1. No category

BESLUTNINGER
Erhvervs- og vækstudvalget - mødesager
ERHVERVS - OG VÆKSTUDVALGET
MØDETIDSPUNKT
24-02-2015 14:30
MØDESTED
Mødelokale på regionsgården H6 + H7
MEDLEMMER
Lars Gaardhøj
Marianne Stendell
Erik R. Gregersen
Hans Toft
Lene Kaspersen
Kenneth Kristensen Berth
Carsten Scheibye
Per Roswall
Marianne Frederik
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Afbud
Deltog
Side 1 af 30
INDHOLDSLISTE
1. Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i udmøntningen af strategien
2. Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat
samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet
3. Beslutningssag: Copenhagen Science City - styrket indsats for udvikling af ekspansive videnmiljøer
4. Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af grundforløb 1 i Frederikssund
5. Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS-programmet
6. Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region Hovedstaden
7. Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech Cluster (CHC)
8. Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
9. Eventuelt
10. Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation ved Birgitte Wederking
11. Beslutningssag: Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet, ReproUnion
Side 2 af 30
1. DRØFTELSESSAG: REVUS - DRØFTELSE AF INITATIVER OG
PROJEKTER, SOM LED I UDMØNTNINGEN AF STRATEGIEN
Den 3. februar 2015 godkendte regionsrådet udkastet til den kommende regionale vækst- og
udviklingsstrategi (ReVUS), som nu er sendt i høring. Strategien er vedlagt som bilag til orientering.
ReVUS sætter den overordnede retning for det regionale udviklingsområde de kommende år, og derfor
lægges der nu op til, at erhvervs- og vækstudvalget indledningsvis drøfter mulige initiativer og projekter,
som led i udmøntningen af strategien.
Regionsrådet har med budget 2015 afsat en pulje på 40 mio. kr. om året over de næste fire år til projekter
mv. som skal realisere strategien. Planen er, at en række initiativer igangsættes umiddelbart efter
vedtagelsen af strategien i september 2015, mens andre kræver mere forarbejde og vil kunne igangsættes
inden for få år. Det er ambitionen, at strategien udmøntes gennem store fælles markante satsninger, der
skaber effekt på vækst og udvikling i hovedstadsregionen.
På mødet bliver udvalget præsenteret for et oplæg, som danne grundlag for en indledende drøftelse i
udvalget med henblik på det videre politiske arbejde med udmøntningen af ReVUS.
POLITISK BEHANDLING
Drøftet
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
JOURNALNUMMER
14002193
BILAGSFORTEGNELSE
1. Udkast til ReVUS
2. Oplæg - Eksekvering af ReVUS
Side 3 af 30
2. BESLUTNINGSSAG: DRØFTELSE AF DANSKE REGIONERS
OPLÆG VEDRØRENDE PERSPEKTIVERNE I OFFENTLIG-PRIVAT
SAMARBEJDE SOM AFSÆT FOR INNOVATION AF NYE DIGITALE
LØSNINGER TIL SUNDHEDSVÆSENET
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
Danske Regioner har anmodet om at alle regionsråd drøfter emnet Perspetiverne i offentlig-privat
samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet med henblik på at
komme med input til det endelige politiske oplæg, som forventes klar i løbet af 1. halvår 2015. Forud for
denne drøftelse forelægges sagen her for erhvervs- og vækstudvalget samt it- og
afbureaukratiseringsudvalget .
INDSTILLING
Administrationen indstiller til erhvervs- og vækstudvalget:
1. at drøfte emnet med afsæt i debatoplægget (bilag 1), og
Administrationen indstiller endvidere, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og
regionsrådet anbefaler
2. at godkende "Udkast til bemærkninger fra Region Hovestaden til Danske Regioners overordnede
retning for politisk oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for
innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet" (bilag 2).
POLITISK BEHANDLING
Formanden satte indstillingen under afstemning
Stemmer for: A(3), C(2), O(1), V(1) – i alt 7
Stemmer imod: Ø (1) – i alt 1
I alt – 8
Indstillingen var herefter anbefalet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Danske Regioners politiske udvalg for Sundhedsinnovation og Erhvervssamarbejde har i efteråret 2014
arbejdet med at udforme et debatoplæg med titlen ”Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens
vækstmuligheder?”. Debatoplægget har undervejs været drøftet administrativt med regionerne i regi af
Regionernes Sundheds-it (RSI) og Regionernes Samarbejdsforum for Sundhedsinnovation (RSS).
Debatoplægget sætter fokus på perspektiverne i at bruge offentlig-privat samarbejde som afsæt for
innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Danske Regioners bestyrelse har i december
2014 godkendt debatoplægget, som er en forløber for et kommende politisk oplæg om emnet, der vil
blive udarbejdet i 1. halvår 2015.
Regionsrådene er blevet anmodet om at drøfte debatoplægget med henblik på at give en tilbagemelding
på den overordnede retning for det politiske oplæg.
Det overordnede temaer i debatoplægget er 1. Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og
vækst?,
2. Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling, 3. Telemedicin, 4.
mHealth (mobil sundheds-it), 5. Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier og 6. Data som drivkraft
for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver
Side 4 af 30
Udvalgene foreslås særligt at drøfte følgende:
1. mHealth (mobil sundheds-it):
Udbredelsen af mobil sundheds-it er en spændende international trend, hvis perspektiver er talrige.
Grundet den hastige udvikling indenfor området er det dog ikke muligt at forudsige alle de
fremtidige muligheder (herunder i forhold til kropslige målinger) og begrænsninger (herunder
sikkerhedsmæssige og etiske problemstillinger) forbundet med mHealth.
2. Data som drivkraft for sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver:
Der er ingen tvivl om at data kan fungere som en drivkraft for sundhedsforskning og udvikling af
sundhedsvæsenets kerneopgaver. Det er dog en vigtig forudsætning, at deling sker på sikker og
forsvarlig vis således at patienterne føler sig trygge ved at stille data til rådighed.
Debatoplægget er vedlagt som bilag 1. Udkast til bemærkninger fra Region Hovedstadens Regionsråd er
vedlagt som bilag 2.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
En tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser.
KOMMUNIKATION
Ingen særskilt kommunikationsindsats planlagt.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
Sagen behandles sideløbende i it- og afburekratiseingsudvalget. Herefter forelægges sagen
forretningsudvalget den 3. marts og regionsrådet den 10. marts 2015 med henblik på afgivelse af input til
Danske Regioner umiddelbart i forlængelse heraf.
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Jens Gordon Clausen
JOURNALNUMMER
14002072
BILAGSFORTEGNELSE
1. Invitation til debat & debatoplæg
2. Udkast til bemærkninger til debatoplægget
Side 5 af 30
3. BESLUTNINGSSAG: COPENHAGEN SCIENCE CITY - STYRKET
INDSATS FOR UDVIKLING AF EKSPANSIVE VIDENMILJØER
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
Universiteterne i hovedstadsregionen har i de senere år haft fokus på at udvikle internationalt attraktive
campusområder i samspil med forskerparker, erhvervsliv og kommuner, som danner grundlag for styrket
forskning, bedre uddannelser, iværksætteri og erhvervsinvesteringer i hovedstadsregionen. Region
Hovedstaden vil gerne understøtte denne udvikling og arbejder på at gøre Copenhagen Science Region
og sund vækst til et satsningsområde i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS).
Etablering af campus områder bidrager til at understøtte dannelse af flere internationalt attraktive
ekspansive videnmiljøer.
Copenhagen Science City er et af disse initiativer, hvor aktørerne i og omkring Københavns Universitets
Nørre Campus ønsker at styrke indsatsen for at tiltrække internationale talenter blandt studerende,
forskere og virksomheder. Det skal i første omgang ske ved, at relevante parter bag Copenhagen
Science City bidrager med ialt 1,6 mio. kr. årligt i tre år til sekretariatet for Copenhagen Science City, der
i dag alene finansieres af Københavns Universitet med 2,1 mio. kr.
Administrationen bemærker, at det kun er indstilllingspunkt 1, der behandles i erhvervs- og
vækstudvalget.
INDSTILLING
Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet
anbefaler:
1. at orienteringen om det faglige indhold i samarbejdet Copenhagen Science City tages til efterretning.
Administrationen indstiller endvidere, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler:
2. at godkende medfinansiering af Copenhagen Science City-sekretariatet med 800.000 kr. årligt i 3 år
under forudsætning af, at øvrige parter bidrager med medfinansiering.
POLITISK BEHANDLING
Indstillings punkt 1 blev anbefalet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Copenhagen Science City – en unik bydel
GREATER CoPENHAGEN og Region Hovedstaden konkurrerer med de mest succesfulde metropoler i
verden om arbejdspladser og investeringer. Visionen for regionens strategi Fokus og Forenkling og den
kommende ReVUS er, at Hovedstadsregionen er den grønne og innovative metropol med høj vækst, og
livskvalitet samt et sammenhængende sundhedsvæsen på internationalt topniveau. I konkurrencen mellem
metropolregioner er det afgørende at etablere stærke strategiske platforme for videndeling. Copenhagen
Science City bidrager til eksekvering af Fokus og Forenkling og den politiske målsætning om at styrke
regionens ekspansive videnmiljøer. Et styrket Copenhagen Science City indgår samtidig som
initiativ under det strategiske tema Sund Vækst i den kommende ReVUS.
Copenhagen Science City dækker området omkring de tre vidensinstitutioner Rigshospitalet og Glostrup
Hospital, Københavns Universitets Nørre Campus, hvor størstedelen af Det Sundhedsvidenskabelige
Fakultet og Det Natur- og Biovidenskabelige Fakultet findes samt Professionshøjskolen
Metropol. Copenhagen Science City realiseres i et tæt samarbejde mellem Københavns Kommune,
Bygningsstyrelsen, Ministeriet for Forskning, Innovation og Videregående Uddannelser, Region
Hovedstaden og områdets store vidensinstitutioner.
Rammen om samarbejdet er Vidensbyens Udviklingsråd, hvor også erhvervslivet er stærkt repræsenteret.
Side 6 af 30
Region Hovedstaden deltager med to medlemmer i udviklingsrådet henholdsvis Rigshospitalet og
Glostrup Hospitals direktør og Vicedirektøren i Center for Regional Udvikling. Copenhagen Science
City-sekretariatet er sekretariat for Vidensbyens Udviklingsråd og står for at udvikle konkrete forslag til
initiativer og aktiviteter, der understøtter udvikling og branding af videnbydelen i tæt samarbejde med
relevante parter. Sekretariatet afholder endvidere forskellige arrangementer for relevante målgrupper.
Campusområdet har meget at byde på med en af Europas største koncentrationer af uddannelse,
grundforskning og anvendt forskning inden for medicin, sundhedsvidenskab og naturvidenskab,
herunder Informations- og Kommunikationsteknologi (IKT):
Š
Š
Š
Š
Š
Š
Š
Š
I alt har omkring 30.000 studerende og medarbejdere inden for ovennævnte områder deres daglige
deres gang i Copenhagen Science City
Investeringer for omkring 6 mia. kr. i moderne forsknings-, undervisnings- og behandlingsfaciliteter,
som i de kommende år tages i brug af de tre vidensinstitutioner i området
Placering af det kommende European Spallation Source Data Management and Software Center
midt i Copenhagen Science City. Sammen med ESS forskningsanlægget i Lund forventes det 14
mia. kr. store projekt at tiltrække 2.000-3.000 gæsteforskere fra universiteter, institutioner og
virksomheder hvert år og gavne et bredt spektrum af forskning inden for materialevidenskab
Deltagelse i tværnationale projekter som det nye Knowledge Innovation Community, der modtager
3-4 milliarder kr. over de næste 7-10 år til fremme af samspillet mellem sundhedsforskning,
uddannelse og entreprenørskab på sundhedsområdet
Forskerbyerne COBIS og SYMBION, som tilbyder moderne faciliteter til vækstvirksomheder
indenfor bl.a. Biotech og IT
Københavns Universitets Tech Trans Kontor og Region Hovedstadens Forsknings- og
innovationskontor, der kommercialiserer opfindelser, indgår licensaftaler, etablerer spin-outs, indgår
forsknings- og udviklingsaftaler med erhvervslivet og laver OPI-samarbejder (Offentlig-, Private-,
Innovationssamarbejder)
Innovationshusene Sund Vækst Hus og Unicersity Copenhagen (UCPH) Innovationhub, hvor
studerende og virksomheder kan få hjælp til at afprøve og kommercialisere innovative løsninger
Grøn infrastruktur bestående af tre kommende metrostationer, hurtigbusruten Den Kvikke Vej og et
netværk af cykel og gangstier
Målet er ikke blot at bringe forskere og udviklere sammen for at skabe nye produkter og processer eller
at skaffe boliger, butikker og andre servicefunktioner til forskere og studerende. I stedet for rene
universitets- og erhvervsområder, skal der skabes helhedsprægede byrum, hvor man både kan arbejde,
bo og nyde livet. Sharing Knowlegde er grundstenen i Copenhagen Science City, hvor målet er at bruge
de fysiske rammer og store investeringer til at skabe et ”living lab” i verdensklasse for udvikling og
afprøvning af nye løsninger.
Rigshospitalet/Glostrup Hospital og administrationen deltager aktivt i udvikling, koordinering og
samarbejde om initiativer, som understøtter udvikling af Copenhagen Science City i overensstemmelse
med regionale målsætninger og strategier.
Konkret skal Copenhagen Science City bl.a:
Š
Š
Š
Š
Š
Š
Š
Styrke de studerendes tilknytning til arbejdsmarkedet under studierne
Udklække flere entreprenante studerende
Bidrage til arbejdet for at forbedre modtagelsen, integrationen og vejledningen af internationale
studerende og forskere
Styrke samspil og match-making mellem studerende, forskerer, erhvervsliv og offentlige parter om
forskning og innovation
Etablere en iværksætteruddannelse for erfarne iværksættere
Etablere et iværksætterhus for erfarne iværksættere
Indgå i samarbejdet om at udføre den internationale branding af GREATER CoPENHAGEN
Udover Copenhagen Science City arbejdes der med at etablere andre videnbyer i regionen: LyngbyTårbæk Vidensby og Frederiksberg Vidensby.
Side 7 af 30
Vurdering
Copenhagen Science City er etableret som en stærk geografisk, fysisk og strategisk platform, der skal
bidrage til at styrke den internationale branding af Copenhagen Science Region og GREATER
CoPENHAGEN. Copenhagen Science City er en unik bydel, der giver brandingen et konkret afsæt og
ansigt, og gør GREATER CoPENHAGEN til en internationalt attraktiv region for talentfulde forskere og
virksomheder. Administrationen vurderer, at et styrket sekretariat vil sikre øget volumen og regionalt
fokus i de konkrete aktiviteter. Det understøtter realisering af GREATER CoPENHAGEN dagsordenen
og bidrager til at skabe en attraktiv international metropol med ekspansive videnmiljøer, høj vækst og
livskvalitet.
Der forventes udarbejdet en handlingsplan for Copenhagen Science City-sekretariatets arbejde, der skal
godkendes i Copenhagen Science City's udviklingsråd. Handlingsplanen vil blive forelagt udvalget til
orientering i efteråret 2015.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Udgifter til en styrket indsats i Copenhagen Science City på 800.000 kr. i tre år kan afholdes inden for
budgettet for regional udviklings ramme.
KOMMUNIKATION
Parterne bag Copenhagen Science City har udarbejdet en fælles kommunikationsplan, og der udgives
løbende et nyhedsbrev. Region Hovedstaden, herunder Rigshospitalet bidrager med nyheder, konkrete
aktiviteter og cases.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
Sagen behandles i forretningsudvalget den 3. marts 2015 og i regionsrådet den 10. marts 2015.
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
15001095
Side 8 af 30
4. BESLUTNINGSSAG: UDTALELSE TIL ROSKILDE TEKNISKE
SKOLE OM UDBUD AF GRUNDFORLØB 1 I FREDERIKSSUND
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
I den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) ønsker Region Hovedstaden, at sikre
mere kvalificeret faglært arbejdskraft.
Regionsrådet skal ifølge lovgivningen høres, når en erhvervsskole ønsker at etablere grundforløb på en
ny adresse.
Roskilde Tekniske Skole (RTS) ønsker at etablere grundforløb 1 inden for medieområdet i
Frederikssund fra august 2015 og har derfor bedt om en udtalelse fra regionsrådet. Derfor forelægges
sagen.
INDSTILLING
Administrationen indstiller at erhvervs- og vækstudvalget over for forretningsudvalget og regionsrådet
anbefaler:
at anbefale, at Roskilde Tekniske Skole etablerer en afdeling i Frederikssund for grundforløb 1 inden for
medieområdet fra august 2015.
POLITISK BEHANDLING
Anbefalet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
På erhvervsuddannelsernes grundforløb 1 starter kun de helt unge, som er gået ud af folkeskolen for
mindre end et år siden.
Fra august 2015 til juli 2017 tilrettelægges grundforløb sådan, at de retter mod en gruppe af
erhvervsuddannelser, der har et fagligt fællesskab. Erhvervsuddannelserne vil fra august 2017 være
opdelt i de fire hovedområder. Derfor vil erhvervsskolers knopskydninger med nye
uddannelsessteder bortfalde i juli 2017, selvom Undervisningsministeriet forventer, at den nuværende
ordning videreføres.
Roskilde Tekniske Skole (RTS) ansøgning om at udlægge grundforløb 1 til Frederikssund
inden for medieområdet
RTS ønsker at etablere en afdeling i Frederikssund med grundforløb 1 inden for medieområdet. Det er
tanken, at afdelingen skal indgå i campusmiljøet omkring gymnasiet, hf, handelsskole, 10. klasse og
ungdomsskole. Frederikssund Kommune opstarter "Ungekontakt" - på tværs af UU-vejledningen,
jobcenteret, social service og familieafdelingen - for at flest mulig unge påbegynder og gennemfører en
uddannelse.
Det fremgår, at ca. 19 procent af de unge i Frederikssund Kommune søger en erhvervsuddannelse mod
regionsgennemsnittet på ca. 14 procent, selvom de unge fra Frederikssund generelt har transporttider på
eller over en time mod regionsgennemsnittet på 38 minutter.
Udtalelser fra de nærmestliggende erhvervsskoler, som udbyder grundforløb i forhold til
medieområdet
I Region Hovedstaden har kun Københavns Tekniske Skole (KTS) og Teknisk Erhvervsskole Center
(TEC) tilladelse til at udbyde uddannelser inden for medieområdet. KTS har, modsat TEC, ikke
invendinger mod, at RTS åbner en filial i Frederikssund.
TEC gør indsigelse mod en RTS afdeling i Frederikssund. TEC påpeger, at skolen allerede er under pres
Side 9 af 30
på sin eneste uddannelse inden for medieområdet, og at presset forventeligt bliver større på hele
medieområdet pga. adgangsbegrænsninger.
Administrationens bemærkninger og vurdering
Region Hovedstaden har i det tidligere projekt "Udvikling med Udsigt" samarbejdet med Frederikssund
Kommune og Erhvervsskolen Nordsjælland og støttet oprettelse af en filial i Frederikssund med udbud
af grundforløb på tømreruddannelsen. Filialen lukkede i 2012. Formålet med projektet var at forbedre
uddannelsesdækningen og tilgængeligheden til uddannelse i bl.a. Frederikssund, hvor
erhvervsskoleelevers transporttider ligger markant over gennemsnittet i Region Hovedstaden.
Administrationen vurderer dog fortsat, at der er behov et erhvervsuddannelsestilbud i Frederikssund og
er derfor positiv over for et tilbud, der kan sikre udvikling af et bæredygtigt erhvervsuddannelsestilbud i
området på sigt med flere uddannelser.
I forhold til TEC's indsigelse bemærker administrationen, at det ikke fremgår, hvordan RTS vil
sammensætte grundforløbet i Frederikssund. Administrationen kan derfor ikke bedømme, om
grundforløbet vil berøre den uddannelse, som TEC's tilladelse er begrænset til. Administrationen har ikke
indsigt i de unges søgning til grundforløb inden for medieområdet og kan derfor ikke vurdere,
hvordan RTS-afdelingen med grundforløb 1 vil kunne påvirke eksisterende udbud.
I forlængelse heraf bemærkes, at Erhvervsskolen Nordsjælland, der ikke er godkendt til udbud af
uddannelse inden for medieområdet, overvejer at etablere sig i Frederikssund i 2015.
Det er administrationens samlede vurdering, at en RTS-afdeling i Frederikssund inden for medieområdet
vil forbedre uddannelsesdækningen og tilgængeligheden for de helt unge. Det vil kunne bidrage til, at flere
unge direkte fra folkeskolens afgangsklasser søger erhvervsuddannelse, og dermed til den regionale
målsætning om behovet for faglært arbejdskraft.
Derfor indstiller administrationen, at regionsrådet anbefaler, at RTS etablerer en afdeling i Frederikssund
med grundforløb 1 inden for medieområdet.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser.
KOMMUNIKATION
Der er ikke planlagt en kommunikationsindsats.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
Sagen behandles i forretningsudvalget den 3. marts 2015 og i regionsrådet den 10. marts 2015.
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
14012748
BILAGSFORTEGNELSE
1. Ansøgning af 5. december 2014 fra Roskilde Tekniske Skole, inkl. bilag
2. Udtalelser fra Erhvervsskoler vedr. Roskilde Tekniske Skoles ansøgning af 5. december 2014
Side 10 af 30
5. BESLUTNINGSSAG: GODKENDELSE AF AFTALER IFM.
INTERREG 5A-ØKS-PROGRAMMET
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
INTERREG 5A er et EU-program finansieret af den Europæiske Fond for Regional Udvikling.
Programmet skal fremme grænseoverskridende samarbejde mellem de regioner, der grænser op mod
Øresund, Kattegat og Skagerrak (ØKS). Der er afsat cirka 1 mia. kr. til programmet. Programmet er
opdelt i to delprogrammer: Et for Øresundsregionen og et for Kattegat-Skagerrak-området. EUprogrammet er centralt i Region Hovedstadens samarbejde med bl.a. Region Skåne, eksempelvis
omkring forskningsanlægget European Spallation Source (ESS).
Det overordnede ansvar for administration af Regionalfonden i Danmark ligger hos Erhvervsstyrelsen. I
forhold til udmøntningen af de grænseoverskridende programmer under Regionalfonden er der et teknisk
setup der gør, at kompetencer og ansvaret for programmerne ifølge lovgivningen er placeret decentralt i
Danmark (hos regionerne). Regionsrådet skal derfor godkende, at ansvaret for INTERREG-5A-ØKSprogrammet overdrages fra Erhvervsstyrelsen til de fire danske regioner, der deltager i programmet, at
der stilles en økonomisk garanti og at der indgås en aftalte mellem det svenske Tilväxtverket, de fire
deltagende danske regioner og Erhvervsstyrelsen om forvaltning og attestering og medfinansiering til
teknisk assistance.
Region Hovedstaden har sammen med de andre deltagende regioner bl.a. til opgave at udvælge
programmets projekter. Regionsrådet har derfor i 2014 udpeget Erik Gregersen (A) og Flemming Pless
(A, stedfortræder) til programmets overvågningsudvalg og Lars Gaardhøj (A) og Flemming Pless (A,
stedfortræder) til styringsudvalget for delprogrammet Øresund.
INDSTILLING
Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet
anbefaler:
1. at godkende aftalen mellem Erhvervsstyrelsen og Region Hovedstaden om gennemførelsen af
INTERREG 5A ØKS-programmet (bilag 1).
2. at godkende aftalen mellem Tilväxtverket, Erhvervsstyrelsen og Region Hovedstaden om overdragelse
af forvaltnings- og attesteringsopgaver til et fællessekretariat, placeret under Tilväxtverket (bilag 2).
3. at at Region Hovedstadens engagement i kommende INTERREG 5A-projekter er betinget af, at de
understøtter strategien Fokus & Forenkling og tager udgangspunkt i de konkrete initiativer i den
kommende Regionale Vækst- og Udviklingsstrategi og GREATER CoPENHAGEN-samarbejdet
Administrationen indstiller endvidere, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler:
4. at godkende garantistillelsen for alle udgifter fra projektpartnere fra hovedstadsregionen i INTERREG
5A ØKS-programmet.
5. at godkende medfinansiering af teknisk assistance på 1,4 mio. kr. om året i perioden 2015-2018.
POLITISK BEHANDLING
Indstillingsens punkt 1-3 blev anbefalet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Det grænseoverskridende samarbejde i INTERREG 5A ØKS-programmet omfatter geografisk
regionerne Hovedstaden, Sjælland og Skåne samt Kattegat/ Skagerrak-regionen, bestående af regionerne
Nordjylland, Midtjylland, Halland, Västra Götaland, Oslo kommune samt syv fylkeskommuner i Norge.
Europa-kommissionen ønsker gennem programmet at styrke Øresund-Kattegat-Skagerrak-områdets
konkurrenceevne på fire områder: Innovation, grøn økonomi, transport og beskæftigelse. Programteksten
Side 11 af 30
kan ses i bilag 3: OP Interreg ØKS 2014-2020.
Region Hovedstaden vil arbejde for, at INTERREG-projekter med partnere fra hovedstadsregionen tager
udgangspunkt i regionens strategi om Fokus & Forenkling og understøtter målsætningerne i den
kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) og GREATER CoPENHAGENsamarbejdet.
Programmet medfinansieres af den Europæiske Fond for Regional Udvikling med i alt 1,01 mia. kr. i
perioden 2014-2020. Der er to delprogrammer i programmet: Et for Øresundsregionen og et for KattegatSkagerrak-området. Region Hovedstaden er repræsenteret i programmets styregrupper. Regionsrådet har
tidligere udpeget medlemmer hertil.
For at realisere målsætningerne i programmet har der fra de deltagende regioners side været et ønske om
også at kunne inddrage private virksomheder som partnere i programmets projekter. De statslige
myndigheder i Danmark, Sverige og Norge har stillet sig positive i forhold til øget deltagelse af
erhvervslivet i programmet.
Erhvervsstyrelsen har det overordnede ansvar for administrationen af Regionalfonden i Danmark.
Ansvaret for gennemførelsen af de grænseoverskridende samarbejdsprogrammer placeres dog decentral i
Danmark hos regionerne. De fire danske regioners ansvar fremgår i aftalen mellem Erhvervsstyrelsen og
de fire regioner (bilag 1: Aftale mellem ERST og de fire regioner). De fire regioner har på danske vegne
ansvaret for at udvælge projekter og gennemføre en række administrative opgaver i programmet.
Udvælgelse af projekter sker i programmets styrings- og overvågningsudvalg.
Endvidere skal de fire danske regioner indgå en aftale med Erhvervsstyrelsen og Tilväxtverket i Sverige
(svarende til den danske Erhvervsstyrelse) om overdragelse af forvaltnings- og attesteringsopgaverne,
som de fire regioner har, til Tilväxtverket, som er programmets forvaltnings- og attesteringsmyndighed
(bilag 2: Dansk-svensk aftale mellem regionerne, ERST og Tilväxtverket). Den praktiske udførelse af
disse opgaver har de fire regioner og Erhvervsstyrelsen aftalt at uddelegere til hhv. Tilväxtverket og et
fælles programsekretariat, som består af to afdelinger placeret i Göteborg og København.
Den decentrale model indebærer tillige, at de fire danske regioner medfinansierer den danske del af
udgifterne til teknisk assistance under programmet. Fordelingen af udgifterne til medfinansiering sker ud
fra delprogram og befolkningstal. Region Hovedstadens andel af udgifterne beløber sig til 9,56 mio. kr.
over en 7-årig periode (bilag 4: Forslag finansiering danske regioner). Midlerne til teknisk assistance
for årene 2015-2018 er afsat i budgettet.
I overensstemmelse med bemærkningerne til § 13 i lov nr. 1599 af 20. december 2006 om administration
af tilskud fra Den Europæiske Regionalfond og Socialfond med senere ændringer og § 27, stk. 2 i
bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 stiller de fire danske regioner garanti over for Erhvervsstyrelsen til
sikkerhed for eventuel tilbagebetaling af programmidler, som der måtte blive stillet krav om over for den
danske stat, og overtager herunder forpligtelsen til at tilbagebetale uretmæssigt udbetalte beløb til
attesteringsmyndigheden. Den enkelte region hæfter for eventuelle tilbagebetalinger for alle
projektpartnere inklusive de private virksomheder fra regionen, og ikke for projektpartnere fra de andre
regioner. Region Hovedstaden er ikke hidtil i forbindelse med tidligere INTERREG-programmer blevet
mødt med tilbagebetalingskrav fra Europa-Kommissionen. Programmets kontrolmekanismer og høje
afrapporteringskrav gør det fortsat usandsynligt, at Region Hovedstaden bliver mødt med
tilbagebetalingskrav. Garantien anvendes kun, hvis det avancerede kontrolsystem fejler og EuropaKommission over for Danmark stiller krav om tilbagebetaling af programmidler fra enkelte
projektpartnere fra hovedstadsregionen, hvor der bliver konstateret fejl. Garantien vil gælde frem til
31.12.2027. Et detaljeret overblik over programmets kontrolmekanismer fremgår af seneste udkast til
beskrivelse af programmets forvaltnings- og kontrolsystem (bilag 5: Udkast til beskrivelse af
forvaltnings- og kontrolsystem ØKS).
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Der er afsat 1,4 mio. kr. per år i budgettet 2015-2018 til medfinansiering af Region Hovedstadens bidrag
Side 12 af 30
til teknisk assistance. Midlerne er afsat under de regionale udviklingsområder.
KOMMUNIKATION
Der er ikke planlagt en særskilt kommunikationsindsats.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
Sagen behandles i forretningsudvalget d. 3. marts og i regionsrådet d. 10. marts 2015.
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg /Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
13012232
BILAGSFORTEGNELSE
1. Bilag 1_Aftale mellem ERST og de fire regioner
2. Bilag 2_Dansk-svensk aftale mellem regionerne, ERST og Tilväxtverket
3. Bilag 3_OP Interreg ØKS 2014-2020
4. Bilag 4_Forslag finansiering danske regioner
5. Bilag 5_Udkast til beskrivelse af forvaltnings- og kontrolsystem ØKS
Side 13 af 30
6. DRØFTELSESSAG: DE KOMMENDE ÅRS
KOMMERCIALISERINGSINDSATS I REGION HOVEDSTADEN
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
For at understøtte målene i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) samt
strategien Fokus og Forenkling om offentlig-privat innovation, samt at omsætte viden til løsninger og øge
patentering og iværksætteri i regionen, er der behov for at vurdere, om kommercialiseringsindsatsen i
Region Hovedstaden kan gøres bedre fremover. Region Hovedstaden har evalueret sin indsats og har på
den baggrund skitseret elementer, som kan indgå i planen for de kommende års kommercialisering.
På baggrund af erhvervs- og vækstudvalgets drøftelse vil administrationen efterfølgende udarbejde oplæg
til ny strategi for de kommende års kommercialiseringsindsats.
INDSTILLING
Administrationen indstiller overfor erhvervs- og vækstudvalget:
1. at tage orienteringen om kommercialiseringsindsatsen til efterretning
2. at drøfte mulighederne for at kommercialiseringsindsatsen forkuseres og styrkes i overensstemmelse
med målene i den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS).
POLITISK BEHANDLING
1. Taget til efterretning.
2. Drøftet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Baggrund
Siden dannelsen af regionen i 2007 er der anmeldt 144 opfindelser, hvoraf regionen har overtaget
rettighederne til 106. Ud af de 106 er 18 kommercialiseret, 29 er opgivet og 59 er igangværende. Dvs. 17
% af de overtagne opfindelser er foreløbigt kommercialiseret, mens 27% er opgivet. Hertil vil der komme
flere kommercialiseringer ud af de 59 igangværende. Det er således konkrete afkast, der nu kan danne
baggrund for en erfaringsopsamling. Det tidligere regionsråd bestilte derfor en evaluering af Region
Hovedstadens kommercialiseringsindsats, "Commercialization Efforts in Denmark’s Capital Region i
2013".
Evalueringen pegede på en række successer men også problematikker i forbindelse med
kommercialiseringsindsatsen hidtil. Indsatsen har været for isoleret i forhold til regionens øvrige
aktiviteter. Der har ikke været nok fokus på at skabe nye virksomheder (spin outs), og det er kun
lykkedes at få aktiveret en begrænset del af hospitalsforskerne til at tænke i kommercialisering.
Administrationen ser evalueringen som et værdifuldt input til, hvordan indsatsen bør skærpes fremover.
Samtidig er der dog forslag og konklusioner, hvor administrationen vurderer, at evaluator ikke har kendt
de særlige præmisser, der gør sig gældende i den kliniske verden, der adskiller sig fra universiteterne.
Mange af regionens hospitalsforskere i verdensklasse har sit udgangspunkt i kliniske behov, hvor
forskningen ikke blot udføres for at forstå verden, men også for at forandre verden i form af bedre
patientbehandling. Derfor har der i mindre grad været behov for de indsatser, der er blevet gjort på
universiteterne, for at få forskerne interesserede i anvendelses- og kommercialiseringsaspekter.
Den strategiske ramme for den fremadrettede indsats
Region Hovedstaden har med sin strategi ”Fokus og Forenkling” sat en retning for, at regionens
kommercialiseringsindsats skal være fokuseret og lægge kræfterne de steder, der skaber resultater. Den
kommende ReVUS indebærer ligeledes en fokuseret indsats fremover, hvor der for at realisere en grøn
og innovativ metropol med høj vækst og livskvalitet bl.a. skal lægges kræfter i indsatser, der bidrager til
ekspansive vidensmiljøer og sund vækst.
Side 14 af 30
I regi af ”Sund vækst” pågår der et arbejde med at etablere et sekretariat for Copenhagen Healthtech
Cluster (CHC) med sekretariat hos Copenhagen Capacity. CHC-klyngen forventes at blive et
omdrejningspunkt for regionens arbejde med kommercialisering og anden virksomhedssamarbejde via
innovationsprojekter, udvikling af testfaciliteter etc. Som led i regionens governance bliver
kommercialiseringsindsatsen løbende holdt op mod de politiske målsætninger, og herunder vurderet
om regionen får mest mulig værdi for de afsatte midler. Øget værdi vil bl.a. ske ved at udnytte synergier
på tværs af regionens forsknings- og innovationsindsatser, via dialog med såvel de stærke miljøer på
hospitalerne som KU og DTU mfl.
Konkrete initiativer til en styrket indsats
Med udgangspunkt i evalueringen har administrationen en række planer for at udvikle
kommercialiseringsindsatsen i 2015. Der vil først og fremmest ske en fokusering. Der har hidtil været en
stor portefølje med mange aktive projekter, der skulle administreres og afholdes udgifter til. For at bruge
ressourcerne optimalt er der fremover brug for at porteføljen bliver reduceret og dermed mere
operationel og at projekterne skal udvikles inden for en given periode for derefter at stoppes, hvis
indsatsen ikke har båret frugt.
Der vil desuden ske bedre udnyttelse af interne synergier. Kommercialiseringsindsatsen kan tænkes bedre
sammen med regionens øvrige indsatser vedr. forskningsfinansiering m.m. Herunder skal der i
innovationsprojekter ske en bedre vurdering af rettighedsaspekter i de produkter, som projekterne
omhandler. Regionen indsamler hvert år data på mikroniveau (artikel/forskerniveau) om aktiviteten i
regionen, fordelt på hospitaler og afdelinger. Disse oplysninger kan bruges bedre til at kontakte de
miljøer, der tilsyneladende er særligt stærke forskningsmæssigt, men som endnu ikke har gjort sig
erfaringer med kommercialisering. Der skal desuden knyttes tættere bånd til især KU og DTU og centrale
virksomheder.
Herudover vil vurderingen af de indkomne opfindelser blive udviklet. Der gøres i dag et stort arbejde for
at vurdere indkomne opfindelser ud fra patentmæssige og kommercielle muligheder. Administrationen
vurderer, at det derfor kunne være hensigtsmæssigt, hvis der blev etableret en gruppe af respekterede
forskere indenfor diverse relevante områder, som kunne involveres for en uformel vurdering af en
opfindelses kliniske aspekter og udfordringer.
For at understøtte ReVUS og målene om et stærkt økosystem for iværksætteri og spin-outs arbejdes
desuden på et forslag om at etablere en ”proof of concept”-pulje. Nye opfindelser fører til nye
behandlinger når en eksisterende virksomhed betaler for rettighederne for at gå videre med at udvikle et
produkt. Andre gange er det forskeren eller andre, der har mod på selv at starte en virksomhed op via et
spin-out. Aministrationen vurderer, at der er et stort vækstpotentiale i dette for regionen, men
udfordringen er ofte ”proof of concept”-finansieringen af den tidlige udvikling og modning af en idé frem
mod noget håndfast. Det kunne i den sammenhæng overvejes at lade en pulje inkludere en
frikøbsordning, som kan bruges af forskere/andre ansatte, som vil lægge kræfter i at starte en
virksomhed, på grundlag af de høstede rettigheder.
Derudover vurderer administratoinen, at der som led i at understøtte ReVUS og målet om, at omsætte
mere viden til innovative løsninger, der når frem til kommercialisering, fremover bør arbejdes ud fra et
mere langsigtet blik på afkastet. Administrationen forsøger ved hvert projekt at optimere afkastet af
kommercialiseringsindsatsen bedst muligt. Her indgår overvejelser om behov for afkast på kort eller lang
sigt, direkte indtægter nu eller afledte effekter på længere sigt i form af levedygtig kommercialisering og
dermed bedre patientbehandling, flere arbejdspladser etc. Fremover ønskes der lagt øget vægt på de
mere langsigtede effekter, såsom at projekterne kan føre til levedygtige virksomheder, der kan tilbyde nye
behandlinger, frem for at sikre indtjening ved salget af rettigheder på kort sigt.
Som tillæg til sagsfremstillingen er vedlagt et bilag med fakta om konklusionerne fra evalueringen, om de
nærmere aktiviteter hørende til kommercialisering og en pressemeddelelse, der er et eksempel på resultat
af indsatsen.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser.
Side 15 af 30
KOMMUNIKATION
Kommercialiseringsindsatsen kommunikeres løbende via de resultater, der bliver skabt, jf. eksemplet i
bilag på ny virksomhed, der skal udvikle kræftbehandling
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
15001064
BILAGSFORTEGNELSE
1. Kommercialiseringsindsats faktaark
Side 16 af 30
7. ORIENTERINGSSAG: ORIENTERING OM OPSTART AF
COPENHAGEN HEALTHTECH CLUSTER (CHC)
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
Sagen fremlægges, da der i budget 2015 blev afsat 10 mio. kr til Copenhagen Healthtech Cluster (CHC)
og orienteringen redegør for eksekvering af de afsatte midler i budgetbeslutningen. Samtidig bliver der i
den kommende regionale vækst- og udviklingsstrategi (ReVUS) med væksttemaet Sund Vækst der er et
markant indsatsområde også fokus på CHC. Det er afgørende for succes, at der fra politisk
og administrativ side er fokus og opmærksomhed på indsatsen.
INDSTILLING
Administrationen indstiller overfor erhvervs- og vækstudvalget:
1. at tage orienteringen om Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) til efterretning.
2. at drøfte muligheden for at igangsætte opfølgende tiltag for at understøtte CHC's fremdrift
POLITISK BEHANDLING
1. Taget til efterretning.
2. Drøftet.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Baggrund
I de senere år er der i Region Hovedstaden gjort en række erfaringer med indsatser, der har understøttet
innovation i form af udvikling af nye arbejdsgange og produkter, testforløb og innovative indkøb. Der har
været gennemført første generation af innovationsindsatser, der har medført vigtige resultater og
erfaringer, men som ofte har været bundet til én lokation, uden at blive nyttiggjort i hverken mindre eller
større skala.
Med de erfaringer, er det nu tidspunktet for en 2. generations innovationsindsats. Som led i Fokus og
Forenkling er formålet med innovation på den ene side er at fremme vækst i regionen, på den anden side
at bidrage til en positiv udvikling af sundhedsvæsenet i henhold til de politiske mål og indsatser i
regionens strategi. Med lanceringen af CHC forsøges dette ført ud i praksis.
Hvad er Copenhagen Healthtech Cluster (CHC)
Copenhagen Healthtech Cluster (CHC) er et klyngesamarbejde med det overordnede mål at gøre
regionen til et globalt centrum for udvikling og test af innovative sundheds- og velfærdsteknologiske
løsninger. Løsninger, der fører til bedre behandlinger og livskvalitet for borgerne, og som samtidig
skaber værdi for samfundet i form af økonomisk vækst, konkurrencedygtige virksomheder og dermed
eksport og arbejdspladser.
CHC blev lanceret ved en konference den 19. november 2014, men klyngens aktiviteter opstartes først i
foråret 2015. Det kommende år vil være et take-off år for CHC, hvor innovative samarbejder, testforløb
og indkøb tænkes tæt sammen, med det mål at opnå konkrete resultater i form af sundhedsløsninger, der
kan implementeres i stor skala.
Copenhagen Healthtech Cluster’s (CHC’s) indsatser i 2015 og frem
CHC arbejder med fire ”spor” - fire tilgange til en sammenhængende indsats:
1. Innovativ offentlig efterspørgsel og indkøb: Nye løsninger skal udvikles på baggrund af en
innovativ offentlig efterspørgsel og i samspil med små og mellem store virksomheder (SMV’er) og
større virksomheder samt videninstitutioner. Løsningerne skal kunne skaleres og indkøbes på tværs
af regionens hospitaler, kommunale plejehjem og på tværs af sektorer og lande.
2. Udvikling af innovative (borgernære) løsninger: CHC skal igangsætte innovationsprojekter i
Side 17 af 30
virkelige omgivelser og i tæt samarbejde med små og mellem store virksomheder (SMV’er),
forskere, sundhedspersonale og borgere, hvor der er behov for nye løsninger.
3. Test af nye løsninger: CHC skal arbejde for, at det offentlige sundhedsvæsen i regionen tilbyder
innovations-, forsknings- og testfaciliteter, der er attraktive for de nationale og internationale
virksomheder, der udvikler ny sundheds- og velfærdsteknologi.
4. Eksport og international markedsføring: CHC skal positionere regionen som et internationalt
hotspot for velfærdsteknologi og skabe vækst i form af eksport, arbejdspladser og tiltrækning af
tallenter.
I 2015 vil der i de fire spor blive lagt vægt på, at få igangsat få, men strategisk store initiativer forholdsvis
hurtigt, som kan tjene som læring for efterfølgende projektprocesser og som desuden synliggør udadtil,
hvad klyngen konkret har af fordele.
Region Hovedstadens aktiviteter på området vil blive indtænkt i CHC, men ansvaret for aktiviteterne
ligger uforandret i regionens centre og hospitaler, som bliver en hoveddrivkraft i at få klyngen til at
lykkes. I 2015 vil der derfor lægges ekstra kræfter i at udvikle kliniske test- og innovationsmiljøer i
tilknytning til hospitalerne, med udgangspunkt i styrkerne hos det enkelte hospital. Desuden vil der blive
lagt kræfter i at udvikle og understøtte medarbejder- og behovsdrevne innovationssatsninger i samspil
med erhvervslivet og videninstitutioner, som har skaleringspotentiale.
Opbakning og involvering af hospitaler og politiske niveau er afgørende
Klyngens resultater bliver først for alvor mærkbare, hvis de parter og interessenter, der er på
området, involvere sig og deltager. Derfor vil der i foråret være en opsøgende og og informerende
indsats, hvor hospitaler, kommunale aktører, virksomheder med flere inddrages i at forme og
implementere CHC. Der er især brug for følgende:
Š
Š
Involvering af hospitalsledelserne og de kliniske miljøer
Opbakning og deltagelse fra hospitalerne er afgørende for, at test- og innovationsforløb kan lykkes
succesfuldt og at der er mulighed for efterfølgende implementering af løsningerne.
Klare prioriteringer
Det politiske niveau er den overordnede drivkraft i, at ambitionerne med CHC fastholdes over tid.
Dette kan bl.a. ske ved at man fra politisk side løbende viser de involverede sin interesse for,
hvordan CHC udvikler sig. Det kan ske ved at det politisk prioriteres at besøge testfaciliteter,
deltage ved lanceringer af innovationsresultater m.m.
Der er allerede igangsat mange indsatser og projekter inden for Sund Vækst i den kommende ReVUS,
der samtidig understøtter arbejdet i CHC. Bl.a projekterne under Forskning og Samarbejde som fx
udvikling af kliniknære inkubatormiljøer på hospitalerne, én indgang til medicoområdet og ideriget som
alle er projekter der forventes at øge den allerede målrettede fokus på innovation i Region Hovedstaden.
Administationen vurderer at der herudover er behov for, at der fremover fokuseres
yderligere på anvendelse af innovative indkøb og en større risikovillighed ift. at blive first mover på nye
innovationer. Dette kunne evt. virkeliggøres via budgetmidler til projekter i Ideriget, nye testfaciliteter på
hospitalerne samt en innovationspulje til fremme af behovsdrevne innovationer, modning af innovative
ideer samt etablering af procedurer for vurdering af innovationer med henblik implementering og
skalering. Desuden kunne det understøttes yderligere, at innovationer fra andre steder i Danmark og
udlandet ”kopieres”, bl.a. ved at igangsætte en ’stjæl med arme og ben’-konkurrence med belønning for
at tænke andres innovative tiltag ind i egen organisation.
Desuden kan der fra politisk side lægges vægt på, at regionens aktiviteter inden for udvikling af nye
behandlinger via innovative forløb, tests og indkøb tænkes sammen og skaber flest mulige synergier. Ikke
mindst er der brug for et tæt samarbejde mellem regionens sundheds-, innovations- og indkøbs- og ITdriftsorganisation, sådan at igangsatte innovationsprojekter ikke fører til prototyper, hvor mulighederne
for efterfølgende salg og drift ikke er tænkt tilstrækkeligt ind fra start i projekterne.
CHC forventes opstartet i løbet af 2015, hvor målet er at skabe klare, synlige resultater. Udvalget vil blive
Side 18 af 30
orienteret igen om fremdriften i efteråret 2015.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
En tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv økonomiske konsekvenser.
KOMMUNIKATION
Copenhagen Healthtech Cluster (CHC)-sekretariatet vil i 2015 iværksætte en række
kommunikationsaktiviteter
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
15001067
BILAGSFORTEGNELSE
1. CHCbrochure
Side 19 af 30
8. ORIENTERINGSSAG: LETBANEN SOM VÆKSTDRIVER
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
For at styrke byudviklingen og handelslivet langs den kommende letbane er der i budgetaftalen for 2015
”Vi bygger fremtiden” afsat 10 mio. kr. i 2015 til udarbejdelse af et internationalt demonstrationsprojekt,
der kan understøtte udviklingen og sikre passagerfremgang på letbanen. Med udgangspunkt i denne
beslutning har administrationen i samarbejde med de 10 kommuner i Ringbysamarbejdet udarbejdet et nyt
grundlag for en styrket, fælles indsats i de kommende år.
INDSTILLING
Administrationen indstiller:
at erhverv- og vækstudvalget tager orienteringen om det styrkede samarbejde samt kommissoriet for
arbejdet til efterretning (bilag 1).
POLITISK BEHANDLING
Taget til efterretning.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
Baggrund
Med baggrund i regionsrådets beslutning i budgetaftalen om at styrke byudviklingen og handelslivet langs
den kommende letbane i Ring 3 har administrationen i dialog med kommunerne i Ringbysamarbejdet
udarbejdet et nyt kommissorium for de kommende års fælles indsats for at styrke udviklingspotentialet
langs hele korridoren. Dette kommissorium blev tiltrådt af styregruppen for samarbejdet den 15.
december 2014 (Bilag 1).
Ringbysamarbejdet er et samarbejde mellem kommunerne langs Ring 3, regionen, virksomheder,
trafikmyndigheder og andre relevante parter om by-, erhvervs- og trafikudvikling i storskala. De nære
forstæder omkring København har et stort arbejdsmarked og et stort samlet kulturelt og rekreativt udbud.
Denne strategiske placering i det samlede hovedstadsområde og i Greater Copenhagen bør udnyttes
positivt i den fortsatte udvikling af hovedstadsområdet som helhed.
Samarbejdets parter er Lyngby-Taarbæk, Gladsaxe, Herlev, Rødovre, Albertslund, Glostrup,
Vallensbæk, Ishøj, Brøndby og Hvidovre kommuner samt Region Hovedstaden, Transportministeriet og
Naturstyrelsen.
Styrket samarbejdsplatform
I forhold til udpegningen af konkrete indsatsområder har administrationen, udover budgetvedtagelsen,
inddraget den regionale strategi ”Fokus og Forenkling”. Det styrkede samarbejde ligger i god forlængelse
af den politiske målsætning om en grøn og innovativ metropol. Den kommende letbane og
udviklingspotentialerne langs banen er ligeledes et prioriteret initiativ i den kommende regionale vækst- og
udviklingsstrategi (ReVUS).
I kommissoriet for samarbejdet er der aftalt følgende indsatsområder:
1. Bæredygtig byudvikling
Fx idé- og arkitektkonkurrencer for udvalgte cases, smart city programmer mv.
2. Økonomisk vækst
Fx udfordringer og potentialer – idéoplæg med mulighed for støttemidler
3. Effektiv og grøn mobilitet
Fx idé og arkitektkonkurrence for udvikling af stationsområder/trafikknudepunkter, testbeds for
Side 20 af 30
mobilitetsløsninger
4. Markedsføring og fortælling
Fx investorpleje, kommunikation, konferencer
5. Inddrage igangværende projekter
Fx nyt Herlev-initiativ (et samarbejde mellem kommunen og Herlev Hospital),
Ringbykommunernes Grøn Blå strategi, letbanen osv.
6. Medfinansiering af nye projekter og initiativer
Fx inddragelse af private og offentlige investorer samt fonde.
Organiseringen af samarbejdet
Indsatserne i Ringbysamarbejdet skal tilrettelægges og udføres som tværgående, fælles projekter. Da alle
deltagerne parter skal kunne indstille projekter til igangsættelse, er man enige om at organisere
samarbejdet, således at der hurtigt kan træffes beslutning om, hvilke projekter og initiativer man sætter i
gang.
Udover borgmesterkredsen/regionsrådsformanden og en referencegruppe på chefniveau, der i politiske
spørgsmål refererer til de 10 kommunalbestyrelser og regionsrådet, nedsættes en styregruppe med to
kommunale og to regionale embedsmænd på chefniveau. Styregruppen har ansvar for at beslutte og følge
projekter indenfor de vedtagne rammer og puljer samt afrapportere projekter og resultater til
referencegruppen og borgmesterkredsen/regionsrådsformanden.
Det daglige arbejde varetages af et sekretariat, som bemandes med to faste medarbejdere, hvoraf
regionen finansierer den ene stilling, som er 3-årig. Herudover tilknyttes medarbejderressourcer fra
administrationen. Sekretariatet har bl.a. til opgave at udarbejde det arbejdsprogram, som styregruppen
arbejder og beslutter efter, ligesom sekretariatet er ansvarlig for at lede de projekter, der sættes i gang.
Den regionale pulje
Ringbysamarbejdets fælles projekter finansieres og bemandes løbende. Budgetaftalens pulje på de 10
mio. kr. indgår som medfinansiering, ligesom der til de konkrete projekter vil blive søgt om
medfinansiering fra fonde samt offentlige og private investorer.
I forlængelse af det styrkede samarbejde vil administrationen indgå en samarbejdsaftale med Gladsaxe
Kommune på vegne af Ringbysamarbejdet. Aftalen vil bygge på Budget 2015 og de indsatsområder, som
er nævnt i kommissoriet (Bilag 1).
Den videre proces
Samarbejde startede op 1. januar 2015 og første skridt er at få udarbejdet og godkendt et
arbejdsprogram, som kan danne baggrund for igangsættelse af nye projekter. Administrationen vil
løbende orientere og inddrage erhvervs- og vækstudvalget. Erhvervs- og vækstudvalget vil snarest muligt
modtage en konkret procesplan for orienteringen og inddragelsen.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Tiltrædelse af indstillingen indebærer ikke i sig selv ingen økonomiske konsekvenser.
KOMMUNIKATION
Ingen særskilt kommunikationsindsats er planlagt.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
14011737
Side 21 af 30
BILAGSFORTEGNELSE
1. Kommissorium vedtaget den 15. december 2014
Side 22 af 30
9. EVENTUELT
EVENTUELT
Intet at bemærke.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
Side 23 af 30
10. COPENHAGEN EU OFFICE OG CREODK'S ARBEJDE OG
PLANER - PRÆSENTATION VED BIRGITTE WEDERKING
Fælles præsentation for erhvervs- og vækstudvalget og miljø- og trafikudvalget.
Kommunerne og regionens fælles EU-kontor i Bruxelles – Copenhagen EU Office - er etableret. Birgitte
Wederking, som også er leder af creoDK, startede 1. november 2014 som leder af Copenhagen EU
Office. Indflytningen i nye lokaler i Bruxelles i et kontorfællesskab mellem creoDK, Copenhagen EU
Office og Malmø Stad skete i slutningen af november. Endelig er de første tre faglige medarbejdere ansat
med jobstart i marts 2015.
Der planlægges en større officiel åbning af Copenhagen EU Office den 1. juni 2015 med deltagelse af
bl.a. regionsrådsformanden, KKR-formanden, Københavns overborgmester, bestyrelsen og
nøglepersoner i Bruxelles-miljøet.
Det er aftalt, at Birgitte Wederking giver en præsentation af Copenhagen EU Office fælles for erhvervsog vækstudvalget og miljø- og trafikudvalget.
Her vil Birgitte dels give en status på etableringen og planerne for Copenhagen EU Office, dels beskrive
hvordan EU Office og creoDK kan bidrage til at regionen kan bruge EU som løftestang for vækst og
beskæftigelse.
POLITISK BESLUTNING
Taget til efterretning.
Hans Toft (C) og Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
JOURNALNUMMER
13009583
BILAGSFORTEGNELSE
1. Oplæg - EU OFFICE
Side 24 af 30
11. BESLUTNINGSSAG: GODKENDELSE AF MEDFINANSIERING AF
FERTILITETSPROJEKTET, REPROUNION
BAGGRUND FOR SAGENS FREMLÆGGELSE
Administrationen har modtaget vedlagte projektansøgning, til det 3-årige EU Interreg-projekt ReproUnion
(2015-2017), hvor en række af Region Hovedstadens hospitaler og hospitaler fra Skåne samt den private
virksomhed Ferring deltager. I projektansøgningen lægges op til, at Region Hovedstaden sammen med
andre danske og svenske offentlige og private parter skal bidrage med finansiering af projektet. I
forbindelse hermed anmodes regionsrådet om at godkende, at Region Hovedstaden indgår i projektet og
i perioden 2015-2017 afsætter 3.75 mio. kr. til projektet.
Administrationen bemærker, at det kun er indstillingspunkt 1, der behandles i erhvervs- og
vækstudvalget.
INDSTILLING
Administrationen indstiller, at erhvervs- og vækstudvalget overfor forretningsudvalget og regionsrådet
anbefaler:
1. at godkende fertilitetsprojektet ReproUnions indhold.
Administrationen indstiller, at forretningsudvalget overfor regionsrådet anbefaler:
2. at godkende, at Region Hovedstaden medfinansierer fertilitetsprojektet ReproUnion i form af et
regionalt kontant bidrag på op til 3,75 mio. kr. (€500.000) samt yderligere kontant bidrag på op til 7,45
mio. kr. (€ 990.000) fra regionens deltagende hospitaler til medfinansiering af ReproUnion-projektet i den
3-årige projektperiode.
POLITISK BEHANDLING
Indstillings punkt 1 blev anbefalet.
Et samlet udvalg ønskede sagen supplerende belyst ift. nogle økonomiske problemstillinger forud for
behandlingen i forretningsudvalget.
Per Roswall (V) deltog ikke i sagens behandling.
SAGSFREMSTILLING
ReproUnion er et samarbejde mellem offentlige, akademiske og private aktører indenfor det
reproduktionsmedicinske felt i Øresundsregionen. Projektet, som bl.a. omfatter samarbejde med
erhvervslivet om kliniske forsøg og forskning, bygger på det grænseoverskridende og EU-finansierede
samarbejde, som i to tidligere projekter har kørt i Øresundsregionen i perioden 2010-2014.
ReproUnion er baseret på et ekstensivt dansk-svensk netværk bestående af enheder fra både
Rigshospitalet, Herlev Hospital, Bispebjerg Hospital, Hvidovre Hospital, Skånes Universitetssjukhus
samt Lund Universitet arbejdet på at skabe et partnerskab på tværs af Øresund indenfor
reproduktionsmedicin.
Netværket har tidligere gennemført de to projekter, ReproSund og ReproHigh, hvis primære formål har
været, at forebygge og behandle underliggende årsager til fertilitetsproblemer, og ikke kun
symptombehandle barnløshed. Netværket har gennemført en række aktiviteter for at tilbyde borgere i
Øresundsregionen optimal fertilitetsbehandling, for at styrke forskningen på området og for at bidrage til
regionens vækst, bl.a. via samarbejder med lægemiddelvirksomheder. ReproHigh har desuden i maj 2013
underskrevet en samarbejdsaftale med Region Hovedstaden og Region Skåne, som definerer en række
medicinske områder for samspil og udveksling af patienter og medicinske kompetencer.
Som en konsekvens af et godt dansk/svensk samarbejde modtog parterne bag ReproHigh samarbejdet i
Side 25 af 30
december 2013 som de første den nystiftede dansk/svenske pris Oresund Award – in Health på 1,6 mio.
kr. Prisen uddeles af Region Hovedstaden og Region Skåne til banebrydende samarbejde omkring
sundhedsforskning og behandlinger til glæde for borgerne på begge sider af sundet.
Det nye projekt ReproUnion, som nu søger om Interreg-medfinansiering er en videreudvikling af det
gode arbejde og den styrkeposition som Øresundsregionen via de to foregående interreg-projekter
gennem de seneste år internationalt har fået på fertilitetsområdet.
Projektet "ReproUnion" har til formål at profilere Øresundregionen som en nordeuropæisk
kompetencehub inden for reproduktionsmedicin. Projektet vil ud over et styrket forskning- og
uddannelsessamarbejde have fokus at etablere et tæt samarbejde med industrien, idet projektet omfatter
et markant forskningssamarbejde med medicinalvirksomheden Ferring, som medfinansierer projektet.
Dermed vil projektet kunne medvirke til skabe en stærk platform for det private erhvervsliv, i forhold til
vækst og udvikling af nye virksomheder og produkter inden for det reproduktions-medicinske område.
ReproUnion-projektet skaber et fast langsigtet set-up om det dansk-svenske samarbejde på
fertilitetsområdet, som bl.a. vil kunne sikre den fornødne patientvolumen i forhold til at kunne
gennemføre forskning af høj kvalitet på en række områder, herunder særligt i forhold til mindre hyppigt
forekommende lidelser på området. Dette vil også skabe markant bedre muligheder for at gennemføre
kliniske forsøg, som igen vil gøre det nemmere at tiltrække udenlandske topforskere og
lægemiddelvirksomheder mv. på området.
Der er, som det fremgår af ansøgningen, tale om et meget stort projekt, som udover forskning og
erhvervssamarbejde, også fokus på både fertilitetsrådgivning, behandling og patientmobilitet. Da
projektet som følge af at samarbejdet med aktører i Region Skåne går på tværs af landegrænser, er én af
de væsentligste forudsætninger for at kunne opnå støtte fra EU opfyldt. Som det fremgår af vedlagte
ansøgning vil partnerskabet bag ”ReproUnion” søge støtte fra EU´s Interreg V-program.
De samlede udgifter til projektet beløber sig til 110 mio. kr. (€ 14.7 mio.) for perioden 2015-2017, og
partnerskabet arbejder ud fra en finansieringsmodel baseret på følgende elementer:
Halvdelen af dette beløb vil i givet fald blive dækket af Interreg´s Europæiske Regionale Udviklingsfond
– svarende til et beløb på ca. 55 mio. kr.
Den anden halvdel af beløbet foreslås fordelt efter nedenstående fordelingsnøgle:
Š
Š
Š
Medfinansiering "in kind" (dvs. hvor parterne efter en fordelingsnøgle bidrager med lokaler, service,
administration, arbejdstid, mv.) fra danske og svenske universiteter og sygehuse på 18,75 mio. kr.
Privat kontant finansiering igennem et kontant bidrag på 11,25 mio. kr. fra Ferring Pharmaceuticals
AB
Offentlig kontant finansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne på 25
mio. kr., fordelt efter størrelsen på befolkningen i de tre regioner (4/9 Region Hovedstaden = 11,2
mio. kr., 3/9 Region Skåne = 8,3 mio. kr. og 2/9 Region Sjælland ca. 5,5 mio. kr.).
Finansiering – ReproUnion-projektet 2015-2017
Beløb i mio. kr.(1)
(In kind) medfinansiering fra danske og svenske universiteter og sygehuse
Bidrag fra den private virksomhed Ferring Pharmaceuticals
Offentlig kontant medfinansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og
Region Skåne
I alt
Bidrag fra EU Interreg V
I alt
18,75
11,25
25,0
55,0
55,0
110,0
(1) De anførte beløb i kr. er ca. tal omregnet fra ansøgningens beløbstørrelser opgjort i euro.
I efteråret 2014 besluttede Hälso och Sjukvårdsnämnden i Region Skåne at bevillige sin del på 8,3 mio.
danske kr. fordelt over tre år som kontant medfinansiering til projektet. Derudover har partnerskabet
indgået en aftale med Ferring Pharmaceuticals A/S om et kontant bidrag svarende til 11,25 mio. kr.
Side 26 af 30
Dermed udestår en afklaring af den danske regionale kontante finansiering fra hhv. Region Hovedstaden
og Region Sjælland, som er en forudsætning, for at partnerskabet skal have mulighed for at udfylde og
indsende en ansøgning til Interreg-sekretariatet inden fristen den 26. marts 2015.
ØKONOMISKE KONSEKVENSER
Det regionale tre-årige centrale medfinansiering på ca. 3,75 mio. kr. fra Region Hovedstaden dækkes
fuldt ud af de indtægter Region Hovedstaden har modtaget fra Københavns Universitet for vejledning af
ph.d.-studerende. Midlerne indgår som en del af regionens centrale budget til forskningsaktiviteter, og er
ikke disponeret til andre formål. Midlerne udbetales i tre lige store rater fordelt i projektperioden 3 år.
Rigshospitalet samt Herlev og Gentofte Hospital bidrager sammen med øvrige deltagende universiteter
og hospitaler til den anførte (in kind) finansiering på samlet 18,75 mio. kr. Rigshospitalet samt Herlev og
Gentofte Hospital bidrager med 3,75 mio. kr. fra hver fra udisponerede midler afsat i hospitalernes
budgetter til fremme af forskning mv.
KOMMUNIKATION
Ingen særskilt kommunikationsindsats planlagt.
TIDSPLAN OG VIDERE PROCES
Sagen forelægges forretningsudvalget den 3. marts 2015 og regionsrådet den 10. marts 2015.
DIREKTØRPÅTEGNING
Hjalte Aaberg / Claus Bjørn Billehøj
JOURNALNUMMER
15002331
BILAGSFORTEGNELSE
1. ReproUnion_ansökan till Region H
Side 27 af 30
BESLUTNINGER
Erhvervs- og vækstudvalget - meddelelser
MØDETIDSPUNKT
24-02-2015 14:30
MØDESTED
Mødelokale på regionsgården H6 + H7
MEDLEMMER
Lars Gaardhøj
Marianne Stendell
Erik R. Gregersen
Hans Toft
Lene Kaspersen
Kenneth Kristensen Berth
Carsten Scheibye
Per Roswall
Marianne Frederik
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Deltog
Afbud
Deltog
Side 28 af 30
INDHOLDSLISTE
1. Meddelelser - Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalgets kommende møder
Side 29 af 30
1. MEDDELELSER - RULLENDE DAGSORDEN FOR ERHVERVS- OG
VÆKSTUDVALGETS KOMMENDE MØDER
MEDDELELSER
Rullende dagsorden for emner til erhverv- og vækstudvalgsmøder kommende møder er vedlagt som
bilag. Den rullende dagsorden er foreløbig og der kan opstå behov for udskydelse af emner eller
supplering med ekstra punkter, hvilket vurderes løbende af administrationen.
JOURNALNUMMER
14002193
BILAGSFORTEGNELSE
1. Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalget
Side 30 af 30
Forslag til den regionale vækst- og udviklingsstrategi
Punkt nr. 1 -Region
Drøftelsessag:
ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
Hovedstaden
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -1 af 21
Copenhagen
– hele Danmarks
hovedstad
UDKAST
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -2 af 21
Om den regionale vækstog udviklingsstrategi
Forord
Region Hovedstadens regionale vækst- og udviklingsstrategi tager udgangspunkt
i en ambitiøs politisk vision om at skabe en grøn og innovativ metropol med høj
vækst og livskvalitet.Visionen realiseres gennem fokuserede investeringer inden for
to rammevilkår og fire strategiske væksttemaer. Under hvert rammevilkår og strategisk væksttema beskrives regionale udfordringer, målsætninger og investeringer.
Målsætninger og investeringer, som tilsammen bidrager til at realisere visionen for
hovedstadsregionen og Greater Copenhagen.
1
Vision
fælles vision
Retning
Effektiv og
bæredygtig
mobilitet
Kompetent
arbejdskraft og
internationalisering
Udfordringer
Mål
Investeringer
Udfordringer
Mål
Investeringer
2
rammevilkår
Sund
vækst
Grøn
vækst
Kreativ
vækst
Smart
vækst
Udfordringer
Mål
Investeringer
Udfordringer
Mål
Investeringer
Udfordringer
Mål
Investeringer
Udfordringer
Mål
Investeringer
4
væksttemaer
Konkrete
initiativer
Ansvar
Investering
Tidshorisont
Fakta om strategien
Den regionale vækst- og udviklingsstrategi redegør for den fremtidige udvikling i hovedstadsregionen. Strategien indeholder derfor både vækstrettede
og udviklingsrettede dele. Den bygger på dialog med politikere, kommuner,
virksomheder, organisationer, universiteter og borgere. Den indeholder en
række vækst- og udviklingsmål, som skal realiseres i de næste år.
2
3
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -3 af 21
Indhold
Forord 3
Greater Copenhagen er Danmarks vækstmotor
Væksten skal styrkes
Region Hovedstaden ønsker et stærkt Greater Copenhagen
Region Hovedstaden fokuserer
To rammevilkår og fire strategiske væksttemaer
5
6
11
13
14
Rammevilkår 1: Effektiv og bæredygtig mobilitet
Rammevilkår 2: Kompetent arbejdskraft og internationalisering
16
20
Væksttema 1: Sund vækst
Væksttema 2: Grøn vækst
Væksttema 3: Kreativ vækst
Væksttema 4: Smart vækst
24
28
32
36
Sammen skaber vi resultater
40
5
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -4 af 21
Greater Copenhagen er
Danmarks vækstmotor
Både offentlige og private aktører i hovedstadsregionen skal samarbejde for at nå
visionen om en metropolregion med høj vækst og livskvalitet. Metropolregioner er
mere end blot centrale byområder. Effektive pendlermuligheder binder oplande
sammen i metropolregioner, og i Greater Copenhagen er alle afhængige af hinanden. I
samarbejde kan regionen blive mere internationalt synlig, fordi 3,8 millioner indbyggere
giver et væld af muligheder for både borgere og virksomheder. Derfor ønsker Region
Hovedstaden et stærkt Greater Copenhagen.
Greater Copenhagen er Danmarks vækstmotor og
landets eneste metropolregion med global gennemslagskraft. Copenhagen er hele Danmarks hovedstad og driver
udviklingen i hele landet, hvilket pålægger hovedstadsregionen en særlig rolle og et særligt ansvar for at sikre
vækst og jobskabelse til gavn for hele Danmark.
— Omkring 40 procent af Danmarks BNP skabes i
hovedstadsregionen
— Omkring 85 procent af de udenlandske investeringer,
der ender i Danmark, tiltrækkes til hovedstaden
— Omkring 75 procent af alle nye arbejdspladser i
Danmark er de sidste ti år skabt i hovedstadsregionen
—O
mkring halvdelen af den danske eksport skabes af
virksomhederne i hovedstadsregionen
—D
e største private og offentlige investeringer i forskning og udvikling sker i hovedstadsregionen
Greater Copenhagen konkurrerer med de mest succesfulde metropoler i verden om arbejdspladser og investeringer. Regionen har et godt udgangspunkt som en af de
bedste regioner i verden at leve og arbejde i. Dette skal
udnyttes til at skabe yderligere vækst, flere arbejdsplader og øge livskvaliteten.
Vækst, livskvalitet og
bæredygtighed går hånd i
hånd i Greater Copenhagen
Livskvalitet
Tryghed
Frihed
Oplevelser
Let hverdagsliv
Vækst
Produktivitet
Innovation
Arbejdspladser
Investeringer
Eksport
Bæredygtighed
Ren luft, vand og jord
Sundhed
Infrastruktur
Greater Copenhagen
—— To regioner og 46 kommuner i
Østdanmark samt 33 kommuner og
en region i Skåne samarbejder tæt
om at skabe vækst og udvikling i
den samlede metropol, som vi kalder
Greater Copenhagen.
—— Borgere, produkter og services
bevæger sig på tværs af grænser,
både lande-, regionale- og kommunegrænser, og Greater Copenhagen
udgør således én sammenhængende
funktionel metropolregion.
Vision for den regionale vækst- og udviklingsstrategi
—— Hovedstadsregionen er den grønne
og innovative metropol med høj
vækst og livskvalitet, samt et sammenhængende sundhedsvæsen på
internationalt topniveau.
6
5%
Væksten skal styrkes
Forudsætningen for at Greater Copenhagen kan konkurrere med verdens førende metropoler er et styrket
samarbejde på tværs af kommune-, regions- og landegrænser og mellem virksomheder, uddannelsesinstitutioner og den offentlige sektor i hele den funktionelle
metropol. Sammen er målet at fokusere og forenkle
indsatserne og investeringerne, så Greater Copenhagen
drager fordele af styrkepositionerne – vi skal blive
endnu bedre til det, vi er gode til. Det handler blandt
andet om at udnytte den høje livskvalitet, viden og
evne til omstilling indenfor områder som energi, digitalisering, miljø, sundheds- og velfærdsteknologi, så der
kan skabes nye væksteventyr i Danmark.
Der investeres hvert år fem
procent af det nationale bruttonationalprodukt
i forskning og udvikling i
hovedstadsregionen. Det
er langt mere end i både
Stockholm og Hamborg.
59%
59 procent af alle nationale
patenter udtages i hovedstadsregionen. København
ligger nummer 1 sammenlignet med mere end 200
metropoler i hele verden.
7
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Greater Copenhagen
Greater Copenhagen
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -5 af 21
Greater Copenhagen
Hovedstadsregionen er en del af Greater Copenhagen. Greater Copenhagen er et
samarbejde mellem kommuner og regioner i Skåne og Østdanmark. Et samarbejde,
der har til formål at skabe vækst. Greater Copenhagen har en fælles fokuseret
dagsorden om vækst og udvikling, der bygger på engagement i hele det østlige
Danmark og Sydsverige.
Et trygt velfærdssamfund, hvor det
er rart at bo, med høj livskvalitet, tillid
og god offentlig service – et solidt
fundament for at udvikle moderne
velfærdsteknologier og skabe
sund vækst.
En miljømetropol med fælles
værdier om grøn vækst, grøn
transport, rent vand og
bæredygtig energi.
Et veludviklet erhvervsområde med
en højtuddannet arbejdsstyrke og
spidskompetencer inden for design,
medicin, biokemi, bioteknik, it, telekommunikation, miljøteknologi og
fødevareproduktion.
Et førende forskningsområde med
11 universiteter, højt specialiserede
hospitaler, bio-sundhedsklynger og
tradition for innovative samarbejdsmiljøer.
Et attraktivt turistmål med en vifte af
tilbud inden for by, kyst, ø og kulturturisme. Fra historiske købstæder og
pulserende storbymiljøer til hvide
strande, bøgeskove og åbne
landskaber.
Et madmekka med unikke
kvalitetsprodukter fra jord
til bord.
8
Krydspunktet mellem Skandinavien og
Europa med direkte forbindelse til 140
interkontinentale og europæiske flydestinationer, Øresundsforbindelse
og den kommende Femern
Bælt-forbindelse.
Et samlet arbejdsmarkedsopland på
3,8 millioner indbyggere stigende til
4,1 millioner indbyggere i 2025. En
metropol med korte pendlerafstande og direkte adgang til
to landes markeder.
9
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Greater Copenhagen
Greater Copenhagen
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -6 af 21
Visionen for Greater
Copenhagen
I 2020 er Greater Copenhagen et internationalt knudepunkt for investeringer og
viden på niveau med de mest succesfulde metropoler i Europa. Samarbejdet om en
fokuseret vækstdagsorden har i 2020 skabt en betydelig økonomisk vækst og øget
beskæftigelse i Sydskandinaviens internationale Metropol – Greater Copenhagen.
Det gør vi i Greater Copenhagen
Greater Copenhagen bygger videre på de senere års tætte samarbejder og effektive indsatser inden for eksempelvis sundhed, forskning, klima, miljø og energi samt
infrastruktur og turisme. Vi samarbejder fokuseret om
at sikre vækst, fordi vi vil skabe arbejdspladser og have
råd til velfærd, service og uddannelse til borgerne i
hele Greater Copenhagen.
Med Greater Copenhagen inviterer hovedstadsregionen
interesserede parter ind i samarbejdet om en fokuseret vækstdagsorden – erhvervslivet, arbejdsmarkedets
parter, forsknings- og uddannelsesinstitutioner, de
regionale vækstfora og staten.
Greater Copenhagen har to indsatsområder
—— Internationalisering – fordi internationale virksomheder, investeringer,
turister og højt uddannet arbejdskraft skaber vækst og beskæftigelse i
hele regionen.
—— Sammenhængende arbejdsmarked
og erhvervsudvikling – fordi en velfungerende region med god infrastruktur, plads til erhvervslivet og
høj attraktivitet er grundlæggende
for vækst og beskæftigelse.
Region Hovedstaden
ønsker et stærkt
Greater Copenhagen
Region Hovedstaden ønsker et stærkt Greater Copenhagen og vil gerne investere i den videre udvikling af
samarbejdet ved at fokusere på tre udvalgte tiltag, der
er centrale for vækst og udvikling i Greater Copenhagen fremover.
Region Hovedstaden finder, at der med fordel kan
skabes et sammenhængende erhvervsservicetilbud på
tværs af kommuner, region og regionale aktører som for
eksempel Copenhagen Capacity, Wonderful Copenhagen, Væksthus Hovedstaden. Et første skridt kunne
være udviklingen af et fælles målbillede om en koordineret og ensartet indgang til den kommunale erhvervsservice i regionen koblet med et kvalitets- og kompetenceløft. Region Hovedstaden vil gerne bidrage hertil.
Region Hovedstaden finder derudover, at der fra
statslig side med fordel kan tages initiativ til, at der
udarbejdes et nyt fysisk plandokument for hele Greater
10
Copenhagen som supplement til den nuværende fingerplan, der ikke dækker hele den funktionelle metropolregion. Parterne i Greater Copenhagen samarbejdet har
taget første skridt med et ”fælles Copenhagen-opslag”,
som også indgår i denne regionale vækst- og udviklingsstrategi. Et opslag, der også vil indgå i en række
kommuneplaner i hele metropolregionen. Det fælles
plandokument skal laves i fællesskab parterne imellem
og vedtages i enighed. Region Hovedstaden vil gerne
bidrage hertil.
Region Hovedstaden foreslår, at der etableres et statsligt-regionalt kontaktforum, hvor investeringer og udvikling i for eksempel infrastruktur, forskning og vækst
løbende kan drøftes. Deltagerne i dette kontaktforum
fra regional side kunne, for at sikre den fælles værdiskabelse, være de politiske parter bag Greater Copenhagen
arbejdet. Fra statslig side kunne det med fordel være
centrale ministre med ansvar for vækst og jobskabelse.
11
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -7 af 21
Region Hovedstaden fokuserer på:
Viden.
Viden er nøglen til vækst. Regionen skal tiltrække endnu mere forskning, flere private
og offentlige forskningsmidler samt skabe et tættere samarbejde mellem universiteter,
erhvervsskoler, virksomheder og den offentlige sektor.
Attraktivitet.
En attraktiv region er en bæredygtig region, der er sund og tryg at leve i. Greater
Copenhagen er attraktiv, og det er afgørende fortsat at styrke den regionale indsats,
så der kan tiltrækkes investeringer, virksomheder og talent til hele den funktionelle
metropolregion.
Infrastruktur.
Greater Copenhagen skal bindes bedre sammen med ny sammenhængende
og grænseoverskridende infrastruktur. Der skal findes en samlet løsning på de
trængselsproblemer regionen plages af – det skal være nemt, hurtigt, effektivt og
miljøvenligt at komme rundt. Samtidig skal transporten understøtte sund levevis og
være bæredygtig, så elbiler og kollektiv transport skal spille en større rolle.
Region Hovedstaden investerer i:
Stærke alliancer mellem vidensinstitutioner, virksomheder og den offentlige sektor,
så fælles mål bliver til fælles løsninger
Fokuserede indsatser, som gør en forskel for borgere og virksomheder
Fælles global markedsføring af Greater Copenhagen, som øger konkurrenceevnen
og synligheden af metropolen internationalt
12
13
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -8 af 21
To rammevilkår og fire
strategiske væksttemaer
Vi vil sikre gode rammevilkår og
vækst, så hovedstadsregionen
er en grøn og innovativ metropol
med høj vækst og livskvalitet.
På baggrund af de styrker hovedstadsregionen har, er der udvalgt to rammevilkår og
fire strategiske væksttemaer, som den fremtidige vækst og udvikling i regionen skal
bygges på:
Rammevilkår
nd
Su
Attrakt
ivit
e
m
væ
kst
e
ali
s
i on
nat
nter
bejdskraft og i
Ko
Vide n
tig mobilitet
Vision
Grøn og innovativ
metropol med
høj vækst og
livskvalitet
g
redy
Inf
t
bæ
nt ar
e
t
e
p
og
kst
væ
kst
t iv
Gr
øn
t
ks
væ
14
v
i
— Sund vækst, herunder eksempelvis øget offentligt-privat samspil om forskning og
innovation
— Grøn vækst, herunder eksempelvis omstilling af energi- og transportsystemet og
grøn jobskabelse
— Kreativ vækst, herunder eksempelvis flere turister til regionen og professionalisering
af de kreative erhverv
— Smart vækst, herunder eksempelvis regional bredbånds- og mobildækning og
deleøkonomi som vækstdriver
væ
at
Kre
Virksomheder og vidensinstitutioner i Greater Copenhagen er blandt de bedste, når
det kommer til områder som grøn omstilling, sundheds- og velfærdsteknologi samt
smarte og kreative løsninger, fordi der er en lang tradition for at specialisere sig inden
for disse områder. Det skal der bygges videre på. Derfor er den regionale vækst- og
udviklingsstrategi bygget op om fire strategiske væksttemaer:
Ef
f
tu r
Strategiske væksttemaer
g
t ru k
ras
— Effektiv og bæredygtig mobilitet, herunder eksempelvis sammenhæng i regionen og
grønne drivmidler
— Kompetent arbejdskraft og internationalisering, herunder eksempelvis kvalificeret
faglært arbejdskraft og tiltrækning af internationale talenter
rin
ek
For at opnå succes med at skabe livskvalitet og stærke erhvervs- og vidensmiljøer på
det sunde, grønne, kreative og smarte område, må de rette rammevilkår være til stede.
Region Hovedstaden har fokus på to rammevilkår, der understøtter både sund, grøn,
kreativ og smart vækst:
ar
m
S
t
15
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Rammevilkår 1
Rammevilkår 1
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -9 af 21
Rammevilkår 1:
Effektiv og bæredygtig
mobilitet
Alle i regionen, både borgere, studerende og virksomheder, er afhængige af en
stærk og veludbygget infrastruktur og et effektivt kollektivt trafiksystem. Den trafikale infrastruktur er afgørende for vækst og velfærd i hovedstadsregionen, og har
samtidig betydning for hurtig og nem adgang til resten af landet såvel som resten af
verden. Det skal være let at komme til og fra regionen, og det skal være let at komme rundt. Særligt virksomhedernes vækst forudsætter kortere rejsetid og større
mobilitet. Derfor er forbedringer af den kollektive transport, herunder rejsetid, styrkelse af lufthavnen som regionalt krydspunkt, bedre og nye veje og flere cykelstier
samt offentlig efterspørgsel på smarte, intelligente og grønne løsninger til transportsektoren, afgørende for vækst og jobskabelse i regionen.
Vækstmål
—— Trængslen skal reduceres og den
internationale tilgængelighed skal
øges for at sikre virksomhederne
styrket adgang til markeder og
arbejdskraft samt en øget produktivitet.
Livskvalitetsmål
—— Borgerne skal kunne pendle mellem
bolig og arbejde og uddannelse på
tværs af regionen uden spildtid på
en måde, der bidrager til en sund,
attraktiv og klimavenlig hovedstadsregion.
Regionale udfordringer
CO2-udledning
Transportsektoren i hovedstadsregionen udgør en
betydelig del af regionens CO2 udledning. Hovedstadsregionen skal være CO2 neutral i 2040, og derfor skal
der løbende investeres i at nedbringe CO2-udledningen
fra transportsektoren parallelt med at den kollektive
trafik styrkes og gøres mere effektiv, smart og attraktiv.
Det skal være nemt at cykle, fordi det både nedbringer
CO2-udslip, nedsætter trængsel og gavner folkesundheden. Samtidig skal delebilisme udbredes, fordi det
bidrager til at nedsætte CO2-udslip.
International tilgængelighed
Virksomhedernes adgang til markeder og arbejdskraft
afhænger både i hele den funktionelle metropolregion,
og i resten af landet, af Københavns internationale lufthavn, som er et krydspunkt i regionen. Lufthaven har i
dag direkte forbindelse til en meget stor del af verdens
økonomi. Tilgængeligheden til lufthavnen fra hele landet og regionen via tog med høj hastighed skal styrkes,
og antallet af flyruter til og fra lufthavnen skal øges.
Livskvalitet og sundhed til alle borgere
Hovedstadsregionen har halvdelen af alle støjbelastede
boliger i Danmark og cirka 1.500 borgere bliver hvert
år alvorligt syge af luftforurening. Det nedsætter sundheden, forringer livskvaliteten og hæmmer produktiviteten. Støj og partikelforurening skal nedsættes ved at
sikre en bedre og mere effektiv og bæredygtig kollektiv
trafik, flere delebiler, flere elbiler og øge antallet af
cyklister.
Mobilitet og sammenhæng på tværs af regionen
Analyser viser, at regionens bilister spildte 9,3 millioner timer i trafikken i 2012, og tallet forventes at
være fordoblet til 18,4 millioner timer i 2025. Det
er en enorm regional udfordring, der hæmmer den
økonomiske vækst, og det er afgørende at få den løst.
Der er behov for flere nye veje, flere investeringer i
letbaner og ”Bus Rapid Transit-løsninger” samt anden
kollektiv infrastruktur for at nedbringe rejsetiden og
øge mobiliteten.
16
Effektmål
–1 mill.
Cykling giver 1 million færre
sygedage om året i
hovedstadsregionen.
—— Rejsetiden på udvalgte prioriterede
strækninger skal nedsættes med 20
procent inden 2025
—— Støj- og partikelforureningen fra
transportsektoren nedsættes med 40
procent inden 2025
—— Transportsektoren skal være fri for
fossile brændstoffer i 2040
—— Adgangen via kollektiv trafik til og
fra Københavns Lufthavn øges med
35 procent inden 2025, og lufthavnens internationale opkobling skal
være væsentligt styrket i 2025
17
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Rammevilkår 1
Rammevilkår 1
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -10 af 21
Rammevilkår 1:
Effektiv og bæredygtig
mobilitet – investeringer
Investeringer 2015-2017
Investeringer i 2018-25
CO2-udledning
Region Hovedstaden vil sammen med staten,
kommuner og trafikoperatører iværksætte nye
løsninger på trængselsproblematikken blandt
andet ved at:
— Investere i en indfasning af anvendelse af
fossilfrie brændstoffer til busser og anden
kollektiv trafik
— Anlægge flere supercykelstier og anden cykelinfrastruktur samt udvide antallet af by- og
pendlercykler
— Videreudvikle den igangværende indsats med
at øge brugen af elbiler, blandt andet ved fællesoffentlige udbud
— Tilbyde mobilitetsplanlægningsservice til alle
virksomheder i regionen
Mobilitet
Region Hovedstaden vil sammen med staten,
kommuner og trafikoperatører sikre en effektiv og
bæredygtig transport, der kan nedbringe trængsel,
øge borgernes mobilitet og understøtte sund levevis og bevægelse ved at:
— Samle erhvervsliv, staten, regioner, kommuner
og trafikoperatører for sammen at udarbejde
en mobilitetsplan for hele den funktionelle
metropolregion
— Fastsætte ambitiøse mål for at nedbringe rejsetiden for udvalgte prioriterede strækninger i
regionen, og synliggøre produktivitetsgevinsten
ved nem og effektiv mobilitet
International tilgængelighed
Region Hovedstaden vil i samarbejde med blandt
andet staten, kommuner, Region Sjælland, Region
Skåne og Malmø Stad sikre, at regionen bliver et
internationalt knudepunkt ved at:
— Arbejde for flere direkte flyruter til og fra
Københavns Lufthavn
— Skabe grundlaget for bedre og hurtigere trafikal
tilgængelighed til lufthavnen fra et geografisk
område, som dækker det meste af Danmark og
rækker op i Sverige og ned i Nordtyskland
Livskvalitet og sundhed til alle borgere
Region Hovedstaden vil sammen med kommuner
og andre relevante parter arbejde for livskvalitet
og sundhed til alle borgere ved at:
— Kortlægge de samfundsøkonomiske og livskvalitetsmæssige potentialer ved at reducere støj- og
partikelforureningen i regionen og etablere en
investeringsplan for reducering af påvirkningen
— Arbejde for at flere cykler i regionen, blandt
andet ved at sætte øget fokus på cykelpendlertransport, herunder til og fra regionens
hospitaler
— Udvikle en grøn bilkorridor fra Skandinavien
via Greater Copenhagen til Hamborg
Sammenhæng på tværs af regionen
Region Hovedstaden vil sammen med alle
relevante offentlige og private aktører udarbejde
et forslag til et prioriteret og sammenhængende
trafiksystem, som skal bidrage til at:
— Realisere større projekter og initiativer, som for
eksempeløget kapacitet på Kystbanen
— Skabe enighed om forslag til flere letbaner og
”Bus Rapid Transit – løsninger”
— Skabe bedre skiftemuligheder mellem transportformer ved stationer og store trafikknudepunkter
— Sikre, at borgerene oplever, at den kollektive
trafik i hovedstadsregionen er ét sammenhængende trafiksystem. På sigt skal der skabes et
beslutningsgrundlag for at etablere én regional
forankret politisk ledelse, der har ansvaret for
hele den kollektive trafik i Greater Copenhagen
18
Region Hovedstaden vil forbinde hospitaler og skabe
bedre tilgængelighed med nye letbaner
Senest i 2025 vil Region Hovedstaden sammen med staten og kommuner åbne en
ny letbanelinje, som kobler Hvidovre Hospital på det højfrekvente kollektivt trafiknet.
En ny letbanelinje, som knytter den kommende letbane i Ring 3 med den kommende
Sydhavnsmetro, en strækning via Hvidovre Hospital, mellem Glostrup letbanestation
og Ny Ellebjerg station, som er endestation for Sydhavnsmetroen.
Samtidig med at letbanen i Ring 3 knyttes sammen med metroen i København vil den
nye letbanelinje kunne danne en 1. etape i en letbanelinje, som strækker sig mellem
letbanen i Ring 3, tværs over Amager og ud til Københavns Lufthavn.
Region Hovedstaden vil sammen med staten og kommunerne investere i at øge
borgernes tilgængelighed til hospitalerne og give den kollektive trafik et nyt gear.
19
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Rammevilkår 2
Rammevilkår 2
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -11 af 21
Rammevilkår 2:
Kompetent arbejdskraft
og internationalisering
Vækstmål
—— Erhvervslivet har adgang til kompetent dansk og international arbejdskraft, og adgangen til kompetent
arbejdskraft og internationalt fokus
gør det attraktivt at etablere virksomhed og investere i hovedstadsregionen.
Alle unge og voksne uanset baggrund skal have adgang til et relevant og attraktivt
uddannelsestilbud og mulighed for at tilegne kompetencer, som arbejdsmarkedet
efterspørger. Kompetent arbejdskraft og ekspansive vidensmiljøer er afgørende
for hovedstadsregionens vækst og for Danmark som helhed. Der er behov for, at
alle borgere i regionen kan videreuddannes, og derfor er det afgørende med en
god uddannelsesdækning i hele regionen. Tilsvarende er det centralt at sikre talentudviklingen på alle uddannelsesniveauer. Alt tegner til, at regionen kommer til at
mangle uddannet arbejdskraft i en nær fremtid, ligesom i tiden før den økonomiske
krise, og små og mellemstore virksomheder får et større behov for internationalisering. Mangel på kompetent arbejdskraft er en barriere for at tiltrække investeringer
og skabe nye arbejdspladser. Der skal uddannes højt kvalificerede unge og voksne
med de rette vækstkritiske kompetencer, og det skal være nemt og interessant for
udenlandske talenter og medarbejdere at bosætte sig i Greater Copenhagen, så
regionens styrker kan udvikles.
Livskvalitetsmål
—— Flere unge skal gennemføre en
erhvervskompetencegivende uddannelse, så de får bedre muligheder for
at få fast fodfæste på arbejdsmarkedet, og Greater Copenhagen skal være
et attraktivt sted at leve for internationale virksomheders medarbejdere.
Effektmål
Regionale udfordringer
Mere kvalificeret faglært arbejdskraft
Der bliver brug for flere dygtige faglærte i hovedstadsregionen fremover. Kun 14 procent vælger en erhvervsuddannelse direkte efter grundskolen, og dem, der
gennemfører en erhvervsuddannelse, opnår ikke altid et
tilstrækkelig højt kompetenceniveau. Ved at hæve uddannelsesniveauet understøttes ikke blot jobskabelsen, men
også udviklingen af den generelle folkesundhed, især fordi de dårligst uddannede løftes og får bedre livskvalitet.
Vækstkritiske kompetencer
Erhvervslivet efterspørger medarbejdere med de rette
vækstkritiske kompetencer inden for alle brancher.
Det skal understøttes af relevante uddannelser, der
uddanner til efterspørgslen på arbejdsmarkedet.
Højtuddannede skal i højere grad uddannes til private
job, talentudviklingen skal styrkes, og der er behov
for, at flere iværksættere bryder igennem og etablerer
succesfulde virksomheder.
Tiltrækning af internationale talenter
Hovedstadsregionen mangler arbejdskraft og talenter
inden for en række fagområder. Det skal fremadrettet
være mere attraktivt at studere og arbejde i Greater
Copenhagen, og det skal være nemt og effektivt at
bosætte sig både som international studerende og
familie, fordi tilstrækkelig kvalificeret arbejdskraft
kræver, at internationale talenter bosætter sig her.
Internationalisering af små og mellemstore virksomheder
Det internationale perspektiv og kompetenceniveauet
skal styrkes i de små og mellemstore virksomheder.
Der er behov for tættere samspil mellem de små og de
store virksomheder i regionen for at sikre internationalisering og adgang til udenlandske markeder. Tilsvarende er der behov for ét fælles Greater Copenhagen
internationaliseringsstøtteprogram for virksomhederne
og deres arbejdskraft.
Styrket offentligt privat samarbejde
Sammenlignet med andre metropolregioner samarbejder private og offentlige virksomheder og universiteter i hovedstadsregionen ikke nok om innovation
og forskning. Det betyder, at forskning for sjældent
omsættes til nye produkter og services til nationale
og internationale markeder. Tilsvarende er der behov
for, at flere aktører på tværs af sektorer går sammen
i konsortier om fælles forsknings- og udviklingsprojektansøgninger, fordi det øger mulighederne for at
hente internationale forskningsmidler til regionen.
20
22.425
Der bor i dag 22.425
højtuddannede udlændinge
i hovedstadsregionen.
—— Mindst 25 procent af en ungdomsårgang skal vælge en erhvervsuddannelse direkte efter 9. eller 10. klasse
i 2020
—— Andelen af 18-29-årige, der ikke
har en erhvervskompetencegivende
uddannelse, er faldet med 20 procent i 2020
—— Andelen af danske højtuddannede i
den private sektor er steget med 10
procent i 2020
—— Andelen af udenlandske højtuddannede er steget med 20 procent i 2020
—— Antallet af gazellevirksomheder i
regionen skal stige med 30 procent i
perioden 2015-2025
—— Vidensarbejdere og internationale
talenter fra hele verden opfatter
Greater Copenhagen som et af de
fem mest attraktive steder at leve og
arbejde i 2025
—— Antallet af storskalainnovationssamarbejder mellem offentlige institutioner, private virksomheder og
universiteter i regionen er øget med
5 procent per år frem til 2020
21
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Rammevilkår 2
Rammevilkår 2
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -12 af 21
Rammevilkår 2:
Kompetent arbejdskraft
og internationalisering
– investeringer
Investeringer 2015-2017
Mere kvalificeret faglært arbejdskraft
Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten,
erhvervsskolerne, de regionale arbejdsmarkedsråd,
arbejdsmarkedets parter og kommunerne opkvalificere flere voksne til faglært niveau ved at sikre:
— Bedre inklusion af borgere på kanten af
arbejdsmarkedet
­— Styrket efteruddannelsestilbud til voksne, der
skal opkvalificeres eksempelvis i form af flere
voksenlærlinge, sidemandsoplæring og papirer
på allerede erhvervet viden og kompetence
Vækstkritiske kompetencer
Region Hovedstaden vil i samarbejde med uddannelsesinstitutioner, kommuner og staten sikre, at
flere får de rette vækstkritiske kompetencer som
en del af deres uddannelse og efteruddannelse
ved at:
— Fremme udvikling af vækstkritiske kompetencer
i uddannelsessystemet, herunder international
forståelse, forretningsudvikling, samarbejde og
tværfaglighed
— Styrke karrierefokus og sammenhængen
mellem uddannelsesniveauer, herunder særligt
mellem grundskole og erhvervsuddannelserne
— Styrke uddannelses- og erhvervsfremmesystemet, så der skabes flere succesfulde iværksættere
— Igangsætte programmer i regi af Greater Copenhagen, som øger kompetenceudviklingen i små
og mellemstore virksomheder
Tiltrækning af internationale talenter
Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten,
kommuner, Region Sjælland, Region Skåne, og
Copenhagen Capacity gøre det nemt for internationale talenter at bosætte sig i Greater Copenhagen ved at:
— Investere i den internationale borgerservice i
Greater Copenhagen
— Skabe et sammenhængende beslutningsgrundlag for etablering af flere internationale grundskoler i regionen
— Udvikle et internationaliseringskatalog over
tiltag som staten, region og kommuner med
fordel kan gennemføre for at sikre den internationale tilgængelighed internt i regionen,
herunder også på regionens hospitaler og i den
kollektive trafik
— Bidrage til en løbende reduktion af grænsehindringer i forhold til at bo, arbejde og studere
på hver sin side af Øresund
— Arbejde for et tættere samarbejde mellem
Østdanmark og Skåne om uddannelser og praktikpladser på alle niveauer
— Styrke og konsolidere regionens talentindsats,
der skal forankres hos én operatør
Internationalisering af små og mellemstore virksomheder samt offentligt-privat samarbejde
Region Hovedstaden vil sammen med forskningsinstitutioner, staten og private virksomheder gøre
det mere attraktivt for internationale aktører at
investere i og samarbejde med regionens virksomheder og universiteter ved at:
— Etablere Copenhagen Science Region, som skal
tiltrække flere forskningsmidler, internationale
virksomheder og forskere
— Sætte yderligere fokus på iværksætteruddannelser samt test af nye teknologier og offentlige-private samarbejder om sundhedsinnovation
— Etablere et regionalt videnscenter for offentligt-privat samarbejde der dels skal videndele
i hele hovedstadsregionen, dels identificere
potentialerne ved en styrket indsats for offentligt-private partnerskaber i Greater Copenhagen, herunder særligt de gevinster, der er ved
storskala offentligt-private partnerskabsprojekter
22
Kvalitetsløft af erhvervsuddannelserne frem mod 2020
Region Hovedstaden vil tage ansvar og investere i at gøre regionens
erhvervsuddannelser til et attraktivt førstevalg ved at tilbyde alle regionens
erhvervsskoler et 360 graders eftersyn, som fører til et kvalitetsløft af
erhvervsuddannelserne frem mod 2020.
Kompetent faglært arbejdskraft er afgørende for vækst og livskvalitet i regionen, fordi
regionens evne til at tiltrække virksomheder og arbejdspladser i høj grad afhænger
af adgangen til kompetent arbejdskraft. Region Hovedstaden vil arbejde aktivt for
at løfte kvaliteten af erhvervsuddannelserne, så de bliver et attraktivt førstevalg
for flere unge. Målet er, at mindst 25 procent af en ungdomsårgang vælger en
erhvervsuddannelse direkte efter 9. eller 10. klasse.
Region Hovedstaden vil sammen med erhvervsskolerne, arbejdsmarkedets parter,
staten, kommuner, de regionale arbejdsmarksråd og uddannelsesaktører skabe et
politisk forum, der kan lede og målrette den offentlige indsats. Indsatsen skal sikre
bedre uddannelsesdækning, trafikal tilgængelighed, fysiske rammer og læringsmiljøer.
Region Hovedstaden vil tage politisk og investeringsmæssigt lederskab for at nå
målet i 2025.
23
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 1
Væksttema 1
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -13 af 21
Væksttema 1:
Sund vækst
Greater Copenhagen har i dag en international styrkeposition inden for sund vækst.
Der er et effektivt offentligt sundhedsvæsen baseret på fri og lige adgang for alle, en
international stærk tilknyttet erhvervsklynge, som skaber vækst og arbejdspladser
på regionens hospitaler og universiteter, som danner grundlag for både udvikling af
nye behandlinger, produkter og virksomheder. Styrkepositionen bygger på en stærk
tradition for samarbejde mellem offentlige hospitaler og tilbud, virksomheder og
vidensinstitutioner.
Men styrkepositionen er udfordret. Det offentlige sundhedsvæsen er under pres for
at levere højere produktivitet og flere og bedre ydelser for de samme penge. Samtidig ser vi, at andre lande og storbymetropoler satser store summer på forskning og
tiltrækning af talenter, virksomheder og investeringer. Derudover er middellevetiden
relativt lav sammenlignet med andre regioner med økonomisk høj lighed. Fælles
satsninger på en række områder er derfor nødvendige for at styrke positionen
inden for sund vækst.
80%
80 procent af Danmarks
virksomheder inden for
sundheds- og velfærds­
teknologi er placeret i
hovedstadsregionen.
2 mia.
Der forskes for over 2
milliarder kroner om året
på regionens hospitaler
Regionale udfordringer
Offentlig-privat innovation
Greater Copenhagen står i dag stærkt inden for sundhedsvidenskabelig og klinisk forskning; men andre
metropoler og lande satser markant, samtidig med
at regionen er hæmmet af at være en lille storbyregion langt fra de store vækstmarkeder, for eksempel
BRIC-landene. Kampen om at tiltrække og fastholde
forskningsinvesteringer, forskere, talenter, erhvervsforskning og kliniske forsøg er benhård. Samtidig har OECD i
deres analyse af hovedstadsregionen i 2009 peget på, at
regionen er udfordret på evnen til at omsætte viden til
løsninger, som bliver kommercialiseret, lige som andre
analyser peger på, at regionens evne til at implementere
og skalere nye effektive løsninger kan styrkes.
Viden og talent
Universiteterne og professionshøjskolerne uddanner
dygtige medarbejdere og forskere til både offentlige
og private virksomheder inden for sundhedsområdet.
Men kravene til medarbejdere og ledere om at udvikle
ny viden og nye løsninger på alle niveauer vil vokse
de kommende år. Der er behov for udvikling af både
eksisterende uddannelser og nye uddannelser, som
eksempelvis kombinere teknisk orienterede uddannelser og sundhedsvidenskab. Et centralt element er ligeledes at inddrage regionens dygtige driftsmedarbejdere
i innovationsarbejdet. Samtidig er der en stigende
konkurrence mellem storbyregioner om at fastholde
og tiltrække både internationale forskere, undervisere
og studerende, som skal danne grundlaget for vækst og
udvikling.
Offentlig-private samarbejder og ESS/Max IV
Hovedstadsregionen har en mangeårig tradition for
offentligt-privat samarbejde på sundhedsområdet. Men
samarbejde om klinisk forskning og forsøg er ikke
længere nok, og det er mange år siden, at regionen
har skabt virksomheder og kommercielle successer på
den baggrund. Der er behov for nye samarbejder og
metoder drevet af en intelligent offentlig efterspørgsel,
som kan omsætte behov for bedre og mere effektive
behandlinger, teknologier og ydelser til produkter og
ydelser, som kan sælges på det internationale marked,
blandt andet med udgangspunkt omkring forskningsanlægget European Spallation Source (ESS) og Max IV
i Lund.
24
Relativ lav middellevetid
Et effektivt sundhedsvæsen af høj kvalitet er vigtigt for at
sikre høj livskvalitet og en attraktiv region i øvrigt. Men
regionen er udfordret af, at middellevetiden er relativt lav
sammenlignet med andre regioner med økonomisk høj
lighed, og regionen har tilsvarende en for høj ulighed i
sundhed. Det nedsætter det enkelte menneskes mulighed
for at leve det liv, de ønsker og opnå frihed og selvforsørgelse. Der er derfor behov for tiltag, både i forhold
til sundhedsvæsenet, og i forhold til forebyggelse inden
for blandt andet motion, beskæftigelse, uddannelse med
videre, som kan løfte den generelle sundhedstilstand.
Produktivitet og sundhed
Sundhedsvæsenet har siden 2007 øget produktiviteten
med mere end 2 procent om året. Men skal hospitalerne
og det øvrige sundhedsvæsen i årene fremover leve op til
ønsket om fri og lige adgang til sundhedsydelser på højt
niveau og et godt liv for regionens borgere, er der behov
for nye tiltag og løsninger, som yderligere kan øge såvel
kvalitet som produktivitet i fremtiden. Samtidig er det
nødvendigt at sætte fokus på indsatser, som kan forbedre
befolkningens sundhed, så den enkelte borger kan opretholde et godt og selvhjulpet liv længst muligt.
Vækstmål
—— Hovedstadsregionen skal være et
af de fem mest foretrukne steder i
verden til udvikling af sundheds- og
velfærdsløsninger til det globale
marked.
Livskvalitetsmål
—— Regionens borgere skal leve sundere
og længere.
Effektmål
—— Den private produktivitet i hovedstadsregionen er steget med gennemsnitligt 5 procent om året inden 2025
—— Region Hovedstaden indgår i 8 større offentligt-private forsknings-og
innovationssamarbejder 2015-2018
—— Antallet af udstedte patenter inden
for sundhedsområdet øges med 5
procent årligt inden 2025
—— Middellevetiden i hovedstadsregionen hæves fra 79,8 til 81 år inden
2025
—— Adgangen til testfaciliteter øges,
så der på regionens hospitaler og
lignende behandlingssteder er en
veletableret indgang. Effekten af
brugen vurderes i en måling blandt
de offentligt-private samarbejder
—— Der er tiltrukket 40 nye internationale topforskere, og der er sket en
stigning i videre forsker-stillinger
efter ph.d.-uddannelsen på 5 procent
inden 2025
—— Hjemtagne eksterne midler fra
offentlige og private finansieringskilder skal stige med 3 procent per
år frem mod 2025.
25
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 1
Greater Copenhagen
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -14 af 21
Væksttema 1:
Sund vækst
– investeringer
Region Hovedstaden vil udvikle Copenhagen Science Region
som internationalt knudepunkt i 2025 inden for sund vækst
I konkurrencen mellem metropolregioner spiller tilstedeværelse af ekspansive
vidensmiljøer en helt afgørende rolle. Greater Copenhagen er i dag hjemsted for en
international erhvervsklynge med pharma-, biotek- og medicovirksomheder i global
topklasse. Men den internationale konkurrence er hård.
Derfor igangsætter Region Hovedstaden sammen med andre parter et ambitiøst
og fokuseret samarbejde, som skal skabe sund vækst, nye jobs og etablere nye
virksomheder. Det skal bidrage til at synliggøre regionen som en vidensregion. Målet
er, at førende forskere, virksomheder og mindst X antal topuniversiteter som for
eksempel Harvard, Stanford, Massachusetts Institute of Technology og gerne en
videnstung institution fra Kina etablerer sig og investerer i samarbejder inden 2025.
Samarbejdets omdrejningspunkter er blandt andet nye typer af uddannelser til
sundhedsmedarbejdere og sundhedsentreprenører, offentligt-privat innovation inden
for nye sundhedsteknologier, udvikling af regionen som natur-ligt centrum for nye
videnstunge sundhedsiværksættere og særligt at drage maksimal fordel af European
Spallation Source (ESS) og Max IV som magnet for forskning og innovation i nye
materialer.
Region Hovedstaden vil tage politisk og investeringsmæssigt lederskab for at nå
målet i 2025.
26
Investeringer 2015-2017
Offentlig-privat innovation
Region Hovedstaden vil sammen med universiteter, virksomheder og kommuner sikre, at Greater
Copenhagen bliver et globalt centrum for udvikling
og test af ny sundheds- og velfærdsteknologi ved at:
— Stille det offentlige sundhedsvæsen til rådighed
som udviklingslaboratorium for udvikling og
afprøvning af nye modeller, services og samarbejder, herunder styrkelse af én indgang på
tværs af regionens hospitaler
— Videreudvikle Copenhagen Health Tech
Cluster (CHC) som en fælles platform i Greater
Copenhagen, der skal fremme vækstorienterede
indkøb, implementering, skalering, storskala
offentligt-private partnerskabsprojekter, eksport
og tiltrækning af internationale investeringer
Viden og talent
Region Hovedstaden vil sammen med universiteter og virksomheder udvikle Greater Copenhagen
som en internationalt førende vidensregion, der
leverer forskning i international topklasse samt
uddanner og tiltrækker forskere og medarbejdere
med de rette kompetencer til arbejdsmarkedet
ved at:
— Placere Greater Copenhagen centralt i det
nye europæiske EU-konsortium Innolife, hvor
en række af de absolut førende europæiske
virksomheder og universiteter samarbejder om
forskning, uddannelse og innovation med fokus
på sund aldring
— Etablere et nyt tværsektorielt forskningscenter for sundhedsteknologi i samarbejde med
Københavns Universitet, Danmarks Tekniske Universitet og Københavns Kommune.
Etablering af Copenhagen School of Health
Innovation, som en nytænkende uddannelsessatsning inden for sundhedsinnovation mellem
Københavns Universitet, Danmarks Tekniske
Universitet, Copenhagen Business School,
Region Hovedstaden, Københavns Kommune og
en række erhvervsvirksomheder
— Etablere et stærkt økosystem for iværksætteri
gennem videreudvikling af samarbejdet om
Copenhagen Spin-outs og inkubatormiljøer
mellem universiteter, hospitaler, investorer,
forskerparker og virksomheder
— Udvikle og udrulle IT-løsninger, som frigør tid
til forskning i klinikken frem for dokumentation og registrering
— Udvikle initiativer og indsatsområder, der har
fokus på øget tiltrækning og fastholdelse af
internationale talenter
— Skabe et stærkt strategisk samarbejde og udvikle
satsninger, der skaber et fælles internationalt
brand om Copenhagen Science City og tiltrækker
internationale talenter. Der skal udvikles rammer
og faciliteter, som sikrer optimal udnyttelse af de
store investeringer
Offentligt-private samarbejder og ESS og Max IV
Region Hovestaden vil sammen med universiteter,
staten, Region Skåne, Region Sjælland og andre
nøgleaktører arbejde for, at European Spallation
Source (ESS) og Max IV bliver en vækstmagnet for
Greater Copenhagen gennem forskning, innovation
og tiltrækning af investering og forskere ved at:
— Udarbejde en langsigtet national strategi med
indsatser, som samler parterne og skaber
grundlag for at udnytte potentialet i European
Spallation Source (ESS) og Max IV i Lund
— Etablere og koordinere et Interreg-projekt med
deltagelse af universiteter, som skal fremme
flere virksomhedssamarbejder, uddannelse af
nye forskere og nedbryde grænsehindringer for
øget samarbejdet over Øresund sammen med
Region Skåne
— Samle relevante offentlige og private parter
og universiteter om markante forsknings- og
innovationssatsninger inden for sundheds- og
materialevidenskab
Relativ lav middellevetid
Region Hovedstaden vil sammen med sundhedsvæsnet, universiteter og virksomheder udvikle
løsninger til patienter, som hjælper sundhedsvæsnet til at møde patienters forskelligartede behov
og inkludere selv de svageste og mest udsatte
grupper patienter ved at:
— Kortlægge potentialerne for investeringer
i strukturel forebyggelse via for eksempel
cykelstier, reduceret luftforurening, reduceret
støjpåvirkning og uddannelse
— Udvikle og udrulle telemedicinske løsninger til
patienter
— Skabe differentierede behandlingstilbud
målrettet den enkelte og under hensyntagen til
patientens egne behov
Investeringer 2018-2025
Produktivitet og sundhed
Region Hovedstaden vil sammen med sundhedsvæsnet, kommuner, virksomheder og videninstitutioner sikre øget lighed i sundhed og højere
middelevetid ved at:
— Kortlægge potentialer og udvikle metoder, der
kan forbedre behandlingen af patienter og øge
folkesundheden
27
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 2
Væksttema 2
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -15 af 21
Væksttema 2:
Grøn vækst
Greater Copenhagen har en unik international styrkeposition som foregangsby og
-region inden for den grønne omstilling. En stærk offentligt ledet indsats, der indbefatter forbedring af luftkvaliteten, bæredygtig indvinding af råstoffer, beskyttelse af
drikkevand, sikring af rent badevand i havn og langs kyster samt reduktion af CO2udledningen har skabt høj livskvalitet og betydelig økonomisk vækst og arbejdspladser. En stor del af virksomhederne i regionen tager deres afsæt inden for det
grønne og kan via deres svar på de offentligt drevne udfordringer og investeringer
skabe produkter og services, som eksporteres til hele verden. Grønne løsninger, der
er udviklet og testet i Greater Copenhagen, er unikke og efterspørges verden over.
Flere og flere virksomheder vælger at lokalisere sig i regionen for at købe sig ind i
dette grønne vidensmiljø.
Vækstmål
—— Der skal skabes flere arbejdspladser og udviklingen i private virksomheder skal understøttes ved at
det offentlige efterspørger grønne
løsninger.
Livskvalitetsmål
—— Hovedstadsregionen skal være en af
verdens bedste og mest attraktive
miljømetropoler med høj drikkevandskvalitet, renere jord og luft,
lav CO2-udledning og høj evne til
klimatilpasning.
Det er afgørende, at denne position som førende på området fastholdes og udvikles. Fælles fokuserede satsninger på en række områder er nødvendige for at styrke
positionen inden for grøn vækst, for eksempel opstilling af ét fælles ambitiøst regionalt CO2-neutralitetsmål og en investeringsplan for at nå målet.
Effektmål
Regionale udfordringer
Regional klimaplan
Energi- og transportsystemet skal baseres på vedvarende
energikilder. Hovedstadsregionen skal være CO2-neutral
i 2040. Energi- og transportsystemet står for en stor del
af CO2-udledningen, og der skal investeres målrettet for
at nedbringe CO2-udslippet på et økonomisk bæredygtigt
grundlag.
Klimatilpasning
Hovedstadsregionen skal tilpasse sig det ændrede klima.
Region Hovedstaden vil sammen med kommuner, virksomheder og vidensinstitutioner gå forrest i arbejdet for
at sikre, at Greater Copenhagen bliver klimatilpasset for
at beskytte borgerne og virksomhedernes investeringer.
Ren jord, rent vand og råstoffer
Indsatsen for at sikre renere jord og rent drikkevand til
alle borgere i regionen skal optimeres gennem samarbejde med virksomheder og vidensinstitutioner. Metoder,
der kan effektivisere sikringen, skal udvikles, og der skal
være råstoffer til rådighed for virksomheders produktion
og infrastrukturprojekter. Tidligere råstofgrave skal
udvikles til rekreative formål til gavn for borgere.
Udnyttelse af potentialet omkring letbanen
Letbanen i Ring 3 skal udnyttes til at sikre bæredygtig
vækst på de arealer, der med den nye letbane bliver stationsnære og dermed får et nyt potentiale for anvendelse
og bebyggelse. Der skal tiltrækkes investeringer, byudviklingen skal understøttes, og der skal ske en høj tilgang af
passagerer til letbanen ved den bedst mulige anvendelse
af arealerne.
Ressourceeffektivitet og grøn efterspørgsel
Stigende priser på ressourcer som følge af stigende
ressourceknaphed øger behovet for at genanvende og
nedsætte ressourceforbruget og betragte affald som en
værdifuld ressource. Der skal sikres intelligent offentlig
efterspørgsel efter ressourceeffektive produkter og services, hvorfor ressourceeffektivitet og grøn efterspørgsel
skal drive udviklingen omkring genanvendelse.
28
12%
Grønne virksomheder i
hovedstadsregionen står for
12 procent af den samlede
danske eksport
2014
Greater Copenhagen blev
i 2014 karakteriseret som
”Green Economy Leader” af
London School of Economics
—— Hovedstadsregionens energisystem
er CO2-neutralt i 2035
—— Transportsektoren i regionen er fri
for fossile brændstoffer i 2040
—— Hovedstadsregionen er internationalt bredt anerkendt som en klimaberedt region i 2025
—— 50 procent af regionens affald genanvendes i 2035
—— 80 procent af hovedstadsregionens
grundvandsressource er inden 2025
sikret mod forurening fra de grunde, som udgør den største risiko for
grundvandet og dermed for drikkevandskvaliteten
—— Inden 2025 er der skabt XX nye
jobs i grønne erhverv
—— Højere passagertilgang for letbanen
med en stigning på 2,5 procent pr.
år frem til 2025 og/eller jobskabelsen langs med letbanen stiger 1
procent per år frem til 2025
29
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 2
Væksttema 2
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -16 af 21
Væksttema 2:
Grøn vækst
– investeringer
Hovedstadsregionen skal være CO2- neutral i 2040.
I 2040 vil Region Hovedstaden være verdens første CO2- neutrale metropolregion,
og regionens virksomheder og universiteter vil være førende i udviklingen af grønne
løsninger, der sikrer jobskabelse, vækst og øget livskvalitet.
Hovedstadsregionen står allerede stærkt, når det gælder klimatilpasning og
klimaforebyggelse, men der er behov for flere tværgående regionale og kommunale
investeringer i CO2-reduktion. Det afføder både positive effekter i forhold til
klimaforandringer og skaber arbejdspladser i form af udvikling af nye teknologier
og processer. Det kræver både en sammenhængende strategisk indsats og en
sammenhængende klimaplan, hvis det skal lykkes at nå målet.
Region Hovedstaden vil, både som virksomhed og som regional aktør, investere i at
skabe en CO2-neutral metropolregion i 2040.
Investeringer 2015-2017
Investeringer 2018-2025
Regional klimaplan
Region Hovedstaden vil sammen med staten,
kommuner og relevante aktører udarbejde en
regional klimaplan for at sikre, at energiforbruget
er i balance med energiproduktionen ved at:
— Omstille energiforsyningen til vedvarende energi og effektivisere energisystemets infrastruktur
— Reducere energiforbruget i bygninger og anlæg
hos borgere, virksomheder, kommuner og
region
— Reducere energiforbruget i transportsektoren
og omlæggelse af transportsektoren til fossilfrie
drivmidler
Ressourceeffektivitet
Region Hovedstaden vil optimere ressourceeffektiviteten ved at forebygge og genanvende affald på
regionens hospitaler, virksomheder og kommuner
ved at fremme industriel symbiose, direkte genbrug og ressourceoptimering i produktionen.
Klimatilpasning
Region Hovedstaden vil sammen med staten,
kommuner og relevante aktører sikre, at hoved
-stadsregionen er klimaberedt i 2025 ved at:
— Sikre klimatilpasning gennem vejledning,
koordinering og facilitering på tværs af aktører
blandt andet ved at etablere en regional Task
Force
— Belyse de økonomske potentialer ved en bedre
regional kyst- og stormflodssikring
— Igangsætte et partnerskab med EU-konsortiet
Climate-Knowledge Innovation Community om
reduktion af og tilpasning til klimaændringer
Øget grøn efterspørgsel
Region Hovedstaden vil i samarbejde med staten
og kommuner fremme øget intelligent grøn efterspørgsel efter metoder og produkter inden for
miljø- og klimaområdet ved at:
— Udnytte det grønne vækstpotentiale i både
Region Hovedstadens og kommuners indkøb og
behov for grønne produkter og metoder i egne
organisationers drift
— Fremme videns- og erfaringsudveksling samt
kompetenceudvikling for offentlige indkøbere
— Sikre værktøjer til at flytte fokus fra indkøbspris til levetidsomkostning af produkter
ved indkøb
— Gennemføre funktionsudbud og skabe tættere
dialog med virksomheder om udvikling af grønnere produkter med vækstpotentiale
Ren jord, rent vand og råstoffer
Region Hovedstaden vil gennem nye strategiske
partnerskaber med vidensinstitutioner, virksomheder og kommuner fremme at:
— Der sker en løbende oprensning af jordforurening
— Regionens grundvand og råstoffer sikres
— Råstofgrave efter endt råstofgravning kan få ny
samfundsværdi
— Flere små og mellemstore virksomheder kan
udvikle sig via kommercialisering heraf
Udnyttelse af potentialet omkring letbanen
Region Hovedstaden vil i samarbejde med Ringbykommunerne og en række andre offentlige og
private aktører styrke letbanen ved at:
— Igangsætte en idé- og arkitektkonkurrence for
udvalgte cases og intelligente by-programmer
— Arbejde for effektiv og grøn mobilitet med
fokus på udvikling af stationsområder, og trafikknudepunkter og nye mobilitetsløsninger
— Fremme markedsføring af og investeringer i de
arealer, der er tilknyttet letbanen
30
31
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 3
Væksttema 3
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -17 af 21
Væksttema 3:
Kreativ vækst
Dansk design, arkitektur og mode er kendt i hele verden, og computerspil, film- og
TV-produktion udgør kæmpe eksportsuccesser og er en vigtig del af regionens
brand. Michelin-restauranter og store events har sat regionen på det gastronomiske verdenskort og antallet af turister i Copenhagen vokser med 10 procent om
året. Regionen står stærkt på dette felt og der er potentiale for at sikre yderligere
gevinster inden for den kreative vækst. Kreativ vækst og øget turisme kommer dog
ikke af sig selv, og det kræver en konsekvent og vedvarende indsats for at styrke og
fastholde regionens potentialer.
Vækstmål
De kreative erhverv og turismen er afgørende for, at Greater Copenhagen gentagne
gange topper de internationale lister som et af verdens mest attraktive steder at
bo og leve. Det kommer hele Danmark til gode og bidrager til betydelig jobskabelse
og investeringer i regionen, men samtidig forudsætter det dygtige og professionelle
virksomheder. Det er særligt vigtigt, fordi en stor del af de jobs, der følger med, er
inden for brancher, hvor folk med en kort eller helt uden uddannelse kan få et godt
arbejde. Disse jobs er dertil forankret i regionen og kan ikke flyttes ud. Derfor skal
indsatsen for turisme og kreative erhverv styrkes på tværs af regionen i et samspil
mellem kommuner og erhvervene – til gavn for jobskabelsen.
—— Hovedstadsregionen skal være en
region, hvor kommercialisering og
eksport inden for de kreative og
oplevelsesøkonomiske erhverv øges
til gavn for vækst og beskæftigelse.
Livskvalitetsmål
—— Copenhagen-metropolens image som
bosætningsregion for veluddannede
og kreative borgere skal styrkes.
Regionale udfordringer
Kommercialisering og internationalisering
De kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv består ofte
af helt små- og mellemstore virksomheder, der har svært
ved at skalere deres produktion og få dem eksporteret.
Potentialet for kommercialisering og internationalisering i de kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv skal
udnyttes bedre, så virksomhedernes eksport og omsætning stiger.
Professionalisering af de kreative erhverv
Regionens kreative virksomheder er typisk udfordret
af, at de mangler kapital og professionalisering. Der
skal skabes fokus på innovation og produktudvikling og
tiltrækning af risikovillig kapital. Derudover er der behov
for øget fokus på forretningsstrategi, økonomi, markedsføring, IT, administration og forretningsudvikling.
Internationale kultur- og sportsevents
Der skal tiltrækkes endnu flere events og konferencer,
som skaber omsætning og job i hele servicesektoren. Nye
kultur- og oplevelsesprodukter inden for blandt andet
sport, kunst, musik, mangfoldighed, spil og gastronomi
skal udvikles for at skabe kvalitetsprodukter, som kan
tiltrække både borgere og turister til regionen.
Effektmål
Flere turister til regionen
Hovedstadsregionen som global turistdestination er i
stærk konkurrence med andre regioner i Europa, og
prisniveauet er højt. Derfor skal turistprodukterne
udvikles. Greater Copenhagen skal være et spændende
turistmål med turistprodukter af høj kvalitet, god service
og god tilgængelighed til oplevelser. Det gælder både i
byerne, naturområderne og ved kysterne i regionen som
i det øvrige Danmark. Produkterne skal målrettes både
private turister og særligt erhverv- og kongresturister,
der ofte har et meget højt døgnforbrug og ofte kommer
igen flere gange. Antallet af turister fra Kina er stigende,
og der er derfor et særligt behov for at øge regionens
Kinaparathed.
Branding gennem internationale film- og TV-serier
Danmark er internationalt kendt for sine vidensmiljøer
på filmområdet, stærke instruktører, producenter og
kamerafolk. Dette skal udbygges, så endnu flere film og
TV-serier produceres i regionen til gavn for både filmindustri og branding. Der skal samarbejdes i hele Greater
Copenhagen om dette.
32
20%
De kreative erhverv og turismen står for 20 procent
af beskæftigelsen i hovedstadsregionen
10%
10% af hovedstadsregionens
eksportindtægter stammer
fra de kreative erhverv
—— Eksporten i de kreative erhverv er
steget med 25 procent inden 2025
—— De kreative erhverv og turismen
har skabt 20 procent flere arbejdspladser frem mod 2025
—— Der er tiltrukket 25 nye store, internationale kultur- og sportsevents til
regionen frem mod 2019
—— Antallet af turister til regionen
stiger med 6 procent om året frem
mod 2025
—— Copenhagen er gået 5 pladser frem
som foretrukken turistby på top
20-listen Best Places to Visit in
Europe inden 2025
—— 10 nye film og TV-serier er optaget
i Greater Copenhagen af udenlandske producenter
33
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 3
Væksttema 3
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -18 af 21
Væksttema 3:
Kreativ vækst
– investeringer
Greater Copenhagen skal være i top 10 over mest attraktive
regioner i Europa for kinesiske turister
Senest i 2025 vil Region Hovedstaden sammen med kommuner og private turisme
aktører tage de relevante skridt for at sikre at Greater Copenhagen er i top 10 over de
mest attraktive regioner i Europa for kinesiske turister.
Antallet af kinesiske turister er stigende, og mere end 80 procent af de kinesiske
overnatninger sker i hovedstadsregionen. Det har stor betydning for regionens vækst,
eksport, omsætning og jobskabelse. Men der er behov for at forbedre regionens
position i konkurrencen ved at udvikle et tilstrækkeligt modtageapparat, sikre flere
direkte flyruter fra Kina og til regionen og levere bedre service og turistinformation
målrettet og gearet til de kinesiske turister, herunder websites på kinesisk, personale
der kan tale kinesisk samt, apps og turistinformation på kinesisk.
Region Hovedstaden vil sammen med andre interessede investere i at øge regionens
Kinaparathed.
Investeringer 2015-2017
Investeringer 2018-2025
Kommercialisering og internationalisering
Region Hovedstaden vil sammen med offentlige og
private erhvervsfremmeaktører og uddannelsesinstitutioner udnytte potentialet for kommercialisering
og internationalisering i de kreative og oplevelsesøkonomiske erhverv for at øge eksport og omsætning
i små og mellemstore virksomheder ved at:
— Skabe markedsmodning i samarbejde med
erhvervsfremmeaktører
— Tiltrække finansiering og internationalisering af
de kreative digitale erhverv
— Bidrage til forankringen af Danish Design Society som platform for en samlet kreativ erhvervsklynge
Kommercialisering og internationalisering
Region Hovedstaden vil sammen med private
aktører og staten sikre, at de kreative erhverv kan
bidrage til vækst i andre erhverv og sektorer, og
regionen skal i højere grad udnytte vækstpotentialerne inden for fødevareområdet ved at:
— Synliggøre erhvervets position som leverandør
af kreative produkter og services overfor andre
privat virksomheder og den offentlige sektor
— Igangsætte et program med det formål at understøtte designinnovation i virksomheder
— Udvikle den regionale fødevareklynge, så
eksportmulighederne kan styrkes for fødevareerhvervet
Professionalisering af de kreative erhverv
Region Hovedstaden vil sammen med kommuner
og private aktører sætte fokus på innovation og
produktudvikling for at sikre professionalisering
ved at:
— Fortsætte Acceleratorprogrammet, der fremmer forretningsforståelsen blandt de kreative
erhvervs mindre virksomheder
— Arbejde for at tilføre forretningskompetencer
udefra, blandt andet ved at tiltrække internationale talenter
— Arbejde for at styrke kreative virksomheders
adgang til finansiering og risikovillig kapital
Professionalisering af de kreative erhverv
Region Hovedstaden vil sammen med offentlige og
private erhvervsfremmeaktører sikre, at de kreative
iværksættere og små og mellemstore virksomheder
udvikler sig til økonomisk bæredygtige virksomheder ved at:
— Understøtte et økosystem eller en klynge for de
kreative iværksættere og virksomheder
— Undersøge og udvikle mulighederne for offentlige indkøb af kreative metoder og produkter til
sundhedssektoren
Internationale kultur- og sportsevents
Region Hovedstaden vil sammen med private aktører, staten og kommuner skabe øget omsætning i
servicesektoren ved at tiltrække både borgere og
turister til regionen ved at:
— Tiltrække megaevents med store delegationer,
internationalt publikum og fokus fra international presse via midler til store, internationale
kultur, mangfoldigheds- og sportsevents
Flere turister til regionen
Region Hovedstaden vil sammen med turismeaktører udvikle en turistdestination med produkter
af høj kvalitet, god service og tilgængelighed til
oplevelser ved at:
— Tiltrække flere turister ved at udvikle nye
turistprodukter og afholde flere konferencer i
samarbejde med Wonderful Copenhagen, Dansk
Kyst- og Naturturisme og MeetDenmark
Branding gennem internationale film- og TV-serier
Region Hovedstaden vil sammen med relevante
aktører styrke brandingen af Greater Copenhagen
som centrum for knowhow og ekspertise ved at:
— Målrette arbejdet omkring international branding af film- og TV-branchen
34
35
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 4
Væksttema 4
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -19 af 21
Væksttema 4:
Smart vækst
Hele verden står over for en voldsom urbanisering, hvor flere og flere vil bo i metropoler og storbyer. Det stiller betydelige krav til den offentlige infrastruktur i byen
og nødvendiggør, at moderne teknologi kan bruges til at indrette byer bedre, for
eksempel intelligent elforsyning, smarte trafiksystemer og affaldsbeholdere, der får
energi fra solceller og kommunikerer om, hvornår de skal tømmes. Greater Copenhagen har alle forudsætninger for at blive en af verdens førende udviklingscentre for
intelligente og smarte byer, og der er allerede internationale virksomheder og forskere, der søger Copenhagen for at udvikle ikke blot smarte byer, men også brug af big
data inden for sundhedsvæsnet.
Vækstmål
—— Vi skaber et mere effektivt samfund, hvor der investeres i smarte
digitale løsninger, som både løser
lokale problemstillinger og øger den
globale efterspørgsel.
Livskvalitetsmål
—— Vi går forrest i at udvikle hjælpemidler og services, der giver den
enkelte borger højere livskvalitet.
Tilsvarende er Danmark et af de mest digitaliserede lande i verden, og Region
Hovedstaden vil øge satsningen på digital drift og udvikling af både den offentlige
og private sektor og deleøkonomi for at sikre vækst og velfærd. Det giver både miljøgevinster, bedre levevilkår, grundlag for øget eksport og mere effektive offentlige
og private løsninger. Forudsætningen er en sammenhængende datainfrastruktur i
hovedstadsregionen i tæt samarbejde med kommuner og øvrige aktører.
Effektmål
Regionale udfordringer
Styrket regional bredbånds- og mobildækning
Greater Copenhagen er ikke dækket tilstrækkeligt
til at imødekomme hverken borgeres, turisters eller
virksomheders behov i forhold til bredbåndshastigheder, mobildækning og kapacitet. Der skal derfor sikres
sammenhængende bredbånds- og mobildækning med
tilstrækkelig kapacitet i hele regionen.
Smart udnyttelse af data
I sundhedsvæsnet såvel som i byudviklingen skal big data
gøres tilgængelige for at udvikle de services og produkter,
der skal sikre en effektiv og produktiv region. Inden for
sundhedsvæsnet kan smart udnyttelse og integration af
data for eksempel understøtte den selvhjulpne patient
ved at udvikle metoder og produkter sammen med virksomheder og forbedre sygdomsbehandlingen i fremtiden.
Deleøkonomi som vækst driver inden for den smarte
vækst
Der er betydelige potentialer for grøn omstilling og jobskabelse i Greater Copenhagen ved at styrke udviklingen
inden for deleøkonomi som for eksempel brugen af
delebiler og effektiv udnyttelse af offentlige ressourcer.
Små og mellemstore virksomheder skal drage fordel
af digitalisering
Der ligger et stort potentiale i at øge fokus på digitalisering hos virksomheder. Digitale services driver
produktiviteten frem, men særligt små og mellemstore
virksomheder har endnu ikke draget den fulde fordel
af digitaliseringen. Hvis små og mellemstore virksomheder skal skabe eksport og vækst, er det nødvendigt, at
alle dele af erhvervslivet udnytter de muligheder, som
digitalisering giver.
Sammenhængende digitale systemer
Udviklingen af fælles regionale intelligente byløsninger
skal accelereres for at understøtte blandt andet klimatilpasning, trængselsproblemer, effektiv udnyttelse af
energinettet og nedsættelse af CO2-udslip. På den måde
skal kommuner sikres smarte løsninger til for eksempel
belysning og lokalisering af vand.
36
80%
Cirka 80 procent af arbejdspladserne i de kreative erhverv,
der er relateret til IT-udvikling,
ligger i hovedstadsregionen
19 mia.
Analysefirmaet International Data
Cooperation skønner, at big dataløsninger har haft et marked på 19
milliarder USD i 2010 – med årlige
vækstrater på over 40 procent
—— Der er inden 2018 etableret en fælles kommunal og regional data-hub
i Greater Copenhagen, der formidler
offentlige data til private aktører,
der igen sikrer kommercialisering
—— Andelen af små og mellemstore
virksomheder, der udnytter fordelene ved digitalisering stiger årligt
frem mod 2020
—— Der er udviklet 10 nye storskalaløsninger til patienter i sundhedsvæsnet inden for regionens kerneopgaver på sundhedsområdet inden
2025
—— Borgernes og virksomheders oplevelse af tilfredsheden og effekten
med intelligente byløsninger (herunder det regionale kompetencecenter) er stigende år for år frem mod
2025
—— Der er hurtig og fuldstændig bredbånds- og mobildækning i regionen
senest i 2020
—— Copenhagen er bredt internationalt
anerkendt som et knudepunkt for
udviklingen af deleøkonomi i 2020
37
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Væksttema 4
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -20 af 21
Væksttema 4:
Smart vækst
– investeringer
Hovedstadsregionen skal have et Copenhagen Wifi i 2020
Senest i 2020 vil Region Hovedstaden sikre, at der er etableret en sammenhængende
digital infrastruktur så borgere, virksomheder og turister oplever et let tilgængeligt
mobil- og internettilbud, hvilket gør det attraktivt at besøge, drive virksomhed og
bosætte sig i hele regionen.
Hovedstadsregionen står stærkt i forhold til mobil og bredbåndsdækning, men der
er behov for en sammenhængende regional indsats for at skabe det rette service
tilbud, der fremtidssikrer den regionale udvikling. Et centralt element heri er sammen
med staten, kommunerne og relevante kommercielle operatører at skabe en positiv
business case for etableringen af et sammenhængende Copenhagen-net.
Region Hovedstaden vil investere i at skabe et Copenhagen Wifi.
Investeringer 2015-2017
Smart udnyttelse af data
Region Hovedstaden vil sammen med private
aktører, staten, kommuner og Væksthus Hovedstaden understøtte, at små og mellemstore virksomheder digitaliseres og skabe tilgængelighed til
offentlige data ved at:
— Forbedre den trafikale fremkommelighed gennem intelligent styring af den offentlige trafik
— Forbedre sundhedsløsninger til mennesker, der
lever med kroniske sygdomme gennem øget
udnyttelse af data
— Udvikle stærkere sundhedsløsninger ved at
fremme systematisk forskningsbaseret udvikling og drift af teknisk avanceret simulation
Sammenhængende digitale systemer
Region Hovedstaden vil i samarbejde med private
aktører, staten, kommuner og uddannelsesinstitutioner sikre, at samfundet får adgang til de smarte
og fremtidsdygtige metoder, der er brug for, og at
værdien af disse metoder skal være synlig ved at:
— Etablere et regionalt kompetencecenter for
intelligente bymetoder, som skal udbrede viden
og skabe internationalt fokus
— Styrke eksisterende test- og demonstrationsfaciliteter for at øge virksomhedernes innovationspotentiale og konkurrenceevne
— Skabe fælles regionale og kommunale standarder for smarte byer
— Sikre systemer til lokalisering af vand ved
oversvømmelser
— Bidrage til nye forsknings- og testfaciliteter,
som også kan tiltrække virksomheder og
højtuddannet arbejdskraft
Små og mellemstore virksomheder skal drage
fordel af digitalisering
Region Hovedstaden vil sammen med private og
offentlige erhvervsfremmeaktører bidrage til at
højne digitaliseringsgraden blandt små og mellemstore virksomheder ved at:
— Udbrede viden om muligheder og gevinster ved
digitalisering
— Synliggøre markedet for digitale løsninger
— Understøtte digitale kompetencer i medarbejderstaben
— Arbejde for at styrke adgangen til finansiering
og risikovillig kapital
Investeringer 2018-2025
Smart udnyttelse af data
Region Hovedstaden vil sammen med relevante
parter åbne for de enorme sundheds- og vækstmæssige potentialer inden for udvikling af personlig medicin ved at:
— Koble data fra biologiske vævsprøver (ét fælles
frysehus) med data fra sundhedsregistre
— Udvikle et beslutningsgrundlag for etablering
af et regionalt big data forskningscenter, der
samtidig kan fungere som eksempelvis en fælles indgang for de forskningsprojekter i regionen, der kræver adgang til big data faciliteter
Deleøkonomi som vækstdriver inden for den
smarte vækst
Regionen vil sammen med relevante parter tage
initiativ til at kortlægge de økonomiske potentialer og tilkoblede udfordringer for en styrkelse
af en socialt ansvarlig deleøkonomi i Greater
Copenhagen ved at:
— Undersøge potentialer for mindre brug af
ressourcer ved deleøkonomi
— Afdække barrier for en styrkelse af deleøkonomien
— Investere i de digitale udviklings- og vidensmiljøer, der kan løfte de digitale services i
regionen inden for deleøkonomi sammen med
de relevante parter
38
39
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 1 - Side -21 af 21
Sammen skaber
vi resultater
I indsatsen for at sikre høj vækst og livskvalitet i Greater
Copenhagen, må vi samarbejde om fælles politiske målsætninger. Derfor inviterer Region Hovedstaden staten,
andre regioner, kommuner, virksomheder, universiteter,
uddannelsesinstitutioner, organisationer og borgere til at
indgå stærke partnerskaber, så vi i fællesskab kan sætte
handling bag ordene i strategien og skabe vækst i hele
regionen og i hele Danmark.
Læs mere om den regionale vækst- og udviklingsstrategi
og Greater Copenhagen på www.regionh.dk.
Kolofon
Bust excerum dolent et
omnimincium quid minit,
as doluptaque ea quo earu m quo
mo quaeper isci dunt as et ut qui
consequ am niaecate porpor seriatet
rernati andigen blab
Region Hovedstaden
Center for Regional Udvikling
Kongens Vænge 2
3400 Hillerød
Telefon: 3866 5000
E-mail: [email protected]
www.regionh.dk
Foto
Bust excerum dolent et
omnimincium quid minit,
Design
Bust excerum dolen
Tryk
Bust excerum dolent et
omnimincium quid minit
Bust excerum dolent et
omnimincium quid minit, Bust
excerum dolent et
omnimincium quid mini.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Region Hovedstaden
Center for Regional Udvikling
Februar 2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 2 - Side -1 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Eksekvering af REVUS
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 2 - Side -2 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 2 - Side -3 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Midler der kan investeres
2015
Klimaplan for geografi
2016
2017
2018
Pulje til realisering af klimaplan
Regional udviklings midler
Handlingsplan for virksomheder
Grøn omstillingspulje
Midler sundhedsbudget
Kongeindikator: CO2 Politisk målsætning: Grøn og innovativ metropol
Punkt nr. 1 - Drøftelsessag: ReVUS - drøftelse af initativer og projekter, som led i
udmøntningen af strategien
Bilag 2 - Side -4 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Principmodel for at nå mål
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -1 af 25
Regionsrådene
11-12-2014
Sag nr. 14/1900
Dokumentnr. 67293/14
Martin Thor Hansen
Tel. 3529 8294
Debatoplæg om ”Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder?”
Under overskriften ”Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder?” har Danske Regioner udarbejdet et debatoplæg om et mere kreativ
og udbygget offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye
digitale løsninger til sundhedsvæsenet.
Med oplægget inviteres til debat om, hvordan regionerne sammen med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet. Målet med samarbejdet er at skabe ”Sund
vækst” til gavn for både patienter, sundhedspersonale og virksomheder.
Danske Regioner vil gerne opfordre regionsrådene til at sætte oplægget til
politisk drøftelse med henblik på at få en bredt forankret debat om emnet.
Regionsrådene har mulighed for at give bemærkninger til det videre arbejde
med emnet herunder til en eventuel kommende politik på området. Bemærkninger bedes være foreningen i hænde senest den 6. marts 2015.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
E-mail: [email protected]
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -2 af 25
Tidens velfærdsudfordringer,
fremtidens vækstmuligheder?
Et debatoplæg om offentlig-privat samarbejde som afsæt
for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -3 af 25
Tidens velfærdsudfordringer, fremtidens vækstmuligheder?
Danske Regioner 2014
Tryk: Danske Regioner
Layout: UHI
ISBN tryk 978-87-7723-858-1
ISBN elektronisk 978-87-7723-859-8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
FOR
ORD
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -4 af 25
Fremtidens digitale
sundhedsløsninger
skabes i fællesskab
Regionerne har et vidtfavnende samarbejde med erhvervslivet, og vi er i fuld gang med at videreudvikle det. I 2013 gik over halvdelen af regionernes driftsudgifter til private leverandører - det
svarer til ca. 56,2 mia. kr. Samarbejdet med erhvervslivet omfatter bl.a. indkøb af varer og tjenesteydelser, sundhedsforskning, afprøvning af nye lægemidler og medicinsk udstyr samt offentligt-privat innovationssamarbejde. Hertil kommer aftaler på 5,7 mia. kr. i 2013 til investeringer i
nye sygehuse mv. I regionerne er vi glade for samarbejdet, fordi vi har brug for virksomhedernes
hjælp til at udvikle nye løsninger, som kan bidrage til øget kvalitet og bedre effektivitet i sundhedsvæsenet.
Digitalisering er i dag en af de største forandringskræfter i vores samfund, og den digitale udvikling har allerede sat mærkbare spor i det offentlige sundhedsvæsen. Det er en udvikling, som drives af nye teknologiske muligheder, og at af nye generationer, der er vokset op med it, stiller krav
om, at det offentlige sundhedsvæsen skal være på forkant med de digitale muligheder. Dermed
er digitalisering ikke blot en mulighed for regionerne, men også en faktor, som vil presse os til at
skabe innovation.
I regionerne tror vi på, at udviklingen vil komme både patienter, sundhedspersonale og virksomheder til gavn. De nye løsninger som tydeligst bidrager til at løse tidens velfærdsudfordringer,
vil også være dem, som har det største vækstpotentiale – ikke bare i Danmark, men også på det
globale marked.
Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan regionerne sammen
med erhvervslivet kan skabe de bedste rammer for innovation af nye digitale løsninger til sundhedsvæsenet og derigennem skabe ”Sund vækst”. Debatoplægget er en forløber for et kommende
politisk oplæg om emnet, som Danske Regioner forventer at udarbejde i 1. halvår 2015. Debatoplægget er en invitation til regionerne og øvrige interessenter om at give deres mening til kende og
byde ind på indholdet i det kommende politiske oplæg.
Rigtig god debat.
Bent Hansen
Carl Holst
Formand
Danske Regioner
Næstformand
Danske Regioner
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
3
1
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -5 af 25
Kan ny digital teknologi styrke
sundhedsvæsenet og vækst?
Digitalisering er en stærk forandringskraft i alle dele af vores samfund. Det gælder for både private
og offentlige virksomheder, og det gælder også for den enkelte borgers hverdagsliv. Alle steder har
digitalisering de senere år ført til grundlæggende forandringer.
I musikbranchen har de nye digitale muligheder radikalt ændret branchen. Musikbutikker på stribe har måttet dreje nøglen om, mens nye streamingtjenester på internettet har set dagens lys og
formået at skabe en meget stor omsætning på ganske kort tid. I den offentlige sektor har vi også
set eksempler på digitaliseringens forandringskraft – f.eks. på skatteområdet og i den stadig mere
udbredte brug af digitale selvbetjeningsløsninger. For langt hovedparten af borgerne har brugen
af internettet, smartphones og sociale medier ligeledes skabt markante forandringer i hverdagen.
McKinsey Global Institute har i 2013 analyseret mere end 100 af de mest lovende teknologier,
og har på den baggrund udvalgt de 12 teknologier, de vurderer har størst forandringskraft målt
på deres økonomiske betydning. I toppen af listen finder vi digitale teknologier som f.eks. ”Mobilt internet”, ”Automatisering af vidensarbejde”, ”Tingenes Internet”, og ”Cloud”. Alene disse fire
teknologier anslås i 2025 at have et årligt økonomisk potentiale på verdensplan på mellem 77-173
billioner kroner. Til sammenligning var Danmarks bruttonationalprodukt i 2013 på ca. 1,9 billioner
kroner. Det er karakteristisk for flere af de digitale teknologier, at de har et stort potentiale for at
blive taget i brug på sundhedsområdet.
4 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -6 af 25
1
Oversigt over transformerende teknologier og deres estimerede effekt
Årligt økonomisk potentiale i 2025 (anslået*), billioner dollars
Mobilt internet
Automatisering
af vidensarbejde
Tingenes internet**
Cloud***
Avanceret
robotteknologi
Selvkørende
køretøjer
Næstegenerationsteknologi
Energiopbevaring
3D printning
Avancerede
materialer
Avanceret olie- og
gasudvinding
Vedvarende energi
0
2
4
6
8
10
12
Billioner dollars
Noter: *) Estimaterne indregner det samlede økonomiske potentiale inkl. forbrugeroverskuddet. De er ikke udtømmende
og heller ikke fuldstændig risikojusterede. **) Tingenes internet eller ”The Internet of Things” er en teknologi, som understøtter, at billige censorer kan forbindes til internettet med henblik på at indsamle data og overvåge processer. ***) Cloud,
eller på dansk skyen, er en teknologi, som understøtter, at services kan leveres via internettet.
Kilde: McKinsey Global Institute (2013) og Mandag Morgen.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
5
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-7 af 25 og løsninger
Udfordringer
I det danske sundhedsvæsen har vi ikke råd til at lade være med at tage nye digitale muligheder i
brug. Det gælder for både den somatiske og psykiatriske del af sundhedsvæsen. Vi står i dag over
for en række velfærdsudfordringer, som i fremtiden vil lægge et stort pres på sundhedsvæsenet.
De to nedenstående figurer giver et godt billede på det, der er i vente. Danmarks befolkningssammensætning vil i de kommende år ændre sig dramatisk. Frem mod 2050 vil vi se tæt på en
fordobling i antallet af danskere på 70 år og derover, mens udviklingen for de øvrige aldersgrupper
er tæt på status quo.
2
Fremskrivning af udvalgte aldersgruppers udvikling 2014-2050
2014 = Indeks 100
200
Under 20 år
180
20-39 år
40-69 år
160
70 år og derover
140
120
100
80
2010
2020
2030
2040
2050
Kilde: Danmarks Statistik, befolkningsfremskrivning (2014)
Billedet på sundhedsvæsenets udfordringer ses tydeligt, når vi sammenholder den demografiske
udvikling med vores viden om, at de gennemsnitlige sundhedsudgifter for de enkelte aldersgrupper er stærkt stigende med alderen. Særligt fra 50 år og frem stiger de gennemsnitlige sundhedsudgifter.
6 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -8 af 25
3
Aldersfordelte, gennemsnitlige sundhedsudgifter (2007)
1.000 kr
40
Sygesikring
Medicin
Psykiatri
Hospital (somatisk)
30
20
10
0
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Alder
Kilde: Det Økonomiske Råd, 2010
Presset på sundhedsvæsenet skal samtidig ses i lyset af, at realvæksten i de offentlige budgetter
i de senere år er bremset op – også på sundhedsområdet. Der er i fremtiden ikke udsigt til, at den
udvikling vil vende. Derfor kan vi i regionerne ikke sætte vores lid til, at udfordringerne kan løses
via større budgetter og højere aktivitet.
Sundhedsvæsnet er således presset fra flere sider. En af vejene ud af krydspresset er at indføre
nye innovative løsninger, som giver øget kvalitet for patienterne og mere sundhed for pengene.
Digitalisering er et helt centralt redskab i opgaven med at fremtidssikre sundhedsvæsnet. Forehavendet lykkes kun, hvis regionerne formår at opbygge et stærkt partnerskab med de virksomheder, som skal udvikle de nye digitale løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Virksomhederne vil
på deres side kunne profitere af samarbejdet ved at udvikle nye løsninger med vækstpotentialer
– ikke alene i Danmark, men også på eksportmarkederne.
Erhvervspotentialet
På trods af de store vækstpotentialer har danske virksomheder inden for sundheds-it ikke for
alvor kunnet drage nytte af udviklingen. Ser vi mere overordnet på sundheds- og velfærdsområdet, så er de danske virksomheder generelt godt rustet til at skabe vækst og øge eksporten i de
kommende år. Det gælder særligt på lægemiddel- og medicoområdet. Derimod har virksomheder
inden for sundheds-it væsentlig mindre beskæftigelsesmæssig og økonomisk tyngde, som det
fremgår af nedenstående figur.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
7
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -9 af 25
4
Virksomheder, beskæftigelse og værditilvækst i private sundhedsog velfærdsvirksomheder i 2010
100
Lægemidler
Medicoudstyr
og apparater
Procent
80
Hjælpemidler
Sundheds-it og
automatiseringer
Service og driftsløsninger
60
40
20
0
Virksomheder
Beskæftigede
Værditilvækst
Kilde: Vækstteam for sundheds- og velfærdsløsninger (2013)
Figuren udtrykker, at der inden for sundheds-it er relativt få eksempler på danske virksomheder, som f.eks. Daintel, der har formået at omsætte kompetencer udviklet i Danmark til global
kommerciel succes på eksportmarkederne. Danske virksomheder inden for sundheds-it er således
mere orienterede mod hjemmemarkedet, og gruppen af virksomheder er kendetegnet ved at være
små og mellemstore virksomheder.
Der er i de kommende år udsigt til et betydeligt globalt vækstpotentiale inden for sundheds- og
velfærdsområdet. En voksende global middelklasse med stigende velstand og flere livsstilssygdomme forventes at lægge et øget pres på de offentlige finanser. Det er en udvikling, som OECDlandene og i stigende grad også de nye vækstøkonomier i Asien og Latinamerika gennemløber.
Udviklingen vil øge efterspørgslen efter mere innovative digitale løsninger, som kan bidrage til en
mere effektiv udnyttelse af skattekronerne. Det er vigtigt, at danske virksomheder får del i dette
vækstmarked.
I den sammenhæng bør det komme sundheds-it virksomhederne til gavn, at Danmark internationalt
set har en førerposition inden for sundheds-it. F.eks. udpegede en OECD-undersøgelse fra 2012 Danmark som nummer to blandt alle EU-landene. I undersøgelsen ligger Danmark foran lande som Sverige, Norge og Storbritannien, når det gælder brugen af elektroniske patientjournaler, udbredelsen af
elektroniske recepter, telemedicin og sundhedsportaler. Danmarks førerposition kan være med til at
give virksomhederne et godt udstillingsvindue ud mod den store verden, og den kan også være med til
at tiltrække internationale virksomheder til Danmark. Men det kræver, at regioner, virksomheder, uddannelses- og forskningsinstitutioner m.fl. samarbejder om at udnytte potentialet.
8 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-10vækst
af 25
Sund
Regionerne mener, det er vigtigt at støtte et stærkt offentlig-privat samarbejde, som kan skabe
nye innovative løsninger til fremtidens sundhedsvæsen. Vi kalder det ”sund vækst”, fordi vi ser,
at både patienter, sundhedsvæsenet og det private erhvervsliv kan komme til at stå som vindere,
hvis vi formår at samarbejde om at udvikle nye løsninger. Vi mener, at nye løsninger, der skabes i
samarbejde med erhvervslivet skal vurdereres ud fra en tredobbelt bundlinje:
•
Øget kvalitet for patienterne
•
Øget effektivitet
•
Grobund for erhvervsudvikling og vækst
Danske Regioner ønsker med dette oplæg at invitere til debat om, hvordan vi opnår den tredobbelte bundlinje - hvordan skaber vi sammen de bedste rammer for innovation og udvikling af nye
digitale løsninger til sundhedsvæsenet? Med debatoplægget sætter Danske Regioner følgende
overordnede spørgsmål til debat:
?
Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund
vækst, som skaber værdi på alle tre bundlinjer?
•
Hvordan kan regionerne via offentlig-privat samarbejde understøtte virksomheders vækstmuligheder – og samtidig sikre at et styrket fokus på erhvervssamarbejde og innovation går hånd i hånd med bedre patientsikkerhed og øget effektivitet?
•
Hvad kræver det af det offentlige og virksomhederne, hvis Danmark skal forblive
en international frontløber inden for brug af digitale løsninger i sundhedsvæsenet – hvordan sikrer vi, at vi løbende får implementeret nye digitale teknologier i
sundhedsvæsenet?
•
Hvordan kan regionerne samarbejde med virksomhederne om at udnytte Danmarks internationale førerposition til at skabe mere vækst, eksport og beskæftigelse i sundheds-it erhvervet?
•
Kan regionerne gøre en særlig indsats for at sikre, at små og mellemstore virksomheder inden for sundheds-it kan bruge samarbejdet med regionerne som
springbræt til at vokse sig store og i stand til at konkurrere globalt – og i så fald
hvordan?
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
9
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-11 af 25vil sætte fokus på fem centrale temaer i regionernes samarbejde med erhvervsDebatoplægget
livet i relation til udvikling af nye digitale løsninger. Indledningsvist vil vi sætte rammerne for
det offentlige-private innovationssamarbejde til debat. Herefter vil vi fokusere på fire digitale
teknologiområder, som alle har et stort udviklings- og forandringspotentiale inden for sundhedsvæsenet:
•
Telemedicin
•
mHealth
•
Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier, og
•
Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets
kerneopgaver
case
Daintel: En dansk sundheds-it virksomhed som har
fundet vej ud på eksportmarkedet
Daintel er en dansk virksomhed, der i et tæt samarbejde med mere end 50
klinikere fra hospitaler på tværs af Region Syddanmark, Region Hovedstaden og Region Midtjylland har udviklet it-systemet Critical Information
System (CIS) over en periode af 10 år. CIS bruges på intensivafdelinger
og operationsstuer. Systemet skaber overblik over data og giver klinikere
beslutningsstøtte. Det er med til at øge patientsikkerheden og effektiviteten på intensivafdelingerne.
Daintel blev grundlagt i 2004. Det store gennembrud for virksomheden
kom, da Region Syddanmark i 2011 besluttede at købe systemet til alle
intensivafdelinger i regionen. CIS bruges i dag af 62 procent af alle intensivafdelinger i Danmark. Derudover har Daintel kunder i bl.a. Brasilien og
Tyskland. I dag har Daintel 24 medarbejdere.
10 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
2
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -12 af 25
Rammer for offentlig-privat
samarbejde om innovation og
markedsudvikling
Regionerne får i fremtiden hårdt brug for nye og mere effektive løsninger, som skal give øget kvalitet til patienterne. Derfor ønsker regionerne at styrke samarbejdet med erhvervslivet ved at give
gode rammevilkår for sundhedsinnovation. Innovation forstås som viden og ideer, der omsættes til produkter og processer, der skaber forretningsmæssig og samfundsmæssig værdi. Det kan
både være helt nye produkter og processer eller det kan være forbedrede produkter og processer.
Gode rammevilkår for sundhedsinnovation handler om at skabe gode betingelser for mødet mellem den viden, som regionerne har om patienterne og deres behov, og den indsigt, som virksomhederne har om nye teknologier og markeder. Det er baggrunden for, at alle regioner har etableret
særlige innovationsenheder, som skal understøtte offentlig-privat innovationssamarbejde (OPI)
ved at bygge bro mellem sygehusene og virksomhederne.
I tilknytning til de regionale innovationsenheder har flere af regionerne etableret testfaciliteter og
living labs, hvor virksomheder kan afprøve nye løsninger i realistiske omgivelser. F.eks. har Region
Syddanmark i Odense etableret en 1.100 m2 stor innovationshal til test og afprøvning af nye løsninger i realistiske 1:1 omgivelser, mens Region Midtjylland har etableret en 800 m2 stor innovationshal i tilknytning til byggeriet af DNV-Gødstrup, Det Nye Hospital i Vest.
Offentlig-privat innovationssamarbejde er dog sjældent alene afgrænset til et samarbejde mellem
en region og en virksomhed. Særligt vigtigt er det at involvere forsknings- og uddannelsesinstitutioner i innovationssamarbejdet, fordi disse institutioner kan bidrage med nyeste viden inden for
meget specialiserede forskningsområder. Kommuner og borgere er andre relevante aktører, som
det ligeledes vil give stor værdi at involvere aktivt i innovationssamarbejdet.
I Danmark står regionerne i en god position til at være brobygger mellem de forskellige parter i
sundhedsvæsenets innovationsarbejde. Det kan regionerne gøre ved at samle og forankre samarbejdsrelationerne mellem de relevante parter inden for en region. Samtidig kan et velfungerende
samarbejde få den selvforstærkende effekt, at der skabes grundbund for etablering af stærke
klynger og netværk, som kan bringe erhvervsudvikling til en region.
Ser vi på tallene har regionerne et omfattende OPI-samarbejde med virksomheder på sundhedsområdet. I starten af 2014 gennemførte regionerne 153 OPI-projekter på sundhedsområdet og 76
af disse projekter involverer udvikling af digitale løsninger i relation til f.eks. telemedicin, logistik
og automatisering.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
11
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -13 af 25
5
Antal OPI-projekter i regionerne
Andet
Forskning
7
Indretning
11
Sundheds-IT
34
10
Miljø/klima
15
22
34
Medico
10
Telemedicin
10
Logistik
Robotteknologi/
automatisering
Kilde: Danske Regioner, 2014
Selvom regionerne allerede afsætter ressourcer til at fremme OPI, så peges der fra flere af erhvervslivets organisationer på, at indsatsen kunne være bedre. Erhvervslivets organisationer anfører, at innovationsarbejdet på sundhedsområdet kunne være mere fokuseret, og at der er for
mange parallelle initiativer. Samtidig kan det ifølge virksomhederne gå hurtigere med udbredelsen af de nye løsninger. F.eks. anfører Det Digitale Råd i rapporten ”Hvad venter vi på?”, at den
offentlige sektor er for dårlig til at udbrede nye digitale løsninger. Det rammer virksomheder og
samfundet på pengepungen i form af tabt omsætning og tabt effektiviseringspotentiale. Erhvervet oplever, at regionerne kigger for meget på prisen, når de køber ind, og ikke i tilstrækkelig grad
tager højde for løsningernes totaløkonomiske effekter. Nye innovative løsninger har derfor svært
ved at komme ind på det danske marked, fordi det kan være svært at høste de gevinster, som de
nye og dyrere produkter kan give.
En anden udfordring er, at nye teknologier i deres tidligste leveår typisk har svært ved at finde
fodfæste, fordi de nye teknologier udfordrer eksisterende løsninger og arbejdsgange. Radikal eller
banebrydende innovation forudsætter således ofte en eller anden form for ændring i både organiseringen af arbejdet og i forholdet til eksterne samarbejdspartnere. For en driftsorganisation udgør innovation derfor både en mulighed, men også en udfordring. Organisatorisk skal regionerne
håndtere dette dilemma ved at finde den rette balance mellem drift og innovation.
I regionerne ønsker vi en øget dialog med erhvervslivet om de udfordringer, som virksomhederne
oplever. En øget dialog kan bidrage til at afstemme forventninger og give regionerne et bedre
billede af, hvad der er muligt for virksomhederne at levere. Men det kan også tjene til, at markedet bedre kan indstille sig på at levere de realiserbare løsninger, der bedst understøtter sundhedsvæsenets behov. Dialogen kunne f.eks. være omkring politiske strategier og målsætninger,
sundhedsvæsenets behov, den teknologiske udvikling samt god adfærd på både kunde- og leverandørsiden.
12 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-14 afer25
Standarder
også et tema, hvor det vil være relevant at have en tæt dialog med erhvervslivet,
fordi virksomhederne vil have lettere ved at eksportere nye digitale løsninger, når de er baseret
på internationale standarder. I regionerne kan vi hjælpe virksomhederne på vej ud på de globale
eksportmarkeder, hvis vi på hjemmemarkedet husker at efterspørge løsninger, som er basseret på
internationale standarder. For regionerne vil det samtidig have den fordel, at det vil åbne markedet, fordi internationale leverandører dermed får lettere ved at byde på de danske udbud. Det vil
samlet set bidrage til at skærpe konkurrencen på markedet.
Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat:
?
Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre
rammer for offentlig-privat innovation?
•
Hvordan kan regionerne skabe én nem og overskuelig indgang for de virksomheder, der ønsker at indgå i et OPI-samarbejde om at udvikle nye digitale løsninger?
•
På hvilken måde kan regionerne skabe gode rammer for tværregional vidensdeling
og et samlet overblik over de OPI-aktiviteter, som sættes i gang på it-området?
•
Hvordan skaber regionerne organisatoriske rammer som understøtter innovation
og fortløbende udbredelse af nye digitale løsninger, herunder en stærk kobling
mellem innovation og indkøb, som sikrer, at kommende udbud efterspørger de
digitale løsninger, der er baseret på den totaløkonomisk mest effektive teknologi?
•
Hvilken rolle skal regionerne spille i fremtidens innovationssamarbejde med erhvervsliv, kommuner, samt forsknings- og uddannelsesinstitutioner – og understøttes denne rolle af den nuværende organisering?
•
Hvordan kan regionernes dialog og samspil med sundheds-it erhvervet forbedres?
OPI-platform i Region Sjælland
case
Region Sjælland etablerede i 2013 OPI-platformen for at lette samspillet mellem
offentlige og private virksomheder ved, at parterne sammen udvikler nye konkrete løsninger inden for sundheds- og sygehusvæsenet. I OPI-platformen prioriteres
de cases, hvor der er størst behov for nye løsninger. Casene prioriteres ud fra en
businesscase, der belyser både behov og potentiale ved at udvikle en ny løsning.
En af de udvalgte cases er træning af svage patienter. For mange svage patienter ligger passivt i hospitalssengene i en-to uger med en række komplikationer
til følge. Det skyldes bl.a., at svage patienter ofte ikke er særlig motiverede for
at træne selv og mangler overskud og hjælp til at komme i gang. Region Sjælland har derfor indledt et OPI-samarbejde med virksomheden Icura med henblik på at udvikle et træningsredskab, som består af bevægelsessensorer, mobilsoftware, og et website til behandlere. Træningsredskabet skal understøtte
patienternes træning gennem fjernmonitorering. Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
13
3
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -15 af 25
Telemedicin
Nye løsninger indenfor telemedicin giver mange nye muligheder for borgerne og for sundhedsvæsenet. Telemedicin forstås som digitalt understøttet sundhedsydelser leveret over afstand. Telemedicin giver bl.a. mulighed for at flytte dele af behandlingen ud af hospitalet og ind i borgernes
hjem. Det betyder, at kronisk syge borgere kan undgå hyppige hospitalsbesøg samtidig med, at de
får mulighed for selv at måle og monitorere egen helbredstilstand. Borgerne kan derved bedre følge deres sygdom samt opbygge en forståelse af, hvordan deres adfærd kan påvirke sygdommens
udvikling. Gennem borgernes egne målinger kan sundhedspersonalet følge borgernes udvikling og
kun indkalde de borgere, som har behov for det. Det sikrer, at sundhedspersonalet anvender ressourcerne, hvor de gør mest gavn.
Baseret på den store interesse for telemedicin både her i landet og i udlandet vurderes det telemedicinske marked at have et stort vækstpotentiale. Det har medført tilsvarende store forventninger
til telemedicin. Men flere aktører både i den politiske verden og i erhvervslivet har efterlyst, at
udrulningen af telemedicinske løsninger skal accelereres.
Modning af telemedicinske løsninger kan dog ikke gøres med et snuptag, fordi telemedicin også er
patientbehandling. Derfor kan regionerne ikke uden videre tage springet direkte fra et pilotprojekt
til national udbredelse. Det er nødvendigt at evaluere og dokumentere, at nye telemedicinske
løsninger kan anvendes til patientbehandling, uden at kvalitet og patientsikkerhed kompromitteres. Samtidig skal der være sikkerhed for, at nye telemedicinske løsninger kan træde i stedet for
eksisterende behandlingstilbud og give højere effektivitet. I Danmark har vi ikke råd til at indføre
telemedicin som et fordyrende supplement til de eksisterende sundhedstilbud.
I regionerne er vi villige til at se på, om udbredelsen af telemedicin kan accelereres yderligere. Bl.a.
arbejder Regionernes Sundheds-it (RSI) med såkaldte storskalaprojekter, som kan sættes i værk i
forlængelse af lovende pilotprojekter. I storskalaprojekterne afprøves de nye løsning på en større
patientpopulation i en egentlig driftssituation. Formålet er at få vished for, at løsningen kan levere de forventede gevinster, når den skal tages i brug i større skala. Tankegangen bag storskalaprojekterne er, at én region udfører projektet på vegne af de øvrige regioner. I det tilfælde gevinsterne
kan realiseres, forpligtiger de andre regioner sig efterfølgende til at udbrede løsningen. Det sikrer,
at parallel udvikling undgås. Modellen har regionerne bl.a. brugt inden for telemedicinsk behandling af KOL-patienter og patienter med svag til moderat depression.
Flere regioner afprøver i øjeblikket i samarbejde med flere private virksomheder et nyt koncept
omkring etablering af telemedicinske servicecentre, som skal gøre det nemmere at udbrede telemedicinske løsninger. Tanken med de telemedicinske servicecentre er, at de skal sikre den basale
logistik omkring nogle af de praktiske opgaver, der opstår i kølvandet på, at mere af patientbe-
14 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-16 afrykker
25 ud i borgernes hjem. For når patienterne f.eks. siger ja tak til at måle og følge
handlingen
sin lungesygdom hjemme i stuen, skal der etableres en sikker netforbindelse, og det medicinske
måleudstyr skal bringes ud, sættes op, testes og vedligeholdes i borgerens hjem. Og hvis udstyret
ikke fungerer som forventet, skal borgeren kunne kontakte kvalificeret teknisk personale, der kan
løse problemet inden for kort tid på en tryg, sikker og effektiv måde. Med de telemedicinske centre etableres en grundlæggende infrastruktur, som de enkelte projekter kan trække på, når de nye
telemedicinske løsninger skal udbredes.
Derudover er det nødvendigt, at kommuner og de praktiserende læger involveres som en del af
det servicekoncept flere regioner barsler med på det telemedicinske område. Det skyldes, at telemedicin ofte anvendes af patienter som indgår i behandlingsforløb på tværs af sektorer, hvilket
fordrer en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur.
Den nuværende mobil- og bredbåndsdækning i Danmark udgør en barriere, hvis telemedicin skal
udbredes som et almindeligt behandlingstilbud i det danske sundhedsvæsen. Fuld dækning i hele
landet er afgørende, hvis ikke telemedicin skal skabe en ny form for ulighed i sundhedsvæsenet.
Mobil- og bredbåndsdækning er blevet forbedret gennem de senere år, men det er stadig kun syv
ud af ti danskere som har mulighed for 100 Mbit/s download, og kun 85 procent af Danmarks 586
postnumre har god mobildækning. Borgernes indflydelse på den telemedicinske teknologi er også et relevant tema, som skal sættes
til debat. Det stiller nemlig særlige krav, når patientbehandlingen flytter ind i borgernes hjem og
bliver en del af dagligdagen. De telemedicinske løsninger skal være meningsfuld for borgerne og
kunne fungere som en integreret del af borgerens eget hjem. For borgerne er det vigtigt, at de nye
løsningers fremtoning ikke leder tankerne hen på noget, der kan forbindes med et plejehjem eller
et sygehus. Derfor bør udviklingen af nye telemedicinske løsninger også tage afsæt i borgernes og
de pårørendes behov.
Danske Regioner vil med afsæt i ovenstående gerne sætte følgende spørgsmål til debat:
?
Fuld fart på telemedicin – hvordan?
•
Hvilke forudsætninger og rammevilkår er afgørende for, at regionerne kan accelerere
udbredelsen af de nye telemedicinske løsninger, som har vist sig succesfulde i udviklings- og afprøvningsfasen?
•
På hvilken måde kan man stimulere til sammenlignelige evalueringer af nye telemedicinske løsninger, som kan måle på kvalitet og effektivitet?
•
Skal regionerne afprøve nye servicekoncepter på det telemedicinske område, herunder
undersøge om opgaven eller dele af opgaven kan varetages af private virksomheder?
•
Hvordan sikres, at der etableres en tværsektoriel organisering af den grundlæggende telemedicinske infrastruktur?
•
Hvordan kan regionerne bedst understøtte, at der i Danmark sikres national mobilog bredbåndsdækning, sådan at borgere i alle dele af landet kan tilbydes telemedicinsk behandling i eget hjem?
•
Hvordan og i hvilket omfang inddrages borgerne bedst i udviklingen af nye telemedicinske løsninger – er det primært regionernes eller virksomhedernes opgave at
sikre borgerne en plads om bordet, eller er det et fælles ansvar?
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
15
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -17 af 25
case
TeleCare Nord
TeleCare Nord er et telemedicinsk storskalaprojekt, der har lungesygdommen
KOL (Kronisk Obstruktiv Lungesygdom) som fokusområde. Projektet gennemføres som et tværsektorielt samarbejde mellem Region Nordjylland og de
nordjyske sygehuse, de 11 nordjyske kommuner, PLO og alment praktiserende
læger i Nordjylland og Aalborg Universitet. Det betyder, at alle nordjyske KOLpatienter, som kan have gavn af hjemmemonitorering, kan få det tilbudt,
uafhængigt af hvilken kommune, hvilket sygehus eller hvilken praktiserende
læge, patienterne er tilknyttet. Aktuelt er mere end 1.300 KOL-patienter involveret i projektet.
TeleCare Nord gennemføres som et OPI-samarbejde med bla. virksomheden
Silverbullet, der har leveret den første udgave af den telemedicinske platform
OpenTele. Det særlige ved OpenTele er, at det er en open source platform,
som andre aktører kan udvikle og bygge videre på. TeleCare Nord, som løber
frem til sommeren 2015, er ud over at være 1 af 5 indsatsområder på den nationale telemedicinske handlingsplan, et RSI-storskalaprojekt. Det indebærer,
at de øvrige regioner har forpligtiget sig til, at udbrede telemedicinsk behandling til KOL-patienter, hvis projektet kan dokumentere de forventede effekter.
16 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
4
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -18 af 25
mHealth
mHealth er en engelsk forkortelse for ”mobile health”. Begrebet dækker bredt over digitale løsninger, der indholdsmæssigt fokuserer på sundhed, og som kan betjenes via mobile enheder, som
f.eks. smartphones og tablets, herunder applikationer (i det følgende benævnt apps) som f.eks.
livsstils- og trivels-apps. Et eksempel på en mHealth-løsning er regionernes gratis akuthjælp-app,
som giver borgerne et hurtigt overblik over muligheder for akuthjælp i hele landet.
mHealth er et nyt område, der vokser eksplosivt. Tendensen forstærkes af, at der i disse år udvikles en lang række forskellige produkter med indbyggede sensorer, som kan bæres på kroppen, og
som i kombination med diverse apps gør det muligt for borgeren at monitorere egen sundhedstilstand. Det kan f.eks. være en smartphone, som kan måle fysisk aktivitet, eller et ur, som kan
måle puls og blod.
For borgerne og for sundhedsvæsenet rummer mHealth åbenlyse fordele. I dagligdagen kan mHealth give borgerne en ny mulighed for nem og hurtig kontakt med sundhedsvæsenet. Borgerne
kan med mHealth have beslutningsstøtte lige ved hånden efter en indlæggelse eller efter sidste
besøg i ambulatoriet. mHealth-løsninger kan også hjælpe borgerne med påmindelser om at tage
den ordinerede medicin. Det sikre, at borgerne får den optimale behandling, og at dyr medicin ikke
går til spilde.
Sundhedsvæsenet kan med mHealth-løsninger få feedback på effekten af behandlingerne – det gælder både oplysninger om den brugeroplevede effekt og effekt målt på kliniske data. For sundhedspersonalet kan mHealth tillige være en stor hjælp i dagligdagen, fordi teknologien uden alt for meget
bøvl giver nem og hurtig adgang til data samtidig med, at brugeroplevelsen er intuitiv og simpel.
Spørger vi borgerne, så er lysten til at bruge mHealth stor. En undersøgelse fra juni 2013 viste, at
hver tredje dansker er interesserede i at downloade en app med generel information fra det offentlige sundhedsvæsen. Derudover er borgernes forudsætninger for at kunne kommunikere med
mobil teknologi på plads. F.eks. har 73 pct. af danske hustande en smartphone, mens 45 pct. af
husstandene har en tablet.
EU vurderer, at mHealth har et stort potentiale til at fremme iværksætteri og innovation. Anslået
findes der allerede på nuværende tidspunkt omkring 100.000 sundhedsrelaterede apps på det
globale marked. Fra centralt hold i regionerne har man imidlertid kun kendskab til 80 apps, som
anvendes på hospitalerne. Det giver en indikation af, at det danske sundhedsvæsen kun i begrænset omfang har taget udviklingen til sig – bl.a. fordi det fortsat er et relativt umodent marked.
En af de store udfordringer er, at sundhedsvæsenet skal omstille sig til en anden form for interaktion med patienterne, hvor data både skabes via den almindelige sundhedsfaglige dokumentation, men i et stigende omfang også via patienternes egne registreringer. Det giver nogle nye
muligheder for at involvere patienterne i deres egen diagnostik og behandling. Men det er ikke
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
17
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-19 af 25
alle sundhedsrelaterede
apps, som er lige gode og lige relevante. Derfor bliver kunsten at omstille
sig til de nye muligheder og sideløbende med dette få udviklet nye digitale løsninger, som har den
fornødne kvalitet til at understøtte behovene i et behandlingsforløb. Derudover handler det om at
undgå at skabe urealistiske forventninger om, at sundhedsvæsenet kan fortolke på al det data,
som borgerne kan indsamle.
Med det afsæt ønsker Danske Regioner at sætte rammerne omkring udbredelse af mHealth i det
danske sundhedsvæsen til debat med følgende spørgsmål:
?
Kan mobilen gøre os raske?
•
•
•
Hvordan vil udviklingen af mHealth påvirke det danske sundhedsvæsen?
..
Hvilke nye behandlingsmuligheder giver udviklingen?
..
Hvordan skal sundhedsvæsenet forholde sig til, at borgerne i fremtiden vil få
flere og flere muligheder for at indsamle deres egne sundhedsdata?
..
Vil udviklingen give en øget ulighed i befolkningens sundhed - eller vil den
give mere lighed?
Skal regionerne være afventende eller aktivt accelerere udbredelsen af mHealthløsninger ved f.eks., at:
..
Sætte fælles mål for hvor mange apps, der skal udbredes til hhv. sundhedspersonale og borgere?
..
Være (med)arrangører af innovationskonkurrencer og bruge dem som afsæt
for at udvikle nye innovative mHealth-løsninger?
Skal borgerne have mulighed for at bruge deres egne mobile enheder, når de i
fremtiden skal bruge telemedicin og andre mHealth-løsninger fra det offentlige
sundhedsvæsen, eller skal sundhedsvæsenet udlevere særlige mobile enheder til
borgerne?
18 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -20 af 25
case
APPlab
APPlab er et innovationsinitiativ på Aarhus Universitetshospitals (AUH) inden
for udvikling af apps til klinikere og patienter. Formålet er at skabe et sted,
hvor klinikere med en idé til en app, kan få den vurderet og få hjælp til udvikling af en tidlig prototype. APPlab skaber rammerne for, at gode idéer hurtigt
kan omsættes til prototyper og efterfølgende samles op og kommercialiseres
af private aktører.
APPlab er etableret som et synergicenter mellem en række aktører indenfor
software, design, og produktudvikling, herunder bl.a. Via University College
i Horsens, Ingeniørhøjskolen, INCUBA, Trifork, Bridgelt, Cetrea, Appdictive
Redia, Design Concern, Center for e-læring i Region Midtjylland, It udvikling i
Region Midtjylland og MedTech Innovation Center.
APPlab har bl.a. udviklet ”Patientapp”, som skal hjælpe patienter og pårørende
med nemt at finde frem til det sted, de skal hen på AUH. En anden app som
APPlab har udviklet er ”PULP-score app”, som ud fra et scoringssystem kan
give klinikere beslutningsstøtte ved at forudsige dødlighed for patienter med
akut perforeret mavesår.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
19
5
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -21 af 25
Logistik og sporing i de nye
sygehusbyggerier
Over de kommende 8-10 år investerer regionerne og regeringen for 41,4 milliarder kroner i 16 sygehusbyggeriprojekter bestående af nybyggeri, udbygning og renovering af de eksisterende somatiske og psykiatriske sygehuse. De 16 sygehusbyggerier kaldes Kvalitetsfondsbyggerier, da de får
tilskud fra Regeringens Kvalitetsfond. Derudover investerer regionerne selv i sygehusbyggeri for
ca. 9 milliarder kroner i de kommende år. Hver region får via investeringerne som minimum ét nyt
højtspecialiseret sygehus, som er med til at sikre øget kvalitet i sundhed for borgerne.
Målsætningen er, at sætte patienten i centrum og skabe bedre og mere sammenhængende patientforløb, øget patientsikkerhed og effektivisering, samt sikre højere kvalitet i sundhedsvæsenet. Med andre ord, at skabe fremtidssikrede og moderne sygehuse.
Moderniseringen af sygehusstrukturen udgør en unik chance for at nytænke indretning og for at
skabe optimale rammer for at anvende nye teknologier, der sammen med ændrede arbejdsgange
giver et markant løft i både kvalitet og effektivitet. Samtidig kan investeringerne i sygehusbyggerierne fungere som erhvervsfremme for dansk erhvervsliv ved at blive et udstillingsvindue for
moderne hospitalsløsninger, som forhåbentlig kan medvirke til, at den internationale hospitalsbyggeriverdens øjne rettes mod Danmark.
Med kvalitetsfondsprojekterne følger et krav om effektiviseringsgevinster på mellem fire-otte
procent. I regionerne forventer vi, at en væsentlig del af effektiviseringsgevinsterne kan opnås på
logistikområdet og ved sporing og emneidentifikation. Effektive logistiksystemer medvirker til, at
løsning af forskellige opgaver varetages de rette steder og af de rette personer. Målet er altså, at
alt skal ske til rette tid, på rette sted, til rette patient.
Skal potentialet i at implementere logistik- og sporingsteknologi realiseres er det helt afgørende,
at offentlige og private aktører finder sammen om at udvikle effektive logistikløsninger, som kan
tages i drift i stor skala på de nye sygehuse. Mindst lige så vigtigt er det, at det offentlige og
industrien samarbejder om at mærke varer og produkter. Vi har behov for, at varer og produkter
bliver mærket med internationale GS1-standarder - eksempelvis med stregkoder som vi kender fra
detailhandlen eller med chip-teknologi (RFID). I dag er kun ca. halvdelen af alle varer og produkter
på sundhedsområdet mærket med en global standard – og det er for lidt, hvis alle gevinster skal
realiseres.
Et andet centralt fastsat krav er, at 20–25 procent af kvalitetsfondsbyggeriernes budgetter skal gå
til it, udstyr og apparatur samt løst inventar. I den forbindelse bliver samarbejdet med erhvervslivet og leverandørerne relevant og yderst vigtigt, fordi vi i regionerne skal tage hånd om, at byggerierne fremtidssikres til at kunne følge med den teknologiske udvikling.
20 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Det er
ligeledes
Bilag 1 - Side
-22
af 25centralt for sikringen af moderne og fremtidssikrede sygehuse, at vi i regionerne
systematisk opsamler, udvikler og deler viden om sygehusbyggeri, ikke mindst på grund af samtidigheden i byggerierne. Regionerne prioriterer dette højt, og det er forhåbningen, at regionerne
ved at lære af hinanden og indgå i fælles projekter kan spare både tid og penge og sikre, at der
udvikles de bedste løsninger for fremtidens patienter.
Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat:
?
Sygehusbyggerierne som digital katalysator?
•
Flere af de nye sygehusbyggerier står først færdige om flere år, men allerede nu
skal mange af investeringerne foretages. På hvilken måde kan regionerne sammen med erhvervet sikre, at de færdigbyggede sygehuse kommer til at rumme
tidssvarende og fremtidssikrede digitale løsninger?
•
Hvordan opnås den bedste erfaringsudveksling og videnspredning på tværs af
regioner og virksomheder omkring de nye digitale muligheder, der følger i kølevandet på sygehusbyggerierne – f.eks. i relation til logistik og sporing?
•
Skal regionerne støtte op om, at de nye hospitalsbyggerier bruges som erhvervsfremme ved at blive et udstillingsvindue for moderne digitale hospitalsløsninger
– og i så fald hvordan?
case
Tag, Track & Trace
Tag, Track & Trace er et samarbejde med bl.a. Rigshospitalet, Gentofte, Herlev,
Århus og Aalborg universitetshospitaler om at udvikle en helt ny type af tags
til kirurgiske instrumenter, der i størrelse, teknik og funktionalitet overgår
dem, der er tilgængelige i dag. Samtidig testes en lim, der er godkendt til medicinsk brug. Endelig skal der findes en IT-løsning der bl.a. skal levere information om hvert enkelt instruments alder og anvendelseshistorik.
Projektet gennemføres som et OPI-projekt i samarbejde med virksomhederne
Caretag, Dana Lim A/S, Stille AB og GS1. Derudover medvirker Medicoindustrien og Welfare Tech.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
21
6
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -23 af 25
Data som drivkraft for
sundhedsforskning og for udvikling af
sundhedsvæsenets kerneopgaver
Det danske sundhedsvæsen er rigt på data. I en international målstok er det unikt, at vi i Danmark igennem årene har opbygget en række nationale registre og biobanker, som indeholder data
om danskernes sundhed. Landspatientregistret, Dødsårsagsregistret, Dansk Cancerbiobank og De
Landsdækkende Kliniske Kvalitetsdatabaser er eksempler på dette.
Også i sygehusenes produktionssystemer, som f.eks. Elektronisk Patientjournal (EPJ) og de parakliniske systemer (dvs. røntgen-, og laboratoriesystemer) opsamles til stadighed flere og flere
strukturerede data. Og alt tyder på, at det er en udvikling, som vil forsætte – ikke bare på sundhedsområdet, men på stort set alle områder. F.eks. anslår it-analysehuset IDC, at det digitale
univers vil vokse med faktor 300 fra 130 exabyte i 2005 til 40.000 exabyte i 2020. En anden måde
at illustrere udviklingen på er, at der ifølge OECD i 2011 blev indsamlet flere data i det år alene,
end i hele den forudgående verdenshistorie til sammen. Vi står med andre ord over for en sand
tsunami af data. Det er en udvikling, som giver nye muligheder, men også en udvikling, som stiller
os overfor udfordringer – bl.a. omkring beskyttelse af borgernes personlige data.
Ser vi på mulighederne er der store perspektiver i at bruge sundhedsvæsenets mange datakilder
som afsæt for ny sundhedsforskning og udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver. OECD anslår, at offentlige myndigheder, som bruger data systematisk til at forbedre deres arbejdsgange,
kan reducere driftsudgifterne med 15-20 procent. Inden for sundhedsforskningen åbner udviklingen helt nye perspektiver på forskningsområder som personlig medicin, som i fremtiden vil gøre
det muligt at producere mere medicin, der er skræddersyet til den enkelte patients arvemasse.
Det vil sikre, at vi kun giver medicin til de patienter, som medicinen virker på. Det vil spare mange
patienter for uvirksom medicin og unødige bivirkninger.
Vender vi os mod udfordringerne, er opgaven at få udviklet digitale løsninger, som kan håndtere
de enorme mængder af data. Kunsten bliver at skabe overblik i data og finde mønstre. Det er
samtidig helt afgørende, at de digitale løsninger anvender teknologier, som effektivt kan beskytte
borgernes persondata. Det er hævet over enhver tvivl, at brug af data til sundhedsforskning og til
fortsat udvikling af sundhedsvæsenet skal foregå under betryggende rammer, herunder de rammer som lovgivningen udstikker. Borgerne skal kunne have tillid til, at regionerne værner om deres
data, så borgerne fortsat er trygge ved at afgive helbredsoplysninger, når de er i kontakt med
sundhedsvæsenet. Derfor har vi i regionerne brug for at samarbejde med virksomhederne om at
udvikle nye digitale løsninger, som kan samkøre data og skabe overblik på en måde, som lever op
til kravene om effektiv persondatabeskyttelse.
101
00101101011011100
111
1010110111101110010
0110
111
00
10
00
111
10
01
1011
1110001011100000
10
00110100011011000
001
01101111001100001
0110
11101010111011000
010
011
111
100
011
00010
22 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side
-24 af 25 skal være høj målt ud fra et teknisk niveau, men regionerne skal også skabe orDatasikkerheden
ganisatoriske rammer, som sikrer en høj grad af gennemsigtighed omkring adgangen til og brugen
af data. Det indebærer bl.a. formulering af klare retningslinjer for, hvem der har adgang til data og
til hvilke formål data må bruges.
Med afsæt i ovenstående vil Danske Regioner gerne sætte følgende spørgsmål til debat:
?
Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og
erhvervsliv?
•
Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som understøtter hurtig og tidstro adgang til sundhedsdata:
..
Til brug for sundhedsforskning, herunder sundhedsforskning som gennemføres i et offentligt-privat samarbejde, samt
..
Til brug for fortsat udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver?
•
Hvordan kan regionerne og erhvervslivet samarbejde om at udvikle digitale løsninger, som effektivt beskytter borgernes identitet i forbindelse med brug af sundhedsdata?
•
Hvilke typer af sundhedsdata skal kunne bruges til sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver?
•
Hvordan etablerer regionerne betryggende rammer – såvel teknisk som organisatorisk – der muliggør, at sundhedsdata kan anvendes til brug for sundhedsforskning og til udvikling af sundhedsvæsenets kerneopgaver?
case
Praksys.dk – nyt sygesikringssystem
Praksys.dk er det første projekt i Danmark, hvor alle regioner og kommuner
er gået sammen om udvikling af en fælles it-platform, som skal understøtte
praksissektoren. Der bliver tale om en ny løsning, som skal bruges af alle regioner og kommuner, og som også vil blive driftet i fællesskab.
Den nye løsning skal bl.a. understøtte en mere effektiv drift og planlægning i
praksissektoren via adgang til egne aktivitetsdata. Derudover skal løsningen
frigive mere tid til styring og kvalitetssikring af yderafregningen samt skabe
nye og forbedrede muligheder for analyse og monitorering af aktivitetsdata.
Løsningen får endvidere brugergrænseflader i forhold til borgens valg af læge
og sundhedskort
Regionerne og kommunerne har efter en udbudsrunde i starten af 2014 udpeget CSC Scandihealth, som leverandører af Praksys.dk, der forventes at stå
færdig i 2016.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
23
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 1 - Side -25 af 25
24 / TIDENS VELFÆRDSUDFORDRINGER, FREMTIDENS VÆKSTMULIGHEDER? / DANSKE REGIONER 2014
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation afCenter
nye for
digitale
It, Medico og
løsninger til sundhedsvæsenet
Telefoni
Bilag 2 - Side -1 af 3
Borgervænget 7,3
2100 København Ø
Til:
Danske Regioner
Telefon +45 3864 8000
Direkte 24 82 36 15
Mail [email protected]
Web www.regionh.dk
CVR/SE-nr: 29190623
Dato: 18. februar 2015
Udkast til bemærkninger til politisk oplæg vedr. perspektiverne i offentlig-privat
samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet
Region Hovedstaden takker for muligheden for at drøfte og afgive bemærkninger til
Danske Regioners videre arbejde med politisk oplæg vedrørende perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale løsninger i sundhedsvæsenet. Region Hovedstaden har drøftet oplægget i regionsrådet og relevante politiske udvalg.
Det er Region Hovedstadens generelle holdning, at oplægget sætter væsentlige emner
til debat og at det generelt indeholder mange positive tanker og ideer. Oplægget kan
med fordel ses i sammenhæng med regionernes allerede eksisterende initiativer indenfor såvel offentligt-privat samarbejde, såsom de meget store digitaliseringsprojekter i
regi af Regionernes Sundheds-it og Region Hovedstadens og Region Sjællands fælles
investering i Sundhedsplatformen.
Region Hovedstaden mener samtidig, at det er vigtigt, at der sker en løbende koordination og afstemning, herunder i forhold til den økonomiske ramme, som regionerne
er underlagt, via de eksisterende direktørfora under Danske Regioner, særligt Regionernes Sundheds-it (RSI) og Regionernes Samarbejdsforum for Sundhedsinnovation
(RSS).
I det følgende fremgår Regionen Hovedstadens konkrete bemærkninger i forhold til de
6 afsnit og debatspørgsmål. Bemærkningerne skal ses som supplerende til de bemærkninger regionen har afgivet i forbindelse med drøftelserne af udkast til oplægget i regi
af Danske Regioners mødefora og udvalg.
1. Kan ny digital teknologi styrke sundhedsvæsenet og vækst? - Hvordan gør vi digitalisering i sundhedsvæsenet til sund vækst, som skaber værdi for alle tre bundlinjer?
Region Hovedstaden og Region Sjælland har med købet af Sundhedsplatformen lagt
sig fast på en meget stor forbedringsproces af sundhedsvæsenets digitalisering. Den
næste årrække ser regionen derfor særligt et muligt fokus for små og mellemstore
virksomheder i at levere ydelser med fokus på til fulde at opnå de ønskede gevinster,
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 2 - Side -2 af 3
fx anvendelsesoptimering eller gevinstrealisering. Disse ydelser kan der ses et vækstog eksportpotentiale i.
I Region Hovedstaden har vi vedtaget fire politiske målsætninger hvoraf den ene er at
”Patientens situation styrer forløbet”. Det er således vigtigt, at der i den videre indsats
er fokus på det samlede patientforløb via et helhedsorienteret blik på sundheds-it.
2. Rammer for offentlig-privat samarbejde om innovation og markedsudvikling Hvordan skaber vi sammen med erhvervslivet endnu bedre rammer for offentligprivat innovation?
Region Hovedstaden bemærker, at det er væsentligt at samle erfaringerne fra tidligere
OPI-projekter, så gevinsterne udnyttes bredest muligt, idet der kan være en tendens til
at en udviklet løsning ikke nødvendigvis altid udbredes til andre afdelinger eller hospitaler. Der er således behov for, at der i den videre indsats er særlig opmærksomhed på
barrierer for implementering og skalering, samt udvikling af løsninger og værktøjer,
som kan fremme dette.
Region Hovedstaden har stor fokus på efterspørgselsdreven innovation i samspil med
erhvervslivet og har bl.a. sammen med Københavns Kommune etableret Copenhagen
Health Tech Cluster med henblik på fremme af dette samarbejde. Tilsvarende har Region Hovedstaden lige som øvrige regioner stort fokus på udviklingen af innovationsindsatsen internt i Regionen med en række konkrete initiativer. Region Hovedstaden
deler gerne erfaringer med de øvrige regioner, og deltager aktivt i udvikling af nationale samarbejder.
3. Telemedicin - Fuld fart på telemedicin – hvordan?
På det telemedicinske område er regionerne midt i en transitionsfase, som indtil for
nylig har haft form af flere innovationsprojekter. Erfaringerne herfra skal etablere et
evidensgrundlag for effekten af de telemedicinske interventioner som grundlag for videre storskala udbredelse. Det vurderes, at der med fordel kan sættes fokus på yderligere udvikling af samarbejdet omkring udvikling og implementering af nationale telemedicinske løsninger, hvor det er relevant.
4. mHealth - Kan mobilen gøre os raske?
Udbredelsen af mobil sundheds-it er en spændende international trend, hvis perspektiver er talrige. Grundet den hastige udvikling indenfor området er det dog netop ikke
muligt at forudsige alle de fremtidige muligheder (herunder i forhold til kropslige målinger) og begrænsninger (herunder sikkerhedsmæssige og etiske problemstillinger)
forbundet med mHealth. Disse skal således afklares i forbindelse med kommende projekter indenfor området. Det bliver dog forventeligt væsentligt for regionerne fremover fx at kunne spille en definerende rolle i forhold til rammerne for, hvilke apps, der
officielt kan stilles til rådighed for det kliniske personale og at vejlede i hvilke apps
patienterne med fordel kan bruge.
5. Logistik og sporing i de nye sygehusbyggerier - Sygehusbyggerierne som digital
katalysator?
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 2
Punkt nr. 2 - Beslutningssag: Drøftelse af Danske Regioners oplæg vedrørende
perspektiverne i offentlig-privat samarbejde som afsæt for innovation af nye digitale
løsninger til sundhedsvæsenet
Bilag 2 - Side -3 af 3
Region Hovedstaden bemærker, at det er et grundvilkår for sygehusbyggeriernes økonomi, at der ikke er midler til at indfri alle ambitioner og ønsker i forhold til ibrugtagning af ny teknologi, herunder også i forhold til logistik og sporbarhed.
Det er bemærkes at det er vigtigt, at byggeriernes mulighed som digital katalysator ses
i en sammenhæng med de eksisterende hospitaler og sygehuse, således, at der ikke
sker for store teknologiskift indenfor samme behandlingsforløb og med fx potentielle
patientsikkerhedsrisici som følge.
Det vurderes væsentligt, at de løsninger, der udvikles i samarbejde mellem regionerne
og erhvervslivet, tager afsæt i eksisterende og kendt referencearkitektur og standardisering med henblik på fælles udvikling.
6. Data som drivkraft for sundhedsforskning og for udvikling af sundhedsvæsenets
kerneopgaver - Hvordan håndterer vi sundhedsdata til gavn for borgere og erhvervsliv?
Region Hovedstaden mener at indsamling og adgang til sundhedsdata åbner op for et
væld af muligheder. Det danske sundhedsvæsens mangeårige globale førerposition indenfor kliniske grunddata giver os enestående fordele inden for forskning, der i sidste
ende kommer hele sundhedsvæsenet og patienterne til gode.
Det er dog en vigtig forudsætning, at deling sker på sikker og forsvarlig vis således at
patienterne føler sig trygge ved at stille data til rådighed. Et fællesregionalt sigte på
området er fx ”Regionernes politiske linje for informationssikkerhed” som Region
Hovedstaden bakker op om.
Udvikling af generelle løsninger til beskyttelse af borgernes data bør ske på nationalt
plan, således, at der ikke udvikles mange forskellige løsninger på tværs af sektorer. En
sådan generel løsning vil også lette forsknings- og erhvervsmæssig anvendelse af data.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 3
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -1 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -2 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -3 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -4 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -5 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -6 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -7 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 1 - Side -8 af 8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 2 - Side -1 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 2 - Side -2 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 2 - Side -3 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 4 - Beslutningssag: Udtalelse til Roskilde Tekniske Skole om udbud af
grundforløb 1 i Frederikssund
Bilag 2 - Side -4 af 4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 1 - Side -1 af 6
Aftale mellem Erhvervsstyrelsen og Region Sjælland, Region
Hovedstaden, Region Midtjylland samt Region Nordjylland
om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for
Øresund-Kattegat-Skagerrak
Nærværende aftale, mellem
Erhvervsstyrelsen
Vejlsøvej 29, 8600 Silkeborg
og
Region Sjælland
Alleen 15, 4180 Sorø
Region Midtjylland
Skottenborg 26, 8800 Viborg
Region Hovedstaden
Kongens Vænge 2, 3400 Hillerød
Region Nordjylland
Niels Bohrs Vej 30, Aalborg Ø
om gennemførelsen af det grænseoverskridende program for ØresundKattegat-Skagerrak 2014-2020 (i det følgende kaldet Programmet) – EUKommissionens beslutning C(2014)10028 af 16. december 2014 – hvilket er
indgået på grundlag af gældende EU-bestemmelser vedrørende
administrationen af EU’s strukturfonde, herunder særligt:




Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1303/2013 af 17.
december 2013 om fælles bestemmelser for Den Europæiske Fond for
Regionaludvikling, Den Europæiske Socialfond, Samhørighedsfonden,
Den Europæiske Landbrugsfond for Udvikling af Landdistrikterne og
Den Europæiske Hav- og Fiskerifond, og om generelle bestemmelser for
Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, Den Europæiske
Socialfond, Samhørighedsfonden og Den Europæiske Hav- og
Fiskerifond og om ophævelse af Rådets forordning (EF) nr. 1083/2006,
Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1301/2013 af 17.
december 2013 om Den Europæiske Fond for Regionaludvikling og om
særlige bestemmelser vedrørende målet om investeringer i vækst og
beskæftigelse og om ophævelse af forordning (EF) nr. 1080/2006,
Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) Nr. 1299/2013 af 17.
december 2013 om særlige bestemmelser for støtte fra Den Europæiske
Fond for Regionaludvikling til målet om europæisk territorialt
samarbejde,
Kommissionens delegerede forordning (EU) Nr. 481 af 4. marts 2014
om supplerende regler til Europa-Parlamentets og Rådets forordning
(EU) nr. 1299/2013 for så vidt angår specifikke bestemmelse vedrørende
udgifters støtteberettigelse i forbindelse med samarbejdsprogrammer,
og gældende dansk ret, herunder særligt:

Lov nr. 1599 af 20. december 2006 om administration af tilskud fra Den
Europæiske Regionalfond og Socialfond som ændret ved lov nr. 1272 af
16. december 2009, lov nr. 718 af 25. juni 2010, lov nr. 1231 af 18.
december 2012 og lov nr. 126 af 11. februar 2014,
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS2/6
programmet
Bilag 1 - Side -2 af 6



Bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar 2014 om henlæggelse af beføjelser
til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra Den
Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond,
Bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den
Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond,
Bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni 2014 om støtteberettigelse, regnskab,
revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra Den
Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond.
Indledning
Erhvervsstyrelsen har det overordnede ansvar for administrationen af Den
Europæiske Regionalfond i Danmark. I overensstemmelse med § 13, stk. 1,
i lov nr. 1599 af 20. december 2006 med senere ændringer og § 27 i
bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 placeres kompetence og ansvar for
gennemførelsen af de grænseoverskridende programmer decentralt i
Danmark. Region Sjælland, Region Hovedstaden, Region Midtjylland og
Region Nordjylland (herefter kaldet de fire regioner) er regionerne, der er
omfattet af Programmet, jf. § 27, stk. 4 i bekendtgørelsen.
De fire regioner har på vegne af Danmark ansvaret for, at udvælgelsen af
projekter under Programmet sker i overensstemmelse med § 28, stk. 1, i
bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, samt for at opgaverne, der er nævnt
i bekendtgørelsens § 28, stk. 2-3, bliver udført. Det udmøntes gennem de
fire regioners medlemskab af Programmets overvågningsudvalg og
styringsudvalg. De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår tillige en aftale
med Tillväxtverket. Med aftalen overdrages de forvaltnings- og
attesteringsmyndighedsopgaver, som de fire regioner har, til Programmets
fælles
sekretariat
og
Tillväxtverket,
der
er
Programmets
forvaltningsmyndighed, som også udfører attesteringsmyndighedsopgaver.
Den decentrale model indebærer, at de fire regioner medfinansierer den
danske del af udgifterne til teknisk assistance under Programmet.
Fordelingen af udgifterne til medfinansieringen mellem de fire regioner sker
efter underprogram og befolkningstal.
Nedsættelse af udvalg
De fire regioner medvirker efter aftale med Erhvervsstyrelsen til nedsættelse
af overvågningsudvalget for Programmet i henhold til artikel 47(3) i
Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, jf. § 30 i
bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014. Udvalgets opgaver omfatter især
opgaverne der er opregnet i artikel 110 i Europa-parlamentets og Rådets
forordning nr. 1303/2013. De fire regioner medvirker til nedsættelse af
styringsudvalg, der har ansvaret for at udvælge projekter til støtte under
Programmet, jf. artikel 12(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning
1299/2013.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS3/6
programmet
Bilag 1 - Side -3 af 6
Overvågningsudvalget og styringsudvalgene består af repræsentanter for
relevante parter fra de deltagende lande, og overvågningsudvalget har
Kommissionen som observatør. De danske repræsentanter af udvalgene
udpeges af de fire regioner efter aftale med Erhvervsstyrelsen. Udvalgene
sammensættes og organiseres således, at udvalgenes beslutninger træffes i
overensstemmelse med partnerskabsprincippet, herunder sikres de fire
regioner, og de regionale vækstfora i disse regioner, repræsentation i
udvalgene. Formandskab for styringsudvalgene fastlægges i udvalgenes
forretningsordener. De fire regioner har vetoret ved enhver afgørelse, der
træffes i de udvalg, de er medlem af.
Erhvervsstyrelsen er medlem af overvågningsudvalget, men deltager ikke i
udvælgelsen projekter under Programmet, jf. artikel 12(1) i EuropaParlamentets og Rådets forordning 1299/2013. Erhvervsstyrelsen er ikke
medlem af styringsudvalgene. Erhvervsstyrelsen varetager dansk
formandskab i overvågningsudvalget.
Afgørelser truffet af overvågningsudvalget eller styringsudvalgene er
endelige og kan ikke indbringes for nogen dansk administrativ myndighed,
jf. § 2, stk. 4, i bekendtgørelse nr. 144 af 18. februar 2014.
De fire regioner er tillige medlemmer af det rådgivende udvalg, der
nedsættes til at behandle spørgsmål i forbindelse med medfinansiering og
anvendelse af teknisk assistance mv.
Forvaltningsmyndighed
De fire regioner og Erhvervsstyrelsen indgår en aftale med den svenske
regionalfondsansvarlige myndighed Tillväxtverket. Aftalen vil bemyndige
Tillväxtverket til at fungere som forvaltningsmyndighed for Programmet, i
overensstemmelse med bestemmelserne i § 13, stk. 1 i lov nr. 1599 af 20.
december 2006 med senere ændringer og § 27, stk. 4 i bekendtgørelse nr.
532 af 27. maj 2014. Forvaltningsmyndigheden udfører også
attesteringsmyndighedsopgaver. Aftalen og Programmet fastlægger ansvarsog opgavefordelingen ved gennemførelsen af Programmet, herunder at
Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat, jfr. § 28, stk. 4 i
bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014, sikrer varetagelsen af de opgaver
der fremgår af bekendtgørelsens § 27, stk. 3 og § 28, stk. 1-3.
Bemyndigelsen af Tillväxtverket som forvaltningsmyndighed, jfr. artikel
21(1) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning 1299/2013 omfatter
opgaverne som er beskrevet i artikel 125, undtagen artikel 125(4, litra a), i
artikel 126 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013, i
artikel 23 i Europa-Parlamentets og Rådets forordning nr. 1299/2013 og i
delegerede retsakter udstedt i medfør af artikel 125(8) i EuropaParlamentets og Rådets forordning nr. 1303/2013.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS4/6
programmet
Bilag 1 - Side -4 af 6
Tilsynsførende
Udgifter, som en støttemodtager har anmeldt i forbindelse med en
udbetalingsanmodning under Programmet for projekter eller dele af
projekter, som gennemføres af projektpartnere i Danmark, skal godkendes
af en tilsynsførende, jf. artikel 23(4) i Europa-Parlamentets og Rådets
forordning nr. 1299/2013 og § 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014.
De fire regioner har ansvaret for, at den tilsynsførende godkendes og
udpeges, og at den tilsynsførende instrueres om de regler, der gælder for
tilsynet, herunder at den tilsynsførendes arbejde bl.a. er omfattet af
bestemmelserne i bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni 2014.
Med aftalen mellem de danske myndigheder og Tillväxtverket udføres
opgavevaretagelsen vedrørende ovenstående instruktion af den
tilsynsførende af de fire regioner, der også sikrer korrektheden af den
tilsynsførendes arbejde. På programniveau udarbejdes der med det formål
retningslinjer for de tilsynsførende samt standardiserede erklæringer og
tjeklister, som er obligatorisk for de tilsynsførende at anvende.
Opgavevaretagelsen vedrørende den daglige vejledning af, og
kommunikation
med,
den
tilsynsførende
delegeres
til
forvaltningsmyndigheden og det fælles sekretariat.
Kontrol
Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) er, jf. artikel 25(2) i EuropaParlamentets og Rådets forordning 1299/2013, det danske medlem af
Programmets revisionsgruppe. Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har
særligt følgende opgaver:

Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) har til opgave at udføre såvel
forvaltningskontrol som finansiel kontrol af Programmets danske
gennemførelsesstrukturer, herunder den del af programmets fælles
sekretariat, der er beliggende i Danmark.

Erhvervsstyrelsen (EU-kontrolenheden) skal på grundlag af en stikprøve
udtage enkeltprojekter med henblik på at foretage kontrol hos danske
støttemodtagere.

I henhold til artikel 127(3) i Europa-Parlamentets og Rådets forordning
nr. 1303/2013 skal Programmets revisionsmyndighed, der bl.a. er
udpeget til at udstede årlige erklæringer, herunder erklæring om
afslutning af Programmet, jf. artikel 127(5) i Europa-Parlamentets og
Rådets forordning nr. 1303/2013, udføre sit revisionsarbejde i
overensstemmelse med internationalt anerkendte revisionsstandarder.

De fire regioner har pligt til at foretage indberetning, eventuelt via et
bestemt IT-system, til Kommissionen (OLAF) af konstaterede
uregelmæssigheder vedrørende udgifter afholdt i de respektive regioner.
Etableringen af grundlaget for at foretage indberetning er ved aftalen
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS5/6
programmet
Bilag 1 - Side -5 af 6
mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til
Programmets forvaltningsmyndighed. De fire regioner bekræfter, og
Erhvervsstyrelsen videresender, indberetningen til Kommissionen
(OLAF) i overensstemmelse med gældende bestemmelser.

De fire regioner forpligter sig endvidere til at sikre, at der foretages
opfølgning på revisions- og kontrolrapporter fra Erhvervsstyrelsens EUkontrolenhed. Opgavevaretagelsen i den forbindelse er ved aftalen
mellem Tillväxtverket og de danske myndigheder, overdraget til
Programmets forvaltningsmyndighed og fælles sekretariat.

De fire regioner sikrer og følger op på konstaterede mangler i
førsteniveaukontrolsystemet, herunder særligt i aftalereguleringen med
den tilsynsførende, som de fire regioner har udpeget. Erhvervsstyrelsen
inddrages i opfølgningen i tilfælde af at opfølgningen indebærer
ændringer af det danske regelgrundlag for kontrollen.
Garanti
I overensstemmelse med bemærkningerne til § 13 i lov nr. 1599 af 20.
december 2006 med senere ændringer og § 27, stk. 2 i bekendtgørelse nr.
532 af 27. maj 2014 stiller de fire regioner garanti over for
Erhvervsstyrelsen til sikkerhed for eventuel tilbagebetaling af
programmidler, der måtte blive stillet krav om over for den danske stat, og
overtager herunder forpligtelsen, jf. artikel 27(3) i Europa-Parlamentets og
Rådets forordning nr. 1299/2013, til at tilbagebetale uretmæssigt udbetalte
beløb til forvaltningsmyndigheden. Den enkelte region hæfter for eventuelle
tilbagebetalinger vedrørende projektpartnere fra regionen. Den danske andel
af en tilbagebetaling som følge af eksempelvis systematiske
uregelmæssigheder, som ikke kan tilskrives bestemte projektpartnere,
fordeles mellem de fire regioner efter befolkningstal.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKS6/6
programmet
Bilag 1 - Side -6 af 6
Afslutning
Enhver aftale, som de fire regioner indgår, jf. § 29 i bekendtgørelse nr. 532
af 27. maj 2014, med henblik på at bemyndige andre myndigheder til at
varetage forvaltnings- og attesteringsmyndighedsopgaver, skal godkendes af
Erhvervsstyrelsen.
Denne aftale gælder indtil andet aftales. Aftalen kan kun ændres skriftligt og
kun efter aftale mellem parterne.
Dato:
Dato:
………………………………
Preben Gregersen,
regionalchef
Erhvervsstyrelsen
……………………………
Jens Stenbæk,
regionsrådsformand
Region Sjælland
Dato:
……………………………….
Sophie Hæstorp Andersen,
regionsrådsformand
Region Hovedstaden
Dato:
………………………………………….
Bent Hansen,
regionsrådsformand
Region Midtjylland
Dato:
……………………………….
Ulla Astman,
regionsrådsformand
Region Nordjylland
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -1 af 7
AVTAL
mellan
Tillväxtverket
Sverige
och
Erhvervsstyrelsen
Region Sjælland
Region Hovedstaden
Region Midtjylland
Region Nordjylland
Danmark
1 (7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -2 af 7
Avtalsparter
Sverige
Tillväxtverket, förvaltande (FM) och attesterande myndighet (AM)
och
Danmark
Erhvervsstyrelsen
Region Sjælland
Region Midtjylland
Region Hovedstaden
Region Nordjylland
Avtalets syfte
Detta avtal reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av
Erhvervsstyrelsen samt Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och
Region Nordjylland (härefter kallade de fyra danska regionerna), vid genomförandet av
det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete – Interreg ÖresundKattegatt-Skagerrak 2014-2020.
§ 1 Allmänna bestämmelser
1. I enlighet med EU:s förordningar om strukturfonderna, särskilt
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17
december 2013
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17
december 2013, och
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1299/2013,
samt därtill hörande delegerade och implementerade akter, särskilt
- Kommissionens delegerade förordning (EU) 481/2014 av den 4 mars
2014,
har medlemsstaterna Danmark och Sverige, tillsammans med Norge överenskommit om det operativa programmet för territoriellt gränsöverskridande samarbete
Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2014-2020 (nedan kallat det operativa programmet), vilket godkänts av den Europeiska Kommissionen den 16 december 2014, beslut nr C(2014)10028.
2. Grundläggande danska bestämmelser finns i
- Lov nr 1599 af 20.december 2006 om administration af tilskud fra Den
Europæiske regionalfond og den Europæiske Socialfond med senere
ændringer,
- Bekendtgørelse nr 144 af 18.februar 2014 om henlæggelse af beføljelser
til Erhvervsstyrelsen efter lov om administration af tilskud fra den Europæiske Regionalfond og den Europæiske Socialfond,
- Bekendtgørelse nr 532 af 27. maj 2014 om ansvar og kompetencefordeling m.v. i forbindelse med administration af tilskud fra Den Europæiske
Regionalfond og Den Europæiske Socialfond, och
- Bekendtgørelse nr 586 af den 3 juni 2014om støtteberettigelse, regnskab, revision og kontrol m.v. i forbindelse med udbetaling af tilskud fra
2(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -3 af 7
Den Europæiske Regionalfond og Den Europæiske Socialfond.
3. Grundläggande svenska bestämmelser finns i
- förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder.
4. Erhvervsstyrelsen har det överordnande ansvaret för administrationen av den
Europæiske Regionalfond i Danmark. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna har i mars 2015 ingått avtal om genomförande av programmet, och
Tillväxtverket är informerat om innehållet i avtalet.
5. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna åtar sig att verka för att Tillväxtverket, i egenskap av FM och AM, kan uppfylla de åtaganden och det ansvar
som framgår av EU:s förordningar om strukturfonder, därtill hörande delegerade och implementerade akter (till exempel enligt artikel 29 förordning (EU)
1299/2013 och artikel 149 förordning 1303/2013), tillämpliga nationella regler
och det operativa programmet.
6. Tillväxtverket åtar sig att verka för att Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna får den information om programgenomförandet specifikt vad gäller användandet av tekniskt stöd (TA) som de behöver inom sina ansvarsområden.
Ett Programråd för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 har upprättats efter överenskommelse mellan de myndigheter som på nationellt uppdrag medfinansierar programmets TA-medel. Programrådet är upprättat för att
gemensamt behandla frågor av verksamhetsadministrativ art som är kopplade
till genomförande av det operativa programmet och de avtal som sluts mellan
parterna.
7. Till detta avtal finns 1 bilaga vilka avtalsparterna åtar sig att följa:
- Bilaga 1: Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd
Ovanstående bilaga kan ändras efter överenskommelse mellan avtalsparterna
samt enligt förordningar och beslut i programmets Övervakningskommitté,
jämlikt exempelvis artiklarna 49 och 110 förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 18 förordning (EU) nr 1299/2013.
8. Till grund för genomförandet av det operativa programmet ligger också respektive medlemsstaters ingångna och av Kommissionen antagna Partnerskapsöverenskommelser för programperioden.
§ 2 Organisationsstruktur
1. Struktur för genomförande av det operativa programmet framgår i avsnitt 5.
Genomförandebestämmelser för samarbetsprogrammet.
§ 3 Förvaltande och attesterande myndighets uppgifter
1. FM ska ansvara för att det operativa programmet genomförs i enlighet med
principen om sund ekonomisk förvaltning enligt artikel 125 i förordning (EU) nr
1303/2013. Bestämmelser om sund ekonomisk förvaltning finns i artikel 30
Europaparlamentets och rådets förordning (EU, EURATOM) nr 966/2012. FM
skall svara för inrättande av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel 72 förordning 1303/2013, vilket framgår av det operativa programmet avsnitt 5.3.
3(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -4 af 7
2. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samar-
betsprogrammet, framgår FMs uppgifter i enlighet med artikel 125 förordning
(EU) 1303/2013, och artikel 23 förordning (EU) 1299/2013. Uppgifterna kopplat till det operativa programmet innefattar förvaltning, urval av projekt/verksamheter, samt ekonomisk förvaltning och kontroll. Uppgifterna omfattar bl. a. daglig vägledning och kommunikation med de nationella kontrollanterna. FMs ansvar för genomförandet av det operativa programmet innebär att
FM koordinerar och samordnar arbetet med det operativa programmet och de
olika organ som utsetts att bistå FM i genomförandet. Det gemensamma sekretariatet lyder under och utför sitt arbete som en del av FM, med placering i Göteborg samt i Köpenhamn.
3. I det operativa programmets avsnitt 5. Genomförandebestämmelser för samar-
betsprogrammet, framgår AMs ansvar och uppgifter i enlighet med artikel 126
förordning (EU) 1303/2013, och artikel 24 förordning (EU) 1299/2013. I det ingår att upprätta och lämna in ansökningar om utbetalningar till Kommissionen
§ 4 Förvaltnings- och kontrollsystem /Systembeskrivning
1. De fyra danska regionerna ansvarar för godkännande, utpekande, instruktion
och korrekthet i det utförda arbetet av de tilsynsførende i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014. Den daglige vejledning
af, og kommunikation med, tilsynsførende delegeres til Forvaltningsmyndigheden og det fælles Sekretariat for programmet.
2. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av
rapporter från Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet, och idet fall FM konstaterar brister i det danska kontrollsystemet.
3. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall informera FM om innehållet i det kontrollsystem för attestering av utgifter enligt artikel 23 förordning
(EU) 1299/2013 som man har inrättat i Danmark. Eventuella förändringar i systemet ska omedelbart meddelas FM.
4. En beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt
artikel 72 förordning 1303/2013 skall omfatta en beskrivning av systemen i
både Danmark och Sverige för att vara fullständig. Erhvervsstyrelsen och de
fyra danska regionerna skall överlämna en beskrivning av det danska kontrollsystemet till FM. FM skall upprätta och sammanställa beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystemet enligt artikel 72. RM skall årligen utarbeta rapport
och yttrande över förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning i enlighet med artikel artiklarna 72 och 127 förordning (EU) nr 1303/2013. Erhvervsstyrelsen och de fyra danska regionerna skall godkänna beskrivningen av förvaltnings- och kontrollsystem/ systembeskrivning enligt artikel 72.
§ 5 Tekniskt stöd (TA)
1. Medlemsstaterna Danmark och Sverige utser FM att administrera den nationella medfinansieringen, från de fyra danska regionerna och den svenska regeringen, av tekniskt stöd (TA) och ERUF-stödet i eget namn och för varje medlemsstats räkning. Utbetalning av stödet görs till ett Euro-konto utan nationella
underkonton. FM har övergripande ansvar för medlen på kontot. FM har ansvar
4(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -5 af 7
för att utbetala TA till mottagare. Budget för tekniskt stöd beslutas av övervakningskommittén. En årlig redovisning av användning av TA-medel ska godkännas av övervakningskommittén. TA regleras i artikel 119 förordning (EU)
1303/2013 och artikel 17 förordning 1299/2013. Övervakningskommittén beslutar om användning av eventuell ränta som genereras.
2. De fyra danska regionerna skall överföra betalningen av sin medfinansiering av
TA årligen senast den 31 januari. Den svenska regeringen överför medel till
Tillväxtverket årligen. TA baseras på finansieringsplanen i det operativa programmet och den nationella medfinansieringen delas mellan Sverige och de
danska regionerna. Fördelningen framgår av bilaga 1 till detta avtal.
3. Om det visar sig efter programperiodens slut att de fyra danska regionerna inbetalat mer medfinansiering av tekniskt stöd än som faktiskt använts, skall FM
återbetala medlen till de danska regionerna.
§ 6 Oegentligheter och ansvar för återkrav
1. Med hänvisning till artiklarna 122 och 143 förordning (EU) 1303/2013, samt det
operativa programmets avsnitt 5.4 Ansvarsfördelning mellan de deltagande
medlemsstaterna om FM eller Kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar, är Tillväxtverket, på vägnar av den svenska medlemsstaten, och
Erhvervsstyrelsen samt de fyra danska regionerna, på vägnar av den danska
medlemsstaten, ansvariga för att förebygga, upptäcka och korrigera oegentligheter samt återkräva belopp som utbetalats felaktigt tillsammans med ränta.
Om felaktigt utbetalda belopp till en stödmottagare inte kan återkrävas är det
den medlemsstat, och i Danmark den region, där den berörde stödmottagaren i
fråga har sin verksamhet som ska betala tillbaka det felaktigt utbetalda beloppet
till den attesterande myndigheten i enlighet med artikel 27 förordning (EU)
1299/2013.
2. Det avtalas att Tillväxtverket samt de fyra danska regionerna ansvarar inom sitt
geografiska område för handläggningen och skötseln av eventuella, på grund av
medelsmissbruk föranledda återkrav gentemot slutliga stödmottagare, inklusive
rättsligt förfarande vid behov. Återkrävda belopp återförs till Kommissionen.
3. FM skall lämna nödvändiga upplysningar om programmets genomförande till
RM och Erhvervsstyrelsens EU-kontrolenhed. Om FM eller AM upptäcker oegentlighet i rapporterade utgifter från danska projektpartners, registreras dessa
av FM, de bekräftas av de fyra danska regionerna, och de rapporteras till OLAF
av Erhvervsstyrelsen. FM följer upp revisions- och kontrollrapporter från programmets RM och revisionsgruppen.
§ 7 Tvist
1. Tvist rörande tolkning av detta avtal skall lösas genom medling enligt reglerna
för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut (Medlingsreglerna). Om
medling inte leder till att tvisten löses inom den tid som anges i Medlingsreglerna skall den i stället avgöras genom skiljedom vid Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Institutet).
2. Institutets Regler för Förenklat Skiljeförfarande skall gälla om inte Institutet
med beaktande av målets svårighetsgrad, tvisteföremålets värde och övriga omständigheter bestämmer att Regler för Stockholms Handelskammares Skilje-
5(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -6 af 7
domsinstitut skall tillämpas på förfarandet. I sistnämnda fall skall Institutet
också bestämma om skiljenämnden skall bestå av en eller tre skiljemän. Regler
för medling och skiljeförfarande finns på Stockholms Handelskammares hemsida http://www.sccinstitute.se .
§ 8 Avtalstid och ikraftträdande m.m
1.
Detta avtal träder ikraft omedelbart då det undertecknats av samtliga
avtalsparter.
2.
Avtalet kan ändras på begäran av en av avtalsparterna och endast genom skriftlig överenskommelse mellan samtliga avtalsparter.
3.
Avtalet gäller till och med 31 december 2024 om inte annat avtalas.
4.
Avtalet har upprättats i sex likalydande exemplar på svenska, varav
samtliga parter erhåller var sitt exemplar.
5.
Tillväxtverket har rätt att överlåta samtliga rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till annan berörd part för det fall verksamhet hos
Tillväxtverket som omfattas av avtalet övergår till annan.
6(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 2 - Side -7 af 7
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Gunilla Nordlöf
Tillväxtverket, förvaltande och attesterande
myndighet
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Preben Gregersen
regionalchef
Erhvervsstyrelsen
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Jens Stenbæk
regionsrådsformand
Region Sjælland
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Ulla Astman
regionsrådsformand
Region Nordjylland
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Bent Hansen
regionsrådsformand
Region Midtjylland
………………………………….
Ort och datum
…………………………………………
Sophie Hæstorp Andersen
regionsrådsformand
Region Hovedstaden
7(7)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -1 af 132
Samarbetsprogram inom målet Europeiskt territoriellt
samarbete
CCI
Rubrik
Version
Första året
Sista året
Stödberättigande från
Stödberättigande till
Kommissionens beslut nr
Datum för kommissionens
beslut
Medlemsstatens beslut om
ändring nr
Datum för medlemsstatens
beslut om ändring
Datum för ikraftträdande
av medlemsstatens beslut
om ändring
Nutsregioner som omfattas
av det operativa
programmet
2014TC16RFCB026
(Interreg V-A) SE-DK-NO - Sweden-Denmark-Norway
(Öresund-Kattegat-Skagerrak)
1.3
2014
2020
2014-jan-01
2023-dec-31
DK011 - Byen København
DK012 - Københavns omegn
DK013 - Nordsjælland
DK014 - Bornholm
DK021 - Østsjælland
DK022 - Vest- og Sydsjælland
DK041 - Vestjylland
DK042 - Østjylland
DK050 - Nordjylland
NO011 - Oslo
NO012 - Akershus
NO031 - Østfold
NO032 - Buskerud
NO033 - Vestfold
NO034 - Telemark
NO041 - Aust-Agder
NO042 - Vest-Agder
SE224 - Skåne län
SE231 - Hallands län
SE232 - Västra Götalands län
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 1.
- Side
-2 af 132
STRATEGI
FÖR SAMARBETSPROGRAMMETS BIDRAG TILL UNIONENS
STRATEGI FÖR SMART OCH HÅLLBAR TILLVÄXT FÖR ALLA OCH FÖR
ATT UPPNÅ EKONOMISK, SOCIAL OCH TERRITORIELL
SAMMANHÅLLNING
1.1 Strategi för samarbetsprogrammets bidrag till unionens strategi för smart och
hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning
1.1.1 Beskrivning av samarbetsprogrammets strategi för att bidra till unionens strategi för
smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell
sammanhållning.
Under 2010 lanserades EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 som ett svar på hur EU:s
medlemsländer gemensamt ska utveckla sin konkurrenskraft på världsmarknaden samt
möta den ekonomiska kris som unionen befunnit sig i sedan 2008. Europa 2020 syftar till
att skapa en smart, hållbar tillväxt för alla genom att arbeta med:
• Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation
• Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare
ekonomi
• Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social
och territoriell sammanhållning
Europa 2020 har fem tydliga mål som ska vara uppnådda före 2020:
Sysselsättning
• 75 % av 20–64-åringarna ska arbeta
FoU och innovation
• 3 % av EU:s BNP (offentliga och privata utgifter tillsammans) ska investeras i
FoU
Klimat och energi
• Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990 (eller till och med 30 %
om förhållandena är gynnsamma)
• 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor
• Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 %
Utbildning
• Andelen elever som hoppar av skolan i förtid ska vara lägre än 10%
• Minst 40 % av 30–34-åringarna ska ha högre utbildning
Fattigdom och social utestängning
• Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social
utestängning ska ha minskat med minst 20 miljoner
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Varje
- Sidemedlemsland
-3 af 132 har antagit sina egna nationella mål för respektive ovanstående
område.
Målen i Europa 2020 ska nås med hjälp av sju utpekade flaggskeppsinitiativ:
1. Innovationsunionen och innovationsarbetet som till exempel genom att tillgången
till finansiering för forskning och innovation förbättras och att närmare samarbete
skapas mellan forskning och marknad
2. Unga på väg med högre kvalitet i utbildningssystemet som underlättar
ungdomarnas inträde på arbetsmarknaden
3. En digital agenda för Europa med utbyggd digital marknad, med
höghastighetsinternet och bättre möjligheter att utnyttja fördelarna med en digital
inre marknad för hushåll och företag
4. Ett resurseffektivt Europa med en resurseffektivare produktion kombinerat med
minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och en
moderniserad transportsektor
5. Industripolitik för en globaliserad tid med bättre företagsklimat, särskilt för små
och medelstora företag
6. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen med en moderniserad
arbetsmarknad i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och underlätta
kompetensutveckling
7. Europeisk plattform mot fattigdom för att ge fattiga och socialt utestängda hjälp.
Interregprogrammet för Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2014–2020 har en viktig funktion
att knyta samman Europa 2020-strategin med nationella planer och de regionala och
lokala/kommunala utvecklingsplanerna.
Som en del i förverkligandet av Europa 2020 finns Östersjöstrategin som ska bidra till en
förbättrad miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad
gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att 1) rädda havsmiljön, 2)
koppla samman regionen och 3) öka välståndet.
I de partnerskapsöverenskommelser som tas fram mellan varje medlemsland och
Kommissionen poängteras att mervärdet av det europeiska territoriella samarbetet ska
stärkas genom ökat resultatfokus och starkare kopplingar till andra fonder samt den
strategiska planeringen på alla nivåer i genomförandet.
Resurserna ska koncentreras och de projekt som beviljas stöd vägledas av att det finns ett
mervärde av att de genomförs gränsöverskridande. Programmet ska ha fokus på att
medfinansiera insatser som syftar till att hitta gemensamma lösningar på identifierade
gränsöverskridande problem.
De fyra tematiska mål som valts för Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet ligger väl
i linje med de prioriterade områden som lyfts fram i partnerskapsöverenskommelserna
för Sverige och Danmark, liksom målen för Europa 2020 och delar av Östersjöstrategin.
Därmed kommer programmet att kunna stödja insatser som bidrar till att uppnå målen om
en smart och hållbar tillväxt för alla.
Utmaningar och möjligheter för det gemensamma programområdet
Öresund-Kattegatt-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund
respektive Kattegatt-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-Kattegatt-
SV
2
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Skagerrak-området.
- Side -4 af 132 Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här
finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav.
I programgeografin ingår på NUTS 3-nivå i Danmark Byen København, Københavns
omegn, Nordsjælland, Bornholm, Østsjælland, Vest- og Sydsjælland, Vestjylland,
Østjylland, Nordjylland. I Sverige ingår Skåne län, Hallands län och Västra Götalands
län. I Norge ingår Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder
och Vest-Agder. I föreliggande programdokument används genomgående ”regionerna”
som ett samlingsnamn för alla de 15 regionerna och fylkeskommunerna.
Programmets EU-medel fördelas indikativt med 42 % till delområde Öresund, 36 % till
delområde KASK och 22 % till det övergripande Öresund-Kattegatt-Skagerrak.
Programmets Övervakningskommitté ska löpande följa upp efterfrågan och utfall av
projektmedel i respektivedelområde samt, när hälften av medlen är beviljade, utvärdera
budgeten utifrån indikativ fördelning och faktiskt utfall och fatta beslut om eventuell ny
fördelning.
ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög
utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor
dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska,
konjunkturmässiga och demografiska utmaningar.
Det är viktigt att se programområdet i ett globalt sammanhang. Tillväxt och utveckling är
beroende av händelser i andra delar av världen. ÖKS-regionen kännetecknas i ett
europeiskt perspektiv av relativt små sociala skillnader, bra välfärd, stark ekonomi och
god tillgång till naturresurser. Det finns därmed goda möjligheter för att regionen ska
kunna vara en drivkraft för hållbar utveckling
ÖKS-regionen har styrkor och kompetenser som efterfrågas även i länder med betydligt
högre tillväxttakt än vad de skandinaviska länderna har. I det internationella perspektivet
finns en potential för invånare och företag i ÖKS-regionen när det gäller sysselsättning
och export av varor och tjänster men även förforskningsutbyte. Regionen har en
konkurrensfördel i ett internationellt perspektiv när det gäller miljö- och klimatarbete,
vilket är en möjlighet för forskning, innovation, företagande och sysselsättning. ÖresundKattegatt-Skagerrak bedöms ha goda möjligheter att fortsatt vara en av Europas ledande
regioner när det gäller forskning, högteknologisk utveckling och innovationskraft.
Inom ÖKS-regionen finns internationell konkurrenskraft och hög kompetens inom många
olika branscher och sektorer. Utifrån de regionala prioriteringarna inom ÖresundKattegatt-Skagerrak-regionen finns sammantaget följande styrkeområden: besöksnäring,
cleantech, fordonsklustret, förnybar energi, informations- och kommunikationsteknik
(IKT), kreativa näringar/upplevelseindustri, landsbygdsnäringar, life sciences,
livsmedelsforskning och -produktion, den marina och maritima sektorn,
materialvetenskap, process- och kemiindustri, samt välfärd- och hälsoteknologi.
ÖKS-regionen har goda förutsättningar för att leda utvecklingen till en koldioxidsnål
ekonomi och att utnyttja den marknadspotential som övergången medför.
Styrkepositionerna är huvudsakligen relaterade till en hög grad av medvetenhet och
samsyn gällande utmaningar som rör klimat- och energifrågor i programområdet,
etablerade strukturer som den nordiska elmarknaden, en väl fungerande offentlig sektor
och korta avstånd mellan förvaltning, politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer, en
god tillgång till förnybara resurser och ett väl utvecklat näringsliv.
SV
3
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
och mobilitet är viktiga förutsättningar för tillväxt, ekonomisk utveckling
Bilag 3 Tillgänglighet
- Side -5 af 132
och balans i regionen. God tillgänglighet för alla är centralt för att regionen ska vara
attraktiv för besök, boende, studier, arbete och företagande. Effektiv och hållbar logistik
inom programgeografin och mellan ÖKS-området och andra marknader har stor
betydelse för företagande.
Havs- och kustområdena i ÖKS-området påverkar regionens utveckling och attraktivitet.
Vattenkvaliteten och marina resurser är avgörande för bland annat utvecklingen av
turism, fiske, vattenbruk och hållbar kustförvaltning. Samtidigt är ÖKS ett havsområde
med omfattande sjöfart. Detta innebär en stor potential för utveckling, men ställer också
krav på säkerhet och hög miljömedvetenhet.
En övergripande utmaning handlar om demografin, med en allt äldre befolkning och färre
i arbetsför ålder som ska försörja alltfler. Samtidigt finns utmaningar gällande ungdomar
och utsatta gruppers låga deltagande på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden i Sverige,
Norge och Danmark har mycket gemensamt och det finns en lång tradition av samarbete
och utbyte mellan länderna. Regionerna i programområdet har därmed goda
förutsättningar att dra nytta av varandras erfarenheter för att samarbeta över gränserna
gällande arbetskraftens rörlighet, ökad sysselsättning, samt samverkan mellan
näringslivet och innovationssystemet.
Utmaningar och möjligheter för delområdena
Tre av de femton regionerna i programgeografin ingår i Öresundsområdet (Region
Hovedstaden, Region Sjælland och Skåne län), och övriga tolv regioner ingår i KattegattSkagerrak-området. Samarbetet i Öresund-Kattegat-Skagerrak har delvis olika
förutsättningar. Den norra delen av programområdet (Kattegat-Skagerrak) är betydligt
större rent geografiskt. Området har varit en del av Interreg ÖKS-programmet sedan
2008, medan Öresund, som har kunnat söka Interregmedel sedan 1996, har längre
erfarenhet av gränsöverskridande samarbete och kortare geografiska avstånd. För att
utnyttja den fulla potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes
specifika förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetens
som finns representerad i styrkommittéerna.
Val av tematiska mål
EU-kommissionen konstaterar i sina rekommendationer att såväl Sverige som Danmark
är beroende av att samverka över nationsgränserna för att hantera ett flertal av de
utmaningar och möjligheter som länderna står inför. Kommissionen pekar ut fem
områden som särskilt viktiga för Sverige och Danmark i relation till det europeiska
territoriella samarbetet:
•
•
•
•
•
Forskning och innovation, konkurrenskraft i små och medelstora företag
Energi, miljö och klimatförändringar
Anslutningar och tillgänglighet
Gränsöverskridande utbyten inom sysselsättning- och utbildningsområdet
Marin kunskap, fysisk planering, integrerad kustzonsförvaltning, integrerad
övervakning till sjöss, skydd mot större katastrofer till sjöss och på land, hållbar
tillväxt och sysselsättning i den maritima ekonomin
I förhållande till dessa områden poängterar Kommissionen vikten av samstämmighet och
koordinering mellan det territoriella samarbetet och prioriteringarna inom investeringar
SV
4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
tillväxt
sysselsättning. Kommissionen rekommenderar att programmen prioriterar
Bilag 3 för
- Side
-6 och
af 132
ett fåtal tematiska områden som kan fungera som katalysatorer för tillväxt och
jobbskapande i regionen. Ett fördjupat samarbete inom ramen för ÖKS-geografin kan
skapa den kritiska massa och de synergier som krävs för att utnyttja tillväxtpotentialen
fullt ut.
Regionerna i Öresund-Kattegatt-Skagerrak har utifrån en analys av utmaningar och
möjligheter valt att fokusera programmet på fyra insatsområden; innovationer, grön
ekonomi, transporter samt sysselsättning.
Många av de utmaningar Öresund-Kattegatt-Skagerrak-området står inför sträcker sig
över nationsgränser. Ett av de mest effektiva sätten att hantera gränsöverskridande
utmaningar är genom samarbete. För att stärka mervärdet av europeiskt territoriellt
samarbete och för att de projekt som finansieras mer effektivt ska kunna bidra till EU:s
övergripande mål ställs för perioden 2014-2020 ökade krav på att insatserna fokuseras.
Samtliga regioner i programområdet har lyft fram sina prioriteringar vad gäller tematiska
mål för programmet. Dessa inspel har analyserats tillsammans med ett antal strategiska
dokument, exempelvis regionala utvecklingsplaner. Därefter har diskussion och
sammanvägning utifrån gränsregionalt mervärde, kritisk massa, helhetsperspektiv och
koppling till andra EU-program lett till att följande tematiska mål valts för Interreg
Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2014-2020 från EU-kommissionens 11 tematiska mål:
• Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation (Innovationer)
• Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer (Grön
ekonomi)
• Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur
(Transporter)
• Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet (Sysselsättning)
Investeringsprioriteringar har valts för varje tematiskt mål och exempel på typer av
aktiviteter som är särskilt relevanta i ett Öresund-Kattegatt-Skagerrak-perspektiv har lyfts
fram.
Tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
Öresund-Kattegatt-Skagerrak står starkt i europeiska mått med internationellt hög
vetenskaplig kvalitet och innovativa regioner. För att utveckla och utnyttja denna starka
position krävs målinriktade gränsöverskridande satsningar på spetskompetensområden
samt utnyttjande av komplementära styrkeområden. ÖKS-programmet kan genom
gränsöverskridande projekt och sammankoppling mellan forskning och
innovationsmiljöer medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela
programgeografin.
Analyser på såväl lokal som global nivå visaratt behovet av kunskapsutveckling och
innovationsförmåga blir allt viktigare för att skapa tillväxt och konkurrenskraft. Ett
framgångsrikt forsknings- och innovationsarbete, som även omfattar kommunal
näringslivssamverkan, kräver kvalificerade nätverk och kritisk massa. Det finns ett stort
gränsregionalt mervärde i att stärka samarbetet mellan kompetenskluster i ÖKS-området.
En gemensam utmaning i ÖKS är behovet av att öka företagens investeringar i FoU och
innovation, vilket även betonas i Kommissionens landsspecifika rekommendationer för
SV
5
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
ochaf
Danmark.
Bilag 3 Sverige
- Side -7
132 Företagens FoU-intensitet har sjunkit kraftigt de senaste åren då
stora företag flyttat och små- och medelstora företag investerar mindre i FoU. Satsningar
på FoU och kvalificerade tjänster inom ÖKS-regionen motverkar risken för utflyttning av
nyckelfunktioner från ÖKS-området i transnationella bolag.
Forskning och innovationer kan ses i ett brett perspektiv som innefattar allt från
produkter, processer och marknadsföring till organisationsutveckling. Möjligheterna att
stimulera sociala innovationer ska stärkas genom ett ökat samarbete mellan näringsliv,
universitet, offentliga myndigheter och den ideella sektorn.
ÖKS-området kännetecknas av internationell konkurrenskraft och har hög kompetens
inom många olika branscher och sektorer. Inom programmet finns särskilt fokus på de
kunskapsintensiva delarna inom de av regionerna identifierade och tidigare nämnda
styrkeområdena . Inom dessa områden finns aktörer inom näringsliv, offentlig
förvaltning, forskning och utbildning samt ofta även inom ideella och frivilliga sektorn.
Styrkeområdena finns i varierande omfattning och inriktning i de flesta av regionerna
inom ÖKS-området. Regioner som har nischkompetens inom ett styrkeområde kan
komplettera andra som har ett brett näringsliv inom området. Mångfalden bidrar till att
komplementära styrkepositioner kan nyttjas inom ÖKS-geografin.
Flera regioner lyfter i sina innovationsstrategier fram kopplingen mellan styrkeområden
och smart specialisering. Regionerna i ÖKS är relativt små och har behov av att vara
integrerade i det europeiska forsknings- och innovationssystemet. Ökad
internationalisering är nödvändigt för att utveckla den smarta tillväxten.
Ett område med stor potential för innovationssamarbete är de marina och maritima
näringarna samt utmaningar relaterade till havsmiljön. Programgeografin karaktäriseras
av havsområden och vattenvägar, t.ex. Öresund, Kattegatt, Skagerrak samt flera sjöar och
älvar. Det finns förutsättningar för nära samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut
och offentlig förvaltning i regioner som kompletterar varandra och står inför
gemensamma utmaningar och möjligheter.
Ytterligare ett område med stor potential är regionalt och gränsregionalt nyttiggörande av
internationella forskningsinfrastrukturer. Etableringen av den europeiska
forskningsanläggningen European Spallation Source (ESS) och den svenska
forskningsanläggningen MAX IV kan leda till smart tillväxt inom flera sektorer. ÖKSprogrammet kan medverka till skapandet av mervärde och uppväxling inom hela
programgeografin för denna typ av strategiska anläggningar, genom sammankoppling
mellan forsknings- och innovationsmiljöer över gränserna.
Hållbarhet bör vara en integrerad del av projektens mål och syfte. Det kan handla om att
utveckla ny teknik och/eller problemlösningar som kan gynna miljön långsiktigt. I ett
innovationsperspektiv utgör den biobaserade ekonomin en viktig aspekt på hållbarhet.
Konceptet är brett och omfattar bioråvaror från jord-, skogs- och havsbruk, biomaterial,
bioenergi, grön kemi samt teknikutveckling som bioraffinering. Projekt inom detta
område kan ha fokus på hela eller delar av värdekedjan från teknik, styrmedel, ekonomi,
resursekonomi och inte minst näringslivsutveckling.
För innovationsklimatet är det värdefullt att involvera en mångfald av människor (kön,
etnicitet, ålder, etc.) som kan ge vidgade referensramar till projekten. Det kan också ge
ökade möjligheter att nå nya marknader, förbättra marknadspositioner, bredda
rekryteringsunderlaget samt öka kreativiteten.
SV
6
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
2: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
Bilag 3 Tematiskt
- Side -8mål
af 132
Klimatförändringarna är bland de största utmaningarna som världen står inför. För att
minska effekterna av dessa är samarbete och lokala åtgärder nödvändigt. Att minska
utsläppen av växthusgaser och stödja övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål
ekonomi är viktiga utmaningar för såväl Europa som programregionen. Detta kräver
förändringar i levnadsvanor och skapar ett behov av att utveckla ny teknik för förnybar
energi. Nya produkter och tjänster behöver utvecklas, samtidigt som förbättringar behövs
inom återanvändning och återvinning. Globalt är utsläppen av växthusgaser knutna till
energiproduktion och uppvärmning och står för 29 % av de totala utsläppen. En kritisk
faktor för en lyckad omställning till en koldioxidsnål ekonomi är minskad
energiförbrukning och en renare, grönare och större andel förnybar energiproduktion.
I ÖKS-regionen finns etablerade gränsöverskridande strukturer som den nordiska
elmarknaden, en välfungerande offentlig sektor och korta avstånd mellan förvaltning,
politik och medborgare, starka kunskapsmiljöer och en god tillgång till förnybara
resurser och ett väl utvecklat näringsliv. Detta gör att ÖKS-regionen är väl förberedd för
övergången till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi.
Klimatmässiga utmaningar kräver samarbete över landgränser. En stor del av regionerna
och kommunerna inom ÖKS-området har strategier för sitt klimatarbete. Många har
ambitioner om att vara fossilfria eller koldioxidneutrala i framtiden, med uttalade
utvecklingsmål för exempelvis bioenergi, vindkraft, elbilar eller ”grön omställning”. Det
finns en stor potential i samarbete, utveckling och utbyte av lösningar, metoder och
modeller – både för att undvika dubbelarbete och för att skapa nödvändig effekt av
insatserna. Det faktum att programmets geografi till stor del täcks av vatten gör att även
miljö- och klimatfrågor kopplade till den marina och maritima sektorn med fördel kan
adresseras i programmet.
Programgeografin har en positiv klimat- och miljöimage och starka, delvis
komplementära närings- och kompetensmiljöer. Detta är en stark konkurrensfördel både
vad gäller attraktionskraft och utveckling av grön energiteknologi – en tillväxtsektor som
kan ge nya exportmarknader.
Detta tematiska mål möjliggör offensiva och näringslivsinriktade klimatsatsningar som
kan gälla alternativa energikällor, genom exempelvis förstärkning och nyttjande av det
gemensamma nordiska energinätet och marknaden, stadsmiljö och smart city samt
utveckling av energiteknologi, tjänster och produkter. För att uppnå målet om en
koldioxidsnål ekonomi och använda möjligheterna som ligger i denna omställning
behöver nya och innovativa lösningar utvecklas. Det är viktigt att bredda deltagandet vid
t ex produkt- och teknikutveckling så att en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet,
etc.) involveras i arbetet.
Det tematiska målet är sektorövergripande och har kopplingar till både forskning, teknisk
utveckling och innovation och arbetsmarknad. En tydlig koppling finns även till temat
gällande hållbara transporter, där tillgång till grönare drivmedel är en förutsättning för att
lyckas nå målen. Synergieffekter kan uppnås genom kopplingar till European Strategic
Energy Technology Plan (SET), som innefattar åtgärder relaterade till planering,
genomförande och internationellt samarbete inom energiområdet.
Tematiskt mål 3: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
SV
7
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Effektiva
- Side -9och
af hållbara
132 transporter är av stor betydelse för möjligheterna att utveckla en
sammanhängande, attraktiv och tillgänglig gränsöverskridande region. Ökad
tillgänglighet i ett hållbart och gränsregionalt perspektiv bidrar till att skapa större
arbetsmarknader som stärker näringslivets internationella konkurrenskraft, samt till att
utveckla de andra tematiska målen om forskning och innovationer, koldioxidsnål
ekonomi, samt sysselsättning och arbetskraftens rörlighet.
Det finns en stor gränsöverskridande potential i att knyta samman Öresundsregionen,
Jylland-Norge-Västsverige, den Skandinaviska Arenan och korridoren mot Tyskland
(STRING-samarbetet). Inom detta område bör hållbara lösningar för person- och
godstransporter utvecklas med järnväg, vägar, hamnar och sjöfart i ett samverkande
helhetsperspektiv.
Kattegat-Skagerrakregionens SWOT-analys, Öresundsregionens utvecklingsstrategi
(ÖRUS) och EU-kommissionens nationella prioriteringar betonar vikten av hållbara
transporter och infrastruktur. Detsamma gäller Norges nationella transportplan.
Tillgänglighet, transporter och infrastruktur är avgörande utvecklingsfrågor för hela
programområdet som har viktiga transportkorridorer med flera besvärande flaskhalsar.
Gränsöverskridande samordning och planering av transportinfrastrukturen är en fortsatt
utmaning och det är därför viktigt med fortsatta gemensamma regionala insatser. Att
utveckla hållbara transportsystem kan ge konkurrensfördelar i form av god livsmiljö och
en väl sammanbunden region med goda förbindelser till omvärlden.
Programregionen inkluderar projekt under det transeuropeiska transportnätverket TEN-T.
Detta gäller främst den multimodala korridoren Nordiska triangeln med utbyggnad av ett
effektivt, hållbart och konkurrenskraftigt transportssystem på väg och järnväg mellan
Oslo-Köpenhamn och Stockholm. Vid EU:s revision av riktlinjerna för TEN-T år 2009
bekräftade de nordiska regeringarna att den Nordiska triangeln är det viktigaste
gränsöverskridande infrastrukturprojektet i Norden i EU-sammanhang. Dessutom byggs
en ny fast förbindelse över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland under
programperioden. Dessa projekt är definierade som flaggskeppsprojekt i EU:s
Östersjöstrategi och ingår även i det övergripande transportnätverket inom den Nordliga
Dimensionen.
Flera vägar, järnvägar och hamnar i programregionen ingår i the Baltic Sea Region
(BSR) Strategic Network 2030 by the Baltic Transport Outlook. Detta är en TEN-T
studie som inletts för att stödja genomförandet av EU:s Östersjöstrategi på
transportområdet. Hamnarna i Århus, Köpenhamn, Göteborg, Malmö, Trelleborg och
Oslo tillhör kärnnätverket i det nya TEN-T nätverket. Fredrikshamn och Hirtshals
hamnar ingår i den viktiga kärnnätverkskorridoren till Århus, men är inte klassificerade
som kärnnätverkshamnar.
Inom ÖKS-regionen är det även fokus på att utveckla gröna transportkorridorer, vilket i
detta sammanhang visas genom initiativet att etablera en grön godskorridor mellan OsloGöteborg-Köpenhamn-Rotterdam.
Programregionens övergripande tillgänglighet är bra men varierande. ÖKS-regionen har
goda kommunikationer i nord-sydlig riktning. Den nord-sydliga korridoren är väl
utvecklad men ligger i riskzonen för överbelastning och bör utvecklas för att undvika
flaskhalsar. Det finns även behov för att förbättra och vidareutveckla kommunikationerna
i den öst-västliga riktningen. Tillgängligheten till internationella marknader, arbete,
utbildning och tjänster är bäst i och omkring de största städerna Köpenhamn, Malmö,
SV
8
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
ochafOslo,
Bilag 3 Göteborg
- Side -10
132samt i transportkorridorerna mellan dessa städer. Den urbana
utvecklingen kommer att kräva fortsatta insatser för att möta lokala och regionala
transportutmaningar.
Öresundsregionen är en samlad transportknutpunkt med stor transittrafik. I den inre delen
av ÖKS-regionen, som har en glesare äldre befolkningsstruktur, mindre godsflöden och
större avstånd är tillgängligheten sämre. De flesta av dessa områden ligger i KASKregionen, men finns också i inre delarna av Skåne och Själland. Dessa glesare befolkade
områden i regionen har sämre förutsättningar för konventionell kollektivtransport och
behöver utveckla bättre anpassade lösningar baserade på lokal efterfrågan. Att dessa
områden ofta har en äldre befolkning skapar särskilda behov inom transportområdet.
Utsläppen från transportsektorn är stora och ökande och utgör idag ungefär 30 % av de
samlade koldioxidutsläppen i regionen. Denna negativa trend sker trots att den tekniska
utvecklingen har gått mot effektivare fordon och transporter. Att utsläppen ökar beror på
att regionen har haft en stor tillväxt inom transportsektorn. En viktig utmaning är därför
att minimera behovet av transporter, samt att utveckla och bygga ut ett grönare
transportsystem. Bra, standardiserad och tillförlitlig tillgång till förnybar och ren energi
är i detta sammanhang en kritisk faktor.
Transporter, kollektivtrafik, trafikinformation och terminaler bör anpassas till personer
med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell Design för att främja lika
möjligheter och icke-diskriminering. Även olika individers perspektiv har relevans för
transportmålet. Utifrån skilda erfarenheter och livsvillkor påverkas resvanorna vilket bör
beaktas vid infrastrukturplanering samt vid utformning av transportlösningar.
Tematiskt mål 4: Att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning och arbetskraftens
rörlighet
Arbetsmarknaden i Sverige, Norge och Danmark kännetecknas av stora likheter och det
finns en lång tradition för samarbete länderna emellan. Den nordiska modellen och den
språkliga såväl som kulturella likheten har starkt bidragit till utvecklingen av en
gemensam arbetsmarknad. Detta innebär att länderna i ÖKS-regionen står väl rustade för
att tillvarata potentialen i ett gränsöverskridande samarbete om arbetskraftens mobilitet
och ökad sysselsättning.
Strukturomvandlingen i Öresund-Kattegatt-Skagerrak är betydande och näringslivet
möter utmaningar i form av ökande global konkurrens. Kraven på kompetent och
välutbildad arbetskraft blir allt högre, samtidigt som en relativt stor andel av
befolkningen inte klarar att ta sig igenom grund- och gymnasieskola med godkända
betyg. För att hantera utmaningarna kring sysselsättningen krävs således en bättre
matchning mellan utbildning och arbetsmarknad, en ökad flexibilitet över gränserna samt
en arbetskraft som är rustad att verka i en gränsöverskridande kontext. Samarbeten
mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet är av stor betydelse, inte minst
när det gäller att ta fram standarder för gemensam meritvärdering och certifiering av
utbildnings- och yrkeskvalifikationer.
Vidare krävs också en väl integrerad arbetsmarknad som är anpassad efter en mobil
arbetskraft och som ger ökade möjligheter för regionens näringsliv att utvecklas.
Målinriktade gränsöverskridande insatser behövs för att snabbväxande företag ska kunna
få relevant stöd och uppnå en kritisk massa. Utveckling av gemensamma
rådgivningsprogram för entreprenörer och inkubatorinsatser kan dessutom öka företagens
SV
9
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
den globala marknaden och därmed bidra till tillväxt och sysselsättning
Bilag 3 tillgänglighet
- Side -11 aftill132
i ÖKS-regionen. Även insatser som på ett strategiskt plan analyserar den regionala
arbetsmarknadssituationen och stärker samarbetet kring en aktiv arbetsmarknadspolitik
bedöms som mycket viktiga. Samtliga initiativ kan stärkas genom att kunskaper och
erfarenheter från en mångfald av människor (kön, ålder, etnicitet, etc.) tillvaratas.
Förhandsutvärderingen
Tillväxtverket har på uppdrag av Näringsdepartementet i Sverige och i samråd med
Erhvervsstyrelsen i Danmark och Kommunal og moderniseringsdepartementet i Norge
upphandlat en ex-ante utvärdering för samarbetsprogrammet Öresund-KattegattSkagerrak 2014-2020.
Kontakter med förhandsutvärderarna har skett löpande under programprocessen.
Utvärderarna har läst alla utkast av programmet, funnits med i korrespondens kring
programmet och deltagit på flera möten. Skrivargruppen har under processens gång
kontinuerligt tagit del av utvärderarnas bedömningar och synpunkter och beaktat dessa i
programförslaget.
Joint Programming Committee (JPC) och skrivargruppen har haft en värdefull dialog och
avstämning genom hela programskrivningsarbetet som varit mycket värdefull. I
förhandsutvärderingens sammanfattning (sidan 8) skriver utvärderarna:”
Förhandsutvärderingen har skett genom en interaktiv process mellan utvärderarna och de
aktörer som har varit involverade i programframtagandet. Detta innebär att
förhandsutvärderaren i dialog med programskrivare bedömt om programmets strategier,
prioriteringar, mål och uppföljningsverktyg är relevanta eller kan förbättras. Vidare har
utvärderarna löpande gett råd och rekommendationer utifrån angivna regelverk, riktlinjer
och kunskapskällor angående programmets innehåll.”
I förhandsutvärderingen konstateras att ”det finns en tydlig interventionslogik och att
programmet utgår från ett korrekt och väl beskrivet nuläge. De föreslagna åtgärderna är
relevanta och det förväntade resultatet realistiskt.
Det finns en rimlig logisk koppling mellan de föreslagna aktiviteterna, utfall och resultat.
De föreslagna åtgärderna kommer sannolikt kunna bidra till resultaten. Det finns dock
externa faktorer, till exempel nationell politik och ekonomisk utveckling, som kan
påverka det önskade resultatet. Fördelningen av budgetmedel överensstämmer med
programmets mål. Personalen och den administrativa kapaciteten har anpassats till
programförvaltningen. ”
I förhandsutvärderingen ges exempelvis följande rekommendationer för att om möjligt
ytterligare förstärka interventionslogiken:
• Att åtgärdslistorna skulle kunna förtydligas ytterligare för att få mer fokus, till
exempel genom att identifiera några huvudåtgärdsområden för varje specifikt mål
och därunder lista övriga förslag. Denna ansats skulle även underlätta
möjligheterna att ringa in relevanta aktivitetsindikatorer. Denna rekommendation
har i viss mån åtgärdats. Förhandsutvärderingen noterar även att ickediskriminering och jämställdhet inte berörs explicit i åtgärdsförslagen. Detta har
också kompletterats.
• Risk för överlappning då det för några tematiska mål förekommer förslag på
liknande åtgärder och samma målgrupper. Programskrivarna har tagit till sig
SV
10
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
synpunkter
och arbetat för att undvika överlappningar. I genomförandet av
Bilag 3 - Sidedessa
-12 af
132
programmet gäller det att säkerställa att absorptionskapacitet finns samt att
synergier möjliggörs.
1.1.2 Motivering till valet av tematiska mål och motsvarande investeringsprioriteringar,
som beaktar den gemensamma strategiska ramen och som bygger på en analys av
behoven inom hela programområdet och den strategi som valts för att hantera dessa
behov, som när så är lämpligt omfattar saknade förbindelselänkar i gränsöverskridande
infrastruktur med beaktande av resultaten från förhandsutvärderingen
Tabell 1: Motivering till valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar
SV
Valt tematiskt mål
Vald
investeringsprioritering
01 - Stärka forskning,
teknisk utveckling och
innovation
1a - Att förbättra
forsknings- och
innovationsinfrastrukturen och
kapaciteten att utveckla
spetskompetens inom
forskning och innovation
samt främja
kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av
europeiskt intresse
01 - Stärka forskning,
teknisk utveckling och
innovation
1b - Att främja
företagsinvesteringar
inom forskning och
innovation och utveckla
kopplingar och
synergieffekter mellan
företag, forsknings- och
utvecklingscentrum och
den högre
utbildningssektorn,
särskilt främjande av
investering i produktoch tjänsteutveckling,
tekniköverföring, social
innovation,
miljöinnovation,
offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans,
nätverk, kluster och
öppen innovation genom
Motivering till valet
Denna investeringsprioritering kan ge stöd
till att komplettera vetenskaplig kvalitet där
det behöver lyftas av strategiska eller
kapacitetshöjande skäl. Insatser för att
främja kompetenscentra är viktiga, där
akademin i regionen genom
gränsöverskridande samarbete kan nå
kritisk massa inom snäva fält. Det finns
även behov av insatser som förbättrar
forsknings- och innovationsinfrastrukturen
och kapaciteten att utveckla spetskompetens
inom forskning och innovation. Det behövs
kraftfulla insatser som stärker förmågan att
nyttiggöra forskning och akademisk
kompetens i form av innovationer och
förbättrad konkurrenskraft i näringslivet.
För att en innovation ska bli framgångsrik
behövs förståelse om marknadens agerande.
ÖKS-området behöver bli bättre på att ta
innovationer till marknaden och fokusera på
efterfrågestimulans. ÖKS-området behöver
internationaliseras mer och stärka
kopplingen till EU:s FoI-system. Strukturer
för samarbete och sammanhållning kan
utvecklas över gränserna inom ÖKSområdet, liksom lärande genom överföring
av metoder, modeller, data, kunskap samt
idéer och visioner. Prioriteringen har
koppling till tematiskt mål 2 om grön
ekonomi och mål 3 om transporter.
11
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side
-13 afmål132
Valt tematiskt
Vald
Motivering till valet
investeringsprioritering
smart specialisering, och
stödja teknisk och
tillämpad forskning,
pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärd
er och kapacitet för
avancerad produktion
och
förstagångsproduktion,
särskilt vad gäller viktig
möjliggörande teknik
och spridning av teknik
för allmänna ändamål
SV
04 - Stödja övergången
till en koldioxidsnål
ekonomi inom alla
sektorer
4a - Att främja
produktion och
distribution av energi
som hämtas från
förnybara källor
04 - Stödja övergången
till en koldioxidsnål
ekonomi inom alla
sektorer
4c - Att stödja
energieffektivitet, smart
energiförvaltning och
användning av förnybar
energi inom offentliga
infrastrukturer, även i
offentliga byggnader och
inom bostadssektorn
Ökad produktion av grön energi kräver
naturresurser, kompetens och teknologi. Ett
bättre och smartare distributionsnät gör det
möjligt att utnyttja produktions- och
förbrukningstoppar mellan de olika
energikällorna. Effektivare och jämnare
utnyttjandegrad samt lagring av
överskottsenergi resulterar i mindre
energiförluster mellan producent och
användare. En ökad samverkan över
gränserna inom ÖKS-området, tekniska
lösningar och bättre kraftnät kommer också
möjliggöra högre nyttjandegrad av lokalt
producerad energi. Lösningar som
möjliggör ökad produktion och distribution
utgör en betydande ekonomisk och
miljömässig potential. Prioriteringen har
koppling till tematiskt mål 3 om transporter.
Utvecklingen av smarta distributionsnät och
lokalt producerad energi kan även involvera
forskning och innovation kopplat till
tematiskt mål 1.
Ökad energieffektivitet är ett av de mest
effektiva sätten att säkra en stabil och säker
energiförsörjning och samtidigt minska
utsläppen av växthusgaser och andra
luftföroreningar. Det finns en betydande
potential för energibesparingar i både
offentliga infrastrukturer och byggnader.
Lärande mellan regionerna genom
överföring av metoder, modeller, data,
kunskap samt idéer och visioner kan
utvecklas inom Öresund-KattegattSkagerrak.
12
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side
-14 afmål132
Valt tematiskt
Vald
Motivering till valet
investeringsprioritering
SV
07 - Främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
7a - Att stödja ett
multimodalt gemensamt
europeiskt
transportområde genom
att investera i TEN-T
07 - Främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
7b - Att främja regional
rörlighet genom att
koppla ihop sekundära
och tertiära knutpunkter
med TEN-Tinfrastruktur, inklusive
multimodala noder
07 - Främja hållbara
transporter och få bort
flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur
7c - Att utveckla och
förbättra miljövänliga
(även tystare) och
koldioxidsnåla
transportsystem,
däribland transporter på
inre vattenvägar och
sjöfart, hamnar,
multimodala förbindelser
och flygplatsinfrastruktur
för att främja hållbar
regional och lokal trafik
Denna investeringsprioritering har ett direkt
gränsöverskridande perspektiv och
europeiskt mervärde. Den har direkt
betydelse för att ansluta transportkorridorer
även i Norge med TEN-T (Nordiska
triangeln). Prioriteringen är relevant då
ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt
under det nuvarande TEN-T och då flera
hamnar och transportkorridorer i regionen
kommer att ingå i kärnnätverket i det nya
TEN-T. Standarden och kapaciteten på vägoch järnvägsinfrastrukturen i korridoren
Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver även
förbättras för att reducera kostnader och
spara tid för transport av personer och gods.
Investeringsprioriteringen, som har ett
gränsregionalt och europeiskt mervärde,
säkrar anslutningar mellan sekundära och
tertiära nätverk och knutpunkter, samt
prioriterade projekt i kärnnätverket inom
TEN-T. Detta är av betydelse för
befolkningen och näringslivet i de mer
perifera delarna av regionen som har längre
avstånd och färre kommunikationsalternativ
till arbete, utbildning och knutpunkter för
omlastning av gods och transport, än
befolkningen i mer centrala delar av
regionen. Lärande mellan regionerna i ÖKS
kan ske genom överföring av metoder,
modeller, data, kunskap samt idéer och
visioner.
Prioriteringen fokuserar på hållbara
transporter, men kan även främja
tillgänglighet. Skapande av strukturer för
samarbete och sammanhållning mellan
regionerna och lösningar på gemensamma
problem kan utvecklas genom
gränsregionalt samarbete. Prioriteringen har
en tydlig koppling till tematiskt mål 2 om
grön ekonomi. Utvecklingen av smarta
transportsystem och gröna drivmedel kan
även involvera forskning och innovation
13
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side
-15 afmål132
Valt tematiskt
Vald
Motivering till valet
investeringsprioritering
kopplat till tematiskt mål 1.
08 - Främja hållbar
sysselsättning av god
kvalitet och stödja
arbetskraftens rörlighet
8a - Att stödja
utvecklingen av
företagskuvöser och
investeringsstöd för
egenföretagande,
mikroföretag och
nyföretagande
08 - Främja hållbar
sysselsättning av god
kvalitet och stödja
arbetskraftens rörlighet
8e - Integrering av
gränsöverskridande
arbetsmarknader,
inklusive
gränsöverskridande
rörlighet, gemensamma
lokala
sysselsättningsinitiativ,
informations- och
rådgivningstjänster samt
gemensam utbildning
(ETSGränsöverskridande)
Det finns behov av att utveckla nätverk och
gemensamma lösningar kring företagande
för de tre programländerna. Samtliga tre
länder arbetar med området men med olika
metoder. Ett ökat samarbete mellan de
femton regionerna som ingår i
programområdet kan ge entreprenörer och
företag tillgång till effektiva metoder och
relevant rådgivning.
Den geografiska närheten i
Öresundsregionen samt över den norsksvenska gränsen gör det relevant att arbeta
för att minska hindren för en
gränsöverskridande rörlighet för
arbetskraften. Gränsöverskridande
utbildning kan även bidra till ökad rörlighet
på arbetsmarknaden. En förutsättning för
rörlig arbetskraft där avstånden inte
möjliggör dagspendling är möjligheter till
lämpligt boende. En välutvecklad
infrastruktur påverkar potentialen för ökad
rörlighet på arbetsmarknaden vilket även
kan sammankopplas med det tematiska
målet gällande transport.
1.2 Motivering för anslaget
Motivering för anslaget (unionens stöd) till varje tematiskt mål och i tillämpliga fall
investeringsprioriteringar, i enlighet med kraven på tematisk koncentration, och med
hänsyn till förhandsutvärderingen.
Efter en analys av faktorer såsom staternas och regionernas prioriteringar, beräknade
projektkostnader och efterfrågan, additionalitet etc., beslutades följande fördelning av
projektmedel mellan de valda tematiska målen (exklusive tekniskt stöd):
• Innovation: 35 %
• Grön ekonomi: 27 %
• Transporter: 18 %
SV
14
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
• Sysselsättning:
Bilag 3 - Side
-16 af 132 20 %
Finansiering av programmet
Medfinansieringsgraden i programmet föreslås vara oförändrad, d.v.s. 50 procent. Under
programperioden 2007-2013 innebar kraven på nationell medfinansiering inget problem
för programmets genomförande. Nationell medfinansiering av programmets insatser är
en viktig princip, inte minst som en kvalitetssäkring och en garanti för att det finns ett
ägandeskap och engagemang lokalt och regionalt för programmets prioriteringar.
För att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets medverkan
viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma sätt som
övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp Interreg-stöd inom samtliga
tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar,
till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller
offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i
programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare.
Den privata medfinansieringen utgör indikativt 5 % av total finansiering och 10 % av
nationell medfinansiering. Inom respektive tematiskt mål ska 10 % av den totala
nationella medfinansieringen utgöras av privata medel. Procentsatsen är lika för samtliga
tematiska mål och det förväntas att efterfrågan och kvalitet i projektansökningarna
kommer att styra fördelningen. De privata aktörernas intresse för deltagande bedöms vara
likartat inom respektive valda tematiska mål. De tematiska mål som riktar sig direkt till
att stärka små och medelstora företag finns representerade i de medverkande ländernas
nationella och regionala strukturfondsprogram.
I enlighet med artikel 20 i förordning 1299/2013 kan maximalt 20 % av den totala
budgeten för programmet användas för att genomföra hela eller delar av insatser utanför
det geografiska programområdet. En förutsättning är att insatsen gynnar ÖKS-geografin.
Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi samt investeringar i fysisk
infrastruktur kan finansieras i insatsområde 1–3 om det har ett klart gränsöverskridande
mervärde. Projekten kan bidra till att förbereda, tillrättalägga och förbättra utnyttjandet
av planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, exempelvis inom transport
och energi.För att nå ÖKS-programmets målsättningar och resultat är näringslivets
medverkan viktig. Privata aktörer kan medfinansiera och delta som partners på samma
sätt som övriga aktörer. Privat medfinansiering kan växla upp EU-medel inom samtliga
tematiska mål. Medfinansieringen kan vara såväl kontant som bidrag i annat än pengar,
till exempel nedlagd tid i projektarbetet. Privata icke-vinstdrivande aktörer eller
offentligrättsliga aktörer kan vara samordnade stödmottagare (Lead Partner) i
programmet. Privata vinstdrivande aktörer kan inte vara samordnande stödmottagare.
SV
15
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -17 af 132
Tabell 2: Översikt över samarbetsprogrammets investeringsstrategi
Insatsom
råde
Eruf-stöd (i euro)
Andel (%) av unionens totala stöd till
samarbetsprogrammet (per fond)
Eruf
1
44 641 438,00
32,90%
ENI (om
tillämpligt)
0,00%
Tematiskt mål – Investeringsprioritering – Särskilt mål
Resultatindikatorer som motsvara
den särskilda indikatorn
IPA (om
tillämpligt)
0,00%
01 - Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
[01, 02]
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla
spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt
sådana som är av europeiskt intresse
1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar
med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar
och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre
utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling,
tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och
stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder
och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig
möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål
1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området
2
34 437 681,00
25,38%
0,00%
0,00%
04 - Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
[05, 03, 200]
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder
för att främja ökad produktion av förnybar energi
2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total
energianvändning)
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi
inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn
2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet
3
22 958 454,00
16,92%
0,00%
0,00%
07 - Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur
[07, 06, 149]
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i
TEN-T
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
16
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -18 af 132
Insatsom
råde
Eruf-stöd (i euro)
Andel (%) av unionens totala stöd till
samarbetsprogrammet (per fond)
Eruf
ENI (om
tillämpligt)
Tematiskt mål – Investeringsprioritering – Särskilt mål
Resultatindikatorer som motsvara
den särskilda indikatorn
IPA (om
tillämpligt)
3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter
med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till
närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för persontransport
(buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.)
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla
transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket
TEN-T samt i och omkring tätorter
4
25 509 393,00
18,80%
0,00%
0,00%
08 - Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens rörlighet
[09, 08]
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande,
mikroföretag och nyföretagande
4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande
rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster
samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare
5
8 141 295,00
6,00%
0,00%
0,00%
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella
bestämmelser.
17
[]
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -19 af 132
2. INSATSOMRÅDEN
2.A BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN ANDRA ÄN TEKNISKT STÖD
2.A.1 Insatsområde
Insatsområdets id-nummer
1
Insatsområdets rubrik
Innovationer
 Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument
 Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå
 Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling
2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall)
Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål.
2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd
Fond
ERDF
Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter
eller stödberättigande offentliga utgifter)
Totalt
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
18
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -20 af 132
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
1a
Investeringsprioriteringens
rubrik
Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
1:1
Det särskilda målets rubrik
Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra kapaciteten för forskning och innovation av särskilt europeiskt
intresse. De gränsöverskridande satsningarna ESS och MAX IV är särskilt relevanta att arbeta med i ÖKS-geografin då det här
finns en samlad kompetens kring exempelvis materialvetenskap, life science och cleantech. Investeringsprioriteringen stärker
programregionens konkurrenskraft och kompetens inom styrkeområden som pekas ut i regionala innovationsstrategier,
exempelvis KIC (Knowledge Innovation Community[1]). Insatserna ska göra det möjligt att tillvarata kompetenser och
styrkeområden som utmärker och är gemensamma för stora delar av programgeografin.
En ökad förståelse för de gränsöverskridande tillgångarna och utmaningarna behövs så att dessa kan leda till gränsregional
samverkan och nytta. ÖKS-området behöver internationaliseras mer och en starkare koppling till EU:s FoI-system kan
bli avgörande för att uppnå kritisk massa.
[1] KIC (Knowledge Innovation Community), är nätverk (kunskaps- och innovationsplattformar) bestående av flera nationella
samlokaliseringscentra (noder) i olika länder. Varje nationellt centrum består av aktörer från de olika delarna av
kunskapstriangeln. KIC utses av European Institute of Innovation and Technology (EIT) i konkurrens genom
utlysningsförfarande. Syftet är att få ett konkurrenskraftigare Europa genom ökad innovation och entreprenörskap.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
19
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -21 af 132
Det särskilda målets id-nummer
1:1
Det särskilda målets rubrik
Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
01
1:1 - Öka antalet forskare som är verksamma gränsregionalt/internationellt, samverkar med näringslivet och arbetar inom ÖKS styrkeområden
Indikator
Forskare inom FoU
Måttenhet
Antal personer
Utgångsvärde
Basår
100 240,00
2009
Målvärde (2023)
101 242,00
Uppgiftskälla
Eurostat
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
För att förbättra kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation av särskilt europeiskt intresse ska insatser stödjas som leder till ett
ökat antal forskare. De styrkeområden som pekas ut i de regionala innovationsstrategierna prioriteras. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är:
•
•
•
•
•
•
samverkan som kompletterar och förstärker resurserna i ÖKS-regionen
projekt som ökar tvärsektoriella samarbeten
projekt med fokus på etablering och utveckling av offentliga-privata partnerskap och innovationer inom samma bransch eller område
åtgärder som stärker ÖKS-områdets attraktivitet för utländska experter och FoI-personal
åtgärder som ökar interaktionen inom forskning och innovation mellan parterna i ÖKS-området
Åtgärder som stärker regional infrastruktur och kapacitet inom forskning och innovation samt förvaltning av FoI-resurser
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
20
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -22 af 132
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
• Demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Forsknings- och innovationsmiljöer
Näringslivet
Utbildningssektorn
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Universitet, högskolor och institut
Inkubatorer, forskarparker
Forsknings- och innovationsinfrastrukturens aktörer som har en majoritet av offentlig finansiering och där ett offentligt ägande styr
Icke-vinstdrivande organisationer
Organisationer som arbetar med sociala innovationer
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
21
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -23 af 132
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
22
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -24 af 132
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum,
särskilt sådana som är av europeiskt intresse
Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
23
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -25 af 132
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
1a - Att förbättra forsknings- och innovations-infrastrukturen och kapaciteten att utveckla spetskompetens inom forskning och innovation samt främja kompetenscentrum, särskilt sådana som är av
europeiskt intresse
ID
Indikator
Måttenhet
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
CO24
Forskning, innovation: Antal nya forskare i
stödmottagande enheter
heltidsekvivalenter
25,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
CO42
Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som
deltar i gränsöverskridande, transnationella eller
interregionala forskningsprojekt
Organisationer
15,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets rapporteringssystem)
Årligen
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
Investeringsprioriteringens
rubrik
1b
Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga
tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
1:2
Det särskilda målets rubrik
Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området
Resultat som medlemsstaterna
Syftet med denna investeringsprioritering är att förbättra näringslivets och övriga samhällssektorers förmåga att ta till vara
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
24
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -26 af 132
Det särskilda målets id-nummer
1:2
Det särskilda målets rubrik
Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området
försöker uppnå med unionens
stöd
forskningsresultat och kompetens från forskningssektorn och att öka antalet företag som deltar i gränsöverskridande
forskningsprojekt. Insatserna kan syfta till att främja näringslivets investeringar inom forskning och innovation, främja teknisk
utveckling och innovation i den offentliga sektorn samt medverka till kommersialisering av innovationer genom att stödja
genomförandet av pilot-, test- och demonstrationsprojekt. Satsningar ska bland annat göras på teknik- och kunskapsöverföring
mellan forskning, näringsliv och offentliga aktörer. Näringslivet och andra samhällssektorer ska även ges möjlighet att delta i
framarbetande av strategier och samverkansprojekt med utgångspunkt i regionala och kommunala innovationsstrategier och insatser. Med ett starkt engagemang av olika aktörer kan smarta lösningar utvecklas som kan fungera som hävstångseffekter
för privat investering i forskning och innovation.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
02
1:2 - Öka tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området
Indikator
Andel FoU-utgifter i % av
regional BNP
Måttenhet
%
Utgångsvärde
Basår
3,44
2009
Målvärde (2023)
3,61
Uppgiftskälla
Eurostat
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
25
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -27 af 132
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
För att få bättre effekter av regionala innovationssystem ska insatser för tillämpad forskning och innovationsinriktad aktivitet inom ÖKS-området ökas.
Exempel på aktiviteter som kan stödjas är:
• projekt som stärker innovationssamverkan mellan många olika aktörer i FoI-kedjan från utbud till efterfrågan
• projekt som har fokus på tillämpad forskning, utvecklingsarbete samt underlättar kunskaps- och tekniköverföring mellan akademi, offentliga
sektorn och/eller näringslivet
• pilotprojekt med inslag av demonstration och test samt projekt som bygger på tidigare erfarenheter och utvecklar nya former för kunskaps- och
tekniköverföring som leder till praktiskt användbara metoder och modeller för nyttiggörande för marknadsintroduktion
• sektorsöverskridande insatser som syftar till innovativa lösningar på samhällsproblem
• projekt som utvecklar nya kluster och tillvaratar kompetenser inom områden som har förutsättningar att profileras som styrkeområden i ÖKSgeografin
• insatser som stärker innovationer inom det kommunala och regionala ansvarsområdet
• projekt som stärker samarbete inom offentliga-privata partnerskap samt offentliga-privata innovationer som stärker gränsöverskridande
investeringsfrämjande insatser och smart[1] city samt smart regions
• projekt inom innovation och utveckling med fokus på framtidens utmaningar, exempelvis demografi, klimat- och miljö samt maritima och marina
frågor
• stärka förutsättningarna för innovation och kommersialisering genom internationalisering av små och medelstora företag
• demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi
• projekt som syftar till pilotverksamhet, produktvalidering eller marknadsintroduktion
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Forsknings- och innovationsmiljöer
Utbildningssektorn
Näringslivet
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
26
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -28 af 132
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Universitet, högskolor och institut
Inkubatorer, forskarparker
Icke-vinstdrivande organisationer
Organisationer som arbetar med sociala innovationer
[1] Begreppet smart kan i detta sammanhang definieras som när investeringar i städer och regioner görs med tanke på hållbar utveckling utifrån
Brundtlandkommissionens begrepp (se vidare i kapitel 8.1).
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
27
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -29 af 132
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
28
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -30 af 132
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
Inga finansieringatekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
29
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -31 af 132
Investeringsprioritering
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den
högre utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar,
efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga
produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för
allmänna ändamål
Inga större projekt är identifierade för ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
ID
1b - Att främja företagsinvesteringar inom forskning och innovation och utveckla kopplingar och synergieffekter mellan företag, forsknings- och utvecklingscentrum och den högre
utbildningssektorn, särskilt främjande av investering i produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, miljöinnovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk,
kluster och öppen innovation genom smart specialisering, och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och
förstagångsproduktion, särskilt vad gäller viktig möjliggörande teknik och spridning av teknik för allmänna ändamål
Indikator
Måttenhet
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
CO01
Produktiv investering: Antal företag som får stöd
Företag
60,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
CO28
Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för
att introducera för marknaden nya produkter
Företag
10,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
CO29
Forskning, innovation: Antal företag som får stöd för
att introducera för företaget nya produkter
Företag
50,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
CO41
Produktiv investering: Antal företag som deltar i
gränsöverskridande, transnationella eller interregionala
forskningsprojekt
Företag
100,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
101
Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande
innovationsinriktade aktiviteter
Antal organisationer
100,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
30
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -32 af 132
2.A.7 Resultatram
Tabell 5: Resultatram för insatsområdet
Insatsområde
1 - Innovationer
ID
Typ av
indikator
Indikator eller viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i tillämpliga fall
Delmål för
2018
Slutmål (2023)
Uppgiftskäl
la
CO42
Aktivitet
Produktiv investering: Antal
forskningsinstitut som
deltar i gränsöverskridande,
transnationella eller
interregionala
forskningsprojekt
Organisationer
1
15,00
Projektrapp
ortering
101
Aktivitet
Antal organisationer som
deltar i gränsöverskridande
innovationsinriktade
aktiviteter
Antal organisationer
4
100,00
Projektrapp
ortering
102
Finansiell
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
13392431
89 282 876,00
Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall
Certifierade
utgifter
(Förvaltande
myndighet)
Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen
CI 42 Antal forsknings-organisationer som deltar i gränsöverskridande forskningsprojekt
Uppskattat målvärde för aktivitetsindikatorn CI 42 baseras på erfarenheter från ÖKS-programmet 2007-2013 där antal deltagande forskningsinstitutioner
i aktiviteter genomförda inom projekt uppgick till drygt 50 enligt slutrapportering från projekten. Då gäller det enbart organisationer som finansierat
projekt som har haft forskningsaktiviteter i sig. Främst universitet och högskolor, sjukhus men även ett fåtal andra. Programförslaget för 2014-2020 TO
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
31
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -33 af 132
1är mer fokuserat och innehåller aktiviteter som är direkt riktade mot innovations- och forskningsaktörer och man kan inte förvänta en ökning av antalet
aktörer inom området totalt sett, snarare att vissa läggs samman. Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt vägledningen för CI 42
beräknats till 15. Delmålet beräknas till 1 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade
medel.
Programspecifik indikator - Antal organisationer som deltar i gränsöverskridande innovationsinriktade aktiviteter
Aktivitetsindikatorn syftar till att fånga upp insatser som inte nödvändigtvis inkluderar företag, mellan exempelvis offentlig sektor och forsknings- och
innovationsmiljöer. Indikatorn omfattar innovationsprojekt där alla aktörer med relevant kompetens kan medverka och förväntas baserat på dessa
omständigheter omfatta minst hälften av de medel som beviljas inom investeringsprioritering 1.2. Uppskattat målvärde baseras på erfarenheter från ÖKSprogrammet 2007-2013 där antal aktivt deltagande organisationer i innovativsinriktade aktiviteter uppgick till cirka 150. Programförslaget för 2014-2020
och det tematiska målet 1 är mer fokuserat med aktiviteter riktade direkt mot samverkan och tillämpning av kunskap, varför målvärdet är satt till 100
organisationer. Delmålet beräknas till 4 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade
medel.
Metod för framtagande av målvärden och delmål
Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda
programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare.. Målvärdet har
generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt
nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där
det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring.
Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av
utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den
finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är
avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa
typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i
programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
32
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -34 af 132
För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem,
baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod
(hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra
territoriella program med svensk förvalande myndighet.
Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket
Urvalet av aktivitetsindikatorerbaserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående
programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de
åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska
genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till
korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas.
2.A.8 Insatskategorier
Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel
Tabellerna 6–9: Insatskategorier
Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde
Insatsområde
1 - Innovationer
Kod
Belopp (euro)
056. Investeringar i infrastruktur, kapacitet och utrustning hos små och medelstora företag, med direkt
koppling till forsknings- och innovationsverksamhet
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
33
2 232 072,05
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -35 af 132
Insatsområde
1 - Innovationer
058. Forsknings- och innovationsinfrastruktur (offentlig)
2 232 071,89
059. Forsknings- och innovationsinfrastruktur (privat, inklusive forskningscentrum)
2 232 071,89
060. Forsknings- och innovationsverksamheter inom offentliga forsknings- och kompetenscentrum,
inklusive nätverksarbete
8 928 287,57
061. Forsknings- och innovationsverksamheter inom privata forskningscentrum, inklusive nätverksarbete
2 232 071,89
062. Tekniköverföring och samarbete mellan universitet och företag, främst till stöd för små och
medelstora företag
8 928 287,57
063. Klusterstöd och företagsnätverk, främst till stöd för små och medelstora företag
8 928 287,57
064. Forsknings- och innovationsprocesser i små och medelstora företag (inklusive kupongsystem och
innovation inom processer, design och tjänster samt på det sociala området)
8 928 287,57
Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering
Insatsområde
1 - Innovationer
Kod
Belopp (euro)
01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet
44 641 438,00
Tabell 8: Dimension 3 – Typ av område
Insatsområde
1 - Innovationer
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
34
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -36 af 132
Kod
Belopp (euro)
01. Storstadsområden (tätbefolkade, >50 000 invånare)
11 160 359,60
02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare)
20 088 647,04
03. Landsbygdsområden (glesbefolkade)
2 232 071,76
04. Makroregionala samarbetsområden
11 160 359,60
Tabell 9: Dimension 6 – territoriella genomförandemekanismer
Insatsområde
1 - Innovationer
Kod
Belopp (euro)
07. Ej tillämpligt
44 641 438,00
2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa
kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att
öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall)
Insatsområde:
1 - Innovationer
Inte relevant. Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
35
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -37 af 132
.
2.A.1 Insatsområde
Insatsområdets id-nummer
2
Insatsområdets rubrik
Grön ekonomi
 Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument
 Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå
 Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling
2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall)
Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål.
2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd
Fond
ERDF
Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter
eller stödberättigande offentliga utgifter)
Totalt
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
4a
Investeringsprioriteringens
Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
36
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -38 af 132
Investeringsprioriteringens idnummer
4a
rubrik
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
2:1
Det särskilda målets rubrik
Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Det finns en stor potential för ökad småskalig produktion av förnybar energi i hela programregionen. Den nordiska
energimarknaden öppnar för nya möjligheter för produktion av energi.
För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap
utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom
forskning och utveckling.
Det särskilda målets id-nummer
2:2
Det särskilda målets rubrik
Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning)
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Den nordiska energimarknaden öppnar för nya möjligheter för distribution av förnybar energi. För att nyttja lokal
produktionspotential och ökad gränsöverskridande användning av förnybar energi finns det behov av vidareutveckling och
utbyggnad av ett bättre och smartare distributionsnät
För att uppnå målet om en övergång till en koldioxidsnål ekonomi krävs såväl ny kunskap som att redan befintlig kunskap
utnyttjas bättre. För att underlätta implementering av nya lösningar behövs innovationsfrämjande åtgärder och insatser inom
forskning och utveckling.
Ett bättre och smartare distributionsnät gör det möjligt att nyttja produktions- och förbrukningstoppar mellan de olika
energikällorna. Effektivare och jämnare nyttjandegrad samt lagring av överskottsenergi resulterar i mindre energiförluster samt
ökad produktion och användning av förnybar energi.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
37
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -39 af 132
Det särskilda målets id-nummer
2:1
Det särskilda målets rubrik
Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
03
2:1 - Ökat antal samarbeten för utveckling av ny teknik, nya styrinstrument och metoder för att främja ökad produktion av förnybar energi
Indikator
Produktion av förnybar energi
Särskilt mål
ID
200
Måttenhet
Toe (tonnes oil
equivalent)
Utgångsvärde
Basår
9 852,00
2010
Målvärde (2023)
10 883,00
Uppgiftskälla
The Nordic Statbank,
Eurostat, Danmarks
statistik, SSB, SCB
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2:2 - Öka andelen användning av förnybar energi (i förhållande till total energianvändning)
Indikator
Andel förnybar energi i
förhållande till total
energiförbrukning
Måttenhet
%
Utgångsvärde
Basår
39,00
2010
Målvärde (2023)
40,00
Uppgiftskälla
The Nordic Statbank,
Eurostat, Danmarks
Statistik, SSB, SCB
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
För att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor ska insatser stödjas som ökar produktionen, såväl som andelen
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
38
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -40 af 132
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
användning av, förnybar energi. Exempel på aktiviteter som kan stödjas är:
•
•
•
•
insatser som främjar ökad produktion av förnybar energi, ledningssystem och energistyrningsverktyg
utveckling och tester av lagringsmöjligheter av överskottsenergi från förnybara källor
gränsöverskridande samarbete som bidrar till en säkrare, effektivare och smartare distribution av förnybar energi
insatser som stödjer Cradle-to-Cradle initiativ: Utbyte av erfarenheter, system och modeller för återanvändning, återvinning och nyttjande av
restprodukter
• utveckling, tester och demonstration av innovativ teknik, system, tjänster och innehåll som ger en bättre energistyrning som främjar produktion
och distribution av förnybar energi
• samarbete om utveckling av lokala och regionala energiplaner
• rådgivande och kompetenshöjande insatser som främjar produktion och distribution av förnybar energi liksom energirenovering och -optimering
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Inkubatorer
Transport-/distributions- och energibolag
Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen
Föreningar, icke-vinstdrivande organisationer
Verksamheter med koppling till forskning och utveckling
Utbildningsorganisationer
Medborgare och konsumenter
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Inkubatorer
Transport-/distributions- och energibolag
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
39
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -41 af 132
Investeringsprioritering
•
•
•
•
•
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Trafikföretag/-verksamheter, bilbranschen
Icke-vinstdrivande organisationer
Föreningar
Verksamheter med koppling till forskning och utveckling
Utbildningsorganisationer
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
40
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -42 af 132
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
Grön infrastruktur
Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska,
ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
41
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -43 af 132
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
ID
CO42
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
Indikator
Produktiv investering: Antal forskningsinstitut som
deltar i gränsöverskridande, transnationella eller
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Måttenhet
Målvärde (2023)
Organisationer
Uppgiftskälla
15,00
42
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Rapporteringsfrekvens
Årligen
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -44 af 132
Investeringsprioritering
4a - Att främja produktion och distribution av energi som hämtas från förnybara källor
ID
Indikator
Måttenhet
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
interregionala forskningsprojekt
11
Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester
Antal
30,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
4c
Investeringsprioriteringens
rubrik
Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
2:3
Det särskilda målets rubrik
Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Potentialen för energieffektivisering i offentlig infrastruktur, byggnader och bostadssektorn är betydande. I ÖKS-sammanhang
är det främst energieffektiva åtgärder i samband med underhåll, renoveringar eller nybyggnationer som är intressanta och bör
användas. Detta kan innebära tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar. Potentialen för energieffektivisering är
stor inom den offentliga sektorn, som på grund av sitt stora fastighetsinnehav bör vara drivande i utveckling och
implementering av energieffektiva lösningar. Genom att ta en mer aktiv roll som ägare, utvecklare och upphandlare kan den
offentliga sektorn vara en förebild och drivande kraft i teknik- och näringslivsutveckling. Genom samarbete kring utveckling
av lösningar, metoder och erfarenheter kan offentlig sektor i programområdet genomföra omställningen till en mer
energieffektiv och grönare drift på ett bättre och mer effektivt sätt. Ett bra samspel mellan det privata näringslivet och den
offentliga sektorn är en viktig förutsättning för att utveckla lösningar och teknik som ökar energieffektiviteten. Genom
gränsöverskridande samarbete kan offentlig sektor bidra till att utöka marknaden och marknadsunderlaget för energieffektiva
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
43
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -45 af 132
Det särskilda målets id-nummer
2:3
Det särskilda målets rubrik
Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet
lösningar och producenter.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
05
2:3 - Minskad energiförbrukning i offentlig verksamhet
Indikator
Energiförbrukning i offentliga
byggnader
Måttenhet
kWh/m2
Utgångsvärde
Basår
205,00
2013
Målvärde (2023)
193,00
Uppgiftskälla
Egen enkät (enkäten
genomförs bland 15
deltagande regioner i 15
fastigheter)
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
För att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader
och inom bostadssektorn ska insatser stödjas som minskar energiförbrukningen i offentlig verksamhet. Exempel på aktiviteter är:
• åtgärder som främjar lågenergibyggande och energieffektiva lösningar
• åtgärder som höjer kompetens i offentlig sektors drift, byggnads- och utvecklingsavdelningar
• utveckling av kompetens kopplad till beställningsdriven innovations- och teknologiutveckling, inklusive leverantörsutveckling
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
44
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -46 af 132
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
• projekt som mobiliserar och skapar samsyn om gemensamma utmaningar ,t.ex. tillämpning av ny teknik, material, system och lösningar
• utveckling av tjänster och lösningar som gör energistyrning bättre och enklare
• demonstrationsprojekt och tester av ny teknik och teknologi
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Offentlig verksamhet vid fastighets- och driftsavdelningar
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Verksamheter med koppling till forskning och utveckling
Utbildningsorganisationer
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Utbildningsinstitutioner
FoI-institutioner
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
45
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -47 af 132
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
46
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -48 af 132
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
Grön infrastruktur
Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska,
ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
47
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -49 af 132
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom
bostadssektorn
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
4c - Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn
ID
Indikator
Måttenhet
Målvärde (2023)
12
Energiförbrukning i offentlig verksamhet
% minskning av kWh/år
300
Antal kompetenshöjande åtgärder för minskning av
energikonsumtion i offentlig infrastruktur
Åtgärder
301
Antal deltagande organisationer i kompetenshöjande
åtgärder
Organisationer
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
6,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningsystem)
Årligen
40,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
200,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
2.A.7 Resultatram
Tabell 5: Resultatram för insatsområdet
Insatsområde
ID
Typ av
indikator
2 - Grön ekonomi
Indikator eller viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i tillämpliga fall
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Delmål för
2018
48
Slutmål (2023)
Uppgiftskäl
la
Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -50 af 132
Insatsområde
2 - Grön ekonomi
ID
Typ av
indikator
Indikator eller viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i tillämpliga fall
Delmål för
2018
Slutmål (2023)
102
Finansiell
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
10331304
68 875 362,00
11
Aktivitet
Antal samarbeten, verktyg,
piloter och tester
Antal
1
30,00
Uppgiftskäl
la
Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall
Certifierade
utgifter
(Förvaltande
myndighet)
Projektrapp
ortering
Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen
Programspecifik indikator - Antal samarbeten, verktyg, piloter och tester
Insatsområdets karaktär medför att en majoritet av projekten kommer att kunna bidra till aktivitetsindikatorn «Antal samarbeten, verktyg, piloter och
tester» och det förväntas därför att aktivitetsindikatorn kommer att omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet.. Samarbetena
som genomförs inom ramen för insatsområdet bör vara formaliserade genom avtal mellan aktörer med rätt mandat och kompentens, med relevant
innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som leder till att de specifika målen uppnås. Piloter, tester och övriga insatser med
inriktning på innovation och utveckling ska ha en tydlig inriktning på ökad produktion av förnybar energi. Målvärdet har mot bakgrund av dessa
förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 30 och delmålet till 1 baserat på erfarenheter från föregående
programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel.
Metod för framtagande av målvärden och delmål
Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda
programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har
generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt
nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där
det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
49
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -51 af 132
Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av
utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den
finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är
avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa
typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i
programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde.
För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem,
baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod
(hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra
territoriella program med svensk förvalande myndighet.
Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket
Urvalet av aktivitetsindikatorerna baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående
programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de
åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. De valda aktivitetsindikatorerna förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska
genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till
korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas.
2.A.8 Insatskategorier
Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
50
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -52 af 132
Tabellerna 6–9: Insatskategorier
Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde
Insatsområde
2 - Grön ekonomi
Kod
Belopp (euro)
009. Förnybar energi: vindkraft
4 304 710,08
011. Förnybar energi: biomassa
4 304 710,08
012. Annan förnybar energi (inklusive vattenkraft, geotermisk värme och vågkraft) samt integration av
förnybar energi (inklusive lagring, överskottsenergi som förvandlas till gas och infrastruktur för förnybart
väte)
5 165 652,08
013. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av offentlig
infrastruktur
5 165 652,46
014. Demonstrationsprojekt samt stödjande åtgärder för energieffektiv renovering av befintligt
bostadsbestånd
5 165 652,10
015. Intelligenta energidistributionssystem för högspännings- och mellanspänningsnät (inklusive smarta
nät och IKT-system)
5 165 652,10
065. Forsknings- och innovationsinfrastruktur, processer, tekniköverföring och samarbete i företag med
inriktning på en koldioxidsnål ekonomi och motståndskraft mot klimatförändringar
5 165 652,10
Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering
Insatsområde
2 - Grön ekonomi
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
51
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -53 af 132
Kod
Belopp (euro)
01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet
34 437 681,00
Tabell 8: Dimension 3 – Typ av område
Insatsområde
2 - Grön ekonomi
Kod
Belopp (euro)
01. Storstadsområden (tätbefolkade, >50 000 invånare)
8 609 420,16
02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare)
15 496 956,29
03. Landsbygdsområden (glesbefolkade)
1 721 884,39
04. Makroregionala samarbetsområden
8 609 420,16
Tabell 9: Dimension 6 – territoriella genomförandemekanismer
Insatsområde
2 - Grön ekonomi
Kod
Belopp (euro)
07. Ej tillämpligt
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
34 437 681,00
52
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -54 af 132
2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa
kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att
öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall)
Insatsområde:
2 - Grön ekonomi
Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
53
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -55 af 132
.
2.A.1 Insatsområde
Insatsområdets id-nummer
3
Insatsområdets rubrik
Transporter
 Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument
 Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå
 Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling
2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall)
Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål.
2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd
Fond
ERDF
Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter
eller stödberättigande offentliga utgifter)
Totalt
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
7a
Investeringsprioriteringens
Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
54
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -56 af 132
Investeringsprioriteringens idnummer
7a
rubrik
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
3:1
Det särskilda målets rubrik
Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Denna investeringsprioritering gäller utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet TEN-T och har ett direkt
gränsöverskridande perspektiv och europeiskt mervärde. Investeringsprioriteten har också betydelse för att ansluta
transportkorridorer i Norge med TEN-T. Prioriteringen är relevant då ÖKS-regionen omfattar prioriterade projekt under det
nuvarande TEN-T och då flera hamnar och transportkorridorer i regionen ingår i kärnnätverket i det nya TEN-T. Standarden
och kapaciteten på väg- och järnvägsinfrastrukturen i korridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn behöver förbättras för att
reducera kostnader och spara tid för transport av personer och gods. Det finns således behov av att påskynda utbyggnaden och
bidra till ett optimalt utnyttjande av väg och järnvägar under TEN-T projektet Nordiska triangeln i korridoren.
Projekt inom denna prioritering bör fokusera på överenskomna TEN-T projekt, samt på knutpunkter och korridorer i
kärnnätverket av det nya TEN-T. Projekten ska indirekt kunna bidra till konkreta resultat genom att stödja förberedelser och
genomförande av planerade infrastrukturprojekt.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
06
3:1 - Förbättra tillgängligheten till och genom ÖKS-regionen
Indikator
Måttenhet
Transporttid för rälsbunden
trafik mellan knutpunkterna i
TEN-T i relation till transporttid
för vägtrafik
Andel restid med
tåg i förhållande till
restid med bil
Utgångsvärde
Basår
1,40
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
2013
55
Målvärde (2023)
1,30
Uppgiftskälla
Egen undersökning
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -57 af 132
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Genom att stödja investeringar i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) ska tillgängligheten förbättras till och genom ÖKS-regionen. Exempel på
aktiviteter:
• stödja genomförandet och optimera nyttjandet av prioriterade projekt och kärnnätverket i TEN-T
• utveckla planer/strategier för att undanröja tekniska och administrativa/organisatoriska flaskhalsar vid gränsöverskridande transportinfrastruktur
och korridorer
• aktiviteter som syftar till utveckling av TEN-T bortom 2030 och som kan utgöra grund för framtida revideringar av det Transeuropeiska
transportnätverket
• underlätta effektivt genomförande och nyttjande av de planerade gränsöverskridande infrastrukturinvesteringar, såsom TEN-T-projekten Nordiska
Triangeln och ny fast förbindelse över Fehmarn Bält (exempelvis förstudier, effektstudier, utveckling av finansieringsmodeller)
• utveckla åtgärder för att stärka sjöfarten och sjömotorvägars roll i den maritima dimensionen i kärnnätverket av TEN-T (exempelvis förberedande
projekt inför investeringar inom t.ex. Connecting Europe Facility)
• utforska möjligheter för nya, bättre och gränsöverskridande transportvägar för personer och varor inklusive alternativa vägar till befintliga
transportkorridorer med trängselproblem
Huvudsakliga målgrupper
• Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur, inklusive hamnar och godsterminaler, i TEN-T nätverket
• Näringsliv, arbetstagare och studerande
Typ av stödmottagare
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
56
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -58 af 132
Investeringsprioritering
•
•
•
•
•
•
•
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur
Infrastrukturägare, förvaltare av hamnar
Hamnmyndigheter och terminaloperatörer, operatörer inom logistik
Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders)
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Icke-statliga organisationer och intressegrupper
Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner
Särskilda geografiska områden:
Denna investeringsprioritering riktas primärt mot områden med prioriterade projekt som ligger inom upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1].
Detta gäller primärt transportkorridoren Oslo-Göteborg-Köpenhamn, med förlängning till den kommande Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och
Tyskland. Det geografiska upptagningsområdet omfattar även hamnar och transportkorridoren genom Jylland, med anslutning till södra Norge.
[1] Knutpunkter i kärnnätverket i TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus.
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
57
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -59 af 132
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
58
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -60 af 132
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
Grön infrastruktur
Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska,
ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
59
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -61 af 132
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
7a - Att stödja ett multimodalt gemensamt europeiskt transportområde genom att investera i TEN-T
ID
13
Indikator
Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Måttenhet
Målvärde (2023)
Antal
Uppgiftskälla
3,00
Utgångsläge vid projektansökan och
rapporterade resultat (Förvaltande
myndighets uppföljningsystem)
Rapporteringsfrekvens
Årligen
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
Investeringsprioriteringens
rubrik
7b
Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
3:2
Det särskilda målets rubrik
Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för
persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.)
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Investeringsprioriteringen syftar till att säkra bra kommunikationer mellan sekundära och tertiära nätverk och knutpunkter på
ena sidan och projekt och åtkomstpunkter i kärnnätverket i TEN-T på den andra. Detta är av betydelse för befolkningen och
näringslivet i de mer perifera delarna av regionen som har längre avstånd och färre kommunikationsalternativ till arbete,
utbildning och knutpunkter för omlastning av gods och transport, än befolkningen i mer centrala delar av regionen. Projekt
under denna prioritering kommer indirekt att bidra till specifika projekt genom att stödja förberedelse och genomförande av
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
60
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -62 af 132
Det särskilda målets id-nummer
3:2
Det särskilda målets rubrik
Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter: Kollektivtrafik för
persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.)
planerade infrastrukturprojekt under TEN-T nätverket.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
149
3:2 - Minska transporttiden med miljövänliga transportformer för personer och gods till närmaste knutpunkt i TEN-T (Miljövänliga transporter:
Kollektivtrafik för persontransport (buss, tåg och båt), samt sjö- och järnvägstransport för godstransport.)
Indikator
Måttenhet
Transporttid för rälsbunden
trafik till närmaste knutpunkt i
TEN-T i relation till transporttid
för vägtrafik
Andel restid med
tåg i förhållande till
restid med bil
Utgångsvärde
Basår
1,23
2013
Målvärde (2023)
1,15
Uppgiftskälla
Egen bedömning
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
Genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T-infrastruktur ska transporttiden minskas med miljövänliga transportformer.
Exempel på aktiviteter:
• utveckla strategier för effektiv anslutning av sekundära knutpunkter till kärnnätverket i TEN-T för att minska transporttiden och optimera
logistiken
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
61
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -63 af 132
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
• utveckla åtgärder för att avlasta knutpunktshamnar och underlätta mer hållbara transporter till och från inlandet
• stärka små- och medelstora hamnars konkurrenskraft genom att utforska marknadsnischer samt samarbetsmöjligheter och nyttjande av
komplementaritet med större hamnar i form av feeder-lösningar och avlastningssystem
• utveckla åtgärder som säkrar god tillgänglighet till internationella flygplatser för regionala flyg- och landtransporter
Huvudsakliga målgrupper
• Nationella, regionala och lokala aktörer med ansvar för transportinfrastruktur
• Hamnar och godsterminaler
• Näringsliv, arbetstagare och studerande utanför kärnnätverket
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
•
•
Nationella, regionala och lokala aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur
Hamnmyndigheter och terminaloperatörer
Transportföretag inklusive fraktbolag (forwarders)
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Icke-statliga organisationer och intressegrupper
Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner
Särskilda geografiska områden
Denna investeringsprioritering riktas dels mot områden som ligger utanför det omedelbara upptagningsområdet för kärnnätverket i TEN-T[1] och som har
behov av att bli kopplat till detta nätverk, dels mot områden som är placerade närmare TEN-T nätverket och som kan dra tydlig fördel av en förbättrad
uppkoppling på TEN-T nätverket.
[1] Knutpunkter i kärnnätverket TEN-T inom ÖKS är Oslo, Göteborg, Malmö, Trelleborg, Köpenhamn samt Århus.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
62
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -64 af 132
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
63
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -65 af 132
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
Grön infrastruktur
Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska,
ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
64
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -66 af 132
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
7b - Att främja regional rörlighet genom att koppla ihop sekundära och tertiära knutpunkter med TEN-T- infrastruktur, inklusive multimodala noder
ID
13
Indikator
Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Måttenhet
Målvärde (2023)
Antal
Uppgiftskälla
4,00
Utgångsläge vid projektansökan och
rapporterade resultat (Förvaltande
myndighets uppföljningsystem)
Rapporteringsfrekvens
Årligen
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
7c
Investeringsprioriteringens
rubrik
Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
65
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -67 af 132
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
3:3
Det särskilda målets rubrik
Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Denna investeringsprioritering syftar till att förbättra förutsättningarna för hållbara transporter genom att minska
energiförbrukningen och utsläppen av koldioxid, svaveloxider, kväveoxider, samt lokala luftföroreningar och buller.
Investeringsprioriteringen kan även främja tillgänglighet. Prioriteringen har en tydlig koppling till det tematiska målet om att
stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Utvecklingen av smarta transportsystem och gröna
drivmedel kan även involvera forskning och innovation kopplat till tematiskt mål 1. Prioriteringen kan gälla direkta
gränsöverskridande transportlösningar med ökad användning av buss, tåg och sjötransport/fartyg. Den kan även innebära
utbyte av erfarenheter gällande utveckling av gemensamma lösningar för mer hållbara transporter som tillsammans kan bidra
till ett mer klimatvänligt transportsystem i regionen som helhet, utan att lösningen i sig är direkt gränsöverskridande (som
exempelvis parallell utveckling av lösningar för kollektivtrafik och cykeltrafik).
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
07
3:3 - Öka det miljövänliga transportarbetet i utvalda korridorer, inklusive i kärnnätverket TEN-T samt i och omkring tätorter
Indikator
Transportsektorns
energiförbrukning i relation till
BRP
Måttenhet
Toe (tonnes of oil
equivalent) per
miljon regional
BNP
Utgångsvärde
Basår
17,90
2010
Målvärde (2023)
16,00
Uppgiftskälla
The Nordic Statbank,
Eurostat, Danmarks
statistik, SSB, SCB
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
66
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -68 af 132
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
För att utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem ska insatser stödjas som ökar det miljövänliga transportarbetet. Exempel på
aktiviteter:
• Projekt som bidrar till att minska utsläppen från transportsektorn
• utveckla gröna gränsöverskridande transportkorridorer, inklusive i kärnnätverket av TEN-T, med effektiv logistik samt strategier för styrning och
genomförande
• utveckla åtgärder för att förbättra järnvägens tillförlitlighet och konkurrenskraft till stöd för genomförandet av EU:s järnvägspaket nr IV[1]
• undersöka och testa intelligenta transportsystem (ITS) som integrerar transportmedel och främjar multimodala resor
• utveckla lösningar, verktyg och metoder för att göra sjöfarten mer miljövänlig
• erfarenhetsutbyte kring åtgärder för mer miljövänliga flygresor och flygplatser
• utveckla metoder som främjar mer hållbar och användarvänlig stads- och regionaltrafik, inklusive utveckling av organisationsstrukturer,
verksamhetsmodeller, finansiering och planering av åtgärder för att minska transportbehovet och optimera transportflöden
• integrerad markanvändning och transportplanering
• utveckling av mer miljöanpassad sjöburen passagerartrafik
• utveckling av skräddarsydda initiativ för tillgänglighet på landsbygden/regioner i glesbygden
• utveckla åtgärder för att öka gång- och cykeltrafik som kan bidra till gemensamma lösningar i ÖKS-regionen
• projekt för att stimulera överföring av gods från väg till sjötransport
• utveckla kombinationsresande, exempelvis genom att underlätta att kunna ta med cyklar på tåg eller buss
Huvudsakliga målgrupper
• Offentliga aktörer med ansvar för transport och infrastruktur
• Den exportinriktade industrin
• Befolkningen och näringslivet i och omkring tätorter
Typ av stödmottagare
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
67
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -69 af 132
Investeringsprioritering
•
•
•
•
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
Offentliga aktörer som ansvarar för transport och infrastruktur
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Icke-statliga organisationer och intressegrupper
Universitet och utbildnings- och forskningsinstitutioner
Särskilda geografiska områden
Städer och deras naturliga närområden.
[1] Med målsättningen att inrätta en inre järnvägsmarknad för att skapa effektivare och mer kundanpassade transporttjänster genomför EU ett antal
åtgärder. I januari 2013 föreslog Europeiska Kommissionen ett fjärde järnvägspaket.
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
• förbättrade administrativa och institutionella strukturer
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
68
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -70 af 132
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
• lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
• lösningar på gemensamma problem
• kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
69
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -71 af 132
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
Grön infrastruktur
Projekten ska ta hänsyn till arbetet med grön infrastruktur på EU, nationell och regional nivå som är ett verktyg för att uppnå positiva ekologiska,
ekonomiska och sociala effekter genom naturliga/halvnaturliga lösningar.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala
förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
70
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -72 af 132
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
7c - Att utveckla och förbättra miljövänliga (även tystare) och koldioxidsnåla transportsystem, däribland transporter på inre vattenvägar och sjöfart, hamnar, multimodala förbindelser och
flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal trafik
ID
Indikator
13
Måttenhet
Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Målvärde (2023)
Antal
Uppgiftskälla
8,00
Utgångsläge vid projektansökan och
rapporterade resultat (Förvaltande
myndighets uppföjningsystem)
Rapporteringsfrekvens
Årligen
2.A.7 Resultatram
Tabell 5: Resultatram för insatsområdet
Insatsområde
3 - Transporter
ID
Typ av
indikator
Indikator eller viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i tillämpliga fall
13
Aktivitet
Samarbeten, nätverk, avtal,
planer, strategier
Antal
1
8,00
102
Finansiell
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
6887526
45 916 908,00
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Delmål för
2018
71
Slutmål (2023)
Uppgiftskäl
la
Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall
Projektrapp
ortering
Certifierade
utgifter
(Förvaltande
myndighet)
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -73 af 132
Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen
Indikator - Antal samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Störst söktryck förutses inom investeringsprioritet 3.3 som har den bredaste ansatsen inom insatsområdet, vilket medför att fler aktörer kan delta och
breda partnerskap utformas. Mer än hälften av ansökningarna kommer att omfattas av vald aktivitetsindikator för investeringsprioritet 3.3. Få och stora
transportprojekt gör att förväntat målvärde endast värderas till åtta samarbeten, nätverk, avtal, planer eller strategier under programperioden 2014-2020.
Under innevarande period finns åtta transport- och infrastrukturprojekt att jämföra med totalt uppskattat 15 under programperioden 2014-2020 för hela
transportmålet. Delmålet beräknas till 0 baserat på erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade
medel.
Metod för framtagande av målvärden och delmål
Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda
programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har
generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt
nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där
det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring.
Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av
utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den
finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är
avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa
typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att programmet godkänns ett år in i
programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde.
För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem,
baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod
(hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser med andra
territoriella program med svensk förvalande myndighet.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
72
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -74 af 132
Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket
Urvalet av aktivitetsramen baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås, målgrupper och erfarenheter från föregående
programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de
åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Vald aktivitetsindikator förväntas omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med
relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om
det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas.
2.A.8 Insatskategorier
Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel
Tabellerna 6–9: Insatskategorier
Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde
Insatsområde
3 - Transporter
Kod
Belopp (euro)
024. Järnvägar (TEN-T stamnät)
2 550 939,28
025. Järnvägar (övergripande TEN-T)
2 550 939,55
028. TEN-T motorvägar och vägar – stamnät (nybyggda)
2 550 939,31
029. TEN-T motorvägar och vägar – övergripande nät (nybyggda)
2 550 939,31
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
73
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -75 af 132
Insatsområde
3 - Transporter
035. Kombinerad transport (TEN-T)
2 550 939,31
037. Flygplatser (TEN-T)
2 550 939,31
039. Kusthamnar (TEN-T)
2 550 939,31
043. Infrastruktur för och främjande av åtgärder för ren stadstrafik (inklusive utrustning och rullande
materiel)
2 550 939,31
044. Intelligenta transportsystem (inklusive införande av efterfrågestyrning, vägtullsystem samt itbaserade kontroll- och informationssystem)
2 550 939,31
Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering
Insatsområde
3 - Transporter
Kod
Belopp (euro)
01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet
22 958 454,00
Tabell 8: Dimension 3 – Typ av område
Insatsområde
3 - Transporter
Kod
Belopp (euro)
01. Storstadsområden (tätbefolkade, >50 000 invånare)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
5 739 613,68
74
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -76 af 132
Insatsområde
3 - Transporter
Kod
Belopp (euro)
02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare)
10 331 304,19
03. Landsbygdsområden (glesbefolkade)
1 147 922,69
04. Makroregionala samarbetsområden
5 739 613,44
Tabell 9: Dimension 6 – territoriella genomförandemekanismer
Insatsområde
3 - Transporter
Kod
Belopp (euro)
07. Ej tillämpligt
22 958 454,00
2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa
kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att
öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall)
Insatsområde:
3 - Transporter
Den planerade användningen av tekniskt stöd beskrivs under 2B.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
75
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -77 af 132
.
2.A.1 Insatsområde
Insatsområdets id-nummer
4
Insatsområdets rubrik
Sysselsättning
 Insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument
 Hela insatsområdet kommer att genomföras endast med finansieringsinstrument som inrättas på unionsnivå
 Hela insatsområdet kommer att genomföras med instrument för lokalt ledd utveckling
2.A.2 Motivering till inrättandet av ett insatsområde som omfattar mer än ett tematiskt mål (i tillämpliga fall)
Inom insatsområdet kombineras inte investeringsprioriteringar från olika tematiska mål.
2.A.3 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd
Fond
ERDF
Beräkningsunderlag (summa stödberättigande utgifter
eller stödberättigande offentliga utgifter)
Totalt
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
8a
Investeringsprioriteringens
Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
76
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -78 af 132
Investeringsprioriteringens idnummer
8a
rubrik
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
4:1
Det särskilda målets rubrik
Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
Insatserna inom denna investeringsprioritering syftar till att främja sysselsättning och gränsregionalt samarbete i egenföretag,
mikroföretag och nya företag, stärka gränsregionala rådgivningsinsatser och stimulera entreprenörskap och nyföretagande.
Entreprenörer är viktiga för dynamiken i näringslivet och är genom introduktion av nya idéer och produkter källor till
innovation och tillväxt. Det är därför viktigt att skapa bättre ramar för etablering av nya företag, och förutsättningar för att de
nya företagen ska överleva, utvecklas och växa. De flesta arbetstillfällena finns visserligen inom mycket stora företag, men det
är till största delen de nystartade och unga företagen som skapar nya arbetstillfällen. Insatser inom denna prioritet ska därför
underlätta nyföretagande och främja entreprenörsandan i såväl utbildningssystemet som i näringslivet. Inom programmet
fokuseras insatserna inom det specifika målet på åtgärder som främjar ökad sysselsättning snarare än produktivitet i de
växande företagen.
Trots att könsuppdelningen på arbetsmarknaden minskar finns fortfarande stora skillnader mellan antal kvinnor och män inom
vissa sektorer. Insatser inom programmet bör främja en mer effektiv och jämställd arbetsmarknad präglad av mångfald, i syfte
att öka regionens tillväxt. Det kan exempelvis ske genom medvetna anpassningar i företagsrådgivning etc. Expertkompetens
inom nya branscher bör öka, så att rådgivning kan göras så målinriktad och relevant som möjligt. Genom att arbeta
gränsöverskridande med kompetenser i innovationssystemet skapas kritisk massa och ett bredare internationellt perspektiv.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
4:1 - Främja ökad sysselsättning i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
77
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -79 af 132
ID
08
Indikator
Antal sysselsatta i företag med
1-9 anställda
Måttenhet
Antal sysselsatta
Utgångsvärde
Basår
980 000,00
2011
Målvärde (2023)
1 071 812,00
Uppgiftskälla
Nationell offentlig
statistik
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
För att ytterst främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet samt för att utveckla företagsinkubatorer och investeringsstöd för egenföretagande,
mikroföretag och nyföretagande ska insatser stödjas som ökar antalet sysselsatta i nystartade och växande företag. Exempel på aktiviteter:
• skapande eller vidareutveckling av gränsöverskridande inkubatorsamarbete
• upprättande eller vidareutveckling av entreprenörskapsutbildningar och, studentdrivna innovations- och entreprenörskapsprojekt kopplade till
utbildningsinstitutioner
• företagsrådgivning på en gränsregional marknad för att säkerställa internationell inriktning och vision
• metodutveckling, stöd och rådgivning till egenföretag, mikroföretag och nystartade företag
• skapande av gränsöverskridande företagsnätverk och branschråd
• utveckling av nya metoder och möjligheter för affärssamarbete och export
• insatser som främjar akademikers möjligheter i egenföretag, mikroföretag och nystartade företag
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivsorganisationer
Små- och medelstora företag, entreprenörer, nystartade företag
Företagsstödjande organisationer, företagsrådgivare
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
78
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -80 af 132
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
• Föreningar, utbildningsinstitutioner, studerande, etc.
• Det regionala innovationssystemet
• Inkubatorer
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Inkubatorer
Utbildningsinstanser
Företagsrådgivningscenter
Icke-vinstdrivande organisationer
Sociala innovatörer
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
• förbättrade administrativa och institutionella strukturer
• lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
• lösningar på gemensamma problem
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
79
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -81 af 132
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
• kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
80
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -82 af 132
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
ID
CO01
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
Indikator
Produktiv investering: Antal företag som får stöd
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Måttenhet
Målvärde (2023)
Företag
Uppgiftskälla
100,00
81
Projektrapportering, Förvaltande
myndighets uppföljningssystem
Rapporteringsfrekvens
Årligen
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -83 af 132
Investeringsprioritering
8a - Att stödja utvecklingen av företagskuvöser och investeringsstöd för egenföretagande, mikroföretag och nyföretagande
ID
Indikator
Måttenhet
CO05
Produktiv investering: Antal nya företag som får stöd
Företag
CO08
Produktiv investering: Sysselsättningsökning i företag
som får stöd
13
14
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
100,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
heltidsekvivalenter
25,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Antal
15,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
Antal deltagande företag
Antal
250,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
2.A.4 Investeringsprioritering
Investeringsprioriteringens idnummer
8e
Investeringsprioriteringens
rubrik
Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
2.A.5 Särskilda mål för investeringsprioriteringen och förväntade resultat
Det särskilda målets id-nummer
4:2
Det särskilda målets rubrik
Öka antalet gränsarbetspendlare
Resultat som medlemsstaterna
försöker uppnå med unionens
stöd
För att skapa en gränsöverskridande arbetsmarknad i programgeografin behöver möjligheterna att hitta arbetstillfällen på andra
sidan gränsen synliggöras. Samtidigt kan en bättre matchning mellan behov av arbetskraft och lediga tjänster över
landgränserna leda till att synergieffekter skapas mellan ÖKS-regionens olika delområden. För att uppnå målet om ökad
förvärvsfrekvens och sysselsättning är det också viktigt att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Det kan exempelvis handla
om att öka informationsinsatserna samt att undanröja såväl mentala som strukturella hinder. Myndigheter på nationell, regional
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
82
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -84 af 132
Det särskilda målets id-nummer
4:2
Det särskilda målets rubrik
Öka antalet gränsarbetspendlare
och lokal nivå bör därför samarbeta för att minska gränshinder inom gällande lagar och regler.
Även inom utbildningsområdet bör ökat samarbete och harmonisering över gränserna eftersträvas, inte minst när det gäller
meritvärdering. Det skulle kunna leda till fler gemensamma utbildningar över gränserna, ett ökat antal som studerar i andra
delar av ÖKS-regionen, samt gemensam tillgång till praktikplatser.
Tabell 3: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
Särskilt mål
ID
09
4:2 - Öka antalet gränsarbetspendlare
Indikator
Antal gränsarbetspendlare inom
Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen
Måttenhet
Antal personer
Utgångsvärde
Basår
26 452,00
2009
Målvärde (2023)
30 000,00
Uppgiftskälla
StatNord
Rapporteringsfrekvens
2018, 2020, 2023
2.A.6 Åtgärder som ska få stöd inom investeringsprioriteringen (per investeringsprioritering)
2.A.6.1 En beskrivning av den typ av åtgärder som ska få stöd, med exempel, och hur de förväntas bidra till de särskilda målen, bland annat, i
tillämpliga fall, med identifiering av huvudsakliga målgrupper, särskilda territorier och typer av stödmottagare
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
För att främja hållbar och kvalitativ sysselsättning liksom arbetskraftens rörlighet ska insatser stödjas för att öka antalet gränsarbetspendlare. Exempel på
aktiviteter:
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
83
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -85 af 132
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
• ökad rörlighet inom utbildningssystemen inklusive samarbete kring gränsöverskridande praktikmöjligheter i regionen, med särskilt fokus på
ungdomar
• utnyttja gränsöverskridande regionala synergier på arbetsmarknaden, inklusive matchning av utbud och efterfrågan samt mellan utbildning och
arbetsmarknad
• utveckla gränsregionala arbetsmarknadsanalyser och statistiksamarbeten
• harmonisering av utbildning och certifiering för arbetstagare över gränserna
• förbättra information och rådgivning för gränspendlare och näringslivet
• minska gränshinder, exempelvis inom socialförsäkringsområdet, utbildnings- och arbetsmarknadsområdet
• sektorsövergripande samarbeten mellan samhällets alla aktörer för att på ett nytänkande sätt möta utmaningarna på arbetsmarknaden
• minskning av formella och informella gränshinder
Huvudsakliga målgrupper
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Arbetspendlare (nuvarande och potentiella)
Studerande
Utbildningsinstanser
Arbetsgivare
Icke-vinstdrivande organisationer
Intresseorganisationer
Informationscenter för gränspendlare
Typ av stödmottagare
•
•
•
•
Offentliga aktörer
Privata aktörer samt näringslivs- och branschorganisationer
Utbildningsinstanser
Arbetsförmedlingar
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
84
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -86 af 132
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
• Informationstjänster och gränspendlarservice
• Föreningar
• Fackförbund
2.A.6.2 Vägledande principer för urval av insatser
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
Bidrag till Europa 2020 och EU:s strategi för Östersjöregionen
Genomgående för projekten är att de ska bidra till genomförandet av Europa 2020 samt, där så är relevant, till Östersjöstrategin (se kapitel 4.4).
Gränsregionalt mervärde
De projekt som finansieras av programmet ska ha ett tydligt gränsregionalt mervärde. Ambitionen är att projekten ska ge resultat inom ett eller flera av
nedanstående områden:
•
•
•
•
förbättrade administrativa och institutionella strukturer
lärande genom överföring av metoder, modeller, data, kunskap samt idéer och visioner
lösningar på gemensamma problem
kritisk massa – sammanslagning av resurser för att skapa en större gemensam potential än vad som finns inom den enskilda regionen eller landet
Bestående effekter
Projekt som finansieras av programmet bör sträva efter att varaktiga samarbetsstrukturer etableras samt att insatserna ger långsiktiga och bestående
förändringar inom prioriterade områden. Det kan till exempel handla om att resultaten blir en integrerad del av en verksamhet eller bidrar till strategisk
påverkan i form av avtal, policy och styrdokument. Projekt ska i ansökan kunna visa hur resultat och erfarenheter kan användas när projektet avslutats.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
85
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -87 af 132
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
Horisontella kriterier
De horisontella kriterierna som beskrivs i kapitel 8 ska beaktas i projekten. Dessa är hållbar utveckling, lika möjligheter och icke-diskriminering, samt
jämställdhet. Kriterierna har betydelse i programmets alla delar och kan medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft. Inom
ramen för genomförandet av programmet ses de horisontella kriterierna som verktyg för att förbättra och effektivisera arbetet för hållbar tillväxt.
Additionalitet
För varje projekt som finansieras av programmet gäller additionalitetsprincipen. Detta innebär att aktiviteter som stöds av programmet ska ge ett mervärde
i förhållande till redan existerande insatser inom det aktuella området. Aktiviteterna får inte ersätta en lagstadgad insats. Sökande ska visa att projektet inte
kunde ha genomförts i samma storlek, vid samma tid eller inom samma tidsram utan stödet.
Resultatorientering
Alla projekt ska ha en klar interventionslogik (effektkedja). Det innebär att ett projekt ska bidra till att uppnå det specifika mål som är aktuellt för den
investeringsprioritering som projektet tillhör. Sökande ska beskriva kopplingen mellan projektets aktiviteter, output (direkta resultat) och effekter.
Effektkedjan ska vara tydlig och logisk samt innehålla mätbara mål.
Deltagande aktörer och inriktning
Projekt med ett brett partnerskap av aktörer från offentlig verksamhet, näringslivet, och föreningslivet uppmuntras. Privat medverkan och kommersiella
intressen i projekt innebär att insatser måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Bedömning av projektaktiviteter i
förhållande till regelverk på statsstödsområdet förutsätter en klar beskrivning vid inlämnande av ansökan. Eventuellt förekommande statsstöd i projekt i
programmet kan beviljas under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimis-stöd.
2.A.6.3 Planerad användning av finansieringsinstrument (i tillämpliga fall)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
86
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -88 af 132
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
Inga finansieringstekniska instrument kommer att användas.
2.A.6.4 Planerad användning av större projekt (i tillämpliga fall)
Investeringsprioritering
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och
rådgivningstjänster samt gemensam utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
Inga större projekt är identifierade inom ÖKS-programmet.
2.A.6.5 Aktivitetsindikatorer (per investeringsprioritering)
Tabell 4: Gemensamma och programspecifika aktivitetsindikatorer
Investeringsprioritering
ID
8e - Integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader, inklusive gränsöverskridande rörlighet, gemensamma lokala sysselsättningsinitiativ, informations- och rådgivningstjänster samt gemensam
utbildning (ETS-Gränsöverskridande)
Indikator
Måttenhet
CO43
Arbetsmarknad och utbildning: Antal deltagare i
gränsöverskridande rörlighetsinitiativ
Personer
13
Samarbeten, nätverk, avtal, planer, strategier
Antal
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Målvärde (2023)
87
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
2 000,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
4,00
Projektrapportering (Förvaltande
myndighets uppföljningssystem)
Årligen
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -89 af 132
2.A.7 Resultatram
Tabell 5: Resultatram för insatsområdet
Insatsområde
4 - Sysselsättning
ID
Typ av
indikator
Indikator eller viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i tillämpliga fall
Delmål för
2018
Slutmål (2023)
Uppgiftskäl
la
13
Aktivitet
Samarbeten, nätverk, avtal,
planer, strategier
Antal
1
15,00
Projektrapp
ortering
(Förvaltande
myndighets
uppföljnings
system)
102
Finansiell
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
7652818
51 018 786,00
Certifierade
utgifter
(Förvaltande
myndighet)
Förklaring av indikatorns relevans, i tillämpliga fall
Ytterligare kvalitativa uppgifter om inrättandet av resultatramen
Programspecifik indikator - Antal samarbeten, planer och nätverk
Inriktningen på investeringsprioritering 4.1 passar förutsättningarna i programmets båda geografiska delområden, jämfört med investeringsprioritering
4.2 som är mest lämpad för delområde Öresund. Största delen av ansökningarna förväntas därför vara riktade mot investeringsprioritering 4.1.
Insatsområdets karaktär är sådan att ett relativt stort antal projekte förväntas kunna använda indikatorn «Antal samarbeten, planer och nätverk», som
därför förväntas omfatta mer än hälften av de medel som är allokerade till insatsområdet.
Branschorganisationer, inkubatorer och övriga aktörer med uppdrag att främja företagande kommer bli de som i huvudsak deltar och de som i sin tur
involverar de små företagen. De samarbeten som registreras under denna indikator bör vara formaliserade avtal mellan aktörer med rätt mandat och
kompentens, med relevant innehåll, så som gemensamma strategier, handlingsplaner och initiativ som kan medverka till att det specifika målet uppnås.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
88
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -90 af 132
Målvärdet har mot bakgrund av dessa förutsättningar samt erfarenheter från föregående programperiod beräknats till 15 och delmålet till 1 baserat på
erfarenheter från föregående programperiod samt förväntningar på årsvis fördelning av utbetalade medel.
Metod för framtagande av målvärden och delmål
Vid framtagande av målvärden för aktivitetsindikatorerna har analysen främst tagit utgångspunkt i erfarenheter från tidigare genomförda
programperioder. Dock är programmets inriktning annorlunda i denna period och möjliggör insatser som inte kunde genomföras tidigare. Målvärdet har
generellt satts i relation till de ekonomiska resurser som fördelats för respektive tematiskt mål. Det har också tagits utgångspunkt från regionala samt
nationella analyser och strategier för de tematiska målen. Analysen har syftat till att hitta de specifika utmaningar som finns för programområdet och där
det i ett gränsöverskridande perspektiv går att bidra till förändring.
Beräkningarna av ett rimligt värde för delmålet för 2018 för varje utvald aktivitetsindikator har grundats på erfarenheter och årsvis fördelning av
utbetalade medel under föregående programperiod. Beräkningen av delmålet för aktivitetsindikatorerna har generellt utgått från det valda värdet för den
finansiella indikatorn och har landat på en lägre nivå eftersom förväntade utbetalade medel vid utgången av 2018 endast delvis utgörs av projekt som är
avslutade Därmed har hänsyn också tagits till att endast utfall från avslutade insatser får beaktas i resultatramverket. Dessutom har det beaktats att vissa
typer av insatser kommer att vara nya för programområdet och därmed ha en längre startsträcka. Det faktum att det programmet godkänns ett år in i
programperioden bidrar till att den sammanlagda bedömningen avseende delmål för flertalet aktivitetsindikatorer fastställs till ett relativt lågt värde.
För de finansiella indikatorerna som definieras som utbetalat stöd avseende utgifter som är bokförda i attesterande myndighets redovisningssystem,
baseras delmålet för 2018 och slutmålet för år 2023 på erfarenheter från föregående programperiod, på utfall och prognos för föregående programperiod
(hur utbetalningarna genomfördes under motsvarande del av programperioden, 2007 till och med första halvåret 2011) samt jämförelser andra territoriella
program med svensk förvalande myndighet.
Metod och kriterium för urval av aktivitetsindikatorer i resultatramverket
En aktivitetsindikator har valts ut till resultatramverket. Urvalet av baserar sig på en bedömning av de specifika målen, åtgärder som föreslås,
målgrupper och erfarenheter från föregående programperiod. Med utgångspunkt i denna metod har aktivitetsindikatorer valts ut för att ingå i
resultatramen som bäst bedöms beskriva resultatet av de åtgärder som förväntas inom respektive insatsområde. Den utvalda aktivitetsindikatorn förväntas
omfatta en majoritet av de åtgärder som ska genomföras. Med relativt få indikatorer i resultatramverket är det lättare följa upp och överblicka
genomförandet. Därmed ökar möjligheterna till korrigerande åtgärder om det visar sig att resultatramverket inte kommer att uppfyllas.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
89
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -91 af 132
2.A.8 Insatskategorier
Insatskategorier för innehållet i insatsområdet, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär uppdelning av unionens medel
Tabellerna 6–9: Insatskategorier
Tabell 6: Dimension 1 Interventionsområde
Insatsområde
4 - Sysselsättning
Kod
Belopp (euro)
102. Tillgång till sysselsättning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet
långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och
stöd till arbetskraftens rörlighet
3 644 198,94
103. Varaktig integration på arbetsmarknaden för ungdomar, särskilt de som inte arbetar eller studerar,
inklusive ungdomar som löper risk för social utestängning och ungdomar från marginaliserade grupper,
vilket inbegriper genomförandet av ungdomsgarantin
3 644 199,01
104. Egenföretagande, entreprenörskap och nyföretagande, inklusive innovativa mikroföretag och små och
medelstora företag
3 644 199,01
106. Anpassning till förändringar för arbetstagare, företag och entreprenörer
3 644 199,01
108. Modernisering av institutionerna på arbetsmarknaden, såsom offentliga och privata
arbetsförmedlingstjänster, och förbättring av matchning till arbetsmarknadens behov, inklusive genom
åtgärder för att öka arbetstagarnas rörlighet över gränserna samt genom rörlighetssystem och bättre
3 644 199,01
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
90
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -92 af 132
Insatsområde
4 - Sysselsättning
samarbete mellan institutioner och berörda parter
116. Öka kvaliteten och effektiviteten inom och tillgången till universitets- och högskoleutbildningen för
att öka deltagandet och förbättra resultaten, framför allt för missgynnade grupper
3 644 199,01
117. Stärka lika tillgång till livslångt lärande för alla åldersgrupper i formella, icke-formella och
informella sammanhang, öka arbetskraftens kunskaper, färdigheter och kompetens och främja flexibla
utbildningsvägar inklusive genom yrkesvägledning och validering av förvärvad kompetens
3 644 199,01
Tabell 7: Dimension 2 Typ av finansiering
Insatsområde
4 - Sysselsättning
Kod
Belopp (euro)
01. Bidrag utan återbetalningsskyldighet
25 509 393,00
Tabell 8: Dimension 3 – Typ av område
Insatsområde
4 - Sysselsättning
Kod
Belopp (euro)
01. Storstadsområden (tätbefolkade, >50 000 invånare)
6 377 348,27
02. Mindre stadsområden (mindre tätbefolkade, >5 000 invånare)
11 479 226,88
03. Landsbygdsområden (glesbefolkade)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
1 275 469,65
91
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -93 af 132
Insatsområde
4 - Sysselsättning
Kod
Belopp (euro)
04. Makroregionala samarbetsområden
6 377 348,20
Tabell 9: Dimension 6 – territoriella genomförandemekanismer
Insatsområde
4 - Sysselsättning
Kod
Belopp (euro)
07. Ej tillämpligt
25 509 393,00
2.A.9 En sammanfattning av den planerade användningen av tekniskt stöd som vid behov omfattar åtgärder för att stärka den administrativa
kapaciteten hos de myndigheter är delaktiga i förvaltningen och kontrollen av programmen och stödmottagarna samt vid behov åtgärder för att
öka den administrativa kapaciteten hos relevanta parter att delta i genomförandet av programmen (i tillämpliga fall) (i tillämpliga fall)
Insatsområde:
4 - Sysselsättning
Inte relevant. Den planerade användingen av tekniskt stöd beskrivs under 2B.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
92
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -94 af 132
.
2.B BESKRIVNING AV INSATSOMRÅDEN FÖR TEKNISKT STÖD
2.B.1 Insatsområde
ID
5
Rubrik
Tekniskt stöd
2.B.2 Fond och beräkningsunderlag för unionens stöd
Fond
Eruf
Beräkningsunderlag (summa
stödberättigande utgifter eller
stödberättigande offentliga utgifter)
Totalt
2.B.3 Särskilda mål och förväntade resultat
ID
5:1
Särskilt mål
Genomförande av programmets aktiviteter inom
ramarna för förordningar och nationella
bestämmelser.
Resultat som medlemsstaterna försöker uppnå med unionens stöd
Ej relevant då Tekniskt stöd ej överstiger 15 miljoner EURO
2.B.4 Resultatindikatorer
Tabell 10: Programspecifika resultatindikatorer (per särskilt mål)
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
93
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -95 af 132
Insatsområde
ID
5:1 - Genomförande av programmets aktiviteter inom ramarna för förordningar och nationella bestämmelser.
Indikator
Måttenhet
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Utgångsvärde
94
Basår
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
Rapporteringsfrekvens
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -96 af 132
2.B.5 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen (per insatsområde)
2.B.5.1 En beskrivning av åtgärder som ska få stöd och hur de förväntas bidra till de särskilda målen
Insatsområde
5 - Tekniskt stöd
Tekniskt stöd finansieras av ERUF med 8 141 295 EUR och av Norska Interregmedel med 2 014 389 EUR.
Tekniskt stöd ska finansiera:
•
•
•
•
•
•
Förvaltande myndighet inklusive gemensamt sekretariat
Attesterande myndighet
Revisionsmyndigheten
Styr- och Övervakningskommittéer
Utvärderingar
Information
Sveriges, Danmarks och Norges regeringar har genom överenskommelse utsett Tillväxtverket till Förvaltande och Attesterande myndighet.
Målet för tekniskt stöd är att ge förutsättningar för ett effektivt programgenomförande inom programmets administration, informationsverksamhet och
utvärdering. Det tekniska stödet ska finansiera genomförandeorganisationen, administration, informations- och kommunikationsinsatser, datasystem,
kontroller, övervakning, uppföljningar och utvärderingar samt förvaltning av programmet.
För att programmet ska genomföras på ett effektivt sätt, så att såväl stödmottagare, finansiärer som administrationen upplever en tillfredställande och
ekonomiskt välskött förvaltning förutsätts att administration, information och ekonomihantering ges tillräckliga ekonomiska och personella resurser.
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
95
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -97 af 132
2.B.5.2 Aktivitetsindikatorer som förväntas bidra till resultaten (per insatsområde)
Tabell 11: Aktivitetsindikatorer
Insatsområde
5 - Tekniskt stöd
ID
Indikator
Måttenhet
Målvärde (2023)
Uppgiftskälla
15
Programmets medel ska ha fördelats till projekt enligt programmets
intentionerdomain.emptyString
%
100,00
Förvaltande myndighets uppföljningssystem
16
Utbetalda medel av programmets totala EU-budgetdomain.emptyString
%
95,00
Förvaltande myndighets uppföljningsystem
400
antal anställda som delfinansieras av TA-medeldomain.emptyString
antal heltidsekvivalenter
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
96
Förvaltande myndighets uppföljningssystem
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -98 af 132
2.B.6 Insatskategorier
Motsvarande insatskategorier, enligt en nomenklatur som antagits av kommissionen, och en preliminär fördelning av unionens medel
Tabellerna 12–14: Insatskategorier
Tabell 12: Dimension 1 Interventionsområde
Insatsområde
5 - Tekniskt stöd
Kod
Belopp (euro)
121. Förberedelse, genomförande, övervakning och kontroll
6 513 034,56
122. Utvärdering och undersökningar
407 065,22
123. Information och kommunikation
1 221 195,22
Tabell 13: Dimension 2 Typ av finansiering
Insatsområde
5 - Tekniskt stöd
Kod
Belopp (euro)
01.Bidrag utan återbetalningsskyldighet
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
8 141 295,00
97
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -99 af 132
Tabell 14: Dimension 3 – Typ av område
Insatsområde
5 - Tekniskt stöd
Kod
Belopp (euro)
07.Ej tillämpligt
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
8 141 295,00
98
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -100 af 132
3. FINANSIERINGSPLAN
3.1 Medel från Eruf (i euro)
Tabell 15
Fond
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Totalt
Eruf
8 536 960,00
12 216 861,00
15 460 389,00
24 134 674,00
24 617 434,00
25 109 846,00
25 612 097,00
135 688 261,00
Totalt
8 536 960,00
12 216 861,00
15 460 389,00
24 134 674,00
24 617 434,00
25 109 846,00
25 612 097,00
135 688 261,00
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
99
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -101 af 132
3.2.A Summa medel från Eruf och nationell medfinansiering (i euro)
Tabell 16: Finansieringsplan
Insatso
mråde
Fond
Beräkningsund
erlag för
unionens stöd
Unionens stöd
(a)
Nationell
medfinansiering
(b) = (c) + (d)
(Summa
stödberättigan
de kostnader
eller offentliga
stödberättigan
de kostnader)
Preliminär uppdelning av nationell
medfinansiering
Nationell offentlig
finansiering
Nationell privat
finansiering
(c)
(d)
Summa finansiering Medfinansieringsgra
d
(e) = (a) + (b)
(f) = (a) / (e) (2)
För kännedom
Bidrag från
tredjeländer
Bidrag från EIB
1
Eruf
Totalt
44 641 438,00
44 641 438,00
40 177 294,00
4 464 144,00
89 282 876,00
50,0000000000%
11 045 564,00
0,00
2
Eruf
Totalt
34 437 681,00
34 437 681,00
30 993 913,00
3 443 768,00
68 875 362,00
50,0000000000%
8 520 863,00
0,00
3
Eruf
Totalt
22 958 454,00
22 958 454,00
20 662 609,00
2 295 845,00
45 916 908,00
50,0000000000%
5 680 576,00
0,00
4
Eruf
Totalt
25 509 393,00
25 509 393,00
22 958 454,00
2 550 939,00
51 018 786,00
50,0000000000%
6 311 751,00
0,00
5
Eruf
Totalt
8 141 295,00
8 141 295,00
8 141 295,00
0,00
16 282 590,00
50,0000000000%
2 014 389,00
0,00
Totalt
Eruf
135 688 261,00
135 688 261,00
122 933 565,00
12 754 696,00
271 376 522,00
50,0000000000%
135 688 261,00
135 688 261,00
122 933 565,00
12 754 696,00
271 376 522,00
50,0000000000%
Totalsumma
(1) Ska endast fyllas i om de insatsområdena uttrycks i totala kostnader.
(2) Detta tal kan rundas av till närmaste heltal i tabellen. Den exakta satsen som används för att ersätta betalningar är kvoten (f).
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
100
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -102 af 132
3.2.B Uppdelning per insatsområde och tematiskt mål
Tabell 17
Insatsom
råde
Tematiskt mål
Unionens stöd
Nationell medfinansiering
Summa finansiering
1
Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
44 641 438,00
44 641 438,00
89 282 876,00
2
Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
34 437 681,00
34 437 681,00
68 875 362,00
3
Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur
22 958 454,00
22 958 454,00
45 916 908,00
4
Främja hållbar sysselsättning av god kvalitet och stödja arbetskraftens
rörlighet
25 509 393,00
25 509 393,00
51 018 786,00
127 546 966,00
127 546 966,00
255 093 932,00
Totalt
Tabell 18: Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om klimatförändringar
Insatsområde
Preliminärt stödbelopp som ska användas för mål om
klimatförändringar (i euro)
Andel av det samlade anslaget till programmet (i
%)
1
0,00
0,00%
2
34 437 681,00
25,38%
3
6 122 254,43
4,51%
4
0,00
0,00%
5
0,00
0,00%
40 559 935,43
29,89%
Totalt
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
101
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -103 af 132
4. INTEGRERAT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT VID TERRITORIELL
UTVECKLING
Beskrivning av det integrerade tillvägagångssättet vid territoriell utveckling, med
beaktande av samarbetsprogrammets innehåll och mål, även när det gäller regioner och
områden som avses i artikel 174.3 i EUF-fördraget, med hänsyn till de deltagande
medlemsstaternas partnerskapsöverenskommelser, som visar hur programmet bidrar till
att uppfylla dess mål och förväntade resultat
Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet (ÖKS) omfattar två delområden, Öresund
respektive Kattegat-Skagerrak (KASK) samt det övergripande Öresund-KattegatSkagerrak-området. Programområdet har fler än 9 miljoner invånare i tre länder. Här
finns två huvudstäder, fler än 30 universitet och områdets delar förenas av hav.
ÖKS-området är en attraktiv region som kännetecknas av god ekonomi, hög
utbildningsnivå och god tillgänglighet till natur och havsområden. Här finns en stor
dynamik mellan storstadsområden och landsbygdsområden, mellan olika ekonomiska,
konjunkturmässiga och demografiska utmaningar.
De två delområdena har dock delvis olika förutsättningar. För att utnyttja den fulla
potentialen i programområdet och samtidigt se till varje delområdes specifika
förutsättningar är det viktigt att ta tillvara den lokala och regionala kompetensen.
Regionen städer spelar en avgörande roll för tillväxten. Hållbar stadsutveckling har i
Öresund-Kattegat-Skagerrak-programmet bäring på samtliga fyra tematiska mål. Inom
grön ekonomi finns möjlighet till satsningar på stadsmiljön gällande energieffektivitet,
smart energihantering och användning av förnybar energi. I målet om hållbara transporter
finns möjligheter att främja hållbar stadstrafik och programmet stimulerar till
innovationsutveckling samt gränsöverskridande sysselsättning.
Inriktningen på programmet överensstämmer med intentionerna i deltagande länders
partnerskapsöverenskommelse och kompletterar dessa genom att identifierade insatser i
programmet inte enbart gäller för ett land utan avser gränsöverskridande samarbete
mellan regioner i tre länder.
Programmet avser inte att tillämpa verktygen ITI, CLLD eller hållbar stadsutveckling.
4.1 Lokalt ledd utveckling (i tillämpliga fall)
Tillvägagångssättet vid användning av instrument för lokalt ledd utveckling samt
principerna för att fastställa i vilka områden de kommer att genomföras
Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet 2014-2020.
SV
102
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -104 af 132
4.2 Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling (i tillämpliga fall)
Principer för att fastställa i vilka stadsområden som integrerade åtgärder för hållbar
stadsutveckling ska genomföras och det preliminära Eruf-stödet till dessa åtgärder.
Ej tillämpligt.
Tabell 19: Integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling – preliminära belopp
för Eruf-stöd
Preliminära belopp för Eruf-stöd (i euro)
0,00
4.3 Integrerade territoriella investeringar (ITI) (i tillämpliga fall)
Tillvägagångssättet vid användning av integrerade territoriella investeringar (enligt
definitionen i artikel 36 i förordning 1303/2013) i andra fall än dem som avses i punkt
4.2, samt ett preliminärt anslag från varje insatsområde
Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet 2014-2020.
Tabell 20: Preliminära anslag till integrerad territoriell investering andra än dem
som avses i punkt 4.2 (aggregerat belopp)
Preliminärt anslag
(unionens stöd) (i euro)
Insatsområde
Totalt
0,00
4.4 Hur de inom programmet planerade insatserna bidrar till makroregionala
strategier och havsområdesstrategier, enligt de behov för programområdet som
fastställts av berörda medlemsstater, och med hänsyn till de strategiskt viktiga
projekt som anges i strategierna (i tillämpliga fall)
(När medlemsstaterna och regionerna deltar i makroregionala strategier och
havsområdesstrategier)
Östersjöstrategin
SV
103
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 ÖKS-programmet
- Side -105 af 132
ingår i geografin för Östersjöstrategin, som ska bidra till en förbättrad
miljö, stark och hållbar tillväxt, minskade ekonomiska klyftor och minskad
gränsöverskridande brottslighet. Östersjöstrategins tre mål är att: (1) Rädda havsmiljön;
(2) Koppla samman regionen, samt; (3) Öka välståndet. Många av de utmaningar som
EU står inför är gränsöverskridande i sin natur, för lokal, regional såväl som nationell
nivå. Även i Europa 2020-strategin betonas vikten av ett närmare samarbete mellan
unionens medlemmar. EU:s strategi för Östersjöregionen ger en viktig vägledning för
valet av insatser och bidrar till att programmet kan användas på ett mer målmedvetet och
fokuserat sätt för att möta gemensamma utmaningar i makroregionen.
Som Östersjöstrategiprojekt räknas antingen Flaggskeppsprojekt som anges i
handlingsplanen eller projekt med tydlig makroregional påverkan, som bidrar till att nå
strategins mål och indikatorer och till att genomföra en eller flera åtgärder i
handlingsplanen.
ÖKS-programmet har en klar koppling till Östersjöstrategin och kan bidra till dess
genomförande inom de tematiska mål och investeringsprioriteringar som har valts för
programmet. Östersjöstrategin har beaktats vid fastställandet av målen och kontakt har
tagits med relevanta Priority Area Co-ordinators. Strategin har en direkt koppling till
tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation; tematiskt mål
3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur; samt
tematiskt mål 4, Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet. Även tematiskt
mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer bidrar
indirekt till Östersjöstrategin genom att verka för en bättre havsmiljö genom ökad
användning av förnybar energi, vilket minskar utsläpp och föroreningar.
Kopplingen mellan de tematiska målen för ÖKS-programmet och prioriteringsområdena i
Östersjöstrategin samt förslag på åtgärder som kan stödjas är följande:
Tematiskt mål 1, Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation:
Prioriteringsområde 7 – Utnyttja den fulla potentialen av forskning och innovation inom
regionen
Tematiskt mål 2, Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla
sektorer:
Prioriteringsområde 8.2 – Utveckla djupare samarbete för grön teknologi för att skapa
nya affärsmöjligheter
Prioriteringsområde 8.4 – Utveckla Östersjöregionen till en eko-effektiv region
Prioriteringsområde 10 – Att öka tillgången till energimarknaderna och göra dessa mer
effektiva och säkra
Tematiskt mål 3, Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig
nätinfrastruktur:
Prioriteringsområde 4 – Att bli en föregångsregion när det gäller rena sjötransporter
Prioriteringsområde 11 – Förbättra interna och externa transportförbindelser
SV
104
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Tematiskt
- Side -106
målaf4,132
Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet:
Prioriteringsområde 8.1 – Främja unga entreprenörer
Prioriteringsområde 8.7 – Implementera Baltic Sea Labour Network-projektet
Prioriteringsområde 8.8 – Samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlarna
Programsekretariatet kommer under programperioden att utveckla samarbetet med de
myndigheter som är ansvariga för relevanta delar av Östersjöstrategin. Exempelvis kan
gemensamma workshopar, informationsmöten och konferenser genomföras.
Programmets Övervakningskommitté kommer löpande att informeras om projektens
koppling till Östersjöstrategin och genomförda aktiviteter.
SV
105
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 5.
- Side
-107 af 132
GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER
FÖR SAMARBETSPROGRAMMET
5.1 Relevanta myndigheter och organ
Tabell 21: Programmyndigheter
Myndighet/organ
Namn på myndighet eller organ samt
avdelning eller enhet
Chef för myndighet eller
organ (befattning)
Förvaltningsmyndighet
Tillväxtverket - kontor Malmö
Generaldirektör
Attesterande myndighet
Tillväxtverket - kontor Stockholm
Generaldirektör
Revisionsmyndighet
Ekonomistyrningsverket
Avdelningschef
revisionen
EU-
Det organ som kommissionen ska göra utbetalningarna till:
 Förvaltningsmyndighet
 Attesterande myndighet
Tabell 22: Organ med ansvar för att genomföra kontroller och revisioner
Myndighet/organ
Namn på myndighet eller organ samt
avdelning eller enhet
revisor
genom
Chef för myndighet eller
organ (befattning)
Organ
som
utsetts
genomföra kontroller
att
Oberoende godkänd
upphandling (DK)
Direktör
Organ
som
utsetts
genomföra kontroller
att
Tillväxtverket (SE)
Generaldirektör
Organ
som
utsetts
genomföra kontroller
att
Östfold fylkeskommune (NO)
Fylkesrådmann
Organ
som
utsetts
genomföra revision
att
Ekonomistyrningsverket (SE)
Avdelningschef
revisionen
EU-
5.2 Förfarande för att inrätta det gemensamma sekretariatet
Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt
sekretariat. Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och
Danmark samt Norge, inrätta det gemensamma sekretariatet.
Det gemensamma sekretariatet ska enligt artikel 23.2 förordning (EU) nr1299/2013 bistå
den förvaltande myndigheten och Övervakningskommittén när de utför sina respektive
uppgifter. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet ska tillhandahålla
information till potentiella stödmottagare om samarbetsprogrammets möjligheter och
bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna.
SV
106
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Inför
- Side
-108 afav132
inrättande
det gemensamma sekretariatet har samråd förts med samtliga regioner
i programområdet samt med regeringsrepresentanter från Näringsdepartementet,
Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet har hänsyn
tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden 2007-2013 samt externa
utvärderingar av genomförandet.
Sekretariatet kommer att vara en del av förvaltande myndighet.
Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen av delområde
Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet
(Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden 2007-2013,
lokaler i anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet
att säkra synergi mellan programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det
gränsregionala utvecklingsarbetet i delområdet. Tillväxtverket sluter en
överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i delområde
Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god
tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha
möjlighet till synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade
till området.
5.3 Kortfattad beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystemen
Öresund-Kattegatt-Skagerrak 2014-2020 kommer att genomföras i enlighet med de
principer för förvaltning och kontroll som framgår av gemenskapens förordningar.
Följande organ skall tillsättas för att genomföra programmet:
•
•
•
•
•
•
•
Förvaltande myndighet
Övervakningskommitté
Styrkommittéer
Gemensamt sekretariat
Norsk förvaltande organisation
Attesterande myndighet
Revisionsmyndighet
Förvaltande myndighet
I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige
och Danmark i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till
förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i
Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige och Danmark genom Tillväxtverket
och Erhvervsstyrelsen/deltagande danska regioner. Förvaltande myndighet ska ansvara
för att det operativa programmet genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk
förvaltning. Uppgifterna för förvaltande myndighet följer av artikel 125 och 126 i
förordning 1303/2013 respektive artikel 23 i förordning 1299/2013 med undantag för
kontroller enligt artikel 125.4.a (se nedan om nationella kontroller). Tillväxtverket
ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod. Förvaltande myndighet
ska även utföra attesterande myndighets uppgift.
När det gäller det operativa programmets förvaltning ska förvaltande myndighet vara ett
stöd åt övervakningskommittén, utarbeta årsrapporter, säkerställa att förmedlande organ
SV
107
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 och
- Side
-109 af 132
stödmottagare
får tillgång till de uppgifter som de behöver för att utföra sina
uppgifter och genomföra verksamheter, samt att upprätta ett elektroniskt system för
administration och uppföljning av programmet.
När det gäller urvalet av verksamheter ska förvaltande myndighet bl.a. utarbeta och
tillämpa lämpliga urvalsförfaranden, säkerställa att de utvalda verksamheterna omfattas
av det operativa programmet, förse stödmottagaren med ett dokument som fastställer
stödvillkoren för insatsen, försäkra sig om att stödmottagaren har genomförandekapacitet
för att uppfylla stödvillkoren, försäkra sig om att verksamheten följer tillämpliga
förordningar, se till att sökanden inte är föremål för återkrav samt bestämma vilka
insatskategorier som utgifterna för en verksamhet ska avsättas till.
Om ett finansiellt stöd beviljas till ett stort företag ska förvaltande myndighet förvissa sig
om att bidraget inte resulterar i en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga
arbetsplatser inom Unionen.
När det gäller det operativa programmets ekonomiska förvaltning och kontroll ska
förvaltande myndighet förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i
en insats har kontrollerats av en utsedd kontrollant. Förvaltande myndighet ska dessutom
se till att stödmottagarna antingen har ett separat redovisningssystem eller en lämplig
redovisningskod samt införa effektiva och proportionella bestämmelser om
bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker. Vidare ska förvaltande
myndighet införa rutiner för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja samt
utarbeta förvaltningsförklaringen om förvaltnings- och kontrollsystemets funktionssätt.
Den förvaltande myndigheten ska även förbereda och ansöka om utbetalning från EUkommissionen. Tillväxtverket har för detta ändamål valutakonto i svensk bank. EUkommissionen ska överföra ERUF-finansieringen direkt till detta konto. Kontot kan
generera ränta, övervakningskommittén beslutar om användning av ränta. För att
säkerställa hanteringen av ERUF-finansieringen ska valutakontot kopplas till Agresso
(eller liknande ekonomiadministrativt system).
Förvaltande myndighet kommer utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel 125 i
förordning 1303/2013 och övriga krav som följer av EU-regelverket.
Förvaltande myndigheter är enligt nationella regelverk för intern styrning och kontroll
ålagda att utföra riskanalyser som omfattar samtliga risker för att myndigheten inte ska
uppfylla kraven på ett korrekt genomförande av sin verksamhet, inklusive att vara
förvaltande myndighet för Öresund-Kattegat-Skagerrak. Risken för bedrägerier ingår i
dessa riskanalyser och regelverken gör ingen åtskillnad om verksamheten avser
förvaltning av nationella medel eller EU-medel.
I allmänna råd till 3 § i förordningen om intern styrning och kontroll (SFS 2007:603)
omnämns särskilt att myndigheter ska upprätta rutiner och handlingsplaner för att
upptäcka och begränsa händelser vad gäller otillbörlig påverkan och brottslighet.
Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet,
som ansvarar för att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av
EU-relaterade medel.
Övervakningskommitté
SV
108
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Enligt
- Sideartikel
-110 47.
af 132
3 i förordning (EU) nr 1303/2013 kommer Sverige, Danmark och
Norge att inom tre månader från det datum då beslutet om antagandet av
samarbetsprogrammet har meddelats till medlemsstaterna inrätta en gemensam
Övervakningskommitté i samförstånd med den förvaltande myndigheten.
Övervakningskommittén ska övervaka och granska genomförandet av programmet.
Sammansättningen av Övervakningskommitténs ledamöter ska vara sådan som det anges
i artikel 48.1 i förordning (EU) nr 1303/2013. Varje land utser högst 8
ledamöter/organisationer samt deras ersättare. Övervakningskommitténs ordförande ska
vara en företrädare för någon av medlemsstaterna. EU-kommissionen kan på eget
initiativ eller på begäran av övervakningskommittén delta som rådgivare i
övervakningskommitténs arbete.
Övervakningskommittén fastställer på sitt första möte sin egen arbetsordning.
Övervakningskommitténs uppgifter definieras i dess arbetsordning och baserar sig på
artiklarna 49 och 110 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artiklarna 12 och 18 i
förordning (EU) nr 1299/2013.
Övervakningskommittén ska sammanträda minst en gång om året och ska granska
genomförandet av programmet och framstegen när det gäller att uppnå dess mål. Vid
granskningen ska den ta hänsyn till ekonomiska uppgifter och allmänna och
programspecifika indikatorer, inklusive förändringar i resultatindikatorerna och framsteg
i riktning mot kvantifierade målvärden och de delmål som anges i resultatramarna.
Övervakningskommittén ska undersöka alla frågor som påverkar programmets resultat.
Övervakningskommittén ska rådfrågas och avge ett yttrande om alla ändringar av
programmet som föreslås av förvaltande myndigheten. Övervakningskommittén får
utfärda rekommendationer till förvaltande myndigheten om genomförandet och
utvärderingen av programmet. Den ska övervaka åtgärder som vidtas till följd av
rekommendationerna.
Övervakningskommittén ska vidare granska och godkänna följande: metoden och
kriterierna för att välja ut insatser, årsrapporter och slutrapporter om genomförandet,
utvärderingsplanen och eventuella ändringar av planen, kommunikationsstrategin samt
ändringar av strategin och förslag till ändringar av det operativa programmet från
förvaltande myndigheten.
Styrkommittéer
Liksom för programperioden 2007-2013 ska det inrättas en styrkommitté för delområde
Kattegat-Skagerrak och en styrkommitté för delområde Öresund. Styrkommittéerna ska
göra urval av projekt inom sina respektive delområden. Styrkommittéerna agerar under
övervakningskommitténs ansvar. Vid ansökningar som omfattar mer än ett delområde
svarar övervakningskommittén för att behandla samt förorda urval om stöd. I sitt arbete
kan styrkommittéerna också ta initiativ och initiera aktiviteter kopplade till programmets
genomförande.
Varje land utser 6 ledamöter/organisationer och deras ersättare till styrkommittén för
delområde Kattegat-Skagerrak samt 8 ledamöter och deras personliga ersättare till
styrkommittén för delområde Öresund.
SV
109
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Övervakningskommittén
- Side -111 af 132 fastställer på sitt första möte styrkommittéernas arbetsordning.
Roll-, och uppgiftsfördelning mellan övervakningskommittén och styrkommittéer
kommer att tydliggöras i arbetsordningen.
Gemensamt sekretariat
Förvaltande myndighet ska i enlighet med artikel 23 i förordning (EU) 1299/2013, efter
samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt Norge inrätta ett gemensamt
sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndigheten och
övervakningskommittén när de utför sina respektive funktioner. Det gemensamma
sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om
samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av
insatserna.
Det gemensamma sekretariatet ska bistå förvaltande myndighet, norsk förvaltande
organisation, övervakningskommittén och styrkommittéerna med följande uppgifter:
• svara för information och rådgivning till stödmottagare och potentiella
stödmottagare
• ta fram informationsmaterial
• uppdatera programmets hemsida
• ha dialog om projektidéer och med presumtiva projektaktörer
• ta emot och registrera projektansökningar i ärendehanteringssystemet
• bereda projektansökningar enligt fastställda rutiner
• utarbeta underlag och förslag till beslut inför övervakningskommitténs respektive
styrkommittéernas möten
• vara föredragande vid styrkommitténs och övervakningskommitténs möten
• ha löpande kontakt och dialog med projekten
• genomföra utbildningar för stödmottagarna
• bereda ansökan om utbetalning enligt fastställda rutiner
• löpande uppföljning av projekten och genomförandet av delprogrammen
• informera om projektens resultat
Norsk förvaltande organisation
Norsk förvaltande organisation är, liksom under programperioden 2007-2013, Østfold
fylkeskommune. I detta ligger ansvar för beslut, uppföljning och utbetalning av norska
medel samt ansvaret för att programmet genomförs i enlighet med forskrift om distriktsog regionalpolitiske virkemidler, forskrift for kap 551, postene 60 og 61.
Norsk förvaltande organisation kommer, liksom i föregående programperiod, ha ett nära
samarbete med förvaltande myndighet och sekretariat eftersom förvaltande myndighet
och norsk förvaltande organisation har ett delat ansvar för genomförandet av
programmet.
Attesterande myndighet
Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift.
Revisionsmyndighet
SV
110
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Ekonomistyrningsverket
- Side -112 af 132 (ESV) i Sverige är revisionsmyndighet i enlighet med artikel
21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013. Revisionsmyndighetens uppgifter framgår av
artikel 127 i förordning (EU) nr 1303/2013. ESV utförde motsvarande uppgifter under
föregående programperiod.
I enlighet med artikel 25.2 i förordning (EU) nr 1299/2013 ska revisionsmyndigheten
upprätta en grupp revisorer med företrädare från de andra länder som deltar i
programmet.
Process för ansökan om stöd och urval av insatser
Ansökan om stöd lämnas in till det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet utför
beredning av ansökan för att kontrollera att projektet står i överensstämmelse med
regelverk och med programmets innehåll och mål.
Efter beredning överlämnas ansökan om stöd till styrkommittén eller
övervakningskommittén som ska göra urval av projekt. Beroende på vilket område
ansökan avser är det berört delprograms styrkommitté som ska göra urvalet av projekt.
För projekt som omfattar mer än ett delområde ska övervakningskommittén göra urval av
projekt. Efter övervakningskommitténs eller styrkommittéernas urval av projekt tar
förvaltande myndighet ett formellt beslut om stöd.
I varje projekt skall det finnas en partner från minst två av de medverkande länderna. En
av parterna i Danmark eller Sverige skall vara samordnande stödmottagare för projektet.
Detta samordningsansvar kallas allmänt för ”Lead partner principen”. Den samordnande
stödmottagaren ska ha det formella ansvaret för projektets genomförande och ekonomi
gentemot förvaltande myndighet. Andra parter som deltar i projekt har rollen som
deltagande stödmottagare. Den samordnande stödmottagaren skall bland annat svara för
hur insatserna genomförs, lämna in ansökningar om utbetalning och ansvara för projektet
och svara för eventuella återkrav. I Norge har en partner motsvarande roll (sökande av
norska statens medel) beträffande kommunikationen med norska myndigheter liksom
med den samordnande stödmottagaren. En norsk partner kan ha ansvaret för projektets
genomförande (Functional Lead Partner) gentemot förvaltande myndighet, men det
finansiella ansvaret (ERUF-medel) för projektet ligger dock alltid hos en financial Lead
Partner som kommer från Sverige eller Danmark.
I enlighet med artikel 13 i förordning 1299/2013, ska samordnande stödmottagaren
fastställa arrangemangen med andra stödmottagare i ett avtal som innehåller
bestämmelser bl.a. om garantier för sund ekonomisk förvaltning av de medel som har
beviljats för insatsen, inbegripet system för återkrav av felaktigt utbetalda belopp.
Hantering av klagomål relaterade till genomförandet av program och projekt
Eventuella klagomål från sökande eller stödmottagare om bedömningar, beslut eller
beredning ska i första hand riktas till det gemensamma sekretariatet eller förvaltande
myndighet. Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive
land. Om lämpligt kan även Övervakningskommittén alternativt styrkommittén delta i
hanteringen av klagomålen. Deltagande medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska
bistå den förvaltande myndigheten med att försöka lösa klagomålen. I den svenska
förvaltningslagen (1986:223) 22 a § finns bestämmelser om överklagande hos allmän
förvaltningsdomstol som ska följas. Här framgår att den förvaltande myndighetens beslut
SV
111
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 att
- Side
-113 ut
afstöd,
132 att upphäva beslut om stöd och att kvitta stöd får överklagas. Detta
inte betala
gäller samtliga stödmottagare av EU-stöd i programmet.
Nationell kontroll
Enligt artikel 23.4 i förordning (EU) 1299/2013 ska ett nationellt kontrollsystem inrättas i
syfte att kontrollera att samfinansierade varor och tjänster har levererats och att de
utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats av dem och
överensstämmer med tillämpliga bestämmelser på unionsnivå och nationell nivå, samt
med det operativa programmet och villkoren för stöd till verksamheten. Det ska finnas
rutiner som säkerställer koordinering och kvalitetskontroll av den nationella kontrollen
för att undvika brister i systemet. Varje medlemsstat ska ansvara för de verifikationer
som utförs inom dess territorium. De nationella kontrollsystemen som används under
programperioden 2007-2013 bedöms fungera väl, inga systemfel har konstaterats av
revisorer. Programmet kommer att fortsätta med det systemet och kommer således inte
använda sig av de myndigheter som ansvarar för de regionala programmens kontroll.
I Danmark kommer de danska regioner som omfattas av ett gränsöverskridande program
att godkänna och utse den eller de kontrollanter som ska kontrollera lagligheten och
korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare. Kontrollanterna ska
vara auktoriserade eller registrerade revisorer. I Sverige kommer Tillväxtverket att
ansvara för de kontroller som ska verifiera lagligheten och korrektheten i de utgifter som
deklarerats av varje stödmottagare.
När kontrollen av utgifterna har slutförts sammanställer samordnande stödmottagare en
ansökan om utbetalning till Förvaltande Myndighet som säkerställer att nationell kontroll
har blivit vederbörligen utförd. Efter att förvaltande myndighet har slutfört beredningen
av ansökan om utbetalning, görs det en utbetalningsorder till utbetalningsfunktionen vid
förvaltande myndighet som verkställer utbetalningen till den samordnande
stödmottagaren.
I Norge sänder den norska samordnande stödmottagaren en ansökan om utbetalning för
nedlagda norska kostnader till den samordnande fylkeskommunens finansiella
förvaltning. Ansökan om utbetalning kontrolleras och eventuella kompletteringar
inhämtas. Det är gemensamma norska, svenska och danska kostnader som läggs till
grund för utbetalningen. Efter genomförd rutinkontroll verkställs utbetalningen till den
norska samordnande stödmottagaren. Minst 25% av beviljade medel ska hållas inne tills
projektet är avslutat och beviljande myndighet har mottagit slutrapport i
regionalförvaltning.no. För stöd över 100 0000 NOK ska det dessutom lämnas in av
revisor granskade projekträkenskaper, alternativt av en godkänd ”regnsksabsförer” i de
fall att aktören inte är revisionspliktig. Norsk förvaltande organisation rapporterar till
Kommunal- och moderninseringsdepartementet som två gånger per år överför norska
medel till Norsk förvaltande organisation.
Uppföljning och utvärdering
Systematisk utvärdering är en förutsättning för att bedöma politikens effektivitet,
ändamålsenlighet och verkan, särskilt när det gäller insatsernas bidrag till att nå målen i
Europa 2020-strategin. Som ett led i ett förstärkt resultatfokus behöver större
ansträngningar göras i syfte att systematiskt utvärdera projektens- och de tematiska
insatsernas samlade resultat och effekter samt bidra till lärande och synliggöra
insatsernas betydelse för att nå programmens mål och hållbar tillväxt.
SV
112
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 För
- Side
-114 af 132
att säkerställa
god kvalitet i genomförande och goda resultat i programmen behöver
det finnas ett tydligt sammanhållet system där projekturval, indikatorer, utvärdering, och
lärande hänger ihop. En viktig aspekt i detta är att rutiner för datainsamling avseende
bl.a. indikatorer för uppföljning och utvärdering planeras i ett tidigt skede. Generellt sett
behövs ett större resultatfokus, inte minst mot bakgrund av kraven på detta på EU-nivå
denna programperiod. Ett område som behöver utvecklas är uppföljning och
resultatutvärdering, exempelvis bör nyttan med viss regelbundenhet mätas samt olika
former för mätning av resultat och effekter på bl.a. tillväxt och sysselsättning bör
utvecklas.
Uppföljning och utvärdering av genomförande av program och projekt ska ske löpande
under programperioden i syfte att belysa och förbättra resultaten av programmen. En
utvärderingsplan ska godkännas av ÖK. I den ska erfarenheter från programperioden
2007-2013 beaktas, särskilt erfarenheter från ÖK:s referensgrupp för utvärdering, utbyte
med andra ETS-programs utvärderingar samt projektföljeforskning beaktas.
Programperioden 2014-2020 ska präglas av en medveten satsning på en
utvärderingsansats och lärsystem som säkrar återföring av erfarenheter från projekten och
kunskapsbildning från programgenomförandet. Det handlar om att:
• att säkerställa att de regionala och nationella utvecklingsaktörerna tillräcklig
kunskap om pågående och avslutade projekts resultat för att utveckla och
förbättra kommande beslut;
• att säkerställa att ÖK/SK tillräcklig kunskap om tidigare och pågående insatser i
syfte att kunna prioritera vilka projekt som skall stödjas;
• att säkerställa de pågående projektens möjligheter att lära från sitt eget och andras
genomförande
Utvärderingsarbetet under programgenomförandet ska utföras av oberoende part och ska
präglas av metoder för följeforskning och teoridriven utvärdering i enlighet med
kommissionens riktlinjer. Såväl process som resultat och effekter på kort och lång sikt
ska utvärderas. Det är viktigt att utvärderingarna analyserar och visar hur programmen
bidrar till smart, hållbar och inkluderande tillväxt. En förutsättning för detta är att berörda
parter i programgenomförandet drar lärdomar av programmens insatser genom att följa
utvärderingarna och ta del av utvärderingsresultaten. Slutförda utvärderingar ska i linje
med Kommissionens direktiv publiceras för att bidra till ett vidare lärande och medverka
till att resultaten tas tillvara i det fortsatta arbetet.
5.4 Ansvarsfördelningen mellan de deltagande medlemsstaterna om den förvaltande
myndigheten eller kommissionen ålägger dem finansiella korrigeringar
Oriktigheter
Medlemsstaterna ska enligt artikel 122 och 143 i förordning (EU) nr 1303/2013 utreda
och korrigera oriktigheter och rapportera dessa till kommissionen. Kommissionen ska
hållas informerad om hur administrativa och legala processer framskrider. Den
medlemsstat där oriktigheten uppkommit, ansvarar för rapporteringen till kommissionen
och till de administrativa organen för programmet. Förvaltande myndighet kommer att
bistå medlemsstaten och de nationella myndigheterna med att utreda och åtgärda
oegentligheter.
SV
113
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Återkrav
- Side -115
af 132
och regressrätt
Enligt artikel 27.2 i förordning (EU) 1299/2013 ska förvaltande myndighet se till att alla
belopp som har utbetalats oriktigt återkrävs från den samordnande eller enda
stödmottagaren. Stödmottagarna ska återbetala alla felaktigt utbetalda belopp till den
samordnande stödmottagaren.
Om den samordnande stödmottagaren, enligt artikel 27.3 i förordning 1299/2013, inte
lyckas utverka en återbetalning från andra stödmottagare eller om förvaltande myndighet
inte lyckas utverka en återbetalning från den samordnande eller enda stödmottagaren, ska
den medlemsstat på vars territorium stödmottagaren är belägen återbetala det felaktigt
utbetalda beloppet till förvaltande myndighet. I Danmark är det den region där
stödmottagaren har sitt säte, som ska återbetala det felaktigt utbetalda beloppet till
förvaltande myndighet.
Förvaltande myndighet ska ansvara för att de berörda beloppen återbetalas till unionens
allmänna budget, i enlighet med ansvarsfördelningen mellan de deltagande
medlemsstaterna enligt samarbetsprogrammet.
Ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas på ett entydigt sätt, såsom
vid schablonmässig återbetalning på grund av systematiska fel, ska den summa som skall
återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige.
Beträffande återbetalning av felaktigt utbetalda belopp som avser tekniskt stöd ska den
summa som skall återbetalas delas lika mellan medlemsstaterna Danmark och Sverige,
ifall ansvarsfördelningen mellan länderna inte kan fastställas.
5.5 Användning av euro (i tillämpliga fall)
Metod som valts för omräkning av utgifter i annan valuta än euro.
Valuta för programmet är Euro. Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd
görs i Euro för stödmottagare i medlemsstaterna. Kostnader i annan valuta (SEK och
DKK) ska omvandlas till Euro enligt Kommissionens månatliga snittkurs enligt alternativ
(b) i artikel 28 i förordning 1299/2013, vilket innebär att omräkning till Euro ska göras
med den växelkurs som noteras den månad då stödmottagarna rapporterar utgifterna till
nationell kontrollant.
Ansökan om stöd, beslut om stöd och utbetalning av stöd görs i norska kronor för
stödmottagare i Norge.
5.6 Parternas engagemang
Åtgärder i enlighet med artikel 5 i förordning 1303/2013 för att låta parterna delta i
utformningen av samarbetsprogrammet och parternas roll i utformningen och
genomförandet av samarbetsprogrammet, inklusive deras deltagande i
övervakningskommittén
Regionerna i Halland, Skåne, Västra Götaland, Hovedstaden, Sjælland, Nordjylland och
Midtjylland, Oslo, Akershus, Østfold, Buskerud, Vestfold, Telemark, Aust-Agder och
Vest-Agder har skrivit ett förslag till ett nytt operativt program för det gränsregionala
SV
114
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 samarbetsprogrammet
- Side -116 af 132 Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) inom målet
Europeiskt territoriellt samarbete 2014-2020. På uppdrag av de svenska, danska och
norska regeringarna har Skåne läns landsting (Region Skåne) samordnat framtagandet.
Inledningsvis satte en syntesgrupp samman prioriteringar utifrån inspel från de ingående
regionerna och deras utvecklingsstrategier samt olika analyser och studier som gjorts. En
skrivargrupp har konkret tagit fram programförslaget och en Joint Programming
Committee agerat beredande organ inför beslut i den politiska strategigruppen som består
av politiska företrädare för var och en av de femton ingående regionerna. Den politiska
strategigruppen har haft i uppdrag att ta ställning till och överlämna det operativa
programmet till regeringarna i Sverige, Danmark och Norge.
Förvaltande myndighet och programsekretariatet för perioden 2007-2013 samt den för
förhandsutvärdering upphandlade konsultfirman Sweco har också deltagit. Dialog har
löpande förts med EU-kommissionen, svenska Näringsdepartementet, danska
Erhvervsstyrelsen samt norska Kommunal- og moderniseringsdepartementet, liksom med
angränsande strukturfondsprogram.
Vid utarbetandet av förslag till program har en hög delaktighet eftersträvats av berörda
aktörer på regional och lokal nivå. Under framtagningsprocessen identifierades ett antal
referenspersoner och en dialog fördes kring sakinnehåll. Workshopar för de olika
tematiska målen ordnades och dialog har förts kring de horisontella kriterierna. Ingående
regioner har på olika sätt under programskrivandets gång anordnat mötesplatser för
dialog kring innehållet. En bred remiss skickades till privata och offentliga aktörer
identifierade av de femton medverkande regionerna under sommaren 2013, bland annat
kommuner, regioner, näringsliv och arbetsmarknadens parter, det civila samhället,
universitet och högskolor, samt andra offentliga myndigheter relevanta för programmet
(komplett lista finns i bilaga 9.3).
Det breda partnerskapet kommer även att ha en stark roll i genomförandet av
programmet. Programmet kommer att ha två styrkommittéer samt en
övervakningskommitté. Partnerskapet kommer att ha olika struktur i de ingående
regionerna och delområdena men syftet är att involvera en bred grupp av aktörer.
Kommittéerna kommer att bestå av lokala, regionala samt nationella representanter. När
ledamöterna utses ska en jämn representation mellan kvinnor och män eftersträvas.
Länderna bör ha lika många representanter i kommittéerna. Kommittéerna ska
representera en bred sammansättning av ledamöter från nationella, regionala, lokala och
andra myndigheter, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt företrädare
för det civila samhället.
SV
115
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 6.
- Side
-117 af 132
SAMORDNING
Mekanismerna för att säkerställa samordningen mellan Eruf, Europeiska socialfonden,
Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu),
Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och andra finansieringsinstrument på
unionsnivå och nationell nivå, inklusive samordning och eventuell kombination med
Fonden för ett sammanlänkat Europa, europeiska grannskapsinstrumentet (ENI),
Europeiska utvecklingsfonden (EDF) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA)
samt EIB, med beaktande av bestämmelserna i den gemensamma strategiska ramen i
bilaga I till förordning 1303/2013. Om medlemsstater och tredjeländer deltar i
samarbetsprogram som omfattar användning av Eruf-anslag för de yttersta randområdena
och EDF-medel, mekanismer på lämplig nivå för att effektivt samordna användningen av
dessa olika resurser
Ambitionen är att skapa synergier mellan olika europeiska program och fonder för att
sammantaget få en strategiskt genomtänkt finansiering. Interregprogrammet ÖresundKattegat-Skagerrak har tydliga beröringspunkter med flera andra EU-fonder och
program, exempelvis:
Nationella och regionala strukturfondsprogrammen i Sverige och Danmark (ESF och
ERUF)
Interregprogram:
•
•
•
•
•
•
•
Dansk-tyska programmet (A)
Sverige-Norgeprogrammet (A)
Södra Östersjöprogrammet (A)
Nordsjöprogrammet (B)
Östersjöprogrammet (B)
Interreg Europe (C)
URBACT
Övriga fonder och program:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Connecting Europe Facility
COSME
Erasmus +
Europeiska havs- och fiskerifonden
Horisont 2020
Landsbygdsprogrammet
Life
Nordplus
Kreativa Europa
Ansökningar måste tydligt visa varför projektet passar bäst inom ÖKS-programmet (i
förhållande till andra Interreg-program, sektorsprogrammen eller i nationella och
regionala strukturfondsprogram). Interregprogrammen skiljer sig från sektors- och
nationella/regionala program genom behovet av gränsöverskridande samarbete och
utveckling av gemensamma lösningar på problem och möjligheter.
SV
116
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Avstämning
- Side -118har
afgjorts
132 (i november 2013) med andra strukturfondsprogram och
bedömningen är att valen av tematiska mål ger goda möjligheter till synergier mellan
programmen.
De tematiska målen som EU-kommissionen föreslagit som ska bidra till EU:s strategi för
smart och hållbar tillväxt för alla är:
1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation
2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och
kommunikationsteknik
3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag
4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer
5. Att främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med
klimatförändringar
6. Att skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser
7. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur
8. Att främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet
9. Att främja social inkludering och bekämpa fattigdom
10. Att investera i utbildning, kunskap och livslångt lärande
11. Att förbättra den institutionella kapaciteten i den offentliga förvaltningen
Det finns flera program som valt samma tematiska mål, vilket ger utrymme för synergier.
För programperioden 2014-2020 finns en ökad ambition att samordna programmen.
Förvaltande organisationer, myndigheter och sekretariat bör i genomförandet av
programmet utveckla arbetet med samordning mellan program och fonder. Exempelvis
kan man bjuda in till gemensamma informationsmöten och konferenser. Sannolikt
kommer regionernas politiker och tjänstemän också att delta i flera olika program, vilket
kan ge synergieffekter.
Inom flera program, såväl nationella som regionala, gränsregionala och övergripande
europeiska är det troligt att satsningar kommer att kunna göras med koppling till
etableringen av ESS och MAX IV-anläggningarna. Detta är viktig
forskningsinfrastruktur och en samordning mellan de olika programmen för att stödja
denna satsning är av yttersta vikt för att skapa största möjliga utväxling av satsade medel
och resurser.
Inom det tematiska målet för forskning och innovation finns tydliga synergieffekter med
EU:s forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020. Utgångspunkten för Horisont
2020 är excellens inom vetenskap och inom hela innovationskedjan så att idéer tas ända
fram till marknad. Programmet kan komplettera Horisont 2020 genom att lyfta
kapaciteten i regionen för att få bättre och fler möjligheter att delta i EU:s forskningsoch innovationssamarbete. På regional nivå ska Interregprojekten vid behov kunna
utnyttja resultat från projekt i Horisont 2020.
Connecting Europe Facility (CEF) är ett europeiskt instrument som syftar till att stödja
utvecklingen av högpresterande, hållbara och effektivt sammankopplade transeuropeiska
nät inom energi, telekommunikation och transport. För perioden 2014-2020 kommer
CEF investeringarna att fokusera särskilt på projekt med högt mervärde för EU,
exempelvis att bygga saknade gränsöverskridande förbindelser och undanröja flaskhalsar
längs de stora transeuropeiska transportkorridorerna. Finansiering från CEF kompletterar
det tematiska målet för transporter.
SV
117
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Ansökningar
- Side -119till
af ÖKS-programmet
132
lämnas in till sekretariatet för beredning. I samband
med beredning av ansökan görs en kontroll av om projektet har koppling till andra
fonder eller program. Specifika rutiner för att förhindra överlappning och
dubbelfinansiering samt för att utnyttja potential till synergi mellan program och insatser
under genomförandet kommer att utvecklas. I det fall Förvaltande myndighet eller
sekretariat anser att ett projekt ligger nära något av de andra programmen kommer
programadministrationen kontakta ansvarig myndighet för det aktuella programmet för
att programmen ska kunna samverka på bästa sätt samt för att utesluta
dubbelfinansiering.
När det gäller det föreslagna programmets komplementaritet med program inom EJFLU
och ESF kommer förvaltande myndighet och sekretariat att samarbeta med motsvarande
ansvariga myndigheter för dessa fonder i respektive land.
SV
118
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -120 af 132
7. MINSKNING AV DEN ADMINISTRATIVA BÖRDAN FÖR STÖDMOTTAGARNA
Sammanfattning av bedömningen av den administrativa bördan för stödmottagarna och,
vid behov, planerade åtgärder tillsammans med en preliminär tidsram för att minska den
administrativa bördan.
Under programperioden 2014-2020 kommer förvaltande myndighet och det
gemensamma tekniska sekretariatet, i samarbete med övriga aktörer, att arbeta med en
rad åtgärder för att minska den administrativa bördan för stödmottagarna.
Arbetet med att reducera den administrativa bördan för stödmottagarna kommer
huvudsakligen att basera sig på följande:
• erfarenheter från genomförandet under programperioden 2007-2013
• verktyg för samordnat genomförande av de territoriella samarbetsprogrammen
som tillhandahålls av Interact
• elektronisk kommunikation med stödmottagare och utveckling av
ärendehanteringssystemet
• möjligheter till förenkling som följer av de förordningar som reglerar
genomförandet av samarbetsprogrammen
Ovanstående arbete kommer att medföra en förenkling för stödmottagarna, men de
förordningar som reglerar genomförandet av de territoriella samarbetsprogrammen
kommer alltjämt att medföra en viss administrativ börda för stödmottagarna.
Under innevarande programperiod har förvaltande myndighet och det gemensamma
tekniska sekretariatet löpande arbetat med att förenkla för stödmottagarna genom en
översyn av programspecifika regler för stödberättigande, utveckling av processer,
handböcker och övriga verktyg som tillhandahålls av programmet. Detta arbete kommer
att fortsätta i den nya programperioden genom dialog med stödmottagare och aktörer.
Dessutom pågår ett samarbete med förvaltande myndigheter från programmen SverigeNorge, Botnia-Atlantica och Nord i syfte att samordna åtgärder som syftar till en
förenkling för stödmottagarna.
Ett omfattande arbete med att uppgradera ärendehanteringssystemet Nyps pågår, som
kommer att resultera i effektivare processer vilket kommer stödmottagarna till godo.
Dessutom omfattar uppgraderingen av ärendehanteringssystemet ett webbaserat
användargränssnitt för elektronisk kommunikation mellan stödmottagare och
programorganisationen.
De verktyg för ett samordnat programgenomförande som tillhandahålls av programmet
Interact är utgångspunkten för ett pågående arbete med att förenkla och harmonisera
genomförandet i relation till övriga territoriella samarbetsprogram. Genom detta arbete
görs en stegvis översyn och harmonisering av ansökningsblanketter, checklistor för
ansökan om stöd och urvalskriterier, processer och blanketter för utbetalning av stöd,
status och slutrapporter för projekten. Även verktyg och processer kopplade till finansiell
kontroll av projekten ses över, så som checklistor, certifikat och dokumentationskrav.
SV
119
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Under
- Sidearbetet
-121 af
med132
minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna kommer
förvaltande myndighet att särskilt beakta Kommissionens delegerade förordning (EU) nr
481/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1299/2013 vad gäller särskilda regler om utgifters stödberättigande för
samarbetsprogram.
Vid tillämpning av artikel 68 i förordning 1303/2013 om schablonfinansiering för
indirekta kostnader och personalkostnader kommer alternativ 1b och 2 att tillämpas.
Dessa alternativ har efter utvärderingar av erfarenheter från programperioden 2007-2013
framstått som de mest relevanta förenklingsalternativen för programmet.
Omständigheterna kan dock bli sådana att det blir aktuellt att ompröva om ytterligare
förenklingsalternativ ska erbjudas programmets stödmottagare.
De metoder för schablonberäkning av utgifter som ska tillämpas inom programmet
förväntas bli implementerade från och med programmets första utlysning år 2015.
8. ÖVERGRIPANDE PRINCIPER
8.1 Hållbar utveckling
En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att ta hänsyn till miljöskyddskrav,
resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, motståndskraft
mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering, vid urvalet av insatser.
De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar.
Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan
ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska
beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all
projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering.
Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft.
Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur
kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid
utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar.
Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör
möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan
berika Interreg-projekten.
Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och
motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet
inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad.
Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under
projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering.
En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas
med i slutrapporten.
SV
120
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Eftersom
- Side -122
af utveckling
132
hållbar
avser tillväxtmönster som innefattar miljö och hälsa,
ekonomisk dynamik och social sammanhållning är begreppet mångfacetterat och
omfattande. Grundläggande är en enhetlig förståelse för att det nuvarande sättet att leva,
med dess konsumtions- och produktionsmönster, och sociala och ekonomiska skillnader,
inte är hållbart. För att utvecklingen ska vara hållbar måste besluten i större utsträckning
bygga på ett mål om att skydda natur- och miljöresurser, samt sociala och ekonomiska
värden såsom sysselsättning och levnadsstandard. De största utmaningarna som världen
står inför i detta sammanhang är sociala skillnader och fattigdom, minskad biologisk
mångfald, klimatförändringar orsakade av människan och spridningen av miljögifter[2].
Detta resonemang återkommer i Europa 2020-strategin där ”hållbar tillväxt” är en av de
tre grundpelarna som bidrar till tillväxt och utveckling i Europa. I Europa 2020sammanhang innehåller begreppet ett mål om resurseffektivitet, grönare och mer
konkurrenskraftig ekonomi.
Bilden skiljer sig något åt beroende på om man ser problemet genom ett regionalt,
europeiskt eller globalt perspektiv. Detta beror på att levnadsvillkor, sociala skillnader
och resurser skiljer sig åt i olika delar av Europa och världen, men också för att det är
frågor som behandlas på olika nivåer. De särskilda behoven och prioriteringarna kan
därför se olika ut.
Hållbar utveckling – regional utveckling och gränsöverskridande samarbete
Ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är förutsättningar för utveckling i ÖKSregionen. Detta gäller såväl för förvaltning, som för brukare och användare av regionens
resurser.
I EU finns det en strävan att minska tillväxtens effekter på resursanvändning genom att
öka användningen av förnybara energikällor, modernisera transportsektorn och främja
energieffektivitet. Denna strävan samt utmaningar som rör sysselsättning och social
integration är direkt kopplade till de tematiska målen för Interreg Öresund-KattegatSkagerrak 2014-2020. Exempelvis är övergången till en koldioxidsnål ekonomi (mål 2), i
linje med målen för hållbar utveckling, behovet av hållbara städer och hållbara
transporter (mål 3), arbetsmarknaden och tillgång till ett säkert och tryggt arbete, som
behandlas i målet gällande sysselsättning (mål 4). Dessutom ger teknisk utveckling och
innovationer viktiga bidrag till att både lösa problem och minska resursanvändningen
(mål 1).
Det är viktigt att skapa god livskvalitet, goda förutsättningar för näringslivsutveckling
och därmed attraktiv boende- och livsmiljö. En utveckling i linje med
hållbarhetsbegreppet kan ses som en förutsättning för fortsatt tillväxt och utveckling i
regionen. Det är därför viktigt att en hållbar tillväxt ses och behandlas som ett verktyg för
att skapa tillväxt i den regionala utvecklingen. Inom projekten kan det bland annat handla
om att skapa förutsättningar för resfria möten, användning av miljövänliga fordon samt
rättvise- och miljömärkta produkter, hantering av avfall, upphandlingsförfarande, mm.
Det kan också handla om att projekten driver fram ny teknik eller nya problemlösningar
som kan gynna miljön långsiktigt. Det kan i sin tur skapa möjligheter för teknik, varuoch tjänsteutveckling inom alla branscher.
Projekten bör utformas så att de regionala utmaningarna knutna till hållbarhetsbegreppet
tydliggörs och att hållbarhet blir en integrerad del av projektens mål och syften. På
SV
121
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 programnivå
- Side -123betyder
af 132detta att målen blir knutna till kriterierna – som bör kopplas till
Europa 2020-målen.
[1] Solow, R. (1993).
[2] Meld. St 12 (2013), s. 104.
8.2 Lika möjligheter och icke-diskriminering
En beskrivning av de särskilda åtgärderna för att främja lika möjligheter och förebygga
diskriminering på grundval av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet utarbetas,
utformas och genomförs, särskilt när det gäller tillgång till finansiering med beaktande av
behoven hos de olika målgrupper som riskerar att utsättas för sådan diskriminering och
kraven på att funktionshindrade personer ska ha tillgång.
De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar.
Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan
ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska
beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all
projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering.
Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft.
Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur
kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid
utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar.
Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör
möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan
berika Interreg-projekten.
Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och
motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet
inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad.
Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under
projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering.
En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas
med i slutrapporten.
Lika möjligheter samt icke-diskriminering som tillväxtfaktor
Detta horisontella kriterium syftar till att främja lika möjligheter och förebygga
diskriminering på grund av kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse,
SV
122
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 funktionsnedsättning,
- Side -124 af 132 ålder eller sexuell läggning medan samarbetsprogrammet
genomförs. Utanförskap är idag ett allvarligt problem i Europa och även inom ÖKSområdet. Bristande integration och frånvaro av mångfaldsperspektiv är inte enbart ett
socialt problem, det innebär också att tillväxtpotentialen inte tas tillvara fullt ut.
OECD Territorial Review för Skåne pekar på att utrikesfödda, ungdomar och kvinnor i
högre omfattning måste komma in på arbetsmarknaden för att de regionala
tillväxtmöjligheterna ska tillvaratas. Liknande resultat visade OECD-studien för
Köpenhamn 2009 och samma kan antas gälla för stora delar av ÖKS-området.
I det framtida regionala utvecklingsarbetet bör lika möjligheter och icke-diskriminering
ses som en viktig tillväxtfaktor. Ett samhälle som bejakar lika möjligheter och ickediskriminering skapar förutsättningar för innovativt och kreativt tänkande. En mix vad
gäller etnisk, kulturell, religiös bakgrund, ålder, kön, sexuell läggning, personer med och
utan funktionsnedsättning ger vidgade referensramar och korsbefruktning, något som kan
bli en värdefull tillgång för exempelvis innovationsklimatet.
Inom ÖKS-området finns ett mycket stort antal nationaliteter representerade och långt
mer än 100 olika språk talas. Det gäller först och främst storstadsområden som
Köpenhamn, Malmö och västra Skåne, Göteborg och Oslo. Här finns en mycket stor
språk- och kulturkompetens och ett internationellt kontaktnät som är en resurs när det
gäller exempelvis innovationsutveckling, entreprenörskap, export- och importutveckling,
erfarenhetsutbyte, kunskap om olika marknader, etc.
Mål om ökad förvärvsfrekvens och sysselsättning behöver ses utifrån ett perspektiv för
lika möjligheter samt icke-diskriminering. För att trygga och utveckla tillväxten måste
möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden öka i synnerhet för personer med
utländsk härkomst, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Mångfalden är
också en resurs för att trygga kompetensförsörjningen och att möta de demografiska
utmaningar som ÖKS-regionen står inför under programperioden 2014-2020.
Det är viktigt att inventera kompetensen kring lika möjligheter och icke-diskriminering
samt identifiera vilken kompetens som behövs i projektet. Det kan till exempel handla
om vilka aktiviteter som medverkar till att förbättra integrationen, att ta hänsyn till olika
språkkunskaper, men även olika former av funktionsnedsättning med behov av
tillgänglighet såväl fysiskt som psykosocialt. Det kan också handla om informations- och
kommunikationsinsatser. Kriteriet kan även ge mervärde när det exempelvis gäller att
utveckla idéer samt kunskap om efterfrågan och marknader.
Inom samtliga tematiska mål, inte minst inom innovation och sysselsättning, är det
viktigt att ta tillvara utvecklingspotentialen genom att arbeta med lika möjligheter och
icke-diskriminering.
Inom transportmålet är det viktigt att transporter, trafikinformation och terminaler
anpassas efter personer med funktionsnedsättning liksom åtgärder för Universell
Design[12] för att främja lika möjligheter och icke-diskriminering. Även inom grön
ekonomi är det viktigt att involvera människor med olika referensramar när det till
exempel handlar om innovations- och produktutveckling av förnybar energi.
Inom ÖKS-området kan projekten bidra till lika möjligheter samt icke-diskriminering i
ett gränsregionalt perspektiv. Många frågeställningar är gemensamma för i synnerhet
storstadsområdena, och det bör finnas stora möjligheter till erfarenhetsutbyte och
SV
123
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 gemensamma
- Side -125 af
132
utvecklingsprojekt.
Exempelvis har sysselsättnings- och
kompetensförsörjning ett tydligt gränsregionalt mångfaldsperspektiv, inte minst med
tanke på att en stor andel av de gränsregionala pendlarna inom ÖKS-området har
utländsk bakgrund.
8.3 Jämställdhet mellan män och kvinnor
En beskrivning av hur samarbetsprogrammet bidrar till att främja jämställdheten mellan
män och kvinnor och, där så är lämpligt, system som tryggar att genusperspektivet byggs
in på program- och insatsnivå.
De horisontella kriterierna har betydelse i programmets alla delar.
Programgenomförandet och samtliga projekt ska ta hänsyn till dessa kriterier, men de kan
ha olika tyngd beroende på vilket projekt som genomförs. De horisontella kriterierna ska
beaktas vid utarbetning, utformning, projekturval, bedömning och genomförande av all
projektverksamhet. Detta ska även återspeglas vid uppföljning och utvärdering.
Kriterierna ska medverka som drivkraft till hållbar tillväxt och regional konkurrenskraft.
Det gemensamma sekretariatet har ansvar för att erbjuda rådgivning och stöd för hur
kriterierna kan integreras. Bland annat genom kompetenshöjande insatser vid
utbildningsdagar inför projektformulering, lärkonferenser och vid temanätverksträffar.
Sekretariaten ska även tillhandahålla informationsmaterial och guidelines som tydliggör
möjligheterna med de horisontella kriterierna och som ger exempel på hur dessa kan
berika Interreg-projekten.
Ansökningshandlingarna ska utformas så att alla projekt uppmanas att relatera till och
motivera hur de horisontella kriterierna kan bidra till projektets resultat. I de fall kriteriet
inte är relevant bör det redovisas att frågan är beaktad.
Projektägarna har ett ansvar att ta hänsyn till de horisontella kriterierna under
projekttiden; såväl vid planering och genomförande som vid uppföljning och utvärdering.
En beskrivning hur de horisontella kriterierna har beaktats under projekttiden ska finnas
med i slutrapporten.
Jämställdhet som tillväxtfaktor
Jämställdhet syftar till att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter på livets alla områden. Det kan t.ex. handla om makt och inflytande,
ekonomi, företagande, arbete, arbetslivsvillkor och utbildning.
Det är viktigt att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden för att uppnå ekonomisk
jämställdhet. Tillväxtmöjligheter bör främjas och uppmärksammas i fler branscher än de
traditionellt manliga. Som det är idag arbetar kvinnor och män till stor del i olika yrken,
SV
124
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 inom
- Side
-126
af 132
olika
sektorer
och på olika nivåer i hierarkierna, samt med olika lön trots likvärdigt
arbete. Därmed är också makten i samhället ojämnt fördelad mellan kvinnor och män.
Det har visat sig att de innovationssystem och kluster som tilldelas medel främst
involverar mansdominerade branscher och näringar. Män och kvinnor tenderar till
exempel att starta företag inom olika typer av branscher. Därför är det viktigt att
reflektera över hur olika branscher gynnas respektive missgynnas av olika insatser. Det är
även betydelsefullt att analysera vilka effekter företagsstöd får för kvinnor respektive
män. Flertalet av de företagsstöd som finns framstår som könsneutrala, men kan vid
närmare undersökning ha olika effekter för företagande kvinnor (som grupp) och män
(som grupp).
En förutsättning för att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga regioner är att både
kvinnors och mäns kunskaper och idéer tas tillvara. Jämställdhet mellan kvinnor och män
bör därför främjas vid utarbetande och genomförande av projekt, både genom
representation och genom att ha ett jämställdhetsperspektiv i arbetet. Genom att arbeta
med jämställdhet skapas förutsättningar för en ökad och hållbar tillväxt.
Det har visat sig att människor lockas alltmer till en region som präglas av mångfald,
tolerans och lika valmöjligheter för alla. Företag i sin tur söker sig dit rätt arbetskraft
finns att få. Regionernas attraktivitet är därför viktig för att företagen ska kunna rekrytera
ny kompetens.
När erfarenheter från olika områden möts kan det ge upphov till nya idéer.
Produktutvecklingen kan också bli effektivare då båda könens erfarenheter av
produkterna används. Studier har visat att det finns bättre lönsamhet i jämställda företag
än i andra företag i samma bransch. Finns det både kvinnor och män i ledningen och på
chefsposter förbättras även företagens beslut. Det i sin tur leder till ett starkare
varumärke.
Det finns ett flertal index som lyfter sambandet mellan jämställdhet och faktorer som har
betydelse för tillväxten. Gender Equity Index är ett index på global nivå, som mäter
sambandet mellan jämställdhet och BNP-nivå. Dessa index visar att ökad jämställdhet
har ett samband med ökad BNP eller med andra variabler, som i sin tur har starka
samband med välstånd och tillväxt.
I utvecklingsarbete är det viktigt att ta hänsyn till båda könens behov och förutsättningar
samt vara observant på vilka konsekvenser olika insatser kan få för kvinnor respektive
män. Det kan till exempel handla om att genomföra analyser utifrån ett genusperspektiv,
vara observant på hur olika begrepp används, könsuppdelad statistik för att synliggöra
skillnader och likheter mellan kvinnor och män samt se över representationen i olika
sammanhang, såväl inom projektet som bland de målgrupper som projektet vänder sig
till. Jämställdhet främjas främst genom strukturpåverkande åtgärder och endast i
undantagsfall genom riktade åtgärder för kvinnor och män.
Jämställdhet kan ge mervärde i projekten utifrån ett gränsregionalt perspektiv, där
projektdeltagare kan dra nytta av varandras erfarenheter, traditioner och tillämpningar
inom området. Det är också viktigt att analysera om kvinnor och män har lika
förutsättningar i ett gränsregionalt samarbete.
SV
125
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -127 af 132
SV
126
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 9.
- Side
-128 afDELAR
132
SEPARATA
9.1 Större projekt som ska genomföras under programperioden
Tabell 23: Förteckning över större projekt
Projekt
Planerat datum för
inlämnande (år,
kvartal)
Planerat
startdatum för
genomförande (år,
kvartal)
Planerat slutdatum
(år, kvartal)
Insatsområden/inv
esteringsprioriteri
ngar
9.2 Resultatram för samarbetsprogrammet
Tabell 24: Resultatram (sammanfattning)
Insatsområde
ID
Indikator eller
viktigt
genomförandesteg
Måttenhet, i
tillämpliga fall
Delmål för 2018
Slutmål (2023)
1 - Innovationer
CO42
Produktiv investering: Antal
forskningsinstitut som deltar i
gränsöverskridande,
transnationella eller
interregionala
forskningsprojekt
Organisationer
1
15,00
1 - Innovationer
101
Antal organisationer som
deltar i gränsöverskridande
innovationsinriktade
aktiviteter
Antal organisationer
4
100,00
1 - Innovationer
102
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
13392431
89 282 876,00
2 - Grön ekonomi
102
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
10331304
68 875 362,00
2 - Grön ekonomi
11
Antal samarbeten, verktyg,
piloter och tester
Antal
1
30,00
3 - Transporter
13
Samarbeten, nätverk, avtal,
planer, strategier
Antal
1
8,00
3 - Transporter
102
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
6887526
45 916 908,00
4 - Sysselsättning
13
Samarbeten, nätverk, avtal,
planer, strategier
Antal
1
15,00
4 - Sysselsättning
102
Utbetalat stöd avseende
attesterade stödberättigande
utgifter
EUR
7652818
51 018 786,00
9.3 Berörda parter som deltagit i utformningen av samarbetsprogrammet
Partnerskapets delaktighet beskrivs i kapitel 5.2.1. Under arbetets gång har samtliga
regioner arbetat med förankring av programmet på hemmaplan. En workshop med ett
brett urval av referenspersoner från hela programområdet genomfördes och det nya ÖKSprogrammet bereddes utrymme på en av Nordsjöprogrammets konferenser. Under
SV
127
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 sommaren
- Side -129
afskickades
132
2013
en bred remiss ut till runt 850 aktörer i programgeografin.
Svar kom in från följande aktörer:
Sverige:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
SV
Alexandersoninstitutet – Campus Varberg
Arbetsförmedlingen
Boverket
Bromölla kommun
Båstads kommun
Energi och MiljöCentrum (EMC)
EU-kontor Skåne Nordost
Fyrbodals kommunalförbund
Göteborgregionens kommunalförbund (GR)
Göteborgs Universitet
Hallands bildningsförbund
Helsingborgs stad
Högskolan i Halmstad
Kommunförbundet Skåne
Kristianstads kommun
Kungsbacka kommun
Laholms kommun
Lomma kommun
LO-distriktet i Skåne
Lunds kommun
Lunds Universitet
Länsstyrelsen i Hallands Län
Länsstyrelsen i Skåne Län
Länsstyrelsen Västra Götaland
Nätverk Social Ekonomi Skåne
Samverkansorganet i Blekinge län
Samverkansorganet i Kalmar län
Hallands läns landsting
Skåne läns landsting
Riksantikvarieämbetet
Skogsstyrelsen
Sjöfartsverket
Statens folkhälsoinstitut
Statens Kulturråd
Svalövs kommun
Sveriges Kommuner och Landsting
Sveriges Lantbruksuniversitet
Tillväxtverket
Trafikverket
Transportstyrelsen
Trelleborgs kommun
Ung Företagsamhet Fyrbodal
Ung Företagsamhet Göteborgsregionen
Vinnova
Östra Göinge kommun
128
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 Danmark:
- Side -130 af 132
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
3F Fagligt Fælles Forbund
Aalborg Universitet
Aarhus Universitet
Albertslund Kommune
Børne- og Kulturchefforeningen – Region Hovedstaden
CIB, Københavns Kommunes Beskæftigelses- og Integrationsforvaltning
Dansk Industri
Erhvervshus Nord (Frederikshavn Erhvervsråd)
Erhvervsstyrelsen – Hovedstaden
Erhvervsstyrelsen – Region Midtjylland
Frederikshavn Kommune
Frederikssund Kommune
Fredensborg Kommune
Frederikshavn Kommune
Furesø Kommune
Gladsaxe Kommune
Greve Kommune
Gribskov Kommune
Helsingør Kommune
Hillerød Kommune
Høje-Taastrup Kommune
Innovationsteamet, Regional Udvikling – Region Midtjylland
KEA
KKR - Kommunernes Kontakt Råd Midtjylland
KKR - Kommunernes Kontakt Råd Nordjylland
KulturMetropolØresund
Københavns Universitet, Den sundhedsvidenskabelige fakultet
Københavns Universitet, fakultetet Science
Køge Kommune
Høje-Taastrup Kommune
Lemvig Kommune
Lyngby-Taarbæk Kommune
Ministeriet for Ligestilling og Kirke
Professionshøjskolen VIA University College
Region Hovedstaden
Rudersdal Kommune
Skive Kommune
Solrød Kommune
Trafikstyrelsen
Wonderful Copenhagen
Norge:
•
•
•
•
•
•
SV
Eyde-nettverket
Foreningen Norden Norge
Fredrikstad Næringsforening
Fredrikstad kommune
Havforskningsinstituttet
Jernbaneverket
129
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side
-131 af 132 Lillestrøm
• Kunnskapsbyen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kystverket
Nordisk informasjonskontor Sør-Norge
Oslotech AS
Samarbeidsalliansen Osloregionen
Statens vegvesen Region øst
Telemark fylkeskommune
Ungt Entreprenørskap Oslo
Ungt Entreprenørskap Østfold
Østfold fylkeskommune
Øvre Eiker kommune
Övriga:
•
•
•
•
Baltic Development Forum
Foodbest DK/SE
Oxford Research AS, AB, A/S
Öresundskomiteens udvalg for kultur og fritid
9.4 Tillämpliga villkor för genomförandet av programmet när det gäller ekonomisk
förvaltning, programplanering, övervakning, utvärdering och kontroll av
tredjeländers deltagande i transnationella och interregionala program, med bidrag
från europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) och instrumentet för stöd inför
anslutningen (IPA)
Detta är inte aktuellt för ÖKS-programmet 2014-2020.
SV
130
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 3 - Side -132 af 132
Dokument
Dokumenttitel
Överenkommelse ÖKS
Dokumenttyp
Skriftlig bekräftelse om
godkännande av
samarbetsprogrammets
innehåll
Dokumentdatu
m
Lokal
referens
Kommissionens
referens
2014-jun-04
Kontrollvärde
518907962
Filer
Skickat den
Skickat av
Överenkommelse ÖKS DK
Överenkommelse ÖKS NO
Överenkommelse ÖKS SE
Kontrollsumma för alla strukturerade data: 739041341
SV
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
131
SV
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 4 - Side -1 af 1
Fördelning av medfinansiering av tekniskt stöd (TA) till Interreg ÖresundKattegat-Skagerrak
Bilaga 1
till avtal som reglerar förhållandet mellan medlemsstaten Sverige som företräds av Tillväxtverket i
rollen som FM samt AM och medlemsstaten Danmark som företräds av Erhvervsstyrelsen samt
Region Sjælland, Region Midtjylland, Region Hovedstaden och Region Nordjylland, vid
genomförandet av det operativa programmet för Europeiskt territoriellt samarbete – Interreg ÖresundKattegatt-Skagerrak 2014-2020.
Fördelningen av medfinansieringen av tekniskt stöd mellan Sverige och Danmark utgår från hur
länderna fördelat ERUF-medel till programmet. Sveriges andel är 57% och Danmarks andel är 43%.
Detta betyder att Sverige ska medfinansiera det tekniska stödet med 4 640 539 Euro och Danmark
med 3 500 757 Euro.
Fördelning av medfinansiering av TA för danska regioner
Totalt
Region
HOVEDSTADEN
Region SJÆLLAND
Region MIDTJYLLAND
Region
NORDJYLLAND
Tot DK Regioner
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
1 284 792 183 542 183 542 183 542 183 542 183 542 183 542 183 542
640 625 91 518 91 518 91 518 91 518 91 518 91 518 91 518
1 071 613 153 088 153 088 153 088 153 088 153 088 153 088 153 088
503 728
71 961
71 961
71 961
71 961
71 961
71 961
71 961
3 500 757 500 108 500 108 500 108 500 108 500 108 500 108 500 108
Varje region betalar årligen sin andel i förskott i januari med början 2015 enligt ovan.
I början av varje år (första gången 2016) gör också de danska regionerna en ansökan om utbetalning
avseende faktiska utgifter för hela det föregående året. Denna ansökan om utbetalning skickas till
Tillväxtverket för utbetalning.
Utbetalning görs av Tillväxtverket med 100% av utgifterna (max 900 000 EURO i utgifter för hela
programperioden), dvs. regionerna erhåller 100% av sina utgifter. Tillväxtverket kommer alltså att
erhålla totalt 3 500 757 EURO i medfinansiering och betalar tillbaka maximalt 900 000 EURO i stöd
avseende faktiska utgifter.
Om de danska regionerna inte förbrukar hela sin andel av TA-budgeten (900 000 euro), disponerar
förvaltande myndighet dessa medel, enligt senare överenskommelse/avstämning.
Fördelning av medfinansiering av TA för Sverige
Den svenska regeringen överför medel till Tillväxtverket årligen. Svensk andel av medfinansiering av
TA under programperioden uppgår till totalt 4 640 539 Euro.
1
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -1 af 39
Beskrivning av förvaltnings- och
kontrollsystem
Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak
2014-2020
CCI: 2014TC16RFCB026
2014-12-15
Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem ÖKS 15 dec
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -2 af 39
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. ALLMÄNT ................................................................................................................................... 54
1.1. Informationen lämnas av: .......................................................................................................................... 54
1.2. Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: 2014-11-20 ............................................. 54
1.3. Systemstruktur ........................................................................................................................................... 54
1.3.1. Förvaltande myndighet ....................................................................................................................... 65
1.3.2. Attesterande myndighet ...................................................................................................................... 87
1.3.3. Förmedlande organ ............................................................................................................................. 87
1.3.4. Principen om åtskillnad av funktioner ................................................................................................ 87
2. FÖRVALTANDE MYNDIGHET ........................................................................................... 98
2.1 Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner ......................................................................... 98
2.1.1. Den förvaltande myndighetens status ................................................................................................. 98
2.1.2. Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter .............................................. 98
2.1.3. Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten ........................................ 1110
2.1.4 Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker ......................................................... 1110
2.2. Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden ............................................................... 1110
2.2.1. Organisationsschema ...................................................................................................................... 1110
2.2.2. Ram som säkerställer lämplig riskhantering ................................................................................... 1312
2.2.3. Beskrivning av förfaranden ............................................................................................................ 1413
2.2.3.1. Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete.................................................. 1413
2.2.3.2. Förfaranden för elektronisk datahantering ............................................................................ 1413
2.2.3.3 Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den förvaltande
myndigheten ........................................................................................................................................ 1413
2.2.3.4. Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet .................................... 1413
2.2.3.5. Beslut om stöd ........................................................................................................................ 1615
2.2.3.6. Förfaranden för att kontrollera projekten .............................................................................. 1716
2.2.3.7. Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning ....................................................... 1817
2.2.3.8. Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning ....................................... 1918
2.2.3.9. Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet ................................... 1918
2.2.3.10. Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet ...................... 1918
2.2.3.11. Nationella regler om berättigande till bidrag ....................................................................... 2019
2.2.3.12. Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen ................................... 2019
2.2.3.13. Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring ............................................................. 2019
2.2.3.14. Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen ................................................ 2019
2.2.3.15. Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen ............................................. 2019
2.2.3.16 Förfaranden för prövning av klagomål ................................................................................... 2019
2.3. Verifieringskedja ................................................................................................................................... 2120
2.3.1. Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett tillfredsställande
arkiveringssystem ..................................................................................................................................... 2120
2.3.2. Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga ....................................................................... 2120
2.3.2.1. Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras ..................................................................... 2120
2.3.2.2. Format i vilket dokumenten ska bevaras ................................................................................ 2120
2.4. Oriktigheter och återkrav ....................................................................................................................... 2120
2.4.1. Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter ......................................................... 2120
2.4.2. Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen ....................................................... 2221
3. ATTESTERANDE MYNDIGHET ..................................................................................... 2221
3.1. Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner ................................................................... 2221
3.1.1. Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt organ) och
status för det organ som den utgör en del av. ............................................................................................. 2221
3.1.2 Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den förvaltande
myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur åtskillnad av funktionerna
säkerställs ..................................................................................................................................................... 2322
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -3 af 39
Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket. ........................................ 2524
3.1.3 Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av de förmedlande
organen och formen för delegeringen enligt artikel 123.6 i förordning (EU) nr 1303/2013. Hänvisning till
relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal). Beskrivning av de förfaranden som tillämpas
av de förmedlande organen för att utföra delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens
förfaranden för att övervaka att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs.
...................................................................................................................................................................... 2625
3.2 Den attesterande myndighetens organisation .......................................................................................... 2625
3.2.1 Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för fördelning av
lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information omfattar även de förmedlande
organ till vilka vissa funktioner delegerats. .................................................................................................. 2625
3.2.2 Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid den attesterande
myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens): ............................................................ 2726
3.2.2.1 Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning: ................................ 2726
a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information om
insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet resultatet
av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013) och alla
relevanta revisioner. .................................................................................................................................. 2726
b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och lämnas in
till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om
mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut.
...................................................................................................................................................................... 2827
3.2.2.2 Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera utgiftsredovisningar
till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013): ............................................................... 3130
3.2.2.3 Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i förordning (EU,
Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU) nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att
räkenskaperna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer
med tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av resultatet av alla
kontroller och revisioner. .............................................................................................................................. 3433
3.2.2.4 Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden med avseende på
omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva arrangemang som medlemsstaten (1)
inrättat för hantering av klagomål rörande de europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund
av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013. ............................................................................................ 3534
3.3 Återkrav .................................................................................................................................................. 3534
3.3.1 Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd, inbegripet unionsstöd.
...................................................................................................................................................................... 3534
3.3.2 Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att bevara räkenskaper i
elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska återkrävas, belopp som tillbakadragits från
en ansökan om utbetalning, belopp som inte kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som
hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för
varje insats, inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr
1303/2013 om insatsers varaktighet. ........................................................................................................... 3534
3.3.3 Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter
som ska deklareras. ...................................................................................................................................... 3635
4. INFORMATIONSSYSTEM .................................................................................................... 3635
4.1. Beskrivning av informationssystemen ................................................................................................... 3635
4.1.1. Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem ...................................................................... 3635
Registrera ansökan ................................................................................................................................. 3736
Diarieföring ................................................................................................................................................... 3736
Ärendehantering ...................................................................................................................................... 3736
Uppföljning och rapportering ............................................................................................................... 3837
4.1.2. Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data ........................................................ 3837
4.1.3. Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data ...................................................... 3837
4.1.4. Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form ......................................................................... 3938
4.1.5. Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp ...................................................................... 3938
4.1.6. Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process ............................. 3938
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -4 af 39
4.1.7. Driftsättning av system ...................................................................................................................... 3938
4.2. Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet ........................................................................... 3938
4.3 Information om huruvida systemen är driftsklara .................................................................................. 3938
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -5 af 39
1. ALLMÄNT
1.1. Informationen lämnas av:
Medlemsstatens namn: Sverige
Programmets benämning och CCI-nr: Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak, 2014TC16RFCB026
Kontaktuppgifter vid förvaltande myndighet, Tillväxtverket.
Gunilla Nordlöf
Chef för Förvaltande myndighet
[email protected]
Lars Wikström
Chef avdelning Regioner
[email protected]
Stefan Larsson
Regionchef södra Sverige
[email protected]
1.2. Den information som tillhandahålls beskriver situationen den: 2014-11-20
1.3. Systemstruktur
Europeiska Kommissionen
Danmarks, Sveriges och Norges regeringar
Styrkommitté Öresund
Revisionsmyndighet
Övervakningskommitté
Styrkommitté KattegatSkagerrak
Nationell kontroll DK
(upphandlas)
Nationell kontroll SE
(Tillväxtverket)
Förvaltande myndighet och
Gemensamt sekretariat
(Tillväxtverket)
Sekretariatskontor
Göteborg
Förvaltnings
kontor
(Malmö)
Sekretariatskontor
Köpenhamn
Värdorganisation:
Öresundskomiteen
Figur 1 systemstruktur
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Norsk Förvaltande
Organisation
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -6 af 39
1.3.1. Förvaltande myndighet
Förvaltande myndighet
I enlighet med artikel 21.1 i förordning (EU) nr 1299/2013 har medlemsstaterna Sverige och Danmark
i samråd med Norge kommit överens om att utse Tillväxtverket till förvaltande myndighet.
Överenskommelsen är bekräftad genom OP CCI: 2014TC16RFCB026. Förvaltande myndighet är
lokaliserad till Tillväxtverkets kontor i Malmö. Ett avtal kommer att slutas mellan Sverige genom
Tillväxtverket och Danmark genom Erhvervsstyrelsen samt, deltagande danska regioner och
Tillväxtverket. Tillväxtverket ansvarade för samma uppgifter under föregående programperiod.
Förvaltande myndighet ska även utföra attesterande myndighets uppgift.
Kontaktuppgifter till förvaltande myndighet:
Gunilla Nordlöf
Chef förvaltande myndighet
Besöksadress: Götgatan 74
Postadress: Box 4044, 102 61 Stockholm
Tel. +46 8 681 9100
[email protected]
Lars Wikström
Chef avdelning Regioner
Besöksadress: Fyrvallavägen 1B
Postadress: Box 3034, 831 03 Östersund
Tel. +46 681 9100
[email protected]
Stefan Larsson,
Chef region syd
Besöksadress: Stortorget 9, Malmö
Postadress: Box 32, SE-201 20 Malmö
Tel. +46 681 9100
[email protected]
Norsk förvaltande organisation
På norsk sida kommer Östfolds fylkeskommune att fungera som norsk förvaltande organisation (NFO)
i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande. Arbetet genomförs i nära samarbete med
förvaltande myndighet inom de ramar som läggs fast i EU:s förordningar.
Gemensamt sekretariat
Förvaltande myndighet och Övervakningskommittén ska understödjas av ett gemensamt sekretariat.
Förvaltande myndighet ska, efter samråd med medlemsstaterna Sverige och Danmark samt Norge,
inrätta det gemensamma sekretariatet. Sekretariatet arbetar för hela programområdet. Sekretariatet
kommer att vara en del av förvaltande myndighet. Inför inrättande av det gemensamma sekretariatet
har samråd förts med samtliga regioner i programområdet samt med regeringsrepresentanter från
Näringsdepartementet, Erhvervsstyrelsen och Kommunal- og moderniseringsdepartementet. I arbetet
har hänsyn tagits till erfarenheter från genomförandet av programperioden 2007-2013 samt externa
utvärderingar av genomförandet. Sekretariatet kommer fortsatt att ha två kontor, ett i den danska delen
av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet
(Göteborg). Kontoret i Köpenhamn har, liksom under programperioden 2007-2013, lokaler i
anslutning till Öresundskomiteen för att säkra god tillgänglighet och möjlighet att säkra synergi mellan
programmet och Öresundskomiteens arbete att främja det gränsregionala utvecklingsarbetet i
delområdet. Köpenhamnsdelen av sekretariatet har Öresundskommiteen som arbetsgivare.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -7 af 39
Tillväxtverket sluter en överenskommelse med Öresundskomiteen som reglerar detta. Kontoret i
delområde Kattegat-Skagerrak flyttas till Tillväxtverkets kontor i Göteborg för att säkra god
tillgänglighet avseende internationella och nationella kommunikationer samt för att ha möjlighet till
synergier mellan programmet och andra EU-program som är lokaliserade till området.
Kontaktuppgifter till gemensamt sekretariat (GS)
Tillväxtverket
Magnus Schönning
chef gemensamt sekretariat
Tel. +46 681 9100
[email protected]
ABesöksadress:
Stortorget 9, Malmö
Postadress: Box 32, 201 20 Malmö
Tel. +46 681 9100
[email protected]
Gemensamt sekretariat – Göteborg
Besöksadress: Södra Hamngatan 45
Postadress: Box 11278, 404 26 Göteborg
Gemensamt sekretariat – Köpenhamn
Nørregade 7b,
DK 1165 Köpenhamn
Revisionsmyndighet
Ansvarig myndighet för revision är Ekonomistyrningsverket (ESV). ESV är en nationell myndighet
under Finansdepartementet medan Tillväxtverket sorterar under Näringsdepartementet. ESV och
Tillväxtverket är således två helt separerata organisationer.
Nationella kontrollanter
De medlemsstater som deltar i programmet (Sverige och Danmark) ska utse kontrollanter med ansvar
att kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som
deltar i insatsen enligt art 23.4 i förordning (EU) 1299/2013. Sverige har i förordning 2014:1383 utsett
Tillväxtverket att utföra dessa kontroller. De personer på Tillväxtverket som utför den nationella
kontrollen är anställda på Tillväxtverkets enhet för internationell regionsamverkan.
I Danmark delegeras detta uppdrag enligt § 33 i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 till de danska
regioner vilka omfattas av gränsöverskridande program. De fyra danska regionerna säkrar
godkännande, utnämnande, instruktion och korrekthet i det utförda arbetet av de danska nationella
kontrollanterna (tilsynsførende) i enlighet med bestämmelserna i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj
2014. ERST och de fyra danska regionerna ansvarar för uppföljning av rapporter från ERST:s EUkontrolenhed gällande det danska kontrollsystemet.
Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Sverige
Tillväxtverket
Tommy Anjevall, chef internationell regionsamverkan
Besöksadress: Fyrvallavägen 1B
Postadress: Box 3034, 831 03 Östersund
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -8 af 39
Kontaktuppgifter till nationella kontrollanter, Danmark
I Danmark pågår en upphandling av nationell kontroll (tilsynsførende organisation) som förväntas vara
avslutad under första halvåret 2015.
1.3.2. Attesterande myndighet
Kontaktuppgifter attesterande myndighet (AM):
Tillväxtverket
Robert Clevestam
e-post: [email protected]
Besöksadress: Götgatan 74, Stockholm
Postadress: Box 4044, 102 61 Stockholm
1.3.3. Förmedlande organ
Medlemsstaterna har inte utsett några förmedlande organ för att utföra uppgifter för förvaltande eller
attesterande myndighet.
1.3.4. Principen om åtskillnad av funktioner
Ekonomistyrningsverket är en självständig nationell myndighet under finansdepartementet medan
Tillväxtverket är en självständig nationell myndighet under näringsdepartementet.
Revisionsmyndigheten och förvaltande myndighet är således helt separerade från varandra.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -9 af 39
2. Förvaltande myndighet
2.1 Förvaltande myndighet och dess huvudsakliga funktioner
2.1.1. Den förvaltande myndighetens status
Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt svensk förordning
om förvaltning av EU:s strukturfonder 2014:1383, förvaltande myndighet för det territoriella
samarbetsprogrammet Öresund-Kattegat-Skagerrak.
2.1.2. Beskrivning av den förvaltande myndighetens funktion och uppgifter
Förvaltande myndighet ska ansvara för att de operativa programmen genomförs i enlighet med
principen om sund ekonomisk förvaltning och har ansvar för och ska utföra de uppgifter som anges i
artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt i artikel 23 i förordning (EU) nr 1299/2013.
Förvaltande myndighet ska dessutom ha ansvar för att utföra den attesterande myndighetens
funktioner i enlighet med artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013.
Förvaltande myndighet ska ha sådan bemanning och kompetens att den kan hålla samman hela flödet
av aktiviteter från information, inbjudan till ansökningar om finansiellt stöd från den Europeiska
regionala utvecklingsfonden, registrering av ansökningar, handläggning av ansökningar, metoder vid
urval av projekt, inhämtning av övervaknings- och styrkommittéernas prioriteringar mellan projekt,
beslut om stöd till projekt, handläggning av ansökningar om utbetalning och att fatta beslut om
utbetalning. Förvaltande myndighet ska skriftligen dokumentara rutiner för hur arbetet ska utföras.
Beslut i frågor om stöd och godkännande av underlag för ansökningar om utbetalning tas av den
förvaltande myndighetens beslutsfattare i enlighet med generaldirektförens arbetsordning. Den
förvaltande myndigheten är organiserad på ett sådant sätt att hög effektivitet uppnås i kombination
med att sårbarheten minimeras.
Den förvaltande myndigheten ska efter samråd med medlemsstaterna Danmark och Sverige samt
tredjelandet Norge inrätta ett gemensamt sekretariat. Det gemensamma sekretariatet ska bistå den
förvaltande myndigheten och övervakningskommittén när de utför sina respektive uppgifter. Det
gemensamma sekretariatet ska också tillhandahålla information till potentiella stödmottagare om
samarbetsprogrammens möjligheter och bistå stödmottagare vid genomförandet av insatserna. Det
gemensamma sekretariatets arbetsuppgifter kommer att regleras i en arbetsordning som tas fram av
förvaltande myndighet.
Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en
insats har kontrollerats av en nationellt utsedd kontrollant.
Förvaltande myndighet ska se till att det finns ett system för att i datoriserad form registrera och spara
utförliga räkenskaper. För detta ändamål används befintligt ärendehanteringssystem och
ekonomisystem, som är i drift sedan föregående programperiod.
Förvaltande myndighet ska säkerställa att separat redovisningssystem eller redovisningskod används
av alla stödmottagare.
Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som
beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras.
Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter
med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska
revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att
stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för
verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -10 af 39
bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för
att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven.
Separationen av funktioner mellan attesterande myndighet och den övriga delen av uppdraget som
förvaltande myndighet säkerställs genom generaldirektörens arbetsordning. Det framgår av
arbetsordningen att attesterande myndighet är en egen funktion inom avdelningen förvaltning med en
chef. Chefen för attesterande myndighet ansvar för rapporteringen till kommissionen i enlighet med
artikel 26 i förordning (EU) nr 1303/2013, fattar beslut i ärenden som hör till attesterande myndighets
arbetsområde. Den operativa delen av uppdraget som förvaltande myndighet utför är placerade i
avdelningar som är skilda från attesterande myndighet. Övriga, administrativa och stödjande, delar av
uppdraget som förvaltande myndighet ska utföra är placerade i separata enheter inom avdelningen
förvaltning. . I de fall Tillväxtverket beviljas stöd inom programmen kommer åtskillnad av funktioner
säkerställas.
Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter
den behöver för att utföra arbetet med att fatta beslut i frågor så som årsrapporter, utvärderingsplan,
indikatorer och fördelning av medel för tekniskt stöd
Förvaltande myndighet skicka årliga genomföranderapporter och slutrapporter till kommissionen.
För Information och kommunikation om stöd från programmen ska den förvaltande myndigheten
upprätta: en kommunikationsstrategi, en förteckning över de insatser som får stöd, en plan för
information- och kommunikation till allmänheten samt potentiella stödmottagare.
Förvaltande myndighet ska lämna uppgifter om större projekt till kommissionen samt begäran om
bekräftelse av stöd för större projekt.
Förvaltande myndighet ska aktivt arbeta med bedrägeribekämpning genom att förebygga, upptäcka
och korrigera oriktigheter och återkräva belopp som betalats ut på felaktiga grunder och underrätta
kommissionen om oriktigheter som överstiger 10 000 EUR i bidrag från fonderna.
Den förvaltande myndigheten ska verka för ett nära samarbete med förvaltande myndigheter för övriga
europeiska struktur- och investeringsfonderna. Detta tar sig bland annat uttryck genom det
samordningsuppdrag som Tillväxtverket har fått av regeringen för territoriella samarbetsprogram med
svensk förvaltande myndighet. Dessutom har de förvaltande myndigheterna för de regionala
strukturfondsprogrammen och Europeiska socialfonden lokaliseras till samma orter. Förvaltande
myndighet genomför erfarenhetsutbyten med andra interregprogram, så som det dansk-tyska
programmet och programmet för södra Östersjön.
Det är enbart Tillväxtverkets ledning som har befogenhet att se till att man inom myndigheten följer
upp väsentliga brister som rapporterats av revisionsmyndigheten (Ekonomistyrningsverket).
Revisionsmyndigheten har inga sådana befogenheter. Anledningen är att Tillväxtverket är en
myndighet under regeringen och är oberoende i sin förvaltning. I den svenska grundlagen är det
reglerat att myndigheter under regeringen beslutar självständigt i sina ärenden i förhållande till övriga
myndigheter under regeringen och i förhållande till regeringen.
Enligt nationell författning ska Tillväxtverkets ledning säkerställa att det vid myndigheten finns en
intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. Den interna styrningen och
kontrollen ska systematiskt och regelbundet följas upp och bedömas. Vid bedömningen av den interna
styrningen och kontrollen ska de iakttagelser som lämnas av extern revision och internrevision
beaktas.
Förvaltande myndighet ska se till att rutiner finns som säkerställer att alla verifikat som rör utgifter
med stöd av fonderna på begäran ska kunna göras tillgängliga för kommissionen och Europeiska
revisionsrätten under den period som anges artikel 140 i förordning (EU) nr 1303/2013 samt att
stödmottagarna informeras om detta. Förvaltande myndighet ska se till att minimikrav ska gälla för
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -11 af 39
verifikationskedjan med avseende på de räkenskaper som ska sparas och de verifikationer som ska
bevaras, samt se till att det finns uppgifter om vilka organ som har alla de verifikationer som krävs för
att säkerställa att verifikationskedjan uppfyller minimikraven.
Förvaltande myndighet ska utarbeta en utvärderingsplan som lever upp till de krav som ställs och som
beskriver hur utvärderingsarbetet kommer att utföras.
Förvaltande myndighet upprättar en årlig förvaltningsförklaring och den årliga sammanfattningen i
enlighet med artikel 124. 4 (e) (EU) nr 1303/2013.
2.1.3. Uppgifter som formellt har delegerats av den förvaltande myndigheten
Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några uppgifter.
2.1.4 Bedrägeribekämpning med beaktande av konstaterade risker
Förvaltande myndighet kommer att utföra samtliga uppgifter i enlighet med artikel 125. 4 i förordning
(EU) nr 1303-2013 och övriga krav som följer av EU-regelverket. Här ingår att bedöma om
stödmottagaren har den administrativa, ekonomiska och operativa förmågan att genomföra projektet.
Förvaltande myndighet kommer att inrätta ett team med uppgift att ta fram en strategi och
riskbedömningsmetod med syfte att förebygga, upptäcka och förhindra bedrägerier, i enlighet med
artikel 125.4 c samt kommissionens vägledning för bedrägeribekämpning.
Det kommer att inrättas en så kallad ”wistleblower-funktion”. Denna ska fungera både för interna och
externa användare.
Tillväxtverket ingår också i rådet för skydd av EU:s finansiella intressen, SEFI-rådet, som ansvarar för
att samordna åtgärder i Sverige mot bedrägerier och andra missbruk av EU-relaterade medel.
2.2. Den förvaltande myndighetens organisation och förfaranden
2.2.1. Organisationsschema
Regeringen
Tillväxtverkets styrelse
Chef
Förvaltande myndighet ERUF
Operativ chef
Förvaltande myndighet ERUF
Verksamhetsstöd, Juridik,
Ekonomi, IT, Revision
Kommunikation
Nationella Programmet
Finansieringsinstrument
8 Regionala program
Öresund-Kattegat-Skagerrak
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Utvärdering
Attesterande
myndighet
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -12 af 39
Figur 2 Organisationsschema förvaltande myndighet
Förvaltande myndighet (FM)
Den förvaltande myndigheten inordnas organisatoriskt inom myndigheten Tillväxtverket (figur 2).
Generaldirektören är chef för förvaltande myndighet. Genom generaldirektörens arbetsordning har det
delegerats till avdelningschefen för avdelningen regioner att ha det övergripande ansvaret för
Tillväxverkets uppdrag som förvaltande myndighet och ansvara för att de operativa programmen
förvaltas och genomförs enligt principen om sund ekonomisk förvaltning och övriga krav i artikel 59 i
EU:s budgetförordning 966/2012 samt övriga relevanta regelverk.
Tillväxtverkets programkontor i Malmö som ingår i avdelning regioner, region syd, har ansvar för att
genomföra det operativa programmet med stöd av avdelningen för verksamhetsstöd.
Inom enheten verksamhetsstöd tillhandahålls strategiskt och operativt stöd för myndighetens
förvaltnings- och kontrollsystem. Verksamhetsstöd ansvarar bland annat för arbetet med
processutveckling, dvs. framtagning av arbetsrutiner, handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar
och tolkning av regelverk för enhetliga tillämpningar. Verksamhetsstöd ska på olika sätt bistå
programmen bland annat med juridisk och ekonomisk kompetens. Verksamhetsstöd ska därutöver
hålla ihop arbetet med rapporter till regeringen och kommissionen, uppföljningar och utvärderingar,
erfarenhetsutbyte och utbildning.
Förvaltande myndighet vid programkontoret i Malmö är för närvarande bemannat enligt följande:



En chef med övergripande ansvar för genomförandet av programmet (0,25årsarbetskrafter).
Fem handläggare med ansvar för operativt och strategiskt stöd till genomförandet inom
juridik, rapportering, utvärderings- och uppföljningsplan för programmet, analyser och studier
av programmets resultat och effekter, ekonomi, kommunikationsplan, stöd till
övervakningskommittén, kontakter med Kommissionen, nationella regeringskanslier och
myndigheter, revisionsmyndigheten och attesterande myndighet. (5,0 årsarbetskrafter)
En administratör för kontors- och ekonomiadministration m.m. (0.1 årsarbets- krafter)
Arbetsbeskrivningar för befattningar vid den förvaltande myndigheten tas fram av förvaltande
myndighet.
Förvaltande myndighet har en samordnande funktion för det gemensamma sekretariatet. Förvaltande
myndighet är ansvarig för och leder arbetet med processutveckling, framtagning av arbetsrutiner,
handläggarstöd, checklistor, blanketter, mallar och tolkning av regelverk för enhetlig tillämpning.
Förvaltande myndighet förser det gemensamma sekretariatet med juridisk och ekonomisk kompetens.
Förvaltande myndighet svarar för att alla projekt och aktiviteter är förenliga med gemenskapens
förordningar, det operativa programmet samt tillämpliga regelverk.
Enligt generaldirektörens arbetsordning är ärendehandläggningen inom förvaltande myndighet
uppdelad i två delar, i beslut om stöd och beslut om utbetalning. De två funktionerna hålls åtskilda
genom att samma person inte får fatta beslut om stöd och utbetalning.
Förvaltande myndighet sammanställer och skickar in rapporter till Kommissionen samt initierar
uppföljningar och utvärderingar.
Förvaltande myndighet svarar för sekretariatsuppgifter till övervakningskommittén. Förvaltande
myndighet svarar för att i samråd med ordförande utarbeta möteshandlingar, dagordning, protokoll,
rapporter till övervakningskommittén samt ansvarar för att övervakningskommitténs beslut verkställs.
Det gemensamma sekretariatet bistår förvaltande myndighet med underlag i detta arbete.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -13 af 39
Arbetet i övervakningskommittén planeras av ordföranden (tjänsteman från Näringsdepartementet i
Sverige eller från Erhvervsstyrelsen i Danmark) i samråd med förvaltande myndighet samt norsk
förvaltande organisation. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan Sverige och Danmark.
Planeringen av verksamheten styrs av övervakningskommittén s huvuduppgift att verka för att
programmet genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala
frågor i övervakningskommitténs verksamhet. Vidare ansvarar övervakningskommittén för urval av
projektinsatser avseende hela programområdet. För urvalet av projektinsatser inom något av
delområdena Öresund eller Kattegat-Skagerrak svarar respektive styrkommitté.
Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i programmet beslutas. Den förvaltande
myndigheten är föredragande i övervakningskommittén och då främst i frågor kopplade till hur
genomförandet av programmet löper.
Norsk Förvaltande organisation (NFO)
På norsk sida kommer den samordnande fylkeskommunen att fungera som norsk förvaltande
organisation i förhållande till de uppgifter som följer av norskt deltagande.
Gemensamma sekretariatet
Sekretariatet har två kontor, ett i den danska delen av delområde Öresund (Köpenhamn) och ett i den
svenska delen av Kattegat-Skagerrakområdet (Göteborg).Det gemensamma sekretariatet är en del av
förvaltande myndighet och leds av en sekretariatschef med placering i Malmö. Sekretariatschefen har
ansvar för genomförande av gemensamma sekretariatets uppgifter, personal samt budget för tekniskt
stöd för kontoret. Sekretariatschefen är underordnad regionchefen för Södra Sverige.
Tyngdpunkten i gemensamma sekretariatets verksamhet ligger i att informera om programmet, ta emot
och bereda ansökningar om stöd, skriva prioriteringsunderlag för de ansökningar som uppfyller kraven
till programmets styrkommittéer eller övervakningskommitté för urval av projekt, följa upp beslutade
projekt, bereda ansökningar om utbetalning, delta i diskussioner med olika aktörer i programområdet
och arrangera ansökningsomgångar. En grundläggande princip inom programmet är att projektparterna
oavsett nationalitet ska möta likartade principer och riktlinjer för genomförande av projekt.
Bemanningen kommer att förstärkas efterhand som programmet framskrider och
Övervakningskommittén fastställer budgeten för TA-medel. Det gemensamma tekniska sekretariatet
har i november 2014 bemanning enligt nedan.







En sekretariatschef med placering i Malmö.
Tre projektrådgivare med placering i Köpenhamn.
Tre vakanser för projektrådgivare i Köpenhamn.
Fyra projektrådgivare med placering i Göteborg.
Två projektekonomer med placering i Göteborg.
En administratör med placering i Göteborg.
En handläggare i Malmö.
2.2.2. Ram som säkerställer lämplig riskhantering
Förvaltande myndighet kommer att dokumentera processer och rutiner över hur arbetet utförs. Beslut
om stöd och beslut om utbetalning fattas av förvaltande myndighet. Förvaltande myndighet är
organiserad på ett sådant sätt att effektivitet uppnås och att sårbarheten minimeras.
Det team som förvaltande myndighet ska tillsätta i enlighet med artikel 125.4( c) samt kommissionens
vägledning för bedrägeribekämpning kommer årligen att utvärdera bedrägeribekämpande
styrdokument, utvärdera genomförda riskvärderingar och riskbedömningar samt vid behov ta fram och
föreslå nya eller förbättrade styrdokument.
Under programgenomförandet kan det uppstå nya frågeställningar som i sin tur kan kräva utredning i
olika omfattning utifrån gällande regelverk för att fastställa ett ställningstagande som ska omfatta
programmet. Detta är ett ansvar som vilar på förvaltande myndighet.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -14 af 39
2.2.3. Beskrivning av förfaranden
Beskrivningen av följande förfaranden kommer att tillhandahållas skriftligen till personalen på
förvaltande myndighet, gemensamma sekretariatet och nationella kontrollanter.
2.2.3.1. Förfaranden för att stödja övervakningskommitténs arbete
Förvaltande myndighet ska stödja arbetet i övervakningskommittén och förse den med de uppgifter
den behöver för att utföra arbetet, t.ex. uppgifter om programmets måluppfyllelse, ekonomiska
uppgifter och uppgifter om indikatorer och delmål1. Arbetet i övervakningskommittén planeras av
ordföranden i samråd med sekretariatet och styrs av beslutad arbetsordning. Planeringen av
övervakningskommitténs verksamhet styrs av dess huvuduppgift att verka för att programmet
genomförs på ett effektivt och säkert sätt. Uppföljning och utvärdering är andra centrala frågor i
övervakningskommitténs verksamhet. Övervakningskommittén är det organ där beslut om ändringar i
program beslutas. Förvaltande myndighet har ansvaret att vägleda arbetet i övervakningskommittén
och förse den med de handlingar som krävs för att fatta beslut i frågor som rör exempelvis
utvärderingsplan, indikatorer, fördelning av medel för tekniskt stöd och övriga frågor kopplade till hur
genomförandet av programmets olika delar löper.
2.2.3.2. Förfaranden för elektronisk datahantering
Förvaltande myndighet ska upprätta ett system för att i elektronisk form registrera och lagra uppgifter
om varje projekt för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner.
Förvaltande myndighet ska även se till att uppgifterna samlas in, matas in och lagras enligt de krav
som ställs av kommissionen (art 125.2d och 125. 8 1303/2013). För registrering och lagring av
uppgifter om projekt används FÖRVALTANDE MYNDIGHETs ärendehanteringssystem och
ekonomisystem. För utförligare beskrivning av ärendehanteringssystemet respektive
Ekonomisystemet, se avsnitt 4.
2.2.3.3 Förfaranden för att övervaka de funktioner som formellt har delegerats av den
förvaltande myndigheten
Den förvaltande myndigheten har inte delegerat några funktioner.
2.2.3.4. Förfaranden för att välja ut projekt som kan stödjas av programmet
Ansökningsformulär, beredningschecklista, rutiner och mall för beslut om stöd tas fram av förvaltande
myndighet. Beslut om dokument och mallar fattas i enlighet med generaldirektörens arbetsordning.
Inom Interreg V A Öresund-Kattegat-Skagerrak hanteras två typer av projekt:
 Förberedande projekt med syfte att förbereda fullskaliga projekt och testa nya idéer.
 Projekt – fullskaliga projekt.
För förberedande projekt, som är tids- och beloppsmässigt begränsade jämfört med fullskaliga projekt,
kan Övervakningskommittén fatta beslut om en förenklad process för beredning och beviljande av
stöd, förutsatt att förvaltande myndighet bedömer att förfarandet är inom ramen för tillämpliga
förordningar. I det följande beskrivs förfarande för fullskaliga projekt.
Förfarande för att välja ut och bevilja stöd till projekt delas in i tre delar:
 Handläggning av ansökningar
 Urval i styrkommittéer och övervakningskommitté
 Beslut om stöd till projekt.
1
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 125. 2 a
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -15 af 39
Övervakningskommitté
Styrkommitté
Kattegat-Skagerrak
Ansökan
Styrkommitté
Öresund
Prioriteringsunderlag
Urval av
projekt
Norsk förvaltande
organisation
Beslut IR-midler
Kontroll av
ansökan/
beredning
Beslut om EUstöd
Gemensamt sekretariat
Öresund
Lead Partner
Norsk prosjekeier
Kattegat-Skagerrak
Figur 3 Förfarande för urval och beviljande av stöd
Ansökan om stöd kan lämnas inom en ansökningsperiod som fastställs av förvaltande myndighet och
annonseras på programmets hemsida. I anslutning till ansökningsperioden genomförs
informationstillfällen inom programområdet.
Ansökan om stöd sker elektroniskt genom webansökan, alternativt på pappersblankett. En elektronisk
ansökan tas emot och registreras automatiskt i ärendehanteringssystemet. Ansökan på pappersblankett
lämnas till gemensamma sekretariatet och registreras manuellt av handläggare i
ärendehanteringssystemet. Den sökande kan via webbplatsen följa ärendets status. Anvisningar för
vilka uppgifter som skall ingå i ansökan finns i programhandboken. Genom anvisningarna säkerställs
att stödmottagaren får information om de krav som gäller för stödet.
En ansökan om stöd ska alltid innehålla följande delar:




Ifylld ansökan om stöd, signerad av samordnande stödmottagare och i förekommande fall av
norsk projektägare.
Budgetbilagor
Medfinansierings- och deltagandeintyg
Dokumentation som visar om medfinansiärer är offentliga eller privata
Personal på det gemensamma sekretariatet kontrollerar att ansökan är komplett och genomför därefter
beredning av ansökan om stöd. Som ett instrument för intern kontroll i denna beredning tar förvaltande
myndighet i samråd med det gemensamma sekretariatet fram en särskild checklista. Vid beredningen
används checklistan som signeras av handläggaren och sparas i den fysiska ärendeakten hos det
gemensamma sekretariatet samt i ärendehanteringssystemet.
I beredning ingår att pröva om ansökan om stöd stämmer överens med det operativa programmet, de
särskilda målen och resultaten inom de prioriterade områdena, har ett gränsöverskridande mervärde
samt uppfyller programmets urvalskriterier. Kontroll sker av att ansökan om stöd är förenlig med de
förordningsmässiga krav som ställs genom såväl gemenskapens, som nationella regelverk. Härmed
säkerställs att stödmottagare från minst två deltagande länder, varav minst det ena landet ska vara en
medlemsstat omfattas av ansökan. Likaså kontrolleras att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -16 af 39
utveckling och genomförande av insatser, att stödmottagarna ska samarbeta när det gäller antingen
bemanning eller finansiering av projekt.
I beredningen ingår att kommunicera med sökanden om de krav som ställs på projekt som beviljas
EU-stöd och om eventuella ytterligare upplysningar som bedöms nödvändiga för beslut. Sökande får
dessutom information om rättigheter och skyldigheter, regler för stödberättigande samt vägledning
kopplat till ansökan och genomförande av projekt genom programmets handbok, som finns tillgänglig
på programmets hemsida.
Vid beredning av ansökningar bedöms de potentiella stödmottagarnas genomförandekapacitet. I den
bedömningen ingår att förvissa sig om stödmottagarnas administrativa, ekonomiska och operativa
förmåga att genomföra projektet. Vidare kontrolleras att tillämplig lagstiftning om verksamheten följs,
om verksamheten har påbörjats innan någon stödansökan har lämnats in till den förvaltande
myndigheten (gäller endast programmets första ansökningsomgång, då retroaktivitet tillämpas).
Kontroll görs av att insatser som valts ut inte omfattas eller borde ha omfattas av återkrav på grund av
omlokalisering av produktionsverksamhet utanför programområdet eftersom programmet inte stödjer
den typen av projekt.
Vid behov kan programsekretariatet inhämta yttranden från regionala aktörer och experter. Behovet att
inhämta yttrande från experter eller andra aktörer avgörs av om kompetens för projektets art finns
inom det gemensamma tekniska sekretariatet eller måste inhämtas utifrån.
Om beredningen av ärendet visar att det tänkta projektet inte är stödbart genom det operativa
programmet fattas ett beslut om avslag. De projekt som klarat beredningen går vidare till urval av
styrkommittéerna eller av övervakningskommittén.
Förvaltande myndighet utarbetar ett förslag till lämpliga urvalskriterier som fastställs av
övervakningskommittén för att därefter publiceras i programhandboken. Urvalskriterierna ska
säkerställa att projekten bidrar till att uppnå de särskilda målen och resultaten enligt det operativa
programmet, är icke-diskriminerande och öppna samt tar hänsyn till de allmänna principerna om
jämställdhet och hållbar utveckling. Urvalskriterierna ska ge vägledning till projekt avseende hur de i
största möjliga mån kan bidra till programmets målsättningar. Urvalskriterierna används av
styrkommittéerna respektive övervakningskommittén som verktyg för prioritering mellan projekt inför
beslut om stöd. Urvalskriterierna har stor betydelse för i vilken omfattning programmets
genomförande minimerar negativa konsekvenser och förstärker positiva konsekvenser avseende de
horisontella kriterierna jämställdhet, integration och mångfald samt miljö. Hur urvalskriterierna i
realiteten påverkar valet av projekt kommer att följas upp och vid behov kommer åtgärder att vidtas
för att betydande negativ påverkan ska undvikas eller minimeras.
Genom de riktlinjer och checklistor som tas fram av förvaltande myndighet säkerställs att
urvalkriterierna tillämpas konsekvent på alla ansökningar om stöd. Grundlaget för värdering av
ansökningarna, baserat på urvalskriterierna, framgår av de priorteringsunderlag som styr- respektive
övervakningskommittén mottar inför sina sammankomster.
I protokollen från styrkommittéernas respektive övervakningskommitténs möten framgår urval av
projekt, vilket utgör grundlag för att bevilja eller avslå ansökan i ett beslut om stöd. Efter
styrkommittérenas respektive övervakningskommitténs urval tas beslut om stöd i varje enskilt ärende
som expedieras till samordnande stödmottagare och i förekommande fall, norsk projektägare. Beslut
om stöd fattas enligt en beslutsmall som tas fram av förvaltande myndighet.
2.2.3.5. Beslut om stöd
Efter att styrkommitté eller övervakningskommitté prioriterat ett projekt delges sökanden ett skriftligt
beslut om stöd som fastställer de stödberättigande aktiviteterna, stödvillkoren, särskilda krav,
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -17 af 39
finansieringstabell och tidsfrist2. Ett av stödvillkoren är att alla stödmottagare använder ett separat
redovisningssystem eller redovisningskod. Ett annat villkor är att stödmottagaren är skyldig att
informera allmänheten om att projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Även
beslut om att avslå ansökan om stöd meddelas skriftligt. Både avslagsbeslut och bifallsbeslut
innehåller en motivering samt en hänvisning till reglerna om överklagande.
2.2.3.6. Förfaranden för att kontrollera projekten
Varje medlemsstat ska utse kontrollanter med ansvar att kontrollera lagligheten och korrektheten i de
utgifter som deklarerats av varje stödmottagare som deltar i insatsen. Varje stödmottagare lämnar sin
redovisning över kostnader och finansiering till en nationell kontrollant i sitt land. Medlemsstaterna
ska säkerställa att kontrollanterna kan godkänna utgifterna inom tre månader3.
Sverige har utsett Tillväxtverket att ansvara för denna kontroll. De nationella kontrollanterna är
placerade inom en separat enhet för att säkerställa separation av funktioner i relation till förvaltandeoch attesterande myndighet, se figur 1. De danska regionerna ska ingå avtal med revisionsbyrå som
ska kontrollera lagligheten och korrektheten i de utgifter som deklarerats av varje dansk stödmottagare
som deltar i insatsen.
Förvaltande myndighet ska förvissa sig om att utgifterna från varje stödmottagare som deltar i en
insats har genomgått nationell kontroll. För detta ändamål ska det till varje ansökan om utbetalning
från stödmottagare bifogas en kopia av intyget från nationell kontrollant. Vidare ska de nationella
kontrollanterna på begäran av förvaltande myndighet tillhandahålla uppgifter om resultatet av
genomförda kontroller, administrativa så väl som på plats utförda kontroller.
De nationella kontrollanterna ska kontrollera att:
- medfinansierade varor och tjänster har levererats
- de utgifter som deklarerats av stödmottagarna verkligen har betalats
- de utgifter som deklarerats av stödmottagarna överensstämmer med tillämplig
lagstiftning, samt med programmets och projektbeslutets villkor för stöd till insatsen.
Kontrollerna ska omfatta skrivbordskontroller av varje redovisning som lämnats in av stödmottagarna.
Nationell kontrollant granskar att utgifterna är stödberättigande genom att kontrollera kopior av
fakturor, bokföringsunderlag eller andra handlingar som har bokförts i enlighet med god
redovisningssed, eller uppfyller de krav som gäller förenklade redovisningsalternativ som exempelvis
schablonkostnader. Kontroll sker mot beslut om stöd samt de genomförda aktiviteter som beskrivs i
läges- och slutrapporter. Kontrollanten begär av stödmottagaren den dokumentation som krävs för att
möjliggöra granskning av utgifterna. För att säkerställa förfaranden och fullständiga kontroller enligt
tillämplig lagstiftning används granskningsplan och checklista som tas fram av förvaltande myndighet.
Kontroller på plats ska utföras enligt en urvalsmetod som anger en miniminivå för antal projekt som
ska följas upp genom besök på plats, som fastställs och upprätthålls av förvaltande myndighet.
Urvalsmetoden ska grundas på en riskbedömning utifrån tidigare erfarenheter och utförda revisioner,
projektets komplexitet samt storleken på det EU-stödet. Kontroll på plats sker i huvudsak hos den
samordnande stödmottagaren, men kan utvidgas till att omfatta kontroll på plats även hos projektets
övriga stödmottagare och projektpartner.
Utöver den kontroll som ingår i en skrivbordskontroll ska aktiviteter, tjänster, varor och investeringar
verifieras på plats hos stödmottagaren. Vidare ska det verifieras att informationsplikten följs och att
redovisade räkenskapsunderlag är korrekta. Kontrollerna på plats kommer att göras enligt fastställd
rutin som upprättas av förvaltande myndighet. En rapport i form av en checklista ska efter varje
genomförd kontroll på plats fyllas i av ansvarig kontrollant i vilken det anges vem som har utfört
2
3
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 125.3 c, artikel 125.4 b
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -18 af 39
kontrollen och eventuella åtgärder med anledning av besöket. Rapporten skrivs under av den person
som utfört kontrollen
En handlingsplan för kontroller på plats hos stödmottagare ska upprättas. Denna kommer att ses över
årligen. Av planen ska framgå vilken urvalsmodell som har tillämpats, vilka projekt som fallit ut av
urvalsmodellen och tidpunkt för när kontroller på plats kommer att genomföras. Tidpunkten för
kontrollbesöken ska vara när såväl aktiviteter som kostnader för projektet är tillräckliga för att
motivera en kontroll på plats.
När kontrollen är avslutad utfärdas ett intyg för periodens godkända och stödberättigande kostnader. I
intyget framgår även vilka iakttagelser och eventuella korrigeringar som har gjorts. De nationella
kontrollanterna intygar sitt oberoende i varje uppdrag genom att underteckna intyget.
Samtliga ovan beskrivna kontroller ska dokumenteras enligt en rutin som fastställs av förvaltande
myndighet. Dokumentationen ska diarieföras och läggas i original i ärendets akt. Dessutom ska det i
ärendehanteringssystemet registreras, i varje enskilt ärende, när en kontroll på plats har genomförts.
Förvaltande myndighet kommer därmed att bevara uppgifter om varje kontroll som visar vad som
gjorts och när, resultaten av kontrollen och vilka åtgärder som vidtagits vid eventuella oegentligheter.
Förvaltande myndighet kommer att skriva in som villkor i beslutet om stöd att stödmottagare ska
använda ett separat redovisningssystem eller en lämplig redovisningskod för alla transaktioner som har
samband med en verksamhet. Villkoret kontrolleras av nationell kontrollant i samband med
granskning av redovisning.
Resultat och iakttagelser från nationell kontrollant kommer att sammanställas av förvaltande
myndighet i syfte att ge en samlad bild av vad kontrollerna resulterat i och därmed kunna identifiera
systematiska fel i hanteringen. Slutsatserna av sammanställningen ska förmedlas till alla inblandade
parter i ett kunskapsspridande syfte.
Anvisningar och vägledning rörande offentlig upphandling, statligt stöd, lika möjligheter för kvinnor
och män, icke diskriminering, hållbar utveckling samt miljöregler återfinns i anvisningar till sökande. I
den utsträckning samverkan etableras mellan den regionala utvecklingsfonden och av kommissionen
godkända stöd kommer de regelsystem och den beslutprocess som gäller för godkända stöd att
tillämpas. I övrigt kommer statligt stöd till företag att hanteras inom de regler som gäller för
försumbart stöd samt eventuella gruppundantagsregler. Beslutet om stöd till projektet innehåller de
villkor och krav som gäller för den enskilda insatsen.
2.2.3.7. Beskrivning av förfaranden vid ansökan om utbetalning
I varje beslut om stöd anges hur ofta stödmottagaren ska ansöka om utbetalning för genomförda
insatser. Ansökan om utbetalning kan göras elektroniskt via webansökan4 alternativt på en särskild
blankett som tillhandahålls av förvaltande myndighet. Vid webansökan registreras ärendet med
automatik i ärendehanteringssystemet. En pappersansökan registreras manuellt i
ärendehanteringssystemet av en handläggare.
Förvaltande myndighet ska utarbeta anvisningar för ansökan om utbetalning. Till ansökan skall alltid
bifogas en läges- eller slutrapport över vad som genomförts och hur projektet utvecklats i förhållande
till beslutet om stöd. Läges- och slutrapporter ska följa den disposition som förvaltande myndighet
fastställer. Vidare bifogas ett intyg från de nationella kontrollanterna om att utgifterna följer
tillämpliga regler för att vara stödberättigande. Intyg utfärdas av nationella kontrollanter i respektive
land efter granskning av stödmottagarens redovisning av kostnader och finansiering.
4
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 122.3
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -19 af 39
Vid granskning av ansökan om utbetalning kommer förvaltande myndighet förvissa sig om att
utgifterna från varje stödmottagare som deltar i ett projekt har kontrollerats av utsedd nationell
kontrollant. Kontrollen sker genom att kopia av intyg från godkända nationella kontrollanter har
bifogats ansökan. De nationella kontrollanterna utfärdar intyget utifrån de krav som förvaltande
myndighet har ställt för att skyldigheterna ska uppfyllas. Förvaltande myndighet ska ta fram ett
standardintyg som båda ländernas nationella kontrollanter kan använda sig av.5
Granskning av ansökning om utbetalning sker i huvudsak genom skrivbordskontroller enligt
checklista. Beslut om utbetalning skall verkställas senast 90 dagar efter det datum då stödmottagaren
lämnade in sin ansökan under förutsättning att ansökan är komplett. Beslut om utbetalning sänds
skriftligt till stödmottagaren när utbetalning verkställts.
Vid brister i en ansökan om utbetalning skickas en begäran om komplettering till stödmottagaren. Om
kompletteringarna är tillfredsställande kan beslut om utbetalning fattas. Vidhåller förvaltande
myndighet de noterade bristerna skickas ett beslut om att utbetala delar av ansökt belopp, alternativt
beslut om att inte utbetala stöd. I beslutet ska förvaltande myndighet ange skälen för beslutet
tillsammans med information om hur stödmottagaren går tillväga för att få sin sak prövad av domstol.
2.2.3.8. Identifiering av myndighet som hanterar ansökan om utbetalning
Tillväxtverket tar emot ansökan om utbetalning och verkställer utbetalning till stödmottagaren.
1.Redovisning
FLC
Kontroll
2.Certifikat
Stödmottagare
3.Certifikat
Samordnande part
Sammanställer
Stödmottagare
7.Stöd
4.AOU
Samordnande
stödmottagare
6.Stöd
Utbetalningsfunktion
Utbetalningsbeslut
Utbetalning
5.AOU
Gemensamt
sekretariat
Kontroll
Figur 4 Flöde ansökan om utbetalning
2.2.3.9. Informationsutbyte mellan förvaltande och attesterande myndighet
Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som attesterande myndighet behöver för att kunna
utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra.
Informationsöverföring till attesterande myndighet kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet
med kraven artikel 122. 3 i förordning (EU) nr 1303/2013. Både förvaltande myndighet och
attesterande myndighet har tillgång till de datoriserade system som används för genomförandet.
2.2.3.10. Informationsutbyte mellan förvaltande myndighet och revisionsmyndighet
Förvaltande myndighet tillhandahåller uppgifter som revisionsmyndigheten behöver för att kunna
utföra de kontrollåtgärder som de har i uppdrag att utföra.
5
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 artikel 125.4 a och Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 1299/2013 artikel 23.4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -20 af 39
Informationsöverföring till revisionsmyndigheten kommer att kunna ske på elektronisk väg i enlighet
med kraven artikel 122. 3 i förordning (EU) nr 1303/2013.
2.2.3.11. Nationella regler om berättigande till bidrag
I Sverige finns regler om berättigande till bidrag i förordning SFS 2014:1383om förvaltning av EU:s
strukturfonder.
I Danmark finns regler om berättigande till bidrag i bekendtgørelse nr. 532 af 27. maj 2014 samt i
bekendtgørelse nr. 586 af 3. juni 2014.
Regler för stödberättigande utgifter kan även regleras i Tillväxtverkets föreskrifter och i programmets
handbok
2.2.3.12. Förfaranden för att lämna års- och slutrapporter till Kommissionen
I enlighet med art 111 i EUs förordning 1303/2013 ska medlemsstaten lämna in en årlig
genomföranderapport senast den 31 maj varje år med start den 31 maj 2016. Innehållet i rapporten
styrs av EUs förordning och förvaltande myndighet kommer att utarbeta en mall för rapporten.
Framtagandet av rapporterna kommer att samordnas för att säkerställa likformighet, rättssäkerhet och
kvalitet. För varje år kommer en tidsplan för framtagande av rapporterna att upprättas och uppgifter ur
ärendehanteringssystemet kommer att tas fram vid utpekade tillfällen för att säkerställa en
jämförbarhet mellan programmen Samtliga förslag till genomföranderapporter ska godkännas av
övervakningskommittén innan de lämnas till kommissionen via kommissionens rapporteringssystem.
Förvaltande myndighet kommer att säkerställa att övervakningskommittén hinner fatta beslut om
godkännande inom utsatt tid för att rapporten ska kunna lämnas in till kommissionen.
2.2.3.13. Förfaranden för att utarbeta förvaltningsförklaring
Förvaltande myndighet tar fram en förvaltningsförklaring för programmet. Förvaltningsförklaringen
kommer att tas fram enligt den genomförandeordning som ännu ej är klar.
2.2.3.14. Förfaranden för att utarbeta den årliga sammanfattningen
Förvaltande myndighet kommer att utarbeta rutiner för att ta fram den årliga sammanfattningen.
I rutinen ska ingå att sammanställa resultaten från revisionsinsatserna och utförda kontroller av
Förvaltande myndighet. Resultatet analyseras, följs upp och vidtagna och kommande åtgärder
redovisas.
2.2.3.15. Förfaranden för att kommunicera anvisningar till personalen
Tillväxtverket gör årligen en kompetensinventering som utmynnar i en kompetensplan för all personal.
I samband med nyanställningar erbjuds personalen introduktionsutbildningar som innehåller t ex
förvaltningsutbildning och presentation av Tillväxtverkets alla verksamheter.
Anvisningar för personalen kommer att finnas tillgängligt i samlad och strukturerad form på
Tillväxtverkets interna webplats.
Förvaltande myndighet genomför utbildningar, seminarier och erfarenhetsutbyte för handläggare,
nationella kontrollanter och chefer inom förvaltande myndighet inom relevanta områden t ex i
granskningsmetodik, offentlig upphandling och horisontella principer.
Förvaltande myndighet ansvarar för lärande och erfarenhetsutbyte inom förvaltande myndighet.
Förvaltande myndighet tillhandahåller även ett elektroniskt FAQ system vars ändamål är både lärande
och att skapa förutsättningar för en gemensam, likartad och rättssäker ärendehantering och
regeltolkning.
2.2.3.16 Förfaranden för prövning av klagomål
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -21 af 39
Enligt 2 kap. 45 § i förordning (2014:1383) om förvaltning av EU:s strukturfonder framgår att den
förvaltande myndighetens beslut att inte betala ut stöd enligt 16 §, att upphäva beslut om stöd enligt 40
§ och att kvitta stöd enligt 43 § får överklagas. Sådana överklaganden ska handläggas i enlighet med
förvaltningsprocesslagen (1971:291) och förvaltningslagen (1986:223).
Klagomål på den nationella kontrollen ställs till ansvarigt organ i respektive land
Övriga medlemsstaters/tredje lands myndigheter ska i förekommande fall bistå den förvaltande
myndigheten med att försöka lösa klagomålen.
2.3. Verifieringskedja
2.3.1. Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja och ett
tillfredsställande arkiveringssystem
Genom användandet av ärendehanteringssystemet, diariesystemet och ekonomisystemet, tillsammans
med användandet av fastställda formulär, anvisningar, checklistor, handläggarrapporter m.m. som
framarbetas av den förvaltande myndigheten säkerställs kraven på en obruten verifieringskedja.
Datasystemen uppfyller kraven på ett tillfredsställande arkiveringssystem och kraven på
informationssäkerhet. Dessa system gör det möjligt att följa varje enskilt ärende från beslut om stöd
till utbetalning till stödmottagare och attesterad utgiftsdeklaration.
Varje händelse, som är av betydelse för det enskilda ärendet, registreras i ärendehanteringssystemet.
Ur detta system kan därmed uppgifter för datum för ansökan och datum för beslut hämtas. Utifrån
dessa datum är det möjligt att härleda till vilken ansökningsomgång beslutet är kopplat.
Varje enskild utbetalning till stödmottagarna registreras först i ärendehanteringssystemet för att efter
beslut om utbetalning skickas över till ekonomisystemet. Konteringen av utbetalningen är
förprogrammerad och sker automatiskt. Varje enskild utbetalning erhåller ett unikt
verifikationsnummer som, efter effektuerad utbetalning, återfinns i både ekonomisystemet och
ärendehanteringssystemet. Kontroller mellan systemen säkerställer att den automatiska konteringen
gjorts korrekt.
De föreskrifter och interna rutiner som tas fram säkerställer att stöd inte betalas ut till stödmottagaren
innan utgifter och offentlig medfinansiering verifierats.
Utgifter och finansiering som hör till ett enskilt projekt kan således följas hela vägen från de belopp
som attesterats i utgiftsdeklarationen till kommissionen ned till ett enskilt ärendes räkenskaper.
2.3.2. Anvisningar om att hålla verifikationer tillgängliga
2.3.2.1. Tidsperiod under vilken dokument ska bevaras
I enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013 ska relevanta handlingar
hållas tillgängliga och bevaras fram till årsskiftet som infaller 3 år efter att stödmottagaren erhållit
beslut om slututbetalning. För statsstöd gäller särskilda regler. Handlingars tillgänglighet regleras även
i Tillväxtverkets föreskrifter.
2.3.2.2. Format i vilket dokumenten ska bevaras
Dokumenten ska, i enlighet med artikel 140 i Kommissionens förordning (EU) nr 1303/2013, bevaras i
form av original eller bestyrkta kopior eller på allmänt godkända databärare.
2.4. Oriktigheter och återkrav
2.4.1. Förfarandet för rapportering och korrigering av oriktigheter
När det uppdagas att stöd har utbetalats felaktigt ska det felaktigt utbetalda stödet återkrävas. Beslut
om återkrav fattas av förvaltande myndighet.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -22 af 39
Återkrav kommer att regleras genom två olika förfaranden enligt anvisningar som tas fram. Dels
genom kvittning där det felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels
genom inbetalning via faktura.
Förvaltande myndighet säkerställer att felaktigt utbetalda belopp inte kan återanvändas i projektet.
Beslut om återkrav skickas till till den samordnande stödmottagaren.
2.4.2. Förfarandet för att rapportera oriktigheter till Kommissionen
Om oriktighet uppdagas som medför att felet i en utbetalning från strukturfonderna överstiger 10 000
euro ska oriktigheten anmälas till OLAF (kommissionens byrå för bedrägeribekämpning). I övrigt ska
rapportering göras så att kraven enligt (EU) 1303/2013 artikel 122(2) beaktas och följs.
Tillväxtverket är ansvarigt för rapportering av oriktigheter som uppstår i Sverige. För oriktigheter som
uppstår i Danmark avser Erhvervsstyrelsen delegera ansvaret för OLAF-rapporteringen till de danska
regioner som deltar i programmet, som ska underrätta förvaltande myndighet om innehållet
rapporterna.
Förvaltande myndighet ska underrätta attesterande myndighet och revisionsmyndigheten om
innehållet i rapporterna. För oriktigheter som uppstår i Sverige ska förvaltande myndighet dessutom
underrätta ekobrottsmyndigheten om innehållet i rapporterna. Stödmottagare informeras om sina
skyldigheter i beslutet om stöd till projektet.
Rapportering av
oriktigheter
Ansvariga myndigheter för
OLAF-rapportering
OLAF-rapport
OLAF/Europeiska kommissionen
Förvaltande myndighet
Attesterande
myndighet
Revisionsmyndighet
Oriktigheter i
Sverige.
Ekobrottsmyndigheten
3. ATTESTERANDE MYNDIGHET
3.1. Attesterande myndighet och dess huvudsakliga funktioner
3.1.1. Den attesterande myndighetens status (nationellt, regionalt eller lokalt offentligt
organ) och status för det organ som den utgör en del av.
Tillväxtverket är en självständig, statlig nationell myndighet och är enligt förordning om förvaltning
av EU:s strukturfonder (SFS 2014:1383) attesterande myndighet för de regionala
strukturfondsprogrammen och det nationella strukturfondsprogrammet inom målet investering för
tillväxt och sysselsättning.
Myndighetsuppgiften har placerats vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -23 af 39
Tillväxtverket
Attesterande myndigheten för de regionala strukturfondsprogrammen
för regional konkurrenskraft och
sysselsättning 2014-2020
Postadress: Box 4044
Postnr och ort: 102 61 Stockholm
Telefon: 08-681 91 00
Kontaktperson: Robert Clevestam
Email: [email protected]
3.1.2 Angivelse av de funktioner som utförs av den attesterande myndigheten. Om den
förvaltande myndigheten även utför den attesterande myndighetens funktioner, beskriv hur
åtskillnad av funktionerna säkerställs
Attesterande myndighets kärnverksamhet består av att utarbeta och lämna in mellanliggande
ansökningar om betalning till kommissionen samt utarbeta räkenskaper utifrån attesterade beloppen.
Årliga räkenskaperna lämnas i årsredovisningen till kommissionen.
Att attestera utgifterna innebär att de härrör från tillförlitliga bokföringssystem, är baserade på
kontrollerbara stödjande handlingar och har kontrollerats av förvaltande myndighet. Attesteringen av
utgifterna är en förutsättning för att Sverige ska få återfinansiering från EU.
Attesterande myndighet utarbetar vidare räkenskaper i IT-systemet utifrån gjorda attesteringar där
även återkrävda belopp, belopp att återkräva samt indragna belopp återfinns i en kundreskontra.
Årsräkenskaper tas fram till årsredovisningen utifrån det brutna räkenskapsårets upprättade
räkenskaper.
Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet börjar med en mellanliggande ansökan om
betalning för en första period av räkenskapsåret. Därefter lämnas ytterligare en ansökan om betalning
för den tidigare perioden samt en tillkommen period. En slutlig ansökan om betalning för hela
räkenskapsåret, 1 juli t o m 30 juni, lämnas senast den 31 juli. De preliminära räkenskaper för året som
därefter erhålls innehåller de stödberättigade utgifterna, motsvarande offentliga utgifter samt
motsvarande utbetalningar till stödmottagare av EU-medel. I de preliminära årsräkenskaperna finns
även på motsvarande sätt de belopp som dragits tillbaka och de belopp som återkrävts av de
attesterade medlen. Vidare framkommer även belopp som ska återkrävas och belopp som inte kan
återkrävas. Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt
förskott på statligt stöd.
Revisionsmyndighetens revisioner som pågår sedan den första ansökan om betalning har lämnats till
kommissionen fortsätter fram till slutet av kalenderåret. De felaktiga utgifter som framkommer som
ett resultat av granskningarna rättas i årsräkenskaperna. En avstämning görs mellan de preliminära
årsräkenskaperna och de rättade årsräkenskaperna. En förklaring till de eventuella skillnaderna
lämnas till årsredovisningen i början av kalenderåret. Årsredovisningen ska vara kommissionen
tillhanda senast den15 februari.
I de fall revisions myndighet har en pågående granskning som inte kan slutföras till årsredovisningen
undantar attesterande myndighet utgifterna från årsräkenskaperna. I de fall de senare befinns lagliga
och korrekta tas de med i en ansökan om betalning för de följande räkenskapsåren.
Kommissionen ska granska räkenskaperna och kunna komma fram till att de är fullständiga, korrekta
och sanningsenliga. Kommissionen kan godkänna räkenskaperna om revisionsmyndigheten lämnar
ett revisionsuttalande utan reservationer. Utifrån de godkända årsräkenskaperna beräknar
kommissionen ett årssaldo för återfinansieringen till Sverige. Beräkningen görs utifrån godkända
årsräkenskaper, tidigare utbetald återfinansiering, bestående av de årliga förskotten och betalningar
utifrån mellanliggande ansökan om betalning. Attesterande myndighet håller räkning på motsvarande
belopp så att en avstämning av att korrekt återfinansiering kommer Sverige tillhanda kan göras.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -24 af 39
Gjorda utbetalningar till stödmottagare måste minst motsvara återfinansieringen till Sverige.
Beroende av beräkningens resultat sker en reglering. Betalningskrav från kommissionen regleras
genom avräkning från kommande betalningar. Utestående betalningar sker inom 30 dagar från att
räkenskaperna godkänts.
Oriktiga belopp som upptäckts efter att årsräkenskaperna har lämnats till kommissionen justerar
attesterande myndighet i räkenskaperna för det år då oriktigheten upptäcktes.
Räkenskapsår 1
1/7
31/12
Ansökan
Ansökan
1
2
31/12
30/6
Ansökan
3
ÅrsÅrsräkenskaper saldo
Räkenskapsår 2
1/7
31/12
Ansökan
Ansökan
1
2
30/6
Ansökan
3
Fig. XX Årscykeln för arbetet inom attesterande myndighet.
Ansökan om mellanliggande betalningar som Sverige lämnar till kommissionen återfinansieras inom
60 dagar med 90 % av det ansökta beloppet. Det resterande beloppet regleras i samband med
kommissionens beräkning av årssaldot.
De uppgifter som attesterande myndighet särskilt ska ansvara för framkommer av artikel 126 i
förordning (EG) 1303/2013.
Attesterande myndighet attesterar att redovisningarna är fullständiga, korrekta och sanningsenliga.
Att de bokförda utgifterna överensstämmer medtillämplig rätt och har uppstått i samband med
insatser som har valts ut för finansiering i enlighet med de kriterier som är tillämpliga för programmet
samt i överensstämmelse med tillämplig rätt.
Attesterande myndighet ser till att det finns ett datasystem för att registrera och spara utförliga
räkenskaper för varje verksamhet. Datasystemet stödjer alla de uppgifter som krävs för att utarbeta
ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar av de belopp som kan
återkrävas, belopp som återkrävts och belopp som dragits tillbaka.
Attesterande myndighet ser till att inför attestering ha mottagit tillräckliga uppgifter från den
förvaltande myndigheten om de förfaranden som har tillämpats och de kontroller som har utförts när
det gäller utgifterna. Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information
som attesterande myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för
styrkande av att utgifter är korrekta och legala. Uppgifterna ska utgöra bevis på att förvaltning och
kontroll fungerar effektivt.
Den attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med den förvaltande myndighet när
uppgifter inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och
vidare implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att
attesterande myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt
tidsintervall.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -25 af 39
Attesterande myndighet har kapaciteten för att granska tillförlitligheten av deklarerade utgifter och
verifikat rapporterade av den förvaltande myndigheten genom skrivbordskontroller och där och när det
är nödvändigt på plats hos den förvaltande myndigheten.
Vid attestering tar attesterande myndighet hänsyn till resultatet från samtliga revisioner som utförts
av revisionsmyndigheten. Felaktiga utgifter tas alltid bort ur utgiftsdeklarationen inför attestering.
Attesterande myndighet ser till att i datasystemet spara räkenskaper för utgifter som har deklarerats
till kommissionen och för motsvarande offentligt stöd (offentliga utgifter) som utbetalts till
stödmottagarna. Samt för räkenskaper över de belopp som kan återkrävas och de belopp som har
dragits tillbaka sedan stödet till en verksamhet har helt eller delvis upphört. De återvunna beloppen
ska återbetalas till unionens budget innan det operativa programmet avslutas genom att de dras av
från påföljande utgiftsdeklaration.
Attesterande myndighet utarbetar de räkenskaper som avses i artikel 59.5 i budgetförordningen (EG)
och i enlighet med artikel 137 i förordning (EG) 1303/2006 som ska överlämnas till kommissionen.
Attesterande myndighet gör en avstämning för varje prioritering mellan årets deklarerade belopp och
lämnar en förklaring till eventuella skillnader. Om en granskning pågår av under året deklarerade
belopp undantas de från årsräkenskaperna så att ”rena” årsräkenskaper erhålls.
Verifikaten är tillgängliga i enlighet med artikel 140 i förordning (EG) nr 1303/2013
Attesterande myndighet utför själv sina funktioner och ansvarar särskilt för de uppgifter som
framkommer av artikel 126 i förordning (EU) nr 1303/2013. Den attesterande myndigheten är placerad
vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen Förvaltning. Förvaltande myndighet är
placerad under avdelningen Regioner. Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande
ansvarig för samtliga funktioner inom den attesterande myndigheten. Varje avdelning har en
avdelningschef. Chefen för förvaltande myndighet är också chef för avdelningen Regioner.
Tillväxtverkets generaldirektör är chef för samtliga avdelningar.
GD
Näringsliv
Regioner
FM
Förvaltning
AM
Fig. XX Attesterande myndighets organisatoriska placering inom Tillväxtverket.
Attesterande myndigheten är, i förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en
åtskild funktion och bedriver en objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad
mellan funktioner, objektivitet och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande
myndigheten fristående från den operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från
den förvaltande myndigheten.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -26 af 39
3.1.3 Funktioner som formellt delegerats av den attesterande myndigheten, identifiering av
de förmedlande organen och formen för delegeringen enligt artikel 123.6 i förordning (EU)
nr 1303/2013. Hänvisning till relevanta dokument (rättsakter med bemyndiganden, avtal).
Beskrivning av de förfaranden som tillämpas av de förmedlande organen för att utföra
delegerade uppgifter, och av den attesterande myndighetens förfaranden för att övervaka
att de uppgifter som delegerats till de förmedlande organen verkligen utförs.
Den attesterande myndigheten utför samtliga av dess funktioner och uppgifter direkt inom
myndigheten själv. Således är inga uppgifter delegerade till någon annan funktion eller förmedlande
organ. Undantag för detta är vid frånvaro pga. sjukdom eller vid force majeure. I de fallen gäller attestoch delegationsordningen på Tillväxtverket.
3.2 Den attesterande myndighetens organisation
3.2.1 Organisationsschema och angivelse av enheternas funktioner (inbegripet plan för
fördelning av lämpliga personalresurser med erfordrad kompetens). Denna information
omfattar även de förmedlande organ till vilka vissa funktioner delegerats.
Attesterande myndighets organisation utgår från i huvudsak tre indelningar av arbetsuppgifter:
 En del är ansvarig för att kontrollera begäran om attestering av utgifter siffermässigt och
upprätta utgiftsdeklarationer samt överlämna dessa till kommissionen.
 En del är ansvarig för att kontrollera uppgifter och informationen från förvaltande myndighet,
att det finns överstämmelse med regelverken och värdering av förvaltande myndighets
verifikationer samt att bevaka resultaten av revisionsmyndighetens revisioner.
 Slutligen en del som ansvarar för att upprätthålla räkenskaperna som attesterande myndighet
ansvarar för samt även IT-systemet för räkenskaper.
Chef för AM
Person A
Person B
• Uppgifter
från FM
• Kontroll av
belopp
• Revisioner
• Räkenskaper
• Ansökan om
betalning
• IT-systemet
Fig. XX Attesterande myndighets organisation
Chefen för den attesterande myndigheten är övergripande ansvarig för samtliga funktioner inom den
attesterande myndigheten. Bemanningen av den attesterande myndigheten består nu av två (2)
heltidsanställda personer. Bemanningen utgörs av personal med lämplig kompetens samt god kunskap
och erfarenhet av arbete inom strukturfonderna. Vid en eventuell utökad bemanning kommer
indelningen av arbetsuppgifter att styra bemanningen.
Den attesterande myndigheten är placerad vid Tillväxtverkets kontor i Stockholm under avdelningen
Förvaltning så som beskrivet i avsnitt 3.1.2. Som nämnt tidigare är attesterande myndigheten, i
förhållande till den verksamhet som granskas, organisatoriskt, en åtskild funktion och ska bedriva en
objektiv verksamhet med integritet. För att säkra kraven på åtskillnad mellan funktioner, objektivitet,
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -27 af 39
och att verksamheten bedrivs med integritet är den attesterande myndigheten fristående från den
operativa verksamheten och organisatoriskt placerad fristående från den förvaltande myndigheten.
En handledning att användas av personalen på den attesterande myndigheten är framtagen. Den
innehåller bl, a. beskrivning av hur årscykeln för attesterande myndighet ser ut, hur attestering av
utgiftsdeklarationerna ska ske, hur ansökan om betalning lämnas, hur granskning av uppgifter från
förvaltande myndigheten görs, hur räkenskaper upprättas, om redovisning av återkrav och om
redovisningssystemet.
Handledningen beskriver vidare hur räkenskaper ska föras utifrån att endast 90 % av ansökan om
betalning betalas ut av kommissionen i enlighet med artikel 130 i förordning (EG) 1303/2013 och om
kommissionens fastställande av återstående belopp enligt artikel 139 i samma förordning.
Handledningen beskriver vidare arbetet efter att den, för räkenskapsåret, slutliga mellanliggande
ansökan om betalning har lämnats. Hur arbetet med årsräkenskaperna sker i enlighet med artikel 137 i
förordning 1303/2013 och avstämning av insatsområden. Och hur utgifter ska undantas från
årsräkenskaperna med anledning av revisionsmyndighetens eventuella pågående granskningar i
enlighet med artikel 137 (2) i samma förordning. Samt hur beräkningar av årssaldo görs utifrån artikel
139 i ovan nämnd förordning.
Till handledningen finnas det checklistor för respektive delar där dokumentationen och
kvalitétssäkring av utfört arbete sker. Checklistorna återfinns tillsammans med upprättade
rutinbeskrivningar som bilagor till handledningen.
Chefen för attesterande myndighet beslutar skriftligen om ändringar, införande eller upphävande av
rutiner. Därefter kan handledningen och tillhörande checklistor ändras så att de överensstämmer med
beslutad rutin. Reviderad handledning eller checklista gäller endast efter beslut av chefen för
attesterande myndigheten. Översyn för eventuell revidering av handledningen sker minst årligen så att
en kvalitativ och kvantitativ förbättring av arbetssättet kan uppnås.
3.2.2 Beskrivning av de förfaranden som ska tillhandahållas skriftligen till personalen vid
den attesterande myndigheten och de förmedlande organen (datum och referens):
3.2.2.1 Förfaranden för utarbetande och inlämning av ansökningar om utbetalning:
a) Beskrivning av den attesterande myndighetens arrangemang för åtkomst till all information
om insatser som krävs för att utarbeta och lämna in ansökningar om utbetalning, inbegripet
resultatet av förvaltningskontroller (i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) nr 1303/2013)
och alla relevanta revisioner.
Attesterande myndighet specificerar skriftligt de uppgifter och den information som attesterande
myndighet efterfrågar om förvaltande myndighets förfaranden och utförd kontroll för styrkande av
utgifter. Detaljerade uppgifter gäller resultatet av utförda kontroller, utförda finansiella korrigeringar,
slutsatser som förvaltande myndighet har dragit utifrån resultatet av kontrollerna och vilka åtgärder
man har gjort utifrån slutsatserna. Andra detaljerade uppgifter gäller återkrav och indragna belopp,
särskild information beträffande TA-medel och svar och åtgärder på revisionsmyndighetens
revisionsrapporter. Övrig nödvändig information lämnas av förvaltande myndighet i en skriftlig
rapport eller genom annan dokumentation. Datasystemet som attesterande myndighet har tillgång till
innehåller i enlighet med bilaga III punkterna 50-52 i förordning 480/2014, uppgifter om kontroller på
plats. Uppgifterna ovan beskrivna ska utgöra bevis på att förvaltning och kontroll fungerar effektivt
och att utgifterna uppfyller allt det som attesterande myndighet attesterar till kommissionen.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -28 af 39
Om inte tillräckliga uppgifter från förvaltande myndighet har mottagits om de förfaranden som
tillämpas och de kontroller som utförts när det gäller de utgifter som ingår i utgiftsdeklarationen
kommer attesterande myndighet inte att attestera utgifterna.
Attesterande myndighet bestämmer i en överenskommelse med förvaltande myndighet när uppgifter
inför attestering ska överlämnas från förvaltande myndighet till attesterande myndighet. Och vidare
implementerar med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att attesterande
myndighet får uppgifter och information regelbundet efter ett visst förutbestämt tidsintervall.
Chefen för förvaltande myndigheten intygar formellt för attesterande myndighet att lämnade uppgifter
är sanna och kompletta, att utgifterna i lämnad redovisning har varit föremål för kontroll i enlighet
med kontrollsystemet. Attesterande myndighet begär av förvaltande myndighet en försäkran om att
attesterande myndighet har fått all nödvändig information om de förfaranden som tillämpas och de
kontroller som utförts när det gäller utgifterna som ska attesteras. Inkluderat i försäkran ska även en
övergripande konklusion finnas om legalitet och korrekthet i de samfinansierade utgifterna i varje
program samt en försäkran om att utgifterna är skäligt fria från fel av avgörande betydelse.
Den attesterande myndigheten kommer också att på förekommen anledning begära in specifik
information från förvaltningsmyndigheten eller begära utökade kontroller.
När det bedöms nödvändigt för att verifiera och komplettera de av den förvaltande myndigheten
lämnade uppgifterna granskar attesterande myndighet att förvaltande myndighets förfaranden och de
kontroller som utförts när det gäller utgifterna på eget initiativ. Till hjälp i kontrollarbetet har
attesterande myndighet tillgång till ärendehanteringssystemet NYPS. Det ger möjlighet att i
kronologisk ordning följa all korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende, från det att
ansökan kommer in tills ärendet slutredovisas och avslutas samt ger tillgång till ekonomiska uppgifter.
Attesterande myndighet har överenskommet med revisionsmyndigheten att attesterande myndighet
ligger med på den sändlista som finns för beslutade och expedierade revisionsrapporter. Med detta
säkerställs att attesterande myndighet har tillgång till samtliga revisioner som genomförs. Efter att ha
tagit del resultatet av revisioner gjorda av revisionsmyndigheten, såväl de på projektnivå som de på
systemnivå, följer attesterande myndighet upp att den förvaltande myndigheten har åtgärdat i
revisionen påpekade brister och felaktigheter. Om så inte har skett, och om det är en adekvat åtgärd,
kan attesterande myndighet komma att dra bort motsvarande utgift från utgiftsdeklarationen.
Attesterande myndighet har förvissat sig om att det finns rutiner som säkerställer att alla dokument
rörande utgifter och revision är tillgängliga i enighet med artikel 140 i förordning (EG) i 1303/2013.
b) Beskrivning av det förfarande genom vilket ansökningar om utbetalning utarbetas och
lämnas in till kommissionen, inbegripet förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan
om mellanliggande betalning skickas senast den 31 juli året efter det föregående
räkenskapsårets slut.
Den attesterande myndigheten upprättar attesterade utgiftsdeklarationer och ansöker om utbetalning
och överlämnar dem till kommissionen efter att dessförinnan kontrollerat uppgifter lämnade av den
förvaltande myndigheten, beaktat resultatet av revisionsmyndighetens revisioner samt utfört
nödvändig egen granskning av den förvaltande myndighets förfaranden och gjorda kontroller.
Den attesterande myndigheten gör följande:
1. specificerar de uppgifter och den information som attesterande myndighet efterfrågar om
förvaltningsmyndighetens förfaranden och utförd kontroll för styrkande av utgifter och
implementera med förvaltningsmyndigheten överenskomna rutiner för att tillförsäkra att
attesterande myndighet får tillräckliga uppgifter och information regelbundet efter ett vist
förutbestämt tidsintervall
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -29 af 39
2. granskar rapporter upprättade av den förvaltande myndigheten innehållande en genomgång av
uppgifterna om verifikaten som tas upp i artikel 125 (4-6) i förordning (EU) 1303/2013 samt
övriga inkomna uppgifter.
3. granskar resultaten av revisionsmyndighetens revisioner som tas upp i artikel 127 i förordning
(EU) 1303/2013
4. ser till att resultaten av dessa undersökningar tas om hand på rätt sätt så att en slutsats om det
finns en tillräcklig grund för att försäkra att utgifterna som attesteras är lagliga och korrekta
5. stämmer av, gör kontrollräkning och korrigeringar av felaktiga utgifter som har kommit till
attesterande myndighets kännedom i de fall de inte har korrigerats av förvaltande myndighet.
Ovan uppräknade aktiviteter dokumenteras.
På en begäran om attestering av utgiftsredovisning kontrollerar attesterande myndighet först att
begäran är komplett och följer de formella kraven, inklusive de av attesterande myndighet
specificerade uppgifterna. Om dessa formella krav har uppfyllts granskas innehållet i de lämnade
uppgifterna för att komma fram till en konklusion om utgiftsdeklarationen kan attesteras eller inte.
Uppgifterna från förvaltande myndighet utgör den huvudsakliga grunden för konklusionen i
certifieringsprocessen. Uppgifterna ska visa att förvaltnings och kontrollsystemet fungerar effektivt
och att utgifterna därmed uppfyller ställda krav.
Om attesterande myndighet inte blir förvissad om lagligheten och korrektheten av helheten eller delar
av begäran om attestering av utgiftsredovisningen skickas begäran tillbaka till den förvaltande
myndigheten med instruktioner om avhjälpande åtgärder. Exempelvis en begäran om kompletterande
uppgifter eller om utökade kontroller. För att förvissa sig om att villkoren för att attestera är uppfyllda
kan attesterande myndighet fortsätta med en egen granskning av förvaltande myndighets förfaranden
och utförd kontroll.
Ansvaret för att fullgöra varje steg i processen för att upprätta, attestera och överlämna ansökan om
betalning till kommissionen är fastställd i förväg. Processen stöds av checklistor samt av
handledningen och gäller varje person som är med och förbereder, kontrollerar och upprättar
utgiftsdeklarationen. Checklistorna följer processen och anger vem som är ansvarig för respektive del
och steg.
Nyckelkravet för att attestera är att den attesterande myndigheten har fått uppgifter om;








att bokföringssystemet är tillförlitligt
att utgifterna baseras på kontrollerbara stödjande handlingar
att utgifterna har kontrollerats av förvaltande myndighet
den förvaltande myndighetens förfarande för att verifiera leveransen av samfinansierade
tjänster och produkter,
realism i redovisade utgifter,
uppfyllelse med tillämpbara gemensamma och nationella regler,
att deklarerade utgifter har tillkommit med hänsyn till att projekten har blivit utvalda för
finansiering på ett korrekt sätt.
att en adekvat verifieringskedja har upprätthållits.
Attesterande myndighet kommer fram till sina konklusioner främst genom uppgifter lämnade av den
förvaltande myndigheten. Grunden för att kunna säkerställa kraven på inlämnade underlag är att
samtliga steg hos den förvaltande myndigheten är verifierade och tydliga. Attesterande myndigheten
försäkrar sig därför om att den får adekvat information för syftet. Av vikt är att få uppgifter om
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -30 af 39
resultatet av de administrativa kontroller och kontroller på plats av enskilda insatser som förvaltande
myndighet utför i enlighet med artikel 125 i förordning (EG) 1303/2013. Uppgifterna som efterfrågas
utgör bevis på att kontrollsystemet fungerar effektivt.
I de fall tillräcklig information inte kan erhållas från förvaltande myndighet kan attesterande
myndighet initiera egen granskning av förvaltande myndighetens förfaranden och utförd kontroll. I
granskningen ingår att granska att förvaltnings- och kontrollsystemet följs. Följa upp om förvaltande
myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av uppkomna brister eller avvikelser samt att
förvaltande myndighet har vidtagit relevanta åtgärder med anledning av rekommendationer från olika
revisionsorgan. Till stöd för kontroller finns ärendehanteringssystemet NYPS och ekonomisystemet
Ekonomisystemet. I det egen initierade kontrollarbetet ingår även besök på plats hos den förvaltande
myndigheten.
I samband med att avvikelser eller brister har uppkommit kan det finnas anledning att göra en
fördjupad eller utökad kontroll. Den fördjupade kontrollen kan exempelvis bestå i granskning av
verifikationslistor över utbetalningar till stödmottagare. I kontrollen kan inkluderas en kontroll på plats
efter urval eller då det är påkallat av särskild anledning. I första hand ska granskningen ske hos den
förvaltande myndigheten och endast i undantagsfall hos stödmottagare. All granskning gjord av den
attesterande myndigheten dokumenteras.
Förvaltande myndighet
Uppgifter
Förfaranden, utförda
kontroller av utgifterna
och stödjande dokument
Räkenskaper (SEK)
Utgifter
Offentliga utgifter
EU-finansiering
Nationell offentlig fin
Privat finansiering
Revisionsmyndigheten
Revisioner
Resultatet av samtliga
revisioner
Analys och
konklusion
Attesterande myndighets
korrigeringar
Utarbeta ansökan om
utbetalning
- kundreskontra
- boka korrigeringar
Attesterande myndighets
räkenskaper (EUR)
Utgifter
Offentliga utgifter
EU-finansiering
Nationell offentlig fin
Privat finansiering
Betalningsansökan
a) Utgifter
b) Offentliga utgifter
Boka fodran på EU
S
F
C
2
0
1
4
Attesterande myndighet
Kompletterande egna
undersökningar
Fig. XX. Flödesschema för att upprätta, verifiera och överlämna mellanliggande ansökan om betalning till
kommissionen genom SFC2014. Stödmottagarnas utgifter registreras av FM och återfinns även i räkenskaperna
hos AM omräknade till EUR efter attestering.
Godkännande av beloppen innebär att de räknas om till EUR och blir attesterande myndighets
räkenskaper. Därefter utarbetas ansökan om mellanliggande betalning och lämnas till kommissionen
genom SFC2014. Att attestera utgiftsdeklarationer och lämna tillhörande ansökan om utbetalning till
kommissionen kommer att göras tre gånger per år så vitt det är möjligt. Beloppet omräknas till euro
med hjälp av kommissionens månatliga växelkurs den månad under vilken utgifterna registrerades i
räkenskaperna hos attesterande myndighet. Ränta och belopp enligt återkrav kommer att dras bort från
utgiftsdeklaration och betalningsansökan så snart beloppet krediterats.
Överlämnande av utgiftsdeklaration och ansökan om utbetalning till kommissionen sker elektroniskt
genom datasystemet SFC2014. Överföringen sker manuellt över ett webbgränssnitt. Attestering av
utgiftsdeklaration sker genom elektronisk underskrift av chefen för attesterande myndighet i
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -31 af 39
datasystemet SFC2014. Samtliga ansökan om betalning diarieförs i Tillväxtverkets diariesystem.
Räkenskaper lagras i det datoriserade redovisningssystemet så att utgifter som deklarerats till
kommissionen sparas.
Förfarandet för att säkerställa att den slutliga ansökan om mellanliggande betalning skickas senast den
31 juli året efter det föregående räkenskapsårets slut inbegriper;





en i förväg fastställd rutinbeskrivning med stöd av en checklista.
överenskommelse om deadlines med förvaltande myndighet för överlämnade av
utgiftsredovisning med, av attesterande myndighet specificerade, uppgifter.
att attesterande myndighet är tillräckligt bemannad i juli månad varje år till dess den slutliga
mellanliggande betalningen är skickad.
att förvaltande myndighet är tillräckligt bemannad för att snabbt kunna lämna kompletterande
uppgifter vid behov.
att datasystemet är fullt funktionellt under juli månad så att utgiftsredovisningen kan erhållas
omedelbart efter räkenskapsårets utgång.
3.2.2.2 Beskrivning av det redovisningssystem som används som grund för att attestera
utgiftsredovisningar till kommissionen (artikel 126 d i förordning (EU) nr 1303/2013):
ERUF räkenskaper 2014-2020
Attesterande
myndighets
räkenskaper
Grundräkenskaper
Arbete i
NYPS
SEK
Kommissionen
SFC2014
EU
R
Kundreskontra
Indragna belopp
Återvunna belopp
Fig. XX Redovisningssystemet som utgör grunden för att attestera utgiftsredovisningar.
Redovisningen av uppgifter i utgiftsdeklaration och ansökan om betalning grundar sig på det
datasystem för utförliga räkenskaper som attesterande myndighet, i enlighet med artikel 126 d) i
förordning (EG) nr 1303/2013, ska se till att det finns för att registrera och spara alla uppgifter för att
utarbeta ansökningar om utbetalningar och redovisningar, inklusive registreringar i kundreskontra av
de belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som dragits tillbaka.
Vidare innehåller datasystemet räkenskaper för utgifter som deklarerats (attesterade medel) och för
motsvarande offentligt stöd som utbetalts till stödmottagarna. Räkenskaperna särredovisar även
motsvarande parametrar för attesterade medel som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som
dragits tillbaka i enlighet med stycke g) och h) i ovan nämnda artikel. Räkenskaperna är attesterande
myndighets räkenskaper och utgör grunden till de årliga räkenskaperna i enlighet med artikel 137 i
förordning (EG) nr 1303/2013 och innehållande uppgifter om stödberättigade utgifter, offentliga
utgifter samt till stödmottagaren utbetalt EU-stöd.
Grundräkenskaperna redovisas i SEK. Vid godkännande av räkenskaperna och attestering, omräknas
räkenskaperna till EUR, i enighet med art 133 i förordning (EG) nr 1303/2013, och blir därmed
attesterande myndighets räkenskaper över attesterade belopp. Återkrav och indragningar av redan
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -32 af 39
attesterade medel redovisas i både i grundräkenskaperna och i attesterande myndighets räkenskaper
där de omräknas till EUR med den ursprungliga växelkursen så att inga kursdifferenser uppstår.
Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet med att registrera, i enlighet med artikel 125
(2e) i förordning (EG) nr 1303/2013, utgör grunden för räkenskaperna. Attesterande myndighet har
möjlighet att göra rättelser direkt i redovisningssystemet så att korrekta räkenskaper erhålls.
Uppgifterna uppräknade i bilaga III i förordning (EG) 480/2014 återfinns i redovisningssystemet samt
de modeller som tas upp i artikel 6 och 7 i förordning (EU) 1011/2014 med bilagor II, VI och VII.
Grunden för räkenskaperna läggs vid beslutet om stöd där man fastställer insatsens utgifter och
finansiering. Beslut om stöd minskar programmets budget. Finansieringen kan bestå av nationell
offentlig finansiering, EU-stöd (offentlig finansiering) och privat finansiering. Finansieringsformer
återfinns i redovisningssystemet i enlighet med p.24, bilaga III i förordning 480/2014. Fördelningen
av finansieringen utgör senare grunden för beräkningen av offentliga utgifter definierade i artikel 2 i
förordning (EG) 1303/2013.
Räkenskaper uppstår vidare av utgifter som stödmottagaren redovisar vid ansökan om utbetalning och
som sedan utgör grund för beräkning, samt utbetalning, av EU-medel. Ansökan om utbetalning
minskar projektets budget, både beträffande utgifter respektive EU-medel så att kraven i artikel 143
(4) i förordning (EG) 1303/2013 uppfylls.
Rapportering till kommissionen av beviljade utgifter möjliggörs av redovisningssystemet i enlighet
med art 112 (1a) i förordning (EG) nr 1303/2013 samt rapportering av utgifter i stödmottagarens
ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 112 (1b). Redovisningssystemet stöder även modellen i
art 2 och bilaga II i förordning (EU) 1011/2014 om överföring av ekonomiska uppgifter.
Komplett ansökan om utbetalning kontrolleras och de stödberättigade utgifterna bestäms. Korrigering
av utgifterna sker vid oriktigheter och den finansiella korrigeringen förs in i redovisningen i enlighet
med artikel 143 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Den finansiella korrigeringen ger omedelbart fria
medel, utgifter respektive EU-medel, till programmets budget i enighet med artikel 143 (3).
Gjorda finansiella korrigeringar redovisas i kategorier och tas med i det årliga dokumentet som lämnas
till kommissionen i enlighet med artikel 138 i förordning (EG) nr 1303/2013 samt enligt artikel 59.5 i
(EG) budgetförordningen nr 966/2012.
Den finansiella korrigeringen har avräknats insatsens (projektets) budget vid mottagandet av komplett
ansökan om utbetalning före granskning av utgifter (se ovan), så att kraven i art 143 (4) i förordning
(EG) nr 1303/2013 om att inte återanvända bidrag för någon insats vilken en korrigering har gjorts
uppfylls.
De stödberättigade utgifterna som utgör grunden för utbetalade EU-medel kan erhållas ur
redovisningssystemet och uppgifterna lämnas till kommissionen i enlighet med artikel 50 (2) och
artikel 112 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013.
Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering
där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget
datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i
redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett
attesteringsdatum (se nedan) redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i
förordning (EG) nr 1303/2013. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna 71-78 i
bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Samtliga korrigeringar av tidigare utbetalt EU-stöd återfinns
även i en kundreskontra oavsett hur de regleras.
Särredovisning sker av insatser i form av de finansieringsinstrument som avses i artikel 37 i förordning
(EG) nr 1303/2013 med särskilda parametrar i redovisningssystemet. Även förskott betalda inom
ramen för statligt stöd i enlighet med artikel 131 (4) i samma förordning, särredovisas i enlighet med
artikel 137 (1c) i samma förordning. Särredovisningen sker med hjälp av särskild kod. Med hjälp av
detta kan även de insatser som genererar nettoinkomster när de avslutas enligt artikel 61 i ovan
nämnda förordning särredovisas. Redovisningssystemet innehåller punkterna 82-88 i bilaga III till
förordning (EG) 480/2014.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -33 af 39
Räkenskaperna inför attestering innehåller för varje utbetalning till stödmottagare belopp för
stödberättigade utgifter, beräknade offentliga utgifter, utbetalda EU-medel, till insatsen inkommen
nationell offentlig finansiering respektive till insatsen inkommen privat finansiering.
Redovisningssystemet innehåller punkterna 44-70 i bilaga III till förordning (EG) 480/2014.
Särredovisning i räkenskaperna finns för utbetalt förskott till finansieringsinstrument samt förskott på
statligt stöd enligt artikel137 (1c) i förordning (EG) nr 1303/2013.
För inlämnande till kommissionen av mellanliggande ansökan om betalning och utgiftsdeklaration
återfinns i redovisningssystemet för given period de totala beloppen per insatsområde för
stödberättigade utgifter och offentliga utgifter i enlighet med artikel 131 (1) i förordning (EG) nr
1303/2013 och punkterna 41-43 i bilaga III till förordning (EG) 480/2014. Redovisningssystemet
stöder även modellen i enlighet med art 6 och bilaga VI i förordning (EU) 1011/2014, ansökan om
utbetalning samt kompetterande uppgifter om finansieringsinstrument. I saldotabellen framkommer
även samtliga för perioden ingående betalningar till stödmottagare samt korrigeringar med saldon för
varje insatsområde (prioriterat område) i respektive program så att summorna för ovan nämnda
parametrar kan kontrollräknas.
I samband med attestering räknas beloppen i SEK om till EUR utifrån kommissionens månatliga kurs
och i enlighet med artikel 133 i förordning (EG) nr 1303/2013. Beloppen i SEK erhåller statusen
attesterade och ett attesteringsdatum. Attesterade till, stödmottagaren gjorda betalningar, kan på så
vis särredovisas och det går att bestämma om gjorda korrigeringar gäller attesterade medel eller inte.
Korrigeringar av räkenskaperna sker alltid i SEK och omräknas till EUR med hjälp av växelkursen för
ursprungsbetalningen. Med hjälp av attesteringsdatumet kan delsummor erhållas för varje
insatsområde i varje program Attesterade utgifter redovisas i EUR. Även återfinansieringen från EU
till Sverige redovisas i EUR.
Mellanliggande ansökan om betalning bokförs som en fordran på EU och bevakas i kundreskontra. Vid
mellanliggande betalningar återfinansierar kommissionen endast 90 % av det ansökta beloppet i
enlighet med artikel 130 i förordning (EG) nr 1303/2013. De resterande 10 % ligger kvar tills
kommissionen har fastställt återståendebeloppet i enlighet med artikel 139 i samma förordning. Till
programmen från EU inbetalda förskott redovisas på samma konto. Redovisningssystemet innehåller
uppgifterna i punkterna 79-90 i bilaga III till förordning (EG) 480/2014.
Den slutliga ansökan om mellanliggande betalningen gäller hela det brutna räkenskapsåret, 1 juli t o m
30 juni, i enlighet med artikel 135 (2) i förordning (EG) nr 1303/2013. Efter den 30 juni är
räkenskapsåret stängt. De preliminära räkenskaper som erhålls efter den sista ansökan om
mellanliggande betalning kan korrigeras av attesterande myndighet med anledning av
revisionsmyndighetens revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Det sker i en egen
redovisningsperiod. I de fall utredning pågår som inte är färdigställd till de årliga räkenskaperna ska
vara upprättade, bokar attesterande myndighet en avsättning så att de beloppen undantas från årets
räkenskaper. I det fall de befinns korrekta kan de tas med i kommande års mellanliggande betalning i
enlighet med artikel 137 (2) ) i förordning (EG) nr 1303/2013.
De årliga räkenskaperna som är en del av årsredovisningen som lämnas till kommissionen, i enlighet
med art 138 i förordning (EG) 1303/2013, består av stödberättigade utgifter, offentliga utgifter och
EU-stöd samt motsvarande för indragningar och återkrav enligt artikel 137 i förordning (EG) nr
1303/2013. Redovisningssystemet uppfyller även modellen i art 7 och bilaga VII i förordning (EU)
1011/2014 om räkenskaper. Redovisningssystemet innehåller uppgifterna i punkterna 91-105 i bilaga
III till förordning (EU) 480/2014. Räkenskaperna innehåller även uppgifter om förfinansiering och
om belopp för vilka åtgärder om indrivning har påbörjats eller genomförts i enligt med artikel 59.5a
budgetförordning (EU) nr 966/2012.
Kommissionens årliga räkenskapsavslutning sker genom att ett årssaldo beräknas utifrån de årliga
räkenskaperna, utbetald återfinansiering i samband med mellanliggande ansökan om betalning och till
programmen utbetalda förskott. Samtliga transaktioner återfinns på ett konto i redovisningssystemet
så att saldot kan avläsas. Eventuella avvikelser mellan kommissionens beräkningar och egen
redovisning framkommer därmed. Till stödmottagarna utbetalt EU-stöd får inte vara mindre än
återfinansieringen från EU enligt artikel 129 i förordning (EG) 1303/2013.
Redovisningssystemet är i nuläget inte i drift.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -34 af 39
Arrangemang för att vidarebefordra aggregerade uppgifter till den attesterande myndigheten om det
rör sig om ett decentraliserat system.
Aggregerade uppgifter erhålls av attesterande myndighet genom ett centraliserat system.
Förbindelsen mellan redovisningssystemet och det informationssystem som beskrivs i punkt 4.1.
Systemet är ett och samma
Identifiering av transaktioner inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna om det
rör sig om ett system som är gemensamt med andra fonder.
Systemet används endast för en fond (ERUF).
3.2.2.3 Beskrivning av förfarandena för att utarbeta de räkenskaper som avses i
artikel 59.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (artikel 126 b i förordning (EU)
nr 1303/2013). Bestämmelser för att attestera att räkenskaperna är fullständiga,
korrekta och sanningsenliga och att de bokförda utgifterna överensstämmer med
tillämplig rätt (artikel 126 c i förordning (EU) nr 1303/2013), med beaktande av
resultatet av alla kontroller och revisioner.
En årlig sammanfattande mellanliggande ansökan om utbetalning lämnas senast den 31 juli för det
brutna räkenskapsåret 1 juli t o m 30 juni. Därefter erhålls räkenskaper för hela det brutna
räkenskapsåret. De årliga attesterade preliminära räkenskaperna granskas av revisionsmyndigheten
utifrån de lämnade mellanliggande ansökningarna om betalning. Korrigering av de preliminära
årsräkenskaperna görs av attesterande myndighet med anledning av revisionsmyndighetens
revisionsresultat eller andra funna felaktigheter. Attesterande myndighet gör en avstämning för varje
prioritering (insatsområde) mellan årets deklarerade belopp och lämnar en förklaring i
årsredovisningen till eventuella skillnader utifrån mallen i bilaga VII, tillägg 8 i förordning (EU) nr
1011/2014. En årlig räkenskapsavslutning görs och årsräkenskaperna attesteras av attesterande
myndighet vid överlämnandet till årsredovisningen.
En förutsättning för att attesterande myndighet ska kunna uppfylla kraven i art 126 i förordning (EU)
1303/2013 är att datasystemet för redovisningen är tillförlitligt och funktionellt så att korrekta
räkenskaper och andra uppgifter kan erhållas. Det arbete som sker i NYPS av förvaltande myndighet
med att registrera, i enlighet med artikel 125 (2e) i förordning (EU) nr 1303/2013, utgör grunden för
räkenskaperna och andra uppgifter. För att utarbetandet av årliga redovisningar som avses i artikel
59.5 a i budgetförordningen (EU) använder attesterande myndighet datasystemet. Förutsättningen är
det går att registrera och spara räkenskaperna på ett tillförlitligt och funktionellt sätt. Attesterande
myndighet kontrollerar att den redovisning som återfinns i datasystemet är tillförlitligt och komplett,
att det stödjer alla uppgifter som krävs för att utarbeta ansökningar om betalning samt redovisningar.
Inkluderat i detta är de registreringar av belopp som kan återkrävas, som återkrävts och belopp som
dragits tillbaka.
Attesterande myndighet kan undanta utgifter från årsräkenskaperna på grund av en pågående
granskning. Om de sedan befinns lagliga och korrekta tas de med i en ansökan om mellanliggande
betalning som avser de följande räkenskapsåren.
Attestering av årsräkenskaper sker i enlighet med artikel 126 c) i förordning (EU) nr 1303/2013 utifrån
all den information som finns attesterande myndighet tillhanda vid aktuell tidpunkt inklusive
resultaten av revisionsmyndighetens samtliga revisioner. I de fall det finns oriktiga belopp exkluderas
de från årsräkenskaperna innan de attesteras. I årsräkenskaperna återfinns underliggande samtliga av
attesterande myndighet godkända utbetalningar till stödmottagare.
Arbetet med att utarbeta räkenskaperna enligt artikel 137 i förordning (EU) 1303/2013 och attestera
redovisningen följer en i förväg upprättad rutinbeskrivning och stöds samt dokumenteras av en
checklista. Räkenskaperna följer modellen i enlighet med artikel 7 och bilaga VII i förordning (EU)
1011/2014.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -35 af 39
3.2.2.4 Beskrivning, i tillämpliga fall, av den attesterande myndighetens förfaranden
med avseende på omfattningen av samt reglerna och förfarandena för de effektiva
arrangemang som medlemsstaten (1) inrättat för hantering av klagomål rörande de
europeiska struktur- och investeringsfonderna, mot bakgrund av artikel 74.3 i
förordning (EU) nr 1303/2013.
Klagomål mot bakgrund av artikel 74.3 i förordning (EU) nr 1303/2013 hanteras av förvaltande
myndighet.
3.3 Återkrav
3.3.1 Beskrivning av systemet för att säkerställa snabbt återkrav av offentligt stöd,
inbegripet unionsstöd.
Felaktigt utbetalt stöd återkrävs av förvaltande myndigheten via beslut i enlighet med gällande
arbetsordning. Beslutet skickas till stödmottagare och av beslutet framgår hur återkravet ska regleras.
Återkrav regleras genom två olika förfaranden. Dels genom kvittning (vilket är vanligast) där det
felaktigt utbetalda beloppet regleras vid nästkommande utbetalning och dels genom inbetalning.
Vid reglering av återkrav genom inbetalning kommer stödmottagare att faktureras. Vid fakturering
gäller vid Tillväxtverket tillämpade inbetalningsrutiner.
3.3.2 Förfaranden för att säkerställa en tillfredsställande verifieringskedja genom att
bevara räkenskaper i elektronisk form, inbegripet återkrävda belopp, belopp som ska
återkrävas, belopp som tillbakadragits från en ansökan om utbetalning, belopp som inte
kan återkrävas och belopp med anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt
förfarande eller ett administrativt överklagande med uppskjutande verkan, för varje insats,
inbegripet de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71 i förordning (EU) nr
1303/2013 om insatsers varaktighet.
En tillfredställande verifieringskedja erhålls genom att varje registrering av belopp ligger kvar i
redovisningssystemet, utan att kunna tas bort eller ändras, kronologiskt och systematiskt.
Korrigeringar av utgifter där EU-stöd har utbetalts till stödmottagare sker med en egen registrering
där den ursprungliga registreringen ligger kvar och ett saldo erhålls. Varje registrering erhåller ett eget
datum och återkravskod. På så vis erhåll spårbarhet och kraven på obruten verifieringskedja uppfylls i
redovisningssystemet. För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett
attesteringsdatum redovisas beloppen i egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning
(EG) nr 1303/2013.
Korrigeringar av felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av
förvaltande myndighet med automatisk överföring till kundreskontra. Detta gäller även belopp med
anknytning till insatser som hålls inne genom ett rättsligt förfarande eller ett administrativt
överklagande med uppskjutande verkan samt de återkrav som är en följd av tillämpningen av artikel 71
i förordning (EU) nr 1303/2013 om insatsers varaktighet.
Vid registreringen av återkrav erhålls ett datum i redovisningssystemet och en fordran bokas upp. Vid
reglering av återkravet erhålls ett nytt datum och fordran bokas bort. Belopp för ett givet datum som
inte ännu är reglerade går att få fram genom kundreskontra. Särredovisning av återkrav som gäller
attesterade medel erhålls i enlighet med artikel 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Attesterande
myndighet har möjlighet att på eget initiativ boka bort belopp i redovisningssystemet.
De felaktiga beloppen rättas direkt vid registrering i redovisningssystemet så att de därmed inte
kommer med i nästkommande utgiftsdeklaration. Genom att varje mellanliggande ansökan om
betalning är ackumulerad så rättas beloppen i utgiftsdeklarationen även retroaktivt och återkrävda
belopp dras bort. Felaktigt utbetalda medel som upptäcks efter räkenskapsårets utgång rättas även de
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -36 af 39
omedelbart och det återkrävda beloppet dras från nästkommande mellanliggande ansökan om
utbetalning. Återkravet räknas då till det aktuella räkenskapsåret även då ursprungsbetalningen
gjordes i ett tidigare räkenskapsår.
3.3.3 Bestämmelser för avdrag av belopp som återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka
från utgifter som ska deklareras.
Avdrag av belopp som har återkrävts eller belopp som ska dras tillbaka från utgifter som ska
deklareras sker genom rättning i redovisningssystemet. Beloppen kommer därmed inte med i
nästkommande utgiftsdeklaration. Felaktiga belopp ska rättas så snart kännedom finns.
4. INFORMATIONSSYSTEM
4.1. Beskrivning av informationssystemen
4.1.1. Upprättande av ett elektronisk datahanteringssystem
Informations- och redovisningssystemet är centraliserat och uppbyggt dels av Tillväxtverkets
ärendehanteringssystem (NYPS, Min ansökan) dels av ekonomisystemet (för närvarande Agresso).
Båda systemen är driftsklara i relevanta delar och har använts under föregående programperiod.
Ärendehanteringssystemet är en vidareutveckling av det tidigare ärendehanteringssystemet och ägs
och förvaltas av Tillväxtverket i deras egen IT-miljö. All hantering sker inom
ärendehanteringssystemet samt ekonomisystemet och hela verifieringskedjan går att följa i dessa
system.
Internet
Sökande
Autentiserings-tjänst
Min ansökan
Extern webb
Diariesystem
Uppföljning
Ekonomisystem
Nyps
Organisations-register
Dokumentarkiv
Behörighetssystem
Rapportgenerator
Registrator och Handläggare
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -37 af 39
Registrera ansökan
Projektansökningar kommer att kunna registreras i båda IT-systemen. Den sökande registrerar sin
projektansökan i Min ansökan varefter den skickas över elektroniskt till NYPS. Vill den sökande inte
skicka in sin ansökan elektroniskt kan hen skriva ut den och skickar in den via post. Ansökan tas emot
av Tillväxtverket och registreras därefter manuellt i Nyps av en registrator. Registrering i Nyps
kommer enbart att vara möjlig för den förvaltande myndighetens personal.
Samtliga inkomna projektansökningar lagras i Nyps och tilldelas därigenom ett unikt ärende-id.
Min ansökan lagrar informationen i ett så kallat serviceläge. Innan en ansökan skickats in och har
statusen Sparad ägs informationen den av den sökande och kan på begäran inte lämnas ut. Först när
informationen är skickad, lagrad i Nyps och diarieförd kan den begäras ut.
Diarieföring
Genom en automatiserad koppling mellan NYPS och det ADB-baserade diariesystemet DIABAS
erhåller varje projektansökan ett unikt diarienummer. En diarieplan för de regionala
strukturfondsprogrammen har lagts upp.
Ärendehantering
I Nyps registreras i kronologisk ordning korrespondens och övriga väsentliga händelser i ett ärende,
från det att ansökan inkommer tills ärendet slutredovisas, avslutas och arkiveras. Den förvaltande
myndigheten ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i Nyps,
t.ex. stödmottagarnas utgifter, fördelade per år och utgiftskategori, utbetald nationell offentlig
medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Alla utbetalningar och all ekonomisk redovisning som förvaltande myndighet ansvarar för genomförs i
ekonomisystemet via en koppling till Nyps. En filöverföring sker varje dygn från datasystemet Nyps
till ekonomisystemet. Utbetalningar konteras automatiskt och ett verifikationsnummer erhålls från
ekonomisystemet per automatik. Detta innebär att risken för felaktiga konteringar minimeras.
All bokföring avseende medel ur Europeiska regionala utvecklingsfonden lagras elektroniskt i Nyps
samt ekonomisystemet.
Ingen automatisk koppling mellan Nyps och ekonomisystemet finns dock avseende inbetalda återkrav.
Detta gör att de inbetalda återkraven måste registreras manuellt i NYPS. Manuell rutin är framtagen
för uppföljning/bevakning av återkrav.
Ärendehanteringssystemet, Nyps och Min ansökan, bygger på en treskiktslösning med ett webbaserat
presentationsskikt, ett logiskt skikt och ett databasskikt. Nyps är primärkällan för all datalagring och
systemkonfiguration. Via ett API distribueras strukturerat data och dokumentation mellan systemen.
Nyps
Webb
Presentationsskikt
Applikation Verksamhetsskikt
Databas
Min ansökan
Databasskikt
API
Presentationsskikt
Webb
Verksamhetsskikt
Applikation
Databasskikt
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Databas
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -38 af 39
Uppföljning och rapportering
Tillväxtverket försäkrar att NYPS kan:
- redovisa totala utgifter, både på projekt- och programnivå, för samtliga regionala
strukturfondsprogram samt att totala utgifter kan redovisas per insatsområde i respektive
strukturfondsprogram.
- sammanställa och leverera de data och uppgifter om insatser för kontroll av handlingar och
kontroller på plats enligt artikel 14 som krävs enligt bilaga III i förordning (EG) nr 1828/2006.
Alla uppgifter som krävs för redovisningen av genomförandet av de regionala
strukturfondsprogrammen registreras i systemet och kan samlas in antingen direkt via en
rapportgenerator (BIRT) i NYPS eller från ett statistik- och analysverktyg (DI-Diver) som är kopplat
till NYPS. Detta gäller allt från finansiella uppgifter som krävs för attestering av uppgifter, kontroll
och revision samt utvärdering och övervakning av verksamheten.
NYPS
Db
BIRT
Överföring av
data varje natt
Statistics
Db
Överföring av
data varje natt
DI-Diver
Användaren tar
ut rapporter
utifrån behov.
Användaren tar
ut rapporter
utifrån behov.
Figur xx. Koppling NYPS, analysverktyget DI-Diver och BIRT.
Ingen automatisk koppling finns idag vad avser överföring av uppgifter från NYPS till SFC-databasen.
Förvaltande myndighet har behörighet till SFC och har således kapacitet att elektroniskt överföra data
direkt till Kommissionen. Uppgifterna tas idag ut från NYPS-utdata eller DI-Diver och matas manuellt
in i SFC eller bifogas som filer.
4.1.2. Säkerställande av insamling, registrering och lagring av data
Förvaltande myndighet ansvarar för att alla nödvändiga uppgifter för varje enskilt projekt registreras i
systemet i enlighet med kommissionens krav t.ex. stödmottagarnas utgifter fördelade på
utgiftskategorier, utbetald nationell offentlig medfinansiering liksom utbetalt stöd ur Europeiska
regionala utvecklingsfonden. Därigenom kommer det att finnas möjlighet att få fram finansiella
uppgifter för hela eller delar av programmet.
4.1.3. Säkerställande av registrering och lagring av ekonomiska data
Ekonomisystemet består av normalt förekommande delar i ett ekonomisystem som huvudbok, kundoch leverantörsreskontra, etc. Systemet har fråge- och rapportfunktioner. Alla affärshändelser får ett
verifikationsnummer och inordnas kronologiskt och systematiskt enligt gällande nationella regler.
Systematiskt följer inordningen av verifikat en kontoplan som används av statliga myndigheter.
Ekonomisystemet är godkänt av Ekonomistyrningsverket och tillgodoser även de krav som
Riksrevisionen har.
Systemen möjliggör en särredovisning av Europeiska regionala utvecklingsfonden och de olika
prioriterade områdena. Varje utbetalning får ett eget verifikationsnummer. Uppgifterna kan summeras
utifrån tidsperiod och projekt eller tidsperiod och program etc. Systemen möjliggör en spårbarhet i
stödmottagarnas betalningar på respektive år. Systemen möjliggör även en kontroll av anslag och
tillgängliga offentliga medel.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 5 - Beslutningssag: Godkendelse af aftaler ifm. INTERREG 5A-ØKSprogrammet
Bilag 5 - Side -39 af 39
4.1.4. Upprätthållande av räkenskaper i elektronisk form
De detaljerade räkenskaper som återfinns i systemen går att sammanställa så att de överensstämmer
med de samlade belopp som attesterats för kommissionen. Det ger omvänt en spårbarhet som går ner
till varje enskild verifikation.
4.1.5. Räkenskaper för återkrav och tillbakadragna belopp
För de betalningar som har erhållit statusen attesterade med ett attesteringsdatum redovisas beloppen i
egna räkenskaperna i enlighet med art 126 h) i förordning (EG) nr 1303/2013. Korrigeringar av
felaktiga, till stödmottagare, utbetalda belopp sker i redovisningssystemet av förvaltande myndighet
med automatisk överföring till kundreskontra. Registreringen erhåller ett eget datum både vid
korrigeringstillfälle och vid reglering. I nuläget är denna funktion inte i drift.
4.1.6. Räkenskaper för belopp som är föremål för rättslig eller administrativ process
Beloppen återfinns i en kundreskontra. I nuläget är denna funktion inte i drift.
4.1.7. Driftsättning av system
Ekonomisystemet är i drift och har använts även i föregående programperiod.
Ärendehanteringssystemets första leverans i produktion driftsätts i december 2014. Utveckling
kommer att pågå under 2015. Bägge systemen bedöms kunna registrera den nödvändiga uppgifterna
på ett tillfredsställande sätt.
4.2. Förfaranden för att garantera IT-systemens säkerhet
Alla användare i Nyps registreras i behörighetssystemet (KAP) och tilldelas en behörighet utifrån
organisation, roll och arbetsuppgifter. Behörigheten i systemet styr vem som kan göra vad, t.ex. vem
som kan fatta beslut, registrera ärende, diarieföra dokument eller ändra betalningsmottagare.
Behörigheten har också ett beroende till organisationstillhörighet. Det är inte möjligt att dela ut
behörigheter utanför den egna organisationen utan att det finns en laglig grund, som kan vara t.ex.
avtal mellan organisationer. Däremot tillåts samberedning där t.ex. Länsstyrelse X kan tilldela
Länsstyrelse Y rätt uppsättning behörigheter för sitt program.
För att använda tjänsterna i Min ansökan måste den sökande logga in via e-legitimation eller mjuk
inloggning med ett användarkonto. Ett användarkonto kan överlåtas till en annan person för att
organisationer inte ska behöva skapa ett konto för varje ansökan.
4.3 Information om huruvida systemen är driftsklara
Informationssystemet är centraliserat och uppbyggt av dels ärendehanteringssystemet, dels
ekonomisystemet. Båda systemen är driftsklara i de delar som är aktuella över tid.
Ärendehanteringssystemet är under 2015 fungerande i de delar som uppfyller kommissionens krav.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region
Hovedstaden
Bilag 1 - Side -1 af 5
Bilag om Region Hovedstadens kommercialiseringsindsats
1. Kort om evalueringen ”Analysis of Commercialization Efforts in Denmark’s Capital Region”
Region Hovedstaden har i samarbejde med DTU og KU gennemført en analyse af indsats og resultater af kommercialisering af forskningsresultater på universiteter og hospitaler i hovedstadsregionen.
Analysen ”Analysis of Commercialization Efforts in Denmark’s Capital Region” fra
april 2014 er udarbejdet af konsulentvirksomheden SQW og Cambridge Knowledge
Transfer.
Indhold
Konsulenterne har vurderet og benchmarket kommercialiseringsaktiviteter og resultater med delvist sammenlignelige institutioner i Storbritannien.
Analysen præsenterer data for den ”klassiske” teknologioverførsel og kommercialisering af forskningen baseret på patenter, licenser og spin outs fra de tre institutioner.
Det understreges i rapporten, at disse resultater udgør de mest synlige og målbare resultater, mens teknologioverførsel i form af offentligt privat samarbejde om innovation, forskning og udvikling er vanskeligere at måle, men at denne form for teknologioverførsel kan have mindst lige så stor samfundsøkonomisk effekt.
Konsulenterne peger på, at især Region Hovedstaden arbejder med en bredere vifte af
aktiviteter fx samarbejde om innovation og forskning, kliniske forsøg mv. Resultaterne kan i sig selv have værdi for både patientbehandling og erhvervsliv, men kan ofte
ikke måles i patenter og licenser mv.
Evalueringens hovedkonklusioner
• De 3 institutioner har gjort store fremskridt i arbejdet med kommercialisering, og
det er på relativt kort tid lykkedes at opbygge velfungerende procedurer og støttefunktioner for håndtering af opfindelser.
•
Teknologioverførselskontorerne er bemandede med højt specialiserede medarbejdere. På DTU og KU ledes teknologioverførselskontorerne af erfarne chefer. I regionens teknologioverførselsenhed har der dog været særlige udfordringer med
udskiftning af chefer og med at fastholde medarbejdere, der er skiftet til job i industrien.
•
Der er tydelig opbakning til teknologioverførsel hos topledelserne på de tre institutioner, og teknologioverførsel er højt prioriteret. Tilsvarende er flere forskerne
på både hospitaler og universiteter efterhånden mere aktive og opmærksomme på
de kommercielle muligheder. Analysen peger dog på, at der stadig er en barriere
blandt forskerne i forhold til kommercialisering, og at der er behov for en kulturændring og for flere incitamenter på området. Andre udfordringer er mangel på ri-
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region
Hovedstaden
Bilag 1 - Side -2 af 5
sikovillig kapital til de helt tidlige faser (proof of concept), efter at de nationale
midler til proof of concept er ophørt.
•
Region Hovedstaden allokerer forholdsvis færre ressourcer til traditionel teknologioverførsel end universiteterne. DTU har markant flere ansatte til teknologioverførsel, samt en større proof of concept pulje. KU har flere ansatte dedikeret til ”rene” teknologioverførselsopgaver end Region Hovedstaden samt en proof of concept pulje.
•
Universiteterne har klare strategier, mål og en tydelig mission, hvor teknologioverførsel og spredning af viden til samfundet indgår som en integreret del af universiteternes virke og ikke som et middel til at tjene penge. Det skal ses i sammenhæng med krav om teknologioverførsel i nationale universitetsprogrammer og
en systematisk indsats for at styrke innovation og entreprenørskab på universiteterne.
•
Region Hovedstadens mission og strategi for teknologioverførsel er knap så eksplicit formuleret, idet den overordnede målsætning på hospitalerne er, at forskning og innovation skal bidrage til forbedre patientbehandlingen. Det, at spare
penge på køb af varer og andre ydelser samt forbedre behandlingen vurderes at
blive vægtet højere end at indgå en licensaftale etc. Der efterlyses derfor en klarere strategi og mission på området i Region Hovedstaden.
•
Universiteterne klarer sig ganske godt i den internationale sammenligning, når der
måles på patenter, licenser og spin out’s taget i betragtning, at de engelske universiteter har 20 års forspring. Analysen peger på, at KU og DTU har færre medarbejderressourcer til rådighed, og at der kan være behov for at tilføre ressourcer til
at håndtere en voksende portefølje.
•
På grund af mangel på data fra hospitaler i udlandet, er det ikke muligt at benchmarke Region Hovedstaden med sammenlignelige hospitaler. En forsigtig sammenligning med to ”Regional Innovation Hubs” etableret i regi af NHS viser, at
regionens resultater set i dette perspektiv er på niveau med lignende institutioner.
•
Sammenligningen viser også, at antallet af licensaftaler og spin out’s der udspringer af hospitalers teknologioverførsel generelt må forventes at ligge noget lavere
end for universiteter pga. et bredere fokus på samarbejde om innovation og forskning, kliniske forsøg mv. Resultaterne kan i sig selv have værdi for både patientbehandling og erhvervsliv, men kan ofte ikke måles i patenter og licenser mv.
•
Samlet vurderes det, at der er for få medarbejdere til at håndtere en stor eksisterende patentportefølje og sikre udnyttelse af det betydelige kommercielle potentiale, der vurderes at være i regionens forskning.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 2
Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region
Hovedstaden
Bilag 1 - Side -3 af 5
2. Fakta om forskning, innovation og teknologioverførsel i regionen
Enheden for Forskning og Innovation leverer specialiserede ydelser med fokus på rådgivning, vurdering, udvikling, samarbejde og netværk. Enheden tæller ca. 35 årsværk
og dens opgaver bidrager til at understøtte rammer og vilkår for regionens forskning,
nyttiggøre forskningen i nye behandlingsmetoder og produkter samt skabe excellente
forskningsmiljøer.
Enheden rådgiver blandt andet om:
•
Forskningskontrakter med erhvervslivet
Regionen satser på samarbejde med erhvervslivet og indgår årligt mere end 1000
samarbejdsaftaler med private virksomheder om forskning, innovation og kliniske
forsøg.
•
Kommercialisering af opfindelser
Enheden modtager årligt omkring 25 nye anmeldelser af opfindelser. Der er pt. en
portefølje på 59 sager med over 90 opfindelser, der er under patentering eller vurdering. Regionen har i alt 23 kommercialiseringsaftaler med private virksomheder
samt 3 spin-out selskaber. I opgørelsen indgår såvel optionsaftaler som aftaler forud fra regionens dannelse.
•
Rådgivning og igangsætning af OPI-projekter
63 innovationsprojekter med over 100 private virksomheder er i gang til et samlet
budget på over 250 mio. kr. (2013)
•
Tiltrækning af forskningsmidler
Enheden har i perioden 2010-2012 medvirket til at tiltrække knap 300 mio. kr. fra
eksterne forskningsprogrammer til regionens og øvrige institutioners forskning.
•
Adgang for industrien til kliniske forsøg
I 2013 har der været 45 henvendelser om samarbejder om kliniske forsøg med erhvervslivet via regionens ”En indgang til kliniske forsøg”
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 3
Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region
Hovedstaden
Bilag 1 - Side -4 af 5
Fakta vedr. kommercialiseringsindsatsen
2010
2011
2012
2013
2014*
Indberettede opfindelser
34
34
23
27
38
Patentansøgninger
13
17
12
5
IO
Udstedte patenter
2
3
2
6
IO
Licens-, salg- og optionsaftaler
2
5
1
5
8
Samlet licensportefølje
16
21
12
15
23
Spinout virksomheder
0
0
0
0
1
Personale til teknologioverførsel
10
10
10
7
7
Udgifter til kommercialisering (i mio.)
6,3
8,2
5,9
5,9
5,9
Indtægter fra kommercialisering (i mio.)
2,6
1,1
0,1
0,8
IO
Forskningsaftaler med virksomheder
466
401
789
590
IO
Note: * Foreløbig opgørelse. IO = Ikke opgjort for 2014 endnu
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 4
Punkt nr. 6 - Drøftelsessag: De kommende års kommercialiseringsindsats i Region
Hovedstaden
Bilag 1 - Side -5 af 5
3. Eksempel på afkast af indsatsen – pressemeddelelse fra d. 12. januar 2015
Nyskabende kræftvaccine skal udvikles af nyt selskab
Region Hovedstaden hjælper med at søsætte biotekvirksomheden IO Biotech
ApS på baggrund af forskning på Herlev Hospital
En vaccine, der kan kickstarte immunforsvaret til at bekæmpe kræft.
Det er, hvad Center for Cancer Immunterapi (CCIT) på Herlev Hospital er godt i gang med at udvikle og har patenteret.
Vaccinen, der er den første af sin art i verden, viser så lovende resultater, at der nu dannes et særligt selskab, IO
Biotech ApS, for at udvikle vaccinen yderligere.
Unik måde at tænke vaccine
- En af de store udfordringer i kræftbehandling er, at kræften hæmmer vores immunforsvar, bl.a. ved hjælp af
proteinet IDO. Vores kræftvaccine aktiverer immunforsvarets dræberceller, således at når de genkender en celle
med IDO, vil de slå den ihjel. Det er en unik måde at tænke kræftvaccine på, og vi befinder os helt i frontlinjen
på verdensplan, siger hovedopfinderen Mads Hald Andersen, som er professor og vicecenterleder på CCIT
Region Hovedstaden vil udvikle flere biotekvirksomheder
Det nye selskab IO Biotech ApS er etableret via projektet Copenhagen Spin-outs, hvor Region Hovedstaden har
sat et mål om at få etableret flere driftige biotek virksomheder på baggrund af den stærke kliniske forskning på
hospitalerne.
I Copenhagen Spin-outs fokuseres der på at styrke samspillet mellem universiteter, hospitaler, forskerparker og
investorer, så der kommer mere fart på indsatsen for at fremme de gode ideer, der opstår ud af forskningen og
omsætte dem til en levedygtig forretning.
- Når vores forskere kommer frem til banebrydende resultater, skal det selvfølgelig hurtigst muligt komme patienterne til gode i deres ofte svære situation. IO Biotech ApS er et fantastisk eksempel på, hvor samarbejdet i
Copenhagen Spin-outs har ført til etablering af en ny spændende virksomhed, og hvor forskningen forhåbentlig
både omsættes til nye behandlingsmuligheder og arbejdspladser, siger regionsrådsformand Sophie Hæstorp Andersen (S).
Klar til fase 2 forsøg
IO Biotech ApS har foreløbig fået tilsagn om et større million beløb til finansiering af firmaet fra Novo Seeds,
og er nu på jagt efter en med-investor. Pengene skal bruges til at fuldføre et såkaldt fase 2 studie, hvor forskerne
undersøger, om vaccinen har en effekt ved at behandle en række patienter med samme type kræft med samme
dosis.
Målet er at etablere klinisk evidens for brugen af en ”IDO vaccine” og senere tiltrække en industripartner.
- Projektforløbet med Copenhagen Spin-outs, hvor både Region Hovedstaden og Novo Seeds er partnere, har
været yderst konstruktiv hen imod stiftelsen af IO Biotech ApS. Det giver nu en unik mulighed for, at vi kan
klinisk afprøve en vigtig kræftvaccine, der forhåbentligt i fremtiden vil resultere i en bedre patientbehandling.
Jeg er meget begejstret for denne mulighed og ser frem til at sikre, at vi kommer sikkert i mål, siger direktør for
IO Biotech ApS, Mai-Britt Zocca.
Fakta:
•
•
•
•
•
Center for Cancer Immunterapi på Herlev Hospital er et af Region Hovedstadens 24 global Excellence Centre
De første beskrivelser af IDO som en mulig kræft-vaccine lavede forskerteamet bag opfindelsen i
2010
Kræftvaccinen har allerede været afprøvet på 14 patienter med lungekræft med lovende resultater.
Fase 2 studiet vil også fokusere på lungekræft
Mads Hald Andersen, Per Thor Straten og Inge Marie Svane er sammen med Anders Ljungqvist og
direktøren for IO Biotech ApS, Mai-Britt Zocca, medstiftere af selskabet
Copenhagen Spin-outs er en fælles satsning imellem det akademiske forskningsmiljø og industrien
med fokus på innovation og kommercialisering af bioteknologisk forskning i hovedstadsområdet
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Side 5
Punkt nr. 7 - Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech
Cluster (CHC)
Bilag 1 - Side -1 af 2
PARTNERE
… samt en række virksomheder, videninstitutioner
og samarbejdspartnere
Fremtidens sundheds- og
velfærdsløsninger til Danmark
og resten af verden
Med Copenhagen Healthtech Cluster inviterer Region Hovedstaden og Københavns
Kommune regionens virksomheder og videninstitutioner til i samarbejde at udvikle nye
løsninger, som øger livskvaliteten for borgerne og skaber vækst i Copenhagen-regionen.
KONTAKT
Vil du være med i det nye samarbejde eller høre
mere om CHC? Tilmeld dig vores nyhedsbrev og
hold dig opdateret om CHCs projekter og tilbud
på www.cphhealthtech.com
22 %
Antallet af kronisk
syge patienter i Danmark
forventes at stige med
400.000 fra 2010-2016.
(Ernst & Young)
Har du spørgsmål til CHC, så kontakt:
Anne-Katrine Nielsen
business development manager
Copenhagen Capacity
[email protected]
D: +45 33 34 38 82
M: +45 29 11 38 82
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 7 - Orienteringssag: Orientering om opstart af Copenhagen Healthtech
Cluster (CHC)
Bilag 1 - Side -2 af 2
Copenhagen – et attraktivt marked for test og
udvikling af sundheds- og velfærdsteknologi
Copenhagen-regionen er et attraktivt sted at udvikle og teste nye teknologiske
løsninger inden for velfærd og sundhed:
Et mål – fire indsatsspor
Copenhagen Healthtech Clusters (CHC) overordnede mål er at gøre Copenhagen-regionen til et globalt centrum for udvikling og test af innovative sundheds- og velfærdsteknologiske løsninger.
Løsningerne skal øge livskvaliteten for danske borgere og samtidig kunne omsættes til eksport, vækst og arbejdspladser. CHC skal sikre sund vækst gennem:
Forskning og talenter i verdensklasse.
Regionen har stærke universiteter og forskningsinstitutioner med specialer inden for sundhedsog velfærdsteknologi.
Store offentlige investeringer.
I de kommende år investerer regionen massivt
i nye supersygehuse og ny sundheds-it-infrastruktur.
Stærke virksomheder.
Regionen har både små og store virksomheder,
der udvikler løsninger med udgangspunkt i borgernes og brugernes behov.
15%
Fra 2012-20 vil Danmarks
sundhedsudgifter stige MED
21 milliarder svarende til
en stigning på 15 %
(Ernst & Young)
Unikke dataregistre.
Danmark råder over nogle af verdens bedste og
ældste nationale sundhedsregistre, der giver en
unik mulighed for at forske og udvikle ny teknologi til behandling.
Gode testfaciliteter.
Copenhagen-regionen har en lang række udviklings- og testfaciliteter med fokus på kliniske
test og velfærdsteknologisk innovation.
IT-kyndige borgere.
Danske borgere og brugere er åbne for at teste
og benytte ny teknologi i deres hverdag.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
65+
Danmark forventer en
stigning på 13 % i antallet af
borgere over 65 år frem
mod år 2020.
(Danmarks statistik)
1. Innovativ offentlig efterspørgsel.
De nye løsninger skal udvikles på baggrund af den
offentlige efterspørgsel og i samspil med SMV’er,
større virksomheder og vidensinstitutioner. Løsningerne skal kunne skaleres og implementeres
på tværs af regionens hospitaler, kommunale
plejehjem og på tværs af sektorer og lande.
2. Udvikling af borgernære løsninger.
CHC skal igangsætte innovationsprojekter i virkelige omgivelser og i tæt samarbejde med forskere, sundhedspersonale og borgere, hvor der
er behov for nye løsninger.
3. Test af nye løsninger.
CHC skal arbejde for, at Copenhagen-regionen
tilbyder innovations-, forsknings- og testfaciliteter, der er attraktive for nationale og internationale aktører, som udvikler ny sundheds- og
velfærdsteknologi.
4. Eksport og international markedsføring.
CHC skal positionere Copenhagen-regionen som
et internationalt hotspot for velfærdsteknologi.
Målet er at skabe internationale samarbejder
om udvikling og eksport af nye løsninger og at
tiltrække internationale virksomheder og investeringer, der skaber nye arbejdspladser i Copenhagen-regionen.
Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
Bilag 1 - Side -1 af 5
Kommissorium for Ringbysamarbejdet vedtaget 15. december 2014
De nære forstæder omkring København har et stort arbejdsmarked og et stort samlet kulturelt og rekreativt
udbud. Denne strategiske placering i det samlede hovedstadsområde bør udnyttes positivt i den fortsatte
udvikling af forstæderne, og den kan spille en betydelig rolle for udviklingen af hovedstadsområdet som
helhed.
I forbindelse med udarbejdelsen af Fingerplan 2007 blev der derfor aftalt et dialog-projektsamarbejde mellem kommunerne langs Ring 3, Region Hovedstaden og By- og Landskabsstyrelsen (nu Naturstyrelsen).
Ved udgangen af 2009 trådte Transportministeriet ind i Ringbysamarbejdets styregruppe.
I 2010 udarbejdede Ringbysamarbejdet en fælles byvision LOOP City, og i 2012 vedtog parterne et fælles
politisk charter med 5 strategier for at nå visionen.
Den 23. juni 2014 stiftede Staten, Region Hovedstaden og de 10 ringbykommuner samt Høje Taastrup
kommune letbaneselskabet – Ring 3 Letbane I/S. Letbaneselskabet har ansvaret for at anlægge og drive en
letbane i Ring 3 fra Lundtofte til Ishøj.
I den forbindelse trådte repræsentanter fra letbaneselskabet ind i Ringbysamarbejdets styregruppe, for at
sikre koordinering mellem letbaneprojektet og de fælles byudviklingsinitiativer.
I slutningen 2014 vedtog parterne - på initiativ fra Region Hovedstaden – at arbejde for et styrket Ringbysamarbejde, med fortsat fokus på bæredygtig vækst og byudvikling i byområderne i Ring 3.
Det styrkede samarbejde i Ringbyen skal ligeledes ses i forhold til det nye Copenhagen-samarbejde mellem
Sjællands 46 kommuner og 2 regioner. Et af Copenhagens indsatsområder er at skabe en velfungerende
region med god infrastruktur, plads til erhvervslivet og høj attraktivitet som grundlag for vækst og beskæftigelse.
På den baggrund er dette kommissorium vedtaget af Ringbysamarbejdets styregruppe den 15. december
2014.
Kommissorium
Ringbysamarbejdet er et politisk dialogprojekt om by- og trafikudvikling i storskala.
Vision:
Projektets fælles grundlag er samarbejdet om en politisk vision LOOP City og et fælles politisk charter, der
kobler bæredygtig byudvikling, grøn mobilitet og vækst på tværs af kommunerne i regionen.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
Bilag 1 - Side -2 af 5
Mål:
Indsatserne skal medvirke til:
1. At skabe en bæredygtig og dynamisk by- og erhvervsudvikling i omkring den nye letbane
2. At forbedre bykvaliteten og grundlaget for bosætning og erhvervsudvikling i hele korridoren
3. At blive et internationalt demonstrationsprojekt for god, samskabende, strategisk byledelse
4. At tiltrække investeringer
5. At få flere passagerer i den kollektive trafik gennem at fokusere på de fysiske rammer og stationsnærhed
Indsatsområder
1. Bæredygtig byudvikling
Fx idé- og arkitektkonkurrencer for udvalgte cases, smart city programmer mv.
2. Økonomisk vækst
Fx udfordringer og potentialer – idéoplæg med mulighed for støttemidler
3. Effektiv og grøn mobilitet
Fx idé og arkitektkonkurrence for udvikling af stationsområder/trafikknudepunkter,
testbeds for mobilitetsløsninger
4. Markedsføring og fortælling
Fx investorpleje, kommunikation, konferencer
5. Inddrage igangværende projekter
Fx nyt Herlev-initiativ, Grøn Blå strategi, letbanen osv.
6.
Medfinansiering af nye projekter og initiativer
Fx inddragelse af private og offentlige investorer samt fonde
Værdigrundlag:
Ringbysamarbejdet er netværksbaseret. Det er frivilligt og forpligtende, med en åben og samskabende tillidsdagsorden.
Samarbejdsform:
Indsatserne i Ringbysamarbejdet tilrettelægges som fælles tværgående projekter. Alle parter i Ringbysamarbejdet kan indstille nye fælles projekter. Der gennemføres endvidere koordinering og kommunikation af
både fælles projekter og lokale initiativer.
Organisation
I Ringbysamarbejdet deltager følgende parter: Region Hovedstaden, Lyngby-Taarbæk, Gladsaxe, Herlev,
Rødovre, Albertslund, Glostrup, Vallensbæk, Ishøj, Brøndby, Hvidovre, Transportministeriet og Naturstyrelsen.
Organiseringen af projektet knytter sig til samarbejdet i Borgmesterkredsen, der består af kommunernes
borgmestre og regionsrådsformanden.
2
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
Bilag 1 - Side -3 af 5
Referencegruppen består af en kommunaldirektør eller teknisk direktør/chef fra hver kommune suppleret
med en direktør/chef fra Region Hovedstaden og en kontorchef fra hhv. Naturstyrelsen og Transportministeriet. Referencegruppen har til opgave at følge og sætte retning for Ringbysamarbejdets projektportefølje,
samt at sikre lokal forankring hos parterne. Derudover deltager 1-2 repræsentanter fra letbaneselskabets
sekretariat på referencegruppens møder.
Referencegruppen og Borgmesterkredsen refererer i politiske spørgsmål til de ti kommunalbestyrelser/byråd og Regionsrådet.
Programledelsen varetages fra januar 2015 af en programstyregruppe og et programsekretariat.
Programstyregruppen fungerer som referencegruppens forretningsudvalg og består af hhv. 2 repræsentanter fra kommunerne (hvoraf den ene er formand for referencegruppen) og 2 repræsentanter fra Region
Hovedstaden.
Programstyregruppen har – med afsæt i referencegruppen – ansvar for at beslutte og følge projekter indenfor de vedtagne rammer og puljer samt afrapportere Ringbysamarbejdets projektportefølje og resultater til
referencegruppen og borgmesterkredsen.
For at kvalitetssikre arbejdet nedsættes et Advisory Board med deltagelse af 4-5 repræsentanter fra erhvervslivet, investorer og andre relevante aktører. Gruppen mødes mindst 3 gange om året med referencegruppen og programstyregruppen.
Programsekretariatet består af 2 fuldtidsmedarbejdere. 1 finansieret af kommunerne og 1 af Region Hovedstaden. Til programsekretariatet knyttes endvidere fast 1-2 medarbejdere fra Region Hovedstaden – svarende til 1/5 årsværk.
Programsekretariatet har til opgave at monitorere og/eller lede projekterne, administrere og koordinere
projektporteføljen, udarbejde indstillinger, projektoplæg og afrapportering til projektbestyrelsen. Derudover skal programsekretariatet udvikle og administrere samarbejdsplatformen ved blandt andet fundraising,
mødeforberedelse, kommunikation – herunder vedligeholde Ringbysamarbejdets hjemmeside, tilrettelægge
konferencer, udstillinger mv.
Da de to primære medarbejdere er finansieret af hhv. regionen og kommunerne, aftales der en arbejdsdeling, som i hovedtræk ser således ud:
Den kommunale medarbejder:
 Politisk betjening, afrapportering og koordinering af kommunale parter
Den regionale medarbejder:
 Politisk betjening og afrapportering til Region Hovedstaden
Som supplement til programsekretariatets faste medarbejderkreds knyttes en ressourcegruppe bestående
af en fast kontaktperson fra hver af de 10 kommuner samt kontaktpersoner fra hhv. Naturstyrelsen og
Transportministeriet. Ressourcegruppen erstatter den tidligere projektgruppe.
3
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
Bilag 1 - Side -4 af 5
Ringbysamarbejdets fælles projekter finansieres og bemandes løbende. Projektgrupper nedsættes ad hoc
og tilpasses organisatorisk det enkelte projekts mål og rammer jf. projektbeskrivelserne.
Ledelsen af de enkelte projekter varetages af repræsentanter fra samarbejdets parter, øvrige aktører eller af
en medarbejder fra programsekretariatet.
Organisationen fremgår af vedlagte bilag 1 - organisationsplan og tilhørende oversigt over repræsentanter
dateret 12. december 2014.
Evaluering
Projektet evalueres senest ved udgangen af 2017 med henblik på at træffe beslutning om, hvordan projektet skal fortsætte.
Styringsdokumenter
Arbejdsprogram – og projektbeskrivelser
Til kommissoriet knyttes et overordnet arbejdsprogram. Programmet rummer besluttede og forventede
projekter/leverancer/aktiviteter samt status herpå. Arbejdsprogrammet er dynamisk og justeres løbende
efter godkendelse i referencegruppen.
For hvert af de besluttede projekter eller øvrige leverancer i programmet, skal der udarbejdes en særskilt
projektbeskrivelse, der godkendes og følges af programstyregruppen.
Kommunikationsstrategi og kommunikationsplaner
Til kommissoriet knyttes endvidere en overordnet kommunikationsstrategi, der godkendes og evalueres af
referencegruppen.
Med udgangspunkt i kommunikationsstrategien skal der for hvert igangsat projekt udarbejdes en konkret
kommunikationsplan, der godkendes og følges af programstyregruppen.
4
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 8 - Orienteringssag: Letbanen som vækstdriver
Bilag 1 - Side -5 af 5
Bilag 1 Organisationsplan
Referencegruppen for Ringbyen består pr.1. januar 2015 af:
Kommunaldirektør Bo Rasmussen, Gladsaxe Kommune, formand
Områdedirektør for By, Kultur, Miljø og Beskæftigelse Niels Carsten Bluhme Albertslund Kommune
Direktør Claus Billehøj, Region Hovedstaden
Enhedschef Pia Nielsen Region Hovedstaden
Udviklingschef Klaus Møller Høje-Taastrup Kommune
Plan og byggechef Anja Carlslund, Ishøj Kommune
Driftschef Birgit Knudsholt , Rødovre Kommune
Teknisk direktør Tony Christensen, Herlev Kommune
Teknisk direktør Gert Stephan Nelth, Hvidovre Kommune
Direktør Bjarne Holm Markussen, Lyngby-Taarbæk Kommune
Direktør Søren Johnsen, Brøndby Kommune
Centerchef Henrik Nellager, Glostrup Kommune
By og miljødirektør Philip Hartmann, Gladsaxe Kommune
Kommunaldirektør Lars Hansen, Vallensbæk Kommune
Kontorchef Christina Berlin Hovmand, Naturstyrelsen
Kontorchef Thomas Jørgensen, Transportministeriet
Programstyregruppe for Ringbyen består pr.1. januar 2015 af:
Direktør Claus Billehøj, Region Hovedstaden
Enhedschef Pia Nielsen Region Hovedstaden
Kommunaldirektør Bo Rasmussen, Gladsaxe Kommune
Direktør Carsten Bluhme, Albertslund Kommune
5
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -1 af 18
Erhvervs- og Vækstudvalg
Miljø- og Trafikudvalg
Region Hovedstaden
Den 24. februar 2015
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -2 af 18
Organisation og finansiering
GENERALFORSAMLING
BRX
NETVÆRK
•
COPENHAGEN
EU OFFICE
BESTYRELSE
Bestyrelse :
Marianne Stendell, RegH (formand)
Finn Rudaizky, RegH
DK
Per Roswall, RegH
BRUXELLES
NETVÆRK Albertslund, KKR formand
Steen Christiansen, borgmester
KONTOR
Jannich Petersen, viceborgmester, Gribskov, (næstformand)
Mia Nyegaard, Københavns Kommune
Jeanette Slora Nielsen, KMD, Dansk Erhverv (af Vækstforum)
Jesper Thestrup, In-Jet Aps (af Vækstforum)
KOMMUNER
……….
•
og REGION
• Etableret som forening.
• Finansiering: 2,26 kr/indb. fra både kommuner
og Region H.
• Budget:
mio kr/ård. fra
2015
Møde
i Erhvervs- og8vækstudvalget
24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved BirgitteEU:
Wederking
Bilag 1 - Side
-3 afbudget
18
Fælles
Fælles programmer
og løsninger
Copenhagen EU Office
60% af lokal og
regional
lovgivning
besluttes af EU
Påvirke og beskytte
vores interesser
Hjemlige behov og
udfordringer
Vækst, beskæftigelse,
infrastruktur, sundhed, miljø,
energi, turisme, uddannelse
- Hvordan muliggør EU det vi vil?
- Hvordan får vi viden?
- Viden og overvågning
- Samarbejde
- Netværk
Finansiering og udbytte
-
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
EU medfinansiering
Gøre det vi vil bedre og
med mere tyngde
Erfaringsudveksling
Kompetenceudvikling
Profilering og
kommunikation
• Flere jobs
• Bedre løsninger
• Øget vækst
• Ny viden og
innovation
• Bedre
konkurrencedygtighed
• Markedsføring
og synlighed
• Internationalisering
creoDK - Capital Region Denmark EU Office
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -4 af 18
• Københavns Universitet (KU)
• DTU - Danmarks Tekniske Universitet
• CBS – Copenhagen Business School
• Region Hovedstaden
•
•
•
•
•
•
Etableret 2008
7 medarbejdere – fælles adm.
Interessevaretagelse
Forskning og innovation
Grundlag for finansiering
Samarbejde
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -5 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -6 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -7 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -8 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -9 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
EU dagsorden
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -10 af 18
• Ny kommission, nyt EU-parlament
• Dagsorden: vækst + beskæftigelse, Ukraine,
terrortrussel, EU internt
Prioriteter
•
•
•
•
•
Digitalisering
Energiplan + -forsyning
Demografisk udvikling
Forskning og innovation
Investeringsplan - Juncker-plan – private på
banen
• Projekter der kan løse samfundsudfordringer
ved samarbejder !
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -11 af 18
Vi er i gang:
• Etablering
• Medarbejdere
• Strategi 2015-18
• Handlingsplan 2015-16
• DK Netværk
• Indvielse den 1. juni 2015
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -12 af 18
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -13 af 18
Copenhagen EU Office
MÅLGRUPPEN er
kommunerne, virksomheder, erhvervsfremmeorganisationer, klyngeorganisationer og andre
relevante aktører.
KONTORET skal
engagere aktører fra regionen i EU-projekter
hente inspiration fra verden omkring os for at
skabe øget vækst, beskæftigelse og
konkurrencedygtighed.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -14 af 18
Strategi 2015-18
INDSATSOMRÅDER
• Bæredygtig og grøn vækst inkl.
energieffektivitet, klimatilpasninger og
miljøforbedringer
• Sund vækst inkl. velfærdsteknologi og
forebyggelse
• Mobilitet og infrastruktur inkl.
transportsystemer (veje, bane, luft, vand) og
• Smart og kreativ vækst inkl. koblingen til
Informations- og Kommunikationsteknologi.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -15 af 18
Strategi 2015-18
AKTIVITETSOMRÅDER
• Etablering og forankring
• Projekter og læring
• Profilering og synlighed
• Interessevaretagelse og policy
• Information og kompetenceudvikling
Implementeres i handlingsplaner….
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -16 af 18
Handlingsplan 2015-16
STRATEGIENS MÅL OPFYLDES VED
1. SATSNINGER I 2015-16:
• Innovation i virksomheder
• Bæredygtig regional- og byudvikling
• Sundhedsteknologi og aktiv aldring
• Mobilitet og sammenhæng på tværs i regionen
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
Kontakt
og information
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -17 af 18
Birgitte Wederking, [email protected]
www.cphoffice.eu – skal udvikles….
www.creodk.eu – meget om Horizon 2020 og
interessevaretagelse
www.zealanddenmark.eu – nyhedsbrev og partnersøgning
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 10 - Copenhagen EU Office og creoDK's arbejde og planer - præsentation
ved Birgitte Wederking
Bilag 1 - Side -18 af 18
Strategi 2015-18
MÅL
De overordnede mål med Copenhagen EU Office
er at fremme jobskabende vækst
• tiltrække EU-midler til hovedstadsregionen
• styrke indflydelsen på EU’s strategier og
initiativer
• styrke ejernes viden om og ageren i EU
• øge regionens synlighed i EU.
Konkrete mål:
• Copenhagen EU Office skal lægge grundlaget
for projekttilskud på mindst 60 mio. kr. i
perioden 2015-18.
• Alle ejere skal have været involveret i et EUrelateret tiltag i strategiperioden.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
COPENHAGEN
EU OFFICE
Punkt nr. 11 - Beslutningssag: Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet,
2015-02-03
ReproUnion
Bilag 1 - Side -1 af 3
Att: Svend G. Hartling
Region Hovedstaden
Regionsgården
Kongens Vænge 2
3400 Hillerød
Ansøgning om medfinansiering af Interreg-projektet ReproUnion
Partnerskabet bag ReproUnion projektet er nu blevet enige om de grundlæggende
principper for, hvordan ansøgningen om støtte fra Interreg V til det
reproduktionsmedicinske forskningssamarbejde i Øresundsregionen skal se ud.
Tidligere har partnerskabet fået bevilliget støtte af Region Skåne og Ferring
Pharmaceuticals AB. Partnerskabet vil derfor opfordre Region Hovedstaden til
hurtigst muligt at behandle spørgsmålet om medfinansiering af ReproUnion
projektet i ovenensstemmelse med den vedlagte finansieringsplan. Etableringen
af ReproUnion Mangement Unit, dvs. en fælles koordinationsenhed med base i
København, sikrer en øget integrering af de reproduktionsmedicinske
kompetencer i Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region Skåne – et
koncept der er i tråd med visionerne bag den fælles strategi Fokuseret
vækstdagsorden. Fristen for ansøgninger til Interreg V Øresund-KattegatSkagerrak udløber d. 26. marts 2015.
ReproUnion er et samarbejde mellem offentlige, akademiske og private aktører inden for
det reproduktionsmedicinske felt i Øresundsregionen. Projektet bygger på det
grænseoverskridende og EU-finansierede samarbejde, som har kørt i Øresundsregionen
siden 2010 med det mål at skabe et virtuelt reproduktionsmedicinsk højkompetence
centrum. Arbejdet har blandt andet resulteret i en patientmobilitets aftale imellem Region
Skåne og Region Hovedstaden. I 2013 blev partnerskabet tildelt ”Øresund Award in Health”,
med en anbefaling om at fortsætte med at skabe innovative samarbejdsformer mellem
sundhedsvæsenet, universiteterne og industrien. For at komme videre med ansøgningen
kræves det nu, at Region Hovedstaden tager stilling til henholdsvis projektets
finansieringsmodel samt en kontant medfinansiering af projektets aktiviteter, som er som
følger:
-
Region Hovedstaden anmodes om at støtte projektet med € 1.490.000 i kontant
medfinansiering over tre år (€ 496.666 om året) . Hertil kommer også in kind
finansiering fra deltagende regionale hospitaler.
Parallelt med denne ansøgning sendes en anmodning til Region Sjælland (€ 740 000).
Region Skåne har tidligere bevilliget € 1 120 000 i kontant medfinansiering.
En analyse udført af Boston Consulting Group på vegne af Medicon Valley Alliance, viser at
reproduktionsmedicin allerede i dag er et Øresundsregionalt styrkeområde med global
synlighed. En central udfordring i forbindelse med planlægningen af ReproUnion har derfor
været, at koordinere hvordan regionernes kompetencer bedst kan interagere for yderligere
at styrke vores position. Dette har blandt andet ført til, at partnerskabet nu omfatter
yderligere to afdelinger på Rigshospitalet (Fertilitetsklinikken samt Afdeling for Vækst og
Reproduktion). Således samler ReproUnion projektet Øresundsregionens førende, såvel
forskningsmæssigt som klinisk, inden for det reproduktionsmedicinske felt. Nedenfor ses en
komplet liste over alle partnere.
I lyset af dette, kan der nu konkluderes, at vigtige skridt er blevet taget i retning af at
formalisere en ny projektansøgning som, med udgangspunkt i tidligere opnåede resultater,
hjælper regionen på vej mod at blive verdensledere inden for reproduktionsmedicinsk
forskning og behandling. Helt konkret er partnerne blevet enige om den overordnede vision
for samarbejdet samt projektets målsætning om at profilere Øresundsregionen som en
nordeuropæisk højkompetance hub inden for reproduktionsmedicin. Partnerskabet er
endvidere blevet enige om at adressere følgende fokusområder i projektets aktiviteter:
-
-
Styrke forskningssamarbejdet: Styrke og udvikle spidskompetencer inden for det
reproduktionsmedicinske felt af højeste internationale klasse igennem
sammenkobling af regionernes ressourcer, adgang til en større patient base og
fælles forskningsinfrastruktur.
Styrke uddannelsessamarbejdet: uddanne fremtidens førende forskere inden for
det reproduktionsmedicinske felt, øge rekrutteringen af international ekspertise, og
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 11 - Beslutningssag: Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet,
2015-02-03
ReproUnion
Bilag 1 - Side -2 af 3
-
-
derved bidrage til at regionernes universiteter står stærkere i den globale
konkurrence.
Styrke og udvikle det præventive arbejde og den høje behandlingskvalitet:
udvide investeringen i forebyggende indsatser, rådgivningsfunktioner og
fertilitetsbehandling for regionens patienter, indenfor rammerne af
Europaparlamentets og Rådets patientmobilitetsdirektiv.
Etablering af en koordineret enhed: Enheden vil arbejde for at sikre
koordineringen af projektets aktiviteter, rapportering til Interreg, skabe synergier
imellem de deltagende parter, markedsføre regionens samlede kompetencer og
fremme en langsigtet forankring efter projektets afslutning i 2018. Enheden placeres
hos projektets Lead Partner, Medicon Valley Alliance (MVA). For mere info se
appendix 4.
For at tydeliggøre det videnskabelige indhold, sikre kvaliteten i ansøgningen samt beslutte
den koordinerede enheds omfang og størrelse, bliver der etableret en koordineringsgruppe
som på det samlede partnerskabs vegne, får ansvar for færdiggørelsen af en Interregansøgning. Denne opgave indeholder også klargøring af budgetmæssige rammer,
fordelingsprincipper for fællesomkostninger, samt at udarbejde et forslag til
projektorganisationen (herunder en styregruppe). Denne gruppe består af Aleksander
Giwercman (Skånes Universitetssygehus), Søren Ziebe (Rigshospitalet), Jens Sønksen
(Herlev Hospital) og Stig Jørgensen (Medicon Valley Alliance).
Et centralt aspekt i dette dansk-svenske samarbejde handler om, hvordan projektet skal
kunne fremme implementeringen af Europaparlamentets og Rådets direktiv 2011/24/EU fra
d. 9 marts 2011 om patientrettigheder i forbindelse med grænseoverskridende
sundhedstjenester. Partnerskabet ser nu gode muligheder for i fællesskab at kunne udvikle
unikke tilbud til de europæiske patienter baseret på højspecialiserede behandlinger, hvilket
styrker både regionens tiltrækningskraft, kvaliteten af behandling til regionens patienter
samt øgede muligheder for at udføre forskning på det højest mulige niveau. En
forudsætning for at dette skal lykkes er imidlertid, at der udarbejdes en model for den
behandlingsrelaterede finansiering. Partnerskabet mener, at behandlingen af udenlandske
patienter ikke skal finansieres med midler til behandling af dansk-svenske patienter.
Finansieringsmodel
Partnerskabet vil søge støtte fra Interreg V A Øresund-Kattegat-Skagerrak under
indsatsområdet Innovation, hvis formål er at: ”… Styrke forsknings- og
innovationsstrukturen og kapaciteten til at udvikle spidskompetencer inden for forskning og
innovation samt fremme kompetencecentrum, især dem, der er af europæisk interesse. ”.
De samlede udgifter til projektet beløber sig til € 14 700 000, og partnerskabet arbejder ud
fra en finansieringsmodel baseret på følgende elementer:
-
-
Egen finansiering (in kind) fra danske og svenske universiteter og sygehuse på € 2
500 000
Privat kontant finansiering igennem et kontant bidrag på € 1 500 000 fra Ferring
Pharmaceuticals AB
Offentlig kontant finansiering fra Region Hovedstaden, Region Sjælland og Region
Skåne på total € 3 350 000, fordelt efter størrelsen på befolkningen (4/9 Region H,
3/9 Region Skåne og 2/9 Region Sjælland)
Støtte fra Interreg/Europæiske Regionale Udviklingsfonden på € 7 350 000
I efteråret 2014 besluttede Hälso och Sjukvårdsnämnden i Region Skåne at bevillige sin del
(€ 1 120 000) fordelt over tre år som kontant medfinansiering til projektet. Derudover har
partnerskabet indgået en aftale med Ferring Pharmaceuticals A/S om et kontant bidrag
svarende til € 1 500 000. En afklaring af den danske regionale kontante finansiering er en
forudsætning, for partnerskabet skal have mulighed for at udfylde og indsende en
ansøgning til Interreg-sekretariatet inden fristen d. 26. marts 2015. Partnerskabet bag
ReproUnion vil derfor med denne skrivelse opfordre Region Hovedstaden til at træffe en
beslutning om medfinansiering i overensstemmelse med ovennævnte finansieringsmodel.
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 11 - Beslutningssag: Godkendelse af medfinansiering af fertilitetsprojektet,
2015-02-03
ReproUnion
Bilag 1 - Side -3 af 3
Det samlede partnerskab bag ReproUnion:
Aleksander Giwercman, Overlæge, Professor, dr.med. Skånes Universitetssjukhus
Jens Sønksen, Overlæge, Professor, dr.med., Herlev Hospital, Københavns Universitet
Søren Ziebe, Klinikchef, dr.med., Rigshospitalet, Københavns Universitet
Stig Jørgensen, CEO, Medicon Valley Alliance (MVA)
Sven O. Skouby, Overlæge, Professor, dr.med., Herlev Hospital, Københavns Universitet
Anja Pinborg, Overlæge, Professor, dr.med., Hvidovre Hospital, Københavns Universitet
Anne Lis Mikkelsen, Overlæge, dr.med., Holbæk Sygehus
Anders Juul, Klinikchef, Overlæge, Professor, dr.med. Rigshospitalet, Københavns Universitet
Anders Nyboe Andersen, Professor, overlæge, dr.med., Rigshospitalet, Københavns Universitet
Jens Peter Bonde, Overlæge, Professor, dr.med. Bispebjerg Hospital, Københavns Universitet
Claus Yding Andersen, Professor, dr.med. Rigshospitalet, Københavns Universitet
Yvonne Lundberg Giwercman, dr.med, Docent, Lunds Universitet
Lars Rylander, Ph.d, Docent, Lunds Universitet
Anna Rignell-Hydbom, Ph.d, Docent Med Vet, Lunds Universitet
Bo Jönsson, Sektionschef, Professor, Lunds Universitet
Johan Malm, Overlæge, Professor, dr.med., Lunds Universitet
Appendix:
1.
2.
3.
4.
Letter of Intent, Ferring (Draft).
Beslut om finansiering, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne
Oversigt finansiering
Overvejelser vedr. placering af ReproUnion Management Unit (RMU)
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
Punkt nr. 1 - Meddelelser - Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalgets
kommende møder
Bilag 1 - Side -1 af 2
Ledende
Udvalg
Problemstilling
Dato for
udvalg
Dato for
rådsmøde
Titel
Evaluering af
delegationsreje til Jiangsu
Provinsen
EVU
Evaluering af delegationsrejse til
Jiangsu Provinsen januar 2015
2015.03.24
FU/RR april
EVU
Budgetindspil
Politikformulerende - 1. drøftelse
af udvalgets ønsker til
budgetindspil 2016 - drøftelse på
overskriftsniveau
2015.03.24
EVU
EVU
Ungeindsats Østdanmark
Strukturfondsprojekt om
ESS og MAX IV som
vækstmotorer for
hovedstadsregionen
Evaluering af det samlede projekt 2015.03.24
EVU
Innovation og
implementering
Temadrøftelse
2015.03.24
EVU
ReVUS - formidling
Oplæg til oplæg til dialogmøder
og lanceringsarrangementer
2015.03.24
EVU
Uddeling af Forskningsfond
2015
Orienteringssag om
uddelingsresultat
EVU
Budgetindspil
EVU
Filmfonden
EVU
EVU
Politikopfølgning
2015.03.24
2015.05.05
Politikformulerende - 2. drøftelse
af udvalgets budgetindspil drøftelse af konkrete oplæg
2015.05.05
Budgetindspil
Politikformulerende
Endelig vedtagelse af
budgetindspil til FU
2015.06.02
FU/RR juni
ReVUS
Endelig vedtagelse
2015.09.08
FU/RR
september
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
2015.06.02
Punkt nr. 1 - Meddelelser - Rullende dagsorden for erhvervs- og vækstudvalgets
kommende møder
Bilag 1 - Side -2 af 2
EVU
Samarbejds aftaler der er
indgået med selskaberne
EVU
Filmfonden
Orienteringssag
Beslutningssag vedr. evt.
forlængelse af filmfonden
Møde i Erhvervs- og vækstudvalget d. 24-02-2015
2015.12.01
2015.12.01