Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde
2015-01-29 Förbundsstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Torsdagen den 5 februari kl 9-12 Plats: Clarion Hotel Gillet • Föredragningar • Gruppmöten • Beslutsärenden Ärenden 1. Öppnande 2. Protokollsjusterare 3. Föredragningslista Uppländsk Drivkraft 4. Verksamhetsstöd och uppdrag till vissa organisationer 2015 5. Almi Invest Östra Mellansverige AB. Beslut om medfinansiering 6. Nedre Dalälvens Utvecklings AB. Myggbekämpningen i Nedre Dalälven. Beslut om medfinansiering Länstransportplan 7. Länstransportplan. Genomförandeplan 2015-2017 8. Länstransportplan. Åtgärder för statlig medfinansiering. 2014-2025 9. Länstransportplan. Gång- och cykelväg Heby-Morgongåva 10. Länstransportplan. Gång- och cykelväg Jälla-Hov Välfärd och FoU-stöd 11. Stöd till evidensbaserad praktik i socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård 2014. Återrapportering till Sveriges Kommuner och Landsting 12. Skol-BIM (Barn i missbruksmiljöer). Projektmedel från Folkhälsomyndigheten Yttranden 13. Länsstyrelsen Uppsala län. Lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid Mälaren Internt 14. Verksamhetsplan 2015. Handlingsplaner 15. Assembly of European Regions (AER). Medlemskap och Sverigesamordning 16. RegLab 2015-2019. Medlemskap. 17. Almedalsveckan 2015 18. Förbundsstyrelsens studieresa 2015 19. Samlokalisering med landstinget. Avsiktsförklaring 20. STUNS styrelse. Utseende av ordinarie ledamot och ersättare 21. Styrgrupp Östra Mellansverige strukturfonder. Utseende av ledamot och ersättare 22. En bättre sits. Utseende av ledamöter 23. Klimat- och infrastrukturberedningen. Uppdragsbeskrivning Inbjudningar/konferenser 24. Hur påverkar EU:s nystart den lokala och regionala nivån? Inbjudan från Stockholmsregionens Europaförening tillsammans med övriga svenska regionkontor i Bryssel samt SKL till en konferens den 25-26 mars i Bryssel Information/Rapporter 25. Ordförandens rapporter • AER-möte i Ankara december 2014 • Strategiseminarium på SKL den 21 januari om det fortsatta arbetet med regionfrågan • Möte med tillväxt- och landsbygdsminister Sven-Eric Bucht den 21 januari • Möte med landstingets och kommunernas politiska ledningar den 27 januari 26. ”Bättre liv för sjuka äldre”, uppföljning av det länsgemensamma arbetet (skriftlig) 27. ALMI Företagspartner Uppsala (skriftlig) 28. Sverigeförhandlingen (om framtidens järnvägsnät) (muntlig och skriftlig) Anmälningar Regeringsbeslut • Näringsdepartementet. Förordnande av ordförande i Övervakningskommittén för det nationella regionalfondsprogrammet • Näringsdepartementet. Uppdrag att ta fram förslag till ramverk för stadsmiljöavtal med fokus på hållbara transporter • Näringsdepartementet. Regleringsbrev förbudgetåret 2015 avseende anslag 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 inom utgiftsområde 19. Regional tillväxt • Näringsdepartementet. Villkor mm för budgetåret 2015 för Gotlandskommun, landstingen i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebros, Gävleborgs och Jämtlands län samt samverksansorgan inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. 19 Regional tillväxt och 22 Kommunikationer • Näringsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 inom utgiftsområde 19 regionmal tillväxt • Näringsdepartementet. Uppdrag att lämna förslag på objekt som bör få byggstartas 20162018 och objekt som bör få förberedas för byggstart 2019-2021 • Näringsdepartementet. Medel för uppdrag att omprogrammera och utveckla det regionala analys- och prognosverktyget rAps • Näringsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende tillväxtverket inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt och utgiftsområde 24 Näringsliv • Näringsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv • Näringsdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser inom utgiftsområde 24 Näringsliv • Socialdepartementet. Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende länsstyrelserna Övrigt • Regionförbundet Sörmland. Nominering till EUs strukturfondspartnerskap • Regionförbundet Örebro. • SKL. Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten överenskommelse för 2015 • Republic of Turkey. Ministry for EU Affairs. Turkeys new European union strategy Delegationsbeslut • Erbjudande om att delta i övervakningskommittén för det gränsregionala samarbetaprogrammet Central Baltic 2014-2020. Skrivelse från arbetsutskottet • Beslut om 1:1 medel 2014 Förbundsstyrelsen 2014-02-05 Anna-Lena Jansson 018-18 21 10 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/224 Verksamhetsstöd och uppdrag till vissa organisationer 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna bifogat förslag till verksamhetsstöd för företagsfrämjande organisationer år 2015, att godkänna ägaranvisning för Almi samt uppdrag för Vallonbruk Uppland, STUNS/UIC, Drivhuset, Ung Företagsamhet, Connect att uppdra till ordföranden att godkänna uppdrag för Coompanion, samt att från anslaget anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder avsätta 347 000 kr till Almi och 200 000 kr till Uppsala BIO. Ärende Varje år fördelar regionförbundet ekonomiskt verksamhetsstöd till vissa företags- och turismfrämjande organisationer. Det totalt beloppet uppgår 2015 till 12 715 000 kr. Därutöver anslås 1 875 000 kr till Visit Uppland för utförande av länsturismuppdraget inom regionförbundets ram. Inför 2015 föreslås vissa förändringar av stödets fördelning. I och med regionförbundets utträde ur Turismakademin frigörs 600 000 kr som från 2015 omfördelas till Almi och Visit Uppland. Smärre justeringar inom ramen skapar dessutom utrymme för ökat stöd till Drivhuset och Drivhuset. Störst stöd fördelas till Almi, eftersom regionförbundet är delägare i bolaget till 49 procent. Almi Företagspartner Moderbolag föreslås öka sitt anslag till Almi Uppsala inför 2015 med ca 700 000 kr till totalt 8 308 255 kr. Det förhöjda anslaget gäller Tillväxtrådgivning som är en ny produkt inom Almis kunderbjudande. Förbundsstyrelsen föreslås svara upp mot detta erbjudande och därigenom bidra med 7 050 000 kr till Almi genom verksamhetsstöd. Från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder avsätts 347 000 kr till Almi och 200 000 kr till Uppsala BIO, för att svara upp mot erbjudande från Almi Moderbolag och leva upp till ingångna överenskommelser med Vinnova kring Uppsala BIO. Regionförbundet har under november 2014 genomfört verksamhetsbesök och fört en dialog om nya uppdragsavtal med Almi, Connect, Coompanion, Drivhuset, STUNS/UIC, Ung Företagsamhet, Uppsala BIO och Vallonbruk Uppland. Bilagor: Verksamhetsstöd till organisationer 2015 Ägaranvisning/uppdragsavtal 2015 för Almi, Connect, Drivhuset, STUNS/UIC, Ung Företagsamhet, Uppsala BIO, Vallonbruk Uppland 1 (1) Arbetsutskottet 2015-01-29 Anna-Lena Jansson 018-18 21 10 2015-01-14 Dnr: RFUL 2014/224 Verksamhetsstöd till organisationer 2015 Inför 2015 har en omprioritering av medel inom Regionförbundets verksamhet frigjort utrymme för att medge ökat verksamhetsstöd till vissa företagsfrämjande organisationer. Dessa fördelas enligt följande: Vallonbruk i Uppland Vallonbruk i Uppland arbetar för att bevara, beskriva, utveckla och marknadsföra Vallonbruken Oförändrat anslag på 225 000 kr. Almi Företagspartner Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser. Almi Företagspartner Moderbolag föreslås öka sitt anslag till Almi Uppsala inför 2015 med ca 700 000 kr till totalt 8 308 255 kr. Enligt fördelningsmodellen kan den regionala ägaren möta detta till en andel på 49 %, med högst 7 396 362 kr. Det förhöjda anslaget gäller Tillväxtrådgivning som är en ny produkt inom Almis kunderbjudande. Förbundsstyrelsen föreslås svara upp mot detta erbjudande med 300 000 kr och därigenom bidra med 7 050 000 kr till Almi genom verksamhetsstöd. Återstående medel på 347 000 kr tillskjuts från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder. VisitUppland VisitUppland ansvarar för Länsturismverksamheten som bidrar till att stärka länets attraktivitet och konkurrenskraft. Förbundsstyrelsen har beslutat att lägga ner Turismakademin. Av de 600 000 kr som därigenom frigörs flyttas 300 000 kr till VisitUppland för fortsatta insatser på kompetensutveckling av företag och entreprenörer inom besöksnäringen. Verksamhetsstödet till Visit Uppland uppgår därigenom till 1 875 000 kr. Stödet till Visit Uppland bokförs under separat ansvarskod i regionförbundets budget. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 Turismakademin Förbundsstyrelsen har beslutat att stödet till Turismakademin dras in helt från och med 2015, då verksamheten inte når sina mål. Anslaget har uppgått till totalt 600 000 kr under 2014, vilket frigör medel till andra ändamål. STUNS STUNS samlar beslutsfattare kring gemensamma frågor i skärningspunkten mellan universitet, näringsliv och samhälle. Oförändrat anslag på 800 000 kr till STUNS samt 150 000 till STUNS Energi. Uppsala Innovation Center (UIC) Uppsala Innovation Centre (UIC) är en av landets ledande företagsinkubatorer med dokumenterat goda resultat och med en hög överlevnadsgrad på UIC-bolagen. Till regionens företagsinkubator UIC föreslås en ökning av anslaget med 460 000 kr under 2015 till totalt 1 210 000 för att säkra en långsiktig drift av verksamheten. Det står klart att samtliga inkubatorer får minskat nationellt anslag från Vinnova, även om beslutsprocessen i det nya inkubatorprogrammet inte är helt klart ännu.. Finansieringen från SKB halveras tillfälligt under 2015. Anslaget till nationella programmet BIG6 Sweden avslutas helt. En fortsatt substantiellt stöd från regionförbundet tillförs UIC större ekonomisk stabilitet i ett utsatt skede. Stödet till UIC utbetalas via STUNS, som är huvudägare för UIC. Förväntningar finns att UIC kommer att bli aktiv part i kommande ERUF-finansierade projekt. Stockholmsregionens Europaförening (SEU) SEU är Stockholmsregionens representationskontor i Bryssel som arbetar med intressebevakning och påverkan gentemot aktörer inom EU:s beslutsstruktur. Medlemsavgiften till SEU hålls oförändrad på 200 000 kr. För kostnader för tillkommande uppdrag efter avrop avsätts 50 000 kr, enligt överenskommen handlingsplan. Uppsala BIO Uppsala BIO arbetar med att långsiktigt stärka life science sektorns konkurrenskraft och tillväxt. Har drivits med stöd av Vinnova och regionen sedan 2003. 2 (5) Enligt en ny finansieringsmodell från Vinnova avtrappas det statliga stödet till Uppsala BIO samtidigt som den regionala medfinansieringen förväntas öka. Under 2015 och 2016 uppgår anspråket på regionförbundet till 900 000 kr. Nivån ökar sedan till 1 100 000 kr för 2017-2019. Föreslås att regionförbundet medfinanserar Uppsala BIO med 700 000 kr från verksamhetstöd 2015 och ytterligare 200 000 kr från anslaget 1:1 regionala tillväxtåtgärder. Villkoren för medlen regleras i särskilt uppdragsavtal mellan regionförbundet och Uppsala BIO. Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet utvecklar grundskole- och gymnasieelevers kreativitet och företagsamhet. Oförändrat anslag på 825 000 kr. Drivhuset Drivhuset arbetar högskolenära med att utveckla affärsidéer och entreprenöriellt driv hos unga. Drivhuset föreslås få en mindre utökning av stödet från 725 000 kr till 755 000. Drivhuset är en liten organisation som uppvisar mycket goda resultat. Ett utökat stöd ger Drivhuset förutsättningar att utveckla verksamheten ytterligare. Coompanion Coompanion är företagsrådgivare för alla som vill starta kooperativa företag. Oförändrat anslag på 450 000 kr. Uppdraget ses över och omförhandlas, dock på samma ekonomiska nivå. Connect Sammanför tillväxtföretag med kompetens och kapital genom investerarnätverk och språngbrädeprocess. Connect har visat på en mycket god och resultatinriktad verksamhet under året, trots liten organisation. Connect föreslås erhålla en ökning från 250 000 kr till 300 000 kr i verksamhetsstöd för att säkra en fortvarighet i regionen. 3 (5) Myggbekämpning Medel för myggbekämpning täcks under 2015-2016 med 1:1-medel på 460 000 kr/år. AER Medlemsavgift på 40 000 kr flyttas från verksamhetsstöd över till kostnad för kansliet. 4 (5) Sammanställning verksamhetsstöd Verksamhetsstöd, 2015, Konto 6994, Ansvar 3170 Organisation Almi VisitUppland STUNS 2015 Kommentar ökning med 300 000. Ytterligare 347 000 kr från 7 050 000 1:1. Ökning med 300 000. 1 875 000 kr förs till konto 0 3140 800 000 Ung Företagsamhet 825 000 Coompanion 450 000 Drivhuset 755 000 ökning med 30 000 kr Stockholms Europaförening (SEF) 250 000 Varav 50 000 kr köp av tjänster Vallonbruk Uppland 225 000 AER 0 40 000 flyttas över till kansliet (medlemsavg) Turismakademin 0 Uppsala Bio Uppsala Innovation Cent STUNS Energi Connect Uppsala Myggbekämpning Summa 700 000 Ytterligare 200 000 kr från 1:1. 500 tkr till BiG 6 år 2014. Utökning med 460 000 1 210 000 kr 2015 150 000 300 000 ökning med 50 000 kr Belastar 1:1-medel med 460 000 kr/år under 0 2015-2016 12 715 000 Summa Finansiering Verksamhetsstöd 12 715 000 5 (5) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Uppsala AB Almi Företagspartner Uppsala AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet Uppsala län (49 %). Ägarna tydliggör i dessa ägaranvisningar sina gemensamma intentioner avseende inriktningen av och mål för bolagets verksamhet Dessa anvisningar är styrande för bolagets verksamhet i enlighet med beslut som fattats vid årsstämma under våren 2014. 1 Uppdrag Almi ska bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. 2 Vision, affärsidé och värdegrund Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Almis affärsidé är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med våra kunders framgång som mål. Almis värdegrund består av att medarbetare känner glädje i arbetet är flexibla i tanke och handling och är affärsmässiga i utförandet. 3 Mål och nyckelmått För 2014 års verksamhet gäller i tidigare överlämnade ägardirektiv angivna mål. Almi-koncernen inför fr o m 2015 en ny målstruktur. Denna bygger på en s k balanced score card-modell och är uppdelad mellan strategiska mål (som är tänkta att bestå under flera år), kritiska framgångsfaktorer (som kan variera över tiden) samt nyckelmått (som bör utvärderas varje år). Ett sammandrag av koncernens målstruktur återfinns i bilaga nr 1. Bolaget ska i sin verksamhet under 2015 eftersträva att uppnå följande mål: 1. Förädlingsvärdet (se definition i bilaga nr 2) för bolagets kunder ska utvecklas bättre än hos övriga småföretag i regionen. 2. Minst 90 % av bolagets kunder ska rekommendera Almi (se definition i bilaga nr 2). 3. Insatser mot unga, kvinnor och personer med utländsk bakgrund ska vara högre än vad som motsvarar dessa gruppers andel av totalt antal företag i regionen. 4. Medarbetarnas totalbetyg avseende bolaget som arbetsplats ska vara minst 4,0 (se definition i bilaga nr 2). 5. Bolaget ska sträva efter god mångfald bland medarbetarna. Detta uppnås bl a genom att mångfaldhetsperspektivet beaktas, som tillägg till de grundläggande kompetenskraven, vid varje nyrekrytering. Bolagets styrelse ska därför, med utgångspunkt i moderbolagets underlag för bolagets verksamhetsplan för 2015, fastställa långsiktiga mångfaldsmål avseende medarbetarnas ålder, etnicitet och genus. 6. Andelen kundtid (se definition i bilaga nr 2) ska uppgå till minst 80 procent. Verksamhetsstöd 2015, bilaga Agaranvisn Almi 150115 Sid 1(5) 7. Bolagets styrelse ska, med utgångspunkt i moderbolagets underlag för bolagets verksamhetsplan för 2015, fastställa mål för bolaget avseende antal unika kunder och leveranser inom affärsområde Råd samt antal lån och nyutlåningsvolym inom affärsområde Lån. 8. Fritt eget kapital i bolaget ska uppgå till en nivå som motsvarar 3 till 6 månaders driftskostnader (se definitioner i bilaga nr 2). 9. Avkastningen i låneverksamheten (se definition i bilaga nr 2) ska under en period på rullande 12 kvartal uppgå till minst 2 %. 10. Medverka till att minst 150 företag startas av personer med utländsk bakgrund, varav 40 % av kvinnor. 11. Mentorverksamheten ska omfatta minst 80 mentorpar. 12. Öka samverkan med samtliga kommuner i Uppsala län bl a genom att varje kommun ska ha en ansvarig rådgivare samt besök från Almi minst två gånger per månad. 13. Genomföra en ”kundundersökning” hos kommunerna om Almis aktivitetsnivå varvid bolaget ska uppnå minst åtta (8) av tio (10) i snitt på en tiogradig skala. Bolaget ska senast vid årsstämman 2016 lämna en skriftlig rapport till ägarna hur målen har uppnåtts samt kommentera eventuella avvikelser. Därutöver ska bolaget till ägarna rapportera i enlighet med föreliggande uppdragsavtal (bilaga 3). 4 Verksamhet Bolagets verksamhet ska i enlighet med uppdraget, visionen och affärsidén vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och utlåning till små och medelstora företag och bidra till tillväxt och innovation genom att förbättra möjligheterna att utveckla konkurrenskraftiga företag såväl nationellt som globalt. Bolaget ska öka kännedomen om Almis verksamhet och aktivt söka nya kunder. Den centrala insatsen är den analys av företaget och företagaren som kan leda till en finansierings- eller rådgivningsinsats. Bolaget ska i ökad utsträckning inrikta verksamheten mot tidiga skeden i företags livscykel samt tidiga skeden av produkt- eller tjänsteutveckling och förnyelseprocesser. Samverkan med kommersiella aktörer ska eftersträvas. Åtgärderna ska vara marknadskompletterande och utformas och tillämpas så att snedvridning av konkurrensen undviks. Bolaget ska arbeta mot alla kunder i målgruppen men vissa insatser ska i första hand erbjudas företag med hög potential att växa medan övriga företag får ett mer begränsat utbud av insatser. 4.1 Låneverksamheten Bolaget ska i kommission tillhandahålla samtliga finansieringsformer som ingår i koncernens produktutbud. Bolaget ska verka för att tillgodose behovet av marknadskompletterande finansiering för små och medelstora företag som kan finansieras av Almi. 4.2 Rådgivningsverksamheten Bolaget ska tillhandahålla Almis samtliga nationella kunderbjudanden inom rådgivning. Omfattningen av bolagets rådgivningsverksamhet, utöver vad som angivits i dessa anvisningar, avgörs av bolaget utifrån det identifierade behovet hos de små och medelstora företagen inom bolagets verksamhetsområde. Verksamhetsstöd 2015, bilaga Agaranvisn Almi 150115 Sid 2(5) Omfattningen av Mentor Utveckla Företag och IFS-rådgivningen, finansierade av ägarnas driftsanslag, ska ligga på minst samma nivå som föregående år. Bolaget ska i första hand rikta rådgivningsinsatser mot bolagets lånekunder. Därutöver ska bolaget genomföra uppdrag om särskilda satsningar mot olika målgrupper. Bolaget ska fortsatt upphandla privata konsulter inom rådgivningsverksamheten i syfte att i ökad utsträckning kunna erbjuda spetskompetens inom nya områden samt öka kundernas valmöjligheter. Den Tillväxtrådgivning som bolaget erbjuder ska komplettera och vara en självklar del i det företagsstöd som totalt erbjuds inom Uppsala läns innovationssystem. Företag som kan vara aktuella för tillväxtrådgivning ska alltid erbjudas de insatser som ger företaget den bästa utvecklingen på lång sikt. Eftersom det finns flera företagsfrämjande aktörer i länet behövs en löpande dialog mellan dessa. Aktörerna, i första hand bolaget och Uppsala Innovation Centre, ska därför föra en regelbunden dialog om vad som ger aktuella företag den bästa utvecklingen - månadsvis och även vid behov påkallat av en part - under första genomförandeåret. Aktörerna ska även genomföra en halvtidsavstämning i juni och en avstämning i slutet av 2015 för att ytterligare utvärdera effekterna av Tillväxtrådgivningen. Representant från ägarna ska ges tillfälle att delta vid halvtids- och slututvärderingarna samt ska få minnesanteckningar från de månadsvisa dialogmötena. Ägarna avser att gemensamt utvärdera Tillväxtrådgivningen och fatta beslut för 2016 i särskild ordning. 5 Övriga anvisningar Bolaget ska i övrigt 1. bidra till genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin, Uppländsk Drivkraft 3.0, genom att erbjuda rådgivning och lån till regionens konkurrenskraftiga branscher; kunskapsintensiv industri, life science, energi och miljö, informationsteknik och KIBSföretag samt genomföra specifika aktiviteter som bidrar till en stark och hållbar besöksnäring, 2. aktivt driva och samverka i projekt inom kommande EU-program med syfte att utveckla konkurrenskraftiga företag, 3. medverka i innovationsnätverk med STUNS, UIC m fl, 4. samverka med Almi Invest vad gäller såddkapital och ägarkapital i tidig tillväxtfas samt medverka i andra typer av finansiella instrument som kan uppkomma i EU-sammanhang, 5. intensifiera samarbetet med exportfrämjande myndigheter/aktörer, 6. i kommande projekt fokusera på befintliga företags internationalisering, 7. bedriva ett kontinuerligt arbete för att öka kostnadseffektiviteten varvid resurser som frigörs genom effektiviseringar och synergier ska användas för ökade insatser i tidig fas, 8. implementera fastställda arbetsprocesser inom låne- och rådgivningsverksamheten samt uppmärksamma och höja medarbetarnas IT-kompetens, 9. anlita moderbolaget för förvaltning av bolagets likviditetsöverskott, Verksamhetsstöd 2015, bilaga Agaranvisn Almi 150115 Sid 3(5) 10. fortsättningsvis implementera de koncerngemensamma strategiska besluten i bolaget och dess verksamhet, 11. utveckla genusperspektivet i hela verksamheten så att kvinnor och män bemöts på lika villkor samt 12. uppmärksamma den påverkan på samhälle, miljö och människa som såväl den egna verksamheten har som våra produkters och tjänsters påverkan hos våra kunder och aktivt medverka i den satsning på hållbart företagande som görs inom koncernen. 6 Finansiering av verksamheten Ägarna tillskjuter för bolagets verksamhet 2015 medel enligt följande: Moderbolag Regional ägare Summa Driftsanslag 6 298 255 6 051 264 12 349 519 Tillväxtrådgivning * 1 400 000 1 345 098 2 745 098 Summa driftsanslag 7 698 255 7 396 362 15 094 617 Projekt mentor export/import 260 000 260 000 Förstärkning IFS-rådgivn Summa särskilda medel 350 000 610 000 350 000 610 000 Total 8 308 255 7 396 362 15 704 617 * Denna satsning förutsätter att de regionala ägarna får tillgång till särskild regional finansiering varför beloppen är preliminära och ska ses som en maximal ram. Därutöver tillkommer medel för projekt och uppdrag, initierade av ägarna och som finansieras av ägarna gemensamt eller var och en för sig enligt särskilda överenskommelser. Anslagen kan komma att jämkas under året om bolaget inte når eller bedöms inte nå i verksamhetsplanen angivna mål. Bolaget ska där så är möjligt komplettera finansieringen av verksamheten genom medel från bl a regionala aktörer eller EU. Verksamhetsstöd 2015, bilaga Agaranvisn Almi 150115 Sid 4(5) Denna ägaranvisning, som ersätter tidigare utfärdade ägardirektiv, har upprättats i tre originalexemplar varav parterna tagit var sitt och ett överlämnats till bolaget. Stockholm den 2014 Uppsala den 2014 Almi Företagspartner AB Regionförbundet Uppsala län Göran Lundvall […………..] Catharina Blom Bilagor: 1 Målstruktur och nyckelmått 2015 2 Definitioner av mål och nyckelmått 3 Uppdragsavtal Verksamhetsstöd 2015, bilaga Agaranvisn Almi 150115 Sid 5(5) 2015-02-05 Dnr: RFUL 2014/224 Uppdrag till Connect Uppsala 2015 Uppsala län ingår i en av landets främsta tillväxtregioner. Tjänste- och servicesektorn växer starkt och flera branscher hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. I Uppsala län finns en grogrund för fler och växande företag. För att klara den globala konkurrensen måste kraft hämtas ur de lokala och regionala resurserna. Det bästa näringslivsklimatet och förutsättningarna för utveckling skapas genom ökad samverkan och mobilisering, på flera plan. RUS - en gemensam strategisk agenda Som grundplatta för länets tillväxtarbete ligger den nya regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Denna strategi är fastställd i förbundsfullmäktige och utgör den politiska kompass som det regionala tillväxtarbetet söker stöd i. Den regionala visionen är att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030. Verksamheten inom Connect är del av satsningen för att nå visionen. Connect ska vara väl förtroget med innehållet i RUS. Utvecklingsstrategin innehåller mål och förslag till åtaganden. Det mål och åtaganden som Connect särskilt bidrar till lyder: • • • • Erbjud rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. (Innovativ region) Främja framväxt av nya tillväxtbolag (Innovativ region) Utveckla det lokala företagsklimatet. (Innovativ region) Öka näringslivets internationalisering (Innovativ region) De medel som Regionförbundet disponerar, dels statliga regionala utvecklingsmedel, dels kommunala samt landstingsmedel, ska användas i syfte att uppnå strategins mål och åtaganden. För 2015 ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer bidra till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor. I den mån uppdraget behöver modifieras så att det stämmer överens med nationellt eller annat uppdrag ligger det på Connect att föreslå sådana förändringar. Syfte Connect skall: - sammanföra entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital Mål för Connects verksamhet 2015 - genomföra minst 18 språngbrädor - genomföra minst 3 Investeringsforum - upprätthålla Uppsalas investerarnätverk till minst 40 medlemmar - genomföra minst 5 aktiviteter årligen av karaktären information, inspiration och nätverk för minst 100 deltagare, exempelvis o BIO-PUB o ICT-PUB o Piazza - vidareutveckla samverkan med Uppsala Innovation Centre och komplettera övriga delar av innovationssystemet. - aktivt delta i aktörsnätverket (4 gånger/år) - medverka till att synliggöra Regionförbundet - utöka närvaron i hela länet. - i enlighet med den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt ska Connect kontinuerligt arbeta med att jämställdhetsintegrera sin verksamhetet. Ett av målen för verksamheten är att nå minst 25 % kvinnor i språngbrädorna. Ett annat mål är att behålla minst 20 % kvinnor bland investerare, (2013: 21 % (9 av 42). Ett tredje mål är att genomföra minst en aktiviteter under året som specifikt främjar kvinnors företagande. - aktivt delta i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för 2016-2018. Indikatorer att följa under året - Faktiskt genomförda investeringar i SEK - Antal bolag som får nya investeringar - Investeringar som hanteras via investerare i nätverket (Mål 15 mkr) - Investeringar som hanteras via andra kontakter Antal bolag som fått finansiering eller delfinansiering genom nätverket(Mål 6) - Antal bolag som fått finansiering genom andra finansiärer (mål 4) - Samtliga indikatorer redovisas fördelat på kön, ålder, etnisk bakgrund och bransch Uppföljning Connect skall årligen rapportera till regionförbundet: 1. senast 1 juli (i samband med fakturering), enkel halvårsrapport 2. senast oktober/november i ett avstämningsmöte redogöra för verksamhetsåret 3. senast den 1 februari året efter kalenderåret med slutlig rapport som redovisar måluppfyllelse av uppdragsavtalet, i form av exempelvis verksamhetsberättelse. Redovisningar till andra finansiärer bör med fördel även lämnas till Regionförbundet. Anslag 2015 Verksamhetsstöd: 300 000 kr Verksamhetsstödet betalas ut vid två tillfällen, 1 februari och 1 juli. Första fakturan ska biläggas med underlag i form av en verksamhetsplan och andra fakturan ska biläggas en halvårsrapport i punktform. Betalning 30 dagar netto. Uppsala den februari 2015 -------------------------------------Virginie Delporte VD Connect Uppsala Uppsala den februari 2015 --------------------------------------Catharina Blom Regiondirektör Regionförbundet Uppsala län 2015-02-05 Dnr: RFUL 2014/224 Uppdrag till STUNS/UIC 2015 Uppsala län ingår i en av landets främsta tillväxtregioner. Tjänste- och servicesektorn växer starkt och flera branscher hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. I Uppsala län finns en grogrund för fler och växande företag. För att klara den globala konkurrensen måste kraft hämtas ur de lokala och regionala resurserna. Det bästa näringslivsklimatet och förutsättningarna för utveckling skapas genom ökad samverkan och mobilisering, på flera plan. RUS - en gemensam strategisk agenda Som grundplatta för länets tillväxtarbete ligger den nya regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Denna strategi är fastställd i förbundsfullmäktige och utgör den politiska kompass som det regionala tillväxtarbetet söker stöd i. Den regionala visionen är att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030. Verksamheten inom STUNS/UIC är del av satsningen för att nå visionen. STUNS/UIC ska vara väl förtroget med innehållet i RUS. Utvecklingsstrategin innehåller mål och förslag till åtaganden. Det mål och åtaganden som STUNS/UIC särskilt bidrar till lyder: • • • • Erbjud rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande. (Innovativ region) Främja framväxt av nya tillväxtbolag (Innovativ region) Utveckla det lokala företagsklimatet. (Innovativ region) Öka näringslivets internationalisering (Innovativ region) De medel som Regionförbundet disponerar, dels statliga regionala utvecklingsmedel, dels kommunala samt landstingsmedel, ska användas i syfte att uppnå strategins mål och åtaganden. För 2015 ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer bidra till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor. I den mån uppdraget behöver modifieras så att det stämmer överens med nationellt eller annat uppdrag ligger det på STUNS/UIC att föreslå sådana förändringar. STUNS/UIC arbetar med årligen framtagen Verksamhetsplan och Handlingsplan som motsvarar de krav som ingår i uppdragsavtalet för att få finansiering. Verksamhetsplanen och Handlingsplanen följs upp regelbundet i UICs styrelse och i STUNS, där Regionförbundet är representerad. I handlingsplanen finns exempelvis målet att öka närvaron i hela länet. Det regionala perspektivet ska ständigt beaktas. Uppföljning STUNS/UIC skall årligen rapportera till regionförbundet: 1. senast 1 juli (i samband med fakturering), enkel halvårsrapport 2. senast oktober/november i ett avstämningsmöte redogöra för verksamhetsåret 3. senast den 1 februari året efter kalenderåret med slutlig rapport som redovisar måluppfyllelse av uppdragsavtalet, i form av exempelvis verksamhetsberättelse. Redovisningar till andra finansiärer bör med fördel även lämnas till Regionförbundet. Anslag 2015 Verksamhetsstöd: 1 210 000 kr, fördelat på 750 000 kr i varaktigt verksamhetsstöd och 460 000 kr som särskild förstärkning under 2015. Verksamhetsstödet betalas ut vid två tillfällen, 1 februari och 1 juli. Första fakturan ska biläggas med underlag i form av en verksamhetsplan och andra fakturan ska biläggas en halvårsrapport i punktform. Betalning 30 dagar netto. Uppsala den februari 2015 -------------------------------------Christina Frimodig VD STUNS Uppsala den februari 2015 --------------------------------------Catharina Blom Regiondirektör Regionförbundet Uppsala län 2015-02-05 Dnr: RFUL 2014/224 Uppdrag till Ung Företagsamhet (UF) 2015 Uppsala län ingår i en av landets främsta tillväxtregioner. Tjänste- och servicesektorn växer starkt och flera branscher hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. I Uppsala län finns en grogrund för fler och växande företag. För att klara den globala konkurrensen måste kraft hämtas ur de lokala och regionala resurserna. Det bästa näringslivsklimatet och förutsättningarna för utveckling skapas genom ökad samverkan och mobilisering, på flera plan. RUS - en gemensam strategisk agenda Som grundplatta för länets tillväxtarbete ligger den nya regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Denna strategi är fastställd i förbundsfullmäktige och utgör den politiska kompass som det regionala tillväxtarbetet söker stöd i. Den regionala visionen är att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030. Verksamheten inom Ung företagsamhet är del av satsningen för att nå visionen. UF ska vara väl förtrogna med innehållet i RUS. Utvecklingsstrategin innehåller mål och förslag till åtaganden. Det mål och åtaganden som Ung Företagsamhet särskilt bidrar till lyder: • • Utveckla det lokala företagsklimatet. (Innovativ region) Stärk barn och ungas kreativitet och entreprenöriella förmåga samt intresse för naturvetenskap och teknik. (Kompetent region) De medel som Regionförbundet disponerar, dels statliga regionala utvecklingsmedel, dels kommunala samt landstingsmedel, ska användas i syfte att uppnå strategins mål och åtaganden. För 2015 ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer bidra till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor. I den mån uppdraget behöver modifieras så att det stämmer överens med nationellt eller annat uppdrag ligger det på Ung Företagsamhet att föreslå sådana förändringar. 1 Syfte UF skall: - inspirera ungdomar i samtliga gymnasieskolor i länet till entreprenörskap och nyföretagande genom UFs utbildningskoncept Mål för UFs verksamhet 2015 - jobba för att det nationella målet om att 40 procent av eleverna deltar i UF till år 2015/16 uppnås. Lokalt mål för UF Uppsala är 30 % - arrangera en årlig UF-mässa i länet och utse bästa UF-företag för deltagande i nationell UF-tävling - bredda UF till fler yrkesprogram på fler skolor i länet, - vidareutveckla samverkan med framförallt Drivhuset men även med andra företagsfrämjande aktörer - aktivt delta i aktörsnätverket (4 gånger/år) - Utveckla Alumni-verksamheten med fler medlemmar samt genomföra minst en aktivitet under året som specifikt främjar unga kvinnors entreprenörskap. - medverka till att synliggöra Regionförbundet i externa aktiviteter. - utöka närvaron i hela länet, t ex genom att genomföra en gemensamt arrangerad aktivitet per kommun och år. - I enlighet med den regionala handlingsplanen för Jämställd tillväxt ska Ung Företagsamhet kontinuerligt arbeta med att jämställdhetsintegrera sin verksamhetet under året. UF ska även under 2014 utveckla sin plan inför 2015, och integrera UFlärarna i arbetet.. - aktivt delta i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för 2016-2018. Indikatorer att följa under året - antal UF-elever uppdelat på flickor och pojkar som deltagit i verksamheten under året antal UF-företag under året fördelning av UF-företag på olika program antal UF-företag som ställer ut på årlig mässa nytt (nya) utbildningsprogram och skola (or) som deltar i UFs verksamhet antal nya lärare som utbildats i UF-konceptet. Samtliga indikatorer redovisas fördelat på kön, ålder, etnisk bakgrund och bransch Uppföljning UF skall årligen rapportera till regionförbundet: 1. senast 1 juli (i samband med fakturering), enkel halvårsrapport 2. senast oktober/november i ett avstämningsmöte redogöra för verksamhetsåret 3. senast den 1 februari året efter kalenderåret med slutlig rapport som redovisar måluppfyllelse av uppdragsavtalet, i form av exempelvis verksamhetsberättelse. Redovisningar till andra finansiärer bör med fördel även lämnas till Regionförbundet. 2 Anslag 2015 Verksamhetsstöd 825 000 kr. Verksamhetsstödet betalas ut vid två tillfällen, 1 februari och 1 juli. Första fakturan ska biläggas med underlag i form av en verksamhetsplan och andra fakturan ska biläggas en halvårsrapport i punktform. Betalning 30 dagar netto. Uppsala den februari 2015 -------------------------------------Sofi Lahyani Regionchef Ung Företagsamhet Uppsala Uppsala den februari 2015 --------------------------------------Catharina Blom Regiondirektör Regionförbundet Uppsala län 3 2015-02-05 Dnr: RFUL 2014/224 Uppdrag till Vallonbruk i Uppland 2015 Uppsala län ingår i en av landets främsta tillväxtregioner. Tjänste- och servicesektorn växer starkt och flera branscher hävdar sig väl i den internationella konkurrensen. I Uppsala län finns en grogrund för fler och växande företag. För att klara den globala konkurrensen måste kraft hämtas ur de lokala och regionala resurserna. Det bästa näringslivsklimatet och förutsättningarna för utveckling skapas genom ökad samverkan och mobilisering, på flera plan. RUS - en gemensam strategisk agenda Som grundplatta för länets tillväxtarbete ligger den nya regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0. Denna strategi är fastställd i förbundsfullmäktige och utgör den politiska kompass som det regionala tillväxtarbetet söker stöd i. Den regionala visionen är att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion år 2030. Verksamheten inom Vallonbruk i Uppland är del av satsningen för att nå visionen. Vallonbruk i Uppland ska vara väl förtroget med innehållet i RUS. Utvecklingsstrategin innehåller mål och förslag till åtaganden. Det mål och åtaganden som Vallonbruk i Uppland särskilt bidrar till lyder: Mål: Vid 2015 års slut: • Omsättningen från besöksnäringen i Uppsala län ska fördubblas till år 2020. (Bas: 1773 mkr är 20110, TEM2010) • Uppsalaregionen ska vara den bästa storstadsregionen att bo i (Bas: snitt 122 bland länets kommuner år 2012, målnivå 2012: Stockholms län: 91. Fokus.) Åtaganden: • Samverka för stärkt och hållbar besöksnäring • Utveckla Uppsalaregionen till kreativt kraftcentrum, med ett dynamiskt konst- och kulturliv präglat av nytänkande och historia i levande gestaltning De medel som Regionförbundet disponerar, dels statliga regionala utvecklingsmedel, dels kommunala samt landstingsmedel, ska användas i syfte att uppnå strategins mål och åtaganden. I den mån uppdraget behöver modifieras så att det stämmer överens med annat uppdrag ligger det på Vallonbruk i Uppland att föreslå sådana förändringar. Syfte Föreningen Vallonbruk i Uppland är en paraplyorganisation för de uppländska vallonbruken och en del av besöksnäringen. Föreningens uppgift är att marknadsföra de uppländska vallonbruken samt att genom samarbete med myndigheter, företag, föreningar och organisationer och andra aktörer verka för ett utökat antal besökare samt att skapa framtidstro i vallonbruken. Mål för Vallonbruk i Uppland verksamhet 2015 - Ytterligare utveckla rollen som paraplyorganisation och samordnare inom besöksnäringen i vallonbruken. - Genom att informera och ha seminarier etc ge verktyg åt brukens olika aktörer att höja kunskapsnivån om hur en ökad besöksnäring bidrar till att stärka ortens näringsliv och organisationer. - Genomföra en guideutbildning med certifiering och fortbildning av befintliga guider. Cirka 30 guider förväntas delta. - Hålla turistbyrå öppen hela sommaren samt under resten av året i reducerad omfattning. - Administrera Vallonbruksveckan och genomföra aktörssamverkan (Ca 4 gånger/år) - Delta på 3 mässor. - Ytterligare utveckla hemsidan www.vallonbruken.nu. - Arbeta för att hitta produkter som attraherar ännu fler samarbetspartners. - Värva fler medlemmar. - Utveckla våra internationella kontakter, främst Belgiska ambassaden och Vallonien. - Ta initiativ till och delta i nätverksbyggande mellan brukens aktörer och andra parter involverade i besöksnäringen som t ex Visit Roslagen, Visit Uppland, Regionförbundet, och Länsstyrelsen. - Medverka till att synliggöra Regionförbundet. - I enlighet med den regionala handlingsplanen för jämställd tillväxt kontinuerligt arbeta med att jämställdehetsintegrera sin verksamhet. - Aktivt delta i arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsstrategi för 2016 - 2018. Indikatorer att följa under året. - Antal besökare under 2015. - Antal gemensamma aktiviteter i Vallonbruken. - Antal deltagande aktörer under 2015. - Antal besökare på turistbyrån under 2015. - Samtliga indikatorer redovisas fördelat på kön, ålder, etnisk bakgrund och bransch. Uppföljning Vallonbruk i Uppland skall årligen rapportera till regionförbundet: 1. senast 1 juli (i samband med fakturering), enkel halvårsrapport 2. senast oktober/november i ett avstämningsmöte redogöra för verksamhetsåret 3. senast den 1 februari året efter kalenderåret med slutlig rapport som redovisar måluppfyllelse av uppdragsavtalet, i form av exempelvis verksamhetsberättelse. Redovisningar till andra finansiärer bör med fördel även lämnas till Regionförbundet. Anslag 2015 Verksamhetsstöd: 225 000 kr Verksamhetsstödet betalas ut vid två tillfällen, 1 februari och 1 juli. Första fakturan ska biläggas med underlag i form av en verksamhetsplan och andra fakturan ska biläggas en halvårsrapport i punktform. Betalning 30 dagar netto. Uppsala den februari 2015 -------------------------------------Stefan Wårdsäter Ordförande och verksamhetsledare Vallonbruk i Uppland Uppsala den februari 2015 --------------------------------------Catharina Blom Regiondirektör Regionförbundet Uppsala län Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anna-Lena Jansson 018-18 21 10 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/251 Almi Invest Östra Mellansverige AB. Beslut om medfinansiering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder avsätta 920 000 kr per år 2015-2017 för medfinansering av Almi Invest Östra Mellansverige fond II, samt att nytt beslut om medel för 2018 och 2019 fattas under år 2017 efter utvärdering av resultaten från de första åren. Ärende Som ett led i att överbrygga gapet mellan behov och tillgång på kapital till företag i framför allt tidiga skeden har Almi via sitt riskkapitalbolag Almi Invest bedrivit verksamhet sedan 2009. Verksamheten utgörs av åtta regionala riskkapitalbolag inom pågående budgetperiod för EU:s regionalfond. Almi Invest Östra Mellansverige är ett av fondprojekten. För att överbrygga det marknadsgap som finns mellan efterfrågan och tillgång på kapital och för att säkerställa fortsatt tillväxtstöd pågår nu arbete med att säkerställa finansieringen av fond II. Resultat hittills fond I Sedan start och t o m Q3 2014 har följande genomförts i Almi Invest Östra Mellansverige: • Drygt 400 företag har utvärderats. (Uppsala 109) • 38 nyinvesteringar har genomförts.(Uppsala 11) • Ett 60-tal följdinvesteringar har genomförts i portföljbolagen. • Totalt har 347 Mkr tillförts portföljbolagen (Uppsala 137 Mkr), varav 127 Mkr från Almi Invest (Uppsala 44 Mkr). • Beslut om investering har tagits i ytterligare ett tiotal bolag där investeringar uteblivit av olika anledningar. • Ett omfattande arbete i portföljbolagen har genomförts genom bl a styrelserepresentation. Prognosen pekar mot att fonden, vid stängning i september 2015, har investerat i 40 portföljbolag i Östra Mellansverige och att dessa sammanlagt har tillförts närmare 400 Mkr (inklusive privata medinvesterare). Satsningen på regionala riskkapitalbolag i hela Sverige fungerar väl. Utvärdering visar att: • Det finns stor efterfrågan på fondernas verksamhet/erbjudande • God investeringstakt med effektiva processer sedan starten 2009 • Fonderna uppvisar goda resultat så här långt 1 (2) • Satsningen attraherar privat kapital: för varje offentlig krona investerar det privata kapitalet 1,7 kronor • Nära hälften av de tillfrågade privata investerarna säger i enkät från 2011 att de troligen inte skulle genomfört någon investering om inte Almi Invest hade beslutat att investera. • Saminvesteringsmodellen har fungerat som en katalysator för att mobilisera regionalt privat kapital. • Fonderna har sedan starten byggt upp legitimitet och fungerande processer för sin verksamhet. Både privata medinvesterare och företag uttrycker förtroende för fonderna. • Exitfasen har inletts och värdeutvecklingen i företagen ligger i linje med branschens praxis. • Det finns även ett brett stöd bland fondens regionala medfinansiärer. Fond II-projektets syfte Avsikten med projektet är att bygga en fond som kan säkra fortsatta riskkapitalinvesteringar i regionen. Tidplan och budget Projektet löper pågår 2015-2020 och omfattar 150 000 000 kr, varav Regionförbundet Uppsala län föreslås bidra med 4 600 000 kr, fördelat på 920 000 kr per år i fem år. Projektets totala finansiering (kr) EU:s regionalfond (ERUF) Almi Invest ALMI Invest, revolverade medel från Fond I Region Örebro Region Östergötland Länsstyrelsen Västmanland Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Summa offentlig finansiering 75 000 000 23 000 000 29 000 000 4 600 000 4 600 000 4 600 000 4 600 000 4 600 000 150 000 000 Bilagor: Projektansökan Projektbeskrivning för fond II Budget- och finansieringsplan 2 (2) Till Regionförbundet Uppsala Projektansökan: Almi Invest Östra Mellansverige Fond 2 Ansökande/Projektägare/kontaktperson: Kontaktperson: Mikael Karlsson Organisation/företag: Postadress: E-postadress: Telefon: Almi Invest Östra Mellansverige AB S:t Larsgatan 18, 582 24 Linköping [email protected] 0709-164610 Sökt belopp: 4.600.000 kr fördelad på 3-5 år (projektet omfattar totalt 150.000.000 kr) Sammanfattande projektbeskrivning Almi Invests affärsidé är att investera riskkapital i bolag i tidig fas med skalbara affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Bolagen ska möta ett tydligt kundbehov och bör även ha ambition samt potential att konkurrera och växa internationellt. Ledningen ska bestå av drivna entreprenörer eller team med förmåga att bygga framgångsrika företag. Bakgrund/problemställning (skäl för projektet) Som ett led i att överbrygga gapet mellan behov och tillgång på kapital till företag i framför allt tidiga skeden har Almi via sitt riskkapitalbolag Almi Invest bedrivit verksamhet sedan 2009. Verksamheten utgörs av åtta regionala riskkapitalbolag inom pågående strukturfondsperiod där Almi Invest Östra Mellansverige är ett av fondprojekten. Det finns en brist på riskkapital inom regionen och här spelar Almi Invest en viktig roll, såväl som katalysator för riskkapital till företag men också som en spridare av kunskap och erfarenhet inom området. Almi Invest har en viktig funktion som utgår ifrån det offentligas roll som en ansvarsfull och aktiv ägare. Det som är vägledande för offentligt ägande är att vara affärsmässig samtidigt som riskkapitalverksamheten ska bidra till ökad samhällsnytta. För mer information, se bifogad affärsplan bl a kapitel 1,2 och 4. Projektets syfte Bolagets övergripande uppdrag är att bidra till långsiktigt ökad tillväxt och i regionen. Detta görs genom att investera i och därmed främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag. Projektets resultatmål - Att investera i 35-40 företag. Att investera 126 Mkr i dessa 35-40 bolag. Att bidra till att bolagen tillförs ytterligare minst 175 Mkr från andra medfinansiärer, dvs att de totalt tillförs minst 300 Mkr. För mer information se affärsplan, kapitel 5.6. Sida 1 av 3 Projektets effektmål - - Att bidra till ökad tillväxt i regionen. Att målbolagen växer och genererar minst 200 nya arbetstillfällen tills dess att fonden har avyttrat sina innehav. Och att det skapat en bra grund för fortsatt tillväxt i dessa företag, under perioden då fonden inte längre är delägare. Att bidra till ökad kunskap om riskkapital som finansieringsform hos regionens företagare. För mer information kring mål, se affärsplan kapitel 5.6. Projektets målgrupp SME-företag. Typiska investeringssituationer är: - Utvecklingskapital till bolag som är nära en marknadslansering, där fondens insats gör att produkten/tjänsten kan färdigställas och testas mot marknaden. Marknadskapital till bolag med en produkt/tjänst som nått kommersialiseringsfasen, är testad ev kunder men som behöver kapital för att genomföra en bredare marknadslansering. Expansionskapital till bolag med en verksamhet som är igång, men som behöver kapital för att ta nästa steg och expandera sin verksamhet t ex på nya marknader eller inom nya segment. För mer detaljerad information kring investeringskriterier och –målgrupp se affärsplan kapitel 6.1. Projektets innehåll (huvudsakliga aktiviteter) - Aktiviteter i syfte att hitta investeringsobjekt, dvs företag som söker finansiering (inkl mycket nätverksbyggande). Analys och bedömning av möjliga investeringar. Genomförande av investeringar. Aktivt ägarengagemang i syfte att utveckla företagen vi är delägare i. Avyttring av våra innehav i respektive företag. För mer information, t ex om investeringsplanen, se bifogad affärsplan kapitel 9.3. Regionala aktiviteter - - Ökad närvaro i hela Regionen, fasta kontorsplatser och kontinuerlig närvaro i alla län. Fördjupat samarbete med inkubatorerna inom Regionen. En tydligare modell för samarbete med privata, regionala investerare. Nyttja de lokala och regionala forum och nätverk som redan finns för att träffa exempelvis kommunala näringslivschefer och företagare. Exempelvis finansdagar, innovationsråd, Connect och företagarfrukostar. Det nära samarbetet med Almi Företagspartner ses över för att se hur vi kan bli ännu bättre på att arbeta som varandras fångstarmar. Detta för att skapa optimala lösningar för det enskilda företaget. Samverkan med andra tillväxtstödjande projekt, t ex ERUF-finansierade Tillväxtlyftet, stärks. Sida 2 av 3 Långsiktighet Avsikten med projektet är att bygga en framgångsrik Fond 2 och därmed tillsammans med Fond 1 kunna skapa en tillräckligt stor fond och en kritisk massa för en revolverande verksamhet. I slutet av fondperioden avser Almi Invest att avyttra sitt ägande i portföljbolagen. De medel som frigörs vid respektive avyttring behålls i det regionala fondbolaget för fortsatta riskkapitalinvesteringar i regionen. Uppföljning Varje kvartal görs en uppföljning och värdering av varje innehav. Projektet har som mål att vara en aktiv ägare i samtliga bolag, både under förvaltningsfas (att bygga bolag) och under exitfas. Möjlighet till insyn, te x genom styrelseposition är ett villkor i våra avtal med portföljbolagen. VD rapporterar löpande till styrelsen (där regionerna erbjuds representation) om fondens förvaltning och de olika innehavens utveckling. Årligen görs även en redovisning av driftkostnader och investeringar. Årlig uppföljning omfattar även redovisning av bland annat antal anställda (kvinnor och män) samt omsättning i portföljbolagen. Följeforskning följer upp resultat och utfall under hela programperioden. Resultatspridning Resultat sprids bl a genom vår hemsida, där investeringar och andra nyheter publiceras. Styrelsen får kontinuerlig information, och där är de regionala intressenterna representerade. Pressreleaser görs av investeringar mm och får på så sätt en allmän spridning. Projektorganisation Almi Invest Östra Mellansverige styrs av en egen styrelse som består av representanter från samtliga län samt av en representant från Almi Invest/Almi Företagspartner. I dagsläget finns även, utöver det, en oberoende ordförande. För investeringsbeslut finns en investeringskommitté (IK). I Regionen är bemanningen en Fund Manager och ett antal Investment Managers. I dagsläget finns sex Investment Managers inom regionen, varav två med bas i Uppsala, som kommer vara engagerade i fondens verksamhet. Dessa har relevant utbildning, gedigen erfarenhet och är affärsmässiga med en stark regional förankring. Moderbolaget Almi Invest samordnar fondbolagens verksamheter och svarar för centrala kontakter, affärsstöd, kommunikation och ekonomi. Budget och finansiering Se separat bilaga ”Budget och finansieringsplan” samt kapitel 9 i affärsplanen. Linköping den 21 november 2014 Mikael Karlsson Sida 3 av 3 Almi Invest Östra Mellansverige AB Affärsplan för fond nr II 2015 - 2020 Innehåll 1 Inledning .............................................................................................................. 3 2 Utfall Fond 1 ......................................................................................................... 4 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3 EU strukturfonder ................................................................................................ 8 3.1 3.2 4 Nationellt ................................................................................................................................................... 10 Östra Mellansverige .................................................................................................................................. 11 Affärsidé, mål & strategi Almi Invest 2015-2020 .................................................11 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 6 ERUF programperiod 2015 – 2020 ........................................................................................................ 8 Regelverk Sådd och Expansion ................................................................................................................ 9 Marknadsförutsättningar ................................................................................... 10 4.1 4.2 5 Bransch- och geografisk fördelning ........................................................................................................ 4 Investeringsfas ............................................................................................................................................. 5 Investerat i regionen samt nyckeltal ........................................................................................................ 5 Erfarenheter / Lärdomar .......................................................................................................................... 7 Vad säger forskningen? .............................................................................................................................. 7 Övergripande affärsmål ........................................................................................................................... 12 Strategi ........................................................................................................................................................ 12 Hållbar utveckling ..................................................................................................................................... 12 Affärsmodell .............................................................................................................................................. 13 Strategiskt fokus för Regionen ............................................................................................................... 13 Målsättning för Almi Invest Östra Mellansverige II .......................................................................... 13 Investeringsprocess ............................................................................................ 14 6.1 6.2 6.3 Investeringsstrategi ................................................................................................................................... 14 Aktivt ägande ............................................................................................................................................. 15 Avyttring .................................................................................................................................................... 15 7 Organisationen ................................................................................................... 15 8 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT) .............................................. 16 9 Ekonomisk plan ................................................................................................. 17 9.1 9.2 9.3 Fondens storlek och finansiering ........................................................................................................... 17 Finansiering Almi Invest Östra Mellansverige II ................................................................................ 18 Investeringsplan ........................................................................................................................................ 18 10 Förväntad verksamhet efter projekttiden ........................................................... 19 11 Slutsatser ............................................................................................................ 19 Källor .......................................................................................................................... 20 2 1 Inledning Som ett led i att överbrygga gapet mellan behov och tillgång på kapital till företag i framför allt tidiga skeden har Almi via sitt riskkapitalbolag Almi Invest bedrivit riskkapitalverksamhet sedan 2009. Verksamheten utgörs av åtta regionala riskkapitalbolag inom pågående strukturfondsperiod 2008 – 2014. Totalt uppgår fonderna till 1,2 miljarder och är i normalfallet finansierade av ERUF (50 %), Almi (25 %) och regionala parter (25 %). Även Tillväxtverket och Norrlandsfonden (Övre Norrland) har deltagit i den regionala finansieringen. Vid årsskiftet 2012/2013 gick Innovationsbrons riskkapitalverksamhet samman med Almi Invest vilket möjliggjorde en nationell tillgång på såddkapital till unga tillväxtbolag i riktigt tidiga skeden. Almi Invest har en viktig funktion som utgår ifrån det offentligas roll som den ansvarsfulla och aktiva ägaren. Det som är vägledande för offentligt ägande är att vara affärsmässig samtidigt som riskkapitalverksamheten ska bidra till ökad samhällsnytta. Almi Invest har sedan start tillsammans med partners beslutat om investeringar om ca 2,6 miljarder, varav nära 900 miljoner kronor kommer från regionala fonder och över 1,7 miljarder utgörs av attraherat privat kapital. Majoriteten av investeringarna sker i s.k. mikroföretag med 0-9 anställda. Nyinvesteringsperioden för dessa åtta fondprojekt avslutas i september 2015. Satsningen har lett till att säkerställa en kontinuerlig tillgång på riskkapital i hela landet i tidiga faser. Väl upparbetade investeringsprocesser har bidragit till att Almi Invest fått legitimitet bland både medinvesterare och portföljbolag samt skapat ett internationellt fotavtryck, där EU nu talar om den ”Svenska modellen/Almi Invest” som ett lyckat exempel. För att överbrygga det marknadsgap som finns mellan efterfrågan och tillgång på kapital och för att säkerställa fortsatt tillväxtstöd pågår nu arbete med att säkerställa finansieringen av fond nr II. Forskning och internationell erfarenhet visar att offentliga venture capital-satsningar kräver långsiktighet för att kunna bidra till bestående resultat och effekter.1 Följeforskningen visar att det finns stor efterfrågan på fondernas verksamhet/erbjudande.2 Vårt mål är att skapa långsiktig regional och nationell tillväxt genom företag som växer i omsättning och sysselsättning. Almi har för avsikt att medfinansiera nya fondprojekt med upp till 400 miljoner kronor. Tillsammans med ERUF medel och regionala partners finansiering kan fonderna tillsammans uppgå till ca 1,5 miljard. Detta för att täcka finansieringsbehovet av riskkapital i tidiga faser avseende nästa strukturfondsperiod 20152020. Affärsplanen avser Almi Invest Östra Mellansverige fond II för perioden 2015-2020. Tillväxtverket, Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020, Rapport 0171, Juli 2014 Tillväxtverket, Följeforskning 2012, Regionala riskkapitalfonder, Rapport 0149. Mars 2013 2 Tillväxtverket, Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder, Implementering och lärdomar 1 2 3 2 Utfall Fond 1 Almi Invest Östra Mellansverige (AI ÖMS) bildades 2009 för att öka tillgången på riskkapital i Regionen. Totalt tillfördes 176 Mkr varav hälften från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), resterande belopp tillfördes från Almi och regionerna. Regionen består av länen Uppsala, Sörmland, Västmanland, Örebro och Östergötland, nedan kallad Regionen. Sedan start och t o m Q3 2014 har följande genomförts i ÖMS: Drygt 400 företag har utvärderats. 38 nyinvesteringar har genomförts. Ett 60-tal följdinvesteringar har genomförts i portföljbolagen. Totalt har 347 Mkr tillförts portföljbolagen, varav 127 Mkr från Almi Invest. Beslut om investering har tagits i ytterligare ett tiotal bolag där investeringar uteblivit av olika anledningar. Ett omfattande arbete i portföljbolagen har genomförts genom bl a styrelserepresentation. Prognosen pekar mot att fonden, vid stängning i september 2015, har investerat i 40 portföljbolag i Regionen och att dessa sammanlagt har tillförts närmare 400 Mkr (inklusive de privata medinvesterarna). 2.1 Bransch- och geografisk fördelning Almi Invest investerar i alla branscher och nedan visas till vänster nationellt och till höger fördelningen i Regionen. Inom Östra Mellansverige finns välkända skillnader i industristruktur. Det mest uppenbara är Life Science-området vilket i huvudsak är koncentrerat till Uppsala- och i viss mån Linköpingsregionen. Övriga branscher finns representerade i hela NUTS-området, även om styrkeförhållandena varierar. Regionen som helhet ligger dock nära riksgenomsnittet. Fördelningen är baserad på antal bolag och visar en god spridning mellan olika branscher. Östra Mellansverige Almi Invest 6% 10% 34% 16% IT/ Kommunikation Life Science Industri/ Transport Handel 19% 15% Energi/ Miljöteknik Övrigt 4 8% 16% 35% 22% 19% 2.2 Investeringsfas Avseende investeringsfas så sker den absoluta majoriteten i tidiga skeden (startup/tidig fas/tidig expansion). De kategorierna är oftast mikroföretag med 0-9 anställda. ”Start Up” benämns även i andra sammanhang som ”sådd”. Investeringar i tidiga faser innebär en högre risk, men det är viktigt att våga göra dessa eftersom det är i dessa tidiga faser som det råder stor brist på kapital. Flera av de tidiga investeringarna har börjat generera intäkter och därmed också kvalificerat sig för följdinvesteringar. Almi Invest 6% 16% Östra Mellansverige 12% 12% Start Up Tidig fas 36% 42% 50% Expansion Start Up = Företaget registrerat, initial utvvecklingsfas Tidig Fas= Företaget etablerat, initial fsg igång 2.3 26% Tidig expansion Tidig expansion = Etablerad fsg, men neg kassaflöde Expansion = Omsättning ökar, nyanställningar Investerat i regionen samt nyckeltal Fram till och med Q3 2014 har Almi Invest investerat cirka 127 Mkr i Regionen. Investeringspartners har bidragit med ytterligare 220 Mkr. Den sammanlagda investeringssumman uppgår alltså för närvarande till 347 Mkr. Varje offentlig krona från Almi Invest har därmed genererat ytterligare drygt 1,7 kr till bolaget. Merparten av medfinansieringen kommer från privata investerare/affärsänglar. Prognosen pekar mot att när nuvarande fond stängs för nyinvesteringar vid kommande årsskifte så har 40 företag tillförts närmare 400 Mkr. Dealflow Antal portföljbolag Investerat belopp Almi Invest Investerat belopp medfinansiär Totalt investerat belopp Nationellt* Regionalt utfall Q3 Prognos Budget 3 040 st 241 st 905 Mkr 400 st 38 st 127 Mkr 500 39 149 Mkr 42 st 159 Mkr** 1 710 Mkr 217 Mkr 251 Mkr 159 Mkr 2 615 Mkr 344 Mkr 400 Mkr 318 Mkr * avser endast ursprungliga Almi Invest (dvs inte gamla Innovationsbron) ** fel beräknat belopp i initiala ansökan, endast 149 Mkr finns tillgängligt för investeringar och allt kommer enl prognos att investeras 5 Om man ser till uppväxling av den regionala finansieringen så är prognosen att 1 regional krona totalt genererar 9 kronor riskkapital till regionen. 11% Region 11% Almi ERUF 22% 56% Partner Investeringarnas fördelning länsvis är hittills ojämn. Nedan visar investerat kapital och några andra nyckeltal per Q3 2014 i de olika regionala fonderna. Regionalt utfall sep 2014 Örebro Dealflow * 43 st Antal 5 st portföljbolag Investerat 9 Mkr Almi Invest Investerat 13 Mkr medfinansiär Totalt investerat 22 Mkr belopp * Av 346 propåer, idag är siffran drygt 400 Sörmland Uppsala Östergötland Västmanland 49 st 3 st 109 st 11 st 81 st 13 st 64 st 6 st 8,5 Mkr 44 Mkr 50,5 Mkr 14,5 Mkr 9 Mkr 93 Mkr 80,5 Mkr 25,5 Mkr 17,5 Mkr 137 Mkr 131 Mkr 40 Mkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Östergötland Örebro Västmanland Investeringspartner 6 Uppsala Regional fond Sörmland Ett av de nyckeltal vi följer upp är antal skapade arbetstillfällen. De visar en tydligt positiv men långsamt ökande trend. Eftersom den genomsnittliga innehavstiden i portföljbolagen endast är ca 2 år har vi valt att inte redovisa dessa siffror i denna rapport. Vår mätmetod, som läser av bolagets årsredovisningar,släpar dessutom varför sysselsättningsstatistiken inte ger en rättvisande bild. Över tid kommer effekten på sysselsättningen att vara betydande. 2.4 Erfarenheter / Lärdomar Det finns en efterfrågan på det vi erbjuder, dvs tidigt riskkapital i kombination men ett aktivt delägarskap. En väl fungerande investeringsprocess är etablerad och har resulterat i engagemang i ett 40-tal företag vilket är i nivå med budget för programperioden. En bra fondstruktur och organisation har byggts upp under perioden. Det har funnits en tillräcklig kritiska massa i fondstorlek vilket har medfört en möjlighet att arbeta långsiktigt bland annat genom att kunna delta i följdfinansieringar av portföljbolag. Arbetssättet att vara aktiva ägare i portföljbolagen för att kunna bidra till att utveckla dessa har etablerats. I och med sammanslagningen och integrationen med Innovationsbrons tidiga riskkapitalverksamhet (såddinvesteringar) finns ett väl fungerande team med relevant erfarenhet och kompetens. Under perioden har ett etablerat nätverk byggts upp med olika aktörer såsom: o Företagsinkubatorer o Innovationssystem/universitet/högskolor o Almi Rådgivning/lån o Banker, patent- och juristbyråer o Privata investerare – affärsänglar samt nationella och internationella större aktörer. Anknytningen till kringliggande aktörer och system, på såväl regional, nationell som internationell bas, har utvecklats men kan och bör stärkas ytterligare. Under perioden har varumärket etablerats och blivit allt mer känt. Synligheten av Almi Invests riskkapitalverksamhet i regionerna behöver ständigt förbättras t ex genom att öka PR aktiviteter, stärka den uppsökande verksamheten, nå ut i fler entreprenöriella nätverk samt etablera fler relationer med potentiella medinvesterare. Såddverksamheten (fd Innovationsbron) har huvudsakligen varit fokuserad kring större universitetsorter, men bredare behov finns. 2.5 Vad säger forskningen? Ramböll Management Consulting har sedan 2009 löpande utvärderat de regionala riskkapitalfondernas verksamhet på uppdrag av Tillväxtverket. I de senaste rapporterna Följeforskning 2012, Regionala riskkapitalfonder3, Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder4 samt rapporten ”Behov av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020”5 görs följande slutsatser: Tillväxtverket, Följeforskning 2012, Regionala riskkapitalfonder, Rapport 0149. Mars 2013 Tillväxtverket, Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder, Implementering och lärdomar 5 Tillväxtverket, Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020, Rapport 0171, Juli 2014 3 4 7 Satsningen på regionala riskkapitalbolag i hela Sverige är välskött och väl fungerande. Det finns stor efterfrågan på fondernas verksamhet/erbjudande God investeringstakt med effektiva processer sedan starten 2009 Fonderna uppvisar goda resultat så här långt Satsningen attraherar privat kapital: för varje offentlig krona investerar det privata kapitalet 1,7 kronor Nära hälften av de tillfrågade privata investerarna säger i enkät från 2011 att de troligen inte skulle genomfört någon investering om inte Almi Invest hade beslutat att investera. Saminvesteringsmodellen har fungerat som en katalysator för att mobilisera regionalt privat kapital. Fonderna har sedan starten bygt upp ligitimitet och fungerande processer för sin verksamhet. Både privata medinvesterare och företag uttrycker förtroende för fonderna. Exitfasen har inletts och värdeutvecklingen i företagen ligger i linje med branschens praxis. Det finns även ett brett stöd bland fondens regionala medfinansiärer för satsningens logik, samt stora förhoppningar om att fonderna skall bidra till regional tillväxt. 3 EU strukturfonder 3.1 ERUF programperiod 2015 – 2020 Nytt för programperioden 2015-2020 är det nationella regionalfondsprogrammets inriktning som skall främja innovation, energieffektivisering och ökad tillgång på marknadskompletterande riskkapital. Det finns 8 regionala strukturfondsprogram, ett för vardera NUTS region. I och med integreringen av Innovationsbrons och Almi Invests verksamheter 2013 så arbetar Almi Invest idag med investeringar från sådd- till expansionsfas. Såddfas innebär företag som befinner sig i det direkta startskedet och ännu inte hunnit generera intäkter. Företag i expansionsfas finns redan på marknaden och är inne i tidiga skeden av expansion och tillväxt. För den nya programperioden kommer Almi Invest att inkludera både sådd och expansion i de regionala fondprojekten. Det tydliggör och förenklar erbjudandet till entreprenörer och företagsledningar. Inriktningens legitimitet bekräftas av den externa analysen/rapporten ”Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020”. Rapporten slår fast att investerade belopp inom tidigt riskkapital i Sverige har mer än halverats sedan år 2008. Antalet företag som tar del av venture capital är dock relativt konstant över tid, vilket betyder att genomsnittsinvesteringarna har minskat i storlek. Detta som ett resultat av det offentliga kapitalet täckt upp. Antalet aktiva venture capital-fonder minskar, framförallt de privat finansierade. Investeringarna är starkt koncentrerade till storstadsregionerna och koncentrationen tycks ha ökat under senare år. Rapporten påvisar således att det finns goda argument för att fortsatt använda EU:s regionalfond till riskkapitalsatsningar. Det finns en efterfrågan i tidiga faser som det tillgängliga utbudet inte möter fullt ut. Utvärderarens lyfter fram tre huvudargument: 8 Företagens intresse för de åtta regionala venture capital-fondernas erbjudanden är stort Resultaten hittills visar att denna saminvesteringsmodell bidrar till att mobilisera privat kapital, framförallt från privatpersoner/affärsänglar. Satsningen tycks alltså fungera som en katalysator för en regional struktur av privata investeringar, vilket är i linje med det övergripande målet för EU:s regionalfond att bidra till strukturpåverkan i Sveriges regioner. Forskning och internationell erfarenhet visar att offentliga venture capital-satsningar kräver långsiktighet för att kunna bidra till bestående resultat och effekter6 3.2 Regelverk Sådd och Expansion Under den innevarande programperioden har fondbolagen arbetat enligt ett EU regelverk benämnt ”Paripassu” vilket innebär att investeringar i nya bolag görs på kommersiella villkor och är inte att betrakta som stadsstöd. I och med att Almi Invest under den nya programperioden kommer att arbeta med både sådd och tidig expansionsfas så kommer även andra regelverk att styra investeringarna. Syftet är att ha en större flexibilitet när det kommer till medfinansiering i de allra tidigaste faserna. Detta är ännu inte helt klarlagt, men Almi Invest arbetar med att få tydlighet i regelverket. Målsättningen är att vi ska kunna arbeta enligt nedanstående modell, dvs att relevant regelverk tillämpas beroende på investeringsfas. 6 Tillväxtverket, Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020, Rapport 0171, Juli 2014 9 4 Marknadsförutsättningar 4.1 Nationellt Tillgången på riskkapital i Sverige har minskat dramatiskt de senaste åren. År 2008 investerades 4,8 miljarder kronor i venture capital. Idag är den siffran nere på 1,8 miljarder kronor, vilket är en minskning med mer än 60 %.7 Även antalet aktiva riskkapitalbolag har reducerats. År 2011-12 beräknades ca 50 bolag vara aktiva, vilket kan jämföras med ca 150 i början av 2000-talet.8 Detta innebär att behovet av offentligt riskkapital i tidig fas har ökat och blivit ännu viktigare för att utveckla unga tillväxtföretag . Det traditionella privata riskkapitalet fokuserar oftast på något större företag med stabilare och mer etablerad verksamhet och därmed lägre risker. Det offentliga riskkapitalet kan ta högre risk och dela risk med tillgängligt privat kapital. Studier visar att det offentliga riskkapitalet ligger mer stabilt och kan överbrygga konjunktursvängningar till nytta för både entreprenörer samt medinvesterare som vill dela risk. Det har också visats att de offentliga aktörerna investerar till högre grad i så kallade microföretag (0-9 anställda), jämfört med det privata kapitalet som föredrar större och mer etablerade företag.9 Det är i de tidigaste riskfyllda faserna med osäker avkastning som det offentliga riskkapitalet bäst kan fylla sin roll som marknadskompletterande investerare. Det är också där finansieringsgapet är som störst och privata aktörer ofta saknas. Det går i linje med Timbros forskning (Roger Svensson) som säger att offentliga aktörer bör gå in i tidiga skeden tillsammans med privata finansiärer. Almi Invest är det enda exemplet inom det offentliga riskkapitalet som arbetar på ett sätt som har stöd i forskningen, d.v.s.att arbeta med innovativa bolag i tidiga faser.10 Även i Riksrevisionens rapport konstateras att det offentliga riskkapitalet satsas i fel faser, undantaget var Almi Invest som: ”visar att det är möjligt att investera i företagens tidiga utveckling, är den statliga aktören som är mest inriktad på företag i tidiga faser, hela 68 % av nyinvesteringar gick till startup fasen, vilket är mer än dubbelt så hög andel som någon annan statlig aktör redovisar.”11 Tillväxtanalys, Riskkapitalmarknaden i Sverige 2013, Rapport 2013:07, 2013. Tillväxtverket, Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020, Rapport 0171, Juli 2014 9 Tillväxtanalys, Riskkapitalmarknaden i Sverige 2013, Rapport 2013:07, 2013. 10 Timbro, Roger Svensson, ”Statlig finansiering till småföretag?”, Maj 2014 11 Riksrevisionen, ”Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget” (RiR 2014:1), 2014. 7 8 10 Intresset och efterfrågan från företagen ökat. Under fondbolagens första verksamhetsår (2009) inkom cirka 500 investeringspropåer. Inflödet (dealflow) har sedan ökat och under perioden fram till och med mars 2014 uppgick antalet propåer till 3 500. Av dessa inkomna förslag har 8 % erhållit investeringar från de regionala bolagen. 4.2 Östra Mellansverige Strukturfondsregionen Östra Mellansverige har ungefär 1.5 miljoner invånare fördelat på fem län; Östergötland, Västmanland, Örebro, Södermanland och Uppsala län. Regionen har ett väl diversifierat näringsliv präglat av en närhet till universitet och högskola samt tillgång till välutbildad arbetskraft. Regionen är dock inte ekonomisk homogen utan har tydliga skillnader i utbildningsnivå, befolkningstillväxt, ålders- och näringslivsstruktur. Generellt har storstadsområdena en positiv befolkningstillväxt samt en mer välutbildad arbetskraft. Det är slående hur likt utfallet i Östra Mellansverige är Sverige som helhet när det gäller branschfördelning av investeringarna i fond 1. Grovt generaliserat bildar regionen ett Sverige i miniatyr. Ur Rambölls följeforskningsrapport kan hämtas att intervjuade aktörer i programområdet anser att det finns ett stort behov av ytterligare kapital i sådd- och expansionsfas. I startfasen bedöms behovet vara täckt. Värt att poängtera är att detta är till följd av att Almi Invest haft huvudfokus i denna fas. Slutsatsen blir att fond 2 ska fortsatt arbeta i den fasen, men att investeringar även bör inkludera såväl tidigare som senare faser. Den tydligaste förskjutningen i fond 2 blir att i större utsträckning än tidigare arbeta i de allra tidigaste faserna. Kunskaps- och erfarenhetsnivån av riskkapital är ojämn inom programområdet. Kring universiteten och inkubatorerna i Uppsala och Linköping finns en längre historik av att arbeta med detta som gör att nivån är högre. Det medför att det finns en större naturlig efterfrågan från de orterna, dvs riskkapital som finansieringsform är något som oftare diskuteras och eftersöks då företagen ska växa. Behovet finns dock självklart i hela regionen så en utmaning och målsättning för Almi Invest är att bidra till att kunskapsnivån höjs och att tillväxtföretag i hela regionen har information om vad Almi Invest kan erbjuda. 5 Affärsidé, mål & strategi Almi Invest 2015-2020 Almi Invests affärsidé är att investera i bolag i tidig fas med skalbara affärsidéer och möjlighet till långsiktig värdetillväxt. Bolagen ska möta ett tydligt kundbehov och bör även ha ambition samt potential att konkurrera och växa internationellt. Ledningen ska bestå av drivna entreprenörer eller team med förmåga att bygga framgångsrika företag. I nära samarbete med andra offentliga och privata aktörer vill Almi Invest överbrygga det marknadsgap som finns mellan efterfrågan och tillgång på kapital avseende riskkapitalinvesteringar i tidiga skeden. 11 5.1 Övergripande affärsmål Bidra till långsiktig regional tillväxt genom att stötta företag med potential och ambition att växa Revolvera kapitalet, dvs generera avkastning som kan investeras i befintliga eller nya bolag 5.2 Strategi Almi Invest ska ta tillvara på de möjligheter som EU erbjuder till fortsatt engagemang inom marknadskompletterande ägarkapital i tidiga skeden. Offentligt riskkapital i tidig fas måste finnas tillgängligt i hela landet, vilket säkerställs genom Almi Invests rikstäckande struktur. Sedan årsskiftet 2012/2013 har Innovationsbrons riskkapitalverksamhet slagits samman med Almi Invest. Innovationsbron har historiskt investerat ur en nationell fond och arbetar till stor del i såddfasen, inte minst runt landets inkubatorer. För ett optimalt resursutnyttjande av interna kompetenser i Almi Invest så är målbilden att ha en organisationsmodell som möjliggör att resurser som t ex specifik branschkompetens kan delas mellan fonderna, både geografiskt men även i gamla och nya fonder. Strategin är att i större utsträckning än tidigare inkludera sådd i de kommande regionala fonderna. Den regionala närvaron och inflytandet för investeringar i den tidigaste fasen stärks således, vilket sannolikt innebär att även såddinvesteringar får en större geografisk spridning. Med en ökad andel tidiga investeringar i fonden ökar risken. Konsekvensen blir att avkastningen/revolveringsgraden sannolikt går ner. Samtidigt tar fonden ett ökat ansvar för finansieringen i en svår del av kedjan där behovet är tydligt och stort, där det finns ett s.k. marknadsmisslyckande med avsaknad av tillräckligt privat kapital. 5.3 Hållbar utveckling Utgångspunkten för Almi Invests arbete med hållbar utveckling är att långsiktig konkurrenskraft och lönsamhet grundas på ett ansvarstagande inom ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Almi Invest ska bidra till en hållbar utveckling i samhället. Dels genom att aktivt arbeta för att bolagen tar ett ansvar för en hållbar utveckling, dels genom att integrera hållbarhet i alla delar av den egna organisationen. I syfte att tydliggöra Almis arbete inom hållbarhet har strategin delats in i ett externt och ett internt perspektiv. Det externa perspektivet är ”Hållbart företagande”. Det är i arbetet med portföljbolagen som Almi har störst möjlighet att påverka hållbarhetsutvecklingen och väcka bolagens intresse för området. De företag som inte integrerar hållbar utveckling i affärsidén får svårt att på sikt bibehålla konkurrenskraften. Almi Invest har i sina aktieägaravtal en paragraf som säger att parterna ska verka för att Bolaget beaktar och arbetar med hållbarhet enligt Almis defintion av hållbarhet. Det interna perspektivet har namnet ”Ett hållbart Almi” och syftar på Almis interna hållbarhetsarbete i den egna verksamheten. Almis ambition är att vara en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Det ställer krav på att Almi bl a arbetar aktivt med mångfald och socialt ansvarstagande, samt utvecklar medarbetarnas kompetens i förmågan att förstå och möta kundernas behov. Vi ska verka för, och bidra till, en varaktig hållbar samhällsutveckling genom att minska verksamhetens miljöpåverkan. Det ska ske genom ständiga förbättringar och genom att arbeta proaktivt. Almi ska sträva efter en profil där vi är en förebild och ligger i framkant när det gäller hållbart företagande. Detta är en avgörande komponent för vår trovärdighet vad gäller att inspirera våra kunders arbete med hållbarhetsfrågor.12 12 Policy för hållbar utveckling, Almi Företagspartner, oktober 2013. 12 5.4 Affärsmodell Investera i tillväxtbolag med ägarrelaterade metoder och instrument Ha egen expertis genom medarbetare med gedigen riskkapitalkompetens och professionella investeringskommittéer Vara en aktiv och ansvarsfull ägare till portföljbolagen genom egen eller tillsatt styrelserepresentation eller i en rådgivande roll Investeringarna matchas alltid med investering från privat medinvesterare, men där kravet på andelen privat medfinansiering bör variera beroende på vilken fas företaget befinner sig i, d.v.s. lägre krav i sådd-/startup faser än expansion, för att kunna ta högre risker och investera tidigt. Strikt affärsmässiga investeringskriterier där kapitalet skall revolveras. Driftskostnaderna får uppgå till ca 2,5 % per åt av kapitalbasen enligt nya regelverket. Stark regional förankring och regionalt inflytande, säkerställt bl a genom fysisk närvaro på ett stort antal regionala kontor i hela landet samt genom regionala styrelser 5.5 Strategiskt fokus för Regionen Strategiskt fokus regionalt är byggt på nationella mål, strategi och affärsmodell enligt ovan med regional närvaro och anpassning. I nästa programperiod kommer både sådd och expansion att skötas lokalt i Regionen, vilket är en nyhet. Det ger, som tidigare nämnts, en bättre insyn i och möjlighet att påverka inriktningen av de allra tidigaste investeringarna. Vi avser inte att initialt avgränsa eller fokusera extra på några specifika branschområden inom Östra Mellansverige. Skulle det vara aktuellt så är det en fråga som kan beslutas i styrelsen, där samtliga regionala intressenter erbjuds representation. Regionala aktiviteter Ökad närvaro i hela Regionen, fasta kontorsplatser och kontinuerlig närvaro varje vecka i alla län, även då det inte finns några aktuella möten inplanerade. Fördjupat samarbete med inkubatorerna inom Regionen. En tydligare modell för samarbete med regionala investerare, t ex Sörmlands- och Västmanlandsfonden, och andra relevanta aktörer utarbetas. Nyttja de lokala och regionala forum och nätverk som redan finns för att träffa exempelvis kommunala näringslivschefer och företagare. Exempelvis finansdagar, innovationsråd, Connect och företagarfrukostar. Det nära samarbetet med Almi Företagspartner ses över för att se hur vi kan bli ännu bättre på att arbeta som varandras fångstarmar. Detta för att skapa optimala lösningar för det enskilda företaget. Samverkan med andra tillväxttstödjande projekt, t ex ERUF-finansierade Tillväxtlyftet, stärks. Ett annat exempel är Stockholm-Uppsala Life Science Hotlist som arbetar med att synliggöra spännande företag inom Life Science för internationella investerare. 5.6 Målsättning för Almi Invest Östra Mellansverige II Med en ny fond på totalt 150 Mkr (inkl drift) är målsättningen: Att tillsammans med medinvesterare tillföra minst 300 Mkr till Regionens företag, varav 126 Mkr är från fonden 13 Att investera i ca 35-40 företag Att minst 10 % av antalet nyinvesteringar görs i varje enskilt län Att bidra till ökad regional tillväxt Att bidra till en bättre lokal kunskap om riskkapitalmarknaden Att revolvera det investerade kapitalet, dvs att över tid uppnå en avkastning så att det investerade kapitalet behåller sitt värde Att skapa 200 nya arbetstillfällen (konsulter och säsongsarbetare inräknade) under perioden tills dess att fonden avslutar sitt engagemang i respektive bolag, dvs gör ”exit”. De långsiktiga effekterna bortom den tidpunkten bedöms som stora men ibland svåra att kvantifiera/mäta då det inte är ovanligt att bolaget därefter ingår som del av ett annat företag. Målsättningen kommer att kompletteras med andra, konkreta indikatorer i samband med utlysningen, då det är tydliggjort vilka som efterfrågas. Här kan nämnas horisontella kriterier, dvs andel kvinnor och utlandsfödda. 6 Investeringsprocess 6.1 Investeringsstrategi Investeringsmodell och -inriktning för verksamheten är dels baserat på kommersiella överväganden och dels på tvingande krav från EU relaterade till strukturfondsmedlen. Från ett kommersiellt perspektiv måste investeringsobjekten besitta en sådan kvalitet, karaktär och förväntad utveckling att Almi Invests ägarandel eller hela portföljbolaget kan förväntas kunna avyttras inom en rimlig tidshorisont. Dessutom kunna attrahera nästa nivå av finansiella investerare, då det är nödvändigt. ● En av grundprinciperna vid investering är att en avyttring normalt ska vara genomförbar inom 7 år. Om bolaget övergår till passivt ägande genom att andra investerare går in i portföljbolaget är dock även en avyttringshorisont på upp till 10 år rimlig. ● För att kunna attrahera nästa nivå av finansiella investerare eller genomföra en industriell försäljning bör en framgångsrik investering i slutet av investeringshorisonten kunna ha ett värde om minst 50 mkr för hela bolaget. ● Utöver en första investering krävs ofta tilläggsinvesteringar i portföljbolaget i takt med dess utveckling. Dessa investeringar kan t.ex. regleras i termer av uppnådda mål. Almi Invest kommer i många fall att delta i följdinvesteringarna som ett led i värdeskapandet. En förutsättning för en följdinvestering är att gränserna för maximalt investerat kapital eller gränsen för maximalt ägande ej överstigs. ● Investering per bolag ligger normalt mellan 1 mkr och 10 mkr. Mindre investeringar kan göras i syfte att verifiera bolagets produkt eller marknad. Dessa görs då företrädesvis inte i form av direkt ägarkapital, men kan däremot konverteras till delägande givet att utfallet blir positivt. Normalt investeras inte mer än max 5 Mkr initialt, detta för att ha en ”buffert” för framtida behov. Investeringar där den totala exponeringen i ett enskilt bolag överstiger 10 Mkr görs endast då det föreligger ett följdinvesteringsbehov där insatsen är väsentlig för bolaget och/eller det görs för att undvika/motverka utspädning av fondens ägarandel. ● Almi Invest kommer ej att äga mer än 49 % av eget kapital i företagen. Huvudinriktningen kommer vara att äga 10-20 %, avvikelser kommer dock att förekomma. 14 Typiska investeringssituationer är: Utvecklingskapital till bolag som är nära en marknadslansering, där fondens insats gör att produkten/tjänsten kan färdigställas och testas mot marknaden. Marknadskapital till bolag med en produkt/tjänst som nått kommersialiseringsfasen, är testad ev kunder men som behöver kapital för att genomföra en bredare marknadslansering. Expansionskapital till bolag med en verksamhet som är igång, men som behöver kapital för att ta nästa steg och expandera sin verksamhet t ex på nya marknader eller inom nya segment. 6.2 Aktivt ägande Utöver kapital bidrar Almi Invest med egen kompetens samt med ett nätverk av tänkbara styrelsepersoner. Därigenom tillförs även kompetens och stöd till portföljbolagen. Dessutom kommer de privata medinvesterarnas kompetens att kunna utnyttjas i utvecklingen av portföljbolagen. 6.3 Avyttring I slutet av fondperioden är målsättningen att portföljen skall avyttras. De medel som frigörs vid respektive avyttring behålls i respektive regionalt Almi Invest bolag för fortsatta investeringar i Regionen. 7 Organisationen Almi Invest Östra Mellansverige styrs av en egen styrelse som består av representanter från samtliga regionala intressenter samt av en representant från Almi Invest AB. För investeringsbeslut finns idag en investeringskommitté (IK) med externa ledamöter. Här har Regionen, genom styrelsen, möjlighet att utse en näringslivsrepresentant med relevant investeringserfarenhet. Inom Östra Mellansverige-regionen finns idag, tack vare sammanslagningen med Innovationsbron, totalt sex anställda på Almi Invests kontor i Linköping och Uppsala. Det kan jämföras med de två personer som idag är anställda i den regionala fonden, vilket över tid har varierat mellan två och fyra personer. Organisationen är alltså starkare och det finns en en gedigen kompetens inom tidigt riskkapital. Den nya fonden kommer inte att finansiera hela organisationen utan förvaltningskostnad kommer även att utgå för att hantera befintliga portföljbolag i Fond 1 samt de företag inom regionen som finns i den nationella såddfonden (fd Innovationsbron). Kapital för detta tas primärt från det kapital som revolveras i respektive fond. Som helhet skapar det goda förutsättningar för att ha en bred kompetensbas vilket kommer Fond 2 tillgodo. För att nå ut i hela regionen så har vi för avsikt att ha tydligare representation i alla län. Avsikten är att under den kommande programperioden ha fasta kontorsplatser med kontinuerlig närvaro även i Västerås, Örebro, Eskilstuna och Nyköping. Den exakta modellen för detta förankras i den regionala styrelsen, men grundtanken är att nyttja lokaler hos i första hand Almi och i andra hand inkubatorer. En tydlig ambition är att vara närvarande i samtliga län varje vecka, även då det inte finns något möte inplanerat. Detta för att vara en tydligare aktör i det regionala/lokala sammanhanget. 15 Almi Invest Östra Mellansverige är ett av Almi Invests 8 regionala riskkapitalbolag som tillsammans täcker hela Sverige. Moderbolaget Almi Invest samordnar fondbolagens verksamheter och svarar för centrala kontakter, affärsstöd, kommunikation och ekonomi. Det enda som belastar fonden är direkta redovisnings- och lönehanteringskostnader. Den nationella såddfonden (fd Innovationsbron) kommer inte att vara aktiv framåt, utan de portföljbolag som finns inom respektive region hanteras i den regionala verksamheten och nyinvesteringar inom sådd görs från den regionala fonden. Den operativa verksamheten inom Almi Invest-bolagen är helt separerad från Almis övriga verksamhet. Personal anställd i Almi Invest får inte samtidigt arbeta med Almis utlåningsverksamhet. För att hålla en hög kostnadseffektivitet i organisationen utnyttjas dock ofta Almis befintliga lokaler och administrativa resurser. 8 Styrkor, svagheter, möjligheter och hot (SWOT) SWOT utifrån erfarenheter och lärdomar från första perioden. Styrkor Verksamheten är uppbyggd utifrån en tydlig regional förankring och utformad efter regionala näringslivets efterfrågan och behov En erfaren och inkörd organisation finns på plats Har börjat bygga upp en bra bas av privata medfinansiärer Inarbetad verksamhet och ett varumärke som blir allt mer känd Samordningsfördelar mellan Almi Invest och Almi Företagspartner 16 Svagheter Otydligheter kring tolkning och användning av EUs regelverk Fyrkantigt regelverk där vissa krav inte är optimala, varken för fonden eller företaget Regionaliseringens baksida är att den begränsade tillgången till ERUF medel och regional medfinansiering ger en obalans där vissa regioner har för små fonder Finansiella begränsningar (ca 2,5 % av kapitalbas i Fond 2) gör det svårt att ha en tillräckligt stor organisation som svarar mot de förväntningar och det resursbehov som det innebär att arbeta med investeringar i tidiga faser i relativt stora regioner Möjligheter Ett bredare erbjudande som inkluderar både sådd- och etableringsfas Stärkt regionalt näringsliv med utveckling av nya och innovativa företag Saminvesteringar med privat riskkapital utvecklar den regionala riskkapitalmarknaden Tillgängligt riskkapital kan attrahera företag till Regionen Lönsamma investeringar och exit skapar förutsättningar för fortsatt fondverksamhet Hot Investeringskapital i såddfasen är inte revolverande i lika hög grad och minskar regionala fondens möjligheter till självfinansiering Tillgången på privat medfinansiering är svår att prognostisera, utan är beroende på konjunktur och annat Fonden är beroende av tillgången på bra företag att investera i, sk dealflow, och skulle en brist på bra investeringsobjekt uppstå skulle det självklart få negativa följdverkningar Politiska beslut påverkar fondens förutsättningar 9 Ekonomisk plan 9.1 Fondens storlek och finansiering Totalt kapitalbehov har av Almi Invest beräknats till 1,55 mdr kronor, där Östra Mellansverige-fonden var föreslagen till 200 Mkr. Efter dialog med regionerna kring vad som är rimligt att få på plats så är prognosen att landa på drygt 1,2 mdr nationellt varav 150 Mkr i Östra Mellansverige. Grundtanken var att fondernas finansiering skulle vara i enlighet med föregående modell, dvs 50 % ERUF, 25 % Almi och 25 % regionerna. I den diskussion som förts med regionerna så har en alternativ modell förts fram där 20 % av det investerbara kapitalet i Fond 1 antas revolveras i tid för att användas som insats i Fond 2. Detta i syfte att minska behovet av nytt kapital. För Östra Mellansverige så innebär det att 29 17 Mkr från Fond 1 återinvesteras i Fond 2. Dessutom finns det, från regionernas sida, en önskan att dela upp inbetalningarna över tid. Mot bakgrund av begränsningar till följd av statens utgiftstak så kommer även ERUF-medel att utbetalas över tid. Almi delar också upp sin inbetalning, men mer framtungt och står för huvuddelen av kapitalet initialt för att säkerställa likviditeten. Viktigt att notera är att den stegvisa inbetalningen är en likviditetsmässig uppdelning, kommittment/medfinansieringsintyg görs på helheten. 9.2 Finansiering Almi Invest Östra Mellansverige II För Östra Mellansverige så innebär modellen att den regionala finansieringen uppgår till 23 Mkr, dvs 4,6 Mkr per län. Detta givet en total fond på 150 Mkr där 29 Mkr skjuts in från Fond 1. 2015 2016 2017 2018 Totalt 5,75 5,75 5,75 5,75 23 Almi 11 12 ERUF 2,5 5 Revolverat Fond1 20 9 39,25 31,75 Region Totalt: 23 29 38,5 75 29 34,75 44,25 150 Ovan är en tänkt inbetalningsplan där inte minst ERUF-medlens exakta fördelning över tid är osäker. Almi har redan tagit beslut att avsätta medel som delfinansiering av Almi Invest II, vilket täcker den insats som visas ovan för Östra Mellansverige-fonden. Det finns redan idag 29 Mkr revolverat i Fond 1, så den komponenten är således också klar. Modellen ovan innebär en insats på 1,15 Mkr per län och år under 2015-2018. Diskussion förs dock med länen kring en inbetalning på mellan 3-5 år beroende på budgetmässiga förutsättningar. Totalbeloppet är dock alltid 4,6 Mkr per län. 9.3 Investeringsplan Fondperioden är beräknad från 1 januari 2015 till 31 december 2020, dock så beräknas inte investeringarna komma igång förrän under andra halvåret 2015. Totalt beräknas fonden göra 35-40 nyinvesteringar, nedan är beräknad på den högre nivån, dvs 40 st. Därutöver, i det scenariot, 44 st följdinvesteringar. Såväl nysom följdinvesteringar antas ha ett snitt på 1,5 Mkr. Totalt innebär det 126 Mkr i investerat kapital. Planen ser då ut på följande sätt: Mkr Antal nyinvesteringar Mkr Antal följdinvesteringar Mkr Kapital, Mkr Ackumulerat, Mkr Drift.max 20% av 150Mkr Summa 2015 4 6 0 0 2016 8 12 4 6 2017 8 12 8 12 2018 8 12 10 15 2019 8 12 12 18 2020 4 6 10 15 Totalt 40 60 44 66 6 6 4 18 24 4 24 48 4 27 75 4 30 105 4 21 126 4 10 22 28 31 34 25 126 126 24 150 18 Räntor har exkluderats från modellen ovan. Driftskostnader för den nya fonden begränsas sannolikt av en maxregel på 20% och en mer detaljerad begränsning av varje års drift, som preliminärt skapar ett tak på ca 2,5 % per år. Ovan är en schablon, 4 Mkr per år. En mer exakt beräkning av detta görs då regelverket är helt klarlagt, i samband med ansökan till det regionala partnerskapet. 10 Förväntad verksamhet efter projekttiden Avsikten med projektet är att bygga en framgångsrik fond 2 och därmed tillsammans med fond 1 kunna skapa kritisk massa för en revolverande verksamhet. Målet är att senast 2022 ha en verksamhet som revolverar investeringskapitalet, dvs att det investerade kapitalet (om förvaltningskostnader exkluderas) hålls intakt. 11 Slutsatser Almi Invest har under första programperioden utvecklats till Sveriges och Nordens mest aktiva investerare i tidig fas. Sammantaget, efter sammanslagningen med fd Innovationsbron , finns nu närmare 400 bolag i portföljen. Almi Invest har visat att det är möjligt att göra saminvesteringar tillsammans med privata investerare i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsfaser. Hela 68 % av nyinvesteringarna gick till startup fasen.13 Den privata saminvesteringsinsatsen är större än enligt ursprunglig plan, istället för att vara 1 gång så är den ca 1,7 gånger den offentliga insatsen. Almi Invests verksamhet har under den första programperioden etablerats med en väl fungerande organisation och arbetsprocess. Varumärket har successivt stärkts och antalet förfrågningar ökar. Verksamhetsutfallet i den regionala fonden kommer att ligga nära budget gällande antalet portföljbolag och betydligt överstiga det totala budgeterade investeringsbeloppet i bolagen. Följeforskningen har påvisat att det finns en stor efterfrågan på riskkapital som det tillgängliga utbudet på marknaden inte möter fullt ut, och goda argument finns således för fortsatta regionala satsningar på en andra fond. Forskning och internationella erfarenheter visar att offentliga riskkapitalsatsningar kräver långsiktighet för att kunna bidra till bestående resultat och effekter.14 Almi Invest Östra Mellansverige planerar därför att etablera Fond 2 för programperioden 2015 – 2020. 13 14 Riksrevisionens rapport Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget (RiR 2014:1) Tillväxtverket, Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020, Rapport 0171, juli 2014 19 Källor Almi Företagspartner, 2013, Policy för hållbar utveckling, oktober 2013. Riksrevisionen, 2014 ”Statens insatser för riskkapitalförsörjning – i senaste laget” (RiR 2014:1), Stockholm 2014. Tillväxtanalys, 2013. “Riskkapitalmarknaden i Sverige”. Hämtad 25 september 2014, från: http://www.tillvaxtanalys.se/sv/publikationer/statistikserien/statistikserien/2013-11-15riskkapitalmarknaden-i-sverige-2013.html Tillväxtverket, ”Följeforskning 2012, Regionala riskkapitalfonder”, Rapport 0149. Mars 2013 Tillväxtverket, ”Halvtidsutvärdering av regionala riskkapitalfonder, Implementering och lärdomar” Rapport 0108. 2011 Tillväxtverket, 2014 ”Behovet av venture capital i Sverige under EU:s programperiod 2014-2020” Rapport 0171, Juli 2014 Hämtad 25 september 2014 från: http://publikationer.tillvaxtverket.se/ProductView.aspx?id=1968 Timbro, Roger Svensson, 2014 ”Statlig finansiering till småföretag?”Hämtad 25 september 2014 från: http://timbro.se/samhallsekonomi/rapporter/statlig-finansiering-till-smaforetag 20 Budget och finansieringsplan Projekt: Almi Invest Östra Mellansverige Fond 2 Stödmottagare: Almi Invest Östra Mellansverige AB Budget (kommer ev att justeras i samband med slutlig ansökan, då regelverk/gränsvärden kring detta är fastlagt) Kostnadsslag År 2015 Egen personal inkl soc avg (not 1) Externa tjänster År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Totalt 1 600 000 3 200 000 3 200 000 3 600 000 3 600 000 3 600 000 18 800 000 2 200 000 200 000 400 000 400 000 400 000 400 000 400 000 Investeringar 0 0 0 0 0 0 0 Lokaler 0 200 000 200 000 200 000 200 000 200 000 1 000 000 Övriga kostnader (not 2) 250 000 350 000 350 000 350 000 350 000 350 000 2 000 000 Summa driftskostnader 2 050 000 4 150 000 4 150 000 4 550 000 4 550 000 4 550 000 24 000 000 Investeringar Nya bolag (not 3) 6 000 000 12 000 000 12 000 000 12 000 000 12 000 000 6 000 000 60 000 000 0 6 000 000 12 000 000 15 000 000 18 000 000 15 000 000 66 000 000 Summa investeringar 6 000 000 18 000 000 24 000 000 27 000 000 30 000 000 21 000 000 126 000 000 Summa totala kostnader 8 050 000 22 150 000 28 150 000 31 550 000 34 550 000 25 550 000 150 000 000 Investeringar Följdinvesteringar (not 3) Finansiering Finansiärer - typ av finansiering ERUF År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 År 2019 År 2020 Totalt 2 500 000 5 000 000 29 000 000 38 500 000 0 0 75 000 000 Almi Invest 11 000 000 12 000 000 0 0 0 0 23 000 000 ALMI Invest, revolverade medel från Fond 1 20 000 000 9 000 000 0 0 0 0 29 000 000 Region Örebro 1 533 333 1 533 333 1 533 334 0 0 0 4 600 000 Region Östergötland 1 533 333 1 533 333 1 533 334 0 0 0 4 600 000 Länsstyrelsen Västmanland 1 533 333 1 533 333 1 533 334 0 0 0 4 600 000 Region Uppsala 920 000 920 000 920 000 920 000 920 000 0 4 600 000 Region Sörmland 920 000 920 000 920 000 920 000 920 000 0 4 600 000 39 939 999 32 439 999 35 440 002 40 340 000 1 840 000 0 150 000 000 0 0 0 0 0 0 0 39 939 999 32 439 999 35 440 002 40 340 000 1 840 000 0 150 000 000 Summa offentlig finansiering Privat kontantfinansiering Privata investeringar Summa privat finansiering (Not 4) Summa total finansiering Not 1: Beräknat på personal som arbetar för ALMI Invests ÖMS Fond 2. Personal för förvaltning av första programperiodens portfölj och såddinvesteringar ej inkluderad. Not 2: Inkluderar kostader för redovisnings- och IT-tjänster som köps inom Almi-koncernen Not 3: Beloppet visar endast investeringar från fonden, dvs inkluderar ej privata saminvesteringar. Not 4: Se not 3, dvs privat samfinansiering vid investeringar i företag framgår ej. Målsättningen för fonden är dock att det ska uppgå till 175 Mkr. Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anna-Lena Jansson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/19 Nedre Dalälvens Utvecklings AB. Myggbekämpningen i Nedre Dalälven. Beslut om medfinansiering Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att från anslaget 1:1 regional tillväxtåtgärder avsätta 460 000 kronor per år, totalt 920 000 kronor, av de regionala projektmedlen för åren 2015-2016 för myggbekämpningen i Nedre Dalälven Ärende Nedre Dalälvens utvecklingsbolag – NEDAB – har ansökt hos Regionförbundet Uppsala län om 460 000 kronor per år för att kunna bekämpa myggen i Nedre Dalälven under perioden 2015-2016. Beloppet är per år detsamma som förbundsstyrelsen beviljade för perioden 2013 – 2014. Den budget som bildar utgångspunkt för en överenskommelse om fördelning av kostnaderna ligger på 21,8 mkr för en tvåårsperiod. Kommunerna beräknas gå in med 7,5 mkr. Naturvårdsverket via Länsstyrelsen Gävleborg beräknar bidra till finansieringen med 6 mkr. Övriga regionförbund/länsstyrelser förväntas lämna bidrag på sammanlagt 8,3 mkr, varav Regionförbundet Uppsala län 920 000 kr. Under 2014-2015 fortsätter myggbekämpningen att drivas som ett projekt av NEDAB. Från 2015 var det planerat att verksamheten skulle övergå till en mer permanent lösning. Sandvikens kommun, fick i uppdrag att utreda detta, men arbetet har ännu inte kunnat slutföras. NEDAB är medveten om att eventuell förändring av driftsorganisation kan ske under projekttiden och är då beredda att överlämna eller förändra myggbekämpningen. Bilagor: Projektansökan/Projektplan Projekt- och finansieringsbudget 1 (1) Nedre Dalälven 2014-10-21 Projektplan Ansökan om stöd för myggbekämpning i Nedre Dalälvsområdet Projektnamn: Myggbekämpning i Nedre Dalälven 2015-2016 Projektidé Stora delar av Nedre Dalälvsområdet drabbas återkommande av mycket omfattande problem med stickmyggor och främst översvämningsmyggan Aedes sticticus. Denna långflygande, dagaktiva och aggressiva art utvecklas i kortvarigt översvämmade gräs-, busk- och skogsområden under sommaren. Efter översvämning överstiger mängden stickmyggor i närområdet till dessa kläckningsområden vad de flesta människor någonsin upplevt och översvämningar inträffar approximativ varje till vart tredje år med en till tre översvämningar per år. Dessa återkommande stora till olidliga mängder av arten Aedes sticticus och några andra översvämningsmyggor har betydande negativa effekter på såväl boende, besökare som näringsliv. Myggproblemet drabbar stora dela av ortsbefolkningen, näringslivet (inte minst turistföretagen) och såväl tamboskap som andra djur. Kraftfulla bekämpningsåtgärder behövs för att få igång en positiv utveckling på landsbygden i regionen. Målet med satsningen är att förbättra levnadsvillkoren för medborgarna och att skapa förutsättningar för företagande och bosättning på orten. På kort sikt, de närmaste åren, är bekämpning med det biologiska bekämpningsmedlet Bacillus thuringiensis israelensis (Bti) den åtgärd som står till förfogande. På längre sikt kan möjligen även andra åtgärder bidra till att lindra plågan, såsom ändrad vattenreglering av Dalälven och lokala insatser såsom invallningar, ökad hävd av myggproducerande marker, mm. Parallellt med detta projekt driver Nedre Dalälvens Intresseförening projekt ”Hävd av Nedre Dalälven älvängar”. Vi vill i detta sammanhang betona att Bti är ett biologiskt bekämpningsmedel med mycket låg risk för negativa effekter på övrig fauna. Förutsatt en väl inställd dos, vilket vi använder, så är Bti inte toxiskt för våtmarksinsekter utöver stickmygglarver. Vid mångfaldigt ökad dos kan även larver av vissa fjädermyggor bekämpas och vid mycket kraftig överdosering kan ytterligare familjer av myggor påverkas. Förgiftningseffekter av Bti är begränsade till insektfamiljer inom underordningen myggor och varken övriga ryggradslösa djur eller ryggradsdjur påverkas av medlet över huvud taget. Spridning av medlet från helikopter bedöms inte medföra någon betydande negativ inverkan på häckande storfåglar. Fåglar är inte speciellt känsliga för störning i form av lågt flygande helikopter vilket visas av att häckande sångsvan inte gav någon observerbar reaktion på att helikoptern passerade över boet, samt av att observationer av flera arter rovfåglar som utsätts för helikopter mycket nära boet under häckning verifierar att detta inte är en betydande störning. Ett antal delområden ämnade för bekämpning av stickmygglarver är skyddade som naturreservat, nationalpark och Natura2000, vilket kräver speciellt noggrann avvägning mellan olika intressen. Vi vill i detta sammanhang föra fram att domar av såväl Miljödomstol som Miljööverdomstol, klarlagt att den beskrivna formen av biologisk kontroll av stickmyggor inte riskerar orsaka betydande negativ miljöpåverkan. Erfarenhet från tidigare projekt Motsvarande bekämpning utförs sedan flera decennier i översvämningsområden inom minst 15 av medlemsländerna i EU till exempel Tyskland, Frankrike, Grekland, Italien; Serbien och Spanien. Bolaget har med framgång använt Bti för bekämpning av stickmyggan Aedes sticticus i området vid Nedre Dalälven. Till skillnad från den bekämpning av stickmyggor som utförs i andra länder, så använder vi nästan enbart helikopter för all spridning. Manuell bekämpning fungerar inte i de mycket stora och svårtillgängliga våtmarksområdena vid Nedre Dalälven och för mer storskalig spridning är helikopter det minst miljöpåverkande alternativet. Vilka ska genomföra projektet Huvudman och utförare av bekämpningen är det av Nedre Dalälvens Intresseförening helägda dotterbolaget Nedre Dalälvens utvecklingsaktiebolag (NEDAB), org. nr. 556297-9616. Planering och genomförande sker av personal anställd i bolaget samt genom köpta tjänster bl.a helikoptertjänster. Uppföljningsarbetet kommer därefter att ske i av NEDAB hyrda lokaler i Uppsala med egen personal. Arbetet sker på uppdrag av berörda kommuner som är betydande medfinansiärer och även har vissa myndighetsuppgifter och länsstyrelserna med betydande myndighetsuppgifter. NEDAB leds av en styrelse bestående av ledamöter från berörda kommuner (ledande politiker), näringslivet och LRF. Syfte och målgrupp Syftet är att så långt möjligt minska förekomsten av översvämningsmyggor för att: - minska lidandet för ortsbefolkningen - minska lidandet för tamboskap och andra djur - hindra utflyttning - minska avbräck för och avveckling av företag, inte minst på turistområdet Det drabbade området har mycket höga natur- och kulturmiljövärden. Detta, tillsammans med det centrala läget i landet med närhet till Uppsala, Arlanda och Storstockholm, gör att området har mycket goda förutsättningar för en utveckling av turismen och förutsättningar för inflyttning av hushåll och företag. Om vi kommer tillrätta med myggplågan. Målgruppen är: - befolkning och företag, särskilt inom turistnäringen, i myggdrabbade delar - omvärlden i form av potentiella inflyttare och besökare Projektets mål Målet är att åstadkomma en reducering av myggproblemen så att drägliga förhållanden uppnås, bl.a. så att människor och tamboskap ska kunna vistas utomhus, så att området ska kunna behålla besökare (turister) och därmed att turistföretag ska överleva och utvecklas samt att utflyttning ändras till inflyttning av hushåll och företag. Tid- och genomförandeplan Denna del av ansökan avser 2015-2016. Bekämpningsverksamheten bygger på adekvat information om var och när de stora myggproblemen uppträder, kunskap om vilken eller vilka arter som orsakar dessa myggproblem, samt detaljerad specifik information om var och när deras larver utvecklas. För att kunna utföra bekämpning behövs ett betydande lager av bekämpningsmedlet, kontrakt med helikopterfirma som klarar att utföra spridning av bekämpningsmedlet enligt vår instruktion, samt digitala kartor med aktuell information om var medlet skall spridas vid varje enskild översvämning. Bekämpningsinsatserna utförs i våtmarksmiljöer och innebär ett intrång i naturmiljön integritet och vi har därför utvecklat metoder för egenkontroll så vi som utförare kan känna oss trygga med att verksamheten inte orsakat någon betydande miljöpåverkan. Detta kvalificerade arbete kräver flera typer av kompletterande kompetens och personalen är den i särklass viktigaste resursen. Bekämpningsverksamheten har provats under en försöksperiod och har gradvis byggs upp till ungefär den omfattning som krävs för att göra det dagliga livet drägligt för både människor och djur i stora delar av Nedre Dalälven under sommaren och del av hösten. Under en följd av år hade verksamheten en tydlig inriktning mot forskning och miljöuppföljning för att kunna besvara de många frågor som ställdes av miljömyndigheter, miljöorganisationer och en intresserad allmänhet. Den nu föreslagna inriktningen är tydligt centrerad på att planera, förbereda och genomföra bekämpning av översvämningsmyggor inom de mycket stora och svårtillgängliga översvämningsområden som orsakar de omfattande myggproblemen vid främst Nedre Dalälven. För att kunna bedöma behovet av bekämpningsinsatser, var de behövs, arealer och exakt när bekämpningsinsatserna ska sättas in för att ha full effekt samt för att kunna bedöma resultatet och genomföra egenkontroll behövs omfattande monitoring. Detta är också en förutsättning för externa organs utvärdering av verksamheten. Det omfattande arbetet med att följa hur myggförekomsten utvecklas sker genom utplacering i hela området av myggfällor vilka fortlöpande töms och antalet fångade mygg räknas under hela säsongen och såväl före som efter bekämpning. Inför bekämpningar sker kartläggning av potentiella myggkläckningsplatser, uppföljning av gjorda insatser, bl.a analyser och identifiering av i myggfällorna insamlade många tusentals myggor. Beräkning av behov av Bti, upphandling, transport och lagerhållning av Bti. Inför varje säsong sker ett mycket omfattande arbete med ansökan om tillstånd och dispenser vid myndigheter från lokal och regional till central nivå, markägarkontakter besvara förfrågningar från myndigheter, kommuner, ortsbefolkning, företag, media, mm. Nedan följer en förenklad beskrivning av hur verksamheten har ändrats över åren sedan starten 2001 fram till den planerade omfattningen av bekämpningsinsatser under 2014: 2001 en test av VectoBac G på ytor om några få ha 2002 tom 2008 bekämpning påbörjas och ytorna utökas långsamt med den största enskilda insatsen på 1037 ha och den största årsinsatsen på 1471 ha. Merparten av ytor aktuella för bekämpning under denna period påverkades direkt av vattenmassorna i Dalälven och endast ca 150 ha eller 3% påverkades av lokala regn. 2009 får vi klartecken för större områden och genomför en enskild insats på 2150 ha och en årsinsats på 5072 ha. Detta år kan upptill ca 500 ha varit helt eller delvis översvämmat av lokalt regn vilket gjorde såväl planering som genomförande betydligt mer komplicerat och omfattande. 2010- 2012 har omfattande bekämpningsinsatser efter behov genomförts. År 2013 ingen bekämpning nödvändig men egenkontrollprogrammet har genomförts enligt tillståndsbeslut. År 2014 första bekämpningen för året är genomförd med gott resultat. Fler bekämpningar under sommaren kan bli aktuella. Dessa insatser kräver fyra personer heltid år 2015-2016 för planering och genomförande av bekämpningen. Därtill behövs delfinansiering av VD, administratör och ekonom som sköter den löpande verksamheten. Plan för hur resultatet sprids Detta torde vara det minsta problemet. Uppmärksamheten kring den periodvis katastrofala myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet är mycket stor från ortsbefolkning till nationella och internationella media, beslutsfattar och andra. Fortlöpande sker information om myggförekomsten via hemsida. Aktuell ansökan Nedre Dalälven UtvecklingsAB söker härmed medel för att kunna genomföra myggbekämpning för 2015-2016. Kia Olofsdotter Finansiering År 2015 År 2016 Avesta kommun Gävle kommun Heby kommun Sandvikens kommun Sala kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun 297 040 473 760 1 184 400 1 184 400 473 760 116 560 30 080 297 040 473 760 1 184 400 1 184 400 473 760 116 560 30 080 Naturvårdsverket via lst Gävle 3 000 000 3 000 000 Reg Dalarna Reg Gävleborg/lst Gävleborg Reg Uppsala 180 000 3 500 000 460 000 180 000 3 500 000 460 000 10 900 000 10 900 000 Total finansiering Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/237 Länstransportplan. Genomförandeplan 2015-2017 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna genomförandeplanen för 2015-2017. Ärende I enlighet med planeringssystemet för infrastruktur ska förbundsstyrelsen årligen besluta om genomförande av åtgärder enligt länstransportplanen 2014-2025. Enligt beslut i förbundsstyrelsen 11 april 2013 omfattas beslutet av: 1. Prioritering av brister i transportsystemet där åtgärdsvalsstudier (ÅVS) initieras i dialog med Trafikverket. 2. Prioritering av objekt som ska gå vidare från åtgärdsvalsstudie till den fysiska planeringsprocessen (vägplan). Prioriteringen görs utifrån genomförda åtgärdsvalsstudier. 3. I förekommande fall beslut om objekt som ska prioriteras för byggstart under kommande treårsperiod. I aktuellt beslut ingår totalt 15 åtgärdsvalsstudier enligt punkt 1 ovan. Några har initierats genom tidigare beslut och har därmed redan påbörjats, bl a väg 76 och Arlanda-Uppsala. ÅVS för Arosstråket påbörjas inom kort. Dialog fortsätter med Trafikverket för genomförande av ÅVS:er 2016 och 2017 utifrån bilagd plan. När det gäller punkter 2 och 3 har planeringen kommit långt och en prioritering har i praktiken redan gjorts för 2015 i och med antagandet av ny länstransportplan. I bilaga redovisas när investeringar och åtgärder är planerade för perioden 2015-2018. Under 2015 sker förbättringar av gångoch cykelvägar, insatser längs väg 288 och några trafiksäkerhetsåtgärder. Planeringen för senare år kan komma att justeras utifrån Trafikverkets prognoser av ekonomiskt utfall. Ärendet har beretts av Trafik- och samhällsplaneringsberedningen 2014-12-05. Bilagor: Genomförandeplan åtgärdsvalstudier 2015-2017 Genomförandeplan investeringar 2015-2018 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/237 Länstransportplan. Genomförandeplan åtgärdsvalsstudier 2015-2017 Inledning För att ha en god beredskap och framförhållning i planeringen och genomförandet av länstransportplanen krävs en samsyn mellan regionförbundet och Trafikverket för kommande åtgärdsvalstudier (ÅVS). Åtgärdsvalstudier är både tid- och resurskrävande varvid det krävs en priortering i tid för när åtgärdsvalstudierna ska utföras. Utifrån dialog mellan regionförbundet och Trafikverket har ett förslag till priortering av kommande tre års åtgärdsvalstudier tagits fram. Den framtagna listan är utifrån den idag rådande kännedomen över brister i länets transportsystem. Den kan således kommas att revideras utifrån nyinkoma behov och brister. Åtgärdsvalsstudier Område/stråk/väg Förväntat genomförande Kommentar/sträckning/brister Arlanda-Uppsala 2014-2015 Pågående ÅVS för att stärka kollektivtrafiken i stråket Stockholm-Arlanda-Uppsala. Arostråket 2014-2015 Sträckan: Örebro/Eskilstuna-VästeråsEnköping-Uppsala-Arlanda- (Stockholm). Riksväg 76 2014-2015 Sträckan: Gävle-Skutskär/ÄlvkarlebyKarlsholmsbruk-Skärplinge-ForsmarkÖsthammar-Hargshamn-HallstavikNorrtälje. Morgongåva 2015 Trafiksäkerhetsbrister kopplade till Morgongåva station och väg 72. Bålsta station 2015-2016 Bristande kapacitet och koppling mellan tåg- och busstrafik vid Bålsta station. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2014-12-05 Dnr: RFUL 2014/237 Knivsta station 2015-2016 Bristande trafiksäkerhet och kapacitet vid Knivsta station. Stationer Uppsala-Tierp 2015-2016 Brister i standard och tillgänglighet samt brister i stationernas funktion som knutpunkt. Väg 292-600/719/290 2015-2017 Förenklad ÅVS för att hantera trafiksäkerheten kring påfartsvägar till väg 292 i Tierp och Östhammars kommun. Älvkarleby-Skutskär 2015-2016 GC-väg mellan Älvkarleby och Skutskär. Går möjligen att hantera under ÅVS Rv76. Öregrund 2015-2016 Förenklad ÅVS för att hantera framkomlighet och trafiksäkerhet. Det finns en förstudie av området från 2003. Litslena-Örsundsbro samt Litslena/Skolsta knutpunkt 2016 GC-väg mellan Litslena och Örsundsbro samt kollektivtrafiksåtgärder i knutpunkt Listlena/Skolsta. Går möjligen att hantera under ÅVS Arostråket. Bålsta Grans gård 2017 GC-väg Bålsta Grans gård, Håbo Kommun. Norrskedika-Östhammar 2017 GC-väg mellan Norrskedika och Östhammar. Går möjligen att hantera under ÅVS Rv76. Uppsala-Uppsala-Näs 2017 GC-väg mellan Uppsala-Uppsala-Näs Väg 272 Björnarbo-Harbo 2017 Bristande trafiksäkerhet och framkomlighet på väg 272 i Heby kommun. 2 (2) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/237 Länstranportplan. Genomförandeplan investeringar 2015-2018 Inledning Nedan redovisas investeringar för perioden 2015-2018. Grönmarkerade rutor indikerar när i tid investeringarna ligger. Investeringarna kan komma att flyttas mellan år, efter nya prognoser från Trafikverket. Åtgärdtext Typ Skede Beställning GC-väg, Bälinge-Ulva Kvarn Produktion Pågående Beställd GC-väg, Bälinge-Ulva Kvarn Planläggnings- Pågående Beställd År 2015 År 2016 År 2017 process GC-väg, Uppsala-LövstalotBjörklinge, väg 600 Bygghandling Nystart Beställd GC-väg, Vassunda-Knivsta, väg 1046 Planläggnings- Pågående Beställd process Ny trafikplats söder Fullerö Plan Pågående Beställd Väg 288, Trafikplats Öster Jälla Produktion Pågående Beställd Väg 255, Vassunda TSåtgärder vägplan Planläggnings- Pågående Beställd Alunda-Gimo, MLV Produktion Pågående Beställd Väg 55/272, Tpl Husbyborg korsningsåtgärder produktion Produktion Nystart Beställd Hov-Alunda, MLV Plan Pågående Beställd Hov-Alunda, MLV Produktion Pågående Beställd Jälla-Hov Produktion Pågående Beställd process Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 År 2018 2014-12-05 Trafiksäkerhet smärre åtgärder Produktion Pågående Beställd Älvkarleby, Trafiksäkerhetsåtgärder Produktion Pågående Beställd Åtgärdsval planskild korsning Morgongåva Åtgärdsvals- Äskande Beställd Åtgärdsval Arosstråket väg och järnväg Åtgärdsvals- Pågående Beställd Åtgärdsval Tåguppehåll i Vänge Åtgärdsvals- Äskande Beställd Åtgärdsval Väg 288 GimoBörstil Åtgärdsvals- Pågående Beställd Åtgärdsval väg 76 GävleForsmark-Norrtälje Åtgärdsvals- Pågående Beställd Åtgärdsvalstudie Uppsala län Åtgärdsvalsstudie Äskande Beställd GC-väg, Uppsala-LövstalotBjörklinge, väg 600 Produktion Nystart Ej beställd GC-väg, Vassunda-Knivsta, väg 1046 Bygghandling Nystart Ej beställd GC väg, Uppsala-Uppsala Näs Planläggnings- Nystart Ej beställd GC-väg, Vassunda-Knivsta, väg 1046 Produktion Nystart Ej beställd Prioriterad nät kollektivtrafikpott Uppsala Bygghandling Nystart Ej beställd studie studie studie studie studie process 2 (4) Dnr: RFUL 2014/237 2014-12-05 län Prioriterad nät kollektivtrafikpott Uppsala län Planläggnings- Nystart Ej beställd process Prioriterad nät kollektivtrafikpott Uppsala län Produktion Nystart Ej beställd Väg 288, GC-väg JällaRasbo Produktion Nystart Ej beställd MLV delen Gimo-Börstil Planläggnings- Nystart Ej beställd process Väg 76, sidområdesåtgärder Skutskär-Östhammarlänsgräns Stockholm Bygghandling Nystart EJ beställd Väg 76, sidområdesåtgärder Skutskär-Östhammarlänsgräns Stockholm Produktion Nystart Ej beställd Väg 282, sidomårdesåtgärder E4Almunge Produktion Nystart Ej beställd Väg 282, sidomårdesåtgärder E4Almunge Bygghandling Nystart Ej beställd Infart Uppsala/Rv 55 Flogsta korsning Produktion Nystart Ej beställd Väg 272, sidområdesåtgärder Björnarbo Östervåla Produktion Nystart Ej beställd Väg 272, sidområdesåtgärder Bygghandling Nystart Ej beställd 3 (4) Dnr: RFUL 2014/237 2014-12-05 Björnarbo Östervåla Väg 255 Vassunda TSåtgärder vägplan Bygghandling Nystart Ej beställd Infart Uppsala/Rv 55 Flogsta korsning Produktion Nystart Ej beställd Rv 72, Heby-Morgongåva, GC-väg Bygghandling Nystart Ej beställd Rv 72, Heby-Morgongåva, GC-väg Produktion Nystart Ej beställd Väg 255 Vassunda TSåtgärder vägplan Produktion Nystart Ej beställd Infart Uppsala/Rv 55 Flogsta korsning Planläggnings- Nystart Ej beställd process 4 (4) Dnr: RFUL 2014/237 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/238 Länstranportplan. Åtgärder för statlig medfinansiering 2014-2025 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna ansökta åtgärder för statlig medfinansering Ärende För år 2015 har kommunerna haft möjlighet att söka statlig medfinansiering för åtgärder kopplat kollektivtrafikanläggningar. För 2015 har 16,5 miljoner kronor avsatt för statlig medfinansiering. Sammanlagt har det inkommit 21 ansökningar på totalt 21,8 miljoner kronor. Ärendet har beretts av Trafik- och samhällsplaneringen 2014-12-05, som föreslår bifall till 20 ansökningar. Det enda avslaget avser investeringar som baseras på en grov kalkyl av kostnader samt att åtgärden ingår i ett bredare gestaltningsprogram för området kring Knivsta station, vilket enligt regionförbundets, Trafikverkets och UL:s bedömning ligger utanför ramen för statlig medfinansiering. Bilaga: Förslag till åtgärder för statlig medfinansiering 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/238 Länstransportplan. Åtgärder för statlig medfinansiering. Bilaga I nedanstående tabeller redogörs för inkomna ansökningar samt förslag till beslut. Grön färg innebär bifall till ansökan, röd färg innebär avslag. Kommun Plats/Gata Åtgärdsbeskrivning Bedömd totalkostnad kr Enköping Bergsgatan 7-9 Tillgänglighetsanpassning 238 400 Enköping JP Johanssons gata Tillgänglighetsanpassning 324 800 Sandsoppsgatan Enköping JP Johanssons gata Timglashållplats 650 000 Enköping Källgatan Kryddgården Tillgänglighetsanpassning 238 400 Enköping Ny cykelparkering Cykelparkering 470 600 Resecentrum Enköping Pendlarparkering Pendlarparkering bil 6 000 000 Resecentrum öst Enköping Rombergagatan Malin Tillgänglighetsanpassning 238 400 Enköping Pendlarparkering i Skolsta Pendlarparkering bil och cykel 1 620 000 Tierp Trappa vid Tierps station Tillgänglighetsanpassning 1 400 000 Knivsta Gång- och cykelangöring Tillgänglighetsanpassning 5 600 000 till stationstunnel m.m. Heby Harbo pendlarparkering Pendlarparkering Heby Vattentornet väg 72 Ökad belysning Heby Pendlarparkering Pendlarparkering bil 462 500 50 000 1 000 000 Morgongåva station Heby Parkering bil och cykel Markering av parkeringar 15 000 Cykelparkering 60 000 Vittinge Heby Cykelparkering Heby torg Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2014-11-17 Heby Cykelparkering Heby Dnr: RFUL 2014/ Cykelparkering 80 000 Belysning 50 000 station Heby Belysning vid hållplats Heby skola Uppsala Luthagsesplanaden Ökad hållplatsstandard 1 200 000 Anläggning av hållplats 800 000 Pendlarparkering Skyttorp, Pendlarparkeringar för bil och 600 000 Knutby, Björklinge cykel Pendlarparkering Pendlarparkeringar för bil 250 000 Tillgänglighetsanspassning 500 000 uppgradering hållplatser Uppsala Dag Hammarskjölds väg, Gottsunda allé Uppsala Östhammar Österbybruk Östhammar Gammelbygatan Busshållsplats Summa total 21 848 100 2 (2) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Robert Nordevi 072-2251609 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/240 Länstransportplan. Gång- och cykelväg Heby-Morgongåva Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna 75 procents finansiering, motsvarande 11,25 miljoner kronor för gång- och cykelvägåtgärd Heby-Morgongåva. Ärende I augusti 2013 tecknades ett genomförandeavtal om vägplan mellan Trafikverket och Heby kommun för gång- och cykelvägåtgärd Heby-Morgongåva. Arbetet med objektet har pågått sedan 2011. I länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 krävdes en medfinansiering från i första hand kommunerna på 50 procent av kostnaderna för att ett objekt skulle beviljas medel för genomförande. I den nuvarande länsplanen för regional transportinfrastruktur 2014-2025 kan cykelvägar längs det statliga vägnätet finansieras med upp till 100 procent av objektets kostnad. Trafikverket har i november 2014 tagit fram en genomförandekostnad för ovan nämnda objekt på cirka 15 miljoner kronor, vilket innebär en kostnadsökning på 50 procent mot den ursprungliga kostnadsberäkningen. Inlämning till planprövning är satt till mars 2015. Om objektet ges 100 procents finansiering kommer det att belasta 37,5 procent av det totala ramanslaget för cykelåtgärder i det norra länet och minska utrymmet för andra prioriterade objekt. För att möjliggöra investeringen, utan att tränga undan andra prioriterade objekt föreslås ett tillfälligt avsteg från huvudprincipen 100 procent finansiering och åtgärden tillstyrks med 75 procent finansiering. Därigenom bekostas objektet med 11,25 miljoner kronor av totalt 15 miljoner kronor. Ärendet har beslutats av Trafik- och samhällsplaneringsberedningen i enighet per capsulam. Bilaga: Länstransportplan. Gång- och cykelväg Heby-Morgongåva. Process och förutsättningar 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Robert Nordevi 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/240 Bilaga Länstransportplan. Gång- och cykelväg Heby-Morgongåva. Process och förutsättningar Ärende I länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2014-2025 för Uppsala län finns sammanlagt 210 miljoner kronor avsatt för regionala cykelvägar. Cykelvägar längs det statliga vägnätet och som tilldelas medel för genomförande inom ramen för länsplanen kan finansieras med upp till 100 procent av objektets kostnad. För att undvika en snedfördelning har medlen för cykelvägar har delats upp i två potter: Norra länet (Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar) har 40 miljoner kronor för regionala cykelvägar. Södra länet (Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala) har 170 miljoner kronor för cykelvägar. I augusti 2013 tecknades ett genomförandeavtal om vägplan mellan Trafikverket och Heby kommun för gång- och cykelåtgärd Heby-Morgongåva. Arbetet med objektet har pågått sedan 2011. I länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 krävdes en medfinansiering från i första hand kommunerna på 50 procent av kostnaderna för att ett objekt skulle beviljas medel för genomförande. I den nuvarande länsplan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 kan cykelvägar längs det statliga vägnätet finansieras med upp till 100 procent av objektets kostnad. Trafikverket har i november 2014 tagit fram en genomförandekostnad för objektet som är på cirka 15 miljoner kronor, en kostnadsökning på 50 procent mot den ursprungliga kostnadsberäkningen för objektet på cirka 10 miljoner kronor. Inlämning till planprövning är satt till mars 2015. Om objektet ges 100 procents finansiering kommer objektet att belasta cirka 37,5 procent av det totala ramanslaget för cykelåtgärder i det norra länet. Det innebär att endast de fyra (4) första cykelobjekten i prioriteringslistan i den nuvarande länsplanen för cykelåtgärder kan genomföras under planperioden och utan möjlighet att spela in ytterligare objekt. Mot bakgrund av detta föreslås ett avsteg från 100 procents finansiering och åtgärden tillstyrks 75 procents finansiering, eller 11,25 miljoner kronor av objektets totala genomförandekostnad på 15 miljoner kronor. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2015-01-13 Dnr: RFUL 2014/240 Bilaga Redogörelse av process och förutsättningar I länsplan för regional transportinfrastruktur 2010-2021 för Uppsala län avsattes 82 miljoner kronor för hela planperioden för cykelåtgärder. För att medel skulle beviljas krävdes en medfinansiering från i första hand kommunerna på 50 procent av kostnaderna. I länsplanen 2010-2021 finns en lista över ”kommunernas önskemål om gång- och cykelvägar, juni 2009.” (Se även bifogat dokument: Lista över gång- och cykelvägar 2009. LTP 2010-2021.) I listan presenteras 27 önskemål om gång- och cykelvägar och i listan, femte uppifrån, finns gång- och cykelväg Heby-Morgongåva längs Väg 72. Beslut om byggande av gång- och cykelvägar fattades löpande under planperioden och möjliga objekt prioriterades utifrån listan samt eventuella nyinkomna önskemål från kommunerna. Under planperioden 2010-2021 skrev Trafikverket tre (3) genomförandeavtal med berörda kommuner angående framtagandet av vägplaner med 50 % medfinansiering för följande objekt: Gång- och cykelväg Heby-Morgongåva Gång- och cykelväg Jälla-Hov Gång- och cykelväg Knivsta-Vassunda Det upprättades även ett genomförandeavtal avseende gång- och cykelväg E18 Enköping-Hummelsta (högst upp i listan över gång- och cykelvägar, juni 2009). För denna åtgärd användes medel från Nationella planen 2010-2021 i samband med ett femmiljardersprojekt under åren 2013-2014 för E18. Arbetet med gång- och cykelväg Heby-Morgongåva påbörjades under 2011, vilket innebär att objektet genomförts under den gamla planeringsprocessen som föregicks av en förstudie innan vägplan. Förstudien för objektet är från 2012. I länsplan för regional transportinfrastruktur för perioden 2014-2025 för Uppsala län och som antogs 2014 finns sammanlagt 210 miljoner kronor avsatt för regionala cykelvägar. För att undvika en snedfördelning har medlen för cykelvägar har delats upp i två potter: Norra länet (Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar) har 40 miljoner kronor för regionala cykelvägar. Södra länet (Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala) har 170 miljoner kronor för cykelvägar. Cykelvägar längs det statliga vägnätet och som tilldelas medel för genomförande inom ramen för länsplanen kan finansieras med upp till 100 % av objektets kostnad. Länsplanen för 2014-2025 presenterar en lista över brister i Uppsala län, cykelvägar. I listan rangordnas 26 objekt med en uppskattad kostnad för de namngivna cykelobjekten på cirka 207 miljoner kronor. 2 (3) 2015-01-13 Dnr: RFUL 2014/240 Bilaga I underlagsarbetet med länsplan 2014-2025 gavs kommunerna och Kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län möjligheten att ange önskade objekt till länsplanen. Heby kommun spelade in gång- och cykelväg Heby-Morgongåva med en uppskattad kostnad om cirka 10 miljoner kronor som kommunens högst prioriterade cykelobjekt. I länsplanelistan för prioriterade cykelvägar 2014-2025 finns cykelvägen inte med. Trafikverket har sedan genomförandeavtalet med Heby kommun arbetat vidare med objektet. I mars 2014 bjöd Trafikverket in till ett samrådsmöte för att berätta om förslaget till gång- och cykelvägen samt den formella handläggningen av vägplanen av ärendet. (Källa: http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Uppsala/Vag-72-Heby-Morgongava-gang-och-cykelvag/) Vägplanen är under pågående arbete. Trafikverket har i november 2014 tagit fram en genomförandekostnad för objektet som är på cirka 15 miljoner kronor, en kostnadsökning på 50 procent mot den ursprungliga kostnadsberäkningen för objektet på cirka 10 miljoner kronor. Inlämning till planprövning är satt till mars 2015. Om objektet ges 100 procents finansiering kommer objektet att belasta 37,5 procent av det totala ramanslaget för cykelåtgärder i det norra länet. Det innebär att endast de fyra (4) första cykelobjekten i prioriteringslistan i den nuvarande länsplanen för cykelåtgärder kan genomföras under planperioden och utan möjlighet att spela in ytterligare cykelobjekt längs det statliga vägnätet. De fyra första objekten i prioriteringslistan för cykelåtgärder 2014-2025 i det norra länet: Cykelväg Heby-Sala Cykelväg Älvkarleby-Skutskär Cykelväg Östhammar-Norrskedika Cykelväg Tierp-Månkarbo Enligt beslut i förbundsfullmäktige ska 100 procents finansiering för cykelvägar längs det statliga vägnätet vara utgångspunkten enligt rådande plan. För att inte tränga bort andra objekt, men ändå möjliggöra investering i fördyrade projekt, föreslås ett tillfälligt avsteg från huvudprincipen, till en finansieringsgrad på 25 procent. Den långt gångna processen med objektet Heby-Morgongåva och att det varit högt prioriterat i den förra länsplanen medför rekommendation om att objektet ska genomföras. Att därmed godkänna en finansiering på 75 procent motsvarande 11,25 miljoner kronor för gång- och cykelåtgärd Heby-Morgongåva innebär att objektet behöver tillskjutas kommunal medfinansiering för att genomföras. 3 (3) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Robert Nordevi 072-2251609 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/239 Länstransportplan. Gång- och cykelväg Jälla-Hov Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att förorda alternativ två (2) när det gäller gång- och cykelvägsåtgärd Jälla-Hov. Ärende Trafikverket har ett pågående arbete med vägplan för gång- och cykelväg, sträckan Jälla-Hov, som går parallellt med Väg 288. Lämpligast dragning för cykelvägen innebär att Väg 288 behöver passeras. Trafikverket har tagit fram två alternativ för att passera vägen. Alternativ ett (1) innebär att cykelvägen byggs med en cykelbro som passage över väg 288. Totalkostnad för cykelvägen är cirka 25 miljoner kronor. Alternativ två (2) innebär att cykelvägen byggs med en cykeltunnel som passage under väg 288. Totalkostnad för alternativet är cirka 17 miljoner kronor. Ärendet har beretts av Trafik- och samhällsplaneringsberedningen 2014-12-05. Bilaga: Länstransportplan. Gång- och cykelväg Jälla-Hov. Förutsättningarna för alternativen samt skäl för förslag till prioritering 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Robert Nordevi 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/239 Bilaga Länstransportplan. Gång- och cykelväg Jälla-Hov. Förutsättningarna för alternativen samt skäl för förslag till prioritering För planperioden 2014-2025 finns sammanlagt 210 miljoner kronor avsatt för regionala cykelvägar. För att undvika en snedfördelning har medlen för cykelvägar har delats upp i två potter. Norra länet (Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammar) har 40 miljoner kronor för regionala cykelvägar. Södra länet (Enköping, Håbo, Knivsta och Uppsala) har 170 miljoner kronor för cykelvägar. I det pågående arbetet med vägplan för sträckan Jälla-Hov i Uppsala kommun har det förslagit att en gång- och cykelväg ska gå parallellt med Väg 288. Lämpligast dragning för cykelvägen innebär att Väg 288 behöver passeras. Objektet omfattas av cykelvägspotten för södra länet. Trafikverket har tagit fram två alternativ för att passera vägen, vilket krävs för att cykelvägen ska bli sammanhängande. Utpekad passagepunkt för Väg 288 är i stort sett på samma geografiska plats för såväl broalternativet som tunnelalternativet. Alternativ ett (1) innebär att cykelvägen byggs med en cykelbro som passage över Väg 288. Totalkostnad för cykelvägen på cirka 25 miljoner kronor, motsvarande 14,5 % av det totala ramanslaget för cykelåtgärder i det södra länet. Alternativ två (2) innebär att cykelvägen byggs med en cykeltunnel som passage under Väg 288. Totalkostnad för alternativet på cirka 17 miljoner kronor, motsvarande 10 % av ramanslaget. Skillnaderna i totalkostnad, cirka 8 miljoner kronor, mellan de båda alternativen medför att bygga cykelvägen med en tunnel som passage anses som det mest lämpliga. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Gudrun Tevell 018 - 182162 2015-01-29 Dnr: RFUL 2010/53 Stöd till evidensbaserad praktik i socialtjänsten och angränsande hälsooch sjukvård 2014. Återrapportering till SKL Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna rapporten Ärende Utgångspunkten för rapporten är den överenskommelse som träffades 2010 mellan staten och SKL om en plattform för nationella insatser till stöd för utveckling av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Den har följts av nya årliga överenskommelser med en successiv utökning av verksamhetsområden. Bifogad rapport beskriver 2014 års aktiviteter inom områdena regionala samverkans- och stödstrukturen (start 2011), regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barm- och ungdomsvården (start 2012) samt stöd till personer med funktionsnedsättning (start 2013), i Uppsala län. Den regionala samverkans- och stödstrukturen har successivt stärkts och förtydligats, samverkan med Uppsala universitet har fördjupats och brukarinflytandet har stärkts inom alla områdena. Inom området barn och unga i samhällsvård är aktiviteterna styrda från nationell nivå, till stor del handlar det om spridning av kunskapsstöd från Socialstyrelsen. Exempel på genomförda aktiviteter är familjehemsutbildningar och arbete med en överenskommelse mellan landstinget och kommunerna om läkarundersökning av barn/unga som placeras i samhällsvård. Landstingets tjänsteman och socialcheferna beslutade om vilket område som skulle prioriteras när överenskommelsen om utveckling inom funktionshinderområdet (LSS) kom. De var överens om att prioritera förstärkt brukarmedverkan. Satsningen har planerats med reell brukarmedverkan, dvs brukargrupper har haft stort inflytande över val av insatser. De aktiviteter som prioriterats har genomförts, om än i något mindre omfattning än planerat. Ett ökat intresse visar sig nu, efter ca 1½ års arbete, t. ex. i form av fler kontakter och önskemål om att delta i modellerna som prövas (Delaktighetamodellen och Blandade Lärande nätverk). Rapportens disposition följer instruktionerna från SKL och ska vara SKL tillhanda den 6 februari. Bilaga: Rapport till SKL: Stöd till evidensbaserad praktik. Återapportering av vissa delar, för verksamhetsåret 2014. 1 (1) Brita Gustafsson 2015- 01-16 Dnr RFUL 2010/53 018- 18 21 17 Sveriges Kommuner och Landsting Stöd till en evidensbaserad praktik. Återrapportering av vissa delar, för verksamhetsåret 2014 Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade för år 2014 en överenskommelse om fortsatt stöd till utveckling av en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 1. Insatserna ska syfta till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta, utifrån lagstiftningens krav på en god kvalitet i socialtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Utgångspunkten är den överenskommelse som träffades 2010 mellan staten och SKL om en plattform för nationella insatser till stöd för utveckling av en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. De har följts av nya årliga överenskommelser om satsningar inom olika verksamhetsområden. Ansvariga för de regionala satsningarna ska till SKL lämna en årligrapport om hur arbetet i länet utvecklats utifrån överenskommelsernas intentioner. Rapporterna ska utgöra ett underlag för SKL:s nationella sammanställning, som nu för 2014 ska redovisas till regeringskansliet (Socialdepartementet) i mars 2015. Här återrapporteras utvecklingsarbetet för områdena regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling (bilaga 1), regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården (bilaga 2) samt inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning (bilaga 3). REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Johan Edstav Catharina Blom Förbundsstyrelsens ordförande Regiondirektör 1 Överenskommelsen 2014, mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. 1 Brita Gustafsson Bilaga 1 018- 18 21 17 Rapport- Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling i Uppsala län, 2014 Målet för arbetet med de regionala stödstrukturerna är att långsiktigt kunna försörja länet/regionen med praktiskt verksamhetsstöd, liksom att utgöra en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet. Den till SKL tidigare inlämnade Avsiktsförklaringen 2 utgör utgångspunkten för utveckling av de regionala stödstrukturerna i Uppsala län. Förändringar under 2014 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länets samverkans- och stödstruktur (organisation, arbetsgivare, samverkans- och styrgrupper etc.). Särskilt bör det politiska ägarskapet och styrningen förtydligas. I en kartläggning som genomfördes inom plattformsprojektet 3 2012 har regionförbundets FoU- stöd identifierats som navet i stödstrukturen för utveckling av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. FoU-stöd har en ledningsgrupp bestående av länets socialchefer och en tjänstemän från landstinget. Ständigt adjungerade till ledningsgruppen är tre forskare, från institutionerna för sociologi och folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Landstinget har tre platser i ledningsgruppen men har valt att bemanna endast en. Förbundsstyrelsen (regionförbundet), som består av ledande politiker inom kommunerna och landstinget, ansvarar för den politiska styrningen av FoU-stöd och därmed även samverkansoch stödstrukturen inklusive satsningen runt evidensbaserad praktik. Tjänstemannaberedningen Kommun Landsting i Uppsala län (TKL), har till uppgift att bereda och samordna frågor av gemensamt intresse, där inbegrips även frågor av förhandlingskaraktär och frågor som rör ekonomiska överenskommelser. I TKL ingår länets socialchefer och ledande tjänstemän inom landstinget med delegation från sina respektive styrelse/nämnder. Vård- och omsorgsstrategen vid regionförbundets enhet för välfärd och 2 Avsiktsförklaring angående stärkt regional struktur till stöd för kunskapsutveckling inom äldreområdet och hela socialtjänsten, Regionförbundet Uppsala län, 2010- 05-19 3 Gustafsson B, Kartläggning av regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten i Uppsala län, 2012 2 FoU- stöd, är beredande tjänsteman till TKL och har ett uppdrag att samordna landstinget och kommunerna inom vissa välfärdsfrågor. Basen för samverkan på verksamhetsnivå kopplas till satsningen på Närvårdsutveckling inom de tre länsdelarna. Lokal politisk samverkan mellan kommuner och landsting sker genom landstingets tre länsdelsberedningar Dessa beredningar kommer att läggas ned vid årsskiftet 2014/15. Organisationen har inte förändrats, men strukturen har tydliggjorts och befästs under året, bl. a. genom ett tydligare politiskt engagemang. Åtgärder och insatser under 2014 för att säkra den regionala samverkansoch stödstrukturens långsiktighet. I överenskommelsen för 2013 mellan regeringen och SKL om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten fastslogs en central målsättning för utvecklingsarbetet att de regionala stödstrukturerna ska finns kvar och fungera även på lång sikt. På uppdrag av SKL har Uppsala län, liksom övriga län i landet, formulerat en plan för organisation, styrning, ledning och finansiering på lång sikt. De remissvar som inkom arbetades in i förslaget till plan och den färdiga planen skickades till SKL. Processen för den framtida planeringen startade i maj 2013 och har genomförts i samarbete med ledningsgruppen för regionförbundets FoUstöd.. Länets kommundirektörer och landstingsdirektör tog i maj 2014 initiativ till en utvärdering av TKL och beskrivning av FoU- stöds ledningsgrupp. Uppdraget har kopplats till den ovan nämnda planen för långsiktig organisation, styrning, ledning och finansiering. Syftet är att stärka och effektivisera länets samverkan och arbete inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård. Utvärderingen pågår under hösten och en slutrapport presenterades i slutet av december. Ett förslag till förtydligad organisation kommer därefter att arbetas fram av länets socialchefer samt en tjänsteman från landstinget. Arbetet beräknas att presenteras vid halvårsskiftet 2015. Som tidigare nämnts ser kommunerna i länet FoU- stöd som ett viktigt nav för kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten, medan landstinget har egna FoU- verksamheter och inte ser samma behov av FoU-stöd från regionförbundet. I och med de förändrade förutsättningarna från nationell nivå, som meddelades vid årsskiftet, ändras även bemanningen av samverkans- och stödstrukturen vid Regionförbundet Uppsala län. Den regionala samverkans- och stödstrukturens arbete med brukarmedverkan/samverkan med brukarorganisationer. Utveckling av arbetssätt för brukarmedverkan/ brukarinflytande har fortsatt på olika sätt inom alla områdena under året. 3 Inom missbruksområdet har under 2013 en projektledare med egen brukarerfarenhet anställts av Studieförbundet Vuxenskolan, för projektet Brukarmedverkan. Projektet är ett resultat av samarbete mellan Regionförbundet Uppsala län, Studieförbundet Vuxenskolan och Brukarnätverket Beroende. Det finansieras delvis med stöd från Arbetsförmedlingen. I projektledarens uppdrag ingår att initiera och genomföra brukarrevision och att mobilisera brukare att medverka i utvecklingen av missbruks-/beroendevården på lokal och regional nivå. En särskild styrgrupp med representanter för samarbetsparterna leder projektet. Projektet Brukarmedverkan har fortsatt under 2014 och kommer att fortsätta större delen av 2015. Projektet har resulterat i att den första brukarrevisionen inom missbruksområdet precis avslutats och ytterligare en revision pågår. Diskussioner har också inletts om ytterligare revisioner. Därtill har fler brukare engagerats i missbruksarbetet. Fyra av åtta lokala RIMgrupper har nu brukarrepresentation. I Knivsta har en studiecirkel genomförts för brukare inom både socialpsykiatri och missbruk, vilket lett till att det bildats ett lokalt brukarråd. Projektet har även lett till att en ansökan gjorts till Arvsfonden, om att bilda ett Forum för brukarinflytande. Studieförbundet Vuxenskolan är huvudsökande och regionförbundet, FUB 4 och NSPH 5-nätverket är medsökande. Projektledaren för projekt Brukarmedverkan ingår även i styrgruppen för RIM 6, Uppsala läns utvecklingsarbete inom missbruk/beroende. Där ingår även två andra representanter för Brukarnätverket Beroende. Representanter för brukarnätverket har under 2012 på ett mer aktivt sätt än tidigare inbjudits att komma med synpunkter i olika sammanhang, t ex när det gäller utveckling av familjeperspektiv inom missbruk/beroende och kring den utvärdering enligt Mångbesökarmodellen, som genomförts i länet. Brukarrepresentanter har även medverkat i olika utbildningar och arbetsgrupper, t ex kring familjeperspektiv inom missbruks/beroendevården. Inom Barn- och ungdomsområdet har forskningscirkel nummer två på temat Barn och ungas delaktighet startat under hösten 2014. Cirkeln bygger vidare på de erfarenheter som gjorts både i Uppsala län och i övriga län som deltog i Allmänna Barnhusets utvecklingsarbete kring detta tema. Deltagarna från den tidigare cirkeln, bl a en av utvecklingsledarna, fungerar som faddrar för den nya cirkeln. Implementeringen fortsätter av de enkäter för uppföljning av socialtjänstens bemötande av barn och unga, som togs fram av den första cirkeln. Chatta med soc, som är på väg att starta i Enköpings kommun, är också ett medel för att stärka barn och ungas möjligheter att komma till tals med socialtjänsten. Efter önskemål från bl. a. den tidigare forskningscirkeln har en utbildning anordnats om samtal med barn, som ett led i att stärka socialtjänstens arbete med att fånga upp barns och ungdomars egna synpunkter. 4 För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Nationell samverkan för psykisk hälsa 6 RIM = Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården, d v s Kunskap till praktik i Uppsala län 5 4 En referensgrupp med ungdomar som har erfarenhet av socialtjänsten är under uppbyggnad. Tanken är att referensgruppen ska kunna fungera som bollplank åt t.ex. forskningscirkeln. Inom funktionshinderområdet har SUF Kunskapscentrum 7 skapat en referensgrupp med mammor med kognitiva svårigheter. Mammorna har bl. a. medverkat i konferenser, seminarier och samverkansmöten och därigenom bidragit till att sprida kunskap utifrån ett brukarperspektiv. Stödgrupper för mammor med kognitiva svårigheter, vars barn är placerade i familjehem, arrangeras varje termin utifrån en australiensisk modell. Under 2014 har också en tvådagars gruppledarutbildning skapats utifrån det intresse som funnits i andra kommuner. Inom LSS-områdets samtliga aktiviteter är fokus att mobilisera brukarnas kraft och förmåga till inflytande, delaktighet och självbestämmande, både i den egna situationen och i mer övergripande sammanhang. Brukarnas deltagande och inflytande är den centrala och viktigaste delen. Olika modeller används föra att flytta fram gränsen för brukarnas inflytande. I Delaktighetsmodellen möts personal och brukare och samtalar på lika villkor. I Blandade Lärande Nätverk diskuterar professionen och brukare gemensamma frågor tillsammans och i brukarseminarier och andra mötessammanhang skapas kunskap om och med brukare. Som ett led i FoU-stöds arbete med brukarinflytande inom äldreområdet har fokusgruppsdiskussioner genomförts med personal i särskilt boende i sju av länets åtta kommuner. Även alternativa utförare har deltagit. Syftet har varit att samla synpunkter och erfarenheter kring vad som underlättar respektive försvårar den äldres delaktighet och inflytande. Det har också givits tillfälle att reflektera kring brukarinflytandet. Sammanställningen av gruppdiskussionerna kommer att utgöra underlag för utvecklingsaktiviteter under 2015. Samverkan i form av möten för utbyte med intresseorganisationer sker ett par gånger per år med Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS), en paraplyorganisation för 63 anslutna pensionärsföreningar. I det länsgemensamma förbättringsarbetet gällande Samordnad individuell plan och Bättre liv för de mest sjuka äldre har kompetens för tjänstedesign anlitats. Tjänstedesign innebär att processerna sker utifrån ”användarens” perspektiv. I uppdraget ingick även att sprida kunskap om tjänstedesign som metod och verktyg för patient- / kund-/ brukarmedverkan till relevanta verksamheter. Designinspirerat arbetssätt har även använts i arbetet med länsgemensamma riktlinjer för rehabilitering. Enheten för välfärd och FoU-stöd ingår också i ett nationellt designnätverk. FoU-miljöernas roll i den regionala samverkans- och stödstrukturen. FoU- stöds övergripande uppdrag är att verka för en kunskapsbaserad verksamhet/evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. FoU-stöd fungerar som brobyggare mellan forskning och praktik och ska stödja verksamheterna genom kunskaps- och metodstöd i deras uppföljnings- och utvecklingsarbete. I detta ingår att vidareutveckla 7 SUF Kunskapscentrum, Samverkan, Utveckling, Föräldraskap- ger stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. 5 samverkansformerna med universitetet och högskolor samt att synliggöra och tillvarata kunskap från professionen och brukarna. Länets kommuner har identifierat FoU-stödverksamheten som en viktig och sammanhållande funktion i den regionala stödstrukturen för kunskapsutveckling. FoU-stöd har även varit mottagare för det statliga stödet inom ramen för flera av de nationella överenskommelserna. Det innebär att ledning och administrering av dessa utvecklingsprojekt utgör en del av verksamheten och har integrerats i den befintliga strukturen. Satsningarna inom ramen för överenskommelsen om ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre” och samverkansarbetet i Ledningskraft samordnas inom regionförbundet men har tyvärr inte integrerats med FoU-stöd, vilket varit önskvärt för samverkan och stöd i kunskapsutvecklingen. Samverkan sker också med några verksamheter och centrumbildningar inom landstinget som fungerar som stöd i kunskapsutveckling. Detta kommer att utvecklas vidare. Samverkan med universitet och högskolor. Samverkan har vidareutvecklats i enlighet med de under 2013 tecknade avsiktsförklaringarna mellan Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet och mellan Regionförbundet Uppsala län och SLU. Syftet med avsiktsförklaringarna är att skapa goda förutsättningar för en fortsatt och långsiktigt fungerande samverkan som bidrar till kunskapsutveckling inom socialtjänst, vård och omsorg, regional utveckling och skola. Samverkan med utbildningsprogram Samverkan har under året utvecklats ytterligare med de för verksamheterna angelägna utbildningsprogrammen vid Uppsala universitet. Socionomprogrammet Kontinuerliga dialogmöten/workshops om socionomprogrammet har genomförts under ett par år en gång per termin med kursledning, lärare och ett 30- tal representanter från länets socialtjänst och hälso- och sjukvård. Det har bidragit till värdefullt utbyte mellan utbildare och praktiskt verksamma som har resulterat i ökad insikt och förståelse för verksamheternas behov av kompetens och utbildningarnas mål och innehåll, till nytta för utveckling av programmet. Det har nu under 2014 övergått i bildandet av ett formellt programråd vid universitetet, med verksamhetsrepresentanter för olika specialområden från länets kommuner, landstinget och Gotland, samt representanter för studenterna och regionförbundet. Programrådet kommer fortsättningsvis att träffas ett par gånger per år. Sjuksköterskeprogrammet Tidigare dialoger om sjuksköterskeprogrammet under 2013, mellan länets kommuner och ansvariga för sjuksköterskeprogrammet, har resulterat i att avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har träffats mellan universitetet och sex av länets åtta kommuner för läsåret 2014- 2015. En av kommunerna har sedan tidigare träffat avtal med Uppsala universitet och en av kommunerna samverkar med sjuksköterskeprogrammet vid Mälardalens högskola. Ett uppföljningsmöte mellan kursledningen och de sex kommunerna har genomförts efter den första VFU-perioden som upplevts positivt från båda håll. En utvärdering och utveckling av VFU- avtalet ska ske under våren 2015 inför nytt läsår. 6 En första workshop om sjuksköterskeprogrammet som helhet har också genomförts, mellan kursledning, lärare och representanter från länets socialtjänst och hälso- och sjukvård. Fortsatt planering sker för återkommande workshops under åren framöver. Utvärderingsverkstad Inom ramen för samverkan med Uppsala universitet har utvärderingsverkstäder genomförts. Praktiker från olika verksamhetsområden i länets socialtjänst och landstinget har kontinuerligt träffats under ca ett år tillsammans med en utvärderingskunnig ledare från universitetet. Med utgångspunkt i konkreta uppdrag som deltagarna har fått med sig från sina organisationer har kunskaper i utvärdering utvecklats. En uppföljning har i år genomförts av de två ”utvärderingsverkstäder” som genomfördes under 2013. Ytterligare en utvärderingsverkstad har genomförts under året. Totalt 16 projekt har slutfört sina utvärderingar. Samverkan med U-fold 8 Under 2014 har samverkan med U-fold, ett forskarnätverk inom missbruks- och beroendeområdet vid Uppsala universitet, utvecklats. Flera gemensamma utbildningar har genomförts och en överenskommelse om fortsatt samarbete har tagits fram. Tre gemensamma utbildningar/temadagar och en hearing har hållits under året med totalt ca 600 deltagare. Hearing om Missbruk hos äldre Nationellt initierade omfattande satsningar har pågått inom missbruks- och beroendeområdet, för vuxna, unga och barn. Missbruks- och beroendeproblematik hos äldre har inte uppmärksammats på samma sätt. Forskning inom området finns endast i begränsad omfattning. För att aktualisera frågan både för forskning och kunskapsutveckling i verksamheter har samarbete utvecklats med U-fold. För att ta reda på om intresse finns för att lyfta ämnet ytterligare genomfördes under året en första hearing om ”missbruk hos äldre”. Medverkande var forskare från Uppsala och Stockholms universitet, CAN 9/ STAD 10, Socialstyrelsen och chefer från kommuner och landstinget tillsammans med FoU-stöd. Hearingen som hölls i maj visade att det finns både behov och intresse av kunskap kring alkohol- och missbruksproblematik hos äldre. Det har resulterat i att Regionförbundet Uppsala län och U-fold anordnar ett större seminarium kring Missbruk hos äldre, den 21 januari 2015. Ca 100 personaer har anmält sig till seminariet. Utbildning/temadagar Missbruket av anabola androgena steroider, som är utbrett och ökande, är ett relativt nytt fenomen. Kunskapen behöver öka om symptom, stöd och behandling. Med syfte att höja kunskapen om området arrangerade regionförbundet under året tillsammans med U-fold och Länsstyrelsen en temadag om dopning. ”Dopning - förebygga, upptäcka, behandla.” 8 U-FOLD/Uppsala universitet – Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende CAN-Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger 10 STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) ett Kunskapscenter för prevention – med fokus på alkohol och droger 9 7 I Missbruksutredningens rapport om ungdomar och missbruk konstaterades att det har skett en snabb utveckling inom området ungdomar och missbruk under de senaste tjugo åren. Ungdomars missbruk ingår också i de nya riktlinjerna inom missbruks-/beroendeområdet. Mot den bakgrunden anordnades en temadag om ungdomars missbruk och vårdinsatser anpassade för unga. Därtill anordnades en tvådagars basutbildning om Riskbruk, missbruk och beroende för personal som i sitt dagliga arbete möter patienter/klienter med sådan problematik. Samverkan med länsstyrelserna, exempelvis vad avser länssamordningen av arbetet rörande våld i nära relationer. Utbyte har under året skett mellan regionförbundet och länsstyrelsens handläggare för arbetet med våld i nära relationer. Hur de alternativa utförarna berörs av och/eller har tillgång till stödstrukturen. I länet finns en hög andel privata utförare, framför allt inom området vård och omsorg för äldre och inom primärvården. I referensgruppen för FoU- stöd inom äldreområdet finns två av de större privata företagen representerade. De alternativa/privata utförarna bjuds in till samtliga aktiviteter och erbjudanden och deltar i relativt stor utsträckning. 8 Marie Hedqvist 018- 18 21 63 Bilaga 2 Rapport- Regionalt utvecklingsarbete angående den sociala barnoch ungdomsvården i Uppsala län, 2014 1. Regionala utvecklingsledare I projektet Barn och unga i samhällsvård arbetar: Utvecklingsledare Marie Hedqvist 50 % Utvecklingsledare Lillemor Libeck 50 % FoU-samordnare Lena Chirico arbetar dessutom aktivt i satsningen. Anställningarna fortsätter under 2015. Den ursprungliga projektplanen antogs av regionförbundets styrelse 2011. Därefter har de årliga överenskommelserna med SKL, med uppdrag för åren 2012, 2013 och 2014, antagits av styrelsen. Utvecklingsarbetet/projektet leds av en styrgrupp med chefer för barn- och ungdomsvården i länets samtliga kommuner, som fattar beslut om den konkreta utformningen av de aktiviteter som ingår i satsningen. 2. Är BoU-satsningen långsiktigt en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen? Enheten för välfärd och FoU-stöd är mottagare av det statliga stödet, inom ramen för den nationella satsningen på regionala stödstrukturer. Det innebär att ledning, samordning och administrering av olika utvecklingsprojekt utgör en del av verksamheten. Plattformsledaren och utvecklingsledarna för RIM-projektet 11, inklusive föräldrastödssatsningen, samt projekten Barn och unga (i samhällsvård) och Stöd till personer (LSS) med funktionsnedsättning, arbetar vid enheten. Det pågår en kontinuerlig samordning av projekten och erfarenhetsutbyte mellan de olika verksamheterna bl. a. på enhetsmöten. Styrgruppen för BoU-satsningen är tillika referensgrupp för FoU-stöd inom barn och ungdomsområdet. Den kommer att finnas kvar som forum för regional samordning samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte. 3. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för BoUsatsningen Kunskap till praktik I samverkan med Förstärkt föräldra- och barnperspektiv i missbruks- och 11 RIM = Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården, d v s Kunskap till praktik i Uppsala län 9 beroendevården/Kunskap till praktik, har ett utvecklingsarbete genomförts i Uppsala kommun. En barn- och en vuxenenhet har tagit fram rutiner och en modell för samsyn och samverkan när det gäller familjer i missbruk/beroende. Implementering pågår och resultatet sprids i länet både via de utbildningar som pågår inom ramen för Kunskap till praktiks satsning på föräldrastöd och via en forskningscirkel på temat Barn i missbruksmiljöer som pågår i Uppsala län. En konferens på temat ungas missbruk anordnades under 2014 i samarbete med utvecklingsledaren för Kunskap till praktik och Uppsala universitet. EHälsa Med stöd av bl a ehälsomedel har ett utvecklingsarbete startat på temat Chatta med soc. Syftet är att öka socialtjänstens tillgänglighet för barn och unga genom att erbjuda socialrådgivning på nätet för barn och unga där det finns möjlighet att vara anonym. Psykisk ohälsa/PRIO-satsningen På uppdrag av ledningsgruppen för FoU-stöd anordnades under 2014 ett inspirationsseminarium med utgångspunkt från PRIO-satsningen. Styrgruppen för BoUsatsningen involverades inför planeringen av seminariet. Styrgruppen utsåg också en representant till den särskilda arbetsgrupp som bildats kring HVB-placeringar. PSYNK Kontinuerliga kontakter har skett med PSYNK-projektet och resultatet av projektet presenterades på konferensen Praktik pågår som regionförbundet anordnade under 2014. Funktionshindersatsningen Ett konkret samarbete har pågått mellan funktionshindersatsningen och BoU-satsningen. Det har bl a resulterat i en ansökan till Arvsfonden om ett projekt i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan - Forum för brukarinflytande. Därutöver sker ett samarbete kring barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Under 2014 har bl. a. en kartläggning av placerade barn planerats. Den kommer att genomföras under 2015. Våld i nära relationer Ett seminarium anordnades under 2014 på temat Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Ensamkommande barn och unga Ett samarbete har initierats med bl. a. Länsstyrelsen kring 2015 års Forskning pågårkonferens, som kommer att ha fokus på integration, vilket inbegriper kunskap om ensamkommande barn och unga. Länsstyrelsen har bjudits in till nätverket för familjehemssekreterare men har inte kunnat medverka på grund av personalbyten. 10 4. Hur kompletterar och förstärker utvecklingsledarna det regionala BBICnätverket? I Uppsala län finns ett nätverk med utbildare som träffas 2-3 ggr per termin för planering, erfarenhetsutbyte och regional samverkan. En av utvecklingsledarna är också BBiCsamordnare, båda utvecklingsledarna deltar i möten och utvecklingsarbete av olika slag. Insatser görs för att förstärka den regionala samverkan och förbättra utbildarnas förutsättningar, t.ex. i form av gemensamma planeringsdagar. 5. Beskriv hur de privata utförarna har deltagit i utvecklingsarbetet? Privata utförare erbjuds att delta i alla större konferenser och seminarier som anordnas. 6. Arbetet med de prioriterade frågorna, vad har genomförts och hur: a. Systematisk uppföljning av barn och unga i den sociala barn- och ungdomsvården En av utvecklingsledarna deltar i arbetet med regeringsuppdraget för utveckling av BBIC. Två IT/BBIC-workshops har genomförts under året. En cirkel om öppna jämförelser kring barn och unga startade under hösten. En utvecklingsledare ansvarar för cirkeln tillsammans med FoU-stöds folkhälsostrateg. Ett syfte med cirkeln är att lära sig att använda öppna jämförelser och de källor som öppna jämförelser bygger på för att kunna göra analyser som kan bidra till verksamhetsutveckling. Ett annat syfte är att hitta samarbetsformer i länet kring rapportering till öppna jämförelser och även på sikt att göra analyser i gemensamma frågor. En FoU-cirkel för handläggare på temat barn och unga i familjehem, med fokus på sammanbrott, pågår. Cirkeln leds av en av utvecklingsledarna. Deltagarna arbetar metodiskt för att systematisera analysen av sammanbrott i den egna verksamheten och kollegiehandleder i ärenden med sammanbrott eller förhöjd risk för sammanbrott. b. Barns brukarmedverkan Den ansökan till Arvsfonden som nämns under funktionshindersatsningen omfattar även brukarinflytande för barn/unga med neuropsykiatriska funktionshinder samt barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Övriga insatser kring barns brukarmedverkan redovisas på sidan 4. c. Placerade barns hälsa och skolgång Den grupp som arbetar med att ta fram en överenskommelse mellan landstinget och kommunerna, när det gäller läkar-/hälsoundersökning av alla barn och unga som placeras i samhällsvård, närmar sig målet. Förhoppningen är att överenskommelsen ska tas till TKL12 för beslut under våren. 12 Tjänstemannagrupp Kommuner och Landsting = länets samverkansgrupp på högsta tjänstemannanivå 11 I Uppsala kommun finns en samverkansrutin för socialtjänst och skola inklusive elevhälsa vid placering av barn och ungdomar i familjehem och hem för vård och boende (HVB). Arbetet med att utforma en länsgemensam rutin fortsätter genom att en arbetsgrupp ska tillskapas under februari månad. d. Spridning av SoS utbildningsmaterial ”Ett hem att växa i” Regionförbundet samordnar utbildningen av familjehem. En arbetsgrupp där alla utbildare ingår planerar, samordnar, ger stöd, kunskapspåfyllnad och utbyter erfarenheter. Gruppen leds av en utvecklingsledare. Åtta familjehemssekreterare har utbildats, av dessa har fyra slutat. I januari utbildas fem nya utbildare i samverkan med Västmanlands län. Fyra utbildningsomgångar har genomförts, ca 40 familjehem har utbildats. Som ett första steg har framför allt nya/oerfarna familjer utbildats, nästa steg blir erfarna familjer och släktinghem. Utbildningsmaterialet behöver anpassas för dessa grupper, till exempel behöver kursboken översättas till lätt svenska. Socialstyrelsen ger inte längre nationellt stöd, vilket innebär en risk att kvaliteten på utbildningarna på sikt påverkas negativt och att nödvändig anpassning och utveckling av materialet inte kommer till stånd. e. Spridning av SoS handböcker ”Anmäla oro för barn” respektive ”Utreda, planera och följa upp öppenvårdsinsatser” Länets kommuner har hittills inte haft önskemål om gemensamma aktiviteter. f. Samverkan inom PRIO-satsningen och arbetet med samordnade individuella planer (SIP) för placerade barn och unga Regionförbundet anordnade under 2014 en välbesökt inspirationsdag om SIP där man bl. a. lyfte goda exempel från barn- och ungdomsområdet. 7. Har utvecklingsledarna för BoU-satsningen involverats i Socialstyrelsens kompetenssatsning inom den sociala barn- och ungdomsvården? En utvecklingsledare arbetar 50 % med strategisk planering och samordning i länets pågående program för stabilitet och kompetensutveckling. Den statliga kompetenssatsningen är integrerad i programmet. 8. Mål och delmål a. Vilka mål/delmål är uppsatta för det regionala utvecklingsarbetet? Det övergripande målet för projektet är att utveckla den sociala barnavården i Uppsala län, med stöd av kunskap från forskning samt professionens och brukarnas kunskap och erfarenheter. Ett delmål som formulerades hösten 2011, är att alla länets kommuner ska ha tillgång till en modell för uppföljning av placeringar av barn i samhällsvård. 12 b. Vilka mål/delmål har uppnåtts? Uppfyllelsen av det övergripande målet beskrivs här i relation till genomförda aktiviteter. Kunskap från forskning har förmedlats på flera olika sätt, såsom forskningscirklar, seminarier och inom ramen för det omfattande kompetensutvecklingsprogrammet i den sociala barn- och ungdomsvården. Professionens kunskap och erfarenheter har tagits tillvara och utvecklats i forskningscirklar där kunskap från både forskning och praktik lyfts fram och deltagarna ges tillfälle att tillsammans med andra reflektera kring och granska sin erfarenhetsbaserade kunskap. Kunskapsutveckling i cirkelform värderas högt och nya cirklar utformas utifrån verksamheternas behov. På tur står en cirkel om handläggning av ensamkommande barn och unga. I kompetensutvecklingsprogrammet erbjuds stöd av mentorer, där särskilt utbildade och erfarna praktiker fungerar som handledare för kollegor. Under 2014 anordnades en konferens på temat Praktik pågår där praktiker lärde av varandra och där goda exempel från olika verksamheter för barn och unga i Uppsala län lyftes fram. Barnens kunskap och erfarenheter har varit huvudtemat för forskningscirkeln om Barns och ungas delaktighet. Implementeringen av idéer som kom upp i den tidigare cirkeln har fortsatt under 2014, t.ex. utveckling av en chatt och uppföljning av samtal med hjälp av enkät. Ett annat exempel är utbildning i Tejping, en metod som används i utredningar och underlättar för barn att beskriva sin situation och föra fram sin uppfattning. Förutsättningarna, för att i länet ta fram en modell för uppföljning av barn och unga i samhällsvård, har förändrats i och med det nationella arbetet med att utveckla BBIC och ta fram ett IT-stöd med adekvat basstatistik för uppföljning lokalt och nationellt. Landets utvecklingsledare deltar i arbetet tillsammans med SKL och Socialstyrelsen. I de olika aktiviteterna, forskningscirklar, utbildningar och nätverk, berörs frågan om evidensbaserad praktik och värdet av systematisk uppföljning, bland annat för att förstärka det pågående arbetet med BBIC-statistiken som grund för systematisk uppföljning i verksamheterna. Samtliga aktiviteter bidrar till att utveckla den sociala barn- och ungdomsvården enligt det övergripande målet. 9. Övrigt att rapportera om det regionala BoU-arbetet I den utvärderingsverkstad FoU-stöd anordnade under 2014 deltog sex verksamheter inom barn och ungdomsområdet. Under hösten 2014 skapades en osäkerhet i och med de signaler om nedskärningar som kom från den nationella nivån. Tack vare att BoU-satsningen är förlagd till regionförbundet kunde man hitta en lösning som garanterade en fortsättning, oberoende av omfattningen av de 13 nationella medel som kommer att erhållas. Den långsiktiga planeringen är dock mer osäker än tidigare, vilket påverkar verksamheten på ett negativt sätt. 14 Bengt Finn, 018- 18 21 26 Bilaga 3 Kristina Bromark, 018- 18 21 00 Rapport- Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Uppsala län har valt att arbeta med området förstärkt brukarmedverkan. Här återrapporteras utvecklingsarbetet som skett under 2014. 1.Hur har arbetet bemannats? A-D = a) Hur många utvecklingsledare finns det i länet/delregionen? b) I vilken omfattning arbetar utvecklingsledaren/na? c) Vilken/a anställningstider har utvecklingsledaren/na? (fr.o.m. – t.o.m.) d) Annat ni vill berätta om kopplat till bemanningen? Satsningen är bemannad med en utvecklingsledare på 60 %. Utvecklingsledaren är tillsvidareanställd och bemannar satsningen för ett år i taget. I satsningen finns även en FoUsamordnare som är projektansvarig. 2. Hur har arbetet införlivats i de regionala samverkans- och stödstrukturerna? A = Är satsningen långsiktigt en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen? Beskriv hur. Om inte, beskriv varför. Tanken är att satsningen långsiktigt ska vara en del av den regionala samverkan- och stödstrukturen. Att arbeta med förstärkt brukarmedverkan och inflytande är i linje med ordinarie FoU-stödsverksamhet, där brukarinflytande har varit i fokus under en längre tid. Detta är ett led i arbetet att förändra synen på brukaren som passiv mottagare till en aktiv medskapare i vård- och stödsituationer. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för satsningen, exempelvis Kunskap till Praktik, eHälsa, psykisk ohälsa, BoU-satsningen, länsstyrelsernas arbete med våld i nära relationer, PSYNK, äldresatsningen med flera? B= Flera utvecklingsledare (missbruk, barn och unga, psykisk ohälsa och funktionshinder) finns på samma arbetsplats på Enheten för välfärd och FoU-stöd. Det finns stort utrymme för kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte. Det finns ännu inga konkreta projekt med samarbeten mellan områdena. C = Var funktionshinderfrågorna en del av den regionala samverkans- och stödstrukturen innan den nationella satsningen påbörjades 2013? Funktionshinderfrågorna var en del av den regionala strukturen redan innan satsningen startade 2013. Under de senaste fyra åren har brukarinflytande varit fokus och sedan 2012 har även LSS-området omfattats av arbetet. I och med satsningen har arbetet intensifierats. 15 D = Hur ser samverkan med politiken ut? Projektet startade genom en workshop dit verksamma inom kommun och landsting, chefer, politiker och brukare bjöds in för att identifiera viktiga utvecklingsområden, metoder/modeller m.m. Möten i olika grupper sker sedan för att successivt förankra insatser och idéer. E = Beskriv hur de alternativa utförarna har deltagit i utvecklingsarbetet. De alternativa utförarna inbjöds till ovan nämnda workshop. De inbjuds även via referensgruppen till aktiviteter som sker inom projektet. F = Hur många av länets kommuner har medverkat i utvecklingsarbetet under verksamhetsåret 2014? Samtliga kommuner har medverkat i satsningen. Vissa kommuner mer aktivt än andra. Har ni nätverk och arbetsgrupper, andra fora? Har ni det ni behöver för att nå ut/ha dialog? Har nya bildats under året? G= Utvecklingsledaren arbetar tillsammans med flera grupper på olika nivåer: (1) en styrgrupp bestående av socialchefer och motsvarande, (2) en referensgrupp inom funktionshinderområdet bestående av verksamhetsnära chefer i kommunerna, samt i vissa fall andra relevanta nyckelpersoner (kvalitetsutvecklare och liknande). I referensgruppen finns även landstinget och HSO representerade. (3) En brukargrupp med brukare från daglig verksamhet, representanter från brukarorganisationer samt en närvårdskoordinator från Uppsala kommun och landstinget. I satsningen finns även ett samarbete med HSO och FUB. H = Vilka övriga samarbetsparter har ni? Till exempel habiliteringen, vård- och omsorgscollege, skolan etc. Hur fungerar samarbetet? Vad skulle behövas mer? Satsningen har hittills inte varit av den arten att skola mm varit aktuella som samarbetspartners. Representant från Habiliteringen ingår i referensgruppen. 3. Vilket arbete har skett under 2014 i förhållande till det ni planerat i er ansökan? A = Beskriv ert utvecklingsarbete/aktiviteter inom de områden ni arbetar med: � Barn och ungas inflytande x Brukarmedverkan � Systematisk uppföljning Det pågående arbetet med att skapa strukturer för ett reellt brukarinflytande inom LSS verksamheter genomförs med ambitionen att de ska vara hållbara även efter att satsningen avslutats. Långsiktighet är således ett nyckelord. Det långsiktiga målet i satsningen: ”Att förstärka brukarmedverkan i Uppsala län genom att utveckla hållbara modeller för ett mer reellt brukarinflytande.” De aktiviteter som har initierats och genomförts har baserats på antaganden om långsiktighet och hållbarhet i befintliga strukturer. Den röda tråden i satsningen är brukarmedverkan och 16 brukarnas inflytande – att mobilisera brukarnas kraft och förmåga till inflytande, delaktighet och självbestämmande i den egna situationen och mer övergripande sammanhang. Att rusta brukarna med kunskap och förutsättningar för inflytande är huvudfokus i det arbete som har bedrivits de senaste åren. Aktiviteterna i satsningen grundar sig i brukarnas önskemål och idéer om vad som behöver göras. Vissa teman lyfts i flera sammanhang, såsom mer kunskap till brukare, utjämna makt mellan brukare och profession, arenor för profession och brukare att mötas samt att starta samtal för ömsesidig förståelse. Aktiviteterna rör sig även mellan de olika nivåerna för inflytande - individuell, verksamhetsnivå och systemnivå. Inledningsvis i projektet (april 2013) bjöds en grupp med brukare och brukarrepresentanter in på ett möte för att informeras om att en satsning på LSS-verksamheter med medel från SKL startade. Detta var det första steget som togs – att samla brukare och brukarrepresentanter för att få inspel i att utforma en handlingsplan. Under satsningens gång har LSS-gruppen med brukare, brukarrepresentanter, samt representanten från FoU-stöds referensgrupp funktionshinder och representanter från enheten för välfärd och FoU-stöd träffats regelbundet. Gruppen har ett stort kontaktnät i brukarkretsar och en gedigen erfarenhet på området, dels av egen erfarenhet, men även i egenskap av att vara anhörig. Ordförande för gruppen har varit Kristina Bromark (utvecklingsledare, regionförbundet). LSS-gruppen har nyligen startat ett arbete för att omdefiniera gruppen och dess syfte. Därefter är tanken att ett påverkansarbete/inspirationsarbete mer konkret kan starta. Tillsvidare berör gruppen främst inflytande på individnivå. Ett tydligt brukarfokus har genomsyrat satsningen. Tanken har varit implementering med bred förankring i basen för att arbeta successivt uppåt i ”hierarkin”. Frågan som ständigt finns med, i allt som görs, är om detta enskilda leder till förstärkt brukarmedverkan. Om det inte har gått att motivera, har det heller inte gjorts. Arbetet med målgruppen (brukare) har inkluderat verksamheterna vart eftersom. Att arbeta med reellt brukarinflytande från allra första början innebär att tiden, mer än pengar, har varit den stora resursen. Nedan redovisas de aktiviteter som har genomförts under verksamhetsåret 2014 i förhållande till det som planerats: Delaktighetsmodellen (DMO) – planerade aktiviteter Utbilda och handleda vägledare i DMO (minst två utbildningar genomförs) Erbjuda kontinuerligt metodstöd för vägledare Delaktighetsmodellen (DMO) är ett arbetssätt som främjar en jämlik dialog mellan personer som delar ett sammanhang, men har olika inflytande i situationen. Chefer, personal och brukare, som i boenden och dagliga verksamheter delar ett sammanhang, har möjlighet att på sikt få till mer jämlika samtal och därmed ökad förståelse för varandras olika situationer. DMO är även ett sätt för brukarna att träna och stimulera sitt intresse att uttrycka och föra fram sina behov och önskemål. Det är således ett sätt att använda sig av brukarna kreativt i verksamhetsutveckling. Delaktighetsmodellen är en enkel och resurssnål modell som är relevant på samtliga inflytandenivåer. 17 Under året har en utbildning genomförts och åtta vägledare i två kommuner har utbildats i Delaktighetsmodellen. I syfte att förankra DMO i länet har föreläsningar och diskussioner med framförallt chefer anordnats. Även andra relevanta aktörer inom LSS-verksamheter har deltagit i föreläsningsoch informationssammanhang. De utbildade vägledarna deltar i detta arbete som en resurs, genom att berätta om sina erfarenheter av modellen.Utvecklingsledaren har erbjudit metodstöd. De åtta vägledare som utbildats under våren 2014 har deltagit i en konferens för vägledare i Lund (december 2014). Uppsala och Heby är de första kommunerna i länet som har utbildat vägledare. Inspirerat av DMOs arbetssätt och grundpelare har en grupp brukare från daglig verksamhet haft regelbundna träffar med politiker för samtal om sådant som är viktigt för brukarna, men även om sådant som politikerna tagit upp vid träffarna. Brukargruppens åsikter och tankar rör deras målgrupp snarare än deras egna specifika levnadssituation. Detta övergripande fokus har byggts upp under de senaste tre åren och baseras på förtroende för deltagarna (som har varit desamma hela tiden) och kontinuiteten. Det är en process där den viktigaste resursen är tid. Detta arbete berör inflytande på samtliga nivåer. En extern vägledarutbildning har också beställts från Enheten för välfärd och FoU-stöd. I utbildningen har tidigare utbildade vägledare deltagit och berättat om sina erfarenheter. Handikapp i Centrum för Kunskap (HCK) – skolan är HSO:s gemensamma studieverksamhet som syftar till ge deltagarna kunskaper i gemenskap med andra i liknande situation, samt ta tillvara deras intressen och visa på möjligheter att delta i samhällspåverkan. Som ett sätt att mobilisera brukarnas kraft och förmåga att uttrycka sina behov och önskemål är regionförbundet inför 2015 medarrangör tillsammans med FUB för en kurshelg om Diskrimineringslagarna. Kurshelgen i september 2014 hade temat mänskliga rättigheter. Kursen bestod dels av seminarier i mindre grupper, dels i storgrupp. Av de diskussioner som förts har väsentliga delar lyfts till FUB på riksnivå. HCK-skolan berör således inflytande individ- och systemnivå. Att vara delaktig i detta arbete skapar ett ovärderligt nätverk i arbetet med att samla brukarkraften i länets kommuner. Det ger ingångar i befintliga nätverk och grupperingar. Blandade Lärande Nätverk (BLN) Starta upp Blandade Lärande Nätverk lokalt i minst fyra av länets kommuner Starta lokala dialoger Blandade Lärande Nätverk är ett explorativt arbetssätt för att identifiera områden att utveckla och förändra till gagn för målgruppen. Nätverken består av brukare, brukarrepresentanter, anhöriga, baspersonal, chefer, biståndshandläggare och politiker. Målet med nätverken är att tillsammans lära av varandra, utbyta kunskaper och erfarenheter och stödja och stimulera utvecklingsarbetet i satsningen som handlar om mer kunskap till brukare, utjämna makt mellan brukare och profession, arenor för profession och brukare att mötas, starta samtal för 18 ömsesidig förståelse. Temat för samtalen är hur utveckling av brukarinflytande inom LSSverksamheter kan se ut. Ambitionen är att processen ska dokumenteras och rapporteras. Arbetet inkluderar samtliga inflytandenivåer Under året har ett arbete med att förankra modellen Blandade Lärande Nätverk genomförts. En informationsdag, som riktade sig till potentiella samtalsledare, ägde rum under våren. Informationsmöten och diskussioner har sedan skett lokalt. Flera kommuner visade intresse. Det är två kommuner som deltar i den första omgången: Enköping och Knivsta. De blandade Lärande Nätverken startade i september och kommer att avslutas i april 2015. BUKU I samarbete med FoU Södermanland och Region Gävleborg, samt forskningsstiftelsen ALA diskutera möjligheten av anpassning och ”modernisering” av BUKU-modellen BUKU är en metod för utvärdering och kvalitetsutveckling på verksamhetsnivå för insatser som ges enligt LSS. Utvärderingen genomförs av ett team med brukare, anhöriga och personal. Riksförbundet FUB är den organisation som genomfört utvärderingar enligt BUKUmetoden, på uppdrag av kommuner och landsting. Under året har en grupp medarbetare från FoU i Uppsala, Södermanland och Gävleborg samt en representant från stiftelsen ALA träffats. Som ett första steg i den ev ”moderniseringen” av BUKU har en enkät konstruerats och distribuerats till politiker i de tre länen i syfte att undersöka informationskanaler mellan politiker och brukare. Resultatet från enkäten kommer att bearbetas under 2015. Diskussioner om hur resultatet ska föras ut och rapporteras kommer även under 2015 att diskuteras i gruppen. B = Är det något som fungerat speciellt bra? Har ni haft problem som ni vill lyfta? Allt har fungerat bra. Inga direkta svårigheter. C = Andra aktiviter, till exempel information om satsningen, förankring med mera? Information ges i samband med att de olika aktiviteterna inom satsningen genomförs. Information om satsningens process lyfts vid styrgrupps- och referensgruppsmöten. D = Har ni i länet gjort nya kartläggningar/ inventeringar av pågående arbete, metoder etc? I vilket syfte? Nej. 4. Resultat A = Vilket resultat har ni nått med utvecklingsarbetet? Är ni på väg mot/har ni uppnått era mål/delmål? Hur ser ni detta? Mäter ni och finns det relevanta indikatorer? Har barn och ungas delaktighet ökat? o x Har brukarmedverkan förstärkts? 19 o Har ni initierat, genomfört eller utvecklat systematisk uppföljning? Målet med satsningen är att förstärka brukarmedverkangenom att utveckla hållbara modeller för ett reellt brukarinflytande. Satsningen som startade i ett långsiktigt perspektiv är ännu i en förankringsfas och det är svårt att tala om direkta resultat. Som tidigare nämnts finns det vissa saker som kontinuerligt efterfrågas av brukare, politiker, tjänstemän, chefer och baspersonal inom området funktionshinder: mer kunskap till brukare, utjämna makt mellan brukare och profession, arenor för profession och brukare att mötas samt att starta samtal för ömsesidig förståelse. En förutsättning för både brukare och profession att arbeta med brukarinflytande är att mobilisera brukarna att ”ta större plats” - att ta för sig och visa vad de vill och hur de vill att insatser ska utformas. Utgångspunkten i de modeller som prövas i länet bygger på detta och efterfrågas av de olika parterna. Resultat och effekter som förväntas genom modellerna: Delaktighetsmodellen innebär en mötesform mellan personal och brukare som kan stärka brukarnas inflytande över sin livssituation. Erfarenheterna visar att personalen som använder modellen antar ett mer socialt förhållningssätt till brukarna. På så sätt stärks brukarnas möjligheter för inflytande i vardagen. Att flytta fokus från verksamheternas behov till brukarens behov, vilket måste ses som huvudmännens primära uppdrag, understöds om personalen får ett mer socialt förhållningssätt till brukarna. Personal som får möjlighet att besöka andra verksamheter och göra slingor, kan få nya idéer och uppslag till sin egen verksamhet. De kan också få kännedom om hur andra brukare än de som de träffar dagligen i sin verksamhet tänker och tycker, deras bekymmer eller hur de tycker att deras vardag/liv fungerar. Nya tankar och idéer kan vävas in i de gängse rutinerna, vilket ger kompetensutveckling för både vägledare och personal som deltar i slingorna. Blandade Lärande Nätverk är ett arbetssätt med målet att genom nätverken tillsammans lära av varandra, utbyta kunskaper och erfarenheter och stödja och stimulera utvecklingsarbete, samt att omsätta forsknings- och utvecklingsresultat i praktisk verksamhet. B = Hur stämmer det med era förväntningar? Önskat läge? Arbetet i satsningen fortskrider som förväntat. Målet att fyra kommuner skulle delta i vardera ny modell var medvetet högt. Förankring tar tid och det blir märkbart att det för varje vecka och månad blir lättare att föra ut budskapet, det i takt med att det efterfrågas mer nu än tidigare. Detta ser vi som ett tecken på att vikten och betydelsen av förstärkt brukarmedverkan har fått fäste i verksamheten. 5. Framtid Hur ser er vidare planering av arbetet ut – finns plan eller liknande för hur utvecklingen ska ske 2015 och framåt? A= Arbetet med Delaktighetsmodellen fortsätter och två utbildningar planeras för 2015 i syfte att starta slingor i LSS verksamheter i länet. FoU-stöd kommer fortsättningsvis att erbjuda metodstöd för vägledare såväl som för chefer. 20 Den första omgången av Blandade Lärande Nätverk pågår till april 2015. Därefter kommer ett diskussionsmaterial att finnas som blir en ytterligare utgångspunkt för det fortsatta arbetet med brukarmedverkan. Fler lokala dialoger planeras att startas under 2015. Resultatet från enkäten till politiker (i syfte att modernisera BUKU) kommer att bearbetas under 2015. Diskussioner om hur resultatet ska föras ut och rapporteras kommer även under 2015 att diskuteras i ”BUKU-gruppen”. B = Har ni ändrat något i ert arbete i förhållande till ansökan? Inga ändringar har gjorts från den ursprunglig ansökan. C = Vilka utmaningar ser ni i ert planerade arbete? Det är alltid en utmaning att få till förändring. Ännu mer utmanande är det att få till en varaktig förändring. Givet omständigheterna i detta nu, med budgetkaos och ej klara överenskommelser, är det svårt att se det långsiktiga perspektivet, även om projektet ekonomiskt är säkrat för ytterligare ett år. Grundplaneringen var att projektet skulle fortgå under flera år. 21 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Gudrun Tevell 018 - 182162 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/208 Skol-BIM (barn i missbruksmiljöer). Projektmedel från Folkhälsomyndigheten Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till regiondirektören att genomföra projektet. Ärende Efter beslut i förbundsstyrelsen 2012-06-07 ansökte regionförbundet, tillsammans med Uppsala universitet, om medel till projektet Barn i missbruksmiljöer (BIM) från Folkhälsomyndigheten. Medel beviljades och projektet startade i december 2012. Ett resultat av BIM-projektet är att skolan lyfts fram som en betydelsefull arena för upptäckt av och stöd till barn i familjer där föräldrar har problem med missbruk av alkohol eller droger. I samverkan med elevhälsan i Uppsala kommun har en ansökan utarbetats om en fördjupning av BIM-projektet, med fokus på skolan. Folkhälsomyndigheten har beviljat 1 960 tkr för år 2015 till fortsättningsprojektet Skol-BIM. Projektet beräknas pågå i tre år och totalt omfattar ansökan 6 060 tkr. Syftet med Skol-BIM är att bidra till att utveckla skolans förmåga att upptäcka och ge stöd till barn och ungdomar, som lever i familjer med missbruk, så att de ska klara sin skolgång och därmed förbättra sina möjligheter till ett gott liv, här och nu och som vuxna. Projektet består av både forskning och metodutveckling. Tjugo ungdomar ur målgruppen, som avslutat gymnasieskolan våren 2015, intervjuas om sin familjesituation, sin skolgång och om det stöd de fått eller hade behövt. Intervjuerna kommer, med ungdomarnas medgivande, att kompletteras med en studie av vad som finns dokumenterat om dem i elevakter från skolstart t.o.m. gymnasiet. Detta kombineras med intervjuer med ett strategiskt urval av bl.a. elevhälsans personal på fyra högstadieskolor. Genom intervjuerna kartläggs hur barn och ungdomar i målgruppen upptäcks och hur skolan arbetar med dessa elever och deras föräldrar. Parallellt med forskningen kommer de deltagande högstadieskolorna att erbjudas lokalt anpassade kompetensutvecklingsinsatser samt stöd i arbetet med att utveckla/tydliggöra, tillämpa och förankra rutiner och arbetssätt kring målgruppen. Bilaga: Ansökan om ekonomiskt stöd för särskilda utvecklingsprojekt inom ANTD-området 2015, Folkhälsomyndigheten 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 018-18 21 11 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/236 Länsstyrelsen Uppsala län. Lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid Mälaren Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att avge yttandet. Ärende Länsstyrelserna runt Mälaren har gemensamt tagit fram rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå för ny bebyggelse längs Mälarens stränder. Rekommendationerna utgår från de översvämningsnivåer för Mälaren som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisar inom arbetet med EU:s översvämningsdirektiv. Rekommendationerna är avsedda som stöd i kommunernas planering av ny bebyggelse som ligger i översvämningshotade områden vid Mälaren. Rekommendationerna är inte bindande, men redovisar länsstyrelsernas uppfattning om hur Plan- och bygglagen (2 kap. 5 §) ska tillämpas i fråga om kravet att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till risken för översvämning. Att rekommendationerna inte är bindande innebär att kommunen i det enskilda fallet kan göra avsteg från rekommendationerna om kommunen kan visa att det finns skäl för att göra en annan bedömning. Eftersom frågeställningen berör kommuner med gräns mot Mälaren, föreslås att regionförbundet avstår från att lämna yttrande på remissen för hela länets räkning. Ärendet har beretts av Trafik- och samhällsplaneringsberedningen 2014-12-05. Bilaga: Förslag till yttrande 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Anders Ferdinandsson 018-18 21 11 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/236 Länsstyrelsen Uppsala län Lägsta grundläggningsnivå för bebyggelse vid Mälaren Regionförbundet Uppsala län har beretts möjlighet att besvara remiss om rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå vid Mälarens stränder. Regionförbundet som ansvarig planupprättare på länsnivå avstår att yttra sig i den aktuella frågan och hänvisar till berörda kommuners remissvar. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Johan Edstav Catharina Blom Förbundsstyrelsens ordförande Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Christina Dahlmann 018-182104 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/209 Verksamhetsplan 2015. Handlingsplaner Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna handlingsplanerna. Ärende Förbundsfullmäktige beslutade den 15 januari 2015 att fastställa verksamhetsplan 2015. Handlingsplaner med 2015 års aktiviteter för välfärd och FoU-stöd samt regional utveckling beskriver aktiviteter och insatser för att uppfylla resultatmålen för 2015. Bilagor: Handlingsplaner för regional utveckling respektive välfärd och FoU-stöd 1 (1) Dnr: RFUL 201x/xxx 2015-01-20 HANDLINGSPLAN Regional utveckling 2015 Bakgrund Uppländsk drivkraft 3.0 är den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som gäller för Uppsala län sedan 2013. Den övergripande visionen, som tar sikte mot år 2030 säger att Uppsala ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion. Innehållet i RUS bygger i sin tur på EU:s strategi ”EU 2020”. Fyra strategiska inriktningar har definierats för Uppsala län: ∗ Innovativ region ∗ Växande region ∗ Kompetent region ∗ Attraktiv region Enheten för regional utveckling Förutsättningen för att regionförbundets mål ska uppfyllas och för att vi ska närma oss visionen i den regionala utvecklingsstrategin är insatser från många olika aktörer. Genom att länets resurser samordnas kan bättre resultat nås och arbetet bli effektivare. Dessutom är samverkan med andra län och regioner en förutsättning för utveckling av Uppsala län. För att ha beredskap för nya uppdrag krävs ett flexibelt arbetssätt. I genomförandet av RUS:en har regionförbundet två roller, dels som en av de aktörer som arbetar med genomförandet dels att samordna och följa upp. Enheten för regional utveckling ansvarar operativt för samordning av det regionala utvecklingsarbetet inom områdena infrastruktur, näringsliv, kompetens, folkhälsa, esamordning, besöksnäring samt det horisontella perspektivet EU. På enheten arbetar 12 personer, med olika fördelade funktionsansvar. I detta ligger övergripande ansvar för RUS-process, information om EU-program, samarbete med övriga län i Östra Mellansverige och Stockholm samt koordinering av flertalet nätverk och grupperingar. Bland de senare ingår Tillväxtrådet Uppsala län, Kompetensforum, Regionala arbetsgruppen för folkhälsa (RAFF), Forum för fysisk planering och infrastruktur (FFFP), VisitUppland, skolchefsnätverk, aktörssamverkan för företagsfrämjande aktörer, En bättre sits-samarbetet (EBS) och en rad stråksamarbeten m fl. Enheten svarar för beredning av de statliga medlen för regional projektverksamhet (1:1) som uppgår till åtta miljoner kronor per år samt hantering och uppföljning av verksamhetsstöd på totalt 13 miljoner kronor till företagsfrämjande aktörer. Verksamhetsidén är att utveckla Uppsala län genom kompetens och erfarenhet av att leda och samordna utvecklingsprocesser i nära samverkan med lokala och regionala intressen. Arbetet 1 ska genomsyras av god lyhördhet och positiv laganda. Goda kontaktnät inom länet, i Sverige och EU är arbetets grundstomme. Under året bedrivs verksamheten även med stöd av extern projektfinansiering på 2 138 000 kr. Projekt Belopp 2014 Finansiär Projekt slut Kompetensforum 788 000 kr Tillväxtverket mars 2016 Slutförvarsinformation 1 350 000 kr Kärnavfallsfonden dec 2015 Handlingsplan för regional utveckling 2015 I följande avsnitt framgår vilka aktiviteter som kommer att ledas och genomföras av enheten för regional utveckling under 2015, för att uppnå de mål som fastställts av förbundsfullmäktige. Aktiviteterna sorteras in under respektive huvudområde i RUS och knyter an till olika angivna åtaganden i RUS. Innovativ region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen ska bidra till värdeskapande kunskap och näringsliv i global konkurrens. Utgångspunkten är regionens styrkeområden, innovationsförmåga och unika profil. Vid 2015 års slut ska regionförbundets verksamhetsstöd och projektstöd till företagsfrämjande organisationer ha bidragit till - att det har startats minst 700 nya företag, varav minst 40 % leds av kvinnor. (Bas 32 %) - att 600 företag har fått stöd att utveckla sin verksamhet, varav minst 40 % leds av kvinnor. ska minst tre projekt med medverkan från innovations- och företagsfrämjande aktörer i Uppsala län startas och finansieras av ERUF. har näringslivsklimatet i Uppsala län förbättrats, mätt som resultat i undersökningar av Svenskt Näringsliv, Nöjd-kund-index och Tillväxtanalys (nyföretagande). har nätverk för aktörssamverkan med näringslivsfrämjande aktörer inrättats, i syfte att förbättra service och rådgivning till företag. 2 Lokalt företagsklimat 2014* (2013) Nöjd-kund-index 2013 (Insikt, SKL) (Svenskt Näringsliv) Enköping Nyföretagande 2013 (antal nya företag/1000 inv) (2012) (Tillväxtanalys) 64 (52) 56 11,5 (10,5) Heby 162 (193) 62 8,6 (8,2) Håbo 71 (102) 63 11,8 (11,7) Knivsta 15 (49) 71 13,3 (14,6) Tierp 160 (181) 68 9,3 (8,6) Uppsala 123 (135) 62 12,3 (12,2) Älvkarleby 164 (134) -- 5,7 (6,8) Östhammar 154 (192) 60 8,3 (9,3) Sammanvägt snitt 114 (130) 63 10,1 (10,2) För att uppnå dessa mål ska följande insatser genomföras: Främja framväxt av nya tillväxtbolag genom en varaktig infrastruktur för innovation 2015 års • aktiviteter • Förbereda framtagande av en regional innovationsstrategi genom en studie av Uppsala läns förutsättningar att utvecklas och profileras som regionalt innovationsområde. Resultatet integreras i Uppländsk Drivkraft 4.0. Bidra till uppbygganden av en riskkapitalfond Almi Invest 2.0. Stöd utvecklingen inom regionens konkurrenskraftiga branscher 2015 års • aktiviteter Genomföra en studie av det uppländska näringslivets smarta specialisering, i samverkan med övriga län i Östra Mellansverige. Öka näringslivets internationalisering 2015 års • Stödja ERUF-finansierade projekt med inriktning mot internationalisering. 3 aktiviteter Erbjuda rådgivning och stöd till kvinnor och män som vill förverkliga sina idéer genom eget företagande 2015 års • aktiviteter Stödja utveckling av fler och växande företag genom utökad samverkan mellan länets företagsfrämjande aktörer, • Utarbeta en handlingsplan för jämställd tillväxt, för perioden 2015-2016. Utveckla det lokala företagsklimatet 2015 års • aktiviteter • Erbjuda kommuner och landsting stöd i visions- och strategiprocesser och utveckling av lokalt företagsklimat. Bidra till utveckling av länets etableringsfrämjande arbete. Kraftsamla kring utbildning och forskning i världsklass vid Uppsala universitet och SLU 2015 års • aktiviteter Genomföra en uppföljning av tidigare avsiktsförklaring mellan universiteten och regionförbundet. Växande region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen utvecklas starkt och är en del av huvudstadsregionen med hållbara kommunikationer i alla riktningar. Kommuner och orter har egen utvecklingskraft som skapar goda livsvillkor för regionens invånare. Vid 2015 års slut ska det ha investerats minst 120 mkr i länets transportinfrastruktur, med utgångspunkt från länstransportplanen. ska den regionala digitala agendan vara förankrad i länet och omsatt i lokala handlingsplaner/insatser i länets alla kommuner. ska en regional digital plattform för e-tjänster vara i drift och de första tjänsterna tillgängliga för medborgarna. Beslut om länstransportplanens genomförande fattas av förbundsstyrelsen varje år i särskild ordning. Här framgår de huvudsakliga aktiviteterna inom området. 4 För att uppnå dessa mål ska följande insatser genomföras: Utveckla de storregionala stråken 2015 års • aktiviteter • • • Verka för att Sverigeförhandlingens regeringsuppdrag kring höghastighetsbanor och ökat bostadsbyggande i storstadsregionerna även omfattar ABC-stråket och Uppsala. Vidareutveckling av samarbete och integrering av Uppsala län med huvudstadsregionen längs ABC-stråket (Uppsala-Stockholm). Arbetet sker genom en översiktlig utredning/åtgärdsvalsstudie för Stockholm-ArlandaUppsala med analys om bristande kapacitet för person- och godstrafik och framtida tillgänglighetsbehov. Fortsatt arbete med revideringen av den regionala systemanalysen inom ramen för samarbetet En bättre sits. Systemanalysen beräknas vara klar första halvåret 2016 och är tänkt att utgöra ett storregionalt underlag för kommande nationella åtgärdsplanering för perioden 2018-2029. Vidareutveckling av samarbete och att stärka de öst-västliga förbindelserna norr om Mälaren längs ABCU-stråket (Västerås-EnköpingUppsala-Stockholm). Arbetet sker genom en översiktlig utredning/ åtgärdsvalsstudie för Arosstråket som ska hantera frågor om trafiksäkerhet, järnvägsutbyggnad, funktion, kapacitet och restidsförkortning för kollektivtrafik och godstransporter samt att skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafikering. Utveckla de regionala och lokala stråken till en funktionell helhet. 2015 års aktiviteter • • • • Genomförande av kollektivtrafik-, cykel- och trafiksäkerhetsåtgärder inom ramen för potter. Åtgärder som genomförs inom ramen för potter beslutas i dialog mellan Regionförbundet och Trafikverket. Åtgärdsvalsstudie för väg 76 Gävle–Forsmark-Östhammar–Norrtälje. Åtgärdsvalsstudie för Vänge station, för att utveckla Vänge som tätort. Pröva förutsättningarna att genomföra studie av ytterligare stopp längs Dalabanan, i Vittinge, Järlåsa, Vänge (enl ovan) och Librobäck. Etablera en effektiv och hållbar godsstruktur på storregional nivå 2015 års • Verkande för att intentionerna i avsiktsförklaringen om medfinansiering aktiviteter av farledsfördjupning i Hargshamn fullföljs. Utveckla de regionala och lokala stråken till en funktionell helhet. 2015 års • Insatser utifrån ABC-stråkets handlingsplan och kommunikationsplan, aktiviteter samt verkande för utbyggnad av ytterligare två spår mot Stockholm. Stärk utvecklingskraften och servicen i delregionala centra och lokala orter. 2015 års • Åtgärdsvalsstudie för järnvägspassage/korsning i centrala Knivsta. aktiviteter 5 • Upphandla och driftsätta en regional e-plattform för Uppsala län. Stimulera en levande landsbygd till egen utvecklingskraft 2015 års • Stödja Länsstyrelsens uppbyggnad av ett nytt landsbygdsprogram för aktiviteter Uppsala län, med särskild fokus på utbyggnad av bredband. Kompetent region Strategisk inriktning: Uppsalaregionens viktigaste tillgång och utvecklingskraft är befolkningens kompetens och förmåga. Varje kvinna och man ska ges möjlighet att delta aktivt i arbets- och samhällsliv. Vid 2015 års slut ska minst två projekt med inriktning mot att minska utanförskapet i Uppsala län ha startats och finansieras av ESF har ett regionalt partnerskap för inkluderande tillväxt i Uppsala län inrättats, med stöd från den regionala socialfonden i Östra Mellansverige. har handlingsplaner för jämställd rekrytering utarbetats inom Vård- och omsorgscollege. Teknikcollege och Fastighetsforum, med 70-30 fördelning som första etappmål, och 60-40 som långsiktig målsättning.. har undersökningen Liv och Hälsa ung Uppsala län 2015 genomförts. har en modell för länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling och fördelning utarbetats. För att uppnå dessa mål ska följande insatser genomföras: Säkra en utbildning inom grund- och gymnasieskola med hög kvalitet och goda resultat i hela regionen. 2015 års • aktiviteter • • Stödja en bättre arbetslivsanknytning inom grundskolan inom ramen för Ung Företagsamhet. Öka kunskapen om den regionala arbetsmarknaden hos förmedlare och vägledare. Förbereda en regional satsning för att minska gymnasieavhopp, med 6 erfarenheter från det nationella projektet Plug in. Säkra kompetensförsörjningen av lärare. 2015 års • aktiviteter Bidra till att uppfylla verksamhetsplan för Forum för Samverkan mellan utbildningsvetenskapliga fakulteten inom Uppsala universitet och omgivande samhälle. Erbjuda bredare utbud av vuxen- och yrkesutbildningar efter arbetsmarknadens och individernas efterfrågan 2015 års aktiviteter • Stödja framväxten av nya lokala och regionala programråd/forum för samspel mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. • Genom Vård- och omsorgscollege. Teknikcollege och Fastighetsforum stödja tre branscher att uppnå mer jämställda utbildningsval och rekryteringsmönster, med målet 70-30 som riktvärde. • Utveckla former för karriärvägar inom ramen för Vård –och omsorgscollege. Öka insatserna för ökad sysselsättning bland unga 2015 års • Inrätta ett regionalt partnerskap för inkluderande tillväxt i Uppsala aktiviteter län. Etablera en trygg miljö för lärande i skolan 2015 års • Genomföra 2015 år enkätundersökning Liv och hälsa Ung, samt aktiviteter sprida resultat från undersökningen såväl lokalt, regional som nationellt. • Utarbeta en plan för genomförande av de högst prioriterade förbättringsområdena utifrån Liv och hälsa Ung. • Stödja och öka användningen av Liv och Hälsa Ung webbaserade analysverktyg i länets kommuner samt ansvara för licensfördelning, vidareutveckling, användarbarhet och utbildningar. Utjämna skillnader i hälsa. 2015 års • Fullfölja seminarieserie utifrån rapporten Gör jämlikt - gör skillnad, aktiviteter med tema mot ”Ge alla förutsättningar till egen försörjning” och ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen. • Inrätta ett länsövergripande Folkhälsoforum, i syfte att öka samverkan med universiteten och övriga organisationer och aktörer inom folkhälsoområdet. • I samverkan inom RAFF utveckla, testa och etablera ett länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling, samt utarbeta en plan för insatser inom identifierade 7 utvecklingsområden. Attraktiv region Strategisk inriktning: Uppsalaregionen ska välkomna fler invånare, besökare och företag med erbjudande om attraktiva och trygga livsmiljöer, god välfärd samt effektiva samhällsstrukturer för hållbar utveckling. Vid 2015 års slut ska den regionala strategin för besöksnäringen vara reviderad och omsatt i lokala handlingsplaner eller motsvarande i alla länets kommuner. ska minst två projekt med inriktning mot hållbar stadsutveckling och länets övergång till en koldioxidsnål ekonomi startas med finansiering från ERUF För att uppnå dessa mål ska följande insatser genomföras: Planera för en hållbar samhällsutveckling 2015 års ak- • Leda och driva en mobilisering kring insatsområdet Koldioxidsnål tiviteter ekonomi inom ramen för ERUF. Samverka för stärkt och hållbar besöksnäring 2015 års ak- • Inom ramen för Visit Uppland revidera och genomföra den tiviteter regionala strategin för besöksnäringen i Uppsala län samt medverka till framtagande av lokala turismstrategier. En ny handlingsplan för 2015 års verksamhet utarbetas. • Inventera behov av kompetensutveckling samt förbereda ett • program för aktörer inom besöksnäringen. Stärka regionens turistiska attraktionskraft genom att utveckla teman för destinationsutveckling. 8 2015-01-19 HANDLINGSPLAN Välfärd och FoU-stöd för socialtjänsten och angränsande delar av hälso-och sjukvården 2015 Dnr: RFUL 2015/21 Antagen av Ledningsgruppen för FoU-stöd den 16 januari 2015 Bakgrund Regionförbundet Uppsala län är ett samverkansorgan för landstinget och kommunerna i länet. Förbundet har såväl statliga uppdrag, t ex att ta fram en regional utvecklingsstrategi, som särskilda medlemsuppdrag. Att bedriva en FoU-stödsverksamhet inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården är ett medlemsuppdrag som även är inskrivet i förbundsordningen. Uppländsk drivkraft 3.0 är den regionala utvecklingsstrategi (RUS) som gäller för Uppsala län sedan 2013. Innehållet bygger på EU:s strategi ”EU 2020”. RUS:ens övergripande visionen, som tar sikte mot år 2030, säger att Uppsala då ska vara Europas mest attraktiva kunskapsregion. Fyra strategiska inriktningar har definierats för Uppsala län: Innovativ region Växande region Kompetent region Attraktiv region Under var och en av dessa inriktningar finns mål definierade med tillhörande indikatorer, liksom ett antal åtaganden som ska visa på det som behöver göras för att nå målen. Regionförbundets verksamhetsplan 2015 bygger på RUS:en. Mål i regionförbundets verksamhetsplan som gäller FoU-stöd är: Vid 2015 års utgång har nya former och metoder för brukarinflytande inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård utvecklats och prövats ska minst en aktuell forskningsfråga inom området äldre och missbruk ha identifierats ska en regional mötesplats för att hantera Öppna jämförelser, inom regionförbundets verksamhetsområden, ha etablerats ska minst tre kommuner i länet ha rutiner för samverkan utifrån ett familjeperspektiv, i arbetet med familjer med missbruk/beroende 1 Följande mål ska uppnås i samarbete mellan Enheten för regional utveckling och Enheten för välfärd och FoU-stöd: Vid 2015 års utgång har en modell för länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling och fördelning utarbetats. ska undersökningen Liv och hälsa ung 2015 vara slutförd och resultaten spridda. Regionförbundets verksamhetsplan antogs av förbundsfullmäktige den 15 januari 2015. 2 Enheten för välfärd och FoU-stöd Verksamheten innefattar områdena FoU-stöd, projekt kopplade till huvuduppdraget, samordning inom välfärdsområdet samt folkhälsa. Internt sker en nära samverkan mellan de olika delarna, även om uppdragen och uppdragsgivarna skiljer sig åt. Enheten utgör även en viktig del i en regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling. FoU-stöd har vuxit fram på uppdrag av kommunernas socialtjänst, genom olika statliga projekt och kommunala satsningar från mitten av 1990-talet. Sedan år 2000 deltar även landstinget. Uppsala universitetet har hela tiden varit en samverkanspart. FoU-stöd ska inte bedriva egen forskning utan utgöra ett ”verksamheternas FoU”, att fungera som brobyggare mellan forskning och praktik och stödja en kunskapsbaserad verksamhet inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården. I detta ingår att vidareutveckla samverkansformerna med universitet och högskolor samt att synliggöra och tillvarata kunskap från professionen och från brukarna. Att ge kunskaps- och metodstöd i utvecklings- och uppföljnings/utvärderingsarbete är också en viktig uppgift. FoU-stödsverksamheten inkluderades i Regionförbundet Uppsala län när förbundet bildades 2003. Kommunerna och landstinget kan under året komma överens om att förlägga projekt och uppdrag till enheten i enlighet med den ledningsstruktur som finns antagen av ledningsgruppen för FoU-stöd och förbundsstyrelsen. Det kan röra sig om såväl regionala som nationella initiativ. FoU-samordnarna leder och ansvarar för projekten. Samordning är en förutsättning för utveckling och ingår på olika sätt i enhetens uppdrag. Vård- och omsorgsstrateg har ett särskilt samordnaruppdrag runt de frågor och ärenden som hanteras i Tjänstemannaberedningen Kommuner och Landsting Uppsala län, TKL. Det innebär bland annat ett löpande ansvar för TKL´s möten, TKL´s beredningsgrupp som hanterar kommunernas och landstingets samverkansdokument gällande socialtjänst och hälsooch sjukvård, samt specifika, mer tillfälliga uppdrag, där landstinget och kommunerna behöver samordna sig. F.n. pågår arbete med riktlinjer för rehabilitering samt för palliativ vård. Vård- och omsorgsstrategen, som finns vid enheten sedan 2011, är länets nationella kontaktperson för välfärdsfrågor (”länssamordnare”) och ingår i ett av SKL´s officiella nätverk. Vissa uppdrag genomförs tillsammans med Enheten för Regional utveckling, t.ex. arbete runt Vård- och omsorgscollege och e-Hälsa inom ramen för e-Samverkan i länet. Det är TKL som årligen fastställer vård- och omsorgsstrategens uppdrag. Från 2015 har enheten ett folkhälsouppdrag som dels innebär att verksamheten ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och dels att särskilda folkhälsoinsatser görs inom verksamhetens ram. En målsättning är att ett folkhälsoperspektiv finns inom socialtjänsten och angränsande delar av hälso- och sjukvården för att främja en jämlik och god hälsa. Insatser sker dels integrerat i de övriga områden som enheten verkar inom och dels som specifika folkhälsoinsatser. Det strategiska folkhälsoarbetet i länet, som regionförbundet också ansvarar för, innebär att stödja länets verksamheter i genomförandet av den nationella 3 folkhälsopolitiken. Vissa uppdrag genomförs tillsammans med Enheten för Regional utveckling. Regional samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling Det övergripande uppdraget är att ”verka för en kunskapsbaserad verksamhet inom socialtjänsten och angränsande delar inom hälso- och sjukvården”, vilket innebär att verksamheten ska bygga på kunskap från forskning eller annan bästa möjliga kunskap, från professionen och från brukare. En verksamhet som bygger på kunskap från dessa tre källor är nödvändig för att insatser till den som söker stöd och hjälp skall leda till bästa möjliga resultat för brukaren/patienten samtidigt som tillgängliga resurser används effektivt. För kommunerna utgör FoU-stödsverksamheten navet i den regionala samverkans- och stödstrukturen för kunskapsutveckling i Uppsala län. För att kunna ge det kunskapsstöd som efterfrågas krävs ett nära och strukturerat, kontinuerligt och långsiktigt samarbete med t ex universitet och högskolor, andra relevanta FoU-enheter i länet och landet, nationella kunskapscentra, brukarorganisationer m fl. FoU-stöd har en av förbundsstyrelsen beslutad ledningsstruktur med en ledningsgrupp som bl.a. bereder handlingsplanen till förbundsstyrelsen samt godkänner verksamhetsrapporten. I ledningsgruppen för FoU- stöd ingår f.n. de flesta av länets socialchefer, en kommunal utvecklingsledare och en tjänsteman från landstinget. Forskare från institutionerna för sociologi och folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet är adjungerade. Regiondirektören är ordförande och tjänstemän från FoU-stöd är föredragande och sekreterare. Ledningsgruppen utser verksamhetsnära personer till FoU-stöds referensgrupper inom områdena barn/unga, missbruk/beroende, äldre samt funktionshinder. I referensgrupperna missbruk/beroende och funktionshinder deltar även representanter för brukarorganisationer. Samverkansformerna med Uppsala universitet har stärkts i och med den avsiktsförklaring om samverkan som tecknats mellan hela Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet. Syftet med avsiktsförklaringen är att skapa goda förutsättningar för en fortsatt och långsiktigt fungerande samverkan som bidrar till kunskapsutveckling inom socialtjänst, vård och omsorg, regional utveckling och skola. Under slutet av 2014 har en utredning av TKL och FoU-stöds ledningsgrupp genomförts. Den kan eventuellt resultera i förändringar i ledningsstrukturen. Enligt den plan för utveckling av den regionala samverkans- och stödstrukturen som skickats till SKL ska ledning och styrning av stödstrukturen samt finansiering beslutas under 2015. Samverkan har utvecklats ytterligare med de för verksamheterna angelägna utbildningsprogrammen vid Uppsala universitet. Kontinuerliga dialogmöten/ workshops om socionomprogrammet har resulterat i bildandet av ett formellt utsett programråd vid universitetet som träffas ett par gånger per år för dialog om utveckling av programmet. Dialoger mellan länets kommuner och ansvariga för sjuksköterskeprogrammet har resulterat i avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU), mellan universitetet och sex av länets 4 kommuner. (En kommun har sedan tidigare träffat avtal och en av kommunerna samverkar med sjuksköterskeprogrammet i Västerås). Detta kommer att utvecklas under 2015. För kunskapsutveckling inom missbruks-/beroendeområdet har samarbete utvecklats med Ufold, ett forskarnätverk inom Uppsala universitet. Samverkan sker med några relevanta kunskaps- och FoU-miljöer i landstinget, t ex Enheten för kunskapsstyrning och FoU-enheten vid Hälsa och habilitering. För att ta tillvara brukares kunskaper och erfarenheter i utvecklingen av arbetssätt för brukarmedverkan/brukarinflytande medverkar både brukare och brukarorganisationer på olika sätt. Brukarna har i första hand en konsultativ roll. Långsiktigt mål: Berörda inom socialtjänsten och angränsande delar inom hälso- och sjukvården anser att Enheten för välfärd FoU-stöd bidrar till samordning och kunskapsutveckling för god kvalitet och effektivitet i verksamheten till nytta för brukare/patient/medborgare. Enheten bidrar till kunskaps- och verksamhetsutveckling genom: kunskapsspridning och att vara arena för erfarenhetsutbyte metodstöd omvärldsspaning samverkan med universitet/ högskolor mindre studier samordning av vissa insatser inom välfärdsområdet. Målgrupper är verksamma och beslutsfattare inom socialtjänsten och angränsande delar inom hälso- och sjukvården, såväl i offentlig som privat regi. I vissa frågor sker även en bredare samverkan, t ex med skolan, intresseorganisationer, ideella organisationer och andra FoU-miljöer. 5 6 Handlingsplan 2015 Enhetens verksamhet består av aktiviteter inom generella och gemensamma områden samt insatser inom områdena äldre, barn/unga, missbruk/beroende och funktionshinder. Handlingsplanen följer denna indelning. Områdena inleds med en kortfattad omvärldsbild. Aktiviteterna i handlingsplanen relaterar till delar av denna bild. och är framtagna i nära samarbete med referensgrupperna inom respektive område efter en inledande diskussion i ledningsgruppen för FoU-stöd. TKL fastställer i början av varje år vård- och omsorgsstrategens uppdrag, de aktiviteterna finns därmed inte med i denna handlingsplan. Många delar av FoU-stöds verksamhet är långsiktiga processer. Att fullfölja redan påbörjat utvecklingsarbete är centralt. Nya uppdrag och aktiviteter kan uppkomma under året under förutsättning att de ryms inom budgeten. Ändrade förutsättningar runt nationella projektmedel från de tidigare överenskommelserna mellan Socialdepartementet och SKL gör att några nationella satsningar som genomförs med FoU-stöd som bas måste avslutas inom kortare tid än planerat. 7 Generella insatser för att stödja en kunskapsbaserad verksamhet En kunskapsbaserad verksamhet förutsätter kontinuerlig påfyllnad av kunskap och reflektion tillsammans med kollegor. Aktiviteter av detta slag har lyfts som särskilt värdefulla från verksamheterna. Temadagar, seminarier, utvärderingsverkstad, FoU-cirklar, erfarenhetsutbyte och lokala workshops är exempel på aktiviteter med detta syfte. Liksom att ta fram särskilda kunskapsunderlag. Många utvecklingsarbeten initieras via projekt. Metodstöd som erbjuds är ”bollplank”, där verksamma inom kommuner och landsting kan få stöd från enhetens vetenskapliga handledare i planeringen av ett projekt, samt utvärderingsverkstad. I undantagsfall kan även utvärderingar genomföras av enhetens medarbetare. Vissa nationella riktlinjer har både kommuner och landstinget som mottagare. Detta gäller t ex riktlinjer inom områdena demens, missbruks- och beroendevården och schizofreni/ schizofreniliknande tillstånd. Under 2015 kommer enheten att samordna insatser inom demens och missbruk/beroende. Aktivitet Syfte Anordna konferensen ”Forskning pågår” om äldre och åldrande med tema ”Att åldras med välbehag” Ökad kunskap om aktuell forskning Skapa mötesplats för forskare och yrkesverksamma Uppföljande seminarier efter ”Forskning pågår” Fördjupad kunskap Konferens på temat ”Forskning pågår” om barn och unga Ökad kunskap om aktuell forskning Skapa mötesplats för forskare och yrkesverksamma Vetenskapscafé för yrkesverksamma och föräldrar, om forskning kring barn, i samarbete med Uppsala universitet och Biotopia Fördjupad kunskap Utvärderingsverkstad Ge teoretisk och praktisk kunskap om uppföljning och utvärdering Workshop om Socialtjänstbiblioteket Ökad förmåga att söka kunskap Enkätseminarium inför Öppna jämförelser Kvalitetssäkring av data för inrapportering FoU-cirkel om Öppna jämförelser Förbättrat underlag för lokalt utvecklingsarbete Sammanställa kunskapsunderlag om vad ett folkhälsoperspektiv kan innebära Skapa samsyn. Underlag för framtida insatser och utvecklingsarbeten Vidareutveckla samverkan med relevanta utbildningsprogram vid Uppsala universitet Samverkan med Uppsala universitet, förbättrad kommunikation mellan utbildningsanordnare och arbetsgivare Kontakter och möten med relevanta FoU-miljöer m fl Ökad samverkan. Samordna och leda relevanta nationella satsningar Integrera ett FoU-perspektiv i satsningar. Ökad samverkan Göra en uppföljning av avsiktsförklaringen mellan universiteten och regionförbundet. Genomförs i samarbete med Enheten för regional utveckling. Synliggöra och vidareutveckla samverkan 8 Gemensamma temaområden Vissa teman gäller för enhetens alla områdena, men med olika infallsvinkel. Aktuella områden är anhörigstöd och brukarmedverkan/delaktighet. 1. Anhörigstöd Aktivitet Syfte Länsnätverk om anhörigstöd Erfarenhetsutbyte, ökad kunskap, utveckla samverkan Gemensam grupphandledning för anhörigstödjare från kommunerna och landstinget Seminarier och workshops om anhörigstöd Erfarenhetsutbyte och kunskap för bättre anhörigstöd och samverkan Ökad kunskap hos vård- och omsorgspersonal, erfarenhetsutbyte 2. Brukares delaktighet och inflytande (Delvis nationell satsning/projekt. Vissa aktiviteter finansieras med stöd av externa medel från SKLöverenskommelse) Aktivitet Syfte Bjuda in fler brukare att medverka i utvecklingen av missbruks-/beroendevården på lokal och regional nivå Ökad anpassning av insatser till brukarnas behov Stödja ”Forum för brukarinflytande” Pröva nya former för brukarinflytande Medverka till utveckling av chattforum för barn och unga Pröva en ny form för kommunikation med barn och unga inom den sociala barnavården Workshop om samtal med barn Ökad kunskap Forskningscirkel om barns och ungas delaktighet Ökad kunskap och erfarenhetsutbyte Starta en referensgrupp med ungdomar som har erfarenhet av socialtjänsten Ökade möjligheter för barn och unga till delaktighet och inflytande i den sociala barnavården Utbilda och handleda brukarrevisorer inom områdena socialpsykiatri, beroende och LSS Fler brukarrevisioner genomförs Stödja genomförandet av brukarrevisioner Ökad kunskap ur ett brukarperspektiv för verksamhetsutveckling. Pröva ny form för granskning Utbilda och handleda nya vägledare i Delaktighetsmodellen samt ge metodstöd till befintliga vägledare och chefer ”Delaktighetsslingor” ska påbörjas och genomföras i LSS-verksamheter av utbildade vägledare Slutföra pågående diskussioner inom metoden Blandade Lärande Nätverk som pågår samt starta ett nytt nätverk. Identifiera frågor/områden att utveckla och förändra, brukarinflytande i verksamhetsutveckling I samarbete med FoU Södermanland och Region Gävleborg, samt forskningsstiftelsen ALA diskutera möjligheten av anpassning och ”modernisering” av Vidareutveckla en modell för ökat brukarinflytande på verksamhets- och systemnivå 9 BUKU-metoden Presentera resultaten från gruppintervjuer om brukarinflytande, som genomförts med personal i särskilda boenden Tillfälle för reflektion och lärande Workshops med resultatet från gruppintervjuerna om brukarinflytande som grund. Ökat brukarinflytande inom särskilda boenden. Uppföljning av Samordnad individuell plan Kunskap om tillämpningen utifrån både patientens/brukarens och verksamhetens perspektiv som underlag för verksamhetsutveckling 10 Äldre och åldrande Under de senare åren har begrepp som brukarinflytande, patientmakt och personcentrerad vård- och omsorg lyfts alltmer. Detta förutsätter en utvecklad dialog med brukare/patienter och gemensam kunskap. ÄBIC, Äldres Behov I Centrum, är ett instrument som successivt implementeras i länet. Det innebär att den äldres behov ska styra de insatser som planeras. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom poängteras det personcentrerade förhållningssättet särskilt starkt. En studie som genomförts i vårt län angående ”onödig återinläggning i slutenvård” visar brister i hur vården och omsorgen samarbetar med utifrån patientens behov. Generellt finns stor förbättringspotential för att ett personcentrerat förhållningssätt ska genomsyra vård och omsorg om äldre. Eftersom allt fler äldre uppnår hög ålder kommer också allt fler att drabbas av en demenssjukdom. Arbetet med att stödja införandet av nationella demensvårdsriktlinjer intensifieras under 2015 genom att FoU-stöd har fått ett särskilt uppdrag att leda arbetet med att ta fram ett länsgemensamt program för kommunerna och landstinget som bygger på de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. För att äldre personer ska kunna fortsätta vara delaktiga i samhällsliv och kunna åldras med god hälsa krävs såväl hälsofrämjande som förebyggande insatser liksom ett individanpassat stöd, vård och omsorg. ”Att åldras med välbehag” är temat på Forskning pågår-konferensen 2015 och temat kommer även att uppmärksammas i andra aktiviteter. En god hälsa innefattar även att ha kontroll över tillvaron. Det finns många nya lösningar, t ex genom utvecklingen av välfärdsteknologi, som kan underlätta den äldres autonomi i vardags livet. Detta gäller inte minst under utvecklingen av demenssjukdom. En annan viktig förutsättning är en god rehabilitering vid sjukdom eller skada. När de äldre får del av samhällets vård och omsorg har de i allmänhet uppnått hög ålder och de har ofta flera kroniska sjukdomar och krämpor av olika slag. Det innebär att hemtjänstens uppgifter har blivit allt mer komplicerade och kvalificerade. Ökande krav ställs på personalens kompetens, organisering etc., Detta måste särskilt beaktas om rätt personal ska kunna rekryteras och kunna ge en omsorg av hög kvalitet. Hemtjänsten är därför ett område som kommer att vara i fokus under 2015. Insatserna kommer i första hand att riktas mot kommunenes verksamhet, men effekterna av en väl fungerande hemtjänst kommer även landstingets verksamhet till gagn. PHASE-20, ett verktyg för att identifiera ev läkemedelsrelaterade symtom som är framtaget av regionförbundet i samarbete med landstinget, rekommenderas numera av Socialstyrelsen. Under året kommer en studie att genomföras via FoU-stöd för att ge svar på om användning av PHASE-20 ökar kvaliteten på läkemedelsgenomgångar som utförs av distriktsläkare i primärvården. De nordiska länderna ligger i topp när det gäller förväntat antal hälsosamma levnadsår efter 65 års ålder. Sverige ligger stabilt på en hög nivå för såväl kvinnor som män. Några möjliga orsaker är fysisk aktivitet och tillgång till sociala mötesplatser och träffpunkter. 11 Personcentrerad vård och omsorg är en ”röd tråd” för insatser inom äldreområdet under 2015. 1. Verksamhetsutveckling Aktivitet Syfte Samla en särskilt utsedd temagrupp med representanter för olika kommuner/utförare Identifiera kunskaps-/utvecklingsbehov Förankra olika utvecklingsaktiviteter. Planera och genomföra ett riktat projekt för hemtjänsten Ökad kvalitet inom hemtjänsten Workshops för hemtjänstpersonal Erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning. Synliggöra utmaningar i arbetet Seminarier/temadagar inom identifierade utvecklingsområden, t ex rehabilitering Ökad kunskap Inbjuda nätverk av verksamma inom demensomsorg/vård Ökad kunskap och erfarenhetsutbyte. Leda och samordna processen för att ta fram ett länsgemensamt program för god demensvård- och omsorg för Uppsala län Förbättrad implementering av de nationella riktlinjerna Workshops/seminarier inom området demens riktade till särskilda grupper, bl.a. primärvården Förbättrad vårdkedja och ökad kunskap Sprida resultat från genomförd studie kopplad till ”Bättre liv för de mest sjuka äldre” - onödig slutenvård och återinläggning inom 30 dagar Ökad kunskap och förbättrat samarbete mellan kommun/landsting 2. Kompetensutveckling Aktivitet Syfte Seminarier inom området diabetes och äldre Ökad kunskap och förbättrat samarbete mellan kommun/landsting Seminarier inom området psykisk ohälsa bland äldre Ökad kunskap och förbättrat samarbete mellan kommun/landsting Spridning av ”Första hjälpen vid psykisk ohälsa hos äldre” Ökad kunskap och färdighet 3. Hälsa och välbefinnande Aktivitet Syfte Samverkan runt fysisk aktivitet för äldre Synkronisera insatser Samarbete med U-FOLD runt äldre personers missbruk (>65 år) Stimulera till forskning. Omvärldsspaning. Ökad kunskap hos professionella inom vård och omsorg. Inledande seminarium om ÄBIC Ge kunskap om metoden ÄBIC Nätverksträffar för ÄBIC-processledare Erfarenhetsutbyte 12 Barn och unga En av samhällets viktigaste uppgifter är att stödja och skydda barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa. Barn i samhällsvård, barn som växer upp i missbruksmiljöer samt barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är exempel på grupper som kan behöva särskilt stöd. En god hälsa och en lyckad skolgång är skyddsfaktorer som starkt påverkar barnens framtid. Samverkan behövs mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård och skola för att barns behov ska tillgodoses på bästa sätt. Det behövs tillförlitliga system för att följa upp och utvärdera insatser för barn och unga. Arbetet med att säkerställa att barn och ungdomar inte far illa innebär ofta svåra bedömningar som kan vara livsavgörande för de barn, ungdomar och föräldrar som berörs. Personalens kompetens är väsentlig för att kunna uppnå rättssäkerhet och upprätthålla en god kvalitet i arbetet. Forskning visar att det leder till förbättringar för barnen om personalen får tillgång till relevanta arbetsmetoder för de komplexa förhållanden som kan råda i exempelvis i familjer där någon av föräldrarna har kognitiva svårigheter. När det gäller barn i miljöer med missbruk pågår ett utvecklingsarbete för ett stärkt familjeperspektiv, vilket redovisas under område Missbruk. Det är värdefullt att även identifiera områden och möjligheter till förebyggande arbete för barns och ungas hälsa. 1. Barn och unga i den sociala barnavården (Nationell satsning. Finansieras med stöd av externa medel, projekt ”Barn och unga i samhällsvård”, SKLöverenskommelse) Aktivitet Syfte Medverka vid spridning och implementering av kunskapsstöd från Socialstyrelsen. Ökad användning av kunskapsstöden Leda regional samverkan av grundutbildning för familjehem God kvalitet i utbildning av familjehem Utforma överenskommelser och strukturer för regional samverkan när det gäller skolgång och införande av hälsoundersökning. Förbättrade förutsättningar för en jämlik hälsa och skolgång för barn och unga FoU-cirkel om barn och unga i familjehemsplaceringar Ökad kunskap och erfarenhetsutbyte Delta i det nationella arbetet för utveckling av Barns Behov i Centrum (BBiC) inklusive systematisk uppföljning Möjliggöra systematisk uppföljning 2. Program för stabilitet och kompetensutveckling i den sociala barnavården (Nationell satsning. Finansieras med stöd av externa medel från Socialstyrelsen till kommunerna) Aktivitet Syfte Leda genomförandet och utveckling av Program för stabilitet och kompetensutveckling i den sociala barnoch ungdomsvården Förbättrade förutsättningar för stabilitet och kompetens 13 3. Övrig kompetensutveckling Aktivitet Sprida resultaten från Liv och Hälsa Ung till socialtjänsten och angränsande delar av hälso-och sjukvården Syfte Ge inspiration och kunskap Utarbeta en plan för de högst prioriterade förbättringsområdena utifrån Liv och Hälsa Ung (tillsammans med regional utveckling) Ge underlag till förbättringsarbete Sammankalla ett länsnätverk inom området föräldrastöd Inspiration och kunskap. Erfarenhetsutbyte 4. Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter (Finansieras huvudsakligen med stöd av särskilda medel från kommunerna och landstinget) Merparten av arbetet inom detta område bedrivs av SUF Kunskapscentrum (SUF=Samverkan Utveckling föräldraskap). Kunskapscentret drivs av landstinget på uppdrag av regionförbundet. Centret har 3,5 tjänster och 5 anställda och är finansierad tom 2015. Diskussion pågår, tillsammans med Hälsa och habilitering, om en permanent finansiering. Aktivitet Syfte Stödja implementeringen av föräldrastödsprogrammet Parenting Young Children (PYC) Ökad möjlighet att ge stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter som har små barn (0-7 år) Metodutvecklingsprojektet Mamma trots allt Ökad möjlighet att ge stöd till föräldrar med kognitiva svårigheter, vars barn är familjehemsplacerade Genomföra en studie av behov av stöd hos föräldrar med kognitiva svårigheter vars barn är placerade i familjehem samt utvärdera stödgrupp Mamma trots allt (Finansieras med stöd av externa medel från Stiftelsen Erik och Carola Tengströms fond) Ökad kunskap om föräldrar med kognitiva svårigheter vars barn är familjehemsplacerade Ökad kunskap om insatsen Mamma trots allt Sprida kunskap genom bl a informations-material, hemsida, föreläsningar, utbildningar, konsultationer och nationell SUF-konferens och seminarier Ökad kunskap Samordna ett nordiskt forskarnätverk och ett forskarpraktikernätverk Inhämta kunskap från både forskning och praktik och stimulera till ytterligare forskning inom området Främja samverkan genom bl. a. de lokala SUFgrupperna Ökad kunskap och erfarenhetsutbyte Medverka i planering av utvidgning av SUF Kunskapscentrum till fler län i Mellansverige Hållbar långsiktig finansiering och därmed större möjligheter att utveckla kvaliteten inom området 14 Missbruk/beroende Missbruk/beroende är ett stort samhällsproblem. Drygt 500 000 vuxna personer i Sverige bedöms vara beroende av eller missbruka alkohol och/eller narkotika, enligt en färsk rapport från STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem, STAD. Kring varje missbrukare finns uppskattningsvis 3-5 personer, som drabbas av missbruket, däribland barn och ungdomar. 10 – 15 % av alla svenska barn lever i familjer med missbruksproblematik, vilket innebär att de har en svår situation här och nu och dessutom riskerar att få problem under resten av livet. Med ökad kompetens hos professionella kan problemen upptäckas tidigt och stödinsatser av olika slag utvecklas, vilket i sin tur gör att skadorna kan minimeras. Vägen genom missbruks- och beroendevården är många gånger brokig och osäker för den enskilde brukaren. I en kartläggning av mångbesökare inom missbruks-/beroendevården som genomförts i Uppsala län identifierades ett antal systemhinder och utvecklingsmöjligheter. ”Brandkårsutryckningar” var vanliga och det saknades vårdplanering och samordning mellan och inom verksamheterna i sjukvården och socialtjänsten. De intervjuade mångbesökarna uppgav att det var särskilt svårt att få akut hjälp när de sökte hjälp i berusat tillstånd, vilket aktualiserar behovet av en tillnyktringsenhet. Människor som fastnat i ett injektionsmissbruk lever ofta i en utsatt position med både psykiska och sociala problem, som kan motivera hälso- och smittskyddsinsatser, som t ex sprutbytesverksamhet. Den lagändring som trädde i kraft 1 juli 2013 och de nya nationella riktlinjer för missbruks/beroendevården som kommer 2015 ställer krav på uppdatering av överenskommelser och handlingsplaner samt ytterligare kompetensutvecklingsinsatser för personal. Ansvarsfördelning och samverkan mellan huvudmännen behöver tydliggöras och stärkas och kvaliteten och tillgängligheten ökas. Stora framsteg har gjorts genom den massiva kompetensutvecklingsinsats som pågått i länet under en följd av år, men det krävs kontinuerlig uppdatering och fördjupning för att de nya kunskaperna skall komma till användning i det praktiska arbetet. I de nya riktlinjerna ställs helt nya krav på kommuner och landsting när det gäller att erbjuda kunskapsbaserade metoder etc. Tack vare det goda samarbetet som byggts upp med U-fold, Uppsala universitets kraftsamling inom missbruk/beroende, finns goda möjligheter att erbjuda kvalificerade utbildningar. Den dialog som utvecklats med brukarorganisationer skapar möjlighet att ta vara på brukarnas kunskaper både i utbildningssammanhang och i utvecklingsarbete. Genom fortbildning av personal och metodstöd i uppföljnings- och utvecklingsarbete skapas en missbruks- och beroendevården som kan ge personer med riskbruk, missbruk eller beroende en modern vård präglad av hög kvalitet och professionalitet. Även inom området missbruk och beroende kan ett förebyggande perspektiv kan anläggas. 15 1. Utveckling av samverkan Aktivitet Syfte Uppdatera den länsövergripande överenskommelsen för missbruks- och beroendevården, inklusive dopning och läkemedelsmissbruk Tydliggöra samverkan och respektive huvudmans ansvar Stöd till utveckling av integrerade mottagningar alternativt integrerat arbetssätt Ökad kvalitet och tillgänglighet Medverka i länsstyrelsens nätverk kring alkohol-, narkotika-, doping- och tobaksförebyggande arbete (ANDT) Omvärldsbevakning. Säkra ett folkhälsoperspektiv. Samverkan Samverka med länsstyrelsen i det ANDTförebyggande arbetet Hitta synergieffekter 2. Kompetensutveckling Aktivitet Syfte Utbildning och metodstöd kring AUDIT/DUDIT, ASI, MI, HAP 1 i enlighet med länsöverenskommelse mellan kommunerna och landstinget Implementering av kunskapsbaserade arbetssätt för att bättre möta brukarnas behov Basutbildning kring riskbruk, missbruk, beroende i samverkan med U-fold Gemensam kunskapsgrund Bidra till implementeringen av nya riktlinjer inom missbruks-/beroendevården, som bl a inkluderar ungas missbruk Ökad kunskapsbasering av missbruks/beroendevården 3. Uppföljning Aktivitet Syfte Stöd kring användandet av ASI för uppföljning, både på individ- grupp- och verksamhetsnivå Bättre underlag för beslut 4. Familjeperspektiv inom missbruks-/beroendevården Aktivitet Syfte Utbildning och metodstöd kring familjeperspektiv inom missbruks- och beroendevården /finansieras med stöd av nationella medel, ”Familjeperspektiv inom missbruks- och berodendevården”, SKL-överenskommelse Ökat familjeperspektiv inom både missbruks/beroendevård och barnavård och utvecklad samverkan däremellan 1 AUDIT/ DUDIT = Alcohol/Drug Use Disorders Identification Test, ASI = Addiction Severity Index, MI = Motivational Interviewing, HAP = Haschavvänjningsprogrammet. 16 Stödja implementeringen av lokala utvecklingsplaner (Finansieras med stöd av externa medel från Folkhälsomyndigheten) Ökat familjeperspektiv inom både missbruks/beroendevård och barnavård och utvecklad samverkan däremellan Genomföra forsknings- och utvecklingsprojektet, SkolBIM (Finansieras med stöd av projektmedel från Folkhälsomyndigheten) Bidra till att utveckla skolpersonalens förmåga att upptäcka och ge stöd till barn och ungdomar, som lever i familjer med missbruk 5. Omhändertagande av berusade personer (Nationell satsning. Finansieras med stöd av externa medel från Socialdepartementet kanaliserade till den regionala samverkans- och stödstrukturen) Aktivitet Syfte Utarbeta en överenskommelse för omhändertagande av berusade personer och tillse att den förankras politiskt Förbättra omhändertagandet av berusade personer 17 18 Funktionshinder Grunden för funktionshinderpolitiken är att personer med funktionsnedsättningar ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra medborgare. Målen handlar om en samhällsgemenskap med mångfald som grund och att samhället utformas så att personer med funktionsnedsättningar blir fullt delaktiga i samhällslivet. Myndigheten för delaktighet konstaterar att det alltjämt är stora skillnader i levnadsförhållanden mellan personer med funktionsnedsättningar (som har insatser enligt LSS och/eller SoL) och befolkningen i stort. För tredje året i rad visar myndighetens uppföljning att personer med funktionsnedsättning inom de flesta områden lever med sämre delaktighet än övriga befolkningen. I förhållande till befolkningen kännetecknas gruppen bland annat av låg utbildningsnivå, man står utanför arbetsmarknaden, har en svag ekonomi och en mindre aktiv fritid och sämre hälsa. Uppföljningen visar att utvecklingen går åt rätt håll, förutsättningarna för delaktighet har blivit något bättre inom flera områden men, menar myndigheten för delaktighet, utvecklingen går för långsamt. En annan betydelsefull fråga är tillgång till rehabilitering vid sjukdom eller skada liksom habilitering utifrån individens förutsättningar. Personalens kompetens är av avgörande betydelse när det gäller utformning av stöd och dess innehåll och kvalitet. Det är viktigt att personalen har relevanta kunskaper och att det finns goda förutsättningar i den organisation man verkar för att omsätta kunskaperna i praktisk handling. Inflytande och delaktighet är prioriterade områden inom funktionshinderpolitiken. Arbetet ska bland annat inriktas på att ge personer med funktionsnedsättningar förutsättningar för självständighet och självbestämmande. De ska i större utsträckning komma till tals, bli lyssnade till och kunna utöva inflytande över socialtjänstens och berörda delar av hälso- och sjukvårdens insatser. Projektmedel från Socialdepartementet med avsikt att förstärka brukarmedverkan inom LSSområdet har medfört att arbetet med att öka brukarnas medverkan och inflytande intensifierats senare år. Detta arbete har integrerats i övrig verksamhet och genomsyrar alla aktiviteter inom området. Eftersom brukarmedverkan och brukares delaktighet är ett gemensamt temaområde för hela enheten presenteras aktiviteterna under den rubriken. Se sid 7! Regionförbundet riktar också in sina insatser på att synliggöra och förbättra hälsan hos människor med funktionsnedsättningar. 1. Kompetensutveckling Aktivitet Syfte Samverkan med Vård- och Omsorgscollege och Yrkeshögskolan om utbildningsinsatser inom funktionshinderområdet Stärka professionens kompetens Utbildning till personal och brukare i bemötande och återhämtning vid svåra psykiska sjukdomar Ökad kunskap om hur psykiatrin, socialtjänsten och andra kan stödja återhämtning 19 2. Uppföljning Aktivitet Syfte Delta och följa uppbyggnad av Närvårdsteamet för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Uppmärksamma brukarperspektivet i teamets arbete Uppföljning av Närvårdsteamets verksamhet Få underlag för diskussion om verksamhetens fortsättning 3. Verksamhetsutveckling Aktivitet Syfte Skapa arena för länsgemensamma diskussioner och reflektioner rörande utveckling av LSS-verksamheter Identifiera och reflektera kring frågor som har med utveckling av stödet till personer med insatser enligt LSS att göra Samordna länets kontaktpersoner i PRIO-satsningen Information och erfarenhetsutbyte för att uppnå prestationsmålen i den nationella psykiatriöverenskommelsen Genomföra en inspirationsdag för PRIO Ökad kunskap Samordna arbete med att följa upp frågeställningar som initierats och diskuterats på AIMday funktionshinder (nov 2014) Vidaretveckla de kontakter mellan forskare, profession och brukare som initierats och arbeta vidare med viktiga frågor 4. Hälsa Aktivitet Syfte Utveckla metoder för att undersöka hälsan hos personer med funktionsnedsättning (Genomförs tillsammans med landstinget) Få underlag för preventiva insatser Planera och förbereda ett projekt för bättre hälsa hos personer med funktionsnedsättning Identifiera goda exempel och metoder. 20 Folkhälsa År 2003 antog regeringen nationella mål för folkhälsan med det övergripande målet ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Folkhälsoarbetet är inriktat på att påverka viktiga bestämningsfaktorer för hälsan. Med det menas livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar folkhälsan. Folkhälsoarbete innebär systematiska och målinriktade insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa i en befolkning. Folkhälsoinsatser kan vara både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Båda typerna av insatser behövs och ska komplettera varandra. En insats ska helst ske så tidigt som möjligt i orsakskedjan. Då kan fler människor omfattas av insatsen och den förebyggande effekten blir större. Befolkningen i Uppsala län har en till synes god hälsa jämfört med andra län i Sverige vilket bland annat förklaras av låg arbetslöshet och hög utbildningsnivå. Samtidigt finns det stora variationer geografiskt och mellan olika socioekonomiska grupper. Under 2015 har regionförbundet ambitionen att fortsätta belysa de skillnader i hälsa som finns i länet. Under året inriktas arbetet på att utveckla ett länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling där Öppna jämförelser folkhälsa samt Liv och hälsa Ung blir viktiga underlag. 1. Uppföljning (genomförs i samverkan med Enheten för regional utveckling). Aktivitet Syfte FoU-cirkel om Öppna jämförelser folkhälsa Ge inspiration och kunskap. Erfarenhetsutbyte. Lokala underlag för fördjupade insatser. Ta fram modell för länsgemensamt uppföljningssystem för folkhälsans utveckling och fördelning i samverkan med RAFF Ge förutsättningar för länsgemensam uppföljning Utarbeta en plan för insatser inom identifierade utvecklingsområden Ge underlag för utvecklingsarbete 2. Kompetensutveckling och samverkan (genomförs i samverkan med Enheten för regional utveckling). Aktivitet Syfte Utbildningsinsatser kring sociala investeringar, socioekonomiska beräkningar, hälsoinvesteringar m. m. Ge inspiration och kunskap. Erfarenhetsutbyte. Inbjuda till Folkhälsoforum tillsammans med Upplands Idrottsförbund Lyfta aktuella folkhälsoutmaningar. Öka samverkan Fullfölja seminarieserie utifrån rapporten ”Gör jämlikt- gör skillnad” utifrån två teman: ”Ge alla förutsättningar till egen försörjning” och ”Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen” Ge inspiration och kunskap. 21 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Sara Jernberg 070-167 9141 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/24 Assembly of European Regions (AER). Medlemskap och Sverigesamordning Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att Regionförbundet Uppsala län ska vara medlem i AER till en medlemsavgift av 4302 euro (2015), samt att regionförbundet ska svara för samordningsfunktionen för AER Sverigenätverket 20152016 Ärende Regionförbundet har varit medlem i AER sedan 2007, då förbundet övertog medlemskapet från landstinget, som i sin tur varit medlem sedan 90-talet. Mervärden att ingå som medlem i AER, den största politiska intresseorganisationen för europeiska regioner med huvudsyftet att öka det regionala inflytandet i europeisk politik, är flera: omvärldsbevakning, information om och påverkan på den europeiska politiska processen samt kunskapsutbyte och utökat internationellt nätverk. Sverige har två ordinarie byråledamöter och två ersättare i AER. Johan Edstav (MP) är länets representant i AER och ingår som ordinarie representant i AER:s byrå (styrelse) för perioden 2013-2015. Med en av de två ordinarie platserna i Byrån följer att vara politisk ordförande för AER Sverige. Till denna funktion knyts ett uppdrag att samordna ett nätverk med de svenska regioner som är medlemmar i AER. Uppdraget innebär i första hand en bevakning av Byrån, men även god kännedom om AER:s arbete inom kommittéer, arbetsgrupper, projekt och program. Regionförbundet Uppsala län förslås svara för denna samordningsfunktionen för AER Sverigenätverket under två år, vilket bedöms kräva motsvarande 25 procent av en heltidstjänst. Bilaga: Assembly of European Regions (AER) 1 (1) Sara Jernberg 070-167 9141 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/24 Assembly of European Regions (AER) Bakgrund AER är den största politiska intresseorganisationen för regioner i Europa. Huvudsyftet är att öka det regionala inflytandet i europeisk politik. Verksamheten innefattar en mängd områden, däribland regionala tillväxtfrågor inklusive folkhälsa, hälso- och sjukvård. Regionförbundet har varit medlem i AER sedan 2007, då förbundet övertog medlemskapet från landstinget, som i sin tur varit medlem sedan 90-talet. Johan Edstav (MP) är länets representant i AER. Han är även invald som ordinarie representant i AER:s byrå (styrelse) för perioden 2013-2015. Mervärden för Uppsalaregionen Mervärdet av att vara medlem i en organisation på europanivå är flera. Det ger möjligheter till omvärldsbevakning, information om och påverkan på den europeiska politiska processen samt kunskapsutbyte och utökat nätverk. Genom att aktivt medverka i AER har länets prioriteringar kunnat lyftas fram och inkluderats i gemensamma positionspapper. Dessa har sedan legat till grund för AER:s lobbying gentemot EU-institutionerna. Att avsändaren är en politisk organisation med cirka 200 medlemmar från hela Europa gör AER till en inflytelserik påverkanskanal. Under AER-mötena har länet tidigt fått information om kommande EU-initiativ samt kunskap om hur andra regioner arbetar. Den information som förmedlats har kontinuerligt avrapporterats i olika tjänstemannanätverk i länet. Omvärldskännedomen har efterfrågats av både kommunernas EU-samordnare och STUNS EU-nätverk. Den har också gett inspel till förbundets eget arbete, däribland processen att ta fram den regionala utvecklingsstrategin. Genom AER har Uppsalaregionen kunnat positionera sig som en innovativ och attraktiv kunskapsregion. Kontaktnätet inom AER har kommit förbundets medlemmar och andra av länets nyckelaktörer till gagn. Exempelvis har det använts i samband med partnersök till europeiska samarbetsprojekt eller planering av studiebesök. Kostnad Medlemsavgiften för Uppsala län uppgår idag till drygt 40 000 kronor per år. Till detta tillkommer resekostnader och traktamenten. Under 2014 uppgick kostnad för resor till 40 000 kronor, medan 2011 deltog förbundet i sju utlandsbelagda möten till en rese- Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 kostnad av 114 430 kronor. Tidsmässigt tar varje möte i genomsnitt två sammanträdesdagar och en resdag. Sverigesamordning Sverige har två ordinarie byråledamöter och två ersättare i AER. För de ordinarie posterna krävs samordning av AER Sverige under en mandatperiod d.v.s. två år (25 procent av en heltidstjänst). Sverigesamordningen innebär: • • • • • • • • • • • Följer med en av de två ordinarie platserna i Byrån. Innebär politiskt ordförandeskap för AER Sverige. Kräver ett åtagande om minst två år, mellan Generalförsamlingar. Kräver att en tjänstemannaresurs motsvarande 25 % av en heltidstjänst avsätts. Innebär i första hand en bevakning av Byrån, men även god kännedom om AER:s arbete inom kommittéer, arbetsgrupper, projekt och program.* Arrangera två möten per år (ta fram aktuell agenda, bjuda in talare, boka lokal, skriva och skicka ut minnesanteckningar etc.). Utgångspunkt är att mötena förläggs i Stockholm, SKL erbjuder sina lokaler för våra möten, och bjuder på fika och lunch om vi väljer att vara hos dem. Vårmötet ska helst ligga så pass sent att majoriteten av vårens kommittémöten ägt rum, samt höstmötet före generalförsamlingen på hösten. Kontinuerlig kontakt med AER:s sekretariat. Kontinuerlig kontakt med Sverigemedlemmarna. Varje region har en tjänsteman som är utsedd kontaktperson för de löpande kontakterna. Kontinuerlig kontakt med SKL. Skriva årsberättelse. Uppdatera adresslistan över Sverigemedlemmar. * Sverigesamordningen skall inte ersätta regionernas egna engagemang eller medlemskap. Sverigesamordnaren skall inte ha i uppdrag att bevaka allt arbete inom AER, utan ha en koordinerande och övergripande funktion. 2 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Sara Jernberg 070-167 9141 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/25 Reglab 2015-2019. Medlemskap Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att Regionförbundet Uppsala län ska vara medlem i Reglab 2015-2019, samt att från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder avsätta 102 000 kr per år för medlemskapet. Ärende Regionförbundet Uppsala län har varit medlem i nätverket RegLab sedan 2011. Efter utvärdering av verksamheten har Reglabs ägare beslutat att driva nätverket vidare i ytterligare fyra år. Regionförbundet föreslås kvarstå som medlem under föreslagen projektperiod. Årsavgiften uppgå för närvarande till 102 000 kr och finansieras med 1:1-medel. Reglab har 24 medlemmar: 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Tillväxtverket. För andra organisationer som är involverade i regional utveckling finns möjligheten att bli Reglab-partner. Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling. Inom Reglab driver medlemmarna gemensamma utvecklingsprojekt, fördjupar sig i de regionala analyserna och utbyter erfarenheter. 2015 års konferens äger rum i Uppsala 25-26 mars med 350 deltagare. Bilaga: Reglab 2015-2019. Projektplan 1 (1) 141001 Reglab 2015-2019 Projektplan Inledning Projektet Reglab är ett forum för lärande om regional utveckling, där regionala utvecklare, myndigheter, forskare och andra intresserade möts för kunskaps- och kompetensutveckling. Reglab har sedan 2010 drivits i projektform gemensamt av Sveriges regioner, Vinnova, Tillväxtverket och SKL, och har under dessa år utvecklat en väl fungerande och uppskattad metod- och processkompetens. En extern utvärdering i november 2013 visade att aktiviteterna, medlemsnyttan och kvaliteten på insatserna är hög och att medlemmarna är mycket nöjda. Deltagarna i Reglabs aktiviteter får nya kunskaper, som de sedan använder för att utveckla arbetet på hemmaplan. Reglabs verksamhet är inriktad på utveckling och bygger på medlemmarnas aktuella behov. Arbetssättet är nyskapande och behöver fortsatt utvecklas. Fokus, som hittills har varit på erfarenhetsutbyte, behöver kompletteras med fördjupning och omvärldsanalys. Under de kommande fyra åren kommer med stor sannolikhet det regionala landskapet i Sverige att förändras, till exempel förändras medlemskretsen genom de regionbildningar som sker 1 januari 2015. Även det ökade intresset från myndigheter att delta i utvecklingsarbetet gör att förändringar i såväl arbetssätt som medlemskrets sannolikt kommer att ske under de kommande åren. Det saknas därmed en stabil plattform för att "institutionalisera" Reglab. Reglab har heller ingen fast, löpande verksamhet. Därför är projekt en lämplig organiseringsform. Mot denna bakgrund föreslår Reglabs styrelse att projektet förlängs med ytterligare fyra år, från den 1.7.2015 till den 30.6.2019. Nedan beskrivs de övergripande förutsättningarna för förlängningen av projektet: innehåll och inriktning, styrning och finansiering. Projektplanen ska sedan kompletteras av årliga verksamhetsplaner. Ramverk 2012 fattade Reglabs dåvarande styrgrupp beslut om ett ramverk: vision, verksamhetsidé, kärnvärden och värdegrund. Vision: Reglab ökar drivkraften i regional utveckling. Verksamhetsidé: Reglab bidrar till hållbar tillväxt i Sveriges regioner genom att vara den ledande arenan för samverkan, kunskaps- och kompetensutveckling inom regional utveckling. Kompetensutveckling. Reglab erbjuder kvalificerad kompetensutveckling inom regional utveckling, baserad på aktuell och relevant forskning och expertis samt beprövad praktik. Kunskapsutveckling. Reglab initierar och genomför fördjupning, analys och metodutveckling inom regional utveckling. Lärande. Reglab är en gemensam arena för kunskapssökande, nytänkande och experiment. Reglab erbjuder kunskap, metoder och utveckling inom området lärande. Nätverk. Reglab erbjuder nationella och internationella nätverk av kolleger och expertis. Omvärldsbevakning och framsyn. Reglabs aktiviteter håller en hög aktualitet och bidrar till medlemmarnas omvärldsbevakning och kunskap om framtida utveckling. Se vidare styrdokumentet Reglabs ramverk. Övergripande mål För perioden 2015-2019 är de övergripande målen: Att Reglab är ett nationellt kunskapscentrum för lärande inom regional utveckling, som utvecklar, prövar och sprider metoder för lärande, analys och benchmarking Att Reglab drivs av ett aktivt engagemang från samtliga medlemmar och är en självklar samarbetspartner för andra nyckelaktörer inom regional utveckling. Att Reglab bidrar till att öka medlemmarnas förmåga att agera kunskapsbaserat och genom beprövad erfarenhet inom området regional utveckling. Aktiviteter Reglabs kärna är kunskaps- och kompetensutveckling inom regional utveckling. Reglab är en neutral plattform där medlemmar och andra aktörer kan föra en framåtriktad diskussion för att utveckla kunskapen inom regional utveckling. Ambitionen för Reglab är att skapa en så bred kompetens som möjligt, låta olika perspektiv korsas och gemensamt bygga ny kunskap. Reglabs aktiviteter vänder sig i första hand till praktiker, men akademin är på olika sätt involverad. En nära relation till aktuell forskning och annan expertis säkrar kvaliteten i verksamheten. Att göra rätt saker, bidra till medlemmarnas utveckling och göra nytta är grunden för Reglab. Medlemmarnas aktuella behov avgör inom vilka områden aktiviteter startas. Reglabs kansli bygger inte i första hand upp egen sakkompetens, utan fungerar som igångsättare och facilitatorer med god kännedom om medlemmarnas behov. Reglab är en utvecklingsorganisation, som prioriterar aktualitet och flexibilitet. Reglabs fokus är ”verkstad”, dvs att fördjupa kunskaper och praktik, att öka medlemmarnas kapacitet och därigenom bidra till utveckling av de svenska regionerna. Reglab är inte en intresse- eller lobbyorganisation. Om Reglab har en påverkande roll, sker den indirekt – via den kunskap som utvecklas när medlemmar som träffas och arbetar tillsammans. Reglab har skapat ett antal format för kunskaps- och kompetensutveckling: lärprojekt, seminarieserier, nätverk − som kommer att vidareutvecklas. Reglabs två årliga event, Årskonferensen och Forskarforum, har blivit viktiga mötesplatser för alla som jobbar med regional utveckling i Sverige och kan utvecklas ytterligare. Inom Reglab finns också möjligheten att utveckla generella verktyg (innovationsindex, matchningsindikatorerna). Reglabs roll i detta är att fokusera på utvecklingsdelen − andra organisationer bör ta över förvaltningen av verktygen, i det fall där det är aktuellt. Reglabs kännetecken är fokus på det kollegiala, dialogbaserade lärandet. Förutom den kunskap som samlas kring olika sakfrågor, samlar Reglab kompetens kring metoder för erfarenhetsutbyte, nätverkande och lärande. Metoder som är tillgängliga för medlemmarna och blir en del i utvecklingen av deras organisatoriska lärande. Det viktigaste utvecklingsområdet för Reglab i nästa projektperiod är omvärldanalys och framsyn. Reglab bör ta ett tydligare grepp för att stödja medlemmarnas strategiska arbete genom omvärldsspaning, framsyner och analys. Reglab ska också förstärka sina insatser för att bidra till det organisatoriska lärandet i medlemsorganisationerna, samt skapa ett större utrymme för nytänkande och experiment. Reglabs grund vilar på ett engagerat deltagande från medlemmarna. Att medlemmarna är aktiva i lärprojekten − som initiativtagare, ledare och spridare av resultaten, är en framgångsfaktor. Målgrupp Reglabs aktiviteter vänder sig till medlemmar och partner. Reglabs aktiviteter riktar sig framför allt sig till tjänstemän, men för framtiden är också politiker och regionala samverkanspartner intressanta målgrupper. Organisation Medlemmar. Reglab ägs och finansieras av Sveriges regioner/län/samverkansorgan, tillsammans med Vinnova, SKL och Tillväxtverket Formellt är Reglab ett projekt, men i praktiken fungerar verksamheten som en ideell förening, i dagligt tal benämns ägarna ”medlemmar” och ledningen ”styrelse”. Medlemmarna fattar beslut om den strategiska utvecklingen av Reglab, tillsätter styrgrupp/styrelse, har möjlighet att initiera aktiviteter och ta del av alla resultat. Reglab-partner. Reglab har ambitionen att vara en mötesplats för alla som arbetar med regional utveckling − därför erbjuder Reglab möjlighet till partnerskap. Mot en årlig avgift kan partner delta i alla aktiviteter och ta del av de resultat som utvecklas. Reglab-partner har inte plats i styrgruppen och deltar inte i beslut om inriktningen av verksamheten. Partner i dag är Näringsdepartementet, Tillväxtanalys, Boverket, ESF-rådet, Folkbildningsrådet, Mälardalsrådet, Nordregio, Kontigo AB, PwC/Kommunal sektor och Mucf. Projektägare. Sveriges kommuner och landsting, SKL, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, är formell projektägare för Reglab och arbetsgivare för Reglabs kansli. I övrigt deltar SKL på samma villkor som övriga ägare. Styrelse. Reglab leds av en styrelse med åtta ledamöter, samt en adjungerad ledamot från medlemsgruppen. Styrelsen ansvarar för verksamhetens strategiska inriktning och långsiktiga måluppfyllelse, budget och uppföljning mm. Medlemsgrupp. I medlemsgruppen finns samtliga medlemmar representerade. Medlemsgruppen initierar och prioriterar Reglabs aktiviteter. Verksamhetsledare och kansli. Verksamhetsledaren ansvarar för den dagliga operativa verksamheten och kansliet. Reglabs personal är anställd av SKL och placerad i deras lokaler. Se också styrdokumentet Reglabs organisation. Tidplan Under hösten 2014 fattar ägarna beslut om nästa projektperiod vid ett extra medlemsmöte: projektplan och finansiering. Den 12 november beslutar styrelsen om verksamhetsplan för hela 2015. I praktiken ska verksamheten fungera utan avbrott under 2015, trots att nuvarande projekt formellt avslutas i juni 2015. I februari 2015 är det årliga medlemsmötet, med eventuella inval av nya medlemmar och nyval/omval av styrelse mm. Den 1 juli 2015 startar nästa projektperiod. Budget Reglabs basverksamhet har under tidigare projektperiod haft en budget på 2,8 milj kr/år. Budget och finansiering har varit densamma från 2010, och innefattar kansliets två anställda, delar av årskonferensen, kommunikationsaktiviteter, visst utvecklingsarbete/utvärdering, samt resor, lokaler och administration. Lärprojekt och andra större aktiviteter finansieras separat av deltagarna och ingår inte i kanslibudgeten. Nätverk och seminarier är gratis för medlemmar och partner. Med ett större uppdrag kring omvärldsanalys, framsyn och experiment utökas budgeten något. Inför kommande projektperiod skapas också ett utrymme för uppdatering av Reglabs verktyg. Modellbudget för perioden 2015-19 (justeras årligen beroende på uppdrag): Löner 1 850 000 Årskonferens 430 000 Forskarforum 70 000 Nätverk 30 000 Seminarier 50 000 Omvärldsanalys mm Utveckling, utvärdering Uppdatering verktyg Kommunikation 150 000 100 000 50 000 100 000 Styrelse, medlemsgrupp 50 000 Resor 80 000 Lokaler, support* Övrigt Summa 80 000 3 040 000 * SKL bidrar med lokaler, ekonomiadministration, IT-support mm för Reglabs kansli. Finansiering Medlemmarna finansierar den största delen av Reglabs basverksamhet som beskrivs i budgeten ovan. Reglab har en finansieringsmodell där avgiften för respektive medlem är differentierad efter organisationstyp (nationell, regional) och regionstorlek. Enligt modellen betalar regioner 75 000 kr/år plus 8 öre per invånare och nationella myndigheter 250 000 kr/år. SKL står för kostnaden för projektägarskap och arbetsplatser i SKL-huset, inklusive IT-support, ekonomiadministration mm. I kommande projektperiod används samma modell, med justeringar för de befolkningsförändringar som skett t o m 31.12.2013. De faktiska kostnaderna för medlemmarna 2015 blir: Avgift VGR 204 200 Region Skåne 176 900 Region Värmland 96 900 Landstinget Västernorrland 94 400 Region Dalarna 97 200 Norrbottens läns landsting 95 000 Regionförbundet Jönköping 102 300 Region Västerbotten 95 900 Regionförbundet Östsam 110 000 Regionförbundet Kalmar 93 700 Region Gävleborg 97 200 Regionförbundet Örebro 97 800 Region Gotland 79 600 Landstinget Västmanland 95 700 Regionförbundet s. Småland 90 000 Regionförbundet Uppsala län 102 600 Regionförbundet Sörmland 97 200 Region Blekinge 87 200 Regionförbundet Jämtland 85 100 Region Halland 99 500 Stockholms läns landsting/KSL 248 000 Vinnova 250 000 Tillväxtverket 250 000 SKL* Summa 2 846 400 * SKL bidrar med lokaler, ekonomiadministration, IT-support mm för Reglabs kansli. Reglab-partner betalar 10 000 det förstår året och därefter 20 000/år. Sammanlagt ger detta ca 200 000 kr 2015. Lärprojekt och andra större aktiviteter finansieras även i fortsättningen separat av deltagarna. Uppföljning och utvärdering Alla Reglabs aktiviteter följs upp med enkäter till deltagarna och rapporteras i samband med årsredovisningen till medlemsgrupp och styrelse. Enkätresultaten används i utvecklingen av nya aktiviteter. Slututvärderingen av projektet 2011-15, som ska genomföras under 2015-16, blir en viktig input till den strategiska utvecklingen under kommande projektperiod. I kommande projektperiod ska en extern halvtidsutvärdering genomföras under 2017, och en slututvärdering 2019. Kompletterande information För mer information om Reglabs verksamhet, se: Reglabs ramverk Reglabs organisation Verksamhetsberättelser Verksamhetplaner Utvärdering 2013 Samtliga finns att hämta på: www.reglab.se/om-reglab/styrelse/reglab-styrdokument/ Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/30 Almedalsveckan 2015. Utseende av två deltagare Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att NN och NN representerar regionförbundet under Almedalsveckan 2015, samt att regionförbundet står för kostnaden för högst två övernattningar vardera. Ärende Regionförbundet har vissa år deltagit i Almedalsveckan. Det har handlat om anordnande av egna seminarier och medverkan/deltagande i seminarier som anordnats av andra arrangörer, företrädesvis Mälardalsrådet. I år äger Almedalsveckan rum den 28 juni – 5 juli. Mälardalsrådet kommer att ha seminarier och mingel den 1 juli. 1 (1) Arbetsutskottet 2015-02-05 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/23 Förbundsstyrelsens studieresa 2015 Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att uppdra till regiondirektören att förbereda en studieresa till Freiburg, Tyskland den 21-23 oktober 2015 Ärende Förbundsstyrelsen, eller delar av styrelsen, har genom åren genomfört studieresor. Motivet har bland annat varit att jämföra Uppsalaregionen med andra europeiska regioner. Studieresor har genomförts till Bryssel, Vallonien, Malopolska och Oxford. Vallonien och Oxford är två av de regioner som identifierats som lika Uppsalaregionen genom att de ligger nära en huvudstad och har stora universitet. Ett av värdena med resorna har varit att träffa också politiska företrädare från respektive region/stad. 2015 års studieresa föreslås gå till Freiburg i Baden-Württemberg i södra Tyskland. Syftet skulle bland annat vara att studera stadsutveckling. Freiburg är en universitetsstad som är känd för sina gröna satsningar inom energiområdet. Baden-Württemberg är medlem i Assembly of European Regions. Resan föreslås äga rum den 21-23 oktober och delfinansieras av Tillväxtverket genom projektet Uppsala län som regionalt innovationsområde. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Christina Dahlmann 018-182104 2015-01-29 Dnr: RFUL 2014/163 Samlokalisering med landstinget. Avsiktsförklaring Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna avsiktsförklaringen Ärende Regionförbundet har fått frågan om att samlokaliseras med landstinget i det nya förvaltningshus som ska byggas i centrala Uppsala. Förutom landstingets ledningskontor har också Kultur och bildning i landstinget, Kollektivtrafikmyndigheten, Smiddskyddsenheten och Upplandstiftelsen erbjudits plats i det nya huset. Regionförbundets är positiv till en samlokaliering då det förutom att främja samverkan mellan verksamheterna också finns samordningsvinster i form av gemensamma möteslokaler, vaktmästeri, reception mm. Regionförbundet hyr i nuläget kontor till ett kvadratmeterpris på 1760 kr. Kvadratmeterpris, hyra mm i den nya byggnaden är inte fastställd. Baserat på antaganden om antal medarbetare och önskemål om förhållandet mellan sk cellkontor och landskap uppskattas årskostnaden bli detsamma som i dagsläget, men i kostnaderna ingår då del i gemensamma resurser som förbundet delvis idag betalar separat. Planerad inflytt är september 2016. Frågan kommer att behandlas i regionförbundets samverkansgrupp den 2 februari. Eventuella tillägg och synpunkter från de fackliga representanterna redovisas vid förbundsstyrelsen. Bilaga: Avsiktsförklaring 1 (1) 2015-01-13 Dnr: RFUL 2014/163 Landstinget i Uppsala län Avsiktsförklaring om samlokalisering Regionförbundet har erbjudits att samlokaliseras med landstinget i det hus som ska byggas i centrala Uppsala. Regionförbundets kansli ser positivt på en samlokaliering förutsatt att projektorganisationens ambitioner om en attraktiv och modern arbetsplats med god arbetsmiljö och ökad tillgänglighet för medarbetare och besökare uppfylls. Regionförbundet vill också bidra till samverkan mellan de olika verksamheterna och anser att en samlokalisering kan underlätta detta. Det finns också samordningsvinster i form av gemensamma möteslokaler, vaktmästeri och reception som är betydelsefulla för en mindre arbetsplats som regionförbundets kansli. Lokalbehov för regionförbundets kansli Regionförbundet bedriver en mötesintensiv verksamhet och en förutsättning för att fortsatt kunna vara en arena och mötesplats är att kansliet får god tillgång till möteslokaler både mindre (4-5 personer) och större (25-30 personer) konferensrum behövs. På kansliet arbetar för närvarande 28 personer. Önskemålet är 15-16 cellkontor och 12 platser i landskap. Det är också önskvärt att det finns god tillgång till s.k. tysta rum för telefonsamtal eller exempelvis kortare avstämningar för två personer. Övriga behov är arkiv/del i arkiv och förråd/del i förråd för kontorsmaterial och rum för kopiator/skrivare. I övrigt är önskemålet att ta del av de gemensamma funktioner som erbjuds landstingets förvaltningar. REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Johan Edstav Förbundsstyrelsens ordförande Catharina Blom Regiondirektör Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/29 STUNS. Utseende av ledamot och ersättare Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att utse Johan Edstav (MP) till ordinarie ledamot och NN till ersättare i STUNS styrelse. Ärende 2007 övertog regionförbundet landstingets roll i STUNS – Stiftelsen för Samverkan mellan Universiteten i Uppsala och Näringslivet. Förbundsstyrelsens ordförande har ingått i styrelsen och landstingsstyrelsens ordförande, utsedd av förbundsstyrelsen, har varit ersättare. Regiondirektören är adjungerad och ingår också i STUNS beredningsgrupp. 2015 års första styrelsesammanträde i STUNS äger rum den 13 februari. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/ Styrgrupp Östra Mellansverige strukturfonder. Utseende av ledamot och ersättare Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att utse NN till ordinarie ledamot i styrgruppen för Östra Mellansverige strukturfonder och NN till ersättare Ärende Inför framtagandet av strukturfondsprogrammen (regionalfonden och socialfonden) för Östra Mellansverige tillsattes en politisk styrgrupp. Regionförbundet representanter i denna har varit Cecilia Forss (M) och Bengt-Olov Eriksson (S). Styrgruppen kommer att fortsätta under genomförandet av programmet, om än mindre frekventa möten. Det finns också en ledningsgrupp bestående av regiondirektörerna samt en handläggargrupp. 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Catharina Blom 018-18 21 03 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/ En bättre sits. Utseende av ledamöter Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att utse NN till temagruppen Regional kollektivtrafik, NN och NN till temagruppen Godsfrågor, NN och NN till temagruppen Transporttillgänglighet samt NN och NN till temagruppen Regional utveckling, samt att utse NN till Lilla gruppen i En bättre sits Ärende En bättre sits är en bred och långsiktig process inom infrastruktur och transporter inom Mälardalsrådet. En bättre sits startade 2003 då politikerna i regionen insåg behovet av samarbete och gemensamma prioriteringar inom infrastruktur- och transportfrågorna, då med siktet inställt på nationell transportplan 2010-2021. De senaste åren har fokus legat på utveckling av samarbetet och att få gehör för regionens synpunkter inför beslut om nationell transportplan 2014-2025. Parallellt har ett politiskt temaarbete pågått med sikte på kommande transportplaner. Målet är nu att få fram en ny storregional systemanalys 2016 som beskriver gemensamma prioriteringar. Arbetet leds av den s k Lilla gruppen där varje län är företrädd av en politiker från den som är länsplaneupprättare (dvs i Uppsala län regionförbundet) och en från kollektivtrafikmyndigheten (dvs i Uppsala län landstinget). Cecilia Forss (M) har företrätt regionförbundet och Johan Örjes (C) landstinget. Fördelningen mellan länen i respektive temagrupp förutsätts ligga fast och från Mälardalsrådets sida har det uttryckts önskemål om viss kontinuitet. Den 26 mars kl 9.30-13.30 äger det rum en uppstart/kickoff i de nya politiska temagrupperna med återblick, nulägesgenomgång och planering av arbetet med en storregional systemanalys 2016. Bilaga: En bättre sits temagrupper från sep 2013 1 (1) En bättre sits temagrupper från sep 2013 Regional kollektivtrafik Jonas Karlsson (S) Landstinget Örebro Johan Örjes (C ) Landstinget Uppsala Godsfrågor Cecilia Forss (M) Regionförb Uppsala Viking Jonsson (S) Regionförb Sörmland Transporttillgänglighet Jan Owe-Larsson (M) Regförb Östsam Sofia Wallström, Lst Västmanland Regional utveckling Tommy Levinsson (S), Landst Västmanland Anette Scheibe Lorentzi, Lst Stockholm Fredrik Ahlstedt (M) Uppsala Jacob Spangenberg (C ) Östhammar Agneta Hägglund (S) Håbo Anna Wiklund (M) Enköping Bengt-Olov Eriksson (S) Tierp Marlene Burwick (S) Uppsala Erik Weiman (M) Landstinget Västmanland Ulla Persson (S) Västerås stad (7 platser) Torsten Källberg (FP) Landstinget Stig Henriksson (V) Fagersta Elizabeth Salomonsson (S) Köping Hans Strandlund (M) Hallstahammar Olle Ytterberg (S) Arboga Elisabeth Unell (M) Västerås Örebro (7 platser) Fredrik Persson (MP) Örebro Irén Lejegren (S) Ewa Unevik (M) Hallsberg Kenneth Lantz (V) Lars Göran Zetterlund (C ) Katarina Hansson (S) Kumla Erik Johansson (FP) ÖLL Sörmland (7 platser) Jimmy Jansson (S) Eskilstuna Anne-Marie Wigertz (M) Nyköping Catharina Fredriksson (S) Oxelösund Lars Härnström (M) Katrineholm Jens Persson (C ) Strängnäs Urban Granström (S) Nyköping Terese Askerstedt (MP), Strängnäs Eva Andersson (S) Norrköping Magnus Oscarsson (KD) Ödeshög Muharrem Demirok (C) Linköping Magnus Berge (C) Söderköping Camilla Egberth (S) Motala Åke Svensson (S) Region Gotland Lena Celion (M) Region Gotland Katarina Berggren (S), Botkyrka Stella Fare (FP) SLL Leif Gripestam (M) Täby Tomas Eriksson (MP) SLL Karin Wanngård (S) Stockholms stad Bosse Andersson (C ) SLL Ulla Hamilton (M) Presidium Uppsala (7 platser) Östergötland Göran Gunnarsson (C), Landstinget (7 platser) Lennart Haraldsson (S) Åtvidaberg Gotland (2 platser) Stockholm (16 platser) Erika Ullberg (S), SLL Karl Henriksson (KD), Huddinge Gunilla Roxby Cromvall (V), SLL Mats Gerdau (M), Nacka Cecilia Löfgreen (M), Järfälla Vivianne Gunnarsson (MP) SLL Nanna Wikholm (S), SLL Lennart Adell Kind (FP) SLL Lennart Kalderén (M), Salem dst Västmanland Lst Stockholm Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Tomas Stavbom 018-18 21 01 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/26 Klimat- och infrastrukturberedningen. Uppdragsbeskrivning Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att godkänna uppdragsbeskrivningen för Klimat- och infrastrukturberedningen. Ärende Från 2015 byter den tidigare Trafik- och samhällsplaneringsberedningen namn till Klimat- och infrastrukturberedningen I namnbytet ingår att beredningen föreslås få utökat beredande sakområdesansvar för 1) Klimat- och miljörelaterade frågor, 2) Infrastruktur, inklusive kopplingar till kollektivtrafikfrågor inom UL och Mälardalen samt 3) Bostadsförsörjning och fysisk planering Beredningens huvuduppgifter inom dessa områden är att: • • • • • Bereda ärenden till förbundsstyrelsen och dess arbetsutskott Verka för att intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0 genomförs Bidra i framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, inom avsnittet Växande region Väcka och behandla övriga frågor som är av sådan karaktär att synpunkter från beredningen är värdefulla för frågans behandling Hantera remisser av mindre principiell karaktär inom sakområdet ställda till regionförbundet. I bilaga beskrivs uppdragets innehåll närmare, liksom beredningens roll i förhållande till övriga beslutsordning för länstransportplanen, enligt beslut av förbundsstyrelsen 2013-11-21. Bilaga: Förslag till Uppdragsbeskrivning för Klimat- och infrastrukturberedningen 1 (1) Förbundsstyrelsen 2015-02-05 Tomas Stavbom 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/26 Uppdragsbeskrivning för Klimat- och infrastrukturberedningen Uppdragsbeskrivning Vid bildandet av regionförbundet 2003 inrättades en särskild beredning för förbundets ansvar inom infrastrukturområdet. Trafik- och samhällsplaneringsberedningens uppdrag har, efter beslut i förbundsstyrelsen 1 september 2011, varit att bereda ärenden till förbundsstyrelsen inom infrastruktur, kollektivtrafik och övrig fysisk planering. Inför den nya mandatperioden 2015-2019 byter beredningen namn till Klimat- och infrastrukturberedningen. Den nya beredningen arbetar på uppdrag av förbundsstyrelsen och har ett beredande sakområdesansvar i klimat-, infrastruktur- och samhällsplaneringsfrågor. Till beredningens huvuduppgifter hör att: • • Bereda ärenden till förbundsstyrelsen och dess arbetsutskott Verka för att intentionerna i den regionala utvecklingsstrategin Uppländsk Drivkraft 3.0 uppfylls vad gäller fossilfria transporter i nära samverkan med medlemmarna. Bidra i framtagandet av en ny regional utvecklingsstrategi, inom avsnittet Växande region Väcka och behandla övriga frågor som är av sådan karaktär att synpunkter från beredningen är värdefulla för frågans behandling Hantera remisser av mindre principiell karaktär inom sakområdet ställda till regionförbundet. 1 • • • Beredningens möjligheter att besluta och bereda i olika ärenden följer av regionförbundets delegationsordning. Specifikt har beredningen att hantera följande uppgifter: Klimat- och miljörelaterade frågor - Bidra till att berörda delar av nationella miljö – och klimatmål uppnås inom ramen för det regionala utvecklingsuppdraget. 1 Beredningens skrivelser ska undertecknas av ordföranden eller ersättare för denne samt chefen för regional utveckling. Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2015-01-20 - Dnr: RFUL 2015/ Stödja genomförande av insatsområdet Koldioxidsnål ekonomi inom EU:s regionalfond (ERUF) Samverka med länsstyrelsens kring implementering av länets klimat- och energistrategi. Infrastruktur, inklusive kopplingar till kollektivtrafikfrågor inom UL och Mälardalen - Utarbeta och genomföra länstransportplanen Delta i processer som En bättre sits, Sverigeförhandlingen etc. Hantera uppgifter kopplat till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, godstrafik, hamnar och flygplatser, i enlighet med berörda delar i nationella klimat- och miljömål. Bostadsförsörjning och fysisk planering - Följa bebyggelseplaneringens utveckling i Uppsala län, i nära samspel med länets kommuner och länsstyrelsen I det regionala utvecklingsarbetet beakta samspelet mellan investeringar i infrastruktur, bostadsförsörjning, kollektivtrafik och en hållbar samhällsutveckling Bakgrund till ärendet Regionförbundet är ansvarig planupprättare i Uppsala län och behöver i den rollen en särskilt politisk beredning - Klimat- och infrastrukturberedningen. I samband med beslut om länsplanen, och prioritering av 1,6 miljarder kronor i infrastruktursatsningar för perioden 2014-2025, implementerades ett nytt planeringssystem för genomförande av planen Den 21 november 2013 beslutade förbundsstyrelsen om en intern beslutsordning i den nya planeringsprocessen. Förbundsfullmäktiges roll är att, liksom tidigare, besluta om inriktningen och innehållet i länsplanen. Det sker en gång per mandatperiod som följd av att regeringen lägger fram en infrastrukturproposition och den nationella planen samt länsplanerna revideras. I den nya planeringsprocessen har förbundsstyrelsen en tydligare roll i genomförandet av länsplanen genom att på hösten varje år fatta följande beslut: 1. Prioritering av brister där åtgärderna bedöms kosta mer än 25 miljoner kronor eller strategiskt viktiga brister (För dessa initieras åtgärdsvalsstudier i dialog med Trafikverket) 2. Prioritering av objekt som ska gå vidare från åtgärdsvalsstudie till den fysiska planeringsprocessen (vägplan/ järnvägsplan) eller till någon annan form av åtgärd. Prioriteringen görs utifrån genomförda åtgärdsvalsstudier 3. I förekommande fall beslut om objekt som ska prioriteras för byggstart under kommande treårsperiod 2 (3) 2015-01-20 Dnr: RFUL 2015/ Syftet med dessa årliga beslut är att regionförbundet och Trafikverket ska kunna göra nya ställningstaganden om vilka åtgärder som ska göras i transportsystemet. I takt med att utredningsarbetet för olika brister framskrider ökar kunskapen om kostnader och effekter, vilket medför att nya prioriteringar kan göras. I samband med besluten ovan får förbundsstyrelsen en redovisning av hur årets medel i potterna är tänkt att användas. Styrelsen har då möjlighet att ta ställning till de objekt/ åtgärder som ingår i den redovisningen. Förbundsstyrelsen kommer också en gång årligen få en uppföljning av genomförandet av länsplanen. Trafik- och samhällsplaneringsberednings huvudsakliga uppgift var, enligt beslutet, att bereda de ärenden förbundsstyrelsen har att fatta beslut i. Trafikverkets uppdrag är att genomföra länsplanen. Det är Trafikverket som fattar de formella besluten om att påbörja den fysiska planeringen och att byggstarta ett objekt. Prioriteringarna som förbundsstyrelsen årligen fattar beslut om behöver därför ske i dialog med Trafikverket. Åtgärdsvalsstudier kan initieras och finansieras av såväl Trafikverket, regionförbundet eller annan part. 3 (3) Arbetsutskottet Christina Dahlmann 018-182104 2015-01-29 Dnr: RFUL 2015/ Hur påverkar EU:s nystart den lokala och regionala nivån? Inbjudan från Stockholmsregionens Europaförening tillsammans med övriga svenska regionkontor i Bryssel samt SKL till en konferens den 25-26 mars i Bryssel Arbetsutskottet föreslår att förbundsstyrelsen beslutar att ordföranden deltar i konferensen Ärende Regionförbundet har fått en inbjudan till en konferens om EU:s påverkan på den lokala och regionala nivån. Konferensen äger rum den 25-26 mars i Bryssel. Bilaga: Inbjudan till Hur påverkar EU:s nystart den lokala och regionala nivån? 1 (1) VÄLKOMMEN TILL TVÅ INSPIRERANDE DAGAR I EU:S HUVUDSTAD! Juncker:”Europas utmaningar kan inte vänta” - Hur påverkar EU:s nystart den lokala och regionala nivån? Bryssel den 25-26 mars 2015 För sjätte gången anordnar de svenska regionkontoren och Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans en konferens i Bryssel. Konferensen vänder sig till dig som är tjänsteman eller förtroendevald och som har intresse för EU-frågor på lokal och regional nivå. Under två halvdagar, lunch till lunch, får du möjlighet att bl.a. höra mer om förändringarna i och med de förnyade mandaten inom EU:s institutioner, träffa kollegor från hela landet och utbyta erfarenheter om hur andra regioner och kommuner arbetar inom olika områden. Första halvdagen tar avstamp i aktuella prioriteringar och EU-kommissionens förnyade arbetssätt. Deltar gör intressanta talare från bl.a. kommissionen och några av våra svenska Europaparlamentariker. Dag två har du möjlighet att fördjupa dig inom något av områdena Forskning och Innovation, Cirkulär ekonomi, E-samhället eller inkludering/exkludering genom deltagande i ett av fyra parallella seminarier. Utöver fördjupning i det aktuella området kommer även presentationer från framgångsrika projekt att ges och du kan delta aktivt i diskussionerna om möjligheterna och utmaningarna inom ditt valda område. Anmälan om deltagande görs direkt till ditt regionkontor senast den 30 januari. Vid registrering ska du även ange ditt första- respektive andrahandsval av fördjupningsseminarium under dag 2. Antalet platser är begränsade och vi avråder därför bokning av resor innan din plats vid seminariet bekräftats. Kontaktpersoner Registrering och ändringar i din anmälan görs till ditt regionkontor. North Sweden European Office Martha Bahta [email protected] Mobil: +32 499 73 48 18 Region Värmland European Office Isabel Poli [email protected] Mobil: +32 484 42 36 51 Central Sweden European Office Melissa Frödin [email protected] Mobil: +32 49 630 69 42 Stockholmsregionens Europakontor Jacob Tyrén [email protected] Mobil: +32 471 79 58 53 Region Östergötlands EU-kontor Isabelle Johansson [email protected] Mobil: + 32 483 381 297 Västra Götalandsregionens EU-kontor Irma Ganibegovic [email protected] Mobil: +32 488 64 54 91 Göteborgs stads EU-kontor Caroline Eriksson [email protected] Mobil: +32 2 274 55 40 Småland-Blekinge South Sweden Anna Nilsson [email protected] Mobil: +32 497 62 15 92 Skåne European Office Ylva Reisnert [email protected] Mobil: +32 261 32 8 93 Malmö stads EU-kontor Ola Nord [email protected] Mobil: +32 477 32 71 08 SKL:s Brysselkontor Helena Lagerholm [email protected] Mobil: +32 2 549 08 65 Program den 25 mars Lokal: Stanhope Hotel, Rue du Commerce 9, 1000 Bryssel Registrering från kl 12.30 Dagens moderatorer är regionkontorsdirektörerna Maria Lunander, Central Sweden, Per Spolander, Stockholmsregionens Europakontor, samt Olle Jonäng, Västra Götalandsregionen. 13.00 Inledning Moderatorer Maria Lunander och Per Spolander hälsar tillsammans med de övriga regionkontorens direktörer deltagarna välkomna. 13.10 EU-kommissionens nya prioriteringar och arbetssätt Patrik Oksanen (TBC), skribent på Eubloggen, journalist och tidigare EU-korrespondent i Bryssel, ger en introduktion till EU:s nya mandatperiod och sätter EU-kommissionens 10 överordnade prioriteringar och nya arbetssätt i sitt politiska sammanhang. 13.45 Europa 2020: Hur långt har vi kommit? Mona Björklund (TBC), enhetschef direktorat C, EU-kommissionens generalsekretariat och tidigare vice enhetschef med ansvar för Europa 2020, presenterar resultaten från halvtidsöversynen av Europa 2020. Hur långt har vi kommit och vilka utmaningar kvarstår? Hur kan den regionala och lokala nivån kraftsamla för att bidra till uppfyllandet av Europa 2020? 14.15 En ny satsning på jobb, tillväxt och investeringar: Vad blir egentligen annorlunda? Heidi Jern (TBC), kabinettsmedlem i sysselsättning- och tillväxtkommissionären Katainens kabinett förklarar hur kommissionens nya investeringsplan ska leda till ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar i Europas regioner. 14.45 Kaffepaus 15.30 En motståndskraftig energiunion och framåtblickande klimatpolitik Pierre Schellekens, biträdande kabinettschef i klimat- och energikommissionären Cañetes kabinett förklarar hur investeringar i energi och klimat ska leda till ökad sysselsättning och tillväxt samt presenterar kommissionens nyckelintiativ för att öka energieffektiviteten, minska koldioxidutsläppen och främja innovation i energisektorn. Vad betyder större satsningar på gröna jobb och högre resurseffektivtetsmål i praktiken för den regionala och lokala nivån? 16.00 Paneldiskussion med svenska Europaparlamentariker om EU:s nystart Peter Eriksson (Mp) Anna Maria Corazza Bildt (M) TBC Jytte Guteland (S) TBC Fredrick Federley (C) TBC 17.00 Summering och avslutande ord Moderatorer Maria Lunander och Olle Jonäng sammanfattar dagen med frågor och reflektioner från publiken. 17.15-19.00 Avslutande mingel Seminarier DAG 2 – 26 mars 2015 Forskning och innovation Arrangörer: Skåne European Office, Malmö EU Office, Kommunförbundet Skåne Forskning och innovation är viktiga verktyg för att få fart på regional utveckling och tillväxt i Europa. EU gör stora satsningar på detta område, och det finns flera intressanta möjligheter för offentlig sektor att på olika sätt delta i europeiska forsknings- och innovationsprojekt. Dagens seminarium kommer att ägnas åt tre teman: samarbetet inom Europeiska innovations-partnerskap (EIP), sociala innovationer i ett EU-perspektiv och stöd för innovationsupphandling genom EU:s forskningsoch innovationsprogram Horisont 2020. Varje ämne kommer först att presenteras kort, och sedan knytas an till erfarenheter från ett eller flera projekt. Seminariedeltagarna kommer därefter att få möjlighet att diskutera och reflektera i mindre grupper med utgångspunkt i förberedda frågor knutna till dagens tre teman. Program: 9:00-9:10 Inledning av moderatorn Dan Andrée, VINNOVA 9.10-9:40 Europeiska Innovationspartnerskap (EIP) - 9.40-10:10 Sociala innovationer - 10.10-10.55 Introduktion (Michael Johnsson, Skåne European Office) EIP Aktivt och hälsosamt åldrande, erfarenheter från Region Skåne EIP Smarta städer och samhällen, erfarenheter från Själland (Liselotte Jensen, Zealand EU Office) Malmö Stads arbete med sociala innovationer (Bjarne Stenquist, Malmö Stad) Exempel från andra delar av Europa (tbc) Innovationsupphandling i offentlig sektor - Introduktion (Lone Hylander, Kommunförbundet Skåne) Innovationsupphandling & Horisont 2020 (Lieve Bos, DG Connect, Europeiska Kommissionen) Regionala exempel på EU-finansierad innovationsupphandling (SILVER PCP och IMAILE PCP) 10:55-11:15 Kaffepaus 11:15-11:55 Gruppövningar 11:55-12:00 Uppsummering Michael Johnsson, Skåne European Office, Ola Nord, Malmö EU Office, Lone Hylander, Kommunförbundet Skåne Seminarier DAG 2 – 26 mars 2015 Cirkulär ekonomi: Livsmedels- och skogsbaserad bioekonomi för grön tillväxt Arrangörer: Region Östergötlands EU-kontor och Region Värmland European Office Den europeiska strategin mot en cirkulär ekonomi syftar till att gå ifrån det nuvarande tillväxtmönstret där man konsumerar för att sedan slänga avfallet till en kretsloppsekonomi där produkter ska kunna återanvändas, repareras och återvinnas. En sådan cirkulär ekonomi där avfall istället ses som en råvara kan generera tillväxt och skapa nya jobb samtidigt som det skulle innebära stora miljömässiga fördelar. Under detta seminarium vill Region Östergötlands EU-kontor och Region Värmland European Office belysa hur övergången till en cirkulär ekonomi inom strategiskt viktiga områden kan bidra till den regionala tillväxten. Cirkulär ekonomi har varit ett hett debatterat ämne på EU-nivå den sista tiden då EU-kommissionen ansåg att den tidigare EU-kommissionens förslag i cirkulär ekonomi inte var tillräckligt ambitiöst. EU-kommissionen arbetar nu för att ta fram ett nytt förslag under året och deltagarna kommer få första hands information om vad som kommer ingå i detta förslag och vilka möjligheter det kommer innebära för svenska regioner. Seminariet kommer även innehålla två regionala exempel på hur man arbetar med cirkulär ekonomi i andra europeiska regioner. Regio Food Valley ger oss en lektion i hur en tryggad livsmedelsförsörjning kan uppnås samtidigt som klimatförändringarna bekämpas. West Finland berättar om sin resa från användning av fossila råvaror mot en mer resurseffektiv och hållbar ekonomi genom att använda sig av skogsråvaror. Efter presentationerna kommer deltagarna ha chansen att diskutera och problematisera kring begreppen och möjliga åtgärder tillsammans med experter från Östergötland och Värmland. Program: 9:00-9:05 Välkomna Maria Pettersson, Region Östergötlands EU-kontor och Kajsa Sundström, Van Zeveren Region Värmland European Office 9:05-9:15 Inledning från moderatorn Christian Juliusson, Kanslichef för Folkpartiet Liberalerna i Europaparlamentet 9:15-9:45 Circular economy: A new proposal for an EU policy on circular economy: how can local actors contribute and what benefits are there? Hugo Maria Schally, Head of Unit for Eco-innovation and circular economy, DG Environment 9:45-10:15 Exempel på livsmedelsbaserad bioekonomi Theo Neyenhuis, Regio Food Valley 10:15-10:45 Exempel på skogsbaserad bioekonomi Sanna Alaranta, West Finland 10:45-11:15 Kaffepaus 11:15-11:45 Paneldiskussion Region Östergötland, Region Värmland och övriga 11:45-12:00 Summering av moderatorn Seminarier DAG 2 – 26 mars 2015 E-samhället: Lokala och regionala perspektiv på en digitaliserad framtid Arrangörer: SKL och North Sweden European Office E-samhället innebär många nya möjligheter för kommuner, landsting och regioner att bidra bland annat till en enklare vardag för privatpersoner och företag, en smartare och öppnare förvaltning samt till ökad innovation och delaktighet. Med detta kommer också ett stort ansvar för den lokala och regionala nivån att genomföra och främja arbetet på hemmaplan. I detta behövs av stöd och inspiration från andra aktörer, inte minst på EUnivå. Den Digitala agendan för Europa är ett av sju flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. Syftet är att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala och ekonomiska potential, som medium för ekonomisk och samhällelig verksamhet. Målet är en digital inre marknad för att styra Europa mot en smart och hållbar tillväxt för alla. Under seminariets första del tar vi ett brett grepp på digitaliseringens möjligheter för regionala och kommunala aktörer. Hur kan digitaliseringen bistå kommuner, landsting och regioner att möta välfärdsutmaningar? Hur kan digitalisering leda till smartare välfärd? Digitalisering är en av den nya kommissionens prioriteringar - hur ser kommissionen på områdets framtid? Vad kan det europeiska samarbetet bidra med? För att diskutera dessa spännande frågeställningar och bidra med goda exempel att inspireras av deltar representanter från bland andra EU-kommissionen, Sverige och Danmark. Seminariets andra del fokuserar på ett av digitaliseringens viktigaste och prioriterade områden för att uppnå den digitala agendan – nämligen best practices inom e-hälsa, från Sverige i norr till Danmark i söder. Det ges goda exempel att inspireras av på hur digitaliseringen kan förändra arbetssätt, ge ökad tillgång till och delaktighet i grundläggande samhällsservice inom hälsområdet. Program: 09.00-09.10 Inledning av moderator Jörgen Sandström, sektionschef för SKL:s avdelning för digitalisering 09.10-10.15 Lokala och regionala perspektiv på en digitaliserad framtid Paul Timmers, chef för direktoratet för ett hållbart och tryggt samhälle, DG Connect, EU-kommissionen (tbc) Agneta Granström, Folkhälsoråd i Norrbottens Läns Landsting (tbc) Kombit, danska kommunförbundets organisation som bistår lokala och regional aktörer i arbetet med digitalisering och IT (tbc) 10:15-10:45 Kaffepaus 10:45-11:45 Från norr till söder - best practices inom e-hälsa Peter Berggren, chef och distriktsläkare vid glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman Anders Olaussen, ordförande vid European Patients Forum (tbc) Allan Nordby Ottesen, konsult i välfärds- och innovationsteamet hos South Denmark European Office 11:45-12:00 Avslutande sammanfattning och lärdomar Seminarier DAG 2 – 26 mars 2015 Inkludering/exkludering – att skapa en känsla av tillhörighet Arrangörer: Småland & Blekinge, Göteborg Stads Brysselkontor Allt fler människor i Europa känner sig på ett eller annat sätt exkluderade. Känslan av att vara exkluderad kan uppstå av många olika anledningar så som arbetslöshet, låg utbildningsnivå, eller etnisk bakgrund. Under seminariet kommer koncepten inkludering och exkludering att diskuteras, samt vilka konsekvenser de för med sig. För att konkretisera diskussionen kommer två exempel presenteras. Det första exemplet berör det urbana perspektivet och presenterar en kartläggning av de ökande klyftorna som finns mellan grupper och områden i Göteborg. Det andra exemplet berör de ökade klyftorna från ett landsbygds perspektiv. Bland annat kommer exempel som den nya regionala GAP-mindermodell som Regionförbundet i Kalmar län just lanserat att presenteras. Modellen kan vara ett sätt att lära sig mer om vad som driver exklusionsprocesser i landsbygdsmiljö. Program 9:00-9:05 Välkomna och inledning av moderator Sebastian Marx, Göteborgs Stads Brysselkontor 9:05-9:25 Inledning Jens Nilsson, Europaparlamentariker 9:25-9:55 Ökade klyftor i Europa – konsekvenser och lösningar Representant från EU-kommissionen 9:55-10:25 Kaffepaus 10:25-10:45 Skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg Åsa Lundquist, utvecklingsledare, Göteborgs stads sociala resursförvaltning 10:45-11:05 Vad driver exklusions- och inklusionsprocesser på landsbygden i Kalmar län? Karin Alkeberg,handläggare inom området befolkning och välfärd 11:05-11:50 Paneldebatt Åsa Lundquist, utvecklingsledare, Göteborgs stads sociala resursförvaltning Karin Alkeberg, handläggare inom området befolkning och välfärd 11:50-12:00 Summering Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 – 18 21 09 [email protected] Uppföljning av det länsgemensamma arbetet Uppföljningen handlar om förbättringsarbetet i länet utifrån de nationella överenskommelserna om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, samt beskriver hur länet avser att fortsätta med förbättringsarbetet när det statliga stödet upphör. 1. SAMMANFATTNING Sedan 2011 har ett aktivt arbete pågått i länet utifrån de årliga nationella överenskommelserna om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Med stöd av stimulansmedel har länet haft fyra utvecklingsledare med huvuduppdrag att stödja införandet av nationella kvalitetsregister. Chefs-/ledningsrepresentanter från kommunernas äldreomsorg och landstingets sluten- och öppenvård har samordnat arbetet med stöd av vård- och omsorgsstrateg vid regionförbundet (Ledningskraft). Representanter från Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har utgjort styrgrupp för äldresatsningen i länet. Ett antal länsgemensamma aktiviteter har genomförts inom ramen för äldresatsningen, vissa med stöd av statliga medel. Här kan nämnas kartläggning av vårdflöde, framtagande av en kommunikations- och implementeringsplan för äldresatsningen, en framtidsstudie; När man blir gammal på riktigt och framtagande av ett informations- och diskussionsmaterial om sammanhållen vård och omsorg. Därutöver har ett antal konferenser för såväl politiker som tjänstemän genomförts. Något gemensamt utvecklingsprojekt mellan landstinget och kommunerna för bättre sammanhållen vård och omsorg har inte genomförts, förutom det analysprojekt som pågår och som syftar till att ta reda på om återinskrivningar av patienter som kategoriseras tillhöra målgruppen ”mest sjuka äldre” hade varit ”undvikbara”. Vid förfrågan om önskemål och behov av fortsatt samordning och stöd i länsgemensamt förbättringsarbete har behov uttryckts runt demens och vårdkedjan in- och utskrivning. Ett helhetsgrepp runt sammanhållen vård och omsorg har efterfrågats. Det finns lokala samverkansgrupper i samtliga kommuner. Dock meddelas att samverkansgruppen i Heby är vilande p g a avsaknad av primärvårdsrepresentant. Såväl i organisationernas interna arbete som arbetet i samverkan beskrivs en intention om fortsatt förbättringsarbete med stöd av kvalitetsregister. Några samverkansgrupper avser att följa upp kvalitetsarbetet och öppna jämförelser tillsammans eller att följa upp effekterna genom sin lokala handlingsplan. Årligen har en länsgemensam handlingsplan tagits fram. Uppföljningen av handlingsplanen för 2014 visar att de flesta planerade aktiviteter är genomförda eller håller på att genomföras, men några aktiviteter återstår. Se bilaga 1. Länet har för år 2014 uppnått de flesta av de nationella prestationsmålen och kommer erhålla prestationsmedel. Särskilt kan nämnas målen om sammanhållen vård och omsorg, läkemedelsanvändning, tillämpning av BPSD-registret inom demensvården och kvalitetsindikatorerna i den palliativa vården. Se bilaga 2 2. INLEDNING Sedan 2011 har ett aktivt arbete pågått i länet utifrån de årliga nationella överenskommelserna om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Med stöd av stimulansmedel har länet haft fyra utvecklingsledare med huvuduppdrag att stödja införandet av nationella kvalitetsregister. Chefs-/ledningsrepresentanter från kommunernas äldreomsorg och landstingets sluten- och öppenvård har samordnat arbetet med stöd av vård- och omsorgsstrateg vid regionförbundet (Ledningskraft). Representanter från Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) har utgjort styrgrupp för äldresatsningen i länet. Det är en länsgemensam intention att förbättringsarbete ska fortsätta även när det statliga stödet upphör. 3. LÄNSGEMENSAMMA AKTIVITETER 2012-2014 Ett antal länsövergripande aktiviteter har genomförts inom ramen för äldresatsningen: 1 2.1 Kartläggning av vårdflöde Hösten 2012 genomfördes en kartläggning av vårdprocesserna för de mest sjuka äldre i Uppsala län. Kartläggningen resulterade i ett antal iakttagelser: - Bristande samordnad information om patientens status, vård och behandling Utskrivningsplaneringen inkluderade inte alltid bedömning av patientens hemsituation och/eller uppföljning efter utskrivning Olika lagrum för journalsystemen leder till att information inte kan delas Vid brist på ”platser” vid särskilt boende och mellanvårdsformer stoppas flödet upp inom slutenvården Patienter som är s.k. mångbesökare eller återinskrivs inom 30 dagar ”flaggas” inte vid ankomst till akutmottagning så anpassade åtgärder lättare kan sättas in. Brist på geriatrisk kompetens vid akutmottagningen kan leda till att adekvat vård och omsorg försenas alternativt uteblir. I sammanfattningen skrivs att lösningen inte ligger i att fokusera ett förbättringsarbete på ”öarna” – aktörerna i vårdflödet – utan i den delen som binder samman aktörernas ”öar” till ett patientfokuserat flöde. 2.2 Kommunikations- och implementeringsplan för satsningen Bättre liv för sjuka äldre i Uppsala län Hösten 2012 anlitades företaget Lyhra kommunikation och förändring, för att ta fram en kommunikations- och implementeringsplan för äldresatsningen. I slutrapporten mars 2013 gavs följande förslag: - - Arrangera gemensam konferens för högsta ansvariga tjänstemän för äldrefrågor i kommuner och landsting, eventuellt tillsammans med förtroendevalda. Arrangera workshop där samverkansgrupperna i länet träffas för erfarenhetsutbyte. Gemensam värdegrundsdialog över organisationsgränser, där chefer och medarbetare som arbetar inom äldreomsorg, öppenvård och slutenvård har en dialog om värdegrundsfrågor kring vård och omsorg för äldre. Dialogmöten i ledningsgrupper och arbetsgrupper utifrån ett dialogmaterial med relevanta frågeställningar Riktat informations- och kommunikationsmaterial till interna målgrupper; förtroendevalda, chefer, medarbetare/professioner, arbetsgrupper Informations- och kommunikationsaktiviteter riktade till äldre och deras anhöriga 2.3 När man blir gammal på riktigt Uppsala län deltog i en studie om de riktigt gamla i framtiden, som genomfördes av Kairos Future under våren 2013. Studien beskrev bland annat fyra scenarier för äldre i samhället 2030. Scenarierna beskrev nätverket, med en rad olika specialiserade aktörer i nära samarbete, som antas vara den huvudsakliga organisationsformen för att ta hand om äldre och resurserna för att erbjuda ett värdigt liv. 2 2.4 Informations- och kommunikationssatsning Utifrån förslag i kommunikations- och implementeringsplanen ovan. anlitades tjänstedesignföretaget Antrop för att ta fram ett informations- och diskussionsmaterial för att skapa engagemang i förbättringsarbetet. Materialet levererades i januari 2014. Respektive organisation fick i uppdrag att förvalta materialet och det finns publicerat vid Regionförbundets hemsida. 2.5 Uppföljning 2013 Under hösten 2013 genomfördes en uppföljning av arbetet utifrån den länsgemensamma handlingsplanen. Uppföljningen uppmärksammade särskilt att: - Förankringen av utvecklingsarbetet inte nått tillräckligt långt ut i organisationerna. - Förankringen är ej heller tillräcklig hos de privata utförarna inom varken landstinget eller kommunerna. Det finns otydligheter i vem som ska ansvara för vad i den länsgemensamma handlingsplanen Den lokala samverkan med landstingets delaktighet, främst primärvården, behöver förbättras Det finns många pågående projekt som bör prioriteras eller avslutas. Kommuner och landsting uppnådde inte alla, men många nationella prestationsmål 2013 och fick statliga prestationsersättningar. Uppsala utmärkte sig positivt vad gäller förbättringar inom läkemedelsområdet men nådde bara ett av de nationella målen gällande sammanhållen vård och omsorg. 2.6 Konferenser Följande konferenser har arrangerats inom ramen för länets arbete utifrån Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre: ”Nu eller aldrig!” – i Uppsala län. Konferensen, med samma rubrik som den nationella konferensen, informerade om den nationella äldresatsningen och hur den skulle genomföras i Uppsala län. Konferensen hölls den 27 april 2012 och vände sig till tjänstemän och politiker. På väg! – Konferensen presenterade framtidsstudien När man blir gammal på riktigt och det aktuella läget både nationellt och regionalt när det gäller förbättringsarbetet utifrån äldresatsningens intentioner. Konferensen hölls den 30 augusti 2013 och vände sig till tjänstemän och politiker. På väg! Nuläge och vägen framåt mot en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Uppsala län. Konferensen hade fokus på SAMVERKAN och innehöll information, dialog och erfarenhetsutbyte mellan de lokala samverkansgrupperna i länet. Konferensen hölls den 1 oktober 2013 och vände sig till länets lokala samverkansgrupper. Omvärldsspaning inom äldreområdet. Vid konferensen berättade representanter från Västerbottens län och Örebro län om deras projekt för att förbättra in- och 3 utskrivningsprocessen för de mest sjuka äldre; Multi 7 och Beslutsstöd. Konferensen hölls den 29 augusti 2014 och vände sig till Ledningskraftsrepresentanter, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och processgruppen för in- och utskrivning. Här är vi nu! Konferensen avslutar länets arbete utifrån den nationella äldresatsningen men avser också att vara en ”kick-off” för fortsatt förbättringsarbete. Konferensen hålls den 25 november 2014 och vänder sig till tjänstemän som på olika sätt varit engagerade i förbättringsarbetet. Utöver konferenserna har ett antal utbildningar och seminarier genomförts i enlighet med de årliga handlingsplanerna. 2.7 Handlingsplaner Sedan 2012 har det gjorts årliga länsgemensamma handlingsplaner. Det har varit ett av grundkraven för att få ta del av nationella prestationsmedel. Flera av de förslag som de olika aktiviteterna ovan har resulterat i har lyfts in som aktiviteter i handlingsplanerna. 4. NULÄGE OCH DET FORTSATTA ARBETET 3.1 Handlingsplan 2014 Handlingsplanen för 2014 hade följande övergripande mål: - Genom säkrad in- och utskrivningsprocess och rätt insatser i hemmet minska andelen ”onödiga inskrivningar i slutenvård samt öka trygghet och nöjdhet bland de mest sjuka äldre och deras anhöriga. - Säkra en ordnad preventiv process för att minska antalet fallolyckor, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen - Stärka individens förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin egen hälsa - Säkra en värdig vård i livets slut oberoende av var man vårdas - Säkra god följsamhet av nationella riktlinjer för demens gällande utredning, uppföljning och behandling - Säkra en ordnad läkemedelsprocess för optimal läkemedelsbehandling Vid uppföljning av handlingsplanen kan sägas att de flesta aktiviteter som planerades är genomförda eller håller på att genomföras men följande återstår: - Att vårdcentralerna ska registrera i SveDem för att säkra god följsamhet av nationella riktlinjer för demens Utveckling av kommunikationen mellan primärvård och hemsjukvård Information till äldre om vart man vänder sig vid behov av vård och stöd Skapa förutsättningar för primärvården att göra planerade och akuta hembesök Tydliggöra tillämpningen av Samordnad individuell plan inom äldreområdet Teamutbildningar för förebyggande arbete med stöd av Senior alert 4 Uppföljning av den länsgemensamma handlingsplanen 2014. Se bilaga 1. 3.2 Analysarbete Uppsala län, liksom övriga län i landet, har fått ta del av nationella medel för analysarbete. Medlen har dels använts för att finansiera statistiker vid landstinget som regelbundet levererat statistik till SKL utifrån indikatorerna ”undvikbar slutenvård” och ”återinskrivningar inom 30 dagar”, dels några av de olika projekt som beskrivits ovan. Under de första åren fanns inget samlat engagemang för analysarbetet vid landstinget och Uppsala län har därför inte varit väl representerat i de nationella analyskonferenserna. Under 2014 har en vetenskaplig handledare vid Regionförbundet, Enheten för välfärd och FoU-stöd involverats och ett analysprojekt har genomförts med intervjuer, journalgranskning, läkemedelsgenomgångar och läkarbedömningar för att ta reda på om återinskrivningar av patienter som kategoriseras tillhöra målgruppen hade varit ”undvikbara”. Projektet beräknas avslutas under november 2014 och förväntas ge värdefull information i förbättring av vårdflödesprocesserna. 3.3 Länsgemensamt förbättringsarbete I Uppsala län har det under en längre tid funnits en struktur för länsgemensam samverkan vilket har underlättat samordningen av det länsgemensamma arbetet utifrån det nationella äldresatsningen. Något gemensamt utvecklingsprojekt mellan landstinget och kommunerna för bättre sammanhållen vård och omsorg har inte genomförts, förutom analysprojektet ovan. Tvärt om pågår andra projekt runt in- och utskrivning inom landstinget som inte direkt har samordnats med det länsgemensamma arbetet utifrån den nationella överenskommelsen. Vid de workshops och seminarier som genomförts har detta upplevts svåröverskådligt och rörigt. Ett helhetsgrepp om förbättringsarbetet runt sammanhållen vård och omsorg har efterfrågats. I den länsgemensamma handlingsplanen beskrevs aktiviteter för att följa de pågående projekten vid landstinget. En granskning av utvärderingsrapport ”Utveckling och utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdlotsar i Landstinget i Uppsala län” (Health Navigator, april 2014) har genomförts. Sammanfattningsvis kan konstateras att projektet inte har påverkat indikatorer för sammanhållen vård. I projektrapport om förstärkt utskrivningsprocess vid Enköpings lasarett 2014-05-15 skrevs att i nuläget kan man inte säga så mycket om effekter av piloten, även om positiva tendenser ses. För att säkerställa effekten av rutinen behövs ett större underlag patienter över längre tid. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset har ett instrument för att identifiera sköra äldre använts sedan april 2014. Instrumentet har använts dagtid på vardagar av ”kommunsjuksköterskan” vid akuten. Instrumentet kommer att användas året ut. Nästa steg i processen är att skapa en vårdkedja för de patienter som identifieras. I testfasen har det inte varit möjligt att använda instrumentet på vårdcentralen i Tierp. Förbättringsarbetet vid Akademiska sjukhuset är länsövergripande även om det inte direkt är en samverkansprocess. Effekterna följs upp genom: - Att följa återinläggningar Att följa avvikelsehantering 5 - Uppföljning av den nystartade närvårdsavdelningen (NÄVA) inom landstinget Redovisning av antalet fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter 75 år och äldre med komplex/riskfylld läkemedelsbehandling Redovisning av antal upprättade läkemedelsberättelser Redovisning av antalet utdelade läkemedelslistor. Rutin har tagits fram för uppföljning av utdelade läkemdelsberättelser och uppdaterade läkemedelslistor Att geriatriken har börjat implementering av Webbkollen Några enkla frågeställningar gick ut till de lokala samverkansgrupperna för att ta reda på önskemål och behov av fortsatt samordning och stöd i länsgemensamt förbättringsarbete. De flesta önskar någon form av samordning i det som är länsgemensamt. Behov har uttryckts runt demens och vårdkedjan in- och utskrivning. Det har också uttryckts önskemål om länsgemensamma utbildningar och någon form av nätverk för att ta del av varandras erfarenheter. Särskilt har efterfrågats goda exempel på lokal samverkan. 3.4 Lokalt förbättringsarbete i samverkan I denna uppföljning betonas särskilt vikten av den dialog och det förbättringsarbete runt äldrevård och omsorg som har utvecklats i den lokala samverkan. I flera kommuner fanns etablerade samverkansforum med representanter från landstinget och kommunerna medan andra har utvecklats under tiden. Den lokala samverkan mellan landstinget och kommunerna ser i dag ut enligt följande: Enköping och Håbo Enköping och Håbo har sedan flera år en gemensam samverkan med landstinget i den s.k. Äldrenålen. Där ingår chefen för Enköpings lasarett, förvaltningschefer i Enköping och Håbo, primärvårdens verksamhetschef samt några andra nyckelfunktioner. Sammankallande: Sjukhuschefen. Sekreterare: Närvårdsstrateg. Heby Det finns en samverkansgrupp i Heby som inte har träffats under det senaste året då primärvårdens delaktighet har sviktat. Förutom primärvården var det kommunens representanter: chef för äldreomsorg, chef för hälso- och sjukvård, samordnare för rehab, sjuksköterskor samt medicinskt ansvarig sjuksköterska. Sammankallande: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Knivsta Knivsta har en nyligen uppstartat samverkansgrupp med en bred representation från kommunens ansvarsområde för äldreomsorg såväl i privat som i egen regi. Kommunen har också representation från myndighetssidan och anhörigstöd. Från landstingets ansvarsområde finns representation från både privat och landstingsdriven vårdcentral. Dessutom finns pensionärsföreningar representerade. 6 Tierp I Tierp finns en samverkansgrupp som består av verksamhetschef från primärvård, avdelningschef vid geriatriken, enhetschef för kommunens korttidsverksamhet och medicinskt ansvarig sjuksköterska, Närvårdskoordinator är sammankallande. Samverkansgruppen som har haft benämningen Ledningskraft är kopplad till närvårdsstrukturen i Tierp. Uppsala I Uppsala har det funnits en särskild samverkansgrupp runt äldresatsningen; Lokal ledningskraft. Efter årsskiftet kommer en ny samverkansgrupp bildas utifrån Närvårdssamverkan Uppsala. Gruppen kommer att ha representation från landstingets ledningskontor, hälsa- och habilitering, primärvård, Akademiska sjukhuset samt personer från Uppsala kommun, nuvarande kontor hälsa, vård och omsorg. Sammankallande: Närvårdskoordinator för äldreområdet. Älvkarleby Den lokala samverkan i Älvkarleby är också knuten till närvårdsstrukturen. I samverkan ingår vårdcentralschef, chef från geriatriken, närvårdsstrateg vid landstinget, vård- och omsorgschef, områdeschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska från kommunen. Sammankallande: Närvårdskoordinator. Östhammar Östhammar har i sin närvårdsorganisation en samverkansgrupp som heter Vårdprocesser för äldre. Där ingår medicinskt ansvarig sjuksköterska, vårdcentralschefer, läkare och enhetschef från närvårdenheten, vård- och omsorgschef och områdeschefer från kommunens äldreomsorg, chef från äldrepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset samt chef för SAH. Sammankallande: Närvårdskoordinator Vid frågan till samverkansgrupperna om hur effekterna av förbättringsarbetet följs upp hänvisas till det löpande arbete som sker med stöd av kvalitetsregister. Några samverkansgrupper uttrycker att de avser följa upp kvalitetsarbetet och öppna jämförelser tillsammans eller att de följer upp effekterna genom sin lokala handlingsplan. 3.5 Internt förbättringsarbete Förutom att ta fram länsgemensamma handlingsplaner var det ett nationellt grundkrav att kommuner och landsting ska kunna beskriva hur det systematiska förbättringsarbetet bedrivs enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) kapitel 5. Ett kraftfullt utvecklingsarbete har bedrivits med stöd av utvecklingsledare i kommuner och landsting. Vid förfrågan till kommuner och landsting är uppfattningen att organisationerna generellt avser att fortsätta utveckla verksamhet med stöd av kvalitetsregister och öppna jämförelser. 7 3.6 Patient- och brukarmedverkan Patient- och brukarmedverkan i äldresatsningen ser olika ut i kommunerna. Främst har det varit information i pensionärsföreningar och pensionärsråd. Flera kommuner uttrycker att detta är ett förbättringsområde. Geriatriken vid Akademiska sjukhuset har ”skolor” för stroke och parkinson där patientföreningarna deltar. 3.7 Anhörigstöd Kommunerna beskriver att anhörigstöd beaktas i det dagliga arbetet, såväl i biståndshandläggning som i de uppföljande individuella planeringarna. Det finns ofta former för anhörigstöd som inte direkt är kopplade till äldresatsningen. Flera kommuner anger också att detta är ett förbättringsområde. Några kommuner lyfter fram att det finns anhörigkonsulent och anhörigcentrum. Vid Akademiska sjukhuset finns anhöriggrupper för demens, stroke och parkinson. 5. EFFEKTER AV FÖRBÄTTRINGSARBETE Hur kommuner och landsting tillsammans avser att följa upp effekterna av förbättringsarbetet har beskrivits under rubrikerna länsgemensamt och lokalt förbättringsarbete ovan. I kvalitetsportalen visar statistiken hur väl Uppsala län, kommuner och landsting, når de nationella målen. Se bilaga 2. Det är skillnader mellan kommunerna som till viss del kan bero på lokala förutsättningar. T.ex. kan brist på läkartillgång i Heby avspegla sig i resultaten i det palliativa registret. Verksamheter arbetar olika med kvalitetsregistren. ”Nyttan” med registreringen är inte alltid väl förankrad. I de länsgemensamma diskussionerna betonas vikten av att lyfta fram syftet med registreringarna för att motivera förbättringsarbetet; att den enskilde ska få rätt vård samt att utifrån vissa register få en nationell bild av läget i landet. 8 Bättre liv för sjuka äldre Uppföljning av handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre Uppföljning av resultat Så här har vi mätt förbättringar Det här är resultaten Sammanhållen vård och omsorg Säkerställd minskning av andelen • Undvikbar slutenvård • Återinskrivningar inom 30 dagar Uppsala län har uppfyllt båda nationella prestationsmålen. • Undvikbar slutenvård minskade under 5 av 6 mätmånader • Återinskrivningar inom 30 dagar minskade under 4 av 6 mätmånader • Preventivt arbete Säkerställd minskning av andelen • Fallskador • Trycksår • Undernärda • Ohälsa i munnen God vård vid livets slut Säkerställd ökning av andelen • Brytpunktssamtal • Ordinationer av injektionsmedel mot ångest • Validerade smärtskattningar • Munhälsobedömning God vård vid demens • Säkerställd minskning av andelen beteende-mässiga och psykiska symtom vid demens • Säkerställd ökning av andelen personer som fått en fullständig basal demensutredning God läkemedelsbehandling för äldre 2014-12-08 Säkerställd minskning av andelen • Olämpliga läkemedel • Antipsykotiska läkemedel • Antiinflammatoriska läkemedel • Onödig polyfarmaci • • • • • Kommunernas MAS:ar* uppfattar generellt förändringar av dessa indikatorer som svårbedömda. Medvetenheten hos personal upplevs ha ökat. Det kan leda till fler avvikelser, trots att de preventiva processerna blivit säkrare 6 av 8 kommuner har nått prestationsmålet med en täckningsgrad på minst 90 procent gällande riskbedömning och åtgärdsplan på särskilt boende Uppsala län har förbättrat samtliga fyra utvalda indikatorer med en genomsnittlig förbättring på 6,2 procent. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Tre kommuner uppnår prestationsmålen Det är inte möjligt att genom BPSD-registret få statistik på symtomförändringar på läns- eller kommunnivå. Det är enbart möjligt för enheterna själva att begära om dessa uppgifter från registret I SveDem har 40 basala demensutredningar registrerats i jämförelse med 16 föregående mätperiod Uppsala län har uppfyllt 2 av 3 nationella prestationsmål. • Andelen olämpliga läkemedel minskade 6 av 6 mätmånader • Andelen antipsykotiska läkemedel minskade 0 av 6 mätmånader • Andelen antiinflammatoriska läkemedel minskade 6 av 6 mätmånader • Andelen polyfarmaci har ökat jämfört med föregående mätning Sammanhållen vård och omsorg Uppföljning av aktiviteter Huvudaktiviteter Säkra processerna för in- och utskrivning i slutenvård Riktade insatser till identifierade mångbesökare inom slutenvård och primärvård 2014-12-08 Delaktiviteter 1. Genomföra analys av vårdtillfällen som klassificeras som ”undvikbar slutenvård” eller ”återinskrivningar inom 30 dagar” 2. Genomföra oberoende analys av resultat gällande projekten ”Vårdlotsar” och ”Förstärkt utskrivning” inför ställningstagande om breddinförande 3. Undersöka om nationella projekt gällande inoch utskrivningsprocessen (t ex Multi 7 i Västerbottens län och beslutsstöd i Örebro län) är möjliga att införa i Uppsala län 4. Utveckla kommunikationen mellan kommun och primärvård genom Prator 5. Tydliggöra informationen till den äldre och dess närstående om vart man vänder sig vid olika behov 1. Förbättra förutsättningar för primärvården att kunna utföra planerade och akuta hembesök 2. Ta fram länsgemensamma samverkansrutiner för hjärtsvikt. Ta del av erfarenheter från Enköpings hjärtsviktsteam 3. Tydliggöra användandet av ”Samordnad individuell plan (SIP)” och ”Fast vårdkontakt” 4. Testa ”Geriatrisk riskprofil” på akutmottagningen (AS) och Tierps vårdcentrum, och därefter eventuellt breddinförande Mätning/utvärdering av aktiviteter 1. 2. 3. 4. 5. 1. 2. 3. 4. Ett analysprojekt om undvikbar slutenvård har genomförts och avlutas i november. Se punkt 3.2 En granskning av utvärderingsrapport gällande ”Vårdlotsar” har gjorts. Likaså en projektrapport gällande ”Förstärkt utskrivning”. Resultaten från båda dessa projekt är dock svårtolkade gällande avsedd effekt”. Se punkt 3.3 Representanter från Västerbottens län och Örebro län bjöds in för att berätta om Multi 7 och Beslutsstöd. Det finns ett intresse i länet att gå vidare med hela eller delar av metoderna. Se punkt 2.6 Pilotprojekt har genomförts om att använda Prator för processen kring samordnad individuell plan. Det behövs generellt fortsatt utveckling av kommunikationen mellan kommun och primärvård Inget samlat grepp har tagits runt informationen om vart man vänder sig. Uppsala kommun har uppsökande hembesök hos personer >80 år med information om vart man vänder sig. Kort med information om 1177 har delats ut Ingen aktivitet har skett vad gäller primärvårdens förutsättningar att kunna utföra hembesök. Se punkt 3.1 Arbete pågår om att ta fram vårdprogram för medicinsk vårdprocess gällande hjärtsvikt. Det är ett uppdrag från landstingets koncernledning och ska årligen rapporteras till landstingsdirektör Förtydliganden pågår när det gäller ”Fast vårdkontakt”. Ett tydliggörande runt SIP inom äldreområdet har inte skett Ett instrument för att identifiera sköra äldre har använts sedan april 2014 på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset. Instrumentet kommer att användas året ut och utfallet följs upp regelbundet. Instrumentet har inte testats i Tierp. Se punkt 3.3 Preventivt arbete Uppföljning av aktiviteter Huvudaktiviteter Delaktiviteter Säkra ordnad och fungerande process för att förebygga fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen 1. Länsgemensam rekommendation för ett förebyggande arbetssätt enligt modellen Senior alert med riskbedömning, åtgärdsplanering och uppföljning 2. Utbildningar i munhälsa, nutrition och sårvård 3. Delta i Senior alerts punkprevalensmätning (PPM) i trycksår och fall på särskilda boenden Använda resultaten från Senior alert till förbättringsarbete på enhetsnivå 1. Länsgemensam rekommendation för att säkra att indata till Senior alert är korrekt och fullständig samt att utdata används på lämpligt sätt 2. Planera för ytterligare teamutbildning i Senior alert 3. Workshop om förbättringsarbeten kopplat till Öppna jämförelser inom äldreområdet 4. FoU-cirkel runt nytta och lärdomar från kvalitetsregister Stödja pensionärsorganisationer att skapa engagemang i livsstilsfrågor 1. Informera och ge stöd gällande studiecirklar som t ex ”Koll på läkemedel”, ”Passion för livet” m.fl 2014-12-08 Mätning/utvärdering av aktiviteter 1. 2. 3. 1. 2. 3. 4. 1. Utvecklingsledare medverkar i en Utvärderingsverkstad som avslutas i november. Därefter presenteras framgångsfaktorer för hur Senior alert kan användas som ett verktyg i det dagliga arbetet Utbildning i munhälsa har genomförts vid fyra tillfällen i länet med sammanlagt ca 180 deltagare. Utbildning i sårvård har genomförts vid två tillfällen med sammanlagt ca 160 deltagare. Någon utbildning i nutrition har inte genomförts. Samtliga kommuner har deltagit i Senior alerts punktprevalensmätning på särskilda boenden. Utvecklingsledare medverkar i en Utvärderingsverkstad som avslutas i november. Därefter presenteras framgångsfaktorer för hur Senior alert kan användas som ett verktyg vid förbättringsarbete Någon ytterligare teamutbildning i Senior alert har inte genomförts En workshop i förbättringskunskap har genomförts med sammanlagt 15 deltagare FoU-cirkel runt nytta och lärdomar från kvalitetsregister har inte genomförts Återkommande föreläsningar om läkemedel har genomförts i samarbete med pensionärsorganisationer i länet. Lokalt har pensionärsråden informerats om äldresatsningen. Intresset för livsstilsfrågor hos pensionärsföreningarna har uppfattats vara begränsat God vård vid livets slut Uppföljning av aktiviteter Huvudaktiviteter Säkra en ordnad och god palliativ process med optimal symtomlindring, information och närståendestöd 1. Ta fram länsgemensam riktlinje för palliativ vård 2. Ta fram länsgemensamma rutin för smärtskattning Använda resultaten från palliativa registret till förbättringsarbete n på enhetsnivå 1. Säkra korrekt indata till Svenska palliativregistret, samt att utdata används på lämpligt sätt 2. Workshop om förbättringsarbeten kopplat till Öppna jämförelser inom äldreområdet Säkra en god grundkompetens i palliativ vård 1. Utbildning i palliativ vård för sjuksköterskor och läkare på särskilda boenden 2. Utbildning i brytpunktssamtal för läkare och sjuksköterskor inom kommunal och landstingsverksamhet 3. Utbildning i munhälsa, och palliativ omvårdnad 4. Seminarium om smärta och smärtskattning 2014-12-08 Mätning/utvärdering av aktiviteter Delaktiviteter 1. 2. 1. 2. 1. 2. 3. 4. Det pågår ett arbete med att ta fram länsgemensamma riktlinjer och rutiner för palliativ vård, inklusive smärtskattning Se ovan Täckningsgraden för registrerade dödsfall i Uppsala län har sjunkit från knappt 70 procent förra året till 66 procent i år. Variationen mellan kommunerna är dock stor med en täckningsgrad mellan 56,4 procent till 73,6 procent. En workshop i förbättringskunskap har genomförts med sammanlagt 15 deltagare Det har genomförts fem utbildningar i länet (tre i Uppsala, ett i Tierp och ett i Enköping). Sammanlagt har 165 personer deltagit Utbildning i brytpunktssamtal har genomförts inom landstinget, men antalet deltagare är oklart. Utbildning i kommunerna har inte genomförts Utbildning i munhälsa har genomförts vid fyra tillfällen i länet med sammanlagt ca 180 deltagare. Någon utbildning i palliativ omvårdnad har inte genomförts Ett seminarium för vårdpersonal om smärta för äldre har genomförts med 58 deltagare, däremot inte någon specifik utbildning i smärtskattning God vård vid demens Uppföljning av aktiviteter Huvudaktiviteter Säkra att demenssjuka erbjuds personcentrerad omvårdnad 1. Använda BPSD-registret som ett verktyg för alla personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens Säkra att utredning av personer med demenssjukdom utförs 1. Använda SveDem vid demensutredning på alla vårdcentraler Säkra kompetens gällande användandet av demensregister 1. Utreda behovet av certifierade BPSDutbildare i länet, samt hur det ska tillgodoses 2. Utreda behovet av stöd till primärvården gällande SveDem, samt säkra att det behovet tillgodoses 3. Utbildning av BPSD-administratörer 2014-12-08 Mätning/utvärdering av aktiviteter Delaktiviteter 1. Antal kompletta BPSD-bedömningar för Uppsala län var 778 stycken i jämförelse med 367 stycken föregående mätperiod. Alla kommuner använder sig av registret. Variationen är dock stor gällande i vilken omfattning som verktyget används i de olika kommunerna, även om hänsyn tas till befolkning 1. Antalet basala demensutredningar som registrerats i SveDem för Uppsala har ökat från 16 stycken föregående mätperiod till 40 stycken i år. Antalet uppföljningar har ökat från 1 föregående mätperiod till 10 i år. Dessa resultat innebär visserligen en ökning, men ligger fortfarande på en mycket låg nivå. SveDem har inte använts på alla vårdcentraler 1. Det kommer att finnas certifierade BPSD-utbildare i Enköping, Uppsala, Älvkarleby och Tierp innan årets slut. De beräknas kunna tillgodose utbildningsbehovet i länet. Önskemål finns om att samordna dessa resurser t.ex via regionförbundet Landstingets vårdcentraler inom egen regi har anställt en särskild resurs för utvecklingsarbetet Utbildning av BPSD-administratörer har pågått under hela året, både med stöd av länets egna BPSD-utbildare och med stöd av utbildare från BPSD-registret 2. 3. God läkemedelsbehandling för äldre Uppföljning av aktiviteter Huvudaktivitet Delaktiviteter Ordnad läkemedelsprocess 1. Landstingets läkare och kommunernas sjuksköterskor informeras om vilka läkemedel som är aktuella, och att förskrivningen av dessa ska minska 2. Spridning av äldrekortet till läkare och sjuksköterskor 3. Läkemedelssamordnare på samtliga vårdcentraler erhåller information och tips på alternativ vid läkemedelssamordnarmöten 4. Kontinuerlig information i ”Recept på behandling” 5. Kompletterande information angående äldre i landstingets lista över rekommenderade läkemedel 2014 6. Landstingets apotekare bevakar speciellt berörda läkemedel i de läkemedelsgenomgångar som genomförs. Apotekarresurserna riktas till de verksamheter som har störst behov av förbättringar 7. Seminarier riktade till sjuksköterskor, paramedicinare och läkare 2014-12-08 Mätning/utvärdering av aktiviteter • • • Aktiviteterna i handlingsplanen genomförs eller är genomförda.. De nationella målen är väl uppnådda, förutom målet att minska antipsykotika . Det är i dagsläget oklart vad orsaken beror på men det pågår ett analysarbete.. Det regionala målet, att minska polyfarmaci, har inte uppnåtts. enligt resultat i Öppna jämförelser från mätningen 31 december 2013. Apotekarna har haft fokus på polyfarmaci i sina genomgångar på sjukhus och vårdcentraler. De kommer att fortsätta med detta även under nästa år. Nytt från Almi huvudkontor – januari 2015 2015-01-16 Detta nyhetsbrev – denna gång hyggligt kort efter långa jul- och andra helgledigheter - sammanställs varje månad med undantag för juli och augusti och skickas till styrelseledamöter i Almis regionala dotterbolag, dotterbolagschefer samt till kontaktpersoner hos de regionala ägarna m fl. Syftet är att informera om vad som händer inom koncernen och vår närmaste omvärld. Är det några andra som kan ha intresse och nytta av nyhetsbrevet? Skicka i så fall namn, funktion/roll och e-postadress till mig, [email protected]. Nästa nyhetsbrev kommer den 17 februari 2015. En god fortsättning tillönskas er alla av Christopher (Friis) 0705-490 479 Innehåll 1. Låneverksamheten 2. På nya vd-poster inom Almi 3. Bankchefer tror på svagare konjunktur 4. Almibarometern 5. Ekonomiska nyckeltal om svensk ekonomi Almi Företagspartner AB, Box 70394, 107 24 Stockholm, Klarabergsviadukten 70, hus A, plan 3, Tel 08-709 89 00, Fax 08-406 03 00 Plusgiro 862794-5, Bankgiro 5839-9098, Organisationsnummer 556481-6204, Styrelsen har sitt säte i Stockholm, almi.se 1 nytt fr hk jan 150115.docx 1 Låneverksamheten Nyutlåningen för 2014 landade på 2 344 tkr (f å +7%) fördelat på 3 837 lån (-2 %). Innovationslånen ökade med 69 % och Exportlån med 61 % vilket är helt i linje med de satsningar vi gjort under året. Snittkrediten har under 2014 ökat något och landade på 611 tkr (561 tkr) samtidigt som vår finansieringsandel också ökat något till 32 % (31 %). 10 bolag ökade volymerna och 6 bolag överträffade sin volymbudget. Antal lån per rådgivare landade på 3,2 vilket är bättre än 2013 och här nådde 3 bolag målet (över 4). Konkurserna under året minskade glädjande nog med 34 % i volym och 9 % i antal. Beviljade lån t o m dec 2014 (12 mån) Dotterbolag Blekinge Gotland GävleDala Halland Jönköping Kalmar län Kronoberg Mitt Mälardalen Nord Skåne Sthlm Sörml Uppsala Värmland Väst Östergötl Totalt Antal Belopp Snittaktuell aktuell kredit period period (tkr) (tkr) 71 29 759 419 50 25 573 511 229 149 108 651 101 33 754 334 163 93 056 571 79 40 691 515 130 42 515 327 221 99 422 450 348 225 425 648 167 76 284 457 338 205 450 608 745 571 868 768 224 102 641 458 120 72 038 600 620 408 341 659 231 168 054 728 3 837 2 343 979 Antal 2013 (samma period) 70 38 235 111 147 103 116 261 320 161 356 746 289 127 585 256 Belopp 2013 (samma period) (tkr) 31 433 16 048 175 903 51 713 81 990 39 078 31 534 123 723 150 630 60 646 251 475 474 673 119 262 70 284 361 504 160 558 Snittkredit (tkr) 449 422 749 466 558 379 272 474 471 377 706 636 413 553 618 627 3 921 2 200 454 561 611 2 På nya vd-poster inom Almi 2.1 Almi Invest Ökn/ Ökn/ min min antal belopp 1% -5% 32% 59% -3% -15% -9% -35% 11% 13% -23% 4% 12% 35% -15% -20% 9% 50% 4% 26% -5% -18% 0% 20% -22% -14% -6% 2% 6% 13% -10% 5% -2% Budget 2014 40 000 20 000 200 000 80 000 100 000 50 000 42 000 120 000 180 000 70 000 260 000 500 000 110 000 100 000 450 000 140 000 Utfall Budget 74% 128% 75% 42% 93% 81% 101% 83% 125% 109% 79% 114% 93% 72% 91% 120% 7% 2 462 000 95% Efter en lång och tuff rekryteringsprocess är det nu klart att Mikael Karlsson efterträder Jan Bengtsson som vd för Almi Invest i slutet av februari. Under det senaste året har Almi genomfört en lång och tuff sök- och urvalsprocess efter ny vd som ska efterträda Jan Bengtsson. Rekryteringen har väckt stort intresse och bland många kandidater föll valet på Mikael Karlsson, nuvarande vice vd för Almi Invest, som sin nya befattning i slutet av februari. Då kliver Jan Bengtsson in i rollen som Senior Advisor fram till i slutet av juni detta år för att överlämna till Mikael samt assistera vid uppbyggnaden av den nya fondperioden. 2.1 Almi Företagspartner Kalmar län Carl-Henric Koit, f n vd för Almi Uppsala, har utsetts till vd för Almi-bolaget i Kalmar län efter t f vd Nina Gillbo som nu återgår till Almi Väst. Carl-Henric lämnar sin vd-befattning i Almi Uppsala vid halvårsskiftet. 1 nytt fr hk jan 150115.docx Sid 2(4) 3 Bankchefer tror på svagare konjunktur En majoritet av bankkontorscheferna anser att konjunkturen kommer att mattas av under 2015. Även företagen är pessimistiska om konjunkturutvecklingen under 2015. Det framgår av två färska undersökningar som genomförts på uppdrag av Almi. Inledningen på det nya året blir avvaktande. På längre sikt ser det ljusare ut, i alla fall om bankcheferna får rätt. Under årets första kvartal förväntar sig bara 11 procent att konjunkturen stärks. På ett års sikt tror däremot 33 procent på en förstärkning av konjunkturen. Bankcheferna är betydligt mer pessimistiska inför 2015 jämfört med motsvarande undersökning inför 2014 då en övervägande majoritet trodde att konjunkturen skulle stärkas under året. Även företagen är mer pessimistiska om utveckling än vad man varit under hela 2014. Utlåningen till företag är oförändrad Bankkontorens utlåning till små och medelstora företag är oförändrad. Drygt 50 procent av bankkontoren uppger att utlåningen var oförändrad under årets fjärde kvartal. Det är små förändringar jämfört med föregående mätning. Man tror inte heller att utlåningsvolymerna förändras under årets första kvartal. På längre sikt är dock bankkontoren betydligt mer optimistiska, då närmare 70 procent tror att utlåningen ökar. Även företagen uppger att lånebehovet var oförändrat under årets sista kvartal. Till skillnad mot bankkontoren tror man inte att lånebehovet kommer att öka under 2015. Företagen är alltså inte lika optimistiska som bankkontoren när de bedömer lånebehovet på sikt. Bankernas utlåningsmarginal ökar Andelen bankkontor som uppger att utlåningsmarginalen har gått upp ökar. Detta bekräftas av företagen där över 50 procent uppger att bankernas räntemarginal har ökat. - Banker och företag har en negativ inställning till konjunkturutvecklingen under 2015. Detta begränsar viljan att starta eller förvärva företag och gör också att små och medelstora företag blir mer tveksamma vad gäller att satsa framåt och göra investeringar. Men på lite längre sikt är man mer positiv, säger Lars Mårdbrant kommunikationsdirektör på Almi. Svårare för företag att låna Bankkontoren anser att det har blivit något svårare för företag att låna. Svårast är det för nya bankkunder, som ofta är nystartade företag. Bankkontoren lånar ut till små och medelstora företag Bankkontorens företagsutlåning går till största delen till små och medelstora företag. Nio av tio kontor uppger att mellan 80 och 100 procent av utlåningen går till företag med färre än 250 anställda. - När det är osäkert hur konjunkturen kommer att utvecklas bli bankerna mer försiktiga i sin utlåning. Då ökar efterfrågan på krediter från Almi och för många företag blir Almis lån helt avgörande för företagets utveckling, säger Lars Mårdbrant. Rapporten i sin helhet kan du läsa här. 4 Almibarometern Av en undersökning riktad till Almis finansieringsrådgivare som mäter ter rådgivarnas uppfattning om förändringar i frågor kring de små och medelstora företagen. Undersökningen kompletterar Almis undersökning bland bankernas kontorschefer (se notis 2 ovan). 1 nytt fr hk jan 150115.docx Sid 3(4) Av undersökningen framgår att räntevillkoren för både unga och etablerade företag uppfattas ha lättat något under hösten, antalet propåer med kvalitet uppfattas ha minskat det senaste kvartalet samt att företagens kapitalbehov är fortsatt hög kommande kvartalet. Se hela undersökningen här. 5 Ekonomiska nyckeltal om svensk ekonomi Enligt SCB var inflationstakten -0,3 procent i december, vilket är en nedgång sedan november då den var -0,2 procent. Från november 2014 till december 2014 steg KPI med 0,2 procent. Under motsvarande period förra året steg KPI med 0,3 procent. Inflationstakten enligt KPI med fast ränta (KPIF) var 0,5 procent i december. Produktionen inom näringslivet ökade med 1,0 procent i november jämfört med föregående månad. Jämfört med november 2013 ökade produktionen med 2,2 procent. Industrins orderingång minskade i november med 1,1 procent jämfört med oktober i säsongsrensade tal. Jämfört med november föregående år ökade orderingången med 1,1 procent. 1 nytt fr hk jan 150115.docx Sid 4(4) Robert Nordevi 2015-01-21 Dnr: RFUL 2015/ Sverigeförhandlingen Bakgrund Under Almedagsveckan 2014 presenterade den dåvarande regeringen Sverigebygget: Historiska och långsiktiga investeringar med tydliga uppdrag inom områdena: jobb, bostäder, kollektivtrafik, vägar och järnvägar med tidsperspektivet 2035. Målet – fler jobb och stärkt tillväxt i hela landet genom att knyta ihop storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Möjligheter för fler att etablera sig på bostadsmarknaden i och med tillskapandet av minst 100 000 nya bostäder. För arbetet tillsattes två förhandlingspersoner, HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman. Process Den nuvarande regeringen har tagit vid alliansens strategiska arbete med Sverigebygget. Sverigeförhandlingen arbetar efter det ursprungliga uppdraget: • • • Utbyggnad av nya stambanor samt åtgärder för bostäder och ökad tillgänglighet i storstäderna (Dir. 2014:106) samt tilläggsdirektiven, Att analysera vissa frågor för att främja cykling och att genomföra de uppgifter som den i förtid avslutade 2013 års Stockholmsförhandling (Dir. 2014:113) och, Att hitta möjligheter för att förverkliga en ny tunnelbanesträckning i Stockholm, mellan Liljeholmen och Kungsholmen/Norrmalm. Sverigeförhandlingen är indelat i tre olika faser med följande tidplan: • • • Nu pågående faktafas med insamling av underlag från bland annat kommuner och Trafikverket (sker fram till 2016), Förhandlingsfas som tar vid från någon gång under 2016 till hösten 2017, Förhandlingspersonen slutredovisar sitt uppdrag till regeringen senast 31 december 2017. Och tre olika deluppdrag: • • Författningsförslag om hur markvärdesökning kan ligga till grund för kostnadsindelning i exploateringsavtal (deluppdrag 1, redovisas till regeringen senast 1 juni 2015) Analys för förutsättningar för nya höghastighetsjärnvägar och möjliga finansieringsprinciper (deluppdrag 2, redovisas till regeringen senast 31 december 2015) Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post [email protected] Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax 018-18 21 15 Hemsida www.regionuppsala.se Postgiro 35 35 16-8 2015-01-21 • Dnr: RFUL 2015/ Förslag till åtgärder i storstäderna inklusive finansieringsprinciper för dessa (deluppdrag 3, redovisas till regeringen senast 1 juni 2016) Möte med Sverigeförhandlingen 21 januari 2015 Regionförbundet Uppsala län och Uppsala kommun bjöds in till ett möte på tjänstemannanivå hos Sverigeförhandlingen i Stockholm den 21 januari 2015. På mötet deltog Tomas Stavbom och Robert Nordevi från Regionförbundet Uppsala län, Ola Kahlström från Uppsala kommun och utredningssekreterarna Hans Rode, Roberto Bauducco och Sven-Åke Eriksson från Sverigeförhandlingen. Syftet med mötet var att skapa sig en tydligare bild kring Sverigeförhandlingens uppdrag och process samt att informera om den i Uppsala län högprioriterade frågan att integrera Uppsala som en del av Sverigeförhandlingen. På mötet redogjorde Sverigeförhandlingen följande: • • • • • • Nu ställer Sverigeförhandlingen frågor till kommunerna som inkluderas i uppdraget att redovisa hur fler bostäder ska kunna tillskapas i storstadsområdena. Inspelen bedöms utifrån en nyttokalkyl och graden av möjlig kommunal medfinansiering. Nyttobedömningen är en viktig grund för fortsatt förhandling och fördelning Det handlar om områden om minst 100 000 bostäder utöver redan idag prognostiserade och planerade bostäder Ny stambana för höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg och StockholmMalmö. Kommer att byggas för hastigheter upp till 320 km/h. Kan få viss regionaltågsfunktion, men man ser en minimihastighet om 200 km/h I förutsättningarna för ny stambana gäller ett grundutförande av järnvägen. Om det finns önskemål om åtgärder som är utöver grundutförandet kommer det inte finnas möjlighet till medfinansiering. Därmed behöver Sverigeförhandlingen hitta en avtalsgrund om medfinansiering Det finns ingen utpekad ekonomisk ram för investeringarna. Sverigeförhandlingen ska inför vårpropositionen 2015 ge förslag om ett antal objekt som ska lyftas upp För att Uppsala ska kunna integreras i Sverigeförhandlingen behövs ett tilläggsdirektiv från regeringen. Om integrering önskas behöver således en politisk process sjösättas för att möjliggöra ett tillägg till uppdraget. Frågan bör ställas direkt till regeringen, inte till kommittén. 2 (3) 2015-01-21 Dnr: RFUL 2015/ Förslag för det fortsatta arbetet Om målsättningen att inkludera Uppsala i Sverigeförhandlingen kvarstår krävs en politisk mobilisering och ett faktainsamlande för att påvisa varför Uppsala ska inkluderas. Det arbetet måste ske skyndsamt eftersom Sverigeförhandlingen nu går in i en viktig process av faktainsamling. Bilaga: Om tilläggsdirektiv för ny tunnelbanesträckning mellan Liljeholmen och Kungsholmen/Norrmalm. Pressmeddelande 18 december, Näringsdepartementet. http://www.regeringen.se/sb/d/18662/a/251922 (2015-01-21) 3 (3)
© Copyright 2026