Kallelse till sammanträde med
Kallelse till sammanträde med Utbildningsnämnden Datum: Tisdagen den 10 november 2015 Tid och plats: Studiebesök på förskolor/skolor kl. 10:00-12:00 Grupp 1: Helena Strid, Stefan Olsson och Åsa Ragnarsson – Malens förskola Grupp 2: Erik Helbl, Carolin Gräbner och Susanne Jung – Sandlyckeskolan i Torekov Grupp 3: Marie-Louise Nilsson, Ingrid Zäther och Mats Lundberg – Östra Karups skola Astrakanen kl.13:00 sammanträde Ärendemening Handläggare Beslutsinstans Sidnr Upprop 1. Val av justerare Therese Zetterström UN 2 2. Godkännande av dagordning Therese Zetterström UN 3 3. Skolinspektionens tillsyn - återföring och åtgärdsplaner Mikaela Sönnerstedt Olsberg UN 4 4. Beslutslogg utbildningsnämnden 2015 Therese Zetterström UN 5-10 5. Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2015 Therese Zetterström UN 11-28 6. Delgivningar utbildningsnämnden 2015 Therese Zetterström UN 29-38 7. Informationsärenden utbildningsnämnden 2015 A) Allmän information från Barn och skola, Birgitte Dahlin B) Platser inom förskola och pedagogisk omsorg, Margaretha Ekelund-Svensson, se bilaga C) Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson D) Kulturskolans verksamhet, Anna Johansson E) Planer för systematiska kvalitetsarbetet, Mikaela Sönnerstedt Olsberg, se bilaga F) Säkerhet och krishantering på skolor i Båstads kommun, Birgitte Dahlin G) Information om asylsökande, Henrik Andersson H) Informationsmöte föräldraföreningar, Helena Strid Båstad den 3 november 2015 Helena Strid ordförande Therese Zetterström Sekreterare 39-107 2 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000185/2015 – 900 Till: Utbildningsnämnden Val av justerare Sammanfattning av ärendet Justering av protokollet ska ske samtidigt av ordförande och justerare på dag och tid som nämnden beslutar vid varje sammanträde. Nämnden kan besluta att en paragraf ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Till att justera dagens protokoll utses Mats Lundberg (FP) och till ersättare utses Carolin Gräbner (SD). 2. Justeringen äger rum på kommunkontoret i Båstad, måndagen den 16 november kl. 16:00. Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150831\f76b\s 2 3 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000186/2015 – 900 Till: Utbildningsnämnden Godkännande av dagordning Sammanfattning av ärendet Ordförande planerar nämndens arbete och ansvarar för nämndens möten och dagordningar. Planeringen sker i samråd med förvaltningen. Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Dagordningen godkänns. Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150831\f76c\s 3 4 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Mikaela Sönnerstedt Olsberg Dnr: UN 000054/2015 – 600 Till: Utbildningsnämnden Skolinspektionens tillsyn - återföring och åtgärdsplaner Sammanfattning av ärendet Under hösten 2013 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn inom all skollagsstyrd verksamhet i kommunen. I tillsynen framkom att följande åtgärder behöver göras på huvudmannanivå inom området uppföljning och utveckling av utbildningen: ”Huvudmannen ska ta tillvara resultaten och omsätta dessa åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.” Under de kommande åren ska åtgärder enligt redovisning till och beslut i Kommunstyrelsen 2014-05-07 genomföras. Åtgärderna ska följas upp i UN i maj och oktober enligt tjänsteskrivelsen; UN 54/15-600. 2015-01-19 meddelade Skolinspektionen att de bedömde att Båstads kommun hade vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i verksamheterna hade avhjälpts. Tillsynen avslutades därmed, diarienummer: UN 6/15-600. Aktuellt Enheterna har arbetat systematiskt med de åtgärder som rör den specifika verksamheten. Enheternas systematiska kvalitetsarbete redovisas för nämnden, i enlighet med årshjulet. Förskolecheferna tar tillsammans fram de övergripande målen för verksamheten, för att skapa en likvärdighet. Kommunala nätverk har även upprättats för att skapa bättre likvärdighet. Detta gäller inom områdena förstelärare, ämnesgrupper 1-9, förskoleklasslärare, kvalitetsutvecklare inom fritidshemmen. Resultaten har även redovisats för nämnden vid flera tillfällen. Förutom resultat på nationella prov och betyg för att summera läsårsresultaten, så har även bland annat analys av SKL:s Öppna jämförelser presenterats. Övervägande/framtid För att huvudmannen ska kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen är det viktigt att årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet även i fortsättningen följs och att dialogen mellan förvaltning och nämnden håller fortsatt hög kvalitet. För att enheterna ska kunna fortsätta arbetet med de utvecklingsområden som framkom vid senaste redovisningen av nulägesbedömningarna, diarienummer:UN 000359/2015, så behöver budgetarbetet utgå från verksamhetens behov. Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att: 1. Ta till sig information 2. Anse ärendet avslutat Båstad 2015-11-02 Ort och datum Mikaela Sönnerstedt Olsberg Utvecklingsledare 151026\f746\s 4 5 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000056/2015 – 600 Till: Utbildningsnämnden Bilagor till tjänsteskrivelsen: Beslutslogg daterad 2015-10-20 Beslutslogg utbildningsnämnden 2015 Sammanfattning av ärendet För att säkerhetsställa verkställigheten av beslut fattade av utbildningsnämnden finns en beslutslogg. Vid varje sammanträde får utbildningsnämnden en förteckning över de fattade beslut som ska verkställas, återrapporteras eller som remitterats för beredning. Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Beslutsloggen för utbildningsnämnden daterad 2015-10-20 godkänns. Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150827\edba\tz 5 6 2015-10-20 Beslutslogg utbildningsnämnden 2015 Beslutsinstans, datum och Dnr § Beskrivning av uppdraget Ansvarig § 7, UN 2015-01-13 Nationella prov och betyg vårtermin 2014 - gymnasiet Ökat behov av ekonomiska resurser avseende modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål samt svenska som andraspråk beaktas i budget 2016. Henrik Andersson UN 3/15 § 30, KF 2015-02-25 KS Svar på motion från Miljö- 1727/13 partiet angående nätmobbning § 125, KS vu 2014-12-16 Rapport om elevenkät 2014 Bildning och arbete får i uppdrag att utveckla arbetet med analys av resultat på nationella prov samt kursbetyg. Ett eventuellt budgettillskott för utökad utbildning till personal samt kurser för föräldrar får beaktas i budgetarbetet för 2016. KS 1830/14 Från och med januari 2015 följs uppdraget upp varje kvartal i utbildningsnämnden, dvs mars, juni, september och december. § 259, KS 2014-11-12 KS Årlig nulägesbedömning 1255/14 av det systematiska kvalitetsarbetet Övriga punkter ska beaktas i budget 2016 1. Vistelsetiderna på förskolan 2. Underhållet av byggnaderna/lokalerna 3. Kompetensutveckling för personalen 4. Säkerhet i förskolan/grundskolan – ej allmän plats 5. IT 6.Skolpengen 9. För många kringuppgifter för förskolechefer och rektorer, så att det pedagogiska ledarskapet åsidosätts. 11. Rekrytering av personal Status (*1) Färdigdatum (*2) Birgitte Dahlin/ Henrik Andersson Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin * 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt 6 7 § 23, UN 2015-02-10 Skolinspektionens tillsyn – återföring och åtgärdsplaner § 33, UN 2015-03-10 Systematiskt kvalitetsarbete – nulägesbedömningar UN 54/15 UN 15/15 § 57 UN 2015-05-12 Revisionsrapport avseende Akademi Båstad gymnasium UN 128/15 § 58 UN 2015-05-12 Gymnasieorganisation 2016/2017 för Akademi Båstad gymnasium UN 175/15 § 68 UN 2015-06-09 UN 12. Stolthet över verksamheten – och att kommunen satsar resurser på skola och utbildning. Utbildningsnämnden följer upp arbetet i maj och oktober varje år. Utbildningsnämnden beslutar att följande utvecklingsområden tas med i budgetarbetet inför 2016, 2017 och 2018: 1. Alla skolformer: Barn och elever i behov av särskilt stöd och elevhälsa – stöd ska ges tidigt Nyanlända, asylsökande och barn/elever med annat modersmål 2. Förskola och grundskola: Administrativt stöd – ekonomi och HR – för att få tid till pedagogiskt Ledarskap Lokaler, underhåll (toa-problem) och arbetsmiljö – gränssnittet mellan kommunen och Båstadhem samt verksamhetsvaktmästare. IT-stöd Personalrekrytering/kompetensförsörjning 3. Förskola: Barnens ökade vistelsetider 4. Gymnasieskola: Kompetensutveckling riktad mot formativ bedömning Förvaltningen lämnar statistik till utbildningsnämnden avseende potentiellt framtida elevunderlag årligen i februari. Vid behov upprättas en åtgärdsplan. Inför varje beslut om skolpeng ska en tydlig redovisning ske till utbildningsnämnden om skolpengens uppbyggnad. Rektor fattar beslut angående antal platser för introduktionsprogrammet. Bildningschefen ges befogenhet att justera antalet platser utifrån sökbild på respektive program efter den preliminera antagningen våren 2016. Uppföljning av åtgärdsplanerna sker till utbildningsnämnden i mars 2016. Birgitte Dahlin Birgitte Dahlin Henrik Andersson Henrik Andersson Birgitte * 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt 7 8 Åtgärder efter tillsyn och inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket 150/15 § 69 UN 2015-06-09 1. UN Redovisning av vårdnads- 171/2015 havarenkät 2015 Dahlin/ Henrik Andersson 1. Att förvaltningen arbetar fram en annan modell för vikarieanskaffning för att skapa en trygghet för barnen i förskolan. Birgitte Dahlin 2. Att avsätta medel i budget 2016 för dessa ändamål: a) att barn och elever får rätt stöd tidigt b) att antal elever per grupp i fritidshemmen kan minskas c) en god löneutveckling för pedagoger inom förskola, fritidshem och grundskola d) investeringar i den fysiska arbetsmiljön på förskolor och grundskolor e) att ge ökade möjligheter för kompetensutveckling för pedagogerna i årskurs 1, 2 och 3 f) En-till-en (läsplatta till varje elev) för varje elev i år 6 HT 2016. § 70 UN 2015-06-09 WwwwwFörvaltnin UN Förvaltningen får i uppgift att analysera resultaten noggrannare. Resultat av ämnesprov i 204/2015 Nedanstående punkter beaktas i budget 2016: årskurs 3 - att eleverna får rätt stöd tidigt Birgitte Dahlin - att goda möjligheter finns för kompetensutveckling för pedagogerna i år 1-3 Uppföljning sker i november 2015 till utbildningsnämnden av hur skolan arbetar för att öka elevernas måluppfyllelse i svenska och matematik. * 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt 8 9 § 71 UN 2015-06-09 Skol- och utbildningsprogrammet – handlingsplaner § 110 UN 2015-10-13 Platsbrist inom förskola 1-5 år § 100 UN 2015-10-13 Nulägesbedömningar läsåret 2014-2015 UN Handlingsplan 2.2 och 2.3 återremitteras till förvaltningen med uppdrag att Birgitte 202/2015 fördjupa insatserna i handlingsplanerna. Dahlin/ Henrik Utbildningsnämnden följer upp arbetet med skol- och utbildningsproAndersgrammet i juni varje år. son UN Barn & skola får i uppdrag att utreda vilka åtgärder som kan genomföras Birgitte 469/2015 för att undvika att alla platser tar slut våren 2016. Dahlin Vid utbildningsnämndens sammanträde 2016-01-19 få återkoppling om hur planen för att lösa barnomsorgskön ser ut. UN Att nämnden beslutar att följande utvecklingsområden tas med i budgetar359/2015 betet inför 2017, 2018 och 2019: Birgitte Dahlin Utvecklingsområden som gäller alla skolformer: a) tidigt stöd till barn och elever i behov av särskilt stöd och elevhälsans resurser b) personella resurser i form av modersmålslärare och studiehandledare på modersmål för nyanlända elever c) administrativt stöd, samt stöd i resurs av HR och ekonomi, till förskolechefer och rektorer för att skapa goda förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet d) investeringar i förskolans och skolans lokaler för att skapa en god fysisk arbetsmiljö för barn, elever och pedagoger, samt anpassning av lokaler för barn/elever i behov av särskilt stöd e) att verksamheterna får det IT-stöd som behövs för att uppfylla skollagen och läroplaner-nas krav för tidsenliga lärmiljöer och arbetssätt f) personalrekrytering/kompetensförsörjning för att täcka behovet av behörig och legitimerad personal Förskolan: g) beakta barnens ökade vistelsetid i förskolan Grundskolan: * 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt 9 10 h) skapa förutsättningar för att tillgodose kunskapskravet i simning i ämnet Idrott och hälsa, utan att pedagogisk tid används på längre resvägar än nödvändigt. § 101 UN 2015-10-13 Granskning av nämndens tillsyn av fristående förskolor UN 2. Att avvakta med eventuella åtgärder till dess att Skolinspektionen in252/2015 kommit med sin granskning. Birgitte Dahlin 3. Att ärendet återkommer när Skolinspektionens rapport inkommit. 4. Att återlämna en redogörelse till kommunrevisionen när Skolinspektionens rapport hanterats. * 1 – Förvaltningens status på ärendet. * 2 – Förvaltningens förväntade datum för politiskt beslut i ärendet om det ska tas beslut, annars när beslutet avses vara verkställt 10 11 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000045/2015 – 904 Till: Utbildningsnämnden Anmälda delegationsbeslut utbildningsnämnden 2015 Sammanfattning av ärendet Delegationsbeslut ska anmälas till utbildningsnämnden, enligt 6 kap. 35-37 §§ KL. Besluten ska anmälas vid nämndens nästkommande sammanträde. Aktuellt 1. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Birgitte Dahlin daterad 2015-10-29 2. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Individ och familj daterad 2015-10-01 tom 2015-10-28 3. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Birgitte Dahlin daterad 2015-10-28 4. Anmälan av delegationsbeslut, Lista från Mikael Jakobsson daterad 2015-10-30 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Anmälda delegationsbeslut redovisas och läggs till handlingarna. Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150831\f77f\tz 11 12 BÅSTADS KOMMUN BÅSTADS Delegationsbeslut Utbildningsnämnden 2015 -11- o2 KOMMUN l Dnr.V.N..O.OQ0.:1.~ ..2.o.L5..::.gQj...... Barn & skola Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden UN/U032 2015-10-27 UN 000480/ 2015 Ändringav komptensutvecklingsdag 3 kap§ 2Sf Ändring av komptensutvecklingsdagfrån 16/3-16 till 8/3-16 Birgitte Dahlin Underskrift Datum 2015-10-29 Namnförtydligande Birgitte Dahlin 12 13 BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden 2015 -10- 2 9 Dnr.. \J.N...Q.QQ).~ '5 l ....~9..\:5...::..~.. ~ . .. ANMALAN AV DELEGATIONSBESLUT BÅSTADS KOMMUN INDIVID OCH FAMILJ 2015-10-01-2015-10-28 13 14 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-01 Avslagsbelopp FR Beslut inleda utredning FB 6:19 Cecilia Svensson 2015-10-02 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 s-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-02 FR Beslut inleda utredning avtalsgodkännande Cecilia Svensson 2015-10-05 UT Beslut inleda utred 3 kap 6 § kontaktpi-familj Cecilia Svensson 2015-10-05 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 MF-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-06 FR Beslut inleda faderskapsutredning FB 2: l Cecilia Svensson 2015-10-08 FR Beslut inleda faderskapsutredning FB 2: l Cecilia Svensson 2015-10-09 FR Beslut inleda faderskapsutredning FB 2: l Cecilia Svensson U rva !spara metra r: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Familjerätt Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 1/3 Orsak Undernivåer Beslut' Handläggare· Personnummer * 14 15 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-13 Avslagsbelopp FR Medgivande enl 6 kap 6,12 § SoL för adoption Socialnämnd 2015-10-13 FR Medgivande enl6 kap 6,12 § SoL för adoption Socialnämnd 2015-10-14 FR Faderskapsbekräftelse FB 1:4 Ä-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Beslut inleda utredning avtalsgodkännande Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Beslut inleda utredning resekostnad v umgänge Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Avtal om boende enl FB 6:14 a godkänt Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Beslut inleda utredning avtalsgodkännande Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Avtal om boende enl FB 6:14 a godkänt Cecilia Svensson 2015-10-14 FR Beslut inleda utredning resekostnad v umgänge Cecilia Svensson Urvalsparametrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Familjerätt Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 2/3 Orsak Undemiväer: Beslut: Handläggare· Personnummer· * 15 16 Delegeringslista Utskrifts datum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-15 Avslagsbelopp UT Beslut inleda utred 3 kap 6 § kontaktpi-familj Cecilia Svensson 2015-10-15 FR Avtal om vårdnad enl FB 6:6 godkänt Cecilia Svensson 2015-10-19 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 s-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-21 FR Snabbyttrande FB 6:20 avges Cecilia Svensson 2015-10-21 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 s-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-22 UT Kontaktperson godkänns för uppdrag Cecilia Svensson 2015-10-22 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 S-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-26 FR Faderskapsbekräftelse FB l :4 S-protokoll Cecilia Svensson 2015-10-27 FR Kostnad för blodprovsundersökning 5 750,00 Cecilia Svensson Urva !spararn etrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Familjerätt Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 3 l 3 Orsak Undernivåer Beslut' Handläggare· Personnummer * 16 17 Delegeringslista Utskrifts datum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-01 Avslagsbelopp BoU Beslut inleda utrecl.niDg Ann-Christine Olofsson 2015-10-01 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson Urvalsparametra r: 20151001 Organisation· - 20151028 Beslutsfattare: Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida l l 3 Soc selcr Barn o Unga Undernivåer Handläggare· Personnummer· * 17 18 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Orsak Beslutsdatum Avslagsbelopp Beslutsfattare 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 599,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Ann-Christine Olofsson 2015-10-07 BoU Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-07 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson U rvalsnarametrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare: Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 2 l 3 Qru!k Underniväer· Beslut: Handläggare: Personnummer: * 18 19 Delegeringslista Utskrifts datum: 2015-10-28 Beslutsdatum Avslagsbelopp Beslutsfattare 2015-10-14 BoU Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-14 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-20 BoU Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-21 BoU Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-21 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-23 BoU Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-23 BoU Vård med tillfällig plac utom egna hemmet påbörjas Gustav Gabrielsson Urvalsparametrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 3 l 3 Orsak: Undernivåer Beslut Handläggare· Personnummer * 19 20 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-02 Avslagsbelopp BoU Beslut inleda utredning Camilla Moritz 2015-10-02 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz Urvalsparametra r: 20151001 Organisation· - 20151028 Sac sekr Barn o Unga Beslutsfattare: Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida l l 7 Qruk. Undernivåer Beslut Handläggare; Personnummer· * 20 21 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-05 Avslagsbelopp Gem Kostnader i samband med insats bifall 2 000,00 Camilla Moritz 2015-10-05 BoU Beslut inleda utredning Gert-Inge Nilsson 2015-10-05 Vux Skyddat boende särskilda kostnader bifall 21 000,00 Ivona Widen 2015-10-05 Vux Skyddat boende särskilda kostnader bifall 2 400,00 Ivona Widen 2015-10-05 Vux Skyddat boende särskilda kostnader bifall 12 040,00 Sofie Seldert 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 600,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 609,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 600,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz Urvalspara metrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare: Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 2 l 7 Orsak: Undernivåer Beslut: Handläggare· Personnummer: * 21 22 Delegeringslista Utskrifts datum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-06 Avslagsbelopp Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 3 147,00 Camilla Moritz 2015-10-06 Gem Kostnader i samband med insats bifall 601,00 Camilla Moritz Urvalsparametra r: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare· Urvalsdatum ~ Beslutsdatum Sida 3/7 Qmk;, Undernivåer Beslut" Handläggare· Personnummer· * 22 23 Delegeringslista Utskri:ftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Avslagsbelopp Avser 2015-10-06 Beslutsfattare Gem Kostnader i samband med insats bifall 601,00 Camilla Moritz 2015-10-07 Gem Kostnader i samband med insats bifall 601,00 Camilla Moritz 2015-10-07 Vux Beslut inleda utredning yttrande Gert-Inge Nilsson 2015-10-07 Vux Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-07 Vux Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-08 Gem Kostnader i samband med insats bifall 4 250,00 Camilla Moritz 2015-10-08 Gem Kostnader i samband med insats bifall 601,00 Camilla Moritz 2015-10-09 Vux Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-12 Vux Skyddat boende bifall Ivona Widen Urvalsparametrar: 20151001 Organisation· - 20151028 Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida4 l 7 Soc sekr Barn o Unga Undernivåer Handläggare: Personnummer * 23 24 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Avslagsbelopp Beslutsfattare 2015-10-12 Vux Skyddat boende särskilda kostnader bifall 21 000,00 Ivona Widen 2015-10-13 BoU Intern Öppenvård bifall Birger Matre 2015-10-13 BoU Beslut inleda utredning Camilla Moritz 2015-10-13 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-13 BoU Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-13 BoU Beslut om kostnad för drogtest 500,00 Asa Williamsson 2015-10-14 Gem Kostnader i samband med insats bifall l 204,00 Camilla Moritz 2015-10-14 599,00 Gem Kostnader i samband med insats bifall Camilla Moritz 2015-10-15 BoU Beslut inleda utredning Camilla Moritz Urva lspa ra metra r: 20151001 Organisation· - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare: Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 5/7 ~ Undernivåer Beslut: Handläggare: Personnummer * 24 25 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Orsak Beslutsdatum Avslagsbelopp Beslutsfattare 2015-10-15 Gem Kostnader i samband med insats bifall 604,00 Camilla Moritz 2015-10-15 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson 2015-10-16 Gem Kostnader i samband med insats bifall 200,00 Camilla Moritz 2015-10-20 Bo U Beslut inleda utredning Ann-Christine Olofsson 2015-10-20 BoU Förlängning av utredningstid Gustav Gabrielsson 2015-10-20 BoU Vård med tillfållig plac utom egna hemmet påbörjas Gustav Gabrielsson 2015-10-20 BoU Kostnader i utredning 4 kap l § 3 800,00 Sofie Seldert 2015-10-21 BoU Kostnader i utredning 4 kap l § 827,00 Birger Matre 2015-10-21 BoU Vård med tillfållig plac utom egna hemmet påbörjas Gustav Gabrielsson llrvalsparametrar: 20151001 Organisation: - 20151028 Sac sela Barn o Unga Beslutsfattare· Urva]sdatum = Beslutsdatum Sida 6/7 Orsak: Undernivåer ~ Handläggare: Personnummer * 25 26 Delegeringslista Utskriftsdatum: 2015-10-28 Beslutsdatum Orsak Avser Beslutsfattare 2015-10-23 Avslagsbelopp BoU Beslut inleda utredning Camilla Moritz 2015-10-23 BoU Vård med tillfällig plac utom egna hemmet påbörjas Gustav Gabrielsson 2015-10-27 BoU Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-27 BoU Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-27 Bo U Utredning inleds ej Per-Martin Boklund 2015-10-28 BoU Beslut inleda utredning Camilla Moritz 2015-10-28 BoU Vård med placering utom egna hemmet bifall Gustav Gabrielsson Urvalsparametrar: 20151001 Organisation: - 20151028 Soc sekr Barn o Unga Beslutsfattare· Urvalsdatum = Beslutsdatum Sida 7 l 7 Orsak Undernivåer ~ Handläggare· Personnummer: * 26 27 De legati onsbesl ut BÅSTA.DS 1'( 0 MMUN Utbildningsnämnden 2015 -10- 2 9 onr. .... ..CCCk>~.s-J Barn &skola .1..9..\;). ..:::.:l.Q.Y... Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden Nr enligt delegaDatum tionsordning Diarienr Ärendebeskrivning .. .. 2015 -10-01 • Detaljplan Hemmeslöv 44:1 Lagrum Beslut Delegat Birgitte Dahlin Underskrift Datum 2015-10-28 Namnförtydligande Birgitte Dahlin 27 28 BÅSTADS Delegationsbeslut BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden KOMMUN 2015 -10- 2 8 Dnr.V.N...Q9..~.Q:::t~j Bildning & arbete ......2.-9.1~.. :::::3.Q.~ Beslut fattade enligt delegationsbestämmelser för utbildningsnämnden Nr enligt de legaDatum tionsordning Diarienr Ärendebeskrivning lagrum Beslut Delegat U081 2015-08-31 136 Antagen GY F7:8 150831 Mikael Jakobsson U081 2015-08-31 137 Antagen GYF7:8 150831 Mikael Jakobsson U081 2015-08-24 138 Antagen GYF7:8 150824 Mikael Jakobsson U081 2015-08-24 139 Antagen GYF7:8 150824 Mikael Jakobsson U081 2015-08-19 140 Antagen GYF7:8 150819 Mikael Jakobsson U081 2015-08-19 141 Antagen GY F7:8 150819 Mikael Jakobsson U081 2015-09-11 142 Antagen GYF7:8 150911 Mikael Jakobsson U081 2015-09-11 143 Antagen GY F7:8 150911 Mikael Jakobsson U081 2015 -10-05 144 Antagen GYF7:8 151005 Mikael Jakobsson U081 2015-10-01 145 Antagen GYF7:8 151001 Mikael Jakobsson U081 2015-10-08 146 Antagen GYF7:8 151008 Mikael Jakobsson U082 2015-10-14 147 Byte av studieinriktning GYF7:9 151013 Mikael Jakobsson Underskrift Datum 151030 Namnförtydligande Mikael Jakobsson l Underskrift f-f<L~ ~ - 28 29 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000097/2015 – 100 Till: Utbildningsnämnden Delgivningar utbildningsnämnden 2015 Sammanfattning av ärendet Inkomna skrivelser av särskild vikt för nämnden delges. Aktuellt 1. Resultat av Arbetsmiljöverkets inspektion på Skogsbyns förskola, UN 000399/2015 2. Beslut från Inspektionen för vård och omsorg gällande inkommet klagomål om handläggning i barnärende, UN 000268/2015 3. Meddelande gällande tillsyn för granskning av barn- och ungdomsverksamheter med fokus på boendeplaceringar, personalsituation och barnutredningar, UN 000486/2015 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar: 1. Delgivningarna redovisas och läggs till handlingarna. Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150831\f76f\s 29 30 A RB E T S MI LJ Ö VERKET SE-112 79 STOCKHOLM BASTAD KOMMUN <D 26980 BASTAD "'o "' BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden - 30 31 ARBETSMILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-10-15 2015/038448 1(3) Avdelningen för inspektion BÅSTAD KOMMUN Roger Olsson, 010-730 9827 [email protected] 26980 BÅST AD Resultat av inspektion den 14 oktober 2015 -Europeiska arbetsmiljöveckan Ert org. nr 2120000944 Arbetsställe FÖRSKOLA SKOGSBYN Besöksadress Langetoftsvägen, FÖRSLÖV Besöksdatum 14 oktober 2015 Deltagare i inspektionen ;;;;;;;;;;;;;; Berit Hjalmarsson, Förskiolechef Berit Paulsson, Skyddsombud Mona Andersson, Skyddsombud Mile Stajcic, skolintendent Roger Olsson, arbetsmiljöinspektör . -ID -w =g -Sl =· - -r-- -U> Ni ska senast den 15 februari 2016 informera oss om vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: • hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare • hur ni har uppfyllt kraven • hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning 2015/038448 i svaret. Se 7 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 §första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagamas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt Postadress 112 79 Stockholm Telefon: 010-730 90 00 • Telefax: 08-730 19 67 E-post: [email protected] • Webbplats: www.av.se Organisationsnummer: 202100-2148 31 32 ARBETSMILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-10-15 2015 l 038448 2(3) krav mot er eller inte. BRISTER OCH KRAV Brist l Vid inspektionen framkom att det finns spridda upplevelser bland arbetstagarna om stress och hög arbetsbelastning i arbetet. En känsla av att inte räcka till nämndes också. Exempel på orsaker som framhölls var för många barn i förhållande till personalf resurser, för många olika uppgifter i arbetet, relativt många barn med behov av särskilda insatser samt förhållanden i lokalerna. Ni redogjorde för ett arbete med orsaker som ligger till grund för upplevd stress, utifrån bland annat en medarbetarenkät och ett resultat från höst/vinter 2014. Resultatet av detta arbete redogjorde ni för i form av en dokumentation över problem och orsaker kopplat till den upplevda stressen i arbetet samt, i vissa fall vilka åtgärder ni tänkt vidta. Av era redogörelser framgick att ni inte tillräckligt undersökt och utrett vilka orsaker som ligger till grund för den upplevda stressen eller vidtagit åtgärder för de risker ni identifierat. Krav Ni ska se till att orsakerna till den upplevda stressen och höga arbetsbelastningen i arbetet bland arbetstagarna, inklusive arbetsledande arbetstagare, är tillräckligt undersökt och utrett. Undersökningen ska även omfatta: - om arbetsuppdraget är tydligt för alla arbetstagare -om arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska utifrån resultatet av undersökningen och utredningen bedöma riskerna för att den upplevda stressen eller höga arbetsbelastningen kan leda till ohälsa eller olycksfall. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt och innehålla en beskrivning av; - vilka förhållanden som bedöms vara förenat med risker för ohälsa - om riskerna är allvarliga eller inte Ni ska i en handlingsplan, som ska dokumenteras skriftligt, ange de åtgärder som - utifrån 32 33 ARBETSMILJÖ VERKET Datum Vår beteckning Sid 2015-10-15 2015 l 038448 3(3) genomförd undersökning och riskbedömning av hög arbetsbelastning och upplevd stress behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall och som ni inte genomför omedelbart. I handlingsplanen ska, förutom åtgärderna, anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Se 8 och 10 §§ AFS 2001:01, 2 kap. l §samt 3 kap. 2 § AML. INFORMATION Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom &am vid inspektionen. Kraven är ställda uti&ån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och predserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna --- verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp uti&ån. -(J) -"' o -(') ;;;;;;;;;;;; ' R! ="' - Besök Arbetsmiljöverkets webbplats www.av.se när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdfformat. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss. Roger Olsson 33 34 BESLUT Inspektionen för vård och omsorg 2015-10-21 Dnr 8.2-22700/2015-9 1(4) Avdelning syd Ameli Strömblad Ulllin Ameli.Stromblad-Uhlin@ivo~STADS I{OMMUN Utbildningsnämnden 2015 -10- 2 2 Socialnämnden i Båstads kommun Vånga väg 2 269 80 BÅSTAD Dnr.U.N.0.tQZ.CoB/ .1Q~.S=.~~....... Ärendet Klagomål på socialtjänst avseende barn och familjeärende i Båstad Beslut Inspektionen for vård och omsorg (IVO) avslutar ärendet med vägledning till nämnden. Skälen för beslutet IVO:s granskning har visat följande: Otydligheter i dokumentationen gällande placering utom hemmet A v nämndens redogorelse framkommer det att barnet på eget initiativ och med vårdnadshavarens kännedom vistats en period hos sina släktingar innan en kontakt med nämnden etablerades. Nämnden har därefter fattat beslut om en tillfällig placering i barnets nätverk. Vidare framgår det av nämndens redogörelse att det är en nätverksplacering som vårdnadshavaren har samtyckt till varför släktingarna inte har utretts som familjehem. Istället har nämnden träffat dem vid ett nätverksmöte utan vårdnadshavaren och vid ytterligare ett möte innan placering. A v nämndens inlämnade handlingar framgår det av vårdplanen att barnet är placerat i nätverket men att tiden anges som tills vidare och ett av målen är att barnet ska känna en trygghet i att ha ett stadigvarande boende. A v redogörelsen framkommer det bl. a. att barnet har uttryckt att hen vill ha sitt stadigvarande boende hos sina släktingar. Nämnden beslaiver att det är tydligt att barnets inställning är att hen vill vara placerad hos sina släktingar. Den forsta odaterade utredningen avslutas med beslut om att fm1satt bevilja barnet bistånd enligt 4 kap. l § SoL i form av familjehemsplacering hos släktingar. Det saknas information i beslutet om det rör en tillfällig placeting eller om det rör sig om en tidsbegränsad pedod. Vid en tillfällig placering i nätverket ska det röra sig om tillfällig vård och fosh·an vilket ska framgå av dokumentationen. (') ~ 00 ~c-J {!: > Inspektionen för vård och omsorg Box4106 203 12 MALMÖ Telefon 010-788 50 00 [email protected] www.ivo.se Fax +46 10 788 56 44 Org nr 202100-6537 34 35 Inspektionen får vård och omsorg Dm 8.2-22700/2015-9 2(4) Om det rör en stadigvarande placering i familjehem krävs enligt 6 kap. 6 § SoL bl. a. att nämnden har utrett fårhållandena och fårutsättningarna i det enskilda hemmet, får att lämna medgivande eller fatta beslut om vård. Om ett barn tillfälligt vårdas i en familj som barnet känner väl sedan tidigare t.ex. släktinghem behövs släktinghemmet inte utredas såsom ett okänt jourhem. IVO bedömer att det av nämndens yttrande och inlämnade handlingar är oklmt vilken form av placering nämnden har gjort. Nämndens otydlighet i dokumentationen får konsekvenser får vilka bestämmelser som nämnden ska fålja och handläggningen av ärendet. Det får också konsekvenser får begripligheten hos vårdnadshavaren, barnet och släktingarna som har tagit emot barnet. IVO bedömer att det är ett utvecklingsområde får nämnden att vara tydlig och enhetlig i sin dokumentation. Dokumentation vid beslut I nämndens beslut om tillfällig placering utom hemmet under pågående utredning, anges att nämnden med stöd av bistånd enligt 4 kap. l § SoL och 6 kap. l § SoL placerar barnet i nätverket med motiveringen att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslutet avser en period om fyra månader som därefter ska omprövas. Bestämmelsen i 6 kap. l § SoL reglerar de allmänna skyldigheterna nämnden har vid vård utanfår det egna hemmet. Denna bestämmelse bör inte tillämpas vid beslut om bistånd. Vårdplan och genomforandeplan Av 11 kap. 3 § SoL framgår bl.a. att när någon behöver vårdas i ett familjehem ska en plan upprättas får den vård som socialnämnden avser att anordna (vårdplan). För barn och unga som vårdas i ett familjehem ska en plan upprättas över hur vården ska genomfåras (genomfårandeplan). Vid en tillfällig placering i annat enskilt hem finns inget krav i lagen om att det ska finnas en vårdplan eller en genomfårandeplan. Omständigheterna i det enskilda fallet kan göra att det är lämpligt att upprätta dessa planer. Nämnden har upprättat en övergripande vårdplan. Vårdplanen saknar uppgifter om barnets behov får den tidsbegränsade placeringen. Det framgår att barnet behöver ett stadigvarande boende men det står inget om att det rör en tillfällig placering. Tiden som är angiven är tillsvidare. Det är också dokumenterat att omprövning av placeringen ska göras var sjätte månad enligt SoL. Nämnden har inte heller redogjort får vilket uppdrag släktingama har under den tillfälliga placeringen såsom t. ex. 35 36 Inspektionen for vård och omsorg Dm 8.2-22700/2015-9 3(4) hur de kan stödja barnet i kontakten med vårdnadshavaren och hur de kan medverka till en hemflytt Den saknar också underskrift av vårdnadshavare. Någon genomforandeplan har nämnden inte upprättat. IVO anser att det i denna situation kan vara lämpligt att upprätta även en genomfOrandeplan där innehållet i den upprättade vårdplanen konkretiseras och ansvaret mellan de som ger vården, vårdnadshavaren, barnet och nämnden tydliggörs. Avsaknaden av denna kan ha resulterat i otydligheter kring vilket uppdrag släktingarna har. Avtal om vård mellan nämnd ochfamiljehem Avtal är upprättat mellan nämnd och familjehem där socialnänmdens respektive familjehemmets generella åtagande framgår. Det forsta avtalet rör den forsta perioden om fyra månader. I detta framgår att ärendet omprövas/ rappmteras en gång per halvår. Det andra avtalat rör den andra perioden om en månad. Ä ven i detta framgår att ärendet omprövas/ rappmteras en gång per halvår. A v 6 kap. 6 b § SoL framgår att socialnämnden i samband med beslut om placering i ett familjehem ska ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets behov av stöd och skydd under placeringen ska framgå av avtalet. I det avtal som finns mellan nämnden och familjehemmet framgår inga åtaganden avseende det enskilda barnets behov av stöd och skydd. Det är av vikt att nämnden är tydliga med vad som ingår i familjehemmets respektive nämndens uppdrag. Avtalet bör utgå fi·ån vård- respektive genomförandeplan som upprättas infor placeringen. I dessa planer bör det framgå vad som ingår i familjehemmets respektive nämndens åtaganden for att uppnå de mål som är angivna i planerna. Nämnden redogör for att barnet behöver nätverkets stöd for en flytt tillbaka till vårdnadshavaren. Ansvarig socialsekreterare har per brev meddelat familjehemmet om att barnets placering ska avslutas i samband med det andra avtalets utgång. IVO bedömer att nämnden har sagt upp avtalet med familjehemmet på ett sätt som inte kan anses vara till barnets bästa. Nämndens agerande har inte bidragit till att nätverket har gett barnet och vårdnadshavaren det stöd som behövs vid hemflytt Uppföljning av vården Mot bakgrund av vad som har framkommit vid tillsynen bedömer IVO att det finns anledning att uppmärksamma nämnden på dess ansvar att enligt 6 kap. 7 b § SoL. Av bestämmelsen framgår att socialnämnden noga ska folja vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem främst genom regelbundna personliga besök, enskilda samtal med 36 37 Inspektionen for vård och omsorg 4(4) Dnr 8.2-22700/2015-9 barnet, samtal med dem som tagit emot barnet och samtal med vårdnadshavarna. Under de forsta fyra månaderna av barnets placering i familjehem har nämnden genomfort ett hembesök i syfte att följa upp placeringen. Utöver det har två enskilda samtal genomforts med släktingarna. Ovanstående bestämmelse om nämndens ansvar att följa upp insatser gäller oavsett tillfällig eller stadigvarande placeling. IVO vill uppmärksamma nämnden på att den alltid har ett ansvar att följa upp beslutade insatser. Bakgrund och beskrivning av ärendet Den 8 juli 2015 inkom klagomål från privatperson angående handläggning i ett barnärende. IVO begärde upplysningar av nätnnden om hur utredningen genomforts vid placeting och inför att placeringen avslutas, beslut som har fattats, handläggning av orosanmälningar samt hur barnets inställning har inhämtats och vilka bedömningar som har gjorts utifi·ån barnets bästa vid placering och upphörande av placering. IVO har även begärt in den dokumentation som rör ovan nätnnda upplysningar. Begärt underlag inkom den 7 september 2015 bortsett från familjehemsutredning och genomforandeplan som inte finns. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Joonas Te1je. I den slutliga handläggningen har inspektören Catharina Nilsson deltagit. h1spektören Ameli Strömblad Uhlin har varit föredragande. För Inspektionen for vård och omsorg _n ( , C..)r\ - r., L---~~ Ameli Strömblad Uhlin 37 38 K PA inspektionen för vård och omsorg 2015-10-29 Avdelningen för analys och utveckling Per Rosen [email protected] Dnr 9.3-34321/2015 1(1) Socialtjänstchefl-direktör BJ\sTADS KOMMUN Utbildningsnämnden e.~~-~~~~~ Dnr.. Meddelande 7:_Q.. -~--=--~QSL..... Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har initierat en regional tillsyn för att granska samtliga kommuners barn- och ungdomsverksamheter med fokus på boende-placeringar, personalsituation och barnutredningar. Tillsynen genomförs i form av enkätutskick och intervjuer. Syftet med tillsynen är att ge en samlad bild av situationen i Skånes, Blekinges och Kronobergs län och att därefter komplettera med fördjupade intervjuer i utvalda kommuner. Aterfäring av tillsynsresultatet kommer att ske, både till kommunerna och till berörda myndigheter. Speciell uppmärksamhet kommer att ägnas uppgiften att redovisa goda exempel från de kommunala verksamheterna. Metod Tillsynen genomförs i form av en enkät som riktar sig till socialtjänst-direktörer/chefer i samtliga kommuner i Södra tillsynsregionen. Eftersom syftet med studien är att jämföra utvecklingen i de olika kommunerna, skickas samma enkät till samtliga kommuner om ett halvår. Enkätresultaten kommer att tolkas utifrån ett antal nyckeltal och tidigare tillsynsresultat samt svaren från intervjuerna. Den ifyllda enkäten ska vara IVO tillhanda senast 20 november 2015. Skicka enkäten i bifogat, frankerat svarskuvert. Vid kontakt med Inspektionen för vård och omsorg i detta ärende ange diarienummer 9.3-34321/2015. Vid frågor kontakta utredare Per Rosen, tel 01 O- 788 51 85. För inspektionen för vård och omsorg 16LPc!Jlr Bilaga Enkät Inspektionen för vård och omsorg Box45184 · 104 30 Stockholm Telefon 010-788 50 00 [email protected] www.ivo.se Org.nr 202100-6537 38 39 1 (1) Tjänsteskrivelse Datum: 2015-11-02 Handläggare: Therese Zetterström Dnr: UN 000098/2015 – 100 Till: Utbildningsnämnden Informationsärenden utbildningsnämnden 2015 Aktuellt A) Allmän information från Barn och skola, Birgitte Dahlin B) Platser inom förskola och pedagogisk omsorg, Margaretha Ekelund-Svensson, se bilaga C) Allmän information från gymnasieskolan, Henrik Andersson D) Kulturskolans verksamhet, Anna Johansson E) Planer för systematiska kvalitetsarbetet, Mikaela Sönnerstedt Olsberg, se bilaga F) Säkerhet och krishantering på skolor i Båstads kommun, Birgitte Dahlin G) Information om asylsökande, Henrik Andersson H) Informationsmöte med föräldraföreningar, Helena Strid Båstad 2015-11-02 Therese Zetterström Nämndsekreterare 150831\dea2\tz 39 40 [ill BÅSTADS BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämndan ~ KOMMUN 2015 -11- o2 ~J.~..@.::1Jo/ . ..Z.9.~..S.:.:: ...CP..Q.9.. Barn & skola Dnr•. 2015-10-18 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Gällande för Backabyn s- Skogsbyns- Ängsbyns förskola och Pedagogisk omsorg i Förslöv 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre s~tt titt iev~ 40 41 liiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola 2015-10-18 Färskolechefens vision och mål för personalen: Vision: Mål: Professionella pedagoger som känner arbetsglädje En pedagogisk verksamhet med hög kvalitet Prioriterat område läsåret 2015-2016 Kommunikation och socialt samspel Underlag Förskalechefen har tillsammans med förskaleteamet tagit fram två utvecklingsområde, med utgångspunkt från nedanstående: • • • • • Nulägesdömning 2014-2015 Lpfö-98/10 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skol-och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021 IKT-plan Prioriterade utvecklingsområden 1. Informations- och kommunikationsteknologi 2. Barns kommunikation i samspel och samtal 41 42 il1J BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Informations- och kommunikationsteknologi Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling. Var är vi/nuläge: lpads används av pedagogerna för dokumentation och reflektion tillsammans med barnen och i arbetslagen. Några pedagoger/arbetslag/barn/barngrupper har börjat med att använda sig av projector, QR-koder, Pi c Collage m.m. Pedagogerna har påbörjar arbetet i lärplattformen UNIKUM. Bloggen utnyttjas bl.a. till förskalebrevet som har till syfte att ge vårdnadshavarna information varannan vecka om det pedagogiska arbetet. l det enskilda barnets lärlogg har pedagogerna börjat systematiskt dokumentera det enskilda barnets lärprocess. Barn i utökat behov av särskilt stöd har tillgång till en egen i Pad som stöd för utveckling och lärande samt samverkan med hemmet. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? • Ökad kunskapsutveckling förbarn och pedagoger Fortbildning enligt lokalIKT -plan för verksamheten samtliga pedagoger • Barnen får ökat inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation Implementera Unikums lärplattform samtliga pedagoger Ansvarför insats (yrkesroll) Förskolechef/ Pedagog Förskalechefj Pedagog Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Medarbetarsamtal SKA Lokal IKTgrupp 1gjtermin Unikum SKA SKA/pedagog juni 2016 Nulägesbedömning/ förskalechef juni 2016 Hur blev det/resultat 42 43 • Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrar Implementera Unikums lärplattform samtliga pedagoger Förskolechef/ Pedagog Unikum se ovan 43 44 ~ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Barns kommunikation i samspel och samtal Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal. V ar är vi/nu läge: Pedagogerna är til l stor del medvetna om betydelsen av en god kommunikation för barns utveckling och lärande. Pedagoger och specialpedagog har uppmärksammat att andelen barn som har svårigheter inom det här området har ökat och lyft fram detta på olika sätt. Pedagogerna arbetar med olika strategier för att förbättra förutsättningarna för barn/grupper i att få stöd i detta. Genom att t.ex. organisera barnen i mindre grupper, arbeta med värdegrundsmateria l, några pedagoger/arbetslag arbetar med tecken som stöd, förändrar miljöer inne och ute, tar tillvara barnens nyfikenhet och intresse samt påbörjat arbetet med digitalt stöd. Pedagogernas tid för reflektion, planering, genomförande och utveckling inom mina verksamhetsområde har minskat markant under de senaste åren Barnens trygghet har fått prioriteras utifrån en högre andel yngre barn, barn med allt längre vistelsetid, barn i behov av utökat särskilt stöd samt barn från andra kulturer. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats {yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Förutsättningarna i verksamheten för barns kommunikation i samspel och samtal utvecklas. Nätverksträffar inom kommunen Föreläsningar Litteratur Förskalelyftet Förskalechefj pedagoger Förskalechefj kvalitetsutvecklare Konferens l g/mån Utvärdering: när, hur, vem Hur blev det/resultat 44 45 BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden IJiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Datum: 2015-09-22 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Västra Karup skola 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett bfittre slitt CAtt feva 45 46 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Underlag Utifrån analyser av förra årets utveckling och resultat har vi sett att två av våra prioriterade utvecklingsområden skall kvarstå. Det formativa fö rhållningssättet har visat sig genererar bra metoder och strategier att utvecklas och lära sig med hjälp av. Det ger även tydliga synergieffekter på ledarskap, kunskapsinhämtning och socialträning i hela verksamheten. Elevernas förmåga att ta ansvar och få inflytande över sitt lärande är också en ytterst central del. En elev som har förmågan att äga sitt lärande får ökade möjligheter att utvecklas i alla forum och miljöer. Att själv kunna lära sig i och av de situationer som eleven ställs inför är en ovärderlig förmåga som gör att eleven ständigt utvecklas. Det tredje utvecklingsområde vi valt är IKT-kompetens (Informations- och kommunikationsteknikJ. Detta område omsluter mycket av det vi gör i skolan och vi vet att elevernas och personalens lärande och utveckling både stimuleras och underlättas av en bra IKT -kompetens kombinerat med bra och tidsenliga IKT -verktyg. Inom samtliga tre utvecklingsområde arbetar vi också med ett extra fokus på språkutveckling. Senaste årens forskning och resultat från såväl nationella som internationella mätningar visar att vi behöver stärka elevernas språkliga kompetens. Dessutom har vi i kommunen haft svårt att möta det språkliga behovet elever med annat modersmål har. Språkliga brister är orsaken till att en stor andel av dessa elever inte når den nivå de skulle kunna nå, dvs godkänd måluppfyllelse för de flesta en och för andra ett högre betyg. Inom dessa tre utvecklingsområden har vi gjort justeringar och förändring i syfte att spetsa till arbetet ytterligare. Förra läsårets resultat var positiva och ger oss en god grund att stå på för årets kvalitetsarbete. I vårt kvalitetsarbete inryms även trygghet, studiero och andra delar ur läroplanens del 1 och 2. Vi ser att ökad förmåga att tillgodogöra sig och använda lärmetoder och strategier ökar elevens studiemotivationen, samtidigt som även tryggheten och studieron ökar när ellerverna känner att de utvecklas och har en meningsfull sysselsättning i skolan. Med ökade kunskaper kring hur lärande- och grupprocesser fungerar stärks elevens medvetenhet och möjligheter att agera på ett tryggt och harmoniskt sätt vilket skapar en bra arbetsmiljö för såväl elever som personal. Prioriterade utvecklingsområden Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling i områdena: Formativt förhållningssätt Ansvar och inflytande IKT (Informations- och kommunikationsteknik) Språkutveckling 46 47 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling med hjälp av ett torrnativt förhållningssätt Var är vi/nuläge: Se Arlignulägesbedömning 1415 Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Nå ett fonnativt förhållningssätt. Pedagoger och elever utvecklar den pedagogiska lärande- och bedömningsprocessen utifrån Dylarr Willams fem nyckelstrategier (se bilaga). Pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att utveckla det fonnativa förhållningssättet tillsammans. Rektor Pedagoger F örhållningssättets 5 strategier utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7/1 -16 görs en "halvvägsavstärnning" av pedagoger och rektor I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor Utveckla det fonnativa lärandet Ökad måluppfyllelse Hur blev resultatet Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 47 48 ITIJ BÅSTADS M KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling i förmågan att ta ansvar och ha inflytande. Var är vi/nuläge: Se Artignulägesbedömning 1415 Vart ska vi/förväntad effekt? Eleven tar ett ökat ansvar och har ökat inflytande över sin kunskapsutveckling och sitt lärande. Ökad måluppfyllelse Hur gör vi/insats? Eleven erbjuds metoder och strategier att träna sin ansvarsförmåga, samt för att få inflytande över sitt lärande. Eleven ges kontinuerligt möjlighet att träna sin förmåga att ta ansvar och ha inflytande över sitt lärande. Ansvar för insats (yrkesroll) Rektor Pedagoger Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Utvecklingen utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7/1 -16 görs en "halvvägsavstäm-ning" av pedagoger och rektor I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor Hur blev resultatet Eleven ges många olika möjligheter att återkommande reflektera över sin kunskapsutveckling Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 48 49 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och utveckling inom området IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Var är vi/nuläge: Se Artignu/ägesbedömning 1415 Vart ska viirörväntad effekt? Ökat lärandet mhaiKTredskap. Ökad förmåga att kommunicera. Ökad måluppfyllelse Hur gör vi/insats? Eleven ges möjlighet att utveckla sitt lärande mha IKT -redskap. Eleven ges träning i att dokumentera och kommunicera mha IKTredskap. Pedagogen ger eleven lärmetoder/strategier för såväl formellt som informellt lärande mha IKTredskap. Pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att utveckla det formativa förhållningssättet tillsammans. Ansvariör insats (yrkesroll) Rektor Pedagoger Uppiöljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Utvecklingen utvärderas av pedagoger vid avslutat ämnesområde via dokumentation i pedagogiska planeringar, bedömningsunderlag, omdöme och minnesanteckningar i olika forum. Den 7/1 -16 görs en "halvvägsavstärnning" av pedagoger och rektor I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor Hur blev resultatet? Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 49 50 lilJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 4: Det goda lärandet-att främja och stödja elevens lärande och språkutveckling Var är vi/nuläge: Se Artignu/ägesbedömning 1415 Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Pedagoger kartlägger vilka Kartlägga olika olika lästrategier vi använder språkutvecklande metoder och strategier och vilka som bör tillföras Förmågan att använda språkutvecklande metoder och strategier Pedagogerna tränar förmågan att använda språkutvecklande metoder och strategier Förmågan att kartlägga språkutveckling Pedagogerna tränar förmågan att kartlägga språkutveckling Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Rektor Pedagoger Pedagogerna dokumenterar kontinuerligt i arbetslaget vilka metoder och strategier som används, behöver tillföras och hur de fungerar. Den 711 -16 görs en "halvvägsavstärnning" av pedagoger och rektor I juni -16 görs en utvärdering av hela läsårets utveckling inom området av pedagoger och rektor Hur blev resultatet 50 51 BÅSTADS K~MMUN [i1J BÅSTADS Utbildningsnamnden ~ KOMMUN onr.~~~ :~J.hs./ Barn & skola ... ~0\ s - ~.9.9.. ............................ Datum: 2015-10-24 Fiskebyns-Klockarebyns och Äppelbyns förskola Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2015-2016 Fiskebyns förskola Klockarebyns förskola Äppelbyns förskola Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett blittre stitt fltt ~eva 51 52 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Underlag Det har bedrivits ett omfattande arbete med att ta fram underlagen för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet, SKA. Läroplanen för förskolan, Lpfö-98, Skol- och utbildningsprogrammet för Båstad kommun 2014-2021 samt nulägeshedämningen 2014-2015 ligger till grund för framtagandet av SKA. Pedagogerna lämnar kontinuerligt in skriftliga dokumentationer som beskriver måluppfyllelsen. Underlagen är pedagogernas arbetsmaterial och är utformat tillsammans med kvalitetsutvecklarna. Dokumentationen varierar utifrån de behov som respektive förskola/avdelning har och behöver utveckla i det fortlöpande pedagogiska arbetet. Kontinuerliga utvärderingar sker utav mig som förskalechef i olika former och forum vid exempelvis utvecklingsgrupper, avstämning vid den pedagogiska utvecklingstiden, arbetsplatsträffar, personalkonferenser etc. Varje förskola har arbetat fram planer mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa planer har därefter omarbetats även till barnen för att konkretiseras och medvetengöra arbetet på deras nivå. Vårdnadshavarenkäterna analyseras och utvärderas tillsammans med föräldraråd, pedagoger och vid vårdnadshavarträffar där vi tillsammans väljer ut prioriterade utvecklingsområden. Det utökade samarbetet på en utav förskolorna med förskoleutvecklare Birgitta Berseus har resulterat i nya ingångsvinklar vad det gäller den pedagogiska dokumentationen. Prioriterade utvecklingsområden För att i möjligaste mån skapa en likvärdig utbildning för kommunens förskolor har vi förskalechefer gemensamt tagit fram två prioriterade utvecklingsområden för det fortsatta SKA arbetet. • • Informations- och kommunikationsteknologi Barns kommunikation i samspel och samtal Det är dock av vikt att poängetera att de prioriterade utvecklingsområdena är övergripande för att kunna säkerställa likvärdigheten bland de kommunala förskolorna. På enhetsnivå är det mitt ansvar som förskalechef att SKA arbetet utarbetats efter de behov och förutsättningar som respektive förskola behöver utforma. Tillsammans med pedagogerna genomförs en kontinuerlig analys och utvärdering av de olika utvecklingsinsatserna som vi behöver genomföra för att uppfylla de nationella målen. 52 53 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Mål enligt Lpfö 98 Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling. V ar är vi/nuläge: Arbetet med olika IKT verktyg har tenderat att användas som informationssökning eller i form av olika pedagogiska spel och appar. Vi behöver vidareutveckla detta och få redskap till fler användningsområden. Pedagogerna kommer att erbjudas fortlöpande utbildning i olika ämnesområden som tagits fram i den lokala IKT -planen. Det som ytterligare framkommit i SKA arbetet är att man önskar att barnen genom de olika IKT -verktygen själva ska kunna äga och göras delaktiga i de pedagogiska dokumentationerna. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvar för insats Uppföljning Utvärdering: Ökad kunskapsutveckling för barn och pedagoger Fortbildning enligt lokal IKT -plan för verksamheten (samtliga pedagoger) Implementera Unikums lärplattform (samtliga pedagoger) Färskolechefj Pedagog Medarbetarsamtal SKA Lokal IKTgrupp 1g/termin Unikum SKA/pedagog juni 2016 Nuläges bedömning/ färskolechef juni 2016 Barnen får ökat inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation Hur blev det/resultat Färskolechefj Pedagog 53 54 Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrar. Förskalechefj Pedagog Utvecklingsområde 2: Mål enligt Lpfö 98 Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Var är vi/nuläge: Det har varit ett engagerande och lärorikt arbete i utvecklingsgruppen Språk och kommunikation. Pedagogerna har studerat, analyserat och kommit fram till att man inom flera olika verksamheter lyft behovet av att fördjupa sig mer inom detta målområde. Specialpedagog och logoped från Stödoch utvecklingsenheten redovisade från sitt arbete att språk- och kommunikation var de frågeställningar som oftast kom upp vid konsultationstillfällena. Grundskolans pedagoger från två skolområden hade även uppmärksammat att flera barn med språk- och talsvårigheter börjat i skolan. Två av pedagogerna har genomfört högskolekursen, Språk- och interkulturalitet på 7,5 Hp. Även under kursen lyftes forskningsrön om att språk- och kommunikation de senaste åren tenderat att få mindre fokus. Det finns mycket kunskap i förskolan inom detta och därför är det angeläget att återigen belysa det. Vi har precis påbörjat ett samarbete med logoped Emma Gullin och specialpedagog Karin Bengtsson vilket vi hoppas på ska leda till fler infall vinklar. Vart ska viiförväntad Hur gör vi/insats? Ansvar för insats Uppföljning: Utvärdering: Nätverksträffar inom kommunen Föreläsningar Litteratur Förskalelyftet Förskolechef/ pedagoger Förskolechef/ kvalitetsutvecklare konferens var 6:e vecka SKA/pedagog juni 2016 Nuläges bedömni ng/ förskalechef juni 2016 Hur blev det/resultat effekt? Förutsättningarna i verksamheten för barns kommunikation i samspel och samtal utvecklas. 54 55 [UJ BÅSTADS BÅSTAOS KOMMUN ~ KOMMUN Utbildningsnämnden Bildning & arbete Datum: 2015-10-27 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Akademi Båstad Gymnasium 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre seitt t~-tt ~ev" 55 56 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Underlag Det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) syftar till att identifiera utvecklingsområden och förbättra det pedagogiska arbetet. Arbetsgången innebär att det utifrån formulerade mål(l) genomförs planerade insatser(2) och därefter erhålls resultat(3) vilka analyseras(4). Vi arbetar sedan vidare med att bedöma graden av måluppfyllelse(S) och förbättringsåtgärder för ökad måluppfyllelse planeras(6). En stor brukarundersökning NMI (Nöjd Medarbetarindex) görs under höstterminen i form av en enkät till personal på skolan. Enkätfrågorna utvärderas sedan av bildningschef, rektor och lärare. En andra stor brukarundersökning NKI (Nöjd Kundindex) görs under vårterminen i form av en enkät till eleverna på skolan. Enkätfrågorna utvärderas sedan av bildningschef, rektor, lärare och elever. Under läsåret görs kontinuerliga utvärderingar av eleverna angående de uppställda målen för olika arbetsmoment. Ämnesövergripande arbeten utvärderas likaså kontinuerligt. Ansvariga för att dessa utvärderingar görs är undervisande lärare och mentorer vilka även sammanfattar resultatet. Resultatet analyseras sedan av lärare och rektor. Nationella prov och betyg analyseras i samband med läsårsslut av lärare och rektor. Programansvariga, ämneslagsansvariga och mentorer utvårderar likaså sitt arbete kontinuerligt, dessutom görs en större utvärdering i samband med läsårsslut Den andra arbetsmiljörandningen som görs under vårterminen ligger till grund för förbättringar avseende lokaler etc. Simlan har i sin SKA-plan utgått från förra verksamhetsårets resultat och vilka åtgärder som behövs för att arbeta mot de nationella målen. Med läroplanens mål och riktlinjer som utgångspunkt har rektor i dialog med medarbetare och elever bestämt att följande områden skall prioriteras med avseende på kvalitetsarbetet: Prioriterade utvecklingsområden Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att utveckla resultat och kvalite i alla delar av verksamheten Undervisning och lärande samt grundläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att utgå från elevernas behov, erfarenheter, förutsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Trygghet och studiero i syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. 56 57 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde 1: Systematisera kvalitetsarbetet i syfte att utveckla resultat och kvalite i alla delar av verksamheten. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 Enligt skollagen 4 kap. 3-8§§ (2010:800) skall huvudman och skolenhet kontinuerligt och på ett systematiskt sätt arbeta med uppföljningar av verksamheten genom analys av resultat i förhållande till de nationella målen och utifrån det skapa en fortsatt planering och utveckla utbildningen. I Lgy 11 avsnitt 1 och 2.6 uttrycks likaså krav på systematiskt kvalitetsarbete. Var är vi/nuläge: Medarbetarundersökningen i november 2014 och medarbetarsamtalen i februari 2015 visar att väldefinierade mål har saknats. Det har funnits en otydlighet kring vilka målen är, ingen systematisk uppföljning eller utvärdering har gjorts. Skolans förmåga att kontinuerligt analysera elev- och verksamhetsresultat behöver utvecklas. Vartska vi /förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Målen skall tydliggöras, definieras och avgränsas för att sedan följas upp regelbundet. Hur går det, behöver vi backa ett par steg eller ändra Rektor ·och personal definierar målen under studiedagarna i juni 15 och bestämmer hur de ska följas upp och utvärderas. Rektor och pragramsa mordnare i första hand då de driver processen. Hela Rektor följer upp att personalen arbetar mot målen vid höstens medarbetarsa Personalens upplevelse: Enkätvid läsårsslut i juni 16 av all personal på skolan. Hur blev det/resultat 57 58 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete kurs? Pedagoger, programoch ämneslag analyserar kontinuerligt resultat utifrån elevprognoser i syfte att utveckla undervisningen i respektive klass. Användning av IKT där skolans samtliga lärare arbetar med färgkartor. Analys av nuläge i samband med mitterminskonferens v. 43. Uppdatering av färgkarta var 4;e skolvecka vilket utgör underlag för fortsatt planering, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Omfattande analys av nuläge och diskussion kring hur vi går vidare i samband med mitterminskonferens v.11. kollegiet i andra hand. mtal samt vid ytterligare samtal med personal mellan v. 10 och v. 14 2016. Undervisan de lärare och mentor. All skolans personal följer upp detta vid mitterminsko nferens v. 43, uppstart v. 1 och mitterminskonf erens v. 11. Pedagogernas upplevelse: arbetslagsmöt en gång/månad. Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 58 59 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Utvecklingsområde 2: Undervisning och lärande samt grundläggande värden och inflytande i syfte att få lärarna att utgå från elevernas behov, erfarenheter, förutsättningar och tänkande samt ge eleverna ett reellt inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Mål enligt skollagen 2010:800 och Lgy 11 I skollagen 3kap. 3§ (2010:800) framgår att alla elever skall ges den stimulans och ledning som de behöver i sitt lärande och för personlig utveckling för att kunna utvecklas så långt som möjligt. I Lgy 11 avsnitt 2.1 framgår att läraren skall utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och lärande. Vidare så står det i skollagens 4 kap. 9§ (2010:800) att eleverna skall ges inflytande över utbildningen samt stimuleras till att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen. I Lgy 11 avsnitt 2.3 anges att läraren skall ansvara för att alla elever får inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen för att tillsammans kunna planera och utvärdera undervisningen. Var är vijnuläge: skolinspektionens regelbundna tillsyn under hösten 2013 visar att lärarna har ett större fokus på att få eleverna att ta eget ansvar framför att · utveckla den egna undervisningen så att den utgår från elevernas behov och förutsättningar och fångar deras intresse. Rapporten visar även att det finns elever vilka inte anser sig ha inflytande över utbildningen. Vartska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Lärare arbetar i större utsträckning med individualisering och formativ bedömning i syfte att nå alla elever. Analysera tidigare resultat och elevutvärderingar för omprövning och förnyelse av kurser. Undervisande lärare. Rektor följer upp detta vid studiedagarna i juni 15 samt vid höstens medarbetarsa m tal. Elevernas upplevelse: Termins/ kursvisa utvärderingar samt via vårens elevundersök- Hur blev det/resultat 59 60 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete ni ng. Fördjupade studier och egna tester av IKT. Med utgångspunkt från datorn som pedagogiskt hjälpmedel skalllärarna verka för varierad och individualiserad undervisning samt ökad öppenhet och tydlighet i pedagogisk diskussion med elever och kollegor (se även handlingsplanen för utvecklingsområde 1). Undervisande lärare. Elevernas Elevernas upplevelse: upplevelse: Termins/ Termins/ kursvisa kursvisa utvärderingar utvärderingar samt via vårens samt via vårens elevundersökelevundersökning. ning. Pedagogernas Pedagogernas upplevelse: upplevelse: Arbetslagsmöte Arbetslagsmöte en gång/månad en gång/månad Utveckla en organisation för lärande genom att skapa auskultationsscheman i triader vilka genomförs vid två tillfällen under läsåret. Skolans förstelärare tillsammans med samtliga undervisande lärare. Pedagogernas upplevelse: Enkät efter in planerade studiedagar. Pedagogernas upplevelse: Enkät efter in planerade studiedagar. Tydligare kartläggning av elevernas behov och intressen. Uodervisande lärare samt specialpedagog och Inför kursstart av lärare och inför läsårsstart av Elevernas upplevelse: Termins jkursv isa 60 61 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete Medvetandegöra och öka elevinflytandet. skolsköterska specialpedagog och skolsköterska utvärderingar samt via vårens elevundersökni ng. Pedagogernas upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad Lärare erhåller fortbildning av specialpedagog kring hur man kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagog Kontinuerligt genom uppföljande samtal efter lektionsbesök Pedagogernas upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad Låta eleverna ge förslag på och ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Lärare har en ständigt pågående dialog med elever och kollegor om elevinflytande. Undervisande lärare Elevernas upplevelse: Termins/ kursvisa utvärderingar samt via vårens elevundersökning. Elevernas upplevelse: Termins/ kursvisa utvärderingar samt via vårens elevundersökni ng. Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 61 62 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete [fiJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Trygghet ochstudieroi syfte att tydliggöra åtgärder och förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Mål enligt skollagen 2010:800 Enligt skollagen 6 kap. 6 8 §§ (2010:800) framgår att vid varje skolenhet skall en plan mot kränkande behandling upprättas. Var är vi/nuläge: skolinspektionens regelbundna tillsyn under hösten 2013 visar att Akademi Båstad Gymnasium bedriver ett målinriktat och förebyggande arbete mot kränkande behandling. Skolan har en likabehandlingsplan men kartläggning och analys av riskområden saknas och arbetet kring likabehandling görs inte systematiskt. Elevenkäten i maj 2015 visar att 91% av eleverna känner sig trygga i skolan. Vartska vijförväntad effekt? Hur gör vijinsats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Kartläggning och analys av riskområden ska ingå i likabehandlingsplanen . Arbetet med likabehandling och Mentorerna för diskussioner med eleverna kring ett normcentrerat förhållningssätt i syfte att gemensamt arbeta fram den policy som skall gälla Mentor Elevernas upplevelse: Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas upplevelse: Elevernas upplevelse: Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas upplevelse: Hur blev det/resultat 62 63 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete mot kränkande behandling ska systematiseras. Skolan ska erbjuda studiero som skapar goda förutsättningar för kunskap och lärande. på skolan. Arbetslagsmöte Arbetslagsmöte en gång/månad en gång/månad Likabehandlingsplanen presenteras, diskuteras och revideras. Arbetsgrupp en för likabehandli ng, mentor, och elever. Elevernas upplevelse: Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad Elevkåren för diskussioner med eleverna kring trivselskapande aktiviteter. Elevkåren Elevernas Elevernas upplevelse: upplevelse: Elevenkät Elevenkät senast v. 46. senast v. 46. Pedagogernas Pedagogernas upplevelse: upplevelse: Arbetslagsmöte Arbetslagsmöte en gång/månad en gång/månad Mentor fö r diskussioner med eleverna kring hur studieron kan förbättras. Mentor Elevernas upplevelse: Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas ElevernJs upplevelse; Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad Elevernas upplevelse: Elevenkät senast v. 46. Pedagogernas 63 64 BÅSTADS KOMMUN Bildning & arbete upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad upplevelse: Arbetslagsmöte en gång/månad Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 64 65 BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden lliJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Datum: 2015-09-21 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Sandlyckeskolan F-6 och Fritidshemmet Borgen 2015-2016 Trygghet Omtanke Respekt Engagemang Kvalitet Omsorg Vi-känsla Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre slitt ~tt iev~ 65 66 Servicedeklaration; Alla grundskoleelever får förutsättningar till godkänt betyg i alla kärnämn en. Resultatmål för 2014: Samtliga grundskoleelever ska lämna årskurs nio med gymnasiebehörighet. Båstad kommun ska rankas som en av landets bästa kommuner vad avser det sammanvägda studieresultatet i grundskolan, enligt "Öppna jämförelser". Grunden för verksamhetens arbetsplan är: • • • • • • • • skollagen gällande från 2011-07-01 Läroplan för grundskolan, färskoleklass och fritidshem Lgr 11 Allmänna råd utgivna av skolverket Budget 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enkätsvar, föräldrar och elever Resultat på nationella prov, graden av måluppfyllelse i alla ämnen, antal elever med åtgärdsprogram Samråd med elever och vårdnadshavare Planen för det systematiska kvalitetsarbetet och plan mot diskriminering och kränkande behandling har tagits fram av rektor, personal, elever och kvalitetsutveckla re. Dialog har förts med föräldrar i Sandlyckeskolans föräldraförenings styrelse. Diskussioner har förts i arbetslagen, på klassråden, på elevrådet och på olika konferenser. Prioriterade utvecklingsområden Sandlyckeskolan" När man lär sig mår man bra" Utvecklingsområde 1: Normer och värden Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan Utvecklingsområde 5: Att uttrycka sig i tal och skrift I alla utvecklingsområden arbetar vi parallellt med IKT planen, se bilaga 1 66 67 Utvecklingsområde 1: Normer och värden Mål enligt Lgr 11 och Lpfö-98/2010 • respektera andra människors egenvärde • tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor. Var är vi? På skolan har vi elever av olika etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Vi har även elever med funktionsnedsättning och olika sociala bakgrund. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Eleverna till största delen ger "grönt ljus" på trivselenkäten. Vi arbetar aktivt med vår Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, främjande insatser, förebyggande åtgärder och rutiner för akuta situationer. Vi arbetar mycket med värdering och samarbetsövningar. Vi har tydliga och kända rutiner för eleverna. Respektive pedagog är ansvarig för att arbetet i gruppen genomförs. Läsåret Enkäter, observationer, och diskussioner i elevgruppen samt i arbetslaget. Pedagogerna i sina observationer ser ett positivt samspel och ett gott bemötande mellan eleverna. 2015/2016 Hur blev det/resultat 67 68 Utvecklingsområde 2: Elevernas ansvar och inflytande Mål enligt Lgr 11 skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utökar allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Var är vi/nuläge: Alla elever har, i varierande grad, reflektionstid där de utvärderar sitt arbete. "Min utvecklingssenkät" och "Enkät om inflytande" genomförs. Eleverna har ansvarsområden t.ex. klassvärd, ordförande och sekreterare. Eleverna förbereder sitt utvecklingssamtaL Gemensamma rutiner för klassråd och elevråd fungerar. Överlag respekteras åsikter och beslut som fattas, men enstaka elever har svårigheter att respektera de beslut som fattas i gruppen. De flesta eleverna vågar säga vad de tycker och lyssnar på varandra. 68 69 Vartska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Eleverna respekterar Eleverna tränas i demokratins principer i det dagliga arbetet genom att pedagogerna arbetar aktivt med dessa. Pedagoger Genom Utvärderas en diskussioner på gång per termin andras åsikter och beslut som fattas för gruppen. Eleverna tar ansvar för klassråd, genom att fritidsråd, i pedagogerna går dagliga igenom enkätsvar samlingarna, i och de att alla mår bra på arbetslagen och observationer skolan. på klass- som gjorts under konferenser av terminen. Hur blev det j resultat både elever och pedagoger. Eleverna känner sig trygga i att våga uttrycka sin åsikt. Elev och pedagog förbereder tillsammans utvecklingssamtalet. Regelbunden Utvärdering en uppföljning i gång per termin. Pedagogerna ger eleverna stöd och struktur att uttrycka sig muntligt i olika situationer. Pedagoger Varje pedagog diskuterar enskilt med eleverna inför deras utvecklingssamtal och delar upp vilket ansvar en elev kan ta för genomförandet av samtalet. {Var är du nu? Vad är nästa steg?) Genom Samtal pedagog och elev efter diskussioner utvecklings-sa mta l et. klassen och i enskilda samtal. på klassråd, l fritidsråd, i arbetslagen och på klasskonferenser av både elever och pedagoger. 69 70 Utvecklingsområde 3: Bedömning och betyg Mål enligt Lgr 11 skolans mål är att varje elev • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Var är vi/nuläge: Arbetet med att skapa matriser och att ta fram elevexempel har påbörjats, men detta arbete måste fortsättas och utvecklas. Eleverna kan, i varierande grad, bedöma sitt/kamraters arbete. Eleverna har tränat sig i kamrat- och självbedömning genom att arbeta med matriser och elevexempeL Eleverna tar större ansvar för sina studier och de blir hela tiden bättre på att bedöma sina egna prestationer. Det är i varierande grad som eleverna visar vilja att förändra och förbättra. Diskussionerna om kunskapskraven och förmågorna gör att eleverna blir medvetna om vad de ska kunna, arbetet blir viktigt för eleverna. De digitala hjälpmedlen är till stöd för eleverna när de ska bearbeta sina texter, vilket i sin tur leder till ökad vilja att bearbeta. Även de yngre barnen kan bearbeta sina texter. Vi behöver bli bättre på att låta klasser/grupper/elever redovisa för varandra och/eller hitta mottagare för elevernas arbete. 70 71 Vartska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Eleverna visar vilja att förändra och förbättra sina arbeten. Eleverna får lära sig olika metoder för feedback och lära sig att bedöma ett arbete utifrån kända kriterier. Att kunna använda sig av responsen i sitt nästa arbete för att visa en utveckling. Pedagoger Kontinuerligt Januari och juni under terminen: diskussion kring diskussion och de observationer reflektion elev- som pedagogerna pedagog, har gjort. Hur blev det/resultat utvecklingssamtal, klasskonferens, Pedagogerna planerar in, utöver den ordinarie undervisningen, ett tillfälle per termin där eleverna redovisar för en annan elevgrupp. Eleverna aktivt använder matriser och elevexempel för att bedöma sina och kamraternas arbeten. Pedagogerna arbetar med att skapa stödstrukturer, matriser och ta fram elevexempeL Pedagogerna handleder diskussion i arbetslaget. Pedagoger Pedagogerna Utvärderas i och elever. tillsammans september och med eleverna februari genom observerar att sammanställa eleverna i hur de kan löpande och analysera använda dessa för att elevernas resultaten inför synliggöra nästa steg i sin utveckling i utvecklingssam ta l kunskapsutveckling. bedömningsarbetet. 71 72 Utvecklingsområde 4: Ta fram en Elevhälsoplan för Sandlyckeskolan Elevhälsa Sandlyckeskolan "NÄR MAN LÄR SIG MÅR MAN BRA" Mål enligt Lgr 11 Undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Var är vi/nuläge: Processarbete på enheten för att få arbetet med elevhälsoarbetet på skolan integrerat i kärnverksamheten. Vartska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? En fungerande elevhälsoplan enligt lagstiftningen som är känd och använd av alla på enheten. Diskutera elevhälsoarbetet. Fastställa en plan för elevhälsoarbetet som bland annat innehåller checklistor, blanketter och adekvata handlingsplaner. Planen kopplas till det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarför insats (yrkesroll) Rektor Uppföljning: när, hur, vem Konferenser ht/vt EHT möten ht/vt Pedagoger Rektor EHTteamet Utvärdering: när, hur, vem Juni2016 Diskussioner Pedagoger, Rektor och EHTteamet Hur blev det/resultat 72 73 Utvecklingsområde 5: Att uttrycka sig i tal och skrift Mål enligt Lgr 11 "Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt" "Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang," Var är vi/nuläge: l vårens analys av nationella proven framkom att eleverna presterade lägre på skrivande. 73 74 Hur gör vi/insats? Ansvarför insats Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Pedagogerna ger eleverna stöd och struktur att uttrycka sig muntligt och skriftligt i olika situationer. Pedagoger Kontinuerligt Pedagogerna och elever. under läsåret och eleverna genom gör en diskussioner utvärdering kan anpassa språket mellan efter varje efter olika syften, pedagogeroch arbete. mottagare och elever. Vartska vi/förväntad effekt? Eleverna kan formulera sig och kommunicera i ta l och skrift. Eleverna Hur blev det/resultat sammanhang. Torekov 2015-10-19 ~/WUI Lotta Holte rektor 74 13 l 75 1 (3) BÅSTADS KOMMUN LokaliKT-handlingsplan på varje enhet Besök oss på bastad.se Digital kompetens EU:s fjärde nyckelkompetens för ett livslångt lärande: "Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via intemet." Nulägesbeskrivning Hur och i vilken omfattning inkluderar vi digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten? l vilken omfattning ... Dagligen (beroende på ämnen och tillgång på utrustningen) Vilka digitala verktyg ... Dator, iPad, Ap p le TV, projektorer m ljudutrustning, trådlöst nätverk, scannermus, sändare och ljudmottagare Hur och till vad ... Dator och iPad till att skriva texter, kommunicera via e-post och Unikum, filmvisning, visa arbeten, olika träningsprogram och appar, sökverktyg, talsyntesVarför använder vi det som vi gör... Motivera och engagera elever. För att främja alla elevers läs och skrivutveckling. Alternativa verktyg för elever i G Pedagogiskt förhållningssätt Utifrån Båstads kommuns programmål (Barn, elever och pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som ett verktyg för kunskapsutveckling, samarbete och personlig utveckling). Vilka pedagogiska mål har vi med IKT? Eleverna ska ha kunskap om de vanligaste skriv- och bildbehandlingsprogrammen på såväl datorer som iPads och kunna använda dem som en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Kunna använda internetmed källkritiska ögon. Kunna skicka och ta emot mail. De elever som använder alternativa hjälpmedel ska kunna använda dessa självständigt. Hur ska vi skapa förutsättningar för eleverna att uppnå digital kompetens? Klassuppsättning datorer till skolan. Ipad helst 1 till1. Snabbare support från !T-avdelningen. Pedagoger behöver ha relevant utbildning. Hur rustar vi eleverna för dagens samhälle samt en framtid som vi inte vet hur den kommer att se ut? • Vad säger styrdokumenten? • Vad behöver barnen/eleverna? • Vad behöver pedagogerna?Nilka kompetenshöjande aktiviteter krävs? • Hur omsätter vi det i praktiken? Skollagen kap 3 och 10 Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas så långt som möjligt och ges tillgång till böcker och andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning. Vad behöver eleverna? -Fler datorer/ Ipads, utbildning på nya program, appar och Unikum. Vad behöver pedagogerna? - Kompetensutveckling: Utbildning på Smartboard, Unikum och information om eböcker. Tid att arbeta med ovanstående. Hur omsätter vi det i praktiken? se lokal handlingsplan nästa sida. 75 76 rlfJ BÅSTADS ~KOMMUN LokaliKT-handlingsplan på varje enhet Besök oss på bastad.se Aktiviteter och tidsplan Hur ansvarar enheten för • att alla elever får tillgång till de digitala verktyg som krävs för att nå kraven som ställs i styrdokumenten? e att eleverna oavsett förutsättningar får bästa möjliga stöd av digitala verktyg för att nå en maximal måluppfyllelse? e att organisera sig så att detta kan ske? • att säkerställa kompetensen hos pedagoger och skolledning? Definiera • Vilka aktiviteter ska genomföras? e Hur ska genomförandet ske? e Vilken är tidsplanen? • Vem ansvarar? Aktiviteter Öka elevernas medvetenhet om epost och word, starta, logga in, skapa dokument, spara på datorn/ Filr. Öka elevernas medvetenhet att använda Båstad kommuns lärplattform för lärande, kommunikation, samarbete och publicering Öka elevernas medvetenhet att använda enkla bild och ljudredigeringsprogram Öka elevernas medvetenhet om etik, säkerhet och lagar på intern et Öka elevernas medvetenhet att publicera, samarbeta och kommunicera på intern et via t.ex. lärplattform, Wikipedia, blogg, chatt och communities. Pedagogerna behöver få utbildning på Smartboard, Unikum och information om eböcker. Öka elevernas medvetenhet att använda Word, Google drive, layout,kunna använda rättstavningsfunktionen på svenska och engelska. Införande av Skola 24, Google drive ffiiCisplan Ansvarig innan åk 3 slut klassläraren innan åk 3 slut klassläraren innan åk 6 slut klassläraren innan åk 6 slut klassläraren innan åk 6 slut klassläraren under läsåret 15/16 rektor innan åk 6 slut klasslärare Läsåret 2015/16 rektor Ipad utbildning fritidshemmet Läsåret 2015/16 rektor Vidareutbildning av Unikum. Läsåret 2015 /16 rektor 76 77 BÅSTADS KOMMUN IJ1] BÅSTADS Utbildningsnämnden ~ KOMMUN Barn & skola 2015-10-08 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Päron byns-, Malens- och Ö Karups förskolor 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre sö.tt ~tt ~ev~ 77 78 rTIJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola 2015-10-08 Underlag • • • • • Nulägesdömning 2014-2015 Lpfö-98/10 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Skol-och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021 IKT-plan Prioriterade utvecklingsområden • • Informations- och kommunikationsteknologi Barns kommunikation i samspel och samtal 78 79 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Mål enligt Skol- och utbildningsprogram för Båstads kommun 2014-2021 Barn/pedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi som ett verktyg för kunskapsutveckling. Var är vi/nuläge: Samtliga pedagoger i verksamheten använder dagligen digitala verktyg i sitt arbete med barnen. Pedagogerna har fortbildats för att kunna använda lärplattformen Unikum och barnens föräldrar har tillgång till Unikum. Fortbildning i digitala kompetenser för pedagogerna behövs för en ökad måluppfyllelse enl Lpfö 98/10. Vart ska vi/förväntad Hur gör vi/insats? effekt? Ansvarför insats Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Dec 2015 SKA pedagog Juni 2016 SKA pedagog Medarbetarsamtal Juni 2016 Nulägesbedömning/ färskolechef Hur blev det/resultat (yrkesroll) • • Ökad digital kompetens för barn och pedagoger Barnen ökar sitt inflytande i sin egen pedagogiska dokumentation. Fortbildning enligt lokal IKT -plan för verksamheten och kompetensutvecklingsplan enligt bilaga i SKA-plan. Implementerar Unikums lärplattform för barn, föräldrar och Färskolechefj Pedagog Lokal IKTgrupp Dec 2015 79 80 • Ökad delaktighet i verksamheten för föräldrar pedagoger. Nulägesbedömning/ färskolechef Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 80 81 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Mål enligt Lpfö 98/2010 Kunskapsutveckling hos pedagoger om barns kommunikation i samspel och samtal utifrån forskning och beprövad erfarenhet. V ar är vi/nuläge: Specialpedagogen och logoped (STU) redovisar samtliga ämnesområden som tagits upp av pedagoger på konsultationer under läsåret. Redovisningen visar på att problemskapande beteende hos barnen, kommunikation/ samspel samt språk- och talsvårigheter är de mest frekventa frågeställlningar vid konsultation. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Pedagogerna fortbildar sig inom ämnetbarns kommunikation i samspel och samtal. Nätverksträffar inom kommunen Föreläsningar Litteratur Kollegialt lärande Färskolelyftet Ansvarför insats (yrkesrol l) Färskolechefj pedagoger Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Dec 2015 SKA pedagog Juni 2016 SKA pedagog Dec 2015 Nulägesbedömning/ färskolechef Juni 2016 Nulägesbedömning/ färskolechef Hur blev det/resultat 81 82 Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) Båstad 151028 Förskalechef Ann Heidenberg Ekdahl 82 83 li1J BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola 2015-09-28 Kompetensutvecklingsplan färskoleteamet 2015-2016 Utvecklingsområde l. Informations- och kommunikationsteknologi Barnjeleverjpedagoger använder informations- och kommunikationsteknologi(IKT) som ett verktyg för kunskapsutveckling, samarbete och personlig utveckling. Fortbildning enligtIKT-planen Fortbildning för användande i Unikums lärplattform Utvecklingsområde 2. Barns kommunikation i samspel och samtal Kommunföreläsning: Konsten att lyckas ge barn god självkänsla", Jeanette Frisvall Gemensam litteratur om värdegrundsfrågor, kollegiala samtal och erfarenhetsutbyte Föreläsning med fokus på flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt i förskolan. Litteratur: Kärnämnen i förskola - nycklar tilllivslångt lärande, Barbro Bruce & Bim Riddersporre (Natur & Kultur, 2012 Stockholm). (Kvalitetsutvecklarna) Fortbildning förskolelyftet: Flerspråkighet och interkulturalitet i förskolan, 7,5hp Riktad utbildning Specialutbildningar utifrån barn i behov av särskilt stöd Processledarutbildning TAAK- tecken som alternativ och kompletterande kommunikation Förskalelyftet VFU "Anknytning och trygghet i förskolan", Lundapedagogen (Nyckelpersoner). Övrigt: Litteratur Nätverk utifrån utvecklingsområden Arbetsmiljöutbildning: HLR- Första Hjälpen- Brandutbildning-Ergonomi (vart 3:e år) Fackliga utbildningar 83 84 BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden lilJ BÅSTADS 2015 -10- 3 o .N....~-~.l~/ ~ KOMMUN Dnr.. Barn & skola 1..6l5 - C,C(J ........................................... Datum: 2015-10-27 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Östra Karups skola och fritidshem 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre slitt (A.tt feva 84 85 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Underlag Planen har vuxit fram utifrån bland annat: • Utvärderingvåren 2015 där resultat från bland annat nationella prov, betyg och enkäter analyserades. • Utvärderingen av det systematiska kvalitetsarbetet 2014/2015 • Protokoll från möten i arbetslag, elevråd, föräldraförening. • Plan för diskriminering och kränkande behandling. • skolverkets allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet • Gemensam uppstart hösten 2015 för all personal. • Personalens subjektiva observationer av verksamheten. Prioriterade utvecklingsområden Östra Karups skola och fritidshem har en arbetsgrupp (SKA-gruppen) som består av rektor samt fem processledare. Processledarna som också fungerar som arbetslagsledare representerar skolans arbetslag. SKA-gruppen träffas kontinuerligt för att stämma av hur det kontinuerliga utvecklingsarbetet fortlöper och hur vi arbetar vidare. Östra Karups skola och fritidshem har utifrån det som framkommit i underlaget valt att vidareutveckla tre av de prioriterade utvecklingsområdena från förra årets Systematiska kvalitetsarbete samt lägga till ett nytt mål för fritidshemmet. För att underlätta vårt kvalitetsarbete finns några utvecklingsområden från IKT -planen integrerade i denna plan. • Läsförmåga • Likvärdig bedömning • Elevhälsoplan • Synligt lärande på fritidshemmet Med pedagoger menar vi alla som arbetar som fritidspedagoger, förskolelärare, specialpedagog och lärare på skolan eller i fritidshemmet. När vi menar en specifik yrkeskategori skriver vi ut detta. 85 86 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Läsförmåga Förskoleklass, Grundskola "Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts." Lgr 11 3.11 Svenska "Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt." Lgr 113.11 Svenska och Svenska som andraspråk(Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3) "Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt." Lgr 113.11 Svenska och Svenska som andraspråk (Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6) Var är vi/nuläge: Detta är ett mål som vi valt att vidareutveckla efter förra läsårets prioriterade mål. Våra kartläggningar (avkodning och ordkedjor) visar att förra årets insatser har gett resultat på elevernas läsförmåga. Analys av kartläggningar, omdöme, nationella prov, betyg och pedagogers subjektiva erfarenheter visar att vi behöver arbeta vidare med att stärka elevernas läsförmåga för att ge förutsättningar för högre måluppfyllelse i samtliga ämnen. Vi väljer också att arbeta vidare med målet för att kunna dra vetenskapliga slutsatser på att det är våra insatser som gett resultat och att det inte bara är en tillfällighet att läsförmågan har ökat. Varje morgon under läsåret 2014/2015 har årskurs 1-6 haft läsglädje på schemat vilket inneburit att de börjat sin skoldag med läsning i olika former -tyst läsning, lyssnat på inläst litteratur, högläsning för en pedagog, pedagog har läst högt för klassen med mera. I år kommer även färskoleklassen att börja skoldagen med läsglädje. Kompensatoriska redskap finns för de som har rätt till detta exempelvis inläst litteratur, talsyntes. skolbiblioteket används flitigt och under förra läsåret visar statistiken att utlåningen ökade markant. 86 Vart ska vi/förväntad effekt? Ökad måluppfyllelse i läsning Ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen Goda läsare Hur gör vi/insats? Ansvar för insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Läsning 20 minuter varje morgon för samtliga elever F-6-läsglädje. Rektor - organisation Pedagoger Avkodningsförmågan mätsHt 15 samt Vt 16 Specialpedagog Terminsutvärdering i januarijjuni 2016, analys av resultat- Pedagoger Kompetensutvecklingsinsats Läslyftet- 2016 Kompetensutvecklingsinsats - IKTHur kan vi använda exempelvis läsplattan för ökad läsförståelse? Att skriva sig tillläsning- årskurs 1 Rektor Lässtrategier- gemensamma begrepp utifrån "En läsande klass" mot eleverna. Läsförståelsestrategier till innehållet i SO /NO texter. Bokprat Pedagoger Rektor Medarbetarsamtal 2015/2016- Rektor Terminsutvärdering i juni 2016Pedagoger Terminsutvärdering i januari/juni 2016, analys av resultat- Pedagoger Pedagoger Utvecklingssamtal, Ht 15 och Vt16 - Pedagoger Mäta läsförståelse Ht 15 samt Vt 16- Specialpedagog Terminsutvärdering i januari/juni 2016, analys av resultat- Pedagoger Terminsutvärdering i januari/juni 2016, analys av resultat- Pedagoger Mäta läsförståelse Ht 15 samt Vt 16- Specialpedagog Arbetslagskonferenskontinuerligt- Pedagoger Terminsutvärdering i januari/ juni 2016 -Pedagoger Terminsutvärdering i januarijjuni 2016 -Pedagoger Terminsutvärdering i januarijjuni 2016 -Pedagoger Terminsutvärdering i januari/juni 2016, analys av resultat- Pedagoger Arbetslagskonferenskontinuerligt- Pedagoger Terminsutvärdering i januarijjuni 2016 -Pedagoger Terminsutvärdering i januarijjuni 2016 -Pedagoger Lustfyllt lärande Lugn start på skoldagen Läsa gemensam litteratur i klassen för att kunna bearbeta innehållet Recensera den litteratur som läses genom att använda olika IKTverktyg. Tillgång till skönlitteratur på olika språk Använda de didaktiska frågorna i samtliga ämnen och verksamheterna: När? Var? Hur? Varför? Vad? Pedagoger Pedagoger, Bibliotekarie Pedagoger Pedagoger Bibliotekarie Rektor Pedagoger Hurblev det/ resultat 87 87 88 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Likvärdig bedömning Förskoleklass, Grundskola "Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg." Lgr 11 Avsnitt 2. ?Bedömning och betyg "Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning." Lgr 11 Avsnitt 2.2 Kunskaper "Skolans mål är att vårje elev utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna" Lgr 11 Avsnitt 2.7 Bedömning och betyg "Läraren ska utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektor." Lgr 11 Avsnitt 2.7 Bedömning och betyg Var är vi/nuläge: Detta är ett mål som vi valt att vidareutveckla efter förra läsårets prioriterade mål. Vi upplever att vi är mer likvärdiga i våra bedömningar än tidigare. Sambedömning av elevuppgifter och prov görs men inte i tillräckligt hög grad för att säkerställa likvärdigheten. Under läsåret 2014/2015 sambedömdes de nationella proven tillsammans med pedagoger från Sandlyckeskolan och Strandängsskolan. Rättningen tar lång tid och vi skulle vilja vidareutveckla i vilka konstellationer vi sambedömer proven. För att få en mer likvärdig bedömning behöver vi i större utsträckning tillsammans planera arbetsområden, göra bedömningsmatriser, bedöma elevuppgifter och prov. 88 89 1nJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn &skola Vart ska vi/förväntad Hur gör vi/insats? effekt? Vi gör likvärdig bedömning oberoende av varandra. KompetensfortbildningsinsatsUnikum och IKT som hjälpmedel i bedömningspro cessen. Förlängd konferens tillsammans med övriga skolor i kommunen Samrättning och bedömning av nationella prov. Gemensam bedömning av elevarbeten Arbeta fram gemensamma matriser för bedömning. Pedagogiska samtal kring Dylan Wiliams bok" Att följa lärande". Ansvar för insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Rektor Medarbetarsamtal2015/ 2016- Rektor Terminsutvärdering i januari/ juni 2016- Pedagoger Rektor Utvärdering- mars 2016 Pedagoger Terminsutvärdering i juni 2016 Pedagoger Rektor Pedagoger Pedagoger Rektor Hur blev . det/resultat Kontinuerligt- SKAgruppen Kontinuerligt- SKAgruppen Kontinuerligt- SKAgruppen I analysen av Nationella prov.- Vt 2016- Rektor Terminsutvärdering i januari/ juni 2016- Pedagoger Terminsutvärdering i januari/ juni 2016- Pedagoger Terminsutvärdering i januari 2016- Pedagoger 89 90 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 3: Synligt lärandet på fritidshemmet Fritidshem "Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov." skollagen 14 kap§ 2 (2010:800) "Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter" Lgr 11 Avsnitt 1. Skolans värdegrund och uppdrag "Personalen i fritidshemmet bör ... ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten ... " Allmänna råd för fritidshemmet s. 32 Var är vi/nuläge: Efter vårt fördjupade arbete med skolverkets allmänna råd under vårterminen 2015 har vi identifierat vårt utvecklingsområde. Eleverna har inflytande över verksamhetens aktiviteter i förhållande till ålder där delar av deras intressen tillgodses. Aktiviteterna skrivs in på verksamhetens veckaplanering som finns synligt placerad i anslutning till avdelningarna. På planeringen kopplas aktivitet tillläroplanens mål. Vi vill vidareutveckla formerna för att synliggöra syftet och lärandet i de olika aktiviteterna. Information till vårdnadshavare går hem via papper och tambursamtaL Vi har påbörjat att lägga information via lärplattformen, Unikum. Flera av fritidspedagogerna har en del av sin tjänst i skolan vilket skapar fler tillfällen för att synliggöra lärandet i båda verksamheterna. 90 91 Vart ska vi/förväntad Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Arbeta fram rutiner för att synliggöra lärandet på fritidshemmet via vår lärplattform? Processledare Föräldraråd, kontinuerligt, pedagog Enkätvia Unikum, vt -16, pedagoger Kompetensfortbildning-Unikum och IKT som redskap i verksamheten. Rektor Medarbetarsamtal 15/16, Rektor Terminsutvärdering i juni 2016Pedagoger Kompetensfortbildning "Fritidshemmets didaktik" Lärande samtal i arbetslaget Vidareutveckla progressionen i verksamheten i takt med elevernas ålder, förmågor och intressen. Konferens- varje veckarespektive fritidshemsavdelning och klassföreståndare Processledare Rektor Kontinuerligt- SKAgruppen Pedagoger Kontinuerligt, arbetslag Efter genomförd kompetensfortbildning vt 2016Pedagoger Terminsutvärdering i juni 2016Pedagoger Rektor Kontinuerligt- SKAgruppen Hur gör vi/insats? effekt? Elever känner sig delaktiga och får ett ökat intresse för verksamheten. Elever och vårdnadshavare har större insyn och kunskap om verksamheten. Eleverna stannar kvar på fritidshemmet längre upp i åldrarna. Tambursam tal, kontinuerligt, pedagoger Hur blev det/resultat Terminsutvärdering i juni 2016Pedagoger Terminsutvärdering i januarijjuni 2016- Pedagoger 91 92 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 4: Elevhälsoplan Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola "Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla". Lgr 11 Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning Var är vi/nuläge: Detta är ett mål som vi valt att vidareutveckla efter förra läsårets prioriterade mål. Elevhälsoteamet påbörjade våren 2014 en utbildning från Skolverket med syfte att utveckla elevhälsoarbetet. Utbildningen tillsammans med Skolverket och Socialstyrelsens gemensamma "Vägledning för elevhälsan" har bidragit till att belysa hur elevhälsoarbetet behöver förändras för att i allt större utsträckning kunna arbeta förebyggande. Förra läsårets arbete har bland annat resulterat i en handlingsplan för att främja närvaro. Processen med att arbeta fram en elevhälsoplan har påbörjats. De första stegen för att skapa en "vi-känsla" hos all personal när det gäller elevhälsouppdraget har påbörjats. 92 93 Hur gör vi/insats? Ansvar för insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Tydliga handlingsplaner som underlättar det förebyggande arbetet. Arbeta fram en elevhälsoplan med individuella handlingsplaner. Rektor EHT-team Läsårsutvärdering i juni 2016. Rektor En vi-känsla på skolan/fritidshemmet att vi - pedagoger och elevhälsoteam tillsammans arbetar med elevhälsouppdraget utifrån våra olika kompetenser. Skapa en "Vi-känsla" EHT-team EHT-möten, APT Kontinuerligt, gruppsamtal EHT-team EHT-möten Kontinuerligt EHT-team Kompetensfortbildning för elevhälsoteamet -Petri Partarren Rektor EHT-möten Kontinuerligt EHT-team Efter avslutad utbildning Rektor Vart ska viiförväntad effekt? Hur blev det/resultat Läsårsutvärdering i juni 2016. s;;u;;:;_j!CU:J~rel_ Susanne Kaczmarek Rektor 93 94 fliJ BÅSTADS BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Dnr.e.~~. .:.~~.:f.3l Utbildningsnämnden ~ KOMMUN .... Z.c...3..:.(Q.9..~ ... Datum: 20151030 Plan för systematiskt kvalitetsarbete Strandängsskolan f-6 2015-2016 94 95 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre seitt ~tt ~ev~ 95 96 lnJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Underlag I augusti 2014, vid APT beslutades att utvecklingsområdena, Strandängsskolan är en skola för alla och Skola och fritidshem är en helhet, ska gälla under tre läsår. Uppföljningar och utvärderingar efter läsår 2014/15 indikerar att flera delmål är uppnådda, men fortsatt utvecklingsbehov finns. studiedag 21/9 användes till konkretisering av mål och aktiviter för måluppfyllelse. Den pedagogiska ledningsgruppen har sedan sammanställt underlaget till denna plan. Två utvecklingsområden gjordes om till ett och ytterligare ett lades till, vision 2020 - en gemensam vision för Strandängsskolan. Prioriterade utvecklingsområden 1. Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande 2. Vision 2020- gemensam vision för Strandängsskolan F-6 och 7-9 96 97 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Skola och fritidshem är en helhet för varje elevs bästa möjliga lärande Mål enligt Lpfö98/2010 eller Lgr 11 Skola och fritidshem stödjer varje elevs mångsidiga utveckling och lärande Vi tar hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. V ar är vi/nuläge: Skola och fritidshem har närmat sig mycket i samarbete och även lokalmässigt. Genom att vi har gemensamma arbetslag, har också förståelsen ökat för varandra och våra uppdrag. Vi hoppas och tror att nuvarande organisation och lokal-lösning ska gynna vårt samarbete och ge ökad kunskap om pedagogernas olika uppdrag. Vart ska vi/förväntad effekt? Delmål Hur gör vi/insats? Vi har en helhetssyn på elevens utveckling och lärande i förskoleklass, skola och fritidshem, ett samspel mellan lärandeuppdraget och elevhälsouppdraget. Under läsårets fyra APT utvecklar vi tillsammans samspelet mellan elevhälsouppdraget och lärandeuppdraget, genom diskussioner och föreläsningar i EHT:s regi. Ansvarför insats (yrkesroll) Rektor Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem PUGv.SOhar vi genomfört insatserna? Arbetslagsvis i juni 2016. Hur blev det/resultat 97 98 Skapa så bra förutsättningar som möjligt för lärandet Arbetslagens arbete pedagogiska diskussioner utifrån hur vi samarbetar för elevens bästa utveckling? Jollen: Tematisk undervisning där vi utgår från förmågorna och nyttjar all personals komptens. Korallen: Tematisk undervisning där vi utgår från förmågorna och nyttjar all personals komptens. Under "tunnelprojekt"veckorna (4 7- 50) arbetar vi tillsammans fritidspedagoger /lärare i klassrummen. Regattan: Eleverna har extra lektionspass med hälsa och rörelse i samarbete med fritidspersonaL Utveckla rutiner för gemensamma 98 99 utvecklingssamtal (skola och fritidshem) för de elever som behöver det. Vi jobbar med språkutvecklande arbetssätt. Fyra processledare går handledarutbildning på Halmstad högskola. Arbeta fram Strandängsskolans språklyft Gemensamma läsprojekt f-6. Vi har stående punkt på arbetslagsagendan, språkutvecklande arbetssätt så vi kan lära av varandra. Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 99 100 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 2: Vision 2020 Mål enligt Lpfö 98/2010 eller Lgr 11 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Var är vi/nuläge: Vi är två olika skolenheter. Vi har pågående samarbete utifrån kombinerade pedagogtjänster. Ansvarför Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Gemensam vision för Strandängssko lan. Skapat gemensam utvecklingsgrupp. Rektor Planera processen med att göra personalen delaktig i att formulera en visionstext. Rektor insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Januari -16 Juni -16 Hur blev det/resultat Analys: (frågor som stöd ex: vad påverkar och orsakar resultaten och mål uppfyllelsen, krävs ytterligare uppföljning eller utvärdering för att orsakerna ska framgå, har det framkommit nya utvecklingsområden, vilka utvecklingsinsatser ska prioriteras?) 100 101 BÅSTADS KOMMUN rKl BÅSTADS Utbildningsnämnden ~ KOMMUN Dnr.G~.~~-~~~~ Barn & skola .2..9.~:;?..:.~\9 ...... Datum: 151028 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2015-2016 Båstad kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet för barnfamiljer i Öresundsregionen ... ett b~ttre s~tt (~.tf ~eva 101 102 BÅSTADS KOMMUN Barn &skola Underlag Kortsiktligt jobbar vi för att införa 1-1, där Ipads blir ett naturligt inslag i undervisningen som ska gagna elevernas måluppjjdlelse. På längre sik~ två-tre år, ser vi behovet att öka den ämnesövergripande undervisningen där kopplingarna görs mellan ämnena för en bättre helhet för eleven. Vision 2020 är också ett arbetsområde som verkar över flera år. Samsynen kring eleverna på en skola är viktigt i ett F- till 9 perspektiv och dessutom har vi mycket att lära varandra. Prioriterade utvecklingsområden • Vision 2020 • Ämnesövergripande undervisning 102 103 IRJ BÅSTADS ~ KOMMUN Barn & skola Utvecklingsområde 1: Vision 2020 Var är vi/nuläge: Varför behöver verksamheterna utvecklas? • Vi vill ha ett F-9-perspektiv {samarbete över ämnesgränser och åldersgränser) • Ökad måluppfyllelse • Ökad trivsel och öppenhet • Långsiktig plan för skolan ger motivation och meningsfullhet för skolan som helhet, både elever och personal. • Långsiktighet och gemensamt mål ger högre trovärdighet och professionalitet. • Gemensam vision ger trygghet, ledstångstänkandet. • Ökad förutsägbarhet när alla vuxna har ett gemensamt förhållningssätt, vilket ger ökad trygghet för eleverna. 103 104 Vart ska vi/förväntad effekt? Gemensam vision för Strandängssko lan. Hur gör vi/insats? Skapat gemensam utvecklingsgrupp. Planera processen med att göra personalen delaktig i att formulera en visionstext. Ansvarför insats (yrkesroll) Rektor Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem Januari -16 Juni -16 Hur blev det/resultat Rektor 104 105 Utvecklingsområde 2: Ämnesövergripande undervisning Var är vi/nuläge: Det ämnesövergripande arbetet och kartläggningen av kopplingarna mellan de olika ämnena går in på sitt andra år. Vi har kommit en bit på vägen. Vi har kartlagt vilka kopplingar som finns mellan centrala innehåll i de olika ämnena. Pedagogerna har också arbetat vidare för att finna kopplingar ämnena emellan vad gäller syfte och kunskapskrav. Flera och tydliga kopplingar har kartlagts, men ytterligare kartläggning kvarstår. Vart ska vi/förväntad effekt? Hur gör vi/insats? Ansvarför insats (yrkesroll) Uppföljning: när, hur, vem Utvärdering: när, hur, vem 1.Att skapa ett dokument där kopplingar mellan de olika ämnena finns och är tydliga. 2.Att arbeta ämnesövergripande för att underlätta elevernas arbetssituation. 1.Kartläggning av vilka kopplingar som finns mellan de olika ämnena på tre olika nivåer: -Förmågor -I det centrala innehållet - Vilka förmågor som skall bedömas i just det centrala innehållet. (Kunskapskraven) 2.Använda dokumentet för att lättare kunna arbeta ämnesövergripande Lärare Januari -16 i ämnesträffar Juni -16 Lärare och elever Hur blev det/resultat 105 106 BÅSTADS KOMMUN Utbildningsnämnden [H.] BÅSTADS ~ KOMMUN 2015 -10- 2 9 U.N.~.\:.t-j . .?.9.~~. :.. 9.Q... Barn &skola Dnr.. Barn- och skolkontoret Redovisning av platser inom förskola och pedagogisk omsorg 2015-10-15 A o 3 Område 3 Förskola c :J ~ Utnyttjade platser nuläge Placerade barnsom ej börjat Lediga platser Båstad Äppelbyn Päronbyn Malen Östra Karups Östra Karup förskola Västra Karup Klockarebyn Fiskebyn Torekov Grevie Backabyn Förslöv skogsbyn Ängsbyn - Antal platser utgångsläge Summa förskola Ped.omsorg 1 2 1 68 - 72 34 - 36 34 - 36 67 32 35 3 4 1 o - 2 o - o o - o 90 77 7 4 - 6 1 45 45 28 - 50 48 30 43 39 30 4 4 o - 3 5 o o - o 1 6 2 2 86 52 - 90 54 87 52 o o o - 480 - 506 462 Antal platser utgångsläge 88 2 - o 3 1 4 24 6 - 20 23 Utnyttjade platser nuläge Placerade barnsom ej börjat Lediga platser Antal barn l kö 8- 10 9 o o- 1 o 8- 10 9 o 0-1 o Utnyttjade platser nuläge Placerade barnsom ej börjat Lediga platser Antalbarn l kö 27 18 23 30 3-8 2-6 0-4 o- 5 o o o 98 5 - 23 4 A o 3 Område 3 c Antal barn l kö :J 1 3 !U Förslöv Två Summa pedagogisk omsorg "Tl ::::!. !Il r+ [U o Område Förskola m Antal platser utgångsläge :J a. m Båstad L - - Grevie Förslöv Montessori K Backabusarna Montessori Ä Montessori P Summa förskola 30202230- 35 24 27 35 102- 121 4 KöansvC)fig Margaretha Ekelund-Svensson 106 107 BÅSTADS KOMMUN Barn & skola Barn- och skolkontor Sammanställning barnanta l och nettokö till kommunens förskolor och pedagogisk omsorg 2015-10-15 15 jan 15 febr 15mars 15 april 15maj 15 juni 15 juli 15 aug. 15 sept. 15 okt. Totalt platsantal 513 513 513 513 513 513 513 513 488-516 488-516 Utnyttjade platser 488 491 so o so o S07 so o so o 470 482 Lediga platser Kö (garantidatum) 25 19 43 16 39 18 47 2 2 2 4S 471 6-21 20 3 3 19 18-35 19 13 15 nov. 15 dec. 23 Platser som saknas Sammanställning av födda och placerade barn inom kommunal förskola/pedagogisk omsorg samt fristående förskola År Födda P la c. 2009 145 2010 2011 2012 2013 2014 138 145 131 136 114 P la c. Plac. P la c. lSjan 15 febr. K 112 F 23 K 109 F 24 15mars K 109 23 F K 101 26 K 102 F F K 105 F 19 K 104 18 K 92 F 26 K F K 91 F 25 K 76 F 9 K l F 2015 K F 27 o K F K F F 77 lO F K l K F K F P la c. Pla c. P la c. PI a c. P la c. Plac. Pla c. Pla c. 15 april lSmaj 15 juni lS sept. 15 nov. 15 dec. K K 108 23 lSjuli K 101 F 23 15 aug. K 102 28 F 87 17 F F 101 27 F 105 17 F 91 26 K K K F 80 11 F K l 3 111 23 103 28 113 16 91 27 F K F K F K F 81 11 F K K 4 K F s F 112 23 F 106 29 F 110 16 92 27 K K F K K 81 11 K F 90 26 78 13 6 5 K 13 K F K F s F K F K F K 8 K 2 15 okt. K 2 F o F o F o 100 28 K F 100 27 K 103 28 K F F 105 28 108 17 K F 113 15 F 95 23 F 90 14 F 24 4 F 88 26 K F 76 13 F K 14 5 F K K K K K 115 17 K F 99 22 F 88 16 K F 47 8 F K K 116 17 100 23 97 17 51 9 96 K= kommunal förskola/pedagogisk omsorg F = fristående förskola 107
© Copyright 2024