Föredragningslista Föredragande
Kallelse 1(2) Föredragningslista 2015-04-15 Sammanträde Kultur och fritidsnämnden Plats och tid Brandstationen kl. 9.00 torsdagen den 23 april 2015 Ordförande Annelie Högberg Sekreterare Anna-Helena Wiechel Föredragningslista 1. Medborgarförslag från Filip Snabb angående utegym på Svenskholmen Dnr KFN 2015/00048 2. Medborgarförslag från André Wälsjö angående utegym på Svenskholmen Dnr KFN 2015/00047 3. Fördelning av bidrag till pensionärsföreningar 2015 Dnr KFN 2015/00054 4. Samrådsremiss, detaljplan för Eol 2, del av kvarteret Eol Dnr KFN 2015/00042 5. Konstnärlig utsmyckning av Kreatörens förskola Dnr KFN 2014/00104 6. Samråd om vindbruksplan Dnr KFN 2015/00043 7. Lokalprogram framtidens bad Dnr KFN 2015/00055 Ordföranden kommer att lägga fram ytterligare förslag till beslut på sammanträdet. 8. Motion angående det nya badhusets placering Dnr KFN 2014/00163 9. Ordförande informerar Dnr KFN 2670/54 10. Förvaltningschefen informerar Dnr KFN 2670/55 Föredragande Kallelse 2(2) Föredragningslista 2015-04-15 Föredragningslista Föredragande 11. Anmälningsärenden 2015 Dnr KFN 2015/00013 12. Redovisning av delegationsbeslut 2015 Dnr KFN 2015/00011 Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Nämndens sammanträde hålls på brandstationen i lektionssalen en trappa upp. Ytterdörren är låst så man får ringa på. Efter mötets slut ägnas cirka två timmar till rundvandring på Tureborgsområdet med samling på Villa Elfkullen. Tid för samling beslutas på sammanträdet. Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-03-19 Dnr KFN 2015/00048 1 Handläggare Enhetschef Anna Reinhardt Telefon 0522-69 64 69 [email protected] Medborgarförslag från Filip Snabb angående utegym på Svenskholmen Sammanfattning Förslagsställaren Filip Snabb har inkommit med ett medborgarförslag om sk. ”streetworkout” en variant på utegym. Förslagsställaren beskriver i sitt förslag att denna form av utegym på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda en stimulerande träningsmiljö för de som inte trivs på eller har ekonomiska förutsättningar att besöka ett träningscenter/gym. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-03-11 § 64, att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Förvaltningen anser att verkställande av de inlämnade medborgarförslaget skulle medföra en positiv utveckling av Uddevalla kommun med sikte på, att i enlighet med antagen Strategisk plan 2015-2018, stimulera folkhälsan i kommunen. Inom Uddevalla kommun, Gata – parkavdelningen, pågår för närvarande ett projektering av ett utegym som ska anläggas på Bodele. Färdigställandet av detta gym ska ske under 2015. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Filip Snabb 2015-02-12 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-03-11 § 64 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att stödja förslagsställarens ambition att skapa attraktiva och tillgängliga träningsmiljöer för kommunens medborgare att lämna förslagsställarens inlämnade förslag på utformning vidare till den avdelning på Tekniska kontoret som projekterar utegym med placering Bodele. Ärendebeskrivning Förslagsställaren Filip Snabb har inkommit med ett medborgarförslag om sk. ”streetworkout” en variant på utegym. Förslagsställaren beskriver i sitt förslag att denna form av utegym på ett kostnadseffektivt sätt kan erbjuda en stimulerande träningsmiljö Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-03-19 för de som inte trivs på eller har ekonomiska förutsättningar att besöka ett träningscenter/gym. Förvaltningen anser att verkställande av de inlämnade medborgarförslaget skulle medföra en positiv utveckling av Uddevalla kommun med sikte på, att i enlighet med antagen Strategisk plan 2015-2018, stimulera folkhälsan i kommunen. Inom Uddevalla kommun, Gata – parkavdelningen, pågår för närvarande ett projektering av ett utegym som ska anläggas på Bodele. Färdigställandet av detta gym ska ske under 2015. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Anna Reinhardt Enhetschef Dnr KFN 2015/00048 -&inEüÅiî,r Från: Filip Snabb Skickat: den 12 februari 2015 15:07 Till: Funktionsbrevlåda Kultur- och fritid Ämne: Underbart bra förslag! [üMMUr\ KrriirJìÌLrir ,yr,il.:{ii; "' ._ r, Jlr)nlJ /lUi' 1,_r tili ¡ :i, r r-1¡¡1¡g1 Underbart bra fòrslagl Hejsan Filip Snabb heter jag och är Uddevallabo sen födsel. Jag jobbar med verksamheten "Breddas,, ihop med Hoppebröderna- Många jâg pratar med från Uddevâlla har väldigt lätt för att peka ut vad som àr feì på staden och tycker den är tråkig och vill flytta härifrån. Jag tänker istållet vad jag tycker man kan gora för att göra staden mer attrakt¡v och roligare att bo i. En fysisk bra hälsâ är något man önskar alla men det går inte alltid pga av att det är dyrt att gå titt gym, håkiga lokaler, tråkig typ av trän¡ng. l\4en det finns något som kalla "streetwoikout" och ar en iyp av [rànin!éfoim dar ou bara arbetar med d¡n egen kroppsv¡kt. Streeworkout härstammar ifrån USA och grundar sig hos de mánniskor som ¡nte hâr pengar att lägga på medlemskap hos träningslokaler. Så folket började söka aig lill lekplatser med olikâ typer av klätterställningâr för att kunna lyfta sig självâ. Det har med åren eiploderat ocñ àr nu èn internationell sport och det fìnns mängder med tävlingar i, och fler och fler stàder bygger stàllningar ¡syftet för de som utför aktiviteten. Varför skulle en träningsställning passa bra? Det tar väld¡gt l¡te plats. Det är en väldigt billig trän ingsantä99 n ing vàldigt enkel€tt tillverka: gjuta små fundament för stolpar som man svetsar resten av alla stänger i. Vad drar det för folk? Fysiskt akt¡va folk som värderar sin hälsa, Vandâlisering? det blir svårt att vandalisera ett gäng järnstänger - ser det som en engångsinvestering eftersom det håller Vart tycker jag det ska vara? Svenskholmen tycker jag hade vart perfekt. Ni har redan salt upp volleyboll plan och en skateboardramp ¡ syfte att lockâ folk. Ni har även ett misslyckat låtsasgym som tyvärr, var en bra idé men inte så bra i praktiken. l\4ed en sandbotten och en genomtänkt stolpverk så tror jag det kan bli hur bra som helst, jag personl¡gen, mina vänner, alla jâg pratar med, Uddevâlla parkourklubb och âllâ övriga kommer att glädjas åt'de1ta. Ngt ¡ stil med b¡lderna nedan men såklart kan man göra det ännu mer estetiskt om man vÌll. httDsÌ//www.voutube.com/watch?v=XmBtuFXorbo här en länk till en tävling dâr ni kan få en lite bild utav vad det där, de i f¡lmen är våldigt extremâ och gör mycket konster men allt¡ng grundar sig ¡ lräningen på hàngställningarna. Jag àr tyvärr ingen jättebrâ skrivare så den här presentationen hade kunnat vârâ mycket bättre och mer övertygande men tro mig, det är en bil¡ig och brE invester¡ng för det akt¡va l¡vet i Uddevalla, Jag erbjuder m¡g gärna att sitta med i planeringarna för hur det hela skall se ut och upplägg och så också. l\¡ed vänliga kramar Filip Snabb :-. Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-03-11 § 64 Dnr KS 2015/00128 Medborgarförslag från Filip Snabb angående utegym på Svenskholmen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-03-16 Alf Gillberg, Ann-Charlott Gustafsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-02-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2015-03-17 Kultur och fritidsnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-03-19 Dnr KFN 2015/00047 2 Handläggare Enhetschef Anna Reinhardt Telefon 0522-69 64 69 [email protected] Medborgarförslag från André Wälsjö angående utegym på Svenskholmen Sammanfattning Förslagsställaren André Wälsjö har lämnat in ett medborgarförslag angående utegym på Svenskholmen. Förslagsställarens ambition med förslaget är att skapa en attraktiv träningsmiljö som är tillgänglig för många. Utifrån den föreslagna placeringen, Svenskholmen, där det passerar mycket folk - tror förslagsställaren att gymmet kan inspirera flera att börja träna vilket förbättrar folkhälsan. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-03-11 § 65, att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Förvaltningen anser att verkställande av de inlämnade medborgarförslaget skulle medföra en positiv utveckling av Uddevalla kommun med sikte på, att i enlighet med antagen Strategisk plan 2015-2018, stimulera folkhälsan i kommunen. Inom Uddevalla kommun, Gata – parkavdelningen, pågår för närvarande en projektering av ett utegym som ska anläggas på Bodele. Färdigställandet av detta gym ska ske under 2015. Beslutsunderlag Medborgarförslag från André Wälsjö Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-03-11 § 65 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att stödja förslagsställarens ambition att skapa attraktiva och tillgängliga träningsmiljöer för kommunens medborgare att lämna förslagsställarens inlämnade förslag på utformning vidare till den avdelning på Tekniska kontoret som projekterar utegym med placering Bodele. Ärendebeskrivning Förslagsställaren André Wälsjö har lämnat in ett medborgarförslag angående utegym på Svenskholmen. Förslagsställarens ambition med förslaget är att skapa en attraktiv träningsmiljö som är tillgänglig för många. Utifrån den föreslagna placeringen, Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-03-19 Svenskholmen, där det passerar mycket folk - tror förslagsställaren att gymmet kan inspirera flera att börja träna vilket förbättrar folkhälsan. Kommunfullmäktige beslutade, 2015-03-11 § 65, att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Förvaltningen anser att verkställande av de inlämnade medborgarförslaget skulle medföra en positiv utveckling av Uddevalla kommun med sikte på, att i enlighet med antagen Strategisk plan 2015-2018, stimulera folkhälsan i kommunen. Inom Uddevalla kommun, Gata – parkavdelningen, pågår för närvarande en projektering av ett utegym som ska anläggas på Bodele. Färdigställandet av detta gym ska ske under 2015. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Anna Reinhardt Enhetschef Dnr KFN 2015/00047 E-postformulär Medborgarförslagets ärende Träning + konstverk Ditt medborgarfrslag Hej! Jag är en väldigt hälsomedveten figur som älskar träning. Men den riktning min träning har snurrat in på är bara baserad på egen kroppsvikt, och vad jag märkt det finns i Uddevalla så är det bara gym med en liten stång eller två, men det finns inget ställe som anpassat sina redskap efter den här typen av träningsform. Det officiella namnet för detta är calisthenics, och vanligtvis så bygger städer dessa "klätterställningar" i närheten utav vattnet, eftersom det är en skön miljö att infinna sig vid när man tränar. Jag har en vän som sysslar med det här och vi har pratat på att Skeppsviken, Svensholmen hade vart ett perfekt ställe. Vi har ju strandpromenaden som lockar folk för att promenera eller ha som joggingrunda, tennisbanorna, minigolfen, bad, hopptorn, volleyboll, en stor gräsplätt för fotboll, rugby, kubb, you name it, ett "låtsasgym" och jag minns det stod en skateboardramp där i somras. Ni uppmuntrar ju folk till fysisk aktivitet och aktivitet ur princip alla perspektiv. Skeppsviken är ju en jättefin del utav staden och som alla vet att pga av att Uddevalla vart en industristad så är ju centrum placerat ifrån vattnet. Men svenskholmen drar ju folket till denna attraktiva plats och då tänker jag som såhär: Det finns ju gott om yta, verkligen. Det gymmet som finns nu är tyvärr inte så mycket att ha.. Det är en god tanke men funktionsmässigt så är det inte mycket världen. Det man skulle kunna göra är att ta bort det som finns eller bygga bredvid. Men en sådan här träningställning som är designad på rätt sätt och med rätt möjligheter, innebär oändligt med olika övningar. Alltså verkligen, för alla övningar finns på nätet, du behöver bara någonstans att utföra dem. Och om man nu bygger det här, då kan man ju göra en attraktiv plats ännu bättre genom att göra ställningen med en estetisk känsla på den. Det kan vara lika mycket ett konstverk som ett utomhusgym, det är förstås hur ni väljer att prioritera pengarna, en vanlig, bra byggd och målad klätterställning (anpassad för träning) ser ju inte fy skam ut heller, det ger platsen en mer hälsouppmuntrande känsla. Och den typ av folk som något sådant här är ju träningsmänniskor, det är inte direkt så att alkisarna tar bussen ut för att sitta på ställningen, alltså den lockar ju bara fler "bra" människor. Det som också är underbart är ju att byggs den ordentligt så är det ju faktiskt bara en engångsinvestering eftersom det i princip är omöjligt att sabotera. Spelar ingen roll hur arg en tonåring är, dom sparkar inte av ett svetsat stålrör hur mycket den än tar i. Jag tycket detta är ett klockrent koncept, känslan av att Uddevalla är en "sportstad" (hälsomedvetna) ökar, om ni vill kan det ju vara ett attraktivt konstverk, det är en engångsinvestering, uppmuntran till aktivitet ökas, ungdomar som känner att gym eller övrig aktivitet inte riktigt är deras grej skulle kanske istället kunna hitta en passion för calisthenics, det drar mer människor till skeppsviken, fler fysiskt aktiva människor kan väcka intresset hos andra människor -> fler fysiskt aktiva människor -> lyckligare människor = en bättre värld. Tänk på det, för det är ingen jätteinvestering och det genererar mycket. Ditt namn André Wälsjö Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-03-11 § 65 Dnr KS 2015/00129 Medborgarförslag från André Wälsjö angående utegym på Svenskholmen Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kultur och fritidsnämnden att besluta i ärendet. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-03-16 Alf Gillberg, Ann-Charlott Gustafsson, Elving Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-02-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2015-03-17 Kultur och fritidsnämdnen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-03-27 Dnr KFN 2015/00054 3 Handläggare Handläggare Torben Larsson Telefon 0522-69 65 31 [email protected] Fördelning av bidrag till pensionärsföreningar 2015 Sammanfattning I budget for 2015 har 50 000 kr avsatts till bidrag för pensionärsorganisationer som är verksamma i Uddevalla kommun. Förvaltningen har med ledning av de uppgifter som inlämnats av pensionärsföreningarna om sin verksamhet för 2014, upprättat förslag till fördelning av 50 000 kr. I likhet med tidigare år har 20 000 kronor fördelats för lokalkostnader och resterande del, 30 000 kronor, fördelats som ett generellt stöd med föreningens medlemsantal som grund. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-03-27 med bilagor; 1: Förslag till fördelning av 2015 års bidrag till pensionärsföreningar, 2: Tabell pensionärsbidrag 2015 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att bevilja Forshälla PRO Lane-Ryrs Pensionärsförening 1 970 kr 920 kr Skogslyckans PRO 9 402 kr Skredsviks PRO 7 467 kr SPF Fräkne 1 974 kr SPF Hafsten 1 960 kr SPF Viken 5 998 kr Sv. Kommunalpens. Förbund 6 961 kr Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-03-27 Södertullskyrkans RPG Dnr KFN 2015/00054 871 kr Uddevalla Bridgeveteraner 1 602 kr Uddevalla-Ljungskile PRO 8 965 kr Vision Seniorer Uddevalla 1 910 kr Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden fördelar årligen föreningsbidrag till pensionärsorganisationer som är verksamma inom Uddevalla kommun. Samtliga ansökande föreningar har ansökt om och beviljats bidragsberättigande i enlighet med de normer som Kultur och fritidsnämnden beslutade 2007-08-22 § 120. Återrapportering Kultur och fritidsförvaltningen anser att en återrapportering av beslutet inte är aktuellt. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till berörda föreningar Torben Larsson Handläggare BILAGA 2: Tabell pensionärsbidrag 2015 Förening Forshälla PRO Lane-Ryrs Pensionärsför Skogslyckans PRO Skredsviks PRO SPF Fräkne SPF Hafsten SPF Viken Sv. Kommunalpens. Förbund Södertullskyrkan RPG Uddevalla Bridgeveteraner Uddevalla-Ljungskile PRO Vision Seniorer Uddevalla Totalt Medlemsantal 320 88 639 559 297 174 634 1 077 66 39 731 250 4 874 kr/medlem 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 6,1551 Bidrag (kr) 1 970 542 3 933 3 441 1 828 1 071 3 902 6 629 406 240 4 499 1 539 30 000 Förening Forshälla PRO Lane-Ryrs Pensionärsför Skogslyckans PRO Skredsviks PRO SPF Fräkne SPF Hafsten SPF Viken Sv. Kommunalpens. Förbund Södertullskyrkan RPG Uddevalla Bridgeveteraner Uddevalla-Ljungskile PRO Vision Seniorer Uddevalla Totalt Hyra (kr) procent/hyran Bidrag (kr) 0 378 5 469 4 026 146 889 2 096 332 465 1 362 4 466 371 20 000 5 700 82 444 60 694 2 200 13 400 31 600 5 000 7 000 20 535 67 318 5 600 301 491 Förening Totalt bidrag 2015 Forshälla PRO 1 970 Lane-Ryrs Pensionärsför 920 Skogslyckans PRO 9 402 Skredsviks PRO 7 467 SPF Fräkne 1 974 SPF Hafsten 1 960 SPF Viken 5 998 Sv. Kommunalpens. Förbund 6 961 Södertullskyrkan RPG 871 Uddevalla Bridgeveteraner 1 602 Uddevalla-Ljungskile PRO 8 965 Vision Seniorer Uddevalla 1 910 Summa 50 000 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 0,0663369 1 BILAGA 1: Förslag till fördelning av 2015 års bidrag till pensionärsföreningar Medlemsbidrag 2014 (bidrag utgör ca 6 kronor/medlem) Forshälla PRO Lane-Ryrs Pensionärsförening Skogslyckans PRO Skredsviks PRO SPF Fräkne SPF Hafsten SPF Viken Sv. Kommunalpens. Förbund. Södertullskyrkan RPG Uddevalla Bridgeveteraner Uddevalla-Ljungskile PRO Vision Seniorer Uddevalla Bidrag 2014 1 892:579:4 058:3 354:1 755:1 038:3 658:6 559:424:280:4 870:1 534:30 000:- Lokalbidrag 2014 Antal 2014 320 88 639 559 297 174 634 1 077 66 39 731 250 4 874 Förslag 2015 1 970542:3 933:3 441:1 828:1 071:3 902:6 629:406:240:4 499:1 539:30 000:- (bidrag utgör ca 7 % av lokalhyran) Forshälla PRO Lane-Ryrs Pensionärsförening Skogslyckans PRO Skredsviks PRO SPF Fräkne SPF Hafsten SPF Viken Sv. Kommunalpens. Förbund. Södertullskyrkan RPG Uddevalla Bridgeveteraner Uddevalla-Ljungskile PRO Vision Seniorer Uddevalla Bidrag 2014 0:255:5 985:4 302:239:765:2 056:398:370:1 680:3 686:263:20 000:- Lokalkostnad 2014 5 700:82 444:60 694:2 200:13 400:31 600:5 000:7 000:20 535:67 318:5 600:301 491:- Förslag 2015 0:378:5 469:4 026:146:889:2 096:332:464:1 362:4 466:371:20 000:- Not. 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 10) 11) 12) Noteringar: se sidan 2 Översikt Lokalbidrag Medlemsbidrag Summa Beviljat 2014 20 000:30 000:50 000:- Budget 2014 50 000:- Förslag 2015 20 000:30 000:50 000:- Budget 2015 50 000:- 2 Noteringar. 1) Avser Forshälla bygdegård som föreningen äger. För denna fastighet erhåller föreningen ett verksamhetsbidrag från Kultur och fritidsnämnden på 25 000 kr för 2015, beslut 2014-12-16 § 139. Föreningen nyttjar fastigheten för egen verksamhet och för uthyrning under enstaka tillfällen till andra. 2) Avser hyra av lokal i Lane-Ryrs Bygdegård. Lokalen nyttjas ca 8 h/mån. 3) Avser hyra enligt kontrakt för lokal Sunnanvindsvägen 10, Skogslyckans Torg, Uddevallahem. Lokalen nyttjas 26 h/v. Samt lokalhyra Skogslyckehemmets samlingssal (medlemsmöten). 4) Avser hyra enligt kontrakt för Bygdens Hus, Skredsviks samhällsförening. Lokalen nyttjas ca 30 h/v. 5) Avser hyra av Ljungs församlingsgård. Lokalen nyttjas ca 5 h/v. 6) Avser hyra av Jaktstugan Rotviksbro för möten samt Bångens Hembygdsgård för boule. 7) Avser hyra enligt kontrakt för lokal på Södertullsgatan 8, Riksbyggen (expedition), lokalen nyttjas 10 h/v. Samt hyra av lokal hos Södertullskyrkan, Asplundsgatan 36 för medlemsmöten och körsång, lokalen nyttjas ca 5 h/v. 8) Avser lokal i Södertullskyrkan på Asplundsgatan 36. Lokalen nyttlas 4 h/mån. 9) Avser hyra av lokal i Södertullskyrkan, Asplundgatan 36. Lokalen nyttjas 4 h/månad. 10) Avser hyra för lokal, Bridgens hus Äsperödsvägen 2. Lokalen nyttjas 5 h/v. 11) Avser hyra enligt kontrakt för lokal på Brattgatan 4, Stiftelsen Bratt, lokalen nyttjas 65 h/v. Samt lokalhyra i Folkets Hus (kören), Kålgårdsbergsgatan (medlemsmöten) och Ljungskilegården (medlemsmöten. 12) Avser hyra av lokal, 21 ggr under år 2014, i Lotcen . Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-04-07 Dnr KFN Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon 0522-69 65 40 [email protected] Samrådsremiss, detaljplan för Eol 2, del av kvarteret Eol Sammanfattning Förslag på ny detaljplan har inkommit till förvaltningen som samrådsremiss. Planen gäller mittdelen av kvarteret Eol, beläget mellan Pingstkyrkan och Gamol färgbutik. Syftet är att pröva lämpligheten i att på tomten uppföra ca 60 lägenheter och 1000 kvm kontor-/centrumändamål. Detta ska ske i två huskroppar som i bottenplan förenats med ett överbyggt plan som ovan sig medger en större uteplats mellan de drygt 23 meter höga byggnadskropparna (7 våningsplan). Kultur och fritidsförvaltningen vill framför allt bemöta följande i förslaget: Det är mycket angeläget att alla stadens grusade rivningstomter snarast blir bebyggda. Stadens attraktivitet och allt som är avhängigt denna, far illa av rådande förhållanden. Det är därför glädjande att denna tomt nu kan komma att bebyggas. Mycket positivt är också att kvarteret kommer att få trottoar längs Bastionsgatan. För att staden ska upplevas mera vänlig att besöka och för att gående ska kunna ta sig runt är det förvaltningens förhoppning att denna utveckling fortsätter även i andra kvarter. Dock kommer föreslagen byggnadshöjd sannolikt att upplevas negativt. Det finns ett värde i att byggnadshöjden hålls nere i mer centralt läge och närmre Bäveån. Detta så att en viss överblick kan vara möjlig och att siktlinjer blir möjliga där stadens olika element åtminstone kan anas mellan och över husen. Förslaget innehåller ingen jämförande studie, men man kan på goda grunder gissa att den planerade bebyggelsen blir högre än kvarteret Bratt som ligger just norr om planområdet. Förhållandet borde vara tvärtom. Kanske räcker det att sänka ett våningsplan? Kvarteret Bratt, just norr om planområdet, är med sina lamellhus med enplans sammanbyggnader dem emellan, ett mycket slutet kvarter som man får gå långa sträckor för att runda. Denna slutenhet känns upprepad, särskilt i förslagets illustration till fasader mot söder, och detta är inte bra. Vår stad har tyvärr redan ett antal döda partier med ”släckta fasader”, som inte är roliga att gå förbi. Även om Eol 2 är väsentligt mindre än kvarteret Bratt och lättare kan rundas så vill vi ju att det vi bygger ska se bra ut, särskilt ur gåendeperspektivet. En öppning bör därför göras i föreslagen fasad mot syd, tex genom en trappa upp till den planerade mindre lekplatsen och till lägenheterna. På detta sätt kan också den lilla upphöjda ”gården” bli mer befolkad om än främst av de boende. 2015/00042 4 Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-04-07 Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse 2015-04-07 Handlingar från Miljö och stadsbyggnadsförvaltningen Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godta föreslagen detaljplan, Eol 2, för del av kvarteret Eol med följande tillägg: Byggnadshöjden bör sänkas så att den nya bebyggelsen inte blir högre än i kvarteret norr om, samt att fasaden mot syd ges ett öppnare uttryck. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Carl Casimir Kommunantikvarie Dnr KFN 2015/00042 Detaljplan för Kv Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING Normalt planförfarande 2015-03-03 Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 1(27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING .......................................................................................................... 1 1. INLEDNING.............................................................................................................................. 3 PLANHANDLINGAR ...................................................................................................................... 3 SYFTE OCH HUVUDDRAG ............................................................................................................. 3 BAKGRUND ................................................................................................................................. 4 PLANDATA .................................................................................................................................. 4 Gällande lagstiftning 4 Planområdets läge och areal 4 Markägare 4 Tidplan 4 2. KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH LAGSTIFTNING ................................................. 5 Översiktsplan (ÖP) 5 Fördjupad översiktsplan (FÖP) 5 Detaljplaner 5 Planprogram 6 Kulturmiljövårdsprogram 6 Dagvattenpolicy 6 Kommunala beslut 6 FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN KAP 3, 4 och 5 ........................................................................ 6 Riksintressen 6 Miljökvalitetsnormer 6 FÖRORDNINGAR ......................................................................................................................... 7 MILJÖBEDÖMNING ..................................................................................................................... 7 MILJÖMÅL................................................................................................................................... 7 Förenlighet med nationella och lokala miljömål 7 3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG ............................................................................... 8 MARK OCH VEGETATION ............................................................................................................. 8 Geotekniska förhållanden 9 Markmiljö 10 Grundvattennivå 10 Radon 11 Fornlämningar 11 BEBYGGELSE.............................................................................................................................. 11 Befintlig bebyggelse 11 Ny bebyggelse 11 Stadsbild 13 Byggnadskultur, kulturmiljö 13 Tillgänglighet 13 Service 14 Friytor, rekreation 14 GATOR, BILTRAFIK ..................................................................................................................... 14 Gator 15 Gång- och cykeltrafik 15 Gatubelysning 15 Kollektivtrafik 15 Parkering 15 STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET ........................................................................................ 16 Buller 16 Markföroreningar 17 Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 2(27) Markvibrationer 18 Luftföroreningar 18 Stigande vatten 18 Solljus och solskugga 19 Räddningstjänst 19 Närhet till farlig verksamhet 19 Närhet till va-verk 21 TEKNISK FÖRSÖRJNING ............................................................................................................. 21 4. KONSEKVENSER .................................................................................................................... 22 KORTFATTAD BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER............................................................... 22 Hållbar utveckling och hushållning med naturresurser 22 Miljökvalitetsnormer 22 Naturvärden 22 Miljömål 22 ÖVRIGA PLANKONSEKVENSER ................................................................................................... 22 Konsekvenser för hälsa och säkerhet 23 Konsekvenser för närområdet och kringboende inklusive direkt angränsande fastigheter 23 Konsekvenser för direkt angränsande fastigheter 23 5. GENOMFÖRANDE ................................................................................................................. 24 ORGANISATORISKA FRÅGOR ..................................................................................................... 24 Planförfarande 24 Tidplan 24 Ansvarsfördelning, huvudmannaskap 24 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR................................................................................................ 24 Fastigheter 24 Servitut 24 TEKNISKA FRÅGOR, UTREDNINGAR ........................................................................................... 25 Vatten och avlopp 25 El 25 Tele, bredband 25 Uppvärmning 25 Avfallshantering 25 Markföroreningar 26 Markvibrationer 26 Grundvattennivå 26 Gång- och cykeltrafik 26 EKONOMISKA FRÅGOR .............................................................................................................. 26 ADMINISTRATIVA FRÅGOR ........................................................................................................ 26 Planavgift 26 Bygglovplikt 26 Anmälan 26 Dispenser 27 Genomförandetid 27 HANDLÄGGNING, MEDVERKANDE............................................................................................. 27 Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 3(27) Detaljplan för fastigheten Eol 2, Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor Samrådshandling – normalt planförfarande 2015-03-03 PLANBESKRIVNING 1. INLEDNING PLANHANDLINGAR Samrådshandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Planbeskrivning Behovsbedömning (Grundkarta) (Fastighetsförteckning) Övriga handlingar: Geoteknisk utredning Markmiljöutredning Bullerutredning SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt vid Brattgatan med ca 60 lägenheter samt ca 1000 m2 verksamhetsyta för kontor-/centrumändmål. För tomten finns en befintlig detaljplan som medger kontor i tre våningar. Tomten används idag som parkeringplats. Planförslaget medger två delvis separerade byggnadskroppar i 5 våningar plus takvåning och p-däck i källaren (sammanlagt sju våningar). De två byggnadskropparna sammanbinds i en sammanhängande bottenvåning med kontor och bostadsentréer samt ett underliggande garage i källarvåningen. Mellan de två högre byggnaderna bildas en central terrasserad gårdsmiljö i två olika nivåer ovanför kontorsvåningen/källargaraget. För att medge en flexibilitet för framtiden får byggnaderna i sin helhet användas för bostäder, kontor eller centrumanknuten verksamhet, eller kombinationer av dessa Den planerade bebyggelsen har med sitt centrala läge och sin närhet till bussterminalen Kampenhof och tågstationen, goda förutsättningar för att bidra till en önskvärd förtätning av staden med attraktiva lägenheter och arbetsplatser. Planområdets läge i Uddevalla (blå markering) Kartunderlag: Uddevalla kommun Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 4(27) BAKGRUND Miljö-och stadsbyggnadsnämnden gav 2014-05-15 plantillstånd för Uddevallahem att pröva en exploatering med bostäder och verksamhet på fastigheten Eol 2. Fastigheten ägs av Länsförsäkringar som genom ett samarbetsavtal med Uddevallahem önskar planlägga tomten för en utökad användning med bostäder, med syfte att fastigheten senare övergår i Uddevallahems ägo. PLANDATA Gällande lagstiftning Detaljplanen ansluter till PBL 2010:900. Planområdets läge och areal Planområdet utgörs av fastigheten Eol 2 som ligger i Uddevalla centrum, cirka 150 m norr om Kampenhofs busstation och avgränsas i norr av Brattgatan och i söder av ett smalt parkområde utmed Bastiongatan. På granntomten åt öster ligger en frikyrka och åt väster en större byggnad för sällanköpshandel, bl a en färghandel. Planområdets areal är ca 3 000 m². Planområdet för fastigheten Eol 2 Pingstkyrkan Busstationen Kampenhof Planområdets läge i Uddevalla centrum. Bild: Lantmäteriet/Metria Markägare Fastigheten Eol 2 ägs av Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän Fastigheter AB. Angränsande fastighet i öster, Stadskärnan 1:280, ägs av Uddevalla kommun med Pingstförsamlingen i Uddevalla som tomträttshavare. Anslutande gatu- och parkmark ägs av Uddevalla kommun. Övriga anslutande fastigheter utanför planområdet är i enskild ägo. Tidplan Bearbetning av detaljplanen sker under våren utifrån synpunkter från detta samråd. Därefter beräknas detaljplanen bli utställd för granskning under 2:a-3:e kvartalet 2015 och antagen under hösten 2015. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 5(27) 2. KOMMUNALA STÄLLNINGSTAGANDEN OCH LAGSTIFTNING TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan (ÖP) Översiktsplanen för Uddevalla kommun, antagen av kommunfullmäktige 2010-09-08, hänvisar till fördjupad översiktsplan för Uddevalla tätort, som är gällande för de centrala delarna av Uddevalla. Fördjupad översiktsplan (FÖP) Planförslaget bedöms vara i överensstämmelse med den fördjupade översiktsplanen för Centrala Uddevalla där fastigheten Eol 2 redovisas med användning för bostäder och centrumfunktioner. Ny fördjupad översiktsplan för Uddevalla stad är under arbete och kommer troligen att antas under 2015. Denna behandlar hela tätorten och bygger på konkreta strategier för centralortens utveckling. I arbetsskedet för samråd uttrycks att staden ska förtätas med bostäder och arbetsplatser och därigenom stärka stadskärnan för att skapa bättre underlag för service, butiksutbud och befintlig infrastruktur. Ny bebyggelse bör lokaliseras i bra kollektivtrafiklägen och förstärka underlaget för kollektivtrafiken i befintlig bebyggelse. Detaljplaneförslaget bedöms överensstämma väl med dessa strategier. Del av markanvändningskartan i FÖP 2000 – centrala Uddevalla. Planområdet markerat med blå ring. Detaljplaner Gällande detaljplan omfattar hela kvarteret Eol, fastigheterna Eol 1, Eol 2 och Stadskärnan 1:280 (Pingstkyrkan) samt ett smalt stråk med parkmark utmed Bastiongatan och en något större parkyta längst i öster. Planen vann laga kraft 1991-04-24 och anger för Eol 2 kontor (K) i tre våningar. Den nya planen ersätter den del som motsvarar fastigheten Eol 2, det vill säga all parkmark och övriga fastigheter ligger kvar i den befintliga detaljplanen. Utdrag ur befintlig detaljplan Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 6(27) Omkringliggande och anslutande planer: • Detaljplan 140 norr om fastigheten (Brattgatan), fastställd 1959-02-06 • Detaljplan 274 söder om fastigheten (Bastiongatan), fastställd 1983-05-03 • Detaljplan 1011 sydväst om fastigheten (Bastiongatan, delar av Kampenhof), laga kraft 1989-04-21 1991-04-24 1989-04-21 1959-02-06 1983-05-03 Befintliga detaljplaner Planprogram Program för detaljplanen har inte bedömts vara nödvändigt. Kulturmiljövårdsprogram Planområdet ingår inte i kommunens kulturmiljövårdsprogram, centrala staden – handelskvarteren, från 2002. Dagvattenpolicy Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun är antagen av kommunfullmäktige 2008-11-12. Kommunala beslut Efter begärt planbesked beslutade miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-05-15 att pröva ny detaljplan för fastigheten Eol 2. Nämndens beslut utgör planbesked enligt PBL 5:2. FÖRENLIGHET MED MILJÖBALKEN KAP 3, 4 och 5 Sammantaget bedöms detaljplanen vara förenlig med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser enligt kapitel 3 och 4 miljöbalken. Riksintressen Planområdet berörs inte av några riksintressen. Närmaste riksintressen är Bohusbanans sträckning genom centrala Uddevalla samt Uddevalla hamn. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken kap 5 kommer inte att överskridas till följd av planens innehåll. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 7(27) FÖRORDNINGAR Planområdet berörs inte av strandskydd eller andra förordningar. MILJÖBEDÖMNING När detaljplan eller program för detaljplan upprättas ska kommunen ta ställning till om den bedömer att en miljöbedömning enligt MKB-förordningen (SFS 2005:356) måste göras eller inte. Till planhandlingarna hör en behovsbedömning där detta ställningstagande motiveras. Sammanfattningsvis: Planområdet har i denna del inga biologiska värden eller andra naturvärden. En biotopskyddad allé finns dock omedelbart söder om planområdet, där en gc-väg planeras, eventuellt kan en dispensansökan bli aktuell. Riksintressen är inte berörda. Ny etablering bedöms inte överskrida miljökvalitetsnorm eller försämra människors hälsa. Miljömålen, natur- och kulturvärden påverkas inte i nämnvärd omfattning. Kommunen gör den sammanvägda bedömningen enligt bedömningskriterierna i MKB-förordningen bilaga 4, att genomförandet av detaljplan inte kan antas medföra någon betydande miljöpåverkan. Miljöbedömning med krav på miljökonsekvensbeskrivning kommer således inte att göras. Föreslagen detaljplan främjar god hushållning med mark och vatten samt en god och hälsosam miljö enligt 1 kap 1 § i både miljöbalken och plan- och bygglagen. MILJÖMÅL Förenlighet med nationella och lokala miljömål Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljömål. Av dessa är 15 utpekade som relevanta för Uddevalla kommun och 6 pekas ut som särskilt betydelsefulla i kommunens översiktsplan från 2010. Av dessa bedöms följande ha störst betydelse för planen: • Begränsad klimatpåverkan • Frisk luft • Giftfri miljö • God bebyggd miljö Planen bedöms sammantaget ansluta väl till dessa mål, se 4. KONSEKVENSER nedan. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 8(27) 3. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PLANFÖRSLAG MARK OCH VEGETATION Planområdet utgörs idag av en grusad plan yta för parkering samt en mindre asfalterad yta i norr som ingår i parkeringar utmed/på Brattgatan. En smal gräsyta (söder om planområdet) med en enkelradig biotopskyddad trädallé gränsar i söder mot Bastiongatan och utgör tillsammans med några träd och buskar vid fastighetens gräns åt öster och i det sydvästra hörnet den enda vegetationen inom och kring fastigheten. Marken inom fastigheten lutar något från nordväst mot sydost, marknivåer varierar mellan +1.8 m och +1,3 m (RH70). Kvarteret sett från Brattgatan. I bakgrunden huset med färghandel och träd vid fastighetens sydvästra hörn. Från parkeringen vid Brattgatan. Pingstkyrkans byggnad till vänster och del av vegetationen vid östra fastighetsgränsen. Grundkarta som visar befintlig markparkering inom fastigheten Eol 2. Ungefärligt planområde visas med röd linje. Tillkommande husvolymer upptar större delen av fastighetens tomtmark men lämnar en obebyggd zon mot öster, väster och söder. Den södra markzonen ansluter till kommunal parkmark söder om planområdet, medan fastigheten kan bebyggas norrut ända fram till den kommunala gatumarken norr om Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 9(27) planområdet. På sidorna ansluter området till grannfastigheterna. Lägre stödmurar/kantstöd kan bli nödvändiga i anlutning till tomtgränser där mindre markupphöjningar sker. Garagenedfart Skiss kontorsplan +3,5 – bostadsplan +4,9 med trapphus mot ”entrégränderna” samt den bakre/nedre gården. Skala 1:1000 Geotekniska förhållanden Tidigare utförda geotekniska undersökningar i området är utförda av Bohusläns Geoteknik AB (numera Bohusgeo AB), Geoteknisk utredning för planerad kyrka inom Kv Kampenhov 3, Uddevalla – PM Beträffande jordlagerförhållanden, grundläggning m.m., daterad 1986-08-01 samt av K-Konsult, Utlåtande över geoteknisk undersökning för Pingstkyrkan i Uddevalla, daterad 1985-05-29. En översiktlig geoteknisk utredning har utförts för den nya detaljplanen under juni 2014 av WSP Samhällsbyggnad Göteborg, med syfte att bedöma markens beskaffenhet och byggbarhet samt ge råd om grundläggning. Resultatet av undersökningen redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, 2014-08-13 samt i PM Planeringsunderlag, 2014-08-13. Marken består av en befintlig grusad parkeringsyta där markytans nivå ligger på ca +1,5 (RH 70). Marken sluttar svagt mot söder. Jordlagren består överst av fyllning ovan ett lager av lera/gyttja/silt och därunder av lera som underlagras av friktionsjord på berg. I nordöstra delen av tomten har fyllningen och leran en stark bensindoft ned till ca 2 m djup. Utförda sonderingar har stoppat på mellan ca 30 och 40 m djup. Då marken i området är plan och aktuell tomt befinner sig ca 250 m från Bäveån bedöms stabilitetsförhållandena som tillfredsställande. Leran bedöms vara normalkonsoliderad med pågående sättningar ned till ca 20 m djup. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 10(27) • Fyllningen består mestadels av siltig grusig sand och innehåller lera, skal-, kol-, tegel-, asfalt och trärester. Fyllningens mäktighet varierar mellan ca 1 m och 1,6 m. • Leran/gyttjan/silten har en mäktighet på mellan 1,5 och 2 m. Den översta delen av lagret, ned till ca 2 m djup, består av siltig lera med sandskikt. Därunder, mellan ca 2 och 3 m djup består lagret av gyttja och silt med skikt av lera och sand samt skalrester. Silten förekommer mest i norra delen av tomten och gyttjan i södra delen av tomten. • Leran är grå och har en mäktighet av ca 36 m. På ca 31-32 m djup finns i lerlagret ett ca 0,7 m tjockt skikt av friktionsjord. I en av sonderingspunkterna har sonderingen stoppat i detta skikt och skiktet kan eventuellt innehålla block. • Friktionsjordens sammansättning och mäktighet har inte undersökts närmare. I en av undersökningspunkterna har sonderingen stoppat ca 3 m ner i friktionsjorden. Enligt äldre undersökningar i närområdet kan friktionsjorden ha en mäktighet på mellan 10 och 15 m. I geotekniska rekommendationer ur PM konstateras avseende marken att leran i området är normalkonsoliderad med pågående sättningar och ytterligare markbelastningar bör därför undvikas i möjligaste mån för att accelererande sättningar inte ska uppstå. Bland annat bör nuvarande höjdsättning av mark försöka behållas och åtgärder som kan ge permanenta grundvattensänkningar bör undvikas. Eventuella uppfyllningar kan lastkompenseras med lättfyllning för att undvika tillskottsbelastningar. Vid entréer och dylikt bör länkplattor läggas för att undvika sättningsskillnader mellan byggnader och mark. Vidare bör ledningar och kablar utformas för att kunna ta sättningsskillnader i övergångarna till pålade konstruktioner. Med hänsyn till lerans låga bärförmåga och pågående sättningar bör byggnaderna grundläggas på stödpålar och på grund av de pågående sättningarna behöver pålarna dimensioneras för påhängslaster. Ytterligare undersökningar rekommenderas i samband med fortsatt projektering bland annat för bestämning av pålstopp. Om grundläggningsnivån innebär vattenupptryck mot bottenplattan kan dragförstärkning av plattan i den lägre delen av byggnaden behöva övervägas för att minska påkänningar och sprickbildning. Några särskilda planbestämmelser för grundläggningen av husen bedöms inte nödvändiga utan kan hanteras i samband med fortsatt projektering av bebyggelsen och bevakas i bygglovskedet. I samband med spont- och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning uppstå i närområdet varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med markarbeten. Markmiljö Se under STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET nedan. Grundvattennivå I samband med utförd markmiljöundersökning har en fri vattenyta i den överliggande fyllningen uppmätts i tre olika rör på mellan 2,7 och 3,6 m djup. Vattenytan låg vid mättillfället i juni 2014 på mellan 1,21 och 1,32 m djup under markytan, vilket motsvarande nivåer över nollplanet på mellan +0,1 och +0,4 (RH 70). Den fria vattenytan i fyllningen bedöms generellt följa vattenståndet i Bäveån. På den intilliggande tomten i öster (pingstkyrkan) har K-Konsult enligt äldre utredningar år 1986 utfört portrycksmätningar på 3 m, 6 m och 9 m djup i leran. Nolltrycksnivån har vid dessa mätningar legat på mellan 0,1 m under och 1 m över dåvarande markyta. Detta kan tyda på att det finns eller har funnits ett porövertryck mot djupet, vilket kan indikera att det pågår sättningar i lerlagret. Det innebär att grundläggning och ytterväggar i källarplan, huvudsakligen innehållande parkering, behöver utföras vattentäta. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 11(27) Grundläggning och andra markarbeten ska utföras med hänsyn till befintlig grundvattennivå så att permanenta grundvattensänkningar inte uppstår. Radon Inga undersökningar av markfyllningen har utförts avseende markradon då befintlig fyllning under byggnad ska schaktas bort. Radonhalt i ny fyllning ska kontrolleras och byggnadens radonsäkerhet utföras enligt den nya fyllningens klassning. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns inom detaljplaneområdet. Området ligger utanför gränsen för centrala stadens fornlämningsområde för den äldre stadskärnan. BEBYGGELSE Befintlig bebyggelse Det finns idag ingen bebyggelse på tomten för fastigheten Eol 2. Omkringliggande fastighet innehåller en modern frikyrkobyggnad omedelbart åt öster och en låg industriliknande byggnad åt väster. Norr om fastigheten, utmed Brattgatan, ligger flerbostadshus i 5 våningar med butiker/verksamheter i bottenvåningen. Dessa är utformade som lamellhus orienterade i nord-sydlig riktning. Befintlig bebyggelse utmed Brattgatan, planområdet till vänster i bild Ny bebyggelse Planförslaget karaktäriseras främst genom två parallella byggnadskroppar orienterade i nord-sydlig riktning enligt det bebyggelsemönster med genomsikt mot söder som finns norr om kvarteret Eol, i kvarteret Bratt. Husen uppförs enligt ett framtaget förslag i fem våningar plus en takvåning (innanför en neddragen takfot), samt ett källarplan med parkering. Källarplanet inkluderar i förslaget bostadsförråd och teknikutrymmen och byggs som en sammanhängande källarvåning även mellan huskropparna. Över källargaraget planeras mot söder och öster en sammanhängande kontorsvåning som åt söder sammanbinder huskropparna även i detta plan. På de inre lägre takbjälklagen mellan de högre huskropparna (taken för kontor/ garage) föreslås gårdsterrasser. Gårdsmiljöerna kan bilda lugna uterum med en vegetation av buskar och växter med grunda planteringsdjup. Gårdarna bör kunna nås dels från kontor och angränsande bostäder, dels via trapphus för övriga bostäder. För att kunna åstadkomma en lämplig ljudmiljö inne på gårdarna möjliggörs i planen en hög glasad skärm åt söder. Byggnadshöjd för denna medges till en höjd som motsvarar takfoten på bostadshusen. Denna skärm är dock inte ett krav utan en möjlighet som en delåtgärd för att åstadkomma önskvärd ljudnivå. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 12(27) Bostäderna når man via trapphusentréer från sidostråken i östra respektive västra sidan av tomten. Infart till parkeringaraget sker direkt från Brattgatan i norra delen av fastigheten. Entré till verksamhetslokalerna sker enligt förslaget från en entré i tomtens sydöstra hörn, mot Bastiongatan, samt via ett trapphus från respektive sidostråk. Bostäderna utgörs av lägenheter med storlekar på 2-4 RoK, totalt ca 60 lägenheter motsvarande en area av ca 4200 m2 (BTA). Verksamhetsytan är ca 1000 m² (BTA). Föreslagen höjdsättning avser plushöjder över nollplanet i höjdsystem RH70. Källarplanet bedöms kunna grundläggas med en golvnivå på ca +0,7 m. Lägsta golvnivå som medges för verksamheter/bostäder är +3,5 m (anges med planbestämmelse). Byggnaden ska tåla översvämningar upp till +2,5 m utan att ta skada. Öppningar för entréer och garagenedfart får ligga lägre, men inte lägre än +2,0 m (anges med planbestämmelse). Dessa öppningar ska enkelt kunna invallas i händelse av extrema vattennivåer över +2,0 m. Högsta nockhöjd över nollplanet för de två högre huskropparna anges med bestämmelse på plankartan till +26 m. Högsta byggnadshöjd anges på plankartan till +23,5 m. Högsta våningsantal bestäms på plankartan för de högre huskropparna till 7 våningar (5 kontors-/bostadsvåningar plus tak- och källarvåning). För det inre markterrasserade bjälklaget bestäms högsta nockhöjd över nollplanet till +8,5 m och högsta antal våningar till 2 våningar (1 våning plus källarvåning). Utöver dessa begränsningar får vind inredas. Motivet till att våningsantalet bestäms till 7 på plankartan (och inte t ex 5 våningar plus källare och inredningsbar vind) är att undvika otydligheter kring avsikten med takvåningen enligt förslaget samt eftersom källarplanet sannolikt räknas som en våning, då dess lägsta golvnivå ligger relativt nära marknivån. Största möjliga byggrätt avseende höjd och möjlig byggnadsvolym enligt plankartan är enligt principfigur i sektionerna nedan. Exempelsektion genom gård i södra delen (mot Bastiongatan). Streckad kontur visar byggrätt enligt plankarta. Skala ca 1:800 Exempel bostadplan i två byggnadsvolymer med mellanliggande gård i två nivåer. Skala ca 1:800 Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 13(27) Exempelsektion genom gård i norra delen (mot Brattgatan). Skala ca 1:800 Exempel garageplan med nedfartsramp från Brattgatan och ett halvplan högre belägna sidoentréer. Skala ca 1:800 Stadsbild Den föreslagna bebyggelsens ljusa utformning och stadsmässiga gestaltning bedöms ge ett positivt tillskott till den befintliga miljön utmed Bastiongatan, bland annat genom en tydligare fond och avgränsning för det öppna stadsrum som Kampenhofområdet utgör. Den nya bebyggelsen kompletterar även gaturummet utmed Brattgatan så att det blir mer slutet. Se även 4. KONSEKVENSER nedan. Illustration med föreslagna husvolymer utefter Bastiongatan österut, in mot Uddevalla centrum. (Se även bild tagen västerut på försättsbladet.) Byggnadskultur, kulturmiljö Miljön inom planområdet utgör inget specifikt intresseområde ur kulturmiljösynpunkt enligt kommunens kulturmiljövårdsprogram. Tillgänglighet Planområdet är flackt med förutsättningar för god tillgänglighet. Utformningen för tillgänglighet till och inom bostäder och arbetsplatser bevakas i bygglovskedet. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 14(27) Service Tillgång till offentlig och kommersiell service finns i de anslutande kvarteren samt i centrumkvarteren på östra sidan av Västerlånggatan. Friytor, rekreation I närområdet, med ca 1 km radie, finns flera mindre frilufts- och naturområden, exempelvis Kålgårdsberget med tennisbanor och promenadstig. Bohusläns museum med museiparken ligger ca 200 m söder om planområdet och mitt över Bäveån ligger grönområdet Teaterplantaget samt sporthall och badhus. Inom fastigheten kan lämpligen anläggas en mindre lekplats för små barn på någon av de upphöjda och skyddade gårdarna. Gårdsmiljön behöver göras möjlig att nå neutralt från alla bostäder. GATOR, BILTRAFIK Planområdet har tillfart från Brattgatan, som är en återvändsgränd med lite trafik. Närliggande gatan i söder (Bastionsgatan) samt i väster på andra sidan färghandelshuset (Bävebäcksgatan) och i öster på andra sidan frikyrkan (Västerlånggatan) är trafikintensiva. Bastiongatan är tillfart för busstrafiken till Kampenhofs bussterminal. En trafikmätning i närområdet är gjord 2011 med trafikmängder enligt karta nedan. Mätningen utgör underlag för den bullerutredning som WSP utfört hösten 2014. Tomten (planområdet) används idag som markparkering med 100-120 platser för personbilar. planområdet 4700 (10 %) 2000 (15 %) 12000 (10 %) 9000 (5 %) Trafikmätning från 2011 med trafikuppgifter i ÅDT och procentandel tung trafik. Karta: Lantmäteriet/Metria. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 15(27) Gator Brattgatan har utmed fastigheten Eol 2 en enkelriktade sidogata (parkeringsgata) parallell med den dubbelriktade huvudsakliga lokalgatan. Från denna parkeringsgata sker också angöring till fastighetens parkeringsgarage och till förgårdsmarken utmed husens entrésidor. Vissa ändringar på Brattgatan kan bli aktuella, se exempel på illustrationskartan. Bland annat föreslås att befintlig parkering på den enkelriktade sidogatan ändras till enkelsidig fickparkering. Viss anpassning av gatunivåer utanför garagenedfart m m kan därtill bli aktuellt, detta får ses över mer noggrant i samråd med gatukontoret inför granskningsskedet. Se även under Gång- och cykeltrafik nedan. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelstråk finns söder om Bastiongatan och leder både mot det kommersiella centrum som finns runt Kungsgatan och mot hamnen västerut med friluftsområden m m. Mot Brattgatan föreslås en ny trottoar inom gatumark utmed fastigheten Eol 2, på illustrationskartan illustrerad 2,0 meter bred. Längs Bastiongatan bör en gc-väg utföras inom parkmarken på den norra sidan av Bastiongatan, som kopplar kontorsentrén tydligare till centrum. Dessa ändringar får ske efter överenskommelse och i samverkan med gatukontoret. Avsikten är att detta regleras i exploateringsavtalet. Allén utmed Bastiongatan är biotopskyddad (enkelsidig allé) och får därmed inte skadas utan dispens (gäller även rötter). Eventuell dispens söks hos Länsstyrelsen. I första hand bör i det fortsatta planarbetet lösningar sökas där gc-vägen anpassas till de befintliga träden utan att skada dessa. Gatubelysning Kommunal gatubelysning finns längs omkringliggande gator. Befintlig gatubelysning längs Brattgatan bör kompletteras med fasadarmaturer vid garagenedfarten. Gårds- och entrébelysning kan rätt utformad bidra till att miljön upplevs trygg. Kollektivtrafik Busstation med lokal- och regiontrafik finns på Kampenhof, ca 150 m söder om planområdet. Uddevalla centralstation, med tågtrafik på Bohusbanan (Göteborg-Strömstad) samt för tåg mot Herrljunga/Borås med vidare anknytningar till bl a Stockholm, finns ca 600 m gångväg nordost om planområdet. Parkering Parkeringssituationen för centrala staden bör enligt den fördjupade översiktsplanen (FÖP 2000) kontinuerligt studeras. Rivningstomter och lucktomter används idag i hög grad för parkering. När dessa tomter exploateras för sitt egentliga ändamål bör ambitionen vara att försöka skapa parkering för det egna behovet på egen tomtmark. Enligt Uddevalla parkeringsnorm från 1994 anges ett behov av 9 platser/1000 m2 (BTA) för boende i flerbostadshus inom Uddevalla centrum. Motsvarande behov för kontorsverksamhet sätts till 18 platser/1000 m2 (BTA) vid parkering på egen tomt alternativt 13 platser/1000 m2 (BTA) vid samnyttjande eller av fastighetsägare köpta p-platser i kommunala parkeringsanläggningar, så kallat parkeringsköp. Enligt Uddevalla parkeringsnorm blir för Kv Eol 2 parkeringsbehovet 70-74 platser enligt det presenterade förslaget med dess kombination av bostäder och kontor, räknat som ej samutnyttjad parkering. Eftersom p-normen kontinuerligt bör studeras och eftersom det generellt är önskvärt med en ökad förtätning av centrumkärnor, till förmån för ökat kollektivresande och cykelanvändande, samt eftersom möjligheten till samutnyttjande av p-platser i närområdet och inom fastigheten är relativt stort, föreslås ett lägre p-tal för bilparkering i kombination med ett större p-tal för cykelparkering. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 16(27) Minsta antal parkeringsplatser inom kvartersmark föreslås därför vara: 6 per 1000 m² BTA bostadsyta, samt 12 per 1000 m² BTA kontors-/centrumyta (ej samutnyttjade med bostäder). Därtill föreslås minsta antal platser för cykel inom kvartersmark vara: 1 per bostadslägenhet + 1 per bostadsrum över 2rok, samt 20 per 1000 m² BTA kontors-/centrumyta (ej samutnyttjade med bostäder). Sådana platser för cykel ska vara i väderskyddat cykelgarage som är lättillgängligt från entré/markplan och som inkluderar plats för omklädning, För fastighetens boende och verksamhet skapas därför enligt förslaget ett parkeringsplan i källarplanet med 48 platser för personbilar. Och upp till ca 140 platser för cykel. Utöver parkering inom Eol 2 finns i närområdet det stora parkeringsområden vid Kampenhof, bland annat avsett för pendelparkering. Därtill har de flesta av områdets lokalgator gatuparkering. På östra sidan av Västerlånggatan finns ett större parkeringshus. STÖRNINGAR, HÄLSA OCH SÄKERHET Buller En bullerutredning har utförts av WSP Sverige AB, Rapport 10206283 Bullerutredning Kv Eol 2, Uddevalla, daterad 2014-12-12, reviderad 2015-01-28, där konstaterade ljudnivåer och rekommenderade kompenserande eller bullerdämpande åtgärder för nybebyggelsen redovisas. Normerande riktvärden för bostäder är för närvarande högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad samt 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostaden, enligt av riksdagen antagna riktlinjer. Beräknade ljudnivåer överskrider riktvärdet 55 dB(A) för bostäder i södra delen av fastigheten vid fasad mot Bastiongatan samt den närmaste delen av långsidors fasader närmast Bastiongatan. Eftersom den föreslagna bebyggelsen ger en önskvärd central förtätning kan kompenserande åtgärder anses acceptabla. Åtgärder för att klara godtagbar ljudmiljö även vid de södra fasaddelarna och balkongerna enligt förslaget kan enligt bullerutredningen vidtas genom följande åtgärder: Flertalet av fönstren i det översta planet inom dessa södra delar skärmas enligt byggnadsförslaget av underliggande takfot. För några av de högre belägna fönstren under takfoten ger ett utförande med tätt balkongräcke som enda åtgärd tillräcklig avskärmning. För övriga påverkade fönster skapas avskärmning antingen genom delvis inglasad balkong (max ½-⅔ inglasning i kombination med bullerabsorbent i balkongens tak och täta räcken) eller en avskärmande glasskärm. Vissa fönster mot Bastiongatan bedöms kunna utformas utan glasskärmar (med överskridande av riktvärde som följd) om det i samma rum ges möjlighet till vädring via balkongdörr eller annat avskärmat fönster. Som ett komplement till balkongerna kan den gemensamma gården utformas som en bullerdämpad bostadsnära uteplats med en avskärmning av glas. Denna glasavskärmning av gården bedöms inte vara en förutsättning utan en av möjligheterna att åstadkomma godtagbara ljudnivåer. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 17(27) Principexempel på bullerkompenserande åtgärder för fasader och uteplatser närmast utmed Bastiongatan (skala ca 1:400). Där riktvärdet (55 dBA) för ekvivalent ljudnivå överskrids kan detta alternativt kompenseras med att minst hälften av bostadsrummen vänds mot tyst eller ljuddämpad sida, se vid behov i bullerutredningen. Detta förutsätter sannolikt en annan planlösning än den skisserade i byggnadsförslaget och troligen en bullerskärm av glas som avskärmar gården. Frågan bedöms kunna bevakas i bygglovskedet för att säkerställa godtagbara ljudnivåer. Markföroreningar På fastigheten Eol 2 och grannfastigheten 1:280 (frikyrkans tomt) samt närliggande områden mot Västerlånggatan och Kampenhof har det tidigare funnits verksamheter som hanterat miljöfarliga ämnen, bland annat ett gasverk och en bensinstation. Gasverket togs i drift 1859 och var verksamt fram till 1957. En miljöteknisk markundersökning har utförts inom fastigheten Eol 2 av WSP Environmental under juni/juli 2014. Resultatet redovisas i en separat rapport, Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Eol 2, Uddevalla kommun, daterad 2014-08-18. Utifrån de analyserade jordproven konstateras att fyllnadslagret är påverkat av metaller samt organiska ämnen i form av alifatiska och aromatiska kolväten i halter som överskrider riktvärden för mindre känslig (MKM) och känslig markanvändning (KM). Underlagrat naturligt jordlager bestående av lera bedöms dock ej som påverkat av föroreningar då de halter av metaller och organiska ämnen som påvisats i genomförda analyser ligger under riktvärdena för känslig markanvändning (KM). KM och MKM anger Naturvårdsverkets generella riktvärden för markanvändning där KM står för ”Känslig markanvändning” (t ex bostäder, daghem, odling etc) och där MKM står för ”Mindre känslig markanvändning” (t ex kontor, industri eller vägar). Sammanfattningsvis bedömer rapporten att föroreningshalten som påträffats i jordprover överstiger de nivåer där de kan utgöra en risk för miljö och hälsa inom området och rekommenderar att kompletterande undersökningar genomförs för att få en bättre bild av föroreningarnas utbredning och representativa halter samt erhålla mer detaljer om vilka specifika risker föroreningarna utgör. De höga halterna av vissa föroreningar, över riktvärden, har påträffats huvudsakligen i ytlagren ner till 1 meter under befintlig marknivå. Dessa kommer att schaktas bort. I samband med bortschaktning avses provtagning ske av varje transport för att avgöra föroreningsgraden och lämplig deponi. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 18(27) En särskild administrativ bestämmelse om utökad bygglovplikt anges för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa markföroreningarna innan bygglov kan beviljas. Enligt utredningen krävs eventuellt åtgärder även för att säkerställa att ytligt vatten från omgivande mark inte strömmar in i de sanerade delarna, viss uppföljning kan komma att krävas. Det åligger respektive fastighetsägare att säkerställa att dagvatten inte leds till angränsande kvartersmark. Undersökningsresultaten visar enligt WSP:s utredning att tillräcklig sanering är möjlig för att marken ska kunna bedömas lämplig för boende efter utförda åtgärder. Det finns i de undersökta punkterna inget som tyder på en pågående spridning i de lägre jordlagren eller i grundvattnet. Eventuella markföroreningar på omkringliggande fastigheter bör därför i detaljplaneärendet kunna betraktas som tillräckligt bundna i marklagren inom dessa fastigheter utan spridning som påverkar Eol 2. Vid eventuella framtida markföretag inom angränsande fastigheter åligger det respektive fastighetsägare att säkerställa rätt åtgärder för att förhindra påverkan av marken inom Eol 2. Fastigheten Eol 2 är numera ett tillsynsobjekt för samhällsbyggnadsnämnden. Det kommer att övervägas i det fortsatta planarbetet om ytterligare precisering av utbredning och klassificering av föroreningarna är lämplig både avseende kostnader för sanering och ur miljösynpunkt. Det finns i samrådsskedet en pågående dialog mellan kommunens miljöavdelning, exploatören och WSP i ärendet. Kommunen äger omkringliggande allmän platsmark och en bedömning av kostnader för kommunen avseende eventuella saneringsåtgärder inom den kommunalt ägda marken i samband med detaljplanen kan behöva göras, både avseende schakter inom gatumarken norr om och parkmarken söder om Eol 2, för anläggande av bland annat servisledningar och gc-väg. Innan någon schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen. Markvibrationer I samband med spont och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning uppstå varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med markarbeten, detta anges även under geoteknik ovan. Luftföroreningar Mätning av luftföroreningar har inte utförts i närområdet. Tidigare har mätningar gjorts inom tätorten. Där har då uppmätts halter som ligger under angivna gränsvärden för partiklar m m. Kvarterets intag för friskluft bör inte placeras mot eller i höjd med Bastiongatan, som är den mest trafikerade gatan i planområdets närhet. Detta anges som en upplysning på plankartan. Stigande vatten Stora delar av centrala Uddevalla ligger i låglänt område och det är nödvändigt att ta till tekniska lösningar för att skydda bebyggelsen mot framtida stigande vatten. Det högsta kända högvattenståndet i anslutning till stadområdet är +1,74 m (i höjdsystemet RH70). Det uppmättes 1981. Inom det nu aktuella planområdet ligger dagens marknivå på +1,4-1,7 m, det vill säga i nuläget i sin helhet inom översvämningszon 4 enligt länsstyrelsens handbok Stigande vatten, vilket förutsätter riskreducerande åtgärder för att säkerställa markens lämplighet. Beräknat framtida högsta högvatten är +2,42 m enligt PM från SMHI 2014-12-01, Karakteristiskt havsvattenstånd i dagens och framtidens klimat i Uddevalla (Dnr: 2014/2221/9.5). Uddevalla kommun har tagit fram en översvämningsstrategi för att bemästra de översvämningar som tidvis förekommer i anslutning till Bäveån. Översvämningsstrategin har godkänts av kommunstyrelsens översiktsplaneringsutskott 2014-02-05 (§1). Strategin redovisar att översvämningsskydd byggs (i princip) utmed Bäveån till en höjd av +2,5 m (i RH70). Skyddet kan ha olika utformning på olika ställen beroende på den lokala platsens förutsättningar och ska vara möjligt att bygga på om en framtida ytterligare havsnivåhöjning blir aktuell. Skyddet ska tillsammans med skydd i angränsande områden komma att Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 19(27) utgöra en del av ett sammanhängande system som tillsammans ska utgöra översvämningsskydd för delar av Uddevalla tätort, inklusive området för kv Eol. Kommunens uppfattning är att den föreslagna höjden bör säkra området från översvämningar i, åtminstone, ett femtioårigt perspektiv. Med tanke på osäkerheter i dagens prognoser om framtida havsnivåhöjning och effekter på dagens stadsbild bedömer kommunen att den i nuläget föreslagna höjden på invallningen är rimlig. Som en följd av översvämningsstrategins förslag kommer kommunen att arbeta vidare med frågan om översvämningsskyddets utformning, teknik och genomförande då det är av väsentlig betydelse för stadskärnans utveckling. Som en konsekvenslindrande åtgärd, och som ett komplement till ovan beskrivna åtgärder för att minska sannolikheten för en översvämning, bestäms med en generell planbestämmelse att lägsta golvnivå för kontors- och bostadsdelar ska vara +3,5 m över nollplanet (RH70). Härigenom säkras i stor utsträckning dessa mindre robusta delar av byggnaderna (jämfört med källare och entréer) på en nivå över säkerhetsmarginal 2 i Stigande vatten (grön zon). Byggnadernas grundläggning och omslutande ytterväggar ska utformas och konstrueras för att inte ta skada av naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,5 m över nollplanet. Detta anges med en generell bestämmelse på plankartan. Lägsta golvnivå i entréer och lägsta krönnivå för garagenedfart sätts till +2,0 m, dvs minst upp till denna nivå ska byggnader utformas med täthet mot naturligt översvämmande vatten. Dessa öppningar ska vid behov enkelt kunna vallas in provisoriskt för att hindra inströmmande vatten. Detta anges med en generell bestämmelse på plankartan. Genom dessa planbestämmelser skapas en ökad robusthet fram tills invallningen enligt ovan har kommit till stånd. Med anledning av ovanstående redovisning görs bedömningen att frågan har blivit tillräckligt belyst och beaktad i det här planärendet. Solljus och solskugga Bebyggelsen ligger på ett normalt till stort avstånd från omgivande bebyggelse. Genom uppdelningen av tomten i två väl separerade byggnadsvolymer minskas eventuell skuggverkan. Räddningstjänst Räddningstjänstens fordon för brandbekämpning bör i markplan komma intill byggnaderna från alla sidor. Vindsvåningens golvnivå ligger enligt skisserna ca 17,5 m över gatunivån vid entréerna. Närhet till farlig verksamhet En automatstation för drivmedel ligger på motsatta sidan av Bastiongatan, ca 50 m från planområdet, se bild 1 nedan. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor Bild 1 Avstånd till bensinstation (Google Maps). SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 20(27) Bild 2 Avstånd till lossningsplats för drivmedel (Google Maps) Enligt Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer (Handbok, Räddningsverket, maj 2008) är det minsta skyddsavstånd som krävs från lossningsplats för tankbil till omgivande kontors- och bostadsbebyggelse 25 m. Detta är det största skyddsavstånd från funktioner inom en bensinstation som anges, övriga angivna skyddsavstånd är kortare. För aktuell station antas lossningsplatsen vara belägen på västra sidan, se foto nedan. Avståndet mellan närmaste hörn på ny byggrätt och denna punkt är ca 60 m, se bild 2 ovan. Påfyllningsplats och avluftningsrör Befintlig automatstationför drivmedel (Google Maps). Bastiongatan till höger i bild, belägen norr om bensinstationen. Enligt riktlinjer i Bättre plats för arbete (Boverket) rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter mellan bensinstation och bostäder. Avståndet är större eftersom även andra faktorer än direkta olyckseffekter ingår i boverkets bedömning, bland annat buller, lukt, avgaser, strålkastarljus. Dessa effekter ger som regel upphov till ett större påverkansområde än direkta olyckseffekter. Påverkan på planområdet av buller, strålkastare och avgaser är mycket liten i förhållande till påverkan från övrig trafik. Risken för påverkan av lukt från bensinstationen bedöms i sammanhanget som liten, stationen är liten och befinner sig på ett öppet område. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 21(27) Avståndet till den befintliga automatiska drivmedelsstationen bedöms sammantaget vara godtagbart. Närhet till va-verk I Skansberget ligger kommunens reningsverk. Avståndet är relativt stort och inga aktuella problem med lukt föreligger. TEKNISK FÖRSÖRJNING Se 5. GENOMFÖRANDE/TEKNISKA FRÅGOR nedan Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 22(27) 4. KONSEKVENSER KORTFATTAD BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Hållbar utveckling och hushållning med naturresurser + Långsiktigt hållbar stadsutveckling genom förtätning på en lämplig plats med bostäder och arbetsplatser. +/– Utförd behovsbedömning inklusive checklista visar att inga större miljöeffekter förväntas och en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte utföras. Bedömningen har skett i samråd med länsstyrelsen. Miljökvalitetsnormer + Miljökvalitetsnormer med avseende på utomhusluft kommer inte att överskridas till följd av planen. Övriga miljökvalitetsnormer är inte berörda. Naturvärden +/– Biotopskyddad enradig allé strax utanför planområdet kan bli föremål för dispensprövning i samband med utförande av gc-väg. Skador bör försöka undvikas, men det finns en liten risk. Miljömål Nedan följer en bedömning av detaljplanens förenlighet med de mest relevanta kommunala och nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft: + Centrumnära bostäder och verksamheter underlättar för människor att åka kollektivt. + Utnyttjande av befintlig infrastruktur (fjärrvärme, VA m m). +/– Oförändrad/minskad trafikmängd (tillkommande trafik balanserad mot trafik till befintlig parkering). Giftfri miljö: + Lokala markföroreningar tas bort inom fastigheten. (Detta skulle rimligen ha skett även med befintlig detaljplan, vilken dock inte genomförts.) +/– Ingen nämnvärd ökning av biltrafik. – Viss närhet till automatstation för drivmedel och högt trafikerade gator i närområdet. + Visst lokalt omhändertagande av dagvatten. God bebyggd miljö: + Förtätning i ett centralt och lämpligt läge. + Tomten kan kopplas till befintliga säkra gång- och cykelvägar. + Goda förutsättningar för tillgänglighet för funktionshindrade samt närhet till centrum/service + Anpassning till befintlig bebyggelsestruktur med lamellhus. + Grönområden/planteringar föreslås inom sidostråken utanför byggnaderna och på den bildade centrala gårdsmiljön (idag övervägande grusad markyta). + Visst lokalt omhändertagande av dagvatten kan berika utformningen av utomhusmiljön. ÖVRIGA PLANKONSEKVENSER Här anges övriga konsekvenser av planförslaget med en avgränsning till de viktigaste frågorna: Konsekvenser för hälsa och säkerhet, konsekvenser för boende närområdet och konsekvenser för direkt angränsande fastigheter. Se även miljökonsekvenser ovan för en mer samlad bild. (Konsekvenser beskrivs även under respektive rubrik i planbeskrivningen.) Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 23(27) Befintlig detaljplan antas som nollalternativ, jämförelser sker mot den. Konsekvenser för hälsa och säkerhet +/– Ingen större förändring avseende trygghet, exteriör belysning bör utföras för tryggare utemiljöer kvällstid. – Påverkan av buller på grund av det centrala läget med trafikerade gator i närområdet (bostäder finns inte i gällande detaljplan). +/– Angivna riktvärden för buller kan klaras genom anpassning av byggnadernas utformning. +/– Gällande säkerhetsavstånd för farliga ämnen klaras med god marginal. +/– Insatsvägar bedöms kunna uppfylla räddningstjänstens krav, samråd bör ske i bygglovskedet. + Större robusthet mot höga vattennivåer genom bestämmelser på plankartan för bl a lägsta golvnivå (jämfört med befintlig detaljplan). Konsekvenser för närområdet och kringboende inklusive direkt angränsande fastigheter +/– Markanvändningen för kontor enligt befintlig detaljplan kompletteras med användning för bostäder och centrumfunktioner, ingen särskild påverkan förväntas. +/– Högre byggnadshöjder ger viss utökad påverkan på intilliggande bostadskvarter (kv Bratt) i norr (utblickar). Dock skulle även ett genomförande av gällande detaljplan med det trevåningshus som där medges ha en påverkan. Det nya förslaget innebär fler våningar än gällande detaljplan i de två sidobyggnaderna, dock lägre byggnadshöjd än gällande detaljplan i den centrala delen. Det innebär att även om möjligheten till utblick från bakomliggande flerbostadshus påverkas något mer i sidozonerna, underlättas den samtidigt i den centrala zonen jämfört med nuvarande detaljplan. +/– Viss anpassning av Brattgatan kan bli aktuell, vissa störningar kan uppstå under byggskedet. Störningar skulle dock uppstå även vid genomförande av nuvarande detaljplan. Konsekvenser för direkt angränsande fastigheter +/– Marknivåer inom kvarteret Eol kan komma att höjas vid tomtgräns mot omgivande fastigheter, med kantstöd i betong eller liknande i tomtgränsen. Dagvatten ska hanteras inom respektive fastighet, dvs får inte ledas till angränsande fastighetsmark. Detta förhållande är detsamma med nu gällande detaljplan. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 24(27) 5. GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och antagande sker i kommunfullmäktige. Tidplan Bearbetning av detaljplanen sker under våren med ledning av inkomna synpunkter från detta samråd. Därefter beräknas detaljplanen bli utställd för granskning under kv 3 och antagen under kv 4 2015. Förslag till tidplan: 2015 jan feb mar apr maj jun kv 3 kv 3 kv 4 behovsbedömning, förhandskopia detaljplan samrådshandlingar, MSN beslutar om samråd samråd samråd samrådsredogörelse, granskningshandlingar MSN beslut om granskning utställt för granskning utlåtande KF antagande av detaljplan Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter antagande om inget överklagande inkommer. Exploateringsavtal ska tecknas mellan Uddevalla kommun och exploatör innan detaljplanen antas. Bygglov kommer att sökas i samband med att planen vinner laga kraft. Eventuellt kommer marklov att sökas innan planen vinner laga kraft för att avhjälpa markföroreningar, inklusive anmälan till miljöavdelningen i god tid före schaktarbeten. Byggnadsarbeten är planerade att inledas i direkt samband med att bygglov meddelas. Byggstart för kvartersmark beräknas ske i slutet av 2015 eller i början av 2016. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Fastighetsägaren ansvarar för åtgärder inom kvartersmark. Inom planområdet finns ingen allmän platsmark. Kommunen är huvudman för angränsande allmän plats. Åtgärder som föranleds av planen inom angränsande gatu- och parkmark ska regleras i exploateringsavtalet. Respektive ledningsägare ansvarar för ledningar i anslutning till planområdet/kvartersmarken. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastigheter All markareal inom planområdet ägs av Länsförsäkringar. Kommunen är huvudman för omgivande gatu- och parkmark utanför planområdet. Servitut Inga kända servitut belastar fastigheten. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 25(27) TEKNISKA FRÅGOR, UTREDNINGAR Vatten och avlopp Fastigheten ansluts till kommunens ledningar. Anslutningspunkt för dricksvatten finns vid Brattgatan och vid tomtens sydöstra hörn, utmed Bastiongatan, finns anslutningspunkt för spillvatten. Ansvarig för nätet är Västvatten. Uppdämningsnivån för de senaste byggda husen i centrum har varit +2,8 m över nollplanet, denna nivå gäller tills vidare även för Eol 2 enligt uppgift från Västvatten. Eventuell befintlig ledning över fastigheten till grannfastighet (pga oklar befintlig servis i tomthörn) utreds inför granskningsskedet. Dagvatten Fastigheten ansluts till kommunens ledningar i gata. Anslutningspunkt för dagvatten finns i Bastiongatan. Enligt kommunens dagvattenpolicy ska dagvatten ses som en estetisk, biologisk och hydrologisk resurs och omhändertas på ett för platsen säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt. Samtidigt bör den kunna synliggöras som en resurs för närmiljön där så är möjligt och motiverat. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) ska genomföras där så är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Tillförseln av dagvatten i ledningssystem ska minska och förorening av dagvatten ska begränsas. Markytor ska utformas för 50 % infiltration av dagvatten i enlighet med kommunens policy för dagvattenhantering, detta anges med en planbestämmelse. Dagvattensystemet ska därtill fördröja bräddat dagvatten och ge det viss rening innan det når den kommunala anslutningspunkten. Byggnaders tak och gårdsbjälklag ska därför utformas med fördröjande byggnadsmaterial eller byggnadsteknik motsvarande 50 % av den samlade ytan, detta anges med en generell planbestämmelse under byggnadsteknik. Ett sådant byggnadsmaterial kan exempelvis vara takbeläggningar av sedum. Bräddning av dagvatten ska därtill i möjlig mån ytterligare minskas, utformning sker i samråd med Västvatten. Hänsyn ska också tas till att ytligt vatten från omkringliggande markytor i möjligaste mån inte ska ledas in till fastighetens markskikt eller dess dagvattenanläggning. Där så är lämpligt kan dagvattenhanteringen synliggöras som en del av utformningen av närmiljön på gårdsbjälklagen och i entrézonerna utanför byggnaderna. Detta införs dock inte som en bestämmelse. El För den planerade bebyggelsen behövs en ny transformatorstation enligt Uddevalla Energi som är ansvarig för elnätet. Utredning om placering och kapacitet utreds av nätansvarig. Uddevalla energi har meddelat att ny elcentral kommer att vara klar när planen antas. Tele, bredband Skanova ansvarar för tele- och bredbandsledningar till fastigheten. Den planerade bebyggelsen förutsätts kunna anslutas till befintliga ledningar i gata inklusive fiber för bredband. Uppvärmning Fjärrvärme finns utbyggt i området och fastighetens uppvärmning kan ske med fjärrvärme. Uddevalla energi ansvarar för fjärrvärmeledningar fram till undercentral i fastigheten. Avfallshantering För hämtning av avfall i området ansvarar Uddevalla energi. Avfall av glas, plast, metall och tidningar kan lämnas på återvinningsstation. Närmaste åv-station ligger vid Kampenhof. Lämning av grovsopor (skrymmande avfall, möbler etc) och miljöavfall sker på miljöstation/återvinningscentral vid Havskuren. Utrymmen för hushållsavfall ska ordnas på fastigheten i samråd med Uddevalla energi. Hantering av byggavfall ska ske i samråd med kommunen. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 26(27) Markföroreningar Höga halterna av vissa markföroreningar, över riktvärden, har påträffats huvudsakligen i ytlagren ner till 1 meter under befintlig marknivå. Dessa ska schaktas bort. I samband med bortschaktning avses provtagning ske av varje transport för att avgöra föroreningsgraden och lämplig deponi. Se även Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Eol 2, Uddevalla kommun, daterad 2014-08-18 (WSP). En särskild administrativ bestämmelse a1 om utökad bygglovplikt anges för att säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas för att avhjälpa markföroreningarna innan marken bebyggs. Enligt utredningen krävs eventuellt åtgärder även för att säkerställa att ytligt vatten från omgivande mark inte strömmar in i de sanerade delarna, viss uppföljning kan komma krävas. Innan schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen. Markvibrationer I samband med spont- och pålningsarbeten kan vibrationsskador eller störning av känslig utrustning uppstå varför en riskanalys med tillhörande föreskrifter bör tas fram i samband med markarbeten. Se även geoteknisk utredning, PM Planeringsunderlag, 2014-08-13 (WSP). Grundvattennivå I samband med utförd markmiljöundersökning har en fri vattenyta i den överliggande fyllningen uppmätts. Grundläggning och andra markarbeten ska utföras med hänsyn till befintlig grundvattennivå så att permanenta grundvattensänkningar inte uppstår. Se även geoteknisk utredning, PM Planeringsunderlag, 2014-08-13 (WSP). Gång- och cykeltrafik Viss ombyggnad av Brattgatan (bland annat ny trottoar inom gatumark) och parkmarken (ny gc-väg) planeras ske i samverkan med gatukontoret och kommer att ingå exploateringsavtalet. Utformning och omfattning kommer att studeras vidare inför granskningsskedet. EKONOMISKA FRÅGOR Ett exploateringsavtal tas fram där kostnader i samband med åtgärder inom allmän platsmark regleras. Anläggningsavgiften för VA är delvis betald, det vill säga tomtytan är betald liksom en avgift motsvarande 1*qn 2,5 (mätarstorlek). Troligen behövs 3*qn 2,5. Det innebär en tillkommande avgift motsvarande ca 463 000 kr inkl moms i anläggningsavgift (enligt 2014 års taxa). Kommunen äger omkringliggande allmän platsmark och en bedömning av eventuella kostnader för kommunen i samband med detaljplanen avseende frågan om markföroreningar kan behöva göras, utreds under samrådsskedet. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planavgift Planavgift är reglerat i detaljplaneavtalet. Bygglovplikt Planen föranleder ökad bygglovplikt avseende avhjälpning av markföroreningar innan bygglov får meddelas, i enlighet med planbestämmelse a1. Anmälan Innan schaktning påbörjas ska anmälan göras i god tid till miljöförvaltningen. Detaljplan för fastigheten Eol 2 Uddevalla kommun Flerbostadshus och kontor SAMRÅDSHANDLING 2015-03-03 27(27) Dispenser Allén utmed Bastionsgatan är biotopskyddad och får därmed inte skadas utan dispens (gäller även rötter). Genomförandetid Genomförandetiden för planen är fem (5) år efter att planen vunnit laga kraft. HANDLÄGGNING, MEDVERKANDE Planförslaget har upprättats av Contekton Arkitekter Fyrstad AB, i samarbete med Uddevalla kommun. Medverkande har varit Mattias Öhlin och Per-Yngve Johansson på Contekton Arkitekter, Margaretha Johnsson och Ronny Bohm på Uddevallahem och Charles Hörnstein på Uddevalla kommun. Vänersborg, 2015-03-03 Mattias Öhlin Arkitekt Contekton Arkitekter Fyrstad AB DSBN 2015/00 036 Dnr 2014 1160 ARB 595 Handläggare planarkitekt Charles Hörnstein Telefon 0522-69 73 22 [email protected] till allmänheten och myndigheter Detaljplan för, Kv Eol 2, Uddevalla kommun SAMRÅD Remiss, eventuellt svar önskas senast den 7 maj 2015, samt INBJUDAN till informationsMÖTE – Stadshuset, Varvsvägen 1, sammanträdesrum Hedegärde (1 tr ner i Stadshuset, plan 0), den 19 mars 2015, kl 18.00 Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2015-02-18, § 47, att plansamråd ska ske. Handlingar upprättade av Contekton Arkitekter daterade 2015-03-03. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder på en central obebyggd tomt mellan Bastiongatan och Brattgatan med ca 60 lägenheter, samt ca 1000 m2 verksamhetsyta för kontor-/centrumändmål. För tomten finns en befintlig detaljplan som medger kontor i tre våningar. Tomten används idag som parkeringsplats. Gällande detaljplan antagen 1991-04-24 och ska i berörda delar ersättas med ny detaljplan. 2 (2) Samrådshandlingar översänds för samråd till myndigheter mm. Handlingarna kommer också att finnas under ”Hitta direkt” på kommunens hemsida: www.uddevalla.se/planer Handlingar ställs ut för allmänheten på: • Stadsbiblioteket • Medborgarkontoret, Rådhuset vid Kungstorget i Uddevalla • Miljö och Stadsbyggnads foajé i Stadshuset Samrådet syftar till ett utbyte av information och synpunkter. Handlingar ska ange utgångspunkter och mål för den fortsatta planeringen. Eventuella synpunkter skickas till Miljö och Stadsbyggnad, 451 81 UDDEVALLA, senast den 7 maj 2015. Synpunkter kan också skickas med E-post till vår adress: [email protected] Det går att lämna muntliga synpunkter, men eventuella invändningar mot förslaget ska dock vara skriftliga. Samhällsbyggnadsnämnden tar del av era eventuella synpunkter. Svar kommer att återfinnas i en samrådsredogörelse, som åtföljer planen vid ett beslut om granskning av planförslaget. Information om denna granskningsutställning kommer senare meddelas per brev och kungörelse. MILJÖ OCH STADSBYGGNAD planavdelningen Charles Hörnstein planarkitekt Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid 2015-04-07 Dnr KFN 5 Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon 0522-69 65 40 [email protected] Konstnärlig utsmyckning av Kreatörens förskola Sammanfattning I Rotviksbro kommer en nybyggd förskola att öppnas till höstterminsstarten 2015. Till konstnärlig utsmyckning har 250 tkr avsatts genom den s k 1 %-regeln. Till konstkonsult har Yngve Brothén utsetts, som för detta uppdrag uppbär sedvanliga 10 % av utsmyckningskostnaden. Konstkonsulten har gett personal och chef vid den planerade förskolan förslag på ett antal lämpliga konstnärer för uppdraget och tillsammans har vi enats om att ge Jill Lindström uppdraget att till Kultur och fritidsnämnden inlämna skisser på två utsmyckningar till Kreatörens utemiljö. Såväl skola som Kultur och fritidsförvaltning finner Jill Lindströms förslag som mycket bra och väl lämpat för ändamålet. Konstnärens förslag visas i modell på nämndmötet. Beslutsunderlag Skissavtal med konstnären Jill Lindström Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att godta föreslagen konstnärlig utsmyckning till förskolan Kreatören. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Förskolerektor Rita Svensson Lokalplanerare Tony Andersson, Bun Projektledare Stefan Olsson, Tekniska kontoret 2014/00104 Carl Casimir Kommunantikvarie Konstnärlig utsmyckning av Kreatörens förskola 1 (2) Dnr: 2014-05-22 2014/00104 Handläggare Kommunantikvarie Carl Casimir Telefon 0522 - 69 6540 [email protected] Mellan Uddevalla kommun, nedan kallad Uppdragsgivaren, och Yngve Brothén, 550318-5679, Skärholmen Övergård 2, 457 48 Hamburgsund, nedan kallad Konstkonsulten, har denna dag träffats följande AVTAL 1. Konstkonsulten åtar sig att för Uppdragsgivarens räkning vara beredande och sammanhållande konsult i utsmyckningsfrågor rörande nybyggnadsprojektet Kreatörens förskola. 2. I uppdraget ingår: - att föreslå lämpliga platser för konst. - att föreslå brukaren lämpliga konstnärer för uppdraget och leda valet av utförande konstnär. - att förhandla med utvald konstnär om skissförslag. - att presentera skissförslag för brukare och Kultur och fritidsnämnden. - att kontinuerligt hålla kontakt med konstnärer, uppdragsgivare och andra berörda parter och på lämpligt sätt stödja konstnärer när det t e x gäller framtagande av färdigt verk och diskutera placering och montering. -att vara med vid invigningen av utfört uppdrag. 3. Konstkonsulten uppbär ett arvode på 10 % av utsmyckningskostnaden, som för Kreatörens förskola är beräknad till totalt 250 000 kronor, d v s 25 000 kronor i arvode. Arvodet inkluderar även kringkostnader såsom telefon, resor mm. 4. Utbetalningen sker efter insänd faktura när kontraktet är tecknat. Uppdragsgivarens betalningsvillkor är 30 dagar från det fakturan inkommit. Faktura med kopia på F-skattsedel skickas till följande faktureringsadress: Uddevalla kommun, Box 50742 202 70 MALMÖ märkes med beställarkod 482001 Kultur och fritid Kulturavdelningen www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Södergatan 26 E-post Kultur och [email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax Konstnärlig utsmyckning av Kreatörens förskola 2014-05-22 5. Uppdraget beräknas vara slutfört till sommaren 2015, om inget annat överenskommits mellan konsulten och kommunantikvarien. 6. Av detta avtal har två likalydande exemplar upprättats, varav parterna erhållit var sitt. Uddevalla 2014-05-22 Katarina Hansson Tillförordnad förvaltningschef Kultur och fritid Yngve Brothén Konstkonsult 2 (2) Dnr: 2014/00104 Konslnörlig ulsmycklning ov Kreolörens förskolo çç 20I 74-05..-22.._.1..Y: 60 ',. , -l{'-.j"."- ., r'i . Dnr:2014100104 ,i. "" - UDDEVAL LA K lvllvlU l, KL:ltur och lrrticJ Ltl¿i -'dri- 1 Hondlöggore Kommunãntikvarie Carl Casimir Tetefon 0522 - 69 6540 carl. casimir@uddevalla. se t 1 Die,.Ê'V i\, I 1(2) ì 1 or,s. ¡æt¡ Mellan Uddevalla kommun, nedan kallad uppdragsgivaren, och konstnär Jill Lindström ,511206-5080, Haga Östergata 5 A,413 01 Göteborg, nedan kallad konstnären, har denna dag träffats fóljande: AVTAL 1. Konstnären åtar sig att för uppdragsgivarens räkn¡ng ge skissförslag till konstnärlig utsmyckning till Kreatörens förskola. ) Skisserna till den konstnärliga utsmyckningen ska tydligt beskriva ett realiserbart förslag inom given budget, i detta fall totalt ca 220 000 kronor, inklusive skissarvode enligt detta avtal på 20 000 kronor. Skissens budget ska innehålla alla nödvändiga kostnader för att få färdigt konstverk på plats gällande t ex transporter, grundläggning, montering och ljussättning. 3. Kostnader i samband med skissarbetets utförande åligger konstnären 4. Arbetet skall lämnas till uppdragsgivaren senast 2014-08-15, om inte hinder, grundade på omständigheter utanför konstnärens kontroll, uppstår. 5. Uppdragsgivaren förbinder sig att som ersättning för skissarbetet utbetala 20 000 kronor efter skissarbetets färdigställande och insänd faktura. Konstnären ska inneha giltig F-skattesedel. Uppdragsgivarens betalningsvillkor är 30 dagar från det fakturan inkommit. Faktura med F-skattesedel skall skickas till följande faktureringsadress Uddevalla kommun, Box 50742 20270 märkes med beställarkod 482001 MALMÖ Kullur och fritid Ku llurovdelningen www. uddevo llo.se Postodress 45I 8I UDDEVALLA Besöksodress Södergoton 2ó E-post Kultur och frìfì[email protected] Telefon (vx) 0522-69 6000 Fox Konstnörlig ulsmycklning ov Kreolörens förskolo o a Dnr:2014/00104 2014-05-22 % 6. pphovsrätten till skisserna förblir konstnärens egendom. U ppd ragsg iva ren äger dock rätt att utan särskild ersättning till konstnären och i samråd med denne reproducera bilder av konstverket i publikationer som rör uppdragsgivaren och dess verksamhet. U 7. Av detta avtal har två likalydande exemplar upprättats, varav parterna erhållit var sitt. 2014-06-04 Uddevalla kommun Katarina Hansson Tillförordnad Förvaltningschef Kultur och fritid Uddevalla kommun 2 (2) Jill Lindström Konstnär Informationsärende angående konstnärlig utsmyckning till förskolan Kreatören i Rotviksbro. I Rotviksbro kommer en nybyggd förskola att öppnas till höstterminsstarten 2015. Till konstnärlig utsmyckning har 250 tkr avsatts genom den s k 1 %-regeln. Till konstkonsult har Yngve Brothén utsetts, som för detta uppdrag uppbär sedvanliga 10 % av utsmyckningskostnaden. Konstkonsulten har gett personal och chef vid den planerade förskolan förslag på ett antal lämpliga konstnärer för uppdraget och tillsammans har vi enats om att ge Jill Lindström uppdraget att till Kultur och fritidsnämnden inlämna skisser på två utsmyckningar till Kreatörens utemiljö. Tjänsteskrivelse 1(3) Kultur och fritid 2015-04-07 Dnr KFN Handläggare Förvaltningssekreterare Anna-Helena Wiechel Telefon 0522-69 65 11 [email protected] Samråd om vindbruksplan Sammanfattning Vindbruksplanen syftar till att vara underlag till vindkraftplanering i Uddevalla kommun. Planen redovisar restriktioner och förutsättningar för vindkraft samt lämpliga utbyggnadsområden i kommunen på basis av en kommuntäckande dialogbaserad landskapsanalys. Planen är tänkt att fungera som praktiskt stöd åt kommunens handläggare och ge rekommendationer åt vindkraftsexploatörer. Vindbruksplanen ersätter tidigare plan på området. Landskapsanalysen har i denna reviderade upplaga fått större tyngd genom att betraktas som ett underlag snarare än ett komplement till planen. Planen behandlar endast landbaserad vindkraft. Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken eller plan- och bygglagen beroende på anläggingens storlek. Miljökonsekvensbeskrivning måste finnas med i ansökan. Tre områden pekas ut som lämpliga för utbyggnad av vindkraft. Områdena benämns Herrestadsfjället, Skjutfältet och Nybygget. All övrig mark bedöms som olämplig för vindbruk. Även de tre lämpliga områdena är inte konfliktfria, konstaterar författarna till förslaget. Kultur och fritidsnämndens övergripande synpunkter Område 1, Herrestadsfjället, är ur kultur och fritidsnämndens synpunkt olämpligt för utbyggnad av vindkraft eftersom det i området pågår en vidareutveckling av friluftslivet. En etablering av vindkraft i området skulle hindra en sådan vidareutveckling. Område 2, Skjutfältet, ingår i kultur och fritidsnämndens pågående arbete med att närmare koppla ihop tätorten med Herrestadsfjället via Bulidområdet En vindkraftspark i området skulle skapa en hindrande skärm i denna integration. Område 3, Nybygget, ställer sig kultur och fritidsnämnden positivt till vad gäller utbyggnation, med följande restriktioner; eftersom bebyggelsen är mest påtaglig i detta område har kraftverkens storlek betydelse för hur de uppfattas av boende. Ju större kraftverk desto större störningsrisk. En vidare diskussion om kraftverkens tillåtna storlek bör hållas med hänsyn till bebyggelsen i området. Därtill bör utbyggnaden ske med största möjliga försiktighet och hänsyn för att skydda området som helhet. Beslutsunderlag Samrådshandlingar Vindbruksplan 2015-02-02 Miljökonsekvensbeskrivning för Uddevalla kommuns vindbruksplan 2015-02-02 2015/00043 6 Tjänsteskrivelse 2(3) Kultur och fritid 2015-04-07 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godtar vindbruksplanen, men undantar område 1, Herrestadsfjället och område 2, Skjutfältet, samt begär stor försiktighet och anpassning av verkens storlek vid en eventuell utbyggnad i område 3, Nybygget. Ärendebeskrivning Kultur och fritidsnämnden har följande kommentarer på Vindbruksplanen: Positivt Vindbruksplanen blir tydligare och bättre för varje version. Kultur och fritidsnämnden ser positivt på att möjliga områden begränsas väsentligt. Det är bra att man i planen bestämt sig för endast tre möjliga områden. Kultur och fritidsnämndens invändningar och förslag Miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) som följer med planen utgår från en utbyggnad enligt planen, där som man säger ”positiva ekonomiska konsekvenser kan uppkomma genom att vindkraftverk byggs”, kontra ett nollalternativ där man inte har någon vindbruksplan. Nollalternativet innebär, enligt MKBn, ”den utveckling som kan tänkas ske om vindbruksplanen inte antas, det vill säga om vindkraftsutbyggnaden fortsätter att ske utan en övergripande strategi för hela kommunen”. Konsekvenserna av ett sådant alternativ bedöms bli en större utbyggnad av vindkraft än vad planen anger samt en mindre tydlig vägledning för vindkraftsprojektörer. MKB uppskattar att hushållningen med kommunens mark troligen skulle bli sämre i ett sådant läge. Trots att konsekvensbeskrivningen pekar på behovet av fortsatta fördjupade studier på en rad områden, lyfts ändå värdet av att genomföra planen, dvs. bygga ut vindkraften. Kultur och fritidsnämnden vill mena att de positiva ekonomiska värdena av att bevara bebyggelse- och odlingslandskap för invånarna såväl som för besöksnäringen kan vara väl så betydelsefulla. Om hänsyn tas till alla tänkbara negativa följder som ganska väl beskrivs i såväl planen som i MKBn, anser kultur och fritidsnämnden att nollalternativet snarare bör vara att vindkraften idag är fullt utbyggd i Uddevalla kommun. Påverkan på friluftsliv och rekreation Tre utbyggnadsområden föreslås. Miljökonsekvensbeskrivningen pekar på behovet att vidare undersöka påverkan på friluftslivet och rekreationen för samtliga områden. Kulturmiljöns påverkan vid utbyggnad på Herrestadsfjället ska också undersökas. Kultur och fritidsnämndens bedömning är att ett tillräckligt mått av säkerställande av markernas kulturvärden bör gälla om man följer planens formulering ”Vindkraft placeras inte i eventuella utblickar och i siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla Dnr KFN 2015/00043 Tjänsteskrivelse 3(3) Kultur och fritid 2015-04-07 miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck.” för område 1 och 2. För område 3 skriver man ”I och i nära anslutning till områdena Emaus och Höjentorp som ingår i kommunens Kulturmiljövårdsprogram bör vindkraft ej placeras då dess storskalighet och moderna uttryck motverkar Emaus och Höjentorps småskalighet och i vissa fall ålderdomlighet.” Därutöver önskar kultur och fritidsnämnden tillägga att alltför störande anläggningar naturligtvis verkar menligt på landbygdens utveckling. Kultur- och odlingslandskapet tillförs i sig inte något positivt av alltför näraliggande vindkraftverk. Tidigare synpunkter från kultur och fritidsnämnden I kultur och fritidsnämndens tidigare svar på planens föregångare har bl a följande frågor lyfts: 1. Kraftverkens navhöjd bör i görligaste mån följa landskapet 2. Risker för såväl fågel som fladdermus bör belysas 3. Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftsanläggningar bör bli tydligare I föreliggande vindbruksplan svävar man på fråga 1, låter bli att besvara fråga 2 genom att säga att inför en etablering ska detta undersökas, och är fortsatt vag i formuleringarna kring 3. Detta trots att man inleder med att slå fast att syftet är att vägleda utbyggnaden utifrån landskapets förutsättningar. För fråga 3 säger man i denna version att ägare till en vindkraftsanläggning ska ha fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd. Och att riktlinjer och villkor för avveckling bör ställas vid anmälan. Detta känns onödigt vagt och borde kunna preciseras i en plan som sägs vilja vägleda utbyggnaden. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden Anna-Helena Wiechel Förvaltningssekreterare Dnr KFN 2015/00043 0 2,5 5 10 Km Legend Utbyggnadsområden RI friluftsliv 3kap6$ MB Järnväg Värdefulla odlingsmiljöer RI vindbruk Motorväg Mastfritt område Hinderfrihet försvaret Bilväg Kulturmiljövårdsprogram Landskapsbildsskydd Vatten Natura2000 SCI & SPA Naturreservat och djurskyddsområde Bebyggelse RI kulturmiljö 3kap6$ MB Influensområde försvaret Jordbruksmark & öppen mark RI kustzonen 4kap4$ MB Buffer kraftledningar 220m Skog RI naturvård 3kap6$ MB Buffer huvudvagar 200m SAMRÅDSHANDLING 2015-02-02 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN INNEHÅLL Sammanfattning 3 Inledning 4 Konsekvenser 6 Metod och avgränsning Planförslag Nollalternativ Uppföljning Landskapsbild och visuell påverkan Natur och djurliv Kulturmiljöer och fornlämningar Friluftsliv och rekreation Människors hälsa Energihushållning i kommunen Vägar och kraftledningar Sociala och ekonomiska konsekvenser Påverkan på kringliggande kommuner Påverkan på relevanta miljömål Påverkan på miljökvalitetsnormer Nollalternativ Sammanvägda konsekvenser av planförslaget Källor 6 7 10 14 15 16 17 19 20 20 23 23 24 26 Beställare: Beställarens projektledare: Uddevalla kommun Lynn Joel Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Granskad av: Uppdragsnummer: Ramböll Sverige AB Maria Danling & Karin Hammarlund Kramer Anna Brånhult & Emil Gottberg Maria Danling 1320008401 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö T 010-615 60 00 www.ramboll.se 4 4 4 4 Organisationsnummer 556133-0506 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN 3 SAMMANFATTNING Miljökonsekvensbeskrivningen för Uddevalla kommuns vindbruksplan beskriver den troliga miljöpåverkan av planförslaget, det vill säga vindbruksplanen, och ett nollalternativ. Planförslaget innefattar tre lämpliga utbyggnadsområden i norra och västra delen av kommunen (se figur 2). Vindbruksplanen är grundad i en dialogbaserad kommuntäckande landskapsanalys (se figur 1). Syftet med landskapsanalysen är att ge goda förutsättningar för en av kommuninvånarna accepterad vindkraftutbyggnad med acceptabla konsekvenser för miljön och en god hushållning av mark. En majoritet av miljömålen påverkas positivt av planförslaget då det innebär ökad produktion av förnyelsebar energi utan utsläpp. Miljökvalitetsnormer för luft, vatten och buller bedöms också kunna uppnås. Det är framförallt skogsmark som kommer att tas i anspråk om vindkraft byggs ut enligt planförslaget, vilket kommer att påverka natur, djurliv, friluftsliv och rekreation på platsen. Byggnation av nya vägar och uppställningsplatser kan fragmentisera skogsområden och förändra hydrologin men också skapa större tillgänglighet till skogsområden. Naturreservat, Natura 2000-områden, flyttkorridorer och de mest populära rekreation och friluftslivsområdena ligger utanför utbyggnadsområdena vilket gör att den största negativa påverkan undviks. Vad gäller kulturmiljö är utbyggnadsområdena belägna inom områden med långsam eller medelhög förändringstakt av markanvändning vilken vindkraft som modern och storskalig infrastruktur kan komma att stå i kontrast till. Två av de lämpliga utbyggnadsområdena ligger i närheten av befintlig bostadsbebyggelse vilket gör att det finns en risk för skugg- och bullerstörningar. Speciellt i område 3 finns en risk för problem med skuggor och buller då här det finns bostadshus öster om området som också ligger i förhärskande vindriktning. En utbyggnad av vindkraft skulle troligen resultera i arbeten under byggfas och drift vilket kan skapa positiva ekonomiska konsekvenser. En negativ påverkan på turismnäringen kopplat till Herrestadsfjället kan inte uteslutas varför det bör undersökas vidare inför en faktisk etablering. Nollalternativet skulle troligen resultera i sämre hushållning av mark och större konflikter med motstående intressen eftersom kommunen måste ta ställning till ansökningar utan att ha ett kommuntäckande underlag som stöd. Arbete med landskapsanalys Dialogbaserad landskapsanalys - information om landskapets värden och funktioner samlas och karaktärsområden identifieras Arbete med vindbruksplan Identifiering av möjligheter och svårigheter i förhållande till vindbruk Identifiering av lämpliga karaktärsområden Miljöbedömning Figur 1: Illustration av framtagandet av vindbruksplanen Fördjupad analys av möjligheter och svårigheter i lämpliga karaktärsområden Identifiering av lämpliga utbyggnadsområden till vindbruksplan 4 SAMRÅDSHANDLING INLEDNING Metod och avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver den troliga miljöpåverkan av en utbyggnad i enlighet med vindbruksplanen och ett nollalternativ. Vindbruksplanen pekar ut tre lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft. De aspekter som bedöms relevanta för bedömning av miljöpåverkan redovisas under ”Konsekvenser”. Här redovisas också påverkan på relevanta miljömål och miljökvalitetsnormer. Planförslag Planförslaget innebär den troliga utvecklingen om vindbruksplanen antas. Vindbruksplanen bedöms leda till att: • vindkraft lokaliseras i de tre lämpliga utbyggnadsområdena. • den totala utbyggnaden i kommunen kan bli mindre jämfört med nollalternativet eftersom stora delar av kommunen pekas ut i planförslaget som olämpligt. • vägledningen för vindkraftsprojektörer blir tydligare eftersom lämpliga och olämpliga områden pekas ut samt att riktlinjer för de lämpliga utbyggnadsområdena fastställs. Nollalternativ Nollalternativet innebär den utveckling som kan tänkas ske om vindbruksplanen inte antas, det vill säga om vindkraftsutbyggnaden fortsätter att ske utan en övergripande strategi för hela kommunen. Det är dock oklart exakt vart och hur mycket vindkraft som skulle komma att byggas. Nollalternativet bedöms leda till att: • vindkraft kan lokaliseras i samtliga av kommunens karaktärsområden. Den befintliga kommuntäckande landskapsanalysen (Uddevalla kommun 2012.) som också behandlar vindbruk skulle dock kunna påverka att utbyggnad av vindkraft främst sker i kommunens norra delar. • vindkraft byggs ut i kommunen i större utsträckning än planförslaget. • vägledningen för vindkraftsprojektörer blir mindre tydlig. Uppföljning Enligt miljöbalken ska den betydande miljöpåverkan som planens genomförande medför följas upp och redovisas. Denna MKB redovisar översiktligt planens betydande miljöpåverkan. Uppföljning och tillsyn görs av kommunen av anläggningar i drift vad gäller skuggor och buller. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN 5 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Ammenäs Bokenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden 1. Utbyggnadsområde Herrestadsfjället 2. Utbyggnadsområde Skjutfältet 3. Utbyggnadsområde Nybygget Figur 2: Karta över lämpliga utbyggnadsområden samt uppförda och beviljade vindkraftverk 6 SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSER Landskapsbild och visuell påverkan Uddevalla kommun har ett komplext landskap som utgörs av sprickdalar, höjdryggar och höjdplatåer. Landskapet består av omväxlande öppen jordbruksmark, slutna skogsområden och kuststräckor. Landskapets riktningar tillsammans med landmärken är viktiga för hur människor orienterar sig och förstår avstånd i landskapet. Vindkraftverk är storskaliga infrastrukturella element som kan ses från långa avstånd vilket gör att en påverkan på landskapsbilden är oundviklig. På grund av detta är det viktigt att vindkraft anpassas till landskapets struktur. En annan viktigt aspekt vad gäller visuell påverkan är kumulativa effekter som uppstår när separata vindkraftparker läses ihop med varandra. När kumulativa effekter uppstår blir påverkan från de samlade etableringarna större än varje etablering var för sig. När kumulativa effekter uppstår kan vindkraften göra att landskapet uppfattas som rörigt och ostrukturerat. Liknande situation kan uppstå när en så kallad nåldyneeffekt skapas genom att vindkraft placeras utan en tydlig geometri och utspritt i landskapet (se Dialogbaserad landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012). Inför en faktisk etablering bör det utredas mer i detalj om det finns platser som är extra känsliga för vindkraft ur landskapsbildssynpunkt. Fotomontage kan användas som underlag för att bedöma påverkan på landskapsbilden från dessa platser. Påverkan utbyggnadsområde 1 Områdets placering i höglänt terräng på kanten av Herrestadsfjället gör att en etableringen skulle bli synlig från långt håll. Placeringen på kanten av fjället och längs med väg E6 följer dock riktningar i landskapet vilket gör att de följer landskapets struktur. Utbyggnadsområdet har en rund form vilket motverkar nåldyneeffekt. Eventuella kumulativa effekter i relation till område 2 bör undersökas vidare genom fotomontage eller en 3D-modell. Förslag på visualiseringspunkter: Smedsvattnet, Smedseröd, Hogstorp och Skeppsviken. Påverkan utbyggnadsområde 2 Områdets placering i höglänt terräng på Herrestadsfjällets östra del gör att en etableringen skulle bli synlig från långt håll. Speciellt tydligt skulle den synas från Bulidsområdet. Placeringen längs med en tydlig höjdrygg följer landskapets riktningar och struktur. Området har en avlång men samlad form som motverkar nåldyneeffekt. Eventuella kumulativa effekter i relation till område 1 bör undersökas vidare. Förslag på visualiseringspunkter: Kurveröd, Fasseröd, Bulid och Skeppsviken. Påverkan utbyggnadsområde 3 Den största visuella påverkan av område 3 skulle troligen bli från när- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN området och från sprickdalarna väster om utbyggnadsområdet. Området följer en riktning i landskapet i form av den dalgång som finns strax öster om utbyggnadsområdet. Formen på utbyggnadsområdet tillåter placering av vindkraftverk i en rät linje vilket motverkar nåldyneeffekt. Förslag på visualiseringspunkter: dalen vid Råsseröd/Nybygget, Köperöd och Hogarna. Natur och djurliv Påverkan på natur och djurliv handlar ofta om lokal påverkan från anläggningen av vindkraftverken och tillfartsvägar. Förstärkning eller nybyggnation av vägar samt anläggning av uppställningsplats och fundament innebär att naturmark tas i anspråk och bidrar eventuellt också till fragmentisering av naturområden. Nya vägar och uppställningsplatser kan också påverka hydrologiska förhållanden på platsen som kan orsaka biotopförändringar. Etablering av vindkraft kan också få effekter på en regional skala om till exempel flytt- och spridningskorridorer påverkas. Två större migrationskorridorer för däggdjur och fåglar förekommer i Uddevalla kommun. En av dem ligger i västra delen av kommunen längs med kusten och den andra löper från syd sydväst mot nord till nordost över Bredfjället. Dessa korridorer samt områden med långvarig hävd med höga naturvärden i kommunens kustzoner ligger utanför vindbrukplanens lämpliga områden. Kommunen har också två ostörda områden med naturvärden som uppstått ur avfolkning. Ett av dessa ligger på Her- 1 2 3 Stora korridorer Figur 3: Karta över flyttkorridorer, områden med långvarig hävd och ostörda områden i kommunen. 7 8 SAMRÅDSHANDLING restadsfjället och inom två av vindbruksplanens utbyggnadsområden. Risken för en negativ påverkan på natur- och djurliv är större i detta område och bör studeras noggrant genom inventeringar vid en etablering. Fåglar och fladdermöss Fåglar och fladdermöss är de djur som brukar påverkas mest av vindkraftetablering. Fladdermöss är generellt mer utsatta än fåglar. Fåglar påverkas av vindkraft genom kollisoner med vindkraftverket eller att de tvingas förändra sina flygrutter eller helt undvika området på grund av förändringar i miljön. Jämfört med andra dödsorsaker för en fågel är kollision med vindkraftverk dock endast en liten risk. Fladdermöss kan bli träffade av vindkraftverkens rotorblad när de jagar insekter som samlas runt vindkraftverkets torn. Våtmarker, kustområden, bergstoppar och sjöstränder är områden med hög risk för påverkan på fladdermöss (Naturvårdsverket 2011). Då det är svårt i detta skede att avgöra hur stor påverkan en vindkraftetablering kommer att innebära bör undersökningar om fladdermöss och fågelliv göras inför en faktisk etablering för att undvika att vindkraft negativt påverkar särskilda populationer eller viktiga habitat. Riksintressen, naturreservat och Natura 2000 De flesta områdena för riksintresse naturvård, naturreservat och Natura 2000-områden är koncentrerade till kommunens kustzoner och högplatåerna Herrestadsfjället och Bredfjället. Vindbrukplanens utbyggnadsområden överlappar inget av dessa områden. En beskrivning av närliggande skydds- och intressesområdes värden och en bedömning av möjligheterna att förena dessa värden med en vindkraftsetablering finns i vindbruksplanens bilagor. Vattenskyddsområden och kalkningsverksamhet I Uddevalla finns två kommunala ytvattentäkter, Köperödssjöarna och Skarsjön. Köperödssjöarna ligger öster om Uddevalla tätort och utgör huvudvattentäkt för Uddevalla kommun. Inom vattenskyddsområdet för Köperödssjöarna, som berörs av vindbruksplanen, gäller ett antal skyddsföreskrifter som reglerar verksamheter och åtgärder som kan utgöra en risk för vattentäkten. Skyddsföreskrifterna innebär att verksamheter som kan innebära risk för vattenkvalitén är förbjudna och att andra verksamheter kan kräva tillstånd eller anmälan. Kommunen har dessutom fyra grundvattentäkter, Fagerhult, Kyrkebyn, Skredsvik/Gullmarsberg och Hässleröd. Foto: Örjan Carlström Kalkning är en åtgärd som används för att motverka försurning i mark och vatten. Kalkning genomförs med hjälp av helikopter som sprider ut kalk över aktuella områden. Områden för kalkningsverksamhet finns i norra och västra delen av kommunen (se figur 5). Vindkraft kan komma i konflikt med kalkningsverksamhet om vindkraftverken hindrar helikoptern att genomföra kalkningen. Inget av vindbruksplanens utbyggnadsområden ligger inom vattenskyddsområdenas primär eller sekundärzon, men område 2 ligger inom Köperödssjöarnas vattenskyddsområdets yttre gräns. Ingen av grund- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN 9 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Ammenäs Bokenäs Ljungskile 1. Utbyggnadsområde Herrestadsfjället 2. Utbyggnadsområde Skjutfältet 3. Utbyggnadsområde Nybygget Figur 4: Karta över skydds- och restriktionsområden kopplade till natur- och djurliv. 10 SAMRÅDSHANDLING vattentäkterna påverkas av vindbruksplanen. Område 1 och 2 ligger delvis inom område för kalkningsverksamhet. Samtliga områden ligger dock i utkanten av kalkningsområdet varför påverkan på kalkningsverksamheten bör vara marginell. Påverkan utbyggnadsområde 1 Området består av skogsmark belägen på sydvästra kanten av Herrestadsfjället. Delar av denna kommer att tas i anspråk om vindkraft byggs ut. Skogens naturvärden på platsen behöver undersökas vidare för att kunna göra en bedömning av hur stor påverkan blir på natur och djurliv. Påverkan på fladdermöss och fåglar bör också undersökas vidare vid en etablering. Det östra hörnet av utbyggnadsområdet ligger inom område för kalkningsverksamhet. Påverkan utbyggnadsområde 2 Område 2 består av skogsmark som ligger nära naturreservatet på Herrestadsfjället. Delar av denna kommer att tas i anspråk vid en eventuell utbyggnad. Skogens naturvärden på platsen behöver undersökas vidare för att kunna göra en bedömning av hur stor påverkan blir på natur och djurliv. Eventuell påverkan på naturreservatet bör också utredas vidare vid en etablering, samt påverkan på fladdermöss och fåglar. En liten del av området ligger inom vattenskyddsområde Köperödssjöarna, dock ej inom primär eller sekundär zon. Innan eventuell schaktning inom vattenskyddsområdet eller annan verksamhet som kan utgöra en risk bör samråd med kommunen ske. Samma del av utbyggnadsområdet ligger även inom område för kalkningsverksamhet. Påverkan utbyggnadsområde 3 Området består av skogsmark vilken delvis kommer att tas i anspråk om vindkraft byggs ut. Skogens naturvärden på platsen behöver undersökas vidare för att kunna göra en bedömning av hur stor påverkan blir på natur och djurliv. Påverkan på fladdermöss och fåglar bör också undersökas vidare vid en etablering. Kulturmiljöer och fornlämningar Områden med låg förändringstakt och högt tidsdjup är ofta mer känsliga för den förändring som en vindkraftetablering innebär. Vindkraften som ett storskaligt och modernt element kan komma i konflikt med kulturmiljövärden och landskapets karaktär om den placeras oförsiktigt. Stora delar av Uddevalla kommun har en låg förändringstakt vilket gör att risken för en påverkan på kulturmiljön är relativt hög. För att kunna bedöma påverkan på kulturmiljöer kan visualiseringar vara ett bra verktyg. Vyer som visar vindkraft i relation till kulturmiljöer kan vara lika viktiga som vyn från kulturmiljöer (Naturvårdsverket 2013). Vad gäller fornlämningar är det framförallt markarbeten som till exempel schaktning och anläggning av nya vägar som kan påverka fornlämningarna. För all exploatering som berör fornlämningar krävs tillstånd från länsstyrelsen i enlighet med kulturmiljölagen. Inga kända fornlämningar MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN 11 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla Ammenäs 3 Bokenäs Ljungskile 1. Utbyggnadsområde Herrestadsfjället 2. Utbyggnadsområde Skjutfältet 3. Utbyggnadsområde Nybygget Figur 5: Karta över områden med kalkningsverksamhet och vattenskyddsområden i kommunen 12 SAMRÅDSHANDLING förekommer inom vindbruksplanens utbyggnadsområden. Riksintressen och kulturmiljövårdsområden Områden av riksintresse kulturmiljö finns i Uddevalla kommun men inte inom vindbruksplanens utbyggnadsområden. Ett område från kommunens kulturmiljövårdsprogram överlappar utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället. En beskrivning av kulturmiljöområdets värden och en bedömning av möjligheterna att förena dessa med en vindkraftsetablering finns i vindbruksplanens bilagor. Påverkan utbyggnadsområde 1 Utbyggnadsområdet ligger i ett område med en medelhög förändringstakt som framförallt orsakats av Herretsadsfjället igenväxning. Inga kända fornlämningar förekommer inom området. Kärnvärden i kulturmiljöområdet på Herrestadsfjället är de kvarvarande ljunghedarna, äldre bebyggelse, lämningar av torp- och backstugor samt bredmossen med sina pedagogiska värden. Eventuell påverkan på dessa värden bör utredas mer i detalj vid en etablering. Påverkan utbyggnadsområde 2 Utbyggnadsområdet ligger till största delen inom ett område med långsam förändringstakt av markanvändning. Modern och storskalig infrastruktur som vindkraft kommer troligen att innebära ett den långsamma 1 2 3 Figur 6: Karta över förändringshastigheten av markanvändning i kommunen. Bild från Dialogbaserad landskapsanalys 2012 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN 1 13 2 3 1. Utbyggnadsområde Herrestadsfjället 2. Utbyggnadsområde Skjutfältet 3. Utbyggnadsområde Nybygget Figur 7: Karta över utbyggnadsområdena i förhållande till fornlämningar, kulturmiljövårdsprogram och riksintresse kulturmiljö 14 SAMRÅDSHANDLING förändringstaken blir svårare att uppleva. Inga kända fornlämningar förekommer inom området. Påverkan utbyggnadsområde 3 Utbyggnadsområdet ligger i ett område med långsam förändringstakt. Modern och storskalig infrastruktur som vindkraft kommer troligen att innebära ett den långsamma förändringstaken blir svårare att uppleva. Inga kända fornlämningar förekommer inom området. Friluftsliv och rekreation Vindkraftens påverkan på friluftsliv och rekreation är beroende av vilken typ av friluftsliv och rekreation som förekommer i det aktuella området. Då vindkraft inte hindrar tillträde för människor i landskapet behöver inte vindkraft innebära en negativ påverkan. Etablering av vindkraft kan också skapa tillgänglighet för rekreation om nya vägar byggs i otillgängliga områden. De främsta konflikterna mellan vindkraft och friluftsliv är ofta ljud från vindkraftverken och upplevelsen av ostörd natur. Eftersom friluftsliv och rekreation förekommer i vindbruksplanens utbyggnadsområden är viktigt att påverkan på friluftsliv och rekreation utreds vidare vid en faktisk etablering. Riksintressen och naturreservat Riksintresse för friluftsliv förekommer i kommunen och överlappar utbyggnadsområde 1 och 2. Många av kommunens naturreservat är också bildade för att värna friluftslivet, till exempel naturreservatet på Herrestadsfjället. En beskrivning av riksintresse friluftsliv och naturreservatens värden samt en bedömning av möjligheterna att förena dessa med en vindkraftsetablering finns i vindbruksplanens bilagor. För karta över riksintresse friluftsliv och naturreservat se figur 4. Påverkan utbyggnadsområde 1 Området ligger inom riksintresse friluftsliv på Herrestadsfjället. Riksintressets kärnvärden är relaterade till det variationsrika landskapet på Herrestadsfjället med sjöar, berg och skogar som lämpar sig speciellt bra för rekreation och friluftsliv. Eftersom utbyggnadsområdet ligger utanför Herrestadsfjället centrala delar där det mest variationsrika och sjörika landskapet finns, och även det mest intensiva friluftslivet, bedöms påverkan på riksintresset samt rekreation och friluftsliv generellt som liten. Området ligger också i den delen av Herrestadsfjället där risk för påverkan av buller från väg E6 och Bohusbanan finns samt även boendemiljöer. Vindkraft i område 1 kommer dock att påverka upplevelsen av ostörd natur inom utbyggnadsområdet därifrån de blir synliga samt där ljudet från dem kan uppfattas. Påverkan utbyggnadsområde 2 Utbyggnadsområdet överlappar delvis riksintresse för friluftsliv på Herrestadsfjället och ligger nära naturreservatet på Herrestadsfjället. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN Eftersom tillgängligheten till området idag är begränsad på grund av oexploderad ammunition i marken samt att området ligger utanför det variationsrika och sjörika landskapet på Herrestadsfjället bedöms påverkan på friluftsliv och rekreation som liten. Området kommer att påverka rekreationsområdet runt Bulid då vindkraftverk kommer att synas från rekreationsområdet. Rekreationsområdet som är del av ett militärt övningsområde och skjutfält har dock inte karaktären av ostörd natur varför vindkraft troligen inte skulle minska rekreationsvärdena. Eventuell påverkan på närliggande naturreservat på Herrestadsfjället bör undersökas vidare vid en etablering. Påverkan utbyggnadsområde 3 Området används troligen för rekreation och friluftsliv för närboende men är inte utpekat som ett betydelsefullt rekreations och friluftlivsområde för kommunen. Vindkraft i området kommer att påverka naturupplevelsen i sin näromgivning där de blir synliga och där ljudet från dem kan uppfattas. Människors hälsa De störningar och risker som vindkraft kan innebära för människors hälsa handlar framförallt om buller och visuella aspekter som skuggor och hinderbelysning. Buller innebär oönskat ljud som uppfattas som störande. Buller Ljudet från vindkraftverk bildas när rotorbladen passerar genom luften och avtar generellt med avståndet från vindkraftverket. Ljudutbredningen påverkas också av vindförhållanden, lufttemperatur och markens egenskaper. Avståndet mellan vindkraftverk och bostäder regleras genom Naturvårdsverkets riktvärde för buller från vindkraftverk vilket är 40 dBA vid husfasaden (Naturvårdsverket, 2012). Detta riktvärde används också i vindbruksplanen. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, det vill säga områden där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, är Naturvårdsverkets rekommendation att ljudnivån inte bör överskrida 35 dBA. Lågfrekvent buller inomhus bör understiga Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus (Folkhälsomyndigheten 2014). Påverkan av ljud från vindkraft kan vara extra svår att förutse i kuperade landskap där vindskyddade lägen kan uppstå. Med vindskyddat läge menas ett område som har betydligt lägre vindhastighet än platsen där det ljudalstrande vindkraftverken står. På sådana platser är bakgrundsljudet lägre vilket gör att ljudet från vindkraftverket blir mer hörbart/lättare att urskilja. Då metoderna för att avgöra om en plats är ett vindskyddat läge och har en lägre bakgrundsljudsnivå är osäkra pekas inga områden i Uddevalla kommun ut som vindskyddade lägen med ett lägre riktvärde än 40 dBA. 15 16 SAMRÅDSHANDLING Landskapet i kommunen är dock av den karaktären att det finns risk för problem med störande ljud från vindkraft. Kontrollprogram för uppföljning av buller från vindkraft ska upprättas i samband med etableringar för att förhindra störande buller. Skuggor När det är soligt väder och när solen står lågt kan vindkraftverk ge upphov till roterande skuggor på marken. Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter per dygn (Naturvårdsverket, 2012). Olycksrisker Hård snö och is kan falla ner eller slungas iväg en kortare sträcka från ett vindkraftvek. Andra olycksrisker kan vara risk för fysisk kollision med verk och åsknedslag. Information om förekommande risker bör finnas i anslutning till verket. Påverkan utbyggnadsområde 1 Då bostäder finns i närheten av utbyggnadsområdet går påverkan på människors hälsa i form av buller, skuggor och olycksrisker inte att utesluta. Buller- och skuggberäkningar måste göras inför en faktisk etablering innan en mer detaljerad bedömning kan göras. Påverkan utbyggnadsområde 2 Få bostäder förekommer i närheten till utbyggnadsområdet vilket ger goda förutsättningar för en liten påverkan. Buller- och skuggberäkningar måste göras inför en faktisk etablering innan en mer detaljerad bedömning kan göras. Påverkan utbyggnadsområde 3 Då bostäder finns i närheten av utbyggnadsområdet går påverkan på människors hälsa i form av buller, skuggor och olycksrisker inte att utesluta. Eftersom en del av bostäderna också ligger i förhärskande vindriktning är risken för buller- och skuggproblematik större. Buller- och skuggberäkningar måste göras inför en faktisk etablering innan en mer detaljerad bedömning kan göras. Energihushållning i kommunen Målet för energianvändningen i kommunen enligt energiplanen från 2014 är att användningen av fossila energikällor ska fasas ut och ersättas med ur klimatsynpunkt bättre alternativ. Energiplanen föreslår att ny elproduktion sker med vindkraft, vågkraft, biokraftvärme och solceller, gärna integrerat i bebyggd miljö. Idag finns 13 uppförda vindkraftverk i kommunen. 1 st 0,8 MW (Megawatt), 4 st 2 MW och 8 st 2,3 MW. Av de 9 beviljade verken är 2 st 2 MW och 7 st 2,3 MW. (Uddevalla kommun 2014, Bilaga 1) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN Det regionala planeringsmålet för vindkraft i Västra Götaland är att producera 5 TWh el till år 2020. Genom att räkna ut hur många vindkraftverk 5TWh motsvarar och fördela dessa över Västra Götalands län baserat på area eller befolkningsmängd kan man räkna ur hur många vindkraftverk som Uddevalla behöver bygga för att bidra med sin del av länets mål. För att Uddevalla kommun ska bidra med sin del till Västra Götalands mål innebär det att totalt ca 24 st 2 MW vindkraftverk (räknat på area) eller ca 29 st 2 MW vindkraftverk (räknat på befolkning) behöver finnas i kommunen år 2020. Om samtliga redan beviljade verk byggs behövs alltså ytterligare 2-7 2 MW verk tillkomma för att det regionala målet ska nås. Ett antal områden av riksintresse vindbruk finns inom kommunen. Kommunen stödjer de områden för riksintresse vindbruk som sammanfaller med den dialogbaserade landskapsanalysens utpekade områden, det vill säga delar av det område som finns på Herrestadsfjället och området vid Råsseröd/Nybygget, strax söder om Uddevalla tätort. Planförslagets påverkan En utbyggnad av vindkraft i samtliga utpekade områden skulle kunna medföra upp till 15 nya vindkraftverk i kommunen. Detta påverkar energiplanens mål om mindre fossila energikällor och mer förnyelsebar elproduktion positivt. Planförslaget påverkar också det regionala planeringsmålet positivt eftersom det innebär att Uddevalla då skulle bidra med mer än sin del av vindkraftselsproduktionen. Område 1 och 3 ligger delvis inom riksintresse för vindbruk, medan område 2 inte omfattas av riksintresset. Vägar och kraftledningar Nya vägar eller förstärkning av befintliga vägar måste ofta göras vid byggnation av vindkraft. Det har visat sig att den faktiska vägbredden vid byggandet av nya vägar ofta överstiger vägbredden som anges i ansökan, vilket innebär ett större ianspråktagande av mark. (Naturvårdsverket, 2013). Hela arbetsområdet för vägen bör anges i ansökan för att konsekvenserna ska kunna bedömas på ett bra sätt. Anslutning av den producerade energin från vindkraften sker till lokal-, region- eller stamnätet. Anslutningen kräver anläggning av en ny ledning eller kabel från vindkraftparken till elnätet som energin ska anslutas till. En ny transformatorstation eller ställverk kan också behöva byggas vid anslutning till nätet. Ett säkerhetsavstånd till större vägar och kraftledningar hålls för att inte påverka dessa. I vindbruksplanen har ett avstånd på 200 meter till vägar och 220 meter till kraftledningar använts. Påverkan utbyggnadsområde 1 Befintliga vägar förekommer inom projektområdet. Beroende på deras bredd och kvalitet kommer de eventuellt behöva förstärkas för att kunna användas vid byggnation. Nya vägar kommer troligtvis också behöva 17 18 SAMRÅDSHANDLING 1 2 3 1. Utbyggnadsområde Herrestadsfjället 2. Utbyggnadsområde Skjutfältet 3. Utbyggnadsområde Nybygget Figur 8:Utbyggnadsområdena i förhållande till skyddsavstånd för kraftledningar, vägar och järnvägar. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN byggas inom området om vindkraft ska etableras. Anslutning till elnätet behöver undersökas vidare i samråd med nätägaren innan en etablering. Påverkan utbyggnadsområde 2 Inga befintliga vägar förekommer inom projektområdet vilket betyder att nya vägar kommer att behöva byggas om vindkraft ska etableras. Anslutning till elnätet behöver undersökas vidare i samråd med nätägaren innan en etablering. Påverkan utbyggnadsområde 3 Befintliga vägar förekommer inom projektområdet. Beroende på deras bredd och kvalitet kommer de eventuellt behöva förstärkas för att kunna användas vid byggnation. Nya vägar kan också komma att behöva byggas inom området om vindkraft ska etableras. Anslutning till elnätet behöver undersökas vidare i samråd med nätägaren innan en etablering. Sociala och ekonomiska konsekvenser Sociala konsekvenser kan delvis syfta till acceptans av vindkraft från befolkningen samt konsekvenser för enskilda eller grupper av medborgare som påverkan på fastighetsvärde och förändringar i arbetsmarknad och näringar. Lokalt ägande av vindkraft har visat sig vara ett bra sätt för vindkraft att vinna acceptans hos kommuninvånare. Dessutom pekar forskning på att lokalsamhällen också gynnas av de inkomster som genereras av lokalt ägd vindkraft (Naturvårdsverket 2012). Det finns idag ingen forskning som säkert kan visa hur vindkraft påverkar fastighetspriser. Avsaknaden av ett statistiskt stöd för en negativ påverkan utesluter dock inte att enskilda fastigheter kan påverkas negativt. Vindkraftens ekonomiska konsekvenser handlar främst om arbeten som genereras under en vindkraftparks byggnation och drift samt vindkraftens påverkan på andra näringar som t.ex. turism. Nya arbeten under byggnadsfas innefattar bygg- och anläggningsarbetare samt montörer. Under driftsfas handlar det om jobb för tekniker och administrativ personal. Under byggnadsfasen är den lokala tillgången på arbetskraft en viktig variabel för hur de ekonomiska konsekvenserna blir. Saknas lokal arbetskraft kan kompetens rekryteras utifrån. Om så sker blir arbetskraften i större del pendlare som inte spenderar sin inkomst lokalt, vilket minskar de positiva effekterna. Vindkraft kan påverka andra näringar som turism vilket kan ge negativa ekonomiska konsekvenser. Påverkan är beroende på vilken typ av turismnäring som förekommer i området. Planförslagets påverkan Landskapsanalysen som ligger till grund för vindbruksplanen är framtagen i dialog med kommuninvånarna vilket kan ge förutsättningar för en acceptans av vindbruksplanens ställningstaganden. Möjligheter till lokalt 19 20 SAMRÅDSHANDLING ägande av vindkraft i kommunen kan undersökas vidare. Planförslaget kommer troligen att innebära nya arbeten under byggnadsfas och drift, vilken om rekryterad lokalt, kommer att bidra till positiva ekonomiska effekter i kommunen. Eftersom vindbruksplanen pekar ut utbyggnadsområden på och i närheten av Herrestadsfjället finns risk för negativ påverkan turismnäring kopplad till området. Påverkan på turismnäring bör undersökas vidare i samband med en faktisk etablering. Påverkan på kringliggande kommuner Område 2 ligger ca 3,5 km från Munkedals och Färgelandas kommuner. En vindkraftsutbyggnad i detta område skulle eventuellt kunna bli synlig från grannkommunerna men på grund av att områdena närmast utbyggnadsområde 2 är skogsmark i båda kommunerna är sannolikheten låg. Övriga utbyggnadsområden ligger mer än 4,5 km från kommungränsen och bedöms ha marginell påverkan på kringliggande kommuner. Enligt www.vindlov.se (2014-11-26) planeras inga vindkraftsetableringar i Uddevallas grannkommuner som negativt skulle påverka eller påverkas av vindbruksplanens utbyggnadsområden. Påverkan på relevanta miljömål Nedan görs en bedömning av planförslagets konsekvenser för de nationella miljökvalitetsmål som bedöms vara relevanta för vinbruksplanen. Miljömålen Storslagen fjällmiljö, Giftfri miljö och Skyddande ozonskikt tas inte upp då de bedöms inte vara relevanta för planen. Begränsad klimatpåverkan Definition: "Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförandringar stabiliseras på en nivå som innebar att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.” Utbyggnad av vindkraft i kommunen kan bidra till en minskning av koldioxidutsläppen då vindkraften kan ersätta andra energikällor. Utbyggnad av vindkraft är också ett steg mot ett skifte från fossila bränslen till förnyelsebar energi vilket verkar i miljömålets riktning. Frisk luft Definition: ”Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.” Utbyggnad av vindkraft verkar i miljömålets riktning då en ökning av förnyelsebar energi kan bidra till minskade utsläpp av t.ex. partiklar och kväveoxider från andra energikällor. Bara naturlig försurning Definition: ”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och häll- MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN ristningar.” Utbyggnad av vindkraft verkar i miljömålets riktning då en ökning av förnyelsebar energi kan leda till minskade utsläpp av t.ex försurande svaveloxider och kväveoxider från andra energikällor. Säker strålmiljö Definition: ”Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.” En vindkraftsutbyggnad i kommunen innebär att nya kraftledningar kommer att behöva byggas. Inför byggnation av luftledningar bör magnetfältsberäkningar utföras. Utbyggnad av vindkraft kan också ge minskade utsläpp av växthusgaser som bidrar till mindre förtunning av ozonskiktet. Ingen övergödning Definition: ”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.” Planförslaget verkar i miljömålets riktning då en ökning av förnyelsebar energi kan bidra till minskade utsläpp från andra energikällor som bidrar till övergödning. Levande sjöar och vattendrag Definition: ”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.” Etablering av vindkraft kan innebära en förändring av de hydrologiska förhållandena på anläggningsplatsen vilket kan innebära en negativ påverkan på miljömålet. Vindbruksplanens utbyggnadsområden är dock till största delen utanför sjörika områden vilket ger goda förutsättningar för en liten påverkan på sjöar och vattendrag. Konsekvenser för sjöar och vattendrag bör utredas vid varje enskild etablering. Grundvatten av god kvalitet Definition: ”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.” Inom vindbruksplanens utbyggnadsområden förekommer inga grundvattentäkter. Vindkraftsetablering kan dock innebära en förändring av de hydrologiska förhållandena på anläggningsplatsen. Konsekvenser för grundvatten bör utredas vid varje enskild etablering. 21 22 SAMRÅDSHANDLING Myllrande våtmarker Definition: ”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.” Våtmarker förekommer inom vindbruksplanens utbyggnadsområden. En etablering av vindkraft kan innebära förändringar av de hydrologiska förhållandena på anläggningsplatsen vilket medför en risk för negativa konsekvenser för miljömålet. Konsekvenser för våtmarker bör utredas vid varje enskild etablering. Levande skogar Definition: ”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” Vindbruksplanens utbyggnadsområden är nästan uteslutande på skogsmark. Vindkraftsutbyggnad kommer att innebära att skogsmark försvinner och ersätts av vägar och hårdgjorda ytor vilket motverkar miljömålet. Även skogens sociala och biologiska värden kan påverkas negativt, t.ex. genom bullerpåverkan eller att nya vägar fragmentiserar skogsområden. En etablering av vindkraft i skog innebär dock större tillgänglighet till skogsområdet på grund av de nya anläggningsvägar som byggs. Dessa vägar kan skapa ökad rekreation i området och möjligen också ökad biologisk mångfald på grund av dikesrenar som ges kontinuerlig skötsel under den tid vindkraftverken är igång. Ett rikt odlingslandskap Definition: ”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.” En mycket liten del av vindbruksplanens lämpliga områden omfattar odlingsmark vilket verkar i miljömålets riktning. God bebyggd miljö Definition: ”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.” Den kommuntäckande vindbruksplanen bidrar till en god hushållning av mark, vatten och andra resurser. Buller och skuggor från vindkraft kan innebära störningar vilket kan motverka en god och hälsosam livsmiljö. Om riktlinjer för buller och skuggor hålls bör inte vindbruksplanen motverka miljömålet. Hav i balans samt levande kust och skärgård MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN Definition: "Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar." Vindbruksplanen föreslår inga områden för havsbaserad vindkraft eller vid kusten. En ökning av förnyelsebar energi i kommunen kan bidra till minskade utsläpp från andra energikällor som bidrar till övergödning, vilket verkar i miljömålets riktning. Ett rikt växt- och djurliv Definition: ”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd” Vindkraftsutbyggnad kommer att innebära att livsmiljöer för växter och djur förändras och tas i anspråk vilket motverkar miljömålet. Då utbyggnadsområdena är placerade utanför områden med höga naturvärden som naturreservat, Natura 2000-områden samt flyttkorridorer ges förutsättningar för att minimera negativ påverkan på miljömålet. Vindkraftsutbyggnad kan också innebära negativ påverkan på fåglar och fladdermöss. Konsekvenserna för djur- och växtliv bör utredas vid varje enskild etablering. Påverkan på miljökvalitetsnormer Utgångspunkten för miljökvalitetsnormerna är att de tar sikte på tillståndet i miljön och vad människan och naturen bedöms kunna utsättas för utan att ta alltför stor skada. Idag finns det miljökvalitetsnormer för vatten, luft och buller. Utbyggnad av vindkraft bedöms som positivt för miljökvalitetsnormen för luft då en ökning av förnyelsebar energi kan bidra till minskande utsläpp från andra energikällor. Miljökvalitetsnormen för vatten bedöms inte påverkas negativt av planförslaget då elproduktion med vindkraft inte ger upphov till några utsläpp som påverkar vatten negativt. Miljökvalitetsnormen för buller följs när strävan är att undvika skadliga effekter på människors hälsa av omgivningsbuller (www.naturvardsverket.se). Vindbruksplanens riktlinjer för buller vid bostäder hjälper till att uppnå miljökvalitetsnormen. Planförslaget med dess utbyggnadsområden kommer dock att medföra en ökning av buller. Nollalternativ 23 24 SAMRÅDSHANDLING En konsekvens av nollalternativet är att kommunen måste ta ställning till ansökningar utan att ha ett kommuntäckande underlag som stöd, vilket skulle kunna leda till sämre hushållning av mark och större konflikter med motstående intressen. I nollalternativet skulle vindkraftsutbyggnaden troligen bli större än med planförslaget. Detta skulle innebära en större påverkan på miljön i form av mer ianspråkstagen mark och troligen större påverkan på landskapsbilden, natur, djurliv, friluftsliv, rekreation och bullerpåverkan. Mer förnyelsebar elproduktion skulle dock verka i många av miljömålens riktning och göra att Uddevalla kommun än mer bidrar till länets och nationens mål om vindelproduktion. En generellt större vindkraftsutbyggnad skulle troligen resultera i fler arbeten men också en större påverkan på turismnäringen. Utan utpekade utbyggnadsområden skulle vindkraftsutbyggnaden troligen blir mer splittrad över kommunens yta vilket ökar risken för kumulativa effekter och påverkan på landskapsbilden. Utan en aktuell vindbruksplan blir det också svårare att förutse var elnätet behöver förstärkningar. Sammanvägda konsekvenser av planförslaget Då planförslaget är grundat i en dialogbaserad kommuntäckande landskapsanalys finns goda förutsättningar för en god hushållning av mark och en vindkraftutbyggnad med minimerade konsekvenser för miljön. Avgränsade och sammanhållna utbyggnadsområden ger förutsättningar för en liten påverkan på landskapsbild och minimerade kumulativa effekter. De flesta utbyggnadsområdena är dock högt belägna vilket gör att vindkraftetableringar i dessa områden skulle bli synliga på långt håll. Framförallt skogsmark kommer att tas i anspråk om vindkraft byggs ut enligt planförslaget. Detta kommer att påverka natur och djurliv på platsen. Byggnation av nya vägar och uppställningsplatser kan fragmentisera skogsområden och förändra hydrologin på platsen vilket kan påverka växter och djur. Vindkraftverk kan också ge en negativ påverkan på fåglar och fladdermöss. Naturreservat, Natura 2000-områden samt flyttkorridorer i kommunen är inom områden som pekas ut som olämpliga i vindbruksplanen vilket gör att den största negativa påverkan undviks. Utbyggnadsområdena ligger inom områden med långsam eller medelhög förändringstakt av markanvändning. Modern och storskalig infrastruktur som vindkraft kan innebära att den långsamma förändringstaken blir svårare att uppleva. Påverkan på kulturmiljövårdsprogrammet på Herrestadsfjället bör utredas vidare vid ansökningar om placering av vindkraftverk. De områden som används mest intensivt till rekreation och friluftsliv i kommunen är uteslutna från vindbruksplanens utbyggnadsområden. Den rekreation och det friluftsliv som förekommer inom och i anslutning till utbyggnadsområdena kommer dock att påverkas. Nya vägar i samband med vindkraftetablering ger också större tillgänglighet till skogen inom utbyggnadsområdena. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR UDDEVALLA KOMMUNS VINDBRUKSPLAN Utbyggnadsområde 1 och 3 ligger i närheten av befintlig bebyggelse vilket gör att det finns en risk för skugg- och bullerstörningar. Speciellt i område 3 finns en risk för problem med skuggor och buller då det här finns bostadshus öster om området som också ligger i förhärskande vindriktning. Naturvårdsverkets riktvärde för ljudnivå vid husfasaden på 40 dbA ska efterföljas. Landskapsanalysen som ligger till grund för vindbruksplanen är framtagen i dialog med kommuninvånarna vilket kan ge förutsättningar för en acceptans av vindbruksplanens ställningstaganden. En utbyggnad av vindkraft skulle troligen resultera i arbeten under byggfas och drift vilket skapar positiva ekonomiska konsekvenser om arbetskraften rekryteras lokalt. Påverkan på turismnäring kopplat till Herrestadsfjället kan inte uteslutas varför det bör undersökas vidare inför en faktisk etablering. En majoritet av miljömålen påverkas positivt av planförslaget då det innebär ökad produktion av förnyelsebar energi utan utsläpp. Miljömålen myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt växt och djurliv riskerar att påverkas negativt på grund av de markanspråk som en utbyggnad av vindkraften har. Miljökvalitetsnormer för luft och vatten bedöms inte påverkas negativt. Planförslaget kommer att innebära en ökning av buller men då riktvärdet 40 dba vid husfasad ska hållas bedöms planförslaget inte motverka miljökvalitetsnormen. 25 26 SAMRÅDSHANDLING KÄLLOR Folkhälsomyndigheten (2014) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 Miljömålsportalen, 2014-10-20 [online] http://www.miljomal.se/ Naturvårdsverket - Miljökvalitetsnorm för buller, 2014-11-26 [online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/ Miljokvalitetsnorm-for-buller/ Naturvårdsverket (2013) Vindkraft & kulturmiljö Naturvårdsverket (2012) Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Naturvårdsverket (2011) Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport Uddevalla kommun (2014) Energiplan för Uddevalla kommun 20142018 Uddevalla kommun (2012) Dialogbaserad Landskapsanalys Uddevalla kommun Vindlov, 2014-11-26 [online] http://www.vindlov.se/ SAMRÅDSHANDLING 2015-02-02 VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Beställare: Beställarens projektledare: Uddevalla kommun Lynn Joel Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Granskad av: Uppdragsnummer: Ramböll Sverige AB Maria Danling & Karin Hammarlund Kramer Anna Brånhult & Emil Gottberg Karin Hammarlund Kramer 1320008401 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö T +46 10 615 60 00 F +46 10 615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506 4 UTKAST SAMRÅDSHANDLING FÖRORD Denna vindbruksplan är framtagen för att vara ett underlag till vindkraftplanering i Uddevalla kommun. Planen redovisar restriktioner och förutsättningar för vindkraft samt lämpliga utbyggnadsområden i kommunen. Som underlag för utpekandet av lämpliga och olämpliga områden för vindkraft har en kommuntäckande dialogbaserad landskapsanalys använts. Denna analys har också utökats och fördjupats under arbetet med vindbruksplanen. Vindbruksplanen vill på ett överskådligt och tydligt sätt presentera Uddevalla kommuns vindbruksplanering i syfte att ge ett praktiskt stöd åt kommunens handläggare samt ge rekommendationer åt vindkraftsexploatörer. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 5 INLEDNING Bakgrund Denna vindbruksplan ersätter en tidigare vindbruksplan. I den tidigare planen anges att kommunen har för avsikt att ta fram en kommunomfattande landskapsanalys som stöd för översiktlig planering, och att landskapsanalysen ska utgöra ett komplement till vindbruksplanen. Arbetet med landskapsanalysen blev så pass genomgripande både med avseende på metod att ta fram områden för vindkraft samt det slutliga resultatet, att man inte kunde betrakta landskapsanalysen som ett komplement till vindbruksplanen, utan som ett underlag till en ny vindbruksplan. I landskapsanalysen delades kommunen in i landskapstyper och karaktärsområden. Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk identifierades för varje landskapstyp och karaktärsområde. Landskapsanalysens syfte var inte att peka ut lämpliga och olämpliga områden för vindkraft utan att lyfta fram möjligheter och konflikter för vindkraft i de specifika landskapstyper och karaktärsområden som finns i kommunen. (se sid 6 och 7) Vindkraftsutbyggnad I november 2014 finns 13 uppförda vindkraftverk och 9 beviljade vindkraftverk i kommunen. Samtliga verk är lokaliserade i kommunens västra delar. En karta över uppförda och beviljade vindkraftverk finns på sidan 8. Vindbruksplanens syfte Syftet med vindbruksplanen är att vägleda den landbaserad vindkraftsutbygganden i Uddevalla kommun med utgångspunkt tagen i landskapets förutsättningar i enlighet med landskapsanalysen. Vindbruksplanen redovisar lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk, samt ger riktlinjer till vindkraftexploatörer om vad som behöver beaktas för att kunna etablera vindkraft i dessa områden. Återstoden av kommunens yta betraktas av kommunen som olämpligt område, på grund av landskapets höga komplexitet. Planen behandlar endast landbaserad vindkraft eftersom vindkraft till havs inte bedöms vara möjligt för Uddevalla kommun. Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun, 2012 finns på kommunens hemsida: www.uddevalla.se. Sök "landskapsanalys". 6 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Landskapsanalysens möjligheter och konflikter MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I LANDSKAPSTYPERNA Utdrag ur landskapsanalysen. Piktogrammen visar möjligheter och konflikter i förhållande till vindkraft i Uddevalla kommun. Olika möjligheter och konflikter är aktuella i fjärrzonen och närzonen. Påverkan som Ljud är till exempel främst aktuellt i närzonen medan möjligheten Understödja riktning främst kan upplevas i fjärrzonen. Skalnivån avgör också om påverkan blir neutral respektive negativ som för Höga naturvärden. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN MÖJLIGHETER OCH KONFLIKTER I KARAKTÄRSOMRÅDENA 7 8 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkraftsutbyggnad november 2014 Utifrån landskapsanalysen medför de beviljade verken en mängd konflikter och anses därför inte befinna sig inom ett lämpligt område i denna vindbruksplan. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 9 RESTRIKTIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Vindkraftverk prövas enligt miljöbalken (MB) eller plan- och bygglagen (PBL) beroende på storlek på anläggningen. Prövningen tar bland annat upp störningar för omgivningen i form av ljud och skuggbildning. Ibland krävs det även andra tillstånd för vindkraftverk, till exempel enligt 11 kap. MB för lednings- och vägdragning över vatten eller om anläggningen ska placeras i vatten. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 3–10 §§ MB måste finnas med i ansökan. Mer information om lagar , förordningar, skyddsavstånd, restriktioner, etc finns på www.vindlov.se Vindförhållanden Vindkraftverk är normalt i gång och producerar el vid vindhastigheter mellan 4 och 25 meter per sekund. Vid svagare och starkare vind stoppas verken. Den maximala effekten, den så kallade märkeffekten på verken, uppnås vanligtvis vid vindstyrkor på 12-14 meter per sekund. Ett av kriterierna för utpekande av riksintresse för vindbruk är att det ska blåsa mer än 7,2 meter per sekund i årsmedelvind 100 meter över nollplansförskjutningen. Kartan på sidan 10 visar årsmedelvinden i kommunen 100 meter över nollplaneförskjutningen. De röda områdena har en årsmedelvind på över 7,2 m/s. Även årsmedelvindar lägre än 7,2 m/s kan vara lönsamma för vindkraft. För att säkert kunna veta hur lönsam en plats är för vindkraftetablering måste mätningar göras på den specifika platsen. Elnätet Vindkraftverk eller parker kan anslutas till lokalnätet, regionnätet eller stamnätet. Det vanligaste är till lokal- eller regionnät, men beror på vilken typ av ledning som finns i närheten och hur många MW (mega watt) som ska anslutas. Anslutning till ett nät sker vid ett ställverk/transformatorstation. Exploatören kontaktar nätbolaget för att få reda på hur situationen för en aktuell etablering ser ut. Nätbolagen har en skyldighet att se till att förnyelsebar energi kan anslutas till elnätet. Efter att en vindkraftsexploatör lämnat en förfrågan inom ett område gör nätägaren en kostnadsuppskattning för anslutningen som inkluderar förstärkningar av nätets kapacitet om detta behövs.Vindkraftexploatörer betalar en anslutningsavgift till nätägaren för anslutningen till elnätet. Skydds- och riskavstånd Väg och järnväg Skyddsavståndet till allmän väg och järnväg bör enligt Trafikverket vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Ett lämpligt avstånd fastställs efter samråd med Trafikverket och andra berörda. Stamnätet i Norden 2013 (Svenska Kraftnät, 2014) 10 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp Uddevalla Bokenäs Ammenäs Ljungskile Vindkartering 100 meter Årsmedelvind100 m över nollplaneförskjutningen, källa Energimyndigheten, 2014 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 11 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Intresseområden flygplatser OBS! Hela kommunen är inom Trollhättan/Vänersborgs flygplats intresseområde 12 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Kraftledningar Skyddsavståndet till kraftledningar bör vara minst vindkraftverkets totalhöjd. Det behöver också vara ett tillräckligt avstånd mellan kraftledningens och vindkraftverkets jordningspunkter. Om kraftledningen besiktas med helikopter måste avstånden vara tillräckliga för säker flygbesiktning. Nedisning och riskavstånd Hård snö och is kan falla ner eller slungas iväg en kortare sträcka från ett vindkraftvek. Andra riskfrågor som bör uppmärksammas är risk för fysisk kollision med verk och åsknedslag. En riskbedömning med förslag till åtgärder mot tänkbara olyckor kan krävas då vindkraftverk lokaliseras till områden där allmänheten frekvent vistas. Hinderfrihet och flygplatser Inom närliggande flygplatsers intresseområden (se karta sid 11) ska respektive flygplats få varje specifikt ärende för yttrande. Inom hinderfri yta för försvaret får ingen vindkraft lokaliseras (se karta sid 15). Ljud Den största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras vid bladens passage genom luften. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63–4000 Hz (www.vindlov. se). Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket framför allt beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. Ljudutbredningen påverkas även av de meteorologiska förhållandena som vindförhållanden och lufttemperatur, samt beroende på markens beskaffenhet vilken dämpar ljudet. Avstånd till bostäder Gränsen för avstånd mellan vindkraftverk och bostäder styrs genom Naturvårdsverkets rekommendation för buller från vindkraftverk vilket är 40 dBA vid husfasaden (Naturvårdsverket, 2012). Inga fasta avstånd till bostäder anges i vindbruksplanen eftersom detta inte är en säker metod för att säkerställa att riktlinjer för ljud följs. Vilka hus som är bebodda och behöver ett buffertavstånd är också en förändlig faktor vilket blir en felkälla om man i vindbruksplanen pekar ut stoppområden runt bostäder. Detta måste istället utredas och beräknas inför prövningen av varje separat vindkraftsetablering. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, det vill säga områden där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, är Naturvårdsverkets rekommendation att ljudnivån inte bör överskrida 35 dBA. Vindskyddat läge Med vindskyddat läge menas ett område som har betydligt lägre vindhastighet än platsen där det ljudalstrande vindkraftverken står. I vindskyddade lägen är bakgrundsljudet lägre vilket gör att ljudet från vindkraftverket blir lättare att urskilja från bakgrundsljudet. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Ett försök att ta fram en metod för kvantifiering av vindskyddade lägen har gjorts av Energimyndigheten och ÅF. Resultatet av undersökningen visade att ingen metod för kvantifiering kunde fastställas och att den enda pålitliga metoden som kan utreda om en plats är ett vindskyddat läge är att mäta vindstyrkan vid verket och vindstyrkan samt ljudnivån vid den aktuella platsen (Energimyndigheten & ÅF 2011). Då metoderna för att avgöra vindskyddat läge i planeringsskedet är osäkra, har vindskyddade lägen inte undersökts vidare i arbetet med vindbruksplanen. Landskapet i vissa delar av kommunen är dock av den karaktären att det finns risk för problem med störande ljud från vindkraft i vindskyddade lägen. Kontrollprogram för uppföljning av ljud från vindkraft ska upprättas i samband med etableringar för att förhindra störande ljud. Med störande ljud menas i detta fall ljud över 40 dBA vid bostadshusets fasad. Ljus och skugga Vindkraftverk som är mellan 45-150 meter ska förses med blinkande medelintensivt rött ljus och vindkraftverk över 150 meter med blinkande högintensivt vitt ljus. Hinderbelysning ska utformas så att olägenheter för närboende undviks så långt det är möjligt. Vid soligt väder och då solen står lågt kan vindkraftverk ge upphov till roterande skuggor på marken. Antalet skuggtimmar per år vid bostad eller annan störningskänslig bebyggelse får uppgå till högst 30 timmar teoretisk skuggtid per år, 8 timmar faktisk skuggtid per år och 30 minuter per dygn (Naturvårdsverket, 2012). Skydds- och restriktionsområden Riksintressen Riksintresse för kulturmiljö, naturvård och friluftsliv är reglerat i 3 kap 6 § miljöbalken. Dessa områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön (3 kap. 6 § miljöbalken). Riksintrese för vindbruk är reglerat i 3 kap 8 § miljöbalken. Ett området som omfattas av riksintresse för vindbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningar för energiproduktion. Riksintresse kustzonen är reglerat i 4 kap 4§ miljöbalken och innebär restriktioner för nya områden med fritidsbebyggelse. En karta över riksintressena relevanta för vindbruksplanen finns på sidan 15. Ett riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken innebär inte ett ovillkorligt skydd eller en direkt rätt att använda området för det ändamål som det redovisats för. Bedömningen att ett område är av riksintresse för ett visst ändamål innebär att detta intresse ska ges företräde framför andra allmänna och enskilda intressen när frågor om markanvändning avgörs (Naturvårdverket 2005). För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett riksintresse måste riksintressets värden på den aktuella platsen undersökas. 13 14 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Landskapsbildsskydd Områden med landskapsbildsskydd bildades av Länsstyrelsen före lagändringen 1974, med stöd av 19 § i naturvårdslagen. Det är framförallt visuella upplevelsevärden landskapsbildsskyddet avser att skydda. För att kunna avgöra om en vindkraftetablering är förenlig med ett lanskapsbildsskydd måste skyddets restriktioner studeras i relation till eventuella landskapliga förändringar som ägt rum sedan skyddet infördes. Natura 2000-områden och Naturreservat Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU, i Sverige har Natura 2000-områden skydd i Miljöbalken. Målet med skötseln och uppföljningen av områdena är att naturtyperna och arterna ska ha ”gynnsam bevarandestatus”. Detta innebär förenklat att en naturtyp inte ska förändras till en annan typ och att och att arterna ska finnas kvar. Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-arterna och livsmiljöerna i ett Natura 2000-område. Om listade arter eller naturtyper skadas får tillstånd inte ges, annat än i vissa fall efter tillåtelse från regeringen. Enligt Miljöbalken får naturreservat bildas för att: • Bevara biologisk mångfald • Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer • Tillgodose behov av områden för friluftslivet • Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer • Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter Kopplat till naturreservat finns föreskrifter om vilka verksamheter som inte är tillåtna inom området för att uppnå syftet med reservatet, till exempel förbud mot schaktning, plantering eller avverkning. Länsstyrelsen eller kommunen har rätt att helt eller delvis upphäva föreskrifter om det finns synnerliga skäl till detta. I ett sådant fall måste också intrånget i naturvärdet kompenseras i skälig utsträckning inom naturreservatet eller på något annat område. Etablering av vindkraft i naturreservat och Natura-2000 områden är ofta inte förenligt med föreskrifterna för respektive område, såsom fallet är i Uddevalla kommun. En karta över naturreservat och Natura-2000 områden i Uddevalla kommun finns på sidan 15. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Riksintresse för försvaret är ofta områden med skjut-, spräng-, hamn-, flygverksamhet, radar, sensorer, kommunikationsanläggningar. Dessa verksamheter innebär i de flesta fall en omgivningspåverkan som har betydelse för plan- och lovärenden. Ett influensområde är ett område där åtgärder som till exempel ny bebyggelse kan påverka eller påverkas av verksamhet inom influensområdet eller totalförsvarsanläggningens funktion (Försvarsmarkten 2013). Inom Uddevalla kommun förekommer influensområdena Sågebackens TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 15 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Skydds- och restriktionsområden 16 UTKAST SAMRÅDSHANDLING skjutfält och Skredsviks hamn samt övningsfält med skjutbana. Inom influensområde och riksintresse för försvaret ska samråd med försvaret ske. Riksintresse vindbruk De riksintresseområden för vindbruk som utpekats 2013 baseras på enhetliga kriterier och undantag för hela landet med ett energisystemperspektiv. Ett antal huvudkriterier och undantag har använts vid utpekandet av riksintresseområden på land 2013: • I vindområdet ska det blåsa mer än 7,2 m/s i årsmedelvind 100 meter ovan mark • Området ska vara större än 5 kvadratkilometer (undantaget elområde 4) • Avståndet mellan vindkraftverk och bebyggelse ska vara mer än 800 meter (Undantag för de områden som kvarstår sedan 2008 där 400 meter är gällande) Uddevallas kommuns syn på riksintresse för vindbruk är att det är ett bristfälligt underlag för vindkraftsplanering, då ingen hänsyn till landskapliga förutsättningar tas i utpekandet av områden. Detta har till exempel framkommit vid arbetet med den dialogbaserade landskapsanalysen. Kommunen stödjer de områden för riksintresse för vindbruk som sammanfaller med den dialogbaserade landskapsanalysens utpekade områden. De riksintresseområden som faller utanför dessa stödjer kommunen inte. Övriga intresseområden Kommunalt kulturmiljövårdsprogram Syftet med det kommunala kulturmiljövårdsprogrammet är att lyfta fram och tillgängliggöra miljöer med höga kulturvärden. Programmet ska vara ett redskap för att i ett tidigt skede integrera kultumiljövård i samhällsplaneringen och ska vara underlag för de avvägningar som görs i översiktsplanearbetet. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift delvis är att bevara och vårda men också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till kulturmiljöprogrammets områden ska hänsyn tas till värdena beskrivna i programmet. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är områden utpekade i i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Dessa brukade och öppna landskap utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Om vindkraft placeras inom eller i anslutning till värdefulla miljöer i odlingslandskapet ska hänsyn tas till värdena beskrivna i bevarandeprogrammet. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 17 Lane Hogstorp Uddevalla Ammenäs Bokenäs Ljungskile Övriga intresseområden 18 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Kumulativa effekter Kumulativa effekter är den sammanvägda påverkan av olika vindkraftsetableringar. Det kan innebära sammanvägd påverkan från flera olika saker. Med begreppet kumulativa effekter menas främst: • Rumslig och visuell påverkan • Inringning • Sammanläsning av flera etableringar • Ljud • Skuggor A B A+B Det är tillsammans som anläggningarna A och B orsakar kumulativa effekter (här visas sammanläsning). Figuren vill förklara en princip och är ej skalenlig. Med de kumulativa effekterna avses risken att “läsa samman” skilda etableringar, att bli inringad, med resultatet att påverkan från de samlade etableringarna blir större än varje etablering var för sig. Till kumulativa effekter räknas även skuggverkan och ljud, samt rumsliga och visuella effekter som att vindkraftverket skapar visuella barriärer eller att deras placering är oregelbunden och utan tydliga inbördes relationer. Den första etableringen dikterar möjligheterna för de som kommer efter. Därför är det viktigt att från början skapa goda förutsättningar för att undvika att kumulativa effekter uppstår. Gärna genom sammanhållen layout i tydliga grupper, tillräckliga avstånd mellan grupper och placeringar som exempelvis följer landskapsriktningar som större vägar eller höjdryggar. Avveckling av vindkraft När ett vindkraftverk är uttjänt kan det bytas ut mot ett nytt eller monteras ned. Ansvaret för att montera ner en vindkraftanläggning är i första hand verksamhetsutövaren/ägarens. Detta beror på att det är ägaren som har sökt och fått ett med nedmonteringsansvar villkorat tillstånd för att etablera vindkraftsanläggningen och driva den. Om ägaren inte kan fullfölja sitt åtagande är det markägaren och i sista hand samhället som ansvarar (Svensk vindenergi, 2009). Riktlinjer och villkor för avveckling av vindkraftanläggningar bör ställas vid anmälan eller i samband med tillståndsprövning enligt miljöbalken. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN LÄMPLIGA OCH OLÄMPLIGA OMRÅDEN FÖR VINDKRAFT Utpekandet av lämpliga utbyggnadsområden för vindbruk i Uddevalla kommun tar sin utgångspunkt i den dialogbaserade landskapsanalysen, den tidigare gjorda visualiseringen av vindkraft samt den fördjupade landskapsanalysen över Råsseröd/Nybygget. All yta utanför dessa lämpliga områdena är olämplig för vindbruk. De karaktärsområden som i ett första steg bedömts som lämpliga för vindbruk (störst möjligheter och minst potentiella konflikter i förhållande till vindbruk) är Herrestadsfjället, Skjutfältet och Råsseröd. De lämpliga karaktärsområdena har vidare bearbetats efter landskapsanalysens riktlinjer, den tidigare gjorda visualiseringen samt den fördjupade landskapsanalysen över Råsseröd/Nybygget. Den fördjupade landskapsanalsyen över Råsseröd/Nybygget visade att det är möjligt att bygga landskapsanpassad vindkraft i området, men trots detta framkom det i kontakten med berörda en oro för framförallt buller och en negativ inställning till vindkraft i de tillfrågades närområde. I bedömningen av vilka områden som kan anses lämpliga för vindkraft i ett landskapsperspektiv blir således slutsatsen att det inte finns helt konfliktfria områden för vindkraft i Uddevalla kommun. Inom de ovan nämnda karaktärsområdena finns tre områden utpekade som lämpliga utbyggnadsområden för vindkraft: Herrestafjället, Skjutfältet och Nybygget. Dessa områden beskrivs på sidorna 22-29. I bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering beskrivs mer i detalj hur de lämpliga områdena tagits fram. Anmälningar och ansökningar för vindkraftetableringar inom de lämpliga utbyggnadsområdena kommer bedömas i enlighet med Plan- och bygglagen respektive Miljöbalken, samt andra riktlinjer, vad gäller exempelvis krav på miljökonsekvensbeskrivning och ljud- och skuggpåverkan på bostäder. 19 20 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Bokenäs Ammenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med skydds- och restriktionsområden 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet 3 - Nybygget TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 21 Lane Hogstorp 1 2 Uddevalla 3 Ammenäs Bokenäs Ljungskile Lämpliga utbyggnadsområden med uppförda och beviljade vindkraftverk 1 - Herrestadsfjället 2 - Skjutfältet 3 - Nybygget 22 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 1 - Herrestadsfjället Området ligger i karaktärsområde Herrestadsfjällets sydvästra del mellan Smedsvattnet och väg E6. Området består främst av skogsmark i kuperad terräng. Riksintresse vindbruk, riksintresse friluftsliv och område för kulturmiljövårdsprogram finns inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 4 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Området ligger på Herrestadsfjället som är ett viktigt område för friluftsliv och rekreation. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i och intill området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Påverkan på kulturmiljövårdsprogrammet bör utredas. • TV-masten som ligger strax utanför områdets sydöstra hörna kan ha ett stoppområde runt sig vilket kan påverka utbyggnadsmöjligheterna i området. • Visuell påverkan från Smedsvattnet, Smedseröd, Hogstorp och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 2 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 23 Bråten Smedsvattnet Smedseröd Utbyggnadsområden 24 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 2 - Skjutfältet Området ligger i karaktärsområde Skjutfältet norr om Uddevalla stad. Området är en del av ett militärt övningsområde med begränsad tillgänglighet för allmänheten på grund av oexploderad ammunition i marken. Riksintresse friluftsliv förekommer inom området. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 6 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Eftersom det förekommer oexploderad ammunition i marken kommer den mark som behövs till anläggingsvägar och uppställningsplats för vindkraftverken behöva röjas från ammunition. Detta innebär en kostnad men ger också ett område med begränsad tillgänglighet en ny användning. Samråd med försvaret måste ske. • Området ligger i närheten Herrestadsfjället och Bulid som används för rekreation och friluftsliv. Påverkan på friluftsliv och rekreation bör undersökas vidare. • Höga naturvärden kan förekomma i närheten av området. Påverkan på djurliv och natur bör undersökas vidare. • Visuell påverkan från Kurveröd, Fassröd, Bulid och Skeppsviken bör undersökas. • Områdets relation till område 1 bör undersökas för att utreda eventuella kumulativa effekter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 25 Mållsjön Smörkullen Bulid Kurveröd Utbyggnadsområden 26 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Utbyggnadsområde 3 - Nybygget Området ligger i karaktärsområde Råsseröd mellan Köperöd och Råsseröd och består till största delen av skogsmark. Stora delar av utbyggnadsområdet ligger inom riksintresse vindbruk. För möjligheter och konflikter i karaktärsområdet se bilaga 2 Fördjupade riktlinjer för vindkraftsetablering. Utbyggnadsområdet är ca 2 km² och skulle kunna rymma upp till 5 vindkraftverk. Att beakta och studera vidare • Eftersom det finns bostäder i förhärskande vindriktning bör ljud och skuggeffekter undersökas särskilt noga. • Visuell påverkan från dalen vid Råsseröd samt dalen vid Köperöd och Hogarna bör undersökas. • Påverkan på friluftsliv och rekreation samt djurliv och natur bör undersökas vidare. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Råsseröd Ugglehult Köperöd Småröd 27 28 UTKAST SAMRÅDSHANDLING KÄLLOR Energimyndigheten & Power circle, 2014, Anslutning av förnybar elproduktion till distributionsnäten i södra Sverige Energimyndigheten & ÅF Industry, 2011, Låg ljudnivå i vindskyddade lägen - Metod för kvantifiering av platser med vindskyddat läge Försvarsmakten, 2013, Komplettering till beslut om och rediovisning av: Försvarsmaktens intressen och riksintressen för totalförsvarets militära del enligt kap 3 9§ miljöbalken Länsstyrelsen i västra götaland, 2008, Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård Länsstyrelsen i västra götaland, 2000, Områden av riksintresse för friluftsliv Naturvårdsverket, 2012, Vindkraftens påverkan på människors intressen, Rapport från kunskapsprogrammet Vindval. Svenska Kraftnät, 2014, Elnät i fysisk planering -Behandling av ledningar och stationer i fysisk planering och i tillståndsärenden Svensk vindenergi, 2009, Vindkraftverk– kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning Uddevalla kommun, 2012, Dialogbaserad landskapsanalys för Uddevalla kommun Uddevalla kommun, 1999, Beslut om bildande av Herrestadsfjällets naturreservat Vindelstam Sandra, 2014, Herrestadsfjället -Vindkraft i samspel med landskapet. Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU. ÅF Industry, 2013, Mätning av ljudimmission från vindkraftverk enligt Elforsk 98:24, Båröd 2:4 Lejdebergen, Uddevalla www.energimyndigheten.se, 2014-08-20, [online] http://www.energimyndigheten.se/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft/Forskningsprogram/Vindkartering1/ www.naturvardsverket.se, 2014-06-26, [online] http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Buller/Buller-fran-vindkraft/ buller-vindkraft-riktvarden/ TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 29 www.uddevalla.se BILAGA 1 GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN INOM KARAKTÄRSOMRÅDEN SOM BEDÖMTS LÄMPLIGA FÖR VINDBRUK 32 UTKAST SAMRÅDSHANDLING GENOMGÅNG OCH BEDÖMNING AV SKYDDS- OCH RESTRIKTIONSOMRÅDEN Riksintresse friluftsliv - Herrestadsfjället Urvalskriterierna för riksintresset på Herrestadsfjället grundar sig i det omväxlande sjö-, berg- och skogsområdet som ger särskilt goda förutsättningar för strövande och skidåkning liksom Viksjöområdets vattensystem i norr för kanotsport. Här finns också Särskilt goda tillfällen till bär-och svampplockning och fritidsfiske. Områdets storlek och att det finns förutsättningar för olika typer av friluftsverksamheter under olika årstider bidrar till också kriterierna (Länsstyrelsen i västra Götaland). Förutsättningarna för att områdets värde skall bestå är enligt Länsstyrelsen att ett hänsynstagande till friluftslivet vad avser skogsbruk är tas. Naturvårdsinriktade skogsbruksplaner bör övervägas inom vissa områden och inga ingrepp i vattensystemen som kan innebära att kanotleder blockeras bör göras. Området kan även påverkas negativt av bebyggelseexploatering. Bedömning av svårighetsgrad Herrestadsfjället Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det variationsrika landskapet på Herrestadsfjället med sjöar, berg och skogar som lämpar sig speciellt bra för strövande, skidåkning, kanotsport bär- och svampplockning samt fritidsfiske. De centrala delarna av riksintresset inom Uddevalla kommun har det mest varierande landskapet med många sjöar. Dessa delar är också längst bort från ljudkällor som vägar och bebodda områden. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och på så vis inte hindrar strövande, skidåkning mm kan vindkraft vara förenlig med riksintresset på Herrestadsfjället. Det främsta problemet är troligen det ljud som vindkraften ger ifrån sig. Svårigheterna att förena riksintresset med vindkraft ökar ju längre in på fjället man kommer då landskapet här blir mer variationsrikt samt tystare. Risken för en fragmentisering av området ökar också. Riksintresse friluftsliv - Gullmarnområdet Se även riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället. Urvalskriterierna för riksintresset Gullmarnområdet grundar sig i Gullmarnfjorden med dess natursköna stränder och särskilt vacker och intressant landskapsbild. Fjorden med dess öar har särskilt goda förutsättningar för bad och båtsport. Den är också ett mynningsområde och vattendrag med särskilt goda tillfällen till fritidsfiske efter lax, laxöring, torsk mm. Områdets mångsidighet och storlek som ger förutsättningar för flera fritidsverksamheter samtidigt och under olika årstider, samt förekomsten av goda utsiktspunkter över vidsträcka områden, är också del av urvalskriterierna. Det omväxlande och ställvis mycket dramatiska fjordlandskapet är en stor attraktion är ett lämpligt mål för turism baserad på enskilda initiativ och utan krav på omfattande service (Länsstyrelsen i västra Götaland 2000). TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Bedömning av svårighetsgrad Gullmarnområdet Kärnvärdena i riksintresset är relaterade till det omväxlande fjordlandskapet med dess utsiktspunkter, stränder och vattenområden som lämpar sig speciellt bra för turism, bad, båtsport och fritidsfiske. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med båtsport eller fritidsfiske i fjorden. Ett problem med att förena riksintresset med vindkraft är landskapsbilden och utsiktspunkterna i området. Riksintresse naturvård - Gullmarsfjorden Det främsta naturvårdsintresset för riksintresset Gullmarsfjorden är fjordens marina fauna. Kriterier för utpekande handlar om områdets sällsynta landskaps- och naturtyper, sårbara biotoper och arter samt förekomst av mycket rik flora och fauna. Förutsättningar för bevarande av riksintresset är att en god vattenkvalitet upprätthålls samt att känsliga eller skyddsvärda bottnar och reproduktionsområden för fisk och fågel undantas från fysisk påverkan som kan förändra miljön. Andra förutsättningar för bevarande är fortsatt brukande av jordbruksmark samt restaurering av igenvuxna ängar och naturbetesmarker. Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Gullmarsfjorden Riksintressets kärnvärden är fjordens marina fauna samt områdets sällsynta natur- och landskapstyper. Landbaserad vindkraft kommer inte i konflikt med den marina faunan i fjorden. Potentiella problem kan vara reproduktionsområden för fågel eller sårbara biotoper och arter. Fakta om riksintressen Riksintresse naturvård: Ett område av riksintresse för naturvård ska särskilt väl belysa viktiga skeden av naturoch kulturlandskapets utveckling eller vara ostört och hysa en stor mångfald av naturtyper. Ett område kan också pekas ut som riskintresse naturvård på grund att det hyser unika, hotade eller sårbara naturtyper eller arter, eller en kombination av egenskaper som gör området värdefullt för förståelsen av naturen (Naturvårdsverket 2005). Riksintresse friluftsliv: För att ett område ska vara av riksintresse för friluftslivet ska det ha stora friluftslivsvärden sett i ett nationellt perspektiv. Värdena kan vara särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Med påtaglig skada avses skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs (Naturvårdsverket 2005). 33 34 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riksintresse naturvård - Bredmossen Myrkomplex som domineras av en representativ excentrisk mosse med botaniska värden. Mossen innehåller några små gölar. Några mindre dråg genomkorsar mossen. Topogena kärr och björksumpskogar ingår också i komplexet. Myren vid Lunddalen har värden av sumpskog. Den största delen av myren är av mossetyp. Bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Naturreservat, Natura-2000 område (art- och habitatdirektivet) utgör dela av området, samt ingår i myrskyddsplan (ej Lunddalen). Bedömning av svårighetsgrad riksintresse naturvård Bredmossen För bedömning och svårighetsgrad inom Natura 2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka, se detta stycke. För Lunddalen, med sina sumpskogar, bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Influensområde inklusive riksintresse försvaret Sågebackens skjutfält Sågebackens skjutfält används främst av hemvärnsförband och andra förband baserade i västsverige. Övningar med skarp ammunition förekommer. Riksintresseområdet utgörs av skjutfältet och innebär framförallt en påverkan på omgivningen genom skottbuller (Försvarsmarkten 2013). Bedömning av svårighetsgrad Sågebackens skjutfält Konflikter med riksintresset kan uppstå om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Området är bullerpåverkat genom militärövningar. Influensområde inkl riksintresse försvaret - Skredsviks hamn Området består av en hamn med bas för fartygs- och dykenheter samt övningsfält och skjutbana. På skjutbanan genomförs skjutövningar med skarp ammunition på korta avstånd. Omgivningspåverkan från skjutbanan är dock liten. Övningsfältets storlek möjliggör att större stabs- och logistikenheter kan samöva med bl.a. fartygsförband på västkusten. Bedömning av svårighetsgrad Skredsviks hamn Influensområdet och riksintressets värden som övningsfält och skjutbana kan komma i konflikt med vindkraft om verk placeras så möjligheten till övningar minskar eller förstörs. Naturreservat Herrestadsfjället Syftet med reservatsbildningen Herrestadsfjället är att bevara och utveckla ett sjörikt skogsområde med hög attraktivitet för friluftslivet som även har möjligheter för naturundervisning samt upplevelser av en intressant natur- och kulturmiljö. Syftet är också att utveckla områdets biologiska mångfald bland annat genom att öka andelen äldre skog och TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN lövskog (Uddevalla kommun 1999). Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, dika, spränga etc samt uppföra byggnader och anlägga ny bilväg. Eftersom Herrestadsfjället är ett kommunalt naturreservat är det kommunen som kan lämna dispens för verksamheter i området. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Herrstadsfjället Naturreservatets värden är främst knutna till friluftslivet som innefattar vandring, svampplockning, fiske etc samt upplevelser av natur- och kulturmiljön. Eftersom vindkraft inte stänger av delar av landskapet och med detta omöjliggör friluftsliv i området kan vindkraft vara förenligt med naturreservatet. Friluftslivet samt upplevelsen av natur- och kulturlandskapet kan dock påverkas negativt av vindkraft som ett modernt och storskaligt element samt genom förhöjda bullernivåer. Syftet att utveckla områdets biologiska mångfald behöver inte komma i konflikt med en vindkraftetablering. Konflikt uppstår om verk placeras så att den biologiska mångfalden och andelen äldre skog minskar på grund av vindkraftens markanspråk. Dispens från naturreservatets föreskrifter måste ges för att en vindkraftetablering skulle kunna bli möjlig, vilket försvårar en etablering i området. Naturreservat Ture dalar Syftet med bildandet av Ture dalars naturreservat är att bevara de biologiska värdena i form av de varierande vegetationstyperna, värna om områdets funktion för friluftslivet och dess pedagogiska värde för besökande skolor och intresseföreningar. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, fylla ut mark, bygga ledningar i såväl luft som jord och att utan Länsstyrelsens tillstånd avverka träd eller buskar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Ture dalar Naturreservatets biologiska, rekreativa och pedagogiska värden är knutna till områdets varierande vegetationstyper. Då området är beläget i en ravin, är litet och tätortsnära är risken för konflikter med vindkraft stor, även om de inte är sannolika. Naturreservat Gullmarn Naturreservatets syfte är att bevara Gullmarn som ett marinbiologiskt värdefullt område för forskning och uppväxtområde för fisk. Möjligheterna till rekreation och friluftsliv samt omgivande strandområdens landskapstyper, växt- och djurmiljöer bidrar också till reservatsbildningen. Inom naturreservatet ska ett antal föreskrifter följas bland annat om förbud mot schaktning, nya byggnader, avverka träd, utföra kulvertering, dra luftledningar etc. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Gullmarn Gullmarns kärnvärden är kopplade till fjorden och omkringliggande strandområden med dess biologiska och vetenskapliga värden samt möjligheterna till friluftsliv och rekreation. Landbaserad vindkraft kommer 35 36 UTKAST SAMRÅDSHANDLING inte i konflikt med det marina livet eller de vetenskapliga värdena. Ljud och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation och friluftsliv i området. Naturreservat Korpberget Korpberget är skyddat som naturreservat på grund av skogsområdets botaniska värden och rika fågelliv samt som tätortsnära rekreationsområde då området har ett bra och lättillgängligt system av stigar, långa utsikter och goda förutsättningar för pedagogisk verksamhet som naturstudier. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta, fylla ut mark, anlägga väg, avverka träd och buskar annat än i enlighet med fastställd skötselplan, samt bygga luftledningar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Korpberget Korpbergets kärnvärden är kopplade till skogsområdets rika fågelliv, botaniska värden och möjlighet till tätortsnära rekration. Konflikt kan uppstå om vindkraftverk påverkar fågelliv och biologiska värden negativt. Ljud och visuell påverkan från vindkraft kan komma i konflikt med rekreation och friluftsliv i området. Naturreservat Ramseröd Ramseröds naturreservat består av skaljordsbankar med en rik och omväxlande vegetation. Syftet är att bevara de geologiska, floristiska och faunistiska värdena samt att säkra området för besök och friluftsliv. Det är förbjudet att schakta, fylla ut mark, anlägga väg, bygga luft- och markledningar inom naturreservatet. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Ramseröd Naturreservatets kärnvärden är kopplade till skaljordsbankarna med dess geologiska och vetenskapliga värden samt flora och fauna. Området är också viktigt för rekreation och friluftsliv. Konflikt kan uppstå om vindkraft påverkar skaljordsbankarna och samt rekreationen och friluftslivet i området. Naturreservat Emaus Emaus är avsatt som naturreservat på grund av att det är ett värdefullt exempel på bohuslänsk natur med höga kulturella och naturvetenskapliga värden. Även säkrandet av området för friluftslivets nyttjande har varit en viktig faktor vid reservatsbildning. Reservatet skall vårdas så att nuvarande naturmiljö och landskapsbild i möjligaste mån bibehålles. Inom naturreservatet är det förbjudet att schakta eller fylla mark, framdra luftledning, och att utan tillstånd av Skogsstyrelsen avverka träd och buskar. Bedömning av svårighetsgrad naturreservat Emaus Naturreservatets kärnvärden är dess typiska bohusländska natur, de höga kulturella och naturvetenskapliga värdena samt dess friluftslivsvärden. Områdets tätortsnära läge och betoningen av landskapsbilden gör att risken med konflikter med vindkraft är stor. Ljud och visuell påverkan kan komma i konflikt med friluftslivet i området. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Natura 2000 Klockaremossen Klockaremosskomplexet består av ett antal mossar av sydvästlig typ och domineras av koncentriska, excentriska och svagt välvda mossar som omges av fukthed. På mosseplanen växer myrlilja och ett stort inslag av kärrväxter. Området är ornitologisk värdefullt och i Madkärren och i Bäveåns rikkärr finns botaniskt intressanta delar. Det främsta bevarandesyftet för området är att bevara våtmarkstyperna och landskapsbilden samt att bevara förutsättningarna för specialiserade och unika växt- och djurarter som är bundna till våtmarksmiljöerna. Ingrepp på eller i anslutning till våtmarksområdet som dikning, omfattande avverkningar, byggande av vägar etc som påverkar de hydrologiska förhållandena i våtmarken kan negativt påverka området. Även annan typ av exploatering som kraftledningar, master, torn och intensivt skogsbruk kan innebära en negativ påverkan på den upplevelse av orörd vildmark som våtmarken erbjuder. Bedömning av svårighetsgrad Natura 2000 Klockaremossen Områdets kärnvärden består av de naturtyper, djur- och växtarter som mosskomplexet hyser. Det ingrepp som en vindkraftetablering innebär kan påverka de hydrologiska förhållandena vilket kommer i konflikt med områdets bevarandemål. Vindkraftetablering kan också påverka landskapsbilden, upplevelsen av vildmark samt djur- och växtliv. Natura 2000 Gustavsberg-Korpberget Natura 2000-området består av kuperade hällmarker, skogsklädda branter, och bäckraviner vars dalgångar täcks av ädellövskog. Området har ett rikt fågelliv och ån genom ravinerna är en reproduktionslokal för öring. Området är också en populär destination för rekreation och friluftsliv. Målet med Natura 2000-området är att bibehålla och utveckla områdets värdefulla ädellövskogsmiljöer. Skogsbruksåtgärder som buskröjning och avverkning samt terrängkörning som orsakar markskador, skador på vattenmiljöer eller förändrad markhydrologi kan påverka området negativt. Området ligger till stora delar inom naturreservaten Gustavsberg, Korpbergets och Emaus och skyddas genom deras föreskrifter. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 GustavsbergKorpberget Kärnvärdena i Natura 2000-området är de naturtyper, djur- och växtarter som områdets ädellövsskogsmiljöer innehåller. En vindkraftetablering kommer att komma i konflikt med bevarandemålen då det innebär ianspråktagande av mark och avverkning av skog. Vindkraft kan också komma i konflikt med fågelliv samt friluftsliv och rekreation i området. Natura 2000 Gullmarsfjorden Gullmarsfjorden är en tröskelfjord och ett av de mest artrika marina områdena i Sverige. Natura 2000-området omfattar fjordens vattenområden samt ett antal mindre och obebyggda öar och små skär. Det främsta bevarandesyftet i detta område är att ett bevara marina naturtyper i ett fjordområde som är unikt för Sverige, som erbjuder livsbetingelser för en 37 38 UTKAST SAMRÅDSHANDLING mycket speciell och artrik fauna och flora. Den potentiella negativa påverkan handlar framförallt om vattenkvalitet och vattenverksamheter som kan påverka vattenmiljön som muddring, nybyggnad av pirar, bryggor etc. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 Gullmarsfjorden Kärnvärdena i Gullmarsfjorden är fjordens unika marina naturtyper och speciella flora och fauna. Landbaserad vindkraft kommer sannolikt inte i konflikt med de marina naturtyperna eller djur- och växtlivet. Vindkraft i kustnära områden kan innebära en negativ påverkan på naturtyper, flora och fauna. Natura 2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka Bredmossen är Bohusläns största öppna myrkomplex och utgörs av en terrasserad översilningsmyr med huvudsaklig sluttning mot norr. Naturreservatet och Natura 2000-området har samma geografiska utsträckning. Natura 2000-området består av naturtyperna öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn, samt skogbevuxen myr. Vegetationen är artfattig men har vitmossarter, som är typiska för västsvenska mossar. Här finns ett rikt fågelliv och här finns bland annat orre och ormvråk. Enligt naturreservatsföreskrifterna är det förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord eller torv. Det är även förbjudet att uppföra byggnad utan tillstånd av länsstyrelsen samt att använda kemiska bekämpningsmedel mot vegetation eller fauna. Genom sin ansenliga storlek, sina karaktäristiska växtsamhällen och den relativa orördheten har Bredmossen stora natur- och naturvetenskapliga värden. Områdets öppna och flacka myrytor har dessutom betydande landskapliga kvalitéer. Myrområdet är främst känsligt för hydrologisk påverkan och skogsbruk. Allvarliga hot är ingrepp som dikning, torvtäkt, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Exploatering anses även vara ett hot mot upplevelsen av orörd vildmark. Även påverkan och förändring i omgivningarna kan i större eller mindre grad även påverka våtmarksområdet. Bedömning av svårighetsgrad Natura-2000 och naturreservat Bredmossen-Hensbacka Områdets kärnvärden är storleken, den relativa orördheten och de hydrologiska förhållanden som skapat och vidhåller myrkomplexet, samt områdets flora och fauna. På grund av att i stort sett all exploatering anses kunna skada hydrologin, och därmed myrkomplexet, samt att vissa för vindkraft känsliga fågelarter finns inom området (oklart om ex skogshöns och rovfåglar häckar inom området) bedöms området vara svårförenligt med en vindkraftetablering. Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Kulturmiljövårdsområdet omfattar nästan hela Herrestadsfjället inom Uddevalla kommun och har historiskt använts som odlingsmark och TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN betesmark på ljunghedar. Dessa är idag till stor del igenvuxna men ett antal större ljunghedar finns kvar i området samt lämningar av bland annat äldre bebyggelse, torp, backstugor, kvarnar och stengärdesgårdar. Friluftslivsverksamhet som vandring och fiske är vanliga i området och Bredmossen i områdets nordvästra del ger möjligheter att studera olika faser av myrens igenväxning. Området har inga fasta fornlämningar. Åtgärdsförslagen i kulturmiljövårdsprogrammet innefattar bland annat att ingen ny bebyggelse bör tillåtas förutom i begränsad omfattning för förenings- och friluftsliv, samt att röjning bör ske av igenväxande betesängar och hagar. Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde Herrestadsfjället Områdets kärnvärden är de kvarvarande ljunghedarna, äldre bebyggelse, lämningar av torp- och backstugor samt bredmossen med sina pedagogiska värden. Konflikt kan uppstå om vindkraft placeras så att upplevelsen av de kulturhistoriska lämningarna förminskas. Vindkraft skulle också kunna förstärka upplevelsen av lämningarna om vindkraftverken placeras på tillräckligt avstånd så att de inte dominerar i miljön runt lämningen. Åtgärdsförslaget att inte tillåta ny bebyggelse inom området talar mot en vindkraftetablering. Kulturmiljövårdsområde Emaus & Höjentorp Kulturmiljövårdsområdet omfattar Höjentorp by och landeriet Emaus med tillhörande park. Den allékantade Kapellevägen som binder ihop Höjentorp med Emaus och Uddevalla är också en del av områdets kulturhistoriska värde. Åtgärdsförslagen för området är att allén mellan Gustavsberg och Kapelle bevaras samt att eventuell ny bebyggelse i Höjentorp ska utformas med hänsyn till områdets egenart. Fakta om Kulturmiljövårdsprogrammet Uddevalla kommuns kultumiljövårdsprogram syftar till att vara ett redskap för att i ett tidigt skede intregrera kultumiljövård i samhällsplaneringen. Inriktningen på programmet är bebyggelsehistorik, vilket betyder att kulturlandskapet, fornminnen och naturvärden endast beskrivs där de förstärker den byggda miljöns värden. I kulturmiljövårdsprogrammet betonas det att programmet måste vara ett ständigt föränderligt dokument och att kulturmiljövårdens uppgift inte endast är att bevara och vårda utan också att levandegöra kulturhistoriskt värdefulla element i kulturlandskapet. Värdegrunden för programmets bedömningar baseras på att karaktärsskapande bebyggelse ska bevaras eller förnyas varsamt. En plats karaktär och skönhet ska vårdas eller utveklas så att varje tidsepok kan upfattas och historien bli läsbar. Förändringar som sker ska göras med respekt för den historiska kontinuiteten och visuella helheten. 39 40 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Bedömning av svårighetsgrad Kulturmiljövårdsområde Emaus & Höjentorp Områdets kärnvärden är det i Uddevalla unika landeriet med dess byggnader och park, välbevarade byggnader från 1940-talet i Höjetorp samt Kapellevägen med dess allé. På grund av områdets storlek skulle vindkraftverk inom kulturmiljövårdsområdet sannolikt innebära en negativ påverkan då vindkraftverken skulle bli dominerande. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet Värdefulla miljöer i odlingslandskapet är brukade och öppna landskap som ofta utgör en central del av kulturmiljön på landsbygden. Områdena är utpekade i länsstyrelsens rapport ”Odlingslandskap i Göteborg och Bohuslän” som områden med höga natur- och kulturvärden. Bevarandeprogrammet har inga egna restriktioner kopplade till sig utan ska användas som underlag för bedömningar enligt lagar som miljöbalken där bestämmelser anger att områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada eller påtagligt skada natur- och kulturvärden. Bedömning av svårighetsgrad värdefulla miljöer i odlingslandskapet På grund av områdenas natur- och kulturvärden bedöms områdena samt att samtliga områden är belägna i dalgångar som inte är aktuella för vindkraftsetablering. Landskapsbildsskydd Landskapsbildsskydd är ett skydd för landskapsbilden med stöd av 19 § naturvårdslagen i dess lydelse före den 1 januari 1975. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de berörda områdena. Det är inte möjligt att ändra föreskrifterna i ett beslut eller fatta nya beslut om landskapsbildsskydd. Det är små och spridda äldre bokskogar som innefattas i landskapsbildsskyddet. Inom dessa områden är det bl a förbjudet att avverka bokskog annat än som beståndsvårdande gallringar, uppföra nya byggnader, anlägga körväg, schakta, tippa, fylla el liknande, samt dra fram luftledning. Bedömning av svårighetsgrad landskapsbildsskydd Områdenas kärnvärden är just bokskogen och förbuden mot att schakta, fylla, dra fram ledning eller anlägga väg gör det svårt att kombinera med en vindkraftetablering. Inom karaktärsområdet Inre Bokenäset finns två små (1,6 resp 0,4 ha) landskapsbildsskyddade bokskogar i Rålanda och Knähammar. Områdenas lilla area gör dock att de är lätta att kringgå geografiskt. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 41 BILAGA 2 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 43 FÖRDJUPADE RIKTLINJER FÖR LÄMPLIGA KARAKTÄRSOMRÅDEN De lämpliga karaktärsområdena beskrivs här för att belysa möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk samt ge fördjupade riktlinjer för etablering av vindkraft inom karaktärsområdet. Skjutfältet Herrestadsfjället Uddevalla Råsseröd Bokenäs Ammenäs Ljungskile Lämpliga karaktärsområden Lane 44 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Herrestadsfjället Beskrivning Herrestadsfjället ligger i norra delen av Uddevalla kommun på gränsen till Munkedal och Färjelanda kommuner och ingår i landskapstypen skogsdominerat sjörikt skogslandskap. Området består av en skogsbevuxen bergsplatå med ett stort antal sjöar och mossar. Historiskt har Herrestadsfjället varit utmarksområde för bete på ljunghedar men idag används idag framförallt till modernt skogsbruk samt rekreation och friluftsliv. Ca 1/3 av karaktärsområdet är del av naturreservat Herrestadfjället. Herrestadsfjället kan anses vara ett orört område låg kontinuitet (beskogades först för ca 100 år sedan). Karaktärsområdet är glesbefolkat men ett antal hus finns i områdets västra del. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). De främsta riktningarna i landskapet är fjällets sydöstra kant mot dalen i Inre Bokenäset, dalen vid Hogstorp samt riktningar på fjället skapade av den uppspruckna bergterrängen och sjöarna. Inga större vägar förekommer i området men två regionkraftledningar och en fördelningsledning finns i norra delen av karaktärsområdet. TV-masten i södra delen av karaktärsområdet är ett landmärke. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Riktningar i landskapet 1 Lugnet Landmärke - TV-masten Smedvattnet 1 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Skydd och restriktioner Skydden och restriktionsområdena på Herrestafjället täcker nästintill hela karaktärsområdet med flest överlappande skydd på fjällets centrala delar och i västra delen vid Gullmarsfjorden. Kulturmiljövårdsprogrammet och riksintresse friluftsliv är det till ytan största restriktionsområdena. Riksintresse vindbruk finns också centralt karaktärsområdet och överlappar riksintresse friluftsliv och kulturmiljövårdsprogrammet. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret - Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Bredmossen) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk x Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Bredmossen-Hensbacka) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla miljöer i odlingslandskapet - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Krokestugan Kåredalen Vrångevattnet Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet Smedvattnet 45 46 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering på Herrestadsfjället är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 84-85). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/inramning av Herrstafjället. • Framhäva höjd: Vindkraftverk placeras på höjder och förstärker topografin. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Blockera landskapsriktning/utsikt: Vindkraft placeras så att landskapsriktningar bryts och blockerar utsikter. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Ljud: Eftersom Herrestadsfjället är glesbefolkat och upplevs som tyst kan ljud från vindkraft bli mer märkbart. Upplevelsen av tystnad samt bostäder (exempelvis i Smedseröd) kan också komma i konflikt med ljud från vindkraft. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Delar av karaktärsområdet är höglänt. På sådana platser kan vindkraftverkens anläggningsvägar skapa tillgänglighet för rekreation, men även trädfria gator som syns på långt håll. • Höga naturvärden: Höga naturvärden vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjället kan komma i konflikt med vindkraft då etablering av vindkraft tar mark i anspråk och kan störa djurliv. • Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Landskapstyp Skogsdominerat sjörikt skogslandskap Karaktärsområde Herrestadsfjället Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal/inramning Blockera landskapsriktning/utsikt Portal / inramning Inringning Vägar i höglänt terräng Framhäva höjd Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Ljud Höga naturvärden Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012). TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. 47 POTENTIELLA KONFLIKTER Inringad dalgång: Vindkraft omger dalgången Blockera landskapsriktning: Vindkraften placeras mot landkapets riktning Nyåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning & Framhäva höjd: Vindkraft förstärker fjällets höjd och bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen. Framhäva höjd: Vindkraft som placeras på höjdryggar i landskapets riktning framhäver höjdskillnaderna uppe på fjället Portal/Inramning & Samlokalisering med annan infrastruktur: Vindkraft bildar en inramning och gräns mellan fjället och dalen och följer E6 och järnvägens riktning. Höga naturvärden: Vid Gullmarsfjorden och på Herrestadsfjällets centrala delar finns höga naturvärden som kan komma i konflikt med vindkraft. Höga naturvärden kan även förekomma på andra platser inom karaktärsområdet. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet. Rekreation: Stora delar av Herrestafjället används för rekreation och friluftsliv som kan påverkas visuellt och audiellt av vindkraft. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA ÖVRIGA RPOBLEMSTÄLLNINGAR 48 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout och lokalisering: • Vindkraft bör lokaliseras i gränsområdena mellan fjället och omkringliggande dalar för att skapa en inramande effekt och undvika en fragmentisering av natur- och rekreationsvärdena. 1 Vindkraft ska ej placeras på fjällets inre delar där rekreationsvärdena är högre. 2 • Vindkraft bör lokaliseras i sammanhållna grupper om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt. • Vindkraft bör lokaliseras längs med dalens riktning i närheten av E6 för att skapa en inramande effekt och minska påverkan på tystare områden på fjällets centrala delar. 3 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • För riksintresse friluftsliv bör friluftslivsaktiviteter och -upplevelser kopplat till det omväxlande sjö- berg- och skogsområdena beaktas. En vindkraftetablering får inte påtagligt skada naturmiljön i området. De centrala och norra delarna av riksintresset inom kommunen hyser de största friluftslivsvärdena och är därför känsligast för vindkraftetablering. 2 • Inom riksintresse naturvård Bredmossen bör vindkraft ej placeras då bevarandet av våtmarkernas värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering och dämning. 4 Se även naturreservat/Natura 2000 Bredmossen-Hensbacka. • För Bulid skjutfält måste samråd med försvaret ske för eventuell placering av vindkraft, samt hänsyn tas till oexploderad ammunition (OXA). 4 Krokestugan Krok Kr K rrok okkestu o estu stu tug ga gan an a n Kåredalen 2 Vrångevattnet tu ug ga gan an an Kärrestugan Buevattnet Kölnestugan Lugnet 1 Smedvattnet 1 3 Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna områden och pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN • För naturreservatet Herrestadsfjällets inre delar ska förutsättningar för friluftslivsaktiviteter och -upplevelser samt naturundervisning beaktas. Vindkraft bör inte placeras så att den biologiska mångfalden eller andelen äldre skog eller lövskog minskar. • Naturreservat/Natura 2000-området Bredmossen-Hensbacka har stora natur- och naturvetenskapliga värden, samt betydande landskapliga kvalitéer (öppenhet/upplevd orördhet). Det är bland annat förbjudet med utdikning, tippning eller fyllning/täkt av jord, omfattande avverkningar, byggande av vägar (omfattar även skogsbilvägar), som påverkar hydrologin i våtmarken. Vindkraft ska inte placeras inom eller i direkt anslutning till området. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del igenvuxna eller planterade med barrträd. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungräns. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. Vindkraft bör ur detta perspektiv endast placeras i karaktärsområdets kantzoner. Viktigt är då att uppmärksamma eventuell ljudpåverkan på bostäder, exempelvis i Smedseröd. • Den möjliga etableringen i sydöstra delen av karaktärsområdet bör vägas mot andra möjliga etableringar för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. 49 50 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Skjutfältet Karaktärsområdet Skjutfältet utgörs av en kuperad höjdplatå norr om Uddevalla och ingår i landskapstypen skogsdominerat småbrutet sprickdalslandskap. I området finns mestadels en blandning av större barrskogs- och myrmarker och ett mycket litet inslag av öppna brukade marker och lövskog. Hydrologin utgörs av myrar och mossmarker samt ett par långsmala sjöar i sprickdal, vilka avvattnar mot Bäveån. Området är är idag en modern glesbygd och används för det militära övningsområdet Sågebacken. Det gamla hemmanet Bulid finns här. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). Karaktärsområdet har en lång historia som utmarksresurs och expansionsområde. Sedan militären tog över fr.o.m. 1800-talet har traditionell skötsel och lite förändring skett, dock har den militära markanvändningen sin speciella påverkan och slitage. Främst i väst är markerna påverkade av militärens slitage. Inga större vägar går genom området men det passeras av stam- och regionnätets kraftledningar. Ö Krokevattnet Mållsjön Riktningar i landskapet 22 Landmärke - Vattentornet 22 Bulid Uddevalla TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN Skydd och restriktioner Karaktärsområdet skydds- och restriktionsområden främst i de norra delarna. I nordöst återfinns större mosskomplex med naturskydd och i väst kulturmiljö- och friluftsskydd. Större delen av området ingår även i försvarets samrådsområden. Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret x Riksintresse friluftsliv (Herrestadsfjället) x Riksintresse naturvård (Tronemosse) x Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk - Influensområde inkl riksintresse försvaret (Sågebackens skjutfält) x Naturreservat (Herrestadsfjället) x Natura-2000 (Klockaremossen) x Kulturmiljövårdsprogram (Herrestadsfjället) x Värdefulla odlingsmiljöer - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Ö Krokevattnet Mållsjön Bulid Uddevalla 51 52 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Konflikten Höga naturvärden gäller främst andra karaktärsområden i landskapstypen Skogsdominerat småbrutet skogslandskap. Inom karaktärsområdet Skjutfältet återfinns delar av naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen. De värden de skyddar är främst inriktade mot friluftsliv och växtlighet. Möjligheter och konflikter De i landskapsanalysen identifierade möjligheter, konflikter och övriga problemställningar i relation till vindkraftetablering i Skjutfältet är sammanfattade i tabellen nedan (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 82-83). De största möjligheterna är: • Portal/inramning: Vindkraft kan bli en portal/ inramning och skiljelinje mellan Uddevallas vardagslandskap och Skjutfältets andra funktioner. • Tydlig geometri: Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig geometri, till exempel i linje med befintliga verk eller i väldefinierade grupper. • Understödja riktning: Vindkraft placeras i linje med topografins riktning. • Breddad ekonomisk bas: Vindbruk gynnar jord- och skogsbruksekonomin. De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. • Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande. Övriga problemställningar: • Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär ingrepp i skogslandskapet på höjderna. Då det redan finns vägar i höglänt terräng i området bör en målsättning vara att minimera antalet nya vägar vid nyetablering. • Höga naturvärden & Rekreation: Förutom naturreservat Herrestadsfjället och Natura 2000-området Klockaremossen, har militärens expansiva och relativt långvariga slitage format ekologin till en speciell karaktär. Ekologiska värden finns även kopplade till myr- och våtmarker. En vindkraftetablering inom detta område behöver inte innebära en konflikt mellan vindbruk och natur- och rekreationsintressena. I områden med militära övningar är risken för störande ljud mindre då området redan är påverkat. Landskapstyp Skogsdominerat småbrutet skogslandskap Karaktärsområde Skjutfältet Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal / inramning Omringa Portal / inramning Torna upp sig Vägar i höglänt terräng Tydlig geometri Nåldyneeffekt Breddad ekonomisk bas Nåldyneeffekt Höga naturvärden Understödja riktning Höga naturvärden Rekreation Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012) TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 53 • Oexploderad ammunition (OXA): Explosionsrisken låser markanvändningen och gör att det inte finns större markanvändningskonflikter i området. Området kan användas för vindkraft då vindkraft tar lite mark i anspråk. Anläggandet fördyras oavsett av röjning av OXA för nya vägar och uppställningsplatser. POTENTIELLA KONFLIKTER Inringning: Vindkraft omger högplatån och syns i alla riktningar. Nåldyneeffekt: Vindkraften är spridd i landskapet och ger ett rörigt intryck Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. MÖJLIGHETER Portal/Inramning och tydlig geometri: Genom att följa landskapets riktning och accentuera gränsen mellan landskapstyper kan förståelsen för landskapet och dess funktioner stärkas Understödja riktning: Genom att följa topografin understödjs en riktning i landskapet Höga naturvärden & rekreation: Vid Klockaremossen och Herrestadsfjällets naturreservat finns höga naturvärden. Vägar i höglänt terräng: Nya vägar kan skapa tillgänglighet för rekreation men innebär stora ingrepp. Befintliga vägar i höglänt terräng bör användas. Oexploderad ammunition (OXA): Vindkraft passande ny markanvändning utan större konflikter, men anläggandet fördyras av röjning av OXA (bekostas/samfinansieras av vindkraft). Möjliggör ytterligare användning av området genom rekreation ÖVRIGA PROBLEMSTÄLLNINGAR 54 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Riktlinjer för layout: • Vindkraft bör lokaliseras längs landskapets gränser eller riktningar, samlade grupper eller linjer om minst tre verk för att undvika nåldyneeffekt och för att skapa struktur. En riktlinje för avstånd mellan grupper är 3 km, med målet att grupperna ska upplevas tydligt åtskilda från varandra. 1 • Nya vindkraftverk bör placeras så att verken utgör en tydlig geometri, följer topografi. 1 • Vindkraft ska inte placeras så att ett område ringas in och har vindkraft i samtliga riktningar (se figurer föregående uppslag). Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • Inom hinderfrihet försvaret kan vindkraftverk inte placeras. • Inom riksintresse friluftsliv Herrestadsfjället bör verk inte placeras så att de negativt påverkar viktiga utsiktspunkter från rekreationsområdet. Även ljudnivån bör beaktas. En föreslagen ljudnivå vid viktiga funktioner inom friluftsområdet, som bohusleden, föreslås till 35 dBA. • Inom riksintresse naturvård Tronemosse bör verk inte placeras, då de negativt kan påverka djurlivet (främst fåglar) eller naturtyperna mossar och myrar och deras känsliga hydrologi. 2 • Inom influensområde och riksintresse försvaret (militära övningsområ- 2 Ö Krokevattnet Mållsjön 1 Uddevalla Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN den och skjutfält) måste samråd med försvaret ske. Samt inom Bulids skjutfält. • Inom naturreservat Herrestadsfjället ska verk inte placeras så att friluftsvärden eller försök till utveckling av biologisk mångfald påverkas negativt av storskalig vindkraft. Populära utblickar och siktlinjer bör inte hindras av vindkraftverk. • Inom Natura 2000-område Klockaremossen ska verk inte placeras, då området utgörs av hydrologiskt känsliga, ornitologiskt värdefulla och botaniskt intressanta myrkomplex. • Området för kulturmiljövårdsprogram Herrestadsfjället är skogklätt och gamla odlingsytor är till stor del planterade med gran. Ur denna aspekt kan vindkraft placeras då synligheten är låg. Vindkraftverk placeras inte i eventuella utblickar och siktlinjer från de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. Detta för att minimera krocken mellan kulturbygdens småskalighet och ålderdomlighet och vindkraftens storskalighet och moderna uttryck. Övriga riktlinjer: • Samråd med Munkedals och Färjelanda kommuner bör ske vid vindkraftetablering inom 3 km från kommungränsen. Att tänka på: • Vindkraftens ljud bör undanhållas Herrestadfjällets inre rekreationsmiljöer. • Den möjliga etableringen i sydvästra delen av Skjutfältet bör vägas mot andra möjliga etableringar i karaktärsområde Herrestadsfjället för att minimera effekterna av en möjlig inringning av Herrestadsfjällets friluftsområden. • Placering av verk i nord-sydlig riktning (bort från Uddevalla tätort) skapar en mindre horisont från centralorten. • Vindkraftens vägdragningar och uppställningsytor kan användas för utveckling av biologisk mångfald om välgenomtänkt markanläggning, sådd och långsiktig skötsel för vägrenar och uppställningytor finns. 55 56 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Råsseröd Beskrivning Karaktärsområdet ligger i kommunens centrala delar söder om Uddevalla tätort och ingår i landskapstypen småbrutet sprickdalslandskap. Karaktärsområdet har en höglänt terräng, ca 90-120 meter över havet. Marktäcket består av en blandning av barrskogar, myrar och öppna fält. Mängden boende är litet och återfinns oftast i dalgångar med öppna marker och vägar. Området har inga uppförda vindkraftverk, men ansökningar finns. Region- och fördelningsnätets kraftledningar samt väg 44 går igenom karaktärsområdet. Landskapets struktur i kommunen med fördjupning på Skjutfältet (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 11). Karkatärsområdet är något kuperat, med mindre inslag av lägre liggande öppna marker. Framträdande i karaktärsområdets struktur är dess huvudsakliga rikningar som utgörs av dalgången vid Råsseröd och väg 44. Änghagen Glimmingen Uggelhult Korpberget Råsseröd Nybygget Riktningar i landskapet Bratteröd Falkeröd Köperöd TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 57 Skydd och restriktioner Karaktärsområdet har några skydds- och restriktionsområden kopplade till naturvärden och friluftsliv i de norra delarna. Hela den östra delen av täcks av krav på hinderfrihet för Försvarsmaktens flyg. De centrala och södra delarna är riksintressanta områden för vindbruk. Skydd och restriktioner Typ av skydd/restriktion Förekommer i karaktärsområdet Hinderfrihet försvaret x Riksintresse friluftsliv - Riksintresse naturvård - Riksintresse kustzonen - Riksintresse vindbruk x Influensområde inkl riksintresse försvaret - Naturreservat x Natura-2000 x Kulturmiljövårdsprogram x Värdefulla odlingsmiljöer - Landskapsbildsskydd - En genomgång av restriktionernas föreskrifter i anslutning till vindkraft finns i Bilaga 1. Änghagen Glimmingen Uggelhult Korpberget Råsseröd Nybygget Bratteröd Falkeröd Köperöd 58 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Möjligheter och konflikter I tabellen längs ner redovisas de möjligheter, konflikter och övriga problemställningar är aktuella i Råsseröd (Dialogbaserad Landskapsanalys, Uddevalla kommun 2012, s. 82-83). De största potentiella möjligheterna är: • Samlokalisering med annan infrastruktur - Vindkraftverk kan med fördel etableras i redan infrastrukturpräglade landskap. Exemepel på detta är längs väg 44, som redan är en bullerpåverkad miljö, samt nära kraftledningar för att underlätta vindkraftverkens anslutning till elnätet. • Portal / inramning - Vid vägavfarter kan vindkraftverken användas för att på långt håll signalera entrén till Uddevalla tätort. • Tydlig geometri - Vindkraft kan placeras så att verken utgör en tydlig geometri, till exempel i linje eller i väldefinierade grupper. skapar en tydlig geometri så att man undviker nåldyneeffekt. • Understödja riktning - Vindkraftverk kan placeras så att den följer parallellt med Råsseröds dalgång De största potentiella konflikterna är: • Nåldyneeffekt: Om vindkraft placeras utspritt utan en tydlig geometri, i linje eller sammanhållen grupp, kan nåldyneeffekt uppstå. • Inringning: Om vindkraft placeras så att en plats, ex en dalgång, har vindkraft i alla väderstreck uppstår en inringningseffekt. • Ljud: Ljud från vindkraft kan upplevas som störande. Övriga problemställningar: • Rekreation & höga naturvärden - i norr finns områden som bland annat skyddas som naturreservat vilka är viktiga för rekreation och naturvärden. Landskapstyp Skogsdominerat små- Karaktärsområde Råsseröd brutet sprickdalslandskap Möjligheter Konflikter Möjligheter Konflikter Övriga problemställningar Portal / inramning Nåldyneeffekt Portal / inramning Nåldyneeffekt Vägar i höglänt terräng Tydlig geometri Inringning Breddad ekonomisk bas Torna upp sig Rekreation Höga naturvärden Samlokalisering med annan infrastruktur Tättbebyggt med bostäder (bl a Ljud) Höga naturvärden Möjligheter och konflikter i förhållande till vindbruk på landskapstyps- och karaktärsområdesnivå. De möjligheter och konflikter som förekommer på båda nivåerna är markerade i starkare färg. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN 59 POTENTIELLA KONFLIKTER Ljud: Vindkraftens ljud kan upplevas som störande. Inringning - boende i dalgång kan få vindkraft i flera olika riktningar Nåldyneeffekt - vindkraften kan bli spridd i landskapet och ge ett rörigt intryck MÖJLIGHETER Samlokalisering med annan infrastruktur - Vindkraft lokaliseras i ett redan bullerpåverkat område och förstärker också vägens eller kraftledningens riktining Portal/inramning - Vindkraftverk kan placeras så att man uppmärksammar avfarten till Uddevalla tätort Tydlig geometri och understödja riktning - Genom att låta vindkraftsverken följa landskapets riktningar inordnas de i dess struktur Rekreation & höga naturvärden - Ljud och rörelser från vindkraft kan verka störande för naturupplevelser, men även skapa nya vägar för rekreation. Vindkraftsetablering kan hotar vissa naturvärden, men kan även tillföra ex ökad biodiversitet och betesområden för vilt längs vägarna. ÖVRIGA RPOBLEMSTÄLLNINGAR ? = Ej fullt klarlagt i vilken utsträckning området används för rekreation. ? 60 UTKAST SAMRÅDSHANDLING Riktlinjer för utbyggnad Den samlade bedömningen av möjligheter och konfliker för vindkraftsetablering har här omsatts till riktlinjer för utbyggnad. Riktlinjer för layout: • Vindkraft bör etableras så att verken skapar en tydlig geometri som följer befintliga strukturer i landskapet, exempelvis i en linje med regelbundet avstånd mellan verken. Plats att uppnå detta finns väster om Råsseröds dalgång inom eller i anslutning till område för riksintresse vindbruk. 1 • Vindkaft bör inte placeras så att det omringar en dalgång eller boende. 2 • Vindkraft bör inte placeras i eller i nära anslutning till områdena Emaus och Höjentorp. 3 Generella riktlinjer skydds- och restriktionsområden: • Hinderfrihet försvaret är ett område i vilket höga objekt inte får byggas då det kan påverka flygsäkerheten för F7 i Såtenäs och Försvarsmaktens operativa krav i luftrummet. Definition av flyghinder är 20 meter och högre utanför samlad bebyggelse. Vindkraft ska ej lokaliseras inom detta område. • Naturreservaten Emaus, Korpberget, Ture dalar och Ramseröd är skyddade för sina natur- och rekrationsvärden. I naturreservaten får inte mark schaktas eller fyllas ut, väg anläggas, träd och buskar avver- Änghagen Glimmingen 3 Råsseröd R Råss Rå å åss ssser eröd erö eröd öd Uggelhult Korpberget 2 1 Ny Ny Nybygget Bratteröd Falkeröd Köperöd Illustration av riktlinjer för utbyggnad. Gröna pilar representerar möjligheter och röda områden konflikter. TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP - VINDBRUKSPLAN UDDEVALLA KOMMUN kas, eller luftledning byggas. Vid anläggning av vindkraft nära eller i anslutning till naturreservat får inte dess natur- eller rekreationsvärden påverkas negativt. • Natura-2000 område Gustafsberg-Korpberget är skyddat för att långsiktigt bevara dess naturtyper och arter. Området är även en plats för rekreation och friluftsliv. En vindkraftsanläggning som planeras i närheten av Gustafsberg-Korpberget får inte störa områdets natur- och rekreationsvärden. • I och i nära anslutning till områdena Emaus och Höjentorp som ingår i kommunens Kulturmiljövårdprogram bör vindkraft ej placeras då dess storskalighet och moderna uttryck motverkar Emaus och Höjentorps småskalighet och i vissa fall ålderdomlighet. Övriga riktlinjer: • I karaktärsområde Råsseröd finns ett större område som är av riksintresse för vindbruk vilket gör att vindkraft kan etableras på behörigt avstånd från skyddade områden som exempelvis naturreservat. Området är även tillräckligt stort för att kunna rymma en vindkraftsetablering med tydlig geometri och som är anpassad till landskapets struktur. Att tänka på: • Trots att karaktärsområde Råsseröd är landsbygd är det tillräckligt tättbebyggt med bostäder för att buller- och skuggrestriktioner kan begränsa alternativen för var och hur vindkraft kan etableras. I karaktärsområdet finns det få platser som ligger längre än 600 meter från hus. Tillräckligt avstånd till bostäder för att hålla bullervinåer inom tillåtna värden kan bli svårt att uppnå. 61 www.uddevalla.se 1 (1) Dnr:2015/00085 2015-02-26 Samråd om vindbruksplan Tematisk tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun Vindbruksplan 2015 Alla erbjuds att lämna synpunkter på ett förslag till Vindbruksplan för hur och var byggandet av vindkraftverk bör ske. Vindbruksplanen är ett tillägg till kommunens översiktsplan och kommer att vara styrande för prövning av tillstånd, detaljplanering samt bygglov. Vi vänder oss till allmänheten, politiska partier, berörda myndigheter, kommunala nämnder och bolag, föreningar och intresseorganisationer för synpunkter på förslaget. Samrådet syftar till utbyte av information och synpunkter. Efter samrådet kommer kommunstyrelsen att ta ställning till de inkomna synpunkterna. Under samrådstiden finns förslaget tillgängliga på kommunens hemsida www.uddevalla.se samt Medborgarkontoret i Rådhuset vid Kungstorget, Stadsbiblioteket vid Södergatan, biblioteket på Dalaberg och i Ljungskile samt i foajén utanför Miljö och stadsbyggnad i Stadshuset, Varvsvägen 1, Uddevalla. Eventuella synpunkter skickas senast den 4 maj 2015 med vanlig post till Kommunledningskontoret, 451 81 Uddevalla eller med epost till [email protected] . Kommunens svar på synpunkterna kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse som åtföljer planen när den ställs ut för granskning igen under två månader. Efter utställning kan Kommunfullmäktige komma att anta förslaget som ett tillägg till översiktsplanen. Lynn Joel Peter Jonasson Översiktsplanerare Tel. 0522-69 73 27 Miljöinspektör Tel. 0522 69 73 54 Kommunledningskontoret Postadress 451 81 UDDEVALLA www.uddevalla.se Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 Telefon (vx) 0522-69 60 00 E-post [email protected] Fax Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-04-07 Dnr KFN Handläggare Enhetschef/Projektledare Malin Bengtsson Telefon 0522-69 64 69 [email protected] Lokalprogram framtidens bad Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-28, § 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla” i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06. I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Uppdrag gavs till kultur och fritidsförvaltningen ledning som i sin tur utsåg projektledare och deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument som bas. Med dessa styrmedel som bakgrund har LPG definierat målsättningen för sitt arbete. Målsättningen har varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla. En av de största utmaningar som LPG ser är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. LPG har urskilt följande behov; enheter för motion/utbilning/träning/tävling (enhet 1) bör skiljas från rekreation/lek/upplevelse (enhet 2) för att undvika friktion mellan konkurrerande intressen/inriktningar och öka flexibiliteten i användandet. LPG har två grundprinciper i de identifierade enheterna för att åstadkomma en anläggning där kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Principerna är stadens identitet och rummets känsla. Enhet 1 ska spegla Uddevalla som idrottsstad och rummet ska präglas av simidrottens hemvist och kulturella arv. Enhet 2 ska avspegla kommunens identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Känslan i respektive del i enhet två ska i sin tur skapa fördjupade upplevelser med hjälp av ljud och ljus som komplement till fasta installationer. Förslaget i sin helhet finns bifogad (2015-04-02). 2015/00055 7 Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-04-07 Dnr KFN 2015/00055 Beslutsunderlag Förslag till lokalprogram, kultur och fritidsförvaltningen 2015-04-02 Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret 2014-05-06 Protokollsutdrag KS § 132, 2014-05-28 Protokollsutdrag KF § 119, 2014-06-11 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden antar Förslag till lokalprogram (2015-04-02). Framtidens bad i Uddevalla kommun ska präglas av stadens identitet och rummets känsla. Dessa principer ska åstadkommas med hjälp av två separata enheter; enhet 1 och enhet 2. Kultur och fritidsnämnden beställer programhandlingar/skiss för utformning, gestaltning och kostnadsberäkning av framtidens bad av samhällsbyggnadsförvaltningen i enlighet med beslutat lokalprogram inför beslut i kommunfullmäktige. Kultur och fritidsnämnden ger förvaltningschef i uppdrag att bära lokalprogrammets vision vidare i arbetet med gestaltningen av framtidens bad i Uddevalla och därmed säkerställa nämndens fortsatta inflytande över anläggningens utformning och innehåll. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till kommunfullmäktige, samhällsbyggnadsnämnden Malin Bengtsson Enhetschef/Projektledare Tjänsteskrivelse 1(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 Handläggare Leif Börjesson Telefon 0522-69 60 10 [email protected] Badhus Uddevalla - projektbeställning Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade 2013-02-13 § 8 inriktningsbeslut om att nytt bad i Uddevalla ska lokaliseras till området direkt väster om Riverside. Beslutet i kommunfullmäktige avsåg endast lokalisering. Inget beslut har i övrigt fattats. För att säkerställa att badet och nödvändiga markanläggningar skulle rymmas på aktuella platser förutsattes en relativt stor anläggning. Målsättning och lokalprogram beskrevs i beslutsunderlaget. Kommunstyrelsens ordförande har givit kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag för beslut i kommunfullmäktige att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla”. Underlaget, som enligt uppdraget skulle redovisa huvudsakliga arbetsmoment, kritiska frågeställningar, behov av beslut samt tidplan och idé för finansiering, är nu framtaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet ” Badhus Uddevalla” enligt det översiktliga program som presenteras i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06, att utse tekniska nämnden som ansvarigt för att genomföra projektet, att uppdra åt tekniska nämnden att så snart som möjligt återkomma till kommunfullmäktige med förslag om huvudmannaskap och entreprenadformer. Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunfullmäktige fattade 2013-02-13 § 8 inriktningsbeslut om att nytt bad i Uddevalla ska lokaliseras till området direkt väster om Riverside. Beslutet i kommunfullmäktige avsåg endast lokalisering. Inget beslut har i övrigt fattats. Dnr KS 2014/00223 Tjänsteskrivelse 2(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 Till grund för beslutet låg en utredning om 3 alternativa lokaliseringar – väster om Riverside, Rimnersvallsområdet och Walkesborgsområdet (bef. badhus). För att säkerställa att badet och nödvändiga markanläggningar skulle rymmas på aktuella platser förutsattes en relativt stor anläggning. Målsättning och lokalprogram beskrevs så här: Anläggningen ska omfatta; 2 st 25 m bassänger som kan kopplas ihop till en 50 m bassäng Hoppfaciliteter kan anordnas i anslutning till 25 m bassäng Undervisnings- och rehabiliteringsbassäng med höj- och sänkbar botten Familjebad Relax/SPA-avdelning Friskvårdslokaler (styrketräning/gym mm) Café eller restaurang Samt därtill nödvändiga utrymmen för omklädning mm samt tekniska installationer Anläggningens upptagningsområde ska vara; Uddevalla kommun Grannkommunerna Norra Bohuslän En översiktlig kostnadsindikation (2012) redovisade kostnader för detta koncept om ca 380 mkr +- 20 %. Omräknat till 2014 års prisnivå ligger byggkostnaden på ca 400 mkr+- 20 %, d.v.s. i intervallet mellan 320-480 mkr. Den årliga nettodriftkostnaden uppgår med detta koncept till ca 21 mkr (2014) Uppdrag Kommunstyrelsens ordförande har givit kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag för beslut i kommunfullmäktige att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla”. Underlaget ska redovisa huvudsakliga arbetsmoment, kritiska frågeställningar, behov av beslut samt tidplan och idé för finansiering Översiktlig projektbeskrivning 1. Huvudmannaskap och entreprenadformer I ett inledningsskede behöver fastställas hur projektet ska genomföras med avseende på entreprenadform och samverkan med entreprenörer. Utredning krävs som beskriver möjlig och lämplig samverkan/ samarbete mellan kommunen och privata intressenter avseende drift av delar av eller hela anläggningen. En förutsättning för detta är att kommunen fastställer anläggningens grundlokalprogram utifrån ett kommunalt Dnr KS 2014/00223 Tjänsteskrivelse 3(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 perspektiv. Hittills har inget formellt beslut fattats om lokalprogram. Det förslag som redovisats i lokaliseringsutredningen utgör endast en antagen omfattning i syfte att klara ut anläggningens storlek och funktion. Här kan ses ett par huvudalternativ för entreprenadform och finansiering: 1. Kommunen bygger och ansvarar för anläggningen. Olika verksamheter som t ex restaurang, gym och ev äventyrsbad drivs av privata entreprenörer. Entreprenadform för byggande genomförs på traditionellt sätt under ledning av Tekniska kontoret som ansvarar för projektering, upphandling och kontroll. Underhand involveras kommunala och privata intressenter. Utredningar och projektering handlas upp från konsulter och arkitekter med kompetens inom verksamhetsområdet. Byggandet handlas upp av entreprenadföretag enligt tekniska kontorets utarbetade rutiner. 2. Kommunen kontrakterar redan initialt privat intressent som upphandlar och driver hela eller delar av anläggningen (sk OPS- lösning). Det finns i etta fall olika grader av engagemang från kommunens sida. Allt ifrån att anläggningen blir privat och kommunen hyr t ex badanläggningen under vissa tider tills ett större engagemang där kommunen står för kapitalkostnader medan privat intressent ansvara för drift under en bestämd tidsperiod för att därefter överlämna anläggningen till kommunen. De två alternativen behöver utredas och presenteras mer detaljerat. Detta kan ske parallellt med att kommunen påbörjar utredningar om lokalprogram och påbörjar planarbete. Utredning om entreprenadform och finansiering återkopplas till kommunstyrelsen för beslut. 2. Projektansvar och beslut Det planerade nya badhuset ligger på kommunens mark som förvaltas av tekniska kontoret. Projektansvar: Tekniska kontoret håller normalt samman kommunala exploateringsprojekt från kommunfullmäktiges beslut om projektstart till dess att projektet färdigställts. I detta fall ska närmre utredas om lämplig entreprenadform och medverkan av privata intressen, jfr pkt 1 avseende huvudmannaskap och entreprenadform ovan. Oavsett utfall av denna utredning bör projektet hållas samman och ledas av tekniska kontoret som har nödvändig kompetens och erfarenhet av större projekt. Dnr KS 2014/00223 Tjänsteskrivelse 4(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 Beslut: I projektet ingående delar såsom lokalprogram, detaljplan, upphandling och finansiering bereds och beslutas i berörd nämnd för vidare beslut i kommunstyrelse/fullmäktige om ärendet är av principiell eller ekonomisk betydelse. Det betyder sammanfattningsvis: Beslut om huvudmannaskap och entreprenadform: Kommunfullmäktige Beslut om lokalprogram: Kultur och fritidsnämnden och Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige (stor ekonomisk betydelse) Beslut om antagande av detaljplan: Miljö och stadsbyggnadsnämnden och Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige (stor ekonomisk betydelse) Beslut om finansiering: Kommunfullmäktige Underhandsbeslut avseende entreprenad: Tekniska nämnden och vid behov i Kommunstyrelsen/ Kommunfullmäktige 3. Lokalprogram Utredning och beslut om lokalprogram är en grundläggande förutsättning för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. Beroende på val av huvudmannaskap och driftformer kan ev lokalprogrammet variera. Frågan om lokalprogram penetreras och definieras under pkt 1 ovan. Beslut i Kultur och fritidsnämnden och kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 4. Detaljplan Detaljplanearbetet påbörjas lämpligen efter att lokalprogram fastställts och ytbehov definierats. Givetvis genomförs förberedande arbete underhand för att inte försena planprocessen. Influensområde för påverkan är svår att bedöma då frågor om översvämningsskydd, gatusystemet, idéer inom den fördjupade översiktplanen, planering av Kampenhofsområdet, maritima planer mm behöver klarläggas för att säkerställa att detaljplanen harmonierar med andra frågeställningar i området. Denna analys bör påbörjas direkt efter kommunfullmäktiges beslut i juni 2014. Länsstyrelsen har i remissvar på kommunens fördjupade översiktsplan uttryckt sig positivt om kommunens förslag till lösning av översvämningsproblematiken i området. Åtgärderna bör därför inarbetas i Tekniska nämndens budget och hanteras i den årliga budgetdialogen 5. Tidplan Projekttiden bedöms till minst 5 år med följande milstolpar (preliminär tidplan): 2014, juni: Beslut om projektstart i kommunfullmäktige Dnr KS 2014/00223 Tjänsteskrivelse 5(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 2014: Huvudmannaskap och lokalprogram 2014/15: Skisser badhuset, planprogram 2016: Planarbete, utredningar, kalkyler, program för projektering, upphandling konsulter 2017: Detaljprojektering, Upphandling entreprenad 2018: Upphandling entreprenör, byggstart 2018/19: Byggtid Hösten/vintern 2019: Invigning 6. Finansiering Beroende på entreprenadform och ev privat finansiering kan kommunens kostnader komma att variera. Nedan förutsätts de kostnader som redovisats i tidigare utredningar. Dessa bygger på kommunalt huvudmannaskap med privata näringsidkare (äventyrsbad, restaurang, gym osv) som hyresgäster. Den årliga nettodriftkostnaden har översiktligt bedömts till i storleksordningen till netto 20 mkr (i utredningar egentligen 20,7). Det betyder att motsvarande utrymme i kommunens budget måste tillskapas senast år 2019 då badet öppnas. En metod för finansiering kan vara att stegvis under en femårsperiod (2015- 2019) årligen ”avsätta” 4 mkr i budget, dvs årligen minska kommunbidraget till nämnderna med 4 mkr och på särskild rad tillföra ” Badhus Uddevalla” dessa medel. Således en successiv anpassning. 7. Medborgardialog Kommunen önskar i olika projekt pröva lämpliga former för medborgardialog. Medborgardialog kan omfatta allt från information till att bestämma (delaktighetstrappan: veta, tycka, göra, bestämma) Dnr KS 2014/00223 Tjänsteskrivelse 6(6) Kommunledningskontoret 2014-05-06 Frågan som noggrant måste diskuteras är vilka delar av och i vilken omfattning i planeringen av det nya badhuset kommunen är beredd att involvera kommuninvånarna och intressenter. Detta är ett ställningstagande som bör göras initialt och som måste kommuniceras tydligt från början för att undvika förväntansglapp. 8. Maritim strategi Uddevalla kommun har en tydligt formulerad vision och viljeinriktning att positionera sig som ett maritimt centrum och den maritima strategin är medvetet utformad för att på bästa sätt skapa den maritima identiteten. Denna viljeinriktning bör beaktas då design av byggnad, funktioner och omgivande ytor studeras. 9. Frågeställningar i övrigt att beakta Ett antal frågeställningar kan kopplas till Badhusprojektet, t ex: Stadshus och kulturhusutredningen som tekniska kontoret fått i uppdrag att genomföra. Finns funktionellt samband mellan Badhus och stadshus/kulturhus, påverkar områdesplanen för Kampenhof/Badhusområdet av att båda projekten ev lokaliseras till samma närområde, osv? Vad händer med befintligt badhus på Walkesborg? Ska frågan vara involverad i det nya Badhusprojektet eller hanteras som en helt oberoende fråga? Dessa frågor kan efterhand komma att ingå i badhusprojektet men lämnas i detta skede utanför projektet. Peter Larsson Förvaltningschef Expediera till Tekniska nämnden Leif Börjesson Dnr KS 2014/00223 Protokoll Kommunstyrelsen 2014-05-28 § 132 KS Dnr 2014/00223 Nytt badhus/simhall i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade 2013-02-13 § 8 inriktningsbeslut om att nytt bad i Uddevalla ska lokaliseras till området direkt väster om Riverside. Beslutet i kommunfullmäktige avsåg endast lokalisering. Inget beslut har i övrigt fattats. För att säkerställa att badet och nödvändiga markanläggningar skulle rymmas på aktuella platser förutsattes en relativt stor anläggning. Målsättning och lokalprogram beskrevs i beslutsunderlaget. Kommunstyrelsens ordförande har givit kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag för beslut i kommunfullmäktige att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla”. Underlaget, som enligt uppdraget skulle redovisa huvudsakliga arbetsmoment, kritiska frågeställningar, behov av beslut samt tidplan och idé för finansiering, är nu framtaget. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet ” Badhus Uddevalla” enligt det översiktliga program som presenteras i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06, att utse tekniska nämnden som ansvarigt för att genomföra projektet, att uppdra åt tekniska nämnden att så snart som möjligt återkomma till kommunfullmäktige med förslag om huvudmannaskap och entreprenadformer. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokoll Kommunfullmäktige 2014-06-11 § 119 KS Dnr 2014/00223 Nytt badhus/simhall i Uddevalla Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade 2013-02-13 § 8 inriktningsbeslut om att nytt bad i Uddevalla ska lokaliseras till området direkt väster om Riverside. Beslutet i kommunfullmäktige avsåg endast lokalisering. Inget beslut har i övrigt fattats. För att säkerställa att badet och nödvändiga markanläggningar skulle rymmas på aktuella platser förutsattes en relativt stor anläggning. Målsättning och lokalprogram beskrevs i beslutsunderlaget. Kommunstyrelsens ordförande har givit kommundirektören i uppdrag att ta fram underlag för beslut i kommunfullmäktige att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla”. Underlaget, som enligt uppdraget skulle redovisa huvudsakliga arbetsmoment, kritiska frågeställningar, behov av beslut samt tidplan och idé för finansiering, är nu framtaget. Anna-Lena Heydar (S), Henrik Sundström (M) och Annelie Högberg (S) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll 2014-05-28 § 130. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06. Yrkanden Anna-Lena Heydar (S): avslag till att-sats tre enligt kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på att-satserna ett och två enligt kommunstyrelsens förslag och finner kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslag. Ordföranden ställer därefter proposition på Anna-Lena Heydars (S) avslagsyrkande till att-sats tre och finner kommunfullmäktige besluta enligt att-sats tre i kommunstyrelsens förslag. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet ” Badhus Uddevalla” enligt det översiktliga program som presenteras i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06, Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Protokoll Kommunfullmäktige 2014-06-11 forts. § 119 att utse tekniska nämnden som ansvarigt för att genomföra projektet, samt att uppdra åt tekniska nämnden att så snart som möjligt återkomma till kommunfullmäktige med förslag om huvudmannaskap och entreprenadformer. Reservation (S)-gruppens ledamöter (V)-gruppens ledamöter reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2014-06-16 Ralph Steen, Alf Gillberg, Gunila Jivén Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-06-16 intygar Annica Åberg Expedierat 2014-06-18 Tekniska nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Enkät: Nytt bad i Uddevalla Kultur och fritidsförvaltningen arbetar med ett lokalprogram för det nya badhuset. I lokalprogrammet ska badets innehåll beskrivas. Det är viktigt för oss att få veta vad du tycker! Varför besöker du ett badhus? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Varför besöker du inte ett badhus? ______________________________________________________________________ ______________________________________________________________________ Vad i ett badhus tycker du är viktigt? Mycket viktigt Ganska viktigt Mindre viktigt Inte viktigt Motion Roliga attraktioner Lekutrymme Relax Rehabilitering Omklädningsrummets utformning Miljö och ljussättning Värme i vattnet Mat och dryck Eget förslag/utveckla svar: _____________________________________________________________________ Finns det andra aktiviteter/tjänster som du skulle vilja se i eller i närheten av ett badhus? ______________________________________________________________________ Uppgifter: Kvinna Man Ålder____Bostadsområde________________________________ Förslag till lokalprogram Framtidens bad Lokalprogramgruppen, kultur och fritidsförvaltningen 2015-04-02 SLUTRAPPORT PROJEKT FRAMTIDENS BAD, LOKALPROGRAM BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL.................................................................................................................................................. 1 PROJEKTBESKRIVNING; LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETE ..................................................................................... 2 LOKALPROGRAMGRUPPENS ARBETSFORMER OCH UTVECKLING ..................................................................................................... 2 MEDBORGARDIALOG OCH ÖVRIG KUNSKAPSINHÄMTNING ........................................................................................................... 2 Enkäter ...................................................................................................................................................................... 3 Fokusgrupper ............................................................................................................................................................ 3 RESULTAT AV MEDBORGARDIALOG – INKOMNA ÖNSKEMÅL OCH IDENTIFIERADE BEHOV ........................................ 4 ENKÄTER ........................................................................................................................................................................... 4 Barnenkät .................................................................................................................................................................. 4 Ungdoms/vuxenenkät ............................................................................................................................................... 5 FOKUSGRUPPER .................................................................................................................................................................. 7 ÖVRIGA SYNPUNKTER SOM KOMMIT GRUPPEN TILLHANDA........................................................................................................... 8 RESULTAT AV OMVÄRLDSANALYS ............................................................................................................................................ 9 STORLEK PÅ ANLÄGGNINGEN, ANTAL BESÖKARE OCH PRELIMINÄR BUDGET...................................................................................... 9 SLUTSATSER AV MEDBORGARDIALOGENS RESULTAT SAMT FÖRSLAG TILL LOKALPROGRAM ....................................10 ENHETER OCH DESS BESTÅNDSDELAR..................................................................................................................................... 10 KORT OM PRIORITERING ..................................................................................................................................................... 11 Bassänger och deras användningsområden ............................................................................................................ 11 Omklädning/dusch .................................................................................................................................................. 12 Övriga utrymmen .................................................................................................................................................... 12 PLATSENS IDENTITET OCH BADETS KÄNSLA ...............................................................................................................13 Tillgänglighet ........................................................................................................................................................... 13 Samband/flöden ...................................................................................................................................................... 13 ENHET 1 MOTION/UTBILDNING/TRÄNING/TÄVLING ................................................................................................................ 13 Entré ........................................................................................................................................................................ 13 ENHET 2 REKREATION/LEK/UPPLEVELSE ................................................................................................................................ 13 Foajé/entré/lounge ................................................................................................................................................. 14 Upplevelse barn ...................................................................................................................................................... 14 Upplevelse ungdom ................................................................................................................................................ 14 Upplevelse vuxen .................................................................................................................................................... 15 Rekreation/rehabilitering ........................................................................................................................................ 15 SLUTORD ...................................................................................................................................................................15 Slutrapport lokalprogram 1 (15) 2015-04-02 Slutrapport projekt framtidens bad, lokalprogram Lokalprogramsgruppen (LPG) bildades i november 2014 på kultur och fritidsförvaltningen. LPG utgörs av projektledare Malin Bengtsson, badmästare, Bengt Alm, enhetschef anläggningar, Anna Reinhardt, enhetschef föreningsstöd/utveckling, Torben Larsson, handläggare och Anna-Helena Wiechel, utredare/sekreterare. Bakgrund, syfte och mål Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-28, § 132 att ge tekniska nämnden i uppdrag att påbörja projektet ”Badhus Uddevalla” i enlighet med det översiktliga program som beskrevs i kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2014-05-06. I tjänsteskrivelsen framgår att kultur och fritidsnämnden ska besluta om lokalprogram. Lokalprogrammet ska sedan slutgiltigt beslutas i kommunstyrelsen/kommunfullmäktige, på grund av projektets ekonomiska betydelse för kommunen. Mot bakgrund av detta utformades en organisation för projektet. Ledningsfunktionen för organisationen består av en central styrgrupp, med representanter från kultur och fritidsnämnden och tekniska nämnden samt tjänstemän från båda förvaltningarna. Uppdraget från denna styrgrupp, att ta fram lokalprogram, gavs till kultur och fritidsförvaltningen. Kultur och fritidsförvaltningens ledning utsåg i sin tur deltagare i den s.k. lokalprogramsgruppen, LPG. Uppdraget till LPG var att utreda och föreslå ett lokalprogram, dvs. badhusets funktion och innehåll. Lokalprogrammet ska ligga till grund för beräkning av volymer, ytor och ekonomi. LPG:s övergripande syfte har varit att ta fram innehåll och funktion i badanläggningen som på bästa sätt svarar mot brukares och tilltänkta användares behov och önskemål, speglar Uddevalla kommuns identitet och är kreativt, flexibelt och levande. För att definiera önskemål om innehåll och funktion har LPG använt sig av medborgardialog. LPG:s arbete har saknat ramar i form av politiskt uppsatta mål med badhus.1 Uddevalla kommuns befintliga badhus, Walkesborgsbadet, är inte knutet till något specifikt nämnduppdrag. Däremot ingår badhuset i kultur och fritidsnämndens huvudmannaskap för idrotts- och fritidsanläggningar samt den öppna kultur och fritidsverksamheten.2 LPG har arbetat utifrån det nuvarande badhusets inriktning (som både idrottsanläggning och öppen verksamhet), kommunens vision och strategiska plan samt relevanta styrdokument för att skapa grundvalarna till det framtida badets utformning. Kommunens övergripande mål om social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna varit gruppens norm.3 Arbetet för en god folkhälsa och en välmående befolkning pågår ständigt. I Uddevalla kommun ska möjligheterna till rekreation, friskvård och spontanidrott ges till alla.4 En förutsättning för demokratins utveckling är känslan av delaktighet, varför platser där människor möts för att ha 1 Under LPG:s arbetsprocess har en politisk grupp arbetat fram värdeord i en parallell process. Dessa har inte varit fastställda. 2 Se reglementet 3 Se Uddevalla kommuns strategiska plan 4 Se ovan Slutrapport lokalprogram 2 (15) 2015-04-02 roligt, må bra och känna gemenskap är särskilt viktiga. Kultur och fritidsnämndens uppgift, att skapa goda mötesplatser för barn och ungdom med stöd av vuxna, har därför varit en grundläggande ambition för LPG. Med ovanstående som bakgrund har det övergripande målet för gruppens arbete varit att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla.5 LPG har i sitt arbete också tagit fasta på Uddevalla kommuns identitet som gammal kurort med varvs-, fiske- och båttradition. Projektbeskrivning; Lokalprogramgruppens arbete Lokalprogramgruppens arbetsformer och utveckling LPG samlades för första gången i mitten av november 2014. Därefter har gruppen träffats med 1- 2 veckors mellanrum för avstämning och uppföljning. Inledningsvis arbetade gruppen med mål- och syftesformulering, planering och metodologiska överväganden. Därefter identifierades målgrupper för medborgardialog och arbetet med medborgardialogens olika former tog vid. Under januari skickades kallelser till fokusgrupper och enkäter ut. Fokusgruppsmötena hölls under februari månad. Sammanställning av enkätsvar har skett successivt vartefter gruppen mottagit svaren. Vid månadsskiftet februari- mars gick gruppen igenom det inkomna materialet och på basis av detta utformades ett förslag på lokalprogram som presenterats för huvudprojektledare på tekniska kontoret samt arkitekt från Pyramiden arkitekter den 11 mars 2015. Medborgardialog och övrig kunskapsinhämtning Som offentlig institution är det övergripande uppdraget att skapa verksamhet för kommunens medborgare. Med stöd av kommunens riktlinjer för medborgardialog har LPG arbetat grundligt med att identifiera olika så kallade prioriteringsgrupper – dvs. inte bara nuvarande brukare utan även potentiella besökare. Efter identifieringsskedet fördelades dessa i större övergripande grupper utifrån gemensamma nämnare. Gruppernas gemensamma nämnare i relation till badhuset avgjorde sedan valet av dialogform. LPG har genomfört fokusgruppsintervjuer,6 enkätundersökningar och haft telefon- och mailkontakt med berörda. Studiebesök på ett flertal badanläggningar har gjorts, både planerade och spontana, för inspiration och erfarenhetsutbyte. LPG har även tagit del av planerade och påbörjade badhusprojekt i andra kommuner, deltagit i Bad- och idrottsmässa och i övrigt inhämtat kunskaper löpande om befintliga badanläggningar i vår omvärld, via såväl internet som gruppens kontaktnät. LPG:s kompetenser vad gäller drift av nuvarande badanläggning och andra kommunala anläggningar har varit en central resurs. 5 se bilagda: Uddevalla Vision 2040, strategisk plan 2015-2018 samt ”Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet” VGR 2009-09-22 6 LPG valde denna metod eftersom den lämpar sig väl när syftet är att söka idéer till förändringar. Fokusgrupper är en intervjuform där en liten grupp människor med gemensam nämnare samtalar runt ett förbestämt ämne. En moderator styr frågestunden. Metoden erbjuder möjlighet till fördjupad förståelse och insikt i ett ämne eftersom deltagarna inte bara framför sina åsikter utan också tar del av andras. Kommentarer och värdebärande ord som rör de förbestämda områdena sammanställs. Slutrapport lokalprogram 3 (15) 2015-04-02 Enkäter Kultur och fritidsnämndens reglemente anger att sätta barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid främst. Därför har barnens inflytande varit viktigt för gruppens arbete. Enkäter skickade ut till samtliga barn i Uddevalla kommuns grundskolor och gymnasieskolor. Barn från förskoleklass till klass 5 och särskolan har fått fysiska enkäter distribuerade via rektorerna på respektive skola. Barnen fick beskriva vad som var bäst med badhuset idag samt kryssa i fyra av åtta på förhand givna aktiviteter i ett badhus.7 På enkätens baksida fick barnen illustrera vad de vill att ett framtida badhus ska innehålla (se bilagd barnenkät). Enkäterna skickades ut tillsammans med instruktioner via internpost (vanlig post till friskolor). Som hjälp och inspiration till lärarna och eleverna vid arbetet med att lämna svar, spelade LGP in en film som visar hur nuvarande badhus ser ut och vad det innehåller. Länk till filmen fanns i instruktionerna. För elever från årskurs 6 till sista året på gymnasiet skickades enkäten liksom instruktionsbrevet ut digitalt via lärplattformen vklass, alternativt via rektorerna (se bilagd ungdoms/vuxenenkät). Enkäten inleddes med två öppna frågor; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? Därefter följde förslag på ett badhus innehåll/miljö/service som respondenten fick ta ställning till: mycket viktigt, ganska viktigt, mindre viktigt och inte viktigt. Dessa svar kunde sedan utvecklas alternativt kompletteras. Avslutningsvis ställdes frågan om respondenten önskade andra aktiviteter/tjänster i eller i närheten av ett badhus. Enkäten skickades även till mötesplatserna (Dalaberg och Tureborg), kommunens öppna förskolor, närhälsan, kriscentrum och de kommunala pensionärs- och handikappråden. Ett urval8 av besökare till Walkesborgsbadet har också givits möjlighet att fylla i enkäten. Fokusgrupper Enligt reglementet ska nämnden också aktivt stödja föreningslivet. I det här fallet blir fokus särskilt på föreningar som kan kopplas till vattenaktiviteter. LPG:s ambition har varit att ta reda på föreningslivets önskemål och implementera dem i lokalprogrammet. Inte bara föreningsliv ska rymmas i det tilltänkta badhuset. LPG har därför, utöver föreningar med vattenanknytning, genomfört fokusgruppsdialog med representanter för tillgänglighetsfrågor, representanter från kommunala förvaltningar och bolag som på ett eller annat sätt berörs av badhusets innehåll och funktion samt personal på Walkesborgsbadet. Fokusgruppsmötena har gått till på följande vis; deltagare har blivit kallade ca två veckor före mötet. I kallelsen har metoden presenterats liksom vad som förväntas av deltagarna. Två personer ur LPG har lett varje möte. Inledningsvis har processen presenterats för grupperna, för att öka förståelsen för representanternas delaktighet i densamma. Vikt har lagts vid att beskriva representantskapets roll, för att medvetandegöra deltagarnas uppgift i samtalet. Samtalet har bestått av två delar. Steg ett var att dela med sig av tidigare erfarenheter. Interaktionen mellan deltagarna har uppmuntrats till en ökad bredd av perspektiv och större förståelse för varandra. I steg två 7 Inspiration till enkätens utformning hämtades från Eskilstuna kommun, vars nya badanläggning är under uppbyggnad. Barnen i kommunen har fått besvara enkät. 8 För att säkerställa bredd i underlaget Slutrapport lokalprogram 4 (15) 2015-04-02 lämnades önskemål och behov inför det nya badhuset. Avslutningsvis avsattes en stund för reflektion över framkomna önskemål och möjlighet till prioritering av dessa. Resultat av medborgardialog – inkomna önskemål och identifierade behov Det övergripande intrycket som LPG fått av informanterna är att metodvalet varit framgångrikt, i den meningen att det skapat stor delaktighet och känsla av inflytande i en fråga som är betydelsefull. Vad gäller enkäterna finns inneboende problem kopplade till distribution, information samt uppföljning, eftersom LPG inte äger hela flödet fram till medborgarna. Det går således inte att garantera att alla har fått ta del av enkäterna och informationen knuten till dem, men det kan ändå konstateras att de allra flesta som har lämnat synpunkter har tagit uppgiften på allvar. LPG bedömer att underlaget räcker för att skapa en bild över önskemål och synpunkter. En iakttagelse som LPG gjort vid genomgång av såväl enkäter som fokusgruppsresultaten är att en stor del av svaren har, av naturliga skäl, använt närliggande bad som referensobjekt när man definierar sina önskemål. De barn, och även föräldrar, som lyft attraktioner som inte finns i Walkesborgsbadet idag hänvisar till framförallt Vänersborg. Simidrotten refererar till Borås simarena och Eriksdalsbadet i Stockholm. LPG har hela tiden arbetat under ett pressat tidschema i förhållande till den höga ambitionen avseende medborgarnas inflytande. Under sådana förutsättningar är viljan, ambitionen och möjligheten från deltagarna att avsätta tid och engagemang centralt. Detta gäller särskilt fokusgruppsdeltagare. Om inbjudna deltagare av någon anledning inte kunnat delta, har LPG erbjudit andra former för inflytande, alternativt annan tidpunkt. Medborgardialogen har bestått av både kvalitativa och kvantitativa inslag. Gemensamt ger dessa två tydliga trender av önskemål som redovisas under respektive dialogform. Enkäter Barnenkät Barnenkäten skickades ut till 3 584 barn och svar inkom från 1 393 stycken, alltså 39 procent. Könsfördelningen var jämn; 47 procent av dessa var tjejer, 46 procent killar och 7 procent uppgav inte kön. Slutrapport lokalprogram 5 (15) 2015-04-02 Diagram 1. Åldersfördelning barnenkät 250 200 150 100 50 0 5 6 7 8 9 10 11 12 13 15 Ålder I enlighet med vad diagrammet visar, har LPG fått svar ifrån alla åldersgrupper som enkäten riktade sig till. Svaren på den kvantitativa delen av barnenkäten visar att hopp och dyk är viktigast. Därefter ”fika och mumsa”, ”klättra och klänga” och ”överraskas och bli riktigt blöt”. I beskrivningen över vad som är bäst i badhuset idag framkom i första hand hopp och trampolin, men även hinderbana, rutschkana, simma, leka och fika. Att rita en teckning var frivilligt. Rubriken för teckningen var ”det här vill jag göra i det nya badhuset”. De allra flesta valde att illustrera sina önskemål. Efter genomgång av teckningarna framkom att barnens mest önskade aktivitet var att åka rutschkana. Vad som också uppenbarades var att barnen åskådliggjorde vikten av umgänget, glädjen och leken. Det barnen illustrerade var till allra största del prestationslösa/kravlösa aktiviteter. Ungdoms/vuxenenkät Enkäten riktade sig till ungdomar (12-18 år), och vuxna (19-). Respondentgruppens storlek är odefinierad, eftersom enkäten dels skickats till elever i skolan, dels till besökare inom olika öppna verksamheter. LPG har tagit emot 385 enkätsvar varav 55 procent av svaren kom från kvinnor, 43 procent från män och 2 procent uppgav inte kön. Av de 385 svarande var 250 ungdomar och 135 vuxna. Badhusanknytning De inledande två frågorna i enkäten var; Varför besöker du ett badhus? /Varför besöker du inte ett badhus? har hjälpt LPG att förstå vad som ligger bakom valet att besöka ett badhus, och anledningen till att inte besöka badhus. På så vis framkom vilken kategori av badhusbesökare respondenten är; sällanbesökare, anhörigstödjare, motionär, simskoleförälder, vattengympadeltagare etc. Slutrapport lokalprogram 6 (15) 2015-04-02 Badhuset framstår i de lämnade svaren som en viktig mötesplats för ungdomar. Det främsta skälet till ett besök för denna kategori är för nöjes skull; för att bada, ha roligt och träffa kamrater. Ungdomarna är också på badhuset för motion och simträning. Vidare är rekreationen viktig. Ungdomarna angav ”koppla av” och ”ta det lugnt”. Eftersom skolidrotten delvis läggs på badhuset uppgav ett antal att de bara besöker badet när deras idrottslektion placeras där. Om badhuset däremot uppfattas som tråkigt, trångt eller kallt skulle många ungdomar inte besöka det. Tillgängligheten, utifrån såväl allmänna kommunikationer som fysiska och ekonomiska faktorer, lyfts för vissa som avgörande för ett besök. Några som svarat kan inte simma och besöker därför inte ett badhus. Även de vuxna anger motion, avkoppling och möten som de viktigaste skälen för besöket. Träffa vänner, bada bastu, fika och träna vattengympa nämns återkommande, men även besök utifrån barn och barnbarnens behov och simkunnighet lyfts fram. I likhet med ungdomarna avstår även de vuxna från ett besök om det upplevs som trångt och kallt. Tillgänglighetsaspekterna som lyftes av ungdomarna återkommer även här. Faktorer/funktioner i ett badhus Respondenterna fick förhålla sig till nio olika faktorer/funktioner i ett badhus och rangordna dem (enkäten begränsade inte respondentens rangordning, varför svaren ger en övergripande fingervisning om prioritering). Alla faktorer/funktioner bedömdes som viktiga. Den viktigaste faktorn/funktionen var värmen i vattnet. Därefter kom omklädningsrummets utformning, tätt följd av den övergripande miljön och ljussättningen. Efter rangordning av faktorer/funktioner gavs möjlighet till komplettering och egna förslag. Ungdomarna tryckte då på önskemål som rörde omklädningsrummets utformning och behovet av avskildhet däri. Det framkom även önskemål om att verksamheten ska avgränsa utrymmen och vattenyta mellan allmänhet, simskolor och föreningar. Ungdomarna önskade utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassäng och även solarium. Vidare önskades något kul för de mindre barnen samt att få möjlighet att hoppa i vattnet från hopptorn/avsats/klippa/berg. Man önskade sig vattenfall, klättervägg, hinderbana, äventyrsbad och vattenrutschkana. Viktigt var också känslan av trygghet vid besöket. Någon har nämnt att de önskar en lång simbana och någon har specifikt önskat 25 meters-, samt 50 metersbassäng. Miljön ska upplevas som stor och rymlig, får gärna innehålla konst och även en ”Swimshop”. Service i form av mat och fika angavs som viktigt. Vuxna framhöll entréns betydelse för besöket, samt en genomgående rekreativ upplevelse vad gäller ljud, ljus och omgivning. Vad gäller tillgängligheten lyftes, utöver det som redan framkommit, även parkeringsplats för såväl cykel som bil och generösa öppettider. Återigen framkom önskemålet av uppdelning mellan allmänhet, skola och föreningar, för att inte trängas. Faktorer/funktioner som kompletterades av de vuxna var relaxavdelning med solarium, kallbad, Slutrapport lokalprogram 7 (15) 2015-04-02 bastulandskap och salta kurbad. En djup rehabiliteringsbassäng för både vuxna och barn önskades liksom simskola för barn och vuxna, babysim, bad för kvinnor, vattenlek för små barn och ett utökat utbud av vattengympapass. I likhet med en del ungdomarna önskade en del vuxna 50metersbassäng, utomhusbassäng, rutschkana och äventyrsbad. Dock uttryckte flera att de INTE vill ha äventyrsbad. Flera nämnde önskemål om aktiviteter för reumatiker. Service i form av restaurang eller liknande var central. Förslag på andra verksamheter som kan kopplas till ett badhus var idrottshus, gympapass utomhus, ishall, löpbana, bowling, parkour, spa med massage och andra behandlingar, beachvolleybollplan, utomhusgym och inomhusgym. Därutöver föreslogs yoga, sjukgymnastik, konstutställningar, biljard och kalasavdelning samt lekplats i anslutande parkmiljö. Fokusgrupper Trots att fokusgrupperna varit olika till sin karaktär med skilda intresseområden och perspektiv, har LPG i sammanställningen av önskemålen dragit slutsatsen att grupperna haft flera gemensamma önskemål som inte bara kan förenas och utan också ligger i linje med den övergripande målsättning som LPG arbetat fram. En sammanställning av gruppernas önskemål finns bilagd. Det första steget i fokusgruppsmetoden, tidigare erfarenheter, hade som främsta syfte att skapa förståelse för varandras perspektiv. Andra steget var att lämna önskemål på utformning av nytt bad. Det som i steg ett framkom, som hade bärighet på det framtida badets utformning, rörde framförallt den upplevda trängseln, friktion mellan badets olika besöksgrupper (träning och undervisning gentemot motion, rekreation och lek) och bristen på flexibilitet i omklädningsmiljö och möjligheten att anpassa en äldre byggnad till dagens norm för tillgänglighet. Friktionen uppstår i det nuvarande badets alla delar, dvs. från ankomstrum via omklädningsrum till bassängrum. Önskemål och behov För en detaljerad redogörelse över de synpunkter och önskemål som framkom i steg två hänvisas till bilagd sammanställning. Här följer de övergripande synpunkterna. Inom området fysisk tillgänglighet fanns mellan grupperna ingen friktion avseende önskemålen. Således blir en gemensam prioritering från alla fokusgrupper att skapa en badmiljö som är inkluderande utifrån fysisk tillgänglighet. Ett konkret önskemål, från både socialtjänsten och tillgänglighetsgruppen, är att kommunen ska använda sig av en tillgänglighetsarkitekt vid projektering av badhuset. Även den psykiska tillgängligheten lyftes. Ett annat område där grupperna varit eniga är behovet av stor vattenyta, vilket refereras till den trängsel som upplevs i nuvarande bad. Önskemål om hur vattenytan ska vara fördelad på olika bassänger varierar. Simidrotten hade som högsta önskan en 50-metersbassäng för träning och tävling. Önskemålet stöds även av Uddevalla elitidrottsgymnasium (UEIG) samt företrädare för besöksnäring som såg ett stort värde i att det skapas arrangemang i kommunen. Slutrapport lokalprogram 8 (15) 2015-04-02 Utifrån undervisningsperspektiv framfördes stora vattenytor med flexibilitet för att öka tillgängligheten och för att underlätta och kunna utöka simundervisningen. Behovet av bassänger i avskildhet framfördes också, utifrån främst kulturella aspekter men även utifrån utbildningssyfte. Utifrån besöksnäringen framfördes en tydlig önskan till att inte bygga ett ”actionbad” utan istället använda Uddevalla kommuns identitet som badets profil. Detta förmodades öka badets attraktionskraft. Behovet av rehabiliteringsbassäng och undervisningsbassäng med flexibla lösningar (avskildhet, värme, djup m.m.) har framförts ifrån alla grupper. Tillgänglighetsgruppen uttalade önskemål om kurbad (t.ex. kalla bad, salta bad samt bubbelbad). Temat för fokusgrupperna var främst tillgänglighetsaspekter och vattenmängd. Antalet aktiviteter kopplade till badhuset som önskades var relativt få. Från undervisningsperspektivet framfördes behovet av hopp och möjligheter till att öva livräddning. Vad gäller övriga delar i ett badhus har omklädningsrummen fått stort fokus. Grupperna framförde var och en för sig en gemensam önskan om flerfunktionsomklädningsrum.9 Personalgrupperna, inom både utbildningsförvaltningen och anställda på Walkesborgsbadet, har uttalat behov av personalomklädningsrum. I övrigt framkom önskemål om exempelvis mötesrum, lektionssalar, arbetsrum, läktare, lättillgängliga förråd, kansli, rehabgym och vilrum. Synpunkter på utformningen av entrén lyftes från flera instanser. Tydligt är att entrén fungerar som uppsamlingsplats, mötesplats och väntsal. Som en följd av deltagarnas upplevelser vad gäller friktion, betonades ifrån flera håll behovet av att separera olika typer av verksamheter/aktiviteter i det tilltänkta badet. Separationen av olika verksamheter/aktiviteter förmodas minska upplevelsen av trångboddhet, bl. a. Övriga synpunkter som kommit gruppen tillhanda LPG har under processens gång arbetat målinriktat med omvärldsanalys och inhämtat vidare erfarenheter och intryck från olika kultur- och fritidsorienterade verksamheter med badanknytning. Detta har givit gruppen en ytterligare bredd och fördjupad kunskap kring vad en badanläggning idag kan generera i form av upplevelse och värde för besökare. Det finns tydliga trender på området. En trend är skapa den mest actionfyllda upplevelsen för besökarna. En annan trend är att åstadkomma en kontrast till samhällets uppkopplade och pressande utveckling, och skapa ett rum för rekreation och återhämtning. En tredje trend är att skapa rum för mer än bara badupplevelse, att integrera kulturella och andra uttryck i bassängrummet och därmed vidga rummets användningsområde. 9 Med flerfunktionsomklädningsrum menas omklädningsrum som kan användas till exempel av funktionsnedsatt med assistent, familj, vara HBTQ-anpassat samt anpassat för olika religioner och kulturer. Slutrapport lokalprogram 9 (15) 2015-04-02 Resultat av omvärldsanalys Attraktionskraften i en stad hänger i många fall samman med den tillgång som invånarna upplever sig att ha till mötesplatser. En stad med brett kultur- och fritidsliv stimulerar invånarna till deltagande och gemenskap. Badets utformning har således bärighet på stadens attraktionskraft, både för invånare och för andra besökare. Skolverket fick år 2006 i uppdrag av regeringen att se över definitionen av simkunnighet i planen för idrott och hälsa till skolan. I samband med denna beslöts även att simkunnigheten skulle följas upp på nationell nivå. Uppföljningen gavs ut år 2010.10 Det visade sig att mer än 8 procent av eleverna i årskurs 5 inte var simkunniga. Orsakerna var framförallt rädsla för vatten och kulturella. Man såg att många nyinvandrade elever hade liten eller ingen vattenvana. För Uddevalla innebär detta att en allt större del av befolkningen inte ser det som naturligt att besöka ett badhus. Det betyder att den tilltänkta badanläggningen i större utsträckning än den nuvarande bör utformas så att dessa gruppers behov tillgodoses, för att kunna locka dem till sig och öka simkunnigheten. Tillgängligheten handlar inte bara om det kulturella glappet, utan kan också härledas till andra grupper som idag inte känner sig bekväma med att besöka en badanläggning. Vid om- och nybyggnation av badanläggningar i kommuner runt om i landet har extra hänsyn tagits till tillgänglighetsaspekter utifrån ett utökat perspektiv. Barn- och ungdomsidrotten tappar utövare i Sverige.11 Fler barn väljer följaktligen att stå utanför det organiserade föreningslivet, av olika skäl. Utrymme för denna grupps chans till rörelseglädje och spontanidrott blir därför viktigt. Det som barnen i våra enkäter framhållit är ett önskemål om en prestationslös verksamhet som komplement till den specialisering som föreningsidrotten uppvisar. Sveriges befolkning blir allt äldre. Med stigande ålder försämras den fysiska funktionen. Gruppen friska äldre är dock stor liksom behovet av fysisk aktivitet för dem. I en undersökning över motionsvanor hos äldre vuxna (65-84 år) framhålls simning som en av de populäraste aktiviteterna.12 Denna erfarenhet stämmer väl med besökskategorierna i Walkesborgsbadet. För ett antal år sedan lades rehabiliteringsbassängen på Rosenhäll ner. Nedläggningen betyder att Uddevalla inte längre har samma tillgänglighet till rehabiliteringsbad som tidigare. Vad LPG erfar finns ett stort behov av verksamhet för personer som befinner sig mellan friskvård och sjukvård, dvs. i en rehabiliteringsfas i livet. Storlek på anläggningen, antal besökare och preliminär budget LPG:s uppfattning är att tidigare utredning beträffande besöksantal (om ca 250 000/år) och storlek på anläggningen utifrån inkomna synpunkter stämmer väl. Förslag till 10 Skolverket Dnr 2010:01242, Uppföljning av simkunnighet i årskurs 5 Sveriges Radios sammanställning ”Bänkade barn” 150108. 12 MSB och Karolinska institutet 2014 ”Motionsvanor och erfarenheter av motion hos äldre vuxna” 11 Slutrapport lokalprogram 10 (15) 2015-04-02 lokalprogram ryms också inom en grövre uppskattning av de tidigare angivna ekonomiska ramarna.13 Slutsatser av medborgardialogens resultat samt förslag till lokalprogram En av de största utmaningar som LPG ser, koppat till målet att skapa en inkluderande badhusmiljö för alla, är att åstadkomma en anläggning där det prestationslösa deltagandet får utrymme utan att konkurrera med det traditionella föreningslivet och de vana motionärerna. På så vis nås fler; både nya besökare och befintliga användargrupper. I Borås har man valt att skapa två olika anläggningar för att möta de olika inriktningarnas behov. Det har inte bara minskat friktionen mellan verksamhetsinriktningarna utan även skapat nya användargrupper. Som resultat har också besöksantalet ökat. Enheter och dess beståndsdelar Utifrån LPG:s samlade erfarenhet och önskemål framkomna i medborgardialogen har LPG urskilt följande behov; enheter för motion/utbilning/träning/tävling bör särskiljas från rekreation/lek/upplevelse för att undvika onödig friktion mellan konkurrerande intressen samt för att öka flexibiliteten. Vid arrangemang kopplat till en enhet kan tillgången till bad tillgodoses för andra grupper i andra enheter. Utrymme för möten och umgänge mellan olika åldersgrupper och badinriktningar skapas därmed och underlättar den sociala aspekten av besöket. Förslaget kan illustreras enligt följande: Illustration över inriktningar Motion/utbildning/träning/tävling 13 Rehabilitering Rekreation Upplevelsebad Vuxna Upplevelsebad Barn Upplevelsebad Ungdom ”Bad i Uddevalla” utredning avseende program och lokalisering. PP Arkitekter feb-maj 2012 Slutrapport lokalprogram 11 (15) 2015-04-02 Kort om prioritering Behov nedan är indelad på s.k. grön prioritering vilket är skallkrav för en fungerande badanläggning utifrån de slutsatser som LPG drar från identifierade behov och önskemål. Röd prioritering är tillägg för att ytterligare tillmötesgå givna önskemål. Bassänger och deras användningsområden För att tillgodose behovet av stor vattenyta, möjlighet till olika verksamhetsinriktningar, hög flexibilitet, värmen i vattnet, driftsekonomiska aspekter, reglerbar vattenteknik samt möjligheten till avskildhet ingår följande bassänger: Prioritet Grön Enhet 1 50 x 25-metersbassäng, delbar (djup 1,2 - 2,0 m).* Undervisningsbassäng 16,7x8m, möjlighet till avskildhet, för skolverksamhet samt simskola för olika grupper och för insimning och avbadning vid tävlingar, höj- och sänkbar botten, djup 0 - 2,0 m. Röd Hoppmöjlighet, djupdel i 50 x 25-metersbassäng Enhet 2 Cirkel-/elipsformad motionsbassäng som står i kommunikation med andra bassänger, djup 1,4 m. Multibassäng minst 12,5x6 m, höj och sänkbar botten, djup + 0,2 - 2,0 m, för lek och gruppaktiviteter m.m. Rehabbassäng minst 12,5x6 m, möjlighet till avskildhet, reglerbar vattentemperatur, höj- och sänkbar botten, djup 0- 2,0 m, för rehab träning, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov. Djup bassäng (4 m) för hopp och andra attraktioner baserade på barn och ungdomars önskemål av upplevelse Barnbassäng. Sluttande botten, djup 0- 0,8 m, för vattenlek, icke-simkunniga Relaxavdelning med t.ex. salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, solrum, avskilda vattenenheter för avkoppling och återhämtning Mindre utomhusbassäng med anslutning till inomhusbassänger * I utformningen avsätts en del längs ena långsidan, 50 x 5 meter. Denna del används till att skapa trygghet i övergången mellan undervisningsbassäng och djup bassäng och/eller som rehabilitering/motion för promenad i vatten (djup 1,2 m). Slutrapport lokalprogram 12 (15) 2015-04-02 Omklädning/dusch För att tillgodose olika gruppers behov av avskildhet och öka den fysiska tillgängligheten, är följande enheter identifierade: Prioritet Grön Enhet 1 Standard damomklädningsrum Standard herromklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum Toaletter inkl. HWC Enhet 2 Flerfunktionsomklädningsrum, fysisk tillgänglighet med bl.a. lyftanordningar, bädd, brits, sittstolhanddusch Flerfunktionsomklädningsrum social/övrig tillgänglighet; avskildhet inom rum, särskilt familjerum/könsneutralt rum samt utrymme för assistenter och brukare Rymliga omklädningsrum för herr och damflexibla utifrån besöksflöden Bastu kopplat till herr-, dam- och flerfunktionsomklädningsrum Stort antal toaletter med avlastningsmöjligheter – även i badmiljö, inkl. HWC Spegelfritt i vissa delar utifrån specifika önskemål. Övriga utrymmen För att anläggningen ska bli en helhet, dvs. både för besökare, åskådare och personal krävs ett flertal lokaler och utrymmen: Prioritet Grön Enhet 1 Mötesrum/lektionssal/fikarum elever Personalrum/förråd/omklädning för skolpersonal och anläggningspersonal Vilrum Kanslirum/förråd/omklädning tränare Städcentraler Läktare Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Enhet 2 Mötesrum/lektionssal/fikarum besökare Personalrum/förråd/omklädning för anläggningspersonal Vilrum Träningsrum för rehabilitering (komplement till rehab-bassäng), och för motion. Städcentraler Utställningslokal Utrymme för förvaring av rullstolar, barnvagnar mm samt garderobsdel Teknikrum Praktiska platser för badövervakning Slutrapport lokalprogram 13 (15) 2015-04-02 Platsens identitet och badets känsla Utifrån illustrationen ovan visas olika inriktningar som i viss mån kan förenas. Inriktningarna förutsätts bära olika identiteter och känslor utifrån den verksamhet som de syftar till att tillhandahålla/målgrupp de riktar sig till. Tillgänglighet Tillgängligheten till enhet 1 ska fylla Västra Götalands riktlinjer för fysisk tillgänglighet, grön tillgänglighet. I enhet 2 ska tillgängligheten vara extrem, dvs. utgå ifrån grön tillgänglighet enligt riktlinjerna och skapa ytterligare förutsättningar. Samband/flöden Väl genomtänkta flöden vad gäller varor, tjänster och besökare inom badhuset såväl som utomhusmiljön är en förutsättning för en fungerande anläggning. Vidare är städbarheten central. Enhet 1 Motion/utbildning/träning/tävling Dessa inriktningar möts på ett naturligt sätt. Här ska idrotten och motionen stå i fokus, med goda pedagogiska möjligheter för tränare och idrottslärare. Anläggningen bör inte vara för varm och luftkvaliteten god. Publika arrangemang med god sikt över bassängen ska möjliggöras. Arenan ska överensstämma med simförbundets krav vad gäller tävling och träning. Känsla och vatten/verksamheter Simidrottens hemvist och kulturella arv ska speglas i rummet. Stillsam ljussättning, mjukt och flexibelt ljus. Väl ljuddämpad miljö. Den stora bassängen ska möjliggöra allt från elittävlingar till trygg motionsaktivitet. Den ska vara delbar för att skapa en flexibel användning. Bassängen kompletteras med en mindre bassäng för undervisning och in- och avsimning. Denna ska vara avskiljbar. Övergången från den lilla till den stora bassängen underlättas med hjälp en grundare del i den stora bassängen, längs ena långsidan. Entré Entrén i enhet 1 ska fungera som en praktisk uppsamlingsplats med enkla flöden. Här bör även plats för väntande föräldrar o dyl skapas samt vara anpassad för större arrangemang. Den bör vara lättöverskådlig, ljus och präglas av en ”introduktion” till den känsla som enheten i stort skapar. Någon form av serveringsutrymme bör ingå. Enhet 2 Rekreation/lek/upplevelse Dessa olika inriktningar har en hel del gemensamma rum, som beskrivits i tabellerna. Gemensamt är rekreationen, leken och upplevelsen vilka ska förmedlas i de gemensamma ytorna och fördjupas i de olika inriktningarna. Den fördjupade känslan i de olika inriktningarna redovisas därför separat Slutrapport lokalprogram 14 (15) 2015-04-02 nedan, liksom de bassängbehov/aktiviteter som kopplas till respektive inriktning. Utrymme ska ges för sittplatser och sociala ytor i det större gemensamma rummet som binder samman inriktningarna. Foajé/entré/lounge Denna miljö är en uppsamlingsplats, mötesplats och rekreativ plats och bör därför vara beräknad utrymmesmässigt så att dessa olika verksamheter/behov ryms. Entrén bör utformas så att den dels skapar förväntansfullhet och en positiv känsla och speglar verksamheten ”bakom”, dels är informativ och lätt att orientera sig i. I entrén bör även någon form av caféverksamhet bedrivas. Caféet bör även rikta sig mot badande i anläggningen. Upplevelse barn Känsla och vatten/verksamheter Inspiration från Snoezelen14 ska ligga till grund för utformningen av barnens upplevelse. Lekfull pedagogik med stadens historia som utgångspunkt för att skapa en generationsöverskridande mötesplats. Bassäng för vattenlek för icke-simkunniga. Sluttande botten. Vidare en bassäng för barn, lek och gruppaktiviteter, höj och sänkbar botten samt med överhöjning (bassänggolv ovanför vattenytan) som möjliggör andra typer av evenemang. Flexibla överraskningsmoment såsom regn, vind, vattenfall, fors, sluss, pump, kopplat till Uddevalla stads fiske- och båttradition. Upplevelse ungdom Känsla och vatten/verksamheter Spänning, nyfikenhet och frimod. Varvshistoriskt tema. Naturljud kopplat till kust; mås, sus, vågor, brus, etc Flexibelt ljus som ändrar rummets atmosfär Djup bassäng med trampett. Kopplad till berg med klättervägg, rutschkana, hopp och linbana. Bockkran med linor och rep, olika väder. 14 Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ("lukta") och doezelen ("dåsa"). Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller: att använda ett eller flera sinnen aktivt för att få information från omvärlden samt att vila/gå ner i varv. Grundidén innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet företräds av en "enabler" (=möjliggörare) vilket utgörs av medföljaren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattas vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfär. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionshindrade att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår. Slutrapport lokalprogram 15 (15) 2015-04-02 Upplevelse vuxen Känsla och vatten/verksamheter Prestationslöst och flexibelt, lättillgängligt och överskådligt. Hälsomotion i centrum. Från våra informanter har vi uppfattat att de vuxnas önskemål är att kunna kombinera motionssimning med övriga familjeaktiviteter i badanläggningen, alt besöka relaxen. Detta kan tillgodoses med en motionsbassäng som är cirkel- eller elipsformad och står i kommunikation med andra bassängrum. Rekreation/rehabilitering Känsla och vatten/verksamheter Bekvämlighet, frihet och avslappning ska prägla atmosfären. Belysningen ska vara varm och varierande. Ljudanläggningar ska finnas på olika ställen i rummet. Den varma bassängen för rehabilitering, gruppaktiviteter, simskola, babysim och särskilda behov ska vara avskiljbar, höj-och sänkbar. Relaxavdelning i kommunikation med bassängen som inkluderar salt bad, kallt bad, bastu, lugn avdelning, bubbelpool, ljus, solrum. Små, avskilda vattenfyllda enheter för avkoppling och rehabilitering i relaxavdelning (ska kunna besökas särskilt men också ingå i badupplevelse). Träningshall i kommunikation med bassäng. Slutord Lokalprogramgruppen vill skapa något unikt som refererar till Uddevalla kommuns identitet och sticker ut. Uddevalla kommun ska inte upprepa det som redan finns i vår omgivning. Genom att ta tillvara stadens historia och gestalta denna i badupplevelsen, hoppas lokalprogramgruppen att kommunmedborgarna ska känna glädje, stolthet och nyfikenhet i såväl badmiljö som för staden som helhet. Liv lust läge blir livskvalitet i hjärtat av Bohuslän! Fokusgrupp Önskemål innehåll/funktion Vatten Barn och Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Övriga förvaltningar/bolag Personal i Walkesborgsbadet Idrott Tillgänglighet Mycket vattenyta (50x25 alt 2 st 25 m) UEIG 50 m bassäng Avskiljbar bassäng Utomhusbassäng (ev med is) Avskilt äventyrsbad (låg prio) Hoppbassäng Bassäng med höj och sänkbar botten 50 m bassäng för arrangemang Avskiljbara bassängrum/enheter Utökad vattenyta Avskiljbar undervisningsbassäng Höj och sänkbar bassängbotten Flera bassängenheter Mycket vattenyta, 50x25m Undervisningsbassäng med höj och sänbar botten Rehabbassäng Reglerbar vattentemperatur (enheter) Rehabbassäng med värme Kallbassäng Salt bad 25 alt 50 m bassäng Flerfunktionsomklädningsrum Insynsskydd Flexibla möjligheter Flerfunktionsomklädningsrum "privata omklädningsrumrum" Flerfunktionsomklädningsrum Dam och herr Personalomklädningsrum Flerfunktionsomklädningsrum "privata omklädningsrum" Flerfunktionsomklädningsrum Stora ytor Läktare för arrangemang Personalrum Förråd städ (storlek/logistik) Förråd material (storlek/lokistik) Mötesrum personal Arbetsrum personal Vilrum (personal/besökare) Möteslokal/lokaler Föreningslokal/kansli Förråd för förening Torrsimsträningslokal Rehabgym, tillgängligt Läktare Tillgänglig stor entré Ytor runt bassänger som ger bra plats Rehabgym Många och rymliga HWC med avlastning VC i bassängrum Förvaringsrum hjälpmedel ex rullstol Relax Islivräddning med flytblock Café Skilja på träning/tävling o lek/rekreation God ventilation / klimat Logistikplanering, enkel in- och utlastning (ex kajak) Slangdusch och duschstol Informationssytem - bokade banor Tillgänglig utomhusmiljö Personal med kunskap om funktionsnedsättningar Inkluderande miljö som helhet Tillgänglighetskonsult/arkitekt Däcktvätt Sensorer till kranar m.m. Ledljud / Ljudkarta Hjälpmedel att låna Personal med kunskap om funktionsnedsättningar Rastplats/förvaring av service/ledarhundar Doftfri miljö Elallergianpassad miljö Omklädningsrum Övriga faciliteter Personalrum Förråd/skåp Mötesrum/lektionsssal (ca 50 pers flexibel) Fikarum elever Arbetsrums personal Stor entré med uppsamlingsplats Möjligheter/verksamhet Islivräddning Gemensamt material för simundervisning Tillgänglighetsanpassat Hjälpmedel på plats - brits, lift, sittstol Öppet sommartid, besöksperspektiv Livräddning/livflotteövningar Bokningssytem, tydligt och tillgängligt Ljudmiljö viktig Inkluderande miljö som helhet Tillgänglighetskonsulent Snoezoelen Bastukultur Ekonomisk tillgänglighet Lyft fram badkultur och koppla ihop baden Skyltar på flera språk Attraktiv utemiljö med lokalt tema Inget actionbad Övrigt Logistikplanering (kassa, café) God ventilation Optimerade ytor för städ Bevakning, god översyn för badvakt Effektiv rening/avrinning Verksamhetsanpassad miljö Ljudmiljö viktig Ljussättning viktig Skilja på träning/tävling o lek/rekreation Placering Rimnersområdet Referensobjekt Centralt Borås arena Eriksdalsbadet Tillgänglighetsgruppen Afasiföreningen Uddevalla Astma och allergiförbundet Uddevalla Attention Uddevalla Bröstcanceravdelningen Emelie Bohuslän Celiakiföreningen Uddevalla Demensföreningen Uddevalla DHB Västra (döva hörselskadade barn) DHR Uddevalla,delaktighet rörelsefrihet och handlingskraft Diabetesföreningen Uddevalla FUB Vänkraft Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärt & lungsjukas förening Uddevalla HSO Hörselskadades förening Uddevalla IFS fyrbodal Mag & tarmföreningen fyrbodal Neuroförbundet Uddevalla Parkinson Älvsbor bohuslän Psoriasis lokalavd. Uddevalla Reumatikerförbundet RBU Uddevalla /Bohuslän Strokeavdelningen fyrbodal SRF Synskadade Riksförbund Uddevalla RFSL Förvaltningsgruppen Barn och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Räddningstjänsten Militärtjänsten, röjdykarna skredsvik Integrationssamordnare Kommunledningskontoret Småbåtarna AB Destination Uddevalla Centrumutvecklarna Uddevalla Elitidrottsgymnasium Göteborgs garnison försvarsmakten Idrottsgruppen Uddevalla roddklubb Uddevalla scoutkår Uddevalla sim Friluftsfrämjandet Ljungskile 3city tri Friluftsfrämjandet Uddevalla Viken Ägir segelsällskap Västsvenska Idrottsförbundet Bohuslän Dals Handikappidrottsförbund Backamo natur & fritid Deltagit via mail via mail X X X X X X X X X X X X X X X X via mail X X X X X X X X X Personal Badvakt/skyddsombud Badvakt/simlärare Badvakt/simlärare Lokalvård Kassapersonal Badvakt/samordnare X X X X X X Hur ska ett nytt badhus i Uddevalla vara? Vi vill veta vad barnen tycker! Vad är bäst i badhuset idag? ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ ___________________________________________________________ Vänd på pappret och gör en teckning! Som tack för hjälpen lottar vi ut biljetter till Walkesborgsbadet. Lämna det till din lärare senast 12 februari. I ett badhus ska du kunna plaska, simma och leka i vattnet Vad vill du mer göra i det nya badhuset? Välj max 4 alternativ: Glida och flyta Hoppa och dyka Hälla och spruta Klättra och klänga Leka med flytleksaker Namn __________________________________________ Ta det lugnt och slappna av Gatuadress______________________________________ Överrsaskas och bli riktigt blöt Fika och mumsa Postadress ______________________________________ Ålder _______________________ Tjej Kille Tjänsteskrivelse 1(2) Kultur och fritid 2015-04-15 Dnr KFN Handläggare Avdelningschef Fritid Magnus Dejevik Telefon 0522-69 64 24 [email protected] Motion angående det nya badhusets placering Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-13 att ett nytt badhus skall placeras väster om Riverside. I motionen föreslås att det beslutet omprövas till en placering på Walkesborg ersättande byggnaderna för gamla idrottshallen och den befintliga simhallen. Angående placering av nytt badhus har inte Kultur och fritid möjlighet i dagsläget, utifrån de nu kända förutsättningarna, att förorda någon placering. De två alternativa placeringarna bör skyndsamt utredas utifrån det förslag till lokalprogram som tas upp till politiskt beslut den 23 april i Kultur och fritidsnämnden. Här bör ingå att ta fram programhandlingar/programskisser och undersöka mer i detalj vilka förutsättningar som gäller vid de alternativa placeringarna av nytt badhus. Detta bör göras parallellt på både Windingsborg och väster om Riverside innan slutgiltigt beslut tas om placering. De två enskilt viktigaste aspekterna i processen med nytt badhus i detta skede är tidsaspekten och att befintligt badhus kan hållas öppet och inte påverkas av stora driftsstörningar om nybyggnation sker på befintlig plats. Den preliminära tidsplanen för nytt bad får inte påverkas i någon större utsträckning då status på befintligt badhus utgör en öppenbar risk för att inte kunna hålla verksamheten i gång tills nytt badhus står klart. En stängning skulle få betydande negativa konsekvenser för allmänhet, skolornas undervisning och simsporten. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad 2015-04-15 Motion angående det nya badhuset Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden kan inte, utifrån de nu kända förutsättningarna, förorda någon placering. Båda placeringarna, Riverside och Walkersborg, bör skyndsamt utredas utifrån det förslag till lokalprogram som politiskt skall beslutas i Kultur och fritidsnämnden. Den preliminära tidsplanen för nytt bad får inte påverkas i någon större utsträckning då status på befintligt badhus utgör en öppenbar risk för att inte kunna hålla verksamheten i gång. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-13 att ett nytt badhus skall placeras väster om Riverside. I motionen föreslås att det beslutet omprövas till en placering på Walkesborg ersättande byggnaderna för gamla idrottshallen och den befintliga simhallen. 2014/00163 8 Tjänsteskrivelse 2(2) Kultur och fritid 2015-04-15 Angående placering av nytt badhus har inte Kultur och fritid möjlighet i dagsläget, utifrån de nu kända förutsättningarna, att förorda någon placering. De två alternativa placeringarna bör skyndsamt utredas utifrån det förslag till lokalprogram som tas upp till politiskt beslut den 23 april i Kultur och fritidsnämnden. Här bör ingå att ta fram programhandlingar/programskisser och undersöka mer i detalj vilka förutsättningar som gäller vid de alternativa placeringarna av nytt badhus. Detta bör göras parallellt på både Windingsborg och väster om Riverside innan slutgiltigt beslut tas om placering. De två enskilt viktigaste aspekterna i processen med nytt badhus i detta skede är tidsaspekten och att befintlig simhall kan hållas öppet och inte påverkas av stora driftsstörningar om nybyggnation sker på befintlig plats. Den preliminära tidsplanen för nytt bad får inte påverkas i någon större utsträckning då status på befintlig simhall utgör en öppenbar risk för att inte kunna hålla verksamheten i gång tills nytt badhus står klart. En stängning skulle få betydande negativa konsekvenser för allmänhet, skolornas undervisning/verksamhet och simsporten. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Kommunstyrelsen Magnus Dejevik Avdelningschef Fritid Dnr KFN 2014/00163 lE Motion ang. det nya badhusets placering Sammanfattning: Uddevallapartiet vill att kommunfullmäktige omprövar tidigare beslut om det nya badhusets placering samt att kommunfullmäktige beslutar att ett nytt badhus skall byggas på de tomter på vilka idag Idrottshallen och det nuvarande badhuset står. Badhusfrågan har stötts o blötts i Uddevalla under flera år och i slutet på förra mandatperioden gick ett förslag igenom i KF om att placera det nya badhuset på Riversideängen, d.v.s. på Bäveåns norra sida. Efter detta har ett stort antal kritiska röster hörts om lämpligheten att förlägga en så stor byggnad på ett område som regelbundet översvämmas och som, med viss sannorlikhet ligger på förorenad mark. Valet stod länge mellan att lägga det nya badhuset på dess nuvarande plats eller på Riversideängen. Ett av de tyngre skälen till Riversideängen var att byggandet på badhusets nuvarande plats skulle ställa Uddevalla utan badhus under den tid som rivning och nybygge skulle pågå. Uddevallapartiet vill att även den gamla idrottshallen som ligger vid Göteborgsvägen skall läggas in i underlaget. Den gamla idrottshallen har idag tjänat ut och har tveksamt värde för idrotten i Uddevalla. OM den skall bevaras för idrottsändamål ställer detta krav på omfattande ombyggnad till stora kostnader, vilket är ologiskt med tanke på den nya och ändamålsenliga idrottshall som byggts på Samneröd, alltså Rimnershallen. Uddevallapartiet vill alltså att den gamla idrottshallen rivs och byggandet av ett nytt badhus börjar där. När sedan den del en av badhuset är klart och är fungerande kan det gamla badhuset byggas om och Uddevalla undviker på så sätt att stå utan badhus under någon tid. Dessa tomter är idag detaljplanerade för idrottsändamål och för badhus, varför denna omplacering troligtvis kommer att skynda på byggandet av ett nytt badhus i Uddevalla. Det är vår uppfattning att dessa båda tomter mer än väl räcker för ett modernt och ändamålsenligt badhus med tillhörande parkeringsplatser. Uddevallapariet motionerar alltså om Att det tidigare beslutet om badhusets placering omprövas och Att planeringen för ett nytt badhus snarast startas med en placering på de tomter som idag består av det gamla badhuset och den gamla idrottshallen. För Uddevallapartiet Christer Hassiebäck Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2014-11-12 § 217 Dnr KS 2014/00507 Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) och Christer Hasslebäck (UP) angående det nya badhusets placering Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kultur och fritidsnämnden, miljö och stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2014-11-17 Alf Gillberg, Lars-Olof Laxrot, Ingela Ruthner Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2014-11-17 intygar Annica Åberg Expedierat 2014-11-19 Kultur och fritidsnämnden Miljö och stadsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid 2015-04-13 Webbredaktör Stefan Apelman Telefon 0522-69 65 41 [email protected] Redovisning av anmälningsärenden 2015-04-23 Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner redovisningen av följande anmälningsärenden: KF 2015 § 50 Strategisk plan 2015-2018 KF 2015 § 51 Kommunfullmäktiges styrkort 2015-2018 KF 2015 § 52 Sammanställd budget 2015 KF 2015 § 55 Entreprenadform och huvudmannaskap för badhus simhall i Uddevalla KF 2015 § 55 Förslag på ny modell för samverkan samt nya riktlinjer för kommunal rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning KS 2015 § 48 Riktlinjer för styrning och ledning i Uddevalla kommun KS 2015 § 49 Vision för Uddevalla kommun KS 2015 § 105 Justering av kommunbidrag 2015 KS 2015 § 109 Val av ledamöter till kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt till nämndråd för äldre- och funktionshinderfrågor KF 2015 § 75 Interpellation från Magnus Jacobsson (KD) till kultur och fritidsnämndens ordförande avseende rättvisa stöd mellan ridskolorna i kommunen Expediera till 2015/00013 11 Handläggare Katarina Hansson Kultur och fritidschef Dnr KFN Stefan Apelman Webbredaktör Tjänsteskrivelse 1(1) Kultur och fritid 2015-04-13 Dnr KFN 2015/00011 12 Handläggare Webbredaktör Stefan Apelman Telefon 0522-69 65 41 [email protected] Redovisning av delegationsbeslut 2015-04-23 . Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden godkänner redovisningen av följande delegationsbeslut: Delegation nr 1 Korrigering av nämndbeslut 2015-03-19 § 31, Sten Kristianssons stig Katarina Hansson Kultur och fritidschef Expediera till Stefan Apelman Webbredaktör
© Copyright 2026