Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 1 (3) Kommunstyrelsen Norrberg, Marika [email protected] Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 - yttrande över samrådsunderlag Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Som svar på samrådsunderlag av Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 överlämnas yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2015. Sammanfattning Trafikverkets samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn, ny väg 259, utgör underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Projektet omfattar en ny vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Större delen av samrådsunderlaget fokuserar på natur- och miljörelaterade frågor. Utöver dessa ges även en beskrivning av projektet samt förutsättningar för bl.a. bebyggelse, befolkning, näringsliv och sysselsättning, trafik samt kommunala och regional planer. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Förvaltningen anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen behöver stärkas och bli tydligare. Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen anser förvaltningen att det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 2 (3) Kommunstyrelsen Beskrivning av ärendet Trafikverkets samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn, ny väg 259, utgör underlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess. Samrådsunderlaget innehåller en beskrivning av projektet, såsom bakgrund, tidigare utredningar, ändamål och projektmål samt avgränsningar. Vidare redogörs det för olika förutsättningar där större delen av dem är natur- och miljörelaterade. Utöver dessa lyfts även förutsättningar för t.ex. bebyggelse, befolkning, näringsliv, sysselsättning, trafik och trafikanter samt kommunala och regionala planer. Projektet omfattar en ny vägförbindelse i väst-östlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Syftet är att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för såväl lokal och regional biltrafik som för godstrafik inom Södertörn. Samtidigt kommer även gång- och cykelförbindelserna att förbättras, vilket innebär en ökad trafiksäkerhet för dem som går eller cyklar längs vägen. En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken. Den nya vägsträckningen kommer att studeras förutsättningslöst inom utredningsområdet. Det är troligt att den till viss del kommer att följa befintlig väg 259, men även gå i obruten terräng. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Flera skyddade områden upplevs som tysta områden. Området är även rikt på värdefulla kulturmiljöer. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Samordning med andra projekt (till exempel Spårväg Syd) och anpassningar till landskapets topografi har betydelse för intrångets storlek och påföljande konsekvenser. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen behöver stärkas och bli tydligare. Tvärförbindelse Södertörn ska knyta samman E4/E20 och väg 73 och de regionala stadskärnorna KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 3 (3) Kommunstyrelsen Haninge, Flemingsberg och Kungens kurva-Skärholmen och ansluter sedan till Förbifart Stockholm och de regionala stadskärnorna i den norra länshalvan. I ändamålet för åtgärdsvalstudien Tvärförbindelse Södertörn (Trafikverket 2014) framgår bl.a. att kommunikationerna mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge ska förbättras. Förvaltningen anser att detta inte framhävs i Trafikverkets samrådsunderlag. En kollektivtrafik som är ett attraktivt alternativ till bilen menar förvaltningen är av stor betydelse för att utsläppen till luft inte ska öka. Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen anser förvaltningen att det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. Kommunstyrelsens förvaltnings yttrade på Trafikverkets samrådsunderlag finns i bilaga 1. Förvaltningens förslag till beslut är att kommunstyrelsen överlämnar yttrande bifogat till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2015 som svar på samrådsunderlag av Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259. Vesna Jovic Kommundirektör Eriksson, Sune T f Samhällsbyggnadsdirektör Norrberg, Marika Trafikplanerare Bilagor Bilaga 1: Svarsskrivelse till Trafikverket daterad den 1 april 2015. Bilaga 2: Skrivelse från Trafikverket – Samrådsunderlag Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Beslutet delges Trafikverket KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 1 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 Trafikverket Ärendemottagningen Region Stockholm Box 810 781 28 Borlänge Norrberg, Marika [email protected] Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 - yttrande över samrådsunderlag Inledning Huddinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Trafikverkets samrådsunderlag inför länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan för Tvärförbindelse Södertörn, väg 259. Underlaget är ute på digitalt samråd från den 16 mars till den 7 april 2015. Sammanfattning Vid planeringen och utformningen av den nya tvärförbindelsen är det viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation, landskap samt befintlig och tillkommande bebyggelse. För att utsläppen till luft inte ska öka anser Huddinge kommun att det är viktigt att kollektivtrafiken på ny väg 259 blir ett attraktivt alternativ till bilen genom att den nya tvärförbindelsen och anslutande vägnät utformas utifrån kollektivtrafikens behov. För att möjliggöra en attraktiv framtida stombusstrafikering ser Huddinge kommun att det är mycket viktigt att Regulatorvägen och Katrinebergsvägen i Flemingsberg ges bra kopplingar till/från tvärförbindelsen. Kommunen anser att det är väsentligt att den nya tvärförbindelsen inte medför att fler boenden, skolor och förskolor utsätts för buller över riktvärdena enligt kommunens förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller. Detta skulle motverka kommunens arbete med att minska antalet bullerutsatta i kommunen. Olika åtgärder för att minimera buller från den nya tvärförbindelsen bör utredas. Huddinge kommun anser att underlagsmaterialet behöver åtgärdas gällande redovisning av naturvärden i kommunen. Vidare anser kommunen att naturvärden i underlaget är för översiktligt beskrivna med kartmaterial som är svårorienterade. Allmänna synpunkter Huddinge kommun förutsätter att framtagande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och arbetsplan kommer att ske i dialog POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 2 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 med kommunen. En samplanering av ny tvärförbindelse, Spårväg Syd och bebyggelse är viktig av flera anledningar, inte minst för att kunna skapa en attraktiv stadsmiljö. Det är viktigt att Tvärförbindelse Södertörn utformas på ett sådant sätt att intrånget och barriäreffekterna minimeras både i den sammanhängande grönstrukturen och för befintlig och tillkommande bebyggelse. Ett primärt utbyggnadsområde i kommunen som berörs av tvärförbindelsen är Loviseberg/Glömstadalen. Tvärförbindelsen får ej omöjliggöra en utbyggnad av Loviseberg/Glömstadalen. Därför bör tunnelalternativ tas fram som alternativ till att förlägga vägen i ytläge. Särskild vikt bör läggas på att minska barriäreffekterna för gående, prioritera kollektivtrafik samt komplettera och effektivisera cykelstråken. Gång-, cykeloch kollektivtrafik är kapacitetsstarka färdmedel och insatser som gör att fler väljer dessa trafikslag ökar framkomligheten. Kommunen vill trycka på att tvärförbindelsen ej får utgöra en ny eller förstärkt barriär då det bl.a. motverkar kommunens ambitioner med att överbrygga sociala och ekologiska samband. Luft För att utsläppen till luft inte ska öka anser Huddinge kommun att det är viktigt att kollektivtrafiken på ny väg 259 blir ett attraktivt alternativ till bilen genom att nya vägen och anslutande vägnät utformas utifrån kollektivtrafikens behov. Kommunens ser en risk med att den föreslagna vägen leder till ett ökat bilresande med ökade utsläpp av bl.a. CO2 samt partiklar som följd, vilket motverkar nationella, regionala samt lokala mål. Genomförandet av vägen innebär möjligheter att skapa ny tvärgående busstrafik i Västra Storstockholm. Kommunen anser vidare att vägens beräknade effekter på utsläpp av CO2, partiklar m.m. ska redovisas samt jämföras med ett nollalternativ. Eftersom barn är känsligare än vuxna är det särskilt viktigt med en god luftkvalitet i de delar av utredningsområdet där skolor och förskolor är lokaliserade. Natur, rekreation, landskap Det är viktigt att intrång och barriäreffekter minimeras med hänsyn till natur, rekreation och landskap. För att minska intrång, barriäreffekter samt störningar bör tunnelalternativ tas fram på känsliga sträckor som alternativ till att förlägga vägen i ytläge. Under det fortsatta arbetet på sidan 42 saknas tydliga skrivningar på att tunnel och överdäckningar behöver studeras. Den nya vägen kommer passera genom naturområden med mycket höga bevarandevärden, riksintresse för rörligt friluftsliv, naturreservat med nationella intressen för naturvården etc. Då måste de åtgärder som ska ingå i det fortsatta arbetet vara i paritet med detta. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 3 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 Huddinge kommun anser att underlagsmaterialet behöver åtgärdas gällande redovisning av naturvärden i kommunen. Bland annat saknas alla bevarandeområden, ekologiskt särskilt känsliga områden, större opåverkade områden och andra värdefulla områden. Allt detta finns i kommunens både tidigare samt nya översiktsplan samt i grönstrukturunderlaget till ÖP, ”Huddinges natur”. Vidare anser kommunen att naturvärden i underlaget är för översiktligt beskrivna med kartmaterial som är svårorienterade. Sjöarna som är en väsentlig del av naturvärdena syns knappt på kartorna. Huddinge kommun vill belysa vikten av samplanering med Spårväg Syd för att minska ingreppen samt störningarna. Buller Kommunen anser att det är väsentligt att den nya tvärförbindelsen inte medför att fler boenden, skolor och förskolor utsätts för buller över riktvärdena enligt kommunens förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller. Detta skulle motverka kommunens arbete med att minska antalet bullerutsatta i kommunen. Huddinge kommun har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram för trafikbuller 2016-2020. Förslaget har varit på samråd och beräknas att kunna antas av kommunfullmäktige under 2015. Syftet med programmet är att förbättra ljudmiljön och minska antalet boende, förskolegårdar, skolgårdar samt parker som utsätts för trafikbuller över riktvärdena. Kommunen avser att inleda ett samarbete med Trafikverket om hur bullerstörningarna kan minskas. Huddinge kommun har utfört en bullerkartläggning av väg- och spårtrafik (Tyréns 2012). Den visar att de största störningarna samt att störst andel boende som störs av buller över riktvärdet 55 dB(A) finns utmed Trafikverkets vägar och järnvägar. Huddinge kommun har inventerat ”Tysta områden” i kommunen (Tyréns 2012). Vid planering av tvärförbindelsen förutsätter kommunen att hänsyn tas till dessa tysta områden så att de kan bevaras som tysta. Bullerreducerande åtgärder i direkt anslutning till källan bör i första hand prioriteras. Eftersom det planeras för att bli en mötesfri motortrafikled bör det undersökas om det utöver vallar/plank längs med sidan av vägen även kan möjliggöras bullerabsorberande skärm utmed vägens mittbarriär. Möjligheten till lågbullrande vägbeläggning bör utredas. Det skulle inte bara medföra lägre buller lokalt där överskridande sker, utan minskar bullrets utbredning i hela landskapet. Trafikverkets senare försök med lågbullrande vägbeläggning har visat på en bättre och mer bibehållen effekt än tidigare. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 4 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 Huddinge kommun anser att bullerreducerande åtgärder bör dimensioneras för att ta hänsyn till det sammantagna bullret i den mån boende redan är störda av buller från befintlig väg-spårtrafik. Bullerberäkningar bör baseras på vägens dimensionerande hastighet. Dagvatten Huddinge kommuns dagvattenstrategi ska följas, vilket bl.a. innebär att åtgärder i första hand ska vidtas vid källan. Kommunen har tagit fram åtgärdsplaner för sjöarna Orlången och Trehörningen för att uppnå miljökvalitetsnormen (MKN) för god kemisk status. Planerna planeras antas av kommunfullmäktige under våren 2015. MKN för vatten är viktiga att beakta liksom att vattenkvaliteten i sjön Orlången inte får försämras. Viktiga kopplingar till kommunens stamnät för kollektivtrafik I markanvändningskartan till kommunens nya översiktsplan illustreras ett stamnät för kollektivtrafik. Stamnätet är prioriterade kollektivtrafikstråk som bl.a. har pekats ut för att säkra framtida kollektivtrafik med hög framkomlighet. Olika åtgärder behöver genomföras för att erhålla en hög turtäthet, öka framkomligheten med kortare restider som följd och att nätet ges en tydlig utformning och gestaltning. Framtida bebyggelse måste beakta stamnätet och dess ytanspråk så att dessa stråk inte byggs bort. För att möjliggöra en attraktiv framtida stombusstrafikering ser Huddinge kommun att det är mycket viktigt att Regulatorvägen och Katrinebergsvägen i Flemingsberg ges bra kopplingar till/från tvärförbindelsen. Längs vissa sträckor har Trafikförvaltningen för avsikt att köra stombusslinjer med hög turtäthet, bl.a. på den nya tvärförbindelsen via den regionala stadskärnan Flemingsberg. Tvärförbindelsens utformning och kopplingar till Flemingsberg får heller inte omöjliggöra ett genomförande av projektet Stockholmsbågen. Huddinge kommun anser att kollektivtrafikens betydelse på den nya tvärförbindelsen generellt behöver stärkas och bli tydligare. Tvärförbindelse Södertörn ska knyta samman E4/E20 och väg 73 och de regionala stadskärnorna Haninge, Flemingsberg och Kungens kurva-Skärholmen och ansluter sedan till Förbifart Stockholm och de regionala stadskärnorna i den norra länshalvan. I ändamålet för åtgärdsvalstudien Tvärförbindelse Södertörn (Trafikverket 2014) framgår bl.a. att kommunikationerna mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge ska förbättras. Kommunen anser att detta inte framhävs i Trafikverkets samrådsunderlag. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 5 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 Övriga synpunkter I kapitel 2.6 Beskrivning av projektet står ”En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken.” Kommunen anser att kollektivtrafikens betydelse i projektet behöver stärkas. För att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik kommer särskilda åtgärder riktat till kollektivtrafiken att behövas. Det räcker inte att enkom bygga en ny väg. Detta behöver också förtydligas i kapitel 5.1.8 Klimat som en viktig åtgärd för att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Kapitel 2.6 behöver även kompletteras med information om att ny tvärförbindelse ska ta över funktion och vägnummer från dagens väg 259. Denna information kommer först på sidan 18. Kapitel 4.5.1. Det bör tilläggas att kommunens översiktsplan 2030 även säger att det är viktigt att Tvärförbindelse Södertörn utformas på ett sådant sätt att intrånget och barriäreffekterna minimieras både i den sammanhängande grönstrukturen och för befintlig och tillkommande bebyggelse. Huddinge kommun har också en Trafikstrategi som antogs maj 2013. I kartan på sidan 19 saknas två naturreservat i Huddinge. Dessa är Gladö Kvarnsjö och Lissmadalen. De finns inte heller presenterade under kapitel 4.6.5. I samrådsunderlaget på sidan 27 finns de med som föreslagna naturreservat. Underlaget måste revideras med hänsyn av två saknade naturreservat inom utredningsområdet. Skötselplaner för dessa bifogas denna svarsskrivelse. Naturreservatens gränser finns på länk: http://karta.huddinge.se/huddinge/Search.html#main=ctx:webbkarta;&L ayerSwitcher=active:true;layers:skyddad_natur;&Search=selectedLayer:; selectedLocation:;&SearchResult=active:false;&BaseLayer=active:oversik t;&Map=lat:6562960.5895579;lon:152524.20037183;zoom:3;&Standard =selectedTab:0;&. Kapitel 4.6.5 på sidan 22 nr 9 Orlången, fel syfte i andra stycket. Syftet enligt naturreservatets skötselplan är: Syftet med naturreservatet skall vara att bevara och utveckla Orlångenområdets värden avseende natur-, kultur- och rörligt friluftsliv. Naturvärden knutna till kulturlandskapet ska vårdas och skyddas. Syftet med naturreservatet skall även vara att de betespräglade skogarnas naturvärden bevaras genom naturvårdande skötselåtgärder. Särskilt fokus ska läggas på områdets rika förekomst av ek. Även de delar som har eller kan få naturskogskvaliteter skall skyddas. De arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling ska bevaras i väsentligen orört skick. De naturgivna förutsättningarna för det rörliga friluftslivet skall vara styrande. Ågestasjön och dess kringliggande våtmarkers, liksom våtmarken Bottnens (Balingsta) betydelse för fågellivet skall särskilt värnas. Syfte är också att skydda områdets fornminnen och kulturvärden. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA 2015-04-01 KS-2015/539.317 6 (6) ERT DATUM ER REFERENS 2015-03-16 TRV 2015/19092 Kapitel 4.7.2 Naturmiljö på sidan 28 om kommunala naturvårdsområden. Här saknas en genomgång av områdena i ”Huddinges Natur” (2012). Sid 29. Minst 13 lokaler i Huddinge kommun hyser större vattensalamander inom utredningsområdet. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 april 2015. Protokollsutdrag bifogas. Daniel Dronjak Nordqvist Kommunstyrelsens ordförande Bilagor Bilaga 1: Protokollsutdrag Bilaga 2: Gladö Kvarnsjös NR beslut och skötselplan Bilaga 3: Lissmadalens NR beslut och skötselplan SAMRÅDSUNDERLAG Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Huddinge, Botkyrka och Haninge Kommuner, Stockholms län Vägplan, uppdragsnummer 148059 2015-03-16 Trafikverket Postadress: Solna strandväg 98, 171 54 Solna E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Tvärförbindelse Södertörn, Väg 259 Författare: Boel Larsson, Johanna Öhman, Tyréns AB Dokumentdatum: 2015-03-16 Uppdragsnummer: 148059 Kontaktperson: Maria Stormark, Anna Mroz Foto: Trafikverket, om inget annat anges. Illustration: Tyréns AB respektive Trafikverket 1 Sammanfattning För att Södertörnskommunerna (Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Haninge, Huddinge, Salem, Södertälje och Tyresö) ska ges möjlighet att växa i enlighet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) måste åtgärder vidtas gällande infrastrukturen. Kommunikationerna genom Södertörn är bristfälliga och tillgängligheten mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum är otillräcklig. De bristande kommunikationerna begränsar etablering av nya bostäder och verksamheter vilket medför att tillväxten i regionen inte utvecklas enligt regionala och kommunala mål. Värmdö Nacka Ekerö Stockholm !1 E4 Tyresö ! 2 Huddinge Salem Väg 226 Väg 259 Väg 259 har utretts under lång tid och olika handlingar har tagits fram genom åren. Under tiden har både ny lagstiftning och förändrade regelverk tillkommit som medfört att Trafikverket valt att ta ett nytt helhetsgrepp i området. 2014 togs en åtgärdsvalsstudie för Tvärförbindelse Södertörn fram där både ändamål och projektmål formulerades. Resultatet av åtgärdsvalsstudien blev att en kombination av olika åtgärdsområden formulerades, där ett åtgärdsområde ensam inte klarar av att uppfylla dessa mål. Ny vägförbindelse och attraktiv cykelinfrastruktur, konkurrenskraftig kollektivtrafik med buss och förbättrade förutsättningar för godstransporter på Södertörn var några av åtgärdsområdena som identifierades i studien. Sammanlagt föreslogs tio olika åtgärdsområden för att nå målen. !3 Södertälje Haninge Botkyrka Väg 73 Väg 257 Nynäshamn Utredningsområde ! Regional stadskärna 1: Skärholmen/Kungenskurva 0 1 2 3 4 5 2: Flemingsberg km 3: Haninge © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1. Utredningsområdet ligger i södra delen av Stockholms län. Detta samrådsunderlag för Tvärförbindelse Södertörn - ny väg 259 är det första steget i vägplanen enligt Trafikverkets planläggningsprocess, och ska utgöra underlag för samråd samt för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Väg 259 är idag hårt belastad med låg tillgänglighet och framkomlighet. Godstransporterna är omfattande på vägen även om den tyngsta trafiken tvingas till omvägar då bron över sjön Orlången har för låg bärighet. Gångoch cykelvägnätet längs vägen och möjligheterna att korsa vägen trafiksäkert är bristfälligt. Vägens olycksstatistik är hög och vägen upplevs inte som trafiksäker varken för biltrafikanter eller för oskyddade trafikanter. Utredningsområdet utgörs av ett typiskt Södertörnslandskap med sprickdalar och skogsklädda höjder. Bebyggelsen är koncentrerad till de tre vägstråken E4/E20, Huddingevägen och väg 73. Här finns även några områden med företag och industrier. För övrigt finns en del spridd villa bebyggelse framförallt i övergången mellan skog och åker. Många boende utefter väg 259 upplever sig störda av buller. Inom utredningsområdet finns många områden med höga naturvärden (naturreservat, riksintressen och Natura 2000). Många av dessa områden nyttjas även för det rörliga friluftslivet och det finns gott om både vandringsleder och större anläggningar för friluftslivet. Flera skyddade områden upplevs som tysta områden. Området är även rikt på värdefulla kulturmiljöer. En ny vägsträckning för väg 259 planeras och ska binda samman väg E4/ E20 med väg 73. Även en gång- och cykelförbindelse planeras. Den nya vägen planeras som mötesfri motortrafikled och/eller mötesfri väg. På delsträckan mellan E4/E20 och Huddingevägen (väg 226) planeras vägen för antingen 2+2 körfält alt 3+3 körfält. Sträckan mellan Huddingevägen och väg 73 föreslås få 2+2 körfält. Miljökonsekvenserna beror i hög grad på var i landskapet som vägens sträckning förläggs, och om vägen förläggs i obruten terräng eller följer befintlig vägsträcka. Höga naturvärden, områden för det rörliga friluftslivet och värdefulla kulturmiljöer kan komma att beröras av vägen i form av intrång och buller. Samordning med andra projekt (till exempel Spårväg Syd) och anpassningar till landskapets topografi har betydelse för intrångets storlek och påföljande konsekvens. Med bullerskyddsåtgärder kommer buller från vägen att minskas och boendemiljöerna förbättras. Trafiksäkerheten kommer att öka både för biltrafik och för oskyddade trafikanter med en ny vägsträckning och ny gång- och cykelväg. Innehåll 1 Sammanfattning.................................................................................4 4.5.3 Botkyrka.................................................................................. 17 4.5.4 Regional utvecklingsplan....................................................... 17 4.6 Riksintressen och övriga nationella intressen. ................... 18 2.4 Angränsande projekt . ............................................................... 11 4.6.1 Riksintressen enligt miljöbalkens 4 kap............................... 18 4.6.2 Riksintresse för infrastruktur................................................. 18 4.6.3 Riksintresse för friluftslivet.................................................... 20 4.6.4 Riksintresse för kulturmiljövården ....................................... 20 4.6.5 Riksintresse för naturmiljö, Natura 2000 och naturreservat.20 4.6.6 Riksintresse för yrkesfiske.....................................................24 4.6.7 Riksintresse för jord- och skogsbruk.....................................24 4.6.8 Motstående riksintressen.......................................................24 2.5 Ändamål och projektmål........................................................... 11 4.7 Miljöförutsättningar.....................................................................25 2.6 Beskrivning av projektet. ..........................................................12 4.7.1 Landskapets karaktär.............................................................25 4.7.2 Naturmiljö............................................................................... 26 4.7.3 Kulturmiljö.............................................................................. 30 4.7.4 Rekreation och friluftsliv.........................................................32 4.7.5 Naturresurser och vatten.......................................................35 4.7.6 Klimat. ..................................................................................... 37 2 Beskrivning av projektet.................................................................8 2.1 Planläggningsprocessen ...........................................................8 2.2 Bakgrund........................................................................................8 2.3 Tidigare utredningar.....................................................................9 3 Avgränsningar. .................................................................................12 3.1 Geografisk avgränsning............................................................12 3.2 Tidsmässig avgränsning...........................................................12 4 Förutsättningar ................................................................................14 4.1 Bebyggelse, befolkning och utveckling ................................14 4.2 Näringsliv, sysselsättning och viktiga målpunkter...............14 4.3 Trafik och trafikanter .................................................................15 4.8 Miljöbelastning .......................................................................... 38 4.8.1 Risker..................................................................................... 38 4.8.2 Barriärer................................................................................. 38 4.8.3 Buller...................................................................................... 38 4.8.4 Luftföroreningar..................................................................... 39 4.4 Byggnadstekniska förutsättningar ........................................ 16 5 Effekter och deras tänkbara betydelse.................................. 40 4.5 Kommunala och regionala planer ......................................... 16 5.1 Miljö och hälsa........................................................................... 40 4.5.1 Huddinge................................................................................ 16 4.5.2 Haninge................................................................................... 17 5.1.1 Landskapets karaktär. .......................................................... 40 5.1.2 Naturmiljö............................................................................... 40 5.1.3 Kulturmiljö.............................................................................. 40 5.1.4 Rekreation och friluftsliv. ...................................................... 40 5.1.5 Naturresurser och vatten...................................................... 40 5.1.6 Buller....................................................................................... 41 5.1.7 Luftföroreningar...................................................................... 41 5.1.8 Klimat...................................................................................... 41 5.1.9 Byggtiden................................................................................ 41 5.2 Trafik och samhälle.................................................................... 41 5.2.1 Trafik och trafiksäkerhet. ....................................................... 41 5.2.2 Betydelse för samhällsutvecklingen. .................................... 41 6 Fortsatt arbete..................................................................................42 6.1 Planläggning. ..............................................................................42 6.2 Viktiga frågeställningar. ............................................................42 7 Källor .................................................................................................. 43 2 Beskrivning av projektet 2.1 Planläggningsprocessen Planläggning för byggande av vägar följer en process där den som bygger vägen och företrädare för samhället i övrigt medverkar. Planläggningsprocessen regleras i väglagen och syftar till att få en god koppling till övrig samhällsplanering och till miljölagstiftningen. Detta innebär att projektet förankras i kommunernas planering och att de som berörs i de olika processtegen ges goda möjligheter till insyn och att framföra synpunkter. Under processen analyseras och beskrivs alternativa lösningar för vägens lokalisering och utformning för att slutligen läggas fast. Handlingarna som tas fram under projektet blir alltmer detaljerade. För att underlätta kommunikation och veta var projektet är i processen har fyra statusbegrepp definierats (Samrådsunderlag, Samrådshandling, Granskningshandling och Fastställelsehandling) (se Figur 2). Den aktuella vägplanens status är samrådsunderlag. Figur 2. Planläggningsprocessen. 8 2.2 Bakgrund Stockholmsregionen är en av de snabbast växande regionerna i Europa, men infrastrukturen i södra Storstockholm har inte byggts ut i samma takt som regiondelens tillväxt och utveckling i övrigt. Infrastrukturnätet inom Södertörn är särskilt bristfälligt i väst-östlig riktning. På Södertörn finns fyra av länets regionala stadskärnor, men tillgängligheten till och mellan dem är bristfällig. Dessa regionala stadskärnor är Kungens kurva – Skärholmen, Flemingsberg, Haninge centrum och Södertälje. Södertälje berörs ej av projektet (se Figur 3). Varken vägnätet eller strukturen för kollektivtrafiken är utformade för att klara stora och effektiva resandeflöden i väst-östlig riktning på Södertörn. I åtgärdsvalsstudien (2014) sammanfattades problembilden för infrastrukturen på Södertörn i fyra problemområden: • Bristande transportsystem begränsar tillväxt och bostadsbyggnad i södra Stockholmsregionen (exempelvis begränsar otillräcklig infrastruktur exploatering och utveckling). • Kommunikationerna till och mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva-Skärholmen, Flemingsberg och Haninge centrum behöver stärkas. Vägförbindelsen i väst-östlig riktning har låg kapacitet, låg standard och är inte gen. Dessutom är restiderna för buss trafiken långa. • Det saknas bra kommunikationer i väst-östlig riktning i södra Storstockholm. Det är framkomlighetsproblem på vägnätet, långa restider med kollektivtrafik, avsaknad av länkar till målpunkter för cykelvägnätet, slingriga samt trafikfarliga vägar. • Många boende störs av vägtrafiken. Andelen tung trafik längs väg 259 är hög och buller- och luftföroreningsnivåer i boendemiljöer är höga. Att planskilda korsningar saknas på många håll och att gång- och cykelvägnät delvis saknas gör det trafikfarligt för oskyddade trafikanter längs väg 259. ! ! ! ! ! ! ! ! ! 2.3 Tidigare utredningar ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Tvärförbindelse Södertörn har sedan 1960-talet utretts och diskuterats i olika omgångar och under olika delprojekt. Figur 4 visar översiktligt vilka delsträckor som utretts. Nedan beskrivs kortfattat de olika delprojekt och utredningar i kronologisk ordning som utretts under åren. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Bålsta ! ! ! Upplands Vallentuna Väsby ! ! ! ! ! Haningeleden 1 Sträckan som utreddes i slutet av 1990-talet och omarbetades i början av 2000-talet var cirka fem kilometer lång och sträckte sig mellan cirka 700 meter nordväst om järnvägen och Huddingevägen (väg 226) fram till Gladö Kvarn. Dagens väg har dålig geometrisk standard, dålig framkomlighet och är olycksdrabbad. I Södertörnsleden föreslogs att en ny väg skulle byggas där den första delen var en fyrfältig väg om cirka 26 meter för att därefter smalna av ner mot 14 meters 2+1 väg. Åkersberga ! Täby ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Lidingö ! ! ! ! ! ! ! Boo Botkyrkaleden Arbete med arbetsplanen för Botkyrkaleden på delsträckan mellan Masmo-Flemingsberg pågick under 1993-1994 och reviderades i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Vägsträckan var tänkt att ersätta Glömstavägen. Den befintliga vägen har låg standard. Den nya sträckningen var tänkt med fyra körfält. Gustavsberg ! ! ! ! 2 ! Tumba 4 ! Sammanfattande miljööversyn för Botkyrkaleden och Haningeleden 1 I samband med att bygghandlingsskedet skulle påbörjas för Botkyrkaleden och Haningeleden 1 (2008) sågs arbetsplanerna över med anledning av nya förutsättningar gällande trafikprognoser och trafiksäkerhet. Samtidigt togs ett PM fram där de viktigaste miljökonsekvenserna på sträckan mellan Masmo och Gladö sammanfattades. Stockholm 1 ! Ekerö 3 ! Södertälje Jordbro ! Västerhaninge Färdigbyggda sträckor Norrortsleden Essingeleden Södra länken ! ! Under byggnation Norra länken Väg 73 Älgviken-Fors ! ! ! ! ! ! Planerade projekt Förbifart Stockholm Tvärförb. Södertörn ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Utredningsområde ! ! ! ! Regional stadskärna ! ! ! ! 1: Skärholmen/Kungenskurva 2: Flemingsberg 3: Haninge 0 4: Södertälje 5 10 15 km Vägen projekterades som en fyrfältig väg med en något smalare vägbredd än tidigare för att anpassas till de nya förutsättningarna. ! © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 3. Tvärförbindelse Södertörn en del av Yttre leden. Regionala stadskärnor är markerade. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! 9 ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! Västra Botkyrkaleden Under 2010 togs en ny arbetsplan fram för den västra delen av Botkyrkaleden som benämndes Västra Botkyrkaleden. Sedan den tidigare arbetsplanen för Botkyrkaleden togs fram har trafiksäkerhetskraven skärpts och trafikmängderna ökat. Arbetsplanen för den västra Botkyrkaleden kom att anpassas till de nya förutsättningar avseende nya standarder gällande vägutformning och nya regler gällande miljökvalitetsnormer. Tidigare plankorsningar kom även att ersättas av planskilda korsningar och vägen gavs en bättre anpassning till landskapet. Masmolänken Under 2011 togs en arbetsplan fram för Masmolänken. Syftet med projektet var att förbättra förbindelsen mellan Botkyrkaleden och E4/E20 och i framtiden med E4 Förbifart Stockholm. Sträckan har låg standard och dålig framkomlighet. Störningar från trafiken förekommer och risken för olyckor är stor. Projektet var tänkt bli en fyrfältig väg som huvudsakligen skulle gå i tunnel genom Masmoberget. Åtgärdsvalstudie Tvärförbindelse Södertörn Trafikverket bestämde sig därefter för att ta ett helhetsgrepp om tillgängligheten tvärledes i södra Stockholmsregionen. Haningeleden 2-4 Trafikverket tog fram en förstudie 2012 på delsträckan Gladö Kvarn Jordbro. Vägen är från början av 1990-talet och nio meter bred. Trafiksäkerheten och framkomligheten är bristfällig och vägen behöver anpassas För vägsträckor som tidigare utretts i vägplaner och andra utredningar hade exempelvis trafikprognoser och horisontår redan passerats och blivit inaktuella vilket innebar att vägarnas dimensionering inte längre var anpassade till det behov som den regionala utvecklingen kräver. Under 2013/2014 togs en åtgärdsvalsstudie fram för att beskriva, analysera problem och föreslå åtgärdsområden för en förbättrad tillgänglighet mellan infrastrukturstråken i väster (E4/E20 samt tunnelbanans röda linje) och öster (väg 73 och Nynäsbanan). Under arbetet togs ändamål och projektmål fram. Olika åtgärdsområden togs fram enligt fyrstegsprincipen: Masmolänken E4 Botkyrkaleden Västra Botkyrkaleden Haningeleden 1 Väg 226 Väg 259 Haningeleden 2-4 Aktuellt utredningsområde Åtgärdsvalstudie Tvärförbindelse Södertörn Väg 73 Väg 257 Utredningsområde 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. Tidigare utredningar. 10 till framtida trafikprognoser. Även gång- och cykelförbindelsen mellan Haninge och Huddinge är bristfällig. I förstudien studerades olika alternativ. • Samordnad planering av markanvändning och transportsystem • Parkeringsstrategi • Mobility management • Mindre förbättringar av befintligt transportsystem (trimning) • Lättillgängliga och effektiva bytespunkter för resenärer • Attraktiv cykelinfrastruktur • Konkurrenkraftig kollektivtrafik med buss • Förbättrade förutsättningar för godstransporter på Södertörn • Ny vägförbindelse • Ny spårvägsförbindelse för kollektivtrafik Resultatet av studien blev att inga enskilda åtgärdsområden klarar att uppfylla ändamålet utan en kombination av dessa behövs. En ny vägförbindelse i väst-östlig riktning var en av de åtgärdsområden som föreslogs. 2.4 Angränsande projekt 2.5 Ändamål och projektmål I närområdet pågår andra utredningar eller beslutade infrastruktur satsningar. Nedan listas några: I det tidigare arbetet med Åtgärdsvalsstudien Tvärförbindelse Södertörn togs både ändamål och projektmål fram i vilket väg 259 ingår. Åtgärdsvalsstudiens ändamål redovisas i Figur 5. • Bana/väg Flemingsberg, arbeten pågår i olika skeden. • Stockholm –Järna. Förstudie för järnvägssträckan har upprättats. • E4 Förbifart Stockholm, förberedande arbeten för byggnation pågår. • Stockholm Norvik Hamn, tillståndsprocessen pågår. • Spårväxelbyte i Huddinge, arbete pågår. • Nynäsbanan, dubbelspårsutbyggnad Hemfosa - Tungelsta, byggnation pågår. • Spårväg syd, delsträckan Skärholmen/Kungens kurva – Flemingsberg, tillståndsprocessen pågår. • Stomnätsstrategi för Stockholms län, etapp 2. - • Uppgradering av tunnelbanans röda linje, kapacitetsförstärkning, byggnation pågår. Mellan de regionala stadskärnorna Kungens kurva Skärholmen, Flemingsberg och Haninge Centrum - Mellan Södertörn och omvärlden • Väg 258 Hågelbyleden, förstudie har tagits fram. Projektet vilande, men kommer att återupptas 2015. • Ombyggnad av väg 226 Tumba-Tullinge pågår. • Väg 226 GC-väg Skyttbrink – Tullinge station, vägplan. • Väg 227, ny cirkulationsplats vid Dalarölänken, vägplan. • Åtgärdsvalsstudie för väg 226 Vårsta – Södra Länken. • Åtgärdsvalsstudie för väg 226, Huddingevägen. • Stockholm Vatten lägger nya vattenledningar längs bla Glömstavägen. Projektmålen indelas i funktionsmål och hänsynsmål utifrån de transportpolitiska målen (se Figur 6). För att säkerställa en hållbar tillväxt för Södertörn ska den fysiska tillgängligheten för personer och gods tillgodoses och kommunikationerna förbättras: Trafiklösningarna ska ha sin utgångspunkt i de kommunala, regionala och transportpolitiska målen. Figur 5. Ändamål för Åtgärdsvalsstudie Tvärförbindelse Södertörn. Figur 6. Projektmål för ÅtgärdsvalsstudieTvärförbindelse Södertörn. 11 2.6 Beskrivning av projektet Projektet omfattar anläggning av en ny vägförbindelse (väg 259) i västöstlig riktning mellan väg E4/E20 och väg 73. Syftet är att förbättra fram komligheten och trafiksäkerheten för såväl lokal- och regional biltrafik som för godstrafik inom Södertörn. Samtidigt kommer även gång- och cykelförbindelserna att förbättras i tvärled vilket innebär en ökad trafiksäkerhet för dem som går eller cyklar längs vägen. En ny väg medför även förbättringar och nya möjligheter för kollektivtrafiken. Planerad tvärförbindelse kommer genom miljöanpassningar innebära förbättringar både för miljö och människors hälsa. Den nya vägsträckningen kommer att studeras förutsättningslöst inom utredningsområdet. I nordväst kommer ny vägsträckning att ansluta mot E4/E20 och anpassas mot Förbifart Stockholm vid Vårby. Olika alternativa sträckningar för den nya tvärförbindelsen kommer att studeras vilket kan innebära att den nya vägsträckan dels kan komma att följa befintlig väg på vissa avsnitt, dels att gå genom obruten terräng. Tvärförbindelsen kommer att passera väg 226 och stambanan planskilt. Vägen planeras som mötesfri motortrafikled (antingen 2+2 väg eller 3+3 väg) med fullständiga trafikplatser och hastigheten planeras till 80-100 km/h. Öster om Huddingevägen (väg 226) föreslås vägen byggas som mötesfri motortrafikled och/eller mötesfri väg (2+2 väg) med en hastighet av 100 km/h. Anslutande vägars koppling mot tvärförbindelsen planeras till strategiska lägen och begränsas i antal genom att en sammanhängande kapacitetsstark parallell lokalväg ska finnas. Trafiken mellan lokala mål, långsamtgående fordon, varutransporter och delar av kollektivtrafiken trafikerar på lokal lokalväg. Anslutning mot väg 73 vid Handen sker med trafikplats. 12 3 Avgränsningar 3.1 Geografisk avgränsning Det geografiska utredningsområdet för Tvärförbindelse Södertörn, ny vägsträckning väg 259, följer utredningsområdet från åtgärdsvalsstudien och avgränsas i nordväst mot E4/E20 och i sydost mot väg 73 (se Figur 7). Influensområdet kan ha en annan avgränsning, exempelvis kan förändring av resvanor påverka trafiken utanför detta geografiska område. Även bullerstörningar kan påverka boendemiljöer eller rekreationsupplevelser i ett vidare område. 3.2 Tidsmässig avgränsning Prognosåret beräknas vara 2045 med en tydlig koppling mot den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010. Prognosår är det år som antagits för vägprojektet vid olika antaganden och bedömningar. Befolkningstillväxt, samhällsutveckling och trafikprognoser har omräknats till detta år. Utredningsområde 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 7. Utredningsområdets avgränsning. 13 4.2 Näringsliv, sysselsättning och viktiga målpunkter 4 Förutsättningar Några av de större arbetsgivarna är: 4.1 Bebyggelse, befolkning och utveckling Stockholms län hade 2013 drygt 2,1 miljoner invånare och har en befolkningstillväxt på cirka 2 procent per år. Befolkningstillväxten i de berörda kommunerna bedöms ha en något lägre tillväxt än genomsnittskommunerna i länet framöver (se Tabell 1). Befolkningsmängd 2013 Prognos befolkningsmängd 2030 Huddinge 102 000 122 000 Botkyrka 87 000 101 000 Haninge 80 000 100 000 Kommun Huddinge kommun • Karolinska universitetssjukhuset • Huddinge kommun • Kungliga Tekniska Högskolan • IKEA • Södertörns Högskola • Karolinska Institutet 1 E4 Huddinge 2 Väg 226 Tabell 1. Befolkningsmängd per kommun 2013 samt prognos 2030 (inom Stockholms län) (SCB, 2015). Väg 259 3 Bebyggelsestrukturen ligger framförallt koncentrerad till de tre nord-sydliga infrastrukturstråken (se Figur 8). • Väg 73 och Nynäsbanan Mellan bebyggelsestrukturen finns de gröna kilarna Hanvedenkilen och Bornsjökilen (se Figur 13) som utgörs av flera sammanhängande skogsområden som är naturreservat och välbesökta friluftsområden (se Figur 32). Bebyggelsen utgörs av framförallt flerfamiljshus vid centrumområdena, men även småhus och arbetsplatser. Däremellan är bebyggelsen glesare och består av småhus med olika karaktär. Väg 257 ! Utredningsområde Infrastrukturstråk ! Regional stadskärna 1: 2: 3: Kommungräns Skärholmen/Kungenskurva 0 1 2 3 4 5 Flemingsberg km Haninge © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 8. Infrastrukturstråk och regionala stadskärnor. 14 Väg 73 ! ! Väg 226, pendeltågets Södertäljelinje samt Västra stambanan ! • ! E4/E20 samt tunnelbanans röda linje ! • Haninge Botkyrka kommun • Botkyrka kommun Haninge kommun • Coca Cola Drycker Sverige AB i Jordbro företagspark • Dagab AB i Jordbro företagspark Hamnen i Nynäshamn skapar också arbetstillfällen. En ny storhamn planeras vid Norviksudden i Nynäshamn och nya arbetsplatsområden planeras bland annat vid väg 73 i Haninge kommun. 4.3 Trafik och trafikanter På befintlig väg 259 sträckan mellan E4/E20 och Huddinge går det cirka 20 000 fordon per dygn. Här blandas lokal och regional trafik och belastningen är hög i förhållande till vägstandarden. Tillgängligheten och framkomligheten är låg på vägen. På sträckan mellan Huddinge och Haninge går det cirka 7300 fordon/ dygn varav ca 17 procent är tung trafik (se Figur 9). från de centrala delarna av Stockholm, medan det finns brister i väst-östlig riktning. Bil är det vanligaste sättet att transportera sig i väst-östlig riktning. Framförallt beror detta på den tidsbesparing som görs med bil. Vid kortare resor (< 3 kilometer) används oftast bilen som färdmedel. Eftersom det delvis saknas separata gång- och cykelvägar längs väg 259 är trafiksituationen inte säker för oskyddade trafikanter. En trafikprognos med beräkning av trafikflöden i vägnätet har tagits fram (WSP 2015). Prognoserna har beräknats både med och utan utbyggd tvärförbindelse. Modellberäkningarna har gjorts med indata avseende år 2030 och har därefter räknats upp för 2045. Se nedan (Figur 9) för beräkningsresultat avseende biltrafikflöden med en utbyggd tvärförbindelse på Södertörn. E4 78 300 Huddinge 64 900 Kollektivtrafiken är väl utbyggd längs de nord och sydliga stråken till och Väg 226 3 100 48 800 Väg 259 49 500 Haninge 38 600 Väg 73 Väg 257 Utredningsområde 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 9. Väg 259 är hårt trafikerad och cykelbana saknas längs större delen av sträckan. Figur 10. Biltrafikflöden för målåret 2045 (2045UA), angivet per vardagsmedeldygn vintertid, summerat för båda riktningarna. Beräkningsresultatet avser en utbyggd Tvärförbindelse Södertörn. Antalet 48 800 avser en ny vägsträcka söder om Flemingsbergsviken. 15 4.4 Byggnadstekniska förutsättningar 4.5 Kommunala och regionala planer Området präglas av berg i dagen med lera framförallt i dalgångarna. Större område med isälvssediment finns i nord-sydlig riktning i västra delen av utredningsområdet och i anslutning till väg 73 mellan Handen till Västerhaninge (se Figur 11). 4.5.1 Huddinge Ett antal kraftledningar, såväl luftledningar som markförlagda ledningar finns inom utredningsområdet. Huddinge kommun antog Översiktsplan 2030 sommaren 2014. Huddinge kommun säger i översiktsplanen att det är angeläget att Tvärförbindelse Södertörn genomförs och att en ny väg betyder mycket för utvecklingen på Södertörn. Det finns ett antal detaljplaner längs med befintlig väg 259 och inom utredningsområdet i övrigt. Detaljplaner i kommunen kan komma att beröras av projektet. E4 E4 Huddinge Väg 226 Väg 226 Väg 259 Väg 259 Botkyrka Haninge Väg 73 Väg 257 Väg 257 Utredningsområde Torv Lera-Silt Postglacial sand-grus Isälvssediment Morän Berg Vatten Figur 11. Jordarter inom utredningsområdet. 16 Huddinge Väg 73 Haninge Utredningsområde Kommungräns 0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 km km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 12. Utredningsområdet omfattar Huddinge, Haninge och Botkyrka kommuner. 4.5.2 Haninge Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan som kommer att samrådas under 2015. Översiktsplan 2004 antogs 2005 och utgör tillsammans med Kustplan och två fördjupade översiktsplaner (FÖP Ornö och FÖP Årsta) kommunens översiktsplan. Under 2011 gjordes en uppdatering av planen. attraktivitet bygger på ett effektivt transportsystem och en tillgänglig identitetsskapande grönstruktur som får förbli attraktiv. (SLL, 2010) Utredningsområdet omfattar stora delar av Hanvedenkilen samt mindre delar av Bornsjökilen och Tyrestakilen (se Figur 13). Dess värde för friluftslivet beskrivs närmare i avsnitt 4.7.4. Detaljplaner finns i anslutning till väg 259 vid Handen och Jordbro och kan komma att beröras av projektet. 4.5.3 Botkyrka Gällande översiktsplan antogs 2014. Kommunen stöder utvecklingen av tvärförbindelsen i översiktsplanen. Det är inte troligt att några detaljplaner i kommunen kommer att beröras av projektet. 4.5.4 Regional utvecklingsplan Stockholms läns region har i den regionala utvecklingsplanen RUFS 2010 pekat ut målet att Människor i regionenhar godtillgångtill tätortsnära natur av hög kvalitet. Detta ska bland annat genomföras genom att Bevara,utveckla och tillgängliggöra de gröna kilarna. De gröna kilarna är tätortsnära naturområden som är nära integrerad med bebyggelse och infrastruktur. Kilarna är uppdelade i ”Gröna kilar” och ”Stora sammanhängande rekreations-, natur- och kulturmiljövärden på landsbygden”. I det senare ingår ”Gröna värdekärnor” och ”Gröna svaga samband”. De gröna så kallade sambanden är smala korridorer i strukturen där det är särskilt viktigt att bevara möjlighet till rekreation, upplevelser, friluftsliv, skönhetsvärden, ekosystemtjänster med mera. I utvecklingsplanen anges hur hänsyn ska tas till gröna kilar vid utveckling av en ny tvärförbindelse: Ett tydligt och starkt skydd behövs för att undvika intrång i den sammanhängande grönstrukturen till följd av nya tvärförbindelser. Med passager och en god utformning kan påverkan på grönstrukturen minimeras och rekreationsområden göras mer tillgängliga. Svaga partier i de gröna kilarna bör stärkas. En del av regionens Figur 13. Stockholms gröna kilar. 17 4.6 Riksintressen och övriga nationella intressen Utredningsområdet hyser områden av riksintresse för friluftslivet, kulturmiljövården samt infrastrukturen. Dessutom finns Natura 2000områden vilka också utgör riksintressen samt naturreservat och andra områden som skyddas enligt miljöbalkens 7:e kapitel. Riksintressen och naturreservat beskrivs nedan. Naturreservat och Natura 2000-områden beskrivs samlat då samtliga Natura 2000-områden ligger inom naturreservat och de i huvudsak syftar till att skydda samma värden. Siffror i rubriken för respektive skyddat område refererar till siffror på kartan i Figur 14. 4.6.1 R iksintressen enligt miljöbalkens 4 kap Riksintresse för turismen och det rörliga friluftsliv (MB 4:2) Mälaren med öar och strandområden omfattas av riksintresse för turismen och det rörliga friluftslivet. Inom detta område ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp i miljön. Högexploaterad kust (MB 4:4) Kustområdet från Arkösund till Forsmark omfattas av riksintresse för högexploaterad kust. Här får fritidsbebyggelse i huvudsak komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Anläggningar som kräver tillåtlighet från regeringen får endast komma till stånd på platser som redan tagits i anspråk för ändamålet. 4.6.2 Riksintresse för infrastruktur Befintlig väg: väg 226 Väg 226 är av särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägen är en huvudväg genom Huddinge för trafik in mot regioncentrum. Vägen ingår i nätet med viktiga regionala vägar som pekats ut i Systemanalysen för Stockholm-Mälarregionen och Gotland för att främja fungerande sammanhängande regionala stråk (LstGIS, 2015). Befintlig väg: väg 259 Väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Vägen är en yttre tvärled i den södra 18 länshalvan som förbinder E4/E20 med väg 73. Vägen är ett viktigt stråk för arbetspendling. Vägen passerar två viktiga friluftsområden Bornsjökilen och Hanvedenkilen. (LstGIS, 2015) Befintlig väg: väg 73 Väg 73 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Den utgör ett viktigt stråk för arbetspendling, näringsliv och turism (Gotland) och den knyter genom riks intresset Nynäshamns hamn samman Gotlands län med fastlandet och Stockholm (LstGIS, 2015). Befintlig väg: väg E4 Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter. I Stockholm är E4 en viktig väg både som infart till den centrala regionkärnan söder- och norrifrån och som genomfartsled och det är den enda kapacitetsstarka vägförbindelsen över Saltsjö-Mälarsnittet. Vägen är viktig både för arbetsresor och för näringslivet (LstGIS, 2015). Framtida vägnät: väg 259 - Södertörnsleden Vårby backe - Gladö kvarn Sträckan har utpekats som riksintresse under tidigare utredningsfas. Riksintressen för infrastruktur revideras löpande och det aktuella intresset kan komma att flyttas eller tas bort om området inte längre är aktuellt för ny vägdragning. I beskrivningen av riksintresset står att läsa att väg 259 utgör förbindelse mellan regionala centra, vilket innebär att vägen är av särskild regional betydelse. Tvärförbindelse Södertörn kommer enligt beskrivningen av riksintresset att ta över funktion och vägnummer från dagens väg 259, delvis med ny sträckning och därmed utgöra en del av den yttre tvärleden i den södra länshalvan som förbinder dagens E4/E20 och med väg 73 (LstGIS, 2015). Järnväg: Västra stambanan Västra stambanan är av internationell betydelse och ingår i det utpekade TEN-T nätet. Banan sträcker sig från Stockholm till Göteborg. Banan är mycket viktig för person- och godstrafik och ingår även i det utpekade Ågestasjön Väg 226 Vega Nynäsbanan Huddinge Mälaren 5 19 11 1 Orlången 10 Flemmingsberg 6 E4 13 Öran 15 Aspen 1 Västra stambanan 14 Tumba 17 Utredningsområde 1 4 16 Västerhaninge Krigslida 18 Befintligt väg Riksintresse för friluftslivet Högexploaterad kust (MB 4:4) Naturvården Järnväg Riksintresse för turism och friluftsliv (MB 4:2) Natura 2000 Järnvägsstation Kulturmiljö Naturreservat Riksintresse för: 2 Jordbro Tullinge Bornsjön Väg 73 dalgång Kvarnsjön 3 Handen 12 Väg 259 8 Stensättra 7 Albysjön " Haninge 9 Yrkesfiske 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 14. Områden av riksintresse samt naturreservat inom utredningsområdet. 19 strategiska godsnätet. Inom utredningområdet finns fyra tågstationer av riksintresse längs Västra stambanan: Huddinge, Flemingsberg, Tullinge och Tumba Järnväg: Nynäsbanan Banan mellan Älvsjö och Nynäshamn kallas Nynäsbanan. Mellan Älvsjö norr om utredningsområdet och Västerhaninge är den dubbelspårig. Banan är av interregional betydelse. Sträckan trafikeras främst av pendeltåg, men även av godståg. Inom utredningsområdet finns fem tågstationer av riksintresse: Vega, Handen, Jordbro, Västerhaninge och Krigslida. 4.6.3 Riksintresse för friluftslivet 1. Ågesta - Lida - Riksten Ett större område som ligger centralt i utredningsområdet. Det är skyddat för sina värden för strövande, turåkning på skidor, naturstudier, vandring, bär- och svampplockning, cykling, fritidsfiske, skridskofärder och bad (Länsstyrelsen 2014a). Området omfattar 14 natureservat och sex Natura 2000-områden. Figur 15. Strutbräken längs Husbyån i Gullringskärrets naturreservat. Foto: Eva Simonson. 20 4.6.4 Riksintresse för kulturmiljövården 2. Österhaningebygden Centralbygd i Österhaninge, med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, med storgods av medeltida ursprung, sockencentrum med medeltida kyrka och gamla byar (RAÄ, 2009). 3. Bornsjön Bornsjön utgörs av ett herrgårdslandskap utmed Mälaren och runt Bornsjön och sjön Aspen, som präglas av ett sedan bronsåldern utvecklat jordbruk, kommunikationerna på vatten och till lands, den tidiga medeltidens sockenindelning och de stora herrgårdsanläggningarna (RAÄ, 2009). 4.6.5 Riksintresse för naturmiljö, Natura 2000 och naturreservat Områden som ingår i Natura 2000-nätverket utgör riksintressen enligt MB 4:8. Dessa ingår ofta i naturreservat, varför dessa områden presenteras tillsammans. Naturreservat skyddas formellt enligt Miljöbalkens 7 kap. 4. Gullringskärret Gullringskärret är av riksintresse för naturvården och även skyddat som naturreservat. Skogsområdets centrala delar utgörs av sumpskogar och kärr med höga naturvärden och dessa omges av betesmark, åkermark Figur 16. Gömmaren är ett lättillgängligt, stadsnära naturområde. Foto: Richard Vestin. och barrskog. De centrala delarnas rikkärr, fattigkärr och rismossar är insprängda i al- och björksumpskog med varierat inslag av gran. Skogen har naturskogskaraktär och genom den meandrar Husbyån som kantas av stora bestånd av strutbräken (se Figur 15). Gullringskärret är en av länets förnämsta mosslokaler. Ändamålet med naturreservatet är att bevara skogsmiljön i Gullringskärrets centrala delar så att en optimal miljö skapas för områdets botaniska värden, främst dess mossor. 5. Gömmaren och Fullersta kvarn (SE0110205) Gömmaren skyddas som naturreservat och skyddas främst för sitt höga värde som friluftsområde (se Figur 16). Gömmarenområdet utgör ett större skogsområde av regional betydelse för friluftslivet, omgärdat av tätortsbebyggelse. I norra delen ligger Natura 2000-området Fullersta kvarn med skyddsvärd lövsumpskog. 6. Gömsta äng Det lilla naturreservatet Gömsta äng ligger i en sluttning ner mot Albysjön och rymmer en öppen ängsmark, en alstrandskog, bergbranter och en lund med rik flora. Ändamålet med reservatet är att bevara och vårda den rika floran. Figur 17. Flemingsbergskogen präglas av gammelskog. Foto: Richard Vestin 7. Flemingsbergsskogen Flemingsbergsskogen har skyddats i syfte att bevara ett stort och samman hängande naturskogsområde och dess skyddsvärda växt- och djurliv (se Figur 17). Reservatet utgörs av ett sammanhängande skogsområde med både hällmarkstallskog och mossar på de höglänta delarna och näringsrikare gran- och lövskogar i de lägre områdena. Stora delar av skogen är gammal naturskog med höga naturvärden. I skogen finns ett fast bestånd av störningskänsliga arter som tjäder och järpe. I norra delen ligger Stensättra dalgång med biotopskyddade åkerholmar. 8. Gladöskogen Gladöskogen naturreservat har skyddats i syfte att bevara ett skogsområde av stort värde för den biologiska mångfalden samt att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet i den mån naturvårdens intressen inte skadas. Gladöskogen är mycket varierad, med många skiften mellan hällmark, sumpskog och mossig granskog. Betade hagar ligger intill gammelskog, vilket resulterar i artrika bryn. Inom hela skogsområdet finns en rad rödlistade arter och signalarter, både djur och växter, som påvisar att här finns mycket höga naturvärden knutna till orörda skogar. Se Figur 18. Figur 18. I Gladöskogen finns gammelskog med höga naturvärden. Foto: Richard Vestin 21 9. Orlången Orlångens naturreservat är ett större landskapsavsnitt med typisk Södertörnsnatur. Här finns såväl öppna odlingsmarker som skogar. Området har ett sprickdalslandskap som är typiskt för Södertörn. Kring sjöarna Orlången och Ågestasjön utbreder sig en för regionen typisk men ändå särpräglad natur med stor andel lundartad skog, sällsynta växter och ett rikt fågelliv. Landskapet karaktäriseras av öppna, odlade eller betade marker med inslag av branta berg, barr- och lövskog (se Figur 19). Här finns också välbevarade äldre gårdsmiljöer samt ett flertal gravfält, fornborgar och andra förhistoriska lämningar. Ågestasjön är en välkänd fågelsjö. Syftet med naturreservatet är att genom enkla skötselåtgärder bevara Orlångenområdets specifika natur-, kultur- och friluftslivsvärden. De naturgivna förutsättningarna för friluftslivet skall vara styrande. 22 hassel och ek. Små sumpskogspartier finns spridda i hela området. Naturvärdena är mycket höga med flera sällsynta växter och djur och området är till största delen orört vad gäller skogsbruk. Syftet med naturreservatet är att bevara ett skogsområde och en hagmark av stort värde för den biologiska mångfalden, samt att, i den mån naturvårdens intressen inte skadas, bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Området saknar iordningställda leder vilket skapar vildmarks känsla. 11. Kvarnsjön (SE0110167) och Lännaskogen (SE0110151) Kvarnsjön är skyddad både enligt art- och habitatdirektivet och fågel direktivet medan omgivande Lännaskogen är skyddad enligt Art- och habitatdirektivet. Hela området ingår i Lännaskogens naturreservat. 10. Björksättrahalvön Björksättrahalvön (eller Lasättraskogen som den också kallas) är ett skogsområde av skiftande karaktär som ligger till stor del omslutet av Orlångens naturreservat. I norr avgränsas området av sjön Orlången och i syd av väg 259. I höjdpartierna finns gammal hällmarkstallskog och i vissa svackor växer gran. Runt om området dominerar lövskog med stort inslag av Kvarnsjön är en näringsfattig skogssjö, omgiven av berg och myrmarker. Omgivande skog är hydrologiskt intakt, vilket skapar förutsättning för rödlistade arter som kräver lång kontinuitet (Länsstyrelsen, 2007a). Här förekommer bivråk, trädlärka, nattskärra och orre. Lännaskogen består av skogsbeklädd sprickdalsterräng med insprängda lerslättdalar och sjöbäcken. En stor del av skogen utgörs av barrnaturskog (Länsstyrelsen, 2007b). Se Figur 20. Figur 19. Strandbete vid Orlången. Foto: Richard Vestin Figur 20. Kvarnsjön är näringsfattig men rik på trollsländor. Foto: Richard Vestin 12. Rudan Rudan är ett av Haninges populäraste utflyktsmål och skyddas som naturreservat. Här finns både frisksportsanläggning, löpslingor, skidspår, vandringsleder och badplatser. Området hyser också höga naturvärden, främst knutna till bestånd av gammal hällmarkstallskog samt till våtmarker. 3. Paradiset (SE0110384), Granby (SE0110206) och Hanveden 1 (SE0110197) Området är ett omtyckt rekreationsområde för det rörliga friluftslivet. Samtidigt har det höga naturvärden genom att det är i stort sett opåverkat. Hällmarkstallskogar täcker stora delen av området, men här finns också granskogar, lövskog och myrmarker. Området är rikt på fynd från stenåldern. Syftet med naturreservatet skall vara att bevara ett naturskogs område och dess skyddsvärda växt- och djurliv. Syftet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet i den mån naturvårdens intressen inte skadas, samt att skydda områdets kulturvärden. De högsta naturvärdena återfinns inom de två Natura 2000-områdena Granby och Hanveden, båda skyddade enligt Art- och Habitatdirektivet. Delar av Hanveden är dessutom skyddad enligt fågeldirektivet, under namnet Paradiset. Syftet är att gynna populationerna av skogsfåglarna järpe, nattskärra, orre, spillkråka och tjäder. Se Figur 21. 15. Svartsjön I Svartsjöns naturreservat finner man en mosaik av hällmarker, gammelskogar och myrar samt de två sjöarna Svartsjön och Långsjön. Naturen präglas av karga, tallbevuxna hällmarker, myrar och sjöar. Det finns riktigt gamla tallar här och var, de äldsta hyser tallticka och vintertagging. Skogarna är till stor del opåverkade av modernt skogsbruk och har höga naturvärden. Reservatet ligger i hjärtat av Hanveden. Vildmarkskänslan är påtaglig i reservatet, vilket kan upplevas från Sörmlandsleden som passerar genom området. 16. Skeppnan och Riddartorpsmossen (SE0110198) Skeppnan naturreservat hyser många typer av våtmarker: mossar, kärr och sumpskogar. Våtmarkerna domineras av två tallbevuxna, välvda mossar. På tallmossarna växer det kraftigt doftande riset skvattram. Söder om tallmossarna vidtar öppna sumpkärret Skeppnan. I norr gränsar reservatet till sjön Öran. Nära sjön har man tidigare påträffat strandlummer, men den har inte återfunnits på senare år. Runt våtmarkerna finns skogar, delvis gammelskog, där man funnit en del svampar och lavar som visar på höga naturvärden. Nära byn Sågen i sydost ligger utloppet från våtmarksområdet i form av en porlande bäck. 14. Tornberget Tornberget naturreservat omfattar ett stort skogsområde med äldre hällmarkstallskog och myrmarker. Här finns Tornberget (111 möh) som utgör länets högsta punkt. Gammelskogen fortsätter in i det angränsande Paradisets naturreservat (nr 13). Tornbergets naturreservat är till stora delar opåverkat av modernt skogsbruk. I området förekommer växt- och djurarter som är typiska för gammal skog som inte avverkats. Reservatet hyser goda vandringsmöjligheter genom att Sörmlandsleden och en led från Paradisets naturreservat leder igenom området, liksom några vägar som är avstängda för biltrafik. Reservatet hyser orre och tjäder. Figur 21. Paradisets vildmark. Foto: Richard Vestin 23 Här kan man se rester av en gammal fördämning. Större delen av reservatet ingår även i nätverket Natura 2000. 17. Lida Lida naturreservat har främst skyddats för sina höga värden för frilufts livet. I anslutning till reservatet ligger Lida friluftsgård. I området finns vandringsleder och motionspår samt friluftsbad och skidbacke. Reservatet består till största delen av omväxlande skogsmark. Söder om sjön Getaren finns gammelskog med ovanliga arter som lunglav, violettgrå tagellav, grangråticka och kandelabersvamp. Inom reservatet finns lämningar efter minst sex olika torpmiljöer och reservatet rymmer också flera fornlämningar. 18. Pålamalm Pålamalm naturreservat omfattar länets största åsgrop med ett djup av 31 meter. Området runt åsgropen är en plan tallhed utom i nordost där det finns ett klapperstensfält. I själva åsgropen växer grandominerad skog. 4.6.6 Riksintresse för yrkesfiske 19. Mälaren Mälaren utgör riksintresse för yrkesfiske i form av fångstområde. Ett trettiotal personer bedriver ett småskaligt yrkesmässigt fiske i Mälaren. 4.6.7 Riksintresse för jord- och skogsbruk För jord- och skogsbruksmark finns inga särskilt värdefulla områden utpekade. I stället gäller ett generellt riksintresse där brukningsvärd jordbruksmark endast får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. På motsvarande sätt ska skogsmark som har betydelse för skogsnäringen så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. 4.6.8 Motstående riksintressen Inom utredningsormådet sammanfaller riksintresse för vägar och riksintresse för friluftslivet geografiskt. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för friluftslivet skyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada deras natur- eller kulturvärden påtagligt. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Samtidigt ska mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för kommunikationer så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av dessa. Riksintresse för ny väg sammanfaller också med riksintressena produktiv jordbruksmark och skogsmark. Figur 22. Vid Flemingsbergsviken sammanfaller riksintresse för planerad väg med höga natur- och kulturvärden. Foto: Richard Vestin 24 4.7 Miljöförutsättningar 4.7.1 Landskapets karaktär Utredningsområdet ligger i ett landskap som präglas av sprickdalar med sjöar, skogklädda höjder, förkastningsbranter och öppna marker med åkrar och hagmarker. Inom området finns både mer storskaliga stadsmiljöer, infrastrukturanläggningar (Fittja/Vårby, Huddinge och Handen) och områden med en mer lantlig prägel med gles villabebyggelse. Terrängen är mycket kuperad och nivåskillnaderna är lokalt stora. Öster om väg 226 tar ett omväxlande och kuperat skogs- och jordbrukslandskap vid. Vid Lissmasjön flackar landskapet ut norrut och därefter sträcker sig skogslandskapet fram till Jordbro där Jordbro industriområde ligger i anslutning till väg 73. De öppna dalgångarna som till stora delar brukas är viktiga för upplevelsen av landskapet. Glömstadalen har en väst-östlig utsträckning. Dalgången med dess öppna odlingslandskap omges av skogklädda höjder. En del villabebyggelse finns i randzonen av dalgången. Glömstavägen ligger i dalgångens norra del. I den östra delen av Glömstadalen dominerar korsningen med Huddingevägen (väg 226) och stambanan. I Flemingsberg ändrar bebyggelsen karaktär och domineras av Karolinska sjukhusets byggnader och flerbostadshus. Visättra industriområde ligger på östra sidan av väg 226. Figur 23. Glömstadalen. Figur 24. Skogslandskapet. Foto: Richard Vestin 25 4.7.2 Naturmiljö Det finns många områden med höga naturvärden (se Figur 25), varav merparten ligger i utredningsområdets centrala delar. Området lyfts som helhet fram som skoglig värdetrakt genom utpekande av Stockholms gröna kilar. Inom detta större område finns en mängd värdekärnor som pekats ut genom bland annat nyckelbiotopsinventering och våtmarksinventering. Stora delar har skyddats som naturreservat och inom dessa skyddas några områden även som Natura 2000-områden. Områden med höga naturvärden finns även längs Mälarens strand, inom Bornsjökilen. I utredningsområdets ostligaste del ligger Tyrestakilen. Tyrestakilen präglas av Tyrestaskogens stora, orörda, tysta urskogslika skogar. Delen av Tyrestakilen som omfattas av utredningsområdet saknar i stort sett värdekärnor. Stockholms gröna kilar beskrivs även i stycke 4.5.4 och 4.7.4. Utredningsområdet hyser även värdekärnor som ligger utanför skyddade eller utpekade naturområden. Flemingsbergsviken utgör en långsmal vik som sträcker sig till Huddinge tätort. I vikens fortsättning åt väster har ett våtmarkssystem skapats för att minska närsaltsbelastningen på Orlången. Våtmarkssystemet utgör en värdefull naturbiotop med rikt växt- och djurliv. Skyddade områden och värdekärnor inom utredningsområdet beskrivs närmare nedan. Naturreservat Utredningsområdet hyser 17 naturreservat, vilka beskrivs närmare i avsnitt 4.6.5. Ytterligare fyra områden planeras att skyddas som natur reservat i framtiden (Kynäsberget i norr, Lissmaåns dalgång strax norr om väg 259, samt Hacksjön och Kvarnsjön i söder). Huddinge kommun anger i sin översiktplan 2030 att naturreservat ska inrättas för åtta områden varav Lissmadalgången, Flottsbroområdet, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön ligger inom utredningsområdet. Naturreservat är det vanligaste sättet att långsiktigt skydda större områden med värdefull natur i Sverige. Naturreservaten är till stor del skyddade i syfte att bevara dem för friluftslivet. Naturreservat är ett starkt skydd som definieras av miljöbalken 7 kap 4-8§. 26 Varje reservat har dock unika föreskrifter i syfte att bevara de värden varje reservat syftar till att skydda. Det innebär att i naturreservat som syftar till att gynna friluftslivets intressen kan anläggningar för allmänhetens tillgänglighet vara tillåtna i högre grad än i andra naturreservat. Natura 2000 Natura 2000 utgör ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Natura 2000 har tillkommit med stöd av två direktiv: EG:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv. I svensk lagstiftning är direktiven implementerade i miljöbalken kap 7:28. Natura 2000-områden är även av riksintresse, enligt MB 3:8. I direktivens bilagor finns fåglar samt andra arter och naturtyper listade som EU:s medlemsländer ska skydda områden för. Inom utredningsområdet finns sju områden som ingår i Natura 2000-nätverket. Samtliga beskrivs närmare i 4.6.5. Biotopskyddsområden Biotopskyddsområden används för att skydda små mark- och vatten områden, vanligen två till tio hektar, som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer för hotade djur- eller växtarter, eller som är särskilt skyddsvärda av andra orsaker. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stora värden för djur- och växtarter. Det kan handla om biotoper som innehåller viktiga strukturer och funktioner, eller som utgör tillflyktsorter eller spridningskorridorer i ett annars ensartat eller fragmenterat landskap (Naturvårdsverket, 2012). Det finns två former av biotopskyddsområden. Generellt biotopskydd utgörs av biotoper som är generellt skyddade i hela landet. Dessa utgörs av öppna diken, alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, våtmarker och småvatten samt pilevallar. Inom utredningsområdet finns en mängd biotoper som omfattas av generellt biotopskydd som kan komma att beröras av den planerade vägen, oavsett var den dras. Utöver dessa finns områden som omfattas av särskilt biotopskydd. Dessa utgörs av biotoper som länsstyrelsen, kommunen eller Skogsstyrelsen beslutat om i det enskilda fallet. Kynäsberget Väg 226 E4 Väg 73 Lännaskogen Gömmaren Bornsjökilen Kolartorp Orlången Huddinge Stensättra dalgång Gladöskogen Gömsta äng Haninge Flemingsbergsviken Lissmaåns dalgång Rudan Björksättrahalvön Tyrestakilen Väg 259 Flemingsbergsskogen Hanvedenkilen Flottsbro Kvarnsjön Rudträsket Paradiset Öran Gullringskärret Hacksjön Svartsjön Skeppnan Tornberget Väg 257 Lida # Utredningsområde Naturreservat Biotopskyddsområde " " Föreslagna naturreservat " Pålamalm Naturminne Myrskyddsplanen Grön kil Nyckelbiotop Ängs- och betesmarksinventering Grön värdekärna Skogliga värdetrakter VMI klass 1 Kommunalt naturvårdsområde VMI klass 2 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 25. Utredningsområdets naturvärden. Namn på kilar i mörkblått, naturreservat i grönt, planerade naturreservat i rött och övriga värdefulla naturområden i ljusblått. Våtmarksinventeringen (VMI) klass 1 innebär mycket högt naturvärde, klass 2 innebär högt naturvärde. 27 Inom utredningsområdet finns ett sådant område; en naturskogsartad skog vid Prästängen, nära utredningsområdets södra gräns. Naturminnen Naturminnen används för att skydda enskilda, värdefulla naturobjekt. Inom utredningsområdet finns 13 naturminnen, som samtliga varit skyddade under lång tid. Merparten av dem utgörs av äldre lövträd, men det finns också ett flyttblock. Kommunala naturvårdsområden Kommunala naturvårdsområden håller inget formellt skydd enligt miljöbalken, men värnas i olika mån i det kommunala arbetet och utgör ofta en del av den kommunala översiktsplanen. I Huddinge kommun har inga andra områden pekats ut än naturreservat och andra områden med formellt skydd. I Haninge kommun har större områden som är viktiga för ekologiska samband pekats ut. Dessa utgör underlag för den kommunala planeringen. Tio av 40 områden ligger inom utredningsområdet (se Figur 25). I Botkyrka kommun har områden med höga naturvärden pekats ut. 40 av dessa 172 områden ligger inom utredningsområdet. Övriga värdefulla områden Utöver områden skyddade enligt lag finns en stor mängd områden som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt men som saknar formellt skydd. Dessa kan i stället skyddas med mer eller mindre långsiktiga, frivilliga skydd, så som naturvårdsavtal. inventeringar så som ängs- och hagmarksinventeringen eller våtmarks inventeringen. Av de 30 våtmarker inom utredningsområdet som omfattas av våtmarksinventeringen håller fyra klass 1 - mycket högt naturvärde (Riddartorpsmossen, Gullringskärret och kring Tornbergasjön och Ågestasjön). Samtliga ingår i naturreservat. Hotade arter Artskyddsförordningen reglerar fridlysning av djur och växter, samt vad som gäller för arter som pekats ut av EU som särskilt skyddsvärda, så kallade Natura 2000-arter. För närvarande är cirka 300 växter och djur fridlysta i hela Sverige. Fridlysning innebär att det är förbjudet att plocka, samla in eller skada växten eller djuret. De arter som är fridlysta anges i artskyddsförordningens bilagor 1 och 2. Inom utredningsområdet finns både fåglar, däggdjur, kräldjur och kärlväxter som är fridlysta. Merparten av dessa finns inom skyddade områden, men en del även utanför, till exempel i eller omkring vattendragen. Nedan beskrivs några exempel på förekomster av fridlysta arter, vilka kan kräva extra hänsyn vid utformningen av vägen: • I Kvarnbäcken som leder från Kvarnsjön vid Gladå kvarn till Orlången förekommer utter. Under 2011 noterades den första utterföryngringen i Huddinge kommun på 40 år vid bäcken. Skogsstyrelsen utför standardiserad inventering av skogsmark inom hela landet för att hitta områden med höga naturvärden, så kallade nyckel biotoper. En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Inom utredningsområdet har 219 nyckel biotopsområden pekats ut av Skogsstyrelsen. Av dessa ligger 158 inom Hanvedenkilen och 34 stycken inom Bornsjökilen. 99 nyckelbiotoper har formellt skydd som naturreservat eller biotopskyddsområde. Vissa områden saknar helt skydd men har pekats ut som värdefulla vid 28 Figur 26. Den hänsynskrävande tjädern förekommer i naturreservaten Flemingsbergsskogen och Paradiset. Foto: Richard Vestin • Hasselsnok finns på en handfull platser inom utredningsområdet, bland annat Masmobäcken/Dalhyddan och i omgivningarna kring Gladö kvarn. • Inom Ågesta finns större vattensalamander på flera platser. • Den sällsynta bergscikadan förekommer på ett flertal platser inom utredningsområdet. • Tjäder förekommer och spelar i Flemingsbergsskogen. Skogsområdets storlek ligger nära den nedre kritiska gränsen för att kunna hålla en tjäderstam, vilket innebär att området inte kan minska ytterligare i storlek utan att populationen påverkas. Rödlistor är ett sätt att kartlägga arter som är utrotningshotade, riskerar att bli utrotningshotade eller på något sätt är missgynnade. Utdrag från artdatabaserna Artportalen (fynd 200-2015) visar att ett stort antal röd listade arter finns inom utredningsområdet. Merparten av dessa (572 av 758 fynd) ligger inom naturreservat, men fynd förekommer såväl inom nyckelbiotoper som tätortsmiljö utanför skyddade områden. Figur 27. Ravinen i Gömmarens naturreservat har mycket höga naturvärden och hyser exempelvis den sällsynta dunmossan. Foto: Richard Vestin. 29 4.7.3 Kulturmiljö Kulturlandskap är områden där människan har påverkat naturen till exempel genom odling eller skogsbruk. Genom att avläsa kulturlandskapet kan man få information om hur det historiska livet har varit. Utredningsområdet har varit bebott sedan stenåldern. Under 7000-talet f .Kr. utgjorde de högre delarna av området ett skärgårdslandskap som var bebott av stenåldersmänniskor som levde i huvudsak på fiske, säl- och fågeljakt. I Hanveden finns landets tätaste koncentration av boplatser från äldre stenålder. Även Vårby gård och Gladö hyser stenålderslämningar. Rika fyndigheter från järnåldern och framåt finns framförallt i Vårby och Glömstadalen med närliggande områden. Lämningar från senare tids epoker finns spritt i hela utredningormådet. Tätast koncentration finns inom de två riksintresseområdena Österhaningebygden i öster och Bornsjön i väster (se avsnitt 4.6.4) samt inom Huddinge samhälle. till dess art och betydelse. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Om en fornlämning upptäcks ska det anmälas snarast till länsstyrelsen. Inom utredningsområdet finns också elva byggnader upptagna i bebyggelseregistret. Dessa utgör i huvudsak kyrkor och tingsrätter och är belägna inne i samhällena, exempelvis i Huddinge, Flemingsberg, Fittja, Västerhaninge och Jordbro. Huddinge och Botkyrka kommuner har pekat ut områden som är värdefulla ur kulturmiljösynpunkt och som ska tas extra hänsyn till vid exploatering. Inom utredningsområdet finns 36 utpekade områden inom Huddinge och nio inom Botkyrka kommun. Öster om Huddinge ligger Stensättra fornborg. Den är belägen i Flemingsbergsskogens naturreservat, på en bergsplatå med utsikt över Orlången. Historiska platser och lämningar skyddas enligt Kulturmiljölagen. Det vanligaste skyddet utgörs av fornlämningar, vilka visar på spår efter mänsklig verksamhet. Fornlämningar omfattar bland annat boplatser, gravfält, gruvor, kvarnar, kulturlager i medeltida städer, gravar, gravbyggnader och gravfält samt kyrkogårdar och andra begravningsplatser. Inom utredningsområdet finns 706 lämningar registrerade i Fornminnesregistret. 322 av dessa är registrerade som fornlämningar. Bland de mer värdefulla lämningarna finns boplatser från 7000 - 2000-talet f Kr och gravfält från äldre järnålder (0-550 e Kr). Här finns också flera lämningar i form av gamla vägar. Till en fornlämning hör enligt Kulturmiljölagen ett fornlämningsområde som är ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn 30 Figur 28. Jordbro gravfält i anslutning till Gullringskärrets naturreservat är ett välbesökt utflyktsmål. Foto: Eva Simonson Väg 226 Väg 73 E4 Huddinge Vårby gård Haninge Glömstadalen Stensättra fornborg Väg 259 Gladö Österhaningebygden Hanveden Bornsjön Väg 257 Utredningsområde # Bebyggelseregistret ! Fornminne Kommunalt kulturmiljöområde 0 1 2 3 4 5 km Riksintresse för kulturmiljö © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 29. Utredningsområdets kulturmiljövärden. Platser som omnämns i texten är markerade med namn på kartan. 31 4.7.4 Rekreation och friluftsliv Områden för friluftslivet utgörs till stor del av naturreservat (se Figur 32). Flertalet reservat är upprättade med syfte att gynna friluftslivet och här är tillgängligheten god med markerade leder och i vissa fall hela friluftsanläggningar. Men här ryms också naturreservat som ger mer vildmarks känsla, såsom Björksättrahalvön. Samtliga områden är lättillgängliga då de är omgivna av tätortsbebyggelse och till viss del genomkorsade av vägar. Sörmlandsleden med flera vandringsleder binder samman de olika områdena. Ett cykelledsnät bestående av Sverigeleden och kompletterande regionala cykelleder går genom framför allt västra delen av utredningsområdet. och delvis genom Orlångens naturreservat, samt passerar intill reservaten Paradiset och Rudan. Delar av naturreservaten Flemingsbergsskogen och Paradiset som båda ligger inom Hanvedenkilen klassas som tysta områden. I västra delen av utredningsområdet ligger delar av Bornsjökilen, som har sin huvudsakliga utbredning väster om E4:an, längs Mälarens södra mot Huddinge Produktion: Kartlayout: Akvarell: Copyright: 0 Hanvedenkilen har en viktig funktion som rekreationsskog. Här finns stora, obrutna skogsområden i kombination med friluftsgårdar, spår, leder och service. Hanveden är ett av regionens viktigaste vildmarksområden, med tysta områden och ett stort inslag av vatten i form av sjöar, mossar och vattendrag (se Figur 30). Tillgången till regionala leder är stor. Kilen rymmer även värdefulla kulturlandskap och anläggningar för friluftslivet nära tätorten. Kilen innehåller viktiga spridningssamband för arter knutna till gammal barrskog och ädellövskog. Stora delar av kilen skyddas genom naturreservat och Natura 2000-områden samt som riksintresse för friluftslivet (se stycke 4.6). Väg 259 skär tvärs genom Hanvedenkilen Huddinge Kommun, Lars Heins, Richard Vestin Göran Andervass, juni 2007 Inger Thorell Får ej kopieras för kommersiell verksamhet. 100 200 300 400 500 m Klappträet Klappträet Gubbens vik Grillplats Gammelekar Sundby Värdshus Bad Båtuthyrning Orlången Grillplats Gammelekar Grillplats mot Gladö N Gammelekar Ebbadal Båtuthyrning mot Länna och Haninge Figur 30. Gammelskog och småsjöar i Hanveden. 32 Figur 31. Sundby friluftsområde avgränsas av väg 259 i väster och Orlången i öster. Ågesta Gömmaren Lännaskogen Orlången Bornsjökilen Kolartorp Haninge Huddinge Visättra sportcenter Gömsta äng Sundby Rudan Tyrestakilen Björksättrahalvön Gladöskogen Flemingsbergsskogen Flottsbro Hanvedenkilen Paradiset Svartsjön Gullringskärret Skeppnan Tornberget Lida Pålamalm Utredningsområde Tyst område Riksintresse för turism och friluftsliv (MB 4:2) Grön kil Riksintresse för friluftslivet Grön värdekärna inom kil Naturreservat Regional vandringsled Friluftsområde 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 32. Utredningsområdets värden för friluftslivet. 33 strand. Inom Bornsjökilen finns bland annat ett sprickdalslandskap med branta förkastningsbranter, vilket ger vida utblickar, samt många sjöar och vattendrag. Här ryms stora skogs- och kulturlandskap, tysta områden, liksom rekreationsskogar och anläggningar i tätortsnära läge. Här finns även viktiga spridningssamband för arter som lever i ädellövskog. Väg 259 korsar en smal länk av Bornsjökilen längst i öster. Enligt den regionala utvecklingsplanen (SLL, 2008) är svaga länkar som denna särskilt känsliga för ytterligare exploatering. Vid Orlångens västra strand ligger Sundby friluftsområde (se Figur 31). Här ryms såväl hästgård som café och konferensanläggning. I omgivningarna finns både elljusspår och tillgång till bad och fiske i Orlången. Sundby parkområde är värdefullt ur naturvårdssynpunkt genom flerhundraåriga ekar. mot Stockholm Hu dd in ge vä g en Ans lutning S örmlands leden Förskola E ls pår Produktion: Huddinge Kommun, Lars Heins, Richard Vestin Kartlayout: Göran Andervass, juni 2007 Akvarell: Inger Thorell Copyright: Får ej kopieras för kommersiell verksamhet. Vinds kydd SOLGÅRD Uts ikt Vattentorn B ergbrant Flemingsbergs våtmarksanläggning Uts ikt Brodal F ornborg Hagmark SÖRSKOGEN B ergbrant Uts ikt Hagmark B ollplan F.d. Brostugan VISÄTTRA F le mings be rgs vike n Hagmarks bloms ter B ollB oll- plan plan B ergbrant N Sportcenter S pårrinfo pår info Uts ikt F ornborg 0 100 200 300 400 500 m Ansluter till Lännanvägen/Haningeleden Figur 33. Flemingsbergsvikens friluftsområde ligger vid Huddinges infart från väster. 34 Vid Flottsbro väster om Huddinge ligger en skidanläggning och badplats, vandringsleder, lekplatser samt turistboende. Ågesta friluftsområde i norra delen av utredningsområdet är ett av Stockholms läns äldsta friluftsområden. Inom Ågesta finns motionsspår, friluftsgym och elljusspår. En del av Ågesta friluftsområde ingår i Orlångens naturreservat. På 1960-talet lades driften för det tidigare jordbruket om för att möjliggöra ett rörligt friluftsliv i området. Mjölkkor byttes ut mot biffkor och hästar, som nu betar markerna och hindrar dem från att växa igen. På Ågesta finns en ridskola med cirka 60 hästar samt Ågesta golfklubb och Stockholms Södra brukshundklubb. Intill fågelskyddsområdet finns fågeltorn. Området nyttjas även för det rörliga friluftslivet, utanför markerade leder. Visättra idrottsanläggning i Flemingsbergsvikens friluftsområde utgör en port till naturen från Huddinge tätort. Härifrån utgår flera av områdets stigar och vandringsleder (se Figur 33). Löp- och skidspår förbinder Visättra sportcenter med Sundby friluftsområde. 4.7.5 Naturresurser och vatten Naturmarken i området består huvudsakligen av skogsmark, stora delar är skyddad men andra delar brukas produktivt. Åkermarken är mycket begränsad till ytan, och förekommer främst väster om Tullingesjön, i Glömstadalen väster om Huddinge, vid Gladå kvarn och öster om Nynäsbanan. Inom utredningsområdet finns inga områden som nyttjas för torvbrytning eller gruvnäring (Bergsstaten, 2015). Bergtäkt bedrivs i Jordbro i nära anslutning till väg 259. Östra Mälaren vsko Vattenskyddsområden finns för östra Mälaren samt för delar av Tullingeåsen och Jordbromalm. Det är dock endast vattenskyddsområdet för Mälaren som ligger i närheten av befintlig väg 259. Tullinge vsko Ytvattenförekomster Utredningsområdet hyser fyra större och tre mindre vattenförekomster som är sjöar (se Figur 35 och Figur 36). Jordbromalm Åby vsko Tullingesjön (SE656939-161809) och Albysjön (SE657170-161793) i utredningsområdets västra del mynnar i Mälarviken Vårbyfjärd (del av SE657330-161320). Tullingesjön har måttlig ekologisk status på grund av övergödning, miljögifter och fysik påverkan. Miljögifter gör att sjön inte heller uppnår god kemisk status. Påverkan beror både på utsläpp från urban miljö, jordbruk och enskilda avlopp. (VISS, 2015) Utredningsområde Vattenskyddsområde God kemisk status Grundvattenförekomster Det finns två större grundvattenförekomster inom utredningsområdet (se Figur 34). I väster ligger Tullingeåsen (SE656949-161825) i en sandoch grusås. Åsen har goda uttagsmöjligheter. Vattenförekomsten har god kemisk och god kvalitativ status. Föroreningsrisk kan förekomma vid nybyggnation av till exempel bostäder och vägar, vilket skulle kunna försämra den kemiska och kvalitativa statusen. Från vattenförekomsten görs större uttag av dricksvatten vilket medför att den även skyddas enligt vattendirektivets artikel 7 (VISS, 2015). I öster finns grundvattenförekomsten Jordbromalm. Vattenförekomsten har även den god kemisk och god kvantitativ status, men viss föroreningsrisk från bland annat vägar gör att status kan försämras. Även Jordbromalm skyddas enligt vattendirektivets artikel 7 (VISS, 2015). Tullingeåsen Pålamalm vsko Större sjöar, vattendrag, grundvattenförekomster och havsområden utgör vattenförekomster enligt EUs vattendirektiv. För varje vattenförekomst har status bedömts och samtliga vattenförekomster ska uppnå god eller hög status till 2015 eller 2021, enligt bindande miljökvalitetsnormer. 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 34. Statusklassificering av grundvattenförekomster, samt vattenskyddsområden. Albysjön har otillfredsställande ekologisk status och uppnår inte heller den god kemisk status, på grund av övergödning, miljögifter och fysisk påverkan. 35 Orlången (SE656833-162888), Kvarnsjön - Lissma (SE656565-163002) och Övre Rudasjön (SE656324-163315) ingår i Tyresåns sjösystem som avrinner österut till Kalvfjärden i Östersjön. Tyresån är ett sjösystem med höga natur-och rekreationsvärden. Orlången är den näst största sjön i Tyresåns sjösystem och även den näst mest övergödda. Sjön påverkas kraftigt av sitt urbana läge genom övergödning, miljögifter och påverkan på den biologiska mångfalden. Övergödningen, vilken främst bedöms bero på utsläpp av dagvatten och från enskilda avlopp, påverkar alla sjöar nedströms i systemet. Orlången har tidsfrist för att uppnå god ekologisk status till år 2021, men för att uppnå detta behöver näringshalterna i sjön mer än halveras. En våtmark har anlagts uppströms Flemingsbergsviken i syfte att rena dagvatten innan det når Orlången (Figur 37). Den kemiska statusen är dålig i Orlången, till följd av förekomst av polybromerade difenyletrar (PBDE). Kvarnsjön har hög ekologisk och god kemisk* status medan Övre Rudasjön har måttlig ekologisk på grund av fysiska förändringar av sjön, samt god kemisk* status. I nuläget leds dagvattnet från väg 259 via diken till Lissmasjön och Orlången via tillrinnande vattendrag. Albysjön Albysjön Tulingesjön Tulingesjön Huddinge Orlången Kvarnsjön Orlången Kvarnsjön Lissmasjön Övre Rudasjön Haninge Stora Skogssjön Husbyån Kaggghamraån Långsjön Vitsån Lissmasjön Övre Rudasjön Stora Skogssjön Husbyån Kaggghamraån Långsjön Vitsån Utredningsområde Hög status God status Måttlig status Otillfredställande status 0 Dålig status Utredningsområde God kemisk status 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 35. Ekologisk statusklassificering av sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster. 36 Uppnår ej god kemisk status 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 36. Kemisk statusklassificering (exkl kvicksilver) av sjöar och vattendrag som utgör vattenförekomster. Långsjön (SE656018-162772) har god ekologisk och god kemisk* status. Den rinner via Vitsån (SE655625-163078) ut i Horsfjärden i Östersjön. Sjöns avrinningsområde är beläget som minst 1,5 km från nuvarande väg 259. Vitsån har måttlig ekologisk status till följd av övergödning och vandringshinder. Norr om Långsjön rinner Husbyån (SE655850-163256) som har tillfredställande ekologisk status på grund av övergödning och vandringshinder. Den kemiska statusen är god. Vattendraget passerar genom Åby vatten skyddsområde. Stora Skogssjön (SE656029-162034) i södra delen av utredningsområdet avrinner till havet via Kagghamraån (SE656155-161871). Båda har måttlig ekologisk status till följd av övergödning och ån påverkas även av förändrad morfologi. Den kemiska statusen är god för båda förekomsterna. *kemisk status redovisas med kvicksilver undantaget. 4.7.6 Klimat Vägtrafiken bidrar till stora utsläpp av växthusgasen koldioxid. Av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer cirka 30 procent från vägtransportsektorn från lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar. Av transportsektorns samlade utsläpp av koldioxid svarar järnvägstrafiken för mindre än en procent. I Stockholms län står transportsektorn för ungefär hälften av koldioxidutsläppen. För att klimatmålen ska klaras måste transportsektorns utsläpp av koldioxid minskas radikalt. I stället har Transportsektorns utsläpp av koldioxid och andra klimatpåverkande gaser dock ökat under många år, beroende på att resor och transporter ökar. För att bidra till att de internationella och nationella klimatmålen måste transport systemet bli energieffektivare och fossilberoendet brytas: • År 2030. Fordonsflottan ska vara fossiloberoende till 2030. Av Trafikverket tolkat som åtminstone 80 procent lägre användning av fossil energi till vägtransporter 2030 jämfört med 2004. (Prop. 2008/09:162) • År 2050. Transportsektorn ska bidra till det nationella miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan. Visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av klimatgaser 2050 innebär även att transportsektorn utsläpp bör vara nära noll. Figur 37. Flemingsbergsvikens våtmarksanläggning renar dagvatten från Huddinge innan det mynnar i viken som utgör en del av Orlången. Foto: Richard Vestin. 37 4.8 Miljöbelastning 4.8.1 Risker Personolyckor Andelen olyckor på väg 259 och väg 257 är fler än genomsnittet för typen av vägar inom området. Mellan åren 2003 och 2014 har det förekommit 500 trafikolyckor längs väg 259. Under denna tidsperiod har nio personer dödats och 55 personer har skadats svårt. Singelolyckorna och upphinnandeolyckorna har dominerat och stod för över 300 olyckor. (Se Figur 38). Farligt gods Väg 259 samt större korsande vägar utgör primärleder för farligt gods. Enligt översiktlig statistik från 2006 transporteras årligen omkring 1500 ton farligt gods på vägen väster om Huddinge och omkring 700 ton öster om Huddinge. Merparten utgörs av frätande ämnen (ADR klass 8) och väster om Huddinge även av giftiga och smittfarliga ämnen (ADR klass 6). Bron över Orlången har begränsad bärighet (BK 2), vilket innebär att den tyngsta trafiken väljer andra, längre vägar. 4.8.2 Barriärer Genom de höga trafikflödena på väg 259 och begränsade möjligheter att korsa vägen på ett trafiksäkert sätt upplevs vägen som en barriär både för de boende i området och för det rörliga friluftslivet. Vägen utgör också en barriär för såväl växter som djur. ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !!! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! !! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! !!! ! ! ! ! ! ! !!!!!!! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! !!!! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!! ! !! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !! !! ! !! ! ! ! !! !! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! !! ! ! !! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! !!! ! ! ! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! ! _ ^ ^ _ ^^ _ _^ _ Huddinge _ _ ^ ^ _ ^ _ ^ 4.8.3 Buller Buller påverkar hälsa och välbefinnande och hamnar högst upp på listan över allvarliga störningar i samhället. Nationella bullerkartläggningar visar att cirka två miljoner medborgare utsätts för trafikbullernivåer högre än riksdagens långsiktiga mål. Den dominerande bullerstörningen är trafikbuller och de flesta bullerutsatta finns idag längs kommunala vägar i tätorter och städer. ^^ _ _ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ _ ^ Haninge _ ^ Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller, vilka normalt inte bör överskridas vid väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: ^ _ _^ ^ _ Utredningsområde ! _ ^ Olyckor Dödsolyckor Figur 38. Olycksdata (STRADA, 2014). 38 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan • 30 dB(A) ekvivalentnivå inomhus • 45 dB(A) maximalnivå inomhus nattetid • 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) • 70 dB(A) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. Inom utredningsområdet är ett stort antal hus i nära anslutning till befintliga vägar utsatta för bullernivåer över riktvärdet 55 dB(A) ekvivalentnivå vid fasad. Detta gäller bland annat längs väg E4/E20, väg 259, väg 226 och väg 73. Även järnvägarna i området ger upphov till bullernivåer som överskrider riktvärdena. I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) ställs krav på Trafikverket och alla kommuner över 100 000 invånare att kartlägga buller och ta fram åtgärdsprogram vart femte år. Kartläggningen av omgivningsbuller i Huddinge kommun gjordes 2011 och kommunen passerade 100 000 invånare först 2012. 4.8.4 Luftföroreningar Luftföroreningar är gaser och partiklar i luften som har en negativ påverkan på människa och miljö. Vägtrafiken är en stor källa till spridning av luftföroreningar som partiklar, kolväten och kväveoxider. För att skydda människor och miljö från att utsättas för höga luftföroreningsnivåer har miljökvalitetsnormer (MKN) för luft tagits fram. Miljökvalitetsnormerna E4 för luft regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477). De luftföroreningar som förekommer inom utredningsområdet är främst genererade av trafiken på de stora vägarna E4/E20, väg 259, väg 226 och väg 73. Det finns en klar koppling mellan trafikmängd och den halt av föroreningar som släpps ut. Enligt Östra Sveriges luftvårdsförbunds kart läggning år 2010 av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) ligger halterna vid E4/E20 inom utredningsområdet över gränsen för både kväve dioxid och partiklar. Längs väg 226 och väg 259 väster om väg 226, samt längs väg 73 överskrids den undre utvärderingsgränsen vad gäller PM10, men halterna ligger under gällande normer, se Figur 39 och Figur 40. E4 Väg 226 Väg 226 Väg 259 Väg 259 Väg 73 Utredningsområde NO2 (µg/m3): <12 12-15 15-18 18-24 24-30 30-36 36-48, undre utvtrösk 48-60, övre utvtrösk >60, över MKN 0 1 Väg 73 Utredningsområde 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 39. Luftföroreningshalt vad gäller kvävedioxid (NO2) (ÖSL, 2010). PM10 (µg/m3): 12-14 14-16 16-18 18-20 20-22 22-25 25-35, undre utvtrösk 35-50, övre utvtrösk >50, över MKN 0 1 2 3 4 5 km © Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 40. Luftföroreningshalt vad gäller partiklar (PM10) (ÖSL, 2010). 39 5 Effekter och deras tänkbara betydelse 5.1 Miljö och hälsa Utredningsområdet ligger inom ett område med höga värden för natur, kultur och friluftsliv samtidigt som dagens infrastruktur är bristfällig och har hög olycksrisk och bullerproblematik. För att minimera ingreppet i och negativa effekter för dessa skyddsvärda miljöer är det mycket viktigt att anpassa vägens dragning till kringliggande miljö. De mest störningskänsliga områdena bör undvikas, samtidigt som ingreppets omfattning minimeras. Samtidigt kan intrång troligen inte undvikas om projektets mål och syfte ska kunna uppfyllas. 5.1.1 Landskapets karaktär Beroende på var i landskapet en ny vägsträckning placeras kommer karaktären och landskapsbilden att påverkas på olika sätt. Generellt kommer en större väg att bli mer dominant i landskapet, vilket blir särskilt tydligt i de öppna odlade dalgångarna och där terrängen är mer småbruten. Vid passage i öppna dalgångar bör vägsträckningen anpassas till terrängen och förläggas i kanten mellan åker och skog. Vägbankar bör hållas låga och anpassas till terrängen för att minska de visuella barriärerna i landskapet. Där vägen passerar i skog blir den mindre synlig i landskapet. 5.1.2 Naturmiljö Den planerade vägen kan komma att skära genom större, samman hängande naturområde och ta delar av naturreservat i anspråk vilket kan medföra negativ påverkan på naturvärden i form av bortfall av mark, barriäreffekter, fragmentering av områden med höga naturvärden, samt störning i form av buller och ökad trafik. En breddning av vägen kan komma att innebära att den barriäreffekt som finns idag för både människor och djur kan komma att öka. Det finns gott om vilt inom utredningsområdet och storviltet passerar där det inte finns viltstängsel. Småviltet följer vattendragen och/eller skogsbryn i dalgångarna, därför är utformningen av broar och trummor viktig för att minimera barriäreffekter för både utter och smådjur. 40 Syftet med de gröna kilarna är att bevara större, sammanhängande naturområden för både natur- och friluftsvärdets skull. När dessa kilar skärs av genom tvärgående infrastruktur skapas barriärer. De gröna kilarna är särskilt känsliga för uppsplittring vid de smala områden som benämns Svaga gröna samband. Genomförandet av projektet kommer, oavsett dragning, att innebära intrång i både naturreservat och strandskydd. Särskild hänsyn kommer att krävas till utter och eventuellt andra arter upptagna i artskydds förordningen. 5.1.3 Kulturmiljö Den här bygden har en lång kulturhistoria vilket avspeglas i det stora antalet fornlämningar från olika tidsepoker. Värdefulla kulturmiljöer finns bland annat inom riksintresseområdena i utredningsområdets västra och östra del samt i de norra delarna. En ny vägsträckning i dessa delar skulle troligen innebära större intrång i värdefulla kulturmiljöer än en vägsträckning längre söderut. 5.1.4 Rekreation och friluftsliv Många av naturreservatens syften är att gynna friluftslivet. Tillgängligheten är god med olika markerade leder, både inom och mellan reservaten. Det finns även större friluftsanläggningar vid Flottsbro, Visättra sportcenter, Sundby och Ågesta. Områdena har en hel del befintliga vägar. Beroende på var den nya vägsträckningen förläggs kommer områden för det rörliga friluftslivet att påverkas i olika omfattning. Alltifrån fysiska intrång till bullerstörda miljöer och förändrade naturupplevelser. 5.1.5 Naturresurser och vatten Stor del av marken inom utredningsområdet är skogsmark som till största del är skyddad. Jordbruksmark finns framförallt i dalgångarna. En ny väg kommer troligen till stor del hamna inom skogsmark. Där vägen kommer att påverka jordbruksmark är det viktigt att se till att åkrarna blir så stora att de kan brukas effektivt. Den planerade vägen kommer oavsett placering att korsa två stora grundvattenmagasin. Åtgärder kommer sannolikt att krävas för att undvika föro- rening av dessa av till exempel vägsalt. Om tillräckliga åtgärder inte vidtas finns risk för ökad förorening av vattenförekomsterna, vilket kan leda till att miljökvalitetsnormer (MKN) gällande god kemisk status motverkas. Vid utformningen av vägen måste hänsyn tas till ytvattenförekomsterna, i första hand genom att inga vandringshinder skapas. Vid utformning av broar och trummor behöver hänsyn även tas till utter och annat småvilt. 5.1.6 Buller Buller från trafik utgör ett problem inom utredningsområdet redan idag. Vid ny- eller ombyggnation av infrastruktur gäller de riktvärden som fastställts av riksdagen och presenteras i avsnitt 4.8.3. En ny väg med högre hastigheter kan komma att innebära högre ljudnivåer och att buller spridningen blir större i landskapet. Graden av störningar från ljud från den nya vägen beror på var i landskapet vägen placeras i förhållande till befintlig bebyggelse. Olika bullerskyddsåtgärder, i form av till exempel vallar och plank kommer behöva anläggas för att få bra boendemiljöer i anslutning till den nya vägen. Stora delar av området utgörs av skyddade naturmiljöer där den tysta miljön är en kvalitet i sig och viktig för upp levelsen av naturområdet. 5.1.7 Luftföroreningar Koncentrationen av luftföroreningar kring den nya vägen beror dels på utsläppens storlek, dels på kringliggande miljö. Överskridande sker främst längs högt trafikerade vägar och trånga gator i tätbebyggda områden. Huvuddelen av vägen kommer att gå genom skogslandskap eller öppna landskap där ventilationen förväntas vara god och föroreningarna snabbt späds ut. Där finns ingen risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för luft. Vägen kommer också att passera tätorter där hänsyn till luftföroreningar behöver tas för att undvika överskridande av miljökvalitetsnormer. 5.1.8 Klimat En ny vägförbindelse innebär dels att trafik flyttas över från närliggande vägar dels att vägtrafikarbetet (antalet fordonskilometer) kommer att öka vilket medför en ökning av utsläpp av växthusgaser. En utbyggd Tvärförbindelse Södertörn bedöms att öka antalet fordonskilometrar i Stockholms län med ca 0,6 procent under ett vintervardagsmedeldygn (WSP, 2015). Genom att vägen får högre kapacitet och restiderna blir kortare skapas gynnsamma möjligheter för kollektivtrafiken att utvecklas. Att fler väljer att åka kollektivt minskar utsläppen av växthusgaser. 5.1.9 Byggtiden Störningar som kan uppkomma under byggtiden kan bli omfattande, men är övergående. Störningar kan till exempel vara bullrande verksamheter, framkomlighetsproblem och barriärer. 5.2 Trafik och samhälle 5.2.1 Trafik och trafiksäkerhet En ny vägsträckning av väg 259 kommer att innebära att framkomligheten och kapaciteten mellan de regionala stadskärnorna och tvärs över Södertörn förbättras och att restiderna blir kortare för såväl bilar och bussar som godstrafik. Genom att anlägga mötesfri motortrafikled/mötesfri väg i ny sträckning med hastigheter mellan 80-100 km/h kan antalet korsningspunkter begränsas vilket skapar en ökad trafiksäkerhet. Att godstrafik ej går genom områden med villabebyggelse ökar också trafiksäkerheten för de boende i dessa områden. En separat gång- och cykelförbindelse tvärs Södertörn förbättrar framkomligheten och kommer att innebära en ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. 5.2.2 Betydelse för samhällsutvecklingen En ny vägsträckning tvärs Södertörn knyter ihop de regionala stadskärnorna bättre vilket stärker deras utvecklingspotential. Högre kapacitet på vägen kommer att medföra att regiondelen blir attraktivare och det skapas förutsättningar för nyetablering av både bostäder och verksamhetsområden på Södertörn. 41 6 Fortsatt arbete 6.1 Planläggning Samrådet är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen fram till kungörande för granskning. Beroende på var i processen vi befinner oss kommer samråden att se olika ut. Nedan följer en beskrivning av de olika samråden och hur de planeras att ske: Samrådsunderlag – Med denna handling som underlag kommer vi att ha samråd med kommunerna, länsstyrelsen, allmänheten och enskilda som kan bli berörda. Efter genomfört samråd kommer länsstyrelsen att fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Beslutet påverkar hur miljöfrågorna behandlas fortsatt i processen samt om det finns behov av att samråda med ytterligare myndigheter och organisationer. Samrådsredogörelsen påbörjas. Samrådshandling – Ett projekterat förslag finns framme med plan beskrivning, MKB/Miljöbeskrivning samt plankarta. Samråd kommer att ske. Separata samrådsmöten sker med kommunen och länsstyrelsen. Granskningshandling – Efter genomförda samråd bemöts inkomna synpunkter och eventuella revideringar sker i vägplanen. Vi skickar ut underrättelse om granskning (tidigare utställning) till berörda fastighetsägare, kommunen, kollektivtrafikmyndigheter och andra berörda myndigheter. Under granskningstiden ges möjlighet att yttra sig över vägplanen. Fastställelsehandling – Efter granskning sammanställs de synpunkter som kommit in och gör eventuella ändringar i planen. Därefter begärs länsstyrelsens tillstyrkan över planen innan den skickas till Trafikverket i Borlänge för fastställelseprövning. I samrådsredogörelsen beskrivs vilka samråd som har genomförts och vad som framkommit. 42 6.2 Viktiga frågeställningar I det fortsatta arbetet kommer vägens lokalisering och utformning detaljutformas. Följande frågor bör ägnas särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet: • Samordning bör ske med andra infrastrukturprojekt (tex Spårväg Syd) för att minimera intrång i värdefull natur och minska störningarna. • För att minska vägens barriäreffekt och störning på omgivande miljö kan en rad olika störningsbegränsande åtgärder vara aktuella. Åtgärdernas typ, omfattning, placering och utformning beror av vägens placering i förhållande till omgivningen. • Planskilda passager för gång- och cykelvägar, vandringsleder samt större gångstigar som korsar vägen. Ett stort antal passager gör att vägens barriäreffekter minskas. • Vid broar och trummor där vägen korsar vattendrag med utter behöver särskilda utterpassager anläggas. Dessa bör utformas för att även gynna annat småvilt. • Den nya vägsträckan passerar flera naturområden där vilda djur förekommer. För att djuren ska kunna korsa den nya vägsträckan kan viltbroar, där djuren leds över vägen på vegetationsbeklädda broar, och/eller vägbroar där djuren kan passera under bron anläggas. • Sträckor genom naturområden bör förses med viltstängsel som leder djuret till de planskilda passagerna längs vägen. • För att minska trafikbullret för närboende och i rekreationsområden kan bullerskydd så som bullerskyddsplank och/eller bullerskyddsvallar anläggas. I tillägg kan lågbullrande beläggning användas. • Dammar för fördröjning och rening av vägdagvatten kan anläggas för att minska risken för förorening av grundvatten och ytvatten och eventuellt överskridande av miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. 7 Källor Botkyrka kommun. 2014. Botkyrkas översiktsplan. Haninge kommun. 2005. Översiktsplan 2004. Huddinge kommun. 2014. Översiktsplan 2030. LstGIS (Länsstyrelsen Nationella Geodata). 2014. Shapefiler över områden av riksintresse. http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/ nationella-geodata.aspx (2014-12-17) Länsstyrelsen (2014a). Registerblad ÅGESTA – LIDA – RIKSTEN. http:// www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/riksintressen/naturvard-och-friluftsliv/FRO01008.pdf 2014-12-17 Länsstyrelsen (2014b). Registerblad Gullringskärret. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplaneringoch-kulturmiljo/planfragor/riksintressen/naturvard-och-friluftsliv/ NRO01029.pdf 2014-12-17 Länsstyrelsen (2007a). Kvarnsjön SE0110167 - bevarandeplan för Natura 2000-område. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/Kvarnsjon.pdf 2014-12-17. Länsstyrelsen (2007b). Lännaskogen SE0110151 - bevarandeplan för Natura 2000-område. http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/natura2000/Lannaskogen.pdf SLL Stockholms Läns Landsting, Regionplane- och trafikkontoret. 2008. Grönstruktur och landskap i regional utvecklingsplanering. Rapport 9:2008. SLL Stockholms Läns Landsting, Regionplane- och trafikkontoret. 2004. Hanvedenkilen - Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. 7:2004. Trafikverket (Vägverket). 1997. Södertörnsleden Botkyrkaleden/ delen Masmo-Flemingsberg. Miljökonsekvensbeskrivning arbetspla n. Trafikverket (Vägverket). 1999. Miljökonsekvensbeskrivning Yttre Tvärleden södertörnsleden. Väg 259, delen Flemingsberg-Gladö Kvarn. Haningeleden 1. Trafikverket. 2010. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande arbetsplan för Västra Botkyrkaleden. Trafikverket. 2011. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) till arbetsplan Masmolänken. Trafikverket. 2012a. Förstudie Väg 259, delen Gladö Kvarn-Jordbro. Trafikverket. 2012b. Handbok för vägtrafikens luftföroreningar. Trafikverket. 2014. Åtgärdsvalsstudie - Tvärförbindelse Södertörn. Rapport 2014:078. Transportstyrelsen. 2014. Olycksstatistik (STRADA). Statisktiska centralbyrån (SCB). 2015. Befolkningsstatistik. www.scb.se RAÄ Riksantikvarieämbetet, 2009. Riksintressen Stockholm. http://www. raa.se/publicerat/varia2009_34.pdf 2014-12-17. VISS, Vatteninformationssystem Sverige. 2015. www.viss.lansstyrelsen.se. 2014-12-17 Regeringsproposition 2008/09:162. En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik - Klimat. WSP. 2015. Ny tvärförbindelse Södertörn Trafikprognoser. 43 Trafikverket, 172 90 Sundbyberg. Besöksadress: Solna strandväg 98 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se Gladö Kvarnjöns naturreservat Beslut och skötselplan Kommunfullmäktiges beslut 2014-06-09 Kräftfiske i Kvarnsjön. Foto: Thomas Strid. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX 141 85 HUDDINGE Kommunalvägen 28 535 300 00 08 689 90 24 Referens KS-2014/349.826 KS 2012/484.826 MN 2013-1330 Beslut om inrättande av Gladö Kvarnsjöns naturreservat i Huddinge kommun Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar kommunfullmäktige i Huddinge kommun att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1), som naturreservat. Naturreservatets namn ska vara Gladö Kvarnsjön. För att tillgodose syftet med reservatet beslutar kommunen med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken om föreskrifter (se nedan) som ska gälla i reservatet. Administrativa data Uppgifter om naturreservatet Namn: Län: Kommun: Kommundel: Registerområde: Församling: Läge: Topografiska kartan blad Ekonomiska kartorna blad Koordinater Markägare och fastighetsbeteckningar: Area: Därav landareal: Naturvårdsförvaltare: Gladö Kvarnsjöns naturreservat Stockholm Huddinge Sundby Huddinge Huddinge Cirka fem kilometer söder om Huddinge centrum 10I SO 10I 2e, 10I 2f, 10I 3e, 10I 3f RT90:6564462, 1624014 Huddinge kommun Gladö 1:3 (del av) Gladö kvarn 1:1 (del av) 212 hektar. 154 hektar. Huddinge kommun Landarean fördelar sig på följande naturtyper i hektar (ha): skog 149 (ha), hagmark/hävdad mark 2 (ha), övrig mark 3 (ha), sjö 58 (ha). Syfte Syftet med naturreservatet är att bevara och utveckla områdets värden för den biologiska mångfalden. Sjöarna, våtmarkerna, vattendragen, bäckarna, skogsmarken, betesmarkerna och -- 2 -- slåttermarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas. Syftet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Skog med dess skyddsvärda växt- och djurliv skyddas, både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Äldre ödetomters historiska karaktär ska bevaras och vårdas (avseende ruiner, byggnadsrester, vårdträd och kvarstående odlade växter) liksom äldre fodermarker. Inom naturreservatet är naturvårdens intresse överordnat friluftslivet i den mån intressena inte kan förenas. Syftet ska nås genom att: vattenområdena (sjöar, våtmarker, vattendrag mm) skyddas från tillförsel av näring och onaturliga ämnen. området är tillgängligt för besökande allmänhet. informera om områdets natur- och kulturvärden. förutsättningarna ska vara goda för att livsmiljöer, växt- och djursamhällen samt arter som är knutna till näringsfattig sjö, våtmarker, bäckmiljöer, ängs- och hagmarker, ädellövskog och naturskog ska kunna finnas kvar. skogsområden inom zon A undantas helt från skogliga åtgärder. inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdsinriktad skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får förekomma inom zon B. sumpskogar och andra våtmarker värnas och återskapas. de öppna markerna inom zon C ska hållas öppna genom slåtter med upptag gärna med efterbete och markerna inom zon D vårdas genom bete eller slåtter med upptag. vattendrag som har uträtats, kulverterats mm återställs till mer naturliga lopp. naturvårdsbränning prövas. växtnäring (gödning), kalk och kemiska bekämpningsmedel får ej användas inom reservatet annat än på tomtmark. ödetomter (äldre övergivna torpställen) med t ex vårdträd, hamlade träd och kvarstående odlade växter vårdas så att den historiska karaktären består. Föreskrifter -3- För att tillgodose syftet med naturreservatet beslutar Huddinge kommun med stöd av 7 kap 5, 6, och 30 §§ miljöbalken att nedan angivna föreskrifter ska gälla inom naturreservatet. Dispenser prövas av Huddinge kommun. A. Föreskrifter med stöd av 7 kapitlet 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det förbjudet att 1. avverka levande eller döda träd och buskar eller utföra andra skogliga åtgärder inom zon A (se bifogad karta bilaga 1), 2. avverka levande eller döda träd och buskar eller utföra andra skogliga åtgärder, annat än naturvårdsinriktad skötsel enligt skötselplanen, inom zon B (se bifogad karta bilaga 1), 3. sköta den öppna marken inom zon C på annat sätt än med slåtter med upptag, gärna med efterbete (se bifogad karta bilaga 1), 4. sköta den öppna marken inom zon D på annat sätt än med bete eller slåtter med upptag (se bifogad karta bilaga 1), 5. ta bort eller skada dött träd eller vindfälle (den del av vindfälle som faller över väg, led eller stig får kapas, då i så långa bitar som möjligt, och flyttas åt sidan), 6. kalka, gödsla eller använda kemiska bekämpningsmedel inom Zon A, B, C och D samt på våtmark, vattendrag eller sjö, 7. bedriva täkt eller annan verksamhet som kan förändra områdets topografi, yt- eller dräneringsförhållanden genom att gräva, spränga, borra, schakta, dika, dränera, utfylla, tippa eller utföra annan mekanisk markbearbetning, 8. anordna upplag, avfallstipp eller liknande annat än tillfälligt upplag i samband med områdets skötsel, 9. dra fram mark- eller luftledning, 10. anlägga väg, led, stig, parkeringsplats, rastplats eller motsvarande, 11. uppföra byggnad, mast eller annan anläggning, 12. införa för området främmande växt- eller djurart, 13. uppföra stängsel eller andra hägnader annat än för betesdjur, 14. sätta upp skylt, plakat, affisch eller liknande anordning, 15. omföra öppen mark till skogsmark eller odla energiskog, -4- 16. omföra lövskog till barrskog, 17. bilda nya fastigheter. B. Föreskrifter med stöd av 7 kapitlet 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare, arrendatorer och andra innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med naturreservatet. 1. Utmärkning av naturreservatets gränser samt uppsättning av reservatsskyltar och övriga upplysningsskyltar om naturreservatet och dess skötsel. 2. I övrigt de åtgärder som framgår av bifogad skötselplan. Till exempel naturvårdande skötselåtgärder vilka anges närmre i bifogad skötselplan (bilaga 2), såsom ringbarkning, friställande av värdefulla träd, bete, slåtter, insådd av växter, skapande av våtmarker, omformande av vattendrag/diken så att de meandrar, igenläggning av diken för att återskapa sumpskog och annan myrmark och markera leder. 3. Undersökningar av växt- och djurlivet och provtagning av vattenkvaliteten i naturreservatet enligt vad som anges i bifogad skötselplan. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kapitlet 30 § miljöbalken Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det för allmänheten förbjudet att 1. förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning (berg, jord eller sten) genom att borra, rista, gräva, hacka, spränga, måla eller liknande, 2. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller att skada vegetationen i övrigt genom att gräva upp växter såsom ris, örter eller ta bort mossor, lavar och vedlevande svampar, 3. störa djurlivet (t ex genom att klättra i boträd, fånga eller döda däggdjur, fåglar, kräl- och groddjur), 4. fånga och insamla nationellt rödlistade ryggradslösa djur, 5. medföra okopplad hund eller annat okopplat husdjur annat än på anvisad plats, 6. rida annat än på anvisad ridled eller väg, 7. tälta mer än två dygn i följd på samma plats, 8. göra upp eld på berghällar och klippor, 9. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller liknande anordning, -5- 10. framföra motordrivet fordon annat än på anvisade vägar. Föreskrifterna under A och C ska inte utgöra hinder för (gäller inte): de åtgärder som är nödvändiga i samband med områdets skötsel och som anges i bifogad skötselplan. de arbetsföretag som krävs för den normala skötseln av områdets vägar och anläggningar. genomförande av detaljplaner och områden med områdesbestämmelser. åtgärder på tomtmark inom jordbruksfastighet. att avstycka nya fastigheter med tomtmark för befintliga byggander och torp som ligger i reservatet vid Mellanberg och Nytorp. Dessa byggnader med intilliggande tomtmark omfattas ej av reservatet. De ska även ha rätt att nyttja befintlig väg inom reservatet. att fälla träd och buskar samt ta bort vindfällen utefter befintliga kraftledningsgator eller utgöra hinder mot utförandet av erforderligt underhåll och reinvestering av elnätet såsom att dra fram mark- eller luftledning inom befintliga ledningsrätter. jakten inom området avseende jakt eller eftersök med drivande hund och uttransport av älg med terrängskoter (snöskoter, fyrhjuling och liknande). fiskerätter och upplåtelser av fiskerätter. undervisningsändamål och inventeringsverksamhet av områdets flora och fauna. skötsel och underhåll av befintliga bryggor och båtuppläggningsplatser. skötsel och underhåll av Nyboviksbadet. normal orienteringsverksamhet. Före tävling ska dock samråd ske med naturvårdsförvaltaren. Gladö scoutstuga och dess nyttjande för normal scoutverksamhet. Gäller bland annat användning av de eldstäder som finns vid scoutstugan, vid lägerplatsen ca 100 meter från scoutstugan och vid de fasta vindskydden som scoutkåren har byggt samt för att lära sig att göra upp eld med hjälp av kvistar, grenar från döda träd som finns i närområdet kring Gladö scoutstuga. Trialverksamheten vid Mellanberg kopplade till gällande avtal. Verksamheten får även nyttja befintliga stigar mellan sina områden. Föreskrifternas ikraftträdande Föreskrifterna träder i kraft tre veckor efter den dag då författningen kungjorts av kommunen. Ordningsföreskrifterna under punkt C gäller omedelbart även om de överklagas, i enlighet med 7 kap. 30 § andra stycket miljöbalken. Upplysningar Kommunen erinrar om övriga bestämmelser till skydd för natur- och friluftsvärdena, av vilka kan nämnas följande: Terrängkörningsförbudet i terrängkörningslagen (1975:1313). -6- Huddinge kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot att föra motorfordon på samtliga vattenområden i Huddinge kommun när dessa är isbelagda. Förbudet gäller inte fordon som används vid anläggnings-. Underhålls- eller renhållningsarbete. (0126 2012-00011) Fridlysningsbestämmelserna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växt- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845). I Kvarnsjön och Kärrsjön är användandet av motorer förbjudna enligt beslut med stöd av sjötrafikförordningen. Skötsel och förvaltning Med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera fastställer kommunfullmäktige i Huddinge kommun bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för naturreservatets skötsel och förvaltning. Naturvårdsförvaltare ska vara Huddinge kommun. Vid den löpande förvaltningen ska samråd äga rum med tillsynsmyndigheten som är miljönämnden. SKÄLEN FÖR KOMMUNENS BESLUT Beskrivning av området (se även i skötselplanen) Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske. I de omgivande skogsmarkerna söder och öster om Kvarnsjön, finns populära svamp- och bärmarker. Många utnyttjar de lättillgängliga stigarna och lederna som finns dels längs Kvarnsjöns stränder men även längs Mellanbergsravinen till Kärrsjön. Nämnas kan även att Sörmlandsleden passerar igenom området. Kvarnsjön har en god vattenkvalitet. En vattenväxtinventering visar på god ekologisk status med växter som vill ha näringsfattiga förhållanden såsom notblomster, strandpryl, nålsäv och hårslinga. Sjön har mestadels ett relativt näringsfattigt tillstånd men periodvis höga halter av fosfor kan förekomma. Vattnet är måttligt färgat och siktdjupet är kring två meter, vilket är ett av de bättre i Huddinge kommun. Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av den relativt sällsynta stora dammusslan. Även ovanligt många andra musselarter finns i sjön och då i rika förekomster. Vid Nyboviksbadet finns en mycket artrik ängsmark, där många av de för äldre fodermarker typiska växterna fortfarande finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket ovanliga i Huddinges kulturlandskap och även i länet som helhet. Däribland kan nämnas darrgräs, klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är mindre bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och eldsnabbvinge. Skogen öster om sjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog). Här förekommer flera sällsynta och skyddsvärda arter knutna till orörd barrskog. Även några skyddsvärda fåglar häckar här. Kärrsjön är en liten skogssjö med naturligt starkt brunfärgat vatten. Här i sjön finns en unik förekomst av den mycket sällsynta blodigeln som hittades här år 2006. Den är endast känd från ytterligare fem -7- platser i Stockholms län. Kärrsjöns utloppsbäck, Mellanbergsravinen, har i sin centrala sträckning tydliga ravinbildningar med naturligt slingrande vattendrag. Detta är ett av några få sådana miljöer inom Tyresåns avrinningsområde. Här finns ett mycket rikt djur- och växtliv med flera rödlistade arter. Bäcken mynnar i samma bäck som Kvarnsjön innan de gemensamt rinner vidare till sjön Orlången genom Orlångens naturreservat. Alla vattenmiljöer i området ligger inom Tyresåns huvudavrinningsområde med sitt utlopp till Östersjön (Kalvfjärden) vid Tyresö slott. Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade den 15 april 2013 att ge miljönämnden i uppdrag att ta fram och bereda ett förslag till beslut för inrättande av Gladö Kvarnsjöns naturreservat. Ursprungligen initierades detta efter att miljönämnden gett miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att inventera sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering, i syfte att inrätta naturreservat. Denna utredning (daterad 5 april 2012) visade att Kvarnsjön och dess omgivningar uppfyllde dessa kriterier. Naturvårdsavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under våren och sommaren 2013 arbetat fram ett remissförslag för miljönämnden. Lantmäterimyndigheten har tagit fram en fastighetsförteckning över berörda fastighetsägare. Underhandssynpunkter har under ärendets gång inhämtats från Länsstyrelsen samt kommunens gatu- och trafikavdelning och planavdelning vilka arbetats in i remissförslaget. Under september och oktober var förslaget ute på remiss och föreläggande för sakägare att inkomma med yttrande. De synpunkter och yttranden som inkommit, och hur dessa har inarbetats och beaktats, framgår av samrådsredogörelsen (bilaga 3). Arbetet med utformningen av det slutliga förslaget har gjorts inom en grupp med representation från kommunstyrelseförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Det nu föreliggande förslaget har framtagits och utformats så att dess föreskrifter och skötselplan även överensstämmer med det intilliggande Orlångens naturreservat, vilket gör att dessa naturområden ska kunna ses som en helhet. I arbetet har även ingått att söka statsbidrag för reservatsbildandet, det så kallade markåtkomstbidraget som hanteras av länsstyrelsen och Naturvårdsverket. För att få detta ska först ett reservatsförslag tas fram i enlighet med vad länsstyrelsen och Naturvårdsverket kräver. Det nu föreliggande förslaget ska uppfylla detta. Först efter att ett reservatsförslag har beslutats och ägt laga kraft kan ersättning utgå. Hur stor ersättningen slutligen blir kommer först kunna fastställas efter fastställelse av ett slutligt beslut och därpå följande värdering. Markåtkomstbidrag vid markförvärv beräknas på den del av köpeskillingen som motsvarar värdeminskningen på förvärvsområdet genom naturreservatsbeslutet. För att få en enhetlig tillämpning av Miljöbalkens ersättningsbestämmelser i naturreservatsärenden svarar Naturvårdsverket för konsultkostnader för värdering om kommunen anlitar av Naturvårdsverket upphandlade konsulter för verksamheten. Kopia av avrop av konsult skickas till Naturvårdsverket. Bidrag uppgår normalt till högst 50 % av bidragsberättigat belopp. Huddinge kommuns bedömning Gladö Kvarnsjön och dess omgivningar söder och öster om sjön är ett område som har mycket stort värde för den biologiska mångfalden. Områdets växt- och djurliv är rikt och har bland annat många skyddsvärda och ovanliga arter knutna till sjöar, våtmarker, bäckraviner, naturskogar och ädellövskogar. Dessutom har området mycket höga värden för allmänhetens rörliga friluftsliv, -8- vilket inom området är klassat som riksintresse. Området har särskilt höga värden på grund av sitt tätortsnära läge. Bevarande av naturmark med dess vattenmiljöer är en av många åtgärder för att nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk vattenstatus i alla vatten. Ett skydd av området som naturreservat medverkar till att förhindra försämring av vattenstatusen inom området liksom i vattenförekomster nedströms (däribland Orlången) och bidrar istället till förbättring av de ekologiska värdena. Inrättande av naturreservat av detta område finns med i åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem 2010-2015 (Tyresåns vattenvårdsförbund). I Huddinge kommuns gällande och förslag till kommande översiktsplan anges området som bevarandeområde. I rapporten ”Huddinges natur”, som utgör underlag till översiktsplanen, anges att området har mycket höga natur- och friluftsvärden och att området bör inrättas som naturreservat. Hela området ingår i Stockholmsregionens övergripande grönstruktur (TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering) och ingår i Hanvedenkilen. Aven RUFS 2010 (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen) anger Gladö Kvarnsjön och dess omgivningar som viktig del i regionens grönstruktur. Skogsstyrelsen har också klassat flera skogsmiljöer i området som nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden, d v s skog som utgör livsmiljö för rödlistade (hotade) arter. I rapporten ”Huddinge –reviderad kulturmiljöinventering” anges Mellanberg som en solitär kulturhistoriskt viktig torpmiljö. I länsstyrelsens rapport ”Aldrig långt till naturen - Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen” föreslås området skyddas som naturreservat. Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen för att redovisa hur de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård i storstadsregionerna ska få ett skydd. Mot bakgrund av ovanstående är ett skydd av Gladö Kvarnsjön och dess omgivningar som naturreservat väl motiverat. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas genom besvär till Länsstyrelsen i Stockholms län. Bilagor 1. Beslutskarta. Karta över naturreservatet. 2. Skötselplan 3. Samrådsredogörelse 4. Hur man överklagar -9- Sändlista för Gladö Kvarnsjöns naturreservat i Huddinge kommun Fastigheter: Gladö 1:3, Gladö kvarn 1:1 Huddinge kommun (kommunstyrelsen) Samfälligheter: Gladö kvarn ga:1 Gladökvarn Vägförening, c/o Martin Felldin, Össjövägen 5, 141 91 Huddinge. Servitut och andra särskilda rättigheter inom naturreservatet Huddinge Jakt och Viltvårdsförening, c/o Jonas Frank, Lövdalsvägen 20, 141 73 Segeltorp. Huddinge scoutkår, c/o Johan Kaving, Klarabergsvägen 2, 141 45 Huddinge Föreningen Tiger Motorsportklubb, Box 1119, 141 23 Huddinge Myndigheter och kommunala nämnder mfl Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 Stockholm. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Lantmäterimyndigheten, fastighetsregistret (efter laga kraft) Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt, Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna. Samhällsbyggnadsnämnden Föreningar mfl Naturskyddsföreningen i Huddinge, c/o Jessica Eklund, Bergakungsvägen 13, 141 41 Huddinge. e-post: [email protected] Huddinge Hembygdsförening, Box 1136, 141 23 Huddinge. e-post: [email protected] Friluftsfrämjandet i Huddinge, Arrendatorsvägen 2B, 141 62 Huddinge. e-post: [email protected] Stockholms Orienteringsförbund, Smidesvägen 5, 171 41 Solna Tyresåns vattenvårdsförbund, c/o Stockholm Vatten, Iréne Lundberg, 106 36 Stockholm. Naturhistoriska riksmuseet, att. Stefan Lundberg, Box 50007, 104 05 Stockholm. -10- Bilaga 2 SKÖTSELPLAN För Gladö Kvarnsjöns Naturreservat Huddinge kommun 2014-01-24 1 Skötselplan för Kvarnsjöns naturreservat Skötselplanens mål gäller i princip utan tidsbegränsning. En översyn av skötselplanen bör göras vart tionde år för att bedöma behovet av en revidering av åtgärdsdelen. Denna skötselplan har utarbetats av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen inför inrättandet av Gladö Kvarnsjöns naturreservat. Arbetet har letts av Thomas Strid i samarbete med Nicklas Johansson (planavdelningen), Lena Fyrvald (kommunstyrelseförvaltningen), Alexandra Mattsson (gatu- och trafikavdelningen), Carl Agestam (naturvårdsavdelningen) och Tiina Laantee (naturvårdsavdelningen). 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Syftet med säkerställande och skötsel av Gladö Kvarnsjöns naturreservat 2. Beskrivning av området 2.1 Beskrivning av området 2.2 Rörligt friluftsliv 2.3 Tillgänglighet 2.4 Slitage- störningskänslighet B. PLANDEL 1. Disposition och skötsel av mark och vatten 1.1 Övergripande mål 1.2 Generella riktlinjer och åtgärder 2. Anordningar för friluftslivet 2.1 Övergripande mål 2.2 Åtgärder och skötsel 3. Gränsmarkering, skyltning 4. Tillsyn 5. Uppföljning 6. Ekonomi 7. Källförteckning KARTA Skötselplanekarta 3 A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Syftet med säkerställande och skötsel av Gladö Kvarnsjöns naturreservat Syftet med naturreservatet är att bevara och utveckla områdets värden för den biologiska mångfalden. Sjöarna, våtmarkerna, vattendragen, bäckarna, skogsmarken, betesmarkerna och slåttermarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas. Syftet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Skog med dess skyddsvärda växt- och djurliv skyddas, både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Äldre ödetomters historiska karaktär ska bevaras och vårdas (avseende ruiner, byggnadsrester, vårdträd och kvarstående odlade växter) liksom äldre fodermarker. Inom naturreservatet är naturvårdens intresse överordnat friluftslivet i den mån intressena inte kan förenas. Syftet ska nås genom att: vattenområdena (sjöar, våtmarker, vattendrag mm) skyddas från tillförsel av näring och onaturliga ämnen. området är tillgängligt för besökande allmänhet. informera om områdets natur- och kulturvärden. förutsättningarna ska vara goda för att livsmiljöer, växt- och djursamhällen samt arter som är knutna till näringsfattig sjö, våtmarker, bäckmiljöer, ängs- och hagmarker, ädellövskog och naturskog ska kunna finnas kvar. skogsområden inom zon A undantas helt från skogliga åtgärder. inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdsinriktad skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får förekomma inom zon B. sumpskogar och andra våtmarker värnas och återskapas. de öppna markerna inom zon C ska hållas öppna genom slåtter med upptag gärna med efterbete och markerna inom zon D vårdas genom bete eller slåtter med upptag. vattendrag som har uträtats, kulverterats mm återställs till mer naturliga lopp. naturvårdsbränning prövas. växtnäring (gödning), kalk och kemiska bekämpningsmedel får ej användas inom reservatet annat än på tomtmark. ödetomter (äldre övergivna torpställen) med t ex vårdträd, hamlade träd och kvarstående odlade växter vårdas så att den historiska karaktären består. 4 2. Beskrivning av området 2.1 Beskrivning av området Vacker skogssjö med ovanligt rik musselfauna och vattenväxtflora. Friluftsliv av riksintresse och del i regionens övergripande grönstruktur. Omgivningar med orörda skogar och rik ängsmark. Området ingår i en del av ett större område av riksintresse för friluftslivet (Ågesta-Lida). Det utgör också en del av Hanvedenkilen i den regionala grönstrukturen. Under sommaren är det främst bad, fiske och roddturer som lockar och på vintern skridskoåkning, skidåkning, promenader och isfiske. I de omgivande skogsmarkerna söder och öster om Kvarnsjön, finns populära svamp- och bärmarker. Många utnyttjar de lättillgängliga stigarna och lederna som finns dels längs Kvarnsjöns stränder men även längs Mellanbergsravinen till Kärrsjön. Nämnas kan även att Sörmlandsleden passerar igenom området. Kvarnsjön har en god vattenkvalitet. Vattenväxtinventeringen 2009 visar på god ekologisk status med växter som vill ha näringsfattiga förhållanden, såsom notblomster, strandpryl, nålsäv och hårslinga. Sjöns stränder kantas i mindre omfattning av övervattensväxter såsom vass, säv och starr. Sjön har mestadels ett relativt näringsfattigt tillstånd men periodvis höga halter av fosfor kan förekomma. Vattnet är måttligt färgat och siktdjupet är kring två meter, vilket är ett av de bättre i Huddinge kommun. Kvarnsjön har en anmärkningsvärt riklig förekomst av den relativt sällsynta stora dammusslan. Även ovanligt många andra musselarter finns i sjön och då i rika förekomster. Vid Nyboviksbadet finns en mycket artrik ängsmark. Nybovik är en gammal betesmark där många av de för äldre fodermarker typiska växterna fortfarande finns kvar. Några av dessa kärlväxter är idag mycket ovanliga i Huddinges kulturlandskap och även i länet som helhet. Däribland kan nämnas darrgräs, klasefibbla, toppklocka och backnejlika. Fjärilsfaunan är också artrik. Några exempel på sällsynta fjärilsarter som går att hitta vid Nybovik är mindre bastardsvärmare, violettkantad guldvinge, svavelgul höfjäril och eldsnabbvinge. Skogen öster om Kvarnsjön utgörs till stora delar av en nyckelbiotop (barrskog). Här förekommer flera sällsynta och skyddsvärda arter knutna till orörd barrskog. Även några skyddsvärda fåglar häckar här. Härigenom passerar även Sörmlandsleden. I den intilliggande Kärrsjön finns en unik förekomst av den mycket sällsynta blodigeln som hittades här år 2006. Den är endast känd från ytterligare fem platser i Stockholms län. Själva sjön är en liten skogssjö med naturligt starkt brunfärgat vatten. Omedelbart söder om Kärrsjön finns ett komplex med nyckelbiotoper, sumpskogar med mycket höga naturvärden och förekomst av flera rödlistade arter. Kärrsjöns utloppsbäck (Kärrsjöbäcken/Mellanbergsravinen) bildar längs den centrala sträckan en tydlig ravinbildning med naturligt slingrande vattendrag och strömmande partier. Detta är ett av några få sådana opåverkade miljöer inom hela Tyresåns avrinningsområde. Området sträcker sig från skogarna runt Kärrsjön och en kilometer utmed bäcken från Kärrsjön till Mellanberg och omfattar även sluttningarna öster om bäcken. Bäcken med omgivningar utgör ett ekologiskt värdefullt område i allmänhet. Många fina nischer av olika slag finns i sluttningen och i dalgången. Området är tack vare detta mycket artrikt och förekomsten av flera rödlistade arter och signalarter bekräftar områdets 5 höga värden. Området har höga värden för bland annat följande artgrupper; kärlväxter, lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Bäckens övre och nedre delar är rätade och i den nedre delen finns en 120 meter lång kulvert. Dessa påverkade delar behöver återställas till ett mer naturligt lopp, för att förbättra naturförhållandena. De åtgärder som behöver genomföras är avkulvertering alternativt omlöp liksom meandringar, utläggning av block och sten samt plantering av träd för skugga. Bäcken mynnar i samma bäck som Kvarnsjön innan de gemensamt rinner vidare till sjön Orlången genom Orlångens naturreservat. Alla vattenmiljöer i området ligger inom Tyresåns huvudavrinningsområde med sitt utlopp till Östersjön (Kalvfjärden) vid Tyresö slott. I anslutning till Mellanbergsravinen finns en blandskog av gran, tall, asp, björk, ek och sälg. Enstaka alm och lind finns i sluttningarna och utmed bäcken växer klibbal. Träden är bitvis grova. Särskilt några av tallarna i sydväst är grova. Rikligt med hassel i buskskiktet. Det finns gott om lågor i sluttningen - många mycket grova. Sluttningen är på något ställe blockrik. Markerna är fuktiga till friska och av örttyp. Bäcken, det täta och högvuxna trädskiktet samt läget gör mikroklimatet ganska fuktigt och skuggigt. Kortfakta för Kvarnsjön: Höjd över havet: 43 m Sjöyta (inkl öar): 58,4 ha Största djup: 7,2 m Medeldjup: 4,6 m Avrinningsområdets storlek: 710 ha Sjövolym: 7,1 Mm3 Uppehållstid: 1,7 år Växter och djur i Kvarnsjön Vattenväxter: Vass, säv, sjöfräken, notblomster, smalkaveldun, igelknopp, strandranunkel, pilblad, vattenpilört, strandpryl, nålsäv, sydlig knappsäv, vit näckros, gäddnate, kransslinga, hårslinga. Strandvegetationen består av klibbal, björk, asp, gran, gråvide, jolster, grenrör, vasstarr, flaskstarr, topplösa, kärrsilja, frossört, vattenmåra, kråkklöver. Kvarnbäcken vid sjöns utlopp har dessutom höga botaniska värden med bland annat stort värde för mossfloran. Trollsländor: Rödögonflickslända, spjutflickslända, ljus/mörk lyrflickslända, mörk lyrflickslända, större kustflickslända, brun mosaikslända, tidig mosaikslända, guldtrollslända, metalltrollslända, fyrfläckad trollslända, bred trollslända. Musslor: Allmän dammussla, stor dammussla och spetsig målarmussla. Stor dammussla är tämligen sällsynt i Sverige. Partier med mycket riklig förekomst av stor dammussla, som där dominerar i antal över den allmänna dammusslan med ca 5:1. Snäckor: Trubbig sumpsnäcka. Kräftor: Flodkräfta fanns fram till 1992-1993, då Kvarnsjön drabbades av kräftpest. Signalkräfta planterades in 1994 av den lokala fiskeföreningen. Fiskar: I sjön förekommer gädda, abborre, braxen, björkna, sutare, sarv, mört och gärs. Gös har inplanterats under 1980-talet. Fåglar: Häckande fåglar är gräsand, knipa, drillsnäppa och fiskmås. Regelbundet födosöker häger, storskrake och fiskgjuse. Även storlom uppträder regelbundet i sjön för att fiska. I sjöns utloppsbäck, Kvarnbäcken, förekommer vissa vintrar strömstare. 6 Kortfakta för Kärrsjön: Höjd över havet: 53 m Sjöyta (inkl öar): 4,8 ha Största djup: 3,0 m Medeldjup: 2,1 m Avrinningsområdets storlek: 82 ha Sjövolym: 0,0995 Mm3 Uppehållstid: 0,6 år Växter och djur i Kärrsjön Vattenväxter: Vass, smalkaveldun, sjöfräken, trådstarr, igelknopp, dvärgigelknopp, kråkklöver, gul näckros, vit näckros, gäddnate, vattenblink, glans-/mattslinke, fiskekrokmossa, kärrkrokmossa och stor näckmossa. Fiskekrokmossa är den vanligaste växten under vattnet och den som finns djupast, vid 2,6 meter. Strandvegetationen består av bland annat klibbal, jolster, asp, björk, gran, tall, pors, brakved och gråvide. Trollsländor: Brun mosaikslända, tidig mosaikslända, spjutflickslända och guldtrollslända. Gördelmaskar: Blodigel. Fiskar: I sjön förekommer naturligt gädda och abborre. Illegalt finns även karp inplanterad. Fåglar: Förekommande fåglar i sjön är gräsand och knipa. Regelbundet födosöker häger. Där stränderna har en anslutande strandskog med gråvide, sälg, asp och klibbal förekommer även mindre hackspett och stjärtmes. Däggdjur: Bäver har hydda vid sjön. Kulturhistoria Både vid Mellanberg och Nybovik har tvätteriverksamhet bedrivits från slutet av 1800-talet till början av 1900-talet. Detta som ett tillskott till torpverksamheten. Vid Mellanberg finns reser kvar av en gammal tvättstuga. Den ingår dock ej i reservatet. Vid Nybovik finns inga byggnader kvar. Dessutom finns övergivna torpplatser där inte heller byggnaderna längre finns kvar. Torpplatser inom reservatet: Skomakartorp nämns i husförhörslängderna 1689 som ett torp liggandes under Gladös ägor. Gladö blev senare Sundby. I jordeboken 1749 anges det som frälse på Gladös ägor. Skomakartorp var tidvis stattorp. Det innebar att bostaden upplåtits till torparen som avlöning mot att vissa arbetsuppgifter skulle utföras. Mellan 1865 och 1881 stod det öde. Det sista torparparet var enligt församlingsboken Gustav Adolf Gustafsson född 1865 och Maria Charlotta Gustafsson (flicknamn Wård) född 1863. De lämnade torpet 1920. Skomakartorpet förstördes av brand i slutet av 1940-talet då en skogsarbetare skulle tända på ett getingbo. Eriksberg, finns återgivet i mantalslängder från år 1820. Då brukades det av Anders Andersson. År 1829 anges Eriksberg som en backstuga under Sundby gård. Dock hörde jorden ännu till backstugan då det vid 1860-talet sägs att ”jorden brukas av Hellström i Nytorp”. Ursprungligen var Eriksberg bostad åt före detta torpare för att på 1900-talet enbart hysa fattighjon. 7 Stenålder Inom området finns troligen boplatser från äldre stenålder med tanke på den kuperade terrängen med berg upp till 75-80 m och att omgivande områden på samma höjd har gott om stenåldersboplatser. Cirka 1000 äldre stenåldersboplatser är nu hittade i Hanveden, säljägarstationer från vilka man gick av och på vårisen för att jaga framför allt gråsälskutar. En registrerad fornlämning finns norr om Nyboviksbadet. Det består av kvartsavslag, möjligen från stenålder. Föreningsverksamhet och aktiviteter i området En scoutförening bedriver verksamhet vid Kvarnsjöns östra strand och vid torpet Mellanberg som ligger utanför reservatet hyr en motorklubb en lokal för trialverksamhet. Kvarnsjön är inte upplåten för sportfiske för andra än Gladökvarns Fiskevårdsförenings medlemmar. Gladökvarns Fiskevårdsförening arrenderar fiskerätten av Huddinge kommun. Framförande av motordriven båt (fartyg) i sjön är förbjudet. Öster om reservatet ligger Sofielunds avfallsanläggning. De närmsta delarna utgörs av avslutade deponiområden. Pågående deponi- och avfallshantering ligger som närmast runt en halv kilometer från reservatet och den framtida expansionen av anläggningen planeras ske mot nordost, det vill säga bort från reservatet. Bedömningen är att det inte föreligger någon risk att anläggningen och reservatet kommer påverka varandra med anledning av inte minst det stora avståndet dem emellan. 2.2 Rörligt friluftsliv Området är mycket välutnyttjat av det rörliga friluftslivet och området ingår i ett större riksintresseområde för rörligt friluftsliv. Flera välfrekventerade leder och stigar passerar genom området. Bland annat passerar Sörmlandsleden längs Kvarnsjöns östra strand vidare runt Kärrsjön. Regionplane- och trafikkontoret visar i rapporten ”Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar” att området hyser sådana upplevelsevärden såsom utblickar över vattenområden, variations- och artrika miljöer, orördhet och trolska naturmiljöer, gammelskog över 100 år, skogskänsla, aktivitet och utmaning mm. Området utgör bevarandeområde i Huddinge kommuns översiktsplan och ingår även i den regionala grönstrukturen som del av en värdekärna enligt Regionplane- och trafikkontorets rapport ”Grönstrukturen i Stockholmsregionen”. I rapporten ”Huddinges natur” anges detta som ett område av mycket högt natur- och rekreationsvärde som bör inrättas som naturreservat. 2.3 Tillgänglighet Området är lättillgängligt. Cykelväg finns ända fram från Huddinge centrum och för bilburna nås området lätt från Södertörnsleden. Kollektivtrafik finns genom bussförbindelser från Huddinge centrum respektive Trångsund och Skogås till Gladökvarns tomtområde. 8 2.4 Slitage- och störningskänslighet Det finns känsliga arter inom området, men eftersom huvuddelen av områdets besökare rör sig på de stigar, leder och vägar som finns utgör det inget problem i nuläget. Ett problem som finns i området är illegalt utplanterade karpar i Kärrsjön. Dessa kan utgöra ett hot mot sjöns unika bestånd av blodigel. 9 B. PLANDEL 1. Disposition och skötsel av mark och vatten 1.1 Övergripande mål Syftet med naturreservatet är att bevara och utveckla områdets värden för den biologiska mångfalden. Sjöarna, våtmarkerna, bäckarna, skogsmarken och slåttermarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas. Syftet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Skog med dess skyddsvärda växt- och djurliv skyddas. Både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Äldre ödetomters historiska karaktär ska bevaras och vårdas (avseende ruiner, byggnadsrester, vårdträd och kvarstående odlade växter) liksom äldre fodermarker. Inom naturreservatet är naturvårdens intresse överordnat friluftslivet i den mån intressena inte kan förenas. 1.2 Generella riktlinjer och åtgärder Här nedan redogörs för de generella riktlinjer som ska gälla för skötseln. Skog Ett kärnområde (zon A) inom skogen ska av naturvårdsskäl undantas från skogsbruk och lämnas för fri utveckling. Slutmålet för denna del är urskogsliknande naturskog. Dock får åtgärder som höjer naturvärden kopplade till naturskog/urskog genomföras inom områden som ej utgör registrerad nyckelbiotop, under förutsättning att inget virkesuttag görs. Detta kan vara t ex genom att: - Ringbarka träd för att skapa död och döende ved - Friställa värdefulla träd och trädgrupper genom ringbarkning eller genom att fälla träd som lämnas kvar som död ved. Inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdande skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsintresset har första prioritet. Insatserna ska främst vara inriktade på att gallra bort barrträd. Ett visst inslag av barrträd ska dock finnas. Det är också viktigt att lövträden ges möjlighet att åldras (evighetsträd) och att andelen död ved hålls så hög som möjligt. Det är viktigt att skapa rikligt med död ved särskilt i grova dimensioner. Detta kan göras genom ringbarkning eller att fälla träd som lämnas kvar. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får ske inom zon B. Naturvårdsbränning av skogsmark ska prövas på lämplig plats. Detta måste då föregås av särskild prövning och planering som ska godkännas av miljönämnden innan åtgärd. Mot angränsande bebyggelse och vägar, markerat med zon E på skötselplanekartan, kan sådana enstaka träd tas ned som hotar egendom. Kulturmark Den öppna marken, slåttermarken (zon C) sköts med slåtter och gärna även med efterbete. Slåtter ska ske årligen med klippande eller skärande redskap. Slåttern ska utföras någon gång under perioden 1 augusti till 30 september. Allt avslaget växtmaterial tas bort snarast, dock senast inom en vecka efter slåttern. Efter slåttern bör efterbete ske med får eller nötkreatur. 10 Inom zon D sköts marken med bete eller slåtter. Vissa av dessa ytor har vuxit igen eller planterats med skog. Dessa områden öppnas upp genom avverkning. Detta gäller främst dalgången från Mellanberg till Kärrsjön vid de gamla torpplatserna Skomakartorp och Mellanberg. Närmast Kärrsjöbäcken ska dock träd finnas som kan skugga vattenmiljön. Torp- och gårdsmiljöer Ödetomter (äldre övergivna torpställen) med t ex vårdträd, hamlade träd och kvarstående odlade växter vårdas så att den historiska karaktären består. Vattenmiljöer/våtmarker Sumpskogar och andra våtmarker och vattenmiljöer värnas och återskapas. Återställa vattendrag/diken mer naturliga lopp genom att göra dem slingrande med mera. Kärrsjöbäckens rätade och kulverterade delar återställs till ett mer naturligt lopp. De åtgärder som behöver genomföras är avkulvertering alternativt omlöp liksom meandringar, utläggning av block och sten samt plantering av träd för skugga. Lägga igen diken och därigenom återskapa avvattnade sumpskogar och myrmarker. Biotop-, flora- och faunavård Anlägga kantzoner där nektarrika växter sås in för att gynna insekter. Inom reservatet finns bestånd med jättebjörnloka (t ex vid Mellanberg och Eriksberg). Denna främmande och invasiva växtart liksom eventuella andra motsvarande växtarter ska bekämpas. För bekämpning får kemiska bekämpningsmedel användas om andra metoder inte är tillräckliga och att det kan ske med hänsyn till naturvärdena. Det är även viktigt att bevaka att andra främmande och invasiva arter inte sprider sig och riskerar att påverka områdets naturvärden negativt. 2. Anordningar för friluftsliv 2.1 Övergripande mål Genom informationsåtgärder ska området göras mer lättillgängligt. De naturliga förutsättningarna för friluftslivet ska vara styrande för områdets nyttjande. Inga ytterligare leder eller stigar behöver anordnas. Dock bör vissa stigar/leder i området tillgänglighetsanpassas. Området ska kunna användas som studieobjekt av bl a skolor. 2.2 Åtgärder och skötsel Naturvårdsförvaltaren ansvarar för renhållningen inom området. Enkla och tydliga informationstavlor ska sättas upp genom naturvårdsförvaltarens försorg på den plats som finns markerad på skötselplanekartan. På dessa tavlor ska finnas information om området och vad som gäller för allmänhetens vistelse inom naturreservatet. Befintliga leder och stigar ska vara uppmärkta och skötas (se skötselplanekarta). Parkeringsplatser (se skötselplanekarta) sköts av naturvårdsförvaltaren. En informationsfolder ska utarbetas och finnas tillgänglig i anslutning till området. Naturvårdsförvaltaren ansvarar för folderns utformning. 11 Något byggande för friluftslivet (toaletter, omklädningshytter o dyl) är ej aktuellt. Dock ska uppsättande av vindskydd, bord med sittplatser vid områdets reservatsentréer etcetera kunna sättas upp vid för friluftslivet välfrekventerade miljöer. 3. Gränsmarkering, skyltning Reservatets gränser ska markeras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och Naturvårdsverkets anvisningar. Naturvårdsförvaltaren ansvarar även för övrig skyltning. Skyltningen utförs enligt svensk standard (SIS 03 15 22 och SIS 03 12 11). 4. Tillsyn Naturvårdsförvaltare och tillsynsmyndighet är Huddinge kommun. Övervakning inom naturreservatet utförs av naturvårdsförvaltaren. I arbetsuppgifterna ingår bland annat kontroll av efterlevnaden av reservatsbestämmelserna, skyltning, leder och städning. Förvaltaren ska fortlöpande samråda med tillsynsmyndigheten särskilt i frågor där skötselplanen inte klart reglerar åtgärden. 5. Uppföljning Naturvårdsförvaltaren ska dokumentera utförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse för förvaltningen. Dokumentationen ska årligen ställas samman och delges miljönämnden. Dokumentationen är viktig då den ska ligga till grund för ändringar i förvaltningen och som underlag för eventuell revidering av skötselplanen. Vid dokumentation ska anges: - Plats för åtgärden - Åtgärdens art - Tidpunkt för åtgärdens utförande - Eventuell notering om åtgärdens effekt - Kostnader för naturvårdsförvaltningen - Intäkter - Intressanta iakttagelser som kan vara av intresse för förvaltningen Noteringar görs lämpligen för respektive skötselområde och sammanställs på blankett. Det är värdefullt om förändringar dokumenteras fotografiskt. Inventeringar av områdets naturvärden bör göras regelbundet vilka ska ligga till grund för att se om reservatets föreskrifter och skötsel ger önskat resultat. Inventeringar kan initieras av såväl privatpersoner som naturvårdsförvaltaren och naturreservatets tillsynsmyndigheter. Inventeringar görs efter samråd och avstämning med reservatsförvaltaren och/eller tillsynsmyndigheten för reservatet. Alla inventeringsresultat ska läggas in i Artportalen. Även undersökningar av områdets olika vattenmiljöer ska göras. Bland annat de regelbundna vattenkemiska provtagningarna i sjöarna som ger underlag för att följa sjöarnas 12 statusutveckling. Även provtagning i övriga vattenmiljöer och av grundvatten bör göras med fastställda intervall. 6. Ekonomi Inrättandet av naturreservatet beräknas innebära en årlig driftsökning för naturvårdsförvaltaren med 80 000 kr (utöver ordinarie budgetram). I driften ingår bland annat: operativ tillsyn skötsel av leder och stigar drift av besöksentréer renhållning naturvårdande åtgärder i skog ängsslåtter vid Nybovik och Nytorp hagmarksbete vid Skomakartorp och Mellanberg nytryck av foldrar och infotavlor vattenvårdsprojekt inventering av naturvärden vattenprovtagning. Initialt behövs 200 000 kronor i investeringsmedel fördelat på två år för att: markera reservatet i terrängen producera och trycka reservatsfolder producera informationstavlor inklusive skyltställ nystängsla och fälla träd för att återskapa betesmarker vid Skomakartorp och Mellanberg. Om större investeringskostnader kommer krävas framöver får dessa medel äskas i särskild ordning inom ordinarie budgetprocess. 7. Källförteckning Artportalen Huddinge hembygdsförening, Gonnert, Nils (1981): Sommar vid Kärrsjön. Huddinge hembygdsförening (2008): Jordbruk och tvätterier i Huddinge. Huddinge kommun. Klevemark, E. och Klevemark, B. (1969): Botanisk inventering inom Huddinge kommun. Huddinge kommun: Miljö- och hälsoskyddsnämnden och AB CONEC (1989): Naturinventering 1989. Huddinge kommun (1994): Jord- och skogsbruksprogram för Huddinge kommun. Huddinge kommun (2012): Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering. Miljönämnden. Huddinge kommun (1996): Åtgärdsplan del 1 för jord- och skogsbruk i Huddinge kommun. Huddinge kommun: miljökontoret (1997): Inventering av rödlistade arter på södertörn. Huddinge kommun (2000): Mångbruksplanen. Kommunens skogsbruksplan för natur, kultur och friluftsliv. 13 Huddinge kommun (2001): Översiktsplan 2000. Huddinge kommun och Stiftelsen Stockholms läns museum (2003): Huddinge - reviderad kulturmiljöinventering. Huddinge kommun (2012): Huddinges natur, en redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Underlag för Översiktsplan 2014. Huddinge kommun (2013): Översiktsplan 2030. Utställningsversion. Huskvarna Ekologi (2013). Tyresån 2012. Biotopkartering av vattendrag och förslag på åtgärder. Naturvatten i Roslagen AB (2010): Inventering av vattenväxter i Tyresåns avrinningsområde 2009. Länsstyrelsen i Stockholms län (1996): Naturkatalog för Stockholms län (remissutgåva) Länsstyrelsen i Stockholms län och Regionplane- och trafikkontoret (2003): Aldrig långt till naturen. Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen. Regeringsuppdraget om tätortsnära natur. Rapport 2003:20. Regionplane- och trafikkontoret (1996): Grönstrukturen i Stockholmsregionen. Regionplane- och trafikkontoret (2004): Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Hanvedenkilen. Skogsstyrelsen: Skogens pärlor. Information om av Skogsstyrelsen registrerade nyckelbiotoper, höga naturvärden och sumpskogar. Södertörnsekologerna (2001): Vattenväxter i sjöarna på Södertörn och i angränsande områden samt uppbyggnad av en sjödatabas. Rapport från sjöprojektet 1998-1999. Södertörnsekologerna (2003): Inventering av trollsländor i Stockholms län åren 2000-2001. Södertörnsekologerna (2003): Rapport från inventeringen av fiskar och stormusslor i sjöarna på Södertörn med omgivning 2002. Tyresåns vattenvårdsförbund (2010): Tyresån. Åtgärdsprogram 2010-2015. Länsstyrelsens rapport 2010:14. 14 Lissmadalens naturreservat Beslut och skötselplan Kommunfullmäktiges beslut 2014-06-09 Skrattmåsar. Foto: Richard Vestin. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX 141 85 HUDDINGE Sjödalsvägen 29 535 300 00 535 364 95 Referens KS 2011/233.826 MN 2013-1328 Beslut om inrättande av Lissmadalens naturreservat i Huddinge kommun Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken (1998:808) beslutar kommunfullmäktige i Huddinge kommun att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1), som naturreservat. Naturreservatets namn skall vara Lissmadalen. För att tillgodose syftet med reservatet beslutar kommunen med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken om föreskrifter (se nedan) som skall gälla i reservatet. Administrativa data Uppgifter om naturreservatet Namn: Län: Kommun: Kommundel: Registerområde: Församling: Läge: Topografiska kartan blad Ekonomiska kartorna blad Kordinater Markägare och fastighetsbeteckningar: Area: Därav landareal: Naturvårdsförvaltare: Lissmadalens naturreservat Stockholm Huddinge Lissma Huddinge Huddinge Cirka sju kilometer sydost om Huddinge centrum 10I SO 10I 2f och 10I 2g RT90: 6564041, 1629653 Kvarntorp-Lissma Tomtägareförening Lissma 4:111 (del av) och 4:113 (del av) Huddinge kommun Lissma 4:3, 4:77, 4:98 (del av), 4:150 (del av), 4:218-236, 4:245 (del av), 4:375 (del av) och 4:381 (del av) Stockholms stad Lissma 4:2 (del av) Lissma gård fastighet AB Lissma 4:84 (del av) Inga Margareta Andersson Lissma 4:13 (del av) Stefan Tylner Lissma 4:379 (del av) Bengt Åke Lennart Eriksson Lissma 4:391(del av) 186 hektar 164 hektar Huddinge kommun Arealen fördelar sig på följande naturtyper: skog 76 hektar, hagmark/hävdad våtmark (både öppen och trädbärande) 27 hektar, åker 33 hektar, övrig mark 6 hektar och sjö 22 hektar. -2- Syfte Syftet med naturreservatet är att bevara områdets värden för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet. Sjön, våtmarkerna, vattendragen, bäckarna, skogsmarken, betesmarkerna och slåttermarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas. Även dalgångens kulturmiljövärden, öppna karaktär och landskapsrum ska vårdas och bevaras. Skog med dess skyddsvärda växt- och djurliv skyddas, både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Inom naturreservatet är naturvårdens intresse överordnat friluftslivets i den mån intressena inte kan förenas. Syftet ska nås genom att: området är tillgängligt för besökande allmänhet. informera om områdets natur- och kulturvärden. vattenområdena (sjö, våtmarker, vattendrag mm) skyddas från tillförsel av näring och onaturliga ämnen. förutsättningarna ska vara goda för att livsmiljöer, växt- och djursamhällen samt arter som är knutna till hävdade fuktgräsmarker, ädellövskog och Lissmasjön ska kunna finnas kvar fuktbetesmarkerna i reservatet ska särskilt skötas med inriktning på hävdberoende fåglar. Igenväxningsvegetation som betesdjuren ej klarar av ska regelbundet hållas efter med hjälp av betesputsning och naturvårdsfräsning. odlingsmarken ska hållas öppen genom åkerbruk, bete eller slåtter. markerna inom zon C vårdas genom bete och/eller slåtter. Växtnäring (gödning) och kemiska bekämpningsmedel får ej tillföras dessa. vissa skogsområden (zon A) undantas från skogliga åtgärder. sumpskogar värnas och återskapas. det inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdsinriktad skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får förekomma. 3 Föreskrifter För att tillgodose syftet med naturreservatet beslutar Huddinge kommun med stöd av 7 kap 5, 6, och 30 §§ miljöbalken att nedan angivna föreskrifter skall gälla inom naturreservatet. Dispenser/tillstånd prövas av Huddinge kommun. A. Föreskrifter med stöd av 7 kapitlet 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom naturreservatet Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det förbjudet att 1. avverka levande eller döda träd och buskar eller utföra andra skogliga åtgärder inom zon A (se bifogad karta bilaga 1), 2. avverka levande eller döda träd och buskar eller utföra andra skogliga åtgärder, annat än naturvårdsinriktad skötsel enligt skötselplanen, inom zon B (se bifogad karta bilaga 1), 3. sköta den öppna marken inom zon C på annat sätt än med bete och/eller slåtter (se bifogad karta bilaga 1), 4. ta bort eller skada dött träd eller vindfälle (den del av vindfälle som faller över väg, led eller stig får kapas, då i så långa bitar som är möjligt, och flyttas åt sidan), 5. bedriva täkt eller annan verksamhet som kan förändra områdets topografi, yt- eller dräneringsförhållanden genom att gräva, spränga, borra, schakta, dika, dränera, utfylla, tippa eller utföra annan mekanisk markbearbetning, 6. anlägga väg, led, stig, parkeringsplats, rastplats eller motsvarande, 7. anordna upplag, avfallstipp eller liknande annat än tillfälligt upplag i samband med områdets skötsel, 8. uppföra byggnad, mast eller annan anläggning, 9. dra fram mark- eller luftledning, 10. införa för området främmande växt- eller djurart, 11. kalka, gödsla eller använda kemiska bekämpningsmedel inom Zon A, B och C samt på våtmark, vattendrag eller sjö, 12. uppföra stängsel eller andra hägnader annat än för betesdjur, 13. sätta upp skylt, plakat, affisch eller liknande anordning, 14. omföra jordbruksmark till skogsmark eller odla energiskog, 4 15. bilda nya fastigheter. B. Föreskrifter med stöd av 7 kapitlet 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare, arrendatorer och andra innehavare av särskild rätt till marken förpliktas tåla att följande anordningar utförs och åtgärder vidtas för att tillgodose syftet med naturreservatet. 1. Utmärkning av naturreservatets gränser samt uppsättning av reservatsskyltar och övriga upplysningsskyltar om naturreservatet och dess skötsel. 2. I övrigt de åtgärder som framgår av bifogad skötselplan. Till exempel naturvårdande skötselåtgärder vilka anges närmre i bifogad skötselplan (bilaga 2), såsom ringbarkning, friställande av värdefulla träd, gallring, bete, slåtter, insådd av växter, skapande av våtmarker, omformande av vattendrag/diken så att de meandrar, igenläggning av diken för att återskapa sumpskog och annan myrmark och markera leder. 3. Undersökningar av växt- och djurlivet samt provtagning av vattenkvaliteten i naturreservatet enligt vad som anges i bifogad skötselplan. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kapitlet 30 § miljöbalken Utöver föreskrifter och förbud i lagar och andra författningar är det för allmänheten förbjudet att 1. förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att borra, rista, gräva, hacka, spränga, måla eller liknande, 2. bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller att skada vegetationen i övrigt genom att gräva upp växter såsom ris, örter, mossor eller lavar eller ta bort vedlevande svampar, 3. störa djurlivet (t.ex genom att klättra i boträd, fånga eller döda däggdjur, fåglar, kräl- och groddjur), 4. fånga och insamla nationellt rödlistade ryggradslösa djur, 5. medföra okopplad hund eller annat husdjur, 6. göra upp eld på berghällar och klippor, 7. sätta upp tavla, plakat, affisch, skylt eller därmed jämförlig anordning, 8. framföra motordrivet fordon annat än på härför avsedda vägar. Föreskrifterna under A och C ska inte utgöra hinder för (gäller inte): 5 de åtgärder som är nödvändiga i samband med områdets skötsel och som anges i bifogad skötselplan. de arbetsföretag som krävs för drift och underhåll eller framtida åtgärder/ombyggnader av vägar och anläggningar. genomförande av detaljplaner och områden med områdesbestämmelser. driften av Lissmasjöns sänkningsföretag ”Sänkning av Lissmasjön och torrläggning av mark till Lissma gård i Huddinge socken, Svartlösa härad, Stockholms län, upprättad åren 1916 och 1917”. driften av vattenregleringsanläggningen vid Lissmasjöns utlopp ur naturvårdssynpunkt. att fälla träd och buskar samt ta bort vindfällen utefter befintliga kraftledningsgator eller utgöra hinder mot utförandet av erforderligt underhåll och reinvestering av elnätet såsom att dra fram mark- eller luftledning inom befintliga ledningsrätter. Rätt att utföra erforderliga markarbeten vid drift och underhållsåtgärder. jakten inom området avseende jakt eller eftersök med drivande hund och uttransport av älg med terrängskoter (snöskoter, fyrhjuling och liknande). fiskerätter och upplåtelser av fiskerätter normal skötsel av åkermark för åtgärder inom tomt- eller gårdsplats undervisningsändamål och inventeringsverksamhet av områdets flora och fauna. att anlägga en ny belyst och hårdgjord gång- och cykelväg längs Lissmavägen. normal orienteringsverksamhet. Före tävling skall dock samråd ske med naturvårdsförvaltaren. ny väganslutning mellan Tvärförbindelse Södertörn och Lissmavägen enligt kommunens översiktsplan (anges både i nu gällande ÖP och i förslag till ny översiktsplan, ÖP 2030). Detta förutsätter att den sträckning som ersätts fortsättningsvis endast ska fungera som bussgata, lokalgata samt för gång och cykel. funktionen av väg 259 och en framtida vägutbyggnad av en tvärförbindelse Södertörn. Föreskrifterna A1-A4 ska inte utgöra hinder för (gäller inte): Fastigheterna Lissma 4:13, 4:84, 4:111, 4:113, 4:379 och 4:391. Föreskrifternas ikraftträdande Föreskrifterna träder i kraft tre veckor efter den dag då författningen kungjorts av kommunen. Ordningsföreskrifterna under punkt C gäller omedelbart även om de överklagas, i enlighet med 7 kap. 30 § andra stycket miljöbalken. Upplysningar Kommunen erinrar om övriga bestämmelser till skydd för naturmiljön, av vilka kan nämnas följande: Terrängkörningsförbudet i terrängkörningslagen (1975:1313). 6 Fridlysningsbestämmelserna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259). Vissa andra växt- och djurarter är fridlysta enligt 8 kap miljöbalken och artskyddsförordningen (2007:845). I Lissmasjön är användandet av motorer förbjudna enligt beslut med stöd av sjötrafikförordningen. Skötsel och förvaltning Med stöd av 3 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera fastställer kommunfullmäktige i Huddinge kommun bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för naturreservatets skötsel och förvaltning. Naturvårdsförvaltare skall vara Huddinge kommun. Vid den löpande förvaltningen skall samråd äga rum med tillsynsmyndigheten som är miljönämnden. SKÄLEN FÖR KOMMUNENS BESLUT Beskrivning av området (se även i skötselplanen) Lissmasjön är en grund och näringsrik fågelsjö omgiven av betesmarker. Vass kantar sjön utanför den betade strandmaden. I större delen av sjön växer säv. Lissmasjön ingår i Tyresåns sjösystem och rinner via Lissmaån ut i sjön Drevviken. Uppströms Lissmasjön ligger flera näringsfattiga sjöar: Ådran, Rudträsket, Trehörningen i Hanveden samt Ormputten. Till Lissmaån rinner även sjöarna Kvarnsjön i Lissma och Trylen. Lissmadalen har ett varierat odlingslandskap med strandbete, fuktbetesmarker, åkerholmar, åkermarker och öppna diken. Åkermarkerna utgörs främst av slåtter- och/eller betesvallar. De omgivande skogspartierna har ett stort inslag av ek och hassel. Området är högt klassat i länsstyrelsens våtmarksinventering och består till stor del av våtmarker som både är av permanent eller mer eller mindre kortvarig karaktär. Eftersom dalgången är flack och tillrinningsområdet är relativt stort varierar vattenståndet under året beroende på nederbördsmängder och avsmältning på våren. Lissmasjön har mycket höga värden för fågellivet med en rad ovanliga häckfåglar, både i och kring sjön och längs Lissmaåns betade fuktängar. Här finns bland annat också en av länets största skrattmåskolonier. Det friluftsliv som Lissmasjön främst bjuder på är promenader med naturupplevelser och fågelskådning. Fågeltorn finns vid sjöns östra strand. Det finns flera värdefulla skogsmiljöer inom området. Flera av dessa har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotoper eller skogar med höga naturvärden. Ett exempel är en ekskog söder om Lissma gård. Detta område består av kullar med en gles skog bestående av ek, asp, hassel, gran, tall och björk. Det finns både högre och sankare partier samt hasselslänter. Detta skogsparti har betats av hästar, får och kor under lång tid. Detta är ett tämligen artrikt område med många ovanliga svampar, särskilt marksvampar, varav några rödlistade. Ett annat värdefullt skogsområde (nyckelbiotop) är den sumpskog som finns kring en bäck i områdets östra del. 7 Det finns även torra naturbetesmarker med mycket höga naturvärden bland annat med rödlistade och sällsynta hagmarkssvampar och en rik kärlväxtflora. Särskilt öster om Lissma gård. Hela området ingår i ett större område av riksintresse för rörligt friluftsliv (Ågesta-Riksten-Lida). Området utgör en värdekärna i Stockholmsregionens övergripande grönstruktur och är en del i Hanvedenkilen. Lissmadalen besöks av både närboende och mer långväga besökare. Det rika fågellivet lockar ornitologer. Runt sjön och genom dalgången finns en anlagd vandringsled. Fågeltornet vid Lissmasjöns östra kant ger en fin utblick över sjön. Huddinge kulturmiljöinventering från 2003 anger Lissmasjön med hela sin dalgång som en värdefull natur- och kulturlandskapsmiljö. Lissmadalens övre del hör till Huddinges mest värdefulla naturområden avseende vetenskaplig naturvård. För att värna det öppna kulturlandskapets karaktär bör dalen även i framtiden brukas för verksamheter med agrar inriktning, gärna med bete och slåtter. Ekonomibyggnaderna bör få fortsatt underhåll. Lämningarna efter Lissma gårds park bör bevaras och skötas efter en skötselplan. Nytillskott av enstaka byggnader ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till denna avseende traditionell placering i landskapet, volym, material och kulör. Ärendets beredning Kommunfullmäktige beslutade den 2 maj 2011 att ge miljönämnden i uppdrag att ta fram och bereda ett förslag till beslut om inrättande av Lissmadalens naturreservat. Naturvårdsavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetade under våren och sommaren 2013 fram ett förslag till reservatsbeslut. Kontakt togs med berörda fastighetsägare under arbetes gång. Bland annat hölls ett informationsmöte hos Lissma Kvarntorps tomt och samfällighetsförening den 29 augusti dit föreningen bjöd medlemmar och övriga intresserade i Lissmadalen. Även Länsstyrelsen och Huddinge kommuns Gatu- och Trafikavdelning samt Planavdelning informerades om ärendet och de delgav underhandsynpunkter vilka inarbetades i remissförslaget. Lantmäterimyndigheten har tagit fram en fastighetsförteckning över berörda fastighetsägare. Miljönämnden godkände att skicka ut remissen i augusti 2013 och under september och oktober var förslaget ute på remiss och föreläggande för sakägare att inkomma med yttrande. De synpunkter och yttranden som inkommit, och hur dessa har inarbetats och beaktats, framgår av samrådsredogörelsen (bilaga 3). Arbetet med utformningen av det slutliga förslaget har gjorts inom en grupp med representation från kommunstyrelseförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Det nu föreliggande förslaget har framtagits och utformats så att dess föreskrifter och skötselplan även överensstämmer med det intilliggande Lännaskogens naturreservat, vilket gör att dessa naturområden ska kunna ses som en helhet. Efter remissrundan har en fördjupad dialog förts med fastighetsägare och ägare av särskild. Detta har resulterat i justeringar av det slutliga förslaget vilket framgår av remissammanställningen. I arbetet har även ingått att söka statsbidrag för reservatsbildandet, det så kallade markåtkomstbidraget som hanteras av länsstyrelsen och Naturvårdsverket. För att få detta ska först ett reservatsförslag tas fram i enlighet med vad länsstyrelsen och Naturvårdsverket kräver. Det nu föreliggande förslaget ska uppfylla detta. Först efter att ett reservatsförslag har beslutats och ägt laga kraft kan ersättning utgå. Hur stor ersättningen slutligen blir kommer först kunna fastställas efter fastställelse av ett slutligt beslut och därpå 8 följande värdering. Värderingen kommer även visa om reservatets föreskrifter är ersättningsberättigade för övriga fastighetsägare inom reservatet. Om så är fallet kommer erforderlig ersättning utgå till berörda. Bedömningen är dock att föreskrifterna ej innebär någon påtaglig inskränkning på privata fastigheter vilket därmed inte ska medföra några stora ersättningsanspråk. Detta kommer rymmas väl inom den totala ersättningen som reservatet som helhet medger. Särskilt med hänsyn till den skog som reservatet avser att skydda inom kommunens eget markinehav. Markåtkomstbidrag vid markförvärv beräknas på den del av köpeskillingen som motsvarar värdeminskningen på förvärvsområdet genom naturreservatsbeslutet. För att få en enhetlig tillämpning av Miljöbalkens ersättningsbestämmelser i naturreservatsärenden svarar Naturvårdsverket för konsultkostnader för värdering om kommunen anlitar av Naturvårdsverket upphandlade konsulter för verksamheten. Kopia av avrop av konsult skickas till Naturvårdsverket. Bidrag uppgår normalt till högst 50 % av bidragsberättigat belopp. Huddinge kommuns bedömning Lissmadalen är ett område som har mycket stort värde för den biologiska mångfalden. Områdets växt- och djurliv är rikt och har bland annat många skyddsvärda och ovanliga arter knutna till naturskog och ädellövskog. Dessutom har området mycket höga värden för allmänhetens friluftsliv. Området har särskilt höga värden på grund av sitt tätortsnära läge. Bevarande av naturmark med dess vattenmiljöer är också en av många åtgärder för att nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk vattenstatus i alla vatten. Ett skydd av området som naturreservat bidrar till att förhindra försämring av vattenstatusen inom området liksom i vattenförekomster nedströms (däribland Drevviken) och bidrar istället till förbättring av de ekologiska värdena. Inrättande av naturreservat av detta område finns med i åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem 2010-2015 (Tyresåns vattenvårdsförbund). Lissmadalen har mycket höga skyddsvärden avseende natur-, friluftsliv- och kultur. I Huddinge kommuns gällande översiktsplan ÖP2000 anges Lissmadalen som bevarandeområde. I rapporten ”Huddinges natur” som är underlag till en ny översiktsplan anges området ha mycket höga natur- och friluftsvärden och att området bör inrättas som naturreservat. Hela området ingår i en värdekärna i Stockholmsregionens övergripande grönstruktur (RTK) och är klassat som riksintresse för rörligt friluftsliv. Lissmadalen är även angivet som ett föreslaget naturreservat i programmet för skydd av tätortsnära natur som länsstyrelsen tog fram 2003 efter ett regeringsuppdrag gällande skydd av tätortsnära natur (Aldrig långt till naturen). Rapporten togs fram på uppdrag av regeringen för att redovisa hur de mest värdefulla naturområdena för friluftsliv och naturvård i storstadsregionerna ska få ett skydd. Aven RUFS 2010 anger Lissmadalen som en värdekärna i regionens grönstruktur. Skogsstyrelsen har också klassat flera skogsmiljöer i området som nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden, d v s skog som utgör livsmiljö för rödlistade (hotade) arter. I rapporten ”Huddinge – reviderad kulturmiljöinventering” från 2003 anges Lissmadalen som ett område med högt kulturhistoriskt värde. Den är en av få bevarade dalgångar med hävdat odlingslandskap. I riktlinjerna anges att, för att värna kulturlandskapets karaktär, bör dalen även i framtiden brukas för verksamheter med agrar inriktning, gärna med bete eller slåtter. Ekonomibyggnaderna bör få fortsatt underhåll. Lämningarna efter Lissma gårds park bör bevaras och skötas. Mot bakgrund av ovanstående är ett skydd av Lissmadalen som naturreservat motiverat. 9 Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas genom besvär till Länsstyrelsen i Stockholms län. Bilagor 1. Beslutskarta. Karta över naturreservatet. 2. Skötselplan 3. Samrådsredogörelse 4. Hur man överklagar 10 Sändlista för Lissmadalens naturreservat i Huddinge kommun Fastigheter: Lissma 4:3, 4:77, 4:98, 4:150, 4:218-236, 4:245, 4:375 och 4:381: Huddinge kommun (kommunstyrelsen) Lissma 4:2: Stockholms stad, Fastighetskontoret, Box 8312, 104 20 Stockholm. Lissma 4:84: Tony Moritz, Lissma gård fastighets AB, Lissma gård, 142 91 Skogås. Lissma 4:13: Inga Margareta Andersson, Lissmavägen 2, Eliseberg, 141 91 Huddinge. Lissma 4:111 och 4:113: Lissma-Kvarntorp Tomt & Samfällighetsförening c/o Thomas Ögren Brunbärsvägen 2, 4tr, 141 21 Stockholm. Lissma 4:379: Stefan Tylner, Lissma Sjöväg 13, Nybygget, 141 85 Huddinge. Lissma 4:391: Bengt Åke Lennart Eriksson, Lissma skolväg 10, 141 91 Huddinge. Servitut och andra särskilda rättigheter inom naturreservatet Vattenfall AB, 169 92 Stockholm Södertörns Fjärrvärme AB, Box 3073, 145 03 Norsborg. TeliaSonera Skanova Access AB, Box 93, 123 22 Farsta. Trafikverket, Ärendemottagningen, Box 810, 781 28 Borlänge. Huddinge Jakt och Viltvårdsförening, c/o Jonas Frank, Lövdalsvägen 20, 141 73 Segeltorp. Sara Danvind och Lars Gillberg, Björksättra gård 101, 141 91 Huddinge. Tony Moritz, Lissma gård, Lissmavägen 10, 142 91 Skogås. Bernt Randström, Lissma gård, c/o Sjödalsbacken 3 NB, 141 61 Huddinge. Lissma Kvarntorps (väg) samfällighetsförening. c/o Thomas Ögren Brunbärsvägen 2, 4tr, 141 21 Stockholm. Lissmasjöns sänkningsföretag. c/o Thomas Ögren Brunbärsvägen 2, 4tr, 141 21 Stockholm. Myndigheter och kommunala nämnder mfl Länsstyrelsen i Stockholms län, Box 22067, 104 22 Stockholm. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm. Lantmäterimyndigheten, fastighetsregistret (efter laga kraft) Skogsstyrelsen, Stockholms distrikt, Galgbacksvägen 5, 186 30 Vallentuna. Riksantikvarieämbetet, Box 5405, 114 84 Stockholm. Samhällsbyggnadsnämnden Föreningar Naturskyddsföreningen i Huddinge, c/o Jessica Eklund, Bergakungsvägen 13, 141 41 Huddinge. e-post: [email protected] Huddinge Hembygdsförening, Box 1136, 141 23 Huddinge. e-post: [email protected] Friluftsfrämjandet i Huddinge, Arrendatorsvägen 2B, 141 62 Huddinge. e-post: [email protected] Stockholms Orienteringsförbund, Smidesvägen 5, 171 41 Solna. Stockholms Ornitologiska Förening, Box 1081, 101 39 Stockholm. e-post: [email protected] Tyresåns vattenvårdsförbund, c/o Stockholm Vatten, Iréne Lundberg, 106 36 Stockholm. 11 Bilaga 2 SKÖTSELPLAN För Lissmadalens Naturreservat Stensättra HUDDINGE BALINGSTA LÄNNA Länna industriområde SUNDBY VIDJA Gladö kvarn VEGA Lissmadalens naturreservat Lissma Kvarntorp Gräsvreten HANINGE Gladö KOLARTORP Ekedal Granby HANDEN LISSMA Ådran Huddinge kommun 2014-03-04 1 Skötselplan för Lissmadalens naturreservat Skötselplanens mål gäller i princip utan tidsbegränsning. En översyn av skötselplanen bör göras vart tionde år för att bedöma behovet av en revidering av åtgärdsdelen. Denna skötselplan har utarbetats av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, med representation från kommunstyrelseförvaltningen, inför inrättandet av Lissmadalens naturreservat. Arbetet har letts av Thomas Strid i samarbete med Nicklas Johansson (planavdelningen), Lena Fyrvald (kommunstyrelseförvaltningen), Alexandra Mattsson (gatu- och trafikavdelningen), Carl Agestam (naturvårdsavdelningen) och Tiina Laantee (naturvårdsavdelningen). 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Syftet med säkerställande och skötsel av Lissmadalens naturreservat 2. Beskrivning av området 2.1 Beskrivning av området 2.2 Rörligt friluftsliv 2.3 Tillgänglighet 2.4 Slitage- och störningskänslighet B. PLANDEL 1. Disposition och skötsel av mark och vatten 1.1 Övergripande mål 1.2 Generella riktlinjer och åtgärder 2. Anordningar för friluftslivet 2.1 Övergripande mål 2.2 Åtgärder och skötsel 3. Gränsmarkering, skyltning 4. Tillsyn 5. Uppföljning 6. Ekonomi 7. Källförteckning KARTA Skötselplanekarta 3 A. ALLMÄN BESKRIVNING 1. Syftet med säkerställande och skötsel av Lissmadalens naturreservat Syfte Syftet med naturreservatet är att bevara områdets värden för den biologiska mångfalden och det rörliga friluftslivet. Sjön, våtmarkerna, vattendragen, bäckarna, skogsmarken, betesmarkerna och slåttermarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas. Även dalgångens kulturmiljövärden, öppna karaktär och landskapsrum ska vårdas och bevaras. Skog med dess skyddsvärda växt- och djurliv skyddas, både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Inom naturreservatet är naturvårdens intresse överordnat friluftslivets i den mån intressena inte kan förenas. Syftet ska nås genom att: området är tillgängligt för besökande allmänhet. informera om områdets natur- och kulturvärden. vattenområdena (sjö, våtmarker, vattendrag mm) skyddas från tillförsel av näring och onaturliga ämnen. förutsättningarna ska vara goda för att livsmiljöer, växt- och djursamhällen samt arter som är knutna till hävdade fuktgräsmarker, ädellövskog och Lissmasjön ska kunna finnas kvar fuktbetesmarkerna i reservatet ska särskilt skötas med inriktning på hävdberoende fåglar. Igenväxningsvegetation som betesdjuren ej klarar av ska regelbundet hållas efter med hjälp av betesputsning och naturvårdsfräsning. odlingsmarken ska hållas öppen genom åkerbruk, bete eller slåtter. markerna inom zon C vårdas genom bete och/eller slåtter. Växtnäring (gödning) och kemiska bekämpningsmedel får ej tillföras dessa. vissa skogsområden (zon A) undantas från skogliga åtgärder. sumpskogar värnas och återskapas. det inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdsinriktad skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får förekomma. 4 2. Beskrivning av området (se även reservatsbeslutet) 2.1 Beskrivning av området Beskrivning av området Lissmasjön är en grund och näringsrik fågelsjö omgiven av betesmarker. Vass kantar sjön utanför den betade strandmaden. I större delen av sjön växer säv. Lissmasjön ingår i Tyresåns sjösystem och rinner via Lissmaån ut i sjön Drevviken. Uppströms Lissmasjön ligger flera näringsfattiga sjöar: Ådran, Rudträsket, Trehörningen i Hanveden samt Ormputten. Till Lissmaån rinner även sjöarna Kvarnsjön i Lissma och Trylen. Kortfakta om Lissmasjön: Höjd över havet: ca 25 m Sjöyta: ca 22 ha (varierar kraftigt med vattenståndet beroende på nederbörd, avsmältning, tjäle mm). Största djup: 1,1 m Avrinningsområdets storlek: 740 ha Sjövolym: 0,17 Mm3 Uppehållstid: 15 dygn Lissmadalen har ett varierat odlingslandskap med strandbete, fuktbetesmarker, åkerholmar, åkermarker och öppna diken. Åkermarkerna utgörs främst av slåtter- och/eller betesvallar. De omgivande skogspartierna har ett stort inslag av ek och hassel. Området är högt klassat i länsstyrelsens våtmarksinventering och består till stor del av våtmarker som både är av permanent eller mer eller mindre kortvarig karaktär. Eftersom dalgången är flack och tillrinningsområdet är relativt stort varierar vattenståndet under året beroende på nederbördsmängder och avsmältning på våren. Området är en del av ett riksintresse för rörligt friluftsliv (Ågesta-Riksten-Lida). Hela området ingår i en värdekärna i den regionala grönstrukturen för Stockholmsregionen. Lissmasjön har mycket höga värden för fågellivet med en rad ovanliga häckfåglar, både i och kring sjön och längs Lissmaåns betade fuktängar. Här finns bland annat också en av länets största skrattmåskolonier. Det friluftsliv som Lissmasjön främst bjuder på är promenader med naturupplevelser och fågelskådning. Fågeltorn finns vid sjöns nordöstra strand. Det finns flera värdefulla skogsmiljöer inom området. Flera av dessa har av Skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotoper eller skogar med höga naturvärden. Ett exempel är en ekskog söder om Lissma gård. Detta område består av kullar med en gles skog bestående av ek, asp, hassel, gran, tall och björk. Det finns både högre och sankare partier samt hasselslänter. Detta skogsparti har betats av hästar, får och kor under lång tid. Detta är ett tämligen artrikt område med många ovanliga svampar, särskilt marksvampar, varav några rödlistade. Ett annat värdefullt skogsområde (nyckelbiotop) är den sumpskog som finns kring en bäck i områdets östra del. Det finns även torra naturbetesmarker med mycket höga naturvärden bland annat med rödlistade och sällsynta hagmarkssvampar och en rik kärlväxtflora. Särskilt öster om Lissma 5 gård. Växter och Djur i Lissmadalen Vattenväxter: Vattenväxter har inventerats 1998 och 2009. Ett brett vassbälte omgärdar sjön och säv förekommer tätt i själva sjön. Bredkaveldun och sjöfräken finns i partier. I vattenmassan dominerar trubbnate, vattenbläddra, glans-/mattslinke, vattenblink och hornsärv. Påtagliga förekomster finns av gul näckros, vit näckros, gäddnate, vattenklöver, vattenmåra, stor andmat och hundstarr. Dyblad, andmat, korsandmat, hästsvans, obestämd igelknopp förekommer också liksom vattenstjärna – en mossa som flyter på ytan. Strandvegetationen består av klibbal, grönpil, alm, ask, sälg, jolster, asp, glasbjörk, gråvide, svartvide, fackelblomster, kabbeleka, svalört, vass, gulsvärdslilja och gökblomster. Ovanliga strandväxter som hittats vid sjön är nickskära, sotigelknopp och rosenpilört. Den senare är funnen i strandbeteshagen norr om sjön. Kärlväxter: I naturbetesmarkerna öster om Lissma gård och söder om Lissmavägen finns en artrik hävdberoende flora med bland annat gulmåra, brudbröd, rödfibbla och kummin. Vid Lissmasjöns fågeltorn finns ett stort bestånd av vildtulpan. Svampar: I naturbetesmarkerna öster om Lissma gård och söder om Lissmavägen finns en speciell svampflora med ovanligt många hävdberoende hagmarkssvampar varav flera är rödlistade. Här finns t ex vit vaxskivling, scharlakansvaxskivling (rödlistad), ängsvaxskivling, toppvaxskivling, blodvaxskivling, papegojvaxskivling, gul vaxskivling, mönjevaxskivling, grå vaxskivling, småvaxskivling, lila vaxskivling (rödlistad), spröd vaxskivling, skruvbusksvamp (rödlistad) och violett fingersvamp (rödlistad). Vid Lissmasjöns fågeltorn förekommer den ovanliga jätteröksvampen. Lavar: Vid den gamla parken vid fågeltornet och på de äldre träden kring Lissma gård finns en intressant lavflora med flera ovanliga arter. Snäckor: Örondammsnäcka, stor dammsnäcka och kölad skivsnäcka. Trollsländor: Trollsländelarver i Södertörns sjöar och vattendrag inventerades 2000-2001. I Lissmasjön hittades under inventeringen arterna: brun mosaikslända, svart ängstrollslända, blodröd ängstrollslända, gulfläckad ängstrollslända. Blå jungfruslända, blåbandad jungfruslända, allmän smaragdflickslända, bred trollslända, höstmosaikslända och vårmosaikslända har observerats senare. Humlor: Den relativt ovanliga vallhumlan förekommer i betesmarkerna runt sjön. Fiskar: I sjön förekommer gädda, mört, sutare och ruda. Bäcknejonöga finns i Ådranbäcken uppströms Lissmadalen och dess förekomst inom Lissmadalen är okänd. Fåglar: Häckande fåglar i och vid sjön är skrattmås, sothöna, tofsvipa, ängpiplärka, kanadagås, brunand, kricka, enkelbeckasin, skogssnäppa, gräsand, knipa, steglits, stare, sädesärla, ormvråk och kattuggla. Några mer sparsamt förekommande fåglar som regelbundet häckar vid sjön är trana, sångsvan, rödbena, vattenrall, rörhöna, näktergal, skedand, årta, bläsand, lärkfalk, törnskata, stenskvätta, buskskvätta, bivråk och gök. Sydlig gulärla har häckat regelbundet vid sjön men ej sedan 2011. Dvärgbeckasin påträffades häcka 6 på stora maden vid Lissmaån 2006. Detta är den enda konstaterade häckningen någonsin av arten i Stockholms län. Fåglar som regelbundet gästar/rastar i sjön och dess omgivningar är havsörn, blåhake, lappsparv, stenfalk, blå kärrhök, brushane, ljungpipare, grönbena, gluttsnäppa och gransångare. Där stränderna har en anslutande strandskog med klibbal, grönpil, alm, ask, sälg, jolster, asp, björk, gråvide, svartvide, ek, förekommer även stjärtmes, mindre hackspett och entita. Grod- och kräldjur: Vanlig groda, åkergroda, padda, skogsödla, kopparödla, snok och huggorm förekommer i området. I en damm i Lissma gårds herrgårdspark förekommer även större och mindre vattensalamander vilka påträffades vid en groddjursinventering 2008. Däggdjur: Nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, stor fladdermus, dvärgfladdermus och mustasch- eller brandts fladdermus är observerade vid Lissmasjön under 1990-talet. Bävern är tillbaka i sjön med egen hydda. Vildsvin är allt mer frekvent förekommande. Rörligt friluftsliv Hela området ingår i ett större område av riksintresse för rörligt friluftsliv. Området utgör en värdekärna i Stockholmsregionens övergripande grönstruktur och är en del i Hanvedenkilen. Lissmadalen besöks av både närboende och mer långväga besökare. Det rika fågellivet lockar ornitologer. Runt sjön och genom dalgången finns en anlagd vandringsled. Ett fågeltorn finns i Lissmasjöns östra kant vilken ger en fin utblick över sjön. Kulturhistoria Huddinge kulturmiljöinventering från 2003 anger Lissmasjön med hela sin dalgång som en värdefull natur- och kulturlandskapsmiljö. Lissmadalens övre del hör till Huddinges mest värdefulla naturområden avseende vetenskaplig naturvård. (Nedan, utdrag ur Huddinge reviderad Kulturmiljöinventering från år 2003.) Miljöbeskrivning: Lissmadalen har ett varierat välbevarat kultur- och naturlandskap. Längs dalgången finns åker och betesmark med många ekar. Lissmasjön är en betydelsefull fågelsjö omgiven av stora våtmarksområden. Lännavägens sträckning i dalgången är mer än hundra år gammal. Strax norr om Lissma gård är den äldre vägbanken synlig intill vägen. Lissma herrgårdsbyggnad är riven och vid dess forna läge vid sjön återstår resterna efter en romantisk park från 1800-talet. Parkens vattenkanaler, allé och stora parkträd är bevarade. Området nyttjas idag som betesmark. Några av gårdens bostadshus och ekonomibyggnader ligger öster om Lännavägen och är i bruk, bland annat som stall. Vid sjöns södra strand f.d. Lissma skola bevarad, nu bostad. Gårdarna Eliseberg och Kastellet är typiska gårdar från sekelskiftet 1900. Hävdade, fina blomsterängar ligger på gården Kastellets gårdsmarker. Historik: Äldsta skriftliga belägg på gårdsnamnet är från 1462 och då skrevs det lyssma. År 1535 finns här två skattehemman, Norr- och Söderlissma. Idag ligger Ekbacken på platsen för Norrlissma. Här har ett runstensfragment påträffats. Norr- och Söderlisma har fornlämningsnummer Huddinge 506 och 507. 7 Fornlämningar i området visar att Lissma har anor ned i förhistorisk tid, åtminstone från järnålder. Möjligen kan en hög vara en rest efter ett nu bortodlat gårdsgravfält. Den forntida gårdens läge är obekant men den bör ha legat någonstans i närheten. I slutet av 1600-talet bildades säteriet Lissma, ägare var biskopen i Västerås. Mangårdsbyggnaden byggdes ut under 1700- och 1800-talen och omgärdades av en park. År 1970 brändes huvudbyggnaden ned. År 1916 såldes och styckades egendomen i flera småbruk och Eliseberg och Ekbacken etablerades. I Lissmadalens nordöstra del, nära vägkorsningen, låg under 1700-talet enligt skifteskartorna Länna Västergård. Idag finns endast husgrunder kvar. Länna Västergård, Huddinge 251:1 hade redan 1664 samma läge som under 1700-talet (1987:42, U. Sporrong, Kulturlandskap i Huddinge). Bedömning: Lissmadalen är en av kommunens få bevarade dalgångar med hävdat odlingslandskap. Det vackra kulturlandskapet har skapats tack vare ett kontinuerligt brukande under mer än 1000 år. Lännavägens ålderdomliga sträckning utgör en väsentlig och skyddsvärd del av miljön. Riktlinjer: För att värna det öppna kulturlandskapets karaktär bör dalen även i framtiden brukas för verksamheter med agrar inriktning, gärna med bete och slåtter. Ekonomibyggnaderna bör få fortsatt underhåll. Lämningarna efter Lissma gårds park bör bevaras och skötas efter en skötselplan. Nytillskott av enstaka byggnader ska lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas till denna avseende traditionell placering i landskapet, volym, material och kulör. 2.2 Rörligt friluftsliv Området är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Flera välfrekventerade leder och stigar passerar genom området. Den viktigaste leden är den som löper runt sjön och längs dalgången och förbi Lissma gård. Området ingår även i Huddinge kommuns översiktsplan som bevarandeområde och ligger i östra delen av ett område som anges som riksintresse för det rörliga friluftslivet, F8 ”Ågesta-Lida”. Området ingår även i den regionala grönstrukturen som del av en värdekärna enligt Regionplane- och trafikkontorets rapport ”Grönstrukturen i Stockholmsregionen”. I rapporten ”Huddinges natur” anges detta som ett område av mycket högt naturvärde som bör inrättas som naturreservat. 2.3 Tillgänglighet Området är lättillgängligt. Kollektivtrafik finns genom bussförbindelse från Huddinge centrum till Lissma gård. Cykelväg från Huddinge centrum finns ända fram och för bilburna nås området lätt från Södertörnsleden och Lissmavägen. Parkeringsmöjlighet finns i nuläget endast vid infarten till Kvarntorpsvägen, men en ny parkering planeras (se Plandelen 2.2). 2.4 Slitage- och störningskänslighet Området och dess naturvärden är känsligt för störningar. Men eftersom det fågelliv som finns i området huvudsakligen är knutet till våtmarker där få människor rör sig uppstår i nuläget inga konflikter. Huvuddelen av besökare i området rör sig på de leder och stigar 8 som finns vilket gör att det inte blir några problem med störningar. Hundar har vid några tillfällen konstaterats utgöra ett problem när de släppts lösa. 9 B. PLANDEL 1. Disposition och skötsel av mark och vatten 1.1 Övergripande mål Målet med naturreservatet är att bevara områdets värden för den biologiska mångfalden. De öppna markerna/hagmarkerna (zon C) och våtmarkerna inom reservatet ska vårdas och skyddas så att dess värden för flora och fauna vidmakthålls men även utvecklas. Särskilt värden för fågellivet ska värnas. Syftet är också att bevara skogsområden med dess skyddsvärda växt- och djurliv. Både för arter och typiska organismsamhällen som är beroende av skog som lämnas för fri utveckling (zon A) och av skog som kräver skötsel för att bibehålla en hög lövandel (zon B). Målet är vidare att bevara områdets värden för det rörliga friluftslivet. Inom naturreservatet är dock naturvårdens intresse överordnat friluftslivet i den mån intressena inte kan förenas. 1.2 Generella riktlinjer och åtgärder Här nedan redogörs för de generella riktlinjer som skall gälla för skötseln. Skog Ett kärnområde (zon A) inom skogen skall av naturvårdsskäl undantas från skogsbruk och lämnas för fri utveckling. Slutmålet för denna del är urskog. Dock får åtgärder som höjer naturvärden kopplade till naturskog/urskog genomföras inom områden som ej utgör registrerad nyckelbiotop, under förutsättning att inget virkesuttag görs. Detta kan vara t ex genom att: - Ringbarka träd för att skapa död och döende ved - Friställa värdefulla träd och trädgrupper genom ringbarkning eller genom att fälla träd som lämnas kvar som död ved. Inom lövskogsdominerade områden (zon B) sker naturvårdande skötsel med inriktning på en olikåldrig lövnaturskog med högt ädellövinslag. Naturvårdsintresset har första prioritet. Insatserna skall främst vara inriktade på att gallra bort barrträd. Ett visst inslag av barrträd ska dock finnas. Det är också viktigt att lövträden ges möjlighet att åldras (evighetsträd) och att andelen död ved hålls så hög som möjligt. Det är viktigt att skapa rikligt med död ved särskilt i grova dimensioner. Detta kan göras genom ringbarkning eller att fälla träd som lämnas kvar. Naturvårdsinriktat bete med får eller nötkreatur får ske inom zon B. Mot angränsande bebyggelse, markerat med (zon E) på skötselplanekartan, kan sådana enstaka träd tas bort som hotar egendom. Kulturmark Den öppna marken, hagmarkerna (zon C) sköts med bete och/eller slåtter. På de fuktiga markerna är ett tidigt betespåsläpp viktigt och bör ske före 15 maj. Betesdjur bör sedan gå så länge det är möjligt in på hösten, åtminstone hela september. Efter betessäsongen ska dessa marker vara väl avbetade. Rator putsas årligen bort med maskinell betesputs vilket kan ske under eller efter betessäsongen. Med 3-5 års mellanrum kan naturvårdsfräsning av fuktbetesmarkerna behöva göras. 10 De öppna odlingsmarkerna/åkrarna hålls öppna, helst med vallodling och bete. Vattenmiljöer/våtmarker (se även under kulturmark ovan) Lissmasjön åtgärdas med fräsning av vass, säv och andra vattenväxter med ett intervall på 5-10 år för att motverka igenväxning. Skapa våtmarker i odlingslandskapet och göra vattendrag/diken meandrande. Till exempel genom att de återställs till sina naturliga lopp. Lägga igen diken och återskapa avvattnade sumpskogar och myrmarker. Biotop-, flora- och faunavård Anlägga kantzoner där nektarrika växter sås in för att gynna insekter. Uppsättning av holkar/boplatser bör göras t ex för änder, ugglor, skogsduva, starar och småfåglar vilka har goda förutsättningar att häcka inom området. 2. Anordningar för friluftsliv 2.1 Övergripande mål Genom informationsåtgärder skall området göras mer lättillgängligt. De naturliga förutsättningarna för friluftslivet skall vara styrande för områdets nyttjande. Inga ytterligare leder eller stigar skall anordnas. Området skall kunna användas som studieobjekt för bl a skolor. 2.2 Åtgärder och skötsel Naturvårdsförvaltaren ansvarar för renhållningen inom området. Enkla och tydliga informationstavlor skall uppsättas genom naturvårdsförvaltarens försorg på den plats som finns markerad på skötselplanekartan. På dessa tavlor skall finnas information om området och vad som gäller för allmänhetens vistelse inom naturreservatet. Befintliga leder ska vara uppmärkta och skötas (se skötselplanekarta). Parkeringsplatser anordnas vid Lissmasjön (se skötselplanekarta). En informationsfolder skall utarbetas och finnas tillgänglig i anslutning till området. Naturvårdsförvaltaren ansvarar för folderns utformning. Något byggande för friluftslivet (vindskydd, toaletter, omklädningshytter o dyl) är ej aktuellt. Ett fågeltorn finns vid sjön vilken ska hållas i gott skick av naturvårdsförvaltaren. Naturvårdsförvaltaren får inte i luftledningens närområde ändra markanvändningen genom att exempelvis uppföra byggnad, parkeringsplats, stängsel eller annan anläggning eller anordna upplag så att luftledningens bibehållande enligt vid varje tidpunkt gällande säkerhetsföreskrifter äventyras. 3. Gränsmarkering, skyltning Reservatets gränser ska markeras av naturvårdsförvaltaren enligt svensk standard (SIS 03 15 22) och Naturvårdsverkets anvisningar. Naturvårdsförvaltaren ansvarar även för övrig skyltning. Skyltningen utförs enligt svensk standard (SIS 03 15 22 och SIS 03 12 11) 11 4. Tillsyn Naturvårdsförvaltare och tillsynsmyndighet är Huddinge kommun. Övervakning inom naturreservatet utförs av naturvårdsförvaltaren. I arbetsuppgifterna ingår bland annat kontroll av efterlevnaden av reservatsbestämmelserna, skyltning, leder och städning. Förvaltaren skall fortlöpande samråda med tillsynsmyndigheten särskilt i frågor där skötselplanen inte klart reglerar åtgärden. 5. Uppföljning Naturvårdsförvaltaren skall dokumentera utförda åtgärder samt annat som kan vara av intresse för förvaltningen. Dokumentationen skall årligen ställas samman och delges miljönämnden. Dokumentationen är viktig då den skall ligga till grund för ändringar i förvaltningen och som underlag för eventuell revidering av skötselplanen. Vid dokumentation skall anges: - Plats för åtgärden - Åtgärdens art - Tidpunkt för åtgärdens utförande - Eventuell notering om åtgärdens effekt - Kostnader för naturvårdsförvaltningen - Intäkter - Intressanta iakttagelser som kan vara av intresse för förvaltningen Noteringar görs lämpligen för respektive skötselområde och sammanställs på blankett. Det är värdefullt om förändringar dokumenteras fotografiskt. Inventeringar av områdets naturvärden bör göras regelbundet vilka ska ligga till grund för att se om reservatets föreskrifter och skötsel ger önskat resultat. Inventeringar kan initieras av såväl privatpersoner som naturvårdsförvaltaren och naturreservatets tillsynsmyndigheter. Inventeringar görs efter samråd och avstämning med reservatsförvaltaren och/eller tillsynsmyndigheten för reservatet. Alla inventeringsresultat ska läggas in i Artportalen. Även undersökningar av områdets olika vattenmiljöer ska göras. Bland annat regelbundna vattenkemiska provtagningar i Lissmasjön som ger underlag för att följa sjöns statusutveckling. Även provtagning i övriga vattenmiljöer bör göras med fastställda intervall. 6. Ekonomi Inrättandet av naturreservatet beräknas innebära en årlig driftsökning för naturvårdsförvaltaren med 120 000 kr (utöver ordinarie budgetram). I driften ingår bland annat: operativ tillsyn 12 skötsel av leder och stigar drift av besöksentréer renhållning naturvårdande åtgärder i skog betesputsning av våtmarksbeten inom zon C hagmarksbeten nytryck av foldrar och infotavlor vattenvårdsprojekt inventering av naturvärden vattenprovtagning. Initialt behövs 200 000 kronor i investeringsmedel fördelat på två år för att: markera reservatet i terrängen producera och trycka reservatsfolder producera informationstavlor inklusive skyltställ nystängsla betesmarker förbättra vandringsleden runt sjön och i dalgången Om större investeringskostnader kommer krävas framöver får dessa medel äskas i särskild ordning inom ordinarie budgetprocess. 7. Källförteckning Huddinge kommun. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och AB CONEC (1989): Naturinventering 1989. Huddinge kommun (1994): Jord- och skogsbruksprogram för Huddinge kommun. Huddinge kommun (1996): Åtgärdsplan del 1 för jord- och skogsbruk i Huddinge kommun. Huddinge kommun. Miljökontoret (1997): Inventering av rödlistade arter på Södertörn. Huddinge kommun (2000): Mångbruksplanen. Kommunens skogsbruksplan för natur, kultur och friluftsliv. Huddinge kommun (2001): Översiktsplan 2000. Huddinge kommun och Stiftelsen Stockholms läns museum (2003): Huddinge - reviderad kulturmiljöinventering. Huddinge kommun (2012): Huddinges natur, en redovisning av värdefull natur och grönstruktur för rörligt friluftsliv och biologisk mångfald. Underlag för Översiktsplan 2014. Huddinge kommun (2012): Sammanställning av sjöar med höga natur- och rekreationsvärden, som långsiktigt bör skyddas mot strandnära exploatering. Miljönämnden. Huddinge kommun (2013): Översiktsplan 2030. Utställningsversion. Klevemark, E. och Klevemark, B. (1969): Botanisk inventering inom Huddinge kommun. Huddinge kommun. Länsstyrelsen i Stockholms län (1996): Naturkatalog för Stockholms län (remissutgåva) Länsstyrelsen i Stockholms län och Regionplane- och trafikkontoret (2003): Aldrig långt till naturen. Skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen. Regeringsuppdraget om tätortsnära natur. Rapport 2003:20. Naturvårdsverket (1990): Områden av riksintresse för naturvården & friluftsliv. Rapport 3771. Regionplane- och trafikkontoret (1996): Grönstrukturen i Stockholmsregionen. Regionplane- och trafikkontoret (2004): Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Hanvedenkilen. 13 Skogsstyrelsen: Skogens pärlor. Information om av Skogsstyrelsen registrerade nyckelbiotoper, höga naturvärden och sumpskogar. Södertörnsekologerna (2001): Vattenväxter i sjöarna på Södertörn och i angränsande områden samt uppbyggnad av en sjödatabas. Rapport från sjöprojektet 1998-1999. Södertörnsekologerna (2003): Inventering av trollsländor i Stockholms län åren 2000-2001. Södertörnsekologerna (2003): Rapport från inventeringen av fiskar och stormusslor i sjöarna på Södertörn med omgivning 2002. Tyresåns vattenvårdsförbund (2010): Tyresån. Åtgärdsprogram 2010-2015. Länsstyrelsens rapport 2010:14. 14
© Copyright 2026