1. No category

KALLELSE
2015-05-13
1 (3)
STYR 2015/539
Nämnden för omvårdnadsutbildning (NOU)
Se sändlista
Nämndsammanträde äger rum torsdag 21 maj kl 13.30 – 16.30 i Lagunen, plan 2, HSC,
Baravägen 3, Lund
DAGORDNING
1.
Mötets öppnande
2.
Justeringsperson
3.
Dagordning
Bilagor
Protokoll och meddelanden
4.
Protokoll/minnesanteckningar
Nämnden för omvårdnadsutbildning 2015-02-12 (STYR 2015/145)
Internationella kommittén 2015-04-23 (STYR 2015/508)
Studiesociala kommittén 2015-03-24 ( STYR 2015/400, 2015-05-12 (STYR 2015/533)
Bilagor till Psykosocial skyddsrond 2015-02-12 (V 2015/261)
Bilaga 1
Bilaga 2
Protokoll hos sekr
Bilaga 3
Meddelanden
Delegationsbeslut (U 2015/184, U 2015/185)
Remissvar: Kvalitetssäkring av högre utbildning och remissvar (V 2015/475)
Uppdrag Internationella kommittéer
Antagningsstatistik
Bilaga 4
Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7
Beslutsärenden
5.
Förslag till sammanträdestider hösten 2015
To 17 sep, to 29 okt, to 3 dec (kl 13.30-16.30)
6.
Förslag till Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeprogrammet, Vård av äldre
Boel Hovde
7.
Förslag till kursplan, uppdragsutbildning för Försvarsmakten:
VMFA37 Människan - Biologi och hälsa II
Christina Landelius
8.
Bilaga 8
Bilaga 9
Förslag till kursplan i sjuksköterskeprogrammet:
SJSE19 Informatik och förbättringskunskap i omvårdnad, 5 hp
Anneli Sundberg
Postadress BMC F11, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19 Telefon dir 046-222 72 89, växel 046-222 00 00
Telefax 046-222 41 70 E-post [email protected] Internet http://portal.omv.lu.se/Portal/org/namnd_omvutb
Bilaga 10
2
Nämnden för omvårdnadsutbildning
2015-05-13
9.
Förslag till examinatorer ht 2015
- Grundnivå (U 2015/188)
10.
- Avancerad nivå (U 2015/189)
Bilaga 11
+ separat utskick
Bilaga 12
Förslag till program- och kursutbud vt 2016 (U 2015/187)
Bilaga 13
Informations- och diskussionsärenden
11.
Remiss ny utbildningsorganisation (V 2015/475)
Bilaga 14
12.
Remiss av betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)
(U 2013/1724/uh
Bilaga 15
+ webb
13.
Ny distriktssköterskeutbildning – utkast till ny struktur och nytt innehåll med planerad
start ht 2016
Eva Drevenhorn, Lina Behm
14.
Ordföranden informerar
15.
Programdirektören för grundnivå informerar
16.
Programdirektören för avancerad nivå informerar
17.
Studentföreningen informerar
18.
Kommande sammanträden
Övrigt
19.
Övriga ärenden
20.
Sammanträdets avslutande
Barbro Soliman
Nämndsekreterare
3
Nämnden för omvårdnadsutbildning
2015-05-13
KALLADE
Ordförande
Karin Samuelson, vice ordf
Petra Lilja Andersson (förhinder 21/5)
Lärare
Marie Cedereke
Pia Lundqvist
Inga Persson
Siv Wictorin
Peter Åsman
Representanter för yrkeslivet
Lisa Davidsson. Region Skåne
Heléne Bengtsson, Primärvården
Carina Lindkvist, Kommunförbundet Skåne
Else-Maj Rosenlöf, Skånes universitetssjukhus
Studenter
Hanna Abrahamsson
Caroline Bowen Farsnäs
Johanna Erensjö
Karolin Wiström Olsson
Närvaro- och yttranderätt
Marianne Ahlner-Elmqvist, PD grundnivå
Karin Björkman Björkelund, PD avancerad nivå
Dennis Brodelis, ordf, VÅVS
Anders Sonesson, MedCUL
Inbjudna
Christina Landelius
Anneli Sundberg
Boel Hovde
Eva Drevenhorn
Lina Behm
Sekreterare
Barbro Soliman
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga till minnesanteckningar Psykosocial skyddsrond för studenter 2015-02-12
-----Ursprungligt meddelande----Från: Richard Wastenson
Skickat: den 28 april 2015 10:33
Till: Barbro Soliman
Ämne: SV: Riktlinjer för drogpåverkad student
Hej!
När jag idag tittar på mitt tidigare utkast rörande förslag på riktlinjer vad man bör göra om en
vårdutbildningsstudent ter sig misstänkt eller konstaterat alkohol eller drogpåverkad är det lite för
mossigt för att lämnas ut.
Jag föreslår att ni i grunden använder LUs lite för tunna alkoholpolicyprogram från 121016
(Personavdelningen Elisabet Ekenstam jobbar enligt uppgift på en ny variant)samt lägger till en egen
variant hur arbetsledare/lärare konkret bör handlägga det hela (i skolsituationen eller) på praktik.
Uppfinn inte hjulet igen utan använd förslagsvis innehåll i det alkohol och drogpolitiska programmet
för Umeå universitet (reviderat 050501) samt styrdokumentet från Göteborgs universitet rörande
"handläggningsordning för arbete med alkohol och andra droger (090622). Umeå och Göteborg har
kommit längre konkret än vi i dessa spörsmål. Göteborg skriver: "den misstänkte har alltid rätt att fria
sig från misstanke genom att lämna prov (alkohol eller drogtest)". I första hand används den företags
eller studenthälsovård som Götebors universitet har avtal med"
Vi kan konstatera att vare sig vi eller företagshälsovården (enligt ssk. Irene Sassarsson) har urin
drogscreeningsplattor (kort hållbarhetstid) vilket psykakuten och medicinakuten har men vi på SH
kan ju möjligtvis ta blodprov och urinprov dagtid. Vid en enstaka händelse där studenten driver sin
oskuldsfråga torde sjukvårdens sekretess gentemot skolan vara obefintlig. När det gäller längre
behandlingskontrakt typ i alkoholhänseende hos oss eller i droghänseende hos exempelvis
rådgivningsbyrån har behandlaren sekretess mot utbildare eller arbetsgivare varför särskilt kontrakt
måste skrivas med vårdtagaren för att sekretessen ska vara hävd. Lycka till
Bästa Hälsningar
Richard på Studenthälsan
Bilaga 3
Bilaga till minnesanteckningar Psykosocial skyddsrond för studenter 2015-02-12
STUDIEMILJÖ & MÅENDE?
Frågor till studenter vid Lunds Universitet
Ja, oftast
1.
Tycker du att du har tillräckliga förkunskaper för dina kurser?
2.
Får du tillräckligt med information om dina kursers krav och målsättningar?
3.
Tar lärarna ansvar för gruppindelningar på dina kurser?
4.
Får du information om tidigare kursutvärderingar på dina kurser?
5.
Känner du dig tillräckligt trygg i att aktivt delta i diskussionerna på
Ja, ibland
Nej, sällan
föreläsningar/grupper?
6.
Tycker du att du får tillräckligt med stöd/respons från dina lärare/handledare?
7.
Sover du bra?
8.
Anser du att studierna påverkar din hälsa negativt?
Ja
Nej
9. Vet du hur institutionen följer upp studiemisslyckanden?
10. Vet du vart du ska vända dig om du blir utsatt för sexuella trakasserier eller
annan form av kränkning?
11. Vet du vem som är studerandeskyddsombud på din utbildning?
12. Har du fått information om olika former av studentstöd (se exempel nedan)?
Om ja, stryk under vilka; Studenthälsan, Studieverkstaden, Pedagogiskt Stöd,
International Desk, Centrala studievägledningen, Studentprästerna
13. Hur många lärarledda timmar har du i veckan?
Ca ……… timmar/vecka
Nej, aldrig
Bilaga 4
1
FÖRTECKNING
2015-05-11
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Delegationsbeslut
Marianne Ahlner Elmqvist har beslutat om
Datum
Beslut
Dnr
2015-04-23
Revidering av examinationsformer i kursplan SJSF15
Personcentrerad vård och lärande vid symtom och tecken på ohälsa
U 2015/184
Gäller från
ht 2015
1401 Personcentrerad vård, diagnostik och behandling:
Tillägg till skriftlig tentamen: ”Obligatoriska läraktiviteter
tillkommer, se kursbok”.
1402 Pre- och postoperativ omvårdnad:
”kollegial granskning” tas bort.
Karin Björkman Björkelund har beslutat om
Datum
Beslut
Dnr
2015-04-28
Revidering av kursplan SBUR14 Akut- och intensivvård för barn
U 2015/185
och ungdomar samt neonatalvård I
Gäller från
ht 2015
Tillägg under Förkunskapskrav:
” Särskild behörighet II (fristående kurs)
Leg sjuksköterska med specialistsjuksköterskeutbildning inom
barnsjukvård, intensivvård, anestesisjukvård eller ambulanssjukvård”
Bilaga 5
YTTRANDE
2015-04-24
1
V 2015/475
Kvalitet och utvärdering
Medicinska fakultetens kansli
Anna Arstam, Utbildningschef
Remiss: Kvalitetssäkring av högre utbildning
Medicinska fakulteten har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerad remiss.
Remissen har skickats ut till ordförande i våra tre utbildningsnämnder,
programdirektörer, föreståndare för Medicinsk fakultetens centrum för
undervisning och lärande samt biträdande prefekter med ansvar för grund och
avancerad nivå.
I huvudsak ställer sig fakulteten sig positiv till ett nytt kvalitetssäkringssystem som
består av flera olika komponenter som tillsammans förhoppningsvis kan ge en
bredare bild av kvalitén i jämförelse med den förra utvärderingsomgången där
fokus låg på examensarbeten.
Vi välkomnar också att man i remissen lyfter fram förslag om att anpassa
utvärderingarna bättre till olika utbildningars profilering och särart, något som vi
som Medicinsk fakultet med legitimationsgrundande utbildningar ser som speciellt
positivt. Det är också bra att integrera forskarutbildningen i förslaget. Utmärkt i
förslaget är också att kunna få ta del och råd av gruppens slutliga synpunkter och
bedömning.
Det är också välkommet att ha internationella inslag i bedömargruppen, då vi sedan
tidigare har positiva erfarenheter av detta. Man bör dock vara medveten om att
kommunikationen inte helt säkert fungerar friktionsfritt. Vidare kan det också
finnas en risk att man av internationella bedömare får råd utifrån deras
högskolesystem och kontext, där vår svenska lagstiftning inte medger att dessa råd
kan genomföras.
I förslaget tillmäter man både studenterna och yrkesföreträdarna stor betydelse,
något som vi också anser vara värdefullt. Men samtidigt som man lyfter denna
fråga har man inga konkreta förslag på hur man ska finna former för att få detta att
fungera metodmässigt och rekrytera arbetslivsföreträdare och studenter.
Det är väsentligt att ta hänsyn till periodiciteten av systemets olika komponenter.
De olika granskningarna kan råka sammanfalla med varandra, dvs samtidigt som
kvalitetssystemet blir granskat genomförs en tematisk utvärdering och kanske i
värsta fall också en utbildningsutvärdering samtidigt, eller nära i tid, vilket kan bli
oerhört resurskrävande både ekonomiskt och tidsmässigt.
Postadress Box 117, 221 00 Lund, Sölvegatan 19, Telefon 046-222 04 52, vx 046-222 00 00, E-post [email protected] Webbadress:
www.med.lu.se
Bilaga 5
2
Examenstillståndsprövning
Inga specifika synpunkter.
Granskning av lärosätenas kvalitetssäkringssystem
En risk med det nya förslaget vad gäller granskning av lärosätenas
kvalitetssäkringssystem är att det fokuserar på en organisatorisk nivå som inte med
nödvändighet säger något om kvalitet och resultat i sig i en specifik utbildning. Det
är inte heller helt tydligt på vilken nivå man ska granska kvalitetssäkringen, är det
på lärosätet som helhet eller på fakulteter/utbildningar.
En farhåga är att granskningen blir så generell och långt bort från den specifika
utbildningen att det inte ger den önskade effekten av kvalitetsutveckling.
Utbildningsutvärderingar
Vi ser utbildningsutvärderingarna som ett positivt inslag då det innebär en kollegial
granskning. Grunderna för urval är något oklara, även om det sägs att de kan
genomföras på enstaka lärosäten tex om brister i en viss utbildning har
uppmärksammats (av vem?) eller om lärosätet har bedömts ha brister i sin egen
kvalitetssäkring. Teoretiskt sätt skulle ett lärosäte få högsta betyg när det gäller sitt
kvalitetssäkringssystem men lägsta betyg vid en utbildningsutvärdering.
Tematiska utvärderingar
Inga specifika kommentarer, annat än att vi ställer oss positiva till dem.
Avslutningsvis vill vi betona vikten av att förutsättningarna för granskningarna är
transparenta och att lärosätena i god tid får veta tidpunkt för granskning och vilka
underlag som förväntas. Alla granskningar är resurskrävande och det är därför av
yttersta vikt att tillse att de genererar en sådan konstruktiv återkoppling att det
kommer utbildningarna tillgodo samt att bedömarna fungerar som ”kritiska
vänner”.
I tjänsten
Anna Arstam
Bilaga 6
Bilaga 7
1
STATISTIKUPPGIFTER
2015-05-07
Fakultetskansliet
Utbildningsadministratör Sara Holmgren
SNABBSTATISTIK FRÅN UHR
Nationellt antal sökande till programutbildningar inom
medicin och vård inför antagningen höstterminen 2015
(siffror inom parentes visar antalet sökande inför HT14)
Antal platser Totalt antal sökande Antal sökande i Antal sökande i
Även obehöriga
1: a hand
1:a hand per plats
• Arbetsterapeutprogram
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Högskolan i Jönköping
Karolinska institutet
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Örebro universitet
Umeå universitet
32 (32)
46
40
36
32
50
40
30
920 (891)
1259
936
1034
802
818
920
442
113 (132)
148
114
153
85
180
113
44
3,5 (4,1)
3,2
2,9
2,9
4,3
3,6
2,8
1,5
13 (13)
20
16
35
395 (376)
513
558
456
47 (57)
68
108
65
3,6 (4,4)
3,4
6,8
1,9
32
567 (536)
220
161
743
620
296
42 (49)
33
14
236
61
30
1,5
594 (602)
663
749
510
330
87 (79)
109
140
58
54
3,6 (3,3)
4,4
5,2
5
• Audionomutbildning
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Karolinska Institutet
Örebro universitet
• Biomedicin kandidatprogram
Lunds universitet
Högskolan i Halmstad (inrik. fys. trän.)
Högskolan i Skövde
Karolinska institutet
Uppsala universitet
Umeå universitet
(32)
20
45
45
36
(1,5)
0,7
5,2
1,4
0,8
• Logopedprogram
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Karolinska Institutet
Linköpings universitet
Umeå universitet
24 (24)
25
28
30
Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19
Telefon dir 046-222 72 19, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70
E-post [email protected]
Bilaga 7
2
• Läkarprogram
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Karolinska Institutet
Linköpings universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet
Örebro universitet
124
(120)
132
156
108
100
5362
(5820)
1113
(1276)
5370
6050
5054
4779
5439
4775
1220
2176
495
623
822
291
601 (587)
621
358
318
215
769
1233
813
370
538
69 (93)
80
9
19
14
71
157
78
58
46
40 (40)
37
60
36
35
40
2260 (2697)
2896
2570
2250
1074
1998
1583
2303
502 (508)
674
586
344
105
278
238
264
75
3101 (3025)
1539
3223
2813
2414
1324
2075
1587
1861
2713
2078
1651
1881
1850
3563
3207
457 (454)
216
372
719
312
322
237
124
273
395
368
227
333
407
647
435
60
9,0
(10,6)
9,2
13,9
4,6
6,2
4,9
• Röntgensjuksköterskeprogram
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Göteborgs universitet (Borås)
Göteborgs universitet (Trollhättan)
Göteborgs universitet (Skövde)
Högskolan i Jönköping
Karolinska institutet
Örebro universitet
Umeå universitet
Uppsala universitet
35
(35)
30
40
35
2,0
(2,7)
2,4
3,9
2,2
• Fysioterapeutprogram
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Karolinska institutet
Linköpings universitet
Luleå tekniska universitet
Mälardalens högskola
Umeå universitet
Uppsala universitet
12,6 (12,7)
18,2
9,7
9,6
3,0
7,0
• Sjuksköterskeprogram
Lunds universitet
Blekinge tekniska högskola
Ersta Sköndal högskola
Göteborgs universitet
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan i Halmstad (Halmstad)
Högskolan i Halmstad (Varberg)
Högskolan i Gävle
Högskolan i Jönköping
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Karlstads universitet
Karolinska institutet (Distans)
Karolinska institutet (Huddinge)
(75)
160
120
90
105
95
30
120
6,1
Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19
Telefon dir 046-222 72 19, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70
E-post [email protected]
(6,1)
2,3
2,6
3,0
3,8
2,4
21,6
3,6
Bilaga 7
3
Linköpings universitet (Linköping)
Linköpings universitet (Norrköping)
Linnéuniversitetet (Västervik)
Linnéuniversitetet (Växjö)
Linnéuniversitetet (Kalmar)
Linnéuniversitetet (Oskarshamn)
Luleå tekniska universitet
Malmö högskola (Malmö)
Malmö högskola (Ystad)
Malmö högskola (Trelleborg)
Mälardalens högskola (Nyköping)
Mälardalens högskola (Eskilstuna)
Mälardalens högskola (Västerås)
Mittuniversitetet (Sundsvall)
Mittuniversitetet (Östersund)
Örebro universitet
Röda korsets högskola
Sophiahemmet Högskola
Umeå universitet (Umeå)
Umeå universitet (Skellefteå)
Umeå universitet (Örnsköldsvik)
Uppsala universitet
Uppsala universitet (Gotland)
66
49
15
60
45
12
90
112
8
8
40
60
80
63
58
100
140
2579
1800
377
1083
969
330
1112
2997
1064
966
1098
1721
2236
1003
826
2486
3435
3187
1640
587
527
2138
417
341
199
75
201
160
38
221
562
32
32
78
197
287
167
134
390
465
419
335
86
58
428
67
Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19
Telefon dir 046-222 72 19, växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70
E-post [email protected]
5,2
4,1
5,0
3,4
3,6
3,2
2,5
5,0
4,0
4,0
2,0
3,3
3,6
2,6
2,3
3,9
3,3
Bilaga 7
STATISTIKUPPGIFTER
2015-04-22
Siffrorna är hämtade från
http://statistik.uhr.se/
Fakultetskansliet
Utbildningsadministratör Sara Holmgren
SNABBSTATISTIK - INFÖR ANTAGNINGEN HT-2015
TILL SPECIALISTUTBILDNINGAR, MASTERPROGRAM OCH
FRISTÅENDE KURSER (Förra höstens siffror inom parentes)
(Ingen information om antal platser denna gång)
Arbetsterapi
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
ATPA44 Arbetsterapi: Vetenskapligt arbete,
7,5 hp
16 (6)
0 (0)
ATPA62 Aktivitetsvetenskap i
hälsofrämjande arbete, 7,5 hp
20 (5)
1 (0)
ATPK55 Arbetsterapi: Kandidatuppsats,
kvartsfart, 15 hp
1 (7)
1 (3)
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
AUDN74 Otomikroskopi och
vaxextraktion, halvfart, 4,5 hp
20 (20)
15 (15)
AUDN06 Teorikurs i audiologi ur ett
internationellt perspektiv, 3 hp
7 (15)
2 (3)
AUDN71 Audiologisk fördjupning, 12 hp
2 (4)
1 (3)
AUDN72 Audiologi:
Vetenskapsmetodik I, 6 hp
3 (1)
0 (0)
AUDM02 Audiologi: Projektkurs för
masterexamen, halvfart, 15 hp
4 (5)
0 (0)
AUDN02 Fördjupning i audiologi I,
halvfart, 7,5 hp
8 (4)
0 (0)
AUDN03 Fördjupning i audiologi II,
halvfart, 7,5 hp
0 (6)
0 (0)
Audiologi
Antal
platser
Antal
platser
Postadress Medicinska fakulteten, BMC F:11, Lunds Universitet, 221 84 Lund Besöksadress Sölvegatan 19, Telefon dir 046-222 72 19,
Växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 41 70
E-post [email protected]
Bilaga 7
AUDN07 Klinisk fördjupning II, halvfart,
7,5 hp
4
0
12
1
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
BIMKP1 Molekylär cellbiologi och genetik
inklusive professionell utveckling 2 –
Metoder och kvalitetssäkring, 15 hp
4 (6)
0 (2)
BIMKP2 Mikrobiologi och immunologi
inklusive professionell utveckling 3 –
Metoder och risker, 15 hp
9 (8)
1 (0)
BIMKP3 Developmental biology including
professional development 5 – Introduction
to Biomedical Ethics, 15 hp
6 (6)
2 (1)
BIMKP4 Molecular medicine including
PU6 and professional development 7 –
From hypothesis to publication, 30 hp
4 (5)
0 (1)
BIMM30 Molecular Microbial
Pathogenesis, 7,5 hp
30 (27)
7 (9)
BIMM31 Molecular Virology, 7,5 hp
39 (34)
3 (4)
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
57 (53)
8 (8)
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
7
2
LOGN84 Språkliga problem i skolåldern,
7,5 hp
101
69
LOGN03 Fördjupning i logopedi I, 7,5 hp
9
3
AUDN09 Teorikurs i audiologi och
logopedi ur ett internationellt perspektiv,
halvfart, 7,5 hp
Biomedicin
Folkhälsovetenskap
Antal
platser
Antal
platser
MPHN30 Sexual and reproductive Health
and Rights, 7,5 hp
Logopedi
LOGN06 Teorikurs i logopedi ur ett
internationellt perspektiv, 3,0 hp
LOGN04 Fördjupning i logopedi II, 7,5 hp
Antal
platser
4
0
LOGN07 Klinisk fördjupning, 3,0 hp,
7,5 hp
3
0
LOGN74 Normal och avvikande läs- och
skrivutveckling, 12, hp
2
1
Bilaga 7
Omvårdnad
Antal
platser
Totalt antal
sökande
13
Antal sökande i
1:a hand
6
52
9
54
5
28
5
Barnmorskeprogrammet, 90 hp
327 (348)
139 (167)
Specialistsjuksköterskeprogrammet,
Anestesisjukvård, 60 hp
258 (229)
94 (99)
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Intensivvård, 60 hp
143
50
Specialistsjuksköterskeprogrammet
Operationssjukvård, 60 hp
116 (92)
34 (26)
Totalt antal
sökande
Antal sökande i
1:a hand
37 (32)
6 (2)
226
30
6
1
VMFN08 Biostatistik II, 7,5 hp
VMFN62 Psykiatriska sjukdomstillstånd II,
7,5 hp
VMFN68 Psykiatrisk omvårdnad,
funktions- och livskvalitetsbedömning hos
personer med psykisk funktionsnedsättning,
7,5 hp
MEVN30 Flervetenskapliga perspektiv på
åldrande och hälsa, 7,5 hp
Fysioterapi
FYPA55 Fysioterapi: Vetenskaplig metodik,
7,5 hp
FYPA57 Idrottsmedicin och rehabilitering
vid idrotts- och motionsskador, 7,5 hp
FYPK58 Fysioterapi: Kandidatuppsats,
15 hp
Antal
platser
Bilaga 7
Masterprogram
Totalt antal
sökande
239 (257)
Antal sökande i
1:a hand
88 (87)
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Arbetsterapi
10 (7)
9 (5)
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Arbetsmiljö och hälsa
21 (25)
15 (18)
Masterprogram i biomedicin
Antal
platser
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Audiologi
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Fysioterapi
12
8
37 (32)
32 (29)
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Logopedi
1)
1
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Omvårdnad
46 (40)
41 (37)
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Radiografi
13
12
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa
4
2
Masterprogram i medicinsk vetenskap/
Åldrande och hälsa
5
3
652 (644)
318 (295)
Masterprogram i folkhälsovetenskap
Bilaga 8
1 (4)
Fastställs av Medicinska fakultetsstyrelsen
2015-…..
Att gälla från
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning vård av äldre
60 högskolepoäng (hp)
Avancerad nivå
XXXXX
Programbeskrivning
Utbildningen belyser åldrandet och dess transitioner ur ett hälsofrämjande omvårdnadsperspektiv och
syftar till att ge studenten sådana fördjupade kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att
kunna arbeta som specialistsjuksköterska inom vård av äldre. Därför ställs stora krav på förmåga till
självständighet, förmåga att hantera komplexa företeelser och frågeställningar såväl som forsknings- och
utvecklingsarbete. Utbildningen ska ge studenten fördjupad kunskap om äldre individer, åldersrelaterade
symtom, komplexa somatiska och/eller psykogeriatriska sjukdomstillstånd ur nationellt såväl som
internationellt perspektiv. Utbildningen ska vidare ge förmåga att självständigt, samt i samråd med äldre
och/eller närstående bedöma, planera, utvärdera och utveckla sådana hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder som tillvaratar det friska hos individen. Utbildningen ska även ge förutsättningar att som
specialistsjuksköterska utöva ett pedagogiskt ledarskap, samordna åtgärder inom verksamhetsområdet,
samt utveckla förmågan att samverka med äldre individer, närstående, personal inom området såväl som
med andra professioner inom vård- och omsorg av äldre. Utbildningsprogrammet har därutöver som
målsättning att bidra till insikt om främjandet av en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och
kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd samt
rättvisa, ökad medvetenhet om genus, jämställdhet och likabehandling.
Programmet omfattar 60 högskolepoäng varav verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utgör 9
högskolepoäng med integrering av teori och empiri. Internationell samverkan bedrivs med lärosäten såväl
inom som utanför Europa, vilket ger studenter möjlighet att genomföra hel eller del av kurs vid
universitet i annat land.
Mål
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att
självständigt arbeta som specialistsjuksköterska (Högskoleförordningen SFS 1993:100 med senare
ändringar):
Kunskap och förståelse
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten
• visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och
sambandets betydelse för yrkesutövningen, och
• visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet.
Bilaga 8
2 (4)
Färdighet och förmåga
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten
• visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera
vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan,
• visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder,
• visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande
arbete,
• visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa
frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar
inklusive vård i livets slutskede, och
• visa vårdpedagogisk förmåga.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För specialistsjuksköterskeexamen skall studenten
• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta
vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga
rättigheterna,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin
kompetens.
För specialistsjuksköterskeexamen med inriktning vård av äldre skall studenten också
•
visa förmåga att självständigt bedöma, planera, genomföra och utvärdera de åtgärder som
behövs för att främja den fysiska, psykiska och sociala hälsan och förebygga uppkomsten av
sjukdom och sjukdomskomplikationer, och
•
visa förmåga att hos äldre patienter observera och bedöma komplexa behov av vård och
rehabilitering.
För magisterexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs enligt
högskoleförordningen (SFS 1993:100 med senare ändringar).
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick
över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt
forsknings‐ och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
• visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser,
frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och
med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar
• visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den
kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings‐ och utvecklingsarbete eller för att
arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Bilaga 8
3 (4)
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till
relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska
aspekter på forsknings‐ och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och
människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin
kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För specialistsjuksköterskeexamen och magisterexamen skall studenten inom ramen för
kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng
inom huvudområdet för utbildningen.
Kursuppgifter
Omvårdnad, hälsa och livsvillkor hos äldre, 7,5 hp (Högskolan i Jönköping)
Personcentrerat förhållningssätt och palliativ vårdfilosofi, 7,5 hp (Linnéuniversitetet)
Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7,5 hp (Högskolan i Väst)
Geriatrisk omvårdnad I, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Lunds universitet)
Geriatrisk omvårdnad II, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Högskolan Kristianstad)
Självständigt arbete (examensarbete) inom omvårdnad med inriktning vård av äldre, 15hp (samtliga
lärosäten)
Organisation, ledning och utveckling med inriktning vård av äldre, 7,5 hp (varav VFU 3 hp) (Göteborgs
Universitet)
Kursöversikt
År 1
Omvårdnad,
hälsa och
livsvillkor hos
äldre 7,5 hp
År 2
Geriatrisk
omvårdnad II,
7,5 hp
Personcentrerat
förhållningssätt
och
palliativ
vårdfilosofi, 7,5
hp
Vetenskapliga
metoder med
inriktning vård
av äldre, 7,5 hp
Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning vård av äldre (examensarbete),
15 hp
Geriatrisk
omvårdnad I, 7,5
hp
Organisation,
ledning och
utveckling med
inriktning vård av
äldre, 7,5 hp
Bilaga 8
4 (4)
Pedagogisk grundsyn och arbetsformer
Programmet drivs via en virtuell utbildningsmiljö i syfte att skapa optimala förutsättningar för lärande.
Studierna kännetecknas av aktivt kunskapssökande, problemlösning och reflektion. Arbetsformerna
varierar mellan individuellt arbete, arbete i studiegrupper, seminarium och föreläsningar.
Genom hela utbildningen hålls en arbetslivsnära profil där lärandet ses som en process där teori och
praktiskt handlande integreras. Kurserna bygger successivt på varandra där ett tidigare studerat område
kan betraktas ur ett nytt perspektiv och därmed ge fördjupad förståelse.
I varje kurs sker ett integrerat lärande där teoretiska frågeställningar studeras och omsätts i praktisk
handling eller genom att autentiska komplexa situationer/problem, även med ofullständig information
analyseras och studeras teoretiskt, för att sedan återkopplas till och användas i arbetslivet.
Studieuppgifterna bearbetas och utvecklas i relation till respektive kurs innehåll, dels via diskussioner i
diskussionsforum med andra studenter, dels vid lärarledda seminarier i en virtuell miljö, medan andra
uppgifter genomförs i samband med VFU. Studenterna får på detta sätt del av komplexa situationer
hämtade från olika kontexter, vilka kan fördjupa egen kunskap och också tillämpas i nya och bredare
sammanhang, så kallad transfer of knowledge.
Genomgående i utbildningen utvecklas studentens självständighet och förmåga att bedöma och hantera
komplexa frågeställningar genom integrering av teori och empiri. Varje student sammanfattar och
reflekterar kontinuerligt över det egna lärandet och behov av ytterligare kunskap i en individuell
portfolio.
Examensuppgifter
Student som slutfört kurser i utbildningsprogrammet motsvarande 60 hp med betyget godkänd
erhåller, efter ansökan, bevis på specialistsjuksköterskeexamen med inriktning vård av äldre
(Postgraduate Diploma in Specialist Nursing - Elderly Care). Medicine magisterexamen inom
huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing) kan
erhållas om fordringarna uppfylls (SFS 1993:100 med senare ändringar). Ett genomgånget
specialistsjuksköterskeprogram kan ingå som del av en masterexamen.
Förkunskapskrav
Särskild behörighet
Sjuksköterskeexamen med 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande
och legitimerad sjuksköterska.
Yrkesverksamhet motsvarande ett års tjänstgöring som legitimerad sjuksköterska.
Urvalsgrunder
Akademiska poäng.
Övrigt
Om programmet avvecklas eller avsevärt förändras har studenten rätt att följa den programstruktur som
denne blivit antagen till. Denna möjlighet kvarstår två år efter att studenten antagits till programmet och
sker då genom upprättande av en individuell studieplan.
Utbildningen genomförs som ett program i samverkan mellan Lunds Universitet (LU), och
Göteborgs Universitet (GU), Högskolan Väst (HV), Hälsohögskolan Jönköping (HHJ),
Högskolan Kristianstad (HKr) och Linneuniversitetet (LiU).
Bilaga 9
Medicinska fakulteten
VMFA37, Människan - Biologi och hälsa II, 9 högskolepoäng
The Human Being - Biology and Health II, 9 credits
Grundnivå / First Cycle
Fastställande
Kursplanen är preliminär men ännu ej fastställd.
Allmänna uppgifter
Kursen är en fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS
1993:100).
Undervisningsspråk: svenska
Moment på engelska kan förekomma.
Huvudområde
Fördjupning
Medicin
G1F, Grundnivå, har mindre än 60 hp
kurs/er på grundnivå som
förkunskapskrav
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• redogöra systematiskt för den topografiska anatomin,
• redogöra för den skadade cellen samt cellers adaption vid vävnadsskada,
• förklara hur och varför celler kommunicerar med varandra via nerver och
hormoner,
• förklara immunsystemets betydelse för människans hälsa,
• identifiera faktorer som påverkar nutritionen och relatera dessa till den normala
matsmältningen med absorption och metabolism av kolhydrater, proteiner och
fett,
• förklara defekationens normalfysiologi samt identifiera faktorer som påverkar
defekationen,
• beskriva de processer som är involverade i nociception och hur smärtlindrande
åtgärder kan påverka respektive process,
Bilaga 9
2/ 3
• förklara samband mellan olika grupper av läkemedel och förväntad effekt i
kroppen.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• använda medicinsk terminologi på ett relevant sätt.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• reflektera över grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till
kön och ålder.
Kursens innehåll
Anatomi
Normalfysiologi
Grundläggande patofysiologi
Farmakologi
Kursens genomförande
Undervisning och läraktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos
studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion
och kritisk analys. Olika arbetsformer används, såsom individuellt arbete, grupparbete,
kollegial granskning, färdighetsträning, seminarier och föreläsningar. Frånvaro vid
obligatorisk läraktivitet kan innebära alternativ läraktivitet.
Kursens examination
För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som
inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå
ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt tre för
varje provmoment. Om studenten genomfört tre nderkända examinationer inom
samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som
underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos prefekt eller motsvarande, begära
byte av examinator.
Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination.
Prov/moment
1501 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I, 3,0 hp
Individuell skriftlig salstentamen.
Bilaga 9
3/ 3
1502 Farmakologi, 3,0 hp
Individuell skriftlig salstentamen.
1503 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi III, 3,0 hp
Examinationsseminarium, muntligt i grupp med individuell bedömning.
Betyg
Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd.
För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända.
Förkunskapskrav
Grundläggande behörighet.
Särskild behörighet:
Godkänd kurs: Människan – Biologi och hälsa I, 10,0 hp, eller motsvarande
Bilaga 9
Litteraturlista för VMFA37, Människan - Biologi och hälsa II
gällande från och med höstterminen 2015
Böcker
Christensen, R. (senaste upplaga). Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor och annan
hälso- och sjukvårdspersonal. Harlow: Pearson Education.
Duerden, B. I. (2012). MRSA: why have we got it and can we do anything about it?
Eye (Lond), 26(2), 218-21. doi:10.1038/eye.2011.314. Published online 2 December
2011.
FASS. (senaste upplaga). Stockholm: Läkemedelsindustriföreningen. www.fass.se.
Garrett, L.K. (senaste upplaga). Kom igång med anatomi och fysiologi för
sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Harlow: Pearson Education.
Lundh, B. (senaste upplaga). Medicinska ord: det medicinska språket, begrepp,
definitioner, termer. Lund: studentlitteratur.
Norlén, P. & Lindström, E. (Red.). (senaste upplaga). Farmakologi. Stockholm: Liber.
Ericson, E. & Ericson, T. (senaste upplaga). Klinisk mikrobiologi: infektioner,
immunologi, vårdhygien. Stockholm: Liber.
Artiklar och avhandlingar
Edwards, T., Stern, A., Clarke, D., Ivbijaro, G., & Kasney, M. (2010). The treatment of
patients with medically unexplained symptoms in primary care: a review of the
literature. Mental Health in Family Medicine, 7(4), 209-22.
Bilaga 10
Medicinska fakulteten
SJSE19, Informatik och förbättringskunskap i omvårdnad, 5
högskolepoäng
Informatics and Profound Knowledge of Improvement in Nursing,
5 credits
Grundnivå / First Cycle
Fastställande
Kursplanen är preliminär men ännu ej fastställd.
Allmänna uppgifter
Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Sjuksköterskeprogrammet 180 hp, men kan
även läsas som fristående kurs. Kursen följer riktlinjerna i högskoleförordningen (SFS
1993:100 med senare ändringar).
Undervisningsspråk: svenska
Moment på engelska kan förekomma.
Kursens mål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
• förklara och argumentera för hur förbättringsarbete kan säkra kvalitén inom
vården,
• beskriva och förklara begrepp och modeller relaterade till informatik och
förbättringskunskap
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
• identifiera information som måste finnas tillgänglig för att säkra patientens vård,
• välja ut och motivera en relevant kvalitetsindikator inom omvårdnad i en valfri
kontext samt presentera en plan för implementering,
• systematiskt analysera förbättringsarbete utifrån modeller för kvalitetsutveckling,
kvalitetssäkring och teamarbete.
Bilaga 10
2/ 3
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs skall studenten kunna
• reflektera över och diskutera hur förbättringsarbete kan optimera vården samt
hur processförståelse bidrar till professionell utveckling,
• reflektera över och diskutera användningen av evidensbaserade strategier som en
utveckling och förbättring av vården.
Kursens innehåll
Begrepp, modeller och styrdokument
Informatik
Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad
Förbättringskunskap
Processer, register och system
Kursens genomförande
Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse
hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning,
reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete,
färdighetsträning, grupparbete, kollegial granskning, seminarier och föreläsningar.
Kursens examination
För varje provmoment anordnas en ordinarie och två omexaminationer. Student som
inte uppnår godkänt resultat vid något av dessa tillfällen har möjlighet att genomgå
ytterligare examination. Antalet examinationstillfällen är begränsat till totalt sex för
varje provmoment. Om studenten genomfört sex underkända examinationer inom
samma provmoment ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Student som
underkänts vid två examinationstillfällen kan, hos programdirektören, begära byte av
examinator.
Vid omexamination kan examination i grupp ersättas av individuell examination.
Frånvaro vid obligatoriska läraktiviteter kan innebära alternativ läraktivitet.
Prov/moment
Omvårdnadsinformatik, 1,0 hp betygsskala: underkänd, godkänd
Muntlig i grupp med individuell bedömning
Modeller och begrepp 1 hp
Skriftlig salstentamen
Förbättringskunskap 3,0 hp betygsskala: underkänd, godkänd
Skriftligt och muntligt seminarium med posterpresentation i grupp med individuell
bedömning
Bilaga 10
3/ 3
Betyg
Betygskalan omfattar betygsgraderna Underkänd, Godkänd.
För godkänd kurs krävs att alla provmoment är godkända.
Förkunskapskrav
Förutom grundbehörighet (se utbildningsplan) krävs särskild behörighet.
Särskild behörighet
Godkända kurser:
- Samtliga kurser/delkurser/provmoment till och med termin 3 (90 hp)
- Sjuksköterskans profession och vetenskap II, 7,5 hp
Kurserna läses i den ordning de ges.
Bilaga 11
1 (2)
Förslag BESLUT Dnr U 2015/188
2015-05..
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Examinatorer för grundnivå, hösten 2015
Röntgensjuksköterskeprogrammet
RSJD10 Radiografi I: Röntgensjuksköterskans profession
Bodil Andersson
Universitetsadjunkt
RSJD11 Människokroppen - Anatomi, fysiologi, mikrobiologi Erna Törnqvist
och farmakologi
Universitetslektor
RSJE12 Omvårdnadens teknik och metod
Rebecca Gagnemo Persson
Universitetsadjunkt
RSJD13 Profession, etik och handledning – Termin 1
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
RSJD13 Profession, etik och handledning – Termin 3
Petra Lilja Andersson
Universitetslektor
RSJD13 Profession, etik och handledning – Termin 5
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
RSJD14 Den medicinska bilden
Erna Törnqvist
Universitetslektor
RSJE16 Radiografi III
Bodil Andersson
Universitetsadjunkt
RSJD20 Radiografi V
Erna Törnqvist
Universitetslektor
RSJD21 Kandidatuppsats inom radiografi (examensarbete)
Marie Hübel
Universitetslektor
Sjuksköterskeprogrammet
SJSD10 Sjuksköterskans profession och vetenskap I
Angelika Fex
Universitetsadjunkt
SJSE11 Människokroppen - Biologi och hälsa
Rebecca Gagnemo Persson
Universitetsadjunkt
Bilaga 11
SJSE12 Omvårdnadens teknik och metod
Rebecca Gagnemo Persson
Universitetsadjunkt
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 1
Petra Lilja Andersson
Universitetslektor
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 2
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 3
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 4
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 5
Marianne Ahlner Elmqvist
Universitetslektor
SJSD13 Profession, etik och handledning
Termin 6
Petra Lilja Andersson
Universitetslektor
SJSE14 Processorienterad omvårdnad i ett livscykelperspektiv Anna Condelius
Projektledare
SJSF15 Personcentrerad vård och lärande vid symtom och
tecken på ohälsa
Eva I Persson
Universitetslektor
SJSF16 Personcentrerad vård vid psykisk ohälsa
Marie Cedereke
Universitetslektor
SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap II
Marie Hübel
Universitetslektor
SJSE18 Ledarskapets teori och praktik
Jan-Åke Hansson
Universitetslektor
SJSE19 Informatik och förbättringsarbete
Jan-Åke Hansson
Universitetslektor
SJSD22 Omvårdnad vid komplexa ohälsotillstånd
Angelika Fex
Universitetsadjunkt
SJSK20 Kandidatuppsats inom omvårdnad (examensarbete),
Marie Hübel
Universitetslektor
SJSD21Processorienterad klinisk omvårdnad
Annica Sjöström Strand
Universitetslektor
SJSK50 Kandidatuppsats inom omvårdnad
Marie Hübel
Universitetslektor
VMFD60 Omvårdnad i ett internationellt perspektiv
Irén Tiberg
Universitetslektor
Bilaga 12
Förslag BESLUT Dnr U 2015/189
2015-05-..
N ä m n d e n f ö r o mv å r d n a d s u t b i l d n i n g
Examinatorer, avancerad nivå, ht 2015
Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning
Examinator
Akutsjukvård
AKTN12 Specifik omvårdnad med inriktning
akutsjukvård II
Helena Rosén
Universitetslektor
AKTM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning akutsjukvård (examensarbete)
Helena Rosén
Universitetslektor
Ambulanssjukvård
AMSP12 Specifik omvårdnad med inriktning
ambulanssjukvård II
Anders Johansson
Universitetslektor
AMSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning ambulanssjukvård (examensarbete)
Anders Johansson
Universitetslektor
Anestesisjukvård
ANSR10 Perioperativ omvårdnad med inriktning
anestesisjukvård I
Anders Johansson
Universitetslektor
ANSR11 Perioperativ omvårdnad med inriktning
anestesisjukvård II
Anders Johansson
Universitetslektor
ANSR12 Perioperativ omvårdnad med inriktning
anestesisjukvård II
Anders Johansson
Universitetslektor
ANSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning anestesisjukvård
Anders Johansson
Universitetslektor
Barnsjukvård
SBUR14 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar
samt neonatal vård I
Pia Lundquist
Universitetslektor
SBUP15 Akut- och intensivvård för barn och ungdomar
samt neonatal vård II, VFU
Pia Lundquist
Universitetslektor
1 (3)
Bilaga 12
2
SBUM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning barnsjukvård
Pia Lundquist
Universitetslektor
Distriktssköterska
DSKM50 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning distriktssköterska (examensarbete)
Eva Drevenhorn
Universitetslektor
Intensivvård
SINP10 Omvårdnad med inriktning intensivvård I
Karin Samuelson
Universitetslektor
SINR11 Omvårdnad med inriktning intensivvård II
Karin Samuelson
Universitetslektor
SINR12 Omvårdnad med inriktning intensivvård III
Karin Samuelson
Universitetslektor
SINM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning intensivvård
Karin Samuelson
Universitetslektor
Operationssjukvård
OPSR10 Perioperativ omvårdnad med inriktning
operationssjukvård I
Birgitta A Gustafsson
OPSR11 Perioperativ omvårdnad med inriktning
operationssjukvård II
Birgitta A Gustafsson
OPSR12 Specifik omvårdnad med inriktning
operationssjukvård III
Birgitta A Gustafsson
OPSM20 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning operationssjukvård
Birgitta A Gustafsson
Psykiatrisk vård
SPSP11, Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska
sjukdomstillstånd
Bertil Lundberg
Universitetslektor
SPSN15, Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och
livskvalitetbedömning hos personer med psykisk
funktionsnedsättning
Bertil Lundberg
Universitetslektor
Onkologisk vård
ONKN40 Specifik omvårdnad med inriktning
onkologisk
behandling, symtomkontroll och egenvård
Stinne Glasdam
Universitetslektor
ONKN41 Specifik omvårdnad med inriktning
psykosocial
omvårdnad och rehabilitering vid cancersjukdom,
Stinne Glasdam
Universitetslektor
Bilaga 12
3
ONKN42 Specifik omvårdnad med inriktning
onkologisk
vård, verksamhetsförlagd utbildning
Alexandra Rönnängsgård
Universitetsadjunkt
Vård av äldre
SVÄMM52 Magisteruppsats inom omvårdnad med
inriktning vård av äldre
Staffan Karlsson
Universitetslektor
Barnmorskeprogrammet
SBMT10 Introduktion till reproduktiv, perinatal och
Eva Persson
sexuell hälsa med fokus på graviditet och familjeplanering Universitetslektor
SBMR11 Kvinno- och mödrahälsovård
Eva Persson
Universitetslektor
SBMR13 Förlossningsvård samt postnatal vård
Eva Persson
Universitetslektor
SBMR14 Förlossning
Eva Persson
Universitetslektor
SBMP17 Mödrahälsovård, komplicerad prenatal vård
samt samlevnad och familjeplanering, fördjupning,
verksamhetsförlagd utbildning
Maria Ekelin
Universitetslektor
SBMP18 Komplicerad förlossning, verksamhetsförlagd
utbildning
Maria Ekelin
Universitetslektor
SBMM51 Självständigt arbete inom reproduktiv,
perinatal och sexuell hälsa (examensarbete)
Linda Kvist
Universitetslektor
Bilaga 13
1 (1)
Förslag BESLUT
Dnr U 2015/187
2015-05-21
Nämnden för omvårdnadsutbildning
Förslag - Program och kurser vårterminen 2016
Program
Sjuksköterskeprogrammet
Hel-/halvfart
Datum
Helfart
2016-01-18 – 2019-01-20
Program
Hel-/halvfart
Datum
VASAM Specialistsjuksköterskeprogram ambulanssjukvård, 60 hp
Helfart
2016-01-18 2017-01-15
VASAK Specialistsjuksköterskeprogram - akutsjukvård,
60 hp
Helfart
2016-01-18 2017-01-15
VASBS Specialistsjuksköterskeprogram – barnsjukvård,
60 hp
Helfart
2016-01-18 2017-01-15
Ny programkod
Specialistsjuksköterskeprogram - vård av äldre, 60 hp
Halvfart
2016-01-18 2018-01-14
Fristående kurser
Hel-/halvfart
Datum
VMFN63 Psykiatrisk omvårdnad, socialpsykiatriska
arbetssätt, 7,5 hp
Halvfart
2015-01-19 - 2015-03-29
VMFR06 Forskningsetik, 7,5 hp
Uppehåll vårtermin
ONKN43 Specifik omvårdnad med inriktning palliativ,
onkologisk vård, 7,5 hp
Halvfart
2015-10-05 - 2015-10-31 (6 hp) + 2016-01-18 –
2016-01-25 (1,5 hp)
Bilaga 14
RAPPORT
2015-04-30
1
STYR 2014/566
Dekanus
Cecilia Lundberg
Uppdrag med uppgift att vidareutveckla förslaget till ny
utbildningsorganisation
Under våren 2014 utarbetades ett förslag på en ny organisation för ledning och
styrning av fakultetens utbildningsverksamhet på grund och avancerad nivå.
Förslaget remissbehandlades under sommaren 2014 och remissinstanserna
framförde flera konstruktiva förslag och idéer. En arbetsgrupp fick i november
2014 därför i uppdrag att vidareutveckla förslaget på en ny organisation för ledning
och styrning av fakultetens utbildningsverksamhet på grund och avancerad nivå
med en gemensam övergripande beslutsnivå. I uppdraget ingick specifikt att
analysera och beakta de synpunkter som inkommit under remissomgången. Vidare
fick gruppen också i uppdrag att samverka med programdirektörer och
institutionsföreträdare för att förankra och vidareutveckla förslaget.
Arbetsgruppen har bestått av Cecilia Lundberg, Gudrun Edgren, Jakob Donnér,
Charlotte Löfqvist, Christer Larsson, Petra Lilja Andersson, Dennis Brodelius,
Malin Fredén Axelsson, Mattias Brattström och Anna Arstam. Gruppen träffades
första gången i december 2014 och har sedan träffats tre gånger under våren 2015
och däremellan även haft löpande kommunikation via e-post.
En hemsida med en tillhörande blogg sattes upp i början av året, där man har haft
möjlighet att kommentera det pågående arbetet. Information om hemsidan och
bloggen kommunicerades via e-bullen och på fakultetens intranät.
I mars anordnades en workshop där man bjöd in programdirektörer, biträdande
prefekter för grund- och avancerad nivå, lärarrepresentanter, studentrepresentanter
och externa ledamöter i utbildningsnämnderna. Ett trettiotal personer deltog i
workshopen där man diskuterade ett i förväg utskickat förslag på en ny
utbildningsorganisation. Efter workshopen vävdes synpunkter och förslag in i
förslaget om en ny utbildningsorganisation. Därefter skickades det reviderade
förslaget ut till deltagarna i workshopen för att erbjuda dem en möjlighet att
kommentera om hänsyn tagits till deras förslag och synpunkter.
Antalet programnämnder i den framtida organisationen har diskuterats flitigt under
arbetets gång. Det är tydligt att denna fråga är mångfacetterad och behöver
förmodligen utredas vidare.
I det lagda förslaget föreslås det att grundutbildningsnämnden beslutar i denna
fråga. Dock måste utbildningarna fungera även under en övergångsfas.
Postadress Box 117, 221 00 Lund, Sölvegatan 19, Telefon 046-222 04 52, vx 046-222 00 00, E-post [email protected] Webbadress:
www.med.lu.se
Bilaga 14
2
Vårt förslag är att nuvarande utbildningsnämnders programindelning behålls
initialt och övergår till att bli programnämnder. Det blir sedan den nya
grundutbildningsnämndens sak att utreda och besluta i frågan.
Syfte med förändring av grundutbildningsorganisationen
I detta dokument presenteras ett förslag till förändrad grundutbildningsorganisation
för medicinska fakulteten. Ett av de viktigaste syftena med att föreslå en ny
grundutbildningsorganisation är att skapa en organisation som kan arbeta
långsiktigt och strategiskt och verka för sådan kvalitet i verksamheten att organisationen kan vara med och sätta den nationella agendan för de grundutbildningar1
som fakulteten bedriver. Därför föreslås en ny organisation för grundutbildningen
som på ett samordnat och resurseffektivt vis kan anta nya utvecklande utmaningar,
tolka trender och möta omvärldens krav.
Kraven på grundutbildningsverksamheten i fakulteten ökar. Förslaget från den av
regeringen våren 2014 tillsatta kvalitetssäkringsutredningen är att
kvalitetssäkringssystemen vid universitet och högskolor ska granskas i
sexårscykler och att utbildningsutvärderingar ska utgöra en betydande andel
tillsammans med högskolornas egna kvalitetssäkringssystem. Principerna för
kvalitetssäkring på europeisk nivå skall beaktas, och utvärderingsresultaten skall
ligga till grund för beslut om examensrättigheterna. Olika typer av idag informell
internationell ”benchmarking” av utbildningar kan i framtiden komma att leda till
certifiering på internationell nivå. Vidare måste fakultetens grundutbildningar
framgent förbereda sina studenter för arbetslivets användning av digitala beslutsoch arbetsstöd samtidigt som användning av digitala lärandestöd kan förbättra
lärandets inriktning och kvalitet.
Grundutbildningarna förväntas ta sig an dessa förändringar utan
kostnadskompensation. Sådana förändringar ställer krav på en kvalificerad
överordnad styrning av ett slag som inte ryms i fakultetsstyrelsens arbete. Det
ställer också krav på väldefinierade beslutslinjer, befattningsbeskrivningar samt
klargörande av resultatansvar.
Den nuvarande arbetsordningen för medicinska fakulteten innebär bland annat att
fakultetsstyrelsen
fördelar
grundutbildningsresurserna
medan
tre
grundutbildningsnämnder ansvarar för utveckling och ledning av kurser och
utbildningsprogram inom sina respektive ansvarsområden. Programdirektörer, som
utses av dekanus och inte av grundutbildningsnämnderna, ansvarar för ledning och
genomförande
av
utbildningsprogram
och
kurser
under
grundutbildningsnämnderna eller deras ordförande. En övergripande beslutsnivå
med ett riktat fokus på fakultetens grundutbildningar saknas.
Vid fakulteten styrs redan forskning och infrastrukturplattformar samt
forskarutbildningen av övergripande nämnder som arbetar på delegation från
fakultetsstyrelsen. Det lagda förslaget har ambitionen att harmonisera med denna
organisation så att vi får en mer samstämmig styrning av verksamheterna inom
fakulteten.
1
Med grundutbildning avses i detta dokument utbildning på grund- och avancerad nivå enligt
högskolelagen.
Bilaga 14
3
Syftet med organisationsförändringen är också att underlätta efterlevnad av
medicinska fakultetens strategiska plan i vad som avser grundutbildningen genom
att inom tillgängliga resurser:
• Möjliggöra att genom kvalificerad strategisk planering bevara hög
grundutbildningskvalitet vid ändrad dimensionering och ändrade uppdrag
• Ge alla grundutbildningsprogrammen likvärdig tillgång till professionellt
processtöd i form av t ex administration, bibliotek och IKT,
internationalisering samt pedagogisk utveckling
• Samordna resurser för att göra det möjligt att skapa synergier mellan olika
grundutbildningsprogram samt skapa en egalitär tvärprofessionell kultur
och vidareutveckla tvärprofessionella utbildningsmoment
• Tillhandahålla och utveckla en attraktiv och stimulerande lärandemiljö
med lokaler för varierande och specialiserade behov samt studieplatser för
individuellt och kollegialt lärande
• Underlätta utvecklingen av den pedagogiska kvaliteten och garantera
Lunds universitets examensrätt i de grundutbildningsprogram som
medicinska fakulteten ansvarar för.
Av detta följer också behov vars lösningar även de åsyftas med förslaget, nämligen
att:
• Skapa en organisation som kan samordna grundutbildningsverksamheten
under perioder av oförändrad eller minskad resurstilldelning och som
genom överordnad styrning kan omfördela resurser, arbeta med ekonomisk
uppföljning på ett systematiskt och konstruktivt vis och optimera lokalutnyttjandet
• Förbättra möjligheterna att bedriva systematiskt och samordnat
kvalitetssäkringsoch
utvecklingsarbete
inom
grundutbildningsprogrammen
• På ett samordnat vis hantera konsekvensen av effektivisering,
omorganisationer och privatiseringar inom den regionstyrda hälso- och
sjukvården med syfte att finna lösningar för att upprätthålla kvaliteten i
grundutbildningsprogrammens verksamhetsförlagda utbildningsmoment
Den i detta dokument föreslagna organisationsförändringen omfattar en överordnad
samordnande och beslutande nivå med uppgift att på delegation få ansvar för de
grundutbildningsärenden som är av övergripande strategisk karaktär eller
gemensamma för fakultetens utbildningar. Idag finns det inget samordnat forum för
dessa frågor. En del frågor hanteras av MFS och andra diskuteras inom
Samordningsrådet för utbildning2 (SFU), som dock inte har beslutsmandat. Det får
till följd att samma beslut måste fattas i varje utbildningsnämnd för att det ska gälla
för alla utbildningar. Dokumentet skall ligga till grund för diskussioner om och
omprövning av organisationen av den närmast underliggande nivån, idag
utbildningsnämndsnivån.
_____________________________
2
Samordningsrådet består av vice dekan med ansvar för utbildning på grund- och avanceradnivå,
ordförandena i utbildningsnämnderna, fakultetens utbildningschef, föreståndaren för MedCUL,
studentrepresentanter samt representanter för GU-ekonomer och utbildningskoordinatorer.
Bilaga 14
4
Nivå 1, en beslutande, samordnande och strategisk grundutbildningsnämnd
Besluten på den samordnande nivån fattas av en grundutbildningsnämnd som
består av personer med bred pedagogisk erfarenhet och sakkunskap och gärna
erfarenhet
av
ledningsuppdrag
inom
grundutbildningsorganisationen.
Grundutbildningsnämnden
har
ekonomiskt
ansvar
för
fakultetens
grundutbildningar, strategiskt ansvar för deras utveckling samt ansvar för att följa
och bedöma förändringar i omvärlden av betydelse för dem. Ordföranden har
dessutom arbetsmiljöansvar för fakultetens studenter men förväntas delegera de
arbetsuppgifter som är förknippade med detta ansvar till underliggande nivåer.
Grundutbildningsnämndens ordförande utser programnämndsordförandena samt
har grundutbildningsnämndens uppdrag att sköta de löpande ärendena. En
ledningsgrupp ansvarar för beredning av nämndens ärenden. Ledningsgruppen
består av grundutbildningsnämndens ordförande, en representant för MedCUL,
Medicinska fakultetens utbildningschef, huvudansvariga för nivå 2 samt studenter.
Grundutbildningsnämndens ordförande är lärare, utses av dekanus och skall ha
plats i fakultetsledningen såsom vicedekan med ansvar för utbildning på grundoch avancerad nivå. Fakultetsstyrelsen utser på förslag av fakultetsledningen sju
lärarrepresentanter, två representanter för TA-personal som har arbetsuppgifter
med tydlig anknytning till grundutbildningen samt två avnämarrepresentanter till
grundutbildningsnämnden. Vidare utser studentorganisationerna fyra studentrepresentanter. Valet av lärarrepresentanterna ska spegla bredden i fakultetens
grundutbildningsprogram. För att säkerställa kontinuiteten ska de sju
lärarrepresentanternas
mandatperiod
överlappa
mandatperioden
för
fakultetsstyrelsens lärarrepresentanter med tolv månader. Programnämndsordförandena kan inte samtidigt vara ledamöter i grundutbildningsnämnden men kan adjungeras av denna nämnd, t ex för att säkerställa god kommunikation mellan
grundutbildningsnämnden och programnämnderna.
Med denna nya organisationsnivå under fakultetsstyrelsen skapas förutsättningar
för ett långsiktigt samordnat arbete med strategiska frågor av vikt för fakultetens
grundutbildningar, deras utveckling och användande av administrativt och
pedagogiskt stöd av hög kvalitet samt sådan verksamhetsutvärdering ovanför den
operativa nivån som kan möta och tillfredsställa nationella och internationella
förändringar och krav. Vidare kan relationen till forskarutbildningen och
samverkan med hälso- och sjukvården hanteras på ett enhetligt
fakultetsövergripande vis. För att främja samarbetet mellan utbildningarnas alla tre
nivåer (grund-, avancerad och forskningsnivå) föreslås att ordföranden för
forskarutbildningsnämnden adjungeras till grundutbildningsnämnden.
Grundutbildningsnämnden arbetar på fakultetsstyrelsens delegation och förväntas
arbeta enligt subsidiaritetsprincipen när regelverket så tillåter. Till
grundutbildningsnämndens uppdrag hör specifikt men ej uteslutande att den:
a/ Fastställer utbildningsplaner efter beredning i programnämnderna. Vidare
bereder grundutbildningsnämnden underlag för beslut om inrättande och
nedläggning av grundutbildningsprogram i högre instans. (Enligt nu gällande arbetsordning vid Lunds universitet inrättar och avskaffar den gemensamma utbildningsnämnden under rektor utbildningsprogram. Enligt medicinska fakultetens
nuvarande arbetsordning fastställs utbildningsplaner av fakultetsstyrelsen.)
Bilaga 14
5
b/ Svarar för rapporter etc till fakultets- och universitetsledning och departement.
c/ Fördelar grundutbildningsmedlen på den gemensamma centrala nivån.
Fastställer ekonomiska ramar för respektive program. Fastställer programmens
dimensionering. Ansvarar för ekonomisk uppföljning.
d/ Har ett övergripande ansvar för utvärdering av grundutbildningsverksamheten
och tillhandahållande av andra verksamhetsindikatorer. Ansvarar för att adekvat
stöd för detta arbete ges till programnämnderna. Tillser att utvärderingsresultat
följs upp och ligger till grund för utvecklings- och förändringsarbete.
e/ Fastställer principiella riktlinjer för examinationer. Stödjer programnämnderna i
arbetet med att säkerställa att examinationerna är rättssäkra och att samtliga mål i
kurs- och utbildningsplanerna uppnåtts.
f/ Fastställer principer för utformning av kursplaner.
g/ Ansvarar för tillhandahållande av kompetens för pedagogisk utbildning och
pedagogisk utveckling för grundutbildningens behov.
h/ Verkar för övergripande samordning av resurser för internationalisering.
i/ Verkar för övergripande samordning av resurser för MedCUL, IKT och bibliotek
i samråd med cheferna för dessa enheter.
j/ Ansvarar för grundutbildningsprogrammens lokalförsörjning.
k/ Ansvarar för samordning av utbildningsaktiviteter som är gemensamma för flera
program, t ex aktiviteter av interprofessionell karaktär.
l/ Fastställer programnämndernas arbetsuppgifter, deras antal och sammansättning.
m/ Utser lärar- och avnämarrepresentanter till programnämnderna.
n/ Utarbetar en pedagogisk handlingsplan med utgångspunkt från bland annat
fakultetens strategiska plan samt följer upp och reviderar denna årligen.
Nivå 2, programnämnder
Uppdragen på denna nivå sköts av programnämnder som består av personer med
bakgrund av relevans för ingående program. Programnämndsordförandena är lärare
och utses av grundutbildningsnämndens ordförande och kan ha uppdragstillägg
enligt den ordning som tillämpas vid medicinska fakulteten. Till varje programnämnd utser grundutbildningsnämnden lärarrepresentanter och avnämarrepresentanter.
Studentorganisationerna
utser
studentrepresentanter.
Flera
utbildningsprogram kan ledas av samma programnämnd i de fall
grundutbildningsnämnden så beslutar.
Programnämndsordföranden tillsätter personer med operativa uppdrag av
överordnad karaktär för det löpande arbetet inom programmet/(programmen).
Bilaga 14
6
Programnämnderna
arbetar
på
grundutbildningsnämndens
delegation.
Grundutbildningsnämnden fastslår programnämndernas arbetsuppgifter. Initialt
föreslås att för en programnämnd gäller följande men ej uteslutande att den (vad
som sägs om program nedan gäller även uppdragsutbildning):
a/ Fastställer kursplaner för programmet/(programmen).
b/ Äskar medel för programmet/(programmen), fastställer budget samt fördelar de
resurser
som
tilldelats
programmet/(respektive
program)
av
grundutbildningsnämnden.
c/ Sammanställer utbildnings- och ekonomiskt resultat för programmet/(programmen).
d/ Fastställer arbetsordning för programmen och uppdragsbeskrivningar för
ledningsuppdrag inom programmen.
e/ Fastställer kvalitetsplan för programmen som följs upp och revideras årligen.
Följer upp utvärderingsresultat och identifierar utvecklings- och förändringsbehov
inom programmet/(programmen).
f/ Fastställer i samråd med studievägledare regelverk (t ex regler för studieuppehåll
och tillträde till högre termin) för programmet/(programmen).
g/ Utser examinatorer och ansvarar för att examinationen genomförs i enlighet med
beskrivningarna i kurs- och utbildningsplaner samt grundutbildningsnämndens
riktlinjer.
h/
Ansvarar
för
studiesociala
kommitté/(kommittéer).
ärenden
och
utser
studiesocial
i/ Verkar för internationalisering av utbildningen inom programmet/(programmen).
För arbetsgruppen
Cecilia Lundberg
Bilaga 14
Sändlista -­‐ utbildningsorganisation Prefekter Bo Baldetorp Kristina Åkesson Magnus Abrahamson Tommy Andersson Eva Ekblad Lena-­‐Karin Erlandsson Nämndordföranden Petra Lilja Andersson Christer Larsson Charlotte Löfqvist Programdirektörer Marianne Ahlner-­‐Elmqvist Karin Björkman-­‐Björkelund Anette Agardh Thomas Hellmark Margareta Troein Sofia Bunke Susanne Brokop Boel Heister-­‐Trygg Agneta Malmgren-­‐Fänge Olof Sandgren MedCUL Gudrun Edgren Bibliotek och IKT Colm Doyle Kansli M Anna Arstam Elsa Warkander HMS Bo Baldetorp Michael Miller Holger Luthman Studentorganisationer Remiss
Bilaga 15
2015-04-01
U2013/1724/UH
REG E R I NG S KA NS LIET
Utbildningsdepartementet
LUNDS UNIVERSITET
Dr.r V O IS/' S8'1
i
2015 -04- 1 3
Kategori I
Remiss av betänkandet För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU
2013:15}
Remissinstanser:
1. Riksdagens ombudsmän
2. Riksrevisionen
3. Justitiekanslern
5. Kommerskollegium
6. Kammarkollegiet
7. Universitetskanslersämbetet
8. Universitets- och högskolerådet
9. Överklagandenämnden för högskolan
10. Högskolans avskiljandenämnd
11. Centrala studiestödsnämnden
12. Överklagandenämnden för studiestöd
13. Socials tyrelsen
14. Statens beredning för medicinsk utvärdering
15. Vetenskapsrådet
16. Regelrådet
17. Uppsala universitet
18. Lunds universitet
19. Göteborgs universitet
20. Umeå universitet
21. Linköpings universitet
22. Karolinska institutet
23. Örebro universitet
24. Stockholms läns landsting
25. Landstinget i Uppsala län
26. Södermanlands län landsting
27. Landstinget i Östergötland
28. Region Gotland
29. Lands tinget i Jönköpings län
30. Landstinget Kronoberg
Postadress
103 33 Stockholm
Telefonväxel
08-405 10 00
Besöksadress
Drottninggatan 16
Telefax
08-21 68 13
E-post: [email protected]
2
31. Landstinget i Kalmar län
32. Landstinget Blekinge
33. Skåne läns landsting
34. Region Halland
35. Västra Götalandsregionen
36. Lands tinget i Värmland
37. Örebro läns landsting
38. Landstinget Väs tmanland
39. Landstinget Dalarna
40. Landstinget Gävleborg
41. Landstinget Västernorrland
42. Jämtlands läns landsting
43. Västerbottens läns landsting
44. Norrbottens läns landsting
45. Alvesta kommun
46. Bodens kommun
47. Borås kommun
48. Göteborgs kommun
49. Eskils tuna kommun
50. Falu kommun
51. Helsingborgs kommun
52. Huddinge kommun
53. Jönköpings kommun
54. Karls tads kommun
55. Kiruna kommun
56. Kungsbacka kommun
57. Köpings kommun
58. Linköpings kommun
59. Lunds kommun
60. Malmö kommun
61. Motala kommun
62. Norrköpings kommun
63. Oskarshamns kommun
64. Skövde kommu n
65. Stockholms kommun
66. Sundsvalls kommun
67. Södertälje kommun
68. Umeå kommun
69. Uppsala kommun
70. Västerås kommun
71. Åmåls kommun
72. Örebro kommun
73. Örnsköldsviks kommun
74. Östersunds kommun
75. Handikappförbunden
76. Akademikerförbundet SSR
77. Medicine Studerandes Förbund
78. Ordförandekonventet för medicine studerande i Sverige
3
79. Saco Student råd
80. Svenska läkaresällskapet
81. Svensk sjuksköterskeförening
82. Sveriges akademikers centralorganisation
83. Sveriges förenade studentkårer
84. Sveriges Kommuner och Landsting
85. Sveriges läkarförbund
86. Sveriges universitets- och högskoleförbund
87. Sveriges Yngre Läkares Förening
88. Tjäns temännens Centralorganisation
89. Vårdförbundet
Remissvaren (6 ex. varav ett original) ska ha kommit in till
Utbildningsdepartementet senast den 2 juli 2015. Svaren bör lämnas både
på papper och per e-post till [email protected].
I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i
betänkandet.
De ekonomiska konsekvenserna av ut redningens förslag beskrivs
framför allt i termer av ett övergripande långsiktigt perspektiv i
betänkandet. Remissinstanserna ombeds att ytt ra sig över dessa, samt
tänkbara ekonomiska konsekvenser i närtid.
Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En
myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att
redovisa iett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker
det att svaret ger besked om detta.
För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna
synpunkter.
Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens
promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2) . Den kan
laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se.
Expeditions- och rättschef
4
Kopia till
Riksdagens utredningst jänst
Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm
För framtidens . hälsa
- en ny läkarutbi ldning
--dtt
BETÄNK ANDE AV
LÄKAR UTBILDNINGSUTREDNINGEN
STATE NS OFFE NTLIGA
UTREDN I NGAR
sou 2013:15
,,