Hämtat - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-08-12 Kommunstyrelsen Sammanträde 18 augusti 2015 klockan 13 i Kungsbackarummet, stadshuset Ärende 1. Val av justerare 2. Information om IT-revision 2014 – redovisning av åtgärder Beteckning Förslag Kristina Karlsson (C) Eva Berg Klockan 13 3. Information om samråd och viktigare pågående ärenden från arbetsutskottets sammanträden 4. Information om aktuella händelser från nämnder, bolag, intresseorganisationer (SKL, GR med flera) 5. Information om förvaltningen och pågående viktigare/större uppdrag, projekt och händelser 6. Planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 i Kullavik Maria Svenningsson Kommunstyrelsens förvaltning Direkt:0300-83 42 25 [email protected] KS/2014:405 KSAU § 169 – förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en aktiv bostadsplanering i den södra delen av Kullaviks tätort vid SläpsKullen 1:96. Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (9) 7. 8. 9. 10. 11. Ärende Beteckning Förslag Planbesked för bostadsändamål inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99 i Kullavik KS/2014:522 KSAU § 170 – förslag till beslut Planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Hagen 1:127 i Malevik KS/2014:550 Planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 2:139 i Kullavik KS/2015:1 Planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 1:9 i Kullavik KS/2015:36 Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en aktiv bostadsplanering inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99. KSAU § 171 – förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en aktiv bostadsplanering inom SläpsHagen 1:127 i Malevik. KSAU § 172 – förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att utreda förutsättningarna för en aktiv bostadsplanering inom Spårhaga 2:139. Planutredning Sönnerbergen, Råö 16:1 KS/2013:239 med flera i Onsala KSAU § 173 – förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram planprogram inom Spårhaga 1:9 enligt ansökan om planbesked 2015-01-23. KSAU § 174 – förslag till beslut Ingen ny detaljplan genomförs tillsvidare för Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (9) 12. Ärende Beteckning Förslag Planändring för Hede 3:19 och 3:130 KS/2015:255 KSAU § 175 – förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till ändring av gällande detaljplan för utöka kvartersmarken för fastigheten Kungsbacka Hede 3:130 med del av Hede 3:19. Innan planarbetet startar ska kommunstyrelsens förvaltning upprätta ett principavtal med fastighetsägaren för att klargöra villkoren för genomförande av detaljplanen samt marköverlåtelse. 13. 14. 15. Samrådssvar - Väg 955, gång- och cykelväg utmed östra Särövägen KS/2015:268 Samrådssvar - Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån KS/2015:121 Remissvar - Plan för kommunala insatser för EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna Göteborgsregionen KS/2015:249 KSAU § 176 – förslag till beslut Kommunstyrelsen har inga synpunkter på samrådshandlingen för Väg 955, gång- och cykelväg utmed östra Särövägen. KSAU § 177 – förslag till beslut Kommunstyrelsen översänder yttrande daterat 2015-05-29 till länsstyrelsen som sitt svar på samrådshandlingar Riskhanteringsplan för översvämningar i Kungsbackaån. Arbetsutskottet lämnar förslag till beslut 18 augusti. KUNGSBACKA KOMMUN 4 (9) 16. Ärende Beteckning Förslag Utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland KS/2014:300 KSAU § 180 – förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar under förutsättning att samtliga kommuner i Region Halland fattar likalydande beslut; Kommunstyrelsen godkänner rapporten Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Kommunstyrelsen hemställer till nämnden för Individ & Familjeomsorg att inom sitt ansvarsområde tillsammans med övriga kommuner och Region Halland genomföra utvecklingen av missbruks- och beroendevården enligt utredningen Förslag till utveckling av missbruks- och beroendevården i Halland. Kostnaden för Kungsbacka kommun på 2 286 335 kronor tas ur budgeten för Individ & Familjeomsorg. 17. Anmälan av delegeringsbeslut 18. Redovisning av inkomna skrivelser KS/2015:260 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (9) KF-ärenden 19. Ärende Beteckning Förslag Exploateringsavtal för Hede 3:122, Hede industriområde i Kungsbacka KS/2015:306 KSAU § 182 – förslag till beslut Exploateringsavtal med Kungsleden Stenen 08 AB, 201506-10, om utökad byggrätt inom fastigheten Hede 3:122 i Hede industriområde godkänns. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. 20. Avtal mellan Trafikverket och Kungsbacka kommun om förändrat väghållningsområde och väghållningsansvar med anledning av ny väg 940 - Onsalavägen KS/2015:296 KSAU § 181 – förslag till beslut Kommunfullmäktige godkänner avtalsförslag daterat 2015-06-16 med Trafikverket, om utökat väghållningsområde i Onsala och väghållningsansvar med anledning av ny vägsträckning för väg 940 delen Rösan-Forsbäck. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören utses att för kommunens räkning underteckna avtalet. Kommunfullmäktige ger nämnden för Teknik i uppdrag att planera lämpliga åtgärder och ansvara för kommunens åtaganden i enlighet med avtalet. Kommunfullmäktige ger nämnden för Teknik i uppdrag, att i samband med kommande budgetberedningar, återkomma med beräkningar över kostnader för framtida drift respektive investeringar för avtalets genomförande. KUNGSBACKA KOMMUN 6 (9) 21. Ärende Beteckning Förslag Friare val av hjälpmedel KS/2015:187 KSAU § 186 – förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar under förutsättning att samtliga kommuner i Region Halland fattar likalydande beslut; Modellens innehåll och beskrivning godkänns. Implementeringsplanen godkänns. Kommunfullmäktige i Kungsbacka ger i uppdrag åt Gemensamma nämnden för hjälpmedel och hemsjukvård att genomföra modellen enligt föreslagen plan för implementering. 22. Särskild medlemsinsats till Kommuninvest KS/2015:257 KSAU § 188 – förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att meddela Kommuninvest ekonomisk förening att Kungsbacka kommun önskar betala en extra insats upp till 75 procent av den stadgemässigt högsta nivån på 900 kronor per invånare under 2015 som motsvarar cirka 30 miljoner kronor. Finansiering av insatsen sker genom uttag ur likvida medel. Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen eller deras respektive ställföreträdare utses att för kommunens räkning underteckna samtliga i ärendet nödvändiga handlingar. KUNGSBACKA KOMMUN 7 (9) 23. Ärende Beteckning Förslag Nämndernas reglementen KS/2015:2 KSAU § 187 – förslag till beslut Kommunfullmäktige antar gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun, 2015-0729. Kommunfullmäktige antar reglemente för: - Byggnadsnämnden, 2015-07-29 - Nämnden för Fritid & Folkhälsa, 2015-04-16 - Nämnden för Funktionsstöd, 2015-07-29 - Nämnden för Förskola & Grundskola, 2015-04-23 - Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning, 2015-04-15 - Nämnden för Individ & Familjeomsorg, 2015-05-13 - Kommunstyrelsen, 2015-07-29 - Krisledningsnämnden, 2015-0730 - Nämnden för Kultur & Turism, 2015-05-21 - Nämnden för Miljö & Hälsoskydd, 2015-07-29 - Nämnden för Service, 2015-0420 - Nämnden för Teknik, 2015-0520 - Valnämnden, 2015-05-18 - Nämnden för Vård & Omsorg, 2015-07-29 - Överförmyndarnämnden, 201505-18 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (9) 24. Ärende Beteckning Förslag Delegering av tillsyn enligt lagen om sprängämnesprekursorer KS/2015:195 KSAU § 189 – förslag till beslut Kommunfullmäktige delegerar tillsynen enligt Lag (2014:799) om sprängämnesprekursorer till nämnden för Miljö & Hälsoskydd. Nämnden för Miljö & Hälsoskydd får ta betalt för tillsynen med samma timtaxa som för tillsyn enligt miljöbalken. 25. 26. Svar på motion om hälsosam och miljöanpassad matsedel, från Clas Rosander (MP) KS/2013:311 Svar på motion om samarbete med Miljöstyrningsrådet om att upphandla giftfria produkter till förskolan samt att ta fram en handlingsplan för en giftfri förskola, från Thord Brynielsson (SD) KS/2013:111 KSAU § 184 – förslag till beslut Motionen anses besvarad då kommunens matsedel redan nu till stor del kan anses uppfylla kraven enligt S.M.A.R.T. KSAU § 183 – förslag till beslut Motionen anses besvarad då frågorna kommer att hanteras i den kemikalieplan för Kungsbacka som är under framtagande av kommunstyrelsens förvaltning. KUNGSBACKA KOMMUN 9 (9) 27. Ärende Beteckning Förslag Svar på motion om en giftfri förskola, från Emma Vildstrand (MP) KS/2013:45 KSAU § 185 – förslag till beslut Frågeställningarna 1 och 2 i motionen anses besvarade då de kommer att hanteras i den kemikalieplan för Kungsbacka som är under framtagande av kommunstyrelsens förvaltning. Motionens tredje förslagspunkt anses besvarad med hänvisning till att ledningsgruppen för Service - fastighet har fattat beslut om att använda material klassade enligt SundaHus miljödata vid nyoch ombyggnad. Byggmaterial kommer också att omfattas av kemikalieplanen för Kungsbacka. Hans Forsberg Anna Rehnberg Ordförande Sekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-12 Diarienummer KS/2014:405 Ansökan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 i Kullavik Förslag till beslut Ansökan om planbesked, daterad 2014-10-01, för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 i Kullavik avslås. Sammanfattning Fastighetsägaren till Släps-Kullen 1:96 har via ett arkitektkontor ansökt om planbesked för att möjliggöra byggande av fem större villatomter. Eventuellt kan planområdet utvidgas till att även omfatta 20 bostäder i flerbostadshus. Fastigheten är belägen i tätortens syd-västra del. I beslut, så sent som, 2013-05-21, avslog kommunstyrelsen en liknande förfrågan från fastighetsägen till Släps-Kullen 1:96. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-12 Karta för lägesbeskrivning Ansökan om planbesked, daterad 2014-10-01 Kommunstyrelsens beslut 2013-05-21 Beskrivning av ärendet Föreliggande ansökan om planbesked, daterad 2014-10-01, är snarlik den som kommunstyrelsen avslog så sent som i juni 2013. Ansökan gäller nu i första hand enbart fem villatomter som i ett senare skede kan utökas med 20 bostäder i flerbostadshus. Fastigheten Släps-Kullen 1:96 är belägen i tätortens syd-västra del, se karta. Även om berörd fastighet ligger perifert i tätorten så ingår den enligt kommunens översiktsplan i Kullaviks utvecklingsområde. Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Detta innebär att en planläggning av fastigheten är förenlig med kommunens översiktliga fysiska planering. Den södra delen av fastigheten berörs dock av strandskydd. Det perifera läget i tätorten innebär att kopplingen till kommersiell och offentlig service i Kullavik är förhållandevis svag. Avståndet till tätortens centrala del uppgår till ca två kilometer. Angöringen till området får ske på lokalvägar genom flera sammanhängande bostadsområden. Att genomföra en planprocess för ett mindre antal bostäder utan koppling till omgivande utveckling är mycket tveksamt. En ny detaljplan bör dels ge ett tillskott till tätortens bostadsutbud, dels vara en del i ortens strategiska utveckling. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 avslås. Förvaltningen hänvisar i sin bedömning till en isolerad planläggning utan koppling till omgivningen samt till en trafiksituation med en angöring på lokalvägar med låg standard. Dessutom medför det perifera läget i tätorten mycket långa avstånd till service och kollektivtrafik. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Planbesked för Släps-Kullen 1:96 (c) Kungsbacka kommun 2015-05-12, 15:33 Skala 1:10000 0 100 200 300m KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 19 (70) Sammanträdesdatum 20 13-05-21 § 102 KS l 1-001 76/21 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 i Kullavik Beslut Förfrågan, daterad 2011-08-30, om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Kullen 1:96 i Kullavik avslås. Sammanfattning Fastighetsägaren har via ett arkitektkontor i skrivelse, 2011-08-30, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheten Släps-Kullen 1:96 för bostadsändamål. Fastigheten är belägen i tätortens sydvästra del. Av förfrågan framgår att fastighetsägaren vill uppföra sju fristående småhus på relativt stora tomter samt ett tlerbostadshus omfattande cirka 20 bostäder. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2013-03-13 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-03-26, § 123 Yrkande Ulrika Landergren (FP) och Per Ödman (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Roger Larsson (KB) yrkar bifall till förfrågan om planläggning. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Roger Larssons (KB) yrkande och finner arbetsutskottets förslag bifallet. Beslutsexpediering KSF;HA, sökanden I,,,..,.,,.......,. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-12 Diarienummer KS/2014:522 Ansökan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99 i Kullavik Förslag till beslut Ansökan om planbesked, daterad 2014-12-03, för bostadsändamål inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99 avslås. Sammanfattning Fastighetsägarna till Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99 har vid flera tillfällen begär kommunens besked över möjligheten att planlägga fastigheterna för bostadsändamål. Fastigheterna är belägna i södra Kullavik på gränsen till Malevik invid banvallen. Av den senaste förfrågan, daterad 2014-12-03, framgår att de sökande vill planlägga för att möjliggöra byggande av ca 20 småhus. I tidigare skrivelser har fastighetsägarna framfört att bostadsområdet kan utformas efter kommunens önskemål. I beslut, så sent som, 2013-05-21, §105, avslog kommunstyrelsen fastighetsägarnas planförfrågan. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-12 Karta för lägesbeskrivning Ansökan om planbesked, daterad, 2014-12-03 Kommunstyrelsen beslut, 2013-05-21, §105 Beskrivning av ärendet Föreliggande ansökan om planbesked, daterad 2014-12-03, är snarlik den som kommunstyrelsen avslog så sent som i juni 2013. I skrivelsen hänvisas också till den tidigare ansökan. Av den senaste ansökan framgår att de sökande vill planlägga fastigheterna för att möjliggöra byggande av ca 20 småhus. Dessutom hänvisas till tidigare ansökan och diskussioner som innebär att Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) fastighetsägarna kan vara öppna för en annan inriktning på bostadsområdet – exempelvis småhustomter för självbyggeri. Planområdet är beläget i södra tätorten invid banvallen, se karta. Även om berörda fastigheter ligger perifert i tätorten så ingår de enligt kommunens översiktsplan i Kullaviks utvecklingsområde. Detta innebär att en planläggning av fastigheterna Släps-Hagen 1:30 mfl är förenlig med kommunens översiktliga fysiska planering. Aktuellt område ligger i södra Kullavik alldeles på gränsen till Malevik. Detta perifera läge i tätorten medför att dess koppling till Kullavik är förhållandevis svag. Området har snarare bättre samhörighet med Malevik. Det är således betydligt längre till Kullaviksskolan än till skolan i Malevik. I tidigare beredningar har förvaltningarna starkt betonat att vägsystemet i södra Kullavik inte har kapacitet för ytterligare biltrafik. Vår bedömning är att en utbyggnad av vägsystemet kräver en övergripande strategi som tar ett långsiktigt helhetsgrepp för denna del av Kullavik. En sådan angelägen fråga som diskuterats i många år är genomfartstrafiken på Hagenvägen. Att genomföra en isolerad planprocess i detta läge utan koppling till omgivningens utveckling är tveksamt. Enligt vår mening krävs först en förstudie för ett större planeringsgrepp för denna del av tätorten innan planeringen för föreliggande område startas. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att kommunstyrelsen avslår förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30 mfl. Förvaltningen hänvisar i sin bedömning i första hand till standarden på vägsystemet, en planering utan långsiktigt samband med omgivande utveckling samt till områdets svaga koppling till Kullaviks centrum. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Släps-Hagen 1:30 mfl Förfrågan om planbesked (c) Kungsbacka kommun 2015-05-11, 18:23 Skala 1:10000 0 100 200 300m KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDES PROTOKOLL 22 (70) Sammanträdesdatum 2013-05-21 § 105 KSl0-00133/21 Förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Hagen 1 :30, 1 :79, 1 :90 samt 1 :99 i Kullavik Beslut Förfrågan, daterad 2012-03-14, om planläggning för bostadsändamål inom fastigheterna Släps-Hagen 1:30, 1:79, 1:90 samt 1:99 i Kullavik avslås. Sammanfattning Fastighetsägarna till Släps-Hagen I :30, 1:79, 1:90 samt 1:99 har i ett flertal slaivelser, den senaste daterad 2012-03-14, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga berörda fastigheter för bostadsändamål. Fastigheterna är belägna i södra Kullavik på gränsen till Malevik invid banvallen. Berörda fastigheter är idag oplanerade. Av förfrågan framgår att fastighetsägarna i första vill planlägga för att skapa möjlighet till självbyggeri av småhus. I förfrågan framförs möjligheten att området även inrymmer parhus, radhus samt trygghetsbostäder. Enligt bifogad projektbeslaivning bedöms området ha kapacitet att inrymma 35-40 fristående småhus. Vid en högre exploateringsgrad uppskattas antalet bostäder till drygt ett 50tal. Besluts underlag Kommunstyrelsens förvaltning, skrivelse 2013-03-12 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2013-03-26, § 126 Yrkande Ulrika Landergren (FP) och Per Ödman (M) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Roger Larsson (KB) yrkar bifall till förfrågan om planläggning. Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och Roger Larssons (KB) yrkande och finner arbetsutskottets förslag bifallet. Beslutsexpediering KSF;HA, sökanden Juste rare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-20 Diarienummer KS/2014:550 Förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Hagen 1:127 i Malevik Förslag till beslut Ansökan om planbesked, daterad 2014-10-10, för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Hagen 1:127 avslås. Sammanfattning Fastighetsägarna till fastigheten Släps-Hagen 1:127 har i skrivelse, daterad 2014-10-10, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga del av fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen framgår att de sökande önskar en planläggning som möjliggör byggande av 4 småhus. Fastigheten är idag oplanerad och är belägen i södra Kullavik på gränsen till Malevik, se karta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-20 Karta för lägesbestämning Förfrågan om planläggning, daterad 2014-10-10 Beskrivning av ärendet I skrivelse, daterad 2014-10-10, har fastighetsägarna begärt kommunens besked över möjligheten till planläggning för att möjliggöra byggande av 4 småhus. Berörd fastighet är belägen på gränsen mellan Kullavik och Malevik, se karta. Fastigheten är oplanerad och ingår endast till viss del i Kullaviks utvecklingsområde, vilket innebär att en planläggning inte helt överensstämmer med kommunens översiktliga fysiska planering. Förvaltningen för Plan&Bygg har bedömt att en utveckling av fyra småhus för detta område ska föregås av en planmässig prövning. Att genomföra en planprocess för ett så litet antal bostäder är mycket tveksamt. En ny detaljplan bör dels ge ett tillskott till tätortens bostadsutbud, dels vara en del i ortens strategiska utveckling. Förvaltningen har således en negativ syn till planläggning för några villatomter utan koppling till omgivande utveckling. Denna fastighet ligger dessutom utanför Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Kullaviks utvecklingsområde, vilket medför en mycket svag koppling till Kullaviks serviceutbud, kollektivtrafik, vägstandart mm. Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Släps-Hagen 1:127 avslås. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Planbesked Släps-Hagen 1:127 ... .. ....... .. . . ... _. .. '. .. " " l . . .. "" . ::".;. :; .l"i~ ,., • , ~ ·~· ' • •~ : Hamra /I • ••• (c) Kungsbacka kommun 2015-05-20, 15:11 Skala 1:10000 0 100 \, ,' 200 300m .. {ARTA I •• ~UNGSBACKA KOMMUN. I Nl..AMN·I NGSDATU M 2014 .10. tO MOT KULLAVIK /' llJ, ' I I LLUSTRATIONSKAI ----------1 • • - .. • •• I FORSLAG TILLDELNING AV SLAP-HAGEN 1:127 . . MALEVIKiKU~ ,- •"",· 1 I i GAMMAL BOK"' 3 METER _,, 0 •• ' VARDTRAO JSPtj 1 : • MOT SKALVIK OCH KULLSVI K . 111 I, r ~· MOT fv!ALEVI K ~ [. 1~128 KUNGSBACKA KOMMUN Plan & Bygg 2014 -10- z4 Diarien r---:-----~----""' -g(}I o/- /2!)J'2 iffJNILLGl H.US.. ,. - : , • r ~ _ •• 1 •• • , _ • _ 1=126 I LLUSTRATIONSKARTA (/';', .. . ·-.·~-·~ ... f::i~:···.. . .. .. >FÖRSLAG Tit.i_DELNiNG AV SLÄP..:HAGEN1~1·2T.MALEV'lKiKUNGSBACKA ·KOMMU.N'.:INlÄMN·tNGSDATUM· 2014 ,10. f1.. R1Tllil. UP~~::·~ÄV'.JÅtOO.T~~·Kr.-.,4No-.i:ftJGS$1l'.,:KlnlGÄL V -:0303- 'G#.t8tf ,-:· f °t e. tJ Br .:.~·:! .. N·'. . ! ·.~-"~l ·:r .• ~ .. -~- \.' "' . MOT:l<ULLAVIK ...MOT ?~LVIKocH KlJUSVIK · I . ""-"1 1~·! .. z c::> '°" ~ .a::1 --a. c::> a ., . ! """ ~' ...i:- G) :.. (}) co ro.)>· .:::io - \.I jiQ ~ OJ_,,., "< r.a:;:.i;:: u:::o .... .····.:. ~... .. -· ~ ;:..~::::~(')' . : -,::-.:-~ ·:· .• ....-... ·. ~: .. TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-19 Diarienummer KS/2015:1 Förfrågan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 2:139 i Kullavik Förslag till beslut Ansökan om planbesked, daterad 2014-12-16, för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 2:139 i Kullavik avslås. Sammanfattning Fastighetsägarna till Spårhaga 2:139 har i skrivelse, daterad 2014-12-16, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga del av fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen framgår att de sökande önskar en planläggning som möjliggör byggande av 4-5 småhus. Berörd del av fastigheten uppgår till ca 5.000 kvm och är idag oplanerad. Området är beläget väster om gamla Särövägen norr om Ekekullsvägen och ingår enligt kommunens översiktsplan i tätortens framtida utvecklingsområde, se bilagd karta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-19 Karta för lägesbeskrivning Förfrågan om planbesked, daterat 2014-12-16 Beskrivning av ärendet I skrivelse, daterad 2014-12-16, har fastighetsägarna begärt kommunens besked över möjligheten till planläggning för att möjliggöra byggande av 4-5 småhus. Berörd del av fastigheten är idag oplanerad och är belägen i tätortens norra del strax intill gamla Särövägen. Kommunstyrelsen har tidigare vid ett flertal tillfällen avslagit liknande planförfrågningar från fastighetsägarna. Fastigheten ingår i Kullaviks utvecklingsområde, vilket innebär att en planläggning är förenlig med kommunens översiktliga fysiska planering. Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) En utveckling av området med 4-5 småhus ska föregås av en planmässig prövning. Att genomföra en planprocess för ett så litet antal bostäder är mycket tveksamt. En ny detaljplan bör dels ge ett tillskott till tätortens bostadsutbud, dels vara en del i ortens strategiska utveckling. Förvaltningen har således generellt en negativ syn till planläggning för några villatomter. Däremot finns förutsättningar för en utveckling av denna välbelägna fastighet om det sker i ett sammanhang med omgivande utveckling. Det finns till exempel ett intresse från Ekekullsområdet att åter studera möjligheten till en planläggning och därmed expansion av området. En av förutsättningarna för en sådan planläggning torde vara en viss förbättring av Ekekullsvägen, vilket får en positiv effekt även för utveckling av fastigheten Spårhaga 2:139. Kommunstyrelsen förvaltning föreslår att föreliggande förfrågan om planläggning för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 2:139 avslås. Däremot menar vi att denna välbelägna fastighet kan utgöra en del av ett större planeringsgrepp. Hasse Andersson Strateg fysisk planering Planbesked Spårhaga 2:139 (c) Kungsbacka kommun 2015-05-19, 18:45 Skala 1:10000 0 100 200 300m _J -l M SLAP S:N 6:1 :J 4 : I 2 ' 49 Il .. SLAPS :N TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-13 Diarienummer KS/2015:36 Ansökan om planbesked för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 1:9 i Kullavik Förslag till beslut Ansökan om planbesked, daterad 2015-01-23, för bostadsändamål inom fastigheten Spårhaga 1:9 i Kullavik avslås. Sammanfattning Fastighetsägarna till Spårhaga 1:9 har i skrivelse, daterad 2015-01-23, begärt kommunens besked över möjligheten att planlägga del av fastigheten för bostadsändamål. Av skrivelsen framgår att de sökande föreslår fristående bostadshus, generationsboende eller plusboende. Berörd del av fastigheten är belägen öster om gamla Särövägen strax söder om Snipen och ingår enligt kommunens översiktsplan i tätortens framtida utvecklinsområde, se bilagd karta. Under senare år har ett flertal fastighetsägare i området visat intresse för att planlägga för bostadsändamål. Planläggning pågår tex för ett mindre bostadsområde strax öster om Spårhaga 1:9. Dessutom ligger Snipens kuntpunkt för kollektivtrafiken inom detta område. Förvaltningen bedömer att området söder om Snipen och väster om Bolsheden är av långsiktig strategisk betydelse för tätortens utveckling. Mot denna bakgrund kan en planläggning för Spårhaga 1:9 påtagligt minska kommande handlingsfrihet. En planläggning av Spårhaga 1:9 bör således ske i ett större sammanhang. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-05-13 Karta för lägesbestämning Ansökan om planbesked, daterad 2015-01-23 Hasse Andersson Strateg fysisk planering Kommunstyrelsens förvaltning Hasse Andersson 0300-83 46 51 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se Planbesked Spårhaga 1:9 1:3 1:39 .. • I • • • '\ 1 :<40 1:2 2:11 I . ..... / 1:9 2:3 \1 1 :10 (c) Kungsbacka kommun 2015-05-13, 11:36 Skala 1:4000 0 50 100 150m TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-04-27 rev 2015-08-03 Diarienummer KS/2013:239 Planutredning Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala Förslag till beslut Ingen ny detaljplan genomförs tillsvidare för Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala. Sammanfattning Kommunstyrelsens beslutade 2013-11-19 att ge Kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning över Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planområdet i Sönnerbergen har under många år varit föremål för flera planförslag och riktlinjer utan att nya detaljplaner för hela området tagits fram. Genomförd planutredning hade till syfte att se över plansituationen i Sönnerbergen utifrån dagens förutsättningar och vara underlag för beslut. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att medverka till att ökat permanentboende i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller service, allmänna kommunikationer mm. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. Utifrån genomförd planutredning förordas att ingen ny detaljplan tas fram för Sönnerbergen. Ställningstagandet om att inte ta fram en ny detaljplan gäller också vid eventuell framtida VA-sanering av Sönnerbergen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-04-27 rev 2015-06-02 PM Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl. daterad april 2015. Beslutet skickas till BN för kännedom Kommunstyrelsens förvaltning Johanna Stenberg 0300- 83 42 98 [email protected] 1 (4) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens beslutade 2013-11-19 att ge Kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl i Onsala, inom gällande detaljplaner. Bakgrund Planområdet i Sönnerbergen var under första hälften av 90- talet föremål för en planöversyn i syfte att medge uppförande av större bostadshus. Viljan till förändring var mycket splittrad bland fastighetsägarna. Byggnadsnämnden valde dock att ta fram ett planförslag där den totala byggnadsarean ökades från 100 till 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd. Byggnadsnämnden antog planförslaget 1994 men beslutet överklagades. Slutligen upphävde regeringen antagandet av detaljplanen utifrån att processen för framtagandet för planen inte varit tillfyllest. Som en följd av regeringens beslut beslutade Byggnadsnämnden att upprätta planförslag med normalt planförfarande. Någon ny plan har aldrig tagits fram då Byggnadsnämnden vid samma tidpunkt antog riktlinjer för planområdet, vilken innebar att utbyggnad av 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd tilläts när godkännande från grannar samt av Miljö & Hälsoskydd fanns. Byggnadsnämnden tillämpar dock inte längre beslutade riktlinjer för bygglov. Riktlinjer brukades fram till hösten 2011 och i samband med avvecklingen av riktlinjerna fick förvaltningen för Plan & Bygg i uppdrag av Byggnadsnämnden att se över hur utvecklingen av området ska kunna ske på ett sätt så att en eventuell utveckling av fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar, inte beroende på grannars inställning. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) I april 2013 togs ett förslag fram av förvaltningen för Plan & Bygg som visade på olika inriktningar på hur planarbetet skulle kunna fortsätta. Den samlade bedömningen var att i och med att planuppdraget var mer än 20 år gammalt bör ett nytt planuppdrag utredas med dagens förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning fick i uppdrag att i samverkan med förvaltningen för Plan & Bygg påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen inom gällande detaljplaner (087 1964-12-07 och O95 1966-11-01). Planutredningen - sammanfattning Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Pga att flera undantag till planbestämmelserna användas under årens gång är bebyggelsekaraktären blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att bo permanent i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller service, allmänna kommunikationer mm. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. En ny detaljplan skulle också vara ett omfattande arbete bl.a. med hänsyn till de naturområden och restriktioner som gäller i de yttre delarna av Onsalahalvön. Det är därför inte säkert att en ny detaljplan skulle gynna de enskilda fastighetsägarna. Ställningstagande Utifrån genomförd planutredning förordas att ingen ny detaljplan tas fram för Sönnerbergen. Att det allmänna intresset väger tyngre i det här fallet och att detaljplanernas byggrätter därför inte bör utökas. De planbestämmelser som finns främjar en hållbar samhällsplanering och går att använda vid bygglovgivning för att medverka till en god boendemiljö för de som ändå önskar bo varaktigt i Sönnerbergen. Konsekvensen av ställningstagandet medför att fastighetsägare historiskt har behandlats olika och att vid skada av huset gäller gällande detaljplan. Några andra konsekvenser får inte ställningstagandet utan det som redan gäller idag kommer också gälla fortsättningsvis. Vid olycka tex brand av större boningshus än planen medger finns alltid möjlighet för kommunen att besluta om en planändring för en enskild fastighet. Johanna Stenberg Strateg fysisk planering 1:6 6 1 Orre evikk 1:4 1:13 1 1:1 :13 3 1 6:1 2 2:87 7 1 rk e Ky fjä un lls s d 1:6 1 6:1 1 2:86 1:6 1 6 2 Utredningsområde2:8 7:1 1 Sönnerbergen 2:2 2 16:1>1 1 16 6:1>1 >1 RÅÖ RÅ ÅÖ Å Ö 1:59 2 Tomtningar ga ga 5 5:1 Knast ast 1:9 9 1 1:13 3 Knallekil 2:2 2 15:1 1 1:11 S:3 3 Knaståsb K Knaståsberge e geholm g Kvarnafa rn allet 2:3 3 1 2:1 2 Ulefjäll 5:2 2 15:1 1 2 1:32 2 S Sönnerbergen Tomtning om mtning mtn ning g 5:4 5 5 Tomtningar To o ga 6:1 2 5:4 5 2 Planutredning för Sönnerbergen, Råö 16:1 m. fl. Upprättad i april 2015 KS13-00239/20 BN2009-P051 P4/09.08 Handlingar: Planutredning, denna handling Uppdragsansvarig: Johanna Stenberg 0300-83 42 98 [email protected] Framtaget av: Erica Folkesson 0300-83 45 32 [email protected] Jonas Alborn 0300-83 40 33 [email protected] Källor: Jordbruksverket (2005). Ängs- och betesmarksinventering. Elektroniskt kartmaterial. Hämtat 2005-03-10. Klang, Anna (2012). Utveckling på gott och ont - Underlag till framtida planering av området Sönnerbergen. Chalmers Arkitektur, Chalmers Tekniska Universitet. Kungsbacka kommun (2006). Kungsbacka översiktsplan 2006. Kommunstyrelsens förvaltning, Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun (2013). VA-saneringsprogram 2013-2017. Nämnden för Teknik, Kungsbacka kommun. Antaget 2013-06-19. Kungsbacka kommun (2014). Mål för bostadsbyggande 2014-2020. Kommunstyrelsens förvaltning, Kungsbacka kommun. Kungsbacka kommun (2015). VA-sanering 2013-2017. Elektronisk. Tillgänglig: http://www. kungsbacka.se/Bygga-bo-och-miljo/Vatten-och-avlopp/Kommunalt-avlopp/VA-sanering/ Hämtat 2015-01-09. Riksantikvarieämbetet (2015). Fornsök. Elektroniskt kartmaterial. Tillgängligt: http://www. fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html;jsessionid=D525B753FB363926A3CC0AAD0FF6 87F3?objektid=10148201240001&tab=3 Hämtat: 2015-01-14 Sveriges Geologiska Undersökning (1978-1988). Jordarter. Elektroniskt kartmaterial. Hämtat 2014-06-21. Tvärberedning (2014). Diskussion om plantolkningar på tvärberedning på förvaltningen för Plan & Bygg där representanter inklusive chefer från planavdelningen och bygglovsavdelningen deltog 2014-09-23. Muntligt. 2 Planutredning Planutredning för Sönnerbergen Sammanfattning Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Under 90-talet var en planändring på gång som avbröts och både före och efter den kunde flera undantag till planbestämmelserna användas. Detta gör att bebyggelsekaraktären är blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Kommunstyrelsens förvaltning fick 2013-11-19 i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 med flera i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planutredningen kommer fram till att en omvandling till åretruntbostäder påbörjats men att få bor permanent i bostäder som håller sig inom gällande detaljplanebestämmelser. Bedömningen är att det ur samhällsplaneringsynpunkt inte är långsiktigt hållbart att bo permanent i området, då det inte är förenligt med översiktsplanen eller en hållbar ekonomisk utveckling av kommunen vad gäller framtida service med mera. Bedömningen är också att dagens detaljplaner går att använda vid bygglovgivning och planstudien rekommenderar därför att dagens detaljplaner ska fortsätta att gälla utan revideringar. Planutredning 3 Bakgrund Sönnerbergen är ett fritidshusområde från 1950-talet i den södra delen av Onsalahalvön, cirka 6 kilometer fågelvägen söder om Onsala centrum. Området är planlagt för fritidshusbebyggelse, till största del med en maximal byggnadsarea om 100 kvm, varav 40 kvm i komplementbyggnad. Under 90-talet var en planändring på gång som avbröts och både före och efter den kunde flera undantag till planbestämmelserna användas. Detta gör att bebyggelsekaraktären är blandad med både mindre fritidshus och större enbostadshus. Sedan 2011 används inga riktlinjer längre och detaljplanerna gäller utan undantag. Byggnadsnämnden har uppmärksammat att det finns ett behov av översyn av plansituationen i Sönnerbergen och lyft frågan till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens förvaltning i samverkan med förvaltningen för Plan & Bygg önskade därför ett nytt uppdrag, att ta fram en planutredning utifrån dagens förutsättningar och att utvecklingen i området ska kunna ske på ett sätt så att fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Kommunstyrelsens förvaltning fick 2013-11-19 i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 med flera i Onsala, inom gällande detaljplaner. Historik Med anledning av plan- och bygglagen som började gälla 1987 fick stadsarkitektkontoret i uppdrag att göra en översyn av då gällande äldre detaljplaner. Upprinnelsen till översynen var dels att nybyggnadsförbuden som var möjliga i den tidigare lagstiftningen upphörde och dels att ge underlag för ställningstagande om områdenas användning för helårs- eller fritidsboende. Kommunfullmäktige beslutade 1990 att utredningsområdena skulle utvecklas med möjlighet att uppföra årsbostäder samt att revidera gällande planbestämmelser när beslut om utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA) föreligger. Inom de områden som inte förutsatte kommunalt vatten och avlopp kunde planbestämmelserna ändras direkt. Byggnadsnämnden beslutade i slutet av 1990 att uppdra åt planavdelningen att påbörja revideringen av gällande planbestämmelser i enlighet med kommunfullmäktiges beslut. Nämnden godkände vid samma tillfälle ett förslag till riktlinjer för bygglovgivning i avvaktan på att planändringarna kunde genomföras. Riktlinjerna innebar att bygglov för ny- och tillbyggnad beviljades för årsbostad med beaktande av kommande planbestämmelser och av områdets befintliga bebyggelsekaraktär. Som förutsättning för bygglov gällde att eventuella avvikelser skulle godkännas av berörda grannar. Riktlinjerna bearbetades senare genom en mer systematisk sammanställning och dokumenterades även på en kommuntäckande riktlinjekarta som godkändes av byggnadsnämnden i slutet av 1995. Tidigare planarbete och riktlinjer för Sönnerbergen 1992 påbörjade förvaltningen för Plan & Bygg arbetet med att revidera bland annat planerna från mitten av 60-talet i Sönnerbergen i syfte att medge uppförande av större bostadshus. Viljan till förändring var mycket splittrad bland fastighetsägarna. Byggnadsnämnden valde dock att ta fram ett planförslag med enkelt förfarande där den totala byggnadsarean ökades från 100 till 150 kvm, varav maximalt 40 kvm i förråd. Byggnadsnämnden antog planförslaget 1994 men beslutet överklagades i flera instanser innan det nådde regeringen som beslutade att upphäva antagandet av detaljplanen. Motiveringen till upphävandet var att processen för framtagandet inte varit tillfyllest. 4 Planutredning Som en följd av regeringens beslut uppdrog byggnadsnämnden vårvintern 1995, efter samråd med kommunstyrelsen, att uppdra åt förvaltningen för Plan & Bygg att upprätta planförslag med normalt planförfarande. Någon ny plan har aldrig tagits fram då byggnadsnämnden vid samma tidpunkt antog riktlinjer för planområdet, vilka innebar att utbyggnad av 150 kvm varav maximalt 40 kvm i förråd tilläts när godkännande från grannar samt av förvaltningen för Miljö- & Hälsoskydd fanns. Riktlinjerna brukades fram till hösten 2011 och i samband med avvecklingen fick förvaltningen för Plan & Bygg i uppdrag av byggnadsnämnden att se över hur utvecklingen av området ska kunna ske på ett sätt så att en eventuell utveckling av fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Planeringsinriktningar I april 2013 togs ett förslag fram av förvaltningen för Plan & Bygg som visade olika inriktningar på hur planarbetet skulle kunna fortsätta. Byggnadsnämndens arbetsutskott beslutade att samråda om ärendet med kommunstyrelsens arbetsutskott. Ett möte mellan dessa ägde rum i maj 2013. Den samlade bedömningen var att i och med att planuppdraget idag är mer än 20 år gammalt bör ett nytt planuppdrag utredas utifrån dagens förutsättningar. Byggnadsnämnden beslutade formellt att upphäva riktlinjerna i september 2014. Sönnerbergen ligger på Onsalahalvöns södra delar, cirka 2 mil körvägen från centrala Kungsbacka. Planutredning 5 N 0 5:1 15:1 15:17 13 2:4 100 2:9 15 18 15:55 2:5 16 11 15:18 2:13 9 12 10 58 7 15:69 2:8 65 2:7 2:11 15:68 15:1 2:6 63 VIKEN 4:15 2:15 5 54 4:10 15:71 8 Kvarna fallsväg 15:70 Onsala 200 m 14 RÅÖ 5:1 BJÖRMANNEHÖG 2:35 2:28 1:59 9 52 1:8 4 5:3 - 61 Sönnerbergsvägen 4:11 3 1:10 10 lls fjä ke Kyr 14 2:33 2:25 4:16 4:14 4:17 1:35 18 6 16 11 1 1:11 2:36 vägen 4:17 5:2 8 7 erö- 2:30 5 4:13 6 4:12 1:13 2:2 2:76 1:32 vägen 6 EKERNA Öck 2:34 8 1:5 1:3 1:12 4 19:3 RÅÖ 19:10 4 1:4 19:8 Bred a Ga p 2 1:20 12:9 19:4 12:5 Lång - 1 2:4 12:3 19:9 1:32 1:7 2 33 2:31 2:19 30 2:1 19:5 1:6 26 28 Bytth 4 EKERNA 3 2:3 15:49 1:32 5 2:2 31 19:2 19:11 16:1 Planerad rivn. EKERNA 19:7 15:1 19:1 19:6 14:1 12:4 20 12:11 25 2 15:19 15:20 1 12:12 1:32 12:8 15:1 6 16 18 22 17 19 21 2:26 32 12:10 27 2:27 53 23 10 Sönne rbergs väg en 41 3 3 15:1 15:6 15:21 15:2 5 8 Utte 20 RÅÖ 15:44 5 Fjol 10 et 1:16 ag ap 4 rskä rsvä gen 15:4 15:22 15:48 7 1:23 21 18 15:7 12 7 15:24 15:45 19 1:24 1:19 14 9 15:5 15:25 9 15:3 16 15:23 6 7:1 11 8 1:21 1:26 Breda 15 12 Gap 13 15:73 11 15:26 15:28 1:25 17 14 15:46 15:8 1:27 13 1:22 11 15 15:74 1:28 10 1:33 15:34 18 15:27 15:72 15:75 13 15:29 15:9 16 10 15:47 13 11 1:29 8 18:1 5 9 6 1:30 1:14 15:56 15:35 5 3 7 15:1 15:36 1:32 6 3 15:58 15:57 2 15:33 15:77 Garpb acken 4 15:32 1:17 6:16 en 15:31 väg 15:78 15:76 15:80 15:30 20 15:67 15:66 1 2 4 6:22 1:9 15:60 15:62 15:10 5 6:18 1:15 3:1 15:37 6:1 15:40 28 23 7 30 RÅÖ 15:53 9 27 15:65 32 15:39 en 2:37 2:38 Ris ho DANNEBACKA 15:38 15:13 15:64 7 10 väg 15:52 lm sv 12 äg en 2:36 15:81 15:54 7:1 O87 15:1 25 15:50 2:39 15:12 Svenskeskärs- 15:11 15:63 15:59 15:61 15:51 8 EKERNA VIKEN 1 15:79 3 6 4 12:7 2:42 5:37 Sva sär rtsk 36 lag apet 5:4 Fjo 29 14 2:43 2:40 2:47 16 2:46 2:44 ISERÅS 33 2:54 5:46 38 56 2:53 5:4 35 5:74 5:75 5:47 5:73 40 DANNEBACKA 5:45 ISERÅS 5:43 14:1 ISERÅS 5:40 5:39 15 15:16 O95A 15:43 18 5:42 60 31 5:38 13 15:15 2:45 n ge vä 5:44 15:42 RÅÖ DANNEBACKA 2:41 15:41 15:14 11 30 2:29 43 35 24 29 skärsvä gen 1:59 56 32 olm sväg en 55 7 59 45 47 29 2:2 48 LYNGÅS Sönnerbergsv . 49 34 24 2:52 37 4:1 15B 15 A Sv art- 5:4 12:1 2:28 16 4 12 14 2:8 18 O96 2 2:51 59 5:48 12 5:41 2:61 10 5:23 57 11:2 4 Svart skärsv. 2:59 ge n 11:3 2:2 5:2 5:80 55 2:56 2:58 LYNGÅS DANNEBACKA 2:29 3 6 2:60 vä ster Mön ISERÅS 2:55 2:30 2:19 8 O95 5 RÅÖ 25 22 19 9 skär 14 sväg en 7 7:1 36 4 33 26 8 57 61 LYNGÅS 31 iksSkedev vägen 34 holms- 27 8 58 10 2 62 19 9 nster v. 20 17 17 3 Mö Ris- 54 22 n 6 Planutredning 1 51 EN VIK 24 Möns tervä ge 12 11 63 15 53 3 7:3 5:4 5:22 5:26 2 2:57 1:9 s-110 5:2 n 1:9 Mön ster vä ge 6:1 Utsnitt över gällande detaljplaner De streckade röda linjerna är detaljplanegränserna. Utredningsområdets gräns följer de yttre plangränserna för detaljplanerna O87 och O95. 11 9 Sönnerbergsv ägen Uppdrag I september 2013 föreslog byggnadsnämnden kommunstyrelsen att återkalla uppdraget att upprätta detaljplan för Sönnerbergen (KF 1991-11-14, § 195) samt att påbörja ny planstudie för att se över plansituationen i Sönnerbergen inom gällande detaljplaner. Kommunstyrelsen beslutade 2013-11-19 § 2445 att återkalla uppdraget att upprätta detaljplan för Sönnerbergen. Kommunstyrelsen beslutade samtidigt att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att påbörja en planutredning utifrån dagens förutsättningar för att se över plansituationen i Sönnerbergen, Råö 16:1 m.fl. i Onsala, inom gällande detaljplaner. Planutredningens syfte och huvuddrag Uppdragets har tolkats som att analysera hur dagens utbyggnad stämmer överens med gällande detaljplaner och tidigare tillämpade riktlinjer för att ge förslag på olika sätt att reglera bebyggelsen framöver. Utredningen behandlar också hur bebyggelseområdet förhåller sig till andra kommunala planeringsåtgärder och mål. Enligt tjänsteskrivelserna till beslutet att göra en planutredning ska utvecklingen i området kunna ske på ett sätt så att fastigheterna i Sönnerbergen kan behandlas efter lika förutsättningar. Läge, areal och markägoförhållanden Utredningsområdet är beläget på Onsalahalvöns södra delar i slutet av Häcklehagsvägen. Området är drygt 58, 1 hektar stort och består av 216 bostadsfastigheter och flera jordbruksfastigheter som äger vägmark och grönytor. Utredningsområdets gräns följer de yttre plangränserna för detaljplanerna O87 och O95. Tidigare ställningstaganden Översiktliga planer och detaljplaner Sönnerbergens utredningsområde ligger i Kungsbacka översiktsplan (2006) som område där detaljplan gäller, men utanför utpekat utvecklingsområde för Onsala. Generellt för översiktsplanen gäller att ny bebyggelse ska lokaliseras i utpekade utvecklingsområden. Utanför detaljplan i de västra kommundelarna gäller särskilda bygglovskriterier med en restriktiv hållning till nylokalisering. Enligt översiktsplanen ska befintliga detaljplaner revideras när beslut föreligger om utbyggnad av det kommunala VA-nätet. Inom utredningsområdet gäller detaljplanerna O87 laga kraftvunnen 1964-12-07 och O95 laga kraftvunnen 1966-11-01 som båda anger så kallad fritidsbebyggelse. Inom området gäller också de mindre frimärksdetaljplanerna O96 laga kraftvunnen 1966-11-30 för fritidsbebyggelse samt O95A laga kraftvunnen 1992-06-18. Samtliga genomförandetider har gått ut. Riktlinjer för bostadsförsörjningen Enligt Mål för bostadsbyggande 2014-2020 (Kungsbacka kommun, 2014) är den oplanerade utbyggnaden av småhus inom gamla detaljplaner som sker i ”fel” kommundelar ett grundläggande problem för bostadsförsörjningen. Den oplanerade utbyggnaden får till följd att expansionen är för hög i väster, medan centralområdet och kommunens östra delar kan bebyggas med fler nya bostäder. Dessutom pågår för närvarande en mycket omfattande VAsanering i västra Onsala som driver på en bostadsexpansion som inte är förenlig med kommunens strategiska samhällsplanering. Huvudinriktningen för bostadsbyggandet är och ska vara en stark restriktivitet i de västra kommundelarna. Planutredning 7 Naturskydd Sönnerbergen ligger enligt 4 kap 2 § miljöbalken inom riksintresset Kustområdet i Halland vilket gäller hela den västra delen av Kungsbacka kommun. Kungsbackafjorden och dess stränder är ett Natura 2000-område, vilket medför vissa krav och bestämmelser för att behålla flora och fauna samt för att låta området utvecklas naturligt. Natura 2000-området sträcker sig till detaljplanegränsen i väster, söder och öster. Kungsbackafjorden-Södra Onsalahalvön-Nidingen är ett riksintresse för naturvård som till viss del sträcker sig in i utredningsområdet. Samma gräns har den kommunala naturvårdsplanen för Hållsundsudde-Sönnerbergen. Åtgärder i ett Natura 2000- eller riksintresseområde får bara komma till stånd om det inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Även åtgärder utanför områdena kan omfattas av förbudet, om de kan skada de utpekade värdena. Riksintresse för friluftsliv Västra delen av Kungsbacka kommun ingår i Onsalalandet-Kungsbackafjorden-Tjolöholms riksintresse för friluftsliv, som också sträcker sig över hela utredningsområdet. Strandskydd Området ligger vid Kattegatt, och både de västra och östra delarna av området ligger inom 300 meter från strandkanten. I de södra delarna av området finns en mindre vattensamling samt en bäck som rinner västerut mot havet, vilken har ett strandskydd på 100 meter. Strandskyddet inom utredningsområdet är upphävt i och med detaljplanerna, men kan komma att återinträda om en ny detaljplan upprättats. Inom strandskyddsområde får nya byggnader inte uppföras och befintliga byggnader får inte ändra användning så att allmänhetens tillgänglighet till området hindras. De fastigheter som eventuellt kan påverkas av ett återinträtt strandskydd är Dannebacka 2:57 och möjligtvis Ekerna 1:12 som är obebyggda idag. Översiktsbild med utredningsområdet och berörda naturintressen markerade. 8 Planutredning Beskrivning av området Natur Mark och vegetation Området består av ett kuperat skärgårdslandskap där mindre områden med bostadsbebyggelse ligger insprängda, främst i dalgångarna. Enligt Jordbruksverkets Ängs- och betesmarksinventering (2005) finns betesmark öster och väster om utredningsområdet samt en igenväxt möjlig ljunghed i söder. Geotekniska förhållanden och radon Nivåerna i området varierar mellan ca +5 och ca +39 meter. De högsta partierna är inte bebyggda. Några geotekniska undersökningar för området finns inte i kommunens arkiv. Enligt Sveriges Geologiska Undersöknings Jordartskarta (1978-1988) består området främst av urberg med inslag av svallsediment (mellansand-grovsand alternativt finsand) samt lera (glacial alternativt postglacial) i dalgångarna. Största delen av området är normalriskområde för radon. De östra delarna, som främst består av finsand och lera, är lågriskområde för radon. Fornlämningar och kulturhistoria På höjdpartiet i områdets mitt finns enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök (2015) en oregelbunden stensättning från bronsålder/järnålder. I övrigt finns inga kända fornlämningar inom utredningsområdet. Hotade arter Enligt kommunens kartdatabas kan hotade arter finnas i områdets östra utkant. Naturområdet kallas Mönster efter lotsutkiken i söder. Ljung och björnbär växer i Natura 2000-området ner mot Koviken. Planutredning 9 Bebyggelseområden Historik På generalstabskartan från 1871 syns ingen bebyggelse i utredningsområdet. En mindre väg finns utritad i dalgången från Häcklehagen norr om området till en lotsstuga på Mönsterudde i söder. Stigens sträckning följer till stor del dagens sträckning av Sönnerbergsvägen. På häradsekonomiska kartan från 1925 syns flera oskiftade utmarker. Åkermark syns i utredningsområdets sydvästra del, där det idag ligger ett vattenskyddsområde. Dagens Sönnerbergsvägen är områdets enda riktiga väg. På ekonomiska kartan från 1965 är ett 80-tal fritidshus etablerade av vilka flera styckats av. Etableringen tog fart i början av 60-talet. Dagens vägnät är i stort sett etablerat. Den mest permanenta bebyggelsen med uppväxta trädgårdar syns runt korsningarna Sönnerbergsvägen-Fjolgapet samt Fjolgapet-Svartskärsvägen. De senaste årens riktlinjer för bygglov har gjort att flera fastigheter har byggt till eller nytt för att kunna bo permanent i området. Gällande planbestämmelser De gällande planbestämmelserna i detaljplan O87, som gäller för de flesta av de 216 bostadsfastigheterna i området, medger uppförande av byggnader med en största sammanlagd byggnadsarea av 100 kvm, varav maximalt 60 kvm i fristående huvudbyggnad. Byggnadshöjden är 3,5 meter utan begränsning av taklutning eller antal våningar. Planbestämmelserna för O95 som gäller för 31 stycken av bostadsfastigheterna medger fristående byggnader i 1 våning utan källare med en största sammanlagd byggnadsarea av 1/10 av fastigheten. Byggnadshöjden är 3,5 meter utan begränsning av taklutning. Frimärksplanen O96 bestod av en ändring av plankartan för att kunna använda en befintlig husgrund. Planen har samma planbestämmelser som O87. Frimärksplanen O95A är prickad på ett sätt som endast medger en huvudbyggnad om cirka 100 kvm samt komplementbyggnad om cirka 30 kvm. Byggnadshöjden för huvudbyggnad är 3,5 meter och totalhöjden är 7,0 meter. Byggnadshöjden för komplementbyggnad är 3,0 meter och totalhöjden är 5,0 meter. Planen har ingen bestämmelse om taklutning. Bygglovshandling för Råö 15:34. Då detaljplan O87 endast reglerar byggnadshöjd och ingen bestämmelse om takvinkel eller marklov finns kan byggnaderna med en innovativ markplanering uppfattas som 3 våningar höga. 10 Planutredning Detaljplaneanalys - bestämmelser Detaljplanerna har båda bestämmelsen: ”Inom byggnadsplaneområdet får icke uppföras byggnad vars användande påkallar anläggandet av (allmän, i O87) avloppsledning” Planbestämmelsen är vanlig från tiden när detaljplanerna upprättades och användes för fritidshusområden. Kungsbacka kommun har de senaste åren beviljat bygglov om sökande kan redovisa en godkänd avloppsanläggning till förvaltningen för Miljö- och Hälsoskydd, ofta en enskilda anläggning. Ett domslut från kammarrätten i Jönköping i mål nr 1086-09 från 2010 visar att kommunen inte längre bör resonera såhär utan istället ändra detaljplanen om man vill tillåta byggnader med avlopp. Kammarrätten avslog som sista instans ett bygglov för tillbyggnad av fritidshus med badrum och tvättstuga inom en detaljplan med ovanstående bestämmelse då åtgärden inte rymdes inom en mindre avvikelse. Kammarrätten skrev i skälen för avgörandet att ”en grundtanke i plan- och bygglagen är att det av gällande plan tydligt ska framgå vilka bestämmelser som gäller och att avvikelser från planen i princip inte ska kunna medges. Planen ska också genomföras. I den mån ändrade förhållanden så påkallar får ändrade eller nya planer utarbetas.” Bygglovsavdelningen (Tvärberedning, 2014-09-23) anser dock att bestämmelsen går att tolka som att ett enskilt VA inte är att betrakta som en (allmän) avloppsledning och det därmed inte handlar om någon avvikelse mot planen. Inte heller om fastighetsägarna skulle gå ihop till en gemensamhetsanläggning innebär det enligt bygglovsavdelningens tolkning att en allmän avloppsledning behöver anläggas då en anslutningspunkt redan finns. Båda detaljplanerna har bestämmelser som anger att byggnadsnämnden i särskilt fall kan ge lov för friliggande uthus och garage om det kan ske utan olägenhet. En sådan bestämmelse skulle inte användas i en ny detaljplan idag men bygglovsavdelningen anser att formuleringen inte ställer till med något hinder vid lovgivning. Byggnadsnämnden bedömer att 1 komplementbyggnad alltid kan uppföras utan olägenhet. Den mindre detaljplanen (O95) har en bestämmelse om att byggnad får uppföras i 1 våning utan någon reglering av höjden medan den större detaljplanen (O87) endast reglerar byggnadshöjden till 3,5 meter utan något våningsantal. Byggnadsnämnden föredrar bestämmelser med byggnadshöjd och takvinkel framför bestämmelser om våningsantal. Eftersom detaljplanen O87 inte anger någon maximal takvinkel eller nockhöjd kan bebyggelsen i vissa fall få ett vertikalt uttryck som är främmande för den småskaliga fritidshuskaraktären, se illustration på föregående sida. Vidare har ingen av detaljplanerna någon bestämmelse om minsta tomtstorlek vilket kan orsaka problem då små fastigheter kan styckas av som blir svåra att bebygga. Detaljplaneanalys - karta Detaljplanerna är båda ritade på ett vis som värnar landskapet i området. De största höjdpartierna är utsparade som allmän naturmark och är tillgängliga för alla i området och bildar grönkilar mellan husen som gör att natur- och friluftslivet har passager. Utsnitt ur plankarta O87. Planutredning 11 Då kartorna är handritade skiljer sig avståndet med prickmark (mark som inte får bebyggas) mot gatan åt, men är oftast runt 6 meter. Området 4 meter mot gatan är oftast fråntaget byggrätt för trafiksäkerhetens skull. Den bredare prickmarken om 6 meter är troligtvis för att skapa ett luftigare gaturum och skapa natur- och fritidshuskänsla. Prickmarken mot naturområdena är till för att bebyggelsen inte ska hamna för nära den allmänna platsmarken då tomt- och hemfridszonen riskerar att nagga naturområdena i kanten. Prickmarken kan också syfta till att spara områden med höjdskillnader eller berg i dagen för att behålla tomternas naturkänsla och förhindra uppfyllnader/sprängning. De kvarvarande byggrätterna (området på fastigheterna utan prickmark) är tillräckligt stora för att rymma bebyggelsen som planbestämmelserna medger. Flertalet byggnader ligger idag på prickmark vilket kan göra att planen anses otidsenlig. När detaljplanerna gjordes var få av fastigheterna bebyggda och de byggnader som fanns ligger inom byggrätt. Olika regler har under tidens gång gjort att avvikelser från detaljplanerna accepterats och bebyggelsen har placerats på prickmark. Resonemanget ovan om prickmarkens syfte gör att byggrätterna och naturområdenas placering är aktuella även idag och plankartan bör därför inte ändras. Snarare bör ny- och ombyggnader anpassas till planens bestämmelser. Exempel på bebyggelse med karaktär av sommarbostad. Total byggnadsarea om cirka 100 kvm. Exempel på bebyggelse med permanentboende i 1,5 plan. Total byggnadsarea om cirka 150 kvm. Exempel på bebyggelse med permanentboende på högexploaterade tomter. Total byggnadsarea om 200 kvm eller mer. 12 Planutredning Bebyggelsens karaktär Bebyggelsekaraktären är skiftande och sträcker sig från mindre fritidshus i en våning med flacka tak till större permanentbostäder i två våningar. Trots att riktlinjer periodvis möjliggjort större utbyggnader finns en stor del fritidsbebyggelse kvar. På föregående sida finns några exempel av bebyggelsekaraktären i Sönnerbergen. Vid en okulär besiktning i augusti 2014 har de flesta fasader av målad träpanel, med färg i hela färgskalan från ljus till mörk. Byggnaderna i detaljplan O95 ser ut att följa bestämmelserna om 1 våning medan det finns högre byggnader i vad som uppfattas som flera våningar inom detaljplan O87. Taken varierar från branta sadeltak på de större byggnaderna till platta tak på de mindre fritidshusen. Bebyggelsen på fastigheterna är i många fall uppdelad i flera mindre byggnader och/eller i olika sammanbyggda byggnadskroppar vilket ger en småskalig karaktär. Områdets topografi syns och byggnaderna underordnar sig denna genom att ligga vid bergets fot eller tar upp terrängen genom en uppdelning av byggnadskroppen. Främst på fritidshusen syns det ursprungliga landskapet på tomten: naturens växtlighet går in på tomten och tomtplatsen är inte avgränsad med staket eller liknande, berg i dagen är sparat och tomten har inte planats ut. Bebyggelseanalys Av de 184 fastigheterna i detaljplan O87 följer cirka 30% byggnadsarean när 15 kvm friggebod är exkluderat. De 31 fastigheterna i detaljplan O95 är mellan 964 till 2 894 kvm och cirka 60% håller sig inom planens bestämmelser om byggnadsarea. Cirka 6% av alla de 216 fastigheterna i området är inte bebyggda alls eller har inte någon byggnad definierad som huvudbyggnad. Jämför man i istället utredningsområdet mot de riktlinjer om 150 kvm som tidigare användes i området så ökar antalet fastigheter som håller sig inom riktlinjerna till 165 stycken totalt. När andra detaljplaneområden i kommunen VA-sanerats har tidigare 250 kvm varav 50 kvm komplementbyggnad använts som en riktlinje när detaljplanerna reviderats. Om dessa bestämmelser skulle tillämpas i Sönnerbergen skulle i stort sett alla fastigheter hålla sig inom bestämmelserna. Under de senaste året har dock planrevideringarna anpassats mer till områdenas karaktär och den tillåtna byggnadsarean blir då betydligt mindre. Antal fastigheter 216 200 216 1. O95 - 1/10 av fastigheten 2. O87 - 100 kvm 184 3. Riktlinje - 150 kvm 4. Riktlinje VA - 250 kvm 150 210 Följer Fastigheter med 1-2 permanentboende 43 st Följer inte 165 100 30 st 143 st 18 31 56 50 1 2 3 Fastigheter med 3 eller fler permanentboende Fastigheter utan permanentboende 4 Diagram som visar hur fastigheternas byggnadsarea följer detaljplanernas bestämmelser respektive olika riktlinjer som kommunen tillämpat. Alternativen visar största tillåtna byggnadsarea + 15 kvm friggebod. Diagram som visar hur fastigheterna används. Cirka en tredjedel av fastigheterna är bebodda året runt. Av de dessa är cirka 40% troligtvis barnfamiljer. Planutredning 13 Boendeanalys Cirka en tredjedel av fastigheterna används som permanentboende enligt folkbokföringsregistret och inom området bor totalt 174 personer. 20% av de boende är under 19 år och 25% är över 65 år. Av de fastigheter som används som permanentboende består cirka 60% av små hushåll på 1-2 personer och cirka 40% av vad som troligtvis är barnfamiljer (fler än 3 personer). Av de fastigheter som används som åretruntbostad är den minsta fastigheten bebyggd med 75 kvm i total byggnadsarea, den största med 299 kvm och medianen med 161 kvm. Endast tre är bebyggda med 100 kvm eller mindre. Om man lägger till friggebodar (totalt 115 kvm) används 10 stycken som åretruntbostad. Kommersiell och kommunal service Cirka 8 kilometer färdvägen norrut ligger Onsala Kyrkby som har kommersiell service med mataffär, äldreboende, bibliotek etc. Cirka 5-6 kilometer norrut, i Onsala utvecklingsområde finns flera förskolor och grundskolor. Vid entrén till området från Häcklehagsvägen finns en postlåda. Trygghet och säkerhet Då mycket i området sköts via gemensamhetsanläggningar och intresseföreningar förmodas att en social sammanhållning finns. Området saknar dock gatubelysning vilket påverkar tryggheten under de mörka årstiderna. Rekreation Ungefär hälften av den detaljplanelagda marken i utredningsområdet är avsatt som allmän plats: park - plantering. Områdena är i praktiken naturmark. I anslutning till Sönnerbergsvägen finns en äng med fotbollsmål, lekplats och sittplatser som fungerar som en allmän samlingsplats. Här anordnar Sönnerbergens intresseförening till exempel midsommarfirande, brännboll och boulespel. I Orreviken, cirka 200 meter norr om utredningsområdet, finns ett segelsällskap med klubbstuga i anslutning till den allmänna parkeringsplatsen. Badplatser finns längs med kusten, till exempel i Orreviken och Koviken. Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Tillfarten till området går via den statliga Häcklehagsvägen med hastighetsbegränsning på 30-50 km/h. Där Häcklehagsvägen övergår i Sönnerbergsvägen börjar enskilt huvudmannaskap och vägarna i området ägs och sköts av Sönnerbergens vägförening. Vägarna är asfalterade och smala med en vägbredd på cirka 3 meter vilket gör att hastigheterna blir låga. Hastigheten är skyltad till 30 km/h. Området är helt utan gatubelysning. Några separata cykelvägar finns inte till eller inom området. Gångvägar finns från utredningsområdet till badplatserna samt upp till utsiktspunkten Vida Blick. Parkering Områdets fina badplatser och naturupplevelser gör att det, framförallt sommartid, kommer mycket besökande till området (Klang, 2012). Vägrenen består ofta av klippt gräs utan diken och ytan används därför att parkera på. Anordnade parkeringsplatser finns vid Orreviken, precis innan den enskilda vägen börjar i norr samt vid naturområdets början i sydöst i korsningen Mönstervägen-Risholmsvägen En parkering för båtägare finns i slutet av Öckerövägen. 14 Planutredning Kollektivtrafik Cirka 400 meter norr om utredningsområdet finns hållplatsen Orreviken där skolbussen stannar. Närmsta hållplats för kollektivtrafiken är hållplatsen Rydet vid Gathes väg, cirka 5 kilometer norr om utredningsområdet. Teknisk försörjning Vatten Idag finns ett antal olika lösningar för att få vatten till hushållen: det är möjligt att ha egen brunn, få vatten från en samfällighet som har sin vattentäkt i naturområdet söder om Breda Gap eller via en samfällighet koppla in sig på en närliggande bondgård som får sitt vatten via det kommunala vattennätet (Klang, 2012). På fastigheterna Ekerna 1:32, Björnmannehög 1:59 och 5:1 samt Råö 15:1, i utredningsområdets västra del, gäller skyddsområde och meddelande av skyddsföreskrifter för grundvattentillgång för Sönnerbergens vattensamfällighetsförening, se karta sidan 7. Det finns restriktioner för vad man får lov att göra i området och förvaltningen för Miljö & Hälsoskydd är tillståndsgivare. Häcklehagsvägen är den enda tillfartvägen. Vägen är smal, saknar belysning och sikten är ofta skymd. Sittplatser och lekplats finns på den centrala ängen som fungerar som mötesplats. Seglarskolans båtar i Orreviken. Parkerad bil längs Fjolgapet. Planutredning 15 Avlopp Fastigheterna har även olika lösningar för avloppshantering: infiltrering på egen tomt med trekammarbrunn, slutna tankar och minireningsverk (Klang, 2012). Enkla avloppsanläggningar för fritidshusbebyggelse är sällan dimensionerade för den ökade mängd avloppsvatten som ett helårsboende medför (Kungsbacka kommun, 2015) och dagens krav från miljösynpunkt är inte uppfyllda. Där kommunalt VA inte byggs ut måste fastighetsägarna själva ordna en godkänd lösning när Miljö & Hälsoskydd ålägger fastighetsägarna att åtgärda sina avlopp så att de uppfyller dagens krav. Detta kan göras via enskilda anläggningar eller via gemensamma lösningar. I vissa tätortsnära områden där avloppen behöver åtgärdas VA-sanerar kommunen genom att lägga egna ledningar med självfallssystem och koppla dessa till kommunens reningsverk. Förvaltningarna för Teknik, Plan & Bygg och Miljö & Hälsoskydd tar fram VA-planer för hur utbyggnaden ska gå till. I den nuvarande VA-saneringsplanen för perioden 2013-2017 (Kungsbacka kommun, 2013) är Sönnerbergen inte med. Fastighetsägarna är därför intresserade av att bilda en gemensamhetsanläggning för VA. Gemensamhetsanläggningen byggs troligtvis som ett LTA-system (lätttrycksavlopp). Ledningarna kopplas till en kommunal anslutningspunkt, antingen i Draget eller Ledet och leds till kommunens reningsverk i Lerkil. Förvaltningen för Teknik bygger aldrig LTA-system i egen regi och bedömningen är att därför att kommunen sannolikt inte önskar att ta över ansvaret för gemensamhetsanläggningen i framtiden. Värme Fastighetsägarna svarar själva för egen uppvärmning. El och tele Elledningar från Fortum och teleledningar från Skanova finns längs med alla större vägar i området. Bredband Fibernät finns inte i Sönnerbergen. Närmaste bredbandsnät finns i Onsala utvecklingsområde. Avfall Sophämtning av hushållsavfall och kompost sker vid fastigheterna. Närmaste återvinningsstation finns i Rydet, cirka 5 kilometer norrut. 16 Planutredning Överväganden och konsekvenser Konsekvensbeskrivning De under åren tillämpade avvikelserna från detaljplan har lett till en variation i byggnadsstorlekar. Fastighetsägare har fått bygga olika mycket beroende på när i tiden man ansökt om bygglov. För att utreda om och på vilket sätt en ny detaljplan bör utformas ställs ett antal alternativ upp och dess konsekvenser för områdets utveckling. En VA-utbyggnad, även i privat regi, ökar troligen antalet omvandlingar från fritidsboende till permanentboende i ett område, bland annat eftersom nytt VA är en stor investeringskostnad. Då VA-saneringen hänger på privata fastighetsägare är det i dagsläget svårt att veta hur snabbt utbyggnaden kan komma att ske. Arbetet med analysen av Sönnerbergen påbörjades innan de nya reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus (så kallade Attefallshus) började tillämpas den 2 juni 2014. På grund av detta ingår inte dessa bygglovsbefriade åtgärder i nedanstående exempel, däremot ingår friggebodar i beräkningarna. Alternativen utgår från bestämmelserna i detaljplan O87 och bygger på att byggrätten (byggnadsarea på mark) förändras, men inte utformningen av byggnaderna. Nollalternativ – gällande detaljplan (100 kvm) Nollalternativet innebär att de nu gällande bestämmelserna i detaljplanerna fortsätter att gälla. Detta skulle i de flesta fall innebära maximal byggrätt på 100 kvm + 15 kvm friggebod. Som tidigare beskrivits så är det en minoritet av fastigheterna, 65 av 216, som kan anses följa dessa bestämmelser om byggrätt (115 kvm eller mindre). Konsekvenser Med nuvarande bestämmelser kommer fastighetsägarna ha blivit behandlade på olika sätt av kommunen, med stor skillnad i tillåten byggrätt. Fritidshuskaraktären kommer med större sannolikhet bevaras jämfört med om planen tillåter större byggrätt. De byggnader som uppförts med större byggrätt kommer inte få lov att återuppföras i samma storlek om något skulle hända som kräver rivning. Alternativ 1 – 150 kvm Detta alternativ innebär att en ny detaljplan tas fram med bestämmelser enligt de tidigare använda riktlinjerna för området, vilket även är samma som den detaljplan som togs fram 1992 men upphävdes. Byggrätten skulle då hamna på totalt 150 kvm + 15 kvm friggebod. I nuläget är det 165 fastigheter av 216 som skulle gå in under bestämmelserna. Konsekvenser Alternativet skulle stämma bättre in på befintliga förhållanden än nollalternativet, samtidigt finns det ett flertal fastigheter som byggt mer än vad som skulle tillåtas. De senare får samma problem som i nollalternativet med återuppbyggnad vid eventuell olycka. Alternativet skulle ge möjlighet till utbyggnad, främst för de hus som i dag följer gällande bestämmelser och har fritidshuskaraktär. Karaktären i området skulle därmed sannolikt förändras vid fullt nyttjande av planen och troligen medföra fler permanentboende. Planutredning 17 Alternativ 2 – 250 kvm Detta alternativ innebär att området får bestämmelser enligt vad som tidigare generellt användes i VA-saneringsområden i Kungsbacka, alltså en byggrätt på totalt 250 kvm. I nuläget är det nästan alla, 210 av 216 fastigheter, som skulle följa de bestämmelserna. Det bör påpekas att dessa riktlinjer har använts när kommunen gått in och VA-sanerat och inte som här när fastighetsägarna själva initierat det nya VA-systemet. Konsekvenser Området består av bebyggelse i varierande storlekar men det är endast ett fåtal fastigheter som byggts med i sammanhanget stora byggnadsareor. En på det här viset ökad byggrätt skulle riskera att ändra hela karaktären i området. Den ökade byggrätten skulle troligen göra området ännu attraktivare som åretruntboende och även om befintliga fastighetsägare inte vill bygga ut så kan trycket på att sälja bli stort. Området skulle dock ges en möjlighet till ökat åretruntboende och utifrån ett kommunalt perspektiv bli mer likt behandlat andra VAsaneringsområden. Överväganden Är det hållbart att bo här? Området ligger inte i något av översiktsplanens utvecklingsområden och kommunen har därför inget utpekat intresse av att bebyggelsen förtätas eller permanentas här. Området har långt till kollektivtrafik, vägar med dålig kapacitet, långt till kommunal och kommersiell service och berörs av flera naturskydd. Översiktsplanens rekommendationer baserar sig på ekonomiska, ekologiska och sociala överväganden och visar att det finns bättre lämpade ställen i kommunen att bo och bygga hållbart i. Kommunen kommer utifrån kommunal praxis inte ta över förvaltningen av områdets vägar, vatten och avloppslösningar eller annan teknisk infrastruktur. Även om de boende skulle tillhandahålla god teknisk infrastruktur själva är det fortfarande långt till service av olika slag. En ökad permanentning kan göra att de boende ställer krav på kommunal service som inte bedöms ekonomiskt hållbar för kommunen på lång sikt och kan vara svårt att leva upp till. Bedömningen är att det utifrån dessa aspekter inte är långsiktigt hållbart att medverka till att permanenta bebyggelsen i Sönnerbergen vidare. Vad är en årsbostad och vad är en rimlig yta att bo på? Då detaljplaner inte längre kan reglera om byggnaderna används som permanent- eller fritidsboende är det enda sättet från planeringshåll att förhindra en åretruntbosättning att vara restriktiv i byggrätten. En diskussion bör föras om hur stor bostadsarea ett permanentboende behöver för att vara attraktiv och bli lämplig. Tidigare i kommunen har 200-250 kvm räknats som en årsbostad, men det finns inget som säger att en mindre bostad inte kan fungera att bo i året runt. Undersökningen visar att människor i området bor permanent på så liten total byggnadsarea som 75 kvadratmeter, men att det är få av de fastigheter som är bebyggda med 100 kvm eller mindre som används som åretruntbostad. Om man vill motverka att området omvandlas till permanentboende är alltså bestämmelser om en total byggnadsarea om 100 kvm lämplig. 18 Planutredning Kan karaktären bevaras? Områdets bebyggelse och utformning av allmän plats har fortfarande till stor del karaktär av fritidshusområde. Kungsbacka har tidigare haft flera sådana här områden men i och med VA-utbyggnad och ökad inflyttning till kommunen ändrar de karaktär. Det finns nu få områden från 60-talets semesterera kvar i kommunen och Sönnerbergen kan därför vara värt att bevara så. Dock är området inte en del av Kungsbackas nyligen framtagna kulturmiljövårdsprogram. Om kommunen trots allt skulle vilja behålla karaktären finns två sätt: antingen den mildare vägen att behålla dagens byggnadsarea och då förutsätta att omvandlingen av området inte blir så stor eller den hårdare vägen att också införa bestämmelser om utformning som kan användas vid nybyggnation. Det kan uppfattas som orättvist att lägga på fler bestämmelser som främst kommer påverka de som inte byggde om under tiden avsteg från detaljplanerna tillämpades och därför förordas inga ytterligare bestämmelser om utformning för att bevara områdets karaktär. Vad händer när reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus (så kalllade Attefallshus) tillämpas? Om detaljplanen inte ändras kommer som idag de nya reglerna att gälla för alla fastigheter i området, såväl de som byggt större än vad detaljplanen tillåter som de som byggt mindre. Som illustrationen nedan visar kommer alla fastigheter, även med dagens detaljplaner, att kunna bygga mer. Detta gör både att områdets karaktär kan ändras då området får mer bebyggelse samt att de som följt dagens bestämmelser får en chans att bygga större, något som troligen påskyndar områdets omvandling till åretruntbostäder. Dock kan nämnas att flera mindre byggnader eller byggnadskroppar (som dessa regler möjliggör) är bättre för områdets karaktär än en större byggnadsarea samlad i en huskropp. Kan dagens detaljplaner fortsätta att användas? Bygglovavdelningen bedömer att de kan använda nuvarande detaljplanebestämmelser men att de gärna skulle vilja komplettera med bestämmelse om minsta tomtstorlek. En ändring av en detaljplan i en redan bebyggd miljö är en komplicerad process som påverkar flera fastighetsägare och där ofta oväntade hinder dyker upp på vägen. En avvägning måste alltså göras om hur viktig en sådan bestämmelse är mot de hinder som eventuellt kan uppstå. Huvudbyggnad 60 kvm Friggebod +15 kvm Utbyggnad +15 kvm Skärmtak +15 kvm Attefallshus +25 kvm Komplementbyggnad 40 kvm Illustration som visar hur mycket byggnadsarea som får uppföras på en fastighet inom detaljplan O87 idag. Detaljplanen reglerar byggnadsarean till 60 kvm huvudbyggnad och 40 kvm komplementbyggnad. Bygglovavdelningen tillåter alltid skärmtak om 15 kvm utöver angiven byggnadsarea. Med friggebodsreglerna får en byggnad om 15 kvm uppföras och med reglerna om förenklat byggande och komplementbostadshus kan ytterligare 25+15 kvm uppföras. Total byggnadsarea inom detaljplan O87 kan då i maximalfallet bli 170 kvm. Planutredning 19 Slutsats Utredningen har sin grund i den tradition som funnits i Kungsbacka av att utöka byggrätten för områden där kommunalt VA dragits fram. I Sönnerbergen påbörjades denna utökning av byggrätten före dess att beslut om kommunalt VA togs (och troligen aldrig kommer att tas) vilket har resulterat i en omvandling till åretruntbostäder som inte är förenlig med dagens syn på en hållbar samhällsplanering. Vi står nu vid ett vägskäl där man å ena sidan kan välja att följa den tradition som rått och utöka byggrätten och göra den mer ”rättvis” för alla i området, å andra sidan välja att följa kommunala strategier och riktlinjer och försöka begränsa att området används som åretruntboende. I praktiken blir det en vägning av det enskilda intresset mot det allmänna. Förvaltningen föreslår att dagens detaljplaner fortsätter att gälla utan revideringar. Förvaltningen bedömer att det allmänna intresset väger tyngre och att detaljplanernas byggrätter därför inte bör utökas. De planbestämmelser som finns främjar en hållbar samhällsplanering och går att använda vid bygglovgivning för att medverka till en god boendemiljö för de som ändå önskar bo varaktigt i Sönnerbergen. Medverkande i planutredningen I planutredningen har deltagit tjänstemän från berörda kommunala förvaltningar. Upprättad av planavdelningen i april 2015. Erica Folkesson Johanna Stenberg Planarkitekt Strateg fysisk planering Jonas Alborn Planarkitekt 20 Planutredning Bilaga 1 Konsekvensanalys - nollalternativ R5 Befintliga detaljplanerna fortsätter att gälla: oftast 100 kvm + 15 kvm friggebod. R5 65 fastigheter av 216 kan anses följa planens bestämmelser om byggrätt (115 kvm eller mindre). Konsekvenser R5 Fastighetsägarna kommer ha blivit behandlade på olika sätt av kommunen, med stor skillnad i tillåten byggrätt. R5 Färre hus kommer att byggas om och ut och därmed förvandlas troligen färre till åretruntbostäder och fritidshuskaraktären kommer med större sannolikhet bevaras. R5 De byggnader som uppförts med större byggrätt kommer inte få bygga upp de i samma storlek om något skulle hända som kräver rivning. Konsekvensanalys – 150 kvm R5 Ny detaljplan tas fram med bestämmelser enligt de tidigare använda riktlinjerna: 150 kvm + 15 kvm friggebod. R5 165 fastigheter av 216 skulle följa bestämmelserna. Konsekvenser R5 Skulle stämma in bättre på befintliga förhållanden än nollalternativet. R5 Ett flertal fastigheter har byggt mer än vad som skulle tillåtas, problem med återuppbyggnad vid eventuell olycka. R5 Ger möjlighet till utbyggnad, främst för de hus som i dag följer gällande bestämmelser och har fritidshuskaraktär, vilket skulle ändra hela områdets karaktär. R5 En större byggrätt medför fler åretruntboende. Konsekvensanalys – 250 kvm R5 Bestämmelser enligt vad som generellt brukade användas i VA-saneringsområden i Kungsbacka: 250 kvm + 15 kvm. R5 210 fastigheter av 216 skulle följa bestämmelserna. Konsekvenser R5 Det är endast ett fåtal fastigheter som byggts med i sammanhanget stora byggrätter. R5 Skulle riskera att ändra hela karaktären i området. R5 Attraktivt som åretruntboende och även om befintliga fastighetsägare inte vill bygga ut så kan trycket på att sälja bli stort. R5 Blir behandlat på samma sätt som tidigare VA-saneringsområden i kommunen. Planutredning 21 Kommunstyrelsens förvaltning Kungsbacka kommun t 434 81 Kungsbacka t 0300-83 40 00 [email protected] t www.kungsbacka.se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-07-07 Diarienummer KS/2015:255 Begäran om planändring för del av Hede 3:19 och 3:130 Förslag till beslut Kommunstyrelsen hemställer att byggnadsnämnden upprättar förslag till ändring av gällande detaljplan för utöka kvartersmarken för fastigheten Kungsbacka Hede 3:130 med del av Hede 3:19 Innan planarbetet startar ska kommunstyrelsens förvaltning upprätta ett principavtal med fastighetsägaren för att klargöra villkoren för genomförande av detaljplanen samt marköverlåtelse. Sammanfattning Fastighets AB Kungsås, ägare till fastigheten Hede 3:130, har kommit in med en förfrågan om att utöka fastigheten Hede 3:130 med del av kommunens fastighet Hede 3:19, för att skapa förutsättningar för en större byggrätt. Området är beläget inom Hede industriområde mellan Göteborgsvägen och Kungsbackaån. Enligt gällande detaljplan utgör Hede 3:130 kvartersmark för verksamheter/industri och kontor (JK). Fastigheten Hede 3:19 mark utgör enligt planen allmän plats, park, som också ska inrymma en cg-väg. Förvaltningarna Plan och Bygg samt Teknik ser positivt på frågan och föreslår att den önskade ändringen prövas inom ramen för en detaljplaneändring. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-07-07 Karta Beslutet skickas till Fastighets AB Kungsås, Faktorvägen 7, 434 37 Kungsbacka Plan och Bygg Inger Gennerud Björsander Strateg Mark och Exploatering Kommunstyrelsens förvaltning Inger Gennerud Björsander 0300-83 42 64 [email protected] 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se 3 :125 ,. ~ -- ~ -. - ~ - skala 1:500 (c) Kungsbacka kommun 2015-05-28, 13:40 10 15m TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-06-29 Diarienummer KS/2015:268 Yttrande över Samrådshandling Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inga synpunkter på samrådshandlingen för Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen. Sammanfattning Trafikverket har översänt en samrådshandling för utbyggnad av gång- och cykelväg längs Östra Särövägen, sträckan Sofielundsvägen-Kyrkoby Dalavägen. Trafikverket arbetar med en ny planeringsprocess där samrådshandling är det andra steget. Trafikverket har tidigare översänt ett samrådsunderlag som kommunstyrelsen har yttrat sig över. Kommunstyrelsen önskade då att möjligheten att anlägga ridväg skulle utredas. Samrådshandlingen är framtagen tillsammans med Kungsbacka kommun, förvaltningen för Teknik. Sträckan finns med i kommunens cykelplan för 2013-2016 och bedöms som angelägen att utföra för att skapa bättre förutsättningar för oskyddade trafikanter att röra sig till skola och fritidsaktiviteter. Sträckan utgör även en länk i cykelstråket mellan Särö och Kungsbacka stad. Gång- och cykelbanan föreslås anläggas på östra sidan av Östra Särövägen för att minimera intrång vid den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka och vid Wea gård, för att anslutningen vid väg 956 inte blir trafiksäker och beroende på att många bostäder ligger på den östra sidan. Den nya trumman över Weaån bör grävas ner minst 30 cm och därefter fyllas med lämpligt bottensubstrat. Möjligheten att anlägga ridväg längs gång- och cykelvägen har utretts men har valts bort. Dels beroende på att det i vissa passager är så trångt att en ridväg inte kan rymmas, dels för att markåtkomst inte kan tas med vägrätt utan måste ske på frivillig väg, men också för att behovet av en ridväg har bedömts vara begränsat. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens förvaltning Catarina Nyberg /RedigerareTelefon/ [email protected] 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, 2015-06-29 Beslutet skickas till Trafikverket Catarina Nyberg /Kollektivtrafikstrateg/ SAMRÅDSHANDLING Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Kungsbacka kommun, Hallands län Vägplanbeskrivning 2015-06-08 Projektnummer: 144321 Trafikverket Postadress: 405 33 Göteborg TMALL 0092 Mall planbeskrivning v.2.0 E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Väg 955, gång- och cykelväg utmed Östra Särövägen Författare: Karin Blomsterberg Dokumentdatum: 2015-06-08 Ärendenummer: Version: 1.0 Kontaktperson: Lars Johansson Tryck: Majornas Grafiska AB 2 Innehåll 1. SAMMANFATTNING 6 Bakgrund Vägplanens förslag Miljökonsekvenser Skyddsåtgärder 6 6 6 6 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET, DESS BAKGRUND, ÄNDAMÅL OCH PROJEKTMÅL 7 2.1. Bakgrund 7 2.2. Tidigare utredningar 8 2.3. Projektmål 9 3. 4. MILJÖBESKRIVNING 10 Innehållsmässig avgränsning Nollalternativ 10 11 FÖRUTSÄTTNINGAR 12 4.1. Vägens funktion och standard 12 4.2. Trafik och användargrupper 12 Trafikflöden Trafiksäkerhet Kollektivtrafik 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Lokalsamhället och kommunal planering Målpunkter, rekreation och friluftsliv 12 12 13 13 13 13 4.4. Landskapet 14 4.5. Miljö och hälsa 15 Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Mark- och vattenanvändning 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Geotekniska förutsättningar Ledningar 16 16 18 19 20 20 21 3 5. DEN PLANERADE VÄGENS LOKALISERING OCH UTFORMNING MED MOTIV 22 5.1. 5.2. 5.3. 6. Val av lokalisering Val av utformning Vägplanens omfattning Typsektioner Plan- och profilstandard Korsningar och anslutningar Hydrologi och hydroteknik Kollektivtrafik Övriga väganordningar Alternativ som valts bort Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs EFFEKTER OCH KONSEKVENSER AV PROJEKTET 22 22 22 23 24 24 24 24 25 25 25 26 6.1. Trafik och användargrupper 26 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling 26 6.3. 6.4. 7. Miljö och hälsa Nollalternativ Landskapsbild Naturmiljö Biotopskydd och strandskydd Kulturmiljö Mark- och vattenanvändning Påverkan under byggnadstiden SAMLAD BEDÖMNING 26 26 26 28 29 29 30 30 31 8. ÖVERENSSTÄMMELSE MED MILJÖBALKENS ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER, MILJÖKVALITETSNORMER OCH BESTÄMMELSER OM HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTENOMRÅDEN 31 De allmänna hänsynsreglerna Miljökvalitetsnormer Hushållning med mark- och vattenområden 9. MARKANSPRÅK OCH PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING 31 31 32 33 9.1. Vägområde för allmän väg med vägrätt 33 9.2. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt 33 9.3. Område med tillfällig nyttjanderätt 33 4 10. FORTSATT ARBETE Vattenverksamhet Masshantering Geoteknik Fornlämningar Miljökontroll 11. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING 34 34 34 34 34 35 36 11.1. Formell hantering Fastställelseprövning Kommunala planer 36 36 36 11.2. Genomförande Trafikföring under byggnadstiden 36 36 11.3. Finansiering 12. UNDERLAGSMATERIAL OCH KÄLLOR 37 38 5 1. Sammanfattning Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun ett projekt med en vägplan i syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Det finns befintliga gång- och cykelvägar såväl norr, söder som väster om utredningsområdet, men saknas utmed väg 955. Cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som löper en kort sträcka på väg 955, på befintlig körbana. Den aktuella delen av Östra Särövägen har sin sträckning från Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Omgivningarna runt Släps kyrka och Ekenäs domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre husgrupperingar. Flera hus i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Vägplanens förslag Gång- och cykelvägen är planerad att anläggas på vägens östra sida, med gräsklädd skiljeremsa på de partier som har tillräckligt utrymme samt utan skiljeremsa men med någon typ av avskiljande kantstöd i trängre passager. Gång- och cykelvägen kommer att asfaltsbeläggas, i huvudsak vara 3 meter bred och utrustas med belysning enligt Kungsbacka kommuns standard. En ny trumma kommer att krävas för passage av gång- och cykelvägen över Weabäcken. Miljökonsekvenser Miljöbalkens allmänna hänsynsregler bedöms vara uppfyllda i projektet. De planerade åtgärderna kan anpassas för att undvika och begränsa skada för olika miljöintressen. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms vara förenlig med de allmänna hushållningsbestämmelserna i miljöbalken och bedöms också medverka till att de berörda miljökvalitetsmålen uppnås. Utredningsområdet berör inte några riksintresseområden för natur- och kulturmiljövård eller Natura 2000-område. Weabäcken som har värden för fisk samt omfattas av biotopskydd och 100 meters strandskydd berörs genom att en ny trumma för gång- och cykelvägen anläggs. Länsstyrelsen utreder behovet av en särskild arkeologisk utredning. Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-04-23 utifrån samrådsunderlaget gjort bedömningen att projektet inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Skyddsåtgärder En ny trumma i Weabäcken utformas på så sätt att vandringshinder undviks. Åtgärder vidtas för att minimera spridning av grumlande och förorenande ämnen vid bygget. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Skadeförebyggande åtgärder för kulturmiljö kommer att preciseras när en eventuell arkeologisk utredning är klar. 6 2. Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Miljöbeskrivningen kan ingå i planbeskrivningen, vilket den gör i detta projekt. Planen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggnationen påbörjas. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer och berörd allmänhet för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. Planläggningsprocessen 2.1. Bakgrund Trafikverket driver tillsammans med Kungsbacka kommun projektet med vägplanen som har som syfte att utreda förutsättningarna för att anlägga en gång- och cykelväg utmed väg 955, Östra Särövägen i Särö. Vägplanen drivs enligt Trafikverkets planeringsprocess och utbyggnaden av gång- och cykelvägen finansieras av Kungsbacka kommun. Bakgrunden till projektet är den cykelplan som Kungsbacka kommun tagit fram, Gång- och cykelplan 2013-2016, som innehåller planeringsprinciper för gång- och cykelnätet i Kungsbacka kommun. Enligt planen bör det inom den nordvästra delen av kommunen skapas ett nät med två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Gamla Säröbanan från Kullaviks centrum ner till Särö Västerskog utgör det kustnära stråket. Det centrala stråket utgörs av Gamla Särövägen ner till Särö centrum och sedan vidare på Östra Särövägen förbi anslutningen mot väg 954, Guntoftavägen. Därefter vidare söderut till 7 korsningen med väg 158 och befintlig gång- och cykelväg norr om Vallda Trekant. Den senare sträckan längs väg 955 och 956, Östra Särövägen, har konstaterats vara en saknad länk i kommunens cykelnät. Aktuell vägsträcka för denna vägplan är sträckan från Sofielundsvägen och kopplingen mot Särö centrum i norr och fram till Kyrkoby Dalavägen i söder. Arbete med en vägplan pågår för en gång- och cykelväg längs väg 953, Gamla Särövägen. Gång- och cykelnätet i nordvästra delen av Kungsbacka kommun. Grön linje visar separat gång- och cykelväg, gul linje blandtrafik på vägar med låga flöden av bilar och röd linje blandtrafik med låg säkerhet. 2.2. Tidigare utredningar Vägplanen har föregåtts av en åtgärdsvalsstudie (ÅVS) enligt fyrstegsprincipen, omfattande väg 955 och 956, Östra Särövägen. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem i infrastrukturen kan lösas och tidigt ta fram olika åtgärdsalternativ innan planeringen fortsätter, se figur nedan. Det första steget innebär att se över och försöka påverka transportbehov och transportsätt. Det andra steget innebär att se över åtgärder som leder till ett effektivare utnyttjande av det befintliga vägnätet. Det tredje steget avser att se till vilka begränsa ombyggnadsåtgärder som kan lösa problem och brister i vägnätet. Det fjärde steget avser inventeringar i nya vägar eller större ombyggnadsåtgärder. 8 Fyrstegsprincipen Huvudinriktningen som förordas i ÅVS:en är att anlägga en gång- och cykelväg (steg 3åtgärd) längs väg 955. Utöver gång- och cykelvägen föreslog ÅVS:en en rad andra åtgärder som kan kombineras med gång- och cykelvägen: hastighetssänkande åtgärder (farthinder) (steg 3-åtgärd) på vägen, mobility management-insatser (steg 1-åtgärd)i samband med att gång- och cykelvägen färdigställs samt belysning längs planerad gång- och cykelväg (steg 2åtgärd) för ökad attraktivitet och trygghet längs sträckan. Under perioden oktober 2014 – februari 2015 togs ett samrådsunderlag fram. Med samrådsunderlaget som grund beslutade Länsstyrelsen i Hallands län 2015-04-23 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2.3. Projektmål Projektets övergripande mål att anlägga en gång- och cykelväg utmed vägen 955 är att: • förbättra framkomligheten och öka tryggheten för oskyddade trafikanter. • höja trafiksäkerheten längs väg 955. • skapa en länk i stråket mellan kommundelarna Särö/Kullavik och Kungsbacka stad. • öka tillgängligheten till rekreationsområden vid havet och Sandsjöbacka. 9 3. Miljöbeskrivning Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-04-23 beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt ändring i väglagen, gällande från 2013-01-01, ska vägprojekt som inte innebär betydande miljöpåverkan inte omfattas av kravet på en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot ska projektets miljöpåverkan även i dessa fall beskrivas och värderas. Förändringarna i miljökvalitet (effekter) och vad de innebär för olika intressen ska beskrivas i en miljöbeskrivning. I detta projekt görs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna beskrivs i detta dokument. I kapitel 4, främst avsnitt 4.4 Landskapet och 4.5 Miljö och Hälsa, beskrivs de befintliga förhållandena och i kapitel 6, avsnitt 6.3 Miljö och Hälsa, beskrivs de miljökonsekvenser som nollalternativet och förslaget innebär. Nollalternativet beskriver vad som händer om projektet inte genomförs och används för jämförelse. I kapitel 6.6 Påverkan under byggtiden beskrivs nödvändiga skyddsåtgärder under byggtiden. I kapitel 8 redogörs för Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden och i kapitel 10 Fortsatt arbete vilka miljöfrågor som måste bearbetas vidare i nästa steg av planeringsprocessen. Innehållsmässig avgränsning I arbetet med att bedöma och beskriva miljökonsekvenser av projektet har miljöförutsättningarna och intressen inom utredningsområdet kartlagts och analyserats. Med stöd av dessa analyser har de planerade åtgärderna bedömts kunna medföra effekter som är av betydelse för de miljöaspekter som listas nedan. • • • Naturmiljö Kulturmiljö och landskapsbild Mark- och vattenanvändning Frågor om buller och luftkvalitet samt friluftsliv och trafiksäkerhet/barriäreffekt har ej tagits med i miljöbeskrivningen, då den föreslagna gång- och cykelvägen inte bedöms medföra negativa effekter för dessa aspekter. Snarare har ny gång- och cykelväg en positiv effekt då en del lokala transporter på kortare sträckor kan överföras från bil och buss till gång och cykel. Gång- och cykelvägen underlättar för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. Sträckan ligger inom ett område som är av riksintresse för Turism och rörligt friluftsliv, och för miljöaspekten innebär en ny gång- och cykelväg positiva konsekvenser. En gång- och cykelväg, vilken placeras längs en befintlig väg, är enligt Trafikverkets råd och riktlinjer inte att betrakta som väsentlig ombyggnad. Den planerade gång- och cykelvägen medför i detta fall ej att den motoriserade trafiken kommer närmare befintlig bostadsbebyggelse. Risk i samband med transport av farligt gods, buller för bostäder liksom luftkvalitet har inte utretts då vägplanen har bedömts vara ”icke väsentlig ombyggnad” och de föreslagna åtgärderna inte påverkar förhållandena för de miljöaspekterna. Inom utredningsområdet finns inga uppgifter om risk för förorenad mark registrerade i länsstyrelsens MIFO-databas. Den aspekten har därför inte utretts vidare. Det finns en viss risk att stenkolstjära kan finnas i asfalt och/eller indränkt makadam. Arbeten kommer dock till stor del att ske utanför befintlig vägbana. Vid schakt i befintlig asfalt ska Trafikverkets 10 anvisningar för hantering av vägdikesmassor följas. Eventuell tjärasfalt som rivs ska hanteras enligt riktlinjer i Trafikverkets publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar och i samråd med miljömyndighet. Nollalternativ Nollalternativet är ett referensalternativ för att bedöma projektets föreslagna alternativ med avseende på miljöeffekter och konsekvenser. För miljöaspekterna har det därför gjorts en bedömning av de konsekvenser som kan uppstå vid nollalternativet. Nollalternativet beskriver miljöns sannolika utveckling i området om inte de planerade åtgärderna genomförs. Nollalternativet är inte en beskrivning av aktuella förhållanden eller ett antagande om oförändrat tillstånd, utan inkluderar de åtgärder och de förändringar som kan förväntas även utan utbyggnad enligt vägplanen. I nollalternativet ingår normala underhållsåtgärder för de aktuella vägavsnitten. Utbyggnadsalternativet och nollalternativet ska jämföras med samma tidshorisont. Horisontåret eller jämförelseåret har i det här fallet satts till 2020. Då beräknas de planerade åtgärderna vara genomförda. Gång- och cykelvägen kommer att underlätta för friluftslivet och skapar säkrare trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 11 4. Förutsättningar 4.1. Vägens funktion och standard Väg 955, Östra Särövägen, är sekundär länsväg och fungerar även som omledningsväg i de fall väg 158 Säröleden behöver stängas av mellan trafikplats Särö och anslutningen till väg 955/956 vid Ekenäs. Vägen är smal, cirka 6 meter bred. På ett parti norr om Släps kyrka är vägen kurvig och går genom kuperad terräng vilket innebär dåliga siktförhållanden, avseende utfart från anslutande vägar och fastigheter. Längs vägen finns ett 20-tal anslutande mindre utfartsvägar samt ett 10-tal direktutfarter från fastigheter. Den skyltade hastigheten är 50 km/h från trafikplats Särö och söderut till strax norr om Ekenässkolan där den övergår till 30 km/h förbi skolan. Söder om Ekenässkolan är den skyltade hastigheten åter 5o km/h i cirka 50 meter innan den övergår till 70 km/h. Väg 955, Östra Särövägen, är en allmän väg som försörjer fastigheterna längs vägen och ger möjlighet att nå målpunkter i området. Väg 955 och även väg 956, som ansluter till väg 955 i söder, utgör en saknad länk mellan befintliga gång- och cykelvägar såväl norr som söder och väster om utredningsområdet. Den stora bristen på väg 955 är att den är smal och saknar bred vägren för de oskyddade trafikanterna att röra sig på. Det innebär att många undviker att gå och cykla längs vägen och att den upplevda tryggheten och säkerheten blir låg. De tre cykellederna Ginstleden, Cykelspåret och Sverigeleden har gemensam sträckning som delvis löper genom utredningsområdet. Från söder och fram till Lyckekullavägen går cykellederna på befintlig vägkörbana på väg 955 för att sedan vika av västerut på Lyckekullavägen och vidare mot gång- och cykelpassagen under väg 158. 4.2. Trafik och användargrupper Trafikflöden Den senaste trafikmätningen genomfördes 2012 och visade att trafikflödet är cirka 980 fordon ÅDT (årsmedeldygnstrafik). Andelen tung trafik uppgår till cirka fyra procent, det vill säga till cirka 40 fordon. Antalet tunga fordon bör dock ha ökat sedan verksamheten vid Ekenässkolan återupptogs höstterminen 2014. Ett 10-tal skolskjutsar, utöver ordinarie skolskjuts i området, trafikerar tillfälligt den södra delen av väg 955, Östra Särövägen, med turer till och från Ekenässkolan. Trafiksäkerhet Under tidsperioden 2003-2013 har det inträffat sju olyckor längs den aktuella vägsträckan. Två singelolyckor har inträffat med motorcyklister, en med dödlig utgång och en med en svår skada som följd. Tre singelolyckor har inträffat med fotgängare där svårighetsgraden är okänd. Resterande två olyckor har skett mellan bilist och cyklist samt mellan mopedist och ett vildsvin, i båda fallen var det lindriga olyckor. 12 Kollektivtrafik Den aktuella delen av väg 955 trafikeras inte av kollektivtrafik i linjetrafik. En busshållplats, Ekenäs, finns dock i anslutning till utredningsområdets södra del, längs anslutningsvägen till väg 158. Hållplatsen trafikeras dock endast av beställningstrafik som utförs med taxi. I Särö centrum finns hållplats för kollektivtrafik med linjetrafik mot Kungsbacka samt expressbuss till Göteborg. Sträckan trafikeras av skolskjuts för de boende i området till Särö skola. Sträckan trafikeras även tillfälligt av skolskjuts från bostadsområden söder om sträckan till Ekenässkolan. 4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling Lokalsamhället och kommunal planering Särö är en mindre ort i Kungsbacka kommun, belägen cirka tio kilometer nordväst om Kungsbacka. Omgivningarna längs aktuell vägsträcka, runt Släps kyrka och Ekenäs, domineras av jordbruksmark. Bebyggelsen består företrädesvis av gårdsbebyggelse och mindre grupper av hus. Flera byggnader i området är utpekade kultur- eller byggnadsminnen. Inom utredningsområdet finns inga detaljplaner som berörs av utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Förutom en planerad exploatering i Särö centrum finns inga utbyggnadsplaner avseende bostads- eller verksamhetsbebyggelse i närområdet. Verksamheten vid Ekenässkolan lades ner under år 2012 då Särö skola, belägen i Särö centrum, byggdes ut och skolbarnen i området flyttades över dit. Hösten 2014 öppnades dock Ekenässkolan igen till följd av problem med fuktskador på Furulidskolan i Vallda. Barnen på Furulidskolan bussas till Ekenässkolan under en tid i väntan på beslut om vilka åtgärder som ska vidtas för skolverksamheten i Vallda. Ekenässkolan har byggts ut genom att uppföra temporära skollokaler (baracker) för att inrymma alla elever. Även skolans parkering och angöringsplats för skolbussar har utökats. I dagsläget är verksamheten planerad att fortsätta till 2017. Kommunens bokbuss har en hållplats vid Ekenässkolan och står uppställd i anslutning till skolan under cirka 20 minuter varannan onsdag. Kungsbacka kommun har en vision för gång- och cykeltrafikens utveckling vilken också omnämns i kommunens gång- och cykelplan 2013-2016: ”cykel ska vara det naturliga förstahandsvalet av färdmedel för resor inom kommunens huvudorter”. I gång- och cykelplanen finns en objektslista där planerad utbyggnads prioriteras. I samrådsunderlaget konstaterades att det finns flera hästgårdar i området, men ingen ridklubb- eller ridskoleverksamhet. Tillgängligheten till ridvägar finns på både västra och östra sidan av väg 955, Östra Särövägen. Därmed är behovet av att anlägga en ridväg längs gång- och cykelvägen begränsat. Inom ramen för detta projekt ingår ingen ridväg. Målpunkter, rekreation och friluftsliv I Särö centrum finns bland annat vårdcentral, tandläkarmottagning, livsmedelsbutik, caféer och restauranger. Här finns också Särö skola (F-9) och kollektivtrafik (hållplats Särögården) med buss mot Kungsbacka och expressbuss till centrala Göteborg. 13 Kungsbacka kommun är en hästtät kommun och ridsporten är stor. I anslutning till utredningsområdet finns flera privatstall men ingen ridklubbs- eller ridskoleverksamhet. Släps kyrka som är belägen inom utredningsområdet har förutom ordinarie kyrklig verksamhet även många aktiviteter och träffar av olika slag. Här anordnas till exempel lunchmusik, caféverksamhet för varierande målgrupper, körverksamhet, fritidsgård, bebisrytmik, parklek med mera. Kyrkan driver även förskola för barn i åldrarna 1-5 år. Flera naturreservat, Sandsjöbacka, Hördalen och Särö Västerskog, är belägna på relativt nära avstånd (cirka 1-3 km) från utredningsområdet. Likaså finns ett flertal golfbanor på 1-2 km avstånd. Särö idrottsplats ligger i den norra delen av utredningsområdet och har flera fotbollsplaner samt tennishall med såväl inom- som utomhusbanor. Väster om Särö centrum finns en idrottshall, Nya Bukärrshallen, med fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Närheten till kusten och havet innebär goda förutsättningar för bad- och båtliv. 4.4. Landskapet Landskapet inom och i närheten av utredningsområdet karaktäriseras av ett relativt öppet odlingslandskap. Terrängförutsättningarna för att placera en gång- och cykelväg utmed östra sidan om väg 955 är goda. Det är till största del öppen plan jordbruksmark med undantag för trånga sektioner förbi fastigheter. Vid Släps kyrka finns en stenmur som avgränsar kyrkogården på västra sidan om vägen. Öster om vägen mitt emot kyrkan finns ett höjdparti som begränsar utrymmet där gång- och cykelvägen är planerad att anläggas. I närområdet finns också flera trädgårdstomter mycket nära vägen som bildar trånga sektioner. Ytterligare en trång sektion finns vid Ekenässkolan där en hög oxelhäck avgränsar skolans område mot vägen. I den norra delen av området rinner en bäck, Weabäcken, i öst-västlig riktning. Befintlig bro över bäcken rymmer inte gång- och cykelvägen. Befintlig bro över Weabäcken rymmer inte en gång- och cykelväg. 14 4.5. Miljö och hälsa Karta som visar befintliga natur- och kulturmiljövärden. 15 Landskapsbild Väg 955, Östra Särövägen, är omgiven av öppen, flack jordbruksmark i den södra och norra delen. Mitt på sträckan, vid Släp kyrka, är vegetationen tätare och terrängen mer kuperad. Där är vägen slingrande och följer landskapet. Genom jordbruksmarkerna går vägen rakt. Kyrkan med kyrkomuren och skolan med gårdsbildning och häckar är viktiga karaktärsskapande inslag, liksom klungan med hus i korsningen med väg 956. I norr passerar vägen på en bro över Weabäcken, som anas i landskapet. Förbi kyrkan är vägen slingrande och följer kuperingar i landskapet. Naturmiljö Inga Natura 2000-områden ligger inom utredningsområdet. Öster om utredningsområdet ligger hed- och bergsområdet Sandsjöbacka, som är Hallands största naturreservat. Sandsjöbacka är också av riksintresse för naturvård och friluftsliv och området utgör ett Natura 2000-område både enligt EU:s habitat- samt fågeldirektiv. Området berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Inom utredningsområdet finns två vattendrag som omfattas av 100 meters strandskydd enligt strandskyddsbestämmelserna. Det norra vattendraget, Weabäcken (också kallat Veån och Skörvallabäcken), är ett viktigt vatten för öring. Länsstyrelsen i Hallands län har lämnat uppgifter om vattendraget från en inventering från 1980-talet. Bottenområdena i bäcken kring Östra Särövägen och nedströms i vattendraget har inte bedömts ha höga värden som laxfiskbiotoper. Bäcken hyser ändå en hel del öring, troligen på grund av avsaknad av rovfisk som till exempel gädda. Några vandringshinder nedströms Östra Särövägen är inte kända. Weabäcken bedöms också omfattas av biotopskyddsbestämmelserna i miljöbalken. 16 Weabäcken. Det vattendrag som ligger längre söderut inom utredningsområdet och som är ett biflöde till Stockaån berörs inte av den föreslagna gång- och cykelvägen. I utredningsområdets norra del finns ett bergs- och skogsområde, Tjuvaklöven, med ädellövskog som har naturvärden enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering. Området uppfyller inte kraven som ställs för att vara en nyckelbiotop men är viktigt för den biologiska mångfalden och kan utvecklas till en nyckelbiotop i framtiden. Skogsområdet berörs inte av föreslagen gång- och cykelväg. Vid Släps kyrka, på vägens västra sida, finns ett stort antal träd, som dokumenterats i Trädportalen. Trädportalen är en samlingsplats för uppgifter om skyddsvärda träd. Portalen är utvecklad och drivs av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. De träd som står närmast vägen består av alm och lind. Enligt uppgift från Artdatabanken finns förekomster av skyddade och rödlistade arter inom och i anslutning till utredningsområdet, till exempel fågelarten mindre hackspett (nära hotad, NT) samt fjärilarna litet stamfly (NT), almsnabbvinge (NT), harrisbladplattmal (NT) och springkornfältmätare (NT) i närheten av utredningsområdet. Äldre uppgifter finns om sandödla (sårbar, VU) och hasselsnok (VU) i nära anslutning till området. Dessa arter är skyddade enligt Artskyddsförordningen. De är dels fridlysta genom 17 nationella bestämmelser och dessutom skyddade genom EU:s Art- och Habitatdirektiv. En översiktlig bedömning gjordes under hösten 2014 av de områden inom och i anslutning till utredningsområdet där sandödla och hasselsnok skulle kunna förekomma. En inventering av dessa områden har sedan utförts i april 2015 av Naturhistoriska museet. Inga observationer gjordes av arterna. Alla områden som tidigare hade bedömts hysa potential för arterna bedömdes vid inventeringen vara för små för att kunna hysa en permanent population. Naturhistoriska museets bedömning är att inte någon av arterna har någon permanent förekomst inom området. Kulturmiljö Utmed väg 955, Östra Särövägen, finns flera byggnader som är registrerade i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Släps kyrka, Ekenäs 6:1, med samlingslokal, Ekenäs 7:1, är från mitten av 1800-talet. Kyrkan är kyrkligt kulturminne enligt 4 kap KML och omfattas av tillståndsplikt. Samlingslokalen tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde. I anslutning till kyrkan finns en ekonomibyggnad från slutet av 1700-talet, som också har varit hönshus och avträde. Den är klassad som byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML och har benämningen RAÄ Släp 119:1. RAÄ Släp 184:1 är en milstolpe, inmurad i kyrkans östra långsida och klassad som övrig kulturhistorisk lämning. Bland övriga byggnader utmed väg 955 kan nämnas Wea kaptensgård med drängstuga, Ekenäs 5:18, som är byggnadsminne (BM) enligt 3 kap KML. Det finns en kulturhistorisk lämning med RAÄ benämning Släp 155:1 i nära anslutning till vägen. Det är lämningar efter ett torp inom en yta av cirka 60x30 m samt trädgård, se karta sidan 15. Enligt uppgifter i registret är det övergivet efter år 1965. I närheten, men på en höjd en bit ifrån vägen, ligger en fornlämning med beteckningen RAÄ Släp 63:1, vilken är en rund stensättning som är överväxt. En förfrågan om särskild arkeologisk utredning har skickats till länsstyrelsen. Väg 955 utgör en så kallad kulturväg. Vägar med kulturmiljövärde är ett urval av vägar och vägmiljöer i det statliga vägnätet som speglar den väghistoriska utvecklingen i landskapet. Muren kring kyrkogården är till största del från 1800-talet men har en ny del vid infarten till kyrkogården. Den nya delen har tillkommit under de senaste åren. 18 Den del av kyrkogårdsmuren som leder mot infarten är relativt ny. Mark- och vattenanvändning Vägen avvattnas genom öppna diken. Inom utredningsområdet dominerar jordbruksmark och tomtmark. Jordbruksmarken har klassningen 4-5 på länsstyrelsens 10-gradiga skala där klass 10 står för den bästa jordbruksmarken. Vattendrag finns i form av Weabäcken. Weabäcken beskrivs under avsnittet Naturmiljö. 19 4.6. Byggnadstekniska förutsättningar. Geotekniska förutsättningar Inga geotekniska undersökningar har genomförts i detta skede. Bedömningar bygger på SGU:s jordarts- och jorddjupskarta, tidigare undersökningar utförda för intilliggande byggnader samt observationer från fältbesök (2015-03-11). Alla höjdangivelser i nedanstående text avser meter över havet. För nedanstående sektionshänvisningar se längdmätningsangivelser på vägplanens illustrationsplaner. Km 0/000 – km 0/700 Markytan är relativt plan med marknivåer som ligger på nivå cirka +10,5 fram till Weabäcken. Därefter stiger markytan till nivå cirka + 13 vid km 0/700. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 5-25 meter längs sträckan. Största jorddjupen bedöms förekomma vid km 0/200, i närheten av Släp tennishall, och vid km 0/520, vid bron över Weabäcken, där de kan överstiga 20-25 m. Stabilitetsförhållandena vid bron har studerats med en bankhöjd av cirka 0,8 m och utifrån resultat från tidigare undersökningar gjorda för Släps tennishall samt för nybyggnad av ridhus i Ekenäs 4:3, som visade likadana egenskaper för leran. Beräkningarna visar att stabiliteten är tillfredställande. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,8 meter hög bank. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/700 – km 0/830 Markytan stiger mot söder från nivå cirka +13 vid km 0/700 till nivå cirka + 16 vid km 0/750, vid korsning med Sannå Dalavägen, för att sedan minska till nivå cirka +15 vid km 0/850. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå på en mellan cirka 0-0,5 m bank mellan km 0/700 och 0/760 och sedan i skärning mellan km 0/760 0ch 0/830. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 0/830 – km 1/000 Markytan är relativt plan med marknivåer som varierar mellan cirka +14 och +15. Marken bedöms överst bestå av lerig gyttja som följs av glacial lera som kan vara upp till 10 meter djup. Tidigare undersökningar gjorda för Släps församlingshem år 1973 (ca 25 m väster om befintlig väg) visar att jorden består av ett cirka 1 meter tjockt lager av torrskorpelera på ett cirka 3 meter tjockt lager av lerig gyttja. Gyttjan följs av siltig lera ner till cirka 12 meters djup som vilar på ett tunt lager friktionsjord på berg. Ett prov på gyttjan från 3 meters djup visade att området är känsligt för sättningar vid belastning. Gång- och cykelvägen planeras gå på en cirka 0-1,8 meter hög bank mellan km 0/850 och 0/950 och sedan i skärning mellan km 0/950 och 1/000. Stabilitetsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Sättningar kan eventuellt förekomma beroende på utsträckning och tjocklek på organiskt jordlager. Åtgärder i form av förbelastning under 20 byggskedet alternativt lastkompensationsåtgärder kan komma att krävas samt/eller kontroll och efterjustering av körbanan. Km 1/000 – km 1/200 Markytan lutar mot söder från nivå cirka +14 vid km 1/000 till nivå cirka +11 vid km 1/200. Marken bedöms bestå i huvudsak av berg i eller nära i dagen. Gång- och cykelvägen planeras gå i skärning utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Km 1/200 – km 1/965 Markytan lutar svagt söderut längs hela sträckan från nivå cirka +11 vid km 1/200 till nivå cirka +4 vid km 1/965. Marken bedöms bestå av glacial lera med ett djup som varierar mellan 3 och 10 meter längs sträckan. Postglacial lera bedöms finnas från cirka km 1/850 och till sträckans slut. Berg i dagen bedöms förekomma strax öster om vägen vid km 1/9001/965. Gång- och cykelvägen planeras gå i nivå med den intilliggande markytan utmed sträckan. Stabilitets- och sättningsförhållandena bedöms vara tillfredställande utmed sträckan. Inga speciella geotekniska åtgärder bedöms erfordras. Ledningar Det finns kommunala vatten- och spillvattenledningar som bitvis går utmed väg 955. Söder om Södra Småskolevägen korsar vattenledningar väg 955 i flera punkter. Vid Södra Småskolevägen korsar en vattenledning och löper sedan norrut längs vägens östra sida. I området kring Björkhemsvägen korsar såväl vattenledningar som en spillvattenledning vägen. Markförlagda tele- och fiberledningar löper huvudsakligen på östra sidan om väg 955 och korsar i sju punkter. I utredningsområdets södra del fram till Tubackavägen finns ledningar på båda sidor om vägen. Även i norr, mellan Weabäcken och Björkhemsvägen, löper dessa ledningar på båda sidor om vägen. Vid Sannå Dalavägen finns luftburna ledningar som löper norrut på östra sidan om vägen. Markförlagda elledningar löper längs vägen på större delen av sträckan. I söder är ledningarna till övervägande del placerade på östra sidan. Även i den norra delen finns markförlagda elledningar på vägens östra sida. Elledningar korsar vägen åtta gånger. Vid Björkhemsvägen har Trafikverket en belysningscentral dit markförlagda elledningar ansluter. Norr om Lilla Ekenäsvägen finns en jordvärmekabel öster om Östra Särövägen. Om och hur befintliga ledningar kan komma att beröras detaljstuderas i kommande skeden. 21 5. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv 5.1. Val av lokalisering Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas längs östra sidan av väg 955. Anslutande gång- och cykelväg ligger på den västra sidan i norr, vid Särö IP, och på den östra sidan i söder vid Kyrkoby Dalavägen. På långa delar av sträckan är påverkan på natur- och kulturmiljö likvärdig oavsett vilken sida gång- och cykelvägen placeras på. För att undvika påverkan på den gamla delen av muren vid Släps kyrka bör gång- och cykelvägen placeras på vägens östra sida. Ytterligare fördelar med att anlägga gång- och cykelvägen på östra sidan är att det bor fler människor öster om väg 955, intrånget vid Wea gård uteblir, samt att målpunkterna Ekenäs skola och Sandsjöbacka naturreservat ligger öster om väg 955. 5.2. Val av utformning Vägplanens omfattning Vägplanen omfattar utbyggnad av en parallell gång- och cykelväg längs östra sidan av väg 955, från infarten till Sofielundsvägen i norr till Kyrkoby Dalavägen i söder. Sträckan är drygt 2 km lång. Delen mellan Björkhemsvägen och Sofielundsvägen är endast planerad att trafikeras av fotgängare och cyklister till och från Sofielundsvägen. Trafikanter med start och slut i Särö centrum ska passera väg 955 i höjd med Björkhemsvägen och röra sig längs Idrottsgången. Vägplanen omfattar en ny anslutning mellan Östra Särövägen och Idrottsgången i höjd med Björkhemsvägen. Väg 955 förses med chikaner norr och söder om Björkhemsvägen och Idrottsgången samt norr och söder om infarten till Släps kyrka för att säkerställa en låg hastighet på de fordon som vistas på väg 955. Den låga hastigheten medför att väg 955 i de punkterna är lämplig att korsa för oskyddade trafikanter. Skiss vid Björkhemsvägen och Idrottsgången. På grund av det trånga utrymmet på sträckan förbi Släps kyrka och fastigheterna Ekenäs 3:7, 3:9 och 3:10 är väg 955 5,5 meter bred på sträcka av cirka 150 meter. Avsmalningen krävs för att undvika intrång i den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka och för att minimera intrånget i den befintliga slänten öster om väg 955. 22 Skiss vid Släps kyrka och församlingshem. Trång sektion utmed kyrkogården. På grund av det trånga utrymmet på sträckan mellan anslutningen till väg 955 och Kyrkoby Dalavägen och för att minimera intrånget i fastigheterna Ekenäs 1:33 och 1:34 är väg 956 6,5 meter bred på sträcka av cirka 40 meter. Ytterligare avsmalning är ej möjligt då sträckan ligger i en kurva och tillräckligt utrymme för två fordon att mötas måste finnas. Avsmalningen krävs för att skapa en sammanhängande gång- och cykelväg och samtidigt undvika allt för stort intrång på befintlig tomtmark. Gång- och cykelvägen förslås på denna del vara 2,5 meter, också det för att minimera intrång på befintlig tomtmark. En hastighetsöversyn bör utföras längs sträckan. Det är viktigt att gällande hastighetsbegränsningar anpassas till utformningen av vägen och dess omgivning. Typsektioner Gång- och cykelvägen är föreslagen att anläggas med 2,5-3,5 meters bredd och föreslås separeras från väg 955 med en 2 meter bred skiljeremsa där så är möjligt av utrymmesskäl. Där utrymmet är begränsat anläggs gång- och cykelvägen i direkt anslutning till väg 955, 23 separerad av ett kantstöd. Väg 955 behåller sin ursprungliga bredd förutom på de sträckor som beskrivits i stycket ovan. Se ritningar enligt ritningsförteckning. Plan- och profilstandard Gång- och cykelvägen följer i huvudsak plan och profil för väg 955. Korsningar och anslutningar Samtliga enskilda fastighetsanslutningar kommer att behållas. Gång- och cykelvägen passerar korsande vägar i rät vinkel. Hydrologi och hydroteknik Dagvattnet från väg 955 avleds idag via öppna diken på båda sidor om vägen. Vid sektion 1/480 (se vägplanens illustrationsplan) leds vatten från östra till västra sidan via en trumma. Dagvattnet kommer att hanteras på samma sätt fortsättningsvis och samtliga avrinningsområden och vattendelare behålls. På de sträckor där gång- och cykelvägen skiljs från väg 955 med en skiljeremsa kommer vägen och gång- och cykelvägen att avvattnas via ett längsgående makadamdike i skiljeremsan. Makadamdiket består av en grund, gräsbeklädd, skålformad yta över en makadamfyllning med en kombinerad drän- och dagvattenledning. Vid tjäle eller vid extremregn kommer ytvattnet i det skålformade makadamdiket att avledas med hjälp av lågbyggda kupolbrunnar. Den kombinerade dränoch dagvattenledningen ansluts till befintliga trummor och öppna diken längs väg 955. De tillkommande hårdgjorda ytorna från gång- och cykelvägen kommer att innebära en förändrad avbördning för dagvattnet i området. Denna förändring kommer att kompenseras genom att dagvattnet fördröjs och infiltreras i makadamdikena. En stor del av vägdagvattnets föroreningar fastläggs i vägens innerslänt och i den vegetativa skålformade grunda diket. Rening av vägdagvattnet sker då genom filtrering, sedimentation och biologiskt upptag i den växtlighet som naturligt etablerar sig. Man brukar benämna denna naturliga rening som en vegetativ rening. Med anledning av den låga trafikmängden föreslås inga ytterligare åtgärder. Längs med gång- och cykelvägens östra sida föreslås ett dike som tar emot avrinningen från natur- och åkermark. Diket ansluts till befintliga diken, Weabäcken och trummor under väg 955. På de sträckor där gång- och cykelvägen anläggs intill väg 955 följer avvattningen av gång- och cykelvägen vägens avvattning. Befintliga trummor och ledningar under väg 955 är planerade att justeras beträffande längd med anpassning till ny gång- och cykelväg. Samtliga befintliga sidotrummor för anslutande vägar, in- och utfarter raseras och ersätts med kombinerad drän- och dagvattenledning. Kollektivtrafik Den befintliga parkeringsfickan vid Lyckekullavägen kan i framtiden användas för den skolskjuts som angör Ekenässkolan och även för den skolskjuts som hämtar och lämnar skolbarn på väg till Särö skola. Parkeringsfickan behöver anpassas för att utgöra hållplats. 24 Övriga väganordningar Gång- och cykelvägen kommer att beläggas med asfalt och föreslås få belysning utmed hela sträckan. Berörda vattenledningar samt el-, tele- och optokablar vilka berörs av gång- och cykelvägen behöver läggas om. Samråd kommer att hållas med berörda ledningsägare. Alternativ som valts bort Ett alternativ där gång- och cykelvägen ligger på västra sidan väg 955 har utretts. Detta alternativ har valts bort bland annat på grund av intrång vid den gamla delen av kyrkomuren vid Släps kyrka, att anslutningen vid väg 956 inte blir trafiksäker, intrång vid Wea gård samt att fler bostäder ligger öster om väg 955. Möjligheten att anlägga ridväg längs gång- och cykelvägen har utretts men har av flera anledningar valts bort. Dels beroende på att det i vissa passager är så trångt att en ridväg inte kan rymmas, dels för att markåtkomst inte kan tas med vägrätt utan måste ske på frivillig väg men också för att behovet av en ridväg har bedömts vara begränsat. 5.3. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs För att undvika intrång på tomtmark och för att minimera påverkan på vattendrag har gångoch cykelvägen på delar av sträckan placerats direkt intill körbanan istället för med ett avstånd emellan. I enstaka fall har gång- och cykelvägen av utrymmesskäl getts en smalare bredd än 3 meter. Detta har gjorts för att minimera intrånget i tomtmark. Vid passagen av Weabäcken ska trumman utformas så att den inte utgör ett vandringshinder. För att möjliggöra underhållsarbeten vid befintlig trumma över Weabäcken kommer den nya trumman att placeras cirka 5 meter längre uppströms. 25 6. Effekter och konsekvenser av projektet 6.1. Trafik och användargrupper Med en separerad gång- och cykelväg ökar trafiksäkerheten för gående och cyklister på sträckan. Idag är dessa trafikanter hänvisade till vägen som saknar bred vägren att röra sig längs vilket medför stora säkerhetsproblem. Genom att binda samman befintlig gång- och cykelväg i norr mot Särö centrum samt via Lyckekullavägen mot Guntoftavägen skapas ett sammanhängande stråk i nord-sydlig/västlig riktning i området. Detta ökar trafiksäkerheten, minskar olycksrisken och främjar tillgängligheten till lokal service samt busshållplatser i Särö centrum i norr. Gång- och cykelvägen innebär också möjligheter för skolelever att på ett mer trafiksäkert sätt ta sig till och från såväl Särö skola i Särö centrum som till Ekenässkolan längs Östra Särövägen. Den del av länken som fortfarande kommer att saknas längs väg 956 för att få ett sammanhängande gång- och cykelstråk till Kungsbacka tätort, mellan Kyrkoby Dalavägen och befintlig gång- och cykelväg i söder mot Vallda Trekant, är planerad att byggas ut år 2019. 6.2. Lokalsamhälle och regional utveckling Gång- och cykelvägen kommer att ta viss mark i anspråk Inga kommunala detaljplaner berörs av gång- och cykelvägen. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen bidrar till att skapa ett heltäckande gång- och cykelvägnät enligt Kungsbacka kommuns gång- och cykelplan 2013-2016. 6.3. Miljö och hälsa Nollalternativ Utöver normalt underhåll för den aktuella vägen förutsätts nollalternativet i det här fallet endast innebära små förändringar jämfört med dagens situation. Vägen och dess närområde förväntas inte förändras vid nollalternativet i sådan utsträckning att det påverkar natureller kulturmiljön. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära varken positiva eller negativa konsekvenser för aspekterna natur- och kulturmiljö. För trafiksäkerhet och barriäreffekt kommer nollalternativet innebära negativa konsekvenser genom kvarstående problem med att som oskyddad trafikant röra sig längs vägen för att nå målpunkterna. Med en ökad trafik kommer också barriäreffekten att öka. Nollalternativet innebär att målen om förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister inte nås. Landskapsbild Kyrkmuren och träden berörs inte och heller inga andra skyddade miljöer som är betydelsefulla för landskapsbilden. En del av den nya kyrkogårdsmuren vid infarten behöver flyttas något, men kan byggas upp på liknande sätt så att landskapsbilden förblir oförändrad. Förbi Släps kyrka kommer schakt i den redan störda slänten på östra sidan att behövas. Norr om Släps kyrka kommer gång- och cykelvägen att ligga på bank (förlängning av vägens bankslänt). På krönet vid Sannå Dalavägen kommer schakt och eventuellt lite 26 sprängning att behöva göras. Några fastigheter på sträckan kan komma att beröras med intrång i staket och häckar som kan komma att flyttas. Detta kan i sin tur lokalt få viss påverkan på landskapsbilden. Gång- och cykelbanan tar jordbruksmark i anspråk men genom att den ligger på samma nivå som befintlig mark märks den endast lite i landskapet. Det är främst den nya belysningsarmaturen som kommer att innebära en förändring. Sammantaget är effekterna på landskapsbilden begränsade och konsekvenserna bedöms som små. På krönet vid Sannå Dalavägen kommer det behövas schakt i slänten för att få utrymme för gång- och cykelvägen. Weabäcken kan anas i landskapet genom att den kantas av buskar och träd. 27 Naturmiljö Riksintresseområde för naturvård, Natura 2000-område och Sandsjöbacka naturreservat bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Tjuvaklöven som är ett område med naturvärde enligt Skogsstyrelsens naturvärdesinventering bedöms inte påverkas av gång- och cykelvägen, då det ligger utanför utredningsområdet. Vid passagen av Weabäcken kommer en ny trumma att anläggas för gång- och cykelvägen. Trumman läggs cirka 5 meter från befintlig väg och kommer att vara cirka 5 meter lång. Diametern på den nya trumman kommer att vara 1600 mm. De hydrologiska förhållandena bedöms inte förändras till följd av åtgärderna, som därmed inte bedöms påverka bäckens djurliv. De arbeten som kommer att utföras i Weabäcken kommer att vara begränsade och skyddsåtgärder kommer att vidtas för att minimera grumling och förhindra spridning av skadliga ämnen till vattendraget. Grumling kan innebära tillfälliga överlagringseffekter, vilket tillfälligt kan påverka bottnar nedströms. Dock bedöms inte att några värdefulla lekbottnar eller uppväxtområden påverkas nedströms. Inget vatten från schakt eller annan länshållning kommer att pumpas direkt till Weabäcken innan rening och avskiljning av bland annat grumlande partiklar. Arbetena i Weabäcken kommer i möjligaste mån att utföras när ekosystemet i bäcken är mindre känsligt. Lämpliga arbetstider för grumlande arbeten är mellan den 15 juni och 30 september. Där det av utrymmesskäl är möjligt kommer dagvattnet från den nya gång- och cykelvägen att tas omhand med hjälp av gräsklädda diken som ska åstadkomma vegetativ rening. Den nya trumman ger en viss förlust av livsmiljö. De negativa konsekvenserna av arbetena i Weabäcken bedöms som små och övergående. Arbetena som berör Weabäcken bedöms utgöra anmälningspliktig vattenverksamhet enligt Miljöbalken och kommer att anmälas till Länsstyrelsen. De rödlistade arterna, som enligt uppgift finns inom utredningsområdet, bedöms generellt inte påverkas av en ny gång- och cykelväg. För de skyddade arterna sandödla och hasselsnok har en inventering gjorts under våren 2015, där inga observationer har gjorts av någon av arterna. Bedömningen är att ingen av arterna har någon permanent förekomst i området. De äldre träd som står vid Släps kyrka bedöms inte påverkas av den nya gång- och cykelvägen, då denna anläggs på andra sidan av vägen. Anläggandet av gång- och cykelvägen tar ny mark i anspråk men i vägens närområde har inte några andra höga naturvärden identifierats som bedöms bli negativt påverkade av utbyggnaden. Vissa enskilda träd kommer dock behöva tas ned, vid Ekenässkolan och söder där om. Sammantaget bedöms anläggandet av en ny gång- och cykelväg innebära små negativa konsekvenser för naturmiljön. 28 Biotopskydd och strandskydd De generella biotopskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 11 § miljöbalken. Syftet med det generella biotopskyddet är att skydda biotoper i jordbrukslandskapet. Exempel på biotoper som omfattas av bestämmelserna är stenmurar, odlingsrösen, alléer samt småvatten och våtmarker i jordbruksmark. Strandskyddsbestämmelserna regleras i 7 kap 13-18 §§ miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. I detta fall gäller undantag från förbud mot åtgärder inom objekt som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna enligt 7 kap 11 § miljöbalken och strandskyddet enligt 7 kap 16 § miljöbalken. Det innebär att ingen separat dispensprövning krävs då denna vägplan kommer att fastställas. Skyddets syfte är att intrång i dessa miljöer ska undvikas. Om det inte går ska åtgärder vidtas för att minska skadorna. Ett vattendrag som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna och strandskyddsbestämmelserna kommer att påverkas av föreslagen gång- och cykelväg. Weabäcken kommer att passeras med ny trumma, som är cirka 5 meter lång, för gång- och cykelvägen. Detta gör att en del av miljön i det biotopskyddade området och strandskyddade området tas i anspråk. Det leder till en viss förlust av öppen vattenyta i vattendraget och därmed viss förlust av befintlig livsmiljö. Trumman utformas på ett sätt som inte förändrar vattenflödet eller skapar ett vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer. Vid grävning i och i anslutning till vattendraget bör grumling undvikas i möjligaste mån och träd utmed vattendraget bör bevaras så långt möjligt. De negativa konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna bedöms som små. En anmälan om vattenverksamhet kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Möjliga kompensationsåtgärder, som att till exempel lägga ut grövre bottenmaterial i anslutning till trumman, kommer att studeras vidare i den fortsatta processen. Med kompensationsåtgärder bedöms att den nya gång- och cykelvägen inte strider mot biotopskyddets eller strandskyddets syfte. Kulturmiljö Den kulturhistoriska lämningen RAÄ Släp 155:1, öster om väg 955, ligger på en platå en bit in från vägen och högre än körbanan. På den sträckan är vägen och diket relativt brett vilket innebär att trots att gång- och cykelvägen placeras på den östra sidan kommer en byggnation kunna utföras utan intrång i lämningen. Inga kända områden med höga kulturvärden berörs och inte heller några kända fornlämningar. Den nya delen av kyrkomuren behöver flyttas något men den äldre muren berörs inte. Gång- och cykelbanan utmed vägen gör att gaturummet breddas och ytan som är asfalterad ökar, vilket innebär konsekvenser för upplevelsen av vägen och dess kulturhistoriska värden. Men eftersom vägen är relativt bred och med asfalterad körbana så upplevs den redan idag som en modern väg. Vägens sträckning ändras inte och konsekvenserna avseende kulturvärdet för vägen bedöms som obefintliga. 29 Om den pågående arkeologiska utredningen inte visar på andra kulturmiljövärden än de som är kända idag, innebär vägplanens förslag inga negativa konsekvenser för kulturmiljön. Mark- och vattenanvändning Anläggande av gång- och cykelväg innebär att mark som idag nyttjas för annat ändamål, främst jordbruk, övergår till vägområde. Ytan som ianspråktas för vägändamål är begränsad till en smal remsa utmed vägen och bedöms inte försvåra nuvarande markanvändning. Därmed bedöms föreslagna åtgärder enligt vägplanen endast medföra små negativa konsekvenser ur markanvändningssynpunkt. Weabäcken kommer inte annat än tillfälligt under byggskedet att påverkas av föreslagna åtgärder. Den nya trumman anpassas till nuvarande hydrologiska förhållanden. Därmed uppstår inga negativa effekter för vattendragets funktion eller nyttjandet av omkringliggande mark. Den aktuella delsträckan berör inte några grundvattenförekomster som har pekats ut enligt VFF (vattenförvaltningsförordningen). Planerade åtgärder kommer att generera ett överskott på jordmassor. Massorna kommer att bli entreprenörens egendom. En del av jorden ska användas för täckning av slänten (återfyllning). Disponering av övriga massor kommer att beslutas senare. 6.4. Påverkan under byggnadstiden Påverkan under byggtiden är temporär och konsekvenserna begränsas till tiden då vägbygget pågår. Särskilda skyddsåtgärder kan behövas för att säkerställa att föroreningar i form av exempelvis drivmedel och andra oljeprodukter från arbetsfordon inte når mark- och vattenområden vid olycka eller missöde. Till exempel behövs särskilda uppställningsplatser för fordon. Särskilt viktigt är det att skydda Weabäcken från föroreningar. Arbetena kan också behöva genomföras vid särskilda tidpunkter för att minimera påverkan på naturmiljöer. 30
© Copyright 2026