1. No category

MILJÖBEREDNING
SIDA
1 (2)
KALLELSE
Kallelse till Miljöberedning
Tid
Torsdag den 12 november 2015, klockan 13:30
Plats
A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28
Ärenden
Diarienummer
0
Val av justerare
1
Godkännande av föredragningslistan
2
Informationsärende
HUGE:s arbete med energifrågor
Lars Heinonen, chef för teknisk utveckling vid
HUGE Fastigheter AB
3
Informationsärende
Fortsättning av Agenda 21 – nytt Miljöprogram
KS-2015/1004.809
4
Ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge – svar på motion väckt av Yosef Sigal
(S) och Rikard Lingström (S)
KS-2015/702.172
5
Informationsärende
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
KS-2014/685.809
6
Informationsärende
Verksamhetsplan för miljöberedningen
MILJÖBEREDNING
KALLELSE
7
Reserapport
Christian Ottossons och Marica Lindblads
studieresa 20 - 22 oktober till Berlin Tysklands energiomställning 'Energiewende'
8
Övriga frågor
Huddinge den 4 november 2015
Christian Ottosson
Ordförande
Eva Kaaman Modig
Sekreterare
SIDA
2 (2)
Dokumenttyp
Beslutad av
Styrdokument
Ledningsrådet
Giltig från
Handläggare
2015-04-01
Lars Heinonen
Version
Diarienummer
1.0
Energiplan 2015
Bakgrund
Huge Fastigheter har bedrivit ett framgångsrikt energiarbete under de senaste åren. Nu tas
ytterligare ett steg mot en hållbar energianvändning genom att konkretisera och utveckla
energimålen i Huges affärsplan 2015.
Utdrag ur Affärsplanen 2015 avseende mål som berör energi
Riksdagen har beslutat att Sverige ska minska energianvändningen i bostäder och lokaler med 20
procent fram till år 2020 och med 50 procent till år 2050. Målen är satta med 1995 som basår men
Huge har valt att utgå från 2008 som basår.
Enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda ska alla nya byggnader senast 31 december 2020
vara så kallade näranollenergibyggnader (NNE). För kommuner och landsting gäller detta från 2019.
Vi har hittills överträffat våra mål för minskad energianvändning och koldioxidutsläpp främst genom
tuffa energikrav på nyproduktion och omställning till effektivare värmestyrning. Nya miljömål antogs
av styrelsen i september 2013.
Nulägesbeskrivning:
Huge energiuppföljning 2008-2014 inkl. verksamhetsel i kommunala lokaler. Mål 2015
Områdesnivå kWh/m2/år
År
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
1 HC
2 Sjö/Ful
3 Fle/Vis
4 Trå/Sko
5 Stu/Snä
6 Vår/Seg
Huge Tot.
Tot. %
195
185
198
177
203
224
196
0
195
162
198
172
203
220
190
3,1
188
158
188
171
207
190
185
5,6
175
155
181
162
188
187
175
10,7
159
151
178
155
174
182
166
15,3
155
147
172
148
166
173
160
18,4
150
143
171
144
164
171
156
20,4
1
2014
%
23,1
22,7
13,6
18,6
19,2
23,7
20,4
Mål
2015
Version 1.0
2015-04-01
153
21,9
Energianvändning Bostäder/Kommunala lokaler
kWh/m2
2008 2014
% besparing
Bostäder
175
143
-18,3
Kommunala lokaler
235
185
-21,0
Långsiktiga mål i affärsplanen


Minska koldioxidutsläpp från egen energianvändning med 28 % till 2020, jämfört med 2008
Minska energianvändningen per kvadratmeter jämfört med 2008 med:
o 30 % till 2020
o 40 % till 2030
o 50 % till 2050
Mål 2015 i affärsplanen



Minska koldioxidutsläpp från egen energianvändning med 4 %, jämfört med 2014
Minska energianvändningen per kvadratmeter med 2 % jämfört med 2014
Minska resursanvändningen
Energiplanens mål
Målen i affärsplanen konkretiseras i energiplanens mål. Sammantaget kommer dessa målsättningar
att minska de energirelaterade koldioxidutsläppen i Huge fastigheter med ca 80 procent under
perioden 2008-2050.
•
Senast år 2050 ska fastighetsbeståndets genomsnittliga energianvändning vara:
o högst 70 kWh/m2 Atemp/år exkl. verksamhetsel för kommunala lokaler
o högst 80 kWh/m2 Atemp/år för kommersiella lokaler och bostäder
•
År 2020 ska genomsnittliga energianvändningen vara:
o högst 110 kWh/m2 Atemp/år exkl. verksamhetsel för kommunala lokaler
o högst 120 kWh/m2 Atemp/år för kommersiella lokaler och bostäder
2
Version 1.0
2015-04-01
Strategier:
Strategier för energiförsörjning och hushållning:
•
Egen energiproduktion genom värmepumpar, frikyla, energilager, utnyttja återvunnen energi
samt förnybar energi.
•
Huges energiförsörjning både el och fjärrvärme ska i möjligaste mån ske med förnybar
energiråvara. Huges aktiva energiomställning har medfört att det idag inte finns någon
oljeeldad uppvärmning kvar i fastighetsbeståndet.
•
Huge och Huddinge kommun bör tillsammans påverka SFAB så att de endast levererar
fjärrvärme som är baserad på förnyelsebar energiråvara.
•
Huge har under 2013 övergått från grön el till GoO ursprungsmärkt el 100 % vatten och vind.
•
Egenproducerad el via sol eller vind ska utredas och testas, även om det idag är tveksamt
med tanke på investeringskostnaden och att det idag finns energisystem som både har bättre
lönsamhet och har en bättre miljövinst.
•
Huge har sedan 2012 ett vindkraftverk för egenproducerad el upp till 10 % av
elanvändningen.
•
Måste komfortkyla installeras ska det vara av typ frikyla.
•
Värmepumptekniken är ett måste om Huge ska kunna uppfylla sin målsättning.
•
Energilagertekniken i berg och mark utnyttjas redan idag till mindre anläggningar och
kommer under 2014-2015 att testas i större skala i projekten Kästa förskola/skola och
Glömsta skola m.m.
Strategier vid ny-, om- och tillbyggnader:
•
Huge som byggherre ska vid sina byggprojekt av större omfattning tillämpa strategin att
energianvändning efter:
Ombyggnad blir högst hälften så stor som före ombyggnaden.
Ny – och tillbyggnader använda energiteknik och byggnadsteknik så att målsättningen för
2050 minst uppfylls.
•
Energiutredning med kalkyl ska tas fram och vid förekommande fall ska den även revideras
under projektet för att fokusera på den ovan angivna ambitionen och de satta målen.
Energiutredningen ska alltid följas upp med verkliga uppmätta värden ca 1år efter
färdigställandet av byggnaden.
•
Redan i programskedet och i samband med val av system eller åtgärdsalternativ ska LCCkalkyler genomföras och resultatet av dessa ska ligga till grund för beslut. Riktlinjer för
konsulter finns i Huges projekteringsanvisning.
3
Version 1.0
2015-04-01
•
”Byggnaden som system” ska tillämpas och tas hänsyn till. Det är husets utformning och
klimatskal som avgör vilka typer av installations- och energilösningar som ska väljas. Hänsyn
ska även tas till hur en byggnad placeras på tomtmark, för att ta hänsyn till solinstrålning,
kylbehov och ev. möjlighet till solenergi mm.
•
System för att certifiera byggnader ur energi och miljösynpunkt har under 2013 tagits fram
och det är ”Miljö Byggnad” med inriktning på nivå Guld för energi om byggnaden ska
certifieras.
•
”Rekorderlig renovering” ska tillämpas vid ombyggnad där kalkyl tas fram för att bestämma
vilka åtgärder som är lämpliga att utföras samtidigt, ur ett lönsamhets och energiperspektiv.
•
För bostadshus som har fler än 3 våningar med system F ventilation ska frånluftsvärmepump
utredas som första alternativ.
•
För bostadshus upp till 3 våningar med system F ventilation ska konvertering till FTX-system
utredas som första alternativ.
•
För kommunala och kommersiella lokaler ska klimatskal och ventilation utredas som första
alternativ. Här har verksamhetens önskemål och energianvändning stor inverkan.
Drift och förvaltning
•
Ett fortsatt systematisk energiarbete med driftoptimering ska årligen motsvara en sänkning
av den totala energianvändningen med minst 1,2 procent.
•
Verksamhetsel, inklusive belysning, ska effektiviseras via kraftfulla insatser. För kommunens
lokaler gäller det att sänka användningen från i snitt 80kWh/m2 till 40kWh/m2 år 2050.
•
Individuell mätning och debitering av varmvatten till bostäder ska utredas.
•
Teknik för vattenbesparing i lägenheter ska tas fram.
•
Energiproduktion med hjälp av t.ex. solceller/solfångare på befintliga byggnader ska utredas.
Injustering av värmesystem och ventilationssystem ska utföras där så behövs ur ett energieller inomhusklimatperspektiv.
Övrigt
•
År 2014 ska 100 procent förnybar och ursprungsmärkt energiråvara efterfrågas.
•
Drift och skötsel organisation för kraftverket har upphandlats av SAMKRAFT i Gävle.
•
Ett Miljö/Energi råd har bildats med uppgift att driva dessa frågor samt att bereda
beslutsdokument för beslut i ledningen.
•
Översyn av utbildningsinsatser och kompetensinventering ska årligen utföras.
4
Version 1.0
2015-04-01
Energianvändning:
Nedan redovisas de tre vanligaste sätten att följa upp energianvändningen
Via fakturor





Energideklaration








All energi
Lokaler
Lägenheter mm
Ingen korrigering
Olika ytor
Statistikprogram







Endast fastighet
Korrigering
Ej verksamhet
Ej tvättstugor
Ej utomhusbelysning
Ej motorvärmare
Ej mm.
Atemp.
Nästan all energi
Korrigering
Fastigheten
Verksamheten
Ej lägenheter (el)
Ej vissa lokaler
Atemp.
Huge har valt att följa upp energianvändningen via ett separat statistikprogram där möjlighet ges att
redovisa ner på timmes nivå, allt för att kunna göra övergipande uppföljningar till att kunna följa en
specifik mätare före och efter energiåtgärder. Det möjlig gör även att vi kan få larm vid ökad
energianvändning så att åtgärd snabbt kan sättas in.
Arbetssätt med energifrågor i förvaltningen:
Huge ska arbeta strukturerat med energifrågor. Arbetet ska kännetecknas av PUFF-processen,
Planera- Utföra- Följa upp-Förbättra enligt figur nr nedan.
Energieffektiviseringsprocessen
>>
>>
Sätt mål
Fö
lja
>>
ra
ne
Pl
a
Sälj in,
motivera och
engagera
>>
ra
fö
Följ upp
och mät
Ut
up
p
tra
ät
Utvärdera
och analysera
Gör
handlingsplan
>>
Föreslå, välj
och genomför
förbättringar
rb
Fö
>>
Rapportera
Åtgärda
>>
>>
5
Version 1.0
2015-04-01

Målsättning för varje objekt tas gemensamt fram av Distrikt och Teknik. Hur väl målen
uppfylls följs upp kvartalsvis på separata energimöten för respektive distrikt.

Driftgruppen bestående av samtliga driftansvariga och gruppen Teknisk Utveckling träffas en
gång per månad, ansvarig chefen för teknisk utveckling.

Energistatistik följs upp en gång per månad på distrikts nivå och redovisas på distriktsmöte.

Separat budget för genomförande av lönsamma energieffektiviseringsåtgärder tas
gemensamt fram av Distrikt och Teknisk Utveckling. Teknisk utveckling ansvarar för ca 10 st
större energiprojekt per år.

För att snabbt kunna åtgärda uppkomna lönsamma energieffektiviseringar som inte är
budgeterade finns en energifond vilken chefen för Teknisk Utveckling ansvarar för.

Att i de dagliga rutinerna verka för att anläggningarna driftoptimeras på bästa sätt.

Mätning av verkningsgrader på återvinningssystem ska genomföras som en rutin.

Energiinformation till hyresgäster vid regelbundna hyresgästmöten där man även tar upp
drifttider och temperaturer för att snabbt kunna ändra inställningar efter verksamheterna..

Huges förvaltare och driftansvariga uppmuntras till och ges verktyg för att kunna informera
hyresgästerna om de aktuella objektens energistatus i samband med återkommande
hyresgästträffar.
Aktörer och deras drivkrafter:
Om Huge ska nå den ovan angivna målsättningen att halvera den köpta energin och därmed reducera
klimatpåverkan krävs att flera aktörer samverkar och att incitament och drivkrafter tydliggörs för alla
involverade parter.
De aktörer som har ett primärt ansvar är följande:

Huddinge kommun politiker och ledningen

Huge Fastigheter styrelse och ledningen

Tekniska avdelningen

Distrikten

Hyresgäster

Övriga
6
Version 1.0
2015-04-01
Huddinge kommun politiker och ledning:
Huddinges politiker anger sina krav på Huge i Ägardirektiven I dessa står följande;

Verksamheten i bolaget ska drivas på ett ekologiskt hållbart sätt och präglas av ett aktivt
miljöarbete.

Bolaget ska samverka med Huddinge kommun kring den långsiktiga planeringen som ska
säkra ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i alla geografiska områden i kommunen.

Bolaget ska i samarbete med kommunen se över kommunens hyresavtal för att skapa
incitament för låg energianvändning i lokaler som hyrs av kommunen.

Bolaget och kommunen ska se över vilka energi- och miljölösningar som ska finnas för de
nyproducerade kommunala verksamhetslokalerna.

Bolaget får i uppdrag att minska användningen av energi i hela fastighetsbeståndet samt ta
fram en strategi för detta.
Huge Fastigheter styrelse och ledning:
En engagerad ledning med tydlig strategi och ambition är en viktig förutsättning för att nå en effektiv
energianvändning och för att kunna bibehålla höga ambitioner och mål. De offentliga
fastighetsägarna bör föregå med goda exempel för att nå såväl de nationella som regionala målen
om minskad energianvändning och klimatpåverkan.
Huges mål är anpassade efter dessa krav som bl.a. innebär att nära nollenergibyggnader ska vara
regel för Huge senast år 2019, dvs. två år före detta krav gäller för privatägda byggnader. Huges
ledning ska engageras i en årlig diskussion om de energipolitiska ambitionerna och målen. Vid dessa
möten kommer utfallet av vår strategi, energiplan, policy och riktlinjer att diskuteras och beslut om
eventuellt nödvändiga konsekvenser att kunna fattas. Återkoppling sker då av utfallet av
energiplanen och beslutade energiåtgärder. Huges styrelse ska årligen informeras om energiarbetet
och fatta övergripande strategiska beslut för inriktningen.
Nyttan med den hittills genomförda sänkningen 20,4 % av Huges energianvändning har ett värde
med dagens energipriser på ca 26,2 MSEK årligen förutom den minskade klimatpåverkan.
Vårt årliga mål om 1,2 procent lägre energianvändning har ett värde idag av ca 1,7 MSEK per år i
lägre kostnader.
Tekniska avdelningen:
Projektgrupperna och Tekniskutveckling har som beställare och ledning av byggprocessen stor
möjlighet att bevaka och verkställa att målen för nybyggnad och ombyggnad uppfylls. Detta ska ske
genom verkställande av byggprocessens skeden med uppfyllande av de beskrivna angivna
strategierna. Tekniskutveckling ska även fungera som stöd för ledningen och distrikten när det gäller
att uppfylla målen i energiplanen.
7
Version 1.0
2015-04-01

Projektmålen ska uppfyllas dvs. nybyggnad högst 70 kWh/m2Atemp för kommunens lokaler
och 80kWh/m2Atemp för kommersiella lokaler och bostäder.

Ta fram en plan för hur vi ska bygga näranollbyggnader (NNE) hur, krav från 2019 på
kommuner och landsting.

Vid renovering och ombyggnad gäller de fastlagda värdena som riktvärde och kan komma att
ändras på från fall till fall beroende på de tekniska förutsättningarna och vad våra kunder vill.

Angivna strategier verkställs vid upphandling.

Genomtänkta systemlösningar och helhetsperspektiv, ” byggnaden som system” där hänsyn
tas till både byggteknik och installationsteknik, ska tillämpas och redovisas i
förslagshandlingar.

Riktlinjer i projekt enligt projekteringsmanual ska tillämpas av konsulter och leverantörer.
Kvalitetssäkring och utveckling av manualen görs löpande.

LCC-kalkylering tillämpas som metod för val för såväl anbud som bygg- och
installationssystem.

Energikalkylering för att verifiera energimålen ska ske vid berörda projektskeden under
program och projektering (systemhandling, förslagshandling, upphandling och idrifttagning).

I samtliga projekt ska energimålen ingå. Måluppfyllelse och funktionskrav ska verifieras med
kontroll och mätning som ligger till grund för godkänd leverans vid slutbesiktning eller senast
två år efter leverans.

Systematiskt överlämnande av projekt till förvaltningen, distrikten, ska etableras vilket
förutsätter driftorganisationens deltagande i projektet.

Uppföljning av riktlinjer och erfarenhetsåterföring ska ske regelbundet inom Tekniska
avdelningen.

Teknisk utveckling ska årligen anordna workshops med samtliga drifttekniker och elektriker
för att visa goda exempel och nyheter/utveckling för att skapa engagemang.

Teknisk utveckling ska en gång per månad anordna driftmöten med ”driftgruppen” för att
följa upp energianvändningen, erfarenhets återföring mellan distrikten och ta upp
tekniskutveckling.

Energiuppföljningsmöte mellan distrikten och teknik ska genomföras en gång per halvår. På
detta möte ska även drifttekniker och elektriker närvara.

Energistatistik ska utföras enligt ”Mäta, verifiera och rapportera” Bilaga 1.

Tekniskutveckling ska årligen utreda och föreslå åtgärder för de 10 fastigheter som är sämst
ur ett energiperspektiv och har störst potential att sänka energianvändningen samt ta upp de
8
Version 1.0
2015-04-01
”goda” exempel som är utförda under året. Rapporten ska ligga som förslag till kommande
års verksamhetsplan.
Distrikten/Förvaltningen:
Huge har som stor hyresvärd ett ansvar att med nöjda kunder förverkliga energimålen i förvaltningen
av fastigheterna. Föra att nå energimålen för nära nollenergibyggnader med låg andel verksamhetsel
erfordras medverkan från hyresgästerna/verksamheterna i lokaler och bostäder. Kontinuitet i
verksamheten är viktig för de som sköter fastighetsdriften. Detta kräver fastlagda rutiner som ska
utformas så att de skapar delaktighet för uppfyllande av energimålen.

Regelbundna hyresgästträffar anordnas där energifrågan är en stående punkt på
dagordningen.

Vid hyresgästträffar redovisas den senaste energistatistiken för aktuell byggnad/fastighet.

Samråd ska ske kring lokalernas komfort och inneklimat. Vår ambition är att
dimensionerande innetemperaturer högst ska var enligt Bilaga 2.

Analys och verifiering av innemiljön ska kunna erbjudas vid motstridiga scenarier. Här kan
eventuellt utomstående konsult eller företag behöva anlitas.
Vid misstanke om ”sjuka hus” ska yrkesmedicin i Uppsala, Örebro eller Företagshälsovård
anlitas. Egna enkäter godkänns inte men kan användas i en helhetsbedömning tillsammans
med yrkesmedicin enkäten.

Verksamhetsstyrd, behovsbaserad ventilation ska tillämpas varvid kunddialog är av strategisk
betydelse för att framförallt tidsstyrningen ska kunna optimeras.

Möjlighet för hyresgäst att mäta elanvändningen ska erbjudas där så är möjligt.

Vid byte av el armaturer, pumpar, fläktar mm. ska det mest fördelaktiga ur ett LCC perspektiv
väljas.

Verksamhetsel inkl belysning ska effektiviseras via kraftfulla insatser. Fall 4-6 (Bilaga 3).

Det årliga energimålet om minst 1,2 procent sänkning av köpt energi ska tillämpas.

Systematisk driftoptimering ska ske av installationssystem. Detta innefattar kontinuerlig
trimning av ventilations-, värme- och återvinningssystem. När det gäller återvinningssystem
är det extra viktigt att kontrollera verkningsgraden.

Kompetens inom styr- och reglerteknik är av yttersta vikt att den finns och utvecklas i
samband att våra anläggningar får ny installationsteknik.

Energistatistik ska utföras enligt ”Mäta, verifiera och rapportera”.
9
Version 1.0
2015-04-01
Hyresgäster:
Verksamhetsel inom lokaler ska minska från nuvarande 80kWh/m2 till 40kWh/m2 år 2050. Detta
kommer att kräva delaktighet från intresserade hyresgäster/verksamheter i lokalerna. Till
verksamhetsel räknas även el för belysning.

Lokalhyresgäster uppmuntras att ställa energikrav vid all upphandling av apparater och
utrustning.

Lokalhyresgäster informeras om komfortförutsättningar i sin lokal. Detta innefattar bl.a.
information om vilka temperaturnivåer som eftersträvas och behovsstyrd ventilation.

Energieffektiva belysningsarmaturer och ljuskällor ska användas. Belysningseffekter i ska
optimeras enligt riktlinjer Bilaga 3.

Möjlighet till individuell energimätning ska prövas där så är möjligt för intresserad hyresgäst.

Visualiserad energistatistik och jämförelser med andra likartade lokalhyresgästers
energianvändning ska kunna erbjudas hyresgästerna.

Informera hyresgästföreningen om Huges energianvändning i bostadsfastigheter.

Utnyttja möjligheten att informera om gjorda energibesparingar för att väcka intresse för
dessa frågor i vår kundtidning ”VÄRDEN”.
Bilagor:
Bilaga 1 Mäta verifiera
Bilaga 2 Rumstemperaturer
Bilaga 3 Typfall el belysning
Bilaga 4 Huges Energisparåtgärder 2014
Bilaga 5 Energiutredning Huddinge kommun 2014
Byggnaden som system med olika typfall Ingen bilaga utan hänvisning till boken som finns på varje
distrikt och på Teknik.
10
Version 1.0
2015-04-01
Bilaga 1 Energiplan
Mäta, Verifiera och rapportera
>>
>>
Sätt mål
ra
an
e
Pl
lja
Fö
>>
Sälj in,
motivera och
engagera
>>
ra
Följ upp
och mät
fö
Ut
up
p
tra
ät
rb
Utvärdera
och analysera
Gör
handlingsplan
>>
Föreslå, välj
och genomför
förbättringar
Fö
>>
Rapportera
Åtgärda
>>
>>
En viktig del i Huges energieffektiviseringsprocess är att utvärdera och analysera utfallet av arbetet.
Utvärderingen och analysen ligger till grund för det systematiska energiarbetet. De uppsatta målen
för företaget som helhet och distrikten ska årsvis rapporteras och redovisas i en årlig rapport. Detta
blir en mätning på byggnads och fastighetsnivå.

”Att mäta är att veta” är grunden både hur vi kan jämföra oss med historiska mätetal internt
och gentemot övriga fastighetsägare men det viktigaste är att följa trender för specifik
fastighet. Det är också grunden för att stämma av hur väl målen uppfylls.

Distrikten ansvarar för:
1. Kontroll av förbrukningar.
2. Kontroll av att grundvärden är rätt, fastighet, ytor, mätare mm.
3. Avläsning av vattenmätare 1ggr/månad och att värden registreras i systemet.
4. Rapporterar felaktigheter i systemet.
5. Redovisar energirapport 1ggr/månad, anslås på distriktskontoren.
6. Följer upp och analyserar förbrukningar på fastighet och distriktsnivå.
7. Ser till att nya fastigheterna och mätare kommer in i systemet.

Tekniska avdelningen ansvarar för:
1. Avtalsfrågor med medialeverantörer och systemleverantör av statistiksystem.
2. Övergripande kontroll och uppföljning av mediaförbrukning.
3. Stöder distriktens arbete med uppföljning och analyser.
4. Redovisar Energirapport 1ggr/kvartal till ledningsrådet.
5. Följer upp och analyserar mediaförbrukning på distrikt och företagsnivå.
6. Sorterar ut problemfastigheter och analyserar dessa, information till distrikten.
7. Väljer ut 10st fastigheter/år som analyseras och läggs som förslag till handlingsplan för
nästkommande år. Fastigheterna väljs ut efter största förbrukning/m2 och största
potential vad avser energi och kostnad.
En annan form av mätning är vid nybyggnad/ombyggnad och ”energiprojekt” då ska våra mål fungera
som utmaning och krav för anlitade konsulter och entreprenörer. Dessa mål styr teknikval och
systemlösningar och ska ingå som del av de samlade projektmålen. Målen följs upp via specifik
mätplan under hela projektet samt avslutas med en slutrapport efter avslutat projekt.

Mätning av mediaanvändningen kan också behövas för vissa specifika lokalhyresgäster där
självkostnadsdebitering ska kunna ske. För sådana verksamheter kan incitament till
besparing finnas med egen mediadebitering.

Vid nybyggnad/ombyggnad ska separat mediamätare för uppföljning av total
energiförbrukning och verksamhetsenergi alltid installeras. Detta medför att dessa system
installationsmässigt alltid måste separeras. I Bostäder ska möjlighet till varmvattenmätning
alltid förberedas. Målen följs upp via specifik mätplan under hela projektet.
Bilaga 2 Energiplan
Rumstemperaturer
Datum 2012-02-20
Huge fastigheter AB har under lång tid kontrollerat och styrt inomhusklimatet efter
temperaturer som gäller för vad det är för verksamhet i lokalerna. För inomhusklimatet i
bostäder har vi följt rekommenderade värden från olika myndigheter och krav i
bygglagstiftningen mm.
Nu när vi i företaget ännu mera fokuserar på energifrågor så är det av största vikt att både våra
hyresgäster och att vi inom företaget har en samsyn på vilka inomhustemperaturer som skall
gälla i respektive utrymme i en fastighet. Temperaturen är den parameter för inomhusklimatet
som är viktigast och har även den största inverkan på energiförbrukningen. Drifttekniker och
fastighetsskötare från Huge skall på begäran från hyresgäst kunna mäta inomhustemperaturen.
Nedan redovisas vilka temperaturer för lokaler och bostäder som gäller inom Huge
fastigheter. Temperaturer avser enbart värmesäsong under verksamhetstid.
Nedanstående angivna temperaturer +/- 1°C
Flerbostadshus
Lägenheter
Trapphus
Källare
Varmförråd
Garage
+20 °C
+16
+16
+16
+8
Skolor
Administration
Skolsalar
Omklädnadsrum
Varmförråd
Gymnastik
Matsal/Aula
+21
+21
+20
+18
+18
+18
Förskolor
Avdelning
Administration
Övrigt kapprum mm
+21
+21
+18
Äldreboende
+22 gäller inte +65 boende
Simhall
+2°C över vattentemperatur dock max +30°C.
Ishall
Omklädnadsrum
Cafeteria
+6 - +10
+20
+18 Inbyggd serveringsdel
Tennishall
+16
Kontorsbyggnader
+21
Konferensanläggningar +20
Centrumanläggningar
Butiker
Restauranger
Garage
+20
+20
+8
Friluftsanläggningar och övriga idrottsanläggningar
Servering
+20
Omklädnadsrum
+20
Driftgruppen
Bilaga 3
Energiplan
1 (1)
Energibesparande åtgärder för belysning.
Utbildningslokaler/ Vårdlokaler.
Frånvarostyrning av belysning i alla rum, individuellt per rum, men även manuell
tändning/släckning. Funktionen bör vara att belysning tänds med tryckknapp, släckning sker
antingen med tryckknapp eller automatiskt vid inaktivitet. Där det finns mycket
dagsljusinsläpp kan man även införa dagsljuskompensering
Inom lärosalar, lekrum och grupprum bör belysningen även utföras, dimbar
Kontorsarbetsplatser förses med inbyggd ljussensor och närvaro/frånvarosensor.
Mindre utrymmen såsom småkontor, wc, soprum, förråd mm kan styras enbart med
enklare rörelsevakt,
Korridorer och trapphus regleras med frånvarostyrning som efter en förinställd tid dimrar ner
belysningen till 20 %.
Där det finns dagsljusinsläpp bör belysningen styras med dagsljuskompensering.
Bostäder.
Källargångar, vindar och trapphus regleras med frånvarostyrning som efter en förinställd tid
dimrar ner belysningen till 20 %. Där det finns dagsljusinsläpp bör belysningen styras med
dagsljuskompensering
Mindre utrymmen såsom tvättstugor, soprum, förråd mm kan styras enbart med
enklare rörelsevakt.
Utomhus.
Utebelysning styrs via tidkanaler och ljusgivare, använd energieffektiva ljuskällor, bra
exempel är metallhalogen med keramisk brännare eller LED.
Generellt.
Energieffektiva ljuskällor används och riktlinjer i Ljus och rum för installerad effekt följs
Där inbrottslarm finns bör belysning inomhus förreglas via detta.
Målet är att ett tomt utrymme är ett släckt utrymme.
För mer detaljerad information se projekteringsmanual.
Huge Fastigheter AB
Teknik avdelningen
Energispar åtgärder 2014
Lars Heinonen 2015-03-04
Fastighet Benämning
Adress
Ändamål
Byggår
Åtgärder
Huddinge Centrum
Forellvägen 3
Paradistorget 4
Garage/Parkering
Gymnasium
1986
1982
El: Belysning stolpar med LED på torget. Vent: Byte av 22st FF-fläktar bostäder. VÄRME: Byte av styr del 1
EL: Forellgarget byte av lysrörsarmaturer
EL: Ny klassrumsbelysning, LED belysning i korridorer på nb. och plan 2. Nya LED armaturer på fasad.
Sjödalsvägen 46
Klockarvägen 1-5
Kommunalvägen 31, Rådsvägen 1
Kommunalvägen 31, Rådsvägen 1
Hörningsnäsvägen 7
Sjödalsvägen 14-16
Paradistorget 2 A-G
Kyrkogårdsv 2
Tingsvägen 3, 5
Guldfiskvägen 3
Kommunalvägen 28
Förrådsvägen 2
Snättringeleden 1-3
Fullersta Gårdsväg 18
G:A Stockholmsv 81-91, 92
Källbrinksvägen 55
Mellanvägen 7
Norrängsvägen 58 A
Norrängsvägen 58 B
Rättart 5-17,Kyrkängsb 4-1
Övriga fastigheter
Bostadsfastighet
Grundskola
Sporthall
Grundskola
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Övriga fastigheter
Förskola
Förskola
Förvaltningsbyggnad
Lokalfastighet
Övriga fastigheter
Övriga fastigheter
Idrottsanläggning
Grundskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Bostadsfastighet
1958
1956
1922
1991
1954
1983
1993
1960
1979
1988
1947
1982
1980
1938
1983
1963
1977
1980
1980
1988
VENT: Ny ventilation
VÄRME: Frånluftsvärmepump
BYGG: (paviljong) Tilläggsisolering tak och fasad. Nya fönster
VENT: Ny ventilation.
BYGG: (paviljong) Tilläggsisolering tak och fasad. Nya fönster
EL: Nya utrymnningsskyltar
Vent: Byte av FF-fläkt+styrning(ec-motor)
EL: Byte av belysning i Blå salen (150 st glödlampor 60W till LED 9W)
DRIFT: Injustering av värmesystem.
VENT: Ny ventilation EL: Nya LED armaturer på fasad
EL: Byte av lysrör i korridorer till LED 9W, byte av ljus i ljuskrona till LED 9W (gamla entrén).
EL: Nya led armaturer i Tvällhall VENT: ny ventilation
VENT: Ny ventilation
VENT: Ny ventilation Annex
VÄRME: Fortsatt installation av bergvärmepumpanläggning mm. EL: Nytt styrur och ljuskäglor P-Plats
EL: Byte till LED armaturer i källarkorridor huvudbyggnad.
VÄRME: Nya VVX i UC
EL: Nytt styrur för ytterbelysning till nedre byggnade.
BYGG: Tilläggsisolering av vind och ventilationskanaler.
VENT: Nya fläktar med EC-motorer.
DRIFT: Rengöring av värmebatterier och växlare
Ortopedvägen 2-4
Terapivägen 4 A-H
Terapivägen 8 A-D
Hälsov 20, Medicinv 1-3
Röntgenvägen 7-19
Diagnosvägen 13 A-E
Sågstuvägen 2K
Kvarnängsvägen 10
Grundskola
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Centrumfastighet
Bostadsfastighet
Förskola
Förskola
1982
1974
1974
2009
1976
1973
1969
0
VENT: Byte av ventilation och UC samt styr.
EL: Byte av portbelysning till LED
EL: Byte av portbelysning till LED. DRIFT: Byte av VVC i fastigheten samt ventiler
EL: Byte av belysningen i två trapphus till LED
EL: Byte av halva belysningen i garage till LED. VENT: Byte till EC fläkt,rengöring av batterier på taket.
EL: Byte av halva belysningen i garage till LED
VENT: Byte av styr vent. EL: Byte el i förskolan
VENT: Injustering ventialationen. VÄRME: Installation av luft/luft värmepump
Laduvägen 6-16, 18 A-C
Melodivägen 18-22
Barytonvägen 95
Melodivägen 2-8
Laduvägen 2
Sonatvägen 2, Rapsodivägen 1
Vallhornsvägen 18
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Förskola
Centrumfastighet
Idrottsanläggning
Grundskola
Grundskola
1969
1981
1978
1979
1969
1980
1970
EL: Byte av belysning i trapphus och ytterbelysning till LED
VENT: Kompletterat med tilluft i alla lgh.
VÄRME: Ny uc, styr samt injustering
EL: Byte (delvis) av trapphusbelysningen till LED
VÄRME: Ny styr, renoverat 3 st plattvärmeväxlare
VÄRME: Ny UC VENT: Ny ventilation samt injustering
EL: Byte planbelysning 2000W till LED 138W
HUDDINGE CENTRUM
1100
1109
1110
FORELLEN 11
FORELLEN 11
PARADISBACKEN 33
SJÖDALEN/FULLERSTA
2206
2228
2230
2230
2231
2257
2258
2263
2268
2281
2286
2287
2301
2303
2310
2340
2341
2375
2375
2382
2000
VERKSTADEN 18
ÅLEN 1
TOMTBERGASKOLAN 6
TOMTBERGASKOLAN 6
BJÖRKUDDEN 5
PARADISBACKEN 31
KOLJAN 1
BIBLIOTEKET 3
PARAGRAFEN 18
GULDFISKEN 5
KOMMUNALHUSET 2
FÖRRÅDET 23
BRANDMANNEN 1
SÄTERIET 1
KÄLLBRINK 1:168
KÄLLBRINKSSKOLAN 2
KEDJAN 21
RITAREN 12
RITAREN 12
ÖRTAGÅRDEN 1
CENTRALA DISTRIKTET
FLEMINGSBERG/VISÄTTRA
3121
3123
3125
3131
3145
3147
3207
3245
PEDAGOGEN 5
VÅRDAREN 2
VÅRDAREN 4
MEDICINAREN 21
MEDICINAREN 15
KIRURGEN 2
LADAN 11
VISÄTTRAVALLEN 3
TRÅNGSUND/SKOGÅS
4229
4269
4303
4308
4352
4371
4373
RUMMET 1
SERENADEN 1
MÄSTERSÅNGAREN 56
BALLADEN 1
RUMMET 6
MÖRTVIKSSKOLAN 3
BÄNKEN 2
4607
4609
4623
4624
4625
4626
4627
TUMMELITEN 2
GITARREN 2
PRINSEN 4
PRINSEN 5
PRINSEN 6
PRINSESSAN 1
BONDEN 1
Tjäderstigen 4
Stortorpsvägen 41-43, N:a Bondevägen 44
Korpstigen 10-12
Spelvägen 24
Spelvägen 22
Spelvägen 23
Trångsundstorget 1-5
Förskola
Omsorgsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
1971
1970
1961
1961
1961
1961
1963
EL: Byte stolpbelysning kvicksilver 125W till metallhalogen 50W.
VÄRME: Hus C ny styr
EL: Närvarostyrd LED-belysning i trapphus
VÄRME: Nya radiatorer
VÄRME: Nya radiatorer
VÄRME: Ny frånluftsvärmepump och styr.
VÄRME: Ny frånluftsvärmepump och styr.
Lavspinnarvägen 6
Lavspinnarvägen 4
Huddingevägen 363
Stuvstatorget 2-4
Stationsvägen 38-40,
Segersminnev 1 A-C
Dalkarlsvägen 45 A - B
Huddingevägen 352
Huddingevägen 352
Häradsvägen 33, Tomtbergav 51
Omsorgsfastighet
Omsorgsfastighet
Omsorgsfastighet
Bostadsfastighet
2014
2014
1959
1959
Bygg: Ny byggnad
Bygg: Ny Byggnad
VENT: Nytt ventilationsaggregat DRIFT: Injustering värme
VÄRME: Frånluftsvärmepump,nya vvx och styr
Bostadsfastighet
Grundskola
Gymnasium
Gymnasium
Grundskola
1988
1964
1960
1960
1952
VÄRME: Nya vvx och styr
DRIFT: Injustering värme samt optimering av bergvärmepump.
VENT: Ny ventilation (ombyggnad) VÄRME: Nytt värmesystem och injustering (ombyggnad)
EL: Nytt elsystem (ombyggnad) BYGG: Nya fönster (ombyggnad)
VENT: Nytt ventilationsaggregat med värmeåtervinning
Botkyrkavägen 1
Botkyrkavägen 3
Solhagavägen 6-12
Solhagavägen 14-20
Solhagavägen 22-28
Solhagavägen 30-36
Botkyrkavägen 7
Mogårdsvägen 10
Bäckgårdsvägen 34 - 40
Bäckgårdsvägen 20-24
Bäckgårdsvägen 12-18
Bäckgårdsvägen 2-6
Mogårdsvägen 21-39
Mogårdsvägen 3-19
Duvbergsvägen 4-46
Mogårdsvägen 14
Vårby Allé 26-30
Bäckgårdsvägen 26-32
Värnvägen 27
Chronas Väg 8
Patron Bergs Väg 13
Skansberget 28 B, Fornminnesv 1 A
Långängskroken 1-3
Chronas Väg 12-18
Byggmästarvägen 4
Furuvägen 6
Hagvägen 4
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Förskola
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Bostadsfastighet
Grundskola
Grundskola
Bostadsfastighet
Förskola
Lokalfastighet
Grundskola
Förskola
Idrottsanläggning
Grundskola
Förskola
Förskola
Förskola
1960
1960
1964
1964
1964
1964
1960
1976
1973
1972
1972
1974
1974
1974
1973
1976
1971
1973
1997
1976
1890
2006
2007
1957
1977
1980
1975
VÄRME: Installation av frånluftsvärmepump och aggregat
VÄRME: Installation av frånluftsvärmepump och aggregat
EL: Belysningsoptimering i portar och trapphus (mindre omfattning)
EL: Belysningsoptimering i portar och trapphus (mindre omfattning)
EL: Belysningsoptimering i portar och trapphus (mindre omfattning)
EL: Belysningsoptimering i portar och trapphus (mindre omfattning)
VÄRME: Installation av frånluftsvärmepump och aggregat
DRIFT: Optimering av värmekretsar, främst till ventilation
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
DRIFT: Optimering av värmekretsar, främst till ventilation (samma central som Nejlikan)
DRIFT: Pump optimering och justering av värmekurvor, mindre injusteringar luftflöden 3-4 st. LB-aggregat
VÄRME: Installation prognosstyrning eGain
DRIFT: Ökat energiåtgång på grund av längre verksamhetstider
VENT: Närvarostyrning av ventilation i delar av huset
DRIFT: Injustering Värme: injustering (pågående) El: Installation av belysningsstyrning i varmgrund.
DRIFT: Optimering av värmekretsar och temperatur i varmluftsgrund.
VENT: Larmstyrning av ventilation (IP). VÄRME: Installation av legionellaspolstyrning (IP).
VENT: Ny styr till varmluftsgrund (fukt och temp). EL: Ny belysningssyrning till varmgrund.
VENT: Installation av tilluft till kök (bättre luftbalans)
DRIFT: Optimering av tilluftstemperaturer och värmekurvor.
VENT: Installation av nya ventilationsaggregat till lekhallar.
STUVSTA/SNÄTTRINGE
5702
5703
5730
5747
EKVECKLAREN 1
EKVECKLAREN 2
GRANEN 42
BÄVERN 1
5748
5753
5783
5783
5851
ULVEN 1
KRÄPPLASKOLAN 2
VATTUMANNEN 20
VATTUMANNEN 20
SKOLAN 2, CISELÖREN 8
VÅRBY/SEGELTORP
6329
6330
6334
6335
6336
6337
6340
6402
6416
6418
6419
6421
6422
6423
6424
6453
6455
6456
6501
6502
6503
6507
6508
6530
6541
6542
6543
ORMEN LÅNGE 1
ORMEN LÅNGE 2
ORMEN LÅNGE 5
ORMEN LÅNGE 6
ORMEN LÅNGE 7
ORMEN LÅNGE 8
SKEPPET 4
MOGÅRDEN 4
ÄNGSGÅRDEN 1
ÄNGSGÅRDEN 3
ÄNGSGÅRDEN 4
ÄNGSGÅRDEN 6
ÄNGSGÅRDEN 7
ÄNGSGÅRDEN 8
LÖVGÅRDEN 1
MOGÅRDEN 3
BJÖRKGÅRDEN 5
ÄNGSGÅRDEN 2
VÄRNET 27
SKOGSBRYNET 2
JURINGEGÅRDEN 1
SKANSEN 8,9,20,21,22
ELLIPSEN 8
SKOGSBRYNET 3
GROSSHANDLAREN 10
BÅTSMANNEN 19
SLÖJDAREN 25
ENERGIFÖRBRUKNING 2014
HUDDINGE KOMMUNS LOKALER
HUGE FASTIGHETER
DISTR
1000
FASTNR FASTBET
1110
SJÖDALSGYMNASIET
2000 2202
2000 2206
2000 2218
2000 2230
2000 2230
2000 2230
2000 2231
2000 2232
2000 2233
2000 2211
2000 2260
2000 2260
2000 2261
2000 2262
2000 2263
2000 2265
2000 2268
2000 2268
2000 2280
2000 2281
2000 2283
2000 2285
2000 2286
2000 2288
2000 2302
2000 2310
2000 2320
2000 2340
2000 2341
2000 2342
2000 2356
2000 2364
2000 2366
2000 2366
2000 2370
2000 2375
2000 2375
2000 2377
2000 2380
2000 2380
2000 2382
Allmänt
ÄNGSNÄSSKOLAN
MUSIK- & UNGDOMSHUSET
FÖRSKOLAN ELDEN
TOMTBERGASKOLAN-/HALLEN
TOMTBERGASKOLAN-/HALLEN
TOMTBERGASKOLAN-/HALLEN
HÖRNINGSNÄSSKOLAN
FJÄLLBACKENS FSK
BALINGSNÄSSKOLAN
STORÄNGSHALLEN
ALBATROSSEN FÖRSKOLA
ALBATROSSEN FÖRSKOLA
BALINGSNÄS FÖRSKOLA
SÖRSKOGENS FÖRSKOLA
ABF STUDIEHEM
FALKENS FÖRSKOLA
GULDGRUVAN, VÅRA BARN FSK
GULDGRUVAN, VÅRA BARN FSK
SAGOSKOGEN
GULDFISKEN FÖRSKOLA
GAMLA FÖRSAMLINGSHEMMET
GAMLA POLISHUSET
KOMMUNALHUSET/HUVUDBIBL.
TEKNISKA NÄMDHUSET
FURUHÖJDEN
KÄLLBRINKS IP
STENVILLAN GRUPPBOSTAD
KÄLLBRINKSSKOLAN
STENMOSKOLAN
UR/SKUR VITSIPPAN FÖRSKOLA
TUSENKJEDJAN FÖRSKOLA
ENTITAN FÖRSKOLA
FULLERSTA 1 FSK/FACKLAN
FULLERSTA 1 FSK/FACKLAN
FULLERSTA 2 FÖRSKOLA
FRIDHEM 1 & 2 FÖRSKOLA
FRIDHEM 1 & 2 FÖRSKOLA
FÖLETS FÖRSKOLA
ROSENDALSGÅRDEN
ROSENDALSGÅRDEN
ÖRTAGÅRDEN
CENTRALA DISTRIKTET
3000
3000
3000
3000
GLÖMSTA GRUPPBOSTAD 1-2
KÄSTA KORTTIDSHEM
KÄSTA ELEVHEM
ANNERSTASKOLAN
3101
3102
3103
3121
Lars B Heinonen
Chef Tekniskutveckling
2015-02-11
ÖVRIGT
PARADISBACKEN 33
ADRESS
PARADISTORGET 4
KATEGORI
Gymnasieskola
ÄNGSNÄSSKOLAN
VERKSTADEN 18
ELDEN
TOMTBERGASKOLAN 6
TOMTBERGASKOLAN 6
TOMTBERGAHALLEN
HÖRNINGSNÄSSKOLAN
FJÄLLBACKENS FÖRSKOLA
BALINGSNÄSSKOLAN
MULTIHALLEN
CENTRALVÄGEN 19
SJÖDALSVÄGEN 46
ARRENDATORSVÄGEN 19
KOMMUNALVÄEN 31
KOMMUNALVÄEN 31
KOMMUNALVÄEN 31
HÖRNINGSNÄSVÄGEN 7
BALINGSNÄSVÄGEN 124
LÄNNAVÄGEN 80
FÖRRÅDSVÄGEN 1
HÖRNINGSNÄSVÄGEN 23
HÖRNINGSNÄSVÄGEN 23
MÖRTSJÖVÄGEN 3
FLUGSVAMPSVÄGEN 33
KYRKOGÅRDSVÄGEN 2
KLOCKARVÄGEN 2
TINGSVÄGEN 3
TINGSVÄGEN 5
Grundskola
Ungdomslokal
Övr lokaler
Grundskola
Grundskola
Sporthall
Grundskola
Förskola
Grundskola
Sporthall
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Övriga
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Övr lokaler
Förvaltn.lokal
Förvaltn.byggn.
Förvaltn.byggn.
Förskola
Idrottsplats
Omsorgslokal
Grundskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Omsorgslokal
Omsorgslokal
ALBATROSSEN FSK
BIBLIOTEKET 3
GULDGRUVAN FSK
VÅRA BARN MONTESSORI
GULDFISKEN FSK
KOMMUNALHUSET 2
ASPEN 3
FURUHÖJDENS FSK
KÄLLBRINKSSKOLAN
KEDJAN 21
Entitan Fsk
Facklan
FACKLAN
ROSENDALSGÅRDEN 17
ROSENDALSGÅRDEN
PEDAGOGEN 5
GULDFISKVÄGEN 3
KYRKOGÅRDSVÄGEN 6
KOMMUNALVÄGEN 36
KOMMUNALVÄEN 28
SJÖDALSVÄGEN 29
Mellanvägen 37
MARMORVÄGEN 5
KÄLLBRINKSVÄGEN 55
MELLANVÄGEN 7
SOLHEMSVÄGEN 25B
KROKVÄGEN 10
BERGHOLMSVÄGEN 13 A
BERSÅSTIGEN 2
BERSÅSTIGEN 4
BERSÅSTIGEN 2
NORRÄNGSVÄGEN 58A
NORRÄNGSVÄGEN 58B
PRYLVÄGEN 2
VÄNHEMSVÄGEN 24
VÄNHEMSVÄGEN 24
MIDSOMMARVÄGEN 8-10
KAVELVÄGEN 4-6
KAVELVÄGEN 8
ORTOPEDVÄGEN 4
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Grundskola
m2
YTA
2 090
1 400
820
4 174
520
7 920
162
822
834
749
566
248
465
881
560
425
608
291
9 843
223
244
385
185
334
241
835
255
847
1 246
3 897
678
250
284
Verklig förbrukning
kWh/år
kWh/år
m2
kWh/m2/år kWh/m2/år kwh/m2/år
Byggår
UPPV.FORM FV
EL
Atemp
FV
EL
Tot
1982
FV
1 486 044 1 131 120
15988
93
71
164
1997
1958
1956
1922
1997
1991
1954
2006
2003
2008
1977
1978
1975
1960
1962
1979
1979
2012
1988
1939
1927
1947
1973
2010
1940
1963
1977
1970
1969
1987
1942
1979
1980
1980
1952
1987
1994
1994
1982
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
EL
FV
FV
FV
FV
FV
EL
FV
FV
FV
FV
VP
FV
FV
FV
FV
FV
VP
EL/VP
VP
FV
FV
EL
VP
FV
FV
FV
FV
VP
VP
VP
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
487 859
111 414
100 028
863 919
0
0
527 682
0
602 358
195 442
142 976
0
92 214
0
175 046
188 454
28 175
70 617
0
103 680
50 515
62 900
962 742
735 186
0
0
0
1 097 609
129 784
0
0
33 757
85 863
0
26 917
0
0
67 185
720 582
0
1 053 587
178 618
76 036
70 889
514 275
0
0
255 943
212 822
504 479
329 910
68 308
0
52 696
97 121
77 012
49 424
0
37 777
71 897
69 258
20 720
8 454
1 343 709
652 494
63 189
385 354
6 500
509 558
112 593
0
0
26 237
39 428
0
16 384
0
114 416
53 630
405 372
0
214 704
2 187
1 339
719
5 155
410
1 765
3 889
533
7 828
5 580
951
0
830
776
2 031
563
261
442
976
680
651
452
12 280
10 106
608
4 251
254
11 393
1 898
165
256
374
537
0
283
0
1 126
824
5 603
0
9 958
223
83
139
118
82
57
99
70
305
140
238
188
136
0
77
35
150
66
399
64
59
72
201
399
141
94
222
111
0
86
335
108
160
0
152
78
139
78
73
0
0
0
96
68
0
0
90
160
63
125
38
88
0
85
74
102
32
19
109
65
104
91
26
45
59
0
0
70
73
175
125
124
423
108
245
74
254
109
158
188
137
104
91
26
141
128
0
0
160
233
95
58
153
0
82
129
102
65
72
102
147
201
106
22
127
98 036
40 828
31 388
471 059
47 981
18 869
17 969
438 504
678
253
293
7 885
145
161
107
60
71
75
61
56
215
236
168
115
DISTR
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
3000
FASTNR
3134
3134
3134
3134
3134
3136
3137
3138
3139
3154
3207
3233
3233
3244
3245
FASTBET
VISTASKOLAN
VISTASKOLAN
VISTASKOLAN
VISTASKOLAN
VISTASKOLAN
GLÖMSTA FSK
ROSENHILLSKOLAN
VISTABERGS FÖRSKOLA
VÄSTERGÅRDEN 1
KÄSTA FÖRSKOLA
LADAN FÖRSKOLA
VISÄTTRASKOLAN
VISÄTTRASKOLAN
VISÄTTRA IDROTTSPLATS
VISÄTTRA FÖRKOLA
ÖVRIGT
VISTASKOLAN 1
VISTASKOLAN 1
VISTA FÖRSKOLA (PAVILJONG)
VISTA FSK
VISTASKOLAN 1
GLÖMSTA FÖRSKOLA
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4300
4301
4303
4304
4305
4305
4306
4306
4307
4307
4324
4328
4333
4335
4335
4344
4344
4352
4370
4371
4371
4371
4373
4373
4374
4377
4377
4601
4601
4601
4603
4604
4607
4608
4609
4614
4614
4617
4618
PÄRLTRAPPANS FÖRSKOLA
FAMILJEHUSET
STENBOCKEN FÖRSKOLA
STORKENS FÖRSKOLA
SVALAN FÖRSKOLA
SVALAN FÖRSKOLA
HÖGSOMMARENS GRUPPBOSTAD 1
HÖGSOMMARENS GRUPPBOSTAD 1
MIDVINTERN GRUPPBOSTAD
MIDVINTERN GRUPPBOSTAD
ZEBRAN
SKYTTEN FÖRSKOLA
TRUBADUREN FÖRSKOLA
SÅNGFÅGELN FÖRSKOLA
SÅNGFÅGELN FÖRSKOLA
FUGAN FÖRSKOLA
FUGAN FÖRSKOLA
SKOGÅSHALLEN
SKOGÅSSKOLAN H, LM, IP
MÖRTVIKSSKOLAN/ÅSNAN FSK
MÖRTVIKSSKOLAN/ÅSNAN FSK
MÖRTVIKSSKOLAN/ÅSNAN FSK
SJÖTORPSSKOLAN
SJÖTORPSSKOLAN
VRETSKOLAN
BEATEBERGSSKOLAN
BEATEBERGSSKOLAN
ÖSTRA GYMNASIET
ÖSTRA GYMNASIET
NYTORPSMOSSE
TUSENFOTINGEN FÖRSKOLA
TORNET FÖRSKOLA
TJÄDERN FÖRSKOLA
TRÅNGSUNDS FÖRSKOLA
STORTORPS SJUKHEM
TVÄTTBJÖRNEN FÖRSKOLA
TVÄTTBJÖRNEN FÖRSKOLA
TRÅNGSUNDS FRITIDSGÅRD
TRÅLAREN FÖRSKOLA
PÄRLTRAPPANS FSK
FAMILJEHUSET
STENBOCKENS FSK
VÄSTERGÅRDENS ÄLDREBOENDE
KÄSTA FSK
LADAN FSK
STALLET 1
STALLET 1
VISÄTTRA IP
SPARVEN
SVALAN FSK
ZEBRANS FÖRSKOLA
SKYTTEN FSK
TRUBADUREN FSK
SÅNGFÅGELN FSK
FUGAN FSK
SKOGÅSHALLEN
KORRIDOREN 2. AULAN
MÖRTVIKSSKOLAN 1
VÄSTERGÅRDEN
MÖRTVIKSSKOLAN 1
BÄNKEN 2
BÄNKEN 2
VRETSKOLAN
BEATEBERGSSKOLAN 2
BEATEBERGSSKOLAN 2
TRION 1
TRION 1
TRION 1
TUSENFOTINGEN FSK
TORNET FSK
TJÄDERN FSK
BRICKAN 8
GITARREN 2
TUVAN FSK
TVÄTTBJÖRNEN FSK
TRÅLAREN FSK
ADRESS
VISTA SKOLV 1
VISTA SKOLV 1
VISTA SKOLV 1
HAGEBY ALLÉ 24
VISTA SKOLV 1
TALLDALSVÄGEN 10
MIDSOMMARV. 6 A B, 12
HUMMLEBACKEN 3
TRÅGSTIGEN 1
SÅGSTUVÄGEN 2 K
VISÄTTRAVÄGEN 61-63
VISÄTTRAVÄGEN 61-63
KVARNÄNGSVÄGEN 12
LOFTVÄGEN 2
SKOGÅSTORGET 12
BARYTONVÄGEN 95
STUDIEVÄGEN 45
ÖSTERLEDEN 14
ÖSTERLEDEN 14
VITNÄSVÄGEN 2
VITNÄSVÄGEN 2
VITNÄSVÄGEN 4
VINTÄSVÄGEN 4
Barytonvägen 14
DUETTVÄGEN 75
TENORVÄGEN 15
RONDOVÄGEN 1 A
RONDOVÄGEN 1
FUGAVÄGEN 1
FUGAVÄGEN 1
LADUVÄGEN 2
ÖSTERLEDEN 11-13
SONATVÄGEN 2
RAPSODIVÄGEN 1
SONATVÄGEN 2
VALLHORNSVÄGEN 18
VALLHORNSVÄGEN 18
LADUVÄGEN 4
G:A NYNÄSVÄGEN 558
G:A NYNÄSVÄGEN 558
KVARTETTVÄGEN 2-6
KVARTETTVÄGEN 2-6
KVARTETTVÄGEN 2-7
MÖRTVIKSVÄGEN 48
TORNSLINGAN 36
TJÄDERSTIGEN 4
NORSTRÖMSVÄG 1A
STORTORPSVÄGEN 41-43
TJÄDERSTIGEN 14
TJÄDERSTIGEN 14
KORPSTIGEN 8
NORSTRÖMS VÄG 17
KATEGORI
Grundskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Grundskola
Förskola
Grundskola
Förskola
Omsorgslokal
Förskola
Förskola
Grundskola
Grundskola
Idrottsplats
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Sporthall
Grundskola
Grundskola
Förskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Idrottsplats
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Omsorgslokal
Förskola
Förskola
Ungdomslokal
Förskola
YTA
Byggår
UPPV.FORM FV
EL
Atemp
FV
352
1949
FV
1 005 645
663 268
11 448
6 494
FV
0
0
0
284
FV
0
0
0
682
FV
0
0
0
995
FV
0
0
0
1 900
2006
VP
0
232 287
1 900
4 743
2010
FV
516 326
310 058
4 743
829
2008
VP
181 245
101 761
871
6 915
2012
FV
673 096
711 604
6 915
566
2002
FV
75 903
62 193
636
674
1969
FV
107 161
63 850
672
516
1969
FV
743 907
252 913
4 193
2 660
FV
0
0
0
1992
FV
372 560 1 173 238
5 367
FV
126 064
84 836
1 068
756
636
825
675
166
682
160
241
201
201
492
755
650
341
354
620
380
2 191
598
755
3 812
2 898
505
4 055
1 446
300
2 500
9 200
450
413
635
702
286
832
235
485
1974
1967
1978
1970
1971
1992
1992
1980
1980
1982
1983
1989
1969
1965
1980
1970
1964
1909
2004
2010
1988
1989
1971
1965
1970
1979
1945
1978
FV
FV
FV
EL
EL
EL
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
VP
FV
FV
EL
FV
VP
FV
138 079
101 145
92 509
0
0
0
0
34 715
0
34 715
51 894
79 676
67 280
106 825
0
105 333
0
433 871
1 089 751
457 434
0
0
405 260
0
611 542
142 979
0
900 739
0
52 481
43 240
63 533
0
119 723
2 851 728
99 668
0
0
93 470
69 494
33 736
54 017
152 623
199 499
0
0
33 482
0
24 834
0
65 149
48 114
61 301
0
73 958
0
253 982
539 045
575 490
0
0
210 411
0
183 342
10 864
0
921 738
0
41 314
32 370
45 684
110 767
41 533
1 543 974
126 792
0
12 532
32 948
791
637
814
681
871
0
0
358
0
358
531
760
662
744
0
924
0
2 905
10 023
4 381
0
0
3 607
0
4 640
1 708
0
12 270
0
450
393
590
760
1 049
31 746
1 086
0
248
488
EL
Tot
88
58
146
0
109
208
97
119
159
177
122
65
117
103
98
95
60
122
174
325
200
217
254
238
69
118
219
79
288
197
175
159
114
0
0
88
53
66
224
229
262
212
180
224
229
97
94
190
97
98
105
102
144
69
0
86
73
82
166
98
191
174
226
114
80
194
149
109
104
87
54
131
237
163
236
112
58
171
132
84
40
6
171
90
73
75
149
117
110
108
0
114
90
92
92
82
77
146
40
49
117
208
192
185
146
154
138
209
192
51
68
51
259
DISTR
4000
4000
4000
4000
4000
4000
4000
FASTNR
4635
4643
4644
4661
4662
4662
4662
FASTBET
TROLLHYDDAN
STORTORPS BYGDEGÅRD
STORTORPS IP
TRÅNGSUNDSSKOLAN
EDBOSKOLAN
EDBOSKOLAN
EDBOSKOLAN
ÖVRIGT
TROLLHYDDANS FÖRSKOLA
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5000
5700
5702
5703
5706
5707
5710
5711
5713
5716
5730
5730
5730
5730
5750
5752
5753
5753
5754
5754
5755
5755
5760
5762
5763
5767
5772
5782
5782
5782
5782
5782
5783
5783
5804
5840
5851
5851
5865
5868
5868
5874
5875
FROSTFJÄRILEN
MYRÄNGENS GRUPPBOSTAD 1
MYRÄNGENS GRUPPBOSTAD 2
HEMBYGDSGÅRDEN
DAGGKÅPAN FÖRSKOLA
HUDDINGEHALLEN
BJÖRKÄNGENS IP
STUVSTA IP
STUVSTA STATIONSHUS
TALLGÅRDEN
TALLGÅRDEN
TALLGÅRDEN
TALLGÅRDEN
KVARNBERGSSKOLAN
KUNGSKLIPPESKOLAN
KRÄPPLASKOLAN
KRÄPPLASKOLAN
SOLFAGRASKOLAN
SOLFAGRASKOLAN
STENSÄNGSSKOLAN/BERGUVEN
STENSÄNGSSKOLAN/BERGUVEN
SOLFAGRA FÖRSKOLA
DAGSVÄRMAREN FÖRSKOLA
DRAKEN FÖRSKOLA
KUNGSFÅGELN FÖRSKOLA
DELFINEN FÖRSKOLA
HUDDINGEGYMN/KONT.HUSET
HUDDINGEGYMN/KONT.HUSET
HUDDINGEGYMN/KONT.HUSET
HUDDINGEGYMN/KONT.HUSET
HUDDINGEGYMN/KONT.HUSET
SÅGBÄCKSGYMNASIET
SÅGBÄCKSGYMNASIET
SNÄTTRINGE KORTTIDSHEM
BALDER
SNÄTTRINGESKOLAN
SNÄTTRINGESKOLAN
GULLVIVAN FÖRSKOLA
SKOGVAKTART./SKOGVAKTAREN
SKOGVAKTART./SKOGVAKTAREN
GRODAN FÖRSKOLA
SOLROSEN FÖRSKOLA
FROSTFJÄRILENS FSK
6000
6000
6000
6000
6341
6341
6401
6402
REGNBÅGEN
REGNBÅGEN
MYRAN FÖRSKOLA
NEJLIKAN FÖRSKOLA
STORTORPS IP
TRÅNGSUNDSSKOLAN
EDBOHALLEN
EDBOSKOLAN 2
EDBOSKOLAN 2
ADRESS
SPELVÄGEN 13
BYGDEGÅRDSVÄGEN 12
FORSFARARVÄGEN 2
LÖPARVÄGEN 4
KVARTETTVÄGEN 7
KVARTETTVÄGEN 7
KVARTETTVÄGEN 7
KATEGORI
Förskola
Övr lokaler
Idrottsplats
Grundskola
Sporthall
Grundskola
Grundskola
LÄRARFÖRBUNDET SKTF
KONTORSHUSET
VATTUMANNEN 22
VATTUMANNEN 22
SNÄTTRINGE KORTTIDSHEM
BALDER
LILLTORPET
SNÄTTRINGESKOLAN
GULLVIVAN FSK
SKOGVAKTARTORPET
SKOGVAKTAREN
GRODAN FSK
SOLROSEN
STATIONSVÄGEN 44
HUDDINGEVÄGEN 363
HUDDINGEVÄGEN 363
HUDDINGEVÄGEN 363
HUDDINGEVÄGEN 363
GYMNASIEVÄGEN 6
SEGERSMINNEVÄGEN 8A
DALKARLSVÄGEN 45 A
DALKARLSVÄGEN 45 A
PRÄSTVÄGEN 23-25
PRÄSTVÄGEN 23-25
SVEDJEVÄGEN 2
SVEDJEVÄGEN 2
PRÄSTVÄGEN 30 A
DAGSVÄRMARVÄGEN 3
DRAKVÄGEN 4
SEGERSMINNEVÄGEN 8
TALLHEDSVÄGEN 25
GYMNASIETORGET 1-5 PLAN 8
GYMNASIETORGET 1-5
GYMNASIETORGET 1-5 BV-PL 4
GYMNASIETORGET 1-5 7 TR
GYMNASIETORGET 1-5 PL 5+6
HUDDINGEVÄGEN 352
HUDDINGEVÄGEN 352
MILSTENSVÄGEN 3
HÄRADSVÄGEN 2A
GRAVYRSTIGEN 1
HÄRADSVÄGEN 33
MYRMARKSVÄGEN 57
MILSTENSVÄGEN 1
ÄNGSNÄSVÄGEN 44
KALLKÄRRSVÄGEN 19
LÖNNVÄGEN 42
Förskola
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Övr lokaler
Förskola
Sporthall
Sporthall
Idrottsplats
Övr lokaler
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Grundskola
Grundskola
Förskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Förskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förvaltn.lokal
Gymnasieskola
Förvaltn.lokal
Förvaltn.lokal
Förvaltn.lokal
Gymnasieskola
Gymnasieskola
Omsorgslokal
Omsorgslokal
Förskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
REGNBÅGEN
MYRAN FSK
NEJLIKAN FSK
MASTVÄGEN 4
MASTVÄGEN 4
BÄCKGÅRDSVÄGEN 7
MOGÅRDSVÄGEN 10, 37-39
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
DAGGKÅPAN FSK
HUDDINGEHALLEN
BJÖRKÄNGENS IP
STUVSTA IP
GRANEN 42
GRANEN 42
GRANEN 42
GRANEN 42
KVARNBERGSSKOLAN
KUNGSKLIPPAN 1
KRÄPPLASTUGAN FSK
KRÄPPLASKOLAN
HANDBOLLEN 4
HANDBOLLEN 4
BERGUVEN FSK
STENSÄNGSSKOLAN
SOLÄNGENS FÖRSKOLA
DAGSVÄRMAREN FSK
DRAKEN FSK
KUNGSFÅGELN FSK
DELFINEN FSK
GYMNASIET 4
HUDDINGEGYMNASIET
LAVSPINNARVÄGEN 6
LAVSPINNARVÄGEN 4
VIKINGAVÄGEN 21
SVENSBORGSVÄGEN 20
GYMNASIETORGET 2
SJÖVÄGEN 23
YTA
265
140
3 558
7 459
1 204
8 796
1 301
577
219
219
409
720
9 319
5 806
398
491
896
3 614
886
44
11 715
450
1 095
617
3 421
267
1 513
776
747
675
400
642
158
13 883
2 478
478
956
336
11 304
209
522
299
4 940
789
350
438
422
530
260
713
756
773
Byggår
UPPV.FORM FV
EL
Atemp
FV
1979
FV
22 072
0
260
1951
EL
0
27 039
148
1982
FV
298 105
695 259
3 382
1962
FV
1 157 843
587 391
8 278
1991
FV
1 187 077
841 987
12 160
FV
0
0
0
FV
0
0
0
1987
1987
1926
2002
1971
1980
1918
1959
1957
1952
1964
1970
1944
1975
1971
1970
1988
1976
1971
1960
1984
1948
1952
1970
1981
1977
1948
1964
1972
1976
EL
EL
VP
FV
FV
FV/EL
EL
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
VP
VP
FV
FV
FV
FV
FV
EL
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
FV
EL
FV
FV
FV
EL
FV
FV
EL
FV
FV
FV
FV
FV
0
0
0
0
110 163
2 389 290
383 531
0
75 920
846 083
0
0
0
1 272 654
629 300
0
0
608 588
0
262 020
0
127 667
0
78 660
61 177
70 745
1 847 040
0
0
0
0
1 001 405
0
0
143 922
607 261
0
0
0
90 653
0
117 550
80 011
347
6 976
21 520
65 993
707 120
1 337 219
236 925
16 493
537 987
0
0
0
584 772
306 288
233 637
0
387 656
0
206 334
0
69 020
128 844
40 870
48 544
49 597
1 372 011
0
0
0
0
770 071
0
37 267
49 379
401 162
0
170 359
0
51 127
101 171
54 419
540
198
198
420
790
10 295
6 799
512
489
5 883
0
0
0
10 565
6 085
1 575
0
4 822
0
1 720
0
733
645
711
382
649
20 273
0
0
0
0
12 121
0
200
1 022
5 159
0
756
0
784
465
1 090
147 466
0
92 229
99 554
67 196
0
76 730
46 021
967
0
762
736
EL
85
Tot
88
140
98
0
183
206
71
69
85
183
294
211
167
0
0
0
0
139
232
56
0
155
144
148
2
35
51
84
69
197
463
34
91
148
2
35
51
223
301
253
463
189
235
120
103
0
55
50
148
176
154
148
126
80
207
152
120
272
174
0
111
160
109
91
94
200
57
127
76
68
268
200
168
287
185
159
83
64
146
0
141
118
186
48
78
186
189
195
0
0
116
0
108
225
0
65
218
50
225
0
181
218
158
152
69
222
121
135
101
63
222
198
DISTR
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
6000
FASTNR
6403
6408
6432
6451
6453
6455
6455
6455
6501
6503
6504
6504
6505
6507
6508
6530
6530
6530
6530
6530
6530
6531
6541
6542
6543
6543
6544
6545
6545
6545
6553
6560
6561
6562
FASTBET
NYCKELPIGAN FÖRSKOLA
RINGBLOMMAN FÖRSKOLA
VÅRBYBADET
VÅRBACKASKOLAN
GRINDSTUSKOLAN
VÅRBYHUSET
VÅRBYHUSET
VÅRBYHUSET
SKANSBERGETS FÖRSKOLA
JURINGE GÅRD-/SKOLA
LÅNGÄNGENS GÅRD
LÅNGÄNGENS GÅRD
SKOGHEM 2 O 4
SMISTA FSK
SEGELTORPSHALLEN/IP
SEGELTORPSSKOLAN
SEGELTORPSSKOLAN
SEGELTORPSSKOLAN
SEGELTORPSSKOLAN
SEGELTORPSSKOLAN
SEGELTORPSSKOLAN
UTSÄLJESKOLAN
GRÄSHOPPAN FÖRSKOLA
GROTTAN FÖRSKOLA
HAGENS FÖRSKOLA
HAGENS FÖRSKOLA
HÖJDEN FÖRSKOLA
LÖVSÅNGAREN/TRÄDGÅRDSÅNGA
LÖVSÅNGAREN/TRÄDGÅRDSÅNGA
LÖVSÅNGAREN/TRÄDGÅRDSÅNGA
SLÄNDANS FÖRSKOLA
KLOCKSPELET FÖRSKOLA
LUKTBURKEN FÖRSKOLA
SEGELBÅTEN FÖRSKOLA
Totalt sammanställt
ÖVRIGT
NYCKELPIGAN FÖRSKOLA
RINGBLOMMAN FSK
VÅRBACKASKOLAN
GRINDSTUSKOLAN
BJÖRKGÅRDEN 5
VÅRBYHUSET
VÅRBYHALLEN
SKANSBERGSSKKOLAN
JURINGEGÅRDEN 1
GÖMMARGÅRDEN
JURINGE
STRÅKVÄGENS GRUPPBOSTAD
SMISTA FÖRSKOLA
ELLIPSEN 8
SKOGSBRYNET 3
SKOGSBRYNET 3
SKOGSBRYNET 3
SKOGSBRYNET 3
SKOGSBRYNET 3
SKOGSBRYNET 3
UTSÄLJESKOLAN 2
GRÄSHOPPAN FSK
GROTTAN FSK
HÖJDEN FSK
LÖVSÅNGAREN FSK
TRÄDGÅRDSSÅNGAREN FSK
ADRESS
VÅRBACKAVÄGEN 4
BÄCKGÅRDSVÄGEN 10
VÅRBY ALLÉ 70
VÅRBACKAVÄGEN 2
MOGÅRDSVÄGEN 14
VÅRBY ALLÉ 26-30
VÅRBY ALLÉ 26-30
VÅRBY ALLÉ 26-30
VÄRNVÄGEN 27
PATRON BERGS VÄG 13
LÅNGÄNGSKROKEN 4
LÅNGÄNGSKROKEN 4
STRÅKVÄGEN 15
SKANSBERGSVÄGEN 28B
LÅNGÄNGSKROKEN 3
CHRONAS VÄG 12
CHRONAS VÄG 12
CHRONAS VÄG 12
CHRONAS VÄG 12
CHRONAS VÄG 12
HÄRADSVÄGEN 250
BYGGMÄSTARVÄGEN 227
BYGGMÄSTARVÄGEN 4
FURUVÄGEN 6
HAGVÄGEN 4
HAGVÄGEN 4
DALVÄGEN 63
LÖVSÅNGARVÄGEN 34
LÖVSÅNGARVÄGEN 34
LÖVSÅNGARVÄGEN 32
UTMARKSVÄGEN 11
JÄGMÄSTARVÄGEN 10
ORRVÄGEN
GÅRDSVÄGEN 16A
KATEGORI
Förskola
Förskola
Övr lokaler
Grundskola
Grundskola
Bibliotek
Grundskola
Sporthall
Förskola
Övriga
Övr lokaler
Övr lokaler
Omsorgslokal
Förskola
Sporthall/IP
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Grundskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
Förskola
YTA
741
757
44
2 693
1 709
1 564
6 630
2 781
963
1 629
391
916
619
3 100
587
6 254
410
92
138
156
826
835
749
149
719
155
654
585
275
240
275
300
258 494
Byggår
UPPV.FORM FV
EL
Atemp
FV
1974
FV
126 379
62 777
726
1974
FV
134 302
65 626
793
1976
EL
0
8 135
47
1974
FV
317 237
129 847
2 750
1976
FV
221 665
139 447
1 687
1971
FV
1 592 869
993 897
11 665
FV
0
0
0
FV
0
0
0
1997
FV
160 215
90 528
1 111
1990
FV
365 509
350 269
5 614
2000
EL
0
143 147
653
EL
0
0
0
2002
FV
136 383
69 470
937
2006
FV
85 300
79 874
627
2008
VP
0
950 185
3 260
1957
FV
671 562
676 531
10 452
FV
0
0
0
FV
0
0
0
FV
0
0
0
FV
0
0
0
FV
0
0
0
1977
EL
460 880
819 480
5 278
1977
FV
101 197
114 032
783
1980
VP
0
97 900
842
EL
0
0
0
1975
EL
0
55 568
933
1979
FV
95 759
35 148
714
1982
EL
0
245 255
1 292
EL
0
0
0
EL
0
0
0
1991
EL
0
44 831
265
1978
EL
0
0
234
1962
EL
0
0
269
1973
EL
0
0
320
41 020 575 33 035 340
419 145
EL
Tot
174
169
0
115
131
137
86
83
173
47
83
85
261
252
173
163
214
222
144
65
0
81
62
219
226
127
219
146
136
0
64
74
127
291
65
220
263
291
129
87
129
0
155
146
116
243
275
116
0
134
0
60
49
190
60
183
190
0
0
0
0
169
0
0
0
169
0
0
0
98
79
177
Normalårs korrigerad förbrukning
kWh
kWh
kWh/m2/år kWh/m2/år kWh/m2/år
FV
EL
FV
EL
Tot
1 617 762 1 131 120
101
71
172
531 101
121 289
108 894
940 494
0
0
574 454
0
655 749
212 765
155 649
0
100 388
0
190 561
205 158
30 672
76 876
0
112 870
54 992
68 475
1 048 076
800 350
0
0
0
1 194 897
141 288
0
0
36 749
93 474
0
29 303
0
0
73 140
784 452
0
1 146 973
178 618
76 036
70 889
514 275
0
0
255 943
212 822
504 479
329 910
68 308
0
52 696
97 121
77 012
49 424
0
37 777
71 897
69 258
20 720
8 454
1 343 709
652 494
63 189
385 354
6 500
509 558
112 593
0
0
26 237
39 428
0
16 384
0
114 416
53 630
405 372
0
214 704
0
106 726
44 447
34 170
512 812
47 981
18 869
17 969
438 504
243
91
151
182
0
0
148
0
84
38
164
82
57
99
100
0
0
66
399
64
59
72
325
147
250
282
0
0
214
399
148
97
235
121
0
94
364
118
174
0
166
84
151
85
79
0
0
0
105
74
0
0
98
174
63
125
38
88
0
85
74
102
32
19
109
65
104
91
26
45
59
0
0
70
73
184
125
132
452
118
259
74
268
116
170
195
144
104
91
26
150
134
0
0
168
247
104
58
161
0
89
140
102
65
72
102
154
212
115
22
137
157
176
117
65
71
75
61
56
228
250
178
121
Anm.
Utfört 2014
EL: Ny klassrumsbelysning, LED belysning i korridorer på nb. och plan 2. Nya LED armaturer på fasad.
VENT: Ny ventilation
BYGG: (paviljong) Tilläggsisolering tak och fasad. Nya fönster
VENT: Ny ventilation.
BYGG: (paviljong) Tilläggsisolering tak och fasad. Nya fönster
EL: Byte av belysning i Blå salen (150 st glödlampor 60W till LED 9W)
El avslut 2011-02-21
DRIFT: Injustering av värmesystem.
VENT: Ny ventilation EL: Nya LED armaturer på fasad
EL: Byte av lysrör i korridorer till LED 9W, byte av ljus i ljuskrona till LED 9W (gamla entrén).
VÄRME: Fortsatt installation av bergvärmepumpanläggning mm. EL: Nytt styrur och ljuskäglor P-Plats
El avslut 2014-05-28
EL: Byte till LED armaturer i källarkorridor huvudbyggnad.
VÄRME: Nya VVX i UC
Inga förbrukningar
El avslut 2011-03-02
EL: Nytt styrur för ytterbelysning till nedre byggnade.
BYGG: Tilläggsisolering av vind och ventilationskanaler.
VENT: Nya fläktar med EC-motorer.
DRIFT: Rengöring av värmebatterier och växlare
VENT: Byte av ventilation samt styr.
FV
EL
FV
1 094 782
663 268
0
0
0
0
0
0
0
0
0
232 287
562 091
310 058
197 310
101 761
732 757
711 604
82 631
62 193
116 659
63 850
809 844
252 913
0
0
405 582 1 173 238
137 238
84 836
0
150 318
69 494
110 110
33 736
100 709
54 017
0
152 623
0
199 499
0
0
0
0
37 792
33 482
0
0
37 792
24 834
56 494
0
86 738
65 149
73 243
48 114
116 294
61 301
0
0
114 669
73 958
0
0
472 328
253 982
1 186 343
539 045
497 979
575 490
0
0
0
0
441 181
210 411
0
0
665 747
183 342
155 652
10 864
0
0
980 577
921 738
0
0
57 133
41 314
47 073
32 370
69 164
45 684
0
110 767
130 335
41 533
3 104 495 1 543 974
108 502
126 792
0
0
0
12 532
101 755
32 948
EL
Tot
96
58
154
0
119
227
106
130
174
193
122
65
117
103
98
95
60
122
184
343
209
228
269
253
76
128
219
79
294
208
190
173
124
0
0
88
53
66
224
229
278
226
190
224
229
106
94
199
106
106
114
111
156
69
0
86
73
82
175
106
200
183
239
124
80
204
163
118
114
87
54
131
250
172
245
VENT: Byte av styr vent EL: Byte el i förskolan
VENT: Injustering ventialationen VÄRME: Installation av luft/luft värmepump
VÄRME: Ny uc, styr samt injustering
VÄRME: Ny styr, renoverat 3 st plattvärmeväxlare
VÄRME: Ny UC VENT: Ny ventilation samt injustering
122
58
181
143
91
40
6
183
97
80
75
155
127
120
117
0
124
98
100
92
82
77
146
40
49
117
0
209
51
68
219 FV ink. 2011-04-20
202
195
146
164
146 B-hus renoverad
217
51
276
EL: Byte planbelysning 2000W till LED 138W
EL: Byte stolpbelysning kvicksilver 125W till metallhalogen 50W.
VÄRME: C-hus ny styr
FV
EL
FV
EL
Tot
24 028
0
324 528
1 260 470
1 292 295
0
0
0
27 039
695 259
587 391
841 987
0
0
92
0
96
152
106
0
183
206
71
69
92 El uppgift saknas
183
302
223
176
0
0
0
0
119 927
2 601 068
417 526
0
82 649
921 077
0
0
0
1 385 457
685 079
0
0
662 531
0
285 245
0
138 983
0
85 632
66 600
77 016
2 010 755
0
0
0
0
1 090 166
0
0
156 679
661 086
0
0
0
98 688
0
127 969
0
160 537
0
100 404
108 378
80 011
347
6 976
21 520
65 993
707 120
1 337 219
236 925
16 493
537 987
0
0
0
584 772
306 288
233 637
0
387 656
0
206 334
0
69 020
128 844
40 870
48 544
49 597
1 372 011
0
0
0
0
770 071
0
37 267
49 379
401 162
0
170 359
0
51 127
101 171
54 419
0
0
0
0
152
253
61
0
169
157
148
2
35
51
84
69
197
463
34
91
148
2
35
51
235
321
258
463
203
248
131
113
0
55
50
148
186
163
148
137
80
218
166
120
286
190
0
120
174
119
99
94
200
57
127
76
68
284
200
178
301
195
167
90
64
153
0
153
128
186
48
78
186
202
206
0
225
225
126
0
117
65
218
50
191
218
167
166
69
236
132
147
101
63
232
210
67 196
0
76 730
46 021
Riven, ny byggnad uppförd inflyttning jan 2015
Riven, ny byggnad uppförd inflyttning jan 2015
VENT: Nytt ventilationsaggregat
DRIFT: Injustering värme
DRIFT: Injustering värme samt optimering av bergvärmepump.
VENT: Ny ventilation (ombyggnad) VÄRME: Nytt värmesystem och injustering (ombyggnad)
EL: Nytt elsystem (ombyggnad) BYGG: Nya fönster (ombyggnad)
VENT: Nytt ventilationsaggregat med värmeåtervinning
DRIFT: Optimering av värmekretsar, främst till ventilation
FV
137 581
146 206
0
345 356
241 313
1 734 055
0
0
174 416
397 906
0
0
148 471
92 861
0
731 087
0
0
0
0
0
501 731
110 167
0
0
0
104 247
0
0
0
0
0
0
0
EL
FV
62 777
65 626
8 135
129 847
139 447
993 897
0
0
90 528
350 269
143 147
0
69 470
79 874
950 185
676 531
0
0
0
0
0
819 480
114 032
97 900
0
55 568
35 148
245 255
0
0
44 831
0
0
0
44 656 490 33 035 340
EL
Tot
190
184
0
126
143
149
86
83
173
47
83
85
276
267
173
173
226
234
157
71
0
81
62
219
238
133
219
158
148
0
70
74
127
291
65
233
275
291
135
95
141
0
155
146
116
250 Obyggd till FV delvis
286
116
0
146
0
60
49
190
60
195
190
0
0
0
0
169
0
0
0
169
0 Avslut el 2011-03-01
0 Avslut el 2011-12-20
0 Avslut el 2013-04-
107
79
185
DRIFT: Optimering av värmekretsar, främst till ventilation (samma central som Nejlikan)
DRIFT: Ökat energiåtgång på grund av längre verksamhetstider
DRIFT: Injustering Värme: injustering El: Installation av belysningsstyrning i varmgrund.
DRIFT: Optimering av värmekretsar och temperatur i varmluftsgrund.
VENT: Larmstyrning av ventilation (IP). VÄRME: Installation av legionellaspolstyrning (IP).
VENT: Ny styr till varmluftsgrund (fukt och temp). EL: Ny belysningssyrning till varmgrund.
VENT: Installation av tilluft till kök (bättre luftbalans)
DRIFT: Optimering av tilluftstemperaturer och värmekurvor.
VENT: Installation av nya ventilationsaggregat till lekhallar.
Miljöprogram 2016-2020
OBS! arbetsmaterial som inte är
komplett. Förslag på övergripande mål
och delmål presenteras
Inledning
Agenda 21 går ut, nya miljöprogrammet är det fjärde för Huddinge….
Uppdrag
Uppdrag i Mål och budget att ta fram ett nytt miljöprogram…
Huddinges miljöprogram i relation till omvärlden
Planetära gränser, nationella miljömål, de 17 nya globala målen osv
Uppföljning av Agenda 21
Sammanfatta hur många delmål som uppfyllts, hur många åtgärder som är genomförda,
påbörjade osv. Så som det brukar stå i tjutet till miljöbokslutet.
Nuläge
Någon kort skrivning om Miljöbarometern och hänvisning dit.
Dokumentets upplägg
Om hur dokumentet fungerar. Om populärversionerna Huddinge bygger och Huddinge
kommuns verksamheter.
Miljöpolicy?
Teckenförklaring:
Några av delmålen har markerats med färger, vilka förklaras nedan. Delmål som inte är
markerade är nyformulerade.
redan beslutade delmål, t ex från översiktsplanen (ÖP), Hållbart Huddinge 2030,
miljökvalitetsnormer (MKN)
reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015
reviderat delmål från klimat- och energiplanen
Begränsad klimatpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för
klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på
klimatsystemet inte blir farlig.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås."
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Växthusgasutsläppen ska minska till 1,0 ton/invånare (produktionsperspektivet) senast
2030 (reviderat från Agenda 21 2009-2015)

Koldioxidfotavtrycket ska minska till 4,0 ton/invånare senast 2030 (Hållbart Huddinge
2030)

Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda
kollektivtrafiklägen.(ÖP)

Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska
styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. (ÖP)

Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi
som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som
möjligt.(ÖP)

Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som
behöver genomföras.(ÖP)

Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom
att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas.(ÖP)

Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät
klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan.(ÖP)

De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens
framkomlighet.(ÖP)

Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra
ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av
strategiskt viktiga länkar.(ÖP)

Kommunen ska arbeta aktivt med säkerheten för alla trafikanter bl.a. genom att skapa
säkra skolvägar och att ett trafiksäkerhetsprogram tas fram.(ÖP)

Parkeringsprogram och parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan
parkeringsfrågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt
utan att äventyra transportsystemets funktion. (ÖP)

I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas
likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. (ÖP)

Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS
2010 samt planera för ”resecentrum” i varje regional stadskärna. (ÖP)

Verka för att de regionala och nationella infrastrukturobjekten genomförs.(ÖP)

En trafikplan tas fram, utifrån trafikstrategin, för att säkerställa vilka objekt som ska
prioriteras i det kommunala vägnätet och hur framkomligheten kan säkras.(ÖP)

Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik.(ÖP)

I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad
energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av
miljöprogrammet) (ÖP)

Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor
tyngd gentemot andra intressen.(ÖP)
Kommunens egna verksamheter
Energianvändning i kommunala fastigheter
 Senast år 2020 ska energianvändningen vara högst 130 kWh/m2 (minskning med 45 %)
och senast 2050 ska den vara högst 70 kWh/m2 (minskning med 70 %) exklusive
verksamhetsel (Huges energiplan)

Samtliga nybyggda kommunala lokaler ska fr.o.m 2016 vara certifierade enligt någon av
nivåerna i Miljöbyggnad

Direktverkande el och oljeuppvärmda exploateringsfastigheter ska vara helt utfasade år
XX (reviderat delmål från klimat- och energiplanen)

Andelen fossil värme i kommunala fastigheter och fastigheter ägda av kommunala bolag
ska utgöra mindre än 5 % av den totala energiförbrukningen år 2020.
Transporter
 År 2020 ska minst 50 % av alla fordon i kommunens fordonsflotta drivas med
förnyelsebara bränslen och/eller el. (Nuläge 20,8)

Utsläppen från tjänsteresor (och arbetspendlingsresor) ska minska med XX procent till år
2020 jämfört med 2015 (Vad ska vi mäta här?)

År 2017 ska utsläppen från kommunens varutransporter ha minskat med 50 % jämfört
med år 2012. (Södertörnsgemensamt mål)
Konsumtion

Mängden inköpt kött till kommunala verksamheter, framför allt från konventionellt
uppfödda djur, ska minska till förmån för kött från betande djur och andra näringsriktiga
livsmedel. Detta för att uppnå målet om reducerade växthusgasutsläpp.
Frisk luft
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram
för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”.(ÖP)

Miljökvalitetsnorm för kvävoxider…

Miljökvalitetsnorm för partiklar….

Mål för svaveldioxider?
Bara naturlig försurning
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark
och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i
markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
Delmål för Huddinge
Mätningar visar att högst två procent av länets sjöar är försurade 2012. pH-värdet i känsliga
sjöar och vattendrag har ökat och den framtida utvecklingen bedöms som positiv. Det
förbättrade försurningstillståndet har gjort att kalkningen av sjöar och vattendrag helt har
upphört i länet sedan ett par år tillbaka.
Skogsmarken har återhämtat sig från försurning och den kritiska belastningen av försurande
ämnen underskrids.
Nedfallet av svavel har minskat kraftigt över länet sedan 1980-talet.
Sjön Öran har tidigare varit svårt försurningsskadad, men har tack vare regelbundna kalkningar
sedan 1980-talet kunnat återhämta sig. Öran är inte längre försurningsskadad och har nu hög
ekologisk status.
Inga delmål har formulerats för detta målområde eftersom försurningen inte längre anses vara
ett problem i Huddinge. Delmål med bäring på detta område, se målområde Frisk luft.
Giftfri miljö
Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära
noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av
naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna."
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på
icke kommunalägd mark. (ÖP)
(Finns även under Ett rikt odlingslandskap)

Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen.(ÖP)

Spridning av miljögifter till sjöar och vattendrag ska minska kontinuerligt( reviderat
delmål från Agenda 21 2009-2015)

Tungmetallhalterna i avloppsslammet ska minimeras (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015)
Kommunens egna verksamheter
Skadliga kemikalier i våra verksamheter
 År 2020 har kommunen upprättat en utfasnings- och substitutionslista över kemikalier
och kemiska produkter som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälsooch/eller miljöeffekter samt bytt ut 50 % av dessa.
Upphandling som verktyg (har bäring på samtliga miljömål)
 Senast 2020 ska det finnas ett verktyg och en metod för att kunna mäta miljömärkta
(eller liknande) varor. Under tiden ska antalet avtal för kommunen ställer miljökrav
mätas.

Senast 2018 ska det finnas inköpsstöd för samtliga förvaltningar i syfte att underlätta
inköp av ekologiska och miljömärkta produkter.
Skyddande ozonskikt
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Delmål för Huddinge
Sedan år 1987 finns ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. Avtalet ställer krav
på deltagande länder att förbjuda och begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen.
Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Tack vare Montrealprotokollet minskar utsläppen av
ozonnedbrytande ämnen. Även halterna av ozonnedbrytande gaser i atmosfären minskar om än
med vissa undantag. Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har
avstannat, och det finns även tecken på att ozonskiktet istället är på väg att öka i tjocklek.
I Huddinge pågår en kontinuerlig tillsyn av köldmediaanläggningar. Inga delmål har formulerats
inom detta område. För delmål gällande UV-strålning se målet Säker strålmiljö.
Säker strålmiljö
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
Delmål för Huddinge
Stora delar av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö utvecklas positivt. I Huddinge har tex målet
om radon i förskolor uppnåtts, vilket därför inte finns med som ett mål i detta miljöprogram. Ett
allvarligt undantag är antalet fall av hudcancer, som har ökat under lång tid. För att vända den
negativa trenden måste exponeringen för UV-strålning minska. Det kräver en förändring av
människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Barn och unga är särskilt känsliga då
skador i unga år kan leda till hudcancer i vuxen ålder. Exponering av skadlig UV-strålning ska
undvikas på platser där barn och unga vistas.
Kommunen som geografiskt område
 Inga elektriska och magnetiska fält ska överstiga 0,2 µT respektive 10 Volt/meter i
vistelsezon från fastighetens installationer.

Radonhalten i bostäder ska senast 2020 vara lägre än 200 Bq/m3 luft (reviderat delmål
från Agenda 21 2009-2015)
Kommunens egna verksamheter
 Grönytefaktorn på befintliga skolor och förskolor ska bibehållas. (Huges inventering)

Nybyggda förskolor ska ha en grönytefaktor på minst XX (Enligt Huges modell).

Nybyggda skolor ska ha en grönytefaktor på minst XX (Enligt Huges modell)
Ingen övergödning
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors
hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark
och vatten
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Åtgärder görs i enlighet med åtgärdsprogrammet för Tyresåns sjösystem så att
miljökvalitetsnormerna uppnås. Det är särskilt angeläget att genomföra åtgärder i
Trehörningens och Orlångens tillrinningsområden, eftersom dessa påverkar många sjöar
nedströms. (ÖP)

Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det
inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till
dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. (ÖP)

Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. (ÖP)

VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med
programmet.(ÖP)

Minst god ekologisk och kemisk status i alla sjöar, vattendrag och våtmarker ska uppnås
senaste 20211. Inget vatten får försämras. (Vattendirektivet)

Näringstillförseln till sjöar och vattendrag från t ex dagvatten, avloppsledningar, enskilda
avlopp med mera ska minska kontinuerligt. Fosforhalterna i Huddinges fem mest
påverkade sjöar ska senaste 2021 minska till:
Orlången: 23 µg/l
Drevviken : 18 µg/l
Magelungen: 22 µg/l
Trehörningen (Sjödalen): 28µg/l
Långsjön (Segeltorp): 23 µg/l
(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Siktdjupet i Huddinges fem mest påverkade sjöar ska senaste 2021 öka till:
Orlången: 1,9 m
Drevviken : 2,2 m
Magelungen: 2,2 m
Trehörningen (Sjödalen): 1,8 m
1
flamskyddsmedlet PBDE till år 2027.
Långsjön (Segeltorp): 2,0 m
reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015

Minimera läckage av näringsämnen från jordbruk och gödsel. Odlingsfria zoner införs
senast 20XX på kommunalägd jordbruksmark.
Levande sjöar och vattendrag
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska
bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets
ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för
friluftsliv värnas.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Obebyggda stränder bevaras och bör i möjligaste mån tillgängliggöras. Där det är möjligt
anordnas passager även längs vattnet förbi bebyggelse.(ÖP)

Värdefulla vattenmiljöer ska ges ett långsiktigt skydd genom naturreservatsbildning.
Ytterligare XX procent ska skyddas senast 2020 (reviderat delmål från Agenda 21 20092015)(har ökat från 38% till 53% 2009-2014)

Sjöar och vattendrag ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och
djur (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Bevara, återskapa och utveckla vattenmiljöer ur biologisk mångfald, naturlig
vattenrening och landskapsbildssynpunkt kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015)

Åtgärda kontinuerligt konstruerade vattenhinder, för att underlätta för utter, fiskar och
vattenlevande insekter att ta sig fram (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Huddingebornas vattenanvändning ska minska kontinuerligt (nyttjandet av
naturresursen sötvatten)
Grundvatten av god kvalitet
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö
för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får
inte försämras. (ÖP)

Naturliga källor ska senast 2020 vara inventerade, dokumenterade och skyddade.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska
mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av
hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla
områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar."
Delmål för Huddinge
Bebyggelse, avloppsledningsnät, verksamheter av olika slag, jordbruk med mera påverkar
vattenkvaliteten i Huddinges sjöar och vattendrag. Sjöarna och vattendraget i Huddinge
påverkar i sin tur vattenkvaliteten i Östersjön eftersom de rinner vidare via olika sjösystem till
Östersjön.
Inga delmål har satts för Hav i balans, se istället delmål under målområdena Ingen övergödning
och Levande sjöar och vattendrag.
Storslagen fjällmiljö
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden
samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden
och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp
och andra störningar.
Delmål för Huddinge
Boende och verksamma i Huddinge påverkar fjällmiljön bland annat via de klimatförändringar
och luftföroreningar som de bidrar med.
Inga delmål har formulerats för detta målområde, då påverkan främst är indirekt.
Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och
värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Våtmarkerna ska ha naturliga ekosystem med goda livsmiljöer för växter och djur.
Befintliga våtmarker ska bevaras och utvecklas. Ytterligare minst X ha våtmark
återskapas senast 2020.
(5,25 ha har tillkommit 2009-2014) (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)
Levande skogar
Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Tillgodose behovet av promenad och strövvänlig skog (ÖP)

Bevara, men även utveckla skogsmarkens värden avseende friluftsliv och kulturmiljö.
(ÖP)

I skogarna ska växter och djur ges förutsättningar att leva under naturliga betingelser
med livskraftigt bestånd. Minst XX procent av den totala arealen produktiv skogsmark
ska skyddas som naturreservat senast 2020
(idag 40 procent)(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Verka för att Stockholm stad och privata skogsägare som bedriver skogsbruk, bedriver
ett FSC-märkt skogsbruk. (Huddinge kommun bedriver inte skogsbruk, endast skötsel)
(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)
Ett rikt odlingslandskap
Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och
livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och
kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Jordbruksmark bör ej bebyggas(ÖP)

Styra mot ett uthålligt och ekologiskt jordbruk på kommunens mark och verka för det på
icke kommunalägd mark. (ÖP)
(Finns även under Giftfri miljö)

Bevara och utveckla kulturlandskapets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. (ÖP)

Bevara, utveckla och säkerställ god skötsel av naturbetesmarkerna. Arealen
naturbetesmarker ska öka med XX ha till 2020/öka kontinuerligt

Bevara, utveckla och säkerställ god skötsel av våtmarksbetesmarkerna. Arealen
våtmarksbetesmarker ska öka med XX ha till 2020/öka kontinuerligt
(35 ha 2014, har varit 38 ha tidigare) (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Bevara, utveckla och säkerställ god skötsel av ängsmarkerna. Arealen ogödslad
ängsmark ska öka med XX ha till 2020/öka kontinuerligt
(14 ha 2014) (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)
Kommunens egna verksamheter
 Huddinge kommun ska verka för upphandlingssätt som gynnar lokalt (30 mils radie)
odlade och lokalt producerade produkter
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt
medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och
utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
10 preciseringar för målet God bebyggd miljö enligt riksdagen:
Hållbar bebyggelsestruktur
En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader,
anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig
bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
Hållbar samhällsplanering
Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett
sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade
frågor.
Infrastruktur
Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning
är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och
utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och
energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och
kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
Kollektivtrafik, gång och cykel
Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva,
säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
Natur- och grönområden
Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och
tillgänglighet.
Kulturvärden i bebyggd miljö (tas ej med i miljöprogrammet)
Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och
bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
God vardagsmiljö
Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och
trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
Hälsa och säkerhet
Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter
eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
Hushållning med energi och naturresurser
Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt,
resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara
energikällor används.
Hållbar avfallshantering
Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att
avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad
som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
Riktlinjer från översiktsplanen
Riktlinjer i översiktsplanen med betydelse för miljön. Riktlinjer som inte har bäring på
miljöfrågorna har tagits bort. Riktlinjerna i översiktsplanen anges som delmål för Huddinge.
Riktlinjer kan också finnas under andra målområden.
Bebyggelse och ökad sammanhållning
 Funktionsblandning av bostäder, service och arbetsplatser ska eftersträvas i alla
områden.(ÖP)

Vid planläggning ska det alltid prövas ifall det är möjligt att få in funktioner som är
underrepresenterade i området. Särskilt viktigt är det att få in service och arbetsplatser i
områden som domineras av bostäder för att dessa områden ska bli mer levande och
attraktiva. (ÖP)

I varje kommundel och delområde ska det eftersträvas att den bostadstyp och
upplåtelseform som är underrepresenterad tillskapas så att fördelningen mellan
upplåtelseformerna blir mer jämn. Men i mycket goda kollektivtrafiklägen ska alltid en
hög exploateringsgrad eftersträvas med i huvudsak flerbostadshus med olika
upplåtelseformer. (ÖP)

Mångfunktionalitet ska eftersträvas och offentliga platser bör rymma många funktioner
för att höja platsernas attraktivitet. (ÖP)

Samtliga kommunens delar knyts samman med omkringliggande områden via
bebyggelse, mötesplatser, infrastruktur eller rekreationsstråk. (ÖP)
Det goda vardagslivet
 Offentlig service lokaliseras helst i bra kollektivtrafiklägen och om möjligt sker en
samlokalisering med kommersiell service. (ÖP)

Samhället ska utformas så att fysisk aktivitet stimuleras och i varje område ska det
finnas ytor för närrekreation och spontanidrott. (ÖP)

I alla samhällsbyggnadsprojekt beaktas hur miljön kan utformas så att den blir trygg och
tillgänglig för samtliga individer och befintliga otrygga miljöer åtgärdas där så är möjligt.
(fler kan gå och cykla). (ÖP)

Alla områden ska ha en god tillgång på attraktiva mötesplatser och utformas så att
sammanhållningen kan öka.(ÖP)
Fler arbetsplatser inom tjänste- och kunskapssektorn
 Förutsättningar ska skapas för att garantera utvecklingen av verksamheter inom tjänsteoch kunskapssektorn. En beredskap ifråga om mark och lokaler ska finnas i lämpliga
lägen. (ÖP)

Det befintliga näringslivet ges möjligt att växa i kommunen för att säkerställa att fler och
olika typer av arbetstillfällen existerar för att kunna erbjuda förvärvsarbete till en
heterogen befolkning. (tillgäng till arbete nära boendeplats, minskar behovet av
resande)(ÖP)

Kommunen strävar efter att uppnå en kvot där antalet arbetstillfällen i relation till
antalet förvärvsarbetande Huddingebor är 1,0. (ÖP)

Verksamheter med inriktning på tjänste- och kunskapssektorn samt kommersiell service
ska prövas vid planläggning i områden som saknar ett kommersiellt utbud, särskilt i
anslutning till huvudkollektivtrafikstråk. (ÖP)

Varje förfrågan om en ny handelsetablering ska prövas i enlighet med Huddinge
kommuns handelspolicy och beslut om nya handelsetableringar ska föregås av en
handelskonsekvensanalys. (ÖP)
Attraktiva parker och stora strövområden
 De parkområden som pekas ut på markanvändningskartan och i strukturplanerna
bevaras och utvecklas till högkvalitativa parker som kännetecknas av hög kvalitet,
tillgänglighet och variation. (ÖP)

De naturområden som pekas ut i strukturplanerna bevaras och utvecklas avseende
kvalitet och tillgänglighet. (ÖP)

Avståndet till närmaste park och lekplats bör inte överstiga 500 meter från bostaden,
helst betydligt kortare. (ÖP)

I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt
fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård,
Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat)
och Ågesta. (ÖP)

De gröna kilarna värnas, vilket innebär att åtgärder som splittrar och skapar barriärer
inom dem i möjligaste mån ska undvikas. Vid befintliga barriärer och svaga avsnitt
behöver åtgärder vidtas som stärker sambanden. (ÖP)

Från bostaden bör det vara max 300 meter till ett grönområde eller park och max 800
meter till ett större grönområde. (ÖP)

Större opåverkade och/eller tysta områden ska beaktas så att deras värden inte
påverkas negativt. (ÖP)

Det är viktigt att värna och utveckla ekosystemtjänster.(ÖP)

Framtagna riktlinjer för ekologisk kompensation används vid framtagande av
Projektplan för samhällsbyggnadsprojekt, detaljplaner och exploateringsavtal. (ÖP)
Minskad klimatpåverkan samt klimatanpassning
 Täthet, hög exploatering och funktionsblandning eftersträvas i goda
kollektivtrafiklägen.(ÖP)

Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska
styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. (ÖP)

Vid nyexploatering eftersträvas i första hand att bebyggelsen använder så lite energi
som möjligt och i andra hand att vald energikälla medför så liten miljöpåverkan som
möjligt.(ÖP)

Vid nyexploatering ska det belysas vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som
behöver genomföras.(ÖP)
Vatten är en grundförutsättning
 VA-utbyggnadsprogram ses över och därefter byggs vatten och avlopp ut i enlighet med
programmet.(ÖP)

Mälaren ska värnas som dricksvattentäkt och de åtgärder som krävs för att säkerställa
en uthållig vattenförsörjning genomförs.(ÖP)

Uttagen av grundvatten ska inte vara större än vad som hinner nybildas och statusen får
inte försämras. (ÖP)

Åtgärder ska göras i enlighet med kommunens Dagvattenstrategi vilket även inkluderar
åtgärder avseende trafikdagvatten.(ÖP)

Stränder bör i möjligaste mån tillgängliggöras med strandpromenader och gångstråk och
där strandskydd saknas införs det i lämplig utsträckning när detaljplanerna ändras. (ÖP)

Befintliga våtmarker skall i första hand bevaras och där brist på
våtmarker/dagvattenanläggning finns bör nya återskapas. Större tillkommande
dagvattenanläggningar finns markerade på markanvändningskartan. (ÖP)

Vid utbyggnad av avloppssystem är det viktigt att Stockholm vatten AB ser till att det
inte sker utsläpp (bräddningar) av spillvatten från pumpstationer och ledningar till
dagvattenledning eller vattendrag och sjöar. (ÖP)

Enskilda avlopp ska vara utförda korrekt och godkända av miljötillsyn. (ÖP)
Kulturlandskap och mark för jord- och skogsbruk
 Jordbruksmark bör ej bebyggas.(ÖP)
Gång-, cykel och kollektivtrafik i fokus
 Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom
att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas.(ÖP)

Prioritering av åtgärder för att skapa ett heltäckande och gent gång- och cykelnät
klargörs och genomförs i kommunens gångplan (ska tas fram) samt cykelplan.(ÖP)

De identifierade kollektivtrafikstråken ges prioritet för att säkra kollektivtrafikens
framkomlighet.(ÖP)

Kommunen ska verka för att Spårväg syd ska bli verklighet bland annat genom att säkra
ett spårreservat, utrymme för depå samt aktivt medverka för utbyggnaden av
strategiskt viktiga länkar.(ÖP)

Kommunen ska arbeta aktivt med säkerheten för alla trafikanter bl.a. genom att skapa
säkra skolvägar och att ett trafiksäkerhetsprogram tas fram.(ÖP)

Parkeringsprogram och parkeringsplan ska tas fram. Genom att ta fram detta kan
parkeringsfrågan tydliggöras och säkerställa att kommunens mark nyttjas på bästa sätt
utan att äventyra transportsystemets funktion. (ÖP)

I detaljplane- och bygglovsprocessen ska cykelparkering och bilparkering behandlas
likvärdigt men vid utrymmesbrist prioriteras cykelparkering. (ÖP)

Verka för goda kommunikationer mellan de regionala stadskärnorna utpekade i RUFS
2010 samt planera för ”resecentrum” i varje regional stadskärna. (ÖP)

Verka för att de regionala och nationella infrastrukturobjekten genomförs.(ÖP)

En trafikplan tas fram, utifrån trafikstrategin, för att säkerställa vilka objekt som ska
prioriteras i det kommunala vägnätet och hur framkomligheten kan säkras.(ÖP)

Verka för ökad kapacitet för spårbunden trafik.(ÖP)
Teknisk försörjning
 Återanvändning och återvinning ska öka i enlighet med Avfallsplanen.(ÖP)

Vid planläggning av nya exploateringsområden bör möjligheten till gemensam insamling
av matavfall undersökas.(ÖP)

Återvinningsstationer för förpackningsmaterial och tidningar ska vara lätt tillgängliga för
medborgarna.(ÖP)

I enlighet med kommunens Klimat och energiplan ska åtgärder vidtas för minskad
energianvändning och utfasning av fossila bränslen. (Klimat- och energiplanen ersätts av
miljöprogrammet) (ÖP)

Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor
tyngd gentemot andra intressen.(ÖP)
Säkra livsmiljöer
 En så god ljudnivå som möjligt med låga bullernivåer ska alltid eftersträvas.(ÖP)

Ett bulleråtgärdsprogram ska tas fram och åtgärder göras i enlighet med programmet så
att bullerstörningarna minskar.(ÖP)

Har huvudprincipen för avsteg från riktvärden för trafikbuller följts (riktlinjen i öp
redovisar när avsteg kan göras) (ÖP)

Rekommenderade riktlinjer för vibrationer ska eftersträvas vid ny exploatering där
människor stadigvarande vistas. (ÖP)

Åtgärder för en god luftkvalitet ska göras bland annat i enlighet med ”Åtgärdsprogram
för kvävedioxid och partiklar i Stockholms län”.(ÖP)

Länsstyrelsens riktlinjer om när och hur riskutredningar ska tas fram vid bebyggelse nära
riskkällor ska följas. (ÖP)

Där det finns risk för markföroreningar ska undersökning göras tidigt i planeringen.(ÖP)

Vid planering nära verksamheter med skyddsavstånd ska en avvägning göras tidigt i
processen mellan de olika motstående intressena. (ÖP)

På sikt bör verksamheter med större skyddsavstånd flytta ut från kollektivtrafiknära
lägen till redan störda lägen där de inte står i konflikt med stadsutvecklingen. (ÖP)
Riktlinjer från dagvattenstrategin
Riktlinjerna i dagvattenstrategin anges som delmål för Huddinge. Vissa av riktlinjerna/delmålen
finns även under andra miljömålsrubriker.

Uppkomsten av dagvatten ska minimeras.

Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är
möjligt, inte öka.

Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden.

Förorening av dagvatten ska undvikas.

Förorenat dagvatten ska hållas åtskilt från mindre förorenat dagvatten tills rening
genomförts.

Dagvatten ska, där så är möjligt, i första hand infiltreras och i andra hand fördröjas
innan det leds till recipient.

Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk
resurs samt gynna den biologiska mångfalden.

Öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, väljas före slutna system.

Befintliga öppna dagvattenlösningar ska, så långt det är möjligt, bevaras.

Befintliga slutna dagvattensystem ska, där så är möjligt, öppnas upp.

Dagvattnet ska hanteras så att skador på byggnader och anläggningar och försämrade
livsmiljöer för växter och djur undviks samt att risker för människor undviks.
Delmål från bulleråtgärdsprogram (ska fyllas på)
 Andelen boende (idag 16 %, ca 15 700 personer) som inte klarar riktvärdet 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad eller 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå inomhus, samt
45 dB(A) maximal ljudnivå inomhus ska minska till 15 %
Delmål från trafikstrategin
De två övergripande målen fram till år 2030 för kommunen är:

Andelen transporter med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka

Andelen stationsnära boende och arbetande ska öka
Kommunens egna verksamheter
Inomhusbuller i kommunala skolor och förskolor
 För buller inomhus i skolor och förskolor ska riktvärdena i folkhälsomyndighetens
allmänna råd om buller inomhus följas.
Trafikbuller
 Andelen förskolor (idag 32 %, 32 st) som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/ eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för
spårtrafik, på mer än 15 % av gården ska minska till 24 % till 2024.
(Bulleråtgärdsprogrammet)

Andelen skolor (idag 26 %, 9 st) som har en bullerutsatt yta över riktvärdet, 55 dB(A)
ekvivalent ljudnivå för väg- och spårtrafik och/eller 70 dB(A) maximal ljudnivå för
spårtrafik, på mer än 15 % av gården ska minska till 6 % till 2024.
(Bulleråtgärdsprogrammet)
Avfallshantering i kommunala verksamheter
 År 2018 ska alla kommunala verksamheter källsortera de förpackningar (glas, metall,
plast, papp) och tidningar som verksamheten ger upphov till.

År 2018 ska alla kommunala verksamheter sortera ut sitt matavfall.

Samtliga av de kommunala tillagnings- och beredningsköken ska arbeta aktivt med att
minska matsvinnet med början år 2017.

Minst en återbruksverksamhet ska anordnas i kommunal regi senast år 2019.
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och
framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och
processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig
genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk
mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 I möjligaste mån tillgängliggörs Huddinges alla grön- och naturområden med särskilt
fokus på fem identifierade entréer. De fem platserna är: Björksättra-Sundby gård,
Flemingsberg-Visättra, Flottsbro, Kungens kurva (port mot Gömmarens naturreservat)
och Ågesta. (ÖP)

Utredning genomförs gällande om och i sådant fall hur sambandet mellan Bornsjökilen
och Hanvedenkilen kan värnas och stärkas. (ÖP)

De strategiskt viktigaste delarna av grönstrukturen bevaras långsiktigt och naturreservat
ska bildas för: Lissmadalgången, Flottsbroområdet, Drevvikens strandområden,
Vårbystranden, Kynäsberget, Öran, Rudträsket och Kvarnsjön. (ÖP)

De ekologiskt särskilt känsliga områdena (ESKO) ska beaktas så att åtgärder som skadar
områdets specifika känslighet undviks.(ÖP)

Den biologiska mångfalden ska bevaras, utvecklas och återskapas, så att alla naturligt
förekommande växter och djur kan leva med livskraftiga bestånd och under naturliga
betingelser. Invasiva arter som tex Jättebjörnloka, kirskål och skunkkalla ska bekämpas
kontinuerligt. (reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Alla invånare ska ha tillgång till trygga och tillgängliga rekreationsmiljöer. Naturen ska
göras tillgänglig så att antalet besökare i naturområdena ökar kontinuerligt.(reviderat
delmål från Agenda 21 2009-2015)
Kommunens egna verksamheter
 Andelen ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna ska vara 50 procent
senast 2020.(reviderat delmål från Agenda 21 2009-2015)

Alla förskolor ska ha max 300 meter variationsrik natur.
Informera och engagera
(Inget nationellt miljömål)
De val som kommunens boende och verksamma gör till vardags är viktiga och påverkar i hög
grad möjligheterna att nå miljömålen. Kommunens ansvar är att inspirera, uppmuntra och
stödja miljöförbättrande insatser gentemot dem. Ambitionen är att boende verksamma ska
uppleva miljöarbetet som utvecklande och att det är lätt att göra rätt.
Samverkan är en nyckelfaktor i arbetet. Detta gäller mellan enskilda människor, mellan
kommunala verksamheter och mellankommunen, boende och verksamma.
Delmål för Huddinge
Kommunen som geografiskt område
 Det ekologiska fotavtrycket ska senast 2030 minska till 3,5 globala hektar (vilket
motsvarar 2 jordklot) Hållbart Huddinge 2030)

Antalet miljöcertifierade företag ska öka kontinuerligt (reviderat delmål från Agenda 21
2009-2015)

Kommunens miljömål och miljöarbete ska årligen synliggöras genom arrangemang och
kampanjer.

De som bor och verkar i Huddinge ska senast 20XX ha tillgång till information och
verktyg som möjliggör och inspirerar till bra vardagliga miljöval.

Något särskilt mål om naturinformation?
Kommunens egna verksamheter
 Samtliga medarbetare i Huddinge kommun ska genomgå en grundläggande
miljöutbildning.

Utbildning i internt miljöarbete ska ingå i introduktionen för nyanställda chefer.

Miljöfrågor ska vara en del av den pedagogiska verksamheten

Andelen förskolor och skolor med certifieringen Grön Flagg och Skola för hållbar
utveckling ska öka till 15 procent senast 2020. (Nuvarande värde 9,9 %) (reviderat
delmål från Agenda 21 2009-2015)

Samtliga grundskoleelever i årskurs 4-6 ska arbeta med läromedlet Natur- och
miljöboken.

Utveckla naturguiden och temaveckan Handla hållbart till en övergripande
miljöpedagogiskt verksamhet.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
1 (7)
Kommunstyrelsen
Katarina Persson
08-53531397
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge –
svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard
Lingström (S)
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige
Motionen väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) om att ta fram
en övergripande kemikalieplan anses besvarad med hänvisning till vad som
sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober
2015.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter och för att öka kunskapen hos invånare om hur de
kan undvika farliga kemikalier.
Ärendet har remitterats till samtliga nämnder. Kultur- och fritidsnämnden,
socialnämnden och äldreomsorgsnämndens ställer sig positiva till förslaget
om att ta fram en kommunövergripande kemikalieplan. Förskolenämnden,
grundskolenämnden och gymnasienämnden anser att det görs tillräckligt med
arbete idag och att det därmed inte behövs en plan på området.
Tillsynsnämnden och natur- och byggnadsnämnden anser att det, med tanke
på det bristande kunskapsunderlag som råder idag, är orimligt att ta fram en
detaljerad kemikalieplan, men ställer sig positiva till en kemikalieplan på en
mer övergripande nivå. Kommunstyrelsens förvaltning anser att det är av stor
vikt att jobba med frågan och mot miljömålet En giftfri miljö, men vill i första
hand nyttja det material som håller på att tas fram i det länsövergripande
kemikalienätverket. Förvaltningen anser också att målområdet ska vara
tillräckligt beskrivet i kommunens nya miljöprogram. Om det visar sig att
kemikalienätverkets material inte är tillräckligt användbart för kommunen
och att det nya miljöprogrammet inte beskriver målområdet tillräckligt, anser
förvaltningen att det skulle kunna bli aktuellt att ta fram en kemikalieplan.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
08-535 301 70
[email protected]
www.huddinge.se
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
2 (7)
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter för att öka kunskapen hos invånare om hur de kan
undvika farliga kemikalier. Motionen beskriver att människor dagligen utsätts
för kemikalier som vi inte är medvetna om och att det kan innebära allvarliga
konsekvenser för vår hälsa.
Motionärerna föreslår därför att kommunen tar fram en kemikalieplan med
åtgärder för att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns
verksamheter. Man föreslår vidare att kommunen utifrån kemikalieplanen
vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan undvika
farliga kemikalier.
Förskolenämndens synpunkter
Förskolenämnden skriver i sitt yttrande att de tidigare har tagit beslut om en
handlingsplan för att skapa giftfria förskolor i Huddinge kommun. (FSN2014/728.641) Denna ska vara ett stöd i arbetet med att minska barns
exponering av skadliga ämnen. De beskriver vidare exempel på områden som
finns med i handlingsplanen såsom krav på byggnaders utformning och
materialval, utresning av leksaker och elektronik, arbete med att öka andelen
ekologiska livsmedel samt arbete med hygien och städning. Därmed anser
nämnden att kommunen redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga
kemikalier i kommunens verksamheter.
Grundskolenämndens synpunkter
Grundskolenämnden beskriver även de i sitt yttrande sitt arbete för att
undvika skadliga kemikalier. De nämner liksom förskolenämnden att man tar
aspekter kring skadliga kemikaler i beaktning redan idag vad gäller bland
annat skolbyggnader, ventilation, ekologiska livsmedel och städning. De
anser att kommunen redan har ett aktivt arbete för att få bort farliga
kemikalier i kommunens verksamheter.
Gymnasienämndens synpunkter
Gymnasienämnen tar upp liknande exempel på pågående arbete med tillägget
om användningen av kemikalier i undervisningen där det kontinuerligt görs
riskbedömningar där arbetsmiljöverkets råd ska följas. Den anser därför inte
heller att någon kemikalieplan behöver upprättas utan att arbete löper på
ändå.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
3 (7)
Kultur- och fritidsnämndens synpunkter
Kultur- och fritidsnämnden är däremot positiv till framtagandet av en
kemikalieplan. De skriver att en väl utformad kemikalieplan kan bidra till att
göra Huddinge till en kommun präglad av hållbar utveckling och att det
behövs tydliga riktlinjer för hur kemikalier i respektive verksamhet hanteras.
Tillsynsnämndens och natur- och byggnadsnämndens
synpunkter
De båda nämnderna har lämnat likalydande svar. De är i grunden positiva till
framtagandet av en kemikalieplan och till att sprida kunskap bland invånarna.
verksamheten samt bidra till ökad kunskap om kemikalier hos invånarna. De
anser att det ligger i linje med det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri
miljö. De redovisar sedan synpunkter utifrån två möjliga scenarion, ett med
utgångspunkt i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med
utgångspunkt i en mer översiktlig plan. För framtagandet av en detaljerad och
omfattande plan bedömer nämnden det som orimligt med tanke på dels att
kommunens verksamhetsområden är av varierande art, vilket gör att en
detaljerad plan blir väldigt omfattande. Dels ser de svårigheter i att hålla en
sådan plan uppdaterad med tanke på att det hela tiden kommer ny kunskap på
området. De ser också en svårighet i att gå in så detaljerat på ett så pass brett
ämnesområde som kemikalier. Ett ämnesområde som dessutom kompliceras
ytterligare av att det finns så begränsade kunskaper om hur olika kemikalier
samverkar. En kemikalieplan av detaljerad art ställer väldigt stora krav på
kunskapsunderlaget. Ett sådant underlag finns inte idag menar nämnden.
Nämnden anser att det däremot är realistiskt att ta fram en mer översiktlig
plan som kan visa kommunens intentioner på ett mer överskådligt sätt. En
sådan plan skulle enligt nämnden vara enklare och mindre arbetskrävande att
ta fram, jämfört med en mer detaljerad sådan. Genom att inte vara styrande på
detaljnivå skulle en sådan plan också lämna utrymme för att tolka in
exempelvis nya upptäkter och forskningsrön.
De fortsätter att beskriva det arbete som görs idag på kemikalieområdet bland
annat omfattas flera kommunala verksamheterna av bestämmelserna om
egenkontroll. En verksamhet som omfattas av egenkontrollförordningen är
skyldig att ha ett egenkontrollprogram. I ett sådant ingår det att ha kontroll på
sin kemikalieanvändning och ha en plan för att byta ut farliga kemikalier mot
mindre farliga varianter.
Vad gäller åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan undvika
farliga kemikalier är nämnden positiv till förslaget att vidta åtgärder för att
öka kunskapen hos invånarna om de kemikalier som omger dem.
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
4 (7)
Socialnämndens och äldreomsorgsnämndens synpunkter
Nämnderna har lämnat likalydande svar. De tar upp handlingsplan för en
giftfri förskola som ett gott exempel på hur man kan gå till väga i arbetet mot
farliga kemikalier och anser att planen kan fungera som ett gott exempel att ta
efter. Nämnden ser positivt på att kommunstyrelsen ser över möjligheten till
utökad och tydligare information till allmänheten, gällande kemikalier i
vardagen. En noggrann kostnadsanalys behöver dock genomföras.
Förvaltningens synpunkter
Kommunstyrelsens förvaltning anser i likhet med motionärerna att det är
viktigt att arbeta med att få bort skadliga kemikalier i samhället och i
kommunens verksamheter. Man ska dock vara medveten om att området är
oerhört stort och att det idag saknas tillräcklig kunskap för att veta exakt hur
de många olika kemikalierna påverkar människor och miljö. Kemikalier
behövs för att vi ska kunna leva det liv vi gör. De finns praktiskt taget i allting
som omger oss i vardagen – möbler, kläder, mat, hygienprodukter, elektronik
och bilar. På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre
än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Företagens rapportering
till EU:s kemikaliemyndighet, Echa, visar att det finns ungefär 145 000
kemiska ämnen registrerade idag. Av dessa känner forskarna till
hälsoeffekterna av några hundra. Dessutom saknas kunskap om hur de olika
kemikalierna reagerar med varandra och påverkar människors kroppar, den så
kallade ”cocktaileffekten”. Forskarna ligger alltså långt efter
kemikalieindustrin. Dessutom ligger lagstiftningen efter forskningen när det
gäller förbud av kända skadliga ämnen. EU-förordningen REACH
(Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of Chemicals) som
motionärerna nämner är ett exempel på lagstiftning som innebar ett stort steg
framåt för att få kontroll på kemikalierna som finns i producerade och
importerade produkter, men är långt ifrån tillräckligt.
På länsnivå, där arbete med miljökvalitetsmålen pågår, har man konstaterat
att miljömålet Giftfri miljö inte kommer kunna nås till år 2020 i Stockholms
län med de idag planerade åtgärderna. I länets miljömålsuppföljning
undersöks bland annat halten av olika kemikalier i slam från länets
avloppsreningsverk samt läkemedelsrester i råvatten och avloppsvatten.
Resultaten av dessa undersökningar är i många fall dystra.
Som förskolenämnden nämnde i sitt yttrande finns idag en plan för att arbeta
med att få bort skadliga kemikalier i förskolorna. Kommunen har även sedan
länge arbetat med att öka andelen ekologiska livsmedel i sina verksamheter,
vilket är en viktig aspekt för att inte exponera människor som på olika sätt
vistas i kommunala verksamheter för skadliga kemikalier via maten.
Temaveckan Handla hållbart som arrangeras för högstadieelever i
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
5 (7)
kommunen behandlar även i mångt och mycket hur vissa kemikalier kan
skada hälsa och miljö.
Hela kemikalieområdet innebär en djungel av kemiska ämnen, forskningsrapporter och lagstiftning att orientera sig i och för att nå målet om en giftfri
miljö så behövs betydligt större insatser än vad som kan göras på lokal nivå.
Förvaltningen anser att arbete givetvis ska pågå lokalt, men att alla kommuner ska ta fram egna kemikalieplaner inom ett så stort område torde vara
både ineffektivt och medföra risk för kvalitetsbrister. Något som även
tillsynsnämnden och natur- och byggnadsnämnden betonar i sitt yttrande. Det
handlar inte bara om att ta fram en kemikalieplan med åtgärder. Med tanke på
hur snabbt kunskapen inom området förändras och hur snabbt nya kemikalier
kommer in på marknaden genom olika produkter, måste en sådan plan
ständigt uppdateras med nya utfasnings- och substitutionslistor som ganska
snabbt blir inaktuella.
Kommunstyrelsens förvaltning arbetar just nu även med ett nytt
kommunövergripande miljöprogram. I detta program ska miljömålet Giftfri
miljö finnas med. Förvaltningen ser att det finns en stor nytta i att inkludera
arbete som har bäring på miljömålen i ett och samma styrdokument och inte i
flera olika, på liknande sätt som resonemanget har gått kring en särskild
klimatplan. Förvaltningen är dock medveten om att det i vissa fall behövs
specifika och mer detaljerade planer inom vissa områden. Miljöprogrammet
ska beskriva på en övergripande nivå både hur kommunen arbetar med
miljömålet Giftfri miljö i sina egna verksamheter och hur kommunen arbetar
för att informera kommuninvånare. Hur detaljerat miljöprogrammet blir är
dock ännu oklart.
Länsstyrelsen i Stockholms län har nyligen tagit fram och beslutat om en
strategi för giftfri miljö, vilken har varit på remiss till kommunen
(dnr:2014/951.809). Strategin omfattar åtta sakområden, men innehåller inte
förslag till några aktiviteter som stöd till kommuner, näringsliv eller andra
parter. Ett förslag framfördes att länets kommuner skulle samarbeta och ta
fram underlag till handlingsplan gemensamt. Ett kemikalienätverk bestående
av kommuner i länet bildades därför. Nätverket har tagit fram underlag för att
upprätta handlingsplaner för giftfri miljö som kommuner och privata utförare
av traditionella kommunala tjänster kan använda. Underlag finns framtaget
inom områdena




Allmän information om kemikalier
Lagar och direktiv om kemikalier (REACH, CLP m fl)
Ordlista
Vägledning till giftfriare förskolor, skolor och fritids
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING



TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
6 (7)
Krav i upphandling av varor
Krav på byggnader och anläggningar, vid drift, ny-, om- och
tillbyggnad
Enskilda avlopp - information till medborgare om kemikalier när man
har enskilda avlopp och/eller egen brunn
Just nu pågår kvalitetsgranskning av det framtagna materialet. Det ska sedan
publiceras på länsstyrelsens hemsida, i anslutning till länsstrategin för giftfri
miljö.
Det finns även ett förslag att i länet inrätta en gemensam helpdeskfunktion dit
alla kommuner i länet kan vända sig när de har frågor och behöver råd om
skadliga kemikalier. Kostnaden för helpdesk skulle enkelt fördelas mellan
deltagande parter.
Kommunstyrelsens förvaltning anser att det vore en fördel att använda sig av
det material som kemikalienätverket har tagit fram istället för att ta fram eget
material. Detta under förutsättning att materialet är användbart för
kommunen, vilket återstår att se. Förvaltningen anser också att kommunen
bör ställa sig bakom helpdeskfunktionen när detta blir ett reellt förslag. Denna
fråga kommer att föras fram via Kommunförbundet i Stockholms län.
Mot bakgrund av ovanstående resonemang anser förvaltningen att beslutet
huruvida kommunen ska ta fram en egen kemikalieplan bör avvakta. Detta
dels för att se hur detaljerat det nya miljöprogrammet blir och dels för att se
resultatet av kemikalienätverkets arbete och hur användbart detta är för
kommunen.
Vesna Jovic
Kommundirektör
Heléne Hill
Samhällsbyggnadsdirektör
Katarina Persson
Miljöstrateg
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
Bilagor
Motionen
Förskolenämndens protokoll
Grundskolenämndens protokoll
Gymnasienämndens protokoll
Kultur- och fritidsnämndens protokoll
Socialnämndens protokoll
Äldreomsorgsnämndens protokoll
Beslutet delges
Förskolenämnden
Grundskolenämnden
Gymnasienämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Äldreomsorgsnämnden
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-10-15
KS-2015/702.172
7 (7)
1al l rn >l
Fl
t
1l
Huddinge kommun
Ko mmunfullm äktige
13 april 2015
MOTION
Ta fram en övergripande l{emikalieplan för Huddinge
" Vår människaart Homo sapien s är utrotningshotad " , det skriver Ethe l Forsberg, före detta
generaldirektör på Kemikaliein spektion en i sin bok " Makt, pla st , gift & vå ra barn".
" Hela värld en är ett försök slaboratorium . Vi är inte tillfrågad e om att st älla upp som
labbråttor", skriver hon i inlednin gen.
Vi är dagli gen utsatta för kemikalieindustrins forskning och är om edvetna om vad vi få r i vå ra
kroppar. Var tredj e se kund t as en ny kemikali e fram . De fl est a kem ikalier stan nar i våra
kro pp ar i många år och påverkar vå r hälsa negativt. En del kemika lier är horm onst örande,
andra leder till allergier ell er sjukdo m mar.
Våra barn är extra utsatta eftersom de f år i sig betydli gt mer kemikalier i sin a kropp ar än
vu xna, relat erat till deras vikt. Kommun ens handlin gs plan för giftfri förskol a är väld igt
positiv, men den är inte tillräcklig. M ånga av kemikali ern a som barn en är utsatta fö r hinn er
nå barnen redan inn an hen har börjat i förskol an, nämlige n via amningen och en va rd ag full
av kemikalier. Eth el Forsberg beskriver detta so m att barn en f å i sig en "cocktail av
kemikali er."
När M argot W all ström var EU:s miljökommission är lät hon år 2003 test a sitt blod.
På Lancast eruniversitetet i St orbritannien let ade de eft er 77 oli ka kem ikalier och hittade
28 av dem i henn es blod . Blod et inn ehöll bl and ann at det giftiga bekä mpnings medl et DDT,
som f örbjöd s redan 1975 i Sveri ge.
1999 best ämde sig Europas politi ke r för att skapa betydligt bättre f örutsätt ningar f ör
kun skap och kemikali ekontroll det ledd e till beslutet om en ny kemikali eföro rd ning, REACH
som kom till år 2006. REACH är id ag troligen den vassast e kemikalielagst iftnin g i värld en.
Änd å är det bara en bråkdel av de f arli ga kemikali er som stop pas.
Hu ddin ges sjöa r m år int e bra. Detta beror på fl era f aktorer so m bl and anat användning av
kemikalier i trädgå rd arn a, t vätt av bil ar med kemikalier på ege n t omt och olika pa rtikla r från
bil avgase r. Kemikaliern a når inte bara sj öa rn a, utan de hamn ar även i grundvattn et .
M ånga kemikalier når oss också via maten, texti li er, byggmateria l m.m . Det hand lar bland
annat om kem ikali er so m används i flarn skydd smede l i till exemp el soffor och gardiner, subst anser från gruppen PCB so m används i plaster och kemikalier från bekämpningsmede l och
de i sin tur lagras i m änniskokropp en framförallt genom maten, specie llt fi sk.
Kommunen ska inte bara ha kontroll över det som handha s av kommun en, ko mmunen ska
även vara en viktig rådgivare till medborgarnas i förh ållande till de kem ika lier som f inn s runt
om oss och som påverkar oss. Detta kan m an göra m ed bra inform at ion. Information om
exempelvis gödsling i trädgård arn a kan minska kemikaliebelastningen på kommu nens sjöa r
och grundvattnet.
Att vista s i Huddinge ska inte innebära en ri sk att få i sig "en cockta il av kemikalier ", oavsett
om man vistas i förskolan, skolan, äldreboende, torget eller i kommunalhuset.
Mot bakgrund av det ovan föreslår vi:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort fa rliga ke mikali er ur
Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplan en vidtar åtgärder för att öka kun ska pen blan d
invånarna om hur de kan undvika farliga kemikalier
k(-c[c;:s t:-tl
Yosef Siga l
Socia ldemokraterna
Rikard Ungström
Sociald emokraterna
2
FÖRSKOLENÄMNDEN
Förskolenämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
10 september 2015
§ 12
Diarienummer FSN-2015/359.179
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge – motion
väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Förskolenämndens beslut
Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar
tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns verksamheter.
”Att vistas förskolan, skolan, äldreboende, torget eller i kommunalhuset ska inte
innebära att man får i sig en cocktail av kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och
Rikard Lingström (S). Remissen har gått ut till samtliga nämnder i Huddinge
kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få bort
farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter och anser att våra förskolor har
kommit mycket långt genom arbetet med ”Handlingsplan för giftfria förskolor”.
Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns
egna rutiner i fråga om kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen
anser att kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga kemikalier
i kommunens verksamheter.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Karl Henriksson (KD), Nujin Alacabek Darwich (V) och
verksamhetschef Annelie Glifberg.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
FSN-2015/359.179
1 (2)
Förskolenämnden
Petersson, Anders
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström
(S)
Förslag till beslut
Förskolenämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och
överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter. ”Att vistas förskolan, skolan, äldreboende, torget
eller i kommunalhuset ska inte innebära att man får i sig en cocktail av
kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S). Remissen har
gått ut till samtliga nämnder i Huddinge kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få
bort farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter och anser att våra
förskolor har kommit mycket långt genom arbetet med ”Handlingsplan för
giftfria förskolor”. Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument
samt Huddinge kommuns egna rutiner i fråga om kemikaliehantering
motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen anser att kommunen därmed
redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga kemikalier i kommunens
verksamheter.
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter.
Förvaltningens synpunkter
Förskolenämnden har tidigare tagit beslut om en Handlingsplan för att skapa
giftfria förskolor i Huddinge kommun. (FSN-2014/728.641) Denna ska vara
ett stöd i vårt arbete med att minska barns exponering av skadliga ämnen.
Vid all ny- och ombyggnation av förskolor ställs krav på byggnaders
utformning, inneklimat, materialval och kemikalier för att kunna erbjuda en
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
FSN-2015/359.179
2 (2)
så säker och hälsosam miljö som möjligt för barn och vuxna. Byggmaterialet
ska finnas i databaserna BASTA, Sunda hus eller motsvarande. Golv ska inte
innehålla PVC utan sten, linoleum eller plastmaterial som inte innehåller klor
eller ftalater. Förskolan följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd om
ventilation. (FoHMS 2014:18)
Leksaker och skapande material ses över och rensas ut, även elektronik och
byggmaterial kasseras vid behov.
Förskolan serverar en hög andel ekologisk mat som innehåller färre rester av
bekämpningsmedel och kemikalier. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning
serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en andel om 50
procent till 2020. Detta kräver också kunskap om hur och varför vi ska öka
andelen ekologisk mat i verksamheterna. Fortbildning sker kontinuerligt.
Genom en god handhygien bland barn- och vuxna minskar intaget av skaliga
ämnen. Kemikalier som fastnar i dammet kräver en god städning. Tydliga
rutiner för städningen ska genomföras när barn inte är i verksamheten.
Miljömärkta städprodukter används och ska vara parfymfria. Vid
upphandlingar finns tydliga krav på miljövänliga alternativ. Detta gäller
generellt.
Förskolan fortsätter arbetet utifrån Handlingsplanen för giftfria förskolor som
innehåller åtgärder som förskolorna ska genomföra samt ges förslag på
ersättningsmaterial.
Ovanstående motsvarar också de lagkrav som finns beträffande arbetsmiljö
för personal. Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt
Huddinge kommuns målsättning (mål och budget 2016) och egna rutiner i
fråga om kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen anser
att kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga
kemikalier i kommunens verksamheter.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Pirjo Dahlgren Jespersson
Ekonomichef
Bilagor
Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
GRUNDSKOLENÄMNDEN
Grundskolenämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
8 september 2015
§8
Diarienummer GSN-2015/532.179
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge - motion
väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Grundskolenämndens beslut
Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtande som
nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns verksamheter.
”Att vistas i förskolan, skolan, äldreboende, torget eller i kommunalhuset ska inte
innebära att man får i sig en cocktail av kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och
Rikard Lingström (S). Remissen har gått ut till samtliga nämnder i Huddinge
kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få bort
farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter. Gällande lagstiftning och
övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns egna rutiner i fråga om
kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen anser att kommunen
därmed redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga kemikalier i kommunens
verksamheter.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Jelena Drenjanin (M), Katarina Wigle (C), Sara Heelge Vikmång
(S) och Birgitta Ljung (MP).
Yrkanden
Jelena Drenjanin (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag.
Sara Heelge Vikmång (S) och Birgitta Ljung (MP): Nämnden beslutar att tillstyrka
motionen.
Propositioner
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar i
enlighet med förvaltningens förslag.
Reservationer
Sara Heelge Vikmång (S), Birgitta Ljung (MP) reserverar sig mot nämndens beslut
till förmån för eget yrkande.
GRUNDSKOLENÄMNDEN
Grundskolenämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
8 september 2015
§ 8 forts.
Diarienummer GSN-2015/532.179
Protokollsanteckningar
Katarina Wigle (C) lämnar bifogad prorokollsanteckning till protokollet, GSN Bilaga
§ 8:1
Bilaga
Protokollsanteckning från Centerpartiet
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
Grund skalenämnd en 2015-09-08
Protokollsanteckning
Ärende: Mot ion om att t a fram en öve rgri pa nde kemikali ep lan
M otionen t ar upp en vikt ig fråga som Cente rp artiet har job bat mycket me d. Vi ser gift fri
miljö som ett av de all ra viktigast e milj ömå len, och det finn s också en skrivn ing i M ål och
bud get so m t ar f asta på att gifter i va rdagen ut gör ett hot inte bara mot oss människo r
utan mot hela vå r livsmiljö.
M ål och budget 2016 anger oc kså att ett st rategiskt arbet e ska init ieras fö r att el iminera
farli ga kemi ka li er i kommun ens verksa mh ete r sa mt att ge bättre informat ion ti ll
in vå narn a om hur en giftfri va rdag kan skapas. Det vill säga de t vå delarn a som
m otionen nu yrkar på.
1 sa mm a
Mål oc h budget slås det fast att Agend a 21 i Huddinge ska ersät tas av ett nytt
milj östrat egiskt st yrdokument. Ce nterpa rtiet kom mer att arbet a f ör att giftfri m ilj ö bli r
en v ikt ig del i det komm and e Miljöp rogramm et
För Ce nterpartiet
Kat arina Wigle
_--_ NAR- -_
. · ·oDLAD - ~·-· POLITIK--
CENTERPART I ET
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-09
GSN-2015/532.179
1 (2)
Grundskolenämnden
Petersson, Anders
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström
(S)
Förslag till beslut
Nämnden godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtande som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter. ”Att vistas i förskolan, skolan, äldreboende, torget
eller i kommunalhuset ska inte innebära att man får i sig en cocktail av
kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S). Remissen har
gått ut till samtliga nämnder i Huddinge kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få
bort farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter. Gällande
lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns egna
rutiner i fråga om kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav.
Förvaltningen anser att kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få
bort farliga kemikalier i kommunens verksamheter.
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter.
Förvaltningens synpunkter
Vid all ny- och ombyggnation av Huddinges grundskolor ställs krav på
byggnaders utformning, inneklimat, materialval och kemikalier för att kunna
erbjuda en så säker och hälsosam miljö som möjligt för barn och vuxna.
Byggmaterialet ska finnas i databaserna BASTA, Sunda hus eller
motsvarande. Golv ska inte innehålla PVC utan sten, linoleum eller
plastmaterial som inte innehåller klor eller ftalater.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-09
GSN-2015/532.179
2 (2)
Huge fastigheter har tagit fram ett miljöprogram för om- och nybyggnation
där ovanstående regleras. Även andra områden som kan inverka skadligt på
individen berörs såsom radon och fukt.
Grundskolan följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.
(FoHMS 2014:18)
Grundskolan serverar en hög andel ekologisk mat som innehåller färre rester
av bekämpningsmedel och kemikalier. Ekologisk mat ska i ökad utsträckning
serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en andel om 50
procent till 2020. Detta kräver också kunskap om hur och varför vi ska öka
andelen ekologisk mat i verksamheterna. Fortbildning sker kontinuerligt.
Kemikalier som fastnar i dammet kräver en god städning. Tydliga rutiner för
städningen ska finnas och utföras när eleverna inte är i verksamheten.
Miljömärkta städprodukter används och ska vara parfymfria.
Miljötillsynsavdelningen genomför regelbundet tillsyn av våra verksamheter
där egenkontrollarbetet med miljö-och hälsoskyddsfrågor såsom städning och
ventilation kontrolleras.
När det gäller användningen av kemikalier i undervisningen görs
kontinuerligt riskbedömningar där arbetsmiljöverkets råd ska följas.
Vid upphandlingar finns tydliga krav på miljövänliga alternativ. Detta gäller
generellt.
Ovanstående motsvarar också de lagkrav som finns beträffande arbetsmiljö
för personal och elever. Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns målsättning (mål och budget 2016) och
egna rutiner i fråga om kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav.
Förvaltningen anser att kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få
bort farliga kemikalier i kommunens verksamheter.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Pirjo Dahlgren Jespersson
Ekonomichef
Bilagor
Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
GYMNASIENÄMNDEN
Gymnasienämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
9 september 2015
§9
Diarienummer GN-2015/233.179
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge – motion
väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Gymnasienämndens beslut
Gymnasienämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och överlämnar
tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns verksamheter.
”Att vistas i förskolan, skolan, äldreboende, torget eller i kommunalhuset ska inte
innebära att man får i sig en cocktail av kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och
Rikard Lingström (S). Remissen har gått ut till samtliga nämnder i Huddinge
kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få bort
farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter. Gällande lag-stiftning och
övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns egna rutiner i fråga om
kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen anser att kommunen
därmed redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga kemikalier i kommunens
verksamheter.
Överläggning
I ärendet yttrar sig Christina Eklund (M), Michaela Lööf (S), Lisa Alexandersson (C)
och Anders Lönroth (MP).
Yrkanden
Christina Eklund (M): Nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag
Michaela Lööf (S), Yvonne Riazzoli (S), Lena Berg (S), Sara Holmgren (S) och
Anders Lönroth (MP) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget
yrkande.
Propositioner
Ordförande ställer proposition på yrkanden och finner att nämnden beslutar i enlighet
med förvaltningens förslag
GYMNASIENÄMNDEN
Gymnasienämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
9 september 2015
§ 9 forts.
Diarienummer GN-2015/233.179
Reservationer
Michaela Lööf (S), Yvonne Riazzoli (S), Lena Berg (S), Sara Holmgren (S) och
Anders Lönroth (MP) reserverar sig mot nämndens beslut till förmån för eget
yrkande.
Protokollsanteckningar
Lisa Alexandersson (C) lämnar bifogade protokollsanteckning till protokollet, GN
Bilaga § 9:1.
Bilaga
Protokollsanteckning från Centerpartiet.
Suppleantyttrande
Thomas Strandqvist (V) lämnar suppleantyttrande med hänvisning till yrkande från
(S) och (MP).
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
Gymnasienämnden 2015-09-09
Protokollsanteckning
Ärende: Motion om att ta fram en övergripande kemikalieplan
M otionen t ar upp en viktig fråga som Centerpartiet har jobbat mycket med. Vi se r giftfri
milj ö so m ett av de allra viktiga st e miljömålen, och det finn s också en skrivning i M ål och
budget som tar fasta på att gifter i va rdagen utgör ett hot inte bara mot oss människor
utan mot hela vår livsmiljö.
M ål och budget 2016 ange r också att ett strategiskt arbete ska initieras för att eliminera
farli ga kemika li er i kommunens verksam heter sa mt att ge bättre information t il l
invåna rn a om hur en giftfri vardag kan skapas. Det vi ll säga de två delarna som
moti onen nu yrkar på.
l sa mma M ål och budget slås det fa st att Agend a 21 i Huddinge ska ersättas av ett nytt
miljöstrat egiskt styrdokument. Centerpartiet kommer att arbeta för att giftfri milj ö bl ir
en viktig del i det kommande Miljöprogrammet.
För Centerparti et
Li sa Alexa ndersso n
CE NT E f~PART I E T
BARN- OCH
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
GN-2015/233.179
1 (2)
Gymnasienämnden
Petersson, Anders
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström
(S)
Förslag till beslut
Gymnasienämnden godkänner förvaltningens synpunkter i ärendet och
överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter. ”Att vistas i förskolan, skolan, äldreboende, torget
eller i kommunalhuset ska inte innebära att man får i sig en cocktail av
kemikalier” skriver Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S). Remissen har
gått ut till samtliga nämnder i Huddinge kommun.
Barn- och utbildningsförvaltningen är positiv till att fortsätta verka för att få
bort farliga och skadliga kemikalier ur våra verksamheter. Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt Huddinge kommuns egna
rutiner i fråga om kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav.
Förvaltningen anser att kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få
bort farliga kemikalier i kommunens verksamheter.
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har inkommit med en motion till
Kommunfullmäktige om att ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge kommun i syfte att få bort farliga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter.
Förvaltningens synpunkter
Vid all ny- och ombyggnation av gymnasieskolor ställs krav på byggnaders
utformning, inneklimat, materialval och kemikalier för att kunna erbjuda en
så säker och hälsosam miljö som möjligt för barn och vuxna. Byggmaterialet
ska finnas i databaserna BASTA, Sunda hus eller motsvarande. Golv ska inte
innehålla PVC utan sten, linoleum eller plastmaterial som inte innehåller klor
eller ftalater.
Huge fastigheter har tagit fram ett miljöprogram för om- och nybyggnation
där ovanstående regleras.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Barn- och utbildningsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
08-535 360 02
[email protected]
www.huddinge.se
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-08-10
GN-2015/233.179
2 (2)
Även andra områden som kan inverka skadligt på individen berörs såsom
radon och fukt.
Gymnasieskolan följer Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.
(FoHMS 2014:18)
Gymnasieskolan serverar en hög andel ekologisk mat som innehåller färre
rester av bekämpningsmedel och kemikalier. Ekologisk mat ska i ökad
utsträckning serveras i kommunens verksamheter med ambitionen att nå en
andel om 50 procent till 2020. Detta kräver också kunskap om hur och varför
vi ska öka andelen ekologisk mat i verksamheterna. Fortbildning sker
kontinuerligt.
Kemikalier som fastnar i dammet kräver en god städning. Tydliga rutiner för
städningen ska finnas och utföras när eleverna inte är i verksamheten.
Miljömärkta städprodukter används och ska vara parfymfria.
Miljötillsynsavdelningen genomför regelbundet tillsyn av våra verksamheter
där egenkontrollarbetet med miljö- och hälsoskyddsfrågor såsom städning
och ventilation kontrolleras.
När det gäller användningen av kemikalier i undervisningen görs
kontinuerligt riskbedömningar där arbetsmiljöverkets råd ska följas.
Vid upphandlingar finns tydliga krav på miljövänliga alternativ. Detta gäller
generellt.
Ovanstående motsvarar också de lagkrav som finns beträffande arbetsmiljö
för personal och elever.
Gällande lagstiftning och övriga statliga styrdokument samt Huddinge
kommuns målsättning (mål och budget 2016) och egna rutiner i fråga om
kemikaliehantering motsvarar högt ställda krav. Förvaltningen anser att
kommunen därmed redan idag arbetar aktivt för att få bort farliga kemikalier i
kommunens verksamheter.
Jukka Kuusisto
Utbildningsdirektör
Pirjo Dahlgren Jespersson
Ekonomichef
Bilagor
Remisshandlingar daterade den 6 maj 2015
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
Akten
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
SIDA
o
1 (15)
HUDDINGE
KOMMUN
Kultur- och fritidsnamnden
Sammentrådasdatum
Paragraf
1 september 2015
§7
Diarienummer KFN-20 15/147.172
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge -motion
väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Ungström (S)- Remissvar
Kultur- och fritidsnämndens beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt tjänsteutlåtande
daterat den 2 juni 2015 och skickar det som sitt eget.
Sammanfattning
I en motion fö reslår Yosef Sigal och Rikard Lingström från socialdemokratema att
kommunen tar fram en kemikalieplan för att få bort far liga kemikalier ur Huddinge
kommuns verksamheter samt att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan
undvika farliga kemikalier.
Förvaltningen är positiv till framtagandet av en kemikalieplan.
Beslutet delges
Kom m unstyre lsen
Stgnaturer
l lust;;;-
l
Ulclt agsbestyrkande datum or.h stgna\w
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-02
KFN-2015/147.172
1 (2)
Kultur- och fritidsnämnden
Wesslén, Mats
08-535 317 37
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström
(S)
Förslag till beslut
Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar enligt
tjänsteutlåtande daterat den 2 juni 2015 och skickar det som sitt eget.
Sammanfattning
I en motion föreslår Yosef Sigal och Rikard Lingström från socialdemokraterna
att kommunen tar fram en kemikalieplan för att få bort farliga kemikalier ur
Huddinge kommuns verksamheter samt att öka kunskapen bland invånarna om
hur de kan undvika farliga kemikalier.
Förvaltningen är positiv till framtagandet av en kemikalieplan.
Beskrivning av ärendet
I en motion föreslår Yosef Sigal och Rikard Lingström från socialdemokraterna
att kommunen tar fram en kemikalieplan för att få bort farliga kemikalier ur
Huddinge kommuns verksamheter samt att kommunen utifrån kemikalieplanen
vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan undvika
farliga kemikalier.
I motionen framförs att vi dagligen utsätts för kemikalier och att vi är omedvetna
om vad vi kan få i oss. Förslagställarna skriver att våra barn är särskilt utsatta
eftersom de får i sig betydligt mer kemikalier än vuxna, relaterat till deras
kroppsvikt.
Vidare sägs att Huddinges sjöar inte mår bra och att även grundvattnet påverkas
av de kemikalier som når våra sjöar.
Motionen tar också upp att kommunen inte bara ska ha kontroll över de
kemikalier som handhas av kommunen utan också vara en rådgivare till
medborgarna i förhållande till de kemikalier vi omges av och att detta kan göras
med hjälp av bra information.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kultur- och fritidsnämnden
141 85 Huddinge
Kommunalvägen 28
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-06-02
KFN-2015/147.172
2 (2)
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen är positiv till framtagandet av en kemikalieplan. Det är
otvivelaktigt så att vi som medborgare omges av ett stort antal kemikalier i
produkter vi använder oss av på daglig basis. Ofta kan vi som medborgare ta
del av rapporter om hur kemikalier påverkar naturen och oss själva i
varierande omfattning.
En väl utformad kemikalieplan kan bidra till att göra Huddinge till en
kommun präglad av hållbar utveckling. Vi behöver också, i den utsträckning
det inte redan finns, tydliga riktlinjer för hur kemikalier i respektive
verksamhet hanteras.
Marina Högland
Kultur- och fritidsdirektör
Mats Wesslén
Utredare
Bilagor
Remisshandlingar: Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
Beslutet delges
Kommunstyrelsen
SOCIALNÄMNDEN
Socialnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
23 september 2015
§7
Diarienummer SN-2015/1465.172
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge - svar på
motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Socialnämndens beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet som sitt
eget.
Sammanfattning
Av motionen framgår att människor dagligen utsätts för mängder av kemikalier, varar
de flesta stannar i våra kroppar i många år. Dessa kemikalier påverkar vår hälsa
negativt och kan ge upphov till allergier eller sjukdomar. Barn är särskilt utsatta för
dessa kemikalier, då de får i sig en större mängd i förhållande till sin vikt. Sedan 2006
finns EU:s kemikalieförordning REACH[1], vilken motionärerna menar är den bästa
kemikalielagstiftningen i världen. Trots detta är det bara en bråkdel av de farliga
kemikalierna som stoppas tack vare denna lagstiftning. Motionärerna nämner
Huddinges plan för giftfri förskola som ett positivt exempel men menar att denna inte
är tillräcklig.
Kemikalierna når oss via förorenade vattendrag, grundvattnet och via maten vi äter.
Genom kontakt med textiler, byggmaterial och liknande blir vi utsatta för kemikalier
även i våra hem och på arbetsplatser, skolor och förskolor. Plaster, flamskyddsmedel i
möbler är en vanlig kemikaliekälla i till exempel våra förskolor och äldreboenden.
Förutom att ha kontroll över kemikalier i kommunens egna verksamheter ska
kommunen också vara en viktig rådgivare till invånarna. Kommunen ska kunna
informera sina invånare om hur man undviker att använda och komma i kontakt med
farliga kemikalier.
Motionärerna föreslår mot bakgrund av det ovanstående att kommunen tar fram en
kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns
verksamheter. Man föreslår vidare att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar
åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan undvika farliga
kemikalier.
[1] REACH står för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of
Chemicals. REACH är en kemikalielagstiftning som ersatte stora delar av de
kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige.
SOCIALNÄMNDEN
Socialnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
23 september 2015
§ 7 forts.
Diarienummer SN-2015/1465.172
Överläggning
I ärendet yttrar sig Gunilla Helmerson (M). Efter detta förklaras överläggningen
avslutad.
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-07-20
SN-2015/1465.172
1 (2)
Socialnämnden
Johan Andersson
08-535 378 05
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström
(S)
Förslag till beslut
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet
som sitt eget.
Beskrivning av ärendet
Av motionen framgår att människor dagligen utsätts för mängder av
kemikalier, varar de flesta stannar i våra kroppar i många år. Dessa
kemikalier påverkar vår hälsa negativt och kan ge upphov till allergier eller
sjukdomar. Barn är särskilt utsatta för dessa kemikalier, då de får i sig en
större mängd i förhållande till sin vikt. Sedan 2006 finns EU:s
kemikalieförordning REACH1, vilken motionärerna menar är den bästa
kemikalielagstiftningen i världen. Trots detta är det bara en bråkdel av de
farliga kemikalierna som stoppas tack vare denna lagstiftning. Motionärerna
nämner Huddinges plan för giftfri förskola som ett positivt exempel men
menar att denna inte är tillräcklig.
Kemikalierna når oss via förorenade vattendrag, grundvattnet och via maten
vi äter. Genom kontakt med textiler, byggmaterial och liknande blir vi utsatta
för kemikalier även i våra hem och på arbetsplatser, skolor och förskolor.
Plaster, flamskyddsmedel i möbler är en vanlig kemikaliekälla i till exempel
våra förskolor och äldreboenden. Förutom att ha kontroll över kemikalier i
kommunens egna verksamheter ska kommunen också vara en viktig rådgivare
till invånarna. Kommunen ska kunna informera sina invånare om hur man
undviker att använda och komma i kontakt med farliga kemikalier.
Motionärerna föreslår mot bakgrund av det ovanstående att kommunen tar
fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ur
Huddinge kommuns verksamheter. Man föreslår vidare att kommunen utifrån
1 REACH står för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals.
REACH är en kemikalielagstiftning som ersatte stora delar av de kemikalieregler som
gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-07-20
SN-2015/1465.172
2 (2)
kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om
hur de kan undvika farliga kemikalier.
Förvaltningens synpunkter
Huddinges befintliga handlingsplan för en giftfri förskola är ett gott exempel
på hur man kan gå till väga i arbetet mot farliga kemikalier. I den görs en
grundlig analys av samtliga produkter som innehåller skadliga eller potentiellt
skadliga kemikalier i kommunens förskolor. Den innehåller vidare en
åtgärdsplan för att rensa ut och ersätta dessa.
Förvaltningen anser precis som motionärerna att Huddinges plan för giftfri
förskola är mycket positiv. Denna plan kan fungera som ett gott exempel att
ta efter. I denna plan framgår dock också att detta arbete är förenat med stora
kostnader, vilket måste tas i beaktande vid framtagandet av en kemikalieplan.
Förvaltningen ser positivt på att kommunstyrelsen ser över möjligheten till
utökad och tydligare information till allmänheten, gällande kemikalier i
vardagen. Även här behöver en noggrann kostnadsanalys genomföras.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Marianne Krook
Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör
Johan Andersson
Utredare
Bilagor
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge – motion väckts av
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN
Äldreomsorgsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
22 september 2015
§6
Diarienummer AN-2015/286.172
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge - svar på
motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Äldreomsorgsnämndens beslut
Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar yttrandet
som sitt eget.
Sammanfattning
Av motionen framgår att människor dagligen utsätts för mängder av kemikalier, varar
de flesta stannar i våra kroppar i många år. Dessa kemikalier påverkar vår hälsa
negativt och kan ge upphov till allergier eller sjukdomar. Barn är särskilt utsatta för
dessa kemikalier, då de får i sig en större mängd i förhållande till sin vikt. Sedan 2006
finns EU:s kemikalieförordning REACH[1], vilken motionärerna menar är den bästa
kemikalielagstiftningen i världen. Trots detta är det bara en bråkdel av de farliga
kemikalierna som stoppas tack vare denna lagstiftning. Motionärerna nämner
Huddinges plan för giftfri förskola som ett positivt exempel men menar att denna inte
är tillräcklig.
Kemikalierna når oss via förorenade vattendrag, grundvattnet och via maten vi äter.
Genom kontakt med textiler, byggmaterial och liknande blir vi utsatta för kemikalier
även i våra hem och på arbetsplatser, skolor och förskolor. Plaster, flamskyddsmedel i
möbler är en vanlig kemikaliekälla i till exempel våra förskolor och äldreboenden.
Förutom att ha kontroll över kemikalier i kommunens egna verksamheter ska
kommunen också vara en viktig rådgivare till invånarna. Kommunen ska kunna
informera sina invånare om hur man undviker att använda och komma i kontakt med
farliga kemikalier.
Motionärerna föreslår mot bakgrund av det ovanstående att kommunen tar fram en
kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ur Huddinge kommuns
verksamheter. Man föreslår vidare att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar
åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om hur de kan undvika farliga
kemikalier.
[1] REACH står för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of
Chemicals. REACH är
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN
Äldreomsorgsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
22 september 2015
§ 6 forts.
Diarienummer AN-2015/286.172
Överläggning
I ärendet yttrar sig Eva Carlsson-Paulsén (M), Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind
(MP) och Lasse Alm (V).
Eva Carlsson-Paulsén (M) yrkar bifall till föreliggande förslag.
Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V) yrkar bifall till förslaget i
motionen.
Efter detta förklaras överläggningen avslutad.
Propositioner
Ordföranden Eva Carlsson-Paulsén (M) ställer proposition om bifall till föreliggande
förslag mot bifall till Nurcan Gültekin (S), Barbro Lind (MP) och Lasse Alm (V)
yrkande om bifall till förslaget i motionen och finner att äldreomsorgsnämnden
beslutar i enlighet med föreliggande förslag, förvaltningens tjänsteutlåtande, daterat
2015-07-20.
Reservationer
Mot äldreomsorgsnämndens beslut reserverar sig (S), (MP) och (V), samtliga till
förmån för förslaget i motionen.
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning
SOCIAL- OCH
ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-07-20
AN-2015/286.172
1 (2)
Äldreomsorgsnämnden
Johan Andersson
08-535 378 05
[email protected]
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge –
svar på motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard
Lingström (S)
Förslag till beslut
Äldreomsorgsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och antar
yttrandet som sitt eget.
Beskrivning av ärendet
Av motionen framgår att människor dagligen utsätts för mängder av
kemikalier, varar de flesta stannar i våra kroppar i många år. Dessa
kemikalier påverkar vår hälsa negativt och kan ge upphov till allergier eller
sjukdomar. Barn är särskilt utsatta för dessa kemikalier, då de får i sig en
större mängd i förhållande till sin vikt. Sedan 2006 finns EU:s
kemikalieförordning REACH1, vilken motionärerna menar är den bästa
kemikalielagstiftningen i världen. Trots detta är det bara en bråkdel av de
farliga kemikalierna som stoppas tack vare denna lagstiftning. Motionärerna
nämner Huddinges plan för giftfri förskola som ett positivt exempel men
menar att denna inte är tillräcklig.
Kemikalierna når oss via förorenade vattendrag, grundvattnet och via maten
vi äter. Genom kontakt med textiler, byggmaterial och liknande blir vi utsatta
för kemikalier även i våra hem och på arbetsplatser, skolor och förskolor.
Plaster, flamskyddsmedel i möbler är en vanlig kemikaliekälla i till exempel
våra förskolor och äldreboenden. Förutom att ha kontroll över kemikalier i
kommunens egna verksamheter ska kommunen också vara en viktig rådgivare
till invånarna. Kommunen ska kunna informera sina invånare om hur man
undviker att använda och komma i kontakt med farliga kemikalier.
Motionärerna föreslår mot bakgrund av det ovanstående att kommunen tar
fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga kemikalier ur
Huddinge kommuns verksamheter. Man föreslår vidare att kommunen utifrån
1 REACH står för Registration, Evaluation, Authorization and Restriction of Chemicals.
REACH är en kemikalielagstiftning som ersatte stora delar av de kemikalieregler som
gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Social- och
äldreomsorgsförvaltningen
141 85 Huddinge
Gymnasietorget 1
08-535 300 00
[email protected]
www.huddinge.se
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
DIARIENR
SIDA
2015-07-20
AN-2015/286.172
2 (2)
kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna om
hur de kan undvika farliga kemikalier.
Förvaltningens synpunkter
Huddinges befintliga handlingsplan för en giftfri förskola är ett gott exempel
på hur man kan gå till väga i arbetet mot farliga kemikalier. I den görs en
grundlig analys av samtliga produkter som innehåller skadliga eller potentiellt
skadliga kemikalier i kommunens förskolor. Den innehåller vidare en
åtgärdsplan för att rensa ut och ersätta dessa.
Förvaltningen anser precis som motionärerna att Huddinges plan för giftfri
förskola är mycket positiv. Denna plan kan fungera som ett gott exempel att
ta efter. I denna plan framgår dock också att detta arbete är förenat med stora
kostnader, vilket måste tas i beaktande vid framtagandet av en kemikalieplan.
Förvaltningen ser positivt på att kommunstyrelsen ser över möjligheten till
utökad och tydligare information till allmänheten, gällande kemikalier i
vardagen. Även här bör dock en grundlig kostnadsanalys genomföras.
Britt-Marie Karlén
Social- och äldreomsorgsdirektör
Marianne Krook
Bitr. social- och äldreomsorgsdirektör
Johan Andersson
Utredare
Bilagor
Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge – motion väckts av
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Beslutet delges
Kommunstyrelsens förvaltning
NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
PROTOKOLLSUTDRAG
Natur- och byggnadsnämnden
Sammanträdesdatum
Paragraf
13 oktober 2015
§ 11
Diarienummer NBN-2015/1898.800
Remiss: Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
- motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Natur- och byggnadsnämndens beslut
Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Arbetsutskottets förslag till beslut
Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta fram en
övergripande kemikalieplan för Huddinge. De föreslår också att kommunen utifrån
kemikalieplanen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan
undvika farliga kemikalier. De föreslår:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga
kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland
invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen har i sitt svar utgått från två olika scenarion, ett med utgångspunkt i en
både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en mer översiktlig
plan. Förvaltningen har valt att påvisa både möjligheter och svårigheter utifrån de två
olika scenariona. Utifrån detta rekommenderar förvaltningen att kommunen tar fram
en mer översiktlig plan, vilken kombineras med mer nischade handlingsplaner och
dokument, liknande den redan befintliga handlingsplanen för kemikalier i förskolan.
Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget att ta fram en kemikalieplan
under förutsättning att hänsyn tas till de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet.
Förvaltningen är också positiv till att kommunen vidtar åtgärder för att sprida
kunskap hos invånarna om de kan undvika farliga kemikalier, oavsett om det sker
inom ramen för en kemikalieplan eller inte. Förvaltningen anser att det ligger i linje
med det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö.
NATUR- OCH BYGGNADSNÄMNDEN
Natur- och byggnadsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
13 oktober 2015
§ 11
Diarienummer NBN-2015/1898.800
Överläggning
Yossi Sigal (S) och Christian Ottosson (C) yttrar sig i ärendet innan överläggningen
avslutas.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN
MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
REFERENS
SIDA
2015-09-02
TN 2015-001151
W3D3 2015/261
1 (1)
Tillsynsnämnden
Natur- och byggnadsnämnden
Helene Nybom
08-535 364 83
[email protected]
Remiss - Ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge - motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard
Lingström (S)
Förslag till beslut
Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta
fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. De föreslår också att
kommunen utifrån kemikalieplanen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen
bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier. De föreslår:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort
farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka
kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen har i sitt svar utgått från två olika scenarion, ett med
utgångspunkt i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med
utgångspunkt i en mer översiktlig plan. Förvaltningen har valt att påvisa
både möjligheter och svårigheter utifrån de två olika scenariona. Utifrån
detta rekommenderar förvaltningen att kommunen tar fram en mer
översiktlig plan, vilken kombineras med mer nischade handlingsplaner och
dokument, liknande den redan befintliga handlingsplanen för kemikalier i
förskolan.
Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget att ta fram en
kemikalieplan under förutsättning att hänsyn tas till de synpunkter som
framförs i tjänsteutlåtandet. Förvaltningen är också positiv till att
kommunen vidtar åtgärder för att sprida kunskap hos invånarna om de kan
undvika farliga kemikalier, oavsett om det sker inom ramen för en
kemikalieplan eller inte. Förvaltningen anser att det ligger i linje med det
nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
TELEFON
Natur- och byggnadsförvaltningen
Miljötillsynsavdelningen
141 85 Huddinge
Sjödalsvägen 29
[email protected]
www.huddinge.se
08-535 366 00
SIDA
2 (4)
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta
fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. I sin motion beskriver de
hur olika kemikalier finns runt oss i vår vardag. De anser att Huddinge
kommun inte bara ska ha kontroll över det som handhas av kommunen, utan
att kommunen även ska vara en viktig rådgivare till medborgarna i
förhållande till de kemikalier som finns runt om oss och som påverkar oss.
Detta kan, enligt författarna till motionen, göras med bra information. De
anser att det inte ska innebära en risk att få i sig ”en cocktail av kemikalier”
om man vistas i Huddinge, oavsett om man vistas i eller på förskolan,
skolan, äldreboendet, torget eller kommunhuset.
Mot bakgrund av detta föreslår de:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort
farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka
kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen är i grunden positiv till framtagandet av en kemikalieplan och
att sprida kunskap bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier.
Vi är också positiva till att kommunen ska göra det den kan för att få bort
farliga kemikalier ur den egna verksamheten samt bidra till ökad kunskap
om kemikalier hos invånarna. Förvaltningen anser att det ligger i linje med
det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö. Nedan redovisas
förvaltningens synpunkter utifrån två olika scenarion, ett med utgångspunkt
i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en
mer översiktlig plan. Slutligen redovisas förvaltningens synpunkter gällande
en ökning av kunskapen om farliga kemikalier hos invånarna.
Synpunkter gällande framtagande av en detaljerad och omfattande plan
Om avsikten är att ta fram en plan som gäller för alla kommunens
verksamheter och som på en detaljerad nivå exempelvis styr utfasning av
enskilda ämnen ser förvaltningen en del svårigheter, både i framtagandet
och vid användandet av planen.

Kommunens verksamhetsområden är av väldigt varierande art, vilket
gör att en detaljerad plan blir väldigt omfattande.

Det kommer hela tiden ny kunskap om vilka kemikalier som är
farliga. Det blir arbetskrävande att hålla en detaljerad plan
uppdaterad.

Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt
många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har
visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat
SIDA
3 (4)
farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper
och det saknas alternativa ämnen.

Ämnesområdet kompliceras ytterligare av att det finns begränsad
kunskap om hur olika kemikalier samverkar. T.ex. kan två var för
sig ofarliga kemikalier tillsammans bilda ett skadligt ämne. För
många kemikalier saknas helt kunskap om deras
kombinationseffekter.

Många av de kemikalier som har visat sig vara farliga har initialt
setts som bra och användbara med efterfrågade egenskaper. Ett av
problemen med många av de kemikalier som vi idag vet är skadliga,
är att insikten om deras farlighet ofta kommit först efter ett
omfattande användande under en längre tid som inneburit att deras
skadeverkningar har blivit synliga.
Att ta fram en plan med både ett brett och ett djupgående perspektiv blir en
mycket stor och svår uppgift att fullfölja av de skäl som redovisats ovan.
Om syftet med planen är att skydda invånarna och hindra att de får i sig ”en
cocktail av kemikalier” så ställer det väldigt stora krav på
kunskapsunderlaget. Ett sådant underlag finns inte idag, varken på
kommunen eller hos andra aktörer som exempelvis kemikalieinspektionen
såvitt förvaltningen vet, speciellt om planen ska ta hänsyn till eventuella
kombinationseffekter. Väljer kommunen att ta fram en detaljerad plan bör
man vara medveten om svårigheterna att få till ett korrekt och heltäckande
kunskapsunderlag och på tydligt sätt förmedla denna osäkerhet till planens
användare. Förvaltningen bedömer det därför, med hänsyn till ovanstående,
som orealistiskt att ha som mål att ta fram en så pass omfattande
kemikalieplan att ett sådant syfte helt kan uppnås.
Synpunkter gällande framtagande av en mer översiktlig plan
Förvaltningen anser att det är mer realistiskt att ta fram en mer översiktlig
plan. En översiktlig plan skulle kunna visa kommunens intentioner på ett
mer överskådligt sätt. En översiktlig plan är troligtvis enklare och mindre
arbetskrävande att ta fram, jämfört med en mer detaljerad sådan. Genom att
inte vara styrande på detaljnivå skulle en sådan plan också lämna utrymme
för att tolka in exempelvis nya upptäkter och forskningsrön.
Det finns redan idag olika styrdokument och handlingsplaner gällande
kemikalier inom flera av de kommunala verksamhetsområdena.
Kommunens verksamheter omfattas i flera fall av bestämmelserna om
egenkontroll. En verksamhet som omfattas av egenkontrollförordningen är
skyldig att ha ett egenkontrollprogram. I ett sådant ingår det att ha kontroll
på sin kemikalieanvändning och ha en plan för att byta ut farliga kemikalier
mot mindre farliga varianter. Det finns även andra typer av kommunala
dokument inom kemikalieområdet. För förskolan finns det en riktad
handlingsplan om kemikalier i förskolan. På tidigare miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen pågick ett arbete att identifiera och
sammanställa vilka kemikalier som användes inom förvaltningens olika
delar. Liknande arbeten kan också ha utförts på andra kommunala enheter.
Även om dessa egenkontrollplaner, styrdokument och handlingsplaner är av
mindre omfattning kanske de kan fylla en del av motionens syfte om de
SIDA
4 (4)
kompletteras med en översiktlig plan samt flera, mer detaljerade dokument
inom ytterligare områden. Andra myndigheter och frivilligorganisationer
som t.ex. kemikalieinspektionen, naturvårdsverket, boverket och
naturskyddsföreningen arbetar också med kemikalierelaterade frågor och
Huddinge skulle kunna dra nytta av deras arbete vid framtagandet av nya
handlingsplaner för enskilda områden.
Synpunkter gällande åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de
kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen är positiv till förslaget att vidta åtgärder för att öka kunskapen
hos invånarna om de kemikalier som omger dem. Kunskap och intresse är
av central betydelse för den enskilde att kunna minska sin utsatthet för
skadliga kemikalier. Oavsett hur kommunen beslutar att göra med
framtagande av en eventuell kemikalieplan är förvaltningen positiv till
åtgärder som kan ge en ökad kunskap om kemikalier hos invånarna.
Anders Lindelöf
Teknisk direktör
Helene Nybom
Miljöinspektör
Bilagor
Motion – Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun
Beslutet delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
TILLSYNSNÄMNDEN
Tillsynsnämnden
PROTOKOLLSUTDRAG
Sammanträdesdatum
Paragraf
13 oktober 2015
§9
Diarienummer TN-2015/261.800
Remiss: Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge
- motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S)
Tillsynsnämndens beslut
Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta fram en
övergripande kemikalieplan för Huddinge. De föreslår också att kommunen utifrån
kemikalieplanen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de kan
undvika farliga kemikalier.
De föreslår:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort farliga
kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka kunskapen bland
invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen har i sitt svar utgått från två olika scenarion, ett med utgångspunkt i en
både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en mer översiktlig
plan. Förvaltningen har valt att påvisa både möjligheter och svårigheter utifrån de två
olika scenariona. Utifrån detta rekommenderar förvaltningen att kommunen tar fram
en mer översiktlig plan, vilken kombineras med mer nischade handlingsplaner och
dokument, liknande den redan befintliga handlingsplanen för kemikalier i förskolan.
Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget att ta fram en kemikalieplan
under förutsättning att hänsyn tas till de synpunkter som framförs i tjänsteutlåtandet.
Förvaltningen är också positiv till att kommunen vidtar åtgärder för att sprida
kunskap hos invånarna om de kan undvika farliga kemikalier, oavsett om det sker
inom ramen för en kemikalieplan eller inte. Förvaltningen anser att det ligger i linje
med det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö.
Överläggning
Bengt Eliasson (S), Emma Henriksson (tjm och Bengt Nylander (C) yttrar sig i
ärendet. Överläggningen förklars därefter avslutad.
Beslutet delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
TILLSYNSNÄMNDEN
PROTOKOLLSUTDRAG
NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN
MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN
HANDLÄGGARE
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DATUM
REFERENS
SIDA
2015-09-02
TN 2015-001151
W3D3 2015/261
1 (4)
Tillsynsnämnden
Natur- och byggnadsnämnden
Helene Nybom
08-535 364 83
[email protected]
Remiss - Ta fram en övergripande kemikalieplan för
Huddinge - motion väckt av Yosef Sigal (S) och Rikard
Lingström (S)
Förslag till beslut
Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som svar på remissen.
Sammanfattning
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta
fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. De föreslår också att
kommunen utifrån kemikalieplanen ska vidta åtgärder för att öka kunskapen
bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier. De föreslår:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort
farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka
kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen har i sitt svar utgått från två olika scenarion, ett med
utgångspunkt i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med
utgångspunkt i en mer översiktlig plan. Förvaltningen har valt att påvisa
både möjligheter och svårigheter utifrån de två olika scenariona. Utifrån
detta rekommenderar förvaltningen att kommunen tar fram en mer
översiktlig plan, vilken kombineras med mer nischade handlingsplaner och
dokument, liknande den redan befintliga handlingsplanen för kemikalier i
förskolan.
Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till förslaget att ta fram en
kemikalieplan under förutsättning att hänsyn tas till de synpunkter som
framförs i tjänsteutlåtandet. Förvaltningen är också positiv till att
kommunen vidtar åtgärder för att sprida kunskap hos invånarna om de kan
undvika farliga kemikalier, oavsett om det sker inom ramen för en
kemikalieplan eller inte. Förvaltningen anser att det ligger i linje med det
nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
E-POST OCH WEBB
TELEFON
Natur- och byggnadsförvaltningen
Miljötillsynsavdelningen
141 85 Huddinge
Sjödalsvägen 29
[email protected]
www.huddinge.se
08-535 366 00
SIDA
2 (4)
Beskrivning av ärendet
Yosef Sigal (S) och Rikard Lingström (S) har väckt en motion om att ta
fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge. I sin motion beskriver de
hur olika kemikalier finns runt oss i vår vardag. De anser att Huddinge
kommun inte bara ska ha kontroll över det som handhas av kommunen, utan
att kommunen även ska vara en viktig rådgivare till medborgarna i
förhållande till de kemikalier som finns runt om oss och som påverkar oss.
Detta kan, enligt författarna till motionen, göras med bra information. De
anser att det inte ska innebära en risk att få i sig ”en cocktail av kemikalier”
om man vistas i Huddinge, oavsett om man vistas i eller på förskolan,
skolan, äldreboendet, torget eller kommunhuset.
Mot bakgrund av detta föreslår de:
att kommunen tar fram en kemikalieplan med åtgärder för att få bort
farliga kemikalier ut Huddinge kommuns verksamheter
att kommunen utifrån kemikalieplanen vidtar åtgärder för att öka
kunskapen bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningens synpunkter
Förvaltningen är i grunden positiv till framtagandet av en kemikalieplan och
att sprida kunskap bland invånarna hur de kan undvika farliga kemikalier.
Vi är också positiva till att kommunen ska göra det den kan för att få bort
farliga kemikalier ur den egna verksamheten samt bidra till ökad kunskap
om kemikalier hos invånarna. Förvaltningen anser att det ligger i linje med
det nationella miljökvalitetsmålet om Giftfri miljö. Nedan redovisas
förvaltningens synpunkter utifrån två olika scenarion, ett med utgångspunkt
i en både detaljerad samt omfattande plan och ett med utgångspunkt i en
mer översiktlig plan. Slutligen redovisas förvaltningens synpunkter gällande
en ökning av kunskapen om farliga kemikalier hos invånarna.
Synpunkter gällande framtagande av en detaljerad och omfattande plan
Om avsikten är att ta fram en plan som gäller för alla kommunens
verksamheter och som på en detaljerad nivå exempelvis styr utfasning av
enskilda ämnen ser förvaltningen en del svårigheter, både i framtagandet
och vid användandet av planen.

Kommunens verksamhetsområden är av väldigt varierande art, vilket
gör att en detaljerad plan blir väldigt omfattande.

Det kommer hela tiden ny kunskap om vilka kemikalier som är
farliga. Det blir arbetskrävande att hålla en detaljerad plan
uppdaterad.

Kemikalier är ett mycket brett ämnesområde. Det finns väldigt
många olika kemikalier, varav vissa är ofarliga medan andra har
visat sig ha farliga egenskaper. Vissa kemikalier är dokumenterat
SIDA
3 (4)
farliga, men används ändå eftersom de har efterfrågade egenskaper
och det saknas alternativa ämnen.

Ämnesområdet kompliceras ytterligare av att det finns begränsad
kunskap om hur olika kemikalier samverkar. T.ex. kan två var för
sig ofarliga kemikalier tillsammans bilda ett skadligt ämne. För
många kemikalier saknas helt kunskap om deras
kombinationseffekter.

Många av de kemikalier som har visat sig vara farliga har initialt
setts som bra och användbara med efterfrågade egenskaper. Ett av
problemen med många av de kemikalier som vi idag vet är skadliga,
är att insikten om deras farlighet ofta kommit först efter ett
omfattande användande under en längre tid som inneburit att deras
skadeverkningar har blivit synliga.
Att ta fram en plan med både ett brett och ett djupgående perspektiv blir en
mycket stor och svår uppgift att fullfölja av de skäl som redovisats ovan.
Om syftet med planen är att skydda invånarna och hindra att de får i sig ”en
cocktail av kemikalier” så ställer det väldigt stora krav på
kunskapsunderlaget. Ett sådant underlag finns inte idag, varken på
kommunen eller hos andra aktörer som exempelvis kemikalieinspektionen
såvitt förvaltningen vet, speciellt om planen ska ta hänsyn till eventuella
kombinationseffekter. Väljer kommunen att ta fram en detaljerad plan bör
man vara medveten om svårigheterna att få till ett korrekt och heltäckande
kunskapsunderlag och på tydligt sätt förmedla denna osäkerhet till planens
användare. Förvaltningen bedömer det därför, med hänsyn till ovanstående,
som orealistiskt att ha som mål att ta fram en så pass omfattande
kemikalieplan att ett sådant syfte helt kan uppnås.
Synpunkter gällande framtagande av en mer översiktlig plan
Förvaltningen anser att det är mer realistiskt att ta fram en mer översiktlig
plan. En översiktlig plan skulle kunna visa kommunens intentioner på ett
mer överskådligt sätt. En översiktlig plan är troligtvis enklare och mindre
arbetskrävande att ta fram, jämfört med en mer detaljerad sådan. Genom att
inte vara styrande på detaljnivå skulle en sådan plan också lämna utrymme
för att tolka in exempelvis nya upptäkter och forskningsrön.
Det finns redan idag olika styrdokument och handlingsplaner gällande
kemikalier inom flera av de kommunala verksamhetsområdena.
Kommunens verksamheter omfattas i flera fall av bestämmelserna om
egenkontroll. En verksamhet som omfattas av egenkontrollförordningen är
skyldig att ha ett egenkontrollprogram. I ett sådant ingår det att ha kontroll
på sin kemikalieanvändning och ha en plan för att byta ut farliga kemikalier
mot mindre farliga varianter. Det finns även andra typer av kommunala
dokument inom kemikalieområdet. För förskolan finns det en riktad
handlingsplan om kemikalier i förskolan. På tidigare miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen pågick ett arbete att identifiera och
sammanställa vilka kemikalier som användes inom förvaltningens olika
delar. Liknande arbeten kan också ha utförts på andra kommunala enheter.
Även om dessa egenkontrollplaner, styrdokument och handlingsplaner är av
mindre omfattning kanske de kan fylla en del av motionens syfte om de
SIDA
4 (4)
kompletteras med en översiktlig plan samt flera, mer detaljerade dokument
inom ytterligare områden. Andra myndigheter och frivilligorganisationer
som t.ex. kemikalieinspektionen, naturvårdsverket, boverket och
naturskyddsföreningen arbetar också med kemikalierelaterade frågor och
Huddinge skulle kunna dra nytta av deras arbete vid framtagandet av nya
handlingsplaner för enskilda områden.
Synpunkter gällande åtgärder för att öka kunskapen bland invånarna hur de
kan undvika farliga kemikalier
Förvaltningen är positiv till förslaget att vidta åtgärder för att öka kunskapen
hos invånarna om de kemikalier som omger dem. Kunskap och intresse är
av central betydelse för den enskilde att kunna minska sin utsatthet för
skadliga kemikalier. Oavsett hur kommunen beslutar att göra med
framtagande av en eventuell kemikalieplan är förvaltningen positiv till
åtgärder som kan ge en ökad kunskap om kemikalier hos invånarna.
Anders Lindelöf
Teknisk direktör
Helene Nybom
Miljöinspektör
Bilagor
Motion – Ta fram en övergripande kemikalieplan för Huddinge kommun
Beslutet delges
Kommunstyrelsen, delegationsbeslut C:16
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING
SIDA
SLUTRAPPORT
1 (17)
DATUM
DIARIENUMMER
16 januari 2015
2014/685.809
PROJEKTLEDARE
Katarina Persson
08-53531397
[email protected]
Slutrapport för Genomförande av
prioriterade CERO-åtgärder
1. Sammanfattning av uppdrag och resultat
Projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder har handlat om att
genomföra sju åtgärder fastställda av kommunens ledningsgrupp (KLG) i
syfte att uppnå en tioprocentig reduktion av koldioxid från kommunens
tjänste- och arbetspendlingsresor. Detta effektmål skulle uppnås 2014.
Projektmålet har varit att genomföra åtgärderna under åren 2013 och 2014.
De åtgärder som har ingått i projektet är följande:

Utbilda anställda som kör mycket i tjänsten i sparsam körning

Införa nya rutiner kring kommunens fordonshantering

Undersöka system för att subventionera SL-kort till kommunanställda

Utreda förbättrade dusch- och ombytesmöjligheter i kommunala
verksamhetslokaler

Genomföra cykel- och gångtävling

Skapa förbättrade möjligheter för att genomföra resfria möten

Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer
Projektmålet har uppnåtts, då samtliga åtgärder har genomförts under
projekttiden. Effektmålet kommer att utvärderas i en CERO-analys som görs i
mars-april 2015.
Sammanfattningsvis behöver kommunen arbeta vidare med samtliga åtgärder
som har genomförts inom projektet och eventuellt ytterligare insatser.
Bedömningen är att de inom projektet genomförda åtgärderna har gett en bra
grund att arbeta vidare utifrån. Att fortsätta arbetet i form av ytterligare
projekt bedöms inte vara aktuellt, utan arbetet med åtgärderna bör göras inom
ordinarie verksamheter enligt den överlämning som har skett inom projektet.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Kommunstyrelsens förvaltning
Näringsliv och samhällsutveckling
Kommunalvägen 28
Huddinge
141 85
TELEFON (VX) OCH FAX
E-POST OCH WEBB
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
2 (17)
2. Bakgrund och uppdrag
I Huddinge kommuns klimat- och energiplan framgår Huddinge kommuns
mål vad gäller reduktion av utsläppen av växthusgaser i kommunen.
Transportsektorn står för en majoritet av utsläppen. Eftersom
kommunfullmäktige har beslutat att användning av fossila bränslen ska fasas
ut är det centralt att arbeta för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser
från sina egna transporter. En av de åtgärder som pekades ut i klimat- och
energiplanen var att göra en kartläggning för att finna klimateffektiva och
kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter. Denna
åtgärd utmynnade i en CERO-utredning1.
En initial CERO-utredning genomfördes under 2010. Utredningen visar hur
stora utsläppen är från olika sektorer uppdelat på tjänsteresor och
arbetspendling men även hur stora ekonomiska besparingar som kan uppnås
genom förändrade resvanor. De totala utsläppen uppgick, enligt utredningen,
till knappt 3 500 ton koldioxid. Arbetspendlingen svarar för över 90 procent
av reslängden samt för 87 procent av koldioxid-utsläppen. Resterande 13
procent koldioxid kommer från tjänsteresorna. Bil är den i särklass största
utsläppskällan vid både pendlings- och tjänsteresor och utgör ca 87 procent av
de totala koldioxidutsläppen.
Utredningen föreslog en reduktion med 10 procent koldioxid för kommunens
anställdas tjänsteresor och arbetsresor. I utredningen redovisas hur stor
potentialen är för att uppnå reduktion av växthusgaser inom olika områden så
som överflyttning av bil till kollektivtrafik eller ersätta tjänsteresor till
virtuella möten. Utredningen säger dock inget om vilka åtgärder som krävs
för att uppnå denna potential.
Hösten 2010 beslutades det i kommunens ledningsgrupp att en
förvaltningsövergripande grupp skulle ta fram förslag på åtgärder för att
uppnå målet om en 10-procentig reduktion av växthusgaser. Åtgärderna
skulle sedan förankras och beslutas i kommunens ledningsgrupp.
Två workshops genomfördes under februari och mars 2011. Den första
workshopen fokuserade på att utifrån ett ”smörgåsbord” av möjliga åtgärder,
ta fram ett reduktionspaket (ett sammanhållet förslag till åtgärder). Utifrån
reduktionspaketet togs förslag till konkreta åtgärder fram som bedömdes ge
måluppfyllelsen på 10-procentig reduktion. Den andra workshopen
1
CERO står för Climate and economic research in organisations och är en analysmodell
utvecklad av Markus Robèrt i en doktorsavhandling.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
3 (17)
fokuserade på rimligheten i att genomföra åtgärderna och när dessa kan ske,
dvs. ett mer färdigt förslag på vilka åtgärder man ska arbeta med belystes ur
olika perspektiv. Mellan de två workshopstillfällena fick representanterna i
uppdrag att förankra åtgärderna och återkomma med synpunkter på förslaget
inför möte två.
Gruppen som deltog i dessa båda workshops bestod av kommunens
miljösamordningsgrupp samt andra personer från kommunstyrelsens
förvaltning (IT, ekonomi, personal, kommunikation och kansli) för att
ytterligare bredda gruppen. WSP och Markus Robèrt (som står bakom CEROmetoden) ledde båda mötena tillsammans med dåvarande
utvecklingsavdelningen.
De åtgärder som framkom vid dessa båda workshops sammanställdes i en PM
som presenterades för kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp.
Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp önskade tydligare beskrivning
av vad åtgärderna skulle innebära, bland annat i form av kostnader, samt
beskrivning av hur de skulle genomföras. Efter några revideringar utmynnade
den ursprungliga PM:en med åtgärdsförslagen i ett projektdirektiv med
beskrivning av åtgärder, dess konsekvenser och förslag på genomförande.
Detta presenterades först i kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp och
sedan den 19 april 2012 i kommunens ledningsgrupp (KLG). KLG önskade
se en projektplan för genomförande av åtgärderna med en tydligare
kostnadskalkyl och tidplan.
Projektplanen presenterades i kommunens ledningsgrupp som fastställde
åtgärderna som skulle genomföras och utsåg en styrgrupp.
3. Beskrivning av mål och måluppfyllelse
Projektet har handlat om att genomföra de prioriterade åtgärderna som
fastställdes av KLG i samband med att projektplanen godkändes. Detta för
att på så sätt uppnå en reduktion av koldioxid från tjänsteresor och anställdas
pendlingsresor.
Effektmål:
 10 procent reduktion av koldioxid från Huddinge kommuns anställdas
tjänsteresor och arbetspendlingsresor till 2014 jämfört med 2009.
Projektmål
 Genomföra föreslagna åtgärder till och med år 2014.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
4 (17)
En mätning för att se uppfyllelsen av effektmålet ska göras i form av en
CERO-analys under mars och april 2015. Några av de åtgärder som föreslogs
ursprungligen har prioriterats bort. Två av de som togs bort var personliga
resplaner samt åtgärder som handlar om att informera om vad privat bil kostar
i tjänsten. Dessa togs bort då bedömningen var att åtgärderna inte skulle leda
till någon betydande reduktion av koldioxid. Åtgärden som handlar om att
utreda avgiftsbeläggning av personalparkeringar sköts upp i avvaktan på
beslut om ett eventuellt nytt kommunhus, då antalet parkeringsplatser för dem
som ska arbeta där kan komma att ses över. Att den sistnämnda togs bort
bedöms påverka måluppfyllelsen så att målet om tioprocentig reduktion inte
nås då nästa mätning görs. Vad resultatet av denna mätning visar återstår
dock att se.
Vad gäller projektmålet har samtliga sju åtgärder som fanns med i
projektplanen genomförts under projekttiden.
4. Projektets organisation och förlopp
Då KLG fastställde projektplanen utsåg de även styrgrupp bestående av
Toralf Nilsson, som utsågs till styrgruppsordförande, dåvarande
personalchefen Katarina Adolfsson, Marianne Krook, Marina Högland och
Gunilla Wastesson. Under projekttiden avslutade Katarina Adolfsson sin
tjänst i Huddinge kommun och ersattes av Henric Magnusson.
Projektledare för projektet har varit miljöstrategen i kommunen, Katarina
Persson. Projektgruppen utsågs i dialog med ansvariga chefer. Projektledaren
identifierade funktioner från kommunstyrelsens förvaltning som behövdes i
projektet och ansvariga chefer utsåg därefter personer. De personer som har
ingått i projektgruppen har varit Mirja Backlund och Åsa Brunkvist från
personalavdelningen, Anna Ehn från kommunikationsavdelningen, Claudio
Munoz, IT-sektionen, Pekka Pöljö som var projektanställd
fordonssamordnare under ett år och Viktoria Thonäng som inledningsvis
arbetade på kommunstyrelsens kansli och sedan bytte till sektionen för
kvalitet och projekt. Claudio Munoz ersattes senare av Ulrica Norgren från
IT-sektionen. Mirja Backlund lämnade projektgruppen då hon avslutade sin
tjänst på personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
5 (17)
Projektbeställare
|
Vesna Jovic
Projektägare
|
Toralf Nilsson
Styrgrupp
|
Ordf. Toralf Nilsson
Marina Högland
Marianne Krook
Henric Magnusson
Gunilla Wastesson
Projektledare
|
Katarina Persson
Projektmedlemmar
|
Mirja Backlund
Åsa Brunkvist
Anna Ehn
Claudio Munoz
Ulrica Norgren
Pekka Pöljö
Viktoria Thonäng
Referensgrupp
|
Miljösamordningsgruppen
Projektet har varit upplagt på ett sådant sätt att var och en av
projektdeltagarna har varit ansvariga för varsin åtgärd i projektet. De har
sedan tagit hjälp av personer i organisationen för att genomföra åtgärden.
Projektgruppen har därför fungerat som en grupp där avstämning och
avrapportering har skett. Projektledaren har främst haft dialog med var och en
inom respektive åtgärd.
Åtgärden att genomföra gång- och cykeltävling har genomförts av en egen
arbetsgrupp.
Miljösamordningsgruppen har varit referensgrupp. Deras roll har bland annat
varit att hjälpa till att informera om projektets åtgärder på förvaltningarna.
Vissa medlemmar ur miljösamordningsgruppen har varit mycket behjälpliga i
utbildningarna i sparsam körning, vilket beskrivs nedan.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
6 (17)
Alla åtgärder har genomförts under projekttiden. I projektplanen gjordes en
tidplan, där det framgick när de olika åtgärderna skulle genomföras. De flesta
åtgärder har dragit ut på tiden. Detta beror till stor del på beslutsgången i
ärendena där beslut om några av åtgärderna skulle fattas i styrgruppen för
projektet, i kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp och slutligen i
KLG. Åtgärden Resfria möten blev förlängd då den inledande förstudien
föreslog ett pilotprojekt, vilket också genomfördes inom projektet.
Cykeltävlingen blev framskjuten till april-oktober 2014 istället för samma
period 2013 eftersom det inte fanns tillräckligt med tid att förbereda tävlingen
och eftersom denna typ av tävlingar är starkt säsongsberoende.
5. Genomförande och resultat
Nedan följer en redovisning av respektive åtgärd inom projektet.
5.1 Utbilda anställda som kör mycket i tjänsten i sparsam körning
Åtgärden i projektplanen gick ut på att personer som kör mycket i tjänsten
skulle erbjudas utbildning i sparsam körning. Besparingspotentialen i
drivmedel bedömdes ligga på 13 procent. En ungefärlig uppskattning av
antalet anställda som kör mycket i tjänsten gjordes inför projektstart, där
bedömningen var att ca 500 personer skulle beröras av en utbildning.
Inventering av vilka personer som kör mycket i tjänsten gjordes under våren
2013 på respektive förvaltning. Detta gjordes av miljösamordnarna på
respektive förvaltning. Denna inventering resulterade i 250 personer, vilket
alltså var hälften så många jämfört med den initiala bedömningen.
Upphandling av företag som skulle genomföra utbildningarna gjordes under
sommaren 2013. Tilldelningsbeslut till vinnande företag var klart i oktober
2013 och en första utbildningsomgång genomfördes i december 2013. En
andra utbildningsomgång genomfördes april 2014 och en sista omgång under
oktober.
Under dessa tre utbildningstillfällen utbildades totalt 139 personer. Den
genomsnittliga besparingen i drivmedel hamnade på 8,3 procent och den
totala reduktionen av koldioxid från alla personer som utbildades på 27 722
kg. Detta är baserat på den minskning av drivmedel som användes på den
sträcka som kördes under utbildningarna och efter den årliga körsträckan som
deltagarna uppgav att de kör. Detta är enligt företaget lågt jämfört med andra
grupper de har utbildat där besparingen oftast ligger över 10 procent. Många
av dessa organisationer har dock varit företag där chaufförerna är
yrkeschaufförer.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
7 (17)
Den totala kostnaden för utbildningarna är 255 285 kr. Besparingen i
drivmedelskostnader baserat på samma uträkning som den ovan beskrivna är
369 362 kr, såvida förarna tillämpar körsättet. Återbetalningstiden för insatt
kapital skulle därmed vara efter 252 dagar. Hälften av kostnaden för
utbildningarna har finansierats av energieffektiviseringsstödet.
Det har dessvärre varit problem med att genomföra utbildningarna i Huddinge
kommun. Miljösamordnarna, som har varit behjälpliga med att kalla personer
på sin respektive förvaltning, har dels haft svårt att fylla utbildningsplatserna
med personer och dels har anmälda personer vid flera tillfällen helt enkelt inte
dykt upp. Detta har gjort att det utbildande företaget har fått undervisa
grupper med så få som 1-3 personer, vilket givetvis har varit oekonomiskt för
dem. Betalning skedde för de anmälda, men vid flera tillfällen var antalet
anmälda mycket få. Dessutom har det inte gett samma dynamik i grupperna.
Den troligaste orsaken till det stora bortfallet av deltagare är att information
om utbildningarna troligtvis inte har nått alla verksamheter och/eller att dessa
inte har prioriterat att skicka sina anställda på utbildning. Anledningen till att
de inte har dykt upp kan delvis bero på akut personalbrist, vilket har gjort att
det inte har gått att skicka iväg anställda på utbildningar.
De som har deltagit i utbildningen har däremot varit mycket nöjda med
utbildningen. Andelen som har varit mycket nöjda med utbildningen var 94
procent, vilket är högre än snittet bland de organisationer som har anlitat
företaget.
5.2 Införa nya rutiner kring kommunens fordonshantering utifrån tidigare
utredning, bereda beslutsunderlag för en effektivare och mindre
miljöbelastande fordonshantering samt genomföra den enligt beslut
För denna åtgärd gjordes en projektanställning av en fordonssamordnare.
Denne var anställd mellan 1 april 2013 till den 31 mars 2014. Under denna tid
upprättades ett centralt register över kommunens alla fordon med tillhörande
information om respektive fordon såsom årsmodell, leasingavtal, miljöbil
eller ej, drivmedel, mätarställning mm.
Den projektanställde fordonssamordnare utredde också, med stöd av en
tidigare utredning från 2010, hur en eventuell samordning av
fordonshanteringen skulle kunna ske. Förvaltningarnas ekonomichefer var
referenspersoner till fordonssamordnaren i hans arbete.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
8 (17)
Den 22 november 2013 presenterades fordonssamordnarens rapport för
ekonomichefsgruppen, vilka framförde sina synpunkter på innehåll och
förslag i rapporten. Därefter godkändes rapporten av styrgruppen den 12
december. I rapporten redovisas en del brister i fordonshållningen, vilka utgör
ett hinder för att kommunens fordonflotta ska kunna hanteras på ett
kostnadseffektivt och transparent sätt. Förvaltningarna hanterar sina fordon
olika och kunskaperna om fordonshanteringen är skiftande. Rapporten
beskriver att det saknas detaljerad kunskap om fordonsinnehav och
kostnaderna för dessa. Det är svårt att ta fram körsträckor och därmed också
utsläpp från fordonen. Många av fordonen behålls onödigt länge och många
av dessa körs relativt sett korta årskörsträckor vilket ger ökade kostnader för
kommunen. Miljöbilssatsningar görs på vissa håll men inte samlat och
strategiskt och utredningen upptäckte att granskningen av fordonsrelaterade
fakturor ibland brister. Rapporten ger slutligen förslag på två åtgärder:
- En extern bilhanteringstjänst bör upphandlas
- En kommungemensam fordonssamordningsfunktion bör inrättas.
Åtgärden om gemensam fordonssamordning innehåller vidare två olika
förslag kring vad en sådan funktion skulle innebära. Antingen en fordonschef
med egen budget där funktionen skulle ha alla fordon knutna till sig och
”hyra” ut dessa till verksamheterna. Det andra alternativet var en
fordonssamordnare, vilket innebar att budget för fordonen skulle ligga kvar
på förvaltningarna och att personen ifråga skulle ha en stödjande och
uppföljande roll gällande fordonen. Ekonomichefsgruppen förordade
alternativet med fordonschef.
Styrgruppen för projektet beslutade vid sitt möte den 20 januari 2014 att en
fordonssamordnare skulle förordas för KLG samt att en extern
bilhanteringstjänst skulle upphandlas, vilken skulle omfatta samtliga
kommunala förvaltningar.
På KLGs sammanträde den 4 juni 2014 beslutades det att anställa en person
med titeln ”fordonscontroller” på halvtid med uppgift att vara både stödjande
och styrande. På samma sammanträde beslutades att en extern
bilhanteringstjänst skulle upphandlas. En fordonscontroller anställdes i
november 2014.
I den tillfälligt anställda fordonssamordnarens tjänst ingick att förnya
fordonspolicyn, utreda eventuellt gemensamt bokningssystem samt se över
milersättningssystemet. En fordonspolicy med tillhörande riktlinjer kring
handhavande av fordon och kravställande vid införskaffning upprättades
under projektet. Fordonspolicyn ska antas i kommunfullmäktige och har
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
9 (17)
därmed under hösten 2014 varit på remiss i samtliga facknämnder. Riktlinjer
för handhavande av kommunens fordon och kravställande vid införskaffning
fastställdes vid KLGs sammanträde den 2 oktober 2014.
Den tillfälligt anställde fordonscontrollern hade även uppdraget att samordna
utbildningarna i sparsam körning, vilket beskrevs ovan.
5.3 Utreda system för subventionerat SL-kort till medarbetarna
Åtgärden bestod först och främst i att utreda hur ett system för att
subventionera delar av kollektivtrafikkort till medarbetare skulle se ut.
En utredning togs fram där tre handlingsalternativ presenterades. Det första
alternativet innebar en subvention av kollektivtrafikkort med 200 kr per
månad och anställd. Detta förslag innebar förmånsbeskattning varpå
kostnaden för detta förslag togs fram. Handlingsalternativ två innebar att
avbetalning för att köpa ett årskort hos SL skulle tas in i den förmånsmeny
som skulle upphandlas. Detta alternativ är till skillnad från det första
handlingsalternativet kostnadsneutralt för kommunen, men förmånligt för de
personer som köper månadskort från SL varje månad. Det tredje
handlingsalternativet innebar en kombination av de båda, där kommunen dels
erbjöd anställda att betala av ett årskort via förmånsportalen, men att
kommunen även gick in och subventionerade med hundra kronor.
Styrgruppen beslutade på styrgruppsmötet den 20 januari 2014 att förorda
KLG att besluta om handlingsalternativ tre. Kommunstyrelsens förvaltnings
ledningsgrupp ansåg istället att handlingsalternativ två var att föredra, vilket
också beslutades på KLGs sammanträde den 8 maj 2014. På detta
sammanträde beslutades även att låta SL genomföra en kampanj i Huddinge
kommun vilken innebar att vanebilister skulle erbjudas ett gratis
kollektivtrafikkort under två veckor.
I september 2014 lanserades Huddinge kommuns förmånsmeny. Möjligheten
att teckna ett årskort via förmånsmenyn har visat sig mycket populärt och var
i december 2014 den tredje mest utnyttjade förmånen i Förmånsmenyn.
Under november och december 2014 genomfördes SLs testresenärskampanj i
Huddinge kommun. Alla anställda i kommunen fick erbjudande från SL
hemskickat till sig med möjligheten att få ett gratis kollektivtrafikkort under
två veckor. För att få kortet var man sedan tvungen att antingen registrera sig
på en internetsida eller skicka svar per post. I båda svarsalternativen ombads
man att fylla i sin reseprofil. Detta för att kampanjen riktade sig mot de som
oftast åker till och från jobbet. 2 444 personer registrerade sig för att få ett
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
10 (17)
kort. Av dessa fick sedan 1 085 personer varsitt kort från SL laddat med två
veckors resande. I den CERO-analys som gjordes 2013 uppgick antalet
anställda som tar bil regelbundet till och från arbetet till 2 381 stycken. Detta
innebär således att kampanjen har nått ungefär hälften av de som pendlar med
bil. Uppföljning kommer göras bland dessa resenärer av SL efter en månad
och efter ett år.
5.4 Utreda förbättrade dusch- och förvaringsmöjligheter
Åtgärden inleddes med dialog med Huge. Dessa kunde dock inte hjälpa till
med frågan då de angav att de inte hade översikten över vilka som hade
dusch- och ombytesmöjligheter. Kontakt togs då istället med lokalplanerarna
på förvaltningarna som angav hur det såg ut på respektive förvaltning. Det
som framkom i detta var att det är en arbetsmiljöfråga och att det på varje
arbetsplats ska finnas omklädningsmöjligheter. Även fackförbunden bevakar
denna fråga. Det finns inte på alla arbetsplatser, men frågan anses tillräckligt
bevakad i och med detta.
5.5 Cykel- och gångtävlingar
En speciell arbetsgrupp för att genomföra en cykel- och gångtävling utsågs.
Gruppen bestod av miljöstrateg, hälsoutvecklare på personalhälsan och
miljösamordnare på MSB. Cykel- och gångtävlingen som gick under namnet
Huddinge Trampar genomfördes 2014, där lag cyklade eller gick till och från
jobbet under perioden 15 april till den 15 oktober i två olika etapper. Totalt
genomförde 49 lag båda etapperna i Huddinge trampar. Varje lag innehöll 3-5
deltagare. Detta innebär således att 147 till 245 anställda deltog i tävlingen.
Vinnare utsågs och uppmärksammade på hälsodagen den 21 oktober 2014.
5.6 Utreda resfria möten
Arbetet med åtgärden inleddes med en förstudie. Förstudierapporten Resfria
möten med förslag till handlingsalternativ presenterades för styrgruppen i
december 2013. Styrgruppen fattade på samma möte beslut om att en eller
flera pilotgrupper skulle utses för att testa resfria möten som mötesmetod och
som alternativ till fysiska möten. Utredningen skulle utföras i projektform.
Därmed formulerades en projektbeställning, vilken styrgruppen godkände i
juni 2014. Projektplanen godkändes i augusti 2014. Projektgruppsmedlemmar
från respektive förvaltning utsågs i samråd med ansvariga chefer och utifrån
egen vilja att delta. Projektet startade den 16 juni 2014 och pågick till den 29
september 2014. Projektets uppdrag var att utreda om kommunen kan
använda resfria möten som mötesmetod och att utforma en kravbild på en
teknisk lösning samt en rekommendation hur en övergång till att använda sig
av resfria möten kan ske.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
11 (17)
Pilotgruppen använde sig av webbmötesapplikationen WebEx och
telefonmöten med befintlig telefonilösning. Testprotokoll fylldes i efter varje
mötestillfälle.
Slutsatserna från piloten var att Huddinge kommun har ett ökande behov av
att kunna använda sig av resfria möten både internt och externt. Detta gör att
mötesmetoden behöver vara ett arbetssätt som är implementerat i Huddinge
kommun. Gällande teknisk behovsbild var slutsatserna bland annat att
applikationen ska kunna användas både vid externa och interna möten och att
det inte ska krävas att mötesdeltagarna måste göra installationer på sina
datorer. Det ska dessutom vara enkelt och användarvänligt.
Slutrapporten för projektet godkändes av styrgruppen den 3 december 2014.
5.7 Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer
Åtgärden innebar att utreda frågan om förbättrade tekniska lösningar för att
arbeta på distans samt attityder kring detta. Arbetet inleddes med en
inventering av befintliga tekniska lösningar. Dessa ansågs vara
tillfredställande nog för att anställda ska kunna arbeta på distans.
Ett andra steg var att skapa samstämmighet i vad som gäller för anställda i
Huddinge kommun för distansarbete. Riktlinjer för tillfälligt distansarbete i
Huddinge kommun togs därmed fram och fastställdes av KLG den 30 januari
2014. Därefter uppstod frågan hur dessa skulle kommuniceras. Det ansågs
kontroversiellt att kommunicera detta i hela den kommunala organisationen
då majoriteten av de anställda tillhör yrkesgrupper som inte kan arbeta på
distans. Slutligen enades styrgruppen om att skicka ut en skrivelse till alla
förvaltningschefer om att uppmuntra till distansarbete där så är möjligt och att
detta skulle spridas i chefsleden och slutligen till de medarbetare som är
berörda. Detta gjordes den 2 juli. Vid en förfrågan till förvaltningarnas
miljösamordnare verkar denna informationsspridning har gjorts på en del håll
och på en del håll har det inte gjorts. Om kommunen önskar att åtgärden ska
ge effekt på arbetspendlingen behöver man därmed arbeta vidare med
kommunikation i frågan.
5.8 Övrigt arbete inom projektet
Under 2013 gjordes en uppföljning av den initiala analys som gjordes 2010
Detta för att få en aktuell status över utsläpp och kostnader. Denna visade på
en minskning av de totala utsläppen med 3 procent jämfört med den
inledande analysen. Utläppen från arbetspendlingen hade minskat med 6
procent och kommunens fordonsflotta hade blivit miljöeffektivare. Däremot
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
12 (17)
hade utsläppen från kommunens tjänsteresor ökat med 14 procent, vilket
berodde på att utsläppen från kommunens flygresor hade mer än fördubblats.
Förutom ovanstående åtgärder deltog projektgrupp, styrgrupp och vissa
referenspersoner på ett halvdagsseminarium som ägde rum den 22 augusti
2013. Seminariet var inte med i projektplanen utan behovet framkom vid det
inledande projektgruppsmötet. Syftet med seminariet var att ge
gruppmedlemmarna en bakgrund i CERO-modellen och de analyser som har
gjorts i kommunen samt få höra hur andra organisationer arbetar med några
utav åtgärderna.
6. Ekonomisk redovisning och resursåtgång
6.1 Ekonomisk redovisning
Nedan följer en jämförelse av den budgeterade kostnaden per åtgärd och det
faktiska utfallet
Aktivitet
1. Utbilda i eco-driving
Budgeterad kostnad (kr)
Faktisk kostnad (kr)
750 000
255 285
2. Utredning fordonsadministration
600 000
3. Utred. Subventionerat SL-kort
Interna resurser
Besparing/år(kr)
531
022
0 665
171
4. Utreda förbättrad dusch- och
förvaringsmöjligheter
50 000
Interna resurser
5. Cykel- och gångtävlingar
5000
26 933
6. Utred. resfria möten
50 000
7. Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer 50 000
8. Uppföljning (utförs av KTH)
100 000
6 300
9. Halvdagsseminarium
Fanns ej med i p-planen
21 000
Total
1 605 000
1 107 205
Interna resurser
95 000
Det totala utfallet hamnar på 1 107 205 kr, vilket alltså innebär en skillnad på
497 795 kr jämfört med budgeterad kostnad. Nedan följer en redogörelse för
kostnader inom respektive åtgärd och orsaker till skillnaden.
Utbildningarna i sparsam körning kostade 1 837 kr per person plus moms.
Hälften finansierades av energieffektiviseringsstödet. Andra hälften
bekostades av respektive förvaltning utifrån hur många som deltog från
förvaltningen. Anledningen till diskrepansen mellan budgeterad kostnad och
faktisk kostnad beror på den felaktiga bedömningen som gjordes initialt
gällande antalet personer som skulle utbildas. Andelen som har utbildads och
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
13 (17)
därmed kostnader har fördelat sig så att 70 procent av de som har utbildat sig
har tillhört social- och äldreomsorgsförvaltningen, 26 procent miljö- och
samhällsbyggnadsförvaltningen, 2,5 procent kommunstyrelsens förvaltning,
1,5 procent kultur- och fritidsförvaltningen och 0,05 procent barn- och
utbildningsförvaltningen.
Fordonadministrations kostnader har fördelats sig så att 522 022 kr har
använts till lönekostnader för tillfälligt anställd fordonssamordnare och 9 000
kr i konsultkostnader. Detta har bekostats helt och hållet av
energieffektiviseringsstödet.
Själva utredningen som rörde subvention av SL-kort till anställda sköttes helt
och hållet med interna resurser. Den kostnad som finns i det faktiska utfallet
är kostnad för testresenärskampanjen. Denna genomfördes av ett upphandlat
företag, där hälften av kostnaden bekostades av kommunen och hälften av SL.
Den hälft som bekostas av kommunen finansierades av
energieffektiviseringsstödet.
Eftersom tanken var att Huge skulle hjälpa till med inventering av
omklädningsmöjligheter i kommunala verksamhetslokaler, budgeterades en
kostnad för denna som Huge skulle kunna fakturera kommunen. Dock
genomfördes åtgärden endast med interna resurser.
För cykel- och gångtävlingen budgeterades inledningsvis 5 000 kr. Dessa
medel skulle främst bestå av vinster till pristagare i tävlingen. Vid
planeringen av tävlingen gjordes en separat kalkyl som var mer noggrant
beräknad. Gruppen som arbetade med tävlingen genomförde bland annat en
kick off för tävlingen, vilken inte fanns med i kalkylen i projektplanen. Då det
fanns budgeterade medel för internt miljöarbete kunde dessa användas för att
genomföra tävlingen.
Det gjordes en bedömning att vissa konsultinsatser kunde behövas för
utredning av resfria möten, vilka också användes. Dock uppgick denna
kostnad inte till den budgeterade kostnaden varpå utfallet blev betydligt lägre.
Samma sak gällde flexibla arbetsformer. Där användes endast interna
resurser.
Uppföljningen av CERO-analysen som gjordes 2013 bekostades av
energieffektiviseringsstödet.
Halvdagsseminariet som ägde rum i augusti 2013 fanns inte med i
projektplanen och därmed heller inte kostnader för detta.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
14 (17)
Seminariekostnaderna i form av lokal, förtäring och inhyrda konsulter
finansierades av energieffektiviseringsstödet.
Då finansiering av åtgärderna framförallt har gjorts genom
energieffektiviseringsstödet har redovisning gjorts till Energimyndigheten.
Detta gjordes i mars 2014. En slutlig redovisning till myndigheten, där
åtgärder och hur medlen har använts, görs i mars 2015.
6.2 Resursåtgång
Vad gäller tidsåtgång har projektledaren lagt ungefär 20 procent av sin tjänst
för att arbeta med projektet. Projektdeltagarna (förutom den projektanställde
fordonssamordnaren) uppger sig ha lagt mellan 60-100 timmar för att arbeta
med åtgärderna. Den projektanställde fordonssamordnaren har arbetat heltid
under ett års tid. I pilotprojektet för att testa resfria möten lade
projektdeltagarna ned 16 timmar vardera förutom projektledaren som lade
ned 120 timmar. Förutom detta har miljösamordnarna arbetat med åtgärder.
Dessa har inte ombetts att uppge nedlagd tid, då det ingår i deras uppdrag som
miljösamordnare.
7. Överlämnande
7.1 Sparsam körning
Avtalet med upphandlat företag gäller ytterligare ett år med möjlighet till
förlängning. I den nyrekryterade fordonscontrollerns roll ligger att samordna
utbildningar vid behov. Uppföljning av drivmedelsanvändning i
tjänstefordon, körsträckor och försäkringsskador görs årligen, vilket ger en
indikation på hur ekonomiskt och säkert kommunens fordon körs.
7.2 Fordonsadministration
Den nyrekryterade fordonscontrollern har till uppgift att arbeta strategiskt
med fordonsflottan, exempelvis genom en utfasningsplan för att ersätta
fordon som idag inte är miljöfordon. Så fort dessa tas i bruk nås omedelbar
effekt vad gäller utsläpp. Fordonscontrollern har även uppföljningsansvar för
fordonen med hjälp av den externa bilhanteringstjänsten. Genom tydligare
uppföljning blir det lättare att se trender i utsläpp och ekonomi.
Fordonscontrollern är placerad på ekonomiavdelningen på kommunstyrelsens
förvaltning.
7.3 Subventionerat SL-kort
Möjligheten att teckna årskort i Förmånsmenyn kommer att löpa på och är
alltså inget tillfälligt. Testresenärskampanjen kommer att följas upp av SL
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
15 (17)
efter en månad och efter ett år. Utfallet av uppföljningarna tas omhand av
kommunens miljöstrateg och kommer att kommuniceras.
7.4 Omklädningsmöjligheter
Åtgärden anses omhändertagen inom arbetsmiljöarbetet.
7.5 Cykel- och gångtävling
Tävlingen blir ett årligt återkommande evenemang som förutom
utsläppsreduktioner även har hälsofrämjande syfte. Tävlingen ersätter den
tidigare tävlingen Låt hjärtat va med. Arbetet leds från personalhälsan med
hjälp av en arbetsgrupp.
7.6 Resfria möten
Införande av resfria möten som arbetssätt kommer att fortsätta under 2015.
Införandet kommer att ske i två steg, där det första steget kommer att ledas
från IT-sektionen. Det initiala arbetet kommer att handla om att välja
applikation och upphandla denna. Referenspersoner från kommunens
verksamheter kommer behövas i detta arbete. Steg två kommer sedan handla
om införande av mötesmetoden som arbetssätt, vilket kommer genomföras i
samarbete mellan kommunikationsavdelningen och personalavdelningen.
7.7 Flexibla arbetsformer
Mottagarna för åtgärden har varit chefer för verksamheter där distansarbete är
möjligt. Dessa har fått i uppdrag att kommunicera detta vidare i sina
verksamheter till anställda som är berörda. Uppföljning om och hur detta har
gjorts bör göras, exempelvis genom miljösamordningsgruppen eller via den
workshop som ska göras. Vid utebliven kommunikation bör frågan tas upp
igen.
8. Utvärdering och ytterligare utvecklingsinsatser
I mars och april 2015 ska en CERO-uppföljning göras för att se huruvida
effektmålet har uppnåtts. Vidare genomförs ytterligare en workshop i enlighet
med CERO-modellen för att se hur åtgärderna har landat i organisationen
samt för att se om ytterligare insatser behövs. Bedömningen är att effektmålet
inte kommer att nås. Detta beror i sådana fall troligtvis på att flera av de
åtgärder som föreslogs i inledande workshops inte blev prioriterade. Exempel
på ytterligare insatser är att avgiftsbelägga personalparkeringar, förbjuda egen
bil i tjänster samt att arbeta vidare med användandet av resfria möten och
möjligheten för anställda att arbeta på distans. Insatsen med en förbättrad
fordonsadministration bedöms ge utsläppsreduktioner och ekonomiska
besparingar på sikt. Målet om att minska Huddinge kommuns utsläpp från
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
16 (17)
tjänste- och arbetspendlingsresor med 10 procent bedöms inte som orimligt
att nå om man jämför med andra organisationer som använder sig av
arbetssättet. Utsläppsreduktionerna bland de organisationer som arbetar enligt
CERO-modellen är mellan 7-20 procent.
Den 28 november 2014 genomförde projektkontoret i kommunen ett
slutseminarium för projektet. Syftet med seminariet var att se på vad som har
varit framgångsrikt i projektet och vad som kunde ha gjorts annorlunda. Det
som framkom gällande ledning och styrning var bland annat att målkonflikter
skulle ha funderats igenom innan projektet och att det är viktigt att besluta om
vem/vilka som fattar beslut om målkonflikter, d.v.s. vilka mål som väger
tyngre än andra. Ytterligare saker som lyftes var att förankringsprocessen för
beslut inte var helt tydlig. Beslut fattades i styrgrupp, kommunstyrelsens
förvaltnings ledningsgrupp och slutligen KLG. Styrgruppen upplevde detta
som otydligt. Även effektmålet och huruvida det var realistiskt eller ej
diskuterades.
En annan slutsats från slutseminariet var att projekttiden på 24 månader var
alltför lång. Anledningen till att projekttiden var så lång var dels att
projektledaren inte hade utrymme i sin tjänst att driva alla åtgärder parallellt
och dels att projektet innehöll så många beslutsled. Projektet skulle dock ha
kunnat begränsas till ett år om alla åtgärder löpt parallellt och där endast
beslutsunderlag förbereddes inom projektet, men att besluten i olika forum
hade legat utanför projektet.
Kommunikationen med verksamheterna hade kunnat vara bättre exempelvis
genom att projektledaren på fysiska möten hade kunnat komma och berätta
om åtgärder i projektet i större utsträckning än vad som gjordes.
För övrigt upplevdes kompetensen i projektgruppen som rätt för att
genomföra åtgärderna.
Sammanfattningsvis behöver kommunen arbeta vidare med samtliga åtgärder
som har genomförts inom projektet enligt den överlämning som har skett för
respektive åtgärd och eventuellt ytterligare insatser. Bedömningen är att de
inom projektet genomförda åtgärderna har gett en bra grund att arbeta vidare
utifrån. Att fortsätta arbetet i form av ytterligare projekt bedöms inte vara
aktuellt, utan arbetet med åtgärderna bör göras inom ordinarie verksamheter i
enlighet med den överlämning som har skett inom projektet.
Kommunstyrelsens förvaltning
SLUTRAPPORT
Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder
DATUM
DIARIENUMMER
SIDA
16 januari 2015
2014/685.809
17 (17)
Ändringshistorik
Datum
Kommentar
2014-12-05
Version 0.1 Upprättad av projektledaren
2014-12-16
Version 0.2 Ändringar och kommentarer införda av projektägaren
2015-01-16
Version 1.0 Slutgiltig version godkänd av styrgruppen
Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun
www.cero.nu
Uppdrag:
Beställare:
Rapportförfattare/projektledare:
Rapportförfattare/ekonomianalyser:
Resvaneundersökning:
Undersökningsperiod:
Uppföljande CERO-analys
Katarina Persson, Huddinge kommun
Markus Robèrt, KTH
Olle Jonsson, Auto Force
Anders Broberg, SpaceTime
Arbetspendling våren 2015, Tjänsteresor avser 2014
Sammanfattning...............................................................................................................................3
Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun ..........................................................................4
1. Arbetspendling.................................................................................................................4
1.1 Arbetspendling - Resbeteende .......................................................................................5
1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt ............................................12
2. Tjänsteresor ...............................................................................................................................13
2.1 Tjänsteresor – Resbeteende .........................................................................................13
2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt .........................................14
3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp...............................................................16
3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp ..................17
4 Effektbedömning av åtgärder..........................................................................................23
4.1 Tjänsteresor Huddinge kommun..........................................................................23
4.2 Arbetspendling Huddinge kommun.....................................................................24
Bilaga 1. Utsläppskalkyler.............................................................................................................26
Utsläppskalkyler med bil ...........................................................................................26
Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel .................................................................26
Utsläppskalkyl med flyg ............................................................................................27
Utsläppskalkyl med tåg..............................................................................................27
Utsläppskalkyl övriga färdmedel ...............................................................................27
Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial ..................................................................................28
Utveckling av administrativa system .................................................................................28
Tjänsteresor - Kostnader ....................................................................................................28
Egen bil i tjänsten ......................................................................................................28
Huddinge kommuns bilar ..........................................................................................29
Taxi ............................................................................................................................30
Korttidshyrda bilar.....................................................................................................30
Flyg in- och utrikes ....................................................................................................31
Tåg inrikes .................................................................................................................31
Bilaga 3 Tabeller år 2013/2012 och 2010/2009 ............................................................................32
Bilaga 4. Frekvensdiagram ............................................................................................................36
2
Sammanfattning
CERO-analysen som ett processledningsverktyg för att stödja Huddinge kommun att nå
klimatmål för resor
Denna rapport redovisar en ny andra uppföljande kartläggning och strategisk analys av hur
Huddinge kommun kan uppnå ett önskat klimatmål genom att effektivisera sina pendlings- och
tjänsteresor. Den första kartläggningen gjordes år 2010 med uppföljning år 2013.
Tjänsteresornas totala sträcka uppgår till ca 300 000 mil, och kostar ca 10,6 mkr per år. Jämfört
med förra mätningen noteras en positiv utveckling för utsläppen från tjänsteresorna, utsläppen
har minskat med nära 8 % från drygt 510 ton CO2 år 2012 till ca 470 ton CO2 per år. Per capita
är det under 80 kg CO2. Bilresornas andel av utsläppen från tjänsteresor är ca 62 % jämfört med
tidigare 66 %. Bakgrunden till de minskade utsläppen från tjänsteresorna kan förklaras främst av
en ökad andel miljöanpassade fordon. Men även genom den minskade körningen med privat bil i
tjänsten. Andelen miljöbilar, av kommunens bilar, är nu 55 % och andelen som kan köras på
förnybara bränslen är 21 %, vilket syns i den fortsatt positiva utvecklingen av utsläppen från
kommunbilarna, de står idag för låga 42 %, av utsläppen från tjänsteresor. Kommunbilarnas
genomsnittliga utsläpp har sjunkit från drygt 180 gCO2/km, år 2009, via knappt 150 g CO2/km år
2012 till ca 125 g CO2/km.
Avseende pendlingen så noteras tyvärr en ökning vilket påverkar Huddinges totala
utsläppsutveckling. Från mätningen år 2013 har de totala utsläppen per capita ökat med 7 % och
kostnaderna med 10 %. Trots ökningen behåller Huddinge kommun sin tredjeplats i
benchmarkingjämförelsen mellan sammanlagt 38 kommuner och landsting som genomfört
CERO. Totala utsläppsnivåer uppgår till 3 960 ton CO2 per år eller 653 kg CO2/capita, vilket
vittnar om ett relativt resurseffektivt resande inom kommunen. De anställda reser totalt drygt 3
miljoner mil till och från arbetet per år (ca 575 mil per anställd). Utsläppen från arbetspendlingen
är 575 kg CO2/capita och kostnaden 13 050 kr/capita. Bilresor står för ca 90 % av utsläppen från
arbetspendlingen.
Mot bakgrund av bilpendlingens andel av de totala utsläppen, ca 88 % av de totala utsläppen, blir
det extra viktigt att arbeta med anställdas arbetspendling och det är därför positivt att 55 % av de
anställda uttrycker sitt stöd till att kommunen skall arbeta med detta.
Förbättringsområden
 En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de
kortaste pendlingsresorna. Nästan hälften av alla bilister har under 10 kilometer till
arbetet.
 Motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken. Öka tillgängligheten till
kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den.
 Fortsätt det redan ambitiösa påbörjade arbetet med utvecklingen av kommunens bilpark
genom skifte till utsläpps-effektivare/fossilbränsle fria bilar.
 Fortsätt arbetet med att utveckla och nyttja den nyinrättade bilsamordnarfunktionen.
 Fortsätt arbetet för minskade reslängder med egen bil i tjänsten.
 Utveckla administrativa rutiner för uppföljning av tjänsteresorna, framförallt genom att
ställa krav på leverantörer av resetjänster.
 Se över möjligheter att flytta över tjänsteresor med flyg till andra resformer och virtuella
mötesformer.
3
Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun
1. Arbetspendling
Denna mätning är den andra uppföljningen för Huddinge kommun. Den första mätningen gjordes
2010, den första uppföljningen gjordes 2013. En andra uppföljande undersökning har genomförts
nu i maj 2015. Antalet medarbetare som tog del av undersökningen var nu 6 067 och svar erhölls
från 2 109 medarbetare vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 35 %. 11 respondenters svar
har justerats så att den angivna restiden överensstämmer mer rimligt med reslängden.
Nedanstående diagram visar svarsfrekvensen vid de olika förvaltningarna. inom Huddinge
kommun. I och med att svarsfrekvensen ej överstigit 50 % skall viss försiktighet tas vid tolkning
av totala utsläppsvolymer och färdmedelsandelar från arbetspendling.
4
Nedanstående diagram visar hur attityden till att kommunen arbetar med att sänka utsläppen från
arbetspendling har förändrats mellan de olika mättillfällena.
Vi ser att i dag finns ett starkt stöd för att Huddinge ska arbeta med att minska utsläppen från
arbetspendling. Andelen positiva har ökat med 4 % -enheter sedan mätningen 2013.
1.1 Arbetspendling - Resbeteende
Nedan visas en total sammanställning av antal kilometer per år vid arbetspendling mellan
anställdas hem och arbetet vid Huddinge kommun, uppdelat på de alternativa färdsätten bil
(förare), bil (passagerare), infartsparkering, kollektivtrafik, tåg, MC/moped, cykel eller gång.
Dessa siffror är viktade för att ta hänsyn till att alla medarbetare inte besvarat enkäten. Totalt
reser de anställda idag vid Huddinge kommun ca 3 miljoner mil till och från arbetet (508
mil/anställd). Siffran för 2013 var ca 2,4 miljoner mil till och från arbetet per år (447
mil/anställd). För 2010 var siffran ca 3 miljoner mil till och från arbetet per år (544 mil/anställd).
Nedanstående tabeller visar färdmedelsfördelning och trafikarbete för de tre mättillfällena.
2015
Bil
Anställda/färdmedel
2 843
Andel medarbetare
47%
Km/färdmedel
16 609 727
Andel trafikarbete
54%
Bil(pass)
193
3%
662 018
2%
Inf.park Koll.trafik
70
2 011
1%
33%
491 014 10 102 976
2%
33%
Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped
Cykel
42
26
11
693
1%
<1%
<1%
11%
601 602
264 567
28 686 1 260 370
2%
1%
<1%
4%
Gång
741
12%
619 005
2%
Annat
24
<1%
157 532
1%
2013
Bil Bil(pass)
Inf.park Koll.trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped
Cykel
Gång
Annat
Anställda/färdmedel
2 381
214
62
1 840
41
25
13
569
738
22
Andel medarbetare
44%
4%
1%
34%
1%
<1%
<1%
10%
14%
<1%
Km/färdmedel
12 601 381 610 387
278 098 8 898 092 675 023
90 621
16 665 431 988 551 205
104 876
Andel trafikarbete
52%
3%
1%
37%
3%
<1%
<1%
2%
2%
<1%
Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under
en arbetsvecka.
5
2010
Bil Bil(pass)
Inf.park. Koll.trafik Fjärrtåg Fjärrbuss MC/Moped
Cykel
Gång
Annat
Anställda/färdmedel
2646
257
14
1989
42
12
31
867
909
33
Andel medarbetare
48%
5%
<1%
36%
1%
<1%
1%
16%
17%
1%
Km/färdmedel
13 253 689 582 984
95 790 12 583 672 1 327 531 100 384
70 445 1 210 256 601 865
36 451
Andel trafikarbete
44%
2%
<1%
42%
4%
<1%
1%
4%
2%
<1%
Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under
en arbetsvecka.
Bilens andel i trafikarbetet har ökat med 2 % sedan 2013 och med 10 % sedan 2010. Andelen
medarbetare som använder bilen till arbetet har ökat med 3 % sedan 2013 men har inte återgått
till 2010 års nivå. Andelen medarbetare som reser med kollektivtrafik har minskat med 2 %
sedan 2013 och med 3 % sedan 2010. Kollektivtrafikens andel i trafikarbetet har också minskat
med 4 % sedan 2013 och med 9 % sedan 2010. Cykelns andel i trafikarbetet har ökat med 2 %
och kommit upp till nivån som var 2010, andelen medarbetare som cyklar har även det ökat med
1 % sedan 2013 men är lägre än 2010 då siffran var 16 %. Andelen som går har minskat med 2
% sedan 2013 och med 5 % sedan 2010.
6
47 % av medarbetarna reser med bil till arbetet, nedanstående diagram visar fördelningen av
antal dagar som man använder bilen till arbetet vid de tre mättillfällena. 2010 var inte frågan
uppdelad på sommar och vintertid. I diagrammet redovisas 2010 under vintertiden.
Fördelningen över antalet dagar man använder bilen till arbetet ser ungefär lika ut mellan de tre
mättillfällena. Fortfarande är det en stor andel som reser fem dagar i veckan till arbetet.
7
Diagrammet nedan visar hur fördelningen av bilister ser ut på de olika förvaltningarna. Här visas
alla som reser med bil någon dag i veckan.
På natur och byggnadsförvaltningen är det 54 % av medarbetarna som tar bilen till arbetet någon
dag i veckan. Medarbetarna vid kultur och fritidsförvaltningen är de som använder sig av bilen
till arbetet minst med 29 %.
Nedanstående tre diagram visar antal kilometer till arbetet.
Antal kilometer till arbetet 2015
8
Antal kilometer till arbetet 2013
Antal kilometer till arbetet 2010
Antal km till arbetet
60%
50%
1 dag/vecka
40%
2 dagar/vecka
30%
3 dagar/vecka
20%
4 dagar/vecka
10%
5 dagar/vecka
0%
0-5
6-10
11-15
16-20
21-25
26-30
31-35
36-40
>41
Av de medarbetare som reser med bil till arbetet är gruppen som använder bilen fem dagar i
veckan störst, ca 70 % under vinterperioden. Förändringar i denna grupp har störst potential till
minskade utsläpp och kostnadsbesparingar. Andelen medarbetare som har under fem kilometer
till sin arbetsplats och reser fem dagar i veckan har ökat med 6 % sedan 2013 men är inte lika
högt som vid mätningen 2010. De som har 6-10 kilometer till arbetet har ökat med 1 % sedan
2013. Huddinge kommun har potential att sänka sina utsläpp från arbetspendling genom att
uppmuntra fler av sina medarbetare att cykla eller gå till arbetet, speciellt de som har under fem
kilometer till arbetet.
9
Nedanstående diagram visar hur de anställda upplever kollektivtrafiken. Diagrammet visar bara
orter som har fler än 10 resenärer. Svarsalternativen ”varken eller” och ”ingen uppfattning”
redovisas inte för att öka läsbarheten.
10
Kollektivtrafiken upplevs som övervägande bra till Huddinge kommun, undantaget från Ekerö,
Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Strängnäs, Tungelsta och Tyresö där den upplevs som
övervägande dålig eller mycket dålig.
Diagrammet nedan visar vilket som är det viktigaste skälet till val av färdmedel. Bara färdmedel
med fler än fem resenärer visas.
För bilförare är tidsvinsten det viktigaste skälet med 59 % följt av att det är bekvämt med 13 %
och att bilen används i tjänsten med 7 %. För de som cyklar är hälsoskäl det viktigaste skälet
med 37 % följt av tidsvinst med 19 %, att det är bekvämt 16 % och miljöskäl 11 %. De som går
anger också hälsoskäl som det viktigaste med 34 % följt av att det är bekvämt med 18 % och
tidsvinsten med 9 %. För de som använder sig av kollektivtrafiken är tillgång till färdmedel det
viktigaste skälet med 37 % följt av ekonomiska skäl med 18 %, miljöskäl med 15 % och att det
är bekvämt med 10 %.
Av fritextsvaren till den här frågan kan följande utläsas om vilket det viktigaste skälet till val av
färdmedel:
 Barn skall lämnas och hämtas.
 Hundar/hästar skall rastas respektive skötas på lunchrast eller efter arbetstidens slut.
 Andra åtagande/aktiviteter efter arbetstidens slut.
 Oregelbundna arbetstider.
 Kollektivtrafiken fungerar dåligt på grund av bostadsort eller oregelbundna arbetstider.
 Kollektivtrafiken håller inte tiderna
 Flera arbetsställen under dagen.
 Bilen måste användas i tjänsten.
 Bilen används av bekvämlighetsskäl.
 Många bor nära och går eller cyklar till arbetet.
32 % av bilisterna skulle kunna tänka sig att byta färdmedel om kollektivtrafiken blev bättre.
11
1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Arbetspendling omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2015
Arbetspendling 2015
Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o
Bilförare parkering
trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped
gång
Arbets
pendling
totalt**
Mkm/år
Procent av
totala antalet
färd mkm
16,61
0,49
10,10
0,60
0,26
0,03
1,88
30,64
54 %
2%
33 %
2%
1%
0%
6%
100 %
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
58,13
1,72
17,48*
1,39*
0,40
0,03
-
79,15
73 %
2%
22 %
2%
1%
0%
-
100 %
3 134,75
65,30
262,678
0
21,17
2,87
-
3 486,77
90 %
2%
8%
0%
0%
1%
-
100 %
Ton CO2/år
Procent av
totala
utsläppen
** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,66 Mkm/år
* Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med SL 8 690 kr/år och anställd. Fjärrtåg har
antagits resor med SJ, medelvärde av kostnaden för 10 pendlarsträckor 30-dagarskort 33 033 kr/år och anställd.
Långfärdsbuss har antagits ett medelvärde för resor med SL och tillägg för Bålsta respektive Uppsala län 15 510
kr/år och anställd.
Bilen står idag för 90 % av Huddinge kommuns utsläpp från pendlingsresorna, 73 % av
kostnaden och 54 % av Huddinge kommuns totalt resta kilometer. År 2013 stod bilen för 90 %
av utsläppen, 70 % av kostnaden och 52 % av totalt resta kilometer. 2010 stod bilen för 88 % av
utsläppen, 74 % av kostnaden och 45 % av totalt resta kilometer. Utförliga tabeller för 2013 och
2010 redovisas i bilaga 3.
12
2. Tjänsteresor
2.1 Tjänsteresor – Resbeteende
I diagrammet nedan redovisas vart man reste på sin senaste tjänsteresa. Vi ser att det är ungefär
samma mönster vid de tre mättillfällena.
13
Nedanstående diagram visar färdmedel på den senaste tjänsteresan. 2010 var inte svaren
uppdelade på privat bil respektive kommunens bil den redovisas därför i en separat stapel. I stort
har ingen förändring i resbeteende skett mellan 2013 och idag.
2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Kartläggningen avser omfattning och kostnader för tjänsteresor avseende Huddinge kommuns
anställda. Uppgifterna avser kalenderår 2014. Uppgifterna har hämtats från Huddinge kommuns
administrativa system och Huddinge kommuns leverantörer av resetjänster. Uppgifterna omfattar
resor med kommunens egna fordon, personalens privata bilar i tjänsten. Även resorna som görs
med korttidshyrda bilar, taxi, flyg, och tåg ingår. Nedanstående tabell visar omfattning och
kostnad för år 2014. Utförliga uppgifter om de olika restyperna redovisas i bilaga 2. Tabeller för
år 2012 och 2009 redovisas i bilaga 3.
14
Tjänsteresor omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2014
Tjänsteresor 2014
Privat-bilar
0,44
Kommunbilar
1,58
Bil
totalt*
2,11
Flyg
inrikes
0,13
Flyg
utrikes
0,38
Tåg
inrikes
0,42
Tjänsteresor
Totalt*
3,03
14 %
1,39
52 %
7,79
70 %
9,75
4%
0,16
12 %
0,26
14 %
0,45
100 %
10,63
13 %
73 %
92 %
2%
2%
4%
100 %
Ton CO2/år
82,24
199,24 292,93
53,12
126,66 0,00
Procent av
totala
17 %
42 %
62 %
11 %
27 %
0%
utsläppen
**I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,095 mkm, 0,58 mkr samt 11,45 ton CO2
472,71
Mkm/år
Procent av
totala antalet
färd mkm
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
100 %
Sammanställningen ovan visar, med gjorda antaganden och avgränsningar se bilaga 2, att
tjänsteresornas totala sträcka uppgick till ca 300 000 mil. CO2 utsläppen till ca 470 ton och
kostnaden till ca 10,6 mkr.
Siffror inom parentes nedan avser värden för år 2012.
Resor med privata- och kommunens bilar uppgick till ca 66 % (68 %) av denna reslängd och
drygt 86 % (85 %) av Huddinge kommuns totala kostnad för tjänsteresor. Kommunens bilars
andel var ca 52 % (51 %) av den totala tjänstereslängden och ca 73 % (69 %) av den totala
resekostnaden. Privatbilarnas motsvarande andelar var ca 14 % (17 %) respektive ca 13 % (16
%). Flygresornas andel av reslängden var ca 17 % (16 %) och ca 4 % (6 %) av kostnaden. Tåg
stod för en andel på ca 14 % (14 %) av sträckan och ca 4 % (ca 4 %) av kostnaden. Huddinge
kommuns resor, dominerades 2014 fortsatt av resor med bil ca 70 % (70 %) av reslängden och ca
92 % (90 %) av kostnaden. Bilresornas andel av tjänsteresornas utsläpp har minskat ned till 62 %
av utsläppen från (66 %). Det är positivt att det genomsnittliga utsläppet från kommunens bilar
har sänkts från 148 ned till 126 g CO2.
Jämfört med förra mätningen, 2012, räknat per capita, ger det en sammantaget positiv utveckling
med minskningar med knappt 1 % för reslängden och närmare 8 % för utsläppen. Kostnaden har
ökat med knappt 5 % kopplat främst till kommunens bilar ca 11 %.
Se även bilaga 2..
15
3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp
Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i
Huddinge kommun 2015 (tjänsteresor 2014)
Reslängd (mkm)
Reskostnad (mkr)
CO2 (ton)
Arbetspendling
30,6
91 %
79,2
88 %
3 486,8
88 %
Tjänsteresor
3,0
9%
10,6
12 %
472,7
12 %
Totalt
33,6
89,8
3 959,5
Arbetspendlingen utgör år 2015/14, 91 % av reslängden, 88 % av reskostnaden samt CO2
utsläppen. Vid den tidigare mätningen 2013/12 utgjorde arbetspendlingen 89 % av den totala
reslängden, 86 % av kostnaden samt 85 % av CO2 utsläppen, se diagram nedan. Utförliga
tabeller för 2013/12 och 2010/09 visas i bilaga 3.
16
Nedan visas utsläpps- och kostnadsmatris för Huddinge kommun år 2015. Arbetspendling med
bil står för både höga kostnader samt utsläpp. I matrisen kan vi se att tjänsteresor med bil står för
den största andelen av Huddinge kommuns kostnader och utsläpp avseende tjänsteresor.
År 2015
Figuren visar utgifts- och utsläppsposterna för resandet på Huddinge kommun (både pendlingsresor och
tjänsteresor). Det totala utgifts- kostnadsläget är representerat av Huddinge kommuns logotyp i figuren.
Siffror för tjänsteresor är baserade på data från Huddinge kommuns administrativa system och
leverantörer.
3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp
Figuren nedan visar en jämförande analys av utsläpp och kostnader från de anställdas
arbetspendling och tjänsteresor uttryckt i ton CO2 per capita och kr per capita. Sedan 2013 när
Huddinge kommun genomförde sin första CERO-uppföljning har fler kommuner och landsting
följt efter vilket möjliggör jämförelser mellan i dagsläget totalt 31 kommuner och 7 landsting.
Huddinges position idag visas av kommunens logga, positionen 2013 visas med ett x. Huddinge
kommun har ökat sina utsläpp med 7 % per capita sedan förra mätningen och resekostnaderna
med ca 10 % per capita. Huddinge ligger trots detta kvar på sin tredje plats i
benchmarkingkartan. En bedömning är att Huddinge kommun har möjlighet att nå längre ner till
vänster i benchmarking kartan ifall man lyckas minska arbetspendling med bil och fortsätter den
positiva utvecklingen av tjänsteresorna.
17
To nCo2/cap
2
1,95
1 ,9
38
1,8 5
1,8
37
1,7 5
1 ,7
1,65
•
1,
35
1,55
36
34
3231 30
1,5
1,45
1,4
29
1,3 5
1 ,3
1,2 5
28
1.2
1,1 5
27
26
24 222
1,1
1,0 5
19 2 ~ 21
16
18
1
0,9 5
o.9
10 11
0,8 5
o,8
15
17
14
12 13
8
9
7
0,7 5
6
o,7
0,6 5
x~
o,6
0,55
o,5
5
au-
2
0.4 5
1
<0,4 o
<11000 12000 13000 14ooo 1s ooo 16000 11000 1sooo 19000 20000 21000 22000 23000 24000 25000 26000 21000 2aooo 29000 J oooo 31000 32ooo 33000 34000 S EK/c ap
~
Ka lmar kommun
Eskllst un1
kommun
IJ
FI"''LUN
i 'Regioo
Kungsbacka
Gotland
LIDINGÖ STAD
i
~
Udköpings
kommun
H aninge
komm un
•••
HAPARANDAT ORNIO
,,.,,.,; . ,,.,.,...u
c
...,, ,,~._. , ,
Ji•RFÄLLA KOMMUN
.
NACKA
KOMH IJN
(j) Nyköping
§SA
~
KOMMUN
~ Sundbybergs stad
o
~ Sunclsvalls
kommun
g
r,
Upplandslfasby
kommun
r;
TIMRÅ KOMMUN
~ ÖRNSKÖLDSVIKS
KOMMUN
iJ Kramfors
kommun
~ Ångekommun
\'ÅSTD).S fiAD
'
l JOnkOoinqs l3n
B
södertälje
kommun
tyresö korml\11
J. Landstinget
KAROLINSKA
••Landstinget
••Kronoberg
JJ[b Stockholms lä ns la ndsting
G
L ANDSTI NG ET
Sö RM LAND
~ Pri märvården
ÖRlBRO lÄHllANOSIING
OR!BRO
~ österåker
18
:3 KOMMUN
DANDERYDS
I nedanstående tabeller och diagram visas kostnader samt utsläpp per capita dels för
arbetspendling och tjänsteresor för olika restyper och färdmedel samt dels totalt för kommunen.
Utförliga tabeller för 2013/12 och 2010/09 visas i bilaga 3.
Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Arbetspendling 2015
Infarts- Kollektivtrafik
Bilförare parkering
Tåg
MC/ Cykel o
gång
Buss Moped
Arbets
pendling
totalt
Kr/cap
6 067 anst.
9 581
284
2 881
229
66
5
0
13 049
KgCO2/cap
6 067 anst.
517
11
43
0
3
0
0
575
19
Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Tjänsteresor 2014
Kr/cap
6 067 anst.
KgCO2/cap
6 067 anst.
Bil totalt
Flyg
inrikes
Flyg
utrikes
Tåg
Tjänsteresor totalt
1 607
27
43
75
1 752
48
9
21
0
78
20
Tjänsteresor - kostnader för olika
restyper/ färdmedel per capita
Bil totalt
~
Flyg inrikes
27
Kr/cap 2009
48
68
Flyg utrikes
43
U
Kr/cap 2012
Iii Kr/cap
2014
Tåg
Tjänsteresor totalt
o
500 1 000 1 500 2 000 2 500
Tjänsteresor- utsläpp för olika restyper/färdmedel per
capita
65
Bil totalt
63
Flyg inrikes
u KgC02/cap 2009
Flyg utrikes
iii KgC02/ca p 201 2
8 KgC02/cap 2014
o
o
Tåg
o
Tjänsteresor totalt
o
20
40
60
80
21
100
Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2015 (tjänsteresor 2014)
Arbetspendling
Kr/cap 6 067 anst.
Kg CO2/cap 6 067 anst.
13 049
575
88 %
88 %
22
Tjänsteresor
1 752
78
12 %
12 %
Totalt
14 801
653
4 Effektbedömning av åtgärder
För att göra utsläppsmålet mer greppbart och för att identifiera de åtgärder som har störst effekt
är det relevant att transformera utsläppsmålet i konkreta förändringar av resandet inom Huddinge
kommun. Arbetspendling och tjänsteresor med bil är de i särklass mest betydelsefulla
utsläppsposterna. Fokus kommer därför att ligga kring hur dessa resor kan föras över till
alternativa färdmedel, miljöbilar, ruttoptimering/samåkning eller virtuella mötesformer. För att
beräkna relationen mellan antal bilister eller antal resor som behöver bytas, för att klimatmålet
skall uppnås, används en transformationsmodell (Robèrt, 2007)1. Vi har i nästföljande bägge
kapitel valt att redovisa ”bruttolistor” på alternativa klimateffektiviseringar av kommunens
tjänsteresor (4.1) respektive pendlingsresor (4.2). OBS Varje enskilt alternativ är inte
nödvändigtvis realistiskt genomförbart på kort sikt men avsikten är att ställa alla alternativ i
relation till varandra.
4.1 Tjänsteresor Huddinge kommun
Nedan anges alternativa åtgärder med beräknade effekter på både utsläpp och ekonomi. Varje
reduktionsalternativ som anges nedan är räknad med målet att nå en effekt på 1 % mindre CO2utsläpp från resor (inkl. arbetspendling) inom Huddinge kommun. Kopplat till varje alternativ är
också en cost-benefit analys, där kommunens årliga ekonomiska besparingspotential beräknats.
För att nå klimatmål på kort och lång sikt kan kommunen välja att satsa på kombinationer av
nedanstående reduktionsalternativ. Observera att påverkan på administration eller tidsvinster i
form av arbetstid inte är medtagna i effektberäkningarna av de olika reduktionsalternativen.
Effektivisera tjänsteresor med kommunens bilar med ruttoptimering. Via reseplanering s.k.
ruttoptimering alternativt ökad samåkning, krävs att i genomsnitt ca 20 % av tjänsteresorna med
kommunens bilar elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning – 1 550 000 kronor.
Effektivisera tjänsteresor med kommunens personbilar med virtuella mötesformer. Genom
att i genomsnitt 56 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre
kombibilar (exkl. omsorgens bilar) ersätts med virtuella IT-möten (telefonmöten,
videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %.
Kostnadssänkning – 918 000 kronor.
Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland kommunens bilar. Om alla bensin- och
dieselbilar som är registrerade 2011 eller tidigare och som inte är miljöbilar byts mot bilar med i
genomsnitt ca 27 % lägre CO2 utsläpp reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Berör 28 % av
kommunens samtliga bilar med motsvarande 22 % av den totala körsträckan.
Kostnadsförändring ej beräknad.
Ersätt tjänsteresor med kommunens personbilar med kollektiva färdmedel. Om ca 74 % av
tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar (exkl. omsorgens bilar)
ersätts med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Bortfallande kostnad för
kommunens bilar ger utrymme för kollektivresor på 1 220 000 kronor.
Information om resmönstret för kommunens bilar saknas varför kostnadsförändring efter
denna åtgärd inte kan beräknas.
Robèrt, M. (2007) A model for target oriented planning and monitoring of organisations’ travel
and climate change policies. International Journal of Sustainable Transportation.
1
23
Ersätt tjänsteresor med flyg med virtuella mötesformer. Om ca 31 % av kommunens utrikes
flygresor ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens, webbmeeting, etc.) uppnås en
reduktion av CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning - 81 000 kronor
Res med tåg istället för flyg.
Om ca 75 % av resorna med inrikes flyg ersätts av tåg reduceras CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning - 18 000 kronor.
Ersätt tjänsteresor med flyg med virtuella mötesformer.
Om ca 75 % av resorna med inrikes flyg ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens,
webbmeeting, etc.) uppnås en reduktion av CO2-utsläppen med 1 %.
Kostnadssänkning - 122 000 kronor
Ersätt tjänsteresor med privata bilar med virtuella mötesformer. Alla möten behöver inte
genomföras genom att träffas personligen. Om i genomsnitt ca 48 % av alla tjänsteresor med
privatbil ersätts av virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.)
reduceras CO2-utsläppen med ca 1 % (Berör ca 92 % av förarna).
Kostnadssänkning – 675 000 kronor.
Ersätt tjänsteresor med privata bilar med kollektiva färdmedel. Om i genomsnitt ca 56 % av
tjänsteresorna med privatbilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen
med 1 %. (Berör 95 % av förarna.) Bortfallande kostnad för bilresorna ger utrymme för
kollektivresor på 780 000 kronor
Information om resmönstret för kommunens anställda saknas varför kostnadsförändring
efter denna åtgärd inte kan beräknas.
Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar med pool-elbilar. Om i genomsnitt ca 48 %
av tjänsteresorna som utförs med privatbilar byts ut mot elbilar via kommunens bilpool uppnås 1
% reduktion av CO2-utsläppen. (Berör 92 % av förarna.). (Poolbils kostnad antas till
förekommande typkostnad för kommunens elbilar vid intern poolbilslösning).
Kostnadsökning – 1 000 000.
Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar till privata miljöbilar, max 120 gCO2/km.
Om ca 66 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av miljöbilar uppnås 0,5 %
reduktion av CO2-utsläppen.
4.2 Arbetspendling Huddinge kommun
På samma sätt som ovan för tjänsteresorna beräknas utsläppseffekterna av förändrad
arbetspendling men där de privatekonomiska besparingarna för personalen lämnats utanför
denna analys.
Ersätt bil med kollektiva färdmedel (busskort, mm). Väljer i genomsnitt 36 bilister
(ca 1 % av bilisterna) att resa med kollektiva färdmedel till arbetet blir effekten 1 % mindre CO2utsläpp.
Riktade åtgärder mot anställda med lång resväg. Skulle de 4 bilister med längst resväg, byta
bilen mot icke utsläppsgenererande alternativ skulle 1 % reduktion av CO2-utsläpp uppnås.
Alternativt kan man se över speciella distansarbetsavtal för denna grupp.
24
Uppmuntra anställda till att välja fordon med miljöhänsyn. Om i genomsnitt 86 bilister
(3 % av bilisterna) byter ut sina fordon till miljöbilar2 erhålls 1 % reducerade CO2-utsläpp.
Uppmuntra distansarbete och flexibla arbetsformer. CO2-utsläppen minskar med 1 % från
Huddinge kommuns resor genom att 31 bilister (ca 1 % av bilisterna) distansarbetar per dag. Det
skulle motsvara att 1/5 av personalen i genomsnitt distansarbetar en dag i månaden.
Erbjud kurs i bränslesnål körning (s.k. eco-driving). Om 313 bilister (ca 11 % av bilisterna)
genomgår kurs i sparsam körning och därefter kör bränslesnålt skulle sannolikt CO2-utsläppen
minska med 1 %. Vi har här antagit att detta sänker bränsleförbrukningen med ca 10 %
(bilskolors egna uppgifter).
Uppmuntra till att cykla, gå eller samåka till arbetet. Om i genomsnitt de drygt 181 bilister
med max 5 km resväg till arbetet (6 % av bilisterna) övergår till att cykla, gå eller samåka per
dag minskas CO2-utsläppen från resor med 1 %.
2
Svenskt miljöbilskrav motsvarar 120g CO2/km mot 210 g/km för bensinbil (www.gronabilister.se)
25
Bilaga 1. Utsläppskalkyler
Baserat på den sammanlagda körsträckan per vecka (arbetspendling) beräknas personalens
sammanlagda årliga CO2 utsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med personbil, flyg,
kollektivtrafik, etc. enligt:
E
1

 u
i
j
j
j
im im
s
m
E = Organisationens totala CO2 utsläpp per år
i = individ i organisationen
j = restyp (pendling, tjänsteresa)
m = färdmedel
uimj = utsläpp per km för individ i med färdmedel m under restyp j
simj = reslängd per år för individ i med färdmedel m under restyp j
 = svarsfrekvensen i undersökningen
Viktfaktorn ( 1 /  ) inkluderas i beräkningen för att ta hänsyn även till utsläppen från de bilister
som inte besvarat enkäten men som arbetar i organisationen.
Utsläppskalkyler med bil
Privatägda bilar, från svaren i webbenkäten framgick med vilken typ av drivmedel som förarna
tankar sina bilar. Vi gör antagandet att denna fördelning även gäller för privatbilarna. Drygt 72
% av de anställdas bilar tankas med bensin, 22 % med diesel, 3 % tankar med etanol, 1 % tankar
miljödiesel och biogas, el, och annat står för 1 % Vi har antagit att en privatbil förbrukar i
genomsnitt 0,0855 liter per km blandad körning, avser det vanligaste bränslet bensin.
Kommunbilar
Utsläppen för de här bilarna, har beräknats från angivna förbrukningssiffror och utsläppssiffror,
för resp. bilmodell, avseende blandad körning, i Transportstyrelsens bilregister alternativt från
data i tidigare CERO analyser. I de fall uppgifter saknats i dessa källor, har följande värden för
resp. drivmedel använts och applicerats på uppskattade förbrukningssiffror för resp. biltyp.
Bensin ca 2,36 kg CO2/liter, diesel ca 2,72 kg CO2/liter, etanol 0,67 kg CO2/liter och gas lika
som vid förra uppföljningen 0,55 kg CO2/m3.
Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel
För kollektivtrafiken inom Huddinge kommun följer vi antagandet att en kollektivtrafikresa
motsvarar ett CO2-utsläpp på 0,026 kg CO2/personkilometer 3 4. För resor med långfärdsbuss
antar vi ett CO2-utsläpp på 0,08 kg CO2/personkilometer.
3
Transek, (2006). Minskade CO2-emissioner från ändrat färdmedel vid tjänsteresor.
4http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/T%C3%A5gstrategi/T%C3%A5gstrategi%202037
%20Remissmaterial.pdf
26
Utsläppskalkyl med flyg
För flygresor har vi fått uppgifter från Huddinge kommuns resebyrå. Resebyrån har angett CO2
utsläppen till 111 g CO2/km inrikes resp. 106 gCO2/km utrikes. Nivån är låg jämfört med det
spann på 130-200 g/km beroende på om det är inrikes, norden, Europa eller övriga världen, som
är normalt förekommande (Naturskyddsföreningen och Vägverket, 2000)5. Obs att vid förra
mätningen angavs utsläppen till 110 g CO2/km oavsett om det var in eller utrikes flyg. Med
avseende på detta användes vid förra uppföljningen samma utsläppsvärden som vid första
mätningen 2009. Utsläppen räknade då efter 125g och 154g (ut- resp. inrikesflyg)
CO2/personkilometer. Vid jämförelsen mellan åren, 2014 jämfört med 2012, används fortsatt
även denna gång dessa högre utsläppsvärden. På grund av att utsläpp av växthusgaser från flyg
släpps ut på hög höjd och därför bidrar i högre utsträckning till växthuseffekten än motsvarande
utsläpp på marknivå (bl.a. genom molnbildning) multipliceras flygens utsläpp med en faktor 2,7
för att ta hänsyn till det totala bidraget till växthuseffekten (IPCC, 20076).
Utsläppskalkyl med tåg
Uppgifter om tågresor har erhållits från SJ. I stort sett sker alla tågresor inom Sverige och med
grön el vilket gör att CO2 ekvivalenten i stort är lika med noll (SJ, 2008)7.
Utsläppskalkyl övriga färdmedel
Utsläpp från pendlingsresor med MC/moped (100 g/km) och olika typer av blandade
färdmedelsval (spårtrafik/buss/kollektivtrafik/infartsparkering) utgör en marginell andel av
utsläppen från resor på Huddinge kommun. Vi stöder oss på antagandet att en
arbetspendlingsresa med infartsparkering utgörs av i genomsnitt 2/3 bil och 1/3 av kollektiva
färdmedel8. Utsläppen från respondenter som uppgivit ”annat färdmedel” är av naturliga skäl inte
inkluderade i totalsammanställningen.
5
Naturskyddsföreningen och Vägverket (2000). Mät tankandet – metod för beräkning av koldioxidnyckeltal för
transporter.
6 IPCC (2007) Climate change 2007, synthesis report.
7 SJ Miljödata (www.sj.se)
8
Ulf Tunberg, Trafikanalytiker, Regionplane och Trafikkontoret (RTK, 2006)
27
Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial
Utveckling av administrativa system
Under arbetet med att ta fram underlag till analysen av kommunens resor, sträckor, utsläpp,
kostnader och resmönster, noterades att det skett förbättringar avseende uppföljningen av
kommunens fordons körsträckor jämfört med mätningen 2012. Men fortfarande finns det
områden som behöver utvecklas ytterligare avseende framförallt kostnadsuppföljningen av
fordonen.
Vidare bör fortfarande leverantörsavtalen, avseende flyg, utvecklas så att informationen
verkligen möter kommunens behov av uppföljande statistik. Beträffande taxi och korttidshyrda
bilar finns det fortsatt enligt uppgift inga avtal mellan kommunen och leverantörerna. Vi
rekommenderar att avtal upprättas för att på så sätt få komplett statistik avseende reslängder och
utsläpp.
Tjänsteresor - Kostnader
Huddinge kommuns totala kostnad för tjänsteresor uppgick 2014 till ca 10,6 miljoner kronor
(2012 ca 10,1 MSEK). Tjänsteresor med bil, kommunens bilar, egen bil i tjänsten, taxi och hyrbil
bedöms till ca 9,8 miljoner kronor (2012 ca 9,1 MSEK). Kostnaderna för resor med flyg och tåg
var ca 0,9 miljoner kronor (1,0 MSEK).
Egen bil i tjänsten
Egen bil i tjänsten - Milersättning
Totalt har en ersättning på ca 1 400 000 kronor (ca 1,6 MSEK) betalats för ca 44 000 körda mil
tjänsten (50 000 mil). Förarna, 563 (631) har ersatts med i snitt ca 32 kr/mil inkl. sociala avgifter.
Nedan redovisas körning med egen bil i tjänsten med antal förare och mil samt motsvarande
ersättningar.
Tabell 1 Huddinge kommun körning i tjänsten med egen bil 2014 (2012)
Körsträckeklass mil
Antal
förare
Förare %
Mil
Mindre än 50 mil
51-100 mil
101-300 mil
378(403)
82(107)
76(85)
67(64)
15(17)
13(13)
6 746(6 693)
5 958(7 477)
12 326(13 913)
15(13)
14(15)
28(28)
216 935(211 730)
198 188(259 204)
381 627(431 139)
16(13)
14(16)
28(27)
301-700 mil
19(26)
3(4)
9 896(11 426)
23(23)
311 697(353 977)
22(22)
701-1000 mil
6(6)
1(1)
5 120(5 292)
12(11)
165 378(158 367)
12(10)
Över 1000 mil
2(4)
0(1)
3 503(5 441)
8(11)
113 133(174 000)
8(11)
Total
563(631)
100
43 550(50 242)
100
1 387 156(1 588 817)
100
Mil %
Ersättning
Ersättning %
Totalt har antalet förare och antalet körda mil i tjänsten minskat 68 förare resp. 6 700 mil.
Minskning i körsträckan har i stort skett i alla körsträckeklasser förutom i den lägsta under 50
mil och andelen förare har här ökat till 67 % (64 %). Minskningarna avseende den absoluta
körsträckan är störst i intervallet över 1 000 mil och minst i intervallet 701 till 1 000 mil. Till
följd av den lägre körsträckan har även den totala ersättningen sjunkit med drygt 200 000 kronor.
28
Fortfarande kör merparten av förarna 95 % (94 %), mindre än 300 mil/år. 67 % (64 %) kör under
50 mil/år. De förare, knappt 5 % (6 %), som kör över 300 mil/år kör motsvarande 43 % (45 %)
av körsträckan. Andelen förare med under 12 mil/år är 28 % (29 %). Snittmil per anställd är 77
mil/år (80 mil/år).
Huddinge kommuns bilar
Kommunbilar - Körsträckor
Körsträckorna som presenteras i tabellen baseras nu på mätaravläsningar gjorda vid resp.
årsskifte 2013 0ch 2014. Uppgifterna har vid denna uppföljning till skillnad mot föregående
uppföljning, kompletterats med körsträckor även för bilar avslutade under året, vilket för 2014
var 15 bilar. Per årsskiftet 2014/2015 var antalet 118 bilar att jämföra med 112 vid årsskiftet
föregående uppföljning 2012.
Tabell 2. Huddinge kommun - bilar körsträckor 2014 (2012)
Körsträckeklass mil
Antal bilar
Antal bilar %
Mil
0-300 mil
17(2)
13(2)
3 116(220)
301-700 mil
39(18)
29(16)
20 230(9 349)
701-1000 mil
15(19)
11(17)
12 820(15 838)
1001-2000 mil
42(51)
32(46)
58 788(77 019)
2001-3000 mil
10(19)
8(17)
24 678(42 842)
3001-4000 mil
7(3))
5(3)
24 902(10 530)
>4000 mil
3(0)
2(0)
13 474(0)
Total
133(112)
100
158 007(155 798)
Mil %
2(0)
13(6)
8 (10)
37(49)
16(27)
16(7)
9(0)
100
Notera att tabellen för år 2014, 133 bilar, omfattar sålda samt nyanskaffade bilar som enbart
körts delar av år 2014, varför körsträckindelningen får läsas mot bakgrund av detta, avseende
antal bilar i resp. intervall. Merparten av bilarna, 53 % körs under 1 000 mil/år med 23 % av
körsträckan. I intervallet 1 001 – 2 000 mil/år, återfinns, 32 %, av bilarna med motsvarande, 37
%, av den årliga körsträckan. 10 bilar har en årlig körsträcka som är högre än 3 000 mil med
motsvarande 23 % av körsträckan. Körsträckan har ökat jämfört med förra mätningen men
jämförelse mellan de olika intervallen görs inte i detalj, då körsträckeuppföljningen har
utvecklats under året.
Finansiering, drift och administration
Merparten av bilarna 109 var leasade och 24 bilar var ägda. Uppgifterna om bilarna och därtill
hörande kostnader avseende har hämtats via uttag från Huddinge kommuns egna administrativa
system. Obs. att kommunen har ändrat sin kontoplan sedan förra uppföljningen varför
jämförelsen mellan uppföljningarna får läsas mot bakgrund av detta. Kostnaden för drivmedel
baseras på körsträckor, framtagna enligt ovan, tillsammans med uppgifterna om förbrukning från
Transportstyrelsen, samt snittpriset för resp. drivmedelstyp under 2014.
29
Kostnad kronor per mil per fordon
I nedanstående tabell visas summan av kostnaderna och vidare kostnaden fördelat på antalet
tjänstemil..
Tabell 3 Huddinge kommun - Bilar kostnad kr/tjänstemil 2014 (2012)
Antal bilar
133 (112)
Antal mil/år
158 000 (155 798)
Total kostnad
7 790 000 (7 440 000)
Kostnad kr/mil
49 (45)
Obs jämförelsen mellan åren får göras mot bakgrund av kommentarerna ovan under
Finansiering, drift och administration.
Bilval - Miljö
Beståndet av kommunbilar, per december 2014 var 118 bilar (exkl. 15 under året sålda bilar) Det
bestod till 30 % av VW bilar, 18 % av Toyota bilar, 16 % av Nissan bilar, 15 % av Ford bilar och
5 % av Renault bilar. Resterande 9 märken hade alla andelar under 5 %. Andelen miljöbilarna
var 55 % (47 % år 2012, obs att fr.o.m. 2013 kan även transportbilar klassas som miljöbilar) och
andelen bilar som kan köras på fossilfria bränslen var 21 %, 25 bilar, (12 % år 2012) varav
andelen elbilar var 70 % eller 17 bilar. Utsläppen för bilarna har beräknats per resp. bil, efter
körsträcka, förbrukning vid blandad körning enligt tillverkaruppgift samt CO2 utsläpp per
drivmedelstyp. De sista angivna ovan i bilaga 1 Utsläppskalkyler. Snittutsläppen för vagnparken
totalt under året har sjunkit från 148 till 126 gCO2/km. Räknat per bilarna vid årsskiftet 2014/15
har det sjunkit ytterligare något till knappt 124 gCO2/km.
Taxi
Uppgifter om kostnader för resor med taxi har även vid denna uppföljning hämtats ur
kommunens ekonomisystem. Därefter har samma schablonvärden, som vid föregående
uppföljning, baserade på uppgifter från andra CERO kommuner, använts för att beräkna reslängd
och utsläpp. Uppgifterna måste läsas med försiktighet.
Tabell 4 Taxi, sträcka samt kostnad 2014 (2012)
Taxi
Total
Mil
Kostnad kr
1 400 (1 500) 266 000 (289 000)
Korttidshyrda bilar
Uppgifter om kostnader för resor med korttidshyrda bilar har även vid denna uppföljning hämtats
ur kommunens ekonomisystem. Därefter har samma schablonvärden, som vid föregående
uppföljning, baserade på uppgifter från andra CERO kommuner, använts för att beräkna reslängd
och utsläpp. Uppgifterna måste läsas med försiktighet.
Tabell 5 Huddinge kommun – hyrbilar 2014 (2012)
Färdmedel
Korttidshyrda bilar
Mil
Kostnad kronor
310 000 (215 000)
8 100 (5 600)
30
Flyg in- och utrikes
Uppgifterna som avser flygsträckor, utsläpp och kostnader kommer från Huddinge kommuns
resebyrå. Beträffande kostnader har resebyrån inte heller vid denna uppföljning, redovisat dessa
per in- resp. utrikes varför fördelningen mellan dessa har skattats. Beträffande utsläpp se även
våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler flyg i bilaga 1.
Tabell 6 Huddinge kommun - Flyg in- och utrikes - sträcka samt kostnad 2014 (2012)
Färdmedel
Flyg
Inrikes flyg
Sträcka mil
12 700(9 900)
Utrikes flyg
Kostnad kr
251 000 (219 000)
Sträcka mil
37 600 (39 150)
Kostnad kr
170 000 (370 000)
Flyg svarar idag för knappt 17 % (16 %) av reslängden och 38 % (34 %) av utsläppen från
tjänsteresorna.
Tåg inrikes
Uppgifterna som avser tågsträckor, kostnader och CO2 utsläpp har hämtats från SJ.
Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler
tåg i bilaga 1.
Tabell 7 Huddinge kommun - Tåg - sträcka samt kostnad 2014 (2012)
Färdmedel
Tåg
Sträcka mil
41 700 (43 200)
Kostnad kronor
452 00 (424 000)
Tåg svarar idag för knappt 14 % (ca 14 %) av reslängden av i stort sett 0 % av utsläppen från
tjänsteresorna.
31
Bilaga 3 Tabeller år 2013/2012 och 2010/2009
Tabeller till avsnitt 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Arbetspendling 2013
Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o
Bilförare parkering
trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped
gång
Arbets
pendling
totalt**
Mkm/år 2013
Procent av
totala antalet
färd mkm
12,60
0,28
8,90
0,68
0,09
0,02
0,98
24,16
52 %
1%
37 %
3%
0%
0%
4%
100 %
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
44,10
0,97
15,99*
1,35*
0,39*
0,02
-
62,82
70 %
2%
25 %
2%
1%
0%
-
100 %
2 513,16
38,93
231,35
0
7,25
1,67
-
2 792,36
90 %
1%
8%
0%
0%
10%
-
100 %
Ton CO2/år
Procent av
totala
utsläppen


** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,61 Mkm/år
* Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med SL 8 690 kr/år och anställd. Fjärrtåg
har antagits resor med SJ, medelvärde av kostnaden för 10 pendlarsträckor 30-dagarskort 33 033 kr/år
och anställd. Långfärdsbuss har antagits ett medelvärde för resor med SL och tillägg för Bålsta respektive
Uppsala län 15 510 kr/år och anställd.
Arbetspendling 2010
Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o
Bilförare parkering
trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped
gång
Arbets
pendling
totalt**
Mkm/år
Procent av
totala antalet
färd mkm
13,25
0,09
12,58
1,33
0,10
0,07
1,81
29,81
45 %
0%
42 %
4%
0%
0%
6%
100 %
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
46,36
0,32
15,10*
0,69*
0,09*
0,07
-
62,65
74 %
0%
24 %
1%
0%
0%
-
100 %
2 646,50
13,40
327,18
1,32
8,03
7,04
-
3 003,47
88 %
1%
11 %
0%
0%
0%
-
100 %
Ton CO2/år
Procent av
totala
utsläppen
** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,58 Mkm/år
* Kostnaderna för resor med kollektivtrafik, fjärrtåg och fjärrbuss har räknats efter respektive transportbolags
prislistor till en kostnad av resp. ca 7 590 kr/år, 16 500kr/år samt 7590 kr/år och anställd.
32
Tabeller till avsnitt 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt
Tjänsteresor 2012
Mkm/år
Procent av
totala antalet
färd mkm
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
Ton CO2/år
Procent av
totala
utsläppen
KommunBil Flyg
Flyg
Privat-bilar
bilar totalt* inrikes utrikes
0,50
1,56
2,13
0,10
0,39
Tåg
0,43
Tjänste-resor
Totalt
3,05
16 %
1,59
51 %
7,02
70 %
9,11
3%
0,19
13 %
0,40
14 %
0,42
100 %
10,13
16 %
69 %
90 %
2%
4%
4%
100 %
100,21
230,93
339,94
41,25 132,21
0,00
513,40
20 %
45 %
0%
100 %
66 % 8,0 %
26 %
*I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,071 mkm, 0,50 mkr samt 8,79 ton CO2
Tjänsteresor 2009
Mkm/år
Procent av
totala antalet
färd mkm
Mkr/år
Procent av
totala
kostnaden
Ton CO2/år
Procent av
totala
utsläppen
KommunBil Flyg
Flyg
Privat-bilar
bilar totalt* inrikes utrikes
0,57
1,30
1,88
0,09
0,18
Tåg
0,58
Tjänste-resor
Totalt
2,72
21 %
1,66
48 %
7,44
69 %
9,41
3%
0,30
7%
0,26
21 %
0,65
100 %
10,62
16 %
70 %
89 %
3%
2%
6%
100 %
118,90
236,78
357,70
36,75
60,59
0,00
455,04
26 %
52 %
79 %
8%
13 %
0%
100 %
*I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,025 mkm, 0,30 mkr samt 3,36 ton CO2
33
Tabeller till avsnitt 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp.
Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i
Huddinge kommun 2013 (tjänsteresor 2012)
Arbetspendling
Tjänsteresor
24,2
89 %
3,1
62,8
86 %
10,1
2 792,4
84 %
513,4
Reslängd (mkm)
Reskostnad (mkr)
CO2 (ton)
11 %
14 %
16 %
Totalt
27,2
72,9
3 305,8
Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i
Huddinge kommun 2010 (tjänsteresor 2009)
Arbetspendling
Tjänsteresor
29,8
92 %
2,7
62,7
86 %
10,6
3 003,5
87 %
455,0
Reslängd (mkm)
Reskostnad (mkr)
CO2 (ton)
Totalt
8%
32,5
14 %
73,3
13 % 3 458,5
Tabeller till avsnitt 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp.
Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Arbetspendling 2013
Bilförare
Infartsparkering
Kollekti
v-trafik
LångMC/ Cykel o
färdsbuss Moped
gång
Tåg
Kr/cap
5 428 anst.
8 125
179
2 946
249
71
KgCO2/cap
5 428 anst.
463
7
43
0
1
3
0
Arbets
pendling
totalt
11 573
514
Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Arbetspendling 2010
Infarts- Kollektiv
Bilförare parkering
-trafik
LångTåg färdsbuss
MC/ Cykel o
Moped
gång
Kr/cap
5 487 anst.
8 453
58
2 752
126
16
13
KgCO2/cap
5 487 anst.
482
2
60
0
1
1
34
0
Arbets
pendling
totalt
11 418
547
Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita
Tjänsteresor 2012
Kr/cap
5 428 anst.
KgCO2/cap
5 428 anst.
Bil totalt
Flyg
inrikes
Flyg
utrikes
Tåg
Tjänsteresor totalt
1 679
40
68
78
1 866
63
8
24
0
95
Tjänsteresor 2009
Kr/cap
5 487 anst.
KgCO2/cap
5 487 anst.
Bil totalt
Flyg
inrikes
Flyg
utrikes
Tåg
Tjänsteresor totalt
1 715
55
48
118
1 935
65
7
11
0
83
Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2013 (tjänsteresor 2012)
Arbetspendling
Kr/cap 5 428 anst.
Kg CO2/cap 5 428 anst.
11 573
514
86 %
84 %
Tjänsteresor
1 866
95
14 %
16 %
Totalt
13 439
609
Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2010 (tjänsteresor 2009)
Arbetspendling
Kr/cap 5 487 anst.
Kg CO2/cap 5 487 anst.
11 418
547
86 %
87 %
35
Tjänsteresor
1 935
83
15 %
13 %
Totalt
13 353
630
Bilaga 4. Frekvensdiagram
36
ttr
e
Bä
gs
in
kn
37
t
ge
20%
In
1%
An
na
t
2%
r
r
4%
la
ila
.B
sb
tid
10%
b.
cy
k
in
g
3%
kn
rb
et
s
tid
rt
ko
ol
l.
ar
be
ts
Fle
xa
m
so
5%
Bo
id
r
ga
10%
Bo
Re
st
bv
k
0%
Su
ik
25%
ät
tn
in
ra
f
30%
ru
ts
ivt
lle
kt
ko
fö
ke
l
cy
d
tra
ät
Fö
rb
Vad skulle kunna få dig att avstå från att använda bilen till
arbetet?
35%
31%
26%
15%
14%
8%
Har du någon gång under de senaste åren gjort resor i
tjänsten? Med resor i tjänsten menas resor du gör i
arbetet oavsett sträcka. Ange i så fall hur ofta.
60%
50%
50%
50%
Flera gånger i veckan
Jag reser inte i tjänsten
40%
30%
20%
10%
0%
När gjorde du din senaste resa i tjänsten?
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
32%
30%
16%
10%
Idag
2%
6%
4%
7-12
4-6
1-3
2-4
Under
senaste veckor månader månader månader
veckan sedan sedan sedan sedan
Mer
än 1
år
sedan
Vart åkte du när du gjorde din senaste resa i tjänsten?
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
62%
26%
Regionalt
Lokalt
inom
inom
länet
kommunen
8%
3%
0%
Utanför
länet
inom
Sverige
Utanför
Sverige
inom
Europa
Utanför
Europa
38
39
10%
t
16%
An
na
.
/..
ng
ni
ikt
...
/u
28%
n/
be
s
ek
tio
sp
In
ar
iu
m
in
em
/s
er
en
s
nf
15%
Ko
25%
Ex
te
r
ku nt m
nd ö
be te
sö (t
k) ex
te
rn
or t m
ga öt
ni e i
sa no
tio m
ne e
n. gn
a
In
or
Bi
l(
isa
tio
Fö nen
rm s)
å
Bi nsb
l(
pr il
iva
Po t)
ol
bi
l
Ta
xi
Ko
lle Hyr
kt bi
ivt l
ra
Lå Fj fik
n g ärr
fä tå
rd g
sb
us
s
Fly
g
Cy
ke
l
Gå
n
An g
na
t
ga
n
Vilket var ditt huvudsakliga färdsätt då?
40%
35%
39%
30%
31%
25%
20%
15%
10% 17%
0%
0% 1% 0%
4% 0% 4% 1% 1% 1%
5%
0%
I vilket ärende gjorde du resan i tjänsten?
35%
30%
29%
20%
16%
11%
5%
0%
Skulle den resa i tjänsten du beskrivit kunnat ha ersatts
med ett resfritt möte?
100%
92%
80%
60%
40%
20%
8%
0%
Ja, telefonkonferens eller
videokonferens
Nej
Vid hur många tillfällen, under den senaste månaden,
använde du dig av möten via videokonferens eller webb?
100%
95%
80%
60%
40%
20%
5%
0%
Aldrig
1-5 tillfällen
Vid hur många tillfällen under den senaste månaden
använde du dig av möten via telefon?
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
70%
Aldrig
23%
3%
1%
2%
1-5
tillfällen
6-10
tillfällen
11-20
tillfällen
21 eller
fler
tillfällen
40
Upplever du att det finns potential att effektivisera
resorna i tjänsten (t ex samåkning, resfria
möten,samordning av mötestider osv)?
50%
48%
40%
30%
33%
20%
10%
19%
0%
Ja
Tveksam
Nej
41
En del medarbetare har möjlighet att distansarbeta hemifrån. Ange
om du gör detta och i så fall när du gjorde det senast.
80%
70%
73%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
ck
ve
e
ck
ve
En
gå
ng
un
de
st
na
se
er
ng
Skulle du vilja arbeta hela dagar från hemmet?
(=distansarbeta)
50%
47%
40%
30%
33%
20%
19%
10%
0%
Ja
2%
1%
5%
ra
gå
2%
an
ig
dr
al
ar
et
rb
sa
an
ist
5%
fle
gd
Ja
6%
4%
r
a s
1- n ena
2
st
ve
e
ck
or
se
2da
4
ve
n
ck
or
1se
3
da
m
ån
n
ad
er
3se
6
da
m
ån
n
ad
6er
12
se
da
m
ån
n
ad
er
M
se
er
da
än
n
1
år
se
da
n
3%
0%
Nej
Har ej möjlighet
42
Hur upplever du tillgången till kollektivtrafik för din resa till
och från arbetet?
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
32%
18%
16%
14%
11%
in
g
ra
Ha
r
in
ge
n
M
up
pf
yc
at
ke
tn
tb
Br
a
r
le
el
M
Va
r
yc
ke
ke
n
td
Då
ål
ig
lig
10%
Vilket är det viktigaste skälet för ditt val av färdmedel till och
från arbetet?
35%
30%
32%
25%
20%
15%
14%
ts
kju
kä
l
na
ts
ar
An
kju
ts
ed
el
m
Få
rs
ill
fä
rd
Be
gt
ån
llg
43
9%
2%
t
äl
sk
a
Ti
Ek
on
om
isk
ds
vin
st
7%
Ti
M
iljö
sk
äl
äl
ns
te
n
bi
le
n
it
jä
es
de
rr
un
nd
er
de
An
vä
sk
3%
0%
Hä
lso
4%
an
7%
kv
äm
5%
Är
en
12%
10%
/s
10%
Tycker du att din arbetsgivare ska arbeta för att sänka
utsläppen från personalens arbetspendling?
60%
50%
55%
40%
30%
34%
20%
10%
11%
0%
Ja
Tveksam
Nej
44
Är du...
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
80%
20%
Man
Kvinna
Din ålder?
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
32%
29%
21%
12%
6%
Yngre än
30 år
30-40 år
41-50 år
51-60 år
61 år
eller
äldre
Hur många år har du varit anställd i organisationen?
35%
30%
31%
25%
24%
20%
15%
19%
17%
10%
5%
9%
0%
Mindre
än 1 år
1-5 år
6-10 år
11-16 år
45
Över 16
år
Har du en chefsbefattning?
100%
80%
88%
60%
40%
20%
12%
0%
Ja
Nej
Hur många dagar i veckan motionerar du vanligtvis?
45%
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
43%
11%
Mindre
än 1 dag i
veckan
20%
16%
10%
1 dag per
vecka
2-3 dagar
per vecka
4-5 dagar
per vecka
46
6-7 dagar
per vecka
Många organisationer har en någon form av bilpool. Vid resa med bil
i tjänsten, hur ofta använder du bilarna i organisationens bilpool?
50%
40%
44%
38%
30%
20%
10%
0%
4%
8%
Alltid
6%
För det
mesta
Ibland
Aldrig
Har Du under det senaste året samåkt med bil till/från
jobbet?
80%
60%
74%
40%
20%
0%
Aldrig
12%
En gång
per år
9%
3%
2%
En gång
per
månad
En gång
per vecka
Flera
gånger i
veckan
Har Du under det senaste året samåkt med bil vid
tjänsteresa och i så fall hur ofta?
50%
40%
30%
37%
43%
20%
17%
10%
2%
1%
En gång
per vecka
Flera
gånger i
veckan
0%
Aldrig
En gång
per år
En gång
per
månad
47
Organisationen
saknar
bilpool
UTKAST - Förslag till verksamhetsplan för Miljöberedningen 2016
(2015-11-02)
Prioriterade områden 2016


















Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram, remiss (beslut)
Olika trafikplaner, t ex gångplanen, remisser (beslut)
Motioner (beslut)
Remisser, t ex från myndigheter (beslut)
Årligt event ut mot medborgarna. (T ex i anslutning till Earth Hour, Världsmiljödagen
(5/6)eller Huddingedagarna i maj)
Bjuda in föreningar till miljöberedningen
Följa rådet för fysisk planering
Uppföljning bostadsbyggnadsprojekt, hur följs t ex dagvatttenstrategin
Hållbara transporter
Naturvårdsrapporter
Ekosystemtjänsterprojektet i Huddinge samt inom Södertörn
Kemikalier i förskolan
VA-utbyggnadsprogrammet
Samordnad varudistribution
Energifrågor
Studiebesök på Igelstaverket
Miljöfonden
Åtgärder i och vid Trehörningen och Orlången
Kalendarium:
Januari


Godkänna remissversion av miljöprogrammet (beslut)
Motion om Långsjön (beslut)
Februari

Interna miljöarbetet, i samband med verksamhetsberättelserna för 2015 (information)
Mars



Miljöbokslut 2015 (beslut)
Ekosystem i balans i PM planeringsförutsättningar inför Mål och Budget 2017(information)
Earth hour (information)
April

Miljöprogrammet (information om inkomna remissvar)
Maj


Interna miljöarbetet, i samband med delår 1 (information)
Miljöprogrammet (information om inkomna remissvar m m)
Juni


Miljöprogrammet, förslag på ändringar efter remissen (information)
SRV, avfallstaxan (information)
September

Miljöprogrammet, slutversion (information)
Oktober


Interna miljöarbetet, i samband med delår 2 (information)
Avfallstaxan (beslut)
November

Interna miljöarbetet, i samband med verksamhetsplaneringen för 2017 (information)
December
Studiebesök Energiewende 20-22 oktober 2015
Christian Ottosson (C) och Marica Lindblad (MP)
Reserapport
Vi har rest till Berlin på en studieresa arrangerad av Kommunanalys. Resan fokuserade på
Tysklands energiomställning – Energiewende – inklusive energieffektivisering och mobilitet, och vi
beskriver nedan vad av det som vi har tagit del av som vi tycker är relevant att återberätta i
Huddinge kommun.
Tyskland är ett land som från år 2000 har tagit en serie regeringsbeslut för att fasa ut sin kärnkraft
och få en trygg energiförsörjning. Till skillnad från Sverige saknar de vattenkraft som en stor
energikälla, och de brottas bland annat med utmaningen att minska sitt beroende av kolkraft. På
bara några år har de lyckats att kraftigt öka andelen förnybar el från sol- och vindkraft, vilket har
kompenserat för de kärnkraftsreaktorer som hittills har stängts av. Energiewende har väckt stort
intresse och varit föremål för både många studiebesök – t ex av Sveriges energiminister under
innevarande höst – och livlig debatt. Läs mer om Energiewende i en rapport från FORES (länk).
1
Slutsatser från resan och relevans för Huddinge kommun

Mobilitet – Det är viktigt med trendspaning för att se hur Huddingeborna reser och med
vilka transportslag, samt hur villiga de är att ändra sitt beteende utifrån de möjligheter som
står till buds. Hur kan vi som kommun bättre leva upp till Huddinges trafikstrategi, som
bygger på kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik? Vilka resmönster utvecklas i framtiden
och hur förbereder vi oss som kommun?

Systemlösningar för energi – Hur kan vi förbereda oss och underlätta för att fler energislag
ska kunna samverka och leda oss bort från de fossila bränslena? Hur hanterar vi våra olika
kommunala bolag som är viktiga aktörer inom energiområdet? Hur ser framtiden ut för
fjärrvärmen i konkurrens med andra alternativ?

Smarta elnät – Hur fungerar dagens svenska elnät och hur pass intelligenta system bygger
vi i de nya kommande bostadsområdena? Dels kan det vara ett sätt att skapa attraktiva
boendemiljöer, dels kan det bidra till en effektivare energianvändning. Det kan också finnas
skäl till att analyser var energiintensiva verksamheter finns, för att kunna förse de senare
med fastighetsnära elproduktion från bostäder.

Pedagogisk Energihelg – Under resan har vi sett flera exempel på pedagogiska grepp för
att visa invånarna hur omställningen kan ske. Vi tänker oss som ett exempel att underlätta
mötet mellan de hushåll som redan idag producerar egen el (främst solenergi) och de som
är nyfikna på att ta samma steg. Ett sätt kan vara att undersöka möjligheterna att
arrangera en ”Energihelg”. Då kan man personligen besöka de anmälda
hushållen/fastigheterna och lyssna på personliga berättelser från grannar om deras egna
anläggningar. Detta tror vi kan inspirera och ge ett utbyte av kunskap och erfarenheter.

Energilagring – Om fler ska kunna producera sin egen el, som ”prosumers”, så krävs bra
lösningar för att lagra energin. Här har vi under resan diskuterat batterier respektive
värmelagring. Flera av våra kommunala bolag berörs av denna utmaning, liksom förstås vår
Klimat- och energirådgivning.

Förutsättningar för att vara fastighetsägare och energiproducent – Kan Huddinge
ytterligare underlätta och uppmuntra för fler att producera egen el? Hur ser kommunen
och de kommunala bolagen på sin roll? Här behöver kanske vi som kommun göra en
långsiktig plan och en trendspaning för att se hur detta kan utvecklas i framtiden.

Forskning och samarbete mellan kommun, företag och lärosäten – Huddinge kommun bör
intensifiera samarbetet med lärosäten och företag och i den mån det är möjligt dra fördel
av den forskning och utveckling som bedrivs i exempelvis Flemingsberg.

Studier av energieffektiva byggnader – Skaffa mer information och erfarenhet av plushus
och olika energieffektiva byggnader, så att Huddinge kommun ökar sin beställarkompetens
och tillförsäkras god dialog med externa aktörer och Huge i det förväntade expansiva
byggandet vi ser framför oss.
2
Förbundsministeriet för näringsliv och energi (länk)
Personalen beskrev syftet med Energiewende som bland annat är att minska importberoendet och
fasa ut kärnkraften till 2022. Fokus ligger på elförbrukning och effektivisering. Ursprungligen var
detta ett regeringsbeslut som togs år 2000 om utfasning, vilket också skedde 2011.
Fukushimaolyckan samma år gjorde att avvecklingen tog ny fart, efter att den nya regeringen hade
velat förlänga tidsplanen.
Andelen förnybar el har ökat från 9.2 (2004) till 25.8 (2014). En av utmaningarna är att den
förnybara energin ställer nya krav på elnät och lagringskapacitet. Ett av målen gäller
energieffektivisering i termer av minskad energiförbrukning.
I stort fokuseras den förnybara energin så att vindkraft finns i norr och solanläggningar i söder,
vilket gör att det stora elbehovet i mellersta Tyskland ställer krav på effektiva elnät.
350 000 av 500 000 jobb inom byggsektorn kan härledas till arbete med förnybar energi. Just inom
byggsektorn finns också störst potential att skapa nya jobb som en följd av energiomställningen.
Scenarier inom energilagring är el-värmeproduktion, vattenpumpar och längre fram elgasproduktion. Batterilagring ses som en möjlig lokal lösning, men inte något huvudspår för landet
som helhet.
Konstruktionen med den s k EEG-tariffen – som har finansierat en stor del av utbyggnaden av
förnybar elproduktion – har nyligen förändrats såtillvida att själva tariffen nu varierar år till år från
att tidigare ha varit bestämd långt i förväg. För 2014 gäller 6.34 ct per kWh. Från 2017 kommer
elpriset för förnybar energi inte längre att bestämmas som en fast tariff utan av marknaden
genom ett slags auktionsförfarande. Läs mer om Energiewende och konstruktionen av EEG-tariffen
i en rapport från FORES.
Den självförsörjande byn Feldheim (länk)
Feldheim ligger i kommunen Treuenbritzen, drygt åtta mil utanför Berlin. Det är landets enda by
som är självförsörjande på energi, eftersom de är ensamma om att ha ett eget elnät.
Feldheim är en liten by med 128 invånare och ca 40 hus. Ursprungligen odlades här flera grödor,
en majoritet potatis och sockerbönor, och här finns också en stor djurhållning. År 2004 rasade
dock priset på grödorna, parallellt med att energipriserna steg. Det scenariot lade grunden till en
total omläggning, och byn valde att använda grödor/restprodukter och gödsel till
biogasproduktion. Gasen omvandlas till el och förs sedan i viss mån ut på nätet. Här finns
3
också en vindkraftspark. Den el som kommer från vindkraft används direkt och går alltid ut till
hushållen, medan el från biogas i första hand förs ut på elnätet. Träflis från byns egen mark,
används också. De stora arealerna och byggnaderna som finns på området är kvar från Sovjettiden. Totalt finns här 85 byggnader som ingick i det som då var en stor anläggning för
telekommunikation.
Byn har 47 turbiner och vindkraftsparken Feldheim Energie GmbH anlades 1995. Den har en
kapacitet motsvarande 91 MW, 175 GWh på ett år. Elpriset är för invånarna ca 30 procent lägre då
det kommer direkt via lokala nätet. Solanläggningens effekt är på 2 MW och produktionen ger
ungefär 3 GWh. Överskottsproduktionen kopplas in på det nationella nätet, och i första hand säljs
elöverskott från biogasanläggningen, eftersom den ger ett högre pris än vindkraftsel.
Nya EEG-reglerna har påverkat de priser som producenten av grön energi får vid försäljning, och
har sjunkit drastiskt sedan starten av Energiewende. Det innebär att ny teknik i högre grad ska
kunna konkurrera på marknadsmässiga villkor.
Uppvärmning
Vatten värms upp centralt och distribueras sedan via ett ledningssystem, som når varje fastighet.
Vattnet värms upp till 90 C och när det pumpas tillbaka har temperaturen sjunkit till 60 C. Här
kommer det upp frågor från vår svenska grupp, som menar att det borde finnas möjlighet att
använda värmen mer effektivt innan vattnet förs tillbaka.
Elektricitet och lagring
Elen togs i första hand ur det övriga elnätet och i andra hand från biogasen. För att utveckla
systemet ett steg längre, bestämde byn sig för att investera i ett batterisystem för att bli totalt
oberoende. Det bygget startade 2014. Batteritypen är litiumjon.
Plushus i Berlin (videolänk)
Besök vid det centralt byggda plushuset, placerat mitt i Berlin. Ett hus som invigdes av Angela
Merkel 2011, och som i olika perioder beboddes av två olika testfamiljer som fick utvärdera och
blogga om sina upplevelser i huset. De två testfamiljerna skulle leva som vanligt, och projektet
skulle visa om det gick att bo i huset med oförändrad livskvalitet.
Det finns några exempel på plushus i Sverige, däribland ett par privatfastigheter och även
One Tonne Life-projektet (läs mer via denna länk).
4
Ett av de problem som uppmärksammades var ventilationen, och att det blev för varmt på
övervåningen. Huset är byggt huvudsakligen av återvinningsbart material. Väggarna är byggda i
block, med OSB-skivor (träfiberskivor som kombinerar egenskaper från spånskivor och plywood)
och mellanliggande cellulosa. Vägg och tak är täckta av solpaneler, och laddar bland annat elbilen
och elcyklar. Projektet drivs av Bundesministerium für Verkehr und digitale Infrastruktur.
Energiproduktionen blev lägre än förväntat under den tid som familjen bodde huset. Det berodde
bland annat på naturlig vädervariation och att solinstrålningen var lägre än vanligt. Ett annat
problem orsakades av tekniska problem med luft-vattenpumpen, som är placerad på
nedervåningen. Pumpen producerade varm luft, som steg högre upp än det var tänkt. För att
motverka detta installerades en glasdörr som spärr för varmluftens vidare transport uppåt.
Den första testfamiljen använde betydligt mer el än förväntat, delvis beroende på en allmän
"förtjusning" i att använda alla de moderna tekniska applikationer som hade installerats i huset
och att mycket kunde fjärrmanövreras etc. Den andra testfamiljen använde betydligt mindre el än
den första familjen. Båda familjerna använde elbilen långt mindre än förväntat, vilket var ett
intressant resultat ur mobilitetsperspektiv. Med så många aktiviteter och besöksmål nära
hemmet, reste de båda familjerna mindre än vanligt och mindre än förväntat.
Det här huset var det första huset som demonstrerades och byggdes under ledning av ministeriet,
men nu har det tillkommit flera anda tillkommande liknande hustyper. Det finns också exempel på
offentliga byggnader som byggs som plus-hus, däribland skolor.
EUREF-Campus (länk och video)
På detta campus i Berlin forskar och simulerar de vad som måste utföras rent praktiskt, för att gå i
takt med tiden. Inom det fem hektar stora området, centralt i staden, finns mängder av
intressanta aktörer som tillsammans driver och leder sina respektive projekt. Med exempelvis
smarta elnät och mobilitet får vi bättre möjlighet att möta framtidens utmaningar. På campuset
återfinns bland andra Schneider Electric och InnoZ.
Schneider beskrev hur smarta elnät kan ta tillvara på saker som t ex att vi nattetid behöver mindre
energianvändning, att ge människor incitament för att minska sin energianvändning och
underlätta för människor att vara ”prosumers” alltså att tidvis sälja överskottsel som
produceras i hemmet. Hos Schneider hade vi också bra diskussioner om gemensam
standard för elladdning av fordon, ett exempel på att det kan ta tid för ny teknik att
5
etablera sig på ett för konsumenten bra sätt. En lika viktig diskussion handlade om huruvida det –
så som t ex Tesla nu vill göra – är hållbart att bygga storskaliga system på att lagra energi i
bilbatterier och hur det påverkar naturresurserna.
InnoZ Innovation Lab (länk) ägs av fem stora företag, däribland Siemens. De utvecklar innovationer
för mobilitet genom systemtänk och att integrera såväl energiproduktion, smarta nät,
beteendefrågor och transporter. Målet är att de olika och tidigare oberoende systemen ska föras
samman. De har utvecklat appar för mobilitet och simulatorer för att marknadsföra frågorna och
analysera t ex resemönster och energianvändning utifrån förändringar i utbud, integrationsgrad,
kostnad, restid, tekniksprång.
Både hos Schneider och InnoZ bjöds på flera pedagogiska sätt att visa för invånare och
konsumenter hur energi kan användas smart och hur våra val påverkar miljön. Två exempel är en
video (länk) av Schneider som visar hur företaget ser på sina tjänster för smarta elnät och en video
(länk) av InnoZ som försöker förklara hur företag kan använda olika målgruppers beteenden
gällande mobilitet.
Trendspaning
Några trendspaningar som vi tog del av listas här kort. Att fundera på är förstås: Vad betyder det
för Huddinge och oss i Stockholmsregionen?
 Å ena sidan kommer antalet bilar troligen fortsätta att öka, å andra sidan blir alltfler
stadsbor beredda att ändra sitt beteende.
 Gruppen äldre äldre kommer att röra på sig alltmer.
 Till skillnad från industrin och hushållen så minskade inte transporternas energibehov
under den senaste ekonomiska krisen.
 Det sker en stor ökning av samåkning och bilpooler och när Internethandeln ökar så ökar
också utsläppen från varutransporter (istället för persontransporter).
 Drönare kan användas för att leverera varor istället för vanliga fordon.
 Det kommer vara viktigt att kommunerna tillåter innovativa projekt och inte stänger
möjligheten till det i exempelvis det offentliga rummet.
6
Südkreuz (videolänk)
Vi besökte också tågstationen Südkreuz i Berlin, och här finns de nya batteridrivna bussarna. De
laddas mycket snabbt via induktion, stående på det markerade asfalterade området på
ändhållplatsen. Bussarna är av typen Solaris Urbino Electric. Satsningen i Berlin är en del av ett
forskningsprojekt som syftar till att visa hur elektromobilitet kan integreras i en stads
kollektivtrafiksystem.
Tyvärr var det tekniska problem när vi var på besök och vi kunde inte kliva på! Vi fick istället
glädjas åt både elcyklar och elbilar som finns att hyra här, och att titta på taket som består av
solpaneler.
Vattenfalls Virtual Power Plant (videolänk)
En ökad förnybar produktion som är svårförutsägbar ställer nya krav för att kunna kontrollera
både utbud och efterfrågan av energi. Vattenfall har försökt att hantera detta i Berlin genom att
utnyttja en decentraliserad produktion genom sitt VPP-system. Syftet med VPP var att integrera
olika energikällor i ett system, genom att inkludera värmeanvändningen (som står för drygt halva
energianvändningen). Värmelagring anses vara mer kostnadseffektivt än batterilagring.
Luftvattenpumpar använder vindkraftselen och lagrar under goda väderförhållanden – alltså hög
elproduktion – värme, och vid sämre väder kompenserar små kraftverk installerade
iflerbostadshus genom elproduktion. Genom trådlös styrning kan Vattenfall från sin
ledningscentral hela tiden följa utbud och efterfrågan och anpassa sina produktionsenheter
därefter.
7