Alla ärenden finns på ärendelistan här
KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/underrättelse Tid Måndag 7 september 2015 kl. 09:00 OBS! Tiden! Plats Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby Gruppmöten Kl 08:00 OBS! Tiden! Val av justerare Tid för justering Ärendel ista Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Verksamhetsredovisning - barn- och utbildningsnämnden KST 2015/51 Ulf Blomquist 9:00 2 Verksamhetsredovisning - räddningstjänsten KST 2015/51 Pär Maltesson 9:45 3 Månadsuppföljning till och med juli 2015 KST 2015/46 Angela Birnstein 4 Nybyggnation i kvarteret Enen KST 2015/596 Angela Birnstein 8 5 Markanvisningsavtal, delar av Torsby T ors by l :235 KST 2015/488 Jan Esping 17 6 Information från MSB om kommunal ledningsplats KST 2015/635 Susanne Thellberg UlfNyberg, MSB Il :30 Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 7 Information om delegationen för unga till arbete KST 2015/501 Gösta Kihlgren 13 :00 8 Föreningstaxa för hyra av badanläggning KST 2015/614 Kicki Velander 21 9 Biblioteksplan för Torsby kommun KST 2015/464 Annika Wredenberg 22 lO Gallring av den upphörda fritidsnämndens handlingar KST 2015/542 Anders Björck 35 11 Svar på revisionsrapport, granskning av vårdkedjor och läkemedel för äldre KST 2015/283 Ulf Johansson Egen bilaga 12 A vgifter för betygskopior 2016 KST 2015/538 UlfBlomqvist 39 Nr Kommunstyrelsen Besöksadress Nya Torget 8 Torsby kommun 685 80 Torsby 0560-160 66 sekr [email protected] www.torsby.se Sid TORSBY KOMMUN sid 2 Kommunstyrelsen Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande 13 Svar på medborgarförslag om mobilförbud på lektionstid i T ors by kommuns alla skolor KST 2014/953 Ulf Blomquist 40 14 Särskild medlemsinsats till Kommuninvest KST 2015/293 Angela Birnstein 41 15 Svar på motion om etiska regler i kommunens finanspolicy KST 2015/539 Angela Birnstein 48 16 Svar på medborgarförslag om elbilar KST 2015/115 Angela Birnstein 50 17 Svar på motion om crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun KST 2014/510 Anders Björck 52 18 Svar på motion om miljöarbetet i Torsby kommun KST 2014/349 Jan Esping 54 19 Svar på medborgarförslag om utemiljön för de boende på Dalbygården KST 2015/226 Jan Esping 57 20 Försäljning av fastigheten Torsby Överbyn 2:115 KST 2015/619 Jan Esping 59 21 Svar på motion om fartgupp m.m. KST 2015/524 Jan Esping 64 22 Köp av fastigheten T ors by Skyllbäck 1:440 (Samhall) KST 2015/557 Jan Esping 70 23 Försäljning av fastigheten Torsby Ambjörby l :208 (Jofahuset) KST 2014/80 Jan Esping 74 24 Svar på motion om ändring av T ors by kommuns regler för minnesgåvor till fåiiroendevalda och anställda KST 2014/344 Anders Björck 80 25 Svar på motion om intern representation i Torsby kommun KST 2015/360 Anders Björck 83 26 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden KST 2015/597 Anders Björck 86 27 Fastställande av länsöverenskommelse barn och unga i risk- och missbruk KST 2015/384 Anders Björck Egen bilaga 28 Fortsatt samverkan samt upphandling av etj änstep lartform KST 2015/579 Anders Björck 98 29 Avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocess för Värmland KST 2015/574 Ann-Katrin läråsen 102 30 ARKO, årsmötesprotokoll och årsrapport för verksamhetsåret 2014 m.m. KST 2015/575 Ann-Katrin läråsen Egen bilaga 31 Medverkan i projektet Lokal destinationsutveckling KST 2015/609 Ann-Katrin läråsen Egen bilaga Sid TORSBY KOMMUN sid 3 Kommunstyrelsen Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 32 Information från Migrationsverket KST 2013/573 Ann-KatJ·in Järåsen 107 33 Övrig information och frågor KST 2015/47 Ann-Katrin Järåsen 109 34 Meddelanden KST 2015/11 Ann-Katrin Järåsen 112 35 Redovisning av delegeringsbeslut KST 2015/12 Ann-Katrin Järåsen Presskonferens: 2015-09-08, kl 09:00 Ann-Katrin Järåsen ordförande Asa Hugosdotter sekreterare Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel Anders Björck bitr. kommunchef/ HR-chef ekonomichef teknisk chef fritidschef säkerhetssamordnare kommunchef milj östrate g/ energi- o klimatrådg. skolchef socialchef Angela Birnstein Jan Esping Kicki Velander Susanne Thellberg Thomas Stjerndorff Tina Näslund UlfBlomqvist Ulf Johansson E-post Telefon [email protected] 0560-160 86 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] 0560-160 0560-160 0560-166 0560-161 0560-160 0560-162 ulf. [email protected] [email protected] 0560-162 96 0560-161 76 28 69 90 23 01 02 3. Datum Antal sidor 2015-08-31 7 ånadsuppföljning till och med juli 2015 Torsby kommun Nämnder och kommunstyrelsen Inger Thömgren ekonom Ekonomiavdelningen 0560-160 33 direkt inger. thomgren@torsby .se Till kommtmstyrelsen 2015-09-07 torsby.se ! Innehållsförteckning 1 Driftsredovisnirlg ............................................................................................. 3 2 Kommunfullmäktige ....................................................................................... 4 3 I<ommtmstyrelsen ............................................................................................ 4 4 Barn- o dl utbildnirlgsnämnden ..................................................................... 5 5 Socialnämnden ................................................................................................. 6 6 Miljö-, bygg-· och räddnirlgsnämnden ........................................................... 7 7 Valnämnden ...................................................................................................... 7 8 Överförmyndarnämnden ................................................................................ 7 2 1 Driftsredovisning - - - -- Nämnd/Styrels Tkr Kommunfullmäktige - -- - -- Nettob~dget i Nettoutfaii ~-Awikelse ,-Nettobudget i 2015-07-31 -873 -75 470 -1334 -34 692 -3 629 -2 141 -4 333 -14 970 -8 831 -6 288 l 019 -271 1 2015-07-31 Överförmyndare -134 746 -37 313 -61942 -33 560 -1565 -366 -164 267 -94 676 -35 608 -18 122 -15 861 -11211 -1920 -9 291 -35 -883 -963 -69 710 -1328 -31566 -2 831 -1815 -3 714 -13 503 -9 410 -6 317 l 030 -293 37 -142 310 -36 981 -64 372 -38 873 -1540 -543 -170 231 -95 581 -33 913 -23 328 -1/409 -11467 -2 457 -9 011 -17 -1428 Driftnetto -387 485 -396125 Kommunstyrelsen Kommunalråd l<ommunledningskansliet Ekonomiavdelningen !t-avdelningen HR-avdelningen Tekniska avdelningen Fritidsavdelningen Kulturavdelningen Kost- och städavdelningen skogsförvaltningen o Fastighetsförsäljning Barn- och utbildningsnämnden Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Kulturskola Förvaltningsövergripande BUN Socialnämnden Vård och omsorg Handikappomsorg Individ- och familjeomsorg Förvaltningsövergripande omsorg Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Miljö- och byggförvaltn Räddningstjänst Valnämnden helår -90 s 760 6 3126 798 326 619 1467 -579 -29 11 -22 37 -7 564 332 -2 430 -5 313 25 -177 -5 964 -905 1 695 -5 206 -1548 -1500 -130130 -2 350 -55 710 -6 400 -3 870 -7 670 -28 510 -15 360 -10 970 20 690 o -537 280 18 -545 -239 208 -64 257 -110 933 -60 599 -2 779 -640 -291532 -167 754 -62 875 -32 520 -28 383 -19 400 -3 490 -15 910 -50 -1500 -8 640 -683 320 -256 Notering: Kommunfullmäktige beslutade i maj att tilldela barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden 5,5 mnlcr vardera. Av detta tillskott har det till och med 31 juli tillforts barnoch utbildningsnämnden 1,9 mnkr och socialnämnden 2 mnkr. Dessa medel ingår i ovanstående tabell. Nämnder och kommunstyrelsen redovisar till och med juli 2015 ett underskott på 8,6 mnkr. Prognos: För att få en rättvisande helårsprognos behöver delårsbokslutet per 31 augusti vara färdigställt. 3 2 Kommunfullmäktige Till och med 31 juli redovisas ett tmderskott för kommtmfullmäktige på 90 tkr. Detta beror främst på som tidigare nämnts att ett flertal utbildningar har hållits för de förtroendevalda. Underskottet kommer att minska och bedöms vid årets slut vara i nivå med budget. 3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 5,8 mnkr till och med juli månad. Kommunledningskansliet redovisar en stor del av överskottet, 3,1 mnkr som i huvudsak beror på att lä1m1ade bidrag för landsbygdutveckling har varit lägre än budgeterat. Ägarbidrag har inte betalats till Torsby flygplats samt att driftbidraget har varit lägre än vad som budgeterats. Torsby skidtunnel har också haft genomgående lägre kostnader än budgeterat. Kostnader och intäkter i samband med projekt visar ett överskott, detta beror på att dessa inte alltid följer budgetåret. HR-avdelningens överskott beror på en vakans samt att utbetalning av ersättning till fackliga företrädare inte gjorts i samma omfattning som budgeterat. Ekonomiavdelningen redovisar också ett överskott beroende på vakans samt att övriga kostnader har hållits nere. If-avdelningens överskott beror på att budgeterade kostnader för bland annat omläggning av fiber och byte av tele- och dataoperatör ännu ej har kommit. Medräknat detta är avdelningen i nivå med budget. Tekniska avdelningen redovisar ett överskott för perioden som till större delen beror på att färre investeringsprojekt har aktiverats än budgeterat. Därmed blir kapitalkosh1aderna lägre än beräknat. I samband med delårsbokslutet kommer färdigställda investeringsprojekt att aktiveras och då kommer kapitalkostnaden att öka något från och med september, dock inte enligt bedöming till samma nivå som budget. Fritidsavdelningen redovisar som tidigare månader ett större underskott för perioden. Underskottet kommer till största delen från T orsbybadet som haft lägre intäkter beroende på färre besökare. Personalkostnaderna har också varit höga beroende på sjukskrivning och extra kostnader för vikarier. Under juli månad har flera besparingar som presenterades i ksau i maj, trätt i kraft. Underskottet har nu börjat minska och fritidsavdelningen bedömer att hålla tilldelad ram 2015. För övrigt inga anmärkningsvärda avvikelser. 4 4 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 7,6 mnkr till och med den 31 juli. Kommunfullmäktige beslutade i maj att tilldela barn- och utbildningsnämnden 5,5 mnkr. Av detta tillskott har 1,9 mnkr fördelats och finns med i budgeten till och med juli månad. Ersättning från Migrationsverket på ca 1,6 mnkr kommer att minska 1.mderskott. Följande avvikelser kan ses för nämnden Förskola och skolbarnomsorg Ett överskott redovisas inom förskola och skolbarnomsorg vilket nästan helt beror på att kostnaderna för förskolan har varit lägre än budgeterat. Ersättning från Migrationsverket väntas in här på ca 200 tkr. Grundskola Grundskolan redovisar ett underskott som främst beror på att lönekostnaderna ligger över budget. Det har funnits ett stort antal ~änster utöver budget som nästan helt handlat om kompensatoriska ~änster såsom resurs~änster och pedagog~änster. För att kunna klara budget har åtgärder vidtagits vid de större skolorna. Konsekvensen är färre pedagoger och att lärartätheten blir lägre. Ersättning från Migrationsverket väntas in här på 900 tkr. Gymnasieskola Gymnasieskolan redovisar ett 1.mderskott på 5,3 mnkr. Ersättning från Migrationsverket väntas in här på ca 500 tkr som minskar underskottet till4,8 mnkr. Av underskottet avser 1,6 mnkr nämndens ospecificerade sparbeting i budgeten för gymnasieskolan. S*rneskolans underskott är 2,1 mnkr, ungdomsgymnasiets underskott är 1 mnkr, särskalegymnasiet är i nivå med budget och komvux redovisar ett underskott på 1,1 mnkr. Interkomm1.mala ersättningar redovisar ett preliminärt 1.mderskott på 400 tkr för våren. Inför hösten finns som vanligt en osäkerhet hur ersäthlingarna faller ut. Utifrån antagningen ser det ut som om antalet elever på en utbildning utanför Torsby är detsamma som under våren. Antalet elever från andra kommuner som väljer Torsby ser däremot ut att öka. Totalt innebär det att när andelen elever från andra kommemer som väljer Torsby ökar så kompenserar det en del av underskottet för interkomm1.mala ersättningar, dock inte så mycket att det täcker vårens underskott. S*rneskolan kommer att genomföra förändringar i verksamheten som ska minska kostnaderna under hösten. Enligt nämndens beslut ska 1,5 mnkr sparas. Kostnaderna för den allt större omfattningen av 1.mdervisning inom SFI är något som varken S*rneskolan eller nämnden har planerat för i sin budget. Ett visst statsbidrag finns men det täcker bara en mindre del av de totala kostnaderna. Prognostiserat underskott för SPI-undervisning för 2015 är l mnkr och kommer att betalas av KS. 5 6 5 Socialnämnden Socialnänmden redovisar till och med den 31 juli ett underskott på närmare 6 mnkr. Kommunfullmäktige beslutade i maj att tilldela socialnämnden 5,5 mnkr. Dessa medel ingår i redovisningen. Av detta tillskott har 2 mnkr fördelats och finns med i budgeten till och med juli månad. Ersäth1ing från Migrationsverket på ca 2,5 mnkr kommer att minska underskott. Större delen av 1.mderskottet, 4,4 mnkr återfinns främst inom individ- och familjeomsorg. Det är kostnaderna för institutionsvård som varit höga. Följande avvikelser kan ses för nämnden Vård och omsorg Vård och omsorg redovisar ett tmderskott på 900 tkr. Det beror främst på att kostnaderna för utskrivningsklara patienter vid sjukhuset har överskridit budget med 1,2 mnkr. Hemtjänst och särskilda boenden redovisar ett utfall i nivå med budget medan nattpatrullerna redovisar underskott till följd av högre bemanning än budgeterat. Då det är svårigheter att rekrytera och behålla personal, främst sjuksköterskor har detta bidragit till att personalkostnaderna ligger över budget. Tack vare den tilläggsbudget som nämnden tilldelats bedöms verksamheterna inom vård och omsorg redovisa ett utfall för 2015 i nivå med budget. LSS (handikappomsorg) Verksamheterna inom LSS redovisar ett överskott på 1,7 mnkr. Överskottet beror främst på att det har hmnits och fortfarande finns tomma platser för boende inom LSS. Detta har gjort det möjligt att göra besparingar på personalsidan. För helåret finns idag inte någon indikation på att tilldelade budgetmedel inte kornmer att räcka inom LSS verksamheterna. Individ- och familjeomsorg Utfallet för individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott på 5,2 mnkr. Ersättning från Migrationsverket på ca 850 tkr kommer att minska underskott. Större delen av underskottet, 4,6 mnkr avser främst kostnader för institutionsvård. Försörjningsstödet redovisar också underskott på 300 tkr. I det tilläggsanslag som nämnden blev tilldelad på 5,5 mnkr har 2 mnkr för helår fördelats till budgeten för försö1jningsstöd, för perioden fram till31 juli är det tilldelade beloppet 750 tkr. Förvaltningsövergripande Förvaltningsövergripande som består av administration och verksamheten vid Solrosen redovisar man ett underskott på drygt 1,5 mnkr. Ersättning från Migrationsverket på 1,6 mnkr kommer att göra att resultatet hamnar i nivå med budget. 6 6 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar till och med juli ett 1.mderskott på drygt 250 tkr. Räddningstjänstens verksamheter redovisar ett överskott på 280 tkr till och med 31 juli. Överskottet beror främst på lägre personalkosh1ader än budgeterat för brandmäm1en. Under årets första 7 månader har antalet utryckningar varit både förre och mindre tidskrävande. Verksamhetens intäkter är lägre än budgeterat. Intäkter inkommer allteftersom kosh1ader uppstår. Miljö- och byggförvaltningens verksamheter visar ett underskott på drygt 500 tkr. Avvikelsen återfinns främst inom bygg- och plansidan, där det är lägre intäkter än budgeterat, då främst för detalj- översUdsplaner på 375 tkr. Här inkommer intäkter 1.mder augusti på drygt 200 tkr. Bygglovsintäkterna har ett 1.mderskott på 100 tkr till och med 31 juli, men bedöms att de i delårsbokslutet per 31 augusti kommer att vara i nivå med budget. Kostnader inför uppgradering av ärendehanteringssystem har redovisat på totalt 230 tkr från EDP. TT-avdelningen kommer också att ta en engångskosh1ad på 60 tkr i samband med installationen. GIS verksamheten har i uppstartsskedet av MyCarta haft kostnader som varit svåra att bedöma i förväg. En del av dessa högre kostnader kommer att täckas av intäkter som inkommer från andra kommuner för GIS-tjänster. Del av vakant tjänst som belastat GIS med 20 %, kommer också att minska del av 1.mderskott. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Torsby har tillsammans med SLmne och Hagfors blivit beviljade bidrag från Boverket. Bidraget är på totalt 525 tkr och T orsbys del av detta är 40 %, dvs. 210 tkr. Projektet är ett utvecklingsprojekt om tillämpningen av plan- och bygglagen. Allteftersom arbetet fortskrider kommer bidrag motsvarande det att tillföras verksamheten 7 Valnämnden Under 2015 finns inga planerade val som ska genomföras. 8 Överförmyndarnätnnden Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på närmare 550 tkr. Utbetald ersättning från Migrationsverket är närmare 360 tkr lägre än budgeterat. Kommande ersättning från Migrationsverket kommer att minska underskott. 7 Torsby kommun sid 17 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 150 Nybyggnation i kvarteret Enen Dnr KST 2015/596 Sammanfattning av ärendet Torsby Bostäder AB avser att bygga hyreslägenheter vid kvarteret Enen södra. Bolaget kornmer att förvärva marken av Torsby kornmun och en intresseanmälan har lämnats till SABO för ett så kallat Kombo-hus Mini. Projektet är av sådan omfattning och förutsättningarna av sådan art att det måste förankras hos kommunfullmäktige. En preliminär kostnadsbedömning har gjorts och produktionskostnaden för huset med 23lägenheter (35m2 och45m2 i 3 våningar med hiss) uppskattas till25 000 000 kr. En fastighetsvärdering utförd av extern part värderar huset till ca 14 700 000 kr. Enligt gällande redovisningslag ska därför fastigheten skrivas ner med cirka 10 000 000 kr. Detta kornmer att påverka både resultat under färdigställande år och eget kapital med motsvarande belopp. Dessutom visar en långsiktig kalkyl av resultatet att fastigheten vid en hyresnivå på 1 350 kr/m2 och år kornmer att gå med ett underskott på ca 2 000 000 kr över 10 år. Torsby bostäder önskar nu ett ställningstagande av kornmunfullmäktige i frågan om nyproduktion av hyreslägenheter vid kvarteret Enen södra, samt om nedskrivningsförfarandet som redovisats ovan. Handlingar i ärendet Ekonomichef Angela Birnsteins ijänsteskrivelse 2015-08-05. Protokoll2015-06-23 § 37, styrelsen för Torsby Bostäder AB. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige föreslås ställa sig bakom Torsby Bostäder AB:s planer på nybyggnation på området Enen södra. 2. Kornmunfullmäktige föreslås godkänna redovisat nedskrivningsförfarande. Beslutet skickas till Kornmunstyrelsen Justerarens signatur qm '-' Utdragsbestyrkande ~ Torsby Bostäder AB Styrelsen S~RÄDESPROTOKOLL Sammantradesdatum 2015-06-23 S ida-·~~--~· · ·-----------, Tf.1r'~1-J~' · kornmun ~" ornmu n sty re \ se n 2m;5 =OB= l! ] /CJrc}tJ;s-/Fib.5 Dnr ..... ...... .. ...... ... ... ...... ... .. § 37 Nyproduktion Enen (bil.3) a) MarkanvisningsavtaL Kommunen erbjuder under förutsättning att byggnation påbö1jas inom två årTorsbyBostäder att förvärva mark vid Kv Enen södra, Torsby 2:235 tomtmark om 7300 kvm till ett pris av 50:-kvm motsvarande en summa på 365 000:-. b) Intresseanmälan Sabo Kombohus Mini. Saba infmmerar om att byggkapaciteten för leverantörer av Kombohus håller på att bli begränsad. Man efterfrågar därför en icke förpliktande intresseanmälan. c) Överg1·ipande ekonomiska förutsättningar. En preliminär kostnadsbedömning av produktionskostnaden för Kombohus mini med 23 små läg, 35 kvm och 45 kvm i 3 våningar med hiss, uppskattas till25 000 000:- inkl moms. En fastighetsvärdering utförd av V &P av ett tänkt nyproducerat hus enligt ovan värderas till14 700 000:Enlig föreliggande redovisningsrutiner skall en nedskrivning ske med ca l Omiljoner. Vilket påverkar eget kapital och resultat nedåt, under fårdigställandeår med motsvarande belopp. KPMG har varit behjälplig med att ta fram en resultaträkning över l O år för projektet. Den visar att med en hyresnivå på 1350:-kr/år, som vi bedömer vara ett tak för vad betalningsförmågan tillåter i Torsby. Å r l hamnar på ett minusresultat på ca 340 000:- och år lO på ett minusresultat på ca 50 000 :-. Totalt en samlad förlust över l O år på ca 2 milj kronor. d) Eftersom ovanstående förutsättningar föreligger, bör frågan förankras hos kommunfullmäktige och fastighetsägm·föreningen ~ Tonby Bostäder AB Styrelsen § 37 Nyproduktion forts. lo SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-06-23 4 Enen styrelsen beslutade att godkänna ovanstående förutsättningar och uppdra till vd att gå vidare med åtgärder för att genomföra projektet, samt återkomma till styrelsen för ställningstaganden kring konkreta avtal. att anta kommunens erbjudande av markanvisning och uppdra till vd att fårdigställa kontrakt. att uppdra till vd att göra icke förpliktande intresseanmälan till leverantör av Kombohus. att uppdra till vd att tillskriva kommunen för fullmäktiges ställningstagande om nyproduktion och nedskrivningsförfarande i enlighet med ovan redovisade. att uppdra till vd att hos Fastighetsägm-föreningen förankra ovanstående. . . ' · ··>~ : ' ' .• ~ l· Ii \ ' "\ \ / .·.' . -~ - -t, ·,· 't • l \ .. . l:-' . · . , \:. \·. . i• ··: ~ •• ~. . J .. .1· ..:S tX!·I .:,_,;t·: rt__ lo ·. . .... ....- - . ., .;-. ~. l ' " • ~. •'\ ··...:" · . Markeringen visar fastighetens läge Allmän beskrivning Fastigheten är belägen mellan de befintliga områdena A Istigen och Aspen ca l km från centrumkärnan i Torsby. Attraktivt läge med närhet till Stjerneskolan, skidtunneln och rullskidspår. Kommunen har skrivit avtal med gymnasieskolan där kommunen har bostadsgaranti till studenter. Under de senaste l O åren hyr kommunen ut ca l 00 lägenheter/år som studentlägenheter. Byggrätt finns på ytterligare 2 100 kvm BTA. Förhandsvärderingen avser ett flerbostadshus uppf"6t1 2015 i 3 plan med byggnadstypen kornbchus mini. BOA uppgår till 925 kvm och byggnaden imymmer sammanlagt 23 lägenheter rordelat på 11 st. l :or och 12 st. 2:or. Hiss finns. Uppvärmning med fjärrvärme. FTXsystem. Lägenheterna på nedre plan har uteplats/altan och plan 2-3 har balkong. Stomme av stål på gjuten platta. Fasad av puts under yttertak av papp. UPPDRAGET 3.1 Uppdragsgivare Torsby Bostäder AB Att. Håkan Laack Norra Industrigatan 4 685 34 Torsby 3.2 Uppdrag Uppdraget har preciserats till att avse en bedömning av marknadsvärdet efter fardigställd nyproduktion av ett flerbostadshus samt att marken är avstyckad och bildar en egen fastighet. 3.3 Värdetidpunkt Marknadsvärdet hänför sig till värdetidpunkten 2015-06-04. 3.4 Villlwr och föruts~ittningar För uppdraget gäller bilagda "Allmänna villkOJ" för värdeutlåtande" om ej annat framgår nedan. 3.5 Ändamäl Marknadsvärdebedömningen skall enligt uppdragsgivaren användas för internt bruk. 3.6 Highest and best use Vid värdebedömningen har kriterierna för highest and best use beaktats. (rättsligt tillåtenhet, fysisk möjlighet, finansiellt genomförbart, maximal produktionsförmåga) 3. 7 Begreppet marknadsvärde "Med marknadsvärde avses sannolikt pris vid en tänkt försäljning på en .fl·i och öppen mar/mad. Försäljningen förutsätts ske vid värdetidpunkten efter att fastigheten varit utbjuden till jorsäljning på ett.för.fåstigheten sedvanligt säll under ennormalmarknadiföringstid." Vid den tänkta försäljningen far några speciella pmisrelationer. in~e föreligga något tvång att överlåta fastigheten och inte VÄRDEBEDÖMNING SAMMANFATTNING 2.1 Värderingsobjeld Registerbeteclming Torsby 1:265, del av Adress 2.2 Kommun T orsby Område Mellan områdena Aspen och Alstigen Upplåtelsej01·m Äganderätt Lagfart Torsby Bostäder AB Nybyggnadsår 2015 Värde år 2015 Användning Bostäder, typkod 320 Värdebedömning Marlmadsvät·det bedöms till 14 700 kSEK, Fjortonmiljonersjuhundratusen Jo·onor· inom ett troligt intervall av 13 200- 16 200 kSEK vid värdetidpunl<ten juni 2015. Nyckeltal: Marknadsvärde per kvm I nitia J di re k ta v kastning Direktavkastningskrav för rest-lärdesberäkning Kalkylränta för restvärdet l<rdkylri:i nt<:~ för driftnetto 1'1iHkni:ldsv.:irde l Summa taxeringsvärde 15 892 SB < l m2 6,46% 6,50% 7,50% 7 , 50% 0,00 Känslighetsana lys: Parameterförän dri nq Ny tt vä rde Vaka nsen öka r 10°/o - e n he ter 12, 8 Mkr Direkt<lv ka st n ingskr a v ök ar 1 °/o-e nhe t 12,8 Mk r 14,1 Mk r Do UH ö k ar 35 SEK/ m2 Alla samtidigt 10,6 Mkr ,. Diff - 1 3 , 2 ~0 rr l'" ... - 1 3, 1 % - 4 , 1% -28,1% ~ CN Produktionskostnad Vakansgrad (1 lägenhet) Kvadratmeter BOA Hyresnivå snitt Underhållskostnad Driftkostnader Avskrivningstid snitt Räntenivå Taxeringsvärde 75% Arlig hyreshöjning Driftkostnadsutveckling 25 000 000 4% 925 kvm 1 350 kr/kvm Alternativ med 4% vakans rad och avskrivnin stid å snitt 50 år 30 kr/kvm 280 kr/kvm so år 3% 18 750 000 2% 2% Amorteringstakt so år Belångingsgrad 100% Resultaträkning Ar1 Ar2 Ar3 Ar4 Ars ArG Ar7 Ars Ar9 Ar10 1 248 750 1 273 725 1 299 200 1 325 183 1 351 687 1 378 721 1 406 295 1 434 421 1 463110 1 492 372 Hyresvakanser -49 950 -50 949 -51 968 -53 007 -54 067 -55 149 -56 252 -57 377 -58 524 -59 695 Driftkostnader -259 000 -264 180 -269 464 -274 853 -280 350 -285 957 -291 676 -297 510 -303 460 -309 529 -27 750 -28 305 -28 871 -29 449 -30 037 -30 638 -31 251 -31 876 -32 514 -33 164 o o o o o -28 125 -28 125 -28 125 -28 125 -28 125 Avskrivningar -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 -500 000 Räntor -750 000 -735 000 -720 000 -705 000 -690 000 -675 000 -660 000 -645 000 -630 000 -615 000 Resultat -337 950 -304 709 -271 103 -237 125 -202 768 -196 148 -161 009 -125 466 -89 513 -53 141 Hyresintäkter Underhållskostnader Fastighetsskatt Ack res -1 978 932 K2 10.34. Ar det uppenbart att värdet på en byggnad, markanläggning eller mark på balansdagen betydligt understiger det redovisade värdet, skaföretaget göra en uppskattning av den enskilda tillgångens återstående värde i företaget och skriva ned tillgången till detta värde. K3 Ett företag ska sicriva ned en tillgång endast om återvinningsvärdet är lägre än tillgångens redovisade värde. I det fallet ska det redovisade värdet sicrivas ned till återvinningsvärdeL Enligt punkt 2 7.2 ska en tillgång sicrivas ned om tillgångens redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet återspeglar en bedömning av de kassaflöden som tillgången genererar under hela sin återstående nyttjandeperiod (se punkt 27.5). Det innebär att det finns en långsiktighet i bedömningen som gör att kriteriet i ÅRL om att värdenedgången ska vara bestående kan anses uppfyllt. Ett rö retag ska per varje balansdag bedöma om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Finns det en sådan indikation, ska företaget beräkna tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är för en tillgång eller en kassagenererande enhet det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttj andevärdet. Enen Nyproduktion 23 lägenheter Torsby Bostäder genomför förändring av redovisning till K3 under 2016. Efter jämförelse av skillnaden mellan produktionsvärde och marknadsvärde föreligger ett nedskrivningsbehov av 9-10 miljoner kr enligt K3. Detta innebär en sänkning av eget kapital samt resultat under färdigställandeår med motsvarande belopp. l och med dessa förutsättningar bör fullmäktige ta ställning till frågan. Vidare bör frågan förankras hos Fastighetsägareföreningen i konkurrenshänseende. Datum Diarienummer 2015-08-31 KST 2015/488 Kommunstyrelsen Markanvisningsavtal, del av Torsby T ors by 1:235 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2015-06-09, § 129, att förslag till markanvisningsavtal mellan kommunen och Torsby Bostäder AB översänds till kommunstyrelsen för vidare behandling. Under förutsättning att kommunstyrelsen antar Torsby Bostäder AB som byggherre ger markanvisningsavtalet Torsby Bostäder AB rätt att på anvisat markområde projektera flerbostadsbebyggelse, avtala om genomförande samt upprätta köpehandlingar. Detta skall ske inom 24 månader. Markpriset äi· avtalat till50,00 kr/m2 • Torsby Bostäder AB avser att bygga 23 små lägenheter i tre plan. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår kommunstyrelsen att besluta: Markanvisningsavtalet daterat 2015-08-31 mellan Torsby kommun och Torsby Bostäder AB antas i sin helhet. Dänned har Torsby Bostäder AB antagits som byggherre. Torsby kommun Tekniska avdelningen Jan Esping Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1O. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 69 direkt 070-640 76 01 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) /g 1(2) MARKANVISNINGSAVTAL Mellan Torsby konnnun, nedan benämnt kommunen, och Torsby Bostäder AB, org.nr, 556526-9387, N:a Industrigatan 4, 685 34 Torsby, nedan benämnt bygghenen, har följande avtal träffats: §1 Anvisning Konununen anvisar ett markmmåde enligt bifogad kartkopia omfattande del av fastigheten T ors by l :235, (ca 7 300 kvadratmeter mark), till byggherren för en tid t o m tjugofyra (24) månader efter beslut i kommunstyrelsen om antagande av byggherre. Inom denna tid ska bebyggelse i enlighet med gällande detaljplan ha projekterats, upplåtelseform av bostäderna beslutats och avtal om genomförandet enligt § 3 liksom köpe- eller upplåtelsehandling enligt § 4 ha upprättats. §2 Planering För området gällande detaljplan 102, antagen av konnnunfullmäktige och lagahaftvunnen 1993-10-26. Bebyggelsen ska följa rådandedetaljplane-och stadsbyggnadsintentioner för otmådet. §3 Exploatering Byggherren ska upprätta en genomförandeplan som ska godkännas av kommunen. Den ska avse en planering av hela exploateringen där bygglovsprocessen, uppförandet av byggnader och genomförandet av exploateringen i övrigt ska redovisas tidsmässigt. Byggherren ska redovisa vald upplåtelseform. Byggherren åtar sig att påbötja exploateringen och uppförandet av bebyggelsen i enlighet med upprättad genomförandeplan. Byggherren avser att bebygga området med bostäder. Kommunen anvisar förbindelsepunkt för konmmnalt va. Byggherren har ett genomförande- och kostnadsansvar för byggande av anläggningar inom kvartersmark Kommunens "PM angående projektering och utförande av gemensamma anläggningar för vägar, vattenförsötjning, avlopp mm" daterad 2007-11-19 ska tillämpas i förekommande fall. Byggherren ska redovisa boendefonn (hyresrätt, äganderättsförening, bostadsrättsförening eller samfållighetsförening) för tecknande av driftavtalmed kommunen för va, renhållning, vägar, gatubelysning och eventuell skötsel av kvartersmark. §4 Förvärv Parterna är överens om att byggherren ska förvärva mm·kområdet som utgör kvmiersmark för bostäder. Förvärvet anpassas tillnödvändigt tillträde i samband med byggstart. /9 2(2) Priset uppgår till 50,00 kronor per kvm markyta (exkl. VAoch elanslutningar). §5 Återtagande Parterna är överens om att kommunen har rätt att åte1ia markanvisningen under den tidsbegränsade perioden om det är uppenbart att byggherren inte avser eller förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avsågs vid markanvisningen eller enligt upprättad genomförandeplan. Byggherren är medveten om att åte1iagen markanvisning inte ger de1me någon rätt att få ersättning för nedlagda kostnader. §6 Förlängning Förlängning av markanvisningen kan medges tmder förutsättning att förseningen inte beror på byggherren. §7 Kostnader Byggherren är i enlighet med § 5-8 medveten om att dem1e står för all ekonomisk risk avseende planering, projektering och genomförandet inom markanvisningens ram. §8 Överlåtelse De1ma markanvisning får inte överlåtas utan lemrummens skriftliga medgivande. Dock får byggherren överlåta markanvisningen till helägt dotterbolag. §9 Villkor Detta avtal gäller under förutsättning att detsamma godkäm1s av konmmnstyrelsen för Torsby kommun. Angivna priser är utan moms. Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Torsby denZ {l ~ 2015 Torsbydenll ;~ 2015 För T ors by Bostäder AB För Torsby kommun /Håkan Laack/ Vd /Jan Esping/ Telmisk chef cil~ '\ '\ f l \ '\, Torsby kommun sid 6 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 143 Förenungstaxa förr hyra av badanläggning Dnr KST 2015/614 Sammanfattning av ärendet Fritidsavdelningen föreslår att en ny taxa införs för föreningar som vill hyra badanläggningarna Torsbybadet och Sysslebäcksbadet utanför öppettid: · Föreningstaxa har inte tillämpats tidigare i badanläggningarna, utan endast i fritidsavdelningens sport- och gymnastikhallar samt på grönytor. Genom att införa föreningstaxa ges möjlighet för föreningslivet i kommunen att hyra simhallarna till något lägre pris. Handlingar i ärendet Fritidschef Kicki Velanders ~änsteskrivelse 2015-06-25. Arbets~tskottets förslag till kommunstyrelsen l. Föreningstaxa införs för hyra av Torsbybadets simhall utanför öppettid med 350 kronor per timme + entreavgift 2. Föreningstaxa införs för hyra av Sysslebäcksbadets simhall utanför öppettid med 350 kronor per timme + entreavgift Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur w Vo Utdragsbestyrkande ~ dz? Torsby kommun sid 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 155 Biblioteksplan för Torsby kommun Dnr KST 2015/464 Sammanfattning av ärendet Enligt bibliotekslagen ska kommuner och landsting anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet Kommunens biblioteksplan gäller alla bibliotek i kommunen, inte enbart folkbiblioteken. Planen ska ge en samlad bild av kommunens biblioteksverksamhet Den ska ange inriktningen för biblioteksverksamheten och den ska utvärderas och revideras årligen. Kulhuavdelningen och bibliotekschef Agneta Strandberghar utarbetat ett förslag till biblioteksplan för Torsby kommun. Förslaget har varit ute på remiss till samtliga politiska partier i kommunfulhnäktige och till barn- och utbildningsnämnden. ·.·!· Vid remisstidens utgång hade ett svar inkommit från barn- och utbildningsnämnden med synpunkten att familjecentralen bör nämnas i kapitels under rubriken Förskolan. Kulturavdelningen anser inte att det är aktuellt att nämna familjecentralen i denna upplaga, men i framtida uppdateringar av planen när familjecentralen har startat. Handlingar i ärendet Biblioteksplan, remissutgåva 2015-05-14. Barn- och utbildningsnämndens remissvar 2015-06-04 § 67. Kulturchef Annika Wredenbergs tjänsteskrivelse 2015-06-22. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Föreslagen biblioteksplan antas med tillägget att familjecentralen nämns i kapitels under rubriken förskolan, eftersom familjecentralen snart öppnar. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Annika Wredenberg Justerarens signatur Utdragspestyrkande ·'C:. Biblioteksplan remissutgåva 2015-05-13 torsby.se 1 Bakgrund 1. Bakgrund och syfte I bibliotekslagen står: 17§ Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet 1 18§ Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet Kungliga biblioteket (KB) har uppdraget att följa upp hur planerna är utformade och hur de används och är härigenom garant för nationell uppföljning, samordning och kvalitetsutveckling. Kommunens biblioteksplan gäller alla bibliotek i kommunen, inte enbart folkbiblioteken. Biblioteksplanen ska ge en samlad bild av kommunens biblioteksverksamhet. Planen ska ange inriktningen för biblioteksverksamheten och den ska utvärderas och revideras årligen. Remissinstanser för planen är: • Barn- och utbildningsnämnden • De politiska partier som är representerade i kommunfullmäktige Planen ska därefter fastställas av kommunfullmäktige. 2 2 styrdokument för biblioteksverksamheten 2.1 Bibliotekslagen I bibliotekslagen anges följande: - - 2 §Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri §siktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. (Svensk författningssamling 2013:801) 2.2 skollagen I skollagen sägs följande: 36 § Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillg§ng till skolbibliotek. (SFS 2010:800) 2.3 Kulturavdelningens mål Kulturavdelningens mål är: - - Läsfrämjande aktiviteter och projekt med inriktning framförallt på barn och ungdomar Kulturell programverksamhet som visar på mångfald och bredd, både i uttrycksformer och i geografisk spridning över kommunen stärka bibliotekens roll som demokratiska mötesplatser tillgängliga för alla Arbeta för att minska den digitala klyftan 2.4 Torsby kommuns värdegrund (2006-10-26) Kommunen skall arbeta utifrån en värdegrund med: - respekt för alla människors lika värde hänsynstagande till människors självbestämmande, värdighet och integritet i alla situationer ett respektfullt, jämlikt, empatiskt och engagerat bemötande av människor - verksamheter som genomsyras av en humanistisk grundsyn och att prioriteringar utgår från behov oavsett individens förmåga att uttrycka det 2.5 T ors by kommuns "Vision och mål2020" I Torsby kommun är det möjligt att förverkliga drömmar Bra fritid- och kulturutbud med kommunal stimulans Fortsatt satsning på kompetensutveckling 2.6 Regional biblioteksstrategi 2013 - 2015 I "Regional biblioteksstrategi för Värmland 2013 - 2015" står följande utvecklings och fokusområden för biblioteket: - Det gränslösa biblioteket - Bibliotekens utbud av medier - Tillgänglighet för grupper med särskilda behov Barn och ungdom - Läsfrämjande åtgärder - Biblioteket som mötesplats och arena för kulturupplevelser - Personalen - kompetens och bemötande Kommunikation och marknadsföring - Gemensamma tekniska lösningar - Infrastruktur för fri information 2.7 Unescos folkbiblioteksmanifest Unescos folkbiblioteksmanifest (1994) uttrycker - att bibliotekets samlingar och tjänster ska omfatta alla slag av lämpliga medier, förmedlade genom modern teknologi såväl som traditionellt material. Kvalitet samt anpassning till lokala förutsättningar och behov ska tjäna som grundläggande princip - att folkbibliotekets tjänster ska vara tillgängliga för alla och att det ska göra alla slag av kunskap och information lätt tillgänglig för sina användare 2.8 Unescos skolbiblioteksmanifest Unescos skolbiblioteksmanifest fastslår att skolbiblioteket är en del i utbildningsväsendet och att skolbiblioteket spelar en viktig roll för utbildning och kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. skolbibliotekets grundläggande uppgifter omfattar följande: Att stödja och främja de utbildningsmål som anges i skolans mål sättning och läroplaner. Att främja elevernas läslust och lust att lära samt lära dem att bli biblioteksanvändare. Att erbjuda möjligheter att skapa och använda information som en väg till kunskap, förståelse, fantasi och glädje. Att ge eleverna träning att värdera och använda information, oavsett form, samt ge dem insikt och förståelse för olika kommunikations former Att ge tillgång till såväl lokala och nationella som globala resurser för att öka förståelsen och ge insikt om olika ideer, erfarenheter och åsikter. Att anordna aktiviteter som främjar kulturell och social medvetenhet och lyhördhet. Att tillsammans med elever, skola och föräldrar verka för att uppnå skolans målsättning Att främja insikten om att åsiktsfrihet och tillgång till information är förutsättningar för medborgaransvar och för delaktighet i ett demokratiskt samhälle. 3 Vad händer i vår omvärld? Befolkningen i Torsby kommun beräknas minska med 87 personer per år under de kommande sju åren samtidigt som åldersstrukturen förskjuts och befolkningen blir allt äldre. En stor del av kommunens invånare bor utanför tätorten och biblioteket · måste sträva efter att vara tillgänglig för kommuninvånaren oavsett var hen bor. Den digitala klyftan fortsätter att växa. Att ha tillgång till och att kunna använda digitala medier är ett fokus- och utvecklingsområde för kommunen och för biblioteken. Biblioteken ska också arbeta för att minska den digitala klyftan och bl.a. erbjuda publika datorer och till viss del även handledning för besökaren. Biblioteken är viktiga mötesplatser, ett demokratiskt rum, tillgängligt för alla; en gränslös mötesplats. Tidsbrist för vissa, mer fritid för andra är ytterligheter som påverkar bibliotekets verksamhet. I Sverige som helhet minskar boklånen men man läser mer. Vad innebär det för biblioteken? Biblioteken ska värna om sin plats som informationslots, lokalt ankare och kulturhus och arbeta för ett demokratiserat lärande och skapande. 4 strategier för framtiden Organisation Organisationen måste anpassas till personal, befolkningsutveckling, samhällsutveckling och samarbetet inom Bibliotek Värmland ska utvärderas årligen. Kompetensutveckling För att möta de förändrade krav och förväntningar som ställs på bibliotekspersonalen krävs kompetensutveckling framförallt när det gäller digital kompetens och MIK, Medie- och informationskunnighet 5 Barn och ungdom Förskolan Högläsning främjar de minsta barnens språkutveckling, skapar läsglädje och stimulerar fantasin. Vuxna har en betydande roll för barns intresse för läsning och därför samarbetar vi med Barnavårdscentralen (BVC) och förskolan. Vi vänder oss också till föräldrar. För att öka tillgängligheten och tillgodose våra låntagare cJ9 med funktionsnedsättning har biblioteket en hylla med specialanpassade böcker, en s.k. "Äppelhylla". Mål • öka barnens och föräldrarnas intresse för böcker och läsning • öka antalet besök på biblioteket av föräldrar med småbarn • öka antalet utlån av småbarnsböcker strategier • utdelning av "Barnets första bok" till nyfödda barn i kommunen • regelbundna sagostunder på biblioteket och i förskolan • vägledning för föräldrar i barnbokshyllan • bokkassar till förskolan för hemlån • anordna programverksamhet för barn i olika åldrar, t. ex. teater, utställningar, sagostunder, bokprat 6 Grundskolan Grundskalebiblioteken hör till barn- och utbildningsnämnden. I nuläget är biblioteken på Holmesskolan, Frykenskolan och Kvistbergsskolan bemannade på deltid av behörig personal. Övriga skolor besöks av bokbussen två gånger i månaden. I kommunen finns sju grundskolor varav två har årskurs 6 -9. Det finns dessutom en friskola med årskurs l - 6. skolbiblioteket ska vara ett stöd i skolans pedagogiska arbete och ska spela en viktig roll för det lässtimulerande arbetet genom sitt utbud och de kunskaper som finns om lämplig litteratur för den enskilde eleven. Mål • stimulera tillläsning • driva läsprojekt Jo • arbeta för ett aktuellt bestånd av böcker och andra medier • uppmärksamma barn och ungdomar med särskilda behov • biblioteken ska vara fysiskt tillgängliga med plats för rullstol • utbildning i informationssökning för elever och pedagoger • utbildning i källkritik för elever och pedagoger strategier • använda talbokstjänsten Legimus för nedladdning av böcker i arbetet med barn med särskilda behov • samverka med kommunbiblioteket och härigenom vara en resurs för lärarna i deras undervisning • lässtimulans via boksamtal, bokprat och referenssamtal med elever och lärare • läsfrämjande aktiviteter som ex: bokjuryn 7 Gymnasieelever Målet med verksamheten är att biblioteket, som är integrerat med folkbiblioteket, ska vara ett stöd för skolans pedagogiska arbete. Mål • biblioteket ska ge eleverna de verktyg som behövs för att kunna söka och värdera relevant information och för att underlätta för framtida högskolestudier • biblioteket ska vara en resurs för lärarna i deras undervisning och strategier • biblioteket införskaffar den litteratur som behövs för skolarbetet, dock inte läromedel • biblioteket finns tillgängligt för utbildning, stöd och råd för både pedagoger och elever J/ 8 Vuxenstuderande, högskolestuderande Folkbiblioteket ska vara ett stöd för de kommuninvånare som väljer att studera vidare. Biblioteket köper in en viss del av kurslitteraturen. Elever i den kommunala vuxenundervisningen använder det integrerade folk- och gymnasiebiblioteket på samma villkor som gymnasieeleverna. Stjerneskolans lärcenter finns i bibliotekets lokaler och används av kommunens högskolestudenter. Folkhögskolebiblioteket På Klarälvdalens folkhögskola finns ett bibliotek som tidigare var integrerat med kommunbibliotekets filial i Stöllet. Filialen blev nedlagd 2013 och folkhögskolan driver nu biblioteket i egen regi med egen anställd personal sex timmar i veckan. 9 Biblioteksverksamhet riktad till allmänheten (O- 111 år) Folkbiblioteket I kommunen finns två folkbibliotek, ett i Torsby tätort och ett i Sysslebäck. Biblioteken ska vara tillgängliga för alla kommuninvånare. Verksamhetens mål är att stimulera till läsning och bidra till ökad medvetenhet och engagemang i den demokratiska processen. Biblioteket ska vara en mötesplats för alla invånare. Det kan finnas många skäl till att använda biblioteket, låna böcker, läsa tidningar och tidskrifter, se på utställningar, låna dator, delta i författarbesök, lyssna på föredrag, släktforska eller låna lokal för möten och föreningsverksamhet. Biblioteket ska visa respekt för den enskildes önskemål och behov men alltid se till god kvalitet vid val av medier och aktiviteter. Biblioteket ska ha ett allsidigt mediebestånd, stå öppet för alla och erbjuda sina bastjänster utan kostnad för den enskilde. Biblioteksverksamheten formas av samspelet mellan brukarna och biblioteket. Det ska vara lustfyllt för allmänheten att gå till ett bibliotek i kommunen. Tillsammans med föreningar och studieförbund erbjuder biblioteket olika typer av programverksamhet riktad till allmänheten. Mål • att bibehålla och stärka bibliotekens plats som kommunens kulturella nav och demokratiska mötesplats strategier • erbjuda varierad verksamhet, t.ex. föredrag, bokprat för vuxna, bokblogg, programverksamhet, cafeverksamhet • tillhandahålla medier i olika format • erbjuda informations- och kunskapsvägledning Bokbussen Bokbussen kör efter ett 4-veckorsschema med 108 hållplatser. Målet är att sprida bibliotekets verksamhet och tjänster till alla delar av kommunen. Genom bokbussen får kommuninvånare som bor utanför kommunens tätorter tillgång till ett varierat utbud av böcker och andra medier i närheten av sin bostad. En tänkbar utveckling av bokbussens verksamhet är att inreda en digital hörna där besökarna kan erbjudas utbildning i bl.a. digital betaltjänster. Bokbussen besöker kommunens ytterskolor som en förstärkning av skolbiblioteksverksamheten. Mål • sprida bibliotekens verksamhet över hela kommunen • att sprida digital kompetens över hela kommunen strategier • behålla bokbussen och utveckla bokbussens verksamhetsområde, t.ex. betaltjänster Social biblioteksverksamhet Målet med verksamheten är att nå ut till personer som behöver hjälp och stöd för att använda bibliotekets tjänster. Låntagare kan få böcker levererade till hemmet genom "Boken kommer-service". Biblioteket har även talböcker och lånar också ut särskilda talboksspela re. Bibliotekspersonal besöker också kommunens särskilda boenden och gruppboenden för att stimulera till läsning. Mål • att göra bibliotekens verksamhet tillgänglig för alla strategier • behålla och utveckla den uppsökande verksamheten sjukhusbiblioteket Biblioteket på Torsby sjukhus fungerar som patientbibliotek och medicinskt bibliotek och har Landstinget i Värmland som huvudman. Det är öppet för patienter, personal och även för allmänheten. Det medicinska biblioteket är till nytta för kommunens vårdstuderande. Brobergsbiblioteket Finnkulturforskaren Richard Brobergs boksamling är stommen i biblioteket som ägs av Torsby kommun och som är placerat på Finnskogscentrum i Lekvattnet. Samlingen omfattar litteratur om skogsfinsk kultur, historia, språk- och dialektforskning, etnologi, lokalhistoria och många andra ämnen. Boksamlingen, som är ett referensbestånd, är datoriserat och sökbart via Torsby kommuns bibliotekskatalog. Personal ämnesbevakar och köper in ny litteratur om finnskogen och angränsande ämnen. Det virtuella biblioteket Målet med verksamheten är att göra bibliotekets tjänster synliga och tillgängliga dygnet runt. Alla låntagare kan låna om, reservera böcker och komma i kontakt med biblioteken via webbkatalogen. Genom Bibliotek Värmland-samarbetet har låntagaren via webben direkt tillgång till ett större utbud än den egna kommunens. Jr 10 Avslutning Biblioteken i Torsby kommun är och vill vara en del av en snabbt föränderlig värld och har dessutom en viktig uppgift i att överbrygga de digitala kunskapsklyftor som fortfarande finns i samhället. Biblioteken i Torsby kommun ska genom sina olika verksamheter fortsätta att verka för att främja läsning och fungera som en pålitlig informations- och litteraturlots för alla biblioteksanvändare. Torsby 2015-05-13 Agneta Strandberg bibliotekschef Tors by kommun sid 14 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 148 Gallring av den upphörda fritidsnämndens handlingar Dnr KST 2015/542 Sammanfattning av ärendet Fritidsnämnden i Torsby kommun verkade mellanåren 1974 och 2010. Nämnden upphörde 2010-12-31 och fungerar från och med 2011-01-01 som en avdelning under kommunstyrelsen. Fritidsnämnden har från och med 1974 ända till dess att den upphörde producerat handlingar och information i elektroniska system. Allmänna handlingar får inte gallras utan stöd i lag, förordning eller annan föreskrift. Fritidsnämndens handlingar saknar stöd i lag och förordning, men ett gallringsbeslut fattat i nämnd räknas som aiman föreskrift och blir därför ett giltigt gallringsbeslut Torsby kommun har tidigare beslutat om gallring exempelvis 1978.och 1990, men inget -· av dem har reglerat handlingar uppkomna inom dåvarande fritidsnämndens verksamhet. Detta innebär att kommunen förvarar en stor mängd handlingar, både i arkivet i kommui\kontorets källare och i fritidsavdelningens lokaler, handlingar som rimligtvis borde ha varit gallrade om det funnits ett gallringsbeslut Vid ett gallringsbeslut måste hänsyn tas till den enskildes och förvaltningens intresse, till forskningen och till kulturarvet. Detta uppfylls genom att bevara en del handlingar i den mån de har uppkomr:irlt i verksamheten. Ett gallringsbeslut innebär att man får gallra handlingar och information i system, inte att man måste. Detta innebär att om enstaka handlingar och serier av handlingar som får gallras enligt beslut, men där handlingarna visar verksamheten på ett sätt som inga andra gör eller har ett forskningsvärde, kan dessa bevaras. En dokumenthanteringsplan för fritidsavdelningen kommer att tas fram hösten 2015 eller våren 2016. Handlingar i ärendet Arkivarie Christina Lechs tjänsteskrivelse 2015-06-25 med förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i Torsby kommun 1974-2010. Justerarens signatur UtdragsbestX[j5ande ~l Torsby kommun sid 15 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 148, Gallring av den upphörda fritidsnämndens handlingar Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen De handlingar som finns upptagna i förteckning i bilaga 1 ska bevaras för åren 19742010 i den mån de uppkommit i verksamheten. Övriga handlingar får gallras. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Bilaga 1: Förteckning över handlingar som bör bevaras hos fritidsnämnden i Torsby kommun 1974-2010. Förteckningen tar upp de handlingar som bör bevaras om de inkommit eller upprättats i fritidsnämndens verksamhet under åren 1974-2010. Övriga handlingar får gallras. Finns det handlingar som bör gallras men där vi anser att det finns ett forskningsintresse eller att de speglar verksamheten på ett sätt som inte återfinns i andra handlingar, bör de givetvis bevaras istället för att gallras. Fritidsnämndens handlingar som ska bevaras för åren 1974-2010 efter beslut i kommunfullmäktige Handling Övrig kommentar · Protokoll från sammanträde med nämnd och utskott - fuklusive register och/eller innehållsförteckningar. Övriga protokoll Ex kommitteprotokoll, MBL-protokoll, protokoll från arbetsgrupper, protokoll från organ där nämnden har haft sekreteraransvar Minnesanteckningar från möten Ex APT, samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Delegationsbeslut Diarier, diarieplaner och diarieförda handlingar > Ä ven in- och utgående korrespondens av vikt som inte är diarieförd bevaras. Rutinmässig korrespondens kan gallras. Budget Slutligt budgetförslag. Verksamhetsuppföljningar, verksamhetsberättelser och årberättelser, verksamhetsstatistik Eller motsvarande handlingar. Underlaget till statistiken gallras. Inventarieförteckningar Avtal och kontrakt av stor vikt och/eller långvarig karaktär Om de inte är diarieförda. Arkivexemplar av de skrifter, informationer, broschyrer m.m. som framställts inom nämndens verksamhetsområde, bildsamlingar, pressklipp och ev information på hemsidor Projekthandlingar Kvalitetsdokument, process- och organisationsbeskrivningar Sammanställningar av enkätsvar Enkätsvaren gallras om sammanställning gjorts. Dokumentation över friskvårdsinsatser riktade till allmänheten Sammanställningar och/eller beslut över givna föreningsbidrag Sammanställningar och/eller beslut över givna stipendier och priser inklusive sammanställningar över sökande till stipendier och priser Års- och verksamhetsberättelser från föreningar Gäller de föreningar som sökt bidrag hos fritidsnämnden. Föreningskataloger ochförteckningar över verksamma föreningar i kommunen Förteckningar och register över kommunens fritidsoch idrottsanläggningar Förteckning/register över lokaler som hyrts ut statistik över besök och uthyrning Simskaledagböcker Eller motsvarande. Beslut eller sammanställning över registrering av lotterier Beslut om tillstånd att anordna lotterier Arkivredovisning Kommer att skapas när nämndens arkiv ordnas och förtecknas. J r-;;;;-----:---4_/e11dt?j Torsby l'tornmun , Kommunstyrelsen Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden onr..t.l:t.?.~?lP.~~rvqJ PROTOKOLL sid 10 2015 -06- 1 ~ ·(} 2015-06-04 § 62 Avgifter för betygskopior 2016 ( Dnr BU 2015/61 Sammanfattning av ärendet f På skolorna finns kopior av betyg. Ett begrepp som används i samband med betygshantering är bestyrkt kopia och med detta menas att skolan intygar att kopian överensstämmer med kopian som förvaras på skolan. Saknas det kopia av äldre betyg måste skolan göra ett utdrag ur betygskatalogen och där är det en avskrift. En kopia som inte är vidimerad är att jämställa med kommunens övriga hantering av allmänna handlingar. Kommunfullmäktige fastställer varje år kopierstaxan. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av förvaltningssekreterare Helena Westh, 2015-05-13 Arbetsutskottet 2015-05-21 § 26 Barn- och utbildningsnämndens beslut , l __ Barn- och utbildningsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer följande avgifter för betygskopior för 2016: *Bestyrkt kopia- 100 kr * Utdrag ur betygshandling - 200 kr *Kopia av betyg- Upp till10 kopior ingen avgift, därutöver 2 kr per kopia. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande lbjb ~t\ tiJ J9 2015 -03- 2 6 Torsby kommun Barn- och utbildningsnämnden Dnr.//.7..?!:!/~. /t?:./.4. --==--........;.:.:.:.:L.:.:::.:.:~:.::::..J-. PROTOKOLL 2015-03-19 sid 11 ''1 ') _:?J § 33 Medborgarförslag -mobilförbud på ( lektionstid i Torsby kommuns alla skolor Dnr BU 2015/31 Sammanfattning av ärendet ( Jeannette Arvidsson och Helena Svensson har lämnat in ett medborgarförslag där de föreslår att kommunen inför mobilförbud under lektionstid i kommunens alla skolor. Frågan om mobiltelefoner i klassrummet ska hanteras på varje skola och inte i kommunfullmäktige. God arbetsro i klassrummet är viktigt för alla och har betydelse för elevers måluppfyllelse och det är bra att frågan om mobiltelefoner lyfts. Diskussioner om mobiltelefonerna behöver föras mellan föräldrar och skola, på exempelvis föräldramöten, i samband med att skolaris ordningsregler ska beslutas. Arbetsron på en skola ansvarar rektor för och tillsammans med personalen jobba med att uppnå ett bra arbetsklimat på skolan. Det är viktigt att komma ihåg att det är först och främst varje lärare som har ansvar för arbetsron i klassrummet och här har även läraren stöd av skollagen (2010:800 5 kap.). Handlingar i ärendet Medborgarförslag- mobilförbud på lektionstid i Torsby kommuns alla skolor Tjänsteskrivelse av skolchef Ulf Blomquist, 2015-02-19 Arbetsutskottet 2015-02-26 § 9 Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Medborgarförslaget anses besvarat. 2. Rektorerna får lämna en återrapport till nämnden den 3 september 2015 för hur mobilanvändning sker på varje skola. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Rektor Marcus Lech, Rektor Rikard Martinsson, Tf rektor Ulf Blomquist Rektor Anna Renhult, Tf rektor Bengt Melin 0f ~1 ~ n: Hvl Justerarens signatur /"J Utdragsbestyrkande J Torsby kommun sid 22 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 153 Särskild medlemsinsats till Kommuninvest Dnr KST 2015/293 Sammanfattning av ärendet Korrununinvests föreningsstänuna fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Korrununinvest ekonomisk förening. I stadgarna har bland annat tillkommit en möjlighet för medlenunarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. De nya lagkrav på bland annat större kapital som växt fram i kölvattnet av finelliskrisen har också påverkat Kommuninvesi. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Därförhar korrun1men nu möjlighet att sätta in hela delen för att nå den högsta insatsnivån. Detta kan vara viktigt för Korrununinvests anseende och stärker dem i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknads aktörer. Den högsta insatsnivån per medlem ä:r uttryckt i kronor per invånare. När kommunen har uppfyllt sin skyldighet är man inte längre tv1mgen att betala den årliga insats som annars skulle betalas. Det betyder att korrununen får behålla återbäring och ränta på insatskapitalet. Handlingar i ärendet Ekonomichef Angela Birnsteins tjänsteskrivelse 2015-08-05. Korrununinvests förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Torsby kommun betalar under 2015hela beloppet om 3 581383 kr till Kommuninvest för att uppnå högsta insatsnivån. 2. Finansiering sker från eget kapital. ', .• q& Justerarens signatur et Utdragsbestyrkande «;, Y1J Torsby kommun sid 23 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 153, Särskild medlemsinsats till Kommuninvest Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Jootoc.c'"' '''"''"'t(Q t; u· Utdragsbestyrkande Torsby kommun Kommunstyrelsen . . . . v. ~r KOMMUNINVEST 20i5 -06- Svenska kommuner och landsting i samverkan F ör kännedom: Ekonomichefen eller motsv. 2015-05-21 o1 Dnr.. /.:D..~.?{!((ZZ'l.i. T ors by kommun Styrelsen Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 Inledning Föreningsstämman fastställde 2015-04-16 nya stadgar för Kommuninvest ekonomisk förening 1279 . I stadgama har bl.a. tillkommit en möjlighet för medlemmarna att på eget initiativ och i egen takt erlägga en eller flera särskilda insatser för att snabbare fullgöra den obligatoriska insatsskyldighet som följer av medlemskapet. Med detta brev vill föreningen nu efterhöra hur ni som me.dlem vill utnyttja den nya möjligheten att erlägga en särskild medlemsinsats. Vi ber er därför att besvara bifogade fmmulär, bilaga 2, så vi vet om ni vill göra en extra insatsbetalning i år eller om ni väljer något annat alternativ. Kommuninvests behov av större kapital De nya lagkrav på bl. a. större kapital som växt fram i kölvattnet av finanskrisen påverkar också Kommuninvest i hög utsträckning. Den uppbyggnad av kapitalet som måste ske beskrivs närmare i "Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad" 1280 . Planen syftar till att minimikravet på större kapital ska vara uppnått senast 2018 då kravet på viss lägsta bruttosoliditet träder i kraft. Många medlemmar har aviserat sin avsikt att redan under 2015 sätta in hela eller huvuddelen av den högsta insatsnivån. Om en stor del av medlemmarna gör verklighet av en sådan ambition är det till stor fördel för Kommuninvests anseende. Det är viktigt att i relation till myndigheter, ratinginstitut och andra marknadsaktörer kunna visa upp en hög grad av uppslutning kring kapitalfrågan och att vi håller vad vi lovat göra. 1279 stadgarna framgår av stämmahandlingarna (bilaga 18) som kan laddas ned från Kommuninvests hemsida: http:/lkommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/Stammohandl-2015-samtliga-delarTOTALFIL.pdf 1280 Planen framgår av stämmahandlingarna (bilaga 19). Sesamman länk som anges i not l. Kommuninvest i Sverige AB (p u bl). Org nr: 556281-4409. styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Ekonomisk förening. Org nr: 716453-2074. styrelsens säte: Örebro Kommuninvest Fastighets AB. Org nr: 556464-5629. styrelsens säte: Örebro Postadress: Box 124, 701 42 Örebro • Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2 Tel: 010-47 08 ?dO • Fax: 019-12 11 98 ·E-post: fö[email protected] •Internet: www.kommuninvest.se lr) 70 07 J; ~tr KOMMUNINVEST V Svenska kommuner och landsting i samverkan Att medlemrnarna frivilligt och med tidsmässig framförhållning värnar den egna organisationen uppfattas som en oerhörd styrkesignaljärnfört med om föreningen i ett sent skede skulle behöva tvinga fram inbetalning av kapital med stöd av stadgarna. Medlemmens fördelar av att öka medlemsinsatsen snabbare I de nya stadgama införs en högsta insatsnivå uttryckt i kronor per invånare samt två delnivåer som motsvarar halva respektive tre fjärdedelar av den högsta insatsnivån. När en enskild medlems insatsnivå växer och passerar dessa nivåer, är medlemmen inte längre skyldig att erlägga delar eller hela den årliga insats som annars skulle betalas. Förekommande återbäring och ränta på insatskapitalet får- i takt med att kommunen uppnår de högre insatsnivåerna -till större och större del behållas av medlemmen. Den årliga insats som är knuten till storleken på återbäring och insatsränta blir lägre och lägre, för att till sist bortfalla. Individuell kapitalsituation Kornrnuninvest ekonomisk förening har både medlemmar som deltagit i samarbetet i snart 30 år eller som blivit medlem på senare år. Medlemsstorleken varierar mellan 2 500 och 541 000 invånare. Vissa medlemmar har hög skuldsättning, andra har inte några lån alls. De stora skillnaderna mellan medlemrnarna har också medfört att det är stora skillnader i respektive medlems storlek på insatskapitalet. Vi har sammanställt en aktuell uppgift från med~e;nsregistret för just er kommun/. landsting/region, bilaga l. Uppgifterna om läget vid årets början har vi hämtat från vårt medlemsregister och omfattar den ursprungliga insats som gjordes när ni blev medlemmar, insatsernissioner 1281 som ni deltagit i samt summan av gjorda årsinsatser till och med 2014-12-31. Till detta insatsbelopp har vi lagt den nya årsinsats för 2015 som stämman beslutat att ni ska erlägga. Beräkningarna av olika delbelopp nedan förutsätter att årsinsatsen för 2015 betalts in. Eventuellt förlagslånebelopp som belöper på er inräknas inte i erlagt insatskapital. Invånaruppgiften har vi hämtat från SCB och avser förhållandet 2015-01-01. Kapitalinsats som överstiger den högsta nivån blir överinsats En handfull medlemmar har efter det att den årliga insats som beslöts på den senaste stämman en insatsnivå som överstiger den nu beslutade högsta insatsnivån. Ni som tillhör denna grupp behöver bara besvara frågeformulärets fråga 3 och 5 (så att vi vet att ni fått samrna information som övriga medlemmar). 1281 En av föreningsstämman beslutad överföring av fria vinstmedel till medlemmamas bundna insatskapital. Fördelas ut på respektive medlem i förhållande till medlemmens kapitalinsats. Insatsemissioner skedde vmje år under perioden 2002-2011. ~~••tl/j..rr KOMMUNINVEST V Svenska kommuner och landsting i samverkan Det belopp som skjuter över den högsta obligatoriska insatsnivån kommer att klassificeras som överinsats. Överinsats är en kapitaldel som medlemmen deltar frivilligt med. Det är alltså inte fråga om sparande i form av inlåning på räkning. Överinsats har inte tidigare förekommit i föreningen. Under 2015 kommer styrelsen därför att fastställa villkoren för överinsatser och hur uppsägning ska gå till om en medlem önskar få överinsatsen utbetald. Information om detta lämnas till er vid en senare tidpunkt. När kan man som medlem göra extra insatser? F öreningen sänder ut denna förfrågan till samtliga medlemmar om intresset för att i år göra en extra insatsbetalning. Varje medlem tar därefter beslut om den vill göra en extra insatsinbetalning i år eller om man vill göra på något annat sätt och meddelar föreningen. Svaret är bindande. 1282 Föreningsstyrelsen fattar - med början vid junimötet och därefter löpande under hösten . : beslut om med vilket belopp medlemmen får delta. Därefter sänder föreningen ut aviseringar om vilket belopp som ska inbetalas och när det ska ske. När behöver föreningen senast få medlemmamas besked för inbetalning i år? - Medlemmamas önskemål ska ha kommit föreningen tillhanda senast den 2015-10-3 O för att extra insatsbetalning ska kunna ske i år. Lämnas besked tidigare, kan föreningen hantera detta tidigare och ge ett så snabbt besked som möjligt. Hur och när sker betalning av extra ins~tser? Samtliga inbetalningar måste ha skett före 2015 års utgång för att få beaktas när 2016 års ordinarie föreningsstämma beslutar om medlemmen måste betala in en ny årlig insats baserad på insatsräntan/återbäringen eller inte. Då det handlar om mycket stora belopp är det viktigt att medlemmarna inväntar Kommuninvests avisering och betalar in beloppet på den angivna betalningsdagen. Kommuninvest har inte möjlighet att ta emot tidigare eller senare betalningar som sker på en medlems eget initiativ på ett säkert och effektivt sätt. Ränta på insatskapital Räntan på insatskapitalet under 2014 fastställdes av stämman 2015 till2,5 procent. Ränta på insatskapital är inte attjämföra med räntan på ett skuldebrev. Den är i stället en form av överskottsutdelning som ska bekostas inom ramen för den ekonomiska föreningens utdelningsbara medel (samma utrymme som också ska räcka till för återbäring). Föreningen kan därför inte i förväg utlova vad räntenivån på insatskapital kommer att bli under kommande år. Nivån bestäms i efterhand på föreningsstämman. Föreningen 1282 1 de nya stadgamas § 5.5 sägs: "Styrelsen f'ar besluta att medlem får välja att erlägga en eller flera särskilda insatser for att helt eller till viss del fullgöra den obligatoriska medlemsinsatsen ,&r V KOMMUNINVEST Svenska kommuner och landsling i samverkan eftersträvar dock att kornpensera medlemrnarna med en rimlig ränta på det kapital som belöper på var och en av dem. Att kunna ge ränta till de medlemmar som bidragit med kapitalinsats och som under en period inte utnyttjar lånemöjligheterna i Kornrnuninvest har ansetts särskilt viktigt eftersom dessa medlemmar under samrna period inte får någon återbäring. Får medlemrnarna någon ny möjlighet 2016 och senare? Stadgama har utformats för att passa olika medlemmars behov och möjligheter. Efter 2016 års stämrna kornmer därför de medlemmar som då inte uppnått den högsta stadgernässiga insatsnivån att på nytt tillfrågas i samrna ärende. Detta kornmer sedan att ske efter varje stämma till dess alla medlemmar nått den högsta nivån. Anmälan är bindande och sker på ett särskilt formulär Ert beslut om att delta med en kapitalinsats i år är bindande och ska ske på formuläret i bilaga 4. Hur beslut om att göra en extra insatsbetalning görs, varierar mellan olika medlemmar och bestäms av medlemmen. Kornrnuninvest behöver inte delges något protokollsutdrag eller lagakraftsbevis i detta ärende. Ett kalendarium för beslut Såhär ser tidplanen ut. Reservation för att förändringar kan kornrna att ske. <Aktivitet·}_'_<~·? \?.c'.·< ·:.·•. '·LL"iiiU_·'o'.'".,;'(0 . ~;t~L :T:tcr::··~···~······ · Föreningen sänder ut en förfrågan till alla medlemmar om intresset för att betala in en extra insats under 2015. Medlemmar som redan .uppnått den högsta nivån kan dock inte betala in större kapital. Maj månad 2015 Föreningsstyrelsen tar fortlöpande ställning till de medlemsbesked som inkommer och meddelar medlemmen om hur och när betalning ska ske. Juniseptember 2015 Sista dagen för medlemmarna att lämna ett bindande besked om intresset för att betala in extra kapital under 2015. 31 oktober 2015 Sista tillfållet för föreningsstyrelsen att besluta om de medlemsbesked som inkommit tom oktober och att meddela medlemmen om hur och när betalning ska ske. November 2015 Absolut sista dagen för inbetalning av kapital för att det ska kunna beaktas vid beräkning av skyldighet att betala årlig insats vid stämman 2016. 31 december 2015 Föreningsstämma som beslutar återbäring och ränta på insatskapital, årlig insats etc. enligt de nya stadgarna. April2016 Utbetalning av återbäring och ränta på insatskapital. Ny årlig insats vars storlek bestäms av medlemmens insatskapitalstorlek per invånare i relation till den högsta stadgeenliga nivån per invånare. April-maj 2016 Föreningen sänder ut en ny förfrågan till alla medlemmar om Maj 2016 ,. ,.~,- KOMMUNINVEST V Svenska kommuner och landsting i samverkan Eventuella frågor Behöver du ytterligare information om eller om du tycker att någon uppgift verkar felaktig, ber vi dig att i fårsta hand kontakta den kundansvarige som du brukar ha kontakt med. Avslutningsord Medlemmarna har genom att anta de nya stadgarna, skapat grunden för att genom egna insatsbetalningar bygga upp det kapital som organisationen behöver för att kunna fortsätta att förse svensk kommunsektor med en effektiv och säker finansiering av de investeringar som behöver göras under kommande år. Den tydliga inställning i frågan som medlemmarna visat vid de senaste medlemssamråden och föreningsstämmorna gör att vi är övertygade om att huvuddelen av den utmaning som kapitaluppbyggnaden representerar, kommer att vara avklarad redan under 2015! KOMMUNINVEST EKONOMISK FÖRENING Tomas Wemgren Verkställande direktör Bilagor l. 2. Thomas Åk:elius styrelsens sekreterare Individuell uppgift om insatskapital Svarsblankett Torsby kommun sid 18 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 151 Svar på motion om etiska regler i kommunens finanspolicy Dnr KST 2015/539 Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna har, genom Eva-Lena Gustavsson, lämnat in en motion som lyder: "Många känner till de tre ord på B som brukar räknas upp när vi talar om hur vi kan minska vår klimatpåverkan; Bilen, Biffen och Bostaden. På senare år har ett fjärde B lagts till - Börsen. I dagens samhälle är vi inte bara konsumenter, vi är också direkt eller indirekt ägare och finansiärer genom aktier, fonder och pensionssparande. Mycket av dessa tillgångar är idag investerade i fossilbolag. Faktum är att de fossila reserver som svenska AP-fonderna äger genom sina investeringar motsvarar 93 ton per pensionsspar are. Det är nio gånger mer än utsläppen från vår årliga konsumtion. Detta är inte bara ett hot mot klimat och miljö, och därmed vilket samhälle som egentligen finns kvar till kommande generationer, det är också en stor finansiell risk och dålig affär med tanke på att minst 80 % av funnen kol, olja och gas måste bli kvar under marken om vi ska lyckas med våra ambitioner att hålla uppvärmningen under 2 grader. Vi som kommun måste ta uppdraget att förvalta våra finansiella tillgångar på största allvar. När man investerar pengar, kan man köpa aktier, fonder eller andra investeringar som genererar inkomst. Divestering är motsatsen till investering - det betyder helt enkelt att göra sig av med aktier, fonder och obligationer som är oetiska eller moraliskt tveksamma. Investeringar i fossilindustrin är eri. risk för investerare och för planeten jorden. Därför är det både tryggt för kommuninnevånarnas pengar och framtid om vi kan välja ett hållbart sparande. Vi socialdemokrater vill därför införa etiska regler i kommunens finanspolicy som omfattar att vi ska divestera för en fossilfri finansförvaltning och öppna upp för möjligheten att finansiera större miljöinriktade projekt genom gröna obligationer." Justerarens signatur Utdragsbestyrk_§lnde ~ Torsby kommun sid 19 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 151, Svar på motion om etiska regler i kommunens finanspolicy Hantering av motionen Ansvarig handläggare: ekonomichef Angela Birnstein, 0560-160 28, [email protected] Utredningsmetod: Jämfört hur andra kommuner och myndigheter hanterar frågan. Svar på motionen Vid nästa uppdatering av finanspolicyn inför 2016 kommer etiska regler för kommunens finansförvaltning att läggas till enligt följande: Etiska regler Kommunkoncernen strävar efter att vara en ansvarsfull placerare. Placeringarna ska därför ske i företag som följer de internationella konventioner som Sverige har undertecknat avseende mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption. Handlingar i ärendet · Motion 2015-06-11. Motionssvar 2015-08-04. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Motionen anses bifa'llen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande 6u Torsby kommun sid 8 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 § 127 Svar på medborgarförslag om elbilar Dnr KST 2015/115 Sammanfattning av ärendet Björn Nilsson har länmat in ett medborgarförslag som lyder: "Klimatförändringen fortsätter, och havens uppvärmning går snabbare än man tidigare trott. Detta kommer att få förödande konsekvenser för mänskligheten, och naturligtvis också för vår kommuns innevånare. Detta är något som pågår, obevekligt, och det är ansvarslöst att blunda för. Ingen kan göra allt för att hindra en klimatkatastrof, men alla kan göra något. Även Torsby kommun borde ta ett större ansvar. Det finns politisk enighet om att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi. Det är bråttom om vi ska uppnå målet. Kommunen har haft elbilar på prov, och det gick fint, man har fått in synpunkter. Jag har en elbil, bor i Lekvattnet, och 80 % av våra transporter gör vi med den. Med en laddare för 16 ampere laddas bilen för ca två mils körning på en timme. Jag har just åkt till Torsby t o r på en fulladdad bil, ca 60 km med värmen påslagen i minus 14-16 grader (kunde kört någon mil till). Sommartid kör jag den dubbla sträckan på en laddning. Jag föreslår 1. Att kommunen inventerar sitt transportbehov med ledning av körjournaler i sina fordon. 2. Om man har fordon som skulle klara sina transporter med elfordon, så byter man till sådana allt eftersom. 3. Att kommunen sätter upp snabbladdare för både kommunala och privata fordon. Torsby kommun skulle då bidra till ett förbättrat klimat och sannolikt göra en besparing på sikt, eftersom milkostnaden endast blir några kronor, med flera ekonomiska fördelar med elfordon. OK Värmland kommer att installera snabbladdare i Torsby och Sunne enligt mail härom dagen: "Visst det är frågan om 30 minuters laddning, vi har nu invigt vår laddstolpe i Karlstad. De två nästföljande ärArvika och sunne. Sen har vi planerat ytterligare 6 st i Värmland och preliminärt kommer det en till Torsby. Stefan Särnhehed, VD, OK Värmland"." Justerarens signatur ~ q& Utdragsbestyrkande 61 Torsby kommun sid 9 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 Forts. ksau § 127, Svar på medborgarförslag om elbilar Svar på medborgarförslaget Vi tackar Björn Nilsson för synpunkter och är helt överens om att det är en viktig fråga. Miljön och frågan om fossila bränslen är en av våra punkter i kommunens Mål och vision 2020. Av denna anledning har vi på uppdrag av kommunstyrelsen påbörjat ett arbete kring våra fordon. Vi har gjort en genomlysning av,kommunens alla bilar och håller just nu på med att på prov samla kommunens bilar i en gemensam pool där bilarna är avpersonifierade och utbytbara för att i första hand fastslå hur många bilar Torsby kommun behöver. Vi har även vid val av bilar till poolen ställt stränga miljökrav. För tillfället begränsas vi dock i våra ambitioner av de krav på bilar som de olika verksamheterna ställer; i första hand krävs på stora områden 4-hjulsdrivna fordon. Dessutom kommer nästan alla bilar att gå dygnet runt (service-bilar, bilar inom social verksamhet samt i vård och omsorg). Ä ven våra upphandlingar begränsar oss i valet av fordon. Vi kommer dock initialt i vår nästa upphandling att ta ställa krav på olika miljöbilar, inklusive elbilar. Vår förhoppning är att också marknaden tar ett större ansvar och driver på utvecklingen av miljöbilar så att de passar även för vår demografi och ekonomi. Vi kommer dock löpande pröva frågan på nytt och räknar med att vi även i Torsby kommun snart kommer att införskaffa de första elbilarna. Handlingar i ärendet Björn Nilssons medborgarförslag 2015-02-04. Ekonomichef Angela Birnsteins svar på medborgarförslaget 2015-06-03. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslaget anses besvarat. Beslutet skickas till Björn Nilsson Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 4 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 § 124 Motion angående crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun Dnr KST 2014/510 Sammanfattning av ärendet Hans Lindberg, Vänsterpartiet i Torsby, har lämnat in en motion om crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kornmun som lyder: "Torsby kommun har lanserat sig som en motorsportsommun. Kommunen saknar och har alltid saknat en laglig motorcrossbana. En icke godkänd plats har utnyttjats av de som brukar denna sport (en för ändamålet icke godkänd grustäkt i området Väls och som är privatägd). Vänsterpartiet föreslår att: denna bana ska enbart vara till för de yngre crossåkarna och förslagsvis kan den läggas i stenbrottet i Valbergsområdet. Att göra i ordning i stenbrottet skulle inte vara någon stor kostnad, samt att de som ska använda banan har den på ett rimligt avstånd. Att ha banan i detta område skulle inte medföra några som helst störtringar i närområdet. Detta ser vi som en ren utveckling av Valbergsområdet." Svar på motionen Vänsterpartiet föreslår i en motion att Torsby kornmun ska anlägga en motorcros~bana avsedd för de yngre motorcrossåkarna och man pekar ut kornmunens bergtäkt i Valberget som lämplig plats för banan. Området ligger inom detaljplan för Torsby flygplats, dpl nr 126, med laga kraft 2003-03-27. Syftet med planen är att möjliggöra utbyggnad och förbättring av T orsby flygplats genom förlängning av rullbanan, utökad hinderfrihet och ny lokalisering av terminalområdet. Området betecknas med bokstaven "F", flygtrafik, på plankartan. Anläggarrdet av en motocrossbana är en bygglovpliktig åtgärd. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden äger inte enligt plan- och bygglagen rätt att ge bygglov för en verksamhet som inte uppfyller syftet med en detaljplan. Bygglov kommer alltså inte att kunna beviljas. Utredningsmetod: Granskat detaljplanen för flygplatsen. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 5 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 Forts. ksau § 124, Motion angående crossbana för de yngsta crossåkarna i Torsby kommun Handlingar i ärendet Motion från Hans Lindberg, Vänsterpartiet i Torsby, 2014-06-16 . . stadsarkitekt/miljö- och byggchef Torbjörn Ahnroths förslag till svar på motionen 2015-06-01. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Koinmunstyrelsen ställer sig bakom föreslaget motionssvar. 2. Motionen avslås. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 31 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 161 Svar på motion om miljöarbetet i Torsby kommun Dnr KST 2014/349 Sammanfattning av ärendet Miljöpartiet de Gröna i Torsby, genom Karl-Erik Keck, har lämnat in en motion som lyder: "Ett av huvudmålen i Vision 2020 är att Torsby kommun ska vara en miljömedveten kommun. För att uppnå detta och säkerställa att miljömedvetenheten präglar alla förvaltningars beslut och verksamheter behöver riktlinjer och direktiv utarbetas för att detta viktiga arbete ska kunna genomföras på ett optimalt sätt. Särskilt bör upphandling, leasingbilsverksamheten, energieffektivisering i våra fastigheter och klimatpåverkan från våra verksamheter uppmärksammas. Kanske bör en miljöansvarig person utses i varje förvaltning och lämplig fortbildning genomföras. Miljökonsekvenserna av våra beslut bör redovisas i beslutsunderlagen i nämnder, kommunstyrelse och fullmäktige. Årsredovisningar bör innehålla miljökonsekvensbeskrivningar." Hantering av motionen Ansvariga handläggare: Miljöstrateg Tina Näslund, 0560-162 02, [email protected] Teknisk chef Jan Esping, 0560-160 69, [email protected] Upphandlingsstrateg Per Kjellqvist Utredningsmetod: Beskrivande metod. Svaret omfattar punkter med synpunkter från områdena upphandling, teknik och miljömål. Svar på motionen 1. Miljömålsarbete pågår Ett nytt miljömålsprogram förbereds nu tillsammans med utsedd politisk arbetsgrupp för lokala miljömåL I det pågående miljömålsarbetet kommer olika förslag till riktlinjer att diskuteras och utvärderas. Där kan vi välja att gå direkt på nationella mål eller .skapa lokala mål som ett tydligare verktyg till att nå de nationella målen. En viktig del Justerarens signatur ~/ (J& Utdrag~tyrkande cfl1J 55 Torsby kommun sid 32 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 161, Svar på motion om miljöarbetet i Torsby kommun av ett miljöprogram är att man skapar bättre förutsättningar för ökad delaktighet. Utifrån beslutat miljöprogram med utvalda riktlinjer för lokalt målarbete kan sen varje aktör respektive förvaltning välja att bli mer miljömedveten och lägga upp sitt hållbarhetsarbete. 2. Redan fattade beslut och utförda åtgärder Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-05 att "miljömålsarbetet har startat och samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att inom sina ansvarsområden medverka till att nå de nationella miljömålen. För att integrera miljömålsarbetet föreslås att för varje förvaltning utse en kontaktperson som miljöombud, med avsatt tid för ombudsarbete inklusive fortbildning". Kommunen upphandlar leasingbilar i samarbete med ett flertal av Värmlands kommuner bland annat Karlstads kommun. Karlstads kommun tillhandahåller projektledare cich vi har just påbörjat vår tredje upphandling inom området. Vi kommer att utgå ifrån Miljöstyrningsrådets krav på miljöfordon samt delar av Karlstads kommuns miljöpolicy/riktlinjer. Se även tidigare svar på motion om riktlinjer för upphandling av livsmedel (ärende KST 2014/496, kommunstyrelsen 2014-012-01 § 187). I processen att ta fram ett miljöprogram finns möjligheter att ange lokala mål och åtgärder utifrån nationella mål och Miljöstyrningsrådets riktlinjer för upphandlingar. Kommunen har under fyra år 2010-2014 utfört energieffektivisering i stort antal av fastigheterna genom EPC-projektet och fortsätter med fler åtgärder framåt. Redovisning av olika åtgärder inom energieffektivisering finns att läsa separat för varje år. Tekniska avdelningen har sedan 1999 redovisat nyckeltal för värmeförbrukning och uppvärmningssätt i olika energislag i vår årsresultatredovisning. Inom detta område finns redan uppsatta verksamhetsmål fram till2020. Handlingar i ärendet Motionssvar 2015-05-22. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Motionen är besvarad. Justerarens signatur ~- Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 33 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 161, Svar på motion om miljöarbetet i Torsby kommun Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur ~· ~(Q Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 22 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 § 139 Svar på medborgarförslag om utemiljön för de boende på Dalbygården Dnr KST 2015/226 Sammanfattning av ärendet Sigrid Skogman lämnar ett medborgarförslag som lyder: "Som medborgare i Torsby Kommun har det kommit till min kännedom att våra boende på Dalbygården önskar en bättre utemiljö. Jag är medveten om att dettahar påpekats tidigare till kommunen, men inga resurser har funnits. Eftersom det kommer råd och tips från Socialstyrelsen att det bör finnas tillgång till en trädgårdsliknande utemiljö, där våra spec. dementa har möjlighet att få känna lukten av grönska och doften från växter samt kanske få smaka på t. ex. bär och frukter som de tidigare har haft hemma. Förslaget från mig till er politiker är: tänk vilken viktig åtgärd detta vore för våra boende påDalbygården om resurser kunde komma dem till del. Ideella handt~g kommer säkert att behövas, men huvudansvaret åligger kommunen. Budgeten i direkta vården ska inte belastas. Till sist "Tänk hur vill vi ha det"." Svar på medborgarförslaget Tekniska avdelningen, Dalbygårdens personal och volontärgruppen arbetar kontinuerligtmed att förbättra Dalbygårdens utemiljö för alla berörda parter. Följande åtgärder har redan utförts eller pågår på Dalbygårdens utemiljö: • En ny utgång/dörr från huset till den nya trädgården har byggts. Kommunen har bekostat material och arbetet utfördes av volontärer. • En ny "dansbana" byggs i anslutning till den nya dörren. • En ny plattgång inom det inhägnade området räknas vara färdigt innan midsommar. • Ett nytt lusthus är inköpt och ska placeras i trädgården. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 23 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-06-09 Forts. ksau § 139, Svar på medborgarförslag om utemiljön för de boende på Dalbygården o Kommunens arbetscentral tillverkar nya utemöbler till trädgården. o Nya växter kommer att planteras i samråd mellan volontärgruppen, Dalbygårdens personal och tekniska avdelningen. En stor del av arbetet utförs av volontärer och lokala företag. Tekniska avdelningen bidrar med maskiner, arbetsredskap och arbetskraft och lokala företag har bidragit med material. Allt detta leder till en trevligare och säkrare utemiljö för Dalbygårdens boenden. Handlingar i ärendet Sigrid Skogsmans medborgarförslag 2015-03-05. Fastighetschef Hilary Högfeldts svar på medborgarförslaget 2015-06-01. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Medborgarförslaget anses besvarat. Beslutet skickas till Sigrid Skogsman Hilary Högfeldt Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 35 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 163 Fastighetsförsäljning Torsby Överbyn 2:115 Dnr KST 2015/619 Sammanfattning av ärendet Per Hedegren, Hallåsvägen 9, 685 94 Torsby, ansöker om att få köpa angränsande fastighet Torsby Överbyn 2:116 som ägs av Torsby kommun. Handlingar i ärendet Ansökan från Per Hedegren 2015-06-22. Förslag på köpekontral<t. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Fastigheten Torsby Överbyn 2:115, omfattande 1434 m 2, säljs till Per Hedegren till ett pris av 25 kronor per m 2 • Beslutet skickas till Hilary Högfel dt fastighetschef Kommunstyrelsen Justerarens signatur 4J ~& Utdragsbestyrkande 0 Köpekontrakt Fastighet Fastigheten Torsby Överbyn 2:115. Fastigheten är på l 434m2. Fastigheten ligger inom detaljplanlagt område utanför T ors by. Säljare Torsby kommun Org.nr:212000-1777 685 80 TORSBY Köpare Per Hedegren (197301 08-6299) Hallåsvägen 9 685 94 Torsby Överenskommelse § l Försäljning av markområde Torsby kommun (säljaren) säljer till Per Hedegren (köparen) fastigheten Torsby Överbyn 2:115, se bilaga l. § 2 Köpeskilling Köpeskillingen är genom beslut av kommunfullmäktiget fastslagen till 25 kronor per m 2 . Köpeskillingen för fastigheten uppgår till35 850 (tretiofemtusenåttahundrafemtio) kronor. Äganderätten till fastigheten ska övergå till köparen på tillträdesdagen när köpeskillingen har erlagts till säljaren. Köparen ska erlägga köpeskillingen genom kontant inbetalning, senast på tillträdesdagen, till säljarens bankgironummer 443-7992 med angivande av referens "Per Hedegren-Överbyn 2:115". § 3 Fastighetens skick Fastigheten som överlåts genom detta kontrakt överlåts i befintligt skick. Köparen har getts tillfälle att grundligt undersöka fastigheten. Köparen friskriver säljaren från allt ansvar, och kan dillmed inte göra några påföljder gällande, för eventuella fel och brister i fastigheten av vad slag det än må vara, såväl synliga som dolda, inklusive miljömässiga brister, faktiska fel, rättsliga fel, rådighets fel och fysiska fel och brister. Köpeskillingen för fastigheten har fastställts med beaktande härav. § 4 Tillträde Tillträdesdatum 2015-11-01. § 5 Fördelning av utgifter och inkomster Säljaren ska betala fastighetsavgift/fastighetsskatt för helt kalenderår 2015. På tillträdesdagen ska köparen betala säljaren för den del av avgiften/skatten som faller på tiden från och med tillträdesdagen till och med utgången av år 2015, samt att övrig nämnd betalningsskyldighet då övergår på köparen med samtidig rätt till avkastning från fastigheten. § 6 skadestånd och hävning Skulle part inte fullgöra sina åtaganden enligt detta avtal, äger motparten rätt till skälig ersättning. Skulle åsidosättande av åtagande vara av väsentlig betydelse, har motparten dessutom rätt att häva avtalet. § 7 Överlämnande av handlingar Sedan köpeskillingen erlagts enligt de i § 2 angivet villkor, skall säljaren till köparen överlämna kvitterat köpebrev, samt övriga för lagfmis vinnande erforderliga handlingar. Säljaren skall vidare till köparen överlämna ritningar och andra handlingar angående fastigheten, vilka är av betydelse för köparen som ägare av denna. § 8 Ansökan om fastighetsbildning och lagfart m.m. Ansökan om lagfmi för att genomföra detta köpekontrakt skall inlämnas av sälj aren till Lantmäterimyndigheten och köparen biträder ansökan genom underskrift av detta köpekontrakt. Kostnaden för fastighetsbildningen och lagfmi betalas av köparen. § 9 Giltighet Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom beslut, som vinner laga kraft. Kontraktet är upprättat i två exemplar, varav pcuterna tagit vcu· sitt. Torsby den !JtJ-;,:) Torsbyden Zih-zo;5 l För Torsby kommun 12·~~ Per Hedegren Ovanstående säljares egenhändiga namnteckningar bevittnas: o ~~ Bilaga 1 :117 2:116 2:11 6 2:119 ÖVERBYN 2:67 7 2:120. 2:114 2:102 / -~ ~ - 'l t. 1j ../ l l : l o 25m ~ 2:121 .~ 2:109 1 Torsby kommun sid 36 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 164 Svar på motion om fartgupp m.m. Dnr KST 2015/524 Sammanfattning av ärendet Vänsterpartiet i Torsby, genom Bengt Berg, har lämnat in en motion som lyder: "Torsby samhälle har under några år fått nytt utseende på ett antal gator bl.a. Järnvägsgatan, Tingshusgatan, Nya Torggatan och Norra Torggatan. Parkeringsfickor har gjorts med inramning av små svarta stålstolpar och det har visat sig att en del bilister inte ser dessa korta stolpar vid parkering och med stora plåtskador på bilen som följd. Kommunen har lagt stora resurser på så kallade upphöjningspunkter som kallas fartgupp och som trycks sönder av fordonen med återkommande stora reparationskostnader år efter år. Dessa upphöjningspunkter orsakar stort slitage på bilarna och mycket dyra reparationskostnader på frontspoliers, framvagnar, etc. Det värsta fartguppet är det sönderkörda som finns i övre änden av Bergsäng~backen. Inte minst kan guppen vara problem för bilburna sorn har rygg- och nackbesvär. Dessutom tror fotgängarna att dessa upphöjningar är detsamma som ett övergångsställe och att de därför har företräde och bara kan gå ut i gatan. Detta är speciellt märkbart vid Pekås-korset Miljön blir dessutom lidande av den ständiga växlingen mellan broms, gas och växling. Ett exempel: Kommer man Gräsmarksvägen och ska till kyrkan måste man passera sex (6) fartgrupp och det måste nog vara Sveriges tätaste på så kort sträcka. Det är tyvärr inget som gynnar handeln i Torsby centrum. Därför föreslår Vänsterpartiet att: Fartguppen i nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så att problemen inte kvarstår, samt att de·små svarta stålstolparna TAS BORT och vi bilister inte behöver riskera skador på våra bilar. De har egentligen ingen uppgift att fylla. Att något görs åt kantstenen vid Frykenhallen där flera människor har snubblat, med skador som följd. Ännu ett argument för att stolparna bör tas bort, är att vintertid har kommunens personal stora bekymmer med att få bort snön i parkeringsfickorna med följd att Järnvägsgatan måste stängas när snön ska bort. Detta är också argument för att besökande ska uppfatta Torsby som en gästvänlig ort." Justerarens signatur Is ~(() Utdragsbestyrkande J Torsby kommun sid 37 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 164, Svar på motion om fartgupp m.m. Hantering av motionen Ansvarig handläggare: GVA-chef Mikael Löfvenholm, 0560-160 53, [email protected] Utredningsmetod: Beskrivande metod utifrån trafiksäkerhet m.m. Svar på motionen Torsby kommuns tekniska avdelning har arbetat tillsammans med miljö-, bygg- och räddningskontoret och styrande politiker för att utforma trafikmiljön i Torsby centrum. Huvuddragen för utformningen av Torsby detaljplanerades i tidigt 1900-tat men utformningen av trafikmiljön har naturligtvis förändrats utifrån de krav som ställs i ett modernt samhälle avseende en mänskligare trafikmiljö där äldres, barns och funktionshindrades krav på utformning ska vara vägledande. I motionssvaret föreslår tekniska avdelningen att Vänsterpartiets förslag om borttagning eller sänkning av gupp samt borttagning av stolpar (pollare) avvisas. På Vänsterpartiets förslag om åtgärdande av kantsten framför Fryke~allen är svaret/beslutet att utredning pågår avseende vad som ska åtgärdas och detta handläggs enligt kommunens rutiner för trafiksäkerhetsfrågor. Hela motionssvaret biläggs protokollet. Handlingar i ärendet Motion 2015-06-03. Motionssvar 2015-08-12. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Förslaget i motionen om borttagning eller sänkning av gupp samt borttagning av pollare avslås. 2. Förslaget i motionen om åtgärdande av kantsten framför Frykenhallen anses besvarat. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur Je qm Utdragsbestyrkande Datum 2015-08-12 Vänsterpartiet i Torsby Tekniska avdelningens svar på-motion från Bengt Berg, vänsterpartiet i Torsby Bakgrund Bengt Berg har för vänsterpartiet i Torsby inkommit med motion med förslag att fartgupp i Torsby samhälle med nuvarande utformning antingen tas bort eller sänks så att de inte "orsakar stort slitage på bilar och mycket dyra reparationskostnader på frontspoilers, framvagnar, etc." samt att guppen kan "vara problem för bilburna som har rygg- och nackbesvär." Vänsterpartiet uttrycker dessutom oro för att fotgängarna "bara kan gå ut i gatan" därför att de tror att de har företräde. Detta är enligt Berg speciellt märkbart vid Pekås-korset Vänsterpartiet menar att miljön dessutom blir lidande av att bilförarna ständigt växlar mellan broms och gas. ,, . Vänsterpartiets motion omfattar även förslag om att ta bort de stolpar som skiljer gatan och p-platser från trottoarer, enligt Vänsterpartiet ser en del bilister inte stolparna och de får då plåtskador på sina bilar. Stolparna har enligt Vänsterpartiet ingen uppgift att fylla, dessutom, menar·man, är stolparna i vägen för snöröji:ringen. Vidare påtalar man från Vänsterpartiet, att något måste göras åt kantstenen framför Frykenhallen, eftersom flera människor snubblat där. Sammanfattning Vänsterpartiets motion avser förändringar i trafikmiljön på tre punkter 1. Borttagning eller sänkning av gupp 2. Borttagning av stålstolpar 3. Åtgärdande av kantsten framför Frykenhallen Torsby kommuns tekniska avdelning har arbetat tillsammans med miljö- bygg- och räddningskontoret och styrande politiker för att utforma trafikmiljön i Torsby centrum. Tekniska avdelningen Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 10. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 00 vaxel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 {4) Huvuddragen för utformningen av Torsby detaljplanerades i tidigt 1900-tal, men utforrrmingen av trafikmiljön har naturligtvis förändrats utifrån de krav som ställs i ett modernt samhälle avseende en mänskligare trafikmiljö, där äldres, barns och funktionshindrades krav på utformning ska vara vägledande. I tekniska avdelningens planeringen har vi använt oss av Sveriges kommuners och Landstings åtgärdskatalog för säker trafik i tätort samt Boverket, Sveriges kornmuners och Landstings, Vägverkets (nuvarande Trafikverkets) och Banverkets exempelbok samt de där i angivna nyckelorden: Helhetssyn. Istället för att bebyggelseplanera och trafikplanera ska vi stadsplanera, därför att bebyggelsen och trafiken förutsätter varandra Boendemiljö. Miljöstörningar av trafiken åtgärdas och tryggheten ökas genom hastighetssänkande åtgärder Nollvision. Ingen ska dödas eller skadas svårt till följd av trafikolyckor, utformning ska göras utifrån människors behov och begränsningar och alla trafikslag har lika värde samt att utryckningsfordon ska kunna nå sina målpunkter inom rimliga tidsrarnar Jämställdhet. Kvinnor och mäns värderingar ska väga lika tungt i planeringen Gång- och cykeltrafil<. Ökad och trafiksäker gång- och cykeltrafikgenom utbyggnad av gång och cykelnätet och anläggande av trafiksäkra passager' Kollektivtrafik. Ökad och miljöriktig kollektivtrafikresande Gestaltning. Vackra gator som är överblickbara och trafiksäkra och som förstärker ett ·~ önskvärt beteende hos trafikanten Beträffande punkt 1 borttagning eller sänkning av gupp. Gupp anläggs för att sänka fordonshastigheter. De anläggs på vägsträckor eller i särskilda punkter, till exempel vid övergångsställen, hastighetssäkrad geöverfart/passage, på sträckor och i korsningar, där hastigheterna bidrar till för höga olycksrisker eller där riskerna upplevs som för stora och där det visat sig svårt att uppnå en effektiv hastighetssänkning på annat sätt. Gupp har anlagts i Torsby centrum på platser där vi behövt skapa ett säkrare samspel mellan oskyddade trafikanter och biltrafiken, utformning av gupp redovisas i VGU (vägar och gators utforrrming framtagen av Trafikverket samt Sveriges kommuner ochLandsting), för att guppet ska ge avsedd effekt krävs en ramplutning om minst 6% och platån bör vara minst 7 meter lång för att båda hjulparen ska få plats på guppet samtidigt, alternativt . kan frånfartsrampen göras flack Inga skador på bilar som inträffat vid passage av gupp i föreskriven hastighet, har inrapporterats till kommunen. Säkerhetseffekten. Gupp reducerar de högsta hastigheterna mest. De ger en mindre hastighetsspridning vilket gör att gående inte behöver oroa sig för att en bil kan komma med vilken hastighet som helst. Hastighetssänkningar bidrar till att sänka ?lyckstalen med mellan 35 och 70 procent. Minskningen är störst för de allvarliga skadorna och dödsfallen. Trafiksäkerhetseffekten beror helt på vilken hastighetsdämpning som guppet medför. Vilket gupp som lämpar sig bäst på respektive plats beror inte bara på vilken hastighetssänkning som är önskvärd utan andra faktorer måste vägas in, som förekomst av utryckningstrafik, kollektivtrafik, cyklister och mopedister. För en längre sträcka där hastigheten anpassas för högst 30 km/tim rekommenderas avstånd mellan guppen till ca. 30meter Gestaltning. Gupp av olika slag påverkar gatumiljön, men med rätt färg och materialval är guppen markerade men kan ändå anses smälta in i miljön. Tillgänglighet/trygghet. Platågupp i kombination med övergångsställe eller geöverfart/passage är positivt för rörelsehindrade personer då inga höjdskillnader förekommer (av samma anledning kan platågupp vara negativt för syskadade och bör därför markeras för att underlätta för synskadade). Hastighetsreduktionen ger även en ökad trygghet speciellt för småbarnsföräldrar och för barnen själva. Studier visar att framkomligheten för fotgängare och cyklister ökar då gupp anläggs. Miljöpåverkan. Lokalt kring enskilda gupp kan både buller och avgasutsläpp öka, om bilar bromsar kraftigt in framför och accelererar kraftigt efter passagen. Annan beläggning än asfalt exempelvis gatsten ger ökat buller. Generellt sett så leder dock .gupp till minskade utsläpp, i synnerhet om de anläggs så att hastigheten blir låg och . jämn. Kostnad och nytta. Gupp skapar behov av extrainsatser både vid vinter- och barmarksunderhållet Det har beräknats att drifts- och underhållskostnaden ökar med ca. 1000 kronor per gupp och fu·, dessutom bör gupp normalt förnyas efter ca. 10 år. En nytta-kostnadskalkyl för gupp har gjorts för 150 gupp som anlades i Göteborg, på en sammanlagd gatulängd om 17 km. Kostnaden för de 150 guppen var då 2 mkr, medan den årliga minskningen i olyckskostnader var 4,5 mkr inklusive humanvärde. Detta visar att åtgärden tillhör en av de mest kostnadseffektiva. Ovan beskrivet motiverar att guppen ska vara kvar Beträffande punkt 2, borttagning av stålstolpar(pollare). Trygghet är en viktig samhällsfråga. Oro för att drabbas av olyckor kan påverka människors vanor och göra att de undviker offentliga platser som gator, torg och parker samt att det minskar människors rörelsefrihet och aktivitet. stålstolpar (pollare) är en satsning på gestaltning som tillsammans med valet av slitlager (markens beläggning ex. asfalt, marksten, plattor, gatsten mm.) skapar utrymme som ger en känsla av trygg, säker och trivsam trafikmiljö i gångnätet stålstolpar (pollare) används som förstärkt skydd för träd i ytor där kantsten ligger i körytans nivå samt som optisk ledning för vilka ytor som är avsedda gångtrafik där kantsten ligger i samma nivå som körytans och gångytan. På så vis förstärker vi med stålstolpar (pollare) även en 69 kontrast mellan vilka gångytor som ligger i samma nivå som körytorna och där körytorna är lämpliga att korsa för de som har rörelsehinder. Inga skador på bilar som inträffat vid kollision med stålstolpar (pollare) har rapporterats. stålstolparna (pollare) samverkar med kantsten till att styra trafikslagen och ska därför vara kvar. Beträffande punkt 3, åtgärdande av kantsten framfår Frykenhallen Kantsten används, som tidigare beskrivits, som avgränsning för att styra trafikslagen. Parkeringen utanför !CA-butiken vid Biografgatan är utformad i stort sett som parkeringen på norra sidan av samma hus, d.v.s. bilisterna kör över en kantsten och över en gångyta innan man stannar framför ytterligare en kantsten. De antaganden som gjorts efter att några av de som snubblat på kantstenen har hört av sig, är att man stannat på lastplatsen på södra sidan om Biografgatan söder om parkeringen utanför I CA-butiken, de gående har därefter valt att inte gå på gångpassagerna som är ca.15 meter på var sida från centrum på lastplatsen. När man har korsat Biografgatan mitt emellan gångpassagerna har man förmodligen haft fokus på biltrafiken på Biografgatan och inte lyft tillräckligt på fötterna, utan snubblat på kantstenen. ·.l, Lastzonen har nu stängts av i avvaktan på att ingenjörer från konsultfirman Ramböll, som projekterat ombyggnaden av Torsby centrum, analyserar och kommer med förslag på vad vi ska göra för att kunna använda lastplatsen till det den är avsedd för. Tekniska avdelningens beslut Vänsterpartiets förslag om borttagning eller sänkning av gupp samt borttagning av stålstolpar (pollare) avvisas På Vänsterpartiets förslag om åtgärdande av kantsten framför Frykerihallen är svaret/beslutet att utredning av vad som ska åtgärdas, pågår och handläggs enligt våra rutiner för trafiksäkerhetsfrågor. Torsby kommun tekniska avdelningen Mikael Löfvenholm Bilagor: Gatununsbeskrivning Torsby centrum Gamrumsbeskrivning Torsby centrum, Biografgatan Kopia: Torsby kommun kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2015-08-31 KST 2015/557 Konununstyrelsen Köp av fastigheten T ors by Skyllbäck 1:440 Bakgrund Torsby konunun tecknade 2011 ett samarbetsavtal med Samhall AB avseende leverans av fjärrvärme i Syssiebäck Samhalllevererar fjärrvärme från egen panncentral och Torsby kommun köper fjärrvärme. Avtalet gäller 2011-12-01 t.o.m. 2017-11-30. Samhall sade upp avtalet till2015-06-30 med hänvisning till avslutad verksamhet och enligt avtalet har Tors by konunun rätt att förvärva anläggningen till restvärdet reducerat med erlagd anslutningsavgift. I förhandlingarna om ny fastighetsbildning för fjärrvärmeanläggningen erbjöds kommunen att förvärva hela fastigheten inklusive fjärrvärmeanläggningen. Kostnaden för förvärv och ombyggnation av fjärrvärmeanläggningen kalkyleras till 5 700 000 kr (övertagande 3 300 000 kr, ombyggnation 2 400 000 kr). Fastigheten värderades av NAI Svefa till2 300 000 kr. Kostnaden för hela fastigheten inklusive ombyggd fjärrvärmeanläggning kalkyleras till totalt 7 500 000 kr (fastigheten 2 300 000 kr, övertagande av fjärrvärme 3 300 000 kr, ombyggnation 1 900 000 kr). LetterofIntent om avsikt att ingå ett bindande avtal om förvärv av fastigheten Torsby skyllbäck 1:440 med fjärrvärmeanläggning för 5 600 000 kr tecknades 2015-06-17 och redovisades i konununstyrelsens arbetsutskott 2015-08-18, § 162. Förslag till beslut Tekniska avdelningen föreslår konununstyrelsen att besluta: 1. Fastighetsöverlåtelseavtal mellan Samhall AB och Torsby konunun om köp av fastigheten Torsby Skyllbäck 1:440 för en köpeskilling av 5 600 000 kronor godkänns. 2. Kostnader för ombyggnation av fjärrvärmeanläggningen till1 900 000 kronor godkänns. 3. Finansiering genom beslutade investeringsprojekt 1085, övertagande fjärrv Slbk, 5 000 000 kr samt investeringsprojekt 1217, fjärrvärme Sysslebäck, Jan Esping teknisk chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1O. Tekniska avdelningen 685 80 Torsby 0560··160 69 direkt 070-640 76 01 mobil 0560-160 00 växel 0560-160 55 fax [email protected] [email protected] [email protected] www.torsby.se Sida 1 (2) 1/ l 190 000 kr samt resterande l 310 000 överförs från ej utnyttjad investeringsram. Torsby kommun Tekniska avdelningen Jan Esping 2 Tombv kom rm.m Kommunstvrelsen 2015 ~os- 23 Dnr..t.J.l.Z?l.l.iJ.7~.!..Z..,; - Samhall AB (publ) och Torsby kommun Letter of lntent 2 ~ ( 1) ' ·~· Detta Letter of lntent har denna dag ingåtts mellan (1) Samhall AB (publ), org. nr. 556448-1397, Box 27705, 115 91 Stockholm, Sverige ("Samhall"); och (2) Torsby kommun, 685 80 Torsby ("TK"). Samhall och TK kallas nedan gemensamt "parterna" eller var och en för sig "part". 1 Avsiktsförklaring 1.1 Parterna bekräftar härmed att man har för avsikt att ingå ett bindande avtal varigenom TK av Samhall förvärvar fastigheten Torsby Skyllbäck 1:440 med fjärrvärmeanläggning för en köpeskilling om 5 600 000 kronor med tillträde senast den 1 oktober 2015. 1.2 Samhall förbinder att så länge detta Letter of lntent är i kraft inte försälja den i punkten 1.1 angivna fastigheten till annan köpare. TK äger under tiden som detta Letter of lntent är i kraft förhandla med eventuella framtida hyresgäster. 2 Giltighetstid Detta Letter of lntent gäller från och med båda parters undertecknande fram till och med den 1 oktober 2015. Om parterna inte ingått bindande avtal om köp enligt punkten 1.1 med tillträde senast angivet datum förfaller detta Letter of lntent utan uppsägning och utan rätt för någondera part att av den andra parten erhålla någon form av skadestånd eller annan ersättning. 3 Ändringar eller tillägg Varje ändring eller tillägg till detta Letter of lntent kan endast ske genom en skriftlig handling som hänvisar till detta Letter of lntent och som undertecknas av båda parter. 4 Överlåtelse Part äger inte överlåta detta Letter of lntent till annan part. 5 Tillämplig lag och tvistelösning 5.1 Detta Letter of l ntent ska tillämpas och tolkas enligt vid var tid gällande materiell svensk rätt. 5.2 Tvister som uppstår i anledning av detta Letter of lntent ska slutligt avgöras genom skiljedom enligt Regler för Förenklat skiljeförfarande för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. skiljeförfarandets säte skall vara Stockholm. Detta Letter of lntent har upprättats i två exemplar, varav parterna tagit var sitt. Stockholm 2015-06- ·<.?... Torsby 2015-06- i1- SAMHALL AB (publ) Torsby Kommun \IV!LL!AfV! ASK 1 Köpekontrakt 1 (5) Säljare Torsby Kommun 685 80 Torsby med 1/1-del 212000-1777 Tel arbete 0560-160 00 [email protected] Köpare Johan Johansson Gallarön 140 444 96 Ödsmål med 1/2-del 19720121-4835 Mobil 070 577 33 98 [email protected] Jan Andersson Timmermansvägen 12 444 53 stenungsund med 1/2-del 19650401-5113 [email protected] Köpeobjekt Fastigheten Torsby Ambjörby 1 :208 med adress Ambjörby Jofa Huset, 680 52 Ambjörby l det följande kallad fastigheten. Överlåtelseförklaring Säljaren överlåter härmed fastigheten till köparen. Köpeskilling överlåtelsen sker mot en överenskommen köpeskilling av ******TrehundraTjugoFemtusen**"'*** Tillträdesdag 2015-10-30, eller annat datum enligt överenskommelse. § 1 Betalning av Köparen betalar köpeskillingen till säljaren på följande sätt: 325 000 kr köpeskilling a. Betalar handpenning inom sju dagar efter att fastighetsmäklaren erhållit ett av både både köparen och säljaren undertecknat köpeskontrakt 45 000 kr genom insättning på Fastighetsmäklarens klientmedelskonto i Swedbank, kontonr 8156-2 903 368 027-4. Handpenningen ska i enlighet med villkoren i bifogat depositionsavtal omhändertas och förvaltas av mäklaren med anledning av i detta avtal intaget villkor. 280 000 kr b. Betalar kontant på tillträdesdagen På tillträdesdagen ska likvidavräkning upprättas. Om lån som ska övertas minskat på grund av amortering ska kontantlikviden ökas i motsvarande mån. 325 000 kr SUMMA KÖPESKILLING § 2 Inteckningar och pantbrev Säljaren garanterar - att fastigheten på tillträdesdagen inte är intecknad. - att fastigheten på tillträdesdagen inte är pantsatt. § 3 Rättigheter och belastningar Säljaren garanterar - att fastigheten inte belastas av servitut, nyttjanderätter, ledningsrätter, utmätnings- eller kvarstadsanteckningar. 12872 Torsby Fastighetsbyrå AB Tingshusgatan SC 685 30 Torsby Besöksadress Tingshusgatan 5 Tel 0560-126 00 Fax 0560-126 50 Styrelsens säte T ors by Org nr 556707-1468 Bankgiro 5946-8181 fastighetsbyran.se 2 (5) § 4 Fastighetens skick § 5 Ansvar för skada Fastigheten överlåts i det skick den är på kontraktsdagen om inte annat överenskommits. Säljaren har lämnat uppgifter om fastigheten i bilagd frågelista. Skadas eller försämras fastigheten mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen ansvarar säljaren för skadan eller försämringen om den beror på säljarens vanvård, på att säljaren orsakar denna eller om den beror på olyckshändelse som ingen av parterna kunnat råda över. Ansvaret övergår på köparen från och med den avtalade tillträdesdagen, även om köparen vid den tidpunkten på grund av köparens dröjsmål inte tillträder fastigheten. Säljaren garanterar att fastigheten fram till tillträdesdagen är fullvärdesförsäkrad hos § 6 Äganderättens övergång samt fördelning av intäkter och kostnader Parterna är överens om att äganderätten till fastigheten övergår på köparen på tillträdesdagen. Intäkter och kostnader (inklusive driftskostnader och övriga kostnader) hänförliga till fastigheten för tiden före tillträdesdagen svarar säljaren för medan köparen svarar för intäkter och kostnader som uppkommer från och med tillträdesdagen. Avräkning av intäkter och kostnader ska ske på tillträdesdagen och justeras mellan parterna. Vad avser kommunal fastighetsavgifUfastighetsskatt är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten belastar den av dem som är ägare av fastigheten den 1 januari respektive år. Parterna är överens om att avräkning och fördelning av fastighetsavgiften/fastighetssl<atten ska ske parterna emellan på tillträdesdagen på sätt som C)ngivits ovan. § 7 Myndighets beslut, rådighetsinskränkning, anslutningsavgifter Om inget annat anges i detta kontrakt med bilagor garanterar säljaren, att på fastigheten belöpande - gatukostnadsersättning - el-anslutningsavgifter -VA-anslutningsavgifter - anslutningsavgifter för fjärrvärme erlagts, om sådan ersättningsskyldighet inträtt. Säljaren garanterar även att annat åläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnd eller annan myndighet inte föreligger än vad som angivits i detta kontrakt. § 8 Lagfarts- och lånekostnader § 9 Kontraktsbrott Köparen ska betala alla lagfarts- och inteckningskostnader i anledning av köpet. Kostnader vid lösen av säljarens lån, som inte ska övertas av köparen, ska betalas av säljaren. Skulle någon part inte fullgöra sina skyldigheter enligt detta kontrakt, har motparten rätt till skälig ersättning. Ar kontraktsbrottet av väsentlig betydelse för part har denne dessutom rätt att häva köpet. Omedelbar hävningsrätt föreligger inte om köparen är privatperson och kan hänvisa till sådana extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits. Vid köparens kontraktsbrott, som leder till hävning av köpet, ska ersättning i första hand regleras ur betald handpenning. överstiger säljarens skada handpenningen ska köparen snarast betala mellanskillnaden. Ar säljarens skada mindre än handpenningen ska /Y\ +~) 12872 T ors by Fastighetsbyrå AB Tingshusgatan SC 685 30 Torsby Besöksadress Tingshusgatan S Tel 0560-126 00 Fax OS60-126 50 Styrelsens säte Torsby Org nr SS6707-1468 c47 \A ·11~ Ban~.Qro S946-8181 fastighets hyran. se. - :~& ~=--= p~1fJ~~~~;&~!4ff"1f~~~~~~~,~ ~ i%'?Vj;7Pim ;ry- r !rn'åsl!rgk<'lc~Dyrån 4 t!~ ~~:!i;z tfgJ ~:~ ,~;j(J ~i:J:;JJ ""' ;4 ;;;. ' ~"' ' '~_, " ~ ~ ~ § 3 (5) säljaren snarast återbetala mellanskillnaden till köparen. Vid köparens kontraktsbrott ska ersättningen till säljaren även innefatta säljarens kostnad för mäklarprovision i samband med försäljningen av fastigheten. Det är av väsentlig betydelse för säljaren att köparen betalar handpenningen i enlighet med vad som stadgas i § 1. Betalar inte köparen handpenningen i rätt tid har säljaren rätt att häva köpet. § 10 Energideklaration Innan en byggnad säljs ska säljaren enligt 6 § lagen om energideklaration för byggnader se till att det finns en upprättad energideklaration för byggnaden. En upprättad energideklaration får användas i tio år. Säljaren har upplyst om att någon sådan energideklaration inte finns. Köparen begär inte att säljaren fullgör sin skyldighet enligt ovan. Köparen är medveten om att detta innebär att köparen avstår sin rätt att enligt 14 §lagen om energideklaration för byggnader låta upprätta en energideklaration på säljarens bekostnad. § 11 städning Säljaren ansvarar för att byggnad, som ska användas av köparen som bostad, vid tillträdet är utrymd och väl rengjord. övriga byggnader och utrymmen ska vara utrymda samt tomten avstädad. Säljaren ska före tillträdesdagen ta bort egendom som inte ingår i köpet. Gör inte säljaren detta ska köparen skriftligen uppmana säljaren att göra det. Om säljaren inte har tagit bort egendomen senast 14 dagar efter köparens uppmaning har köparen- om inte annat avtalats - rätt att göra sig av med egendomen på säljarens bekostnad eller överta egendomen. § 12 Överlämnande Sedan köpeskilling betalats enligt de i 1 § angivna villkoren, ska säljaren till köparen överlämna bevittnat kvitterat köpebrev avseende fastigheten och övriga handlingar som behövs för att köparen ska få lagfart. Säljaren ska även till köparen överlämna de nycklar säljaren har samt aktuellt utdrag ur fastighetsregistret, abelånade pantbrev, gällande tomtkarta om sådan finns och andra handlingar rörande fastigheten, vilka är av betydelse för köparen som ägare av denna. av handlingar samt nycklar § 13 Pantförskrivning Om det krävs för köparens finansiering av köpet, förbinder sig säljaren att på köparens bekostnad ansöka om nya inteckningar och hjälpa till vid köparens pantförskrivning av pantbrev avseende fastigheten innan köparen beviljats lagfart. § 14 skriftliga meddelanden Skriftliga meddelanden med anledning av detta kontrakt ska ske genom personligt överlämnande/överlämnande genom bud, brev, rekommenderat brev, e-post eller fax till den/det adress/faxnummer som angetts för motparten på kontraktets första sida samt med kännedomskopia till ansvarig mäklare. Meddelande ska anses ha kommit mottagaren tillhanda: a) om avlämnats personligen/bud: vid överlämnandet; b) om avsänt med brev: vid mottagandet; c) om avsänt med e-post: vid avsändande; d) om avsänt med fax: vid avsändande; e) om avsänt med rekommenderat brev: tre arbetsdagar efter avlämnande för postbefordran. ·1~\ ~ ?fJ~A 12872 Torsby Fastighetsbyrå AB Tingshusgatan SC 685 30 Torsby Besöksadress Tingshusgatan 5 Tel 0560-126 00 Fax 0560-126 50 Styrelsens säte T ors by Org nr 556707-1468 Bankgtro 5946-8181 fastighetsbyran.se 4 (5) § 15 Köparens planer med fastigheten § 16 Beslut kommunfullmäktige Handlingar Bilagor Vid säljarens val av köpare har användningen tagits i beaktande. Köparen har informerat säljaren om att de planerar att använda bottenvåningen till affärslokal för typ skiduthyrning och försäljning samt göra lägenhet i våning två och tre. Detta köpekontrakt skall för sin giltighet godkännas av kommunfullmäktige genom beslut senast 2015-09-29 som vinner laga kraft. Skulle detta villkor ej uppfyllas, ska köpet återgå och alla prestationer återgå utan vederlag för någondera part. Köparen har tidigare fått, tagit del av och är införstådd med: Säljaren har tidigare fått, tagit del av och är införstådd med: ~ Kopia tomtkarta ~ Produktblad Juridisk l<öparinformation ~ Produktblad Juridisk säljarinformation ~ Produktblad Fast och lös egendom ~ Produktblad Flyttstädning ~ Produktblad Energideklaration Följande bilagor tillhör köpekontraktet: ~ ~ ~ ~ ~ ~ Fastighetsbyråns hantering av personuppgifter Frågelista Utdrag ur Lantmäteriets fastighetsregister Beskrivning Budhistorik Depositionsavtal Parterna har, genom sina signaturer på tillhörande bilagor, tagit del av och godkänt innehållet. 12872 Tars by Fastighetsbyrå AB Tingshusgatan SC 685 30 Tars by Besöksadress Tingshusgatan S Tel 0560-126 00 Fax 0560-126 50 Styrelsens säte T ors by Org nr 556707-1468 Bankgiro S946-8181 fastighetsbyran.se 5 {5) Undertecknande Av detta köpekontrakt har tre likalydande exemplar upprättats, varav säljare och köpare tagit var sitt samt ett utgör mäklarens arkivexemplar. Säljare Torsby den Köpare Jf:2;~'"»f5 (/(V'-/\_ .L.......................................................................................................... ·För lbrsby Kommun Thomas Stjerndortf Ödsmål den /! l 1/!) ~ f s-· foha~o?.L För Torsby Kommun Ann-Katrin Järåsen \,_ Ovanstående säljares namnteckningar bevittnas Ovanstående köpares namnteckningar bevittnas ~..c·u~ '!'r-J\.;~ b\-o-~_/· . ,_) .......XJ.:!.. ............................................................................... .•. /J i . . /) ( ~.v;:·L/vi 1/ l1t / y;/- -- · ..........................?r;;~~,.. ,::.:::..................................................... . v 12872 T ors by Fastighetsbyrå AB Tingshusgatan SC 685 30 Torsby Besöksadress Tingshusgatan 5 Tel 0560-126 00 Fax 0560-126 50 Styrelsens säte Torsby Org nr 556707-1468 Bankgiro 5946-8181 fastighetsbyran.se Torsby kommun sid 10 Kommunstyrelsens samhällsutskott PROTOKOLL 2014-02-10 § 17 Ambjörby 1:208 Jotahuset Dnr KST 2014/80 Sammanfattning av ärendet Ambjörby 1:208- Jofahuset byggdes år 1922 och har en BRA (bruksareal) på 438m2 . Huset används av Norra Ny FF. Tekniska avdelningen har energi-, drift-, försäkringoch underhållskostnader på fastigheten men inga hyresintäkter. Ekonomiskt sett har fastigheten gett ett minusresultat på cirka 217 000 kr de fyra senaste åren. Tekniska avdelningen vill få möjlighet att bjuda ut fastigheten till försäljning, detta för att minska det negativa resultatet för verksamhetens hyreslokaler och för att det är svårt att få betalande hyresgäster till fastigheten. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse av Hilary Högfeldt, 2014-01-29 Samhällsutskottets beslut Fastigheten Ambjörby 1:208lämnas till mäklare och utbjuds till försäljning. Beslutet skickas till Jan Esping Hilary Högfeldt Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 38 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 165 Svar på motion om ändring av Torsby kommuns rregler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda Dnr KST 2014/344 Sammanfattning av ärendet Gustav Olsson (M) lämnar en motion som lyder: "Idag ser reglerna för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda ut enligt bifogat dokument. Detta system bör ersättas med något nytt. Förslaget är att kommunanställda med minst 40 % anställningsgrad får en minnesgåva när de vm:it anställda i 25 år, oavsett om de jobbar kvar inom komrotmen eller bestämmer sig för att sluta. Därmed förenidar vi administrationen och skapar ett rättvisare system. . .. Till detta bör även minnesgåvorna för förtroendevalda slopas. Det borde räcka med att ·· ha fått förtroendet av väljarna att vara just förtroendevald. skattebetalarnas pengar ska användas väl och läggas på konununens kärnverksamhet sna.Iare än att göda politiker. Med anledning av ovanstående yrkar jag: 1. Att kommunanställda med minst 40% anställningsgrad erhåller en minnesgåva endast efter att de varit anställda i 25 år och att minnesgåvan ges i samband med denna gräns, och inte när personen i fråga lämnar sin ljänst. Detta ersätter dillmed dagens system. 2. Att minnesgåvor till förtroendevalda tas bort." Hantering av motionen Ansvarig handläggare: Bitr. kommunchef/HR-chef Anders Björck 0560-160 86, [email protected]. Utredningsmetod: Jämfört hur andra kommuner och företag hanterar frågan kring minnesgåvor/gratifikationer till anställd personal. Justerarens signatur VÅ gca ·~-" Utdragsbestyrkande Z! Torsby kommun sid 39 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 165, Svar på motion om ändring av Torsby kommuns regler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda Svar på motionen Följande 1'egler föreslås gälla för minnesgåvor! gratifikationer till personal i Tors by lwmnum: Riktlinjer för minnesgåvor För minnesgåvor till anställda är normalfallet hos de flesta arbetsgivare att detta ges till anställda som har en anställningstid om 25 år eller längre. Minnesgåvan delas ut endera det året som den anställde uppnår 25 års anställningstid eller i samband med att den anställde avsl-t,ltar anställningen hos arbetsgivaren. Värdet på minnesgåvan varierar men de flesta har prisnivån av ett guldur som utgångspunkt med avstämning mot skatteverkets regler för gåvor. Då Torsby kommun har bra rutiner för hanteringen av minnesgåvor, föreslås att kommunenfrån och med 2016 inför att de som uppnår 25 års anställning tilldelc:s en gåva/gratifikation på motsvarande 10 000 kronor (i presentkort, samma summa som · idag är akh1ell). Minnesgåvan överlämnas i samband med att den anställde avslutar sin anställning i kommunen vilket ska samordnas med avtackning av annan personal som avslutar sin anställning. Respektive förvaltning ansvarar för att kalla akh1ella personer till denna avtackning. För kommunstyrelsen har kansliavdelningen arrangemangs- och samordningsansvaret. I Torsby kommun finns ett beslut om att de som uppnår 15 års anställning ska tilldelas en minnesgåva/gratifikation till ett värde av 5 000 kronor (i form av presentkort). Denna gratifikation föreslås att tas bort. Vad det gäller mim1esgåvor till förtroendevalda enades kommunstyrelens arbetsutskott 2015-03-15 om att dessa minnesgåvor/gratifikationer bör tas bort. Förändringarna föreslås gälla från och med verksamhetsåret 2016 .. Handlingar i ärendet Motionssvar 2015-08-06. Justerarens signatur c)( \.../ Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 40 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 165, Svar på motion om ändring av Torsby kommuns regler för minnesgåvor till förtroendevalda och anställda Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kornmunfullmäktige rekommenderas att ställa sig bakom förslaget till nya regler för minnesgåvor/gratifikationer. 2. Minnesgåva/gratifikation ges endast till personer som uppnått 25 års anställning i kommunen. Minnesgåva överlämnas i samband med att den anställde avslutar sin anställning. Minnesgåvan/gratifikationen utges med 10 000 kronor i form av presentkort. 3. Minnesgåvor/gratifikationer till förtroendevalda tas bort helt. .4. Reglerna träder i kraft från och med verksamhetsåret 2016. 5. Motionen anses därmed bifallen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur Utdragsbestyrkande /'),1 L/ 1(v_ ' l/ c Torsby kommun sid 41 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 166 Svar på motion om intern representation i Torsby kommun Dnr KST 2015/360 Sammanfattning av ärendet Socialdemokraterna, genom Ann-Katrin Järåsen, har lämnat in en motion som lyder: "Torsby ko1runun har en alkohol- och drogmissbrukspolicy för kommunens anställda som antogs av kommunstyrelsen 2008-01-14. Den har, mig veterligen, inte varit utvärderad och omprövad sedan dess. Jag anser att de policys som kommunen arbetar utifrån ska vara så tydligt utformade att de inte kan missförstås. Min bedömning är atl: det behöver göras ett förtydligande när det gäller kommunens interna representation. För mig innebär skrivningen restriktivitet med alkohol detsamma som förbud mot alkohol men jag inser att det kan tolkas olika. Mitt förslag är: Att kommunen ser över gällande alkohol- och drogmissbrukspolicy och att en ändring görs så att nuvarande skrivning "restriktivitet med alkohol ska iakttas" ändras så att det blir tydligt att alkohol inte är tillåten i intern representation." Hantering av motionen Ansvarig handläggare: Bitr. kommunchef/HR-chef Anders Björck, 0560-160 86, [email protected]. Utredningsmetod: Jämfört hur andra kommuner samt offentliga verksamheter har reglerat intern representation avseende alkoholfrågan. Utifrån denna jämförelse kan det konstateras att det finns ett spektra på olika bestämmelser avseende representation med eller utan alkohol vid intern representation. Svar på motionen Följande regler föreslås gälla för kommunen avseende intern såväl som extem representation: Riktlinj er för representation Kravet vid representation är att det ska finnas ett samband med verksamheten som kommunen eller kommunens bolag bedriver. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 42 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 166, Svar på motion om intern representation i Torsby kommun Representation ska ske med måtta och till realistiska kostnader. Som enskild eller grupp ska stor försiktighet iakttas vid extern representation mot en och samma person eller grupp av personer då den kan anses som ofta förekommande. Anställda och förtroendevalda ska alltid agera så att misstanke om korruption inte uppstår. All representation ska noga övervägas utifrån nyttan för kommunen och/eller kommunens bolag och i förlängningen för kommunens innevånare. Om belopp ska tillåtas att uppgå till belopp som ligger över skatteverkets anvisningar för avdragsrätt · ska detta beslutas av kommunchef eller biträdande kommunchef inom ramen för verkställighet. Riktlinj er för kostnader och omfattning Följande riktlinjer för kostnader och omfattning bör tillämpas vid kommunens representation: Extem representation Vid extern representation godtas kostnader som anses skäliga i enlighet med skatteverkets riktlinjer avseende avdragsrätt. För representation i samband med lunch eller motsvarande godtas kostnader som ligger inom den lägre kostnadsramen. När värdskapetkräver en större gästfrihet i vill<:en middag eller supe ingår godtas kostnader som ligger inom den tidigare högre kostnadsramen. Den person som från kommunen är ansvarig för representation avgör vid tillfället vilken nivå som anses vara rimlig, bedömningen ska ha sin utgångspunkt i avdragsrätten. Alkoholhaltiga drycker får serveras då gästfriheten så påbjuder. Drycker med alkoholhalt över 15 % får inte ingå i kommunens representation. Stor måttlighet ska tillämpas. För att detta ska medges krävs godkännande av kommunchef eller biträdande kommunchef inom ramen för verkställighet. Intem representation Vid intern representation får inga andra alkoholhaltiga drycker serveras än lättöl eller annat som kan jämställas med denna dryck. Intern representation kan vara pe:~;sonalfester, informationsmöten med personal, förhandlingar, planeringskonferenser med mera. Representation kan vara kostnader för mat, dryck, logi, resor, underhållning, biljetter, personalfester, gåvor och liknande. Justerarens signatur czk/ (~& Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 43 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts. ksau § 166, Svar på motion om intern representation i Torsby kommun Verifikationer Av verifikationer såsom kvitton, fakturor eller restaurangnotor ska det tydligt framgå vilka som deltagit, datum för och syfte med förrättningen. Detta gäller både vid intern och extern representation. Besluts- eller behörighetsattest av faktura avseende representation ska ske i enlighet med kommunens attestreglemente inom det ekonomiska området Om restaurangnotor och andra kvitton inte är fullständigt ifyllda eller kompletteras i samband med kontering riskerar den som utövat representationen att få betala kostnaden privat Handlingar i ärendet Motionssvar 2015-06-15. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen l. Kommunfullmäktige rekommenderas att ställa sig bakom förslaget till förtydligande av regler avseende representation, 2. Motionen anses därmed bifallen. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 44 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 167 Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden Dnr KST 2015/597 Sammanfattning av ärendet Drifts- och servicenämnden (DSN) inrättades 2010-01-01 av de 16 kommunerna i Värmland med Karlstad som värdkommun för nämnden. Syftet med samverkan i nämnden är att skapa förutsättningar för att använda resurser på ett mer kostnadseffektivt sätt, att öka kvaliteten i verksamheten, samt att bättre kunna följa utvecklingen inom nämndens verksamhetsområde. I dagsläget är samverkan i nämnden inriktad på IT-området, men det kan i framtiden utökas till att omfatta även andra verksamhetsområden om de samverkande parterna så önskar. Landstinget i Värmland ansöker nu om att ingå i DSN. En utökad samverkan med landstinget i Värmland som ny deltagande part i nämnden kräver att nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för nämnden upprättas och godkänns av samtliga parter. Kommunledningskontoret i Karlstad kommun har tagit fram förslag på samverkansavtal och reglemente som gäller från och med den 1 januari 2016 förutsatt samtliga samverkande parters godkännande. De huvudsakliga ändringar som föreslås är att nämndens sammansättning utökas till 17ledamöter och 17 ersättare, samt att en ny post som andre vice ordförande inrättas. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun utser ordförande och vice ordförande. Kommunledningskontoret i Karlstad kommun föreslår att posten som förste vice ordförande bör utses bland ledamöter från kommuner med annan politisk majoritet än Karlstads kommun och att andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Landstinget i Värmland ska inför den 1 januari 2016 utse en ledamot och en ersättare till nämnden. För kommunernas del föranleder det nya samverkansavtalet ingen förändring avseende representation eftersom kommunernas ledamöter och ersättare i nämnden för innevarande mandatperiod 2015 - 2018 redan har utsetts och tillträtt sina poster. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande Torsby kommun sid 45 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts.§ 167, Nytt samverkansavtal och ändrat reglemente för den gemensamma drifts- och servicenämnden Vid nämndens inrättande beslutades att de samverkande parterna ska lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget betalas av de samverkande parterna i lika delar och beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskostnadsindex (AKI) för tjänstemän, SNI-kod M (Standard för svensk näringsgrensindelning, där kod M motsvarar företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik). Beloppet för 2015 blir enligt formeln 62 000 kronor i avrundat värde för varje samverkande part. I övrigt finansieras de uppdrag som nämnden åtar sig av de samverkande parter som deltar i respektive uppdrag. Dessa kostnader f?rdelas med utgångspunkt i vilken nytta var och en av de medverkande parterna har i samverkansuppdraget Handlingar i ärendet Bitr. ko~unchef/HR-chef Anders Björcks tjänsteskrivelse 2015-08~05 med bilagor. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunfullmäktige rekommenderas att godkänna och anta förslaget till nytt samverkansavtal (bilaga l) för gemensam drifts- och servicenämnd med giltighet från och med den l januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. 2. Kommunfullmäktige rekommenderas att godkänna förslaget till ändrat reglemente för gemensam drifts- och servicenämnd (bilaga 2) med giltighet från och med den 1 januari 2016 under förutsättning att samtliga samverkande parter fattar motsvarande beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur ~q& Utdragsbestyrkande FÖRSLAG 2015-08-25 AVTAL OM SAMVERKAN I GEMENSAM DRIFTS- OCH SERVICENÄMND i\rvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, 11unkfors, Storfors, S·anne, Säffle, Torsby och z"njängs kommuner, nedan benämnda samverkande parter, har kommit överens om att från och med den l januari 2010 inrätta en gemensam drifts och servicenämnd. Arvika, Eda, Filipstads, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstads, Kils, Kristinehamns, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby och Årjängs kommuner, samt landstinget i Vännland, nedan benämnda samverkande parter, ingår från och med den l januari 20 16 i den gemensamma drifts- och servicenämnden som imättades den l januari 2010. Karlstads kommun är värdkommun för nämnden. Nämnden tillsätts dä1med i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. För nämndens arbete gäller reglemente enligt bilaga l. l UPPGIFTER Nämnden ansvarar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller samordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. -vid tidp<mkten för nämndens inrättandeBeredskap finns beredskap hos Karlstads kommun att utföra verksamhet åt nämnden inom IT-området och anknytande områden som e-tjänster, eHälsa och webbtjänster. Skulle visst uppdrag avse verksamhet av annan art, ska nä1nndens accept av uppdraget för att äga verkan godkännas av samtliga samverkande pmiers fullmäktige första gången sådant uppdrag antas. Utöver i föregående stycke angivna begränsning för uppdrag till nämnden, är de samverkande partema-mot bakgrund av bland annat Karlstaels kommuns i detta avtal angivna, särskilda ansvar för utförande till följd av nämndens beslut- eniga om att nämnden inte bör acceptera uppdrag om ledamot eller tjänstgörande ersättare som utsetts av Karlstads kommun motsätter sig det. 2 ADMINISTRATION M M Kommunledningskontoret i Karlstads kommun ska ha ansvaret för beredning och verkställighet av nämnelens beslut samt planera och administrera den verksamhet som nämnelen ansvarar för. För nämnden ska finnas ett sekretariat, bestående av en sekreterare och en föredragande. l (5) FÖRSLAG 2015-08-25 3 PERSONAL OCH ÄGANDERÄTT TILL EGENDOM Den verksamhet som ska bedrivas till följd av nämndens beslut ska företrädesvis utföras genom Karlstads kommuns försorg. För verksamhet som sålunda utförs i Karlstads kommuns egen regi, ska Km·lstads kommun vara huvudman samt ska kommunen äga till verksamheten hänförliga fastigheter, inventarier och annan lös egendom med undantag av licenser som tecknats av respektive part samt vara arbetsgivare för den personal som ianspråktas för verksamheten. Om verksamheten utförs av annan kommun eller av landstinget i Värmland gäller motsvarande bestämmelser om huvudmannaskap och äganderätt istället utföraren. 4 FÖRSÄKRING Den samverkande part som har äganderätt till egendom som nyttjas för nämndens verksamhet ska se till att egendomen försäkras. 5 KOSTNADSFÖRDELNING M M Vmje samverkande pmi ansvarar själv för samtliga kostnader för sina respektive· förtroendevalda i nämnden enligt respektive parts arvodesregler. I övrigt ska de samverkande pmiema lämna ett årligt bidrag till nämndens verksamhet med belopp som motsvarar administrativa, allmänna eller övergripande kostnader som föranleds av nämndens verksamhet. Bidraget ska betalas av de samverkande partema i lika delar och betalas i förskott baserat på nämndens budget. Betalning av bidraget ska ske i januari månad varje år. Beloppet ska räknas upp årligen med användning av arbetskfafffikostnadsindex (AKI) för tjänstemän, SNI-kod M. Basår för inde:x;beräkllingen är 2009 ochjämförelsemånad är oktober. Årsbeloppet för respektive år baser~s på indexuppräkning för oktober månad föregående år. · Kostnader som är direkt hänförliga till särskilt uppdrag ska belasta de samverkande parter som lämnat uppdraget enligt den fördelningsnyckel som dessa pmier kommer överens om. Den principiella utgångspunkten för partemas fördelningsnyckel bör vara att kostnaderna fördelas mellan de samverkande partema i proportion till vilken nytta de hm· av tjänsten. Bidrag för särskilda uppdrag ska betalas på det sätt som Karlstad och smnverkande parter kommer överens om i varje enskilt fall. Uppkomna över- och underskott balanseras inom nämnden till efterföljande år. Nämnden har själv rätt att besluta om förändringar av betalningsperioder. 6 INSYNIFÖRVALTNINGEN Samtliga samverkande pmier har rätt tilllöpande insyn i förvaltning och redovisning som gäller nämndens verksamhet. Nämnden ska till respektive samverkande parts fullmäktige rapportera hur verksamheten utvecldas och hur den ekonomiska ställningen är med den periodicitet som gäller för Karlstads kommuns egna nämnder. 2 (5) 9o FÖRSLAG 2015-08-25 7 MANDATPERIOD Mandatperioden ska vara ±yra år räknat från den l januari året efter det år då allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige hållits i hela landet. Nämndens verksamhet ska dock upphöra tidigare om uppsägning av detta avtal sker före mandatperiodens utgång. Första tjänstgöringsperioden är från och med den 1 januari 2010 till och med den 31 december ~Avtalets första tjänstgöringsperiod är från och med den l januari 2016 till och med den 31 december 2018. 8 SAMMANSÄTTNINGMM Nämnden ska bestå av -14-11Jedamöter och -14-17 ersättare eller, om antalet samverkande pmier förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet parter. Vmje samverkande pmi utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. A v konununallagen följer att Karlstads kommun ska utse posterna som nämndens ordförande och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. De samverkande parterna är överens om att nämnden bör sammanträda vid minst fyra tillfållen per år. 9 OMFÖRHANDLING Omförhandling av avtalet kan påkailas av samverkande part om förutsättningarna väsendigen har förändrats. 10 TVISTER Tvist rörande tolkning och tillämpning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan berörda samverkande parter. För det fall tvisten inte kan lösas därigenom, ska den avgöras av allmän domstol. 11 AVTALETS GILTIGHET Detta avtal gäller från och med den l januari 2o-O-l-G-2016 till och med den 31 december ~2018, under förutsättning att de samverkande pmiernas fullmälrdige har godkänt avtalet genom beslut_,_ som ·vinner laga kraft. Respektive parts lffi-lE:illUfistyrelse, kommtmstyrelsen för kommunernas räkning och landstingsstyrelsen för landstingets räkning,-äger rätt att besluta om samtliga ändringar och tillägg till detta avtal. 3 (5) 91 FÖRSLAG 2015-08-25 Skriftlig uppsägning ska ske senast tolv månader före avtalstidens utgång och skickas till samtliga samverkande palier. Sker inte uppsägning förlängs avtalet med fyra år varje gång. Om uppsägning sker utträder den pali som sagt upp avtalet. För övriga samverkande palier folilöper avtalet i oförändrat skick om ingen annan överenskommelse träffas. Efter tidpunkten för utträdet har en utträdande pati inte längre rätt att dra nytta av den samverkan som sker genom nämnden. En utträdande pali ersätts inte för eventuella förskottsbetalningar för nämndens verksamhet. Utträdande pati är skyldig att ersätta Karlstads kornmun för eventuella kostnader till följd av uppdrag eller verksamhet som nämnden åtagit sig för paliens räkning i tiden före utträdet. Ersättning ska utgå med det belopp som gäller utifrån uppdragets eller verksamhetens aktuella fördelningsnyckeL Avräkning ska ske för eventuell kostnadsreducering som kan uppstå till följd av att den utträdande patien upphör att samverka. Detta avtal har upprättats i +8-17Jikalydande original exemplar, varav de samverkande paliema har tagit var sitt. 4 (5) FÖRSLAG 2015-08-25 Arvika kommun Edakommun Filipstads kommun Forshaga kommun Grums kommun Hagfors kommun Hammarö kommun Karlstads kommun Kilskommun Kristinehamns kommun Munkfors kommun storfors kommun Sunne kommun Säffle kommun Torsby kornmun ----------------------------------------------------l Landstinget i Värmland 5 (5) 9J Bilaga 2 KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGsSAMLING Beslutad av: Beslutsdatum: Ersätter: Gäller fr o m: Förslag 2015-06-25 Reglemente för drifts- och servicenämnden Arvika, Eda, Forshaga, Filipstad, Hagfors, Hammarö, Grums, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle, Torsby, Arjängs och Karlstads kommuner, samt landstinget i Värmland, nedan benämnda samverkande parter, ingår fr o m 2016-01-01 i den gemensamma drifts- och servicenämnden som inrättades 2010-01-01. Karlstads kommun är värdkommun. Nämnden tillsätts därmed i Karlstads kommun och ingår i dess organisation. Utöver vad som följer av lag gäller detta reglemente och ett mellan de samverkande parterna ingånget samverkansavtal för den gemensamma nämnden. Nämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 § Nämnden utgör enligt 3 kap 3a§ kommunallagen (1991:900) styrelse för verksamheten och har ansvar gentemot de samverkande parterna för sådana särskilda, specificerade uppdrag bestående i drift, service, support eller sam-ordning av upphandling av egendom, innefattande programvarulicenser och andra rättigheter, vilka uppdrag lämnats till nämnden av två eller flera samverkande parter och som nämnden accepterat genom särskilt beslut. 9 Kommunfullmäktig 2015-2016-01- Nämndens verksamheter- särskild förvaltning 2 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet vara ansvarig för arbetet att effektivisera verksamheten och tillhörande administration; ansvarig för utvecklingen av medborgar- och brukarinflytandet i tillämpliga delar; ansvarig för kommunikationsverksamheten. Nämndens verksamheter- ekonomisk förvaltning 3 § Nämnden ska inom verksamhetsområdet - underhålla och förvalta kommunens lösa egendom. Nämndens ställning 4 § Nämnden fattar beslut i Karlstads kommun och ingår avtal för Karlstads kommuns räkning. Karlstads kommun har därför att hantera och svara för civilrättsliga krav som en utomstående part kan komma att ställa p g a avtal som nämnden ingått. Karlstads kommun har regressrätt mot övriga samverkande parter med anledning av eventuella civilrättsliga krav som har riktats mot Karlstads kommun enligt första stycket. Den gemensamma nämnden är part vid laglighetsprövning och den enskildes motpart vid förvaltningsbesvär. Talerätt m m 5 § Nämnden får själv eller genom ombud föra de samverkande parternas talan i alla ärenden inom sitt verksamhetsmmåde. Nämnden äger i sådana mål och ärenden rätt att på de samverkande parternas vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal. Ansvar och rapporteringsskyldighet 6- § Utöver vad som följer av lag ska nämnden se till att verksamheten bedrivs i enlighet med detta reglemente och samverkansavtalet Nämnden ska rapportera till kommunfullmäktige i Karlstads kommun hur verksamheten utvecklas och hur den 10 ekonomiska ställningen är under budgetåret. Rapporteringens omfattning och frekvens styrs av kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige genom särskilda beslut eller riktlinjer. Nämnden ska vidare som underlag till kommunens samlade årsredovisning lämna verksamhetsbeskrivning och jämförelser mellan budget och utfall till kommunstyrelsen enligt de anvisningar som kommunstyrelsen utfärdar. Samtliga rapporter ska lämnas till de samverkande partema vid samma tillfälle. Nämndens arbetsformer Sammanträden 7 § Nämnden sammanträder på dag och tid som nämnden bestämmer. Nämnden sammanträder i Karlstads konunun om inte nämnden bestämmer annat. Sammansättning 8 § Nämnden består av 17ledamöter och 17 ersättare eller, om antalet samverkande parter förändras, lika många ledamöter och ersättare som krävs för att motsvara antalet samverkande parter. Varje samverkande part utser en ledamot och en ersättare. Bland nämndens ledamöter ska det utses en ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande. Av kommunallagen följer att Karlstads kommun ska utse nämndens ordföran.de och vice ordförande. Andre vice ordförande är den ledamot som representerar landstinget i Värmland. Ersättarnas tjänstgöring och avbruten ~änstgöring 9 § Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska ersättaren från den samverkande part som valt ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe. Ersättare, som inte tjänstgör i ledamots ställe, har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde men äger inte rätt att få sin mening antecknad i protokollet. 10 § En ledamot eller ersättare som avbrutit sin ~änstgöring på grund av jäv får åter ~änstgöra, sedan ärendet handlagts. En ledamot som har avbrutit ~änstgöringen vid ett sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter ~änstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. 11 Inkallande av ersättare 11 § En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta i den ordning som nämnden bestämmer. Ersättare för ordföranden 12 § Om varken ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till åldern äldste ledamoten ordförandens uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är förhindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. Kallelse 13 § Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet. Kallelse ska på lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen. I undantagsfall får kallel:JP. ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. När varken ordförande, förste vice ordförande eller andre vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den till åldern äldste ledamoten göra detta. Närvarorätt för kommunalråd och landstingsråd 14 § Kommunalråd och landstingsråd från sa:ni.verkande part, som inte är ledamot eller ersättare i nämnden, får närvara och delta i överläggningar men inte delta i besluten vid sammanträden i nämnden. Undantag gäller vid behandling av ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Kommunalråd och landstingsråd har även rätt att få sin mening antecknad till protokollet. 12 Justering och anslag av protokoll 15 § Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör i så fall redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Information om att nämndens protokoll är justerat ska anslås på de samverkande partemas anslagstavlor. Anslagstiden räknas från dagen efter att det sist anslagna tillkännagivandet satts upp. Reservation 16 § Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Delgivning 17 § Delgivning med nämnden sker med ordföranden, föredragande eller annan anställd som nämnden bestämmer. Undertecknande av handlingar 18 § Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av förste vice ordförande eller av andre vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. I-övrigt bestämmer nämnden vem som ska underteckna handlingar. Revision 19 § Nämnden ska granskas av revisorerna hos var och en av de samverkande parterna. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av :fullmäktige hos var och en av de samverkande parterna. Vid vägrad ansvarsfrihet är det enbart :fullmäktige hos den part som valt personen i fråga som kan besluta om entledigande från uppdraget. 13 Torsby kommun sid 48 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 169 Fortsatt samverkan samt upphandling av e-tjänsteplattform Dnr KST 2015/579 Sammanfattning av ärendet Torsby kommun samverkar tillsammans med länets alla kommuner genom den gemensamma drifts- och servicenämnden (DSN), som ingår i Karlstads kommuns organisation. Ett av de samverkansobjekt som DSN ansvarar för är den så kallade e-tjänsteplattformen. E-tjänsteplattformen tillhandahålls till de samverkande kommunerna tillsammans med stödtjänster (utförda av e-kontoret vid Karlstads kommun) av DSN som ett särskilt uppdrag enligt det gällande avtalet om samverkan som gäller för DSN. För detta uppdrag betalar de samverkande kommunerna ersättning till DSN enligt en särskild fördelningsnyckel i enlighet med vad samverkansavtalet anvisar. Nuvarande avtal med e-tjänsteplattformens leverantör har löpt ut. DSN avser nu ,a;tt så snart som möjligt genomföra ny upphandling av e-tjänsteplattform och arbete pågår med att förbereda för DSN:s upphandling av kontrakt för en fortsatt e-tjänsteplattform. Ambitionen är att upphandlingen ska leda till ett kontrakt med en varaktighet på tre år, med möjlighet till årsvisa förlängningar upp till och med en total kontral<tstid om åtta år. Handlingar i ärendet Bitr. kommunchef/HR-chef Anders Björcks tjänsteskrivelse 2015-08-14. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen l. Torsby kommun medverkar i upphandlingen och förbinder sig till att den gemensamma drifts- och servicenämnden (DSN) är utförare av uppdraget hänförligt till e-tjänsteplattform. 2. Kommunen ska i :förhållande till DSN betala för sin andel i enlighet med den avDSN beslutade fördelningsnyckeln under kommande verksamhetsår, och under hela giltighetstiden av det kontrakt för e-tjänsteplattform som man nu avser att upphandla av DSN genom Karlstads kommun. Justerarens signatur Utdragsbestyrkande ~ clfi 0'(Q ~f/ Torsby kommun sid 49 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 forts.§ 169, Fortsatt samverkan samt upphandling av etjänsteplattform Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerarens signatur ()(Q j Utdragsbestyrkande /!)() DnrKS-2014 Den totala driftskostnaden och den rörliga förvaltningskostnaden beräknas 2015 bli: Totalt driftkostnad: Tabell beskriver beräknad kostnad per kommun för drift och förvaltning av den gemensammae-tjänsteplattformen i Värmland 2015. Dpl sid 4 (6) /0) Dnr KS-2014 Den totala driftskostnaden och den rörliga förvaltningskostnaden beräknas 2016 bli: ' .. totalt driftkostnad: 1.668l46' 28-5200 1953~6 Tabell beskriver beräknad kostnad per kommun för drift och förvaltning av den gemensammae-tjänsteplattformen i Värmland 2016. Dpl sid 5 (6) Torsby kommun sid 27 Kommunstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-08-18 § 157 Avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocess för Värmland Dn r KST 2015/574 Sammanfattning av ärendet En ombildning av organisationen på den regionala niv.ån i Sverige påbö1jades på allvar · i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. En regionbildningskommitte bildades under 2012 för att kartlägga förutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. Kommitten har besökt samtliga kommuner, landstinget och Region Värmland för att få synpunkter på en eventuell' regionbildning. Regionbildningskommitten har nu tagit fram ett förslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Arbetet ska präglas av stor delal<:tighet och öppenhet. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Regionbildningskommitten önskar nu att berörda aktörer snarast efter sommaren tar ställning till framtagen avsiktsforklaring om medverkan i regionbildningsprocessen. Handlingar i ärendet Pressmeddelande 2015-06-30 från Region Värmland. Förslag från Regionbildningskommitten i Värmland 2015-06-26. Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Torsby kommun ställer sig positiv till medverkan i regionbildningsprocessen enligt föreslagen avsiktsförklaring och tidsplan. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande ~ ~ l (4) Regionbildningskommitten i Värmland Datum 2015-06-26 Kommunstyrelserna i Värmland Regionstyrelsen Landstingsstyrelsen ställningstagande till avsiktsförklaring för medverkan i regionbildningsprocessen ··En regionbildningskommitte bildades under 2012 för att kartlägga forutsättningarna för bildande av en regionkommun i Värmland. En aktivitet har varit att besöka samtliga kommuner, landstinget samt Region Värmland för att få synpunkter in på en eventuell regionbildning. Kommitten har också följt den nationella utvecklingen där, utöver tidigare beslutade regioner, även landstingen i Östergötland, Jönköping, Örebro, Jämtland, Kronoberg och Gävleborg bildat regionkommuner frånjanuari 2015. Arbete pågår fömärvarande i samtliga kvarstående landsting om regionbildning 2017 eller 2019. Vidare har regeringen aviserat att man har för avsikt att under året initiera en dialog om stö1Te regioner. Regionbildningskommitten har nu tagit fram ett forslag på projekt- och tidsplan för arbetet i Värmland. Planen är indelad i tre steg och tar utgångspunkt i en målsättning om att bilda en regionkommun för Värmland 2019. Första steget är en lärandefas där kunskaper och erfarenheter hämtas in från de som redan bildat regioner. Andra steget är en planeringsfas som syftar till att ta fram underlag i form av mål, uppdrag, politisk- och tjänstemannaorganisation, former för samverkan samt hur man kan hantera de interkommunala frågorna. Avslutningsvis kommer en genomförandefas om pmiema enats om en ansökan och godkännandebeslut fattats av riksdagen. Arbetet ska präglas av stor delaktighet och öppenhet. Avrapporteringar . kommer kontinuerligt att ske till de månatliga KSO-mötena, nu utökade med även oppositionsföreträdare. En politisk styrgrupp kommer att bildas för att leda arbetet. Datum Vår beteckning 2015-06-26 2 (4) För att säkerställa delaktigheten i processen, är det viktigt att samtliga berörda aktörer markerar sina ambitioner att delta i arbetet. Vi önskar därför att ni tar upp bifogad avsiktsförklaring för ställningstagande i respektive fullmäktigeförsamling, snarast efter sommaren. Regionbildningskommitten Fredrik Larsson (M) Tomas Riste (S) Ulric Andersson (S) Madeleine Nyvall (V) Henrik Lander (C) Gösta Frödin (FP) Elisabeth Kihlström (KD) J esper Johansson (MP) Marianne Utterdahl (SIV) Anders Ahl (SD) BILAGA Avsiktsförklaring att medverka i regionbildningsprocessen En ombildning av organisationen på den regionala nivån i Sverige, påbörjades på allvar i och med bildandet av regionerna Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland. Från årsskiftet har ytterligare sex landsting ombildats till regionkommuner och arbete pågår i resterande landsting för en förändring inför 2019. I Värmlandsstrategin 2014-2020- framhålls vikten av ett enat och starkt Värmland som en förutsättning för en god regional utveckling. Bildandet av en samlad direktvald politisk arena för den regionala utvecklings- och tillväxtpolitiken stärker inflytandet över de regionala frågorna och ger bättre möjligheter att nå visionen och målen i Värmlandsstrategin. Vid en etablering av en regionkommun upphör det avtal som idag reglerar uppdraget för Region Värmland vilket i praktiken innebär att verksamheten upphör i nuvarande form. Idag har Region Värmland ett omfattande och tydligt regionalt utvecklingsuppdrag som hävdar sig väl på den nationella arenan. Regionbildningsprocessen avser att ytterligare stärka det regionala utvecklingsarbetet. Viktiga framgångsfaktorer i regionbildningen är därför att vidareutveckla de samarbetsforum som finns idag och fmma nya efter behov, som ger kommunerna både delaktighet och inflytande över den regionala utvecklingen och samtidigt möjligheter att lösa de interkommunala frågorna. Processen för arbetet kommer därför bedrivas med hög delaktighet från berörda parter. Arbetet kommer att bedrivas i tre faser -lärande, planering och genomförande - i enlighet med bifogad preliminär tidsplan. Det övergripande syftet med regionbildningen är ett starkt och enat Värmland. Att enas kring grundpremisserna för en regionkommun är därför en viktig förutsättning för ett lyckat genomförande. A v det skälet ska också de nationella planerna kring större regioner beaktas. Vi avser därför att medverka i regionbildningsprocessen för att senare ta ställning till att bilda regionkommun för Vätmland 2019. Landstings-/Kommun-/Regionstyrelsen ltRegionbildningsprocessenllJ 201511l 201611J 201711l I1J I1J 1/S-31/12rn 1/1-31/nrn 1/1-28/zrn 31-marrn 1/4-31/srn I1J 201811l ~~llilll 1/1-31/12rn I1J [@ l 11ä raf~ ~~ 1 lllJ. : lllll lll!l lll!l ~ lllll lllll ]rllJ_ 201911J ~ m lll!l ~\gill I Kommuni_kati_Q_Qs plan ,I'IDmvärl d ss~ a lyslll [llll_ llll_ llll lllll Il!!_ [ll!l lllll_ [lll llll_ IH~po~ lllll llll_ ll!l [i!!J_ [i!!J_ lll!l lllll llll_ [lll IDe l ra p p_Qrtrnl:l a_rOO_ece m b e rl!lO151ll ]rllJ_ [lll llll m [ll!l [rm_ ]rllJ_ llll_ [lll [ll!l [[l!l [ll!l lll!l [[l!l [ll!l [Stä Il n i n gsta_@lld e!Jö rl3e n!Jo rtsattllib_ro cessill lw_ ~a n d 4=:0. .n~nl1l J ~ ' [ll!l ~ IBeslt ~Gt .~ lJ_l'"'Y' ~ rupp/AU~er,UIRV,_l!IL_l'lt') l ~en s!Jörs~ ~ [ll!l ]rllJ_ ]rllJ_ [ll!l ]rllJ_ [[l!l_ lrm lll!l lll!l [ll!l [llll [ll!l [ll!l ffi] jllll_ [[l!l [llll llll_ llll C lll!l lllll ~on ~l:ilnå~ l'illl ppgifter, Gt! konomis[sa !Jöruts_§ttningarlll [llll llll_ [ffi [llll_ [i!!J_ lllll ll!l IPolitisk~on lll [lm_ ll!l 'll!l lll!l Il!!_ [llll [lm_ llll_ ll!l IIW llll llll [ll!l [llll [ll!l_ m [[l!l_ llll_ llll [ Rem i ssd i a l ogiJ< ommune rn a ~ [ruJ llll_ il 'llld · ' ' [[l!l [lm_ ~ [ll!l ll!l llll_ lrm lllll [ll!l lllll m [ll!l [ll!l [lm_ [[l!l llll ~peniJaststä l leriJörslag~ [ll!l [[l!l [ll!l lnJj_ [[l!l_ [llll lll!l lllll [llll lrm [llll llll_ [ll!l [[l!l_ [[l!l_ [llll [llll lllll [[l!l ~ [li!J m jllll_ [[l!l [llll m r )> G) )> :::! IFI.ll! ~ ~utnommu '<=!~rm l andlll lllll lllll lllll ~ [llll [[l!l [llll 1111! [@ ll!l illll [[l!l llll lllll_ llll_ llll_ [[l!l Il!!_ lm _:.t:-·' ~ [lm_ rr- llll llll )> lrm llll llll ll!l lll!l lll!l [ll!l [lm_ llll llll ~n~ ki ckasl]lnfli~artementetrn [llll llll_ [ll!l [llll [llll_ bn lll!l llll llll - l!W [llll llll_ [llll lm_ [lm_ lrm [ll!l ll!l llll I B~gändr ll~l!C!l_o;:: 5~ksd agenlll lll!l [ll!l lll!l [ll!l [ll!l llll lmL llll llll lllll [llll lm_ [ll!l [lm_ m illll lllll lll!l ··lllll IFu ll 1 ·" !~utiiDlandstingetrn I1Eeno ~~ :f5, ..:"·1sen11J " ~ l" __;,.;, : · ili! - rz~~~1 lm_ [llll i@ [ll!l ]rllJ_ ]rllJ_ lll!l lll!l ]rllJ_ i@ [llll lm j@ lrm m lllll lll!l [llll llll_ illl_ Il!!_ llll [llll_ llll llll lli@_ llll llll ' llll llll lllll lllll lllll lllll llll ll!l lrnl llll llll_ [ll!l ~ [i!!J_ [llll_ llll llll [[l!l [ll!l [i!!J_ [i!!J_ na na [llll llll I F:@I"Tl!Ma~ltningsorga~ [Pe rsonal"' ~"l1gar~ ~ lr5ta rt1Jö~gi onl1l l. . __._ 1 < CJ) "en -i "T1 Q: ::0 r- " )> ::0 -z G) m z ~ ~ Migrationsverket 2015-07-14 Diarienummer 7.1-2015-40827 Information från Migrationsverket om anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn Som tidigare meddelats kommer allt fler ensamkommande barn till Sverige. Under årets första sex månader kom 4 544 barn till Sverige för att söka skydd, vilket innebär en ökning med ungefår 85 procent i jämförelse med samma period i fjol. Vi kan även konstatera att det inte syns en avmattning, eller ett tydligt trendbrott under elen första tiden i juli. Tvärt om ökar antalet ensamkommande barn som söker skyeld i Sverige. Därför kommer vi dmma vecka 29 (13-19 juli) bötja anvisa ensamkommande barn som söker asyl till kommunerna enligt steg 4 i de anvisningsprinciper som tagits fram. Anvisningen sker utifrån en fastställd modell for kommunanvisning. Principerna for anvisningar enligt den fastställda modellen med tillhörande fordelningstal har tagits fi·am i samarbete mellan Migrationsverket och Länsstyrelserna, i dialog med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt Barnombudsmmmen. Principerna styr turordningen for Migrationsverkets kommunanvisningar. Fördelningstalen anger hur många platser en kommun förväntas tillhandahålla for mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningsprincipema och systemet med fordelningstal bötjade gälla elen l januari 2014. Anvisningsprincipernas fYra steg: l. I fårsta hand anvisar Migrationsverket en kommun där barnet har eller anses ha en viss anknytning. Det kan till exempel vara att barnet har släktingar som bor i kommunen. 2. Om barnet saknar anknytning till en viss kommun anvisar verket istället en kommun som har en överenskommelse om mottagande och en tillgänglig och ledig plats. 3. Om det inte är aktuellt med någon av de två första stegen ska verket anvisa kommuner som saknar överenskommelse om mottagning, har överenskommelse, men som inte påbötjat mottagandet eller har färre överenskomna asylplatser än kommunens fördelningstaL 4. Om det kommer många fler barn än beräknat och anvisning enligt de tre första stegen inte räcker till bötjar Migrationsverket anvisa enligt steg 4. Migrationsverket Dessa anvisningar sker utifrån sammajämnviktande fördelning som styr fördelningstalen så länge det behövs fram till årsskiftet. Då "nollställer" Migrationsverket anvisningarna och bö1jar från bö1jan. Läs mer om modellen för anvisning på Migrationsverkets webbplats under rubriken Anvisning av kommun http://www.migrationsverket.se/Andra-aktorer/Kommuner/Om-ensamkommande-barn-ochungdomar/Overenskommelser-om-mottagande/Anvisningskommun.html Den 4 juni informerade Migrationsverket och länsstyrelserna gemensamt om att de överenskomna anvisningsbara asylplatserna för ensamkommande barn inte räcker till. I samband med detta inleddes anvisningar enligt steg 3. Samtidigt förvarnade vi att anvisningar enligt steg 4 fönnodligen kan komma bli aktuellt. De möjligheter som finns enligt steg 3 är alltså snati uttömda. Därför tar vi ett ytterligare steg och inleder med anvisningar enligt steg 4. Migrationsverket har i veckan varit i kontakt med Lena Mikko på Sveriges kommuner och landsting (SKL) och förklarat läget. Verket har även föreslagit att möten hålls efter sommaren för att diskutera vidare. I slutet av juli överlämnar Migrationsverket en ny prognos till regeringen. Prognosen tillgängliggörs även på vår we bbp lats, migrationsverket.se Med vänlig hälsning Mikael Ribbenvik tf. generaldirektör Datum Diarienummer 2015-05-25-2015-09-01 KST2015/11 Kommunstyrelsens arbetsutskott 9 juni och 18 augusti Kommunstyrelsen 7 september Meddelanden l. Inbjudan till de Mänskliga Rättighetsdagarna 9-10 november i Göteborg, dnr KST 2015/1.01 2. Socialdepartementet, nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården: Information om besök i Torsby kommun och om uppdrag och plan för genomförandet. 3. SmåKoms Nyhetsbrev 5 juni 2015, dnr KST2015/91. 4. Värmlands läns kalkningsförbund: Kalkningsstart 2015, dnr KST2015/341. 5. Socialnämnden 2015-05-25 §57: Avtackningar 2015, dnr KST2015/l. 6. Raoul Wallenberg Academy/Friends: söker 15 svenska kommuner som vill stå upp för medmänsklighet, dnr KST2015/l. 7. Sveriges kommuner och landsting: Inbjudan till utvecklingsarbete om mänskliga rättigheter, dnr KST2015/l. 8. Naturvårdsverket: Hemställan om utpekande av nya Natura 2000områden och ändringar i befintliga områden enligt habitat- och fågeldirektivet, dnr KST2015/529. 9. Revision NyhetsbTev nummer 2 juni 2015, dnr KST2015/l. 10. Migrationsverket Migrationsverket kommer att öppna ett boende föT asylsökande i Torsby kommun, dnr KST2014/265. 11. Region Värmland: Samverkansavtal, samhällsorientering Värmland, dnr KST2015/549. 12. Miljö- och energidepartementet Remiss, Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram föT Tegeringens pTövning, dnr KST2014/951. 13. Kommunala tillgänglighetsrådet: PTotokoll2015-03-04, dnr KST2014/253. 14. Kommunala tillgänglighetsrådet Minnesanteckningar från dialogmöte med tekniska avdelningen 2015-05-19, dnr KST2015/253. Kommunkansliet Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 1. Kommunkansliet 685 80 Torsby 0560 - 160 00 växel 0560 - 160 25 fax [email protected] www.torsby.se Sida 1 (3) l!O 15. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 10, utbildning av rådets ledamöter, dnr KST2015/1. 16. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03, § 6, val av handikappföreningarnas ledarnöter för perioden 1 juli 2015-30 juni 2019, dnr KST2015/1. 17. Kommunala tillgänglighetsrådet Protokoll2015-06-03 med bilaga, dnr KST2015/253. 18. Kommunkansliet Svar på skrivelse från SPF Kontakt angående Prostgårdslagårn. Kommunala tillgänglighetsrådet 2015-06-03 § 11. dnr KST2014/866. 19. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag ur bygdeavgiftsmedel till Fensbols IF, dnr KST2015/513. 20. Leader Växtlust Värmland: Information samt protokoll2015-05-21 och 2015-06-02, dnr KST2015/178. 21. Karlstads kommun/Europeiska socialfonden: Samverkansavtal mellan Karlstads kommun och Torsby kommun i projektet Värmlands framtid, dnr KST2015/478. 22. Stiftelsen Frykcenter: protokoll2015-05-29, dnr KST2015/347. 23. Vårdföretagarna: Skrivelse med anledning av den kompensation till kommunsektorn till följd av borttagande av nedsättning av arbetsgivaravgift för unga, dnr KST2015/1. 24. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Mattila Fritid AB för vård av mark och byggda konstruktioner inom kulturreservatet Juhola finngård i Östmark, dnr KST2015/1. 25. Torsby Utveckling AB: Nyhetsbrev, dnr KST2015/1. 26. SmåKom: Sommarbrev 30 juni 2015, dnr KST2015/91. 27. Migrationsverket Migrationsverket har erbjudits ett boende för asylsökande i Torsby kommun, dnr KST2015/265. 28. Mark- och miljödomstolen: Dom 2015-07-02 i mål nr M2224-14, ansökan om tillstånd till uppförande och drift av nytt vattenkraftverk i Näckån, dnr KST2015/1. 29. Migrationsverket: Information om anvisningsläget för mottagande av ensamkommande barn, dnr KST2013/573. 30. Värmlands läns Kalkningsförbund, dnr KST2015/341: Protokoll2015-05-29 Information om kalkning vecka 31. 2 III 31. Länsstyrelsen Värmland: Beslut om bidrag till Svenskt Utmarksmuseum ur bygdeavgiftsmedel från Klarälvens regleringsfond, dnr KST 2015/546. 32. Länsstyrelserna/Migrationsverket/Arbetsförmedlingen: Informations- och prognosbrev, många söker skydd i Europa men färre än väntat når Sverige, dnr KST 2013/754. 33. Interreg Sverige-Norge: Beslut om projekt Scandinavian HeartlandBusiness Improvement dnr KST 2015/105. 34. Brottsförebyggande centrum: Konferens 2015-11-12 om Att vara flykting 2015, dnr KST 2015/1. 35. Region Värmland: Återtagande av projekt Regionalt träcenter i Nordvärmland, dnr KST 2015/3. 36. Fryksdalens Samordningsförbund: Kallelse till styrelsemöte 2015-09-04, dnr KST 2015/80. samt Nulägesrapport från de kommunala bolagen (som finns i pärm på sammanträdet) 3 Datum D nr 2015-08-31 2015/12 Sammanställning Redovisning av delegeringsbeslut till kommunstyrelsen 2015-09-07 Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och ~änstemän enligt en av kommunstyrelsen antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till kommunstyrelsen. Redovisningen innebär inte att kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegering. Datum Delegat Ärende 2015-07-13- Anders Björck Pensionsbeslut Ann-Katrin Järåsen Lönebidragsärenden 2015-08-31 2015-07-08 2015-09-01 2015-06-05 2015-07-03 2015-05-27 2015-08-26 Yttranden till länsstyrelsen, bygdemedel Kicki Velander If Ann-Margreth Edberg 2015-06-15 2015-06-30 2015-08-10 Personalärenden, lönebidragsärenden Personalärenden, aktivitetsbidrag Personalärenden Personalbefrämjande åtgärder 2015-06-17 Annika Wredenberg Bidragsbeslut, personalärende 2015-06-08 Per Kjellqvist Ramavtal
© Copyright 2026