Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torsdag den 23 april 2015 Sammanträdesdatum 2015‐043‐23 1(2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 23 april 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl. 09.00-16.00 Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista 09.00 Informationsärenden 1. Patientsäkerhetsfrågor Anne Olmarker, Görel Nergelius 09.05 2. Presentation av nya stabsområdet medicinsk information Anette Falkenroth 09.25 Kaffe 10.00 3. Kommentarer till aktuella händelser 10.15 Barbro Fridén 4. Rapporter från styrelsens ledamöter 10.35 Beslutsärenden 10.50 Bilaga 6. TU: Tillsyn av arkivvården vid nämnder och styrelser i Göteborgs Stad rörande ansvar och ansvarsfördelning Charlotta Tengberg Diarienummer: SU 132-532/2015 10.55 Bilaga 7. TU: Fastställande av styrelsens arbetsordning Claire Melin Diarienummer: SU 100-328/2015 11.00 Bilaga 8. TU: Svar på motion om översyn av rutiner avseende läkare anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare Ali Khatami Diarienummer: SU 530-1491/2014 11.10 Bilaga 9. TU: Svar på motion om att starta mobil röntgen i Västra Götalandsregionen Martin Rösman Diarienummer: SU 773-1490/2014 11.20 Bilaga 10. TU: Svar på motion om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid Per Karlsson Diarienummer: SU 737-237/2015 11.30 Bilaga 5. TU: Årsrapport från arkivansvarig 2014 Charlotta Tengbert Diarienummer: SU 120-340/2015 2015-04-17 Sammanträdesdatum 2015‐043‐23 2(2) 11. TU: Inköp av linjäraccelerator till strålbehandlingen, Sahlgrenska sjukhuset Rolf Väänänen Diarienummer: SU 401-519/2015 11.40 Lunch 11.50 Bilaga Informationsärenden 12. Ambulansverksamheten på Öckerö samt i södra skärgården Göran Matejka och Anna-Karin Juwel Egeland 12.50 Beslutsärenden 13. Delårsrapport mars 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU 312-343/2015 13.20 Bilaga 14. TU: Strategiska frågor inför vårdöverenskommelse 2016-2017 Synnöve Helander Diarienummer: SU 503-540/2015 13.50 Bilaga skickas Kaffe 14.35 15. TU: Revisionsrapport – Granskning av samverkan avseende barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser Eira Stokland Diarienummer: SU 313-849/201 14.50 Bilaga 16. TU: Yttrande avseende remiss – Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Johanna Knape Diarienummer: SU 909-115/2015 15.20 Bilaga 17. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU 100-49/2014 15.50 Bilagor 18. Övriga frågor 15.55 senare Beslutsärenden 2015-04-17 Punkt 5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-13 Diarienummer SU 120-340/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Charlotta Tengbert Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Årsrapport från arkivansvarig för år 2014 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset antar detta tjänsteutlåtande som årsberättelse från arkivansvarig 2014. Bakgrund och syfte Enligt arkivreglemente för Västra Götalandsregionen 6 § ska varje myndighet ha en formellt beslutad arkivorganisation som består av en eller flera arkivansvariga och en eller flera arkivredogörare. Arkivansvarig ska ha ansvar för arkivorganisation och arbetssätt samt bevaka arkiv- och dokumenthanteringsfrågor inom hela myndigheten, samt informera ledning, personal och arkivmyndighet om arkivfrågor. Arkivansvarig ska också vara arkivmyndighetens kontaktperson. Arkivredogörarnas uppgift är att vara arkivansvarigs och enhetens kontaktperson i arkivfrågor samt ansvara för att rutiner för allmänna handlingar följs inom enheten. En annan viktig uppgift är att förmedla kunskapen om var man sparar allmänna handlingar i rätt system och att samordna leveranser av arkivhandlingar till enheten Arkiv och informationsstruktur. Den 28 november 2013 fattade styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslut om fastställande av arkivorganisation. Arkivchef utsågs till arkivansvarig. Det beslutades också att det ska finnas en eller flera arkivredogörare per direktörsområde, en per områdesstab samt en eller flera per verksamhetsområde. Arkivorganisationens verksamhet under 2014 Arkivansvarig begärde i början av året in namn på utsedda arkivredogörare från chefer vid samtliga direktörsområden, områdesstaber och verksamhetsområden, tillsammans med att information om arkivorganisation sändes ut. Nästan alla har nu utsedda arkivredogörare. Listan omfattade vid årets slut 72 personer. Arkiv och informationsstruktur bjöd därefter in till sammanlagt sex utbildningstillfällen för arkivredogörare under året. Utbildningarna innehöll grunderna i offentlighet och sekretess, allmän handling, diarieföring, Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-04-13 Diarienummer SU 120-340/2015 dokumenthantering och arkivvård enligt arkivlagen. Först genomfördes fyra tillfällen under januari och februari 2014. Därefter ytterligare två tillfällen i september på grund av stor efterfrågan. Utbildningstillfällena inriktade sig på arkivverksamhet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men var öppna för medarbetare inom andra delar av regionen i mån av plats. Totalt utbildades 160 personer i arkiv- och dokumenthanteringsfrågor. Av dessa var 92 anställda inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och övriga 68 var arkivansvariga, arkivredogörare och registratorer från andra delar av Västra Götalandsregionen. Arkivredogörarna fick därefter i uppgift att informera vidare utifrån ett kortfattat informationsmaterial vid sina egna verksamheter. Flera arkivredogörare har bett om stöd med detta och totalt 15 områdes- och verksamhetsledningar har besökts under 2014. Parallellt med arbetet att starta upp arkivorganisationen har enheten Arkiv och informationsstruktur arbetat vidare med att ta emot leveranser av arkivbestånd, ordna och förteckna arkiv samt arbeta med arkivredovisningens tre delar; arkivförteckning, arkivbeskrivning och klassificeringsstruktur. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till --- 2 (2) Punkt 6 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-13 Diarienummer SU 132-532/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Charlotta Tengbert Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Tillsyn av arkivvården vid nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar till arkivnämnden avseende tillsyn av arkivvården vid styrelser och nämnder inom Västra Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning. Sammanfattning av ärendet Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad är arkivmyndighet för myndigheter i Västra Götalandsregionen. Arkivnämnden har bland annat till uppgift att utöva tillsyn över myndigheternas arkivvård, i enlighet med 5 § arkivförordningen (1991:446) och 3 § arkivreglemente för Västra Götalandsregionen. Enligt 4 § arkivlagen (1990:782) är varje myndighet arkivbildare och ansvarig för sin arkivvård. I arkivvården ingår att myndigheten ska organisera, redovisa, skydda, avgränsa arkiv samt verkställa föreskriven gallring i arkivet. Arkivnämnden har som en del av sin tillsyn begärt svar på följande frågor angående Sahlgrenska Universitetssjukhusets arkivvård. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga: Rapport från arkivansvarig Beslutet skickas till arkivnämnden Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Bilaga Rapport Referens Datum Diarienummer Charlotta Tengbert Arkivchef 2015-04-13 SU132-532/2015 Tillsyn av arkivvården vid styrelser och nämnder inom Västra Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning Bakgrund och syfte Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad är arkivmyndighet för myndigheter i Västra Götalandsregionen. Arkivnämnden har bland annat till uppgift att utöva tillsyn över myndigheternas arkivvård, i enlighet med 5 § arkivförordningen (1991:446) och 3 § arkivreglemente för Västra Götalandsregionen. Enligt 4 § arkivlagen (1990:782) är varje myndighet arkivbildare och ansvarig för sin arkivvård. I arkivvården ingår att myndigheten ska organisera, redovisa, skydda, avgränsa arkiv samt verkställa föreskriven gallring i arkivet. Tillsyn Arkivnämnden har som en del av sin tillsyn begärt svar på följande frågor angående Sahlgrenska Universitetssjukhusets arkivvård. 1. Har arkivansvarig utsetts? Ja. Arkivchef är utsedd till arkivansvarig. 2. Finns ett formellt beslut? Ja. Formellt beslut om fastställande av arkivorganisation fattades av styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt § 214 den 28 november 2013 (Dnr SU 132-643/2013). 3. Har arkivansvarig budget eller personalansvar? Ja. Arkivansvarig arkivchef har både budget och personalansvar för enheten Arkiv och informationsstruktur. 4. Finns tid avsatt för arkivansvarig att arbeta med arkivfrågor? Ja. Arkivansvarig har till huvuduppgift att arbeta med arkivfrågor. 5. Vet personalen vem som är arkivansvarig? Ja. Information om beslut om arkivansvarig har skickats till samtliga direktörer, områdeschefer och verksamhetschefer. Återkommande information lämnas på Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät under dokumenthanteringsportalen och vid årliga informations- och utbildningstillfällen för utsedda arkivredogörare. 6. Har arkivredogörare utsetts? Ja. I april 2015 finns sammanlagt 78 utsedda arkivredogörare inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bilaga Rapport Referens Datum Diarienummer Charlotta Tengbert Arkivchef 2015-04-13 SU132-532/2015 7. Inom vilka funktioner finns arkivredogörare? Det finns en eller flera arkivredogörare per direktörsområde, en per områdesstab samt en eller flera per verksamhetsområde, i enlighet med det formella beslutet Dnr SU 132-643/2015. 8. Finns tid avsatt för arkivredogörare att arbeta med arkivfrågor? Det varierar hur mycket tid arkivredogörarna har fått avsatt för att arbeta med arkivfrågor. De flesta arkivredogörare är verksamhetsassistenter eller områdeschefssekreterare och har sedan tidigare en central administrativ roll inom sina enheter. 9. Finns registrator? Ja. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en registrator på central nivå. Därtill har områdeschefssekreterarna en roll som registrator vid områdesstaberna och verksamhetsassistenterna fungerar som registratorer vid verksamhetsområdena. 10. Är registratorstjänsten en heltidstjänst? Ja, den centrala registratorn sköter diarieföring och tillkommande registratorsuppgifter för styrelsen, sjukhusledning och stab samt Gemensam administration på heltid. 11. Finns ersättare till registrator? Ja, det finns ersättare vid registratorns frånvaro. 12. Hur många ersättare finns? Det finns för närvarande tre ersättare för den centrala registratorn. 13. Finns arkivarie? Ja. Vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns för närvarande tre utbildade arkivarier inklusive arkivchefen. 14. Har arkivarien utbildning inom arkivområdet? Ja, arkivarierna har akademisk examen med inriktning arkiv- och informationsvetenskap. 15. Är ansvarsfördelningen mellan arkivansvarig och arkivredogörare fastställd? Ja, enligt beslut Dnr SU 132-643/2013. Arkivansvarig ansvarar för att utveckla arkivorganisation och arbetssätt samt bevaka arkiv- och dokumenthanteringsfrågor inom hela myndigheten samt att informera ledning, personal och arkivmyndighet om arkivfrågor. Arkivansvarig är också arkivmyndighetens kontaktperson. Arkivredogörarnas uppgift är att vara arkivansvarigs och enhetens kontaktperson i arkivfrågor samt ansvara för att rutiner för allmänna handlingar följs inom enheten. En annan viktig uppgift är att förmedla kunskapen om var man sparar allmänna handlingar i rätt system och att samordna leveranser av arkivhandlingar Bilaga Rapport Referens Datum Diarienummer Charlotta Tengbert Arkivchef 2015-04-13 SU132-532/2015 till enheten Arkiv och informationsstruktur. 16. Vilka befattningar ingår i arkivorganisationen? I arkivorganisationen ingår arkivansvarig och arkivredogörare inom hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Arkivansvarig har en arkivfunktion till hjälp, enheten Arkiv och informationsstruktur. Inom Arkiv och informationsstruktur finns arkivchef, sektionsledare, arkivarie, registrator, arkivhandläggare, arkivadministratörer, samordnare och systemadministratörer. 17. Känner personalen till vilka som ingår i arkivorganisationen? Ja. Information om vilka som ingår i arkivorganisation och arkivfunktion finns publicerad på Sahlgrenska Universitetssjukhusets intranät. 18. Var är arkivorganisationen placerad inom myndigheten? Arkivorganisationen täcker hela Sahlgrenska Universitetssjukhusets organisation. Arkivfunktionen Arkiv och informationsstruktur är placerad inom Gemensam administration under Kansli och juridik. 19. Vilken funktion ansvarar för bevarande av digital information? Varje handläggare ansvarar för att digital information förvaras på avsedd plats. VGR IT ansvarar för att digital information som finns inom regionens ansvar hanteras så att den kan bevaras. Arkivansvarig ansvarar för att föra fram behov av system för bevarande av digital information. 20. Vilken funktion ansvarar för arbetet med att uppdatera arkivbeskrivning och arkivförteckning? Enheten Arkiv och informationsstruktur. 21. Vilken funktion ansvarar för inköp av skrivare, kopiatorer och annan skrivmateriel? Utsedd beställare vid respektive enhet ansvarar för att köpa in skrivare, kopiatorer och annan skrivmateriel, via regionalt upphandlade tjänster i Marknadsplatsen och eKatalog. Hänvisning och länk till Regionarkivets regler om skrivmateriel på www.arkivnamnden.se finns tillgängliga på intranätet under Dokumenthanteringsportalen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Charlotta Tengbert Arkivchef Punkt 7 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Diarienummer SU 100-328/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Claire Melin Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fastställande av reviderad arbetsordning Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar arbetsordning i enlighet med tjänsteutlåtande daterat 2015-03-10. Sammanfattning av ärendet För varje mandatperiod skall styrelsen fastställa en arbetsordning. Förslag till arbetsordning har arbetats fram. I förslaget anges dels principiell inriktning för styrelsens arbete, dels styrelsens arbetsformer och former för sammanträden. I föreliggande förslag har, i förhållande till arbetsordningen för förra mandatperioden, en del ändringar gjorts för ökad tydlighet, vissa språkliga justeringar mm. Arbetsordningen från förra mandatperioden bifogas (bilaga). SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Förvaltningschef Bilaga Förslag till ny arbetsordning Tidigare arbetsordning, antagen 2011-02-27 Beslutet skickas till Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Antagen 2015-04-23, § xx Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inledning Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har antagit denna arbetsordning. Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen. Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en utgångspunkt för styrelsens arbete. Principiell inriktning för styrelsens arbete Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av regionfullmäktige 2010 (med revideringar RF § 177/10 och § 171/14). Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset utvecklas i en riktning som motsvarar: de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och regionstyrelsen) de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och sjukvårdsnämnderna och andra beställare och vårdgivare som sjukhuset samarbetar med de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid sjukhuset de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och utbildning inom medicin och hälsovetenskap. Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens omfattning, inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär att arbetet ska präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUUfrågor är exempel på viktiga inslag i styrelsens arbete. Styrelsen har även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit hör bl a frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och kvalitet, större och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all delegering av frågor som inte ska avgöras av styrelsen i ett första steg görs till förvaltningschefen, som sedan har rätt att delegera vidare i vissa av ärendena. 1 (3) Styrelsens arbetsformer Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med förvaltningschefen förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande som fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden. Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan dock besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant beslut om delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan protokollföras och anmälas i styrelsen. Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten för att orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan styrelsen och verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i styrelsen. Enskilda ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens ordförande och förvaltningschefen och genomföra studiebesöket efter samråd med verksamhetschefen (t.ex. med hänsyn till sekretess etc.). En kort muntlig rapport från besöket bör lämnas på ett efterföljande sammanträde. Beslut om deltagande i kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande, efter samråd med vice ordförande. Styrelsens sammanträden Sammanträdestider och ärenden till sammanträden Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i regel av heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden eller om minst tre av styrelsens ordinarie ledamöter begär det. Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som styrelsen har att hantera: Mål och policy Strategiska frågor Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder Beslut om sjukhusets balanserade styrkort Beslut om sjukhusets budget Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner och remisser Framställningar till regionstyrelsen Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden Kommentarer till aktuella händelser Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation) Redovisning av uppdrag från styrelsen Beslut i övriga frågor som inte delegerats till förvaltningschefen Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser 2 (3) Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och delegationsbeslut) Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen och beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får kopia av kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för månads- och delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa ärenden inte alltid kan skickas ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas med e-post så snart som möjligt och absolut senast dagen innan sammanträdet så att ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta del av underlaget innan sammanträdet. Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga underlaget med muntliga föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar. Deltagare vid styrelsens sammanträden Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen deltar förvaltningschefen, styrelsens sekreterare och en chefläkare. Förvaltningschefen bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från förvaltningen för varje fråga. Ordförande vid styrelsens sammanträde Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av den ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har utsetts. Protokoll Ordföranden ansvarar för protokollet. Förvaltningschefen utser sekreterare i samråd med ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av den ledamot som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att sekreterarens förslag till protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för eventuella korrigeringar och sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs sedan på regionens anslagstavla. Kopior av protokoll ska sändas till samtliga ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De som berörs av styrelsens beslut ska erhålla protokollsutdrag. 3 (3) Dnr SU 100-37/2011 Fastställd vid styrelsesammanträde 2011-02-04 Arbetsordning för Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inledning Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset har 2011-02-04 antagit denna arbetsordning. Den reglerar styrelsens arbetsformer och är ett komplement till kommunallagens bestämmelser och det av regionfullmäktige fastställda reglementet för styrelsen. Arbetsordningen för Västra Götalandsregionen är i tillämpliga delar ytterligare en utgångspunkt för styrelsens arbete. Principiell inriktning för styrelsens arbete Grunderna för styrelsens uppdrag framgår av reglementet som beslutades av regionfullmäktige 2010-10-19. Styrelsen har ett verksamhets- och utvecklingsansvar för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrelsen ska arbeta för att verksamheten vid sjukhuset utvecklas i en riktning som motsvarar • de mål och direktiv som beslutats av ägaren (regionfullmäktige och regionstyrelsen) • de överenskommelser och avtal som sluts med hälso- och sjukvårdsnämnderna och andra beställare och vårdgivare som sjukhuset samarbetar med • de lagar och regler som finns inom sjukvårdsområdet • de behov på kort och lång sikt som finns hos patienter som får vård vid sjukhuset • de uppgifter som följer av rollen som arbetsgivare för sjukhusets personal • den uppgift som sjukhuset har att ansvara för forskning, utveckling och utbildning inom medicin och hälsovetenskap. Styrelsen ska arbeta med övergripande frågor och för att säkra verksamhetens omfattning, inriktning, kvalitet och utveckling. Styrelsens utvecklingsansvar innebär att arbetet ska präglas av långsiktighet och omvärldsanalys. Strategi- och FoUU-frågor är exempel på viktiga inslag i styrelsens arbete. Styrelsen har 2011-02-04 även beslutat om en delegationsordning för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Av den framgår bl a vilka beslut som inte kan delegeras. Dit hör bl a frågor rörande verksamhetens övergripande mål, inriktning, omfattning och kvalitet, större och/eller strategiska verksamhetsförändringar samt framställningar till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Delegationsordningen innebär att all delegering av frågor som inte ska avgöras av styrelsen i ett första steg görs till sjukhusdirektören, som sedan har rätt att delegera vidare. Styrelsens arbetsformer Styrelsens presidium utgörs av ordföranden och vice ordföranden, som i samråd med sjukhusdirektören förbereder styrelsens sammanträden. Det är styrelsens ordförande som fastställer förslag till dagordning för styrelsens sammanträden. Inriktningen är att hela styrelsen skall involveras i styrelsearbetet. Styrelsen kan dock besluta att delegera beslutanderätten i en viss fråga till ordförande. Ett sådant beslut om Dnr SU 100-37/2011 Fastställd vid styrelsesammanträde 2011-02-04 delegering ska redovisas i styrelsens protokoll. Beslutet ska sedan protokollföras och anmälas i styrelsen. Styrelsens ledamöter gör även samordnat eller enskilt studiebesök i verksamheten för att orientera sig om förhållanden och bidra till en bra kommunikation mellan styrelsen och verksamheten. Önskemål om gemensamma studiebesök tas upp i styrelsen. Enskilda ledamöter som gör studiebesök ska i förväg informera styrelsens ordförande och sjukhusdirektören. En kort muntlig rapport från besöket bör lämnas på ett efterföljande sammanträde. Beslut om deltagande i kurser och konferenser fattas av styrelsens ordförande, efter samråd med vice ordförande. Styrelsens sammanträden Sammanträdestider och ärenden till sammanträden Inför varje år fastställer styrelsen en sammanträdesplan. Sammanträdena utgörs i regel av heldagssammanträden. Extra sammanträden kan utlysas av ordföranden eller om minst tre av styrelsens ordinarie ledamöter begär det. Ärenden vid styrelsens ordinarie sammanträden Planering av styrelsens sammanträden utgår från följande typ av ärenden som styrelsen har att hantera: • • • • • • • • • • • • • • • Mål och policy Strategiska frågor Beslut om överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnder Beslut om sjukhusets balanserade styrkort Beslut om sjukhusets budget Månadsrapport, delårsrapport och årsredovisning. Yttrande över motioner och remisser Framställningar till regionstyrelsen Uppföljning av kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet samt ansvarsärenden Sjukhusdirektörens kommentarer till aktuella händelser Rapporter och kommentarer med anledning av inkomna revisionsrapporter Beslut om större investeringar och upphandlingar (enligt delegation) Redovisning av uppdrag från styrelsen Beslut i övriga frågor som inte delegerats till sjukhusdirektören Inbjudningar, utbildning för ledamöter, konferenser Anmälningsärenden (inkommande post, verkställighets- och delegationsbeslut) Kallelse och beslutsunderlag för styrelsens sammanträden Till styrelsesammanträdena ska samtliga ledamöter och ersättare kallas. Kallelsen och beslutsunderlag ska sändas ut senast en vecka före sammanträdet. Media får kopia av kallelse och kan rekvirera beslutsunderlagen. Regionens tidplan för månads- och delårsrapport är mycket snäv, vilket innebär att underlaget i dessa ärenden inte kan skickas ut en vecka före sammanträdet. Det ska dock skickas med e-post så snart som möjligt och absolut senast dagen innan sammanträdet så att ledamöter och ersättare ges möjlighet att ta del av underlaget innan sammanträdet. Vid sammanträdet kompletteras det skriftliga underlaget med muntliga föredragningar i den utsträckning styrelsen efterfrågar. Dnr SU 100-37/2011 Fastställd vid styrelsesammanträde 2011-02-04 Deltagare vid styrelsens sammanträden Vid styrelsens sammanträden deltar förutom styrelsen, personalorganisationernas representanter och en företrädare för Sahlgrenska Akademin. Från förvaltningen deltar sjukhusdirektören, styrelsens sekreterare, chefläkare, kanslichef samt kommunikationschef. Sjukhusdirektören bedömer vilka ytterligare tjänstemän som bör delta från förvaltningen för varje fråga. Ordförande vid styrelsens sammanträde Ordförande leder styrelsens sammanträde. Vid ordförandes förhinder tjänstgör vice ordföranden. Vid både ordförandens och vice ordförandens förhinder leds mötet av den ledamot som längst har varit med i styrelsen till dess en tillfällig ordförande har utsetts. Protokoll Ordföranden ansvarar för protokollet. Sjukhusdirektören utser sekreterare i samråd med ordföranden. Sekreteraren för protokoll som ska justeras av ordföranden och av den ledamot som styrelsen vid varje sammanträde utser. Justering sker genom att sekreterarens förslag till protokoll sänds till ordföranden och justeringspersonen för eventuella korrigeringar och sedan för undertecknande. Protokollet offentliggörs sedan på regionens anslagstavla. Kopior av protokoll ska sändas till samtliga ledamöter och ersättare samt regionens revisorer. De som berörs av styrelsens beslut ska erhålla protokollsutdrag. Kerstin Brunnström Ordförande Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Johnny Bröndt Vice ordförande Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Punkt 8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-0408 Diarienummer SU 530-1491/2014 Förvaltning/enhet Handläggare: Anne Olmarker Telefon: 0708-60 15 13 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare, dnr RS 3506-2014 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen antar svar från chefläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset att utgöra styrelsens svar på motion av Rose-Marie Antonsson (SD) om översyn av rutiner avseende läkares anmälningsplikt gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare. Sammanfattning av ärendet Motionären föreslår att rutinerna för läkares anmälningsplikt ses över och att plikten tydliggörs i syfte att öka trafiksäkerheten. Anmälningsplikt för läkare gällande medicinskt olämpliga körkortsinnehavare är lagstadgad. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset förväntas alla medarbetare att fullfölja lagstadgade skyldigheter. Endast om lagen skulle vara en ramlag som kräver tolkning görs separata rutiner för att underlätta lagefterlevnad. Skyldighet för läkare att till transportstyrelsen anmäla körkortsinnehavare som av medicinska skäl är olämplig att ha körkort, enligt körkortslagens 10 kap. 2 §, är tydlig och precis, samt uppfattas vara allmänt känd. Behov av en förtydligande rutin anses därmed inte finnas. Fördjupad beskrivning av ärendet Läkares anmälningsplikt ändrades den 1 september 2010 så att läkare nu är skyldiga att anmäla körkortshavare som är medicinskt olämplig att ha körkort. Tidigare gällde att personen skulle vara uppenbart olämplig att ha körkort. Ändringen innebär att det är lättare att anmäla personer vars körkortsinnehav kan ifrågasättas av medicinska skäl. Ytterligare en skärpning infördes den 1 februari 2012 och innebär att skyldigheten att anmäla en körkortshavare som motsätter sig fortsatt undersökning eller Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-04-08 Diarienummer SU 530-1491/2014 utredning också kan grundas på en genomgång av journalhandlingar, d.v.s. utan att läkaren själv har träffat personen. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset skrivs lokala riktlinjer eller rutiner enbart för de lagar och förordningar som utgör ramlagar och därmed behöver en lokal tolkning. I övrigt åligger det verksamheterna och medarbetare att följa de lagar som stiftas. Förändringen i körkortslagstiftningen bedöms vara precis och tydlig, samt uppfattas vara känd i läkargruppen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Punkt 9 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-10 Diarienummer SU 773-1490/2014 Förvaltning/enhet Handläggare: Göran Landberg Telefon: 070-082 24 95 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på motion av Eva Olofsson m.fl. (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götaland (dnr RS 3504-2014) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande att utgöra svar på motion av Eva Olofsson m.fl. (V) om att starta mobil röntgen i Västra Götaland och översända svaret till regionstyrelsen. Sammanfattning av ärendet 2012 togs en rapport fram inom Radiologi SU med målsättningen att ge underlag för beslut att införa Mobil röntgenservice med start i Göteborg och med möjlighet att utöka till kranskommunerna – se bilaga. I rapporten beskriver man att erfarenheter från projekt i både Norge och Lund visar att denna service är bra för patienterna (patientnyttan är dokumenterad i ett flertal studier), är personalbesparande och har högt diagnostiskt värde. Utredningen visar att intresset för en mobil röntgenservice är mycket stort inom äldrevården och man tror att behovet av en sådan service kommer att öka i takt med att gruppen sjuka äldre ökar. Man konstaterade 2012 att en mobil röntgenservice skulle ligga i linje med regeringens satsning på bättre vård av sjuka äldre och ett verkställighetsbeslut som SUs ledning hade tagit (Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på Sahlgrenska Universitetssjukhuset). Rapporten noterar att svårigheter kan ligga i att nå en stabil IT-lösning, hitta adekvat finansieringsmodell och att erfarenheten från Norge och Lund visar att det kan ta tid att införa verksamheten fullt ut. Frågan om en mobil enhet har diskuterats inom de flesta radiologiska verksamheter inom VGR. De radiologiska verksamheterna ser framför allt nyttan för äldre som genom en uppsökande verksamhet kan slippa transport till sjukhus för enklare röntgenundersökningar. Detta är stor nytta för framför allt patienten men givetvis också för äldreboende, transportorganisation (ofta ambulans) och röntgenavdelningarna. Det är viktigt att poängtera att den uppsökande Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-04-10 Diarienummer SU 773-1490/2014 verksamheten inte gäller besök i patientens hem utan endast på anpassade sjukhem och äldreboende. Den gemensamma bilden från de radiologiska verksamheterna är att det sannolikt finns förutsättningar för att etablera denna typ av verksamhet inom VGR. Det krävs, innan beslut, en noggrann kartläggning av aktuella behov inom VGR samt kostnader och kriterier för vilka undersökningar som ska omfattas. En sådan kartläggning skulle utgöra underlag för utformning av verksamheten inom VGR. SU ser positivt på att motionen och att en inledande kartläggning och utredning utförs. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga: Rapport mobil röntgenservice Beslutet skickas till: [email protected] 2 (2) Rapport ”Mobil röntgenservice” Innehåll Inledning……………………………………………………………………………… 2 Bakgrund……………………………………………………………………………… 2 Fördelar med mobil röntgenservice………………………………………………… .3 Eventuella risker……………………………………………………………………….3 Mål med rapporten…………………………………………………………………… 3 Metod…………………………………………………………………………………..3 Behov av röntgenservice i äldreboenden………………………………………………3 Kapacitet……………………………………………………………………………….4 Ekonomi och drift…………………………………………………………………… 4 Utrustning………………………………………………………………………………6 Strålskydd………………………………………………………………………………6 Bildkvalitet……………………………………………………………………………..6 IT……………………………………………………………………………………….7 Patientnytta…………………………………………………………………………….7 Röntgensjuksköterskans roll……………………………………………………………8 Övriga möjliga kunder/ användningsområden…………………………………………8 Slutsats och rekommendation………………………………………………………….9 Övergripande mål för projektet………………………………………………………..9 Litteratur………………………………………………………………………………10 Bilagor………………………………………………………………………………. 11 Inledning I april 2012 fick jag uppdraget från röntgenledningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset att utreda möjlighet för och behov av att införa mobil röntgenservice i Göteborg med kranskommuner. Från radiologins sida har man sett möjlighet att underlätta för patienter på äldreboenden med behov av enkla röntgenundersökningar. En mindre röntgenapparat kan med en bil transporteras till äldreboenden. Bilen bemannas av en röntgensjuksköterska, som kör till boendet och utför röntgenundersökningarna i patientens hemmiljö, vid behov med hjälp av personalen på boendet. Bilderna kan överföras trådlöst till röntgenavdelningen för diagnos och snabbt svar till remittenten så att behandling och/eller mobilisering av patienten kan startas. Erfarenheter från projekt i både Norge och Lund visar att denna service är bra för patienterna, är personalbesparande och har högt diagnostiskt värde. Mobil röntgenservice startades Norge 2004 och finns nu på tre ställen: Oslo, Akershus och Fredrikstad. I Bergen kommer man att starta en enhet inom kort. I Skåne startades ett projekt 2008 och man har nu en enhet som servar 10 kommuner. Det finns planer på att utöka till hela Skåneregionen. Bakgrund Gruppen äldre kommer att öka under en lång tid framåt och sjuka äldre blir allt fler. Man räknar med att år 2020 är 21 % av Sveriges befolkning 65 år eller äldre. Detta är att jämföra med 10 % 1950. Regeringen har satsat 4.3 miljarder på att förbättra vården för de mest sjuka äldre. Målet är att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhus att samverka bättre kring de äldre och att mer effektivt använda resurserna så att vård och omsorg i högre grad utgår från patienterna. I Göteborg har projektgrupper bildats med uppdrag att se över äldrevården. ”Temagrupp Äldre” är en samverkansgruppering mellan Göteborgs stad, kranskommunerna, primärvården och SU. I denna grupp diskuteras hur man kan förbättra samverkan mellan de olika vårdgivarna runt den äldre patienten Ett av underprojekten är: In och utskrivningsklar patient, vårdkedjan för de mest sjuka äldre. Äldre personer skall om möjligt hamna rätt i vårdkedjan från början och inte slussas runt. Fler patienter på äldreboende skall kunna utredas och behandlas lokalt på sitt boende. Dessutom bör sjukhusen, som är det mest resurskrävande ledet i vårdkedjan, avlastas från onödiga inläggningar. I dessa grupperingar ser man många fördelar med att patienterna kan röntgenundersökas i sitt eget boende med möjlighet till snabb och korrekt diagnos. Detta skulle underlätta vid beslutsunderlag, både när behandling skall sättas in och när man skall avstå från detta och ge en vägledning om hur mycket patienten kan mobiliseras. Den allra största vinsten är att patienterna inte behöver flyttas från sin vanliga miljö. Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett verkställighetsbeslut från SU:s ledning Mål Målsättning med denna utredning och rapport är att ge underlag för beslut att införa Mobil röntgenservice med start i Göteborg och med möjlighet att utöka till kranskommunerna. Den komplicerade ekonomiska bilden med olika huvudmän; kommun, primärvård, sjukhus gör att det kan vara lämpligt att starta som ett projekt för att komma igång snabbt. Metod Utgångspunkten har varit erfarenheter från Norge och Skåne där har det gjorts utredningar avseende behov, patientnytta, kostnader och samhällsekonomisk vinst. Studiebesök har gjorts både i Lund och i Norge Akershus. Kontakt har tagits med representanter för äldrevård och omsorg inom kommun, primärvård och sjukhus i Göteborg med kranskommuner. Efterforskningar har gjorts avseende utrustningar; bil och röntgenapparat. Möjliga IT lösningar för trådlös överföring har studerats. Någon regelrätt riskanalys har inte gjorts men några risker beskrivs ändå i rapporten. Samtliga litteraturhänvisningar finns tillgänglig på Internet. Fördelar med mobil röntgenservice Patienten behöver inte förflyttas från det egna boendet Patienten slipper den förvirring som är vanlig vid förflyttning från boendet Patienten kan undersökas i sin säng med sin egen personal nära Ingen väntetid på röntgenavdelningen på sjukhuset Personal kan stanna kvar på boendet Anhöriga behöver inte ta ledigt för att följa med till sjukhus Röntgen kan ske med kort varsel under dagtid Snabb diagnos = snabb och rätt behandling Man kan frigöra resurser inom ambulans och annan transport Patienten kan utredas innan eventuell inläggning på sjukhus Man kan undvika onödig inläggning på sjukhus Eventuella risker Svårighet att införa servicen och ändra på invanda rutiner Sårbarhet vid stillestånd vid service och reparation av utrustning Svårighet att få en bra IT lösning för trådlös överföring av bilder Finansieringsfrågan kan vara svår att lösa. Behov av röntgenservice i särskilda boenden Erfarenheter från Norge och Skåne visar att skelettundersökningar är vanligast och därefter kommer röntgen av lungor och buk. Sondläge kan förekomma och kontroller efter höftoperationer är vanliga. Se bilaga 6 från Lund I de fall man har konstaterat en klinisk fraktur skall patienten transporteras direkt till sjukhus för röntgenundersökning och vård/operation. Det har visats sig vara svårt att få fram statistik på hur stort behov som föreligger. Det är primärvårdsläkare som ansvarar och skriver remiss och därför är det komplicerat att få fram statistik från äldreboenden på hur många undersökningar som utförs varje år. Vi har av samma orsak svårt att i radiologins statistik se vilka patienter som kommer ifrån äldreboenden. Vi kan med Lund och Norge som referenser göra en uppskattning av behovet. Underlaget i Göteborg med ca 80 äldreboenden med 4700 boende verkar vara i storleksordning med Skånes nuvarande upptagningsområde som nu innefattar 10 kommuner. I Skåne hade man första året 462 röntgenundersökningar och 2011 var antalet uppe i 706 och man ser ett stadigt ökande behov. Det finns troligen ett underutnyttjande av röntgen från äldreboenden med nuvarande system. Representanter från äldrevården uttrycker att patienter inte blir röntgade på grund av att de är för dåliga för att transporteras till sjukhus och man har inte möjlighet att skicka med personal. De tror att en mobil röntgenservice skulle underlätta för patienterna men inte heller här har man någon statistik som visar exakt behov. Till särskilda boenden räknas servicehus, äldreboenden, gruppboenden för dementa och servicehus Kapacitet I Skåne har man för närvarande en enhet bestående av en bil med röntgenutrustning och det verkar vara optimalt för deras nuvarande upptagningsområde. Mobil röntgenservice är mest effektivt i tättbebyggt område med kortare körsträckor och det kan troligtvis räcka med en enhet i Göteborg till att börja med. Beroende på körsträckor, antal boenden och eventuella andra svårigheter kan mellan 5 och 15 patienter undersökas per dag. Samordning med flera patienter samtidigt på samma boende ökar effektiviteten. Om även kranskommunerna skall servas krävs troligen ytterligare enheter. I Skåne och Norge erbjuds servicen för närvarande dagtid måndag till fredag 8-16. Ekonomi och drift Det är svårt att göra en korrekt ekonomisk kalkyl eftersom flera huvudmän är inblandade. Primärvården ansvarar för äldrevården och remisser skrivs av primärvårdsläkare. Äldreboendet betalar röntgenundersökningen och transporten till sjukhus. Röntgenavdelningen och sjukhuset har kostnader för investering och drift. Investeringskostnader inbegriper inköp av röntgenapparatur och bil. Driften inbegriper kostnad för och kontinuerlig utbildning av röntgensjuksköterska samt service av apparatur. Kommunerna tjänar på en mobil röntgenservice eftersom man sparar in på transporter och eventuell medföjlande personal. En bil som kan lasta en röntgenapparat kostar ca 300.000 kronor men hyrs/leasas av Regionservice. Kostnaden blir då ca 4000kr/månad för leasing exklusive försäkring och drivmedel En röntgenapparat med digital detektor kostar ca 1.2 miljoner Kostnad för en röntgensjuksköterska ca 500.000/år inklusive sociala avgifter. Driftskostnad för ett år blir då ca 1.5 miljoner kronor inklusive lön och sociala avgifter för en röntgensjuksköterska Det är viktigt att den röntgensjuksköterska som skall bemanna utrustningen inte tas från befintlig personal på röntgenavdelningen. Däremot kan röntgensjuksköterskan vara en resurs på röntgenavdelningen när den mobila enheten inte används. Man räknar inte med att det blir ökade kostnader för diagnostik/radiolog eftersom granskningen sker på röntgenavdelningen som förut. Erfarenheten har visat att det är störst ekonomisk besparing i tätbebyggt område med korta körsträckor. Det blir lättare att serva flera boenden under kort tidsrymd. Man ser en sammantagen samhällsekonomisk/hälsoekonomisk vinst: Sparar in på inläggning av patient på sjukhus Färre transporter Sparar in på medföljande personal Anhöriga behöver inte ta ledigt för att följa med till röntgen Estimerade kostnader i sammandrag Bil ca 4000kr/månad för leasing exklusive försäkring och drivmedel Röntgenapparat ca 1,2 miljoner i inköp Drift inklusive lön och sociala avgifter för röntgensjuksköterska 1,5 miljoner/år Möjliga besparingar Detta kan vara svårt att beräkna men består av uteblivna kostnader för: Transporter - ambulans 1000kr/väg sjuktransport 700 kr/väg Medföljande personal Anhöriga som tar ledigt Inläggning på sjukhus Se Bilaga 6 med kostnadsberäkning från Lund: transport till sjukhus kontra mobil röntgen I Lund har en studie påbörjats där man kommer att studera de hälsoekonomiska effekterna av mobil röntgen. Områden med Mobil röntgen kommer att jämföras med områden som inte har denna service. I både Norge och Skåne utgår mobil röntgen från röntgenavdelningar på sjukhus som också har ansvar för driften. Det finns ännu så länge inga privata aktörer. Utrustning VG regionen/Sahlgrenska har avtal med VW och både VW Transporter och VW Caddy kan vara lämpliga för ändamålet. VW Caddy är en mindre skåpbil som med en ombyggnad kan passa de utrustningar som finns på marknaden för närvarande. Den är lätt att köra och lätt att parkera. Se bilaga 5 Regionservice köper in bilen och radiologi ”hyr” Det finns för närvarande endast några få röntgenutrustningar som är lämpliga för ändamålet. Det krävs att apparaten är liten, lätt, smidig och lättmanövrerad eftersom den skall hanteras av en person. Det skall vara lätt att lasta av och på en bil, att köra in på äldreboendet och utföra röntgenundersökningar i utrymmen som inte är anpassade för denna verksamhet. De utrustningar som finns har digital detektor och det finns möjlighet till trådlös överföring av bilder till röntgenavdelningen. Akershus sjukhus i Norge har avtal med en tysk firma, Atomed som kontinuerligt utvecklar utrustningen efter önskemål från sjukhuset . Se bilaga 4 I Skåne har man en utrustning från Sedecal som säljs av Mediel. Det är en produkt som funnits ett antal år och som ursprungligen utvecklades för att passa i militära sammanhang. Se bilaga 5 Intresset hos firmorna för att utveckla denna typ av röntgenapparat har ökat och man försöker göra utrustningen lättare och öka kapaciteten på generator. De direktdigitala detektorerna förbättras och man arbetar ständigt med att få ner vikten. Bildkvalitet Tester som gjorts i Skåne och Norge visar att bildkvaliteten är god med den utrustning som används. I takt med att ökat intresset för mobil röntgenservice ökar även intresset hos leverantörer av röntgenutrustningar att utveckla lämpliga utrustningar. Utvecklingen av digitala detektorer har gjort att man med låg stråldos kan få god bildkvalitet. Ytterligare tester avseende bildkvalitet bör göras i ett eventuellt projekt vid upphandling av röntgenutrustning. Strålskydd Personal på äldreboenden har inte strålskyddsutbildning men kommer att få den information/utbildning som krävs. Röntgensjuksköterskan har ansvar att se till att gällande föreskrifter följs. I Skåne har man utformat ett informationsblad som ges till personalen på boendet. Bilaga 2 IT teknik En förutsättning för snabb diagnostik och återkoppling till remittent är att bilderna kan överföras trådlöst från röntgenapparat till röntgenavdelningen redan vid undersökningstillfället. I Lund har man haft problem med att få till stånd en trådlös överföring och bilderna överförs för tillfället vid ankomst till sjukhuset. I Norge har man en lösning med WI FI överföring som verkar fungera på de flesta äldreboenden. Denna rapport innehåller inte någon utredning om lösningar för trådlös bildöverföring utan det får utredas av en kommande projektgrupp. Det finns ett examensarbete från Lund där man kan läsa om olika möjligheter till mobilt bredband. Se litteraturlista. Mobilt bredband till mobil röntgen Patientnytta I alla skrivelser, artiklar och intervjuer som finns att läsa om mobil röntgenservice är det helt överskuggande temat patientnyttan. Den genomsnittliga tiden som patienter var borta från sitt boende var 5 timmar vid konventionell röntgenundersökning. Man läser om hur en äldre patient påverkas vid flytt från sin hemmamiljö. De patienter som är dementa påverkas mest, de blir förvirrade och oroliga och det kan ta flera dagar innan de återhämtar sig efter en transport till sjukhus. I en undersökning som gjordes i Norge år 2004 visade det sig att nästan alla patienter som flyttades blev påverkade men ingen av patienterna som undersöktes i sin hemvana miljö påverkades. Förvirringen ökade i takt med tiden de var borta från sitt boende. På boendet kan personal som känner patienten hjälpa till vid undersökningen och skapa trygghet för patienten. Se litteraturlista: Medicinsk service i sykehjem Det som är mest allvarligt är om patienter inte undersöks alls eftersom de är för dåliga för att transporteras till sjukhus. Här kan en mobil röntgenservice göra den största nyttan. Röntgensjuksköterskans roll En intressant aspekt är röntgensjuksköterskans roll i den mobila röntgenservicen. I en uppsats som författats av två blivande röntgensjuksköterskor beskrivs hur röntgensjuksköterskan som skall undersöka patienten i dess egen hemmiljö påverkas. Se litteraturlista Mobil röntgen på äldreboenden I patientens boende möts röntgensjuksköterskan och patienten på en mer jämlik nivå som kan resultera i en avslappnad stämning vilket underlättar undersökningen. Röntgensjuksköterskan måste improvisera, ta egna beslut och utnyttja hela sitt kunnande vid bedsideundersökningar under ibland svåra förhållande. Det ställs stora krav på kommunikationsförmåga i samarbetet med personal och patienter på boenden. Bilen och utrustningen hanteras av en röntgensjuksköterska men upplägget kräver att personal på boendet hjälper till när det behövs. Ett antal röntgensjuksköterskor som behärskar enheten krävs för mindre sårbarhet och upplärning bör ske kontinuerligt till dess målet är nått. I Norge och Skåne har man fyra till sex röntgensjuksköterskor som har kompetens för mobil röntgenservice. Intervjuer med röntgensjuksköterskor i Lund och Norge som hanterar mobil röntgenservice visar på en mycket positiv inställning till detta arbete. Övriga möjliga kunder/ användningsområden 1.Kriminalvården 2.Hemtjänsten 3. Härbärgen- vid utbrott av smitta hos hemlösa 1. Det kan vara en stor vinst både ekonomiskt och säkerhetsmässigt att anlita en mobil röntgenservice inom kriminalvården.Den internerade kan undersökas på häktet eller fängelse och behöver inte transporteras till sjukhus i sällskap av flera vakter. Rymningsrisken elimineras och störningen på röntgenavdelningen uteblir. 2. I undantagsfall kan även patienter undersökas i sina egna hem. Det förutsätter att det finns ramper, hiss och att det går att rulla in en röntgenapparat. 3. I Lund har man vid ett tillfälle använt utrustningen vid ett utbrott av TBC bland hemlösa. Utrustningen ställdes upp på ett härbärge för hemlösa och man kunde undersöka ett stort antal patienter med lungröntgen. Slutsats och rekommendation Utredningen visar att intresset för en mobil röntgenservice är mycket stort inom äldrevården och man tror att behovet av en sådan service kommer att öka i takt med att gruppen sjuka äldre ökar. Det är helt i linje med regeringens satsning på bättre vård av sjuka äldre och det verkställighetsbeslut som SU ledning tagit: Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Se bilaga 1. Patientnyttan är dokumenterad i ett flertal studier och i uttalanden från äldrevården Erfarenheter från Norge och Skåne visar att det är praktiskt genomförbart och samhällsekonomiskt/hälsoekonomiskt försvarbart. Kommunerna sparar in på kostnader för transporter och personal medan sjukhusen får en ökad kostnad för investering och drift. Utredningen rekommenderar att en projektgrupp bildas med uppdrag att införa mobil röntgenservice i Göteborg med kranskommuner. Den största utmaningen kan vara att hitta en finansieringsmodell för denna typ av tjänst som är i gränslandet mellan specialist- och primärvård. Projektet bör därför vara ett samarbetsprojekt mellan sjukhuset och kommunerna för att kunna fördela kostnader för investering och drift. Erfarenheten från Norge och Lund visar att mobil röntgenservice är en verksamhet som kan ta tid att införa fullt ut. Man ser många fördelar inom äldrevården med att röntgen kommer till patienten i stället för att belasta transport och sjukhus men invanda rutiner kan vara svåra att ändra på. Projektet bör därför sträcka sig över en längre tidsperiod innan utvärdering.. Visar det sig däremot att införandet går snabbare än väntat och utnyttjandet är stort redan från början bör en utredning om en permanent lösning startas innan projekttidens slut. Övergripande mål för ett projekt Etablera en effektiv mobil röntgenservice för äldreboende inom Göteborg med kranskommuner. Se över möjligheten till en permanent drift med god infrastruktur Göra en analys av kostnadsbilden sett ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. . Tidplan Start av projekt och bildandet av projektgruppgrupp och styrgrupp sen höst 2012 Projekttid 2013-2015 Ansökan om medel för investering och drift under projekttid Upphandling av röntgenapparat start januari 2013 Beställning av specialbyggd bil januari 2013 Driftstart september oktober 2013 Utvärdering hösten 2014 Slutrapport hösten 2015 Litteratur på Internet Mobil röntgen på äldreboenden Författare Helena Eliasson och Marie Edvardsson Fors Medicinsk service i sykehjem En behovsundersökelse med saerlig fokus på röntgentjeneste 2005 Författare: Frode Laerum, Gerd Torbjörg, Marit Kirkevold, Ingund Ulstein, Knut Engedal Positiv Experience of a Mobile Radiography in Nursing Homes 2011 Karin Eklund, Rosemarie Klefsgård, Bodil Ivarsson, Mats Geijer The RAD-HOME Project: A Pilot Study of Home Delivery of Radiology Services 2011 Nicoletta Aimonino Ricauda, MD Vittoria Tibaldi, MD, PhD Paola Bertone, MD Eleonora Quagliotti, MD Alessandra Tizzani, MD Mauro Zanocchi, MD Giovanni Carlo Isaia, MD Marco Grosso, RT Teresa Cammarota, MD Ottavio Davini, MD Mobile røntgentjenester til sykehjemmene En samfunnsøkonomisk analyse Norges forskningsråd 2006 Initial Experiences Using a New Mobile Digital Radiography System in Nursing Homes and Prisons. Hasan Banitalebi MD, Frode Laerum MD, PHD 2006 De mest sjuka äldre WWW.regeringen.se/aldresamordning Mobilt bredband till mobil röntgen Förbättring av Region Skånes pilotprojekt med mobil röntgen Kvalitative aspekter ved innføring av mobile røntgentjenester til sykehjem. En studie av tre faggruppers forventninger. Elin Rødahl Thingnes og Ragna Stalsberg Spesialisthelsetjenester til folket!-erfaringer med mobil, digital røntgentjeneste for sykehjemspasienter HelsIT 26 september 2007 Frode Lærum Bilaga 1 Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 2 Strålskyddsinformation från Lund Bilaga 3 Produktinformation Atomed röntgenapparat Bilaga 4 Produktinformation Dragon Mediel Bilaga 5 Produktinformation VW Caddy Bilaga 6 Bilder från projekt i Lund Karin Eklund -Uppskattning av frånvaro från boendet vid röntgen på sjukhus -Utförda undersökningar under första året med mobil röntgen-Transportmedel om inte mobil röntgen fanns -Resultat från första tiden med projektet -Diagram kostnadsberäkning transport kontra mobil röntgen Punkt 10 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-08 Diarienummer SU 737-237/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Maria Frånlund, t.f. verksamhetschef Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på motion av Rose-Marie Antonsson med flera (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid, dnr RS 448-2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar svar från Verksamhet urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset att utgöra styrelsens svar på motion av Rose-Marie Antonsson med flera (SD) om att inrätta ett screeningprogram för att upptäcka prostatacancer i tid. Ärendet Verksamhet urologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset har inkommit med ett svar på motionen. I svaret beskrivs för- och nackdelar med införande av screeningprogram. Man föreslår i stället inrättande av en försöksverksamhet motsvarande den som pågår i Stockholm. Regelbunden PSA-testning har visat sig kunna minska risken för död i prostatacancer med mellan 20 och 56 %. Det finns dock väsentliga nackdelar med denna provtagning. Framför allt i form av en relativt hög risk för överdiagnostik, vilket medför att många män riskerar att behandlas helt i onödan. Eftersom förhållandet mellan nytta och skada inte är helt klarlagd har Socialstyrelsen inte rekommenderat införande av populationsbaserad screening för prostatacancer, utan man har istället följande rekommendationer: I de nationella riktlinjerna för prostatacancer rekommenderas män med ärftlighet att regelbundet testa sig med start från 40-50 års ålder. För män utan ärftlighet rekommenderas att de män som efterfrågar PSA-prov erbjuds detta inom offentligt finansierad vård efter noggrann genomgång av förrespektive nackdelar med provtagningen. En speciellt framtagen broschyr finns att ladda ner från Socialstyrelsen hemsida. För närvarande pågår en omfattande oorganiserad PSA-testning inom såväl VGR som inom övriga delar av Sverige. Man räknar med att cirka hälften av alla män i åldern 50-70 år kontrollerat sitt PSA-värde. Detta testförfarande har en klart lägre grad av effektivitet än den organiserade screeningen. Man kan därför befara att en oorganiserad screening, såsom den som pågår idag, resulterar i mer skada än nytta. Den är dessutom ytterst svår att utvärdera. Införande av ett screeningprogram för prostatacancer motsvarande det för bröst-, livmoderhals- och tjocktarmscancer inom VGR är av ovan nämnda skäl tveksamt, då Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-04-08 Diarienummer SU 737-237/2015 2 (2) ytterligare studier behövs och är pågående. Däremot skulle inrättande av en försöksverksamhet inom VGR motsvarande den som pågår i Stockholm (och planeras i flera övriga landsting och regioner) avsevärt kunna förbättra dagens situation. En sådan försöksverksamhet skulle förslagsvis förläggas till Regionalt Cancercentrum Väst (RCC Väst) och omfatta alla män som efterfrågar frivillig testning inom VGR idag. En sådan lösning skulle ju kunna stämma överens med intentionerna i nämnda motion. Potentiella fördelar med en sådan försöksverksamhet: Införande av en organiserad testning för män som efterfrågar detta ökar effektiviteten i form av minskad dödlighet Informationen till män som önskar testa sig förbättras och blir enhetlig Enhetliga rekommendationer kan sannolikt avsevärt förbättra vårdkedjor vilket bör resultera i minskade kostnader Verksamheten blir utvärderingsbar Primärvården avlastas SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till: [email protected] Punkt 11 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-08 Diarienummer SU 401-519/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Resursplaneringsenheten Handläggare: Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Inköp av linjäraccelerator till strålbehandlingen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar 1. Styrelsen godkänner att förvaltningen införskaffar och installerar en linjäraccelerator till strålbehandlingsverksamheten, Sahlgrenska Universitetssjukhuset för 25 mnkr. 2. Styrelsen ger sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra inköp och installation i enlighet med tjänsteutlåtandet Sammanfattning av ärendet Verksamhetsområde onkologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset ansvarar för all strålbehandling av Västra Götalandsregionens cancerpatienter. Strålbehandlingen bedrivs på två fysiska platser – dels på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och dels på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås. Enligt en tidigare analys finns i Västra Götalandsregionen behov av 12 linjäracceleratorer i klinisk drift, 3 på SÄS i Borås och 9 på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Förslaget är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset införskaffar och installerar en linjäraccelerator som ersättning för den som på grund av åldersskäl tagits ur drift. Ekonomi Regionstyrelsen beviljade den 14 april 2014 strategiska investeringsmedel om 25 mnkr för inköp av en linjäraccelerator. Driftskostnaden täcks inom verksamhetsområdets ordinarie driftsramar. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till: Resursplaneringsenheten, SU Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Punkt 13 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-13 Diarienummer SU 312-343/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Delårsrapport mars 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset godkänner muntlig information från förvaltningen. 2. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset delegerar till ordförande att efter samråd med vice ordförande att fatta beslut om rapporten. Sammanfattning Vid sammanträdet lämnar förvaltningen muntlig information om delårsrapport mars 2015. Delårsrapporten är vid tiden för sammanträdet ännu inte upprättad i sitt slutliga skick. Styrelsen föreslås därför att delegera till ordförande att efter samråd med vice ordförande att fatta beslut om rapporten. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till --- Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Punkt 15 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-22 Diarienummer SU 313-849/2014 Förvaltning/område 1 Handläggare: Eira Stokland Telefon: 0736889520 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Svar på revisorernas rapport: Granskning av samverkan avseende barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser (Dnr: Rev32-2014) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar detta tjänsteutlåtande som svar till revisorskollegiet på revisionsrapporten ”Granskning av samverkan avseende barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser”. Sammanfattning av ärendet Det genomfördes en granskning av samverkan avseende barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser i november 2014 av Ernst & Young. Granskningen berörde styrelsen för Kungälvs sjukhus, styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset, styrelsen för Habilitering och Hälsa samt Primärvårdsstyrelsen. De rekommendationer som granskningen lämnade riktades dels till ansvariga styrelser, dels till regionstyrelsen utifrån sin uppsiktsplikt. Verksamhetschef för Barn- och Ungdomspsykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har i genom detta tjänsteutlåtande beskrivit åtgärder utifrån revisorernas förslag Bakgrund Barn och ungdomar med neuropsykiatrisk diagnos har ökat i antal, från 981 patienter 2010 till 1 472 patienter 2014 inom Sahlgrenska. Detta motsvarar en ökning med 50 %. Antalet besök från denna målgrupp har under samma period ökat med 60 %. Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver utredning och behandling inom rimlig tid. Ett barn med neuropsykiatriska svårigheter är i riskzon för andra psykiska diagnoser, som depression, ångest och i vissa fall självmordstankar. Den volymökning som skett/sker skapar svårigheter för Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) att räcka till för de behov som uppstår. De ökande volymerna har skapat väntetider på BUP för neuropsykiatrisk utredning eftersom det saknas resurser för att möta behovet av volymökningen. I rapporten framkommer att otillräckliga resurser bidrar till att försvåra samverkan. Postadress: Vitaminvägen 11 416 85 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-03-22 Diarienummer SU SU 313-849/2014 2 (3) Åtgärder/ handlingsplan utifrån revisorernas rekommendation 1. Klargöra hur samverkan kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser ska bedrivas BUP har en lång tradition av samverkan och har ett tätt samarbete med skola, Habilitering och Hälsa (HAB), socialtjänst och primärvård. Den volymökning som skett/sker skapar svårigheter för BUP att räcka till för de behov som uppstår. BUP erbjuder konsultationer och har en öppen jourlinje dit man kan ringa för rådgivning. Ett ständigt förbättringsarbete pågår kring dialog och mötesforum. Temagruppen Barn och Unga med representanter från samtliga aktörer kring barn träffas en gång per månad och arbetar mycket aktivt med att förbättra samverkan. Med nationella åtgärder som Samverkad Individuell Plan (SIP) drivs arbetet framåt. Samverkan sker enligt överenskommelse om samverkan mellan hälso- och sjukvården och kommunerna i Västra Götalandsregionen - VÄSTBUSöverenskommelsen. Det sker genom regelbundna möten på såväl lokal som regional nivå. BUP kommer under våren att bilda ett neuropsykiatriskt team för att förbättra flöden och samverkan. 2. Tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med RMR och de riktlinjer som finns avseende samverkan kring barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser I enlighet med Regional Medicinsk Riktlinje (RMR) för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kom juni 2014 har inte fått den implementering man önskat. Detta har inneburit mycket oro bland patienter och personal. För att förhindra att patienter hamnar mellan stolarna, har det slutits ett avtal mellan BUP i VGR och Habilitering och Hälsa (HAB) i december 2014, som gäller under 2015 och med utvärdering oktober 2015. Diskussioner och samverkan har förts i Barnoch Ungdomspsykiatrins medicinska sektorråd. För att riktlinjerna ska nå fullständig implementering behöver BUP ökade resurser. Förslag på åtgärder är bland annat: Pågående patienter behandlas klart på HAB För pågående patient på HAB med behov av BUP ska samverkan ske enligt SIP (Samverkad Individuell Plan). Avslutade patienter från HAB som söker BUP (BUP ansvarar för att bjuda in om patient önskar) - HAB ansvarar för informationsöverföring gällande insatser på HAB HAB fortsätter att erbjuda startpaketet under 2015 Avstämning i oktober 2015 om BUP kan överta föräldrautbildningen BUP försöker skyndsamt upphandla utbildningsinsats HAB har en webbaserad utbildning som nu går ut i pilot och som BUP kommer att få tillgång till Uppföljning och utvärdering kontinuerligt av verksamhetschefer BUP och HAB Fortsatt samverkan med HAB i komplexa ärenden Datum 2015-03-22 Diarienummer SU SU 313-849/2014 3 (3) Säkerställa att BUP kan remittera patienter med behov av habiliterande insatser där yrkesprofessioner inte finns inom BUP (arbetsterapeut, fysioterapeut, logoped, hjälpmedel) 3. Prioritera arbetet med att utveckla en gemensam förståelse och tolkning av styrande dokument och riktlinjer för att uppnå en större samsyn inom området BUP/BNK (BNK = Barnneuropsykiatriska enheten) har en ledningsgrupp som arbetar aktivt med aktuella dokument. Enhetschef och vårdenhetsöverläkare informerar medarbetarna. Samtliga medarbetare inom BUP är väl insatt i de samverkansavtal som finns. 4. Tillse att kompetensutveckling genomförs i enlighet med beslutade riktlinjer för att kunna samverka på det sätt som det är tänkt BUP behöver fördjupad kompetensutveckling i autism för att kunna möta behovet hos den patientgrupp som BUP enligt den nya regionala medicinska riktlinjen ska behålla. BUP planerar tillsammans med HAB och BNK en utbildningsinsats för personalen. Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till: [email protected] Punkt 16 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2015-04-02 Diarienummer SU 909-115/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Johanna Knape, miljöstrateg Telefon: 0722-04 15 92 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande gällande remiss om förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling (RS 3743-2014) Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen antar denna skrivelse som sitt yttrande i ärendet ”Remiss – Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling” med diarienummer RS 3743-2014. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har tagit fram ett förslag till program som utgörs av en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ingår. I programmet läggs en klimatväxlingsavgift på resor med flyg och privat bil för samtliga anställda och förtroendevalda. Avgifterna kommer att användas till åtgärder beslutade i Västra Götalandsregionens miljöprogram. Förslaget anses vara väl utrett ur ett miljöperspektiv, men det saknas bedömning ur andra perspektiv, t.ex. jämställdhet. Det saknas även en analys av risker och konsekvenser med införandet av programmet. SU anser att en del av avgifterna ska läggas i en pott från vilken förvaltningarna och bolagen kan söka pengar för åtgärder som bidrar till att uppfylla de mål i miljöprogrammet som syftar till minskad klimatpåverkan. Fördjupad beskrivning av ärendet Bakgrund Resor med flyg och privat bil utgör en stor andel av den totala mängden tjänsteresor i Västra Götalandsregionen. Sedan 2009 har resandet med bil minskat med 15 %, bland annat till följd av en ökning av mängden resfria möten. Under 2013 kördes det ca 2,3 miljoner mil med bil i tjänsten. Drygt 40 % av dessa mil kördes med privata bilar. När det gäller flygresor i tjänsten har de ökat med 7 % sedan 2009 och var 2013 uppe i 1,6 miljoner mil. I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har tagit fram ett program och beslutade den 10 december 2014 att föreslå regionfullmäktige att införa programmet senast den 1 juli 2015. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-04-02 Diarienummer SU 909-115/2015 2 (3) Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ingår. Det läggs en klimatväxlingsavgift på samtliga anställda och förtroendevaldas tjänsteresor med privat bil och flyg. Program för klimatväxling Resor med privat bil i tjänsten beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2. Ersättningen för resor med privat bil i tjänsten är 29 kr/mil, och för att förenkla kommunikationen av avgiften räknas den om till 3 kr/mil. Avgiften för flygresor i tjänsten blir 250 kr för enkel resa inrikes med flyg, 500 kr för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kr för enkel resa till övriga världen. Avgiftens storlek baseras på en överslagsräkning av hur mycket CO2 som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Avgifterna samlas på ett centralt konto och pengarna används för att minska klimatpåverkan i enlighet med regionens miljöprogram 2014-2016 samt därefter följande miljöprogram fram till 2020. Om regionen hade haft detta klimatväxlingsprogram under 2013 och 2014 hade det genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden besluta om vilka åtgärder från miljöprogrammet som ska prioriteras för året. För att administrera programmet uppskattas att en nyinrättad halvtidstjänst, placerad på miljösekretariatet, krävs. Kostnaderna för denna tjänst belastar klimatväxlingskontot. Avgifterna för flygresor och resor med privat bil i tjänsten kommer att faktureras respektive förvaltning tre gånger per år utifrån underlag från upphandlad resebyrå respektive utdrag ur Heroma. Faktureringen ryms inom Regionservices befintliga system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Beredning i regionen Personalstrategiska avdelningen har bedömt att involvering från dem inte är nödvändig. Ärendet har inte heller bedömt kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen har skett löpande under utredningen. Avstämning med löneservice och inköp på Regionservice har gjorts löpande under utredningen. Koncernledningen för Tillväxt och Utveckling beslutade i november 2014 att de anser att miljönämndens uppdrag är slutfört, samt att de bedömde att förslaget som tagits fram är genomförbart och att de förespråkar förslaget om regionfullmäktige beslutar att införa ett klimatväxlingssystem. I december 2014 behandlades ärendet i miljönämnden och uppdraget ansågs därmed slutfört. Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxlingsprogram har därefter skickats ut på remiss till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag i regionen. Datum 2015-04-02 Diarienummer SU 909-115/2015 3 (3) Bedömning SU anser att förslaget är väl utrett ur ett miljöperspektiv och delar miljönämndens bedömning att det finns ett behov av ett klimatväxlingsprogram i Västra Götalandsregionen. Det saknas dock en bedömning av förslaget utifrån andra aspekter, t.ex. jämställdhet. Som exempel kan nämnas att det bland regionens anställda kan finnas föräldrar som upplever att de måste använda sin privata bil i tjänsten för att kunna åka direkt till hämtning eller från lämning på förskola eller skola. Det finns heller inga förslag på möjligheter till undantag för t.ex. anställda med funktionshinder som har specialanpassade fordon och har svårt för eller inte kan resa på annat sätt än med egen bil. SU saknar en riskanalys av genomförandet av programmet. Många av de resor som görs med flyg, framför allt utomlands, saknar alternativt resesätt och går inte heller alltid att ersätta med alternativa mötessätt. Om programmets genomförande innebär att en del av dessa resor inte görs, kan det innebära risker i form av minskad kompetens, mm. I förslaget saknas redogörelse för eventuella möjligheter för dispens från eller nedsättning av avgift beroende på omständigheterna kring resan, t.ex. syfte, möjligheter till alternativa resesätt, mm. SU anser att en del av avgifterna ska läggas i en pott där regionens förvaltningar och bolag kan söka pengar för åtgärder som ligger i linje med målen för minskad klimatpåverkan i miljöprogrammet. På så sätt blir kopplingen mellan en ändring i resvanor och åtgärder som minskar klimatpåverkan tydligare för förvaltningarna och bolagen, och det blir lättare att skapa ett engagemang för arbetet hos personalen. Samtidigt minskar risken för farhågor om att avgifterna används till annan ofinansierad verksamhet. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionstyrelsen, [email protected] 1 (2) Datum 2015-01-21 Diarienummer RS 3743-2014 Samtliga nämnder, styrelser och bolag Remiss - Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljönämnden har slutfört sitt uppdrag och beslutade den 10 december 2014 (§ 65, dnr MN 86-2014) att föreslå regionfullmäktige att införa programmet för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015. Programmet som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgiften läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och ska användas till åtgärder för att minska klimatpåverkan i enlighet med Västra Götalandsregionens miljöprogram 2014-2016. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 och 2014 skulle programmet genererat 7,3 respektive 7,6 miljoner kronor. Miljönämnden ser ett behov av ett klimatväxlingsprogram då resandet med flyg och privata bilar fortfarande utgör en stor andel av resandet i tjänsten. Resandet med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa var drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. (Förvaltningsspecifika uträkningar bifogas för 2013 så varje förvaltning/bolag ser sin ungefärliga klimatväxlingsavgift. Klimatavgiften beräknas efter varje års slut) Regionstyrelsen vill särskilt ha synpunkter på vad förvaltningar och bolag ser för möjligheter och hinder med ett införande av ett program för klimatväxling. Programmet översänds för synpunkter till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Yttranden lämnas till [email protected] senast den 21 april 2015. Vid frågor om programmet, vänligen kontakta: Jenny Sjöstedt, telefon: 010-441 40 26, Epost: [email protected] Efter remissomgången är avsikten att programmet ska fastställas av regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Residenset Torget Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: [email protected] 2014-02-18 Enligt uppdrag Elisabet Ericson Kanslichef Bilaga Miljönämndens förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling 2 (2) Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2014-11-26 Diarienummer MN 86-2014 Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Handläggare: Jenny Sjöstedt Telefon: 0700-82 52 60 E-post: [email protected] Till miljönämnden Förslag till Västra Götalandsregionens program för klimatväxling Förslag till beslut Miljönämnden föreslår att regionstyrelsen beslutar följande: 1. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner återrapportering av budgetuppdraget att ta fram ett program för klimatkompensation. 2. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige inför program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag senast den 1 juli 2015. 3. Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ger miljönämnden i uppdrag att stödja införande av program för klimatväxling för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och bolag. Miljönämnden beslutar följande för egen del: 1. Miljönämnden anser för egen del att uppdraget om att ta fram ett program för klimatkompensation från regionfullmäktiges budget 2014 är slutfört. Sammanfattning av ärendet I regionfullmäktiges budget 2014 fick miljönämnden i uppdrag att ta fram ett program för klimatkompensation i Västra Götalandsregionen. Miljösekretariatet har utrett frågan, i samråd med fler förvaltningar, och har bland annat tittat på hur Region Skåne och Göteborgs Stad har utformat sina modeller. Modellen som föreslås är en centralt styrd modell där samtliga förvaltningar och bolag ska ingå. Klimatväxlingsavgift läggs på tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privat bil och flyg. Avgiften samlas på ett centralt konto och medlen ska användas till åtgärder i Västra Götalandsregionens miljöprogram som syftar till att minska klimatpåverkan. Miljönämnden gör årligen en prioritering av vilka åtgärder som ska genomföras. Prioriteringen baseras på en prognos. Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Rosenlundsplatsen 2 Göteborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se/miljo E-post: [email protected] Datum 2014-11-26 Diarienummer MN 86-2014 Fördjupande beskrivning av ärendet Klimatkompensation eller klimatväxling Klimatkompensation innebär att man vill minska skadan av klimatpåverkande handlingar som vi inte kan eller vill låta bli, genom att betala ett högre pris för dessa handlingar. Att klimatkompensera sina resor innebär således att man försöker minska eller neutralisera resornas klimateffekter, genom att ge pengar till åtgärder som minskar klimatpåverkan. Klimatkompensationen finansierar en åtgärd utanför den egna organisationen som ska leda till en utsläppsminskning som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras 1. Enligt SKL är klimatkompensation inte förenligt med kommunallagen 2. Som offentlig verksamhet kan man dock införa intern klimatkompensation, vilket innebär att man inom en organisation avgiftsbelägger t.ex. resor med hög klimatbelastning för att finansiera interna åtgärder för att minska klimatpåverkan. Ett sådant system benämns ofta klimatväxling 3. Omvärlden Allt fler kommuner, landsting/regioner och företag klimatkompenserar/växlar. Erfarenheter från andra kommuner och landsting visar positiva effekter som minskat resande och mer klimatsmart resande. Region Skåne har erfarenheter av att arbeta med klimatväxling sedan 2013. Under 2013 minskade resandet med flyg och privat bil med 10 procent, en trend man inte sett innan programmet infördes. Göteborgs Stad följer inte resandet centralt, men ser en minskning av de totala CO2utsläppen gällande privata bilar och flyg. En stor del av de minskade utsläppen beror på en omställning mot mer klimatsmarta resor, t.ex. val av fordon med förnybara drivmedel. Region Skåne och Göteborgs Stad har olika system. Region Skånes program hanteras centralt, med åtgärder på koncernnivå. Göteborgs Stad har ett system som är decentraliserat där varje verksamhet budgeterar för sin egen klimatväxling och genomför åtgärder på lokal nivå. Den senare modellen har skapat ett engagemang i organisationen, men det är svårt att komma med åtgärder som får en ordentlig genomslagskraft. Region Skånes modell är lättare att följa upp, kräver mindre administration och påverkar resandet på ett tydligare sätt. Förutsättningar Förutsättningarna för ett minskat resande eller ett klimatsmart resande är idag goda med bra möjligheter till distansmöten med t.ex. videokonferens eller möten via Lync. Tillgången på verksamhetsbilar som drivs med förnybar energi ökar och vi har en alltmer utbredd kollektivtrafik. Det finns dessutom möjlighet för personalen att använda Västtrafikkort anslutna till förvaltningen. 1 www.energimyndigheten.se http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Energieffektiva-myndigheter/Systematisktenergiarbete/Klimatkompensera/ 2 http://www.slideshare.net/Klimatkommunerna/klimatkompensation-i-kommuner-och-landstingen-juridisk-bedmning 3 www.klimatkommunerna.se 2 (5) Datum 2014-11-26 Diarienummer MN 86-2014 Resandet i tjänsten med bil har minskat med 15 procent sedan 2009, mycket till följd av övergång till resfri mötesteknik. År 2013 körde vi dock cirka 2,3 miljoner mil och av dessa kördes drygt 40 procent i privat bil. Resta mil med flyg i tjänsten har ökat med 7 procent sedan 2009 och år 2013 var vi uppe i cirka 1,6 miljoner mil. 4 Program för klimatväxling Syfte med programmet Program för klimatväxling syftar till ökad styrning genom ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande resor i tjänst. Tjänsteresor med privat bil och flyg lyftes ur miljöprogrammet inför den nya programperioden 2014-2016 med anledningen av bristen på styrning. Klimatväxlingsprogrammet ger möjlighet till finansiering av åtgärder inom miljöprogrammet som syftar till att minska klimatpåverkan. Omfattning och utformning Klimatväxlingsprogrammet omfattar tjänstemäns och politikers tjänsteresor med privata bilar 5 och flyg inom samtliga förvaltningar och bolag. I Göteborgs Stad ingår inte bolagens privata bilar i klimatväxlingen p.g.a. att de medel som överförs från ett bolag till kommunen beskattas. Regionkansliets ekonomifunktion bedömer dock att bolagen kan ingå fullt ut i programmet, likt den bedömning som gjorts i Region Skåne. Bilresorna beläggs med en avgift som motsvarar den svenska koldioxidskatten för bensin som är 2,50 kr per liter (2014), vilket motsvarar ca 1,50 kr per kg CO2 6. För att avgiften ska vara lättare att kommunicera räknas den om till 3 kr/mil 7 med privat bil (idag betalar vi 29 kr/mil 8). Avgiften på flyg är en överslagsräkning över hur mycket koldioxid som släpps ut vid flygresor på respektive sträcka. Klimatavgiften blir 250 kronor för enkel resa inrikes med flyg, 500 kronor för enkel resa med flyg inom Europa och 1000 kronor för enkel resa med flyg till övriga världen 9. Hade Västra Götalandsregionen klimatväxlat år 2013 skulle programmet genererat 7,3 miljoner kronor 10. 4 Västra Götalandsregionens Års- och miljöredovisning 2013. Verksamhetens bilar är undantagna. 1 januari 2014 infördes dispens vid anskaffandet av bensinoch dieselfordon, vilket gör att Västra Götalandsregionen i stort sett enbart köper in bilar som går på förnybart bränsle. Den styrningen anses som tillräcklig och därför omfattar inte klimatväxlingsprogrammet dessa fordon. 6 Omfattar inte flyg. 7 Omräkningsfaktor 200g/km använd, i enlighet med Energimyndigheten och Trafikverkets rekommendationer. 8 Jämförelse med poolbilar inom Västra Götalandsregionen är inte möjlig per mil då de debiteras per timme. 9 Avgiften på flyg baseras på beräkningar från ICAO:s (flygets FN organisation) beräkningsmodell, rekommenderad av Transportstyrelsen. Resorna för en enkel inrikes, en enkel inom Europa och en enkel inom övriga världen är medelvärden från flygresor gjorda inom VGR år 2013. 10 Summan är baserad på uppgifter från Heroma gällande kilometer körda i privata bilar för förvaltningar och bolag, inklusive politikernas resor. Flygmilen är beräknade på statistik från upphandlad resebyrå för förvaltningarnas resor. Bolagen har inte statistik över antal resor utan enbart antal kilometer. Klimatväxlingsavgiften för bolagen har beräknats utifrån deras andel flygkilometer av de totala flygkilometrarna. 5 3 (5) Datum 2014-11-26 Diarienummer MN 86-2014 De medel som samlas in sätts in på ett centralt klimatväxlingskonto i Västra Götalandsregionen. Medlen ska användas till åtgärder listade i miljöprogram 2014-2016 (och därefter nästkommande program fram till 2020). Medlen ska gå till de åtgärder som syftar till att minska Västra Götalandsregionens totala klimatpåverkan, t.ex. bidra till en omställning mot ambulans- och sjuktransporter med förnybara drivmedel. Varje år, senast i februari, ska miljönämnden ta beslut om vilka åtgärder som ska prioriteras för året. Prioriteringen baseras på utvärdering av föregående år samt på en prognos över hur resandet antas se ut under året. Medel som samlas in under ett år ska förbrukas under samma år de samlas in. Administration av programmet Hanteringen av programmet innebär koordinering av åtgärder, analys och utvärdering. För ett proaktivt arbete krävs en god uppfattning om relevanta och rimliga satsningar på klimatarbete avseende transporter och andra prioriterade varor och tjänster. För att maximera nyttan med klimatavgiften är bedömningen att en nyinrättad halvtidstjänst krävs och att tjänsten lämpar sig för placering på miljösekretariatet, som ansvarig för miljöprogrammet. Statistik över tjänsteresorna med flyg tillhandahåller upphandlad resebyrå. Därefter kommer avgiften faktureras förvaltningen/bolaget enligt underlaget i efterhand, tre gånger per år. Avgiften för privat bil hanteras i samband med reseräkningen och faktureras varje förvaltning/bolag tre gånger per år efter utdrag ur Heroma. Faktureringsunderlaget tas fram av den nyinrättade tjänsten. Skapandet av fakturorna samt faktureringen ryms inom Regionservice system och innebär minimal ökad arbetsbelastning. Finansiering Alla kostnader belastar klimatväxlingskontot. Detta går direkt till åtgärder och inkluderar hanteringen av klimatväxlingskontot motsvarande en halvtidstjänst. Klimatväxlingsmodellen är utformad så att ju mer vi följer resepolicy och riktlinjer, desto mindre blir klimatväxlingsavgiften. Uppnår vi 100 procent fossilfria resor kommer klimatväxlingskontot per automatik att upphöra. Beredning Personalstrategiska avdelningen har bedömt involvering som inte nödvändig. Ärendet har inte heller bedömts kräva MBL-förhandling. Avstämning med ekonomiavdelningen inom regionkansliet har skett löpande under utredningen. Avstämning med Regionservice (inköp samt löneservice) har gjorts under utredningen. Detta för att utröna att ett system för klimatväxling passar in i redan existerande system samt att ökade kostnader för fakturering internt beräknas som marginella. Avstämning med koncernledningen för Tillväxt och Utveckling skedde den 17 november 2014. Ledningsgruppen beslutade enligt följande: 1. Ledningsgruppen anser att miljönämndens uppdrag om att ta fram ett program för klimatväxling är slutfört med denna redovisning. 4 (5) Datum 2014-11-26 Diarienummer MN 86-2014 5 (5) 2. Ledningsgruppen bedömer förslaget till program för klimatväxling som genomförbart och förespråkar programmet i det fall regionfullmäktige beslutar införa ett klimatväxlingssystem. Efter behandling av miljönämnden den 10 december 2014 anses uppdraget för miljönämndens räkning slutfört. Miljösekretariatet Peter Holmberg Förvaltningschef Viveca Reimers Enhetschef Beslutet skickas till Regionstyrelsen [email protected] Efter regionfullmäktiges beslut: Samtliga nämnder, styrelser och bolag för genomförande, [email protected] Miljösekretariatet för stöd vid genomförandet, [email protected] Punkt 17 Anmälningsärenden – inkomna skrivelser Styrelsens sammanträde 2015-04-23 Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr SU 100-112/2015 SU 700-379/2015 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-10 Västra Götalandsregionens remisshantering vid öppen utomlänsvård SU 309-410/2015 2. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-18 Introduktionsfinansering av omsorgskoordinatorer på akutmottagningar för vuxna 2015-2016 SU 130-409/2015 2. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 2015-03-18 Gemensam medicinsk terminologi i Västra Götalandsregionen. SU 530-414/2015 3. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-20 Patientsäkerhetsplan 2015 SU 784-1041/2014 4. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-20 Barn till EU-migranter och frågan om rätt till kostnadsfri vård. SU 751-418/2015 5. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, 2015-03-23 Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd – beslut om samråd angående förändring av utbudspunkter för Tillnyktringsenheten och avdelning 369. SU 212-317/2015 6. Regionstyrelsen, 2015-03-23 Regionstyrelsens beslut den 17 mars om ombyggnation för transfusionsmedicin, SU. SU 710-211/2015 7. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-03-26 Riktlinjer för rehabiliteringsgarantin 2015. SU 145-212/2015 8. Regionkansliet, 2015-03-27 Representanter till samråd för externa relationer. SU 501-1032/2015 9. Datainspektionen, 2015-03-30 Tillsyn enligt personuppgiftslagen – Behovs- och riskanalys samt riktlinjer till befattningshavare som utför loggkontroller. SU 793-510/2015 10. Göteborgs stad, Östra Göteborg, 2015-04-01 Skrivelse angående individer som omdelbart omhändertagits med stöd av 13 LVM och vistas på sjukhus. SU 132-532/2015 11. Arkivnämnden, 2015-04-09 Tillsyn av arkivvården hos nämnder och styrelser Västra Götalandsregionen rörande ansvar och ansvarsfördelning. SU 700-539/2015 12. Regionstyrelsen, 2015-04-13 Beslut om ansökan om fortsatt uppdrag att bedriva rikssjukvård – hjärttransplantationer, levertransplantationer och lungtransplantationer. SU 127-688/2014 13. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-04-13 Regional medicinsk riktlinje – uterussarkom. SU 761-520/2014 14. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-04-10 Ny handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel. SU 737-113/2015 15. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2015-04-10 Regional utvecklingsplan för cancervården i västra sjukvårdsregionen 2015 och framåt. SU 100-1519/2014 16. Regionstyrelsen, 2015-04-15 Regionstyrelsens beslut om ändring av regionstyrelsens delegeringsordning. Inkomna skrivelser 2015-04-20 Styrelsesammanträde 2015-04-23 Punkt 17 Verkställighetsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-04-23 Dnr SU 100-112/2015 1(1) Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 10/2015 Organisatorisk delning av verksamhetsområde Handkirurgi och Plastikkirurgi 2015-03-19 SU 730-377/2015 Bitr. sjukhusdirektör Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 11/2015 Beredskapslan 2015 2015-03-23 SU 701-399/2015 Sjukhusdirektör och områdeschef, område 5 Verkställighetsbelut 2015-04-20 Styrelsesammanträde 2015-04-23 Punkt 17 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-04-23 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: /Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 30/2015 Inköp av spoldesinfektor till operation 5, Sahlgrenska sjukhuset 2015-03-24 T.f. områdeschef, område 5 D 31/2015 Inköp av C-båge till operation 5, Sahlgrenska sjukhuset 2015-03-24 T.f. områdeschef, område 5 D 32/2015 Inköp av övervakningsutrustning till operation 1, Östra sjukuset 2015-03-24 SU 401-433/2015 Sjukhusdirektör D 33/2015 Inköp av angiografiutrustning till BoIC Interventionssal 2 2015-03-24 SU 401-434/2015 Sjukhusdirektör D 34/2015 Inköp av utrustning till BoIC Interventionssal 3 och 4 2015-03-24 SU 401-435/2015 Sjukhusdirektör D 35/2015 Beslut att ingå personuppgiftsbiträdesavtal 2015-03-31 SU 503-431/2015 Kanslichef D 36/2015 Ombyggnad för CARE-verksamheten, Mölndals sjukhus 2014-12-22 SU 212-1540/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 37/2015 Solfilm på utsida fönster, Östra sjukhuset 2014-12-18 SU 212-1260/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 38/2015 Byte kallelsesignalsystem på MAVA, Sahlgrenska sjukhuset 2014-12-18 SU 212-1530/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 39/2015 Byta av kallelsesignalsystem på avdelning 353 och 354, Östra sjukhuset 2014-12-18 SU 212-1407/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 40/2015 Byte av kallelsesignalsystem på AKOM, Sahlgrenska sjukhuset 2014-12-18 SU 212-1378/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 41/2015 Ombyggnad för att skapa gemensam kassa, Mölndals sjukhus 20154-12-18 SU 212-1036/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 42014 Byta av kallelsesystem 2014-10-03 SU 212-1013/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning Delegationsbeslut 2015-04-20 Styrelsesammanträde 2015-04-23 Punkt 17 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-04-23 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 43/2014 Överfallslarm på AKOM, Sahlgrenska sjukhuset 20154-12-18 SU 212-1531/2014 Ordförande i styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning D 44/2015 Inköp av bild- och funktionsutrustning, Klinisk fysiologi 2015-02-04 Omr 4 40-429/2015 Områdeschef, område 4 D 45/2015 Inköp av ultraljudsutrustning, Klinisk fysiologi 2014-02-04 Omr 4 40-428/2015 Områdeschef, område 4 D 46/2015 Inköp av centrifug för Klinisk kemi 2015-01-20 Omr 4 40-464/2015 Områdeschef, område 4 D 47/2015 Inköp av utrustning för biobank, Klinisk kemi. 2015-01-19 Omr 4 40-473/2015 Områdeschef, område 4 D 48/2015 Inköp av uppgradering för ultraljudsutrustning, Radiologi, buk och kärl 2015-01-19 Omr 4 40-475/2015 Områdeschef, område 4 D 49/2015 Inköp av CO2-inkubator x 2 st till Klinisk kemi 2015-01-19 Omr 4 40-476/2015 Områdeschef, område 4 D 50/2015 Inköp av blododlingsskåp till Klinisk mikrobiologi 2015-01-19 Omr 4 40-477/2015 Områdeschef, område 4 D 51/2015 Inköp av fettsugningsutrustning till operation 6, Sahlgrenska sjukhuset 2015-03-27 Områdeschef, område 5 D 52/2015 Inköp av två intensivvårdssängar till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset 2015-03-27 Områdeschef, område 5 D 53/2015 Inköp av intubationsvideoskop till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset 2015-03-27 Områdeschef, område 5 D 54/2015 Inköp av C-båge till operation 4, Sahlgrenska sjukhuset 2015-034-01 Områdeschef, område 5 Delegationsbeslut 2015-04-20 Styrelsesammanträde 2015-04-23 Punkt 17 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-04-23 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 55/2015 Inköp av två stycken PET/CT till Bild- och InterventionsCentrum 2015-04-09 SU 401-527/2014 Sjukhusdirektör5 D 56/2015 Inköp av operationsbordspelare till operation 1, Sahlgrenska sjukhuset§ 2015-04-01 Områdeschef, område 5 Delegationsbeslut 2015-04-20 Styrelsesammanträde 2015-04-23
© Copyright 2024