Föredragningslista Föredragande
Kallelse 1(2) Föredragningslista 2015-10-14 Sammanträde Socialnämnden Plats och tid Stadshuset, lokal Bäve, kl. 8.30 onsdagen den 21 oktober 2015 Ordförande Stefan Skoglund Sekreterare Florence Johansson Föredragningslista 1. Föredragande Upprop och val av justerande samt bestämmande av tid för justering I tur att justera: Abshir Macow (S) alternativt Rose-Marie Antonsson (SD) Beräknad tid: onsdagen den 28 oktober 2015, kl. 16.00 2. Kvalitetssäkring och utveckling av vård- och omsorgsverksamheter 2015 Marita Niemi Dnr SN 2015/00051 3. Återrapport av projekt Träffpunkt Saron Said Osman Dnr SN 2015/00219 4. Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden - fallprevention bland äldre Christer Fransson Dnr SN 2015/00226 5. Remiss från kommunfullmäktige - Medborgarförslag från Björn Strömstedt om att starta en servicetjänst för kommunens pensionärer Christer Fransson Dnr SN 2015/00222 6. Information, med anledning av fråga från Jan-Olof Andersson (S), om den illegala tobaksförsäljningen i kommunen 7. Information om Galleri Tio i tolv (PRI-bidrag) 8. Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg gällande Lyktans serviceboende Björn Hernius Katarina Wallander Dnr SN 2015/00204 9. Extraordinärt läge för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 2015/00248 10. Socialnämndens månadsmått 2015 Dnr SN 2015/00039 Maria Kullander Kallelse 2(2) Föredragningslista 2015-10-14 Föredragningslista Föredragande 11. Redovisning av arbetsskador och tillbud inom socialtjänsten Dnr SN 2015/00124 12. Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation Dnr SN 2015/00007 13. Anmälan av inkomna skrivelser m.m. Dnr SN 2015/00003 14. Information från förvaltningen 15. Socialnämndens ärendebalanslista Dnr SN 2015/00017 16. Ev. övriga frågor INDIVIDÄRENDEN ENLIGT SÄRSKILD FÖREDRAGNINGSLISTA Ledamot och ersättare som är hindrad att delta i sammanträdet ska anmäla detta till resp. gruppledare. Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Protokoll Socialnämndens arbetsutskott 2015-10-07 § 70 Dnr SN 2015/00051 Kvalitetssäkring och utveckling av vård- och omsorgsverksamheter 2015 Sammanfattning Socialtjänsten har i uppdrag att följa upp och kontrollera utförares åtaganden enligt gällande avtal för valfrihetssystem inom hemtjänst och boendestöd och för drift av bostad med särskild service för vuxna. Socialtjänsten har besökt de två privata utförare som har avtal med Uddevalla kommun för att utföra insatser inom hemtjänst och boendestöd samt hos den entreprenör som ansvarar för driften av fyra bostäder med särskild service för vuxna. Efter kvalitetssäkringsbesök i verksamheten upprättas kvalitetsrapporter. Utföraren och entreprenören ska upprätta en handlingsplan över de identifierade fel och brister i verksamheten som är angivna i kvalitetsrapporten. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-25. Socialtjänstens Kvalitetsrapport – Tesia AB, 2015-08-31. Socialtjänstens Kvalitetsrapport – Team Assistans, 2015-08-31. Socialtjänstens Kvalitetsrapport – Nytida, 2015-03-17. Svar på Kvalitetsrapport – Tesia AB, inkommen 2015-09-24. Svar på Kvalitetsrapport – Team Assistans, inkommen 2015-09-03. Svar på Kvalitetsrapport – Nytida, 2015-04-08. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att godkänna informationen i upprättade kvalitetsrapporter som socialtjänsten framställt efter besök i verksamheten. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2015-09-25 Handläggare Utredare Marita Niemi Telefon 0522-69 76 63 [email protected] Kvalitetssäkring och utveckling av vård- och omsorgsverksamheter 2015 Sammanfattning Socialtjänsten har i uppdrag att följa upp och kontrollera utförares åtaganden enligt gällande avtal för valfrihetssystem inom hemtjänst och boendestöd och för drift av bostad med särskild service för vuxna. Socialtjänsten har besökt de två privata utförare som har avtal med Uddevalla kommun för att utföra insatser inom hemtjänst och boendestöd samt hos den entreprenör som ansvarar för driften av fyra bostäder med särskild service för vuxna. Efter kvalitetsäkringsbesök i verksamheten upprättas kvalitetsrapporter. Utföraren och entreprenören ska upprätta en handlingsplan över de identifierade fel och brist i verksamheten som är angivna i kvalitetsrapporten. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-25. Socialtjänstens Kvalitetsrapport- Tesia AB, 2015- 08-31 Socialtjänstens Kvalitetsrapport- Team Assistans, 2015-08-31 Socialtjänstens Kvalitetsrapport – Nytida, 2015-02-17 Svar på Kvalitetsrapport- Tesia AB, 2015-09-24 Svar på Kvalitetsrapport- Team Assistans. 2015-09-03 Svar på Kvalitetsrapport- Nytida, 2015-04-08 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna informationen i upprättade kvalitetsrapporter som socialtjänsten framställt efter besök i verksamheten. Bo Lundgren Socialchef Expediera till Marita Niemi Marita Niemi Utredare Dnr SN 2015/00051 Rapport 1 (3) Dnr: 2015-08-31 SN1 Kvalitetsrapport – Anmodan om rättelse, Tesia AB Datum för anmält kvalitetssäkringsbesök: 2015-06-02 Närvarande: Utföraren Björn Lunde Rose-Marie Kristiansson Socialtjänsten Doris Söderman, MAS Lisa Svanberg, utredare Marita Niemi, utvecklare Socialtjänsten följer upp och kontrollerar utförarens åtaganden enligt gällande avtal för valfrihetssystem inom hemtjänst och boendestöd. Kvalitetssäkringsbesöket ägde rum i Tesia AB:s verksamhet. Sammanfattning och resultat av kvalitetssäkringen redovisas i denna kvalitetsrapport. Synpunkter från utföraren som framkom under kvalitetsäkringen är noterade av socialtjänsten och finns med som underlag vid revidering av uppdragsbeskrivningar. Fel och brister hanteras enligt kapitel 4 i avtalet. Identifierade fel och brister som kräver åtgärd finns angivet under respektive område. Kvalitetssäkring av hemtjänst- och boendestödsverksamheten Tesia AB utför biståndsbedömda hemtjänstinsatser och biståndsbedömda boendestöds insatser. Under perioden januari – maj 2015 har företaget i snitt haft 58 brukare (3273 timmar) per månad inom hemtjänst och 26 brukare (481 timmar) per månad inom boendestöd. Antalet brukare och beviljade timmar inom hemtjänst och boendestöd har ökat sedan tidigare uppföljningsbesök 2014. Vid kvalitetssäkringsbesöket utfördes insatser av anhöriganställda hos 24 brukare. Antalet brukare med anhöriganställda har ökat med 14 brukare sedan september 2014. Vid kvalitetsäkringsbesöket var fokus kring nedanstående områden i uppdragsbeskrivningen inklusive de synpunkter och avvikelser som inkommit till Socialtjänsten under 2015. 2.6.1 Ledningsystem för systematiskt kvalitetsarbete Tesia har ett ledningssystem i enlighet med SOSFS 2011:9 för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ledningssystemet beskriver det systematiska förbättringsarbetet avseende riskanalys, egenkontroll och avvikelsehantering samt de rutiner som säkrar kvaliteten i verksamheten. Varje anställd får vid introduktion en mindre handbok med aktuell information och rutiner för verksamheten. Viss oklarhet finns kring hur risker identifieras i verksamheten och hur dessa dokumenteras. Enligt företaget har inga skriftliga synpunkter och klagomål inkommit Socialtjänsten Avdelningen för assistans och rehabilitering www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset, Varvsvägen 1 E-post Socialtjä[email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax Socialtjänsten@ uddevalla.se 2 (3) 2015-08-31 under året. De muntliga synpunkter som mottagits har skyndsamt åtgärdats. Ledningssystemet saknar rutin för hur samverkan internt och externt säkras. Arbete pågår med att ta fram en rutin för samverkan. Upprättad patientsäkerhetsberättelse för 2014 har skickats till Uddevalla kommun. Kommentar/Anmodan om rättelse av fel och brist: Upprättad rutin för samverkan ska sändas till Uddevalla kommun. 3.1 Uppdraget Teammöten hålls i boendestöd regelbundet varje månad. Regelbundna teammöten med hemtjänst och biståndshandläggare är svårt att få till. Vid behov hålls teammöten med alla professioner. Socialtjänsten har begärt in uppgift över de tilläggstjänster som Tesia sålt till personer med biståndsbedömda insatser. 2 personer har köpt tilläggstjänster från Tesia under januari-juni 2015. Tilläggstjänster som sålts enligt redovisning är; extra städ, inköp/handling. 3.4 Kompetenskrav Socialtjänsten har begärt in uppgifter på kompetensnivå hos utförarens personal inom boendestöd för att säkerställa de i avtalet ställda kompetenskrav för valfrihetssystem inom boendestöd. Samtlig redovisad personal har erforderlig utbildning. All personal har en gällande identifikation som kan hängas runt halsen. Företaget uppger att identifikationen inte alltid bärs synligt av all personal. Kommentar/Anmodan om åtgärdande av fel och brist: Socialtjänsten vill att Tesia förtydligar redovisningen av kompetensnivå på personal som utför boendestöd med vilken typ av psykiatriutbildning personalen har. All personal ska bära en gällande identifikation synlig. 3.5 Dokumentation Sol och HSL Vid kontroll i verksamhetssystemet Procapita uppmärksammas brister i Sol dokumentationen kring enskilda brukare. Under perioden januari – juni 2015 återfinns socialdokumentation hos 21 brukare inom hemtjänst och hos 1 brukare inom boendestöd. Vid genomgång av inkomna avvikelser till socialtjänsten saknas dokumentation kring avvikelser från dagliga rutiner hos den enskilda brukaren. Anmodan om åtgärdande av fel och brist: Utföraren ska tydliggöra rutiner för att tillgodose att dokumentationen sker i 3 (3) 2015-08-31 enlighet med gällande lagstiftning. Socialtjänsten kommer utföra en fördjupad granskning av följsamheten till bestämmelser i socialtjänstlagen kring dokumentation. 3.6 Hälso- och sjukvård Vid uppföljningsbesöket diskuteras kontakt och samverkan med kommunens hälso- och sjukvårdpersonal och förbättringsområden identifieras kring signeringslistor och kommunikation. MAS återkopplar dessa förbättringsområden med kommunens hälsooch sjukvårdspersonal. 3.8 IT-system Kontroll av följsamheten till närvaromarkering i verksamhetssystemet TES har gjorts genom stickprov. Närvaromarkering används inte där insatser utförs av en anhörig. Tidsplan för åtgärdande av fel och brist – anmodan om rättelse Socialtjänsten anmodar Tesia AB om rättelse avseende de fel och brister som identifierats efter genomgång av verksamheten. Fel och brister som identifierats vid kvalitetsäkringsbesöket ska åtgärdas och utföraren ska upprätta en handlingsplan som innefattar - Beskrivning av bristen Åtgärder för att avhjälpa bristen Tidsplan för genomförande Upprättad handlingsplan skall skickas senast 2015-09-23 till; Marita Niemi Socialtjänsten, Stadshuset Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla Marita Niemi Utvecklare Doris Söderman MAS Rapport 1 (3) Dnr: 2015-08-31 Kvalitetsrapport – Anmodan om rättelse, Team assistans i Göteborg AB Datum för anmält kvalitetssäkringsbesök: 2015-06-02 Närvarande: Utföraren Siv Rosén Anita Fransson Socialtjänsten Doris Söderman, MAS Lisa Svanberg, utredare Marita Niemi, utvecklare Socialtjänsten följer upp och kontrollerar utförarens åtaganden enligt gällande avtal för valfrihetssystem inom hemtjänst och boendestöd. Kvalitetssäkringsbesöket ägde rum hos Team assistans. Sammanfattning och resultat av kvalitetssäkringen redovisas i denna kvalitetsrapport. Synpunkter från utföraren som framkom under kvalitetsäkringen är noterade av socialtjänsten och finns med som underlag vid revidering av uppdragsbeskrivningar. Fel och brister hanteras enligt kapitel 4 i avtalet. Identifierade fel och brister som kräver åtgärd finns angivet under respektive område. Kvalitetssäkring av hemtjänst- och boendestödsverksamheten Team assistans utför biståndsbedömda hemtjänstinsatser och biståndsbedömda boendestöds insatser. Under perioden januari – maj 2015 har företaget i snitt haft 25 brukare (1008 timmar) per månad inom hemtjänst och 11 brukare (177 timmar) per månad inom boendestöd. Antalet brukare och timmar har ökat inom hemtjänst sedan uppföljningsbesök i september 2014. Antalet timmar avseende insatser inom boendestöd minskat sedan september 2014 men inte antalet brukare. Vid kvalitetssäkringsbesöket utfördes insatser av anhöriganställda hos två brukare. Vid kvalitetsäkringsbesöket var fokus kring nedanstående områden i uppdragsbeskrivningen inklusive de synpunkter och avvikelser som inkommit till Socialtjänsten under 2015. 2.6.1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Team assistans har ett ledningssystem för kvalitetsarbete som gäller gemensamt för all Team assistans verksamhet. Det finns en viss otydlighet i att utläsa vilka delar som är aktuella för verksamheten i Uddevalla. Risker och avvikelser i verksamheten tas upp på arbetsplatsträffar. Dokumentation av risker och avvikelser sker i anteckningar från Socialtjänsten Avdelningen för assistans och rehabilitering www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset, Varvsvägen 1 E-post Socialtjä[email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax fax SN 1 2 (3) 2015-06-24 arbetsplatsträffen. Team assistans följer den riktlinje för avvikelshantering för hälsooch sjukvård som är framtagen av MAS. Inga rapporter enligt lex Sarah har inkommit under jan-maj 2015. Ledningssystemet saknar rutin för hur extern samverkan säkras. Intern samverkan sker genom regelbundna avstämningar flera gånger per vecka med ledningen. Ledningen stämmer av med personalen. Upprättad patientsäkerhetsberättelse för 2014 har skickats till Uddevalla kommun. Företaget planerar att genomföra en egen brukarundersökning under hösten. Anmodan om åtgärdande av fel och brist: Upprättad rutin för extern samverkan ska sändas till Uddevalla kommun. 3.1 Uppdraget Team assistans upplever att beställningar avseende boendestöd kan vara svårbegripliga när det gäller frekvens av insatser. Genomförandeplaner från handläggare inom boendestöd är bra och lättförståeliga likaså hemtjänstbeställningar. Team assistans har inte sålt några tilläggstjänster under perioden jan-maj 2015 till personer med biståndsbedömda insatser. 3.4 Kompetenskrav Socialtjänsten har begärt in uppgifter på kompetensnivå hos utförarens personal inom boendestöd för att säkerställa de av avtalet ställda kompetenskrav för valfrihetssystem inom boendestöd. Utföraren har skriftligt redovisat att de 5 personal som utför insatser inom boendestöd har erforderlig utbildning för uppdraget. 3.5 Dokumentation Sol och HSL Socialtjänsten har gjort stickkontroll i verksamhetssystemet Procapita av Sol dokumentationen för enskilda brukare. Socialtjänsten uppmärksammar inga brister i de kontroller som utförts. 3.6 Hälso- och sjukvård Det finns inget att kommentera utifrån kvalitetssäkringsbesöket. 3.8 IT system Kontroll av följsamheten till närvaromarkering i verksamhetssystemet TES har gjorts genom stickprov. Utföraren använder sig av IT systemet KLARA SVPL i enlighet med ställda krav. 3 (3) 2015-06-24 Tidsplan för åtgärdande av fel och brist – anmodan om rättelse Socialtjänsten anmodar Team assistans om rättelse avseende de fel och brister som identifierats efter genomgång av verksamheten. Fel och brister som identifierats vid kvalitetsäkringsbesöket ska åtgärdas och utföraren ska upprätta en handlingsplan som innefattar - Beskrivning av bristen Åtgärder för att avhjälpa bristen Tidsplan för genomförande Upprättad handlingsplan skall skickas senast 2015-09-23 till; Marita Niemi Socialtjänsten, Stadshuset Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla Marita Niemi Utvecklare Doris Söderman MAS Rapport 1 (4) Dnr: 2015-03-17 Kvalitetsrapport – Nytida Datum för anmält kvalitetssäkringsbesök: 2015-02-17 Närvarande: Utföraren Per Andersson, verksamhetschef Socialtjänsten Doris Söderman, MAS Ralja Angelis, utvecklare Marita Niemi, utvecklare Socialtjänsten följer upp och kontrollerar Nytidas åtaganden enligt gällande avtal för drift av bostad med särskild service för vuxna ”enligt LSS § 9:9 avseende de fyra gruppbostäderna Aprilvägen, Decembervägen, Agnebergsgatan och Torggatan i Uddevalla. Kvalitetssäkringsbesök ägde rum på gruppbostad Agnebergsgatan, Decembervägen och Torggatan samt genom samtal med ansvarig chef Per Andersson. Sammanfattning och resultat av kvalitetssäkringen redovisas i denna kvalitetsrapport. Fel och brister som identifierats vid kvalitetsäkringsbesöket ska åtgärdas och utföraren ska upprätta en handlingsplan. Fel och brister hanteras enligt kapitel 6.21 i avtalet. Identifierade fel och brister som kräver åtgärd finns angivet under respektive område. Vid kvalitetsäkringsbesöket var fokus kring nedanstående områden i avtalet. Ledningsystem för systematiskt kvalitetsarbete Nytida har ett kvalitetsledningssystem som heter Qualimax. Qualimax består av ledning, mätning, avvikelsehantering, förbättring och dokumentation och är ett ledningssystem för både kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Systemet ger ett väl fungerande verktyg för det systematiska förbättringsarbetet. Systemet är under implementering i verksamheterna. Identifierad fel och brist som kräver åtgärd inga Uppdraget Nytida har en tydlig ansvarsfördelning där gruppledaren ansvarar för den dagliga driften och kontaktpersonen har ansvar för det löpande utvecklingsarbetet för den enskilde brukaren. Innehållet i den enskildes stöd informeras på arbetsplatsträff och direkt till övrig personal. Önskvärt är att det finns skriftlig dokumentation av hur stödet ska ges om det sker förändring innan en uppdatering av genomförandeplanen görs. Gruppledarna på de fyra gruppbostäderna samverkar avseende kompetens och Socialtjänsten Avdelningen för assistans och rehabilitering www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset, Varvsvägen 1 E-post Socialtjä[email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax Socialtjänsten@ uddevalla.se 2 (4) 2015-03-17 erfarenhetsbyte. Gruppbostad Torggatan; Vid besöket gavs information om att två av de boende inte har en utredning av vilken form av funktionsnedsättning de har och vilket då skapar svårighet att utforma stödet på mest lämpligt sätt. Fortsatt hantering av dessa enskilda ärenden bör ske i samverkan mellan LSS handläggare och utförare. En enskild brukare får inte det stöd hen har behov av pga. av bostadens placering utanför gruppbostaden samt att det inte finns personal för stöd dagtid. Denna person har inte beslut om daglig verksamhet. Konsekvensen blir att personalen inte ges möjlighet att ge brukaren tillräcklig tillsyn och det finns risk att personen far illa. Identifierad fel och brist som kräver åtgärd Det finns inte personal dagtid i gruppbostaden på Torggatan trots att det finns brukare som har behov av tillsyn dagtid. Tillse att det finns personal i gruppbostaden på Torggatan dagtid för att tillgodose de boendes behov Brukare som har behov av stöd och tillsyn som kan ges på gruppbostad bör ha sin bostad på gruppbostaden. Tillse att planering för ett bostadsbyte för enskild brukare påbörjas. Dokumentation Följsamheten till Nytidas egna rutiner för dokumentation upplevdes som goda i verksamheten. Genomförandeplaner är endast tillgängliga i Nytidas egna verksamhetssystem och överförs inte till kommunens verksamhetsystem Procapita. Daganteckningar sammanfattas och ska enligt en muntlig överenskommelse dokumenteras i Procapita var tredje månad. Sammanfattningar har inte inkommit för samtliga gruppbostäder de senaste 6 månaderna. Vid varje hälso- och sjukvårdsbehov patienter har kontaktas ansvarig sjuksköterska som dokumenterar i patientens journal i Procapita. Ifyllda signeringslistor och signaturförtydliglistor hämtas av ansvarig sjuksköterska. Identifierad fel och brist som kräver åtgärd Genomförandeplaner överförs inte till verksamhetssystemet Procapita. Genomförandeplaner ska överföras skyndsamt efter upprättande till Procapita. Sammanfattningar av daganteckningar saknas för alla gruppbostäder för de senaste 6 månaderna. Sammanfattningar av daganteckningar 3 (4) 2015-03-17 ska ske enligt överenskommelse. Hälso- och sjukvård Alla avvikelser följs upp på ett strukturerat sätt i kvalitetsledningssystemet Qualimax. Avvikelser avseende hälso- och sjukvård rapporteras till ansvarig sjuksköterska som rapporerar i Uddevalla kommuns avvikelsehanteringssystem. För att tydliggöra ansvarsfördelning mellan Uddevalla kommun och Nytida bör ledningen och Uddevalla kommuns ledning tillsammans upprätta en rutin för hur avvikelserna på ett enkelt sätt kan rapporteras till Uddevalla kommun så att inte dubbelarbete behöver ske för Nytidas personal. Innan vidbehovsläkemedel ska ges ringer personalen ansvarig sjuksköterska om inte handlingsplan är upprättad. Delegering sker utifrån Uddevalla kommuns riktlinjer och rutiner. Gruppchefen på varje boende förvissar sig om att det alltid finns delegerad personal på varje arbetspass. Det finns utbildad personal på alla boenden där all personal har delegering. Basala hygienrutiner följs. Privata arbetskläder används. Ytdesinfektionsmedel finns på alla boenden. Nödvändig tandvårdskort utfärdas av ansvarig sjuksköterska. För att följa Uddevalla kommun och kvalitetshöja informationsöverföringen mellan professionerna delas Uddevalla kommuns SBAR kort ut till Nytida. På Decembervägens gruppboende finns läkemedelsskåpen i badrum. Läkemedelsskåp ska vara uppsatt i lägenheten förutom i badrum. Läkemedelsskåpet uppfyller inte kraven på hur ett läkemedelsskåp ska vara utformat. Identifierad fel och brist som kräver åtgärd Flytta läkemedelsskåpen. Följ de medicinska riktlinjerna avseende läkemedelsskåp. Nuvarande rutiner för avvikelsehantering tydliggör inte ansvarsfördelning mellan Nytida och Uddevalla kommun och det finns risk att avvikelser/händelser inte uppmärksammas pga. otydlig ansvarsfördelning 4 (4) 2015-03-17 Tidsplan för åtgärdande av fel och brist Socialtjänsten anmodar Nytida om rättelse avseende de fel och brister som identifierats efter genomgång av verksamheten. Fel och brister som identifierats vid kvalitetsäkringsbesöket ska åtgärdas och utföraren ska upprätta en handlingsplan som innefattar - Beskrivning av bristen Åtgärder för att avhjälpa bristen Tidsplan för genomförande Upprättad handlingsplan skall skickas snarast, dock senast 2015-04-03 till; Marita Niemi Socialtjänsten, Stadshuset Uddevalla kommun 451 81 Uddevalla Marita Niemi Utvecklare Ralja Angelis Utvecklare Doris Söderman MAS UCJC;·_:'/.\lJ/\ i(C:.:i'v\MUi'-l Soci ol:iönsren ::;;a dshuset • Bemanning • Utbildning • Hemtjänst Dci<rieplanb (1.9) ©] 2000-2010 -~ Svar till kvalitetsrapport 2015 -Upprättad rutin för samverkan ska sändas till Uddevalla kommun . Bifogar vår upprättade rutin för samverkan. - Socialtjänsten vill att Tesia förtydligar redovisningen av kompetensnivå på personal som utför boendestöd med vilken typ av psykiatriutbildning personalen har. Lista uppdaterad och bifogad. - All personal skall bära en gällande identifikation synlig . Vi har förmedlat ut vikten av synlig ID. Tilläggas måste även vårt arbetssätt; efter många års besök hos samma vårdtagare och små täta personalgrupper känns garanterat vår personal igen av vårdtagare. - Utföraren ska tydliggöra rutiner för att tillgodose att dokumentationen sker i enlighet med gällande lagstiftning. Enligt vårt sista möte i samband med LifeCare diskuterade vi detta och vi ville gärna ta del av kommunens egna rutiner för detta då vi självklart eftersträvar samma kvalitativa dokumentationshantering som kommunen själva. lianseringen av LifeCare till oss privata utförare kommer dessa rutiner att få förändrat upplägg och vi vill gärna invänta detta för att inte dubbelarbeta. Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Granskad av: Utfärdare: Godkänd av Kapitel Eva-Lee Thörnkvist Björn Lunde Björn Lunde 3.8 Samverkan 3.8 Samverkan Samverkansrutinen beskriver på ett övergripande plan hur verksamheten har kontakt med olika grupper som krävs för verksamheten. Ansvarig för kontakter är verksamhetsansvarig i första hand. Kommun Närstående/företrädare Hälso/sjukvård Brukare Upprättande av genomförandeplan Genomförande av insatser Uppföljning Personal lagar t t Interna riktlinjer Kvalitetsregister All samverkan som sker i verksamheten och med externa parter sker med målsättning att skapa den bästa möjliga tillvaron för den enskilde brukaren. Samverkan med individen Verksamhetens riktlinjer bygger på den enskildes självbestämmande, integritet och individuella behov. För att uppfylla detta skapas möjlighet för delaktighet i utformning av verksamheten i så stor utsträckning som är möjlig. Närheten mellan verksamheten och den enskilde brukaren gör det möjligt för täta kontakter på daglig basis. Innan beslut om förändringar i insatser tas, ska verksamhetsansvarig stämma av med brukaren genom ett personligt besök eller ett telefonsamtal, för att säkerställa att brukaren är införstådd om ändringen av insatsen. Verksamhetsansvarig besöker brukaren regelbundet och efter behov. Brukaren kan alltid kontakta verksamhetsansvarig om han eller hon önskar via telefon eller e-post. Samverkan med närstående och företrädare Brukaren bestämmer själv i vilken omfattning som verksamheten ska ha kontakt med närstående och företrädare. Godkänd datum: 2015-09-02 Den här manualen är licenserad till Tesia AB co Sida 18 av 86 Ledningssystem Enligt SOSFS 2011 :9 Granskad av: Utfärdare: Godkänd av Kapitel Eva-lee Thörnkvist Björn Lunde Björn Lunde 3.8 Samverkan Då behoven till kontakt uppstår, har närstående/företrädare möjlighet att nå verksamheten via telefon, e-post eller personliga möten. Detta gäller även när brukaren själv inte vill ta kontakten med sina närstående/företräda re . Samverkan med myndigheter och andra instanser Innan personal tar kontakt med myndigheter ska det alltid verifieras med brukaren/företrädaren så att denne själv får framföra sina önskemål i den aktuella frågan. Vid personliga besök vid myndighet ska anteckningar föras. l de fall brukaren/företrädaren själv vill ta kontakt med myndigheten har verksamheten ingen insyn i detta. l kontakt med andra instanser, såsom hälso- och sjukvården förs anteckningar löpande om vårdgivaren inte tillhandahåller den informationen . l utbytet av information är det upprätthållandet av god vård som är viktigast, och detta kräver noggrann samordning och informationsutbyte. Vårdkontakter av tillfällig art, såsom vårdbehov som inte är kopplat till brukarens sjukdom/funktionshinder påverkar inte genomförandeplanen, utan hanteras som avvikelser från det normala. Samverkan med personal Personalen är verksamhetens största tillgång och ska aktivt delta i arbetet att utveckla kvaliteten. För att kunna bedriva god vård förutsätter det att personalen ständigt utvecklas i takt med brukarnas individuella behov. Medarbetarsamtal är den kanal där personalen på individnivå kan påverka sin kompetensutveckling. Det finns dock alltid möjlighet att lyfta behov av kompetensutveckling direkt till verksamhetsansvarig. Arbetsplatsträffar sker löpande men på Tesia i mindre grupper för att personalkontinuiteten inte möjliggör annat. Arbetsplatsträffarna har olika teman som ger personalen möjlighet att lyfta frågor som rör den dagliga verksamheten. Personal som inte medverkar på träffar får information via e-post eller brev. Teman som återkommer på arbetsplatsträffarna är: • Arbetsmiljö • Arbetslagets kompetenser • Bemötande • Arbetssätt och instruktioner • Övriga frågor, t.ex. efter önskemål från brukaren Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag Ett viktigt verktyg i samverkan är att ta emot synpunkter, klagomål och förbättringsförslag från olika grupper. Dessa rapporter är en viktig del i utveckling av verksamhetens kvalitet. Godkänd datum : 2015-09-02 Den här manualen är licenserad till Tesia AB© Sida 19 av 86 Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Granskad av: Eva-Lee Thörnkvist Utfärdare: Björn Lunde Godkänd av Björn Lunde Kapitel 3.8 Samverkan Definition av synpunkter, klagomål och förbättringsförslag Till skillnad från avvikelser som är en faktisk händelse i verksamheten är synpunkter, klagomål och förbättringsförslag en kommunikation med verksamhetsansvarig om möjligheter till förbättringar. För synpunkter, klagomål och förbättringsförslag finns en blankett för rapportering, Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag. Ifylld rapport lämnas till verksamhetsansvarig/postas anonymt eller undertecknat. Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag från brukaren, dennes ställföreträdare och ev anhöriga sammanställs särskilt och analyseras i samband med uppföljning av genomförande plan. Alla inkomna rapporter och övrig dokumentation samlas i en akt märkt "Synpunkter, klagomål och förbättringsförslag". Godkänd datum: 2015-09-02 Den här manualen är licenserad t ill Tesla AB~ Sida 20 av 86 Personal med psykiatriutbildning Chirstina Eriksson Ewa Johansson Per-Arne Jonson linda Henriksson Ann-Britt Karlsson Rose-Marie Kristiansson Ann-Marie Paulsson Eva-Lena Annerhäll Eskilsson Katrin Stråkenheim Sandra Dygd Helena Bongsjö Victoria Wiik ------ Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri Tillsvidare Tillsvidare Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri Tillsvidare Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri Tillsvidare Prykiatri (200p), Psykologi A, Socialpsykiatri Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri limanställd Tillsvidare skötareutbildning med psykiatri i kursen limanställd Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri limanställd Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri limanställd Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri Psykiatrisk omvårdnad, Socialpsykiatri, Äldrepsykiatri, Omvårdnad psykiatri, limanställd limanställd Psykologi Psykiatri l, Psykiatri 2, Psykologi l, Samhällsbaserad psykiatri limanställd UDDEVALLA I<·:J!v\1\:\UN Scr:io!rjön~icn Siodshusct l 2 ~. ;5 -09- QJ b2oJ5/51_ ~~,;iopl~ i Rutiner för extern samverkan. • En gång per halvår bokas teamträffar upp med biståndshandläggare • Kontakt tas med hemsjukvård vid behov. • Kontakt med Pro-Capitas administratör en gång per månad angående kontroll av bistånds beslut. • En gång per månad skickas signeringslistor och dokumentation till ansvarig ssk/arb. terapeut/sjukgymn. I tjänsten Siv Rosen Verksamhetschef Team Assistans Postadress Team Assistans i Göteborg AB Herkulesgatan 36 417 Ol Göteborg Telefon 031-22 20 50 Växel 031-22 20 56 Fax E-postadress [email protected] Organisationsur 556681-3357 Bankgiro 5457-0890 Internetadress www.teamassistans.se Styrelsens säte Göteborg Innehar F-skattebevis 2015-04-08 Handlingsplan för att åtgärda brister efter Kvalitetsrapport. Uppdraget: Bemanning på dagtid kommer att finnas från 150501 utifrån nytt schema. Därmed kommer Torggatan att vara bemannad hela dygnet mån-sön. Eventuell flytt till ny bostad för en brukare kommer att utvärderas efter några månader med dygnsbemanning. LSS-handläggare Marianne Graf kommer att vara delaktig i utvärderingen som bör kunna ske i augusti -15. Undertecknad tar kontakt med LSS-handläggare för att initiera utredning for två boende på Targgatan som saknar utredning om funktionsnedsättning. Kontakt tas under april -15. Översyn av rutin/strukturpärm på samtliga boenden. Frågan lyfts på APTmöte för att säkerställa trygghet kring rutiner/strukturer. Återkoppling till Ralj a Angelis under maj -15. Dokumentation: Sammanställningar av daganteckningar till Procapita skall nu vara uppdaterade och fortsättningsvis registreras kvartalsvis enligt muntligt avtal. Brist bedöms som åtgärdad. Nytidas Genomforandeplaner kommer successivt att överföras till Procapita i takt med att nya Genomförandeplaner blir klara enligt ny mall i Nytidas dokumentationssystem SafeDoc. Löpande åtgärd från maj -15. Hälso- och sjukvård: Undertecknad kontaktar MAS Doris Söderman för samtal kring avvikelsehanteringen som idag uppfattas som ett dubbelarbete för Nytidas personal. Kontakt sker under april -15. 1/2 Nytida redovisar placering och standard på medicinskåp till Ralja Angelis. Redovisning sker senast sista maj -15. Per Andersson VerksamhetschefUddevalla LSS 0522-44021 O, per [email protected] 2/2 Protokoll Socialnämndens arbetsutskott 2015-10-07 § 71 Dnr SN 2015/00219 Återrapport av projekt Träffpunkt Saron Sammanfattning Projekt Träffpunkt Saron har i oktober pågått i ett år. Syftet med projektet är att i samverkan ha uppsökande och gemenskapande insatser riktade till personer med missbruksproblematik och annan social utsatthet som befinner sig på Kampenhof. Övergripande mål är att få ett lugnare Kampenhof och mer meningsfull aktivitet genom projekt Träffpunkt Saron som ska ge förutsättningar för att trygga sociala nätverk ska få skapas utifrån lokala förutsättningar. För nämndens kännedom föreligger socialtjänstens rapport från projektets första år. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-21. Årsrapport 2014-2015 Projekt Träffpunkt Saron 2015-09-21. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att lägga projektrapporten till handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Socialtjänsten 2015-09-21 Handläggare Utvecklare Said Osman Telefon 0522-69 77 03 [email protected] Återrapport av projekt Träffpunkt Saron Sammanfattning Projekt Träffpunkt Saron har i oktober pågått i ett år. Syftet med projektet är att i samverkan ha uppsökande och gemenskapande insatser riktade till personer med missbruksproblematik och annan social utsatthet som befinner sig på Kampenhof. Övergripande mål är att få ett lugnare Kampenhof och mer meningsfull aktivitet genom projekt Träffpunkt Saron som ska ge förutsättningar för att trygga, sociala nätverk ska få skapas utifrån lokala förutsättningar. Nu har projekt Träffpunkt Saron pågått i ett år och i projektrapporten finns beskrivet hur det utifrån första årets erfarenheter finns förslag på hur projektet skulle kunna utvecklas. Målet med projektet bedöms ha fallit väl ut. Förvaltare på Kampenhof Västtrafik upplever de grupper som befinner sig på Kampenhof har minskat och att Västtrafik genom Träffpunkt Saron har fått till en respektfull dialog med de målgrupper som projektet vänt sig till. Antal personer som besöker Saronhuset har ökat, både i projektets cafédel, samt i hela Saronhusets ordinarie verksamhet. Tanken från början var att projektet skulle knyta ihop nätverk av ideella föreningar med sociala verksamheter. Detta mål har förändrats över tid, och projektet har istället börjat skapa ett organiserat brukarråd som i sin tur jobbar för att knyta ihop olika sorters nätverk utifrån gruppens olika behov, vilket likväl kan komma att ge positiva resultat för samordnade nätverk. Projektet har utvecklats från att enbart vara en träffpunkt och mötesplats med viss uppsökande verksamhet och gruppaktiviteter, till att ge stöd till enskilda personer med missbruksproblematik att komma in i processer från missbruk till nykterhet genom att knyta ihop befintliga stödstrukturer i samhället. För att lyckas hålla denna kontinuitet med öppettider måndag till fredag 08:00-16:00, med uppsökande verksamhet, nätverksskapande och processinriktade aktiviteter, behövs en stabilare bemanning. Förvaltningen står bakom ambitionerna i projektet med att få möjlighet att utöka kärnverksamheten och mer aktivt försöka hjälpa människor att genom befintliga stödstrukturer komma ur sitt missbruk genom en utökad bemanning. Detta skulle innebära en utökad finansiering från 66 tkr till 85 tkr/mån för den halvtid som behövs. Men eftersom förvaltningen inte har ekonomiskt utrymme för utökad finansiering får Projekt Träffpunkt Saron fortsätta med begränsat och anpassat innehåll och utifrån befintlig kärnverksamhet fortsätta att erbjuda värme och en mötesplats med kaffe och smörgås. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-21 Projekt Träffpunkt Saron årsrapport 2014-2015 2015-09-21 Dnr SN 2015/00219 Tjänsteskrivelse 2(2) Socialtjänsten 2015-09-21 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga projektrapporten till handlingarna. Bo Lundgren Socialchef Expediera till Said Osman Utvecklare Dnr SN 2015/00219 Årsrapport Träffpunkt Saron 2014-2015 1 (5) 2015-09-21 Dnr: Handläggare Utvecklare Said Osman Telefon +46522697703 [email protected] Projektets bakgrund, syfte och mål 20 augusti 2014 beslutade socialnämnden att Socialtjänsten ihop med föreningen Saronhuset ska genomföra projektet Träffpunkt Saron. Syftet med projektet är att i samverkan ha uppsökande och gemenskapande insatser riktade till personer med missbruksproblematik och annan social utsatthet som befinner sig på Kampenhof. Målet är att få antalet personer med missbruksproblematik och annan social utsatthet som uppehåller sig på Kampenhof att minska och få dem att besöka Träffpunkt Saron istället. Övergripande mål är att få ett lugnare Kampenhof och mer meningsfull aktivitet genom projekt Träffpunkt Saron som ska ge förutsättningar för att trygga, sociala nätverk ska få skapas utifrån lokala förutsättningar. Saronhuset har fått ekonomiskt stöd beviljat för en och en halv årsarbetare samt lokalkostnader under inledningsvis 12 månader fram till oktober 2015. Denna rapport kommer kortfattat redovisa målutvärdering, samt en beskrivande utvärdering från Ulf Lundgren som är projektansvarig för verksamheten. Rapporten avslutas med förslag på hur projektet fortsatt kan utvecklas. Målutvärdering av Projekt Träffpunkt Saron Antal personer i utanförskap som uppehåller sig på Kampenhof ska minska - Förvaltare på Kampenhof Västtrafik upplever de grupper som befinner sig på Kampenhof har minskat, även om det i perioder går upp och ner. Västtrafik nämner vidare att de genom projekt Träffpunkt Saron fått till en harmonisk och respektfull dialog med målgruppen som projektet vänt sig till. Förvaltaren tycker att träffpunkt Saron är en bra arena för att skapa en sådan konstruktiv dialog. Antal personer som besöker Saronhuset ska öka - Antalet personer som besöker Saronhuset har ökat, dels deltagare i projektets lokal i källarvåningen, samt ökat deltagande i Saronhusets ordinarie lunchservering. Att få ihop ett samverkande nätverk av ideella föreningar med sociala verksamheter - Tanken från början var att projektet skulle knyta ihop nätverk av ideella föreningar med sociala verksamheter. Detta mål har förändrats över tid, det var svårt att hitta tid och möjlighet att organisera. Istället har projektet gett förutsättningar att skapa ett organiserat brukarråd som i sin tur jobbar för att knyta ihop olika sorters nätverk utifrån gruppens olika behov, vilket likväl kan komma att ge positiva resultat för samordnade nätverk. S o c ia lt jä nst en S o c ia la a v d elning en www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 45130 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Cent rumkont oret Kilbäcksgat an 26 E - p o s t so c ialt janst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x Årsrapport Träffpunkt Saron 2014-2015 2 (5) 2015-09-21 Dnr: Projektanställdes utvärdering I oktober 2015 inleds andra året av projekt Träffpunkt Saron. Sedan beskedet i våras att projektet förlängs har ett utvecklingsarbete skett, parallellt med den dagliga verksamheten, som renderat i ett förslag om framtiden, ett förslag som har växt fram från erfarenheter gjorda i den inledande fasen. En återberättelse av projektets första år är därför central för att skapa en övergripande bild av den riktning verksamheten stakat ut inför andra året. I textens förmodade stringens framgår att tankarna om framtiden inte fötts ur ett vakuum utan formats i mötet med människor och en teoretisk tanke om inkludering som samhällsprincip. Syftet med texten nedan är beskriva planerna för projektets andra år samt att redogöra för den empiri som elaborerats under första året vilken har skapat det fundament tankarbetet formats i. För överskådligheten är texten disponerad i underrubrikerna: Första året, Andra året och Diskussion och vision. Texten är skriven i narrativ form i ett försök att synliggöra processen i sin helhet. Första året Projektansvarig anställdes månadsskiftet oktober/november 2014. I väntan på tillträde till lokalen i källaren skapades, utifrån projektplanen, ett brukarråd i syfte att skapa delaktighet. Brukarrådet, visade det sig, bestod av kompetenta före detta missbrukare med relevanta åsikter och verbal kunnighet att uttrycka dem vilket i sin tur renderade i att verksamheten grundades och drevs utifrån missbrukarens erfarenheter. Missbrukarens erfarenhet låg till grund för allt ifrån interiör till hur gästen bemöts. Med andra ord: nyktra missbrukare hjälper aktiva. När Träffpunkt Saron slog upp dörrarna i källaren 150120 fanns redan en strategi som mynnade ut i några nyckelord: Förtroende: Missbrukaren har inte sällan blivit sviken och har svårigheter med tillit. Kontinuitet: Missbrukaren lever inte sällan utan konventionella rutiner, därmed blir behovet att skapa rutiner i tillvaron centralt Utifrån ovan nämnda nyckelord bestämdes att öppettiderna måste vara konsekvent 08:00-16:00 för att skapa en tillgänglighet som möjliggör det relationsbygget som är en förutsättning för strategin. Projektet var initialt inte byggt för detta personalmässigt men blev möjligt tack vare extraordinära krafter. Strategin präglades vidare av ansatsen att möta varje människa som människa och inte som en representant ur kategorin och göra träffpunkt Saron till en naturlig del av missbrukarens dagliga rutin. Första veckans besökarantal låg på fem personer i snitt. Efter en månad sedan var snittet uppe på 20 personer per dag för att idag, i skrivandets stund, ligga på 30 personer fördelat jämnbördigt mellan kvinnor och män. Det fanns redan inledningsvis i projektet en förståelse om att vintern/våren 2015 var den tid vi hade på oss för att konsolidera relationerna med människor. På sommaren minskar behovet av en ”värmestuga” väsentligt och relationsbygget intensifierades. Detta mynnade ut i att under tidig vår började allt fler individer anförtro oss personliga problem, rädslor, sorger eller bekymmer i myndighetskontakter. I samarbete med olika kommunala/regio nala instanser skapades ett nätverk där projektet kunde hänvisa vidare till relevant hjälp och på det viset hjälpa människor ur svåra situationer. Det gav vidare för handen att missbruksmiljön kräver ett 24/7 entreprenörskap av individen, ett ständigt jagande för Årsrapport Träffpunkt Saron 2014-2015 3 (5) 2015-09-21 Dnr: att förse beroendet samt ett behov av att hålla sig väl med vissa människor eller undvika andra vilket i sig är tärande. Det framkom i samtal med många missbrukare att de ville sluta. Vissa löpte linan ut och Träffpunkt Saron blev centralt för dem i den processen. Andra fick återfall men använder fortsatt värmestugan som mötesplats. Dialogen upprätthölls och stödet till personen som vill sluta togs upp igen oavsett hur många återfall man haft. Den samlade bilden av olika individers berättelser under projektets första år är att många missbrukare vill sluta men att den mur i form av boende, spruckna familjerelationer, skulder m.m. som reser sig när ruset släpper skapar en känsla av hopplöshet. Att hindren för ett deltagande i majoritetskulturen upplevs som oöverstigliga. Träffpunkt Saron har under senare tid tagit sig an några nynyktra människor och hjälpt dem att strukturera upp privatekonomin, kontakt med myndigheter/sjukvård, viss juridisk hjälp, kontakt med tolvstegs program m.m. och resultatet har varit gott. Parallellt med den dagliga verksamheten under projektets första år har det ursprungliga brukarrådet utökats och dess intresseområde breddats. Idag består gruppen av cirka 15 personer, vissa med missbruksbakgrund och andra med annan erfarenhet. Brukarrådet har utvecklats till ett forum för sociala frågor och lagt grunden till att etablera en ny gemenskap för människor som exempelvis lämnar missbruksmiljön. I skrivandets stund pågår en process om att göra brukarrådet till en sektion av föreningen Saronhuset och ansluta till regionala och nationella nätverk och samverka med andra intresseorganisationer i sociala frågeställningar. En summering av Träffpunkt Sarons första år blir att projektet utöver projektets ursprungliga målsättning lyckats med föresatsen att vinna missbrukarens förtroende. Relationsbygget med människorna har fungerat väl och lokalen har blivit en naturlig mötesplats. Projektet var inledningsvis svaga på att nå ut till missbrukande kvinnor, men detta har i skrivande stund förändrats radikalt till det bättre. Ett stort antal missbrukare har knutit an till personalen och fått stöd i olika sammanhang. Projektet har varit konsekvent underbemannat under hela året. Personal (volontärer/praktikanter) har genom året kommit och gått, vissa har fått lämna p.g.a. bristande lämplighet men en liten kärntrupp består. Parallellt har ett utökat brukarråd vuxit fram med en alternativ gemenskap för människor som väljer att bryta med missbruksmiljön. Ovan beskrivna process ligger till grund för det förslag om projektets andra år som redovisas nedan, det och tanken på inkludering som övergripande samhällsprincip. Andra årets verksamhetsinnehåll Utifrån erfarenheten beskriven ovan och det förtroendet som vuxit fram mellan personal och gäster har en tanke fötts om att utöka projektets kärnverksamhet med att aktivt försöka hjälpa människor att komma ur sitt missbruk. Med bibehållen kärnverksamhet d.v.s. ge värme, kaffe/smörgås, erbjuda en mötesplats, duschmöjlighet m.m. skapa en struktur att bistå människor när de väljer att gå ur missbruk. Modellen som sådan är inte ny och finns i alla svenska större städer. Målsättningen här är att skapa kluster av kommunala/regionala instanser, volontärer, kyrkor osv som samverkar kring individen när han/hon slutar använda droger/alkohol. Personen skall således, genom projektet, exempelvis kunna få enklare hjälp med juridiska och Årsrapport Träffpunkt Saron 2014-2015 4 (5) 2015-09-21 Dnr: privatekonomiska frågor, (från volontärer med spetskunskap) friskvård, (kommunalt via Aktivitetshuset Hasselbacken) samtalsstöd, (kommunalt via Kompassen samt kyrkligt via diakoner) psykodynamisk terapi (i ett pågående samarbete med S:t Lucas Vänersborg), motivering till missbruksvård m.m. I modellen nedan framgår att mötesplatsen i projekt Träffpunkt Saron blir navet i detta kluster, det är mötesplatsen som kravlöst hjälper individen att navigera till olika instanser inom de befintliga stödstrukturerna som finns. Ett exempel på samverkan skulle kunna vara att en nynykter person tilldelas, genom projektet, en stödperson som hjälper till med myndighetskontakter, hyresvärdar, strukturerar upp privatekonomin m.m. Denna stödperson är en volontär som avsätter några timmar i veckan för att hjälpa en människa. Volontären har i sin tur fått en kurs av ett personligt ombud (en kommunal instans) samt utbildning av Saronhuset i volontärskapet. Modellen nedan är exempel på hur det kan se ut: Rådgivning (volontärt) •Personligt ombud •Juridik •Privatekonomi Friskvård och aktiviteter Hälso- och sjukvård •Stöd och vägledning till kontakt inom psykiatriska öppenvården och missbruksvården. Stöd till missbruksvård •Kommunalt stödboende •Terapeuter S:t Lukas Träffpunkt Saron En trygg, aktiverande gemenskap med brukarinflytande • Samverkan med Hasselbacken (kommunal sysselsättning) •Fisketurer med brukarråd •Studiecirklar inom olika områden med t ex folkets hus, ABF etc Samtalsstöd •Kompassen (kommun) •Diakoner Utmaningen projektet ställs inför i detta förslag blir att: Skapa ett fungerande nätverk Få olika instanser att jobba mot samma mål Visa missbrukaren att det finns en väg ur hopplösheten Att undvika att arbetsbördan blir för stor på enskilda människor Arbetet med att skapa nätverket utifrån modellen är omfattande vilket förutsätter att kärnverksamheten kan pågå parallellt med personal som gästerna känner igen och har knutit an till. Kontinuitet blir fortsatt ett nyckelord tillsammans med begreppet inkludering. Årsrapport Träffpunkt Saron 2014-2015 5 (5) 2015-09-21 Dnr: Diskussion och vision för framtiden Som tidigare nämnts är begreppet inkludering en central tanke som genomsyrar projektet. Missbrukaren har ofta tagit ett felval i livet som gör att, även när han/hon slutat droga, en exkludering från majoritetskulturen riskerar att bli permanent. Den svenska arbetsmarknaden är strukturerad på ett sådant sätt att ett hack i CV eller punkter i belastningsregister under ett antal år, många gånger gör det i praktiken omöjligt att få ett arbete. Utan arbete försämras möjligheten till ett eget boende och möjligheten att bli självständig gentemot offentliga instanser. Detta vet den aktiva missbrukaren som, trots att han/hon vill lägga av med droger, sjunker in i hopplöshet vilket i sin tur gör det meningslöst att sluta använda. I projektet föds därför en vision om att driva ett socialt företag där nyktra missbrukare arbetar med att hjälpa aktiva att sluta. Där ett tidigare missbruk betraktas som en spetskompetens och erfarenheten används för att nå ut till missbrukare som har dåliga erfarenheter av missbruksvård. I denna vision finns chansen för den nyktra missbrukaren att ta kontroll över sitt eget liv genom, att gradvis slussas tillbaka till majoritetskulturen på lika villkor, trots ett felval i livet. Det möjliggör också en dynamik som sätter punkt för determinismen i ett felval. För individen skulle detta representera oberoende, det symboliska värdet av detta i den aktiva gruppen skulle bli omfattande, det finns en väg tillbaka. Visionen blir därför att missbrukaren går in genom dörren till mötesplatsen och uttrycker att hon/han vill ha hjälp att sluta. Genom ovan redovisade modell får personen stöttning och blir, småningom efter en tids nykterhet, erbjuden att arbeta i projektet och inkluderas i majoritetskulturen. Förslag på vidare diskussion i den här visionen skulle kunna vara vad ska det sociala företaget syssla med? Finns det en lösning att uppdragsutbilda nyktra missbrukare till behandlingsassistenter? Förslag om processinriktad verksamhet bemanning 2015-2016 För att hålla en kontinuitet med öppettider 08:00-16:00, med uppsökande verksamhet, processinriktade aktiviteter, samt att utöka kärnverksamheten med att enligt modellen ovan aktivt försöka hjälpa människor att komma ur sitt missbruk, finns det behov av att utöka basbemanningen i projektet från en och en halv årsarbetare till totalt två heltider. De som kan komma att anställas via lönebidrag är deltagare som har haft egna erfarenheter, dvs brukarprofessionella som tillhör brukarrådet. Om det inte finns möjlighet till att finansiera utökad bemanning får projektet anpassa sig och begränsa det innehåll och de intentioner som redan finns i projektets kärnverksamhet, dvs att ge värme, kaffe/smörgås, erbjuda en mötesplats, duschmöjlighet m.m. Socialtjänsten Said Osman Utvecklare/projektledare Projekt Träffpunk Saron Ulf Lundgren Projektansvarig Protokoll Socialnämndens arbetsutskott 2015-10-07 § 74 Dnr SN 2015/00226 Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden – fallprevention bland äldre Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2015-01-28 att uppdra åt socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden att gemensamt inkomma med ansökan till den sociala investeringsfonden kring fallprevention bland äldre. En ansökan har nu upprättats om medel ur sociala investeringsfonden motsvarande 9 261 tkr på fyra år för att förebygga fallskador hos äldre, 70 år och äldre, samt personer med funktionsnedsättning med ökad fallrisk. Medlen ska återföras fonden inom 10 år genom avdrag från socialnämndens budget. Syftet med ansökan om medel från sociala investeringsfonden är att socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans ska pröva nya angreppssätt för att förhindra fallolyckor, med särskilt fokus på äldre över 70 år som bor i ordinarie boende och personer med funktionsnedsättning med ökad risk att falla. Målet är att för målgruppen minska antalet fallskador som kräver sjukhusvård på grund av höftledsbrott med 10 % per år samt att generellt minska även övriga vårdkrävande fallskador. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-26. Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden 2015-09-26. Beslut Arbetsutskottet förslår socialnämnden besluta att godkänna ansökan om medel ur sociala investeringsfonden. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(2) Socialtjänsten 2015-09-26 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon 0522-69 76 46 [email protected] Ansökan om medel ur sociala investeringsfonden fallprevention bland äldre Sammanfattning Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ansöker om medel ur sociala investeringsfonden motsvarande 9 261 tkr på 4 år för att förebygga fallskador hos äldre 70 år och äldre samt personer med funktionsnedsättning med ökad fallrisk. Medlen ska återföras fonden inom 10 år genom avdrag från socialnämndens budget. Syftet med ansökan om medel från sociala investeringsfonden är att socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans ska pröva för kommunen nya angreppssätt för att förhindra fallolyckor med särskild fokus på äldre över 70 år som bor i ordinarie boende och personer med funktionsnedsättning med ökad risk att falla. Målet är att för målgruppen minska antalet fallskador som kräver sjukhusvård pga av höftledsbrott med 10% per år samt att generellt minska även övriga vårdkrävande fallskador . Beslutsunderlag Ansökan 2015-09-26 Tjänsteskrivelse 2015-09-26 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna ansökan Ärendebeskrivning Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ansöker om medel ur sociala investeringsfonden motsvarande 9 261 tkr på 4 år för att förebygga fallskador hos äldre 70 år och äldre samt personer med funktionsnedsättning med ökad fallrisk. Medlen ska återföras fonden inom 10 år genom avdrag från socialnämndens budget. Kommunstyrelsen har 2015-01-30 uppdragit åt Socialnämnden och Samhällsbyggnads-nämnden att gemensamt inkomma med en ansökan till den sociala investeringsfonden angående fallprevention. Dnr SN 2015/00226 Tjänsteskrivelse 2(2) Socialtjänsten 2015-09-26 Syftet med sociala investeringsfonden är att tidiga förebyggande insatser skall motverka ohälsa och spara mänskligt lidande och leda till minskade kommunala kostnader. Medlen skall användas till metodutveckling och /eller nyskapande verksamheter. Lyckade insatser skall implementeras i ordinarie verksamhet och de besparingar som görs i verksamheterna skall återföras till fonden inom max 10 år. Syftet med ansökan är att socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans ska pröva för kommunen nya angreppssätt för att förhindra fallolyckor med särskild fokus på äldre över 70 år som bor i ordinarie boende och personer med funktionsnedsättning med ökad risk att falla. Dessa utgör den primära målgruppen men även övriga invånare i Uddevalla kan dra nytta av vissa av insatserna . Målet är att för målgruppen minska antalet fallskador som kräver sjukhusvård pga av höftledsbrott med 10% per år samt att generellt minska även övriga vårdkrävande fallskador . Utifrån aktuell forskning och kunskap förespråkar arbetsgruppen att ansöka om följande insatser: Halkbekämpning Fysisk aktivitet Åtgärder i hemmet Bo Lundgren Socialchef Expediera till Christer Fransson Avdelningschef Dnr SN 2015/00226 Ansökan om medel ur social investeringsfond 1 (9) 2015-09-26 Dnr: Fallförebyggande åtgärder 2016-2019 Ansökan om medel från Sociala investeringsfonden Socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden ansöker om medel ur sociala investeringsfonden motsvarande 9 261 tkr på 4 år för att förebygga fallskador hos äldre 70 år och äldre samt personer med funktionsnedsättning med ökad fallrisk. Medlen ska återföras fonden inom 10 år genom avdrag från socialnämndens budget. Bakgrund Kommunstyrelsen har 2015-01-30 uppdragit åt Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämnden att gemensamt inkomma med en ansökan till den sociala investeringsfonden angående fallprevention. Syftet med sociala investeringsfonden är att tidiga förebyggande insatser skall motverka ohälsa och spara mänskligt lidande och leda till minskade kommunala kostnader. Medlen skall användas till metodutveckling och /eller nyskapande verksamheter. Lyckade insatser skall implementeras i ordinarie verksamhet och de besparingar som görs i verksamheterna skall återföras till fonden inom max 10 år. Uppdraget Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen, 50% av alla dödsolyckor är fallolyckor och 70% av alla personer som läggs in på sjukhus pga olycka har skadats vid fall. Vårdvolymen vid fallskador är 10 ggr högre än vid trafikolyckor. Samhällets kostnader för fallkostnader beräknas till 22 miljarder kr per år. (MSB 2010) Äldre är överrepresenterade vid fallolyckor och runt 1000 personer över 65 år dör varje år av skador orsakade av fall. (år 2005 1370 dödsfall, år 2011 798 dödsfall) Man räknar med att c:a 35% av personer över 65år som bor hemma faller årligen, för personer över 85år är siffran runt 50% Syftet med ansökan är att socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen tillsammans ska pröva för kommunen nya angreppssätt för att förhindra fallolyckor med särskild fokus på äldre över 70 år som bor i ordinarie boende och personer med funktionsnedsättning med ökad risk att falla. Dessa utgör den primära målgruppen men även övriga invånare i Uddevalla kan dra nytta av vissa av insatserna . Målet är att för målgruppen minska antalet fallskador som kräver sjukhusvård pga av S o c ia lt jä nst en A v d e lning e n f ör fö re byg g and e s o c ia lt a r be te www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 451 81 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Junokont oret Junogat an 2 E - p o s t so c ialt janst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x fax 2 (9) 2015-09-26 höftledsbrott med 10% per år samt att generellt minska även övriga vårdkrävande fallskador . Kostnader för samhället I Västra Götaland kan de årliga direkta kostnaderna inom region och kommunerna för fallolyckor bland äldre uppskattas till 980 mkr, där grovt räknat sjukvårdshuvudmannen och kommunerna står för hälften vardera. Antalet fallskador med behov av vård är c:a 570 st/år i Uddevalla. Kostnaden för fallolyckor bland äldre beräknas för kommunen till drygt 18 mkr per år (Fallskador bland äldre i Västra Götaland, 2010). Aktuell forskning och fakta Det har gjorts flera beräkningar av effekterna vid insatta hemservicetjänster för äldre. En utvärdering av ett ”vaktmästare projekt” i Höganäs har visat på att insatserna är samhällsekonomiskt lönsamma. Resultaten visade på en beräknad långsiktig effekt av minskat antal höftfrakturer med i snitt -3,36 per år (12,5 %). (Räddningsverket 2007). Det har i en studie beräknats att för en kommun i Uddevallas storlek (50 tusen invånare) så sker 228 fallolyckor per år i gruppen + 65, varav 120 inträffar i hemmet. Dessa resulterar i 66 höftfrakturer, 20 kotfrakturer, 12 handledsfrakturer och 22 axelfrakturer och kostar kommunen 5,6 mkr första året och ytterligare 35,4 mkr åren därefter. (Avdelning för Hälso och sjukvårdsanalys, Linköping universitet 2013) Antal opererade höftfrakturer på Uddevalla sjukhus år 2012 var 577st. Från ordinärt boende: 70% Beräknat antal höftledsoperationer Uddevallainvånare och ordinärt boende: 73 st Genomsnittsålder: 82 år. Döda 4 mån efter operation: 20%. Fullt rehabiliterade vad gäller gångförmåga efter 4 månader: 55%. (Årsrapport Rikshöft 2012, NU-sjukvården) SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) har genom genomgång av gjorda studier inom området bedömt vilka åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre som har evidens att minska fallen. (SUB kommentar 14-06-24) De med stark evidens var: Minskad halkrisk med broddar på skorna Fysisk träning i grupp som syftar till att förbättra balans, gångförmågan och muskelstyrkan Förändring i hemmiljön Förslag Utifrån ovanstående aktuell forskning och kunskap förespråkar arbetsgruppen följande insatser: Halkbekämpning Fysisk aktivitet Åtgärder i hemmet Dnr: 3 (9) 2015-09-26 Halkbekämpning Gratis broddar Den enskilda åtgärden med högst evidens för att minska antalet fallskador är att använda broddar vintertid. Gratis Broddar erbjuds personer över 70 år och personer med funktionsnedsättningar som har ökad risk för att falla Punktvis halkbekämpning För att underlätta för äldre personer och personer med funktionsnedsättning att ta eget ansvar för sandning utanför egna hemmet erbjuds portionspåsar med isgrus som delas ut/körs hem till de personer över 70 eller har funktionsnedsättning med ökad risk att falla och som önskar det. Isgrus kan även finnas i alla hemtjänstens bilar för akut behov av punktinsats. Ett telefonnummer upprättas så att målgruppen, vardagar och kontorstid, kan ringa och önska akut skottning/halkbekämpning i anslutning till bostad ex trappa och till brevlåda och sopkärl. Halkbekämpningen kan utföras av servicegruppen (se nedan). Tjänsten kommer att utvecklas i samarbete med kommunens blivande medborgarcenter. Effektivare halkbekämpning i offentlig miljö Det viktigt med en bra vinterväghållning för cyklisters och fotgängares säkerhet och det är framför allt viktigt att säkerställa en tillfredsställande friktion. Många cykelolyckor är singelolyckor och en av de främsta orsakerna är halka, framför allt till följd av is och snö men även på grund av kvarvarande rullgrus från vintersandningen. Det som är bra för cyklister är naturligtvis lika bra för gående som drabbas av samma problematik vid halka. Förbättrad halkbekämpning innebär ökad trygghet för målgruppen och leder till färre fallskador pga halka. En metod som bidrar till en högre standard på cykel och gångvägarna vintertid och som minskar rullgrusproblematiken, är ”sopsaltmetoden”. Metoden innebär att en särskild maskin med en sopvals röjer bort snön och att halkan bekämpas med saltlösning eller befuktad salt. Fysisk aktivitet Träning och aktivitet för bättre balans Fysisk aktivitet i grupp i form av balans-, styrke-, rörlighets-, -uthållighets träning samt dans ledd av fysioterapeut. Även tai-chi och stavgångsgrupper med gratis lån av stavar. Inriktningen är friskvård och förebyggande, inte behandling. Inom kommunen pågår ett arbete med att ge bättre förutsättningar för att cykla i Uddevalla. Målgruppen erbjuds att kostnadsfritt låna och testa el-cykel och trehjulig cykel. Genom att visa på möjligheter för äldre personer att man kan cykla upp i åldrarna kan man öka antalet äldre och personer med funktionsnedsättningar som cyklar och Dnr: 4 (9) 2015-09-26 därigenom tränar upp både balans och kondition. Åtgärder i hemmet Anpassningar i bostaden I samband med att personer i målgruppen får hembesök i samband med anpassning av sin bostad erbjuds en säkerhetsrond för att minska fallriskerna i hemmet. För att minska risken vid fallskador när man skall öppna ytterdörr i flerbostadshus erbjuds ett bidrag till fastighetsägare att montera dörröppnare i fastigheter med hyresgäster ur målgruppen. Andra åtgärder i hemmet kan vara att erbjuda personer i målgruppen att bekosta och sätta upp stödhantag i bostaden Servicegrupp Servicegrupp för hemservice för alla som är 70 år eller äldre samt personer med funktionsnedsättning som har ökad risk för att falla. För att förebygga fallskador och olyckor i hemmet erbjuder en servicegrupp att utföra enklare vardagssysslor som innebär risk att skada sig. Servicegruppen består av stödassistent och stödpedagog samt 5-7 brukare och tillhör Verksamhetsområde Stöd och service. Servicegruppen kan vara behjälplig med hemleverans av sand i små säckar samt akut skottning och halkbekämpning vid hemmet i mån av tid. En säkerhetsrond kan erbjudas målgruppen vid behov. Processledare För att stödja, samordna, följa de olika processerna i arbetet samt följa upp effekterna behövs en processledare på 25%. Arbetet bör kopplas till annan ordinarie tjänst inom socialtjänsten Verksamheter/aktörer Socialtjänsten och Samhällsbyggnadsförvaltningen äger gemensamt uppdraget. De olika delarna i uppdraget kommer att utföras av olika verksamheter inom förvaltningarna. Implementering En konkret implementeringsplan för att lyckade insatser kvarstår är en framgångsfaktor i allt förebyggande arbete. Den formuleras av styrgruppen när medel beviljats. Tidsplan Arbetet förväntas vara helt genomfört efter 4 år. Efter utvärdering av de lyckade förebyggande insatserna ska de implementeras i ordinarie verksamhet. Dnr: 5 (9) Dnr: 2015-09-26 Kommunikationsplan Marknadsföringsplan upprättas vid start. Det fallförebyggande arbetet presenteras våren 2016 av processledaren genom information via Inblicken, www.uddevalla.se och media samt i dialog med intresseorganisationer, nämnds råd för äldre och funktionshinderfrågor, socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden samt internt inom förvaltningarna. Processledaren ansvarar för redovisning av arbetet till styrgruppen kvartalsvis. Återkoppling till respektive förvaltningsledning två gånger om året. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen årligen. Målgrupp Uddevallabor i ordinärt boende som är 70 år eller äldre samt personer med funktionsnedsättning som har ökad risk för att falla. Tidsperiod Start första kvartalet 2016 och pågående under 4 år Kostnader och resurser Servicegruppen Personal Lokalhyra Leasing bil Inventarier Material Arbetskläder 2x 500 tkr/år 210 tkr/år 110 tkr/år 80 tkr (år 1) 60tkr (år 1) 25tkr /år 30 tkr (år 2-4) 30 tkr (år 2-4) Gratis broddar 500-1000 broddar per år 80 tkr/år 1 Balansträning 0,5 åa fysioterapeut Material Inköp cyklar 300 tkr/år 30 tkr/år 40 tkr/ år 1 Halkbekämpning Påsar för isgrus Sopsaltning, maskin och tjänst 5 tkr/år 400 tkr/år 40 tkr (år 3-4) 6 (9) Dnr: 2015-09-26 Dörröppnare Bidrag till tre dörröppnare per år 3x15=45 tkr/år Processledare 0,25 åa kopplat till annan tjänst 180 tkr/år Kostnadsfördelning per år år 1 Löner OH Hyra Inventarier Bil+maskin Material Bidrag år 2 1 110 50 210 120 30 510 200 45 år 3 1 480 50 210 år 4 1 480 50 210 30 510 130 45 summa 1 480 50 210 30 510 130 45 510 130 45 5 550 200 840 210 2040 590 180 9610 Effekter Tidplan för effekter Effekterna av de olika fallförbyggande åtgärderna förväntas uppstå när arbetet är i full drift och efter första vintern, således år 2 dvs 2017. Samhällsvinster I riktlinjerna för hantering av Uddevalla kommuns sociala investeringsfond står att ”medel ur fonden ska återföras genom uppskattade besparingar via de sociala investeringarna”. Då insatser i aktuell ansökan riktas till äldre + 70 år och personer med funktionsnedsättningar i syfte att minska olyckor kommer besparingarna förhållandevis snabbt, redan året efter start. Tillgänglig kunskap om målgruppen och redovisad forskning inom området visar att samhällsvinsten är betydande och besparingspotentialen stor för sjukhusvård, primärvård och kommunen men även för individen genom ökat trygghet och livskvalitet. Den kommunala besparingen för kommunen när det gäller minskat antal fall beräknas enbart hamna på socialtjänsten. Målbild Beräkningar i olika rapporter och forskningsstudier på hur stor den kommunala besparingen blir skiftar mycket och beräknas på många olika sätt. I nedanstående besparingskalkyl har enbart svåra skador orsakade av fall tagits med. Svåra skador är skador som krävt sjukhusvård. Den mest 7 (9) 2015-09-26 frekventa skadetypen på denna nivå är höftfraktur varför det är besparingar utifrån minskning av dessa skador som beräkningen gjorts. Målet är att för målgruppen minska antalet fallskador som kräver sjukhusvård pga av höftledsbrott med 10% per år samt att generellt minska även övriga vårdkrävande fallskador Utöver minskning av antal vårdkrävande skador så kommer det förebyggande arbetet leda till färre mindre skador både i målgruppen och hos andra medborgare samt att de äldre i målgruppen upplever en större trygghet i vardagen och därigenom får ett bättre liv. Beräkningsunderlag Beräkningen är gjord utifrån följande grundfakta och antagande: Antal opererade höftfrakturer på Uddevalla sjukhus år 2012 577st. Från ordinärt boende: 70% Genomsnittsålder: 82 år Döda 4 mån efter operation: 20% Fullt rehabiliterade vad gäller gång efter 4 månader: 55% Beräknat antal höftledsoperationer , i Uddevalla och ordinärt boende: 73 st Antal äldre +70 i Uddevalla som inte bor på särskilt boende: 7 200 Genomsnittlig hemtjänst för personer 80-85år: 330 tim/år, 27,5 tim/mån Timkostnad för hemtjänst: 350 kr/ timmen Timkostnad för kommunal sjukvård: 500 kr/timmen Plats på särskilt boende: 711 tkr/år Beräknad tid med hemtjänst och hemsjukvård, fullständig rehabiliterad: 4 mån Beräknad insats hemtjänst, fullständig rehabiliterad: Genomsnittlig insats i 4 månader =110 timmar Beräknad tid sjukvård (rehab och sjuksköterska), fullständig rehabiliterad: 30 tim Beräknad tid med hemtjänst, partiell rehabiliterad: 4 månader genomsnittligt sedan livslångt med hälften av genomsnittlig insats = 220 timmar första året sedan 165 tim/år Beräknad tid sjukvård (rehab och sjuksköterska), partiellt rehabiliterad: 30 tim totalt Beräknad minskning av höftledsfraktorer:10 % Andel som blir fullständigt rehabiliterade: 55% Antal minskade höftledsfrakturer per år:7 Antal fullständigt rehabiliterade: 4 Antal partiellt rehabiliterade med kvarstående hemtjänst behov per år: 3 Beräkning av besparing Fullständig rehabilitering efter höftledsfraktur innebär en kostnad för hemtjänstinsats på 39 tkr och sjukvård 15 tkr = 54 tkr per person. Dnr: 8 (9) 2015-09-26 Besparingspotentialen blir för denna grupp 54 tkr x 4 = 216 tkr per år Partiell rehabilitering efter höftledsfraktur innebär kostnad för hemtjänstinsats 77 tkr och sjukvård 15 tkr = 92 tkr per person första året och 58 tkr/per år därefter. Besparingspotentialen blir för denna grupp ökande 92x3= 276 tkr första året och sedan ökande med 58x3=174 tkr enligt nedan, då hemtjänsten kvarstår delvis : År 1 År 2 År 3 År4 osv 276 276+174= 450 276+174+174= 624 276+176+176+176= 800 Återföring av medel Utifrån besparingsberäkningen ovan skall följande medel återförar till sociala investeringsfonden genom avdrag från socialnämndens budget enligt följande: Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring Återföring 2016 : 2017: 2018: 2019: 2020: 2021: 2022: 2023: 2024: 2025: Totalt: 0kr 492 tkr 666 tkr 840 tkr 1014 tkr 1188 tkr 1362 tkr 1536 tkr 1710 tkr 802 tkr 9 610 tkr Uppföljning och utvärdering Organisering av uppföljning av arbetet Styrgruppen består av: Stabschef samhällsbyggnad, avdelningschefer socialtjänst, processledare. Processledaren ansvar för uppföljning och utvärdering samt håller styrgruppen informerad regelbundet. Uppföljning Effektuppföljning i form av: Antal deltagare i de olika träningsgrupperna Antal serviceuppdrag i hemmet Dnr: 9 (9) 2015-09-26 Dnr: Antal uppdrag med punkt halkbekämpning Antal utlånade cyklar Ytor som halkbekämpats med sop-salt metoden Antalet utdelade isgruspåsar Antalet utdelade broddar Antal genomförda säkerhetsronder i hemmet Antal installerade dörröppnare Processuppföljning i form av: Dialog och samtal med målgruppen Processbeskrivning genom loggbok Metodbeskrivning för ett framgångsrikt fallförebyggande arbete med medel från social investeringsfond Resultatuppföljning i form av: Om möjligt existerande statistik över fallrelaterade skador som får vård, rensat från demografiska effekter Enkät till målgruppen Efter utvärdering av insatserna skall framgångsrika arbetssätt implementeras i ordinarie verksamhet. Paula Nyman Stabschef Samhällsbyggnad Mathilda Isaksson Avdelningschef Socialtjänsten Christer Fransson Avdelningschef Socialtjänsten Jens Flodén Enhetschef Samhällsbyggnad Protokoll Socialnämndens arbetsutskott 2015-10-07 § 73 Dnr SN 2015/00222 Remiss från kommunfullmäktige - Medborgarförslag från Björn Strömstedt om att starta en servicetjänst för kommunens pensionärer Sammanfattning Björn Strömstedt har lämnat ett medborgarförslag om att starta en servicetjänst för kommunens pensionärer. Kommunfullmäktige har överlåtit till kommunstyrelsen att besluta i ärendet efter remiss till socialnämnden. Enligt lagen om vissa kommunala befogenheter får kommunen erbjuda servicetjänster åt äldre men då enbart för att förebygga olyckor och ohälsa. En ansökan från socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden om medel från sociala investeringsfonden för fallförebyggande åtgärder är under beredning. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-09-25. Medborgarförslag från Björn Strömstedt. Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 230. Beslut Arbetsutskottet föreslår socialnämnden besluta att föreslå kommunstyrelsen besluta att medborgarförslaget är besvarat då ansökan om medel från sociala investeringsfonden för fallförebyggande åtgärder är under beredning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2015-09-25 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon 0522-69 76 46 [email protected] Remiss från kommunfullmäktige - Medborgarförslag från Björn Strömstedt om att starta en servicetjänst för kommunens pensionärer Sammanfattning Enligt Lag om vissa kommunala befogenheter (2009:47) får kommunen erbjuda servicetjänster åt äldre men då enbart för att förebygga olyckor och ohälsa. En ansökan från socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden om medel från sociala investeringsfonden för fallförebyggande åtgärder är under beredning Beslutsunderlag Medborgarförslag 150916 Remiss 150918 Tjänsteskrivelse 150925 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att medborgarförslaget är besvarad då ansökan om medel från sociala investeringsfonden för fallförebyggande åtgärder är under beredning Ärendebeskrivning Medborgarförslaget föreslår att man i Uddevalla skall ge AMA uppdraget att göra servicetjänster åt pensionärer. Enligt Lag om vissa kommunala befogenheter (2009:47) får kommunen erbjuda servicetjänster åt äldre men då enbart för att förebygga olyckor och ohälsa.. En ansökan från socialnämnden och samhällsbyggnadsnämnden om medel från sociala investeringsfonden för fallförebyggande åtgärder är under beredning. Bo Lundgren Socialchef Expediera till Christer Fransson Avdelningschef Dnr SN 2015/00222 E-postformulär Medborgarförslagets ärende BYGG UPP SERVICETJÄNST FÖR KUNDGRUPPEN KOMMUNENS PENSIONÄRER Ditt medborgarförslag UDDEVALLA KOMMUN ARBETSMARKNADSAVDELNING (AMA) BYGG UPP EN SERVICETJÄNST FÖR VÄXANDE KUNDGRUPPEN KOMMUNENS PENSIONÄRER. Vår grannkommun i sydöst LILLA EDET har så gjort och kan kopieras eller bidraga till att Uddevalla kommun Hjärtat i Bohuslän lära att bygga upp. AMA servicetjänst Kommunens arbetsmarknadsavdelning, AMA, erbjuder servicetjänst för dig som är pensionär och folkbokförd i Lilla Edets kommun. Tjänsteutbudet kan variera beroende på våra deltagares olika erfarenheter och kompetens. Servicetjänsten har idag mer än 200 registrerade kunder runt om i kommunen. Detta hjälper vi till med AMA servicetjänst erbjuder dig som är pensionär hjälp med arbeten både inomhus och utomhus. Du kan bland annat få hjälp med att: inomhus • sätta upp och ta ner tavlor och gardiner. • byta glödlampor, lysrör och proppar. • sätta upp brandvarnare. • flytta lättare möbler och mattor. • putsa fönster (under perioden 1 oktober-31 mars, med viss begränsning). utomhus • klippa gräs (max 1000 m2). • kratta löv. • beskära buskar och mindre träd. • klippa häckar. • skotta snö. • salta/sanda trappor och gångar. • trimma gräskanter. • forsla bort skräp (ej hushållsavfall). Vi har utrustning och verktyg för arbetsuppgifterna. Materialet som du behöver till arbetet bör du ha hemma. Materialkostnaderna står du för själv. Tänk på att flytta fordon som står i området vid trimning eftersom det kan orsaka skada på lacken. Märk ut områden där du har plantor som ska stå kvar. Detta hjälper vi inte till med • Uppgifter som ingår i hemtjänstens ansvarsområden. • Tjänster som behöver fackkunskap till exempel VVS eller elinstallationer. • Städning, målning eller liknande tjänster. • Tjänster på högre ställningshöjd än cirka 1 m. Beställning Du beställer genom att ringa och framföra dina önskemål. Så snart det är möjligt utför vi önskat arbete hemma hos dig. Betalning sker alltid mot faktura. Vid besöket skall servicelaget visa upp legitimation som bevis på att de arbetar för AMA servicetjänst. För information och beställning: Expedition Telefon: 0520-65 95 57 Telefontid måndag - fredag klockan 08.00 - 12.00 E-post: [email protected] Ditt namn Björn Strömstedt Adress Sida 1 E-postformulär Göteborgsvägen 50 Postnummer 45143 Ort UDDEVALLA E-post [email protected] Sida 2 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige 2015-09-09 § 230 Dnr KS 2015/00444 Medborgarförslag från Björn Strömstedt om att starta en servicetjänst för kommunens pensionärer Beslut Kommunfullmäktige beslutar att överlåta till kommunstyrelsen att besluta i ärendet efter remiss till socialnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 2015-09-14 Alf Gillberg, Vivian Uddén, Marie Henriksen Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 2015-09-14 intygar Annica Åberg Expedierat 2015-09-17 Socialnämnden Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2015-10-05 Handläggare Sektionschef Katarina Wallander Telefon 0522-69 67 30 [email protected] Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg gällande Lyktans serviceboende Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde 25 augusti 2015 en inspektion på Lyktans serviceboende. Vid inspektionen framkom grundläggande brister i personalens och enhetschefens kunskaper i den lagstiftning som regelrar verksamheten på Lyktan servicebostad. IVO begär därför att nämnden redogör för de processer och rutiner som verksamheten identifierat för att säkerställa kvaliteten. Nämnden ska vidare underställa IVO de processer och rutiner som ska säkerställa kvaliteten i dokumentationen enligt SoL och HSL samt de processer och rutiner som säkerställer att de som har insatser inom serviceboendet Lyktan får sina behov av stöd och vård för sitt missbruk i enlighet med SoL och LVM. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse 2015-10-05. Socialtjänstens yttrande 2015-09-27 med tillhörande bilagor. Begäran om yttrande från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 2015-08-31. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) avge socialtjänstens yttrande samt att denna paragraf förklaras omedelbart justerad. Bo Lundgren Socialchef Expediera till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Katarina Wallander, sektionschef Marie Edland, enhetschef Lisa Svanberg, utredare Katarina Wallander Sektionschef Dnr SN 2015/00204 Yttrande 2015-09-27 Handläggare: Inspektionen för vård och omsorg Box 53148 400 15 Göteborg Sektionschef Katarina Wallander Telefon: 0522-69 70 30 [email protected] Yttrande till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) gällande tillsynsärende, Dnr: 8.5-25014/2015-2. Anledning till yttrande Vid Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) inspektion på Lyktans serviceboende den 25 augusti 2015 framkom grundläggande brister i personalens och enhetschefens kunskaper i den lagstiftning som reglerar verksamheten på Lyktans servicebostad. IVO begär att nämnden redogör för de processer och rutiner som verksamheten identifierat för att säkerställa kvalitet i enlighet med 4 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Nämnden ska underställa IVO de processer och rutiner som ska säkerställa kvalitet i dokumentation som förs i enlighet med socialtjänstlagen och enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen på Lyktans serviceboende. Nämnden ska underställa IVO de processer och rutiner som säkerställer att de som har insats inom serviceboendet Lyktan får sina behov av stöd och vård för sitt missbruk i enlighet med socialtjänstlagen (SOL) och enligt lagen om vår av missbrukare i vissa fall (LVM) Yttrande Sektionen för beroende och missbruk besvarar Inspektionen för vård och omsorgs begäran med nedanstående bifogade dokument där det framgår hur verksamheten Lyktans serviceboende bedrivs samt vilka rutiner som gäller för detta boende. Bilagor: 1. Ledningssystem för Lyktans serviceboende (redogörelse för processer och rutiner) 2. Lokala riktlinjer gällande dokumentation/daganteckningar enligt SoL/LSS-HSL 3. Nödvändig dokumentation för att en god och säker vård kan bedrivas 4. Mall genomförandeplan 5. Rutin för serviceboendet Lyktan i arbetet att motivera till insatser enligt SoL samt rutin för anmälan till socialtjänsten vid stor oro och eventuellt behov av tvångsvård enligt LVM. S o c ia lt jä nst en S o c ia la a v d elning en www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 451 81 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Kilbäcksgat an 26 Cent rumkont oret E - p o s t so c ialt janst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x 6. Rutin för aktualisering av anmälan samt ansökan till Sektionen för beroende- och missbruk, utredningsgrupp. Socialtjänsten Sociala avdelningen …………………………………………… Katarina Wallander Sektionschef Ledningssystem Lyktans servicehus 1 (7) 2015-04-11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete på Lyktans Serviceboende Ett boende för personer med missbruksproblematik med vård- och omsorgsbehov S o c ia lt jä nst en S o c ia la a v d elning en www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 45141 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Håljut egat an 3A E - p o s t So c ialt jänst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x fax 2 (7) 2015-04-11 Ledningssystemledning för systematiskt kvalitetsarbete på Lyktans Serviceboende. I socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2011:9) beskrivs hur socialtjänsten systematiskt ska arbeta med kvalitet och uppföljning. Övergripande för socialtjänsten i Uddevalla har bland annat följande dokument framtagits: Socialtjänstens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Sociala avdelningens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämndens styrkort Med stöd av ledningssystemet ska de verksamhetsansvariga planera, leda, kontrollera, följa upp utvärdera och förbättra verksamheten. Ur ledningssystemet ska det även tydligt framgå hur de uppgifter som ingår i kvalitetsledningssystemet är fördelade och delegerade i verksamheten. Socialtjänstens verksamhet på Lyktans Serviceboende ska vara av god kvalitet. Innehållet ska vara förenligt med de mål och den allmänna inriktning som uttrycks i Socialtjänstlagen. Ledningssystemet, i enlighet med ovan nämnda dokument, för Lyktans Serviceboende, boende med vård och omsorgsbehov ska säkerställa att kvaliteten inom verksamheten systematiskt och fortlöpande säkras och utvecklas. Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Kvalitetskraven – integrerade och kända De krav som lagar, förordningar, anvisningar och föreskrifter ställer på verksamhetens kvalitet ska vara integrerade i de löpande rutinerna och aktiviteterna. Kvalitetskraven ska vara kända och tillämpade i det vardagliga arbetet. Tydlig ansvarsfördelning och samverkan Ansvarsfördelning, intern samverkan mellan ledning och personal samt metoder/rutiner för att ett ständigt pågående kvalitetsarbete, tydliggörs i ledningssystemet. Metoder och rutiner för uppföljning och systematiskt förbättringsarbete. Att fortlöpande följa upp, analysera och utveckla, är en förutsättning för att garantera verksamhetens kvalitet. 3 (7) 2015-04-11 Lagar, förordningar, föreskrifter och anvisningar som styr verksamheten och definierar kvalitetskraven för verksamheten Lagstiftning Socialtjänstlagen SOL (2001:453) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Hälso- och sjukvårdslagen HSL (SFS 1982:763) Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) Patientdatalagen (SFS 2008:355) Personuppgiftelagen (1998:204) Nationella styrdokument och riktlinjer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Lex Sarah (SOSFS 2011:5) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om grundläggande kunskaper hos personal om arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre. (SOSFS 2011:12) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2013:3) Socialstyrelsens föreskrifter om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförandeav insatser enligt SOL (SOSFS 2014:5) Övergripande om verksamheten Målgrupp Lyktans serviceboende är ett särskilt boende för äldre kvinnor och män som befinner sig i ett aktivt missbruk och som behöver ett långsiktigt boende med omvårdnads- och omsorgsinsatser. Biståndsbedömning vid ansökan om plats på Lyktan Nuvarande organisering av Lyktan innebär att biståndshandläggare på Biståndsavdelningen utreder den enskildes ansökan om särskilt boende på Lyktan, gör behovsbedömning samt fattar beslut. Utgångspunkt för bifallsbeslut är att en bedömning görs att den enskildes tillsyns- och omvårdnadsbehov samt att en skälig levnadsnivå inte kan uppnås genom andra insatser från kommunen. Kriterierna vid bedömning är samma som används vid alla ansökningar om särskilt boende i dess olika former. Lyktan är ej en resurs för att lösa ett bostadslöshetsproblem, det är behoven av omvårdnadsinsatser som avgör om den enskilde ska beviljas insatsen. Vid bostadslöshet som primärt problem ska kommunens andra resurser för målgruppen användas. 4 (7) 2015-04-11 Arbetssätt Lyktan ska genom en god omvårdnad och omsorg erbjuda de boende ett drägligt liv och stimulera till ett socialt acceptabelt beteende. Alla människor ska bli sedda för den man är, och bli behandlade med respekt. Alla insatser som ges är individuellt anpassade och grundas på att varje individs unika situation bejakas och beaktas i sin helhet och har en rehabiliterande och/eller habiliterande insats. Vi arbetar med kontaktmannaskap, motivations- och stödinsatser för att hjälpa den enskilde att ta ansvar för sin livssituation och boendemiljö. Vi arbetar för att skapa trygghet, tillhörighet, hemkänsla och trivsel, motverka isolering och stimulera till sociala aktiviteter utifrån den enskildes förutsättningar. På enheten finns tillgång till hälso- och sjukvårdspersonal. Vi erbjuder helpension i form av frukost, middag och kvällsmat. Samtliga boende på Lyktan har egna lägenheter med egna kontrakt. Efter individuella behov och önskningar kan de boende få hjälp med personlig omvårdnad, städning, mat, tvätt och klädvård. Hur insatserna ska genomföras och följas upp nedtecknas i en genomförandeplan. Avgiften för omvårdnaden är individuellt beräknad efter den boendes ekonomiska förmåga. För hyra och kost uttas avgift enligt fastställd taxa. Genom förbehållbelopp garanteras de boende att man har ekonomiska medel till övriga utgifter enligt norm för skälig levnadsnivå. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska följer regelbundet upp och kontrollerar de boendes fysiska och psykiska status/hälsa. Är det någon som far illa eller är i dåligt skick till följd av sitt missbruk meddelar personalen enhetschef. Denne ansvarar för att bedöma om en anmälan till utredningsgruppen inom socialtjänstens sektion för beroende och missbruk ska göras. Utredningsgruppen gör ett hembesök för bedömning behov av insatser enligt SoL alternativt LVM för missbruket. Mål för verksamheten är: Alla är delaktiga och ges möjlighet att visa egen handlingskraft. Individuellt stöd ges utifrån den enskildes resurser och behov. Salutogent (hälsofrämjande) och rehabiliterande synsätt med den enskildes behov i centrum präglar verksamheten. Respektfullt bemötande, god tillgänglighet och kvalitet samt trygghet och säkerhet är en självklarhet Genomförandeplan Alla har en genomförandeplan som upprättas med den boende, personal från Lyktan samt enhetschef. Under boendetiden planeras återkommande uppföljningsmöten där planen revideras efter behov. 5 (7) 2015-04-11 Personal och kompetensförsörjning På Lyktans serviceboende är bemanningen 6.0 årsarbetare. Vid nyrekrytering ställs krav om att sökande har undersköterskeutbildning eller motsvarande. Personal på Lyktans serviceboende erbjuds kontinuerligt lämplig vidareutbildning/kompetensutveckling, t ex CRA-utbildning och Nationella Riktlinjer för missbruk och beroendevård. All personal erbjuds möjlighet till studiebesök eller gå bredvid på andra enheter som kan bidra till verksamhetsutveckling. Enhetschef har högskoleutbildning samt relevanta vidareutbildningar inom verksamhetsområdet. Samtliga som erbjuds tillsvidare-, visstid- eller timanställning inom missbruksvård, ska uppvisa utdrag ur Belastningsregistret, ej äldre än 1 år, vid erbjuden anställning. Systematiskt förbättringsarbete Riskanalyser och egenkontroll Kvalitetssäkring görs regelbundet genom: SAM systematiskt arbetsmiljöarbete och tillbudsrapporter. Två planeringsdagar hålls varje år för att utvärdera verksamheten och för att säkra att vi upprätthåller den kvalitet som vi har som mål. Att vi upprätthåller det förhållningssätt, rutiner och metoder som vi har bestämt. Vi ser även över hur vi kan utveckla vår verksamhet, även hur vi kan samarbeta med andra enheter. Egenkontroller sker regelbundet på APT där vi går igenom verksamheten. I Sociala avdelningens ledningssystem för systematiskt kvalitetarbete finns beskrivet hur verksamheter inom avdelningen ska arbeta med riskanalyser och egenkontroller. Sektionen för beroende och missbruk arbetar i dag inom ramen för Sociala avdelningens ledningssystem med att se över processer och rutiner för sina verksamheter samt hur vi arbetar med riskanalyser samt egenkontroll. Lyktans serviceboende är en del i detta utvecklingsarbete. Lyktans serviceboende är årligen delaktiga i förvaltningens patientsäkerhetsberättelse där man utifrån verksamhetens samt de boendes situation ser över och framför behov av kvalitetsförbättringar. Synpunkter och klagomål Kommunens klagomålssystem Ris och Ros används och synpunkter och klagomål som kommer in tas tillvara och används i förbättringsarbetet. Den boendes synpunkter och klagomål beaktas, åtgärdas och dokumenteras. Enhetschef underrättas och åtgärdar. 6 (7) 2015-04-11 Rutiner för avvikelser och rapporteringsskyldighet All personal har rapporteringsskyldighet om de i verksamheten uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör någon av de som får insatser inom verksamheten. Rapporterna ska lämnas till närmsta chef, som är skyldig att informera om deras skyldigheter, informera berörd socialnämnd om inkomna rapporter samt dokumentera, utreda och avhjälpa/undanröja missförhållanden och påtaglig risk för missförhållande utan dröjsmål och till IVO snarast anmäla ett allvarligt missförhållande ellerpåtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Socialnämnden har rutiner för handläggning av påtaglig risk för missförhållande och missförhållande(Lex Sarah) inom socialtjänsten. Dessa rutiner är väl kända av Lyktans personal och de gås igenom årligen med personalen. Även rutinen för Lex Maria gås igenom med personalen. Uppföljning sker kontinuerligt på APT och egenkontrollerna dokumenteras. Fel och brister Framtagna riktlinjer för hantering av fel och brister samt missförhållande finns och är kända av personalen. Behov av enklare förändringar/förbättringar noteras på checklista och behandlas på kommande APT. Dessa ska sammaställas årligen och användas i förbättringsarbetet. Uppföljning sker på APT, de årliga utvärderingarna och planeringsdagarna. Samarbete och samverkan Internt Internt samverkar Lyktans serviceboende med olika verksamheter inom socialtjänsten; Sektionen för försörjningsstöd utifrån förmedlingsmedel Sektionen för beroende och missbruk utifrån den boendes missbruksproblematik Sektionen för socialpsykiatri utifrån psykisk ohälsa samt HSL-insatser Biståndsavdelningen utifrån biståndsbeslutet Avdelningen för särskilda boenden vid behov av t ex korttidsplats All personal har ansvar för att samverkan sker internt utifrån den boendes behov av detta. Externt Externt samverkar Lyktans serviceboende framför allt med olika verksamheter inom hälso- och sjukvården såsom t ex vårdcentraler, öppenpsykiatri samt slutenvård inom såväl den somatiska som psykiatriska vården. Vilken samverkan som bedrivs utgår från var och ens individuella behov och detta görs upp med den boende och dokumenteras. 7 (7) 2015-04-11 All personal har ansvar för att samverkan sker externt. I den samverkan som gäller en boende ska sekretessen mellan verksamheterna beaktas och den boende behöver därför skriva på samtycke för sekretesslättnad mellan de olika verksamheterna. Sammanställning av Lyktans rutiner Rutinbeskrivningar för: Inflyttning Genomgång av genomförandeplan Dokumentation Hantering av privata medel Vid oro för den boende, rutiner för anmälan Avvikelsehantering Handläggning av Lex Sarah och lex Maria Vid dödsfall Samverkansrutiner mellan socialtjänstens verksamhetsområden Kontakt med Sjuksköterska Matrutiner Uppföljning av insatser med den boende HSL-handbok Lokala riktlinjer gällande dokumentation daganteckningar SOL/LSS-HSL Datum: 2014-03-31 Lokala riktlinjer gällande dokumentation daganteckningar SOL/LSS-HSL Syfte med dokumentationen o Att tillförsäkra den enskildes rättsäkerhet o Att ha ett underlag för den individuella planeringen och insatsen o Att den enskilde ska kunna få kontinuitet vad gäller beslutade och övrerenskomna insatser o Att personalen ska kunna genomföra biståndet/insatsen o Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring Lagar som styr dokumentation Skyldighet att dokumentera enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) gäller för handläggning av ärenden som rör den enskilde men också för genomförandet av beslut om bistånd enligt dessa lagar. Dokumentationen ska beskriva beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse.(2001:453 kapitel 11§ 5 SoL, 2005:125 21a§ LSS). 3 § Skyldig att föra en patientjournal är 1. den som enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke, 2. den som, utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara ska utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller utför sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare. Avgränsande mellan SoL/LSS och HSL Det kan ibland vara svårt att avgöra när dokumentationen ska ske i SoL/LSS och när den ska ske i HSL. En tumregel kan vara att dokumentationen sker i HSL när: o Det handlar om medicinsk omvårdnad o Kontakt tas med personal som lyder under HSL t.ex. sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut. 1 (4) 2 (4) o Arbetsuppgifter som är delegerade, instruerade eller ordinerade av sjuksköterska, fysioterapeut eller arbetsterapeut, även instruktion som avvakta. I övrigt sker dokumentationen i SoL/LSS Den enskildes insyn i dokumentationen Inom socialtjänsten bör den enskilde hållas underrättad om de journalanteckningar och andra anteckningar som förs om honom/henne (11 kap 6§SoL och 21a§ LSS). Inom hälso-och sjukvården har den enskilde rätten att ta del av sin journal, om det inte med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom/henne/7 kap 3§ Sekretesslagen). Offentlighets och sekretesslagen. Det är enhetschefen eller motsvarande chef som beslutar om omsorgstagaren eller annan får ta del av de uppgifter som står i journalanteckningar enligt SoL. För journalanteckningarna enligt HSL är det sjuksköterskan, fysioterapeuten och/eller arbetsterapeuten och ytterst avdelningschef. Dokumentation Med dokumentation enligt SoL/LSS menas utredningar och anteckningar(daganteckningar, genomförandeplan m.m.) som är knutna till den enskilde. Endast händelser av betydelse skall dokumenteras i journalanteckningarna. Det kan handla om händelser, allmänt hälsotillstånd, information från anhörig, att insatser inte blir utförda över tid och/eller på det sätt som det är tänkt etc. Allt som avviker från genomförandeplan eller utöver det vanliga skall dokumenteras. Alla uppgifter som kan vara av betydelse för genomförandet av insatsen bör föras in i den sociala journalen utan oskäligt dröjsmål. Det ska också visa hur situationen utvecklas för den enskilde. Dokumentationen skall vara: o Kortfattad men innehålla tillräckliga, väsentliga och ändamålsenliga uppgifter o Vara väl strukturerad och tydligt utformade, språket skall vara vanlig svenska och lätt att förstå o Innehålla källa så det framgår var uppgifterna kommer från utan att notera namn på person. o Vara objektiv och sakligt grundad på ett korrekt underlag med respekt för den enskildes integritet. o Inte innehålla nedsättande värdeomdömen o Inte innehålla uppgifter om tredje person om det inte är nödvändigt för ärendet. 3 (4) Klargörande Hur dokumenterar vi o Social dokumentation, SoL, LSS o Hälso-och sjukvårdsdokumentation, HSL Daganteckningar HSL har att göra med ansvaret hos legitimerad personal. Detta får till konsekvens att omvårdnadspersonalen endast skall dokumentera i HSL när sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut utfärdar en delegation, ordination eller instruktion till omvårdnadspersonalen. Även när dessa professioner säger att man skall avvakta eller återkomma ska detta betraktas som en instruktion och dokumenteras således i HSL. Detta belyses i följande exempel: En viktig händelse/avvikelse har skett på ett boende på en gruppbostad och omsorgspersonalen beskriver sin iakttagelse i daganteckningen enligt följande: Händelse: När P duschar på morgonen ramlar han. Han hittas liggande på golvet kl.09,50. Hans vänstra fot svullnar och han beskriver att han har smärtor. Upplever sig inte ha några skador, smärta i övrigt. Dokumentationen görs i SoL/LSS daganteckningar. Åtgärd: Sjuksköterskan kontaktas via telefon kl.11,00. Först efter att sjuksköterskan kontaktats och ger en instruktion/delegation/ordination eller bara ber dig återkomma eller avvakta skall det dokumenteras i HSL. Legitimerad personal har tillgång till daganteckningar i SoL/LSS och kan således, när så krävs, följa händelseförloppet i exemplet ovan. Signeringslista för vid behovsläkemedel Här dokumenterar delegerad personal givet läkemedel enligt vårdplan. Ordinationen utgår alltid från dosreceptet. Här dokumenteras också läkemedel som delegerad personal fått tillåtelse att ge efter kontakt med sjuksköterska utöver vårdplan. Vid HSL-dokumentation i Procapita skall det bara hänvisas till Signeringslista för vid behovsläkemedel. Frastext finns. ”Kontakt tagen med sjuksköterska, se vidbehovslista”. 4 (4) Tips vid dokumentation Ord/uttryck att undvika Förslag på alternativ Tjatar Upprepar sig Jobbig/besvärlig Är inte motiverad Tjurig/grinig Inte på humör Har gapat och skrikit Ropar Skitig/lortig/ är inte fräsch Smutsig/inte ren Äckligt Ohygieniskt Lider av Undvik ordet, man har t.ex. diabetes Ljuger Inte tillförlitligt Stör Högljudd Dyngsur Våt/stora urinmängder Vrålstort A Stor avföringsmängd Skitigt på sig/kissat ner sig Hann inte (få hjälp) på toaletten Härjat/bråkat/ballat ur Tappat kontrollen Har ätit jättebra Vet vi det? Vad är jättebra? Skriv hellre fakta om portionens storlek om aptiten avviker Sovit gott Vet vi det? Har personen sagt detta? Skriv hellre fakta om hur natten har varit när något avviker. Spya/spydde Har kräkts, liten/stor. Beskriv hur den såg ut (slem, kaffesump) Har god kontakt med Redovisa bara fakta. Värdera inte om kontakt är god eller inte. Ligger på larmet/larmar i ett kör Har larmat vid flera tillfällen. Dottern ligger på sjukhuset för att….. Skriv inte om anhörigas status. Nödvändig dokumentation 1 (1) 2014-09-18 Reviderat 2014-09-22 Handläggare Medicinskt ansvarig sjuksköterska Doris Söderman Telefon 0522 – 69 70 36 [email protected] Nödvändig dokumentation för att en god och säker vård kan bedrivas Följ Patientdatalagen (SSF 2008:355) 3 kap. 6 § 1. 2. 3. 4. 5. Uppgift om patientens identitet Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården Uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder Väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder Uppgift om den information som lämnats till patienten, dennes vårdnadshavare och övriga närstående och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en ny medicinskt bedömning, samt 6. Uppgift om att patient har beslutat att avstå viss vård eller behandling. Patientjournalen ska vidare innehålla uppgift om vem som har gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes Exempel på insatser är nödvändig innan arbetspassets slut att; korrekt läkemedelslista finns- dosrecept rätt och tillräckliga läkemedel finns hos patienten ordinerade ordinationer är utförda som inte går att skjuta upp vid akut förändrat hälsotillstånd hos patient som kräver akut åtgärd är åtgärdat kontakt med enhetschef då patients tillstånd kräver extravak gjorts sjuksköterska förvissat sig om att omsorgpersonal har tillräckliga kunskaper för att utföra hälso- och sjukvårdsåtgärder Exempel på dokumentation förutom PDL att; uppgifter om förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel (t.ex. antibiotika) finns uppgifter om överkänslighet är dokumenterat Socialtjänsten Ledning www.uddevalla.se Postadress 451 81 UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset Varvsvägen 1 E-post Socialtjä[email protected] Telefon (vx) 0522-69 60 00 Fax 0522-69 70 40 Arkiveras SoL Boenden Genomförandeplan Namn Färdtjänst Specialfordon Personnummer Telefon Gäller fr.o.m. Kontakta i första hand Uppföljning senast Uppdaterad Kontakta nattetid Ja Nej Hjälpmedel Medicinhantering Eget ansvar Handräckning Övertaget ansvar Socialtjänsten ansvarar för Frisör Fotvård Övrigt: Vad för larm En meningsfull vardag och mina intressen/ Planerade sociala insatser Larm Extralarm Sänggrind Dag Vä Hö Natt Vä Hö Ansvar för privata medel Sköter själv/Anhörig Kontaktpersonal Samtycke larm Ja Nej Samtycke grind Ja Nej Riskbedömning gjord, datum Kontaktpersonal (namn) Godmanskap (namn, typ) Meningsfull matsituation Hälsotillstånd, ex allergier, syn, hörsel Sovvanor Övrigt/ Särskilda behov Ja Upplysning får ges om att du bor på Socialtjänstens personal ges tillträde till lägenheten vid sjukhusvistelse eller längre frånvaro (post eller vattna blommor) Enskild och socialtjänstens personal är överens om genomförandeplanen Datum Underskrift av enskild Datum Underskrift av kontaktpersonal Datum Ja Nej Nej Underskrift av enhetschef 2013-12-19 Mall via Inblicken eller tryckeriet - ÄO 101 Namn Vad den enskilde behöver hjälp med Arbetsmiljö ex två personal vid insats Morgon Hygien Förflyttning Munhälsa Inkontinenshjälpmedel Eftermiddag Kväll Måltider Natt Övrigt Personnummer Klarar själv Uppdaterad MÅL med insatsen HUR når vi dit Uppföljning Datum Rutinbeskrivning 1 (1) Dnr: 2015 Rutin för serviceboendet Lyktan i arbetet att motivera till insatser enligt SoL samt rutin för anmälan till socialtjänsten vid stor oro och eventuellt behov av tvångsvård enligt LVM. Denna rutin tydliggör ansvaret för personalen vid serviceboendet Lyktan att arbeta för att motivera de boende till insatser enligt SoL samt tillvägagångssätt för anmälan till socialtjänsten vid stor oro utifrån missbruket och eventuellt behov av tvångsvård enligt LVM. Personalen på Lyktans serviceboende arbetar kontinuerligt med motiverande samtal med de boende utifrån deras missbruk och hälsotillstånd. De ska kunna informera de boende om vilka frivilliga insatser och vilket stöd som finns att tillgå i kommunen utifrån deras missbruk. Vid stor oro från personalen kring någon av de boendes missbruk och hälsa ska de kontakta sin enhetschef. Denne ansvarar för att kontakta sjuksköterska för en bedömning av den fysiska och psykiska hälsan samt om den boende är i behov av omedelbar sjukhusvård. Enhetschefen bedömer också om en orosanmälan till socialtjänsten, Utredningsgruppen på Sektionen för beroende och missbruk, ska göras för en bedömning av behov av vård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). S o c ia lt jä nst en S o c ia la a v d elning en www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss Be s ö ks a d r e ss T e le f o n (v x) Fa x 45181 U DDEVALLA Håljut egat an 5A 0522-69 60 00 fax E - p o s t So c ialt jänst e n@ uddev al la.se nr Rutinbeskrivning 1 (1) Dnr: 2015 Rutin för aktualisering av anmälan samt ansökan till Sektionen för beroende och missbruk, Utredningsgruppen. 1. Aktualisering genom anmälan eller ansökan ska hanteras skyndsamt. Aktualiseringen ska innehålla uppgifter om: vad saken gäller, vem eller vilka som uppgifterna avser, vem som lämnat uppgifterna och eventuella kontaktuppgifter (så vida de inte har lämnats anonymt), när och hur uppgifterna lämnats till nämnden samt namn och befattning på den som tagit emot uppgifterna. Även andra uppgifter av betydelse för saken som lämnats till nämnden ska dokumenteras. 2. Du kan kontakta anmälaren och den person som anmälan berör. (Om du kontaktar ytterligare person har du inlett utredning. Undantaget sjukvård då vi har samverkansavtal med dem). 3. Utifrån de uppgifter du får in gör du en förhandsbedömning. I huvudsak handlar det om att bedöma om det finns skäl att inleda utredning, eller hur aktualiseringen ska hanteras. 4. Beslut att inte inleda utredning ska dokumenteras med skälen för nämndens beslut, beslutsdatum samt namn och befattning eller titel på den som fattat beslutet. 5. Om förhandsbedömningen leder till beslut att inleda utredning ska detta dokumenteras i journal, även datum för beslutet samt namn och befattning på den som fattat beslutet ska dokumenteras. 6. Lägg därefter över aktualiseringen på 1:e socialsekreterare för fortsatt utredning. S o c ia lt jä nst en S o c ia la a v d elning en www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 45181 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Kilbäcksgat an 26 Cent rumkont oret E - p o s t So c ialt jänst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x fax nr /(\ BEGÄRAN Inspektionen för vård och omsorg 2015-08-31 Dnr 8.5-25014/2015-2 A v delning sydväst Andreas Ericson [email protected] 1(1) Uddevalla kommun Socialnämnden 451 81 UDDEVALLA UDUl\1/\LL/\ KO;'vVv\UN \ Socialtjönslen S:odshu::;et 1 'l Begäran om yttrande Vid Inspektionen får vård och omsorgs (IVO) inspektion på Lyktans serviceboende den 25 augusti 2015 framkom grundläggande brister i personalens och enhetschefens kunskaper i den lagstiftning som reglerar verksamheten på Lyktans servicebostad. • IVO begär att nämnden redogör får de processer och rutiner som verksamheten identifierat får att säkerställa kvaliteten i enlighet med 4 kap. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011 :9) om ledningssystem får systematiskt kvalitetsarbete. • Nämnden ska underställa IVO de processer och rutiner som ska säkerställa kvaliteten i dokumentation som fårs i enlighet med socialtjänstlagen och i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen på Lyktans serviceboende. • Nämnden ska underställa IVO de processer och rutiner som säkerställer att de som har insatser inom serviceboendet lyktan tar sina behov av stöd och vård får sitt missbruk i enlighet med socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Nämnden ska ha kommit in med det som IVO begär senast den 5 oktober 2015. Vid kontakt med IVO i detta ärende bör diarienummer 8.5-25014/2015 anges. Inspektionen för vård och omsorg Box 53148 400 15 Göteborg Telefon 010-788 50 00 [email protected] www.ivo.se Fax +46 31-7781930 Org nr 202100-6537 Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2015-10-13 Handläggare Avdelningschef Maria Kullander Telefon 0522-69 70 48 [email protected] Extraordinärt läge för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn Sammanfattning Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn verkar bli tre gånger så stort som prognosen från Migrationsverket säger. Ärendet föredras socialnämnden för information om vilka åtgärder och förändringar som detta förändrade läge kräver. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänstskrivelse 2015-10-13. Socialtjänstens skrivelse 2015-10-02. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga informationen om extraordinärt läge för mottagandet av ensamkommande barn till handlingarna. Christer Fransson Tf. socialchef Expediera till Maria Kullander, avdelningschef Maria Kullander Avdelningschef Dnr SN 2015/00248 Extraordinärt läge EKB 1 (2) 2015-10-02 Dnr: Handläggare Avdelningschef Maria Kullander Telefon +46522697048 [email protected] Förändrad planering för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, EKB, med anledning av rekordhögt mottagande. Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn, EKB, är mycket högre än vad vi har avtal om och vad vi hittills planerat för. Situationen börjar bli ansträngd och mycket talar för att det kommer att bli en än mer ansträngd situation framöver. Prognoser för mottagandet sprängs. Prognosen 2014 inför 2015 var att det skulle komma 8000 barn, prognosen i juli 2015 var att det under året skulle komma ca 13.000 under hela året. T.o.m september har det kommit 14 000 barn, varav 4600 i september. Bara under första vecka i oktober kom det 2100 barn. Om det kommer samma antal som i september under oktober – december har det kommit 27.500 barn under 2015. För Uddevallas del kan det innebära att det kommer ca 50 barn till i år. I vårt mottagande har vi idag ca 110 barn, varav ca 30 bor i familjehem och 80 i HVB, lägger vi till 50 har vi ca 160 vid årets slut. Planering för mottagandet Vi har en ”ursprungsplan A” som vi arbetar efter, men vi inser att den inte kommer att hålla, därför behöver vi nu aktivera plan B och C. Vad består förändringen av Vi kommer att där det är möjligt och lämpligt inrätta tvåbäddsrum vilket innebär att det kommer att bli betydligt fler ungdomar i varje boende än vad det hittills varit. Vi kommer att behöver öppna fler boendeplatser i snabbare takt, vi behöver en ”nödstrategi” och vi behöver planera för en anpassning till trolig ny boendeform som kommer nästa år, s.k stödboende. Vi behöver snabbt anställa mer personal, av olika kategorier. Vissa personalkategorier är svårrekryterade, som tex. socialsekreterare. Dessa snabba förändringar kommer att innebära och kräva ett annat arbetsätt och ställa mycket höga krav på bl.a. flexibilitet, anpassning och samarbete hos all vår personal. Detta gäller inte bara socialtjänstens och boendenas personal, utan skolan, vården, ja hela samhället. Som framgår av ovanstående är situationen extraordinär och boendeplatser måste tas fram akut. Kommunen är skyldig att ordna boende och där för behövs även tillfälligt lediga boenden tas i anspråk. Vid Ärödsdal pågår planering för uppstart av vård och omsorgsboende, denna är tänkt att ske etappvis. Det är då möjligt att använda en avdelning under begränsad tid för EKB. Vi tror att det är möjligt att bedriva dessa verksamheter i samma byggnad. S o c ia lt jä nst en L e d ning www. ud d e v a lla .s e P o s t a d r e ss 45181 U DDEVALLA Be s ö ks a d r e ss Socialkont or Varv sv ägen 1 E - p o s t so c ialt janst e n@ uddev al la.se T e le f o n (v x) 0522-69 60 00 Fa x Extraordinärt läge EKB 2 (2) 2015-10-02 Dnr: Plan A Färdigställande av Äsperöd 3, som innebär att vi har tre avdelningar på Äsperöd fr o m 1/10. Vi förlänger avtalet med Bokenäs om 5 platser Vi har en plan för ett samarbete med Ljungskile folkhögskola/ räddningsmissionen om 7 platser, slutet av året 2015 Vi planerar för ytterligare samverkan med Ljungskile Folkhögskola 2016 – s.k stödboende ca 10-15 platser. Planering för nytt HVB pågår februari 2016 Vi behöver fler utslusslägenheter och ”egna lägenheter” Plan B Fr.o m nu kommer det att tas fram så många dubbelrum inom våra HVB, som det är möjligt och lämpligt. IVO har sagt att det är ok att ungdomar kan dela rum med varandra. Detta kommer att kunna ge en viss respit och innebära ett tillskott om ca 20 platser. Vi behöver snarast möblera upp 1 avdelning på Arödsdal. Där kommer alla rum att göras till flerbäddsrum från början. Vi behöver lägenheter för stödboende, ny boendeform som kommer nästa år, vi måste slussa ut de som inte har vård och behandlingsbehov från våra HVB, till den nya boendeformen. Vi har 10 - 15 platser på gång tillsamman med Ljungskile folkhögskola, men det räcker inte. Aktiviteter för att ta fram lämpligt boende pågår. Behovet av utslusslägenheter och egen lägenheter är större än planerat. Plan C Vi behöver ha tillgång till , eller att det finns en beredskap, för en större lokal som akut kan inredas med sängar för tillfälligt boende. Det kan vara någon form av idrottslokal, föreningslokal eller dyl. Om det kommer lika många EKB, eller fler, nästa år innebär det 100 – 150 till. Med vänlig hälsning Socialtjänsten Maria Kullander, avdelningschef Socialnämndens månadsmått September 2015 Köpta platser LSS barn och ungdom kostnad jämfört med budget 14 000 12 000 10 000 8 000 T K R Kostnad Budget 6 000 4 000 2 000 0 januari februari mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Personlig assistans LSS Ackumulerad kostnad i tkr jämfört med budget 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 T K R 5 000 kostnad 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Månad Augusti September Oktober November December budget Personlig assistans SFB Ackumulerad kostnad i tkr för de 20 första timmarna till försäkringskassan jämfört med budget 35 000 30 000 25 000 20 000 T K R kostnad budget 15 000 10 000 5 000 0 jan feb mar apr maj jun jul Månad aug sep okt nov dec Personlig assistans SFB Kostnad för utförda timmar jämfört med försäkringskassans ersättning samt socialnämndens budgettäckning 70000 60000 - 50000 40000 T K R Budgettäckning socialnämnden Ersättning f-kassan Kostnad 30000 20000 10000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep Personlig assistans SFB Ackumulerad kostnad i tkr för administration jämfört med budget 7 000 6 000 5 000 4 000 T K R kostnad budget 3 000 2 000 1 000 0 jan feb mar apr maj jun jul Månad aug sep okt nov dec 90000 Personlig assistans enligt SFB Total kostnad jämfört med försäkringskassans ersättning samt socialtjänstens budgettäckning 80000 70000 60000 - 50000 T K R - 40000 30000 20000 10000 0 januari februari mars april maj juni juli augusti september Socialnämndens budgettäckning F-kassans ersättning kostnad Köpta institutionsplatser barn och ungdom SoL, LVU ackumelerad kostnad jämfört med budget Tkr 30 000 25 000 20 000 Kostnader som kan återsökas från Migrationsverket Ej återsökningsbara kostnader 15 000 Nettobudget 10 000 5 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep Tkr Köpta platser SoL och LVM Missbruk 2015 kostnader jämfört med budget 3500 3000 2 323 2500 1 923 2000 1 376 1500 1 256 1 075 824 1000 638 500 0 368 1 463 Nettokostnad ack Nettobudget ack Nettokostnad och nettobudget institutionsplaceringar socialpsykiatri 2015 (SoL) Tkr 6000 5000 4000 3 006 2 695 3000 2 283 2000 1 525 1 174 767 1000 398 0 1 781 3 350 Nettokostnad ack Nettobudget ack Utbetalat försörjningsstöd Tkr 5000 4800 4600 4400 4 371 4 341 4200 4 104 4 061 4000 2013 4 002 3 994 2014 3 905 2015 3800 3 712 3 672 3600 3400 3200 3000 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC Antal hushåll med försörjningsstöd 750 700 650 640 645 640 641 647 2013 628 622 600 603 610 2014 2015 550 500 450 jul-15 jan-15 Dec 12 47,4 mkr jul-14 jan-14 jul-13 jan-13 jul-12 jan-12 jul-11 jan-11 jul-10 jan-10 jul-09 jan-09 jul-08 30 000 jan-08 jul-07 jan-07 jul-06 jan-06 jul-05 jan-05 jul-04 jan-04 jul-03 jan-03 jul-02 jan-02 jul-01 jan-01 jul-00 jan-00 jul-99 jan-99 jul-98 jan-98 jul-97 jan-97 jul-96 jan-96 jul-95 jan-95 Försörjningsstöd 12 månaders rullande uppföljning 1995-2015 80 000 Högsta punkt okt 96-sept 97 68,4 mkr 70 000 60 000 Dec 14 48,3 mkr 50 000 40 000 Dec 07 22,9 mkr 20 000 10 000 0 Resursfördelning antal utbetalade timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård per månad 2013-2015 Antal timmar 51000 49000 49 276 48 722 47 294 47000 47 700 47 469 46 702 45 731 45000 2013 45 401 2014 43 103 43000 2015 41000 39000 I september utfördes 12,7% av hemtjänst och boendestödstimmarna av extern 37000 35000 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal dagar Antal dagar med betalningsansvar ackumulerat per månad under åren 2013-2015 1600 1500 1400 1274 1300 1323 1341 2013 1200 1116 2014 1100 1000 919 900 806 739 700 618 600 543 469 500 400 824 790 800 2015 549 435 344 363 300 200 186 100 272 238 234 47 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Kommentarer till månadsmåtten september 2015 I de månadsmått som redovisas i september avviker måttet för antalet dagar med betalningsansvar starkt från den tidigare trenden. Under september månad har kommunen haft 257 dagar med betalningsansvar till regionen. Det är ungefär lika många dagar som det var under hela perioden januari-maj. Vid den prognos som gjordes 2015-08-31 antogs att det totala antalet dagar under 2015 skulle stanna vid ca 600. Då skulle kostnaderna vara i nivå med de budgeterade. Redan efter september månad är dock det totala antalet dygn 806, vilket medför att årsbudgeten redan nu överskrids med ca 800 tkr. Om en prognos baseras på september månad skulle det uppstå ett underskott vid året slut på 2 300 tkr. Beräkningen bygger då på att kommunen blir betalningsskyldig för lika många dygn i oktober som i september. Därefter öppnas 14 nya platser på Rosenhäll och 12 platser på Arödsdal och antalet dygn med betalningsansvar bedöms minska till ca 50 dygn per månad under november och december. Inkomna arbetsskadeanmälningar under tiden 2015-0505—2015-08-07 ARBETSSKADOR 86– stycken Administrativa avdelningen Befattning: Arbetsplats: Antal: Orsak: Orsak: fallolycka fallolycka Skadad av brukare Olycksfall, klämde finger i bildörr Fysisk överbelastning, rygg Sjukdom, psykosociala orsaker Hemvårdsavdelningen Befattning: Distriktsköterska Vårdbiträde Undersköterska Undersköterska Arbetsplats: HSV Åsen Nattpatrullen Nattpatrullen Antal: 1 1 1 1 Vårdbiträde larmcentralen 1 Vårdbiträde stenbacken 1 Vårdbiträde Sjuksköterska Ljungskile HSV väster 1 1 Undersköterska vårdbiträde Söder 2 Söder 1 1 1 Undersköterska Söder 3 1 fallolycka Sjukdom, psykisk överbelastning fallolycka Olycksfall, fick dammsugare på sig Skadad av föremål, hand Avdelningen för särskilda boenden Befattning: Vårdbiträde Arbetsplats: Antal: Kaprifols äldreboende 2 Undersköterska Rotviksbro 1 Undersköterska Rotviksbro 1 Undersköterska Rosenhäll 2 Undersköterska Vårdbiträde Aktivitetssamordnare Rosenhäll Rosenhäll Kilbäcken 10 2 1 Orsak: Olycksfall, Skadad av person Olycksfall, sträckning i arm Fysisk överbelastning, rygg Skadad av brukare, påfrestande klientkontakt Skadad av brukare Skadad av brukare Olycksfall, skadad av Vårdbiträde Undersköterska Kilbäcken Hovhult 2 1 Undersköterska Hovhult 1 Vårdbiträde Hovhult 1 Vårdbiträde Hovhult 1 Vårdbiträde Undersköterska Österängen Österängen 1 1 Undersköterska Österängen 2 Undersköterska Undersköterska Vårdbiträde Österängen Trubaduren Södertull 1 1 1 hanterat föremål Skadad av brukare Olycksfall, skadad av brukare Olycksfall, riven på arm Olycksfall, riven av brukare Olycksfall, skadad av brukare Halkolycka Olycksfall, skadad av hanterat föremål Olycksfall, skadad av brukare fallolycka Fallolycka Skadad av brukare Avdelningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Befattning: Habiliteringspersonal Habiliteringspersonal Verksamhetspedagog Habiliteringspersonal Habiliteringsassistent Arbetsplats: Södergatan Södergatan Skrinnargränd 4 Skrinnargränd 2 Kretsloppet Antal: 1 1 1 1 1 Administratör Habiliteringspersonal Habiliteringsassistent stödassistent stödassistent Habiliteringspersonal Bastionsgatan Västanvinden Strömstadsvägens gr. Myråsen Myråsen Smedalsgatan 1 1 1 1 1 6 Stödassistent Stödassistent Habiliteringspersonal Habiliteringspersonal Hovhultsv.4 Morgondagsvägen Linkärven Sunnanvindsvägen 1 1 1 1 Orsak: Skadad av brukare halkolycka Olycksfall, snedtramp fallolycka Sjukdom, psykosociala orsaker fallolycka Skadad av brukare Skadad av brukare halkolycka Skadad av brukare Sjukdom, psykosociala orsaker Skadad av brukare Skadad av brukare Skadad av brukare Skadad av brukare Avdelningen för assistans och rehabilitering Befattning: Personlig assistent Personlig assistent Personlig assistent Arbetsplats: Junogatan 2 Junogatan 2 Junogatan 2 Antal: 1 1 1 Orsak: Skadad av brukare Skadad av rullstol Olycksfall, fysisk överbelastning -rygg Personlig assistent Junogatan 2 1 Personlig assistent Junogatan 2 1 Personlig assistent Personlig assistent Arbetsterapeut Junogatan 2 Junogatan 2 kommunrehab 1 1 1 Olycksfall, fysisk överbelastning -axel Olycksfall, vinden tog kastade föremål Skadad av brukare halkolycka halkolycka Sociala avdelningen Befattning: Socialrehabiliterare Arbetsplats: strömstadsvägen Antal: 10 Verksamhetspedagog Strömstadsvägen 3 Socialrehabiliterare Socialrehabiliterare Järvstigen Banjovägen 1 1 Orsak: Sjukdom, psykosociala orsaker Sjukdom, psykosociala orsaker fallolycka Olycksfall, skadad av bagagelucka Avdelningen för förebyggande socialt arbete Befattning: Arbetsplats: Antal: Orsak: Inkomna tillbudsrapporter under tiden 2015-05-05--201508-07 TILLBUD 57–stycken Hemvårdsavdelningen Befattning: Arbetsplats: Antal: Orsak: Undesköterska Distriktssköterska Undersköterska Söder 2 HSV Team LSS/psyk Hedegärde 1 1 1 halka hot stress Undersköterska Undersköterska Centrum Väst Centrum Väst 2 1 Undersköterska Undersköterska Vårdbiträde Centrum Väst Centrum Väst Centrum Väst 1 1 1 Vårdbiträde Centrum Väst 1 Planeringsmiss, stress Brist på personal med delegation, stress Brist på hjälpmedel Vikariebrist, stress Brist på personal med delegation, stress Oerfaren vikarie, stress Avdelningen för särskilda boende Befattning: Vårdbiträde Undersköterska Arbetsplats: Rosenhäll 2A Rosenhäll 2A Antal: 1 1 Undersköterska Undersköterska Undersköterska Undersköterska Undersköterska Vårdbiträde Undersköterska Rosenhäll 3C Rosenhäll 3C Rosenhäll 3C Österängen natt Österängen 4 Södertull Södertull 1 1 2 1 1 1 1 Vårdbiträde Södertull 1 Undersköterska Undersköterska Södertull Hovhult 1 1 Orsak: Aggressiv vårdtagare Medicinmiss pga. stress Stress Stress, Brukare nära att ramla hot hot felplanering Vikarie dyker inte upp oanmält Vikarie dyker inte upp oanmält Ingen nattpersonal Hot Avdelningen för stöd och service till personer med funktionsnedsättning Befattning: Hab personal Hab personal Hab.assistent Hab.assistent Hab.assistent Arbetsplats: Fjärilsgatan gruppboende Fjärilsgatan gruppboende Kretsloppet Kretsloppet Kretsloppet Antal: 1 Orsak: Frustrerad boende 8 Utåtagerande boende 2 1 2 vikariebrist Hot Stress pga.telefonproblem Avdelningen för assistans och rehabilitering Befattning: Aktivitetssamordnare Vårdbiträde Personlig assistent Personlig assistent Arbetsplats: Svalans dv. Svalans dv. Junogatan Junogatan Antal: 2 2 3 1 Orsak: vikariebrist vikariebrist Tunga ensamlyft Utåtagerande brukare Befattning: Verksamhetspedagog Socialrehabiliterare Socialrehabiliterare Arbetsplats: Loftvägen Loftvägen Banjovägen Antal: 2 5 3 Behandlingsassistent Boendehandledare Athenagården Äsperöd asylboende 1 1 Orsak: Utåtagerande boende Hot, hotfull brukare Hot, utåtagerande brukare torrkokning hot Sociala avdelningen Avdelningen för förebyggande socialt arbete Befattning: Arbetsplats: Antal: Orsak: Tjänsteskrivelse 1(1) Socialtjänsten 2015-10-12 Handläggare Nämndsekreterare Florence Johansson Telefon 0522-69 70 21 [email protected] Anmälan av beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation Sammanfattning Följande beslut fattade med stöd av socialnämndens delegation anmäls: - Förteckning över beslut enligt alkohollagen. Förteckning över beslut av ordförande. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att lägga anmälan av delegationsbeslut till handlingarna. Dnr SN 2015/00007 Nämndens protokoll § ________ Bilaga _____________________ 1 (1) 2015-10-12 UDDEVALLA KOMMUN SOCI ALTJÄNSTEN ANMÄLAN AV DELEGATIONSBESLUT Används vid beslut fattade av ordförande samt vid beslut rörande SoL, LVU, LVM, familjerätt, alkohollagen, färdtjänst, LSS, sekretesslagen, ekonomiärenden m.m. Beslutsförteckning till socialnämndens sammanträde 2015-10-21 Personnr./ org.nr Namn och adress 556023-9245 M/S Byfjorden, Södra Hamnen 2, 451 42 Uddevalla Beslut Beslutsdatum Att jämnlikt, 3 kap. 5 §, 3 2015-09-28 kap. 8 §, 8 kap. 12 §, 8 kap. 18 §, 9 kap. 14 § samt 9 kap. 17 § Alkohollagen meddela Uddevalla Turisttrafik AB en erinran. 556820-6097 Wikvik Bar & Restaurang Beslut om tillfälligt 2015-09-10 AB, Kungsgatan 31, 451 30 tillstånd till allmänheten på Uddevalla Kulturhuset Bastionen 2015-09-12 Beslut av AS HB Tjänsteskrivelse 1(2) Socialtjänsten 2015-10-12 Handläggare Nämndsekreterare Florence Johansson Telefon 0522-69 70 21 [email protected] Anmälan av inkomna skrivelser m.m. Sammanfattning För nämndens kännedom föreligger följande inkomna skrivelser: Beslut 2015-09-07 från Inspektionen för vård och omsorg angående ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen. (SN 2015/270423 Dok.) Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 190, Motion från Carin Ramneskär (M) om att minska fallolyckor för äldre och för personer med olika funktionsnedsättningar. (SN 2015/100) Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 191, Motion från Carin Ramneskär (M) om att använda mer ny teknik inom omsorg och äldrevård. (SN 2015/99) Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 198, Samhällsbyggnadsstrategi. (SN 2015/270461 Dok.) Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 207, Socialnämndens begäran till kommunfullmäktige om utökning av 2015 års investeringsbudget. (SN 2015/138) Kommunfullmäktiges protokollsutdrag 2015-09-09, § 209, Nämndernas fastställande av styrkort för 2015-2018. (SN 2015/108) Samordningsförbundet Väst: sammanträdesprotokoll 2015-09-18 samt delårsredovisning januari-augusti 2015 med tillhörande verksamhetsberättelse och bilaga med statistik. (SN 2015/270610 Dok.) Tackkort till socialnämnden från HSO för uppvaktningen vid deras 40-årsjubileum. Skrivelse 2015-10-04 till socialnämnden från anhöriggruppen på Sofiedals äldreboende angående utredning om omvandling av Sofiedal servicebostäder till trygghetsboende. (SN 2015/140) Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2015-09-30, § 289, Bestämmande av kommunstyrelsens sammanträdesdagar 2016. (SN 2015/270613 Dok.) Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2015-09-30, § 294, Redovisning av åtgärder med anledning av socialnämndens delårsrapport 2015-04-30. (SN 2015/210) Kommunstyrelsens protokollsutdrag 2015-09-30, § 298, Samverkansavtal med Norra hälso- och sjukvårdsnämnden avseende gemensamma folkhälsoinsatser 20162019. (SN 2015/270620 Dok.) Förslag till beslut Socialnämnden beslutar Dnr SN 2015/00003 Tjänsteskrivelse 2(2) Socialtjänsten 2015-10-05 att lägga de inkomna skrivelserna till handlingarna. Dnr SN 2015/00003 Socialnämndens ärendebalanslista oktober 2015 Initierats Fråga Kommentar 2015-06-16, § 126 Camilla Josefsson (M) vill ha informa- SN 2015-11-18 tion om hur utredningsgruppen arbetar med barn som har utsatts för övergrepp. 2015-08-19, § 146 Jan-Olof Andersson (S) vill ha fördjupad information kring bedömning av gränser när tvångsåtgärder, LVU/LVM, träder i ikraft. 2015-09-16, § 167 Lars-Olof Laxrot (V) vill att nattvandrarna kommer till socialnämnden och berättar om sitt arbete. 2015-09-16, § 167 Jan-Olof Andersson (S) vill ha information om den illegala tobaksförsäljningen i kommunen. SN 2015-10-21
© Copyright 2026