Här kan du läsa hela vår årsredovisning
Nu är vi tillbaka! Allt om återflytten till Stadshuset Så här bra är Kungälv Jämför Kungälv med andra kommuner Ny stadsdel på väg att växa fram Läs om Kungälvs kommuns största byggprojekt någonsin! Siffrorna du inte visste något om! Årsredovisning 2014 Politiskorganisation Politisk organisation Kommunfullmäktige 59 ledamöter Demokratiberedning Ekonomiberedning 9 Lärandeberedning Välfärdsberedning 11 11 Framtid- och utvecklingsberedning 11 Kultur- och fritidsberedning 11 Tillfälliga beredningar 7 Överförmyndarnämnd 3+3 Valnämnd 7+7 Kommunrevision Miljö- och byggnadsnämnd 6 5+5 Social myndighetsnämnd 5+3 Arvodesnämnden 3 Kommunstyrelsen Personal och näringslivsutskottet Bildningsutskottet 7 Folkhälsoråd Sociala utskottet 7 5 Kulturrådet Samhällsbyggnadsutskottet 7 Pensionärsråd Idrottsrådet Ungdomsfullmäktige Rådet för funktionshinderfrågor Koncernen Bohus räddningstjänstförbund Bohusläns kommunala exploaterings AB Kungälv Energi AB Kungälv Närenergi AB Bagahus AB Stiftelsen Kungälvsbostäder En film med några av höjdpunkterna från 2014 finns på www.kungalv.se/arskronika2014 Redaktion årsredovisning 2014: Noel Cornér, Christina Gunnesby, Lena Ohlén, Pia Jakobsson, Birgitta Paulsson Clara Helgesson, Jan Rancken, Jonathan Bengtsson, John Robertsson, Håkan Hambeson, Gun Zetterberg, Susanne Junkala, Lars Davidsson. Grafisk produktion: Contextus Mediateknik AB, Kungälv. Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB. Foton: Kungälvs kommun om inget annat anges. Upplaga: 500 ex. Inledning Den här årsredovisningen vänder sig framförallt till kommunfullmäktige. enom ett strukturerat innehåll är avsikten att den också ska tillgodose informationsbehovet hos övriga förtroendevalda, externa intressenter, medborgare och anställda. Den kommer att spridas till banker, kreditinstitut, större leverantörer, företag i kommunen samt den kommunala förvaltningen. Vid sidan av huvudsyftet ska den nu och i framtiden kunna fungera som ett kompletterande beslutsunderlag samt kunna användas för trendanalyser och som en årsbok. En kortversion med en sammanfattning av årsredovisningen publiceras i Kungälvs-Posten. Materialet kommer också att finnas tillgängligt på kommunens hemsida. Förvaltningsberättelse 7 Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. Den skall vara en sammanfattning där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. De finansiella målen samt målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll i den ekonomiska förvaltningen. Måluppfyllelsen visar på kommunens förmåga att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas därför en översikt av kommunen, övergripande målavstämning, en sammanfattande finansiell analys av kommunen och sammanställd redovisning. Kommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Vi gör skillnad 45 ppmuntrade av reaktionerna på förra årets upplägg av årsredovisningen, har vi även i år valt att lyfta fram unika händelser som stuckit ut under året. Att rättvist redovisa allt arbete som förvaltningen gör, skulle innebära att dessa i sammanhanget närmast avvikande händelser inte skulle få plats. Och det vore synd att missa vår spännande vardag i det lilla perspektivet. För den som är intresserad av volymer går dessa att studera i det blå respektive det bruna blocket. Dessa block ger också en fantasieggande bild av vad en kommun sysslar med. Perspektiv 83 I detta block har vi samlat en redovisning av kvalitetsmått med jämförelser och den upp till tioåriga verksamhetsöversikten. Blocket syftar till att ge perspektiv på årsredovisningen i övrigt. Detta block med samlad statistik och jämförelser är tänkt att fungera som en faktasamling och uppslagsbok. Innehåll Snabba fakta – vart går pengarna? 4 Det bästa är att det investeras och byggs i Marstrand Anders Holmensköld (M) kommunalråd och Miguel Odhner (S) oppositionsråd 5 Vi har gjort de rätta valen Magnus Gyllestad kommunchef 6 Snabba fakta – vart går pengarna? Så här har resultatet sett ut de tio senaste åren, Mkr muns m o k s v v Kungäl at 2014 ble result Mkr 49.6 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 49,6 -8,2 88,3 -68,3 55,9 22,4 43,7 -104,1 11,9 39 Var kommer kommunens pengar ifrån? Skatt och generella statsbidrag, 78 % Avgifter för till exempel barnomsorg, vård, vatten och avlopp, 9 % Försäljning av varor och tjänster, 5 % Bidrag, till exempel statsbidrag och EU-bidrag, 4 % Övriga intäkter, 3 % Vad använder kommunen pengarna till? Förskola och F-9 0-6 år, 34 % Äldreomsorg, 15 % Gymnasie- och vuxenutbildning samt gemensam verksamhet, 12 % Hälso- och sjukvård, försörjningsstöd samt centrala kostnader, 9% Funktionshinderverksamhet, 8 % Övergripande funktioner samt övrigt, 8 % Kultur och fritid, 5 % Samhällsbyggnad, 4 % Individ- och familjeomsorg, 4 % Det bästa är att det investeras och byggs i Marstrand Kungälv är en kommun i verkligt stark utveckling nu, säger avgående kommunalrådet Anders Holmensköld (M). – Vi hade en hög måluppfyllelse, medfinansierade Trafikverkets investeringar och fick ändå ett bra ekonomiskt resultat. ven det nyvalda kommunalrådet Miguel Odhner (S) är ganska nöjd. – Det är positivt att fler mål är uppnådda, investeringarna ökat och att vi samtidigt minskat energiförbrukningen och koldioxidutsläppen. Att investeringarna verkar ha kommit igång ordentligt, är något som gläder de båda. – Vi har genomfört 5 procent av investeringsbudgeten, säger Miguel. Visserligen står Stadshuset för en tredjedel av detta. Kommunen kommer enligt de båda råden förhoppningsvis att ligga på den nivån de närmaste åren. När det gäller till vilket pris, skiljer de båda sig åt. – Om vi har en ekonomi i balans, säger Anders. – 2014 lånades netto 220 miljoner, ändå nåddes inte budget så behoven finns, säger Miguel. Råden verkar rörande överens om att kommunen har det väl förspänt, med ett gott resultat och låg arbetslöshet. Anders är inte orolig för de kommande tio åren. – Det kommer att hända mycket nu, även det nya arbetssättet med en förvaltning börjar få effekt. Det pågår mycket bra utvecklingsarbete överallt. Miguel inflikar Stadshusets betydelse även för centrumutvecklingen. – En annan glädjande sak är att vi förra året hade ett supervalår, och att vi lyckades få fler att rösta. Det är roligt att fler känner att de kan vara med och påverka. Toleransarbetet finns på universitetet och fler än 20 kommuner har påbörjat ett eget toleransarbete efter Kungälvsmodellen. Miguel menar dock att en balans mellan kvalitet, ekonomi och behov lämnar flera utmaningar i framtiden. – Vi behöver fler i arbete. Vi behöver bygga fler bostäder, förra året bara 2 färdigställda mot målet 400. Det finns ljuspunkter i skolan, men andelen godkända i sexan och nian har sjunkit något. Slutligen saknas det balans i äldreomsorgen. Målet har inte uppnåtts och vi måste både bygga och köpa platser för boende. Miguel Odhner (S) och Anders Holmensköld (M). – Egentligen var det ytterligare 5 bostäder som färdigställdes, säger Anders. När det gäller skolresultaten kan man mäta på många sätt för att få stöd för sin uppfattning. ldreomsorgen har haft problem under flera års tid. Och de gamla vill bo kvar hemma, det kan vi inte göra något åt. Vad båda är helt överens om är att sjukfrånvaron måste minska och att det är otroligt positivt att Hareslätt på Koön i Marstrand har börjat byggas. nde men ö d Kommunalråd 2014 ig e d ne Oppositionsråd 2014 5 Vi har gjort de rätta valen Som förra året, och året innan dess, har vi hållit oss till budgeten i årsplanen. I och med att vi dessutom visar god måluppfyllnad, med andra ord vi har levererat det politiken har beställt av oss, visar vi att vår gemensamma metod är framgångsrik. Jag tror det är viktigt att fortsätta arbetet med samma metod snarare än att ändra. Naturligtvis kan något bra alltid bli bättre och effektivare, vilket vi skall sträva efter. Som ett av bevisen på metodens effekt ser vi att investeringstakten ökar, vilket jag är väldigt nöjd över. Vi börjar efter många år av stiltje få fart på investeringarna. Detta är av flera anledningar nödvändigt. Då tänker jag i första hand på att vi behöver många nya bostäder. Den kommunala servicen står redo. Vi har lycktas anpassa den till den ökning av invånare som vi strävar efter och som vill hit. Det nya Stadshuset och det nya arbetssättet det möjliggjort, pekar på att vi valt rätt väg. Huset är nu snart helt klart och i maj kommer de sista medarbetarna att flytta in. Då är vi cirka 450 som jobbar här mot 2 0 när huset utrymdes. För att klara av de utmaningar Kungälv står inför måste vi också fortsätta ge förutsättningar för att våra anställda skall kunna fortsätta göra ett bra jobb. Jag tänker speciellt på att ge enhetschefer en rimlig arbetssituation. Vi ser i olika undersökningar att färre och färre vill bli chefer. 6 Magnus Gyllestad Detta är något vi måste ta på stort allvar. Jag är inte främmande för att återigen fundera på att utöka det administrativa stödet, för att på så sätt möjliggöra det nära ledarskapet. Det nära ledarskapet leder till tryggare personal som i sin tur gör att vi levererar bra service till dem vi finns till för, Kungälvs medborgare. Avslutningsvis ser jag med tillförsikt fram emot 2015.Vi har glädjen att bo och verka i en mycket bra kommun. Detta tycker jag är värt att reflektera över då och då. gn e d Kommunchef Innehåll Förvaltningsberättelse Enligt fjärde kapitlet i den kommunala redovisningslagen skall kommunen upprätta en förvaltningsberättelse i årsredovisningen. Den skall vara en sammanfattning där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. De finansiella målen samt målen och riktlinjerna för verksamheten har en central roll i den ekonomiska förvaltningen. Måluppfyllelsen visar på kommunens förmåga att leva upp till en god ekonomisk hushållning. I förvaltningsberättelsen redovisas därför en översikt av kommunen, övergripande målavstämning, en sammanfattande finansiell analys av kommunen och sammanställd redovisning. Kommunkoncernen omfattar kommunen och de övriga juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Kommunstyrelsens resultatmål ▼ Politiken förväntas styra och styrningen skall därför inriktas på att få effekt av fattade beslut. Hur gick det 2014? Läs mer på sid 14 Fortsatta satsningar både för chefer och medarbetare ▼ Vad gör Kungälvs kommun för attrahera nya medarbetare? Läs mer på sid 10 Vi rustar för framtiden 8 Välskött ekonomi och ständiga förbättringar 9 En attraktiv arbetsgivare kan rekrytera och behålla de bästa 10 Kommunstyrelsens resultatmål 14 God ekonomisk hushållning 19 Kungälv är inte bara kommunen 21 Finansiell analys och ekonomisk ställning 23 Resultaträkning – kommunen 32 Kassaflödesanalys – kommunen 32 Balansräkning – kommunen 33 Noter – kommunen 34 Driftredovisning – kommunen 38 Investeringsredovisning – kommunen 38 Resultaträkning – koncernen 39 Kassaflödesanalys – koncernen 39 Balansräkning – koncernen 40 Noter – koncernen 41 Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar 42 Ordförklaringar 44 Välskött ekonomi… …och ständiga förbättringar ▼ Med ekonomi i balans och tydliga mål för verksamhetens utveckling kan Kungälv fortsätta vara en trygg, växande och hållbar kommun. Läs mer på sid 9 F RVALTNIN SBER TTELSE 7 Vi rustar för framtiden En grundläggande förutsättning för kommunens långsiktiga förmåga att ge omsorg och service till medborgarna är att verksamheten år för år bedrivs med god ekonomisk hushållning. Kommunallagen säger att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt, varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer. I Kungälv har vi formulerat det så här God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Att idag rusta för framtiden innebär att mål och riktlinjer, såväl som organisation och styrdokument, är beslutade och kända. 8 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Något av allt det som är viktigt är: Kommunfullmäktige styr verksamheten genom m d ge en med strategiska förutsättningar och strategiska mål. Kommunstyrelsen redovisar i nen hur man inom ekonomiska ramar och mål prioriterar att utforma och utveckla kommunens omsorg och service. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen 2008-04-10, beskriver modellen för styrning och uppföljning. Byggande och expansion regleras i ö e i nen en i n den redovisas öppet och transparent i balansräkningen och hela den årliga skuldförändringen i resultaträkningen. I bokslut 2012 beslutade kommunfullmäktige avsätta medel (10 Mkr) för i e n mi in e e ing . Från och med 201 är in e e ing utblick över ytterligare fyra år. nen fyraårig och med Den politiska g ni i nen förändrades efter valet 200 och förvaltningens organisation gäller sedan 200 . Välskött ekonomi… …och ständiga förbättringar Med ekonomi i balans och tydliga mål för verksamhetens utveckling kan Kungälv fortsätta vara en trygg, växande och hållbar kommun. Kommunfullmäktige styr verksamheten genom att ange strategiska förutsättningar och strategiska mål. I rambudget 2014 – 201 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att fokusera på tre strategiska mål, förutom de finansiella målen. Dessa målområden har ett flerårigt perspektiv och kommunstyrelsen ska konkretisera dem i resultatmål. De strategiska målen har tidsaspekten 2–10 år och skall vara övergripande till sin karaktär. De strategiska målen skall fokusera på den aktuella politiska viljeinriktningen. God och trygg livsmiljö Kungälv ska vara en trygg kommun som förebygger och eliminerar risker så tidigt som möjligt. Vi strävar mot god folkhälsa och en stimulerande uppväxt för våra unga. Integrationsarbetet skall genomsyra alla våra verksamheter och med en av Sveriges bästa kunskapsskolor ger vi våra barn och ungdomar den bästa förutsättningen att utforma sin framtid. Bra bildning, omsorg, kultur, turism och god arkitektur skapar en stimulerande livsmiljö att växa och utvecklas i. Hållbar utveckling Våra medborgare skall oavsett ålder kunna vara delaktiga i de demokratiska processerna och jämställdhetsperspektivet skall genomsyra hela vår organisation. Med hjälp av infrastruktur förbättrar vi möjligheten för företag att utvecklas i vår kommun och utvecklar samhället med attraktiva boendemiljöer i centralort och serviceorter. På längre sikt skapar vi också förutsättningar för utveckling i kust onen, i utvalda områden. Vi ställer om mot hållbara energikällor och minskade utsläpp. Förvaltningen av de investeringar som gjorts i konst, kultur samt utveckling, underhåll och IT-infrastruktur skall vara långsiktig och ansvarsfull. Valfrihet Med gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare inom barnomsorg, skola och social omsorg skapar vi möjligheter för den enskilde att välja. Finansiella mål De strategiska förutsättningarna är på samma gång begränsning, inriktning och verktyg för att nå de strategiska målen. Som strategiska förutsättningar gäller bland annat att kommunens verksamhet styrs av lagar, förordningar och andra styrdokument men även genom kommunfullmäktiges finansiella mål, de är Soliditeten skall öka verskottet skall uppgå till minst 4 av skatter och statsbidrag år 201 . De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande. Demokrati Förtroendevalda Förvaltningen Effekt Politisk målstyrning i Kungälvs kommun – ”Från demokrati till effekt och tillbaka” F RVALTNIN SBER TTELSE 9 En attraktiv arbetsgivare kan rekrytera och behålla de bästa En ökad befolkningstillväxt ställer krav på fler medarbetare. Och då behöver Kungälvs kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Ett sätt är att visa upp den mångfald av yrken och utvecklingsmöjligheter som finns inom kommunen. För att framgångsrikt rekrytera och behålla rätt kompetens krävs att vision och verklighet går hand i hand. Det är längst ut i verksamheten som kvaliteten för våra brukare avgörs. Att ha tydliga och kommunicerade mål där medarbetarna känner sig delaktiga och vill vara med och utvecklas är viktigt för att skapa goda verksamheter. För att stärka Kungälvs kommun som en attraktiv arbetsgivare kommer fortsatta satsningar att göras både för chefer och medarbetare i syfte att utveckla goda och hälsofrämjande arbetsplatser. Kommunens processer löper ofta över flera sektorer och varje medarbetare arbetar i flera olika processer. För att stödja helhetsperspektivet, arbetar vi på att förenkla och förbättra stegen i all handläggning. Vi undersöker var skärningspunkterna finns, var kan vi samarbeta, samverka och förenkla. Attrahera nya medarbetare Yrkesambassadörer som representerar sitt yrke och Kungälvs kommun som arbetsgivare har deltagit vid arbetsmarknadsdagar, mässor och besökt skolor för att väcka ungdomars och studenters intresse för den kommunala sektorn. Kommunen tar emot praktikanter och traineer inom alla sektorer, särskilt inom de sektorer där vi har personalkategorier som är svårrekryterade. Vi står inför generationsskifte inom flera av våra yrken vilket ger stora möjligheter för unga medarbetare att vara med påverka utvecklingen och samtidigt göra karriär. Idag ställs andra krav än tidigare på arbetet. Medarbetare vill ha tydliga uppdrag och mål, en tydlig återkoppling på sin prestation samt veta vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom organisationen. Det ställer krav på oss som arbetsgivare att ständigt utveckla möjligheterna till delaktighet och inflytande som i sin tur skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv, god hälsa och bra arbetsmiljö. Vi har meningsfulla arbeten som gör skillnad i många människors vardag. Det är vår kompetens, vårt förhållningssätt och våra värderingar som avgör hur våra brukare har det och får det. Vår utmaning är att presentera och marknadsföra kommunens möjligheter, för att kunna rekrytera för framtiden. Arbetet med det långsiktiga Bemanningsprojektet som i första hand riktar sig mot verksamheter med dygnet runt verksamhet har under året intensifierats. Projektet har som målsättning att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad, reducera antalet oönskade delade turer samt minska antalet timmar utförda av timavlönade. kad personalkontinuitet för brukarna är också en önskad effekt av projektet. För att kunna uppnå projektets mål har under året flera utbildningsinsatser i att tänka nytt i bemanningsfrågan riktade till både chefer och medarbetare genomförts. Behålla kompetens Personalomsättningen var under 2014 cirka nio procent. För att ge nya medarbetare goda förutsättningar i sitt arbete erbjuder kommunen både central introduktion och introduktion på respektive arbetsplats. nder 2014 rekryterades 2 nya chefer vilket är ungefär samma antal som de senaste åren och jämförbart med andra kommuner. Detta innebär ett stort behov av introduktion och stöd i de områden som ligger i chefsuppdraget. Nya chefer erbjuds ett brett introduktionsprogram. Förvaltningen har dessutom ett gemensamt ledarutvecklingsprogram för alla chefer. Med fokus på chefers förutsättningar, hälsa och arbetsmiljö genomfördes i höstas en ledardag med temat hälsofrämjande ledarskap i samarbete med forskare och föreläsare från ISM- Institutet för stressmedicin i öteborg. Ett arbete pågår för att tydliggöra vilka krav och förväntningar som kan ställas på chefer och hur kommunen kan möta dessa. Några av kommunens yrkesambassadörer planerar inför Vårruset. 10 F RVALTNIN SBER TTELSE Rekrytering av traineer till Samhällsbyggnad görs i form av en ”audition”. Kungälvs kommun satsar på god hälsa och god arbetsmiljö för sina medarbetare. Satsningarna inom hälsoområdet är friskvårdsbidrag, hälsoinspiratörer på arbetsplatser och livsstilsföreläsningar. Satsningarnas syfte är att inspirera, motivera och uppmuntra till att hälsofrågorna får ett självklart utrymme på arbetsplatsen. Det är glädjande att 5 procent av medarbetarna har använt sitt friskvårdsbidrag under 2014. Våra processer kring arbetsmiljö har under året omarbetats och gjorts tydligare och enklare för att chefer och medarbetare tillsammans ska kunna arbeta för hälsofrämjande arbetsplatser. Ett avvikelsesystem, KIA, där medarbetaren själv kan rapportera in tillbud och arbetsskador har köpts in. Systemet används till att identifiera, dokumentera och rapportera tillbud och arbetsskador skador, samt fastställa och åtgärda orsaker, utvärdera åtgärdernas effekt och göra uppföljningar. Målet är att förbättra och öka säkerheten i kommunen. Varje månad presenterar HR-enheten en rapport för Kommunstyrelsen med redovisning av aktuell sjukfrånvaro, tillbud, arbetsskador och genomförda aktiviteter inom arbetsmiljöområdet. Rapporten ger kunskap om medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö i respektive verksamhet och möjliggör dialog om strategiska insatser. nder 2014 har ett fokus varit att öka kunskapen om samverkan för samtliga förvaltningens samverkansgrupper. nder året har flera grupper deltagit i utbildningen som även fortsätter under 2015. Detta möjliggör en gemensam plattform med större möjlighet till samsyn, samarbete och samverkan mellan arbetsgivare och fack, allt med syfte att förbättra kvaliteten för dem vi är till för. Avsluta på ett bra sätt För att utveckla våra arbetsplatser och ta reda vilka faktorer som bidrar till att man väljer att lämna kommunen, skickas en avgångsenkät till alla som valt att sluta sin anställning på egen begäran. De vanligaste faktorerna som påverkat beslutet att lämna Kungälvs kommun 2014 var arbetets organisering och struktur, arbetsbelastning, chefens förmågor, arbetsuppgifterna, stor arbetsbelastning samt lång resväg. Enkäten har kompletterats med avgångssamtal med ett mindre antal chefer. De huvudsakliga faktorer som påverkat chefens beslut att sluta var utan inbördes ordning, bristande utvecklingsmöjligheter, bristande karriärmöjligheter samt lång resväg. Resultatet från avgångsenkäter och avgångssamtal är ett viktigt underlag som används tillsammans med medarbetarenkätens resultat i Kungälvs kommuns utvecklingsarbete. ven om medarbetare valt att lämna sin anställning är det viktigt att de är goda ambassadörer för Kungälvs kommun. Även om man väljer att avsluta sin anställning i Kungälvs kommun är det viktigt att de erfarenheter man tar med sig är positiva och att man talar väl om Kungälvs kommun som arbetsgivare. F RVALTNIN SBER TTELSE 11 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Personal fördelat på kön, % Kvinnor Män 83,3 16,7 81,5 18,5 82,3 17,7 83 17 82 18 82 18 Personal fördelat på ålder, % 29 år och yngre 30-49 år 50 år och äldre 8,7 49,1 42,1 10 46,5 43,5 10,8 48,6 40,6 9 48 43 10 50 40 7 50 43 Personalens medelålder, år 45,9 47,1 45,5 45,4 45,5 45,7 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % 91,4 91 90,7 90,9 90,1 90 Andel heltidsanställda, % Kvinnor Män 67,8 63,7 88,1 64,4 60,8 83,6 63,9 60 85,4 65,5 60,8 87,4 63,7 59 85,7 63,4 Pensionsavgångar 126 136 100 94 106 102 lld ittlig anstäär en n s m o n e g En kommun i Kungälvås knappt 46 år kvinna p sysselsättningsgrad med en på 91% Kommunerna har många kvinnodominerade yrken, och precis som de flesta kommuner har Kungälv en utmaning för att nå en jämnare fördelning. nder 2014 minskade andelen anställda män varför arbetet med att locka fler män till kommunen bör intensifieras. Arbetad tid Andel 2014 % Månadsavlönade Timavlönade Mer/övertid Summa 87,0 11,6 1,4 100,0 Arbetade timmar 2014 5 016 958 666 870 81 439 5 765 267 Det är ett långsiktigt arbete att bryta det traditionella mönstret av yrkesval. Det måste börja i tidig ålder och genomsyra hela samhället. lädjande är att andelen heltidsanställda har ökat både vad gäller män och kvinnor samt att den totala genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka. Andel 2013 % 87,1 11,5 1,5 100,0 Arbetad tid ger möjlighet att mäta den samlade personalresursen, det vill säga månadsavlönade, timavlönade samt det arbete som sker på mer- och övertid. Totalt har den arbetade tiden ökat med ,5 procent mellan åren 201 -2014. ven antalet timmar i mer- och övertid har ökat under året. Arbetade timmar 2013 4 845 110 638 458 80 881 5 564 370 Andel 2012 % 87,8 10,9 1,3 100,0 Arbetade timmar 2012 4 764 913 589 594 71 374 5 425 881 Tid utförd av timavlönad personal har ökat i jämförelse med både 2012 och 201 trots ambitionen att minska denna form av arbetstidsuttag. Sjukfrånvaro av ordinarie tillgänglig arbetstid 2014 % Kön Ålder Intervall 12 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 Kvinnor 7,0 6,1 5,2 4,4 4,2 4,7 5,6 7,3 8,5 9,2 Män 3,0 2,9 2,8 2,5 2,6 3,0 3,3 3,7 3,9 3,5 <=29 år 3,4 3,4 3,1 2,7 2,3 2,7 2,9 2,7 3,1 4,3 30–49 år 6,0 5,4 4,8 3,9 3,8 4,2 4,7 6,5 7,9 8,3 >=50 år 7,3 6,2 5,5 4,5 4,4 4,9 6,1 7,6 8,6 8,8 Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvaro 51,3 46,6 38,1 29,1 26,8 47,7 45,1 55,2 56,9 59,7 Total sjukfrånvaro 6,4 5,5 4,8 4,0 3,9 4,4 5,1 6,6 7,6 8,1 F RVALTNIN SBER TTELSE Under flera år har Kungälv haft den lägsta sjukfrånvaron i regionen. Trenden med minskad sjukfrånvaro förändrades 2011 och därefter har både den korta och långa sjukfrånvaron ökat. Ökningen är störst för kvinnor och för anställda 50 år och äldre. Det är ett mönster som är gemensamt för kommuner i hela landet. Mkr Andel 2014 Mkr Andel 2013 Mkr Andel 2012 Mkr Andel 2011 Mkr Personalkostnader 64,1 % 1 517,1 63,5 % 1 494,7 65 % 1 446,8 64 % 1 439,2 Övriga kostnader 35,9 % 972,6 36,5 % 860 35 % 785,7 36 % 817,4 Bruttokostnad 100 % 2 489,7 100 % 2 354,7 100 % 2 232,5 100 % 2 256,6 I personalkostnader ingår uppräkning av pensionsskulden och utfallet av lönerevisionen per 2014-04-01 på 2, 5 samt en viss volymökning på grund av nyanställningar. 43500 42500 3600 3400 3500 3300 3400 3200 3300 42000 42500 41500 41000 41500 40500 40000 40500 39500 39500 39000 3200 3100 3100 3000 3000 2900 2900 2800 2800 38500 38500 38000 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 37500 37500 Befolkningsutveckling Befolkningsutveckling Kungälvs Kungälvs kommun kommun 3700 3500 2002 Kommunanställda Kungälvs kommun Personal- och befolkningsutveckling per 1 Personal- och befolkningsutveckling november 2013 2014per 1 november 2014 Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal årsarbetare Befolkningsstorlek Figurförklaring: Kommunanställda läses av via vänster axel, befolkningsutveckling läses av via höger axel Kommunanställda läses av via vänster axel, befolkningsutveckling läses av via höger axel. Kungälv är en tillväxt kommun och befolkningen ökar varje år, antalet anställda har under året vuxit i takt årsarbetare 2014 med befolkningsökningen då behov och krav på denVerksamhetsindelning kommunala servicen ökat Verksamhetsindelning årsarbetare 2014 Ledning Kök och städ 2014 Verksamhetsindelning årsarbetare 4% Teknik och hantverk Årsarbetare per 1000 invånare Ledning Kök och städ 7% 2003 78,1 %5% 4% Teknik och hantverk 2013 75,2 % 7% Kultur, fritid % -3,7 % 3% 5% tare är att antalet anställda per 1000 invånare var 3,7 % mindre 2013 än 2003 ÅrsarbeNoterbart re fritid per 1000 invånaKultur, 7 7,8 3% 2014 20 04 78,2 -0,4% % etare Antalet årsarb re var na per 1000 invå 04. 20 än e 0,4% färrr Skola och förskola 38% Administration 6% Administration 6% Vård och omsorg 32% Vård och omsorg 32% Skola och förskola 38% Socialt och kurativt 5% Socialt och kurativt 5% F RVALTNIN SBER TTELSE 13 Styrmodellen Från demokrati till effekt och tillbaka poängterar att den politiska styrningen skall inriktas på förändringar. Detta skall speglas t.ex. i att kommunstyrelsens resultatmål kan ändras över tid och inte formuleras vagt och allmängiltigt. Kommunstyrelsens resultatmål skall relatera till kommunfullmäktiges strategiska mål och strategiska förutsättningar. Resultatmål kan gälla hela eller delar av förvaltningen och har en tidsaspekt på 1 – år. Målbedömningen görs med utgångspunkt från en sammanvägd bedömning av relevanta resultatmått, genomförda aktiviteter och andra väsentliga faktorer som bedöms påverka resultaten. Foto: Most Photos Kommunstyrelsens resultatmål De nitton resultatmålen redovisas som gröna, gula eller röda. Ett grönmarkerat mål är uppfyllt, medan ett rödmarkerat inte är det. Den gula markeringen betyder att arbetet med att uppfylla målet pågår, men att någon avläsning eller bedömning ännu inte kan göras. Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Kommunstyrelsens (KS) Resultatmål Strategiska förutsättningar 1. God ekonomisk hushållning 2. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande 3. Underhållsåtgärder prioriteras 4. Attraktiv arbetsgivare God och trygg livsmiljö 5. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar 6. Full behovstäckning inom äldreomsorgen 7. Full behovstäckning inom barnomsorgen 8. Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka 9. Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka 10. Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna 11. Öka volontärverksamheten inom omsorgerna 12. Förbättrat näringslivsklimat Hållbar utveckling 13. Öka kollektivtrafikresandet 14. Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året 15. Minska energiförbrukning och utsläpp 16. Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad 17. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Valfrihet 18. Utöka möjligheten för att ge större valfrihet för brukaren 19. Främja positiv utveckling genom konkurrens 14 F RVALTNIN SBER TTELSE Strategiska förutsättningar 1. God ekonomisk hushållning Vad innebär det (tolkning) od ekonomisk hushållning råder när de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse och de finansiella målen är uppfyllda. Sammantaget skapar dessa mål förutsättningen för en god utveckling av Kungälvs kommun Målet är uppfyllt Bedömning Tolkningen av målet innebär att flertalet av KS resultatmål (verksamhetsmål) bör vara uppfyllda samtidigt som de ekonomiska målen uppnås för att målet od ekonomisk hushållning ska vara uppfyllt. Sammantaget skapar resultatet förutsättningar för en god utveckling av Kungälvs kommun. Med 12 av 1 resultatmål uppfyllda samtidigt med ett gott ekonomisk resultat bedöms även målet od ekonomisk hushållning som uppfyllt. Målen om Full behovstäckning inom äldreomsorgen samt Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året är inte uppnådda och behöver prioriteras ytterligare för att uppnås i framtiden. 4. Attraktiv arbetsgivare Vad innebär det (tolkning) Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. Attrahera- behålla- avsluta i positiv anda. Målet är uppfyllt Bedömning För att attrahera nya medarbetare har förvaltningen arbetat med yrkesambassadörer, trainees och praktikanter som marknadsfört kommunen på olika arenor som universitet, grundskolor och arbetsmarknadsmässor. För att behålla medarbetare arbetar förvaltningen med bland annat nya arbetssätt som är kopplat till det nya stadshuset och bemanningsprojektet, som handlar om att erbjuda önskad sysselsättningsgrad samt möjlighet att påverka arbetstidsförläggning. Personal inom Vård och äldreomsorgen har erbjudits kompetensutveckling via omvårdnadslyftet. Kungälvs kommun är nominerad till årets Employer Brandingkommun. Priset delas ut till den kommun som bäst involverar hela organisationen i sitt varumärkesarbete och som jobbar på ett innovativt och inspirerande sätt. 2. Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Vad innebär det (tolkning) od funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Målet är uppfyllt Bedömning Samordningen och prioriteringen av frågan från både förvaltning och politik innebär förbättrade förutsättningar för effektiva och hållbara lokallösningar över tid. Antalet elever i grundskolan har ökat under ett antal år och förväntas fortsätta öka under överskådlig tid. Däremot minskar barnkullar som kommer in i förskolan. Detta förhållande ställer krav på att lokalanpassningar sker kontinuerligt. En bedömning är att lokalkostnaden per anställd blir lägre efter renoveringen av stadshuset jämfört med de senaste årens kostnader för inhyrda lokaler. Indikatorn, sänk kommunens årliga lokalkostnad med 2 per år har inte nått målvärdet men trenden är positiv. 3. Underhållsåtgärder prioriteras Vad innebär det (tolkning) Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks. God och trygg livsmiljö 5. Öka kunskapen hos våra barn, elever och ungdomar Vad innebär det (tolkning) Förutsättningarna för barn och ungas kunskapsutveckling ska öka genom ett brett och varierat utbud med hög kvalit inom alla verksamheter som kommer i kontakt med unga. Målet är uppfyllt Bedömning I SKL s ppna jämförelser rankades kommunen som nummer 54 avseende utbildningsresultat i grundskolan. Vi har klättrat från plats 1 1 jämfört med tidigare mätning. Betygsresultat i årskurs sex visar på hög andel godkända elever. Dock har betygsresultat för läsåret sjunkit något jämfört med föregående år för både årskurs sex och nio. Bedömning görs dock att det är för tidigt att prata om en fallande trend. Strandparken drabbas då och då av översvämningar vid höga vattenstånd i älven. Målet är inte uppnått men vi är på väg Bedömning nderhållet genomförs enligt plan. De akuta insatserna ökar för våra fastigheter och inom samhällsbyggnads ansvarsområden. Inom VA har särskilt sommarens skyfall påverkat de akuta insatserna. I och med att det akuta underhållsarbetet ökar ser förvaltningen en risk att resurser flyttas från det systematiska underhållsarbetet till akuta åtgärder. Det systematiska underhållsarbetet är viktigt för att trygga inomhusmiljön och säkerställa värdet och kvalit n på våra lokaler och anläggningar. K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 15 Stora satsningar genomförs på kultur i skolan via Kulturrådet och Skapande skola. Kulturskolan erbjuder från och med september kostnadsfri undervisning i körsång på skolor och på Mimers Kulturhus, sammanlagt 10 körer. Resultat visar inte en enig utveckling. Fler indikatorer har dock en positiv trend och aktiviteter pågår enligt plan. 6. Full behovstäckning inom äldreomsorgen Vad innebär det (tolkning) Kommunen skall erbjuda en plats lägenhet till särskilt boende (vård- och omsorgsboende samt servicehus) inom månader för de som har ett biståndsbeslut. Alla med biståndsbeslut på hemtjänst skall få det verkställt inom laga tid. Vid behov skall det verkställas omedelbart. Målet är inte uppfyllt Bedömning Behovet av särskilda boendeplatser är markant högre än tillgängligheten. Inom Vård och ldreomsorg har till exempel 4 beslut inte verkställts under sista kvartalet. Trenden är att de ej verkställda besluten ökar. 7. Full behovstäckning inom barnomsorgen Vad innebär det (tolkning) Barnomsorg ska erbjudas snarast och senast inom 4 månader Målet är uppfyllt Bedömning Plats erbjuds alla barn som söker men inte alltid enligt vårdnadshavares önskemål om enhet. ven om behovstäckningen i dagsläget är uppfyllt krävs en god planering för att täcka det behov som kommer i och med en planerad ökad befolkningstillväxt. För att klara de kommande behoven krävs fortsatt kapacitetsökning. 8. Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka Vad innebär det (tolkning) ka medborgarnas upplevda trygghet genom ett aktivt förebyggande arbete kopplat till informationsinsatser av vad som görs och befintlig statistik. Målet är uppfyllt Bedömning Både SCB s medborgarundersökning och SKLs öppna jämförelser inom området trygghet och säkerhet visar på en ökad upplevd trygghet i kommunen. Den regionala elevenkäten ligger nära snittresultatet inom R men vi ser en svagt nedåtgående trend i alla åldersgrupper. Flera konkreta åtgärder för att stärka samordningen inom förvaltningen är påbörjade och fortsätter under 2015. Exempelvis har folkhälsa, krisberedskap, brottsförebyggande och olycksförebyggande frågor flyttat till samma avdelning ( P ). Arbetet fortgår med fokus på ungdomar både inom och utanför skolan. Det genomförs även förbättringar i den fysiska miljön med utbyggnad av t.ex. gång- och cykelbanor. 16 F RVALTNIN SBER TTELSE 9. Andelen medborgare som är nöjda med sin fritid skall öka Vad innebär det (tolkning) Våra verksamheter och utemiljöer som erbjuder möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation ska försöka möta de behov som finns bland kommuninvånarna. Målet är inte uppnått men vi är på väg Bedömning Resultatet av SCB s medborgarundersökning visar att våra medborgare är lika nöjda med sin fritid idag jämfört med 2012. nder året har programmet för lekplatser genomförts, nya motionsspår har byggts och övrig upprustning av olika offentliga ytor har skett. tvecklingen av Mimers Kulturhus pågår för att nå en bredare målgrupp med ett särskilt fokus på barn och unga. Kommunen får många positiva kommentarer från medborgare angående de förändringar som sker i de offentliga miljöerna. Det kan tolkas som ett tecken på att arbetet är på rätt väg. 10. Utveckla anhörigstödet inom omsorgerna Vad innebär det (tolkning) tveckla det stöd som kommunen enligt lagkravet ger till anhöriga som vårdar sina närstående. Målet är uppfyllt Bedömning nder året har anhörigkonsulenterna haft 42 nya kontakter som lett till insatser information, socialt stöd och enskilda samtal. Dessutom har de haft kontakt med cirka 0 anhöriga för enskilt stöd. nder samma period har antalet anhöriga som önskat enskilda samtal ökat med 0 procent. Inom Arbetsliv och Stöd har anhöriga till personer med missbruk eller funktionshinder erbjudits individuella stödsamtal. Förvaltningen har inte kommit så långt som man planerat under 2014. Upplysta gångvägar ökar den upplevda tryggheten. Bäckparkens lekplats - ett populärt utflyktsmål. 11. Öka volontärverksamheten inom omsorgerna Vad innebär det (tolkning) Verksamhet som bedrivs av frivilliga utan lön i våra olika verksamheter kallas gemensamt volontärverksamhet. Verksamheterna ska utvecklas och politiken vill se mer som görs av frivilliga krafter. tveckla = volym kvalit mångfald. Målet är inte uppnått men vi är på väg Bedömning Frivilliga krafter används idag frekvent inom Vård- och äldreomsorgens öppna verksamhet. Vän till vän , på träffpunkter, dagverksamheter och i enskilda hem. Frivilligarbetare är inte självgående utan kräver arbetsledning och stöd av ansvariga inom äldreomsorgen. Sociala aktiviteter för äldre är viktigt för den enskilde, för att få en meningsfull vardag. Kungälvs förutsättningar för att bedriva volontärverksamhet inom Arbetsliv och Stöds område upplevs som otydliga och måste förtydligas. Aktiviteterna i det planerade Anhörigas Hus kommer att bredda utbudet för frivilliga och volontärer. 12. Förbättrat näringslivsklimat Vad innebär det (tolkning) Ett bra näringslivsklimat skapas av en mängd olika faktorer. Svenskt Näringsliv definierar företagsklimat som Summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som finns i företagarens närmiljö . Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Målet är uppfyllt Bedömning Resultatet i Svenskt Näringslivs ranking vänder uppåt efter flera år av negativ utveckling. ndersökningen Insikt genomförs under hösten 2014 och redovisas 2015. Antalet nystartade företag ligger på en högre nivå än medelkommunen. Indikatorn för sysselsättningsgradsförändring (antal nya arbetstillfällen) visar att Kungälv är betydligt bättre än snittet i riket. Ett huvudfokus för att förbättra näringslivsklimatet är förbättrad service och bemötande. Snabbare och säkrare återkoppling och kommunikation är framgångsfaktorer för att öka känslan av god service. De satsningar som sker inom många delar av den kommunala organisationen börjar ge effekt. Det är dock för tidigt att säga att det upplevda näringslivsklimatet är bra. Mer arbete krävs. Hållbar utveckling 13. Öka kollektivtrafikresandet Vad innebär det (tolkning) kad kollektivtrafik skapar möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar, går och samåker ska öka. Ensambilåkandet ska minska. Målet är uppfyllt Bedömning Resandet med kollektivtrafiken har minskat marginellt jämfört med föregående år men ligger fortfarande över målvärdet. Resefrekvensen på de lokala linjerna ligger i linje med föregående år. Pendelparkeringarna i Kode, Ytterby och Kärna har färdigställts under året. Den 14 december var det premiär för Närbussen i Kungälv och Ytterby. Närbussen är ett pilotprojekt som drivs av Kungälvs kommun och Västtrafik. Kommunen är med i öteborgsregionens påverkansprojekt Nya Vägvanor . nder sommaren delades fritidskort ut till alla högstadie- och gymnasielever. 14. Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året Vad innebär det (tolkning) Skapa förutsättningar för att bygga 400 lägenheter per år, enligt styrdokument för bostadsförsörjning i Kungälvs kommun. Målet är inte uppfyllt F RVALTNIN SBER TTELSE 17 Bedömning Mer resurser riktas mot tillväxt och utbyggnad. Satsningen på tillväxt medför en ökning av volymtalen avseende mark, planering och byggrätter. Idag produceras flera planer parallellt och i hög takt. kningstakten av antalet byggrätter är idag inte lika hög som ambitionsnivån. För att säkerställa att tillväxtmålet nås visar analyser att det behövs ytterligare resurser och effektivisering av arbetsprocesser i flera delar av förvaltningen. Bedömning Jämställdhetsaktiviteter pågår i olika delar av förvaltningen på olika initiativ. Ofta är det satsningar eller riktade insatser som stimulerar verksamheter att förbättra jämställdheten i organisationen och till våra brukare. Kommunstyrelsens resultatmål ökar incitamenten att aktivt jobba med jämställdhetsfokus i brukarmötet. 15. Minska energiförbrukning och utsläpp 18. Utöka möjligheten för att ge större valfrihet för brukaren Vad innebär det (tolkning) Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, vatten och avlopp, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i Kungälvs kommun. Målet är uppfyllt Bedömning Ett flertal energi- och miljöåtgärder har påbörjats under året. tfall av indikatorer är positiva. Trängselskatt och lågkonjunktur minskar bilåkandet och transporter. En relativt mild vinter och varm sommar är positivt för energiförbrukningen och därmed utsläpp. Förvaltningen jobbar i enlighet med Energiplan och kompletterande dokument. Arbetet handlar både om kommunens interna arbete samt hur kommunen kan påverka total energiförbrukning och koldioxidutsläpp i Kungälvs kommun. 16. Fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad Vad innebär det (tolkning) Kostnaderna för försörjningsstöd ska växlas mot proaktiva insatser för att motverka passivt försörjningsstöd. Exempel på proaktiva insatser är stödanställningar, praktikplatser med handledare. Inga unga ska av arbetsmarknadsskäl uppbära försörjningsstöd. Målet är uppfyllt Bedömning Tjugoåtta personer med stödanställning har gått vidare till extern anställning, vilket är nästan tre gånger så många som målsättningen för året. Färre personer än planerat har gått från försörjningsstöd till AME (Arbetsmarknadsenheten). Kostnadsutveckling på försörjningsstöd minskar jämfört med föregående år men överskrider budget något. Antalet nya ärenden har minskat. enom ett stort utbud av utbildningar och individanpassade lösningar bidrar vuxenutbildningen att få fler i arbete. 17. Ökat jämställdhetsfokus i alla brukarmöten Vad innebär det (tolkning) Alla oavsett kön ska i möte med organisationen Kungälvs kommun erbjudas lika rättigheter, ha samma skyldigheter och bli behandlade på ett likvärdigt sätt. Målet är uppfyllt 18 F RVALTNIN SBER TTELSE Valfrihet Vad innebär det (tolkning) e brukarna större inflytande i samband med val av insats och delaktighet i utformningen av insatsen Målet är uppfyllt Bedömning enom öteborgsregionens gymnasiesamverkan erbjuds ungdomarna i kommunen många valmöjligheter. För barn 1–1 år finns flera olika förskole- och skolalternativ i både kommunal som fristående regi. För de allra yngsta finns alternativet vårdnadsbidrag. Totalt finns i kommunen 25 olika fristående verksamheter. Andelen insatser av privata aktörer i hemtjänsten har de senaste åren legat stabilt runt 20 procent av beviljade hemtjänstinsatser. nder sommaren försvann en av de större aktörerna från marknaden. Brukarens möjligheter att påverka utformningen av sin insats har ökat, bland annat genom brukarråd. 19. Främja positiv utveckling genom konkurrens Vad innebär det (tolkning) Vi vill ha fler externa aktörer inom kommunens verksamhetsområden i syfte att jämföra och utveckla vår verksamhet. Vi vill öka andelen upphandlade varor och tjänster i syfte att uppnå rätt kostnad till rätt kvalitet. Målet är uppfyllt Bedömning Valmöjligheten som ges inom skolans verksamhet skapar en konkurrenssituation. od kvalitet på utbildningarna tillsammans med bra marknadsföring ger framgång. Ytterligare tid och utredningar i socialtjänsten av de pågående utvecklingsprojekten krävs innan ställningstagande om införanden av LOV LO (Lagen om valfrihet lagen om upphandling) kan göras. Avtalstroheten ligger kvar på i princip samma nivå 2014 som 201 . tbildningarna i vårt web-baserade inköpsstöd fortsätter och kommunfullmäktige fattade i våras beslut om ny policy och nytt reglemente. Nya riktlinjer håller på att arbetas fram. God ekonomisk hushållning Kvaliteten i kommunal verksamhet avgörs ytterst av kommunens brukare och medborgare. De förtroendevalda, som är medborgarnas företrädare, prioriterar och fastställer mål. Hushållning handlar om hur kommunen använder sina resurser och hur vi lever upp till de finansiella målen. Här följer slutsatser ur föregående avsnitt. Av grundläggande betydelse för livsmiljön i Kungälv är kommunens förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, äldreboenden, hemtjänst, funktionshinderverksamhet med mera. Här finns ett brett utbud till god kvalitet Av de resultatmål kommunstyrelsen följer upp utgår åtta av målen från od och trygg livsmiljö. Fem av dessa är uppnådda. Av övriga tre är två bedömda som gula och ett som rött. Kommunstyrelsens uppdrag Det mål som inte har uppnåtts är: Full behovstäckning inom äldreomsorgen. I beslut om Rambudget för perioden 2014–201 har kommunfullmäktige fastställt strategiska, verksamhetsinriktade och finansiella mål. Dessa styr tillsammans mot god ekonomisk hushållning. Verksamhetsperspektiv Kungälv – en tillväxtkommun Som del av öteborgsregionen är Kungälv en växande kommun med politisk vilja att expandera. I verksamhetsperspektivet innebär det att vi vill vara en attraktiv kommun med väl utbyggd service. Det i sin tur innebär att vi bygger ett samhälle där människor vill vistas, bo och verka. God och trygg livsmiljö Inom od och trygg livsmiljö anger kommunfullmäktige bland annat ledorden stimulerande livsmiljö, folkhälsa, integration och trygg kommun. Behovet av särskilda boendeplatser är markant högre än tillgången. Inom äldreomsorgen har, under sista kvartalet 2014, 4 beslut ej kunnat verkställas. Trenden är att de ej verkställda besluten ökar. Hållbar utveckling Inom Hållbar utveckling anger kommunfullmäktige ledorden växande och hållbart samhälle, generationer, demokrati, infrastruktur, energikällor, ansvarsfull förvaltning, jämställt och attraktivt. Av de resultatmål kommunstyrelsen följer utgår fem av målen från Hållbar utveckling. Fyra av dessa är uppnådda medan ett inte är det. Det mål som inte har uppnåtts är: Antalet färdigställda bostäder ska på sikt uppgå till cirka 400 bostäder om året. nder 2014 byggdes 2 nya bostäder varav 5 lägenheter och 5 småhus. kningstakten av antalet byggrätter är idag inte lika hög som ambitionsnivån. Av grundläggande betydelse för livsmiljön i Kungälv är bland annat kommunens äldreboenden. Här finns ett brett utbud till god kvalitet! K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 19 Valfrihet Inom Valfrihet anger kommunfullmäktige ledorden gemensam finansiering och flera verksamhetsutövare. Av de resultatmål kommunstyrelsen följer utgår två av målen från Valfrihet. Båda dessa är uppnådda. Finansiellt perspektiv Årets resultat verskottet skall uppgå till minst 4 av skatter och statsbidrag år 201 . Delmålet för 2014 är ett driftsöverskott på 25,0 Mkr. rets resultat är positivt med 4 , Mkr. Kungälvs kommun har granskats av det externa företaget Svensk Kommunrating AB och fått högsta betyg, det vill säga Finansiell elitlicens. Finansiellt sparande Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande. nder 2014 har en första inlösen av intjänad pensionsrätt genomförts. enom denna försäkringslösning kommer ökningen av pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen att bli något lägre. Soliditet Soliditeten skall öka under planperioden Soliditeten 200 – 2014 har utvecklats enligt följande Soliditet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 10,3 12,3 8,9 11,5 10,7 10,9 % Den utbyggda pendelparkeringen i Ytterby skapar förutsättningar för ökat kollektivtrafikresande. 20 F RVALTNIN SBER TTELSE Investering De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Målet tolkas så att skattefinansierade investeringar bör genomföras utan upplåning. Investeringsutfallet är totalt 2,5 (1 ,1) Mkr, varav skattefinansierade 10,1 och avgiftsfinansierade 2,4. Budgeten för investeringar 2014 uppgår till 4 ,1 ( 52, ) Mkr inklusive tilläggsanslag. tfallet är alltså betydligt högre än föregående år och ryms inte inom det utrymme som skapas av resultat och avskrivningar. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen två mål för de skattefinansierade investeringarna, dels det finansiella målet som innebär att investering bör ske utan lånefinansiering, dels en fastställd investeringsbudget som överskrider detta mål. Det förstnämnda är ett bör-mål och det sistnämnda måste uppfattas som ett skall-mål . God ekonomisk hushållning, sammanfattning Kungälvs kommun bedriver verksamhet med omfattning och kvalitet som är i balans med de ekonomiska förutsättningar som råder. Den ekonomiska utvecklingen är stabil. Ett alltmer framträdande helhetstänkande präglar arbetet. Med den grunden har Kungälv, som tillväxtkommun, goda möjligheter att attrahera människor och företag och en viktig uppgift att bidra till utvecklingen av det hållbara samhället – ekologiskt, socialt och ekonomiskt. För att förverkliga dessa goda möjligheter krävs nu att investeringstakten ökar, att byggandet av samhället och arbetet med de socioekonomiska investeringarna tar fart. Kommunstyrelsen med sin förvaltning redovisar god måluppfyllelse i relation till de mål kommunfullmäktige angett, både de strategiska verksamhetsmålen och de finansiella målen. Vi kan konstatera att kvalitet och hushållning väger någorlunda lika. Kungälv är inte bara kommunen Bostäder, energi, exploatering, räddningstjänst och aktiviteter på Fästningsholmen ryms allt inom det vi kallar kommunkoncernen. Bagahus AB Bolaget skall driva och utveckla besöksverksamheten på Bohus fästning i enlighet med den av Kungälvs kommun och Statens fastighetsverk antagna tvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen . Planen syftar till att fram till 2020 göra vårt gemensamma kulturarv levande och tillgängligt, stärka Kungälvs attraktionskraft samt bidra till en hållbar och stark tillväxt i regionen , och visionen är att Bohus fästning och Fästningsholmen är ett av Skandinaviens mest lockande resmål år 2020. 2014 var första året då verksamheten drevs i den nya organisationen. Det blev ett framgångsrikt och lärorikt år med flera lyckade samarbeten avseende publika arrangemang och produktutveckling. Detta märks framförallt av att både besökarantal och intäkter ökade. Restaureringen av Mors Mössa avslutades under året vilket inneburit att bottenvåningen i tornet öppnats för besökare. Dessutom har ett besökscentrum, innebärande en utökad tillgänglighet för besökare, öppnats. Bokab Bokab har till uppgift att skapa goda förutsättningar för näringslivsetablering och villabyggnation. Detta görs genom att köpa, detaljplanera och sälja etableringsmark till företag och villatomter till den kommunala tomtkön. Fyra tomter (drygt 0 000 kvm) har sålts i Arntorps verksamhetsområde, varav två är till etablerade Kungälvsföretag medan de andra är till företag som flyttar sin verksamhet från öteborg. Bokab har cirka 100 000 kvm planlagd mark till försäljning varav 000 kvm har sålts under 2014, att jämföra med tidigare årssnitt på 0 000 kvm. Bohus räddningstjänstförbund Bohus räddningstjänstförbund bildades 201 och är ett kommunalförbund med ansvar för räddningstjänsten i Ale och Kungälvs kommuner. Verksamhetsåret 2014 har präglats av ett målinriktat olycksförebyggande arbete där tillsyn, information och utbildning utgör grunden, men även utvecklingsarbete inom organisation och administration. nder året har brandstationen på Koön uppgraderats för att uppfylla dagens krav gällande arbetsmiljö, funktionalitet och trivsel och i maj togs den i full drift. nder sommaren drabbades Västmanland av en stor skogsbrand vilken blev en nationell angelägenhet. nder två veckor bidrog BORF med personal och material för att kunna släcka. BORF släcker en gräsbrand. F RVALTNIN SBER TTELSE 21 fördes under året. Bygglovsansökan för ytterligare två vindkraftverk är inlämnad. Tillsammans med Kungälvs kommun har Kungälv Energi dessutom byggt en snabbladdarstation vid McDonalds samt laddstolpar för elbilar på pendelparkeringar i kommunen. AB Kongahälla Bolaget är vilande. Marstrandsbostäder AB nder 2012 överfördes fastigheten Båtellet till Marstrandsbostäder AB och under 201 såldes 0 procent av aktierna i bolaget till en privat aktör. Landshövdingen inviger toaletterna den 6 juni på Bohus Fästning. Nu kan man för första gången på 706 år gå på toaletten och spola efter sig. Stiftelsen Kungälvsbostäder Kungälvsbostäder är den största hyresvärden i Kungälvs kommun med cirka 2 00 lägenheter, fördelade på fyra kommundelar i ett varierat bostadsbestånd. nder året växte ett trygghetsboende med 4 bostäder fram i Komarken. I juni annonserades bostäderna ut och under hösten förmedlades lägenheter och kontrakten skrevs. Invigning sker i början av 2015 då utemiljön står färdig och hyresgästerna har flyttat in. I september togs ett gemensamt första spadtag på Kongahällatomten som en symbol för den nya stadsdel som skall växa fram i Kungälv. Senare under hösten startade projekteringen. nder året har stora underhållsprojekt genomförts, främst byte av balkonger och ombyggnation av fjärrvärmekulvertar. Kungälv Energi AB Bolagets verksamhet är organiserad i fyra affärsområden elnät, värme, stadsnät och entreprenad. Elnätsverksamheten omfattar eldistribution i Kungälvs kommun, exklusive Marstrand, men inklusive Jörlanda, Stenungsunds kommun och Torskog, i Lilla Edets kommun. Arbetet med att vädersäkra elnätet har fortsatt under 2014. Affärsområde värme omfattar fjärrvärmenäten i Kungälvs kommun, men ansvarar även för den el och värme som produceras av Kungälv Energi. Huvudbränslet i fjärrvärmeanläggningen är biobränsle och utbyggnaden av fjärrvärme har haft en po22 F RVALTNIN SBER TTELSE sitiv inverkan på miljön i kommunen då det medfört att oljeeldning, med fossilt ursprung, näst intill upphört. Kungälv Energi äger och sköter även driften av ett fibernät inom Kungälvs kommun och delar av Lilla Edets kommun samt ett kopparnät i Kungälvs tätort för Kungälvs kommuns telefonilösningar. I stadsnätet finns förutom internettjänsten även TV- och telefonitjänster. Satsningen på lokal förnybar energi fortsätter och byggnationen av Kungälvs första vindkraftverk, med beräknad kapacitet på 00 hushålls elanvändning, slut- SOLTAK AB SOLTAK står för både ett gemensamt bolag, SOLTAK AB, och ett arbetssätt för samverkan mellan kommunerna Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och ckerö. Tillsammans har de sju kommunerna en folkmängd på cirka 150 000 invånare vilket skulle gjort SOLTAK-kommunen till den femte största kommunen i Sverige om en sammanslagning skulle ske. enom ett bolag ges den stora kommunens fördelar samtidigt som den lilla kommunens identitet behålls. Syftet med det gemensamma bolaget är att utföra stöd- och servicetjänster mer ekonomiskt än om varje ägarkommun gör det var för sig och därmed ge medborgarna större nytta för skattepengarna. Kungälvs första snabbladdningsstation för elbilar invigdes i oktober och är en av de första i Västsverige utanför Göteborg. Finansiell analys och ekonomisk ställning I kommunen är god ekonomi en förutsättning för att uthålligt kunna erbjuda service och omsorg. Det är inte något mål i sig, men inte desto mindre viktigt! MÅL OCH DELMÅL Årets resultat Finansiellt mål verskottet skall uppgå till minst 4 procent av skatter och statsbidrag år 201 . Delmålet för 2014 är ett driftsöverskott på 25,0 Mkr. Kungälvs kommun visar ett överskott för 2014 på 49,6 Mkr, mot budgeterat 25,0 Mkr. Den största enskilda förklaringen till resultatet är att skatteintäkter och generella statsbidrag gett ett utfall om 2 ,0 Mkr utöver budgeterat. Nettokostnaderna har ökat med drygt fem procent, varav löner och priser står för cirka tre procent och volymtillväxt efterfrågeökning för cirka två procent. Budgetföljsamheten i verksamheten har varit god. Budgeterat resultat Budgeterat resultat enligt årsplanen 2014 var 5,0 Mkr. I april togs beslut i Kommunfullmäktige om budgetrevideringar varför det budgeterade resultatet för året blev 25,0 Mkr. Balanskravsresultat Kommunallagen innehåller krav på att kommunerna skall ha balans i sin ekonomi, intäkterna måste överstiga kostnaderna. Ett negativt resultat skall regleras och resultatet återställas under de närmast följande tre åren. När avstämning av balanskravet görs skall vissa poster undantas. Exempelvis skall inte realisationsvinster medräknas. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet 2014 negativt med ,0 Mkr. Inga underskott från tidigare år finns att återställa. Budgeterat resultat för 2015 är 45,0 Mkr. Balanskravsutredning, Mkr 2014 Redovisat resultat enligt fullfonderingsmodellen 49,6 Pensionsförpliktelser före 1998 -42,0 Redovisat resultat enligt blandmodellen 7,6 Realisationsvinster -12,9 Resultatfond VA 2,0 Resultatfond Renhållning 0,3 Årets resultat efter balanskravsjusteringar -3,0 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat Tidigare års resultat enligt balanskravsutredningen -3,0 2013 2012 59,1 93,1 Soliditet Finansiellt mål Soliditeten skall öka under planperioden. Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. r 2014 uppgår soliditeten till 10, procent, vilket är en mindre förbättring jämfört med föregående år då soliditeten var 10, procent. Det egna kapitalet bör vara realt värdeskyddat. Nivån på kommunens resultat skall vara så högt att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så sätt garantera att förmögenheten inte realt minskar över tiden och för kommande generationer. F RVALTNIN SBER TTELSE 23 Investering och exploatering Finansiellt mål De skattefinansierade investeringarna bör begränsas till det finansiella utrymme som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. Investering Inför 201 ökade den budgeterade investeringsvolymen med 0 procent och det är rimligt att anta att verksamheterna inte hann med i den omställningen. nder 2014 har omställningen till ökad investeringsvolym fortsatt. tfallet 2014 uppgår till 2,5 Mkr vilket motsvarar 5 procent av budgeten. Produktionen tog verkligen fart under årets slutskede med drygt 0,0 Mkr, knappt 20 procent av utfallet, upparbetat under december. Stadshuset, 1 0,0 Mkr, utgör en tredjedel av årets investeringsutfall och exkluderar vi detta uppgår utfallet till drygt 0 procent av budgeterad ram. Diagrammet redogör för utfall kontra budget under den senaste femårsperioden. Nettoinvesteringar (Mkr) 500 496 Årsbudget Utfall 400 373 353 300 200 209 177 162 195 163 100 0 2011 Kommunledningssektorn 2012 2013 2014 Inom Kommunledningssektorn märks ombyggnationen av Stadshuset som har omsatt 1 0,0 Mkr och löper på enligt plan. Inflyttning har skett successivt under hösten och byggnationen väntas stå helt klar under våren sommaren 2015. Tillbyggnaden av två nya avdelningar på Bräcke förskola stod klar i våras och lokalerna har också anpassats för att passa verksamheten bättre. Byggnationen av Björkängens förskola i Munkegärde är inne i sitt slutskede och inflyttning sker under första kvartalet 2015. I och med detta frigörs plats på Olserödskolan för fler elever. Marstrands förskola revs, på grund av miljöproblematik i inomhusmiljön, under våren och ersattes med nya, fräscha lokaler i modulform. tredning om placering av ny förskola på Koön pågår. 24 F RVALTNIN SBER TTELSE Samhällsbyggnad tfallet på 5 ,5 Mkr innefattar 1 ,0 Mkr i fastighetsinköp. Totalt utgör fastighetsinköpen, Ytterbys pendelparkering som färdigställts, byte av gatubelysningsarmaturer samt diverse investeringar inom parkverksamheten cirka två tredjedelar av utfallet. Andra större projekt som genomförts pågått under året är ombyggnation av bussterminalen i Kärna, näridrottsplats i Munkegärde samt arbeten på ddevallavägen och Västra tullen utanför Stadshuset. ven inom Samhällsbyggnad har produktionen varit avsevärt högre under årets slutskede än under resterande del av året. VA och Renhållning 180 127 2010 Blå huset har byggts om och där bedrivs nu verksamhet för ensamkommande flyktingar samt daglig verksamhet. I Kärna skapas fler demensplatser genom tillbyggnad av boendet läntan och i Kode har projektet med att bygga fler äldreomsorgsplatser på Solhaga startat. Exakt hur stor volymökning byggnationen kommer att medge är i dagsläget oklart. Den nya motionscentralen i Fontin har gått in i produktionsfas och invigning är planerad till hösten 2015. Koöns brandstation har byggts om vilket resulterat i omklädningsrum för både damer och herrar samt fler övernattningsrum för personal på övervåningen. Ett nytt gruppboende, med 1 platser, är i startgroparna och i enlighet med Kommunstyrelsens uppdrag pågår även en utredning av förslag till placering och finansiering av en multiarena. 254, Mkr eller 1 procent av sektorns budget har upparbetats. Renhållning har upparbetat 1, Mkr under året, varav merparten avser terbrukshus Munkegärde och införandet av ett nytt verksamhetssystem. Budget har varit ,0 Mkr. Inom VA-verksamheten, med en investeringsram på 10 ,0 Mkr, har 0-talet projekt startats upp. Fyra stora projekt har utmärkt sig i arbetsomfång och komplexitet nybyggnad av vattenverk, överföringsledningar inom VA i kust on (4 etapper), ombyggnad av Marstrands avloppsreningsverk och VA-sanering Mariebergsliden- stra gatan. 52, Mkr eller 50 procent av ram upparbetades under året. Exploatering Exploateringsverksamheten har omsatt knappt 20,0 Mkr under året.Tomtförsäljningen av Pumpan slutförs under början av 2015 och Kärna Lefstads detaljplan har varit överklagad, vilket fördröjt projektet. Planen vann laga kraft under hösten och tomtförsäljning sker under första hälften av 2015. Mindre insatser iYtterby centrum och på Högen återstår och avslut sker med allra största sannolikhet under 2015. I september togs första spadtaget på Kongahällatomten, med plan för 00 bostäder och projektet kommer ha stort fokus de kommande åren. Diseröd, Hareslätt, Kvarnkullen och Västra Ytterby med flera kommer också att vara prioriterade områden framöver. Byggnationen av Björkängens förskola var en av de större investeringarna under 2014. Finansiellt sparande Finansiellt mål Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom finansiellt sparande. Det finansiella sparande som skett sedan 200 för att kunna trygga delar av ansvarsförbindelsen har börjat omsättas i försäkring. Vid årets början fanns 2 2,0 Mkr avsatta och särredovisade för pensionsändamål. nder 2014 har en första inlösen av intjänad pensionsrätt gjorts. Kungälvs kommun har genom försäkring tryggat 1 1, miljoner kronor av ansvarsförbindelsen. Framtida pensionsutbetalningar kommer på så vis att bli något lägre än tidigare prognostiserat. Resultaträkningen Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till 5 2, Mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. Av de totala kostnaderna finansieras 22 procent av ovan redovisade intäkter. Motsvarande siffra för 201 var 2 procent, men då ingick en jämförelsestörande post på 4,0 Mkr avseende återbetalda försäkringspremier från AFA i verksamhetens intäkter. Om man rensar verksamhetens intäkter år 201 för den jämförelsestörande posten finansierades de totala kostnaderna istället till 21 procent. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 505,2 Mkr och årets avskrivningar till ,4 Mkr. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 5 ,0 Mkr eller 1 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för av- och nedskrivningar. På Sektorerna redovisas intäkter och kostnader som tillhör verksamheten. De poster som är kommunövergripande såsom kommunens pensionsskuld, förändring av semesterlöneskuld och gemensamma friskvårdssatsningar redovisas under posten Finansiering. Här redovisas också överskott från vårt interna personalomkostnadspåslag (PO-påslag). Likt tidigare år tar vi ut ett högre internt PO-påslag än vad SKL rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 5 år. enom att kostnaderna understiger det interna påslaget visas ett relativt stort överskott för de kommunövergripande posterna. Vi tar också ut 1 procent högre PO-påslag för att täcka kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser. verskottet är budgeterat, återfört till verksamheten och inkluderat i verksamhetens nettokostnad. Nettokostnadsökningen 2014 är 14 , Mkr, eller , procent jämfört med 201 då nettokostnaden ökade med 5, procent. Bortser man från återbetalningen av försäkringspremier var nettokostnadsökningen 2014 istället 10 , Mkr eller 5, procent jämfört med 201 . Motsvarande jämförelse av nettokostnaden mellan åren 201 och 2012 rensat för återbetalningen av försäkringspremier var en nettokostnadsökning på 4,1 Mkr eller 5,1 procent. Sammantaget visar verksamhetens nettokostnad innevarande år en negativ avvikelse mot budget på , Mkr, varav 11,0 Mkr utgörs av bidrag till statlig infrastruktur, sk medfinansiering. Skatteintäkter och statsbidrag De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 2 100,0 Mkr, vilket är en ökning med 5, Mkr jämfört med föregående år, eller 4, procent. Budgeten för 2014 uppgick till 2 0 4,0 Mkr och utfallet innebär därmed en positiv avvikelse gentemot budget med 2 ,0 Mkr. Finansnetto Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Den stora skillnaden i finansiella kostnader mellan 2014 och 201 förklaras av att diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på, sänktes 201 . Sänkningen innebar en större engångskostnad, någon motsvarande kostnad finns inte innevarande år. töver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. Lånen i sin tur består till största delen av lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. F RVALTNIN SBER TTELSE 25 Realisationsresultat Markförsäljning genererar realisationsvinster på 1 , Mkr varav 12,4 Mkr härrör från försäljningen av fyra arrendetomter i Marstrand. Försäljningen av Kyrkskolan i Ytterby medförde en realisationsförlust på 0,4 Mkr. Balansräkningen Tillgångar Totalt har kommunens immateriella och materiella anläggningstillgångar ett bokfört värde på 1 ,4 Mkr. nder året har investeringar skett med netto 2,5 Mkr och avskrivningar med ,4 Mkr. De finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 4 2,4 Mkr. Kommunen har tecknat avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, sk medfinansiering, på totalt 2 4,0 Mkr. Bidragen avser byggnation av C-banor i kommunen, utbyggnad av väg 1 Ekelöv- rokareby samt ombyggnad av trafiklösning vid E Kungälvsmotet. Motsvarande belopp återfinns på skuldsidan som en avsättning. Bidragen upplöses med årliga enhetliga belopp under 25 års tid. Kommunens och de kommunala bolagens likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. Följande enheter ingår Kungälvs kommun, Kungälv Energi AB, Kungälv Närenergi AB, Bokab, Bagahus AB samt Bohus räddningstjänstförbund. Eget kapital Det ingående värdet för det egna kapitalet är 25, Mkr. rets överskott om 4 , Mkr ger ett utgående saldo på 5,4 Mkr. I utgående eget kapital ingår VA med -2, Mkr samt Renhållning med 15, Mkr. Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar Pensionsåtaganden före år 1 redovisades tidigare som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. nder 200 bytte Kungälv redovisningsprincip vilket innebär att beloppet numera ingår i posten avsättningar i balansräkningen, se not 15. Den individuella del som den anställde får placera själv och som är intjänad under 2014 redovisas som kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under avsättningar är visstids- och garantipensioner samt intjänad pension på löner över ,5 basbelopp med tillhörande löneskatt. Kommunens pensionsåtaganden är beräknade i enlighet med RIPS 0 . nder 201 skedde en sänkning av diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på. Sedan 200 är pensionsskulden beräknad enligt regelverket Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld , RIPS 0 . Enligt RIPS 0 definieras pensionsskulden som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Eftersom utbetalningarna sker långt fram i tiden skall skulden nuvärdesberäknas. En nuvärdesberäknad skuld blir högre ju lägre räntan är och vice versa. En ändring av diskonteringsräntan har stor betydelse för pensionsskuldens storlek. Sänkningen av diskonteringsräntan påverkade resultatet 201 med 1, Mkr. Någon motsvarande förändring av diskonteringsräntan som påverkat resultatet har inte skett 2014. 26 F RVALTNIN SBER TTELSE Kungälvs kommun har ett pensionsåtagande i form av en ansvarsförbindelse för förtroendevalda. Denna avser visstidspensioner. Pensionsåtagandet inklusive löneskatt uppgår till 4,1 Mkr. Kommunen har ett avtal med en före detta chef, vilket innebär att lön utgår med 0 procent medan tjänstgöringen är 40 procent. nder avtalets period uppgår kostnaden för detta till 1, Mkr inklusive arbetsgivaravgifter. Avsättningen till tjänstepension uppgår till 100 procent. Avtalsperioden har löpt ut under 2014. Avsättning bidrag till statlig infrastruktur Kommunen har tecknat avtal med Trafikverket om bidrag till statlig infrastruktur, sk medfinansiering, på totalt 2 4,0 Mkr. För att möta dessa bidrag har en avsättning gjorts i balansräkningen. 2014 har avsättningen tagits i anspråk för utgifter om 12, Mkr. Skulder och skuldförvaltning Det övergripande målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att medverka till god ekonomisk hushållning, främst genom att säkerställa betalningsförmågan och trygga tillgången på kapital. Finansverksamheten bedrivs utifrån Kommunfullmäktiges under 2012 antagna styrdokument Finanspolicy och Kommunstyrelsens Tillämpningsföreskrifter för den finansiella verksamheten . Kommunen och dess helägda bolag har samlad skuldförvaltning. Marknadsräntorna har fortsatt sjunka under 2014. De europeiska centralbankerna har sökt stimulera ekonomierna genom att sänka sina styrräntor. Vi ser till och med negativa räntor. Tillväxten syns dock dröja allt medan fokus ligger på den geopolitiska oron. nder året har netto 21 ,0 Mkr lånats upp. Låneskulden uppgår per 2014-12- 1 till 1 0 2,0 Mkr kronor, varav 4 2,0 Mkr har vidareutlånats till Kungälv Energi AB. De vidareförmedlade lånen återfinns med motsvarande belopp på fordringssidan i balansräkningen. vriga bolag, Bokab och Bagahus AB, har endast kortfristig finansiering. Härtill har kommunen, genom koncernkonto, en avtalad kredit om 200,0 Mkr. Nyckeltal 2014-12-31 2014-01-01 Marknadsränta, stibor 3 mån 0,26 % Marknadsränta, statens upplåning 5 år 0,50 % 1,75 % Genomsnittlig ränta upplåning 2,21 % 2,71 % Kapitalbindning 2,6 år 2,5 år Räntebindning 3,3 år 3,3 år Derivatinstrument 0,95 % Med derivat avses ett finansiellt instrument för att hantera kursoch ränterisker. För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får endast användas för att minska och sprida riskerna inom givna mandat. De derivat som innehas är så kallade raka ränteswappar, utan någon inbyggd optionalitet. En rak ränteswap innebär att rörlig ränta byts mot fast ränta och blir jämförbar med ett fasträntelån. Ränteswappar behålls till förfall. Kungälvs kommun och Kungälv Energi AB har upprättat säkringsredovisning för att säkerställa en stabil framtida upplåningskostnad för de lån som löper med rörlig ränta. Den långfristiga upplåningen för kommunen uppgår till 10,0 Mkr. nder året har amorteringen på skulden varit 1 ,0 Mkr och nyupplåningen 400,0 Mkr. Kortfristiga skulder uppgår till 5, Mkr, vilket är en ökning jämfört med 201 då de kortfristiga skulderna var 4 ,2 Mkr. Den stora ökningen beror främst på ökade leverantörsskulder, en ökning av förutbetalda exploateringsintäkter samt en ökad skatteavräkning hänförbar till den inlösen av pensionsrätt som skett under året. Borgensåtaganden Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet till 4 4, Mkr, vilket innebär en minskning om 2,0 Mkr gentemot föregående år. Det största åtagandet är gentemot Stiftelsen Kungälvsbostäder och detta uppgick vid årsskiftet till 42 ,4 Mkr. Kommunen har borgensförbindelser på 4 , Mkr för lån till bostadsrättsföreningen lvegärde. Borgensåtagandena för egnahem uppgår till 1,2 Mkr, dessa minskar i takt med att de statliga lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 40 procent av den statliga belåningen för småhus byggda före juli 1 2. nder senare år har inget förlustansvar behövt infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Kommunen har sedan flera år ett borgensåtagande gentemot Nordiska Folkhögskolan, vid årsskiftet uppgick detta till , Mkr. Sedan ett antal år har kommunen också ett borgensåtaganden gentemot Kongahälla Ridsällskap vilket vid årets slut uppgick till 2, Mkr. Dessa båda borgensåtaganden kan vara förenade med viss risk om föreningarnas ekonomi försämras. Fullfondsmodell och blandmodell Enligt lagen om kommunal redovisning skall pensioner som är intjänade före 1 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas först vid utbetalningen. pplysningen om pensionsskuldens storlek gör man i en s k ansvarsförbindelse, vid sidan om balansräkningen. Pensionsskulden uppgår i dagsläget till närmare en miljard kronor. tagandet är huvudsakligen tryggat genom beskattningsrätten, dvs att tidigare generationer hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. Från och med 200 redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen. Kungälvs kommun tillhör fortfarande den minoritet av kommuner som redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen, flertalet kommunen tillämpar fortfarande blandmodellen och har därmed en ansvarsförbindelse istället för en skuld. För att underlätta jämförelser kommuner emellan och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnader och förpliktelser, har vi tagit fram nedanstående tabell där modellerna ställs sida vid sida. Resultaträkning Mkr Fullfondsmodell Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter Blandmodell Bokslut 2014 562,8 562,8 -2 505,2 -2 556,1 -97,4 -97,4 -2 039,8 -2 090,6 1 903,2 1 903,2 196,8 196,8 23,8 23,8 Finansiella kostnader -34,4 -25,4 Årets resultat 49,6 7,6 Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Ytterbys pendelparkering - en av kommunens pendelparkeringar där du numera kan ladda din elbil. K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 27 KONCERNEN Med koncernen Kungälvs kommun avses Kungälvs kommun, koncernen Kungälv Energi AB, Bohusläns kommunala Exploaterings AB (Bokab), Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB samt Bohus räddningstjänstförbund. Koncernen omfattar även det vilande bolaget AB Kongahälla. Tillgångar och investeringar rets resultat för koncernen visar på ett överskott på 5, Mkr. Kungälvs kommun bidrar med ett överskott på 4 , Mkr och resultatet förstärks ytterligare av positiva resultat för övriga enheter i koncernen. Det egna kapitalet i koncernen Kungälvs kommun omfattar även obeskattade reserver i bolagen, med avdrag för uppskjuten skatt. Koncernens tillgångar ökar med 455, Mkr under 2014. Den främsta ökningen ligger bland de materiella anläggningstillgångarna samt bidrag till statlig infrastruktur, vilket främst kan hänföras till Kungälvs kommun samt Kungälvsbostäder. Koncernens nettoinvesteringar under året uppgår till 5 ,5 Mkr. Detta är en stor ökning jämfört med tidigare år och beror till stor del på att kommunens, men även Kungälvsbostäders, investeringsutfall varit betydligt högre detta år. Kortfristiga placeringar minskar samtidigt med 24 ,0 Mkr, bl a har kommunen använt placerade medel för inlösen av intjänad pensionsrätt under året. Finansnetto Skulder Årets resultat Koncernens finansnetto är -4 ,5 Mkr. Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. töver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. Ränteintäkterna utgörs främst av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. Den stora skillnaden gentemot Bagahus AB Mkr Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 2014 2013 2012 Koncernens skulder har ökat med 2 , Mkr, främst beroende på att kommunens låneskuld ökat. Soliditet Koncernens soliditet är 1 ,0 procent 2014. Det är en liten förbättring jämfört med år 201 då soliditeten var 1 , procent. Anledningen till att soliditeten ändå är förhållandevis låg, beror på att kommunen 200 ändrande princip avseende sina pensionsåtagande och numera redovisar hela pensionsskulden i balansräkningen, enligt den så kallade fullfondsmodellen. 0,4 0,2 Bokslutsdispositioner -0,1 -0,1 Borgensförbindelser Skatt -0,1 0,0 Årets resultat 0,2 0,1 Koncernens borgensåtaganden motsvaras av kommunens åtagande med undantag för Kungälvs kommuns borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäders upplåning, vilken redovisas i koncernbalansräkningen. Antal anställda 6 6 Omsättning 6,3 3,0 Soliditet, % 23,0 12,4 Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (Bokab) Mkr 2014 2013 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0,5 -0,9 Bokslutsdispositioner 1,3 1,6 Skatt Kungälv Energi AB 2012 Mkr 2014 2013 2012 1,5 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 25,2 19,6 18,1 0,1 Bokslutsdispositioner -21,7 -16,1 -14,4 Skatt -0,4 -0,2 -0,4 -0,8 -0,8 -1,0 Årets resultat 1,4 0,5 1,2 Årets resultat 2,7 2,7 2,7 Antal anställda 3 3 3 Antal anställda 65 64 63 Omsättning 17,2 13,1 15,6 Omsättning 229,0 233,8 223,4 Soliditet, % 40,3 37,1 36,1 Soliditet, % 26,7 26,1 24,1 2013 2012 Bohus räddningstjänstförbund (BORF) Mkr 28 201 då finansnettot var -1 ,1 Mkr förklaras av att diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på, sänktes 201 . Någon motsvarande kostnad finns inte innevarande år. 2014 Stiftelsen Kungälvsbostäder 2013 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 0 1,1 Bokslutsdispositioner 0 2012 Mkr 2014 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 31,8 3,7 63,4 0 Bokslutsdispositioner -2,8 -2,5 -0,6 Skatt 0 0 Skatt -5,4 -0,3 -1,3 Årets resultat 0 1,1 Årets resultat 23,7 0,9 61,5 Antal anställda Antal anställda 134 136 15 13 12 Omsättning 67,1 65,9 Omsättning 195,9 190,2 184,3 Soliditet, % 3,0 2,5 Soliditet, % 33,0 31,3 30,9 F RVALTNIN SBER TTELSE Koncernen beskrivs här i några utvalda nyckeltal som ger bidrag till helhetsbilden av Kungälvs kommun. Resultatutveckling (Mkr) Nettoinvesteringar (Mkr) 600 200 500 100 400 300 0 200 100 -100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 Soliditetsutveckling (procent) 2012 2013 2014 2013 2014 Låneskuld (Mkr) 20 1600 15 1400 10 1200 5 1000 800 0 2010 2011 2012 2013 2014 OMVÄRLD OCH FRAMTID Samhällsekonomi Den svenska ekonomin växte lite svagare än förväntat under 2014, men förväntningar finns om ett starkare 2015, och inte minst ett starkt 201 . Hittills har den inhemska konsumtionen och i viss mån investeringar i bostadssektorn drivit den svenska ekonomin. nder 2015 förväntas exporten bli något starkare vilket bygger på en förhoppning om att det låga oljepriset och en svagare euro ska öka efterfrågan inom euro-området. ven den inhemska konsumtionen förväntas vara fortsatt stark, men det finns tecken på att hushållens förtroende för den egna ekonomin blir svagare. I oktober sänkte Riksbanken reporäntan till historiska 0 procent. De följde i februari upp med ytterligare ett historiskt beslut då reporäntan sänktes ytterligare -0,10 procent. Huvudskälet är inte dagens låga inflation, utan att förväntningarna om den framtida inflationen är alltför låga. En fråga som debatteras är i vilken utsträckning Riksbanken faktiskt kan styra inflationen med tanke på de globala krafter som styr. Det låga oljepriset är en viktig förklaring till den fallande inflationen, och detta kan självfallet inte Riksbanken styra över. nder 2014 steg antalet arbetade timmar i ekonomin betydligt mer än 201 samtidigt som den automatiska balanseringen av inkomstanknutna pensioner höll tillbaka pensionsinkomsterna. Det resulterade i att skatteunderlaget växte i samma takt som året innan exklusive effekter av regelförändringar. 2010 2011 2012 Arbetade timmar ger ett stort bidrag till skatteunderlagstillväxten även i år. Tack vare tilltagande löneökningar och en snabb utveckling av pensionsinkomsterna skjuter skatteunderlaget fart och visar det största ökningstalet sedan 200 . 2015 fortsätter den konjunkturella återhämtningen med ytterligare ökning av antalet arbetade timmar, stigande timlöner och tilltagande pensionsinkomster. Det motverkas visserligen av minskade arbetslöshetsersättningar och en snabbare ökning av grundavdragen, men skatteunderlaget växer ändå i samma höga takt. Skatteunderlaget fortsätter växa med god, men avtagande fart perioden ut. Att ökningstakten avtar beror främst på att arbetade timmar inte längre ökar i samma utsträckning i och med att konjunkturuppgången beräknas övergå till en situation med ekonomi i balans under 201 . Det är uppenbart att Sverige påverkas och kommer att påverkas negativt av en allt svagare tillväxt i Europa. Frågan är hur åtstramning via skattehöjningar och troligen ändrade villkor för bolånetagare kommer att påverka den så viktiga privata konsumtionen. Finansiell elitlicens Vi bjuder in och välkomnar analytiker och granskare. Vi är övertygande om att externa perspektiv bidrar till att kommunen utvecklas och blir bättre, inte minst inom det finansiella området. F RVALTNIN SBER TTELSE 29 För tredje året i rad har Svensk Kommunrating, ett privatägt aktiebolag, gjort en värdering av Kungälvs kommuns ekonomi. Precis som åren innan har vi 2014 fått utmärkelsen Finansiell Elitlicens, en bekräftelse på högsta betyg. Värderingen bygger på fem finansiella aspekter och mäter nitton nyckeltal. Med stabil ekonomi har man manöverutrymme och uthållighet, man är inte utlämnad åt ensidig ekonomisk styrning. Finansiell profil Kommunforskning i Väst, där bland andra Kungälvs kommun är medlem, granskar och jämför Sveriges kommuner ur ett finansiellt perspektiv. Den finansiella profilen redovisas i fyra perspektiv Långsiktig och kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Kungälvs kommun har över tid, förstärkt perspektiven kortsiktig handlingsberedskap och kontroll. Kassalikviditeten och budgetföljsamheten har förbättrats. Detta är positivt med tanke på att de närmaste åren innebär stora utmaningar med ökade investeringar och ökad efterfrågan på kommunal service till följd av demografiska förändringar. Kommunforskning i Väst ger följande analys och därpå följande uppmaningar till Kungälvs kommun Kungälv har haft skiftande resultat under perioden. Det är av betydelse att kommunen även fortsättningsvis kan redovisa en resultatnivå som över tid är i paritet med 2 procent av kommunens bruttokostnader, annars väntar antingen en ökad lånefinansiering och eller en ökad skatt för att finansiera framtida investeringar. Det är viktigt att kommunen fortsätter att bedriva en mycket aktiv ekonomistyrning för att undvika att hamna i en sådan situation. Inte minst mot bakgrund av att de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunerna i Sverige står inför stora investeringar och ökande behov till följd av befolkningsförändringar. Av spindeldiagrammen (nedan) kan vi dra några egna slutsatser Kungälv är en genomsnittlig kommun i finansiellt avseende. Kungälv har en jämn och balanserad profil (spindeldiagrammet är uppbyggt så att formen av en vid och rund ring visar en stark profil). Vi avviker positivt inom ett område Vi har byggt upp en stark likviditet och det har vi gjort för att möta de påfrestningar utbetalningar i ansvarsförbindelsen redan nu börjat ge. Sett över den senaste treårsperioden har vi förbättrat budgetföljsamheten. Finansiella profiler för Kungälvs kommun… …i förhållande till Västra Götaland Hallands län kommun… Finansiella profiler förochKungälvs Finansiella 2011 profiler för Kungälvs2012 kommun… 2013 …i förhållande till Västra Götaland och Hallands län … i förhållande till Västra Götaland och Hallands län 2011 2012 2013 2012 2013 2012 2013 …i förhållande till riket … i förhållande till riket 2011 …i förhållande till riket 2011 Spindeldiagrammet är uppbyggt så att formen av en vid och rund ring visar en stark profil. 30 F RVALTNIN SBER TTELSE Utmaningar Tillväxt som strategi Kungälvs kommun, liksom många andra kommuner, står inför utmaningar. Några särskilt påtagliga och för Kungälvs kommun aktuella utmaningar, som alla handlar om spänningsfältet nutid och framtid är Tillväxt – Viljan att växa genom att bygga och attrahera nya invånare Demografi – Sveriges (och därmed Kungälvs) befolkning lever allt längre Pensionsutbetalningar – kande utbetalningar från ansvarsförbindelsen i och med att fyrtiotalisterna och snart femtiotalisterna pensioneras När kommunen växer befolkningsmässigt ligger de ekonomiska möjligheterna i att Fler invånare (skattebetalare) ger ökade intäkter Verksamheten måste byggas ut, men kostnaderna behöver inte öka fullt ut i proportion med befolkningsökningen Tillväxt För att bygga det hållbara, attraktiva och goda samhället behövs både investering och utveckling av verksamhet och service. tmaningen är att samtidigt investera och konsumera. Dagens behov ställs mot morgondagens. Förutom att investera i egna anläggningar bidrar Kungälv, som många andra kommuner, till Trafikverkets möjligheter att bygga ut och förbättra det statliga vägnätet med gång och cykelbanor, motorvägsmot med mera. Det handlar om både medfinansiering, alltså full betalning, och förskottering, att låna ut pengar under begränsad tid. Den kommun som lyckas med tillväxtambitioner kommer troligen att späda ut den demografiska utvecklingen mot äldre befolkning eftersom det främst är unga och medelålders människor som flyttar in. Tillväxt handlar också om hur verksamhet bedrivs och organiseras. Här är SOLTAK exempel på strävan att nå stordriftsfördelar genom att flera kommuner går samman i gemensam ekonomiadministration, löneadministration och IT-drift. Men, skattesystemet som ger kommunen de största intäkterna, cirka 0 procent, fungerar så att det finns en eftersläpning mellan nya invånare och redovisade skatteintäkter. Invånarna kommer först Risker Bland de finansiella risker som framförallt måste beaktas i den nära framtiden finns Stora påfrestningar på likviditeten kan leda till skuldsättning och därmed ökande räntekostnader enom utbyggd välfärd och allt större insikt om vinsterna med förbättrad arbetsmiljö, god mathållning, ett rörligt liv med mera, ser vi att vi lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Samtidigt har barnafödandet inte ökat och vi får därmed en åldrande befolkning. För kommuner syns detta tydligt i ökande efterfrågan på hemtjänst och andra former av äldreomsorg. Omfattande investeringar genomförs samtidigt med statlig medfinansiering (Trafikverket) och ökande utbetalningar av intjänad pensionsrätt (ansvarsförbindelsen). Därtill byggs den kommunala servicen ut för att möta befolkningstillväxten. enom högre skuldsättning blir kommunen känslig för ränteutvecklingen. kande räntekostnader minskar det ekonomiska utrymmet för verksamhet. Pensionsutbetalningar Önskat läge på fem års sikt Demografi Sveriges kommuner har lånat av sina anställda genom att intjänad pension, enligt tidigare pensionsavtal, inte tryggats genom någon form av försäkring utan betalas först när pensionsåldern inträder. Med början under 1 0-talet har antalet kommunalt anställda ökat kraftigt i och med utbyggnad av bland annat barnomsorg förskola och äldreomsorg hemtjänst. De medarbetare som då började sina anställningar går nu i pension. För Kungälvs kommuns del är det en pensionsskuld om drygt en miljard kronor som under 0–40 år skall betalas tillbaka till tidigare anställda i form av pension. Kommunens befolkningsprognos pekar på fortsatt stark tillväxt. Planeringen för att kunna tillhandahålla den service kommuninvånarna förväntar sig är omfattande. Investeringsnivån kommer att vara mycket hög de närmaste åren, både vad gäller anläggningar för kommunal service och för infrastruktur. od ekonomisk hushållning handlar inte enbart om ekonomi, men för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen är det viktigt att självfinansieringsgraden av de skattefinansierade investeringarna ökar och efter några år av särskilt stora satsningar åter närmar sig 100 procent. Det är likaså viktigt att budgeten hålls så att ekonomin är i balans och att de avgiftsfinansierade verksamheterna inte blir beroende av tillskott från skattekollektivet. Det är önskvärt att den finansiella beredskap kommunen har för närvarande kan upprätthållas och att vi därmed behåller handlingsfrihet. F RVALTNIN SBER TTELSE 31 Resultaträkning Mkr Not Budget 2014 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2012 1 577,6 562,8 554,6 521,4 2 -2 512,6 -2 505,2 -2 354,7 -2 232,5 7,8,9 -95,0 -97,4 -95,7 -88,6 -2 030,0 -2 039,7 -1 895,8 -1 799,7 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter 3 1 888,7 1 903,2 1 841,8 1 760,3 Generella statsbidrag och utjämning 4 185,3 196,8 172,3 182,2 Finansiella intäkter 5 22,4 23,8 25,5 27,5 Finansiella kostnader 6 -41,4 -34,4 -152,0 -82,1 25,0 49,6 -8,2 88,3 Not 2014 2013 2012 14 49,6 -8,2 88,3 7,8,9 97,4 95,7 88,6 15,16,17 18,0 90,7 22,4 11 -227,0 0,0 0,0 -62,0 178,2 199,3 12 111,2 -79,8 94,2 Förändring kortfristiga placeringar 13 137,0 -32,0 -30,0 Förändring kortfristiga skulder 19 128,1 23,7 3,2 314,3 90,1 266,7 Årets resultat Kassaflödesanalys Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat Avskrivningar Förändring avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper 10 -119,4 94,8 -123,2 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,8,9 -381,7 -167,4 -180,4 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar 7,8,9 0,9 19,3 2,6 Investering i fi nansiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,0 0,0 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 10 0,0 0,1 0,0 -500,2 -53,2 -301,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upplåning 18 400,0 408,0 175,0 Amortering 18 -183,0 -383,0 -173,0 Förändring kortfristig del 18 -30,0 -20,0 20,0 Förändring övriga långfristiga skulder 18 10,7 18,1 14,4 Kassaflöde från fi nansieringsverksamheten 197,7 23,1 36,4 Årets kassaflöde 11,9 59,9 2,1 149,6 89,7 87,6 161,5 149,6 89,7 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 32 KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT Balansräkning Mkr Not 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 7 26,8 14,3 8,8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 1 832,1 1 575,6 1 507,9 Maskiner och inventarier 9 79,5 65,1 85,9 1 911,6 1 640,7 1 593,8 482,4 363,0 457,9 2 420,8 2 018,1 2 060,5 227,0 0,0 0,0 1,7 1,6 1,4 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 10 Summa anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur 11 Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar 12 482,3 593,6 514,0 Kortfristiga placeringar 13 145,0 282,0 250,0 Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 161,5 149,6 89,7 790,5 1 026,8 855,1 3 438,3 3 044,9 2 915,6 325,8 334,0 245,7 49,6 -8,2 88,3 0,0 0,0 0,0 991,4 1 192,4 1 098,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 14 Årets resultat Resultatutjämningsreserv Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt 15 Avsättning deponi 16 3,2 5,5 8,8 Avsättning bidrag till statlig infrastruktur 17 221,4 0,0 0,0 Skulder Långfristiga skulder 18 971,8 774,1 751,0 Kortfristiga skulder 19 875,3 747,2 723,4 1 847,0 1 521,2 1 474,4 3 438,3 3 044,9 2 915,6 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Borgensförbindelser 20 484,8 576,8 577,6 Ansvarsförbindelser 21 34,3 33,3 29,2 KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT 33 Noter 1. Verksamhetens intäkter 7. Immateriella tillgångar Mkr Avgifter Bidrag Försäljning varor och tjänster Bokföringsmässig realisationsvinst, sålda fastigheter och maskiner Avräkning exploateringsprojekt Övriga intäkter 2014 259,1 115,7 139,0 2013 243,4 102,4 132,5 13,3 0,0 35,8 1,5 11,3 63,5 Summa 562,8 554,6 0,0 34,0 - varav jämförelsestörande post, återbetalning från AFA Försäkring avseende 2005 och 2006 års premier för AGS 2013 18,7 -10,0 -3,8 -0,4 9,7 0,0 Summa 26,8 14,3 8. Mark, byggnader och anläggningar Mkr Personalkostnader 1) Bidrag och avgifter Köpta tjänster Material Avräkning exploateringsprojekt Övriga kostnader 2014 1 576,0 249,6 567,2 112,4 0,0 0,0 2013 1 494,7 236,7 518,8 104,4 0,0 0,1 Summa 2 505,2 2 354,7 Varav pensioner, se not 15 3. Skatteintäkter Mkr 2014 Ingående balans investeringar 2 468,6 Omklassificering investeringar Ingående balans avskrivningar -893,0 Omklassificering avskrivningar Avskrivningar enligt plan -74,7 Årets utrangeringar -1,7 Årets investeringar 324,5 Årets försäljningar -0,8 Överföring från omsättnings- till anläggningstillgång 9,2 2013 2 325,9 -818,0 -70,9 -4,2 139,7 -1,2 4,2 Summa 1 832,1 1 575,6 2014 261,2 -196,1 -16,8 31,3 -0,1 2013 265,5 -179,6 -16,3 -0,2 13,7 -18,1 79,5 65,1 Mkr Fordran koncernföretag Aktier koncernföretag Övriga aktier Kommuninvest 1) Andelar, insatser, bostadsrätter Andra långfristiga fordringar 2014 442,4 27,3 2,8 1,7 0,4 7,7 2013 318,1 27,3 2,8 6,7 0,4 7,6 Summa 482,4 363,0 Mkr Kommunalskatt, preliminär Justering föregående års redovisade skatteintäkter Prognos slutavräkning innevarande år 2014 1 907,5 -4,5 0,3 2013 1 851,0 1,0 -10,2 Lånekostnader ingår i årets investeringar med 1,7 Mkr. 2014 har räntesatsen varit 2,5%. Summa 1 903,2 1 841,8 Mkr Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Utjämningsavgift LSS Regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift Strukturbidrag 2014 121,2 -27,5 16,5 9,8 72,4 4,4 2013 127,8 -61,1 15,0 19,0 71,7 0,0 Mkr Ingående balans investeringar Omklassificering investeringar Ingående balans avskrivningar Omklassificering avskrivningar Avskrivningar enligt plan Årets utrangeringar Årets investeringar Årets försäljningar Summa 196,8 172,3 4. Generella statsbidrag och utjämning 5. Finansiella intäkter Mkr Räntor, placeringar Räntor, reverser Aktieutdelning kommunala bolag (enligt KF:s beslut) Räntor, övriga 2014 3,5 15,3 2,9 2,0 2013 4,9 15,8 2,9 1,8 Summa 23,8 25,5 Mkr Räntor, långfristig upplåning Räntor, kortfristig upplåning Ränta, pensionsskuld - varav sänkning av diskonteringsränta 2013 Ränta under byggtid Räntor, övriga 2014 24,7 0,1 11,0 -1,7 0,3 2013 26,0 0,1 126,3 91,9 -0,7 0,4 Summa 34,4 152,0 KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT 9. Maskiner och inventarier Summa 10. Finansiella anläggningstillgångar 1) Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andels- 6. Finansiella kostnader 34 2014 28,4 -14,1 -4,2 16,7 0,0 Samtliga tillgångar är externt förvärvade och utgörs av programlicenser. 2. Verksamhetens kostnader 1 Mkr Ingående balans investeringar Omklassificering anläggningstillgångar Ingående balans avskrivningar Omklassificering avskrivningar Avskrivningar enligt plan Årets utrangeringar Årets investeringar Årets försäljningar kapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter tagit beslut om insatsemissioner om sammanlagt 30 416 kr för Kungälvs kommun. 11. Bidrag till statlig infrastruktur Varav ansvarsförbindelse intjänad före 1998 2014 2013 E6 Kungälvsmotets östra ramper 30,7 Kungälvs kommun beslutade 2014 att medfinansiera E6 Kungälvsmotets östra ramper med 32,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. 0,0 GC-vägar 136,3 Kungälvs kommun beslutade 2014 att medfinansiera anläggning av gång- och cykelvägar i Kungälvs kommun med 142,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år. 0,0 60,0 0,0 Mkr Väg 168 Ekelöv-Grokareby Kungälvs kommun beslutade 2009 att medfinansiera väg 168 Ekelöv - Grokareby med 60,0 Mkr. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år från och med byggstart (preliminärt 2016). Summa 0,0 Mkr Kundfordringar Avsättning osäkra fordringar Fordran koncernföretag, likvidkonto Fordran koncernföretag, enligt revers Statsbidragsfordringar Fordran mervärdesskatt Övriga fordringar Förutbetalda kostnader exploateringsområden Övriga förutbetalda kostnader Fastighetsavgift Avräkning skatteintäkter Övriga upplupna intäkter 2014 43,1 -9,2 50,3 43,0 14,4 28,2 3,5 241,9 24,2 36,9 0,3 5,6 2013 39,5 -8,2 80,2 133,0 7,9 19,8 3,3 233,7 26,1 33,8 19,7 4,8 Summa 482,3 593,6 Mkr Bankcertifikat Deposit Specialinlåning 2014 125,0 20,0 0,0 2013 147,0 135,0 0,0 Summa 145,0 282,0 12. Kortfristiga fordringar 13. Kortfristiga placeringar 14. Eget kapital Mkr Ingående eget kapital Årets resultat 2014 325,8 49,6 2013 334,0 -8,2 Summa 375,4 325,8 15. Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelser Total pensionsavsättning 2013 970,9 10,5 19,8 -40,9 1,7 0,0 -0,1 79,0 827,9 1 040,9 Ingående avsättning Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Nya utbetalningar Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad Förmånsbestämd ålderspension Intjänad Särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner Övrig post Sänkning av diskonteringsränta 148,5 2,3 -0,3 -4,8 0,0 0,4 11,2 0,7 0,5 -0,2 0,0 126,0 2,3 1,4 -4,3 0,0 0,2 14,9 0,0 0,1 -5,0 13,0 Summa 158,3 148,5 Varav särskilda avtalspensioner enligt överenskommelse Ingående avsättning 0,4 Ränteuppräkning 0,0 Basbeloppsuppräkning 0,0 Utbetalning ÖK-SAP -0,5 Arbetstagare som pensionserats 1,2 Övrig post 0,0 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,6 0,0 0,0 -0,5 0,5 -0,3 0,0 Summa Varav pensionsavsättning intjänad fr o m 1998 227,0 Mkr Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Aktualiseringar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Ändring av försäkringstekniska grunder Övrigt Sänkning av diskonteringsränta 2014 1 040,9 7,7 1,3 -42,4 -3,5 -5,1 -171,0 0,0 Mkr Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Gamla utbetalningar Aktualisering Bromsen Övrig post Sänkning av diskonteringsränta 2014 1 192,4 -38,4 -2,8 12,4 8,9 -39,2 0,0 -141,9 0,0 2013 1 098,4 -36,8 1,4 14,0 27,4 18,0 0,0 -4,3 74,3 991,4 1 192,4 Summa 1,1 0,4 Aktualiseringsgrad 91,0% 90,0% Avsatt till pensioner Ansvarsförbindelsen Förtroendevalda 159,4 827,9 4,1 148,9 1 040,9 2,6 Summa pensionsskuld 991,4 1 192,4 -145,0 -282,0 846,4 910,4 Placerade medel för pensioner Återlånade medel Medel är placerade i bankcertifikat samt fastränteplaceringar i enlighet med kommunens finanspolicy. Aktuellt marknadsvärde är 145,0 Mkr samt bokfört värde är 145,0 Mkr. 2013 var det bokförda värdet för placerade medel 282,0 Mkr. Avkastningen på placerade medel uppgick 2014 till 1,1 Mkr. Under 2014 har 171,6 Mkr använts för inlösen av intjänad pensionsrätt (ansvarsförbindelsen). Svea skog certifikat, SEB Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, SEB Lejonfastigheter certifikat, Nordea Fastränteplacering, Nordea Summa Bokfört värde 50 000 000 45 000 000 Marknadsvärde 49 993 000 44 995 500 30 000 000 20 000 000 29 989 800 20 000 000 145 000 000 144 978 300 För 2014 har en separat beräkning avseende 11 förtroendevalda beställts från KPA. Dessa ingår i beräkningen ovan med 4,1 Mkr, inklusive löneskatt. KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT 35 16. Avsättning deponi Mkr Ingående avsättning Årets avsättning Belopp som tagits i anspråk Summa 18. Långfristiga skulder 2014 5,5 0,0 -2,4 2013 8,8 0,0 -3,3 3,2 5,5 Enligt planerna ska sluttäckningen vara avslutad senast 2015 till en kostnad av totalt 10,0 Mkr. 17. Avsättning bidrag till statlig infrastruktur Mkr E6 Kungälvsmotets östra ramper Ingående avsättning Årets avsättning Belopp som tagits i anspråk Summa 2014 2013 0,0 32,0 -0,3 0,0 0,0 0,0 31,7 0,0 Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2015-2020. GC-vägar Ingående avsättning Årets avsättning Belopp som tagits i anspråk 0,0 142,0 -12,3 0,0 0,0 0,0 Summa 129,7 0,0 Väg 168 Ekelöv-Grokareby Ingående avsättning Årets avsättning Belopp som tagits i anspråk 0,0 60,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 60,0 0,0 221,4 0,0 Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2016-2020. ”Trekungastenen” och besökscentrum på Fästningsholmen. 36 KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT 2014 919,0 0,0 3,2 33,6 16,0 0,0 2013 732,0 2,2 0,8 22,6 16,5 0,0 Summa 971,8 774,1 732,0 400,0 -183,0 -30,0 727,0 408,0 -383,0 -20,0 919,0 732,0 60,0 6,0 2,0 40,0 974,0 -163,0 60,0 8,0 3,0 40,0 754,0 -133,0 919,0 732,0 Låneskuld Ingående låneskuld 1) Nyupplåning under året Årets amorteringar Förändring kortfristig del (amortering nästa år) Summa Kreditgivare Nordea Nordiska investeringsbanken Svensk Exportkredit Dexia Kommuninvest Kortfristig del av långfristig skuld Summa 1) Av den totala låneskulden vidareutlånas en del till Kungälv Energi AB. Detta redovisas under not 10 och 12, Fordran koncernföretag. Enligt planerna kommer avsättningen att tas i anspråk under perioden 2015-2020. Summa Mkr Låneskuld Investeringsfond VA Investeringsbidrag från staten Anslutningsavgifter Gatukostnadsersättning Övriga långfristiga skulder Investeringsbidrag från staten Ingående investeringsbidrag Ingående intäktsföring Årets investeringsbidrag Årets intäktsföring Summa 0,8 0,0 2,5 -0,1 0,4 0,0 0,5 0,0 3,2 0,8 20. Borgensförbindelser Anslutningsavgifter Ingående anslutningsavgifter Ingående intäktsföring Årets anslutningsavgifter Årets intäktsföring 23,0 -0,5 11,5 -0,5 8,9 -0,2 14,1 -0,3 Summa 33,6 22,6 Gatukostnadsersättning Ingående gatukostnadsersättning Ingående intäktsföring Årets gatukostnadsersättning Årets intäktsföring 17,1 -0,6 0,0 -0,5 12,9 -0,2 4,2 -0,4 Summa 16,0 16,5 Mkr Leverantörsskulder Skuld koncernföretag, likvidkonto Övriga kortfristiga skulder Skuld mervärdesskatt Källskatt, personal Sociala avgifter Upplupna lönekostnader Upplupna timlöner, OB ersättningar Upplupen ferie- och uppehållslön Upplupen semester och övertid Kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet nästa år) Löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet nästa år) Skatteavräkning Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förbetalt statsbidrag flyktingverksamhet Förbetalt statsbidrag ekologisk hållbarhet Förbetalda intäkter exploateringsverksamhet Övriga förutbetalda intäkter 2014 140,6 51,9 162,3 0,0 23,0 27,8 0,0 17,7 24,4 70,6 54,2 13,2 48,0 3,0 21,6 2,7 0,0 198,3 16,1 2013 99,7 88,2 137,5 0,0 22,4 26,4 0,4 17,6 23,2 66,3 48,5 11,8 9,8 2,2 14,3 1,2 0,0 161,2 16,4 Summa 875,3 747,2 19. Kortfristiga skulder Mkr Stiftelsen Kungälvsbostäder Övriga borgensåtaganden, bostäder Kungälv Energi AB Nordiska Folkhögskolan Kommuninvest 1) Övriga 2014 427,4 44,9 0,0 9,7 2,8 2013 519,4 45,1 0,0 9,9 2,4 Summa 484,8 576,8 1) Fr o m år 2009 redovisas upplåning i Kommuninvest enbart under långfristiga skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens lånebelopp i Kommuninvest till 974,0 Mkr. Kungälvs kommun har i januari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungälvs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065,5 Mkr och och totala tillgångar till 290 729,6 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 757,6 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 707,5 Mkr. 21. Ansvarsförbindelser Mkr Pensionsåtagande, Kungälv Energi AB Pensionsåtagande, Renova AB Pensionsåtagande, Gryaab 2014 32,8 1,4 0,1 2013 31,7 1,6 0,1 Summa 34,3 33,3 Populära Liljedahl i centrala Kungälv. KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT 37 Driftredovisning Mkr Budget 2014 Bokslut 2014 Budgetavvikelse Bokslut 2013 Politisk organisation 15,0 13,7 1,3 13,8 Kultur och samhällsservice 89,1 93,4 -4,3 92,7 165,8 153,2 12,6 149,7 Kommunledningssektor Skola 960,0 965,6 -5,6 930,4 Arbetsliv och stöd 355,0 369,9 -14,9 345,4 Vård och äldreomsorg 390,5 408,6 -18,1 387,3 79,1 97,3 -18,2 74,1 3,8 Samhällsbyggnad Servicesektor 0,0 0,8 -0,8 30,0 0,0 30,0 2 084,4 2 102,5 -18,1 1997,2 Finansiering -54,4 -49,8 -4,6 -88,6 Exploatering 0,0 0,0 0,0 -11,3 Reavinst 0,0 -12,9 12,9 -1,5 2 030,0 2 039,7 -9,7 1 895,8 Volymer (budgetpost) Summa Totalt Investeringsredovisning Mkr Utfall 2014 TA 2014 Total budget Budgetavvikelse Avgiftsfinansierade investeringar 62,4 131,9 0,0 131,9 69,5 VA-verksamhet 52,7 103,0 0,0 103,0 50,3 – Kustzon 13,7 27,0 0,0 27,0 13,3 – Vattenverk 4,2 8,0 0,0 8,0 3,8 Renhållning 1,8 7,0 0,0 7,0 5,2 Övrigt avgiftsfinansierat 7,9 21,9 0,0 21,9 14,0 310,1 300,0 64,2 364,2 54,1 55,3 49,0 0,0 49,0 -6,3 – Pendelparkeringar 7,0 7,0 0,0 7,0 0,0 – Park 12,1 9,1 0,0 9,1 -3,0 Kommunledningssektor 254,8 251,0 64,2 315,2 60,4 – Stadshus 130,0 95,0 64,2 159,2 29,2 25,0 31,0 0,0 31,0 6,0 8,0 8,6 0,0 8,6 0,6 372,5 431,9 64,2 496,1 123,6 Skattefinansierade investeringar Samhällsbyggnad – Förskola Munkegärde – Svarvaregatan/Blå huset Summa 38 Budget 2014 KOMM NEN – EKONOMISK VERSIKT Resultaträkning Mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Not 1 2 3 Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader 4 5 Resultat efter skatteintäkter och fi nansnetto Skatt 2014 Koncern Kommun 958,0 -2 725,7 -175,2 562,8 -2 505,2 -97,4 972,3 -2 628,5 -175,4 554,6 -2 354,7 -95,7 -1 942,9 -2 039,7 -1 831,6 -1 895,8 1 903,2 196,8 10,5 -60,0 1 903,2 196,8 23,8 -34,4 1 841,8 172,3 13,2 -179,3 1 841,8 172,3 25,5 -152,0 107,6 49,6 16,5 -8,2 -11,8 ÅRETS RESULTAT 2013 Koncern Kommun 95,8 -5,4 49,6 11,1 -8,2 Kassaflödesanalys Mkr Den löpande verksamheten Årets resultat Avskrivningar Förändring avsättningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Not 11 3 2014 Koncern Kommun 2013 Koncern Kommun 95,8 175,2 29,8 -221,0 49,6 97,4 18,0 -227,0 11,1 175,4 98,8 0,0 -8,2 95,7 90,7 0,0 79,8 -62,0 285,3 178,2 -19,4 247,0 269,8 111,2 137,0 128,1 16,8 -62,0 -100,0 -79,8 -32,0 23,7 577,2 314,3 140,1 90,1 6,7,8 8,4 -583,5 -119,4 -381,7 -7,5 -286,7 94,8 -167,4 6,7,8 0,9 0,9 19,3 19,3 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,1 7,8 0,0 0,0 1,9 -572,3 -500,2 -275,0 -53,2 400,0 -183,0 -165,2 2,3 400,0 -183,0 -30,0 10,7 408,0 -383,0 121,7 13,9 408,0 -383,0 -20,0 18,1 Kassaflöde från fi nansieringsverksamheten 54,1 197,7 160,6 23,1 Årets kassaflöde 59,0 11,9 25,7 59,9 Likvida medel vid årets början 176,9 149,6 151,2 89,7 235,9 161,5 176,9 149,6 11 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd Förändring kortfristiga placeringar Förändring kortfristiga skulder 9 10 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper Investeringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar Investering i fi nansiella anläggningstillgångar Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar Justering IB balans Borf, Ale kommuns andel, samt effekt av övergång till K3 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upplåning Amortering Förändring kortfristig del Förändring övriga långfristiga skulder Likvida medel vid årets slut 12 12 12 KONCERNEN – EKONOMISK VERSIKT 39 Balansräkning Mkr 2014 Koncern Kommun Not 2013 Koncern Kommun TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 6 26,8 26,8 14,3 14,3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 7 3 408,7 1 832,1 3 019,8 1 575,6 Maskiner och inventarier 8 133,8 79,5 129,7 65,1 3 542,4 1 911,6 3 149,5 1 640,7 Finansiella anläggningstillgångar 15,8 482,4 24,2 363,0 Summa anläggningstillgångar 3 585,0 2 420,8 3 188,0 2 018,1 227,0 227,0 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Summa materiella anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar 9 Kortfristiga placeringar 10 9,4 1,7 10,1 1,6 535,5 482,3 515,5 593,6 282,0 145,0 145,0 392,0 Kassa och bank 235,9 161,5 176,9 149,6 Summa omsättningstillgångar 925,8 790,5 1 094,5 1 026,8 4 737,9 3 438,3 4 282,5 3 044,9 854,9 375,4 753,1 325,8 1 025,6 991,4 1 225,5 1 192,4 3,2 3,2 5,5 5,5 221,4 221,4 0,0 0,0 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 11 Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt Avsättning deponi Avsättning bidrag till statlig infrastruktur Avsättning uppskjuten skatt 59,6 49,1 Skulder Långfristiga skulder 12 Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 40 1 583,3 971,8 1 529,3 774,1 989,8 875,3 720,0 747,2 2 573,1 1 847,0 2 249,3 1 521,2 4 737,9 3 438,3 4 282,5 3 044,9 Ställda panter 13 165,9 34,3 74,0 33,3 Borgensförbindelser 14 57,4 484,8 57,4 576,8 KONCERNEN – EKONOMISK VERSIKT Noter 1. Verksamhetens intäkter 8. Maskiner och inventarier Mkr Hyresintäkter Intäkter el Taxor och avgifter Bidrag Övriga intäkter 2014 191,2 236,4 259,1 115,7 155,6 2013 187,3 248,3 243,4 102,4 190,9 Summa 958,0 972,3 Mkr Ingående balans Justering IB balans Borf, Ale kommuns andel, samt effekt av övergång till K3 Avskrivningar Nettoinvesteringar Försäljningar 2014 129,7 2013 127,9 -9,2 -25,8 39,2 -0,1 -26,8 46,7 -18,1 Summa 133,8 129,7 Mkr Exploateringsfastigheter och markreserv 2014 306,4 2013 306,9 Övriga kortfristiga fordringar 229,2 208,6 Summa 535,5 515,5 Mkr Bankcertifikat 2014 145,0 2013 392,0 Summa 145,0 392,0 2014 753,1 2013 742,0 6,0 95,8 11,1 854,9 753,1 2014 1 493,4 2013 1 481,4 89,9 47,9 1 583,3 1 529,3 2014 2013 165,9 74,0 2014 2013 484,8 576,8 -427,4 -519,4 Summa 57,4 57,4 Mkr Ansvarsförbindelser Kommunen Avgår: ansvarsförbindelse för Kungälv Energi AB 34,3 33,3 -32,8 -31,7 1,5 1,6 2. Verksamhetens kostnader 2014 2013 Material Personalkostnader Övriga kostnader 141,4 1 662,1 922,2 138,8 1 517,1 972,6 Summa 2 725,7 2 628,5 Mkr Immateriella anläggningar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier 2014 4,2 145,2 25,8 2013 4,2 144,4 26,8 Summa 175,2 175,4 Mkr 9. Kortfristiga fordringar 10. Kortfristiga placeringar 3. Avskrivningar 4. Finansiella intäkter 2014 10,5 0,0 2013 13,2 0,0 10,5 13,2 Mkr Ränta, långfristig upplåning Ränta, kortfristig upplåning Ränta pensionsskuld 2014 48,5 0,5 11,0 2013 53,0 0,1 126,3 Summa 60,0 179,3 Mkr Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa 5. Finansiella kostnader 11. Eget kapital Mkr Ingående eget kapital Justering IB balans Borf, Ale kommuns andel, samt effekt av övergång till K3 Årets resultat Summa 12. Långfristiga skulder Mkr Skulder till banker och kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Summa 13. Ställda panter 6. Immateriella tillgångar Mkr Ingående balans Avskrivningar Nettoinvesteringar Försäljning 2014 14,3 -4,2 16,7 0,0 2013 8,8 -4,2 9,7 0,0 Summa 26,8 14,3 7. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Mkr Ingående balans Justering IB balans Borf, Ale kommuns andel, samt effekt av övergång till K3 Justering expl.fastigheter Avskrivningar Utrangeringar Försäljningar Nettoinvesteringar 2014 3 019,8 2013 2 935,0 7,3 0,0 -143,5 -1,7 -0,8 527,6 0,0 -140,1 -4,2 -1,2 230,3 Summa 3 408,7 3 019,8 Mkr Fastighetsinteckningar Stiftelsen Kungälvsbostäder 14. Borgens- och ansvarsförbindelser Mkr Borgensförbindelser Kommunen Avgår: borgen för Stiftelsen Kungälvsbostäder Summa KONCERNEN – EKONOMISK VERSIKT 41 Redovisningsprinciper samt tilläggsupplysningar Kungälvs kommun följer Lagen om kommunal redovisning (1997:614), övrig redovisningspraxis och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR), med några få undantag. Fordringar överstigande ett år redovisas som långfristiga, vilket gör att kommunen avviker från RKR:s rekommendation 20, Redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Övriga undantag framgår under respektive rubrik nedan. För bolagens redovisning följs Redovisningsrådets samt Bokföringsnämndens rekommendationer och anvisningar. Skatteintäkter Kommunen följer RKR s rekommendation 4, vilket innebär att den prognos för skatteavräkningen som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat i december räkenskapsåret har använts vid beräkning av årets skatteintäkter. Vid delårsbokslut används alltid senaste prognosen från SKL. rets redovisade skatteintäkter består av tre olika delar • de preliminära månatliga skatteinbetalningarna • en preliminär slutavräkning som bygger på SKL s prognos för bokslutsåret • differensen mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten föregående bokslutsår Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Enligt RKR s rekommendation 1 ska investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas upp som en förutbetald intäkt i balansräkningen och periodiseras över anläggningarnas respektive nyttjandeperiod. Kommunen tar från och med 2010 upp gatukostnadsersättningar bland långfristiga skulder. Från och med 2011 redovisas även investeringsbidrag och anslutningsavgifter enligt rekommendationen. Skatteintäkter periodiseras i tolftedelar. Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen, VA-konsumtionsavgifter faktureras varannan månad medan avgifter för sophämtning i allmänhet debiteras kvartalsvis. Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Personalkostnader Lönerna är bokförda enligt kontantprincipen. Förändring av semesterlön och övertidsskuld redovisas som en kostnad i verksamheten. Sociala avgifter bokförs som ett procentuellt påslag på lönekostnaden. Intjänad ferielön och uppehållslön för lärare redovisas som skuld. Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid som är intjänade under december månad tas upp som kortfristig skuld. 42 F RVALTNIN SBER TTELSE Avskrivningar Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdet. Bestämmande av den ekonomiska livslängden görs utifrån beräknad ekonomisk nyttjandeperiod, viss vägledning finns i RKR s id skrift om avskrivningar publicerad 200 . Aktivering av anläggningstillgångar sker normalt den månad som investeringen tas i bruk. Nominell metod används för beräkning av avskrivningar, det vill säga linjär avskrivning på ursprungligt anskaffningsvärde. Avskrivningstider r VA-anläggningar -50 Byggnader 20ator, broar och hamnanläggningar 20Maskiner, inventarier och bilar 5-20 Datorer och kringutrustning, programlicenser -5 Mark och konst Ingen avskrivning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för investeringsbidrag, planmässiga avskrivningar och nedskrivningar t o m 2010. Anslutningsavgifter har redovisats som investeringsbidrag och därmed har kommunens investeringar i VA-anläggningar nettoredovisats. Från och med 2011 redovisas investeringsbidrag och anslutningsavgifter som långfristiga skulder och minskar därmed inte anläggningens anskaffningsvärde. Dessa bidrag och avgifter periodiseras över tid motsvarande tillgångens avskrivningstid. Anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod prövas löpande. Kommunen har under året påbörjat arbetet med att införa komponentavskrivning enligt RKR s rekommendation 11, Materiella anläggningstillgångar. Införandet kommer att ske successivt under 201 med målet att vara helt genomfört 201 . Gränsdragning mellan kostnad och investering I Kungälvs kommun gäller att den ekonomiska livslängden ska överstiga tre år och att anskaffningsvärdet ska överstiga ett värde om minst ett prisbasbelopp för att en anskaffning ska redovisas som en anläggningstillgång. Exploateringsverksamhet Nedlagda kostnader och erhållna intäkter för pågående exploateringsverksamhet redovisas som kortfristiga fordringar och skulder. nder pågående exploatering kan vid årsskiften kostnader belasta innevarande år och intäkter nästkommande. Först när exploateringsprojektet del- eller slutavräknas redovisas intäkter och kostnader på resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar, investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar aktiveras när ett exploateringsområde är färdigställt i sin helhet. Detta tillvägagångssätt innebär att kommunen gör avsteg från rekommendationerna RKR 11 och 1 . Pensionsskuld Bidrag till statlig infrastruktur Enligt beslut i Kommunfullmäktige den 200 -0 -1 1 har Kungälvs kommun bytt redovisningsprincip beträffande redovisningen av kommunens totala pensionsåtagande. Pensioner intjänade till och med 1 har lyfts in som en avsättning i balansräkningen, inklusive särskild löneskatt. Kommunen har därmed gått ifrån den så kallade blandmodellen och tillämpar istället fullfonderingsmodellen. Avsikten är att ge en mer rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling samt att minska den framtida belastningen på kommunen då utbetalningarna av pensioner ökar. Intjänade pensioner från och med 1 ingår fortsatt i verksamhetens kostnader och redovisas som en skuld i balansräkningen. ven utbetalning av förmåner intjänade före 1 redovisas bland verksamhetens kostnader. Från och med 2000 har arbetstagaren själv fått möjlighet att placera en del av sin tjänstepension. Det innebär att kommunen årligen betalar ut den intjänade individuella delen till KPA som administrerar fördelningen av pensionspengarna till respektive individs valda förvaltare. Enligt ovan nämnda rekommendation har den del av pensionsskulden med tillhörande löneskatt, som betalas ut under 2015, bokats upp som kortfristig skuld i 2014 års bokslut. Beräkningen av pensionsförmånerna är gjord enligt SKL s Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld , RIPS 0 , och utförda av KPA. Pensionsförpliktelser för förtroendevalda redovisas från och med 2011 enligt rekommendation 2. Kommunfullmäktige har fattat beslut om att lämna bidrag till statlig infrastruktur avseende byggandet av C-banor, utbyggnad av väg 1 Ekelöv- rokareby samt ombyggnad av trafiklösning vid E Kungälvsmotets östra ramper, totalt 2 4,0 Mkr. Bidragen skall upplösas under 25 år. Någon nuvärdesberäkning av avsättningen har inte gjorts. I resultaträkningen har redovisats upplösning av de beslutade bidragen för C-banor samt E Kungälvsmotet med ett belopp motsvarande en tjugofemtedel. Bidraget avseende utbyggnad av väg 1 har ännu inte börjat lösas upp eftersom beslutet fattades under 200 och därmed omfattas av det undantag som anges i RKR s rekommendation , Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar. Leasingavtal All leasing i kommunen redovisas som operationell leasing eftersom inga leasingavtal överstiger år. Samtliga hyresavtal gällande fastigheter klassificeras som operationella då de ekonomiska fördelar och risker som förknippas med ägandet inte överförs till kommunen. Därmed avviker kommunen från RKR s rekommendation 1 , Redovisning av hyres- leasingavtal. Säkring av räntebindning Kungälvs kommun utnyttjar derivatinstrument för att säkra exponeringen för ränterisker. Säkringsstrategin regleras i Finanspolicy. Kommunen strävar med denna säkringsstrategi efter att åstadkomma en stabil framtida upplåningskostnad. Målsättningen är att reducera osäkerheten hänförlig till lån med rörlig ränta. Lånekostnader Kommunen tillämpar alternativ metod för lånekostnader enligt RKR s rekommendation 15. Lånekostnaden beräknas utifrån den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga låneskuld under perioden, sk generellt lånearrangemang. Det innebär att lånekostnader inräknas i tillgångens anskaffningsvärde för investeringsprojekt som tar betydande tid i anspråk att färdigställa, detta under förutsättning att kommunen har lånekostnader vid denna tidpunkt. Ränta under byggtid tillämpas på projekt som pågår under en period av minst sex månader och där den upparbetade investeringsutgiften uppgår till minst 5 Mkr. Resultatutjämningsfonder Resultatutjämningsfonder för VA-verksamhet och renhållningsverksamhet redovisas som en del av kommunens eget kapital. Sammanställd redovisning Enligt den kommunala redovisningslagen skall årsredovisningen även innehålla en så kallad sammanställd redovisning, en koncernredovisning. Den sammanställda redovisningen omfattar kommunen, de helägda kommunala bolagen Kungälv Energi AB, Bohusläns Kommunala Exploaterings AB, Stiftelsen Kungälvsbostäder, Bagahus AB samt Bohus Räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten i Kungälvs kommun bedrivs sedan januari 201 i ett gemensamt kommunalförbund med Ale kommun. Kommunens andel av förbundet uppgick under 2014 till 5 procent. tgångspunkten för koncernbokslutet är de fastställda balansoch resultaträkningarna för kommunen och dotterbolagen. Alla interna mellanhavanden inom koncernen elimineras. Att efter eliminering dra samman kommunens och bolagens räkenskaper till en redovisningsenhet kallas konsolidering. I kommunal redovisningspraxis anses kommunen utöva ett väsentligt inflytande vid en röstandel av minst 20 procent. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att det av kommunen förvärvade egna kapitalet i dotterföretagen har eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens egna kapital. Med proportionell konsolidering avses att om dotterföretagen inte är helägda tas endast ägda andelar av räkenskaperna in i koncernredovisningen. I koncernredovisningen har obeskattade reserver betraktats som eget kapital. Beräknad skatt på dessa obeskattade medel har skuldförts. Latent skatteskuld beräknas till 22 procent av obeskattade reserver. Både exploateringsfastigheter och markreserv har redovisats bland omsättningstillgångar. Stiftelsen Kungälvsbostäder samt Kungälv Energi AB tillämpar komponentavskrivning avseende materiella anläggningstillgångar. Någon justering för detta har inte gjorts i den sammanställda redovisningen. Avskrivningar redovisas enligt linjär metod. F RVALTNIN SBER TTELSE 43 Ordförklaringar Amortering Finansiellt netto (finansnetto) Avbetalning på lån. Visar skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Anläggningstillgångar Internränta Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, till exempel inventarier, byggnader och anläggningar. Internt beräknad ränta för en investering. Avskrivningar Kommunens periodiserade inkomster, det vill säga beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) som inkomsterna avser. Redovisningsbegrepp som innebär att anskaffningsutgiften för en tillgång inte kostnadsförs direkt utan periodiseras över tillgångens nyttjandeperiod. Den årliga avskrivningen ska motsvara tillgångens värdeminskning. Exempel Om kommunen köper en bil som kan användas i fem år för 100 000 kronor, redovisar kommunen varje år 20 000 kronor som kostnad för bilen i resultaträkningen bilen skrivs av på fem år. Balansräkning En stillbild som visar kommunens ekonomiska ställning vid ett bestämt tillfälle. För den balansräkning som finns i årsredovisningen är detta tillfälle räkenskapsårets sista dag. Balansräkningen består av två delar. I den övre finns kommunens tillgångar. I den nedre visas hur mycket av detta som är kommunens skulder och hur mycket som är eget kapital. vre delens summa skall vara densamma som den nedre delens. De ska balansera, därav namnet balansräkning. Bokslut Kapitalkostnad Kapitalkostnaden består förutom av avskrivning också av internränta och är en periodisering av investeringsutgiften. Kapitalkostnadens storlek avgörs av investeringsutgiften, räntesatsen och anläggningens nyttjandeperiod. Kassaflödesanalys Beskriver på vilket sätt kommunen genom sin verksamhet och genom upplåning fått in pengar och hur dessa har använts under ett räkenskapsår. Kostnader Kommunens periodiserade utgifter, det vill säga beloppen har fördelats på de tidsperioder (månad, kvartal, år etc) som utgifterna avser. En sammanställning av kommunens löpande bokföring som visar den ekonomiska ställningen (resultatet) på bokslutsdagen. Bokslut kan göras för del av ett år eller för ett helt räkenskapsår. När bokslutet görs för ett helt räkenskapsår kallas det årsbokslut. I kommunen görs bokslut tre gånger per år, tertial 1 0 april, tertial 2 1 augusti samt vid årsskiftet, tertial 1 december. Kortfristiga skulder Budget Pengar i kassa och bank. En ekonomisk och verksamhetsmässig plan för kommunens framtida verksamhet. Eget kapital Visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Den del av kommunens tillgångar som inte är lånefinansierade. Finansiella intäkter De intäkter som uppkommer genom kommunens finansiering. Nästan uteslutande handlar det om räntor som kommunen får in på sparade pengar. Finansiella kostnader De kostnader som uppkommer genom kommunens finansiering. Nästan uteslutande handlar det om räntor som kommunen betalar på lånat kapital. 44 Intäkter F RVALTNIN SBER TTELSE Avser skulder som förfaller till betalning inom ett år. Exempel på kortfristiga skulder är leverantörsskulder, moms, personalens intjänade semester samt lån som skall betalas under det närmaste året. Likvida medel Likviditet Ett mått på kommunens förmåga att på kort sikt skaffa fram pengar och klara löpande betalningar. Långfristiga skulder Lån som löper på längre tid än ett år. Omsättningstillgångar Tillgångar som kommunen avser att omsätta inom det närmaste året, till exempel förråd, kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Personalkostnader Summan av löner och sociala avgifter. Prognos ppskattning, bedömning av den framtida utvecklingen. Resultat Summan av samtliga intäkter i resultaträkningen minskat med samtliga kostnader, dvs kommunens över- eller underskott. Periodens redovisade resultat motsvaras av samma belopp i balansräkningen under posten fritt eget kapital. Redovisat resultat för hela räkenskapsåret är årets resultat. Resultaträkning Ett sammandrag av kommunens samtliga intäkter och kostnader under ett räkenskapsår. Visar hur mycket pengar som kommit in under året, vad pengarna använts till och vad resultatet blev. Räkenskapsår Tiden mellan två årsbokslut kallas räkenskapsår. I kommunen är räkenskapsåret detsamma som kalenderåret, det vill säga från 1 januari till 1 december. Soliditet Soliditeten visar kommunens ekonomiska styrka på lång sikt och anges i form av hur stor andel av kommunens totala resurser som utgörs av eget kapital. Om kommunen har stora skulder i förhållande till de tillgångar som finns i kommunen är soliditeten låg. Tillgångar Kommunens resurser, till exempel likvida medel, lager, kundfordringar, inventarier, anläggningar. Tillgångar utgör den ena sidan i balansräkningen och är lika stor som sidan skulder och eget kapital tillsammans. Årsredovisning rsredovisningen är en redogörelse som kommunen måste göra i slutet av varje år. De delar som skall ingå i årsredovisningen är Balansräkning Resultaträkning Noter Kassaflödesanalys Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Björkängens förskola i Munkegärde stod inflyttningsklar i december. F RVALTNIN SBER TTELSE 45 Vi gör skillnad Uppmuntrade av reaktionerna på förra årets upplägg av årsredovisningen, har vi även i år valt att lyfta fram unika händelser som stuckit ut under året. Att rättvist redovisa allt arbete som förvaltningen gör, skulle innebära att dessa i sammanhanget närmast avvikande händelser inte skulle få plats. Och det vore synd att missa vår spännande vardag i det lilla perspektivet. För den som är intresserad av volymer går dessa att studera i det blå respektive det bruna blocket. Dessa block ger också en fantasieggande bild av vad en kommun sysslar med. Toleransprojektet får spridning sid 55 46 VI R SKILLNAD ▼ Miljöåret 2014 Läs mer miljöarbetet i Kungälvs kommun på Dags för återflytten! Läs mer på sid 55 ▼ Läs mer på ▼ Nu är det totalt 19 kommuner som driver egna toleransprojekt eller håller på att starta upp. Stadshuset återställs med stormsteg sid 55 Ny stadsdel på väg att växa fram Läs mer på ▼ Ett av Kungälvs kommuns största byggprojekt någonsin, den nya stadsdelen Kongahälla, är efter många års planering nu igång. sid 55 Unik robot visar framtiden för Kungälvs elever Läs mer på ▼ Roboten Nao, som ser ut och rör sig som en liten människa, ska locka fler till teknik och programmering på gymnasiet. sid 55 Innehåll Lekporten 48 Ny stadsdel på väg att växa fram 50 Unik robot visar framtiden för Kungälvs elever 53 Seniordagen Mimers Hus 54 Äntligen nytt bostadsområde i Marstrand 56 Strandverkets konsthall får kulturpris 58 Stadshuset – återflytten 61 Stort intesse för Stadshuset 62 Starkt varumärke skall locka talanger bra som tjejerna 63 Valambassadörer fick fler ungdomar att rösta 64 Valambassadörerna tackar för sig 65 Projekten IT-lyftet och IT-piloterna 66 VA i kustzon – Attraktivt boende och en insats för miljön – VA i kustzon växer 69 LUPP – Ungdomens enkätundersökning som friluftskommun 70 Mötesplats Norden 72 Kollegialt samarbete utvecklar matematikundervisningen 74 Toleransprojektet får spridning 76 Miljöåret 2014 i Kungälv 78 Bemanningsprojektet 80 ”Skippa skjussen – ta bussen” 82 VI R SKILLNAD 47 Lekporten Kommunen håller nu på att successivt renovera och bygga nya lekplatser efter flera års bristande underhåll. Barnen på Kastellegårdsskolan fick rösta fram namnet på den nya lekplatsen. Lärarna Pernilla Jalvin och Ida Branje. 48 VI R SKILLNAD Anders Möller serverar saft och bullar till barnen. Elsa, testpilot. – Och av 500 röstande, nästan alla på skolan, vann Lekporten med 1 4 röster, säger lärarna Pernilla Jalvin och Ida Branje. Det vinnande förslagets motivering är Det är porten till en mycket roligare värld . Barnen hittade på tio olika namnförslag som projektledare Anders Möller valde fem ifrån som han kunde acceptera. – Id n om omröstning var en snilleblixt vi fick, säger, Pernilla och Ida, lärare för klass 1 A. Eftersom det är varit ett E -val har vi redan hållit ett låtsasval om leksaker. Eleverna visade sig vara duktigare på att rösta än de vuxna. Nästan alla på Kastellegårdsskolan röstade. Elsa sju och ett halvt, var med på invigningen och testade alla attraktionerna. – Allt är jättebra, men roligast är den stora gungan, säger Elsa i sitt expertutlåtande. Jag kommer att fortsätta komma hit och leka. Det är det bästa lekplats jag lekt på hittills. olvet är jätteskönt att gå på. Första etappen av den nya lekplatsen i Ytterby är nu invigd. Etapp två blir en parkour. – En parkour är en slags hinderbana som nu planeras för fullt, säger Anders. Landskapsarkitekt Linda Petersson designar parkouren bland annat med hjälp av en elev från Ytterbyskolan. Bygget kommer igång till hösten. Och den blir den första i kommunen. ”Det är porten till en mycket roligare värld” Den vinnande motiveringen Lekplatser med tem a är Kungälvs nya gi v! ...R ed an nu i vår startar t av en lekplats med historiskt tema på Fästn ingbyshggeolm med tema vatten i Älvparken. en oc h en lekplats ...Dessa är en del i en större satsning olika teman i stadskärnan, som vatten på lekplatser med Platser för rolig lek som på olika sätt , natur och futurism. uppmuntrar kreativitet och sätter igång fantasin. ...En bonus med de nya lekplatserna tänker tillgänglighet. Åtminstone delarär också att man helt tillgänglighetsanpassade och dessu av lekplatserna blir att de ska kunna roa både små och littom är förhoppningen e större barn. Och även vuxna. Ny stadsdel på väg att växa fram Ett av Kungälvs kommuns största byggprojekt någonsin, den nya stadsdelen Kongahälla, är efter många års planering nu igång. Omkring 900 bostäder och en handelsanläggning ut mot E6 ska det bli på det område som länge varit en ödetomt. 2014 var året då det togs ett symboliskt spadtag på Kongahällatomten och arbetet gick in i en ny fas. Monica Wincentson – Det känns fantastiskt att stå här i dag tillsammans med alla som på olika sätt bidragit till att vi nu är igång, sa projektledare Monica incentson vid den ceremoni som hölls i samband det första spadtaget. Byggherrar, politiker, medarbetare på Kungälvs kommun och en och annan nyfiken Kungälvsbo samlades då för att fira att byggstarten närmar sig. En körsbärskornell planterades som en symbol för den stadsdel som under de kommande åren ska växa fram. nder hela hösten och vintern 2014 2015 intensifierades sedan arbetet inför byggstarten. Det första som kommer att synas på plats är arbetet med att kulvertera bäcken på området samt bygget av en skyddsvall mot motorvägen. I nästa steg startar bygget av både de första kvarteren med bostäder och en handelsanläggning i Coops regi. Bild ovan t.v: Spadar sätts i jorden! Ett symboliskt första spadtag tas av Kungälvs kommun i samarbete med samarbetsparterna Coop, Förbo, Riksbyggen och Kungälvsbostäder. Bild nedan t.v: Sammanlagt 900 bostäder ska byggas på Kongahälla. Men även butiker, grönområden och lekplatser blir en viktig del i den nya stadsdelen. Idéskiss: White arkitekter. Samtidigt som Kongahälla är på väg att ta form pågår också ett omfattande arbete med att utveckla hela Kungälvs stadskärna, från Komarken till fästningsholmen. Kommunen har valt att ta ett helhetsgrepp med visionen att både förtäta centrum, locka fler att flytta till Kungälv och att göra stadskärnan till en mer levande plats för de som bor och arbetar där. Flera tomma ytor skall bebyggas, bland annat parkering syd och Liljedal. Fastighetsbolaget Balder, som redan har flera fastigheter i Kungälv satsar på sina befintliga och nya fastigheter. Men i kommunens satsning ingår även att öka utbudet av kultur och fritidsaktiviteter i stadskärnan, att skapa fler gröna platser och fler lekplatser bland annat. Kongahälla som också räknas in i det som benämns Kungälvs stadskärna är alltså först ut i en rad av flera planerade byggprojekt. Den som väljer att bosätta sig där kommer kunna välja mellan olika typer av boendeformer. Hyresrätter ska blandas med bostadsrätter och i husens bottenvåningar kommer det finnas plats för både kontor, mindre butiker och en förskola. Stadsdelen ska också få en tydlig miljöprofil där alla involverade aktörer strävar efter att skapa en grön och levande miljö och arbeta för att förnybar energi och miljövänliga alternativ används i så stor utsträckning som möjligt. – Vår vision är att ta tillvara på det unika som det här området har att erbjuda ett centralt läge i Kungälv med närhet både till service, handel och kommunikation, säger Monica incentson. Kongahälla ska bli en grön stadsdel där det är lätt att leva och resa miljösmart. Monica Wincentson VI R SKILLNAD 51 Fakta och kuriosa om Kongahälla… Det aktuella markområdet mellan ddevallavägen, Kongahällagatan, Marstrandsvägen och E är ca 1 5000 kvm stort. Hela området kommer när det blir klart att innehålla 00 bostäder, en handelsanläggning, en förskola och fler mindre lokaler. Kungälv har ca 42 000 invånare men siktar på att blir 50 000 invånare 2020. Fler bostäder är en viktig del för att nå den visionen. Namnet Kongahälla anspelar på stadens historia. Enligt sägnen grundades staden Kungahälla på 00-talet vid Nordre älv och på medeltiden var Kungahälla norsk handelsstad. Fler av de tänkta gatunamnen till Kongahälla också har koppling till historiska händelser, som till exempel Vendergatan som anspelar på 1100-talet då venderna anföll och brände staden. Läs mer om Kongahällas utveckling på www.kongahalla.se Kvartersindelningen på Kongahällaområdet. Kvarter femton är butiksyta, övriga kvarter är bostäder. 52 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Teknikläraren och IT-pedagogen Lovisa André ser på när Nao dansar. Unik robot visar framtiden för Kungälvs elever Det finns tre Nao-robotar utanför universitetsvärlden i Sverige. En av dem finns i Kungälv, som använder roboten i grundskolans undervisning. Nao är en humanoid, han ser alltså ut och rör sig som en liten människa. – Det här är ett sätt att försöka locka fler att prova teknik och programmering på gymnasiet Lovisa André – Roligast är att göra egen timeline, säger Leija, alltså inte bara sätta ihop de färdigutvecklade boxarna, utan bestämma själva hur Nao skall röra sig. enom ett program i sina datorer har eleverna lagt upp rörelseschema och musik. Det finns färdigutvecklade boxar med olika rörelser som går att använda. Men man kan också göra egna rörelser genom programmeringsverktyget i datorn. På nätet kan man hitta filmer på Nao när han spelar fotboll, men det kräver avancerad programmering. – Vi skall utbilda för ett yrkesliv om femton år, säger NO- och teknikläraren Maria Blenn vist. Vi undervisar om hur verkligheten är idag, det är ju det vi kan göra. Men nu har vi äntligen något som visar framtiden. När Lovisa frågade om vi ville vara med tvekade jag aldrig. Alla högstadieskolor i Kungälv har fått erbjudandet om att få vara med. Och Lovisa har till och med visat Nao på en förskola också. – Vi är åtta IT-pedagoger inom enheten för IT-pedagogik på Mimers, säger Lovisa Andr , tekniklärare och IT-pedagog. Vi fortbildar lärare och undersöker hur ny teknik kan användas som hjälpmedel i undervisningen. Och vi har fler spännande id er på gång. Idag är vi på Thorildskolan. En sjundeklass har under fem-sex lektioner arbetat med att sätta ihop egna rörelser för Nao. Nu är det dags för gruppredovisning. Isabelle, Leija och Carl har lyckats få Nao att dansa till musik. VI R SKILLNAD 53 Seniordagen i Mimers hus Seniordagen genomfördes för tionde gången i Mimers hus. Nytt för i år var att prova på virtuell motionscykling inomhus, framför en storbildsskärm som visade en cykelfärd genom Kungälv. – Men dagens huvudattraktion var Bodil Jönsson, som fyllde teatern i ett bejublat framträdande, säger folkhälsoutvecklare Åsa Lökegård. Åsa Lökegård Bodil Jönsson talar inför över 300 åhörare. Mattias Karlsson Gratis mätning av blodtryck och lungkapacitet. Besökarna fick även kolla hjärta och lungor, blodsocker, och intresserade hade mycket hämta från otaliga intresseområden från alla de föreningar som deltog på seniordagen. – Huvudattraktionen Bodil Jönsson gav, på ett förståeligt och humoristiskt sätt, publiken insyn i att det faktiskt är fint att bli äldre, säger sa. Och att vi som äldre bara fortsätter att lära och utveckla vår passion för livet – hela livet. Kommunens dietist Hanna Settergren var också på plats och handledde tio blivande dietister från öteborgs universitet, som bjöd på kosttips och provsmakning av nyttiga mellanmål. Folkhälsodagarnas – Andra uppskattade inslag på Seniordagen var Evy Palms föredrag som gav tips om hur vi kan bevara vår hälsa och förebygga sjukdomar genom fysisk aktivitet, säger sa. Konsthallen var öppen och det hölls femton minuters konstsamtal för de som var intresserade. Det bjöds på sopplunch till reducerat pris, glada toner från kes gäng och deras rika repertoar av olika musikgenre. – Seniordagen kommer tillbaka nästa år, säger sa.Vi börjar ladda för den redan nu. Seniordag är en… munens pensionärer kom för ing älln lst til e and m m rko åte ...en deltar i olika föreläsningar, som re öka bes 0 50 r öve ha kar ru ...b utställningar och prova-på-aktiviteter ...får höga betyg av besökarna o om tjänster som t.ex. ...ett fint tillfälle att nå utochmeandhöinf rigstöd Hemfixare, Vän-till-vän tat inslag under dagen Spelmännen är ett stående och uppskat Motionscykling inomhus på virtuell cykelbana. VI R SKILLNAD 55 Äntligen nytt bostadsområde i Marstrand Bandet är klippt för bostadsområdet Hareslätt på Koön. Det största bostadsbygget i Marstrand sedan Hedvigsholmen. – Stort grattis till oss alla, säger tillträdande kommunalrådet Miguel Odhner (S). Här byggs ett efterlängtat bostadsområde med blandade upplåtelseformer för att Marstrand skall kunna växa. SverigeBogården som ska bygga bostadsrätter i fyrbostadshus 2-4 rum (beroende på efterfrågan). 56 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Skiss över Boskaparnas hus på Hareslätt. Arkitekt Krook & Tjäder. Processen med att ta fram detaljplan och projektering har letts av en kommunal trojka, Micael Pehrson, infrastruktur, unbritt Orn e, avtal och entreprenörskontakter och Mikaela Ranweg, detaljplan. – Att arbeta så här i teamwork har sparat ett år, säger Micael Pehrson. Dessutom har produkten detaljplanen blivit mycket bättre när vi samarbetat med konsult och entreprenörer. Markarbetena med gator, vägar, VA och belysning påbörjas under vecka 45. Och husen börjar byggas i maj juni 2015. – Det har varit möjligt tack vare att området varit mycket önskat, det har bland annat inte varit ett enda överklagande, vilket är väldigt ovanligt, säger Mikaela Ranweg. Nu innefattar detaljplanen även gång cykelvägen från landsväg 1 till Myren och även förbättringar av den befintliga busshållplatsen. Anders stlund från Boskaparna bygger 1 mindre villor i området. – De är på 0 m –125 m , med folkliga priser på ,2 till 4, miljoner kronor, säger Anders. Det är en redan en stor efterfrågan även från dem som bara vill har ett sommarboende. Men de säger vi nej till. Det går naturligtvis inte att styra, men vi vill bara ha året runt boende. Förutom Boskaparnas villor bygger SverigeBogården cirka 0 bostadsrätter och Kungälvsbostäder 1 hyreslägenheter. Kungälvs kommun har sex villatomter som kommer att förmedlas via Bokab. Enligt Jennie Tjulander på Bokab kommer dessa villatomter att erbjudas till villatomtkön under nästa år. Tommy Olsson (M), Cecilia Örtendahl samhällsbyggnad och Miguel Odhner (S) vid bandet. Det har varit möjligt tack vare att området var mycket önskat, det har bland annat inte varit ett enda överklagande vilket är väldigt ovanligt. Gestaltningen är ganska styrd till att terrängen ska bibehållas så mycket som möjligt, alltså att det inte ska sprängas oc fyllas en massa och att h färgsättningen ska vara lit dov så att byggnaderna e smälter in i naturen. Trojkan Micael Pehrson, Mikaela Ranweg och Gunbritt Ornée. VI R SKILLNAD 57 Strandverket Konsthall får kulturpris Strandverket Konsthall på Marstrand blir årets kulturpristagare i Kungälvs kommun. På bara ett par år har konsthallen, som inryms i en gammal försvarsanläggning, gjort sig känd för utställningar i världsklass. Verksamheten berikar både Marstrand som ort och Kungälv som kommun och är ett viktigt besöksmål för både svenska som utländska turister. Det är fantastiskt roligt, vi jublar här. Mia Kristiansson 58 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 – Det är fantastiskt roligt, vi jublar här, säger verksamhetschefen Mia Kristiansson Klein som tillsammans med den konstnärlige ledaren Hasse Persson ligger bakom en stor del i framgången. Det är Bildningsutskottet som utser vinnaren och ordföranden Håkan Olsson (FP), menar att priset är välförtjänt. – Jag tittar rätt mycket på liknande konsthallar på andra håll i landet och tycker att man träffat helt rätt ute på Marstrand. Den här gamla byggnaden som stått nästan oanvänd blir dessutom en fin kontrast mot konsten, säger Håkan Olsson. Den gångna sommaren blev utställningarna med bland annat Karin Broos och den värmländske konstnären Lars Lerin välbesökta. Första advent öppnade Strandverket årets vintersalong som visade upp 2 av Västsveriges främsta konstnärer. Kungälvs kommuns kulturpris delades ut på Bokens dag på Mimers Kulturhus. Då prisades också årets kulturstipendiat, textilkonstnären Lisa Fredin. Hon tilldelades tio tusen kronor för att fortsätta utveckla sitt konstnärskap. Kultur och fritid 2014 Besökare kulturarrangemang 25 106 Deltagare /vecka i Kulturskolan 1 103 Antal utlånade böcker 314 858 Besök i simhallen 137 000 Strandverkets aktiviteter Öppettimmar Skarpe Nord 3 utställningar genomfördes under 2014 Konstnärssamtal med utställare arrangerades 4 500 Öppettimmar sporthallar 13 700 Verkstad för barn och unga i konsthallen Guidade visningar Mer siffror som rör kultur och fritid hittar du på sidan 94. Totalt 50.000 besökare har upplevt Strandverket under 2014 Bild ovan: Verksamhetschef Mia Kristiansson Klein och konstnärlige ledare Hasse Persson gläds åt priset. Bild t.v: Strandsverkets gårdsplan. VI R SKILLNAD 59 2000 flyttkartonger har roterat och återanvänts i flytten. Personer som arbetar i huset 2014 2010 520 266 Mattias Carlsson Dubblerad! Total elförbrukning 2014 2010 1100 MWh/år 1200 MWh/år Egenproducerad el från solceller 100 MWh/år Elförbrukning per person/år 2014 2010 2,0 Mvh 4,5 Mvh M er än halverad elförbrukning! Fjärrvärme 100 MWh/år Lokalhyra per år 15 mkr/år 60 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 T.v. Den nya ljusgården mellan huskropparna börjar ta form. Stadshuset - återflytten Stadshuset färdigställs med stormsteg. Det som för mindre än ett år sedan var ett naket betongskelett, börjar nu allt mer att likna en vacker vit svan. – Det händer mycket bakom väggarna och återflytten börjar vecka 48, säger projektledare Mattias Carlsson. När allt är klart kommer 450 medarbetare att jobba i stadshuset. Kommunens hyrda hus på Bilgatan i Rollsbo och på Trollhättevägen kommer att tömmas. – Det innebär en stor besparing när vi använder egna lokaler, säger Mattias. Att vi samlar fler medarbetare på samma ställe innebär också att vi kan arbeta effektivare och minskar dessutom transportkostnader. Allt detta görs möjligt genom vårt nya men numera beprövade aktivitetsbaserade kontor. Många av oss har testat miljön och arbetssättet i visningskontoret i stadshusets vinge, alltså den nyaste delen som ännu inte börjat renoveras. En enkät för att utvärdera arbetssättet har besvarats av de som arbetar där. Hundra procent svarade och samtliga var mycket nöjda. Sammanträde pågår. Det finns mötesrum av många olika typer och storlekar. Men Stadshuset kommer att bli en mötesplats även för medborgarna, med vårt nya kundcenter i entr n. Den andre december slås dörrarna upp, åtminstone till vissa funktioner. – terflytten blir en lång process som inte är fullt genomförd förrän i maj 2015, säger Mattias. Det beror på att vingen också skall byggas om till en modern kontorsbyggnad. Ombyggnaden av vingen påbörjades i november. De som nu arbetar i vingen flyttade då tillfälligt över till det nya stadshuset. – Hittills har vi följt tidsschema och budget, trots ett pressat läge, säger Mattias. Alla arbeten utanför huset kommer inte att vara klara, men entr erna kommer att kunna nås även av funktionshindrade. En enkät för att utvärdera arbetssättet har besvarats av de som arbetar där. Hundra procent svarade och samtliga var mycket nöjda. Mattias Carlsson Besiktning av system som hissar, ventilation, larm och passersystem har påbörjats. Det är mycket som skall kontrolleras i ett så stort och komplext hus. En titt i det nya ventilationsrummet högst upp under taket, visar på trummor så stora att det går att gå i dem, som på film. – De är mycket större än i det gamla huset eftersom kraven har ökat, vi blir fler och arbetar med annan teknisk utrustning. Huset blir ändå energisnålare än det gamla genom bättre solavskärmning och solceller på taket. – När hela huset är klart kommer vi att ha en officiell invigning med öppet hus för alla medborgare. VI R SKILLNAD 61 Stort intresse för Stadshuset Det är många som intresserar sig för stadshuset i Kungälv. Mycket handlar om det aktivitetsbaserade kontoret, men även den publika entrén med Kundcenter. En måndag i oktober kom en delegation från Norra Hisingen på besök. – Vi har inlett en förstudie för att bygga ett nytt stadsdelshus på Selma Lagerlöfs torg, säger processledare Lovisa rahn. tgångspunkten för Norra Hisingen är ett stadsdelshus med rum för kultur. Backa kulturhus skall rivas och tre tidigare stadsdelar, Hisings-Backa, Tuve Säve och Kärra Rödbo har slagits ihop och bildar nu Norra Hisingen med 4 000 invånare. – Kulturen skall flytta in i entr plan tillsammans med medborgarservice, säger Lovisa. Administrationen placeras i våningarna ovanför, som i Kungälv. På entr plan skall det även finnas tillfälliga arbetsplatser för bland annat politiker. Dessa utrymmen är tänkta att vara aktivitetsbaserade. Delegation från stadsdelsförvaltningen Norra Hisingen på besök. Hur mycket av de övriga kontoren som blir aktivitetsbaserade vet man ännu inte. – Vi arbetare med det, säger Lovisa. Mattias Karlsson, projektledare för stadshuset i Kungälv berättar för gästerna om vårt nya arbetssätt och visar de nya lokalerna. Han börjar bli van vid intresset. – Det är alltid trevligt med intresse för det vi åstadkommer i Kungälv, vi har under projektet och framför allt sista halvåret haft fler besök från offentliga organisationer som vill se vad vi gör, säger Mattias. Några som kan nämnas är Norrtälje, Skellefteå, Ale och Kungsbacka. Vi har även fått frågor från flera som väntar på att komma på besök innan vi flyttat in. De vill ha information om bygget och framför allt förändringen av vårt arbetssätt. En aktiv zon. Här får man tala med varandra och i telefon, samt jobba i grupp. Vill man jobba i en lugnar miljö väljer man lugn eller tyst zon. 62 Starkt varumärke skall locka talanger Varje år uppmärksammar Universum personer och företag som sticker ut genom sitt engagemang och sin kunskap inom employer branding. De skall ha en tydlig strategi för vilka talanger de vill rekrytera, erbjuda spännande karriär- och utvecklingsmöjligheter och våga utmana och tänka nytt. Marie Karlsson I år uppmärksammade niversum Kungälvs arbete med employer branding. Man har nominerat Kungälv tillsammans med fyra andra kommuner i klassen rets kommun. – Prisutdelningen äger inte rum förrän i november 2015, men egentligen är ju det viktigaste att vi nominerats, säger HRspecialist Marie Karlsson på HR-enheten. Kungälv har gjort en del insatser som uppmärksammats i olika medier. – Våra yrkesambassadörer har deltagit på In est som är den årliga arbetsmarknadsdagen för studenterna vid Högskolan Väst i Trollhättan, delat ut skavsårsplåster och information under Vårruset i öteborg, deltagit på gymnasiemässan på Svenska Mässan och undersköterskor har De arbetsgivare som lyckas sticka ut ur mängden har allt att vinna. Marie Karlsson berättat om sitt yrke på Mimers Hus gymnasium. Kungälvs kommun har fortfarande starkt söktryck på de flesta lediga tjänster, även om det är svårt att rekrytera ingenjörer, undersköterskor, förskollärare och sjuksköterskor. – Vi kan inte slå oss till ro, konkurrensen ökar och den kommer inte bara från andra kommuner, säger Marie. Vi deltar i gemensamma aktiviteter för att marknadsföra våra yrken, dessutom vill vi berätta att Kungälv är en bra arbetsplats. Jakten efter mening Enligt niversums årliga ungdomsenkät är den unga generationen av idag inte bara ute efter en hög lön, eller en framgångsrik karriär. De är på jakt efter mening Varför ska jag jobba här och hur passar det in i vad jag vill med mitt liv De gör heller inte samma distinktion mellan arbete och fritid som äldre generationer. – Enkätsvaren pekade på Kungälv som en intressant arbetsgivare. Den största utmaningen för oss som arbetsgivare när det gäller att bygga ett starkt varumärke som attraherar de rätta, är att skilja ut oss från våra konkurrenter, säger Marie. Yrkesambassadörerna Evelina Sandström, Catarina Stenrosen och Amanda Staf på arbetsmarknadsmässan InWest i Trollhättan. VI R SKILLNAD 63 Valambassadörer fick fler ungdomar att rösta Inför supervalåret anställde kommunen sex sommarjobbande valambassadörer för att vara ute och informera om valet till europaparlamentet samt till riksdag, kommun och landsting. Alla valambassadörer var från Kungälv, gick på gymnasiet och fick själva rösta. – Det är intressant med val, säger Oscar. Det är annat än ett kontorsjobb. Man får vara med i demokratin. Kriteriet för en valambassadör var att man inte kandiderade för något parti. Inför och mellan de två valtillfällena i maj och september arbetade valambassadörerna mellan och 142 timmar. Det är lite mer än ett sommarjobb. Man skall jobba för främst ungdomar och andra med lågt valdeltagande. – Alla förstagångsväljare har generellt lägre röstdeltagande, oavsett ålder, säger utvecklingsledare Marie Flodin, som håller i projektet med valambassadörerna. Valambassadörerna fick utbildning vid fyra tillfällen och utrustades sedan med likadana kläder. – Våra kompisar tycker inte att detta är töntigt. Det är istället avundsjuka på oss, säger Emma. ven om de frågar vad det innebär. Kungälvs kommun har aldrig tidigare haft valambassadörer, men andra kommuner har prövat. Bland annat Malmö, där valdeltagandet i riksdagsvalet ökade med två procent och valdeltagandet bland ungdomar med fyra procent, säger Marie. Fr.v. Arvid Christensen, Oscar Jansson, Lina Persson, Emma Bengtsing, Yasmina Stanisavljevic Mattias Karlsson 64 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Marie Flodin Valdeltagandet i Kungälv 2014 2010 Europaparlamentet 49,06 *) 53,61 Riksdag, kommun och landsting 87,8 86,29 Förstagångsväljare 81,17 82,00 Förstagångsväljare utifrån kön 83,79 78,75 Lina röstar och Arvid väntar på sin tur. *) Gäller valet till EU-parlamentet år 2009 Valambassadörerna tackar för sig Våra sommarjobbande valambassadörer Jasmina, Lina, Oscar, Emma, Re a och Arvid har haft sin sista kväll med gänget. Tillsammans med projektledaren Marie Flodin firade man med läsk och bullar och sammanfattade erfarenheterna. – Det har varit väldigt trevligt. Vi är otroligt nöjda, säger alla ambassadörer i kör. Det kommer att bli tungt att skiljas åt. Alla tycker att det varit jättekul att träffa alla människor och få del av deras åsikter. – Det har också varit en så bra stämning i gruppen att det varit svårt att se det som ett jobb. En annan stor händelse flera lyfte fram var att få träffa integrationsminister Erik llenhag och vara med under de stora eventen under sommaren. Hur gick det med målen som sattes upp Att öka valdeltagandet i E -valet till över 50 procent, och att öka deltagandet i de andra valen till minst 0 procent i de distrikt som låg under. I kommunvalet gick det bäst med en ökning på två och fyra procent. Vi ökade i allafall mer än riket i helthet. Marie Flodin – Vi klarade första målet. Valdeltagandet blev över 50 procent i E -valet, säger Marie. I de övriga valen lyckades man nå över 0 procent i 24 av 2 distrikt. Endast fyra distrikt kom under 0 procent. – I två av dem var vi nära. I kommunvalet gick det bäst med en ökning på två och fyra procent, säger Marie. Vi ökade i alla fall mer än att riket i helhet. Ambassadörerna menar att deras arbete påverkat. – Så många som vi pratat med. De unga har varit svårast att nå. Många var intresserade av skoldebatten men inte E . Det var lättare med de äldre. Debatten där ett par av oss var moderatorer var rolig och underhållande. verhuvudtaget alla debatter vi fick se gav mycket. Valambassadörerna ordnade också provval för särvux och ALC. – Det fungerade också bra. VI R SKILLNAD 65 Projekten IT-lyftet och IT-piloterna De två projekten IT-lyftet och IT-piloterna avslutades med en konferens. Projektet har handlat om att förändra attityden samt bidra till ökad kunskap om ny teknik och IT bland personal inom äldreomsorgen. – Vi inom äldreomsorgen ligger lite efter med IT-teknik, säger Rickard Persson, verksamhetschef och med i styrgruppen. Projektet har gjort att vi hoppat fram fem år i utvecklingen. IT-Lyftet har vänt sig till äldreomsorgen i Ale, öteborg (Majorna Linn ), Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet och Partille. Förutom kommunerna och R är det ett samverkansprojekt med sektor Arbetsliv och Stöd samt Arbetsförmedlingen. tgångspunkten är att många unga får försörjningsstöd och behöver hjälp in på arbetsmarknaden. – Kan fler ungdomar pröva på arbete och få något i sitt CV, samtidigt som äldreomsorgen höjer sin IT nivå, säger Rickard. ngdomarna bidrog med sina naturliga IT-kunskaper att lyfta personalen. Det handlar om hur man kan använda en Iphone eller Ipad. Karolina ustavsson, aktiveringspedagog, har varit lokal projektledare. – Vi rekryterade fyra ungdomar åt gången. De fick utbildning i pedagogik och teknik av R, säger Karolina. Vi tog in tre omgångar. Av de fyra i varje grupp var tanken att ge två praktikanställning. I första omgången gick ingen vidare, men i andra omgången anställdes två på sex månader med arbetsuppgiften att utveckla IT-kunnandet och användandet. Verktyget är var sin Ipad. – Det fanns inga kunskaper i grundläggande teknik om datorer, TV och musik, säger Rickard. Och det har tagit tid att se hur tekniken kan användas. För att göra det roligare för en boende som älskar att cykla har man nu placerat en storskärm framför hans motionscykel. På skärmen visas vägfilmer från Internet. Det skapas en känsla av att han rör sig. – Mannen har blivit märkbart lugnare och gladare, säger Karolina. Och man kan utveckla detta med egna filmer anpassade efter var och ens hemtrakter. De flesta äldre gillar foto och dokumentation som visas på storskärm. 66 VI R SKILLNAD Rickard Persson och Karolina Gustavsson. – Vi ordnar musik ui med olika teman, säger Karolina. Och korsord, man behöver inte vänta på Allers. Dans och folkparksmusik ordnar vi också. EFS-projekt kräver extern utvärdering. Den visar på stora resultat för enskilda ungdomar som fått jobb och blivit av med försörjningsstödet. Totalt fick fyra ungdomar anställning, tio fick praktik. – Vi är nu en bra bit på vägen, säger Rickard. Mera laptops, trådlöst på boenden, Skype. Det var det vi trodde skulle få mest betydelse. Men vi har hjälpt beslutsfattare och personal att se vad vi har framför oss. I åldersgruppen 5– 4 har 0 procent Internet hemma. De kommer knappast att acceptera ett boende utan trådlöst Internet. ii och TV-spel i habiliteringen visar på möjligheterna. Bowling och boxning fungerar bäst. Det är roligt att spela bowling och man kan tävla emot andra, men roligast är boxning. IT-piloten Linda Nielsen instruerar. Roligare motion K O Gamla och nya bilder - stora och fina Gamla go’a låtar! Spel som habiltering Telefon och brev på nytt sätt R S O R D Visuell cykling framför storbildsskärm. Tänk att cykla inomhus, fast det känns som jag är ute och cyklar i det fria. K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 67 Möteplats VAikustzon Mattias Karlsson Kommunen gör en betydande insats för miljön i och med projektet VA i kustzon. MikaelFischer Vik vid Kovikshamn 68 KULIGA SAKER SOM HÄNDE UNDER 2014 Attraktivt boende och en insats för miljön I flera områden utmed kusten är det mycket svårt att få bygglov idag och en av de vanligaste anledningarna är just att kommunalt vatten och avlopp saknas. – Arbetet med att dra vatten- och avloppsledningar ut mot kusten kommer att säkra tillgången på tomtmark för attraktivt boende och samhällsutveckling för lång tid framöver. tbyggnaden är mycket efterlängtad av både privatpersoner och exploatörer, säger Mikael Fischer projektledare för VA i kust on. Samtidigt gör kommunen en betydande insats för miljön i och med projektet VA i kust on. Dels kommer grundvattenkvaliteten förbättras men även belastningen på havet minskar. Att gräva för vatten och avlopp är ett stort ingrepp i naturen. nder 2014 har Maria H binette, miljösamordnare för VA i kust on, skaffat sig en mycket god överblick av vilka natur värden som finns utmed sträckorna Råckeröd – Brunnefjäll – kerhög, och Björkås – Vävra – Solberga. (Se karta). – Det kan exempelvis vara när våra ledningar ska passera ett mindre vattendrag eller en stengärdsgård och det inte går att borra sig under utan vi måste gräva igenom, berättar Maria H binette. – En stengärdsgård är en egen biotop där ett stort antal skyddsvärda växt och djurarter lever. Då söker vi dispens hos Länsstyrelsen, säger Maria H binette. terställningsarbetet är minst lika viktigt. I vissa fall ska i princip varje sten tillbaka på sin plats. Maria Hübinette VA i kustzon växer nder 2014 utökades projektet VA i kust on till att också omfatta kerhög. Det betyder att öarna Fjällsholmen, Brunskär och Trälen kan få kommunalt VA. På bland annat Trälen finns idag omfattande planer på exploatering. nder den inledande arkeologiska förundersökningen på sträckan Råckeröd – Brunnefjäll – kerhög identifierades flera platser som extra intressanta. – Det betyder att vi går vidare med ytterligare arkeologiska undersökningar under inledningen av 2015, säger Mikael Fischer projektledare för VA i kust on. Sträckan Björkås–Valnäs fick en helt ny utformning under året och kommer till viss del gå rakt igenom Ytterby istället för det tidigare förslaget som gick ut på att runda Ytterby. – Anledningarna till den gamla sträckningen skrotades var att den gick väldigt nära det kulturhistoriskt viktiga området Stora smällen, säger Mikael Fischer. Dessutom kommer en dragning genom Ytterby göra det möjligt att förbättra och förstärka dagens VA-nät i Ytterby. Första spadtaget för ledningen Råckeröd – kerhög, är beräknat till våren 2015. Visste du att… Det finns ingen annan känd vätska som kan lösa upp fler andra ämnen än vatten. Vatten utvidgar sig både när det värms upp och kyls ner. Därför flyter is. Den äldsta kända avloppslednin Cloaca maxima i Rom är en mugenradär avl2600 år gammal. oppskanal som fortfarande är i bruk I Sverige finns totalt ca 54 000 km och ca 26 000 km dagvattenledningarspillvattenledningar . Det skulle räcka två varv runt jorden. VI R SKILLNAD 69 LUPP - Ungdomens enkätundersökning För att öka kunskapen kring ungdomars levnadsvanor och livsvillkor deltog kommunen i Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP. Den enskilt viktigaste frågeställningen är skolan, där cirka två av tre elever uppger att de har ganska goda möjligheter att få hjälp och stöd. Johan Sjöholm Samförstånd och diskussion när unga mötte Kungälvs politiker. 70 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Dialogmöte mellan politiker från kommunstyrelsen och ungdomar. Enkäten genomfördes under höstterminen 201 i årskurs åtta vid Kungälvs grundskolor samt bland eleverna som gick gymnasiets andra år vid Mimers Hus. Resultatet presenterades under våren 2014. Vad kan då sammanfattningsvis sägas om ungas levnadsvillkor Har de unga verklig tillgång till inflytande och välfärd – I stort följer resultatet i Kungälv de regionala siffrorna. Flertalet av Kungälvs unga, procent av åttorna och 1 procent i gymnasiet, är nöjda med sina liv och har en positiv framtidstro. Tillgången till meningsfull fritid är en fråga öppen för tolkning. En del unga i Kungälv anser själva att de saknar saker att göra på fritiden. Men ungefär tre av fyra av ungdomarna i årskurs åtta, drygt hälften i gymnasiet, är medlemmar i någon förening. Och det stora flertalet unga är nöjda med sina kompisrelationer. – En tydlig tendens i L PP är att deltagande i föreningar minskar mellan högstadiet och gymnasiet. Dessutom uppger få att de deltar i föreningslivets organisering och utveckling, säger utvecklingsledare Johan Sjöholm. En majoritet av Kungälvs skolelever är nöjda med den undervisning de får, liksom med möjligheten till hjälp och stöd vid behov. Flertalet tycker det råder en god stämning i skolan. Eleverna pekar också på problem i form av bristande respekt mellan elever och lärare och främlingsfientlighet. Otryggheten finns även på andra håll, särskilt bland flickorna på gymnasiet. ngefär hälften av gymnasieungdomarna i svarsunderlaget använder nikotin åtminstone ibland. En god majoritet dricker alkohol ibland, särskilt flickorna, vilket inte sällan leder till berusning. Ett fåtal har erfarenhet av narkotika, men enligt enkätsvaren inte någon i åttan. I samband med publiceringen av resultaten i april 2014 skedde ett dialogmöte mellan politiker från kommunstyrelsen och ungdomar. Ett filmat reportage från mötet och ett förberedande möte finns på hemsidan. Stämning i skolan åk 8 gy 2 Ungefär tre av fyra elever i åk 8 tycker det är en bra stämning i skolan. I gy2 är siffran något högre: 86 procent. Nöjd med hjälp i skolan åk 8 gy 2 Något färre är nöjda med möjligheten till hjälp/stöd vid behov. Det gäller särskilt gäller det gy2-elever på studieförberedande program där bara drygt hälften är nöjda. Flertalet av Kungälvs unga är nöjda med sina liv och har en positiv framtidstro. Johan Sjöholm Resultat LUPP ligger till grund för de satsningar som nu görs kring exempelvis hälsofrämjande skola, Föreningslyftet, mobilisering Kungälv mot droger, sommarsatsning. tränar fl era ggr/vecka åk 8 tränar fl era ggr/vecka gy 2 använder nikotion regelbundet åk 8 använder nikotion regelbundet gy 2 dricker alkohol ibland åk 8 dricker alkohol ibland gy 2 Läs hela rapporten och se filminslag från mötet på www.kungalv.se/ luppen VI R SKILLNAD 71 Mötesplats Norden 3-7 juni Stort firande av 200 år av nordisk fred på Bohus Fästning. Norges ambassadör Anne K Lund, Finlands ambassads minister Mikael Antell och talman Per Westerberg intar Bohus fästning. Totalpublik 3 – 7 juni: uppemot 10 000 besökare Nordiska möten och seminarier: cirka 00 fackdeltagare, varav över 20 var seniora befattningshavare på nivån parlament, regering och ambassad. Ungefär 40 programpunkter 72 K LI A SAKER SOM H NDE NDEREmmelie 2014 de Forest. och ungefär lika många medverkande organisationer. Ett tiotal programpunkter var helt unika för Mötesplats Norden och hade inte ägt rum annars. Kommunens Kundcenter deltog med ett informationstält. År 2014 kan Nordens länder se tillbaka på 200 år av fred mellan länderna. Detta firades i fem dagar 3-7 juni under eventet Mötesplats Norden. Vid sidan av seminarier och föreläsningar för inbjudna, anordnades kulturevenemang och festligheter som vände sig till den breda allmänheten. – De publika höjdpunkterna blev invigningen 4 juni, firandet av Nationaldagen juni med nordiska stjärnartister och konserten med öteborgs symfoniker juni, säger projektledaren Pether Ribbefors. Förutom ekonomiska bidrag från arrangörerna Kungälvs kommun, Västra ötalandsregionen och Länsstyrelsen finansieras Mötesplats Norden med bidrag i form av annat än pengar. – Nordiska folkhögskolan ställer lokaler till förfogande. Svenska kyrkan anordnar guidningar, musikinslag och en fredsgudstjänst under ledning av biskop Per Eckerdal, säger Pether. Studiefrämjandet står bakom en körkonsert under ledning av solobasisten Magnus Ros n, i samband med invigningen. Västra ötalandsregionen står för öteborgs symfoniker med 1 0 körsångare till en utomhuskonsert. Och landshövdingen ger en middag på residenset för Nordiska rådets presidium, som förlägger sitt möte till Kungälv. Pether Ribbefors – nder Mötesplats Norden anordnas ett samnordiskt militärkulturhistoriskt tältläger på fästningen, säger Pether. Det blir militärhistoria från olika sekler. För att rama in Mötesplats Norden står kommunen för blomsterutställningen Nordiskt ljus som 25-årsjubilerar med blommor runt amla torget och Fästningsholmen. – Det blir flera intressanta seminarier. Bland annat deltar försvarsministern under Försvarsforum den 4 juni. Besökarnas bjuds också på en epokgörande historisk nyhet. – För första gången under fästingens 0 -åriga historia kan man gå på toaletten och spola efter sig. En utvald anställd kommer att få äran att inviga dessa, säger Pether. VI R SKILLNAD 73 Maria Andersson och Alexandra Nilsson på konferensen i Bandung i Indonesien. Kollegialt samarbete utvecklar matematikundervisningen Alexandra Nilsson och Maria Andersson är lärare på Klöverbacken och Olserödskolan. Sedan 2010 har de jobbat med att utveckla sin matteundervisning genom metoden Learning study. – Det är ett sätt att optimera lärandet genom att analysera och utveckla moment i undervisningen, som brukar vara svåra för eleverna, säger Alexandra. 74 VI R SKILLNAD Arbetet med Learning study förde i november 2014, Alexandra och Maria ända till Bandung i Indonesien. På en konferens med 00 deltagare från 2 länder. På dessa konferenser diskuteras undervisning och de senaste forskningsrönen. – Forskare och professorer är med och håller föredrag om de senaste forskningsrönen. Men även lärare som berättar om sina studier och erfarenheter, säger Alexandra. Allt för att få diskussioner kring hur vi tillsammans kan utveckla undervisningen och verkligen komma åt det som är kritiskt i ett ämne innehåll. Mycket av studierna handlar om matematik och naturkunskap men på konferensen i Indonesien var det även många i språk och idrott. Metoden går ut på att testa olika moment på en klass, analysera dem och sedan utveckla lektionen. Den förbättrade lektionen genomförs och analyseras på samma sätt. Allt filmas och även filmen analyseras. I diskussionerna är variationsteorin central. – Lite kort innebär den att för att förstå vad något är måste man förstå vad det inte är. Det ställs som kontrast emot varandra och då framträder det som eleverna ska lära sig, säger Maria. Learning studies handlar inte om skapa den perfekta lektionen, som andra lärare kan ta över rakt av. Varje klass har sina behov. Alexandra och Maria presenterade själva sin studie om tallinjen på den första konferensen utanför Asien, som hölls i öteborg 201 . – Den stora vinsten är det kollegiala samarbetet med fokus på elevens inlärning. Vid varje lektion deltar 2-4 lärare plus handledaren, säger Alexandra. Till våren planerar vi att genomföra Learning studies även i svenska. Det funkar i alla ämnen och åldrar. Nu har de båda gått en handledarutbildning och kan själva leda och handleda egna studier. Kontakterna som gjordes under öteborgskonferensen har lett till att en delegation från Hong Kong varit på studiebesök i Kungälv och att man själva varit på land, där man kommit långt. – Vi besökte även en skola i Indonesien. Det var en stor skillnad på villkoren. De lärde sig ungefär samma saker, men klasserna var på 40 elever och barnen var glada för att de fick gå i skolan. De hade också fler läxor och längre skoldagar och var generellt duktiga på matte och NO. Vi är bättre på det kreativa som slöjd, idrott och bild, säger Maria. Så här arbetade vi me d tallinjen: Vi gjorde de första tre tallinjerna felakti elevernas felsvar som vi sett på förtestetga utifrån . Efter lektion 1 förbättrade vi lektionen utifrån eftertestet och analysen av film ytterligare en. Resultatet blev mycket bra, på två av frågorna förbättrades resultatet med 75% och 80 % Maria och Alexandra jobbar med tallinjen under en provlektion. K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 75 Toleransprojektet får spridning Toleransprojektet gjorde ett stort genombrott 2014. Även om Toleransprojektet har uppmärksammats både nationellt och internationellt, och en handfull kommuner har tagit efter det som ofta kallas ”Kungälvsmodellen”, blev det under året en riksangelägenhet i två länder. – Den tidigare integrationsministern Erik llenhag har visat stort intresse för vårt arbete i Kungälv och beslutade att tilldela kommunen en miljon i utvecklingsstöd för att utbilda lärare, socialarbetare och ungdomsarbetare i de kommuner som inleder sina egna toleransprojekt, säger Toleransprojektets grundare Christer Mattsson. tbildningen är ett samarbete med öteborgs universitet kring den teori och metodik som Toleransprojektet vilar på. Kursen är en 15 poängs akademisk utbildning och är den första i sitt slag i landet.Totalt genomgår över femtio lärare utbildningen i två omgångar och en tredje kursstart är planerad till hösten med en full väntelista. – Totalt är det nu 1 kommuner som driver egna toleransprojekt eller håller på att starta upp.Ytterligare ett tiotal befinner sig i beslutsprocesser och inledande samtal förs med lika många. Dessutom deltog Christer Mattsson i november på ett seminarium i Oslo om hur man förebygger våldsbejakande extremism. – Konferensen skedde på inbjudan av den norske justitieministern och inleddes redan dagen före konferensen med ett rundabordssamtal, som handlade om den norska nationella handlingsplanen för att förebygga såväl höger- som vänster- och islamitisk våldsbejakande extremism, säger Christer. Toleransgrupp håller minnescermoni i Treblinka. 76 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 Skyltar med olika toleransbudskap sattes upp av en tidigare toleransgrupp. På seminariet presenterade Christer Kungälvsmodellen inför 200 polischefer, socialchefer, forskare och praktiker från hela Norge. Detta kommer att leda till ytterligare utbyte, något vi återkommer till nästa år. Visste du att Tolera nsprojektet... t . . har haft 600 elever som genomgåt projektet i Kungälv. sgrupper . . i Kungälv har två undervisning underper år med vardera 24 elever.schI wi i visningen ingår en resa till Auljningsartzbete Polen. Därefter har de uppfö tion. och presenterar en konstinstalla fattande . . har skapat en kurs på GU om gånger 15 högskolepoäng. Den har getts två omsför totalt 50 lärare, social- och ungd arbetare. Christer Mattsson intervjuas av SVT. VI R SKILLNAD 77 Visste du att Bins och andra insekters pollinering är en förutsättning för två tredjedelar av alla odlade grödor i världen och ungefär 80% av världens vilda växter. Apiarium i Bäckparken. Miljöåret 2014 i Kungälv Torbjörn Nilsson Nya vandringsleder, klimatsatsningar och cykelbanor sticker ut i miljöarbetet. – I maj invigdes de nya vandringslederna på norra Koön med pompa och ståt, och terränglöpning. Det är tre stigsystem på totalt 15 kilometer som nu är klara, säger kommunekolog Torbjörn Nilsson. Samtidigt restaurerades vandringslederna på Marstrandsön. I februari restaurerades befintligt stigsystem och ett nytt elljusspår anlades i Kastellegårdens friluftsområde, som nu har potential att utvecklas till ett mini-Fontin . Dessutom anlades en nya tillgänglighetsanpassad utsiktsplats vid Kärleksstigen i Fontin. I Svartedalen satsade staten 25 miljoner kronor för att skydda ytterligare områden mot skogsbruk. – För att man ska kunna njuta av naturen är det en fördel om man inte möts av en soptipp, säger Torbjörn. Bohuskusten tar emot hundratals ton skräp varje år som driver hit med havsströmmarna. Kommunens strandstädning har utvecklats under 2014 med att Arbetslivscentrum åter har en egen båt. Detta kompletterades av ett framgångsrikt samarbete med Städa Sverige, som engagerar idrottsföreningar i strandstädningen. nder 2014 genomfördes sjutton städinsatser av idrottsföreningar, med totalt 500 deltagare. rets strandstädning samlade totalt in nära 1 000 kg skräp. 78 VI R SKILLNAD Detta kompletterades av ett framgångsrikt samarbete med Städa Sverige. nder 2014 genomfördes sjutton städinsatser, med totalt 500 deltagare. Andra skräphjältar hittar vi på skolorna. 5 skolenheter med 2 2 barn och 4 vuxna har deltagit i Håll Sverige Rents skräpplockardagar. – Kommunen fortsatte under året att informera om vikten av biodling, säger Torbjörn. I somras installerades ett apiarium i Bäckparken i Kungälv. Ett apiarium är en bikupa med öppningsbar front där man kan studera bisamhället genom plexiglas. Arbetet med etapp 2 av Rollsbo våtmark, som skyddar mot översvämning och ger vattenrening och biologisk mångfald, har pågått. Området har avdelats till två betesfållor. En parkering och en fågelskådarplattform har anlagts. Klimatsatsningar Tack vare samarbetet med Kungälv Energi står nu kommunens första vindkraftverk på plats i Skårby och levererar ström till nätet. Produktionen motsvarar två procent av den el som förbrukas innanför kommungränsen. Kungälvs första snabbladdare för elbilar invigdes under hösten också denna i samarbete med Kungälv Energi. Tjugo minuters laddning ger cirka tio mils körning. nder hösten togs även beslut om den fortsatta satsningen på cykelbanor i kommunen. – Kungälv kommer att satsa 20 miljoner årligen i sex år så att Trafikverket kan bygga åtta delsträckor. Ytterligare två delsträckor finansieras helt av Trafikverket. I våras gjordes en total genomgång av duschar och kranar i kommunens äldre lokaler vilket ledde till att 2 00 kranar och 50 duschar har försetts med snålspolande utrustning. ven åtgärder i form av effektivare belysning, ventilation samt installation av värmepumpar genomfördes under året. Kungälvs samarbete med Stenungssund, Tjörn, Orust och ddevalla inom Fjordar har under året innehållit bland annat musselinventering, utsättning av ålyngel och deltagande i Västerhavsveckan. – Spolplattor och toatömningsanordningar har byggts i flera hamnar under året, säger Torbjörn. Detta kommer tillsammans med projektet VA i kust on att på sikt att leda till ett renare kustvatten. Förbättringar för miljön Fossila koldioxidutsläpp från kommunenförvatningen 2010: 1 630 ton/år 2014: 1 110 ton/år Utsläpp av koldioxid i kommunens verksamhet kommer från förbränning av eldningsolja och forsonsbränslen Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet 2010: 12,9 % 2014: 21 % Inköp av ekologiska livsmedel mäts som andel av kommunens totala kostnader för inköp av livsmedel. Total energiförbrukning i kommunförvaltningen 2010: 56240 MWh/år 2014: 47210 MWh/år Energiförbrukning avser förbrukning för lokaler, belysning, reningsverk samt interna transporter. Pappersförbrukning i kommunförvaltningen 2012: 8,1 miljoner inköpta A4/år 2014: 7,3 miljoner inköpta A4/år Renoverade promenadstigar på Marstrandsön. VI R SKILLNAD 79 Hade du en susning ? I verksamheter där personalen står för 70-90 % av kostnaderna, är det genom förändringar av bemanningsprocessen som de stora vinsterna kan göras. Medarbetare från Vård och Äldreomsor samt Arbetsliv och Stöd, Stöd boende g LSS har gått utbildningen. Hittills har 50 chefer gått en 3-dagars Bemanningsakademi. Birgitta Paulsson, HR-specialist. 80 VI R SKILLNAD Bemanningsprojektet Bemanningsprojektet drog igång på allvar under 2014. Ytterst handlar det om att ha rätt person, på rätt plats, vid rätt tillfälle. – Alla kommuner kämpar med detta, säger Birgitta Paulsson, HR-specialist och projektledare för bemanningsprojektet. Birgitta Paulsson Det finns flera anledningar till att detta är viktigt för Kungälv att arbeta med. Kontinuitet handlar till exempel inte bara om antalet personer från hemtjänsten som kommer hem till brukarna. Det handlar även om kompetens och arbetsmiljö, vilket är svårt att upprätthålla om det ständigt är nya timvikarier som träffar brukarna. – Som arbetsgivare vill vi vara en attraktiv arbetsgivare som kan erbjuda våra anställda önskad sysselsättningsgrad, ge möjlighet för medarbetarna att påverka sina arbetstider och ge fler personer en trygg anställning genom att anställa på fasta anställningar i stället för att använda många timvikarie, säger Birgitta. Vi tror att detta även kommer leda till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och till en bättre kontinuitet för brukarna. Eva-Lotta ustafsson, enhetschef för hemtjänstområdet Kärna, har varit med om detta i öteborg tidigare. – Där har man kommit längre, men deras process var mer toppstyrd, säger Eva-Lotta. Vi är bara i början och försöker ta det lite lugnare. Vi har gått in i ett nytt schemasystem, Timecare planering, där alla har möjlighet att påverka sin arbetstider, men naturligtvis efter brukarnas behov. Nästa steg är att tillsvidareanställa undersköterskor, istället för att använda timvikarier. Ordinarie personal skall täcka upp för varandra. Bemanningsprojektet skall ge optimal bemanning, trygga anställningar och bli bättre för brukarna Birgitta Paulsson – Idag använder vi i kommunen hela femtill sexhundra timvikarier. Hur många fasta tjänster det blir vet vi inte, alla vill ju inte arbeta heltid, säger Eva-Lotta. Men vi tror att fler än idag vill arbeta heltid. Anställningarna innebär också en trygghet som timvikarierna saknar. De som går upp i tid kommer i framtiden att få vara beredda på att täcka upp där de behövs. – Men inte var som helst, utan varje enhet skall upprätta ett samarbete med en eller två andra enheter, där man får gå med och lära sig först, säger Eva-Lotta. Men så långt har vi inte kommit än. Bemanningsprojektet beräknas vara klart försommaren 201 . Eva-Lotta Gustafsson, enhetschef för hemtjänstområdet Kärna. VI R SKILLNAD 81 ”Skippa skjussen - ta bussen” Tävlingen ”på egna ben”, där det gäller att gå, cykla eller åka buss istället för bil, vanns av klass 6 A på Diserödsskolan. Skolor från hela Göteborgsregionen ställde upp. Första pris var ett besök på Nordens ark. Tävlingen gick till så att man fick kryssa i de tillfällen man avstod från att åka bil. För varje lektion man höll på temat fick man också poäng. – Det kunde vara att vår andra lärare Martin ställde frågor och så skulle vi säga om det var bra eller inte, om vi höll med eller inte, säger eleven Hanna. Till exempel frågade Martin om man skall man ha cykelhjälm när man är femton . – Då fick man ställa sig i en ja- och en nejgrupp. ndrade man åsikt när man pratade om det, fick man byta grupp, säger Linus. – Det finns förberedda lektioner och vi försökte få in dem i olika ämnen, säger klassföreståndare Catharina. En stor bidragande orsak till att just klass A vann beror på deras engagemang. Klass 6A på Diserödskolan. Mattias Karlsson 82 K LI A SAKER SOM H NDE NDER 2014 – Den här klassen hade bestämt sig för att vinna. Catharina von Corswant – De får en uppgift, sedan är det full fart. De ligger verkligen i, säger Catharina. Det märktes inte minst på segervittringen vi fick när vi började klättra uppåt i resultatlistan. Det var inte bara färre bilresor som betalade sig. ven mat och sömn gav poäng. – Mycket mat gav många poäng, till exempel att man åt frukost. Det kändes lite konstigt, säger Tilda. Resan till Nordens ark var rolig. – Vi såg tigrarna och vi matade hönor, grisar, får och getter och vi fick gå in och klappa getter och får. De var snälla, men det var läskigt med den stora grisen, säger Linnea. Men trots allt. Linus talade nog för alla när han tyckte att vinsten var värt allt jobb de lagt ner i tävlingen. Innehåll Perspektiv I detta block har vi samlat en redovisning av kvalitetsmått med jämförelser och den upp till tioåriga verksamhetsöversikten. Blocket syftar till att ge perspektiv på årsredovisningen i övrigt. Detta block med samlad statistik och jämförelser är tänkt att fungera som en faktasamling och uppslagsbok. Kommunjämförelserna 84 Verksamhetsöversikt 88 Revisionsberättelse 95 Hur ligger Kungälv till 2014 i förhållande till drygt 200 andra kommuner? ▼ Läs hela redovisningen som ger en årlig översikt av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner på sid 84 Verksamhetsöversikt ▼ I detta avsnitt presenteras en sammanställning av kommunens verksamheter. Här kan du till exempel se antalet brukare inom hemtjänsten och hur stor andel av kommunens barn som har plats i barnomsorg. Läs mer på sid 88 PERSPEKTIV 83 Hur ligger Kungälv till 2014 i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet med cirka 40 utvalda kvalitetsmått. Redovisningen ger en årlig översikt av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Syftet är dels att ge våra medborgare en bild av den service som deras skattepengar används till och därmed möjlighet till dialog om kvaliteten. Dels ger resultatet ett underlag för verksamhetsutveckling och för våra förtroendevalda att använda i styrning. I denna sammanställning visas Kungälvs kommuns resultat 2014. Resultatet jämförs med medelresultatet bland de kommuner som deltar i respektive kvalitetsfråga. Så här läser du tabellen... så ligger Kungälv till i förhållande till bästa och sämsta bäst Kvalitet & kostnader bästa kommunens reslutat Skola och förskola Hur stor del av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? Bättre än medel Medel och något under medel 20% eller mer under medel 84 PERSPEKTIV sämst 100 sämsta kommunens reslutat Kungälvs position 83 Kungälvs värde enligt KKiK 6 Andel % en het bäst Utveckling, inflytande och trygghet sämst Kungälvs position Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 96 37 13 % av maxpoäng Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 56 38 25 INDEX 1 – 100 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 82 59 41 INDEX 1 – 100 Hur många av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 100 78 50 Andel % 94 83 55 INDEX 1 – 100 Hur många som i kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 75 44 17 Andel % Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 100 92 62 Andel % Hur god är kommunens webb-information till medborgarna? Kungälvs position Öppettider Huvudbibliotek, utöver tiden 8-17 på vardagar 67 13 1 Antal timmar Återvinningscentral, utöver tiden 8-17 på vardagar 36 18 0 Antal timmar Simhall, utöver tiden 8-17 på vardagar 55 30 0 Antal timmar PERSPEKTIV 85 bäst Kvalitet och kostnader Kungälvs position Skola och förskola Hur stor del av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 100 83 6 Andel % 0 7 83 Antal dagar 3,9 5,5 7 Barn/personal 3 4,2 6,2 Barn/personal 88 612 124 682 165 972 Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA (elever folkbokförda i kommunen) 93 75 33 Genomsnittlig andel % Elever i årskurs 6 med lägst betyget E för ämnesprov i SV, Sv2 och MA (elever folkbokförda i kommunen) 99 95 74 Genomsnittlig andel % Andel elever i årskurs 9 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet (elever folkbokförda i kommunen) 99,3 92,7 68 Genomsnittlig andel % Elever folkbokförda i kommunen som fullföljer gymnasiet inom 4 år, inkl. IV 95,3 76,7 50,7 Elevens syn på skolan och undervisningen 93 73 55 Hur effektiva är kommunens grundskolor? 264 343 725 Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Hur många barn i snitt per årsarbetare är faktiskt närvarande i förskolor i kommunen? Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 86 sämst PERSPEKTIV SEK per barn Andel % Andel positiva svar % Kostnad SEK per betygspoäng bäst Äldreomsorg Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst Kungälvs position sämst 350 549 586 630 1 740 100 SEK/brukare 1 121 208 Antal dagar 100 89 63 Andel % 104 648 269 780 516 181 6 17 25 Antal personer 100 90 73 Andel % 0,4 2,4 10,8 Andel % 2 11 65 Antal dagar 100 95 18 Andel % 0 54 139 Medelvärde 14,6 6,5 0,6 Antal 1 182 290 Ranking 50 20 0 SEK/brukare Socialtjänst Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd Hur lång är handläggningstiden i snitt (tid för utbetalning) för att få ekonmiskt bistånd? Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Utredningstid i dagar LSS-insats (alla insatser) Näringsliv Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? Företagsklimat, totalt enligt Svenskt Näringsliv, (alla kommuner i Sverige) Övrigt Hur stor är andelen ekologiska livsmedel i kommunorganisationen? Andel % av totalkostnad PERSPEKTIV 87 Verksamhetsöversikt I följande avsnitt presenteras en sammanställning av olika mått och tal inom kommunens verksamheter. Verksamhetsmåtten visar antal eller mängd, exempelvis hur många besökare kommunen har haft på anordnade kulturarrangemang. De kan också avse en procentsats, som hur stor andel av kommunens barn som har plats i barnomsorg till exempel. För att få överblick och följa utvecklingen över längre tid visas talen och måtten i flerårsperspektiv. Till varje tabell presenteras en kortare text. Detaljspecificerad driftredovisning för kommunens sektorer Mkr Bokslut 2014 Budget 2014 Avvikelse 2014 Bokslut 2013 13,7 15,0 1,3 13,8 Kultur och samhällsservice 93,4 89,1 -4,3 92,7 Kommunledningssektor 153,2 165,8 12,6 149,7 Politisk organisation Skola Centralt 66,1 55,7 -10,4 60,6 Förskola 268,4 271,0 2,6 260,8 Grundskola och fritidshem 441,5 442,2 0,7 420,5 Gymnasieskola och vuxenutbildning 189,6 191,1 1,5 188,5 965,6 960,0 -5,6 930,4 Summa Skola Arbetsliv och stöd Sektorchef 14,6 16,2 1,7 14,2 Myndighet 86,0 72,8 -13,3 75,4 Stöd Boende SOL 42,5 50,2 7,7 41,6 Stöd Boende LSS 140,1 132,5 -7,6 130,1 Utbetalt försörjningsstöd 24,4 24,0 -0,4 25,9 Arbetslivscentrum (ALC) 62,2 59,3 -2,9 58,2 369,9 355,0 -14,9 345,4 12,3 5,7 -6,6 6,9 Summa Arbetsliv och stöd Vård och äldreomsorg Sektorgemensamt Biståndsenheten exkl kundval 6,2 7,0 0,8 5,9 Biståndsenheten kundval 115,8 104,1 -11,7 100,8 Äldreboende 186,3 187,1 0,9 178,8 Hälso- och sjukvård 68,0 67,2 -0,8 69,0 5,0 5,2 0,1 11,3 15,0 14,3 -0,8 14,5 408,6 390,5 -18,1 387,3 Hemtjänst, exkl larm/natt Larm/natt Summa Vård och äldreomsorg Samhällsbyggnad 97,3 79,1 -18,2 74,1 Servicesektor 0,8 0,0 -0,8 3,8 Volymer (budgetpost) 0,0 30,0 30,0 0,0 Finansiering -49,8 -54,4 -4,6 -88,6 Exploatering 0,0 0,0 0,0 -11,3 -12,9 0,0 12,9 -1,5 2 039,7 2 030,0 -9,7 1 895,8 Reavinst SUMMA NETTOKOSTNAD 88 PERSPEKTIV Kommunsammandrag Här visas mått och tal för kommunens geografiska område som helhet. Därefter följer en ekonomisk översikt för kommunorganisation och koncern. Detta sammandrag syftar till att ge en bakgrund för efterföljande tabeller. Kommunen i korthet 2010 2011 2012 2013 2014 41 241 41 538 41 753 42 109 42 334 40,8 41,0 41,2 41,3 * 4,0 3,2 2,5 2,1 1,9 264 080 264 479 270 554 276 949 * 32,32 32,32 32,32 32,57 32,57 Andel högskoleutbildade, andel (%) av personer mellan 25-64 år 20,6 21,1 21,7 22,2 * Ohälsotal, antal frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under 12 månader 26,1 25,1 25,2 25,6 26,1 5,1 3,8 3,8 3,9 3,3 83,3 84,1 84,5 84,7 * 119 141 181 210 182 Nyckeltal Antal invånare Medelålder, år äldre! e t i l r i Vi bl Befolkningsökning, procentuell befolkningstillväxt på tre års sikt Medianinkomst, kronor Skattesats, procent Öppet arbetslösa, procent Förvärvsfrekvens, andel (%) invånare mellan 20-64 år Företagsklimat, ranking Sveriges kommuner (1-290) *Siffror ännu ej publicerade. Tabellen syftar till att ge en bild över de grundläggande förutsättningar som kommunens organisation har för sin verksamhet. Ekonomi i kommun och koncern Källa SCB, Tillväxtanalys, Svenskt näringsliv, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal årsarbetare 3025 3104 3146 3156 3312 Verksamhetens bruttokostnad, Mkr 2123 2257 2233 2355 2505 Verksamhetens nettokostnad, Mkr 1743 1846 1798 1896 2040 Mkr Nettokostnad per invånare, kr 42 264 44 441 43 124 45 026 48 188 Balansomslutning kommunen, Mkr 2545 2765 2916 3045 3438 Balansomslutning koncernen, Mkr 3573 3897 4112 4282 4738 127 135 180 163 372 Nettoinvesteringar kommunen, Mkr Nettoinvesteringar, koncerner 256 243 331 287 584 Låneskuld kommunen, Mkr 250 420 380 430 610 Långfristiga skulder koncernen, Mkr 1174 1490 1369 1529 1583 Soliditet kommunen, % 12,2 8,9 11,5 10,7 10,9 Soliditet koncernen, % 17,3 14,7 118,0 17,6 18,0 Årets resultat kommunen, Mkr 55,9 -68,3 88,3 -8,2 49,6 Årets resultat koncernen, Mkr 143,2 -50,2 170,3 11,1 95,8 Här visas kommunens och koncernens ekonomiska utveckling. Först verksamhetens totala kostnader, brutto och netto. Därefter nettokostnaden per kommuninvånare. Balansomslutningen visar tillgångarna i relation till det egna kapitalet och skulderna. Soliditeten visar den långsiktiga betalningsförmågan och erhålls genom att det egna kapitalet divideras med de totala tillgångarna. PERSPEKTIV 89 Intern service Serverade måltider, antal Beställningar till vikariepoolen, antal Tillsättningsgrad vikarier, procent (%) 2010 2011 2012 2013 2014 2 470 000 2 582 000 2 821 000 2 814 000 2 834 000 33 411 36 936 38 254 39 755 41 100 96 98 97 96 95 Intern service åsyftar verksamhet som riktar sig mot kunder inom kommunorganisationen. Här finns bland annat måltidsservice som förser förskola, skola, äldreomsorg och funktionshinderverksamheten med måltider och vikariepoolen som är kommunens bemanningsenhet. Miljö ande Minsk utsläpp 2010 2011 2012 2013 2014 1630 1420 1200 1220 1110 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, procent. 12,9 18,3 17 18,4 20 Total energiförbrukning i kommunförvaltningen, MWh/år. 56 240 50 100 51 170 50 820 47 210 - - 8,1 6,8 7,3 68 59 43 57 52 152 169 127 125 103 Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen, ton/år. Pappersförbrukning i kommunförvaltningen, antal miljoner inköpta A4-papper/år. Nya ärenden, avlopp Nya ärenden, värmepumpar Det går åt rätt håll! tsläpp av koldioxid i kommunens verksamhet kommer från förbränning av eldningsolja och fordonsbränslen. Inköp av ekologiska livsmedel mäts som andel av kommunens totala kostnader för inköp av livsmedel. Energiförbrukning avser förbrukning för lokaler, belysning, reningsverk samt interna transporter. Renhållning Miljöbilar mäts genom andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller nationella krav på miljöfordon. Nya ärenden, avlopp är inkomna ärenden avseende tillstånd för enskild avloppsanläggning. Nya ärenden, värmepumpar handlar om installation av egen värmepump. 2010 2011 2012 2013 2014 Mängd kärl- och säckavfall, kg/år 177 184 193 190 194 Mängd grovavfall och farligt avfall per invånare, kg/år 186 221 195 209 220 Mängd producentansvarsmaterial per invånare, kg/år 77 94 74 69 70 Dessa delvis nya mått är i linje med målen i kommunens avfallsplan A2020. Kommunalt vatten och avlopp 2010 2011 2012 2013 2014 Antal VA-abonnenter 5296 5380 5400 4941 4950 1 846 000 1 820 000 1 834 000 1 946 000 1 906 000 5535 5535 5535 6644 7110 160 000 175 350 184 120 184 151 184 151 Såld vattenmängd, m3 Villa (typhus A) brukningsavgift, kr/år Villa (typhus A) anslutningsavgift, kr Här visas volymuppgifterna abonnenter och vattenmängd tillsammans med aktuella avgifter för abonnenten. 90 PERSPEKTIV Infrastruktur Bygglov, delegationsbeslut Antal kontrollplaner 2010 2011 2012 2013 2014 427 479 482 467 499 361 341 286 308 342 Antal resor med inomkommunala linjer, tusental 1 399 405 1 629 270 1 465 387 1 280 224 1 248 707 Antal resor med Grön Express, tusental 2 654 117 2 868 504 3 217 923 3 539 067 3 335 566 Antal resor med Bohuståget, tusental 1 149 770 1 223 421 1 508 927 1 673 802 1 582 040 Antal resor med färjan från Koön till Marstrandsön - - - 542 739 519 040 Gästhamnen Marstrand, beläggning antal båtar/år - 10 300 12 255 12 931 13 101 Delegationsbeslut, bygglov är tillstånd att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder. Kontrollplaner avser granskning och kontroll vid bland annat bygg, enskild eldstad, enskilt avlopp och anläggning av ny vattentäkt. Efter nya plan- och bygglagens införande ingår en del beslut om kontrollplan i antalet bygglovsbeslut. Totalt innebär detta att antalet beslut sjönk något 2012. nder 2014 ökade antalet närmare 10 i förhållande till 201 . Kollektivtrafiken är indelad i olika kategorier där lokal- och stadsbuss motsvarar inomkommunala linjer inklusive Marstrand, lgön, Lövön och Brattön. r 201 gjordes justeringar i linjeutbud och linjedragningar både inom och till från kommunen vilket gör att jämförbarheten med tidigare statistik inte finns. Förskola Total andel (%) barn inom förskola och pedagogisk omsorg, 1-5 år Antal helårsplatser i kommunens förskola Antal barn inom fristående förskola Tabellen visar hur stor andel av barn mellan 1 och 5 år som är folkbokförda i Kungälvs kommun och inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg. Siffran ligger väldigt stabil över åren och är på ungefär samma nivå som i riket. Antal helårsplatser i försko- iS ggning ä l e b t s Stör verige Inom kommunen trafikeras numera fem linjer som räknas som regionbuss. Bohuståget och rön Express har ökat rejält. En av anledningarna är införandet av trängselskatten januari år 201 . Däremot har det inomkommunala resandet minskat vilket kan bero på olika faktorer, men en anledning kan vara att omstruktureringar gjorts i linjeutbudet och att turutbudet har förändrats. För samtliga linjer gäller det att det är det totala resandet på linjen som redovisas. 2010 2011 2012 2013 2014 87 89 89 88 88 1828 1886 1934 1885 1868 394 437 449 475 490 lan är det antalet platser som finns tillgängliga utslaget på ett år, siffran säger alltså inget om hur många barn som fyller platserna. Förändringar i antal helårsplatser grundar sig helt i befolkningsprognosen och antalet barn som är i behov av förskola. Större ande godkända eleverl Grundskola 2010 2011 2012 2013 2014 Antal elever i kommunens regi åk F-9 4089 4079 4133 4253 4394 563 584 601 637 648 Antal elever i kommunens grundsärskola 50 43 36 32 31 Antal barn i fritidshem i kommunens regi 1865 2016 2075 2154 2225 Antal elever i fristående regi åk F-9 Antal barn i fritidshem i fristående regi 244 259 267 285 289 Slutbetyg i åk 9, andel (%) elever som nått målen i alla ämnen, kommunala skolor 80 77 80 80 82 Antal elever per lärare (heltidstjänst) kommunala skolor 12,1 12,2 12,4 13,5 13,1 Här presenteras antal elever som årsgenomsnitt. Barnkullarna som kommer in i grundskolan är stora och medför att antalet elever ökar för varje år. ldersgruppen förskoleklass-årskurs har ökat med cirka 140 elever jämfört med tidigare år. Antalet elever inskrivna i grundsärskola har minskat på grund av skärpta krav för inskrivning. Andelen elever med godkänt i alla ämnen vid slutbetyget i årskurs har de senaste åren ökat och fokus på frågan har gett resultat. PERSPEKTIV 91 Gymnasieskola Antal elever på Mimers hus gymnasieskola – Andel (%) elever från Kungälv antagna till Mimers hus 2010 2011 2012 2013 2014 1825 1756 1678 1628 1580 - 66 66 61 66 109 116 116 113 110 25 33 31 33 32 Andel (%) avgångselever från högskoleförberedande program vid Mimers hus med gymnasieexamen - - - - 87 Andel (%) avgångselever från yrkesförberedande program vid Mimers hus med yrkesexamen - - - - 79 11,5 12,3 12,6 13,2 12,5 Antal elever på gymnasiesärskola – Andel (%) elever från egen kommun Antal elever per lärare (heltidstjänst) I tabellen presenteras antal elever som ett årsgenomsnitt. Andelen antagna kungälvselever till Mimers hus bygger på det totala antalet antagna elever till gymnasieskolan. De elever som inte påbörjat studier är därför inte medräknade. Eleverna på Mimers hus har minskat under ett par år på grund av minskade elevkullar. Detta gäller för hela riket och minskningen ligger på samma nivå som i Kungälv. 2014 gick de första gymnasieeleverna som följt nya regler kring behörighet och examen enligt den nya läroplanen ( y 2011). Detta innebär att tidigare siffror inte är tillgängliga. I förhållande till riket är dock andelen elever med examen något lägre i Kungälv på både högskoleförberedande och yrkesförberedande program. Vuxenutbildningen 2010 2011 2012 2013 2014 Antal studerande i Kungälv 965 968 774 857 950 Antal helårsplatser (ej särvux och SFI) 564 528 470 539 559 67 70 69 71 69 176 172 154 185 214 Andel (%) påbörjade kurser som blivit betygsatta (ej särvux och SFI) Antal studerande på svenska för invandrare (SFI) Vuxenutbildningens omfattning presenteras med olika mått. Antal studerande är det faktiska antalet personer som läser i Kungälv. Alla dessa läser dock inte heltid på vuxenutbildningen. Antalet helårsplatser är de platser man får fram om man räknar ihop halvtids- och heltidsstuderande och blir då den volym som budgeteras. Antalet studerande har under de senaste åren Arbetsmarknad ökat, där en stor del av ökningen är studenter vid svenska för invandrare. På grund av ändrade regler får Kungälv väsentligt mindre stadsbidrag 2015 än föregående år och detta påverkar den ekonomiska situationen negativt med osäkerhet kring hur många studerande som kan beredas plats inom ekonomisk ram. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal deltagare i Daglig verksamhet (DV) 148 158 157 165 181 Antal personer i stöd 185 195 203 206 199 688 620 594 601 564 17 19 34 23 49 Antal hushåll med utbetalning Antal nyanlända till flyktingmottagning inklusive ensamkommande flyktingbarn Här redovisas statistik som övergripande skall spegla hur kommunen arbetar med arbetsmarknadsinsatser. Trenden mellan 201 och 2014 visar en ökning av antal brukare inom Daglig 92 uderat Första elevkullen som enst (Gy 2011) efter den nya läroplan tar studenten. PERSPEKTIV verksamhet men en minskning av antalet ärenden med utbetalat Försörjningsstöd. Av de totalt 4 nyanlända 2014 har 2 stycken varit ensamkommande flyktingbarn. Funktionshinder LSS/SFB/SOL, antal ärenden 2010 2011 2012 2013 2014 638 642 655 688 692 Boende särskild omsorg, antal platser (LSS) 82 82 85 85 82 Bostad med särskild service, Socialpsykiatrin, antal platser 23 20 21 19 19 145 159 157 155 161 Personlig assistans kommun som anordnare, antal utförda timmar 85 620 76 041 79 357 80 548 76 148 Personlig assistans extern anordnare, antal utförda timmar 39 019 43 530 47 811 38 018 35 772 Här visas utvecklingen inom boende, boendestöd och personlig assistans. Insatserna utgår från Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Socialförsäkringsbalken (SFB) och Socialtjänstlagen (SoL). När det gäller antal platser Boende särskild omsorg LSS avser siffran både barn och vuxna. Totalt antal ärenden har ökat från till 2 ärenden sedan 2010, vilket innebär en genomsnittlig årlig ökning om 2, . Antalet egna platser i kommunen har inte ökat i samma utsträckning, vilket innebär att kostnaden för köpta LSS platser ökar. ver tid minskar antalet utförda timmar personlig assistans medan boendestöd visar på en ökning av antal brukare. Boendestöd, antal brukare Individ och familjeomsorg 2010 2011 2012 2013 2014 Antal placeringar på institution 31 36 19 15 31 Antal placeringar på familjehem 57 42 39 47 46 Antal öppenvårdsinsatser 15 3 7 2 4 Antal placeringar på institution 19 13 15 15 9 Antal placeringar på familjehem 7 4 2 4 2 Antal öppenvårdsinsatser 6 5 7 2 6 Barn och unga (0-20 år) Vuxna (21- år) Statistiken speglar hur antalet placeringar utvecklas över tid inom institution, familjehem och öppenvårdsinsatser, både för barn och vuxna. Insatserna utgår Socialtjänstlagen (SoL), Föräldrabalken (FB), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LV ), Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (L L), Särskilt boende Offentlighets- och Sekretesslagen, Förvaltningslagen (FvL), Socialtjänstförordningen (SoF), med flera. Antalet ärenden inom Barn och unga visar på stor ökning mellan 201 och 2014, vilket innebär att fler personer har behövt placeras. När det gäller missbruk minskar antalet ärenden och därmed också placeringarna. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal lägenheter/platser i egen regi 413 419 417 417 414 – Varav demens 145 148 149 149 158 – Varav omsorgslägenheter 182 183 184 185 176 – Varav korttidsplatser 53 53 45 45 45 Varav lägenheter i servicehus 35 35 35 35 35 För särskilt boende är antalet lägenheter platser i princip oförändrade sedan 2010. korttidsplatser lades ned 2012, behovet hade minskat och detta möjliggjorde bättre lokaler till dagverksamhet och demensteam. Antalet omsorgslägenheter har minskat med under åren 2010-2014. En omvandling av lägenheter från omsorg till demens i kombination med viss förtätning har gjort att demenslägenheterna har ökat mellan 2010-2014. Boendebeläggningsgraden är fortsatt mycket hög, de senaste tre åren ligger den på . Antalet personer som väntar på en plats till ett boende ökat markant, framför allt under 2014. PERSPEKTIV 93 Fler trygghetslarm Hemtjänst 2010 2011 2012 2013 2014 Antal personer som haft hemtjänstinsatser under året - 1063 1039 962 1037 Antal personer i kommunens regi - 822 826 765 883 Antal personer i privat regi - 241 213 197 209 Antal personer med trygghetslarm - 986 1008 1049 1111 Antal hemtjänsttimmar per person - 276 281 325 337 Antalet brukare inom hemtjänsten ökar, men insatserna ökar ännu mer, vilket innebär att vårdtyngden ökar och hälso- och sjukvårdens insatser påverkas. 2012 infördes ny taxa för brukare, vilket innebar att de med få serviceinsatser tjänade på att utnyttja Rut-avdrag hos privata entreprenörer. Detta påverkade minskningen av antalet brukare 201 . Hälso- och sjukvård Antal personer som har hemtjänstinsatser i egen regi ligger, i genomsnitt, på 0 och i privat regi på 20 . Personer med trygghetslarm har ökat med under 2014 jämfört med 201 , och 1 jämfört med 2011. Hemtjänsttimmar per person ökar varje år. För 2014 blev det 4 ökning jämfört med 201 , och hela 22 jämfört med 2011. 2010 2011 2012 2013 2014 Antal registrerade patienter under året 742 765 1266 1373 1335 Kostnad för bostadsanpassningar (tkr) 4604 3316 4545 4155 3244 Den 1 september 2014 infördes Vårdval Rehab. nder 2014 ökade antal patienter med 5 jämfört med 2012. Kostnader för bostadsanpassningar ligger på cirka 4 miljoner kronor per år. Antal beslut och vilken typ av anpassning varierar varje år, som i sin tur påverkar kostnaderna. Fritid 2010 2011 2012 2013 2014 Föreningar i kommunen, antal totalt 281 315 330 278 265 Föreningar som erhåller föreningsbidrag, antal 110 110 125 99 104 126 000 135 000 142 000 130 000 137 000 1 341 1 473 1 604 1 700 1 730 Simhallen, antal besök – Nettokostnad öppethållande, kr/timma Isbanan Skarpe Nord, totalt antal öppettimmar 4 394 5 046 5 105 4 243 4 500 Idrottshallar i kommunen (5 fullstora hallar), antal öppettimmar 12 850 13 450 14 802 14 400 13 700 En väsentlig del av kultur- och fritidsverksamheterna inom kommunen drivs av föreningslivet, ofta med kommunalt stöd i olika former. Här presenteras hur många föreningar det finns registre- rade i Kungälv samt hur många föreningar som erhållit verksamhetsstöd från kommunen inom ramen för olika bidrag. Vidare presenteras fritidsanläggningar som kommunen äger. Kultur Kulturevenemang, antal – Kulturevenemang, antal besökare Bibliotek, antal lån – Nettokostnad per lån, kr Kulturskolan, antal deltagare/v Kommunalt anslag till kulturskolan, per invånare 2010 2011 2012 2013 2014 128 93 166 172 192 18 617 17 062 25 002 12 810* 25 106* 296 234 300 335 305 732 314 227 314 858 68,31 63,33 62,42 59,59 59,96 900 950 809 887 1 103 96 98 98 107 110 * Besöksräknare i Konsthallen trasig, besöksstatistik i Konsthallen är därmed inte medräknad i dessa siffror. Här presenteras antalet kulturarrangemang, vilket omfattar allt från föreläsningar, utställningar, teater- eller dansföreställningar och konserter för barn och vuxna. 94 PERSPEKTIV Mycket samarbete sker med utomstående aktörer för att kunna upprätthålla ett rikt och varierat kulturutbud. 2014 var jubileumsår för Mimers hus vilket medförde ett stort programutbud och många evenemang. Revisionsberättelse Bokslut Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Inga underskott från tidigare år finns att återställa. Balanskravavstämningen visar på ett resultat på - mnkr enligt årsredovisningen. Bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska målområden för år 2014 kan inte göras fullständigt eftersom målen är fleråriga. För att utveckla arbetet med verksamhetsmässiga mål rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Med utgångspunkt från de målvärden som anges i Kommunstyrelsens årsplan 2014 bedömer vi att tre av de fyra finansiella målen uppnås. De skattefinansierade investeringarna ryms inte inom det finansiella utrymmet som åstadkoms genom driftöverskott och avskrivningar. ven om genomförandegraden har ökat, vilket är i linje med fullmäktiges långsiktiga målsättning, så överskrids dock tilldelad budgetram – tillika Kommunstyrelsens målvärde – för 2014. Granskning av kommunens insatser för elever som inte påbörjar eller fullföljer sina gymnasiestudier Kommunen saknar dokumenterade riktlinjer för hanteringen av ungdomar mellan 1 och 20 år som inte går gymnasiet. Det framkommer också under intervjuerna att det finns tolkningsutrymme och olika hantering av dessa elever inom olika delar i kommunen. Detta kan i sin tur naturligtvis leda till kvalitetsbrister och försämrad likabehandling och rättssäkerhet för de berörda ungdomarna. För att säkerställa att kommunen får full kontroll över alla ungdomar mellan 1 och 20 år som är skrivna i kommunen är det rimligt att kommunen fattar formella beslut och har dokumenterade rutiner och riktlinjer, tydlig uppdragsställning tillsammans med erforderliga resurser. Kommunen har ett stort antal gynnsamma delprocesser och aktiviteter på plats men att det saknas övergripande riktlinjer och beslut för att säkerställa en tillräckligt god kontroll för ändamålsenliga insatser för ungdomar mellan 1 och 20 år som inte går i gymnasiet. Granskning entreprenadupphandling Granskning av Ringens Varv Det finns inte någon skriftlig inköps- och upphandlingspolicy som tydligt beskriver vilka regler och ramar som gäller för inköp och upphandling inom Kungälvs kommun. Det saknas skriftliga rutiner avseende godkännande av TOR (ändrings- och tilläggsarbeten) förutom gällande attestregler. TOR kan uppkomma i akuta situationer i ett projekt och uppgå till stora belopp. För att säkerställa att TOR godkänns i rätt tid och av rätt person så rekommenderar vi att Kungälvs kommun utarbetar tydliga riktlinjer för hur och när TOR skall godkännas och av vem, som ett komplement till gällande attestinstruktioner. För att säkerställa att uppföljning alltid genomförs av ett projekt mot budget, faktiskt utfall och ursprunglig anbudssumma rekommenderar vi att det upprättas skriftliga rutiner som beskriver hur och när detta skall genomföras. Kommunen har, såvitt denna granskning kunnat visa, haft goda avsikter när det gäller att skapa förutsättningar för Marstrands utveckling. Som en följd av dessa avsikter är två båthallar på plats och arbetstillfällen har skapats för cirka 0 personer. rendet har flyttats fram och tillbaka mellan att vara ett detaljplaneärende och ett bygglovsärende vilket har involverat fler tjänstemän och förtroendevalda än brukligt. Detta har sannolikt bidragit till en otydlighet kring ansvar och ärendehantering för de flesta inblandade parter, såväl interna som externa. Det stora antalet kommunala beslut som upphävts av andra instanser skulle kunna indikera exempelvis bristande rutiner och eller bristfälliga kompetenser inom kommunen. Kommunens styrning och ledning kring ärendet har varit bristfällig. Granskning av kommunstyrelsens styrning och ledning i ny politisk organisation Kommunen har upphandlat färdiglagad kyld mat i portionsförpackning och leverans till brukare i Kungälvs kommuns vård och äldreomsorg. Portionsförpackningarna distribueras av Samhall och bara i undantagsfall av hemtjänstpersonalen. Hemtjänstpersonalens arbetsmiljö visar att personal upplever att de har goda förutsättningar till en arbetsmiljö som säkrar en god omsorg om brukarna. Det är framförallt samarbetet och gemenskapen i arbetsgruppen som gör att arbetsmiljön upplevs som god. De upplever dock att tiden ibland är knapp och att det kan bli stressigt i matsituationerna. De poängterar att brukarna får beviljade insatser, men att tidspressen gör att de själva inte alltid hinner ta sin rast. Vår granskning visar på att det fortfarande inte finns ett samlat och strukturerat Kvalitetsledningssystem inom äldreomsorgen. Det finns således inte något system som säkerställer att brukare inom äldreomsorgen faktiskt får det som beslutats. Syftet var att granska kommunens organisation med avseende på hur ansvar och beslutanderätt har fördelats mellan kommunstyrelse, utskott, nämnder och beredningar Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar att leda, styra och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att de skall ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Ansvarsfördelningen behöver förtydligas i organisationen och göra den känd genom att tydliggöra roller och förhållningssätt samt utbilda samtliga politiker och ledande tjänstemän i roller och förhållningssätt. Skapa arenor där samarbete mellan olika instanser sker på ett strukturerat sätt. Kommunens ledning och styrning har varit bristfällig. Granskning gällande matdistribution och arbetsmiljö i hemtjänsten PERSPEKTIV 95 Revisionsberättelse för år 2014 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer verksamheten i kommunens bolag. Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med fullmäktiges uppdrag. Vår granskning har utförts enligt kommunallagen, fastställt revisionsreglemente samt god revisionssed. Sakkunnigas och egna rapporter har fortlöpande översänts till kommunfullmäktige. Kungälvs kommun följer inte Lag om kommunal redovisning vad gäller pensionsredovisningen. Fullfondsmodell tillämpas, istället för den lagstadgade blandmodellen. Detta medför att korrekt resultat inte redovisas. Balanskravet uppfylls inte för år 2014. Det förekommer väsentliga avvikelser från god revisionssed avseende bl.a. exploateringsredovisning. Ywonne Nordin (S) Ordförande Hans Henriksson (MP) 96 PERSPEKTIV Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Kungälvs kommun har bedrivit verksamheten i stort sett på ett ändamålsenligt från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Verksamhetsmässigt förekommer det brister i hantering av planarbete, bygglovsärende, diarieföring och KS målstyrning. –Vi riktar anmärkning mot kommunstyrelsens ledning, styrning, uppföljning och uppsiktsplikt, samt mot Miljö- och byggnadsnämnden. – Vi riktar även anmärkning mot kommunstyrelsens presidium för tagande av lagstridigt beslut gentemot Revisionskollegiet. Vid en sammanvägning av årsredovisning och fördjupade granskningar tillstyrker vi att samtliga styrelser och nämnder samt enskilda förtroendemän beviljas ansvarsfrihet för år 2014. Vi tillstyrker också att kommunens årsredovisning godkänns. Kungälv den 25 mars 2015 Jan Abrahamsson (M) Vice ordförande Ingrid Thomasson (C) Eva Strandberg (S) Sven-Olof Lundwall (KD) ”Med hjärtat i historien och blicken mot framtiden” Stadshuset Ytterbyvägen 2 442 81 Kungälv 0303-23 80 00 e-post: [email protected] www.kungalv.se www.facebook.com/kungalvskommun
© Copyright 2026