Omvärldsanalys 2015
Omvärldsanalys 1 Trender och utmaningar Producerad av kommunledningskontoret januari 2015 Layout: Peter Holstad Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri Omslagsbild: centrala Tureberg 2012, sett från söder Foto: Can Burcin Sahin, High Level Photography 2 Omvärldsanalys INNEHÅLL Inledning 4 Förändringskrafter och viktiga trender 5 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv 9 Utbildning10 Näringsliv och arbetsmarknad14 Förebyggande insatser och omsorg18 Miljö och samhällsutveckling22 Kommunikation28 Sammanfattning av Sollentuna kommuns utmaningar 32 3 Inledning Omvärldsbevakning och omvärldsanalys är en ständigt pågående process som hjälper oss att i möjligaste mån vara beredda på förändringar i omvärlden som påverkar de kommunala verksamheterna direkt eller indirekt. Genom omvärldsanalys kan vi förbättra handlingsberedskapen och få underlag till gemensamma prioriteringar och verksamhetsutveckling. Presentationen av en ny omvärldsanalys utgör för fjärde året i rad startskottet för kommunens budgetprocess. Syftet är att ge en bild av förändringar i omvärlden som påverkar verksamheternas förutsättningar och därmed fungera som underlag i kommunens långsiktiga planeringsarbete. Vilka trender och omvärldsfaktorer påverkar Sollentuna kommuns verksamheter framåt? Vilka utmaningar och möjligheter står verksamheterna inför? Uppstarten för årets kommungemensamma arbete med omvärldsanalys ägde rum vid ett chefskonvent i september 2014 där samtliga chefer i kommunen fick diskutera trender och utmaningar över förvaltningsgränserna. Som utgångspunkt i diskussionerna användes ett material från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future med övergripande förändringskrafter och trender som har identifierats som utmaningar för det kommunala uppdraget. Under hösten fortsatte arbetet med omvärldsanalys genom att de olika förvaltningarna analyserade vidare utifrån de egna verksamheternas perspektiv. Förvaltningarnas analyser har utgjort grunden för den här kommungemensamma rapporten som följaktligen ger verksamheternas bild av förändringarna i omvärlden och de utmaningar som följer av dem. Rapporten inleds med en kort beskrivning av de övergripande förändringskrafterna samt ett urval av de trender som SKL har identifierat. Efter detta inledande avsnitt utgår sedan omvärldsanalysen från de politiska fokusområden som är aktuella i Sollentuna kommun under mandatperioden 2014 – 2018 och innehåller ett urval av de omvärldsfaktorer som kommunens verksamheter har valt att lyfta fram och måste förhålla sig till. Inom varje område anges också viktiga utmaningar i det fortsatta arbetet. Avslutningsvis görs en sammanfattande sammanställning i punktform över Sollentuna kommuns utmaningar per fokusområde. Vår förhoppning är att omvärldsanalysen ska tjäna som underlag och inspirationsmaterial för budgetarbetet och för diskussioner om hur vi kan utveckla arbetet i kommunen. Sollentuna januari 2015 Katarina Kämpe Kristina Brismark Marie Jesson KommundirektörChef utvecklingsenheten (KLK)Utredare (KLK) 4 Förändringskrafter och viktiga trender Som en inledning till Sollentuna kommuns egen omvärldsanalys presenteras först en kortfattad version av en allmän omvärldsanalys gjord av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Kairos Future. Analysen omfattar fem övergripande förändringskrafter samt ett tiotal trender som påverkar det kommunala uppdraget. Samtliga trender och materialet i sin helhet finns att läsa på www.skl.se. Omvärldsanalys, omvärld och trender är begrepp som kan definieras på olika sätt, men vi utgår här från SKL:s definitioner: Omvärldsanalys är en process där en organisation observerar omvärlden och framför allt dess förändringar för att bättre förstå förutsättningarna för den egna verksamheten idag och i framtiden. Organisationer som systematisk gör detta har sett att det höjer deras handlingsberedskap, ökar utrymmet för dialog och skapar en gemensam grund för budgetprocessen. Omvärlden är världen utanför den egna organisationen. Omvärlden är i huvudsak inte påverkbar för den egna organisationen. Den arena, bransch eller spelplan som den egna organisationen är med och påverkar kallas ibland för närvärld och den egna organisationen är invärld. Med trend avses i detta sammanhang en förändring i omvärlden som det finns anledning tro kommer att fortleva ytterligare en tid och som under sin livstid kommer att påverka sin omgivning och därmed också sannolikt vår egen organisation. En trend är synlig och uppenbar, den har en riktning (ökar eller minskar) och verkar inom ett visst område. teknologi har inneburit att idéer, kunskap och trender idag får snabbare spridning och når fler människor än tidigare och därför ser vi att förändrade värderingar uppkommer genom att vi blir påverkade av människor och skeenden utanför våra territoriella och kulturella gränser. Det innebär att variationer i värderingar mellan olika individer ur samma generation troligtvis kommer att öka, men också att de globala variationerna kollektivt sett tenderar att bli mindre. Demografi Ett lands ekonomi och arbetsmarknad påverkas av den demografiska utvecklingen. På lång sikt är det bra för ett lands ekonomi att ha balans mellan andelen personer i förvärvsaktiv ålder och andelelen unga och äldre som inte är förvärvsaktiva. Efterfrågan på välfärdstjänster som skola, bostäder, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg varierar beroende på årskullarnas storlek. När stora åldersgrupper passerar igenom olika välfärdstjänster kräver det att samhällsplaneringen hänger med. Den största demografiska trenden i västvärlden är att befolkningen blir allt äldre. Klimatförändringar FN:s klimatpanel IPCC har slagit fast att det är människan som med 95 procents sannolikhet har orsakat klimatförändringarna – något som nationer och människor över hela världen måste förhålla sig till. Genom att använda fossila bränslen släpper vi ut växthusgaser som bidrar till växthuseffekten och som gör planeten varmare. Konsekvenserna är översvämningar, torka, smälta glaciärer, utslagna ekosystem, nya sjukdomar och ökad fattigdom. Allt fler är medvetna om detta problem och att vi behöver utveckla ny teknik för att minska utsläppen och förändra våra beteenden och livsstilar, genom t ex färre flygresor, ändrade matvanor och återvinning. Fem övergripande förändringskrafter Övergripande förändringskrafter påverkar utvecklingen på global nivå. På nationell, regional och lokal nivå måste man förhålla sig till dessa och de går normalt inte att påverka på kort sikt, möjligtvis på längre sikt. Ny teknik Historiskt sett har det varit svårt att förutse hur nya tekniska och vetenskapliga landvinningar påverkar människors beteenden. Ofta ser vi inte konsekvenser förrän tekniken har funnits en tid. Många tekniska innovationer har haft en avgörande betydelse för människors liv genom att de påverkar beteenden på ett påtagligt sätt. Penicillin, elektricitet, flyg, television och datorer är sådana exempel. Ny teknik innebär också att nya färdigheter och kunskaper efterfrågas samtidigt som annan kunskap blir föråldrad. I dag kan vi konstatera att informations- och kommunikationsteknologin har haft stor inverkan på vårt sätt att leva, våra beteenden och våra värderingar. Globalisering Med globalisering menas att stater och samhällen över hela jorden knyts samman i ömsesidiga beroendeförhållanden. Konkret menas handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Globaliseringen leder också till ett ökat utbyte och påverkan av olika kulturfenomen, attityder och livsåskådningar. Värderingsförändringar Förändrade värderingar är främst en konsekvens av att nya generationer tar över efter de äldre generationerna. Globaliseringen och en ny kommunikations- 5 Trender som påverkar det kommunala uppdraget Sollentuna kommuns chefer har i en intern undersökning fått bedöma de trender som SKL har beskrivit. Här presenteras mycket kortfattat ett urval av de allmänna trender som bedöms vara viktigt att kommunen analyserar och planerar för, med den viktigaste trenden placerad först. Förändrade krav på välfärden • Sverige har ett antal generationer av medborgare som är förhållandevis många till antalet, medan andra generationer är färre till antalet. Efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar därför över tiden, vilket försvårar samhällsplaneringen. • Generationsskifte på arbetsmarknaden. • Medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar. • En faktor som kanske kan bidra till ett ökat intresse för den offentliga sektorn är den kraftiga föryngring som sker när hela rekordgenerationen (födda 1945-1954) går i pension. Ökad polarisering av inkomster, hälsa och åsikter • De ekonomiska klyftorna växer mellan äldre och yngre förvärvsaktiva, sammanboende och ensamstående föräldrar, de som har arbete och de som står utanför arbetsmarknaden samt mellan befolkningarna i attraktiva och mindre attraktiva områden och kommuner. • Människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat, speciellt i storstäderna. • Ökande inkomstskillnader och boendesegregering innebär en polarisering av människors tillgång till socialt och kulturellt kapital. Ständigt uppkopplade människor med nya förväntningar • Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. • Gemenskapsinformationen minskar successivt när allt fler tv-kanaler, sociala medier, tidningar och andra informationskanaler är skräddarsydda för vissa målgrupper. • Förväntningarna på kommuner och landsting ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. • Den ökade valfriheten ställer större krav på människor att informera sig och göra ”rätt val”. • Internet och sociala medier erbjuder nya möjligheterna för människor att bygga relationer, få insyn i och påverka händelser över hela världen. Människor blir också utsatta för förtal och hot, något som bland annat många förtroendevalda och tjänstemän fått kännas vid. • Trots att människors hälsa i Sverige har förbättrats så ökar ojämlikheten i livslängd mellan olika socioekonomiska grupper. • Utveckling av patient- och brukardrivna innovationer som bygger på uppkoppling. • Digital teknik har förändrat nästan alla branscher. Generationsskifte • Rekordgenerationen som har satt ett stort avtryck på dagens samhälle har börjat gå i pension, medan yngre generationer med delvis andra värderingar tar över. • Unga vuxnas värderingar präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering – de är rörliga i sina värderingar och beteenden. Som personer är de starka individualister, men på en samhällelig nivå tror de att människor gynnas mer av samhälleliga lösningar än att var och en sköter sitt. Ökad brist på chefer • På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer. • Få unga akademiker anger kommunerna eller landstingen som sin drömarbetsgivare. • Många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat. • Unga vill i allt högre utsträckning bli specialister eller experter snarare än chefer och talar hellre om personlig utveckling än om karriär. 6 • Matchningsproblem kan uppstå om den befintliga arbetskraften inte utbildar sig, inte vill ha eller inte vill flytta till de arbeten som fyrtiotalisterna lämnar efter sig. • Fler ungdomar har svårt att få jobb. Inom en rad praktiska yrken har kunskapskraven ökat markant. Antalet ungdomar som inte går ut gymnasiet med fullständiga betyg har ökat och många ungdomar, speciellt unga kvinnor, anger att de besväras av oro och ångest. Näringslivet mer aktivt i samhällsbygget • Big data finner mönster i datamängderna och i världen och vi kommer alltmer att förlita oss på statistiska samband och allt mindre på orsakssamband. • Studier visar att ett gott samspel mellan den privata och den offentliga sektorn ofta är en starkt bidragande kraft till en god lokal och regional utveckling. • Det finns stora risker kopplade till big data, framförallt att den i framtiden kan hamna i orätta händer, men big data ger också ökad kunskap som kan leda till markanta förbättringar både för näringslivet och för den offentliga sektorn. • Sysselsättningstillväxten bland svenska företag sker idag framförallt i små och mellanstora företag som i många fall har en stark lokal förankring. • Näringslivet har under senare år visat ett större engagemang när det gäller kompetensförsörjningen i form av t ex riktade utbildningar, ibland genom ett nära samarbete med kommunen eller regionen. Men också ortens attraktivitet är av stor vikt för att lösa den framtida kompetensförsörjningen. • Statistik och matematiska modeller kopplade till big data kompletterar eller ersätter mänskliga bedömningar på allt fler områden. Ökad urbanisering • Kommunerna samverkar i allt större utsträckning med civilsamhället genom köp eller avtal. • Majoriteten av jordens befolkning lever idag i städer och andelen som är bosatta i urbana miljöer beräknas fortsätta öka. Ökat teknikstöd inom hälso- och sjukvård samt omsorg • I Sverige är det framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö samt universitets- och högskolestäder som växer befolkningsmässigt. • Forskning och utveckling öppnar ständigt för nya möjligheter att lindra och bota. • Utvecklingen innebär ett ökat tryck framförallt på de kommuner som växer kraftigt samt de som i hög utsträckning tappar befolkning. I växande kommuner kan intressekonflikter kring mark, lokaler och bostäder uppstå när efterfrågan ökar, liksom svårigheter att planera för t ex barnomsorg och skolor. • De medicinska innovationerna skapar stora förväntningar hos befolkningen. • Nya behandlingsmetoder har lett till att den sjukhusbaserade vården har kunnat minskas. • Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilda att ta ett större ansvar. Lokal rådighet förändras • De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. • Med ökad kunskap och större möjligheter att bota eller lindra, i kombination med en välinformerad och kravställande befolkning, följer dock svårigheter att prioritera. Ökad global sårbarhet • Nya roller för offentliga organisationer när t ex vårdvalsmodeller och tjänstegarantier blir allt vanligare. • Den ökade globala sårbarheten beror på att företag och finansiella system är starkt sammankopplade med varandra över hela världen, att vårt teknikberoende ökar och att människor reser över hela världen på ett sätt som de inte gjort tidigare. • Kommun- och landstingsgränsernas betydelse luckras upp när tjänster kan levereras utanför det egna territoriet. Olikheter i utbud mellan kommuner och mellan landsting leder till frågor om standardisering av vissa tjänster, men det leder också till att vi tar vara på möjligheten att få tjänster/behandlingar utförda utanför den egna kommunen/landstinget. • Ökat beroende av ny och sårbar infrastruktur, ekologiska hot, pandemier, social oro samt militärpolitiska hot. • Extrema väderhändelser kommer att bli allt vanligare. Kommuner och landsting måste ha framförhållning och planera för extrema väderförhållanden och dess konsekvenser. • Mycket tyder på att ”rättighetstrenden” förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Databaserat beslutsfattande • Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data och datorkraft, s.k. big data. 7 Möte i Silverdal. Foto Peter Holstad. 8 Omvärldsanalys ur Sollentuna kommuns perspektiv Sollentuna ska fortsätta vara en välmående och växande kommun som ger sina invånare förutsättningar för ett gott liv. Genom att hela tiden sträva efter att höja kvaliteten i kommunens verksamheter, till exempel genom ett intensifierat strategiskt arbete och omvärldsanalyser som ger möjlighet till ökad samordning och effektivisering, tar Sollentuna kommun ansvar för skattebetalarnas pengar. Nedan följer övergripande utmaningar utifrån en ansvarsfull ekonomisk politik. ningen kontra det kommunala självstyret är ständigt aktuell. Det finns en generell upplevelse av att utvecklingen går mot en allt mer omfattande och detaljerad statlig styrning vilket förmodligen är en av huvudorsakerna till den allmänna trenden att det administrativa arbetet inom den offentliga sektorn ökar och särskilt då arbetet med dokumentation. Det finns samtidigt en tendens att det administrativa arbetet i hög grad trycks utåt och nedåt i organisationerna, från traditionell administrativ personal till professionella yrkesgrupper som lärare och sjuksköterskor. Det pågår också en allmän diskussion kring formerna för kommunal styrning. Mycket pekar på att kommunala verksamheter har en tendens att addera nya styrmodeller till redan befintlig styrning i stället för att vid behov formulera om och/eller ersätta gamla styrformer. Även detta bidrar till det ökade administrativa trycket. Från och med årsskiftet 2014/2015 utökas kommunallagen med krav på att fullmäktige inför varje mandatperiod ska anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare som driver verksamhet på uppdrag av kommuner (skolverksamhet berörs inte av lagändringen). Syftet är att kontrollen och insynen ska bli bättre. SKL har under hösten tagit fram material som stöd för detta, ett arbete som Sollentuna har deltagit i. Kommunerna rekommenderas att så långt som möjligt grunda detta program på redan befintlig styrning, som i och för sig kan behöva ses över för att vara effektiv även i detta sammanhang. Investeringsbehov i ett växande Sollentuna Sollentuna kommer fortsätta att växa och kommunen beräknas ha cirka 83 000 invånare år 2023, en ökning med cirka 14 000 personer jämfört med idag. Bostadsbyggandet förväntas öka de närmaste åren och enligt kommunens bostadsantagande beräknas cirka 6 000 nya bostäder byggas i kommunen fram till år 2023. För att klara denna tillväxt behöver Sollentuna kommun medel för att investera i infrastruktur såsom skolor, förskolor, idrottshallar, äldreboenden, LSS-boenden, gator, parker m.m. Prognosen idag är att kommunen under 2016 kommer att behöva låna pengar till investeringarna då de nuvarande likvida medlen och placeringarna har utnyttjats fullt ut. För att klara de framtida finansiella utmaningarna behövs en långsiktig finansiell bedömning av de framtida investeringsutgifterna för fastigheter, gator, cykelvägar, anläggningar samt i exploateringsverksamheten. Det behövs också en analys av vilka effekter den växande befolkningen får för behovet av kommunal service samt hur detta påverkar utjämningssystemet. En långsiktig finansiell analys för Sollentuna kommun kommer att presenteras separat i samband med budgetarbetet för 2016 – 2018. Sollentuna kommuns utmaningar Ansvarsfull ekonomisk politik Ökad statlig styrning och ett ökat administrativt tryck • Planera utifrån en långsiktig analys av kommunens förutsättningar och investeringsbehov Det kommunala självstyret har lång historisk förankring och det finns flera grundläggande argument för en stark kommunal självstyrelse. Samtidigt kritiseras den kommunala självstyrelsen för att leda till stora skillnader och olika förutsättningar avseende tillgänglig samhällsservice. För att skapa en mer likvärdig samhällsservice använder sig staten av olika styrmedel gentemot kommunerna, bl a lagar, myndighetsföreskrifter, olika former av kontroll samt ekonomiska styrmedel. Parallellt finns också en mer indirekt styrning i form av t ex nationella strategier, riktlinjer och öppna jämförelser. Diskussionen om den statliga styr- • Skapa en effektiv hantering för de externa krav på planering, genomförande samt uppföljning som ställs utifrån den statliga styrningen • Kontinuerligt följa upp och analysera kommunjämförelser och utveckla de verksamheter där Sollentunas nivå behöver förbättras • Se över befintliga styrformer och eventuellt genomföra justeringar i syfte att svara mot nya lagkrav gällande privata utförare 9 UTBILDNING Integration av nyanlända barn och elever Värderingsförändringar Utifrån det föränderliga världsläget, globaliseringen och en förändrad demografi, har Sollentuna kommun på kort tid tagit emot ett betydligt större antal nyanlända barn och elever än tidigare. De nyanlända eleverna öppnar fönstren till omvärlden för eleverna i Sollentuna och bidrar med nya referensramar och en djupare förståelse av omvärlden, men även av Sverige. Ökande antal nyanlända barn och elever i alla stadier ställer dock krav på en flexibel organisation i fråga om kompetens, personal och lokalutnyttjande. Mottagandet av nyanlända elever har utvecklats under flera år, bland annat genom den nya enheten Centrum för integration och flerspråkighet Sollentuna (CIFS). Mottagandet av barn i förskolan behöver dock utvecklas och en utmaning blir att införa en motsvarande gemensam mottagning för nyanlända förskolebarn. Integrationen av nyanlända elever behöver också utvecklas vidare genom spridning av internationella klasser till fler skolor. Dessutom kan den individuella kartläggningen av elevernas kunskapsbakgrund utvecklas för att ytterligare underlätta övergången till ordinarie undervisning. De nyanländas integration kan förbättras genom samarbete mellan kommunens olika förvaltningar. Genom olika aktiviteter på fritiden kan nya nätverk och kontakter utvecklas, samtidigt som gemensamma intressen och upplevelser leder till olika möjligheter till integration. Behov av flexibla lokaler Sollentuna är en kommun under tillväxt och efterfrågan på välfärdstjänster har ökat. Inom en snar framtid kommer kommunen ha en ganska stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till högstadieskolor och så småningom gymnasieskolor. Samtidigt förespås nativiteten öka, vilket leder till ökad efterfrågan på förskoleplatser. Behovet av förskole- och skolplatser varierar över tid, vilket försvårar samhällsplaneringen och medför att lokalerna behöver vara flexibla för att möta olika årskullar. Behoven har periodvis tillgodosetts med kortsiktiga lösningar i form av tillfälliga paviljonger, vilket är en samhällsekonomiskt dyr lösning. Engagerade kommuninvånare som ifrågasätter etablering av nya skolbyggnader i olika kommundelar kan medföra att nybyggnation av skollokaler försenas och platsbrist uppstår. 10 Medborgarnas ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen, i takt med ett ökat generellt välstånd, ökar såväl efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningar på hög kvalitet och inflytande. Världen har blivit mindre och mer lättrörlig, kombinerat med lättare uppkoppling, IT och sociala media. Valfrihet och rättighetstänkande utmanar kommunens verksamhet men kan å andra sidan bli ett verktyg för invånarnas inflytande. Den ökade valfriheten av t ex förskola och skola ställer stora krav på den som ska göra valet. Det innebär att invånaren måste införskaffa maximalt underlag för att kunna göra bästa möjliga val. Ett “vad tjänar jag på det-tänk” och ett ”rättighetstänk” har blivit en konsekvens i processen att införskaffa det ultimata beslutsunderlaget. Behovet av att vara en perfekt förälder har medfört att själva valet upplevs som väldigt krävande. Att valfrihet kan vara sammankopplad med begränsningar upplevs ibland kränkande av vårdnadshavare som kanske får sitt tredjehandsval vid t ex skolvalet. Så som skolvalet med sin relativa närhetsprincip genomförs idag kan vårdnadshavare ha svårt att uppleva det “fria skolvalet” som fritt i alla lägen. Här har kommunen en stor utmaning i att följa upp och stötta då det gäller skolors aktuella tillstånd och kända brister så att alla skolalternativ upplevs som fullt acceptabla av vårdnadshavarna. I och med kravet på ett snabbt kommunikationsflöde, som möjliggörs av att tekniken är så lättillgänglig och att alla ständigt är uppkopplade, förväntas utbyte av information ske blixtsnabbt. De höga förväntningarna på information ökar kraven på att verksamheten hela tiden kommunicerar och att viss service alltid är tillgänglig. Ny teknik och hög förändringstakt Samhället i stort, gällande såväl enskilda människor som hela organisationer, har under de senaste åren påverkats på en mängd olika sätt avseende utvecklingen och införandet av ny teknik och nya kommunikationsvägar. Även skolan och dess organisation har den senaste tiden genomgått stora förändringar och är fortfarande inne i en omvälvande tid av förändring gällande ny teknik och de nya möjligheter och utmaningar som det innebär. Sollentuna har i arbetet med införande av digital teknik i samtliga skolor både mött utmaningar och vinster av olika slag. Det finns en mängd med alla nya möjligheter som ges. För att på bästa sätt kunna möta dessa nya krav och förhålla sig till framtiden, dess möjligheter och utmaningar är det viktigt att aktivt följa och delta i de projekt och den forskning som bedrivs kring detta. Av den anledningen planeras att via Skolverket och kommunens interna koppling till Örebro universitet bli associated partner till det relativt nyligen startade LACE-projektet (Learning Analytics Community Exchange), ett EU-finansierat projekt som involverar nio olika partners i Europa. Några av utmaningarna inom detta område är kvalitetssäkring av arbetet med databaserad analys samt spridning av information och kunskap. Rekrytering av personal med rätt kompetens Lärarkåren står inför omfattande pensionsavgångar samtidigt som färre utbildar sig till lärare. Särskilt tydligt märks detta inom matematik och naturvetenskapliga ämnen samt vissa moderna språk, där det ofta är svårt att rekrytera behöriga lärare. Tillgången på förskollärare har under flera år varit liten, men Sollentunas förskolor upplever nu en viss förbättring. Det är däremot mycket svårt att rekrytera fritidspedagoger och andelen personal med adekvat högskoleutbildning i Sollentunas fritidshem bör öka. Karriärstjänsten förstelärare har införts i Sollentuna och fler behöver rekryteras. Kommunen behöver också utveckla kompetenscenter på skolorna kopplade till ämnen där man har anställda förstelärare. 2015 införs kravet på att betygssättande lärare ska ha lärarlegitimation för de ämnen de ska undervisa i samt sätta betyg i. Reformen med lärarlegitimationer drar ut på tiden och många lärare har ännu inte fått sin legitimation. För att fortsätta vara en attraktiv skolkommun är det viktigt att kommunen lyckas rekrytera och behålla lärare, förstelärare, förskollärare och fritidslärare med rätt behörighet. Vid rekrytering försöker en del skolor hitta andra än de traditionella rekryteringsvägarna, t ex genom Teach for Sweden som är ett sätt att anställa personer under utbildningstiden. Fler och fler högskolor erbjuder olika former av lärarutbildningar på distans. Befintlig personal inom både förskola och fritidshem önskar stöd från arbetsgivaren för att kunna utbilda sig på distans. Många vill kombinera studier och arbete och har önskemål om att få studera viss tid på arbetstid. olika frågor som bör ställas utifrån den utveckling som har skett och som kommer att fortsätta ske i framtiden. Exempelvis behövs mer kunskap om vilka metoder och tjänster i det digitala utbudet som är bäst lämpade för att stötta varje elev i deras unika lärsituation. Frågan är också om verksamheten har den kompetens som krävs för att kunna tolka och bedöma de förmågor som våra elever visar upp när formerna för samverkan och verktygen är så pass skiftande. Verksamheterna behöver arbeta ännu mer med att ta fram exempel på “best practises”, där metoder och tekniker har analyserats och kopplats till mätbara mål. Stora datamängder Med ny teknik möjliggörs i hög hastighet tillgången till stora datamängder, även omnämnt som big data. Intresset och till viss del behovet av att använda dessa datamängder är stort, delas av många olika intressenter och växer hela tiden i omfattning. Detta kommer inom en snar framtid att påverka såväl skolhuvudmän som enskilda skolor och lärare på olika sätt. Redan idag finns konkreta exempel på systematisk dataanvändning på olika nivåer och där nyttoaspekten utifrån olika perspektiv anses vara stor. Likväl möter verksamheterna här stora utmaningar där det är viktigt att vara införstådd med riskerna gällande tillgången till data av det här slaget. En av utmaningarna är den personliga integriteten där det utöver de rent moraliska aspekterna även finns juridik och lagar som inte alla gånger är förenliga Tidig identifiering av stödbehov När skolan identifierar ett problem, även för äldre elever, hörs ofta uttryck som “det kunde vi se redan i förskolan”. Att redan i förskolan identifiera stödbehov, och sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan, är därför en fortsatt utmaning. Förskolorna har ett visst samarbete med 11 barnavårdscentralen (BVC) men saknar den tydliga struktur för elevhälsoarbetet som finns inom skolorna. En utmaning blir att organisera ett tidigt samarbete mellan förskolor och skolornas elevhälsoteam så att förskolorna kan få hjälp att tidigt identifiera stödbehov. Ytterligare en utmaning är att fortsätta en redan påbörjad utveckling av breda samarbetsprojekt som involverar förskolor, skolans specialpedagoger, socialkontoret, BVC samt barn- och ungdomspsykiatrin. Genom samarbete kan allvarliga och akuta frågor diskuteras för att ge stöd i förskolans vidare agerande. Framtida brist på gymnasieplatser Sollentuna kommun är en växande kommun i en växande region. För att vara en attraktiv kommun att bo och verka inom, en kommun som drar till sig kompetens och näringsliv, behövs tillgång till konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Stockholms län (samt Håbo kommun) har ett fungerande gymnasiesamarbete som nu utvecklas ytterligare. Samarbetet förtydligas med målbilden att skapa mer lika förutsättningar för alla elever. Genom Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har ett förnyat avtal arbetats fram, Gemensam gymnasieregion 2.0, som träder i kraft i januari 2015. Sollentuna kommun har anslutit sig till avtalet och på så sätt kan elever från Sollentuna få fortsatt tillgång till hela länets gymnasieskolor, såväl kommunala som fristående. Antagningen sker på lika villkor, d v s alla länets ungdomar söker med förstahandsantagning till samtliga gymnasieskolor. Ungdomsgruppen 16 – 20 år förväntas öka med 22 000 personer i länet under den närmaste tioårsperioden, vilket ger en risk för brist på gymnasieplatser totalt sett inom 5 – 10 år. Då vi redan nu kan se ett stort antal reserver som helst skulle vilja studera inom Sollentuna kommun och då företrädesvis på Rudbeck, kan detta innebära kraftigt höjda antagningsgränser för de högskoleförberedande programmen. Samtidigt tyder 2014 års slutliga antagning på att det finns tomma platser på de yrkesförberedande programmen, tillräckligt för att motsvara det ökade behovet av platser för dem som väljer yrkesförberedande program i första hand. De närmaste årens ökande antal ungdomar i gymnasieåldern kommer ha stor påverkan på gymnasieskolan som helhet och även kommunens egenregi, Rudbeck. Om ytterligare gymnasieplatser ska erbjudas inom Rudbeck kommer ytterligare lokalyta att behövas till såväl undervisning som matsal samt ytterligare tillgång till idrottshall. Även frågan om vilka utbildningar som i så fall ska utökas eller eventuellt tillkomma behöver utredas. En annan faktor som kommer att påverka såväl Sollentunas gymnasieorganisation som Rudbecks verksamhet är de ökande flyktingströmmarna som kommer leda till behov av fler platser på gymnasiets språkintroduktion. 12 Osäkerhet inför kommande reformer inom utbildningsområdet På nationell nivå diskuteras flera förändringar som skulle kunna få stor påverkan på kommunens utbildningsverksamhet, bland annat en obligatorisk gymnasieskola och begränsningar av vinstuttag i välfärden. En diskussion om ett förstatligande av skolan pågår kontinuerligt även om det i dagsläget inte finns några konkreta förslag kring detta. En eventuell reform avseende en obligatorisk gymnasieskola kommer troligtvis att ställa ännu starkare krav på kommunen att inte bara följa upp alla ungdomar i gymnasieåldern, utan också för varje individ göra ett upplägg som leder till någon sorts bevis på fullföljd gymnasieverksamhet. En möjlig konsekvens vid ett eventuellt beslut om vinstbegränsning i välfärden skulle kunna vara att bolag som nu driver skolor och som har höga vinstkrav då kommer avveckla sin verksamhet. Om ingen annan aktör övertar verksamheten aktualiseras kommunernas ansvar att tillhandahålla utbildning vilket kan medföra stora konsekvenser. Viktiga frågor att beakta blir då hur dessa elever ska kunna få den utbildning de har rätt till och vem som ska anordna den. Sollentuna kommuns utmaningar UTBILDNING • Ge ett ökat antal nyanlända barn och elever en snabb integration • Möta medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och kvalitet • Flexibla förskole- och skollokaler, förberedda för omställningar utifrån behov • Möta den snabbt ökande förändringstakten avseende ny teknik • Rekrytera och behålla personal med adekvat högskoleutbildning för att säkra en verksamhet med hög kvalitet • Redan i förskolan sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan • Framtida brist på gymnasieplatser • Beredskap inför eventuella reformer på nationell nivå Elev och lärare i Sofielundsskolans förberedelseklass åk 6 – 9. 13 Foto Maria Hinas. NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Krav på effektivitet och kvalitet Ett gott företagsklimat är av vikt för arbetstillfällen och kommunens skattebas. Sollentuna kommun ska vara en aktiv aktör mot näringslivet och har det uppsatta målet att ha det bästa företagsklimatet i landet. Detta kräver en fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller planering, handläggning och service. Effektivitet efterfrågas allt mer och företag förväntar sig snabba beslut från kommunen, exempelvis inom myndighetsutövning. Detta gäller både ärendehantering och en effektiv tillsyn av olika verksamheter. Åtta av tio företagare är eller har varit i kontakt med sin kommun och god företagsservice är för den enskilda kommunen en viktig del av det lokala företagsklimatet. En ökad efterfrågan på snabb service ställer krav på intern och extern samordning och kommunikation inom kommunen. Balansen mellan myndighetsutövning och rådgivning är en aktuell fråga som behöver hanteras, liksom effekterna för rättssäkerheten. Trenden för även med sig krav på intern IT-utveckling och kan medföra behov av utbildning för medarbetare för att kunna följa med i utvecklingen och möta kunder och företag på nya arenor och på nya sätt. Företag och medborgare ställer också ökade krav på individuellt anpassade lösningar, vilket i sin tur ställer högre krav på samordning i kommunen. Individuella lösningar kan även vara en resursfråga, då individanpassning inledningsvis kräver mer av kommunen. Krav på individuella lösningar kan även komma att ställas i relation till rättssäkerhet. Fler och nya tjänster Området näringsliv påverkas i hög grad av konjunkturen i Sverige såväl som i Stockholmsregionen i form av företagsetableringar och arbetslöshet. Framväxten av nya företag och arbetstillfällen återfinns främst inom tjänstenäringarna, men även IT- och life science-sektorerna växer stadigt. Fler och nya tjänster efterfrågas och tjänsteföretag och e-tjänster ökar generellt. Nya innovativa sätt att använda information ger en direkt nytta för enskilda och företag som bidrar till att skapa ekonomisk tillväxt. Kommunerna förväntas tillgängliggöra offentliga data enligt EU-direktivet Inspire och PSI (Public Sector Information) som utgör en del av EU:s digitala agenda. Även på nationell nivå framhålls att det är viktigt att förbättra förutsättning- 14 arna för vidareutnyttjande av offentlig information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål (se vidare under kommunikationsområdet och trenden öppna data sid 30). Bra e-tjänster är en viktig fråga för såväl medborgarna och det offentliga som för företag och företagsklimatet. Med en ökning av antalet tjänsteföretag förändras näringslivsstrukturen. Därmed kan även företagens lokalbehov och kompetensförsörjningsbehov förändras jämfört med hur det sett ut historiskt. Företagens behov av tillgång till rätt kompetens Företag inom de flesta branscher upplever kompetensbrist, både bland akademiker och yrkesutbildade, vilket gör företagens tillgång till kompetens till en viktig faktor för kommunernas utveckling. I och med omvandlingen av Sollentuna sjukhus till ett specialistsjukhus inom bland annat området geriatrik, kommer en stor utmaning vara att möta upp behovet av kompetensförsörjning. Krav på tillgång till kompetens i näringslivet kan ha betydelse för infrastruktur, bostäder och kommunens arbetsgivarmärke. Enligt Svenskt näringsliv är unga i Stockholms län mest företagsamma av alla i Sverige, men många tror att de inte kan få ett bra boende i regionen. Det finns också en oro hos många företag att inte hitta rätt personal. I en undersökning av TNS Sifo svarar 61 procent av svenska chefer att de har svårt att få tag i rätt arbetskraft. Att arbetslösheten inom vissa grupper samtidigt är hög, exempelvis för ungdomar, visar på att matchningen mellan arbetssökande och arbetsgivare kan förbättras. I Svenskt näringslivs ranking 2014 finns ett antal förbättringsområden för Sollentuna kommun, däribland ”tillgång på arbetskraft med relevant kompetens”, ”kommunens upphandlingar”, ”dialog mellan företag och kommunledning”, och ”kommunens information till företag”. De kommuner som når bra resultat i mätningar är de där det finns ett utvecklat samarbete, inte bara mellan det offentliga och privata, utan också företag emellan, såsom med banker, försäkringsbolag, transportbolag, IT-bolag etc. Höger sida: restaurang Nya Torg i Rotsunda. Foto: Anders Rolfsson. 15 Arbetsmarknadspolitiska förändringar och ökat tryck på vuxenutbildning I och med den politiska situationen på nationell nivå efter valet i september 2014 och budgetbeslutet i december 2014 finns en osäkerhet om vilka förändringar som väntar på arbetsmarknadsområdet. Utifrån den arbetsmarknadspolitik som beslutas nationellt de kommande åren påverkas kommunens roll i arbetet. Beroende på vilken roll Arbetsförmedlingen får, och vilka målgrupper som prioriteras politiskt genom regeringsbeslut, påverkas kommunens roll och trycket på vuxenutbildningen. Ett ökat tryck på vuxenutbildningen skulle kunna uppkomma genom ett eventuellt beslut om rättighet till studier inom komvux. Förslag finns om ett nytt kunskapslyft och om att göra yrkesvux till en permanent del i det svenska utbildningssystemet för att rusta människor för arbetsmarknaden. Om möjligheterna till bidrag under studietiden utvidgas förväntas även detta leda till att fler vuxna väljer att studera inom komvux. Sfi integreras inom komvux Kommunens ansvar gällande svenska för invandrare (sfi) förväntas förändras genom beslut om en integrering av sfi-undervisningen inom komvux. En förväntad effekt av denna förändring är ökad kvalitet och ett breddat utbud av utbildningar för de studerande genom att fler konkurrerande utbildningsanordnare etablerar sig på marknaden. I och med att utbildningsanordnarna certifieras av Skolinspektionen förs huvudmannaskapet från kommunen till staten som också får ansvar för uppföljning av utbildningsinsatserna. Sfi-verksamheten påverkas även av en ökad flyktingtillströmning. Antalet asylsökande ökade under 2014 och förväntas enligt Migrationsverkets prognos vara fortsatt högt de närmaste åren. Flest kommer från Syrien där konflikten fortsätter att driva människor på flykt. Samtidigt har det skett en kraftig ökning av asylsökande från Eritrea. Ungdomars situation på arbetsmarknaden Även då arbetslösheten minskar hamnar en grupp unga lätt utanför arbetsmarknaden: de utan gymnasial utbildning och utrikes födda ungdomar. Det är därför viktigt att investera för att få unga att påbörja och slutföra sin gymnasieutbildning. Det krävs också ett utökat samarbete både inom kommunen och med andra aktörer och myndigheter för att skapa effektiva insatser och lösningar för 16 de ungdomar som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. I arbetet med att sätta in insatser och resurser måste de olika myndigheterna samarbeta för att hitta den lösning som passar bäst för den enskilde. Regeringen planerar att införa en 90-dagarsgaranti som en bortre gräns för hur länge en ung person mellan 15 och 24 år ska kunna vara arbetslös innan han eller hon erbjuds ett jobb, en traineeanställning, en insats som leder till ett jobb (exempelvis praktik) eller en utbildning. Beroende på vilka krav som kommer att ställas på staten respektive kommunen vid ett eventuellt införande av en garanti kan detta innebära förändringar av det upplägg som kommunen erbjuder unga idag. Det är av största vikt att kontinuerligt följa utvecklingen och kommande förändringar då politiska beslut på nationell nivå kan komma att påverka kommunens verksamheter och ekonomi med kort varsel. Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar Genom en lagändring 2015 förtydligas det så kallande kommunala informationsansvaret för icke skolpliktiga ungdomar och benämns i stället aktivitetsansvar för ungdomar. Aktivitetsansvaret omfattar ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte har fullföljt någon gymnasieutbildning. Ansvaret innebär att kommunerna får i uppgift att erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som berörs, åtgärder som i första hand ska motivera till utbildning. Kommunerna får i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret och att dokumentera insatserna på lämpligt sätt. Huvudmän för gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska snarast meddela hemkommunen om en elev utan giltigt skäl är frånvarande i betydande utsträckning. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett stöd för kommunernas arbete med detta. Vidare har Statens skolinspektion fått i uppdrag att förbereda och genomföra en särskild kvalitetsgranskning av kommunernas arbete med aktivitetsansvaret för ungdomar. I dag erbjuds unga som varken arbetar eller studerar i Sollentuna möjligheter till studier på gymnasiet eller vuxenutbildningen alternativt möjlighet till praktik och arbete via Möjligheternas kontor. Genom användandet av UEDB (ungdoms- och elevdatabasen i Stockholms län) finns idag ett bra statistiskt underlag och möjligheter till kravställd dokumentation. Kommunen har därför en god grund att stå på inför det utökade ansvaret. Kontaktcenter företag ger företagare snabbare hjälp. Foto: Anders Rolfsson. Sollentuna kommuns utmaningar NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD • Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller handläggning och service • Ökad digitalisering som ett verktyg i våra företagskontakter • Arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap • Bidra till att underlätta företagens kompetensförsörjning • Anpassning till eventuella regelförändringar på arbetsmarknadsområdet • Förväntat ökat tryck på vuxenutbildningen • Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar 17 FÖREBYGGANDE INSATSER OCH OMSORG En växande och åldrande befolkning Sollentuna är en av de kommuner som växer mest och med ökad befolkning ökar också antalet personer med behov av olika insatser inom äldreomsorg och socialtjänst. I Sollentuna förväntas antalet personer över 80 år att öka med cirka 1 000 personer de närmaste tio åren, vilket innebär ökade krav på att kommunen kan erbjuda vård och omsorg. Denna grupp förväntas dessutom ha ökade förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen, något som kan förstärkas av en ökad tillgång till nationella kvalitetsjämförelser. Samtidigt som gruppen äldre förväntas öka förväntas även allt fler drabbas av demenssjukdom. Det ställer krav på insatser som kan möta både de enskildas och deras anhörigas behov. Stora förhoppningar ställs på forskningen kring demenssjukdomar och eventuella framgångar där kan ställa nya krav på kommunen när det gäller insatser. På längre sikt kommer antagligen en ökad polarisering påverka efterfrågan av vård och omsorg. Vissa individer kommer troligtvis att ha önskemål som ligger utanför kommunens gängse ansvarsområden, detta samtidigt som grupperna som har behov av kommunens hjälp ökar. Det kommer att kräva att kommunen är tydlig med hur långt det kommunala ansvaret sträcker sig. En växande befolkning innebär också ett ökat antal invånare med behov av insatser från socialtjänsten, exempelvis i form av placering i familjehem eller insatser inom missbruk och socialpsykiatri. Ökat behov av bostäder och boenden Sollentuna kommun växer vilket betyder att det kan uppstå intressekonflikter gällande mark, lokaler och bostäder. För att säkra tillgång till nya boenden i framtiden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning kommer det att krävas ett samarbete mellan olika förvaltningar i kommunen och privata utförare. Bostadsförsörjningen kommer också att vara en fortsatt utmaning för kommunen avseende bostäder för nyanlända flyktingar samt långvarigt hemlösa. Att kunna leva ett tryggt och självständigt liv förutsätter en fast bostad och en egen försörjning. Insatser för självförsörjning och försörjningsstöd är en förutsättning för ett inkluderande samhälle och kostnaderna för ekonomiskt bistånd hänger till stor del ihop med 18 arbetslösheten. En utmaning är också att bättre hantera svängningarna i konjunkturen som i hög grad påverkar arbetslösheten. Förändrade behov hos personer med rätt till insatser enligt LSS Antalet personer med rätt till insatser enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) har ökat stadigt under många år och förväntas fortsätta öka. I Sollentuna som är en kommun med stor befolkningstillväxt märks ökningen tydligt och antalet personer med minst en LSS-insats har ökat med drygt 20 procent de senaste fem åren. Behoven hos personer med funktionsnedsättning förändras. Denna grupp fick tidigare sin diagnos sent i livet, men idag ställs diagnosen i många fall tidigare vilket ökar möjligheten att sätta in insatser. Fokus på gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat och de har ofta andra behov än personer med annan funktionsnedsättning. Genomsnittsåldern hos målgruppen stiger vilket ställer krav på insatser som är anpassade för målgruppen. Detta medför också krav på att hålla sig à jour med forskning och utveckling för att kunna erbjuda relevanta insatser. Ökad psykisk ohälsa Den psykiska ohälsan har ökat bland unga i Sverige. Tuffare arbetsmarknad, hårdnande utbildningskrav och växande klyftor är förklaringen, menar ledande forskare. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början. Enligt SCB:s statistik låg andelen unga i åldrarna 16 – 24 år med sömnproblem, oro eller ångest under 80-talet på nivån 7 – 8 procent. Sedan dess har andelen stigit till över 20 procent. Den växande psykiska ohälsan är tydligt kopplad till ålder och allra mest i åldrarna 20 – 24 år. En rad forskningsstudier visar också att arbetslöshet i unga år, inte minst långvarig sådan, innebär påtagligt högre risk för psykisk ohälsa - och att ohälsan kan hänga kvar långt senare i livet. Forskare menar att den växande ohälsan bland unga är en stark varningssignal och tror inte att det handlar om en tillfällig trend eller konjunktursvacka som snart kommer att vända. Ökad psykisk ohälsa i Sverige visar sig också i form av ökad sjukfrånvaro på grund av psykosociala orsaker. En undersökning från Försäkringskassan visar att kvinnor är mer utsatta än män även om psykisk ohälsa även ökar bland män. Personer som arbetar inom vård, skola och omsorg löper större risk att drabbas av sjukdom på grund av psykisk ohälsa än personer inom andra branscher. Psykisk ohälsa är den vanligaste sjukskrivningsorsaken för kvinnor och näst vanligast för män. Återgång i arbete är hälften så stor för sjukfall med psykiska diagnoser som för genomsnittet för alla sjukdomar. Ökat teknikstöd krävs också med anledning av medborgarnas ökade förväntningar på tillgång till den kommunala servicen. Ständig uppkoppling till internet kommer snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. När som helst, var som helst och hur som helst kan man kommunicera med allt och alla om allt, och förväntningarna ökar på att viss kommunal service alltid ska vara tillgänglig. Högre krav från invånarna och ökade förväntningar på information Ett ökat generellt välstånd ökar såväl medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster som förväntningarna på hög kvalitet. De politiska målen ”att genom förebyggande arbete ge förutsättningar att leva ett tryggt och självständigt liv” samt ”arbeta för en individuellt anpassad omsorg av hög kvalitet” sätter fokus på brukarperspektivet och inkluderar samarbete och samverkan med olika aktörer inom och utanför kommunen. Det är också nödvändigt med brukardialoger, fokusgrupper etc för ökad kunskap om olika målgruppers behov. Efterfrågan på information ökar. Detta är något som vi redan ser och som delvis påverkas av allt fler valfrihetssystem. För att individen ska uppleva att det är möjligt att välja krävs information om de olika verksamheternas kvalitet. Det är en utmaning att öka informationen om exempelvis hur olika företag har fallit ut i uppföljningar och sedan presentera det på ett informativt sätt på hemsidan. En mer central roll för privata utförare I takt med att lagen om valfrihet (LOV) har införts inom många områden har privata utförare kommit att spela en allt mer central roll. För vissa typer av insatser har det inneburit ett stort intresse från företag att bedriva verksamhet, medan det för andra insatser har funnits ett mindre intresse. För att valfrihetssystemet ska fungera optimalt krävs att det finns tillräckligt många verksamheter att välja mellan för att val ska möjliggöras. För kommunens del gäller det att kontinuerligt se över utbudet och främja uppstartandet av verksamheter där det finns brist. Detta kan ske i samspel med både privata och kommunala aktörer. De privata aktörerna kan påverkas av den osäkerhet avseende företagens villkor som har skapats genom diskussioner på nationell nivå om att utreda möjligheten att begränsa vinster i välfärden. Media rapporterar om företag som drar sig ur avtal med kommuner och/ eller är tveksamma till att gå in i branschen. Antalet utförare ökar och det ställs också allt högre krav på den systematiska uppföljningen, en uppföljning som bör göras med ett gemensamt utvecklingsfokus för ögonen. På sikt kan ett förnyat sätt att upphandla i enlighet med FRÖN (FöR Ökad iNnovation i offentligt finansierad verksamhet), ett Vinnova-projekt där Sollentuna deltar, komma att spela en roll. Uppföljningens betydelse betonas också genom 2015 års förändring i kommunallagen avseende kommuners skyldighet att följa upp verksamheter som utförs av privata utförare (se sid 9). Ökade lagkrav och administrativa krav Lagkraven från främst Socialstyrelsen förväntas öka. Det gäller bland annat krav på hemtjänstbeslut inom särskilt boende, det vill säga krav på att beslut om särskilt boende även innehåller ett hemtjänstbeslut där det framgår vilka insatser på det särskilda boendet som den som beviljats hjälp har rätt till. Det gäller vidare ökade krav på nattbemanning på särskilda boenden, samt krav på införande av den nationella metoden för biståndsbeslut, Äldres behov i centrum (ÄBIC). Det är en nationell metod som innebär en omläggning av processen för biståndsbedömning liksom individuppföljning. Vidare innebär lagen om valfrihet (LOV) fler utförare såväl i som utanför Sollentuna. Både ökade lagkrav och fler utförare leder till ökad en administration och uppföljning, vilket leder till ökade kostnader. Den pågående ägarprövningsutredningen har uppdraget att föreslå vilka krav som kan ställas på ägare eller företagsledningar inom välfärdssektorn, något som kan förändra villkoren för de privata utförare som kommunen köper tjänster av idag. Ytterligare en aktuell fråga är betänkandet (SOU 2014:49) angående våld i nära relationer som innehåller ett stort antal förslag, råd och uppmaningar som påverkar socialtjänstens arbete. Ökat teknikstöd inom vård och omsorg Vård- och omsorgssektorn är generellt sett dålig på att använda informationssamhällets möjligheter jämfört med andra branscher. Ny teknik möjliggör idag e-tjänster av olika slag såsom t ex ansökan om bistånd via nätet och vårdplanering via video. Även inom hemtjänst finns det modern teknik som endast används i begränsad omfattning. Det gäller t ex nattillsyn via kamera och trygghetslarm som aktiveras vid inaktivitet eller fall. Tekniken kan möjliggöra kvarboende i det egna hemmet, öka livskvaliteten för den enskilde och minska oron för anhöriga samt dessutom öka produktiviteten för utförarna. 19 Krav på ökad kunskap För att vara en socialtjänst i framkant som kan möta invånarnas behov, krävs ökad kunskap om effekten av olika typer av service och insatser. En utveckling av socialtjänsten i att bli en kunskapsbaserad organisation är helt nödvändig. Socialtjänsten ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktivt deltagande i samhällslivet. Det finns tydliga krav som styr verksamheterna och det finns många insatser, arbetsmetoder och modeller att tillgå för att stödja den enskilde. Det är dock svårt att mäta verksamheternas effektivitet och kvalitet, vilket är en fortsatt utmaning. mottagande för ensamkommande barn i Upplands Väsby och Sigtuna genom bland annat Vårljus boenden. Effekten har blivit att överförmyndarnämnden också ansvarar för tillsynen över dessa kommuners ensamkommande barn. Ytterligare ett 15-tal kommuner, både inom Stockholms län och i andra delar av landet, köper platser för boende i de tre samarbetande kommunerna. Genom en lagändring i januari 2015 får överförmyndaren utbildningsansvaret för gode män och förvaltare samt utredningsansvaret för ärenden om anordnande av godmanskap och förvaltarskap, något som innebär utökade arbetsuppgifter jämfört med tidigare. Stora rekryteringsbehov På grund av omfattande pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn. Det är exempelvis brist på socionomer som söker sig till socialtjänsten och Sollentuna har därmed som alla andra i landet en stor utmaning att rekrytera, introducera och behålla kompetent personal. Bristen på chefer förväntas öka samtidigt som många chefer, både i den privata och i den offentliga sektorn, känner att kraven på dem har ökat när det gäller bland annat ökad effektivitet, snabba förändringar och inte minst allt större krav från olika aktörer och parter. Sollentuna, liksom andra kommuner, behöver rusta sig för framtidens välfärdsutmaningar. Enligt Visions socialchefsrapport 2014 är det stor skillnad på innovationsarbetet i stora och små kommuner, och Sollentuna som stor kommun har därmed förutsättningar för ett innovativt arbete. Med ökade svårigheter att rekrytera kompetent personal och ett fortsatt stort behov av socialservice framledes så är det många kommuner som tittar på hur man kan ha mer av förenklad handläggning för att på så sätt kunna frigöra resurser för mer kvalificerade uppgifter. Ökat behov av gode män Oroligheter i många områden i världen genererar en ökad flyktingström till Sverige och därmed ökar även antalet ensamkommande barn. Under 2015 beräknas var tionde asylsökande som kommer till Sverige vara ett barn som flytt utan föräldrar eller andra nära anhöriga. De flesta barn som kommer ensamma till Sverige har flytt från Eritrea, Syrien, Somalia och Afghanistan. År 2014 fördubblades antalet barn jämfört med år 2013 och ökningen väntas fortsätta, något som berör överförmyndarnämndens verksamhet med gode män. Överförmyndarnämndens verksamhet, som bedrivs i samarbete med Sigtuna och Upplands Väsby, påverkas av Sigtuna kommuns roll som en av landets mottagningskommuner. Därutöver placerar ett flertal kommuner som Solna och Stockholm delar av sitt 20 Sollentuna kommuns utmaningar FÖREBYGGANDE INSATSER OCH OMSORG • Fler äldre med behov av fler och eventuellt andra insatser • Förändrade behov hos personer med rätt till insatser enligt LSS • Ökat behov av bostäder och boenden samtidigt som en ökad urbanisering minskar tillgången till mark och lokaler • En mer central roll för privata utförare och ökade krav på uppföljning • Ökad användning av tillgängligt teknikstöd • Ökade förväntningar på information och e-tjänster samt ökade lagkrav • Stora rekryteringsbehov Personal och boende på Gillbogården i Rotebro. Foto: Anders Rolfsson. 21 MILJÖ OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Miljökrav vid upphandling och inköp Miljöanpassad konsumtion och resurshantering är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Genom aktivt arbete kan påverkan på klimatet samt miljöpåverkan från kemikalier och avfallshantering sänkas. Kommuner och kommunala bolag köper varor och tjänster för stora belopp varje år, och med rätt ställda krav i projekt och upphandling finns stora miljövinster att göra i hela livscykeln för den upphandlade entreprenaden, produkten eller tjänsten. EU-parlamentet har antagit nya direktiv för offentlig upphandling som tydliggör vikten av att ta miljö- och sociala hänsyn vid upphandling. Ett av huvudsyftena med översynen av direktiven var att underlätta för upphandlande myndigheter att beakta samhälleliga mål. En klimatanalys av Sollentuna kommuns inköp som genomfördes 2013/2014 visar att störst klimatpåverkan kommer från livsmedel. Många kommuner har kommit långt i arbetet med att minska miljö- och klimatpåverkan från maten, och det är även vanligt att införa minst en dag i veckan med endast vegetarisk kost. Många kommuner fokuserar också på att öka andelen ekologiska livsmedel. De kommuner som år 2013 köpte in störst andel ekologisk mat var Borlänge och Lund (49 %). En utmaning för Sollentuna kommun är att utveckla ett aktivt arbete med att minska miljö- och klimatpåverkan från livsmedel. Beteendeförändring genom information och dialog En viktig del i kommunernas miljöarbete är att arbeta med beteendeförändring hos medarbetare, medborgare, närings- och föreningsliv genom information och dialog. Sollentuna kommun behöver arbeta aktivt med att kompetensutveckla sin personal och bidra till att höja kompetensen och medvetenheten i miljöfrågorna hos invånare och kommunens näringsidkare. Kommunen kan föregå med gott exempel i miljöfrågor och aktivt kommunicera det miljöarbete som bedrivs. Som exempel kan nämnas att Helsingborgs kommun på sitt kontaktcenter har personal som arbetar heltid med beteendeförändring kopplat till miljöfrågor både inom den egna organisationen och mot näringsliv och medborgare. 22 Hållbarhet och klimatsmarta trafiklösningar En stor utmaning inom miljöområdet är att planera och bygga för ett växande Sollentuna utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Eftersom bland annat buller och partiklar är en stor utmaning vid planering och bebyggelse i tättbebyggda områden i kommuner som har den infrastruktursammansättning som Sollentuna har, behövs nya tekniska lösningar. Väl fungerande trafik är mycket viktigt för att Sollentuna ska kunna utvecklas, men det är också viktigt att miljöfrågan beaktas i trafik- och transportlösningar. I samarbete med andra aktörer fortsätter arbetet med att minska trafikens miljöpåverkan och buller, men kommunen behöver även se till att de förändringar som genomförs i och med utvecklingen av kommunen är så klimatsmarta som möjligt. För att utvecklingen ska gå i en mer hållbar riktning och minska klimatpåverkan från trafiken bör gående, cyklister och kollektivtrafik få högre prioritet än idag, vilket även skulle bidra till en mer tillgänglig kommun för alla. Ett bra exempel på projekt för att minska behovet av fossilt bränsle är arbetet i Östersunds kommun för att öka antalet elbilar både i kommunen och bland medborgare och näringsliv. När det gäller att lyfta cykling framför andra trafikslag är Lund, som 2013 blev årets cykelkommun, ett bra exempel. I Lund är arbete med påverkansåtgärder, planering, byggande, drift och underhåll för ett ökat cyklande en naturlig och integrerad del i verksamheten. Sett till hållbar stadsutveckling är Stockholms stads projekt Norra Djurgårdsstaden ett bra exempel på hur man utvecklar en stad med omsorg om både miljö och människa. Klimatanpassning Klimatanpassning är en fråga som lyfts i många kommuner och är väldigt aktuell efter det senaste årets skyfall vilka lett till översvämningar som gett stora skador och kostnader. Lyckas ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser och den globala temperaturökningen stannar vid 2 grader Celsius förväntas temperaturökningen ändå leda till klimatförändringar som måste hanteras. Förändrade ne- Sollentuna växer snabbt. Planering och stadsbyggnad väcker stort intresse bland allmänheten. derbördsmönster kräver anpassningar i kommunens dagvattenhantering och den havsnivåhöjning som kommer ske på grund av klimatförändringar väntas enligt klimat- och sårbarhetsutredningen fortsätta under flera hundra år oavsett framtida begränsningar av växthusgasutsläppen. Foto: Peter Holstad. nikationslösningar är konkreta exempel på den samlade kraften att vilja växa tillsammans. Stockholmsregionen toppar listan över Sveriges snabbast växande regioner och står sig även väl i ett internationellt perspektiv. Regionen är redan idag, tillsammans med bland annat London och München, ett av de storstadsområden i Västeuropa där befolkningen ökar mest proportionellt sett, och tillväxttakten förväntas fortsätta vara hög. Samtliga kommuner i länet beräknas växa de kommande tio åren och allra störst relativ befolkningstillväxt (42 procent) väntas i Sundbyberg. Sollentuna kommuns tillväxt förväntas vara i nivå med genomsnittet i länet. Antalsmässigt förväntas Stockholms kommun växa mest, följd av Solna och Nacka som har omfattande nybyggnadsplaner i och med en planerad utbyggnad av tunnelbanan. Regionens aktörer har en gemensam planering på regional nivå (RUFS). En del i planen handlar om att lyfta fram regionala kärnor där bebyggelsen ska koncentreras och satsningar för kommunikation ska prioriteras, i syfte att koppla samman dessa områden. En av dessa kärnor finns inom Sollentuna kommuns geografi. Norra delen av Stockholmsregionen har majoriteten av regionens arbetstillfällen, och kopplingen till Arlanda och de stora kommunikationslederna, E4:an samt befintlig och planerad kollektivtrafik, ger kommunen exceptionellt goda förutsättningar för att ta en framträdande roll i regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Tillväxt i storstadsområden Storstadsområden är magneter för högkvalitativa verksamheter, internationella företag, forskning, tjänster, kreativ utveckling samt utbildningsinstitut. Genom globaliseringen kommer dessa områden ännu mer i fokus i takt med att nationella gränser suddas ut, vilket i slutändan gör att det är i storstadsregionerna tillväxten genereras i allt större grad. En utbyggd infrastruktur för transport och digital information gör dem internationellt sammankopplade med varandra samtidigt som infrastrukturen skapar förutsättningar för en utökad massa av talanger och kunskap inom den egna regionen. Dessa storstadsområden är funktionella regioner som utgör viktiga ekonomiska områden och arbetsmarknader. Regionerna följer dock sällan de administrativa gränserna. Ett bra och framgångsrikt exempel som sträcker sig över nationsgränser är Öresundsregionen, där städerna Malmö och Köpenhamn gemensamt skapat ett sammanhållet storstadsområde i stark tillväxt. En gemensam översiktsplan, samarbete kring näringslivsfrågor och gemensamt förbättrade kommu- 23 Kommunikationsstråk som möjligheter och utmaningar Sollentuna kommun har ett antal dominerande kommunikationsstråk som skär igenom kommunen och som utgör både möjligheter och utmaningar. De mest framträdande barriärerna utgörs av E4:an, som delar kommunen mitt i, samt de spårburna kommunikationsstråken för pendel-, regional- och fjärrtåg. Till detta kommer nya spår att byggas för tvärbaneförbindelsen till Helenelund. En förutsättning och utmaning i kommunens kommande utveckling är att minska barriäreffekten av dessa och utnyttja potentialen i kommunikationspunkterna som mötesplatser och i vissa fall utveckla till stationssamhällen. Med mobilitetsperspektivet som utgångspunkt finns stora möjligheter att arbeta för att minska barriärernas negativa effekt samt understödja en hållbar livsstil och förbättra folkhälsan. Mobilitetsperspektivet är brett, men i detta sammanhang avses rent konkret att ge olika trafikantgrupper (gående, cyklande och biltrafik) lika tillträde till gaturummet, där transport med bil prioriteras ner till förmån för gående, cykel och kollektivtrafik i nämnd ordning. Det handlar exempelvis om att omdisponera körfält mellan trafikslag, minskat parkeringsutrymme eller signalprioritering för kollektivtrafik. Mobilitetsfrågan är högt på agendan runt om i världens städer som ett viktigt verktyg i omställningsarbetet till ett mer hållbart samhälle. För att öka attraktiviteten och utveckla gaturummet som mötesplats är trygghet och säkerhet två viktiga faktorer att arbeta med, exempelvis genom en omprioritering i användningen och tillgängligheten av gaturummet. I New York har körfält omvandlats till cykelstråk och offentliga mötesplatser på ett mycket intressant sätt som uppmärksammats över hela världen. I Bogotá har ett system för snabbussar utvecklats som en viktig del av en ny urban politik och en vision om en framtida stadsmiljö med utgångspunkt i jämlikhet och barnvänlighet. De prioriteringar som gjordes har radikalt förbättrat säkerheten, grönområdena, bostäderna, transporterna, luftkvaliteten och skolan, vilket även gjort Bogotá till en internationell förebild i dessa frågor. För Sollentuna kommun finns goda förutsättningar att ta stora utvecklingssteg genom att anamma mobilitetsperspektivet och göra kommande prioriteringar och satsningar utifrån detta. Förtätning och urbanisering Förtätning som tillväxtstrategi används allt mer i stadsplaneringen. Den täta och urbana staden samlar en mångfald av kvalitéer och kräver en närhet till kollektivtrafik för att möjliggöra en hållbar livsstil och attrahera dagens unga. Den är en förutsättning för ett resurseffektivt nyttjande av marken och ger förutsättningar för att skapa en blandad stad med en mångfald av funktioner. 24 Även i Sollentuna kommun kommer förtätning att innebära att stadslivet och stadsbilden i delar kommer att förändras och utvecklas till mer av storstadskaraktär med den täthet, rörelse och ett mer intensivt stadsliv som kännetecknar detta. Fler människor på samma yta innebär att konkurrensen om gator och allmänna ytor ökar, vilket skapar trygghet och underlag för handel och olika typer av service. En av flera viktiga utmaningar i arbetet med förtätningar är att väga upp den täta staden med attraktiva huvudstråk där ”levande” bottenvåningar är en mycket viktig faktor för att staden ska kännas trygg och säker. Det finns många intressanta städer att besöka i världen som har kommit långt i arbetet med förtätning, exempelvis Vancouver i Kanada. Flera kommuner i Stockholmsregionen arbetar hårt för att attrahera spårbunden trafik då attraktiv kollektivtrafik är en mycket viktig faktor vid utvecklingen av attraktiva stadsmiljöer. Sollentuna har fem pendeltågsstationer och därmed stor potential att utveckla dessa till stationssamhällen med bostäder och en hög grad av service. För att skapa långsiktig attraktivitet är det viktigt att tidigt i processen komma överens och definiera kvalitén i det fortsatta stadsutvecklingsarbetet. De överenskomna arkitektoniska kvalitéerna ska då gälla i det offentliga rummet såsom gator, torg och parker såväl som för bostadsmiljöer. Att använda gestaltning som konkurrensfaktor vid marktilldelning är ett intressant sätt att uppmuntra bostadsutvecklare till större kreativitet. Hur vill vi bo? Ålder och livsfas har en stark påverkan på hur vi vill bo. Många drömmer om de kvalitéer och det utbud som är förknippade med den urbana miljön, vilket gäller i särskilt stor grad för dagens ungdomar. Unga lockas av mångfalden i storstaden. Goda kommunikationer är redan den viktigaste parametern och blir allt viktigare. De som redan bor i staden prioriterar även tillgång till ett brett utbud av service, kultur och handel. Vad gäller boendeformer har de unga tidigare varit de mest positiva till att bo i hyresrätt, förklarat av en önskan att slippa ansvar för service och underhåll samtidigt som det inte behöver bindas in något kapital och tröskeln för att flytta är låg. Boende i Stockholm är de som relativt sett är minst attraherade av hyresrätten, vilket kan vara sammankopplat med bristen på bostäder generellt och de långa kötiderna för hyresrätter i Stockholm. Den mest efterfrågade lägenhetsstorleken är på två rum och kök, men många unga kan dessutom tänka sig att bo tillsammans med någon annan i liknande ålder. Befolkningen i Sverige blir allt äldre och lever längre, vilket gör att de äldres preferenser och förutsättningar blir allt viktigare att ta hänsyn till. De flesta Väsjöområdet och Edsbergs sportfält sett från Edsberg. Illustration: DinellJohansson. äldre vill bo kvar i sitt hem så länge som möjligt, men när hemmet inte möter de fysiska eller psykiska behoven efterfrågas en förändring, i det egna hemmet om möjligt. När antalet traditionella servicehus minskat har detta samtidigt lett till att en del äldre som kan få sina fysiska behov tillgodosedda genom hemtjänst, men inte upplever en trygghet i hemmet, blir kvar hemma. Vid flytt vill många äldre bo kvar i samma område, men mer centralt för att kunna behålla det befintliga sociala nätverket. Vad gäller båda kategorierna ovan samt andra grupper kan dock konstateras att de olika målgrupperna har varierande önskemål och att grupperna inte är homogena. En lokalt fungerande bostadsmarknad kräver ett varierat och tillräckligt omfattande utbud för att flyttkedjorna ska vara fungerande. En utmaning för kommunens kultur- och fritidsverksamheter är att aktivt delta i samhällsplaneringen och bidra till utvecklingen av kommundelarna. Kommunens två meröppna bibliotek, Arena Edsberg och Arena Rotebro, är ett sätt för kommunen att arbeta aktivt för att erbjuda offentliga rum och mötesplatser. I dessa ”arenabibliotek” samarbetar biblioteket med kulturskolan respektive med dansföreningar. En utmaning med tanke på de växande behoven av mötesplatser och aktivitetsytor i kommundelarna är att ytterligare utveckla samverkansformer, både inom kommunen och med andra aktörer såsom föreningar, företag och organisationer. Ökat intresse för hälsa och motion Intresset för hälsa och motion är stort i alla åldrar, även många äldre följer med i trenden och vill röra på sig. Behovet av både traditionella idrottsanläggningar och nya typer av näraktivitetsytor i alla kommundelar är därför stort, exempelvis funktionsanpassade utegym. Personer med behov av särskilt stöd behöver beredas plats för att kunna utöva olika sporter. De traditionella idrotterna utmanas av nya idrotter som inte är organiserade i lag eller ledarledda på samma sätt. Exempel på sådana sporter är skateboard, parkour och olika cykelsporter, såsom bmx och mountainbike. För kommunen blir utmaningen att Behov av mötesplatser i kommundelarna I Sollentuna kommuns dialoger med kommuninvånare, exempelvis Rotebrodialogen, kan man utläsa ett starkt önskemål om att utveckla kommundelarna till levande centra med plats för möten och aktivitet. Det kan handla om barnfamiljer som vill få ihop sitt livspussel, den växande andelen pigga pensionärer som kan ha behov av närheten till aktiviteter och samvaro eller ungdomar över 16 år som saknar mötesplatser. 25 anlägga arenor och aktivitetsytor för nya idrotter och ge andra former av stöd till dessa aktiviteter. Klimatförändringar ger oss sannolikt mer milda och snöfattiga vintrar. Detta innebär ökade kostnader för att anlägga is på bandyplanen och i de två ishallarna på Sollentunavallen. Intresset för vintersporterna långfärdsskridskor och längdskidåkning är stort och antas öka. De mildare vintrarna förkortar sannolikt säsongen för sjöisen men det finns en möjlighet i att anlägga konstsnöspår för längdåkningen under snöfattiga vintrar. En trend när det gäller anlagda skidspår är att det blir vanligare med avgiftsbelagda spår, något som skulle kunna försvara de ökade kostnaderna för en sådan skidanläggning. Social oro Social oro är ett relativt nytt begrepp för ett fenomen som under de senaste åren drabbat socioekonomiskt utsatta områden runt om i Europa. Även i svenska städer finns flera utanförskapsområden där den socioekonomiska statusen är betydligt lägre än i övriga samhället och där det finns en förhöjd risk att personer ska hamna i kriminalitet. Dessa områden har stora ungdomsgrupper och en förhållandevis hög andel går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Arbetslösheten och kriminaliteten är högre än genomsnittet och det pågår en normaliseringsprocess mot kriminella attityder. Samverkansaktörer som arbetar i stadsdelarna har de senaste åren sett en tendens till att allt fler ungdomar avskärmar sig från det etablerade samhället och bildar subkulturer med egna värderingar, normer och lagar. En allt större andel ungdomar tycks anse att brottslighet mot auktoriteter är ett naturligt beteende och konsekvenserna blir att ungdomarnas chanser till att integreras i det svenska samhället minskar, samt att boende och samhällsaktörer upplever otrygghet och rädsla. Hög kriminalitet i ett område medför också att inflyttningar och etablering av näringsliv minskar eller uteblir. Detta leder till en självsegregering där området drivs av de destruktiva krafterna, vilket ytterligare försvårar integration för nyanlända personer. De problem och oroligheter som uppmärksammats i vissa områden inom Sollentuna kommun den senaste tiden har stora likheter med de problem som i forskningslitteratur och annan dokumentation beskrivs som problem i förorten. Oroligheterna har bland annat yttrat sig i omfattande skadegörelse. En av Sollentuna kommuns utmaningar är därmed att arbeta med integrationsfrågor ur alla dess aspekter med målet att de som bor i kommunen ska känna sig delaktiga och trygga i samhället. Barn och ungas behov Utöver den speciella problematiken med social oro i utsatta områden finns även mer allmänna frågor kring 26 barn och ungas behov. En aspekt är att den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat, särskilt bland unga tjejer. Ytterligare en utmaning är att möta de barn och unga, ibland ensamkommande, som flytt från olika kriser i världen och arbeta för att underlätta integrationen för denna grupp av unga människor. Behoven av att kunna fördjupa sig om den egna kulturen och andras kulturer växer med all sannolikhet. Exempelvis har Stockholms kulturskola en avdelning för utomeuropeiskt kulturutbud som uppskattas av både nyanlända och inhemska barn och unga. Antalet unga som upplever att de inte har något meningsfullt att göra på fritiden ökar. Ungdomar från 16 år kommer inte in på skolornas fritidsgårdar och efterfrågar egna mötesplatser, gärna i det egna bostadsområdet. Även för gruppen unga med funktionsnedsättning över 16 år finns behov av mötesplatser och stöd för att ta del av fritidsaktiviteter. En trend som pågått under många år är att unga i åldern 13 till 20 år slutar med fritidsaktiviteter, både inom idrott och kultur. En utmaning blir att utforska hur kommunens verksamheter och föreningslivet kan fortsätta attrahera dessa ungdomar. Ett sätt skulle kunna vara att i samverkan med fritidsverksamheten understödja mer spontan kulturverksamhet som bygger på ungdomarnas eget engagemang. Inom traditionellt hårda förvaltningar har det skett en förändring mot att i allt större utsträckning ta in barnens perspektiv i beslutsprocesser. Kommunen arbetar redan nu bland annat med att göra barnen delaktiga i hur grönområden runt skolor och förskolor ska utvecklas samt hur vi tillsammans kan skapa säkra skolvägar. Utmaningen blir att hitta fler sätt att involvera barnen i fler beslutsprocesser och säkerställa att barnperspektivet beaktas och att barns rättigheter respekteras. Klimatvågen visar enskilda personers klimatpåverkan utifrån livsföring. Foto Peter Holstad. Sollentuna kommuns utmaningar MILJÖ OCH SAMHÄLLSUTVECKLING • Minska miljö- och klimatpåverkan genom minskad konsumtion och effektiva miljökrav vid upphandling och inköp • Genomföra effektiva informationsinsatser och kompetensutveckling inom miljö- och klimatområdet som leder till beteendeförändring • Planera och bygga ett växande Sollentuna utifrån ett hållbarhetsperspektiv • Anpassa kommunen för kommande klimatförändringar • Minska den barriäreffekt E4:an och den spårbundna trafiken skapar och utnyttja potentialen i kommunikationspunkterna • Förtäta och utveckla stadsbilden i de fem stationssamhällena mot mer av storstadskaraktär och samtidigt väga upp den täta staden med attraktiva huvudstråk • Skapa långsiktig attraktivitet i det offentliga rummet såsom gator, torg, parker och bostadsmiljöer • Utveckla mötesplatser och aktivitetsytor i alla kommundelar för människor med varierande ålder och bakgrund • Ökat intresse för motion och hälsa, samt förändrade behov när nya sporter blir populära och klimatförändringarna påverkar vintersportsaktiviteterna • Social oro och psykisk ohälsa bland ungdomar samt behov av mötesplatser för unga över 16 år 27 KOMMUNIKATION Kommunikation en allt mer strategisk fråga Den snabba utvecklingen i omvärlden ställer stora krav på att ständigt tillgodose olika intressentgruppers informationsbehov. Kommunikation i olika perspektiv får därför en allt större betydelse i samhället och blir i allt högre grad en strategisk fråga. Som offentlig organisation är tillgänglighet och transparens nyckelord i kommunens kommunikationsarbete. I ett demokratiperspektiv är det viktigt att hela tiden ha i åtanke de olika målgrupper som verksamheterna riktar sig till och deras olika möjligheter att ta till sig budskap och att hantera de kommunikationskanaler som finns tillgängliga. Kommunen måste i sitt kommunikationsarbete ta hänsyn till invånarnas varierande bakgrund i form av exempelvis ålder, utbildningsnivå, teknikvana och språkkunskaper. Ett offensivt kommunikationsarbete är nödvändigt för att nå ut med information av olika karaktär, men är också ett verktyg för att lyfta fram kommunens profil och styrkor. Genom att kommunicera framgångar och det utvecklingsarbete som bedrivs stärks även Sollentuna kommun i egenskap av attraktiv arbetsgivare och som en attraktiv ort för företagsetableringar. Medborgardialog och inflytande I takt med att medborgarnas förväntningar på tillgång och kvalitet i den kommunala servicen ökar, ställs högre krav på kommunikation, information och dialog. Medborgarna kommer ännu mer än idag förvänta sig inflytande och insyn varför kommunen måste kunna erbjuda olika former av medborgardialog på olika nivåer i beslutsprocessen. Samhällsengagemanget i Sverige är stort men sker i många fall i form av ökat medinflytande på nya arenor. Engagemanget för hur offentlig verksamhet ska vidareutvecklas uppges vara stort hos invånare, företag och i civilsamhället och befolkningen blir allt mer välutbildad. Inom den kommunala världen fortsätter trenden med ökat fokus på utveckling av instrument för medborgardialog och ökat medborgarinflytande. Detta kan i förlängningen föra med sig krav på resurser, nya tankesätt och utveckling av nya kanaler från kommunens sida. För att undvika att det endast blir en selektiv skara som är aktiv är det också viktigt att säkerställa att möjligheter till inflytande skapas för de 28 invånare som annars deltar i mindre utsträckning. Kommunen kan behöva genomföra riktade insatser för att ge invånarna förutsättningar att delta i dialog och samtal kring kommunens verksamheter och utveckling, vilket kräver exempelvis pedagoger och strategier. När invånarnas intresse och engagemang växer är det också rimligt att anta att kraven på återkoppling och uppföljning ökar. För att kommunens medarbetare ska kunna tillmötesgå medborgarnas krav och önskemål är god internkommunikation nödvändig. Medarbetarna behöver och önskar tydlighet kring kommunens utveckling på kort och lång sikt, men också verktyg för att söka information på egen hand eller för att dela information och kommunicera med varandra. Ökat behov av vägledning Teknikutveckling, effektivitetskrav och lagen om valfrihetssystem samspelar bakom en trend av ökat behov av vägledning vid valfrihet och självservice. Kommuner har en skyldighet att tillhandahålla fullödig och neutral information i ett valfrihetssystem. Invånare, företagare och blivande företagare vill ha kvalificerad och initierad vägledning inom hela kommunens ansvarsområde, exempelvis i form av jämförelseunderlag i äldreomsorg och skolor och support i e-tjänster och självservice för att kunna fatta genomtänkta beslut. Genom ökad vägledning kan positiva konsekvenser uppstå i form av välgrundade beslut, realistiskt ställda förväntningar och ökad trygghet hos invånarna. Teknikutvecklingens betydelse Teknikutvecklingen är en stor drivkraft för kommunikationsområdet, liksom ökade och förändrade krav från invånarna på snabbhet och tillgänglighet. De nya kommunikationsmönster som utvecklas i takt med teknikutvecklingen påverkar även invånarnas beteenden och förväntningar. Externa kommunikationskanaler måste anpassas tekniskt och innehållsmässigt för att möta besökarnas ökade krav och behov. Sollentunas webbplats står inför en omfattande förändring till en så kallad responsiv design, vilket anpassar webbplatsen för besökare via mobiltelefon, och utgör en förändring och anpassning för att möta förändrade besöksvanor. Medborgare och medarbetare vill kunna kommunicera och utföra här Användarvänlighet och mobilanpassning blir allt viktigare för kommunen. och nu, vilket påverkar trenden ”mobile first” som i sin tekniska form innebär att tjänster, service och information i första hand ska anpassas för mobilanvändare. Användarvänlighet och mobil anpassning blir viktigt för kommunen, exempelvis i form av tillgång till miljödata, information om schema, läxor etc. när medborgare önskar. Teknikutvecklingen och de ökade förväntningarna från medborgarna kan även leda till behov av organisationsanpassning och ökad samordning i syfte att skapa en snabb och tillgänglig organisation. Ombyggnad av system till en arkitektur som möjliggör enklare anpassning och verksamhetsutveckling kan bli aktuellt, liksom kompetensutveckling i organisationen samt rekrytering av ny kompetens. Den nya teknikens möjligheter ställer stora krav på uppdatering och utveckling, och gränsdragningsproblem kan uppstå kring vad och hur mycket som ska kommuniceras. Ny teknik ger nya möjligheter men kan också skapa nya typer av dilemman. Sociala medier har medfört ökad tillgång till snabb information och möjligheter för personlig och individuell publicering, men snabba kommunikationsförlopp innebär också en större risk för förhastade känslomässiga reaktioner, vilket kan resultera i förtal och hot mot enskilda personer. Foto Eva Nilsson. Även stora globala företag med nya tekniska lösningar och plattformar påverkar det kommunala arbetet. Samtidigt som det ska finnas en öppenhet för nya tekniska möjligheter måste även olika typer av integritetsfrågor och juridiska gränsdragningar beaktas. Teknikutvecklingen påverkar även möjligheterna och förutsättningarna för kommunens beslutsfattande. Genom en lagändring har nu kommunfullmäktige möjligheten att besluta att ledamöter i fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnderna får delta i sammanträden på distans. Detta ska i så fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor. Medproducerande medborgare En trend av att invånare blir medproducenter av information kan skönjas idag i takt med medborgarnas ökade engagemang och teknisk utveckling. Den information kommunen tillhandahåller ersätts och/eller kompletteras i andra sammanhang och kommunen är inte längre ensam om informationen. Att medborgare blir medproducenter till information kan få till konsekvens att arbetsinnehållet ändras och att mer resurser kommer att behöva användas till moderering och kvalitetssäkring av den information som medborgarna 29 är med och producerar. Trenden kan även medföra konkurrens med andra informationskällor och det kan leda till att trovärdigheten i informationen kan påverkas. En ökande trend av att vilja både berätta var man finns och att vilja hålla kolla på vad andra gör och var de finns benämns geopositionering. Detta möjliggörs av att GPS nu finns inbyggt i de flesta enheter (mobiltelefoner, läsplattor etc). Trenden geopositionering kan leda till krav på förbättrad service och teknik- och verksamhetsutveckling men även till vissa integritetsproblem som kommunen kommer behöva hantera. Geografiska informationssystem Kommunens mät- och kartenhet kan antas inom relativt kort tid bli en informations- och teknikenhet som snarare hanterar data än att utför traditionella mätuppdrag, även om dessa troligtvis kommer att fortsätta vara ett kommunalt uppdrag de närmaste åren. I informationsuppdraget är geografiska informationssystem, GIS, en viktig beståndsdel. GIS är ett samlingsbegrepp för system som hanterar information med någon slags geografisk koppling, d v s att informationen har en lägesbestämning. Ett geografiskt informationssystem kan t ex vara kartdelen i telefonkatalogen, hitta.se eller Skatteverkets befolkningsregister. Geografiska informationssystem används bland annat för att effektivisera kommunens planerings- och tillståndsprocesser. Ett nytt GIS-system, kallat Giso, är under införande i Sollentuna. Det är ett enhetligt system som kan hantera geografisk information gemensamt för alla behov i den kommunala organisationen. En utmaning för Sollentuna är att öka den interna användningen av GIS. En ökning skulle medföra att många verksamheter skulle kunna arbeta effektivare eftersom kartan underlättar arbetet, t ex genom att visa var olika brukare inom vård- och omsorgssektorn bor i kommunen. Med kartan i kombination med annan information är det t ex möjligt att underlätta planeringen av omsorg, få ett bättre underlag för elevernas skolplacering eller förbättra informationen och dialogen om pågående planprojekt. Genom GIS är det också möjligt att förbättra anmälnings- och synpunktshanteringen till kommunens verksamheter genom att invånarna via en karta på kommunens webbplats kan rapportera in skadegörelse, trasiga lyktstolpar eller snöröjningsbehov etc. produkter, tjänster och arbetstillfällen baserat på de enorma mängder data som finns lagrade hos statliga och kommunala myndigheter. Öppna data betyder att datamängderna ska vara tillgängliga att fritt utnyttja och förädla av andra aktörer, till så låg kostnad som möjligt eller ingen alls. Genom att kommunerna tillgängliggör icke-sekretessbelagd information till företagare skapas nya möjligheter att konstruera tjänster för invånare och näringsliv. För invånarna kan utvecklingen av nya och bättre digitala tjänster bland annat innebära att det blir lättare att göra val och att servicen förbättras. Öppna data ställer också krav på informationshanteringen i kommunen, i form av aktualitet, kvalitetssäkring och finansiering. SKL arbetar för tillfället med att ta fram ett nationellt ramverk för öppna data, i syfte att öka samverkan och underlätta för kommuner att använda detta. Sollentuna kommuns utmaningar KOMMUNIKATION • Utveckla den offensiva kommunikationen och göra information lättillgänglig för alla invånare • Fortsatt utveckling av formerna för medborgardialog • Ökad kommunikation med invånarna, en konsekvens av valfriheten • Ökade krav och förväntningar på att kommunen erbjuder tjänster som bygger på modern teknik Öppna data Arbetet med öppna data får en växande betydelse för Sveriges kommuner och landsting och är ett av de områden som SKL har identifierat som avgörande när framtidens offentliga verksamhet ska formas. Öppna data kommer ur EU-direktivet PSI (Public Sector Information), som syftar till att skapa innovation, 30 Medborgare kommer i allt större utsträckning förvänta sig inflytande och insyn varför kommunen måste kunna erbjuda olika former av medborgardialog på olika nivåer i beslutsprocessen. Foto: Peter Holstad. 31 Sammanfattning av Sollentuna kommuns utmaningar ANSVARSFULL EKONOMISK POLITIK • Planera utifrån en långsiktig analys av kommunens förutsättningar och investeringsbehov • Skapa en effektiv hantering för de externa krav på planering, genomförande samt uppföljning som ställs utifrån den statliga styrningen • Kontinuerligt följa upp och analysera kommunjämförelser och utveckla de verksamheter där Sollentunas nivå behöver förbättras • Se över befintliga styrformer och eventuellt genomföra justeringar i syfte att svara mot nya lagkrav gällande privata utförare UTBILDNING • Ge ett ökat antal nyanlända barn och elever en snabb integration • Möta medborgarnas ökade krav på tillgänglighet och kvalitet • Flexibla förskole- och skollokaler, förberedda för omställningar utifrån behov • Möta den snabbt ökande förändringstakten avseende ny teknik • Rekrytera och behålla personal med adekvat högskoleutbildning för att säkra en verksamhet med hög kvalitet • Redan i förskolan sätta in adekvat stöd till barn som riskerar att inte uppnå kunskapskraven i skolan • Framtida brist på gymnasieplatser • Beredskap inför eventuella reformer på nationell nivå NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD • Fortsatt utveckling av kommunens effektivitet och kvalitet vad gäller handläggning och service • Ökad digitalisering som ett verktyg i våra företagskontakter • Arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap • Bidra till att underlätta företagens kompetensförsörjning • Anpassning till eventuella regelförändringar på arbetsmarknadsområdet • Förväntat ökat tryck på vuxenutbildningen • Utvidgat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar 3232 FÖREBYGGANDE INSATSER OCH OMSORG • Fler äldre med behov av fler och eventuellt andra insatser • Förändrade behov hos personer med rätt till insatser enligt LSS • Ökat behov av bostäder och boenden samtidigt som en ökad urbanisering minskar tillgången till mark och lokaler • En mer central roll för privata utförare och ökade krav på uppföljning • Ökad användning av tillgängligt teknikstöd • Ökade förväntningar på information och e-tjänster samt ökade lagkrav • Stora rekryteringsbehov MILJÖ OCH SAMHÄLLSUTVECKLING • Minska miljö- och klimatpåverkan genom minskad konsumtion och effektiva miljökrav vid upphandling och inköp • Genomföra effektiva informationsinsatser och kompetensutveckling inom miljöoch klimatområdet som leder till beteendeförändring • Planera och bygga ett växande Sollentuna utifrån ett hållbarhetsperspektiv • Anpassa kommunen för kommande klimatförändringar • Minska den barriäreffekt E4:an och den spårbundna trafiken skapar och utnyttja potentialen i kommunikationspunkterna • Förtäta och utveckla stadsbilden i de fem stationssamhällena mot mer av storstadskaraktär och samtidigt väga upp den täta staden med attraktiva huvudstråk • Skapa långsiktig attraktivitet i det offentliga rummet såsom gator, torg, parker och bostadsmiljöer • Utveckla mötesplatser och aktivitetsytor i alla kommundelar för människor med varierande ålder och bakgrund • Ökat intresse för motion och hälsa, samt förändrade behov när nya sporter blir populära och klimatförändringarna påverkar vintersportsaktiviteterna • Social oro och psykisk ohälsa bland ungdomar samt behov av mötesplatser för unga över 16 år KOMMUNIKATION • Utveckla den offensiva kommunikationen och göra information lättillgänglig för alla invånare • Fortsatt utveckling av formerna för medborgardialog • Ökad kommunikation med invånarna, en konsekvens av valfriheten • Ökade krav och förväntningar på att kommunen erbjuder tjänster som bygger på modern teknik 33 34 35 KOMMUNLEDNINGSKONTORET JANUARI 2015 36
© Copyright 2025