Handlingar
Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 23 oktober 2015 Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 1(3) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 23 oktober 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl. 09.00-16.45 Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista 09.00 Informationsärenden 1. Patientsäkerhet och avvikelser Anne Olmarker 09.05 2. Flyktingbarnteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Marie Hellsten 09.20 Beslutsärenden 3. TU: Ställningstagande till etablering av livmodertransplantationer som behandlingsmetod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barbro Fridén Diarienummer: SU 746-1146/2015 09.35 Bilaga Kaffe 09.50 4. TU: Svar på motion av Eva Olofsson med flera (V) om att ta bort avgiften för mammografiscreening Martin Rösman och Ing-Marie Reuterberg Diarienummer: SU 747-747/2015 10.00 Bilaga 5. TU: Svar på remiss gällande Öckerö Kommuns handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet 2016-2019 Göran Matejka Diarienummer: SU 522-1319/2015 10.10 Bilaga 6. TU: Ombyggnad av operationsavdelningar för ny sterilhantering 10.20 Bilaga 7. TU: Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2016 Göran Matejka och Rolf Väänänen Diarienummer: SU 300-1399/2015 10.30 Bilaga 8. TU: Nominering av verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till regionens investeringsplan 2017 Göran Matejka och Rolf Väänänen Diarienummer: SU 300-1401/2015 10.45 Bilaga Rolf Väänänen Diarienummer: SU 212-1398/2015 2015-10-16 Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 2(3) Informationsärenden 9. Utvärdering sommaren 2015 Görel Nergelius och Jerker Gussmo 11.00 10. Kommentarer till aktuella händelser Barbro Fridén 11.15 11. Utvecklings- och profileringsstrategi för SUs tomter Erik Wiklund 11.30 Lunch 12.15 12. ISO-certifiering av informationssäkerhet Anette Falkenrot och Christoffer Eskilsson 13.15 Bil. skickas senare Beslutsärenden 13. TU: Avvikelserapport september 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU 312-343/2015 13.30 Bil. skickas senare 14. TU: Åtgärdsplaner för ekonomi i balans Synnöve Helander Diarienummer: SU 301-1408/2015 13.45 Bil. skickas senare Kaffe 14.30 15. TU: Utvecklingsplan 2016 Barbro Fridén Diarienummer: SU 301-1247/2015 14.40 Bil. skickas senare 16. TU: Vårdöverenskommelse 2016 Synnöve Helander Diarienummer: SU 503-540/2015 15.00 Bilaga 17. TU: Tillägg till avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synnöve Helander Diarienummer: SU 503-596/2012 15.30 Bilaga 18. TU: Synpunkter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på förslag från 15.35 Bilaga 19. Information inför beslut om Serviceöverenskommelse 2016 Synnöve Helander 15.50 Bilaga 20. Rapporter från styrelsens ledamöter 16.10 Västfastigheter avseende nya parkeringsavgifter Lars Rydhede Diarienummer: SU 503-1142/2015 Informationsärenden 2015-10-16 Sammanträdesdatum 2015‐10‐23 3(3) 21. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU 100-49/2014 16.25 22. Övriga frågor 16.30 Bilagor 2015-10-16 Punkt 3 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-09-17 Diarienummer SU 746-1146/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Lars Grip Telefon: 031 – 342 40 54 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ställningstagande till etablering av livmodertransplantationer som behandlingsmetod på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar föreslå hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen att besluta om att livmodertransplantation ska kunna erbjudas patienter från Västra Götalandsregionen och från andra delar av landet, såväl som från andra länder, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sammanfattning av ärendet Barnlöshet till följd av avsaknad av livmoder är ett inte helt sällsynt tillstånd som kan vara orsakat av medfödda missbildningar eller resttillstånd efter operation, t.ex. på grund av cancer. Hittills finns ingen behandling för detta och surrogatmoderskap är i nuläget inte godkänt i Sverige. Transplantation av livmoder är då ett alternativ. Ett mycket omfattande forskningsarbete av professor Mats Brännströms grupp vid Sahlgrenska akademin (SA) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har lett fram till ett kliniskt forskningsprojekt där 9 livmodertransplantationer har genomförts vilka hittills resulterat i 4 födda friska barn. Det har inte varit några komplikationer som har gett bestående men. SA/SU är idag världsledande inom detta fält och det enda centrat som har genomfört livmodertransplantationer med positivt resultat, dvs födda friska barn. SA/SU har här ett unikt försprång i den medicinsk-tekniska utvecklingen samtidigt som man kan erbjuda en efterfrågad behandling såväl nationellt som internationellt. Livmodertransplantation är en komplicerad behandling som väcker många etiska frågeställningar och som inte är okontroversiell. Det är därför önskvärt att sjukvårdens högsta beslutande nivå fattar beslut om denna behandling ska kunna erbjudas inom ramen för rutinsjukvård ersatt av det offentliga sjukvårdssystemet och även samtidigt kunna erbjudas till patienter från andra delar av landet såväl som till internationella patienter. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-08-17 Diarienummer SU 746-1146/2015 Bilagor 1. Kostnadskalkyl 2. Etisk analys av uterustransplantation av Lars Sandman Beslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 2 (2) Bilaga 1 Centrum för uterustransplantationer, operation Operation Kostnad inklusive utredning* Kostnad exklusive utredning** * Inkl utredning Särkostnader Snitt vårddygn Startkostnad Trsp Pris totalt vårddygn Grundkostnad Röntgen Operation Operatör IVA2 Material Läkemedel Klin kem Klin fys Åtgärder Behandling Patologi Bakt lab Virolog lab Blod Post op Summa av Kostnad Snitt Recipient 6 103 649 kr 32 196 kr 55 488 kr 8 271 kr 87 426 kr 52 724 kr ‐ kr 5 286 kr 46 855 kr 12 542 kr 2 176 kr 3 100 kr 2 520 kr 35 998 kr 3 018 kr 6 735 kr 17 842 kr 10 853 kr 486 678 kr Antaganden enligt Mats Brännström 1. Patienter i framtiden skall vara färdigutredda på hemmakliniken. 2. Kostnadsberäkningen bör gälla operation och vårdtid efteråt ‐ inte alla läkarbesök mm innan och efter. OBS! exkl Over head kostnader Donator Recipient 394 289 kr 385 710 kr Snitt Donator 6 103 649 kr 32 196 kr ‐ kr ‐ kr 134 289 kr 88 283 kr ‐ kr 9 470 kr 2 200 kr 1 233 kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr 7 346 kr ‐ kr ‐ kr 6 055 kr 9 568 kr 394 289 kr 486 678 kr 417 938 kr ** Exkl utredning Särkostnader Snitt vårddygn Startkostnad Trsp Pris totalt vårddygn Grundkostnad Röntgen Operation Operatör IVA2 Material Läkemedel Klin kem Klin fys Åtgärder Behandling Patologi Bakt lab Virolog lab Blod Post op Summa av Kostnad Snitt Recipient 6 103 649 kr 32 196 kr 55 488 kr ‐ kr 87 426 kr 52 724 kr ‐ kr 5 286 kr 46 855 kr ‐ kr ‐ kr 3 100 kr 2 520 kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr 17 842 kr 10 853 kr 417 938 kr Snitt Donator 6 103 649 kr 32 196 kr ‐ kr ‐ kr 134 289 kr 88 283 kr ‐ kr 9 470 kr 2 200 kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr ‐ kr 6 055 kr 9 568 kr 385 710 kr Etisk analys – livmodertransplantationer LarsSandman Inledning På uppdrag av Sahlgrenska universitetssjukhuset genomförs denna etiska analys av huruvida livmodertransplantation bör ingå i sjukhusets vårdutbud. Livmodertransplantation används här som ett samlingsbegrepp för transplantationen av en livmoder från en donator till en mottagare, IVF för att mottagaren ska bli gravid och kejsarsnitt för att förlösa den potentiellt gravida kvinnan (samt de övriga medicinska insatser som är förknippade med dessa vårdåtgärder). Fokus för analysen är transplantation av livmoder till en kvinnlig mottagare som av medicinska skäl inte har en fungerande livmoder. I den vetenskapliga litteraturen återfinns även en diskussion kring huruvida livmodertransplantation även kan innebära att män eller transpersoner kan bli gravida och föda barn (se exempelvis (Murphy, 2015). Den diskussionen kommer att ignoreras i detta sammanhang och kräver en egen etisk analys. Här görs bara det generella påpekandet att även om det kan finnas framtida användningar av en viss metod som anses oetiska eller av andra skäl oacceptabla, påverkar det inte nödvändigtvis den nuvarande värderingen av metoden, utan dessa framtida användningar får istället värderas utifrån sina egna meriter. I värderingen av de etiska aspekterna av livmodertransplantation kommer jag i detta fall använda mig av det underlag för bedömning av etiska aspekter som utvecklats vid SBU. I SBUs underlag för etisk bedömning som består av 12 frågor analyseras åtgärder utifrån fyra olika perspektiv. Åtgärdens påverkan på hälsa, åtgärdens förenlighet med etiska värden, strukturella faktorer med etiska implikationer, och långsiktiga etiska konsekvenser. Under flera frågor görs även en indelning kring de centrala parter som påverkas av livmodertransplantationen: livmodermottagaren (fortsättningsvis kallad mottagaren), livmoderdonatorn (fortsättningsvis kallad donatorn), det potentiella barnet (kallad fostret eller barnet), samt mottagarens partner. I nuläget förutsätts att det finns en partner till mottagaren eftersom svensk lagstiftning än så länge endast tillåter IVF för personer som lever i ett parförhållande och därmed bör det även gälla livmodertransplantation (även om det finns ett lagförslag om IVF för ensamstående kvinnor som kan komma att förändra den situationen SOU 2014:29). Min etiska analys har gjorts med utgångspunkt från de etiska värden och normer som kommer till uttryck i svensk hälso‐ och sjukvårdslagstiftning och utifrån mina erfarenheter som medlem i den säkerhetskommitté som varit kopplat till forskningsprojektet kring livmodertransplantationer. Jag har försökt göra en så neutral värdering som möjligt utifrån det underlag som finns tillgängligt i nuläget men det är också viktigt att betona att det är min värdering av detta underlag och läsaren bör förhålla sig kritiskt granskande till analysen. Åtgärdens påverkan på hälsa Under denna rubrik återfinns frågor om åtgärdens effekt på patienten, hur kunskapsunderlaget ser ut när det gäller denna effekt, svårighetsgraden hos det tillstånd som åtgärden ska hantera samt åtgärdens eventuella påverkan på tredje part. 1.Hälsa: Hur påverkar åtgärden patienters hälsa i termer av livskvalitet och livslängd (inklusive biverkningar och andra negativa sidoeffekter)? När det gäller den direkta påverkan av livmodertransplantationen så är tre parter berörda: mottagaren, donatorn och det potentiella barnet. I litteraturen görs generellt påpekandet att Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 1 av 19 livmodertransplantation inte rör en livräddande insats utan en livskvalitetspåverkande insats vilket påverkar vilka risker vi bör acceptera för att genomföra transplantationen (Arora & Blake, 2014) (Caplan, Perry, Plante, Saloma, & Batzer, 2007; Catsanos, Rogers, & Lotz, 2013). Samtidigt är det viktigt att påpeka att svensk hälso‐ och sjukvård accepterar andra livskvalitetspåverkande operativa ingrepp (och de risker som normalt kan förknippas med dessa). En viktig fråga här är om de risker som är förknippade med livmodertransplantation är större än dessa risker som annars accepteras, och i så fall om de trots detta kan väga upp nyttan av insatsen. När det gäller nyttan av livmodertransplantation beror den delvis på tillgängliga alternativ. Så länge surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige måste nyttan bedömas i frånvaro av det alternativet. Det är också viktigt att påpeka att eftersom svensk hälso‐ och sjukvård accepterar och finansierar assisterad befruktning på andra indikationer än de som krävs för livmodertransplantation, bör livmodertransplantation behandlas likvärdigt. Det innebär att eftersom adoption inte generellt ses som ett alternativ som kan ersätta assisterad befruktning i andra sammanhang bör det inte heller betraktas så i detta fall. I fortsättningen bortses därför från alternativet adoption. I det forskningsprojekt som ligger till grund för att livmodertransplantation ska bli infogas i vårdutbudet vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har följande resultat åstadkommits. Av 9 genomförda transplantation har 7 fått behålla livmodern med påbörjad menstruation. I vissa fall har det varit smärre rejektionskomplikationer hos dessa 7 mottagare som har hanterats på ett tillfredställande sätt (Brannstrom et al., 2014). Av dessa 7 mottagare har 4 fött levande barn och en femte är i nuläget gravid. Utöver detta beräknas åtminstone ytteligare en kunna bli gravid och föda ett levande barn. I två av fallen med levande födsel har mottagaren drabbats av preeklampsi som har krävt akut kejsarsnitt och det finns olika teorier för varför så är fallet som dock kräver ytterligare studier för att bekräftas (Brannstrom, Diaz‐Garcia, Johannesson, Dahm‐Kahler, & Bokstrom, 2015). Dessa resultat är bättre än lyckandefrekvensen vid ”normal” IVF. Att det är så kan enligt forskarna bero på strikt selektion av mottagare (Brannstrom, Johannesson, et al., 2015)1. Mottagaren Givet den brist på alternativ som står till buds för gruppen kvinnor utan fungerande livmoder innebär en livmodertransplantation en sådan kvinnas enda potentiella möjlighet att föda ett eget genetiskt besläktat barn, upplevelsen av att få vara gravid, samt att få bli förlöst med detta barn (Arora & Blake, 2014)2. Om surrogatmödraskap hade varit tillgängligt i Sverige så skulle nyttan ha varit upplevelsen att få vara gravid och bli förlöst, alltså en relativt sett betydligt mindre nytta. Detta är relevant för den etiska värderingen och kan påverka synen på livmodertransplantation om surrogatmödraskap på sikt tillåts i Sverige (inte minst när det gäller relationen mellan kostnader och nytta). I flera artiklar påpekas att graviditetsupplevelsen förmodligen skiljer sig åt när det gäller en normal graviditet och en graviditet i samband med livmodertransplantation, delvis beroende på vaskulariseringen av den inplanterade livmodern (Arora & Blake, 2014; Zeiler & Malmquist, 2014). Det är alltså inte självklart att den livmodertransplanterade kvinnan kan få 1 Personligt meddelande Mats Brännström. I detta sammanhang förutsätts att livmodertransplantationen ska leda till en graviditet och i förlängningen ett levande barn. En livmodertransplantation för att endast får känna sig som en ”hel” kvinna eller motsvarande är inte föremål för föreliggande analys, även om en sådan situation eller förfrågan åtminstone teoretiskt skulle kunna uppstå. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 2 av 19 2 samma upplevelse av sammandragningar, fosterrörelser etc. som förknippas med en normal graviditet. Zeiler och Malmquist (Zeiler & Malmquist, 2014) lyfter frågan om huruvida detta kan innebära att mottagaren får en förväntan på en typiskt ”kvinnlig” upplevelse som sedan inte infrias (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Samtidigt påpekas att dessa upplevelser skiljer sig åt mellan olika kvinnor även för normala graviditeter och det även kan ligga ett viktigt värde i möjligheten att i sociala sammanhang få se gravid ut och att som kvinna kunna få identifiera sig med den syn på kvinnlighet som innefattar möjligheten att vara gravid och föda barn (Arora & Blake, 2014; Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Likaså påpekar forskarna att mottagarna i deras studie känner fosterrörelser men att de uppkommer något senare än vid normal graviditet och att det framförallt kan handla om sparkar mot bukväggen3. När det gäller förlossningen så sker den genom att planerat kejsarsnitt vilket naturligtvis också påverkar upplevelsen av förlossningen. Samtidigt är det ju inte ovanligt med kejsarsnitt även vid normala graviditeter och i vissa fall accepteras även kejsarsnitt på moderns önskan inom svensk hälso‐ och sjukvård. Det innebär att den skillnaden i upplevelse inte bör överdrivas. Sammanfattningsvis bör det dock påpekas att den stora vinsten för mottagen är möjligheten att få ett eget genetiskt besläktat barn och de övriga vinsterna bör snarast ses som tilläggsvinster. Detta ska då vägas mot de risker som en livmodertransplantation kan innebära för mottagaren (Arora & Blake, 2014; Olausson et al., 2014). Flera lyfter att i jämförelse med annan assisterad befruktning som kan innebära risker och emotionell påfrestning så innebär en livmodertransplantation en totalt sett större exponering för risker och påfrestningar (eftersom det handlar om en kombination av ett stort operativt ingrepp, IVF och kejsarsnitt) (Arora & Blake, 2015). En transplantation av en livmoder innebär naturligtvis ett stort operativt ingrepp med alla de risker som är förknippade med det, inte minst kopplat till långa operations‐ och narkostider (Farrell & Falcone, 2015). Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi accepterar motsvarande stora risker med större operativa ingrepp i samband med andra livskvalitetshöjande ingrepp, exempelvis större plastikkirurgiska ingrepp i samband med svåra olyckor eller liknande som inte primärt syftar till att vara livräddande. Den stora skillnaden i detta sammanhang är den fortsatta behandlingen med immunosuppression som krävs efter transplantationen, något som generellt lyfts fram i den internationella litteraturen. Här är det framförallt oro för utveckling av maligniteter som lyfts. Här påpekas att detta dock troligen kräver en längre exponering än vad som är fallet vi livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Likaså påpekas att modern immunosuppression är utvecklad för att bättre hantera vissa biverkningar och sidoeffekter och/ eller kan kombineras med andra läkemedel för hantera dessa (Orentlicher, 2012). Likaså, eftersom livmodern planeras att tas ut efter två genomförda graviditeter, så kommer immunosuppressionen endast pågå under en begränsad tid och därmed inte vara livslång (Arora & Blake, 2014). Vid varje transplantation finns naturligtvis risker för avstötning som är av sådan grad att transplantatet måste avlägsnas. Detta har även skett i det forskningsprojekt som ligger till grund för önskan om att erbjuda livmodertransplantation i klinisk praxis. I nuläget är det svårt att utifrån det tillgängliga forskningsmaterialet bedöma i vilken utsträckning en sådan risk kommer att realiseras. De fall som inträffat under forskningsprojektet förefaller dock ha hanterats på ett adekvat sätt utan större negativa fysiska komplikationer för mottagaren. 3 Personligt meddelande Mats Brännström. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 3 av 19 Däremot kan det naturligtvis leda till en psykologisk reaktion i form av besvikelsen eller i värsta fall depression eftersom önskan om att få barn därmed inte infriats. De risker för mottagaren som IVF och efterföljande graviditet innebär får i stort anses likvärdiga med de risker som är förknippade med IVF och graviditet i andra fall. Dock finns det en speciell komplikation som lyfts fram i flera artiklar, nämligen hur man hanterar en situation med en pågående graviditet och där livmodern samtidigt råkar ut för en sådan kraftig avstötningsreaktion att den kan behöva avlägsnas för att inte riskera mottagarens liv och hälsa (Arora & Blake, 2014; Zeiler & Malmquist, 2014). Samtidigt menar forskarna att en svår avstötning under graviditeten är osannolik eftersom själva graviditeten fungerar immundämpande för att inte stöta bort fostret som normalt är semiallogent eller vid äggdonation allogent. Likaså är det enligt dem inte kvinnans liv som står på spel utan snarare graviditeten4. Här efterlyses en så kalla exit‐plan vilken naturligtvis kan komma att se olika ut beroende på hur långt gången graviditeten är. Ska man försöka rädda barnet och kan det göras utan att riskera mottagarens situation? Om inte, hur ska man se på mottagarens inställning i frågan om valet mellan att rädda barnet (om ens möjligt) och riskera något för mottagaren själv? (Se nedan under autonomi). Det kan även uppstå risker i samband med förlossningen. Förutom de risker som normalt kan förknippas med en förlossning med hjälp av kejsarsnitt kan det naturligtvis uppstå andra risker, exempelvis komplikationer som kräver en förtida förlossning. I ett av de fall som nu lett till att mottagaren fött ett levande barn, drabbades mottagaren av komplikationer i form av preeklampsi vilket krävde en förtida förlossning. Om denna komplikation har en koppling till det faktum att mottagaren är livmodertransplanterad eller inte är svårt att konstatera och kräver naturligtvis ytterligare studier (Farrell & Falcone, 2015). Dock leder denna komplikation över till ytterligare en viktig frågeställning. Om mottagarens första graviditet och förlossning innebär denna form av komplikationer, hur ska man förhålla sig till ytterligare graviditet och förlossning för mottagaren? Ska mottagaren rekommenderas att inte bli gravid igen och att livmodern då bör opereras ut? Om mottagaren i det fallet skulle vägra avlägsnandet av livmodern, hur ska hälso‐ och sjukvården förhålla sig (Farrell & Falcone, 2015)? Här kan man tänka sig en situation där mottagaren behåller livmodern och sedan söker sig utomlands för att få tillgång till IVF av mindre nogräknade kliniker. (Se nedan under autonomi). Ytterligare en risk kan vara värd att nämna här, nämligen hur mottagaren förhåller sig till den transplanterade livmodern. När den första handtransplantationen genomfördes lyckades inte den transplanterade mannen förlika sig med sin nya hand, slutade äta immunosuppression och man var därför tvungen att avlägsna handen (Dickenson & Widdershoven, 2001). Liknande situationer skulle kunna inträffa även vid livmodertransplantation, inte minst eftersom livmodern uppfattas ha en stark symbolisk laddning och det kan röra sig om en livmoder i vilken mottagaren själv burits (om donatorn är mottagarens mor) (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Även om det kanske inte är en särskilt stor risk så bör det finnas beredskap för att undvika eller i värsta fall hantera en sådan risk. En sådan situation kan ju ytterligare kompliceras i de fall en graviditet har inletts och ett avlägsnande av transplantatet även skulle innebära att fostret avlider (inte minst om detta inträffar efter att gränsen för legal abort överskridits) (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 4 av 19 I förlängningen av detta resonemang kan det även finnas risker förknippade med synen på mödraskap och hur mottagaren identifierar sig som moder till det förlösta barnet. Detta då kopplat till att barnet genomgått graviditeten i ”någon annans” livmoder (som exempelvis kan vara mottagarens mor, syster eller ha en annan nära relation till mottagaren och därmed även finnas kring barnet i det fortsatta förloppet). Återigen ska nog denna risk inte överdrivas, men det bör finnas viss beredskap för att hantera den. Donatorn När det gäller donatorer bör man skilja mellan döda och levande donatorer. För både döda och levande donatorer ligger vinsten av att donera sin livmoder i möjligheten att altruistiskt gagna en annan (kanske närstående) person (Olausson et al., 2014). Detta liknar naturligtvis den vinst eller positiva upplevelse som kan ligga i att som donator donera en njure eller att donera andra organ att användas efter ens död. Samtidigt så kan naturligtvis en levande donator även gagnas av att se resultatet av sin donation (framförallt om det rör sig om en närstående donator), dvs. i bästa fall ett levande barn växa upp. Det finns dock en viktig skillnad mot att som levande donator donera en livmoder jämfört med att donera en njure, som ligger i att livmodern inte livsviktig för mottagaren i strikt bemärkelse. Donatorn utsätter sig därmed för de risker ingreppet och efterförloppet kan innebära som inte motiveras med att ingreppet potentiellt kan rädda liv (även om det har stort livskvalitetsvärde för mottagaren och det potentiella barnet). Donationen kan möjligen ha de positiva bieffekter som är förknippade med att hysterektomi ibland används som ett sätt att hantera menopausala problem. Detta är dock mer oklart eftersom donationen inte motiveras av att donatorn upplevt sådana problem och det möjligen kan finnas skäl att använda sig av en livmoder som inte genomgått menopaus (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). Å andra sidan är det viktigt att även lyfta fram att hysterektomi som en väg till sterilisering accepteras i vissa situationer och där det alltså är ett mer tydligt livskvalitetsskäl (med andra alternativa sätt att undvika graviditete etc.) som innebär att åtgärden accepteras (Caplan et al., 2007; Catsanos et al., 2013). I litteraturen lyfter man fram ett antal risker för donatorn (Hallen, Johannesson, & Hernandez, 2010; Kisu et al., 2013). När det gäller döda donatorer finns naturligtvis inga direkta fysiska eller psykologiska risker i samband med ingreppet. Möjligtvis kan man se det som mer problematiskt att vanhelga kroppen för livskvalitetspåverkande snarare än livräddande åtgärder (Arora & Blake, 2014). Samtidigt accepteras det redan idag genom donation av sådant som hornhinnor etc. Likaså hanteras det rimligen bäst genom ett donationsförfarande som sker med informerat samtycke från donatorn. Så den etiska risken för döda donatorer är framförallt förknippad med hur donationen gått till, dvs. om den skett frivilligt och med samtycke från donatorn (se nedan under autonomi). Den första risken är förknippad med själva donationen och att donatorn, om det rör sig om en närstående, riskerar att utsättas för emotionell press att gå med på att donera sin livmoder. Inte minst lyfter man fram att det kan finnas olika uppfattningar i en familj kring detta eller bakomliggande relationsproblem som kan komplicera denna situation (Kisu et al., 2013). Arora och Blake (Arora & Blake, 2015) lyfter fram att ett argument som kan användas för att sätta press är att donatorn inte längre behöver sin livmoder, något som generellt inte är att möjligt 4 Personligt meddelande Mats Brännström. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 5 av 19 argument vid andra donationer. Här är det viktigt att man hittar sätt att minimera den risken men man bör samtidigt betänka att vi lägger stor vikt vid donatorns autonomi i ett sådant fall. På samma sätt som vid andra donationer, bör naturligtvis donationen av livmodern följa svensk transplantationslagstiftning för döda och levande donatorer. En större risk är naturligtvis själva ingreppet, dvs. hysterektomin. I litteraturen framhålls att detta normalt sett är ett okomplicerat ingrepp utan större komplikationer. Dock påpekas att i fallet med livmodertransplantation så krävs det ett något större ingrepp för att kunna möjliggöra vaskularisering och koppling mellan livmodern och mottagarens slida. Detta kan leda till större komplikationer för donatorn i form av sequelae efter att man avlägsnar kärl eller påverkan på äggstockarna (om det handlar om premenopausala kvinnor (Kisu et al., 2013; Olausson et al., 2014). Samtidigt bör påpekas att de riskerna är i paritet med riskerna vid annan stor kirurgi, exempelvis levande njurdonation som också generellt innebär en större medicinsk risk för donatorn i efterförloppet. I efterförloppet påpekas att hysterektomi kan leda till störningar i donatorns sexuella liv, bl.a. beroende på ärrbildning i donatorns könsorgan (Kisu et al., 2013). Farrell och Falcone lyfter risken för utveckling av fistlar och andra uretära komplikationer i operationsområdet (Farrell & Falcone, 2015). Likaså påpekar de att beslutet att använda orala preventivmedel för att optimera vaskularisering av livmodern hos donatorn innan donation kan öka risken för tromboemboliska händelser (Farrell & Falcone, 2015). Kisu m. fl. som fokuserat på donatorproblematik lyfter även fram risken för stressreaktioner efter kirurgi, framförallt om donationen inte lyckas. Förlusten av livmodern kan enligt dessa författare även ge upphov till störningar i den kvinnliga självbilden (Kisu et al., 2013; Olausson et al., 2014). Barnet Frågan om vinsten för det potentiella barnet väcker vissa svåra filosofiska frågor. Om det är en vinst för ett barn att födas, kan man säga att man går miste om den vinsten om barnet inte föds (och vem går i så fall miste om den vinsten eftersom det inte existerar någon individ som den förlusten kan tillskrivas) (Olausson et al., 2014). Samtidigt innebär det att det finns en individ med (förhoppningsvis) tillräcklig livskvalitet för att leva ett liv som utifrån den individens perspektiv är värt att leva. Det innebär att barnets framtida liv måste vara under en sådan gräns (var nu den ska dras) för att vi ska anse att det inte vore bra om detta barn hade fötts. I vissa fall gör vi den typen av avvägningar i samband med abort av foster med svåra skador, dock låter vi normalt sett föräldrarna själva avgöra detta. I detta fall dras dock slutsatsen att det är något positivt i att ett barn föds (hur man nu exakt ska förstå det). För övrigt är ju den situationen likvärdig med andra former av assisterad befruktning. De specifika risker som lyfts fram i litteraturen är framförallt förknippade med att under graviditeten bli utsatt för immunosuppression. Erfarenheter från kvinnor som behandlas med immunosuppression efter andra transplantationer och blir gravida pekar på att det finns en förhöjd risk för låg födelsevikt och för tidig födsel (Arora & Blake, 2014; Hallen et al., 2010), men man pekar dels på att detta inte förefaller leda till bestående men för barnen och det finns även en viss osäkerhet kring vad som kan tillskrivas immunosuppressionen och den underliggande sjukdom som har motiverat transplantationen (Arora & Blake, 2014; Orentlicher, 2012). Olausson m. fl. (Olausson et al., 2014) pekar också på att det kan finnas en ökad risk för preeklampsi som man måste förhålla sig till. De lyfter även möjligheten att livmodertransplantationen och Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 6 av 19 immunosuppressionen i kombination skulle kunna störa livmoderna funktion, men menar att ett års läketid mellan transplatation och påbörjat IVF bör medföra tillräcklig läkning för att hantera en sådan komplikation (Olausson et al., 2014). Här är det viktigt att påpeka att eftersom vi accepterar att personer som genomgått transplantationer och behandlas med immunosuppression tillåts bli gravida (även med assisterad befruktning) i andra sammanhang och trots dessa potentiella risker – så strider det mot den likabehandlingsprincip som kommer till uttryck i den svenska människovärdesprincipen att behandla livmodertransplanterade kvinnor annorlunda. Generellt så förefaller vi acceptera att kvinnor blir gravida även under andra omständigheter som kan innebära liknande risker för barnet och det påpekas av vissa författare att risken för skada för barnet bör vara betydande för att föräldrarnsa reproduktiva rättigheter ska inskränkas (Arora & Blake, 2014). Ovan nämndes risker i samband med förlossningen. Eftersom underlaget än så länge är alltför litet för att dra några generella slutsatser är det svårt att bedöma om livmodertransplantationer leder till ökad risk för komplikationer som kräver en akut förtida förlossning. Detta är naturligtvis viktigt att följa upp över tid. Samtidigt bör de riskerna vara betydande med stora effekter på mottagarens eller barnets liv och hälsa för att motivera att man avstår från att överhuvudtaget initiera en graviditet. En potentiell framtida risk för barnet är kopplat till barnets egen identitet och syn på vem hen är i relation till sina föräldrar (primärt modern) och den kvinna som donerat livmodern. Barnet kan ju hamna i situationen där hen genomgått sin graviditet i sin mormors eller mosters livmoder vilken möjligen kan skapa vissa identitetsmässiga reflektioner och eventuellt problem. Återigen bör det finnas beredskap för att hantera en sådan situation hos det uppväxande barnet och det bör ingå i uppföljningen av barnets (den framtida vuxna individens) psykiska hälsa. En sådan potentiell problematik förefaller dock alltför spekulativ för att påverka bedömningen av huruvida livmodertransplantationer bör erbjudas eller inte i nuläget. Erfarenheter från andra former av assisterad befruktning som involverar fler individer än de sociala föräldrarna (exempelvis donatorn av spermier eller ägg, surrogatmodern etc.) visar att sådana reflektioner kan uppstå men inte att de skulle leda till sådana allvarliga identitetsproblem eller andra psykiska problem så att de motiverar att man avstår från åtgärden (SMER, 2013). 2. Kunskapsluckor: Om det saknas vetenskapligt underlag om åtgärdens effekt, finns det etiska och/eller metodologiska problem med att bedriva fortsatt forskning för att förbättra det vetenskapliga underlaget? Som helhet får livmodertransplantationer anses vara en kunskapslucka eftersom det i nuläget endast finns X exempel med dokumenterade erfarenheter från kombinationen livmodertransplantation, IVF och förlossning med kejsarsnitt. Detta talar för att livmodertransplantationer, under överskådlig tid, bör bli föremål för vetenskapliga studier kring ovanstående potentiella nyttor och risker och att detta bör vara ett krav för offentlig finansiering. Däremot finns det naturligtvis god vetenskaplig kunskap kring en stor del av de risker som identifierats ovan från andra medicinska sammanhang. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 7 av 19 3. Svårighetsgrad: Vilken svårighetsgrad har det tillstånd som åtgärden syftar till att åtgärda? Svårighetsgraden i att inte kunna bli gravid på grund av en icke‐fungerande livmoder får jämställas med svårighetsgraden i att inte kunna bli gravid av andra medicinska skäl. I svensk hälso‐ och sjukvård har vi ju kommit fram till att ett sådant tillstånd har tillräcklig svårighetsgrad för att det bör erbjudas offentligt finansierad vård (givet nuvarande resurssituation) och WHO ser också barnlöshet som ett sjukdomstillstånd (Kisu et al., 2013). Att vilja och inte kunna få egna genetiska barn beskrivs i vetenskapligasammanhang kunna ha en stor negativ påverkan på de inblandade personernas livskvalitet och något som färgar hela dessa personers liv. I viss litteratur jämställs det med den emotionella påverkanav att drabbas av cancer (Orentlicher, 2012). Samtidigt måste det betonas att barnlöshet inte normalt leder till ett förkortat liv eller till de problematiska fysiska symtom som cancer eller motsvarande tillstånd ger upphov till. Svårighetsgraden hos barnlösheten måste ockå ställas i relation till andra tillstånd som vi normalt behandlar inom hälso‐ och sjukvården och i relation till de alternativ som föreligger. Hade det funnit en möjlighet till surrogatmödraskap inom svensk hälso‐ och sjukvård hade det ytterligare påverkat svårighetsgraden som då hade handlat om behovet av att få bära och förlösa ett genetiskt besläktat foster, men i nuläget finns det ingen sådan möjlighet vilket innebär att svårighetsgraden blir något större. Eftersom vi i nuläget behandlar andra former av barnlöshet med assisterad befruktning och inte ser adoption som ett fullgott alternativ, bortser vi från det alternativet här. Ställt i relation till andra tillstånd inom vården får problematiken att inte kunna få egna genetiska barn dock nog ses som ett tillstånd med måttlig svårighetsgrad (givet den skala av liten, måttlig, stor och mycket stor svårighetsgrad som exempelvis används i Socialstyrelsens nationella riktlinjer). 4. Tredje part: Hur påverkar åtgärden tredje parts hälsa? Utöver de direkt berörda parter som behandlats under fråga 1 är det i detta fall framförallt partnerns livskvalitet som påverkas av livmodertransplantationen (Olausson et al., 2014). Den påverkan ser dock inte annorlunda ut i detta fall jämfört med andra fall av assisterad befruktning, dvs. den partner som är inställd på att tillsammans med mottagaren få barn genom livmodertransplantation kommer att påverkas positivt respektive negativ i relation till hur de vinster och risker som specificerats ovan realiseras. Samtidigt lyfter Arora och Blake (Arora & Blake, 2014) fram att i jämförelse med alternativet surrogatmödraskap så kan partnern i detta fall delta mer påtagligt i graviditeten. I denna situation kan det naturligtvis uppkomma konflikter mellan mottagare och partner kring hur man bör ställa sig till de risker som kan uppkomma, men eftersom dessa risker primärt berör mottagaren är det svårt att se hur partnern skulle kunna ges något större inflytande kring hur dessa hanteras än genom indirekt dialog mellan partner och mottagare. Något sådant utrymme finns inte heller i svensk lagstiftning (se nedan under autonomi). Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 8 av 19 Sammanfattning: Hur ser åtgärdens risk/nytta-profil ut (utifrån svaren i fråga 1–4)? Närdetgällerlivmodertransplantationsåsyftardettillattåtgärdaetttillståndsomfår anseshamåttligsvårighetsgrad(irelationtilldenuppsättningtillståndsombehandlas inomsvenskhälso‐ochsjukvård).Detärdocketttillstånd(dvs.barnlöshetpåenmedicinsk indikation)somansesvaraettaccepteratbehovinomsvenskhälso‐ochsjukvårdochdär parsomhardettabehoverbjudsoffentligtfinansieradassisteradbefruktning(inomvissa ramar).Utifråndenlikabehandlingsprincipsomkommertilluttryckidenetiska plattformensmänniskovärdesprincipgerdetenpresumptionförattävenerbjuda livmodertransplantation(givetattmankanuppnåenacceptabelnivåavnytta,riskeroch kostnadseffektivitet). Attdetärettmåttligtsvårttillståndfårkonsekvenserförhurvibörförhållaosstillde riskersomkanaccepterasinomramenföråtgärden(eftersomjusvåraretillståndochju mersomstårpåspel,destostörreriskerkanviaccepterasförattförsökaåtgärdadetta tillstånd).Riskernabörenligtdettasynsättvararelativtmåttligaförattkunnaaccepteras. Ifalletmedlivmodertransplantationlyftermanframettantalolikariskerkopplat framförallttillmottagare,donatorochdetpotentiellabarnet.Detärdelsfysiskariskeri sambandmeddeolikaoperativaingreppochandramedicinskabehandlingarsom livmodertransplantationenimplicerar(transplantation,immunosuppression,riskför graviditetskomplikationerochförlossningskomplikationer),delsmerpsykologiskaeller identitetsmässigarisker.Dessariskerärallakunskapsluckorspecifiktkopplattill livmodertransplantation,mendetfinnsparallellkunskapfrånandrafältkringdessarisker somförefallerpekapåattriskernamedlivmodertransplantationäriparitetmedriskervi accepterarinomandraområden(ävengivetattdetinterörsigomlivshotandeellerandra svåratillstånd).Detfinnsdockstarkaskälattvetenskapligtföljaochstuderaallade identifieradepotentiellariskersomlitteraturenlistarunderöverskådligtid(ochävenvara uppmärksampåandrariskersomintetidigareidentifierats)omlivmodertransplantation infogasikliniskpraxis.Detlederäventillattdekravsomframförsilitteraturenpåatt potentiellamottagareochdonatorerbörtestasförbådemedicinskochpsykologisk lämplighetförattminimeradennaformavriskerförefallerrimliga(Arora&Blake,2015; Olaussonetal.,2014). Attdetfinnsenuppenbarpotentiellnyttairelationtillbehovetärsjälvklart,dvs. möjlighetenattlivmodertransplantationenledertillettlevandebarn.Idetprojektsom legattillgrundförfrågeställningenomattinfogalivmodertransplantationikliniskpraxis hardetfötts4levandebarnochytterligareenmottagareärinulägetgravidutifrånde9 påbörjadefallenavlivmodertransplantation.Huruvidadetärrepresentativtförenmer generelllyckandefrekvensärnaturligtvisomöjligtattsvarapåinuläget,likasåomdetär enacceptabellyckandefrekvens.Dettamåsteävenkopplastillrelationenmellankostnader ochnytta(senedanunderkostnadseffektivitet).Dockförefallerinterelationenmellanett lyckatutfallitermeravantalföddalevandebarnochdekomplikationersomuppkommiti relationtillde9fallenvarauppenbartorimlig–dvs.deriskersominblandadeparter utsattsförisyfteattuppnåettsådantresultatförefalleralltsåintevaraorimligtstora. Dockpåpekasåterigenatthärfinnsdetstorakunskapsluckorsomkrävervidare uppföljning.Omdetskullerörasigomettovanligttursamtforskningsprojektochdenna relationifortsattverksamhetförändrarrelationenmellanriskerochnyttabörnaturligtvis ensådanvärderingomprövas. Åtgärdens förenlighet med etiska värden Under denna rubrik bedöms hur åtgärden förhåller sig till centrala etiska värden som jämlikhet och rättvisa, autonomi, integritet och kostnadseffektivitet. 5. Jämlikhet och rättvisa: Finns det risk att tillgången till åtgärden strider mot människovärdesprincipen eller gällande diskrimineringslagstiftning? Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 9 av 19 I den etiska plattformens människovärdesprincip förespråkas en grundläggande likabehandling inom hälso‐ och sjukvården och plattformen som helhet ger uttryck för att eventuella skillnader mellan olika patienter endast får göras på basis av behovets storlek, storleken på den effekt åtgärden har eller kostnaden för åtgärden. Eftersom assisterad befruktning erbjuds på andra indikationer finns det därmed ett starkt skäl för att utifrån en sådan likabehandlingsprincip även erbjuda livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Det finns en underliggande medicinsk problematik, vilket innebär att livmodertransplantation inte förefaller leda till ytterligare medikalisering. Snarare är behovet av hjälp vid fertilitetsproblem något vi tidigare har accepterat inom svensk hälso‐ och sjukvård. I debatten har det höjts röster för att livmodertransplantation skulle innebära en speciell prioriteringsproblematik och något som vi inte bör lägga offentliga resurser på (Hallen et al., 2010; Johansson & Sahlin, 2011). I den mån mottagare och partner inte har tillgång till assisterad befruktning genom surrogatmödraskap, innebär livmodertransplantation deras enda möjlighet till att kunna få ett eget genetiskt relaterat barn. Det är ett behov som vi erkänner i andra sammanhang. De insatser som krävs för att det ska ske är en kombination av kända medicinska insatser från delvis olika medicinska fält (transplantation, IVF och kejsarsnitt). Utifrån den etiska plattformen krävs då dels att livmodertransplantationen kan uppnå eftersträvad effekt (dvs. att leda till att det föds ett barn) vilket man har visat, samt att denna effekt är rimlig i relation till kostnaden (något som det saknas underlag för att fullt ut bedöma – se nedan under kostnadseffektivitet). Inget i detta förefaller ge upphov till en speciell prioriteringsproblematik utan liksom när det gäller andra åtgärder inom hälso‐ och sjukvården behöver användningen av resurser för livmodertransplantation ställas i relation till andra åtgärder (för ett mer utvecklat resonemang kring detta se Sandman 2015). 6. Autonomi: Har patienterna möjlighet att fatta, eller vara delaktiga i, informerade och relevanta beslut när åtgärden ska användas? I detta fall har uppenbarligen inte en av parterna (dvs. det potentiella barnet) någon möjlighet att utöva sin autonomi – utan här berörs endast mottagarens, donators och partnerns autonomi. Generellt kan det sägas att eftersom livmodertransplantation fortfarande är en kunskapslucka på många plan är det viktigt att potentiella mottagare, donatorer och partners ger tydlig information kring vilka möjligheter, risker och gränser för kunskapen kring dessa som är förknippade med livmodertransplantation (Olausson et al., 2014). Inte minst är det väsentligt att mottagaren har realistiska förväntningar på hur upplevelsen av att vara gravid i samband med en livmodertransplantation kan skilja sig från en normal graviditet. Här är det viktigt att observera några möjliga fallgropar för att den informationen ska kunna leda till ett frivilligt samtycke. För mottagare och partner kan en stark önskan om ett eget genetiskt relaterat barn göra att man undervärderar risker och övervärderar möjligheter. Här kan det krävas flera upprepade informationsinsatser med hjälp av olika informationsmedel för att minimera den risken. För både döda och levande donatorer är det viktigt att donatorskapet följer svensk transplantationslagstiftning (Lag 1995:831). Centralt är att det finns ett explicit medgivande från donator eller att det (när det gäller avlidna donatorer) kan antas att personen inte skulle motsätta sig detta ingrepp. Vid tveksamhet när det gäller avlidna donatorer läggs vikt vid närstående Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 10 av 19 uppfattning. Här är det viktigt att inte anta att ett generellt medgivande till donation även omfattar livmoderdonation, eftersom personen kan ha specifika uppfattningar om just den formen av donation som inte gäller livräddande organ (jfr. diskussionen kring hornhinnor). Om livmodertransplantation med avlidna donatorer skulle bli klinisk praxis bör det påverka praxis och information även när det gäller information och registrering av inställning till donation. För en levande donator kan en nära relation till mottagaren (och/eller partnern) innebära en emotionell press att donera, trots att donatorn är tveksam. Återigen är det viktigt att donatorn ges information, tid samt möjlighet i form av signaler om att ett nej accepteras för att kunna fatta ett frivilligt beslut. Samtidigt bör det påpekas att en person kan frivilligt fatta ett beslut om att underordna sina egna intressen för någon annan persons bästa, dvs. utifrån donatorns perspektiv kan en tveksamhet att donera uppvägas av viljan att göra gott för den närstående mottagaren (även för personer som inte är närstående). Även här bör naturligtvis transplantationslagens skrivningar om att levande donation inte bör innebära allvarlig fara för donatorns liv eller hälsa beaktas (Lag 1995:831). En speciell autonomiproblematik som berörts ovan är de fall när det antingen uppstår komplikationer som innebär att transplantatet måste avlägsnas på grund av komplikationer eller när transplantatet planeras att avlägsnas eftersom mottagaren genomfört två graviditeter. I det första fallet kan den situationen ytterligare kompliceras om komplikationerna uppstår under pågående graviditet. I svensk lagstiftning finns det inget lagstöd för att tvinga en person till att genomföra ett operativt ingrepp, så om mottagaren skulle motsätta sig ett avlägsnande kan man endast försöka argumentera och försöka övertala henne till att genomföra detta. Samtidigt är det viktigt att påpeka att svensk hälso‐ och sjukvård inte accepterar efterfrågestyrd vård, utan den vård som ges ska grundas i ett behov och vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innebär att hälso‐ och sjukvården inte behöver erbjuda ett efterfrågat ingrepp om det bedöms som alltför riskfyllt för patienten. Här kan man diskutera om vården skulle kunna avsluta immunosuppressionsbehandling för att framkalla bortstötning av transplantatet. Hälso‐och sjukvården har inget ansvar att erbjuda immunosuppression om det inte anses motiverat utifrån patientens behov, samtidigt måste ett sådant beslut väga in de risker patienten då utsätts för i samband med bortstötning och de ingrepp som kan krävas utifrån en sådan situation. En sådan riskvärdering undandrar sig min kompetens. Detta innebär dock även att om komplikationerna innebär att mottagaren bedöms inte bör bli gravid igen så har hälso‐ och sjukvården inte något ansvar att erbjuda assisterad befruktning endast för att mottagaren vill detta. Återigen vilar ansvaret för riskbedömningen på hälso‐ och sjukvården. När det gäller situationen där komplikationerna uppstår i samband med pågående graviditet och där det finns en möjlighet att rädda barnet, men att det kan ske på bekostnad av mottagarens liv och hälsa – så finns det inget självklart stöd för att mottagarens liv och hälsa alltid bör prioriteras. Snarare är det upp till mottagaren att besluta om vilken prioritering som ska göras i det läget. Om mottagaren väljer att utsätta sig för risker för liv och hälsa för att kunna rädda barnet så bör hon kunna göra detta. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att ett sådant beslut grundas i en så realistisk bedömning som möjligt av de risker som olika handlingsalternativ är förknippade med. Ett mycket speciellt fall av denna situation är om mottagaren utifrån ett förfrämligande i relation till transplantatet vill få det avlägsnat under pågående graviditet och det även skulle resultera i att graviditeten avslutas. Om detta sker inom ramen för tidsgränserna för legal abort förefaller det Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 11 av 19 kunna inrymmas inom ramen för en sådan lagstiftning. Det förefaller dock mer problematiskt om det skulle inträffa i en situation när dessa tidsgränser passerats. Normalt sett ger inte svensk lagstiftning utrymme för tvångsåtgärder för att hindra en gravid kvinna för att utsätta det foster hon bär på för allvarliga eller även fatala risker. Samtidigt är det mer osäkert om det finns utrymme för en kvinna att kräva ett ingrepp som skulle riskera detta fosters liv och hälsa, om det inte är medicinskt indicerat utan baseras på kvinnans psykologiska inställning. Detta är en fråga som förmodligen kräver en djupare etisk analys som det inte finns utrymme att genomföra i detta sammanhang. Det förefaller dock vara ett så pass ovanligt problem att det inte kan ses som skäl att inte erbjuda livmodertransplantation och förhoppningsvis kan den psykologiska bedömning som rekommenderades ovan minimera att detta problem uppkommer. I alla dessa situationer är det viktigt att påpeka att respekten för patienten autonomi inte innebär att vårdpersonalen inte har möjlighet att argumentera och försöka övertyga patienten om ett visst handlingsalternativ. Det innebär dock att patientens slutgiltiga ställningstagande normalt måste accepteras. För alla dessa situationer bör det finnas en tydlig utarbetad plan där det framgår vilka handlingsalternativ som står till buds och vilket utrymme mottagare samt vårdpersonal har att agera i dessa situationer. 7. Integritet: Hur inverkar åtgärden på patienters och närståendes fysiska och personliga integritet? Livmodertransplantationen kan ses ett ”onödigt” fysiskt ingrepp på donatorn. Samtidigt är det viktigt att betona att vi accepterar den typen av fysiska ingrepp för att en patient vill det i andra sammanhang. Det mest närliggande exemplet är hysterektomi för sterilisering utan någon specifik medicinsk indikation. I övrigt är de åtgärder som genomförs inom ramen för en livmodertransplantation varken mer eller mindre fysiskt integritetsinkräktande än andra åtgärders om görs inom vården (eftersom de är en kombination av sådana åtgärder). När det gäller den personliga integritet, eller insamlandet av information om berörda parter, kan den handläggning inför och i samband med livmodertransplantationen som innebär en kartläggning av personernas psykiska status upplevas som integritetsinkräktande. Samtidigt förefaller en sådan informationsinhämtning, baserat på erfarenheter från andra situationer kring transplantation, assisterad befruktning etc., motivera att så sker för att minimera framtida risker och komplikationer. Här kan naturligtvis berörda personer välja att inte besvara frågor som ställs, men måste då vara medvetna om att det kan påverka möjligheten till fortsatt handläggning. En viktig integritetsfråga i detta sammanhang är hur man ska hantera information om de parter som är involverade i verksamheten. I samband med att man bryter ny medicinsk mark och genomför ett revolutionerande ingrepp som en livmodertransplantation så uppstår naturligtvis ett stort medialt intresse för de mottagare, partners, barn och donatorer som varit involverade verksamheten. Dessa omfattas, som alla patienter inom svensk hälso‐ och sjukvård, av patientdatalagens och sekretesslagens krav på sekretess – men det kan finnas skäl att vara extra uppmärksam så att inte information om dessa parter slinker igenom dessa nät. Detta kan exempelvis ställa krav på tätare logg‐granskning av journalsystem, tydliga rutiner för hur man Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 12 av 19 förmedlar medial information, bilder etc. Samtidigt har naturligtvis dessa parter själva rätt att delge den information de själva vill till medier och andra intresserade parter – dock kan det finnas anledning för vårdpersonalen att föra en dialog kring detta med berörda parter eftersom de själva kanske inte kan förutse konsekvenserna en sådan spridning av information kan ha på kort och lång sikt. 8. Kostnadseffektivitet: Är balansen mellan åtgärdens kostnader och effekter rimlig? Det finns inget underlag för att strikt beräkna kostnadseffektiviteten utifrån det underlag som finns tillgänglig i nuläget. Möjligen kan man göra en form av ”överslagsbedömning” för att bedöma en ungerfärlig nivå för relationen mellan kostnad och effekt. Om vi antar att surrogatmödraskap inte är tillgängligt som alternativ så blir den stora potentiella vinsten med livmodertransplantation ett genetiskt relaterat barn för mottagare och partner (+ den livskvalitetsvinst hos mottagare och partner som är förknippad med att bära, föda och få ett sådant barn). En beräknad kostnad per livmodertransplantation utifrån uppgifter från Mats Brännström ligger på 600‐800 000 kronor ej inräknat obstetriska komplikationer. Om vi utgår från att resultatet från forskningsprojektet är representativt för den fortsatta lyckandefrekvensen (vilket kan var högt räknat givet selektionen av mottagare) så skulle det krävas 9 fall för att resultera i 5 levande barn. Detta skulle då innebära en relation mellan kostnad och effekt på 1‐1,5 miljoner kronor per levande barn. Hur ett levande barn ska omsättas i QALY förefaller vara omtvistat inom hälsoekonomin, men om vi skulle beräkna QALY‐vinsten som det antal QALY som genereras av att det föds ett levande barn som lever ett hyggligt bra och långt liv skulle det kunna innebära en vinst på 60‐80 QALY. Eftersom vi i nuläget accepterar en kostnadseffektivitetsnivå på andra områden på upp emot strax över 1 miljon kronor per QALY inser vi att livmodertransplantation skulle kunna vara kostnadseffektiva med ett sådant beräkningssätt. Här finns naturligtvis mängder med osäkra faktorer och denna överslagsbedöming är endast till för att visa att livmodertransplantation inte är uppenbart kostnadsineffektivt. Om däremot surrogatmödraskap skulle vara tillåtet i Sverige så skulle vinsten med livmodertransplantation ligga i den livskvalitetsvinst för mottagare (och delvis partner) som ligger i att få bära och föda ett barn – en betydligt mindre vinst (som rimligen ligger under 1 QALY) och som därmed inte kan motivera lika höga kostnader (för en mer utvecklad diskussion kring detta se Sandman 2015). Här är det viktigt att betona att dessa resonemang är mycket tentativa och kan ifrågasättas på flera sätt. Möjligen bör man istället jämföra kostnadseffektiviteten hos livmodertransplantationer i relation till andra åtgärder för assisterad befruktning för att bedöma rimligheten i resursåtgången. Sammanfattning: Är användningen av åtgärden förenlig med gällande etiska värden (utifrån svaren i fråga 5–8)? Om man utifrån svaren på de första frågorna bedömer att livmodertransplantation har en rimlig relation mellan risk och nytta givet svårighetsgraden (som jag har gjort utifrån nuvarande kunskapsunderlag) så förefaller det inte finnas några tungt vägande principiella etiska skäl för att Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 13 av 19 inte erbjuda det i klinisk praxis. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv finns det en presumption utifrån människovärdesprincipens likabehandlingstanke för att livmodertransplantation bör erbjudas på samma villkor som annan assisterad befruktning. Enligt min bedömning finns det ingen specifik prioriteringsproblematik kring livmodertransplantation utan den bör underkastas samma krav på effekt och kostnadseffektivitet i relation till svårighetsgrad som andra åtgärder inom svensk hälso‐ och sjukvård. Utifrån ett autonomiperspektiv finns det ett antal utmaningar som behöver hanteras inom ramen för en klinisk praxis. För det första att kravet på informerat samtycke (som tydligt uttrycks i Patientlagen 2014:29) kan uppfyllas för alla inblandade parter och med tanke på insatsens art och de förväntningar, relationer och bristande kunskapsunderlag som livmodertransplantation är förknippade med är det viktigt att detta sker på ett genomtänkt och strukturerat sätt. Det är även viktigt att den frivillighet kring donation som kommer till uttryck i transplantationslagen kan uppfyllas genom en genomtänkt och tydlig process för hur information ges och ett sådant samtycke inhämtas. Utöver detta finns det även några specialfall som skulle kunna uppkomma där det bör finnas en genomtänkt och dokumenterad strategi för hur dessa hanteras så att kraven autonomi uppfylls. När det gäller integritetsaspekter så förefaller inte livmodertransplantation aktualisera några specifika sådana som skulle tala emot att det erbjuds i klinisk praxis. Däremot kan det behöva finnas rutiner för hur man hanterar information kring åtgärden så länge det finns ett medialt intresse och en nyfikenhet på hur aktualiserade fall utvecklas. Detta kan dels krävs strikta rutiner för hur kontakten med media sker men även en mer rigorös logg‐granskning av journaldata. När det gäller kostnadseffektiviteten så är det en central fråga och i nuläget svårt att göra någon mer djuplodande analys av. I det ovanstående har jag antytt ett resonemang som skulle kunna visa att livmodertransplantation inte har ett uppenbart orimligt förhållande mellan kostnad och effekt (i relation till vad som annars accepteras inom svensk hälso‐ och sjukvård). Samtidigt är det omtvistat hur man ska beräkna kostnadseffektivitet vid assisterad befruktning eftersom QALY‐vinsten av en åtgärd som leder till att det föds ett levande barn är så stor att den kan motivera kostnader som kan förefalla orimliga. Denna bedömning bör därför utsättas för ytterligare utredning innan det kan fastslås huruvida relationen mellan kostnad och effekt för livmodertransplantation är rimlig eller inte. Strukturella faktorer med etiska implikationer När man utifrån ovanstående punkter bedömt huruvida det finns etiska skäl som talar för eller emot att använda interventionen i relation till patienten bör man även bedöma om det finns strukturella faktorer som kan påverka användningen och därmed patienters lika tillgång till interventionen. 9. Resurser och organisation: Finns det resursmässiga och/eller organisatoriska begränsningar som kan påverka vilka som får tillgång till åtgärden eller som kan leda till att annan vård får mindre utrymme om åtgärden används? Oavsett om livmodertransplantationer enligt ovan bedöms som kostnadseffektiva eller inte så rör det sig uppenbarligen om en resurskrävande åtgärd men uppenbara risker för undanträngningseffekter på annan angelägen vård (inom och utanför fältet assisterad befruktning). Här är det viktigt att bedöma vilket resurstillskott som krävs för att hantera den resursåtgången, eller vilka omprioriteringar som behöver göras för att frigöra dessa resurser. Enligt ovan är det då viktigt att behovet av livmodertransplantation jämställs med behovet av andra former av assisterad befruktning, men att även effekten av åtgärden samt relationen Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 14 av 19 mellan effekt och kostnad (i relation till annan assisterad befruktning) vägs in. Likaså måste naturligtvis behovet av assisterad befruktning ställas i relation till andra vårdbehov som bör tillgodoses inom ramen för sjukhusets budget. Detta bedömer jag vara en kritisk etisk fråga för huruvida livmodertransplantation bör erbjudas eller inte. En fråga som uppkommit i detta sammanhang är om livmodertransplantation skulle kunna erbjudas genom egenfinansiering eller medfinansiering av berörda parter. SMER har genomfört en etisk analys av huruvida egen‐ och medfinansiering generellt är etiskt acceptabelt inom ramen för svensk hälso‐ och sjukvård och dess etiska plattform och ställer sig tveksamma till detta (SMER 2014). Deras slutsats är att åtgärder som ska egenfinansieras generellt helt bör separeras från annan offentlig hälso‐ och sjukvårdsverksamhet och erbjudas på en privat marknad. De har dock inte gjort en specifik analys i relation till livmodertransplantation och deras generella analys lämnar utrymme för vidare diskussion kring denna fråga. 10. Professionella värderingar: Kan värderingar inom berörda vårdprofessioner påverka användningen av åtgärden och därmed leda till en ojämlik tillgång till den? Utifrån min personliga erfarenhet av att ha redogjort för mitt deltagande i säkerhetskommittén för livmodertransplantationsprojektet har jag mött relativt starka värderingar bland andra vårdprofessionella (främst läkare, barnmorskor och sjuksköterskor) – där huvuddelen varit ifrågasättande och negativa till att man lägger resurser på denna form av verksamhet. Om det på något sätt är representativt för inställningen även vid Sahlgrenska universitetssjukhuset kan jag inte bedöma. Eftersom det finns en ständig diskussion kring vilka prioriteringar som görs och bör göras inom hälso‐ och sjukvården, inte minst aktualiserat av den senaste tidens debatt kring nya dyra läkemedel – så är det inte långsökt att tänka sig att det uppkommer en sådan diskussion kring livmodertransplantationer. Om så är fallet bör det finnas beredskap för att hantera ett sådant ifrågasättande i den mån sjukhuset väljer att införa livmodertransplantation i sitt vårdutbud. En brittisk studie bland transplantationspersonal, gynekologer och obstetriker visar dock på ett 93,8 % stöd för att livmodertransplantation borde erbjudas om man kommer fram till att det är medicinskt, kirurgiskt och etiskt acceptabelt (Saso et al., 2015). 11. Särintressen: Finns det särintressen som kan påverka användningen av åtgärden och därmed leda till en ojämlik tillgång till den? Det finns naturligtvis ett starkt intresse för att livmodertransplantation kan erbjudas hos den patientgrupp som inte har en fungerande livmoder. Denna grupp är dock liten och det är svårt att se den som en stark påtryckargrupp i sammanhanget. Det är snarare det vetenskapliga eller professionella särintresset som man bör vara uppmärksam på. När man på detta sätt bryter ny medicinsk mark och lyckas genomföra något som ingen annan tidigare lyckats med så finns det naturligtvis ett starkt intresse från de vetenskapspersoner som är involverade att kunna fortsätta den utvecklingen. I vissa fall kan en sådan drivkraft möjligen leda till att utvecklingen drivs framåt mer av önskan om att bryta ny mark och vara spektakulär än ett genuint intresse för patientens problem och i strid med vad som är en rimlig prioritering i relation till annan angelägen vård. Min slutsats är inte att så har skett i detta fall, men det är trots allt något att vara uppmärksam på i den fortsatta utvecklingen inom detta fält. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 15 av 19 Sammanfattning: Finns det skäl att tro att en jämlik tillgång till åtgärden eller andra åtgärder kan försvåras pga strukturella faktorer (utifrån svaren i fråga 9–11)? Om man delar slutsatsen av de första 8 frågorna kring relationen risk/ nytta och frånvaron av principiella etiska skäl emot livmodertransplantation uppkommer den centrala strukturella frågan – dvs. hur livmodertransplantation ska prioriteras i relation till annan vård inom ramen för Sahlgrenska universitetssjukhusets vårdutbud. Detta är en fråga som inte kan besvaras principiellt eller genom att endast betrakta livmodertransplantationer – istället måste den värderas i relation till övrigt vårdutbud, utifrån bedömning av: svårighetsgrad, effekt, kostnadseffektivitet, resursåtgång och undanträngningseffekter. Utöver detta bör det finnas beredskap för att hantera ett ifrågasättande av att livmodertransplantation införs som klinisk praxis hos professionella grupper vid sjukhuset. Likaså bör det observeras att även om denna etiska analys av livmodertransplantation, givet den process som är utformad inom ramen för det underliggande forskningsprojektet, intar en positiv hållning – så innebär inte det att en fortsatt utveckling inom fältet automatiskt har ett etiskt carte blanche. Dessa steg behöver istället värderas utifrån sina egna meriter. Långsiktiga etiska konsekvenser 12. Långsiktiga konsekvenser: Kan användningen av åtgärden få mer långsiktiga etiska konsekvenser? Att ta ett nytt medicinskt steg som livmodertransplantation innebär kan naturligtvis få mer långsiktiga etiska konsekvenser som i nuläget är svårt att överblicka. Enligt ovan förefaller det inte vara ett tydligt steg i riktning mot större medikalisering eftersom behovet som ligger till grund för åtgärden är ett accepterat medicinskt behov, och insatserna som sådana accepteras på andra områden. Den centrala frågeställning i relation till en sådan medikalisering är då framförallt om en livskvalitetspåverkande åtgärd kan motivera de risker som ett sådant stort ingrepp som livmodertransplantation trots allt innebär. Samtidigt är det viktigt att betona att vi redan idag accepterar omfattande plastikkirurgiska ingrepp för att uppnå livskvalitetspåverkande effekter så frågan berör snarast användningen av immunosuppression och de risker förknippade med detta för att uppnå en sådan effekt. Här är det viktigt att beakta att när det gäller immunosuppression så är behandlingen begränsad till den period (av två genomföra gravideter) under vilken livmodern förväntas användas och därefter ska denna behandling avslutas (se ovan under fråga 6 för vissa komplikationer i relation till detta). Behandlingen förväntas alltså inte vara livslång (vilket är fallet vid exempelvis hand‐ eller ansiktstransplantationer). En mer svårbedömd långsiktig konsekvens är hur synen på mödraskap, identitet etc. hos barn, mottagare och donator kan komma att förändras. Och, om det sker en sådan förändring, huruvida den är negativ och oönskad. Ovan berördes några sådana aspekter som är värda att beakta, framförallt i de fall när en närstående donator och där barnet föds av modern men genomlevt graviditeten i mormoderns eller mosterns livmoder (eller motsvarande). Erfarenheter från andra former av assisterad befruktning som även de ifrågasätter den traditionella bilden av föräldraskap etc. pekar på att nya medicinska praktiker kan leda till en sådan förändrad syn. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 16 av 19 Samtidigt finns det ingen entydig bild av att detta skulle vara negativt på ett sätt som innebär att vi bör undvika denna form av assisterad befruktning. Men detta är något som bör studeras vidare och följas i relation till alla inblandade parter och det bör finnas beredskap att hantera den formen av förändrade reaktioner inom den verksamhet som erbjuds. En mer kontroversiell utveckling som redan nu har börjat diskuteras är möjligheten för män och transpersoner att bli gravida genom livmodertransplantation. Huruvida en sådan utveckling är medicinskt möjlig undandrar sig min bedömning men förmodligen kan etablerandet av livmodertransplantation som en fungerande verksamhet ses som ett steg på en sådan väg. Samtidigt, som antyddes i inledningen av analysen, kan inte framtida potentiellt negativa användningar av en åtgärd, vara ett skäl för att inte använda den i nuläget (om inte denna nuvarande användning anses negativ). Om eller när ett sådant steg tas, bör därför den värderas utifrån sina egna förutsättningar. Principiellt kan en sådan värdering redan i nuläget diskuteras, men i denna analys väljer jag att avstå från en sådan diskussion. Sammanfattande bedömning Minsammanfattandeetiskabedömningärattdetutifrånnuvarandekunskapslägeinteråderett uppenbartorimligtförhållandemellannyttaochriskernärdetgällerlivmodertransplantation tillnackdelförlivmodertransplantation.Samtidigtfinnsdetnaturligtvisenmängdosäkra faktorerdärkunskapsunderlagetförvissapotentiellariskerinulägetärsvagtochmedtankepå attdehandlarometthälso‐ochsjukvårdsbehovmedmåttligsvårighetsgradsåbördenrisknivå somaccepterasvaralåg.Dettainnebärattomlivmodertransplantationinförsivårdutbudetvid Sahlgrenskauniversitetssjukhusetsåbördessariskernogaföljasochvetenskapligtutvärderas övertidförattkunnasäkerställaattdessariskerärstörreänvadsomkanaccepteras. Utifrånettjämlikhets‐ochrättviseperspektivsåfinnsdetenpresumptionföratterbjuda livmodertransplantationeftersomassisteradbefruktningerbjudspåannanmedicinsk indikation.Samtidigtmåsteden,liksomvidallannanprioritering,prioriterasirelationtillnivån påeffektochrelationenmellankostnadocheffekt.Utifråndetpågåendeforskningsprojektetså förefallernivånpålyckandefrekvensenvaragodmendettakanberopåettselekteraturvalav mottagaresominteärrepresentativtförgruppenpotentiellamottagareistort.Samtidigt förefallerdetviktigt,somävenpåpekatsiandraetiskaanalyser,attdetskerenvissselektionav inblandadeparterinteendastutifrånettmedicinsktmenävenutifrånettpsykologiskt perspektiv.Utifråndeninblickjaghaftidettairollensommedlemiforskningsprojektets säkerhetskommittéförefallerdethafunnitsgodarutinerfördettasomkanliggatillgrundför rutinernaieventuellkliniskpraxis.Närdetgällerkostnadseffektivitetenärdeninulägetsvårt attberäknaochkrävervidareutredning,mendetförefallerfinnassättattberäkna kostnadseffektivitetsomskullekunnaledatillattlivmodertransplantationsessom kostnadseffektivt.Dettaärdockenmycketosäkeraspektsomintebörtillmätasalltförstorvikt. Isambandmedlivmodertransplantationuppstårendelfrågeställningarkopplattillde inblandandeparternasautonomisommåstehanteras.Dethandlaromattgeallaparter tillräcklig,relevantochrealistiskinformationsomkantillgodoseattparternagårinien livmodertransplantationmedettgiltigtinformeratsamtycke.Härbördetupprättastydliga rutinerförhuruvidadettaskagåtill–någotsomdetredanförefallerfinnasgrundiutifråndet pågåendeforskningsprojektet.Enannanviktigautonomiaspektärattsetillatt donationsprocessentillgodosersvensktransplantationslagstiftningskravpåinformerat samtycke(ellermotsvarandepresumptionförattdetintefunnitsnågotmotståndmotdonation oavsettomdetrörsigomlevandeellerdödadonatorer.Utöverdettafinnsdetävennågra specialsituationersomdetbörupprättashandlingsstrategierförattkunnahantera.Framförallt Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 17 av 19 rördettakomplikationernärtransplantatetska(enligtplan)ellerbör(utifrånmedicinska grunder)avlägsnas. Encentralfrågautifrånettvidarestrukturelltperspektivärhurresursertill livmodertransplantationbörprioriterasirelationtillannanverksamhetvidsjukhuset.Härkan integesnågotgenerelltsvarpådettautandettakräverenvärderingirelationtillvärdetav annanverksamhetinomochutanförområdetassisteradbefruktning,samtvilka undanträngningseffekterensådanverksamhetkanledatill.Isambandmeddetbördetäven finnasberedskapföratthanteradeeventuellanegativareaktionerochvärderingarsomkan finnashosprofessionsföreträdareinomorganisationen. Pålångsiktkanettmedicinsktgenombrottsomlivmodertransplantationledatilluppkomstenav enförändradsynpåsådantsommödraskap,identitetetc.samttillnyasvåraetiska frågeställningar.Inulägetärdetsvårtattförutsehuruvidadettaärennegativutvecklingeller inte–mendetfinnsingetinulägetsompekarpåattdetskullevaraetttillräckligttungtvägande skälförattmotsättasiglivmodertransplantation.Uppkomstenavfrågeställningarkringhur livmodertransplantationbörhanterasirelationtillheltnyagruppersomvillkunnabligravida (dvs.mänochtranspersoner)fårbehandlasomellernärdetblirmedicinsktmöjligt. Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 18 av 19 Referenser Arora,K.S.,&Blake,V.(2014).Uterustransplantation:ethicalandregulatorychallenges.Journal ofMedicalEthics,40(6),396‐400.doi:10.1136/medethics‐2013‐101400 Arora,K.S.,&Blake,V.(2015).UterusTransplantationTheEthicsofMovingtheWomb. ObstetricsandGynecology,125(4),971‐974.doi:10.1097/aog.0000000000000707 Brannstrom,M.,Diaz‐Garcia,C.,Johannesson,L.,Dahm‐Kahler,P.,&Bokstrom,H.(2015). LivebirthafteruterustransplantationReply.Lancet,385(9985),2352‐2353. Brannstrom,M.,Johannesson,L.,Bokstrom,H.,Kvarnstrom,N.,Molne,J.,Dahm‐Kahler,P.,... Nilsson,L.(2015).Livebirthafteruterustransplantation.Lancet,385(9968),607‐616. doi:10.1016/s0140‐6736(14)61728‐1 Brannstrom,M.,Johannesson,L.,Dahm‐Kahler,P.,Enskog,A.,Molne,J.,Kvarnstrom,N.,... Olausson,M.(2014).Firstclinicaluterustransplantationtrial:asix‐monthreport. FertilityandSterility,101(5),1228‐1236.doi:10.1016/j.fertnstert.2014.02.024 Caplan,A.L.,Perry,C.,Plante,L.A.,Saloma,J.,&Batzer,F.R.(2007).Movingthewomb.Hastings CenterReport,37(3),18‐20.doi:10.1353/hcr.2007.0036 Catsanos,R.,Rogers,W.,&Lotz,M.(2013).THEETHICSOFUTERUSTRANSPLANTATION. Bioethics,27(2),65‐73.doi:10.1111/j.1467‐8519.2011.01897.x Dickenson,D.,&Widdershoven,G.(2001).Ethicalissuesinlimbtransplants.Bioethics,15(2), 110‐124.doi:10.1111/1467‐8519.00219 Farrell,R.M.,&Falcone,T.(2015).Uterinetransplant:newmedicalandethicalconsiderations. Lancet,385(9968),581‐582.doi:10.1016/s0140‐6736(14)61792‐x Hallen,S.,Johannesson,J.,&Hernandez,N.(2010).Thereareotherandbetteralternativesto uterinedonation.[Detfinnsandraochbattrealternativanlivmoderdonation.]. Lakartidningen,107(46),2903‐2904. Johansson,M.,&Sahlin,N.‐E.(2011).Whentechnologygoesastray.[Narteknikengarvilse.]. Lakartidningen,108(26‐28),1348. Kisu,I.,Mihara,M.,Banno,K.,Umene,K.,Araki,J.,Hara,H.,...Aoki,D.(2013).RisksforDonorsin UterusTransplantation.ReproductiveSciences,20(12),1406‐1415.doi: 10.1177/1933719113493517 Murphy,T.F.(2015).AssistedGestationandTransgenderWomen.Bioethics,29(6),389‐397. doi:10.1111/bioe.12132 Olausson,M.,Johannesson,L.,Brattgard,D.,Diaz‐Garcia,C.,Lundmark,C.,Groth,K.,... Brannstrom,M.(2014).Ethicsofuterustransplantationwithlivedonors.Fertilityand Sterility,102(1),40‐43.doi:10.1016/j.fertnstert.2014.03.048 Orentlicher,D.(2012).TowardAcceptanceofUterusTransplants.HastingsCenterReport,42(6), 12‐13.doi:10.1002/hast.90 Saso,S.,Clarke,A.,Bracewell‐Milnes,T.,Al‐Memar,M.,Hamed,A.H.,Thum,M.‐Y.,...Smith,J.R. (2015).SurveyofperceptionsofhealthcareprofessionalsintheUnitedKingdomtoward uterinetransplant.ProgressinTransplantation,25(1),56‐63.doi:10.7182/pit2015552 SMER.(2013).Assisteradbefruktning‐etiskaaspekter.SMERsrapportserie(Vol.2013:1). Stockholm. Zeiler,K.,&Malmquist,A.(2014).Lesbiansharedbiologicalmotherhood:theethicsofIVFwith receptionofoocytesfrompartner.MedicineHealthCareandPhilosophy,17(3),347‐355. doi:10.1007/s11019‐013‐9538‐5 Version 1.0 2013‐12‐05 Sida 19 av 19 Punkt 4 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-12 Diarienummer SU 747-747 Förvaltning/enhet Handläggare: Martin Rösman Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på motion av Eva Olofsson med flera (V) om att ta bort avgiften för mammografiscreening dnr RS 1259-2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar tjänsteutlåtande daterat 2015-10-12 att utgöra svar från styrelsen och att styrelsen ställer sig positiv till motionens förslag. Ärendet I en motion till region har Eva Olofsson (V) m.fl. föreslagit att avgiften för mammografiscreening tas bort i Västra Götalandsregionen. Man lyfter vikten av högt deltagande i screeningprogrammet för bröstcancer och menar att patientavgiften på 100 kr är en parameter som begränsar deltagandet framförallt i socioekonomiskt svaga områden. Man hänvisar till studieresultat som har visat på ökat deltagande efter avskaffande av patientavgiften. Mammografiscreeningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under en längre tid haft bra deltagandegrad i sitt screeningprogram. Målvärdet är 86% för 2015 (85% för 2014) av kallade kvinnor och under de senaste 3 åren har deltagandet legat på eller strax över målvärdet (85% för 2013, 87% för 2014 och hittills i år 87%). Dock bör man då ha i åtanke att fram till 2015 har upptagningsområdet som man ansvarat för i huvudsak varit socioekonomiskt trygga områden (Askim och Mölndal). Sedan 2015 ansvarar verksamheten även för området Frölunda. Effekter av detta utökade ansvar har ännu inte kunnat noteras. Högt deltagande i screeningprogrammet är mycket viktigt för dess funktion och vården ska utformas så att den är jämlik. Utifrån jämställd bröstcancervård skulle en avgiftsfri mammografiscreening bidra till att vi når ut till fler kvinnor, framförallt till de kvinnor som uteblir idag. Sahlgrenska föreslår därför att motionens förslag bifalls. Resultatet av förändringen behöver följas upp och en fortsatt kontinuerlig uppföljning av deltagande behöver göras hos aktuella enheter. En annan viktig del för att nå ökat deltagande i screeningprogrammet är kontinuerligt informations- och kunskapsarbete. Aktiviteter inom detta område bör stärkas ut mot kvinnorna. I Stockholm blev screeningen avgiftsfri 2012. Det genomfördes en studie för att jämföra deltagandet före och efter genomförandet. Resultatet blev att deltagandet steg generellt Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-12 Diarienummer SU 747-747/2015 med tre procent. Den största ökningen skedde i områden som har en större andel utlandsfödda och invånare med låg socioekonomisk status. Där var ökningen fyra till sex procent. Effekterna var tydligast i åldersgruppen 65-69 år. Finansiering Radiologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett relativt begränsat uppdrag avseende mammografiscreening. Prognosticerat antal kvinnor som ska kallas under 2016 är ca 13 000. Verksamhetens självkostnadspris för en mammografiscreening är 650 kr. Av detta erhåller verksamheten ersättning från beställaren (HSN) med 550 kr. 100 kr tas ut i patientavgift. Ett avskaffande av patientavgiften skulle innebära att verksamheten skulle behöva ersättas fullt för sitt självkostnadspris av beställaren, dvs. 650 kr. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till [email protected] 2 (2) Punkt 5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-11 Diarienummer SU 522-1319/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Göran Matejka Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på remiss från Öckerö kommun avseende handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet 2016-2019 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar på remiss och översända detsamma till kommunfullmäktige i Öckerö kommun. Sammanfattning av ärendet Öckerö kommun har inkommit med remiss avseende handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet 2016-2019 i enlighet med lagen om skydd mot olyckor. Från Sahlgrenska Universitetssjukhuset har verksamhet ambulans och prehospital akutsjukvård behandlat ärendet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) kommer att teckna avtal med Öckerö kommun avseende IVPA, I väntan på ambulans, vilket är en del av handlingsprogrammet. I övrigt har SU inga synpunkter på handlingsprogrammet. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till [email protected] Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor 2016 – 2019 Antagen KF 201x-xx-xx 1 Definitioner och förkortningar Angreppstid tid från det att rätt enheter anländer till skadeplatsen till dess att åtgärderna i räddningsarbetet påbörjats. Annat uppdrag Vid olyckor, tillbud eller misstanke om olycka agerar räddningstjänsten med stöd av lagstiftningen (LSO). Det finns tillfällen då uppdrag utförs av räddningsstyrkor på uppdrag av andra myndigheter eller med ett uppdrag som inte stöds i LSO. Dessa insatser kategoriseras som Annat uppdrag med tillhörande underkategorier. Anspänningstid avser tiden från det att larmet går till dess att räddningsfordonen ska ha lämnat brandstationen. Automatlarm, ej brand avser ett automatiskt brandlarm som medför utryckning men utan brand. Orsaken kan vara matlagning, hantverkare m.m. BmD Brandman Deltid, kan också benämnas som: Räddningsman i Beredskap (RiB). Brand i byggnad avser alla typer av bränder och brandtillbud som inträffar i en byggnads konstruktion och/eller inne i byggnad. Det räcker således med en mindre brand i ett löst föremål så länge den sker inomhus. Brand, ej i byggnad avser alla typer av bränder som sker utanför en byggnad (utomhus). Mark- pch skogsbränder, bränder i fordon (bilar, bussar, tåg, fartyg, m.fl.) och container-och soptunnebränder hör till de vanligare händelserna i denna kategori. Brandfarlig vara avser vätskor som kan antändas vid en temperatur som understiger 100°C, gaser som vid en temperatur av 20°C kan bilda en antändbar gasblandning med luft. Falsklarm vid de tillfällen då det visar sig att det inte har inträffat en olycka trots att det inkommit ett larm när en fysisk person har larmat. Dessutom försöker man även fastställa om den person som larmade räddningstjänsten gjorde detta i tro om att det faktiskt förelåg fara eller om det rörde sig om ett avsiktligt falsklarm. Farlig verksamhet är ett samlingsnamn på de verksamheter ”som kan innebära fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människan eller miljön” (LSO 2kap 4§). Vilka verksamheter som betraktas som farlig verksamhet beslutas av Länsstyrelsen i samråd med berörd kommun. Förebyggande Avser här myndighetsutövning såsom tillsyn enligt LSO och LBE, tillståndsgivning för brandfarligvara och explosiva varor, remisshantering till andra myndigheter och rådgivning, information och stöd till att den enskilde kan ta sitt ansvar för att förebygga brand. Förmåga avses i det här sammanhanget den kapacitet som finns för att undvika och hantera olyckor i kommunen Hjälp till ambulans om en ambulans behöver teknisk hjälp i samband med en sjukvårdsinsats (hjälp med att nära eller transportera patienter o. dyl.) så kategoriseras detta som hjälp till ambulans. Höjd beredskap Beslut från regeringen om skärpt beredskap eller högsta beredskap enligt lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap. IDA MSB:s statistik och analysverktyg Indikatorer-Data_Analys med utgångspunkt i nationell insatsstatistik, nationella jämförelser (SKL), årliga uppföljning av kommunernas arbete, med flera datakällor. Insatstid är summan av anspänningstid+körtid+angreppstid. IVPA avser I Väntan På Ambulans. Uppdrag där räddningstjänsten vidtar livsuppehållande åtgärder i väntan på att ambulans skall anlända vid allvarliga sjukdomsfall och skador. KIA Kommuners informationssystem om arbetsmiljö. 2 Körtid tiden att förflytta sig med fordon från brandstation till skadeplats. LBE Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Det är enligt denna lag som detta handlingsprogram skrivs. MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar med att förebygga olyckor och begränsa skador till följd av olyckor, ansvarar för landsvägstransporter av farligt gods och samordnar övriga myndigheters verksamhet inom området. MSB är inordnat under försvarsdepartementet. Olycka är en plötsligt inträffad händelse som har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller på människors handlande eller underlåtenhet att handla, t.ex. bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Oönskad händelse avses i denna rapport vara en händelse som avviker från det normala, innebär en olycka eller överhängande risk för en olycka i viktiga verksamheter och kräver insatser av kommunens räddningstjänst. POSOM psykiskt och socialt omhändertagande. RAKEL RAdioKommunikation för Effektiv Ledning (RAKEL) är benämningen på det rikstäckande radiosystemet som används av polis, räddningstjänst och ambulans men kan även användas av andra samhällsfunktioner såsom hemtjänst, tekniska förvaltningar, färjerederiet och så vidare. Systemet är digitalt och krypterat så det inte går att avlyssna. RSA avser Risk och sårbarhetsanalys. Kommunens arbete med att verka för ett mer robust samhälle grundar sig i ett stort antal lagstiftningar. 2004 reglerades i lag att kommunerna en gång varje mandatperiod ska göra en inventering av dess sårbarheter, och uppvisas i en risk- och sårbarhetsanalys. RCB avser Räddningschef i beredskap, ansvarar för utryckningsverksamheten på uppdrag av räddningschefen. I Öckerö kommun är RCB även TiB. Risk avser kombinationen av sannolikheten för en händelse och dess konsekvenser. Sannolikheten anger hur troligt det är att en viss händelse kommer att inträffa och kan beräknas om frekvensen d.v.s. hur ofta något inträffar under en viss tidsperiod är känd. Kortfattat definieras risk = sannolikhet * konsekvens. Riskanalys avser riskidentifiering och riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av scenarier som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en kvalitativ eller kvantitativ uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario. Riskbedömning avser riskanalys och riskvärdering. Riskvärderingen innebär att avgöra om uppskattade risker kan accepteras, om det finns behov av riskreducerande åtgärder samt att verifiera olika alternativ. Riskhantering avser riskanalys, riskvärdering och riskreduktion/kontroll. Riskreduktion/kontroll innebär att utifrån riskvärderingen fatta beslut kring riskreducerande åtgärder och kontrollera att de genomförs och följs upp. Dessutom ingår att bevaka eventuella förändringar som kan föranleda behov av ny riskanalys. Räddningstjänst För att en händelse ska betraktas som räddningstjänst skall fyra kriterier vara uppfyllda (LSO 1kap 2§): 1. Behovet av ett snabbt ingripande. Finns det inget behov av ett snabbt ingripande är det inte räddningstjänst. 2. Det hotade intressets vikt. Är det hotade objektet av ringa vikt för samhälle eller privatperson eller lätt ersättningsbart är det inte räddningstjänst. 3. Kostnaderna för insatsen. Är kostnaderna för insatsen vida överstigande det som kan räddas är det inte räddningstjänst. 4. Omständigheterna i övrigt. Det finns många omständigheter som kan spela in, men en är om någon annan kan göra en lika effektiv insats är det inte heller räddningstjänst. 3 SAMS Samordningsgrupp för systematiskt arbetsmiljöarbete. Skadeplats Den plats där olycka inträffar. SL Styrkeledare. SU Sahlgrenska Universitetssjukhus. Sårbarhet uttrycker oförmåga hos räddningstjänsten att stå emot och hantera en specifik olycka som kan härledas till inre eller yttre faktorer. TiB avser Tjänsteman i beredskap, har mandat och kompetens att starta igång en kommuns krisledningsarbete vid större händelser. I Öckerö kommun är RCB även TiB. Trafikolycka avser olyckor med alla typer av trafikslag (väg, tåg, flyg, sjöfart m.m.). Utsläpp av farligt ämne avser alla typer av farligt utsläpp; från små bensinspill på marken till omfattande utsläpp av farliga kemikalier eller petroleumprodukter. VMA Viktigt Meddelande till Allmänheten. 4 INNEHÅLL INLEDNING SYFTE MED HANDLINGSPROGRAMMET VISION RÄDDNINGSTJÄNSTENS UPPDRAG RISKBILD BEGRÄNSNINGAR RSA VAD HAR HÄNT (STATISTIK) VAD KAN HÄNDA Bebyggelse Fysisk planering Hav och kust Risk- och skyddsvärda objekt Vägar och transporter MÅL SÄKERHETSMÅL PRESTATIONSMÅL UPPFÖLJNING ORGANISATION OCH RESURSER RÄDDNINGSSTYRKOR Geografisk spridning av Räddningstjänsten stationer INSATSTIDER I KOMMUNEN FÖRMÅGA TILL RÄDDNINGSINSATS Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegar BRANDVATTENFÖRSÖRJNING ÖVRIGA RESURSER Kustbevakningen Svenska Sjöräddningssällskapet INSATSFÖRMÅGA UNDER HÖJD BEREDSKAP STÖDSYSTEM ALARMERING AV RÄDDNINGSTYRKA VARNING INFORMATION POSOM 7 8 8 8 9 9 9 9 10 10 10 10 10 10 11 11 11 12 13 13 14 15 16 18 18 18 18 18 19 19 19 19 19 19 5 FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 20 VAD GÖR KOMMUNEN TILLSYN ENLIGT LSO OCH LBE SKRIFTLIG REDOGÖRELSE RÅDGIVNING/INFORMATION/UTBILDNING REMISSER OLYCKSUNDERSÖKNING RENGÖRING (sotning) OCH BRANDSKYDDSKONTROLL DELEGATIONER ELDNINGSFÖRBUD 20 20 20 20 20 20 21 21 21 BILAGA 1 HAMNOMRÅDEN INOM ÖCKERÖ KOMMUN ÖVERSIKTSKARTA HAMNAR Rörö Hyppeln Knippla Björkö Hälsö Nimbus Öckerö hamn Hönö Röd Hönö Heden Hönö Klova Kalvsund Grötö Fotö (nya och gamla hamnen) 22 BILAGA 2 RSA FÖR ÖCKERÖ RÄDDNINGSTJÄNST 30 6 INLEDNING Syftet med lag (2003:778) om skydd mot olyckor är att färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Samtidigt skall lagen förbättra möjligheterna för enskilda, kommuner och statliga myndigheter att minska antalet olyckor och konsekvenserna av dem. 3 Kap. 8 § LSO: ”En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap” 3 kap. 3 § LSO. ”En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras” Utöver detta handlingsprogram för räddningstjänst finns handlingsprogram för skydd och beredskap och extraordinära händelser i Öckerö kommun. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Innan kommunfullmäktiges beslut har följande myndigheter/organisationer givits möjlighet att yttra sig över förslaget till handlingsprogram: Förvaltningar i Öckerö kommun Räddningstjänsten Storgöteborg Bohus räddningstjänstförbund Länsstyrelsen i Västra Götaland Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kustbevakningen Sjöfartsverket Polismyndigheten Trafikverket Sahlgrenska Universitetssjukhuset SOS Alarm 7 Syfte med handlingsprogrammet Handlingsprogrammets syfte är att kommunmedborgare skall få inblick i hur vi idag bedriver räddningstjänst samt olycksförebyggande arbete. Syftet är också att beskriva vår förmåga att kunna göra räddningsinsatser men belyser också vikten av den enskilde/medborgarens egen förmåga att kunna hantera en olycka. Handlingsprogrammet är gällande från antagningsdatum tills nästa handlingsprogram antas Kommunen skall enligt lag om Skydd mot olyckor (LSO 20013:778) ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten samt ett handlingsprogram för räddningstjänstens verksamhet. Eftersom räddningstjänstens personal arbetar såväl operativt som förebyggande väljer vi att skriva ett handlingsprogram som tar upp båda dessa delar. LSO är tydlig när det gäller kommunens och den enskildes skyldigheter. I första hand är det den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Lagen syfte är att kommunen skall hålla en organisation som kan gripa in när den enskilde inte själv eller med anlitande av någon annan kan klara av en olyckssituation Vision Öckerö Räddningstjänst har en vision om att: ”ingen skall omkomma eller skadas allvarligt till följd av olyckor”. För att uppnå noll-vision spelar du som enskild en viktig roll med hur du förebygger olyckor och hur du agerar vid oönskad händelse Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor anger regeringen de övergripande nationella målen. De nationella målen kan uttryckas på följande vis för Öckerö kommun. Med hänsyn till förhållandena i Öckerö kommun skall människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett tillfredsställande skydd mot olyckor. Skyddet mot olyckor i Öckerö kommun skall vara likvärdigt med skyddet i övriga delar av landet. Verksamheten ska planeras så att räddningsinsatser kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Räddningstjänstens uppdrag Räddningstjänstens huvudsakliga ändamål är att fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunen enligt lag om skydd mot olyckor. Ansvara för räddningstjänst, tillsyn och förebyggande verksamhet. Undersöka orsaker till olyckor, dess förlopp samt hur räddningsinsatser genomförs. Ansvara för alarmering. Ansvara och utföra larmhantering av interna automatlarm i kommunen. Tillhandahålla rådgivning och information så den som bor eller verkar i kommunen själv tar ansvaret att skydda sig, sin egendom och miljön. Ansvara för sotning och brandskyddskontroll. Vara remissinstans i säkerhetsfrågor. Ingå i SAMS-grupp som sakkunnig. Biträda SU med insatspersonal vid akuta sjukvårdsuppdrag. Biträda hemtjänsten med lyfthjälp Tillhandahålla RCB för TiB-funktionen. 8 RISKBILD Begränsningar Underlaget till handlingsprogrammet är den lokala riskbilden. Detta handlingsprogram behandlar förebyggande- och räddningstjänstverksamhet inriktat på olyckor och olycksrisker som kan föranleda en räddningsinsats. RSA För att beskriva riskbilden för olyckor som kan föranleda räddningsinsats ur ett kommunövergripande perspektiv har en översiktlig RSA utförts parallellt med upprättande av handlingsprogrammet. (se bilaga 2) Vad har hänt Den statistik som används i handlingsprogrammet bygger på data under årsintervallet 20052014 och hämtat från Daedalos samt MSB:s statistik IDA-portalen. Räddningstjänsten rycker i genomsnitt ut på 270 larm per år. Uppdrag åt SU 53,5 % (IVPA & Helikopterassistans) Bränder utomhus 13,5 % Onödiga automatlarm 10,5% Trafikolyckor 0,4 % Brand i byggnad 0,3 % Övriga uppdrag 21,8% (Utsläpp olja, vattenskada, falsklarm, undersökning mm) Insatser årligen per 1000 invånare mellan 2005-2014 Typ av olycka Öckerö Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Drunkning/tillbud Utsläpp farligt ämne Totalt 0,58 2,57 0,66 0,05 0,20 7,42 Kustkommuner 10-15 000 inv 1,07 1,85 2,18 0,11 0,33 12,10 Förortskommuner till storstad 0,72 1,63 1,23 0,02 0,20 7,76 Riket 1,12 1,63 1,59 0,04 0,26 9,83 Öckerö har mindre bostadsbränder än övriga kommuner i Sverige. Trafikolyckor ligger mycket under snittet i landet, losstagning av fastklämda sker 1 ggr/10 år. Drunkning och drunkningstillbud ligger över snittet i landet men under snittet jämfört med övriga kustkommuner (5 st. drunkningstillbud på 10 år). Angående bränder utomhus ligger vi i topp. Orsaken till detta är vårt ”grankrig” i anslutning till påsk med social oro och många anlagda bränder i terrängen. 9 Vad kan hända Bebyggelse Bebyggelsekaraktären inom ett område har betydelse för hur den kommunala räddningstjänstens verksamhet skall utformas. Inom områden med höga byggnader finns andra behov av resurser och materiel än vad som finns i områden med villabebyggelse. Områden med tät trähusbebyggelse där en brand lätt kan utvecklas till en ”kvartersbrand” finns på fler platser på våra öar. En snabb räddningsinsats är inte alltid möjlig på de öar som saknar broförbindelse Fysisk planering Den fysiska planeringen inom kommunerna påverkar Räddningstjänstens verksamhet. I bostadsförsörjningsprogrammet 2015-2020 för Öckerö kommun skall förtätning och byggande av högre hus underlättas vilket medför svårigheter vid en eventuell brand då räddningstjänsten saknar höjdfordon. Hav och kust Närheten till havet påverkar riskbilden i kommunen. Det finns omfattande färjetrafik mellan fastlandet och öarna men också mellan öarna. Öckerö kommun ligger i Kattegatt och alla de fartygsrörelser som sker längs kusten utsätter kommunen för risk för oljepåslag på våra stränder. Ett oljeutsläpp kan få allvarliga konsekvenser för djurlivet men också för friluftslivet vilket gör att det finns behov av en god beredskap för att hantera oljepåslag. Stormar utgör ett hinder för båttrafiken och påverkar räddningstjänstens beredskapsmöjligheter då det kan var svårt att nå de öar som saknar broförbindelse med förstärkningsresurser. Fotöbron stängs av vid klass 3 varning (30 sekundmeter) Risk- och skyddsvärda objekt En del verksamheter och objekt innebär stationära risker, där sannolikheten eller konsekvensen för en olycka kan kopplas till en specifik plats som är känd i förväg. Exempel på risk- och skyddsvärda objekt är tankstationer, varv, båtförvaring inom- och utomhus, återvinningscentral, stora samlingslokaler som rymmer många människor, verksamheter med barn och äldre samt oersättliga bebyggelsemiljöer. Regionalt prioriterat oljeskyddsområde finns väster om Hälsö. I Öckerö kommun finns inga riskobjekt som blivit klassade som farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, 2 kapitlet §4 (LSO 2:4) Vägar och transporter I Öckerö kommun gäller 50 km/h om inget annat anges. Transportmängden av farligt gods är måttlig och främst transporteras brandfarlig vätska (bensin, diesel, etanol) och olika gaser. 10 MÅL För att uppfylla av riksdagen beslutade nationella mål har ett antal säkerhets- och prestationsmål upprättats. Säkerhetsmål Minska antalet brister i brandskyddet hos de kommunala verksamheterna. Genom kontinuerlig insatsplanering, uppföljning och utvärdering av Räddningstjänstens verksamhet samt kompetens- och teknisk utveckling skall räddningsinsatser kunna genomföras på ett effektivt sätt. Beredskapen för olyckor skall utformas så att en så kort insatstid som möjligt erhålls i de områden där sannolikheten för olyckor bedöms vara störst. Samverkan mellan flera räddningstjänster, kommunala förvaltningar, myndigheter och organisationer skall kunna ske för att i största möjliga mån begränsa skador på människor, egendom och miljö. Räddningstjänsten skall se till att det i händelse av teleavbrott finns möjlighet att larma. Om Räddningstjänsten har kompetens och/eller utrustning skall man, i mån av möjlighet med hänsyn tagen till beredskapen för räddningsinsatser: - genomföra restvärdesräddning - lämna biträde till andra förvaltningar inom kommunerna - lämna biträde till annan räddningstjänst/statlig myndighet - lämna biträde till företag/enskild Prestationsmål Räddningstjänsten skall stödja arbetet med kommunens informationssystem om arbetsmiljö där systematiskt brandskydd ingår. Åtgärder skall kontinuerligt bedrivas för att hålla personalens fysiska status på en erforderlig nivå för att kunna genomföra räddningsinsatser. Räddningstjänsten skall regelbundet följa upp personalens medicinska och fysiska förutsättningar för att utföra räddningsarbete. Räddningstjänsten skall kontinuerligt bevaka utvecklingen av ny taktik och nya metoder. Ny teknik, taktik och metoder skall införas om de leder till ökad säkerhet och effektivitet om kostnaderna står i rimlig proportion i förhållande till den effekt som uppnås. Räddningstjänsten skall kontinuerligt genomföra insatsplanering genom att tillvarata och sprida erfarenheter från olyckor, insatser, utredningar, tillsyner och övningar. Räddningstjänsten skall bedriva kontinuerlig kompetensutveckling och övningsverksamhet. Övergripande planering för övningsverksamheten skall göras årligen och genomförandeplaner skall upprättas regelbundet. Kompetensutvecklingen och övningsverksamheten skall regelbundet följas upp. Vid en olycka som inträffar inom Öckerö kommuns geografiska område skall Räddningstjänsten ständigt kunna ha styrka/-or på olycksplatsen inom de tider som anges i handlingsprogrammet. Räddningstjänsten skall verka för att gemensamma övningar hålls med samverkande myndigheter i syfte att förbättra samverkan vid en gemensam insats i samband med olycka. 11 Uppföljning Uppföljning av säkerhets- och prestationsmål varierar beroende på målens utformning. I Öckermodellen finns tre typer av mål: mål för mandatperioden, nämndmål och förvaltningsmål. Mål för mandatperioden sträcker sig över en mandatperiod. Nämndmål antas av nämnderna och KF. Förvaltningsmål antas inte politiskt utan formuleras av verksamhets- eller enhetschef. Stratsys är ett IT-stöd för Öckerömodellen. Här planerar man och följer upp verksamheten samt formulerar hela verksamhetsplanen. I systemet rapporterar man enligt den plan som finns. Planeringsdelen i Stratsys är uppbyggd utifrån Öckerömodellens tre huvudrubriker: uppgift, profil och mål. 12 ORGANISATION OCH RESURSER Under ansvarig nämnd är det räddningschefen som leder räddningstjänstverksamheten i kommunen. Räddningschefen ansvarar för att räddningstjänsten är ändamålsenligt ordnad. Vid räddningsinsatser utövas den övergripande ledningen av funktionen räddningschef i beredskap (RCB) som till sin hjälp har ett antal befäl i beredskap. Räddningsstyrkor Minimibemanningen/-beredskapen på räddningstjänstens stationer. I kommunen finns frivilliga räddningsvärn på Rörö, Hyppeln, Källö-Knippla, Kalvsund och Grötö, dessa är en resurs både vid större insatser och som förstahandspersoner vid larm. De är snabbt på plats och känner väl till sin ö. Räddningstjänsten tillämpar fri inryckning vid stora larm vilket innebär att alla brandmän som vill och kan åker på larmet. Statistik från larmrapporter visar att styrkan mer än fördubblas vid dessa typer av larm. Station 251-8000 Öckerö 251-8100 Björkö 251-8200 Knippla 251-8300 Grötö 251-8400 Kalvsund 251-8500 Hyppeln 251-8600 Rörö Styrka 1 RCB + SL + 4 BmD 2 Bmd Räddningsvärn 10 st Räddningsvärn 10 st Räddningsvärn 9 st Räddningsvärn 8 st Räddningsvärn 9 st 13 Geografisk spridning av Räddningstjänstens brandstationer - Deltidstation Räddningsvärn 14 Insatstider inom kommunen Insatstid avser tid från alarmering av den närmaste räddningsresursen (ej räddningsvärn) till dess att räddningsarbetet har påbörjats på skadeplats, 2 min och 30 sek angreppstid efter framkomst till skadeplats ingår i insatstiden. Olika typer av farthinder påverkar insatstiderna negativt både vid in- och utryckning. Insatstider 10 min 10-20 min 20-30 min Osäker insatstid 15 Förmåga till räddningsinsats Vilken förmåga räddningstjänsten skall ha styrs av kommunens riskbild. Nedan följer en beskrivning av den förmåga som kommuninvånarna kan förvänta sig. Den angivna förmågan kan begränsas av till exempel väderlek, begränsad framkomlighet för nödvändig utrustning samt begränsad resurstillgång. Förmågebeskrivning X X X X X X X X X X X X X Assistera utvändig utrymning via fönster eller balkong med stegutrustning X X X X X X X Genomföra invändig släckinsats med upp till ca 50 m inträngningsväg i tät brandrök X Söka efter och rädda enstaka personer upp till ca 50 m inträngningsväg i tät brandrök X Släcka brand i personbil, minibuss, arbetsfordon, buss, lastbil utomhus X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Släcka brand i öppen eller sluten container Släcka brand i större virkesupplag X Släcka brand i mindre fritidsbåt < 8 m förtöjd vid kaj eller på uppställningsplats X X X X Släcka brand i större fritidsbåt > 8 m förtöjd vid kaj eller på uppställningsplats X X Genomföra insats för livräddning av enstaka personer i fartyg vid kaj eller på varv X X Från utsidan genomföra släckinsats med skärsläckare vid brand i fartyg vid kaj eller varv X Genomföra invändigt släckförsök i tät brandrök vid brand i fartyg vid kaj eller varv X Släcka en brand i oinvallat spill med maximalt 200 kvm brännbar vätska (X)=100kvm X (X) Skydda indirekt hotade personer mot brand Rädda enstaka personer (ej fastklämda) som befinner sig i fara Trafikolycka Grötö RV X Släcka brand i personbil Brand i brandfarlig vätska och gas Kalvsund RV X Från utsidan genomföra släckinsats i marknivå Brand i fartyg Hyppeln RV X Begränsa brandspridning till andra byggnader Brand i fordon och andra fristående objekt Rörö RV Begränsa brandspridning till andra brandceller och byggnader Knippla RV Brand i byggnad Stationer Björkö deltid Förmåga Öckerö deltid Identifierad händelse Spärra av och säkra olycksplatsen mot följdolyckor och brand Losstagning av fastklämda personer från personbil X X X X Losstagning av fastklämda personer från buss lastbil (tung räddning) Stabilisera/säkra fordon X Ingen egen förmåga X X 16 Genomföra livräddande sanering av enstaka personer Indikera brännbar atmosfär från brandfarlig vätska och gas Begränsa skadeutbredning genom tätning, uppsamling, kylning och nedtvättning Brand i skog och mark Grötö RV Kalvsund RV Hyppeln RV Rörö RV Snabbt rädda enstaka personer som befinner sig i riskområde Knippla RV Farliga ämnen Stationer Björkö deltid Förmåga Öckerö deltid Identifierad händelse X X X X Bekämpa gräsbrand på äng eller mindre fält X X X X X X X X X Bekämpa mindre brand exempelvis i buskar eller markväxter Genomföra släckning av brand i skog och mark X Vattenlivräddning Rädda enstaka personer i ytläge i öppet vatten ca 100‐300 m från land X X X X Rädda enstaka personer ur isvak upp till 300 m från land Genomföra räddningsdykning för att söka efter och rädda enstaka personer inom begränsad yta Ingen egen förmåga Terrängtransport Genomföra transport i väglös terräng eller på väg med begränsad framkomlighet X X X X X IVPA Genomföra prehospitalt akut omhändertagande av skadade personer, X X X X X X X X Genomföra hjärt/lungräddning (D‐HLR) Personlivräddning Rädda person från svårtillgänglig plats (exempelvis master, broar, kranar, vindkraftverk) Ingen egen förmåga Undsätta personer som är instängda i hiss mellan våningsplan X Rädda fastklämda personer under träd, nedfallen last eller motsvarande X X Rädda person som fallit ner i brunn, schakt eller liknande X Storm/Orkan/skyfall Länspumpning i fastigheter X X X X X X X X X X X X X X Avspärrning av riskområde Bistå vid utrymning av personer ur riskområde Oljeskadeskydd Operativ ledning X X Förhindra spridning av olja med hjälp av invallning och absorbtionsmedel på land/vatten X X Förhindra spridning av olja på vatten med upp till 600 m sjöläns (kommunalt vatten) X Skydda strand med upp till 300 m strandduk med hänsyn till förhållanden och strandtyp X Löpande värdera risk- och hotbilder X Organisera och leda kommunens resurser vid medelstora räddningsinsatser X Samverka med andra aktörer vid räddningsinsatser(X)=Endast Enhetsledare X (X) 17 Livräddning med hjälp av räddningstjänstens stegar På huvudöarna samt Björkö kan nödutrymning med räddningstjänstens bärbara stegar ske från högst 3:e våning eller max 11 meter från fönstrets karmunderstycke eller balkongräckets överkant till marken. Marken nedanför fönster eller balkong skall vara plan intill 3 meter från fasad. Övriga öar med räddningsvärn begränsas till 2 våningar eller max 5 meter tills det att räddningsstyrkan från Öckerö är på plats, se insatstider till respektive ö. Räddningstjänstens stegar kan inte räknas med som den andra utrymningsvägen vid en projektering av en fastighet där de boende inte kan förväntas kunna utrymma på egen hand. Brandvattenförsörjning Vid släckning av bränder använder sig räddningstjänsten främst av vatten, men för att kunna släcka större bränder kan det behövas större tillgång till vatten än vad som kan transporteras i en släckbil. Detta kan ske på olika sätt, exempelvis via tankbilar, genom brandposter eller motorsprutor till öppet vatten. Huvudmannen för VA skall tillhandahålla vatten för effektiv släckning med räddningstjänstens utrustning. Grundnivån utgörs av VAV P83 Allmänna vattenledningsnät samt VAV p76 Vatten för brandsläckning. Vid anslutning av sprinkler till kommunens vattenledningsnät skall åtgärder vidtas av ägaren till sprinkleranläggningen för att säkerställa hög säkerhet mot föroreningar. SBF 142:1 eller motsvarande skall följas. Det bör eftersträvas att inte ha fler brandposter än det faktiska behovet. Prioriterade brandposter införs. Övriga resurser Kustbevakningen Kustbevakningen är ansvarig för miljöräddningstjänst till sjöss och sjöövervakning. De resurser som främst bedöms vara intressanta för Räddningstjänsten är Kustbevakningens fartyg. Dessa kan användas för transport av personal och materiel till öar i skärgården men även brandbekämpning då de är utrustade med brandpump. Kustbevakningens räddningsdykare kan utnyttjas som resurs vid långvariga kemikalieutsläpp där de kan tjänstgöra som kemdykare. För rök- och vattendykningsinsatser bedöms inställelsetiden för Kustbevakningens dykare, i normalfallet, vara alltför lång för att nyttja dem. Kustbevakningsflyget kan utnyttjas för att fotografera olyckor med stor geografisk utbredning t.ex. oljeutsläpp som stöd för räddningsledarens beslut. Svenska sjöräddningssällskapet Sjöräddningssällskapet är en ideell förening vars fartyg bemannas av frivilliga besättningsmän med beredskap. Vid larm skall räddningsbåten ha lämnat kaj senast 15 minuter efter larmet. Närmaste sjöräddningsstationer finns på Rörö. Svenska sjöräddningssällskapet deltar ofta i räddningsinsatser som leds från JRCC i Göteborg. Svenska sjöräddningssällskapet kan nyttjas som resurs för t.ex. transporter till/från öar eller andra strandnära svårtillgängliga platser, för brandsläckning vid båtbränder eller oljeskador i hamnar eller för att vattenförsörja räddningspersonal vid bränder på öar som saknar broförbindelse. 18 Insatsförmåga under höjd beredskap Vid ett förändrat säkerhetspolitiskt läge skall handlingsprogrammet kompletteras och anpassas så att det också omfattar räddningstjänst under höjd beredskap. Vid höjd beredskap kommer varje räddningsstyrka utrustas i större utsträckning och beredskapsnivån öka så att styrkan kan agera självständigt i större utsträckning för att minska sårbarheten. Vid behov kan intensivutbildning av ny personal samt uppdatering av tidigare anställda bli nödvändig. STÖDSYSTEM Alarmering av räddningsstyrka Besvarande av nödsamtal och utalarmering av räddningstjänsten utförs enligt avtal av SOS Alarm i Göteborg eller annan SOS-central vid hög belastning. Larmoperatören larmar ut enheter efter uppgjord larmplan. Vid telestörningar kommer Rakel att nyttjas för utalarmering mellan kommunens ”brandstationer” och SOS Alarm. De olika stationerna kan vid behov bemannas så att invånarna kan få hjälp att larma. Varning Den över tid minskade krigs-hotbilden utmynnade att vår kommun inte längre betraktas som skyddsrumsort. Kommunen gjorde även bedömningen att de inte har så stora risker att det motiverar att fortsatta resurser läggs på utomhusvarning. Kvartalsprovningen upphörde 2006 och anläggningarna avvecklades. Information Korrekt och snabb information har avgörande betydelse för om människor känner trygghet och tillit. Alla som vistas inom kommunen skall på ett enkelt sätt kunna informeras och varnas vid speciella händelser och olyckor som inträffar inom kommunen eller i dess närhet. Ordinarie (nedan angivna) informationsvägar avses användas: Öckerö kommuns hemsida www.ockero.se Radio P4 (Göteborg) 101.9 Mhz Riksradio och TV Särskilt upprättad upplysningscentral POSOM Efter en olycka kan det vara anhöriga och vänner som är de bästa på att stödja och hjälpa men ibland behövs extra stöd i ett inledande skede. För detta finns kommunens POSOMgrupp. Kommunen har rutiner för att starta upp en POSOM-insats. 19 Förebyggande verksamhet Vad gör kommunen Enligt LSO ska kommunen verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än endast bränder. Vi vill klargöra vikten av att ett olycksförebyggande arbete inom kommunens samtliga förvaltningar, verksamheter och enheter. KIA – Öckerö kommuns nya incidentrapporteringssystem skapar förutsättningar att göra samtliga förvaltningar delaktiga i dessa frågor och arbeta förebyggande. Tillsyn enligt LSO och LBE Ett sätt att stärka tryggheten för våra medborgare är att vi utövar tillsyn på objekt ute i kommunen och ser över brandskyddet. Vid tillsynen är det primära syftet att den som har verksamheten inser sitt egenansvar. För varje verksamhetsår ska en tillsynsplan upprättas. Tillsynsplanen ska utgå ifrån tillsynsbehovet, som i sin tur baseras på tillsynsobjektens risknivå. Dokumentation och uppföljning av tillsynsarbetet görs via räddningstjänstens IT-stöd Daedalos Skriftlig redogörelse för brandskyddet En skriftlig redogörelse skall lämnas in av samtliga ägare och nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar som preciseras i Räddningsverkets föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRVFS 2003:10). Redogörelsen ska uppdateras vid sådan ändring i byggnad eller verksamhet som påverkar brandskyddet. I tillsynsplanen finns rutinerna för hur ofta, eller vid vilka ändringar, som redogörelsen ska lämnas in. Rådgivning/Information/Utbildning Enligt LSO skall räddningstjänsten bistå allmänheten med rådgivning och information. En del av detta är att vi erbjuder utbildning till näringsliv, kommunala verksamheter och allmänheten. Genom att stärka medborgarna i att kunna förebygga och hantera en olycka är sannolikheten större att uppnå de nationella målen om att ingen ska omkomma eller skadas till följd av en brand. Att stärka den enskildes förmåga är i linje med LSO som ställer krav på var och en. Alla är enligt lag skyldiga att arbeta med sitt brandskydd. Remisser Räddningstjänsten är remissinstans för planärenden enligt PBL. Vid dessa remisser bevakas allmänna risk- och säkerhetsfrågor som t.ex. skyddsavstånd och räddningstjänstens insatsmöjligheter. Övriga remisser kommer från bl.a. från polismyndigheten i samband med tillståndsgivning enligt ordningslagen. Kommunen efterfrågar yttranden från räddningstjänsten i samband med tillståndsgivning för utskänkning av alkohol. Förutom formella remisser från t.ex. myndigheter bidrar räddningstjänsten med rådgivning via telefon och epost till allmänheten. Olycksundersökning För att tillgodogöra sig erfarenheter från olyckor vid räddningsinsatser skall olycksundersökningar göras. Efter varje räddningsinsats skrivs en insatsrapport. Om det finns behov av en djupare undersökning genomförs en utökad olycksundersökning. Beroende på behov kan den utökade undersökningen vara mer eller mindre omfattande. 20 Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll Rengöringen syftar till att förebygga brand och brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka fel och brister i anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom och miljö till följd av brand. Kommunen ansvarar för all rengöring och brandskyddskontroll. Kommunen har slutit avtal med enskild entreprenör, så kallade sotningsdistrikt, som tilldelats kommunens geografiska område för att utföra rengöring och brandskyddskontroll. Sotningsdistrikten ska hålla ett register över samtliga objekt inom detta område som omfattas av rengöring och brandskyddskontroll. De personer som för kommunens räkning utför brandskyddskontroll ska uppfylla kompetenskrav enligt MSB:s föreskrifter. Brandskyddskontroll av eldningsanläggningar med tillhörande rökkanaler skall utföras enligt de kontrollfrister som anges i MSB:s föreskrift 2014:6 Tidsfrister för rengöring fastställs av ansvarig nämnd. Fristerna tas fram med hänsyn till sotbildning, bränsle, typ av anläggning samt energibehov med hänsyn till klimatförhållanden och bebyggelsestruktur. Räddningstjänsten tillåter rengöring (sotning) i egen regi efter skriftlig ansökan från enskild fastighetsägare. Ansökan sker på särskild avsedd blankett, som finns att ladda ner från kommunens hemsida, och behandlas av räddningstjänsten på delegation av ansvarig nämnd. Delegationer Tillsynsförrättare och skorstensfejarmästaren har delegation på att fatta beslut i tillsyns- och tillståndsärenden i enlighet med delegationsordningen Eldningsförbud Beslut om eldningsförbud och liknade åtgärder för att förebygga bränder fattas av räddningschefen enligt förordningen om skydd mot olyckor (FSO) 2 kap 7 §. 21 Bilaga 1 I denna återfinns kartor över vilka områden som skall betraktas som hamn och där Öckerö Räddningstjänst svarar för insatsen Översiktskarta över hamnar i Öckerö Kommun 22 Rörö Hyppeln 23 Knippla Björkö 24 Hälsö Öckerö Nimbus 25 Öckerö Hamn Hönö Röd 26 Hönö Heden Hönö Klova 27 Kalvsund Grötö 28 Fotö Nya Fotö Gamla 29 Bilaga 2 RSA för Öckerö Räddningstjänst För att skapa en överskådlig bild av riskerna i Öckerö kommun har räddningstjänsten utfört en inventering av kommunens riskområden och en analys av de händelsetyper som bedömts kunna föranleda räddningsinsats. Riskanalysen ligger till grund för kommunens handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstens risk- och sårbarhetsanalys är att betrakta som en grovanalys Syfte och mål Målet med riskanalysen är att belysa vilka typer av olyckor som kan inträffa i Öckerö kommun, hur ofta de kan tänkas ske samt vilka konsekvenser de kan medföra. Syftet med analysen är att skapa ett beslutsunderlag för utformningen av räddningstjänstens organisation samt öka kommunens hanteringsförmåga genom att förtydliga beroendeförhållanden och behov av samverkan Bakgrund Räddningstjänstens skadeförebyggande och skadeavhjälpande verksamhet ska vara dimensionerad efter kommunens riskbild. Räddningstjänsten ska verka för att reducera kommunens risker före, under och efter inträffade olyckor. Avgränsningar Analysen beaktar endast de risker inom kommunen som enligt räddningstjänstens bedömning kan föranleda räddningsinsats. Analysen behandlar miljö och egendomsskador översiktligt som ligger till grund för bedömningen av räddningstjänstens dimensionering. I analysen beaktas endast sådana framtida förändringar som är kända idag och som kan komma att påverka riskbilden under den kommande mandatperioden. Metod För att inventera kommunens risker har statistik hämtats från olika källor, bl.a. från räddningstjänstens insatsrapporteringssystem Alarmos och Daedalos, MSB:s IDA-portal samt ”Räddningstjänst i siffror – Fakta om räddningstjänsten insatser”. Risk och osäkerhet I detta sammanhang är definitionen av risk en sammanvägning av en oönskad händelses uppskattade sannolikhet och konsekvens. Eftersom dataunderlaget inom vissa områden är bristfälligt måste uppskattningar och antagande göras, detta är en av faktorerna som medför att analysen blir förknippad med osäkerhet. Det som inte åskådliggörs med hjälp av riskmatrisen är eventuella trender och ändrade mönster. Klimatförändringar förväntas leda till ökad risk för väderrelaterade händelser Sammanfattningsvis påvisar identifieringen att många händelser kommer att påverka övriga verksamheter i kommunen. Ett stort informationsbehov både direkt till medborgare och till media är en annan tydlig konsekvens som kommunen måste hantera för flertalet av händelserna. Många händelser skapar oro hos medborgarna, vilket ställer krav på kommunens förmåga att uppfatta deras behov. 30 Värdering av händelser I riskmatrisen presenteras de oönskade händelser som identifierats och därefter värderats utifrån kriterier för sannolikhet och konsekvens. Värderingen av händelserna bygger till stor del på kvalitativa bedömningar av räddningstjänstens personal. I många fall har det varit svårt att bedöma sannolikhet och konsekvens för de olika listade händelserna. Inte heller indelningen i olika typhändelser är given. I många fall saknas det statistiskt underlag. För att kunna värdera risker och avgöra om risken är acceptabel eller inte behövs något att jämföra med – en acceptabel risknivå. Dessvärre finns ingen allmänt vedertagen risknivå i Sverige. Förklaring av hur riskmatrisens färger tolkas. Svart Röd Gul Grön Akut risk, genomför åtgärd om det är möjligt Reducera risk, åtgärder är nödvändiga Aktiv riskhantering, överväg åtgärder Förenklad riskhantering, upprätthåll förebyggande åtgärder Färgerna på riskmatrisens olika fält är ett hjälpverktyg för underlag till beslut om åtgärder bör vidtas för att reducera risken att den oönskade händelsen ska inträffa. Bedömning av hanteringsförmåga Här presenteras en bedömning av räddningstjänstens förmåga att hantera de oönskade händelserna som kan föranleda en räddningsinsats Denna bedömning grundas på tillgången av både materiella och personella resurser, operativ förmåga, förmågan att skapa en lägesbild, hantera informationen, samverka med andra aktörer samt ta hand om medborgarna. Kriterier för bedömning av hanteringsförmågan God Resurser motsvarar förväntningarna I huvudsak god Viss Ingen (bristfällig) Kan ej bedömas – uppgiften kan lösas Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan i huvudsak lösas Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas Brister nedsätter förmågan – uppgiften kan till viss del lösas Hanteringsförmågan kan ej bedömas Bedömning av hanteringsförmåga. Öckerö räddningstjänst har valt att dela upp hanteringsförmågan i följande två kategorier: (FH) Bedömd förmåga att förebygga händelsen. (HH) Bedömd förmåga att hantera den inträffade händelsen 31 Identifierade oönskade händelser som kan leda till en räddningsinsats Nr Identifierad händelse Beskrivning R-P H1 Brand i publik lokal Stor brand i publiklokal - festlokal, hotell, idrottsanläggning (lokal >50 pers.) som medför mycket svåra konsekvenser, komplext objekt, många människor (flera skadade/döda). 1 4 Viss Begränsad brand i festlokal, hotell, idrottsanläggning (lokal >50 pers.) komplext objekt, (<3 pers. lätt skadade). 2 2 God Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 1 4 Viss Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. 2 1 God Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda (flera lägenheter) 1 4 Viss Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. 1 1 God Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, mycket stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 1 3 Viss Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. 1 2 God Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 1 4 Viss 4 1 I huvudsak god Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 2 3 Viss Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. 4 1 God Stor brand i enbostadshus som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 4 3 God Begränsad brand i enbostadshus som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. 4 2 God Stor brand som medför mycket stora egendomsskador, ev någon lätt skadad (>3båtar) 2 3 I huvudsak god Begränsad brand som medför mindre egendomsskador. (1-2 båtar) 3 3 God Stor brand som medför mycket svåra konsekvenser, stora egendomsskador, flera personer skadade/ döda 2 3 Viss 3 2 I huvudsak god 4 4 3 3 4 1 I huvudsak god S H2 H3 Brand i särskilt boende/gruppbostad H4 H5 Brand i flerfamiljshus H6 H7 Brand i skola/förskola H8 H9 Brand i äldreboende H10 H11 Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. Brand i industrilokal H12 H13 Brand i villa H14 H15 Brand båtuppställning (på land) Utomhus H16 H17 Brand i fartyg/båt vid kaj/hamn/färjeläge H18 H19 Begränsad brand som medför mindre egendomsskador, några personer lätt skadade. Brand i terräng H20 H21 Omfattande brand i skog och mark Begränsad brand i gräs/buskar/vass Övrig brand Stor brand virkesupplag/återvinning H22 Brand i container H23 Brand i fordon H24 Brand i vindkraftverk R-V FH HH K 2 1 3 1 1 4 God God God God Identifierade oönskade händelser som kan leda till en räddningsinsats 32 Nr Identifierad händelse Beskrivning H25 Trafikolycka Omfattande trafikolycka med flera personbilar och/eller buss, lastbil inblandade. Flera personer skadade/döda. Alternativt en mkt komplex olycka Begränsad trafikolycka med flera personbilar och/eller buss, lastbil inblandade. > 3 personer lätt skadade R-P S H26 H27 MC eller mopedist som skadas/förolyckas R-V FH HH K 2 3 Viss 3 2 I huvudsak god 4 1 1 3 God 4 3 I huvudsak god H28 Drunkning 2 eller fler samtidigt drunknade H29 Drunkning 1 person drunknad eller befarad drunkning H30 Farligt gods-olycka på väg Omfattande utsläpp av farligt ämne (t.ex. olja, brandfarlig gas/vätska) som medför svåra konsekvenser på miljön, egendom och ev. några skadad/döda 1 3 Viss Begränsat utsläpp av farligt ämne (t.ex. olja, brandfarlig gas/vätska) med begränsade konsekvenser på miljö och egendom 1 2 I huvudsak god Vindstyrkor upp emot 40 m/s som orsakar skador på egendom 3 1 Viss Vindstyrkor upp emot 40 m/s som orsakar högt vattenstånd 3 2 Viss H31 H32 Storm orkan H33 Viss H34 Skyfall Stora regnmängder som orsakar översvämning med vattenskador. 3 2 I huvudsak god H35 Hot Överhängande fara för olycka (explosion/brand) 1 4 Viss H36 Olja utanför kommungräns Stort oljeutsläpp mot vår kustremsa, kräver resurser från kommunen och andra myndigheter och organisationer. 1 4 Viss Mindre oljeutsläpp mot vår kustremsa, kräver resurser från kommunen. 1 3 I huvudsak god H37 33 Punkt 6 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-13 Diarienummer SU 212-1398/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Resursplaneringsenheten Handläggare: Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Genomförandebeslut – Ombyggnad operationsavdelningar för ny sterilhantering, Sahlgrenska sjukhuset Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta följande: 1. Styrelsen beslutar, under förutsättning av regionstyrelsens beslut att nominera projektet till investeringsplanen, att anhålla om ett genomförandebeslut för ombyggnad av operationsavdelningarna för ny sterilhantering, Sahlgrenska sjukhuset. 2. Styrelsen ger, under förutsättning av regionstyrelsens beslut, sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra projektet. Sammanfattning Två utredningar under 2006-2008 har utmynnat i att Sahlgrenska Universitetssjukhusets sterilverksamhet ska samlas i en gemensam organisation. År 2010 togs i SUs ledningsgrupp beslut om fortsatt planering och uppbyggnad av en gemensam sterilverksamhet i lokaler förlagda till vardera Mölndals sjukhus, Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. Ökade kvalitetskrav och behov av personal med hög kompetens leder till en nödvändig centralisering av den steriltekniska verksamheten. Det är en utveckling som sker vid landets sjukhus, i takt med att gammal utrustning moderniseras. Som en följd av detta måste operationsavdelningarna på Sahlgrenska sjukhuset anpassas till nya rutiner för sterilt gods. Det är en viktig länk i kedjan för att kunna bedriva operationsverksamhet av högsta kvalitet och ligger i linje med regionens övergripande mål om hög kvalitet, höjd patientsäkerhet och bra arbetsmiljö samt ett optimalt nyttjande av avancerad och dyr sjukvårdsutrustning. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutade i oktober 2014 att nominera förstudien avseende ombyggnad av operationsavdelningarna för ny sterilhantering till regionens investeringsplan 2016. Förstudien är per september 2015 uppdaterad till systemhandling, med en beräknad fastighetsinvestering om 77 mnkr. Fördjupad beskrivning Syftet med ombyggnaden är att anpassa lokalerna till förutsättningarna som gäller när en ny central sterilteknisk enhet på Sahlgrenska sjukhuset tas i drift. Operationsavdelningar byggs om så att vagnar som levererar sterilt gods från Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-13 Diarienummer SU 212-1398/2015 2 (2) Steriltekniska enheten kan ställas upp och hanteras på ett säkert sätt. Yta frigörs inom operationsavdelningarna när steriliseringsutrustning (autoklaver) inte längre behövs. Förrådshanteringen, både av sterilt gods och fabrikssterila artiklar, kommer att minska. De förslag som presenteras i bilagan löser uppställningsplats för sterilgodsvagnarna samt intern förrådshantering. Därefter har operations-avdelningarna gjort prioriteringar, vilka faller olika ut, och kan tillgodoses i varierande grad. På några av operationsavdelningarna är det en begränsad ombyggnad och anpassning som föreslås, medan det inom andra krävs omfattande ombyggnader för att uppnå bra flöden och en god arbetsmiljö. Ombyggnader planeras ske somrarna 2016 och 2017. Ekonomi Verksamhetsdriven fastighetsinvestering beräknas nu till 77 mnkr och utrustningsinvesteringen är beräknad till 5 mnkr. Resultatpåverkande kostnadsökningar, som förhöjd hyra om 2,6 mnkr/år och ökad kapitaltjänstkostnad för ny utrustning på ca 0,6 mnkr/år, bevakas i kommande budgetarbete. Beredning Ärendet har beretts med de fackliga organisationerna, i Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning och i sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Systemrapport september 2015 Beslutet skickas till [email protected] Punkt 7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-07 Diarienummer SU 300-1399/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Göran Matejka, Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nominering av strategiska utrustningsinvesteringar 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen beslutar att till regionstyrelsen nominera strategiska utrustningsinvesteringar 2016 till en beräknad investeringsutgift på totalt 179,8 mnkr. 2. Styrelsen beslutar också att informera regionstyrelsen om: sjukhusets planerade behov av att införskaffa linjäracceleratorer för 125 mnkr under 2017-2019 komplettera Stereotaxi till ablation med angiografiutrustning för 5 mnkr under 2017 ett kompletterande behov av en PET-CT för 25 mnkr under 2017-2018. Bakgrund och syfte Regionstyrelsen beslutade 2008-06-17 om en ny berednings- och beslutsprocess avseende strategiska utrustningsinvesteringar. Strategiska utrustningsinvesteringar i detta sammanhang definieras som nyinvestering i medicinsk utrustning (ej reinvestering) som uppfyller ett eller flera av följande kriterier: 1. Investeringar i ny utrustning av strategisk karaktär avser etablering av ny teknik eller nya behandlingsmetoder som inte finns i nuläget inom regionen. Dessa nomineras av respektive sjukhus och bereds ur verksamhetssynpunkt av Programoch prioriteringsrådet. Även i de fall sjukhusen använder sitt eget grundinvesteringsutrymme till investeringar i ny teknik mm av strategisk karaktär enligt punkt 1 ovan ska Program- och prioriteringsrådet yttra sig över och godkänna dessa investeringar. 2. Investeringar som påverkar sjukvårdens struktur. Exempelvis investeringar som i väsentlig omfattning påverkar patientströmmar och kompetensförsörjning. Dessa nomineras av respektive sjukhus. 3. Investeringar som innebär en högre kapacitet. Detta avser utökad kapacitet avseende strategisk utrustning som redan finns vid sjukhuset. Exempel på detta kan vara att vid ett sjukhus utöka kapaciteten från en till två MR-kameror. Dessutom ska det gemensamma utrymmet användas till nyanskaffning av strategisk utrustning (som finns idag inom regionen). Exempelvis anskaffning av MR-kamera till ett sjukhus som inte har sådan utrustning. Dessa nomineras av respektive sjukhus. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-07 Diarienummer SU 300-1399/2015 2 (2) Det gemensamma utrymmet ska avse investeringar av väsentlig omfattning. Sjukhuset ska under oktober månad nominera behov av strategiska utrustningsinvesteringar. Förslag Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under våren genomfört en beredningsprocess under ledning av styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning, där bland andra samplaneringsgrupperna varit engagerade. Förvaltningen föreslår att styrelsen nominerar utrustningen till ett anskaffningsvärde av 179,8 mnkr för 2016. Utrustningen består av två linjäracceleratorer (50 mnkr), kringutrustning/reservdelar för befintlig strålutrustning (5 mnkr), utrustning till Skandionkliniken (2 mnkr), utrustning för storskalig DNA/RNA extraktion (2 mnkr), en Alikvoteringsrobot (2,2 mnkr), en utrustning för DNA-normalisering (1,6 mnkr), NGSteknik för klinisk laboratoriediagnostik (10 mnkr), ett MR 3T högpresterande till Sahlgrenska sjukhuset (22 mnkr) och för modalitet för hyperbar syrgasbehandling på Östra sjukhuset (85 mnkr). Från åren 2017 till 2019 finns behov att byta ut fem linjäracceleratorer (fyra på Sahlgrenska respektive en i Borås). Anskaffningskostnaden för fem linjäracceleratorer uppgår till 125 mnkr. Regionstyrelsen beviljade verksamhetsområde Kardiologi regionala strategiska investeringsmedelmedel 2014 för inköp av magnetstyrd ablationsutrustning för 20 mnkr. Utrustningen behöver under 2017 kompletteras med angiografiutrustning till en kostnad av 5 mnkr. Enligt bedömning från diagnostikrådet finns behov av en PET-CT under 2017-2018 till en kostnad av 25 mnkr. Denna kommer att installeras i Regionalt Bild- och InterventionsCentrum. Ekonomi Ökade kostnader för avskrivning och räntor finansieras genom sjukhusgemensam avsättning i respektive årsbudget. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilagor Bilaga 1 Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2016 och kommande år Bilaga 2 Strategiska utrustningsinvesteringar 2016 Beslutet skickas till: [email protected] Bilaga 1 2015-10-07 Beskrivning strategiska utrustningsinvesteringar 2016 och kommande år Beredning av ärendet har skett i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning efter avstämning med berörda samplaneringsordföranden. Strålbehandling 2016 Strålbehandling, ej linjäracceleratorer Strålbehandlingsavdelningarna på SU och SÄS är sedan 2010 en organisation. Här redovisas det samlade investeringsbehovet för 2016. Strålbehandlingsutrustningen innehåller många komponenter med en livslängd som överstiger 3 år och som var och en kostar betydligt mer än ½ basbelopp. Strålbehandlingsavdelningarna har dessutom en mängd kringutrustning som behöver ersättas efterhand som de slits ut. Eftersom livslängden varierar är det svårt att ange investeringsbehovet. Summan är därför uppskattad och bygger på erfarenheter från tidigare år samt utrustningens ålder. Utrustningarna behöver ytterligare optimeras och effektiviseras för modern strålbehandling. Investeringen har beräknats till 5 mnkr. Skandionkliniken Skandionkliniken i Uppsala definierar till viss del den utrustning som måste finansieras och anskaffas av respektive region för att kunna delta i det nationella protonprojektet Skandion. Utrustningen är ännu inte helt specificerad och därför kan inte en detaljansökan lämnas i dagsläget. Behoven innefattar patientfixationssystem, protonmodul till det oberoende kontrollsystemet samt CT-fantom anpassat till protoner. Detaljansökan inlämnas så snart behoven identifierats och Skandionorganisationen har fattat beslut om kraven på den utrustning www.sahlgrenska.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset Resursplaneringsenheten Bruna stråket 19, 413 45 Göteborg TELEFON växel 031-342 00 00, direkt 031-342 40 50 Sida 2 av 11 som respektive universitetssjukhus måste upphandla. Skandionkliniken har påbörjat vissa patientbehandlingar och en ansökan bör kunna lämnas in inom kort. Investeringen har beräknats till 2 mnkr. Strålbehandling, linjäracceleratorer Tidigare utredningar har visat på ett behov av nio behandlingsenheter i Göteborg och tre i Borås motsvarande totalt 12 linjäracceleratorer i VG-regionen vilket är i nivå med andra lika stora sjukvårdsregioner, t.ex. Stockholm och Skåne. Strålbehandlingsavdelningen i Göteborg har september 2015 åtta linjäracceleratorer i klinisk drift samt inom kort en under installation. Avdelningen i Borås har tre linjäracceleratorer i drift. Medelåldern på de totalt elva som är i klinisk drift är cirka 10 år (ekonomisk avskrivning tio år). Två av linjäracceleratorerna är dock 14 år och en är 21 år. Ett tilldelningsbeslut om medel till två linjäracceleratorer i början av 2016 skulle möjliggöra en upphandling av tre linjäracceleratorer, varav en beviljades av Regionstyrelsens 2015. Då öppnas möjligheten till option på tre linjäracceleratorer i samband med den kommande upphandlingen. Inköpet av två linjäraccelerator uppgår till 50 mnkr. Investeringar till Sahlgrenska biobank 2016 Genom att erbjuda storskaliga och automatiserade lösningar för biobankning säkerställs kvalité och spårbarhet av prover, samt möjliggörs att viktiga prover sparas för framtida klinisk utveckling och forskning. Lokal storskalig DNA/RNA extraktion Lokal storskalig DNA/RNA extraktion har varit påtänkt sedan Sahlgrenska biobank (SaB) startade 2010. Flera biobanker i Sverige erbjuder redan idag DNA extraktion, vilket kräver automatiserad utrustning för att ta om hand stora kvantiteter (både provmängder och blod/vävnadsmängder). Idag erbjuder SaB ingen DNA/RNA-extraktion. Det är dock stor efterfrågan på dessa tjänster. Idag måste man göra ett vävnadsuttag från SaB och sedan skicka proverna antingen till KI eller utomlands för DNA/RNA extraktion . Det blir väldigt tid- och kostnadskrävande och dessutom är det alltid en risk för provkvaliteten att skicka prover. SaB önskar därför erbjuda denna tjänst från huvudsätet. Investeringen har beräknats till 2 mnkr. Alikvoteringsrobot till vätskeinsamling. SaBs mål är att provhanteringen maximalt skall ta två timmar till frys. Detta klarar vi på SU/S men ej på övriga sjukhus i regionen. Målet är att nyinsamling av prover skall startas upp på alla våra lokala säten så alla verksamheter får samma möjlighet till samma kvalitet. Verksamheterna tar idag blodproverna själva och lämnar dem vid kliniken. Där tar två BMA hand om proverna så de behandlas efter bästa kvalité. www.sahlgrenska.se Sida 3 av 11 De centrifugeras, sätts i roboten och alikvoteras upp i mindre portioner. Efter detta fryses de ned i -80°C för förvaring. SaB erbjuder denna tjänst på SU/S idag, men målet är att vi skall kunna erbjuda tjänsten från 2017 i hela regionen. De medel vi äskar för alikvoteringsrobot gäller för placering på SU/Östra. Investeringen har beräknats till 2,2 mnkr. Utrustning för DNA-normalisering För att forskare ska kunna använda DNA/RNA extraherade prover vidare i storskaliga analyser (såsom "omics" analyser) krävs att proverna har korrekt och homogen koncentration och kvalité. För att uppnå detta krävs en automatiserad lösning, en vätskehanteringsrobot, som tillverkar spädningar till bruksplattor. SaB äskar medel för ett sådant vätskehanteringssystem för att kunna erbjuda sådan DNA/RNA normalisering i samband med extraktion.” Investeringen har beräknats till 1,6 mnkr. NGS-teknik för klinisk laboratoriediagnostik Genetiska analyser utgör en allt viktigare del av den kliniska diagnostiken inom sjukvården. Idag utförs genetisk diagnostik inom samtliga verksamheter inom Laboratoriemedicin vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (Klinisk genetik och patologi, klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi och Klinisk immunologi och transfusionsmedicin) och i viss mån även vid länsdelssjukhusen. Diagnostiken omfattar påvisning av gener och genförändringar samt kromosomundersökningar för att påvisa större ärftliga eller förvärvade genetiska förändringar. Med ny DNA- teknik, så kallad Next Generation Sequencing (NGS) är det möjligt att samtidigt analysera ett stort antal gener eller grupper av gener på kort tid. Det innebär helt nya diagnostiska möjligheter. Tekniken innebär också att man kan påvisa förekomst av mycket lågfrekventa genetiska förändringar, vilket är värdefullt vid t.ex. behandlingsuppföljning. Tekniken är dock dyr med stora initiala kostnader för utrustning och kräver tillgång till datalagring och dataanalys i form av kraftfulla datorer och speciell mjukvara. Vidare krävs nyrekrytering samt kompetensförstärkning av befintlig personal inom s.k. bioinformatik. Nationellt stöds införandet av NGS med statliga medel genom Science for Life Laboratory (www.scilifelab.se), i första hand för att stödja forskning. Initiativ har även startats för att stödja introduktionen av NGS inom klinisk verksamhet (www.scilifelab.se/platforms/clinicaldiagnostics), genom bildandet av nationellt sammansatta nätverksgrupper inom de olika delarna av diagnostiken som är berörda (i nuläget ärftliga sjukdomar, onkologi, hematologi och mikrobiologi), där representanter från Laboratoriemedicin, SU ingår. NGS-tekniken har redan börjat tillämpas för klinisk diagnostik nationellt och internationellt och vi bedömer att det är av stor vikt att NGS-baserad diagnostik etableras vid SU för att förbättra vården av allvarliga sjukdomar genom att möjliggöra eller förbättra diagnostiken av dessa www.sahlgrenska.se Sida 4 av 11 tillstånd. Nedan beskrivs kortfattat betydelsen av denna diagnostik inom olika delar av sjukvården. Vi har valt att dela in patientgrupperna och sjukdomsgrupperna i fyra större kategorier baserat på hur NGS-tekniken kommer till användning: 1. Diagnostik av sjukdomstillstånd genom identifiering av ärftliga genetiska förändringar: oklara syndrom med utvecklingsstörning och/eller missbildningar, monogena ärftliga sjukdomar, icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT), ärftlig benägenhet för tumörsjukdom, ökad risk för multifaktoriella sjukdomar 2. Diagnostik, prognosbedömning, terapival och behandlingsuppföljning av maligna tumöroch leukemisjukdomar: kolorectalcancer, bröstcancer, neuroblastom, melanom, lungcancer och maligna hematologiska sjukdomar 3. Diagnostik av infektionssjukdomar och identifiering av mikrobiologisk agens: infektionssjukdomar som inte kan påvisas med traditionell metodik, t.ex. oklar feber vid immunosuppression eller hos svårt sjuka patienter på IVA, identifiering av den genetiska orsaken till antimikrobiell resistens 4. Matchning av givare och mottagare i samband med transplantationsverksamhet och monitorering av immunförsvarets funktion: förfinad HLA-genotypning, uppföljning av sjukdomsframkallande lymfocyter vid autoimmun sjukdom, allergi och transplantationsrelaterade problem Högprestanda 3T Magnetkamera Sahlgrenska Universitetssjukhuset har idag sju magnetkamerasystem installerade, varav fyra är placerade på Sahlgrenska sjukhuset. Tre av dessa magnetkameror uppgraderades under 2014 till senaste mjuk- och hårdvara. Det fjärde systemet installerades 2001, och har uppgraderats två gånger efter detta (2005 och 2010). Ytterligare två kliniska MR-system kommer under 2016 att installeras på plan 00 i Regionalt Bild- och InterventionsCentrum. Radiologin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ser ett ökande behov av antalet kliniska magnetkameraundersökningar, samt även ett ökat behov av undersökningar i kliniska forskningsprojekt. Behov finns att ersätta befintlig 1,5T magnetkameran som är installerad 2001 med en högpresterande 3T magnetkamera. MR-utrustningen kommer att kunna användas vid alla MR-undersökningar, men skall framförallt användas vid undersökningar som ställer extra höga krav på hårdvaran i MR-systemet, så som hög homogenitet hos magnetfältet och mycket god magnetfältsgradientprestanda. Dessa prestanda möjliggör bilder med mycket hög upplösning och geometrisk korrekthet, samt funktionell bildtagning så som diffusionsavbildning med höga b-värden och spektroskopi med hög kvalitet. Investeringen har beräknats till 22 mnkr. www.sahlgrenska.se Sida 5 av 11 Hyperbar syrgasbehandling Inledning Behandling med hyperbar syrgas (HBO) har funnits i Sverige i mer än 50 år och används vid ett antal väldefinierade sjukdomstillstånd karaktäriserade av lokal eller generell syrebrist. Ett förstärkt evidensläge avseende nyare indikationer under det senaste decenniet har resulterat i markanta förändringar av verksamhetsinnehåll och behandlingsvolymer. Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) behandlar patienter från VGR, mellersta och södra Sverige samt från utlandet med dygnet runt beredskap för akuta behandlingar. SU har även, som en av två utbudspunkter i landet, dygnet runt beredskap för akut behandling av intensivvårdspatienter där en grundläggande förutsättning givetvis är att den trycksatta miljön har en tillräcklig yta för patient, intensivvårdspersonal och intensivvårdsutrustning. Under det senaste decenniet har det totala antalet HBO-behandlingar ökat med 60 % och under den senaste 5-årsperioden har behandling på akut indikation till intensivvårdspatienter dubblerats. Remissflödet förväntas öka relaterat till stärkt evidensläge, kunskapsspridning samt en ökad efterfrågan direkt från patienter och anhöriga. Användningsområden Akut HBO-behandling Allvarliga mjukdelsinfektioner (infektioner med ”mördarbakterier”) Kolmonoxid- och brandröksförgiftning Omfattande, traumatiska kross- och klämskador Luftembolisering (dykrelaterat eller i samband med kirurgiska vårdåtgärder som buk-, kärl- och thoraxoperationer) Dekompressionssjuka (”dykarsjuka”) Planerad HBO-behandling Diabetesrelaterade fotsår som ej läker med specialistledd behandling Strålskador i urinblåsa och tarmslemhinna efter genomgången cancerbehandling (mjukdelsradionekroser som yttrar sig som invalidiserande hemorragisk cystit/proktit) Strålskador i skelett, företrädelsevis ansiktsskelett, efter genomgången cancerbehandling alt behandling/förebyggande åtgärd adjuvant till kirurgiskt vårdprogram Akut behandling Sett till antalet utförda akuta behandlingar dominerar gruppen intensivvårdskrävande patienter med allvarliga mjukdelsinfektioner, i media refererat som infektioner med mördarbakterier alt köttätande bakterier, där ett ökat antal fall de senaste åren inte säkert kan tillskrivas en ökad förekomst i samhället, däremot har kunskapsläge och diagnostik förbättrats. Inom VGR diagnosticeras 30-40 fall/år och tillståndet drabbar såväl barn som vuxna. Infektionen orsakar svåra vävnadsskador och patienterna kan utveckla ett livshotande tillstånd där ett multidisciplinärt vårdprogram innefattande avancerad intensivvård, infektionskompetens, upprepade behandlingar med HBO och frekventa, avancerade kirurgiska ingrepp har resulterat i framför allt, en avsevärt förbättrad överlevnad men omfattningen av nödvändiga, men stympande ingrepp som vävnadsborttagande och amputation har kunnat reduceras. Sammanfattningsvis är www.sahlgrenska.se Sida 6 av 11 det ett vårdprogram där de ingående kompetenserna genom mångårig erfarenhet, samarbete, och gemensamt lärande utvecklat ”best practice”. Nationell behandlingsresurs för denna patientgrupp är idag centraliserad till två universitetssjukhus, Sahlgrenska och Karolinska, i enighet med internationella erfarenheter och av kapacitetsskäl. Historiskt sett utgörs 40 % av HBObehandlade intensivvårdspatienter på SU av utomlänsfall, motsvarande andel på Karolinska är 15-25% där periodvis kapacitetsbrist inom både HBO-verksamheten och intensivvård lett till ett, sett ur perspektivet befolkningsunderlag, större patientflöde till SU. Av patientsäkerhetsskäl är det dock en övergripande målsättning är att minimera transporttider för dessa kritiskt svårt sjuka patienter och rätt till lika vård motiverar fortsatt behandlingsresurs vid bägge centra. Inom samtliga övriga tillstånd där akut HBO-behandling är motiverad är gruppen intensivvårdskrävande patienter klart överrepresenterad. Akut behandling, förutsättningar Teknik Flerpatientsutrustning, sk multiplaceutrustning, är obligat för att intensivvårdspatienter i behov av HBO kan erhålla behandling. Ytan i trycksatt miljö är tillräckligt stor för att kunna härbärgera patient, intensivvårdspersonal och nödvändig intensivvårdsutrustning Vidare krävs att intensivvårdsutrustning som respiratorer, pumpar för kontinuerlig administration av läkemedel, vätskor och blodprodukter samt övrig utrustning är specialutvecklad och anpassad för en hyperbar miljö. Utrustning som således idag bara finns på två ställen i landet Kompetens Kompetensmässigt krävs att intensivvårdsteamet kring patienten är specialutbildade avseende intensivvård och andra vårdåtgärder i hyperbar miljö Ytterligare aspekter, patientsäkerhet Minimering av transporttid och antal transporttillfällen nödvändigt vilket innebär att HBO-behandlingen till intensivvårdspatienter bör ske i intensivvårdnära/intensivvårdintegrerad miljö med närhet till operationsavdelning, akutmottagning och helikopterlandningsplats Planerad behandling Patienter med diabetesrelaterade, svårläkta sår samt patienter som efter genomgången cancerbehandling uppvisar sena och handikappande symptom på strålskadad slemhinna (blåsa och tarm) eller skelett erhåller idag HBO-behandling företrädelsevis inom ramen för vetenskapliga studier. Evidensläget för flera av dessa indikationer kartlades i en VGR HTArapport 2012 och kvalitetssäkringsgruppen konkluderar att det inte är rimligt att undanhålla HBO-behandling till patienter med diabetesfotsår och strålproktit. Vidare konstaterades att HBObehandling adjuvant till standardbehandling av patienter med diabetesfotsår är kostnadseffektivt. Planerad behandling, förutsättningar Teknik Multiplaceutrustning för samtidig behandling av flera patienter som sitter alt ligger efter eget gottfinnande och önskemål. Luft trycksätts i själva miljön och patienterna andas samtidigt 100 % syrgas på mask. Gruppen åtföljs av en vårdpersonal, i allmänhet en sjuksköterska, vilket skapar trygghet för patienterna och säkerställer vårdpersonalens www.sahlgrenska.se Sida 7 av 11 utvecklande och upprätthållande av kunskap och kompetens avseende vårdåtgärder i hyperbar miljö. Monoplaceutrustning för behandling av en patient per behandlingstillfälle. Patienten placeras liggande i en kuvös som fylls 100 % syrgas istället för luft varefter trycksättning sker. Patienten behöver inte andas genom mask vilket är en fördel för patienter med ansiktsdeformiteter efter cancerbehandling. Dock föreligger stor brandrisk eftersom det är 100 % syrgas som trycksätts och effektiva brandsläckningssystem behöver utvecklas lokalt för varje enskild monoplaceutrustning eftersom hittills upphandlad utrustning i Sverige har saknat brandsläckningssystem. Acceptansen hos patienterna för behandling i monoplace varierar, klaustrofobiska upplevelser är inte ovanliga (jfr med MRundersökning) Kompetens Se ovan Akut behandling, förutsättningar Ytterligare aspekter, patientsäkerhet Se ovan Monoplace, brandsläckningssystem FoU Vid enheten bedrivs en stor FoU-verksamhet i nära samarbete med oralkirurgi, uro-onkologi och ortopedi inom SU, men även i samarbete med såväl nationella som internationella centra avseende evidens för medicinska indikationer samt klinisk och teknisk utveckling där särskilt utveckling av HBO-kompatibel respirator i samarbete med ett medicintekniskt företag resulterat i en produkt med stor marknadsandel globalt. Pågående internationella multicenterstudier: 1. Evidensbaserade guidelines vid allvarliga mjukdelsinfektioner (INFECT). Prospektiv multicenterstudie med finansiering från EU:s 7e ramprogram (RP7) där SU/Östra är ett av 14 ingående centra i Europa och USA. 2. HBO vid strålcystit (RICH-ART) Prospektiv, randomiserad studie koordinerad av SU/Östra 3. HBO vid strålinducerad osteonekros (DAHANCA). Prospektiv, randomiserad studie, koordinerad av Rikshospitalet, Köpenhamn 4. Mikropartiklar i blodet hos dykare med dekompressionssjuka. (Dykarstudie 2) Prospektiv studie i samarbete med amerikanska centra, FOI samt Institutionen för neurovetenskap och fysiologi,SU Lokala studier: 1. Tecken på CNS-skada hos dykare med dekompressionssjuka (Dykarstudie 1) Prospektiv, randomiserad studie i samarbete med Institutionen för neurovetenskap och fysiologi,SU 2. Reversibel ögonpåverkan vid upprepad HBO-behandling – hur,mekanism och återhämtning (Ögonstudien) Register: 1. Nationella dykolycksfallsregistret: Alla patienter som söker för dykrelaterade besvär vid någon HBO-verksamhet i landet registreras. Utvecklat och drivs av HBO-verksamheten SU/Ö 2. EPIC: kvalitetsuppföljning HBO och strålproktit (öv nordiska centra förväntas ansluta HT 2014 ) www.sahlgrenska.se Sida 8 av 11 3. NSTI: Nationellt register för patienter med mjukdelsinfektion (öv nordiska centra förväntas ansluta HT 2014) Utbildning Sammanfattningsvis bedrivs all extern utbildning inom HBO i Sverige, gällande såväl civil som militär verksamhet, vid eller i samarbete med HBO-verksamheten SU/Östra sedan 2008. Samhällsaspekter HBO-verksamheten vid SU/Östra är nationellt referenscentra för SOS Alarm samt kompetens-, behandlings- och utbildningsresurs för lokal och nationell räddningstjänst samt militär verksamhet inom marinen. Göteborgs hamn är Sveriges största och medför omfattande aktiviteter med yrkesdykning. Arbetsmiljöverket har i en nationell skrivelse påtalat att säkerhet för yrkesdykning innefattar nära tillgång till hög kompetens och beredskap för akut HBObehandling. Sammanfattning Verksamheten med HBO-behandling på SU/Östra utgör den mest solida i landet avseende såväl vård som forskning, utveckling och utbildning. Mot bakgrund av det indikationspanorama som utvecklats under senare år och den omfattning av verksamhet som redan bedrivs finns mycket starka samband med medicinsk vård på andra enheter inom SU och tillgång till modern utrustning för HBO-behandling är av strategisk betydelse för SU och Västra Götalandsregionen. Det som särskilt behöver poängteras är att intensivvårdsbehovet i samband med akuta behandlingar förutsätter en stor kammare av multiplacemodell, patienter med svikt av vitala funktioner kan inte erhålla HBO-behandling i sk monoplacekammare. Nuvarande förutsättningar Nuvarande yta för trycksättning är av ubåtsmodell och installerades 1999, en då modern utrustning som möjliggjorde akut HBO-behandling till intensivvårdskrävande patienter men som samtidigt kunde utnyttjats effektivt för planerad verksamhet och säkerställt resurs för utbildning och träning av personal i att utföra vårdåtgärder i hyperbar miljö. Verksamheten är idag välförsörjd med kompetent personal dygnet runt, personal vars huvudtjänstgöring sker på intensivvårds- och operationsavdelningen men som tjänstgör i rotation till HBO-verksamheten vilket skapat en robust och flexibel kompetensförsörjning. HBO-behandling ges även i en sk monoplaceutrustning (1st) där ett omfattande säkerhetstekniskt utvecklingsarbete skett i samarbete med medicinteknisk avdelning (SU) och externt, installationstekniskt företag för att tillskapa ett avancerat brandsläckningssystem. HBO-behandling genererar varje år cirka 4,5-6 mnkr externa intäkter till SU. Utrustningens föråldrade teknologi genererar ökande underhållsoch reparationskostnader, begränsar möjligheterna till ytterligare effektivisering samt utgör i sig en undermålig arbetsmiljö. Vidare bedrivs verksamheten idag i trånga lokaler av slående temporär karaktär vars lokalisation utgör ett hinder för angränsande projekt. Förutsättningar/Förslag Befintlig utrustning av u-båtsmodell är nu 15 år och representerar föråldrad teknologi med tilltagande behov av underhållsåtgärder samt utgör en undermålig arbetsmiljö. Modern www.sahlgrenska.se Sida 9 av 11 utrustning i form av en miljö, möjlig att trycksätta, med tillräcklig yta för intensivvård och som kan sam-/utnyttjas för planerad behandling av flera patienter samtidigt innebär: Säkerställd behandlingskapacitet för patienter med samtidigt intensivvårdsbehov ur ett lokalt, regionalt samt nationellt civilt och militärt perspektiv Förbättrad patientsäkerhet med god behandlings- och arbetsmiljö där behovet av utrymme vid vård av intensivvårdspatienter i tryckkammaren tillgodoses Förbättrad förutsättning för fortsatt effektivisering ur volyms- och kostnadshänseende Fortsatt förutsättning för bibehållen kompetensförsörjning Angränsande projekt Ombyggnation av akutmottagning, SU /Östra Samlad lösning för vuxenintensivvård, SU /Östra Tillbyggnad förlossning och neonatal, SU /Östra Nytt barnsjukhus, SU /Östra Genomförande och utgifter Ekonomi Utrustningsinvestering motsvarande 60-85 mnkr med beräknad avskrivningstid 15 år. Befintlig utrustning i full drift sedan 1999. Driftskostnader sannolikt oförändrade alt lägre. Kostnadseffektivt att utnyttja flerpatientsutrustningen även till planerad verksamhet där man redan idag behandlar 3-4 patienter samtidigt per behandlingstillfälle. Alternativ För intensivvårdspatienter finns inget annat alternativ än att tillgodose fortsatt behov av tillräckligt stor yta som kan trycksättas för HBO-behandling, dvs investering i en ny multiplaceutrustning Sjukhuset behöver byta ut befintlig utrustning för HBO-behandling på Östra-tomten under perioden 2016-2018. Investeringen beräknas till 85 mnkr www.sahlgrenska.se Sida 10 av 11 Kommande strategiska utrustningsinvesteringar 2017-2019 Angiografiutrustning som komplettering för att uppnå en komplett interventionssal för ablationer av hjärtarytmier med magnetstyrd ablationsteknik 2017 Ablation av arytmier är en etablerad behandling som har hög prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Det finns en klar underkapacitet för denna behandling i VGR och väntetiden till ingrepp överstiger oftast tiden för vårdgarantin. VO Kardiologi har beviljade regionala strategiska investeringsmedelmedel för inköp av magnetstyrd robot, avseende ablation för motsvarande 20 miljoner. Ablation med stöd av magnetstyrd robot erbjuder flera fördelar som mindre stråldos till personal, bättre arbetsmiljö då ingreppen är långa och tunga när de genomförs med traditionell teknik. Den magnetstyrda utrustningen gör också att mer komplexa ingrepp kan genomföras, t.ex. på patienter med hjärtfel av komplex natur I samband med etablerande av BOIC blir det möjligt att installera utrustningen i befintlig lokal på nuvarande Kardiologlab. Till magnetstyrd robot krävs tilläggsutrustning i form av en kompatibel angiografiutrustning; Pris 5 mnkr. Dessutom krävs ombyggnad av lokal med extra ”shielding”, för att inte störa annan utrustning (magnetkameror i BOIC). Pris 3 mnkr. Strålbehandling, linjäracceleratorer 2017-2019 Utbytet av linjäracceleratorerna behöver fortsätta under perioden 2016-2019 så att ytterligare 5 utrusningar kan ersättas (4 st på Sahlgrenska resp 1 st i Borås) under såväl 2017, 2018 och 2019. Då maskinparken är ålderstigen erfordras ett planerat och ordnat utbyte av utrustningarna för att kostnaden för underhåll och service skall kunna reduceras. Utbytet krävs även för att kunna genomföra de kontroller och förebyggande underhåll som gör att en säker drift kan upprätthållas. Investeringen för perioden uppgår till 125 mnkr. Strategiska investeringar PET/CT 2017-2019 Efterfrågan på PET/CT-undersökningar ökar i regionen med 10-15% per år, framförallt inom cancerdiagnostik. Idag finns endast 1 PET/CT-kamera i regionen som nu i det närmaste nått maximal produktionskapacitet. När PET-verksamheten flyttar in i BoIC våren 2016 kommer det finnas tillgång till 2 PET/CT i regionen, vilket ökar kapaciteten. Efterfrågan inom cancerområdet med sockeranalogen FDG som tracer förväntas dock öka i samma takt. I BoIC installeras en cyklotron vilket dels möjliggör egen produktion av FDG, men också produktion av andra mer kortlivade tracers, för diagnostik inom andra cancerområden, men också inom t ex hjärt- och demensdiagnostik. Nya tracers innebär också ökade möjligheter till forskningsundersökningar. Sammantaget innebär det att efterfrågan på PET/CT undersökningar kommer öka snabbare fr o m 2017. På uppdrag av diagnostikrådet har en utredning gjorts vad gäller det förväntade behovet av PET/CT i regionen 2015-2016. Bedömningen är att en 3:e www.sahlgrenska.se Sida 11 av 11 PET/CT behöver installeras i regionen under 2018-2019 och i rapporten föreslås att den installeras i förberett rum i BoIC. Nedanstående bild är hämtad från rapporten. Historisk och förväntad efterfrågan av PET/CT i VGR med angivelse av när ytterligare PET/CTkameror behöver tas i drift för att klara efterfrågan och när beslut om dessa investeringar behöver tas. Investeringen uppgår till 25 mnkr. Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Göran Matejka Ordförande, Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Rolf Väänänen Planeringschef www.sahlgrenska.se Bilaga 2 Rev 2015-09-02 Strategiska utrustningsinvesteringar 2016 Utrustning Linjäracceleratorer Kringutrustning/reservdelar till strålbehandlingsavdelningarna Skandionkliniken, utrustning DNA/RNA extraktion Alikvoteringsrobot DNA-normalisering, utrustning NGS teknik för klinisk laboratoriediagnostik MR 3T högpresterande till SU/Sahlgrenska Modalitet för hyperbar syrgasbehandling Totalt 2016 Mnkr 50 5 2 2 2,2 1,6 10 22 85 179,8 Strategiska utrustningsinvesteringar 2017-2019 Utrustning Angioutrustning som komplettering till Stereotaxis till ablation Linjäracceleratorer 4 st Sahlgrenska Linjäracceleratorer 1 st Borås PET-CT Mnkr 5 100 25 25 Punkt 8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-13 Diarienummer SU 300-1401/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Resursplaneringsenheten Handläggare: Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nominering av verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till regionens investeringsplan 2017 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta följande: 1. Styrelsen nominerar verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till ett belopp om 156 mnkr för perioden 2017 t.o.m. 2021, med en beräknad investeringsutgift på 23 mnkr för 2017. Sammanfattning Regionfullmäktige beslutade i oktober 2012 om en ny investeringsprocess och investeringsmodell, att tillämpas från och med 2013. Investeringar i detta sammanhang definieras som tekniskt-, ekonomiskt- eller verksamhetsdrivna investeringar. Investeringar större än 25 mnkr och/eller med bindningstid/avskrivningstid över 10 år skall årligen nomineras till regionens investeringsplan för centralt beslut. Förvaltningens nominering avser verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar som på så vis ges möjlighet att bli prioriterade i investeringsprocessen och därmed ingå i regionens investeringsplan 2017. Fördjupad beskrivning Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under ledning av styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning genomfört en beredningsprocess. Nomineringen inbegriper två verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar; Sahlgrenska sjukhuset – Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3 Östra sjukhuset – Byggnad BK Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-13 Diarienummer SU 300-1401/2015 2 (2) Förvaltningen föreslår att styrelsen nominerar verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar till ett belopp av 23 mnkr för 2017 och nomineringen rymmer fastighetsinvesteringar om 156 mnkr för perioden 2017 t.o.m. 2021. Ekonomi Den ökade hyran finansieras genom sjukhusgemensam avsättning i respektive årsbudget. Beredning Ärendet har beretts med de fackliga organisationerna, i Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning och i sjukhusledningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilagor Förstudie september 2015 – Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset/Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie oktober 2015 - Östra sjukhuset/Byggnad BK Beslutet skickas till [email protected] KONCEPT 2015-09-18 Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING 1 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING 1 3. FÖRUTSÄTTNINGAR 2 4. FÖRSLAG 3 5. FASTIGHET 4 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING 5 7. GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER 5 8. EKONOMI 5 9. HANDLINGSALTERNATIV 5 10. BILAGOR 6 11. REFERENSER 6 1. SAMMANFATTNING Förslaget redovisar en till- och ombyggnad på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgenska sjukhuset av tre befintliga behandlingsrum i strålbehandlingen till två behandlingsrum som vardera rymmer en modern linjäraccelerator med tillhörande manöverrum och väntrum. Syftet är att säkerställa att verksamhet onkologi kan erbjuda patienter i Västra Götaland en modern och säker cancerbehandling inom Västra Götalandsregionen. 2. REGION- OCH NATIONS ÖVERGRIPANDE PLANERING I Västra Götaland bor drygt 1,6 miljoner invånare vilket motsvarar ca 16 % av Sveriges befolkning (1). Närmare hälften är bosatta i Göteborgsområdet. Befolkningens behov av hälso- och sjukvård bestäms i hög grad av befolkningens ålder. Nästan en av fem är 65 år eller äldre i Västra Götaland och andelen förväntas öka de närmsta decennierna. Det finns fler kvinnor än män över 65 år. Prognos visar att den största befolkningsökningen till år 2020 förväntas ske bland 65–79-åringar, en ökning med nästan 30 000 individer i Västra Götaland. År 2012 ställdes 57 270 cancerdiagnoser hos 54 447 personer (2). Trots att överlevnaden ökar är cancer den vanligaste dödsorsaken hos personer yngre än 85 år. Risken att få cancer innan 75 år ålder är cirka 30 %. Den relativa 10-årsöverlevnaden, som vi ofta jämställer med bot, är cirka 65 %. Prostata- och bröstcancer drabbar flest. Den genomsnittliga åldersstandardiserade ökningen av cancerincidensen i Sverige de senaste 20 åren är cirka 1 %. Sammanfattningsvis kan vi alltså åtminstone räkna med minst denna ökning i Västra Götalandsregionen (VGR). Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) har genomfört en studie som publicerades 2003 av praxis i Sverige när det gäller strålbehandling (3). Den visar att antalet behandlingar per år har ökat med över 50 procent från 1992 till 2001. Andelen patienter med cancersjukdom, vilka någon gång under sin sjukdom fått strålbehandling har ökat från 32 procent 1992 till 47 procent 2001. Den övervägande delen av dessa får extern strålbehandling på linjäracceleratorer. Studien visade också att cirka hälften (54 procent) av behandlingarna gavs i kurativt syfte. I en nationell kartläggning av strålbehandlingsresurserna i Sverige 2012 anges antalet producerade strålningsfraktioner totalt i Sverige till 362 851 och i VGR 63 383 (4). Medelantalet fraktioner per linjäraccelerator nationellt anges till 6 256 fraktioner och 5 762 i VGR. Dessa siffror visar på ett minimum behov av 11 linjäracceleratorer i samtidig drift inom VGR Under 2015 kommer den nationellt samägda anläggningen för högspecialiserad strålbehandling med protoner (vätekärnor), Skandionkliniken, att tas i bruk. Under de fyra första åren kommer antalet patienter att successivt öka till 1000 patienter år 2019 motsvarande15 500 fraktioner. För VGR kan detta väntas motsvara cirka 170 patienter eller cirka 2500 fraktioner vilket svarar till 25-30 % av en linjäraccelerators årliga fraktionsproduktion I VGR bedrivs strålbehandling vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset (SU) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS). Bägge enheterna ligger under verksamheten för onkologi vid SU. Sammantaget arbetar här ca 75 medarbetare med uppgift att ge strålbehandling till invånarna inom VGR. Kontinuerligt underhåll och service på maskinerna utförs av ingenjörer anställda vid Medicinsk Fysik och Teknik. På SU finns idag åtta linjäracceleratorer i drift och på SÄS tre linjäracceleratorer. Medianåldern på maskinerna i VGR är 11,5 år, medan den i övriga Sverige är cirka 7 år 2011. Den äldsta linjäracceleratorn är 20 år gammal och de nyaste apparaterna togs i bruk hösten 2014. I april 2015 togs en linjäraccelerator ur bruk (behandlingsrum 5, SU) för utbyte och förhoppningsvis kommer en accelerator kunna repareras för att kunna ersätta de 1 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 resurser som bortfaller på grund av apparatbytet. Utbytet planeras vara färdigt för kliniskt ibruktagande i mars 2016. Vid denna tidpunkt kommer liknande process att starta med utbyte av ytterligare en accelerator (behandlingsrum 4, SU) vilket kan förutsägas att ta cirka ett år innan ny apparat kan tas i bruk. Därefter kan ombyggnad och utbyten av apparater vid den äldsta delen av strålbehandlingen vid SU (behandlingsrum 1-3) bli aktuell. Denna förstudie enligt nedan beskriver denna ombyggnad dess effekt och dess förutsättningar. 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Behandlingsrummen som är berörda av detta förslag ligger i den äldsta delen av strålbehandlingen, SU. Behandlingsrummen 1 och 2 är för små och har inte ett tillräckligt strålskydd att klara av en modern linjäraccelerator. Inte heller manöverrummen uppfyller de krav som ställs på motsvarande ytor. För befintligt utseende se figur 1. Figur 1 befintligt utseende 2 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 4. FÖRSLAG Detta förslag avser till- och ombyggnad av befintliga behandlingsrum 1-3, vid strålbehandlingen, SU samt kringliggande manöverrum och väntrum. Genom att göra ett nytt behandlingsrum av befintliga behandlingsrum 1och 2 får man ett behandlingsrum som rymmer en modern linjäraccelerator med det strålskydd som krävs. Behandlingsrum 3 behöver ytterligare strålskydd, och till de båda behandlingsrummen ansluter nya manöverutrymmen. I förslaget är två samtalsrum för patienter inritade för att kunna möta kraven på bland annat sekretess. Se figur 2 för förslag på blivande utseende. Figur 2 förslag på kommande utseende Effekten av denna ombyggnation är att förse onkologin med det minimum av 11 behandlingsrum (9 behandlingsrum på Sahlgrenska sjukhuset och 3 på Södra Älvsborgs sjukhus) med moderna linjäracceleratorer för bibehållen verksamhet. Man skall notera att denna ombyggnation inte hanterar ett tomställt rumsliga behov som finns för ett kontinuerligt utbyte av linjäracceleratorer på två geografiskt skilda platser under pågående verksamhet och heller inte aktuella- och framtida tillgänglighets- och FOUU-behov inom strålterapin i VGR. Detta förutsätter ytterligare ett behandlingsrum som inte är beskriven i den aktuella ombyggnaden men som beskrivs under rubriken handlingsalternativ. 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 5. FASTIGHET Förenklad åtgärdsbeskrivning för uppförande av nya behandlingsrum: • • • • • • • • • Provisorisk avgränsning uppförs mellan befintlig korridor 009A och yta för ombyggnad vid nuvarande behandlingsrum nr 1-3 (avskärmning inkl termisk isolering och med funktion som skalskydd). Den provisoriska avgränsningen bibehålls under hela byggtiden. Befintliga byggdelar och installationer rivs ned till bef bjälklag i plan 99, inkl tex yttertak, ytterväggar, befintliga strålskyddsbunkrar av malmbetong samt alla lätta byggdelar i form av undertak, innerväggar, installationsgolv odyl. Komplettering av grundläggning/pålning vid nya lägen för strålskyddsväggar och vid nya maskinplaceringar. Provisoriskt väderskydd/tält uppförs lämpligen över hela ombyggnadsytan för att underlätta genomförandet och skydda mot läckage odyl. Rivning i golv och gjutning av fundament vid nya maskinplaceringar. Nya strålskyddande väggar och takbjälklag utförs med prefabricerade modulära produkter för att reducera erforderliga konstruktionstjocklekar och för att möjliggöra kraftigt förkortad byggtid (utan erf uttorkning av nya tjocka betongkonstruktioner). Nya ytterväggar och yttertak inkl termisk isolering, tätskikt och fasadbeklädnader som ansluts till befintliga omgivande byggdelar (med anpassningar vid tex bef utrymningstrappor odyl). Nya E- och V-installationer inom hela ombyggnadsdelen. Nya innerväggar, öppningskompletteringar, undertak, installationsgolv samt fast inredning inom hela ombyggnadsdelen. Figur 3 Befintligt utseende på den linjäracceleratorn som togs i bruk hösten 2014 4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 6. TIDPLAN OCH FORTSÄTTNING Denna om/nybyggnation beräknas ta drygt 2 år i anspråk. Tiden är fördelad enligt nedan: • Programskede ca 3 månader • Systemhandlingsskede ca 1 månad • Detaljprojektering ca 6 månader • Upphandling ca 3 månader • Byggskede ca 1,5 år Utöver byggtiden så tillkommer ytterligare tid för inmätning med mera av linjäraccelerator på cirka 3 månader innan de kan vara i full drift. 7. GENOMFÖRANDE OCH KOSTNADER Ombyggnationen är planerad att genomföras under pågående verksamhet inom övriga delar av strålbehandlingen. Entrén till strålbehandlingen via kulvert kommer att behövas ledas annan väg under byggtiden. Ombyggnationsytan är cirka 320 m2. Bygginvesteringen har uppskattats till 46 mnkr fördelade enligt nedanstående År Program, projektering och genomförande 2017 23 2018 23 8. EKONOMI Nuvarande hyra om 531 000 kr/år beräknas öka med 467 000 kr. Ny hyra blir 998 000kr/år. 9. HANDLINGSALTERNATIV Handlingsalternativ att inte byta befintliga acceleratorer när avskrivningstiden är slut innebär att serviceavtal och reparationskostnader ökar markant samt att aktuella- och framtida tillgänglighets behov inom strålterapin i VGR inte tillgodoses. Patientbehandling på utrustning som inte längre kan servas och uppgraderas är dessutom en fara för patientsäkerheten. Ett annat handlingsalternativ är tillbyggnad i strålbehandlingsverksamheten på SÄS med ett behandlingsrum. Detta alternativ underlättar dock inte utbytet av majoriteten av linjäracceleratorerna vid verksamheten för onkologi utan större påverkan av flöden och logistik och tillgodoser heller inte behovet av de utrymmen som beskrivs enligt nedan med plats för CT- och moulage verksamhet, utrymmen för patient- och administrativ verksamhet och heller inte nya lokaler för strålningsfysiken och FOUU verksamhet. Ett handlingsalternativ som inte studerats hanterar de faktorer som beskrivs enligt ovan, region- och nationsövergripande planering, med ett behov av fler än 11 linjäracceleratorer i VGR, är en helt ny strålbehandlingsbyggnad på Sahlgrenska sjukhuset med fyra behandlingsrum där tre rum utrustas med linjäracceleratorer och ett rum tjänar som 5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 utbytesrum. Det sistnämnda skall användas för apparatbyte utan att störa verksamheten. I denna byggnad bör också inkluderas åtminstone ett rum för ytterligare en bildgivande enhet sannolikt en datortomograf, rum för tillverkning av fixationer (moulage) samt två till tre rum för patientverksamhet med kontroll av patienter under behandling. Dessutom bör yta reserveras för administrativ verksamhet knuten till strålbehandlingen. Med detta byggnadsalternativ kan nya ändamålsenliga lokaler tillskapas för strålningsfysiken samt lokaler för FOUU. Denna byggnad föreslås lokaliseras i anslutning till den nybyggnation som togs i bruk 2006, motsvarande nuvarande platsen för strålningsfysik inklusive MFT. 10. BILAGOR Bilaga 1; Medverkande 11. REFERENSER 1 http://analyshs a.vgregion.se 2 Cancerfondsrapporten 2014 3 Strålbehandling vid cancer – en systematisk litteraturöversikt. SBU Rapport Nr 162/1, 2003. ISBN 91–87890–82-8. Sid 5-251. 4 Beckman L, Lagerlund M, Björk-Eriksson T. Kartläggning av strålbehandlingsresurserna i Sverige 2012 – vart är svensk strålterapi på väg? Meddelande från SOF 2014(1): 10-13. 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 Bilaga 1 SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, SAHLGRENSKA SJUKHUSET Till- och ombyggnad av strålbehandlingsrum 1-3 Medverkande i Förstudie september 2015 Camilla Eriksson Carl Löwenadler Kerstin Müntzing Lars Johansson Lotta Norlander Marie Lindh Thomas Björk-Eriksson 7 Bitr. vårdenhetschef Projektledare Enhetschef Arkitekt Planeringsledare Verksamhetschef Vårdenhetsöverläkare Strålbehandlingen Västfastigheter Terapeutisk strålningsterapi Pyramiden Arkitekter Område 5 Onkologi Strålbehandlingen Sahlgrenska Universitetssjukhuset Till- och ombyggnation av strålbehandlingsrum 1-3 Förstudie september 2015 SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET V Ä S T FA S T I G H E T E R ÖSTRA SJUKHUSET - GÖTEBORG BYGGNAD BK - FÖRSTUDIE RAPPORT - OKTOBER 2015 INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 5 Regionövergripande planering 3Förutsättningar 5 4Förslag 9 Evakueringsetapp11 Långsiktig plan16 5Fastighet 26 6 Tidplan och fortsatta åtgärder 26 7 Genomförande och utgifter 27 8Ekonomi 28 9Handlingsalternativ 28 10Bilagor 29 Sida 2(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 S A M M A N FAT T N I N G I förstudien har studerats den framtida användningen och utvecklingen av befintlig Byggnad BK vid Östra sjukhuset. I denna rapport presenteras • Ett förslag till en evakueringsetapp som ett första steg i förnyelsen av Byggnad BK – detta är också vad som ingår i den föreslagna nomineringen. • Ett förslag till långsiktig utveckling av byggnaderna för barnsjukvården i Västra Götaland sedan NBS – det nya barnsjukhuset – har tagits i bruk. I ett första skede av förstudien presenterades ett förslag till upprustning och användning av det befintliga höghuset, som ju till stora delar kommer att tomställas då NBS är färdigt. En delrapport i november 2014 dokumenterar detta förslag. Under detta inledande skede framstod det emellertid allt tydligare att det behövdes ett samlat grepp vad gällde förnyelse och utveckling av hela det befintliga byggnadsbeståndet, både ur fastighets- och verksamhetssynpunkt. Därför beslöt projektets styrgrupp under hösten 2014 att skjuta på nomineringen till hösten 2015. Denna breddning av förstudien gav bl a förutsättningar för den evakueringslösning som nu föreslås. Framtida utveckling och översiktliga lokalprogram har diskuterats vid möten med företrädare för alla aktuella verksamheter. En översiktlig lokaldisposition och schematiska typplaner, baserade på synpunkter från verksamhetsmötena, har sedan legat till grund för tekniska lösningar. Evakueringsetapp Som ett första led i förnyelsen av de befintliga byggnaderna föreslås en evakueringsetapp i syfte att tomställa delar av låghusen för att kunna inleda byggnadsarbetena. Det förslag till evakueringar som föreslås i rapporten bygger på att tomställda delar av befintligt höghus används som evakueringslokaler efter ibruktagandet av NBS omkring 2020. I förslaget ingår dels erforderliga ”infrastrukturåtgärder” för att byggnaderna ska fungera fram till 2025, dels anpassning av lokalerna för verksamheternas behov utifrån vad fastighetens befintliga försörjning tillåter. Enstaka byggnadstekniska installationer som bidrar till att förlänga höghusets livslängd på lång sikt och som bedöms relevanta att genomföra i samband med evakueringsetappen ingår i förstudien, till exempel nya sänghissar. Evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader har övervägts i förstudien. Dels saknas dock lämpliga platser på tomten, dels skulle en sådan lösning innebära att viktiga samband med övrig vård inte kunde upprätthållas. I förslaget till placering av evakuerade verksamheter har eftersträvats att begränsa erforderliga ombyggnader men ändå erbjuda goda samband med den övriga barnsjukvården. I några fall, t ex för akutmottagningen, blir åtgärderna relativt omfattande, men i de flesta fall av liten eller begränsad omfattning. Den generella intentionen är att de evakuerade verksamheterna inte är av mer vårdintensiv karaktär än de som flyttar ut; de flesta anpassningarna av lokalerna som görs är därför inte standardhöjande i detta skede. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 3(28) Långsiktig plan I arbetet med Lokalförsörjningsplan för Östra sjukhuset uppmärksammades behovet av förnyelse av barnsjukvårdens radiologi och akutmottagning på lång sikt, men fördjupade studier visade på att upprustningen måste genomföras tidigare än vid denna första bedömning. I denna förstudie har därför studerats möjligheterna att skapa ändamålsenliga lokaler för dessa verksamheter utan alltför omfattande evakueringar och driftstörningar. I det föreliggande förslaget evakueras, i ett första steg, akutmottagningen till det södra låghuset, med bibehållna samband till övrig barnsjukvård och möjlighet till akutentréer från söder. Radiologin ligger i detta skede kvar, medan övriga verksamheter i de östra låghusen evakueras, i huvudsak till tomställda delar i höghuset – se Evakueringsetapp ovan. Därigenom kan större delen av de östra låghusen tomställas för att förnyas. I förstudien föreslås att befintliga byggnader rivs och ersätts med nya, som kan utformas långsiktigt hållbara och generella vad gäller planmått, våningshöjder, installationer, försörjning och energihushållning. Det kan vara möjligt att bibehålla och upprusta större eller mindre delar av byggnaderna, men med begränsningar vad gäller ovannämnda kvaliteter. Till de lägre våningsplanen förläggs framför allt teknikutrymmen, gång- och transportkulvertar, och till entréplanet samlas huvuddelen av mottagningarna; på denna våning ligger nämligen barnsjukvårdens nya huvudentré. På plan 1 placeras de högteknologiska verksamheterna akutmottagning, radiologi och dagkirurgi, med ett ovanförliggande teknikplan som medger avancerade installationslösningar. I en nord-sydlig ny byggnadskropp mot öster, som föreslås utföras påbyggbar, placeras korttidsvårdavdelningen. I det befintliga höghuset föreslås framför allt dagsjukvård och tillhörande verksamheter, med förbindelsegångar till slutenvården i NBS. Till de två övre våningsplanen kan förläggas undervisning och administration. Sida 4(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 R E G I O N Ö V E R G R I PA N D E P L A N E R I N G Västra Götalandsregionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. För projektet innebär detta att vi ska • utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet. • utveckla och ta aktiv del av ny forskning och kunskap, speciellt med tanke på att vi är ett universitetssjukhus och har flera rikssjukvårdsuppdrag. • koncentrera mer barnsjukvård till Östratomten. • verka för fler enpatientrum, som ger hög hygienstandard och patienttillfredsställelse. • vara en attraktiv arbetsplats. FÖRUTSÄTTNINGAR Då NBS – det nya barnsjukhuset vid Östra sjukhuset – tas i bruk kommer stora delar av befintlig Byggnad BK att tomställas. Det gäller framför allt de övre våningarna i höghuset, men även de nedre planen och låghusen kommer att påverkas. Östra sjukhuset Histor ik Sjukhuset byggdes i etapper mellan 1968 och 1978. De ursprungliga planerna på ett sammanhängande sjukhus kom inte att genomföras; i stället uppfördes fristående byggnader, som var och en representerade ett verksamhetsområde. Under tidigt 60-tal gavs C-G Carlstedt Arkitektkontor i Stockholm i uppdrag att upprätta förslag till generalplan, och i mitten av 1960-talet etablerades ett filialkontor i Göteborg för att projektera KK och så småningom även övriga byggnader. 1968 togs Byggnad KK, kvinnokliniken, i bruk. Huset är traditionellt platsbyggt, med murade innerväggar. Exteriört fanns ”ÖS-konceptet” utvecklat redan här. 1970 färdigställdes Byggnad IK, som en högmodern infektionsklinik, och 1973 Byggnad BK, barnkliniken, sedermera Drottning Silvias Barn- och ungdomssjukhus. 1978 togs Byggnad CK i bruk, som den sista av de ursprungliga ”klinikerna”. Prefabricering, lättbyggnadsteknik och modulsamordning är här fullt genomförda. År 2006 färdigställdes Byggnad PK som den första större nybyggnaden sedan 1970-talet. Ö ver gr i pa nde p lanering • Byggnadsplan 2011 ligger i dag till grund för den övergripande planeringen. Arbete pågår med att upprätta en ny byggnadsplan. • I Lokalförsörjningsplan 2014 för hela Östratomten skisseras den framtida lokalanvändningen i tre skeden med olika tidsperspektiv. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 5(28) • Arbete med en Utvecklingsplan med gestaltningsprinciper pågår och beräknas vara slutfört under 2015. I detta arbete, som avser att utgöra en gemensam bas för gestaltningen av nya och förändrade byggnader på Östratomten, har inkluderats en översyn av förbindelser och våningshöjder i de centrala delarna av sjukhuset. Pågående pro jekt • Nytt barnsjukhus, NBS; byggstart ägde rum i maj 2015 med beräknad inflyttning 2019. • Ett nytt höghus vid Byggnad KK är inne i ett program- och systemhandlingsskede för en första etapp. Byggstart är planerad till 2017. • En ny operations- och vårdbyggnad vid CK – tillbyggnad öster - har skisserats i en översiktlig förstudie. Programarbete beräknas starta hösten 2015. • En tillbyggnad av P-hus öster om Byggnad BK pågår. Fastigheten Situationsplan - Befintliga byggnader 2015 Byggnad BK är uppförd i början av 1970-talet och är i behov av genomgripande upprustning, framför allt vad gäller klimatskalet och de tekniska systemen. Upprustningen görs i samband med att man bygger om lokalerna för annan verksamhet. Sida 6(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 D etaljpl an Gällande detaljplan – upprättad 1965 – medger en maximal byggnadshöjd på +90.0 meter i de centrala delar av av det aktuella området och +80.0 meter i de östra och södra delarna. H öghus Detaljplan 1965 Det nuvarande höghuset omfattar våningsplanen K2, K1, 0 och 1-7. Plan K2 är sjukhusets försörjningsplan vad gäller trucktrafik – ett så kallat AGV-system med automatiska truckar kommer att införas. Vidare finns på detta plan centrala teknikutrymmen för vvs och el. Plan K1 är i dag kulvertplan för gångtrafik inom sjukhuset. Här ligger huvuddelen av byggnadens omklädningsrum och vissa teknikutrymmen. Det nya barnsjukhuset – NBS – kommer att ha kulvertanslutning på plan K1. Plan 0 är dagens entréplan och kommer att vara det även i framtiden, dock med ingången flyttad till NBS. Här finns entréhall med kafé, EEG-mottagning och sjukgymnastik. Plan 1 i höghuset upptas till största delen av expeditioner av olika slag. Detta är dock sjukhusets framtida plan för högteknologisk vård, och här kommer att finnas förbindelsegång till NBS – med operation och intensivvård – och vidare till de centrala delarna av sjukhuset. Plan 2 inrymmer en dagkirurgisk enhet samt mottagningar. På plan 3-5 ligger i dag vårdavdelningar, som kommer att flyttas till NBS; dessa plan kommer då att tomställas. Plan 4 och 5 kommer att ha förbindelsegång till NBS. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 7(28) Plan 6 är dagens högteknologiska plan med operation och intensivvård. Hela verksamheten flyttar till NBS, och planet kommer att tomställas. Planet kommer att ha förbindelsegång till NBS. Plan 7 är i dag till stor del en teknikvåning, men inrymmer även administration. Låghus De nuvarande låghusen ligger öster och söder om höghusen och omfattar i huvudsak plan 0 och 1; endast i begränsade delar av plan K1 finns vissa teknikutrymmen. På plan 0 finns i dag undervisning, mottagningar, lekterapi och kontorslokaler. Arbets- och lekterapi samt sjukgymnastik kommer att flytta till NBS. Plan 1 omfattar i dag ”tunga” verksamheter som radiologi och akutmottagning samt korttidsoch utredningsavdelningar och mottagningar. Låghusen är i stort sett oförändrade sedan ibruktagandet, både vad gäller verksamheter och installationer. En senare tillbyggnad, från omkring 2000, inrymmer bl a korttidsvårdavdelning, neuromottagning och läkarexpeditioner. BUP Ur fastighetssynpunkt finns ett önskemål att utrymma och riva Byggnad BUP, en tillbyggnad utförd med volymelement av trä, som inte motsvarar kraven på en modern sjukhusbyggnad ur vare sig funktions- eller energihushållningssynpunkt. Det innebär att verksamheterna i byggnaden – akutavdelning, mottagning och ätstörningsenhet – på lång sikt måste beredas plats i Byggnad BK. Problemen med den nuvarande byggnaden vad gäller vårdmiljö och utrymmen är redan i dag av sådan omfattning att kortsiktiga åtgärder måste vidtas i avvaktan på en permanent lösning. Sida 8(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 FÖRSLAG Planeringsprocess Ver ksam hete n För att få en bild av verksamhetsområdenas framtida utveckling och behov av samband och/eller samverkan med andra verksamheter har möten ägt rum i ett antal arbetsgrupper. Vid arbetsgruppsmötena har även formulerats översiktliga lokalprogram för aktuella verksamheter. Vid dessa möten har följande verksamheter deltagit: • Barnkardiologi • Barnkirurgi • Barnmedicin • Barnonkologi • An/Op/Iva • FoU&U • NPH - Neurologi/psykiatri/habilitering • Radiologi inkl barnfysiologi • Akutmottagning inkl korttidsvård • Mottagningar. Resultatet av arbetsgruppsmötena har sammanställts och bearbetats i en grupp bestående av Reino Moberg och Gun Avellan (projektledare SU), Magnus Palmqvist, (planeringsledare område 1) och Kenneth Bergerson (arkitekt). Många – både kort- och långsiktiga och delvis motstridiga – synpunkter har kommit fram, vilket gör det osäkert att i detta tidiga skede ge en detaljerad bild av den framtida verksamheten i huset. I stället har en generell typplan skisserats för plan 2-5 i höghuset, baserad på övergripande synpunkter från verksamhetsmötena, och där krav på kommunikations- och teknikutrymmen tillgodosetts. Vad gäller låghusen har en översiktlig fördelning av de aktuella verksamheterna gjorts, baserad på synpunkter från verksamhetsmöten och möjligheterna att genomföra en etappvis förnyelse av byggnaderna. Fasti gheten För tekniska utredningar, bedömningar, förslag och kalkyler i förstudien har bl a medverkat: • Arkitekt - Kenneth Bergerson • Konstruktör - Lukas Jacobsson, VBK • Vvs-konsult - Patrik Holmquist, Erwin Spijker, WSP • El-konsult - Torbjörn Strand, WSP • Brandkonsult - Robert Larsson, BDAB • Kalkyl - Ingmar Rahm, White. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 9(28) Ve r k s a m h e t e r I förstudien har inte gjorts något genomarbetat förslag till var i byggnaden olika verksamheter ska placeras efter genomförd upprustning och förnyelse av befintliga byggnader. Dels har inte det översiktliga programarbetet tillåtet detta, dels är osäkerheten så stor i det långa tidsperspektivet att en sådan plan bedöms vara inaktuell vid genomförandet. För att ge en uppfattning om vilka verksamheter som är aktuella redovisas här ett utkast till disposition efter Etapp 3 (förnyelse av låghusen i öster och söder och upprustning av höghuset): • Plan 0 – Hög- och låghus: Entréhall, reception, mottagningar. • Plan 1 – Hög- och låghus: Akutmottagning, radiologi, dagkirurgi, BUP. • Plan 2 – Befintligt höghus: Kardiologi (dagvård och tillhörande verksamhet). • Plan 3 – Befintligt höghus: BUP-mottagningar. • Plan 4 – Befintligt höghus och nytt ”höghus”: Onkologi (dagvård och tillhörande verksamhet), korttidsvårdavdelning. • Plan 5 – Befintligt höghus: Medicin: Utredningsavdelning, akut dagvårdsenhet, VIB (vårdavdelning i beredskap). • Plan 6 – Befintligt höghus: FoUU, GU, verksamhetsledning. • Plan 7 – Befintligt höghus: Teknik. • Plan 8 – Befintligt höghus: Områdesledning. Evakuer i ng Evakueringar och omflyttningar av verksamheter kommer att erfordras i flera skeden under förnyelsen av byggnaderna. Inför förnyelsen av de östra låghusen – Etapp 1 – föreslås i denna förstudie en första sådan evakuering – se Evakueringsetapp nedan. Under ombyggnaden av höghuset – Etapp 2 – bedöms att byggnaden måste tomställas. Dels blir det en avsevärd störning vad gäller ljud och damm, dels blir det i stort sett omöjligt att upprätthålla vvs-, el- och dataförsörjning. Däremot kan man färdigställa ombyggnaden av t ex de övre våningsplanen i ett tidigt skede för successiv inflyttning. Detta innebär att inför Etapp 2 måste kvarvarande verksamheter i höghuset (vissa kommer att flytta till de förnyade låghusen i öster) att behöva evakueras. I första hand föreslås detta ske till låghusen i söder, men det kan komma att erfordras även evakuering till paviljonger eller andra byggnader inom sjukhusområdet. Sida 10(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Evakueringsetapp Som ett första led i förnyelsen av de befintliga byggnaderna föreslås en evakueringsetapp – Etapp 0 – i syfte att tomställa delar av de östra låghusen för att kunna inleda byggnadsarbetena i Etapp 1a - se illustration nedan under ”Långsiktig plan”. De evakueringar som föreslås nedan bygger på att tomställda delar av befintligt höghus används som evakueringslokaler under genomförande av Etapp 1 i förnyelsen av låghusen, dvs från ibruktagandet av NBS omkring 2020 till påbörjandet av Etapp 2 år 2025. Evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader har övervägts i förstudien. Dels saknas dock lämpliga platser på tomten, dels skulle en sådan lösning innebära att viktiga samband med övrig vård inte kunde upprätthållas. Etapp 0 omfattar evakuering och omflyttning av verksamheter för att friställa lokaler för den egentliga ny- och ombyggnaden. Etappen kan påbörjas när NBS är färdigställt och alla aktuella verksamheter har flyttat dit. Etapp 0a - In fra struktur Denna etapp avser iordningställande av höghuset, och i viss mån låghusen i söder, för att de ska kunna fungera som evakuering fram till 2025. Dessa ”infrastrukturåtgärder” kan avse teknisk försörjning, brandskydd, godsförsörjning, person- och sänghissar etc. Åtgärderna kan utföras parallellt med verksamhetsanpassningarna i Etapperna 0b och 0c. För att minska negativ påverkan på befintliga verksamheter i Byggnad BK flyttas utförandet av förbindelsegångar i plan 4-6 mellan NBS och Byggnad BK till denna etapp. Anslutningar i Byggnad BK kan då genomföras utan störning av verksamheterna. Etapp 0b - Fö rbere d e lse Detta är en inledande, mindre etapp, som avser att bereda plats för evakuering av akutmottagningen: • Utredningsavdelning 334 på plan 1 flyttar från sydvästra flygeln i låghuset till befintlig vårdavdelning på plan 5 i höghuset; ingen ombyggnad. Etapp 0c – Loka lanpassnin g I denna etapp tomställs de lokaler som berörs av byggarbeten i Etapp 1a genom evakuering i första hand till höghuset. I förslaget till placering av evakuerade verksamheter har eftersträvats att begränsa nödvändiga ombyggnader och anpassningar för verksamheternas behov men ändå erbjuda goda samband med den övriga barnsjukvården. I stora drag omfattar etappen följande omflyttningar: • Hjärtmottagning på plan 0 flyttar till nuvarande dagkirurgi på plan 2; måttlig ombyggnad. • Barnfysiologi på plan 0 flyttar till nuvarande lekterapi på plan 0; omfattande ombyggnad. • Kontor på plan 0 flyttar till befintliga vårdavdelningar på plan 3; ingen ombyggnad. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 11(28) • Akutmottagning på plan 1 flyttar till nuvarande avdelning 334, som har tomställts i Etapp 0b; omfattande ombyggnad, och angöring för gående och ambulanser behöver iordningställas. • Korttidsvårdavdelning 330 på plan 1 flyttar till nuvarande intensivvård på plan 6; ingen ombyggnad. • Neuromottagning på plan 1 flyttar från sydöstra delen av låghuset till befintlig vårdavdelning på plan 2; ingen ombyggnad. • Delar av Specialistmottagning (med, uro, spec) på plan 1 flyttar till befintlig vårdavdelning på plan 5; måttlig ombyggnad. • Onkologisk dagvård på plan 2 flyttar till befintlig vårdavdelning på plan 4; ingen ombyggnad. • Dagkirurgi på plan 2 flytttar till befintlig operation på plan 6; delvis måttlig ombyggnad. Konstr uktio n Evakueringsetappens påverkan på byggnadskonstruktionerna blir enligt det framtagna förslaget mycket begränsade i omfattning. Eftersom byggnadens stomme är utförd med vertikalbärning i fasader och i den inre kärnan påverkas de bärande delarna i mycket liten omfattning av förändringar i rumsindelningen. Enligt evakueringsplanen ska inga verksamheter som anses vara tunga eller teknikintensiva placeras i lokaler som inte tidigare haft liknande nyttjande. Detta medför att belastning på bjälklag inte kommer att förändras av ändrade verksamheter. I den utredning av byggnadens fasader som utfördes 2011 konstateras att risk för hela nedfallande fasadelement ej föreligger; dock kan mindre delar lossna till följd av spjälkning av betongen i ytterskivorna. En årlig inspektion/syn av fasadernas skick utförs med hänsyn till detta. Bedömningen i dagsläget är att fasadernas kondition är tillräckligt bra för att klara den aktuella evakueringsperioden utan några åtgärder. Dock bör en större konditionsbesiktning utföras i samband med evakueringens inledning. Åtgärdande av brister i byggnadens klimatskal förutsätts inte utföras i evakueringsetappen. Under evakueringsetappen föreslås en bygghiss placeras på höghusets norra gavel; i samma läge föreslås även att en permanent ”infektionshiss” utförs i kommande etapper. Vid föreslagen placering, med ingång till hissen i västra gaveln av det norra utskjutande ”burspråket”, kan åtgärderna utföras utan någon direkt påverkan på bärande konstruktioner. Anpassning av installationer - ventilation/rör/sprinkler och el/tele/data - förutsätts i evakueringsetappen kunna utföras utan någon större påverkan på bärande konstruktioner. VVS- insta lla tio n e r För att kunna nyttja höghusbyggnaden som evakueringsbyggnad från år 2020 till år 2025 krävs åtgärder så att de tekniska systemen kan hållas i drift under denna period. Även anpassningar till den vårdverksamhet som ska bedrivas krävs. Utgångspunkten är att liknande verksamheter flyttas in i befintliga lokaler och att kravet på inneklimatet är lika dagens. Sida 12(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Anpassning utförs i tre olika nivåer inom verksamhetsytorna, lägsta ombyggnadsgraden avser omflyttning av befintliga installationer samt injustering. De två andra ombyggnadsgraderna medför större anpassningar, såsom omdragningar och kompletteringar av media, och för den högsta graden helt nya installationer för nya rumsbildningar. Plan 5 och 6, som kan ha dygnsvård, sprinklas med ”enkel” teknisk lösning, t ex i form av synlig rördragning. Status på befintligt brandskydd ses över och förbättras där så erfordras, t ex tätning av genomföringar, brandspjäll o dyl. Under evakueringsperioden kommer driftsrutiner och underhållsverksamheten att pågå som vanligt. El- och tele installationer Anpassning utförs i tre olika nivåer inom verksamhetsytorna, lägsta ombyggnadsgraden avser kompletteringar med enstaka belysningsarmaturer, kraft- och datauttag. De två andra ombyggnadsgraderna medför större anpassningar och för den högsta graden helt nya installationer för nya rumsbildningar. Inom ytor där ny verksamhet flyttar in byts föråldrade armaturer och i vissa fall behöver befintliga patientsignalsystem bytas då dessa är uttjänta och har dålig funktion. För ställverk utförs en översyn och transformatorer byts. Översyn utförs av samtliga hissar - två sänghissar och tre personhissar. Vid planering av dessa åtgärder har det slutgiltiga målet varit i fokus så att dessa om möjligt kan återanvändas. Br andskydd I dag finns ett relativt nytt krav på att de flesta typer av sjukvårdslokaler ska förses med sprinkler. Västfastigheter har en högre ambition än kraven i dagens byggregler och förser normalt sett alla patientrelaterade lokaler med sprinkler. Eftersom etapp 0 innebär anpassningar för en begränsad tid är man dock beredd att göra avkall på den egna ambitionen, under förutsättning att myndighetskraven uppnås. Undantag från att sprinkla lokalerna kan göras för verksamheter där patienternas utrymningsförmåga och mobilitet är jämförbara med motsvarande förmåga hos patienterna på en normal vårdcentral. Även personaltätheten ska vara jämförbar med en vårdcentral. Tekniska utrymmen eller verksamheter med enbart personal behöver inte sprinklas. Mot bakgrund av ovanstående har i förstudien räknats med att plan 5 och 6, som inrymmer dygnsvård och operation, sprinklas. Lokaler utan krav på sprinkler kan ändå komma att förses med sprinkler om det visar sig vara ekonomiskt försvarbart. Byggnadens utrymningsvägar (trapphusen) har delvis svängda trapplöp och är därmed inte anpassade för de krav som i dag ställs. De svängda trapplöpen kan acc epteras, men för vissa svårutrymda verksamheter kan kompenserande åtgärder behöva vidtas som förbättrar utrymningssituationen, t ex en tätare brandcellsindelning. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 13(28) Kostnadsbe d ö mnin g Som underlag för kostnadsbedömning har för de föreslagna evakueringsytorna gjorts en översiktlig indelning i tre nivåer av erforderlig ombyggnadsgrad. Ombyggnadsgrad 1 0 Ingen ombyggnad: viss demontering och bättringsmålning, viss el- och datainstallation. Ombyggnadsgrad 2 00 Måttlig ombyggnad: delning av rum, komlettering av dörrar och tvättställ, delvis nya ytskikt; i övrigt som ovan. Ombyggnadsgrad 3 000 Omfattande ombyggnad: (delvis) ändrad planlösning och installation; i övrigt som ovan. I tabellen nedan förtecknas alla verksamheter som behöver evakueras i Etapp 0, fördelade efter deras nuvarande placering. Av övriga nuvarande verksamheter flyttar en del till NBS, medan andra kan ligga kvar. Beteckning under Flyttar till avser: H – Befintligt höghus; L – Befintligt låghus, söder om höghuset. Siffra efter beteckning avser våningsplan. Siffran i det färgade fältet avser m2 BRA och är – i de flesta fall – tämligen ungefärlig. En utförligare presentation av underlaget till kostnadsbedömningen finns i Bilaga 1. Plan 0 Verksamhet Area Flyttar till Omb Anm Hjärtmottagn 339 H-2. 475 I ansl till kard dagvård. Plats för viss adm. Barnfysiologi 510 L-0. 470 I del av nuv lekterapi. Obs: gammakamera. Träningscenter (91) Kvar, omdisp. 150 Inkl nuv foto. Kontor Sida 14(28) 1.680 H-3. 1.550 Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Plan 1 Verksamhet Rad, pers o konf Area 50 Flyttar till H-0. L-1 + utv anpassn. Omb 80 1.030 Anm Fd områdesledn. Akutmottagn 1.253 Nuv avd 334. Korttidsvård 932 H-6. 640 Nuv IVA. Specmottagn 580 H-5. 750 Med, uro, kir. Dietister 70 H-4. - Utredningsavd 1.000 H-5. 660 Avd 334 + del av tillväxt. Neuromottagn 345 H-2. 650 Inkl diabetesmottagn. Verksamhet Area Flyttar till Omb Anm Onkologi dagv 674 H-4. 1.450 Inkl dietister m m. Dagkirurgi op-sal 500 H-6. 400 Nuv operation. H-6. 360 Nuv uppvakning. Ingår i onkologisk dagvård. Plan 2 Dagkirurgi vårdpl Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 15(28) Långsiktig plan Om fattni ng Hela Byggnad BK måste på sikt upprustas eller delvis rivas och ersättas, både vad gäller installationer, fasader och yttertak. Höghuset och de omgivande låghusen skiljer sig något vad gäller t ex ytterväggar, och därmed i de åtgärder som krävs vid förnyelsen. I denna förstudie nomineras en Evakueringsetapp, som utgör det första steget i förnyelsen av hela det befintliga byggnadsbeståndet för barnsjukvården vid Östra sjukhuset. Arbetet med förnyelsen av byggnaderna pågår och kommer att nomineras i en egen förstudie. Planen är en etappvis förnyelse enligt nedanstående idéskiss. Etapper för genomförande av långsiktig förnyelse. Förstudiens första del inriktades framför allt på de övre våningsplanen i höghuset, plan 2-8, samt erforderliga installationsåtgärder i de nedre planen, K2 och K1. I ett senare skede har framför allt studerats förnyelse av låghusen i öster och söder, men även den övergripande strukturen i plan K2, K1, 0 och 1 vad gäller installationer, godsförsörjning och flöden av patienter, besökare och sängar. Plan K2 Detta våningsplan kommer att bibehållas i höghuset, och utökas österut i delar av låghusdelen, som i huvudsak försörjningsplan. Här finns anslutning till sjukhusets distributionssystem för gods och tekniska media. Erforderliga installationsåtgärder redovisas i bilagor V och E. Sida 16(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Plan K2 - Skiss. Plan K1 Detta våningsplan kommer att bibehållas i höghuset, och föreslås utökas till hela den förnyade låghusdelen mot öster och söder. Här finns anslutning till sjukhusets gångkulvertsystem samt centrala omklädningsrum, både befintliga och nya. Genom att någon eller några ljusgårdar når ner till detta plan kan här också placeras vissa verksamheter som kräver dagsljus, t ex undervisning; någon patientverksamhet planeras dock inte. Här placeras även centrala teknikutrymmen för vvs och el, varifrån distribution sker till hela Byggnad BK i ett modernt system av teknikkulvertar. Erforderliga installationsåtgärder redovisas i bilagor V och E. Plan K1 - Skiss. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 17(28) Plan 0 Detta är byggnadens entréplan – från den nya huvudentrén i NBS når man alla publika delar inom barnsjukvården. I det befintliga höghuset bibehålls och utvecklas den nuvarande entréhallen med ”skeppet” och kafé. I anslutning härtill placeras också en ny trappa till plan 1 samt en central reception, gemensam för alla mottagningar. Plan 0 - Skiss. Till plan 0 samlas i förslaget i stort sett all öppenvård, utom sådan som är direkt knuten till exempelvis dagvårdsenheter för kardiologi och onkologi. Längs ett nord-sydligt gångstråk når man de olika mottagningarna, efter att ha anmält sig i den centrala receptionen. Närmast ”entréstråket” placeras väntrum och mottagningsrum, i de bakre delarna expeditioner, personalutrymmen, mötesrum etc. Genom denna samlade lösning för mottagningarna skapas förutsättningar för ett flexibelt utnyttjande av lokalerna; de flesta mottagningsrum kan utformas så generellt att de kan nyttjas av flera olika verksamheter. Plan 1 Detta är sjukhusets genomgående våningsplan för högteknologisk vård, som avses koppla samman de olika byggnaderna med förbindelsegångar. Här ligger i NBS operation och intensivvård, med förbindelse till det befintliga höghuset och vidare till de nya låghusen i öster. I förslaget har eftersträvats att skapa särskilda och separerade stråk för sängtransporter och gångstråk för patienter och besökare; korsningar mellan dessa kan inte helt undvikas, men de är begränsade till ett fåtal punkter. Sida 18(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Plan 1 - Skiss Till plan 1 förläggs – i överensstämmelse med den övergripande planen – huvudsakligen högteknologiska verksamheter som akutmottagning, radiologi och dagkirurgi. Akutmottagningen föreslås placeras längst i norr i de östra låghusen, och får då en tydlig entrésida mot Remissvägen, med tydlig ingång för gående och en separat, inbyggd ambulanshall. I anslutning till akutmottagningen föreslås ligga radiologin; de båda verksamheterna har ett nära samband. Genom nybyggnad kan ”besvärliga” verksamheter som MR-enhet få lokaler anpassade till sina speciella tekniska krav; man kan också förbereda för framtida motsvarande installationer. I södra delen av de östra låghusen placeras den dagkirurgiska enheten, med fördelaktig närhet till radiologin. Detta är en expanderande verksamhet, som planeras för fyra moderna operationssalar, med möjlighet till ytterligare utbyggnad i en senare etapp. Genom den föreslagna nybyggnaden av låghusen i söder skapas förutsättningar för en modern barn- och ungdomspsykiatrisk enhet – BUP – med en tilltalande vårdmiljö trots de höga säkerhetskrav som ställs. Plan 2- 3 i låghuse t mot öster I den nya nord-sydliga huskroppen mot öster föreslås plan 2-3 utgöras av en teknikvåning med ca 6 m höjd, motsvarande den som planeras vid NBS. Därigenom ges de tekniktunga verksamheterna på plan 2 optimala förutsättningar för fullgoda och långsiktigt hållbara installationslösningar. Det bedöms därutöver finnas möjligheter att längs t ex östfasaden inrymma en kontorsvåning i ett entresolplan. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 19(28) Plan 4 i låghuse t mot öster I den nya huskroppen mot öster föreslås att på plan 4 placeras korttidsvårdavdelningen; sambandet med akutmottagningen tillgodoses genom ett centralt placerat hiss- och trapphus. Till det befintliga höghuset föreslås en förbindelsegång, som sedan fortsätter till NBS. Plan 4 - Skiss Plan 5- 6 i lå g h u set mo t ö ste r – Mö jlig p å b y g g n a d Den nya huskroppen mot öster föreslås förberedas för senare påbyggnad med två våningsplan, i första hand avsedda för vårdavdelningar. Förberedelsen gäller t ex dimensionering av hissar och teknikutrymmen. Tvärsektion väst-öst: NBS – befintligt höghus – förnyade låghus i öster Plan 2- 5 i h ö g h u set Plan 2-5 illustreras i rapporten som en typlösning, som vid fortsatt planering kan bearbetas med hänsyn till de olika verksamheternas krav. Till norra delen – i anslutning till den nya personhiss som medger att infektionskänsliga barn kan nå avdelningen direkt utifrån – förläggs vårdplatser för i första hand dagsjukvård och -behandling; rummen kan dock även användas för slutenvård. Avdelningen rymmer cirka 10 vårdplatser i enkelrum med egen toalett, varav två rum föreslås utföras med sluss för infektionskänsliga patienter. Sida 20(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Typplan 2-5 i befintligt höghus - Skiss I södra delen av byggnaden föreslås inrymmas tillhörande verksamhet, såsom mottagning, administration etc, med möjlighet till undersökningsrum och expeditioner av varierande storlek. I en zon närmast korridorerna placeras kringutrymmen som toaletter, sköljrum, väntrum, arbetsrum m m. Plan 4 och 5 kan via glasade förbindelsegångar knytas till vårdavdelningar i NBS. Detta innebär att verksamheterna i den nya och den befintliga byggnaden kan samverka vad gäller personal och patienter. Plan 6 Plan 6 föreslås som ett plan för forskning och undervisning, t ex (mindre) föreläsningssalar, grupp- och seminarierum, bibliotek och arbetsrum för forskare och lärare. Till planet kan även förläggas t ex expeditioner för verksamhetsledning. Plan 7 Hela planet är avsatt som teknikplan. Genom att det befintliga takbjälklaget rivs och ersätts med ett nytt högre betongbjälklag skapas goda förutsättningar för en modern installationslösning. Se även Bilaga V och E. Plan 8 Inom den i detaljplanen tillåtna byggnadshöjden +90 m ryms ett plan 8 för enklare verksamhet utan krav på stor våningshöjd. Därför föreslås i förstudien en indragen kontorsvåning. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 21(28) Plan 8 i påbyggt befintligt höghus - Skiss Påbyggnad Genom att riva det befintliga yttertaket på höghuset, förlänga pelarna och bygga ett nytt betongbjälklag skapas utrymme på plan 7 för en modern installationslösning, framför allt vad gäller ventilation och värmeåtervinning. Påbyggnad på befintligt höghus - Skiss H i ssar Höghuset innehåller i dag 2 säng-/transporthissar, 3 mycket små personhissar och ett schakt för det automatiska transportsystemet ATS; det senare kommer att avvecklas, förmodligen i samband med upprustningen av byggnaden. Då schaktmåtten för säng-/transporthissarna uppfyller dagens krav föreslås att hisskorgarna i dessa byts. Vad gäller personhissarna har gjorts bedömningen att dagens 3 hissar kan ersättas av 2 moderna, bl a genom att betongmellanväggarna i schakten rivs. Sida 22(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Med dessa åtgärder bedöms att hisskapaciteten i byggnaden är tillräcklig. Dessutom kan de moderna hissarna – bl a ”IVA-hissarna” - i NBS betjäna även den befintliga byggnaden genom förbindelsegångarna. Utöver dessa centrala hissar föreslås en ny personhiss i norra delen av byggnaden, som medger att infektionskänsliga barn kan nå vårdavdelningen på alla våningsplan direkt utifrån, utan att riskera att utsättas för smitta inom sjukhuset. Fasadupp ru stn ing Syftet med fasadupprustningen är att förbättra värmeisolering och täthet med hänsyn till rumskomfort och dagens energikrav. Dessutom ska stenar hindras från att falla ner från fasadskivan och eventuellt korrosionsförlopp ska hejdas. Då de befintliga sandwichelementen av betong ingår i husets bärande system kan de inte demonteras. Därför föreslås en utvändig påbyggnad med mineralull, vindskiva, luftspalt och beklädnad av t ex fasadglas samt nya fönster och fyllningar i fönsterbanden. Invändigt rivs den befintliga installationsväggen och återuppbyggs med förbättrad täthet. Konstr uktio n Den långsiktiga planen förutsätter rivning av samtliga byggnadskroppar inom befintlig Byggnad BK med undantag för höghuset. Befintliga lågdelar ersätts med byggnader omfattande tre till fyra plan ovan mark och ett till två plan under mark åt öster samt ett till två plan ovan mark och ett plan under mark åt söder. En del åt öster förbereds för framtida påbyggnad av två våningar, plan 5-6. Grundläggningsförhållandena inom fastigheten medger grundläggning på berg med plintar/ pålar alternativt grundplattor på packad sprängbotten. Bergschakt i stor omfattning kommer att krävas för den planerade utbredningen av kulvertplanen. Ett plan K1 planeras under större delen av byggnaden medan plan K2 begränsas till byggnadens nordöstra del. Lokalt erfordras bergschakt på upp mot 10 m djup. Byggnadens stomme föreslås i huvudsak delas i fack om 7.2 x 7.2 m. Byggnadskroppen åt öster ges dock en delning i tre fack om 8.4 – 7.2 – 8.4 m för att skapa utrymme för de teknikintensiva avdelningarna såsom dagkirurgi, radiologi och akutmottagning. Verksamheter som kirurgi och framförallt radiologi kräver en stomme och bjälklagskonstruktion som kan hantera stora belastningar samt vibrationer. Byggnaden skall vidare projekteras och utföras med en hög grad av flexibilitet för möjlighet till framtida lokalanpassningar. Med ovanstående förutsättningar som utgångspunkt föreslås stommen utföras som ett pelare/balk system med stålprofiler samt bjälklag av håldäckselement. Samtliga konstruktioner under mark förutsätts utföras som platsgjutna konstruktioner. Då befintliga byggnader är utförda som ett antal enskilda byggnadskroppar separerade med dilatationsfogar kan rivning utföras etappvis utan direkt påverkan på övriga delars stabilitet. Rivning och framförallt schakt kommer dock att utföras tätt inpå befintlig högdels grundläggning och till vissa delar på större djup vilket kräver stor försiktighet i utförandet. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 23(28) I den långsiktiga planen ingår enligt tidigare förstudie en påbyggnad av befintlig högdel. Utöver åtgärder relaterade till påbyggnaden erfordras ett antal ingrepp i byggnadens bärande konstruktioner samt upprustning av byggnadens klimatskal enligt nedan. • Förstärkning för anslutning av förbindelsegångar från plan 4 i öster samt eventuellt tillbyggda plan 5 och 6. • Avväxling av bjälklag samt eventuellt grundläggningspunkt för ny trappa mellan plan 0 och plan 1. • Ingrepp i fasad samt eventuellt avväxling av bjälklag för anslutning av ny ”infektionshiss” vid norra gaveln. För att uppfylla Västfastigheters krav på energiförbrukning enligt nybyggnadsstandarden erfordras en avsevärd förbättring av byggnadens termiska isolering samt klimatskalets lufttäthet. Förslagsvis uppnås detta genom en utvändig tilläggsisolering med beklädnad av glas alternativt skivmaterial samt tätning av skarvar mellan befintliga fasadelement. Ingreppen medför att insida på samtliga fasader rivs. VVS- insta lla tio n e r Befintliga försörjningssystem för VVS-installationer är ålderstigna och uppfyller inte dagens krav på driftsäkerhet. För att säkerställa framtida verksamheter kommer nya VVSinstallationer och sprinkler att installeras. El- och tele installationer Befintliga försörjningssystem för kraft och kommunikation är ålderstigna och uppfyller inte dagens krav på driftsäkerhet. Nya försörjningssystem och tekniska utrymmen går inte att etablera i befintliga låghusdelar så att framtida krav uppfylls. Höghuset däremot har en bra grundstruktur; där finns möjligheter att skapa goda tekniska förutsättningar. Byggnaderna förses med nya system med redundans och autonom uppbyggnad för att skapa framtidssäkra tekniska förutsättningar för vården. En flexibel och robust kraftförsörjning skapas, nya kraftsystem installeras inom nybyggnadsdelen på plan K1. Redundans uppnås genom att byggnaderna även kan försörjas via reservkraftsystem. För den kritiska sjukvårdsdriften, främst operations-, röntgen- och akutvården, installeras ett redundant UPS-system för att säkerställa avbrottsfri kraftförsörjning till kritiska funktioner. Ett nytt kommunikationssystem byggs upp inom alla byggnader. För att säkerställa god tillgänglighet och kommunikation med omvärlden byggs detta med redundans. För att skapa en trygg och säker byggnad för patienter och personal installeras nya säkerhetssystem. Dessa består av brand- och utrymningslarm, passerkontrollanläggning samt kallelsesignalsystem inom avdelningar med patientverksamhet. Byggnaderna förses med en energieffektiv belysningsanläggning med mycket goda ljusegenskaper. Belysningen ska hjälpa till att skapa en tilltalande miljö för patienter, anhöriga och personal; den ska vara vacker att se på, den ska underlätta orienteringen och den ska bidra till att miljön känns trygg och välkomnande. Viktigt är att skapa en god och varierad vistelsemiljö för patienten väl avvägd för att även uppnå en bra funktion ur vårdperspektiv. Sida 24(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Energieffektiva lösningar prioriteras och systemval utvärderas över hela sin livstid. Detta analyseras med LCC-kalkyler där investering, drift- och underhållskostnader beaktas. För belysningssystem används energieffektiva ljuskällor (ex dioder) och behovsstyrning (ex närvarodetektering och dagsljusstyrning). För att kunna följa upp energimålen och i framtiden ha ett verktyg för att påverka energiförbrukningen installeras energimätning av elenergin. Br andskydd Berörda delar betraktas som ett ”större sjukhus” och brandskyddet behöver därför analyseras noga och verifieras; det ska även vara robust. Den omfattande upprustning som föreslås i befintligt höghus innebär i princip att nybyggnadskrav kommer att ställas på byggnadens brandskydd. Hänsyn får tas till byggnadens förutsättningar vilket ger ett visst mått av flexibilitet. Höghuset utökas från 8 våningsplan (exkl källare) till 9. Detta medför krav på att bärverket på samtliga plan ska förstärkas till R90. Dessutom ska varje lokal ha tillgång till minst ett Tr2trapphus (speciellt trapphus med extra hög brandsäkerhet), förslagsvis huvudtrapphuset mitt i byggnaden. Det ska då finnas en sluss mellan verksamhet och trapphuset. Trapphusets brandcell ska dessutom mynna direkt till det fria. På grund av höghusets indragna trapphus och gaveltrappornas svängda trapplöp är byggnaden mer lämpad för dagsjukvård och mottagningar än för t ex dygnsvård och operation. Dessa verksamheter är trots det möjliga med kompenserande åtgärder, t ex utrymningsbefrämjande brandcellsgränser. Eftersom befintliga låghusdelar rivs och ersätts med nya finns goda förutsättningar för ett bra brandskydd i dessa delar, t ex med en genomtänkt placering av utrymningstrapphus. Eftersom byggnadskomplexet upptar en stor yta är det av stor vikt att skapa bra tillträdesvägar för räddningstjänsten. Såväl höghus som låghusdelar förses med sprinkler. Detta ökar såväl personskyddet som egendomsskyddet och kortar avbrottstiden efter en eventuell brand. Det finns en förbindelsegång till Nya barnsjukhuset (NBS) på plan 1 som används för utrymning från NBS. Denna utrymning behöver vara i drift under ombyggnaden av höghuset, alternativt ersättas. En plan behöver tas fram för att säkerställa brandskyddet för pågående verksamheter under byggtiden. Ar ear edov isn ing Sammanställningen nedan ger en ungefärlig uppfattning om storleken av respektive etapp i den långsiktiga planen. Beräkningarna är baserade på ovan redovisade planillustrationer. • Etapp 1 Ca 23.000 m2 BTA nybyggnad. • Etapp 2 Ca 17.000 m2 BRA omfattande ombyggnad. • Etapp 3 Ca 6.700 m2 BTA nybyggnad. • Etapp 4 Ca 3.000 m2 BTA nybyggnad. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 25(28) FA S T I G H E T Befintliga byggnader vid Drottnings Silvias Barn- och ungdomssjukhus är drygt 40 år gamla. De har - liksom övriga delar av Östra Sjukhuset - ett mycket stort behov av upprustning och modernisering för att tillgodose dagens och morgondagens krav för både vård och fastighet. Upprustningsbehovet av befintligt barnsjukhus finns dokumenterat i både byggnadsplan och teknisk försörjningsplan från 2011 och arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för teknisk försörjning. I planerna identifieras bland annat stora behov inom VVS, el/tele och energi. Flera av de tekniska installationerna närmar sig slutet på sin tekniska livslängd, t ex ventilationsutrustning, värmesystem, sanitetsutrustning och fasader. Det har vid tidigare inventeringar även konstaterats förekomst av miljöfarliga ämnen som kan kräva ytterligare saneringsåtgärder. Parallellt pågår ett arbete med en ”Utvecklingsplan med gestaltningspriniciper” för Östra sjukhuset. Resultatet av arbetet kommer att bidra till utveckling och planering av hela sjukhusområdet, där bland annat frågor kring tillgänglighet, kommunikationsstråk, högteknologiska områden och ytor för forskning och utbildning ingår. En övergripande problematik för sjukhuset är att renovera och upprusta befintliga lokaler med pågående verksamhet dygnet runt. I de flesta fall kräver åtgärderna att verksamheten evakueras till alternativa lokaler. Tillgången till evakueringslokaler är i princip obefintlig inom tomten, vilket gör att det främsta alternativet som går att tillskapa är tillfälliga lokaler i paviljonger. Dessa evakueringar kräver stora ytor och ställer mycket höga krav på anpassningar utifrån samband, tillgänglighet och patientsäkerhet, vilka oftast är kostnadsdrivande. I samband med inflyttning av verksamheter till det tillbyggda barnsjukhuset – NBS – friställs dock stora ytor inom det befintliga höghuset, vilket ger ett utmärkt tillfälle att nyttja befintliga lokaler för evakuering och undvika några av de problem som externa lösningar enligt ovan kan medföra. T I D P L A N O C H F O R T S AT TA Å T G Ä R D E R Genomförandet av förnyelsen bedöms kunna ske enligt följande utkast till tidplan. Sida 26(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Evakueringsetappen planeras pågå mellan 2020 och 2025. En kostnadsbedömning avseende evakueringsetappen har gjorts enligt nedan. Bedömningen omfattar 8.665 kvm och utgår från de tre nivåerna av ombyggnadsgrad som presenteras i förstudien under kapitel ”Förslag”. Delar av investeringen kommer att bidra till att förlänga höghusets livslängd utifrån den långsiktiga planen och erhåller därför en längre avskrivningstid. Kostnaden är beräknad i 2015 år kostnadsnivå och består av två delar: Invester ingskostnad Värdeskapande åtgärder som kan tillgodoräknas efter evakueringsetappen, med en avskrivningstid på 20 år. Summa: 6 Mkr (utgiften fördelas jämnt mellan 2020 och 2021). Behov av årligt koncernbidrag: cirka 0.5 Mkr/år (2.9 % intern ränta). Värdeskapande åtgärder som kan tillgodoräknas efter evakueringsetappen, med en avskrivningstid på 30 år. Summa: 14 Mkr (utgiften fördelas jämnt mellan 2020 och 2021). Behov av årligt koncernbidrag: cirka 0,5 Mkr/år (2.9 % intern ränta). Hyror: baserat på preliminära hyresgästritningar beräknas nya ytor och hyresintäkter till följande: Nybyggnad av förbindelsegångar i tre plan, 180 m2 BRA, preliminär hyra cirka 0.4 Mkr/år. Evakuer i ngskostnad Inkluderar iordningställande av höghuset, och del av låghusen i söder, för att fungera som evakuering fram till 2025. Summa: 90 Mkr (utgiften fördelas jämnt mellan 2020 och 2021). Åtgärden är en evakuering, under pågående ombyggnad i ett verksamhetsdrivet investeringsprojekt, av på tomten befintliga ytor och verksamheter, och medför därför i enlighet med Västra Götalandsregionens internhyresmodell ingen ny hyra för verksamheten. I bedömningen ingår inte kostnader för lös inredning och verksamhetsutrustning, flytt, förbindelsegångar till NBS i plan K1, 0 och 1, fasadarbete, sanering av miljöfarliga ämnen samt markarbeten på tomt. Den beräknade investeringen är totalt 110 Mkr i kostnadsläge juni 2015. Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Sida 27(28) EKONOMI Kostnad beträffande hyra se ovan under ”Genomförande och utgifter”. Vad gäller utrustningsinvesteringen för evakueringen har ingen närmare beräkning gjorts, men schablonmässigt kan behovet sägas vara ca 20% av fastighetsinvesteringen, dvs ca 16 Mkr. Detta ger en kapitaltjänstkostnad på ca 2 Mkr per år. Befintlig utrustning planeras att i huvudsak medfölja verksamheterna. Bemanning och övriga direkta kostnader påverkas inte i någon nämnvärd grad. H A N D L I N G S A LT E R N AT I V Evakuer i ng till paviljonger i stäl le t f ö r b e f in t lig a b y g g n a d e r. Som tidigare nämnts har evakuering till paviljonger i stället för till befintliga byggnader övervägts i förstudien. Det saknas emellertid lämpliga platser på tomten, och dessutom riskeras vid en sådan lösning att viktiga samband med övrig vård inte kan upprätthållas. En beräknad kostnad för evakuering till paviljong har tagits fram, baserad på en likvärdig lösning i ett aktuellt projekt i Byggnad KK. I paviljonglösningen har totala ytan minskats från 8.665 till 6.500 kvm, utifrån möjligheten till en anpassad och mer yteffektiv planlösning. Även kvadratmeterpriset har reducerats jämfört med KK baserat på en större yta och därmed vissa skalfördelar. Utifrån dessa förutsättningar hamnar kostnaden för att etablera och hyra paviljonglösning motsvarande behovet i förstudien (fem år) på totalt sett 143 Mkr. Bibehållande a v b yggnadsstrukt u r i lå g h u s e n När det gäller förnyelse av den östra låghusbebyggelsen var möjligheten att evakuera akutmottagningen en avgörande förutsättning för att tomställa delar av lokalerna så att byggarbeten kunde påbörjas. Till en början förutsattes befintlig byggnadsstruktur, och därmed betongstommen, i stor utsträckning kunna bibehållas, medan fasader, tak och installationer ersattes. Byggnadsetapperna blev därigenom relativt små, och därmed många, med åtföljande omflyttningar av verksamheter. Vid fördjupat studium visade det sig emellertid att denna utgångspunkt blev starkt begränsande, både för att kunna erbjuda ändamålsenliga verksamhetslokaler och för att skapa en rationell och långsiktig installationsstruktur. Detta ledde till att allt större delar av befintlig bebyggelse föreslogs rivas och ersättas med nybyggnader. Därigenom skapades mojlighet för en relativt omfattande första byggnadsetapp, som bedöms vara rationell ur byggsynpunkt och minskar de successiva omflyttningarna av verksamheter. BILAGOR 1 Evakueringsetapp – Underlag för kostnadsbedömning. 2 El- och telesystem samt transportsystem, inkl bilagor. 3 Vvs- och sprinklerinstallationer. 3a Brandskyddsbeskrivning – Evakueringsetapp 0 3b Brandskyddsskisser – Evakueringsetapp 0 Sida 28(28) Östra sjukhuset - Byggnad BK - Förstudie - Oktober 2015 Punkt 16 Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-06 Diarienummer SU 503-540/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdöverenskommelse 2016 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att godkänna överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden under förutsättning att likalydande beslut fattas av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Sammanfattning av ärendet Företrädare för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och koncernstab hälso- och sjukvård i Göteborg har tillsammans utformat ett förslag till vårdöverenskommelse för 2016. Överenskommelsen avser ett år, år 2016. Förslag på överenskommelse och tillhörande uppföljningsplan framgår av bilagor. Dessutom bifogas en sammanfattande beskrivning av förslag till överenskommelse. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Sammanfattning - Vårdöverenskommelse 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förslag till överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan Göteborgs hälsooch sjukvårdsnämnd, Västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras Koncernstab hälso- och sjukvård Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Bilaga 1 2015-10-13 Vårdöverenskommelse 2016 mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och HSN Göteborg respektive Väster – sammanfattning Sammanfattning Ärendet avser förslag till beslut om vårdöverenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) och Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårdöverenskommelsen är ettårig. Vårdöverenskommelsens disposition Sahlgrenska Universitetssjukhuset och företrädare för koncernstab hälso- och sjukvård i Göteborg har tillsammans utformat ett förslag till vårdöverenskommelse (VÖK) för 2016. Förslag på vårdöverenskommelse och en uppföljningsplan för densamma framgår av bilaga. Vårdöverenskommelsens består av 10 kapitel som innehåller: 1. Beskrivning av allmänna förutsättningar för överenskommelsen. 2. Sjukhusets övergripande uppdrag. 3. Sjukhusets samverkan med andra vårdgivare och aktörer. 4. Beskriver mål och kvalitativa inriktning. 5. Förändringar 2016 specificeras 6. Utvecklingsarbete 2016 7. Ekonomisk sammanfattning 8. Uppföljning av vårdöverenskommelsen beskrivs samt särskild bilaga. 9. Påverkan på vårdöverenskommelsen vid ändrade förutsättningar 10. Information Förändringar 2016 Nedan följer en sammanställning av förändringar jämfört med 2015. Förändringar av texter Omfattning Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland: Akutsjukvård Imperativ vård, vård som måste utföras i nära tid Planerad vård Preciseringar görs för respektive del Vårduppdrag definieras och utförs på följande vårdnivåer: länssjukvård regionsjukvård rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär 2 (4) Precisering planerad vård SU ansvarar administrativt för valfrihetsvården och ekonomiskt för länssjukvårdsdelen. Valfrihet gäller även högspecialiserad öppenvård. Sistnämnda följs under 2016. SUs behovsbeskrivning Sjukhuset har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är omhändertagna i VÖK. Behoven beskrivs i bilaga 8. SU bedömer att de beskrivna behoven inte kan genomföras utan tillkommande finansiering. Ägarkravet är budget och verksamhet i balans. Enligt reglementet skall såväl nämnder som styrelser redovisa en budget i balans och HSN har inte mandat att bevilja SU undantag från denna regel. Under 2016 kommer parterna att arbeta vidare med SU:s identifierade behov. Arbetet innebär framförallt en beredning inför vårdöverenskommelsen 2017. Vårdgaranti Tillägg (ersätter tidigare text från precisering länssjukvårdsuppdraget, se nedan): Inom närområdet finns ett stort antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Det innebär en specifik roll för SU. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna vårdöverenskommelse, klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin. Text 2015: ”… uppfylla vårdgarantin till alla delar”. Precisering av länssjukvårdsuppdraget Borttaget: SUs uppdrag är att tillsammans med övriga vårdgivare på länssjukvårdsnivå, inom nämndernas geografiska område, tillgodose invånarnas behov av länssjukvård. Samverkan Samverkan med andra aktörer Tillägg har gjorts enligt följande: En viktig förutsättning för att genomföra sjukhusets akutsjukvårdsuppdrag och planerad vård är att medicinskt utskrivningsklara patienter omhändertas på rätt vårdnivå. Berörda parter samverkar i denna fråga genom Kommun och Sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet. 3 (4) Förändrad finansiering där SU har haft uppdrag från HSS Ordnat införande SUs ersättningsutrymme utökas för de läkemedel och metoder som varit föremål för beslut om ordnat införande och där introduktionsfinansieringen från hälso- och sjukvårdsstyrelsen upphör 2016. Förändrade uppdrag med finansiering Sedan 2014 har SU uppdrag att successivt öka volymen för hyposensibilisering (allergivaccination). För 2016 ökar volymen och ersättningen ytterligare. Fortsatt utbyggnad planeras även för 2017. Regional produktionsstyrning genomförs vilket innebär ökad volym och ersättning till SU för ventrikelcancer och rektalcancer. Volym och ersättning flyttas från SU till andra sjukhus i VGR för coloncancer, benign colonsjukdom samt gall- och ljumskbråckoperationer. Sammantaget ökar ersättningen till SU med 2,4 mnkr. Förändrad finansiering i övrigt Regionuppdrag schizofreni får fortsatt finansiering från vårdöverenskommelsen och HSS. Från och med 2016 förändras regionens regelverk för solidariskt finansierade läkemedel. Förändringen innebär ett större kostnadsansvar för sjukhusen och detta kompenseras från hälso- och sjukvårdsstyrelsen under 2016. Kompensationen gör förändringen kostnadsneutral. Justeringar enligt planeringsdirektiv 2016: Från 2015 införde VGR en ny styrmodell för servicesamspelet. SU:s ersättningsutrymme reduceras till följd av förändringen. IS/IT medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av sk röda tjänster (Regiongemensam infrastruktur och system). Ersättningsutrymmet utökas för sjukhuset. I budget 2016 har avsatts medel till jämställda löner. För SU innebär satsningen ett utökat ersättningsutrymme. I budget 2016 har medel för obesitasoperationer och koloskopier överförts från HSS till HSN. Prestationer och ersättning ingår inte i VÖK 2016 utan sjukhuset ersätts för utförda volymer enligt tidigare rutiner. SU kan avropa ersättning för utförd vård enligt tillgänglighetssatsning utöver fastställda basvolymer, se bilaga 6. 4 (4) Förändrade uppdrag Prestationer och ersättning har justerats mellan vårdnivåer till följd av genomförda verksamhetsförändringar. Det avser patienter som har behandlats i slutenvård men som numera får vårdbehovet tillgodosett inom öppenvården Utvecklingsarbete SU deltar följande regiongemensamma utvecklingsarbeten. - Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen samt Gränsdragning mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörning. Därutöver preciseras några lokala utvecklingsområden som - Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS) - ACT-team Centrum Väster - Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal - Försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter Uppföljning 2016 Som en del av vårdöverenskommelsen finns en uppföljningsplan (bilaga 5). Planen preciserar områden som ska följas upp och hur det skall ske under året. Uppföljning av volymer avser samma uppföljningsområden som 2015 Uppföljning av Regionfullmäktiges mål görs enligt regionens anvisningar. Uppföljning av HSN mål görs dels genom dialogmöten avseende handlingsplan sköra äldre, SU´s arbete med hälsofrämjande sjukhus och personcentrerad vård och dels att sjukhuset beskriver formerna för samverkan med Hälsa och Habilitering Bilaga 2 HSN G 2015-00596 HSN V 2015-00350 SU 503-540/2015 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Innehåll 1. Allmänna förutsättningar.................................................................................................... 5 Parter ...................................................................................................................................... 5 Giltighetstid ............................................................................................................................ 5 Utgångspunkter ...................................................................................................................... 5 Vision ..................................................................................................................................... 5 2. Omfattning ......................................................................................................................... 6 Precisering av akutsjukvård ................................................................................................... 6 Precisering av imperativ vård ................................................................................................. 6 Precisering av planerad vård .................................................................................................. 6 Vårdgaranti ............................................................................................................................. 7 Precisering av länssjukvårdsuppdraget .................................................................................. 7 Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget ............................................................... 8 Precisering av vårdutbud ........................................................................................................ 9 Vårdvolymer....................................................................................................................... 9 Utbudspunkter .................................................................................................................... 9 Hälsofrämjande vård .............................................................................................................. 9 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete ...................................................................... 9 Samverkan mellan regionens sjukhus .................................................................................. 10 Samverkan med andra aktörer .............................................................................................. 10 4. Mål och kvalitativ inriktning ............................................................................................ 10 God vård ............................................................................................................................... 10 Regionfullmäktiges budget 2016 ......................................................................................... 11 Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och inriktning 2016 ................................................. 11 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ............................................................................ 11 Västra hälso- och sjukvårdsnämnden ............................................................................... 11 Satsningar finansierade av HSS ........................................................................................... 12 5. Förändringar 2016 ............................................................................................................ 12 Läns-, region- och rikssjukvård ............................................................................................ 12 Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut ......................................... 12 Ordnat införande – läkemedel .......................................................................................... 12 Ordnat införande – metoder ............................................................................................. 12 Finansiering från HSS ...................................................................................................... 12 Läkemedel enligt läkemedelsförmånen ............................................................................ 13 Länssjukvård ........................................................................................................................ 13 6. Utvecklingsarbete ............................................................................................................. 14 Regionalt utvecklingsarbete ................................................................................................. 14 3(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Neonatalvård .................................................................................................................... 14 Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014) ............................................................................................. 14 Lokalt utvecklingsarbete ...................................................................................................... 14 Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS) ................................................ 14 ACT Centrum Väster ....................................................................................................... 14 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal .............................................................. 14 Psykiatrisk vård ................................................................................................................ 14 7. Ekonomi ........................................................................................................................... 15 Ersättning ............................................................................................................................. 15 Övrig ersättning .................................................................................................................... 15 8. Uppföljning ...................................................................................................................... 15 9. Ändrade förutsättningar.................................................................................................... 15 Särskilda händelser ........................................................................................................... 16 10. Information .................................................................................................................... 16 11. Underskrifter ................................................................................................................. 17 Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1 1.1A 1.1B 1.2A 1.2B 2A 2B 3 4 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 5 6 7 8 Sammandrag av ersättning läns-, region och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer region- och rikssjukvård Ersättning och vårdvolymer länssjukvård Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Förändringsposter region- och rikssjukvård Förändringsposter länssjukvård Ersättning till sjukhusen Förtydligande av riktade uppdrag och uppdrag efter särskild överenskommelse Uppföljning av vårdöverenskommelse 2016 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar 2016 Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen SU:s behovsbeskrivning 2016 4(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse (VÖK) är tecknad mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Västra Götalandsregionen (Beställaren) och Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Utföraren). Överenskommelsen tecknas för alla nämnders räkning av Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (HSN G) och västra hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN V). Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden 2016-01-01 - 2016-12-31. Utgångspunkter Syftet med denna VÖK är att reglera och definiera 2016 års inriktning, volymer och ersättning avseende läns-, region- och rikssjukvård vid SU för invånare i Västra Götalandsregionen. Överenskommelsen beskriver sjukhusets uppdrag, förändringar i förhållande till föregående år samt uppföljning av verksamheten. Den del av överenskommelsen som avser region- och rikssjukvård är en samverkansprocess mellan ägare, beställare och utförare. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) samordnar processen. Beslut fattas av sjukhusets styrelse och HSN G och HSN V. Regionens fem HSN ska samverka före beslut. Utgångspunkter för överenskommelsen är regionfullmäktiges (RF) budget för 2016, planeringsdirektiv samt gällande nationella och regionala styrdokument. Budgeten är regionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vidare utgör hälso- och sjukvårdsnämndernas mål- och inriktningsdokument samt strategiska frågeställningar från SUs styrelse grund för överenskommelsen. Ett centralt inslag i överenskommelsen är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS) 2011:9. Vision Västra Götalandsregionens (VGR) vision: Det goda livet. Förtydligande av visionen återfinns på http://www.vgregion.se/vision. 5(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU 2. Omfattning Vårdöverenskommelsen reglerar följande vård vid SU till invånarna i Västra Götaland: Akutsjukvård Imperativ vård, vård som måste utföras i nära tid Planerad vård Därutöver omfattar SU:s vårduppdrag: vård till invånare i Region Halland enligt samverkansavtal rikssjukvård enligt uppdrag till invånare i Sverige öppen vård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med patientlagsstiftningen från 2015, rättspsykiatrisk vård vars uppdrag definieras genom beslut i HSS och finansieras direkt av RS. Vårduppdrag definieras och utförs på följande vårdnivåer: länssjukvård regionsjukvård rikssjukvård enligt uppdrag samt vård av rikssjukvårdskaraktär Dessutom regleras i denna vårdöverenskommelse SU:s uppdrag avseende forskning, utveckling och undervisning (FoUU), finansieras av HSS och uppdrag som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård, finansieras av HSS Precisering av akutsjukvård SU har ett helhetsansvar för verksamheten dygnet runt inom alla sjukhusets specialiteter. För att tillgodose det medicinska omhändertagandet som krävs vid livshotande tillstånd eller akut allvarligt insjuknande/skada ska specialiserad akutsjukvård bedrivas dygnet runt inom SU. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och SU ska verka för att väntetiderna kortas. Patienter som söker på akutmottagningen men som inte bedöms vara i behov av vård på länssjukvårdsnivå ska hänvisas rätt vårdnivå men inte avvisas. Precisering av imperativ vård Imperativ vård avser planerad vård som behöver genomföras i närtid för att patienten inte ska ta skada eller avlida. Imperativ vård avser stora delar av cancersjukvården. Precisering av planerad vård Den planerade vården ska kännetecknas av god tillgänglighet. Vårdgaranti gäller för alla vårdnivåer. Valfrihet gäller för länssjukvård och öppen region- och rikssjukvård. SU ska ge adekvat information till den patient som önskar utnyttja valfriheten. SU ansvarar administrativt för valfrihetsvården och ekonomiskt för länssjukvårdsdelen. Från och med 2015 gäller valfrihet för högspecialiserad öppenvård. Då det har varit svårt att förutse vilka ekonomiska konsekvenser förändringen innebär för SU har parterna varit 6(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU överens om att följa utvecklingen under 2015. Under 2016 följs utvecklingen på motsvarande sätt. Sjukhuset ska delta i det regiongemensamma arbetet för att optimera kapacitetsutnyttjandet vid regionens samtliga sjukhus. Inom ramen för detta arbete finns fastställda basvolymer som preciseras i bilaga 6. SU:s behovsbeskrivning Sjukhuset har inför vårdöverenskommelsen aviserat behov i vården som inte är omhändertagna i VÖK. Behoven beskrivs i bilaga 8. Hänsyn har tagits till utökad finansiering av akutverksamhet och psykiatri enligt regionens budget för 2016 samt fortsatt finansiering via vårdöverenskommelsen av ordnat införande av läkemedel och medicinska metoder. SU bedömer att de beskrivna behoven inte kan genomföras varken genom omprioriteringar eller ytterligare effektiviseringar varför tillkommande finansiering krävs. Vissa av åtgärderna utförs redan 2015 och utgör därmed en del av det prognostiserade ekonomiska resultatet 2015. Ägarkravet är budget och verksamhet i balans. Enligt reglementet ska såväl nämnder som styrelser redovisa en budget i balans och HSN har inte mandat att bevilja SU undantag från denna regel. Under 2016 kommer parterna att arbeta vidare med SU:s identifierade behov. Arbetet innebär framförallt en beredning inför vårdöverenskommelsen 2017. Vårdgaranti Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) reglerar patientens rättigheter. Utöver lagen finns inom regionen regler och riktlinjer för vårdgaranti (Dnr RSK-398-2010). SU har under de senaste åren fokuserat på sina processer för att förbättra tillgängligheten. Under 2016 fortsätter SU arbetet med utveckling av processer för att långsiktigt förbättra tillgängligheten till vård. Sjukhuset har fortsatta svårigheter att med ekonomiska ramar enligt denna vårdöverenskommelse klara både den medicinskt prioriterade vården (som innebär att de svårast sjuka tas om hand först) och att uppfylla vårdgarantin. Inom närområdet finns ett stort antal vårdgivare med enbart volymuppdrag för planerad länssjukvård samt ett akutsjukhus som inte har alla medicinska specialiteter. Det innebär en specifik roll för SU. Utöver ovanstående kan förändrade förutsättningar i vårdutbud och regionalt finansierade tillgänglighetssatsningar påverka SU:s möjligheter att klara vårdgarantin. Precisering av länssjukvårdsuppdraget Länssjukvård avser specialiserad öppen och sluten vård som kräver medicinska och tekniska resurser eller annan kompetens som inte omfattas av uppdrag inom primärvårdsnivå. 7(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdraget Högspecialiserad vård är ett sammanfattande begrepp för region-, rikssjukvård samt vård av rikssjukvårdskaraktär. Regionsjukvård definieras som den vård som samordnas med VGR som upptagningsområde. Rikssjukvård enligt Socialstyrelsens beslut och vård av rikssjukvårdskaraktär definieras i denna överenskommelse som all vård med hela Sverige som upptagningsområde. Ansvarsfördelning mellan SU och övriga sjukhus inom regionen. Vårdansvaret för högspecialiserad vård definieras genom regiondirektörens verkställighetsbeslut 2015-03-17; ”Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård”, Dnr RS 150-2015. ”Sahlgrenska Universitetssjukhuset har ett exklusivt vårdansvar för högspecialiserad vård för regionens invånare, nedan kallat regionsjukhuset. Regionsjukhuset bedömer den aktuella patientens behov i förhållande till andra patienters behov utifrån medicinsk prioritering När en patient på länssjukhuset befinns vara i behov av högspecialiserad vård kontaktas regionsjukhuset. Då man är överens om patientens behov av högspecialiserad vård övergår vårdansvaret till regionsjukhuset. Detta gäller även ansvaret för kostnader för anhöriga när det finns krav eller önskan om deras närvaro. Om bedömningen är att patienten inte är i behov av högspecialiserad vård ska regionsjukhuset ge konsultation/anvisning rörande fortsatt vård av patienten och vårdansvar och ekonomiskt ansvar bibehållas på länssjukhuset. Regionsjukhuset ska inte fakturera tid för konsult. Om patienten som är i behov av högspecialiserad vård inte kan tas omhand inom det egna regionsjukhuset (t ex på grund av kapacitetsbrist) ska regionsjukhuset sörja för att adekvat vård för patienten säkerställs på annat regionsjukhus. Huvudregeln är att det egna regionsjukhuset då har det ekonomiska ansvaret för vården på annat regionsjukhus och att detta förutsätts inrymmas inom budgetram. För brännskadevård och ECMO-behandling gäller inte huvudregeln utan länssjukhuset har det ekonomiska ansvaret. Orsaken är att VGR aktivt valt att inte erbjuda denna vård i egen regi – regionsjukhuset har därmed inget särskilt ansvar för detta. Remitteras patient i behov av högspecialiserad vård direkt från länssjukhuset till annat än egna regionsjukhuset, utan att ha samrått med egna regionsjukhuset, ansvarar länssjukhuset för kostnaden. I de fall länssjukhuset köpt en viss typ av regionsjukvård av extern vårdgivare och denna vårdform etableras vid det egna regionsjukhuset ska detta volymmässigt och ekonomiskt regleras i kommande vårdöverenskommelse. Rör det sig som enstaka patienter inom ramen för den löpande verksamheten sker ingen reglering”. Sista utposten och FoUU. Uppdraget som sista utpost i regionens hälso- och sjukvård innebär att SU ska bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer, till exempel vid stora olyckor och katastrofer samt då mer specialiserad kompetens behövs. Varje sjukhus har ansvar för att klara sitt grunduppdrag. Parallellt och samordnat med uppdraget som sista utpost har SU ett forsknings-, utvecklings- och utbildningsuppdrag. 8(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Precisering av vårdutbud Utgångspunkt är vårdutbudet enligt vårdöverenskommelse 2015 vilket beskrivs i form av övergripande prestationstal. Förändringar 2016 beskrivs i kapitel 5. Vårdvolymer Överenskomna vårdvolymer framgår av bilaga 1.1A region- och rikssjukvård samt 1.1B länssjukvård. Inom ramen för vårdöverenskommelsen finns ett antal definierade tillgänglighetsområden med fastställda basvolymer i enlighet med den regionala produktionsstyrningen. När SU har fullgjort basvolymen inom respektive område kan ytterligare medel avropas efter utförda åtgärder. Tillgänglighetsområden och basvolymer framgår av bilaga 6. Verksamheten ska planeras över årets tolv månader så att god tillgänglighet kan upprätthållas. Utbudspunkter Befintliga utbudspunkter där SU idag bedriver verksamhet är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske enligt gällande reglemente. Beställaren ska löpande informera SU om kända förändringar i vårdutbud hos övriga vårdgivare som kan komma att påverka SU. Hälsofrämjande vård SU har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. SU har ett ansvar för att i mötet med patienten främja den goda hälsans positiva effekter. SU ska ingå i nätverket för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), ha kompetens inom områdena hälsofrämjande och förebyggande och ska fortsätta att utveckla det hälsofrämjande arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS 138-2011). 3. Närsjukvård, vårdsamverkan och samarbete Alla invånare ska, oberoende av bostadsort, erbjudas en god nära sjukvård. Den nära sjukvården ska tillgodose hälso- och sjukvårdsbehov som är vanligt förekommande i befolkningen, ofta förekommande för individen samt samhällsekonomiskt och medicinskt rimligt att tillgodose lokalt. Sjukhuset ska samverka med primärvård, kommun och andra sjukhus i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser såsom exempelvis omhändertagande av äldre, psykiskt funktionsnedsatta eller barn och ungdomar. Sjukhuset ska också medverka i arbetet med att skapa tydliga gränser mellan vilka patienter och vilka sjukdomstillstånd som ska handläggas på respektive vårdnivå och att implementera dessa i vardagen. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan utnyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Målet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. 9(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Samverkan mellan regionens sjukhus Regionens sjukhus ska samarbeta för att effektivt nyttja sjukvårdens resurser. Samverkan mellan regionens sjukhus vad gäller region- och rikssjukvård beskrivs under avsnitt 2. Omfattning. Precisering av region- och rikssjukvårdsuppdrag. Samverkan med andra aktörer SU ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Detta sker inom ramen för Kommun och Sjukvård - Samverkan i Göteborgsområdet. En viktig förutsättning för att genomföra sjukhusets akutsjukvårdsuppdrag och planerad vård är att medicinskt utskrivningsklara patienter omhändertas på rätt vårdnivå. Berörda parter samverkar i denna fråga genom Kommun och Sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet. Sjukhuset ska medverka och vid behov ta initiativ till: – medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvården, – konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar Vårdgivare i Västra Götaland ska arbeta för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess, i enlighet med regionens ledningssystem. Det innebär att utfärda läkarintyg av god kvalitet samt samverkan med Försäkringskassan, andra berörda aktörer och vårdgrannar i frågor som rör patientens sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess. Sjukhusets konsultroll gentemot VG Primärvård. SU:s konsultfunktion ska vara lika gentemot samtliga enheter inom VG Primärvård. Samtliga enheter ska ha tillgång till tjänster som ”medicin direkt” och tillgänglighet till telefonkonsultation. Sjukhuset har preciserat denna funktion i ett samlat dokument, Specialistmedverkan för utvalda specialiteter i VG Primärvård, som kommunicerats med berörda enheter (2010-05-21). Fortsatt utveckling av gränssnittet gentemot VG Primärvård. Arbete med utveckling av vård på rätt vårdnivå pågår såväl i ett gemensamt regionalt arbete som lokalt i Göteborgsområdet genom samverkan med primärvården och andra aktörer. 4. Mål och kvalitativ inriktning God vård Hälso- och sjukvården i VGR ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete. Ledningssystemet ska vara ett verktyg för att uppnå god kvalitet och vara ett stöd för både ledning och medarbetare att systematiskt och fortlöpande utveckla, följa upp och säkra kvaliteten i verksamheten. 10(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Regionfullmäktiges budget 2016 I budget 2016 preciseras det strategiska målet för hälso- och sjukvården; En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår från den enskilda personens behov. Till det strategiska målet knyts tre prioriterade mål med tillhörande fokusområden enligt nedan. 1. Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Genomföra den regionala psykiatriplanen 2. Patientens ställning inom hälso- och sjukvård ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan 3. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvård ska prestera bättre än genomsnittet i nationella register och jämförelser. Minska antalet vårdskador Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Skapa ett sammanhållet vårdsystem Ovanstående mål ingår i sjukhusets plan för uppföljning och redovisas i verksamhetsplan och detaljbudget 2016. Regionstyrelsen har i beslut RS 2828-2015, 2015-09-21 angivit hur RF:s mål i budget 2016 ska följas upp. Vårdöverenskommelsens uppföljningsdel vad gäller RF:s mål följer nämnda beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och inriktning 2016 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd Prioriterade mål för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd är: I. II. Den nära vården ska förbättras och utvecklas Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden. Västra hälso- och sjukvårdsnämnden Prioriterade mål för västra hälso- och sjukvårdsnämnden är: I. II. Nämnden vill eftersträva den nära vården. Vård som man behöver ofta ska finnas nära patienterna medan vård som ges mer sällan kan koncentreras och ges på annan ort i Västra Götalandsregionen. Utveckla vårdsamverkan 11(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Alla vårdgivare ska, var och en för sig, och tillsammans bidra till en god samverkan för att ge en sammanhållen vård och omsorg av de som har behov av insatser från flera parter. I första hand avses en väl fungerande samverkan mellan region och kommun. Satsningar finansierade av HSS I budget 2015 avsattes medel till HSS för den regionala utvecklingsplanen för psykiatri. Dessutom tillfördes medel för vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser. SU:s del av såväl psykiatri som akutverksamheten preciseras närmare i bilaga 7. Satsningen utökas 2016. 5. Förändringar 2016 Läns-, region- och rikssjukvård Ordnat införande och vissa andra regiongemensamma beslut Inom VGR tillämpas en process för ordnat införande av nya riktlinjer, metoder och läkemedel. Modellen med ordnat införande bygger på en central introduktionsfinansiering under ett till tre år för nya metoder och riktlinjer. På motsvarande sätt är ordnad utmönstring en metod för att ta bort sådant som inte ger ett mervärde. Hälso- och sjukvårdsnämnder och utförarstyrelser tar över finansieringsansvaret efter introduktionsperioden, vilket kan medföra behov av utmönstring av läkemedel och metoder samt annan effektivisering. Berednings- och beslutsprocess beskrivs på regionens webbplats. Ordnat införande – läkemedel Ordnat införande för läkemedel, som från och med 2016 ska finansieras av HSN, värderas i 2016 års prisnivå till 39,5 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Från 2016 överförs vissa delar av ordnat införande av läkemedel och metoder till ordinarie ersättning. Se förändringsbilaga 2 A och B. 2015 ersattes de som särskild framställan. Från 2016 förändras regionens regelverk för solidariskt finansierade läkemedel. Förändringen innebär ett större kostnadsansvar för sjukhusen. Kompensation kommer att ske direkt från HSS under 2016. Kompensationen gör förändringen kostnadsneutral. Ordnat införande – metoder Ordnat införande avseende metoder som från och med 2016 ska finansieras av HSN uppgår till 30,3 mnkr. SU ersätts genom särskild framställan. Finansiering från HSS Överenskommelsen 2016 bygger på att tidigare beslut avseende Ordnat införande samt vissa andra regioncentralt finansierade uppdrag även fortsatt finansieras regioncentralt. 12(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Ersättningen för läkemedel inom läkemedelsförmånen uppgår till 943,8 mnkr, inklusive dosexpedition och dosdispenseringskostnader samt livs- och hjälpmedel. Ersättningen för läkemedel enligt läkemedelsförmånen avser samtliga kostnader för läkemedel som förskrivs med sjukhusets arbetsplatskoder. Några läkemedel är undantagna sjukhusets kostnadsansvar. Läkemedel vid HIV, blödarsjuka och Gauchers sjukdom finansieras solidariskt på nationell nivå. Vidare fattar HSS beslut om introduktion och finansiering av nya dyra läkemedel så kallat Ordnat införande, samt regionalt solidariskt finansierade läkemedel. Ny styrmodell för servicesamspelet i regionen 2015 införde VGR en ny styrmodell för servicesamspelet. Som ett led i förändringen reduceras SU:s ersättningsutrymme med 36,1 mnkr IS/IT Medel fördelas till nämnder och styrelser som en kompensation för finansiering av sk röda tjänster (regiongemensam infrastruktur och system). SU:s andel uppgår till 14,5 mnkr. Ersättningsutrymmet utökas med motsvarande belopp och är ramhöjande. Satsning på jämställda löner I budget 2016 har 50 mnkr avsatts till jämställda löner. För SU innebär satsningen ett utökat ersättningsutrymme motsvarande 22,5 mnkr. Tillskottet är ramhöjande. Länssjukvård Regionens produktionsstyrning I enlighet med regionens produktionsstyrning har prestationer och ersättning flyttats mellan sjukhusen. De förändringar som rör SU är enligt nedan: Ventrikelcancer koncentreras till SU. Sammantaget 18 vårdtillfällen flyttas till SU. Rektalcancer flyttas från Kungälvs sjukhus till SU. Coloncancer och benign colonsjukdom överförs från SU till Kungälvs sjukhus. Galloperationer och ljumskbråcksoperationer flyttas från SU till Frölunda Specialistsjukhus. Sammantaget ökar ersättningen till SU med 2,4 mnkr. Volym och ersättning preciseras i bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård. I budget 2016 har medel för obesitasoperationer och koloskopier överförts från HSS till hälsooch sjukvårdsnämnderna. Prestationer och ersättning ingår inte i VÖK 2016 utan sjukhuset ersätts för utförda volymer enligt tidigare rutiner. Se bilaga 6. Regionuppdrag schizofreni. SU:s ersättningsutrymme höjs med 2,5 mnkr för fortsatt finansiering för pågående regionuppdrag. HSS finansierar resterande del upp till 5,0 mnkr för 2016. Hyposensibilisering. Sedan 2014 har SU uppdrag att successivt öka volymen för hyposensbehandlingar (behandlingar mot allergi). För 2016 utökas ersättningen med 1,0 mnkr och antalet besök ökar med 589. ACT-team Hisingen. Fr o m 2016 kommer ersättningen för ACT-teamet på Hisingen att övergå från riktat uppdrag till prestationsersättning. Antalet besök ökar med 500. 13(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU 6. Utvecklingsarbete Regionalt utvecklingsarbete Neonatalvård Regionstyrelsen har fattat beslut i ärendet ”Översyn och utredning av neonatalvården i Västra Götalandsregionen 2013” (2014-05-20, RS 2458-2012). I beslutet uppdrog regionstyrelsen till regiondirektören att utreda och genomföra föreslagna åtgärder i ärendet (nr 1- nr 6). Berörda utförarstyrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder fick i uppdrag att utreda förutsättningarna för övriga föreslagna åtgärder (nr 7) inom ramen för gällande vårdöverenskommelse. Under 2016 fortsätter arbetet med att klarlägga vårdprocessen inom neonatalvården i Västra Götaland. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga (RS 640-2013, HSD-A 28-2014) Riktlinjen innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar. En regiongemensam arbetsgrupp ska under hösten 2015 belysa konsekvenserna för respektive utförare ur resurs- och kompetensförsörjningssynpunkt. Vid ett förändrat uppdrag beskrivs det i en tillkommande vårdöverenskommelse. Lokalt utvecklingsarbete Samverkan mellan SU och Angereds Närsjukhus (ANS) Den samverkan som SU och ANS har påbörjat ska fortsätta och utvecklas. ANS startar sin dagkirurgiska verksamhet under hösten 2015. Den kirurgiska verksamheten består av tre operationssalar. Under 2016 har SU möjlighet att utan kostnad utnyttja en av operationssalarna för att minska sin vårdkö. Representanter för ANS, SU och beställaren ska klargöra administrativa och ekonomiska rutiner. ACT Centrum Väster Beställaren och SU har tillsammans förberett införandet av ACT-team inom delar av Göteborg. Berörda stadsdelar har medverkat. Arbetet fortsätter 2016. Vid ett förändrat uppdrag tecknas en tilläggsöverenskommelse. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Mölndal Sedan 2015 pågår ett arbete för att skapa ett ASIH-team i Mölndal. Det är ett samarbete mellan SU, Mölndals kommun och beställaren. Vid ett förändrat uppdrag tecknas en tilläggsöverenskommelse. Psykiatrisk vård Med start 2015 bedriver SU en försöksverksamhet med korttidsbehandling för allmänpsykiatriska patienter. Analys av försöksverksamheten ska göras under 2016. Om vårdformen ger avsedd effekt för patientgruppen kan villkoren för en liknande verksamhet på Hisingen klaras ut. 14(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU 7. Ekonomi Ersättning Prestationer utgör grund för fakturering enligt regionens ersättningsmodell. Ersättningsformerna för olika typer av prestationer beskrivs i bilaga 3. SU ska månadsvis leverera uppgifter avseende utförd vård. År 2016 Region- och rikssjukvård Länssjukvård Från HSN 2 298,0 8 035,0 Från HSS 885,7 Totalt 3 183,7 8 035,0 10 333,0 885,7 11 218,7 Totalt (mnkr) Index. Index för 2016 är fastställt till 2,0 %. Förändring av ersättningsutrymmet enligt ovan kan ske i enlighet med fastställda ersättningsmodeller. Dessa utgörs för närvarande av förändrade volymer inom förlossnings- och transplantationsverksamheter samt för verksamhet som ersätts enligt särskild framställan. Övrig ersättning Ersättning utöver ovan angivet ersättningsutrymme. Tillkommande ersättning ges för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel samt för läkemedel ASIH utöver basnivå. Ersättning för transsexuell kirurgi görs i samband med bokslutsberedning. SU kan enligt bilaga 6 avropa ytterligare ersättning för utförd vård utöver fastställda basvolymer. Obesitas och koloskopier ersätts i särskild ordning enligt bilaga 6. 8. Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen görs kontinuerligt och gemensamt av parterna enligt fastställd uppföljningsplan. Uppföljningsplanen finns i bilaga 5. 9. Ändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppkommer väsentliga förändrade verksamhetsmässiga prioriteringar och/eller att de ekonomiska förutsättningarna förändras eller andra oförutsägbara händelser inträffar vilket påverkar parterna ska det i första hand lösas via en tilläggsöverenskommelse och i andra hand via en översyn av hela överenskommelsen. Det gäller också om de ekonomiska villkoren förändras till följd av budgetbeslut samt förändrade uppdrag till följd av nya vårdmetoder, läkemedelsbehandlingar eller nationella satsningar. Inför betydande förändringar ska kommunikation och samverkan ske med berörda parter. Det här gäller såväl SU som hälso- och sjukvårdsnämnderna. Efter samråd med berörda hälso- och sjukvårdsnämnder kan SU inom ramen för vårdöverenskommelsen göra ändringar av utbudspunkter. 15(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU Endera parten äger rätt att yrka på överläggningar om tilläggsöverenskommelser och/eller översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens är det regionstyrelsens Ägarutskott som avgör om det föreligger sådana väsentliga förändrade förutsättningar att överenskommelsen för 2016 ska kunna omarbetas. Särskilda händelser Om förutsättningarna för genomförandet av vårdöverenskommelsen väsentligt förändras på grund av oförutsägbar händelse/-er som beställare eller utförare inte kan råda över finns ett gemensamt ansvar för att hantera den uppkomna situationen. Aktiva åtgärder ska vidtas för att mildra och/eller minska eventuella effekter. Oförutsägbar händelse kan exempelvis vara större olyckshändelser och/eller katastrofer, större epidemiutbrott, väsentligen ändrade patientströmmar, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. 10. Information HSN ansvarar för att informera befolkningen om denna vårdöverenskommelse. Sjukhusdirektören ansvarar för att informera vid SU om vårdöverenskommelsen. 16(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G, HSN V och SU 11. Underskrifter Denna överenskommelse har uppnåtts mellan Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, västra hälso- och sjukvårdsnämnden och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. VÄSTRA GÖTALAND 2015- Johan Fält Ordförande i HSN Göteborg Johnny Bröndt Styrelseordförande Sahlgrenska Universitetssjukhuset Niklas Attefjord Ordförande i Västra HSN Leena Ekberg Avdelningschef Kvalitetsstyrning, uppdrag & avtal Barbro Fridén Sjukhusdirektör Sahlgrenska Universitetssjukhuset 17(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Bilaga 1 Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Ersättning från Ersättning från HSN tkr HSS tkr Total ersättning tkr År 2016 REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård 2 298 025 LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård 1 595 864 555 756 40 809 65 446 40 151 865 038 885 736 1 595 864 555 756 40 809 86 144 40 151 865 038 3 183 761 3 346 797 1 602 458 1 165 009 190 583 943 823 740 283 46 081 8 035 035 0 3 346 797 1 602 458 1 165 009 190 583 943 823 740 283 46 081 8 035 035 10 333 060 885 736 11 218 796 18(45) 20 698 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1.1A Ersättningar och volymer region och rikssjukvård Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2016 Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning varav ytterfall A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning B Nord DRG O Besök Poäng Planerad ersättning C3 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning D Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning H Barn- och ungdomshabilitering Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan – ersätts från HSN 12 072 20 881 1 063 255 143 411 3 723 6 863 532 609 56 191 5 972 221 598 73 425 334 158 1 000 7 486 1 336 33 323 2 192 429 65 446 40 151 105 597 Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder Forskning och utveckling, sista utposten Summa riktade uppdrag och särskild framställan – ersätts från HSS Summa region- och rikssjukvård 20 698 865 038 885 736 3 183 761 19(45) DRG-pris (kr) 44 052 DRG-pris (kr) 37 105 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1.1B Ersättningar och volymer länssjukvård Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård 2016 Prestationer LÄNSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning varav ytterfall B Nord DRG O Besök Poäng Planerad ersättning C1 Öppen somatisk vård Besök Planerad ersättning E Psykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Besök Planerad ersättning F Barn- och ungdomspsykiatri Vårddagar Besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Ersättning 78 048 69 172 3 346 797 299 610 (tkr) DRG-pris (kr) 44 052 138 882 12 757 473 358 496 840 1 129 100 6 417 97 867 265 904 1 165 009 5 816 31 390 161 053 4 570 29 529 6 304 848 Riktade uppdrag Receptläkemedel Övriga riktade uppdrag Särskild framställan 943 823 740 283 46 081 Summa riktade uppdrag och särskild framställan – ersätts från HSN 1 730 187 Summa länssjukvård 8 035 035 20(45) 37 105 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1.2A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård Riktade uppdrag region- och rikssjukvård Ersättning tkr år 2016 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Ordnat införande behandlingsmetoder biobank och simulatorcentrum, Summa riktade uppdrag 31 820 806 2 602 1 833 3 825 855 10 023 6 328 1 337 2 290 3 727 65 446 Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder osseointegrerad protes Ordnat införande behandl.metoder hemikraniektomi Ordnat införande behandlingsmetoder Frenikus Ordnat införande etapp 1+2 (2013, 2014) Ordnat införande Tafinlar Ordnat införande behandl.metoder Elektrokemoterapi f behandling av ytligt belägna metastaser Ordnat införandebehandl.metoder Endoskopisk övervakning o behandling Ordnat införande behandl.metoder ECP Ordnat införande behandl.metoder Maskinperfusion av njurar Ordnat införande behandl.metoder RMR f Kardiogenetisk diagnostik 4 257 5 215 4 705 8 430 10 000 576 1 768 1 100 500 2 300 Ordnat införande behandl.metoder RMR f Inflammatoriskt utlöst ryggsmärta Summa särskild framställan ersätts från HSN FOUU, sista utposten ersätts från HSS Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSS 21(45) 1 300 40 151 865 038 20 698 885 736 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2016 Riktade uppdrag länssjukvård Ersättning tkr år 2015 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse 2 040 7 924 1 282 22 269 Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn Synhjälpmedel, barn 10 218 33 662 777 1 438 Övrig verksamhet Klinisk nutrition Strokeforum Akutmottagningar Valfrihetsvård Vårdhygien Utökat ersättningsutrymme Regionuppdrag Schizofreni 5 582 2 187 282 020 65 301 1 568 91 800 2 500 Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm. Liggande transporter Ambulansdirigering Bedömningsbil 127 430 1 184 6 592 5 173 14 088 3 570 22(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 1.2B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård Nämnd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad Flyktingbarnteam Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun Palliativt centrum Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH Mobilt fältteam Tillnyktringsenhet (TNE) Summa Länssjukvård 2 505 3 435 2 982 974 1 747 1 377 2 227 1 169 21 543 1 291 12 428 740 283 Receptläkemedel 943 823 Särskild framställan Ordnat införande etapp1+2 (2013, 2014) Ordnat införande Botox, Ordnat införande Region uppdrag RÖS, forts komp försörjning Ordnat införande Regionuppdrag f lungcancervården Ordnat införande Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och ändtarmscancer Summa särskild framställan - ersätts från HSN 23(45) 21 080 4 182 8 875 2 944 9 000 46 081 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 2A Förändringsposter region- och rikssjukvård Bilaga 2A Förändringsposter år 2016 region- och rikssjukvård Verksamhet Ersättning (tkr) Volympåverkan Kontakt Antal Anmärkning Ersättning 2016 Grundöverenskommelse 2015 10 057 012 Förändringar 2016 region- och rikssjukvård Ny styrmodell servicesamspel Jämställda löner 2016 IS/IT Röda tjänster Ordnat införande etapp 1+2 (2013, 2014) Ordnat införande Tafinlar - 9 320 5 809 3 741 8 430 10 000 Särskild framställan Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder Elektrokemoterapi f behandling av ytligt belägna metastaser 576 Särskild framställan 1 768 1 100 Särskild framställan Särskild framställan 500 Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder RMR f Kardiogenetisk diagnostik 2 300 Särskild framställan Ordnat införande behandl.metoder RMR f Inflammatoriskt utlöst ryggsmärta 1 300 Särskild framställan Från RU till prestationsers. index tillkommer Från SF till prestationsers. index tillkommer Just mellan vårdformer -"-"-"-"Teknisk justering prestationer Ordnat införande behandl.metoder Endoskopisk övervakning o behandling Ordnat införande behandl.metoder ECP Ordnat införande behandl.metoder Maskinperfusion av njurar Robotkirurgi +/-12 234 PET-CT Just Barn Onk, Kard o Neuro +/-1 025 +/-21 152 Vtf DRG Läk.besök DRG Övr.besök -401 -735 721 116 819 Hjärtsjukvård +/-0 Vtf DRG -74 -107 TAVI +/-0 Vtf DRG -23 -191 24(45) Teknisk justering prestationer Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård Bilaga 2B Förändringsposter år 2016 länssjukvård Verksamhet Förändringar 2016 länssjukvård Hyposensbehandlingar Ny styrmodell servicesamspel Jämställda löner 2016 IS/IT Röda tjänster Ordnat införande etapp 1+2 (2013, 2014) Ersättning Volympåverkan (tkr) Kontakt Antal 1 018 -26 740 16 667 10 735 21 080 Läk.besök Anmärkning 589 Särskild framställan Ordnat införande Region uppdrag RÖS, forts komp försörjn 8 875 Särskild framställan Ordnat införande Regionuppdrag f lungcancervården 2 944 Särskild framställan Ordnat införande Regionuppdrag bröstprostata-, tjock- och ändtarmscancer 9 000 Särskild framställan Ordnat införande dexamätningar, höjd basvolym Regionuppdrag Schizofreni 1 900 2 500 Ingår i prestationsersättning Riktat uppdrag Hjälpmedel, barn Ordnat införande 2015, läkemedel Riktat uppdrag, Överföring fr H&H Från SF till receptläkemedel index tillkommer Från SF till receptläkemedel index tillkommer 80 +/-5 279 Ordnat införande RÖS +/-13 782 Ordnat införande RÖS +/-16 845 -1 717 Från SF till prestationsers index tillkommer Ersättning upphör, övergår till solidariskt finansierade läkemedel +/-1 004 Från RU till prestationsers index tillkommer +/-491 Från RU till prestationsers index tillkommer Tidig understödd hemgång, stroke +/-2 400 Från RU till prestationsers index tillkommer ACT team Hisingen +/-1 597 Övr.besök 500 +/-0 Övr.besök -250 Ordnat införande Kalydeco HIV/Aids Screening bukaorta ACT team Nordost Köpt vård psykiatri +/-10 643 25(45) Från RU till prestationsers index tillkommer Teknisk justering prestationer Från RU till prestationsers index tillkommer Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 2B Förändringsposter länssjukvård Just BarnOnk, Kard o Neuro +/-37 055 Psykiatri Dagkirurgi/ Ej Dagkirurgi Just fr Tillgänglighetssats till BUP Hjärtsjukvård +/-3 124 +/-0 Vtf DRG Läk.besök DRG Övr.besök -2 109 -1 204 1 948 280 201 Läk.besök Övr.besök -4 095 4 095 Övr.besök +/-4 823 Läk.besök +/-350 Övr.besök +/-1 100 Vtf DRG -5 -17 Prod.planering Växling Rektalcancer 3 498 Vtf DRG 20 81 Prod.planering Växling Ventrikelcancer 4 177 Vtf DRG 18 96 Prod.planering Växling Coloncancer -2 424 Vtf DRG -20 -56 Prod.planering Växling Övrigt/ ej cancer -1 104 Vtf DRG -15 -26 Prod.planering Växling Gallblåsa -1 215 Vtf DRG LB dagkir DRG -10 -13 -30 -18 -583 Vtf DRG LB dagkir DRG -5 -4 -20 -11 Prod.planering Växling Ljumskbråck Receptläkemedel Ersättning 2015 inkl index Ordnat införande inkl index 924 381 19 442 Summa 943 823 Index 2016 Index 2,0 % 218 520 26(45) Just mellan vårdformer -"-"-"-"Teknisk justering prestationer -"Teknisk justering prestationer Teknisk justering -"Teknisk justering prestationer -"- Flytt fr KS, index tillkommer -"Flytt fr NU, SäS, SkaS, index tillkommer -"Flytt till KS, index tillkommer -"Flytt till KS, index tillkommer -"Flytt till FSS, index tillkommer -"-"-"Flytt till FSS, index tillkommer -"-"-"- Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Ersättningen är fördelad mellan abonnemang (=verksamhetsanslag), prestationsersättning, ersättning för riktade uppdrag samt särskild framställan. Den totala ersättningen utgör det så kallade ersättningstaket. Sjukhuset ersätts dels med en rörlig ersättning som motsvarar 50 procent av fullt pris per prestation, dels en fast andel för återstående 50 procent av den prestationsrelaterade vården. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till angivet tak. Därutöver ersätts sjukhuset med anslag för särskilda riktade uppdrag (enligt specifikation i bilaga 1.2). Utöver ersättningstaket kan sjukhuset inte påräkna någon ersättning såvida inget avtalats eller beslutats i särskild ordning. Se även avsnitt 7 Ekonomi. Sluten somatisk vård ersätts med ett sjukhusspecifikt DRG-pris per poäng. Sjukhuset ersätts för ett sammanhängande vårdtillfälle inom sjukhuset och utifrån en regiongemensam diagnosgruppsrelaterad viktlista. För särskilt kostsamma vårdtillfällen, så kallade kostnadsytterfall, får sjukhuset utöver DRG-priset en särskild ersättning. Inomregional sluten rikssjukvård ersätts med fullkostnadstäckande patientspecifik debitering. För att vården av en viss patient ska anses vara av rikssjukvårdskaraktär ska något av följande krav vara uppfyllt: – SU finns upptagen som vårdgivare i Socialstyrelsens Vårdkatalog 2003-2004. – Vården uppfyller i övrigt Socialstyrelsens kriterier för rikssjukvård enligt Vårdkatalog 2003-2004. Ersättning för dagkirurgisk verksamhet och viss annan öppen vård sker på basis av regiongemensam åtgärdsrelaterad viktlista (Nord DRG-O) och sjukhusspecifika priser per DRGpoäng. För övrig öppen vård sker ersättning för läkarbesök och behandlingar med specifika priser för olika typer av besök. För vuxenpsykiatrisk slutenvård ersätts sjukhuset med 90 procent fast och 10 procent rörlig ersättning. Den rörliga delen ersätts utifrån prestationer där vårddagar motsvarar 90 procent av den rörliga ersättningen och vårdtillfällen 10 procent. Öppenvården inom vuxenpsykiatrin ersätts med 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen betalas ut efter specifika priser för olika typer av besök. Barn- och ungdomspsykiatrin ersätts med 50 procent fast och 50 procent rörlig ersättning. Sistnämnda baseras på vårddagar i slutenvården respektive besök i öppenvården. Definition av riktade uppdrag Ersättning avseende riktat uppdrag kan enligt regionens ersättningsmodell utbetalas för uppdrag som inte har direkt samband med den patientrelaterade hälso- och sjukvården, som forskning och utveckling men också för uppdrag som är svårt eller olämpligt att prestationsersätta så som t ex ambulansverksamhet och receptläkemedel samt nystartad verksamhet 27(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 3 Ersättning till sjukhusen Riktade uppdrag betalas ut med en tolftedel per månad. Alla riktade uppdrag finns beskrivna i bilaga 1.2A och 1.2B Definition av särskild framställan Uppdrag som initialt kan vara svårbedömda avseende starttidpunkt och/eller volym ersätts efter särskild avstämning. Särskilda ersättningsmodeller Förlossning. En särskild ersättningsmodell tillämpas för förlossningsvården. Modellen gäller enbart patienter från VGR. För respektive verksamhetsår fastställs en planeringsnivå avseende planerat antal förlossningar. Upp till planeringsnivån ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell, det vill säga 50 procent fast ersättning och 50 procent rörlig DRG-ersättning. Denna ersättning ingår i det samlade ersättningstaket för sjukhuset. Vid volymer utöver planerat antal förlossningar utgår ersättning med 75 procent av gällande fullpris för DRG. Vid färre antal förlossningar i jämförelse med planeringstalet sker reglering mot det samlade ersättningstaket för sjukhuset enligt gällande ersättningsmodell. Det innebär att om sjukhuset inte når upp till ersättningstaket sker ett avdrag med 50 procent per prestation. Transplantationer. En separat ersättningsmodell tillämpas också för transplantationer. Anledningen är att verksamheten styrs av tillgången på organ och inte av ekonomiska förutsättningar. Modellen gäller enbart VGR-patienter och tillämpas för både barn och vuxna. En basvolym är fastställd per organ. Upp till denna volym ersätts sjukhuset enligt sedvanlig ersättningsmodell (se ovan avseende förlossningsvården). För de transplantationer som överstiger basvolymen ersätts sjukhuset med en procentandel av den genomsnittliga särkostnaden för respektive organsort. Minskar volymen i förhållande till basvolymen görs motsvarande avdrag på ersättningen. Basvolym för barn och vuxna: Organ Hjärta Lunga Lever Njure Flerorgan Summa Antal Ersättning/åtgärd (tkr) 500 290 250 90 330 12 12 27 80 3 134 Övrigt Sjukhuset ersätts i särskild ordning för hälsoundersökningar med mammografi, för förskrivna inkontinenshjälpmedel, för läkemedel ASIH där sjukhuset efter särskild framställan kan erhålla medel utöver fastlagd basnivå. Kostnader för transsexuell kirurgi ersätts efter redovisade kostnader i samband med bokslutsberedning. 28(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Region- och rikssjukvård Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum. Arbets- och miljömedicins uppgift är att utreda och förebygga ohälsa förorsakad av faktorer i arbets- och omgivningsmiljön. Verksamheten bedrivs genom patientutredningar, forskning, information och utbildning. Servicen vänder sig till myndigheter och organisationer i hela VGR. Arbetsoch miljömedicin består av fyra enheter: Arbetshälsa Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) Arbetsmedicin Arbets- och miljömedicinska laboratoriet. FOU, Regionhabilitering. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom barnhabilitering och rehabilitering. Inga prestationsersatta patientkontakter. Regiondagar, Regionhabilitering. Utbildning av personal vid habiliteringsenheter i VGR. Kompetenscentrum neuropsykiatri. Kompetenscentrum för patienter med neuropsykiatriska funktionshinder som debuterat i barndomen såsom exempelvis ADHD, autism. Uppgifterna är att bistå andra sjukvårdsenheter i regionen med rådgivning och konsultation beträffande utredning och behandling av dessa patienter samt en planerad kunskapsöverföring till andra sjukvårdsenheter i regionen och att efter remiss utreda patienter med neuropsykiatriska funktionshinder. Obesitasverksamhet barn. Sjukhuset ska bedriva förebyggande verksamhet genom att förmedla kompetens i hela VGR till BVC, skolhälsovård, allmänläkare och barnläkare. SU ska även bedriva forskningsverksamhet och utreda patienter med de största behoven. Hörhjälpmedel. Utbytesprocessorer Cochleaimplantat. Klinisk genetik. Ersättning ges för laboratorieverksamhet, mottagnings- och konsultverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling samt kliniskt utvecklingsarbete i hela VGR. Utöver att bedriva genetisk vägledning genom mottagningsverksamhet, brevkonsultationer och telefonkonsultationer har Klinisk genetik ett uppdrag som innefattar spridning av kunskap om genetiska sjukdomar och genetiska medicinska och psykologiska effekter. Klinisk farmakologi. Kliniskt och farmakologiskt och farmaceutiskt stöd till utförare i hela VGR. Medverkar i läkemedelskommittéer och ger läkemedelsupplysningar. Fosterdiagnostik region-, rikssjukvård. Sjukhuset är remissinstans i regionen vad gäller värdering av misstänkta missbildningar och avvikande svar vid kromosomundersökning. Anslaget används till resurser för ”third opinion” (specialistkonsultation), kvalitetsuppföljning och utbildning på regionkliniken för att genomföra gällande riktlinjer. Regional enhet öppenvård funktionshinder. Ett regionalt kompetenscentrum som bistår andra sjukvårdsenheter i regionen avseende vård av patienter med medfödda kognitiva funktionshinder och samtidig psykisk sjukdom. I uppdraget ingår att handleda, vägleda och utbilda i frågor gällande patientkategorin för allmänpsykiatri, primärvård och särskilda 29(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag boenden i hela regionen. De konsultativa insatserna avser såväl medicinska frågor som frågor kring omvårdnad. Biobank och Simulatorcentrum. Avser medicinska metoder som tidigare har finansierats av anslaget för rikssjukvård, utbildning och spridning av medicinska metoder. Metoderna har övergått från utveckling till ordinarie sjukvård. Forskning och utveckling inkl medel för rikssjukvård och sista utpost. SU har ett särskilt uppdrag kring regionala kompetensinsatser, att sprida metoder inom regionens sjukvård samt för utvecklingen inom rikssjukvården. Finansieringen för forskning och utveckling består till största delen av så kallad medfinansiering till ALF-ersättningen. Uppdraget som sista utpost innebär att dygnet runt upprätthålla verksamhet för att kunna: bistå sjukvårdsenheter utanför SU i särskilt komplicerade och utsatta behandlingssituationer ge råd och konsultativt stöd till sjukvårdsenheter utanför SU när det gäller enskilda patienter dock utan att överta vårdansvaret. Ersätts med regionbidrag från HSS. Länssjukvård Övrig köpt psykiatrisk vård. Köpt psykiatrisk specialistsjukvård. Vård av enskilda patienter med speciellt vårdbehov där SU inte bedriver denna typ av vård. Köpt somatisk specialistsjukvård. Patientgrupper som sänds/remitteras till andra sjukhus för vård är patienter i behov av brännskadevård, viss lungsjukvård för barn (ECMO). Andra mindre grupper finns och förändringar sker framförallt beroende på kompetenssituation inom SU och vårdande sjukhus. Köpt vård barnrehabilitering. Köpt vård vid vissa speciella sjukdomsbilder där SU inte har kompetensen. Köpt vård, rehabiliteringsvistelse. Köpt rehabiliteringsvård, såväl inom som utom landet, inom områden som SU inte bedriver. Uppdraget avser flera patientgrupper, men med tonvikt på hudsjukvård och patienter med neurologiska och reumatologiska sjukdomar. Administreras för övriga nämnder vilka direktfaktureras av leverantören. Andningshjälpmedel, vuxen. Allvarlig och moderat sömnapné behandlas med CPAP (Continuous Positive Airway Pressure). Ortopedtekniska hjälpmedel. Finansiering av hjälpmedlet, inklusive tillverkning och anpassning av ortoser, proteser, ortopediska skor och fotbäddar. Hjälpmedel, barn. Andningshjälpmedel och nutrition. Synhjälpmedel, barn. Ögonproteser och ögonlinser. Klinisk nutrition. Konsultverksamhet inom klinisk nutrition och forskning och utveckling kring frågor om sambandet mellan nutrition och sjukdom. 30(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Strokeforum. Kunskaps- och resurscentrum för strokedrabbade och deras anhöriga efter avslutad vård och initial rehabilitering samt utbildning och samverkan med sjukvård och kommun. Akutmottagningsverksamhet. SU har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet på såväl läns- som regionsjukvårdsnivå. Sjukhuset har såsom regionsjukhus att stå för akut regionsjukvård samt att ge rådgivning till övriga sjukvårdsenheter. Detta innebär också att kompetensmässigt vara sista utposten i regionen. Tillgängligheten vid sjukhusets akutmottagningar ska vara god och sjukhuset ska verka för att väntetiderna kortas. Det riktade uppdraget omfattar de besök som inte direkt leder till sluten vård. Sjukhuset ska ta emot alla akuta primärvårdspatienter nattetid inom sjukhusets befintliga akutmottagningar. Med nattetid avses kl. 22.00-07.00. I uppdraget ingår inte att ta hand om sådana patienter som reellt och med adekvat vårdkvalitet kan tas om hand på annat sätt; inte heller sådan sjukvårdsrådgivning och sjukvårdsupplysning som kan skötas av Sjukvårdsrådgivningen och primärvårdens mottagningar. För patienter som hör till ovan nämnda kategorier men ändå söker vård på akutmottagning tillämpas hänvisning men ej avvisning. I det riktade uppdraget ingår två bedömningsbilar som koordineras av ambulanssjukvården. Bilarna används för att avlasta akutmottagningar och styra patienter till rätt vårdnivå. Ambulanssjukvård. Uppdrag avseende all ambulanssjukvård i Storgöteborg, både i entreprenad och i egen regi. Ambulanssjukvård, vidaretransporter. Ambulanstransporter från annan vårdinrättning än SU, exempelvis från vård- och jourcentraler inom primärvården. Ambulanssjukvård, administration. Ersättning för strategisk och operativ ledning, medicinskt ansvar, forskning/utveckling samt utbildning inom ambulanssjukvården. Liggande transporter. Transporter med lägsta medicinska prioritet mellan sjukhus och hemmet alternativ annan vårdinrättning, dock ej annan enhet inom SU. Ambulansdirigering. Tjänst för bedömning, prioritering och dirigering avseende ambulanssjukvård. BUP Kungshöjd. Uppdraget syftar till att bedriva utvecklingsarbete där bland annat erfarenheter från andra BUP-enheter kan tas tillvara och vidareutvecklas. Verksamheten utvecklar också metoder och arbetssätt för att nå barn och ungdomar som inte kommer till mottagningen trots att vårdbehov finns. Barnens Hus. I Barnens hus samverkar Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS) med socialtjänst, polis och åklagarmyndighet. Verksamheten riktar sig till barn som utsatts för fysisk misshandel, sexuella övergrepp eller könsstympning. Västbus. Samverkan med kommunala myndigheter och övrig sjukvård kring patienter som också behöver stöd i boendet, skolan, socialtjänst och habilitering. 31(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Hygiensjuksköterska, Göteborgs Stad. Hygiensjuksköterska riktad till särskilda boenden inom Göteborgs Stad. Flyktingbarnteam. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) bedriver i samverkan med barn- och ungdomsmedicin (BUM) ett Flyktingbarnteam knutet till Resursenheten för flyktingar. Teamet ska i första hand tillföra barnkompetens och säkra barnperspektivet vid Resursenheten för flyktingar och dessutom utgöra en samlad kompetens kring medicinska och psykosociala aspekter av flyktingproblematik. Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun. Aktivt delta i den socialpsykiatriska vård/stödmodell som startat på Öckerö samt delta i det lokala närvårdsarbetet i enlighet med närvårdsplanen ”Den Nära Vården på Öckerö”. Palliativt centrum. Palliativt centrum utvecklar, bedriver rådgivning och kompetensuppbyggnad för den palliativa vården. Valfrihetsvård. Köpt utomregional vård. Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). SU har uppdraget att tillhandahålla läkarinsatser för Sjukhusanknuten hemsjukvård inklusive palliativ vård för invånarna i Göteborgs Stad. Utöver att tillförsäkra denna patientgrupp läkarkompetens syftar uppdraget till att på sikt utveckla vården för dessa patienter och säkerställa kompetensstöd dels till primärvårdens läkare, dels till sjukvårdspersonal i kommunal hemsjukvård. SU har också uppdraget att tillhandahålla dietist och kurator motsvarande en heltidsbefattning inom den del som är regionens ansvar. Utöver ersättningen kan sjukhuset ersättas med ytterligare medel för receptläkemedel efter särskild framställan. Uppdraget inkluderar även läkarinsatser vid speciella Hospice-enheter i Göteborg. Mobilt fältteam. Mobila Fältteamet är ett uppsökarteam för personer med psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning med eller utan missbruksproblematik inom LGS-området och som bedöms ha behov av insatser från psykiatri och/eller kommun. Teamet arbetar uppsökande och utgör en första linjens specialistfunktion med uppdraget att göra behovsbedömningar på fältet och initiera behandling och stöd för den enskilde från rätt psykiatrisk och/eller kommunal verksamhet. Teamet har snabb handläggningstid och har även möjlighet till akuta insatser. Tillnyktringsenhet (TNE). Göteborgs Stad, Sociala resursnämnden, har t o m 2014 ansvarat för en tillnyktringsenhet i Göteborg. Fr o m 2015 övergår verksamhetsansvaret till VGR och SU har uppdraget att driva enheten; initialt i befintliga lokaler. Vårdhygien. Hälso- och sjukvårdsdirektören har fastställt regionalt direktiv angående vårdhygienisk verksamhet (RSK 619-2010). Direktivet innebär för SU:s del viss utökning av sjukhusets åtagande. Utökat ersättningsutrymme SU tillfördes 90 mnkr i budget 2015 för att täcka ekonomiska obalanser. Ersättningen medför inte något ökat prestationskrav. Sjukhuset ersätts genom ett riktat uppdrag. Regionuppdrag schizofreni. Delfinansiering för pågående regionuppdrag. 32(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 4 Förtydligande av riktade uppdrag Särskild framställan Strokesjukvård. I enlighet med Ägaruppdrag för strokesjukvården 2010-2011 har sjukhusets uppdrag utökats inom strokesjukvården åren 2010-2012 (Dnr RSK-819-2008). Utökningen 2010 avser hemikraniektomi, som är en åtgärd för att minska det intrakraniella trycket vid stroke. Den del av ägaruppdraget som avser hemikraniektomi är särskild framställan i VÖK. Benförankrad protes genom ortopedisk osseointegration vid amputation. Metoden innebär att ett titanimplantat operas in i det kvarvarande skelettet. Frenikusstimulering innebär att en nervstimulator inopereras på ventilatorberoende patienter. Nervstimulatorer opereras in på frenikusnerverna och därmed aktiveras diafragman. Patienterna kan på detta sätt återfå diafragmaandning. Botoxbehandling görs för patienter med stora besvär av svettningar där andra metoder inte har hjälpt. Elektrokemoterapi för behandling av ytligt belägna metastaser vid malignt melanom. Elektrokemoterapi är en metod för palliativ lokal behandling av symptomgivande (smärta, blödning, ulcerering) ytliga metastaser i första hand från melanom och bröstcancer. Endoskopisk övervakning och behandling av dysplastisk slemhinna i matstrupen. Den nya metoden innebär en samlad endoskopisk övervakning och behandling. Syftet med övervakningen är att identifiera de patienter som behöver behandling för att förebygga utveckling av allvarligare cellförändringar och cancer i matstrupen. ECP, Extracorporeal Photopheresis ECP är en form av immunmodulerande behandling. Genom hämning av vissa delar av immunsystemet kan det ha effekt vid svåra ”avstötningsreaktioner”, efter allogena stamcellstransplantationer. Det har också effekt vid vissa typer av hudlymfom. Maskinperfusion av njurar. Utrustning för spolning av njurar inför transplantation. Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar, RÖS, fortsatt kompetensförsörjning. Avser fortsatt implementering av nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Ersättningen avser kompetensförstärkning och tillkommande kostnader för läkemedel. Regionuppdrag för lungcancervården, Regionuppdrag bröst- prostata-, tjock- och ändtarmscancer. Fortsatt implementering av nationella riktlinjer. Regional medicinsk riktlinje för kardiogenetisk diagnostik, Regional riktlinje för inflammatorisk utlöst ryggsmärta. Fortsatt implementering av regional riktlinje. Dexamätningar, höjd basnivå 2015. Avser diagnostik inom osteoporos (benskörhet). Ordnat införande läkemedel 2013 etapp 1 och 2 och 2014 etapp 1 samt läkemedlet Tafinlar. 33(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 5 Uppföljningsplan 2016 Bilaga 5 Uppföljningsplan 2016 Uppföljning av volymer Uppföljningsområde Innehåll Tidpunkt Vårdvolymer Antal viktade prestationer för VG-patienter Delår 1 och 2 samt årsredovisning Förlossningsvård Antal förlossningar i förhållande till överenskommen basvolym samt prognosticerat antal för helt år. Enligt gemensam uppföljningsmall Delår 1 och 2 samt årsredovisning Hälsoundersökningar med mammografi Transplantationssjukvård Volymer enligt ersättningsmodell Volymer delår 1 och 2. Uppföljningsmall årsredovisning. Delår 1 och 2 samt årsredovisning Regionfullmäktiges mål och uppföljning RF mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras (RF) Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas (RF) Uppföljning Andel garantipatienter som väntat högst 30 dagar på första besök till barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på besök inom vuxenpsykiatri Andel vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på första besök eller behandling Andel patienter där total vistelsetid ≤4 timmar vid besök på akutmottagning Uppföljning sker enligt regionens anvisningar och tidsplan. 34(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 5 Uppföljningsplan 2016 Hälso- och sjukvårdsnämndernas mål och uppföljning HSN HSN G HSN V Mål Den nära vården ska förbättras Livslängden ska öka för alla, speciellt för de grupper som har den kortaste livslängden Nämnden vill eftersträva den nära vården Utveckla vårdsamverkan Uppföljning av nämndernas mål kommer att ske dels genom dialogmöten mellan nämnderna och SU där verksamhetsföreträdare medverkar, dels genom att Koncernkontoret följer relevanta indikatorer kopplade till målen. Indikatorer hämtas från RS beslut om kvalitetsindikatorer. Koncernkontoret tar del av och analyserar SU:s resultat och ställer frågor till SU där det krävs ytterligare information. Uppföljningen följer regionens tidsplan. För uppföljning 2016 planeras för två dialogmöte mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Uppföljningsområde Handlingsplanen för sköra äldre Uppföljningsform Dialogmöte SU och HSN SU:s förebyggande och hälsofrämjande arbete Dialogmöte SU och HSN Personcentrerad vård Dialogmöte SU och HSN Samordning av sjukvård för barn med funktionsnedsättning SU beskriver formerna för samverkan mellan SU och Hälsa och Habilitering 35(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetsatsningar 2016 Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetssatsningar i egen regi Utdrag ur beslutsunderlag Koncernledning Hälso- och sjukvård Slutlig fördelning av vissa produktionsvolymer i egen regi 2016 Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen fortsatt följa upp planerad produktion inom de diagnosområden som utgör ”PK”. Inom dessa diagnoser har Västra Götalandsregionen störst problem med tillgängligheten och 80 % av patienter som väntar på första besök och behandling finns här. Koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård har 2015-09-24 beslutat om basvolymer och tilläggsuppdrag för 2016 i enlighet med detta dokument. Produktionsvolymer för 2016 utgår från de volymer som har funnits under 2015 om inte förändringar i VÖK medför ändrade volymer. I de beslutade volymerna för 2016 finns justeringar gjorda för NU-sjukvården och FSS och SkaS utifrån förändrade uppdrag i VÖK. Basvolymer inom urologi som inte tidigare funnits på KS har tagits. Volymer inom ryggkirurgi och ledproteskirurgi är justerade efter tidigare beslut i koncernledningsgrupp hälso- och sjukvård. Utöver basvolymer som finansieras inom VÖK finns tilläggsuppdrag som finansieras mot avrop enligt särskild ordning. Överenskomna volymer biläggs berörda sjukhusförvaltningars VÖK 2016 som informationsbilaga. Framtagna produktionsvolymer kommer att följas inom ”PK” 2016. Ekonomisk uppföljning av tilläggsuppdrag sker enligt särskild rutin på samma sätt som 2015. De volymer som nu beslutas kan under året behöva justeras t.ex. beroende på förändringar i sjukhusens förmåga att uppfyllda sina åtaganden eller till följd av förändringar i datafångst efter övergång till nytt produktionsplaneringssystem. Bland annat signalerar några sjukhus att man beräknar kunna göra rekrytering av ryggkirurger vilket efter överenskommelse kommer att innebära överföring från extern vård till egen regi. I de fall där tilläggsuppdrag ska ske ur ett regiongemensamt perspektiv kommer koncernkontoret att återkomma med beskrivning hur strömmar mellan förvaltningarna ska ske. Inom kataraktkirurgi gäller som princip de volymer som angivits i beslut av regionstyrelsen 2015-06-16 (RS 2071-2012). Efter överenskommelse mellan sjukhusen är beräkningsgrunden för katarakter förändrad till antal opererade ögon i detta dokument. 36(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetsatsningar 2016 Bas- och tilläggsvolymer för SU framgår av nedanstående tabell. SU Område Besök/behandling Totalt varav basvolym varav tillägg Ortopedi Hud Ögon ÖNH Gynekologi Urologi Allmän kirurgi Handkirurgi Plastikkirurgi 8 500 14 700 7 100 8 200 5 450 2 930 2 920 2 700 2 425 7 000 11 700 7 100 8 200 5 450 2 530 2 720 2 300 2 025 1 500 3 000 0 0 0 400 200 400 400 Rygg Gynekologi Övrig ortopedi Allmän kirurgi ÖHN Plastikkirurgi Ögon, övriga Handkirurgi Urologi Protes Katarakt 720 3 500 3 350 3 250 3 200 2 680 2 300 1 750 1 245 888 2 140 470 3 500 3 100 3 250 3 200 2 330 2 300 1 550 945 488 1 980 250 0 250 0 0 350 0 200 300 400 160 Besök Behandlingar Obesitas Utöver de externa avtal och tilläggsuppdrag som beskrivs ovan följer koncernkontoret produktionen av obesitasoperationer som ersätts mot avrop enligt särskild rutin i bilaga 3. Enligt preliminär plan kommer Västra Götalandsregionen under 2016 att utföra 765 obesitasoperationer fördelade mellan sjukhusen Behandling obesitas Sjukhus SU NU SkaS SÄS Totalt Antal 325 90 250 100 765 37(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 6 Basvolymer och tillgänglighetsatsningar 2016 Koloskopier 2010 fattade HSU beslut om särskild finansiering av satsning inom koloskopier för att säkra tillgängligheten till dessa undersökningar som kommit att ersätta radiologisk diagnostik av sjukdomar i tjocktarmen. Satsningen fortsätter under 2016 och ersätts enligt särskild ordning som tidigare. Externa produktionsuppdrag Under 2016 kommer Västra Götalandsregionen i enlighet med beslut i regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnderna ingå nya avtal med externa leverantörer inom kataraktkirurgi. Upphandling kommer också att ske inom ryggkirurgi. Sen tidigare finns det ramavtal inom hudsjukvård och övrig ortopedi. Upphandlade volymer inom regiongemensamma avtal ska fördelas mellan sjukhusen på ett sätt som bäst tillgodoser det samlade behovet inom Västra Götalandsregionen. 38(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 7 Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Bilaga 7 Satsningar från Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) Psykiatrisatsningar Regionfullmäktige har beslutat om Regional utvecklingsplan för vuxenpsykiatri 2014-2018 (RF 875-2013). I utvecklingsplanen beskrivs ett antal strategiska och prioriterade områden och därtill kopplade insatser för önskvärd framtida utveckling av vård och stöd till personer med psykisk ohälsa med behov av specialistpsykiatrin i Västra Götaland. Utvecklingsplanen ska implementeras i takt med att erforderliga beslut fattas om regionala uppdrag. I budget 2015 tillfördes HSS medel med syfte att finansiera arbetet med den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Satsningen fortsätter och utökas 2016. Förstärkningen 2015 avsåg neuropsykiatriska utredningar för barn och ungdomspsykiatri-, och vuxenpsykiatri och för att förstärka behandlingsformer för vård av patienter med självskadebeteende inom barn och ungdomspsykiatri och vuxenpsykiatri. SU tilldelades 20,9 mnkr. HSS kommer att fatta beslut under hösten 2015 om tilldelningen för 2016. Uppföljning av volymer sker inom ramen för satsningen. Vårdkedjan, akut- och prehospital verksamhet samt vårdplatser Vården av livshotande sjukdomar är en av de högst prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården. Tillgängligheten vid akutmottagningarna ska vara god och sjukhusen ska verka för att väntetider kortas. Satsning på bättre akutsjukvård i Västra Götalandsregionen, HSS beslut dnr.243-2015 Vid socialstyrelsens mätningar av väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar har flera mottagningar i Västra Götalandsregionen tillhört de mottagningar med relativt längre väntetider. Därför har det i regionens budget för år 2015 avsatts resurser för en särskild satsning för att utveckla akutsjukvården, minska väntetider på sjukhusens akutmottagningar och införa fasta läkartjänster på akutmottagningarna och på sikt akutläkare. För detta tillförs 100 mnkr från och med år 2015 varav 97 mnkr fördelas utifrån en nyckel baserad på antal akuta besök. Ytterligare 50 mnkr tillkommer år 2016 och 2017, vilket innebär att 2017 finns 200 mnkr för denna satsning. Målet är att senast år 2018 uppnå målet att vid 90 procent av besöken ska patienten ha en total vistelsetid (TVT) om högst 4 timmar. För att nå det målet har förvaltningarna tagit fram sina egna delmål mot 90 procent. Delmålen kommer att följas upp två gånger per år. De delmål som sjukhusförvaltningarna har identifierat har de gjort utifrån respektive utgångsläge och hur snabbt man tror att man kan nå förbättringar. Ett regiongemensamt arbete tillsammans med sjukhusen har påbörjats för att förbättra och utveckla verksamheten med bl a införandet av akutläkare. SU tar del av ovanstående satsning. För 2015 tillfördes sjukhuset 40,4 mnkr. Senast i oktober 2015 ska HSS fatta beslut om 2016 års tilldelning. Medel fördelas direkt från HSS. Uppföljning görs inom ramen för utvecklingsarbetet. 39(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 Bilaga 8 SU:s beskrivna behov 2016 och 2017 Cancersjukvård Fullt antal vårdplatser barnonkologi. Behov utökning 5 st. vpl må-fre och 7 st. lö-sö För ett förbättrat omhändertagande av tunga cancerpatienter behövs lätt IVA motsv ca 10 vårdplatser. Jämnar ut belastningstoppar på IVA Resurser för att cancerpatienter snabbare kan få behandling inkl återbesök och strålbehandling Cancergenetisk mottagning, ökad volym Kirurgi Delsumma cancervård 2016 2017 (mnkr) (mnkr) Totalt Effekt (mnkr) produktion Fullt antal platser inom barnonkologi 12,1 0,0 12,1 X Den regionala intensivvårdsutredningen föreslog att "lätt-IVA" platser bör tillskapas. En sådan resurs ger ett förbättrat omhändertagande för svårt cancersjuka patienter och jämnar ut belastningstopparna på IVA. 10,0 10,0 20,0 X Förbättrad tillgång till röntgen och patologi för att korta ledtiderna samt ökad tillgång till strålbehandling 20,5 0,8 21,3 X 4,9 5,0 52,5 1,0 0,0 11,8 5,9 5,0 64,3 X Ökat remissinflöde finns till cancergenetisk mottagning och utredning av ärftliga sjukdomar. Ökade resurser behövs för att motsvara behoven. Rekonstruktiv kirurgi efter canceroperation 40(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 2016 2017 (mnkr) (mnkr) Psykiatri Nya vårdformer heldygnsvård intermediärvårdplatser/mellanvårdsboende för patienter med Nya vårdformer för patienter inom psykos psykossjukdom eller beroendeproblematik i samverkan med och beroende. Socialtjänsten Totalt Effekt (mnkr) produktion 4,1 4,2 8,3 13,0 0,0 13,0 X Bibehålla och ökad tillgänglighet BUP Möta ökat inflöde av barn och unga med psykisk ohälsa, i synnerhet neuropsykiatriska diagnoser. Omhändertagande av flyktingbarn med psykiatriska trauman. Ökad tillgänglighet till behandling efter första besök. Ökade behov för Bipolär sjukdom och ADHD. De affektiva verksamheterna har inom öppenvården en otillräcklig dimensionering vilket visas genom en intern köproblematik efter första besök 7,4 7,4 14,7 X Utveckling av vården för självskadebeteenden. Ytterligare insatser behövs inom specialistpsykiatrin för patienter med emotionellt instabilitet och självskadebeteenden. Särskilda team behövs. 4,3 4,3 8,5 X Substitution och Metadonbehandlingar Behov av ytterligare metadonbehandlingar för patienter boende utanför "storgöteborg" samt substitutionsbehandlingar för boende i Göteborgsområdet. Substitution avser ytterligare kvalificerade insatser för 70 patienter som finns i programmet redan idag. Regional metadonbehandling avser utökning med 10 patienter. Resursförstärkningen gäller 0,5 SSK och läkemedelskostnader och andra driftkostnader. 3,3 0,0 3,3 X 10,0 42,0 0,0 15,8 10,0 57,8 Ofinansierad regional satsning ST läkare och SSK BUP och vuxenpsykiatri Delsumma Psykiatri Regional introduktionsfinansiering under 2014-2015. Från 2016 saknas finansiering 41(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 2016 2017 (mnkr) (mnkr) Barnsjukvård Totalt Effekt (mnkr) produktion Utökad anestesi- och operationsservice Förbättrat omhändertagande av akutpatienter och därmed flödet av operationspatienter. Service mot andra avdelningar förbättras för exempelvis nålsättning och att larmanrop kan ombesörjas utan dröjsmål 5,6 0,0 5,6 X Utökning av IVA platser 2 vpl Under 2015 har gjorts en satsning på två stycken ytterligare postoperativa platser. Akutpatienter utgör en stor andel av patienterna på Barniva. Patientgruppen har ett omedelbart behov av intensivvård och tränger undan planerad vård när insatserna behövs. Det innebär exempelvis att hjärtpatienters operation kan skjutas upp med kort varsel. Uppskjuten operation medför förutom olägenheter för patienter också störningar i vårdflödet på operation och vårdavdelningar. För barnhjärtkirurgi som är ett rikssjukvårdsuppdrag innebär uppskjutna operationer förlängd vårdtid. Barn som på operation har så allvarliga hjärtfel att de inte kan skrivas ut förrän operationerna är gjorda. Det nya barnsjukhuset är dimensionerat efter 16 vårdplatser på Barniva. 7,1 7,1 14,1 X 3,7 16,4 0,0 7,1 3,7 23,4 X Enbart specialistläkare som jour inom barnanestesi och intensivvård Delsumma Barnsjukvård För den avancerade vården och de akuta tillstånden ska under hela dygnet tillhandahållas full medicinsk kompetens och utan dröjsmål 42(45) Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 2016 2017 (mnkr) (mnkr) Kroniskt sjuka Patienter med långvarig smärta, ökat inflöde från VGR Ett ökat remissinflöde konstateras från hela regionen för patienter med kronisk smärta och där sedvanlig behandling inte ger tillräcklig symtomlindring. Avser även cancersmärta Ökade kostnader läkemedel för multipel skleros (MS) Insatser inom ögonsjukvården Utökat uppdrag behövs för att möta ökad efterfrågan inom viss hjärtsjukvård, hematologi, gastroenterologi och AK verksamhet. Dessutom ytterligare anestesiservice vid cytostatikabehandling Volymökning metabola sjukdomar Delsumma Kroniskt sjuka Totalt Effekt (mnkr) produktion 3,2 0,0 3,2 X Effektiva läkemedel finns men kostnadsutvecklingen är svår att hantera. Ordnat införande finns till viss del för några läkemedel 10,0 0,0 10,0 X Ytterligare satsningar behövs för patienter med åldersförändringar i gula fläcken och patienter med hornhinnesjukdomar. 16,2 0,0 16,2 X 5,6 X 7,5 42,5 X Utökade uppdrag behövs för att möta ökad efterfrågan Fler barn diagnostiseras för ärftliga metabola sjukdomar. Volymökningen ställer ökade krav på sjukhusets resurser. Behöver fortsatt vård inom vuxensjukvården. 43(45) 5,6 7,5 42,5 0,0 0,0 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 2016 2017 (mnkr) (mnkr) Tillgänglighet Totalt Effekt (mnkr) produktion Ökade uppdrag för ambulanssjukvården Hög beläggningsgrad på ambulanserna påverkar tillgänglighet och syns i form av måluppfyllnad på prio 1 uppdrag och ökad väntetid på prio 2 uppdrag. Finansiering behövs för ny båt till skärgården 13,7 0,0 13,7 Ökad volym och ökade behov av behandlingsinsatser Kirurgi, hjärtsjukvård, uppföljning av transsexuella patienter, kateterburen aortaklaff, stora kärl, handmottagning, sömnapné, screening av droger. 29,6 2,7 32,3 X 5,0 X Ökad operationskapacitet för att säkra att akuta patienter blir opererade i rätt tid Ökad förekomst av multiresistenta bakterier, motsvarande Användning av nya ortopediska tekniker Delsumma ökad tillgänglighet Kompetensinsatser Riktade kompetenssatsningar Delsumma Kompetensinsatser 5,0 Resurser behövs för bl a fler vårdplatser i isoleringsrum och infektionskonsulter. Motoriserad teleskopsopererad spik och utveckling av proteser ger förbättrad funktionalitet och livskvalitet för patienter. Gånganalys ger bättre förutsättningar att ta ställning till om kirurgiska ingrepp behövs. Avser även dyrare hjälpmedel för patienter som begär det. Ytterligare kompetenssatsningar för biomedicinska analytiker, IVA, och operation. Dessutom satsningar på utlandsrekrytering av läkare 44(45) 8,0 1,3 9,3 3,3 59,6 0,0 4,0 3,3 63,6 26,1 26,1 0,0 0,0 26,1 26,1 Överenskommelse om sjukhusvård 2016 mellan HSN G och HSN V och SU Bilaga 8 SU:s behovsbeskrivning 2016 Konsekvenser av beslut Ordnat införande av medicinska metoder Ordnat införande av läkemedel Investeringsbeslut " Behandling av tumörer med protonstrålning Förändrat regelverk ortopedtekniska hjälpmedel Delsumma konsekvenser beslut Fortsatt finansiering efter introduktionsperioden ", särskild genomgång behövs för belopp 2017 Hyreskonsekvenser investeringsbeslut Driftkonsekvenser utrustningsinvesteringar Västra Götalandsregionen har tillsammans med övriga landsting och regioner tecknat avtal med Skandionkliniken i Uppsala. Kliniken är den enda i sitt slag i Norden och allt fler patienter behöver behandling med protonstrålning. SU behöver också tillhandahålla personal för verksamheten vid kliniken. Totalt 45(45) 2016 2017 (mnkr) (mnkr) 0,0 22,9 Totalt Effekt (mnkr) produktion 22,9 31,4 15,0 10,6 11,9 42,0 26,9 8,5 0,0 8,5 1,1 56,0 0,0 45,4 1,1 101,4 295,0 84,1 379,1 X Punkt 17 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-12 Diarienummer SU 503-596/2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Hanna Axelsson Telefon: 0709 152049 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tillägg till ”Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset” Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att godkänna nya principer för ersättning och ekonomiska villkor till ”Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset” att gälla för perioden 2016-01-01 till 2016-12-31. 2. Styrelsen uppdrar åt sjukhusdirektören att underteckna ett tillägg till gällande avtal. Sammanfattning av ärendet Norrlandstingens Regionförbund (NRF) och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har för verksamhetsåren 2013-2017 träffat ett avtal som reglerar och beskriver ersättning, villkor samt samverkansformer för vård vid SU av patienter från norra sjukvårdsregionen. De ekonomiska villkoren i avtalet (punkt 4) gällde endast för två år med slutdatum 2014-12-31. Därefter har de förlängts ett år, genom ett tillägg till avtalet, med slutdatum 2015-12-31. För 2015 innebär detta att: All vård debiteras enligt ”Riksavtalet för utomlänsvård” det vill säga ”Utomlänspriser för vårdtjänster enligt samverkansavtalet inom hälso-och sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen”. NRF erhåller en rabatt om 7 % på gällande prislista. När den totala vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70 mnkr ges en rabatt om 20 % på överstigande belopp. För 2016 innebär de nya ekonomiska villkoren att; NRF erhåller en rabatt om 5 % på gällande prislista. När den totala vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70 mnkr ges en rabatt om 20 % på överstigande belopp. Avtalet hade för 2014 ett ekonomiskt värde på 99 mnkr netto inräknat avdrag för rabatter (111 mnkr brutto). Ambitionen från SU är att avskaffa rabatter/prisreduktioner och istället fakturera självkostnad. Under 2015 har arbetet med översynen av vårdprodukter och priser fortsatt. SU deltar också i det regionala projektet nytt KPPsystem (Kostnad Per Patient) som är planerat att tas i drift från 2016. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-12 Diarienummer: SU 503-596/2012 2 (2) Då SU inte haft tillgång till data för analys (inom rimlig tid för att följa beslutsprocessen) har SU och NRF genom förhandling kommit fram till förslagen prisreduktion att gälla under en övergångsperiod. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Norrlandstingens Regionförbund Dnr SU 503‐596/2012 TILLÄGG Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Detta tillägg har träffats mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset och Norrlandstingens Regionförbund. Tillägget gäller för perioden 2016-01-01 -- 2016-12-31 Principerna for ersättning och ekonomiska villkor enligt punkt 4 i Avtal om sjukvård för år 2013-2017 mellan Norrlandstingens Regionförbund och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (TU Dnr SU 503-596/2012) upphör att gälla 2015-12-31 och ersätts med följande formulering: All vård debiteras enligt ”Riksavtalet för utomlänsvård” det vill säga ”Utomlänspriser för vårdtjänster enligt samverkansavtalet inom hälso-och sjukvård inom Västra sjukvårdsregionen”. NRF erhåller en rabatt om 5 % på gällande prislista. När den totala vårdvolymen uppgår till ett debiterat nettovärde om 70 mnkr ges en rabatt om 20 % på överstigande belopp. Detta under förutsättning att styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset fattar beslut om att godkänna förlängning av ekonomiska villkor i avtalet. Detta tillägg har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För Norrlandstingens Regionförbund Umeå 2015 .............................................................. Sara Ekström Förbundsdirektör För Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 2015 - ................................................................ Barbro Fridén Sjukhusdirektör ................................................................ Synnöve Helander Ekonomi- och marknadsdirektör Punkt 18 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-10-14 Diarienummer SU 503-1142/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handläggare: Lars Rydhede E-post: lars.rydhede @vgregion.se Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter från Sahlgrenska Universitetssjukhuset på förslag från Västfastigheter avseende nya parkeringsavgifter Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar tjänsteutlåtande daterat 2015-10-14 och översänder synpunkterna till fastighetsnämnden avseende Västfastigheters förslag till nya parkeringstaxor för personalparkering vid Sahlgrenska Universitetssjukhusets fastigheter/tomter från och med 2016. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige beslutade 2012-10-23 att ge uppdrag till fastighetsnämnden att hantera samtliga parkeringsfrågor för Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd. Västfastigheter har med stöd av detta beslut till Sahlgrenska Universitetssjukhuset lämnat förslag till mycket kraftiga taxehöjningar gällande personalparkeringarna vid sjukhuset (se nedan). Detta kommer att medföra mycket kraftiga negativa reaktioner från sjukhusets medarbetare och riskerar att göra en, i många stycken besvärlig och ansträngd, kompetensförsörjningssituation ännu besvärligare. Fördjupad beskrivning av ärendet De föreslagna höjningarna av taxorna för personalparkering är mycket kraftiga; För Sahlgrenska sjukhuset och för Mölndals sjukhus föreslås en höjning från 240 kr per månad till 400 kr per månad. Detta motsvarar en 60% höjning från år 2015 till 2016. För Östra sjukhuset och för Högsbo sjukhus föreslås höjning från 240 kr per månad till 280 kr per månad (knappt 9%) och för Rågården från ingen avgift till 50 kr per månad. Västfastigheter anför som skäl till de föreslagna höjningarna så kallad ”marknadsanpassning” och för att undvika framtida eventuella förmånsbeskattningar från skatteverket. Taxan höjdes också 2014 från 210 kr per månad till 240 kr per månad, vilket motsvarade 9%. I Västfastigheters eget beslutsunderlag angavs då att det var en ”sammanviktad” taxa för alla sjukhusen. Ledningen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset anser att de föreslagna höjningarna är orimliga och direkt skadliga av bland annat följande skäl: - Höjningarna av avgifterna är extremt höga på framförallt Sahlgrenska sjukhuset och Mölndals sjukhus och kommer att skapa stort missnöje bland våra medarbetare som är beroende av att färdas med egen bil. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-10-14 Diarienummer SU 503-1142/2015 - - - - 2 (2) Parkeringstillstånden gäller endast i mån av plats, varför man inte är garanterad parkeringsmöjlighet, trots tillstånd. Det är orimligt av personalpolitiska skäl att våra medarbetare skall betala olika avgifter beroende på vid vilket av våra sjukhus inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset man arbetar. Många av våra medarbetare har sitt arbete förlagt på flera av sjukhustomterna och här är det fortfarande oklart om man ska behöva inneha flera tillstånd eller om man kan lösa ett för samtliga tomter. Om det sistnämnda skulle bli möjligt, svarar Västfastigheter att den högsta avgiften i så fall skall gälla. Vi har redan idag kompetensförsörjningsproblem och vikten av att framstå som en attraktiv arbetsgivare är direkt avgörande för att vi nu, och i framtiden, ska kunna bemanna vår dygnet-runt-verksamhet. Konkurrensen med andra arbetsgivare är stor. Vi har många medarbetare som arbetar natt och här har vi det allt svårare att bemanna. För många av dessa medarbetare saknas kollektivtrafiklösningar och många är bosatta utanför Göteborg, varför man är starkt beroende av egen bil för att kunna ta sig till sin arbetsplats. Skulle Västfastigheter fullt ut resonera ”marknadsmässigt” borde nattpersonal rimligen kunna lösa nattillstånd till en mycket lägre kostnad då parkeringsavgifter generellt är lägre nattetid än dagtid. Det kan rimligen inte vara arbetsgivarens uppgift att ta ut högre pris från sin egna medarbetare, än vad kostnaden motiverar. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till fastighetsnämnden Punkt 19 Punkt 21 Anmälningsärenden – inkomna skrivelser Styrelsens sammanträde 2015-10-23 Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr SU 100-112/2015 SU 131-1285/2015 1. Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret 2015-09-15 Ny regional avtalstyp för köpt vård. SU 131-1285/2015 2. Koncernavdelning data och analys, koncernkontoret 2015-09-15 Regional registrering av köpt medicinsk rehabilitering. SU 117-609/2013 3. Koncernstab verksamhetsuppföljning, ekonomi och inköp 2015-09-15 Informationsmaterial om Regionservice styrmodell. SU 708-1299/2015 4. Koncernstab hälso- och sjukvård 2015-09-18 Uppdragshandling för en regional utvecklingsplan för traumasjukvården. SU 717-980/2015 5. Koncernavdelning ärendesamordning och kansli 2015-09-22 Beslut från sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg 2015-09-01 avseende långsiktig upphandling av en större volym kataraktsjukvård (gråstarr). SU 708-1337/2015 6. Inspektionen för vård och omsorg 2015-09-28 Begärande om yttrande gällande förskrivning av läkemedlet Genotropin. SU 127-712/2015 7. Koncernstab hälso- och sjukvård 2015-10-05 Regional medicinsk riktlinje angående sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor. SU 100-1376/2015 8. Koncernkontoret ärendesamordning och kansli 2015-10-07 Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser 2015-2018. SU 529-1403/2015 9. Koncernkontoret ärendesamordning och kansli 2015-10-12 Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om säkerhetspolicyn för VGR. SU 529-1403/2015 10. Koncernkontoret ärendesamordning och kansli 2015-10-12 Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 om riktlinjer för informationssäkerhet för VGR. SU 752-1393/2015 11. Koncernkontoret ärendesamordning och kansli 2015-10-09 Regionfullmäktiges beslut 2015-09-22 avseende motion om nollvision för bältning och avskiljning inom barn- och ungdomspsykiatrin. Inkomna skrivelser 2015-10-14 Styrelsesammanträde 2015-10-23 Punkt 21 Verkställighetsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-10-23 Dnr SU 100-112/2015 1(1) Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 27/2015 Uppdrag att ansvara för rutin för kvalitetssäkring av analyser som utförs patientnära (PNA) samt anmälningsplikten till tillverkare och Läkemedelsverket enligt Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:1 om användningen av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. 2015-09-21 SU 708-1313/2015 Bitr. sjukhusdirektör Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 28/2015 Att generellt hålla avdelningar låsta på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015-09-29 SU 529-1331/2015 Sjukhusdirektör och HR-direktör Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 29/2015 Budgetjustering till följd av förändrad stabsresurs område 3, 5 och 7 2015-10-01 SU 301-278/2015 Ekonomi- och marknadsdirektör Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 30/2015 Åtgärdsplaner – uppdrag till områdeschefer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2015-10-01 SU 301-1350/2015 Sjukhusdirektör Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 31/2015 Bemanningsservice uppdrag 2015-10-07 SU 600-1372/2015 HR-direktör Verkställighetsbelut 2015-10-14 Styrelsesammanträde 2015-10-23 Punkt 21 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-10-23 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 161/2015 Studie Medivation Inc / Quintiles AB 2015-09-22 Områdeschef, område 5 D 162/2015 Inköp av skopiutrustning till barnkirurgin, område 1 2015-09-22 Område 1 401-1340/2015 Områdeschef, område 1 D 163/2015 Inköp av labinredning till gastlab, område 5 2015-09-23 Områdeschef, område 5 D 164/2015 Förteckning över anställningar juli 2015 fattade av närmsta chef enlig delegationsordningen punkt nr 5.1. 2015-10-08 D 165/2015 Inköp av möbler till patienternas dagrum, urologiverksamheten, område 5 2015-10-05 Områdeschef, område 5 Delegationsbeslut 2015-10-14 Styrelsesammanträde 2015-10-22
© Copyright 2024