Budget 2015

2
Innehållsförteckning
Sida
Sammanfattning
Planeringsförutsättningar
3
11
Förslag till beslut
- Resultatbudget
- Finansieringsbudget
- Balansbudget
- Nettobudgetanslag, driftbudget
- Investeringsbudget
- Övriga beslut
- Särskilda budgetanvisningar
13
14
15
16
17
18
19
Driftbudget per
verksamhetsområde
- Kommunfullmäktige
- Revision
- Överförmyndare
- Kommunstyrelse
- Kommunledningskontor
- Tekniskt kontor, skattefinansierat
- Tekniskt kontor, Va
- Tekniskt kontor, Avfall
- Räddningstjänst
- Byggnadsnämnd
- Fritids- och kulturnämnd
- Barn- och utbildningsnämnd
- Socialnämnd
- Miljönämnd
- Lönepott
- Pensioner
- Semesterlöneskuld
- Justering arbetsgivaravgifter
22
24
25
27
29
34
39
41
43
46
51
57
66
74
80
81
83
84
Investeringsbudget, detalj
86
Taxor och avgifter
96
Kommunfullmäktiges protokoll
114
3
Sammanfattning
På följande sidor presenteras förslag till budget för verksamhetsåret 2015.
Utgångsläge
I juni 2014 beslöt kommunfullmäktige om ramar för 2015 till 2017. Beslutet grundade sig på
då kända förutsättningar.
Inlämnade driftbudgetförslag
Nedan följer en sammanställning över inlämnade budgetförslag jämfört med tilldelade ramar:
Verksamhetsområde
Ram, tkr
Förslag, tkr
Avvikelse, tkr
Kommunfullmäktige
Revision
Överförmyndare
Kommunstyrelse
Kommunledningskontor
Tk, skattefinansierat
Tk, Va
Tk, avfall
Räddningstjänst
Byggnadsnämnd
Fritid/kultur
Bun
Socialnämnd
Miljönämnd
Pensioner
Lönepott
Ökn semesterskuld
Just arbetsgivaravgifter
Intern ränteersättning
Nya avskrivningar 2014, 2015
871
730
643
4 081
29 699
21 863
-45
-18
5 700
1 824
15 443
300 088
158 947
4 187
10 674
6 631
1 000
-4 500
-10 987
4 000
897
730
643
4 081
29 970
21 863
-45
-18
5 700
1 824
15 443
300 088
163 014
4 187
10 676
8 009
1 000
-4 500
-11 241
4 000
-26
0
0
0
-271
0
0
0
0
0
0
0
-4 067
0
-2
-1 378
0
0
254
0
TOTALT
550 831
556 321
-5 490
Som framgår ovan redovisades totalt en negativ avvikelse med -5 490 tkr jämfört med ram.
Största orsaken härtill avser beräknade kostnader 2015 för flyktingverksamheten, som ej
beaktades i ramen.
Fr.o.m. sidan 22 kommenteras de inlämnade budgetförslagen, där också konsekvenserna av
förslagen kan utläsas.
4
Inlämnade Investeringsförslag
Den totala investeringsvolymen som nämnderna föreslagit uppgick till följande jämfört med
ram:
2015
2016
2017
Förslag, tkr
Ram, tkr
64 039
57 883
40 955
40 205
38 960
43 410
Avvikelse, tkr
-6 156
-750
4 450
Som framgår ovan översteg föreslagna investeringar för åren 2015 till 2017 fastställda
budgetramar med 2 456 tkr.
Allmänna förutsättningar
Befolkning 2014-11-01
Ränta genomsnitt 2015
Utdebitering
11 100
2,00 %
22:17
Resultaträkning, inlämnade budgetförslag.
Ovanstående inlämnade budgetförslag tillsammans med då preliminära skatte- och
bidragsintäkter innebar följande resultatbudget för 2015:
Inlämnade förslag
Ram, tkr
Förslag, tkr
Avvikelse, tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
192 420
-715 326
-27 925
211 395
-739 269
-28 447
18 975
-23 943
-522
Nettokostnader
-550 831
-556 321
-5 490
Skatt/bidrag
561 282
561 813
531
Finansnetto
-2 310
-2 420
-110
8 141
3 072
-5 069
1,45
0,55
Resultat
Resultat i procent av
Skatt/bidrag (mål 2 %)
Som framgår ovan innebär inlämnade budgetförslag ett resultat av enbart 3 072 tkr
motsvarande 0,55 % av summa skatt-och bidrag.
5
Budgetberedningens arbete
Budgetberedningen har i sitt arbete med budgeten för 2015 bl a träffat presidierna i de olika
nämnderna. Därefter har fortsatt arbete med förslagen skett i budgetberedningen.
I detta arbete har nedanstående förändringar av inlämnade budgetförslag gjorts.
Budgetberedningens förändringar, driftbudget
Åtgärd
Tkr
- = minskad kostnad/ökad intäkt
+ = ökad kostnad/minskad intäkt
Överförmyndarverksamhet
Ökning med 40 tkr pga senare års utfall
+40
Tekniskt kontor, skattefinansierat
Ökning av hyresintäkter pga nya lokaler ambulanser
-75
Barn- och utbildningsnämnd
Ökning med 2 500 tkr för att mildra konsekvenserna av
föreslagen minskning av personaltätheten inom
skolverksamheten
+2 500
Tillägg 350 tkr avseende projekt ”Att vända frånvaro till
närvaro”
+350
Justering interna poster, fönsterputs samt vaktmästeri
+145
Socialnämnden
Tillägg 280 tkr avseende medel för fortsatt KOMET-utbildning
inom socialförvaltningens individ- och familjeomsorg
+280
Lönepott
Ny lönepottsberäkning inkl tillägg för extra satsning avseende
förskollärare
-790
Räntenivå
Sänkt ränta från 2,0 % till 1,5 %, samt höjd upplåning
Ny skatteberäkning
-730
+1 592
Generell besparing 2 000 tkr
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Kommunstyrelse
Kommunledningskontor
Tekniskt kontor, skatt
Räddningstjänst
Byggnadsnämnd
-3
-2
-13
-103
-247
-18
-12
6
Fritid- och kulturnämnd
Barn- och utbildningsnämnd
Socialnämnd
Miljönämnd
-40
-927
-609
-26
Total förändring driftbudget
+1 312
Budgetberedningens förändringar av investeringsplanen
Som tidigare beskrivits innebar inlämnade budgetförslag avseende investeringar för åren
2015 till 2017 en nivå som något översteg tidigare planer. Budgetberedningen har bearbetat
förslagen och förändrat desamma.
Nu liggande förslag från budgetberedningen redovisar följande investeringsnivåer för åren
2015 till 2017. Detaljerad redovisning återfinns fr.o.m. sidan 89.
2015
2016
2017
Inlämnade förslag
Budgetberedningen
64 039
112 689
40 955
46 755
38 960
39 110
Förändring
+48 650
+5 800
+150
Som framgår ovan har ökning skett av investeringsvolymen skett med 55 050 tkr för de tre
åren. Huvuddelaen av denna ökning, 51 800 tkr, avser tillägg för Hagabodaskolan samt
HVB-hem.
Kommunstyrelsens arbetsutskotts förändringar
Driftbudget
Tkr
- = minskad kostnad/ökad intäkt
+ = ökad kostnad/minskad intäkt
Socialnämnd
Hyra dagcentral, halvårsdrift
+300
Arbetsgivaravgifter
Höjning enl budgetpropositionen
+900
Ny skatteberäkning
Enligt Skl 14:40
-900
7
Skatt- och bidragsberäkning
Förutsättningar för skatteberäkningen 2015.
Sedan den första sammanställningen av inlämnade budgetförslag gjordes har vissa
förändringar skett av förutsättningarna för skatt- och bidragsberäkningen. I nuläget gäller
följande förutsättningar (SKL 2014:40)
Befolkning 2014-11-01
Utdebitering
Skatteunderlagsökning 2013 till 2015
Kostnadsutjämningsbidrag/invånare
Regleringsbidrag/invånare
Strukturbidrag
LSS-avgift/invånare
11 100
22:17
3,4 %, 3,5 % resp 4,8 %
62:182:104:-2 605:-
Med ovanstående förutsättningar beräknas de totala skatt- och bidragsintäkterna till
561 121 tkr för 2015.
Utdebitering 22:17
Materialet bygger på oförändrad skatt, 22:17
Upplåning
För att klara likviditeten under 2015 uppskattas att nyupplåning bör sker med maximalt
82,0 mkr. Kommunens låneskuld har i reviderad budget för 2014 beräknats till totalt 237,0
mkr. Med den föreslagna upplåningen 2015 kommer kommunens låneskuld således uppgå
till maximalt 319 mkr. I nuläget uppgår kommunens långfristiga låneskuld till 195 mkr, varav
15 mkr utgör räntebärande revers till Habo Energi AB. Utestående banklån (lån hos
Kommuninvest AB) utgör således 180 mkr.
Vid beräkning av kommunens räntekostnader för 2015 har förutsatts att kommunens
låneskuld vid utgången av 2014 ej når beslutat maximal upplåning med 237 mkr, utan
hamnar på 205 mkr. Dessutom ränteberäknas endast halva nyupplåningsbehovet för 2015.
Utöver den långfristiga upplåningen utnyttjas vid enstaka tillfällen den checkräkningskredit
som kommunen har på sitt koncernkonto. Koncernkontot utgörs av kommunens och dess
bolags samlade likviditet. För tillfället är kreditgränsen 35 mkr.
Disposition av ResultatUtjämningsReserv, RUR
Fr o m 2013 finns möjlighet att, under vissa förutsättningar som kommunfullmäktige antagit,
utjämna resultat över åren. För närvarande har kommunfullmäktige avdelat 13 200 tkr av det
egna kapitalet i resultatutjämningsreserv, RUR. Innebörden av detta är att ev framtida
negativa resultat enligt kommunfullmäktiges antagna riktlinjer kan accepteras. Det är således
inte fråga om tidigare kostnadsförda avsättningar och därmed sparade medel.
Eventuellt kan medel komma att ianspråktas i samband med 2014 års bokslut.
8
Disposition av RUR bedöms ej vara aktuellt för 2015. Definitivt ställningstagande sker i
samband med bokslut för 2015.
RUR, del av Eget Kapital
IB 2015
Disp 2015
UB 2015
13 200 tkr
0 tkr
13 200 tkr
Kommunfullmäktiges mål för 2015
Kommunfullmäktige antog 2011-11-24 Visioner och mål för Habo kommun. Beslutade
visioner och mål avser åren 2012 till 2015. Under 2015 kommer visioner och mål att
framarbetas för åren 2016 till 2019, vilka nya kommunfullmäktige förväntas fastställa under
2015.
En hållbar kommun
Habo kommun ska vara en kommun som är hållbar över tiden. Det innebär att vi ska
hushålla med våra resurser så att kommande generationer får minst lika goda förutsättningar
som nuvarande generationer. Vår tillväxt ska ske på ett sätt som är ekonomiskt, socialt och
miljömässigt hållbart.
Inom ramen för en hållbar kommun preciseras målsättningar inom tio områden; ekonomi,
utveckling, demokrati, boende, kommunikationer, miljö, mångfald, trygghet, internet och
speciella utvecklingsområden som spänner över flera verksamheter.
Ett av områdena där fullmäktige har formulerat preciserade målsättningar är ekonomi.
”Vi ska hushålla med kommunens ekonomi så att vi inte bygger upp en skuldbörda som
kommande generationer får hantera. Målsättningen ska vara att finansiera investeringar med
egna medel och minska vår skuldbörda så att vi på sikt blir skuldfria. Att klara våra mål utan
att höja skatten är en självklar målsättning”.
Kommunstyrelsens mål
Kommunstyrelsen har med utgångspunkt från kommunfullmäktige antagit verksamhetsmål.
Följande målsättningar har formulerats avseende ekonomi;
Kommunens övergripande finansiella mål skall vara att varje års resultat skall uppgå till minst
2 % av de årliga skatte- och bidragsintäkterna. En jämförelse skall också göras beträffande
det genomsnittliga resultatet för den senaste 4-årsperioden.
De årliga nettoinvesteringarna skall finansieras med ny långfristig upplåning till högst 40 %.
En jämförelse skall också göras beträffande nettoinvesteringarna för den senaste 4årsperioden.
Visioner och mål
Kommunfullmäktige har antagit sex visioner till vilka har kopplats mål, strategier och
uppföljning. Visionerna presenteras nedan.
9
I Habo kommun ska barnen få en bra start i livet.
Mål
-
Valfrihet för individen att välja olika pedagogiska inriktningar skall öka till 2015
Alla elever som slutar i grundskolan i Habo ska vara godkända i alla ämnen
Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling
Alla förskolor/skolor ska ha lokala styrelser senast 2014
Relevanta KKIK-mått
- 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven?
- 18 B Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven?
- 19 andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet.
I Habo kommun ska det vara tryggt att bli äldre
Mål
-
Senarelägga inträdet i äldreomsorgen utifrån 2011 års nivå
Äldres upplevda nöjdhet ska öka utifrån 2011 års nivå
Relevanta KKIK-mått
-
26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende
27 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen
29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst
I Habo kommun ska alla känna social trygghet
Mål
-
Snabb hjälp och stöd för människor i utsatta situationer
Skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättning
Relevanta KKIK-mått
-
9 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid
nybesök
30 Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende
I Habo kommun ska det vara lätt att starta och driva företag
Mål
-
Bli landets mest attraktiva kommun för företagande
Nya företagsetableringar som totalt sysselsätter minst 100 personer
Andelen traditionell kommunal verksamhet som bedrivs externt ska öka från 2011 års
nivå under förutsättning att kvalitén förbättras och blir mer kostnadseffektiv
Relevanta KKIK-mått
-
32 Andelen förvärvsarbetande i kommunen
33 Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen
34 Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen
10
I Habo kommun trivs alla på jobbet
Mål
-
Öka andelen nöjda medarbetare inom Habo kommuns förvaltningar
Inför en kompetensutvecklingsplan för alla medarbetare i Habo kommun
I Habo kommun har vi ett rikt fritids-, natur- och kulturliv
Mål
-
Den upplevda folkhälsan ska öka genom ökade kultur och naturupplevelser
Antalet besökare på Biblioteket ska öka jämfört med 2011 års nivå
11
Planeringsförutsättningar
Utdebitering 22:17
Materialet bygger på oförändrad utdebitering.
Befolkning 11 100 invånare
Befolkningstalet 1 nov 2014 är avgörande för skatt- och bidragsberäkningen. I materialet
beräknas invånarantalet till 11 100 st. Detta är en ökning med 152 st jämfört med 1 nov
2013.
Garanterad medelskattekraft 235 207 kr
Materialet bygger på Sveriges Kommuner och Landsting:s (SKL) prognos över
medelskattekraften. Enligt deras senaste prognos (SKL 14:40) uppgår denna till 204 528 kr.
Av denna garanteras i utjämningssystemet 115 %.
Kostnadsutjämningsbidrag 62 kr per invånare
Preliminärt beräknas kostnadsutjämningsbidraget till 62 kr per invånare. Definitiv avgift
fastställs i december. Jämfört med fastställd avgift för 2014 är det en förbättring med 375 kr
per invånare.
LSS-avgift 2 605 kr per invånare
Avgiften per invånare ökar med 186 kr per år mellan 2014 och 2015. Definitiv avgift fastställs
i början på 2015.
Personalkostnadsökning 2015
Vid beräkning av personalkostnadsökningar under 2015 har förutsatts att samtliga
avtalsområden höjs fr o m april.
Arbetsgivaravgifter 38,98 %
Materialet bygger på en arbetsgivaravgift med 38,98 %. Dock har upptagits en reducering av
arbetsgivaravgifterna med 3 600 tkr. Detta föranleds av den lägre arbetsgivaravgift som
gäller för ungdomar samt pensionärer samt lägre avtalsenliga avgifter än budgeterat.
Räntenivå långfristig upplåning 1,5 %
Vid beräkning av kommunens externa räntekostnader har räntan 1,5 % använts.
12
Förslag till beslut
På följande sidor redovisas förslag till beslut avseende
Resultatbudget
Finansieringsbudget
Balansbudget
Nettobudgetanslag
Investeringsbudget
Övriga beslut
Särskilda budgetanvisningar
Sidan 13
Sidan 14
Sidan 15
Sidan 16
Sidan 17
Sidan 18
Sidan 19
13
Resultatbudget 2015, tkr
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens
nettokostnader
Skatt/bidrag
Finansiella kostnader
211 749
-741 273
-28 447
-557 971
561 121
-3 690
Finansiella intäkter
2 000
Resultat
1 460
Nyckeltal
Andel av skatt/bidrag
Verksamhetens nettokostnader
Finansnetto
Resultat
99,44 %
0,30 %
0,26 %
14
Finansieringsbudget 2015, tkr
Medel från verksamheten
Försäljning av anl tillgångar
1 460
0
Nya lån
82 000
Regl icke rörelsekapitalpåverkande poster
29 737
Summa tillförda medel
113 197
Nettoinvesteringar
112 689
Amortering
Summa använda medel
Förändring av
rörelsekapital
Lånefinansieringsgrad maximalt
0
112 689
+508
72,8 %
15
Balansbudget 2015, tkr
Bokslut
2013
Rev
Budget
2014
Budget
2015
Anläggningstillgångar
Omsättningstillgångar
487 173
52 112
571 309
22 681
655 551
23 189
S:a tillgångar
539 285
593 990
678 740
Eget kapital
237 591
239 471
240 931
Avsättningar
28 769
29 594
30 884
185 000
87 925
237 000
87 925
319 000
87 925
S:a Skulder
272 925
324 925
406 925
S:a eget kapital,
avsättningar, skulder
539 285
593 990
678 740
218 099
208 742
204 593
44,1 %
49 635
17 027
21 868
40,3%
54 256
21 648
21 873
35,5%
61 148
28 739
21 705
-29 431
1 880
508
1 460
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Pensionsskuld intjänad före 1998 (inkl
löneskatt) KPA-prognos 2014-08-28
Nyckeltal
Soliditet
Tillgångar/invånare
Långfri skulder/invånare
Eget kapital/invånare
Förändring rörelsekapital, tkr
Förändring eget kapital, tkr
16
Nettobudgetanslag 2015, tkr
Verksamhet
Enl KF
Kommunfullmäktige
Revision
Överförmyndarverksamhet
Kommunstyrelse
Kommunledningskontor
Tekniskt kontor,
skattefinansierat
Va-verksamhet
Avfallsverksamhet
Räddningstjänst
Byggnadsnämnd
Fritids- och Kulturnämnd
Barn- och Utbildningsnämnd
Socialnämnd
Miljönämnd
Lönepott
Pensioner (netto)
Ökad semesterlöneskuld
Justering arbetsgivaravgifter
Intern ränteersättning
Nya avskrivningar 2014, 2015
894
730
681
4 068
29 867
21 541
-45
-18
5 682
1 812
15 403
302 156
162 985
4 161
7 219
10 676
1 000
-3 600
-11 241
4 000
Totalt
557 971
Justering
efter KF
Ny fastställd
Budget 2015
119
-284
894
730
681
4 068
29 986
21 257
2
56
1 085
-539
4
-443
0
-45
-18
5 684
1 812
15 459
303 241
162 446
4 165
6 776
10 676
1 000
-3 600
-11 241
4 000
557 971
Efter kommunfullmäktiges beslut har omräkning skett av vissa interna poster samt
tillägg gjorts för lönejusteringar under hösten 2014.
17
Investeringsbudget 2015, tkr
Kommunledningskontor
Utgifter
3 786
Tekniskt kontor, Fastighetsavdelning Utgifter
80 085
Tekniskt kontor, gata/park
Utgifter
Inkomster
Netto
14 395
-5 250
9 145
Tekniskt kontor, va
Utgifter
Inkomster
Netto
12 160
-4 400
7 760
Tekniskt kontor, avfall
Utgifter
0
Räddningstjänst
Utgifter
300
Fritids-och Kulturnämnd
Utgifter
395
Barn- och Utbildningsnämnd
Utgifter
10 000
Socialnämnd
Utgifter
1 218
Totalt nettoinvesteringar
Specifikation till ovanstående investeringar finns fr.o.m. sidan 86.
112 689
18
Övriga beslut
- att partistödet för 2015 fastställs till 6 429:- (grundbidrag) samt 7 286:- (mandatbidrag)
- att fastställa taxor och avgifter för 2015 enligt sidan 99 ff
- att kommunens långfristiga upplåning vid utgången av 2015 får uppgå till högst
319 000 000:-, inklusive räntebärande revers till Habo Energi AB (15 000 000:-)
- att utöver den maximala långfristiga upplåningen får tillfällig upplåning ske med högst
35 000 000:-
- att utdebiteringen för 2015 fastställs till 22:17
19
Särskilda budgetanvisningar
Anslagsbindning
1§
Av kommunfullmäktige beviljade anslag är bundna på verksamhetsområde.
Budgetansvar
2§
Budgetansvaret åvilar ytterst respektive
facknämnd och efter delegering även
förvaltningschef.
Budgetavvikelser
3§
Budgetavvikelser i form av kostnader
utöver givna anslag godtages inte.
Budgetdisciplin skall råda för såväl driftssom investeringsanslag.
Tilläggsanslag beviljas undantagsvis av
kommunfullmäktige genom särskilt beslut.
Ny eller väsentligt förändrad verksamhet
eller verksamhet med annat ändamål skall
likaledes godkännas av
kommunfullmäktige.
Tilläggsanslag i form av överföringar av
driftsanslag från tidigare år medges inte.
Undantag kan medges för drifts- och
investeringsprojekt. Redovisning av dessa
skall ske på sätt som anges i 8 § andra
stycket.
För drift- och investeringsprojekt som
belöper sig på flera verksamhetsår
medges undantag. Överföring sker med
det belopp som inte är förbrukat under året
av exempelvis riktade statsbidrag, EUbidrag eller motsvarande. För
investeringsprojekt gäller överföringen
även kommunala medel.
Inventarier
Omdisponering av medel
4§
Respektive nämnd och styrelse medgives rätt att under året, utan kommunfullmäktiges särskilda beslut, inom tilldelade drifts- och investeringsanslag
omdisponera dessa i den utsträckning
som verksamheten kräver.
Omdisponering mellan drifts- och
investeringsanslag får inte ske utan
fullmäktiges medgivande.
Tilläggsanslag
5§
Förväntade intäkter och kostnader skall
noga beräknas och därmed vara
budgeterade. Tilldelade anslag motsvarar i huvudsak den ekonomiska
nettoomslutning facknämnden/styrelsen förfogar över.
6§
Inköp av inventarier till belopp motsvarande ett basbelopp exkl moms skall
redovisas som driftskostnad.
Inköp av inventarier till belopp överstigande ett basbelopp exkl moms skall
redovisas som investeringsutgift.
Personalkostnader
7§
Årlig lönekostnadsökning och lönebikostnader skall vara finansierade fullt ut.
Beräknade årliga lönekostnadsökningar budgeteras på ett centralt
finanskonto. Efter avslutade löneförhandlingar tillgodoföres resp nämnd
anslag för full kostnadstäckning av avtalad
lönekostnadsökning.
20
Investeringar
8§
Investeringsprojekt som budgeterats och
kostnadsberäknats till 1 000 000 kr eller
däröver skall utöver en muntlig
föredragning skriftligen redovisas vid varje
tertialuppföljning. Dessutom skall
redovisning ske av investeringsplanen vid
samma tillfälle.
Varje investeringsprojekt som är färdigställt skall slutredovisas med avräkning mot beviljade anslag.
Varje investeringsprojekt skall anmälas
hos respektive nämnd och styrelse innan
igångsättande.
styrelsen redovisa periodens ekonomiska
utfall och prognos för årsutfallet.
Budgetuppföljningen sker i form av en
kortfattad skriftlig kommentar och
siffersammanställning.
Kommunstyrelsen har därefter att till
kommunfullmäktige avge en budgetuppföljningsrapport.
Respektive nämndordförande har att i
kommunfullmäktige kommentera och
analysera sin nämnds verksamhet, både
vad gäller ekonomiskt utfall samt
verksamhetsmässigt i form av volymtal
mm
Verksamhetsuppföljning/Översyn
Budgetuppföljning
9§
Nämnd och i förekommande fall förvaltning skall två gånger per år, dels efter
fyra månader dels efter åtta månaders
verksamhet till kommun-
10 §
Nämnder och styrelser skall återkommande effektivisera och rationalisera
sin verksamhet i syfte att inrymma
verksamhetens kostnader i den av
kommunfullmäktige beslutade budgeten.
21
Driftbudget per verksamhetsområde
På sidorna 22 till 87 redovisas och beskrivs de olika verksamhetsområdenas driftbudget för
2015.
22
Nämnd:
Kommunfullmäktige
Ordförande:
Thomas Gustavsson
Verksamhetsområde:
Kommunfullmäktige, Valnämnd, Partistöd
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
275
501
0
18
256
705
0
10
275
609
0
10
Summa kostnader
794
971
894
Externa intäkter
Interna intäkter
0
0
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
Nettokostnad
794
971
894
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kommunfullmäktige utgör kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige väljs i
allmänna val för en period av fyra år. Val för perioden 2015 till 2018 skedde i september
2014 och resulterade i följande mandatfördelning, inom parantes anges mandatfördelning för
föregående mandatperiod:
Parti
Antal mandat
Moderata Samlingspartiet
Kristdemokraterna
Centerpartiet
Folkpartiet liberalerna
Arbetarpartiet-Socialdemokraterna
Miljöpartiet de gröna
Sverigedemokraterna
8
5
2
2
11
2
5
(12)
(6)
(2)
(2)
(11)
(1)
(1)
Totalt
35
(35)
Kommunfullmäktige består av 35 ordinarie ledamöter. Kommunfullmäktige sammanträder
normalt sista torsdagen i varje månad, undantaget dock juli månad. Således sammanträder
kommunfullmäktige normalt 11 gånger per år.
23
I budgeten för 2015 ingår följande delar:
Verksamhet
Nettokostnad, tkr
Kommunfullmäktige
Valnämnd
Partistöd
563
31
300
Totalt
894
Valnämnden består av fem ordinarie ledamöter med fem suppleanter.
Partistödet uppgår totalt till 300 tkr. 15 % av summan delas ut som grundbidrag till varje i
kommunfullmäktige representerat parti medan resterande bidrag delas ut som ett
mandatbidrag. Detta innebär att grundbidraget uppgår till 6 429 kronor samt mandatbidraget
till 7 286 kronor
Kommunfullmäktige har också beslutat att kommunalt partistöd i Habo i huvudsak endast
skall användas för aktiviteter i Habo kommun, samt att politiska partier som ej lyckas tillsätta
sina platser i fullmäktige ej heller skall vara aktuella för kommunalt partistöd.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Jämfört med budget 2014 har kostnader för val frånräknats med 200 tkr samt tillägg gjorts
med 100 tkr avseende nyvaldutbildning. Dessutom har kostnader för prenumeration av
Dagens Samhälle höjts med 26 tkr.
24
Nämnd:
Kommunrevision
Ordförande:
Zaine Andersson
Verksamhetsområde:
Revision
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
175
488
0
4
222
452
0
6
222
502
0
6
Summa kostnader
667
680
730
Externa intäkter
Interna intäkter
0
0
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
Nettokostnad
667
680
730
MÅLBESKRIVNING
Kommunrevisionens syfte är att med oberoende, saklighet och integritet granska
verksamheten i nämnder och styrelser.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kommunrevisionen granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all
verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Prövning sker om
verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande
sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är
tillräcklig.
Granskning görs också av delårsbokslut.
Revisorerna biträds i sitt arbete av sakkunniga i de fall detta anses behövas.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
I enlighet med ramarna upptas 50 tkr extra 2015 med anledning av ny upphandling av
revisionstjänster.
25
Nämnd:
Överförmyndarverksamhet
Överförmyndare:
Ragnwald Ahlnér
Verksamhetsområde:
Överförmyndarverksamhet
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
545
55
0
3
436
84
0
3
434
244
0
3
Summa kostnader
603
523
681
Externa intäkter
Interna intäkter
0
0
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
Nettokostnad
603
523
681
VERKSAMHETSBESKRIVNING
I Habo kommun finns en överförmyndare och en ersättare. Totalt finns 58 personer (s.k.
huvudmän) som har god man eller förvaltare (2014-09-01) . Vid samma tidpunkt fanns de 35
gode män/förvaltare. Dessutom finns det 18 förmynderskapsärenden (omyndiga), vilket
innebär att det totala antalet ärenden 2014-09-01 är 76 st.
Konsekvensbeskrivning av budget 2015
Habo och Mullsjö kommuner har initierat frågan om samverkansavtal med Jönköpings
kommun avseende handläggning av enskilda ärenden rörande överförmyndarens tillsyn.
Främsta anledningen är att ärendena rörande förvaltarskap och godmanskap blir mer och
mer komplicerade och ofta kräver en juridisk kompetens.
Överenskommelse om samarbetsavtal har träffats, som sammanfattningsvis innebär att
överförmyndarnämndens kansli i Jönköping svarar för tillsyn av ställföreträdare (gode män,
förvaltare och förmyndare) i samtliga tre kommuner (Jönköping, Habo och Mullsjö) från och
med 2015.
Avtalstiden föreslås gälla i första hand nästa mandatperiod (2015-2018).
Kostnaderna kommer att fördelas efter antal ärenden och följande preliminära fördelning har
gjorts avseende 2015:
26
Kommun
Antal ärenden
Kostnad
Jönköping
Habo
Mullsjö
1 635
75
101
3 488 942 kr
160 043 kr
215 525 kr
Varje kommun måste även fortsättningsvis ha en överförmyndare. Arbetsuppgifterna för
överförmyndaren i Habo blir framför allt att bemanna överförmyndarexpeditionen i Habo samt
att hjälpa till med rekryteringen av gode män och förvaltare. Arvodet till överförmyndaren har
sänkts i budget 2015 samtidigt som budgeten innehåller ersättning till Jönköpings kommun
enligt ingånget samarbetsavtal. Med hänsyn till senare års förbrukning har dessutom tillägg
gjorts med 38 tkr.
27
Nämnd:
Kommunstyrelse
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Kommunstyrelsen (politisk verksamhet)
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
1 902
2 870
29
233
1 921
2 098
28
205
1 736
2 100
27
205
Summa kostnader
5 034
4 252
4 068
Externa intäkter
Interna intäkter
254
0
0
0
0
0
Summa intäkter
254
0
0
Nettokostnad
4 780
4 252
4 068
MÅLBESKRIVNING
Kommunstyrelsen antar varje år (eller vartannat år) verksamhetsmål för kommunstyrelsens
ansvarsområde.
Kommunstyrelsens uppgifter regleras i kommunallagen samt i kommunstyrelsens
reglemente. Kommunstyrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan.
Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning.
Kommunstyrelsens ledningsfunktion innebär bl a att övergripande leda och samordna
- utvecklingen av den kommunala demokratin
- utformningen av personalpolitiken
- den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten
- energiplanering och energihushållning
- organisations- och förändringsarbete för att effektivisera administrations- och nämndarbete
Kommunstyrelsen är också arbetslöshetsnämnd samt ansvarar för underhåll och förvaltning
av kommunens fasta egendom med undantag av sådant som fullmäktige delegerat till annan
nämnd. Kommunstyrelsen är också ansvarig för räddningstjänsten samt näringslivsfrågorna.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kommunstyrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, 13 ersättare samt 1 insynsplats. Under
mandatperioden 2015 till 2018 är fördelningen enligt följande:
28
Socialdemokratiska arbetarpartiet
Kristdemokraterna
Centerpartiet
Moderaterna
Sverigedemokraterna
4 ledamöter
2 ledamöter
1 ledamot
3 ledamöter
1 ledamot
Budgeten för 2015 innehåller följande delar
Kommunstyrelsens kostnader
Folkhälsoprojekt (akt 151)
Bidrag till Vätterns Vattenvårdsförbund (akt 150)
Bidrag till konsumentrådgivning (id 1540)
Bidrag till Europakorridoren (akt 153)
Bidrag till Welcome to work (akt 157)
Bidrag Science Park (akt 152)
Bidrag Tillväxtarena Habo (akt 158, 159)
Näringsliv och turism
2 332 tkr
70 tkr
35 tkr
61 tkr
15 tkr
15 tkr
50 tkr
100 tkr
1 390 tkr
Totalt
4 068 tkr
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Kommunstyrelsens kostnader.
Budgeten för 2015 har minskats med 185 tkr avseende lönekostnader för avgående barnoch utbildningschef. Dessutom har hyreskostnader avseende option Spinnet utgått, 85 tkr.
Kostnader för miljöprogrammet har upptagits med 100 tkr. Konsultkostnader har i förslaget
upptagits till oförändrat 50 tkr. Senare års förbrukning har dock varit på högre nivåer, mellan
150 tkr till 200 tkr. Dessutom har kostnader reducerats med 13 tkr, generell besparing.
29
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Kommunledningskontor
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Antal årsarbetare:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
23,67
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
14 744
8 926
2 260
1 187
15 766
10 443
2 606
779
17 475
12 363
1 871
883
Summa kostnader
27 117
29 594
32 622
Externa intäkter
Interna intäkter
1 900
1 270
1 293
1 343
1 293
1 343
Summa intäkter
3 170
2 636
2 636
Nettokostnad
23 947
26 958
29 986
MÅLBESKRIVNING
Kommunledningskontoret administrerar och verkställer uppgifter inom kommunfullmäktiges
och kommunstyrelsens verksamhetsområde.
Följande målsättningar gäller för kontorets arbete:
- ärenden för behandling i kommunstyrelse och kommunfullmäktige skall vara väl beredda så
att återremisser pga ofullständigt beslutsunderlag minimeras
- handläggningstiden skall vara så kort som möjligt
- verka för att göra Habo kommun till en attraktiv kommun att bo och leva i
- skapa förutsättningar för ökat antal sysselsättningstillfällen inom kommunen
- verka för rationaliseringsåtgärder mellan kommunens förvaltningar
- löpande ekonomisk- och verksamhetsuppföljning skall ske efter 1:a tertialet. Efter 2:a
tertialets utgång redovisas delårsrapport per sista augusti med prognos för helåret.
- kontorets arbete skall av andra förvaltningar och externa intressenter upplevas som positivt
och serviceinriktat.
30
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kommunledningskontoret är organiserat i fyra avdelningar:
Kanslienhet
Personalenhet
Ekonomienhet
IS/IT-enhet
Växel
3,00 årsarbetare
7,75 årsarbetare (inkl bemanningsenhet 2,75)
5,60 årsarbetare
6,00 årsarbetare
1,32 årsarbetare
Totalt
23,67 årsarbetare
Kontorets budget för 2015 innehåller följande verksamheter:
Verksamhet
Nettokostnad, tkr
Kommunledningskontoret, personal och
verksamhetskostnader, inkl internhyra.
Växel
Facklig tid
Medlemskap Leader
Avgift till Sv Kommunförbund
Primärkommunala nämnden
Försäkringar
Företagshälsovård (centrala medel)
Personaltidning
Arbetsmarknadsåtgärder
Subvention friskvård
Gratifikationer/minnesgåvor
Central kompetensutvecklig
Inköp datorer, mobiler mm (PC-som tjänst)
21 001 tkr
Totalt
29 986 tkr
-92 tkr
730 tkr
400 tkr
268 tkr
52 tkr
754 tkr
100 tkr
85 tkr
2 334 tkr
300 tkr
60 tkr
170 tkr
3 824 tkr
Kanslienheten sköter ärendeberedningen inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Inom
avdelningen handhas också centrala funktioner såsom posthantering, arkivering mm.
Personal- och löneenheten svarar för administrativt stöd till förvaltningarna avseende lön,
försäkringar, pensioner mm. Andra övergripande frågor är förhandlingsarbete (kollektivavtal),
personalpolitik, utbildning, företagshälsovård, anpassningsåtgärder, internkonsult mm.
Fr o m hösten 2013 har pooler inrättats inom barn- och utbildningsförvaltningen och
socialförvaltningen som administreras av bemanningsenheten.
IT-stödet i kommunen är centraliserat till IS/IT-enheten, vilken består av 6 tjänster.
Ekonomienheten samordnar budget- och flerårsplanearbetet, upprättar bokslut samt
samordnar den löpande ekonomiska uppföljningen. Vidare sköts kommunens kravverksamhet samt medelsförvaltning.
31
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Följande förändringar har gjorts till 2015 jämfört med 2014:
Tillfälligt konsultstöd, Web-sida utgår, -113 tkr
Ökade licenskostnader kansli, 112 tkr
Ökad städkostnad, 98 tkr (ej i ram)
Avgift Kommunförbund, -363 tkr
1,0 inköps- och upphandlingscontroller, 541 tkr
Försäkringar, +25 tkr
Julgåva timanställda, 40 tkr
Minskat konsultstöd personalenhet, -70 tkr
0,5 tjänst bemanningsenhet, 216 tkr
Facklig tid, +51 tkr
Chefsutbildning regionförbundet, 60 tkr
Tillfällig höjning 2014 kompetensutveckling, -140 tkr
Feriepraktik, Young Drive, 42 tkr
1,0 systemtekniker, 653 tkr
Sommarvikarier, 30 tkr
Ökade licenskostnader IS/IT, 459 tkr
PC-som tjänst, utökning 2 000 tkr
Helårseffekter av lönehöjning 2014 mm, +122 tkr
Minskade kapitalkostnader, -735 tkr
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Kommunen har stora pensionsavgångar samt behov av nya kompetenser framöver.
Nyrekrytering pga stora pensionsavgångar fortsätter, bl a chefspersonal.
Ytterligare satsning på information, t ex kontaktcenter eller infocenter, önskvärt (placering
nya växeln/receptionen i kommunhuset).
Investeringsbudget
För investeringar under 2015 har följande medel anslagits:
Inventarier, IT-investeringar ospec
Nytt budgetsystem
E-myndighet
Virtuella klienter
Nytt serverrum, kommunhuset
Hagenskolan IT
Hagabodaskolan IT
Familjecentral IT
HVB-hem
Sharepoint
System center
Uppgradering Decapus
IT-utrustning kommunhuset
Inventarier kommunhuset
300 tkr
160 tkr
350 tkr
1 280 tkr
420 tkr
130 tkr
200 tkr
20 tkr
20 tkr
200 tkr
300 tkr
50 tkr
256 tkr
100 tkr
Totalt investeringar
3 786 tkr
32
Nytt budgetsystem
Avser ny budgetmodul till Agresso ekonomisystem. I nuläget används ett äldre budgetsystem
av de tre stora förvaltningarna. Resterande verksamheter budgeteras i excel. Ett nytt
budgetsystem skulle underlätta budgeteringen samt integrationerna till ekonomisystemet.
E-myndighet
Uppbyggnad av E-tjänster för kommuninvånarna. Exempelvis att göra
barnomsorgsplaneringen till en fullständig e-tjänst som integreras med
barnomsorgssystemet.
Virtuella klienter
Virtuella klienter för administrationen innebär att datorkapaciteten finns i centrala servrar.
Systemet innebär också högre säkerhet och tillgänglighet. Man kan således koppla upp sig
utifrån, och behöver inte vara beroende av arbetsplatsens traditionella dator. Speciellt
användbart är detta för personal inom äldreomsorg och hemsjukvården. De kan då, med
hjälp av speciell identifiering, flytta sig från olika arbetsplatser och ändå nå den information
de behöver.
Serverrum kommunhuset
Nuvarande serverrum i kommunhuset har brister. Framförallt är kylningen inte
tillfredsställande. Problemet med detta är bl a lokalens låga takhöjd och ytan i sig är för liten.
Under 2014 har, pga bristfälliga kylning, hårdvara fått ersättas motsvarande ca 1,2 mkr.
Kostnaden har dock inte drabbat kommunen då vi har haft serviceavtal.
Hagenskolan, Hagabodaskolan, Familjecentral samt HVB-hem, IT-utrustning
Nätverksutrustning (swichar, accesspunkter mm) till de byggnationer som planeras.
Sharepoint
Sharepoint är Microsofts plattform för samarbete, informationsdelning, sökning och
beslutsstöd. Produkten ingår i vår befintliga licensiering. SharePoint har på kort tid blivit den
standardplattform som kommuner och större företag använder för att bygga intranätsajter,
extranätsajter, Projektplatser och dokumenthanteringsflöden.
Allt fler utvecklare av IS/IT-system integrerar mot SharePoint vilket möjliggör att kommunen
kan återinvestera i system som bygger på eller integrerar med produkten och på så vis
skapa en bättre helhet och utnyttjande av resurser, samtidigt som kostnaden för enskilda
system kan minska. SharePoint integrerar sömnlöst även mot övriga system i Habo
Kommuns Microsoftbaserade IT-infrastruktur för insamlande av information samtidigt som de
kan säkerställa att säkerheten för informationen den bearbetar följer samma regler som för
övrig infrastruktur.
Investering behövs för förstudie, projektering, för inköp av färdiga moduler och anpassning
av dessa för Habo Kommuns verksamhet och om så behövs, utveckling av egna moduler
och processer.
Några exempel på befintliga funktioner som bygger på SharePoint dokumenthantering
lösningar och flöden.
33
Beslutstöd
Skolportaler
Webpublicering
Intranät
Projektplatser
Extranet
Beställingsportaler och självbetjäningsportaler
System center
System center är flera olika delar. Bl a möjliggör detta att åtgärder kan ske centralt ifrån utan
att aktuell arbetsplats behöver besökas. Det innebär också ökad säkerhet på datorer och
ökad prestanda. En annan del är ett migreringssystem där vid nyanställning uppgifter om
personers behörighet kan administreras på ett effektivt sätt. Ytterligare en del är ett
effektivare övervakningssystem där konditionen på servrar och datorer kan övervakas.
Projektet beräknas pågå under ca tre år.
Uppgradering Decapus
Decapus är ett integrationssystem som flyttar filer med automatik mellan olika system.
Uppgradering måste nu ske.
IT-utrustning Kommunhuset
Avser standardutrustning till fyra nya sammanträdesrum i kommunhuset.
Inventarier kommunhuset
Avser kompletterande inventarieinköp mm till sammanträdesrum samt allmänna ytor i
kommunhuset.
34
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Teknisk verksamhet, skattefinansierat
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Tekniskt kontor
Svante Modén
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
35 114
38 378
26 141
13 476
35 418
42 099
27 187
14 069
36 076
36 243
26 615
14 191
Summa kostnader
113 109
118 773
113 125
Externa intäkter
Interna intäkter
14 744
76 620
12 532
77 163
11 541
80 327
Summa intäkter
91 364
89 695
91 868
Nettokostnad
21 745
29 078
21 257
MÅLBESKRIVNING
Tekniska förvaltningen förvaltar kommunens egendomar i mark, anläggningar och
byggnader. Dessutom utförs servicetjänster som produktion av mat, städ- och
vaktmästeritjänster samt telefoni. Tekniska förvaltningen ansvarar dessutom för kommunens
vatten & avlopp och renhållning.
Tekniska förvaltningen har under 2012 formulerat och förankra specificerade mätbara
verksamhetsmål som utgår från visioner och mål som antagits i kommunfullmäktige i
november 2011.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Tekniska förvaltningen består av en stab och fyra enheter:
Enheter
Staben
Plan & byggenheten
Fastighetsenhet
Årsarbetare
2,50
5,00
41,87
35
Gatu-enheten
VA/avfalls-enheten
Kostenheten
14,34
7,87
24,02
Totalt
95,60
Kontorets budget för 2015 innehåller följande verksamheter:
Verksamhet
Administration inkl. bostadsanpassningar
Fastighetsenheten
Gata/Parkenheten
Kostverksamheten
Tillkommande kapitalkostnader
Summa
Nettokostnad, tkr
2 447
-19 858
12 560
-507
26 615
21 257
Staben består av förvaltningschef, assistent samt en miljöingenjör. En förvaltningsekonom
som organisatoriskt tillhör kommunledningskontoret hjälper tekniska förvaltningen med
budget, uppföljningar, bokslut och även rena controllerarbetsuppgifter. Här sköts de
övergripande frågorna inom förvaltningen med beredning av ärenden för politisk behandling
och assistenttjänster åt den egna verksamheten. Avdelningen arbetar även med planering
och utredningar för egna och kommunstyrelsens behov. Man handlägger även
markägarfrågor såsom arrenden och markåtkomst och andra exploateringsfrågor. Staben
bevakar även kommunens intressen inom ansvarsområdet genom kontakter med andra
kommuner, länsstyrelsen och statliga förvaltningar samt representation i olika
utvecklingsprojekt.
Allmänt
Tekniska förvaltningens verksamhet påverkas starkt av den kraftiga tillväxten som sker och
har skett i Habo. Nya gator och grönytor med lekplatser kräver utökade resurser både för
planering, genomförande och för skötsel och underhåll. Den stora inflyttningen med många
barnfamiljer kräver stora insatser från tekniska förvaltningen. Den närmaste
planeringsperioden innehåller ett stort antal om- och tillbyggnadsprojekt för kommunens
verksamheter och ett flertal omfattande VA- och gatuprojekt. Plan- & byggenheten har ett
stort antal projekt inom fysisk planering som ska genomföras.
Byggnadsnämndsenheten består av två bygglovsingenjörer, en fysisk planerare, en
nämndssekreterare/handläggare, en assistent och en enhetschef för verksamheten. En halv
bygglovshandläggartjänst lånas tills vidare ut till fastighetsenheten för att utjämna
arbetsbelastningen inom tekniska förvaltningen. Enheten arbetar med bygglovshanteringen
och sekreterarskapet i Byggnadsnämnden, upprättande av detaljplaner och översiktsplaner.
En av byggnadsnämndens handläggare har till del av tjänsten lånats ut till fastighetsenheten
för att utjämna arbetsbelastningen inom tekniska förvaltningen. Enheten svarar även för
exploaterings- och fastighetsbildningsärenden, adressättning, lägenhetsregister och övriga
expeditionella arbetsuppgifter. Privata konsulter utnyttjas för inmätningar för att ajourhålla
36
kommunens kartor och utsättningar. Enhetens personalkostnader belastar
byggnadsnämnden men är organisatoriskt placerade under Tekniska förvaltningen.
Fastighetsenheten består av en enhetschef, två byggnadsingenjörer, en arbetsledare och
en städledare. I verksamheten finns även 3 drifttekniker och 45 årsarbetare som
vaktmästare, gatu- parkarbetare, reparatör, OSA-lag och lokal-vårdare.
Utöver denna personal har enheten tillsvidare förstärkts med en ingenjör från plan &
byggenheten på halvtid för att kunna genomföra nödvändiga byggnadsprojekt
Gatu/VA/avfalls-enheten består av en enhetschef, tre ingenjörer, en arbetsledare för VA
samt en assistenttjänst. Enheten består av tre avdelningar: Gata, Vatten- och
avloppsreningsverk inkl. VA-ledningar samt avfallshantering. VA-avdelningen sysselsätter
utöver arbetsledaren, 4 drifttekniker. Det övergripande beställaransvaret för gatu- och
parkskötsel som genomförs av fastighetsavdelningen ingår också i enheten.
VA-verksamheten och avfallshanteringen redovisas som egna taxefinansierade områden.
Kostenheten består av en enhetschef och en biträdande kostchef med ca 22 årsarbetare i
form av kokerskor, ekonomibiträden och serveringspersonal. Habo Kost utgör en egen
resultatenhet med uppdrag att leverera mat till skolor och förskolor, äldreboende både på
Kärrsgården och ute i samhället samt besökande i Restaurang Kärrsliljan.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
I budgetförslaget för 2015 finns vissa förstärkningar medtagna avseende fastighets- och
gatuunderhållet. Då budgetnivåerna för underhållet varit för låga i förhållande till behovet
under ett antal år så kommer denna förstärkning dock på årsbasis endast att bidra till en viss
återställning av det eftersatta underhållet vad gäller kommunens fastigheter och gator.
Bostadsanpassningsbidragen är svåra att förutse, åldringsbehoven och anpassningar för
sjukdoms- och olycksfall har tenderat att öka. Strävan att äldre ska kunna bo kvar och vårdas
i hemmet i stället för att flytta in till kommunala vårdboenden resulterar i en ökning av
anpassningsbehoven. Dyra anpassningar av äldre villor ökar då det saknas alternativa
bostäder i kommunen. Kostnaderna för bostadsanpassningar kommer med största
sannolikhet att fortsätta överstiga budgeten.
Fastighetsenhetens anslag har minskat kraftigt under ett antal år med hänsyn taget till att
volymen ökat med ny skola och nya förskolor. Det finns ett uppdämt underhållsbehov av
många verksamhetslokaler eftersom det invändiga underhållet under de senaste åren varit
mycket begränsad i förhållande till behoven som finns definierade i underhållsplanen och
önskemålen från verksamheterna.
Underhållet har ett flertal år minskats utifrån de behov som presenterats i budget. Trots en
förstärkning av underhållsnivån senaste året så släpar underhållsnivån efter. Kostnaderna för
akut underhåll har de senaste åren ökat som ett resultat av att det planerade underhållet inte
kunnat utföras enligt plan.
Bristande underhåll påverkar fastighetsvärden negativt och sänker trivseln i lokalerna. I vissa
fall kan det också få hälsokonsekvenser för personer som vistas där som t.ex.
Hagabodaskolans högstadiebyggnad som stängts HT 2014.
Besparingarna kommer även att resultera i att utrustningsnivån på lekplatser på skolor och
förskolor måste begränsas eftersom de skärpta säkerhetskraven medför att en del
lekutrustning måste tas bort vilket medför att lekmiljöerna försämras.
37
Gatu/parkenheten har lämnat ett budgetförslag som innebär att verksamheten kan bedrivas
i liknande omfattning som under 2014 vilket innebär löpande skötsel av grönytor, slyröjning,
reparation av skadade lekredskap, visst beläggningsunderhåll, utbyte av trasiga
belysningspunkter, underhåll av skyltar och andra anordningar, barmarksrenhållning och
snöröjning. Utöver den löpande skötseln finns ett antal större anläggningsprojekt inplanerade
2015.
Den föreslagna budgeten medger endast en bibehållen nivå på utfört arbete. Utrymme
saknas för systematiskt arbeta med utvecklig och förbättring i någon större utsträckning.
Budgetförslaget rymmer en ny ingenjörstjänst för sista halvåret 2015. Den nya tjänsten är
dock bara en tillfällig förstärkning då nuvarande planeringsingenjör kommer att gå i pension
under år 2016. En av konsekvenserna av en låg bemanning är att enheten behöver anlita
konsulter i stor utsträckning vilket medför sämre kontinuitet och att kunskapen ”inom huset”
försvinner.
Kostenhetens kostnader för råvaror ökar varje år utan full kompensation genom höjda
kostpriser. Kommunen har fastställt både i det Kostpolitiska programmet och i
Miljöprogrammet att andelen ekologiska livsmedel ska öka. 2016 ska de utgöra minst 25 %
av livsmedelsinköpen, i kronor räknat, och 2020 är målsättningen 50 %. För att nå målet
2020 måste nivån öka med 5 % per år. 2013 uppnåddes drygt 22 %.
Ekologiska livsmedel är i genomsnitt 30 % dyrare och då vi inte får kompensation för detta i
2015 års budget kan konsekvensen bli att vi inte kan öka i den takt som krävs för att uppfylla
målet 2020.
Hösten 2014 övertog Habo Kost en skola och tre förskolor från Sodexo, motsvarande ca 270
portioner. Dessa portioner är fördelade på relativt små enheter. Varje nytt leveransställe
innebär mer arbetsinsatser som är oberoende av storlek på enhet.
Då elevantalet på Hagabodaskolan, Bränningeskolan och Malmgårdskolan minskat med 145
blir nettoökningen bara 125 port. På Hagabodaskolan där elevantalet minskat med 100, har
vi genom pensionsavgång dragit ned 25 % tjänst, men på Malmgården och Bränningeskolan
finns i dagsläget ingen möjlighet att minska tjänsterna vilket gör att personalkostnaden per
portion blir högre.
För att förskolorna ska ha likvärdig service, oavsett om de får mat från entreprenör eller
Habo Kost har vi anpassat tjänsten på Bagaregatans förskola efter de krav som ställdes vid
upphandlingen. Det innebär att tjänsten utökats med 12 %.
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Genom att anslaget för fastighetsunderhåll i viss mån återställts finns det utrymme för att
börja komma i kapp med det ackumulerade eftersatta underhållet. För att helt komma i kapp
med underhållet kommer det att krävas att denna underhållsnivå bibehålls under en längre
period. Lägre anslag för underhållet betyder att betydligt ökade risker för fukt- och
vattenskador i våra byggnader då vissa underhållsåtgärder som berör klimatskalen, såsom
tak och fönsterbyten tvingas skjutas på framtiden.
Ett lågt anslag i underhållsbudgeten innebär i princip att merparten av det invändiga
underhållet prioriteras bort. Ett eftersatt underhåll medför därför även att arbetsmiljön och
trivseln försämras i kommunens verksamhetslokaler.
Utomhusbelysningen inom fastigheterna består till stor del kvicksilverarmaturer, dessa måste
fr om 2015 fasas ut och ersättas med ny belysning enl. EU direktiv.
38
Kommunens expansion medför att volymen ökar kraftigt vad gäller lokalutrednings- och
lokalplaneringsuppdrag för övriga kommunala verksamheter.
Ökade myndighetskrav från t.ex räddningstjänst, Arbetsmiljöverket och livsmedelsverket,
samt EU-direktiv avseende lekplatser, medför att anpassningar måste genomföras utöver
rena underhållsåtgärder, vilket belastar anslagen för den tekniska verksamheten.
Anslaget för underhållsbeläggning på kommunens gator är fortfarande lägre än vad som
skulle krävas för att underhålla i takt med gatornas livslängd. Konsekvenserna blir, förutom
missnöjda kommuninvånare, ökade kostnader på lång sikt eftersom det krävs större insatser
på gatornas överbyggnad vid bristfälligt underhåll av beläggningen.
Gatu/parkavdelningen har sedan ett antal år tillbaka fått utökade resurser genom det så
kallade OSA-arbetslaget. Då man successivt arbetat för, och även lyckats hitta ett väl
fungerande arbetssätt för gruppen i det dagliga arbetet, så har avdelningen fått en bra
resursförstärkning vilket bidragit till i en ökad nivå på framför allt grönyteskötseln i
kommunen.
Gatubelysningen består fortfarande till viss del av belysningskällor som innehåller kvicksilver
även om många belysningspunkter bytts ut mot LED de senaste åren. Driften av
gatubelysningen köps in från Habo Kraft. Under ett par års tid har försök gjorts att upprätta
ett avtal med Habo Kraft, dock utan framgång. Kommunen som ägare av
gatubelysningsanläggningen har ansvaret för anläggningens säkerhet och ett avtal är
nödvändigt för att försäkra att vi lever upp till vårt ansvar.
Under 2013 har en konvertering påbörjats från det tidigare GIS-verktyget Geosecma till det
nya webbaserade Geosecma för ArcGIS. Implementeringen av det nya systemet pågår
fortfarande. GIS är ett väldigt användbart verktyg för alla delar av verksamheten. Även andra
förvaltningar inom kommunen efterfråga hjälp från enhetens GIS-ingenjör. Här ser vi att
kommunen som helhet behöver utöka sin bemanning inom GIS på sikt.
39
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
VA-verksamhet
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Tekniskt kontor
Svante Modén
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
2 163
6 077
2 986
1 353
3 052
7 020
3 636
1 983
3 087
7 020
3 530
1 983
Summa kostnader
12 579
15 691
15 620
Externa intäkter
Interna intäkter
14 773
743
14 891
800
14 865
800
Summa intäkter
15 516
15 691
15 665
Nettokostnad
-2 937
0
-45
MÅLBESKRIVNING
Tekniska förvaltningen svarar för driften av denna verksamhet som består av vatten- och
avloppsreningsverken med ingående färskvatten- dagvatten- och avloppsledningar samt
tillhörande tryckstegrings- och pumpstationer.
Följande målsättningar gäller:
Att alltid kunna tillhandahålla ett rent färskvatten och på effektivast möjliga sätt rena
avloppsvattnet före återgång till naturen.
Att utföra förebyggande underhållsåtgärder för att undvika driftstörningar
Att omgående sätta in erforderliga resurser vid uppkomna ledningsbrott och skador för att
nedbringa störningar för den enskilde och undvika drift- och produktionsbortfall för industrin.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen och en arbetsledare och fyra årsarbetare
ansvarar för driften. Personalen arbetar med drift, tillsyn och underhåll av såväl avloppsverk,
vattenverk, ledningsnät, pumpstationer och reningsdammar. Även underhåll och byten av
vattenmätare ingår i verksamhetens uppgifter. Arbetet styrs i stor utsträckning av olika
lagkrav och personalen arbetar efter fastställda egenkontrollprogram. I arbetet görs en tydlig
skillnad på de arbetsuppgifter som är kopplade till dagvatten och avlopp och de som rör
dricksvatten. Hanteringen av dricksvatten klassas som livsmedelsproduktion och följer därför
40
den lagstiftningen. Verksamheten har beredskap dygnet runt, året runt och hela
personalstyrkan på delar på beredskapen.
Samtliga delar av VA-verksamheten omfattas av de volymökningar som nyexploatering och
utbyggnad av det kommunala va-ledningsnätet innebär.
Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i omvandlingsområden inleddes år 2012 i
Västerkärr. Nästa områden i VA-planen är Domsand/Fiskebäckstomt där utbyggnaden har
påbörjats under året.
Verksamhetens ansvar enligt lagstiftning och miljötillstånd gäller inte bara rening av
avloppsvatten utan sträcker sig även till att tillförsäkra att inkommande avloppsvatten
verkligen är behandlingsbart och inte innehåller farliga ämnen. För att leva upp till kravet
fokuseras på uppströmsarbete som bland annat innebär krav ställs på anslutna
verksamheter att redovisa vad de släpper ut till det kommunala avloppsnätet.
På dricksvattensidan ligger mycket fokus på att utveckla egenkontroller i syfte att ligga i
framkant när det gäller övervakning och uppföljning. Under år 2013 – 2014 har vi vid tre
separata tillfällen varit tvungna att gå ut med uppmaningar om att koka dricksvattnet innan
användning. Varje händelse analyseras noga men det går inte med säkerhet säga om den
höga frekvensen på tillfällen med otjänligt vatten beror på slumpen, kvalitetsförsämringar
eller om vi helt enkelt blivit bättre på att upptäcka och reagera på avvikelser.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Den föreslagna budgeten för 2015 innehåller ingen höjning av VA-avgifterna men en fortsatt
hög utbyggnadstakt av va-systemet kommer att leda till framtida taxehöjningar på grund av
ökade kapitalkostnader.
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
VA-verksamheten står inför stora utmaningar framåt. Det kommunala va-nätet ska byggas ut
i ett flertal områden där det i dag saknas. Den av EU beslutade vattenförvaltningen ska
införlivas i kommunens arbete vilket ställer krav på bland annat långsiktiga
vattenförsörjningsplaner, förnyelseplanering för befintliga va-ledningar samt höga krav på de
olika reningsprocesserna. Dagvattenfrågorna är aktuella då vi genom olika nationella och
regionala klimatprogram måste ha en god beredskap för att hantera stora flöden. Detta
innebär bl.a. att en dagvattenpolicy måste upprättas, anläggning av fördröjningsmagasin och
anpassning av ledningsdimensioner måste genomföras. Dagvatten är också en fråga som
engagerar kommuninvånarna där man ställer höga krav på att kommunen ska kunna leda
bort vatten även vid kraftiga regn.
Redan nu är det tydligt att kostnaderna för VA kommer att öka. 2012-2013 genomfördes
utbyggnad av kommunalt VA i Västerkärr. Under 2014 pågår utbyggnad i
Domsand/Fiskebäck och därefter följer fler områden. Utbyggnadsområdena kommer att
resultera i kraftigt ökade kapitalkostnader vilket innebär ökade kostnader för abonnenterna.
41
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Avfallsverksamhet
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Tekniskt kontor
Svante Modén
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
Fondavsättning
752
5 765
606
684
1 597
810
5 819
615
1 423
931
820
5 819
597
1 423
931
Summa kostnader
9 404
9 598
9 590
Externa intäkter
Interna intäkter
9 087
317
9 218
380
9 228
380
Summa intäkter
9 404
9 598
9 608
Nettokostnad
0
0
-18
MÅLBESKRIVNING
Tekniska förvaltningen svarar för driften vid kommunens deponi- och återvinningsanläggning.
Följande målsättningar gäller:
Verksamheten skall bedrivas utifrån de miljökrav som gäller
Kunderna skall bli väl mottagna och informerade om kravet på utsortering av avfall
Anläggningen skall vara välkomnande med en lättillgänglig återvinningscentral
Avslutning av deponin skall ske enligt fastställd avslutningsplan
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamheten lyder under Gatu/VA-chefen. Driften av kommunens återvinningscentral utförs
på beställning av personal från fastighetsenhetens kommunförråd. Inhämtning av
hushållsavfall och slam sker med hjälp av extern entreprenad
Hushållsavfallet tillsammans med brännbart verksamhetsavfall omlastas på Sibbabo och
transporteras vidare till Torsviks förbränningsanläggning. Icke brännbart avfall transporteras
till Vetlanda för deponering. Under året har insamlingsmöjligheterna för farligt avfall förbättras
42
påtagligt. Från att enbart ha kunnat lämna farligt avfall på Sibbabo återvinningscentral kan
kommuninvånarna numera även lämna detta till ”farligt avfall bilen” och för mindre avfall,
även till insamlingsautomaten ELIN.
I budgeten för 2015 planeras att 931 tkr fonderas för framtida arbeten med att avsluta och
sluttäcka kommunens deponi.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Inför 2015 föreslås inga stora förändringar i budgeten för avfallsverksamheten.
Den föreslagna budgeten medger endast en bibehållen nivå på utfört arbete. Utvecklingen
inom avfallsområdet går allt mer mot att kommunerna arbetar med att i första hand
förebygga att avfall uppkommer och därefter mot att återanvända, återvinna och i sista hand
behandla. Bemanningen inom verksamheten är inte sådan att det finns något större utrymme
för utveckling.
Avfallstaxa
Avfallstaxan bibehålls i 2014 års nivå.
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Inom avfallsområdet finns det två stora utmaningar. Den första är sluttäckningen av deponin
som kommer utmana oss såväl kostnadsmässigt som frågan om resurser, kunskap och tid.
Den andra stora utmaningen är att bygga ut dagens insamlingssystem till att även omfatta
separat matavfalls- och förpackningsinsamling.
För att klara utmaningarna framhålls det i kommunens avfallsplan hur viktigt det är att
samarbeta med andra kommuner. Under år 2013 påbörjades en utredning, tillsammans med
Jönköping och fem andra kommuner i länet, för att utröna ett eventuellt samarbete inom
avfallsverksamheten. Utredningsarbetet pågår fortfarande och förväntas leda till någon form
av beslut under 2015.
43
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Räddningstjänst
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Räddningstjänsten
Bengt Martinsson
Bokslut 2013
Rev budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
3 201
1 440
256
789
3 601
1 618
249
783
3 627
1 600
244
785
Summa kostnader
5 686
6 251
6 256
Externa intäkter
Interna intäkter
580
69
557
15
557
15
Summa intäkter
649
572
572
Nettokostnad
5 037
5 679
5 684
MÅLBESKRIVNING
Räddningstjänstens uppgifter regleras av främst i Lagen om skydd mot olyckor, Lagen om
brandfarliga och explosiva varor samt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. I Handlingsprogram trygghet
och säkerhet i Habo kommun regleras kommunens organisation och satsningar på arbetet
för skydd mot olyckor i kommunen. Räddningstjänstens verksamhet regleras dessutom i
Delprogram till Handlingsprogram Trygghet och säkerhet, Operativa insatser och
Brandförebyggande verksamhet.
Räddningstjänsten samordnar också kommunens uppgifter enligt Räddningstjänsten är
organiserad under kommunstyrelsen.
Räddningstjänstens övergripande mål:
Målsättningen för räddningstjänsten är att vid brand, oljeutflöde, kemikalieolycka, ras,
översvämning, trafikolyckor eller annat nödläge avvärja eller begränsa skada på människor,
egendom och miljö. Dessutom genom tillsyn, ritningsgranskning, rådgivning och annan
förebyggande verksamhet minska risken för att brand eller andra nödlägen uppstår.
Ge god service åt företag och enskilda personer samt bedriva omfattande intern och extern
utbildning.
Genom upprättande av riskanalys och insatsplaner minimera och analysera eventuella risker
så att skadorna på miljön kan undanröjas.
44
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Räddningstjänsten i Habo kommun består av 1 heltidsanställd stf räddningschef, 1
dagtidstjänst (50 %) samt 16 deltidsanställda brandmän och befäl. Härutöver är avtal
tecknad med Jönköpings kommun avseende bl a räddningschef.
Operativa organisationen består av 1 styrkeledare (brandbefäl) och 4 brandmän.
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget Budget Budget
2014
2015
2016
Antal anställda
heltid
deltid
1,5
16
1,5
16
1,5
16
1,5
16
1,5
16
Beredskapsstyrka
1+4
1+4
1+4
1+4
1+4
Antal tillsyns objekt
70
70
70
75
75
Antal tillsyner per år
30
26
50
50
50
Antal utbildade i brand och
sjukvårdskurser för allmänheten
Antal räddningstjänstinsatser
473
127
494
130
600
130
600
130
600
130
Nettokostnad kr per invånare
377
464
515
513
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Lag om skydd mot olyckor som gäller sedan 1 jan 2004 medför ett ökat ansvar för arbete
med skydd mot olyckor och därmed ökade kostnader för kommunen och räddningstjänsten.
Ram för 2015 bedöms ge möjlighet att bedriva verksamhet i omfattning enligt ställda krav.
Kommunens uppgifter avseende krishantering bedöms rymmas inom tilldelade statliga
bidrag till verksamheten. I budgeten har frånräknats en generell besparing med 18 tkr.
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Kommunen och räddningstjänsten har enligt Lagen om skydd mot olyckor uppgift att arbeta
med olycksförebyggande arbete i kommunen. Lagen ger kommunen ett stort ansvar inom
området skydd mot olyckor. Kommunen har dock en möjlighet att till delar välja inriktning och
omfattning. I Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet som antagits av kommunfullmäktige
2012 har Habo kommun valt att arbeta i ett brett spektra med kommunens
olycksförebyggande arbete. Under de kommande åren medför detta ett omfattande arbete
inom kommunen i syfte att verka för att Habo kommun även i fortsättningen upplevs som en
trygg och säker kommun.
Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid
och höjd beredskap gäller sedan 1 september 2006. Lagen reglerar bestämmelser om
kommuners och landstings uppgifter och rätten till ersättning från staten. I Handlingsprogram
för krisberedskap som antagits av kommunfullmäktige redovisas kommunens planering för
och arbetssätt vid kriser. Inom kommunen har räddningstjänsten ett samordningsansvar
under kommunstyrelsen men flera arbetsuppgifter åligger övriga förvaltningar. Under de
45
närmsta åren skall kommunen planera och arbeta vidare för mindre sårbarhet i samhället
bland annat med hänsyn till klimatförändringar.
Ett utökat samarbete mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län har genomförts under
senare år i syfte att effektivisera i första hand den operativa organisationen. Detta samarbete
utvecklas löpande och omfattar nu såväl den operativa som förebyggande delen av
verksamheten. 2011 påbörjades ett samarbete med ett gemensamt RäddSamF-kontor i länet
i syfte att ytterligare utveckla samverkan inom räddningstjänsten.
Det nya kommunikationssystemet RAKEL som är infört inom räddningstjänsten kan också
användas för annan kommunal verksamhet. Under de kommande åren skall detta utredas
vidare.
Under senare år har det blivit allt svårare att rekrytera deltidsanställda brandmän. Inom
RäddSamF-kontoret bedrivs arbete för att skapa förutsättningar för att kunna rekrytera
deltidsanställda brandmän. Arbetet inriktas också på mångfald och jämställdhet.
INVESTERINGAR
Räddningstjänsten har idag 5 fordon, 1 bandvagn och 1 terräng Mc. Normal
nyttjandetid/avskrivningstid av tunga brandfordon (släckbil, tankbil, jeep) inom
räddningstjänsten kan beräknas till 15 – 20 år och för övriga fordon 7-10 år. Fordonen går
normalt ganska få mil men den tekniska utvecklingen och tillgång på bl a reservdelar
begränsar nyttjandetiden/livslängden.
Räddningstjänsten äger en bandvagn som överlåtits på kommun av staten. Bandvagnen är
en god resurs vid transporter under svåra förhållanden. Då fordonet är relativt gammalt så
kan på sikt innebära vissa ökade kostnader.
RAKEL (radiosystem) som används av samhällets räddningstjänst (kommunal
räddningstjänst, ambulans, polis m.m.) är fullt uppbyggt i F-län. Sedan 2012 är
räddningstjänsten fullt ut anpassad till Rakel.
Typ
Beteckning Årsmodell 2014-
Släckbil
Slangbil/Jeep
Släckbil
Transportbil
Förstainsatspersonbil
Bandvagn
Terräng Mc
Materiel, utrustning
Radiomateriel
801
802
805
806
808
812
816
TOTALT
2006
2011
1991
2002
2010
1980
1993
2015
2016
2017
1 000
400
300
200
200
100
300
100
300
100
300
100
300
1 800
700
Anm
46
Nämnd:
Byggnads- och trafiknämnd
Ordförande:
Lars Davidsson
Verksamhetsområde:
Fysisk planering
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Tekniskt kontor
Svante Modén
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
2 255
888
0
4
2 978
673
0
389
2 794
703
0
389
Summa kostnader
3 147
4 040
3 886
Externa intäkter
Interna intäkter
2 414
167
2 155
0
2 024
50
Summa intäkter
2 581
2 155
2 074
Nettokostnad
566
1 885
1 812
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
161
2 148
121
-1 984
0
-9
105
24
178
2 759
327
-2 065
50
171
351
114
159
2 665
298
-2 074
100
181
451
44
-12
566
1 885
1 812
Fördelning per kostnadsställe
Byggnadsnämnd
Personalkostnader
Övriga kostn.myndighetsutövning
Bygglovsintäkter
Översiktsplanering
Detaljplanering
Kartverksamhet
Trafiksäkerhet
Generell besparing
Totalt
47
MÅLBESKRIVNING
Långsiktiga mål
Byggnadsnämnden har som mål att i all verksamhet erbjuda en hög servicegrad för både
privatpersoner och företagare. Tydlig information om gällande regler ska ges och det ska
vara enkelt att komma i kontakt med plan- och byggenheten för rådgivning. I övrigt ska
ärenden kunna avgöras snabbt utan att kvaliteten på arbetet blir lidande.
Plan- och byggenheten har idag i jämförelser med andra kommuner förhållandevis korta
handläggningstider och det är enkelt för kommuninvånarna att få personlig kontakt med
respektive handläggare. För att rationalisera ansökningsprocessen och därmed underlätta
för både plan- och byggenhetens tjänstemän och kommuninvånarna, bör det inom en snar
framtid införas möjlighet att söka bygglov via internet. Digitalisering av byggnadsnämndens
arkiv är ytterligare ett medel för att förenkla ärendehandläggningen, likaså införande av ett
för verksamheten anpassat verksamhetssystem.
Resurser måste också finnas så att den lagstadgade tillsynen av bland annat enkelt
avhjälpta hinder och OVK kan uträttas. Detta är nödvändigt för att fastigheter och allmänna
platser i kommunen blir tillgängliga för alla och i övrigt uppfyller uppställda tekniska krav.
Byggnadsnämnden har i sitt arbete med fysisk planering målsättningen att skapa
förutsättningar för bra bostads-, företags-, trafik- och rekreationsmiljöer samt möjlighet till en
bra service. Det är vidare viktigt att byggnadsnämnden tillsammans med övriga enheter i
kommunen och privata intressenter förbereder mark för bostads- och industribebyggelser
genom detaljplaneläggningar.
Ett av byggnadsnämndens långsiktiga mål är att upprätthålla en god kvalitet på kommunens
primärkarta, samt att till Lantmäteriet utföra uppgifter som syftar till att hålla fastighetskartan
uppdaterad. Bra kartmaterial är en förutsättning för inte bara byggnadsnämndens,
miljönämndens och tekniska kontorets arbete utan kan även vara till stor nytta för andra
förvaltningar inom kommunen.
Byggnadsnämnden, tillika kommunens trafiknämnd, ska verka för en god trafikmiljö samt en
god trafiksäkerhet.
I samtliga verksamhetsområden ska nämnden verka för att en hållbar ekologisk
samhällsutveckling uppnås i kommunen, att en god stads- och landskapsmiljö upprätthålls
samt att kulturmiljöer bevaras.
Kortsiktiga mål
Fysisk planering
Arbetet med att ta fram en detaljplan ska kunna påbörjas omgående efter att
byggnadsnämnden lämnat positivt planbesked. Arbetet ska bedrivas så att ett planarbete
enligt normalt förfarande ska kunna vinna laga kraft inom ett år, med ett enkelt
planförfarande bör denna tid kunna halveras.
För att kunna möjliggöra byggnation av centrumnära bostäder, ska representanter från
byggnadsnämnden vara delaktiga i anvisning av lämplig mark och upprättande av för
ändamålet nya detaljplaner.
Att påbörja arbetet med den kommunövergripande översiktsplanen under 2015.
48
Bygglov etc.
Ansökningar om bygglov och anmälan ska behandlas inom sex veckor (ska jämföras med de
tio veckor som är lagstadgade enligt PBL).
Information om gällande regler ska regelbundet ske via hemsidan och Habonytt
Tillsyn
Utveckla den juridiska kompetensen inom tillsynsområdet
Skapa rutiner för tillsynsarbete avseende enkelt avhjälpta hinder
Bedriva kontinuerlig tillsyn avseende obligatorisk ventilationskontroll
Kartverksamhet
Uppdatera primärkartan för två av de mindre tätorterna i kommunen under 2015
Trafik
Upprätta det trafiksäkerhetsprogram som byggnadsnämnden uppmanas att ta fram enligt
kommunens handlingsprogram för brott, olyckor och kriser
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Bemanning
Verksamheten bedrivs idag utan egen förvaltning, men sex personer är anställda av tekniska
kontoret för att fullgöra byggnadsnämndens uppgifter. Under 2015 kommer bemanningen
vara reducerad på grund av partiell föräldraledighet och 50 procentig utlåning av tjänsteman
till annan enhet. Bemanningen kommer därför att uppgå till 5,15 tjänster.
Ärenden gällande Lokala trafikföreskrifter, parkeringstillstånd och gatuutformning handläggs
av personal på gata-/parkenheten.
Ansvarsområden
Upprättande av översiktsplan med fördjupningar och tillägg. I detta arbete behövs vanligtvis
hjälp från utomstående konsulter för olika utredningar men i övrigt bedrivs arbetet av egna
tjänstemän på plan- och byggenheten.
Upprättande av detaljplaner. Detta arbete bedrivs av tjänstemän på plan- och byggenheten
men för vissa utredningar etc. krävs konsultarbete. Verksamheten ska till stor del vara
avgiftsfinansierad.
Handläggning av bygglov och anmälan innefattar bland annat granskning av ansökningar,
beslut, bevakning av olovligt byggande och arkivering. Verksamheten sköts uteslutande av
enhetens tjänstemän och ska vara avgiftsfinansierad.
Prövning av strandskyddsdispenser och tillsyn över att reglerna om strandskydd efterlevs.
Kart- och mätverksamhet innefattar ajourhållning av kommunens primärkartor. Enheten
arbetar även med adressättning och förser regelbundet Lantmäteriet med uppgifter.
Inmätningar av byggnader etc. görs av inhyrd konsult.
Besluta om lokala trafikföreskrifter samt i övrigt verka för en bättre trafiksäkerhet. I detta
arbete deltar främst tjänstemän från gata/VA-enheten.
Tillsyn över enkelt avhjälpta hinder, OVK samt funktionskontroll av hissar ska utföras av
nämndens tjänstemän.
49
Taxa
För byggnadsnämndens verksamhet finns en plan- och bygglovstaxa vilken antogs av
kommunfullmäktige inför år 2013. Byggnadsnämnden anser att denna taxa tills vidare ska
vara oförändrad, dock sker förändring av avgifterna parallellt med att prisbasbeloppet ändras
för varje år.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Då större delen av nämndens verksamhet är direkt beroende av byggkonjunkturen och
marknaden är den svår att planera. Budgeten för år 2015 är satt utifrån antagandet att
byggnationen i kommunen fortsätter i ungefär samma takt som föregående år.
Från 2014 och framåt har enhetschefens hela lön lagts direkt under byggnadsnämndens
budget och samtliga lönekostnader har lagts ut proportionerligt på nämndens olika
verksamhetsområden (ID). Likaså belastar overheadkostnader byggnadsnämndens budget
istället för tekniska kontorets.
ID 2901: Nämndens möten bedöms att fortsätta som planerat.
ID 2902: Bostadsbyggandet förväntas till största del ske på östra delen av Bränninge Ängar.
Möjligtvis kan byggnation påbörjas på Västra Solhöjden och Södra Bränninge i slutet av året.
Bygglovansökningar för byggnation på nytillkomna tomter på Domsand kan inkomma under
2015. Bostadsbyggandet på landsbygden förväntas vara lika frekvent som tidigare år.
Personalkostnaderna bedöms bli lägre än 2014 framförallt på grund av utlåning av
tjänsteman till annan enhet.
ID 2903: Den översiktliga planeringen i kommunen måste bedrivas med god framförhållning
för att snabbt kunna möta förändringar i efterfrågan på mark, utbyggnadsriktningar,
detaljplaner m.m. Arbetet med att ta fram en ny översiktsplan kommer att påbörjas 2015.
Arbetet kommer till största del utföras av tjänstemän på plan- och byggenheten, men medel
har satts av för externa utredningar som kommer att behövas.
ID 2904: Arbetet med att ta fram nya detaljplaner kommer troligtvis fortsätta med samma
omfattning som de senaste åren. De kommunalt initierade planerna kommer på ett tydligare
sätt interndebiteras.
ID 2905: Det är av stor vikt att kommunens primärkarta hålls uppdaterad och budgeten för år
2015 medger att ajourhållning av primärkartan för Habo tätort kan fortsätta i normal takt samt
att kartan för två mindre tätorter uppdateras. Ajourhållningen kommer f.o.m 2015 till stor del
att ske i egen regi i stället för att anlita extern konsult.
ID 2910: Enligt kommunens handlingsplan för brott, olyckor och kriser uppmanas
byggnadsnämnden att ta fram ett trafiksäkerhetsprogram. Medel för detta program fanns
med i 2014 års budget. Bedömningen nu är dock att det är möjligt för kommunens
tjänstemän att ta fram detta program. Budgeten för 2015 minskas med motsvarande
kostnader.
50
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Fysisk planering
Hot: Om översiktsplanering inte görs i den takt som Habo kommun utvecklas kan detta leda
till att strategiskt viktiga beslut blir fel. Om initiativen till upprättande av nya detaljplaner
minskar medför detta att intäkter för finansiering av tjänsten för fysisk planerare begränsas.
Möjligheter: Om antalet detaljplaner som skall upprättas minskar kan den övergripande
samhällsplaneringen prioriteras med t.ex. översyn av översiktsplanen och aktualisering för
de fördjupade översiktsplaner för tätorterna. Det finns även möjlighet att vid arbetsbrist sälja
tjänster till andra enheter på tekniska kontoret.
Kartverksamhet
Hot: Om nämnden inte får ökade medel för ajourhållning kommer man inte kunna uppnå god
kvalitet på kartmaterial i de mindre tätorterna. Ajourhållningsnivån för primärkartan i Habo
tätort får inte försämras eftersom man då riskerar att tappa den goda kartkvalitet som nu
finns.
Möjligheter: Ett uppdaterat kartmaterial ger möjligheter till att ta beslut som är korrekta och
ökar också möjligheten till korta handläggningstider.
Bygglov
Hot: Byggandet är mycket beroende av det samhällsekonomiska läget avseende bland annat
ränteläget och bankernas lånekrav. Om räntan stiger, den egna insatsen för att låna pengar
ökar eller om världsekonomin faller så kommer det att påverka antalet bygglovsansökningar.
För byggnadsnämndens verksamhet skulle det leda till lägre bygglovsintäkter.
Arkivet för bygglovsärenden börjar bli fullt och en utökning av arkivytan fordras. Istället för
detta bör modern teknik för arkivering tillämpas. Likaså bör möjligheten att söka bygglov på
nätet inom en snar framtid införas för att utöka servicen för kommuninvånarna och
rationalisera arbetet för plan- och byggenheten.
Minskningen av personalstyrkan genom partiell utlåning av tjänsteman till annan enhet hotar
att förlänga handläggningstider och försämra service för invånarna.
Möjligheter: Om antalet bygglov och anmälningar skulle minska skulle det innebära att
tjänstemännen kan fördjupa sig mer i lagstiftningen och de regelverk som styr verksamheten.
Kvaliteten skulle höjas och kommuninvånarna skulle kunna få bättre rådgivning vid bygglovsoch anmälningsärenden. Ett mindre antal bygglovsärenden skulle också innebära att
tjänstemännen kan arbeta mer med andra delar av nämndens ansvarsområden, t.ex. jobba
för att vi får en tillgänglig kommun för alla genom tillsyn av enkelt avhjälpta hinder.
Om byggnadsnämndens arkiv digitaliseras kommer handläggningen av ärenden och övrig
service effektiviseras. Det kommer dessutom leda till att nämndens arkiv inte kommer att
behöva utökas.
Nyckeltal
Antal bygglov
Antal anmälan
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
163
55
200
50
200
50
51
Nämnd:
Fritids- och Kulturnämnd
Ordförande:
Åke Lundgren
Verksamhetsområde:
Fritids- och kulturverksamhet
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Fritids- och kulturförvaltningen
Thomas Lundh
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
6 895
5 033
710
4 257
7 504
4 310
1 234
4 166
7 430
4 473
1 164
4 189
Summa kostnader
16 895
17 214
17 256
Externa intäkter
Interna intäkter
1 097
1 045
919
966
831
966
Summa intäkter
2 142
1 885
1 797
Nettokostnad
14 753
15 329
15 459
MÅLBESKRIVNING
Fritids- och kulturnämnden ska skapa förutsättningar för och medverka till att ge alla
kommuninvånare ett rikt fritids- och kulturliv.
Invånarna ska stimuleras till god livskvalitet genom upplevelser, kunskap, ökad medvetenhet,
mångsidighet och hälsobefrämjande aktiviteter.
Verksamheten ska präglas av tillgänglighet och god service.
Prioritera barn- och ungdomars rätt till kultur och fritid genom att skapa möjligheter för dem
att uppleva, delta och påverka.
Samverka med övriga förvaltningar om barns och ungas psykiska hälsa.
Alternativa driftsformer för lokaler och anläggningar samt nya verksamhetsformer ska
stimuleras.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Förvaltningen
Förvaltningen ansvarar för kommunens fritids-, kultur- och biblioteksverksamhet.
Förvaltningen har till uppgift att administrera verksamheten, övervaka och kontrollera
verkställigheten av beslut samt att i samarbete med berörda organ och organisationer
planera för anläggningar och aktiviteter inom nämndens område.
I verksamheten ingår även att ansvara för nämndens olika anläggningar. Förvaltningen
hjälper föreningslivet i kommunen med råd i fråga om dess verksamhet samt svarar för
bidragssystemets tillämpning.
52
Den utåtriktade fritidsverksamheten bedrivs som fritidsgårdsverksamhet, ferieverksamhet
och simundervisning.
Förvaltningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens idrotts-, fritids- och
friluftsanläggningar liksom fritidsgården Gunnarsbo och sporthallen. Detta sker dels genom
egen personal och dels genom omfattande samarbete med föreningar.
Personal: Förvaltningschef 100 %, assistent/handläggare 100 %, handläggare 100 %
Föreningsstöd
Eftersom föreningslivet utgör grundbulten i kommunens fritids- och kulturutbud är det mycket
angeläget att detta stöds såväl ekonomiskt som med lokaler och anläggningar.
Ekonomiskt stöd till föreningslivet som till sin huvuddel ska baseras på aktivitet.
Barn och ungdomsverksamhet ska prioriteras.
Balans i verksamhetsutbudet mellan pojkar och flickor ska eftersträvas.
Säkra stöd till föreningar med 100 000 avseende verksamhet för funktionshindrade.
Säkra totalt kontantstöd till föreningslivet med minst 1 373 000.
Anläggningar och lokaler
Nuvarande anläggningsstandard och resurser för drift och underhåll av egna anläggningar
ska bibehållas.
Samverkan ska ske med föreningar i drifts- och underhållsfrågor.
Personal: Idrottsplatsvaktmästare 3x100 %
Säkra stöd till föreningsdrivna lokaler och anläggningar på 2014-års nivå.
Kostnaderna för drift av egna utomhusanläggningar ska ej överstiga 22 kr/kvm.
Nyttjandegraden vid sporthallarna A+B+C och Alléhallen ska uppgå till minst 90 % av
disponibel tid
Gräsklippare – 2015 – 250 000
Renovering friidrottsbanor – 2017 – 950 000
Fritidsverksamhet
Verksamheten ska i första hand utgöras av ungdomsstödjande arbete inriktat mot
tonårsgruppen och andra insatser i samverkan med föreningslivet och andra organ. Stor vikt
ska läggas vid drogförebyggande arbete.
Personal: Enhetschef 100 %, fritidsassistenter 3x100 %, fritidsassistent 1x80 %.
Öppethållande på fritidsgården till kl 24.00 under fredags- och lördagskvällar.
Stödja föräldravandringar.
Öka föräldrakontakterna.
Utveckla verksamheten för att nå fler barn och ungdomar.
53
Samarbeta med övriga verksamheter för att hjälpa barn och ungdomar som socialt inte mår
bra.
Öka ungdomars engagemang i lokala samhällsfrågor.
Bedriva simundervisning i samverkan med skolan och uppnå minst 80% simkunnighet i åk 2
samt komplettera med sommarsimskola.
Inventarier/utrustning 2015 – 45 000
Bibliotek
Huvudbiblioteket i Habo ger kommuninvånarna tillgång till information, tidningar, tidskrifter,
böcker och andra medier. Programverksamhet förekommer i olika former.
Personal: Bibliotekschef 100 %, Bibliotekarie 100 %, Biblioteksassistent 80%
Biblioteksassistent 50%. Två handläggare inom förvaltningen arbetar även delvis på
biblioteket.
Specialavdelningar för hembygdslitteratur, släktforskning och lättläst ska tillhandahållas.
Genomföra bokskola för alla sexåringar i förskoleklass.
Genomföra bokprat samt repetition av bokskolan för åk 1 under höstterminen.
Bedriva utställningar, föredrag med mera.
Biblioteket ska ge alla kommuninvånare tillgång till information, tidningar, tidskrifter, böcker
och andra medier samt främja intresset för läsning och litteratur.
Utveckla samverkan med skolbiblioteken.
Utskick av nyhetsbrev 2ggr/år till lärarbibliotekarierna om nya barn- och ungdomsböcker,
forskning om läsning mm.
Särskilt prioritera arbetet med att stimulera barn och ungdomar till att läsa för att förbättra
språkutveckling, fantasi och inlevelseförmåga.
Personer med utländskt ursprung och funktionsnedsatta ska ha tillgång till böcker och medier
anpassade efter deras behov.
Genomföra schemalagda biblioteksbesök med bibliotekskunskap för årskurs 4.
Genomföra bokprat för åk 6 under vårterminen.
Bibehålla bokdepositioner på skolor, vårdcentrum och andra institutioner.
Säkra stöd till mediainköp med minst 315 000
Inventarier/utrustning bibliotek– 2015 – 100 000 och 2016 700 000
Kulturverksamhet
Kommunens traditionella arrangemang vid Valborgsmässoafton, Nationaldag, Lucia och
julmarknad genomförs i samarbete med föreningar, kulturskolan och skolan.
54
Musik- och teaterverksamhet sker i samverkan med kulturskolan och skolan.
På biblioteket ordnas utställningar i utställningshallen under hela året.
Förvaltningen ansvarar för kommunens konstsamling; inköp, registrering och vård.
Resurser ska årligen avsättas för inköp av konst.
Nämnden ska verka för utsmyckning av nya kommunala lokaler och anläggningar.
Bevaka och bevara fornminnen, kulturmiljöer och värdefulla byggnader samt fatta beslut om
nya gatunamn.
Konstfesten arrangeras årligen under vecka 40
Dokumentation av Habos Historia beräknas vara klar under 2014
Förvaltningen ska stödja lokalhistorisk forskning och dokumentering.
Nämndens ambition är stödja musik, dans, film och teaterverksamhet samt att öka de
ekonomiska och personella resurserna för allmänkulturell verksamhet.
Industrihistoriskt museum/utveckling av Vätterbäcksprojektet är avhängigt framtida beslut.
Folkbildning
Studieförbund som erhåller statsbidrag och arbetar för att utjämna utbildningsklyftor samt
prioriterar verksamhet för missgynnade grupper får enligt fastställda regler kommunalt bidrag
för sin verksamhet i kommunen. Förutom studiecirklar ordnar studieförbunden även
kulturprogram. Förvaltningen deltar i det lokala folkbildningsrådet. En viss del av bidraget till
studieförbunden har gjorts om till ett projektbidrag för riktade insatser som kan sökas av alla
studieförbund.
KONSEKVENSBESKRIVNING AV BUDGET 2015
Från mitten av 90-talet har fritids- och kulturnämndens andel av kommunens totala budget
minskat från ca 5 % till ca 2,5 %. Detta samtidigt som kommunen växer kraftigt. Fritids- och
kulturförvaltningens administrativa personal har dessutom under senare år i allt större
omfattning arbetat med och deltagit i olika kommungemensamma uppgifter inom bland annat
information, näringsliv, turism med mera vilket inneburit att mindre tid ägnats åt fritids- och
kulturfrågor.
I årets budget har en generell besparing med 40 tkr inarbetats.
Fritids- och kulturnämnden anser att fritids- och kulturverksamheten är mycket viktig för
kommunens attraktionskraft och har stor social och hälsobefrämjande betydelse speciellt för
barn och ungdomar.
Budgetnivån 2015 kommer innebära:
att investeringsbidragen till föreningar höjs med 100 000.
att det totala bidragsbeloppet till ungdomsorganisationer utökas med 50 000.
55
att en upprustning av bibliotekslokalerna och en utveckling av biblioteksverksamheten kan
påbörjas.
att förändringar kan bli aktuella beroende på vilka beslut som fattas rörande Besökscentrum
Vätterbäckar och industrihistoriskt museum.
56
NYCKELTAL OCH FAKTA
Bokslut
2012
Bokslut
2013
Budget
2014
Budget
2015
Nettokostnad/inv, kr
Nämndens andel av totala nettokostnaden, %
1 044
2,6
1 358
2,9
1 345
2,5
1 393
2,3
Kontant föreningsstöd, tkr
Antal medlemmar i ungdomsorg
Antal aktiviteter (lok.akt.stöd)
1 207
2 385
5 810
1 159
2 550
5 997
1 223
2 350
5 800
1 373
2 500
6 000
2
64 000
21
4 200
2
64 000
22
4 310
2
64 000
18
4 300
2
64 000
22
4 300
Antal idrottsplatser
Banyta, kvm
Kostnad/kvm banyta, kr
Aktivitetstimmar
Antal sporthallar
Öppethållandetimmar
Kostnad/öppethållandetimme
Aktivitetstimmar
Kostnadstäckningsgrad, %
Antal anställda
Antal årsarbetare
Alléhallen ÖT/NT
Antal fritidsgårdar
Antal besök/dag
Simkunnighet i åk 2, %
Antal anställda
Antal årsarbetare
Antal bibliotek samt filialer
Antal anställda
Antal årsarbetare
3
4 896
109
4 896
61
3
3
1653/1188
1
75
80
5
4,8
3
3
3
4 896
4 800
4 800
338
110
340
4 896
4 800
4 800
33
60
35
3
3
3
3
3
3
1 643/1 364 1500/1100 1653/1300
1
1
1
125
70
100
70
80
80
5
5
5
4,8
4,8
4,8
2
5
4,2
2
5
4,2
2
5
4,25
2
4
4,0
Antal lån
Antal aktiva låntagare
Antal lån/inv
72 158
2 754
6,7
68 181
2 639
6,2
73 000
2 800
8
70 000
2 700
7
Nettokostnad/inv, kr
Antal nya media
därav barnmedia
Öppethållandetimmar/vecka
Antal besök
Antal utställningar
234
2 528
1 205
41
77 357
9
235
2 783
1 703
41
70 000
9
235
2 500
1 250
41
79 000
9
2 400
1 500
41
72 000
9
398
398
413
413
Bidrag Studieförbund, tkr
57
Nämnd:
Barn- och Utbildningsnämnd
Ordförande:
Nicklas Gustavsson
Verksamhetsområde:
Barn- och utbildningsverksamhet
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Barn- och utbildningsförvaltningen
Katarina Ståhlkrantz
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
147 461
108 256
46 213
154 047
114 889
1 679
41 728
160 956
110 990
1 293
49 444
Summa kostnader
305 763
312 343
322 683
Externa intäkter
Interna intäkter
20 582
62
17 932
0
19 442
0
Summa intäkter
20 644
17 932
19 442
285 119
294 411
303 241
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
4 095
4 306
4 562
129 940
134 517
138 516
Barnomsorg
91 196
93 049
97 990
Gymnasieskola
41 350
43 050
43 387
Komvux och sfi
1 286
1 852
1 797
17 252
17 637
16 989
285 119
294 411
303 241
Nettokostnad
3 833
Fördelning per verksamhet.
Verksamhet
Kulturskola
Grundskola inkl f-klass
Nämnd och administration
Totalt
58
Sammanfattning
Barn- och utbildningsnämnden beslutade i februari 2014 om verksamhetsförändringar inför budget
2015. Med andra ökande kostnader innebar detta att barn- och utbildningsnämnden äskade 8 590
tkr mer än vad som tilldelades i budget 2014.
Kommunfullmäktige beslutade i juni 2014 att barn- och utbildningsnämnden i ramar skulle få
299 738 tkr. Detta innebar att kostnaderna för nämndens verksamheter måste minska med ca
1,6 % eller med 4 000 tkr utifrån det framtagna ramförslaget.
Barn- och utbildningsnämnden diskuterade i juni 2014 hur kostnadsminskningarna skulle fördelas
och gav förvaltningen i uppdrag att beräkna en budget i balans där sparförslagen skulle ligga på
fritidshem, förskoleklass och grundskola.
Det nu framtagna budgetförslaget innebär att barn- och utbildningsnämnden har minskat sina
kostnader med 4 000 tkr enligt det generella sparkravet. Utöver denna besparing har det i
budgetarbetet framkommit att barnantalet har ökat inom förskoleverksamheten samt att
kostnaderna för särskolan inte kommer att kunna hållas inom ramförslaget. Detta innebär i
praktiken att ytterligare besparingar har behövts göras med ca 2 500 tkr. Totalt innebär detta ca 12
tjänster.
För att mildra den minskade personaltätheten har budgetberedningen beslutat att tillföra 2 500 tkr
till skolverksamheten. Ytterligare medel motsvarande 350 tkr har tillförts för projektet ”Vända
frånvaro till närvaro”.
MÅLBESKRIVNING
Barn och utbildningsnämnden i Habo kommun ansvarar för förskola/pedagogisk omsorg,
förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola,
svenska för invandrare (Sfi) samt uppföljning för ungdomar 16–20 år.
Verksamheten regleras av skollagen, läroplan för förskolan, läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet, läroplan för grundsärskolan, läroplan för gymnasieskolan,
läroplan för vuxenutbildningen samt förordningar för förskola och de olika skolformerna.
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt de mål och
riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat i bl.a. reglemente för Barn- och
utbildningsnämnden.
Nyckeltal
Samtliga nyckeltal i detta budgetförslag är hämtade från SCB:s redovisade nyckeltal för
2013. Uppgifterna samlas in i oktober varje år, vilket kan innebära att t.ex. personaltätheten
ser olika ut vid olika tidpunkter.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Nämnd:
Barn- och utbildningsnämnden har förutom budget för arvoden, en mindre summa för
konferenser, förbrukning, internationella projektbidrag mm.
Förvaltning
Förvaltningskansliet bemannas med sex heltidstjänster, placeringsassistent/handläggare,
förvaltningsekonom, nämndsekreterare/handläggare, utvecklingsledare, kvalitetssamordnare
och förvaltningschef.
59
Ca 13,0 tjänster finns utlagda på olika förskole- och skolområden i form av förskolechefer,
rektorer och administrativ personal.
Utveckling av IS/IT inom förskola och skola har tidigare legat som en investering, men från 2014
har dessa medel överförts till driftsmedel och ligger under förvaltningen.
Förvaltningen hade 2013 ca 1 000 tkr för It-investeringar.
Från 2015 är dessa medel överförda till Pc-som tjänst.
Förskolor
I kommunen finns idag totalt 15 förskolor varav 11 i kommunens regi.
Förskolorna tillhör administrativt ett förskoleområde och leds av förskolechef. Förskolan i
Brandstorp har s.k. utökad verksamhet med fritidshemsverksamhet.
De fyra privata förskolorna är Förskolan Solstrålen, Förskolan Framtiden, Förskolan
Äventyret och Habo Montessori AB. Alla dessa fyra enheter har idag ett tillsvidareavtal, där
ersättning beräknas i samma storlek som motsvarande kommunal verksamhet.
Barn- och utbildningsnämnden har tidigare beslutat om en förändrad schablontilldelning för
förskolan i samband med budget 2013. Denna schablon utgick från en resurstilldelning på
6,17 barn per årsarbetare. Denna schablon visade sig ge just 6,17 barn per årsarbetare för
2013 men med en förändrad barnsammansättning har schablonen för 2014 visat sig ge
ca 6 barn per åa.
Dessutom fördelas 0,05 tjänst/avdelning som husansvariga och 0,5 kökstjänst för enavdelning, 0,75 kökstjänst för 2-3 avdelningar och 1,0 kökstjänst för 4-avdelningar.
Barn- och utbildningsnämnden bör besluta om en översyn av schablontilldelningssystemet,
då risk finns att det slår väldigt olika mellan åren.
Det finns även en summa budgeterad för ev. tilläggsbelopp, dvs. resurser för barn med
särskilda behov, som både de kommunala som privata förskolorna får söka utifrån barnets
behov, därav de lägre statistiktalen.
Alla förskolor får en schablontilldelning till matkostnader, förbrukning, inventarieanskaffning,
vikariekostnader och städ/vaktmästeri. Många av våra förskolor är idag relativt nya, vilket
innebär att behovet av nyanskaffning av inventarier inte är så stort.
Nyckeltal
Förskola 15 okt. 2013
Inskrivna barn per årsarbetare*
Habo kommun
6,0
Kommungrupp
5,5
Riket
5,3
* kommunal förskola
Då barn- och utbildningsnämnden i flera år haft som önskan att öka personaltätheten i
förskolan, läggs inga generella, pedagogiska, besparingar på förskolan inför 2015.
Pedagogisk omsorg (Familjedaghem)
De kommunala familjedaghemmen avslutades vid halvårsskiftet 2014.
En fristående enhet som bedriver pedagogisk omsorg finns i Fagerhult.
60
Familjecentralen
Redan 2007 beslutade kommunfullmäktige att arbetet med att inrätta en familjecentral I Habo
skulle påbörjas. Familjecentralen ska vara en mötesplats för barnfamiljer, där en
samlokalisering och samverkan mellan öppen förskola, mödravård, barnhälsovård och
socialtjänst utgör grunden för verksamheten.
Kostnadsminskning
Eftersom familjecentralens lokaler beräknas vara klara först till hösten 2015 kommer en
förskollärare inte att rekryteras förrän till augusti 2015. Därför budgeteras 300 tkr istället för
600 tkr, vilket innebär en tillfällig besparing på 300 tkr. Nyrekryterad
placeringsansvarig/handläggare för förskola kommer att ha ett verksamhetsansvar för
familjecentralen vilket innebär ansvar för planering, samordning och samverkan från hösten
2015.
Fritidshem
Fritidshemmen är både lokal- och verksamhetsmässigt integrerade med grundskolan, vilket
skapat många samordningsvinster både för fritidshemmen och skolan. För skolans del
innebär integreringen att det finns goda möjligheter till gruppdelningar de första åren i
grundskolan, vilket är positivt för elevernas lärande och utveckling.
Barnantalet på fritidshemmen ökar i och med att antalet barn i de lägre åren ökar och att man
kan se att fler barn stannar längre upp i åldrarna på fritidshemmen.
Tidigare budget bygger på schablonen 18,1 barn/årsarbetare.
Nyckeltal
Fritidshem 15 okt. 2013
Inskrivna elever per årsarbetare
Habo kommun
17,0
Kommungrupp
20,9
Riket
21,3
*Kommunala fritids
Kostnadsminskning
För att hamna i budgetbalans har personalminskningar skett,
Därmed ökar fritidshemsschablonen från 18,1 till 19,4 barn/årsarbetare.
Förskoleklass/Grundskola
Förskoleklass och grundskola utgör Barn och utbildningsnämndens mest omfattande
verksamhet. Skolenheterna är Fagerhult skola år F-6, Bränningeskolan år F-6,
Kråkerydsskolan år F-6, Malmgårdsskolan år F-1, Alléskolan F-6, Hagabodaskolan år 2-6
och Hagabodaskolan år 7-9. Verksamheten är indelad i fem skolområden. Varje skolområde
leds av en rektor.
Förskoleklass
Verksamheten budgeteras enligt schablon med 15,1 elever per lärare, vilket i statistik för riket
ligger över genomsnittet.
Verksamheten måste bedömas ihop med grundskola och fritidshem, då skolorna bedriver en
samlad skoldag där samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är av stor betydelse.
Nyckeltal Förskoleklass
Förskoleklass 15 okt. 2013
Antal elever per lärare (heltid)
Habo kommun
13,3
Kommungrupp
15,8
Riket
16,5
61
Kostnadsminskning
Även inom förskoleklass har personalminskningar skett, vilket innebär att den nya
schablonen ökar från 15,1 till 15,6 elever per lärare.
Grundskola
Grundskolans budget beräknas enligt en schablon med olika faktorer som klasstal, medellön,
undervisningstid mm. Utöver detta fördelas medel ut som tilläggsbelopp. Detta söks per
termin för barn med mycket stora behov av stöd. Det kan gälla tekniska hjälpmedel eller
assistentstöd.
Fördelning av resurser för läromedel, inventarier m.m. sker i form av elevpeng.
Städ, vaktmästeri osv. fördelas enligt avtal med tekniska kontoret och kommunens
städpolicy.
Nyckeltal Grundskola
Grundskola 15 okt 2013
Antal elever per lärare (heltid)
Habo kommun
11,2
Kommungrupp
12,2
Riket
12,1
* exkl. modersmål och svenska som andraspråk
Kostnadsminskning
För att hamna i budgetbalans har personalminskningar skett.
Detta innebär att den sammanlagda schablonen inom grundskolan minskar med ca 7
tjänster.
Dessutom minskas att städ och vaktmästerikostnader med 355 tkr.
Personalfortbildning
I de ämnen där det uppmärksammats att lärare saknar behörighet för att uppfylla
legitimationskraven, som gäller från juni 2015, pågår ett arbete med utbildning och
förändringar i organisationen på och emellan skolor.
I förskolan pågår ett utvecklingsprojekt om språkutveckling och i skolan en särskild läs- och
skrivsatsning, ”Språkbiten”. Några klasser arbetar med metoden ”Skriva sig till läsning”.
Läsåret 2013/2014 genomfördes Matematiklyftet och under läsåret 2014/2015 fortsätter
arbetet med att utveckla och förbättra matematikundervisningen i olika projekt.
I samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, påbörjades en
fortbildningssatsning för all personal inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Med stöd av SPSM kommer förskolor och skolor att få fortsatt stöd och utbildning under
läsåret 2014/2015.
Skolmåltider
I dagsläget har förvaltningen två leverantörer av mat, Habo kost och Sodexo.
I detta budgetförslag finns utökade kostnader för ökande elevantal.
Skolskjutsar
Skolskjutsavtalet med Carlsteins Trafik AB är förlängt och gäller fram till 2015-06-30. Arbetet
med en ny upphandling har påbörjats, för att vara klar så att ett nytt avtal har tecknats från
2015-07-01.
I budgetförslaget finns en indexuppräkning med 3 %.
62
Särskolan
De elever som är inskrivna i särskolan kan vara individintegrerade i grundskolan, gå i
grundsärskoleklass, gå på träningsskola eller tillhöra gymnasiesärskolan.
Krav för att bli inskriven i särskola är att det finns en utvecklingsstörning, med därtill hörande
pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. pedagog – social - psykolog- och
läkarutlåtande. Samråd med vårdnadshavare ska alltid ske.
Det låga antalet elever i varje årskurs, som behöver gå i särskoleklass eller träningsskola,
gör det svårt att ordna fungerande klasser i Habo kommun. Därför köper barn- och
utbildningsnämnden denna verksamhet av Jönköpings kommun genom ett samverkansavtal.
Några få elever är individintegrerade i grundskolan i Habo kommun. Skolor med
individintegrerade elever erhåller ett personaltillskott om 0,2 tjänst + ev. assistentstöd, som
söks som tilläggsbelopp.
Elevvård
I kostnaderna för elevvård finns skolpsykolog, kurator, skolsköterskor och tilläggsbelopp.
Tilläggsbeloppet söks per termin till barn- och elever med mycket stora behov av särskilt stöd.
Habo kommun har till 2015 fått en utökning av kurator och barnsamordnartjänst med 50 %
vardera.
Vuxenutbildning
Enligt skollagen 20 kap måste en kommun erbjuda utbildning motsvarande grundläggande
vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare (sfi).
Dessutom står det att kommunen skall erbjuda gymnasial vuxenutbildning, som svarar mot
efterfrågan och behov.
Från 2009 köps all vuxenutbildning genom ett samverkansavtal med Jönköpings kommun.
Habo kommun får i avtalet möjligheter till insyn och påverkan, får ta del av studie- och
yrkesvägledning och de studerande från Habo kommun får söka utbildningar på samma villkor
som studerande från Jönköping.
Ev. kan nya statliga medel tillkomma för att minska arbetslösheten i landet.
Gymnasieskolan
Habo kommun bedriver ingen egen gymnasieutbildning.
Kommunen tecknade sommaren 2011 ett nytt samverkansavtal med Jönköping, där de flesta
elever går, som sträcker sig fram till 2014-06-30. Om inte uppsägning sker från någon part
förlängs avtalet med ett år i taget.
Kulturskolan
Kulturskolan i Habo kommun utgör ett verksamhetsområde, som leds av en Kulturskolechef
och bedriver sin verksamhet på Malmgårdsskolan och i de olika skolenheterna. Kulturskolan
har de senaste åren närmat sig den reguljära skolan allt mer.
Habo kommuns avgifter för att delta i kulturskolans aktiviteter är låga, men en viss höjning
beslutades 2009.
Lokalfrågan för Kulturskolan beskrivs nedan.
63
FRAMTIDEN HOT/MÖJLIGHETER
Möjligheter
Vid olika kvalitetsmätningar kan man se att barnomsorg och skola i Habo kommun, genom
åren, håller hög kvalitet. Detta gäller både kunskapsresultat och kostnadseffektivitet.
Många barnfamiljer väljer att bosätta sig i Habo, vilket leder till en ökning av antalet barn i
förskolor och skolor. Det finns ett stort behov av nya förskoleplatser.
Skolinspektionen gjorde under våren 2013 en granskning av hela Habo kommuns barn- och
utbildningsverksamhet. Överlag fick verksamheterna gott betyg, förutom Hagabodaskolan,
där ett förändringsarbete pågår.
Det är fortfarande relativt ”lätt” att anställa kompetent och utbildad personal till de tjänster
som uppstår i skolan. Habo kommun ligger högt i ranking vad det gäller utbildningsnivå på
den pedagogiska personalen. Man kan också utläsa i Skolverkets redovisning om t.ex.
personaltäthet inom förskola, fritidshem och skola att Habo kommun i de flesta
verksamheterna ligger i fas med eller lite bättre än motsvarande kommuner.
För att bättre klara svåra rekryteringsproblem i framtiden har barn- och utbildningsnämnden
ett samarbete med Högskolan i Jönköping kring studenters praktik. Dessutom har ett likartat
samarbete startat med Högskolan i Borås.
Många stora reformer har under de senaste åren genomförts i svensk förskola och skola. I
Habo kommun har bland annat Matematiklyftet och en läs och skrivsatsning genomförts. Ett
antal förstelärare har anställts och det systematiska kvalitetsarbetet har förstärkts. Detta
innebär goda förutsättningar för en ytterligare förbättring och utveckling av förskolan och
skolan i kommunen.
Hot
Hotbilden berör främst de ekonomiska förutsättningarna. Totalt sett har Barn- och
utbildningsnämnden ett mycket ”slimmad” organisation, som snabbt blir sårbar om vissa
nyckelpersoner eller personalgrupper inte finns tillgängliga eller minskar i antal.
En kostnadsminskning på ca 6 500 tkr. innebär för barn- och utbildningsnämndens
verksamheter en kvalitetsförsämring, som kommer att slå mot, förskoleklass, fritidshem och
grundskola inom Habo kommun.
Eftersom alla idag har rätt att välja förskola och skola var man vill, kan vi bara minska
kostnaderna i kommunens egna verksamheter. Naturligtvis slår det också sedan mot andra
anordnare, då vår lägre ”skolpeng” kommer att slå igenom i vissa verksamheter.
Vi kan inte påverka kostnader i t.ex. särskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildning, då vi
där inte har några egna verksamheter, och därmed måste betala den kostnad anordnaren
begär. Vi kan heller inte påverka kostnader i förskolan, vad det gäller interkommunalt, då
kommunerna i länet beslutat att ersätta enligt lägeskommunens kostnader. Detta motsvarar
ca 22 % av totalbudgeten.
Under de senaste åren har vi inom skola och förskola sett allt fler barn och elever, som lider
av fysisk eller psykisk ohälsa och det är dessa som på olika sätt hamnar vid sidan om
verksamheten och som i sin tur senare renderar andra stora kostnader för kommunen. I
Folkhälsoenkät Ung 2013 kan vi till exempel se att Habo har den högsta andelen flickor i åk
9 som ”känner sig nere” bland länets kommuner. Habo är också den kommun som har den
64
lägsta andelen flickor i åk 9 som ”trivs bra med livet just nu”. Inom flera andra områden
utmärker sig Habo negativt. Resultaten i enkätsvaren skiljer sig mellan pojkar och flickor.
I dagsläget har kommunen 4 ungdomar i skolåldern placerade på olika institutioner. 2 elever
är placerade i speciella skolenheter för barn- och ungdomar med stora behov av stöd, främst
utifrån ett psykiskt hälsoproblem.
Varje sådan elev kostar verksamheten mellan 400-600 tkr per år och elev, totalt runt 3 000
tkr. per år.
Om personaltätheten minskar ges sämre möjligheter till nya gruppdelningar och sämre
möjligheter att se det enskilda barnet och dess förutsättningar.
Det är svårt att på kort sikt kunna säga om resultaten kommer att försämras. Det förs i
Sverige idag en stor diskussion om detta, där vissa forskare hävdar att t.ex. antal elever i en
klass inte påverkar resultatet lika mycket som den enskilde lärarens kompetens.
Vad vi däremot kan se är att antalet barn/elever med olika typer av neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar ökar, till exempel ADHD, autism och Aspergers syndrom. Dessa barn
kräver extra omsorg och stöd och ibland extra resurser för att de ska klara av skolan och
dess krav.
Den nytillsatta tjänsten som barnsamordnare är en bra förstärkning för att på ett bättre sätt ta
tillvara alla kompetenser som finns runt barn i behov av särskilt stöd.
Idag ställs ökade krav på digitala verktyg i skolan för att leva upp till skollagen, läroplanernas
krav på innehåll i undervisningen, kunskapskraven i många ämnen och för att kunna
administrera skolarbetet. Olika typer av digitala enheter (datorer, iPads, mobiltelefoner mm)
behövs, tillsammans med en förbättrad infrastruktur och en ökad kompetens hos pedagoger
och rektorer/förskolechefer. Barn- och utbildningsförvaltningen har lyft fram behovet av en
satsning på att öka antalet digitala verktyg i förskolor och skolor. Ett förslag har lagts fram om
en ”en till en-satsning” riktad till samtliga lärare och elever i årskurs 1-9 och med ett antal
lärplattor per avdelning i förskolan. Om inte en satsning på fler digitala verktyg i förskolan och
skolan genomförs kommer inte eleverna att kunna nå alla kunskapskrav. För många barn
och elever, framför allt de med särskilda behov, kan tillgång till digitala verktyg vara
avgörande för att nå målen. Digitala verktyg ökar också engagemanget och motivationen för
skolarbetet. Det har vi bland annat kunnat i resultaten från metoden ”Att skriva sig till
läsning”. Utan tillgång till digitala verktyg uppfyller inte heller kommunen skollagens krav på
likvärdig utbildning och att det ska finnas utrustning för att uppnå syftet med utbildningen.
Utan tillgång till moderna IT-verktyg kommer dessa inte heller att kunna bli en naturlig del av
det pedagogiska arbetet och alla elever kommer inte att ges förutsättningar att utveckla en
digital kompetens.
Kan man då inte göra ytterligare kostnadsminskningar inom administration och förvaltning?
När vi jämför förvaltningens personaltäthet med motsvarande kommuner, har Habo kommun
redan idag en ”slimmad” organisation, samtidigt som verksamheterna växer.
Förskolechefer och rektorer har idag fler anställda under sig än motsvarande kommuner.
Vi ser också i arbetsmiljöenkäten för barn- och utbildningsförvaltningen att stressfaktorer är
den fråga som får sämst resultat, med risk för psykisk och fysisk ohälsa.
Lokalförsörjning
Förskolan
Behovet av lokaler till förskolan ökar ännu en gång. Efter avstämning av inflyttningen under
året kan vi ännu en gång se att inflyttningen ökar och påverkar vår verksamhet mycket
65
snabbt. Förvaltningen har idag startat processen med att hitta lämpliga lokaler främst till
våren 2016. Under hösten 2014 kommer en akutförskola på Nygatan startas med maximalt
18 barn.
Osäkerheten att beräkna platsbehov inom barnomsorg har ökat med en allt större frihet att
välja omsorg för den enskilda familjen, samtidigt som nyinflyttningen och barnafödandet
varierar kraftigt beroende på den allmänna konjunkturen.
Svårigheten gäller inte den ekonomiska beräkningen då alla barn inom omsorg och skola är
värd en viss omsorgs eller skolpeng, utan mer hur stor barnökningen kommer att bli och
därmed behovet av lokaler
Grundskolan
Barn- och utbildningsnämndens beslut om att årskurs sex ska gå kvar på sina
ursprungsskolor och att Hagabodaskolan bara ska bli en årskurs 7-9 skola innebär att några
skolor måste anpassas till detta.
Fagerhults skola är från höstterminen 2013 helt anpassad och i stort totalrenoverad.
Bränningeskolan och Kråkerydsskolan har anpassats under våren 2014. Alléskolan har
byggts till för att klara tre parallellklasser, och var klar i augusti 2014. En tillbyggnad av
Hagabodaskolan 2-6 är planerad.
Hagabodaskolan 7-9 har utrymt stora delar av sina lokaler och flyttat in i tillfälliga moduler.
Det är i skrivande stund omöjligt att uppskatta vilken omfattning den kommande
renoveringen kommer att få och till vilken kostnad.
Ytterligare underhåll och anpassning har att göra med kommunens planer på en ny
Kulturskola tillsammans med träffpunkt Ankaret och hur elevutvecklingen kommer att bli.
Kulturskola
Kulturskolans behov av större och bättre anpassade lokaler till verksamheten är akut.
Habo kommun bör under våren 2015 besluta om inriktning.
Investeringsbudget 2015
I investeringsbudget för 2015 har barn- och utbildningsnämnden i rambeslutet erhållit
10 000 tkr.
Dessa investeringar skall täcka:
Inventarier Hagabodaskolan F-6, 3 500 tkr
Inventarier Hagabodaskolan 7-9, 6 500 tkr
Detta innebär att investeringen till Hagabodaskolan 7-9 har halverats i
rambeslutet. Kostnaderna för inredningen i en ombyggd skola är mycket svåra att beräkna
eftersom man återanvänder en del av inventarierna men förvaltningen anser att en halvering
är för optimistisk i dagsläget, då Hagabodaskolans inventarier är mycket slitna efter över 20
års användning
66
Nämnd:
Socialnämnd
Ordförande:
Hans Jarstig
Verksamhetsområde:
Social verksamhet
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Socialförvaltning
Peter Olofsson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
104 470
59 255
477
22 607
113 328
39 048
399
14 662
131 459
47 386
347
14 268
Summa kostnader
186 809
167 437
193 460
Externa intäkter
Interna intäkter
31 241
10 934
19 103
926
28 544
2 470
Summa intäkter
42 175
20 029
31 014
144 634
147 408
162 446
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Nämnd, central adm, kommunrehab,
färdtjänst
16 946
15 188
16 426
Äldre- och funktionshinderomsorg,
exkl psykiskt funktionshindrade
83 478
88 092
90 354
7 339
7 198
6 991
LSS, funktionshinderomsorg
15 522
16 208
21 283
Individ- och familjeomsorg
21 350
20 723
23 325
Nettokostnad
Fördelning per verksamhet.
Verksamhet
Funktionshinderomsorg, psykiskt
funktionshindrade
Flyktingverksamhet
Totalt
4 067
144 634
147 408
162 446
67
Målbeskrivning
Socialnämndens verksamhet ska sätta individen i fokus. Handläggning inom nämndens
område ska ha god kvalitet och ske skyndsamt. Insatser och åtgärder ska föregås av
noggrann utredning. Personalen ska ha ändamålsenlig utbildning och deras kreativitet och
erfarenheter ska tillvaratas.
Verksamhetsbeskrivning
Socialnämndens verksamhet omfattar fyra huvudområden
Äldreomsorg, ÄO
Hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Funktionshinderomsorg, FO
Individ- och familjeomsorg, IFO
Ofta behandlas äldre- och funktionshinderomsorgen i ett sammanhang, ÄFO.
Från 2013 har hemsjukvården förts över till kommunens organisation. Från 2014 har
ansvaret för färdtjänst i olika former övergått till länstrafiken.
Socialnämnden ansvarar också för:
Kommunens flyktingmottagning
Yttrande angående värdeautomatspel
Beslut och tillsyn avseende serveringstillstånd
Beslut och tillsyn avseende detaljhandel med öl
Tillsyn avseende handel med tobak
Tillsyn avseende handel med nikotinläkemedel
Rådet för pensionärer och funktionsnedsatta, RPF
Budget- och skuldrådgivning
Äldre- och funktionshinderomsorg
Äldre- och funktionshinderomsorg är samlingsnamnet för alla de insatser som ges till
personer med funktionshinder och som beror på ålder eller sjukdom/funktionshinder.
Verksamhetsspecifika lagar för äldre- och funktionshinderomsorgen
Socialtjänstlagen, SoL
Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade, LSS (Få personer över 65 år omfattas av
insatser enligt denna lag)
Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
All verksamhet förutom den s k frivilligverksamheten inom äldre- och
funktionshinderomsorgen är biståndsbedömd och grundar sig på myndighetsbeslut enligt
någon av de verksamhetsspecifika lagarna.
68
Undantag från detta är:
Den öppna fritidsverksamhet som bedrivs via dagverksamheten där biståndsbeslut ej krävs
Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Äldreomsorg
Inom verksamheten finns ordinärt boende och särskilt boende. Även vårdtagare under 65 år
med beslut om särskilt boende ingår i denna verksamhet.
Med ordinärt boende avses personer som bor i ”egen” bostad. Inom ordinärt boende kan
man få insatser i form av tidsbegränsade biståndsbeslut. Personer i ordinärt boende kan få
hjälp i form av hemtjänst, hemsjukvård, dagverksamhet och korttidsvård, det sistnämnda är
lokaliserat till Kärrsgården. Antal personer som har beslut om hemtjänst uppgick i augusti
2014 till ca 150 personer. Omfattningen i tid varierar mycket från person till person.
Personer med stora omvårdnadsbehov kan beviljas särskilt boende, SÄBO.
Biståndsbesluten är vanligtvis inte tidsbegränsade. Habo kommun har fn 80 lägenheter i
särskilt boende samt 14 korttidsplatser. Av lägenheterna i särskilt boende vänder sig 44 av
dem till personer med demenssjukdom och de övriga till personer med somatiska behov.
Funktionshinderomsorg
Nedan beskrivs verksamhetsområdet funktionshinderomsorg enligt lagen om särskilt stöd till
vissa funktionshindrade, LSS samt långvarigt psykiskt funktionshinder enligt
socialtjänstlagen, SoL.
Funktionshinderomsorgen avser insatser till personer under 65 år. Undantag är personer
som fyllt 65 år och som haft personlig assistent enligt LSS innan de fyllt 65 år. Dessa
personer får behålla sina insatser i form av personlig assistent även efter 65 års ålder.
Insatser enligt LSS
1. Rådgivning och personligt stöd (regionens ansvar)
2. Personlig assistent
3. Kontaktperson
4. Avlösarservice i hemmet
5. Korttidsvistelse
6. Korttidstillsyn (Skolungdomar över 12)
7. Boende
8. Familjehem
9. Bostad med särskild service
10. Daglig verksamhet (Sysselsättning)
Inom Habo kommun var 55 personer LSS-berättigade i juli 2014.
I övrigt ges insatser enligt socialtjänstlagen, se tidigare avsnitt.
69
Boendestödet psykiatri (45 personer år 2014) bedrivs inom Habo-Fyrans verksamhet. Daglig
verksamhet, LSS, har tidigare köpts av Jönköpings kommun men sköts i allt större
omfattning av den egna kommunen.
Sedan hösten 2013 tillgodoses behoven av bostad med särskild service eller serviceboende
för personer med psykiskt funktionshinder, i huvudsak genom tillkomsten av ett sådant
boende i den egna kommunen – se nedan.
Bostad med särskild service LSS 9:9
En boendeverksamhet och stödverksamhet enligt LSS 9:9 startade under slutet av 2013 i
form av bostad med särskild service eller serviceboende. Det är ett antal enskilda personer
med beslut om bostad med särskild service. Den boende har en egen lägenhet, men har
tillgång till en gemensamhetslokal/personallokal i lägenhetsområdet och personal kan stödja
den enskilde utifrån bedömt behov under veckans alla dagar och alla timmar. Verksamheten
täcker upp ett större behov som tidigare fått tillgodoses genom köp av bostad i annan
kommun.
Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården utförs med stöd av Hälso- och sjukvårdslagen.
Från 2013 ansvarar kommunerna i Jönköpings län för hemsjukvård under dygnets alla
timmar och veckans alla dagar. Enligt avtalet mellan kommunerna och landstinget gäller att
”Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer
som pga sjukdom och/eller funktionshinder inte på egen hand eller med stöd kan uppsöka
vårdcentral eller mottagning utan stora påfrestningar eller olägenheter …”. Man skrivs då in i
kommunal hemsjukvård. Personalgrupperna som arbetar med verksamheten består av
sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och övrig vårdpersonal i hemtjänst,
dagverksamhet och särskilt boende. Antalet patienter (hälso- och sjukvårdslagen benämner
målgruppen för ”patienter”) uppgår till ca 180, varav ca 100 bor i ordinärt boende. Genom ett
avtal så ansvarar Habo även för Mullsjös hemsjukvård under natten.
Kommunrehab
I begreppet hemsjukvård ingår även utprovning, anpassning och förskrivning av i stort sett
alla hjälpmedel som Haboborna kan behöva. Träning är också en uppgift inom
hemsjukvården.
Kommunrehab ansvarar för hjälpmedel till alla kommuninnevånare oavsett ålder eller
hemsjukvårdsinsatser. Arbetstekniska hjälpmedel kan behövas i verksamheter där det finns
personal. Rehabilitering ges till personer i det särskilda boendet inklusive korttidsplatser och
dagverksamheter, men även de som bor i sin ordinarie bostad. I det rehabiliterande arbetet
arbetar man i huvudsak med att handleda vårdpersonalen så att de kan arbeta
rehabiliterande.
Individ- och familjeomsorg
Det huvudsakliga arbetet inom Individ- och familjeomsorgen bedrivs på frivillig grund från
klientens sida. Det finns även tvångslagar inom verksamhetsområdet.
70
Verksamhetsspecifika lagar i huvudsak
Socialtjänstlagen, SoL
Lagen om vård av unga, LVU (Tvångslag)
Lagen om vård av missbrukare, LVM (Tvångslag)
Föräldrabalken
Individ och familjeomsorgen organiseras i tre grupper
Familjegrupp
Ekonomi och Vuxengrupp
Öppenvårdsgrupp
Kommentarer till budget 2015
I driftbudget finns följande förändringar jämfört med 2014 års budget:
-
-
Utökning med 225 % tjänst nattetid på demensavdelningarna (3 st à 75 %).
Utökning med 50 % tjänst arbetsterapeut för att klara ökade krav på vårdplanering i
hemmet, habilitering och kontroller av hjälpmedel.
Utökning i budget med 100 % socialsekreterare för bl a handläggning av
barnärenden.
Utökning i budget med 50 % socialsekreterare för bl a KOMET.
Personal kring en av de boende (med specifika sjukvårdsbehov) på Kärrsgården
somatik som kom efter att budget 2014 var beslutad är nu inlagda i budget.
Personalpoolen ökar ytterligare i omfattning. Avsikten är att minska behovet av
timvikarier. Ökningen har skett under 2014, men ej varit budgeterad. Inlagd i budget
för 2015.
Introduktion av timvikarier.
Successivt utbyte av trygghetslarm från analoga till digitala 1/3 per år.
Utökning av hjälpmedelsbudgeten pga att kostnaden fortsatt har ökat efter
kommunaliseringen av hemsjukvården.
Utökning i budget för dagcentral.
Tre assistansärenden som kom efter att budget 2014 var beslutad (två vid årsskiftet
2013/2014, ett i augusti 2014) är nu inlagda i budget.
Ytterligare ett enskilt assistanssärende har överförts från Försäkringskassan till
kommunen vid halvårsskiftet 2014.
Ombyggnad av datasystemet Magna Cura för ÄBIC.
Ökade licenskostnader Magna Cura.
Läsplattor och utbildning av nämnd.
Avgift barnahus och ungdomsmottagning.
Ökad budget för placeringar, både IFO och psykiatri.
Flyktingverksamheten är inlagd till en beräknad nettokostnad.
Flera utredningar av hemtjänsten pekar på god kvalitet men höga personalkostnader.
Rationaliseringar har gjorts och fler diskuteras. Ersättningsmodellen för LOV behöver
förändras då den bygger på att 75 % av personaltiden sker hemma hos kunden, något som
visat sig svårt (i landet i stort ligger siffran på 50-60 %).
Vid Kf-mötet i maj 2014 beslutades om ett tilläggsanslag för 2014 om 3 mnkr till hemtjänsten.
Avtalet om mottagande av ensamkommande flyktingbarn mellan 16-18 år sades upp efter
beslut i KF. Under hösten 2013 avvecklades HVB-boendet i Västerkärr och kvar finns nu ett
71
elevboende i Habo samhälle. Under 2014 har ett nytt avtal tecknats med Migrationsverket
om att ta emot 6 asylsökande barn/ungdomar. Under året har även tagits beslut om att
bygga ett HvB-hem i kommunen med drift i egen regi. Troligen kommer detta stå klart och ha
personal på plats vid halvårsskiftet 2015. För 2015 har avtalet med Migrationsverket
reviderats till 11 asylsökande barn/ungdomar.
Vårdplanering i hemmet: utskrivning från sjukhus där personen behöver fortsatt vård och
omsorg föregås av en gemensam vårdplanering (vpl) som sker på sjukhuset. Den enskilde,
anhöriga, biståndsbedömare, och sjukvårdspersonal deltar. Fram till 2013 sköttes detta av
Jönköpings kommun. Under 2014 har kommunens egna personal medverkat vid denna
insats på sjukhuset. Under våren 2015 kommer denna verksamhet att byggas upp i
kommunen. Planeringen i Jönköping, Mullsjö och Habo är att vpl ska ske i personens hem.
De första veckorna tillhandahålls ett ”startpaket” med hemtjänst, hemsjukvård och
hjälpmedel. Efter några veckor bedöms det varaktiga behovet som sedan rullar på. Det
förändrade arbetssättet kräver inledningsvis mer stöd av sjuksköterska, arbetsterapeut,
sjukgymnast och biståndsbedömare. Det långsiktiga behovet av hemtjänst och
korttidsplatser har erfarenhetsmässigt reducerats.
Ekonomiåtgärder
Förändrade kostnader
- Utökning av nattbemanning på demensavdelningarna: Kostnad ca 870 tkr
- Vårdplanering i hemmet m.m.: se ovan. Bedöms kräva 0,50 tjänst arbetsterapeut.
Kostnad ca 250 tkr
- Utökning med 1 tjänst socialsekreterare: Kostnad ca 540 tkr.
- Utökning med 0,5 tjänst socialsekreterare: Kostnad ca 280 tkr.
- Personal på Kärrsgården somatik: Kostnad ca 1 000 tkr (knutet till en enskild boende)
- Datalicenser m.m: ökad licenskostnad för Magna Cura samt ombyggnad av systemet.
Kostnad ca 140 tkr
- Hjälpmedel: Kostnad ca 50 tkr
- Dagcentral: Kostnad ca 300 tkr
- Personalpool: inom äldreomsorgen utökas personalpoolen. Totalt 800 % tjänst, en
nettoökning med 405 % tjänst. Underlättar kontinuiteten i vården och minskar
behovet av korttidsvikarier. Kostnad ca 1 600 tkr
- Personlig assistans: Tre ärenden som kom efter att budget 2014 var beslutad är nu
inlagda i budget samt ett ärende som tagits över från Försäkringskassan vid
halvårsskiftet 2014. Kostnad ca 2 744 tkr.
- Introduktion av timvikarier. Kostnad: 178 tkr.
- Socialnämnd: läsplattor och utbildning. Kostnad ca 55 tkr
- Placering IFO/psykiatri: Ökad budget med ca 3 776 tkr.
- Avgift barnahus och ungdomsmottagning: Kostnad ca 78 tkr
- Flyktingverksamhet: Kostnad ca 4 100 tkr
Reduceringar
- Försörjningsstöd: budgeten reduceras med ca 241 tkr
- Timvikarier: kostnaden beräknas minska med ca 1 600 tkr pga utökning av
personalpoolen.
- Boendestödet inom funktionshinderomsorgen omorganiseras/rationaliseras och
innebär att en 20 % tjänst och några timanställda tas bort, vilket innebär en minskad
kostnad om ca 390 tkr.
- Placeringar psykiatri: En placering avslutas i månadsskiftet februari/mars pga
personen beviljats bostad med särskild service i Habo kommun, vilket reducerar den
budgeterade placeringskostnaden. En placering har under 2014 finansierats till 50 %
av landstinget. Detta bedöms kvarstå under 2015. I det ursprungliga budgetförslaget
72
var denna placering upptagen till 100 %. Dessa två placeringar ger 609 tkr i
besparing.
Framtid
 Vid slutet av 2015 beräknas en familjecentral stå klar vid vårdcentrum. Här skall
socialtjänsten samarbeta med skola-barnomsorg i öppen förskola samt landstingets
psykosociala stödresurser för föräldrar med yngre barn.
 Mottagandet av EFB (ensamkommande flyktingbarn) verkställs under 2014 -15
genom köp av externa HVB platser i Västsverige. Efter sommaren 2015 beräknas ett
eget HVB för gruppen stå klart i Habo med plats för 10 + 10 ungdomar. En enhet för
integrationsfrågor kommer att formeras under året och innehålla ansvar för alla
flykting- mottagning och integrationsfrågor.
 Äldreomsorg: En dagcentral för äldre finns med i KF´s äldreomsorgsplan. Genom
Habo Bostäders köp av ett hus i centrum vid Blå Torget går denna fråga mot sin
lösning. Här skall man kunna aktivera sig, umgås och ta en enkel fika. Volontärer och
föreningar kommer att engageras i driften.
 Bostäder: Habo växer, åldras och fler grupper innevånare bosätter sig eller önskar bo
i kommunen. Behovet är stort av lägenheter i olika storlekar och prislägen, gärna
centralt belägna. Villaboende attraherar många men livet har många skeden och
kommuninnevånarna ser olika ut vad gäller ytbehov, tillgänglighet, ekonomi, behov av
stöd i boendet etc. Gröne vägen projektet med nya bostäder kan ses som ett viktigt
tillskott.
 Gruppbostad LSS: På vårt korttidshem (Kråkan) finns ett antal ungdomar vars
framtida bostadsbehov skulle kunna vara gruppbostad inom några år.
 Personalrekrytering: Kommunens karaktär med stor andel utpendlare,
villabebyggelse och en arbetslöshet på 3,3 % (lägst i länet) påverkar möjligheten att
rekrytera till många olika tjänster. Vissa personalgrupper kan tänka sig att pendla
medan andra oftare bor nära arbetsplatsen. Vårdutbildningarna på gymnasiet har ett
försvinnande litet antal studerande i förhållande till behovet. Konsekvensen är att det
både är för få sökande till tjänster med högskolekrav men även tjänster med
gymnasiekrav. Gruppen som står till förfogande för korttidsanställningar har krympt så
att det är svårt klara sjuk- och annan korttidsfrånvaro, speciellt inom vården.
73
Personal, exkl timanställda
Verksamhet
Årsarbetare
2014
Antal personer
2014
Årsarbetare
2015
Antal personer
2015
15,5
4,15
16
6
15,5
4,65
16
6
19,65
22
20,15
22
Äldreomsorg
- administration (ÄFO)/biståndsenh.
- anhörigkonsulent
- pool (inkl facklig tid 80 %)
- hemtjänst
- hemtjänst, natt
- korttidsplatser
- dagverksamhet
- sjuksköterskor
- särskilt boende, somatik
- särskilt boende demens
8,20
0,50
3,95
41,65
4,51
10,79
4,15
15,75
29,782
29,75
9
1
5
47
6
15
6
19
40
38
8,50
0,50
8
43
4,5
11,09
4,15
16,02
29,66
38,28
9
1
10
49
6
15
7
19
38
49
Summa
149,02
186
163,70
203
Funktionshinderomsorg, LSS och
långvarigt psykiskt funktionshinder,
SoL3
- personlig assistent /ledsagning
16,54
26
19
19
- Boendestöd/arbetskonsulent
- Daglig verksamhet
- Ungdoms/korttidsfritids
11,88
1,86
5,35
17
3
6
11,73
1,66
5,35
14
2
6
Summa
35,63
52
37,74
41
1,0
1,0
8,1
2,5
1
1
8
3
1,0
1,0
8,6
2,5
1
1
9
3
1,0
1
2,0
2
0,0
0
8,0
8
13,60
14
23,10
24
218
274
244,69
290
Gemensamt
Förvaltningsövergripande ledning och
administration
Kommunrehab
Summa
IFO, individ- och familjeomsorg
- administration, budget/skuldrådg.
- samordnare
- familj ekonomi vuxen
- öppenvårdsgrupp
- flyktingverksamhet administration,
ledning
- flyktingverksamhet
Summa
TOTALT
1
Denna personalgrupp har funnits även tidigare år men har inte ingått i redovisningen. Det är alltså inga nya
tjänster.
2
Ett par personer har flyttat över från särskilt boende somatik till särskilt boende, demens. Antalet årsarbetare
stämmer med vad som finns i personalbudgeten vid ingången av 2014 för respektive verksamhet. Ytterligare
rekryteringar inom särskilt boende, demens sker i början av 2014.
3
Noggrannare uppdelning inom funktionshinderomsorgen ger en mer rättvisande bild av antalet åa, dock kan
antalet personer vara lite missvisande eftersom flera delar sina tjänster mellan flera verksamheter/klienter.
74
Nämnd:
Miljönämnd
Ordförande:
Bertil Engström
Verksamhetsområde:
Miljö- och hälsoskydd
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Miljöförvaltningen
Annica Malmer
Bokslut 2013
Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
5 135
3 018
0
737
5 916
4 947
0
789
5 826
6 678
0
793
Summa kostnader
8 890
11 652
13 297
Externa intäkter
Interna intäkter
5 571
342
7 677
170
8 962
170
Summa intäkter
5 913
7 847
9 132
Nettokostnad
2 977
3 805
4 165
MÅLBESKRIVNING
Inom verksamhetsområdet ska miljönämnden och miljöförvaltningen arbeta för en hållbar
utveckling d.v.s. en utveckling som tillgodoser våra nuvarande behov utan att äventyra
kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
De övergripande målsättningarna för miljöförvaltningen är att för kommuninvånarna i Habo
och Mullsjö kommuner samt på nämndens uppdrag:
- Medverka till att vi till nästa generation kan lämna över ett samhälle där de stora
miljöproblemen är lösta.
- Kontrollera att miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen,
strålskyddslagen m.fl. lagar och förordningar följs.
- Arbeta med att förebygga och undanröja miljö- och hälsoproblem.
Utgångspunkten för arbetet är nationell lagstiftning, EU-lagstiftning, miljömålsarbetet på
nationell, regional och lokal nivå samt den globala miljöutvecklingen.
Enligt reglementet ska nämnden bland annat ”uppmärksamt följa dels utvecklingen inom
sakområdet och dels den allmänna utvecklingen inom kommunerna och dess närmaste
omgivning, samt ta nödvändiga initiativ som behövs i frågor om miljö, hälsoskydd, livsmedel,
smittskydd, tobak, renhållning, säkerhet och naturvård”.
75
Miljönämnden försöker ständigt förbättra och utveckla verksamheten. Planeringen av arbetet
utgår ifrån synsättet ”största möjliga miljö- och folkhälsonytta” med utgångspunkt i de av
riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmålen samt relevanta folkhälsomål. Målen
anger det tillstånd i den svenska miljön som är nödvändig för en hållbar utveckling.
Prioriterade utvecklingsområden under 2015
Miljö- och hälsoskydd
Tillsyn enligt verksamhetsplanen.
Öka verksamhetsutövarnas kunskap och användning av egenkontroll.
Regionala och nationella projekt inom området.
Livsmedel
Kontroll enligt verksamhetsplanen.
Projektinriktad kontroll (PIK).
Nationella projekt inom området.
Naturvård/miljöövervakning
Åtgärder i Vätterbäckarna för att främja biologisk återställning.
Kalkning enligt kalkningsplanen.
Luftmätningar
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Verksamhetsområdet för miljönämnden är Habo och Mullsjö kommuner. Antalet fast
anställda på miljöförvaltningen är 9,5 årsarbetare (1 förvaltningschef, 7 miljöinspektörer och
1,5 assistenter).
Verksamhetsområden: Verksamheten är indelad i områdena: Miljö- och hälsoskydd, livsmedel, naturvård och viss uppdragsverksamhet. De två första områdena avser främst tillsyn
och kontroll utifrån nationell lagstiftning samt EU-lagstiftning. I arbetet ingår planerade
inspektioner, offentlig kontroll, handläggning av ärenden som initieras av invånare, företag
och andra myndigheter samt riktade informationsaktiviteter. Tillsyn och kontroll är verktyg
som samhället har för att säkerställa en framtida hälsosam och god miljö. Arbete med naturvård är frivilliga åtaganden för kommunerna.
Verksamhetsinriktning och prioritering: Arbetet på miljöförvaltningen är målstyrt.
Verksamheten inriktas på att försöka arbeta förebyggande med syfte att öka kunskapen hos
verksamhetsutövare och allmänhet. Mål och aktiviteter fastställs i den årliga
verksamhetsplanen som antas av miljönämnden. Prioriteringar av valda aktiviteter i planen
sker utifrån den behovsutredning som görs årligen och utifrån största möjliga miljö- och
folkhälsonytta. Behovsutredningen beskriver alla de uppgifter nämnden är ålagd att utföra
enligt reglemente och lagstiftning samt resursbehovet för detta.
Miljöskydd
Området: Tillsyn sker på miljöfarliga verksamheter, vilka är verksamheter med utsläpp till
luft, vatten eller mark eller som hanterar kemikalier och avfall. Exempel på miljöfarliga
verksamheter är industrier, mekaniska verkstäder, drivmedelsstationer, reningsverk,
vindkraftverk, lantbruk och enskilda avlopp. För installation av värmepumpar och anläggande
av enskilda avlopp ska anmälan respektive ansökan inlämnas till miljönämnden.
76
Handläggning sker även av ärenden gällande renhållning, cisterner, köldmedia,
bekämpningsmedel, avfall m.m.
Tillsynen av enskilda avlopp som startade med en inventering 2007 fortsätter. Vid
inventeringen visade det sig att ca 700 avlopp var undermåliga med hög risk för förorening,
ca 700 hade mindre väl fungerande reningsförmåga och ca 700 st hade tillfredsställande
rening. Tillsynen bedrivs utifrån ”största möjliga miljönytta”, där krav i första hand ställs på
avloppen med sämst reningsförmåga.
Inriktning: Verksamhetens inriktning är att arbeta målstyrt och försöka frigöra mer tid för
planerad tillsyn. Den planerade tillsynen bedrivs därför projektinriktat. Händelsestyrda
ärenden t.ex. anmälningar om förändringar i verksamheterna och värmepumpar prioriteras
före planerad tillsyn. Tillsynsbesök bör ske varje år på B-verksamheter, vartannat år på Cverksamheter och vart femte år på U-verksamheter.
Hälsoskydd
Området: Inom verksamhetsområdet ingår bl.a. tillsyn av skolor och förskolor, hotell,
lägergårdar, idrottsanläggningar, badplatser, samlingslokaler, frisörer och hygienlokaler.
Klagomål på exempelvis fåglar, katter och hundar som skapar olägenheter, buller,
luktolägenheter, radon, fukt och mögelproblem hör också till hälsoskyddsområdet. Arbetet
syftar till att förebygga och undanröja olägenheter.
Inriktning: Hälsoskydd är till stor del ett händelsestyrt verksamhetsområde med
inkommande klagomål. Inriktning på tillsynen är att försöka genomföra mer planerad tillsyn.
Tillsynsbesök på anmälningspliktiga verksamheter (skolor, förskolor, bassängbad, solarier
och hygienbehandling med risk för blodsmitta) och strandbad bör ske varje år, tillfälligt
boende och camping vart tredje år och övriga objekt vart femte år eller vid behov. Tillsynen
sker projektinriktat.
Livsmedel
Området: Branscher som ingår i livsmedelskontrollen är bl.a. tillagnings- och
mottagningskök, restauranger, caféer, butiker, kiosker, livsmedelsindustrier och vattenverk.
Inriktning: Livsmedelsverksamheterna prioriterats utifrån riskklasser som anläggningarna
klassas in i enligt principen ju lägre riskklass desto känsligare verksamhet och desto fler
kontrolltimmar. Totalantalet kontrolltimmar för verksamheterna detaljplaneras årligen i en
tillsynsplan. Genom erfarenhetsklassning kan verksamheterna påverka sin riskklass. De som
sköter sig bra, klassas om till en högre riskklass. Enligt lagstiftningen är egenkontrollen av
mycket stor betydelse och ett av kraven för en verksamhetsutövare att få bedriva
verksamhet. Händelsestyrd tillsyn förekommer bl.a. genom registreringar av nya
verksamheter/ägarbyte, anmälan om matförgiftning, dricksvattenprovtagning m.m.
Miljöförvaltningen deltar i de PIK-projekt (projektinriktad kontroll på livsmedelsområdet) som
samordnas av länets PIK-grupp. Gruppen består av miljöförvaltningarna i länet.
Naturvård
Området: 10 av 20 bäckar som rinner till Vättern är i ett nationellt sammanhang särskilt
värdefulla ur natur- och/eller fiskesynpunkt i Vättern. En mycket stor del av
öringreproduktionen har sitt ursprung i Habos Vätterbäckar. Åtgärder pågår för att förbättra
reproduktionsmöjligheterna för öringen. Detta finansieras till största del av läns-
77
styrelsen/Naturvårdsverket men även kommunala medel behövs. Kalkning av vattendrag
sker utifrån en antagen kalkningsplan.
Inriktning: Biologisk återställning i Vätterbäckarna i Habo kommun fortsätter med
förprojekteringar och fysiska åtgärder. Kalkning av sjöar och vattendrag fortsätter som
planerat även 2015.
Strategiskt miljöarbete
Området: Samordningsansvaret för det strategiska miljöarbetet ligger på
kommunstyrelserna i Habo och Mullsjö kommuner men budgeten för arbetet ingår i
miljönämndens budget. En heltidsanställd miljöstrateg för arbetet finns placerad på
miljöförvaltningen. Ett nytt kommungemensamt miljöprogram för Habo och Mullsjös
strategiska miljöarbete antogs 2014.
Budgeterade kostnader och intäkter per område 2015
Verksamhet
Nämnd
Förvaltning
Hälsoskydd
Livsmedel
Miljöskydd
Skadedjur
Strategiskt miljöarbete
Summa gemensam verksamhet
Ersättning från Mullsjö, 39 %
Biologisk återställning, 100 %
Biologisk återställning, 85 %
Kalkning, 100 %
Kalkning, 85 %
Totalt
Budget 2015
Kostnad,
Intäkt, tkr
tkr
250
0
3 167
10
585
103
853
540
2 199
1 013
38
0
573
0
Netto, tkr
250
3 153
482
313
1 186
38
573
7 665
1 666
5 995
0
2 337
- 2 337
1 500
3 333
777
22
1 500
2 833
777
19
0
500
0
3
13 297
9 132
4 165
KONSEKVENSER AV BUDGET 2015
Den senaste behovsutredningen som gjordes på miljöförvaltningen för 2014 visar på ett
behov av ytterligare 1,5 tjänster för att klara tillsynen och övriga uppgifter som miljönämnden
är ålagd att utföra enligt lagstiftning och reglemente. Med hänvisning till behovsutredningen
äskades pengar till ytterligare en halv tjänst. Konsekvenserna om ingen ytterligare tjänst
skapas blir fortsatta prioriteringar i verksamheten med följd att inte allt hinns med.
I budgeten har en generell besparing inarbetats med 26 tkr.
78
FRAMTIDEN – HOT OCH MÖJLIGHETER
Hot
Ökad administration: Handläggarna måste prioritera kärnverksamheten och ska inte lägga
tid på administration som kan skötas av assistenter. Allt eftersom verksamheten utvecklas
och förändras måste förvaltningen fortsätta hitta vägar för att underlätta handläggningen ex.
genom att utveckla rutin- och informationsverksamheten.
Kompetens/sårbarhet: Det ställs höga krav på kompetens hos medarbetare på
miljöförvaltningen. Lagstiftningen ändras ofta och nya tillsynsuppgifter kommer till. En liten
förvaltning är sårbart då det är svårt att specialisera sig och en handläggare ibland är ensam
att bevaka ett område. Mycket tid behöver läggas på kompetensutveckling för att hålla
kunskapsnivån uppe.
Rekrytering/jämställdhet: Det är viktigt att kommunerna i framtiden kan vara attraktiva,
jämställda arbetsplatser. Detta för att kunna rekrytera kompetent personal och även få
personal att stanna kvar i kommunal verksamhet. Akademiker måste kunna erbjudas en bra
löneutveckling även inom den kommunala sektorn.
Möjligheter
Mål/prioriteringar: Tillsyns- och kontrolluppdraget utifrån lagstiftningen är omfattande. Det
är därför viktigt att i verksamhetsplanen precisera vad som ska göras och vilka mål som ska
uppnås. Inte bara för att uppnå miljöresultat, utan också i syfte att den psykosociala
arbetsmiljön ska vara god. Det som prioriteras ska genomföras på ett systematiskt och
projektinriktat arbetssätt. Behovsutredningen och tidsredovisningen är bra hjälpmedel vid
prioriteringar. Miljönytta, kvalitetssäkring och effektivitet är nyckelord.
Händelsestyrd-planerad tillsyn/kontroll: Händelsestyrd verksamhet (ex klagomål,
ansökningar, anmälningar, registreringar) läggs numera in i verksamhetsplanen för att ingå i
den långsiktiga planeringen. På så sätt undviks den ständiga ”konflikten” mellan den
planerade och den händelsestyrda tillsynen, som annars lätt upplevs som ”störande”. Ökade
resurser skulle givetvis skapa bättre utrymme för att genomföra mer planerad tillsyn och
kontroll.
Projektinriktad tillsyn/kontroll: Tillsyn och kontroll i projektform utgör en möjlighet genom
att man fokuserar på ett tillsynsområde i taget. Härmed ökar förståelsen för projektet hos
verksamhetsutövarna och fler objekt kan gås igenom på en kortare tid, med ökad miljö- och
folkhälsonytta som följd.
Egenkontroll: Krav på egenkontroll har funnits inom livsmedelslagstiftningen sedan början
av 1990-talet och inom miljö- och hälsoskyddsområdet sedan 1999, när miljöbalken trädde i
kraft. Syftet med egenkontroll är att verksamhetsutövaren ska ha rutinmässig kontroll på
risker i sin verksamhet och undanröja dem. Fortfarande är kunskapsnivån och tillämpningen
ofta bristfällig. Förvaltningen prioriterar ökad kunskap av egenkontroll hos
verksamhetsutövarna.
Samverkan lokalt/i länet/nationellt: Samverkan i länet genom miljösamverkan f och även
nationellt genom gemensamma projekt är en möjlighet speciellt för mindre kommuner som
Habo och Mullsjö. Här erhålls hjälp med projektupplägg, utbildning och sammanställningar.
Projekten får även större genomslagskraft och uppmärksamhet när flera kommuner
samverkar. Lagstiftningen är komplicerad och samsyn krävs vid regeltolkning för en enhetlig
och rättvis tillsyn. Samverkan inom kommunerna är oerhört viktig. Med den kompetens som
79
finns i en kommunorganisation finns alla förutsättningar för att skapa bra beslut. Inom miljö-,
bygg- och räddning har en gemensam rutin för handläggning av ärenden tagits fram.
Vätterbäckarna: Biologisk återställning av Vätterbäckarna pågår och här finns stora
möjligheter att återskapa miljöer som ökar naturvärden och öringreproduktion. Enligt den
antagna politiska visionen för mandatperioden ska den biologiska mångfalden öka.
Vätterbäckarna är ett långsiktigt strategiskt utvecklingsområde för Habo kommun som bidrar
till en god livsmiljö för flora och fauna men också för att attrahera invånare och turister. Ett
Besökscentrum för Vätterbäckarna och Vätterns omgivningar i Habo skulle öka denna
attraktionskraft.
Vattendirektivet: Effekterna av vattendirektivet har tydliggjorts av Vattenmyndigheterna i ett
åtgärdsprogram och en förvaltningsplan. Syftet är att genom ett systematiskt arbete bevara
och förbättra kvalitén i sjöar, vattendrag kust- och grundvatten. Åtgärder som kommer att bli
aktuella är t.ex. åtgärder av avlopp samt jord- och skogsbruk för att minska läckage av
näringsämnen till yt- och grundvatten. Åtgärderna överensstämmer med nämndens
miljömålsarbete.
Nyckeltal miljönämnden 2010-2013
Nyckeltal
Nettokostnad/invånare (kr/inv)
Nettokostnad av total
kommunbudget (%)
Antal registrerade ärenden
Antal delegationsärenden
Taxor/avgifter i % av
bruttokostnaden
Bokslut
2010
278
0,7
Bokslut
2011
257
0,6
Bokslut
2012
274
0,7
Bokslut
2013
274
0,6
802
341
22
1 109
405
25
1 259
320
22
683
294
24
80
Nämnd:
Kommunstyrelsen
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Central lönepott
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
0
0
0
0
-418
0
0
0
6 776
0
0
0
Summa kostnader
0
-418
6 776
Externa intäkter
Interna intäkter
0
0
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
Nettokostnad
0
-418
6 776
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Budgetförslagen är upprättade i 2014 års lönenivå.
Upptagen lönepott avser 2015 års beräknade löneökning fr o m april.
I potten ingår också medel för extra satsning på förskollärare.
81
Nämnd:
Kommunstyrelse
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Pensioner
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
29 589
554
0
0
23 924
580
0
0
26 671
705
0
0
Summa kostnader
30 143
24 504
27 376
Externa intäkter
Interna intäkter
15 893
0
15 000
0
16 700
0
Summa intäkter
15 893
15 000
16 700
Nettokostnad
14 250
9 504
10 676
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kostnaderna för pensioner beräknas enligt följande:
Utbetalningar individuell del
Utbetalningar övrigt
Premier
Skuldförändring
Löneskatt, 24,26 %, inkl FORA
Administrativa kostnader
KP-avifter (ingår i PO-pålägget)
Nettokostnad
Budget 2014
Budget 2015
10 679
7 965
855
-141
12 034
8 043
1 519
233
4 896
5 297
250
250
-15 000
-16 700
9 504
10 676
Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas efter den så kallade
”blandmodellen”. Detta innebär att pensionsförmåner som intjänats fr o m 1998 kostnadsförs
genom avsättningar i boksluten. Dessa avsättningar uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till 17,7
mkr inkl löneskatt.
82
Pensionsrättigheter intjänade tom 1997 redovisas som ansvarsförbindelse och ingår således
ej i de skulder som redovisas i balansräkningen. Denna skuld beräknas vid utgången av
2013 till ca 218,1 mkr inklusive löneskatt.
Budgetförslaget för 2015 grundas på KPA:s prognos 2014-01-10. Dessutom har upptagits
200 tkr för ev nya förtidspensioneringar.
83
Nämnd:
Kommunstyrelse
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Förändring av semesterlöneskuld
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
894
0
0
0
1 000
0
0
0
1 000
0
0
0
Summa kostnader
894
1 000
1 000
Externa intäkter
Interna intäkter
359
0
0
0
0
0
Summa intäkter
359
0
0
Nettokostnad
535
1 000
1 000
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Semesterlöneskulden förändras genom att den årligen beräknas på en ny lönenivå.
För 2015 uppskattas förändringen till 1 000 tkr. Dessa kostnader ingår ej i nämndernas
budgetar. Däremot ingår volymförändringar av semesterlöneskulden i nämndernas budgetar.
84
Nämnd:
Kommunstyrelse
Ordförande:
David Svensson
Verksamhetsområde:
Justering arbetsgivaravgifter
Förvaltning:
Förvaltningschef:
Kommunledningskontoret
Jan-Åke Johansson
Bokslut 2013
Rev Budget 2014
Budget 2015
Personalkostnader
Övrig extern kostnad
Kapitalkostnad
Övrig intern kostnad
-4 511
0
0
0
-4 500
0
0
0
-3 600
0
0
0
Summa kostnader
-4 511
-4 500
-3 600
Externa intäkter
Interna intäkter
6 526
0
0
0
0
0
Summa intäkter
6 526
0
0
Nettokostnad
-11 037
-4 500
-3 600
Personalkostnaderna i nämndernas budgetar är beräknade med ett
personalomkostnadspålägg (po) på 38,98 % vilket inbegriper arbetsgivaravgifter med
31,42 %.
För ungdomar resp pensionärer gäller dock lägre arbetsgivaravgift med 23,47 % resp
15,81 %.
Effekterna av den lägre arbetsgivaravgiften beräknas innebära lägre arbetsgivaravgifter med
ca 3,6 mkr
Under 2013 erhölls även återbetalning av tidigare inbetalda medel med 6 526 tkr, s k AFApengar.
85
Investeringsplan 2014 till 2017
86
Investeringar 2014 - 2017
Projekt Text
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
300
160
1 280
300
300
Kommunledningskontor
10005
11023
11034
11035
11020
11037
11038
11039
11040
11041
11042
Direktinv Central förv 5 års avskr tid
Planner, ny modul Agresso budgetsystem
IT Virtuella klienter
Storage
Decapus
Nytt serverrum, kommunhuset
Hagenskolan IT
Hagabodaskolan IT
Familjecentral IT
HVB-hem IT
IT Utredning växel
Systemverktyg
Share-point
E-myndighet
Helpdesksystem
It-utrustning Alléskolan 2
Back-up RTJ
System center
IT-utr kommunhus
Konferensanläggning
Inventarier, kommunhus
Totalt Kommunledningskontor
300
886
800
50
420
130
200
20
20
714
300
200
350
800
550
350
100
300
256
0
100
4 660
3 786
2 500
250
400
150
60
450
250
500
300
2018-
87
Projekt Text
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
100
100
300
100
300
Räddningstjänst
10005
10010
Direktinv Central förv 5 års avskr tid
Direktinv Central förv 10 års avskr tid
Terräng Mc
Förstainsatsbil
Transportbil
Släckbil
100
200
Totalt Räddningstjänst
300
200
300
400
1 000
300
1 800
700
1 000
1 000
800
0
0
0
0
700
2 200
0
0
0
Tekniskt kontor, skattefinansierat
Fastighet
21009
21022
21052
21062
21063
21068
21081
21098
21099
21102
21106
21118
21121
21122
Servicelägenheter, ombyggnad
Vårdcentrum, utemiljö, trädg, dränering
Alléskolan
Bränningevägen, GC-väg
Energiåtgärder enl miljö- & klimatplan
Kyla serverrum
Hissar, ombyggnation (lagkrav 2012)
Kameraövervakning
Familjecentral
Tillb Räddningstjänsten för ambulans
Renov, säkerhetsanpassning lekplatser
Alléskolan etapp II
Ny ventilation Räddningstjänsten
Ombyggnad NO-salar Hagabodaskolan
632
2 800
9 200
2 200
0
309
0
2 800
8 891
2 200
3 189
1 860
0
600
493
200
8 191
0
200
21 149
400
3 653
2018-
88
Projekt Text
21123
21124
21125
21990
22002
122005
22007
22010
21130
21131
21002
22000
22001
22003
22004
22006
22008
22009
Rivning ladugård Lilla Bränninge
Rivning Munkvillan
Utbyggnad kommunhus
Ospecificerat
Ankaret Kulturskoledelen
Hagenskolan tillbyggnad åk 6
Kråkerydsskolan anpasning åk 6
Hagabodaskolan ombyggnad hus 5 och 3
Digitalisering ritningar
Uppgradering INCIT
Brandskyddsåtg
Inventarier städ/vaktm
Omb Kärrsgården
Sporthall läktare ventilation
Ankaret/Hagabodaskolan vidareutveckling
Bränningeskolan anpassning åk 6
Utbyte av takbeläggning Vårdcentrum
Enkelt avhjälpta hinder
Utbyte av Inuvision ersätts med Web factory
Beläggning grusplan Sporthallen
Renovering duschrum Tennishall
Tillbyggnad GC kommunförråd
Skärmtak entré Vårdcentrum
Hagabodaskolans skolgård
Tennishall utbyte av golvbeläggning
Konvertering elvärme, Brandstorps fsk
Tilläggsisolering Brandstorps fsk
Tilläggsisolering Fagerhults matsal
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
11 000
26 000
455
16
10 545
25 984
38 600
0
37 700
8 000
34 500
0
0
8 000
34 500
9 000
0
9 000
Reviderad
budget
2014
173
196
8 370
910
0
12 984
2 484
900
100
150
400
200
5 200
0
0
1 000
2 000
70
Budget
2015
Ram
2016
1 570
0
13 000
1 245
0
Ram
2017
2018-
300
0 10 545
37 700
0
600
0
400
0
0
0
0
0
3 500
0
300
3 500
0
200
0
8 000
0 34 500
300
0
800
450
500
500
900
600
600
0
0
0
0
0
500
500
900
600
600
0
0
500
500
900
0
600
600
89
Projekt Text
Utbyte fönster, altandörrar Vårdcentrum
Ombyggnad fasader/fönster Kärrs fsk
Utbyte rötskadat tak Fagerhults skola, Hus 1
Tillgänglighetsanpassning Furusjö fsk
Parkering utemiljö Fagerhults fsk
Fuktåtgärder källargrund Vårdcentrum
Byte av värmecentraler Vårdcentrum
Nytt uppvärmningssystem Äventyret
Utbyte av utomhusarmaturer Hg
Fönsterbyte fritidsgård
Ny ventilation Äventyret
HVB-hem
Fastighet överföring till investeringar,
komponentavskrivningar
Totalt fastighetsenheten
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
2 800
400
400
0
0
0
2 800
400
400
Reviderad
budget
2014
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
2018-
0
0
400
0
2 800
0
400
500
300
400
200
400
400
500
300
200
300
300
200
14 100
0
14 100
0
75 704
14 100
3 415
3 915
3 915
80 085
14 960
6 265
0
0
300
0
0
2 500
500
0
500
2 500
-1 250
500
500
Gata/Park
21025
21036
21050
21069
21071
21072
21076
Habo tätort, Bussfickor/ väderskydd
Habo tätort, Bussfickor/ väderskydd, stb
Toppbeläggningar, ej underhåll
Div trafiksäkerhetsåtgärder
Bränninge II, gata
Väganslutning Sjogarpsleden-bostadsomr
Trafiksäkerhetsåtgärder + GC-väg
Kråkerydsvägen
Gatubelysning reinvesteringar
Trafiksäkerhetsåtgärder Kärrsvägen, +GC-väg
GC-väg Kärrsvägen, statsbidrag
200
-100
700
172
830
260
240
500
90
Projekt Text
21088
21089
21091
21109
21111
21115
21120
21126
21128
24000
24001
24002
24003
24004
24005
24006
Lilla Bränninge, gata
Omläggn gata, Parkg/Långg
Omb hiss Habo Station
Trafikskyltar, hastighetsöversyn
Skyttevägen, gata/gv-väg (OK-gränsen)
Fagerhults skola Hus 2
Plotter och GPS
Gatubelysning utbyte styrsystem
Tillgänglighet busshållplats stationsområdet
Inventarier Gata/park
Industrigatan tillfartsväg
Domsand/Fiskebäcks tomt, belysning
Domsand/Fiskebäcks tomt, standardhöjning gata
Domsand/Fiskebäcks intäkter tomtförsäljning
Toaletter, rastplats Västgöte
GIS-modul Gata/park
Tumbäck industriområde
Habo centrum, gata Skolgatan
GC-väg Kärrsvägen-Slätten
Koloniträdgårdar
GC-väg Hjovägen
GC-väg Munkaskogsvägen Slättens
idrottsplats
Gästgivaregatan
Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl
Kärnekulla, Utredningar i samband med
exploateringar
GC-väg vid Ekebacken
Exploatering Västra Solhöjden, etapp 1
Gata/Park överföring till investeringar,
komponentavskrivningar
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
750
551
500
300
1 200
0
1 200
1 200
150
150
200
-900
400
500
300
500
300
200
1 100
1 500
1 200
300
1 700
-4 000
0
3 600
1 000
0
0
3 600
1 000
1 600
0
2 000
1 000
1 500
0
1 500
0
1 500
700
3 600
4 000
0
0
0
700
3 600
4 000
0
1 600
700
2 000
1 800
700
2 200
0
15 500
2 695
2 695
2 695
2018-
91
Projekt Text
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
GC-väg Malmgatan
GC-väg Malmgatan, statsbidrag
Väg 26/47, medfinansiering
Parkeringsplats Malmgatan/Kärrsgården
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
0
0
2 200
-1 100
900
900
500
Totalt Gata/park
Totalt Tekniska, skattefinansierat
7 803
9 145
17 895
22 995
83 507
89 230
32 855
29 260
-800
200
500
200
500
-800
200
500
200
500
-800
200
500
200
500
Tekniskt kontor, Va-verksamhet
71002
71009
71010
71011
71012
71013
71014
71016
71017
71018
71019
71025
71026
71027
71028
71029
71031
71032
Bränningeområdet, proj va
Ekebacken, va
Anslutningsavgifter
Utrustning, vattenverk
Förnyelse, vattenledningar
Utrustning, avloppsverk
Förnyelse, avloppsledningar
Bränninge Grantorpet VA
Dagvattenavledning
Västerkärr VA-anslutning
Västerkärr Avlopp Mullsjö
Styr/övervakning mätstation överordn system
Habo centrum, va, Parkg/Långgatan
Ombyggnad reningsverk
Ventilation Habo avl reningsv (ARV)
Plan för ledningsnätet
VA-anslutning Mölekullen
Fiskebäckstomt kommunal VA-anläggning
7 500
16
7 484
250
527
-800
200
500
200
500
450
494
-707
1 438
1 083
83
0
3 800
250
159
3 484
560
4 000
2018-
92
Projekt Text
Fiskebäckstomt anslutningsavgifter
Habo centrum, va Skolgatan
Eket, Ebbarp m fl kommunal va-anläggning
Eket, Ebbarp m fl anslutningsavgifter
Gästgivaregatan VA
Fagerhult, Fagerlidsvägen m fl
Furusjö väster VA enligt VA-plan
Furusjö väster VA enligt VA-plan,
anslutningsavgifter
VA Västra Solhöjden, etapp 1
Anslutningsavgifter Västra solhöjden, etapp 1
Totalt Tekniskt kontor, Va-verksamhet
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
-3 600
3 600
0
0
-3 600
3 600
3 600
4 000
2 500
0
0
0
Reviderad
budget
2014
3 600
4 000
2 500
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
-3 600
1 600
500
2 000
500
500
1 600
500
2 000
1 800
2 000
-1 200
7 000
-1 200
2 000
11 911
2 200
7 760
8 900
7 900
0
0
0
Tekniskt kontor, Avfallshantering
Sibbabo återvinningscentral
Övervakningskamera
Väderskydd elavfall
0
200
200
Totalt tekniskt kontor, Avfallshantering
400
Fritid- och kulturnämnd
31023
Renovering omkl paviljong Slätten
Gräsklippare
Renovering friidrottsbanor
Industrihist museum/utveckling av Vätterbäcksproj
Inventarier/utrustning bibliotek
600
250
950
?
100
700
2018-
93
Projekt Text
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
Inventarier/utrustning fritidsgård
Totalt Fritid- och kulturnämnd
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
700
950
0
0
45
600
395
Barn- och utbildningsnämnd
40010
41001
41005
41006
41007
41008
Direktinv BUN 10 års avskr tid
IT-utveckling BUN
Inventarier Alléskolan etapp II
Inventarier Kråkeryd
Inventarier Bränninge
Inventarier öppen förskola familjecentral
Inventarier Hagaboda F-6
Inventarier Hagaboda 7-9 efter ombyggnad
0
0
5 964
200
200
150
Totalt Barn- och utbildningsnämnd
6 514
3 500
6 500
Socialnämnd
50010
51004
51011
51013
51016
51017
51018
51019
51020
51021
51022
Direktinv Socialförv 10 års avskr tid
Inventarier ungdomsfritids/korttids
Möbler till särskilt boende
Möbler hemsjukvården
Medicinteknisk utrustning
Inventarier dagverksamhet
Rehab, takskena träningsredskap mm
Möbler Sörgården
Komplettering SÄBO
Nyckelskåp
Tvättstuga inom hemtjänst
0
50
0
0
150
500
200
100
50
250
400
10 000
2018-
94
Projekt Text
51023
51024
51025
Stolar gardiner personalrum ÄFO
Möbler inv bostad med särsk service
Inv möbler demenscenter
Övergripande Sf
Gemensamt ÄHO
Särskilt boende
Psykiskt funktionshinder
LSS insatser
Gemensamt IFO
HVB hem
Totalt Socialnämnd
Totalt
Ram
Avvikelse
Total
Utgift
Redov
tom 2013
Återstår att
finansiera
Reviderad
budget
2014
Budget
2015
Ram
2016
Ram
2017
50
100
500
200
34
254
50
110
70
500
2 350
1 218
0
0
110 242
112 689
46 755
39 110
57 883
40 205
43 410
-54 806
-6 550
4 300
2018-
95
Taxor och avgifter
96
Taxor och avgifter
Kommunstyrelsen
Tekniska kontoret
Taxa 2014
Taxa 2015
a) Fast avgift/år
Mätarstorlek Ø 20 mm (Qn 2,5)
Mätarstorlek Ø 25 mm (Qn 6)
Mätarstorlek Ø 40 mm (Qn 10)
Mätarstorlek Ø 50 mm (Qn 15)
Mätarstorlek ≥ Ø 65 mm (Qn 25)
1 220:3 640:8 506:12 135:25 011:-
1 220:3 640:8 506:12 135:25 011:-
b) Förbrukningsavgift per m³
22:68:-
22:68:-
c) Tomtyteavgift per 100-tal m²
68:34:-
68:34:-
2:63
2:63
5:30
5:30
P- totalfosfor
103:74
103:74
N- totalkväve
0:00
0:00
22:68 per m³ alt 683:-
22:68 per m³ alt 683:-
16 847:-
16 847:-
31 102:-
31 102:-
VA-taxa (exkl moms)
För bostadsfastighet med högst två lgh
tas avgift ut för högst 1 200 m²
d) Fast avgift (särskild reningsavgift)
per kg i spillvattenavlopp avledd
extra föroreningsmängd enl
taxebilaga 1, för:
SSsed- sedimenterbar suspenderbar
substans
BOD7- organiskt material mätt som
biokemisk syreförbrukning
Vatten till byggarbetsplats
Anläggningsavgift (exkl moms)
Bostadsfastighet
a) Avgift avseende framdragning av
varje uppsättning servisledningar
till förbindelsepunkt för V, S och Df
b) Avgift avseende upprättande av
varje uppsättning av
förbindelsepunkter för V, S och Df
97
Taxa 2014
Taxa 2015
25:90:-
25:90:-
23 326:-
23 326:-
16 847:-
16 847:-
31 102:-
31 102:-
32:40:-
32:40:-
70 % av avgift enl pkt a)
85 % av avgift enl pkt a)
70 % av avgift enl pkt a)
85 % av avgift enl pkt a)
c) Avgift per m² tomtyta
Avgiften tas ut endast intill ett belopp som motsvarar
summan av avgifterna enl a), b) och d)
d) Avgift per lägenhet
Annan fastighet (t ex industri)
a) Avgift avseende framdragning av
varje uppsättning servisledningar
till förbindelsepunkter för V, S och
Df
b) Avgift avseende upprättande av
varje uppsättning
förbindelsepunkter för V, S och Df
c) Avgift per m² tomtyta
Delvis anslutning
Avgift för framdragen servisledning
en ledning
två ledningar
Avfallsavgift, exkl moms
I nedanstående ingår avfallsskatter
Grundavgift per år, exkl moms
80-liters kärl
140-liters kärl
190-liters kärl
240-liters kärl
370-liters kärl
660-liters kärl
Taxa 2014
PermanentFritidsboende
boende
916:1 323:1 607:1 993:3 140:4 635:-
354:509:-
397:402:408:410:836:938:718:1 873:-
232:232:-
766:-
Taxa 2015
PermanentFritidsboende
boende
916:1 323:1 607:1 993:3 140:4 635:-
354:509:-
397:402:408:410:836:938:718:1 873:-
232:232:-
766:-
Tömningsavgift per år, exkl moms
Differentierad prislista från entreprenadupphandlingen. Tömning varannan vecka
80-liters kärl
140-liters kärl
190-liters kärl
240-liters kärl
370-liters kärl
660-liters kärl
Hämtning varje vecka 240 liter
Hämtning varje vecka 660 liter
232:-
232:-
98
Taxa 2014
Taxa 2015
26:50:-
26:50:-
347:80:-
347:80:-
(112:- + 31:-) 143:-
(112:- + 31:-) 143:-
311:-
311:-
m³/ton
375:-/751:489:-/1 072:107:-/536:536:-/2 518:-
m³/ton
375:-/751:489:-/1 072:107:-/536:536:-/2 518:-
Markpris, industri Brandstorp
Markpris, industri övrigt inom centralorten
Markpris, småhus centralorten
Markpris, småhus Domsand
Nytillkomna tomter, övrigt (Fagerhult,
Furusjö, Baskarp, Brandstorp)
45:-/m²
90:-/m²
240:-/m²
130:-/m²
45:-/m²
90:-/m²
240:-/m²
400:-m²
130:-/m²
Avstyckningsavgift, exl. moms
16 000:-
16 000:-
Taxa 2014
Per 3 m
Tillägg för
plats
eluttag
Taxa 2015
Per 3 m
Tillägg för
plats
eluttag
Extrasäck hushållsavfall i samband med
ordinarie tömning
Trädgårds- och grovavfall/m³ samt
vitvaror/hämtning efter avrop
Latrin kr/hämtning (hämtnings- och
hanteringskostnad
Tillägg för extra hämtning efter budning av
hushållsavfall (kärl/säck) eller latrin
Avgifter Återvinningscentral
Sibbabo, inkl moms
Industri- och verksamhetsavfall brännbart
Industri- och verksamhetsavfall ej brännbart
Träavfall från verksamheter
Tryckimpregnerat virke från verksamhet
Tomtpris, exkl moms
Avser befintliga tomter. Vid nyexploatering
åsätts tomtpriset individuellt för varje
område.
Torgplats
Tillfällig saluplats (avgift per tillfälle)
Fast saluplats i tre månader
Tillkommande kostnad per månad för fast
saluplats
Fast saluplats i 12 månader
130:1 183:394:-
40:364:121:-
130:1 183:394:-
40:364:121:-
4 732:-
1 456:-
4 732:-
1 456:-
Tillfällig saluplats avser plats som nyttjas tillfälligt.
Fast saluplats kan tecknas för minst tre månader och högst 1 år. Vid tecknande av fast saluplats
faktureras hela beloppet vid ett tillfälle.
Samtliga saluplatser avser tre meter. Överskrids den ytan tas avgift ut för ytterligare en saluplats.
99
Behandlingsavgift enskilda avlopp,
exkl moms
Taxa 2014
Per
tömmningstillf
Taxa 2015
Per
tömmningstillf
Taxa 2014
Taxa 2015
Taxa 2014
Taxa 2015
Tillkommer vid
budning inom
1 vecka
Tillkommer vid
budning inom
1 vecka
Tillkommer vid
budning inom
1 arb dag
Tillkommer vid
budning inom
1 arb dag
188:188:188:-
188:188:188:-
932:932:932:-
932:932:932:-
Trekammarbrunnar &
slutna
tankar
≤ 3 m³
> 3≤6 m³
> 6≤9 m³
756:1 163:1 575:-
756:1 163:1 575:-
Volym >9m³
Tillägg/m³
123:-
123:-
Slanglängd
>20 m/10 m
75:-
75:-
100
KOMMUNSTYRELSEN
RÄDDNINGSTJÄNSTEN
Taxa tillstånd och tillsyn
Taxa 2014
Tillstånd och Tillsyn
Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) och Lag om
brandfarliga och explosiva varor (LBE).
Tillsyn enligt LSO och LBE
Grundavgift
Timpris
Tillstånd enl LBE, timpris
500: 500: 500: -
Taxa 2015
500: 500: 500: -
Avgift för tillsyner enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) och tillstånd och
tillsyner enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) konstrueras med
en grundavgift och en rörlig avgift.
Grundavgiften utförs som en schablon där viss förberedelse, efterarbete och resor ingår.
Den rörliga avgiften är baserad på arbetskostnader och administrationskostnader. Den
rörliga avgiften tas ut efter nedlagd tid på respektive tillsynsobjekt (byggnad och/eller
verksamhet). Den rörliga avgiften delas in i halva timmar. Varje påbörjad halv timme
debiteras.
Taxa för automatiska brandlarm
Automatiska brandlarm
Återställningsavgift om larm inte orsakats av brand eller
annat nödläge eller annan godtagbar anledning
Anslutningsavgift
Årligt abonnemang
Taxa 2014
2 500: -
Taxa 2015
2 500: -
1 500: 1 050: -
1 500: 1 050: -
101
Taxa för brandskyddskontroll
För utförande av brandskyddskontroll enligt lagen om skydd mot olyckor samt tillhörande
föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa. Priserna är exklusive moms.
Taxa 2014 Taxa 2015
Objekt i småhus
Grundavgift
Inställelse för utförande av brandskyddskontroll
117: -
119: -
Kontrollavgift
Kontroll av eldstad med tillhörande rökkanal. Se nedan
Villapanna fastbränsle:
45 minuter
Villapanna oljeeldad:
35 minuter
Lokaleldstad:
35 minuter
Lättbesiktigad anläggning* 25 minuter
351: 273: 273: 195: -
357: 278: 278: 198:50
Kontroll av tillkommande objekt. Samma skorsten som första objekt.
Se nedan
Villapanna fastbränsle:
20 minuter
Villapanna oljeeldad:
15 minuter
Lokaleldstad:
15 minuter
156: 117: 117: -
158:50
119: 119: -
Kontroll av tillkommande objekt. Egen skorsten. Se nedan
Villapanna fastbränsle:
35 minuter
Villapanna oljeeldad:
25 minuter
Lokaleldstad:
25 minuter
Lättbesiktigad anläggning* 20 minuter
273: 195: 195: 156: -
278: 198:50
198:50
158:50
* med lättbesiktigad anläggning avses okomplicerad eldstad ansluten till
fristående rökkanal med endast en genomföring och som inte går i något
schakt.
1.3
Tilläggsavgift
För kontroll genom temperaturmätning, tryckmätning, röktrycksprovning
eller läckagemätning uttas ersättning för mertiden med pris, som anges i punkt
4.3 nedan.
2.
Övriga objekt
Kontrollavgift utgår med pris som anges i punkt 4.3 nedan.
3.
Avgift för efterkontroll
För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår ersättning
med pris som anges i punkt 4.3.
102
4.
Särskilda bestämmelser
4.1
För extra inställelse, då kontrollen inte har kunnat utföras enligt ordinarie
avisering och skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning med en extra
grundavgift enligt 1.1 i taxan.
4.2
För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektsinnehavaren
begärt detta, utgår ersättning med pris som anges i punkt 4.3 med ett tillägg på
15 % om arbetet sker i anslutning till ordinarie arbetstid och med tillägg på 50 %
om arbetet sker på annan tid.
Med ordinarie arbetstid menas vardagar kl 07.00-16.00.
4.3
Timersättning utgår med 476:00 kr.
Påbörjad kvartstimme räknas som hel kvartstimme.
4.4
Vid beräkning av arbetstidens längd enligt punkterna 2, och 3 ovan inräknas
förflyttningstiden till och från förrättningsplatsen, dock längst avståndet från
centrum i Habo tätort till förrättningsplatsen.
4.5
I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och
förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen.
Taxa för rengöring/sotning
För utförande av rengöring (sotning) enligt lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt
tillhörande föreskrifter utgår ersättning enligt denna taxa.
Taxorna är exklusive moms.
1
Regelbunden rengöring (sotning) av objekt i småhus
och lägenheter
1.1
Grundavgift
För inställelse för rengöring (sotning) utgår avgift med
Inrymmer fastigheten komplementbyggnader, vilkas
avstånd till småhuset inte överstiger 200 m, så anses
rengöringsobjekt i dessa tillhöra småhuset.
1.2
Objektsavgift
För rengöring (sotning) av objekt med tillhörande rökoch förbindelsekanal eller bikanal i småhus utgår
avgiftenligt nedan.
I avgiften ingår omhändetagande av de produkter (sot
från konvektionsdelar och rökkanaler) som genererats
vid rengöringsarbetet.
Detta gäller ej för restprodukter (aska), som uppstår vid
förbränning av bränslet i eldstaden.
Taxa 2014
Taxa 2015
108:00
110:00
103
1.2.1 Första objektet i varje byggnad
1.2.2 Varje tillkommande objekt utöver första objektet
1.3
Lägenheter i flerbostadshus
I de fall rengöring (sotning) budas och debiteras mot
varje enskild bostadslägenhet gäller avgift enligt 1.1 och
1.2. Utförs rengöring (sotning) i flera lägenheter
samtidigt, samordnat av en beställare, gäller avgift enligt
2.1 och 2.2
1.4
Avvikelser
Om det vid utförandet av rengöring (sotning) enligt ovan
föreligger omständigheter eller sådana avvikelser som
medför att tidsåtgången för rengöringsarbetet avsevärt
förlängs, uttas ersättningen för rengöring i stället i form
av grundavgift enlig 1.1 samt timersättning enligt 3.1.
Taxa 2014
Taxa 2015
151:00
153:50
81:00
82:50
162:00
165:00
324:00
330:00
Vid dessa tillfällen ska rengöringsföretaget skriftligen
informera fastighetsägaren om detta, samt vilka årgärder
som kan/bör vidtas för att underlätta arbete.
2
Övriga objekt
För rengöring (sotning) i byggnader som ej är småhus
och/eller där värmepannans effekt överstiger 60 KW
samt imkanaler i storkök, utgår ersättning enligt 2.1 och
2.2
2.1
Inställelseavgift
För inställelse för rengöring enligt 2.0 uttas en avgift om
per man och tillfälle om
Avgift för flera utförare får endast uttas om
förutsättningarna är sådana att rengöringsobjetet kräver
detta.
2.2
Objektsavgift
För rengöring (sotning) enligt 2.uttas ersättning per man
och timma med pris, som anges i 3.1.
Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris.
3
Timersättning
3.1
Timersättning utgår med
För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad
kvartstimme som hel kvartstimme. För övertidsarbete
räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme.
104
Taxa 2014
4
Övriga bestämmelser
4.1
Extra inställelse
I de fall aviserad rengöringsförrättning inte kan utföras på
grund av att avbokning ej skett och tillträde inte är möjlig,
utgår ersättning med grundavgift. För den
rengöringsförrättningen som sedan genomförs vid annat
tillfälle debiteras enligt nedan.
I de fall ombokning sker och till tid då arbete pågår i
området, utgår ersättning enligt 1. Om ombokning sker till
tid då arbete inte pågår i området utgår ersättning som
anges i 2.1 och 2.2.
Ersättning enligt 2.2 gäller för tid på plats
4.2
Arbete utom ordinarie arbetstid
För arbete, som utförs utom ordinarie arbetstid (06-17),
orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie
arbetstid, uttas ersättning per man och timme med pris
som anges i 3.1 samt tillägg motsvarande den ökade
lönekostnaden i kr.
4.3
Speciell teknisk utrustning och förbrukningsmaterial
I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell
teknisk utrustning. För användande av speciell teknisk
utrustning exempelvis tvättaggregat samt kemikalier och
annat förbrukningsmaterial utgår tilläggsersättning enligt
överenskommelse.
Stoftsug anses vara konventionell utrustning.
4.4
Beställt arbete
För undersökningsarbete, urbränning eller annat av kund
beställt arbete inom ramen för den föreskrivna
rengöringen uttas ersättning per man och timma med pris
som anges enligt 2.
Taxa 2015
105
BYGGNADSNÄMNDEN
Taxa 2014
Taxa 2015
Taxan behandlas av Kommunfullmäktige
2012-11-29. Taxan revideras årligen med
förändringar i prisbasbeloppet.
Bygglovsavgiften i ett standardärende beräknas
enligt formeln mPPB x OF x HF x N.
mPPB = milliprisbelopp (2014: 44,4; 2015: 44,5)
OF = objektsfaktor som är fastställd i taxan
HF = handläggningsfaktor som är fastställd i taxan
N = faktor som bestäms av kommunen, fn 0,8
Exempel på bygglovavgifter
Bygglovsavgift för friliggande enbostadshus med
garage, sammanlagd bruttoarea max 299 kvm.
18 510:-
18 552:-
Garage 35 kvm, eget ärende inom detaljplanelagt
område
4 545:-
4 556:-
Tillbyggnad industri (normal art) 300 kvm
22 377:-
22 428:-
Enkel oisolerad lagerhall 300 kvm
25 857:-
25 916:-
6 660:-
6 675:-
Nybyggnadskarta
106
FRITIDS- OCH KULTURNÄMNDEN
Taxa 2014
Konstgräsplan Slätten (föreningar från kommunen)
-”(övriga förhyrare)
Övriga avgifter:
Bastubad
Medlemskort fritidsgården Lövet
Lotteritillstånd § 14
Lotteritillstånd § 11
Simundervisning *)
Avgift för ej återlämnad nyckel
Sporthall:
A-hall och C-hall
B-hall
Alléhallen
Styrketräning
Kråkerydskolans gymnastikhall
Bränningeskolans gymnastikhall
Gunnarsbo:
Samlingssal
Konferensrum
Konferensrum bibliotek
Scen
Kopiering:
SV/A4 första 10 ex. sedan 1:-/st
SV/A3 första 10 ex. sedan 1:-/st
Färg/A4
Färg/A3
OH SV
OH färg
*) Från och med andra barnet 50 % syskonrabatt, 50 %
rabatt för barn som inte lärt sig simma första året
Taxa 2015
80: -/tim
250: -/tim
80: -/tim
250: -/tim
20: 50-200: -/år
300: 0-800: 300: -/elev
200: -
20: 50-200: -/år
300: 0-800: 300: -/elev
200: -
80: -/tim
60: -/tim
80: -/tim
80: -/tim
50: -/tim
50: -/tim
80: -/tim
60: -/tim
80: -/tim
80: -/tim
50: -/tim
50: -/tim
500: -/tillf
150: -/tillf
150:-/fillf
1 000: -/tillf
500: -/tillf
150: -/tillf
150:-/fillf
1 000: -/tillf
3:3:6:12: 3: 6:-
3:3:6:12: 3: 6:-
107
Taxa 2014
Förkommet lånekort
Förkommen streckkodsetikett
Förkommet chip
Förkommen DVD-ficka
Beställning av bok
Fjärrlån
Övertidsavgift per bok och dag (endast
vuxenböcker)
Övertidsuttag 14-dagarslån per bok och dag
(Även Music-cd)
Maxbelopp per återlämningstillfälle
Plastkassar
DVD-lån per vecka
Övertidsuttag DVD per dag
Fax inrikes/ utrikes
Schablonavgifter för förkomna böcker:
Barn, skön
Barn, fack
Vuxen, skön
Vuxen, fack
(Undantag görs vid spec. dyrbara böcker och helt
nya böcker som kan köpas in igen)
Tidskrifter
Ljudbok
DVD-film
CD-ROM
Music-cd
Pocketbok
Taxa 2015
20: 10: 10:10:10:20:-
20: 10: 10:10:10:20:-
2: -
2: -
3: -
3: -
300: -
300: -
2:00
20: 10: -
2:00
20: 10: -
10: - resp 20: -
10: - resp 20: -
75: 75: 175: 175: -
75: 75: 175: 175: -
30: 175: 300: 100: 180: 50: -
30: 175: 300: 100: 180: 50: -
108
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Taxa 2014
Taxa 2015
(I förekommande fall tillkommer mervärdesskatt
enligt gällande regler)
Kulturskoleavgifter
Avgifterna delas in i aktiviteter A, B, C, D
A: Instrumental/sångundervisning, (minst
900: -/år
900: -/år
770: -/år
770: -/år
300: -/år
300: -/år
0: -/år
0: -/år
12ggr/termin), innefattar även
orkesterundervisning, i den mån kulturskolan har
praktisk möjlighet att erbjuda sådan.
B: Gruppundervisning. 10 ggr/termin.
Ex: Barngrupper/popgrupper/dans
C: Instrumenthyra. I den mån kulturskolan har
instrument så hyr vi ut under första spelåret.
Debiteras oavsett tredje aktivitet och/eller
syskonrabatt.
D: Syskonrabatt
Avgift debiteras ej fr o m tredje syskonet.
Specialelever:
Elever som vill spela fler instrument/solosång enligt
aktivitet A, måste ansöka om detta. Elev som
antagits som specialelev betalar hel avgift på
samtliga aktiviteter A.
Barnomsorgsavgifter:
Maxtaxa tillämpas
Se www.habokommun.se (Kommun och politik,
kommunfakta, avgifter, förskola och fritidshem).
Avgift uttages 12 månader per år.
109
SOCIALNÄMNDEN
Taxa 2014
Taxa 2015
Fr o m 2002-07-01 gäller MAXTAXA inom äldreomsorgen, vilket innebär att högsta avgift som
får tas ut är 48 % av prisbasbeloppet per månad. Socialnämnden antog 2004-09-01 ett
förslag, för beslut i fullmäktige, på nytt avgiftssystem för äldre- och handikappomsorgen. Ingen
kan betala mer än 1 780 kr/mån, beroende på inkomst blir den slutliga avgiften mellan
0 –1 780 kr/mån.
Avgifterna grundar sig på en procentsats av högsta avgift och förändras med prisbasbeloppet
(44 500 kr, 2015). Samtliga avgifter avrundas till närmaste jämna krontal.
Hemtjänstavgift:
Hemtjänstavgiften i Habo delas upp i service- och
omsorgsavgifter.
Serviceinsatser - har makar/sambos en
serviceinsats delas avgiften lika mellan dem.
Städning (varannan vecka), 25 % av maxavgift
Tvätt- och klädvård (varannan vecka), 20 %
Fönsterputsning (1 gång/år), 0,9 %
Inköpsservice (en gång/vecka), 15 %
Promenader (1-2 ggr/vecka), 20 %
Matdistribution
444:-/mån
355:-/mån
400:-/år
266:-/mån
355:-/mån
10:-/port (max
310:-/mån)
445:-/mån
356:-/mån
401:-/år
267:-/mån
356:-/mån
10:-/port (max
310:-/mån)
Nivå 1: 1-5 hjälptillfällen/vecka, 35 % av maxavgift
Nivå 2: 1-2 hjälptillfällen/dag, 70 %
Nivå 3: 3-4 hjälptillfällen/dag, 100 %
622:-/mån
1 243:-/mån
1 776:-/mån
623:-/mån
1 246:-/mån
1 780:-/mån
Trygghetslarm – 10 % av maxavgift
Extra larmklocka till make/maka, 5 % av maxavgift
178:-/mån
89:-/mån
178:-/mån
89:-/mån
Nivå 1: -4 timmar/mån, 25 % av maxavgift
Nivå 2: 5-10 timmar/mån, 70 %
Nivå 3: 11- timmar/mån, 100 %
444:-/mån
1 243:-/mån
1 776:-/mån
445:-/mån
1 246:-/mån
1 780:-/mån
Enstaka ledsagning – 15 % av maxavgift
266:-/tillfälle
267:-/tillfälle
59:-/dygn
max 1 776:-/mån
59:-/dygn
max 1 780:-/mån
Omsorgsinsatser - är indelade i 3 nivåer
beroende på antal hjälptillfällen. Personer i särskilt
boende med helinackordering hamnar i nivå 3. För
personer i särskilt boende med hemtjänstavgift är
nivåindelningen som i ordinärt boende.
Avgift för regelbunden ledsagning är uppdelad i 3
nivåer som beror på omfattning
Avgift för korttidsplats – avgiften för korttidsplats
endast dag- eller nattetid är 2/3 av fastställd avgift,
vid dubbelbeläggning minskas avgiften med 15 %.
Omsorgsavgift, 100 % av maxavgift/månad
110
Taxa 2014
Avgift för dagverksamhet – delas upp i 3 nivåer
beroende på behovet av insatser, utöver detta
debiteras för lunch och mellanmål
Nivå 1: 1 besök/vecka, 16 % av maxavgift
Nivå 2: 2 besök/vecka, 32 %
Nivå 3: 3 besök/vecka, 48 %
Taxa 2015
284:-/mån
568:-/mån
852:-/mån
285:-/mån
570:-/mån
854:-/mån
6 000:6 000:3 300:-
6 000:6 000:3 300:-
2 200:500:-
2 200:500:-
Avgifter för ansökningar om serveringstillstånd
enligt alkohollagen
Avgifterna beräknas efter gällande basbelopp
(44 500 kr, 2013) och avrundas till närmaste jämna
hundratal kronor.
Permanenta tillstånd
Nytt tillstånd, servering till allmänheten, 13,5 %
Nytt tillstånd, servering till slutna sällskap, 13,5 %
Utökat serveringstillstånd*, 7,5 %
*gäller utökat/förändrat alkoholsortiment,
utökade/ändrade serveringstider, ombyggnad av
lokaler, förändring av/ny inriktning på
verksamheten, ändrade ägarförhållanden mm.
Tillfälliga tillstånd
Tillstånd, servering till allmänheten, 5,0 %
Tillstånd inkl tillsynsavgift, servering till slutna
sällskap
111
Taxa 2014
Taxa 2015
Avgifter för tillsynsverksamhet enligt
alkohollagen
Tillsynsavgiften delas upp i grundavgift och
tillsynsavgift
Grundavgift
Årsomsättning (öl, vin, sprit) kronor
50 000, 1,5 %
50 001 – 100 000, 2,5 %
100 001 – 250 000, 6,0 %
250 001 – 500 000, 12,0 %
500 001 – 1 000 000, 18,0 %
1 000 001 29,0 %
2 000:-
2 000:-
700:-/år
1 100:-/år
2 700:-/år
5 300:-/år
8 000:-/år
12 900:-/år
700:-/år
1 100:-/år
2 700:-/år
5 300:-/år
8 000:-/år
12 900:-/år
900:400:444:-
900:400:445:-
Tillsynsavgifter för folköls- och tobaksförsäljning
samt nikotinläkemedel till konsument
Folkölsförsäljning, 2,0 %
Tobaksförsäljning, 1,0 %
Försäljning av receptfria läkemedel, 1,0 %
112
MILJÖNÄMNDEN I HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER
Nuvarande taxor för miljönämndens verksamhet har antagits av Kommunfullmäktige i Habo
2012-10-25, § 86, och i Mullsjö 2012-06-19, § 53. Taxorna omfattar verksamhet som
regleras av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, strålskyddslagen och uppdragsverksamhet.
Taxorna i sin helhet finns tillgängliga på miljöförvaltningens hemsida www.habokommun.se
Ovanstående beslut innebär att taxorna årligen ska räknas upp med index. För 2015 innebär
detta en uppräkning med 2,90 procent. Sammantaget kommer timtaxan avseende
livsmedelskontrollen att höjas från nuvarande 1 086 kr till 1 118 kronor och timtaxan
avseende miljötillsynen från 883 kronor till 909 kronor.
KOMMUNSTYRELSEN
KOMMUNLEDNINGSKONTORET
Taxa 2014
Taxa 2015
Generellt för kommunstyrelsen och övriga
nämnder
Avgifter för kopiering av allmänna handlingar
exkl moms
-
för allmänheten
- för föreningar
3: - per kopia
oberoende av antal
kopior
3: - per kopia
oberoende av antal
kopior
Upp till 25 kopior 2: -,
därefter 1: - per st för
efterföljande
kopior
Upp till 25 kopior 2: -,
därefter 1: - per st för
efterföljande
kopior
113
Kommunfullmäktiges protokoll
114
KS14/134
§ 88
Budget 2015
Beslut
Kommunfullmäktige beslutar att
DRIFTBUDGET
1. Kommunfullmäktiges nettobudgetanslag uppgår till 894 000 kronor.
2. Kommunrevisionens nettobudgetanslag uppgår till 730 000 kronor.
3. Överförmyndarverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till 681 000
kronor.
4. Kommunstyrelsens nettobudgetanslag uppgår till 4 068 000 kronor.
5. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 29 867 000
kronor.
6. Tekniska kontorets nettobudgetanslag uppgår till 21 541 000 kronor.
7. VA-verksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -45 000 kronor.
8. Avfallsverksamhetens nettobudgetanslag uppgår till -18 000 kronor.
9. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 5 682 000 kronor.
10. Byggnadsnämndens nettobudgetanslag uppgår till 1 812 000 kronor.
11. Fritids- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 15 403 000
kronor.
12. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till
302 156 000 kronor.
13. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 162 985 000 kronor.
14. Miljönämndens nettobudgetanslag uppgår till 4 161 000 kronor.
15. Nettobudgetanslaget till lönepott uppgår till 7 219 000 kronor.
16. Nettobudgetanslaget till pensioner uppgår till 10 676 000 kronor.
17. Nettobudgetanslag till ökad semesterlöneskuld uppgår till 1 000 000
kronor.
18. Nettobudgetanslag till justering av arbetsgivaravgifter uppgår till
-3 600 000 kronor.
19. Nettobudgetanslag för nya avskrivningar uppgår till 4 000 000 kronor.
115
INVESTERINGBUDGET
20. Kommunledningskontorets nettobudgetanslag uppgår till 3 786 000
kronor.
21. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, fastighetsavdelning, uppgår till
80 085 000 kronor.
22. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, gata/park uppgår till 9 145 000
kronor.
23. Tekniska kontorets nettobudgetanslag, vatten/avlopp uppgår till
7 760 000 kronor.
24. Räddningstjänstens nettobudgetanslag uppgår till 300 000 kronor.
25. Fritid- och kulturnämndens nettobudgetanslag uppgår till 395 000
kronor.
26. Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till
10 000 000 kronor.
27. Socialnämndens nettobudgetanslag uppgår till 1 218 000 kronor.
TAXOR OCH AVGIFTER
28. Taxor och avgifter för år 2014 fastställs enligt sidan 98 och följande
sidor i arbetsutskottets beslutsunderlag.
SKATTESATS
29. Utdebiteringen för år 2015 fastställs till 22:17 kronor.
PARTISTÖD
30. Partistödet för år 2015 fastställs till 6 429 kronor i grundbidrag samt
7 286 kronor i mandatbidrag.
UPPLÅNING
31. Kommunens långfristiga upplåning vid utgången av år 2015 får uppgå
till högst 319 000 000 kronor, inklusive revers till Habo Energi om
15 000 000 kronor.
32. Utöver den maximala långfristiga upplåningen, får tillfällig upplåning
ske med högst 35 000 000 kronor.
SÄRSKILDA BUDGETANVISNINGAR
33. Kommunfullmäktige antar Särskilda budgetanvisningar, enligt sid 1920 i arbetsutskottets beslutsunderlag, i 2015 års budget.
ÖVRIGT
I övrigt fastställer kommunfullmäktige förslag till Budget 2015 enligt
arbetsutskottets beslutsunderlag. Ovanstående innebär att resultatet
uppgår till 1 460 000 kronor.
116
Kommunfullmäktiges behandling
Ekonomichef Claes-Arne Wahlin föredrar budgeten och framförallt de
ändringar som skett efter budgetberedningens behandling. Budgeten är
inte stark, ett mycket lågt budgeterat resultat. Investeringarna är också på
en mycket hög nivå, nästan 113 miljoner kronor. Claes-Arne Wahlin
redovisar också jämförelser mellan budget 2014 och förslag till budget för
2015. Exempelvis får socialnämnden ett tillskott på 15 miljoner kronor och
barn-och utbildningsnämnden nästan 8 miljoner kronor.
David Svensson (S) poängterar att det blir ett tufft budgetår framöver samt
yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Lars Davidsson (KD) tillstyrker kommunstyrelsens förslag och berättar att
det varit stor enighet vid framtagandet av budgeten och de satsningar som
sker på socialnämnden och barn-och utbildningsnämnden. Resultatet är
en utmaning och ”hjärnkoll” behövs på utgifterna.
Thomas Werthén (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och berättar
att processen med noggrann genomgång av rambudgeten har medfört
små förändringar i det slutliga budgetförslaget. De förändringar som har
skett beror på volymförändringar. Ett vakande öga behövs fortsättningsvis
på socialförvaltningens kostnader.
Ulf Bertills (C) tillstyrker kommunstyrelsens förslag som är väl
genomdiskuterat i sann Habo-anda. Dock växer Habo för fort och det är
stora utmaningar för Habo kommun framöver men vi får alla hjälpas åt
enligt Ulf Bertills.
Anders Rickman (FP) berättar om en spännande budgetprocess, där det
är extra viktigt att komma överens. Det innebär många kompromisser att
man fått ge och ta. Vi från Folkpartiet ställer oss bakom budgetförslaget
men vill framför allt lyfta fram att det är en ”engångsbudget” då budgeten
går precis ihop. Vi måste prioritera mer framöver. Kommande
investeringar innebär en mycket hög ny belåning som vi är oroliga för inom
Folkpartiet. Slutligen är budgeten ett levande dokument och senast igår på
kommunstyrelsen beslutade vi att godkänna avtal om flyktingmottagning
och ensamkommande barn. De statliga medel som ges ska dock räcka till
verksamheten och det ska varken bli någon kostnad eller vinst för Habo
kommun. Anders Rickman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Margareta Fick (MP) tillstyrker liggande förslag.
Olle Moln Teike (SD) inleder med att nämna inför valet gick nästan alla
partier ut med att man vill öka personaltätheten inom äldreomsorgen. Olle
Moln Teike och Sverigedemokraterna yrkar att





Öka personaltätheten inom äldreomsorgen från 0,67-0,71
Trygghetslarm ska vara gratis
Ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner kronor till barn-och
utbildningsnämnden för att kunna bibehålla personaltätheten
Kommunalrådens tjänster minskar med 0,4 miljoner
Kommunen säger upp avtalen med Migrationsverket gällande
117




mottagande av asylsökande och mottagande av ensamkommande
flyktingbarn
Avslag på att kommunen bygger ett HVB-hem på Ringvägen för
14,1 miljoner kronor
Avslag på inköp av inventarier och it till HVB-hemmet 0,52 miljoner
kronor
Att Habo sporthall får ny läktare och ventilation för 8 miljoner
kronor
Anslag på 500 000 kronor till projektering för en cykelväg mellan
Habo och Mullsjö
Anders Rickman (FP) anser att det är tråkigt att inte kommunerna har råd
till cykelväg och ny läktare vid sporthallen men Sverigedemokraterna tar
inte ekonomiskt ansvar. Byggande av HVB-hem och mottagande av
ensamkommande barn betalas av staten och ska ej belasta kommunens
budget. Sverigedemokraternas förslag är oansvarigt enligt Anders
Rickman. Anders Rickman yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.
Jarl Karlsson (S) berättar att Socialdemokraterna ställer upp på liggande
budgetförslag även om det i princip är alliansmajoritetens förslag. Nästa
budgetarbete för 2016 kan inte innebära lika dåligt resultat då resultatet för
2015 enligt budgetförslaget är alarmerande dåligt. Kommunen behöver
egentligen 20 miljoner kronor i positivt resultat. Budgeten är dock
väsentligt förstärkt för socialnämnden, barn-och utbildningsnämnden och
kommunledningskontoret. Förslagen från Sverigedemokraterna på ca 13,5
miljoner kronor är inte realistiska. Förslaget till ny politisk organisation
innebär en besparing jämfört med den nuvarande organisationen.
Beträffande HVB-hem så får kommunen ändå ta emot ensamkommande
barn och har vi inget eget HVB-hem så får vi placera barnen i andra
kommuner till väsentligt högre kostnader. Jarl Karlsson tillstyrker
kommunstyrelsens förslag.
Johan Airaksinen (SD) anser att resurser till skolan och äldreomsorgen
minskar på grund av ökade resurser till flyktingmottagningen. Kostnaden
är 1 900 kronor per dygn eller 700 000 kronor per år för en enda
ensamkommande. I de flesta kommuner så blir det ingen vinst utan
tvärtom en förlust beträffande flyktingmottagningen för kommunens
ekonomi. Lägg också till att det inte finns bostäder tillräckligt i Habo.
Thomas Werthén (M) säger at han inte tänker diskutera siffror då det är en
fråga för riksplanet när det gäller flyktingmottagningen. Om vi inte skriver
avtal med Migrationsverket så blir kostnaderna för kommunen mycket
dyrare.
Maria Alsén (FP) anser att det är självklart att Habo kommun ska ta sitt
ansvar och hjälpa till och bygga HVB-hem då familjerna och flyktingarna
som kommer har fått lämna allt i sina hemländer och upplevt saker som vi
inte kan föreställa oss.
Ulf Bertills (C) säger att han själv tillhör en ”flyktingfamilj”. Med
Sverigedemokraternas politik skulle han inte stått där han står idag. Enligt
Ulf Bertills borde kommunen byggt ett HVB-hem för länge sedan.
Hans Jarstig (KD) säger sig vara lite beklämd över Sverigedemokraternas
118
förslag. Flyktingmottagningen är ett noll-summespel ur ekonomisk
synvinkel. Några medel från flyktingmottagningen till äldreomsorg och
barn-och utbildningsnämndens verksamhet finns ej. Hans Jarstig yrkar
avslag till Olle Moln Teikes yrkanden.
Kommunfullmäktiges ordförande föreslår att han först ställer proposition
på de punkter där det inte finns yrkanden under utan endast
kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat att
godkänna kommunstyrelsens förslag.
Ordförande ställer därefter proposition på de områden/verksamheter där
det finns säryrkanden enligt följande:
1.Kommunstyrelsens nettobudgetanslag 4 068 000 kronor
Sverigedemokraterna yrkar att kommunstyrelsens nettobudgetanslag
sänks med 0,4 miljoner genom en minskning på kommunalrådens tjänster.
Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag respektive
Sverigedemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat
enligt kommunstyrelsens förslag.
Omröstning begärs.
Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt
kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt
Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej ska anslaget för
kommunstyrelsens verksamhet minskas med 0,4 miljoner kronor.
Omröstningsresultat
Vid omröstningen avges 20 ja-röster och 5 nej-röster. 10 ledamöter avstår.
Se bilaga 1.
Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
2.Barn- och utbildningsnämndens nettobudgetanslag uppgår till
302 156 000 kronor.
Sverigedemokraterna yrkar på ett tilläggsanslag på 3,6 miljoner kronor för
att bibehålla personaltätheten.
Ordförande ställer proposition på de båda förslagen och finner att
kommunfullmäktige beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
Omröstning begärs.
Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt
kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln
Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har
kommunfullmäktige beslutat att öka barn-och utbildningsnämndens budget
med 3,6 miljoner kronor.
Omröstningsresultat
Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 2.
Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
119
3. Socialnämndens nettobudgetanslag 162 985 000 kronor
Sverigedemokraterna yrkar på att personaltätheten ökar från 0,67 till 0,71
vilket innebär en ökning av budgeten med 1,5 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna yrkar också att trygghetslarm ska vara gratis.
Slutligen yrkar Sverigedemokraterna att kommunen säger upp avtalet med
Migrationsverket att ta emot asylsökanden och att kommunen säger upp
avtalet med Migrationsverket att ta emot ensamkommande flyktingbarn.
Ordförande bestämmer först att ställa proposition på kommunstyrelsens
förslag gentemot Sverigedemokraternas förslag om personaltäthet
respektive trygghetslarm och därefter beträffande avtal med
Migrationsverket. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt
kommunstyrelsens förslag beträffande personaltäthet och trygghetslarm.
Omröstning begärs.
Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt
kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln
Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har
kommunfullmäktige beslutat att öka personaltätheten på särskilt boende
samt att trygghetslarmet ska vara gratis.
Omröstningsresultat
Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 3.
Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
Ordförande ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag
gentemot Sverigedemokraternas förslag att säga upp avtalen med
Migrationsverket beträffande flyktingmottagning och ensamkommande
flyktingbarn. Ordförande finner att kommunfullmäktige beslutat enligt
kommunstyrelsens förslag.
Omröstning begärs.
Ordförande ställer följande voteringsproposition; Den som röstar enligt
kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln
Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har
kommunfullmäktige beslutat enligt Sverigedemokraternas förslag att säga
upp avtalen med Migrationsverket.
Omröstningsresultat
Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 4.
4. Investeringsbudget
Sverigedemokraterna yrkar avslag på att kommunen bygger ett HVB-hem
på Ringvägen för 14,1 miljoner kronor samt yrkar avslag på inköp och
inventarier och it till HVB-hem 0,52 miljoner kronor samt att Habo sporthall
får ny läktare och ventilation 8 miljoner kronor.
Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och
Sverigedemokraternas förslag och finner att kommunfullmäktige beslutat
enligt kommunstyrelsens förslag.
120
Omröstning begärs.
Ordförande ställer följande voteringsproposition: Den som röstar enligt
kommunstyrelsens förslag röstar ja, den som röstar enligt Olle Moln
Teikes och Sverigedemokraternas förslag röstar nej. Vinner nej har
kommunfullmäktige beslutat enligt Sverigedemokraternas förslag.
Omröstningsresultat
Vid omröstningen avges 30 ja-röster och 5 nej-röster. Se bilaga 5.
Kommunfullmäktige har således beslutat enligt kommunstyrelsens förslag.
5. Cykelväg
Slutligen yrkar Sverigedemokraterna på ett anslag på 500 000 kronor till
projektering för en cykelväg mellan Habo och Mullsjö.
Ordförande ställer proposition på Sverigedemokraternas förslag och finner
att kommunfullmäktige beslutat att avslå yrkandet.
121
1
BESLUTANDE
David Svensson
Thomas Werthén
Lars Davidsson
Morgan Malmborg
Viveca Rydberg
Lars Elwing
Jarl Karlsson
Anders Rickman
Hans Jarstig
Olle Moln Teike
Zaine Andersson
Hanna Englund
Mary Eklund
Margareta Fick
Maritha Josefsson Lotta Lindell
Nicklas Gustavsson
Marie Lindholm
Lennart Karlsson
Lena Svenningsson
Hans-Eric Fransson
Maria Alsén
Terése Svensson Viktor Davidsson
Niklas Fungbrandt Fredrik
Wärnbring
Ulf Bertills
Joakim Lindblom
Monica Haraldson
Lotta Hoffback-Kaljo
Gunnar Pettersson
Lennart Vilhelmsson
Agneta Karlsson Johan Airaksinen
Kerstin Klasson
Ewa Wettebring
Bengt Stensmo
Lars-Åke Johansson
Thomas Gustafsson
Summa:
Ja
2
Nej
Ja
S
M
KD
SD
S
M
S
FP
KD
SD
M
C
S
MP
M
S
KD
SD
S
M
FP
KD
M
X
avstår
X
X
X
avstår
X
avstår
X
X
avstår
X
X
X
avstår
X
X
X
X
avstår
avstår
X
avstår
X
X
X
C
SD
S
M
S
KD
SD
MP
S
M
S
S
X
X
Ja
X
X
X
X
X
X
X
20
30
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
30
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
5
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
30
Nej
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ja
X
X
X
5
Nej
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Ja
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
avstår
X
X
X
X
X
avstår
X
X
4
Nej
X
X
X
X
X
X
X
X
X
5
3
Nej
X
X
X
X
X
X
5
30
5
122