom införandet av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (prop. 2009/10:60, bet. 2009/10:AU7, rskr. 2009/10:208). Syftet med etableringsreformen var att underlätta och påskynda nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet. Staten fick genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för vissa nyanländas etablering. Den målgrupp som omfattas av lagen är flyktingar, andra skyddsbehövande m.fl. som har beviljats uppehållstillstånd som kan ligga till grund för folkbokföring och deras anhöriga som ansöker om uppehållstillstånd inom sex år från det att anknytningspersonen först togs emot i en kommun. Målgruppen är enligt 2–2 b §§ etableringslagen begränsad till personer i åldern 20–64 år som har beviljats uppehållstillstånd, men även nyanlända i åldern 18–19 år som beviljats uppehållstillstånd omfattas av lagen om de saknar föräldrar i Sverige. Kommuner, landsting och kommunalförbund får statlig ersättning för mottagande av och insatser för vissa nyanlända. Den statliga ersättningen lämnas för samma målgrupp som gäller för lagen, dock utan avgränsning till den nyanländes ålder. Etableringslagen kompletteras av förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare, förordningen (2010:408) om mottagande för bosättning av vissa nyanlända invandrare, 7 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015:26 förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Av etableringslagen framgår att Arbetsförmedlingen ska upprätta en etableringsplan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. En nyanländ har rätt att få en etableringsplan inom ett år efter att han eller hon första gången folkbokfördes i en kommun. Den ska vid behov revideras av Arbetsförmedlingen och omfattar längst 24 månader. Etableringsplanen ska som huvudregel omfatta aktiviteter på heltid. Planen ska minst innehålla utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet (arbetsförberedande insatser). Valfrihetssystem med etableringslotsar En arbetsförberedande insats som infördes i samband med etableringsreformens ikraftträdande var etableringslotsen. Enligt 11 § i etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör av tjänster, en s.k. etableringslots. Av andra meningen i 11 § framgår att Arbetsförmedlingen inte behöver tillämpa samma valfrihetssystem för alla nyanlända. Enligt 12 § ska Arbetsförmedlingen när den tillhandahåller valfrihetssystem tillämpa lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Av 13 § framgår att Arbetsförmedlingen ska vara upphandlande myndighet enligt 2 kap. 7 § lagen (2008:962) om valfrihetssystem och att när Arbetsförmedlingen tillämpar den lagen ska bestämmelserna om jäv i 11 och 12 §§ förvaltningslagen (1986:223) tillämpas. Rätten att välja etableringslots gäller de nyanlända som har rätt till en etableringsplan. Av regeringens prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd framgår att etableringslotsen var tänkt att fungera som en länk mellan den nyanlände och det svenska samhället och att komplettera den nyanländes kontaktnät under dennes första tid i landet. Etableringslotsen skulle vara en 8 Ds 2015:26 Bakgrund och behov av förändring fristående aktör som skulle stödja individen utifrån hela dennes livssituation. Lotsen skulle vara stödjande och pådrivande i förhållande till den nyanlände och ha den huvudsakliga kontakten med den nyanlände. Lotsens arbete var tänkt att bidra till att syftet med etableringsinsatserna, att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet, uppfylldes. Uppgifter som lotsen enligt propositionen skulle kunna erbjuda var råd och stöd vid studie- och yrkesval, matchning, coachning, jobbsökaraktiviteter, hjälp med arbetsgivarkontakter, anskaffning av praktikplatser och fungera som socialt stöd. Lotsen skulle även kunna se till att den nyanlände fick information så att han eller hon kunde fatta relevanta beslut för sin framtid. En utgångspunkt för ersättningen till etableringslotsarna var att den skulle vara prestations- och resultatbaserad. I december 2014 hade, enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen, 82 procent av de nyanlända en etableringslots, totalt 31 800 personer. Färre kvinnor än män hade stöd av en lots, 73 procent respektive 89 procent. Lotsen träffade personen i genomsnitt 3,5 timmar i månaden. Vid samma tidpunkt fanns 353 leverantörer som erbjöd lots på 1 455 platser. Marknaden utgjordes till 73 procent av aktiebolag. Aktörer inom civila samhället, i form av ideella föreningar, stiftelser och fonder, utgjorde 7 procent av marknaden. Av samtliga företag hade 49 procent färre än 10 anställda och 15 procent fler än 50 men färre än 200 anställda. Kostnaden för ersättning till etableringslotsar uppgick till 608 miljoner kronor år 2014. Enligt Arbetsförmedlingens prognos för utbetalningar från 20 februari 2015 beräknas kostnaderna för etableringslotsar uppgå till 850 miljoner kronor för 2015, 880 miljoner kronor för 2016 och 1 620 miljoner för 2017. I beräkningarna har myndigheten inte tagit hänsyn till att avtalen med samtliga lotsföretag sades upp den 20 februari 2015. Se vidare nedan. Behov av förändring Flera granskningar har gjorts av etableringsreformens effekter och resultat. Riksrevisionen konstaterade i rapporten Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 9 Bakgrund och behov av förändring Ds 2015:26 2014:14) att bristerna i lotstjänsten indikerade att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Riksrevisionen pekade bl.a. på att det inte gick att påvisa några samband mellan deltagande i lotstjänsten och de nyanländas etablering i arbetslivet. Riksrevisionen framhöll även att tjänsten har en för bred utformning i förhållande till omfattningen av tjänsten vilket bidrar till ett för lågt arbetsmarknadsfokus. En liknande synpunkt framförde Statskontoret i rapporten Etableringen av nyanlända – en uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen (2012:22). Vidare konstaterade Riksrevisionen att valfrihetssystemet inte fungerar som det är tänkt, vilket riskerar att påverka de nyanländas etablering. Riksrevisionen ifrågasatte även om ersättningssystemets konstruktion är lämplig för tjänsten. I budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, utg.omr. 13) aviserade regeringen en översyn av rätten till etableringslots med syftet att tjänsten från och med den 1 januari 2016 skulle göras till en behovsprövad insats. Därutöver framförde regeringen att översynen skulle resultera i förslag att avskaffa etableringslotsarna. I arbetsmarknadsutskottets betänkande (bet. 2014/15:AU2) välkomnade utskottet allianspartiernas förslag att göra etableringslotsarna till en behovsprövad insats. Den 20 februari 2015 avslutade Arbetsförmedlingen sina avtal med etableringslotsar. Arbetsförmedlingen motiverade sitt beslut med att säkerhet och kvalitet inte längre kunde garanteras med hänvisning till den eskalering av klagomål som hänförde sig till oegentlig eller rent av brottslig verksamhet inom etableringslotstjänsten. Beslutet innebar att samtliga kontrakterade leverantörers avtal, på samtliga verksamhetsställen, sades upp. En betydande del av medlen för etableringsinsatser används för närvarande till etableringslotsar. Det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att de nyanlända får ett effektivt och ändamålsenligt stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot bakgrund av det ovan sagda och de allvarliga brister i systemet med etableringslotsar som har framkommit är det angeläget att åstadkomma en förändring. 10 3 Etableringslotsarna avskaffas Förslag: Etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem, ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots) upphör att gälla den 1 januari 2016. Skälen för förslaget: Det kan konstateras att systemet med etableringslotsar i praktiken inte har fungerat enligt etableringsreformens intentioner. Lotsinsatsen har utgjort en mycket begränsad del av den nyanländes etableringsplan. Riksrevisionen (RiR 2014:14) konstaterade flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Bland annat konstaterade Riksrevisionen att tjänsten har för lågt arbetsmarknadsfokus, då detta blivit underordnat det sociala stödet till de nyanlända, och att det finns brister i själva valfrihetssystemet. Riksrevisionen ifrågasatte även lämpligheten i ersättningssystemets konstruktion. Enligt Arbetsförmedlingen har antalet klagomål om oegentlig eller brottslig verksamhet inom tjänsten ökat, vilket föranlett att myndigheten har avbrutit samtliga avtal med etableringslotsar. Införandet av etableringslotsar innebar att Arbetsförmedlingen föreskrevs en skyldighet att tillhandahålla en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. Uppdraget var dock alltför otydligt specificerat. Erfarenheterna av lotssystemet har visat att det inte är lämpligt att reglera en insats i en fastställd form hos en kompletterande aktör. I stället bör Arbetsförmedlingen få avgöra vilken insats som är lämplig utifrån den enskildes behov. 11 Etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Av de granskningar som gjorts kan konstateras att det inte är ändamålsenligt med två aktörer, Arbetsförmedlingen och etableringslotsen, som båda ska arbeta för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden. Detta innebär en otydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna och riskerar att leda till ineffektivitet och dubbelarbete. De brister som har konstaterats är så allvarliga att det inte bedöms vara ändamålsenligt att behålla systemet med etableringslotsar. Bristerna motverkar syftet med etableringsinsatserna och riskerar att undergräva legitimiteten för etableringsuppdraget i sin helhet. Etableringsuppdraget omfattar stora offentliga utgifter och det är viktigt att resurserna används på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, så att nyanlända får relevant stöd i sin arbetsmarknadsetablering. Mot denna bakgrund bör etableringslagens krav, att Arbetsförmedlingen som upphandlande myndighet, med tillämpning av lagen om valfrihetssystem ska tillhandahålla ett eller flera valfrihetssystem som ger nyanlända rätt att välja en av Arbetsförmedlingen godkänd och kontrakterad leverantör (etableringslots), upphöra. Det är angeläget att åtgärder vidtas för att underlätta att nyanlända invandrare så snart som möjligt kommer i egen försörjning genom arbete. Det är även viktigt att statens resurser används på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt. Mot den bakgrunden bör lagändringen träda i kraft den 1 januari 2016. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte. 12 4 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Bedömning: Det behövs ingen särskild insats som ersätter tjänsten etableringslots. Det är inte nödvändigt med ytterligare lagstiftningsändringar i samband med avskaffandet av etableringslotsar. Skälen för bedömningen Arbetsförberedande insatser Enligt förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare ska etableringsplanerna utformas med utgångspunkt i den nyanländes utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet, behov av utbildning och andra insatser, samt andra förhållanden av betydelse för hans eller hennes etablering på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiska program kan erbjudas de nyanlända efter en bedömning av om insatsen är lämplig både för den enskilde och utifrån ett övergripande arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. Nyanlända inom etableringsuppdraget har möjlighet att ta del av alla de generella insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som står till Arbetsförmedlingens förfogande. Utöver detta finns vissa insatser som är specifika för nyanlända som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Även om etableringslotsarna avskaffas har Arbetsförmedlingen möjlighet att anlita kompletterande aktörer för att snabbt och effektivt få arbetsökande i arbete. Arbetsförmedlingen kan även fortsättningsvis enligt lagen (2010:536) om valfrihet hos 13 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas Ds 2015:26 Arbetsförmedlingen upphandla insatser inom ett eller flera valfrihetssystem. Flera av de leverantörer som erbjuder tjänsten etableringslots har gjort ett bra arbete och många är även leverantörer av andra av Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster och utbildningar. Dessa tjänster kan leverantörerna även fortsättningsvis erbjuda. Lotsinsatsen har endast utgjort en begränsad del av etableringsplanerna. Med hänsyn till det samlade utbud av arbetsmarknadspolitiska insatser som Arbetsförmedlingen har att tillgå bedöms det därför inte finnas behov av att införa nya insatser som ska erbjudas de nyanlända då systemet med etableringslotsar avskaffas. Arbetsförmedlingen ska vidare erbjuda de insatser som är lämpliga utifrån den enskildes behov så att den nyanlände erbjuds individanpassade etableringsinsatser. Det bör överlämnas till myndigheten att själv avgöra om insatserna ska tillhandahållas i myndighetens egen regi eller genom anlitande av kompletterande aktörer. Detta skapar ökade förutsättningar för att de resurser Arbetsförmedlingen har till förfogande används ändamålsenligt och effektivt för att påskynda de nyanländas arbetsmarknadsetablering. Ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsprocessen Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Det är en utmaning för många kommuner att på kort tid klara en så stor befolkningsökning som dagens flyktingmottagande innebär. Etableringsuppdraget innebar att Arbetsförmedlingen fick ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna för nyanlända vuxna. Många kommuner har uppfattat att kommunernas betydelse för etableringen av nyanlända åsidosattes vid införandet av etableringsreformen 2010. Kommunerna har dock kvar många viktiga uppgifter när det gäller nyanländas etablering, bland annat utbildning i svenska för invandrare, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa insatser får kommunerna en ersättning från staten. Den formella ansvarsfördelningen för dessa frågor ändrades således inte i och med etableringsreformen, utan är densamma som innan reformen trädde i kraft. Kommunerna har lång erfarenhet och stor kunskap när det gäller mottagandet av 14 Ds 2015:26 Inga behov av ytterligare ändringar då etableringslotsarna avskaffas nyanlända och är därför en viktig aktör i arbetet med nyanländas etablering. Genom lokala överenskommelser har de olika aktörernas roller och samverkan vidareutvecklats. Att stödja och vägleda enskilda i frågor av social och praktisk karaktär är i grunden ett kommunalt ansvar. Enligt 3 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden bl.a. svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Insatserna som regleras i socialtjänstlagen ges efter en behovsprövning. Därtill kommer att alla myndigheter enligt 4 § förvaltningslagen (1986:223) har en serviceskyldighet som innebär att myndigheten ska lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Det bör även framhållas att varje kommun enligt 5 § lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Enligt förordningen (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska samhällorienteringen påbörjas så snart som möjligt efter det att en etableringsplan har upprättats. Den ska normalt vara avslutad ett år efter det att etableringsplanen har upprättats. Huvudsyftet med insatsen etableringslots var att den skulle vara en arbetsförberedande insats. Som tjänsten har utvecklats har etableringslotsarna i större omfattning än avsett hanterat frågor av social och praktisk karaktär. Införandet av etableringslotsarna har därför medfört en otydlighet i ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna i etableringsuppdraget. Lotsens arbete har till viss del kommit att överlappa både kommunernas och Arbetsförmedlingens uppdrag. Som följd av att etableringslotsarna avskaffas minskar antalet aktörer i etableringsuppdraget och den upplevda otydligheten för dessa frågor bör därmed minska. Den sammantagna bedömningen är att det inte finns behov av att göra några ytterligare förändringar i regelverket, varken för kommunerna eller för andra myndigheter, med anledning av avskaffandet av systemet med etableringslotsar. 15 5 Konsekvenser Konsekvenser för nyanlända Förslaget innebär att systemet med etableringslotsar avskaffas och därmed upphör även de nyanländas rätt att välja en etableringslots. De nyanlända kommer även i fortsättningen kunna erbjudas individanpassade insatser som syftar till att påskynda dennes arbetsmarknadsetablering. Nyanlända kommer även ha möjlighet att i vissa situationer välja utförare av insatser. Mot bakgrund av den begränsade omfattning som lotsinsatsen har haft inom etableringsplanen bedöms konsekvensen i form av minskad egenmakt och valfrihet bli mycket begränsad. Riksrevisionen (RiR 2014:14) har konstaterat flera brister i lotstjänsten som indikerar att den inte är en effektiv insats för att påskynda etablering i arbetslivet. Sammantaget innebär detta att förslaget att avveckla etableringslotsen i ett valfrihetssystem inte bedöms få någon negativ effekt på den nyanländes möjlighet till etablering på arbetsmarknaden. Förslaget innebär även att ansvarsfördelningen mellan aktörer som är involverade i etableringen förtydligas och etableringsprocessen blir mer förutsägbar då systemet med etableringslotsar avskaffas, vilket bedöms vara positivt för de nyanlända. Konsekvenser för leverantörer av tjänsten etableringslots Förslaget får konsekvenser för företag eftersom de företag som idag levererar tjänsten etableringslots inte längre kommer att ha möjlighet att bedriva etableringslotsverksamhet. I Arbetsförmedlingens valfrihetssystem för etableringslotsar får en 17 Konsekvenser Ds 2015:26 anställd lots hos en leverantör handleda högst 30 nyanlända samtidigt. Detta innebär att ett upphörande av tjänsten etableringslots får konsekvenser för cirka 1 000 enskilda lotsar. Egenföretagare och småföretag skulle troligen beröras särskilt, då cirka 85 procent av lotsmarknaden utgörs av leverantörer med färre än 50 anställda. Under 2014 utgick cirka 600 miljoner i ersättning till etableringslotsar. Flera företag som erbjuder tjänsten etableringslots erbjuder även andra av Arbetsförmedlingen upphandlade tjänster och utbildningar, dessa tjänster kan de fortsätta att erbjuda. Aktörer från civilsamhället har stått för sju procent av etableringslotstjänsterna. Dessa blir av med en inkomstkälla när tjänsten upphör och det innebär att en omorganisering av delar av verksamheten krävs om de vill bedriva stödarbete till nyanlända även fortsättningsvis. Förslaget bedöms dock ha marginell effekt på civilsamhället i stort. Konsekvenser för Arbetsförmedlingen Enligt etableringslagen ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan, vilken bl.a. ska innehålla aktiviteter för att underlätta och påskynda etableringen i arbetslivet. Förslaget innebär att Arbetsförmedlingen får möjlighet att avgöra vilken eller vilka insatser som ska erbjudas, vilket ger myndigheten en större flexibilitet i vilket stöd som ska erbjudas de nyanlända och hur stödet till den nyanlände kan utformas. Enligt uppgifter från Arbetsförmedlingen är administrationen kring tjänsten etableringslots omfattande. Förslaget innebär därför en minskad arbetsbelastning av myndighetens centrala administration då upphandling och uppföljning av etableringslotsar upphör. Det innebär även en minskad administration då handläggning och uppföljning av lotsärenden frigörs från arbetsförmedlaren. Förslaget medför en större flexibilitet vid utformningen av etableringsplanerna eftersom de inte längre behöver tas hänsyn till att dessa ska innehålla den rättighetsbaserade insatsen etableringslots. Förslaget innebär att nyanländas efterfrågan på praktiskt stöd kan öka i början av etableringsprocessen. Det ingår i myndighetens 18 Ds 2015:26 Konsekvenser serviceskyldighet enligt förvaltningslagen (1986:223) att i dessa fall guida den nyanlända till rätt myndighet eller till kommunen. En konsekvens av förslaget är att antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar vilket förväntas minska den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen i vissa frågor, vilket bedöms underlätta myndighetens arbete. Konsekvenser för kommuner Kommunerna har en central och viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Viktiga kommunala uppgifter är bl.a. utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, mottagande och praktisk hjälp i samband med bosättning samt andra insatser för att underlätta etablering i samhället. Avsikten när lotsarna infördes var inte att förändra kommunernas roll i dessa avseenden. Som lotstjänsten utvecklades har lotsarna i viss begränsad utsträckning utfört uppgifter som annars skulle ligga hos kommunen. Förslaget innebär att lotsarna tas bort. Då antalet aktörer i etableringsuppdraget minskar förväntas den upplevda otydligheten i ansvarfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och andra myndigheter samt kommunen i vissa frågor minska. Detta bedöms underlätta kommunernas arbete. Konsekvenser för barn Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att underlätta och påskynda målgruppens etablering i arbets- och samhällslivet. Insatserna är primärt riktade till vuxna, inte barn och ungdomar. Barnen påverkas dock indirekt av föräldrarnas etablering. Förslaget förväntas inte ha några konsekvenser för barn. Konsekvenser för jämställdheten Förslaget bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. En mindre andel kvinnor än män har utnyttjat 19 Konsekvenser Ds 2015:26 rätten att ta stöd av en etableringslots. Arbetsförmedlingen ska enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen utforma verksamheten bl.a. så att den främjar mångfald och jämställdhet samt motverkar diskriminering i arbetslivet och en könsuppdelning på arbetsmarknaden. Ekonomiska konsekvenser Förslaget innebär minskade utgifter för staten för etableringslotsar, men något ökade utgifter för andra arbetsförberedande insatser. Vidare innebär förslaget en minskad administration inom Arbetsförmedlingen. De sammantagna ekonomiska konsekvenserna av förslaget kommer att redovisas i samband med budgetpropositionen för 2016. Övriga konsekvenser Förslaget förväntas få mycket begränsade konsekvenser för andra myndigheter i form av en ökning av behov av vägledning enligt serviceskyldigheten i förvaltningslagen (1986:223). Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för Sveriges medlemskap i EU, för landsting eller för miljön. 20 6 Författningskommentar Förslag till lag om ändring i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Förslaget behandlas i avsnitt 3. Paragraferna 11–13 §§ som reglerar tjänsten etableringslots och tillhandahållandet av ett eller flera valfrihetssystem enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem upphör att gälla den 1 januari 2016. 21 Departementsserien 2015 Kronologisk förteckning 1.Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. Ju. 23.Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. S. 2.Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. Fi. 24.Ett effektivare förbud vid bristande kreditprövning. Ju. 3.Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. S. 25.Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. Ju. 4.Brottmålsprocessen – en konsekvens analys. Ju. 26.Avskaffande av systemet med etableringslotsar. A. 5.Uppbörd av böter. Ju. 6.En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. S. 7.Rätten till försvarare, m.m. Ju. 8.Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern. S. 9.Ett reformerat bilstöd. S. 10.Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. Ku. 11.Res lätt med biljett. N. 12.Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. Ju. 13.Ändringar i lagen om kontroll av skyd dade beteckningar på jordbrukspro dukter och livsmedel. N. 14. Statliga utställningsgarantier. En översyn. Ku. 15.Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. N. 16.Avlägsnande av vrak. Ju. 17.Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. S. 18.Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. S. 19.Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. S. 20. Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. S. 21.Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. N. 22. Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. S. Departementsserien 2015 Systematisk förteckning Arbetsmarknadsdepartementet Avskaffande av systemet med etableringslotsar. [26] Finansdepartementet En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna.[6] Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern.[8] Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. [2] Ett reformerat bilstöd. [9] Justitiedepartementet Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. [18] Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut. [1] Brottmålsprocessen – en konsekvensanalys. [4] Uppbörd av böter.[5] Rätten till försvarare, m.m. [7] Missbruk av svenska pass. Omfattning och åtgärdsförslag. [12] Avlägsnande av vrak. [16] Ett effektivare förbud vid bristande kredit prövning. [24] Ett ändamålsenligt minoritetsskydd. [25] Kulturdepartementet Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål. [10] Statliga utställningsgarantier. En översyn. [14] Näringsdepartementet Res lätt med biljett. [11] Ändringar i lagen om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. [13] Sanktionsavgifter för andra aktörer på fiskets område än yrkesfiskare. [15] Offentliggörande av uppgifter om ekologiska aktörer. [21] Socialdepartementet Trossamfundens sociala insatser. En preliminär undersökning. [3] Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. [17] Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas. [19] Kostnadsansvar för smittskyddsläkemedel. [20] Barnombudsmannens anmälnings skyldighet. [22] Höjt avgiftstak för avgift enligt social tjänstlagen (2001:453) 8 kap. 5 §. [23] 106 47 Stockholm Tel 08-598 191 90 Fax 08-598 191 91 [email protected] www.fritzes.se ISBN 978-91-38-24294-0 xxx-xx-xx-xxxxx-x ISSN ISSN xxxx-xxxx 0284-6012 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-15 Diarienummer GV/2014:94 Uppföljning av tillsyn i Kungsbacka kommun Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning översänder förvaltningens svar till Skolinspektionen. Sammanfattning I Kungsbacka kommun pågår sedan vårterminen 2014 Skolinspektionens tillsyn och kommunen har redovisat vilka åtgärder man har eller avser att vidta för att avhjälpa de brister som framgår av respektive tillsynsbeslut. För att Skolinspektionen ska kunna slutföra bedömningen av om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga krävs att kommunen kompletterar sitt svar. Skolinspektionen har därför begärt följande kompletterande uppgifter avseende Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning: Vuxenutbildning Förtydligande av vilka åtgärder som har genomförts för att huvudmannen, i samverkan med arbetsförmedlingen, ska verka för att eleverna inom utbildningen i svenska för invandrare ges möjlighet att öva det svenska språket i arbetslivet. Förtydligande av vilka åtgärder som har genomförts för att särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå ska samarbeta med andra utbildningsanordnare, som exempelvis folkhögskolor, samt samverka med samhället i övrigt och dess arbets-, förenings-, och kulturliv samt arbetsmarknadens parter. Förtydligande av hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas på verksamhets- och huvudmannanivå avseende den del av vuxenutbildningen som anordnas i egen regi. Kommunens övergripande ansvar Beskrivning av genomförande och effekter av de åtgärder kommunen har planerat och påbörjat för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom respektive nämnds verksamhetsområde. Beslutsunderlag Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson 0300-834199 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Tjänsteskrivelse, 2015-05-15 Uppföljningsprotokoll Skolinspektionen, 2015-04-29 Dnr 43-2013:6113 Beslutet skickas till Skolinspektionen Beskrivning av ärendet Vuxenutbildning Samverkan mellan vuxenutbildningen, arbetsförmedlingen samt de upphandlade utbildningsanordnare för sfi, har återupptagits. Representanter för de olika delarna har träffats och ett förtydligande har gjorts vad gäller respektive uppdrag och ansvarsområde. Arbetet har gått vidare kring utveckling av språkpraktik för elever inom sfi. Kommunen har även tecknat ett avsiktsförklaring om att ingå ett samverkansavtal med Arbetsförmedlingen. I detta kommer SFI-målgruppen att ingå. För att grundläggande vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna ska skall kunna erbjudas i ett helhetsperspektiv har eleverna nu möjlighet att kombinera sina studier inom samtliga skolformer utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Det innebär att eleverna via sina individuella studieplaner kan kombinera studier med olika utbildningsanordnare och nivåer eller arbete. Via samhällsorientering får eleverna också kunskap och kontakt med det omgivande lokalsamhället och föreningslivet. Ett arbete pågår för att utveckla samarbetet med föreningslivet ytterligare i syfte att nå de deltagare som finns inom idrottsrörelsen och folkbildningen. Även ett samarbete med föreningen FUB som organiserar personer med intellektuella funktionsnedsättningar har inletts. Samarbete med arbetsförmedling, försäkringskassa, individ och familjeomsorg och andra förvaltningar är redan etablerat. Har eleven behov eller önskemål om studier inom folkhögskola så får man möjlighet till detta via den centrala vägledningen. För den del av vuxenutbildningen som bedrivs i egen regi har ett nytt årshjul och innehåll för det systematiska kvalitetsarbetet tagits fram. Se bilaga. Det innefattar bland annat tätare och tydligare uppföljning av elevernas synpunkter, ett mer systematiskt arbete med inflytande och likabehandlingsfrågor samt betyg och intyg. Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning arbetar sedan december 2014 också efter ett nytt årshjul för strategisk planering och uppföljning. Enligt detta skall en uppföljning av alla former av vuxenutbildning redovisas till Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning årligen i maj månad. Vid nämndens sammanträde den 19 maj 2015 genomfördes detta för första gången. Effekten av detta är att nämnden på ett bättre sätt har koll och kunskap om vuxenutbildningen alla delar i Kungsbacka. Kommunens övergripande ansvar KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Som nämnts under avsnittet kring vuxenutbildning arbetar förvaltningen sedan december 2014 efter ett nytt årshjul för strategisk planering och uppföljning. I maj redovisades uppföljning av vuxenutbildningens alla delar. På nämndens sammanträde i juni redovisas inte bara elevenkäterna för gymnasieskolan utan även gymnasiesärskolan. Det senare har inte redovisats på det sättet tidigare. Med anledning av resultaten i elevenkäten för ett par områden och gymnasieprogram har nämnden gett förvaltningen uppdrag att återkomma med analys och handlingsplan. I april 2015 genomfördes en utbildning i systematiskt kvalitetsarbete och resultatanalys för alla chefer inom förvaltningen. Effekterna av utbildningen för de enskilda individerna och på systemnivå är för tidigt att utläsa. Men inom förvaltningen är ändå bedömningen den att det går att märka en generell förändring av synsättet kring systematiskt kvalitetsarbete, och att man i hela organisationen ser vikten av detta och att det blivit mer prioriterat, I samband med utbildningen genomfördes även work-shops kring hur ett framtida arbete skall läggas upp samt vilket stöd cheferna efterfrågar från huvudmannen. Som en direkt följd av detta beslutade förvaltningschefen att inrätta analysgrupper för att förbättra och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Analysgrupperna ska ansvara för en analys av olika resultat på huvudmannanivå. Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör analys för sina enheter vilket används som ett underlag. Syftet med analysgrupperna är att: • Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå • Bättre ta tillvara underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete • Stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån • Bidra till ett kollegialt lärande Se mer information om analysgrupper i bilaga till denna tjänsteskrivelse. Som nämnts i huvudmannens svar till Skolinspektionen har förvaltningsledningen beslutat att varje gymnasierektor i samband med läsårsavslutningen skall få tillgång till tre rapporter med betygsstatistik från Pro Capita. Dessa är: - Betygsresultat över tid (betygsmedelvärde samt behörighet till högskola och universitet) - Betyg över kurser - Uppgifter om antal elever med gymnasieexamen Syftet med detta är att säkerställa att varje rektor får tillgång till ett basutbud av statistik som är uttaget på samma sätt. Se bilaga. Som ett led i detta har två utbildningstillfällen för skolledare och förvaltningsadministratörer genomförts under våren 2015 i hur man tar fram och bearbetar statistik KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) från Pro Capita. Enligt det nya årshjulet skall nämnden få en betygsrapport presenterad för sig vid sitt sammanträde i augusti. I huvudmannens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet för gymnasieskolorna har en värdering av måluppfyllelsen för området Normer och värden gjorts. Huvudmannens samlade bedömning inom området normer och värden är att detta är ett område som fungerar bra och behöver säkras. Skolenheterna beskriver att det pågår ett aktivt arbete i olika former i linje med de riktlinjer som gäller för arbetet med Läroplansområdet Normer och värden. Det bedrivs även ett målinriktat arbeta med att förebygga kränkningar. Förvaltningen har även tagit fram en plan med åtgärder med anledning av de förbättringsområden och utmaningar som identifiera i samband med nämndens årsredovisning 2014. Se bilaga. Andreas Mårtensson Utvecklingsledare Kvalitetshjul Grundläggande Vuxenutbildning, Gruv & Särskild utbildning för vuxna, Suv • • • • • Uppföljning av åtgärdsplan Fokusgrupp, Gruv och Suv Skolråd Analys av eget resultat Analys av data SCB + skolverket • Planering av mål inför våren • • • • Fastställande av höstens mål Skolråd fokus -lärmiljö Enkät, Gruv och Suv Sammanställning av resultat + åtgärdsplan Oktober December Januari Mars Juli September April Juni • Fastställande av vårens mål • Enkät, Gruv och Suv • Skolråd fokusLikabehandling • Sammanställning av resultat + åtgärdsplan • • • • • Uppföljning av åtgärdsplan Fokusgrupp, Gruv och Suv Skolråd fokus -Arbetsmiljö Analys av resultat Planering av mål inför hösten KUNGSBACKA KOMMUN Analysgrupper för uppföljningen av systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014/2015 1 (3) Datum Som ett led i förvaltningens arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningschefen beslutat att införa förvaltningsövergripande analysgrupper. Analysgrupperna ska ansvara för en analys av olika resultat på huvudmannanivå. 2015-04-24 Syftet med analysgrupperna är att: • Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå • Bättre ta tillvara underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete • Stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån • Bidra till ett kollegialt lärande Beskrivning av uppdrag Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör analys för sina enheter vilket används som ett underlag. KUB1000, v2.0, 2012-05-23 Detta uppdrag handlar om Kungsbacka nivå: Resultat på Kungsbackanivå, jämförelser enheter/likvärdighet, förslag på utvecklingsområden Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson Direkt 0300-83 41 99 [email protected] Kungsbacka kommun 434 30 Kungsbacka Besöksadress Södra Torggatan 16, plan 3 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Analyserna ska utgå från frågställningarna - Vad har vi sett - Varför ser det ut som det gör? - Hur går vi vidare? Organisation Sammankallande för respektive analysområde och grupp är en verksamhetschef eller en rektor. Grupperna bemannas med rektorer från gymnasieskolorna. Förvaltningens utvecklingsledare ingår dessutom i vardera någon av analysgrupper. Verksamhetscheferna ansvarar för att utse vilka rektorer som skall delta i respektive grupp. Analysområde från Läroplanen Sammankallande Rektorer Kunskaper samt Betyg och Bedömning Verksamhetschef Elof Lindälv Jenny Larsson 2 rektorer Aranäsgymnasiet Normer och Värden inkl. plan mot kränkande behandling Verksamhetschef Aranäsgymnasiet Christer Hagman 1 rektor Aranäsgymnasiet Elevernas ansvar och inflytande samt Utbildningsval – arbete och samhällsliv Rektor Beda Hallbergs Gymnasium Anna-Lena Näsström 1 rektor Aranäsgymnasiet 1 rektor Elof Lindälvs Gymnasium 2 rektorer Elof Lindälvs Gymnasium 2 rektorer Elof Lindälvs Gymnasium Förutsättningar Ett viktigt underlag för analysgrupperna är enhetsrapporterna som sammanfattar det systematiska kvalitetsarbetet. Respektive rektor ska senast den 30/9 vara klar med sin enhetsrapport i Stratsys. Verksamhetschefen har två roller. Dels som ett stöd för sina chefer och dels som sammankallande av en analysgrupp. Redovisning Fredagen den 6 november är det gemensam redovisning för analysgrupperna mellan kl. 0830-1200. Lokal meddelas senare. Respektive grupp förbereder sig för att ha en presentation på ca 30 min inklusive tid för frågor. Varje grupp skall även lämna en skriftlig del vilken rapporteras in i Stratsys. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Samtal i ledningsgrupper och LVG För att kunna föra dialog i ledningsgruppen den 12 november ska verksamhetscheferna haft samtal i sina respektive ledningsgrupper dessförinnan kring enheternas resultat. Sammanfattning viktiga datum - 30/9 enheters analyser klara - 31/10 analysgrupper klara - 6/11 redovisning analysgrupper (0830-1200, återkommer med lokal) - 12/11 dialog i LVG kring sammanfattande analys och förbättringsområden - 9/12 nämnden behandlar uppföljningen av systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014/2015 Med vänlig hälsning Andreas Mårtensson Utvecklingsledare Åtgärder med anledning av identifierade förändringsområden/utmaningar från Årsredovisningen 2014 Område Behålla eleverna i utbildning/minska studieavbrotten Fortsatt arbete med integration av nyanlända Åtgärder/Aktiviteter - Fortsatt arbete med flexibla arbetsformer utifrån nämndens direktiv kring flexibla - Utveckling av Beda Hallberg-konceptet - Inslussning av barn- och ungdomar i Kullturskolans verksamhet Uppföljning Årligen i samband med årsredovisning Följs genom verksamhetsstatistik (andel som fullföljer gymnasieutbildning inom 3 år och 4 år) Terminsvis rapportering Andel elever som gått vidare i studier etc (läsårsvis) Ansvarig Verksamhetschefer och enhetschefer Verksamhetschef Kulturskolan/Samordnare flykting Rektorer IM - Utveckling av IM-språk på ELG och Aranäs - Fördjupad samverkan med AF Förvaltningen har fått i uppdrag att lämna en plan i samverkan med Serviceområde Fastigheter för hur lokalbehovet ska matcha elevtalsökningen på 3-10 års sikt. Rapportering till nämnden i samband med årsredovisning Redovisning till nämnden i oktober. Verksamhetschef Kompetenscentrum Utvecklingsledare Samverkan skola-arbetsliv Information kring Sökandestatistik Rektorer för yrkesprogram Utvecklingsledare Ökande elevkullar - Öka yrkesutbildningarnas attraktionskraft - Ökat inflytande - Attraktiv arbetsgivare - Inkludering av elever från Språkintroduktion och Gymnasiesärskolan - Utvecklande av Kulturskolans samverkan med förvaltningarna Förskola- och Grundskola, Kultur- och Turism samt Fritid och Folkhälsa. - Utveckling av studie- och yrkesvägledningens allmänna uppdrag - yrkesutbildningar (roadtrip, yrkesexamen, behörighet till högskolaoch universitet) Tydliggöra strukturer för inflytande Utveckla former för inflytande på Kulturskolan Invånardialog Fortsatt implementering av karriärtjänster Stödja och utveckla chefer bla genom arbetsmiljöseminarium Knyta ihop Made by Kungsbacka med kommunen som arbetsgivare (ex levande bibliotek) Genomföra samverkan mellan språkintroduktion, gymnasiesärskolan och nationella program Avvakta utredning Arbeta utifrån studie- och yrkesvägledningens årshjul Enkät Rektorer Enkät Verksamhetschef Kulturskolan Medarbetarenkät Antal som är intressanta sökande HR-konsult Utvecklare entreprenörskap Rapportering till nämnden med exempel på hur inkludering genomförts Rektorer Uppföljning efter läsåret 2015/16 Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Ansökan YH-utbildningar september 2016 Förslag till beslut Nämnden godkänner att Yrkeshögskolan ansöker om följande utbildningar hos Myndigheten för Yrkeshögskolan i september 2015: • • • • • • • • • • • • • • • • • 1 (2) Virtualiseringsspecialist Kvalitetssäkrare inom IT Linux-utbildning Underhållstekniker - Automation/Robot CAD-konstruktör – mekanik Rörkonstruktör Plastkonstruktör Servicetekniker Fordon Bilskadereglerare Elektronikkonstruktör, BIM-projektör Anläggning BIM-projektör Bygg Projektcertifierad B2B säljare Inköpare Specialistundersköterska - psykisk ohälsa Specialistundersköterska - hemsjukvård Kvalificerad Redovisningsekonom Datum 2015-05-28 Sammanfattning Yrkeshögskolan Kungsbacka är mitt uppe i ett mycket aktivt ansökningsarbete. Vi utökar antalet ansökningar från sju ansökningar september 2014 till minst 12 ansökningar 2015. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 I det pågående arbetet finns några ansökningar som vi troligtvis inte kommer att kunna få sådan kvalitet på att de kan skickas in som ansökan i september 2015 (markerade i bilagan). Detta arbete är dock inte förgäves då vi kommer att arbeta Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson Direkt 0300-83 41 66 [email protected] Kungsbacka kommun 434 30 Kungsbacka Besöksadress Södra Torggatan 16, plan 3 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 [email protected] www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) vidare med dem för att ansöka nästkommande år. Enligt Myndigheten för Yrkeshögskolan tillhör Yrkeshögskolan Kungsbacka Halland, men närheten till Göteborg och Västra Götalands regionen gör att vi i det regionala perspektivet också i lika hög grad beskrivet behovet av utbildningen utifrån det perspektivet. Karin Zetterman Tf förvaltningschef Bilagor Plan ansökningar 2015 Beslutet expedieras till Yrkeshögskolan Kerstin Uddenberg rektor, Yrkeshögskolan Bilaga 1 2015-05-26 Yrkeshögskolan Kungsbacka Plan ansökningar september 2015 YH- Omans/Nyans poäng Data-IT 1 Virtualiseringsspecialist 400 O 2 Kvalitetssäkrare inom IT 300 O 3 Linux-utbildning 300 N Teknik och tillverkning 4 Underhållstekniker Automation/Robot 400 N 5 CAD-konstruktör mekanik 400 O 6 Rörkonstruktör 400 N 7 Plastkonstruktör 400 N 8 Servicetekniker Fordon 9 Bilskadereglerare 400 200 N N Yrkesutgångar Kommentar Nätverksdesigner, Systemadministratör, Nätverkstekniker, ITstrateg samt ITvirtualiseringsspecialist. Mjukvarutestare, Testspecialist, Funktionstestare samt Kvalitetssäkrare av ITsystem. Nätverksdesigner, Systemadministratör, Nätverkstekniker, ITstrateg samt ITLinuxspecialist. automationstekniker, robottekniker, servicetekniker underhållstekn inom automation CAD-konstruktör, CADritare, Konstruktör och Produktutvecklare inom fordons- och verkstadindustrin. Rörkonstruktör, CADritare, Konstruktör och Produktutvecklare inom processindustrin. Plastkonstruktör, CADritare, Konstruktör och Produktutvecklare inom fordons- och verkstadindustrin. Servicetekniker Fordon Bilskadetekniker, Värderare Osäker Osäker försäkringsbolag 10 Elektronikkonstruktör Samhällsbyggnad och byggteknik 11 BIM-projektör Anläggning 12 BIM-projektör Bygg 200 N Elektronikkonstruktör N CAD Konstruktör, Byggprojektör, CAD/BIMCAD-ritare anläggning CAD Konstruktör, Byggprojektör, CAD/BIMCAD-ritare bygg 400 O 400 N 14 Inköpare 400 N 15 Kvalificerad Redovisningsekonom 400 O 100200 N Ekonomi, administration och försäljning 13 Projektcertifierad B2B säljare Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 16 Specialistundersköterska - psykisk ohälsa Account Manager, Key Account Manager, Säljare B2B Inköpare, upphandlare, inköpsansvarig, inköpskoordinator Redovisningsekonom, Redovisningsassistent, Redovisningsanvarig, Redovisningskonsult, Skattekonsult, Ekonomiansvarig, Butiksansvarig, Produktgruppsansvarig, Löneassistent Specialistundersköterska inom psykisk ohälsa, Skötare - psykiatrisk vård, Boendestödjare, Undersköterska boendeassistent psykvård, Stödpedagog inom socialpyskiatri Osäker Osäker 17 Specialistundersköterska - hemsjukvård 100200 N Specialistundersköterska – hemsjukvård, Undersköterska – sjukvård, Undersköterska omvårdnadsassistent, Undersköterska - omsorg i hemmet, Undersköterska vårdboende, Undersköterska hemsjukvård, gruppchef/teamledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-19 Diarienummer GV/2015:52 Elevenkäter gymnasieskolan 2015 Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med analys och åtgärder med anledning av resultaten från gymnasieskolans elevenkät 2015. Åtgärderna skall redovisas senast vid nämndens sammanträde i september 2015. Sammanfattning Sedan fem år tillbaka deltar Kungsbacka i ett samarbete med övriga kommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, kring brukarenkäter. Samarbetet möjliggör att våra resultat är jämförbara. Ett annat syfte är en ökad kvalitet på frågor och genomförandeprocess samt effektivare och billigare hantering. Kommunerna som deltar har förbundit sig att omfatta elever i åk 2, 5 och 8 i grundskola samt åk 2 på gymnasieskolan. I Kungsbacka har vi dessutom valt att delta med år 1 och 3 på gymnasieskolorna. Gymnasiesärskolan genomför egna elevenkäter. Resultat 2015 Enkäten som genomförs är webbaserad och består av cirka 30 frågor. Resultaten presenteras genom index per frågeområde. Den sammantagna bilden av hur eleverna uppfattar sin skolsituation 2015 överensstämmer ganska väl med resultaten från tidigare år. De allra flesta eleverna trivs och är trygga i skolan. I jämförelse med övriga kommunala gymnasieskolor i Göteborgsregionen har Kungsbacka generellt nöjdare och tryggare elever än övriga. Våra mätningar visar även att eleverna får ett gott bemötande. För de olika gymnasieprogrammen kan man dock utläsa en del skillnader som behöver analyseras närmare. Det gäller dels området Delaktighet och Inflytande för Bygg- och Anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Restaurang och livsmedelsprogrammet samt Samhällsprogrammet på Elof Lindälvs Gymnasium. Dels området Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson 0300-834199 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Skolmiljö för Handels- och administrationsprogrammet samt Restaurang- och livsmedelprogrammet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-19 Beslutet skickas till Aranäsgymnasiet Elof Lindälvs Gymnasium Andreas Mårtensson Utvecklingsledare Elevenkät Gymnasiesärskolan 2015 Startdatum 2015-02-17 Slutdatum 2015-03-20 Kurs Startad av Anette Söderberg (anette.soderberg) Deltagare 15 av 23 Hur väl instämmer du i nedanstående påståenden? Trivsel och trygghet Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Delaktighet och inflytande Stämmer helt och hållet 9 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 4 Stämmer ganska bra 11 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 7 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 2 Antal svarande 15 Skolmiljö Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra 7 Stämmer ganska dåligt 5 Stämmer inte alls 2 Vet inte 1 Antal svarande 15 Kunskap och lärande Stämmer helt och hållet 6 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 2 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 6 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 0 Vet inte 1 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 12 Stämmer ganska bra 3 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 10 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 11 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 9 Stämmer ganska bra 4 Stämmer ganska dåligt 2 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 8 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15 Bemötande Stämmer helt och hållet 12 Stämmer ganska bra 2 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 5 Stämmer ganska bra 7 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 0 Vet inte 2 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 9 Stämmer ganska bra 5 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 1 Vet inte 0 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 6 Stämmer ganska bra 6 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15 Stämmer helt och hållet 12 Stämmer ganska bra 0 Stämmer ganska dåligt 1 Stämmer inte alls 1 Vet inte 1 Antal svarande 15 Helhetsbedömning 1. Jättenöjd/ I högsta grad nöjd 8 2. 1 3. 3 4. 0 5. 1 6. 0 7. 0 8. 1 9. 1 10. Inte alls nöjd 0 Antal svarande 15 Medelvärde 2,7 Standardavvikelse 2,6 1. Bättre än jag hoppades 5 2. 4 3. 1 4. 0 5. 2 6. 1 7. 1 8. 0 9. 0 10. Inte alls så bra som jag hoppades 1 Antal svarande 15 Medelvärde 3,3 Standardavvikelse 2,7 1. Mycket nära 7 2. 0 3. 2 4. 2 5. 2 6. 0 7. 0 8. 1 9. 0 10. Långt ifrån 1 Antal svarande 15 Medelvärde 3,3 Standardavvikelse 2,8 1. Ja 10 2. 2 3. 0 4. 1 5. 0 6. 1 7. 1 8. 0 9. 0 10. Nej 0 Antal svarande 15 Medelvärde 2,1 Standardavvikelse 2,0 Ja 13 Nej 2 Antal svarande 15 1.Ja 4 2. 0 3. 1 4. 1 5. 4 6. 1 7. 0 8. 0 9. 0 10. Nej 4 Antal svarande 15 Medelvärde 5,1 Standardavvikelse 3,5 Regiongemensam elevenkät 2015 Totalrapport En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB © Markör AB 1 (25) Uppdrag: Regiongemensam elevenkät – Undersökning bland elever/barn och vårdnadshavare 2015 Beställare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Projektledare GR: Jenny Sjöstrand och Sofia Reimer Projektledare Markör: Anders Holmquist Datainsamling: Hanna Engvall Ansvarig statistiker: Robert Brundin Undersökningsperiod: Vecka 8-12 2015 Markör Marknad och Kommunikation AB Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut – det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. © Markör AB 2 (25) Innehåll 1. Information om undersökningen ................................................................................................... 4 2. Genomförande .............................................................................................................................. 4 3. Beskrivning av resultatrapportering .............................................................................................. 7 3.1 Prioriteringsplan ..........................................................................................................................10 4. Huvudresultat 2015 .....................................................................................................................12 4.1 Elever ..........................................................................................................................................12 4.1.1 Elever grundskolan årskurs 2 .....................................................................................................12 4.1.2 Elever grundskola årskurs 5........................................................................................................14 4.1.3 Elever grundskola årskurs 8........................................................................................................16 4.1.4 Elever gymnasium årskurs 2 .......................................................................................................18 4.2 Föräldrar ......................................................................................................................................20 4.2.1 Föräldrar till barn i förskolan........................................................................................................20 4.2.2 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 2...................................................................................22 4.2.3 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 5...................................................................................24 4.2.4 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 8...................................................................................25 © Markör AB 3 (25) 1. Information om undersökningen År 2010 påbörjade Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tillsammans med kommunerna inom regionen att ta fram underlag för en regiongemensam enkätundersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever och vårdnadshavare uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. På grund av att undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner ges även möjlighet för regionen att arbeta med gemensamma frågeställningar. Vidare ökar möjligheten att göra jämförelser mellan den egna kommunen och de övriga kommunerna inom GR och därmed kunna lära av varandra. Resultatet av undersökningen kan med andra ord ligga till grund för verksamhetsutveckling av skolan för såväl Göteborgsregionen som helhet som för enskilda skolor. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2. Utöver den gemensamma omfattningen har kommunerna haft möjlighet att utöka undersökningen till att omfatta elever från fler årskurser och/eller vårdnadshavare. 2. Genomförande Undersökningens samtliga enkäter har tagits fram gemensamt inom projektet. Enkäterna innehåller frågor gällande följande områden: Bakgrundsfrågor Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem (endast årskurs f-5) Datainsamlingen har skett genom en webbenkät. Inför datainsamlingen har varje kommun rapporterat in antal elever per klass/förskola. Markör har därefter tagit fram inloggningsuppgifter till webbenkäten för respektive klass/förskola. Inloggningsuppgifterna är gemensamma för samtliga elever/vårdnadshavare i en klass. För förskolorna i undersökningen har en inloggning tagits fram per förskola. © Markör AB 4 (25) Samtliga inloggningsuppgifter skickades ut tillsammans med instruktioner för genomförandet via mail 1 till utsedda kontaktpersoner . Därpå har kontaktpersonerna bistått lärare/pedagoger med uppgifterna. Lärare/pedagoger har sedan ansvarat för att informera elever/barn och vårdnadshavare samt, i den mån det varit möjligt, erbjuda eleverna möjligheten att besvara enkäten i skolan. Datainsamlingen påbörjades den 16 februari 2015 och avslutades den 20 mars 2015. För att ytterligare stödja arbetet för ett högt deltagande rapporterade Markör en uppdaterad svarsfrekvens för respektive skola/förskola vid fyra tillfällen. Fig 1. Svarsandelar elever Kommun Antal svar Antal elever Svarsfrekvens Ale 2569 2974 86% Alingsås 1829 2129 86% Göteborg 12837 17729 72% Kungsbacka 4436 5749 77% Kungälv 1622 1956 83% Lerum 5168 6099 85% Lilla Edet 341 367 93% Mölndal 1870 2096 89% Partille 1443 1889 76% Stenungsund 1072 1241 86% Tjörn 406 468 87% Öckerö 463 513 90% Totalt 34056 43210 79% 1 Varje kommun har tagit fram en lista med namn på kontaktpersoner som ser till att inloggningsuppgifterna kommer ut till peda- gogerna på respektive skola/förskola. © Markör AB 5 (25) Fig 2. Svarsandelar elever över tid Kommun Ale Alingsås Göteborg Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Totalt 2011 59 48 58 59 68 74 72 80 55 56 80 81 60 2012 87 86 68 68 74 86 96 87 61 76 86 89 74 2013 85 81 74 68 81 87 91 80 73 73 78 87 77 2014 92 75 77 76 79 89 88 83 82 85 90 93 80 2015 86 86 72 77 83 85 93 89 76 86 87 90 79 Fig 3. Antal svar vårdnadshavare Kommun Ale Alingsås Kungsbacka Kungälv Mölndal Partille Tjörn Öckerö Totalt © Markör AB Antal svar 703 1598 2475 1048 1929 1749 272 425 10199 Antal elever 1681 3289 6794 2678 3828 3876 627 808 23581 6 (25) 3. Beskrivning av resultatrapportering Rapportering av resultatet sker i ett antal bilagor till denna rapport och då i form av huvudresultat, resultat per frågeområde, resultat per fråga samt prioriteringsplaner (för de kommuner som har beställt NKI-frågor). Vidare görs jämförelser mellan kommunerna inom Göteborgsregionen, mellan skolor/förskolor inom respektive kommun samt jämförelser mellan utbildningar (gymnasieskolan). I rapportbilagorna presenteras huvudresultatet för elever och vårdnadshavare som ingår i undersökningen på följande nivåer: Elever: Göteborgsregionen (regional nivå) o Grundskola o Gymnasium Kommun o Grundskola o Gymnasium Skola o Grundskola o Gymnasium Vårdnadshavare: Göteborgsregionen (regional nivå) o Förskola o Grundskola Kommun o Förskola o Grundskola Skola © Markör AB o Förskola o Grundskola 7 (25) På första sidan i rapportbilagan finns index per frågeområde, uppgift om antal svar och svarsfrekvens 2 för den grupp som rapporten avser. På de följande sidorna redovisas svarsfördelningarna för alla fyrgradiga skalfrågor, medelvärden samt andelen som inte tagit ställning till respektive fråga. Förutom att redovisa svarsfördelningen per fråga och resultat på varje kvalitetsfaktor innehåller rapporterna också referenspunkter. Referenspunkten visar andel som instämmer helt, det vill säga som svarat fyra i redovisningsnivån över. Huvudrapporterna är ett stöd för att se den nuvarande upplevelsen per frågeområde och per enskild fråga i hela undersökningen. Nyckeltal och andelar beräknas på motsvarande sätt som tidigare år vilket underlättar jämförelser över tid. Kom ihåg att procentandelarna på gruppnivå ofta motsvarar relativt få personer. Varje persons svar får därmed stort genomslag. Om en större andel av gruppen har svarat blir resultatet mer tillförlitligt. Om sju av tio (70 procent) har svarat är således resultatet mer tillförlitligt än om tre av tio (30 procent) har svarat. För årskurs två och fem har frågor om fritidshem ställts. Antalet svarande på frågorna är färre på dessa frågor då alla elever inte har fritidshem. Utöver bakgrundsinformation som kön och eventuella tillvalsfrågor består undersökningen i huvudsak av skalfrågor där svarsskalan är från ett till fyra där ett står för ”Stämmer inte alls” och fyra står för ”Stämmer helt och hållet”. För att en årskurs ska få ett eget resultat krävs minst fem svar från den aktuella årskursen. För att resultat ska tas fram fördelat på kön krävs att minsta gruppering har fem svar eller fler. 2 Svarsandelar tas enbart fram för elever då antal vårdnadshavare inte går att beräkna. För vårdnadshavare redovisas enbart antal svar från föräldrar samt antal elever/barn i den grupp som rapporten avser. © Markör AB 8 (25) Fig 4. Exempelbild - huvudresultat © Markör AB 9 (25) 3.1 Prioriteringsplan En prioriteringsplan är ett stöd för att komma igång med åtgärdsarbete, på såväl kommunal som skolnivå. Prioriteringsplanen sorterar alla frågor som ställdes i enkäten utifrån vad som först bör prioriteras för att ge störst effekt på elevernas totala nöjdhet. Prioriteringsplanen baseras på styrkan i sambandet mellan den enskilda frågan och totala nöjdheten. Det innebär att de frågor som kommer längst upp i planen också är de som har den starkaste samhörigheten med hur man totalt sett värderar skolan. Utifrån dessa faktorer har Markör, för varje skola, rangordnat alla enskilda frågor i formuläret i en prioriteringsplan. I prioriteringsplanen finns också röda och gröna pilar. Dessa förekommer i de fall skolans resultat på frågan avviker mer än 10 procentenheter från kommunens totala resultat. En grön pil indikerar en positiv avvikelse och en röd pil en negativ avvikelse. Pilarna är ett snabbt sätt att se hur skolans resultat förhåller sig till totalresultatet. Vidare innehåller prioriteringsplanen röda flaggor som markerar att andelen missnöjda med frågan är 20 procentenheter eller mer. Den slutliga prioriteringen av vad skolan först ska prioritera i ett åtgärdsarbete bör baseras på flera faktorer. Ett första ingångsvärde är att se vilka tre faktorer som har störst inverkan på den övergripande nöjdheten. Det är dessa faktorer som markeras med en fyrkant längst upp i prioriteringsplanen. Utöver detta är det viktigt att väga in: 1. Avvikelse från kommunens resultat – är frågan ett generellt ”problem” eller är det unikt för skolan? 2. Andelen missnöjda 3. Upplevd möjlighet att förändra/påverka elevens upplevelse i den aktuella frågan © Markör AB 10 (25) Fig 5. Exempelbild prioriteringsplan © Markör AB 11 (25) 4. Huvudresultat 2015 4.1 Elever I följande avsnitt redovisas resultaten för eleverna. 4.1.1 Elever grundskolan årskurs 2 Samtliga områden ligger väl i linje med resultatet från 2014. De kvalitetsfaktorer som erhåller högst värden 2015 är trivsel och trygghet samt bemötande, vilket var samma även 2014. Lägst index återfinns för frågeområdet skolmiljö med 66. Fig 6. Resultat frågeområden över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 96 95 93 93 93 Delaktighet och inflytande 88 92 85 85 85 Skolmiljö 75 74 67 67 66 Kunskap och lärande 95 95 90 89 89 Bemötande 95 94 91 91 91 Fritidshem 85 85 82 81 81 Helhetsintryck (NKI) 78 81 81 81 80 © Markör AB 12 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 7. Resultat frågeområden 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI) Ale 93 89 70 94 92 83 - Alingsås 93 87 70 84 92 81 83 Göteborg 91 83 64 86 89 80 79 Kungsbacka 96 91 69 93 94 86 82 Kungälv 91 83 66 88 90 76 77 Lerum 94 92 68 92 93 85 82 Lilla Edet 95 82 80 92 96 84 91 Mölndal 93 88 67 93 93 80 - Partille 90 80 59 89 87 81 - Stenungsund 91 84 62 89 89 78 78 Tjörn 98 94 78 96 98 85 86 Öckerö 95 86 69 93 90 79 - GR ÅK2 totalt 93 85 66 89 91 81 80 © Markör AB 13 (25) 4.1.2 Elever grundskola årskurs 5 Helhetsintryck (NKI) har minskat något sedan 2014 och 2013. I årets mätning är det 60 jämfört med 62 2014. Även fritidshem, bemötande och delaktighet och inflytande har minskat något sedan 2014. De frågeområden som erhåller högst värden 2015 är trivsel och trygghet, kunskap och lärande samt bemötande. Lägst resultat, undantaget NKI, noteras för området skolmiljö med ett index på 71. Fig 8. Resultat frågeområden över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 92 93 93 93 92 Delaktighet och inflytande 80 81 81 81 78 Skolmiljö 71 72 71 71 71 Kunskap och lärande 90 91 91 91 90 Bemötande 90 91 91 91 89 Fritidshem 78 80 82 81 79 Helhetsintryck (NKI) 62 63 63 62 60 © Markör AB 14 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 9. Resultat frågeområde 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Helhetsintryck (NKI) Ale 92 80 76 90 91 90 - Alingsås 94 83 73 92 91 70 63 Göteborg 91 75 66 89 87 87 58 Kungsbacka 94 84 80 93 93 78 69 Kungälv 91 78 69 88 87 70 57 Lerum 94 80 73 90 92 77 62 Lilla Edet 92 75 66 88 87 Mölndal 95 85 75 92 94 82 Partille 91 78 75 91 91 72 - Stenungsund 91 76 71 89 90 55 59 Tjörn 93 77 71 89 91 92 60 Öckerö 95 90 71 93 93 75 - GR ÅK5 totalt 92 78 71 90 89 79 60 © Markör AB 58 - 15 (25) 4.1.3 Elever grundskola årskurs 8 Samtliga områden ligger i paritet med resultatet från 2014. Det område som erhåller högst värde 2015 är trivsel och trygghet. Lägst resultat noteras för helhetsintryck (NKI), delaktighet och inflytande samt skolmiljön. Fig 10. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 91 89 91 90 89 Delaktighet och inflytande 66 62 64 64 63 Skolmiljö 62 61 64 68 67 Kunskap och lärande 79 76 77 79 77 Bemötande 83 80 81 81 81 Helhetsintryck (NKI) 53 51 53 55 54 © Markör AB 16 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 11. Resultat frågeområde 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Ale 85 53 67 73 75 - Alingsås 89 71 74 78 84 61 Göteborg 89 62 67 78 81 55 Kungsbacka 90 65 71 79 84 56 Kungälv 89 58 58 72 82 49 Lerum 90 66 71 78 79 54 Lilla Edet 79 56 50 68 73 45 Mölndal 93 70 71 80 83 - Partille 91 64 73 78 82 - Stenungsund 86 56 61 72 75 48 Tjörn 91 61 68 79 82 52 Öckerö 89 71 50 77 81 - GR ÅK8 totalt 89 63 67 77 81 54 © Markör AB 17 (25) 4.1.4 Elever gymnasium årskurs 2 Helhetsintryck (NKI) har ökat från 61 till 63 sedan 2014. En ökning noteras också för bemötande och delaktighet och inflytande. Det frågeområde som erhåller högst värden 2015 är, liksom tidigare år, trivsel och trygghet. Lägst resultat noteras, förutom för helhetsintryck (NKI), för området delaktighet och inflytande. Fig 12. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 90 89 91 90 91 Delaktighet och inflytande 66 66 68 66 68 Skolmiljö 70 69 72 73 73 Kunskap och lärande 77 76 77 77 78 Bemötande 82 82 82 83 85 Helhetsintryck (NKI) 60 59 62 61 63 © Markör AB 18 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 13. Resultat frågeområde 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) Alingsås 91 68 80 78 88 Göteborg 90 66 68 76 83 - Kungsbacka 94 74 79 79 89 68 Kungälv 90 61 82 75 84 60 Lerum 93 69 75 81 85 62 Lilla Edet 84 59 56 67 75 49 Mölndal 80 60 82 84 83 - Partille 77 59 70 77 73 - Stenungsund 90 71 74 76 83 58 Öckerö 90 85 89 87 92 - GR GY2 totalt 91 68 73 78 85 63 © Markör AB 60 19 (25) 4.2 Föräldrar Nedan följer en sammanställning av de övergripande resultaten för de kommuner som valt att inkludera föräldrar i undersökningen. 4.2.1 Föräldrar till barn i förskolan Helhetsintryck (NKI) har ökat från 75 till 78 sedan 2014. Övriga resultat är likvärdiga över tid. Frågeområdena trivsel och trygghet och bemötande får, liksom tidigare år, högst värden. Lägst resultat noteras för delaktighet och inflytande. Fig 14. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 97 97 97 98 97 Delaktighet och inflytande 88 87 88 89 89 Förskolemiljö 88 89 89 90 91 Kunskap och lärande 92 93 94 94 94 Bemötande 96 97 97 97 97 74 75 78 Helhetsintryck (NKI) Notera att det endast är ett fåtal kommuner som har valt att omfatta NKI-frågorna för föräldrar. © Markör AB 20 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 15. Resultat frågeområde 2015 per kommun Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Förskolemiljö Ale 95 86 92 91 95 Alingsås 99 93 93 96 98 Kungsbacka 97 89 93 93 97 Kungälv 99 92 92 96 98 Mölndal 97 90 89 94 97 Partille 97 84 88 90 96 Tjörn 93 78 89 89 96 Öckerö 99 95 92 97 98 GR Förskola totalt 97 89 91 94 97 Index per kommun © Markör AB Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) 79 78 65 78 21 (25) 4.2.2 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 2 De frågeområden som erhåller högst värden 2015 är bemötande samt trivsel och trygghet. Lägst resultat återfinns för fritidshem och helhetsintryck (NKI). Detta trots att helhetsintryck (NKI) har ökat med fem enheter sedan 2014. De frågeområden som erhåller högst värden 2015 är bemötande, trivsel och trygghet, delaktighet och inflytande. Lägst resultat, undantaget helhetsintryck (NKI), noteras för Skolmiljö och fritidshem. Fig 16. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 95 95 97 96 96 Delaktighet och inflytande 93 91 93 92 94 Skolmiljö 74 75 77 75 77 Kunskap och lärande 91 90 92 90 91 Bemötande 96 97 98 97 97 Fritidshem 65 65 67 68 69 67 64 69 Helhetsintryck (NKI) © Markör AB 22 (25) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 17. Resultat frågeområde 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Ale 97 94 76 92 97 73 Alingsås 98 95 79 94 98 70 Kungsbacka 97 97 80 93 99 70 Kungälv 94 94 79 90 97 65 Partille 90 84 68 82 95 67 100 93 84 88 100 70 Öckerö 95 96 67 96 97 68 GR ÅK2 totalt 96 94 77 91 97 69 Tjörn © Markör AB Helhetsintryck (NKI) 70 66 72 69 23 (25) 4.2.3 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 5 De frågeområden som erhåller högst värden 2015 är bemötande samt trivsel och trygghet, samma som 2014. Lägst värden återfinns för helhetsintryck (NKI) och skolmiljö. Helhetsintryck (NKI) har ökat med fyra enheter sedan mätningen 2014. Fig 18. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 93 94 93 93 94 Delaktighet och inflytande 90 90 88 87 90 Skolmiljö 68 71 69 68 70 Kunskap och lärande 86 87 86 83 87 Bemötande 94 95 94 94 95 Fritidshem 73 65 71 72 72 61 59 63 Helhetsintryck (NKI) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 19. Resultat frågeområde 2015 per kommun Index per kommun Delaktighet Trivsel och och trygghet inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Ale 94 89 68 86 93 75 Alingsås 96 93 74 90 96 67 Kungsbacka 95 93 75 89 97 77 Kungälv 93 88 66 85 94 58 Partille 92 83 63 84 93 70 Tjörn 87 80 70 81 88 Öckerö 89 91 56 86 93 86 GR ÅK5 totalt 94 90 70 87 95 72 © Markör AB Helhetsintryck (NKI) 64 60 64 63 24 (25) 4.2.4 Föräldrar till barn i grundskolan årskurs 8 Samtliga områden har ett lägre resultat än 2014. Helhetsintryck (NKI) har minskat med fyra enheter jämfört med 2014 och är tillbaka på samma nivå som 2013. De kvalitetsfaktorer som erhåller högst värden 2015 är trivsel och trygghet samt bemötande. Lägst resultat noteras för skolmiljö och helhetsintryck (NKI). Fig 20. Resultat frågeområde över tid Index per frågeområde samt NKI 2011 2012 2013 2014 2015 Trivsel och trygghet 96 93 93 94 93 Delaktighet och inflytande 84 79 82 83 81 Skolmiljö 59 58 62 61 60 Kunskap och lärande 82 75 78 79 78 Bemötande 94 91 93 94 93 56 60 56 Helhetsintryck (NKI) Nedan visas en översiktlig jämförelse över kommunernas resultat. Fig 21. Resultat frågeområde 2015 per kommun Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Ale 90 80 58 74 95 Alingsås 96 90 66 83 96 Kungsbacka 93 81 68 78 91 Kungälv 93 81 50 79 94 Partille 94 75 58 76 94 Tjörn 90 78 58 80 92 Öckerö 94 82 44 76 93 GR ÅK8 totalt 93 81 60 78 93 Index per kommun © Markör AB Kunskap och lärande Bemötande Helhetsintryck (NKI) 63 52 52 56 25 (25)
© Copyright 2025