och byggnadsnämnden den 16 november 2015, del 1
NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SIDA 1 (5) KALLELSE Kallelse till Natur- och byggnadsnämnden Tid Måndag den 16 november 2015, klockan 14:00 Plats Sjödalsrummet Ärenden Diarienummer 1 Frågestund (NBN) 2 Upprop 3 Val av justerare 4 Fastställande av dagordning 5 Förvaltningsdirektören informerar 6 Månadsuppföljningar för natur- och byggnadsnämnden 2015 NBN-2015/221.181 7 Avskrivning av revisionsåtgärder för revisionen Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter NBN2015/4332.110 AU: Överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande Reviderad bilaga 8 Digital distribution av möteshandlingar via läsplatta till Natur- och byggnadsnämnden NBN2015/4606.150 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SIDA 2 (5) KALLELSE AU: Enligt tjänsteutlåtande 9 Natur- och byggnadsnämndens sammanträdesordning 2016 NBN2015/4598.110 AU: Överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande Reviderat tjänsteutlåtande 10 Verksamhetsplan 2016, Natur- och byggnadsnämnden NBN2015/3110.111 AU: Överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande Reviderat tjänsteutlåtande samt rapport 11 Internkontrollplan 2016 NBN2015/3111.118 AU: Överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande Reviderad bilaga 12 Upphandlingsplan för natur- och byggnadsförvaltningen 2016 NBN2015/4331.110 AU: Enligt tjänsteutlåtande 13 Remissvar: Detaljplan för del av Grantorp 2:32 m.fl. (Trafikplats Högskolan), se ByggR 2014248 NBN2015/4422.319 AU: Enligt tjänsteutlåtande 14 Remissvar: Detaljplan för Hälsovägen , ( Grantorp 5:3 & 5:9 ) normalt planförfarande, se ByggR 2015-41 AU: Överlämnas till nämnden utan eget NBN2015/4089.319 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SIDA 3 (5) KALLELSE ställningstagande med ett ordförandeförslag på beslut, dukas 15 TERMOMETERN 1, Byggsanktionsavgift för bostadshus samt komplementbyggnad som har tagits i bruk innan slutbesked har getts NBN2015/4569.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 16 HÖGMORA 2:24, Bygglov för nybyggnad av 12 st villor, 17 st kedjehus och 15 st radhus NBN2015/4646.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 17 TERMOMETERN 2, Byggsanktionsavgift för bostadshus samt komplementbyggnad som har tagits i bruk innan slutbesked har getts NBN2015/4571.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 18 GLÖMSTA 1:1, Avslag på ansökan om bygglov för uppförande av torn och teknikbod som telekommunikationsanläggning NBN2015/4647.330 AU: Överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande 19 HÄRDGROPEN 7, Avslag på ansökan om bygglov i efterhand för uppförande av stödmur NBN2015/4651.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 20 HÄRDGROPEN 7, Vitesföreläggande till följd av olovligt uppförd mur NBN2015/4653.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 21 GULSPARVEN 5, Bygglov för nybyggnad av tre flerbostadshus AU: Enligt tjänsteutlåtande NBN2015/4660.330 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 22 SIDA 4 (5) KALLELSE BROVAKTEN 2, Avslag på ansökan om bygglov för inglasning av tak över uteplats av enbostadshus i radhus NBN2015/4661.330 AU: Enligt tjänsteutlåtande 23 Avskrivningslista bygglovsavdelningen november NBN2015/4604.330 AU: Överlämnar ärendet till nämnden 24 Delgivningar natur- och byggnadsnämnden 2015 NBN2015/4700.102 AU: Överlämnar ärendet till nämnden 25 Delegationsbeslut natur- och byggnadsnämnden 2015 AU: Överlämnar ärendet till nämnden 26 Övrigt (Se bilaga) Huddinge den 11 november 2015 Christian Ottosson Ordförande Ewa-Marie Ås Sekreterare Anmäl förhinder till NBN:s sekreterare Ewa-Marie Ås, tfn 08-535 364 19 eller e-post: [email protected] Koalitionsgruppen träffas i Tekniska nämndhuset, Stabsrummet kl. 12.30 NBN2015/4703.909 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE VIP-rummet i Tekniska nämndhuset är reserverat för oppositionspartierna från kl. 12.30. SIDA 5 (5) NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 1 (15) Natur- och byggnadsnämnden Ida Wiking [email protected] Avskrivning av revisionsrekommendationer: samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 samt revisionsrekommendation om att eliminera de generella förvaltningsbristerna Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämndens beslut 1. Redogörelsen i detta tjänsteutlåtande godkänns 2. Samhällsbyggandsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 anses som omhändertagen 3. Revisionsrekommendationen (dnr 2014/116.912) om att genomföra de åtgärder som krävdes för att eliminera de generella förvaltningsbristerna anses åtgärdad 4. Kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen ges i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013, till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. Sammanfattning Sammanställningen i detta tjänsteutlåtande utgör en avrapportering av följande två revisionsrekommendationer som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med revisionsgranskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/116.912: 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec 2013. 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Natur- och byggnadsförvaltningen Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 2 (15) 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 december 2013 Den 9 december 2013 överlämnade dåvarande samhällsbyggnadsnämnden ett svar på ett brev som revisorerna ställt till nämnden den 25 november 2013. Samhällsbyggnadsnämndens svar, nedan kallad åtgärdsplanen, innehöll fyra huvudsakliga åtgärdsområden: - Upphandling Hantering av gårdsarrenden Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Hantering av bygglov Samtliga punkter inom åtgärdsområdena ”upphandling” och ”hantering av bygglov” anses i och med denna avrapportering som genomförda. Punkterna gällande åtgärdsområdet ”hantering av gårdsarrenden” återfinns bland de rekommendationer som samhällbyggnadsnämnden beslutade skulle genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för 2016. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att dessa åtgärdspunkter omhändertas och följs upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013. Ett antal av punkterna inom åtgärdsområdet ”hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter” anses som åtgärdade. Samtliga av de punkter som inte anses åtgärdade omhändertas och följs fortsättningsvis upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013, och denna sammanställning redogör för på vilket sätt detta görs. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att samtliga punkter i åtgärdsplanen är slutrapporterade i detta sammanhang. Framtida avrapportering fortsätter inom den ordinarie uppföljningen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) av dåvarande samhällbyggnadsnämndens utestående revisionsåtgärder, eller i andra redan pågående ärenden. I syfte att utvärdera effekterna av åtgärdsplanen, i enlighet med revisorernas rekommendation, ges både kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 3 (15) med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013, till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna De två revisionsrekommendationerna som beskrivs i denna avrapportering, om miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från den 9 december 2013 och att eliminera de generella förvaltningsbristerna, överlappar varandra. Kommunens revisorer har även varit tydliga med att åtgärdsplanen från 9 december täcker alla iakttagelser under granskningen av kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har nämnden även åtgärdat den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna. Beskrivning av ärendet Utifrån den genomförda omorganisationen av nämnder och förvaltningar delades den dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen organisatoriskt mellan den nybildade natur- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen den 1 april 2015. I samband med denna förändring delades samhällbyggnadsnämndens internkontrollplan för 2015 upp mellan dessa nämnder. Kommunstyrelsen har också en del i denna redogörelse som en del av sin uppsiktsplikt över natur- och byggnadsnämnden och uppföljning av den orena revisionsrapport som delgavs fullmäktige tidigare i år för både kommunstyrelsen samt samhällbyggnadsnämnden (numera natur- och byggnadsnämnden). Sammanställningen nedan utgör en avrapportering av följande två revisionsrekommendationer som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med revisionsgranskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/116.912. 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec 2013. 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Rekommendationerna ansågs i samband med interkontrollplan 2015 som delvis åtgärdade. I samband med antagandet av 2016 års internkontrollplan för natur- och byggnadsnämnden anses punkterna i samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 4 (15) den 9 december 2013 som åtgärdade eller omhändertagna inom övrig ordinarie uppföljning av utestående revisionsåtgärder eller andra pågående ärenden. Rekommendationen om att genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna anses åtgärdad. Redovisningen har till uppgift att avskriva åtgärdsplanen daterad 9 december 2013 samt rekommendationen att eliminera de generella förvaltningsbristerna. I syfte att utvärdera effekterna av åtgärdsplanen, i enlighet med revisorernas rekommendation, ges både kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013 till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. Uppdraget läggs till i båda förvaltningarnas revisionsregister. De revisionsrekommendationer som inte har åtgärdats vid respektive års slut flyttas till nästkommande års internkontrollplan. Inga revisionsrekommendationer tas bort ur listan innan nämnden har skrivit av dem inom den ordinarie uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse). På så sätt säkerställs att uppdraget om att genomföra en analys av effekterna av samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 genomförs inför 2018 års internkontrollplan. 1. Följa upp och utvärdera effekterna av åtgärderna enligt miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från 9 dec 2013. Den 9 december 2013 överlämnade dåvarande samhällsbyggnadsnämnden ett svar på ett brev som revisorerna ställt till nämnden den 25 november 2013. Samhällsbyggnadsnämndens svar, nedan kallad åtgärdsplanen, innehöll fyra huvudsakliga åtgärdsområden: - Upphandling Hantering av gårdsarrenden Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Hantering av bygglov Samtliga punkter inom åtgärdsområdena ”upphandling” och ”hantering av bygglov” betraktas som genomförda. Punkterna gällande åtgärdsområdet ”hantering av gårdsarrenden” återfinns bland de åtgärder som samhällbyggnadsnämnden beslutade ska genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 5 (15) inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsraporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för 2016. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att dessa åtgärdspunkter omhändertas och följs upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013. Ett antal av punkterna inom åtgärdsområdet ”hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter” anses som åtgärdade. Samtliga av de punkter som inte anses åtgärdade omhändertas och följs fortsättningsvis upp utanför åtgärdsplanen från den 9 december 2013. Upphandling Åtgärdsplanen gällande upphandling innehöll sju åtgärdspunkter utifrån revisorernas rekommendationer. 1. Revisorernas rekommendation: Pröva frågan om lämplig upphandlande myndighet. Den 9 juni 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om att varje nämnd är en upphandlande myndighet. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 2. Revisorernas rekommendation: översyn bör göras av delegationsordningar. En översyn av samhällsbyggnadsnämndens delegation av beslutanderätt gjordes i samråd med kommunstyrelsens förvaltning. Samhällsbyggnadsnämnden fattade beslut om revideringen på sammanträdet 20 februari 2014. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 3. Revisorernas rekommendation: Identifiera behov genom en upphandlingsplan. Punkten betraktades som åtgärdad redan i december 2013. Dåvarande samhällsbyggnadsnämnden och numera natur-och byggnadsnämnden har för både år 2014 och 2015 tagit fram upphandlingsplaner i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 6 (15) 4. Revisorernas rekommendation: Upphandlingssamordnare utses Samhällbyggnadsnämnden utsåg i oktober 2013 dåvarande ekonomichef till upphandlingssamordnare. I början av hösten 2014 anställdes ytterligare en ekonomiassistent till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ekonomiavdelning som övertog rollen som upphandlingssamordnare. I och med den genomförda omorganisation som trädde i kraft 1 april 2015 har antalet tjänster vad gäller ekonomiassistenter minskat. I den nya organisationen inom natur- och byggnadsförvaltningen innehar ekonomiansvarig tills vidare uppdraget som upphandlingssamordnare. En stickprovskontroll gällande direktupphandling har även införts på natur- och byggnadsförvaltningen under 2015 och denna kommer att fortsätta under 2016. Natur- och byggnadsnämnden anser därför punkten som åtgärdad. 5. Revisorernas rekommendation: förtydliga och precisera rollen som upphandlingssamordnare. Samhällsbyggnadsnämnden angav i åtgärdsplanen att upphandlingssamordnarens arbetsuppgifter skulle förtydligas genom en arbetsbeskrivning och att denna skulle synkroniseras med kommunens arbete att ta fram en upphandlingshandbok. Denna handbok (numera kallad inköpshandbok) är framtagen. Arbetsbeskrivningen för upphandlingssamordnaren togs fram och antogs av samhällbyggnadsnämnden 20 februari 2014. Den ekonomiassistent som anställdes hösten 2014 kommunicerade sitt uppdrag till hela miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och förtydligade även upphandlingsrutiner på den samma. Dessa rutiner ligger tillsammans med kommunens inköpshandbok till grund för stickprovskontrollens utformning gällande direktupphandling, se ovan under punkt 4. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 6. Revisorernas rekommendation: förbättrat tillträde i ledningsgruppen för upphandling. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp skulle enligt åtgärdsplanen införa ”upphandling” som en stående på punkt på agendan, vilket också gjordes från och med januari 2014. Dåvarande ekonomichef redovisade förvaltningens avtalstrohet på ledningsgruppsmötena. I samband med förvaltningens införande av en stickprovskontroll gällande direktupphandling under 2015 förstärktes diskussionerna och uppföljningen NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 7 (15) till att bli mer kvalitativ. Nuvarande förvaltningsdirektör följer månatligen upp status för natur- och byggnadsförvaltningen gällande direktupphandlingar och detta kommuniceras till natur- och byggnadsnämnden. Upphandlingsfrågorna har fortsatt fokus i ledningsgruppen och diskuteras numera på gruppens möten under punkten ”ramverk för värdestyrning”. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 7. Revisorernas rekommendation: analyser och uppföljningar för att undvika otillåtna direktupphandlingar. Inom punkten ”upphandling” skulle ett utdrag ur lednings- och uppföljningssystemet LIS tas fram och gås igenom på ledningsgruppsmötena avseende förekomst av direktupphandling. Detta gjordes under 2014. Under 2015 införde natur- och byggnadsnämnden tre systematiska kontroller avseende direktupphandling, leverantörsfakturor och kundfakturor och resultatet redovisas vid varje nämndsammanträde. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. Samhällbyggnadsnämnden beskrev även att utbildningar i LOU hållits under hösten 2013 och att fler tillfällen skulle anordnas under 2014, vilket också genomfördes vid två tillfällen i november 2014. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att samtliga punkter gällande upphandling i åtgärdsplanen från 2013-12-09 är åtgärdade. Hantering av gårdsarrenden Alla åtgärdspunkter i åtgärdsplanen från 2013-12-09 gällande hantering av gårdsarrenden återfinns bland de åtgärder som samhällbyggnadsnämnden beslutade ska genomföras inom revisionen Arrendegårdar (dnr 2013/66.820). Dessa avrapporteras när de bedöms åtgärdade inom den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser) och ryms i natur- och byggnadsnämndens plan för intern kontroll för 2016. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att punkterna gällande hantering av gårdsarrenden i åtgärdsplanen från 2013-12-09 omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 8 (15) Hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Samhällbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 2013-12-09 innehöll nio åtgärdspunkter utifrån revisorernas rekommendationer gällande hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter. 1. Revisorernas rekommendation: register bör upprättas avseende förvärv, avyttring, upplåtelse, förvaltning, underhåll etcetera. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen anlitade en extern resurs och ett register har upprättats över de exploateringsfastigheter som kommunstyrelsen efter omorganisationen förvaltar, och vilka fastigheter som förvaltas av naturvårdsavdelningen. Ett förslag över vilka fastigheter som kommunen bör eller kan sälja/avyttra är för närvarande ute på remiss, ”Hantering av kommunens bebyggda fastigheter” (dnr 2014/157.119). I detta ärende ska ytterligare klargöras vilka fastigheter som ska förvaltas av naturvårdsavdelningen respektive kommunstyrelsens förvaltning. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 2. Revisorernas rekommendation: olämpligt att endast en person handlägger exploateringsfastigheter. Denna fråga åtgärdades med en tillfällig organisationsförändring, där en extern part anlitades för förvaltningen av dessa fastigheter. En rättslig utredning genomfördes under hösten 2013 och en polisanmälan gjordes. Förvaltningen av fastigheterna ligger fortfarande på extern part och kommunstyrelsens förvaltning, som efter omorganisationen äger frågan, kommer att utreda hur förvaltningen långsiktigt ska ske. Kommunstyrelsens förvaltning har i detta låtit göra en utredning, ”Organisation och riktlinjer för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter” (dnr KS2014/769.111), med förslag på organisation och riktlinjer för förvaltningen av kommunens bebyggda fastigheter. Utredningen redovisar tre alternativ varav ett förordas och detta kommer att följas upp genom särskilt beslut. Utredningen är nu ute på remiss. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 9 (15) 3. Revisorernas rekommendation: Brister i efterlevnad, förankring och styrande funktion av regler för verksamheten. Dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen tog fram förslag till nya regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploateringsfastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter (exklusive gårdsarrenden) vilka godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den 20 februari 2014. Samhällsbyggnadsnämnden hemställde till kommunstyrelsen att godkänna förslag till regler och rutiner. Kommunstyrelsen godkände i mars 2014 förslag till regler och rutiner och hanteringen av förvaltningsarbetet i avvaktan på nya riktlinjer för kommunens fastighetsförvaltning. Frågan ägs nu av kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning har sedan i utredningen nämnd ovan under punkt 2, ”Organisation och riktlinjer för förvaltningen av bebyggda fastigheter och bostadsrätter”, låtit granska samhällsbyggnadsnämndens förslag till regler och rutiner för förvaltning och bedömt att det efter vissa revideringar ska kunna permanentas. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 4. Revisorernas rekommendation: årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan. Struktur för en flerårig plan objektsvis har upprättats där underhållsbehovet har uppdaterats. En fullständig underhållsplan avvaktar beslut om kommunens fortsatta innehav av exploateringsfastigheter, se ovan under punkt 1. Denna punkt om att upprätta en flerårig underhållsplan är inlagd i kommunstyrelsens internkontrollplan för 2016 samt natur-och byggnadsnämndens internkontrollplan för 2016 bland de revisionsåtgärder som ska genomföras. Detta för att säkerställa att denna punkt i åtgärdsplanen från 9 december 2013 omhändertas gällande kommunstyrelsens innehav av fastigheter, och i det fall natur- och byggnadsnämnden fortsatt kommer att förvalta vissa fastigheter. När arbetet med underhållsplanen aktualiseras kommer arbetet att följas upp i den ordinarie uppföljningsprocessen (delårsrapporter och verksamhetsberättelser). Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 10 (15) 5. Revisorernas rekommendation: policy avseende analyser och anpassningar av hyresnivåer bör tas fram. Regler och rutiner avseende förvaltning och upplåtelse av exploateringsfastigheter samt jord- och skogsbruksfastigheter exklusive arrendegårdar och upplåtelser för jakt och fiske togs fram och godkändes av samhällsbyggnadsnämnden den 20 februari 2014. Detta regelverk med rutiner tydliggör lagstiftningens och i övrigt kommunens krav på hanteringen av fastigheterna och upplåtelser. Framtagna regler och rutiner reglerar upplåtelser, begränsningar i upplåtelser, drift och underhåll, principer för hyressättning och avgifter för nyttjanderättsupplåtelser, ansvarsfrågor och hantering vid försäljning med mera. Dessa har senare bedömts av kommunstyrelsens förvaltning och kommer att ligga till grund för permanenta riktlinjer, se ovan under punkt 3. Gällande hyresnivåer för naturvårdsfastigheterna har fastigheter med bostäder hyresjusterats. För övriga objekt kommer en granskning att göras som ett led i den översyn som ska redovisas till natur- och byggnadsnämnden senast 31 mars 2016. Inom denna kommer en generell översyn av samtliga avtal ske och alla hyresgäster kontaktas. En del äldre avtal behöver aktualiseras eftersom aktuella uppgifter saknas. Frånsett gårdsarrendena behövs en genomlysning av hyresnivåerna. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 6. Revisorernas rekommendation: hyresnivåer bör ses över i relation till regler. Översyn av regelverk och rutiner avseende hyresnivåer har genomförts, se ovan punkt 5, där även förslag till uppdaterade riktlinjer för hyresnivåer ingår. En hyresanalys har genomförts av extern part för exploateringsfastigheterna och för de bebyggda fastigheter som upplåts genom naturvårdsavdelningen, exklusive arrendegårdar. Det vill säga de objekt som frågan har rört. Förhandling med hyresgästföreningen och vissa enskilda hyresgäster påkallades 2013-12-12. Nya hyror faktureras och dessa har justerats till att vara marknadsmässiga. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 7. Revisorernas rekommendation: besittningsskydd bör begränsas. I avvaktan på beslut om vilka fastigheter som ska anses vara av strategisk betydelse sker inga nya upplåtelser av de bebyggda fastigheterna. Alla NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 11 (15) objekt som har sagts upp står tomma. Huruvida besittningsskydd kan begränsas följer i övrigt av lagstiftningen. I princip finns ingen möjlighet att föra in ett avstående av besittningsskyddet i ett pågående hyresförhållande. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 8. Revisorernas rekommendation: dokumentation bör finnas för tilldelning, beslut och hyresnivå. Tilldelning sker ej i avvaktan på inriktningsbeslut för förvaltning, samt framtagande av regler och rutiner för att reglera villkor för upplåtelse, hyressättning inklusive dokumentation. För närmare beskrivning, se punkt 3 och 5 ovan. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att denna punkt omhändertas och följs upp utanför denna åtgärdsplan. 9. Revisorernas rekommendation: en kultur- och värdegrundsanalys bör genomföras. Dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde under 2014 en kultur- och värdegrundsanalys. Nulägesanalysen byggde på tre komponenter: o o o Workshops med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp samt samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott och miljönämndens ordförande. Intervjuer med 20 medarbetare från de olika avdelningarna inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt med tre representanter från kommunstyrelsens förvaltning. En enkät till samtliga medarbetare på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Resultatet från de tre delarna gav en samstämmig bild. I grund och botten präglades miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen av en bra kultur där det fanns engagemang, en vilja att göra ett bra jobb och en god förståelse av vad som krävs i kommunal verksamhet. Kultur- och värdegrundsanalysens rekommendationer för det fortsatta arbetet var att fokusera på tre områden: o o Kultur och värdegrund: vad betyder kommunens kärnvärden och hur omsätts de i till önskad attityd och beteenden i den dagliga verksamheten? Ökad tydlighet: vad som gäller i form av regler, riktlinjer och policys NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN o TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 12 (15) En förvaltning: börja med att få ihop ledningsgruppen till ett team som drar åt samma håll med målsättningen att få tillstånd ett helhetstänk som genomsyrar ledning, styrning och verksamhet. Under 2014 antog Huddinge kommun ett nytt ramverk för värdestyrning som innehåller en systematik för hela kommunen gällande kultur- och värdegrundsarbete. Ramverket utgår ifrån kommunens fyra kärnvärden och innehåller även en etisk kod för kommunens alla anställda. Inom detta är det upp till varje förvaltning att själva utforma det förvaltningsspecifika värdegrundsarbetet. Under 2014 hade samhällsbyggnadsnämnden som ett utvecklingsåtagande att genomföra ett kultur- och värdegrundsarbete. I detta arbete omsatte miljö- och samhällsbyggandsförvaltningen kommunens kärnvärden till så kallade ”vi-satser”, som vägleder medarbetarna i det dagliga arbetet i hur kommunens kärnvärden kommer till uttryck (exempelvis omsätts kärnvärdet ”driv” till: ”vi har en vilja att utvecklas och skapa goda resultat för kunden”). Även utbildningar i jäv, offentlighet och sekretess och oegentligheter genomfördes. Samtliga medarbetare på miljöoch samhällsbyggnadsförvaltningen var målgrupp för dessa utbildningar. Värdegrundsarbetet har sedan fortsatt under 2015 där punkter kring värdegrund, mutor och bestickning återfinns på avdelningarnas agenda för arbetsplatsträff. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp genomförde under perioden juni till december 2014 en ledningsutveckling med stöd av Institutet för personal- och företagsutveckling (IPF). Syftet var att fokusera det uppnådda resultatet genom att stärka sammanhållningen i ledningsgruppen och ta ett samlat ansvar för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens strategiska utveckling. Samtliga medarbetare inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen involverades i framtagandet av 2015 års verksamhetsplan. På avdelningarnas arbetsplatsträffar i augusti gjordes en genomgång av styrsignalerna i Mål och budget och medarbetarna fick därefter lämna synpunkter och förslag till verksamhetsplanens utvecklingsåtaganden. Att involvera medarbetarna i framtagande av verksamhetsplan och internkontrollplan för 2016 har sedan fortsatt under 2015, i enlighet med den anvisning för arbete med verksamhetsplanering och internkontrollarbete som natur- och byggnadsnämnden antog i februari 2015. Den personal som överfördes till kommunstyrelsens förvaltning har deltagit i det planerade arbetet som revisonsåtgärden avsåg fram tills 1 april 2015. Den överflyttade personalen ingår nu i det ordinarie arbetet på kommunstyrelsens förvaltning, både när det gäller värdegrundsarbetet och implementeringen av kommens nya värdestyrning och etiska kod. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 13 (15) Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att punkterna gällande hantering av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter som en del av åtgärdsplanen från 2013-12-09 har omhändertagits eller följs upp utanför denna plan. Hantering av bygglov Gällande hantering av bygglov listade samhällbyggnadsnämnden två åtgärdspunkter i åtgärdsplanen från 2013-12-09. Dessa två kommer från en gemensam granskning av kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden redan 2011 och benämns Granskning av skydd mot oegentligheter, dnr 2011/275.149. 1. Revisorernas rekommendation: Samhällsbyggnadsnämnden bör i större utsträckning genomföra stickprovskontroller av bygglovsärenden, alternativt med jämna mellanrum samla in samtliga ärenden beslutade under en viss period för kontroll. Natur- och byggnadsnämnden samt tidigare samhällsbyggnadsnämnden har sedan januari 2014 genomfört stickprovskontroller varje månad och resultatet av denna kontroll redovisas på natur- och byggnadsnämndens sammanträden. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. 2. Revisorernas rekommendation: Riktlinjer för hantering av bygglovärenden vid misstänkt jäv En rutin upprättades där ärenden med jävsproblematik ska handläggas av extern konsult. Beslut av sådana ärenden fattas av numera av natur- och byggnadsnämnden. Rutinen beslutades av samhällsbyggnadsnämnden i januari 2014, dnr 2014/26.912. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens ledningsgrupp har även beslutat (2014-10- 10) kring principer för hantering av förtroendeskadlig bisyssla. Natur- och byggnadsnämnden betraktar därmed punkten som åtgärdad. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att båda punkterna gällande hantering bygglovärenden i åtgärdsplanen från 2013-12-09 är åtgärdade. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 14 (15) 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Revisionsrekommendationen som ställdes till samhällsbyggnadsnämnden i samband med Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter, dnr 2014/116.912 lyder: 2. Genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna. Stycket nedan är ett citat från granskningen: ”En övergripande bedömning är att de uppkomna internkontrollproblemen i huvudsak är generella förvaltningsbrister (t.ex. brister i beslutsunderlag och jäv) och inte brister som är förknippade med särskilda förhållanden eller regler/villkor för den aktuella verksamheten. Ansvariga i kommunen har presenterat ett antal slutsatser som rör frågor om organisationskultur inklusive ledarskap, dokumentation av beslut och beslutsunderlag, ansvar och befogenheter till följd av det som har inträffat. Samhällsbyggnadsnämnden har till kommunens revisorer den 9 december 2013 lämnat en åtgärdsplan för arbetet med att åtgärda de brister som iakttagits i tidigare granskningar och utredningar. Åtgärdsplanen täcker även iakttagelser gjorda i denna granskning. ” De två revisionsrekommendationerna som beskrivs i denna avrapportering, om miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens åtgärdsplan från den 9 december 2013 och att eliminera de generella förvaltningsbristerna, överlappar varandra. Kommunens revisorer har även varit tydliga med att åtgärdsplanen från 9 december täcker alla iakttagelser under granskningen av kommunens hantering av exploateringsfastigheter. Natur- och byggnadsnämnden anser därmed att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har nämnden även åtgärdat den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna. NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-09 NBN-2015/4332 15 (15) Förvaltningens synpunkter Natur- och byggnadsförvaltningen anser utifrån redogörelsen ovan att samtliga punkter i åtgärdsplanen från 9 december 2013 är slutrapporterade i detta sammanhang. Framtida avrapportering fortsätter inom den ordinarie uppföljningen (delårsrapporter och verksamhetsberättelse) av dåvarande samhällbyggnadsnämndens utestående revisionsåtgärder, eller inom andra redan pågående ärenden. Förvaltningen anser även att om punkterna i åtgärdsplanen ovan åtgärdas, har också den revisionsrekommendation som gäller de generella förvaltningsbristerna åtgärdats. Natur- och byggnadsnämnden bör därför förklara samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från 9 december 2013 som åtgärdad. Natur- och byggnadsnämnden bör även förklara revisionsrekommendationen (dnr 2014/116.912) om att genomföra de åtgärder som krävs för att eliminera de generella förvaltningsbristerna, som åtgärdad. Vidare bör både kommunstyrelsens förvaltning samt natur- och byggnadsförvaltningen ges i uppdrag att inför 2018 års internkontrollplan återkomma med en gemensam analys av effekterna av åtgärdsplanen från den 9 december 2013, till både kommunstyrelsen och natur- och byggnadsnämnden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Ida Wiking Kvalitetssamordnare Bilagor Bilaga 1- Samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013 Bilaga 2- Revisionsskrivelse 2014-01-21 gällande Granskning av kommunens hantering av exploateringsfastigheter samt EY:s granskningsrapport Beslutet delges Kommunrevisionen TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4606.150 1 (2) Natur- och byggnadsnämnden Ewa-Marie Ås [email protected] Digital distribution av möteshandlingar via läsplatta till natur- och byggnadsnämnden Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att införa helt digital möteshantering från och med år 2016. Sammanfattning Kommunfullmäktige lämnade i Mål- och Budget 2012 det generella uppdraget till kommunens nämnder att utveckla och effektivisera kommunens verksamheter med IT som stöd och verktyg. Förvaltningen har därför arbetat med att ta fram rutiner för en digital nämndadministration. Natur- och byggnadsnämnden har under 2015 fått möjlighet att ta del av möteshandlingar digitalt. Den digitala distributionen har under året skett parallellt med den tidigare hanteringen via utskick av pappershandlingar. Natur- och byggnadsförvaltningen bedömer nu att den digitala hanteringen är stabil och föreslår därför natur- och byggnadsnämnden att fatta beslut om att upphöra med pappershanteringen. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige lämnade i Mål och Budget 2012 det generella uppdraget till kommunens nämnder att utveckla och effektivisera kommunens verksamheter med IT som stöd och verktyg. Förvaltningen har därför arbetat med att ta fram rutiner för digital nämndadministration och tar nu för natur- och byggnadsnämndens räkning fram en plan för att införa en helt digital möteshantering. Samtliga ledamöter och ersättare som inte genom annat uppdrag i Huddinge kommun har en läsplatta, ges möjlighet att kvittera ut en sådan att använda under sin tid i natur- och byggnadsnämnden. Skälen till digitaliseringen är huvudsakligen att effektivisera och säkra nämndhanteringen, samt dra ner på kostnaderna för nämndadministrationen. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4606.150 2 (2) Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser följande fördelar med en digitalisering av nämndadministrationen. 1. Tillgängligheten för handlingar ökar. Läsplattan är enkel att ta med sig och man har tillgång till handlingarna. 2. Bättre service 3. Mindre miljöpåverkan 4. Effektivisering. Tidskrävande arbete med att kopiera och skicka ut papperskopior i samband med utskick och beredning försvinner och arbetstiden kan istället läggas på kvalitetssäkring. 5. Årskostnaden för pappersutskick försvinner. Anders Lindelöf Förvaltningschef Ewa-Marie Ås Handläggare Beslutet delges Kommunstyrelsens kansli TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4598.110 1 (2) Natur- och byggnadsnämnden Ewa-Marie Ås ewa-marie.å[email protected] Natur- och byggnadsnämndens sammanträdesordning 2016 Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden godkänner sammanträdesordningen för år 2016 Sammanfattning Natur- och byggnadsnämnden sammanträder med start klockan 14.00 följande datum: 1 februari 2016 7 mars 2016 4 april 2016 2 maj 2016 23 maj 2016 20 juni 2016 5 september 2016 3 oktober 2016 31 oktober 2016 21 november 2016 12 december 2016 Natur- och byggnadsnämndens arbetsutskott sammanträder med start klockan 14.00 följande datum: 25 januari 2016 29 februari 2016 29 mars 2016 25 april 2016 16 maj 2016 14 juni 2016 27 juli 2016 (reservtid) 29 augusti 2016 26 september 2016 24 oktober 2016 14 november 2016 5 december 2016 Beskrivning av ärendet Sammanträdestiderna för Natur- och byggnadsnämnden styrs i viss mån av sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE Anders Lindelöf Teknisk direktör DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4598.110 2 (2) Ewa-Marie Ås Handläggare Bilagor Sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott och kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning Bilaga 1 (Dnr KS-2015/1209.909) 2015-09-15 Sammanträdestider för kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, kommunstyrelsens arbetsutskott (KS AU), kommunstyrelsens samhällbyggnadsutskott (KS SBU) 2016 KS SBU Gruppmöten KS AU KS KF onsdag, kl. 9 onsdagar fredag, kl. 9 onsdag, kl. 13 måndag, kl. 17 11 januari 13 januari 20 januari 22 januari 27 januari 8 februari 28 januari KS-konferens, heldag 17 februari, ons Konferens Budgetförutsättningar 2017 10 februari 17 februari 19 februari 24 februari 14 mars 16 mars 23 mars 23 mars, ons 30 mars 11 april 22 april Info-KS 20 april 27 april 9 maj 25 maj, budget 13 juni kl. 10.00 13 april 20 april 10 maj, tis Presentation av Mål och budget 11 maj 18 maj 20 maj Mål och budget 2017 14 juni, tis Mål och budget 2017 reservdag 1 juni 8 juni 10 juni 15 juni 17 augusti 24 augusti 26 augusti 31 augusti 12 september 14 september 21 september 23 september 28 september 10 oktober 29 september KS-konferens, heldag 12 oktober 19 oktober 21 oktober 26 oktober 14 november 5 december 9 november 16 november 18 november Info-KS 16 november 23 november 30 november 7 december 9 december 14 december NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 1 Natur- och byggnadsnämnden Ida Wiking 08-535 363 83 [email protected] Verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar: - - att verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden godkänns, att drift- och investeringsbudget för 2016 godkänns, att hemställa till kommunstyrelsen att budget om 646 tkr gällande personalkostnad för en administrativ tjänst överförs från natur- och byggnadsnämnden till tillsynsnämnden, att mindre justeringar i budgeten kan fattas av den tekniska direktören inom givna ramar Sammanfattning Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Förslaget har sin utgångspunkt i Mål och budget 2016 och den målbild som kommunfullmäktige har fastställt för Huddinge kommun. Nämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Under respektive mål beskrivs nämndens basuppdrag, och mått samt etappmål är framtagna för att mäta måluppfyllelse i basuppdraget. De utvecklingsåtaganden nämnden har satt för 2016 finns även beskrivna under respektive delmål. Innehållet i verksamhetsplanen har tagits fram genom ett antal workshops med förvaltningens medarbetare och motsvarande med förvaltningens ledningsgrupp. En workshop med de förtroendevalda i nämnden hölls i september med ett utkast till verksamhetsplan som underlag. Utifrån workshop med nämnden har ett antal justeringar av förslaget vidtagits. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) E-POST OCH WEBB Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] 141 85 Huddinge MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 2 (7) Nämndens driftbudget uppgår till 146, 9 mkr. Detta inkluderar driftbudgeten för miljötillsynsavdelningen som har flyttats till natur- och byggnadsnämnden, med hänsyn till tidigare fattat beslut, vilket motsvarar 10, 6 mkr. Natur- och byggnadsnämnden interndebiterar nu tillsynsnämnden för de faktiska kostnader som rör miljötillsynsavdelningens driftskostnader. Miljötillsynsavdelningen behöver förstärkas med en administrativ tjänst då ärendemängden ökar, vilket medför en förhöjd kostnad motsvarande 646 tkr. Dessa medel behöver därför överföras från natur- och byggnadsnämnden till tillsynsnämnden. Nämndens investeringsbudget uppgår till 42 mkr. Den största delen går till gatu- och parkdriftsinvesteringar där beläggning står för 20 mkr. Resterande investeringar utgörs av ett antal naturvårdsinvesteringar och ny GISplattform. Nämnden kommer i verksamhetsberättelsen för 2015 att begära överföring av ej förbrukade investeringsmedel under 2015, motsvarande en summa om 11,4 mkr. Detta beror på att ett antal investeringsprojekt har försenats eller inte kunnat slutföras under 2015 av olika skäl. En internkontrollplan för 2016 har tagits fram för natur- och byggnadsnämnden. Planen identifierar åtta risker och fyra processer som prioriteras under 2016. Riskreducerande åtgärder för dessa har tagits fram. En risksammanställning, en så kallad bruttolista över risker, samt ett processregister ligger till grund för arbetet. Planen listar även utestående revisionsåtgärder, vilket är revisionsrekommendationer som nämnden har svarat ska vidtas utifrån genomförda revisioner och granskningar. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsplan för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Förslaget har sin utgångspunkt i Mål och budget 2016 och den målbild som kommunfullmäktige har fastställt för Huddinge kommun. Nämndens mål och utvecklingsåtaganden Nämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Under respektive mål beskrivs nämndens basuppdrag, och mått samt etappmål är framtagna för att mäta måluppfyllelse i basuppdraget. De utvecklingsåtaganden nämnden har satt för 2016 finns även beskrivna under respektive delmål. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 3 (7) Nämnden har valt att inte ta med delmålet ”Ökad valfrihet” under det övergripande målet ”Bra att leva och bo” då nämnden inte har några kundvalssystem inom sitt verksamhetsområde. Under det övergripande målet ”Utbildning med hög kvalitet” har natur- och byggnadsnämnden valt att inte ta med några av kommunfullmäktiges delmål eftersom de berör utbildningsnämndernas verksamhetsområden. På samma sätt tas inte delmålet ”Färre försörjningsstödstagade” med under det övergripande målet ”Fler i jobb”. Detsamma gäller delmålet ”Fler upplever god vård och omsorg” under det övergripande målet ”God omsorg för individen”. Dessa delmål omhändertas främst inom socialnämndens och äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden. Övriga mål från kommunfullmäktige har omhändertagits av nämnden. Innehållet i verksamhetsplanen har tagits fram genom ett antal workshops med förvaltningens medarbetare och ledningsgrupp. En workshop med de förtroendevalda i nämnden hölls i september där ett utkast till verksamhetsplan var en del av underlaget. Utifrån nämndens synpunkter på denna workshop har förtydligande texter tagits fram, vilka mått som mäter basuppdraget har justerats, fyra utvecklingsåtaganden har lagts till och ett utvecklingsåtagande har tagits bort. - Mått och indikatorer med tillhörande förklarande texter under delmålen ”ökat bostadsbyggande”, ”förbättrad infrastruktur”, ” ökad delaktighet” och ”ökad nöjdhet med kontakt med kommunen” har justerats och flyttats om för att tydligare spegla basuppdraget. - Förtydligande har gjorts att utvecklingsåtagandet om att ta fram en modell för uppräkning av driftbudget gäller verksamheterna under ”förbättrad infrastruktur”, ”ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden” och ”fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet”. Utvecklingsåtagandet ligger dock var under målet om sund ekonomi. - Informationsprocessen inom bygglovverksamheten har förtydligats i formuleringen kring utvecklingsåtagandet gällande att stärka bygglovprocessen. - Tillsynsverksamheten har beskrivits under delmålet ”ökad delaktighet” då denna verksamhet anknyter till invånarnas förtroende för kommunen. - Deltagande i demokratidagarna 2016 har tagits bort som utvecklingsåtagande. - Delmålet ”succesivt minskat skatteuttag” har lagts till i nämndens verksamhetsplan. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 4 (7) - Mått och texter under delmålen ”minska klimatpåverkan och luftföreoreningar” och ”miljöanpassade inköp” har förtydligats. - Ett mått för klimat-energirådgivningens verksamhet har lagts till under delmålet ”minskad klimatpåverkan”. - Ett utvecklingsåtagande gällande kemikaliehantering har lagts till under delmålet ”miljöanpassade inköp”. Detta utvecklingsåtagande har rapporterat avvikelse under 2015 och överförs från 2015 års verksamhetsplan. - Ett utvecklingsåtagande om att revidera kommunens jord- och skogsbruksprogram har tillkommit inom delmålet ”bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur”. - Kopplingen mellan internkontrollplanen och verksamhetsplanen har förtydligats gällande kompetensförsörjning och rekrytering som strategisk fråga för nämnden. - Under det övergripande målet ”attraktiv arbetsgivare” har ett utvecklingsåtagande om att kommunicera arbetsgivarvarumärket kring bristyrkesgrupper lagts till. - Under delmålet ”goda förutsättningar” under attraktiv arbetsgivare har ett utvecklingsåtagande lagts till om framtagande och implementering av en förvaltningsintroduktion för nyanställda samt en strukturerad verksamhetsnära introduktion på avdelningsnivå. Nämnden har totalt 22 utvecklingsåtaganden i verksamhetsplanen för 2016, som fördelar sig enligt nedan utifrån de övergripande målen: - Bra att leva och bo: sju utvecklingsåtaganden varav tre av dessa ligger under delmålet ”ökat bostadsbyggande”. - Fler och växande företag: ett utvecklingsåtagande - Ekosystem i balans: tre utvecklingsåtaganden, fördelade på tre olika delmål. - Attraktiv arbetsgivare: fyra utvecklingsåtaganden fördelade på olika delmål. - Sund ekonomi: ett utvecklingsåtagande - Systematiskt planera, följa upp och förbättra: sex utvecklingsåtaganden, varav fyra av dessa ligger under delmålet ”god användning av digitaliseringens möjligheter”. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 5 (7) Budget Nämndens driftbudget uppgår till 146, 9 mkr. Personal och tillhörande budget för miljötillsynsavdelningen har flyttats till natur- och byggnadsnämnden, vilket motsvarar 10, 6 mkr eftersom natur- och byggnadsnämndens är anställande myndighet för miljötillsynsavdelningens personal. Personalbudgeten för miljötillsynsavdelningen låg tidigare under den nuvarande tillsynsnämnden. Natur- och byggnadsnämnden interndebiterar nu tillsynsnämnden för de faktiska kostnader som rör miljötillsynsavdelningens driftskostnader. Miljötillsynsavdelningen behöver förstärkas med en administrativ tjänst då ärendemängden ökar, vilket medför en förhöjd kostnad motsvarande 646 tkr. Denna överflytt beror på interndebiteringen och att miljötillsynsavdelningens faktiska kostnader ska synliggöras. Miljötillsynsavdelningens totala budget för 2016 är 11 049 tkr. Nämndens investeringsbudget uppgår till 42 mkr. Den största delen går till gatu- och parkdriftsinvesteringar där beläggning står för 20 mkr. Resterande investeringar utgörs av ny GIS-plattform och ett antal naturvårdsinvesteringar där upprustning av fastigheter och entréer till naturreservaten utgör de största posterna. Nämnden kommer i verksamhetsberättelsen för 2015 att begära överföring av ej förbrukade investeringsmedel under 2015, motsvarande en summa om 11,4 mkr. Detta beror på att ett antal investeringsprojekt har försenats eller inte kunnat slutföras under 2015 av olika skäl. De investeringsprojekt som överförs kommer att fördelas enligt nedan: − maskininvesteringar för gata och park (0,5 mkr) − toaletter i naturreservaten (0,5 mkr) − utmärkning av naturreservat (0,5 mkr) − våtmark vid Gladövik (0,2 mkr) − ökad tillgänglighet vid fågelsjöar (0,5 mkr) − IT-plan nämndprocessen (0,4 mkr) − Södertörns geodata (1,4 mkr) − LONA-projekt (0,1 mkr) − Mångbruksplan (0,4 mkr) − toalett i Rådsparken (0,5 mkr) MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 6 (7) − digitaliseringen av gatubelysningen (2,9 mkr) − skogbilvägar (0,3 mkr) - inrättande av naturreservat (0,3 mkr) - Webb GIS (0,4 mkr) - Övergång från Oracle till SQL (0,5 mkr) - Björksättra gård (1,0 mkr) Intern kontroll Beslut om internkontrollplan för 2016 för natur- och byggnadsnämnden fattas i ett separat ärende. Planen för 2016 identifierar åtta risker och fyra processer som kommer att prioriteras under året. Riskreducerande åtgärder för dessa har tagits fram. En risksammanställning, en så kallad bruttolista över risker, samt ett processregister ligger till grund för arbetet. Planen listar även utestående revisionsåtgärder, vilket är revisionsrekommendationer som nämnden har svarat ska vidtas utifrån genomförda revisioner och granskningar. För att åtgärdena ska följas upp inom den ordinarieuppföljningsprocessen under året lyfts internkontrollåtgärderna in under ett eget avsnitt i verksamhetsplanen. För 2016 har nämnden 32 riskreducerande åtgärder och 16 utestående revisionsåtgärder i planen för intern kontroll. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd verksamhetsplan för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Anders Lindelöf Teknisk direktör Asif Chowdhury Ekonomiansvarig Bilagor Verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden Ida Wiking Kvalitetssamordnare MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNING Beslutet delges Ekonomiavdelningen KSF Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 11 nov 2015 NBN-2015/3110 7 (7) NBN-2015/3110 Verksamhetsplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden Natur- och byggnadsförvaltningen/ NOVEMBER 2015 Innehåll Huddinges vision och mål ......................................................... 3 Ansvarsområde........................................................................... 3 Huddinge – en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län ........................................................................... 4 Natur- och byggnadsnämndens mål och resultat .................... 5 Bra att leva och bo .................................................................... 5 Utbildning med hög kvalitet ..................................................... 14 Fler i jobb ................................................................................ 15 God omsorg för individen ........................................................ 16 Ekosystem i balans ................................................................. 17 Attraktiv arbetsgivare .............................................................. 19 Sund ekonomi ......................................................................... 21 Systematisk kvalitetsutveckling ............................................... 27 Intern kontroll ........................................................................... 31 Prioriterade risker och åtgärder ........................................... 31 Processer och rutiner ........................................................... 33 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Organisation ............................................................................. 36 Källförteckning.......................................................................... 37 35 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år 2030. Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formule- rade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling Ansvarsområde Natur- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter som ankommer på byggnadsnämnd och för uppgifter inom plan- och byggväsendet. Nämnden äger rätt att besluta om detaljplaner vilka inte är av principiell beskaffenhet eller av större vikt, med vissa undantag. Kommunstyrelsen har dock ansvaret för översiktsplaneringen och för övriga detaljplaner. Nämnden svarar för drift och underhåll av kommunens gator, vägar, torg och allmänna platser. Nämnden ansvarar även för skötsel och tillsyn av naturreservaten i kommunen. Natur- och byggnadsnämnden handhar även frågor som angår den kommunala lantmäterimyndighetens organisation, personal och ekonomi samt kommunens, från myndighetsutövning, fristående mätnings-, och kartläggningsverksamhet NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN |3 Nämndens verksamhet Lantmäteriavdelningen bidrar i samhällsbyggnadsprocessen i tre huvuddelar. För det första förser avdelningen processen med informationsunderlag i form av kartor och registerinformation inför och under planeringsskedet. För det andra bidrar avdelningen under genomförandeskedet genom fastighetsbildning och för det tredje genom mätning och kartproduktion i samband med byggnation. Naturvårdsavdelningens övergripande uppdrag är att förvalta kommunens naturreservat för att erbjuda möjligheter till ett aktivt friluftsliv och rika naturupplevelser samt att bidra med ekologiskt underlag i samhällsbyggnadsprocessen. Naturvårdsavdelningens uppdrag är också att företräda Huddinge kommun gentemot de fem gårdsarrendatorerna, att bedriva skötsel av särskilda biotoper och reservat enligt fastställda reservatsbeslut, arrendera ut vissa mindre jordbruksfastigheter, bedriva skyddsjakt och viltvård, arrendera ut jakt och fiskerättigheter inom kommunens markinnehav, samt sköta vattenreglering, våtmarker och fågelsjöar. Avdelningen ansvarar även för att upprätthålla en trygg, tillgänglig och trafiksäker miljö för kommuninvånarna samt attraktiva parker och offentliga miljöer. Bygglovsverksamheten svarar för myndighetsutövning enligt plan- och bygglagen samt lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk. Verksamheten prövar och handlägger ansökningar om bygglov, rivningslov, bygganmälan, marklov och förhandsbesked samt registrering av hiss och obligatorisk ventilationskontroll samt utför tillsyn på desamma. Proaktiv tillsyn, service och rådgivning ingår även i arbetet. Energi- och klimatrådgivningen ger rådgivning i energioch klimatfrågor. Olika projekt genomförs gemensamt med Haninge, Tyresö och Salems kommuner där Huddinge kommun har ett samordnande ansvar. Bostadsanpassningsverksamhetens uppgift är att utföra myndighetsutövning enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Gatu- och parkdriftavdelningens huvudansvar är att förvalta anläggningar på kommunal gatu- och parkmark. Huddinge – en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län Vår vision att Huddinge ska vara en av de tre mest populära kommunerna i länet att bo, besöka och verka i ställer stora krav på våra verksamheter. För att sträva mot visionen måste vi utföra våra uppdrag mycket bra, tåla jämförelser med andra kommuner i länet samt bemöta invånare och företag på ett positivt och professionellt sätt. Arbetet med att nå mot visionen kräver delaktighet från alla medarbetare och verksamheter. Alla nämnder har i uppdrag att fortsätta arbetet med att förankra visionen. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. 4 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Under 2016 genomförs en kommunikationsinsats för att ytterligare stärka kännedomen om Huddinge kommuns vision hos både medarbetare och chefer. Huvuddelen av insatsen sker inom ramen för arbetet som sker i samband med utrullningen av chefs- och medarbetarpolicyn som är under framtagande. Varje förvaltning tar också fram ledande indikatorer för visionen vilket möjliggör en bedömning av nuläget. Natur- och byggnadsnämndens mål och resultat och analyseras utifrån är: Flemingsberg, Segeltorp, Sjödalen-Fullersta, Skogås, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Vårby. Nämndens tolkning av målen Nämnden har systematiskt gått igenom alla kommunfullmäktiges mål och delmål och prövat vilka som har relevans för nämndens verksamhet och därmed är ett ansvar för nämnden. Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2016. Den gemensamma strukturen och innehållet i nämndens verksamhetsplan utgår från kommunfullmäktiges övergripande och strategiska mål. De aspekter som kommunfullmäktige valt att beskriva under respektive mål/delmål är vägledande för var nämnden beskriver sina mål och åtaganden. För att skapa bäst möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om våra invånares förutsättningar och möjligheter viktigt. Resultaten analyseras och relevanta åtgärder beskrivs utifrån ett jämlikhetsperspektiv, det vill säga en analys görs vad gäller eventuella omotiverade skillnader mellan geografiska områden, kön och ålder, där barn och unga särskilt står i fokus. Jämlika levnadsvillkor mellan geografiska områden ska eftersträvas och insatser ska genomföras för att stärka Vårby och Flemingsberg. Kommunens geografiska områden som resultat redovisas Nämnden har valt att inte ta med delmålet ”ökad valfrihet” under det övergripande målet ”bra att leva och bo” då nämnden inte har några kundvalssystem inom sitt verksamhetsområde. Under det övergripande målet ”utbildning med hög kvalitet” har natur- och byggnadsnämnden valt att inte ta med några av kommunfullmäktiges delmål eftersom de berör utbildningsnämndernas verksamhetsområden. På samma sätt tas inte delmålet ”färre försörjningsstödstagade” med under det övergripande målet ”fler i jobb”. Detsamma gäller delmålet ”fler upplever god vård och omsorg” under det övergripande målet ”god omsorg för individen”. Dessa delmål händertas främst inom socialnämndens och äldreomsorgsnämndens verksamhetsområden. För de mått där etappmålet anges som ”indikator” utgör inte måttet underlag för nämndens måluppfyllelse i samband med verksamhetsberättelsen. Måttet följs ändå eftersom natur- och byggnadsnämndens verksamheter påverkar resultatet, dock tillsammans med andra nämnder och aktörer. Nämndens rådighet över resultatet är därför begränsad. Bra att leva och bo Ökat bostadsbyggande Huddinge har en stor potential att bygga fler bostäder. Översiktsplanen som antogs 2014 visar på en potential för upp till 35 000 nya bostäder på sikt. Kommunen kan, fram till 2030, genom förtätning i kollektivtrafiknära områden och med en takt om 770 bostäder per år i enlighet med den regionala utvecklingsplanen (RUFS), bygga drygt 10 000 bostäder för att bidra till att motverka bostadsbristen i NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN |5 länet. I det fall Spårväg syd och Tvärförbindelse Södertörn genomförs på ett sätt som optimerar bostadsbyggandet kan detsamma dubbleras till 20 000 under samma tidsperiod; varav merparten kan byggas längs med Spårväg Syds tilltänkta sträckning. Denna ambitionshöjning skulle i så fall förutsätta att ny infrastruktur är beslutad och finansierad så att kommunens planering kan utgå från denna. En ökad ambition i bostadsbyggandet förutsätter en betydligt bättre planering av offentligt finansierad service, som skolor, förskolor och äldreboenden, som möter behoven. För att finansiera de investeringar i nya lokaler som krävs i och med ett kraftigt ökat bostadsbyggande ska externa aktörer beredas möjlighet att vara med och bygga för framtidens Huddinge. Antal nytillkomna bostäder Totalt (antal) 2012 2013 2014 Etappmål 66 675* 218 66 0 54 621 131 87 Indikator Varav (antal) Småhus Flerbostadshus Andel bygglovärenden som beslutas inom tio veckor från komplett ansökan 2013 2014 2015** Etappmål Totalt (%) 76 66 68 95 Totalt (antal) Flemingsberg 781 657 724 - Segeltorp - Sjödalen-Fullersta - Skogås - Stuvsta-Snättringe - Trångsund - Vårby - Andel av alla nybyggnadskartor typ A och B som levereras inom 3 veckor från komplett beställning 2013 Totalt (%) Totalt (antal) 2014 2015** Etappmål 80 100 70 40 228 270 210 Flemingsberg Segeltorp - Sjödalen-Fullersta - Skogås - Stuvsta-Snättringe - Trångsund - Vårby - Andel husutstakningar som utförs inom 5 arbetsdagar efter avrop från lantmäteriavdelningen (avrop förutsätter kompletta handlingar och beviljat bygglov) Totalt (%) Totalt (antal) 2013 2014 2015** Etappmål 100 100 100 100 62 74 56 Flemingsberg - Segeltorp - Sjödalen-Fullersta - Skogås - Stuvsta-Snättringe - Trångsund - Vårby - Andel lantmäteriförrättningar som avslutas inom 4 månader Totalt (%) Totalt (antal) 6 | VERKSAMHETSPLAN 2016 2013 2014 2015** Etappmål 47 29 44 50 64 46 104 Flemingsberg - Förbättrad samhällsplanering Segeltorp - Sjödalen-Fullersta - Skogås - Stuvsta-Snättringe - Trångsund - Vårby - Dagens samhällsplanering styrs främst av kommunens översiktsplan, men också av andra viktiga politiska styrdokument. Kommunen tar också varje år fram en ny plan för samhällsbyggnadsprojekt (tidigare kallad ”projektplanen”) som ska ses som en beställning över de enskilda projekt som kommunfullmäktige anser att kommunen ska bedriva och investera i för att förverkliga de ovan nämnda styrsignalerna. I denna styrkedja finns i dagsläget stora inbyggda avstånd mellan den strategiska övergripande styrningen och hur detta ska förverkligas, samt i vilken takt. Exempelvis behöver kommunen ha en mer taktisk och operativ planering i implementeringen av översiktsplanen så att kommunens övriga förvaltningar kan bedöma behoven allt eftersom att Huddinge växer. *Färdigställandet i flerbostadshus 2011 och 2012 ingår i siffran för 2013 **Till och med 31 augusti 2015 För att nå kommunens mål om ett ökat bostadsbyggande krävs ett effektivt genomförandeskede. Bygglovsärenden ska, som huvudregel, beslutas inom tio veckor (jfr 9 kap. 27 § plan- och bygglagen) från det att ansökan är komplett. Eftersom det finns en möjlighet att i undantagsfall förlänga handläggningstiden till 20 veckor om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, är det inte rimligt med en måluppfyllelse på 100 procent på en handläggningstid på 10 veckor utan denna sätts till 95 procent. I syfte att mäta effektivitet i genomförandeskedet även inom lantmäteriavdelningens verksamhetsområde, som inte har lagkrav om handläggningstider, har tre typärenden valts ut där etappmål satts gällande handläggningstider. Utgångspunkten för etappmålens nivå är dels kundens behov av snabba leveranser, och dels rimliga förutsättningar för korrekt handläggning, då exempelvis nybyggnadskartor kräver tid för remisshantering. Eftersom handläggningstiderna till viss del också beror på dialog med sökanden och andra externa kontakter är det inte rimligt att ha en måluppfyllelse på 100 procent för nybyggnadskartor, utan etappmålet är satt till 80 procent. Måluppfyllelsen för nybyggnadskartor till och med augusti 2015 beror på kraftigt ökad ärendeinströmning under våren. Utökning av bemanningen har gjorts. Natur- och byggnadsförvaltningen ska under 2016 aktivt delta i arbetet om att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen samt vara med och utveckla en systematik för samhällsbyggnadsprocessen som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Stärka bygglovprocessen I syfte att få till en effektiv handläggning av alla ärenden på bygglovsavdelningen har avdelningen under 2015 omorganiserat sin verksamhet. Nytt är att alla som arbetar med byggprocessen (lovhandläggare, bygginspektörer och koordinatorer) arbetar i team utifrån en geografisk indelning som motsvarar den som finns för samhällsbyggnadsprojekt på kommunstyrelsens förvaltning. För att ytterligare förbättra servicen till de sökande i lovärenden har avdelningen också påbörjat arbetet med en e-tjänst för bygglov. Även en översyn av informationen på hemsidan pågår. Färdigställa grönstrukturplanen När det gäller lantmäteriförrättningar är bedömningen att hälften av alla ärenden bör avslutas inom fyra månader. Median handläggningstid för alla ärenden är för närvarande ca 4,5 månader men handläggningstiderna har under 2015 varierat mellan tio dagar och drygt åtta år, delvis beroende på omständigheter som ligger utanför lantmäterimyndighetens kontroll. I syfte att skapa en bättre bild av hur kommunens utbyggnad ser ut kommer förvaltningen under året att utreda hur förtätningen av befintliga bostadsområden sett ut under de senaste åren. Grönstrukturplanen är ett underlag som beskriver hur kommunens grönstruktur ser ut och fungerar och vilka värden grönstrukturen har ur både frilufts- och biologisk mångfaldshänseende. Grönstrukturplanen utgör underlag både för översiktsplanen och övrig samhällsplanering. Rapporten är uppdelad i två delar. En som beskriver den övergripande grönstrukturen (del 1) och en del som beskriver grönstrukturen i tätorten (del 2). Del 1 är klar, men del 2 behöver uppdateras och formges. NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN |7 Utvecklingsåtaganden - - - Aktivt delta i kommungemensam satsning för att förbättra samordning och planering i ett tidigt skede av samhällsbyggnadsprocessen. Formalisera involvering i samhällbyggandet av alla kommunens förvaltningar och utveckla en systematik för samhällsbyggnadsprocessen under 2016 som ligger i linje med kommunens ordinarie planerings- och uppföljningsprocess. Stärka bygglovsprocessen med syfte att nå tio veckors handläggningstid. Information om bygglovsprocessen ska förbättras gentemot bygglovsökande och en e-tjänst etableras. Fortsätter från 2015: färdigställa del 2 av grönstrukturplanen samt fortsätta implementering av densamma. Förbättrad infrastruktur Goda kommunikationer och bra infrastruktur är avgörande för kommunens utveckling och en viktig del i all exploatering. Huddinge kommun ska aktivt delta i denna process och bevaka invånarnas intresse av att viktiga satsningar som Spårväg Syd och Tvärförbindelse Södertörn kommer på plats. I det lokala vägnätet ska fokus ligga på trafiksäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet och miljö. Nöjd kund-index vinterunderhåll 2010 2012 2014 Etappmål Totalt (Index 0-100) 21 25 30 35 Flemingsberg 19 26 34 Segeltorp 11 21 26 Sjödalen-Fullersta 20 24 23 Skogås 24 31 34 Stuvsta-Snättringe 20 22 27 Trångsund 28 32 34 Vårby 29 31 44 Öka Andel invånare som är nöjda med vinterunderhållet på trottoarer, cykelbanor resp. gator 2010 2012 2014 Etappmål Trottoarer (%) 16 20 24 Öka Cykelbanor (%) 12 13 16 20 Gator (%) 27 31 35 Behålla 2010 2012 2014 Etappmål 36 30 34 34 Nöjd kund-index beläggning Totalt (Index 0-100) 8 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Flemingsberg 41 32 38 Segeltorp 31 32 29 Öka Sjödalen-Fullersta 36 29 29 Öka Skogås 33 27 44 Stuvsta-Snättringe 32 28 31 Trångsund 40 32 35 Vårby 52 40 47 Öka Andel invånare som är nöjda med beläggningen på trottoarer, cykelbanor resp. gator 2010 2012 2014 Etappmål Trottoarer (%) 41 34 37 Behålla Cykelbanor (%) 40 33 41 Behålla Gator (%) 29 25 28 Öka Betygsindex för gång- och cykelvägar 2011 2013 2015 Etappmål Totalt (index) Flemingsberg 49 50 50 60 55 60 - Segeltorp 44 53 49 - Sjödalen-Fullersta 50 47 53 - Skogås 48 52 60 - Stuvsta-Snättringe 52 45 53 - Trångsund 43 48 50 - Vårby 59 48 57 - 11/21 4/26 Ranking i länet - 11/20 Enligt Huddinge kommuns trafikstrategi ska gång-, cykeloch kollektivtrafik prioriteras och vara utgångspunkt vid all planering och tas i beaktande vid samtliga infrastrukturprojekt. Kommunens gator och vägar ska vara välskötta och väl underhållna. Beläggningen ska vara god och löpande underhållas. Vintertid ska gång- och cykelvägar snöröjas med samma prioritet som huvudgatorna för att främja hållbara transporter i enlighet med trafikstrategin. I takt med bostadsbyggandet ökar Huddinges volym av gator, vägar och gång- och cykelvägar kontinuerligt. Drift och underhåll av vägnätet ska stå i balans till ökningen. För att mäta nöjdheten med drift av kommunens transportinfrastruktur genomförs två olika undersökningar som riktar sig till boende i kommunen. Dels den så kallade gatuenkäten, som genomförs av kommunen sedan 2008, där 250 svar in från varje geografiskt område samlas in genom telefonintervjuer. Frågorna rör nöjdhet med vinterväghållning, beläggning, belysning, städning/skötsel med mera. I syfte att följa invånarnas nöjdhet med infrastrukturen utifrån trafikstrategin redovisas nöjdhet med vinterunderhållet och beläggning uppdelat för trottoarer, cykelbanor och gator. Nöjdhet med gång- och cykelvägar följs även genom en medborgarundersökning som genomförs av Statistiska centralbyrån. Denna undersökning har låg svarsfrekvens, endast 36 procent i den senaste mätningen, men möjliggör jämförelser med andra kommuner inom länet. De låga värdena som redovisas i Huddinges egen gatuenkät kan på så sätt ställas i relation till att kommunen ändå hamnar på en mittplacering av kommunerna i länet gällande nöjdhet med gång- och cykelvägar. Nöjdheten med vinterunderhåll och beläggning är lägst i Segeltorp, Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe. Gällande snöröjnigen är nöjdheten lägst i Sjödalen-Fullersta och det är också det enda område som inte ökat i nöjdhet mellan 2012 och 2014. En djupdykning kommer därför att göras för Sjödalen-Fullersta för att kontrollera antal utkallningar där åtgärden blev klar i tid. Gällande beläggning har Segeltorp, Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe låga nöjdhetsvärden och trenden är dessutom negativ i Segeltorp mellan 2013 och 2014. Till följd av nämndens minskade ekonomiska utrymme har budgeten för beläggning under 2016 har minskat jämfört med de senaste åren. Etappmålet för 2016 är dock att minska gapet mellan områdena. Kvinnor och män ligger på ungefär samma nivåer gällande nöjdhet för vinterväghållning och beläggning. Män är något mer nöjda med vinterunderhållet på trottoarer, cykelbanor och gator. Vad gäller vinterunderhållet av parker och busshållplatser syns inga könsskillnader 2014, medan kvinnor var något mer nöjda med parkerna 2012 och män något mer nöjda med busshållplatserna 2012. Gällande beläggning syns inga könsskillnader 2014, medan kvinnor var något mer nöjda än män med beläggningen i 2012 års mätning. En kartläggning av kommunens vägnät genomförs under 2015. Utifrån kartläggningens resultat ska en långsiktig plan för vägunderhållet tas fram. Under 2016 har natur- och byggnadsnämnden inga utvecklingsåtaganden under delmålet förbättrad infrastruktur. Under målet om ”sund ekonomi” finns dock ett utvecklingsåtagande om att ta fram en modell för uppräkning av driftmedel vid investeringsbeslut, vilket inkluderar infra- strukturinvesteringar. Modellen för uppräkning av investeringsbeslut gäller även parker, lekplatser och naturområden, vilket är verksamheter som ligger under delmålen ”ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden” och ”fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet”. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola En stor utmaning med en växande kommun är att tillgodose behovet av offentligt finansierad service; främst vad gäller platser i förskola och skola. Genom en mer effektiv planering och ett proaktivt samarbete mellan framförallt kommunstyrelsen och utbildningsnämnderna är kommunens långsiktiga mål att fler föräldrar, barn och elever ska få sitt förstahandsval tillgodosett. Föräldrar ska känna sig trygga i att deras barn kommer erbjudas plats i förskolan i tid. För att klara av detta måste befolkningsutvecklingen tas i beaktande i ett tidigt skede av samhällsplaneringen och alla berörda delar i organisationen behöver samverka kring planering och genomförande. Andelen som fått sitt förstahandsval 2012 2013 2014 Etappmål - 50,9 56,0 Indikator Kommunala grundskolor 86 81 81 Indikator Gymnasiet (kommunala och fristående skolor i hela länet) 73 76 71 Indikator Förskolan (kommunala och fristående) Andelen som fått ett av sina tre val Förskolan (kommunala och fristående) 2013 2014 - - 2015 Etappmål - Indikator Natur- och byggnadsnämnden är en viktig aktör i framtagandet av nya skolor och förskolor, inte minst i genomförandeskedet, men även i de tidiga skedena. Måttet ovan från Mål och budget 2016 fångar i vilken utsträckning förskolor och skolor byggs ut i takt med kommunens befolkningsökning och hur väl samhällsbyggnadsprocessen fungerar. Då natur- och byggnadsnämnden påverkar samhällsbyggnadsprocessen tillsammans med andra nämnder och aktörer används måttet som indikator och utgör därför inte underlag för att bedöma måluppfyllelse för natur- och NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN |9 byggnadsnämnden i samband med verksamhetsberättelsen 2016. Nämnden ska under 2016 aktivt delta i det kommunövergripande utvecklingsåtagandet om förbättrad samhällsplanering, se ovan under delmålet ”ökat bostadsbyggande”. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden För invånarna är en ren, trygg och funktionell utemiljö angelägen. Skadegörelse och nedskräpning ska åtgärdas effektivt med ett särskilt fokus på klotter. Felanmälningsprocessen ska utvecklas så att det blir enkelt för invånarna att anmäla fel och även få återkoppling. Lekplatser, parker och gemensamma grönområden ska vara trygga, attraktiva och funktionsdugliga. Segeltorp 40 44 45 Öka Sjödalen-Fullersta 48 52 48 Öka Skogås 38 40 46 Öka Stuvsta-Snättringe 47 47 53 Behåll Trångsund 45 45 46 Öka Vårby 50 45 56 Behåll Andel anmält klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 48 timmar på vardagar 2013 2014 2015 Totalt (%) Nöjd- kundindex för städning/skötsel 2010 2012 2014 Etappmål Totalt (Index 1-100) Flemingsberg 44 39 47 43 41 52 50 Behåll Segeltorp 33 33 42 Öka Sjödalen-Fullersta 46 41 43 Öka Skogås 44 39 45 Öka Stuvsta-Snättringe 42 34 52 Behåll Trångsund 48 39 46 Öka Vårby 51 41 53 Behåll Andel invånare som är nöjda med skötsel av parker 2010 2012 2014 Totalt (%) 48 45 53 Etappmål Behålla Andel invånare som anser att kommunens parker är attraktiva och trevliga att besöka 2010 2012 2014 Totalt (%) 54 51 56 Etappmål 60 Nöjd- kundindex för belysning 2010 2012 Totalt (%) Flemingsberg 2014 Etappmål 45 47 50 Behåll 42 47 57 Behåll 10 | VERKSAMHETSPLAN 2016 - * Etappmål 35 Andel anmält rasistiskt klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 24 timmar på vardagar 2013 2014 2015 Totalt (%) - - * Etappmål 75 Andel invånare som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem 2012 2013 Totalt (%) Huddinge behöver en effektiv verksamhet för drift och underhåll av gator, parker och allmänna platser. När exploateringstakten ökar så växer också resursbehovet för till exempel vägunderhåll, parkskötsel och snöröjning. För att Huddinge ska kunna erbjuda en trivsam och trygg utemiljö i hela kommunen behöver denna verksamhet vara kostnadseffektiv oavsett vem som är utförare. - 2014 Etappmål 19 23 24 - 22 25 Män Flemingsberg 21 - 20 32 - 32 Segeltorp 15 - 15 Sjödalen-Fullersta 17 - 14 Skogås 24 - 27 Stuvsta-Snättringe 16 - 12 Trångsund 16 - 17 Vårby 46 - 47 Kvinnor Minska Minska Minska *Första mätning genomförs till verksamhetsberättelsen 2015 Kommunens fysiska miljöer ska vara välskötta och trygga för invånarna. Städning och belysning är viktiga faktorer för den upplevda tryggheten. Klotter ska tvättas bort utifrån inriktningen i kommunens klotterpolicy och särskilt rasistiskt klotter ska tvättas bort omgående. Under de senaste tre mätningarna genom gatuenkäten (se ovan under förbättrad infrastruktur) har nöjdheten städnings/skötsel, skötsel av specifikt parker och nöjdheten med belysning ökat. De skillnader i nöjdhet som finns mellan kvinnor och män gällande nöjdhet med städning och belysning kvarstår men nöjdheten har ökat hos både kvinnor och män. De största könsskillnaderna rör belysning på trottoarer och i parker samt städning av parker där kvinnor är mindre nöjda än män. Driftbudgeten har inte justerats i takt med nivån på samhällsbyggnadsinvesteringar de senaste åren. Det är därför en utmaning att behålla nivån för 2014 års nöjdhet inom befintlig budget och minska skillnaderna mellan områdena, vilket är etappmålet för 2016. Att färre människor känner rädsla för att utsättas för brott och att färre brott begås är viktiga faktorer för trygghet. Arbetet med att förebygga och hantera dessa frågor återfinns i det samverkansavtal som upprättats mellan kommunen, polisen och räddningstjänsten där samtliga förvaltingar är involverade och ska genomföra olika insatser med fokus på ungdomsbrottslighet, bostadsområdena Vårby och Flemingsberg, trafik, organiserad brottslighet samt insatser mot klotter och för en ökad trygghet i kollektivtrafiken. Andelen invånare som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem mäts genom kommunens befolkningsundersökning. Andelen är avsevärt högre i Flemingsberg, Skogås och Vårby än i övriga kommundelar. Sedan 2013 har samverkan mellan fastighetsägare och kommunala aktörer bedrivits för att öka trygghet och trivsel i området och samtidigt ge ungdomar arbetslivserfarenhet. Äldre ungdomar arbetsleder yngre ungdomar i arbete med städning och skötsel. Under 2015 har detta koncept, kallat ”Tillsammans för”- konceptet utvidgats till Flemingsberg och under 2016 kommer kommunstyrelsens förvaltning leda arbetet med att utreda förutsättningarna att införa ett liknande arbete i Skogås. Fortsatt utveckling av felanmälanprocessen Under 2015 utvecklas felanmälansprocessen med fler tekniska funktioner som underlättar för såväl invånare som medarbetare att anmäla och hantera fel. Dessa nya funktioner bedöms få genomslag tidigast våren 2016 och fortsatt utvecklingsarbete är nödvändigt för att felanmälan ska bli ett effektivt verktyg för ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden. Utvecklingsåtaganden - Fortsatt utveckling av felanmälanprocessen så att det blir enkelt för invånarna att anmäla fel och även få återkoppling. Ökad delaktighet De politiska partierna och deras förtroendevalda utgör grunden i den representativa demokratin. De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för sitt arbete så att demokratin kan fungera. Huddinge kommun ska utveckla arbetet med att göra invånare och brukare mer delaktiga. Kommunens närvaro i sociala medier och andra digitala fora behöver utvecklas. Särskild vikt ska läggas vid att nå de som i vanliga fall inte deltar samt göra barn och ungdomar mer delaktiga. Andel överklagade bygglovärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut 2013 Totalt (antal) Varav (%) 2014 2015* Etappmål 5/36 2/19 0/4 14 11 0 10 Andel överklagade lantmäteriförrättningsärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar lantmäterimyndighetens beslut eller återförvisar för förnyad handläggning 2013 Totalt (antal) 0 Varav (%) 2014 1 100 2015* Etappmål 0 0 Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna i natur- och byggnadsnämnden (skala 1-5) 2008 2012 2016 Etappmål Totalt (skala 1-5) - Kvinnor - Män - 4 *T.o.m. 31 augusti 2015 Kommunen ska ha ett högt förtroende hos invånarna och beslut som fattas ska vara rättssäkra. Natur- och byggnadsnämnden följer därför i vilken utsträckning överklagade beslut ändras av den sista överprövande instansen. Gällande bygglov är det inte ovanligt att olika instanser gör olika bedömning och det har därför bedömts som rimligt med ett etappmål på maximalt 10 procent ändrade beslut. Om en lantmäteriförrättning bli ändrad eller återförvisad av domstolen beror det normalt på att lantmäterimyndigheten brustit i handläggningen av ärendet. Etappmålet är därför satt till noll. Även tillsynsverksamheten av olovligt byggande är viktig för invånarnas förtroende för kommunen. Natur- och byggnadsnämnden har en omfattande mängd äldre tillsynsärenden. Fokus för 2016 är att avsluta så många ärenden som möjligt. Målsättningen framgent är dock att formulera en rimlig median handläggningstid för tillsynsärenden. Demokratidagar är en viktig årlig mötesplats för att skapa dialog och förtroende med brukare och invånare för kommunen och mellan invånare i Huddinge. Samtliga förvalt- NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 11 ningar kommer att delta i planering och genomförandet av demokratidagarna 2016. Ökad jämlikhet Jämlikhet i Huddinge betyder att alla ska ha likvärdig service och jämlikt bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Alla anställda inom kommunen ska vara orienterade i jämlikhetsfrågor och utbildas i diskrimineringslagstiftning samt normkritik. I Huddinge ska verksamheter mäta och analysera statistik och resultat utifrån köns-, barn- och områdesperspektiv. Omotiverade skillnader ska redovisas och åtgärdas. Jämställdhet är en självklar del i jämlikhetsarbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering ska fortsätta. Projekt jämlikhet 2.0 Under 2015 togs en jämlikhetsutbildning fram i projektform. En gedigen behovsinventering har legat till grund för framtagande av ett utbildningskoncept. Parallellt uppdrag i projektet är att ta fram en långsiktig plan för fortsatta utbildningsinsatser inom jämlikhet. Denna plan beslutas i samband med projektavslut i mars 2016. Under framtagande av utbildningskonceptet har det tydliggjorts en efterfrågan kring bättre stöd i det konkreta genomförandet. Med utgångspunkt i resultat av arbetet inom projekt Jämlikhetsutbildning ska därför nästa steg tas under 2016 för att fortsätta stärka det långsiktiga arbetet med jämlikhet. Ett nytt projekt, Jämlikhet 2.0, ska fokusera på att ta fram en tydlig struktur för stöd i förvaltningarnas konkreta genomförande av jämlik service och bemötande. Utvecklingsåtagande - Kommunens arbete ska utformas så att barns intressen tillvaratas. Att möjliggöra jämlika uppväxtförhållanden för unga är en viktig del i jämlikhetsarbetet. För att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och inflytande i vardagen krävs att den fysiska miljön är tillgänglig. Längd tillgänglighetsanpassade leder, enl. klassning i tre nivåer1. 2013 2014 2015 Etappmål* Totalt (km) Nivå 1 Nivå 2 *Klassningen genomförs under 2015. Etappmål för nivå 1 och 2 Delta i kommungemensamt långsiktigt arbete med fortsatta utbildningar inom jämlikhet samt framtagande av gemensam struktur för stöd för ett integrerat jämlikhetsarbete. Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Kommunens webbplats ska ge bra och tydlig målgruppsinriktad information om den kommunala verksamheten och beslutsprocessen samt vart man vänder sig i olika frågor. På webbplatsen ska det finnas möjligheter att lämna synpunkter, förslag och klagomål. Det nya samlade servicecentret, placerat i Huddinge centrum, kommer att spela en viktig roll i att göra kommunens service och olika avdelningar mer tillgängliga för invånarna. sätts i delårsrapport per 31 mars. Natur- och byggnadsnämnden redovisar statistik utifrån köns-, barn- och områdesperspektiv där det är relevant och möjligt under respektive delmål. Statistik utifrån funktionsnedsattas perspektiv redovisas inte på samma sätt, vilket gör att ett mått gällande längd tillgänglighetsanpassade leder formulerats under delmålet om ökad jämlikhet. Privatpersoners betyg på kommunens handläggning och service gällande bygglovärenden 2011 2013 2014 Totalt (%) - - 53 Kvinnor (%) - - 53 Män (%) - - 56 16/26 Ranking i länet* Etappmål 55 Andel bygglovsansökningar som är kompletta vid inlämnande 1 Nivå 1 - led med hög tillgänglighet som möjliggör att person med rullstol kan ta sig fram. Nivå 2 - led med viss anpassning. Ska fungera för person i rullstol med medhjälparte eller för permobil. Nivå 3 – Markerad led i skog utan särskild anpassning. Endast mindre anpassningar av terrängen görs. 12 | VERKSAMHETSPLAN 2016 2013 2014 2015** Totalt (%) 33 49 36 Totalt (antal) 259 496 285 Etappmål 40 Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande natur- och byggnadsförvaltningens frågor 2013 Totalt (%) - 2014 - 2015 *** 77 Etappmål 80 Andel enkla frågor via e-post som besvaras av naturoch byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar 2012 Totalt (%) - 2013 2014 - - Etappmål 80 * inkluderar både privatpersoner och företagare **till och med 31 augusti 2015 *** mätperiod: 1 juli-20 okt Under 2014 tillfrågades för första gången privatpersoner om upplevelsen av handläggning och service av bygglovärenden inom samma undersökning som har gjorts sedan fler år gällande företagare. Undersökningen baseras på faktiska ärenden som privatpersoner och företagare har haft med bygglovavdelningen och svarsfrekvensen för 2014 års ärenden var 80 procent. Resultatet 2014 blev ett värde om 53, vilket är ungefär samma nivå som för företagare (se nedan under delmålet ”fler i jobb”). I länet hamnar Huddinge på sextonde plats av de tjugosex kommunerna i mätningen. Inga stora skillnader mellan kvinnor och män noteras. Då bygglovavdelningen har genomgått en omorganisation under året, förutom omorganisationen av nämnder och förvaltningar, och dessutom haft stor personalomsättning är det en utmaning att behålla 2014 års resultat i nästa mätning för ärendena under 2015. Etappmålet för 2016 års ärenden är dock att nöjdheten med handläggningen ska öka. För invånarna ska det vara enkelt att komma i kontakt kommunen och få svar på sina frågor. Det nya samlade servicecentret ska på ett tydligt sätt ge invånarna ”en väg in” till kommunen och besvara enklare frågor. Under perioden juli till och med augusti har 77 procent av frågorna som rör natur- och byggnadsförvaltningen som ställs till servicecenter via e-post och telefon helt kunnat besvaras av servicecentret utan att skickas vidare till handläggare. Målsättningen för 2016 är ytterligare förbättra denna andel. Även frågor som ställs direkt till förvaltningen ska omhändertas på ett professionellt sätt. Målet är att de allra flesta frågor av enkel karaktär ska besvaras inom två arbetsdagar. Stärka ”en väg in” Snabbt och professionellt bemötande av medarbetare på Huddinge kommun är av mycket stor vikt för Huddinges invånare. Det är också därför beslut togs om att samordna det centrala servicecentret med den kundservice som fanns på dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Det nya servicecentret öppnade den 1 juli och pågående arbete med att utveckla samarbetsformerna och informationskanaler för att möjliggöra ett bra bemötande av kommunens invånare fortsätter under 2016. Att utveckla tydliga rutiner för handläggning av allmänna frågor är även identifierat som en riskreducerande åtgärd inom internkontrollplanen, för att stärka processen om att handlägga allmänna frågor. Utvecklingsåtaganden - Utveckla rutiner och samverkan med servicecenter för att ge invånarna ”en väg in”. Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet Huddinge blev under 2014 utsedd till länets bästa friluftskommun. Våra naturskyddsområden, som utgör en tredjedel av kommunens yta, erbjuder många möjligheter för den natur- och fritidsintresserade, till exempel att promenera på leder i skogen eller att motionera på elljusspår. Det rika friluftslivet är en av Huddinges styrkor. För att ge jämlika möjligheter för alla invånare att delta i friluftslivet behövs hög tillgänglighet till naturområden genom tydligt utmarkerade och välskötta entréer, leder och rastplatser, förbättrad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. Kommunens ansvar för arbete med fornminnen och kulturarv är idag delat. Här bör gränsdragning och ansvar tydliggöras och kompetens säkras för att säkerställa att kommunens kulturvärden bibehålls och görs kända för invånarna. Nöjdhet med skötsel i naturområden 2011 2013 2014 54 - 59 Kvinnor (%) 55 - 57 Män (%) 52 - 60 Totalt (%) Etappmål 65 Andel som spontant kan nämna något av Huddinges naturområden eller naturreservat 2011 2013 2014 - 86 80 77 - 85 Totalt (%) 79 Kvinnor (%) Män (%) Etappmål 90 87 Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår 2011 Totalt (%) 32,5 2013 2014 - 34,5 Etappmål 37,5 NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 13 Kvinnor (%) 34,6 - 30,9 Män (%) 29,2 - 37,7 Besöksstatistik enligt mätstation i Paradisets naturreservat, passager/1000 invånare Totalt (antal) 2012 2013 2014 347 334 340 2013 2014 2015 1 1 Etappmål 350 Årets friluftskommun Rank i länet 1 Etappmål Behålla För att mäta invånarnas upplevese och användning av Huddinges naturområden har en naturvårdsenkät genomförts 2011 och 2014. Enkäten genomförs genom telefonintervjuer med 500 invånare. Både nöjdheten med skötsel av naturområdena och känndomen om kommunens naturområden och naturreservat har ökat mellan de två mätningarna. Ökningen gäller både kvinnor och män. När det gäller andelen invånare som uppger att de ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår, har en ökning skett bland män. Bland kvinnor har andelen som uppger att de motionerar på elljusspår minskat, medan motsvarande minskning inte syns gällande kvinnor som promenerar på leder i skogen. Mycket arbete pågår med att tillgänggöra och locka människor ut i naturen och etappmålet för 2016 är därför att öka såväl nöjdheten med skötseln och kännedomen om naturområdena, som hur många människor som tar sig ut i naturen. Huddinge har de senaste tre åren utsetts till länets bästa friluftskommun. Etappmålet för 2016 är att behålla denna topplacering. Ökad tillgänglighet till naturen För att så många som möjligt ska få möjlighet att ta del av Huddinges naturområden är det mycket viktigt att skapa entréer och leder som vänder sig till grupper som har svårare att röra sig eller är ovana att röra sig i naturen. Det har i flera fall varit svårt att hitta befintliga reservatsentréer samt målpunkter inom naturreservaten. Både bättre vägvisning till och inom naturområdena är nödvändigt, samt bättre och mer tillgänglighetsanpassade leder. Utvecklingsåtaganden - Öka tillgängligheten till naturen genom fortsatt arbete med att tillgänglighetsanpassa leder och synliggöra entréer. Successivt minskat skatteuttag En rimlig kommunalskatt är en viktig faktor för att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Huddinges invånare ska inte beskattas hårdare än övriga länsbor och skatten ska, långsiktigt, ligga i nivå med länssnittet. Anpassningen ska dock ske i en ansvarsfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Genom att ständigt arbeta med att effektivisera organisationen möjliggör nämnden för framtida skattesänkningar. Utbildning med hög kvalitet I Huddinge finns en avsevärd koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning. Detta är en unik styrka. Samverkan mellan näringsliv, högskola, skola och kommun ska fördjupas. Kommunstyrelsens förvaltning har ett övergripande ansvar för att samordna och stödja förvaltningarna i deras kontak- 14 | VERKSAMHETSPLAN 2016 ter med akademierna. Ett förslag till strategi har utarbetats som under hösten 2015 skickats ut på remiss till nämnder och akademier. Natur- och byggnadsförvaltningen kommer att delta i arbetet med att förverkliga strategin. Fler i jobb Fler arbetstillfällen Samverkan mellan kommunen, akademierna och näringslivet ska utvecklas. Kommunen ska bidra med särskilda satsningar, exempelvis 100 Huddingejobb, sommarjobbsplatser och lärlingsutbildningar. Antal Huddingejobbare, praktikanter och traineer på natur- och byggnadsförvaltningen* Totalt (antal) 2013 2014 - - 2015 Etappmål 10 st, varav minst 5 huddingejobbare * Omorganisationen av förvaltningsorganisationen gör att siffror från tidigare år inte kan användas. Förvaltningen tar varje år emot ett sjuttiotal ungdomar för sommarjobb. Sedan 2013 har de sommarjobbande ungdomarna i Vårby Gård tagits emot inom ”Tillsammans för”konceptet (som beskrivits ovan under delmålet ”ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden”) vilket även gäller för ungdomarna i Flemingsberg sedan 2015. Under 2015 tog förvaltningen emot sju personer med ”huddingejobbsanställning”, fyra praktikanter och tre traineer. Traineeprogrammet fortsätter under 2016 med fokus på ingenjörer, vilket är ett bristyrke för förvaltningen. Fler och växande företag God service genom tillgänglighet, korta handläggningstider samt ett professionellt bemötande ska vara utgångspunkten inför mötet med det lokala näringslivet. Organisation och arbetssätt ska utformas efter företagens behov och samtliga nämnder ska vara delaktiga i att implementera detta förhållningssätt. Företagarnas betyg på handläggning och service gällande bygglovärenden 2011 2013 2014 Etappmål Totalt (index) 59 Ranking i länet - 47 54 57 - 16/26 Byggherreenkät inom Stadsbyggnadsbenchen 2013 2014 2015 Etappmål 7/8 4/9* 3/9 Behålla Ranking i länet *Botkyrka har tillkommit I den senaste mätningen över hur företagare uppfattar kommunens handläggning och service gällande bygglovärenden (samma mätning som för privatpersoner, se ovan) är resultatet ett nöjd-kundindex på 54 (skala 1-100). Det stora tappet mellan 2011 och 2013 har därmed börjat hämtas upp och etappmålet för 2016 är att graden av nöjdhet ska fortsätta att öka. Nöjdhet med myndighetsutövning innebär viss svårighet i tolka resultatet för nämnden. Om man tittar på nöjdheten med handläggning och service hos dem som har fått ett positivt beslut är denna ungefär dubbelt så hög jämfört med de som har fått ett negativt beslut. Myndighetsutövningen i sig gör att alla inte kan räkna med att få positiva besked. Ett negativt bygglovsbeslut för en sökande kan vara ett positivt besked för den sökandes granne. Detta är viktigt att ha med i analysen av nöjdhet. Dock ska alla sökande få ett gott och professionellt bemötande, med bra och tydlig information, och beslut i sitt ärende inom lagens tio veckor. Huddinge ingår tillsammans med åtta andra Stockholmskommuner i ett samarbete som syftar till att jämföra kommunernas hantering av stadsbyggnadsprojekt och därigenom möjliggöra effektivitetsförbättringar. Initiativet går under namnet Stadsbyggnadsbenchen och bland annat undersöks byggherrars uppfattningar om samarbetet med kommunen. Huddinge har i de senaste mätningarna klättrat i rankning i denna byggherreenkät och etappmålet är att behålla en tredjeplats. Företagsgrupp för komplexa företagsärenden Sedan 2013 har dåvarande samhällsbyggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning arbetat med att förbättra näringslivsklimatet genom en särskild handlingsplan och samordningsgrupp. Under 2016 vill kommunen intensifiera arbetet med att stärka Huddinge kommuns företagsklimat genom att inkludera alla förvaltningar i den handlingsplan som kommunalstyrelsens förvaltning genom näringslivssektionen äger. Undersökningar och fördjupade intervjuer med företagare visar att det som främst efterfrågas är en samordnad hantering av ärenden. Natur- och byggnadsförvaltningen kommer därför under 2016 att särskilt satsa på att utreda möj- NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 15 ligheten att inrätta en företagsgrupp för komplexa företagsärenden. Utvecklingsåtaganden - Utreda möjligheten att inrätta en företagsgrupp för komplexa företagsärenden där flera olika avdelningar är inblandade. God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Natur- och byggnadsnämndens verksamheter ger förutsättningar för förebyggande arbete för en god hälsa. Parker, lekplatser och naturområden ska vara välskötta med säkra lekredskap. Naturområden görs alltmer tillgängliga för att locka fler invånare ut i naturen. Detta arbete återfinns under delmålen ”Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden”, ”Ökad jämlikhet” samt ”Fler är nöjda med natur-, kultur- och fritidsutbudet” ovan. Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra 2009 2012 2014 Etappmål Totalt (%) 65 71 71 Indikator Kvinnor 63 71 69 Män 68 70 73 Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra 2010 2012 2014 Etappmål Totalt (%) 61* 60* - Indikator Flickor 54* 53* - Pojkar 68* 68* *Frågan har omformulerats för att resultaten ska kunna jämföras med resultaten för vuxna. 16 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Ekosystem i balans Huddinge kommun ska arbeta med att minska miljöpåverkan från den egna organisationen. Detta görs systematiskt genom arbete enligt kommunens miljöledningssystem. Arbete ska ske inom följande områden: Inköp och förbrukning av varor och tjänster Avfall Utsläpp från transporter Energianvändning i verksamhetslokaler ner), föreningar samt små och medelstora företag. Rådgivningen sker genom telefonsamtal, besök av rådsökande samt mejl och rör ca 100 kontakter per år. Volymen samtal har minskat sedan 2012 men målet för 2016 är att antalet kontakter ska öka med 5 % jämfört med året innan. Det övergripande målet för energi- och klimatrådgivningen är att bidra till minskad klimatpåverkan. Det är även viktigt att öka medvetenheten om kommunens miljöpåverkan hos anställda i kommunen. Kunskap om hållbar utveckling är även en naturlig del av förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Minskning av koldioxidutsläpp Natur- och byggnadsnämnden har valt att fokusera på att öka andelen tjänstefordon med förnyelsebara bränslen, att fasa ut skadliga kemikalier och att minska utsläppen av koldioxid för transporter i tjänsten. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar 2 Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO från persontransporter per årsarbetare* Totalt (kg/årsarb.) 2013 2014 - - - Totalt (antal) 2014 2015*** 105 91 67 - Minska förvaltningens transporter i tjänsten. koldioxidutsläpp från Vid inköp av varor och tjänster till kommunala verksamheter ska medvetna val ske på alla nivåer. Från upphandling, där relevanta miljökrav ska ställas, till inköp där medvetna val ska göras. Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan* Etappmål** Totalt (%) Antal kontakter/rådgivningstillfällen via telefon, e-post eller besök för klimat- och energirådgivningen i Huddinge kommun 2013 Utvecklingsåtaganden Miljöanpassade inköp Klimatpåverkan från transporter och energianvändning ska minska med målet att nå 1,5 ton koldioxid per invånare år 2030 och ett ton per invånare år 2050. På sikt ska fossila bränslen helt fasas ut. 2012 Utsläpp från transporter från kommunala verksamheter ska minska både från persontransporter och från varutransporter. Natur- och byggnadsnämnden kommer under 2016 att fokusera på att minska utsläppen av koldioxid från förvaltningens transporter i tjänsten. 2012 2013 2015 Etappmål - - 5 22 * Omorganisationen av förvaltningarna gör att siffror från tidigare år inte kan användas. Etappmål Öka * Omorganisationen av förvaltningsorganisationen gör att siffror från tidigare år inte kan användas. **Etappmål tas fram till delårsrapport per mars 2016, efter att första resultat för natur- och byggnadsförvaltningen tagits fram. ***Resultatet för perioden 1 januari-27 oktober 2015. Energi- och klimatrådgivningen ger rådgivning i energioch klimatfrågor och riktar sig till invånare (privatperso- En kartläggning av kommunens fordonsflotta har genomförts av kommunstyrelsens förvaltning. Kartläggningen visar att natur- och byggnadsnämnden har flest fordon av de kommunala verksamheterna. En del av fordonen är gamla och behöver bytas ut. Det finns därmed ett behov av att se över hur gamla fordon kan ersättas med nya fordon som går på förnyelsebart bränsle och detta arbete fortsätter under 2016. Av förvaltningens 41 person- och lastbilar körs två stycken på förnybart bränsle (0,05 procent). Om NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 17 de sju bilar som står på tur att bytas ut under 2016 ersätts med fordon med förnybart bränsle blir siffran 22 procent, vilket är 2016 års etappmål. Fosforhalt i sjöarna (mäts i mikrogram per liter)* 2012 2013 2014 Etappmål Långsjön (Segeltorp) 31 36 52 23 (2021) Trehörningen 116 118 111 28 (2021) Kemikaliehantering Orlången (Vidja) 49 49 51 23 (2021) Kommunens arbete med att fasa ut skadliga kemikalier kommer under 2016 att utvidgas till fler verksamheter. Arbetet leds och initieras från kommunstyrelsens förvaltning. Natur- och byggnadsnämndens utvecklingsåtagande från 2015 gällande kemikaliehantering blev inte klart och arbetet överförs till 2016. Magelungen 26 30 32 22 (2021) Drevviken 41 38 32 18 (2021) 2012 2013 2014 Etappmål Långsjön (Segeltorp) 1,9 1,7 1,5 2 (2021) Trehörningen 0,5 0,6 0,7 1,8 (2021) Orlången (Vidja) 1,1 0,9 0,9 1,9 (2021) Magelungen 2,3 2,0 1,8 2,2 (2021) Drevviken 1,5 1,7 2,9 2,2 (2021) Utvecklingsåtaganden Överförs från 2015: Se till att det finns kemikalieförteckningar, aktuella säkerhetsdatablad och tydliga rutiner i fråga om förvaring, hantering, utbildning, ansvar och riskberedskap för alla avdelningar som hanterar kemikalier. Under 2016 kommer även en inventering av natur- och byggnadsnämndens kemikalier att påbörjas. God vattenstatus i sjöar och vattendrag Åtgärder ska vidtas för att värna Huddinges sjöar, vattendrag och våtmarker så att miljökvalitetsnormerna för sjöarna uppnås senast 2021. Situationen för TrehörningenSjödalen som är den mest övergödda sjön i Tyresåns sjösystem ska särskilt beaktas. Kommunen ska tillsammans med övriga kommuner i Tyresåns och Mälarens avrinningsområden och tillsammans med Stockholm Vatten, arbeta med åtgärder för att sjöarna ska uppnå god ekologisk och kemisk status. För sjöarna Orlången och Trehörningen finns nu särskilda åtgärdsplaner, med åtgärder som ska genomföras under åren 2015-2021. Siktdjup i sjöarna (meter)* *treårsmedelvärden Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav och ska uppnås senast 2021. Om sjöarna i Huddinge kommun ska uppnå god vattenstatus måste näringsämnet fosfor minska, eftersom det orsakar övergödningen i detta område. Inga sjöar och vattendrag får försämras. Målen för sjöarnas siktdjup har satts av Tyresåns vattenvårdsförbund för Tyresåns sjöar. Övriga sjöars siktdjupsmål har satts genom underlag från länsstyrelsens vattenförvaltningsarbete. Eftersom värdena kan ha stor mellanårsvariation är det inte rimligt att ha etappmål för enstaka år. Natur- och byggnadsnämnden arbetar med att förbättra sjöarnas status. Arbetet genomförs inom ramen för åtgärdsprorammet för Tyresåns sjösystem samt de mer specifika åtgärdsprogrammen för Trehörningen och Orlången. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur I Huddinge kommun finns höga naturvärden. Våra naturreservat hyser en naturlig och stor biologisk mångfald som utgör viktiga delar av vår regions gröna kilar. Att kunna komma ut i skog och mark höjer livskvaliteten och hälsan. Jordbrukets och odlingslandskapens värden avseende biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv ska vårdas. Placering i mätningen Årets naturvårdskommun 2012 18 | VERKSAMHETSPLAN 2016 2013 2014 Etappmål Rank (i landet) - - 1 1 2012 2013 2014 Etappmål 14,4 14 14 14 2012 2013 2014 Etappmål 38 35 35 35 Areal hävdad ängsmark Antal hektar Areal hävdat våtmarksbete Antal hektar Areal hävdad jordbruksmark Antal hektar 2012 2013 2014 Etappmål 540 539 533 533 Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Andel (%) 2012 2013 2014 Etappmål 36 36 40 40 Måtten för biologisk mångfald är valda eftersom de naturtyper som mäts utgör några av de mest artrika miljöer vi har samt att det är arealer vi har möjlighet att påverka ge- nom vår skötsel och förvaltning. Etappmål för 2016 är att bibehålla 2014 års arealer. Under 2016 kommer ett program för bekämpning av invasiva att tas fram som pekar ut vilka arter som utgör problem i Huddinge och hur de ska bekämpas. Programmet ska även föreslå en framtida driftbudget för genomförande av bekämpning. Revidera skogs- och jordbruksprogram Huddinge kommuns gällande jord- och skogsbruksprogram antogs av kommunfullmäktige 1994. Detta program beskriver målen och hur jord- och skogsbruk bedrivs i kommunen på både offentlig och privat mark. Programet har i vissa delar blivit inaktuellt och behöver revideras och uppdateras. Utvecklingsåtagande - Revidera kommunens jord- och skogsbruksprogram. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare ska ha fortsatt hög prioritet. Personalpolitiken syftar till att säkerställa kompetensförsörjningen i syfte att uppnå vision och mål. Huddinge kommun ska som arbetsgivare attrahera och behålla engagerade, kompetenta och professionella medarbetare och chefer. Antal anställda 2013-09 2014-09 2015-09 Totalt Kvinna Man - - 145 70 75 Varav chefer Kvinna Man - - 9 4 5 Personalomsättning (exkl. intern rörlighet), ack % Totalt (%) - - 15,2 Natur- och byggnadsförvaltningen hade i september totalt 145 anställda, och något fler är kvinnor än män. Bland cheferna är könsfördelningen jämn. Förvaltningen har en förhållandevis hög personalomsättning, vilket förklaras av flera omorganisationer samt att förvaltningen har flera bristyrken där de anställdas kompetens är eftertraktad i regionen. Kommunicera arbetsgivarvarumärket För att stärka kommunens attraktivitet som arbetsgivare behöver kommunen ha ett kommunicerat och tydligt arbetsgivarvarumärke. Att skapa goda ambassadörer bland medarbetare och chefer underlättar framtida kompetensförsörjning. 2015 startades ett arbete för att implementera det nya arbetsgivarvarumärket internt i organisationen samt externt gentemot potentiella medarbetare. Kommunstyrelsens förvaltning fortsätter arbetet med att kommunicera utifrån framtagen plattform, innefattade bland annat budskapsformulering och anpassning till bristyrkesgrupper, framtagande av bilder och filmer, anpassning av platsannonser, ökad aktivitet och breddning av kommunikationskanaler - sociala medier och översyn av information på huddinge.se. Nämnden har i sin internkontrollplan identifierat svårigheten att rekrytera personal för att utföra basuppdraget som en risk. Som en del i det riskreducerande arbetet ska en kompetensförsörjningsplan ge ett samlat grepp kring förvaltningens insatser och säkerställa kort- och långsiktig kompetensförsörjning. Att vara en attraktiv arbetsgivare med ett starkt arbetsgivarvarumärke underlättar kompetensförsörjningen. NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 19 Utvecklingsåtaganden: - Arbeta med att kommunicera arbetsgivarvarumärket kring bristyrkesgrupper. kvalitet. Alla medarbetare har ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, socialt klimat och lärande i arbetet)* Engagerade och professionella chefer Ledarskap är att nå resultat och få andra med sig i arbetet. Ledarskapet ska på ett tydligt och engagerande sätt skapa förståelse för uppdraget, klargöra och kommunicera mål och åtaganden samt bidra till välfungerande processer. Chefer ska utgöra goda förebilder utifrån kommunens gemensamma värden och driva ett aktivt förändrings- och utvecklingsarbete. Ledarskapet ska främja ett öppet samarbetsklimat, delaktighet i arbetet och goda idéer ska tas tillvara. I ledarskapet finns också ansvar för att ge medarbetare återkoppling, stöd och möjligheter till utveckling i arbetet. Ledarskapsprofil (ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet)* Totalt Kvinnor Män 2013 64 67 61 2014 62 59 67 2015 59,3 54 63 Etappmål 68 Hållbart medarbetarengagemang (HME) – Ledarskap Totalt Kvinnor Män - - 78 79 77 *Samtliga tre mätningar i tabellen gäller dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Natur- och byggnadsförvaltningen inrättades 1 april 2015, och i samband med detta flyttade tre avdelningar till kommunstyrelsens förvaltning. Professionella och engagerade chefer är av stor vikt för en välfungerande verksamhet. För att utveckla och bibehålla chefernas kompetens och ledarskap finns ett brett utbud av kommungemensamma chefsutbildningar. Under 2016 är den framtagna arbetsmiljöutbildningen prioriterad och samtliga chefer ska certifieras. Engagerade och professionella medarbetare Ett aktivt medarbetarskap är viktigt för att uppnå en god verksamhet. Medarbetarskap handlar om att tillsammans med andra arbeta mot de gemensamma målen. Medarbetarskapet ska kännetecknas av engagemang, ansvarstagande för sitt eget arbete och helheten samt en vilja att utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling och 20 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Totalt Kvinnor Män 2013 75 76 73 2014 72 70 74 2015 72,6 70 73 Etappmål 75 Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Totalt Kvinnor Män - 68 68 69 - *Samtliga tre mätningar i tabellen gäller dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Natur- och byggnadsförvaltningen inrättades 1 april 2015, och i samband med detta flyttade tre avdelningar till kommunstyrelsens förvaltning. Gemensamma värden Arbetet fortsätter med kommunens gemensamma värden som innefattar tre delar: kommunens kärnvärden, förvaltningsspecifik värdegrund samt en etisk kod som utgör grundläggande värderingar. Under 2015 tas en ny, samlad, personalpolicy fram där kommunens gemensamma värden tydliggörs samt hur de bidrar till att uppnå vision och mål. Personalpolicyn ska kommuniceras och tillgängliggöras på avdelningsnivå samt integreras i ledarskaps- och medarbetarskapssatsningar. Utvecklingsåtagande: - Fortsatt arbete med gemensamma värden genom kommunikation och aktiviteter på avdelningsnivå för att synliggöra och efterleva dessa värden. Goda förutsättningar Kommunen ska erbjuda bra arbetsplatser med en god arbetsmiljö och lika villkor. Det ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för arbetsmiljö, kompetensutveckling, förmåner såväl som arbete för jämställdhet och mångfald och en aktiv lönebildning. Prestationsnivå* Totalt Kvinnor Män 2013 68 69 66 2014 65 62 68 2015 63,5 60 68 Etappmål 70 Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Totalt Totalt Kvinnor Män - - Sjukfrånvaron (total) Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) 4,4 4,2 4,7 4,1 4,5 3,8 - Korttidssjukfrånvaron (1-14 dagar) Totalt (%) Kvinnor (%) Män (%) 2 2 2 2 2,5 1,4 - *Samtliga tre mätningar i tabellen gäller dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Natur- och byggnadsförvaltningen inrättades 1 april 2015, och i samband med detta flyttade tre avdelningar till kommunstyrelsens förvaltning. arbetas fram och nya rutiner, checklistor, uppföljningssystem och övriga dokument har tagits fram. Syftet är att ha ett lättillgängligt, tydligt och integrerat system som drar nytta av tillgängliga IT-stödsystem. En god arbetsmiljö är en viktig förutsättning i ett konkurrenskraftigt arbetsgivarerbjudande, så att rätt kompetens kan erhållas och behållas. Introduktion för nyanställda Goda förutsättningar handlar också om ett strukturerad introduktionsprogram för nyanställda. Våra nya medarbetare ska få en så bra start som möjligt i Huddinge kommun och ges goda förutsättningar att snabbt komma in i arbetet och få förståelse för verksamheten. Utöver de kommunövergripande introduktionstillfällena och den förvaltningsspecifika introduktionen är det viktigt att det finns en bra planering för den verksamhetsnära introduktionen. Utvecklingsåtagande Systematisk arbetsmiljöprocess Under hösten 2015 inleddes implementeringen av det utvecklade systematiska arbetsmiljöarbetet. En ny grundläggande arbetsmiljöutbildning inom ramen för e-utbildning - Implementering av den utvecklade systematiska arbetsmiljöprocessen. - Framtagande och implementering av en förvaltningsintroduktion för nyanställda samt en stutkurerad verksamhetsnära introduktion på avdelningsnivå. Sund ekonomi Budgethållning Huddinge har under ett antal år haft en ekonomi i balans. Ekonomistyrningsprinciperna är tydliga i att nämnderna har ansvar och befogenheter att fatta nödvändiga beslut för att hålla budget. Stor vikt har dessutom lagts vid regelbunden ekonomisk rapportering och vid kommunstyrelsens ansvar att föreslå åtgärder för det fall att nämnderna brister i sitt ansvar. Natur- och byggnadsförvaltningen gör delårsrapporter, månadsvis uppföljning på verksamhetsnivå samt verksamhetsberättelse vilka redovisas till förvaltningens nämnder och centrala ekonomikontoret på kommunstyrelseförvaltningen. Uppföljningen skall vara ett stöd och underlätta för nämndens avdelningar och enheter i det ekonomiska arbetet. Under 2016 fortsätter arbetet med att förbättra kvaliteten i budgetuppföljningen genom bättre kvalitet gällande kontering, uppbokningar och periodiseringar av kostnader samt förbättrade prognoser av såväl driftkostnader som investeringskostnader. Mått för kostnadstäckning för bygglovverksamheten och lantmäteriverksamheten kommer att tas fram under 2016 för att säkerställa att rätt avgifter tas ut. Långsiktig balans Kostnadsnivåerna för verksamheterna ska analyseras och jämföras med andra som underlag för effektiviseringar och omprioriteringar. Det är viktigt att få ut maximal nytta för invånarnas skattemedel. Investeringarna finansieras över lång tid och påverkar kommunens såväl kortsiktiga som långsiktiga betalningsförmåga. Målet för att följa vilket utrymme som finns för investeringar är att nettoinvesteringarna inte bör överstiga summan av avskrivningar och årets resultat över en treårsperiod. Under 2014 färdigställdes en analys av det långsiktiga (till 2022) finansieringsbehovet inom kommunen och de största bolagen. Kommunen växer med ökad efterfrågan på bostäder, infrastruktur och kommunala tjänster och resultatet av NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 21 analysen visar på ett omfattande finansieringsbehov framöver. Under 2015 pågår ett arbete för att se vilka eventuella åtgärder som kan genomföras med anledning av resultatet. De åtgärder som efter beslut av kommunfullmäktige ska genomföras, kommer att implementeras och med 2016 och framåt. Natur- och byggnadsnämndens balanserade resultat* 2012 Totalt (mnkr) - 2013 2014 Etappmål - 0 - *jämförelser över tid är ej möjliga då natur- och byggnadsnämnden inrättades 1 januari 2015. att locka människor att uppleva Huddinges fantastiska natur. Den volymökning och kvalitetshöjning av gator, vägar, parker, lekplatser samt ökad tillgänglighet och skydd av naturområden som pågår kompenseras till viss del av den generella volymuppräkning som nämnden erhåller. Nämnden ser dock att en modell där driftramen löpande anpassas till tillkommande samhällsinvesteringar är nödvändig eftersom en generell volymuppräkningsmodell inte ger den anpassade driftbudget som krävs. För att nya anläggningar och investeringar ska kunna skötas och underhållas på ett sätt så att kvaliteten och funktionen bibehålls behöver driftbudgeten löpande anpassas i takt med utbyggnad och kvalitetshöjning. Modell för uppräkning av driftmedel I takt med utbyggnaden av bostäder och omvandling av kommunens fritidshusområden ökar volymen av gator, vägar och gång- och cykelvägar, vilket är en utmaning för drift och underhåll av vägnätet. Befolkningsökningen och inriktning att förtäta i kollektivtrafiknära lägen i enlighet med översiktsplanen gör att användningen av parker, lekplatser och naturområden sannolikt kommer att öka. Huddinge satsar även på ökad trivsel och trygghet för invånarna genom utbyggnad och upprustning av kommunens parker, lekplatser och badplatser genom olika program. Naturområdena görs mer synliga och tillgängliga för Budgetåret 2016 Resultaträkning, mkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 27,4 23,4 28,4 Försäljning av verksamhet 1,5 0,2 0,3 Bidrag 4,3 2,7 2,7 Övriga intäkter 9,9 8,1 23,4 43,2 34,3 54,7 Personalkostnader -69,9 -72,7 -94,8 Lokalkostnader -10,9 -7,9 -9,1 Bidrag kostnader -5,0 -5,9 -6,1 Köp av verksamhet -0,4 0 0 Konsulter & inhyrd personal -11,3 -6,8 -6,9 Varor och tjänster -68,2 -72,1 -71,3 Taxor och avgifter Verksamhetens intäkter 22 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Utvecklingsåtaganden - Modell för uppräkning av driftmedel vid investeringsbeslut påbörjas 2015, slutför 2016. Modellen ska vara klar till budgetarbetet i mars 2016 för att få genomslag i budget 2017. Kapitalkostnad -4,2 -10,2 -13,2 Övriga kostnader -0.2 0 -0,3 Verksamhetens kostnader -170,3 -175,6 -201,6 Nettokostnad -127,1 -141,2 -146,9 Budget, netto 127,9 141,2 146,9 Årets resultat 0,8 0 0 0,8 0 0 varav uttag Eget kapital Balansresultat IB Eget kapital UB Eget kapital Inför 2016 är vissa justeringar gjorda mellan verksamheterna för ett bättre resursutnyttjande. Flera tjänster är flyttade mellan avdelningarna och några nyanställningar är planerade inom ram. Natur- och byggnadsnämndens budget för 2016 är lagd utifrån den omorganisation som genomfördes under föregående år, vilket innebar att hela avdelningar (planavdelningen, mark- och exploateringsavdelningen, gatu- och trafikavdelningen), Agenda 21-verksamheten samt administrativ personal flyttades från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen till kommunstyrelseförvaltningen den 1 april 2015. Samtidigt har personal och tillhörande budget för miljötillsynsavdelningen flyttats till natur- och byggnadsnämnden, motsvarande 10 574 tkr, eftersom natur- och byggnadsnämndens är anställande myndighet för miljötillsynsavdelningens personal. Personalbudgeten för miljötillsynsavdelningen låg tidigare under den nuvarande tillsynsnämnden. Natur- och byggnadsnämnden interndebiterar nu tillsynsnämnden för de faktiska kostnader som rör miljötillsynsavdelningens driftskostnader. Miljötillsynsavdelningen behöver förstärkas med en administrativ tjänst då ärendemängden ökar, vilket medför en förhöjd kostnad motsvarande 646 tkr. Denna överflytt beror på interndebiteringen och att miljötillsynsavdelningens faktiska kostnader ska synliggöras. Miljötillsynsavdelningens totala budget för 2016 är 11 049 tkr. NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 23 Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Natur- och byggnadsnämnden -1,5 -1,5 -1,5 Staben/adminstration -24,5 -17,9 -17,1 0 0 0,5 -4,6 -2,8 -6,2 -7,2 -7,3 0,3 0 0 Lantmäteriavdelning -5,7 -9,5 -9,9 Naturvårdsavdelning -15,6 -16,4 -17,0 -4,4 -5,6 0 Vinterservice -23,6 -24,8 -25,1 Barmarksservice -33,9 -31,6 -45,3 Gatubelysning -10,9 -15,9 -15,8 Trafikverksamhet -3,2 -1,3 -1,1 Kapitaltjänstkostnader avse-ende beläggningsarbete -0,2 -6,6 -6,6 Utredningar -0,0 -0,1 -0,1 Övriga myndighetsfunktioner -0,9 -0,5 -0,5 2,8 2,2 2,9 Miljötillsynsavdelningen (tjänstemän) Bygglovavdelning Bostadsanpassning Energirådgivning Underhåll gator och vägar Självfinansierade uppdrag Summa netto -127,1 -141,2 0 -146,9 Staben och den administrativa avdelningen har slagits samman på grund av omorganisationen under 2015 för att kunna hantera resurserna på ett lätthanterligt och tydligt sätt. Detta innebär att både personal för stab och den tidigare administrativa avdelningen, men även förvaltingsövergripande kostnader, ligger under stab och administration i budgeten. 24 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Miljötillsynsavdelningens personal och tillhörande budget har flyttats till natur- och byggnadsnämnden som är den anställande myndigheten. Natur- och byggnadsnämnden interndebiterar nu tillsynsnämnden för de faktiska kostnader som rör miljötillsynsavdelningens driftskostnader. Miljötillsynsavdelningen behöver förstärkas med en administrativ tjänst då ärendemängden ökar, vilket medför en förhöjd kostnad motsvarande 646 tkr. Denna överflytt beror på interndebiteringen och att miljötillsynsavdelningens faktiska kostnader ska synliggöras. Miljötillsynsavdelningens totala budget för 2016 är 11 049 tkr. Under 2015 har inkomna bygglovsärenden stadigt ökat. För att klara den ökade tillströmningen av ärenden kommer flertalet bygglovshandläggare att anställas under 2015 samt 2016, och finansiering kommer att ske inom ramen för bygglovsavdelningen. Däremot har intäktsnivån justerats för att kunna täcka rekryteringskostnaderna. Vinterservice har uppräknats med en procent, vilket motsvarar endast en nettokostnadsökning på ca 0,3 mkr. Beläggningsarbeten har tidigare gjorts från två verksamheter, dels Underhåll gator och vägar (större arbeten), och dels Barmarkservice (mindre arbeten såsom potthål med mera). Dessa två verksamheters budget har nu slagits ihop inom Barmarkservice. I och med komponentavskrivningen så sker alla större beläggningsarbeten som investeringsobjekt. Denna överflyttning från driftbudget till investeringsbudget har lett till ökade kapitaltjänstekostnader, som finns i tabellen ovan, motsvarande 6,6 mkr. I övrigt har nämndens tilldelade resurser 2016 fördelats över nämndens verksamheter. Investeringar, mnkr Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Lekparker, bryggor och bad 1,5 0,5 0,5 Gatubelysning 3,1 7,2 5,1 0 0,5 0,5 1,6 1,5 1,5 Trappor 0 0,5 0,5 Stängsel, räcken, bullerplank 0 0,5 0,5 Åtgärder broar 5,5 11,0 6,55 Dagvatten 2,1 1,5 1,5 0 2,0 1,0 28,8 25,0 20,0 0 0,2 0,5 1,0 5,1 1,7 0 2,1 1,0 Leder i naturområden 0,2 0,8 0,5 Program för hantering av invasiva arter 0 0 0,2 Skogsbilvägar 0 0,5 0,45 1,6 4,8 0 0 1,0 0 0,5 2,5 0 0 0,5 0 IT-plan AGS arkivmodul 0,1 0,2 0 IT-plan nämndsprocessen 0,5 0,5 0 LONA projekt 0,2 0,8 0 Mångbruksplan 0 0,4 0 IT-stöd nya belysningsprocessen 0 0,3 0 IT-stöd parkdriften 0 0,5 0 Mätbilar 0 1,2 0 Övergång från Oracle till SQL 0 0,5 0 Toalett i Rådsparken 0 0,5 0 Södertörns Geodata 1,5 1,4 0 48,2 73,1 42,0 Hissar Rulltrappshus Flemingsberg Markförstärkningar, vibrationer Beläggning Ny GIS-plattform Upprustning byggnader (fastigheter) Entréer till naturreservaten (geografiska entréer) Maskininvesteringar GoPd Björksättra gård Björksättra Herrgård Området SundbyBjörksättra Summa netto NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 25 Gatu- och parkdriftsinvesteringar Reinvesteringar i lekutrustning på lekplatser och utrustning på kommunens badplatser görs löpande för att hålla funktion och säkerhet. Arbetet styrs till stor del av den årliga besiktning som genomförs på alla lekplatser. För att upprätthålla sin funktion kräver gatubelysningen årliga armaturbyten samt seriebyten av en tredjedel av belysningsbeståndet varje år. Takten behöver ökas i att byta ut upptändningsanordningarna. Reinvesteringar görs enligt fleråriga reinvesteringsprogram för att upprätthålla funktion och värdet i investerade objekt såsom hissar, rulltrappor, trappor, stängsel, bullerplank och brokonstruktioner. Kommunen har visst ansvar för omhändertagande av dagvatten genom avtal med Stockholm vatten AB. Dessa anläggningar kräver återkommande investeringsåtgärder för att inte funktionen skall åsidosättas med risk för allvarliga vattenskador på vägarna. Den mångåriga eftersläpningen i reinvestering av gatornas beläggning har medfört ett underhållsberg och skador på underliggande vägkropp med bärighetsproblem som följd. Det ekonomiska utrymmet för 2016 är dock begränsat och investeringsutrymmet för beläggning är mindre än de senaste åren. En kartläggning av kommunens vägnät genomförs under 2015. Utifrån kartläggningens resultat ska en långsiktig plan för vägunderhållet tas fram. ringsposten för upprustning av byggnader inkluderar inte uppskattning av Björksättra herrgårds upprustning. Naturreservatens entréer ska iordningställas enligt de riktlinjer för reservatentréernas utformning som togs fram inom arbetet med det politiskt riktade uppdraget 2014 att synliggöra reservatsentréer. Programmet för bekämpning av invasiva ska peka ut vilka arter som utgör problem i Huddinge och hur de ska bekämpas. Programmet ska även föreslå en framtida driftbudget för genomförande av bekämpning. Upprustning och anläggning av nya så kallade skogsbilvägar fungerar som såväl bra leder för det rörliga friluftslivet, som bra arbetsvägar för reservatsförvaltningen. Överföring av ej förbrukad investeringsram 2015 till 2016 Nämnden kommer i verksamhetsberättelsen för 2015 att begära överföring av ej förbrukade investeringsmedel under 2015, motsvarande en summa om 11,4 mkr. Detta beror på att ett antal investeringsprojekt har försenats eller inte kunnat slutföras under 2015 av olika skäl. De investeringsprojekt som överförs kommer att fördelas enligt nedan: - maskininvesteringar för gata och park (0,5 mkr) - toaletter i naturreservaten (0,5 mkr) - utmärkning av naturreservat (0,5 mkr) Tekniska investeringar - våtmark vid Gladövik (0,2 mkr) Kommunens GIS-plattform Solen ska ersättas de närmsta åren. Utredningsprojekt för nytt internt GIS-verktyg har avslutats och en slutrapport upprättats inför nästa steg. Utredningen har visat på behov av investering i en ny mjukvara under 2016. - ökad tillgänglighet vid fågelsjöar (0,5 mkr) - IT-plan nämndprocessen (0,4 mkr) - Södertörns geodata (2,4 mkr) - LONA-projekt (0,1 mkr) - Mångbruksplan (0,4 mkr) - toalett i Rådsparken (0,5 mkr) - digitaliseringen av gatubelysningen (2,9 mkr) Naturvårdsinvesteringar - skogbilvägar (0,3 mkr) Arbete med upprustning av förvaltningens byggnader rör upprustning på kommunens jordbruksfastigheter/arrendegårdar. En särskild syn gjordes av opartisk syneman 2014 vilken är utgångspunkten i upprustningen. En utredning pågår hur kommunen ska gå vidare med Björksättra herrgård och den fastighet byggnaden ligger på. Utredningen pågår och slutförs under 2015. Investe- - inrättande av naturreservat (0,3 mkr) - Webb GIS (0,4 mkr) - Övergång från Oracle till SQL (0,5 mkr) - Björksättra gård (1,0 mkr) 26 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Lokaler En tidigare utredning visade att lokalerna i delar av tekniska nämndhuset tjänat ut och att inomhusmiljön var otjänlig. Delar av huset stängdes under 2014 vilket resulterade i att den dåvarande miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen fick ett akut behov av ersättningslokaler. Under torsdagskvällar håller förvaltningen kvällsöppet och tar emot upp till 100 personer. Besökarna kommer ofta i mindre grupper men förvaltningen är ändå i behov av mottagningsyta och väntrumsyta. Vidare behövs instrumentförråd och omklädningsrum för flera avdelningar. Under 2015 genomfördes även en intern omflyttning av personal. Efter omflyttningen utfördes nya miljö- och hälsomätningar av lokalerna som visade godkända värden och en normal god inomhusmiljö. I och med omorganisationen av förvaltningar och flytt av tre avdelningar till kommunstyrelsens förvaltning är natur- och byggnadsförvaltningens lokalbehov inte längre lika stora. Dock kvarstår behov av en långsiktig lösning beträffande förvaltningens lokaler. Rivning av den gamla delen av tekniska nämndhuset är nödvändig för att en fortsatt god luftkvalitet ska bibehållas. Förvaltningen planerar att i samarbete med lokalplaneringssektionen initiera ett revideringsarbete av gällande avtal utifrån de senaste lokalförändringarna. Systematisk kvalitetsutveckling Systematiskt planera, följa upp och förbättra Huddinges styrmodell beskriver hur organisationen omsätter kommunfullmäktiges styrsignaler och kommunens kvalitetsstrategi till handling. Modellen är uppbyggd runt förbättringshjulet, där vi planerar, utför, följer upp och förbättrar våra verksamheter i en årlig process. En levande dialog mellan olika parter och på olika nivåer tillsammans med den systematiska arbetsprocessen hjälper oss i vår strävan efter ständiga förbättringar. Natur- och byggnadsnämnden antog i februari 2015 en anvisning för arbetet med verksamhetsplanering och internkontroll. Anvisningen förtydligar den årliga processen med planering och uppföljning, samt identifiering, bedömning och reducering av risker i verksamheten. För att ytterligare effektivisera processen, möjliggöra bättre analyser och tydliggöra den röda tråden i målstyrningen genomförs under 2016 ett kommungemensamt projekt med uppgift att skapa en nyckeltalsdatabas och kravställa ett systemstöd för planering och uppföljning. Program för uppföljning och insyn av verksamhet som bedrivs av privata utförare Från och med den 1 januari 2015 ska kommunfullmäktige varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för sådana kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. De nya bestämmelserna syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare och öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet. Varje nämnd ska med kommunfullmäktiges program som grund under 2016 utarbeta en årlig plan för när och på vilket sätt avtal och verksamhet ska följas upp. Planen ska omfatta samtliga utförare oavsett driftsform, det vill säga även verksamhet i kommunal regi. Kommunstyrelsens förvaltning ska tillsammans med nämnderna ta fram en NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 27 modell och rutiner för att underlätta nämndernas arbete med den årliga uppföljningsplanen och göra utformningen av den enhetlig. Uppföljning och utvärdering av omorganisationer Under år 2015 gjordes en större omorganisation där bland annat tre verksamheter flyttades till kommunstyrelsens förvaltning. Uppgifter och åtaganden fördelades mellan de två förvaltningarna och en hel del processförändringar gjordes. Förvaltningen gör kontinuerligt anpassningar av de förändringar som gjordes men en gedigen uppföljning bör göras för att bland annat utreda vad som blev bra, men också det som blev mindre bra och där revidering kan behöva göras. Systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd Lantmäteri- och bygglovverksamheterna redovisar en ärendeökning mellan åren 2013 till 2015 på ca 70 procent. Dessa verksamheter upplever i likhet med förvaltningens övriga verksamheter att mängden ärenden och arbetsuppgifter ökar fort. Förvaltningen upplever att det inte räcker med effektiviseringar för att kompensera för den ökande arbetsmängden och ämnar därför utreda hur förhållandet mellan ärendemängd och resurser förhållit sig över tid. Förvaltningen ämnar också utreda möjligheten till att etablera en systematik för hur mängden resurser kan uppskatttas och tillses utifrån estimerad ärendemängd. Utvecklingsåtaganden - Genomföra uppföljning och utvärdering av omorganisation (-er) Etablera en systematik för uppräkning av resurser i förhållande till ärendemängd. Ökad processorientering Processorientering innebär att vi strävar efter att de kommunalt bedrivna verksamheterna ska präglas av processynsättet och att vi tillämpar den kommungemensamma processutvecklingsmodellen. Vi kartlägger, dokumenterar och utvecklar våra processer i syfte att förbättra kvaliteten på tjänsterna, effektivisera utförandet och stärka styrningen. Detta kommer att mätas genom att nämnderna i ett processindex graderar hur långt de har kommit med utvecklingen av sina olika processer. Mätning införs successivt. 28 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Processindex 2015 Totalt (index) Huvudprocesser Ledningsprocesser Stödprocesser I syfte att få överblick samt underlag för mätning av processorienteringen måste alla nämnder utveckla processregister som följer en gemensam struktur. Natur- och byggnadsförvaltningen har sedan 2014 ett framtaget processregister som har setts över och säkerställts i samband med framtagandet av 2016 års internkontrollplan. Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete Delar av kommunens utvecklingsarbete är lämpligt att bedriva i projektform. Att hantera uppdrag i projektform ger en ökad tydlighet både vad gäller, mål, tid och resurser, och behövs för att snabbt nå resultat. Metoden främjar flexibilitet i en modern organisation och möjliggör kraftsamling för att arbeta effektivt med utveckling. Projektmognad handlar om förmågan att genomföra projekt. Måttet projektmognad baseras på Svenskt projektindex, en självskattning inom sju områden som genomförs årligen sedan år 2010 och som flera kommuner och landsting deltar i. Huddinge har nu tagit fram ett kommungemensamt verktyg för systematisk realisering av nytta, och under 2015 och 2016 är nyttorealisering samt resurshantering prioriterat i utvecklingen av projektarbetet. Projektmognad, femgradig skala natur- och byggnadsförvaltningen Arbetsprocess 2013* 2015 Huddinge kommun 2015 Etappmål NBN Intern styrning - 2,67 2,34 Öka Nyttorealisering - 2,67 2,12 Öka Ekonomisk styrning Intressenthantering - 3,0 2,56 Öka 2,6 2,47 Öka Riskhantering - 2,0 2,33 Öka Strategisk styrning - 2,6 2,62 Öka - Resurshantering - 2,4 2,19 Öka *Jämförelse med tidigare mätning finns ej då natur- och bygg- Ökad användning av e-tjänster nadsförvaltningen inrättades 1 januari 2015. Svarsfrekvensen för natur- och byggnadsförvaltningen var 37,5 procent i mätningen 2015. De sex svar som utgör resultatet visar att förvaltningen ligger på ungefär samma nivå som kommunen som helhet. När kompetensen höjs inom nytto- och resurshantering kommer projektmognaden att öka i kommunen. I och med införandet av ett projektstyrningsverktyg får verksamheterna ytterligare stöd i projektarbetet. Andel beställningar av nybyggnadskarta som sker via e-tjänst (%) 2013 2014 2015* Etappmål 32 31 39 40 Andel ansökningar om lantmäteriförrättningar som sker via e-tjänst** Andel ansökningar om bygglov som sker via etjänst*** 2 E-blomlådan , självskattning, tregradig skala Under 2016 ska nytto- och kostnadsanalyser genomföras för påbörjade utvecklingsinitiativ i enlighet med framtagen process och verktyg. Verktyget används vid satsningar som överstiger 500.000 kronor och/eller 500 timmar. Vid övriga utvecklingsinitiativ används en enklare variant. Nästa mätning av projektmognaden genomförs under 2017. Tills denna mätning har nämnden som målsättning att öka projektmognaden, och särskilt vad gäller delarna nyttorealisering och resurshantering. 2013 2014 2015 Etappmål Självskattning Boende och trafikanter - 1 1,89 Öka Självskattning Samhällsbyggnad, transport och miljö - 1,83 1,82 Öka *T.o.m. september 2015. ** E-tjänst införs enl. prognos i början av 2016. Mätning införs när tjänsten är i bruk. *** E-tjänst ska införas under 2016. Mätning införs när tjänsten är i bruk. God användning av digitaliseringens möjligheter Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är därför utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en ”digital kommun” där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är elektronisk (e-tjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. En strävan i arbetet är att göra invånaren/kunden till en aktiv part i processarbetet samtidigt som processerna i verksamheterna optimeras. Det är denna kombination som kan ge invånarna ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala organisationen. Öppna data avser information som är fritt tillgänglig och kan bli en viktig möjlighet för nya innovationer. Ämnet öppna data utgår från PSI-direktivet som beslutats i EU (PSI - public sector information). PSI-direktivet ska göra det lättare för fler att få tag på offentlig data. E-tjänst för bygglov Under 2015 har arbete med en förstudie om en e-tjänst för bygglov pågått. Förstudien identifierar behov och vinster med en e-tjänst samt utgör underlag för kravställan av det konkreta systemstöd som krävs för etablering av en etjänst. Under 2016 ska upphandling och sedan implementering av en e-tjänst för bygglov genomföras. Plan för öppen data För att uppmuntra innovation och skapande av nya digitala tjänster för både medborgare och näringsliv tillgängliggör Huddinge kommun offentlig information som öppna data. Kommunen har redan släppt data vad gäller infartsparkeringar, cykelpumpar, laddstolpar, kommunindelning, förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Dessa finns tillgängliga för nedlaggning på data.huddinge.se. Kommunförbundet Stockholms län har undersökt vilka datamängder som är mest efterfrågade och utifrån det tagit fram en rekommendation för vilka data som man ser ett intresse från allmänheten att få tillgång till. Det gäller: 2 E-blomlådan är ett verktyg för självvärdering av service och verksamhetsutveckling med stöd av IT som Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram. För natur- och byggnadsnämnden är två områden i mätningen relevanta. NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 29 - miljödata (luftkvalitetsmätningar, bullerdata, radon), frågats i uppdraget. Projektet har därför gjort en omstart under hösten 2015och arbetet fortsätter under 2016. - parkering (belägenhet, servicetider, specialparkeringsplatser), Utvecklingsåtaganden - skolor, förskolor, fritidshem (belägenhet och kontaktinformation). - Implementera en välfungerande e-tjänst för bygglov. Utöver dessa dataslag finns idéer på lantmäteriavdelningen att släppa fler data som kan vara av intresse för medborgare och som i dagsläget inte genererar några betydande intäkter vid försäljning av data till avdelningen. Vilka dessa är och vad konsekvenserna skulle bli att släppa datat gratis behöver dock utredas. - Genomföra inventering och ta fram en plan för vilken data som ska släppas till att bli öppen data. Utgångspunkt är att släppa de dataset som har föreslagits av kommunförbundet Stockholms län. - Ta fram förslag på hur vi ska hantera och utveckla digitala planer med bland annat egenskapsytor. Förslaget ska vara klart till mars 2016 för att komma med i budget 2017. - Överförs från 2015: Framtagande av informationsmodell. Hantering och utveckling av digitala planer Under 2003 gjordes ett arbete med att digitalisera alla användningsgränser, användningsytor och egenskapsgränser i då gällande detaljplaner. Arbetet utfördes av konsulter och avdelningen gjorde stickprovskontroller för att kontrollera kvalitet och korrekthet. Alla nya detaljplaner som tillkommit efter detta har på samma sätt lagts in i vår databas. Dessa linjer och ytor har därefter använts av lantmäteriavdelningen vid tolkning av detaljplaner för framställning av olika kartprodukter och vid lantmäteriförrättningar. Det långsiktiga målet med att digitalisera detaljplanerna har varit att dessa linjer och ytor ska kunna användas inom kommunen men även av externa användare vid t.ex. planering av nybyggnation. Men för att nå målet behöver det digitaliserade materialet kvalitetssäkras utifrån detaljplanens grundhandling för att det ska kunna användas som den gällande tolkningen av planens intentioner vilket vi bedömer som väldigt tidskrävande. Framtagande av informationsmodell Under 2014-2015 har projektet ”framtagande av en informationsmodell för gator och vägar” pågått. Syftet med projektet är att den informationsmodell som tas fram ska ge kommunen en tydligare överblick över det data som är lagrat och på så sätt kunna säkerställa att korrekt och rätt data används i varje process. Mottagare för metod och modell är kommunstyrelsen. Projektet har dock inte löpt enligt plan under 2015, då den konsultinsats som sattes in under 2014 inte resulterade i enlighet med det som efter- 30 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Viktigt att samarbeta med och lära av andra Ständigt lärande är också en bärande princip för kommunens kvalitetsutveckling. En viktig aspekt i det organisatoriska lärandet är att man dokumenterar lärdomar från tidigare beslut och på ett systematiskt sätt använder sig av dessa nya kunskaper för att förbättra verksamheten. En väg att gå för att inte behöva uppfinna och bekosta hjulet helt själva är att på ett eller annat sätt samverka med andra aktörer, både internationellt, på EU-nivå, nationellt och regionalt (till exempel andra kommuner, stat, landsting och, näringsliv). Omvärldsbevakning, samverkan i regionen, med högre utbildning och forskning och samverkan på den nationella och den internationella arenan är därför viktiga delar i vår systematiska kvalitetsutveckling. Under 2015 tog kommunfullmäktige beslut om en strategi för det internationella arbetet. Kommunstyrelsens förvaltning leder under 2016 arbetet med att implementera strategin. Intern kontroll Prioriterade risker och åtgärder Nämnden har upprättat en bruttorisklista och utifrån den identifierat prioriterade risker. Sannolikheten för att dessa risker inträffar bedöms som hög och om de skulle inträffa bedöms konsekvenserna bli allvarliga. Framtagande av kompetensförsörjningsplan för att få ett samlat grepp kring förvaltningens insatser samt säkerställa kort- och långsiktig kompetensförsörjning. Upprätta rutin för kunskapsöverföring från nyckelpersoner som avslutar sin anställning. Utarbeta tydliga rutiner och processer för introduktion av nya medarbetare genom att till exempel ta fram standardiserade introduktionsmallar för hela förvaltningen utifrån avdelningsnivå och förvaltningsspecifika introduktionsdagar. Risk A: Hot och våld Ansvar: personal- och administrativ chef & gatu- och parkchef Hot och våld i yrkesutövningen i flertalet yrkeskategorier på förvaltningen i kontakt med tredje man. Risk för hot och våld vid tillsynsbesök på fastigheter. Motsvarande risk finns vid öppet hus. Riskreducerande åtgärder: Genomför regelbunden utbildning i hot och våld för nyanställda samt för medarbetare som behöver förnya sina kunskaper Fortsätta att regelbundet diskutera hot och våld på avdelningarnas arbetsplatsträffar genom att ha det som stående punkt på dagordningen. Undersök möjligheten att införa ett besöksregistreringssystem i tekniska nämndhuset. Risk B: Personal & rättsäkerhet Risk C: Krishantering Ansvar: personal- och administrativ chef & gatu- och parkchef Brister i kriskommunikationen kan leda till att invånarna inte får den information de behöver vid en kris, samt att förtroendet för kommunen minskar. Samarbetet inom skydd och säkerhet upplevs som otydligt inom förvaltningen. I en katastrofsituation kan nämnden inte utföra sitt uppdrag på grund av avsaknad av utrustning för god/säker radiokommunikation inom nämnden (mobilnätet ligger nere). Riskreducerande åtgärder: Implementera krisplan med tillhörande kriskommunikationsplan som tagits fram under hösten 2015. Genomför 1-2 övningar som samordnas med kommunstyrelsens förvaltning för att kunna identifiera olika scenarier och upprätta rutiner för detta. Genomför bedömning av förvaltningens behov av RAKEL-telefoner därefter driva på kommungemensamt arbete med radiokommunikation Ansvar: personal- och administrativ chef & miljötillsynschef Förvaltningen har svårt att rekrytera personal och kan inte utföra basuppdraget. Förvaltningen är beroende av många bristyrken i olika utsträckning och processer. Rutiner och processer finns inte beskrivna vilket leder till sårbarhet och svårighet att ersätta eller ta in nya medarbetare. Nyckelpersonsberoende finns över hela förvaltningen men gäller främst viktiga arbetsuppgifter kring administrationen. Hög arbetsbelastning påverkar rättssäkerheten då tiden för kvalitetssäkring och reflektion minskar. Riskreducerande åtgärder: Risk D: Verksamhetssystem Ansvar: personal- och administrativ chef IT-miljön kraschar, systemen ligger nere. Förvaltningen är beroende av sina IT-system. Nätverksproblem som ger stor påverkan på arbetssätt och säkerhet. Mycket information och handläggningsstöd kommer via internetlänk. Riskreducerande åtgärder: Utarbeta prioriteringslista och ansvarsfördelning över uppgifter som ska prioriteras om nätet ligger nere (t.ex. felanmälan m.m.) i samarbete med kommunens servicecenter och kommunstyrelsens förvaltning. NATUR- OCH BYGGNADSSNÄMNDEN | 31 Risk E: Drift, planering & otillräckliga resurser Ansvar: Gatu- och parkchef & personal- och administrativ chef Projekt för nybyggnation av anläggningar (parker, gatuprojekt etc.) saknar kostnadsberäkningar för effektiv drift och underhåll. Förvaltningen har t.ex. svårt att följa klotterpolicyn, undanröja farliga träd, ploga smala gator och använda gatsten istället för annat underlag pga. resursbrist. Riskreducerande åtgärder: Etablera ett bättre samarbete med gatu- och trafiksektionen på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa att den tekniska handboken följs. Arbeta för att återinföra förbesiktningar inför slutbesiktning av nya gatu- och parkanläggningar. Utarbeta en modell för uppräkning av driftbudget (är även ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för 2016). Genomför regelbundna och målgruppsanpassade utbildningar i W3D3 under för medarbetare och chefer. Risk G: Nämndadministration Ansvar: personal- och administrativ chef Expedieringen av politiskt fattade beslut rapporteras inte tillbaka till verksamheten den formella vägen. Riskreducerande åtgärder: Genomför översyn av rutiner kring expediering av beslut och säkerställ att expedieringen sker korrekt. Risk H: Tydlighet i uppdrag Ansvar: miljötillsynschef Risk F: Diariet Det finns ett antal verksamhetsområden där ansvarsfördelningen mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning upplevs som otydlig och behöver klargöras. Ansvar: personal- och administrativ chef Riskreducerande åtgärder: Alla ärenden ska registreras i W3D3. Förvaltningen har även andra förvaltningsspecifika system där ärenden också ska registreras. Det är tidskrävande med registrering i flera system. Riskreducerande åtgärder: 32 | VERKSAMHETSPLAN 2016 Genomför kartläggning av områden där ansvarsfördelningen är otydlig. Utifrån kartläggning, klargör ansvarsfördelning. Processer och rutiner Utifrån nämndens register över verksamhetsprocesser har fyra processer bedömts som icke fungerande och åtgärder kommer att sättas in för att få bättre fungerande processer. Process A: Hantera markupplåtelser Ansvar: Naturvårdschef Inkluderar alla nyttjanderätter så som arrenden (jaktarrenden), tomträtt, servitut, hyresupplåtelser samt andelar i samfälligheter (t.ex. vägsamfälligheter). satsning som påbörjats under 2015 och beräknas pågå till 2017. Åtgärd 1-4 genomförs under 2016 och åtgärd 5-7 under 2017. RISK Processen fungerar inte och det är oklart om kommunens driftbudget används till rätt ytor enligt stadsplan. Riskreducerande åtgärder sker i sju steg: 1. Utarbeta en digital karta över kommunens parkmark inom detaljplanelagt område. 2. Genomför jämförelse med den digitala karta som tagits fram och nuvarande skötselytor. 3. Utarbeta en ansvarsfördelning mellan olika fastighetsägare som fastslås genom driftavtal. RISK 4. Ta fram skötselkostnader för respektive parkyta. Register och rutiner saknas för flertalet upplåtelser inom jord- och skogsbruksmark. Olika avdelningar har olika rutiner för upplåtelser och dokumentationen är bristfällig inom vissa delar samt att rutin för upplåtelse av tomträtter. 5. Utarbeta ett förslag till prioritering utifrån budget, av vilken skötselnivå som kommunens parkytor ska ha. 6. Utarbeta checklista utifrån beslutad skötselnivå för varje parkyta. Förvaltningen är beroende av en expert inom fastighetsförvaltning som får samtliga frågor inom området 7. Undersök vad det finns för IT-system för att ajourhålla skötsel av parkmark och tillhörande inventarier/utrustning så som gungor, parkbänkar, träd etc. Rubricerad process ska sammanföras med processen ”förvalta kommunal mark”. När processerna är sammanförda genomförs en ansvarsfördelning mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. Riskreducerande åtgärder planerade att genomföras under 2015: Utred förvaltningsövergripande vilka markupplåtelser som sker i en fördjupad processinventering inom processgruppen. Kartlägg vilka befintliga processer och rutiner som finns för upplåtelse. Implementera förvaltningsövergripande processer, rutiner och register för markupplåtelser. Se även över och skapa en gemensam terminologi. Förstudie kring möjligheter att upprätta en avtalsdatabas. De riskreducerande åtgärder ovan som inte blir klara under 2015 överförs till internkontrollplan för 2016. Process B: Förvalta parker och planteringar Ansvar: Gatu- och parkchef Skötsel, underhåll och drift av grönområden och parkmark inom detaljplanelagt område - så som omhändertaganden av felanmälan, underhåll, kontroll och drift av lekplatser, badplatser, grönytor och parkmark (inkl. planteringar, vegetation och klottersanering). En flerårig Process C: Handlägga allmänna frågor Ansvar: Bygglovschef Ärenden från allmänheten (via kundtjänst/direkt till handläggare) som kräver ytterligare åtgärd eller utredning. RISK Ärenden och andra frågor/synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare svaras inte på inom rimlig tid. Frågor som inkommer från en medborgare, men som behöver besvaras av flera avdelningar och/eller handläggare hålls inte samman. Riskreducerande åtgärder: Följ upp att riktlinjer för hantering av allmänna frågor följs inom förvaltningen Utarbeta tydliga rutiner för handläggning av allmänna frågor tillsammans med nya servicecenter. | 33 Process D: Hantera handlingar Ansvar: Personal- och administrativ chef Beskriva och redovisa arkiv, hantera arkiv (förvaring, vård, konvertering, gallring, tillhandahållande, utlån), utreda och besluta om bevarande och gallring, hantera och registrera inkommande handlingar, hantera och registrera ärenden. RISK Korrekt registrering är nödvändig för att värna om demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. Korrekt registrering krävs även för att enkelt kunna återsöka handlingar. Vi ska även leva upp till kraven på arkivredovisning i arkivlagen och Huddinge kommuns arkivreglemente. Riskreducerande åtgärder: Säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation av administrativt stöd för att hantera och registrera inkomna handlingar och ärenden. Introducera nyanställda i rutiner gällande hantering av handlingar samt utbildning i dokumentoch ärendehanteringssystemet W3D3. 34 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Tabellen nedan listar samtliga utestående revisionsåtgärder för natur- och byggnadsnämnden per den 26 oktober 2015. Revision Diarienummer Granskning avseende upphandling Informationsinsatser bör genomföras på förvaltningen rörande upphandlingssamordnarens uppgifter. (avvikelse) Granskning av otillåtna bisysslor Samtliga styrelser/nämnder bör säkerställa en ändamålsenlig återrapportering av bisysslor. (delvis åtgärdat) Vägunderhåll Kommunen bör ta fram specifika kvalitetsmål för gatu- och vägbeläggning. Utifrån dessa mål kan mål för underhållet definieras. (delvis åtgärdat) Kommunen bör låta samhällsbyggnadsnämnden besluta om en långsiktig plan för gatuunderhållet. (delvis åtgärdat) Kommunen bör, i samband med ett eventuellt framtagande av kvalitetsmål för underhåll, fastställa att det som inte når upp till de fastslagna målen ska definieras som en underhållsskuld. (delvis åtgärdat) Arrendegårdar Checklista upprättas - rekrytering av arrendator, krav och driftspecifika krav. (delvis åtgärdat) Bedömningar och beslut för val av arrendator vid nyrekryteringar bör dokumenteras. (delvis åtgärdat) Principer för beräkning av arrendeavgifter dokumenteras. (delvis åtgärdat) Dokumentation och nämndbeslut vid väsentliga kostnader utöver avtal som belastas kommunen. (delvis åtgärdat) Besiktning vid byte av arrendator. Besiktningen bör dokumenteras. (delvis åtgärdat) Arrendegårdar och övriga arrenden på naturmark Upprätta och implementera skriftliga rutiner kring vilka kostnader som bör åligga hyresgästen/arrendatorn och vilka kostnader som kommunen ska stå för samt uppdatera delegationsordningen med vem som ska attestera och inom vilka ramar. (delvis åtgärdat) Upprätta och implementera skriftliga rutiner och policys rörande hanteringen av arrenden/upplåtelser avseende tilldelning, prissättning och ansvarsfrågor. (delvis åtgärdat) Dokumentera kommunens policy beträffande uthyrning till nuvarande och tidigare anställda inom kommunen. (delvis åtgärdat) Upprätta och implementera en formell arbetsbeskrivning för den person som hanterar arrenden och upplåtelser. (avvikelse) Hanteringen av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter Årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan. Hantering av exploateringsfastigheter Inför 2018 års internkontrollplan utvärdera effekterna av samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013. Granskning av vidtagna åtgärder med anledning av anmärkning av revisionsberättelsen för 2013 Natur- och byggnadsnämnden bör vara aktiv i värdegrundsarbetet och utformningen av internkontrollplaner och löpande följa detta arbete inom förvaltningarna. (delvis åtgärdat) dnr 2011/328.104 dnr 2012/602.111 dnr 2011/1672.351 dnr 2013/66.820 dnr 2014/1103.222 dnr SBN 2013/601.912 dnr 2014/116.912 dnr NBN 2015/621 NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 35 Organisation 36 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Källförteckning Bra att leva och bo Delmål Ökat bostadsbyggande Förbättrad infrastruktur Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Ökad delaktighet Ökad jämlikhet Ökad nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Mått Antal nytillkomna bostäder Andel bygglovärenden som beslutas inom tio veckor från komplett ansökan Andel av alla nybyggnadskartor typ A och B som levereras inom 3 veckor från komplett beställning Andel husutstakningar som utförs inom 5 arbetsdagar efter avrop från lantmäteriavdelningen (avrop förutsätter kompletta handlingar och beviljat bygglov) Andel lantmäteriförrättningar som avslutas inom 4 månader Källa SCB Egen statistik Nöjd kund-index vinterunderhåll Gatuenkäten Andel invånare som är nöjda med vinterunderhållet på trottoarer, cykelbanor resp. gator Nöjd kund-index beläggning Gatuenkäten Andel invånare som är nöjda med beläggningen på trottoarer, cykelbanor resp. gator Betygsindex för gång- och cykelvägar Gatuenkäten Andelen som fått sitt förstahandsval Verksamhetsstatistik BUF Andelen som fått ett av sina tre val Verksamhetsstatistik BUF Nöjd- kundindex för städning/skötsel Gatuenkäten Andel invånare som är nöjda med skötsel av parker Gatuenkäten Andel invånare som anser att kommunens parker är attraktiva och trevliga att besöka Nöjd- kundindex för belysning Gatuenkäten Andel anmält klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 48 timmar på vardagar Andel anmält rasistiskt klotter via felanmälan som tvättas bort från NBF:s byggnader, egendom och naturmark inom 24 timmar på vardagar Andel invånare som upplever nedskräpning som ett mycket stort problem Andel överklagade bygglovärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar nämndens beslut Andel överklagade lantmäteriförrättningsärenden där den överprövande instansen (sista prövningsinstansen) ändrar lantmäterimyndighetens beslut eller återförvisar för förnyad handläggning Andel förtroendevalda som är nöjda med arbets-förutsättningarna i natur- och byggnadsnämnden (skala 1-5) Längd tillgänglighetsanpassade leder, enl. klassning i tre nivåer Egen statistik Privatpersoners betyg på kommunens handläggning och service gällande bygglovärenden Stockholm Business Alliance serviceundersökning Andel bygglovsansökningar som är kompletta vid inlämnande Egen statistik Andel avklarade ärenden i kommunens servicecenter via e-post och telefon, gällande natur- och byggnadsförvaltningens frågor Andel enkla frågor via e-post som besvaras av natur- och byggnadsförvaltningen inom två arbetsdagar Nöjdhet med skötsel i naturområden Statistik från servicecenter Andel som spontant kan nämna något av Huddinges naturområden eller naturreservat Andel invånare som ofta promenerar på leder i skogen eller motionerar på elljusspår Besöksstatistik enligt mätstation i Paradisets naturreservat, passager/1000 invånare Årets friluftskommun Naturvårdsenkäten Egen statistik Egen statistik Egen statistik Gatuenkäten SCB:s medborgarundersökning Gatuenkäten Egen statistik Befolkningsundersökningen Egen statistik Egen statistik Politikerenkäten Egen statistik E-postundersökningen Naturvårdsenkäten Naturvårdsenkäten Egen statistik Naturvårdsverket NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 37 Fler i jobb Delmål Fler arbetstillfällen Fler och växande företag Mått Antal Huddingejobbare, praktikanter och traineer på natur- och byggnadsförvaltningen Företagarnas betyg på handläggnings och service gällande bygglovärenden Byggherreenkät inom Stadsbyggnadsbenchen Källa Egen statistik Stockholm Business Alliance serviceundersökning Stadsbyggnadsbenchen God omsorg för individen Delmål Fler upplever god hälsa Mått Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Källa Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen för unga Ekosystem i balans Delmål Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Miljöanpassade inköp Mått Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO2 från persontransporter per årsarbetare Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Källa Statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Egen statistik God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna Miljöbarometern Siktdjup i sjöarna Miljöbarometern Placering i mätningen Årets naturvårdskommun Sveriges naturskyddsförening Areal hävdad ängsmark Egen statistik Areal hävdat våtmarksbete Egen statistik Areal hävdad jordbruksmark Egen statistik Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Egen statistik Bibehållen ekologisk mångfald och bevarad grönstruktur Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Antal anställda Källa LIS Personalomsättning LIS Engagerade och professionella chefer Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Medarbetarundersökningen Sjukfrånvaron (total) LIS Korttidssjukfrånvaron LIS Mått Natur- och byggnadsnämndens balanserade resultat Källa LIS Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Sund ekonomi Delmål Långsiktig balans Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Ökad processorientering Mått Processindex Källa Egen mätning Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete God användning av digitaliseringes möjligheter Projektmognad (femgradig skala) SPI – Svenskt Projektindex™, som genomförs av Baseline Management Egen statistik Andel beställningar av nybyggnadskarta som sker via e-tjänst Andel ansökningar om lantmäteriförrättningar som sker via etjänst Andel ansökningar om bygglov som sker via e-tjänst Egen statistik E-blomlådan (självskattning) Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting 38 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Egen statistik Fler i jobb Delmål Fler arbetstillfällen Fler och växande företag Mått Antal Huddingejobbare, praktikanter och traineer på natur- och byggnadsförvaltningen Företagarnas betyg på handläggnings och service gällande bygglovärenden Byggherreenkät inom Stadsbyggnadsbenchen Källa Egen statistik Stockholm Business Alliance serviceundersökning Stadsbyggnadsbenchen God omsorg för individen Delmål Fler upplever god hälsa Mått Andel vuxna som skattar sin hälsa som bra Källa Befolkningsundersökningen Andel ungdomar i åk 9 som skattar sin hälsa som bra Befolkningsundersökningen för unga Ekosystem i balans Delmål Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Miljöanpassade inköp Mått Natur- och byggnadsförvaltningens utsläpp av CO2 från persontransporter per årsarbetare Andel fordon med förnyelsebara bränslen i fordonsflottan Källa Statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Egen statistik God vattenstatus i sjöar och vattendrag Fosforhalt i sjöarna Miljöbarometern Siktdjup i sjöarna Miljöbarometern Placering i mätningen Årets naturvårdskommun Sveriges naturskyddsförening Areal hävdad ängsmark Egen statistik Areal hävdat våtmarksbete Egen statistik Areal hävdad jordbruksmark Egen statistik Andel produktiv skog som undantas från skogsbruk och skyddas som naturreservat Egen statistik Bibehållen ekologisk mångfald och bevarad grönstruktur Attraktiv arbetsgivare Delmål Mått Antal anställda Källa LIS Personalomsättning LIS Engagerade och professionella chefer Ledarskapsprofil (ledarskap, effektivitet, återkoppling och målkvalitet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap Medarbetarundersökningen Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarprofil (medarbetarskap, delaktighet, sociala klimat och lärande i arbetet) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Motivation Medarbetarundersökningen Goda förutsättningar Prestationsnivå Medarbetarundersökningen Hållbart medarbetarengagemang (HME) Totalt Medarbetarundersökningen Sjukfrånvaron (total) LIS Korttidssjukfrånvaron LIS Mått Natur- och byggnadsnämndens balanserade resultat Källa LIS Medarbetarundersökningen Medarbetarundersökningen Sund ekonomi Delmål Långsiktig balans Systematisk kvalitetsutveckling Delmål Ökad processorientering Mått Processindex Källa Egen mätning Ökad projektmognad för ett effektivt utvecklingsarbete God användning av digitaliseringes möjligheter Projektmognad (femgradig skala) SPI – Svenskt Projektindex™, som genomförs av Baseline Management Egen statistik Andel beställningar av nybyggnadskarta som sker via e-tjänst Andel ansökningar om lantmäteriförrättningar som sker via etjänst Andel ansökningar om bygglov som sker via e-tjänst Egen statistik E-blomlådan (självskattning) Självvärderingsverktyget e-blomlådan från Sveriges kommuner och landsting 38 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Egen statistik TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE Johanna Lampinen Dunér [email protected] DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-29 NBN-2015/3111.118 1 (5) Natur- och byggnadsnämnden Internkontrollplan 2016, natur- och byggnadsnämnden Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att plan för intern kontroll 2016 för natur- och byggnadsnämnden godkänns. Sammanfattning En internkontrollplan för 2016 har tagits fram för natur- och byggnadsnämnden. Planen identifierar åtta risker och fyra processer som prioriteras under 2016. Riskreducerande åtgärder för dessa har tagits fram. En risksammanställning, en så kallad bruttolista över risker, samt ett processregister ligger till grund för arbetet. Planen listar även 17 utestående revisionsåtgärder, vilket är revisionsrekommendationer som nämnden har svarat ska vidtas utifrån genomförda revisioner och granskningar. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden godkänner bilagd internkontrollplan för 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Beskrivning av ärendet Natur- och byggnadsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till internkontrollplan 2016 för natur- och byggnadsnämnden. Förslaget har sin utgångspunkt i förvaltningens årliga analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för intern kontroll, som tillsammans med underlag för uppföljning av verksamhetsprocesser och rutiner, synpunkter från revision/annan granskning samt systematiska kontroller sammanställs till en plan för internkontroll. En risksammanställning, en så kallad bruttolista över risker samt processregister ligger till grund för arbetet. Innehållet i internkontrollplanen har tagits fram genom ett antal workshops med förvaltningens medarbetare och ledningsgrupp. En workshop med de förtroendevalda i nämnden hölls i september där ett utkast till verksamhetsplan var underlag. Utifrån denna workshop har ett antal justeringar av förslaget vidtagits. I det följande redovisas förändringar som genomförts i förslaget till internkontrollplan 2016 i jämförelse med föregående års plan. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-29 NBN-2015/3111.118 2 (5) 1. Prioriterade risker och åtgärder Risk A: Personal & rättsäkerhet Kvarstår från förra året men nu ingår även rättsäkerhet i rubriken. Riskbeskrivning och riskreducerade åtgärder är ny eftersom utmaningarna förändrats sedan 2015. Risk B: Hot och våld Kvarstår från föregående år. Risken är densamma och beskrivningen förtydligad. Riskreducerande åtgärder är desamma och en ny åtgärd har tillkommit. Risk C: Krishantering Enligt uppdrag från nämndworkshops har riskerna ”radiokommunikation” och ”kommunikation” har slagits ihop under ovan nämnd rubrik. Riskreducerande åtgärder är i princip desamma, en ny åtgärd har tillkommit. Risk D: Verksamhetssystem Ny identifierad risk för 2016. Risk E: Drift, planering och otillräckliga resurser Ny identifierad risk för 2016. Risk F: Diariet Risken kvarstår från 2015. Riskbeskrivning har förändrats samt förslag till riskreducerande åtgärder. Risk G: Nämndadministration Ny identifierad risk för 2016. Risk H: Tydlighet i uppdrag Ny identifierad risk för 2016. 2. Prioriterade processer och rutiner Process A: Hantera markupplåtelser Kvarstår från 2015. Riskbeskrivningen utvecklad. Förslaget till riskreducerande åtgärder kvarstår från 2015 och överförs till 2016 i den mån de inte avslutas under 2015. TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-29 NBN-2015/3111.118 3 (5) Process B: Förvalta parker och planeringar Kvarstår från 2015 då det är en flerårig satsning. Förslaget till riskreducerande åtgärder har preciserats och delats in i sju steg. Process C: Handlägga allmänna frågor Kvarstår från 2015. Nya förslag till riskreducerade åtgärder. Process D: Hantera handlingar Kvarstår från 2015. Nya förslag till riskreducerade åtgärder. 3. Åtgärder utifrån rekommendation från revision Nämnden har 17 utestående åtgärder utifrån rekommendation från revisionen. 4. Systematiska kontroller Nedan redovisas förvaltningens förslag till vilka systematiska kontroller av verksamheten som ska genomföras under 2016 samt eventuella förändringar som utförts i testrutinen. Avslut av anställning Rutinen har reviderats eftersom den inte mätte korrekt aktivitet i Heroma. Tidigare granskades huruvida personer som avslutat sin anställning på förvaltningen fanns kvar i Heroma. Att så är fallet ett antal månader efter att anställningen är avslutad är helt i sin ordning, det som är viktigt är att se om lön, komptid etc. är korrekt utbetald och när det är gjort. Konsekvensändringar är genomförda i mallen för återrapport. Bisyssla Rutinen fungerar och kvarstår från 2015. Mallen för återrapport av stickprov har förtydligats för att tydligare avspegla exakt vilka saker som kontrollerats. Korrekt myndighetsutövning inom bygglovsprocessen Rutinen fungerar och kvarstår från 2015. För att stävja risken att ansvaret för hela handläggningsprocessen av bygglov ligger på en person har betydande förändringar genomförs av bygglovsavdelningens arbetssätt. Risken är nu minimerad men stickproverna föreslås fortsätta under 2016 och då endast tre gånger per år. Antalet ärenden för urval har minskats från 10 till 8 stycken så att fördelningen mellan olika ärendegrupper blir jämn. TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-29 NBN-2015/3111.118 4 (5) Kundfakturor Rutinen fungerar och kvarstår från 2015. Vissa språkliga korrigeringar är genomförda. Frekvensen för test har reducerats från en gång per månad till fyra gånger per år då kontrollerna inte har redovisat några avvikelser. Ansvarsfördelningen mellan testledare och ekonomifunktion har tydliggjorts i rutinen. Mallen för återrapport av stickprov har också förtydligats för att tydligare avspegla exakt vilka saker som kontrollerats. Leverantörsfakturor Rutinen fungerar och testfrekvensen kvarstår från 2015, antalet fakturor för urval har dock reducerats från 20-25 till 15-20 stycken då förvaltningen gjort bedömningen att samma resultat kan uppnås med ett mindre antal fakturor. Ansvarsfördelningen mellan testledare och ekonomifunktion har tydliggjorts i rutinen. Mallen för återrapport av stickprov har också förtydligats för att tydligare avspegla exakt vilka saker som kontrollerats. Korrekt utförd direktupphandling Rutinen fungerar och testfrekvensen kvarstår från 2015, endast språkliga förtydliganden har genomförts. Korrekt registrering av handlingar Förvaltningen föreslog i utkastet till internkontrollplan 2016 som nämnden fick ta del av under sin workshop i september, att rubricerat stickprov skulle införas då processen för registrering av ärenden inte fungerar. Förvaltningen föreslår dock att stickprovet inte genomförs under 2016 då det är viktigt att först få ordning på processen innan det är möjligt att bedöma var stickprovet ska genomföras. Det finns också ett stort behov i detta läge att fokusera befintliga resurser på att förbättra processen snarare än att kontrollera den. Anders Lindelöf Teknisk direktör Johanna Lampinen Dunér Utredare Bilagor Plan för internkontroll 2016 för natur- och byggnadsnämnden. TJÄNSTEUTLÅTANDE Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-29 NBN-2015/3111.118 5 (5) NBN-2015/3111 Plan för intern kontroll 2016 för natur- och byggnadsnämnden NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN OKTOBER 2015 Innehåll Inledning 3 Huddinges struktur för intern kontroll 3 Avgränsningar 4 Ansvar Uppföljning 4 Beskrivning av natur- och byggnadsnämndens system för intern kontroll 4 Internkontrollåtgärder under året 5 Inledning Bedömning och avvägningar 5 Prioriterade risker och åtgärder 6 Processer och rutiner 7 Åtgärder med anledning av rekommendationer från revision eller annan granskning 10 Systematiska kontroller 12 Inledning Enligt reglementet för intern kontroll (Huddinge kommuns författningssamling, HKF 9410) ska styrelse och nämnder upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll och årligen ta fram en plan för intern kontroll som beskriver hur man planerar att bedriva internkontrollprocessen under året och vilka åtgärder som ska genomföras under perioden. Huddinges struktur för intern kontroll Reglementet för intern kontroll ställer krav på att styrelse och nämnder ska upprätthålla en tillfredsställande intern kontroll som följer en gemensam struktur. Alla nämnder ska därför ha en plan för intern kontroll som beskriver hur nämnden har lagt upp sitt system för intern kontroll samt beskriver de planerade åtgärder och kontroller som ska genomföras under planeringsperioden. Intern kontroll är en process där kommunens styrelse, nämnder, ledning och personal samverkar och som är utformad för att ge rimlig försäkran om att målen uppnås inom följande områden: • Effektiv och ändamålsenlig verksamhet • Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten • Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och regler Huvudpoängen i definitionen är att intern kontroll är en process – ett medel för att nå måluppfyllelse, och inte ett mål i sig. Denna ständigt pågående process genomförs av medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Intern kontroll ska ge en rimlig försäkran, inte absolut säkerhet, till organisationens ledning och styrelse. De primära syftena med internkontrollprocessen är alltså att säkerställa att nämnden uppnår de av fullmäktige fastställda målen, att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt sätt samt att det bedrivs ett systematiskt arbete med att eliminera (eller minska) risker som kan hindra kommunen från att nå dessa mål. Centralt för internkontrollprocessen är därför att nämnden har en säker och väl fungerande verksamhet med god ordning och reda, vilket också förebygger allvarliga fel och förluster. Detta uppnås genom att man minskar eller eliminerar befintliga risker, stärker verksamheternas robusthet (till exempel genom förbättrade rutiner) och genom ett systematiskt arbete för att höja riskmedvetenheten i vardagen och kunskapen om internkontroll på alla nivåer i organisationen. Huddinges system för intern kontroll vilar på fyra ben: riskreducering, systematiskt arbete kring processer och rutiner, ett systematiskt omhändertagande av åtgärder utifrån revision eller annan granskning samt på systematiska kontroller. I förlängningen bidrar detta arbete till att förebygga oegentligheter Nämnderna ska i samband med den ordinarie planeringsprocessen identifiera oönskade händelser som kan hindra respektive verksamhet att nå sina mål, samt bedöma om det behövs någon åtgärd från nämndens sida i form av till exempel nya eller förändrade rutiner, information eller uppföljning. Därefter ska nämnden besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån ovan nämnda riskanalys, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. De planerade åtgärderna redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 3 Avgränsningar Denna plan behandlar inte den typ av risker som ryms inom begreppet extraordinära händelser. De hanteras istället inom ramen för kommunens beredskaps- och krisplanering, som beskrivs i kommunens plan vid extraordinära händelser, antagen av kommunfullmäktige 12 januari 2009. Varje nämnd ansvarar enligt den planen för att företa någon form av risk- och sårbarhetsanalys som visar risker för verksamheten om en extraordinär händelse skulle inträffa inom nämndens verksamhetsområde. Dessa analyser ligger till grund för den kontinuitetsplanering som nämnderna tar fram för de verksamheter som måste fortgå vid sådan händelse. Uppföljning Uppföljningen av arbetet med intern kontroll är integrerad i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, där intern kontroll ägnas eget utrymme i verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse. De åtgärder som ska genomföras under planeringsperioden redovisas i verksamhetsplanen. Planerade åtgärder följs därefter upp löpande av respektive chef samt av förvaltningens ledning i samband med årets två delårsrapporter och samlat i verksamhetsberättelsen. I delårsrapporter och verksamhetsberättelse redovisas utfallet under planeringsperioden och avvikelser kommenteras (inklusive åtgärdsplan). Nämnderna ska därutöver i verksamhetsberättelsen även göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått samt en bedömning av om den interna kontrollen är betryggande. Beskrivning av natur- och byggnadsnämndens system för intern kontroll Tidigare år har nämndens arbete med internkontroll fokuserat på riskanalys och riskreducering, men ett utvecklingsarbete pågår där nämnden vidareutvecklar internkontrollen mot ett sammanhållet system för att säkerställa god ordning. Sedan tre år har planen kompletterats med riskanalys och underlag även från två andra håll: uppföljning av processer och rutiner samt synpunkter från revision/annan granskning. Natur- och byggnadsförvaltningen genomför inom samtliga avdelningar och enheter årligen en analys av risker i enlighet med kommunens reglemente för internkontroll. En risksammanställning – bruttolista över risker – ligger till grund för arbetet. Nämndens arbete med att inventera risker till internkontrollplanen tar sitt avstamp i de tre register som kommunstyrelsens förvaltning tagit fram för att stödja nämnderna i sitt arbete. Till denna bedömning går förvaltningen igenom avdelningarnas basuppdrag samt nämndens kris och kontinuitetsplaner för att skapa en bruttolista av risker som sedan bedöms och prioriteras i ett första skede av förvaltningens led- ningsgrupp och i ett senare skede av nämnden i en workshop kring kommande års planering. Nämnden har ingen egen anvisning kring hur risker ska bedömas och på vilka grunder som detta ska göras utan följer de anvisningar som reglemente samt kommunstyrelsens förvaltning ger i det årliga arbetet. De risker som slutligen kanaliseras i interkontrollplanen vaskas på ett naturligt sätt fram genom bruttorisklistan. Nämnden upprättar inga separata handlingsplaner för riskreducerande åtgärder då de implementeras i arbetet och följs upp på samma sätt som övriga åtaganden i verksamhetsplanen. Vissa av åtagandena, verksamhetsplan och/eller internkontrollplan, blir till enskilda projekt och andra är förväntade att hanteras av linjeorganisationen. Uppföljning sker dock med samma systematik och både åtaganden från verksamhetsplanen, internkontrollplanen samt pågående åtgärder i linje med revisionsrekommendationer. Till denna uppföljning i delårsrapporter och verksamhetsrapporter gör ledningsgruppen en återkommande riskbedömning kring måluppfyllelse av basuppdrag och NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN |4 rapporterar eventuella avvikelser eller större föränd- ringar Internkontrollåtgärder under året För att förbättra och bättre levandegöra internkontroll antog nämnden i februari 2015 en anvisning för verksamhetsplanering och interkontroll. Genom att införa en mer integrerad process hoppas nämnden bättre kunna fånga upp personalen i processen kring både internkontroll och verksamhetsplanering samt att anvisningen kommer att tydliggöra roller och ansvar. En god internkontroll handlar om att få flera kuggar att verka tillsammans på ett bra sätt. Det är viktigt att varje medarbetare vet vad som gäller och hur de förväntas agera i olika situationer, utan att för den delen detaljstyra. Fundamentet för en god internkontroll är att kontrollmiljön är stabil och tydlig. Kontrollmiljö handlar om ledningens (på alla nivåer, från nämnd och nedåt) engagemang och tydlighet i frågor som rör styrning och kontroll. Detta omfattar ansvar, attityder, värderingar, policys, riktlinjer och kompetens. De risker som identifieras i organisationen och dess verksamhet måste på ett systematiskt sätt värderas och hanteras. I detta ligger även att det finns väl fungerande processer för hur information och kommunikation ska fungera. Huddinge kommun har antagit COSO-modellens definition av internkontroll som ram för kommunens internkontrollprocess och nämnden bygger i sin anvisning vidare på detta i linje med de rekommendationer som har givits nämnden i 2013 års gransking av internkontroll. |5 Bedömning och avvägningar Utifrån utförd riskvärdering har nedanstående risker valts ut för åtgärder under 2016. Prioriterade risker och åtgärder Nämnden har upprättat en bruttorisklista och utifrån den identifierat prioriterade risker. Sannolikheten för att dessa risker inträffar bedöms som hög och om de skulle inträffa bedöms konsekvenserna bli allvarliga. • • Risk A: Hot och våld Ansvar: personal- och administrativ chef & gatu- och parkchef • Hot och våld i yrkesutövningen i flertalet yrkeskategorier på förvaltningen i kontakt med tredje man. Risk för hot och våld vid tillsynsbesök på fastigheter. Motsvarande risk finns vid öppet hus. Riskreducerande åtgärder: • • • Genomför regelbunden utbildning i hot och våld för nyanställda samt för medarbetare som behöver förnya sina kunskaper Fortsätta att regelbundet diskutera hot och våld på avdelningarnas arbetsplatsträffar genom att ha det som stående punkt på dagordningen. Undersök möjligheten att införa ett besöksregistreringssystem i tekniska nämndhuset. Risk B: Personal & rättsäkerhet Framtagande av kompetensförsörjningsplan för att få ett samlat grepp kring förvaltningens insatser samt säkerställa kort- och långsiktig kompetensförsörjning. Upprätta rutin för kunskapsöverföring från nyckelpersoner som avslutar sin anställning. Utarbeta tydliga rutiner och processer för introduktion av nya medarbetare genom att till exempel ta fram standardiserade introduktionsmallar för hela förvaltningen utifrån avdelningsnivå och förvaltningsspecifika introduktionsdagar. Risk C: Krishantering Ansvar: personal- och administrativ chef & gatu- och parkchef Brister i kriskommunikationen kan leda till att invånarna inte får den information de behöver vid en kris, samt att förtroendet för kommunen minskar. Samarbetet inom skydd och säkerhet upplevs som otydligt inom förvaltningen. I en katastrofsituation kan nämnden inte utföra sitt uppdrag på grund av avsaknad av utrustning för god/säker radiokommunikation inom nämnden (mobilnätet ligger nere). Riskreducerande åtgärder: • Implementera krisplan med tillhörande kriskommunikationsplan som tagits fram under hösten 2015. Förvaltningen har svårt att rekrytera personal och kan inte utföra basuppdraget. Förvaltningen är beroende av många bristyrken i olika utsträckning och processer. • Genomför 1-2 övningar som samordnas med kommunstyrelsens förvaltning för att kunna identifiera olika scenarier och upprätta rutiner för detta. Rutiner och processer finns inte beskrivna vilket leder till sårbarhet och svårighet att ersätta eller ta in nya medarbetare. Nyckelpersonsberoende finns över hela förvaltningen men gäller främst viktiga arbetsuppgifter kring administrationen. • Genomför bedömning av förvaltningens behov av RAKEL-telefoner därefter driva på kommungemensamt arbete med radiokommunikation Ansvar: personal- och administrativ chef & miljötillsynschef Hög arbetsbelastning påverkar rättssäkerheten då tiden för kvalitetssäkring och reflektion minskar. Riskreducerande åtgärder: Risk D: Verksamhetssystem Ansvar: personal- och administrativ chef IT-miljön kraschar, systemen ligger nere. Förvaltningen är beroende av sina IT-system. Nätverksproblem som ger stor påverkan på arbetssätt och säkerhet. Mycket information och handläggningsstöd kommer via internetlänk. Riskreducerande åtgärder: • Utarbeta prioriteringslista och ansvarsfördelning över uppgifter som ska prioriteras om nätet ligger nere (t.ex. felanmälan m.m.) i samarbete med kommunens servicecenter och kommunstyrelsens förvaltning. Alla ärenden ska registreras i W3D3. Förvaltningen har även andra förvaltningsspecifika system där ärenden också ska registreras. Det är tidskrävande med registrering i flera system. Riskreducerande åtgärder: • Genomför regelbundna och målgruppsanpassade utbildningar i W3D3 under för medarbetare och chefer. Risk G: Nämndadministration Ansvar: personal- och administrativ chef Risk E: Drift, planering & otillräckliga resurser Ansvar: Gatu- och parkchef & personal- och administrativ chef Projekt för nybyggnation av anläggningar (parker, gatuprojekt etc.) saknar kostnadsberäkningar för effektiv drift och underhåll. Förvaltningen har t.ex. svårt att följa klotterpolicyn, undanröja farliga träd, ploga smala gator och använda gatsten istället för annat underlag pga. resursbrist. Riskreducerande åtgärder: • Etablera ett bättre samarbete med gatu- och trafiksektionen på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa att den tekniska handboken följs. • Arbeta för att återinföra förbesiktningar inför slutbesiktning av nya gatu- och parkanläggningar. • Utarbeta en modell för uppräkning av driftbudget (är även ett utvecklingsåtagande i verksamhetsplanen för 2016). Expedieringen av politiskt fattade beslut rapporteras inte tillbaka till verksamheten den formella vägen. Riskreducerande åtgärder: • Genomför översyn av rutiner kring expediering av beslut och säkerställ att expedieringen sker korrekt. Risk H: Tydlighet i uppdrag Ansvar: miljötillsynschef Det finns ett antal verksamhetsområden där ansvarsfördelningen mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning upplevs som otydlig och behöver klargöras. Riskreducerande åtgärder: • Genomför kartläggning av områden där ansvarsfördelningen är otydlig. • Utifrån kartläggning, klargör ansvarsfördelning. Risk F: Diariet Ansvar: personal- och administrativ chef Processer och rutiner Utifrån nämndens register över verksamhetsprocesser har fyra processer bedömts som icke fungerande och åtgärder kommer att sättas in för att få bättre fungerande processer. Process A: Hantera markupplåtelser Ansvar: Naturvårdschef Inkluderar alla nyttjanderätter så som arrenden (jaktarrenden), tomträtt, servitut, hyresupplåtelser samt andelar i samfälligheter (t.ex. vägsamfälligheter). Rubricerad process ska sammanföras med processen ”förvalta kommunal mark”. När processerna är sammanförda genomförs en ansvarsfördelning mellan natur- och byggnadsförvaltningen och kommunstyrelsens förvaltning. RISK Register och rutiner saknas för flertalet upplåtelser inom jord- och skogsbruksmark. Olika avdelningar har olika rutiner för upplåtelser och dokumentationen är bristfällig inom vissa delar samt att rutin för upplåtelse av tomträtter. Förvaltningen är beroende av en expert inom fastighetsförvaltning som får samtliga frågor inom området Riskreducerande åtgärder planerade att genomföras under 2015: • Utred förvaltningsövergripande vilka markupplåtelser som sker i en fördjupad processinventering inom processgruppen. • Kartlägg vilka befintliga processer och rutiner som finns för upplåtelse. • Implementera förvaltningsövergripande processer, rutiner och register för markupplåtelser. Se även över och skapa en gemensam terminologi. • Förstudie kring möjligheter att upprätta en avtalsdatabas. De riskreducerande åtgärder ovan som inte blir klara under 2015 överförs till internkontrollplan för 2016. Process B: Förvalta parker och planteringar Ansvar: Gatu- och parkchef Skötsel, underhåll och drift av grönområden och parkmark inom detaljplanelagt område - så som omhändertaganden av felanmälan, underhåll, kontroll och drift av lekplatser, badplatser, grönytor och parkmark (inkl. planteringar, vegetation och klottersanering). En flerårig satsning som påbörjats under 2015 och beräknas pågå till 2017. Åtgärd 1-4 genomförs under 2016 och åtgärd 5-7 under 2017. 3. Utarbeta en ansvarsfördelning mellan olika fastighetsägare som fastslås genom driftavtal. 4. Ta fram skötselkostnader för respektive parkyta. 5. Utarbeta ett förslag till prioritering utifrån budget, av vilken skötselnivå som kommunens parkytor ska ha. 6. Utarbeta checklista utifrån beslutad skötselnivå för varje parkyta. 7. Undersök vad det finns för IT-system för att ajourhålla skötsel av parkmark och tillhörande inventarier/utrustning så som gungor, parkbänkar, träd etc. Process C: Handlägga allmänna frågor Ansvar: Bygglovschef Ärenden från allmänheten (via kundtjänst/direkt till handläggare) som kräver ytterligare åtgärd eller utredning. RISK Ärenden och andra frågor/synpunkter och klagomål som inkommer från medborgare svaras inte på inom rimlig tid. Frågor som inkommer från en medborgare, men som behöver besvaras av flera avdelningar och/eller handläggare hålls inte samman. Riskreducerande åtgärder: • Följ upp att riktlinjer för hantering av allmänna frågor följs inom förvaltningen • Utarbeta tydliga rutiner för handläggning av allmänna frågor tillsammans med nya servicecenter. RISK Process D: Hantera handlingar Processen fungerar inte och det är oklart om kommunens driftbudget används till rätt ytor enligt stadsplan. Ansvar: Personal- och administrativ chef Riskreducerande åtgärder sker i sju steg: 1. Utarbeta en digital karta över kommunens parkmark inom detaljplanelagt område. 2. Genomför jämförelse med den digitala karta som tagits fram och nuvarande skötselytor. 8 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Beskriva och redovisa arkiv, hantera arkiv (förvaring, vård, konvertering, gallring, tillhandahållande, utlån), utreda och besluta om bevarande och gallring, hantera och registrera inkommande handlingar, hantera och registrera ärenden. RISK Korrekt registrering är nödvändig för att värna om demokratin och leva upp till kraven på en god öppenhet i enlighet med offentlighets- och sekretessla- hantera och registrera inkomna handlingar och ärenden. gen. Korrekt registrering krävs även för att enkelt kunna återsöka handlingar. Vi ska även leva upp till kraven på arkivredovisning i arkivlagen och Huddinge kommuns arkivreglemente. Riskreducerande åtgärder: • • Introducera nyanställda i rutiner gällande hantering av handlingar samt utbildning i dokument- och ärendehanteringssystemet W3D3. Säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation av administrativt stöd för att NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 9 Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning Tabellen nedan listar samtliga utestående revisionsåtgärder för natur- och byggnadsnämnden per den 26 oktober 2015. Revision Diarienummer Granskning avseende upphandling • Informationsinsatser bör genomföras på förvaltningen rörande upphandlingssamordnarens uppgifter. (avvikelse) Granskning av otillåtna bisysslor • Samtliga styrelser/nämnder bör säkerställa en ändamålsenlig återrapportering av bisysslor. (delvis åtgärdat) Vägunderhåll • Kommunen bör ta fram specifika kvalitetsmål för gatu- och vägbeläggning. Utifrån dessa mål kan mål för underhållet definieras. (delvis åtgärdat) • Kommunen bör låta samhällsbyggnadsnämnden besluta om en långsiktig plan för gatuunderhållet. (delvis åtgärdat) • Kommunen bör, i samband med ett eventuellt framtagande av kvalitetsmål för underhåll, fastställa att det som inte når upp till de fastslagna målen ska definieras som en underhållsskuld. (delvis åtgärdat) Arrendegårdar • Checklista upprättas - rekrytering av arrendator, krav och driftspecifika krav. (delvis åtgärdat) • Bedömningar och beslut för val av arrendator vid nyrekryteringar bör dokumenteras. (delvis åtgärdat) • Principer för beräkning av arrendeavgifter dokumenteras. (delvis åtgärdat) • Dokumentation och nämndbeslut vid väsentliga kostnader utöver avtal som belastas kommunen. (delvis åtgärdat) • Besiktning vid byte av arrendator. Besiktningen bör dokumenteras. (delvis åtgärdat) Arrendegårdar och övriga arrenden på naturmark • Upprätta och implementera skriftliga rutiner kring vilka kostnader som bör åligga hyresgästen/arrendatorn och vilka kostnader som kommunen ska stå för samt uppdatera delegationsordningen med vem som ska attestera och inom vilka ramar. (delvis åtgärdat) • Upprätta och implementera skriftliga rutiner och policys rörande hanteringen av arrenden/upplåtelser avseende tilldelning, prissättning och ansvarsfrågor. (delvis åtgärdat) • Dokumentera kommunens policy beträffande uthyrning till nuvarande och tidigare anställda inom kommunen. (delvis åtgärdat) • Upprätta och implementera en formell arbetsbeskrivning för den person som hanterar arrenden och upplåtelser. (avvikelse) Hanteringen av exploateringsfastigheter samt permanentbostäder och fritidshus inom naturvårdsfastigheter • Årsvis upprättad underhållsplan bör kompletteras med flerårsplan. Hantering av exploateringsfastigheter • Inför 2018 års internkontrollplan utvärdera effekterna av samhällsbyggnadsnämndens åtgärdsplan från den 9 december 2013. Granskning av vidtagna åtgärder med anledning av anmärkning av revisionsberättelsen för 2013 • Natur- och byggnadsnämnden bör vara aktiv i värdegrundsarbetet och utformningen av internkontrollplaner och löpande följa detta arbete dnr 2011/328.104 10 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 dnr 2012/602.111 dnr 2011/1672.351 dnr 2013/66.820 dnr 2014/1103.222 dnr SBN 2013/601.912 dnr 2014/116.912 dnr NBN 2015/621 inom förvaltningarna. (delvis åtgärdat) NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 11 Systematiska kontroller Kontroll av korrekt avslut i Heroma efter avslutad anställning av personal Ansvar: Personal- och administrativ chef, stickprovet genomförs av personalkonsult Genomförs kvartalsvis och syftar till att undvika att löneutbetalningar inte sker till personal som avslutat sin anställning på förvaltningen. Efter genomgång av processer och basuppdrag inför framtagning av 2016 års internkontrollplan har nämnden beslutat att kontroll av korrekta avslut i Heroma ska göras under 2016 för att säkerställa korrekt löneutbetalning. Kontroll av bisyssla Ansvar: Personal- och administrativ chef, stickprovet genomförs av personalkonsult Genomförs varje år i slutet av oktober. Det har påtalats av kommunens revisorer för dåvarande miljönämnden samt dåvarande samhällsbyggnadsnämnen i olika granskningar sedan 2010 att förvaltningen saknar rutiner kring rapportering och uppföljning av bisyssla. Förvaltningen har egna riktlinjer för bisyssla och dessa ligger helt i linje med de kommungemensamma rutinerna för hantering av bisyssla samt rutiner för att uppmärksamma försök till bestickning och andra oegentligheter. Från och med årsskiftet 2015 ska den årliga anmälan om bisyssla ske via den så kallade Förmånsmenyn där alla förmåner är listade för kommunens medarbetare. Alla medarbetare ska i Förmånsmenyn göra en aktiv handling oavsett om man har en bisyssla att rapportera eller inte. Förvaltningen kommer genom denna testrutin att införa en årlig rapport till nämnden som ska fortsätta kontinuerligt för att säkerställa korrekt uppföljning av bisyssla på förvaltningen och återapportering till nämnderna. Kontroll av korrekt myndighetsutövning av inom bygglovsprocessen Ansvar: Bygglovschef Genomförs tre gånger per år i januari, maj och september av förvaltningens bygglovschef. I revisionen uppdagades bland annat att handläggning i bygglovsverksamheten oftast sker av en och samma handläggare. Detta leder till att en enda person har ansvaret för hela handläggningsprocessen inklusive beslut. Revisorerna ansåg att detta kunde leda till att det finns en förhöjd risk för oegentligheter och nämnden införde då en stickprovskontroll för att riskreducera. Under 2015 har bygglovsavdelningen omorganiserat sin verksamhet. Omorganisationen innebär bl.a. att handläggarna arbetar i team med en teamledare. Ärenden granskas av hela teamet och förelägganden och andra administrativa delar av handläggningen sköts av teamets koordinator. Flera personer är således involverade i handläggningen av varje ärende. Samarbetet i teamen har fått positiva effekter, bland annat har arbetet effektiviserats. Som en följd av den stora balansen av äldre pågående ärenden finns det dock fortfarande ett behov av att kontrollera att arbetet fortlöper enligt plan. Efter genomgång av processer och basuppdrag inför framtagning av 2016 års internkontrollplan har nämnden beslutat att stickproverna av bygglovshandläggningen ska fortsätta under hela 2016 för att säkerställa fortsatt korrekt handläggning. I denna kontroll ingår dock inte ärenden från bostadsanpassningen eller den verksamhet som bedrivs av energi- och klimatrådgivarna. Kontroll av kundfakturor Ansvar: Personal- och administrativ chef, stickprovet genomförs av internkontrollsamordnaren Kontrollen ska genomföras ska genomföras kvartalsvis, det vill säga fyra gånger per år, av natur- och byggnadsförvaltningens internkontrollsamordnare. Syftet med kontrollen är att kontrollera hur regler, lagar och rutiner kring kundfakturor efterföljs på förvaltningen, fakturor som ekonomifunktionen har ansvar för att bevaka. Efter genomgång av processer och basuppdrag inför framtagning av 2016 års internkontrollplan har nämnden beslutat att stickproverna av både ingående och utgående fakturor ska fortsätta under hela 2016 för att säkerställa korrekt handläggning. Detta test beskriver rutinen för utgående fakturor. Kontroll av leverantörsfakturor 12 | PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2016 Ansvar: Personal- och administrativ chef, stickprovet genomförs av internkontrollsamordnaren Kontrollen ska genomföras en gång per månad, av natur- och byggnadsförvaltningens internkontrollsamordnare. Syftet med kontrollen är att kontrollera hur regler, lagar och rutiner kring leverantörsfakturor efterföljs på förvaltningen, fakturor som ekonomifunktionen har ansvar för att bevaka. Efter genomgång av processer och basuppdrag inför framtagning av 2016 års internkontrollplan har nämnden beslutat att stickproverna av både ingående och utgående fakturor ska fortsätta under hela 2016 för att säkerställa korrekt handläggning. Kontroll av korrekt utförd direktupphandling Ansvar: Personal- och administrativ chef, stickprovet genomförs av internkontrollsamordnaren Stickprovet genomförs i början av varje kalendermånad (förutom juni och juli månad) efter ekonomiredovisningens brytdatum. Förvaltningen tillsatte under 2014 en ny upphandlingssamordnare och genom en budgetjustering överfördes driftspengar till upphandlingsenheten på kommunstyrelsens förvaltning för att säkerställa andra behov och kompetenser inom upphandlingsområdet för förvaltningens räkning. Förvaltningen har även tillsammans med kommunstyrelsen förvaltning infört enhetliga rutiner kring direktupphandling. Efter genomgång av processer och basuppdrag inför framtagning av 2016 års internkontrollplan har nämnden beslutat att införa stickprover på direktupphandlingar för att säkerställa korrekt handläggning. NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN | 13 NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 november 2015 NBN-2015/4331 1 Natur- och byggnadsnämnden Asif Chowdhury 08-535 365 41 [email protected] Upphandlingsplan 2016 för Natur- och byggnadsförvaltningen Förslag till beslut - Att upphandlingsplan för 2016 antas enligt bifogat dokument. Sammanfattning Upphandlingsplanen är till för att planera kommande samt framtida behov av upphandlingar. Natur- och byggnadsnämnden ska använda upphandlingar för att få fler företag att lämna anbud för att på så sätt öka konkurrensen och därmed förbättra kvalitet och minska kostnader. Beskrivning av ärendet Den aktuella upphandlingsplanen omfattar det kommande behovet för år 2016. Förutsättningarna för inhämtandet av behoven har skett enligt följande. Upphandlingsansvarige har bett verksamheterna och respektive enhet att inkomma med information om vilka avtal som löper ut under perioden 2015 till 2016 samt vilka tillkommande avtal som nämnden har behov av för att kunna utföra sitt uppdrag. Natur- och byggnadsnämnden följer de mallar och rutiner samt ansvarsfördelning för upphandlingsarbetet som upphandlingsenheten har arbetat fram för hela Huddinge kommun. Detta innebär att hela kedjan, från upphandling till beställning, fakturahantering och avtalsuppföljning hanteras elektroniskt. Hela processen är integrerad i syfte att sänka inköpskostnaderna och uppnå en effektivare hantering av samtliga upphandlingar och inköp samt säkerställa kvaliteten i utförandet. Arbetsprocessen ska medföra positiva effekter inom flera områden: effektivare och bättre kvalitet i hela upphandlingsprocessen när alla upphandlare följer samma upphandlingsprocess i systemet utifrån de standardmallar och rutiner som upphandlingsenheten har arbetat fram bättre möjligheter för hantering av flera upphandlingar samtidigt, samordning, avtalsbevakning samt statistik utifrån att allt finns i samma databas POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Natur- och byggnadsförvaltningen Staben 141 85 Huddinge Sjödalsvägen 29 Huddinge 08-535 300 00 08-689 90 24 www.huddinge.se MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 3 november 2015 NBN-2015/4331 2 (2) förfrågningsunderlagen blir bättre strukturerade och kraven definieras på ett tydligare sätt leverantörerna kan inte undgå att svara på de obligatoriska kraven eller lägga in felaktiga värden då vi kan lägga in automatiska kontroller som signalerar till anbudsgivaren om någon uppgift saknas eller om något värde är orimligt säkerställer att beställningar sker hos ramavtalsleverantörer och på ett effektivt sätt då upphandlings- och beställningssystemen är delvis integrerade underlätta uppföljningen av avtalstrohet då kommunens upphandlings, ekonomi- samt beställningssystem är delvis integrerade Anders Lindelöf Förvaltningsdirektör Asif Chowdhury Ekonomiansvarig Bilagor Upphandlingsplan 2016 för Natur- och byggnadsnämnden Beslutet delges Ekonomiavdelningen KSF Kommunstyrelsen Upphandlingsplan 2016 Natur- och Byggnadsförvaltningen inkl Miljötillsynsavdelningen 1. Vilka behov av ramavtal ser nämnden nästa år? Uppskattat behov i tkr Avtal på plats Kontaktperson senast Enkätundersökningar både kvantitativa och kvalitativa inom direktupphandlingsgränsen Snarast Konsulttjänster/kurser i bemötande, hot och våld, brandskydd, inom direktupphandlingsgränsen Snarast etc Skyltar, tryck och lamminering m.m. (natur) inom direktupphandlingsgränsen Snarast Ida Wiking Daniela Fuciu IT-utbildningar (kommunens standardprogram) Sjöprovtagning/NVA Gas och gasol Låssmed Skogsplantor, parkträd o dyl inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast Gunilla Danlind Tiina Laante Carl Agestam Håkan Dahlgren Carl Agestam, Lars Lantz Drift och underhåll av trafikljus Sågar, gräsklippare, röjsågar Drivmedel till fordon, röjsågar etc Städutrustning Järnrör (gränsrör) - bef avtal löper ut okt 2016 inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen 20160930 Lars Lantz Carl Agestam Ej angivet Lars Lantz Lars Norén 2. Vilka övriga behov av upphandlingar ser nämnden nästa år? Uppskattat behov i tkr Städning rulltrappshus Ev. behov av värdering i lantmäteriförrättning (beror på om det kommer in sådant ärende som vi inte kan hantera själva) inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast Richard Vestin Avtal på plats Kontaktperson senast Peter Holm Magnus Edén Mätutrustning tillbehör (tex prismor, stänger, handenheter mm som går sönder och behöver byts ut) Sandnings sand inom direktupphandlingsgränsen Snarast Lars Norén över direktupphandlingsgräns Snarast Peter Holm Betestjänster Stängsling för djurhållning/bete Småskalig skogsteknik Personlarm (överfallslarm) E-tjänst avseende bygglovsärenden inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast inom direktupphandlingsgränsen Snarast Thomas Strid Thomas Strid Thomas Strid Asif Chowdhury Camilla Adolfsson Kommentarer Direktupphandlingar Direktupphandlingar Vid akut behov gäller direktupphandling Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Kommentarer Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Direktupphandlingar Ramavtalsupphandling påbörjad. Direktupphandlingar TJÄNSTEUTLÅTANDE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4422 1 (3) Natur- och byggnadsnämnden Almgren, Karin [email protected] Remissvar: Detaljplan för del av Grantorp 2:32 m.fl. (Trafikplats Högskolan) Förslag till beslut Natur- och byggnadsnämnden beslutar att lämna över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Sammanfattning Samhällsbyggnadsavdelningen, plansektionen, har skickat detaljplan för trafikplats Högskolan, del av Banaväg Flemingsberg etapp2, på samråd till natur- och byggnadsnämnden för yttrande senast den 25 november 2015. Detaljplanen innebär utbyggnad av cirkulationsplats över Huddingevägen med anslutning till Alfred Nobels allé, Björnkullavägen och Huddingevägen. Natur- och byggnadsförvaltningen föreslår att nämnden lämnar över tjänsteutlåtandet som svar på remissen. Beskrivning av ärendet Detaljplanen är ute på samråd och yttrande ska lämnas senast den 25 november 2015. Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för utbyggnaden av ny trafikplats i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Den kan därmed avlasta Huddingevägens korsning med Hälsovägen och möjliggöra att denna korsning byggs om för att prioritera kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Vidare ingår det lokala gång- och cykelnätets anslutningar mot det regionala cykelstråket, det exakta läget av sträckan är inte färdigutredd. Planen möjliggör också fastställelse av Väg 571-226 Pålamalms- Trafikplats vägplan, tidigare benämnt Banaväg Flemingsberg etapp 2. Genom att upphäva de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och planlägga ytor för det nya ändamålet möjliggörs detta. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gångoch cykelbanor samt trädplanteringar. POSTADRESS 141 85 Huddinge BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Sjödalsvägen 29 08-535 300 00 [email protected] www.huddinge.se TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4422 2 (3) Trafikplatsen har en avgörande roll i den framtida trafikföringen i Flemingsberg. Utformandet och byggandet av trafikplatsen kommer att främja Flemingsbergs möjlighet att bli en regional kärna och kollektiv trafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida lösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen ser positivt på att Huddingevägen byggs om och att nya väganslutningar till sjukhusområdet och Björnkullaområdet byggs för att avlasta korsningen Huddingevägen – Hälsovägen. De nya lokalgatorna som ska byggas behöver namnges och förslag till namn kommer att skrivas upp för beslutsfattande av natur- och byggnadsnämnden efter detaljplanens antagande. Namnsättning av den nya trafikplatsen görs av Trafikverket i samråd med namnhandläggaren på lantmäteriavdelningen. Utfartsförbudet i planen bör ses över så att det stämmer överens med utfartsförbud i angränsande gällande detaljplaner för del av Embryot 1 (0126K-15893), detaljplan för universitetsområdet II (0126K-14042) samt detaljplan för Grantorp 2:17 (0126K-14808). Enligt Boverkets allmänna råd är det olämpligt att lägga ett utfartsförbud i plangränsen men om detta ändå görs så måste det stämma överens med bestämmelserna i omkringliggande detaljplaner. Förvaltningen anser att kommunen vid planläggning bör ta ett helhetsgrepp så att inte små delar av fastigheter ligger kvar med gamla planbestämmelser som inte längre är aktuella för den användningen. Det gäller det område söder om järnvägen där del av Björnkullavägen ska flyttas. Denna del bör planläggas som något annat, t.ex.natur?. Även marken norr om järnvägen mellan Huddingevägen och den nya lokalgatan samt mark mellan kvarteret Embryot och den nya lokalgatan bör planläggas i denna detaljplan. Förvaltningen undrar också varför del av Huddingevägen ingår i denna detaljplan? Trafikverket planlägger denna del av Huddingevägen i sin vägplan som nu är ute på samråd. TJÄNSTEUTLÅTANDE Anders Lindelöf DATUM DIARIENR SIDA 2015-10-26 NBN-2015/4422 3 (3) Klicka här för att ange text. Klicka här för att ange text. Karin Almgren Bilagor Planbeskrivning, plankarta, remisslista Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning 55.1 se Lr 54.9 rv 39.3 55.7 38.7 60.6 51.5 50.3 55.5 55.3 54.8 60.3 55.4 55.1 55.1 54.8 30.7 55 Lr 55.4 46.9 Lr 55.1 55.3 50.5 55.5 54.9 55.5 54.8 5 54.7 55.3 55.7 55.5 55.4 54.5 47 serv 31.1 44 38.5 Lr Lr 60.3 31.6 41.9 Lr 55.3 Lr55.2 serv 42 55.4 55.1 55.4 31.1 29.8 serv 31 31.3 32.5 41.5 GRANTORP 55.5 55.5 55.6 32.2 30.2 42.1 se rv Lr 32.9 41.5 33.2 1 55.5 55.5 38.4 1 serv 55.5 GRÄNSER 33.6 40.4 Lr 33.7 40.7 55.7 34.4 31.3 31.3 MEDICINAREN 55.4 31 32 42 55.4 55.5 PLANBESTÄMMELSER 30.9 53.4 54.5 Lr Huddinge sjukhus 55.2 38.8 se rv 55.2 55.3 55.4 59.4 se rv 34.9 serv 31.5 31.4 38 serv Lr 59.2 37.6 34.8 35.2 35.5 37.8 31.3 37.1 31.7 55.6 36.4 36.9 35.8 38.2 31.8 31.5 31.4 4 34.4 35.3 31.8 36.3 36.7 31.6 35.9 59.4 55.8 31.5 55.5 31.6 serv 55.5 31.5 31.5 31.7 31.5 31.6 31.7 38 31.6 31.9 BOTKYRKA KOMMUN 31.6 31.6 31.8 Lr 55.7 55.2 31.8 serv Lr 31.7 31.4 59.3 58.2 31.6 2 se rv 39.2 55.4 32.2 55.3 4 56.1 55.3 55.3 39.4 55.9 Lr 31.4 55.5 55.6 Utfart, stängsel 31.5 31.7 31.4 31.6 32.1 31.8 55.5 55.4 GENERATORN 37.8 55.4 31.4 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser 32.2 59.5 31.8 31.8 55.9 55.6 55.3 55.7 serv 55.6 Lr 56.1 31.5 32.2 55.1 31.8 55.4 34.4 55.4 57.2 55.9 55.3 55.3 55.6 55.3 55.2 5 ga:1 56.1 31.8 32.3 BLICKA 55 34.5 31 52.9 55.8 Fri Text 36.7 55.3 36.7 42.8 32.1 32.2 55.2 GENOMFART 31.8 Lr serv Genomfartstrafik 34.5 57.5 se rv 52 55.4 57.1 serv 55.2 57.3 54.9 52 24 31.8 31.9 1 31 51.4 56.5 55.7 1 3 56.4 34.3 55 serv 57.1 31.8 Lr serv 54.9 31.2 31.2 51.3 55.3 56.4 32.9 serv 32.3 43.1 31.9 54.7 56.9 32.6 serv 34.4 32.1 32 43 55.1 NATUR 32.7 Lr 55.9 Lokaltrafik 32.7 serv 52.2 56.4 GATA 33 31.5 1:13 55.1 55.6 56.3 30.9 32.5 32.2 Lr 55.9 57.4 32.6 42.9 53.9 42.4 57.2 57.4 32.6 32.2 serv 32.2 54.4 32.6 42 56.8 Lr 4 ROTORN 55.7 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER s e 32.2 rv 41.6 2 32.5 serv 50.9 56.3 Lr 41.2 3 54.1 55.9 32.9 Lr MAGASINET 32.9 33 40.8 56 55.9 32.9 40.4 dagvatten Lr 55.6 40 56.9 55.7 32.8 Lr 39.3 1 55 38.6 38.4 54.6 54.6 36.9 33 ga:2 37.3 se rv 55.4 EMBRYOT 38.5 38.1 38.9 38.8 Lr Lr 54.4 Lr 54.3 58.9 39.5 33.9 53.4 56.1 6 Lr 54.4 53.4 2 38.4 serv 33.3 57.7 56.6 38.3 33 serv 55.4 53.4 55.9 57.7 se rv 55.6 Lr 32.7 55.6 39.8 54.2 56.4 59.2 ga:2 Lr 60.6 53.1 55.2 34.7 56.1 60.6 60.5 32.5 35.8 62.8 64.5 64.5 1 37.3 53 56.1 serv 63.8 64.1 63.7 42.2 37 52.9 61.6 42.6 1 37.1 53.7 60.3 36.8 Lr 37.3 37.3 Lr Lr rv se 44.7 37.3 45.5 37.3 61.5 3 37.3 37.4 63.3 43.9 37.2 37.1 37.2 61 60.9 43.2 ga:1 37.1 37.9 64.2 60.8 ROTORN 37.1 NATUR dagvatten 55.8 60.3 60.6 41.4 4 serv 60.3 58.2 41 41.5 GRANTORP 54 63.6 40.6 60.6 51.7 40.2 33.9 54.2 56 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid 46.3 ga:2 37.4 37.4 serv serv 55.1 46.9 47.7 48.5 60.4 49.3 50.1 38.9 50.9 55.5 51.8 Lr 52.1 Lr 52.6 55 Lr 52.3 GA TA 49 52.3 59.9 serv 39.9 LOGEN 59.1 53.4 58.5 57.1 40.6 57.9 6 58.6 3 Lr 54.1 49.1 59.9 2:32 53.6 57.3 50.8 57 52 GATA 53 51 57.6 53.6 56.7 54.1 40.9 Lr 53.8 Lr 57 62.5 Lr 51.7 62.5 50.2 50.8 GAT A 40.7 Lr 51.6 50.2 50.3 51.6 32.9 54.3 55.5 61.9 56.9 STALLET 40.2 54.3 62.4 61.3 60.3 61.5 1 50.5 Lr 50.2 60.6 63.9 39.4 50.4 62.8 Lr GA TA Lr 5 Lr 63.6 50.3 56.9 60.3 Lr 3 2 Lr 38.2 60.5 64 57.1 se rv 50.2 63.8 Lr 60.7 37.2 Lr KROMOSOMEN 63.9 STALLET 63.8 45.7 60.4 Lr Lr 46.7 60.5 32.5 Lr 44 33.7 GRANTORP serv v r se 43.1 34.4 rv se 2 43.9 32.8 40.4 40.3 43.1 44.2 44 40.5 Lr 33.7 40.5 1 41.8 32.8 33 33.6 39.9 38.3 37.5 1 33.6 39.3 SNICKARBODEN 41.4 39.4 se r v 42 34.1 32.9 41.1 38 1 34 2 40.9 40.2 1:12 serv 40.5 33.6 serv 46.9 LIDRET 38.5 34.3 39 38.7 47 39.2 38.5 34.2 49.1 37.1 39.1 34.6 49.7 37.2 1 37 47.5 39.3 34.3 36.3 39.5 34 40.5 Lr 48 48.5 nyttj 33.7 39.8 48.9 40.1 34.2 46.1 47.8 45.6 48.5 46.9 34.7 41.8 33.7 Lr serv 34.3 nyttj 53.6 57.5 48.2 45 44.4 Lr 42.5 36.1 57.9 58.4 44.5 PEDAGOGEN 52.5 54.8 48.9 1:7 44.8 54.4 BATTERIET 41.9 40.5 DEL A Lr 44.5 49.7 ACKUMULATORN Huddinge sjukhus 41.5 GRANTORP GENERATORN MEDICINAREN 44 1:7 TRAKTORN GENERATORN BLICKA VEDBODEN 43.3 56.6 48.5 43.6 ROTORN MAGASINET LADAN EMBRYOT 43.2 47.4 BOTKYRKA KOMMUN 43.5 45.3 GRANTORP ROTORN LOGEN LOGEN STALLET 55.6 BRYGGHUSET BAGARSTUGAN 42.2 KROMOSOMEN 43 1:11 STALLET GRANTORP MANGELBODEN 42.9 SNICKARBODEN 43.1 LIDRET 43.8 47.3 56 45 44.7 45 46.5 47.9 serv 47.9 nyttj 1:6 42 Skala 1:2000 (orginalformat A0) 0 20 40 60 80 100 200m ORIENTERINGSKARTA (Inte skalenlig) serv Grundkarta Beteckningar Planprogram Planbeskrivning 7 6 HUDDINGE KOMMUN Illustration inom kommundelen Flemingsberg i Huddinge kommun Staket, bullerplank augusti 2015 Beslutsdatum +00.0 Antagande +00.0 Koordinatsystem Instans Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt Dike Huddinge kommun KF Reviderad Laga kraft SBN 2014 - 248 Karin Segerdahl Planarkitekt 0126K- Samrådshandling Normalt planförfarande Detaljplan för trafikplats Högskolan, del av Banaväg Flemingsberg etapp 2 Grantorp 2:32 med flera SBN 2014-248 KS-2015/1420.317 Samhällsbyggnadsavdelningen oktober 2015 Projektgrupp Huddinge Kommun Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på kommunstyrelsens förvaltnings samhällsbyggnadsavdelning i samarbete med kommunens övriga förvaltningar. Karin Segerdahl, plansektionen (projektledare detaljplan) Signe Wernberg, staben (programansvarig Flemingsberg) Emelie Malaise, mark- och exploateringssektionen (projektledare exploateringsprojekt trafikplats högskolan) Alexandra Mattsson, gatu- och trafiksektionen (gata, trafik) Jonas Lidbrink, plansektionen (miljö & natur, dagvatten, samhällsbuller, ekosystemtjänster, kulturmiljö, arkeologi) Karin Almgren, lantmäterimyndigheten (fastighetsrättsliga frågor) Övriga deltagare Mikael Freiman, Trafikverket Peter Lood, Trafikverket Oscar Wireskog, Trafikverket Peter Fors, WSP Kenny Dolleris, WSP Ronnie Jahnonen, WSP Gunnar Palmgren, WSP 2 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för utbyggnaden av en överliggande cirkulationsplats i Flemingsberg och dess anslutningar mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen Planen möjliggör också fastställelse av trafikverkets vägplan för ”Väg 226/571 Pålamalmsvägen- Högskolan, ny vägDel av Förbifart Tullinge” genom att upphäva de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och genom att ytor som tidigare varit utan detaljplan planläggs för det nya ändamålet. Marken som berörs av den cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområde för Huddingevägen och järnvägen. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan Högskoleområdet och Björnkulla. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfilig med separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar. Detaljplanen medför ökad trafik, dels på grund av den totala trafikökningen för hela området, dels för att detaljplanen medför utbyggnad av nya lokala kopplingar. Trafiken från detaljplanens överliggande trafikplats och dess anslutningsvägar beräknas dock inte enskilt medföra något överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Utformningen av och byggandet av Trafikplats Högskolan ska främja Flemingsbergs framtida Resecentrum och möjlighet att bli en kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida trafikföringslösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Behov av miljöbedömning En utbyggnad av väg 226/571 Pålamalmsvägen- Högskolan har i länsstyrelsens beslut från 2014 antagits innebära betydande miljöpåverkan. Det betyder att en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas för vägplanen. För detaljplanen för trafikplats Högskolan krävs en separat miljöbedömning. Med behovsbedömningen i planbeskrivningen som grund är bedömningen att den miljöpåverkan som Huddinge kommuns detaljplan ger upphov till inte leder till betydande miljöpåverkan och således behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Genomförande Fastställelse av vägplanen och antagande av detaljplanen beräknas ske tidigast under 2017 och med en byggstart efter att övriga tillstånd erhållits och entreprenadarbeten upphandlats. Trafikplatsen har en beräknad byggtid på 2-3 år. Arbete pågår med att ta fram ett genomförandeavtal mellan Trafikverket och Huddinge kommun. I det kommer kostnader och ansvarsfördelningen mellan Trafikverket och Huddinge kommun att avgöras. 3 Innehåll Planens syfte och huvuddrag 5 Planens förenlighet med miljöbalken 5 Behovsbedömning 5 Sammanfattning och motiverat ställningstagande 5 Plandata Läge, areal och markägoförhållanden Tidigare ställningstaganden 7 Genomförandebeskrivning 9 Regionplan 9 Översiktsplan 9 Fördjupad översiktsplan 9 Detaljplaner 10 Trafikverkets projekt Banaväg Flemingsberg 12 Planuppdrag 13 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser av planförslaget 14 Mark och vegetation 14 Naturvärden 14 Rekreation och friluftsliv 14 Geologiska förhållanden 15 Hydrologiska förhållanden 15 Miljökvalitetsnormer för vatten 16 Ekologisk kompensation 16 Stadsbild- landskapsbild 16 Sociala konsekvenser 17 Fornlämningar 17 Utformningen av trafikplatsen 18 Planens bestämmelser 18 4 Trafik och gatustruktur 19 Luft, lukt 20 Buller och vibrationer 20 Risk med anledning av farligt gods 21 Förorenad mark 21 Dagvatten21 23 Organisatoriska frågor23 Fastighetsrättsliga frågor23 Ekonomiska frågor24 Tekniska frågor 24 Administrativa frågor24 Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för utbyggnaden av ny trafikplats i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen. Den kan därmed avlasta Huddingevägens korsning med Hälsovägen och möjliggöra att denna korsning byggs om för att prioritera kollektivtrafik och oskyddade trafikanter. Vidare ingår det lokala gång- och cykelnätets anslutningar mot det regionala cykelstråket, det exakta läget av sträckan är inte färdigutredd. Planen möjliggör också fastställelse av Väg 571-226 Pålamalms- Trafikplats vägplan, tidigare benämnt Banaväg Flemingsberg etapp 2. Genom att upphäva de delar av gällande detaljplaner längs med sträckan som står i strid med vägplanen och planlägga ytor för det nya ändamålet möjliggörs detta. Anslutningsvägarna till den nya trafikplatsen blir tvåfiliga med separata gång- och cykelbanor samt trädplanteringar. olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap. miljöbalken bedöms inte överskridas med föreslaget ändamål. Behovsbedömning Enligt 4 kap. 34 § plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen för detaljplanen syftar till att bedöma om denna ger upphov till betydande miljöpåverkan. Planen Trafikplatsen har en avgörande roll i den framtida trafikföringen i Flemingsberg. Utformandet och byggandet av trafikplatsen kommer att främja Flemingsbergs möjlighet att bli en regional kärna och kollektivtrafiknod för utbildningssäten i Sverige. Ur Huddinge kommuns synvinkel tjänar trafikplatsen två syften, dels att trafikförsörja sjukhuset och högskoleområdet och dels att vara en del av en framtida lösning för centrala Flemingsberg vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Trafikverket planerar för en ny infart till Riksten, en ny trafikplats för väg 226 i Flemingsberg. Vägplanen upprättas, prövas och fastställs enligt bestämmelserna i väglagen och utarbetas av Trafikverket. Den aktuella detaljplanen syftar till att ge förutsättningar för de delar av vägprojektet som Huddinge kommun kommer att ha väghållaransvar för, nämligen den överliggande cirkulationsplatsen i Trafikplats Högskolan och anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen samt de delar som tidigare inte varit detaljplanelagda för väg. Vidare ingår det lokala gc-nätets anslutningar mot det regionala gc-nätet. Planens förenlighet med miljöbalken Platsen Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 § MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas någon meter österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog samt en större parkeringsyta. 5 naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog samt en större parkeringsyta. garna till trafikplatsen tar naturmark i anspråk. Det leder till en ökad mängd förorenat vägdagvatten. Hanteringen av dagvattnet från de lokala gatorna ska följa Huddinge kommuns dagvattenstrategi. Påverkan Detaljplanen medför en ökad trafik, dels på grund av den totala trafikökningen för hela området, dels för att detaljplanen medför utbyggnad av nya lokala kopplingar. Ökad trafik orsakar ökat trafikbuller. Trafiken från detaljplanens överliggande trafikplats och dess anslutningsvägar beräknas dock inte enskilt medföra något överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Redan idag överskrids riktvärdet utomhus för delar av fastighet Stallet 3 avseende buller från järnvägen. Fasadåtgärder för att klara inomhusnivån planeras enligt Trafikverkets åtgärdsplan. Trafikökningen leder även till förhöjda halter av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormerna för luft beräknas dock inte att överskridas. Detaljplanen innebär att en större yta tas i anspråk för vägändamål. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen, dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att naturmark tas i anspråk främst väster om Huddingevägen. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Det berörda områdets naturvärden bedöms dock som relativt små och även dess rekreationsvärden sett till det bullerstörda läget samt den branta och svårtillgängliga terrängen. Detaljplanen berör även den norra spetsen av fornlämningen Huddinge 377:1 (bedömd boplats). Länsstyrelsen har meddelat att förundersökning av objektet Huddinge 377:1 inte kan genomföras förrän vägplanen vunnit laga kraft. Detaljplanen medför en ökning av hårdgjorda ytor då anslutningsvägarna till trafikplatsen tar naturmark i anspråk. Det leder till en ökad 6 Sammanfattning och motiverat ställningstagande Med ovanstående behovsbedömning som grund är bedömningen att den miljöpåverkan som detaljplanen ger upphov till inte leder till betydande miljöpåverkan enligt 5 kap. 11 §, sista stycket PBL och 6 kap. 11§ MB. Detaljplanen behöver därför inte innehålla en miljökonsekvensbeskrivning enligt MB och PBL. Hela vägprojektet Väg 226/571 Pålamalmsvägen – Högskolan medför i sin helhet en betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning. Plandata Läge, areal och markägoförhållanden Planområdet består av ett sammanhängande område kring väg 226, Huddingevägen; Trafikplats Högskolan med anslutningsvägar mot Alfred Nobels allé samt mot Björnkullavägen. Detaljplanen omfattar den nya trafikplatsen i Flemingsberg och dess kopplingar till det lokala vägnätet samt de ytor som tidigare inte varit detaljplanelagda eller inte planlagda för rätt ändamål. Orienteringskarta som visar planområdets utbredning. Området omfattar cirka 11,5 hektar och berör delar av Grantorp 5:4 och Visättra 1:1, fastigheter i kommunal ägo. I området ingår vidare delar av Grantorp 2:32 (Stiftelsen Clara), Grantorp 5:5 och Visättra 1:3 (Trafikverket), Blicka 3 samt Snickarboden 1 privat ägo. 7 8 Planområdet i rött med fastigheter utmarkerade i blå text med trafikplatsen och anslutande vägar inritade. Grönmarkerade fastigheter ägs av Huddinge kommun, vita fastigheter av enskilda samt blåa fastigheter av Huge fastigheter AB. Tidigare ställningstaganden Regionplan SAMRÅDSHANDLING SEPTEMBER 2009 Flemingsberg är utpekat som regional stadskärna i RUFS 2010. Målet är att den regionala stadskärnan ska fungera som ett alternativ till Stockholms city med funktionsblandad och hålllbar stadsmiljö. Den har särskilt hög grad av tillgänglighet och fungerar som en knutpunkt i transportsystemet. Den höga tillgängligheten i kollektivtrafiksystemet ska värnas och marken omkring stationerna bör användas för stadsbebyggelse med mycket hög täthet. Stadsmiljön bör vara mångsidig med verksamheter, bostäder, service och handel. Ambitionen bör vara att skapa täta, upplevelserika och varierade miljöer utifrån stadskärnornas respektive profiler. Torg, parker, vatten grönområden och mötesplatser är viktiga för kärnans attraktivitet, liksom möjligheten att på ett tryggt sätt ta sig fram till fots och cykel. Översiktsplan I Översiktsplan 2030 är målet för utvecklingen av Flemingsberg att skapa en levande, tät, grön, och hållbar stad med en blandning av bostäder, arbetsplatser, handel, kultur med mera. Området ska utgöra en sammanhängande stadsväv som binder ihop de olika delarna och överbrygger barriärerna i området. Det bör vara enkelt att cykla, gå och åka kollektivt i Flemingsberg. Den högsta graden av funktionsblandning sker i de mest centrala delarna som utgörs av bl.a. Hälsovägen. FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLANER FLEMINGSBERG BOTKYRKA KOMMUN HUDDINGE KOMMUN Fördjupad översiktsplan för Flemingsberg Markanvändningen är angiven som primärt förtätnings- och utbyggnadsområde, och delar av grönområdet är angivet som bevarandeområde. Fördjupad översiktsplan En fördjupad översiktsplan har tagits fram som ett samarbetsprojekt mellan Botkyrka och Huddinge kommun. Planen som var på samråd år 2009 är inte antagen politisk men fungerar som riktlinje för planeringen inom Flemingsberg. Vikten av att knyta ihop de olika delarna av Flemingsberg för att skapa en sammanhängande stadsväv framhålls samt funktionsblandning. 9 Detaljplaner Planområdet berör åtta olika detaljplaner som visas på bilden här intill. 1 Snickarboden 1, 0126K-14303, laga kraft 2006-01-12. Tillåten användning är kontor, lager och likartad verksamhet. På vissa delar ska marken vara tillgänglig för underjordiska ledningar och slänt. Bestämmelsen skyddsplantering gäller på större delen av det område där den angörande gatan planeras. 2 Björnkulla hantverksby, 0126K-12539, laga kraft 1996-06-17. Tillåten användning enligt detaljplan för berörda delar är naturmark och huvudgata. 3 Forskarbyn I, 0126K-11284, beslutsdatum 1987-08-03. Detaljplanen anger vägområde och järnvägområde. På fastigheten Blicka 3 anges användningen allmänt ändamål. Genomförandetiden har gått ut för planen. 4 Forskarbyn 11, 0126K-11315, laga kraft 1987-09-01. Användningen är enligt detaljplan naturmark. Genomförandetiden har gått. 10 5 Flemingsbergs arbetsområde, 0126K-11735, beslutsdatum 1990-08-27. Planen anger användningen kontor och en liten andel för forskarlägenheter, naturmark och tekniska anläggningar. Genomförandetiden har gått ut. 1 5 2 6 3 7 4 8 6 Flemingsbergs station, 0126K-11148, beslutsdatum 1986-09-10. Tillåten användning utgörs av gatutrafik och järnväg, med vissa ytor avsedda att hka hållas tillgängliga för allmän gång- och cykeltrafik och allmän gång- och cykeltrafik på bro. Genomförande tiden för planen har gått ut. 7 Grantorp 2:17, 0126K-14808, laga kraft 2008-07-09. Planen anger användningen vård, inom ett område där marken 2inte får bebyggas samt där marklov krävs för trädfällning och utfartsförbud mot detaljplanegräns. Detaljplanen har genomförandetid till 2023-07-09. 8 Universitetsområdet II, del av Grantorp 2:18, 0126K-14042, laga kraft 2004-10-08. Berörd del utgörs av allmänna platser, huvudgata och lokalgata. Detaljplanen har genomförandetid till 2019-10-08. Alla detaljplaner finns att ladda ner och att läsa på www.huddinge.se/byggabo-och-miljo/planer-och-ny-bebyggelse/gallande-detaljplaner/ 11 pacitetsproblem. Vägen utgör både en huvudväg och lokalväg med ett flertal vägkorsningar och utfarter. Detta gör att det är svårt att passera genom eller ansluta till väg 226 bland annat i Tullinge. Sträckan mellan Tullinge och Flemingsberg saknar också en gen och säker gång- och cykelväg. Oskyddade trafikanter hänvisas till Alfred Nobels Allé via Parkhemsvägen vid Flaggplan alternativt tvingas dessa trafikantgrupper ut på en väg utan vägren med stora trafikflöden och tung trafik Väg 226 mellan Tumba och Flemingsberg utreddes redan på 1970 talet. Förstudier genomfördes 1999 och 2001 med en Vägutredning 2004. Efter Vägutredningen tog dåvarande Vägverket år 2008 beslut att projektera Vägutredningens alternativ vägplan. Vägen är en förbifart mellan Tumba och Flemingsberg, förlagd söder om Tullinge. Höga anläggningskostnader och ett flertal ändrade förutsättningar i Flemingsberg efter vägutredningens har lett till att projekteringen från 2008 avbrutits och återupptagits vid flertal tillfällen. Den ekonomiska planeringen har därutöver endast medgett en etapp med trafikförsörjning mellan Riksten och Flemingsberg (populärt uttryckt ”Infart Riksten”). Orienteringsbild och projektbild över vilka åtgärder som pågår i BanaVäg Flemingsberg. Gång- och cykelvägens placering är inte färdigutredd ännu. Trafikverkets vägprojekt ”BanaVäg Flemingsberg” Bakgrund och problembild Länsväg 226, Huddingevägen, är tillsammans med E4/E20 och väg 73 en av Stockholms tre infarter söderifrån. Väg 226 löper från väg 73 i Årsta till väg 225 i Vårsta parallellt med väg E4. Sträckan mellan Tumba och Flemingsberg har under högtrafiktimmarna, morgon och kväll, hög trafikbelastning i Tullinge vid Flaggplan och vid Hälsovägen vilket orsakar köer med därtill hörande trafiksäkerhets- och ka12 År 2014 beslutade Trafikverket att sträckan mellan Pålamalmsvägen och trafikplats Högskolan ska utgöra en första etapputbyggnad av Förbifart Tullinge. Med den pågående och planerade exploateringen i Flemingsberg och Riksten kommer trafikbelastningen att öka vilket leder till ökade kapacitets och framkomlighetsproblem som redan finns på väg 226. Vägplanen som är en del av Förbifart Tullinge, syftar till att förbättra framkomligheten, minska barriäreffekter, förbättra miljö- och trafiksäkerhet samt förstärka infrastrukturen norrut mot Flemingsberg och Stockholm. Trafikplats Högskolan blir en ny infart till Flemingsbergs centrala delar, Södertörns Högskola och Huddinge sjukhus. I Flemingsberg genomför Trafikverket för närvarande en omläggning av väg 226 samt en ombyggnad av stationen med ytterligare ett plattformspår (spår 0), Banaväg etapp 1. Åtgärden möjliggör omstigning från fjärr- och regional tåg till pendeltåg under avstängning och renovering av Getingmidjan (järnvägen mellan Stockholms C och Stockholms södra station under tre somrar 2018-2020). Från kommunens sida är det viktigt att trafikplats Högskolan är på plats före år 2020. I kommunens vision om att minska biltrafiken har man valt att cirkulationsplatsen inte endast får vara anpassad för biltrafik. Planuppdrag Projektplanen för åren 2015-2017 anger planläggning av Bana väg etapp 2 (tidigare benämnt Förbifart Tullinge i kommunens Plan för samhällsbyggnadsprojekt). Planprocessen samordnas med vägplanen för Väg 226/571 Pålamalmsvägen Högskolan, ny väg- Del av Förbifart Tullinge. Kommunfullmäktige beslöt den13 januari 2014 att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta de detaljplaner som krävs för att genomföra projekt BanaVäg Flemingsberg inklusive Trafikplats Högskolan. Mer information om BanaVäg Flemingsberg finns att läsa på hemsidan: www.trafikverket.se/banavagflemingsberg 13 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser av planförslaget Mark och vegetation Marken som berörs av den överliggande cirkulationsplatsen ligger till stor del inom befintligt vägområdet för Huddingevägen och järnvägen. Björnkullavägen, öster om järnvägen, kommer genom den tilltänkta anslutningsvägen att förskjutas någon meter österut och beröra det omkringgärdande partiet av lövvegetation i en bergssluttning. Marken väster om Huddingevägen, vid den tilltänkta anslutningsvägen mot Alfred Nobels allé, består av sluttande naturmark, till stor del bevuxen med barrblandskog och till viss del av hällmark med berg i dagen samt en större parkeringsyta. Marken är kuperad med höjder på uppåt + 55 meter över havet och de lägsta nivåerna på + 32 meter i anslutning till Huddingevägen. Ner mot Huddingevägen blir lövvegetationen mer påtaglig och det förekommer fuktiga till vattenfyllda partier i lågpunkterna. Byggnationen av den överliggande cirkulationsplatsen med dess anslutningsvägar och etableringsområden medför att främst naturmarken väster om Huddingevägen kommer att tas i anspråk. Vegetation kommer att försvinna och den kuperade terrängen kommer att jämnas ut och delvis hårdgöras. Platsen kommer att genomgå en tydlig visuell förändring till följd av detta. Etableringsytor, tillfälliga vägar och upplag bör planeras för att minska påverkan på naturmiljön och avverkning av träd. Det är viktigt att återetablering sker på dessa ytor, vilket medför en visuell förbättring på lång sikt. Naturvärden Naturen i planområdet väster om Trafikplats Högskolan är inte beskrivet i Huddinges natur (2012) eller redovisat i Huddinges grönstrukturplan (1997) och bedöms inte ha några större natur- och rekreationsvärden. Det finns inte sedan tidigare någon kännedom om hotade arter eller miljöer inom planområdet. 14 Planområdet och Flemingsbergsparken sett från sydost Rekreation och friluftsliv Naturen väster om Huddingevägen är relativt bullerstörd samt består av brant och svårtillgänglig terräng som i dagsläget inte används i någon större utsträckning för rekreation och friluftsliv. Flemingsberg ligger mellan de gröna kilarna Hanvedenkilen i sydöst och Bornsjökilen i norrväst, två regionalt sammanhängande naturområden med opåverkad skog och strövområden. Flemingsbergsskogens naturreservat sydöst om planområdet utgör en del av Hanvedenkilen med en stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Området innehåller en kombination av stor skog och kulturlandskap och är en del av riksintresset för friluftsliv. Huddingevägen och järnvägen skär igenom Flemingsberg och utgör en barriär mellan de bägge sidorna. Tunnelpassagen mellan Ebba Bååts väg och Elektronvägen samt gångbroarna vid Flemingsbergs station och Regulatorbron utgör i dagsläget de enda passagerna under/över vägområdet för gående och cykel. Trafikplatsen i det aktuella planförslaget innehåller en gång- och cykelbana längs med den överliggande cirkulationsplatsen, vilket medför en ny passage över vägområdet även i sydvästra Flemingsberg. Kopplingen utgör ett viktigt grönt rekreationsstråk och blir ytterliggare en entré till Flemingsbergsskogen. Geologiska förhållanden Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består området i dalsänkan för Trafikplats Högskolan av lös jord, det vill säga lerjord utan genomgående torrskorpa. De höglänta områdena vid anslutningsvägarna mot Alfred Nobels allé och Björnkullavägen består av fast jord, det vill säga morän, sten, grus, sand och lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän, samt berg i dagen. Hydrologiska förhållanden Kartan visar utdrag från den fördjupade översiktsplanen i Flemingsberg som visar den koppling som behöver stärkas. Genom att det nu blir en gång- och cykelförbindelse över från Alfred Nobels allé till Björnkullasidan utgör det också en grön passage. Området avvattnas via dagvattenledningar till Flemingsbergsvikens våtmark för rening och vidare till sjön Orlången. Orlången ingår i Tyresåns sjösystem, ett sjösystem där Östersjön är slutrecipient. Orlången är en vattenförekomst som har ett mycket näringsrikt tillstånd och belastas med näringsämnen, dess totalfosforhalt är högre än 50 mikrogram/l. Näringstillförseln leder till igenväxning, algblomning och syrefria bottnar. I första hand bör påverkan från inkommande flöden begränsas och lokalt omhändertagande ske, så att inte vattenkvaliteten försämras nedströms i de efterföljande vattenförekomsterna. Avrinning av dagvatten från planområdet kommer att öka då anslutningsvägarna till trafikplatsen tar naturmark i anspråk. Det är viktigt att de tillkommande hårdgjorda ytorna minimeras så långt som möjligt och att förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten tas tillvara. 15 Miljökvalitetsnormer för vatten Orlången räknas som en vattenförekomst och den omfattas av miljökvalitetsnormer för vatten. Målet är att alla Sveriges vattenförekomster ska ha uppnått minst god vattenstatus år 2015 och att statusen inte ska försämras. Kan det inte uppfyllas till år 2015 kan tiden förskjutas, dock längst till år 2027. Förslag på reviderade miljökvalitetsnormer för Orlången pågår. Orlången har idag ”otillfredsställande ekologisk status” och har fått en tidsfrist att uppnå ”god ekologisk status” till år 2021. För att uppnå detta behöver näringshalterna i sjön mer än halveras. ”God kemisk status” uppnås idag exklusive kvicksilver och PBDE (Pentabromerad difenyleter). En tidsfrist för god kemisk status avseende PBDE föreslås till år 2027. Vid all samhällsplanering behöver åtgärder vidtas för att minska påverkan på sjön. Målet bör vara att uppnå så hög reningsgrad som möjligt för att minimera påverkan på recipienten. Ekologisk kompensation En ekologisk kompensation skulle kunna bli aktuell för den naturmark som ianspråktas. Ett beslut om vilken ekologisk kompensation som bör ske beslutas lämpligen i samband med antagandet. Detta bör hanteras i en separat utredning som anger förslag och ekonomisk ram. Stadsbild- landskapsbild Planområdet domineras idag av den storskaliga väg som Huddingevägen är. Även de byggnader som omger vägen är storskaliga. Det finns korridorer av grönska mot vägen som på vissa ställen är bevarade i detaljpla men på andra ställen är ett resultat av att detaljplanen ännu inte tagits i bruk. Både norr och söder om den nya trafikplatsen är planområdet idag skogbeklätt och här kommer de nya vägarna att ge en stor förändring jämfört med dagsläget. Utformningen kommer att följa den fördjupade översiktsplanens riktlinjer om gaturummet, vilket bidrar till att utveckla den regionala stadskärnan. Verksamheterna vägen, vilket skapar en annan rumslighet än i dagsläget. kommer i söder att ligga relativt nära vägen, vilket skapar en annan rumslighet än i 16 Ortofoto över Flemingsberg samt fotografier från planområdet och dess omnejd. Kontakt med rektor har visat att deras barn endast rör sig i närområdet och inte över väg 226. Rektorn ansåg att projektet inte påverkar barnen i någon större utsträckning. Även Södertörns friskola som ligger i Björnkulla ligger i närheten men där har man inte lyckats få kontakt. Barnombudsmannen i Botkyrka kommun som företrädde barnens intresse bedömde att projektet inte påverkar barn i någon större omfattning, projektet har även tagits upp i ungdomsfullmäktige. Fornlämningar Fornlämningen Huddinge 377:1 bedömdes vid registreringstillfället vara en fast fornlämning och av kategorin boplatser och visten. Beskrivningen anger: Boplats, ca 90x30 m (NV-SÖ), avgränsad av berg i dagen. Fynd av fåtaliga bitar slagen kvarts som påträffades i äldre rotvälta. Den tillgängliga ytan är god som boplatsläge. Tillägg dnr 321-1006-2005: Vid arkeologisk utredning etapp 2 år 2005 påträffades 2 kvartsavslag, 8 övrig slagen kvarts, 1 möjlig kärna av kvarts och skärvsten i provschakt inom området. Karta som visar planområdet och närmsta skola; Visättraskolan Detaljplanen berör den övre (norra spetsen) enligt avgränsningen, se även plankartan. Ansökan om borttagning av fornlämning kommer att ske efter att detaljplanen vinner laga kraft. dagsläget. Anslutningen till Alfred Nobels allé går intill ett nyligen planlagt bostadsområde i Embryot 1. I övrigt berörs inte bostadsområden direkt av Trafikplats Högskolan. Sociala konsekvenser Barnperspektiv Projektet har bedömts påverka barn i liten omfattning varför Trafikverket beslutat att göra en enklare barnkonsekvensanalys där de inte genomför samråd direkt med barn utan istället träffat barnföreträdare. I detta fall var det barnombudsman i Botkyrka kommun, utredare från WSP samt projektdeltagare från mark- och exploatering, gatu- och trafikavdelning och miljöavdelning. I Huddinge är det Visättraskolan (F-6) som ligger närmst. 17 Utformningen av trafikplatsen Utformningen av Huddingevägen och trafikplatsen antas inte i samband med trafikverkets vägplan utan kommer att fortsätta bearbetas under projekteringsfasen. För detaljplanen kommer trafikplatsen att följa den fördjupade översiktsplanens gestaltningsidéer. Det är viktigt att bropelare och cirkulationen är väl anpassade till dess centrala läge i den regionala stadskärnan Flemingsberg och att de stämmer överens med den fördjupade översiktsplanens vision om en mer stadslik gatustruktur. Planens bestämmelser Planen innehåller bestämmelser om användning. De områden som är angivna som gata är kommunala och de som är angivna som väg är för genomfart samt för trafik mellan områden. Den grönmarkerade ytan är avsedd för dagvattendamm. 55.1 serv Lr 54.9 55.7 51.5 50.3 60.3 55.4 55.1 54.8 30.7 55 55.4 55.1 55.3 55.5 Lo go dv äg en55.5 55.7 46.9 Lr 54.5 38.8 30.9 53.4 47 serv 44 54.5 väge n 38.5 31.6 41.9 Lr Lr55.2 55.4 31.1 Hälso Lr Lr 60.3 Lr 5 pe 55.3 Lr 50.5 55.5 Huddinge sjukhus 54.9 54.8 54.7 55.4 serv 55.2 39.3 38.7 60.6 55.5 55.3 54.8 55.1 55.2 55.3 serv 42 55.1 55.4 42 29.8 41.5 55.5 55.5 33.2 1 38.4 33.7 40.7 55.7 31.3 55.3 55.4 31.3 31.8 59.2 31.4 31.4 4 55.4 55.3 55.3 GRÄNSER Planområdesgräns 34.8 35.2 38.2 37.8 31.3 37.1 36.3 36.7 35.9 35.5 Användningsgräns 31.6 31.8 ick 39.4 31.4 32.2 serv Lr 56.1 31.5 32.2 55.4 34.4 31.8 32.3 äg 5 52.9 Fri Text serv 32.1 31 31.8 é all ls be No red Alf 53.9 32.5 serv 32.6 41.6 Lr 32.8 32.7 dagvatten Lr 40 Lr 39.3 55 38.4 33 serv 56.6 38.3 36.9 33 ga:2 37.3 serv 38.5 38.1 2 38.4 serv 33.3 38.9 38.8 Lr Lr Lr 39.8 40.2 33.9 40.6 54.2 34.7 GRANTORP 58.2 41 41.4 64.5 4 serv 37.3 35.8 42.6 37.1 NATUR dagvatten 53.7 55.8 60.3 ROTORN 37.1 36.8 Lr 37.3 ga:2 60.9 43.2 Lr serv 44.7 45.5 46.3 serv 61.5 Visättragång 46.9 47.7 48.5 60.4 en 49.3 50.1 51.8 59.9 TA 52.3 52.3 59.9 LOGEN 59.1 GA 53.4 58.5 en 57.9 äg 54.1 56.7 53.8 Hu 62.5 40.7 GATA 50.3 57 62.5 50.2 Lr 50.2 51.6 53.6 40.9 dd Lr Lr 51.6 6 58.6 57.3 57 ev GATA 53 51 50.9 57.1 57.6 ing allé Alfred Nobels 61 63.3 43.9 37.3 Lr serv serv 39.9 40.6 3 Lr 50.8 61.6 ga:1 37.2 37.4 37.4 2:32 55 Lr 54.1 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft 62.8 37.3 37.3 3 37.3 37.4 38.9 55.5 Lr 52.6 52 60.3 64.2 60.8 37.1 37.1 37.2 37.9 55.1 53.6 52.1 Lr Visättr 63.8 64.1 63.7 42.2 1 63.6 64.5 1 serv 37 52.9 n aväge 60.6 41.5 32.5 53 56.1 49 56.4 59.2 ga:2 53.1 56.1 54 58.9 39.5 33.9 54.2 56.1 6 Lr 54.4 54.3 53.4 Lr 56 55.2 Yta avsedd för dagvattenanläggning 57.7 38.6 serv 1 55.4 55.4 EMBRYOT UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER MAGASINET 32.9 40.4 32.9 56.9 55.7 55.6 32.9 Lr 33 40.8 56 55.6 55.6 54.6 54.6 50.9 Lr 41.2 3 55.9 55.9 53.4 4 2 serv 56.3 55.9 54.4 50.8 57.4 32.6 32.2 serv ROTORN 32.2 54.1 60.6 Naturområde Lr 42 53.4 NATUR 32.5 32.6 32.2 60.5 30.9 32.2 42.9 55.7 Lr 57.7 Trafik mellan områden Lokaltrafik 32.6 32.7 Lr 32.1 32 43 57.2 56.8 Genomfartstrafik VÄG 31.9 serv 34.4 55.1 55.9 GATA 32.7 32.3 43.1 55.9 42.4 54.4 GENOMFART 32.9 serv serv 52.2 33 31.5 1:13 55.1 55.6 31.2 31.2 51.3 55.3 56.4 56.3 56.4 34.3 serv serv 54.9 56.9 34.5 1 31.8 31.9 51.4 55 Lr 57.4 ör 1 52 3 57.1 54.7 VISÄTTRA Lr Bj serv 55.2 56.4 56.5 55.7 31.8 32.2 serv 52 55.4 57.1 57.3 en54.9 nk 36.7 42.8 55.2 äg 34.5 ull 36.7 55.3 57.5 iv 31 av BLICKA VÄ 55.3 ga:1 en G 55.3 55.3 56.1 55.8 at om 31.8 55.4 57.2 55.9 55.6 An 24 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser 31.8 31.8 55.6 55.6 55.1 55 55.2 Körbar utfart får inte anordnas 31.8 GENERATORN 37.8 n 59.5 55.3 31.4 31.6 32.1 ån ge 2 32.2 ag 55.7 31.4 31.6 55.4 55.9 Utfart, stängsel Lr 31.4 31.6 31.8 31.7 39.2 55.5 55.4 51.7 35.8 31.5 31.6 59.3 Bl 55.3 4 55.9 Lr 36.4 36.9 31.6 31.7 31.7 60.3 Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. 34.4 35.3 37.6 31.5 31.7 31.6 31.9 serv 58.2 serv 49.1 en 31.5 31.5 31.5 38 55.5 Lr Lr 60.6 38 31.8 31.5 34.9 torväg serv Lr 31.7 31.6 serv 55.5 55.6 55.7 56.1 60.6 PLANBESTÄMMELSER 59.4 55.5 55.2 51.7 34.4 Regula serv 31.5 59.4 serv 55.6 55.8 BOTKYRKA KOMMUN 1 serv 55.5 MEDICINAREN 55.4 33.6 40.4 Lr 55.5 31 32.2 32.9 Lr 41.5 55.5 31.3 32.5 GRANTORP 55.5 55.6 31 serv serv 32 31.1 30.2 42.1 55.4 32.9 54.3 61.9 STALLET 40.2 55.5 56.9 54.3 62.4 61.3 60.3 61.5 1 50.5 Lr 50.2 62.8 60.6 TA lavägen Lr ÄG 50.3 V 63.6 56.9 60.3 3 Lr 2 Lr 38.2 serv 50.2 5 Lr Björnkul GA Lr 63.9 39.4 50.4 60.5 64 57.1 63.8 Lr 37.2 60.7 Lr KROMOSOMEN 63.9 STALLET 63.8 45.7 60.4 Lr Lr 46.7 60.5 32.5 Lr n 33.7 GRANTORP en 44 ånge serv ttrag äg ev Visä serv ing 43.1 34.4 dd Hu40.4 serv 2 43.9 32.8 40.3 43.1 44.2 MANGÅRDEN 44 40.5 33.7 1 32.8 Lr 40.5 41.8 33 33.6 39.9 38.3 37.5 39.3 SNICKARBODEN äge n serv 41.4 1 går 41.1 34 40.9 1:12 serv 40.5 33.6 serv 46.9 38.7 39.4 42 dsv 34.1 32.9 38 Bilderna visar de första arbetsskisserna på cirkulationsplatsens utformning. Den översta bilden; planområdet sett sydväst ifrån, vänstra nedre bilden; uppifrån, höger nedre bild; gatuvy från Huddingevägen. WSP 40.2 LIDRET 38.5 34.3 2 Man 1 33.6 39 47 39.2 38.5 34.2 49.1 37.1 39.1 34.6 49.7 gen 37.2 37 rin 1 ulla 47.5 rnk 39.3 Bjö 34.3 36.3 39.5 34 40.5 Lr 48 48.5 nyttj gen 33.7 larin 39.8 kullar ingen 46.1 47.8 45.6 48.5 34.2 Björ Björn nkul 48.9 40.1 46.9 34.7 41.8 33.7 Lr serv nyttj 34.3 53.6 57.5 48.2 45 44.4 Lr VISÄTTRA 42.5 36.1 57.9 58.4 44.5 PEDAGOGEN 52.5 54.8 Vårdaren 48.9 Vårdaren 1:7 44.8 54.4 BATTERIET DEL A 41.9 40.5 Lr 44.5 49.7 n 41.5 ge ACKUMULATORN Huddinge sjukhus rin la ul nk ör 44 1:7 Bj Bj GENERATORN TRAKTORN GENERATORN BLICKA VEDBODEN VISÄTTRA ör nk 56.6 GRANTORP MEDICINAREN 43.3 ull 48.5 MATKÄLLAREN ar 43.6 ing ROTORN en MAGASINET LADAN 43.2 47.4 BOTKYRKA KOMMUN 43.5 45.3 55.6 EMBRYOT GRANTORP ROTORN LOGEN LOGEN Visättra STALLET BRYGGHUSET 42.2 BAGARSTUGAN KROMOSOMEN 43 1:11 STALLET GRANTORP MANGELBODEN MANGÅRDEN 42.9 SNICKARBODEN 43.1 LIDRET 43.8 47.3 56 45 ing en 44.7 ar ull 45 nk VISÄTTRA ör Bj 46.5 VISÄTTRA Björnkulla 47.9 18 serv 47.9 nyttj 1:6 42 Skala 1:2000 (orginalformat A0) 0 20 40 60 80 100 ORIENTERINGSKARTA 200m (Inte skalenlig) serv Grundkarta Beteckningar Plankarta med bestämmelser Till planen hör: Trafik och gatustruktur Trafikplats Högskolan utgör en ny koppling mellan den nya vägen Pålamalmsvägen, väg 226 och lokalgatorna Alfred Nobels Allé och Björnkullavägen. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhus- och verksamhetsområden. Ett flertal lägen för trafikplats Högskolan med dess koppling mot Alfred Nobels Allé har studerats. Trafikplatsens utformningsförslag och läge i detta samrådsunderlag har beaktat funktion, vägstandard, regelverk samt påverkan på detaljplaner. En cirkulationsplats anläggs över väg 226 med anslutningsramper till Huddingevägen, väg 226. Den överliggande cirkulationsplatsen får en anslutning med lokalgata till Alfred Nobels Allé samt en anslutning med lokalgata till Björnkullavägen. Lokalgatan mellan Björnkullavägen och trafikplatsen utgörs av en fackverksbro med stödplacering anpassade efter framtida höghastighetsspår 6. Björnkullavägen kommer att justeras i läge både i plan och i höjd för att kunna ansluta till trafikplatsen. Utformningen anpassas hänsyn med till framtida kollektivtrafik. Gång- och cykeltrafik Ett regionalt cykelstråk går parallellt med väg 226 från Huddinge centrum till trafikplats Hälsovägen. Därefter viker det regionala stråket av och löper utmed Alfred Nobels allé och vidare in i Botkyrka kommun. I samband med utbyggand av trafikplatsen kommer det regionala stråket att fortsättningsvis ligga kvar utmed Alfred Nobels allé. Lokala kopplingar för gång- och cykeltrafik är undermåliga i Flemingsberg och ett behov av att kunna ta sig över barriären av regional väg och järnväg saknas i den södra delen av området, vid Björnkulla. Genom trafikplatsen skapas en ny möjlighet till gång och cykelförbindelse mellan Högskoleområdet och Björnkulla i anslutning till den nya trafikplatsen. En gång- och cykelväg kommer att löpa utmed den nya anslutningsgatan från Alfred Nobels allé och gå via trafikplatsen över väg 226 och järnvägen till Björnkullavägen. Kollektivtrafik Området kollektivtrafikförsörjs i huvudsak med pendeltåg. Ett antal busslinjer matar till stationen. Direktförbindelser finns bland annat till Tumba, Flemingsberg och Huddinge C. I samband med en ny trafikplats finns möjligheter för nya eller förändrade linjesträckningar. En förstudie pågår parallellt för att trafikförsörja området med spårväg. Spårväg Syd planeras att gå mellan Älvsjö och Flemingsberg och passera områdena Fruängen, Skärholmen och Kungens kurva. Trafikprognoser Trafikverket har låtit utföra trafikprognoser för föreslagen utformning av trafikplats högskolan mot prognosår 2030. Ingångsdagata har varit Förbifart Tullinge etapp 1 utan nedsänkning av väg 226 i Flemingsberg men med tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd, med RUFS 2010 som grund och uppdaterad markanvändning i Flemingsberg enligt Huddinge kommun och underlag för Rikstens exploatering. År 2030 bedöms anslutande gator mot trafikplats Högskolan få trafikflöden i storleksordningen 2000 fordon/dygn. (Angivna fordonsflöden gäller vardagsmedeldygn) mot högskoleområdet samt 6500 fordon (VÅDT) mot Björnkullavägen. I denna prognos finns korsningen med Hälsovägen/Huddingevägen kvar. Med en framtida nedsänkning av Huddingevägen kommer anslutningen till Hälsovägen från Huddingevägen att försvinna och endast bli en lokalgata mellan högskoleområdet och Flemingsbergsdalen. Detta kommer att öka trafikmängderna i trafikplatsen och de anslutande vägarna. Parkering, utfarter Utfartsförbud är föreslaget i detaljplanen i anslutning till cirkulationsplatsen vid Alfred Nobels allé med hänsyn till trafiksäkerhet och framkomlighet. 19 sovägen med cirka 25 meter, samt genom en förlängning av Regulatorbron. Arbetet pågår från hösten 2014 till sommaren 2016. I etapp 2 sker bortschaktning av vägslänten mellan Huddingvägens nya sträckning och spårområdet i dag. Samtidigt ska regulatorbron förlängas västerut för att det nya järnvägsspåret ska få plats. I den tredje etappen breddas plattformen och det nya spåret byggs. Ny trafikplats på väg 226 vid högskolan Trafikplatsen ska binda samman den nya vägen mellan väg 226 och Pålamalmsvägen. Med den nya trafikplatsen skapas en nya kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhusområde och verksamhetsområde. Trafikplats Högskolan har en betydelsefull roll i Flemingsbergs övergripande trafikstrategi vilket ställer stora krav på både läge och utformning. Vägplanen för Väg 226/571 Pålamalmsvägen – Högskolan, ny väg – Del av Förbifart Tullinge Planförslaget utgår från läge och utformning för trafikplatsen som den anges i förslag till vägplan Väg 226/571 Pålamalmsvägen- Högskolan, ny väg- Del av Förbifart Tullinge. Projektet Bana Väg Flemingsberg innebär ett samlingsnamn för de projekt och åtgärder som Trafikverket genomför på väg och järnväg. Sammantaget ska de bygga ett nytt järnvägsspår vid Flemingsbergs station, planera för en ny infart till Riksten och en ny trafikplats vid väg 226. Järnvägsspåret byggs för att tågresenärer i samband med att Getingmidjan renoveras ska kunna byta till pendeltåg och sedan åka vidare in mot Stockholm via Citybanan. Infart Riksten och trafikplats Högskolan ska förbättra trafiksituationen. För att kunna bredda plattformen och bygga ett till järnvägsspår behöver Trafikverket anpassa ytorna omkring järnvägen. Det görs genom att göra en parallellflyttning av Huddingevägen (väg 226) inklusive korsningen med Häl20 Luft, lukt Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3 §. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, partiklar (PM 10 och PM 2,5), bens(a) pyren, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium samt nickel i utomhusluft. Östra Sveriges Luftvårdsförbund samordnar regionens miljöövervakning av luft och SLB-analys har gjort beräkningar och bedömningar. ”Halterna av till exempel svaveldioxid och bly är numera så pass låga att normerna klaras överallt med god marginal. Även för bensen, kolmonoxid och kväveoxider uppfylls normerna på de flesta platser. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena”. De analyser som har gjorts i Huddinge och regionen ger inte anledning att befara överskridanden av miljökvalitetsnormer i Flemingsberg tillföljd av den tillkommande trafiken vägutbyggnaden medför. Buller och vibrationer Ombyggnaden av Huddingevägen och den tillkommande trafikplatsen Högskolan med dess ramper och anslutningsvägar räknas som en väsentlig ombyggnad och därför ska de nationella riktvärdena för trafikbuller tillämpas, vilket innebär att 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad utomhus eller 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus inte bör överskridas. Vid tillämpning av riktvärdena ska hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. Detaljplanen medför en ökad trafik, dels på grund av den totala trafikökningen för hela området, dels för att detaljplanen medför utbyggnad av nya lokala kopplingar. Ökad trafik orsakar ökat trafikbuller. Trafiken från detaljplanens överliggande trafikplats och dess anslutningsvägar beräknas dock inte enskilt medföra något överskridande av riktvärdet 55 dBA ekvivalent ljudnivå vid befintliga bostäder. Järnvägstrafiken samt vägtrafiken på väg 226 medför idag en ekvivalent ljudnivå på 60 respektive 55 dB(A) vid närmaste bostäder (fastigheten Stallet 3). Den nya vägen med dess trafik på trafikplatsens ramper leder till att delar av Stallet 3 får ökad ljudnivå från vägen med upp till 5 dB(A). Det innebär att två bullerkällor (väg och järnväg) av olika ljudkaraktär adderas till en ljudnivå på cirka 63 dB(A). Fastigheten planeras att få fasadåtgärder enligt Trafikverket databas för bulleråtgärder (2005). Med utbyggnadsalternativet kommer även den ekvivalenta ljudnivån för den tillkommanade bostadsbebyggelsen inom fastigheten Embryot 1 att bli högre än 55 dBA vid fasad. Detaljplanen för den tillkommande bebyggelsen har sedan tidigare tagit höjd för vägtrafiken år 2030 inklusive Trafikplats högskolan. I detaljplanen tillämpas avsteg där minst hälften av boningsrummen i varje bostadslägenhet ska få högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå utanför minst ett fönster. Risk med anledning av farligt gods I detaljplanområdet förekommer det transport av farligt gods på Huddingevägen. Förorenad mark Marken inom området för anslutningsvägarna till Alfred Nobels allé och Björnkullavägen innehåller inte några kända markföroreningar. Tjärasfalt har påträffats i utförda underökningar av Huddingevägen i Flemingsberg. Huddingevägen har därför stor risk för påträffande av tjärasfalt vid schaktarbeten i befintlig vägbank i samband med Trafikverkets ombyggnad. Trafikverket kommer utföra ytterligare undersökningar som underlag för beslut om hur massorna ska hanteras. Bullerkartering visar att rekommenderade ljudnivåer riskerar att överstigas, Bullerutredning, Ramböll Dagvatten I dagsläget avvattnas det lokala vägnätet i området via dagvattenledningar som leder till Flemingsbergsvikens våtmark för rening och sen vidare till sjön 21 Orlången. Dagvattnet från de tillkommande vägytorna kommer på sikt att belastas av stora trafikmängder och någon form av rening samt fördröjning är motiverad innan fortsatt avledning till dagvattenledningar. Förorenat dagvatten bör hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening genomförts. Vilken typ av åtgärder som blir aktuella för rening studeras vidare i genomförandeskedet. Dagvattenhanteringen ska följa I dagsläget avvattnas det lokala vägnätet i området via dagvattenledningar som leder till Flemingsbergsvikens våtmark för rening och sen vidare till sjön Orlången. Omhändertagande av vägdagvatten från de lokala vägarna bör ske via exempelvis öppna diken, planteringsytor eller fördröjningsmagasin i vägområdet för fortsatt avledning till dagvattendam för sedimentering av partikelbundna föroreningar innan slutligt utsläpp i sjön Orlången. Avsikten är att dagvatten från cirkulationsplatsen samt anslutningsvägen till Alfred Nobels allé avvattnas mot en eller flera dagvattendammar som planeras i anslutning till Trafikplats Högskolan. Ett förslag finns framtaget med en dagvattendamm placerad nordöst om trafikplatsen och som ingår i planområdet, samt en dagvattendamm sydöst om Huddingevägen som behövs för det utökade vägområdet i vägplanen. Förslag på placering av dagvattenanläggningar i och utanför planområdet. WSP 22 Genomförandebeskrivning Organisatoriska frågor Genomförandetid Planförfarande Detaljplanens genomförandetid är 5 år och börjar den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. Genomförandetidens längd motiveras av att genomförandet av detaljplanen kan komma att dra ut på tiden på grund av förseningar av att fastställa vägplanen för väg 226/571 Pålamalmsvägen – Högskolan och fördröjningar i genomförandet. Planarbetet sker med normalt förfarande. Förslaget stämmer överens med kommunens översiktsplan och ett program bedöms inte nödvändigt i den meningen att det underlättar den fortsatta detaljplaneprocessen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (PBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Tidplan Huvudmannaskapet för den överliggande cirkulationsplatsen samt för anslutande gator kommer att regleras genom genomförandeavtal mellan Trafikverket och Huddinge kommun. Trafikverket är huvudman för det statliga vägnätet (Huddingevägen). Plansamråd 13 okt – 25 nov 2015 Granskning Kvartal 2, 2016 Antagande i kommunfullmäktige Kvartal 1, 2017 Huddinge kommun är huvudman för allmänna platser (gatumark, naturmark). Dialog pågår mellan Stockholm Vatten, Trafikverket och kommunen hur ansvaret för dagvattenhanteringen ska hanteras. Laga kraft* 2017 Avtal Byggnation av nya trafikplatsen 2017-2019 Ett genomförandeavtal ska tecknas mellan Huddinge kommun och Trafikverket angående genomförande av väg 226/571 Pålamalmsvägen – Högskolan inklusive lokala anslutningar. Förhandlingar för ett avtal är initierade men ännu inte avslutade. (*Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft cirka 4 veckor efter antagandebeslutet.) Tidplanen för byggnationen är beroende av fastställandet av vägplanen för väg 226/571 Pålamalmsvägen – Högskolan. Huddinge kommun kommer vidare att träffa avtal/överenskommelser med de fastighetsägare som berörs av detaljplanens genomförande vilket framförallt avser mark som ska förvärvas (inlösas) för allmän plats. 23 Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Fastighetsbildning Tekniska utredningar I detaljplanen är gatumark utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark). Enligt plan- och bygglagen har kommunen som huvudman skyldighet och rättighet att förvärva all allmän platsmark. Huddinge kommuns förvärv av allmän platsmark kommer att ske genom fastighets¬regleringar när detaljplanen har vunnit laga kraft. Huddinge kommun har tagit fram en förprojektering för de lokala väglänkarnas kopplingar till den nya trafikplatsen. I övrigt har de underlag som krävts för detaljplanen huvudsakligen tagits fram i samband med vägplanen och därmed på uppdrag av Trafikverket. Resultatet av dessa redovisas främst i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen för vägplanen. Följande fastigheter – helt eller delvis – berörs av dessa förvärv inom planområdet: Blicka 3, Grantorp 2:32, Grantorp 5:5 och Visättra 1:3 samt Snickarboden. Huddinge kommun förvärvar (inlöser) mark som är utlagd som allmän platsmark i detaljplanen och betalar ersättning dels för marken och dels för de tomtanläggningar som berörs av förvärvet, till exempel träd, buskar och staket. Förvärv av marken sker när detaljplanen har vunnit laga kraft och ska genomföras. Gång- och cykelförbindelse vid Trafikplats högskolan har utretts av WSP. Dagvattenutredning har på ett övergripande plan för den framtida exploateringen i Flemingsberg gjorts av Atkins medan dagvattenanläggningar för vägprojektet projekteras av WSP. Dialog med Stockholm Vatten angående dagvattenanläggningar pågår. Detaljplanen förväntas inte leda fram till bygglov. Ledningsrätt Administrativa frågor Vattenfall Eldistribution har en 20 kV luftledning i närheten området. Markförläggning förutsätts ske i gatorna. Ansvaret för arbetet med denna plan ligger på kommunstyrelseförvaltningens samhällsbyggnadsavdelning i samverkan med medverkande från kommunens förvaltningar. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kommunen kommer att ha kostnader för att projektera och bygga ut allmän plats samt iordningställande av tomtmark. Bedömda kostnader för de kommunala anslutningarna mot Björnkulla och Alfred Nobels allé bedöms uppgå till 120 Mkr. Kommunen har även kostnader för planarbete, utredningar och administration. 24 Samhällsbyggnadsavdelningen Karin Segerdahl Planarkitekt MILJÖ- OCH S FÖRVALTNIN Kommunstyrelsens förvaltning 25 Planb KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING MISSIV DATUM DIARIENR 2015-10-05 SBU 2014-248 SIDA HANDLÄGGARE Karin Segerdahl 08-535 364 30 [email protected] Samrad Detaljplan fö r Trafikplats hö gskölan, Banava g Etapp 2, Flemingsberg (Grantörp 2:32 med flera) Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningar mot Björnkulla och Alfred Nobels allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhus- och verksamhetsområde. Planen möjliggör också fastställelse av trafikverkets vägplan för ”Väg 226/571 Pålamalmsvägen- Högskolan, ny väg- Del av Förbifart Tullinge”. Genom trafikplatsen skapas även en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan Högskoleområdet och Björnkulla. Översänt för yttrande till: Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Botkyrka kommun Kommunstyrelsen Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Kultur- och fritidsnämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Tillsynsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Hembygdsföreningen i Huddinge Huddinge pensionärsråd Huddinge handikappråd Hyresgästföreningen i Huddinge Företagarna i Huddinge Trafikverket Förpacknings- och tidningsinsamlingen Huge fastigheter AB AB Stokab Luftfartsverket Polisen, Södertörnspolisen Stockholms läns museum SYVAB Svenska Kraftnät SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB Trafikförvaltningen Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistribution AB TeliaSonera Skanova Access AB Sakägare enligt fastighetsförteckning POSTADRESS BESÖKSADRESS E-POST TELEFON Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning SBA, Plansektionen 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 [email protected] 08 535 300 00 Berörda exploatörer För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafiksektionen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen Mark- och exploateringssektionen Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Info Huddinge Synpunkter lämnas skriftligen, senast den 25 november 2015 till: Huddinge kommun SBA, Plansektionen Kommunalvägen 28 141 85 Huddinge [email protected] Upplysningar lämnas av planarkitekt Karin Segerdahl tel 08-535 364 30 eller E-post [email protected] Planhandlingar finns utställda i servicecenter på Sjödalstorget 13 i Huddinge centrum och Flemingsbergs bibliotek samt finns tillgängliga på kommunens hemsida www.huddinge.se/trafikplatshogskolan Vänliga hälsningar Karin Segerdahl Planarkitekt SAMRÅD 9 oktober 2015 Inbjudan till samråd angående detaljplan för trafikplats Högskolan Detaljplanen för trafikplats Högskolan, Banaväg Flemingsberg etapp 2, är från och med den 13 oktober 2015 ute på samråd. Syftet med planläggningen är att möjliggöra för en ny överliggande cirkulationsplats och två kommunala anslutningar mot Björnkulla och Alfred Nobels allé. Trafikplatsens ändamål är att skapa en ny kapacitetsstark väganslutning till de södra och centrala delarna av Flemingsberg sjukhus- och verksamhetsområdet. Planen möjliggör också fastställelse av trafikverkets vägplan för ”Väg 571/226 Pålamalmsvägen- Högskolan, ny väg- Del av Förbifart Tullinge”. Genom trafikplatsen skapas även en ny möjlighet för gående och cyklister att korsa väg 226 mellan Högskoleområdet och Björnkulla. Syftet med samråd är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Planförslaget har även samråtts med Samhällsbyggnadsutskottet den 7 oktober 2015. Planarbetet sker enligt standardförfarande och är nu i första skedet. Ärendegången i ett planförfarande beskrivs i illustrationen nedan. Tyck till! Den 20 oktober ställer vi ut förslaget i Flemingsberg Alfred Nobels allé 1, ingång från Hälsovägen. Mellan kl. 16-20 är kommunen och trafikverket på plats för att prata om planförslaget och svara på frågor. Varmt välkomna! Synpunkter på förslaget ska helst meddelas skriftligen till [email protected] eller till: Huddinge kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Plansektionen 141 85 Huddinge Skrivelserna ska vara kommunen tillhanda senast den 25 november 2015. Frågor angående förslaget besvaras av Karin Segerdahl, [email protected], tel 08 535 364 30. Bilaga: Planhandlingar (finns även på www.huddinge.se/trafikplatshogskolan) Med vänlig hälsning Karin Segerdahl Planarkitekt
© Copyright 2024