1. No category

Åtgärder för vandringsfisk
och levande vattendrag
i Ätradalen Halland
- sex biflöden till Högvadsån
Hjärtaredsån
Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
I projektet ingår följande delar:
1. Inledning riktad till markägare
2. Projektbeskrivning, metod och utvärdering
3. Biologisk undersökning och utvärdering i sex biflöden till Högvadsån i Ätrans
avrinningsområde.
4. Hjärtaredsån - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
5. Kvarnbäcken - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
6. Rammbäcken - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
7. Ryenbäcken - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
8. Stockån - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
9. Österbäcken - Beskrivning, förslag till åtgärder och uppföljning
Uppdragsgivare:
Länsstyrelsen i Hallands län
Kontaktperson:
Marie-Helene Bergstrand
Fältarbete:
Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult
Text och foto:
Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult
Kartor:
Peter Nolbrant, © Lantmäteriet, © Sveriges geologiska
undersökning
Datum:
2014
–2–
Förord
xxxx
xx
/Länsstyrelsen i Hallands län
–3–
Innehåll
Sammanfattning..................................................................................... 5
Beskrivning av Hjärtaredsån................................................................. 5
Hela avrinningsområdet ................................................................................. 6
Undersökt sträcka ........................................................................................... 9
Markanvändning – aktuell och historisk ............................................................. 9
Jordarter............................................................................................................... 10
Topografi och höjdprofil ..................................................................................... 11
Hydrologi .............................................................................................................. 12
Hydromorfologi ................................................................................................... 12
Analys av höjddata .............................................................................................. 14
Grundvatten ......................................................................................................... 16
Vattenkvalitet ....................................................................................................... 16
Biologiska naturvärden i vattendraget .............................................................. 16
Biologiska naturvärden i angränsande landmiljöer ......................................... 16
Beskrivning av delsträckor................................................................................. 19
Påverkan, mål, åtgärder och uppföljning ........................................... 31
Ekologisk status enligt Vattenmyndigheten .............................................. 31
Påverkan ........................................................................................................ 31
Näringstransporter ....................................................................................... 33
Rehabiliteringsmål ........................................................................................ 35
Åtgärdsförslag............................................................................................... 35
Uppföljning .................................................................................................... 36
Referenser ............................................................................................ 37
Bilaga 1. Åtgärdsförslag vid respektive fastighet ............................. 38
Ullared 2:2 och 7:1 ........................................................................................ 38
–4–
Sammanfattning
Syftet med projektet är att återfå reproducerande bestånd av flodpärlmussla i sex
biflöden till Högvadsån. För detta behöver även laxartad fisk reproducera sig eftersom
flodpärlmusslans larvstadium lever som parasit på fiskarnas gälar.
För att lyckas med detta behöver de bakomliggande orsakerna till flodpärlmusslans
försvinnande utredas. Detta kan bidra till svar om vad som behöver åtgärdas i
vattendragen för att flodpärlmusslan åter ska kunna reproducera sig och återkomma på
lokaler där den försvunnit. Tanken är att göra åtgärder som bidrar till att vattendragen
rehabiliteras genom att naturliga processer återskapas snarare än restaureras till ett
ursprungligt utseende som ändå inte kan återskapa.
Utredningen bygger på biologiska inventeringar av lax och öring samt flodpärlmussla
för att bedöma förutsättningarna. Genom att underöka infektionen av
flodpärlmussellarver på fisk kan typ av värdfiskar identifieras. Resultatet redovisas i
separat rapport: Biologisk undersökning och utvärdering i sex biflöden till Högvadsån i
Ätrans avrinningsområde.
För att rätt åtgärder ska kunna göras har en helhetsbedömning av hydromorfologi och
biologi gjorts både i vattendragsfåra och i omgivande svämplan och landmiljöer. Till
hjälp för detta har bland annat höjddatabaser, historiska kartor och flygfoton använts.
Analyser av höjddata har gjorts i GIS. Resultaten redovisas i separata rapporter för
respektive vattendrag.
Utredning och inventering har skett i de nedre delarna av biflödena närmast utloppet i
Högvadsån. Föreliggande rapport beskriver resultaten från undersökningssträckan i
Hjärtaredsån samt förslag till åtgärder och uppföljning. Längs sträckan leker lax och
flodpärlmussla förekommer. De viktigaste åtgärderna bedöms vara att återskapa en
fungerande konnektivitet i vattendraget, att minska påverkan från omgivande
markanvändning samt att öka mängden död ved i vattendraget som gör att nybildning
av grusiga bottnar uppstår.
–5–
Beskrivning av Hjärtaredsån
Hela avrinningsområdet
Hjärtaredsån hör till de lite större biflödena till Högvadsån med medelvattenföring på
2,9 m³/s och bredd på cirka 9 m vid utloppet. Ån mynnar i Högvadsån strax söder om
Ullared. Rinnsträckans hela längd från källflödena till Högvadsån är cirka 26 km (Fig.
1) och avrinningsområdet som Hjärtaredsån avvattnar är 120 km2 (Fig. 4)
Överst i avrinningsområdet ligger Högsjön på 156 m.ö.h. (Fig. 1 och 4). De övre
delarna domineras av urberg med tunna jordtäcken (Fig. 3). Urberget är uppsprucket i
långsträckta parallella sprickdalar. Efter att vattnet passerat de mindre sjöarna
Hällesjön och Ämtasjön störtar sig Tranån ner för en sådan sprickdal, passerar några
mindre sjöar, övergår i Kampån som leder vidare till Barken 85 m.ö.h. Därefter rinner
Barkhultaån brant ner mot en serie mycket långsträckta och långgrunda sjöar, som
omges av kulturmarker. Sjöarna avslutas med Hjärtaredssjön som slutligen avvattnas
av Hjärtaredsån. Ån rinner först med liten lutning men vid en trängre passage i urberget
och ett område med morän blir lutningen åter blir större (Fig. 1). Här finns en damm
och ett kraftverk. I provsträckan som ligger nedströms rinner Hjärtaredsån i ett mycket
fint kvillområde. Totalt finns sju dammanläggningar i avrinningsområdet registrerade i
dammregistret.
De allra största delarna av avrinningsområdet domineras av urberg och morän, bevuxet
av barrskogar med myrmark i sänkorna (Fig. 3 och 4). Mängden morän ökar i den
nedre halvan. Efter Hjärtaredssjön dominerar istället isälvssediment.
På moränområden och en del torvjordar i dalsänkorna finns ett småskaligt
kulturlandskap som under andra halvan av 1900-talet delvis vuxit igen.
Högsjön
Höjd över havet (m)
Barken
Hjärtaredssjön
Rinnsträcka (m)
Figur 1. Höjdprofil för hela vattendragets längd (mätt i meter). Undersökningssträckan sträcker sig
från utloppet till den lila markeringen.
–6–
Figur 2. Höjdkarta över nedre delen av avrinningsområdet mätt i meter över havet.
Undersökningssträckan sträcker sig från utloppet till den lila markeringen.
Figur 3. Jordarter i avrinningsområdet
–7–
Figur 4. Markslag i avrinningsområdet.
–8–
Undersökt sträcka
Projektet inriktar sig på den nedre delen av Hjärtaredsån från dammanläggningen vid
vägen mellan Ullared och Svartrå ner till mynning i Högvadsån, en sträcka som
motsvarar 2600 meter. Denna sträcka hyser enligt tidigare undersökningar
flodpärlmussla och har förutsättningar för förbättrande åtgärder (Ingvarsson 2011).
Markanvändning – aktuell och historisk
Längs den undersökta sträckan dominerar kulturmarker med betesmarker och åkrar
(Fig. 5). Längs den nedre tredjedelen ligger Gekås camping och stugby. I den övre
delen av sträckan ligger en del hus på båda sidor av ån. Närmast ån, längs en stor del
av sträckan, växer lövträd eller en zon med lövdominerad skog. Endast längs en 150
meter lång sträcka finns granskog intill vattendraget på norrsidan av ån. Längre bort
från vattendragsfåran dominerar däremot granskog.
På den historiska kartan över Hjärtareds inägor, som ligger söder om ån ungefär i
mitten av sträckan, kan man se att gården ligger på samma plants som 1866 (Fig. 6).
Intressant att notera är även att åkermarkernas utbredning i stort sett var desamma då
som nu. Det fanns dock mer slåtterängar närmast ån tidigare. Åkrarna närmast utloppet
samt ängsmarker har övergått till stugby och campingplats. Här har delar av
svämplanet fyllts ut och markytor har hårdgjorts.
Figur 5. Markslag längs undersökningssträckan.
–9–
Åns lopp har i stort sett varit detsamma utom på två platser. I samband med byggandet
av stugbyn i slutet av 1900-talet grävdes en slinga bort och en cirka 300 meter lång
kanal grävdes dit vattnet fördes.
Även en mindre slinga har rätats i den övre delen av Hjärtareds inäga i samband med
att järnvägen byggdes. Här har en cirka 100 meter lång kanal grävts. Effekten av detta
har inneburit att vattnets hastighet och energi har ökat efter sträckan jämfört med
tidigare. Detta har lett till ökad erosion i slutet av sträckan vid nästa krök, vilket lett till
att fårans läge även här har förändrats.
Figur 6. Markanvändning vid Hjärtared 1866 samt åns urspringliga sträckning.
Jordarter
Jordarter och berggrund bestämmer vattendragets höjdprofil, strömhastighet, fårans
utseende och bottenförhållande och tillförsel av grundvatten.
Vattendraget rinner till största delen genom isälvssediment av sand, grus och sten.
Större block saknas därmed eller finns i mycket liten mängd längs en stor del av
sträckan. På två platser passerar ån genom morän (samt fast berg). Här ökar
vattenhastigheten och mängden block starkt. I den nedre delen längs en cirka 600 meter
lång sträcka är området utfyllt för exploatering av stugby och campingplats.
– 10 –
G
F
E
B
D
A
C
Figur 7. Jordarter längs undersökt sträcka. Avstånd mellan varje röd punkt är 50 m.
Topografi och höjdprofil
Ån rinner genom en öppen flack dalgång som avgränsas av höjder med urberg. (Fig. 7).
Dalgångens bredd mellan bergssluttningarna varierar mycket mellan 100-600 meter.
Fallhöjden längs den 2500 meter långa undersökningssträckan är 11 m och den
genomsnittliga lutningen är 0,26°.
Den genomsnittliga lutningen i delsträckor varierar mellan 0,04° till 1,1° (Fig. 8).
Genom att studera höjdprofilen kan man dela upp vattendraget i delsträckor. Lutningen
sammanfaller i stort sett med jordartstypen (Fig. 7). Efter dammen (delsträcka G) finns
ett kortare brant parti på 1,1° genom blockig morän (delsträcka F). Däreftler ligger
lutningen runt 0,13° (delsträcka E). Ån rinner här genom grusigt och stenigt
isälvsmaterial och bildar en bred grund fåra med kvillområden. Vid delsträcka D ökar
lutningen något, fåran smalnar av något mer men är fortfarande bred. Vid 1000 meter
från mynningen passerar on ett område med urberg och här finns ett kortare forsande
blockigt parti (delsträcka C). De sista sträckorna planar vattendraget ut betydligt.
– 11 –
Höjd över havet (m)
G
F
E
D
C
B
A
Rinnsträcka (m)
Figur 8. Undersökningssträckans höjdprofil samt beräknad lutning hos vattendraget längs
delsträckor A-J. Delsträckorna finns även markerade i fig. 7 och beskrivna i Tabell 1.
Undersökningssträckan sträcker sig från utloppet till den lila markeringen. Kända musselförekomster
är markerade där den största rutan motsvarar 33 individer och den minsta 2 individer. Streckad linje
innebär att musslor förkommer längs sträckan.
Hydrologi
Hjärtaredsån har vid utloppet en årsmedelvattenföring på 2,86 m³/s (Tabell 1).
Medelhögvattenföring ligger på 10,8 m³/s och medellågvattenföring på 0,33 m³/s.
Avrinningsområdets relativt stora yta gör att flödespulser gör att flödespulser blir mer
utdragna. Avrinningsområdet innehåller en tämligen stor del sjöar och våtmarker som
kan magasinera vatten. Detta kan göra att flödestoppar blir lägre och även perioder
med kritiska lågvatten blir kortare.
Tabell 1. Stationskorrigerad vattenföring 1981-2010 vid Rammbäckens utlopp.
HQ50
HQ10
HQ2
MHQ
MQ
MLQ
Vattenföring
(m³/s)
18,1
14,5
10,4
10,8
2,86
0,33
HQ50 - Högvattenföring med en återkomsttid av 50 år.
HQ10 - Högvattenföring med en återkomsttid av 10 år.
HQ2 - Högvattenföring med en återkomsttid av 2 år.
MHQ - Medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring.
MQ - Medelvärdet av dygnsvattenföringen under hela perioden.
MLQ - Medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring
Hydromorfologi
Vattendraget har en bredd på 7-10 meter och fåran är svagt slingrande. På grund av
olika lutning och jordart längs sträckan finns flera olika hydromorfologiska typer
(Tabell 2).
Längs delsträcka E är fåran bred och grund och delar upp sig i parallella fåror till
vackra och värdefulla flätflodsystem på flera platser. Mängden block är liten och botten
– 12 –
är jämn och täckt med främst sten och grus. Även sträcka B och D har tämligen jämna
bottnar med liten mängd block.
På flera platser längs vattendraget ser man tecken på pågående sedimenttransport (Fig.
25) genom deposition av sand på öar och stränder och genom älvvallar samt tendens
till levébildning på några platser. I sträcka D har en nyligen fallen gran i vattnet gett
upphov till nybildning av grusig bank bakom granen, vilket också visar på en pågående
transport av sediment. Nybildade grusbottnar kan vara värdfulla miljöer för unga
flodpärlmusslor. Erosion genom underminering och fickerosion mellan träd i
ytterkurvor samt utveckling av älvvallar i innerkurvor är även tecken på pågående
förflyttning i sidled av fåran i sträcka B och D.
På grund av dammen som finns i den övre delen av undersökningssträckan är troligen
sedimenttransporterna påverkade. Dammen fångar särskilt upp grövre fraktioner av
sediment som sand och grus, vilket gör att nybildning av bottnar kan minska nedströms
dammen. Vattnet blir istället mer erosivt vilket gör att mängden grusbottnar kan
minska, med mer kompakta bottnar som följd och ökande erosion i fåran.
Längs vattendraget finns svämplan med varierande bredd på några meter till runt 30
meter. Stugbyn är placerad på svämplan och på mark med högt våthetsindex (Fig. 9)
Längs den övre delen av sträcka E samt i den nedre delen av sträcka D finns cirka fem
meter höga brantare gamla erosionssluttningar som uppstått genom att fåran under lång
tid har eroderat kanterna (Fig. 10, 35 och 58).
0,04
1,0
?
(1,1)
B
450
450
8
Breda vattendrag
med regelbundet
växlande
strömsträckor och
höljor
C
100
100
10
Brant fåra i fast
berg
D
550
550
8
Vattendrag med
flera parallella
fåror
E
800
800
13
Vattendrag med
flera parallella
fåror
F
130
130
7
Brant fåra med
sten och turbulent
flöde
G
500
500
30
Damm
Σ
2900
2950
Botten
Processer
Kvot djup/bredd
Grävd fåra
Sinositet
9
Lutning
Typ
450
Undertyp
Bredd (m)
400
Tidigare längd (m)
A
Längd (m)
Delsträcka
Tabell 2. Beskrivningar av delsträckor och typspecifika referensförhållanden.
Levé, erosion
längs båda kanter
Grus, sten
Älvvallar,
underminering,
fickerosion i
ytterkurvor
Grus, sten
0,06
1,2
>12
0,4
1,0
<12
0,16
1,2
>12
Älvvallar,
underminering,
fickerosion i
ytterkurvor
Grus, sten
Vattendrag med
flätflodsystem
0,13
1,1
>40
Pålagring av sand
på kanter och öar
Grus, sten
Fåra med plan
botten
1,1
1,0
>12
0
-
-
Fåra i fast berg
med lutning <10%
– 13 –
Block
Block, sten
Analys av höjddata
Genom att analysera höjddata kan man till viss del förutsäga var områden finns med
blöta markförhållanden, var svämplan kan finnas och var grundvatten tränger ut. I Fig.
9 ses resultatet från beräkning av våthetsindex.
Vid analysen framträder tydliga blå stråk på många platser ner mot vattendragsfåran.
Detta är tecken på att det här finns koncentrationer av vatten som rör sig mot
vattendragsfåran antingen som ytvatten, markvatten eller grundvatten. Närmare fåran
sker troligen tillströmning från dessa stråk. Om det finns blå områden på flackare
kringliggande marker kan här ske en perkolation ner till grundvattenlager. Grundvatten
kan sedan tränga ut i kanten av eller i botten av vattendragsfåran. Intressanta områden
ser ut att finnas på flera platser. Där grundvatten tränger ut uppstår bottenmiljöer med
kallare mineralrikt vatten med högt pH.
Figur 9. Våthetsindex beräknat från höjddata. Blåare områden visar var vatten samlas och där
markytan troligen är blötare. Koncentrerade stråk mot vattendragen kan visa på områden med ytligt
rörligt vatten och även utträngande grundvatten. Högre liggande ytor som är blåfärgande på
isälvsmaterial är inte blöta (trots färgen) utan här sjunker vattnet snabbt ner genom marken och
bildar istället utträngande grundvatten i nedanför liggande slänter och svackor. På kartan ses även
beräknat maximalt svämplan som en gul linje.
– 14 –
En särskild beräkning av det maximala svämplanet vid 100-årsflöden har också lagts in
som en gul linje på kartan (Johan Kling). Dessutom har ett område markerats som vid
fältinventeringen bedömts som svämplan som mer regelbundet svämmar över.
Utöver detta har även en beräkning av LS-faktorn gjorts (Fig. 10). Denna faktor
beräknas genom multiplikation av markens lutning och längden på den lutande
sträckan. Områden med högre LS-faktor har större risk för kraftigare ytavrinning och
jorderosion. I åkermark med hög LS-faktor intill vattendragsfåran kan det finnas risk
för stor tillförsel av sediment och näringsämnen. Längs sträckan bedöms det inte finns
några särskilda högriskområden eftersom ån kantas av gräsbevuxen mark eller skog.
Figur 18. LS-faktor beräknad från höjddata. Denna faktor beräknas genom multiplikation av markens
lutning och längden på den lutande sträckan. Områden med högre LS-faktor har högre risk för
kraftigare ytavrinning. I områden med hög LS-faktor intill vattendrag kan det finnas risk för stor
tillförsel av sediment och näringsämnen. På kartan ses även beräknat maximalt svämplan som en lila
linje. Vattendragsfåran är blå.
– 15 –
Grundvatten
Förutsättningarna för grundvatten i dalgången bedöms som tämligen bra i området med
isälvssediment. Höjddataanalysen visar att det även bör tränga ut mycket grundvatten
längs ravinens sidor och i botten av ravinen på några platser. Detta kan ge avkylande
och pH-höjande effekter vilket innebär bra förutsättningar för lax, öring och
flodpärlmussla. Rik förekomst av kabbleka och missne längs stranden på vissa platser
kan vara en indikation och utträngande grundvatten i strandkant och botten (Fig. 18).
Vattenkvalitet
Vattenprover är tagna vid Hjärtaredsåns utlopp vid 28 mättillfällen från 2012 till mars
2014. Buffertkapaciteten mot försurning har varit god men har vid något tillfälle
sjunkit till svag. Detta har inneburit att pH för det mesta legat på nära neutralt men det
har funnits perioder då det sjunkit till svagt surt. Det är viktgt att följa upp
buffertkapaciteten och utvärdera kalkningen uppströms i systemet. Mängden fosfor,
som är ett begränsande växtnäringsämne i sötvatten, ligger på måttliga nivåer men
stiger ibland till höga. Kvävehalterna är däremot höga och går ibland upp mot mycket
höga.
Resultat från provtagning 2012-2014





Alkalinitet (medelvärde): 0,118 mekv/l (God buffertkapacitet), lägsta uppmätta värde 0,056 (Svag
buffertkapacitet)
pH (medelvärde): 6,7 (Nära neutralt), lägsta uppmätta värde 6,4 (Svagt surt)
Färg (medelvärde): 80 mg/l Pt (Betydligt färgat), högsta uppmätta värde 100 (Betydligt färgat)
Totalfosfor (medelvärde): 11,4 μg/l (Måttligt höga halter), högsta uppmätta värde 17 (Hög halt).
Totalkväve (medelvärde): 588 μg/l (Hög halt), högsta uppmätta värde 870 (Mycket hög halt).
Biologiska naturvärden i vattendraget
Stora sträckor av Hjärtaredsån är opåverkade av grävning/rätning och har mycket
värdefulla vattenmiljöer, med bland annat fina sträckor med flätflodsystem (delsträcka
E). Längs större delen av ån finns bra täckning av träd vid stränderna. Mängden block
är generellt sparsam vilket är naturligt med tanke på jordarten. Vid tidigare
biotopkartering (Almlöf 2009) är de som öringbiotop betecknade som ”Möjliga, men ej
bra” eller ”Saknas”. Bara någon kortare sträcka betecknas som ”Tämligen bra”, men
ingen sträcka får beteckningen ”Bra - mycket bra”. Bäst förhållanden är det för
ståndplatser medan lek och uppväxtområden saknas längs majoriteten av sträckan.
Ovan kraftverket är det generellt sämre villkor än nedströms. Troligen på grund av
sedimentansamlingar. Vår bedömning är dock att sträckorna har bättre förutsättningar
än vad som tidigare bedömts och att miljöerna är mycket värdefulla både ur
hydromorfologiskt och biologiskt perspektiv. Potentialen är även hög om mer död ved
tillförs som skapar mer variation i vattenmiljön och bottensubstrat.
Ett 60-tal individer av äldre flodpärlmusslor är observerade längs
undersökningssträckan och beståndet uppskattas till <150 individer.
Biologiska naturvärden i angränsande landmiljöer
Vattendraget kantas till stora delar av trädridåer och lövsumpskog av klibbal och andra
lövträd. På flera sträckor har träden hunnit bli äldre och en del död ved har börjat
utvecklas. På död al växer alticka och bohål av mindre hackspett finns i alar längs
vattendragets kant (Fig. 12). I död gran sågs rödrocken Ampedus sanguineus (en
mindre allmän vedlevande knäppare). Särskilt intressanta lövmiljöer finns i
erosionssluttningen och det svämplan som finns öster om nedre delen av delsträcka D
samt lövmiljöerna i kvillområdet längs hela delsträckan E. Typiska fåglar för dessa
– 16 –
miljöer som förekom var stjärtmes och entita. I närliggande nyckelbiotoper finns
uppgift om den starkt hotade skugglobmossan Tritomaria exsecta som lever på murkna
lågor.
Längs vattendraget finns på flera platser källmiljöer och blöta marker med utträngande
grundvatten. Här fanns flera arter som indikerar källmiljöer som spjutmossa
Calliergonella cuspidata källgräsmossa Brachythecium rivulare, tujamossa Thuidium
sp., källarv och kabbleka. På någon plats hittades även skedmossa Calliergon
cordifolium. I de övre delarna med kvillområden växte även rikligt med blåtåtel vilket
indikerar rörligt markvatten.
I vattenfyllda sänkor på åkermark och intill vattendraget hittades rom och larver av
brungrodor Rana sp.
På torrare mark finns även artrikare betesmarker (Fig. 11). Slåttergubbe och
smygstekellik glasvinge är tidigare påträffad i det gamla grustaget i norra delen av
sträckan. Den senare arten lever på käringtand i sandmarker.
Skyddsvärda arter












Lax (EU) leker längs sträckan.
Öring leker längs sträckan.
Flodpärlmussla (EU, EN, ÅGP), ett 60-tal äldre individer
Havsnejonöga (NT), förekommer i Högvadsån och kan vandra upp i Hjärtaredsån.
Bergsimpa (EU), förekommer i Högvadsån och kan vandra upp i Hjärtaredsån.
Ål (CR), vandrar upp i Hjärtaredsån till uppströms liggande sjöar.
Utter (VU), spår vid inventering (2007).
Drillsnäppa (NT), uppehåller sig längs vattendraget, häckar möjligen.
Mindre hackspett (NT), bohål i äldre alar längs vattendraget.
Smygstekellik glasvinge (NT), lever på käringtand i sandmarker.
Slåttergubbe (NT)
Skugglobmossa (EN), förekommer på lågor i nyckelbiotop söder om vattendraget.
Uppströms undersökningssträckan

Flytsäv (VU), växer i vattendraget cirka 1 km uppströms undersökningssträckan.

Klotgräs (VU), växer längs stranden på de långgrunda sjöarna cirka 4 km uppströms

Klockgentiana (VU, ÅGP), växer på strandängar längs sjöarna uppströms underökningssträckan.

Väddsandbi (NT), förekommer uppströms vid ängsmarker som ligger vid sjöarna.
NT = nära hotad enligt den nationella rödlistan, EN = starkt hotad enligt den nationella rödlistan
CR = akut hotad enligt den nationella rödlistan
ÅGP = upptagen i ett nationellt åtgärdsprogram för hotade arter, EU = upptagen i EU:s habitatdirektiv
– 17 –
Figur 11 och 12. Ängs- och betesmarken öster om ån (t.v.) och bohål av mindre hackspett i klibbal
(t.h.).
Figur 13. Värdefullare naturområden i angränsande landmiljöer. Rosa streckade ytor är ängs- och
betesmarksobjekt (Jordbruksverket, TUVA).
– 18 –
Beskrivning av delsträckor
Delsträckor och foton presenteras genom att börja längs nedströms och efterhand
uppströms längs undersökningssträckan.
Delsträcka A, 400 m
Den nedre delsträckan närmast utloppet är omgrävd till en rak kanal i samband med att
stugbyn byggdes. Stugor finns på båda sidor av ån som är byggda på åns gamla
svämplan. År 2006 drabbades stugbyn av översvämning varvid mindre vallar lades upp
mot ån. Dagvatten från stugbyn når vattendraget via brunnar med oljeavskiljare. Ån har
i dag endast ett smalare naturligt svämplan på 2 meter på sydsidan och 10-15 meter på
norrsidan. Erosion sker längs båda kanterna vilket kan vara ett tecken på att fåran är för
smal och djup. Deposition av sand ses på vattendragets kanter och även viss
levébildning.
Bredden på fåran är cirka nio meter. Lutningen är endast 0,04° och vattnet är svagt
strömmande. Botten består främst av sten, grus och sand. Kanterna är relativt höga,
ungefär 0,5 meter. Kanterna är bevuxna med ung klibbal, björk, sälg, vide och
häggsmispel. Ett dike och flera rör mynnar i ån längs sträckan. En vägbro och tre
gångbroar passerar ån längs sträckan.
Några enstaka flodpärlmusslor är dokumenterade vid mynningen till Högvadsån.
Figur 14 och 15. Den grävda sträckan (sett uppströms) kantas av stugor och hårdgjorda ytor. Endast mindre svämplan finns
vid sidan av åsträckan.
Figur 16 och 17. Vägbron längs i öster (t.v.) och gångbron längst i väster (t.h.).
– 19 –
Delsträcka B, 450 m
Denna delsträcka slingrar naturligt och är inte påverkad av rätningar. Lutningen är
något större men fortfarande endast 0,06° och vattnet är strömmande. Kortare sträckor
med lite mer lutning och raskare flöde finns. Vattendragets bredd ligger på 8,5-9 meter
och kanterna är ungefär 0,5 meter. Längs norrsidan finns svämplan med delvis gallrad
blandlövskog på en bredd på 5-15 meter. Längs ån växer klibbal, varav en del äldre,
och på omgivande svämmiljöer främst björk, gran och tall samt häggmispel i nedre
delarna. På blöt mark växer blåtåtel, kråkklöver, vattenmåra och knölsyska.
Stugor ligger på norrsidan där dagvattnet får infiltrera i en iordningställd
infiltrationsyta vid svämplanet. Söder om ån ligger campingplats och en utfyllnad ser
ut att ha skett av åns svämplan samtidigt som större sprängblock har lagts som
erosionsskydd mot vattendragsfåran längs en lång sträcka. Albården är smal och på
några platser saknas helt trädbård som skydd mot söder. Delar av campingplatser
svämmas över av ån och delar påverkas av utträngande grundvatten i sluttningen.
Skräpnivån sågs på 1,3 meter över den befintliga vattenytan, vilket visar på vattennivån
hos regelbundna högflöden.
Mängden block är mycket liten och botten består främst av sten och grus. På några
platser finns en del större block som troligen kan vara naturliga eftersom fåran passerar
moränområden. En pågående transport av sediment syns genom pålagring av sand
längs vattendragets kanter och tendens till levébildning. En pågående förflyttning av
fåran i sidled kan även ses genom underminering, fickerosion och frilagda rötter i
ytterkurvor och uppbyggnad av älvvallar i innerkurvor (Fig. 25).
Ett femtiotal flodpärlmusslor finns på två platser längs sträckan. Vid den nedre lokalen
ses tecken på utträngande grundvatten både genom analys av våthetsindex samt rik
förekomst av missne samt en del kabbleka i åkanten.
Figur 18 och 19. Den nedre lokalen med flodpärlmusslor sett uppströms. Längs stranden växer gott om kabbleka och missne
som indikerar större utströmning av grundvatten (t.v.). Gallrad svämskog nedanför stugorna sett uppströms (t.h.).
– 20 –
Figur 20 och 21. Sträcka utan trädridå sett uppströms (t.v.). Erosionsskydd sett nedströms (t.h.).
Figur 22 och 23. Deposition på botten och vid stranden bakom en risig buske. (t.v.). Erosionsskydd och dräneringsrör (t.h.).
Figur 24 och 25. Älvvallar med påbyggnad av sand och på så sätt utbyggnad av svämplan sett uppströms.
– 21 –
Figur 26 och 27. Kortare sträcka med block i kanten norr om ån, sett nedströms (t.v.). Fickerosion i ytterkurva sett
nedströms (t.h.).
Figur 28 och 29. Del av campingplatser som tydligt ingår i svämplanet.
Figur 30 och 31. Erosion i grusigt material i ytterkurva (t.v.). Älvvall i den övre delen av sträckan samt deposition även på
motsatta sidan, sett uppströms (t.h.).
– 22 –
Delsträcka C, 100 m
Detta är en kortare sträcka som rinner genom fast berg och där det finns gott om stora
block. Lutningen är här 0,4° och vattnet är mer forsande. Här har det troligen tidigare
legat en kvarn. Sträckan är delvis rensad på block och upplagda så att de bildar en liten
kanal på sydsidan av ån.
Figur 32 och 33. Sandbank strax nedanför sträckan (t.v.). Block upplagda på rad på sydsidan (t.h.). Båda bilderna är tagna
uppströms.
Figur 34. Forsande parti sett uppströms. Block är upplagda på den vänstra sidan av ån.
– 23 –
Delsträcka D, 550 m
Denna delsträcka har en lutning på 0,16° och botten domineras av sten och grus.
Bredden på ån är 8-9 meter och kanterna 3-4 dm höga. Ån slingrar fram och har
varierade stränder. Längs sydsidan finns ett parti ed en brantare erosionssluttning (Fig.
35) med äldre hassel, ek, asp och björk samt en del grövre död ved, varav en del även
ligger i vattnet. Strax uppströms denna brant finns istället ett svämplan med
lövsumpskog som utvecklats genom vattendraget erosion på motsatta sidan. På
svämplanet finns grävda diken där grodlarver förekommer och små elritsor. Även här
har en hel del träd fallit i vattnet som ger värdefulla miljöer för exempelvis fisk. Denna
erosion har förstärkts genom den rätning av fåran som gjorts uppströms i samband med
bygget av järnvägen och som här gett fåran ett smalare och snabbare lopp. Ett
erosionsskydd med sten har lagts i ytterkurvan. Utträngande grundvatten och ytligt
markvatten finns på flera platser på svämplan och i nederdelen av brinken (där en
brunn fanns). Här växer spjutmossa och kabbleka.
På norrsidan finns ett parti med granproduktionsskog ända fram till vattnet. Här har
även en del körskador uppstått. I skogsbruksplanen finns inlagt en kantzon på 15 meter
utan skogsbruk, vilket är värdefullt. En gran har nyligen fallit i vattnet varvid
deposition av grus har startat bakom granen, vilket kan ge upphov till värdefull botten
för små flodpärlmusslor.
Den övre delen kantas av åker på sydsidan och en nyligen gallrad lövsumpskog på
norrsidan med vissa vattenfyllda sänkor som kan vara rester av gamla fåror. Längs
åkern på sydsidan kan skönjas en äldre levé som gör att det blir blötare ute på
åkermarken. Åkermarken påverkas även av utträngande vatten där källarv, mannagräs
och ältranunkel förekommer och där grodor leker. Längs åkanten ligger en del block.
Det är svårt att avgöra om de kommer från åkermarken eller om de kommer från
rensning av ån. Mot åkermarken finns en skyddszon på 5.6 meter med en bård av ung
klibbal, björk och asp.
Från väster ansluter en bäck som ser ut att kunna vara värdefull för lekande öring och
lax.
Figur 35 och 36. Högre erosionsbrant med äldre löv och död ved som även delvis ligger i vattnet, sett nedströms (t.v.). På
motsatta sida vid granproduktionsskogen har en gran fallit i vattnet, sett nedströms (t.h.). Deposition av grusigt material har
startat bakom granen.
– 24 –
Figur 37 och 38. Kraftigt utflöde av grundvatten i sydöstra delen av erosionsbranten med gott om kabbleka (t.v.).
Granproduktionsskog längs åns östra sida med körskador (t.h.).
Figur 39 och 40. Svämplan på båda sidor av ån med bredare sumpskog på andra sidan ån, sett uppströms. Deposition av
sand ses i förgrunden (t.v.). Sumpskogen på det bredare svämplanet (t.h.).
Figur 41 och 42. Nedfallna träd i ån vid sumpskogen sett uppströms (t.v.). Erosionsskydd efter lång raksträcka som uppstått
vid rätning sett uppströms (t.h.).
– 25 –
Figur 43. Vattenfylld sänka i fuktig lövskog på norrsidan av ån.
Figur 44 och 45. Rätad sträcka sett uppströms (t.v.). Rest av den slinga där ån har rätats förbi banvallen sett uppströms.
Deposition av sandigt material ses på den ö som har bildats vid grävningen (t.h.).
Figur 46 och 47. Biflödet som kommer från väster.
– 26 –
Figur 48 och 49. Den övre delen av delsträckan sett nedströms. Åker kantar ån mot söder (t.v.). Bro vid den gamla banvallen
överst i delsträckan, sett uppströms (t.h.).
Delsträcka E, 800 m
Detta är den längsta delsträckan där ån har en bredare och grundare fåra och där
vattendraget på flera ställen delar upp sig i parallella fåror. Bredden på ån är mellan 1020 meter. Lutningen ligger på ungefär 0,16° och vattnet är strömmande. Bottnen
domineras av sten och grus. Inga större block förekommer vilket gör att bottnen är
jämn. Kanterna är låga med höjd på 1-4 dm. Deposition av sandigt material ses på öar
och stränder.
Sträckan kantas av främst klibbal och en hel del äldre träd förekommer. En del döda
trädstammar har fallit i vattnet vilket skapar mer variation och skydd. I äldre alar finns
bohål av mindre hackspett. Entita och stjärtmes förekommer också.
Mindre svämplan finns längs kanterna med en bredd som varierar mellan 3-15 meter
där det växer klibbal och björk. En hel del ung gran växer också upp.
I övre delen ansluter vatten från kraftverkskanalen. Huvudfåran har här fortfarande
likartad karaktär och överst i delsträckan finns fina miljöer med flätflodsystem där det
växer mycket blåtåtel samt spjutmossa.
Sträckan omges till stor del av betesmarker där djuren har tillgång till ån. I norra delen
finns en större erosionsbrant i grusigt material, där det finns en del grusblottor skapade
av kreaturstramp. Längst i norr finns även ett grustag på västra sidan. Den östra sidan i
den övre delen av sträckan utgörs av igenväxande svämplan som domineras av klibbal
och björk samt en hel del brakved och ung gran.
Figur 50 och 51. Den nedre delen av sträckan sett uppströms (t.v.). Äldre alar, fickerosion i ytterkurva och deposition av
sand på ön i bakgrunden, sett nedströms (t.h.).
– 27 –
Figur 52 och 53. Flätflodsystem sett uppströms (t.v.). Svämplan och utströmning av grundvatten, sett uppströms (t.h.).
Figur 54 och 55. Svämplan med lövskog sett nedströms (t.v.). Fickerosion sett uppströms (t.h.).
Figur 56 och 57. Svämplan med gamla alar och början till alsocklar (t.v.). Utloppskanalen från kraftverket sett uppströms
(t.h.).
– 28 –
Figur 58 och 59. Erosionssluttningen sett mot norr (t.v.). Flätflodsytem bevuxet med blåtåtel sett nedströms (t.h.).
Figur 60 och 61. Övre delen sett nedströms från vägbron (t.v.). Vägbron sett uppströms (t.h.). Avledning av vatten till
kraftverkskanalen gör att flödet i den naturliga fåran är lägre.
Delsträcka F, 130 m
Denna delsträcka går genom blockig morän och har en genomsnittlig lutning på cirka
1,1°. Här finns forsande partier. Rensningar i fåran ser ut att ha gjorts strax nedströms
dammen. En liten fåra passerar brant förbi dammen på den västra sidan där det finns
viss möjlighet för öring att passera. Det är dock troligen svårt för fisken att dels hitta
fåran och dels att ta sig upp i den.
Intagskanalen till kraftverket ligger öster om dammen. Uttaget av vatten gör att flödet i
huvudfåran minskar.
Sträckan kantas i huvudsak av lövskog och längs kanterna står främst klibbal.
– 29 –
Figur 62 och 63. Den naturliga fåran efter dammen sett uppströms från vägbron (t.v.) och nedströms från dammen (t.h.).
Figur 64 och 65. Intagskanalen till kraftverket sett uppströms (t.v.). Liten fåra förbi västra sidan av dammen (t.h.).
Delsträcka G, 500 m
Denna delsträcka består av dammen till kraftverket. Dammen är cirka 170 meter lång
och 15-50 meter bred. Eftersom ovanliggande sträcka är flack påverkas troligen
vattendraget ytterligare en bra bit uppströms.
Figur 66 och 67. Dammen.
– 30 –
Påverkan, mål, åtgärder och uppföljning
Ekologisk status enligt Vattenmyndigheten
Den ekologiska statusen för vattenförekomsten bedöms som Måttlig medan
kvalitetskravet är God, vilket innebär att åtgärder behöver göras för att höja statusen.
Observera att den undersökta sträckan endast en del av hela vattenförekomsten och att
bedömningen därför också innefattar sträckan uppströms undersökningssträckan.
”Vattenförekomstens ekologiska status bedöms till högst måttlig baserat på en
rimlighetsbedömning utifrån graden av påverkan från Konnektivitet, Hydrologisk regim och
Morfologiska förhållanden (jämför hydromorfologiska parameterbedömningar).
Vandringshindren är utan kända åtgärder som är fastställda som bästa möjliga teknik för att
möjliggöra uppströms och nerströmsvandring för fiskar. Bedömningen av statusen av Fisk till
god anses inte under de nämnda förutsättningarna vara rimlig. De allmänna fysikaliskkemiska förhållandena visar på måttlig status (jämför parameterbedömning för försurning).
Parametern för Bottenfauna bedömdes till hög status vid klassningen 2009.
Vattenförekomsten kalkas eller är kalkningspåverkad.”
De parametrar som inte når God status är försurning (Dålig status), konnektivitet i
uppströms och nedströms riktning i vattendraget (Dålig status), hydrologisk regim
(Otillfredsställande status) och morfologiskt tillstånd (Måttlig status)
Den påverkan som anges som betydande är:
Diffusa källor från skogsbruk: ”Skogsbrukets försurningspåverkan bedöms vara
betydande i de fall uttag av GROT (grenar och toppar) sker vid avverkning inom
vattenförekomstens tillrinningsområde.”
Atmosfärsiks deposition: ”Nedfallet av försurande ämnen har minskat signifikant men
markens buffringsförmåga är fortfarande mycket låg och påverkar vattenförekomsten.”
Kraftverksdamm: ”En dammkropp med tillhörande verksamhet kan innebära påverkan på
hydrologisk regim, morfologiska förhållanden och konnektivitet.”
Fysiska förändringar av vattendragsfåra och svämplan: ”Vattenförekomsten är bedömd
som påverkad av fysiska förändringar eftersom närområdets och/eller svämplanets yta
påverkas av mer än 15 % aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor.” ”Mer än 15 % av
vattenförekomstens sträcka påverkas av känt markavvattningsföretag.”
Åtgärder som kan göras längs undersökningssträckan för att höja den ekologiska
statusen är att återskapa konnektivitet i vattendraget vid den nuvarande dammen. De
fysiska förändringar som är gjorda längre nedströms längs campingen är svårare att
rätta till. Som kompensation för detta kan man skapa skyddszoner bevuxna med lövträd
samt lägga i träd i vattendragsfåran för att återskapa större mångformighet i
vattendragsfåran.
Påverkan
Störst påverkan i undersökningssträckan står kraftverket för. Kraftverksdammen skapar
vandringshinder och fungerar som sedimentfälla vilket leder till mindre
sedimenttransport och påverkar uppbyggnad av bottnar nedströms. Vattnet avleds
också längs en cirka 500 meter lång sträcka där huvudfåran som innehåller värdefulla
miljöer får mindre mängd vatten.
Ytterligare en påverkan är att stugbyn har byggts på svämplanet som fyllt ut vid ån.
Fåran har fått en ny sträckning och är grävd till en helt rak fåra i slutet av 1900-talet i
– 31 –
samband med bygget av stugbyn. Ån omges här även av hårdgjorda ytor som tillför
dagvatten till ån. I den nya nordvästra stugbyn släpps dagvattnet ut i ovankanten på
svämplanet och får här infiltrera ner i marken. Från den gamla stugbyn rinner vattnet
genom brunnar med oljeavskiljare. Stugbyn är ansluten till kommunalt VA. Gekås har
ett kontrollprogram med bland annat elfiske vart fjärde år (Norcunsult) och en
miljörapport lämnas årligen till länsstyrelsen.
På norrsidan i mitten av undersökningssträckan finns granproduktionsskog ända fram
till vattendraget. I skogsbruksplanen för Gekås finns dock en kantzon på 15 meter
längs vattendraget där inget skogsbruk ska ske.
Uppströms undersökningssträckan finns en plastindustri AB Kulleborn och Stenström.
De har inget utgående vatten från produktionen men ett enskilt avlopp för de anställda
som installerades 1990 samt utsläpp till ån av vatten från kompressorer via en
oljeavskiljare.
Delsträckorna C-G berörs av dikningsföretag medan delsträcka A och B inte gör det.
Bedömning av påverkan












Vandringshinder genom kraftverk och kraftverksdamm.
Dammen påverkar naturlig sedimenttransport nedströms.
Minskad vattenmängd och ev. torrläggning av huvudfåran längs 495 m genom omgrävd kanal på
400 m förbi huvudfåran (SLÄRYD 2:7, ULLARED 7:7).
Rensade sträckor 50+12 ? (1382:ULLARED:OUTR:3)
Produktionsgranskog vid vattendraget, 100 m (ULLARED 7:1)
Avsaknad av skyddszon vid campingplats, 390 m(ULLARED 2:2)
Utfyllnad i vattendragets kanter 550 m +370 m(ULLARED 2:2)
Utfyllnad i vattendragets svämplan 4,3 ha (ULLARED 2:2)
Hårdgjorda ytor och dagvatten av 3,8 ha stort område (ULLARED 2:2)
Fem broar, flera utan lämpliga faunapassager
Omgrävning av vattendragsfåran på två platser 60 m vid järnvägsbank(SVARTRÅ-BARKHULT 1:2),
180 m vid camping (ULLARED 2:2)
Påverkan från industri och hårdgjorda ytor 1000 m uppströms dammen.
Figur 68. Översiktlig karta över olika typer av påverkan och åtgärdsbehov längs vattendraget. Kartan
har gjorts efter det första fältbesöket under 2014.
– 32 –
Näringstransporter
Ökade näringstransporter i vattendraget jämfört med tidigare är orsakad av mänskliga
aktiviteter i avrinningsområdena.
SMHI har gjort beräkningar över hur källfördelningen ser ut för fosfor och kväve i
avrinningsområdet. Fosfor beräknas ungefär i lika stor omfattning från jordbruk och
skogsbruk samt även en mindre del från enskilda avlopp (Fig. 23).
Kväve beräknas främst komma från skogsbruk men här kommer även en hel del mängd
från jordbruket (Fig. 24). En del av detta orsakas av luftburet kvävenedfall från främst
bilavgaser. Detta är anledningen till att det sker en kvävetillförsel även från sjöar.
Figur 69. Beräknad källfördelning av fosfortillförseln i Hjärtaredsåns avrinningsområde (SMHI).
Figur 70. Beräknad källfördelning av kvävetillförseln i Hjärtaredsåns avrinningsområde (SMHI).
– 33 –
Tabell 3. Påverkan, konsekvenser och förslag till åtgärder. De påverkanstryck som i dagsläget bedöms som viktigast är satt överst i
tabellen.
Påverkanstryck/
eventuellt
påverkanstryck
Fysisk påverkan på
vattendraget
Miljökonsekvenser
Konsekvenser för
flodpärlmussla (FPM)
(Impact)
(State)
Förslag på åtgärd
(Respons)
Tänkt effekt av
åtgärd
(ImpactFPM)
(Pressure)
Dammbyggnad.
Påverkan på
longitudinell
kontinuitet.
En barriäreffekt
förekommer som innebär
fragmentering hos akvatiska
djurpopulationer samt
bristande kontinuitet för
sediment och organiskt
material.
Begränsad
spridningsförmåga p g a
vandringshinder för
musslans värdfiskar.
Otillgängliga
settlingsbottnar
uppströms. Minskad
transport av grus och
nybildning av bottnar,
grus stannar i dammen.
Skapa fiskväg förbi
dammen alternativt
riva ut dammen.
Det finns möjlighet
för vandrande arter
att kunna röra sig
upp-och nedströms
vattendrag. Transport av sediment
och organiskt
material är inte
påverkad.
Kraftverkskanal.
Minskat flöde i
huvudfåran. Möjligen
onaturliga
flödesfluktuationer.
Bottnar blir olämpliga för
många vattenlevande djur
genom torrläggning och
onaturliga
flödesfluktuationer.
Mindre yta med lämpliga
bottnar. Färre antal
laxfiskar som bär
mussellarver.
Öka flödet i
huvudfåran,
minimitappning
Ytan av lämpliga
bottnar för
flodpärlmussla och
laxfiskar ökar.
Tidigare rensning av
sten och block längs
sträckor med morän
(endast kortare
sträckor).
Botten med mindre
variation. Mindre
variation med
småskalig erosion och
deposition av grus.
Färre ståndplatser och
gömställen för fisk och
andra vattenlevande
organismer. Färre bottnar
med lämpligt material
genom småskalig erosion
och deposition.
Färre lek- och
uppväxtområden för
laxfiskar vilket ger färre
värdfiskar för
mussellarver.
Begränsning av habitat
för musslor och värdfisk.
Återutsätt block och
sten längs rensade
sträckor.
Mängden öring- eller
laxungar ökar vilket
kan öka mängden
mussellarver.
Mängden lämpliga
settlingsbottnar för
musslor ökar.
Rätning av
vattendragsfåran.
Mindre yta av
vattendrag. Ökad
vattenhatighet och
erosion. Ensartade
bottnar.
Mindre yta av lämpliga
bottnar för vattenlevande
djur.
Färre lämpliga miljöer för
FPM och värdfiskar. Färre
antal laxfiskar som bär
mussellarver.
Inga förslag
-
Förändringar av
aktiva svämplan.
Utfyllnader och
erosionsskydd.
Kontakten mellan fåra
svämplan minskar.
Fåran kan inte längre
förflytta sig naturligt i
sidled.
Svämplanens förmåga till
rening av vatten och
flödesdämpning minskar.
Erosion minskar på en sida
men ökar på den andra.
Större mängd
finpartikulärt material
transporteras. Försämrad
förmåga till nybildning av
lämpliga bottnar.
Inga förslag
-
Röjning av äldre
träd längs stränder.
Brist på död ved i
vattnet.
Minskad variation i bottnar
och brist på nybildning av
bottnar.
Brist på nybildade bottnar
dör FPM kan settla.
Låt gamla träd får
utvecklas längs
vattendraget. Placera
några träd i vattnet
längs stranden.
Nybildning av
bottnar sker i större
omfattning där FPM
kan settla.
Nedtagning av
uppväxande buskar
och träd längs fåran
(endast kortare
sträckor).
Ökad solexponering.
Ökad vattentemperatur och
lägre syrehalt. Ökad
algpåväxt.
Ett ökat solinsläpp ger
ökade temperaturer som
är negativt för musslor
och värdfisk. FPM kan
lämna solexponerade
sträckor.
Plantera klibbal.
Mindre algpåväxt.
Lägre
vattentemperatur
och högre syrehalt.
Skogsbruk längs
vattendragsfåran
Avsaknad av död ved i
fåran.
Färre ståndplatser och
gömställen för fisk och
andra vattenlevande
organismer. Färre bottnar
med lämpligt material
genom småskalig erosion
och deposition.
Färre lek- och
uppväxtområden för
laxfiskar vilket ger färre
fiskar som kan vara
värdar för mussellarver.
Begränsning av habitat
för musslor och värdfisk.
Tillåt att träd blir gamla
längs fåran och låt träd
ligga kvar i vattnet. Ta
endast bort träd vid
behov. Aktiv placering
av trädstammar i
vattendraget.
Mängden öring- eller
laxungar ökar vilket
kan öka mängden
mussellarver.
Mängden lämpliga
settlingsbottnar för
musslor ökar.
Skogsbruk längs
vattendragsfåran
Körskador
Frigörande av kvicksilver
samt tillförsel av
finpartikulärt sediment.
Påverkan av miljögift och
igensättning av bottnar.
Ingen körning i
kantzoner eller i blöta
stråk.
Förbättrad
vattenkvalitet.
Byggnation och
asfaltering på
tidigare svämplan
Ökat tillflöde av
dagvatten.
Föroreningar kan nå
vattendraget. Snabbare
flödespulser nedströms.
Föroreningar kan
eventuellt påverka FPM
Pågående
kontrollprogram finns
-
– 34 –
Rehabiliteringsmål
För att återskapa förutsättningar för flodpärlmussla i Hjärtaredsån sätts följande
övergripande mål upp.





Återskapa den naturliga kontinuiteten längs ån.
Tillåta en mer naturlig hydrologi längs sträcka där vattnet avleds till
kraftverkskanalen.
Öka mångformigheten i botten genom att öka mängden död ved i
vattendragsfåran och genom att återför block längs kortare sträckor där
vattendraget har rensats.
Utveckla fungerande kantzon med löv mot produktionsskog.
Öka beskuggningen av vattendraget (endast behov längs kortare sträckor)
Åtgärdsförslag
För att nå målen kan en rad åtgärder göras. Nedan listas de åtgärder som föreslås (se
Fig. 68). De åtgärder som bedöms som mest prioriterade är satta överst.











Det är osäkert om dammen är lagligförklarad. Detta bör kontrolleras med
mark- och miljödomstolen.
Fungerande fiskväg förbi damm. Alternativ till åtgärden är utrivning av damm.
Minimitappning i huvudfåran: 495 m (SLÄRYD 2:7, ULLARED 7:7),
omgrävd kanal vid kraftverket på 400 m. Alternativ till åtgärden är utrivning
av damm.
Smolt/besledare förbi kraftverket. Alternativ till åtgärden är utrivning av
damm.
Utveckling av ekologisk kantzon med död ved och lövträd i
granproduktionsskog: 100 m (ULLARED 7:1) SUMMA: 100 m,
Skyddszon camping: (ULLARED 2:2) SUMMA: 390 m
Trädplantering vid campingplats: (ULLARED 2:2) SUMMA: 290 m
Fri utveckling av träden i vattendragskanterna så att med tiden mer död ved
tillförs vattendraget.
Tillför död ved i vattnet.
Utred påverkan från industri och dagvatten 1000 m uppströms sträckan i
Hjärtaredsån
Återutläggning av block: 59 (SVARTRÅ-BARKHULT 1:2), 70
(1382:ULLARED:OUTR:3) SUMMA:121 m

Generellt hänsyn vid skogsbruk och jordbruk längs vattendrag i
avrinningsområdet.
– 35 –
Tabell 4. Åtgärdsförslag
Nr
Beskrivning av
sträckan
Åtgärdsförslag
Berörda fastigheter
Kommentar
A
Grävd fåra
Pågående kontrollprogram
ULLARED 2:2
Inget
dikningsföretag
B
Breda vattendrag med
regelbundet växlande
strömsträckor och
höljor
Plantera al
ULLARED 2:2 och 7:1
Inget
dikningsföretag
C
Brant fåra i fast berg
Återutsättning av block
SVARTRÅ-BARKHULT 1:2,
ULLARED 7:1
Berörs av
dikningsföretag
D
Vattendrag med flera
parallella fåror
Kantzon i produktionsskog,
iläggning av trädstammar
SVARTRÅ-BARKHULT 1:2,
ULLARED 7:1
Berörs av
dikningsföretag
E
Vattendrag med flera
parallella fåror
Skyddszon, eventuellt
återutsättning av block
SLÄRYD 2:7, ULLARED 7:7,
ULLARED 7:2
Berörs av
dikningsföretag
F
Brant fåra med sten
och turbulent flöde
Återutsätt block
SLÄRYD 2:7, ULLARED 7:7,
ULLARED 7:2
Berörs av
dikningsföretag
G
Damm
Minimitappning, fiskväg
alternativt utrivning
SLÄRYD 2:7, ULLARED 2:97,
ULLARED 7:2, ULLARED 2:50
Berörs av
dikningsföretag
Uppföljning
Uppföljning görs både av biologi och av hydromorfologi och består av:
1. Elfiske längs angivna provsträckor.
2. Inventering av flodpärlmussla i angivna provsträckor.
3. Fotodokumentation av vattendragets hydromorfologi och omgivning vid
angivna fotopunkter.
Den biologiska uppföljningen beskrivs i delrapport 3 ”Biologisk undersökning och
utvärdering i sex biflöden till Högvadsån i Ätrans avrinningsområde.”
Foton från punkter för uppföljning finns under rubriken Beskrivning av delsträckor i
föreliggande delrapport. Koordinater finns angivna i figurtexten.
Dessutom finns tidigare övervakningsstationer enligt tabell 5.
Tabell 5. Annan pågående övervakning längs undersökningssträckan (VISS).
Övervakningsstation
Program
Undersökning
Programspecifikt
namn
Hjärtaredsån utlopp
KEU, Hallands län,
Kalkningsuppföljning
Vattenkemi
Hjärtaredsån utlopp
Hjärtaredsån, Barkhult
KEU, Hallands län,
Kalkningsuppföljning
Bottenfauna i
vattendrag
Hjärtaredsån, Barkhult
Hjärtaredsån ovan
järnvägsbank
KEU, Hallands län,
Kalkningsuppföljning
Elfiske i vattendrag
Hjärtaredsån ovan
järnvägsbank
Hjärtaredsån ovan
Iglasjöbäcken
KEU, Hallands län,
Kalkningsuppföljning
Elfiske i vattendrag
Hjärtaredsån ovan
Iglasjöbäcken
– 36 –
Referenser
Almlöf, K. 2009. Biotopkartering av Högvadsån i Ätrans vattensystem 2008.
Meddelande 2009:14, Länsstyrelsen i Halland.
Ingvarsson, P. 2011. Flodpärlmussla i Hallands län – en kompletterande inventering.
Meddelande 2011:9, Länsstyrelsen i Halland.
Länsstyrelsen i Halland. 2005. Bevarandeplan för Högvadsån. Natura 2000. D.nr. 5114158-05.
Norén, M, Hultgren, B., Nitare, J. & Bergengren, I. 1995. Instruktion för datainsamling
vid inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen.
– 37 –
Bilaga 1. Åtgärdsförslag vid respektive
fastighet
Ullared 2:2 och 7:1
Figur 71. Förslag till åtgärder. På kartan ses också den gamla vattendragsfåran enligt historiska kartor samt
beräknade svämplan.
Plantering av al längs Ullared 2.2
Längs ån vid campingen står en rad med klibbal som ger värdefull skugga för
vattendraget. På några platser finns dock luckor i alridån som behöver fyllas ut genom
plantering av al. Luckorna finns inom de markerade sträckorna på Figur 65.
Kantzon i granproduktionsskog vid Ullared 7:1
Granskogen går här ända fram till ån. En 15 meter bred kantzon finns i
skogsbruksplanen. Körning med skogsmaskiner bör inte göras i kantzonen och
körskador i blöta stråk måste undvikas. Träd som faller ut i vattendraget från kantzonen
bör lämnas kvar i vattnet. På sikt bör mängden löv öka i kantzonen.
Skyddszon längs camping vid Ullared 2:2
En skyddszon bör finnas längs campingen för att låta en zon med naturlig skyddande
vegetation finnas mot vattendraget. En lämplig bredd är ungefär minst sex meter från
vattendragskanten. Onaturligt material som makadam eller grumlande material får inte
nå ut till vattendraget.
Återplacering av stenblock
Rensning av block har skett på en eller eventuellt två sträckor. Längs den längre
sträckan finns dock kulturspår och det tveksamt om man behöver göra någon åtgärd.
– 38 –