1. No category

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2)
2015-01-08
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Tid:
Torsdagen den 15 januari 2015, kl. 13.30
Plats: Sessionssalen, Juneporten, Västra Storgatan 16, Jönköping
Förhindrad ledamot inkallar själv ersättare.
Ersättare har rätt att närvara oavsett sådan kallelse.
Ärenden
1. Upprop
2. Protokollets justering
3. Fastställande av dagordning
4. Informationsärenden:
-
Presentation av vattensamordnaren
Presentation av nämnden
Arvodesregler
Miljöutmaningen
Miljöfika
Presidiedagarna 21-22 april 2015
Fotografering kl. 14.45
5. Meddelanden – avslutade ärenden
6. Meddelanden – handlingar för kännedom
7. Anmälan om delegationsbeslut
8. Anmälningsärenden
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Fax diariet 036-10 77 86
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se
2 (2)
9. Ändring av hundföreskrift för Jönköpings kommun
Mn 2013-4526
10. Yttrande över remiss – Regional vattenförsörjningsplan Jönköpings län
Mhn 2014-4260
11. Verksamhetsplan 2015 för miljö- och hälsoskyddskontoret
Mhn 2014-4566
12. Kontrollplan för livsmedelsenheten 2015
Mn 2014-4535
13. Internbudget 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mhn 2014-4568
Susanne Wismén
Ordförande
Anders Hansson
Sekreterare
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Fastighet
MHN-2009-1147
MHN-2011-3291
MHN-2012-1592
MHN-2013-508
MHN-2013-704
MHN-2013-705
MHN-2013-1385
MHN-2013-1401
MHN-2013-1569
MHN-2013-2573
MHN-2013-2670
MHN-2013-3547
MHN-2013-3861
MHN-2013-3889
MHN-2013-4434
MHN-2014-62
MHN-2014-109
MHN-2014-255
MHN-2014-357
MHN-2014-976
MHN-2014-1371
MHN-2014-1417
MHN-2014-1468
MHN-2014-1491
MHN-2014-1565
MHN-2014-1586
MHN-2014-1703
VALPLATSEN 2
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
Ärendemening
TILLSYNSÄRENDE ENL MB TILLSYNSÄRENDE ENL MB PROJEKT
ÖDESTUGU 7:1
VATTENSKYDDSOMRÅDE
ANM - ENL 28 §
FÖRORDNINGEN OM
MILJÖFARLIG VERKSAMHET
VÄSTER 1:1
O HÄLSOSKYDD DEL2
TILLSYNSÄRENDE ENL MB ÖRSERUM 5:2
BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSÄRENDE ENL MB ÖVERMASKINISTEN 1 BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSÄRENDE ENL MB ÖVERMASKINISTEN 1 BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSÄRENDE ENL MB GRÖNALUND 7
BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSÄRENDE ENL MB VAKAN 1
BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSÄRENDE ENL MB NEDRE STENHAGEN 12 MIFO FAS 1
TILLSYNSÄRENDE ENL MB STENHAGEN 13
MIFO FAS 1
SKÄRSTADS-SANDVIK
1:2
INSPEKTION
UTRIVNIG AV DAMM I
LÅNGARUMSBÄCKEN, ÖVRE
NISSAN
HIEGÖL 1:15
INSPEKTION
TILLSYNSÄRENDE ENL MB NORRAHAMMAR 31:1 MIFO FAS 1
TILLSYNSÄRENDE ENL MB HÄLJARYD 1:248
BES AV OLJEAVSKILJARE
VALUTAN 15
INSPEKTION
BESL FR LST - ANM OM
RESTAURERING AV
DAMM/VÅTMARK PÅ
ÅSEN 1:4
FASTIGHETEN
VALPLATSEN 1
INSPEKTION
ANM FR BOLLEBYGDS
KOMMUN - MÄRKNING AV
GASELLEN 6
NYPOZIN TABLETTER
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL - NY
HARPAN 2
VERKSAMHET
ANM - AVREGISTRERING
VALUTAN 4
LIVSMEDELSANL
ANS - TILLST ATT INRÄTTA
SJÖHULT 1:6
AVLOPPSANL
ANM - AVREGISTRERING
ÄNGELHOLM 9
LIVSMEDELSANL
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL HARVEN 3
ÖVERTAGANDE
KABELN 4
INSPEKTION
ANM - MISSTÄNKT
ALMEN 3
MATFÖRGIFTNING
HOTELLET 8
INSPEKTION
Namn
CRYSTAL CAR CLEANING
AHLQVIST, MARTIN 1
VÄSTRA KAJEN M.FL FASTIGHETER
ÖRSERUMS ÅKERI AB
RÖDE PÅLE
REN OCH FIN
GRÄNNA BENSIN & SERVICE AB
BILBOLAGET AUTOSERVICE
KARLSSON & FINGAL AB
GRENNA TRYCKERI AB
GRENNA TRYCKERI AB
KAFFE & KACKEL
LÅNGARUMSBÄCKEN
ENGHOLM, AGNE O KLAS-GUNNAR
V-TAB NORRAHAMMAR AB
TENHULTS FÖRSÄLJNINGS AB
ESPRESSO HOUSE
LÄNSSTYRELSEN I JÖNKÖPINGS LÄN
QARAN SMÅLAND
MEDICA CLINICAL NORD SVERIGE
AB
SHOOTERS
PRODUKTIONSKÖKET A6
HOLMQVIST, PERNILLA
BALBEISY, KIFAH
MURPHYS
KOCK OCH BAR
RED LION PUB & RESTAURANG
KARLSSONS SALONGER
1
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-1711
MHN-2014-1734
MHN-2014-2283
MHN-2014-2395
MHN-2014-2499
MHN-2014-2689
MHN-2014-2845
HARPAN 4
RÄVSVANSEN 3
MHN-2014-2896
YÅS 1:15
GRÄSHAGEN 1:2
VÅRSTA 3
KÄLLARP 1:3
ÖGGESTORPS-TORP
1:13
MHN-2014-3046
KLOTET 7
MHN-2014-3066
MHN-2014-3112
MHN-2014-3151
MHN-2014-3331
MHN-2014-3350
MHN-2014-3367
MHN-2014-3368
MHN-2014-3423
SADELN 6
LAGMANNEN 1
ÖSTER 1:1
VANTEN 1
KÖPMANNEN 2
KÖPMANNEN 4
NÄKTERGALEN 4
INVITEN 11
MHN-2014-3456
MHN-2014-3462
SMULTRONKORGEN 1
FRANKRIKE 17
MHN-2014-3474
MHN-2014-3587
PILTEN 8
FLAHULT 2:312
MHN-2014-3602
MHN-2014-3765
MHN-2014-3799
MHN-2014-3827
MHN-2014-3855
LÖNNEN 1
ÖVERLÄRAREN 2
ÖVERMANNEN 7
KORTEBO 4:9
SANDSERYD 6:1
MHN-2014-3858
MHN-2014-3865
MHN-2014-3866
MHN-2014-3871
MHN-2014-3894
MHN-2014-3919
MHN-2014-3936
MHN-2014-3938
MHN-2014-3949
SKEPPET 2
VALUTAN 12
ALHAMBRA 1
ATTARP 2:90
PILTEN 6
SKÄRSTAD 4:2
ÅBONÄS 5
HUMLAN 4
LEKERYD 1:19
MHN-2014-3963
MHN-2014-3974
MHN-2014-4003
SÖDRA BOARP 3:5
RUDU 2:14
ÖRNNÄSTET 4
MHN-2014-4004
MHN-2014-4020
PILTEN 12
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
ANM - SPRIDNING AV
BEKÄMPNINGSMEDEL
INSPEKTION
ANALYSRESULTAT - 2014
INSPEKTION
TILLSYNSAVG ENL MB
INSPEKTION
AVLOPP - BRISTFÄLLIGA
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL - ÄNDRING
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL - NY
VERKSAMHET
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL - NY
VERKSAMHET
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - ANLÄGGA/DRIVA
LOKAL - FOTVÅRD
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL ÖVERTAGANDE
KLAGOMÅL - FÅGLAR
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANS - TILLST ATT INRÄTTA
AVLOPPSANL
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
SKR FR SLV - ANONYMT
ÅTTA GLAS
TRAFIKVERKET
STATTUTGATANS ÄLDREBOENDE
YÅS FRITIDSSTUGEFÖRENING AVLOPPSREN
GRUPPBOENDE LOVISAGATAN 50
ST 1 ENERGY AB
STATOIL HYLTENA
HÅMÅS, JOHAN O ANNA
NORDIC CLUB
VINOBIRRA HB
TUNG FONG HUNG SUPERMARKET
STÅKÄKA
CITY KÖTT & DELICATES
FIKET
AMALIAS KROG
ICA NÄRA GRÄSHAGEN
CLUB I STA´N BOULE
SRA ESMERALDA
MATBÖRSEN
COOP KONSUM
KRISTINEDALSGATAN
HAMMARGÅRDEN
FOTHÄLSAN
PÄRLAN DAGCENTER
HAVSÖRNEN ÄLDREBOENDE
LINDEN DAGCENTER
JÖRGENSEN, DENNIS
WALLENTINS KONDITORI
IKEA RESTAURANG
WIENERKONDITORIET
LANDHS KONDITORI
ÅSENVÄGEN DAGCENTER
SKÄRSTADAL ÄLDREBOENDE
RED LION HUSKVARNA
HOT & GOTT SWEDEN AB
LEKERYDS PIZZERIA AB
BÄCKEBRO, PETER
RUDENSTAMS PARTI
MAXI ICA STORMARKNAD
GRUPPBOENDE STÅLTORPSGATAN
19
LIVSMEDELSOMBUDSMANNEN
2
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
KLAGOMÅL ANG HYGIEN
MHN-2014-4028
ÅKERFÄLTET 1
MHN-2014-4034
BERGET 1:252
MHN-2014-4035
MHN-2014-4045
MHN-2014-4057
BERGET 1:176
DJUVARP 1:2
BOTTNARYDS
PRÄSTGÅRD 1:36
MHN-2014-4058
MHN-2014-4068
MHN-2014-4070
LEKERYD 1:6
STÄDET 7
HUNDSHULT 6:8
MHN-2014-4082
MHN-2014-4091
BERGET 1:403
BACKEN 2:40
MHN-2014-4094
MHN-2014-4100
RÖRET 1:93
HÄLJARYD 1:61
MHN-2014-4101
MHN-2014-4106
RIDDAREN 18
TOKIO 19
MHN-2014-4110
MHN-2014-4123
INGELSTORP 1:66
KLOTET 7
MHN-2014-4143
ÄVENTYRET 4
MHN-2014-4162
MHN-2014-4178
MHN-2014-4192
ÅKERÄRTEN 2
HÄLJARYD 1:324
VÅRDEN 1
MHN-2014-4194
LILLA ÅSA 16:1
MHN-2014-4198
MHN-2014-4200
MHN-2014-4201
MHN-2014-4207
MHN-2014-4208
MHN-2014-4220
MHN-2014-4222
MHN-2014-4228
MHN-2014-4237
ATTARP 2:325
HÄLJARYD 1:203
PREUSSEN 9
KAXHOLMEN 12:10
ALHAMBRA 1
GLOBEN 7
DOLKEN 10
ATTARP 2:250
NAVET 5
MHN-2014-4244
TORKAN 5
MHN-2014-4245
MÄLLBY 13:31
MHN-2014-4246
OSKAR 3
MHN-2014-4262
MHN-2014-4288
MHN-2014-4294
MHN-2014-4296
MHN-2014-4300
ATTARP 2:9
HARPAN 2
ÄTTEHÖGEN 3
SADELN 6
RYHOV 4:1
INSPEKTION
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL INSPEKTION
VILLA BJÖRKHAGEN
TEXAVÄGENS BARN OCH
UNGDOMSBOENDE LSS
BERGETS BARN OCH
UNGDOMSBOENDE LSS
KARLSSON, ROBERT
ANM - TILLST INST MULLTOA
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL - NY
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL ANM - DRIFTSTÖRNING
ANM - INST VÄRMEPUMP BERG
INSPEKTION
ANM - INST VÄRMEPUMP BERG
INSPEKTION
ANM - INST VÄRMEPUMP JORD
INSPEKTION
ANM - INST VÄRMEPUMP JORD
TILLSYNSÄRENDE ENL MB BES AV OLJEAVSKILJARE
TILLSYNSAVG ENL MB
INSPEKTION
TILLSYNSAVG ENL MB OLJECISTERN
TILLSYNSÄRENDE ENL MB BES AV OLJECISTERN
TILLSYNSAVG ENL MB
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
KLAGOMÅL - BILTVÄTT PÅ
GATAN
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL
TILLSYNSAVG ENL MB OLJECISTERN
ANM - REGISTRERING AV
LIVSMEDELSANL
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
BACH, PER
LEKERYDSKIOSKEN
OC JÖNKÖPING
KLASSONS LANTBRUK
BERGSHYDDANS DAGLIGA
VERKSAMHET
WESTAL AB
GUSTAVSSON, INGVAR
SIBYLLA
BERGGREN, MAGNUS
IOGT/NTO - KÖK
NILSSON, MAGNUS
NORDIC CLUB
CARLSSON, INGEMAR
THORMAN, LARS GÖRAN
TENHULTS PRESSGJUTERI AB
RYHOV, CENTRALKÖKET
JUNEFASTIGHETER JÖNKÖPING AB
JOHANSSON, MAGNUS
TENHULTS PRESSGJUTERI AB
SOLSTICKEGATANS ÄLDREBOENDE
LANDSJÖSKOLAN
STORA HOTELLET
PER BRAHEGYMNASIET
GRÄNDENS FÖRSKOLA
TUSENFOTINGEN POOLLÄGENHET
STRÅGA FRITIDSGÅRD
BYMARKENS AUTOCENTER
SOLGÅRDEN
GUSTAFSSON, MATS
PIZZERIA VIKINGEN
SHOOTERS
MATLUSTEN
VINOBIRRA HB
CITY GROSS
3
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4305
MHN-2014-4306
KAXHOLMEN 5:33
HARPAN 4
MHN-2014-4307
MHN-2014-4309
MHN-2014-4310
MHN-2014-4312
JUNO 1
JUNO 1
JÖNKÖPINGS
TÄNDSTICKSFABRIK 1
KUSKEN 1
MHN-2014-4313
MHN-2014-4314
MHN-2014-4315
MHN-2014-4316
HJORTEN 6
ALMEN 5
JUNO 6
VINGEN 4
MHN-2014-4322
MHN-2014-4323
VALUTAN 13
KLOSTERS
FABRIKSOMRÅDE 7
MHN-2014-4325
SIMSHOLMEN 1:1
MHN-2014-4326
STENSHOLM 1:220
MHN-2014-4331
GASELLEN 5
MHN-2014-4340
HEDENSTORP 1:3
MHN-2014-4342
JÄRSTORPS-BERG 1:5
MHN-2014-4345
BRAGE 1
MHN-2014-4350
KLÄMMESTORP 1:27
MHN-2014-4355
ÖVERSTYCKET 23
MHN-2014-4356
MHN-2014-4358
HEDENSTORP 1:3
GASELLEN 5
MHN-2014-4360
MHN-2014-4366
MHN-2014-4368
MHN-2014-4369
MHN-2014-4372
MHN-2014-4384
MHN-2014-4386
MHN-2014-4388
MHN-2014-4389
MHN-2014-4391
HEDENSTORP 1:75
HACKSPETTEN 8
KORTEBO 2:169
KORTEBO 2:169
VÄSTER 1:1
ANSVARET 3
SKEPPET 2
BARNARPS-KRÅKEBO
1:67
FLAHULT 21:36
UTKASTET 3
MHN-2014-4392
MHN-2014-4393
HÖGSKOLAN 1
HÖGSKOLAN 1
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
TILLSYNSAVG ENL MB OLJECISTERN
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
SKÖLDMARK, CHRISTINA O
ANDREAS
PALLAS ATENA
KASTRULLHÄXANS CATERING &
DELIKATESSER
GUANGZHOU RESTAURANG
INSPEKTION
INSPEKTION
BEG FR SOC OM YTTR ALKOHOLSERVERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
TILLSYNSÄRENDE ENL MB OLJECICTERN
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
BEG FR STBN OM YTTR BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE
D
BEG FR STBN OM YTTR BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE
D
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
SKR FR LINKÖPINGS
KOMMUN - KONTR AV
MÄRKNING
BEG FR STBN OM YTTR BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE
D
INSPEKTION
SKR FR ÖSTERSUNDS
KOMMUN F K - KONTR
RAPPORT
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
PESCADORES
KUSKENS FÖRSKOLA
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
MILJÖDIPLOMERING -
BETONGINDUSTRI AB
BUBS GODIS
HOLMGRENS BIL AB
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH
KOMMUNIKATION HLK
HÖGSKOLESERVICE I JÖNKÖPING AB
GRÄNNA KULTURGÅRD
LINGON RESTAURANG
PASTABAGERIET
BONARELLI
DRAGON RESTAURANG
VIKTORS PIZZERIA AB
HASSES GRILL I JÖNKÖPING AB
Petersson, Kjell
BOLT KOMMUNIKATION AB
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
HUMANA OMSORG AB KAVLAGÅRDEN
JÖNKÖPINGS KARTING CLUB
GOURMET FISK SVERIGE AB
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
shamel shamon
JAFARIS GROUP AB
LI YANG RESTAURANG AB
ÄLDRENÄMNDEN
ÄLDRENÄMNDEN
TWIN CITY JÖNKÖPING AB
HOTELLET JOHN BAUER AB
WALLENTINS KONDITORI AB
4
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4394
STOCKMAKAREBYN 2
MHN-2014-4395
SMÖRBLOMMAN 2
MHN-2014-4396
MÄLLBY 13:65
MHN-2014-4398
HACKSPETTEN 4
MHN-2014-4400
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
OMDIPLOMERING
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
ANM - ÖVERSKRIDANDE AV
GRÄNSVÄRDE
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
BEG FR STBN OM YTTR BYGGLOV/FÖRHANDSBESKE
D
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
TILLSYNSÄRENDE ENL MB OLJECISTERN
TILLSYNSÄRENDE ENL MB OLJECISTERN
INSPEKTION
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
INSPEKTION
TILLSYNSÄRENDE ENL MB OLJECISTERN
FÖRFR - ROSTSKYDD
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
MHN-2014-4409
HOVEN 1
MHN-2014-4412
LJUNGARP 1:2
MHN-2014-4414
MHN-2014-4421
ROSENGÅRD 14
MHN-2014-4422
MHN-2014-4434
MHN-2014-4440
MANGELN 14
VALUTAN 15
HÅLAN 10:15
MHN-2014-4445
MHN-2014-4447
SJÖÅKRA 1:8
MHN-2014-4448
BLIXTEN 6
MHN-2014-4453
ÖRONLAPPEN 8
MHN-2014-4455
MHN-2014-4458
MHN-2014-4460
MHN-2014-4462
MHN-2014-4463
MHN-2014-4464
MHN-2014-4465
MHN-2014-4466
MHN-2014-4467
MHN-2014-4468
MHN-2014-4469
LAPPEN 16
HÅLAN 4:1
ÄLGHORNET 3
VALUTAN 15
LÄRAN 1
VANDRINGSMANNEN
3
HUSKVARNA 4:1
ARKADIEN 4
ATOLLEN 3
ARKADIEN 4
ÖNSKEDRÖMMEN 13
MHN-2014-4470
MHN-2014-4472
MHN-2014-4473
ÖVERBLICKEN 6
MASKINEN 10
ÖNSKEDRÖMMEN 11
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
MHN-2014-4474
MHN-2014-4475
MHN-2014-4477
MHN-2014-4478
MHN-2014-4480
MHN-2014-4481
ÅSEN 1:3
BÄGAREN 4
APELN 29
HINDEN 7
HÄROLDEN 5
KORTEBO 2:169
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
MHN-2014-4483
FOLKETS PARK 1
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
BOBERG TRAKTÖR AB
BOHAG BYGG AB
HETVATTENCENTRALEN GRÄNNA
(HCGR)
JOSEF KARAM
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
MILJÖKONTORET
URBAN O ULLA BLOMBERG
MARIANA AHLBERG
HASHY, GIULIANA
SMÅLANDSBUSSEN AB
AMALS CAFÉ AB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
GÖRAN PETTERSSON
EDSTRÖMS CENTERLESS AB
POWEL ENERGY MANAGEMENT
CONTIR AB
HÄLSOHÖGSKOLAN I JÖNKÖPING AB
CHARLES SAMAWAIL
SAMI SHLIMON
KLOSTERBJÖRNEN AB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
MN CHOKLAD AB
HURMUZ, EVEL TOMA
ZAIA RESTAURANG AB
HURMUZ, EVEL TOMA
ÄLDRENÄMNDEN
EVENT & CATERING I JÖNKÖPING
AB
ÄLDRENÄMNDEN
ÄLDRENÄMNDEN
UTBILDNINGS- OCH
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN
PIZZERIA PRIMA I JÖNKÖPING AB
KOCKSMEDJAN AB
COSEF RESTAURANG AB
SVARTESKÄR JÖNKÖPING AB
ÄLDRENÄMNDEN
UTBILDNINGS- OCH
ARBETSMARKNADSNÄMNDEN
5
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4484
KORTEBO 3:1
MHN-2014-4485
MHN-2014-4486
MHN-2014-4487
MHN-2014-4488
MHN-2014-4489
MHN-2014-4490
MHN-2014-4491
MHN-2014-4492
MHN-2014-4493
MHN-2014-4495
MHN-2014-4496
HOVEN 1
BERGET 1:61
GAMEN 6
HANDELN 7
MÅNSARP 1:60
HACKSPETTEN 7
ROBOTEN 5
JUPITER 11
VALUTAN 12
NAVET 5
LÖJAN 4
MHN-2014-4498
MHN-2014-4499
MHN-2014-4502
MHN-2014-4503
MHN-2014-4504
MHN-2014-4505
ÖVERLÄRAREN 2
PLUGGHÄSTEN 6
MHN-2014-4506
MHN-2014-4507
MHN-2014-4510
MHN-2014-4512
MHN-2014-4513
MHN-2014-4516
HÖGSKOLAN 1
VATTENDELAREN 5
JULLEN 6
ÄDELMETALLEN 12
ATTARP 2:9
STANSEN 5
MHN-2014-4518
MHN-2014-4519
MHN-2014-4520
MHN-2014-4522
MHN-2014-4523
KÖPMANNEN 2
BUDKAVELN 17
HALLONET 7
ÖRNNÄSTET 4
ROSENDALA 2
MHN-2014-4527
MHN-2014-4530
MHN-2014-4531
GÖTALAND 5
DIRIGENTEN 1
BANKERYDS-NYARP
1:256
MHN-2014-4532
MHN-2014-4533
MHN-2014-4536
VALUTAN 13
ÅKERRENEN 4
MJÄLARYD 3:313
MHN-2014-4539
MHN-2014-4542
MHN-2014-4543
MHN-2014-4544
MHN-2014-4545
MHN-2014-4547
MHN-2014-4548
MHN-2014-4549
MHN-2014-4550
HEDENSTORP 1:75
MAJSTÅNGEN 13
STENSHOLM 1:749
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
INSPEKTION
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - AVREGISTRERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ANM - AVREGISTRERING
ANM - AVREGISTRERING
INSPEKTION
FASTST AV ÅRLIG
LIVSMEDELSAVG - ÄNDRING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
TILLSYNSÄRENDE ENL MB NORRAHAMMAR 31:1 FÖREL OM FÖRBUD
SKÄRSTADS-SANDVIK ANM - AVREGISTRERING
1:2
LIVSMEDELSANL
ÅNGAN 1
INSPEKTION
KAXHOLMEN 1:5
INSPEKTION
ANM - AVREGISTRERING
DROSKAN 12
LIVSMEDELSANL
ATTARP 2:690
INSPEKTION
PILTEN 8
INSPEKTION
BACKEN 11:28
INSPEKTION
IRRBLOSSET 6
INSPEKTION
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
SOCIALFÖRVALTNINGEN, STABEN
ÄLDRENÄMNDEN
CALISIR & SON AB
NB-MAT I JÖNKÖPING AB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
KAHEA AB
SVENSK STREETFOOD
ROBERTO BEBINNO
IKEA SVENSKA FÖRSÄLJNINGS AB
SANDY TOOMA
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
RESTAURANG OASEN I JÖNKÖPING
AB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
VÄSTRA TORGET DEC 2014
JAFARIS GROUP AB
EGP KEBAB OCH PIZZERIA AB
BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
JIB RESTAURANG HÖGSKOLAN
KÄRNAN AB
ÄLDRENÄMNDEN
AB J LUNDBERG MAT & CATERING
AAK DALBY AB
ÖZLEM GÜLTEKIN
MARTIN INAL
FIKET I GRÄNNA AB
KASKO, NAJM ABDULLAH KHIDIR
HALLONETT AB
JÖNKÖPINGS STORMARKNAD AB
ÄLDRENÄMNDEN
FÖRETAGSCATERING HÅKAN
AXELSSON AB
MAT OCH KULTUR I JÖNKÖPING AB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
COOP BUTIKER & STORMARKNADER
AB
ALFRED MARKOS RESTAURANG HB
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
V-TAB NORRAHAMMAR AB, REF
TEUPULLG 54710
MARITA SVENSSON
HV71 FASTIGHETS AB
KAXHOLMENS PIZZERIA
AUTOMATKUNGARNA
HANDELSBOLAG
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÄLDRENÄMNDEN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
6
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4551
PILTEN 8
MHN-2014-4553
STOCKMAKAREBYN 2
MHN-2014-4554
ANSVARET 3
MHN-2014-4557
MHN-2014-4558
MHN-2014-4560
MHN-2014-4561
MHN-2014-4562
MHN-2014-4567
MHN-2014-4569
ANSVARET 2
ATTARP 2:473
ROSENDALA 7
KÖPMANNEN 2
JÖNKÖPINGS
TÄNDSTICKSFABRIK 1
ÖVERMASKINISTEN 1
ÖVERMASKINISTEN 1
MHN-2014-4570
MHN-2014-4571
HÄRDEN 5
ÄMBARET 8
MHN-2014-4572
MHN-2014-4573
MHN-2014-4576
MHN-2014-4579
MHN-2014-4582
MHN-2014-4586
MHN-2014-4587
MHN-2014-4592
MHN-2014-4601
MHN-2014-4623
MEDDELANDEN – AVSLUTADE ÄRENDEN
2014-11-19 – 2014-12-31
INSPEKTION
ANM - MISSTÄNKT
MATFÖRGIFTNING
FASTST AV ÅRLIG
LIVSMEDELSAVG - ÄNDRING
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ÄLDRENÄMNDEN
JÖNKÖPINGS STUDENTKÅR
RÖDE PÅLE AB
REN OCH FIN I RÅSLÄTT AB
SANDSERYD 2:16
FLAHULT 21:26
HACKSPETTEN 8
VIREDA 1:2
ÖRTEN 7
INSPEKTION
TILLSYNSAVG ENL MB
TILLSYNSAVG ENL MB
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
MILJÖDIPLOMERING OMDIPLOMERING
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
TILLSYNSAVG ENL MB
VALUTAN 13
CIGARREN 19
SMULTRONKORGEN 1
KUSKEN 1
LANDÅN 6
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
INSPEKTION
ÅRSRAPPORT 2014
BOBERG TRAKTÖR AB
ESTERS KÖK OCH BAR
FRISKIS & SVETTIS JÖNKÖPING
ÄLDRENÄMNDEN
ÄLDRENÄMNDEN
Winblads Fik & Spik AB
LÄNSFÖRSÄKRINGAR
Carglass Sweden AB
JÖNKÖPING AIRPORT AB
BÖRJES TANKCENTER, AB
JENSENS BÖFHUS AB
LARS DANIELSSON
BILVÅRDSSPECIALISTEN (BVS)
FAMILJEN YOUNAN RESTAURANG
AB
TIJ I JÖNKÖPING AB
SRA ESMERALDA
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
GRÄNNA PLAST-EMBALLAGE AB
7
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Fastighet
MHN-2012-4660
TOVERYD 2:22
MHN-2013-2128
MÅRTENSDRÄTT 1:33
MHN-2014-2655
FLASKEBO 4:1
MEDDELANDE - AVSLUTADE HANDLINGAR
2014-11-19 – 2014-12-31
Rubrik
Namn
BEKRÄFTELSE AV
UTFÖRANDEINTYG
BEKRÄFTELSE AV
UTFÖRANDEINTYG
BEKRÄFTELSE AV
UTFÖRANDEINTYG
SÖDRA VÄTTERBYGDENS
AMATÖRRADIOKLUBB
ARVIDSSON, HARALD
HITTA HEM O HUS
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K
2014-11-19 – 2014-12-31
Diarienummer Fastighet
MHN-2013-4733
Rubrik
SKR FR LST ÖSTERGÖTLAND KUNGÖRELSEDELGIVNING
BESL FR LST F K - ÄNDRING AV
OMRÅDE INOM VILKEN VATTENO AVLOPPSANORDNING SKA
ANORDNAS
MÅRTENSDRÄTT 1:33 UTFÖRANDEINTYG
BESL FR REGERINGEN F K ÖVERKLAGANDE AV LST BESL
JORDSHULT 1:10
AVS BEARBETNINGSKONCESSION
MAILKONVERSATION F K JORDGUBBEN 4
130819-141201
SKR FR STK F K GRANSKNINGSUTLÅTANDE
MARIEBO 1:1
DETALJPL
SKR FR LST F K - RAPPORT FR
HUSKVARNA 5:2
PERIODISK UNDERSÖKNING
MHN-2014-1792
MHN-2014-2747
MHN-2014-2758
MHN-2014-2823
MHN-2014-2869
VÅGSKÅLEN 3
FLAHULT 2:243
RUDU 5:11
HAKARP 1:157
TOVRIDA 3:10
MHN-2014-2998
MHN-2014-3137
MHN-2014-3189
MHN-2014-3282
MHN-2014-3286
MHN-2014-3388
MHN-2014-3442
MHN-2014-3443
MHN-2014-3531
MHN-2014-3533
MHN-2014-3534
MHN-2014-3545
BARNARP 3:20
ÖLMSTAD 2:46
KÅPERYD 1:88
ODENSJÖ 6:35
SÖDRA BOTARP 1:27
ROM 20
REABY 11:18
STENHOLM 1:311
UNNARYD 2:8
POMONA 3
ÖLMSTADSSANDVIK 1:1
HÄLJARYD 1:66
MHN-2014-3571
MHN-2014-3582
ÖLMSTAD 2:24
FÖRNÄS 1:4
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
MHN-2014-3643
MHN-2014-3653
MHN-2014-3711
MHN-2014-3791
MHN-2014-3812
MHN-2014-3812
MHN-2014-3840
MHN-2014-4019
MHN-2014-4115
MHN-2014-4115
UNNARYD 9:1
KAXHOLMEN 5:33
ROXEN 16
SKÄRSTAD 3:17
LJUNGARP 1:2
LJUNGARP 1:2
ÄREVARVET 2
VÄSTRA UBBARP 1:5
CIGARREN 19
CIGARREN 19
MHN-2014-4349
MHN-2014-4354
TOKIO 11
BARNARPSKRÅKEBO 1:37
MHN-2014-4357
VÅGSKÅLEN 7
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
KOMPL HANDL - KARTA
BRUNNSPROTOKOLL F K
RIVNINGSPLAN
SKR FR LST F K - ANS INKOMMIT
KOMPL HANDL - RUTINER
SVAR - RUTINER F EGENKONTR
SKR FR RTJ F K - TILLSYN ENL
LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR
BRF TOKIO NR 11
BESL FR STBN F K - UPPSÄTTNING
AV BELYSNINGSMASTER
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
BESL FR NV F K - TRANSPORT AV
AVFALL
JÖNKÖPINGS ENERGINÄT AB
MHN-2011-1389
MHN-2011-860
MHN-2013-2128
MHN-2013-2970
MHN-2013-3234
MHN-2013-3607
INVENTERING F K - MIFO FAS 2
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
KOMPL HANDL - PLACERING AV
PELLETSPANNA
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
BRUNNSPROTOKOLL F K
Namn
VINDKRAFTSPROJEKT,
NORRA VEDBO
LÄNSSTYRELSEN
ARVIDSSON, HARALD
SÖDRA SKOGSENERGI AB
DB´S BOSTÄDER
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
HUSQVARNA AB
ESMA FÖRSÄLJNINGS
AKTIEBOLAG
AHNBERG, SVANTE
MILLER, MARIA O JONAS
BERG, ROBERT O JESSICA
BRANDT, MARIA
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
MALMBERG, STEFAN
FERLIN, ANDREAS
ANDERSSON, CLAES
LINNELL, MATTHIAS
ALMLÖV, MATS
LENNARTSSON, KLAES-ÅKE
AHLBERG, MARIANA
STOMBY, MARITHA
EINARSSON, JENS
VON OTTER, FREDRIK
HANSSON, BENNY
FRIDELL ÖRNSKOG, ANNESOFIE
LENNARTSSON, ANNE
ERIKSSON, TORBJÖRN O
LOLLO
SKÖLDMARK, ANDREAS
JUTANDER, BO
KARLSSON, BRITT
BLOMBERG, URBAN
BLOMBERG, URBAN
STADSBYGGNADNÄMNDEN
NCC ROADS AB
BADA BING BURGER
BADA BING BURGER
1
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4359
MHN-2014-4360
MHN-2014-4416
MHN-2014-4419
MHN-2014-4427
MHN-2014-4429
MHN-2014-4537
MHN-2014-4546
MHN-2014-4555
MHN-2014-4559
MHN-2014-4599
MEDDELANDEN - HANDLINGAR F K
2014-11-19 – 2014-12-31
BESL FR LST FK - PLANERAD
ÄNDRINGSVERKSAMHET VID
VÄSTRA UBBARP 1:4 ANLÄGGNING
SKR FR ÖSTERSUNDS KOMMUN F
HEDENSTORP 1:75
K - KONTR RAPPORT
BESL FR STBN F K - RIVNING AV
ÄNDAMÅLET 2
BYGGNAD
BESL FR KEMI FK - ANS OM
DISPENS FR FÖRUD MOT
BACKEN 2:40
TRIKLORETYLEN
BESL FR LST FK - FÖREL OM
ÅTGÄRDER EFTER
TILLSYNSBESÖK ENL
HUSKVARNA 5:2
SEVESOLAGSTIFTNINGEN
BESL FR LST F K - TILLST
TRANSPORT AV AVFALL
SKR FR LST F K MILJÖGIFTSUNDERSÖKNING I
JKPG´S LÄN 2010-2013
BESL FR LST FK - UPPHÄVANDE
AV TILLSTÅND MED MED STÖD
AV LAGEN (2004:1199) OM
NORRAHAMMAR 29:2 HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER
BESL FR STBN F K - UPPSÄTTNING
ÄLGPASSET 1
AV SKYLTAR
SKR FR LST F K - ANM OM
GEMENSAM
AVFALLSHANTERING PÅ
FLAHULT 21:1
TORSVIK
BESL FR STBN F K - OM OCH
TILLBYGGNAD AV
NORRAHAMMAR 31:1 INDUSTRIBYGGNAD
MHN-2014-4614
MHN-2014-4615
BRODDSTORP 1:2
MHN-2014-4618
HOVEN 1
MHN-2014-4629
BACKEN 2:108
MHN-2014-4630
HÄLJARYD 2:27
MHN-2014-4635
WESTFALEN 3
MHN-2014-4636
EKÅSEN 1:2
BESL FR LST F K - TILLST T
UTSÄTTNING AV FISK
BESL FR LST F K - TILLST ENL DL
- HUND
BESL FR LST F K - TILLST
TRANSPORT AV AVFALL
SKR FR JKPG´S TINGSRÄTT F K UNDERRÄTTELSE
NCC ROADS AB
JAFARIS GROUP AB
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
WESTAL AB
HUSQVARNA AB
BULK- TANK TRANSPORT AS
LÄNSSTYRELSEN I
JÖNKÖPINGS LÄN
JÖNKÖPING ENERGI AB
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
JÖNKÖPING ENERGI AB
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
JÖNKÖPINGS SFK,
ULVSTORPSSEKTIONEN
(RAGNAR STAVERSJÖ)
OVE O MARIA CEDERSMYG
TEKNISKA KONTORET
CLASENS BILSERVICE KB
TENHULTS
SKR FR LST F K - FÖRPRÖVN - ANS NATURBRUKSGYMNASIET
SKR FR LST F K - ANM OM BYTE
AV OLJECISTERN
JÖNKÖPING ENERGI AB
SKR FR LST F K - FÖREL OM
EFTERBEHANDLING AV
SVENNINGSSONS ÅKERI AB,
GRUSTÄKT
L-O
2
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Rubrik
MHN-2014-4313
MHN-2014-3602
MHN-2014-4337
MHN-2014-4342
MHN-2014-4449
DAH § 369 YTTR T SOC ALKOHOLSERVERING
DAH § 370 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DAH § 371 YTTR T SOC ALKOHOLSERVERING
DAH § 372 YTTR T STBN FÖRHANDSBESKED
DAH § 373 FÖRBUD ENL 26
KAP 9 § MB - FÖRENAT M
VITE
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-17 – 2014-12-31
Fastighet
Namn
Datum
Handl
HJORTEN 6
GRÄNNA
KULTURGÅRD
2014-11-19
EE
FOTHÄLSAN
2014-11-27
ROSENLUND
BOWLING
2014-11-27
STADSBYGGNADS
NÄMNDEN
2014-12-15
EE
REDSTONE
EE
LÖNNEN 1
ROSENLUND 2:1
JÄRSTORPS-BERG 1:5
2014-12-19
EE
MR
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Rubrik
MHN-2014-4057
MHN-2014-4022
MHN-2014-2904
MHN-2014-4339
MHN-2014-4405
MHN-2014-4407
MHN-2002-1257
MHN-2014-4424
MHN-2014-4602
DAL § 148 FÖREL
MULLTOA
DAL § 149 FÖREL
MULLTOA
DAL § 150 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 151 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 152 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 153 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 154 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 155 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DAL § 156 TILLST INRÄTTA
AVLOPPSANL
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-19 – 2014-12-31
Fastighet
Namn
Datum
Handl
BACH, PER
ÅKERBERG,
TOMMY
GUSTAVSSON,
ANDERS JOHAN
2014-11-19
LH
2014-11-25
TM
2014-12-08
JK
2014-12-09
GE
2014-12-10
JK
UNNARYD 1:40
MIKAEL SVAHN
TORBJÖRN
PETTERSSON
PER GUNNAR
JOSEFSSON
2014-12-10
JK
SVANSÖ 1:19
KENT NERO
2014-12-15
JK
ODENSJÖ 8:25
SVARTTORPSFAGERHULT 3:4
STEFAN LATHAM
ANDERS
JOHANSSON
2014-12-29
GE
2014-12-29
GE
BOTTNARYDS
PRÄSTGÅRD 1:36
SVARTTORPSHÖGSTORP 1:3
SJÖHULT 1:30
STORA ROTEN 1:11
UNNARYD 1:39
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer
MHN-2014-3046
MHN-2014-3066
MHN-2014-3989
MHN-2014-976
MHN-2014-4245
MHN-2014-3474
MHN-2014-3799
MHN-2014-4496
MHN-2014-2283
MHN-2014-3587
MHN-2014-4523
MHN-2014-4520
MHN-2014-4536
MHN-2014-3919
MHN-2014-3919
MHN-2014-4262
MHN-2014-4518
MHN-2014-4554
MHN-2014-4475
MHN-2014-3368
MHN-2014-4460
MHN-2014-3866
MHN-2014-4547
MHN-2014-2499
MHN-2014-4082
MHN-2014-4035
MHN-2014-4034
MHN-2014-3871
MHN-2014-4058
Rubrik
DLI § 389 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 390 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 391 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 392 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 393 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 394 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 395 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 396 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 397 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 398 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 399 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 400 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 401 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 402 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 403 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 404 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 405 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 406 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 407 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 408 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 409 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 410 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 411 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 412 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 413 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 414 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 415 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 416 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 417 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-19 – 2014-12-31
Fastighet
Namn
Datum
Handl
KLOTET 7
NORDIC CLUB
2014-11-19
KB
SADELN 6
KB
KARL 8
VINOBIRRA HB
2014-11-19
MOIS UTVECKLINGCENT
AB
2014-11-19
HARPAN 2
SHOOTERS
2014-11-19
KB
MÄLLBY 13:31
SOLGÅRDEN
COOP KONSUM
KRISTINEDALSGATAN
2014-11-19
HDH
2014-12-15
MS
MS
RÄVEN 12
HAVSÖRNEN ÄLDREBOE 2014-12-16
BARN- OCH
UTBILDNINGSNÄMNDEN 2014-12-16
STATTUTGATANS
ÄLDREBOENDE
2014-12-17
FLAHULT 2:312
HAMMARGÅRDEN
2014-12-17
MK
ROSENDALA 2
ÄLDRENÄMNDEN
2014-12-17
MS
HALLONET 7
KB
MJÄLARYD 3:313
HALLONETT AB
2014-12-18
BARN- OCH
UTBILDNINGSNÄMNDEN 2014-12-17
SKÄRSTAD 4:2
SKÄRSTADAL ÄLDREBOE2014-12-18
JS
SKÄRSTAD 4:2
SKÄRSTADAL ÄLDREBOE2014-12-18
JS
ATTARP 2:9
PIZZERIA VIKINGEN
2014-12-18
JSL
KÖPMANNEN 2
FIKET I GRÄNNA AB
2014-12-17
ANJ
ANSVARET 3
ANJ
BÄGAREN 4
ESTERS KÖK OCH BAR 2014-12-18
PIZZERIA PRIMA I JÖNKÖ
AB
2014-12-18
NÄKTERGALEN 4
ICA NÄRA GRÄSHAGEN 2014-12-18
KB
ÄLGHORNET 3
SAMI SHLIMON
2014-12-18
JS
ALHAMBRA 1
JS
BERGET 1:252
WIENERKONDITORIET 2014-12-18
BARN- OCH
UTBILDNINGSNÄMNDEN 2014-12-18
GRUPPBOENDE
LOVISAGATAN 50
2014-12-18
BERGSHYDDANS DAGLIG
VERKSAMHET
2014-12-18
BERGETS BARN OCH
UNGDOMSBOENDE LSS 2014-12-19
TEXAVÄGENS BARN OCH
UNGDOMSBOENDE LSS 2014-12-19
ATTARP 2:90
LANDHS KONDITORI
2014-12-19
JSL
LEKERYD 1:6
LEKERYDSKIOSKEN
2014-12-18
HDH
PILTEN 8
ÖVERMANNEN 7
LÖJAN 4
ATTARP 2:690
GRÄSHAGEN 1:2
BERGET 1:403
BERGET 1:176
1
KB
MS
MK
MS
JS
VA
JS
JSL
JSL
JSL
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4576
MHN-2014-255
MHN-2014-255
MHN-2013-2670
MHN-2014-4473
MHN-2014-3456
MHN-2014-4596
DLI § 418 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 419 UPPHÄVANDE
AV FÖRBUD
DLI § 420 FASTST AV AVG
F EXTRA OFF KONTR
DLI § 421 UPPHÄVANDE
AV FÖRBUD
DLI § 422 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 423 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DLI § 424 FASTST AV
ÅRLIG LIVSMEDELSAVG
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-19 – 2014-12-31
HACKSPETTEN 8
JENSENS BÖFHUS AB
2014-12-19
VA
VALPLATSEN 1
QARAN SMÅLAND
2014-12-19
MK
VALPLATSEN 1
SKÄRSTADSSANDVIK 1:2
ÖNSKEDRÖMMEN
11
SMULTRONKORGEN
1
QARAN SMÅLAND
2014-12-19
MK
KAFFE & KACKEL
2014-12-19
MK
ÄLDRENÄMNDEN
2014-12-19
JS
SRA ESMERALDA
2014-12-22
VA
HOVEN 1
AMEEL YOUSIF
2014-12-22
MK
2
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Rubrik
MHN-2014-4101
MHN-2014-4110
MHN-2014-4143
MHN-2014-4094
MHN-2014-3926
MHN-2014-3798
MHN-2014-3185
MHN-2014-4324
MHN-2014-4286
MHN-2014-2998
MHN-2014-3529
MHN-2014-4340
MHN-2013-250
MHN-2012-4949
MHN-2014-4244
MHN-2014-4343
MHN-2013-391
MHN-2012-3780
MHN-2013-1889
MHN-2012-1592
MHN-2012-1592
MHN-2014-4356
MHN-2014-3488
MHN-2014-3489
MHN-2014-4081
MHN-2013-3861
MHN-2014-4311
MHN-2014-4328
DMI § 587 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 588 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 589 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 590 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 591 YTTR T STBN
- BYGGLOV
DMI § 592 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 592 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 593 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 594 YTTR T STBN
- BYGGLOV
DMI § 595 YTTR T STBN
- BYGGLOV
DMI § 596 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 597 YTTR T STBN
- BYGGLOV
DMI § 598 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 599 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 600 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 601 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 602 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 603 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 604 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 605 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 606 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 607 YTTR T STBN
DMI § 608 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 609 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 610 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 611 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 612 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 613 YTTR T LST ANM OM
VATTENVERKSAMHET
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-19 – 2014-12-31
Fastighet
Namn
Datum
RIDDAREN 18
BERGGREN, MAGNUS
2014-11-19 MAW
INGELSTORP 1:66
NILSSON, MAGNUS
2014-11-19 MAW
ÄVENTYRET 4
CARLSSON, INGEMAR
2014-11-19 MAW
RÖRET 1:93
GUSTAVSSON, INGVAR
2014-11-19 MAW
ÄRINGEN 1
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-11-20 LO
HÄLJARYD 1:324
TEPA SYD
TENHULTS PRESSGJUTERI
AB
HUSKVARNA KYRKLIGA
SAMFÄLLIGHET
HÄLJARYD 1:203
BRÅNERYD 1:47
BARNARPSKRÅKEBO 1:49
Handl
2014-12-05 MJ
2014-12-05 MJ
2014-11-28 LO
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-12-02 HL
BARNARP 3:20
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-12-02 LO
EKEBERG 4:1
LJUNGDAHL, JOHAN
HEDENSTORP 1:3
FLAHULT 21:16
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-12-04 PPA
MÅNSARPS MEKANISKA
VERKSTAD AB
2014-12-08 HL
VARGÖN 6
VÄSTERHUSET AB
2014-12-08 AW
TORKAN 5
RÅSLÄTTS HAGA
1:1
BYMARKENS AUTOCENTER
2014-12-09 KH
SKOGSKAPELLET
PROTON FINISHING
BANKERYD AB
2014-12-10 LO
R & T JONSONS BIL AB
HUSKVARNA DÄCK- &
ROSTSKYDD AB
VÄSTRA KAJEN M.FL
FASTIGHETER
VÄSTRA KAJEN M.FL
FASTIGHETER
2014-12-10 HL
SJÖÅKRA 1:10
UTGÅVAN 2
UTGÅVAN 2
VÄSTER 1:1
VÄSTER 1:1
HEDENSTORP 1:3
2014-12-04 LV
2014-12-09 HL
2014-12-10 HL
2014-12-10 AW
2014-12-10 AW
STIGAMO 1:32
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-12-10 KH
HETVATTENCENTRALEN
STIGAMO
2014-12-11 LO
ÄRINGEN 1
HETVATTENCENTRAL ARLA
2014-12-12 LO
ANSVARET 2
2014-12-12 LV
HIEGÖL 1:15
SMILE JÖNKÖPING AB
ENGHOLM, AGNE O KLASGUNNAR
HÄGGHULT 1:17
NORDELL, CARINA
2014-12-15 MN
KÅLGÅRDEN 1:1
LÄNSSTYRELSEN
2014-12-15 JKE
2014-12-15 AR
1
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
MHN-2014-4471
MHN-2014-3013
MHN-2014-4400
MHN-2014-4539
MHN-2013-2396
MHN-2014-4567
MHN-2014-4569
MHN-2014-4200
MHN-2014-4178
MHN-2014-3855
MHN-2014-4582
MHN-2014-2348
MHN-2010-4791
MHN-2011-4501
DMI § 614 YTTR T LST ANM OM
VATTENVERKSAMHET
DMI § 615 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 616 YTTR T STBN
- BYGGLOV
DMI § 617 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 618 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 619 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 620 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 621 BESL - ÅRLIG
TILLSYNSAVG
DMI § 621 BESL - ÅRLIG
TILLSYNSAVG
DMI § 622 BESL TIMAVG
DMI § 623 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 624 BESL TILLSYNSAVG/TIMAVG
DMI § 625 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DMI § 626 FÖREL ENL
26 KAP 9 § MB
DELEGATIONSBESLUT
2014-11-19 – 2014-12-31
BARNARP 4:1
LÄNSSTYRELSEN
2014-12-16 JKE
VENTILEN 5
NORRAHAMMAR
31:1
NORRAHAMMAR
31:1
DETECTUM AB
2014-12-16 HL
STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2014-12-17 AW
V-TAB NORRAHAMMAR AB,
REF TEUPULLG 54710
2014-12-17 AW
MACKEN HUSKVARNA AB
4061394
2014-12-18 MJ
VÅRSTA 3
ÖVERMASKINISTEN
1
RÖDE PÅLE AB
ÖVERMASKINISTEN
1
REN OCH FIN I RÅSLÄTT AB
TENHULTS PRESSGJUTERI
HÄLJARYD 1:203
AB
TENHULTS PRESSGJUTERI
HÄLJARYD 1:324
AB
SANDSERYD 6:11
2014-12-18 MJ
2014-12-18 MJ
2014-12-19 MJ
2014-12-19 MJ
JÖRGENSEN, DENNIS
BILVÅRDSSPECIALISTEN
(BVS)
2014-12-19 MN
2014-12-22 AW
GRANSHULT 4:8
TEKNISKA KONTORET
BANKERYDS SILVER &
KOPPARSMEDJA
REABY 13:15
GRÄNNA GLASBRUK AB
2014-12-31 HL
ÖRTEN 7
MADÄNGEN 2
2014-12-19 MJ
2014-12-29 HL
2
JÖNKÖPINGS KOMMUN
MILJÖKONTORET
Diarienummer Fastighet
MHN-2011-1389
MHN-2011-1389
MHN-2014-1770
MHN-2014-4430
MHN-2014-4454
MHN-2014-4454
MHN-2014-4617
MHN-2014-4621
MHN-2014-973
SÖTTERFÄLLAN
1:3
ANMÄLNINGSÄRENDEN
2014-11-01 – 2014-12-31
Rubrik
Namn
BESL FR KF - YTTR ÖVER BEGÄRAN OM
TILLST T ANL AV VINDKRAFT
BESL FR KF - YTTR ÖVER BEGÄRAN OM
TILLST T ANL AV VINDKRAFT
BESL FR KF - UTVÄRDERING AV
ALKOHOL- O DROGPOLITISKT PGM
BESL FR KS - FÖRDJUPAD
MÅNADSRAPPORT F UPPFÖLJNING AV
EKONOMI O VERKSAMHET TOM. OKT
2014
SKR FR SOC - ETT SAMHÄLLE F ALLA,
PGM F FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN
UPPFÖLJNING AV PGM:ET ETT
SAMHÄLLE F ALLA
SKR FR KOMMUNREVISIONEN GRANSKNING AV ANSV UTÖVANDE
AVTAL - PARTNERSKAPET
MILJÖSAMVERKAN F
BESL FR KF - YTTR ÖVER BEGÄRAN OM
TILLST T ANL F VINDKRAFT
VINDKRAFTSPROJEKT,
NORRA VEDBO
VINDKRAFTSPROJEKT,
NORRA VEDBO
KOMMUNFULLMÄKTIGE
KOMMUNSTYRELSEN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
SOCIALFÖRVALTNINGEN
MILJÖNÄMNDEN
MILJÖSAMVERKAN
KOMMUNSTYRELSEN
Hälsoskyddsenheten
Erik Engwall
T JÄNSTESKRIVELSE
036-105451
2014-12-17
1 (2)
[email protected]
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
551 89 JÖNKÖPING
Ändring av hundföreskrift för Jönköpings kommun
Mn 2013-4526
Sammanfattning
Kommunfullmäktige i lönköpings kommun beslutade den 18 juni 2014, § 158,
att anta nya hundföreskrifter för lönköpings kommun samt att dessa ska träda i
kraft den l augusti 2014. Tidigare gällande hundföreskrifter från den 23
november 1995 upphävdes därmed.
Länsstyrelsen upphävde 2014-07-08, 6 § hundföreslaifter för lönköpings
kommun vad gäller upplockningstvång efter hundar.
Beslutsunderlag
Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-12-17
Yttrande från Polisen daterat 2014-11-28
Beslut från Länsstyrelsen daterat 2014-07-08
Förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
Förslag till kommunfullmäktige
- Förslag till ny 6 § hundföreskrifter för lönköpings kommun antas att gälla
från och med30mars 2015.
Ärende
Kommunfullmäktige i lönköpings kommun beslutade den 18 juni 2014, § 158,
att anta nya hundföreskrifter för lönköpings kommun samt att dessa ska träda i
laaft den l augusti 2014 (bilaga). Tidigare gällande hundföreskrifter från den
23 november 1995 upphävdes därmed. Kommunen har anmält beslutet till
Länsstyrelsen enligt 3 kap. 13 § ordningslagen.
Antagen 6 §"Inom områden och på platser enligt§ 5 ovan, på trottoarer, gångoch cykelvägar, anlagda parker, grönytor och offentlig plats enligt§ l ovan,
skall hundens ägare eller vårdare plocka upp hundens avföring. Avföring
förpackas väl försluten och placeras i papperskorg, behållare för hundlatrin
eller för brännbart hushållsavfall."
Länsstyrelsen upphävde 2014-07-08, ovan 6 § hundföreskrifter för lönköpings
kommun vad gäller upplockningstvång efter hundar. Motivering till beslutet
MILJÖKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
~ JÖNKÖPING$
~KOMMUN
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN l Tfn 036-10 50 00 1Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping 1 www.jonkoping.se/mk
2 (2)
var att föresla-iften i 6 § har ett alltför vidsträckt geografiskt
tillämpningsområde. Ett upplockningstvång på samtliga offentliga platser i
kommunen kan enligt Länsstyrelsen inte anses vara behövligt för att
upprätthålla ordningen och säkerheten på de offentliga platserna. Vidare
bedömer Länsstyrelsen att föreskriften lägger ett onödigt tvång på allmänheten.
Det får även anses föreligga en risk påpekar Länsstyrelsen, att föresla-iften
uppfattas som alltför långtgående av allmänheten, vilket leder till att respekten
för bestämmelsen undergrävs.
Miljö- och hälsoskyddskontoret har med anledning av Länsstyrelsens beslut
upprättat ett nytt förslag till 6 § hundföreslaifter för lönköpings kommun enligt
följande:
6§
Inom områden och på platser enligt§ 5 ovan, på trottoarer, gång- och
cykelvägar, anlagda parker, grönytor, inom detaljplanelagt område och
områden med sammanhållen bebyggelse skall hundens ägare eller vårdare
plocka upp hundens avföring. A 1jöring fölpackas väl försluten och placeras i
papperskorg, behållare för hundlatrin eller för brännbart hushållsavfall.
Vid tillämpning av paragrafen avses med sammanhållen bebyggelse en
bebyggelsegrupp om ett par byggnader på tomter som gränsar till varandra
eller till gemensam väg, park och dylikt.
Ärendet avses att behandlas i kommunfullmäktige den 26 februari 2015. Miljöoch hälsoskyddskontoret föreslår att den nya paragrafen ska börja gälla 30
mars 2015. Med denna ihaftträdandetidpunkt har Länsstyrelsens prövningstid
för bestämmelsens laglighet beaktats.
Förslag till ny 6 § hundföreshifter för lönköpings 'kommun har 2014-10-21
remitterats till Polismyndigheten i lönköpings län för synpunkter. Svar inkom
2014-11-28 att Polismyndigheten inget har att erima avseende nya
formuleringen av 6 §.
Barnkonventionen
Ärendet berör barn direkt eller indirekt i enlighet med FN:s konvention om
barnets rättigheter. I förslag till ny föreshift berörs alla barn som t ex besöker
kommunala idrottsplatser eller skol- och färskolegårdar genom att en av
avsikterna med föreslaifterna är att skydda barns säkerhet.
~7~"SOSKYDDSKt:lft~
2
~
Erlandsson
Miljöchef
Beslutet expedieras till:
Kommunfullmäktige
Erik Engwall
Miljö- och hälsoskyddsinspektör
· ~2!!i~~"n
i Jönköpings län
Polisenhet Jönköping
BF-sektionen
Mats Rosenqvist
sektionschef
Yttrande
20 4 -12- 17
Datum
Dn
2014-11-28
0.LQ ..~..05J.h
Diarienr (åberopas)
Saknr
A517.364/2014
001
lönköpings kommun
Milj öförvaltningen
Erik Engwall
551 89 JÖNKÖPING
Yttrande angående ändring av Hundföreskrifter för Jönköpings kommun
Miljökontoret på lönköpings kommun har ändrat/skrivit om Hundföreskrifter
får lönköpings kommun, vilka antogs av Miljönämnden i juni 2014. Länsstyrelsen har sedan upphävt §6 och Miljökontoret har därför fått ändra ordalydelsen i densamma och har därfår skickat en begäran om yttrande till Polismyndigheten.
Polismyndigheten har inget att erima avseende formuleringen av §6.
Jönköping, 2014-11-28
Mats Rosenqvist
Poliskommissarie
Postadress
Box 618
551 18 Jönköping
Besöksadress
Vallgatan 3-5
Jönköping
Telefon
114 14
E-post
[email protected]
www.polisen.se/jonkopings_lan
i!.
I
-
.
BESLUT
Länsstyrelsen
i Jönköpings län
Datum
Beteckning
2014-07-08
213-4877-2014
Sida 1/3
Carin Landin
Rättsenheten
_Q l 0-223 62 05
Jönköpings kommun
551 89 Jönköping
MILJÖNÄMNDEN
l JÖNK0PINGS KOMMUN
2014 -07- 1 1
Upphävonde av del av hundföreskrifter
för Jönköpings kommun
Jo/3·- 1Jd6~t fl
Dnr ...............................................
Beslut
Länsstyrelsen upphäver 6 § hundföreskrifter förJönköpings ko1ll1nun vad
gäller upplockningstvång efter hundar.
Länsstyrelsen förordnar med stöd av 3 kap. 28 § ordningslagen (1993:1617)
att Länsstyrelsens beslut ska gälla först när det har vunnit laga kraft.
Bakgrund
Kommunfullmäktige i J önköpings ko1ll1nun beslutade den 18 juni 2014,
§ 158, att anta nya hundföreskrifter för J önköpings kommun samt att dessa
ska träda i kraft den 1 augusti 2014. Tidigare gällande hundföreskrifter från
den 23 november 1995 upphävs därmed. Ko1ll1nunen har den 24 juni 2014
anmält beslutet till Länsstyrelsen enligt 3 kap. 13 § ordningslagen.
Motivering
Bestämmelser
En kommun får enligt 3 kap. 8 § ordningslagen-efter regeringens
bemyndigande - meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del
av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på
offentlig plats. Sådana föreskrifter fåt, enligt 3 kap. 12 § sa1ll1:na lag, inte
angå förhållanden som är reglerade i denna lag eller annan författning eller
som enligt denna lag eller annan författning kan tegletas på något annat
sätt. Föreskrifterna fåt inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars
göta obefogade inskränkningar i den enskildes frihet.
Länsstyrelsen ska enligt 3 kap. 13 §andra stycket upphäva en föreskrift som
strider mot ordningslagen. Länsstyrelsens beslut om upphävande ska fattas
inom tre veckor från den dag ko1ll1:nunens beslut anmälts till länsstyrelsen.
Länsstyrelsen i Jönköpings län l Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping
Telefon 010-223 60 00 l Fax 036-12 15 58 l E-post [email protected]
JÖNKÖPINGS I<OMMUN
STADSKONTORET
2014
~07=
1o
,~::::::~::~~:::~::l
Postadress 551 86 Jönköping
We b www .lansstyrelsen.se/jonkoping
BESLUT
Datum
Beteckning
2014-07-08
213-4877-2014
Sida 2/3
Av 3 kap. 28 § ordningslagen följer att länsstyrelsens beslut enligt 3 kap.
13 §andra stycket gäller omedelbart, om inte annat beslutats.
Bedömning
Enligt 6 § hundföreskrifterna ska, inom områden och på platser enligt 5 § i
föreskrifterna, på trottoarer, gång- och cykelvägar, anlagda parker, grönytor
och offentlig plats enligt 1 §i föreskrifterna, hundens ägare eller vårdare·
plocka upp hundens avföring. Avföringen ska fÖ1J>ackas väl försluten och
placeras i papperskorg, behållare för hundlatrin eller för brännbart
hushållsavfall. Länsstyrelsen har den 7 ap:ril2014 (ärende nr 213-440-2014)
yttrat sig över förslag till nya hundförskrifter för Jönköpings kommun och
då bland annat framfört synpunkter vad gäller utformningen av 6 §.
Länsstyrelsen hänvisade i yttrandet bland annat till de uttalanden om
upplockningstvång som framgår av rättspraxis och förarbetena till
ordningslagen. Den nu antagna föreskriften är i stort utformad på samma
sätt som i det tidigare förslaget. Genom att man i föreskriften hänvisar till
bestämmelsen om offentlig plats i 1 kap. 2 § ordningslagen utsträcks
föreskriften till att omfatta alla offentliga platser inom kommunen, det vill
säga även allmänna vägar och andra offentliga platser inom områden som är
glest bebyggda eller inte alls bebyggda. I rättspraxis har bedömts att
föreskrifter om upplockningstvång bör begränsas till områden med tydlig
stadsprägeL Upplockningstvång avseende vidsträckta områden eller
omtåden av ten landsbygdskaraktät har ansetts vara alltför långtgående
bland annat RA 1977 Bb 101 samt RA 1980 2:55). Regeringen fastställde i
beslut den21mars 1991 ett beslut av en länsstyrelse att upphäva föreskrift
om upplockningstvång inom "gångbana, gata, torg, parkmark inom
detaljplanelagt område, samt i övrigt vid allmän badplats", eftetsom den
ansågs vara allt för långtgående. Det bör här noteras att den föreskriften var
mer begränsad geografiskt än den föreskrift som nu är fötemål för
Länsstyrelsens prövning. Av förarbetena till ordningslagen (prop.
1992/93:21 O s. 142) framgår bland annat att alltför långtgående föreskrifter
som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande lätt leder till att respekten
för bestätun1elserna undergrävs. Det är således angeläget att kommunerna
noga prövar villm bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas
geografiska tillämpningsområde inom kommunen.
Länsstyrelsen
bedömningen att föreskriften i 6 §har ett alltför
vidsträckt geografiskt tillämpningsområde. Ett upplockningstvång på
samtliga offentliga platser i kommunen kan inte anses vara behövligt för att
upprätthålla ordningen och säkerheten på de offentliga platserna.
Föreskriften lägger dätmed ett onödigt tvång på allmänheten. Det får även
anses föreligga en risk för att föreskriften uppfattas som alltför långtgående
av allmänheten, vilket leder till att respekten för bestämmelsen undergrävs.
Föreskriften i 6 §ska därför upphävas.
Beträffande de beslutade föreskrifterna i övrigt finner Länsstyrelsen inte
anledning att vidta någon åtgätd.
Datum
2014-07-08
BESLUT
Sido 3/3
Länsstyrelsen begär att Jönköpings kommun anslår detta beslut på
kommunens anslagstavla enligt lagen (1970:462) om vissa anslag på
kommuns anslagstavla.
Hur man överklagar
Detta beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Jönköping genom
skrivelse till Länsstyrelsen se bilaga (formulär 36).
l
jJita~.J
11inoo Akhtarzand
landshövding i Jönköpings län
Carin Landin
länsjurist
Kopia till
Rättsenheten (Carin Landin)
Diariet
Beteckning
213-4877-2014
Sida 1/1
Bilaga
Fullföljdshänvisning
Länsstyrelsen
i Jönköpings län
Formulär 36
HUR MAN ÖVERKLAGAR HOS
FÖRVALTNINGsRÄTTEN l JÖNKÖPING
VEM SKA PRÖVA
ÖVERKLAGANDET
Länsstyrelsens beslut kan skriftligen överklagas hos
Förvaltningsrätten i Jönköping.
HUR MAN UTFORMAR
ÖVERKLAGANDET
l skrivelse ska du
.,
tala om vilket beslut du överklagar, till exempel
genom att ange ärendets nummer (diarienumret)
och dag för beslutet
o
redogöra för varför du anser att Länsstyrelsens beslut
är felaktigt
., redogöra för hur du anser att beslutet ska ändras
Du kan anlita ombud att sköta överklagandet åt dig.
Behöver du veta mer om hur du ska gå till väga, så ring
eller skriv till Länsstyrelsen.
ÖVRIGA HANDLINGAR
Om du har handlingar eller annat som du anser stöder
din ståndpunkt, så bör du skicka med det.
VAR INLÄMNAS
ÖVERKLAGANDET
Din skrivelse ska lämnas eller skickas till Länsstyrelsen och
inte till Förvaltningsrätten.
Länsstyrelsens adress och telefonnummer finner du
längst ner på denna sida.
SENASTE DATUM FÖR
ÖVERKLAGANDET
Länsstyrelsen måste ha fått din skrivelse inom tre veckor
från den dag då du fick del av beslutet, annars kan ditt
överklagande inte prövas.
Om klaganden är en part som företräder det allmänna
(bland annat kommunala nämnder) ska överklagandet
dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då
beslutet meddelades (beslutsdagen).
UNDERTECKNA
ÖVERKLAGANDET
Du ska underteckna skrivelsen och förtydliga
namnteckningen. Uppge person-/organisationsnummer,
yrke, postadress och telefonnummer till bostaden samt
adress och telefonnummer till arbetsplatsen och
eventuell annan plats där du är anträffbar.
Länsstyrelsen i Jönköpings lön l
Telefon 010- 22 36 000
l Fax 036-12 15 58
Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping
E-post [email protected] l
l
l
Postadress 551 86 Jönköping
Webbplats www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Jenny Kanerva Eriksson
036-10 54 55
[email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE
2014-12-22
1 (2)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
551 89 JÖNKÖPING
Yttrande över ”Remiss - Regional vattenförsörjningsplan
Jönköpings län”
MHN 2014-4260
Sammanfattning
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en regional
vattenförsörjningsplan för Jönköpings län. Arbete har pågått under perioden
2013-2014 i ett samarbete med länets kommuner och Länsstyrelsen. Planen ska
utgöra ett planeringsunderlag för kommunernas och länsstyrelsens arbete vid
översiktsplanering och annan ärendehandläggning. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden har av kommunstyrelsen beretts möjlighet att yttra sig.
Miljö- och hälsoskyddskontoret har granskat förslaget till en regional
vattenförsörjningsplan och anser att denna är ett viktigt steg i arbetet med att
trygga vår vattenförsörjning idag och i framtiden. Dock saknas vägledning för
kommunernas fortsatta arbete i den.
Beslutsunderlag
Miljökontorets tjänsteskrivelse 2014-12-22
Remiss – Regional vattenförsörjningsplan Jönköpings län
Förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
− Miljö- och hälsoskyddsnämnden lämnar yttrande på remiss av Regional
vattenförsörjningsplan för Jönköpings län, i enlighet med miljö- och
hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse
Ärende - Regional vattenförsörjningsplan, dnr 408-3337-2013
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en regional
vattenförsörjningsplan för Jönköpings län. Arbete har pågått under perioden
2013-2014 i ett samarbete med länets kommuner och Länsstyrelsen. Planen ska
utgöra ett planeringsunderlag för kommunernas och länsstyrelsens arbete vid
översiktsplanering och annan ärendehandläggning.
I planen har 27 vattenresurser pekats ut som regionalt viktiga för länets
dricksvattenförsörjning. De utgörs av 14 grundvattenmagasin, 9 sjöar och 4
vattendrag.
Allmänna synpunkter
MILJÖKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
2 (2)
Miljö- och hälsoskyddskontoret anser att arbetet med att trygga vår
vattenförsörjning idag och i framtiden är mycket viktigt och att en regional
vattenförsörjningsplan är en viktig del i detta. Men för att ge kommunerna stöd
i sitt arbete med detta anser miljö- och hälsoskyddskontoret att det saknas i
vattenförsörjningsplanen en vägledning till kommunernas fortsatta arbete på
lokal nivå. Hur kommunerna ska jobba med och skydda sina vattenresurser bör
utvecklas i den regionala vattenförsörjningsplanen.
Kapitel 6. Regionalt viktiga dricksvattenresurser i Jönköpings län – urval 2
Här redovisas möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i
anslutning till förekomsten hämtat från VISS. Denna del i VISS är fortfarande
under utveckling med många åtgärder framtagna på nationell nivå med
schablonvärden. Och då speciellt denna del i VISS är ”levande” och kommer
ändras kontinuerligt vore det bättre att endast hänvisa till VISS istället för att
redovisa i tabell eller text i dokumentet.
Kapitel 7 Jönköpings län
Detta kapitel är för långt och för ingående på geologi och geohydrologi. Här
bör man endast ta upp geologi och geohydrologi som är kopplat till vår
dricksvattenförsörjning idag och i framtiden, övrigt är inte relevant i detta
sammanhang och tar fokus från vad planen handlar om.
Kapitel 8 Dricksvattenförsörjning i Jönköpings län
Kapitel 8 känns mycket kortfattat. I relation till framförallt kapitel 7 och även
kapitel 11 som är mycket omfattande bör detta kapitel få mer utrymme då det
är detta område vattenförsörjningsplanen bör fokusera på.
Kapitel 10 Påverkan och potentiella hot
Gruvverksamhet bör tas med i detta kapitel. I anslutning till Vättern finns både
pågående och potentiella framtida gruvverksamheter.
Kapitel 12 Vattenförsörjning i ett förändrat klimat
Aspekten av ett förändrat klimat är högst aktuellt och en mycket viktig del i
den framtida dricksvattenförsörjningen. Här bör man dock endast redogöra för
ett förändrat klimats påverkan på just vår vattenförsörjning. Kapitlet bör kortas
ner och koncenteras.
Tillämpning av barnkonventionen
Ärendet berör barn indirekt i enlighet med FN:s konvention om barnets
rättigheter eftersom tillgång till dricksvatten är en grundförutsättning för alla.
Rolf Erlandsson
Jenny Kanerva Eriksson
Miljöchef
Miljö- och hälsoskyddsinspektör/limnolog
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
Datum
2014-11-07
Beteckning
408-3337-2013
Sida 1/1
Tomas Ekelund
Utvecklingsavdelningen
010-2236242
Enligt sändlista
Remiss – Regional vattenförsörjningsplan
Jönköpings län
REMISSTID: 10 NOVEMBER – 11 DECEMBER 2014
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan
för Jönköpings län. Arbete har pågått under perioden 2013-2014 i ett samarbete
med länets kommuner och Länsstyrelsen. Planen ska utgöra ett
planeringsunderlag för kommunernas och länsstyrelsens arbete vid
översiktsplanering och annan ärendehandläggning.
I planen har 27 vattenresurser pekats ut som regionalt viktiga för länets
dricksvattenförsörjning. De utgörs av 14 grundvattenmagasin, 9 sjöar och 4
vattendrag. Vattenresurserna beskrivs med text och karta, hot och risker mot
vattenresursen, kommentarer till vattenuttag och en beskrivning av vattenskydd.
Planen innehåller också en del om hur klimatet förändras och hur detta kan
påverka vattenresurserna. I bilaga A görs en översiktlig kommunbeskrivning över
de kommunal förhållanden.
Remiss Regional vattenförsörjningsplan Jönköpings län hittar ni på länsstyrelsens
hemsida: www.lansstyrelsen.se/jonkoping
HUR YTTRAR JAG MIG?
Ange Regional vattenförsörjningsplan, dnr 408-3337-2013
Inled det du vill ändra med kapitel x avsnitt x
Skicka till: Länsstyrelsen i Jönköpings län, 551 86 Jönköping eller
[email protected]
Tomas Ekelund
Länsstyrelsen i Jönköpings län | Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping | Postadress 551 86 Jönköping
Telefon 010-22 36 000 | Fax 036-12 15 58 | E-post [email protected] | Webb www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Datum
2014-11-07
Beteckning
408-3337-2014
Sida 1/1
Sändlista (endast per e-post) Regional
vattenförsörjningsplan Jönköpings län
Kommunerna 13 st., VA-huvudmannen, miljöförvaltningen, bygg- och
tekniska förvaltningar, kommunstyrelsen
Regionförbundet
Hav- och vattenmyndigheten
SGU
SMHI
Trafikverket
LRF
Vattenråden i länet
Emåförbundet, Ilan Leshamn
Länsstyrelsen i Halland
Länsstyrelen i Kalmar
Länsstyrelsen i Kronoberg
Länsstyrelsen i Västra Götaland
Länsstyrelsen i Östergötland
Länsstyrelsen i Jönköpings län | Besöksadress Hamngatan 4, Jönköping | Postadress 551 86 Jönköping
Telefon 010-22 36 000 | Fax 036-12 15 58 | E-post [email protected] | Webb www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Bilaga A - Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Aneby
Figur 1 Kartan över Aneby kommun. Sjöarna Assjön och Västra Lägern samt grundvattenmagasinet AnebyKnutstorp är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Aneby kommun har en vikande trend i sin befolkningsutveckling. Sedan 2005 har befolkningen minskat med 169 personer till 6 407 år 2012. Aneby kommun har tagit ett långsiktigt strategiskt mål att till år 2020 ska befolkningen vara 7 000 invånare.
En beräkning av vattenbehovet baserat på 2012 års invånarantal ger ett teoretiskt behov på
0,48 miljoner m3/år. I kommunen finns det åtta stycken vattenförsörjningsanläggningar.
Den största av dessa är Jularps vattentäktsområde som förser 3 400 abonnenter i Aneby
tätort med dricksvatten.
Cirka 75 procent av kommunens hushåll får sitt dricksvatten från allmänna vattenförsörjningsanläggningar medan 25 procent har enskild vattenförsörjning.
172
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
EXPLOATERING
I kommunens orter finns en god planering vad gäller nybyggnation av bostäder på kommunala tomter. I Aneby tätort finns planering för framtida bostadsbyggande men behöver
förmodligen inte tas i anspråk inom den närmsta tiden.
HUVUDVATTENTÄKT
Vattentäkten i Jularp som försörjer Aneby tätort med vatten är kommunens största. Jularp
är en grundvattentäkt. Det finns planer på att bygga överföringsledning från Jularp och ersätta de kommunala täkterna och verken i Vireda, Hullaryd, Lommaryd, Frinnaryd och
Sunhultsbrunn. En avveckling av dessa kommer då att ske då Jularp har tillräcklig kapacitet
att även fungera som reservvattentäkt. Vattentäkten ligger på grundvattenområdet AnebyKnutstorp som är en sand- och grusförekomst. Både den kemiska- och kvantitativa statusen är god och det finns ingen risk att den inte bibehålls (VISS). Grundvattenområdet omfattas av Natura 2000 område, 2 naturreservat samt Riksintresse väg och Riksintresse kulturmiljövård.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Det saknas ett fastställt skyddsområde för södra Jularp vilket i sig kan utgöra en stor risk
för vattentäkten. Över norra Jularp finns ett fastställt skyddsområde men områdesavgränsningar och områdesbestämmelser är inaktuella och i stort behov av uppdatering.
RESERVVATTEN
När överföringsledning är klar beräknas Jularps vattentäkt även kunna fungera som reservvatten till de orter som ansluts.
BEREDSKAP
Behovet om att upprätta ett nytt skyddsområde och se över befintligt fastställt skyddsområdet över Jularps grundvattentäkt påpekas i kommunens ÖP.
Kommunen har en framtida strategi att genom att bygga överföringsledningar från Jularps
vattentäkt minska antalet anläggningar vilket kommer att innebära en tryggare försörjning
av dricksvatten till ytterområdena samtidigt som man får bättre vattenkvalitet.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH KLIMATANPASSNING
I kommunens ÖP tar man upp diskussionen om att utarbeta en strategi för hur Va-system
och ledningsnät kan anpassas till ett förändrat klimat. För att säkerhetsställa skyddet av vattentäkterna bör vattenskyddsområden ses över och fastställas för samtliga täkter i kommunen.
173
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH SKYDDSOMRÅDEN
Tabell 1 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Aneby-Knutstorp
Aneby/Jularp
Grundvatten
Julars VSO 1 (1974)
Askeryd-Hjälmsrödjan
Askeryd
Grundvatten
-
Stockabäck-Nobynäs
Frinnaryd
Grundvatten
Frinnaryds VSO 1 (1974)
Haurida
Grundvatten
-
Gullhult-Vittaryd
Hullaryd
Grundvatten
-
Gullhult-Vittaryd
Lommaryd
Grundvatten
-
Sunhult/södra Sunhult
Grundvatten
Sunnhultsbrunn VSO 1 (1975)
Vireda
Grundvatten
-
Kieryd-Sundby
174
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Eksjö
Figur 2 Karta över Eksjö kommun. Sjön Vallsjön, vattendraget Emån samt grundvattenmagasinet Soåsen Eksjö
V och Eksjö V är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella
vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Eksjö kommuns har sedan början av 1990-talet haft en vikande befolkningsutveckling. Befolkningsmängden har sedan år 2005 minskat med 207 personer och är år 2012 16 368 personer. Det är framför allt i de mindre tätorterna på landsbygden som minskningen skett
medan Eksjö tätort haft en konstant befolkningstillväxt. Kommunen ser i sin befolkningsprognos en positiv utveckling fram till år 2020 där man har en förväntad befolkningsmängd
på 16 400 invånare.
En beräkning av vattenbehovet baserat på dagens befolkning motsvarar ett behov på 1,23
miljoner m3/år. Under år 2012 gjorde man ett totalt uttag på 1,27 miljoner m3 från de
kommunala dricksvattentäckter. Kommunens största vattenförsörjningsanläggning är Eksjö
vattenverk som förser cirka 10 000 personer med dricksvatten.
Cirka 85 procent av hushållen i kommunen får sitt vatten från kommunala vattenförsörjningsanläggningar med cirka 15 procent har enskild vattenförsörjning.
EXPLOATERING
Enligt kommunens ÖP gör man den bedömningen att det råder balans i bostadsförsörjning. En förtätning av befintlig bebyggelse i tätorterna gör att behovet av en utbyggnad av
dricksvattennätet inte behövs. Man kommer även att använda de befintliga industriområ175
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
dena för en eventuell expansion och nyetablering av industriverksamheter. Planer finns på
att omvandla fritidshusområden till permanentboende och då kan där komma att behövas
en viss utbyggnad av Va-nätet.
HUVUDVATTENTÄKT
Eksjö vattentäkt är huvudvattentäkt i kommunen och försörjer Eksjö tätort med dricksvatten. Vattentäckten är en grundvattentäkt med konstgjord infiltration. Som infiltrationsvatten hämtas ytvatten från sjön Norra Vixen. Inom området finns fyra stycken grusfilterbrunnar varav två används för dricksvattenproduktion medan de två andra används för
återinfiltrering av vatten på grund av något förhöjda järnhalter. Den nuvarande vattenproduktionen ligger på 2 500 m3/dygn men man kan nå en maximal vattenproduktion under
kortare perioder på 4 500 m3/dygn.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Det finns inga direkta risker eller hot mot huvudvattentäkten. Eventuellt skulle man behöva utreda mer vad den militära verksamheten inom vattenskyddsområdet på sikt kan innebära.
RESERVVATTEN
Eksjö vattentäkt har möjlig reservvattens kapacitet på 3 500 m3/dygn. Vid bortfall av vatten
från täkten vid Ränneslätt har en ombyggnad av Eksjö vattenverk gjort att man kan försörja Eksjö tätort med enbart ytvatten från Norra Vixen. Övriga kommunala vattenverk i
kommunen saknar möjlighet till reservvatten.
BEREDSKAP





Det finns en avsikt att vattenförsörjningen till Gummarp och Bellö ska ske från
Hjältevad varvid vattenverket i Bellö blir reservvattentäkt.
Revidering av vattenskyddsområdet runt Eksjö vattenverk pågår.
Man har för avsikt att se över ledningsnätet vad gäller kapaciteten i dessa.
Kommunen har antagit en VA-plan som ger en heltäckande långsiktigt planering av
VA-verksamheten i hela kommunen.
Kommunen har till Länsstyrelsen skickat in förslag till revidering av vattenskyddsområden för Eksjö och Mariannelunds vattentäkter. Även ett förslag till upprättande av vattenskyddsområden för vattentäkterna i Höreda och Värne har framtagits och inlämnats till Länsstyrelsen för beslut.
KLIMATANPASSNING
Kommunen har inte i sina planer tagit upp frågan hur man löser anpassningen av dricksvattenförsörjningen till de förväntade klimatförändringarna. Vissa av vattenverken har en sådan teknisk utrustning att det kan klara höjda halter av bakterier eller annat i råvattnet.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 2 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
Vattentäkt
Typ av förekomst
176
Vattenskyddsområde
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
vattenförekomst
Knaplarp-Bellesnäs
Bellö
Grundvatten
Bellö VSO 1
Eksjö V
Eksjö
Grundvatten med
konstgjord infiltration
Ränneslätts VSO 1
Bruzaholm
Hjältevad
Grundvatten
Hjältevads VSO 1
Höreda
Grundvatten
Förslag hos Lst
Movänta-Föråsen
Hult
Grundvatten
Hults VSO 1
Mariannelundsåsen
Mariannelund
Grundvatten
Förslag hos Lst
Värne
Grundvatten
Förslag hos Lst
Kråkshult
Grundvatten
177
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Gislaved
Figur 3 Karta över Gislaveds kommun. Sjön Bolmen, vattendraget Nissan samt grundvattenmagasinet Gislaved-Alabo är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella
vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Gislaveds kommuns befolkningsutveckling har en negativ trend. Befolkningen i kommunen har sedan år 2005 minskat med 729 personer till 28 732 personer år 2012.
En beräkning på vattenbehovet baserat på dagens befolkningstal motsvarar ett behov på
2,16 miljoner m3/år. Kommunernas största vattenförsörjningsanläggningar är Gislaved
som försörjer tätorterna Gislaved, Anderstorp, Hestra och Reftele samt Smålandsstenar
som försörjer tätorterna Smålandsstenar och Skeppshult. Dessa tillsammans försörjer
22 535 personer med dricksvatten.
Cirka 80 procent av hushållen i kommunen får sitt vatten från kommunala anläggningar
medan resterande 20 procent är enskild vattenförsörjning.
EXPLOATERING
Kommunen har inga planer på några större exploateringsområden och de mindre exploateringsområdena möter inga problem att hantera.
178
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Gislaveds vattenverk är kommunens största. Här finns vattentäkterna Båraryd samt Eriksdal. Eriksdal fungerar som reservvattentäkt till Båraryd. År 2012 producerades totalt 4 182
m3 vatten. Vattentäkten är en grundvattentäkt. Vattentäkten ligger på grundvattenområdet
Gislaved-Alabo som sträcker sig i nord-sydlig riktning genom kommunen. Inom detta
grundvattenområde finns flera av kommunens vattentäkter.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Genom vattenskyddsområdet för vattentäkten går riksväg 26. Vägen är en utpekad så kallad
rekommenderad primär väg vilket innebär att den används som genomfartsväg för transporter. Även riksväg 27, som går strax söder om vattenskyddsområdet och på grundvattenområdet, är klassad som rekommenderad primär väg. På grundvattenområdet finns ett
mycket stort antal förorenade områden som gör att kemisk status inte uppnås till år 2021.
RESERVVATTEN
Vattentäkterna Lingonstigen, Öreryd, Reftele reserv samt Smålandsstenar reserv används
som reservvattentäkter idag. Mellan Gnosjö kommun och Gislaveds kommun har en överföringsledning för dricksvatten byggds. Vid kris skulle Gislaveds kommun kunna hämta reservvatten från Gnosjö kommun.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER



Förutom vattenverken i Gislaved och Smålandsstenar har samtliga kommunala vattenverk installerat UV-filter.
Kommunen har satt igång processen med att ta fram en Va-plan.
I samband med framtagandet av vattenskyddsområde i Smålandsstenar gjordes en
Risk-och sårbarhetsbedömning av vattentäkten.
KLIMATANPASSNING
För att säkerställa vattnets kvalitet, avseende bakterier, vid höjda temperaturer har kommunen installerat UV-filter vid en del av sina vattenförsörjningsanläggningar. Vid anläggandet
av den nya täkten i Gislaved tog man hänsyn till stigande vattennivåer och byggde 15 meter
högre än befintlig anläggning.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH SKYDDSOMRÅDEN
Tabell 3 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Norr om S Hestra
Broaryd
Grundvatten
Broaryds VSO 1
Öster om Burseryd
Bäckaskog
Grundvatten
Burseryds VSO 1
Öster om Burseryd
Hult
Grundvatten
Burseryds VSO 1
Gislaved-Alabo
Båraryd
Grundvatten
Båraryds VSO1
Gislaved-Alabo
Eriksdal
Grundvatten
Båraryds VSO 1
Gislaved-Alabo
Hällabäck
Grundvatten
?
Gislaved-Alabo
Hestra
Grundvatten
Viks VSO 1
Gislaved-Alabo
Lingonstigen
Grundvatten
?
179
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Gislaved-Alabo
Öreryd
Grundvatten
Anderstorp VSO 1
Draven
Reftele
Grundvatten
Reftele VSO 2
Hulugård-Risamossen
Smålandsstenar
Grundvatten
Smålandsstenar VSO 1,2
?
Stengårdshult
Grundvatten
?
?
Tallberga
Grundvatten
?
Vickelsbergs VSO
180
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Gnosjö
Figur 4 Karta över Gnosjö kommun. Vattendraget Nissan samt grundvattenmagasinen Gislaved-Alabo och
Värnamo-Ekeryd är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Gnosjö kommun har en vikande befolkningsutveckling. Sedan år 2005 har befolkning
minskat med 399 personer till att år 2012 vara 9 354 personer. En beräkning av vattenbehovet baserat på antalet invånare multiplicerat med 75m3/år motsvarar 701 550 tusen
m3/år.
Cirka 80 procent av hushållen i kommunen får sitt vatten från kommunala anläggningar
medan resterande 20 procent är enskild vattenförsörjning.
Det finns en viss säsongsvariation i uttaget av dricksvatten där en större mängd tas ut vintertid. Förklaring är att många av kommunens industrier stänger ned sommartid och en del
av den fasta befolkningen åker utanför kommunen på semester. Under år 2012 gjordes ett
totalt uttag på 551 140 tusen m3 från kommunens vattenverk.
EXPLOATERING
Det finns i dagsläget inga planer på större nyexploateringar i kommunen. Arbetet med att
ta fram en ny översiktsplan är i gång och denna beräknas vara klar under år 2014.
181
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens största vattentäkt är Bäckshult. Den försörjer Gnosjö, Marås, Hillerstorp, Törestorp, Kulltorp och High Chaparral. På vattentäkten finns tre brunnar varav två ligger i
närområdet för Bäckshults vattenverk. Den tredje brunnen ligger en bit ifrån och fungerar
som reservvattentäkt. Vattentäkten ligger på grundvattenområde Gislaved-Alabo vilket har
en god kapacitet av vatten.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Det finns i dagsläget inga direkta hot mot huvudvattentäkten. Det kommunala ledningsnätet som förser orterna med vatten är förhållandevis nytt och av god kvalitet.
RESERVVATTEN
Inom vattentäktsområdet i Bäckshult finns en brunn som fungerar som reservvattentäkt.
Vattnet ur brunnen har en mycket god vattenkvalitet och underhållet sköts regelbundet, en
dag i månaden då provpumpning sker.
Vattenverket i Bäckshult är sammankopplad med vattenverket Gislaved i Gislaveds kommun. Möjlighet finns att vid behov ta vatten därifrån för att försörja de orter som är kopplade till Bäckshult vattenverk. Det går även att distribuera vatten till Gislaveds kommun om
det behovet skulle uppstå.
BEREDSKAP VID OLYCKA OCH NATURKATASTROFER
Gnosjö kommun har tagit fram en kommunal vattenförsörjningsplan som fastställdes i
kommunfullmäktige februari år 2010. Kommunen har sedan tidigare genomfört en Riskoch sårbarhetsanalys av vattenverk och ledningsnät. Det finns en handlingsplan upprättat i
händelse av olycka eller naturkatastrof.
KLIMATANPASSNING
På en del av vattenverken har UV-ljus monterats för att ytterligare motverka halten av bakterier. Diskussioner ska påbörjas inom kommunen för att utröna vilka insatser som kan
vara viktiga att göra för att klimatanpassa kommunens vattenförsörjning.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 4 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Gislaved-Alabo
Bäckshult 1
Grundvatten
Stora Bäckshult VSO 1 (1996)
Gislaved-Alabo
Bäckshult 2
Grundvatten
Stora Bäckshult VSO 1 (1996)
Gislaved-Alabo
Bäckshult reserv
Grundvatten
Bäckshults VSO 1 (2002)
Mo
Marieholm
Grundvatten
Marieholms VSO 1 (1996)
Mo
Marieholm
Grundvatten
Marieholms VSO 2 (2011)
Gislaved-Alabo
Nissafors
Grundvatten
Nissafors VSO 1 (1974)
?
Åsenhöga
Grundvatten
Åsenhöga VSO 1 (1974)
182
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Habo
Figur 5 Karta över Habo kommun. Sjön Vättern samt grundvattenmagasinen Bottnaryd-Tunarp och Hökensås
är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
År 2012 var invånarantalet i Habo kommun 10 879 personer. Befolkningsutvecklingen är
positiv i kommunen och det är framför allt centralorten som ökar. Sedan år 2005 har antalet invånare ökat med 1 037 personer.
En beräkning av vattenbehovet baserat på antalet invånare multiplicerat med 75 m3/år
motsvarar en förbrukning på cirka 0,81 miljoner m3/år. År 2010 var det uttaget av vatten
från kommunala anläggningar cirka 0,66 miljoner m3.
Cirka 90 procent av hushållen i kommunen får sitt vatten från kommunala anläggningar,
resterande 10 procent har enskild vattenförsörjning.
EXPLOATERING
Kommunen har i sin Översiktsplan som antogs under år 2011 pekat ut område söder om
Habo tätort som viktigt exploateringsområde för bostadsbyggande. För industrin vill man
också där expandera åt söder, på ömse sidor om väg 195, fast i mindre områden som ger en
mindre påverkan på landskapsbilden.
183
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunen och framför allt Habo tätort får sitt vatten från Häggebergs vattentäkt i Jönköpings kommun. Häggeberg hämtar i sin tur sitt vatten från Vättern. Vattnet levereras
från Häggeberg via en huvudledning från Bankeryd. En tryckstegring av vattentransporten
sker vid Fiskebäck innan vattnet levereras vidare till en högvattenreservoar som har en volym på totalt 3 000 m3. Den totala vattenproduktionen uppgår till 550 000 m3/år och försörjer cirka 7 100 personer.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Den främsta hotbilden mot kommunens huvudvattentäkt gäller framför allt den tekniska
utrustningen som krävs för att föra vattnet från Häggeberg till Habo tätort. Skulle ett längre
avbrott inträffa och trycket förändras töms vattenreservoaren på två dygn. Då ett fastställt
skyddsområde saknas runt tryckstegringsstationen i Fiskebäck kan detta även utgör en risk
och sårbarhet. De pumpar som hämtar upp vattnet skall kunna gå varma och brand kan då
uppstå vilket innebär vatten inte kan levereras. Då det endast finns en överföringsledning
mellan vattentäkten i Jönköping och Habo skulle detta kunna utgör ett riskmoment om någon skada sker på denna.
RESERVVATTEN
Kommunens reservvattentäkt är Dykärr som är en grundvattentäkt. Vattnet kan direkt
kopplas på ledningar och vattenleveransen kan vara i drift inom ett dygn. I dagsläget utnyttjas täkten av Brogårds AB för att tvätta sand.
BEREDSKAP VID OLYCKA OCH NATURKATASTROFER
Det finns en Beredskapsplan med risk- och sårbarhetsanalys för Habo kommuns dricksvattenförsörjning, antagen i kommunfullmäktige under år 2011. I Beredskapsplanen finns en
risk- och sårbarhetsanalys av kommunens samtliga dricksvattenanläggningar där man inkluderar fem vattenskyddsområden, fyra vattenverk, distributionsnät, reservoar i Habo tätort
och personalfrågor vid hög sjukfrånvaro. Man har även beskrivet de potentiella risker som
finns i tillrinningsområdet till vattenskyddsområdena. Det finns även väl beskrivit hur man
hanterar situationer då nödvatten måste användas.
KLIMATANPASSNING
Intaget vid Häggeberg i Jönköpings kommun har sänkts till 70 meter för att på så vis kunna
hålla en jämn och låg temperatur på intagsvattnet. Kommunen i övrigt har inte tagit några
formella beslut om att anpassa vattenförsörjningen till ett förändrat klimat.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
I kommunen finns fyra allmänna vattentäkter varav en fungerar som reservvattentäkt samt
fyra vattenverk.
184
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Tabell 5 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Hökensås
Baskarp
Grundvatten
Upprättas, pågående ärende
Hökensås
Brandstorp
Grundvatten
Upprättas, pågående ärende
Dykärr
Grundvatten
Dykärrs VSO 1, revidering pågår
Furusjö
Grundvatten
Furusjö VSO 1
vattenförekomst
Julared
185
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Jönköping
Figur 6 Karta över Jönköpings kommun. Sjön Vättern samt grundvattenmagasinen Bottnaryd, BottnarydTunarp och Vaggeryd-Taberg är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar
även de aktuella vattenskyddsområdena.
DRICKSVATTENBEHOV OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING
Jönköpings kommun har en ökande trend i sin befolkningsutveckling. Sedan 2005 har befolkningen ökat med 8 513 personer till 129 478 personer år 2012. I Jönköpings kommuns
framtagna utblick för befolkningsutvecklingen fram till 2022 visar på en förväntad befolkningsmängd på 140 000 personer.
En beräkning av vattenbehovet (invånarantalet multiplicerat med 75 m3/år) baserat på
2012 års invånarantal ger ett teoretiskt behov på 9,71 miljoner m3/år. I kommunen finns
det 13 stycken kommunala vattenförsörjningsanläggningar. Den största av dessa är Häggeberga/Vätterns vattentäkt som förser cirka 91 000 abonnenter i Jönköpings tätort med
dricksvatten. Vattentäkten förser även Habo kommun med dricksvatten.
Cirka 90 procent av kommunens hushåll får sitt dricksvatten från allmänna vattenförsörjningsanläggningar medan 10 procent har enskild vattenförsörjning.
EXPLOATERING
Jönköpings kommun har som huvudstrategi i sin bostadsförsörjningsplan att i första hand
förtäta och omvandla inom stadens gränser, där Södra Munksjöområdet är det största och
mest betydelsefulla omvandlingsområdet med de bästa förutsättningarna men man ser även
186
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
stor potential i A6-området. Kommunen ser även ett behov av att tätorter och samhällen
utanför huvudorten ingår i exploateringsplanerna.
Vad gäller större industrietableringar har Arla eventuellt utbyggnadsplaner för sin verksamhet. En fortsatt utbyggnad av industriområdet Torsvik söder om Jönköpings stad är att
vänta.
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens huvudvattentäkt är Häggerberg/Vättern. Den tar sitt råvatten från sjön Vättern och är belägen på västra sidan av sjön. Täkten förser närmare 91 000 personer med
dricksvatten samt det även finns en överföringsledning till Habo kommun. Under år 2012
var totaluttaget från vattentäkten cirka 7,82 miljoner m3. Uttaget av vatten från täkten har
en förhållandevis liten säsongsvariation, där uttaget är större sommartid jämfört med vintertid.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Under 2014 bildades ett vattenskyddsområde över Vättern. Skyddsområdet omfattar en
skyddszon som utgör hela Vätterns sjöyta, tillrinnande vattendrag samt 50 meter strandzon.
Man har i samband med arbetet att bilda skyddsområdet identifierat risker som bedöms
kunna påverka vattenkvaliteten. Det är främst utsläpp av avloppsvatten, bensinstationer
och cisterner som utgör det största hotet. Transporter av farligt gods på E4:an och andra
större vägar utmed Vättern utgör ett hot mot sjön som dricksvattentäkt. Under senare år
har även flera utredningar om gruvbrytning i Vätterns närhet påbörjats. Vid framtida eventuella brytningar kan problem uppstå med vattenläckage från dammar.
RESERVVATTEN
Kommunen har inga direkta reservvatten för vattenförsörjningen utpekade. Vattentäkterna
i Häggeberg/Vättern och Brunnstorp/Vättern är sammankopplade och en viss överföringskapacitet finns om bortfall skulle ske vid någon av dessa, men det täcker inte behovet
fullt ut. Kommunen har påbörjat en utredning om hur man ska lösa reservvattenförsörjningen.
BEREDSKAP
I kommunens Översiktsplan från år 2002 beskriver man i ett kapitel de risker som finns
kopplade till Vättern. Kommunen beskriver här också i ett antal punkter hur man ska minimera riskerna för att göra samhället mindre sårbart. Kommuner har även tagit fram handlingsplaner på hur man hanterar krissituationer.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH KLIMATANPASSNING
Kommunen har tagit fram ett handlingsprogram för vilka klimatförändringsaspekter man
kan vänta sig i kommunen. Utifrån detta program har planering påbörjats om hur man ska
hantera klimatförändringarna och göra samhället mindre sårbart
En åtgärd man redan vidtagit för att anpassa vattenförsörjningen är att man har sänkt vattenintaget vid Häggerbergs vattentäkt. På så vis har man förberetts sig för en förväntad
temperaturhöjning av Vätterns vatten.
187
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 6 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Bottnaryd
Angerdshestra
Grundvatten
Angerdshestra VSO 1 (2010)
Bottnaryd, Taberg-Hökensås
Bottnaryd
Grundavatten
Bottnaryds VSO 2 (2010)
Vättern
Vättern/Brunstorp
Ytvatten
Vätterns VSO (2014)
Vättern
Vättern/Gränna
Ytvatten
Vätterns VSO (2014)
Vättern
Vättern/Häggeberg
Ytvatten
Vätterns VSO (2014)
Fällan-Österängen
Lekeryd
Grundvatten
Lekeryds VSO 2 (2010)
Gislaved-Mullseryd, Svansjön
Norra Unnaryd
Grundvatten
Norra Unnaryd VSO 3 (2010)
Tenhultasjön-hokasjön
Ödestugu
Grundvatten
Ödestugus VSO 1 (2010)
Tallen-Ören
Örserum
Grundvatten
Örserums VSO 2 (2010)
Bottnaryd
Ryd
Grundvatten
Ryds VSO 2 (2010)
-
Svarttorp
-
Svarttorps VSO ! (2010)
Vättern
Vättern/Vätterleden
Ytvatten
Vätterns VSO (2014)
Vättern
Vättern/Visingsö
Ytvatten
Vätterns VSO (2014)
188
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Mullsjö
Figur 7 Karta över Mullsjö kommun. Grundvattenmagasinet Bottnaryd-Tunarp är den vattenresurser inom
kommunen som anses regionalt viktig. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
År 2012 var invånarantalet i Mullsjö kommun 7 070 personer. Befolkningsutvecklingen har
en svagt vikande trend i kommunen. Sedan år 2005 har antalet invånare minskat med 17
personer. I kommunen har man angivit ett tillväxtmål vilket innebär en önskan att till år
2020 vara minst 8 000 invånare.
En beräkning av vattenbehovet baserat på antalet invånare multiplicerat med 75 m3/år
motsvarar en förbrukning på cirka 0,53 miljoner m3/år. År 2012 var det uttaget av vatten
från kommunala anläggningar cirka 0,49 miljoner m3/år.
Cirka 88 procent av hushållen i kommunen försörjs med vatten från kommunala anläggningar och cirka 12 procent har enskild vattenförsörjning. En viss säsongsvariation i vattenuttaget kan ses, där man har ett något större uttag per dygn under juli månad jämfört
med januari månad.
EXPLOATERING
I Mullsjö kommuns översiktsplan från år 2000 pekar man ut en utbyggnadsriktning för
Mullsjö tätort som skall vara mot söder över Torestorp och Ruder. För Sandhems del pekar man ut området vid kyrkan som tänkbart utbyggnadsområde.
189
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens största vattentäkt är Mullsjö. Den är belägen strax sydost om Mullsjö tätort,
vid Fisket. Vattentäkten ligger på grundvattenresursen Taberg-Hökensås vilken har en god
tillgång på vatten med bra kvalitet. Den nuvarande vattenproduktionen ligger på 1 100
m3/dygn under januari månad och på 1 300 m3/dygn under juli månad.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Inom kommunen finns det ett flertal potentiella hot mot huvudvattentäkten och grundvattnet såsom tätorter, samlad bebyggelse, avfallsupplag, reningsverk, vägar, järnväg, täkter
samt skogs- och jordbruk. Inom vattenskyddsområdet passerar väg 1819 och järnvägen
Jönköpingsbanan vilket vid en olycka inom vattenskyddsområdet utgör en potentiell risk att
förorena grundvattnet och täktområdet.
RESERVVATTEN
Kommunen har i dagsläget ingen reservvattentäkt. En sådan planeras dock för Mullsjö
tätort och det avkunnades en vattendom i mark och miljödomstolen i Växjö tingsrätt för ny
reservvattentäkten i januari år 2014. Vattendomen ger ett tillåtet uttag på 1 600 m3/dygn.
Placering av reservvattentäkten är strax väster om Mullsjö samhälle. Sandhems tätort har
ingen reservvattentäkt och det finns för närvarande inga planer på att etablera någon sådan
heller.
BEREDSKAP VID OLYCKA OCH NATURKATASTROFER
I kommunens Översiktsplan 2014 har man antagit en strategi om att grundvattentäkten vid
Fisket bör skyddas från utsläpp vid olyckor från väg och järnväg.
I kommunens Delprogram till handlingsprogram trygghet och säkerhet 2012-14 Operativa
insatser beskriver man ingående hur räddningstjänsten ska agera vid kriser och olyckor.
Man anger specifikt att vid olyckor med koppling till vattenförsörjningen ska material för
att transportera vatten till abonnenter finnas tillhands.
KLIMATANPASSNING
Kommunen har tagit beslut om att ta fram en VA-plan för Mullsjö kommun. Denna ska
vara färdig till år 2016.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 7 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Taberg-Hökensås
Mullsjö
Grundvatten
Havstenshults VSO 1 (2011)
Sandhem-Hömb
Sandhem
Grundvatten
Havstenshults VSO 2 (1998)
190
Sandhems VSO 1 (1998)
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Nässjö
Figur 8 Karta över Nässjö kommun. Sjön Assjön samt grundvattenmagasinen Aneby-Knutstorp och Soåsen Eksjö V och Eksjö V är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
År 2012 var invånarantalet i Nässjö kommun 29 382 personer. Befolkningsutvecklingen är
svagt positiv i kommunen och det är framför allt centralorten som ökar. Sedan år 2005 har
antalet invånare ökat med 68 personer
En beräkning av vattenbehovet baserat på antalet invånare multiplicerat med 75 m3/år
motsvarar en förbrukning på cirka 2,2 miljoner m3/år. År 2012 var den totala förbrukningen av vatten från kommunala anläggningar cirka 1,58 miljoner m3/år.
Cirka 80 procent av hushållen i kommunen får sitt vatten från kommunala anläggningar,
resterande 20 procent har enskild vattenförsörjning. En viss säsongsvariation i uttaget av
vatten kan ses, där man har ett något större uttag under januari månad.
EXPLOATERING
Kommunen har i sin Översiktsplan 2012 tagit ett ställningstagande för att det är främst genom förtätning samt nybyggnation i anslutning till redan befintlig bebyggelse man ska utveckla sina tätorter.
191
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
I Nässjö tätort planerar man för utvidgning av industriområdet som ligger norr om samhället. Än så länge är det bara i utredningsfas.
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens största vattentäkt är Spexhultasjön, som är en ytvattentäkt. Spexhultasjön är
belägen strax söder om Nässjö tätort. Vattnet transporteras till vattenverket invid Handskerydssjön där det renas för att sedan distribueras ut till konsumenterna. I dagsläget utnyttjar
Nässjö tätort cirka 5 000 m3/d vilket motsvara cirka 63 procent av täktens kapacitet som är
8 000 m3/dygn. Vattnets kvalitet bedöms vara god även om vattnets temperatur kan höjas
något under sommarhalvåret. En viss påverkan av förhöjt färgvärde kan skönjas vid ökad
nederbörd då humushaltig vatten spolas ut från kringliggande mossmarker.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
De hot och risker som föreligger mot vattentäkten Spexhultasjön har gåtts igenom i kommunens i den Risk och sårbarhetsanalys som är upprättad under år 2012.
RESERVVATTEN
Kommunen har idag ingen reservvattentäkt till huvudvattentäkten. Utredning pågår.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
Kommunen har genomfört en risk- och sårbarhets över vattentäkten Spexhultasjön, och i
den framgår vilka risker som finns och hur man hanterar dessa.
I kommunens Fördjupade Översiktsplan Nässjö stad nämner man att tillståndet för torvtäkt i Spexhultsjöns närhet inte ska förnyas vilket samt att inga nya tillstånd ges, på sikt kan
förbättra färgvärdet i sjön. Man nämner även viktigheten av att snarast få tillstånd en reservvattentäkt för Nässjö tätort.
KLIMATANPASSNING
På samtliga vattenverk i kommunen, förutom Malmbäcks och Nässjös vattenverk, har man
installerat UV-ljus som barriär mot bakterier och parasiter. På Vattenverket har man löst
det med andra tekniker med motsvarande effekt. Vattnet kloreras även svagt och kan vid
behov ökas. För att följa upp detta kontinuerligt tas vattenprover.
I Översiktsplanen 2012 nämner att kommunens läge sett ur klimatförändringsperspektivet
är förhållandevis gynnsamt. Man konstarera att ingen större påverkan kommer att ske.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 8 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Äng
Grundvatten
Äng VSO 1 (1996)
Söder om Torrsjö
Anneberg
Grundvatten
Anneberg VSO 1 (1996)
Storesjön
Storesjön
Ytvatten
Pågående ärende
192
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Söder om Torrsjö
Flisby-Dala
Grundvatten
Flisby VSO 1 (1996)
Storsjön
Storsjön
Ytvatten
?
Fredriksdal
Grundvatten
Fredriksdals VSO 1 (1996)
Mosseryd
Grimstorp-Västraby
Grundvatten
Grimstorps VSO 1 (1996)
Norr om Brunseryd
Malmbäck
Grundvatten
Malmbäcks VSO 1 (1996)
Spexhultasjön
Spexhultasjön
Ytvatten
Spexhultasjöns VSO 1 (1996)
Hammaryd-Holmagölen
Ormaryd-Holma
Grundvatten
Ormaryds VSO 1 (1996)
Öster om Bodafors
Sandsjöfors
Grundvatten
Sandsjöfors VSO 1 (1996)
Öster om Bodafors
Sjövik
Grundvatten
Sjöviks VSO 1 (1996)
Stensjön
Grundvatten
Stensjöns VSO 1 (1996)
193
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Sävsjö
Figur 9 Karta över Sävsjö kommun. Sjön Vallsjön samt grundvattenmagasinet Horveryd-Hjälmseryd är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Sävsjö kommun har en vikande trend i befolkningsutvecklingen. Sedan 2005 har befolkningen minskat med 145 personer till 10 844 år 2012. Sävsjö kommun har tagit ett långsiktigt strategiskt mål att till år 2020 ska befolkningen vara 11 400 invånare.
En beräkning av vattenbehovet baserat på antalet invånare år 2012 multiplicerat med 75
m3/år motsvarar en förbrukning på cirka 0,81 miljoner m3/år. I kommunen finns det sju
stycken vattenförsörjningsanläggningar. Den största av dessa är Vallsjöns vattentäkt som
förser cirka 5 500 abonnenter i Sävsjö tätort med dricksvatten. Den totala årliga medelförbrukningen på kommunens samtliga vattentäkter är cirka 0,68 miljoner m3/år
Cirka 76 procent av kommunens hushåll får sitt dricksvatten från allmänna vattenförsörjningsanläggningar medan 24 procent har enskild vattenförsörjning.
EXPLOATERING
I kommunens Översiktsplan 2012 föreslår man en förtätning av befintlig bebyggelsen samt
nybyggnation i anslutning till redan bebyggda områden som bästa alternativ vid exploatering. Man ser inga problem kopplade till vattenförsörjningen varken vid denna typ av exploatering eller om nya industrier skulle etablera sig i kommunen.
194
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens största vattentäkt är Vallsjön. Den är belägen öster om Sävsjö tätort och går
delvis in i Vetlanda kommun. Vattentäkten är en ytvattenresurs och har en förhållandevis
god tillgång på vatten av bra kvalitet. Vattentäkten har en maxkapacitet på uttaget med 2
880 m3/dygn. Den nuvarande medelvattenförbrukningen ligger på cirka 992 m3/dygn.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Huvudvattentäkten har i dagsläget ingen reservvattentäkt. En viss risk föreligger att Vallsjön påverkas av läckage av näringsämnen från jordbruksmarker runt sjön. Även skogsbrukets näringsläckage kan orsaka övergödningen i sjön.
I södra delen av sjön passerar väg 127 rakt igenom vattenskyddsområdet. Här passerar en
stor mängd tung trafik alldeles i sjöns närhet. Vid en olycka kan vattnet förorenas och problem med vattnets kvalitet kan uppstå.
RESERVVATTEN
De fyra största vattentäkterna i kommunen saknar reservvatten medan de 3 minsta förses
med reservvatten från tankbilar. En strategi är framtagen för att lösa problemet med reservvatten för Sävsjö som baseras på grundvatten från Landsbro vattentäkt.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
I Risk- och såbarhetsanalys för Sävsjö kommun 2011 går man igenom ett antal scenarior
som kan orsaka problem för vattenförsörjning. Det är framför allt olyckor med transporeter med farligt gods som kan förorena ytvattentäkterna i kommunen.
Kommunen är medlem i Vattenråden för Emån och Lagan. Vattenråden är det regionala
och lokala forumet där berörda aktörer kan mötas och diskutera sig fram till gemensamma
Lösningar runt de problem som kan uppstå i de olika vattenfrågorna.
KLIMATANPASSNING
Samtliga av kommunens vattenverk har installerat UV-filter för hygienisering av råvattnet.
Problematiken med förhöjd temperatur och eventuell förhöjd risk för smittoämnen i vattnet från ytvattentäkten Vallsjön kommer man ifrån när vattnet tas ifrån grundvattentäkten
Landsbro.
195
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 9 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
S om Allsarpasjön
Starhult
Grundvatten
Saknas
Klockebo-Åkerslund
Hultagård
Grundvatten
Hultagårds VSO 1 (1973)
Hultsjö
Grundvatten
Saknas
Allgunnen
Allgunnen
Ytvatten
Allgunnens VSO 1(1998)
Vallsjön
Vallsjön
Ytvatten
Vallsjöns VSO 1(Pågående
ärende)
Ärnanäsasjön
Ärnanäsasjön
Ytvatten
Ärnanäsasjön VSO (Pågående
ärende)
Horveryd-Hjälmseryd
Sunnerby
Grundvatten
Vrigstad VSO 1 (1979)
196
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Tranås
Figur 10 Karta över Tranås kommun. Sjön Sommen, vattendraget Svartån samt grundvattenmagasinen
Göberga-Brickarp och Lugnet-Seglarvik är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga.
Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
DRICKSVATTENBEHOV OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING
Tranås befolkningsutveckling har en positiv trend. Befolkningen i kommunen har sedan år
2005 ökat med 380 personer till 18 145 år 2012. Tranås kommun har som övergripande
målsättning att befolkningen ska öka från dagens cirka 18 000 till att år 2025 nå 20 000.
En beräkning (invånarantalet multiplicerat med 75 m3/år) av vattenbehovet i kommunen
med befolkningsmängden från år 2012 motsvarar ett teoretiskt behov av 1,36 miljoner
m3/år. Kommunens största och viktigaste dricksvattenanläggning baseras på en inducerad
infiltrationsanläggning i Scoutvik. Det finns även några grundvattenverk men dessa kommer efterhand att tas ur drift och ersättas med vatten genom överföringsledningar från
Tranås vattenverk.
EXPLOATERING
Tranås centralort föreslås växa i söder och i öster i en fortsättning av Hätte, Norraby
och Tostås/Fröafall. Även en förtätning av de centrala delarna av Tranås förväntas genomföras. Även en utbyggnad av industriområdena Hubbarp och Höganlofts samt i mindre
omfattning även på Hjälmaryd.
197
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Tranås kommuns huvudvattentäkt är Scoutvik. Scoutvik är en inducerad infiltrationsanläggning med en dimensionerad kapacitet på 2,62 miljoner m3/år. Ytvatten från Sommen
används vid induceringen av grundvattenresursen. Vattentäkten försörjer cirka 16 000 personer samt en del industrier.
RESERVVATTEN
Som reservvattentäkt används idag före detta råvattentäkten i Sommen samt man kommer
även att behålla grundvattentäkterna i Finnanäs och Sommens samhälle som reservvattentäkter.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Scoutviks vattentäktsområde omfattas av ett vattenskyddsområde. Gränserna för vattenskyddsområdet bedöms vara rätt geografiskt avgränsade och skyddsområdets bestämmelser
relevanta. Det som bedöms vara den största risken för huvudvattentäkten är trycket från
den ökade bebyggelsen och verksamheter. Även läckage från förorenade områden kan ses
som en riskorsak, framför allt vid ett förändrat klimat med mer extrema vädersituationer så
som till exempel skyfall.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
Tranås kommun har år 2011 antagit en Risk- och sårbarhetsanalys där man identifierar de
risker och händelser som kan vålla skador och problem i kommunen. Vad gäller vattenresurser och vattenförsörjning är det framför allt trafiken med farligt gods på väg och järnväg
och olyckor i samband med detta som kan utgöra risk för förorening av vattenresurserna.
Man har även identifierat problem i samband med översvämningar, förhöjda flöden i vattendrag, läckage från förorenade områden samt stormar som potentiella riskområden.
Kommunen jobbar även med ett dokument som heter Vattenrisk där man huvudsakligen
belyser risker och hot gällande kommunalteknisk försörjning, med tyngdpunkt på vattenförsörjning. Analysen är begränsad till anläggningar för vilka kommunen är huvudman och
till de risker som innebär att den kommunaltekniska försörjningen allvarligt begränsas eller
upphör.
KLIMATANPASSNING
Tranås har inte någon uttalad plan för att möta klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna eller anläggningar för vattenförsörjning. I kommunens översiktsplan som antogs
år 2011 nämns inget om de förväntade problem ett förändrat klimat kan innebära.
198
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
KOMMUNENS VATTENTÄKTER
Tabell 10 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Uddarp-Vippersjö
Gripenbergs
Grundvatten
Finnanäs VSO 1 och 2
Linderås
Grundvatten
Linderås VSO 1
Lugnet-Seglarvik
Scoutvik
Grundvatten m
konstgjord infilt.
Scoutviks VSO 1 och 2
Sommen
Scoutvik ytvatten
Ytvatten
Scoutviks VSO 1 och 2
Väster om Sommen
Sommens
Grundvatten
Sommens VSO
199
1 och 2
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Vaggeryd
Figur 11 Karta över Vaggeryds kommun. Vattendraget Lagan samt grundvattenmagasinen Vaggeryd-Taberg
och Värnamo-Ekeryd är de vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de
aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Vaggeryd befolkningsutveckling har en positiv trend. Befolkningen i kommunen har sedan
år 2005 ökat med 483 personer till 13 148 år 2012.
EXPLOATERING
I kommunens nordvästra hörn ligger orten Bondstorp. Här har befolkningen fördubblats
och det finns även planer på att anlägga en vildmarkscamping. Ett känt kapacitetsproblem
finns men planering med hänsyn till detta pågår och kommunen anser att man kan lösa
problemet.
Ett nytt industriområde i norr som gränsar mot Jönköpings kommun planeras, Södra Stigamo. Ett samarbete med Jönköpings kommun om bland annat vattenförsörjningen pågår
och det mest troliga är att man ansluter området till Vättervatten.
HUVUDVATTENTÄKT
Kommunens största vattentäkt är Vaggeryds vattentäkt som är en grundvattentäkt och är
belägen på sand- och grusförekomsten Värnamo-Ekeryd. Förekomsten har en god kapacitet men vattenkvaliteten är mindre bra. Generellt finns det problem med mangan och järn
200
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
i vattnet och det förekommer även bekämpningsmedel i förekomsten varvid dispens till år
2021 finns. År 2012 var det totala uttaget av vatten från täkten 0,47 miljoner m3/år och det
var 4 919 personer anslutna.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
En av de största hotbilderna mot huvudvattentäkten är E4:ans sträckning, nord-sydlig genom kommunen, och rakt över grundvattenområdet Värnamo-Ekeryd. Även järnvägen
mellan Värnamo och Jönköping samt Vaggeryd och Nässjö har sin dragning över förekomsten. Det finns även 266 registrerade förorenade områden inom förekomsten.
RESERVVATTEN
Vaggeryds kommun har ingen direkt reservvattenförsörjning utan de ordinarie vattentäkterna fungerar även som reservvattentäkter. Kommunen har för avsikt att upprätta en Vatten- och avloppsplan. I den kommer man att redogöra för hur framtida lösningar kan
komma att se ut.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
Kommunen har upprättat en Plan för räddningsinsats i Vaggeryds kommun. I den beskriver man de ansvarsförhållanden som vid olika typer av olyckor.
KLIMATANPASSNING
Kommunen kommer att inleda ett arbete med en Vatten- och avloppsplan i vilken
en risk- och sårbarhetsanalys kommer att tas med. Till exempel kommer kommunen att
undersöka hur miljöfarlig verksamhet skulle påverka vattnet vid en översvämning.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 11 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på,
typ av förekomst samt vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
-
Bondstorp
Grundvatten
-
Hagafors
Grundvatten/jord
Väster om L. Fälthemmet
Hok
Grundvatten
Hoks VSO 1
Värnamo-Ekeryd
Skillingaryd
Grundvatten
Skillingaryds VSO 1 och 2
Hemmershult-Hok
Svenarum
Grundvatten
Värnamo-Ekeryd
Vaggeryd
Grundvatten
201
Vattenskyddsområde
Hjortsjöns VSO 1 och 3
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Vetlanda
Figur 12 Karta över Vetlanda kommun. Vattendraget Emån samt grundvattenmagasinet Kristinelund är de
vattenresurser inom kommunen som anses regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena. Pilen i kartan pekar mot grundvattenmagasinet Kristinelund.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Vetlanda befolkningsutveckling har en enligt SCB vikande trend. Befolkningen i kommunen har sedan år 2005 minskat med 162 personer till 26 297 år 2012. Enligt Regionförbundet i Jönköpings län ser man en positiv befolkningsutveckling framtill år 2025. Befolkningsprognosen för Vetlanda kommun visar på en ökning med 310 personer.
En beräkning (invånarantalet multiplicerat med 75 m3/år) av vattenbehovet i kommunen
med befolkningsmängden från år 2012 motsvarar ett teoretiskt behov av 1,96 miljoner
m3/år. Kommunens största och viktigaste dricksvattenanläggning baseras på en inducerad
infiltrationsanläggning i Vetlanda, Upplanda vattenverk, där vatten tas från sjön Grumlan
EXPLOATERING
För Vetlanda tätort har man i Översiktsplanen från år 2010 pekat på framförallt två områden som är mest intressant att utveckla som bostadsområden, Himlabackarna och Västra
Kråkegården. Båda dessa ligger i anslutning till tätorten och med möjligheter att koppla på
redan befintlig infrastruktur för vattenförsörjning. I den antagna Centrumplanen för Vetlanda ser man också möjligheter att förtäta bebyggelsen i det område planen pekat ut. I öv-
202
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
rigt har Vetlanda kommun ambitionen att kunna erbjuda attraktiv mark för bostadsbyggande i hela kommunen.
HUVUDVATTENTÄKT
Vetlanda kommuns huvudvattentäkt är Upplanda. Upplanda är en inducerad infiltrationsanläggning med en dimensionerad kapacitet på cirka 2,63 miljoner m3/år. Ytvatten från
Grumlan används vid induceringen av grundvattenresursen. Vattentäkten försörjer cirka 14
000 personer samt en del industrier.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Både riksväg 125 och riksväg 47 passerar i vattentäktens närområde. En olycka skulle
kunna få stora konsekvenser för vattenkvaliten, både på grundvattenförekomsten och på
Grumlan vars vatten induceras på grundvattenförekomsten. Längre perioder med torka kan
innebära att vattennivån sjunker under den gräns som är satt för vattenuttag och då innebär
det att induceringen inte kan genomföras. Enligt de klimatscenarior som är framtagna för
Jönköpings län kommer förväntade torkperioder att bli längre än de är idag, vilket innebär
att problemet kommer att bli större i framtiden.
RESERVVATTEN
Lindåsasjön, några kilometer sydost om Vetlanda, fungerar som reservvattentäkt för Vetlanda. Ytvattentäkten har ett vattenskyddsområde som beslutades under år 2009.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
Vetlanda kommun har tillsammans med Nässjö kommun och Höglandets Räddningstjänstförbund tagit fram styrdokument för att hantera beredskapen vid olyckor och extra ordinära händelser.
KLIMATANPASSNING
I kommunens översiktsplan tar man upp riskerna med ett förändrat klimat. Kommunen
har utsett en kontaktperson till att ingå i Länsstyrelsens nätverk av för klimatanpassning.
Genom detta kommer man att internt på kommunen verka för att klimatanpassningsfrågan
lyfts.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 12 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
-
Bäckaby
Grundvatten
Bäckabys VSO 1 (1996)
Bäckabys VSO 2 (2009)
-
Farstorp
Grundvatten
Farstorps VSO 1 (1997)
Rösa-Sandskog
Holsby
Grundvatten
Holsbybrunns VSO 1(1996)
-
Hultanäs
Grundvatten
Hultanäs VSO 1 (1977)
Muggeboda
Korsberga
Grundvatten
Korsbergas VSO 1 (1996)
Korsbergas VSO 2 (2009)
-
Kvillsfors
Grundvatten
203
Kvillsfors VSO 1 (1977)
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Kvillsfors VSO 2 (2011)
Kristinelund
Landsbro
Grundvatten
Landsbros VSO 1 (1975)
-
Näshult
Grundvatten
Näshults VSO 1(1997)
Näshults VSO 2 (2011)
-
Nye
Grundvatten
Nyes VSO 1 (1996)
Bockamossen
Ramkvilla
Grundvatten
Böla-Storegården
Skede
Grundvatten
Skedes VSO 1 (1977)
Gettinge
Upplanda
Grundvatten
Upplandas VSO 1 (1996)
Örken
Örken
Ytvatten
Örkens VSO 1 (1977)
Söder om Rödjenäs
Björköby
Yt- och grundvatten
Björköbys VSO 1 (2009)
Lindåsasjön
Ytvatten
Lindåsasjöns VSO 1 (2009)
Nyes VSO 2 (2009)
Ramkvillas VSO 1 (1996)
Ramkvillas VSO 2 (2009)
Upplandas VSO 2 (2009)
Nömmen
Lindåsasjön
204
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
Värnamo
Figur 13 Karta över Värnamo kommun. Sjön Bolmen, Hindsen och Vidöstern, vattendraget Lagan samt grundvattenmagasinen Bergaåsen-Trotteslöv och Värnamo-Ekeryd är de vattenresurser inom kommunen som anses
regionalt viktiga. Kartan visar även de aktuella vattenskyddsområdena.
BEFOLKNINGSUTVECKLING OCH DRICKSVATTENBEHOV
Värnamo kommun har en positiv befolkningsutveckling. Befolkningsmängden har sedan år
2005 ökat med 312 personer och är år 2012 33 012 personer. Kommunen ser i sin framtagna befolkningsprognos en positiv utveckling, fram till år 2020 där man har en förväntad
befolkningsmängd på 33 574 invånare.
EXPLOATERING
Generellt för Värnamo kommun kan man säga att det i själva verket bara är Värnamo samhälle som haft en egentlig expansion under de senaste 20 åren. I Värnamo tätort har stadsbebyggelsen under de senare åren expanderat, främst då det gäller villaområden i stadens
västra delar, men också med avseende på industrimark. I fördjupningsdelen av Översiktsplanen över Värnamo pekar man ut exploateringsområden för bostadsområden runt hela
tätorten, med en dragning åt de sjönära lägena i söder. För verksamhetsområden är det
framförallt i de östra delarna, Bredastensområdet, som exploatering ska ske. Det finns även
en antagen policy för kommunal utbyggnad av vatten och avlopp i området kallat Nordväst
Hindsen. I denna går man igenom problemen med exploatering av detta område.
205
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
HUVUDVATTENTÄKT
Ljusseveka vattentäkt som har stor kapacitet försörjer cirka 18 500 av kommunens invånare
med dricksvatten. Behovet av en reservvattentäkt har länge varit akut. En råvattenledning
har fått byggas från Hindsen till Ljusseveka. Detta vattenverk är byggt för grundvatten men
eftersom Hindsen är en källsjö håller ändå detta sjövatten en sådan hög kvalitet att beredning i vattenverket ändå är möjlig.
RISKER OCH HOT MOT HUVUDVATTENTÄKT
Huvudvattentäkten Ljusseveka är placerad på grundvattenområdet Värnamo-Ekeryd. På
förekomsten överskrids gränsvärdet för bekämpningsmedel och det är inte förrän till år
2021 som god kemisk status kan uppnås.
Påverkansanalysen över förorenade områden från maj år 2013 visar att risken för påverkan
från mänskliga aktiviteter är stor varför vattenkvaliteten bedöms riskera att inte uppnå god
status år 2021. Det finns 266 förorenade områden inom förekomsten som kan utgöra en
risk för att förorena grundvattnet.
Då delar av grundvattenområdet ligger under Värnamo samhälle finns en risk för föroreningar på grunda av mänsklig påverkan. Både E4:an och järnvägen mellan Värnamo och
Jönköping/Vaggeryd har sin sträckning över området.
RESERVVATTEN
För att täcka ett visst behov av vatten till Ljusseveka vattentäkt har en råvattenledning anlagts från sjön Hindsen. Vattnet håller tillräcklig hög kvalitet för att användas som dricksvatten.
Tekniska kontoret har försökt att hitta ny grundvattentäkt norr om Värnamo men hittills
har man inte lyckats att hitta lägen med tillräckligt stora uttagsmöjligheter. Arbetet att hitta
ny grundvattentäkt för Värnamo fortsätter år 2014.
För att trygga vattenförsörjningen i tätorterna i de västra delarna av kommunen kommer en
överföringsledning att tas i bruk. I samband med detta planerar man även för att trygga reservvattenförsörjningen inom detta område.
BEREDSKAP VID OLYCKOR OCH NATURKATASTROFER
Värnamo kommun har tagit fram en handlingsplan för skydd och beredskap. Detta handlingsprogram innehåller program för förebyggande, kommunens interna skydd, vardagshändelser samt krisberedskap för extraordinära händelser som kan leda till svåra påfrestningar för Värnamo kommun.
KLIMATANPASSNING
I Handlingsprogram Skydd och beredskap tar man upp klimatförändringar som en extraordinär händelse. Klimatet i Sverige håller på att förändras med större risker för naturrelaterade olyckor. Årligen inträffar översvämningar och stormar som skadar flertalet fastigheter
och kommunikationsleder. Klimatförändringarna ökar risken för att en extraordinär händelse ska inträffa i kommunen. Stormarna kan bli fler och större vilket kan leda till elav-
206
Bilaga A – Översikt dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner
brott, teleavbrott, översvämningar med mera. I samband med detta kan det även bli problem med vattenförsörjningen.
Kommunen har utsett en kontaktperson till att ingå i Länsstyrelsens nätverk av för klimatanpassning. Genom detta kommer man att verka för att klimatanpassningsfrågan lyfts inom
kommunen.
KOMMUNENS VATTENTÄKTER OCH VATTENSKYDDSOMRÅDEN
Tabell 13 Tabellen visar vattentäkter, vilken vattenförekomst den ligger på, typ av förekomst samt
vattenskyddsområde.
Namn
vattenförekomst
Vattentäkt
Typ av förekomst
Vattenskyddsområde
Flåren-Hindsen
Bor
Grundvatten
Bors VSO 1 (1983)
Bolmen-Flymossen
Bredaryd
Grundvatten
Bredaryds VSO 1 (1984)
-
Dannäs
Grundvatten
Dannäs VSO 1 (1980)
Norr om Torskinge
Forsheda
Grundvatten
Forsheda VSO 1 (1983)
Uggelkull
Gällaryd
Grundvatten
Gällaryds VSO 1 (1991)
RydbersmosseKnaggabo
Horda
Grundvatten
Horda VSO 1(2011)
S. om Herrestadssjön
Kärda
Grundvatten
Kärdas VSO 1 (1983)
-
Lanna
Grundvatten
Lanna VSO 1 (1980)
-
Ohs
Grundvatten
Ohs VSO 1 (1991)
Stallagård
Rydaholm
Grundvatten
Rydaholms VSO 1 (1978)
Värnamo-Bondstorp
Värnamo/
Grundvatten
Ljussevekas VSO 1 (1996)
Horda VSO 2 (1996)
Ljusseveka
Ljussevekas VSO 2 (1968)
207
Bilaga B – Kartor
Bilaga B – Kartor
Grundvattentillgångar i Jönköpings län
208
Bilaga B – Kartor
Grundvattentillgångar - urval 30 000 personer
209
Bilaga B – Kartor
Större vattenresurser i Jönköpings län – urval 1
210
Bilaga B – Kartor
Regionalt viktiga vattenresurser i Jönköpings län
– urval 2
211
Bilaga B – Kartor
Rekommenderade vägar för farligt gods
212
Bilaga B – Kartor
Potentiellt förorenade områden
213
Meddelande nr 2010:xx
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
2
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
 Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Meddelande nr 20År:rapportnummer
3
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Meddelande
nummer 2014:rapportnummer
Referens
Tomas Ekelund, Utvecklingsavdelningen
Månad då rapporten trycktes, 20År
Webbplats
www.lansstyrelsen.se/jonkoping
Fotografier
Fotografens namn
Kartmaterial
Medgivandetexter hittar du på INSIDAN
ISSN
1101-9425
ISRN
LSTY-F-M—14/rapportnummer--SE
Upplaga
antal exemplar.
Tryckt på
Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2014
Miljö och återvinning
Rapporten är tryckt på miljömärkt papper
 Länsstyrelsen i Jönköpings län 2014
4
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Förord
Kommer senare!
5
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Innehållsförteckning
Förord ..................................................................................................................................................... 5
1
Sammanfattning ...................................................................................................................... 11
2
Inledning ................................................................................................................................... 12
2.1
Syfte ............................................................................................................................................ 12
2.2
Uppdraget ................................................................................................................................ 12
2.3
Fortsatt arbete .......................................................................................................................... 12
2.3.1
Fortsatt arbete hos Länsstyrelsen ............................................................................... 12
2.3.2
Fortsatt arbete hos kommuner................................................................................... 13
2.4
Revidering av vattenförsörjningsplanen .............................................................................. 13
3
Bakgrund - Lagstiftning, direktiv och ansvar ....................................................................... 14
3.1
EU:s lagstiftning ......................................................................................................................... 14
3.2
Svensk lagstiftning .................................................................................................................... 14
3.2.1
Lag om allmänna vattentjänster ............................................................................... 14
3.2.2
Livsmedelslagen ........................................................................................................... 14
3.2.3
Miljökvalitetsmål ............................................................................................................ 14
3.2.4
EU:s ramdirektiv för vatten och vattenförvaltningsarbetet ................................... 15
3.2.5
Vattenförsörjning i fysisk planering ............................................................................ 16
3.2.6
Riksintresse för dricksvattenanläggningar ................................................................ 16
3.2.7
Regelverk för risk och beredskap .............................................................................. 16
4
Genomförande ........................................................................................................................ 18
4.1
Omfattning och avgränsningar ............................................................................................ 18
4.2
Projektorganisation .................................................................................................................. 18
4.3
Projektmöten ............................................................................................................................ 18
4.4
Underlagsmaterial ................................................................................................................... 19
4.4.1
Datainsamling från kommuner .................................................................................. 19
4.4.2
Framtagen data om vattenresurserna ..................................................................... 21
4.5
Övrig datainsamling ................................................................................................................ 21
4.6
Arbetsmetodik för identifiering av regionalt viktiga dricksvattenresurser ...................... 21
4.6.1
Urval 1 ............................................................................................................................. 21
4.6.1.1 Sjöar och vattendrag ............................................................................................. 22
4.6.1.2 Grundvatten ............................................................................................................. 22
4.6.2
Urval 2 – Workshop ....................................................................................................... 23
4.7
Remiss......................................................................................................................................... 24
5
Större vattenresurser i Jönköpings län ................................................................................... 25
5.1
Stora grundvattenresurser – Urval 1 ...................................................................................... 25
5.2
Sjöar – urval 1 ............................................................................................................................ 27
5.3
Vattendrag – urval 1 ............................................................................................................... 27
6
Regionalt viktiga dricksvattenresurser i Jönköpings län – urval 2 ...................................... 28
6.1
Grundvattenresurser................................................................................................................ 29
6.1.1
Aneby-Knutstorp, SE640914-144407 ........................................................................... 29
6.1.1.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 30
6.1.1.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 30
6.1.1.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 31
6.1.1.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 31
6.1.2
Bergaåsen, Trotteslöv, SE631660-139044 .................................................................. 32
6
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.2.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 33
6.1.2.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 33
6.1.2.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 33
6.1.2.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 34
6.1.3
Bottnaryd, SE640038-138319 ....................................................................................... 34
6.1.3.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 35
6.1.3.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 35
6.1.3.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 36
6.1.3.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 36
6.1.4
Bottnaryd-Tunarp, SE641803-138494.......................................................................... 36
6.1.4.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 37
6.1.4.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 37
6.1.4.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 38
6.1.4.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 38
6.1.5
Soåsen Eksjö V, SE639416-144848 och Eksjö V, SE639357-144767 ......................... 39
6.1.5.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 40
6.1.5.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 40
6.1.5.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 41
6.1.5.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 41
6.1.6
Gislaved-Alabo, SE635951-136632 ............................................................................. 42
6.1.6.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 43
6.1.6.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 43
6.1.6.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 44
6.1.6.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 44
6.1.7
Göberga-Brickarp, SE643594-144189 ........................................................................ 45
6.1.7.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 46
6.1.7.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 47
6.1.7.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 47
6.1.7.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 47
6.1.8
Horveryd-Hjälmseryd, SE635852-141933.................................................................... 47
6.1.8.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 48
6.1.8.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 48
6.1.8.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 49
6.1.8.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 49
6.1.9
Hökensås, SE643934-139880 ........................................................................................ 49
6.1.9.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 50
6.1.9.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 50
6.1.9.3 Kvantitet och grundvattenbildning...................................................................... 51
6.1.9.4 Vattenskydd ............................................................................................................. 51
6.1.10
Kristinelund, SE640914-144407 ..................................................................................... 51
6.1.10.1 Yta och markanvändning .................................................................................... 52
6.1.10.2 Kvalitet och hot ...................................................................................................... 52
6.1.10.3 Kvantitet och grundvattenbildning .................................................................... 52
6.1.10.4 Vattenskydd ........................................................................................................... 52
6.1.11
Lugnet-Seglarvik, SE643417-145482 ........................................................................... 53
6.1.11.1 Yta och markanvändning .................................................................................... 53
6.1.11.2 Kvalitet och hot ...................................................................................................... 54
6.1.11.3 Kvantitet och grundvattenbildning .................................................................... 54
6.1.11.4 Vattenskydd ........................................................................................................... 54
6.1.12
Norrahammar-Taberg, SE639726-139899 ................................................................. 54
6.1.12.1 Yta och markanvändning .................................................................................... 55
7
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.12.2 Kvalitet och hot ...................................................................................................... 55
6.1.12.3 Kvantitet och grundvattenbildning .................................................................... 55
6.1.12.4 Vattenskydd ........................................................................................................... 56
6.1.13
Vaggeryd-Taberg, SE638548-140120......................................................................... 56
6.1.13.1 Yta och markanvändning .................................................................................... 57
6.1.13.2 Kvalitet och uttag .................................................................................................. 57
6.1.13.3 Kvantitet och grundvattenbildning .................................................................... 57
6.1.13.4 Vattenskydd ........................................................................................................... 57
6.1.14
Värnamo-Ekeryd, SE636264-139799........................................................................... 58
6.1.14.1 Yta och markanvändning .................................................................................... 59
6.1.14.2 Kvalitet och hot ...................................................................................................... 59
6.1.14.3 Kvantitet och grundvattenbildning .................................................................... 59
6.1.14.4 Vattenskydd ........................................................................................................... 60
6.2
Sjöar ............................................................................................................................................ 61
6.2.1
Assjön, SE640923-145019 .............................................................................................. 61
6.2.1.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 62
6.2.1.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 63
6.2.1.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 64
6.2.2
Bolmen, SE629511-136866 ........................................................................................... 64
6.2.2.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 66
6.2.2.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 66
6.2.2.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 67
6.2.3
Hindsen, SE634580-139854........................................................................................... 68
6.2.3.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 70
6.2.3.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 70
6.2.3.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 71
6.2.4
Västra Lägern, SE641225-145772................................................................................ 72
6.2.4.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 73
6.2.4.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 73
6.2.4.3 Vattenskydd ............................................................................................................. 75
6.2.5
Sommen, SE644727-145497 ......................................................................................... 75
6.2.5.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 77
6.2.5.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 77
6.2.5.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 78
6.2.6
Södra Vixen, SE639017-144472 ................................................................................... 78
6.2.6.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 79
6.2.6.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 80
6.2.6.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 81
6.2.7
Vallsjön, SE636887-143795 ........................................................................................... 81
6.2.7.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 83
6.2.7.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 83
6.2.7.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 84
6.2.8
Vidöstern, SE631841-138929 ........................................................................................ 84
6.2.8.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 85
6.2.8.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 86
6.2.8.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 87
6.2.9
Vättern, SE646703-142522 ........................................................................................... 88
6.2.9.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 90
6.2.9.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 90
6.2.9.3 Vatten- och områdesskydd................................................................................... 93
6.3
Vattendrag ............................................................................................................................... 93
8
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.3.1
Emån ............................................................................................................................... 94
6.3.1.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 96
6.3.1.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 96
6.3.1.3 Vattenskydd ............................................................................................................. 96
6.3.2
Lagan ............................................................................................................................. 97
6.3.2.1 Yta och markanvändning ..................................................................................... 98
6.3.2.2 Kvalitet och hot ....................................................................................................... 98
6.3.2.3 Vattenskydd ............................................................................................................. 99
6.3.3
Nissan .............................................................................................................................. 99
6.3.3.1 Yta och markanvändning ................................................................................... 101
6.3.3.2 Kvalitet och hot ..................................................................................................... 101
6.3.3.3 Vattenskydd ........................................................................................................... 102
6.3.4
Svartån ......................................................................................................................... 102
6.3.4.1 Yta och markanvändning ................................................................................... 103
6.3.4.2 Kvalitet och hot ..................................................................................................... 104
6.3.4.3 Vattenskydd ........................................................................................................... 104
7
Jönköpings län ....................................................................................................................... 105
7.1
Geologi – Berggrund ............................................................................................................. 105
7.2
Geologi – Jordarter ............................................................................................................... 108
7.3
Geohydrologi ......................................................................................................................... 112
7.3.1
Grundvatten ................................................................................................................ 112
7.3.2
Ytvatten ........................................................................................................................ 118
8
Dricksvattenförsörjning i Jönköpings län............................................................................. 123
8.1
Vattenbehov .......................................................................................................................... 123
8.1.1
Vattenbehov i Jönköpings län ................................................................................. 123
8.2
Allmänt eller enskilt vatten ................................................................................................... 124
8.3
Vattenresursernas naturgivna förutsättningar .................................................................. 125
8.4
Befolkningsutveckling och framtida vattenbehov .......................................................... 125
8.5
Reservvattenförsörjning ........................................................................................................ 126
9
Dricksvattenförsörjning i Jönköpings läns närområde....................................................... 127
9.1
Östergötland........................................................................................................................... 127
9.2
Kalmar ...................................................................................................................................... 128
9.3
Kronoberg ............................................................................................................................... 128
9.4
Halland .................................................................................................................................... 129
9.5
Västra Götaland .................................................................................................................... 129
10
Påverkan och potentiella hot ............................................................................................... 131
10.1
Samhälle och boende ........................................................................................................ 131
10.2
Väg och järnväg .................................................................................................................. 131
10.3
Jord- och skogsbruk ............................................................................................................. 132
10.4
Förorenade områden .......................................................................................................... 132
10.5
Materialtäkter – sand, grus och berg ............................................................................... 133
10.5.1
Materialförsörjningsplan ............................................................................................ 134
10.6
Vattenverksamhet ................................................................................................................ 134
10.7
Miljöfarlig verksamhet .......................................................................................................... 134
10.8
Brunifiering ............................................................................................................................. 134
11
Vattenskydd ........................................................................................................................... 136
11.1
Bakgrund ................................................................................................................................ 136
11.2
Arbetet med vattenskyddsområden ................................................................................ 136
11.3
Vättern ................................................................................................................................... 141
12
Vattenförsörjning i ett förändrat klimat ................................................................................ 143
12.1
Så förändras klimatet i Jönköpings län ............................................................................. 143
9
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
12.1.1
Temperatur .................................................................................................................. 143
12.1.2
Nederbörd ................................................................................................................... 147
12.1.2.1 perioder med nederbörd ................................................................................... 151
12.1.2.2 PERIODER UTAN NEDERBÖRD ............................................................................. 152
12.1.2.3 FRAMTIDA EXTREMREGN ..................................................................................... 154
12.1.2.4 Extrema vindar ..................................................................................................... 157
12.1.2.5 AVDUNSTNING ...................................................................................................... 158
12.2
Grundvattenbildning i ett förändrat klimat ..................................................................... 159
12.3
Grundvattenkvalitet ............................................................................................................. 161
12.4
Ytvattenkvalitet ..................................................................................................................... 162
13
Bristområden .......................................................................................................................... 164
14
Definitioner och förklaringar ................................................................................................. 165
15
Referenser ............................................................................................................................... 169
Bilaga A – Översikt av dricksvattenförsörjning Jönköpings län kommuner
Bilaga B – Kartor
10
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
1 Sammanfattning
Kommer senare!
11
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
2 Inledning
2.1 Syfte
Huvudsyftet med projektet är att ta fram en regional vattenförsörjningsplan som ska belysa
regionalt betydelsefulla vattenresurser för nutida och framtida dricksvattenförsörjning så att
dessa bevaras för långsiktigt och hållbart nyttjande. Planen ska omfatta både yt- och grundvatten och konstgjort grundvatten. Den ska lyfta fram eventuella framtida bristområden.
Vattenförsörjningsplanen ska utgöra en kartläggning av vattenresurserna och därmed de fysiska förutsättningarna för vattenförsörjning i Jönköpings län.
Planens syfte är även att fungera som underlag och stöd för fördjupade analyser på lokal
nivå samt som planeringsunderlag för Länsstyrelsen och kommunerna. En regional plan
ska kunna ge länets kommuner en gemensam bild och randvillkor till de kommunala planerna. Arbetet med att ta fram en regional plan ska även fungera som underlag och stimulera kommunerna att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner.
Dessutom ska planen stärka länets förmåga att hantera krissituationer kopplade till hot mot
dricksvattenförsörjningen. Genom att peka ut de viktigaste regionala vattenresurserna
skapas ett stöd som kan användas som strategiskt underlag vid uppkomna kriser kopplat till
vattenförsörjning.
2.2 Uppdraget
Länsstyrelsen i Jönköpings län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan i sammarbete med länets kommuner och experter från Länsstyrelsen. Arbetet har pågått under åren
2013 och 2014.
2.3 Fortsatt arbete
Den regionala vattenförsörjningsplanen utgör en kartläggning av vattenresurserna, både ytoch grundvatten, och därmed de fysiska förutsättningarna för vattenförsörjning i Jönköpings län. I nästa skede åligger det kommunerna att arbeta fram kommunala vattenförsörjningsplaner vilka med fördel även kan kombineras med en motsvarande plan för hur avloppsfrågor ska hanteras.
2.3.1 Fortsatt arbete hos Länsstyrelsen
Länsstyrelsen kommer i sitt fortsatta arbete som tillsynsmyndighet och remissinstans att
verka för att den regionala vattenförsörjningsplanen tillsammans med kommande kommunala vattenförsörjningsplaner blir ett viktigt underlag i samhällsplaneringen på alla nivåer.
Vår förhoppning är att arbetet med att skydda de regionalt viktiga vattenresurserna bland
annat kommer att beaktas i samband med översiktsplanering, prövning enligt miljöbalken
och revidering/beslut av vattenskyddsområden. I arbetet med vattenskyddsområden kom-
12
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
mer den regional vattenförsörjningsplan användas som ett prioriteringsverktyg för att långsiktigt säkerställa skyddet för dessa.
2.3.2 Fortsatt arbete hos kommuner
I kommunernas fortsatta arbete behöver de, utifrån den regionala vattenförsörjningsplanen,
arbeta fram lokala vattenförsörjningsplaner som är mer detaljerade och även beskriver de
tekniska anläggningarna samt utgår från kommunens förutsättningar. Riktlinjer och förslag
för att ta fram kommunala vattenförsörjningsplaner har utarbetats av Västra Götalands län
(Wikström, 2006) och av SGU (rapport 2009.).
2.4 Revidering av vattenförsörjningsplanen
Länsstyrelsen har en viktig roll med att förse kommunerna med aktuellt planeringsunderlag
för den fysiska planeringen. Den regionala vattenförsörjningsplanen för Jönköpings län är
ett första steg mot ett gemensamt underlag för dricksvattenförsörjningen. Efter det att länets kommuner har utarbetat kommunala vattenförsörjningsplaner som är grundade på lokala förutsättningar, bör den regionala planen uppdateras. Även andra avgörande förändringar som infrastruktur eller klimatförändringarnas konsekvenser kan ligga till grund för en
uppdatering. En uppdatering bör ske inom 5-7 år men beror delvis på kommunernas fortsatta arbete och större infrastrukturförändringar.
13
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
3 Bakgrund
- Lagstiftning, direktiv och ansvar
Det finns ett antal olika krav och förutsättningar gällande planering av mark och vatten
samt skydd av vattentillgångar som presenteras i olika regelverk och miljökvalitetsmål.
Dricksvattenförsörjning omfattar vatten i flera olika led från råvattnet vid vattenresursen
via distributionsledning fram till konsumentens dricksvatten. Vatten i dricksvattenförsörjningens olika led omfattas av olika lagkrav, regelverk och riktlinjer vilket medför att det är
olika myndigheter som ansvarar för att dessa uppfylls.
3.1 EU:s lagstiftning
Eftersom Sverige är med i EU har lagstiftningen som berör dricksvatten sin grund i olika
EG-direktiv. Livsmedelsverkets arbete inom dricksvattenområdet styrs främst av Dricksvattendirektivet (Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/83), och Naturvårdsverkets
arbete med vattenskydd styrs främst av Ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och
Rådets direktiv 2000/60).
3.2 Svensk lagstiftning
I nedanstående texter presenteras det svenska regelverk som berör planering av vattentillgångar eller dricksvattenförsörjning.
3.2.1 Lag om allmänna vattentjänster
Det är kommunernas ansvar att tillhandahålla vatten som är lämpligt för normal hushållsanvändning (SFS 2006:412) med hänsyn taget till skyddet för människors hälsa och för miljön. Kvaliteten ska uppfylla Livsmedelslagens krav, vara rent och hälsosamt. Lagen föreskriver att VA-anläggningen ska uppfylla skäliga anspråk på säkerhet.
3.2.2 Livsmedelslagen
Den svenska livsmedelslagen (SFS 2006:804) kompletterar EG-förordningarna med regler
om kontroll, avgifter, straff och överklaganden. Sverige har, till skillnad från EU, föreskrivet att vatten är att räknas som livsmedel redan från den punkt då det tas in i vattenverk.
Dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30) gäller allt dricksvatten från vattenverk med avseende på distributionsanläggning, säkerhetsbarriärer, kvalitet, kontroll, felvarning, mm.
3.2.3 Miljökvalitetsmål
Miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag anger att "Sjöar och vattendrag ska vara
ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas."
14
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet anger att "Grundvattnet ska ge en säker
och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i
sjöar och vattendrag.".
Enligt miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag anges under preciseringen Ytvattentäkternas kvalitet, ” Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god
kvalitet.”.
Enligt preciseringar under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö anges under preciseringen Infrastruktur, ” Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vattenoch avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt
att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att
minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen
till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.”.
3.2.4 EU:s ramdirektiv för vatten och vattenförvaltningsarbetet
Sedan år 2000 finns ett EU-direktiv, ramdirektivet för vatten eller vattendirektivet, som
lägger ramarna för vad EU-länderna inte får underskrida vad gäller kvalitet och tillgång på
vatten (Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/83). Vattendirektivet är ett omfattande
regelverk som omfattar både ytvatten (sjöar, vattendrag, kust-och övergångsvatten) och
grundvatten (det vill säga allt vatten utom havet). En viktig förändring är att framtidens vattenplanering ska utgå från avrinningsområden, alltså att naturens egna gränser för vattnets
flöde ska följas. Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom kompletteringar i miljöbalken och genom Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS
2004:660), även kallad vattenförvaltningsförordningen. Enligt förordningen ska allt vatten,
med vissa undantag, ha uppnått god status senast år 2015. Alla ytvatten har klassificerats
med avseende på ekologisk och kemisk status och grundvattenförekomster med avseende
på kvantitativ och kemisk status. Till varje förekomst är miljökvalitetsnormer knutna, vilka
utgör ett mått på kvaliteten på vattnet som ska uppnås till år 2015. För vissa förekomster
har undantag medgivits så att målåret istället är åren 2021 eller 2027.
Sverige är i enlighet med direktivet uppdelat i fem distrikt med tillhörande vattenmyndigheter. Jönköpings län ligger inom Södra Östersjöns vattendistrikt och Västerhavets vattendistrikt. Det övergripande målet med vatten förvaltningen är att successivt förbättra vattenkvaliteten och att nå minst god vattenstatus i alla vatten, som sjöar, vattendrag, kustvatten
och grundvatten. Det innebär att både tillgång och kvaliteten på vatten ska vara god. Siktet
är därför inställt på att så långt som möjligt vidta åtgärder som gradvis förbättrar vattenkvaliteten. I december år 2009 beslutades Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer, Förvaltningsplaner samt Miljökonsekvensbeskrivningar för varje vattendistrikt. I Åtgärdsprogrammen, som är bindande för kommuner och andra myndigheter, beskrivs de åtgärder
som kommer att krävas för att uppnå de miljökvalitetsnormer som fastställts för respektive
vattenförekomst.
En av de viktigaste uppgifterna för vattenförvaltningen är att främja en hållbar vattenanvändning baserad på ett långsiktigt skydd av tillgängliga vattenresurser, och därigenom bidra till att säkerställa försörjningen av dricksvatten till befolkningen. Miljöövervakningen av
vattenresurser och vattentäkter är ett viktigt verktyg i detta arbete. Syftet med övervakning-
15
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
en är att kommunerna bör ha en långsiktig och regelbunden kontroll av den kemiska kvaliteten och av kvantiteten.
Det finns förslag till nya bedömningar som har gått ut på remiss från 1 november 2014 och
6 månader framåt. Beslut om dessa väntas tas…
3.2.5 Vattenförsörjning i fysisk planering
Av plan- och bygglagens (PBL) första kapitel framgår att alla kommuner ska ha en god och
långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
Av PBL första kapitel (1 kap. § 3) framgår att alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som ger vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden. Genom detta åligger det kommunerna ett stort ansvar för att skydda och förvalta våra vattenresurser. I PBL fastställs att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka de är mest lämpade och företräde ska ges sådan användning som medför en
från allmän synpunkt god hushållning (2 kap. 2§). Det innebär att bebyggelse och byggnadsverk endast får lokaliseras där det bedöms som lämpligt, bland annat utifrån behovet
av att skydda vattnet och möjligheten att ordna vattenförsörjning och avlopp. Genom detta
åligger det kommunerna ett stort ansvar för att skydda och förvalta våra vattenresurser.
Enligt lagen om allmänna vattentjänster har kommunen en skyldighet att ordna med vattenförsörjning i ett större sammanhang för en VISS befintlig eller blivande bebyggelse om
det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön (SFS 2006:412).
Enligt miljöbalken har staten, genom länsstyrelserna, ett ansvar att förse kommunerna med
kunskap och planeringsunderlag (SFS 1998:808). Av SGUs rapport ”Vattenförsörjningsplan – Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjningen”, framgår att
SGU anser att länsstyrelserna bör ta fram regionala vattenförsörjningsplaner som underlag
för den kommunala fysiska planeringen (Blad m fl. 2009).
3.2.6 Riksintresse för dricksvattenanläggningar
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ansvarar för att besluta om områden av riksintresse
för anläggningar för vattenförsörjning. HaV har som mål att flera områden med anläggningar av nationell betydelse för vattenförsörjning ska få förstärkt skydd genom att de beslutas som riksintresse. Länsstyrelsen i Jönköpings län har med anledning av detta fått i
uppdrag av HaV att ta fram förslag på sådana områden av riksintresse i Jönköpings län
(Havs- och vattenmyndigheten, 2012). Förutom själva det område som utgör riksintresse
för respektive anläggning har även influensområden avgränsats. Ett influensområde är det
område inom vilket det kan finnas olika åtgärder som riskerar att påtagligt försvåra utnyttjandet av vattenförsörjningsanläggningarna.
3.2.7 Regelverk för risk och beredskap
Enligt livsmedelslagen (SFS 2006:804) är den eller de kommunala nämnder som fullgör
uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet även lokal kontrollmyndighet på livsmedels- och dricksvatten området. Den lokala kontrollmyndigheten har ansvar för att kontrollera att livsmedel och dricksvatten som produceras är säkra. Enligt artikel 4 förordning
(EG) nr 882/2004 ska kontrollmyndigheten upprätta beredskapsplaner som ska kunna an-
16
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
vändas som stöd vid krissituationer. Detta bör göras i linje med kommunens övergripande
krishanteringsplan och i samråd med andra aktörer i kommunens krishanteringsorganisation, till exempel dricksvattenproducenten. Vattenproducenten har ansvar för sin produkt
och dess kvalitet även vid en kris.
Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
är alla kommuner skyldiga att ha en övergripande krishanteringsplan för dricksvatten (SFS
2006:544). Denna utgår från den Risk- och sårbarhetsanalys kommunerna ska genomföra
varje mandatperiod (MSBFS 2010:7).
17
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
4 Genomförande
4.1 Omfattning och avgränsningar
Den regionala planen kommer inte att innehålla någon teknisk beskrivning av anläggningar
eller utrustning som krävs för dricksvattenförsörjningen och inte heller en beskrivning av
hur vattenresurserna ska skyddas. Detta bör, liksom teknikfrågorna, rymmas inom de
kommunala vattenplanerna. I samråd med berörda experter inom Länsstyrelsen har vi även
beslutat att inte ta med vattenresurser i sedimentär berggrund. Anledningen till detta är att
kunskap om dess vattenförande kapacitet är dåligt känd. Vid en kommande revidering av
vattenförsörjningsplanen kan det vara tänkbart att även titta på dessa, beroende på om mer
information kommit fram. Även andra formationer för vattenuttag kan då bli aktuella.
4.2 Projektorganisation
Projektorganisationen består av projektledare, stödgrupp samt en övergripande ansvarig.
Projektledaren har drivit projektet, besökt 12 av länets 13 kommuner och sammanställt
materialet. Stödgruppens uppgift är att hjälpa till med att hitta rätt vägar för kunskapsinhämtning. Ställa upp de urvalskriterier för större regionala vattenresurser som ska gälla vid
framtagandet av Regional vattenförsörjningsplan. Medverka vid workshopen. Korrekturläsa
Regionala vattenförsörjningsplanen innan fastställande.
Stödgruppen har bestått av följande personer:
Tomas Ekelund – Projektledare, utvecklingsavdelningen
Malin Berglind - Klimatanpassningssamordnare, utvecklingsavdelningen
Erica Storckenfeldt – Beredskapshandläggare, beredskapsenheten
Anna-Karin Weichelt - Handläggare vatten, vattenenheten
Martin VISS - Miljöskyddshandläggare, miljöskyddsenheten
Karin von Zweigbergk - Planhandläggare, samhällsbyggnadsenheten
Karin Nilsson - Planhandläggare, samhällsbyggnadsenheten (ersatte Karin von Zweibergk)
Övergripande ansvarig har avdelningschef för Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen,
Emma Willaredt, varit.
I slutskrivandet av rapporten har Erik Eneroth deltagit som sakkunnig inom geologi och
hydrogeologi.
4.3 Projektmöten
Arbetsinsatsen för stödgruppen beräknades till 6 möten á 3 timmar samt deltagande vid
workshopen den 18:e december år 2013. Samtliga möten har protokollförts. Det har även
hållits ett flertal informationsmöten, både intern och externt, där vattenförsörjningsplane
presenterats för både handläggare, kommunala tjänstemän och politiker.
18
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
4.4 Underlagsmaterial
Dataunderlaget till vattenförsörjningsplanen och dess kartbilagor baseras till stor del på
sammanställd data från kommunerna, GIS-material som finns tillgängligt hos Länsstyrelsen
i Jönköpings län, information från SMHIs modellerade data i Vattenwebb samt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). GIS-materialet går att ladda hem från länsstyrelsens hemsida och är även tillgängligt via Webb GIS, se kap. 19 Referenser.
För att få information om de kommunala vattenuttag som sker i Jönköpings län idag ombads samtliga kommuner under sommaren år 2013 att bidra till underlagsmaterialet genom
att fylla i en enkät som baserades på information från DGV och andra kommunala källor.
Kommunerna ombads fylla i uppgifter om sina ordinarie dricksvattentäkter, reservvattentäkter, grundvattenuttag och kapacitet på vattenverk med mera.
4.4.1 Datainsamling från kommuner
Nedan finns en redogörelse av den information som efterfrågades från kommunerna samt
vad informationen har använts till. Information rörande namn och lokalisering av vattentäkter och vattenverk är inte redovisad nedan. Materialet har bland annat använts för att
göra en sammanställning av de kommunala grundvattenuttagen i länet samt för att få en
bild av kommuner som har en stor variation i vattenbehov under året.
I förberedelsefasen av projektet användes en enkät som vände sig till kommunerna, där de
bland annat fick fylla i information om sina befintliga vattentäkter, fysisk planering och vattenverk, se tabell 1. Förutom de kommunala vattentäkterna ombads kommunerna att även
fylla i information om reservvattentäkter samt privata/samfälligheter (övriga) vattentäkter
som omfattas av Livsmedelverkets föreskrifter dvs. vattentäkter som försörjer fler än 50
personer eller har uttag på mer än 10 m3/dygn. Information rörande namn och lokalisering
av vattentäkter och vattenverk är inte redovisad nedan. Enkäten utvecklades av Länsstyrelsen i Skåne tillsammans med SWECO och har även används av länsstyrelserna i Kalmar län
och Östergötlands län i samband med deras arbete med regional vattenförsörjningsplan. Av
länets 13 kommuner svarade 10 på enkäten. Av de resterande 3 fick vi in information på
andra sätt bland annat via kommunbesöken.
19
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Tabell 1 Enkäten som vände sig till kommunerna i datainsamlingen. Tabellen visar de uppgifter
kommunerna uppmanades fylla i för att få information om vattentäkter och dess användning.
Parameter
Informationen användes till:
Bruk av vattentäkt (reserv/ordinarie)
En sammanställning av vilka kommuner som har
egna reservvattentäkter.
Vattentäktstyp (försörjningskälla)
En sammanställning av länets vattentäkter.
Uttag ur berg/jord (om
Underlag till prioriteringen av vilka vattenresurser som bedömdes vara av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen.
grundvattentäkt)
Informationen var i vissa fall okänd.
Allmän täkt el. större enskild
Informationen som kom in var inte fullständig för större enskilda
täkter varför informationen inte användes.
Medeluttag januari och juli månad
En jämförelse mellan storleken på de uttag som görs under
sommar respektive vinter. En stor årstidsvariation ställer speciella krav på vattenresursernas och vattenverkens maxkapacitet i förhållande till medelförbrukningen. I bristområden där
knappa vattenresurser även används för andra ändamål
sommartid, t.ex. bevattning, blir fördelningen av tillgängliga
vattenresurser än mer betydelsefull.
Totalt uttag från vattentäkten
Beräkning av länets totala uttag för kommunal vattenförsörjning. Det totala uttaget användes även för beräkning av ett
eventuellt utrymme att producera ytterligare dricksvatten
med hänsyn till vattenverkens kapacitet. Det totala uttaget
har inte använts för vattenbalansberäkning.
Tillåtet medel- och maxuttag
Sammanställning av tillståndsgivna uttag ur ett antal förekomster. Informationen fanns även med i det material som tillhandahölls av Länsstyrelsen. Länsstyrelsens siffror har använts.
Bedömd kapacitet reservvattentäkt
I de fall inget vattenverk (med en angiven dimensionerad kapacitet) fanns i anslutning till reservtäkten användes den bedömda kapaciteten på reservvattentäkten för beräkning av
möjlig reservvattenförsörjning. Uppgiften har inte använts.
Dimensionerad kapacitet vattenverk
Beräkning om utrymme finns att producera ytterligare dricksvatten genom jämförelse med totalt uttag.
Medelvattenproduktion
Vattenproduktionen visade sig inte skilja sig nämnvärt från uttagen. Uppgifterna har av den anledningen inte analyserats
mer ingående.
(januari och juli)
Dataunderlaget som ligger till grund för den regionala vattenförsörjningsplanen baseras
dessutom på kommunbesöken. Dessa genomfördes under perioden september till december år 2013 då 12 av länets 13 kommuner besöktes och dialogmöten hölls där det insamlade materialet kvalitetssäkrades tillsammans med kommunerna. Hos den kommun som
inte besöktes skedde informationsinhämtning via telefon och mail. Även beredskapsfrågor
och mellankommunala samarbeten togs upp. Under kommunbesöken diskuterades bland
annat följande punkter:
 Vattenförbrukning – Hur stor andel är kommunal/enskilt vatten/ samfällt?
 Prognoser för befolkningsutveckling (inflyttning) och turism.
 Översiktsplan – vad finns om dricksvatten?
 Planeringsunderlag hos tekniska bolaget för dricksvatten.
 Nyexploatering/önskad inflyttning kontra dricksvattenbehov.
 Utveckling för turism/fritidsboende kontra dricksvattenbehov.
 Större verksamheter/industriers vattenbehov, egna vattentäkter.
 Lantbrukets behov av bevattning/vatten och utvecklingen mot större gårdar.
20
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Frågan om sekretess har kommit upp i samband med Länsstyrelsens hantering av dataunderlaget. Länsstyrelsen har hanterat känsliga uppgifter genom att vattentäkternas vattenskyddsområden finns med i kartan utan att ange den exakta uttagspunkten.
4.4.2 Framtagen data om vattenresurserna
För att få en bild av länets vattenresurser och deras kapacitet har vissa parametrar beräknats för samtliga grundvattenvattenförekomster, sjöar samt större vattendrag. Rådata har
till största delen hämtats från Länsstyrelsens GIS-skikt, SGU, VISS samt SMHIs webbtjänst Vattenwebb.
4.5 Övrig datainsamling
Inledningsvis genomfördes inventering och sammanställning av faktaunderlag. Underlaget
ligger till grund för riskanalysen. Fakta togs fram bland annat inom följande områden:
grundvattentäkter, ytvattentäkter, miljöfarlig verksamhet, befolkning, materialtäkter,
vägar/infrastruktur och klimatförändringar. Huvudsakliga delen av faktaunderlagen handlade dock om kommunens befintliga vattenförsörjning. Vattenbehovet idag och i framtiden
beskrivs och uppskattas utifrån befolkningstäthet och regionala utvecklingsplaner, vilka
hämtades från respektive kommuns webbplats och/eller de gällande översiktsplanerna.
Dataunderlaget inklusive GIS-material, information från bland annat kommunernas översiktsplaner och information från SGU:s Vattentäkts arkiv samlades in stegvis och användes
för en övergripande sammanställning gällande kommunernas befintliga vattenförsörjning.
Även SMHI:s Vattenwebb användes för bland annat uträkning av potentiella dricksvattenuttag för urvalet av de regionalt viktiga dricksvattenresurserna. Även kartverktyget VISS
(VatteninformationsSystem Sverige) användes som diskussions- och faktaunderlag under
kommunbesöken. En stor del av GIS-materialet som användes finns tillgängligt via länsstyrelsens WebbGIS-karta (Länsstyrelsen i Jönköpings län).
4.6 Arbetsmetodik för identifiering av regionalt viktiga
dricksvattenresurser
Den metodik som använts för att identifiera dricksvattenresurser av regional betydelse
har skett i två steg, Urval 1 respektive Urval 2, vilka framgår översiktligt av figur 1
Dricksvattenresurser att tillgå i länet är teoretiskt alla vattenförekomster, ytvatten såväl som
grundvatten.
4.6.1 Urval 1
Resultatet av urval 1 utgör större vattenresurser i Jönköpings län. Urvalet för grundvatten
är för vattenförekomster baserat på storlek och kapacitet och till viss del geografiskt
läge. Urvalet för sjöar och vattendrag gjordes utifrån parametrarna storlek, djup, avrinningsområde och vattenföring.
Urvalskriteriet för en större vattenresurs är att den ska kunna förse 30 000 personer med
vatten. Grovt räknat innebär det att förekomstens kapacitet bör motsvara totalt 2,25 miljoner m3/år eller 75 m3/år och person. I något enstaka fall har vattenresurser med något lägre
21
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
kapacitet tagits med. De yt- och grundvattenresurser som identifierades som större vattenresurser visas i kapitel 6.
Figur 1 Flödesschema för identifiering av dricksvattenresurser av regional betydelse.
4.6.1.1
SJÖAR OCH VATTENDRAG
För att kunna utvinna 2,25 miljoner m3/år måste MLQ(medellågvattenföring) i sjöar och
vattendrag vara > 0,71 m3/s samt att sjöarna ska ha ett medeldjup > 4 m och ett maxdjup
> 5 m för att man ska kunna utvinna tillräckligt med vatten för att försörja 30 000 personer. MLQ har beräknats i vattendragens mynning samt i sjöarnas utlopp.
4.6.1.2
GRUNDVATTEN
Uttagsmöjligheterna för grundvatten beräknas utifrån nybildning/ naturlig grundvattenbildning istället för som i ytvatten utgå från MLQ. Vilket innebär att nybildningen och uttagsmöjligheterna måste vara minst 2,25 miljoner m3/år.
22
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
4.6.2 Urval 2 – Workshop
Urval 2 utgörs av den workshop som ägde rum den 18 december år 2013. Workshopens
syfte var att peka ut vilka av länets vattenresurser som är viktiga ur ett regionalt perspektiv
samt att så mycket som möjligt av allas kunskaper och erfarenheter om länets vattenresurser skulle dokumenteras för att arbetas in i planen. Deltagarna var representanter från länsstyrelsen i Jönköpings län och Hallands län, SGU, sakkunniga inom kommunerna, Emåförbundet samt LRF.
Första delen av dagen höll representant från SGU och experter från Länsstyrelsen föredrag
om vattenförsörjning i ett flergenerationsperspektiv i Jönköpings län, klimatanpassning och
risk- och sårbarhet. Därefter delades samtliga deltagare in i 2 geografiska grupper, östra och
västra delen av länet, se tabell 2. Deltagare som inte var kommunrepresentanter fördelades
efter geografiskt intresseområde.
Tabell 2 Tabellen visar deltagarna och uppdelning geografiskt i östra respektive västra delen av
länet vid workshopen.
Västra delen
Östra delen
Gislaveds kommun
Aneby kommun
Habo kommun
Nässjö kommun
Jönköpings kommun
Sävsjö kommun
Mullsjö kommun
Tranås kommun
Vaggeryd kommun
Vetlanda kommun
Värnamo kommun
Emåförbundet
Landstinget
Lantbrukarnas riksförbund
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länsstyrelsen i Hallands län
Länsstyrelsen i Jönköpings län
Länets vattenresurser diskuterades i grupperna under eftermiddagen. Både kvantitet och
kvalitet, potential för konstgjord infiltration eller sammankoppling av olika vattensystem
med mera diskuterades vilket inte togs hänsyn till i urval A. Under workshopen fanns 3 frågeställningar som diskussionen utgick från:
1. Peka ut strategiskt viktiga vattenförekomster för dricksvattenförsörjning i ett flergenerationsperspektiv
2. Bedöma risk och sårbarhetsbild i ett flergenerationsperspektiv där vi även tar hänsyn till klimatfördringarna
3. Hur ska de utpekade strategiskt viktiga vattenresurserna kunna skyddas i framtiden
Gruppernas huvudsakliga uppgift var att med sin kunskap hjälpa till att avgöra vilka av länets vattenresurser som bör klassas som regionalt viktiga samt lägga till resurser som kan ha
missats i urval 1. Under workshopen tillkom det vattenresurser som inte föll ut i urval 1
och vattenresurser från urval 1 valdes även bort på grund av att de inte ansågs vara lämpliga för större uttag. Avslutningsvis redovisades vad grupperna kommit fram till och en diskussion fördes parallellt i syfte att peka ut de för länet regionalt viktiga dricksvattenresurserna. Workshopen och grupparbetena dokumenterades för att bearbetas vidare i planen.
23
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Workshopens utpekade regionalt viktiga vattenresurser lämnades för synpunkter internt till
Vattenenheten på Länsstyrelsen i Jönköping där det inte framkom några anmärkningar på
urvalet.
4.7 Remiss
Vattenförsörjningsplanen skickades ut på remiss under november år 2014 till samtliga
kommuner i länet, SGU, SMHI samt internt på Länsstyrelsen. Länsstyrelsen fick in … remissvar.
24
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
5 Större vattenresurser i Jönköpings län
I urval 1 identifieras de vattenförekomster som bedöms vara större vattenresurser i
Jönköpings län. Dessa utgörs av större vattenförekomster som används eller som skulle
kunna användas för dricksvattenförsörjning, det vill säga större grundvattenmagasin, vattendrag och sjöar. En grundförutsättning har varit att en vattenresurs av betydelse för den
regionala vattenförsörjningen bör kunna försörja ca 30 000 personer med vatten. Om man
utgår från att en person behöver 75 m3/år innebär detta att vattenresursen behöver ha en
kapacitet på ca 2,25 Mm3/år.
Informationen om grundvatten- och ytvattenförekomsterna har hämtats från VISS och
SMHI:s Vattenwebb. Bedömningar som är hämtande från VISS härrör både från år 2009
eller de nya preliminära. Det framgår i tabellrubrikerna eller i texten vilket det är som används.
5.1 Stora grundvattenresurser – Urval 1
Tabell 3 Tabellen visar de stora grundvattenresurser som framkom vid urval 1. Bedömningar av
status är hämtade från VISS år 2009
Vattenförekomst
Dricksvattentäkt
Skyddat
område
Uttag Mm3/år
(area * naturlig
grundvattenbildning)
Befolkningsmängd
inom 10 km
Ja
Ja
20,71
3 982
Ja
Ja
5,15
9 061
Bankeryd
Nej
Nej
2 000-6 000 l/h
76 678
Barnarp
Ja
Nej
7,15
97 828
Bergaåsen, Trotteslöv
Ja
Ja
13,75
3 806
Bolmen-Flymossen
Ja
Ja
11,88
8 892
Bottnaryd
Ja
Ja
18,96
3 242
Bottnaryd-Mulseryd
Nej
Nej
3,41
3 614
Bottnaryd-Tunarp
Ja
Ja
25,33
23 001
Bringetofta-Hjärtsöla
Nej
Nej
6,17
11 406
Bruzaholm
Ja
Ja
2,87
3 174
Eksjö V
Ja
Ja
12,64
20 931
Fagerhult
Nej
Nej
2 000-6 000 l/h
10 471
Gasshult-Pinnarekulla
Nej
Nej
2,53
5 201
Getaryggen
Nej
Nej
2,64
12 568
Gislaved-Alabo
Ja
Ja
70,13
34 619
Gränna
Nej
Nej
2 000 - 6 000 l/h
6 955
Gullhult-Vittaryd
Ja
Nej
6,46
7 632
Göberga-Brickarp
Nej
Nej
3,34
17 998
Gölåsen
Ja
Nej
2,29
1 483
Alabo-
Kemisk
status
Risk kemisk
status 2021
Mulseryd
AnebyKnutstorp
25
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Hallhult-Äsperyd
Nej
Nej
2,24
24 051
Hemmershult-Hok
Ja
Nej
10,19
9 523
Herrestad-Forsheda
Nej
Nej
4,53
26 283
Herrestad-High Chaparal
Nej
Nej
4,80
18 901
Hillerstorp
Nej
Nej
7,14
10 621
Hjärtsö-Sniparp
Ja
Nej
6,49
21 078
Horveryd-Hjälmseryd
Ja
Ja
3,27
4 544
Hulugård-Risamossen
Ja
Ja
5,24
20 038
Hökensås
Ja
Ja
45,37
16 875
Julared
Ja
Ja
4,30
17 458
Karlsborg- S. Fågelås
Nej
Ja
2 000-6 000 l/h
1 174
Klevshult-Skillingaryds
skjutfält
Nej
Ja
3,82
11 316
Mariannelundsåsen
Nej
Nej
2,73
2 420
Månstorp-Målskog
Nej
Nej
4,06
73 174
Möcklamo, Nässjötrakten
Nej
Nej
4,01
8 865
N Habo
Nej
Nej
2 000-6 000 l/h
19 531
Norr om Brunseryd
Ja
Ja
3,28
4 311
Norr om S Hestra
Ja
Ja
2,50
6 349
Norr om Silverån,
Sjöarp-Svartstorp
Nej
Nej
5,76
3 114
Norra Ljunga
Nej
Nej
3,85
9 928
Norrahammar-Taberg
Nej
Nej
2,74
79 792
Russnäsavildmosse
Nej
Nej
2,70
15 405
RydbergsmosseKnaggabo
Ja
Ja
2,34
4 780
Ryssbyåsen, Ryssby
Nej
Ja
5,87
2 886
Sandhem-Hömb söder
Ja
Ja
SandserydRisbrodammen
Ja
Ja
9,95
108 412
SkedetBrödrahallabacke
Ja
Ja
2,68
8 371
Skeppshult-Långaryd
Ja
Ja
10,35
7 832
SlättmossenOrmakärret
Nej
Nej
2,95
86 714
Svansjön
Nej
Nej
3,73
1 489
Söder om Rödjenäs
Ja
Ja
2,22
5 308
Tannåkersåsen, Skeda
Nej
Nej
2,46
992
Tenhultasjön-Hokasjön
Ja
Ja
2,62
14 837
Tranhult-Kåperyd
Nej
Nej
3,35
26 589
Uppebo
Nej
Nej
2,33
7 416
Vaggeryd-Taberg
Ja
Ja
28,94
43 884
Visingsö
Nej
Nej
2 000-6 000 l/h
6 765
Visingsöformationen
Stensjön
Nej
Nej
2 000-6 000 l/d
38 529
Värnamo-Ekeryd
Ja
Ja
59,79
48 499
Åker
Nej
Nej
3,07
8 069
Åled-Hyltebruk (Torup)
Ja
Ja
16,09
321
Öster om Bodafors
Ja
Ja
7,42
13 871
26
7 688
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
5.2 Sjöar – urval 1
Tabell 4 Tabellen visar de sjöar som framkom vid urval 1. Bedömningarna från VISS är hämtade
från de nya preliminära bedömningarna.
Vattenförekomst
Kemisk status
exkl Hg 2015
Risk kemisk
status 2021
Dricksvattentäkt
Skyddat
område
MLQ m3/s
Utloppet
Befolkningsmängd
inom 10 km
Bolmen
Ja
Ja
8,81
9 280
Fegen
-
-
2,05
5 082
Flåren
-
-
5,84
25 266
Furen
-
-
4,03
6 091
Rusken
-
-
2,71
3 635
Hindsen
-
-
0,22
23 790
Rymmen
-
-
3,31
5 514
Solgen
-
-
1,76
12 315
Sommen
Ja
ja
4,18
24 388
Vidöstern
-
-
5,59
28 240
Vättern
Ja
Ja
26,8
198 194
Örken
Ja
Ja
1,63
8 290
5.3 Vattendrag – urval 1
Tabell 5 Tabellen visar de vattendrag som framkom vid urval 1.
Vattenförekomst
Kemisk status exkl
Hg 2015
Risk kemisk
status 2021
Dricksvattentäkt
Skyddat område
MLQ m3/s
Länsgränsen
Emån
-
-
3,06
Lagan
-
-
2,72
Nissan
-
-
3,94
Svartån
-
-
1,22
27
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6 Regionalt viktiga dricksvattenresurser
i Jönköpings län – urval 2
Under urval 2 (workshopen) sållades vissa vattenresurser bort från urval 1, samtidigt som
ett antal vattenresurser tillkom. De vattenresurser som valdes ut som regionalt viktiga redovisas i tabell 6 och beskrivs utförligt i nedanstående kapitel. Vid urvalsprocessen enligt
ovan är det viktigt att notera att denna grundar sig på i huvudsak kvantitativa kriterier, det
vill säga vattenbildning och magasineringsförmåga i förekomsten. För att komma ifråga
som en vattentäkt måste såväl kvalitetsaspekter som tillgänglighet övervägas och prövas.
Kvaliteten på vattnet måste vägas mot vilken eventuell rening som kan behövas innan vattnet kan användas för dricksvattenändamål. Tillgängligheten handlar om en mängd olika
faktorer nämnas kan avvägningen mot andra intressen, till exempel natur- eller enskildas intressen och vilka hot och risker som vattenförekomsten kan vara utsatt för.
Nedan beskrivs samtliga av dessa regionalt viktiga vattenresurser som valdes ut från urval
samt de som tillkom vid workshopen. I kartorna över utpekade grundvattenresurser och
sjöar illustreras förorenade områden (MIFO-objekt) i riskklass 1 och 2 samt tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet (prövningsnivå A och B). Om man vill se mer detaljerad information om MIFO-objekt och miljöfarliga verksamheter utbredning kring vattendragen kan
man göra det i länsstyrelsens Webb-GIS.
I de fall där del av vattenresursen ligger utanför länet har inget samråd med berörd länsstyrelse eller kommun tagits. Vi belyser endast förekomsten ur ett länsregionalt perspektiv.
Om resursen i framtida perspektiv kommer att bli föremål för exploatering skall på ett tidigt stadium samverkansformer upprättas.
Den största delen av informationen i beskrivningarna är hämtad från VISS, SMHIs webbdatabas VattenWebb samt länsstyrelsens GIS-baserade databaser.
Tabell 6 Tabellen visar de regionalt viktiga vattenresurser som pekades
ut vid workshopen 18 december år 2013
Grundvattenmagasin
Sjöar
Vattendrag
Aneby-Knutstorp
Assjön
Emån
Bergaåsen, Trotteslöv
Bolmen
Lagan
Bottnaryd
Hindsen
Nissan
Bottnaryd-Tunarp
Sommen
Svartån
Gislaved-Alabo
Södra Vixen
Göberga-Brickarp
Vallsjön
Horveryd- Hjälmseryd
Vidöstern
Hökensås
Västra lägern
Kristinelund
Vättern
Lugnet-Seglarvik
Norrahammar-Taberg
Soåsen Eksjö V och Eksjö V
Vaggeryd-Taberg
Värnamo-Ekeryd
28
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1 Grundvattenresurser
Uppgifterna i kapitel 6.1 är hämtade från VISS under september år 2014. Flertalet informationspunkter som använts är inlagda i VISS under perioden åren 2009-2013 och här förekommer information som både är fastställd enligt VISS och sådant som är arbetsmaterial.
Eventuella uppgifter om dricksvattentäkter är också hämtade från VISS. Mycket av bedömningarna som låg i VISS då materialet togs ut var förslag och beslut om dessa kommer
att fattas i december 2015.
Varje förekomst har en framräknad potentiell föroreningsbelastning. Den potentiella föroreningsbelastningen har beräknats genom att väga in belastning från olika typer av markanvändning, förekomst av vägar, järnvägar, miljöfarlig verksamhet, förorenade områden
mm. Varje potentiell föroreningsbelastning får ett värde och detta multipliceras med hur
stor andel av området som påverkas. Dessa värden räknas sedan samman för att ge en totalpoäng.




En grundvattenförekomst med poängsumma > 40 har bedömts ha en mycket stor
potentiell föroreningsbelastning.
En grundvattenförekomst med poängsumma mellan 25 och 40 har bedömts ha en
stor potentiell föroreningsbelastning.
En grundvattenförekomst med poängsumma mellan 10 och 25 har bedömts ha en
måttlig potentiell föroreningsbelastning.
En grundvattenförekomst med poängsumma < 10 har bedömts ha en liten potentiell föroreningsbelastning.
Denna metod beskrivs i dokumentet "Påverkansbedömning – Grundvatten, Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella föroreningsbelastning".
6.1.1 Aneby-Knutstorp, SE640914-144407
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
15,9 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
29
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.1.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Aneby-Knutstorp markanvändning
Tätort
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Vatten
Övrigt
6.1.1.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analyser av vatten
från en vattentäkt och en källa. Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status år 2015. Grundvattenförekomsten bedöms inte vara i riskzonen för att inte uppnå god
status år 2021. Bedömningen baseras på att varken kemiska analyser från åren 2008-2012
eller påverkansanalysen från våren år 2013 tyder på att grundvattenförekomsten är i riskzo30
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
nen för att inte uppnå god status. Påverkansanalysen från våren år 2013 visar att risken för
påverkan från mänskliga aktiviteter är låg. Det finns inga förorenade områden i riskklass 1
och 2 inom förekomsten, däremot en B-anläggning (Aneby ARV). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev
totalpoängen: 21,4
6.1.1.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den naturliga grundvattenbildningen är 324 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 163,6 l/s beräknad på hela förekomstens yta. Den geometriska noggrannheten på
magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor.
6.1.1.4
VATTENSKYDD
Det finns ett skyddsområde för vattentäkt inom förekomsten. Vattentäkten (Jularbo) förser
Aneby med dricksvatten och den ligger omedelbart öster om Aneby tätort i den norra änden av grundvattenförekomsten. Skyddsområdet har en areal på 568 000 m2. AnebyKnutstorp (områden vid täkterna) är dessutom ett skyddat område för dricksvatten enligt
artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten och
dels har framtida potential som dricksvattenresurs.
Möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten
(enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
AnnebergOrmaryd HolmaSandsjöfors
Vattenskyddsområden
Nässjö
Möjlig
3
Vireda
Vattenskyddsområden
Aneby
Möjlig
1
Jularp
Vattenskyddsområden
(revidering?)
Aneby
Planerad
1
31
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.2 Bergaåsen, Trotteslöv, SE631660-139044
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
32,5 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
32
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.2.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Bergaåsen, Trotteslöv markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Industri
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.2.2
KVALITET OCH HOT
Data från vattentäktsarkivet och regional miljöövervakning visar att SGU:s riktvärden för
kemisk status inte överskrids. Bedömningen baseras på upp till 52 analyser (2008-2012) vid
fyra stationer. Tillförlitligheten är bra då bedömningen baseras på olika antal analyser per
parameter från fyra stationer som representerar stor del av grundvattenförekomsten. Inga
medelhalterhalter av minst tre analyser överstiger gränsvärdet för god status.
Gränsen för att vända en trend för kvicksilver överskrids, vilket medför att det bedöms
finnas risk för att god status inte uppnås på sikt. Data visar att SGU:s värde för utgångspunkt för att vända trend för nitrat och sulfat överskrids. Förhöjd halt av bly har uppmätts
vid ett enstaka tillfälle, men det bedöms inte vara trovärdigt. Påverkansanalysen från maj år
2013 visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor varför vattenkvaliteten
bedöms riskera att ej uppnå god status år 2021. Jordbruksmark samt europavägen E4 utgör
de enskilt största riskfaktorerna. Inom ett förorenat område har förhöjda halter av zink och
nickel uppmätts, men området representerar enbart en liten del av förekomsten. Det finns
3 riskklass 2 objekt och 1 i riskklass 1 (Dörarp krom & förnickling) inom förekomsten, ingen tillståndspliktig verksamhet. Dessa ligger dock i Kronobergs län. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti -08 blev totalpoängen: 29,3
6.1.2.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Tillgången på grundvatten är inom regionen vanligen god varför förekomsten bedöms ha
god kvantitativ status. Enligt SGU är tillgången på grundvatten också god. Klassningen är
gjord utan dataunderlag från förekomsten. Utifrån tillgängliga data och utförda sammanställningar bedöms förekomsten ha god kvantitativ status även år 2015. Klassningen är preliminär. Ingen indikation på förändrad grundvattentillgång har identifierats.
Den naturliga grundvattenbildningen är 424 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 436,8 l/s beräknad på hela förekomstens yta. Den geometriska noggrannheten på
magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor.
33
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.2.4
VATTENSKYDD
Större delen av förekomsten ligger i Kronobergs län. Inom grundvattenförekomsten
Bergaåsen, Trotteslöv finns vattentäkterna Dörarp och Bergaåsen med sina vattenskyddsområden. Bergaåsen är Växjö och Alvestas vattentäkt. Även Ljungbys vattentäkt ligger till
största del inom denna grundvattenförekomst. Samhället Lagan får sitt dricksvatten från
Ljungby vattenverk, men det finns fortfarande kvar ett vattenskyddsområde för Lagans vattentäkt. Bergaåsen, Trotteslöv (områden vid täkterna) är dessutom ett skyddat område för
dricksvatten enligt artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige
genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer än 50 personer
med dricksvatten och dels har framtida potential som dricksvattenresurs.
Möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten
(enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Efterbehandling miljögifter
Plats
Status
Antal
Dörarp krom &
förnickling
Pågående
1
Effektiv användning av
växtnäring
Miljöstödet
Bergaåsen,
Trotteslöv
Möjlig
Vattendom för Angelstad-Bolmen- Skeen
Vattendom
Ljungby
Möjlig
3
Vattendom för Dörarp
Vattendom
Ljungby
Möjlig
2
Dannäs-Lanna-Ohs
Vattenskyddsområde
Värnamo
Möjlig
3
Angelstad-BolmenSkeen
Vattenskyddsområde
Ljungby
Möjlig
3
Dörarp
Vattenskyddsområde (revidering)
Ljungby
Möjlig
1
Ljungby
Vattenskyddsmråde (revidering)
Ljungby
Möjlig
1
Olycksrisk på E4:an
Barriärer och sponter
Bergaåsen,
Trotteslöv
Planerad
Saltanvändning på
E4:an
Minskad användning vägsalt
Bergaåsen,
Trotteslöv
Planerad
6.1.3 Bottnaryd, SE640038-138319
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
40,8 km2
Ja
Nej
Vertikal orientering
Horisontell med stor lateral utbredning
34
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.3.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Bottnaryd markanvändning
Tätort
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.3.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analyser av vatten
från en vattentäkt och två källor. Bedömningen är densamma som vid förra tillfället. Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status år 2015. Grundvattenförekomsten
bedöms vara i riskzonen för att inte uppnå god status år 2021. Bedömningen baseras på
påverkansanalysen från våren år 2013. Den visar att det finns ett antal förorenade områden
35
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
inom förekomsten, varav 3 i klass 2 (stor risk). I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 11,9
6.1.3.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen
är 465 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 602,1 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
6.1.3.4
VATTENSKYDD
Det finns två skyddsområden för vattentäkt inom förekomsten, Bottnaryds vattenskyddsområde och Ryds vattenskyddsområde. De har arealer på 1 559 000 och 74 760 m2 respektive och de försörjer samhällena i Bottnaryd och Ryd med dricksvatten. Bottnaryds vattenskyddsområde ligger i den norra delen av förekomsten. Grundvattenförekomsten Bottnaryd (områdena vid täkterna) är dessutom ett skyddat område för dricksvatten enligt artikel
7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer 50 personer med dricksvatten och dels har
framtida potential som dricksvattenresurs.
Möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten
(enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Åtgärdad fd bensinstation
Efterbehandling av
miljögifter
Plats
Byte av VA-ledningar
Jönköping
Markundersökt bensinstation
Efterbehandling av
miljögifter
Status
Antal
Genomförd
1
Planerad
1
Genomförd
1
6.1.4 Bottnaryd-Tunarp, SE641803-138494
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
60,2 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
36
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.4.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Bottnaryd-Tunarp markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.4.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analyser av vatten
från en vattentäkt. Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status år 2015.
Förekomsten bedöms riskera att inte uppnå god kemisk status till år 2021, eftersom det
finns ett stort antal förorenade områden inom förekomsten. Det finns 3 riskklass 2 objekt
37
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
och 3 B-verksamheter inom förekomsten. Samtidigt finns det flera förorenade områden
med lägre riskklass vid Mullsjö. Påverkansanalysen från maj år 2013 visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är stor. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 24,1
6.1.4.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen
är 421 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 804,4 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
6.1.4.4
VATTENSKYDD
Inom Bottnaryd-Tunarp finns två vattenskyddsområden. Bottnaryds vattenskyddsområde
ligger längst i söder, delvis inom förekomsten, och Mullsjö (Havstenshults) vattenskyddsområde som ligger precis öster om Mullsjö samhälle. De båda täkterna som finns försörjer
Bottnaryd och Mullsjö respektive med dricksvatten. Vattenskyddsområdet i Mullsjö är något större än det i Bottnaryd med en areal på 1 997 700 m2 och Bottnaryd har en areal på 1
559 000 m2. Taberg-Hökensås (områden vid vattentäkterna) är dessutom ett skyddat område för dricksvatten enligt artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i
Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten och dels har framtida potential som dricksvattenresurs.
Möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten
(enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Mullsjö
Vattenskyddsområden (revidering)
Mullsjö
Möjlig
1
Baskarp-BrandstorpDykärr
Vattenskyddsområden
Habo
Planerad
2
Dykärr
Vattenskyddsområden (revidering)
Habo
Planerad
1
Jönköping
Planerad
1
Genomförd
1
Byte av VA-ledningar
Jönköping
Markundersökt fd
bensinstation
Efterbehandling av miljögifter
38
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.5 Soåsen Eksjö V, SE639416-144848
och Eksjö V, SE639357-144767
Eksjö V:
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
39,0 km2
Nej
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Soåsen-Eksjö V:
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Baserad på regionala hydrogeologiska kartor eller annat översiktligt material.
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
2,5 km2
Nej
Nej
Vertikal orientering
Horisontell med stor lateral utbredning
39
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.5.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Då data saknas för Soåsen-Eksjö V presenteras här endast data för Eksjö V.
Eksjö V markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Industri
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.5.2
KVALITET OCH HOT
Eksjö V:
Statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analysresultat från en vattentäkt.
Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status 2015. Det bedöms däremot
40
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
finnas risk för att förekomsten inte uppnår god status till 2021, eftersom det finns ett stort
antal förorenade områden inom förekomsten. Påverkansanalysen från maj 2013 visar att
risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är mycket stor varför vattenkvaliteten bedöms riskera att ej uppnå god status 2021. Det finns 86 förorenade områden inom förekomsten. Av dessa är det ett som hör till riskklass 1 (fd Eksjö Ångfärgeri, Färgaregården)
och flera hör till riskklass 2. Det finns dessutom 6 B-verksamheter inom förekomsten. Till
bedömningen bidrar även att förekomsten ligger under en tätort. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti -08 blev totalpoängen: 21,8.
Soåsen-Eksjö V:
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status 2015.
Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god
kvantitativ status 2021.
6.1.5.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Eksjö V:
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status 2015.
Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god
kvantitativ status 2021. Den naturliga grundvattenbildningen är 324 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 401,4 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
Soåsen-Eksjö V:
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status 2015.
Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god
kvantitativ status 2021. Den naturliga grundvattenbildningen är 309 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 24,5 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
6.1.5.4
VATTENSKYDD
Eksjö V:
En liten del av förekomsten berörs av vattenskyddsområdet vid Ränneslätt (se SoåsenEksjö V nedan). Inom förekomsten finns också ett Natura 2000 SCI område (Habitatdirektivet).
Soåsen-Eksjö V:
Det finns ett vattenskyddsområde vid Ränneslätt där man använder dels grundvatten och
dels vatten från den närbelägna sjön Norra Vixen till att göra konstgjort grundvatten genom infiltration i en isälvsavlagring. Vattentäkten försörjer Eksjö tätort med dricksvatten,
och skyddsområdet har en areal på 1 597 340 m2. Soåsen-Eksjö Ö är skyddad vattenförekomst enligt artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom
vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer 50 personer med dricks41
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
vatten och dels har framtida potential som dricksvattenresurs (gäller områdena runtom vattentäkterna).
Eksjö V:
I tabellen nedan presenteras möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten (enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Plats
fd Eksjö ångfärgeri,
Färgaregården
Efterbehandling av miljögifter
Urban markanvändning
Utsläppsreduktion miljögifter
Anneberg-Ormaryd
Holma-Sandsjöfors
Vattenskyddsområden
Byte av vatten-, avloppsoch dagvattenledningar
Nässjö kommun
Åtgärdad fd bensinstation
Status
Antal
Möjlig
1
Eksjö V
Möjlig
1
Nässjö
Möjlig
3
Nässjö
Planerad
1
Genomförd
1
Efterbehandling av miljögifter
Soåsen-Eksjö V:
Det finns en planerad åtgärd som berör Soåsen-Eksjö V. Revidering av Eksjö vattenskyddsområde.
6.1.6 Gislaved-Alabo, SE635951-136632
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
132,6 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
42
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.6.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Gislaved-Alabo markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Industri
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Torvtäkt
Vatten
Övrigt
6.1.6.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Det bedöms finnas risk för att förekomsten inte
uppnår god status år 2015. Bedömningen grundar sig på att halten för nitrat i förekomsten
har nått över startpunkten för att vända en trend 20mg/L. I ett förorenat objekt nära förekomsten har halter som överskrider riktvärdet för konduktivitet (75mS/m), ammonium
43
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
(1,5mg/L) och klorid (100mg/L) uppmätts. I ett annat förorenat objekt nära förekomsten
har halter som överskrider riktvärdet för triklorerade lösningsmedel (trikloreten + tetrakloreten 10µg/L; kloroform 100µg/L och 1,2 dikloretan 3µg/L) uppmätts. I samma objekt
finns även halter som överskrider riktvärdet för arsenik (10µg/L), kadmium (5µg/L) och
bly (10µg/L). Grundvattenförekomsten bedöms vara i riskzonen för att inte uppnå god status år 2021. Bedömningen baseras på påverkansanalysen från våren år 2013. Den visar att
det finns ett mycket stort antal förorenade områden inom förekomsten samt att riktvärdena
för arsenik, zink och nickel samt startpunkten för att vända trend för krom och trikloreten
överskrids inom förorenade områden. Det finns ett stort antal förorenade områden i riskklass 2 och 3 i riskklass 1 (Isaberg Rapid AB, fd Impregnering i Norlida och EMAB Erlandsson Metallfabrik AB). Ett antal B-verksamheter ligger inom förekomsten. Startpunkten för att vända trend överskrids för nitrat i en vattentäkt. Bedömningen i stort grundar sig
på analyser av vatten från fem vattentäkter och sex förorenade områden. Riksväg 26 går
över förekomsten. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av
grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 19,8
6.1.6.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen är 529 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 2 226,4 l/s beräknad på
hela förekomstens yta.
6.1.6.4
VATTENSKYDD
Inom grundvattenförekomsten Gislaved-Alabo finns åtta vattenskyddsområden varav ett är
upphävt.
VSO
Upphävt
ja/nej
Area m2
Vattenverk
Distribution till
Anderstorp
ja
645 800
Båraryd
nej
4 275 800
Gislaved VV
Gislaved, Anderstorp,
Reftele
Bäckshult
nej
708 900
Bäckshult VV
Kulltorp, Österskog, Hillerstorp, Marås, Gnosjö
Grimsås
nej
307 500
Kroksjön
nej
341 100
Nissafors
nej
451 800
Stora Bäckshult
nej
572 600
Viks
nej
388 300
Grimsås i VG län
Hestra
Nissafors VV
Nissafors
Gnosjö m fl
Viks VV
44
Hotell, restaurang, konferens
Kommentar
Till störstadelen i VG län
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Gislaved-Alabo ingår i den skyddade förekomsten Gislaved-Mullseryd som har sitt skydd i
och med artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer 50 personer med dricksvatten och dels har framtida potential som dricksvattenresurs (gäller områdena runtom vattentäkterna).
I tabellen nedan presenteras möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten (enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Olycksrisk riksväg 26
Barriärer och sponter
GislavedAlabo
Möjlig
EMAB Erlandssons metallfabrik AB
Efterbehandling av
miljögifter
Möjlig
1
fd Impregneringsanläggning i Norlida
Efterbehandling av
miljögifter
Möjlig
1
Urban markanvändning, Gislaved och Anderstorp tätorter
Utsläppsreduktion
miljögifter
Möjlig
1
Isaberg rapid AB
Efterbehandling av
miljögifter
Planerad
1
Åtgärdad fd bensinstation
Efterbehandling av
miljögifter
Planerad
1
Båraryd-Eriksdal-Hestra
Vattenskyddsområden
Gislaved
Planerad
3
Hällabäck
Vattenskyddsområden
Gislaved
Planerad
1
Tallberga
Vattenskyddsområden
Gislaved
Planerad
1
Vattenskyddsområde
Tranemo kommun
Vattenskyddsområden
Tranemo
Planerad
4
Öreryd
Vattenskyddsområden
Öreryd
Planerad
1
Åtgärdad fd bensinstation
Efterbehandling av miljögifter
Genomförd
1
GislavedAlabo, Älgeå
6.1.7 Göberga-Brickarp, SE643594-144189
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Uppgift om dricksvattentäkt på förekomsten saknas i Vattentäktsarkivet.
45
Antal
Kommentar
Oklart om
genomförd
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
11,2 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
6.1.7.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Göberga-Brickarp markanvändning
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Vatten
Övrigt
46
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.7.2
KVALITET OCH HOT
Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är
liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. Förekomsten bedöms inte löpa risk att
inte uppnå god status år 2015. Grundvattenförekomsten bedöms inte vara i riskzonen för
att inte uppnå god status år 2021. Påverkansanalysen från våren år 2013 visar att risken för
påverkan från mänskliga aktiviteter är låg varför vattenkvaliteten inte bedöms riskera att
inte uppnå god status år 2021. Det finns inga förorenade områden i riskklass 1 och 2 och
inga tillståndspliktiga verksamheter i området. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 11,4
6.1.7.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Baserad på regionala hydrogeologiska kartor eller annat översiktligt material. Den naturliga grundvattenbildningen är 297 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 106 l/s beräknad på
hela förekomstens yta.
6.1.7.4
VATTENSKYDD
Det finns inga vattenskyddsområden inom själva förekomsten. Förekomsten är inte utpekad som skyddat grundvatten i VISS (jfr artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten).
Det finns två möjliga åtgärder som kan beröra Göberga-Brickarp. Dels en revidering av
vattenskyddsområdet för Trehörna, dels ett möjligt vattenskyddsområde för Boet, båda två
i Ödeshög.
6.1.8 Horveryd-Hjälmseryd, SE635852-141933
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
8,4 km2
Nej
Nej
Vertikal orientering
Horisontell med stor lateral utbredning
47
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.8.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Horveryd-Hjälmseryd markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Industri
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.8.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analyser av vatten
från en vattentäkt. Förekomsten bedöms löpa risk att inte uppnå god kemisk status på
grund av förorenade områden. Det finns ett förorenat område i riskklass 2 och 2 Bverksamheter inom förekomsten.
48
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.8.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen
är 389 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 104,3 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
6.1.8.4
VATTENSKYDD
Det finns ett vattenskyddsområde inom förekomsten, Vrigstads vattenskyddsområde (areal
760 600 m2). Vattentäkten där (Sunnerby) förser Vrigstad med dricksvatten. HorverydHjälmseryd (områden vid vattentäkterna) är skyddat i enlighet med ramdirektivet för vatten, artikel 7, bilaga IV (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen) då
det dels förser mer än 50 personer med dricksvatten dels är av intresse för den framtida
vattenförsörjningen.
Det finns två åtgärder registrerade i VISS som kan beröra Horveryd-Hjälmseryd. Dels en
revidering av vattenskyddsområdet för Sunnerby (möjlig åtgärd), och dels byte av VAledningar i Rörvik, Sävsjö (planerad åtgärd).
6.1.9 Hökensås, SE643934-139880
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
152,3 km2
Nej
Ja
Horisontell med stor lateral utbredning
49
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.9.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Hökensås markanvändning
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Vatten
Övrigt
6.1.9.2
KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen bygger på analysresultat från en vattentäkt. Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå god status år 2015. Grundvattenförekomsten bedöms inte vara i riskzonen för att inte uppnå god status år 2021. Bedömningen baseras på att varken kemiska analyser från åren 2009-2011 eller påverkansanalysen från våren år 2013 tyder på att grundvattenförekomsten är i riskzonen för att inte
uppnå god status. Påverkansanalysen från våren år 2013 visar att risken för påverkan från
50
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
mänskliga aktiviteter är låg. Det finns ett förorenat område i riskklass 2 inom förekomsten,
inga tillståndspliktiga verksamheter. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsten augusti -08 blev totalpoängen: 8,3.
6.1.9.3
KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen
är 298 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 1 440,3 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
6.1.9.4
VATTENSKYDD
Det finns ett vattenskyddsområde i Källefall som ligger i Västra Götalands län. Dessutom
berörs delar av förekomsten av Vätterns vattenskyddsområde var västra delar går in i förekomsten. Hökensås (områden vid vattentäkter) är ett skyddat område för dricksvatten enligt artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten
och dels har framtida potential som dricksvattenresurs.
Det finns två planerade åtgärder registrerade i VISS som kan beröra Hökensås. Dels vattenskyddsområden för Baskarp och Brandstorp, samt även en revidering av vattenskyddsområdet i Dykärr.
6.1.10 Kristinelund, SE640914-144407
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Baserad på regionala hydrogeologiska kartor eller annat översiktligt material.
Area
0,325 km2
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
51
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.10.1 YTA OCH MARKANVÄNDNING
Data saknas.
6.1.10.2 KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Bedömningen grundar sig på analyser av vatten
från en vattentäkt. Det bedöms finnas risk för att förekomsten inte uppnår god status 2015.
Bedömningen grundas på den påverkansanalys som gjorts, där den potentiella föroreningsbelastningen bedöms som mycket stor. Förekomsten bedöms dock inte ligga i riskzonen
för att inte uppnå god kemisk status till 2021. Inga förorenade områden i riskklass 1 och 2
och inga tillståndspliktiga verksamheter ligger inom förekomsten. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti -08 blev totalpoängen: 47,9.
6.1.10.3 KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status 2015.
Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god
kvantitativ status 2021. Data för naturlig grundvattenbildning saknas i VISS.
6.1.10.4 VATTENSKYDD
Det finns ett vattenskyddsområde inom förekomsten. Vattenskyddsområdet är för vattentäkten i Landsbro som försörjer Landsbro med vatten, och det har en areal på 396 570 m2.
52
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Kristinelund är ett skyddat område för dricksvatten enligt artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet
för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det
dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten och dels har framtida potential som
dricksvattenresurs.
Det finns en möjlig åtgärd enligt VISS, nämligen revidering av vattenskyddsområdet för
Landsbro. Eventuellt kan man i framtiden föra över vatten från denna grundvattenförekomst till Vetlanda tätort.
6.1.11 Lugnet-Seglarvik, SE643417-145482
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
0,291 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
6.1.11.1 YTA OCH MARKANVÄNDNING
Data saknas.
53
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.11.2 KVALITET OCH HOT
Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är
liten bedöms det som troligt att kvaliteten är god. Tillförlitligheten hos klassningen bedöms
som låg, eftersom analysresultat saknas. Förekomsten bedöms inte löpa risk att inte uppnå
god status år 2015. Grundvattenförekomsten bedöms inte vara i riskzonen för att inte
uppnå god status år 2021. Påverkansanalysen från våren år 2013 visar att risken för påverkan från mänskliga aktiviteter är låg varför vattenkvaliteten inte bedöms riskera att inte
uppnå god status år 2021. Inga förorenade områden i riskklass 1 och 2 och inga tillståndspliktiga verksamheter ligger inom förekomsten. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 6,5
6.1.11.3 KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Tillförlitligheten
hos bedömningen bedöms som låg, eftersom mätningar saknas. Det finns inga uppgifter
som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år 2015. Det
finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är översiktlig. Baserad på regionala hydrogeologiska kartor eller annat översiktligt material. Den naturliga grundvattenbildningen är 266 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 2,5 l/s beräknad på
hela förekomstens yta.
Det bör nämnas att den naturliga grundvattenbildningen inte kan användas för att beräkna
mängden vatten som kan tas ut genom konstgjord infiltration. Denna förekomst av sand
och grus används i dagsläget just för att tillverka konstgjort grundvatten.
6.1.11.4 VATTENSKYDD
Det finns ett vattenskyddsområde som omfattar en del av denna förekomst samt går ut en
bit i Sommen. Detta vattenskyddsområde hör ihop med den anläggning för konstgjord
grundvattenbildning som finns i Scoutvik och som försörjer Tranås tätort med vatten (areal
479 470 m2). Lugnet-Seglarvik är skyddat i enlighet med ramdirektivet för vatten, artikel 7,
bilaga IV (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen) då det dels förser mer än 50 personer med dricksvatten dels är av intresse för den framtida vattenförsörjningen.
6.1.12 Norrahammar-Taberg, SE639726-139899
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
6,7 km2
Nej
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
54
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.12.1 YTA OCH MARKANVÄNDNING
Data saknas.
6.1.12.2 KVALITET OCH HOT
Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Förekomsten bedöms inte löpa risk att
inte uppnå god status år 2015. Förekomsten bedöms däremot löpa risk att inte uppnå god
status till år 2021. Orsaken är att det finns ett stort antal förorenade områden inom förekomsten. Det finns 50 förorenade områden inom förekomsten (alla riskklasser). I riskklass
2 återfinns 3 objekt och i riskklass 1 finns 1 objekt (fd Norrahammars Bruk AB). Det finns
1 B-verksamhet inom förekomsten. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 25,5
6.1.12.3 KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor. Den naturliga grundvattenbildningen
är 407 mm/år. Detta motsvarar en grundvattenbildning på 86,8 l/s beräknad på hela förekomstens yta.
55
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.12.4 VATTENSKYDD
I södra delen av förekomsten ligger Taberg-Månsarps vattenskyddsområde med en areal på
448 380 m2. Vattentäkten där har tidigare försörjt Taberg med omnejd med dricksvatten,
men numer är täkten tagen ur bruk. Vattenskyddsområdet är dock kvar.
Det finns en planerad åtgärd som berör Norrahammar-Taberg, nämligen byte av VAledningar i Jönköping.
6.1.13 Vaggeryd-Taberg, SE638548-140120
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
69,9 km2
Nej
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
56
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.13.1 YTA OCH MARKANVÄNDNING
Vaggeryd-Taberg
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.13.2 KVALITET OCH UTTAG
Undersökningar av grundvattnets kvalitet saknas. Det bedöms finnas risk för att förekomsten inte uppnår god status år 2015. Bedömningen grundas på att det inom förekomsten
finns ett objekt där ytbehandling av metaller har skett. Halter av triklorerade lösningsmedel
som överstiger riktvärdet (trikloreten + tetrakloreten 10µg/L; kloroform 100µg/L) har
uppmätts i objektet. Det finns dessutom risk för att god kemisk status inte uppnås till år
2021, eftersom det finns förorenade områden, som utgör en potentiell risk. Det finns ett
fåtal förorenade områden i riskklass 1 och 2 vid gränsen till förekomsten Värnamo-Ekeryd
i söder, varav ett tilldelats riskklass 1 (Järnbacken Återvinning AB). I samma område finns
1 B-verksamhet. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 17,5
6.1.13.3 KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen är baserad på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor.
6.1.13.4 VATTENSKYDD
I norra delen av förekomsten ligger Taberg-Månsarps vattenskyddsområde med en areal på
448 380 m2. Vattentäkten där har tidigare försörjt Taberg med omnejd med dricksvatten,
men numer är täkten tagen ur bruk. Vattenskyddsområdet är dock kvar. Grundvattenförekomsten Vaggeryd-Taberg är skyddad i enlighet med ramdirektivet för vatten, artikel 7, bilaga IV (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen).
57
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Det finns tre planerade åtgärder som kan beröra förekomsten. Vattenskyddsområden i
Bondstorp och Hagafors, samt byte av VA-ledningar i Jönköping.
6.1.14 Värnamo-Ekeryd, SE636264-139799
Typ av grundvattenmagasin: Sand- och grusförekomst
Akviferstyp: Porakvifer
Geologisk period: Kvartär
På förekomsten finns 3 vattentäktsområden registrerade i Vattentäktsarkivet, (2007-06-30).
I SGUs brunnsarkiv finns 92 brunnar (exkl energibrunnar) registrerade på förekomsten.
Area
Anslutna akvatiska ekosystem
137,5 km2
Ja
Grundvattenberoende terrestra ekosystem
Vertikal orientering
Nej
Horisontell med stor lateral utbredning
58
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.1.14.1 YTA OCH MARKANVÄNDNING
Värnamo-Ekeryd markanvändning
Tätort
Fritidsbebyggelse
Industri
Åkermark
Betesmark
Skogsmark
Hygge
Våtmark
Vatten
Övrigt
6.1.14.2 KVALITET OCH HOT
Den kemiska statusen bedöms som god. Det bedöms finnas risk för att förekomsten inte
uppnår god status år 2015. Bedömningen grundas på att 16 olika bekämpningsmedel har
hittats i förekomsten. Utgångspunkten för att vända trend har nåtts för kvicksilver
(0,05µg/L) i en vattentäkt inom förekomsten. Inom eller nära förekomsten finns 5 förorenade objekt som bör nämnas. I ett eller flera av dessa har riktvärdet för triklorerade lösningsmedel (trikloreten + tetrakloreten 10µg/L), konduktivitet (75mS/m) och ammonium
(1,5mg/L) överskridits. I ett förorenat objekt har klorid uppmätts i halter som överskrider
utgångspunkten för att vända trend (50mg/L). Det finns risk för att god status inte uppnås
till 2021, eftersom krom, nickel, tetrakloreten och trikloreten har uppmätts i halter över
riktvärdena inom förorenade områden inom grundvattenförekomsten. . Dessutom har
bland annat 1,1-dikloretan, toluen, xylen, tetrakloreten och metan detekterats inom förorenade områden. Totalt finns det ca 266 förorenade områden inom förekomsten. De förorenade områdena täcker inte hela förekomsten utan vissa delar. Det finns 3 riskklass 1 objekt
inom förekomsten, nämligen fd Värnamotvätten, Tvättbjörnarna Bergman & Son m fl och
RECI AB/fd Leto AB. Antalet förorenade områden inom förekomsten och att E4:an går
genom förekomsten har också bidragit till riskbedömningen. Delar av förekomsten ligger
under Vaggeryd, Skillingaryd och Värnamo tätorter. I den påverkansanalys som gjorts har
den potentiella föroreningsbelastningen klassats som stor. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten augusti år 2008 blev totalpoängen: 33,1
6.1.14.3 KVANTITET OCH GRUNDVATTENBILDNING
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god. Det finns inga
uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå god kvantitativ status år
2015. Det finns heller inga uppgifter som tyder på att förekomsten riskerar att inte uppnå
god kvantitativ status år 2021.
59
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Den geometriska noggrannheten på magasinets avgränsning är god. Avgränsningen baserad
på lokala jordarts- och/eller hydrogeologiska kartor.
6.1.14.4 VATTENSKYDD
Inom grundvattenförekomsten Värnamo-Ekeryd finns fem vattenskyddsområden varav ett
är upphävt.
VSO
Upphävd ja/nej
Area m2
Vattenverk
Distribution till
Byarum
Ja
182 600
Byarum
Byarum
Hjortsjön
Nej
847 800
Vaggeryd
Vaggeryd, Hok, Byarum
Klevshult
Nej
732 000
Klevshult
Klevshult
Ljusseveka
Nej
6 687 100
Ljusseveka
Värnamo, Hånger, Tånnö,
Åminne, Hörle
Skillingaryd
Nej
1 231 000
Skillingaryd
Skillingaryd, Klevshult
Värnamo-Ekeryd ingår i den skyddade förekomsten Värnamo-Bondstorp som har sitt
skydd i och med artikel 7, bilaga IV i ramdirektivet för vatten (implementerat i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen), eftersom det dels försörjer mer 50 personer med
dricksvatten och dels har framtida potential som dricksvattenresurs.
Möjliga, planerade/pågående och genomförda åtgärder i anslutning till förekomsten
(enligt VISS).
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Olycksrisk E4:an
Barriärer och sponter
VärnamoEkeryd
Möjlig
Tvättbjörnarna Bergman & Son m fl
Efterbehandling av miljögifter
Möjlig
1
Urban markanvändning
Utsläppsreduktion miljögifter
VärnamoEkeryd
Möjlig
3
Dannäs-Lanna-Ohs
Vattenskyddsområden
Värnamo
Möjlig
3
Värnamo, Ljusseveka
Vattenskyddsområden (revidering)
Värnamo
Möjlig
1
Järnbacken Återvinning AB
Efterbehandling av miljögifter
Planerad
1
RECI AB/fd Leto AB
Efterbehandling av miljögifter
Planerad
1
Bondstorp-Hagafors
Vattenskyddsområden
Vaggeryd
Planerad
2
Jönköping
Planerad
1
Byte av VA-ledningar Jönköping
Antal
fd Värnamotvätten
Efterbehandling av miljögifter
Pågående
1
AQ Enclosure Systems
AB/Flextronics
Efterbehandling av miljögifter
Pågående
1
Markundersökt fd bensinstation
Efterbehandling av miljögifter
Genomförd
5
60
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2 Sjöar
Informationen i detta kapitel är hämtad ur databasen VISS under hösten 2014. De inledande avsnitten i varje delavsnitt innehåller allmänna beskrivningar av sjöarna och dessa
textavsnitt är hämtade direkt från VISS. Markanvändningen kommer från SMHI (Vattenwebben). I tabellerna förekommer beräkningar av uttagsmöjligheterna för respektive sjö.
Uttagsmöjligheterna har beräknats ur MLQ-värden (flöde per sekund först omvandlat till
år) under antagandet att uttagsmöjligheten är 9,99 procent av MLQ. Som exempel visas nedan hur denna beräkning gått till för en av sjöarna, nämligen Assjön (för övriga sjöar har
man gjort på motsvarande sätt men med andra MLQ-värden):
Assjön beräkning av uttagsmöjlighet:
MLQ – 0,08 m3/s
Max 9,99 procent reducering av MLQ för att uppnå god status.
0,08*60*60*24*365=2,52 Mm3/år
Uttagsmöjligheten är 9,99 procent av MLQ 2,52 Mm3/år
9,99 procent *2,52 Mm3/år= 0,25 Mm3
6.2.1 Assjön, SE640923-145019
Assjön ingår i Svartåns vattensystem, Bulsjöåns delnederbördsområde och är belägen 8 km
OSO om Aneby tätort. Höjden över havet är 252,6 m, d v s ca 45 m över Västra Lägern.
Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna uppgår till 8 km. Assjön är en oligotrof klarvattensjö med en areal på 4,89 km2 och ett största djup på 35 m. Stränderna är mestadels minerogena med sten, sand och block. Vegetationen består av sparsamma vassar. Sjön omges
huvudsakligen av barrskog med inslag av jordbruksmark fr a vid den nordvästra delen. Tillrinningsområdet är 17,0 km2 stort och består mestadels av skogsmark med en mindre andel
odlad mark. Vandringshinder finns vid sjöns utlopp.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och hyser höga raritetsvärden. Flodpärlmussla
förekommer nedströms. Bland häckande sjöberoende fågel märks bland annat storlom,
fiskgjuse, småskrake, lärkfalk och fisktärna (koloni). Förekommande fiskarter är sik, gädda,
sutare, mört, lake, abborre samt eventuellt även elritsa och gers. Tillgänglig data visar inte
på någon högre biologisk mångformighet. Fiskfaunan är måttligt artrik och de abiotiska parametrarna tyder inte på någon större artrikedom. Sjön saknar förnärvarande betydelse för
forskning och undervisning, men kan dock anses vara ett framstående exempel på en
oligotrof klarvattensjö. Sjön är utpekad som nationellt särskilt värdefullt vatten (natur) och
bedöms ha ett mycket högt naturvärde.
61
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Namn
Assjön
Kommun
Aneby, Nässjö
Sjö ID
SE640923-145019
Delavrinningsområdes ID
SE640840-144928
Sjö area
4,89 km2
Avrinningsområdesarea
29,51 km2
MLQ
0,08 m3/s
Medeldjup
5,86 m
Max djup
35 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet per år
0,25 Mm3
Dominerande markanvändning inom avrinningsområdet
Skogsmark (62 procent), jordbruksmark (17 procent)
6.2.1.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
62
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Utloppet av Assjön hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Mosse
Sjö
Skogsmark
6.2.1.2
KVALITET OCH HOT
Det finns inga förorenade områden i riskklass 1 och 2 i närheten av Assjön, och inte heller
någon tillståndspliktig verksamhet. Information från VISS presenteras nedan i tabellform.
Kvalitet och hot
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
God
Bygger på bedömning av fisk
Kemisk status
Uppnår ej god
Bygger på extrapolering av Hg data från närliggande förekomst
Kemisk status (exkl Hg)
God
Fysikalisk-kemiska förhållanden
God
Näringsämnen
God
Försurning
Hög
Medel och lägsta pH är över 7,0 varför sannolikheten för försurningsskador är mycket låg och
statusen bedöms som hög.
Cu
God
Mätdata från vatten 2007
Cr
God
Mätdata från vatten 2007
Zn
God
Mätdata från vatten 2007
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Tungmetaller
Uppnår ej god
Bygger på Hg
Bly/blyföreningar
God
Mätdata från vatten 2007
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Mätdata från vatten 2007
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Extrapolering från närliggande förekomster
Nickel/nickelföreningar
God
Mätdata från vatten 2007
Övergödning/syrebrist
Nej
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Förändrade habitat genom fysisk
påverkan
Ja
Hg i fisk
63
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status
Kontinuitetsförändringar
Ja
Risk ekologisk status 2015
Ingen risk
Risk kemisk status 2015
Risk
Hg
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Inga kartlagda källor till miljögifter i avrinningsområdet
Risk ekologisk status 2021
Risk
Bristande konnektivitet föreligger
Risk kemisk status 2021
Risk
Hg
Färg
Nej (≤ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.1.3
Kommentar
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Assjön är utpekad som Natura 2000 SCI område (enligt Habitatdirektivet) och dessutom
utgör sjön avloppskänsligt vatten med avseende på fosfor. Enligt artikel 7 i avdelning IV
Ramdirektivet för vatten (implementerad i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen),
så är Assjön skyddat vatten då sjön kan ha betydelse för den framtida vattenförsörjningen. I
dagsläget finns inget vattenskyddsområde, men Assjön kan eventuellt komma att beröras av
framtida vattenskyddsområde i Aneby och/eller Nässjö kommun (möjlig åtgärd enligt
VISS). Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anneberg-Ormaryd-Holma
Vattenskyddsområde
Nässjö
Möjlig
3
Vireda
Vattenskyddsområde
Aneby
Möjlig
1
Planerad
350
1
Åtgärda icke godkända enskilda
avlopp
Byte av vatten- avlopps- och
dagvattenledningar
Nässjö
Planerad
Miljöersättning odling
Utloppet av
Assjön
Genomförd
Inventering enskilda avlopp
Genomförd
570
STOPP-projektet enskilda avlopp
Nässjö,
Aneby,
Tranås
Genomförd
1
STOPP-projektet reningsverk och
lantbruk
Nässjö,
Aneby,
Tranås
Genomförd
1
6.2.2 Bolmen, SE629511-136866
Bolmen är den största sjön i Lagans vattensystem och är belägen 18 km sydväst om Värnamo. Höjden över havet är 141,6 m. Sjön är av det svagt humösa oligotrofa slaget och har
en areal på 183 km2 samt ett största djup på 36 m. Stränderna består till största delen av
utsvallande moränstränder. På många håll utmed Bolmen växer en alridå kring den gamla
strandvallen som frilades vid sjösänkningar, framförallt på 1800-talet. I norr, där stränderna
är grunda, växer kraftiga vassar. I övrigt består sjövegetationen av såväl långskotts- och
kortskottsvegetation som flytbladsvegetation. Sjöns närmaste omgivning är tämligen mångfasetterad även om skogsmark dominerar, dock med en hel del lövinslag. Tillrinningsområdet är 1 650 km2 stort och utgörs av skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark.
Vandringshinder finns 5 km uppströms i Storån.
64
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även höga raritetsvärden. Bland
häckande sjöberoende fågelarter märks bland annat fiskgjuse, storlom, småskrake, havstrut,
fisktärna, grågås, lärkfalk och vattenrall. En mängd sällsynta växter såsom sjötåtel, klotgräs,
skaftslamkrypa, flytsäv, korsslamkrypa, plattbladig igelknopp, taggsporigt braxengräs och
flotagräs växer i sjön. Förekommande fiskarter är ål, sik, siklöja, gädda, sutare, ruda, löja,
braxen, elritsa, sarv, mört, lake, bergsimpa, gers, abborre och gös. Den biologiska mångformigheten får anses som mycket hög, främst beroende på den mycket artrika fisk- och
häckfågelfaunan samt den artrika sjövegetationen. Bolmens flera hundra öar bidrar starkt
till den biologiska mångformigheten. Sjön har betydelse för forskningen, men saknar för
närvarande betydelse för undervisning och kan inte anses vara ett framstående exempel på
någon sjötyp.i
Namn
Bolmen
Kommun
Gislaved, Värnamo, Ljungby, Hylte
Sjö ID
SE629511-136866
Delavrinningsområdes ID
SE631393-137256
Sjö area
183 km2
Avrinningsområdesarea
1 642,3 km2
MLQ
9,03 m3/s
Medeldjup
Max djup
36 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
28,4Mm3
Dominerande markanvändning inom
avrinningsområdet
Skogsmark (68 procent), jordbruksmark (9 procent)
65
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.2.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Utloppet av Bolmen hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.2.2.2
KVALITET OCH HOT
Det finns två kvarnar med förorenade områden i riskklass 2 längs med vattendrag som
mynnar i Bolmen. I övrigt finns inga områden i riskklass 1 och 2 som ligger inom Jönköpings län och i närheten av Bolmen. Längre söderut i Kronobergs län återfinns Bolmens
sågverk som är ett klass 1 objekt (sågverk med doppning). Det finns inga tillståndspliktiga
verksamheter i sjöns närhet. Kvalitet och hot presenteras nedan i tabellform (data från
VISS).
Kvalitet och hot
Parameter
Status mm
Kommentar
Ekologisk status
God
Bedömningen bygger på fisk. Mer analyser önskvärda.
Kemisk status
Uppnår ej god
Kemisk status (exkl Hg)
Uppnår ej god
Fysikalisk-kemiska förhållanden
God
Näringsämnen
God
Baserat på 7 analyser av total-fosfor under åren 2010-2012
Försurning
Hög
Sjön är kalkningspåverkad men analysen
visar ändå på goda värden (efter man
korrigerat för kalkning).
Särskilda förorenade ämnen
Måttlig
Icke syntetiska ämnen
Måttlig
As
Måttlig
Mätdata från 2011
Cu
God
En vattenanalys samt analyser av sediment
Cr
God
Analyser av sediment
Zn
Måttlig
En vattenanalys samt analyser av sediment
66
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Kvalitet och hot
Prioriterade ämnen
Pentabromerad difenyleter
Uppnår ej god
Tungmetaller
Uppnår ej god
Bly/blyföreningar
God
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Analyser av sediment
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Expertbedömning tyder på att gränsvärdet överskrids
Nickel/nickelföreningar
Uppnår ej god
Analyser av sediment
Fluoranten
God
Analyser av sediment
Polyaromatiska kolväten
Uppnår ej god
Analyser av sediment
Tributyltenn föreningar
Uppnår ej god
Sannolikt lokal påverkan pga båtbottenfärger
Övergödning/syrebrist
Ja
Indikationer på övergödning främst i
norra delarna. Syrehalterna lägre i södra
delarna.
Miljögifter
Ja
Förorenade sediment
Ja
Polyaromatiska kolväten
Försurning
Nej
Modellering gjord utan hänsyn till kalkning
Förändrade habitat genom fysisk
påverkan
Ja
Miljöproblem i svämplanets funktion
Flödesförändringar
Nej
Morfologiska förändringar
Ja
Punktkällor - reningsverk
Betydande påverkan
Diffusa källor - jordbruk
Betydande påverkan
Förorenad mark
Betydande påverkan
Enskilda avlopp
Betydande påverkan
Skogsbruk
Betydande påverkan
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Risk ekologisk status 2015
Risk
Risk kemisk status 2015
Risk
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Risk ekologisk status 2021
Risk
Övergödning, problem i svämplanet
Risk kemisk status 2021
Risk
Hg, As
Färg
Nej (≤ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.2.3
Hg
Miljöproblem i svämplanets funktion
Hg
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Delar av Bolmen, närmare bestämt Tira öar är skyddade dels genom Fågeldirektivet (Natura 2000 SPA) och dels genom Habitatdirektivet (Natura 2000 SCI). Bolmen i sin helhet är
en skyddad dricksvattenresurs då den dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten
och dels då den har betydelse för den framtida dricksvattenförsörjningen. Dricksvattenskyddet gäller enligt artikel 7 avdelning IV i Ramdirektivet för vatten, vilket implementerats
i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen. Bolmen är dessutom ett skyddat fiskvatten och utpekad som avloppskänsligt vatten med avseende på fosfor (det senare enligt Av-
67
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
loppsvattendirektivet). Det finns i dagsläget inget vattenskyddsområde, men ett dylikt planeras för Bolmen, och dessutom kan Bolmen eventuellt komma att beröras av nya vattenskyddsområden i Gislaveds kommun (planerade åtgärder enligt VISS). Eventuellt kan sjön
beröras i framtiden av planer på vattenskyddsområden i Värnamo och Ljungby kommuner
(möjliga åtgärder enligt VISS). Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda
planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anpassade skyddszoner
Bolmen
Möjlig
110
Ekologiskt funktionella
kantzoner
Bolmen
Möjlig
Kalkfilterdiken
Bolmen
Möjlig
Minskat fosforläckage
Bolmen
Möjlig
Strukturkalkning
Bolmen
Möjlig
Tvåstegsdiken
Bolmen
Möjlig
Vattenskyddsområde
Dannäs-Lanna-Ohs
Vattenskyddsområden
Värnamo
Möjlig
3
Vattenskyddsområde
Angelstad-BolmenSkeen
Vattenskyddsområden
Ljungby
Möjlig
3
Bolmen
Möjlig
Bolmen
Möjlig
1400
Bättre P-rening, Angelstad-Bolmen ARV
Möjlig
1
Åtgärdande av fd bensinstationer
Planerad
2
Våtmark-fosfordamm
Åtgärdande av enskilda avlopp
Normal till hög
skyddsnivå
Hällabäck vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden
Gislaved
Planerad
1
Tallberga vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden
Gislaved
Planerad
1
Bolmen vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden
Bolmen
Planerad
1
Utloppet av Bolmen, mynnar i
Bolmen (avrinningsområden)
Genomförd
Miljöersättning olika
former
Anlagd våtmark
Våtmark för näringsretention
Kommentar
Oklart om
genomfört
Genomförd
6.2.3 Hindsen, SE634580-139854
Hindsen ingår i Lagans vattensystem, Häråns delnederbördsområde och är belägen ca 3 km
öster om Värnamo. Höjden över havet är 165,7 m, det vill säga ca 15,5 m över Karlsforsdammen. Vattendragssträckan mellan de båda sjöarna, inkluderande två sjöar, uppgår till
cirka 10 km. Hindsen är en oligotrof klarvattensjö med en areal på 12,7 km2 och ett största
djup noterat till 17 m. Stränderna är mycket varierande med bland annat klipp-, morän-,
sand- och torvstränder. Sjövegetationen domineras av kortskottsväxter medan däremot
vassutbredningen är mycket sparsam. Sjön, som är mycket örik, omges av skogsmark samt
en del åker- och myrmark. Tillrinningsområdet är 31,4 km2 stort och består mestadels av
68
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
skogsmark med inslag av myr- och odlingsmark. Vandringshinder finns nedströms vid
Karlsforsdammens utlopp.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även höga raritetsvärden. Bland
häckande sjöberoende fågel märks bland annat storlom, fiskgjuse samt en fisktärnekoloni.
Klotgräs, skaftslamkrypa och spikblad växer i och vid sjön och nedströms växer även plattbladig igelknopp. I de strandnära områdena påträffas den sällsynta blågrönalgen Nostoc zetterstedti. Även Nitella flexilis förekommer i sjön. Förekommande fiskarter är ål, gädda, sik,
sutare, mört, lake, gers och abborre. Signalkräfta har satts ut i sjön. I bottenfaunan förekommer Molannodes tinctus. Hindsen har två utlopp och en lång teoretisk omsättningstid,
vilket är sällsynt i regionen.
Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på en artrik
sjövegetation, en stor sjöareal, ett högt flikighetstal samt varierande stränder. Sjön, som är
ett framstående exempel på en oligotrof klarvattensjö, har betydelse för undervisning, men
saknar för närvarande betydelse för forskningen. Sjön är utpekad som regionalt särskilt
värdefullt vatten (Fiske). (2006)
Namn
Hindsen
Kommun
Värnamo
Sjö ID
SE634580-139854
Delavrinningsområdes ID
SE634125-140029
Sjö area
12,7 km2
Avrinningsområdesarea
43,60 km2
MLQ
0,22 m3/s
Medeldjup
>4 m
Max djup
17 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
0,69 Mm3
Dominerande markanvändning inom
Skogsmark (80 procent), jordbruksmark (8 procent)
avrinningsområdet
69
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.3.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Utloppet av Hindsen hela
Jordbruksmark
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.2.3.2
KVALITET OCH HOT
Förorenade områden i riskklass 1 och två finns i Värnamo och Bor, men dessa ligger på så
stort avstånd från sjön eller nedströms så att påverkan inte förväntas. Inga tillståndspliktiga
verksamheter förekommer i närheten utöver täktverksamhet. Information från VISS presenteras nedan i tabellform.
70
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
God
Bygger på bedömning av fisk och växtplankton
Kemisk status
Uppnår ej god
Bygger på extrapolering av Hg data från närliggande förekomst
Kemisk status (exkl Hg)
God
Fysikalisk-kemiska förhållanden
God
Näringsämnen
Hög
Ljusförhållanden
Hög
Försurning
God
Särskilda förorenande ämnen
God
Mätdata från vatten
Icke syntetiska ämnen
God
Mätdata från vatten
Cu
God
Mätdata från vatten
Cr
God
Mätdata från vatten
Zn
God
Mätdata från vatten
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Hg
Tungmetaller
Uppnår ej god
Hg
Bly/blyföreningar
God
Mätdata från vatten
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Mätdata från vatten
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Nickel/nickelföreningar
God
Övergödning/syrebrist
Nej
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Förändrade habitat genom fysisk
påverkan
Ja
Kontinuitetsförändringar
Ja
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Den mest betydande kvicksilverkällan
Risk ekologisk status 2015
Risk
Risk finns om dagens kalkning avslutas för tidigt
Risk kemisk status 2015
Risk
Statusen bedöms inte förbättras till 2015
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Inga kartlagda källor i avrinningsområdet som bedöms påverka negativt i framtiden
Risk ekologisk status 2021
Risk
Risk pga bristande konnektivitet
Risk kemisk status 2021
Risk
Risk att statusen ej förbättras till 2021
Färg
Nej (≤ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.3.3
Mätdata från vatten
Hg
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Hindsen är utpekad som avloppskänsligt vatten i enlighet med Avloppsvattendirektivet,
och dessutom skyddad som Natura 2000 SCI område (enligt Habitatdirektivet). I anslutning till sjön finns två skyddade badvatten. Det finns i dagsläget inget vattenskyddsområde.
Eventuellt kan sjön komma att beröras av framtida vattenskyddsområde inom Värnamo
71
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
kommun (möjlig åtgärd enligt VISS). Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Dannäs-Lanna-Ohs
Vattenskyddsområden
Värnamo
Möjlig
3
Utloppet av Hindsen
(avrinningsområde)
Genomförd
Miljöersättning olika slag
6.2.4 Västra Lägern, SE641225-145772
Västra Lägern ingår i Svartåns vattensystem, Bulsjöåns delnederbördsområde och är belägen 5 km Västra Lägern ingår i Svartåns vattensystem, Bulsjöåns delnederbördsområde och
är belägen 5 km öster om Askeryds kyrkby, på gränsen till Östergötlands län. Höjden över
havet är 207,5 m, det vill säga s cirka 10 m över Östra Lägern. Vattendragssträckan mellan
de båda sjöarna uppgår till ca 500 m. Västra Lägern är en oligotrof klarvattensjö med en
areal på 11,09 km2 och ett största djup på 35 m. Stränderna är steniga, delvis sandiga med
en måttlig vassutbredning. Sjön, som hyser flera öar, omges av barrskog med inslag av odlings- och myrmark. Tillrinningsområdet är 194,2 km2 stort och består mestadels av skogsmark med en mindre andel odlad mark. Vandringshinder i form av dämme finns vid sjöns
utlopp.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar höga raritetsvärden. Flodpärlmussla
förekommer i vattensystemet. Bland häckande sjöfågel märks bland annat ett flertal par av
storlom. Taggsporigt braxengräs samt brunstarr växer i och vid sjön. Förekommande
fiskarter är sjölevande öring, sik, siklöja, nors, gädda, sutare, löja, mört, lake och abborre.
Öring finns såväl uppströms (Bordsjöbäcken) som nedströms i Bulsjöån. Signalkräfta är utsatt i sjön.
Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen hög, främst beroende på den
artrika fiskfaunan, den stora sjöytan och ett betydande hypolimnion samt det höga flikighetstalet. Sjön saknar förnärvarande betydelse för forskning och undervisning och kan inte
anses vara ett framstående exempel på någon sjötyp. Sjön är utpekad som nationellt värdefull (natur) och nationellt särskilt värdefull (fiske). Västra Lägern bedöms ha ett högt naturvärde.
Namn
Västra Lägern
Kommun
Aneby
Sjö ID
SE641225-145772
Delavrinningsområdes ID
SE641024-145572
Sjö area
11,09 km2
Avrinningsområdesarea
64,33 km2
MLQ
0,43 m3/s
Medeldjup
10,4 m
Max djup
35 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
1,35 Mm3
Dominerande markanvändning inom
avrinningsområdet
Skogsmark (70 procent), jordbruksmark (13 procent)
72
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.4.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Utloppet av Västra Lägern hela
Jordbruksmark
Mosse
Sjö
Skogsmark
6.2.4.2
KVALITET OCH HOT
Det finns ett riskklass 2 objekt (förorenat område) vid sjöns omedelbara närhet men på
Kalmar läns sida (norra delen av sjön). Det rör sig om ett sågverk med doppning
73
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
(Kroksmåla såg). Vad det beträffar tillståndspliktig verksamhet finns en täktverksamhet vid
sjön i övrigt inget. Kvalitet och hot presenteras nedan i tabellform (data från VISS).
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
Måttlig
Bygger till stor del på uppgifter om bristande
konnektivitet i sjön
Kemisk status
Uppnår ej god
Baserat på en expertbedömning av Hg-halten
som extrapolerats från mätningar i andra sjöar
Fysikalisk-kemiska förhållanden
God
Näringsämnen
Hög
Försurning
God
Finns bara en mätning som visade pH 7,0
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Baserat på en expertbedömning av Hg-halten
som extrapolerats från mätningar i andra sjöar
Övergödning/syrebrist
Nej
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Förändrade habitat genom fysisk påverkan
Ja
Flödesförändringar
Nej
Kontinuitetsförändringar
Ja
Morfologiska förändringar
Nej
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Luftnedfall av Hg
Risk ekologisk status 2015
Risk
Dåligt med biologiska data - fler undersökningar önskvärda
Risk kemisk status 2015
Risk
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Risk ekologisk status 2021
Risk
Risk kemisk status 2021
Risk
Färg
Ja (≥ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
Hg
Inga kända kartlagda föroreningskällor inom
avrinningsområdet som bedöms påverka negativt i framtiden
Hg troligt problem
74
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.4.3
VATTENSKYDD
Västra Lägern utgör avloppskänsligt vatten enligt Avloppsvattendirektivet. Det finns inga
vattenskyddsområden i anslutning till sjön, men eventuellt kan sjön beröras av framtida vattenskyddsområden i Ydre och Aneby kommuner (möjliga åtgärder enligt VISS). Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Vandringshinder Olstorpsbäcken
Fiskväg
Forsnäs
Vattenskyddsområde
Ydre (ÖG Län)
Möjlig
1
Kammarp
Vattenskyddsområde
Ydre (ÖG Län)
Möjlig
1
Vireda
Vattenskyddsområde
Aneby
Möjlig
1
Olstorp - fiskväg
Fiskväg
Möjlig
Genomförd
Miljöersättning olika
slag
Utloppet av Västra
Lägern (avrinningsområde)
Genomförd
STOPP-projektet enskilda avlopp
Nässjö, Aneby,
Tranås
Genomförd
1
STOPP-projektet reningsverk och lantbruk
Nässjö, Aneby,
Tranås
Genomförd
1
6.2.5 Sommen, SE644727-145497
Sommen ingår i Svartåns vattensystem och är belägen öster om Tranås tätort, på gränsen
till Östergötlands län. Höjden över havet är 145,6 - 146,1 m. Sommen är en stor oligotrof
sprickdalssjö med en areal på 131,9 km2 och ett största djup på 53 m. Sjön är starkt flikig
och har klart vatten samt ett stort antal öar och holmar. Stränderna är mestadels minerogena med en i allmänhet mycket sparsam övervattensvegetation. Sjön omges till största delen av barrskog, men även lövskog och odlingsmark förekommer. Tillrinningsområdet är 1
651 km2 stort och består mestadels av skogsmark med en mindre andel myr- och odlingsmark. Vandringshinder förekommer uppströms i Svartån. Sjön är ytvattentäkt för Tranås
kommun.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar höga raritetsvärden. Bland häckande sjöberoende fåglar märks bland annat fiskgjuse, strandskata, storlom, småskrake, lärkfalk samt häger (koloni). Utter förekommer i området. Höstlånke, vattenstäkra, kalmus,
blomvass, brunstarr, klubbstarr, krusnate, slamkrypa, vattenskräppa och korsandmat växer i
och vid sjön. Makroalgen Nostoc pruniformis förekommer i sjön. Förekommande fiskarter är
ål, sjölevande öring, röding, sik, siklöja, nors, gädda, elritsa, mört, lake, abborre, sutare, gös,
vimma, braxen, sarv, bergsimpa, gers, småspigg och benlöja. I bottenfaunan återfinns glacialrelikten Pallasea quadrispinosa samt kräftdjuren Monoporeia affinis och Limnocalanus macrurus.
Den biologiska mångformigheten får anses som hög, främst beroende på den extremt
artrika fiskfaunan, den stora sjöytan, ett betydande hypolimnion, det höga flikighetstalet
samt den mångformiga strand- och vattenvegetationen. Sjön utgör ett forskningsobjekt m a
75
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
p röding, men saknar betydelse för undervisning. Sommen kan anses vara ett framstående
exempel på en oligotrof sprickdalssjö. Sjön utpekas som nationellt särskilt värdefullt vatten
(Natur och Fiske)(2006). Sommen bedöms ha ett högt naturvärde.
Namn
Sommen västra
Kommun
Tranås, Ydre
Sjö ID
638011–145865
Delavrinningsområdes ID
SE643960-145716
Sjö area
37,67 km2
Avrinningsområdesarea
1 905,12 km2
MLQ
4,19 m3/s
Medeldjup
>4 m
Max djup
53 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
13,2 Mm3
Dominerande markanvändning inom
avrinningsområdet
Skogsmark (71 procent), jordbruksmark (15 procent)
76
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.5.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Utloppet av Sommen hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Kalfjäll och tunna
jordar
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
6.2.5.2
KVALITET OCH HOT
I Tranås finns ett antal förorenade områden i riskklass 2 samt ett antal tillståndspliktiga
verksamheter. Utöver dessa finns inga tillståndspliktiga verksamheter i sjöns omedelbara
närhet bortsett från två täktverksamheter. Två förorenade områden med riskklass 1 ligger i
precis vid sjön, nämligen Rasslefalls såg och Brandsnäs såg, båda två har varit sågverk med
doppning. Kvalitet och hot presenteras nedan i tabellform (data från VISS).
Parameter
Status mm
Kommentar
Ekologisk status
God
Baserat på växtplankton-, fisk, och bottenfaunadata. Ges stöd av siktdjup, syrgas och näringsämnesdata samt för förorenade ämnen.
Kemisk status
Uppnår ej god
Cd uppmätt i höga halter i fisk.
Kemisk status (exkl Hg)
Uppnår ej god
Fluoranten har uppmätts i halter över gränsvärdet i sediment.
Fysikalisk-kemiska förhållanden
God
Näringsämnen
God
Ljusförhållanden
Hög
Syrgasförhållanden
Hög
Särskilda förorenade ämnen
Måttlig
Höga halter As i sediment.
Kadmium/kadmiumföreningar
Uppnår ej god
Höga halter i fisk.
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
God
Halterna i fisk under gränsvärdet.
Fluoranten
Uppnår ej god
Fluoranten har uppmätts i halter över gränsvärdet i sediment.
Miljögifter
Ja
Förorenad mark
Betydande påverkan
Det finns ett MIFO riskklass 1 objekt som påverkar vattenförekomsten och påverkan syns i
77
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status mm
Kommentar
statusklassningen.
Risk ekologisk status 2015
Ingen risk
Risk kemisk status 2015
Risk
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Risk
Färg
Ja (≥ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.5.3
Fluoranten har uppmätts i halter över gränsvärdet i sediment. Cd höga halter i fisk.
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Det finns två skyddade badvatten vid Sommen. I dagsläget finns inget vattenskyddsområde
för ytvatten men väl ett angränsande vattenskyddsområde för infiltration av konstgjort
grundvatten (Lugnet-Seglarvik vid Tranås). I framtiden kan sjön komma att beröras av vattenskyddsområden i Boxholms och Ydre kommuner (Östergötlands län). Alla åtgärder som
är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Forsnäs
Vattenskyddsområden
Ydre (ÖG Län)
Möjlig
1
Kammarp
Vattenskyddsområden
Ydre (ÖG Län)
Möjlig
1
Sommen
Vattenskydddsområden
Boxholm (ÖG Län)
Möjlig
1
Sommen
Vattenskydddsområden
Ydre (ÖG Län)
Möjlig
1
6.2.6 Södra Vixen, SE639017-144472
Södra Vixen ingår i Emåns vattensystem, Solgenåns delnederbördsområde och är belägen 7
kilometer sydväst om Eksjö tätort. H
öjden över havet är 216 m. Södra Vixen är en oligotrof klarvattensjö som under 1980-talet
blivit mer näringsrik. Sjöns areal är på 5,10 km2 och största djupet uppgår till 17,0 m.
Stränderna är mestadels minerogena med sten och sand, men även inslag av organogena
bottnar förekommer. Vegetationen består av glesa – måttliga vassar samt av kort- och långskottsväxter. Sjön omges till största delen av skogsmark med ett relativt stort inslag av odlad mark samt vid den östra stranden av fritidsbebyggelse. Tillrinningsområdet är 9,1 km2
stort och består av skogsmark med en mindre andel myrmark och odlad mark. Vandringshinder i form av dämme finns 8 km nedströms.
Södra Vixen uppvisar en betydande artdiversitet när det gäller fisk. Man har också observerat sårbara och/eller missgynnade arter vid sjön. Det gäller fåglar (årta, rördrom och
svärta), kärlväxter (sjönajas, bandnate) och alger (sjöhjortron).
78
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Namn
Södra Vixen
Kommun
Nässjö
Sjö ID
SE639017-144472
Delavrinningsområdes ID
SE638952-144458
Sjö area
5,10 km2
Avrinningsområdesarea
14,07 km2
MLQ
0,07 m3/s
Medeldjup
7,11 m
Max djup
17,10 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
0,22 Mm3
Dominerande markanvändning inom
Skogsmark (56 procent), jordbruksmark (9 procent)
avrinningsområdet
6.2.6.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
79
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Utloppet av Södra Vixen hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Sjö
Skogsmark
6.2.6.2
KVALITET OCH HOT
Det finns inga förorenade områden i riskklass 1 och 2 i sjöns närhet, och det finns inga tillståndspliktiga verksamheter i närheten. Kvalitet och hot presenteras nedan i tabellform
(data från VISS).
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
Måttlig
Baserat på bedömning av växtplankton
och näringsämnen
Kemisk status
Uppnår ej god
Bygger på extrapolering av Hg data från
närliggande förekomst
Kemisk status (exkl Hg)
God
Fysikalisk-kemiska förhållanden
Måttlig
Näringsämnen
Måttlig
Ljusförhållanden
Hög
Försurning
Hög
Särskilda förorenande ämnen
God
Icke syntetiska ämnen
God
Mätdata från sediment och ett vattenprov
Cu
God
Ett vattenprov 2007
Cr
God
Ett vattenprov 2007
Zn
God
Ett vattenprov 2007
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Hg
Tungmetaller
Uppnår ej god
Hg
Bly/blyföreningar
God
Mätdata från sediment och ett vattenprov
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Mätdata från sediment och ett vattenprov
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Nickel/nickelföreningar
God
Övergödning/syrebrist
Ja
Medel pH och högsta pH är över 7,0 varför
sannolikheten för försurningspåverkan är
mycket låg och statusen bedöms som hög
Mätdata från sediment och ett vattenprov
80
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Enskilda avlopp
Betydande påverkan
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Risk ekologisk status 2015
Risk
Risk för övergödning pga utsläpp från fritidsbebyggelse (enskilda avlopp) och näringsläckage från sedimenten
Risk kemisk status 2015
Risk
Statusen bedöms inte som att den kommer att förbättras till 2015
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Inga kartlagda föroreningskällor inom avrinningsområdet som beräknas påverka
negativt
Risk ekologisk status 2021
Risk
Baserat på dagsläget
Risk kemisk status 2021
Risk
Pga Hg
Färg
Nej (≤ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.6.3
Kommentar
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Södra Vixen utgör avloppskänsligt vatten med avseende på fosfor i enlighet med Avloppsvattendirektivet, och vidare är sjön skyddad som Natura 2000 SCI område i enlighet med
Habitatdirektivet. Eventuellt vattenskyddsområde för Norra och Södra Vixen Sjöarna är
under utredning/handläggning. Alla övriga åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anpassade skyddszoner
Södra Vixen
Möjlig
5
Minskat fosforläckage vid
spridning av stallgödsel
Södra Vixen
Möjlig
Våtmark - fosfordamm
Södra Vixen
Möjlig
Åtgärder enskilda avlopp från
normal till hög skyddsnivå
Södra Vixen
Möjlig
64
Utredning av avloppslösningar
S Vixen
Eksjö
Planerad
1
Miljöersättningar olika slag
Utloppet av
Södra Vixen
Genomförd
6.2.7 Vallsjön, SE636887-143795
Vallsjön ingår i Emåns vattensystem och är belägen 5 kilometer öster om Sävsjö tätort.
Höjden över havet är 229,5 m, det vill säga cirka 12 m över och med en åsträcka på 1,5 km
till den plats där Lillån möter Emån. Vallsjön är en oligotrof klarvattensjö med en areal på
7,07 km2 och ett största djup på 17 m. Stränderna består mestadels av sand och sten. Övervattensvegetationen är sparsam förutom i Farstorpsviken där vassarna är rikligare. Undervattensväxter som braxengräs förekommer också i sjön. Sjön omges av barr- och blandskog
med en relativt stor andel odlad mark. Tillrinningsområdet är 18,3 km2 stort och består av
81
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
skogs- och jordbruksmark med mindre inslag av myrmark. Vandringshinder förekommer
strax nedströms sjön. Vallsjön är ytvattentäkt för Sävsjö kommun.
Sjön har en rik bottenfauna med hög artdiversitet och flera regionalt sällsynta arter, samt
dessutom ett rikt fågelliv. Bland missgynnade och/eller starkt hotade arter märks olika fåglar (trastsångare, svärta, svarthakedopping samt svarthalsad dopping) och alger (sjöhjortron).
Namn
Vallsjön
Kommun
Nässjö, Sävsjö
Sjö ID
SE636887-143795
Delavrinningsområdes ID
SE636584–143725
Sjö area
7,07 km2
Avrinningsområdesarea
25,36 km2
MLQ
0,14 m3/s
Medeldjup
5,74 m
Max djup
17 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
0,44 Mm3
Dominerande markanvändning inom
Skogsmark (56 procent), jordbruksmark (16 procent)
avrinningsområdet
82
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.7.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Utloppet av Vallsjön hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Mosse
Sjö
Skogsmark
6.2.7.2
KVALITET OCH HOT
Det finns inga förorenade områden i riskklass 1 och 2 i närheten av sjön. Närmsta tillståndspliktiga verksamhet är LP Pressjguteri som ligger ca 1, 6 km SO om sjön. Kvalitet
och hot presenteras nedan i tabellform (data från VISS).
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
God
Baserat på bedömningar av växtplankton och
bottenfauna
Kemisk status
Uppnår ej god
Fysikalisk-kemiska förhållanden
Hög
Näringsämnen
Hög
Ljusförhållanden
Hög
Försurning
Hög
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Bygger på en extrapolering av mätdata för
kvicksilver från närliggande vattenförekomster
Tungmetaller
Uppnår ej god
Hg
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Övergödning/syrebrist
Nej
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Risk ekologisk status 2015
Ingen risk
Risk kemisk status 2015
Risk
Statusen bedöms inte förbättras till 2015
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Inga kartlagda föroreningskällor inom avrinningsområdet som bedöms påverka negativt i
framtiden
Risk ekologisk status 2021
Ingen risk
Risk kemisk status 2021
Risk
Färg
Ja (≥ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
Hg
Utgör den största källan för Hg
Finns risk att statusen inte förbättras till 2021
83
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.7.3
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Vallsjön är utpekad som avloppskänsligt vatten med avseende på fosfor (enligt Avloppsvatendirektivet), och sjön utgör dessutom ett Natura 2000 SCI område (enligt Habitatdirektivet). Enligt artikel 7 avdelning IV i Ramdirektivet för vatten (implementerad i Sverige genom vattenförvaltningsförordningen) så är Vallsjön en skyddad dricksvattenresurs då den
dels försörjer mer än 50 personer med dricksvatten, dels då den utgör en framtida resurs.
Vallsjön med omgivning utgör vattenskyddsområde och vattentäkten i sjön försörjer Sävsjö
med dricksvatten. Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anneberg-Ormaryd-Holma
Vattenskyddsområden
Nässjö
Möjlig
3
Stort antal platser
Planerad
650
Sävsjö
Planerad
1
Byte av VA-ledningar Rörvik
Sävsjö
Planerad
1
Byte VA- och dagvattenledningar
Nässjö
Planerad
1
Miljöersättning olika slag
Utloppet av Vallsjön (avrinningsområde)
Genomförd
Vallsjön
Genomförd
Flertal platser
Genomförd
Åtgärder undermåliga enskilda avlopp
Vallsjön
Sedimentationsdamm
Vattenskyddsområde
(revidering av)
Våtmark för näringsretention
Inventering enskilda avlopp
1160
6.2.8 Vidöstern, SE631841-138929
Vidöstern ingår i Lagans vattensystem och är belägen strax söder om Värnamo, på gränsen
till Kronobergs län. Höjden över havet är 143,7 m. Sjön, som är belägen i Lagans huvudfåra, är mesotrof med en del rent eutrofa miljöer i de norra delarna. Sjöarealen uppgår till
42,9 km2 och största djupet är noterat till 44 m. Utefter de mestadels sandiga och leriga
stränderna förekommer rikligt med vassar. I övrigt finns såväl kort- och långskottsvegetation som flytbladsvegetation representerade i sjön. Omgivningarna är varierande med både
odlings- och skogslandskap. Framförallt vid den östra stranden förekommer mycket åkermark. Här och var gränsar även sankmark till sjön. Tillrinningsområdet är 1 320 km2 stort
och består mestadels av skogsmark med inslag av odlingsmark och myr. Vandringshinder
finns 10 km uppströms vid Karlsforsdammens utlopp.
Sjön har en mycket hög biologisk funktion och innehar även vissa raritetsvärden. Bland
häckande sjöberoende fågelarter märks bland annat fiskgjuse, bläsand, strandskata, småskrake samt en hägerkoloni. Dvärgnäckros, flotagräs, klotgräs, strandlummer, kalmus, spikblad, smalkaveldun, trubbnate och dyblad växer i och vid sjön. Förekommande fiskarter är
ål, sik, siklöja, gädda, sutare, löja, braxen, elritsa, sarv, mört, lake, gers, abborre, gös och
öring. Av bottenfaunan kan nämnas nattsländan Hydropsyche contubernalis. Sjön är, med regionala mått mätt, sällsynt djup. Den biologiska mångformigheten får anses som tämligen
hög, främst beroende på den mycket artrika fisk- och häckfågelfaunan samt den mångformiga strand- och vattenvegetationen. Vidöstern har en viss betydelse för undervisning, men
84
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
saknar betydelse för forskning och kan inte anses vara ett framstående exempel på någon
sjötyp. Sjön är utpekad som regionalt värdefullt vatten (natur) och som nationellt särskilt
värdefullt vatten (Fiske). (2006)
Namn
Vidöstern
Kommun
Värnamo, Ljungby
Sjö ID
631841-138929
Delavrinningsområdes ID
SE632870-139070
Sjö area
42,9 km2
Avrinningsområdesarea
1 382,16 km2
MLQ
5,22 m3/s
Medeldjup
>4 m
Max djup
44 m
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
16,4 Mm3
Dominerande markanvändning inom
Skogsmark (71 procent), jordbruksmark (15 procent)
avrinningsområdet
6.2.8.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
85
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Utloppet av Vidöstern hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.2.8.2
KVALITET OCH HOT
I Värnamo finns ett stort antal förorenade områden i riskklass 2 samt tre i riskklass 1. De
senare utgörs av fd Värnamotvätten, Tvättbjörnarna Bergman & Son AB samt fd Reci
AB/Letro AB. Längre söderut i Kronobergs län ligger Dörarps krom & Förnickling –
också det ett risklass 1 objekt. Värnamotvätten ligger i Lagans omedelbara närhet strax innan mynningen i Vidöstern. Omkring Värnamo finns också ett stort antal tillståndspliktiga
verksamheter. Kvalitet och hot presenteras nedan i tabellform (data från VISS).
Parameter
Status
Kommentar
Ekologisk status
Måttlig
Baserat på bedömning av växtplankton och
hydromorfologi
Kemisk status
Uppnår ej god
Bygger på en extrapolering av mätdata för
kvicksilver från närliggande vattenförekomster
Kemisk status (exkl Hg)
Uppnår ej god
Fysikalisk-kemiska förhållanden
Måttlig
Näringsämnen
God
Ljusförhållanden
God
Syrgasförhållanden
Måttlig
Försurning
God
Sjön bedöms vara kalkningspåverkad men
försurningsklassningen är gjord med kalkkorrigerad data.
Icke syntetiska ämnen
God
God med avseende på statusklassade metaller nedan
As
God
Data från omdrevssjöar 2009
Cu
God
Data från vatten och sediment i omdrevssjöar 2009
Cr
God
Data från sediment
Zn
God
Data från vatten och sediment i omdrevssjöar 2009
Syntetiska ämnen
God
Avser icke dioxinlika PCB:er
Icke dioxinlika PCB:er
God
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Pentabromerad difenyleter
Uppnår ej god
86
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status
Tungmetaller
Uppnår ej god
Bly/blyföreningar
God
Data från sediment
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Data från sediment
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Expertbedömning tyder på att gränsvärdet
överskrids
Nickel/nickelföreningar
God
Data från sediment
Fluoranten
God
Data från sediment
Polyaromatiska kolväten
God
Data från sediment
Övergödning/syrebrist
Ja
Sjön bedöms ha problem med övergödning.
Bedömningen bygger på växtplankton men
ytterligare undersökningar är önskvärda.
Miljögifter
Ja
Hg
Försurning
Nej
Modellering gjord utan hänsyn till kalkningsåtgärder
Förändrade habitat genom fysisk
påverkan
Ja
Problem med svämplanets funktion
Morfologiska förändringar
Ja
Problem med svämplanets funktion
Reningsverk
Betydande påverkan
Bygger på beräkningar med S-HYPE 2012
Urban markanvändning
Betydande påverkan
Bygger på beräkningar med S-HYPE 2012
Jordbruk
Betydande påverkan
Bygger på beräkningar med S-HYPE 2012
Skogsbruk
Betydande påverkan
Bygger på beräkningar med S-HYPE 2012
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Risk ekologisk status 2015
Risk
Risk kemisk status 2015
Risk
Risk pga Hg i gädda samt riskhalter för Pb,
Cd och Ni i fisklever
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Inga kartlagda föroreningskällor inom avrinningsområdet som bedöms påverka negativt i framtiden
Risk ekologisk status 2021
Risk
Risk kemisk status 2021
Risk
Färg
Ja (≥ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
6.2.8.3
Kommentar
Hg bedöms ligga över gränsvärden i fisk
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Vidöstern är avloppskänsligt vatten med avseende på fosfor enligt Avloppsvattendirektivet.
I Vidöstern finns två Natura 2000 SCI områden, nämligen Färjansö-Långö och Toftaholm.
Det finns ett skyddat badvatten, däremot inga vattenskyddsområden i dagsläget. Sjön kan
komma att beröras av eventuella framtida vattenskyddsområden i Värnamo och Ljungby
kommuner (möjliga åtgärder i VISS). Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anpassade skyddszoner
på åkermark
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
89
Dagvattendamm
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Ekologiskt funktionella
kantzoner
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Kemisk P-fällning för
Värnamo ARV
Möjlig
87
1
Kommentar
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Kalkfilterdiken
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Minskat fosforläckage vid
spridning av stallgödsel
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Strukturkalkning
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Tvåstegsdiken
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Antal
Kommentar
bräddat avloppsvatten
på Värnamo ARV
Dannäs-Lanna-Ohs
Vattenskyddsområde
Värnamo
Möjlig
3
Angelstad-Bolmen-Skeen
Vattenskyddsområden
Ljungby
Möjlig
3
Våtmark - fosfordamm
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Våtmark för näringsretention
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
Åtgärder enskilda avlopp
normal till hög skyddsnivå
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
460
Åtgärder enskilda avlopp
till normal skyddsnivå
Vidösterns (avrinningsområde)
Möjlig
460
Planerad
2
Åtgärder fd bensinstationer
Efterbehandling
av miljögifter
Miljöersättning olika slag
Utloppet av Vidöstern (avrinningsområde)
Genomförd
Ökad reningskapacitet
Värnamo ARV
Värnamo ARV
Genomförd
Oklart om
genomförd
1
6.2.9 Vättern, SE646703-142522
Vättern avvattnas av Motala ström och dess yta ligger på 88,5 m över havet. Sjön är en
klarvattensjö och tillika Sveriges näst största sjö. Sjöarealen uppgår till 1 970 km2 och
största djupet är noterat till 128 m med ett medeldjup på 40 m. Tillrinningsområdet som är
på 4 500 km2 utgör ca två tredjedelar av hela avrinningsområdet vilket har en area på 6 700
km2. Detta innebär att tillrinningsområdet är relativt litet i förhållande till sjöarean och att
sjön tillförs lite material från omlandet (såsom humus, finpartikulärt material och näringsämnen). På Vätterns västra sida finns också mäktiga isälvsavlagringar som effektivt filtrerar
det grundvatten som tillförs sjön. Tillsammans bidrar dessa orsaker till Vätterns klara och
rena vatten.
Sjön har en volym på 74 km3. Tillrinnande vattenmängder är små i relation till vattenvolymen och detta gör att vattenståndsfluktuationerna blir små, och i sin tur minskar detta risken kvalitetsförsämringar hos vattnet i samband med översvämningar. Den teoretiska utbytestiden är cirka 60 år, vilket kan anses lång tid. Sommartid utgörs de översta 15-20 m i
Vättern av ett varmare ytskikt medan övrigt vatten ned till 128 m i princip har samma temperatur, ca 4-6°C. Vintertid är hela vattenvolymen omblandad och med en temperatur på
ca 1°C från ytan till botten. Kallt vatten är önskvärt vid dricksvattendistribuering då den
mikrobiella tillväxten är låg vid låga temperaturer. De branta stränderna medför att stort
djup nås på förhållandevis korta avstånd runt hela sjön.
88
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Stabiliteten i vattenkvalitet gör att även ekosystemet är stabilt uppvisande hög biologisk
mångfald det vill säga många arter med få individer per art. Ingen art tillåts dominera. Flera
av arterna har lång historia i sjön och utgör så kallade glacialrelikter vilket innebär att de har
funnits i sjön sedan senaste istiden. Förhållandena har uppenbarligen inte ändrats mycket
sedan dess. Sjön har en ”inneboende tröghet” mot snabba fluktuationer som kan påverka
arters fortlevnad.
Solljusets förmåga att nå djupt i vattnet medför att undervattensvegetation kan växa på
stora djup vilket förhindrar sediment att grumla upp till exempel vid stormar. Vegetationen
skyddar därmed vattenkvaliteten. Markanvändningen i tillrinningsområdet domineras av
skogsmark, öppen mark och åkermark.
Om ett oönskat ämne med så kallade långlivade egenskaper väl har tillförts Vättern kommer detta ämne att stanna kvar i sjön under lång tid med potentiellt lång påverkanstid. Exempel på sådana ämnen är vissa organiska miljögifter till exempel PCB som naturligt är
svårnedbrytbara och som tas upp av organismer. Dessa ämnen cirkulerar i näringsväven
utan att sjöns egna reningsmekanismer kan verka. Vättern är därför känslig för tillförsel av
denna typ av ämnen.
Namn
Vättern
Kommun
Askersund, Habo, Hjo, Jönköping, Karlsborg, Motala,
Vadstena , Ödeshög
Sjö ID
649029-145550
Delavrinningsområdes ID
SE648861-144785, SE646588-142403
Sjö area
1970 km2
Avrinningsområdesarea
6700 km2
Medeldjup
40 m
Max djup
128 m
Dominerande markanvändning inom
avrinningsområdet
Skogsmark (48 procent), jordbruksmark (12 procent)
89
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.9.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Information från SMHI Vattenwebben presenteras här i diagramform.
Rinner till utloppet av Vättern hela avrinningsområdet
Jordbruksmark
Kalfjäll och tunna jordar
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.2.9.2
KVALITET OCH HOT
Risker och hot kan ses utifrån två aspekter, dels en plötslig påverkan i form av exempelvis
ett utsläpp som påverkar vattenverk eller vattenkvaliteten i närheten av intaget, dels en mer
långsiktig påverkan på vattnet. Vätterns näringsfattiga karaktär gör att sjöns vattenkvalitet
90
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
är känslig för utsläpp av näringsämnen, metaller och miljögifter. Sjöns långa omsättningstid
på 60 år gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Olika hot som kan tänkas i nutid
och framtid listas nedan:
 Olyckor och haverier
 Naturolyckor (översvämningar, ras och skred till exempel)
 Långsiktig påverkan (försvarets ammunition, förorenade områden mm)
 Föroreningar från väg och järnväg
 Mineralutvinning
 Klimatförändring
 Skadliga kemikalier
 Mikrobiologisk påverkan (till exempel parasiter)
Det finns totalt 2102 förorenade områden i Vätterns avrinningsområde, och av dessa har
48 st åtgärdats tom 2013. 62 % av de kartlagda objekten ligger i Jönköpings län. Inom vattenskyddsområdet finns det totalt 85 förorenade områden varav 5 % är i riskklass 1 och 43
% i riskklass 2. 25 av totalt 39 objekt i riskklass 1-2 är belägna i Jönköpings kommun, ytterligare några ligger i Karlsborgs kommun. Det går inte att peka ut någon enhetlig bransch
utan objekten fördelar sig på ett antal olika branscher med stor variation. Bland riskklass 1
objekten finns olje- och sedimentföroreningar samt halogenerade lösningsmedel vid verkstadsindustri och ytbehandling. En huvudstudie är gjord för Munksjön i Jönköping. Källa
Vätternvårdsförbundet rapport (se referenslista).
Kvalitet och hot presenteras även nedan i tabellform (data från VISS).
Parameter
Status mm
Kommentar
Ekologisk status
God
Baserat på bedömningar av fisk och makrofyter
Kemisk status
Uppnår ej god
Bedömningen grundar sig på mätningar av
pentabromerade difenyletrar och Hg i fisk samt
tributyltenn föreningar (TBT) i sediment. TBT förekommer främst i hamnområden.
Kemisk status (exkl Hg)
Uppnår ej god
Fysikalisk-kemiska
förhållanden
God
Näringsämnen
Hög
Ljusförhållanden
Hög
Syrgasförhållanden
Två stationer och totalt > 120 mätvärden
på 5 nivåer visade på
värden > 9 mg/l under
2004-2006.
Försurning
Hög
Medel och lägsta pH är över 7,0 varför varför
sannolikheten för försurningsskador är mycket
låg och statusen bedöms som hög.
Särskilda förorenade ämnen
God
Bygger på mätdata från vatten
Icke syntetiska ämnen
God
Cu
God
Mätdata från vatten 2006-2011
Cr
God
Mätdata från vatten 2006-2011
Zn
God
Mätdata från vatten 2006-2011
Syntetiska ämnen
God
Bisfenol A
God
Dioxinlika PCB:er, dioxiner och
furaner
Måttlig
PCB i vatten över miljökvalitetsnormen
91
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Parameter
Status mm
Kommentar
PFOS
Måttlig
PFOS i fisk över miljökvalitetsnormen
Prioriterade ämnen
Uppnår ej god
Bekämpningsmedel
God
Ytterligare undersökningar önskvärda
Alaklor, Atrazin, Diuron, Endosulfan, Hexaklorcyclo-hexan,
Isoproturon, Klorfenvinfos, Klorpyrifos, Pentaklorbensen,
Simazin, Trifluralin
God
En mätning av vardera ämnet visar på
god status för respektive ämne
Industriella föroreningar
Uppnår ej god
Förekomst av pentabromerad difenyleter
Antracen, Bensen, Di(2ethylhexyl)ftalat, Diklormetan,
Kloroalkaner C10-13, Naftalen,
Nonylfenol, Oktylfenol, Trikloretylen, Triklormetan
God
En mätning av vardera ämnet visar på god status för respektive ämne
Pentabromerad difenyleter
Uppnår ej god
Mätningar i fisk från åren 2001-2006
Tungmetaller
Uppnår ej god
Grundar sig på Hg mätningar i fisk
Bly/blyföreningar
God
Data från 2006-2011 mätt i vatten
Kadmium/kadmiumföreningar
God
Data från 2006-2011 mätt i vatten
Kvicksilver/kvicksilverföreningar
Uppnår ej god
Mätningar i fisk från åren 2001-2006
Nickel/nickelföreningar
God
Data från 2006-2011 mätt i vatten
Övriga föroreningar
Uppnår ej god
Tributyltenn utgör problem främst i hamnarna
Fluoranten, Hexaklorbensen,
Hexaklorbutadien, Pentaklorfenol, Polyaromatiska kolväten,
Benso(a)pyrene, Benso(b) fluoranten, Benso(g,h,i) perylen,
Benso(k) fluoranten, Indeno(1,2,3-cd)pyren, Triklorbensener
God
En mätning av vardera ämnet visar på god status för respektive ämne
Tributyltenn föreningar
Uppnår ej god
Mätningar på sediment 2008-2011
Övergödning/syrebrist
Nej
Miljögifter
Ja
Försurning
Nej
Förändrade habitat genom fysisk påverkan
Ja
Flödesförändringar
Nej
Kontinuitetsförändringar
Ja
Morfologiska förändringar
Ja
Punktkällor - reningsverk
Betydande påverkan
Förorenad mark
Betydande påverkan
Atmosfärisk deposition
Betydande påverkan
Den mest betydande diffusa källan till Hg
Risk ekologisk status 2015
Risk
Fortsatta undersökningar behövs
Risk kemisk status 2015
Risk
Vattenförekomset har redan problem med vissa
kemiska ämnen och bedöms inte klara god status till 2015.
Risk kemisk status 2015 (exkl Hg)
Ingen risk
Risk ekologisk status 2021
Risk
Eventuell framtida risk i form av möjliga morfologiska förändringar och kontinuitetsförändringar
Risk kemisk status 2021
Risk
Uppnår ej god i dagsläget pga Hg risk finns att
statusen inte förbättras
Färg
Nej (≤ 50 mgPt/l)
Bakgrundsalkalinitet
Nej (≤ 1,0 mekv)
Hg och PBDE i fisk samt TBT i sediment
92
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.2.9.3
VATTEN- OCH OMRÅDESSKYDD
Vättern är vattenskyddsområde. För en beskrivning av vattenskyddsområdet se kapitlet om
vattenskydd. Vättern är också utpekad som riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Sjön är vidare Natura 2000 SCI område i enlighet med Habitatdirektivet. Det
finns ett flertal naturreservat omkring sjön, och Hökensås och Visingsö utgör båda riksintresse för friluftsliv. Alla åtgärder som är möjliga, planerade eller genomförda planeras i tabellen nedan.
Åtgärd
Kategori
Plats
Status
Antal
Anläggning av båtbottentvätt
Möjlig
1
Efterbehandling av miljögifter
Möjlig
3
Fiskvägar diverse åtgärder
Möjlig
Miljöanpassade flöden
Möjlig
Trehörna
Vattenskyddsområden
(revidering)
Ödeshög
(ÖG-Län)
Ödeshög (Boet)
Vattenskyddsområden
Ödeshög
(ÖG-Län)
Möjlig
1
Vättern
Möjlig
1
Planerad
2
Åtgärdsutredning
Åtgärder två bensinstationer
Efterbehandling av
miljögifter
Fiskvägar Svedån
1
Flertal ytvatten
Planerad
Baskarp-Brandstorp
Vattenskyddsområden
Habo
Planerad
2
Dykärr
Vattenskyddsområden
Habo
Planerad
1
Karlsborg kommun
Vattenskyddsområden
Karlsborg
(VG-Län)
Planerad
2
Jönköping
Planerad
1
Genomförd
3
Markundersökta fd
bensinstationer
Genomförd
6
Fiskvägar olika åtgärder
Genomförd
Byte VA-ledningar
Kalkning med båt eller flyg
Oklart om
genomfört
Pågående
Kalkning med båt eller flyg
Spolplatta Hästholmen, Tegelviken samt Motala Segelklubb
Kommentar
Anläggande av båtbottentvätt
Flertal ytvatten
Genomförd
Miljöersättning för ett flertal
olika åtgärder
Genomförd
Sugtömning för fritidsbåtar Motala Segelklubb
Genomförd
1
Toalettömmare för fritidsbåtar Hästholmens hamn
Genomförd
1
6.3 Vattendrag
I detta kapitel beskrivs fyra vattendrag som pekats ut i urval 2. Informationen kommer från
SMHI vattenwebben (visa grundläggande data och markanvändning), Viss (statistik under
kvalitet och hot), Länsstyrelsens Webgis (förorenade områden, A- och B-verksamheter
samt vattenskydd) och även från vattenvårdsförbundens hemsidor (allmänna beskrivning-
93
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
ar). När det gäller uttagsmöjligheter så har de beräknats utifrån MLQ (medellågvattenföring) på exakt samma sätt som gjorts för sjöarna (se 6.2).
Förhållanden som avser ekologisk och kemisk status, risk att dessa inte kan uppnås i framtiden, samt liknande parametrar kan variera inom så pass stora avrinningsområden som
man här har att göra med. De kan också variera i olika delar av vattendragens huvudfårår.
Detta gör att helhetsbilden blir komplex och svårare att återge i statistik och ord än för till
exempel en liten sjö. Därför innehåller avsnitten nedan något färre uppgifter än avsnittet
med sjöar (j fr 6.2). Detta är för att informationen ska vara relevant och överskådlig. En del
av uppgifterna nedan gäller för de delar av avrinningsområdet som ligger inom Jönköpings
län (tabeller med grunduppgifter och diagram med markanvändning), andra gäller för hela
huvudavrinningsområdet (procent av vattenförekomster som uppnår olika statusar t ex).
Data hämtades från Viss 2014-10-27 och avser senaste klassning vid det tillfället. När det
gäller just Svartån ansågs det inte meningsfullt att ta med statistik för hela huvudavrinningsområdet dock (Motala ström).
Det ansågs också mer relevant att i text lyfta fram sådana förorenade områden som ligger
nära vattenfårorna, snarare än att ta fram statistik för totala antalet förorenade områden i
hela avrinningsområdet.
6.3.1 Emån
Emåns källflöden ligger i Nässjö kommun och ån har en längd av ca 22 mil. Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och har ett huvudavrinningsområde 4472 km2 stort. Detta
område berör 8 olika kommuner i Kalmar och Jönköpings län (Nässjö, Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Hultsfred, Högsby, Mönsterås och Oskarshamn).
Emån och dess biflöden är ett riksintresse för naturvård. I Emån finns bl a mer än 30 olika
fiskarter, varav malen och den storväxta öringen förtjänar att nämnas. I Emån förekommer
alla fiskarter som finns med i EUs artdirektiv om man bortser från stören.
Jord och skogsbruk utgör viktiga areella näringar inom åns avrinningsområde, vilket har betydelse för vattenkvaliteten. Skogsbruket är störst areellt sett och det finns 335 000 hektar
skogsmark inom avrinningsområdet. Andelen produktiv skogsmark uppgår dock bara till ca
300 000 hektar då det även finns impediment. I åns nedre och centrala delar är andelen
skogsmark lite lägre än i de övre på grund av mer jordbruk. De vanligaste trädslagen är
gran, tall och björk. Gran och tall är vanligast och finns inom hela området, och i områden
med isälvsavlagringar är tall vanligast. Bland lövträden återfinns al, asp och ask i dr höglänta
delarna, samt ek, bok, alm, lönn och ask i de låglänta delarna.
Jordbruksmark finns framförallt längs flodplanen, kring sjöar och i andra låglänta marker.
Jorden är näringsrikare där, vattentillgången god, terrängen flack och klimatet något mer
gynnsamt. De mest jordbruksintensiva områdena ligger i Kalmar län, men det finns också
en del områden i Vetlanda kommun, kring Solgen och runt Solgenån. Det finns jordbruksområden utspridda ända upp till de högst belägna delarna av avrinningsområdet ca 300 meter över havet (källa Emåförbundets hemsida).
94
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Namn
Emån
Kommun
Vetlanda
Avrinningsområdesarea (uppströms länsgräns)
1650 km2
Huvudavrinningsområdets beteckning
74
ID nr delavrinningsområde (SMHI)
636506-148277
MLQ (vid länsgräns eller dess närområde)
2,93 m3/s
Bedömd maximal uttagsmöjlighet (vid länsgräns eller dess
närområde)
9,2 Mm3/år
Dominerande markanvändning inom avrinningsområdet
Skogsmark (74 procent), Jordbruksmark (16
procent)
95
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.3.1.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Emån uppströms länsgränsen
Jordbruksmark
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.3.1.2
KVALITET OCH HOT
Av totalt 169 vattenförekomster inom huvudavrinningsområdet är det 63 st som har god
ekologisk status, 94 har måttlig och 12 har otillfredsställande ekologisk status. Alla 169 förekomsterna hamnar i gruppen ”uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”, fast om man exkluderar kvicksilver är det 45 st som uppnår god ytvattenstatus, 7 uppnår ej god och 117 är ej
klassade i det avseendet.
Risk för att ekologisk status ej kommer att uppnås 2015 föreligger för 79 förekomster, ingen sådan risk finns för 74 st och för 16 förekomster saknas data. Risk att kemisk status (exklusive kvicksilver) inte nås till 2015 föreligger för 10 förekomster, för 143 st finns ingen
sådan risk och data saknas för 16.
Övergödning och syrefattiga förhållanden uppträder i 20 av de 169 förekomsterna, i 54 är
problemen mindre eller små och för 95 förekomster saknas klassning. Alla 169 förekomsterna har problem med miljögifter. 13 förekomster är försurade, 113 är inte försurade och
42 är ej klassade med avseende på försurning. Atmosfärisk deposition har en betydande
påverkan på alla 169 förekomsterna.
Det finns ett antal förorenade områden i riskklass 1 i närheten av Emån och Solgenån. T ex
Ädelfors amalgameringsverk (primärt metallverk), Fiberslamtippen i Kvill-Pukabo (industrideponi), Nyboholms bruk (massa- och pappersindustri), och Hällarydsverken (verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel) vid Solgenån. Bland riskklass 1 objekt som
ligger på lite större avstånd från ån kan nämnas Vetlanda kemiska tvätt, Lillesjön (sediment
Bkl 1), och fd Grimstorps impregneringsanläggning (träimpregnering). Inne i Vetlanda
finns också ett stort antal riskklass 2 objekt, samt flera tillståndspliktiga verksamheter.
6.3.1.3
VATTENSKYDD
Emån utgör riksintresse och är skyddad mot vattenkraftsutbyggnad enligt miljöbalken 4
kap 6 §. Vetlanda får sin vattenförsörjning från konstgjort grundvatten (Upplanda vatten-
96
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
verk) och det vatten som används till detta kommer från Emåns vattensystem. I anslutning
till denna anläggning finns två vattenskyddsområden. Andra vattenskyddsområden som ligger precis utmed ån eller dess biflöden i Jönköpings län finns i Holsbybrunn och Skede
(Solgenån). Båda dessa är grundvattentäkter. Det finns också ett par vattenskyddsområden
för ytvattentäkt inom huvudavrinningsområdet.
6.3.2 Lagan
Lagans är det största vattendraget i Sydsverige och hela avrinningsområdet har en areal på
6454 km2. Sett för hela huvudavrinningsområdet är 63 % av ytan skogsmark, 10 % åkermark och 9 % sjö. Bland de större biflödena till Lagan märks Bolmån, Skålån och Härån.
Huvudavrinningsområdet ligger till 60 % i Jönköpings län, och i detta län är det Gislaved,
Gnosjö, Jönköping, Nässjö, Sävsjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner som berör avrinningsområdet.
Den största delen av avrinningsområdet ligger på det Småländska peneplanet, och jordarterna utgörs huvudsakligen av morän, isälvsavlagringar och mossar. De nordligaste delarna
rinner från Småländska höglandet med en höjd över havet på 200-300 m. Berggrunden och
jordarterna har en relativt dålig buffrande förmåga, området är ovanligt nederbördsrikt för
svenska förhållanden och dessutom faller en hel del föroreningar med regnvattnet. Detta
gör att det finns problem med försurning i stora delar av vattensystemet. Lagan har varit
gynnsam att utnyttja för vattenkraftändamål och normalt inträffar de högsta flödena under
vintermånaderna.
På grund av att försurningsproblematiken lindrats något har vissa försurningskänliga arter
återhämtat sig sedan slutet på 1980-talet. Kalkningsverksamheten är i dagsläget fortfarande
omfattande. Detta har lett till mindre försurning och högre alkalinitetsvärden i vattnet.
Urlakning av metaller kan vara ett problem vid försurning.
De totala kvävehalterna i övre delarna är något lägre än nära mynningen, och detsamma
gäller för fosfor (källa hemsidan för Lagans vattenråd)
Namn
Lagan
Kommun
Värnamo, Vaggeryd
Avrinningsområdesarea (uppströms Värnamo)
1160 km2
Huvudavrinningsområdets beteckning
98
ID nr delavrinningsområde i mynningen till Vidöstern
(SMHI)
634033-139365
MLQ (vid länsgräns eller dess närområde)
2,44 m3/s
Bedömd maximal uttagsmöjlighet (vid länsgräns eller
dess närområde)
7,7 Mm3/år
Dominerande markanvändning inom avrinningasområdet
Skogsmark (79 %), Jordbrusmark (10 %)
97
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.3.2.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Lagan upppströms Värnamo
Jordbruksmark
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.3.2.2
KVALITET OCH HOT
Av totalt 215 vattenförekomster inom huvudavrinningsområdet är det 78 st som har god
ekologisk status, 109 har måttlig och 20 har otillfredsställande ekologisk status eller potential. Dålig ekologisk status uppträder i 7 förekomster. Alla 215 förekomsterna hamnar i
98
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
gruppen ”uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”, fast om man exkluderar kvicksilver är det
54 st som uppnår god ytvattenstatus, 7 uppnår ej god och 154 är ej klassade i det avseendet.
Risk för att ekologisk status ej kommer att uppnås 2015 föreligger för 180 förekomster,
ingen sådan risk finns för 32 st och för 3 förekomster saknas data. Risk att kemisk status
(exklusive kvicksilver) inte nås till 2015 föreligger för 26 förekomster, för 186 st finns ingen
sådan risk och data saknas för 3.
Övergödning och syrefattiga förhållanden uppträder i 28 av de 215 förekomsterna, i 122 är
problemen mindre eller små och för 65 förekomster saknas klassning. Alla 215 förekomsterna har problem med miljögifter. 84 förekomster är försurade, 98 är inte försurade och 33
är ej klassade med avseende på försurning. Atmosfärisk deposition har en betydande påverkan på 193 förekomster och data saknas för 22.
I Värnamo finns ett stort antal förorenade områden i riskklass 2 samt tre i riskklass 1. De
senare utgörs av fd Värnamotvätten, Tvättbjörnarna Bergman & Son AB samt fd Reci
AB/Letro AB. Värnamotvätten ligger i Lagans omedelbara närhet strax innan mynningen i
Vidöstern. Omkring Värnamo finns också ett stort antal tillståndspliktiga verksamheter. I
närheten AV Vaggeryd ligger ytterligare ett riskklass 1 objekt, nämligen Järnbacken Återvinning AB.
6.3.2.3
VATTENSKYDD
Det finns ett antal skyddsområden för grundvattentäkt i närheten av Lagan. Det största är
Ljusseveka i Värnamo som förser Värnamo med vatten. Dock finns ingen ytvattentäkt i
själva ån.
6.3.3 Nissan
Källflödena till Nissan ligger på det Småländska höglandet ca 5 km väster om Taberg. vattendraget har en total längd på ca 20 mil och en fallhöjd på 315 m. Dess mynning ligger vid
Halmstad. Huvudavrinningsområdets areal är 2682 km2, och de tre största biflödena är Anderstorpsån, Färgån och Kilaån. Den överlägset största delen av ytan upptas av skogsmark
(82 %), och jordbruksmark och sjöar utgör en mindre andel (7 och 5 % respektive).
Nissan rinner inte genom några stora sjöar eller vattenmagasin och detta får till följd att
flödesfluktuationerna i vattenfåran är förhållandevis stora. Nissan rinner genom tre län och
sex kommuner. I Jönköpings län är det Gislaved, Gnosjö och Jönköpings kommuner som
ligger i anslutning till avrinningsområdet. Et flertal kommunala reningsverk samt flera industrier, t ex ytbehandlingsindustrier har utsläpp till Nissan. Vattendragets miljötillstånd påverkas också av jord- och skogsbruk samt vattenkraftsregleringar.
I sydvästra Sverige är det försurande nedfallet större än i andra delar av landet. Detta påverkar Nissan och dess avrinningsområde. Des skador som försurningen kan leda till är att
vissa arter försvinner vid måttlig försurning och vid stark försurning blir vattnet ofta helt
fisktomma och faunan domineras enbart av insekter. I Nissan förekommer verksamhet
med kalkning, vilket har haft effekt såtillvida att flera arter kunnat återhämta sig.
Näringsförhållandena är något varierande i olika delar av vattendraget. De nedre delarna är
relativt näringsrika allt medan övriga delar är näringsfattiga eller måttligt näringsrika. Total-
99
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
fosfor halterna är idag mindre idag än vad de var 1972 men samma trend har inte påvisats
för total-kväve. Bly, kvicksilver och kadmium är relativt höga i regionen pga av luftburet
nedfall. Anderstorpsån utmärker sig med högre halter koppar, nickel, krom och zink nedströms Gnosjö och Anderstorp.
Nissan har ett ganska kraftigt färgat vatten beroende på humusämnen som lätt transporteras ut i vattnet. Humusämnena uppvisar en ökande trend vilket eventuellt kan ah ett samband med ökad nederbörd. Nissan har en historia bakom sig med bland annat fiskdöd under 1960-talet (källa hemsidan för Nissans vattenråd).
Namn
Nissan
Kommun
Gislaved, Gnosjö
Avrinningsområdesarea (från strax uppströms Hyltebruk)
1339 km2
Huvudavrinningsområdets beteckning
101
ID nr delavrinningsområde strax uppströms Hyltebruk
(SMHI)
632645-135017
MLQ
3,62 m3/s
Bedömd maximal uttagsmöjlighet
11,4 Mm3/år
Dominerande markanvändning inom avrinningasområdet
Skogsmark (82 %), Jordbruksmark (7 %)
100
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.3.3.1
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Nissan uppströms punkt NO om Hyltebruk
Jordbruksmark
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
6.3.3.2
KVALITET OCH HOT
Av totalt 133 vattenförekomster inom huvudavrinningsområdet är det 37 st som har god
ekologisk status, 84 har måttlig och 8 har otillfredsställande ekologisk status eller potential.
Dålig ekologisk status uppträder i 4 förekomster. Alla 133 förekomsterna hamnar i gruppen
”uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”, fast om man exkluderar kvicksilver är det 35 st som
uppnår god ytvattenstatus, 5 uppnår ej god och 93 är ej klassade i det avseendet.
Risk för att ekologisk status ej kommer att uppnås 2015 föreligger för 128 förekomster,
ingen sådan risk finns för 2 st och för 3 förekomster saknas data. Risk att kemisk status
(exklusive kvicksilver) inte nås till 2015 föreligger för 17 förekomster, för 113 st finns ingen
sådan risk och data saknas för 3.
Övergödning och syrefattiga förhållanden uppträder inte i någon av de 215 förekomsterna,
i 105 är problemen mindre eller små och för 27 förekomster saknas klassning (data saknas
för en förekomst). Alla 133 förekomsterna har problem med miljögifter. 130 förekomster
är försurade, 2 är inte försurade och 1 är ej klassad med avseende på försurning. Atmosfärisk deposition har en betydande påverkan på alla 133 förekomster. Vidare märks en betydande påverkan av skogsbruk (128 av 133, för 5 förekomster saknas data).
När det gäller förorenade områden så är situationen olika upp- nedströms om Gislaved.
Med undantag av ett sågverk med doppning (Södra Timber Unnefors) som hamnar i riskklass 2 så ligger överlägset flest riskklass 1 och 2 objekt antingen nedströms Gislaved eller i
närheten av sådana vattendrag som mynnar nedströms Gislaved. Objekten i dessa områden
är koncentrerade till tätorterna. I Smålandsstenar ligger ett antal riskklass 2 objekt, liksom
inne i Gislaved. Vid Gislaved ligger också Gislaved ARV precis vid Nissan. Vid Anderstorpaån i Anderstorp finns flera riskklass 2 objekt och 3 riskklass 1 objekt. Ettorna utgörs av
EMAB Erlandsson Metallfabrik AB, Newell Window Fashions (fd Acrima & Metallhyttan)
samt Lacko AB. Vid Gnosjö finns ett par mindre vattendrag som slutligen mynnar ut i Nissan, och där finns flera riskklass 2 objekt men även följande riksklass 1 objekt, Gamla
Nordbäck m fl, Skjutbana Lid-sjöbotten, Insjöns Metallfabrik HB och Ytab (fd Yto101
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Åviken) m fl. De tillstånspliktiga verksamheter som finns är till stor del koncentrade till tätorterna.
6.3.3.3
VATTENSKYDD
Det finns ett antal skyddsområden för grundvattentäkt i närheten av Nissan. De största är
Båraryds och Bäckshults vattenskyddsområden norr om Gislaved. Det finns inget vattenskyddsområde i själva ån.
6.3.4 Svartån
Svartån mynnar i norra delen av Sommen strax öster om Tranås tätort. Av Svartåns större
biflöden kan nämnas Lillån mynnande vid Tranås tätort, Dryllån mynnande strax öster om
Gripenberg och Rallån som mynnar i södra delen av Säbysjön. I området ingår även Illeråsabäcken, med sjön Illern, vilken avvattnas direkt till Sommen. Större sjöar är bl a Säbysjön och Ralången, belägna i Svartåns huvudfåra, samt sjön Söljen i Rallåns vattensystem.
De nedre delarna är belägna inom Tranås och Aneby kommuner samt i Boxholms, Ydre
och Kinda kommuner i Östergötlands län. Tätorter inom området är, förutom Tranås,
Gripenberg, Frinnaryd och S Sundshult. Områdets areal är 404 km2 stort och beläget på en
höjd av 150 - 300 meter över havet.
Svartån rinner upp i skogs- och myrmarkerna strax söder om Sjunnarydssjön ca 7 km öster
om Nässjö tätort. De övre delarna ligger i Aneby, Nässjö och till en mindre del även i Eksjö kommuner, och på en höjd av ca 160-340 meter över havet. Nederbördsområdet har en
areal av 372 km2 och omfattar Svartåns huvudfåra uppströms Ralången inklusive de större
biflödena Gottamålaån, Kliarydsån, Vibäckabäcken och Hults-bäcken. Större sjöar är Anebysjön, Flisbysjön, Vässledasjön, Vrangsjön, Försjön, Skärsjösjön och Sjunnarydssjön. Tätorter inom området är Aneby, Flisby, Solberga och Anneberg.
Jordarterna domineras av morän. Moräntäcket är på de större höjderna relativt tunt med ett
markant inslag av berg i dagen. I dalgångarna förekommer isälvsmaterial och biogent
material i form av torvjordar. Svartåns omges i den södra delen av ett kuperat landskap
med omväxlande löv- och barrskogsområden där stora delar utgörs av betesmarker och åkrar. I de norra delarna av Svartåns dalgång är merparten av marken uppodlad och skogsmarkerna utgörs till stor del av lövskog. Svartåns dalgång utgör ett värdefullt inslag i landskapsbilden.
Sjöarna och inom området är huvudsakligen mesotrofa till eutrofa med i huvudsak minerogena stränder. Sommen får dock betraktas som en oligotrof sjö.
Namn
Svartån
Kommun
Tranås, Aneby Nässjö
Avrinningsområdesarea (uppströms mynning i Sommen)
860 km2
Huvudavrinningsområdets beteckning
67 (Motala ström)
ID nr delavrinningsområde i mynningen (SMHI)
643606-145293
MLQ (vid länsgräns eller dess närområde)
1,47 m3/s
Bedömd maximal uttagsmöjlighet (vid länsgräns eller
dess närområde)
4,6 m3/år
102
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Dominerande markanvändning inom avrinningasområdet
6.3.4.1
Skogsmark (71 %), Jordbrusmark (21 %)
YTA OCH MARKANVÄNDNING
Svartån uppströms mynningen i Sommen
Jordbruksmark
Kärr
Mosse
Sjö
Skogsmark
Urbant
103
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
6.3.4.2
KVALITET OCH HOT
En sammanställning och summering av olika parametrar har gjorts manuellt efter uttag ur
Viss. Totalt 51 vattenförekomster (20 sjöar och 31 vattendrag) från Svartåns avrinningsområde ovan utloppet i Sommen gicks igenom.
När det gäller ekologisk status så var det 16 som hade god status, 32 hade måttlig och 3
hade otillfredsställande status. Mostvarande siffror för kemisk status var att ingen uppnådde god status således föll alla förekomsterna under kategorin ”uppnår ej god”. Om man
exkluderar kvicksilver var det dock 8 som hade god status, 3 som inte uppnår god status
och 40 st som ej var klassade. För parametern försurning gäller att 12 hamnade i kategorin
god status, 38 hög och 1 fick måttlig status.
Risk för att ekologisk status ej uppnås 2015 föreligger för 30 st förekomster, ingen risk
finns för 17 st och data saknas för 4 st. Risk att kemisk status ej uppnås 2015 finns för 47 st
förekomster och data saknas för 4 st. Motsvarande siffra om kvicksilver exkluderas är att
det finns risk för 4 st, ingen risk för 43 och att data saknas för 4 st.
Inne i Tranås finns ett flertal förorenade områden i riskklass 2, och i Aneby och Frinnaryd
finns vardera 2 riskklass 2 objekt. Det enda riskklass 1 objektet som ligger vid Svartån finns
i Anneberg, och det är Kåbergs tipp (idustrideponi). När det gäller tillståndspliktiga verksamheter så finns det ett antal sådana i Tranås. ARV-anläggningar som ligger i omedelbar
anslutning till ån finns i Aneby och Anneberg.
6.3.4.3
VATTENSKYDD
Svartån i sig berörs inte av något skyddsområde för vattentäkt. Stora delar av Svartån och
även dess biflöde Noån är dock riksintresse för naturvård enligt miljöbalken 3 kap 6 §.
104
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
7 Jönköpings län
7.1 Geologi – Berggrund
Berggrunden i Jönköpings län utgörs uteslutande av bergarter från jordens urtid (prekambrium) och det finns ett stort antal åldrar och sammansättningar representerade. Här kommer fokus att ligga på en klassificering och beskrivning av berggrunden men bergarternas
hydrogeologiska egenskaper nämns istället mer utförligt under 7.3. I fortsättningen används
förkortningarna Ma (mega-annum) för miljoner år och Ga (giga-annum) för miljarder år.
Beskrivningen som ges här grundar sig på SGUs kartskikt för berggrund men mycket information har också hämtats från Lundqvist m fl (2011).
All berggrund inom länet beskrivs i just denna framställning utifrån fem kategorier (A)-(E)
enligt följande. (A) Äldre berggrund som metamorfoserats eller deformerats vid den Svekonorvegiska bergskedjeveckningen (Sydvästsvenska gnejsprovinsen), (B) Äldre berggrund
som inte metamorfoserats eller deformerats vid den Svekonorvegiska bergskedjeveckningen, (C) Norra Kärr, (D) Almesåkragruppen och likåldriga diabaser, (E) Visingsögruppen. I
kartan motsvaras (A) av 1-13 i legenden, (B) motsvaras av 14-19, (C) av 20, (D) motsvaras
av 21-23, och slutligen (E) av 24.
105
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 2 Kartan visar berggrunden i Jönköpings län, data från SGU.
Kategori (A) återfinns i huvudsak i länets västra delar, (B) i de östra, och dessa båda utgör
en stor andel av arealen. I länets mitt finns en deformationszon ”Protoginzonen”, vars geologiska betydelse är omtvistad. I denna zon finns starkt förskiffrade bergarter med brant
stående skiffrighet oftast i N-S riktning, parallellt med zonens strykning. Skiffrigheten kan
påverka de hydrogeologiska egenskaperna hos berggrunden, se resonemang under 7.3. nedan. (C) upptar en mycket liten areal men (D) är av relativt stor utbredning (se kartan). Visingsögruppen (E) återfinns huvudsakligen i den gravsänka som bildar Vättersänkan.
Bergarterna i kategori (A) innehåller ett spektrum av åldrar och sammansättningar. De ska
nu i korthet beskrivas. En relativt stor andel (areellt sett) utgörs av 1,7 Ga gamla djupbergarter (9). Denna ålder representerar den ursprungliga kristallisationsåldern och inte ål-
106
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
dern hos den senaste metamorfa händelsen som påverkat berggrunden (den Svekorvegiska
1,15–0,90 Ga). Sammansättningen hos dessa bergarter varierar mellan granit, granodiorit,
syenitoid och kvartsmonzodiorit och de är alla sura eller intermediära djupbergarter. Om
bergarterna är metamorfoserade varierar lokalt men de ligger i stort sett väster om den östligaste gränsen för Svekonorvegisk metamorfos. Det kan nämnas att mineralsammansättningen förändras relativt lite vid metamorfos i de här typerna av bergarter om man jämför
med basiska bergarter.
En annan regionalt viktig djupbergart är den så kallade Vaggerydssyeniten (12). Den finns i
en avlång intrusion som löper parallellt med Protoginzonen och sammansättningen varierar
mellan granit och syenit. Berggrunden är här ställvis förskiffrad i N-S riktning med brant
stupning och den har åldersbestämts till två magmatiska pulser vid 1220 och 1205 Ma. Av
intresse är att bergarterna ofta uppvisar grusvittring (det vill säga en form av mekanisk vittring som leder till sönderdelning av berget till partiklar i grus och sandstorleksfraktionerna).
Det som tidigare sagts om förändring av mineralsammansättning under metamorfos gäller
även här (jfr 9 ovan).
Bland övriga bergarter kan nämnas förgnejsade och delvis uppsmälta graniter till syeniter
med en ursprunglig ålder på c. 1,7 Ga. De uppträder i de västligaste delarna av länet (1).
Åldern för metamorfos och uppsmältning är Svekonorvegisk det vill säga 1,15–0,90 Ga.
Partiell uppsmältning av bergarter leder ofta till heterogeniteter i berggrunden till exempel
ådring med ljusare bergartsbildande mineral i ådrorna (kvarts och fältspat). I området förekommer även partiellt uppsmälta gnejser med mer svårbedömda moderbergarter och dessa
varierar i ålder från 1,7–1,1 Ga. Inom området för kategori A förekommer även underordnat basiska bergarter som kan indelas i olika åldersgenerationer till exempel 1,56 Ga och
1,20–1,22 Ga (4,5,7 och 8). De basiska bergarterna bildar ibland gångar (avlånga kroppar
där magman fyllt ut sprickor) och ibland mer oregelbundet formade kroppar. Dessa bergarter är på grund av sin mineralsammansättning mer benägna att metamorfoseras helt och
hållet, så att man får en ny mineralsammansättning. Metamorfosen är ofta höggradig (högt
tryck och hög temperatur) och det förekommer högtrycksgranulit och amfibolit. Att
bergarterna verkligen metamorfoseras underlättas också av samtidig deformation och förekomst av vatten mellan mineralkornen under metamorfos. Detta leder till att omfattningen
av metamorfosen kan variera lokalt. Ettill exempelempel på basisk bergart som inte metamorfoserats finns vid Smålands Taberg (detta är dock ingen vanlig gabbro eller diabas utan
en mer järn och titanrik bergart).
Bergarterna i kategori B är mindre påverkade eller inte alls påverkade av den Svekonorvegiska bergskedjeveckningen (se östra delen av länet 14-19). De hör till det så kallade Transskandinaviska Magmatiska Bältets (TMB) äldre delar och ingår även i den Svekokarelska
orogenesen (bergskedjeveckningen). Vanligast är 1,8 Ga gamla djupbergarter vars sammansättning varierar mellan granit, granodiorit, syenitoid och kvartsmonzodiorit (14). Vidare
förekommer 1,8 Ga gamla granitoider vars sammansättningstrend mer tenderar mot associationen granit-granodiorit-tonalit (16). Delvis metamorfoserade vulkaniska bergarter är
också relativt vanliga och deras sammansättning varierar mellan ryolit, dacit och kvartslatit.
I detta område förekommer även den så kallade Vetlandagruppen som består av basiska till
sura vulkaniter samt sandsten och konglomerat som kan vara delvis metamorfoserade vid
relativt lågt tryck och temperatur. Relativt vanliga är också basiska till ultrabasiska djupbergarter c. 1,8 Ga gamla (17).
107
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Norra Kärrs bergarter (C) består i huvudsak av nefelinsyenit vilken är en magmatisk djupbergart som är ovanligt rik på alkalimetaller (Na och K). Den är här även ovanligt rik på
ekonomiskt intressanta sällsynta jordartsmetaller (REE-ämnen) och innehåller inslag av
bergarten pegmatit. Dess ålder är 1,55 Ga.
Almesåkragruppen (D) består av sandsten, lerskiffer och konglomerat. Till skillnad från Visingsögruppen så är sandstenen i Almesåkragruppen i högre utsträckning omkristalliserad
och cementerad. Det beror på att den upphettats av de diabaser som också finns i området.
Det är troligt att sådan upphettning varit associerad med cirkulerande porvatten i de då
okonsoliderade sedimenten och att detta påskyndat cementering och omkristallisation.
Omkristallisationen innebär också att porositeten gått ner och K-värdena minskat kraftigt.
Almesåkragruppen tros vara något påverkad av den Svekonorvegiska bergskedjeveckningen, dock inte lika kraftigt som berggrunden i de västra delarna av länet. Påverkan visar sig
främst som veck och förkastningar. Diabasen som förekommer tillsammans med Almesåkragruppen är 970-966 Ma och bildar i huvudsak så kallade ”platådiabas”, vilket innebär intrusioner med stor horisontell utsträckning i förhållande till den vertikala dimensionen. Diabas av motsvarande ålder kan även bilda vertikala gångar genom den äldre berggrunden.
Den yngsta berggrunden i länet (E) utgörs av sedimentära bergarter från senare delen av
jordens urtid. Den kallas Visingsögruppen och är c. 800-700 Ma. Visingsögruppen består av
en lagerföljd av sandstenar, konglomerat, arkoser (fältspathaltiga sandstenar), lerskiffrar och
lerstenar med dolomitiska kalkstenskikt (jämför dolomit - CaMg(CO3)2). Anledningen till
att Visingsögruppen bevarats från erosion och idag finns kvar, är att den genom förkastningsrörelser sänkts ned i Vätternsänkan och därigenom blivit mindre utsatt för till exempel
landisarnas påverkan. Då Visingsögruppen är yngre än den senaste stora bergskedjeveckningen i närheten (det vill säga den Svekonorvegiska) är den inte metamorfoserad. Den har
däremot genomgått sådana konsoliderande processer som normalt ackompanjerar omvandling från lösa sediment till fasta bergarter. Dessa leder normalt till en minskning av materialets porositet och K-värden jämfört med lösa sedimentlager, men ger inte lika låga Kvärden som hos kristallina bergarter. Visingsögruppen vilar troligen ovanpå äldre bergarter
motsvarande de som beskrivits ovan (kategori A eller B).
Berggrunden genomsätts av olika spröda och plastiska deformationszoner. Protoginzonen
har redan beskrivits delvis och den är troligen den största. Den består dock inte av en enda
stor zon utan ett flertal parallellt löpande mindre zoner som bildar ett stråk i N-S riktning
genom länets centrala delar. Deformationen har i huvudsak varit plastisk. Lokalt kan
sprickzonernas riktning påverkas av Protoginzonen (så att de blir nord-sydliga i riktning).
En annan regionalt viktig deformationszon är den så kallade Anten-Oskarshamnszonen
som genomlöper länets berggrund i ett stråk från Jönköping i riktning mot Oskarshamn.
Denna zon inbegriper också ett flertal mindre parallella plastiskt bildade zoner. Slutligen
kan det nämnas att riktningar hos sprickzoner inte är slumpmässigt fördelade i länet.
NNO-SSV, N-S, och NV-SO-liga riktningar är mer förekommande än andra.
7.2 Geologi – Jordarter
Här ges en genomgång av jordarterna i Jönköpings län. De processer som bildat dem
kommer att nämnas i korthet liksom den geologiska historien i den mån den är nödvändig
för att förstå de beskrivna sammanhangen. I figur 3 visas en generaliserad kartbild över hela
108
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
länet och i figur 4 visas ett utsnitt från SGU jordartskartan i skala 1:50 000. Den senare togs
med för att visa på ett typiskt område i en mer detaljerad nivå. Mycket av informationen
kommer från Lundqvist m fl (2011).
De kvartära avlagringarna på sydsvenska höglandet kännetecknas av moränterräng genomdragen av stråk med isälvsmaterial av varierande bredd och mäktighet, samt av mossar.
Mäktigheten hos isälvsavlagringarna varierar och exempel på jorddjupsmätningar kan fås
via SGUs hemsida (brunnsarkivet).
Merparten av de landformer och sediment som finns har bildats under slutfasen av den
senaste istiden det vill säga Weichselistiden. Närmare bestämt efter den sista isframstöten
Weichsel III. Då isen drog sig tillbaka efter sin senaste kulmination bildades de avlagringar
som idag utgör länets viktigaste grundvattentillgångar. Särskilt bör nämnas isälvsavlagringarna, se nedan. Mossarna har dock bildats senare på grund av andra processer.
En stor landis som inte är avsnörd har ett inre flöde av is från de områden där ny is bildas,
ut mot det mer perifera områdena. I motsats till det här kan man säga att isen på det sydsvenska höglandet vid slutskedet av istiden bestod av isolerade delar där det saknades inre
transport av is. Mellan, inuti och under dessa återstoder av så kallad ”stagnant” is rann isälvar vars bottensediment idag efter isens bortsmältning framträder som isälvsavlagringar.
Isen bildade också dämmen för issjöar där issjösediment avlagrades och övergångsformer
till isälvsavlagringar.
Isälvsavlagringarna har ofta utbildats som åsar, dalfyllnader eller parallella höjdryggar. Det
är också vanligt med mindre åsar som inte följer lågområden i terrängen. De större stråken
syns på kartan i figur 3 och geografiskt strålar de ut i ett solfjädersliknande mönster från de
norra centrala delarna av höglandet. De större förekomsterna kommer att nämnas och beskrivas under 7.1. I isälvsavlagringar har sedimenten avsatts i strömmande vatten som fört
bort de minsta partiklarna (ler- och siltpartiklar) vilket gör att det som återstår är sand-,
grus-, sten- och i VISS mån blockfraktionerna. Sådana sediment som saknar ler- och siltpartiklar har större porositet och därmed också mycket högre K-värden än morän. Eftersom att hela Jönköpings län ligger över högsta kustlinjen förekommer inte så stora deltan som ofta utbildas vid äldre kustlinjer. Deltan utbildade i issjöar kan förekomma.
109
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 3 kartan visar jordarterna i Jönköpings län, data från SGU.
Morän är en areellt sett mer förekommande jordart (som dock lämpar sig mindre för
grundvattenuttag). Moräner utgörs av helt osorterade jordarter som i likhet med isälvsavlagringarna består av mineralpartiklar (till skillnad från torven till exempel). Den har avsatts
från is. Det kan ske till exempel genom att sedimenten ansamlas på ytan av isen allteftersom att denna smälter, eller genom att de packas under isen då den rör sig (eventuellt
samtidigt som den smälter) underifrån. Moränen bildar olika landformer såsom drumliner
och moränbacklandskap. Drumlinerna är större ofta strömlinjeformade landformer ibland
med en kärna av berg och de anses typiskt ha bildats under isen. Jordarterna i en drumlin
utgörs huvudsakligen av morän. Moränbacklandskapet i sin tur består av mindre kullar av
dödismorän och de utgör lokalt ett viktigt inslag i landskapet. Det faktum att moräner är
osorterade jordarter påverkar de hydrologiska egenskaperna väsentligt (se 7.3. nedan). Sådana jordarter har relativt låga K-värden.
Typiskt för sydsvenska höglandet är också avsaknaden av större så kallade israndlägen, det
vill säga linjer längs vilka iskanten stått stilla en längre tid och genom transport av is och infrusna partiklar kunnat bygga upp stora moränryggar. De större israndlägena som finns i
Sydsverige och som är väl utbildade på andra ställen delas upp i mindre ryggar alternativt
försvinner och blir mer diffusa över höglandet, vars geologi mer har fått sin prägel av stagnant is. Ett israndläge finns dock som sträcker sig från trakten av Vimmerby i Kalmar län
och in mot Sävsjö. Åldern på detta israndläge har bedömts till cirka 13 600 år.
110
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Hela Jönköpings län ligger över högsta kustlinjen och detta har påverkat hur sedimenten
har avlagrats samt deras inbördes stratigrafiska relationer. Om man tar som exempel ett
dalstråk där de karaktäristiska jordarts- och landformselementen finns med, så finner man
ofta underst i stratigrafin antingen berggrunden eller sådan morän som avsatts under isen
(bottenmorän). Ovanpå denna morän ligger endera stråk av isälvsavlagringar eller små åsar
som ringlar sig fram i landskapet (getryggar). Man finner även ovanpå bottenmoränen i viss
mån issjösediment och dödismorän som bildar kullar efter det att isen smält bort. Inte sällan interfingrar morän med isälvsmaterial på grund av att materialet rasat ihop och blandats
om då isen smält bort. Sådana gravitativa omlagringsprocesser är alltid betydelsefulla i områden med stagnant is.
Figur 4 Kartan visas ett utsnitt från SGU jordartskartan i skala 1:50 000.
Mer sällsynta inslag bland jordarterna utgörs av begränsade områden med sand och silt-lera.
Mossar är vanligt förekommande, och ett karaktäristiskt inslag bland länets jordarter är torven. Detta gäller särskilt de något mer nederbördsrika västliga delarna där det finns stora
högmossar. Mossarna har mindre eller ingen betydelse för grundvattentillgångarna men
upptar en ganska stor del av arealen. Torv förekommer inte bara i egentliga mossar. Det
finns också kärrtorv till exempel.
111
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
7.3 Geohydrologi
7.3.1 Grundvatten
I detta avsnitt kommer först olika typer av grundvattenförekomster att beskrivas. Sedan
följer beskrivningar av grundvattnets variationer, genomgång av hydrologiska parametrar,
grundvattnets kemiska och fysikaliska egenskaper, samtill exempelempel på olika kvalitetsproblem hos grundvatten. Beskrivningarna fokuserar helt på svenska förhållanden och i
den mån det har varit möjligt, kommer regionala skillnader att belysas. För beskrivning av
ytvattentillgångarna hänvisas till andra kapitel i detta dokument. Som källor har SGU Ser.
Ah Nr 11 och Knutsson & Morfeldt (2002) använts.
Beskrivningen av grundvattentillgångarna är indelad i två avsnitt utifrån olika typer av akviferer (grundvattenmagasin). De två huvudtyper som finns i Jönköpings län är huvudsakligen porakviferer och sprickakviferer. I vissa fall finns övergångsformer, de nämns tillsammans med porakvifererna. Beskrivningen nedan tar även upp vilka bergarter och avlagringar som bildar respektive typ av akvifer och deras egenskaper. Det förtjänar att nämnas redan nu att det är porakvifererna, närmare bestämt isälvsavlagringarna, som utgör de största
och strategiskt mest betydelsefulla grundvattentillgångarna i länet.
Sprickakviferer är sådana akviferer där vattnet finns i sprickor. De förekommer uteslutande
i fast berg. I den här typen av akviferer är porositeten i själva berget mycket låg eller noll
och grundvattnet transporteras också uteslutande genom sprickor. Detta ger oftast en relativt låg kapacitet för grundvattenuttag. Riktningarna hos sprickorna styr delvis vilka riktningar grundvattentransporten sker effektivast i, och olika bergartstyper karaktäriseras typiskt av olika förekomst av sprickor.
Grundläggande hydrogeologiska parametrar för de viktigaste berggrundsområdena redovisas i tabell 7. De data som visas kan dock inte tolkas med exakthet eller stor precision då
det förekommit svårigheter att översätta de äldre berggrundskartor som visas tillsammans
med den hydrogeologiska beskrivningen direkt till den moderna berggrundskartan. Vissa
avvikelser kan därför förekomma i tabellen och små berggrundsenheter fick också utelämnas. För den som vill ha en direkt relation till berggrundsbeskrivningen rekommenderas att
utgå från numreringen i legenden. I de hydrogeologiska beskrivningarna är inte namnen på
berggrundsområdena uppdaterade med den senaste kunskapen om berggrunden.
Tabell 7 I tabellen visas hydrogeologisk data för bergarter i Jönköpings län, data från
Beskrivning till kartan över grundvattnet i Jönköpings län, SGU Serie Ah nr 11
(PZ är här en förkortning för Protoginzonen).
Namn
Nummer i berggrundskartan
Mediankapacitet
(l/h)
Mediandjup (m)
K-värde (m/s)
Antal brunnar vid beräkning
Visingsögruppen
24
5050
88
0,292*10-6
59
Almesåkragruppen
21
1000
80
0,659*10-7
101
Djupbergarter 1,7
och 1,8 Ga, V och Ö
om PZ
14, 9
800-1000
71-76
0,601*10-7 0,822*10-7
601
Diabas, Ö om PZ
22
790
71
0,638*10-7
58
Gnejsgranit, Ö om PZ
16
700
77
0,483*10-7
269
112
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Sediment inom Vetlandagruppen
19
860
110
0,284*10-7
80
Vulkaniter, Ö om PZ
15
600
70-100
0,236*10-7 0,509*10-7
170
Basiska bergarter, V
om PZ
4, 5, 8
600
67
0,579*10-7
41
Gnejs, granit och
vissa djupbergarter,
V om PZ
1, 2, 9
775-1000
61-66
0,919*10-7 0,985*10-7
316
Vaggerydssyenit
12
1225
52
0,205*10-6
50
I gnejser kan riktningen hos sprickor ofta sammanfalla med riktningen hos skiffrighetsplan
vilket kan påverka möjligheterna till vattenuttag. Generellt fås en högre vattentillgång om
sprickigheten är flack jämfört med brant stupande sprickighet. Basiska magmatiska bergarter förekommer i form av gabbro och diabas. Ett karaktäristiskt drag för områden med
gabbro är att de reagerar lite annorlunda på spröd deformation jämfört med sura bergarter.
De är lite segare och antalet sprickor blir därför mindre vilket leder till låga vattenuttagsmöjligheter. Om bergarterna är metamorfoserade är det inte säkert att dessa samband kvarstår (till exempel metamorfoserade bergarter väster om Protoginzonen). Gångar av diabas
bildar inte betydelsefulla akviferer i sig men kan verka som ett slags dämmen mot grundvattenflöde i omgivande bergarter. Lägst K-värden återfinns bland Vetlandagruppens sedimentära bergarter och vissa vulkaniter öster om Protoginzonen. Det är dåligt med data för
basiska bergarter öster om Protoginzonen. Visingsögruppen uppvisar överlägset högst värden.
I det följande kommer porakvifärerna att beskrivas. Det innebär i första hand lösa (kvartärgeologiska) avlagringar och sist även Visingsögruppen. Som redan nämnts erbjuder morän
relativt dåliga förutsättningar för grundvattenuttag. Moräner saknar dessutom ofta ett tydligt samband mellan partikelstorleksförhållanden och porositet, samt K-värden. Beroende
på bildningssättet finns skillnader i packning, sprickighet, skiktning samt varierande inslag
av linser eller skikt med sorterat material. Det kan alltså vara svårt att klassificera moränavlagringar sett från hydrogeologisk synpunkt liksom även att bestämma K-värden och göra
provpumpningar. Resultaten tenderar ofta att bli beroende av vilken skala undersökningen
utförs i. K-värden som bestämts från fältundersökningar kan vara 100-1000 gånger större
än de som bestäms på små prover i laboratorium. Vidare så inverkar i praktiken också djupet, och ytliga delar av avlagringarna uppvisar ofta högre K-värden.
Morän som förekommer i stora flacka områden samt i drumliner innehåller ofta skikt av
sorterat material av grus och sand. Dessa skikt kan ibland ha en avsevärd utbredning vilket
möjliggör att grundvatten kan ansamlas och strömma. En annan moräntyp som är vanlig
ovanför högsta kustlinjen är det småkulliga moränlandskapet vars morän oftast är något
grövre i partikelstorlekarna och den är inte heller lika hårt packad som bottenmorän. Lägre
packningsgrad kan ge tendens till högre K-värden och porositet. Den småkulliga moränen
innehåller ofta linser av sorterat material, men dessa är spatialt oregelbundna och är därför
av ringa betydelse för grundvattentillgången.
Isälvsavlagringar bildar de viktigaste grundvattentillgångarna i länet. Exempel på sådana utgörs av rullstensåsar, terrasser, randåsar och getryggar. De åsar som finns i Jönköpings län
är supraakvatiska eftersom att länet ligger över högsta kustlinjen. Den vanligaste formen av
113
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
supraakvatisk ås är getryggen. K-värdena för isälvsmaterial i getryggar är vanligtvis något
lägre än de för subakvatiska åsar (åsar som bildats under högsta kustlinjen). Detta beror på
att materialet ofta är sämre ursköljt på finare partiklar i en getrygg. I vissa åsar som bildats
ovanför högsta kustlinjen är det rentav så, att materialet i de centrala delarna är dåligt sorterat, vilket minskar både porositet och K-värden.
Relativt isolerade grundvattenmagasin har bildats vid avsättning av isälvsmaterial i grunda
issjöar med kvarliggande ismassor. De smala getryggsåsarna, de så kallade planåsarna och
terrasserna erbjuder ofta begränsade grundvattenuttag. Infiltrationsytorna för dessa är relativt små och grundvattenströmningen blir helt parallell med åsarnas riktning när det gäller
getryggar. Även möjligheterna att anlägga infiltrationsbassänger i dessa bildningar är begränsade på grund av de små ytorna. Inte sällan omges getryggarna av torvjordar som påverkar grundvattenkvaliteten negativt.
Isälvsmaterialet har ofta större utbredning när det finns i form av parallellåsar, åsnät, kullar
och platåer, inom vilka man ser förekomst av större grundvattenmagasin. Ofta är det mest
gynnsamt att lokalisera brunnar till de större åspartier som har grövst partikelstorlek i sina
sediment. Vidare ser man ibland stora mäktigheter hos sedimenten i de större dalgångarna till exempel Nissans och Lagans dalgångar. Vid Värnamo till exempel är den totala sedimentmäktigheten uppemot 90 m. Dessa typer av bildningar är viktiga för grundvattenförsörjningen. De erbjuder också en möjlighet att anlägga konstgjord infiltration.
Bland de sedimentära bergarterna utmärker sig Visingsögruppen med sin högre vattenavgivande kapacitet och sina högre K-värden. Detta är en konsekvens dels av att dess bergarter
inte är fullt cementerade men det beror också på förekomsten av sprickor. Strikt talat rör
det sig här om kombinerade por- och sprickakviferer. Almesåkragruppen som också består
av sedimentära bergarter karaktäriseras av lägre kapacitet och K-värden.
Grundvattnets nivå i magasinen varierar med årstiderna. Detta reflekterar de typiska skedena under det hydrologiska året. De faktorer som samspelar är nederbörden, avrinningen,
avdunstningen, evapotranspirationen och magasinsförändringarna. Deras samvariation under det hydrologiska året leder till karaktäristiska mönster vad det avser grundvattenvariationer över tid. På grund av olika förhållanden inom Sverige (till exempel olika klimatiska
betingelser) ser de typiska variationerna också lite olika ut. Typiskt förekommer en tidsförskjutning mellan grundvattennivåernas förändring och de bakomliggande orsakerna. Figur
5 nedan visar hur typiska variationer kan se ut på sydsvenska höglandet. Det kan noteras i
denna beskrivning tas inte framtida klimatförändringar med utan figuren beskriver hur det
ser ut i dagsläget.
114
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 5 Bilden visar hur typiska variationer i grundvattenstånd kan se ut på sydsvenska höglandet. Det kan noteras i denna beskrivning tas inte framtida klimatförändringar med utan figuren beskriver hur det ser ut i dagsläget. Blå linje visar nivåer från 2013, svart linje visar medelnivå under perioden 1976-2012 och röd linje visar
lägsta uppmätta nivå under samma period. Data från SGU, grundvattennätet.
I södra Sveriges inland uppträder de lägsta grundvattennivåerna på sensommaren eller tidigt under hösten varefter magasinen åter börjar fyllas i samband med höstregnen. Nivåerna sjunker sedan temporärt under vintrarna då nederbörden till stor del övergår till snö.
När sedan våren kommer stiger grundvattnet på grund av snösmältningen och det står
normalt som högst efter snösmältningens slut. Denna beskrivning av det hydrologiska året
kan komma att ändras vid ett ändrat klimat och den gäller alltså inte för hela Sverige.
På SMHIs hemsida ges information om en rad olika hydrologiska och meteorologiska parametrar. De anges ofta som årsvärden och tas fram som kartbaserade årsmedelvärden avseende trettioårscykler (1931-1960, 1961-1990, 1991-2020 etc.). Som exempel kan nämnas
att såväl årsavrinningen och årsnederbörden är större i de västra delarna av länet. Den årliga avdunstningen är relativt konstant inom länet men typiskt något större vid Vättern och
i de sydliga delarna. För värden hänvisas till www.smhi.se.
Grundvatten är vanligtvis klart och färglöst, samt har vid frånvaro av främmande ämnen
frisk smak och är luktfritt. Gul-brun missfärgning kan föreligga på grund av humusämnen.
Humusämnen kan också ge en dyig smak alltmedan förhöjda järnhalter ger en bismak av
bläck. Höga järn- och manganhalter kan förekomma i urbergsområden och sådana dominerar i Jönköpings län. Innehållet av mineraler (främst Ca och Mg) i vattnet bestämmer dess
hårdhet och den bestäms genom analys av kalciumjonerna. I Sverige anges hårdheten med
hjälp av den tyska hårdhetsskalan med enheten dH. Hårt vatten är oftast inget problem i
Jönköpings län på grund av den kalkfattiga berggrunden, men kan om det förekommer ge
problem med avlagringar i apparatur och ledningar som är anslutna till dricksvattennätet.
115
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Grundvatten kännetecknas av relativt låg temperatur. Grundvattnets temperatur i södra
Sverige är ungefär lika med luftens årsmedeltemperatur. För Jönköpings län innebär detta c.
6°C även om man kan förvänta sig viss successiv höjning på grund av klimatförändringar i
framtiden. Variationerna i temperatur är mindre än luftens och de minskar med ökande
djup. Grundvattentemperaturen påverkas även av den omättade zonens mäktighet och
markvatteninnehåll. De variationer som ändå förekommer i temperatur är störst ovanför
cirka 30 m djup och därunder ser man en mer tidsmässigt konstant temperaturprofil där
temperaturen ökar med ökat djup på grund av den geotermiska gradienten.
Grundvattnets kemiska förhållanden är ofta komplexa och varierar i tid och rum. Det krävs
ingående undersökningar för att skaffa sig kunskap om sambanden mellan grundvattenkemi och den geologiska uppbyggnaden inom en viss region. Ofta är det svårt att göra generella uttalanden om ett större område som till exempel Jönköpings län. Istället för att redogöra för dessa komplexa processer väljs här att beskriva olika kvalitetsproblem som är
följden av olika naturliga och antropogena faktorer. De mest betydelsefulla kvalitetsproblemen gås igenom nedan. För sådana föroreningar som också finns, men som kan härledas direkt till förorenade områden hänvisas läsaren istället till de avsnitt som berör specifika
vattentillgångar i länet (kapitel 6).
Järn och mangan
I urbergsområden är det vanligt med förhöjda järn- och manganhalter i grundvatten. Järnoch manganhalterna är beroende av pH och redoxförhållanden i miljön och halterna växlar
ofta snabbt och på ett svårförklarligt sätt. Ofta ser man stora skillnader i järn- och manganhalterna mellan närliggande brunnar eller eventuellt också mellan olika nivåer i ett och
samma borrhål. Halterna uppvisar också tidsmässiga variationer. Grundvattenuttaget i sig
kan också påverka och successivt ge ett mer järnrikt vatten. Höga grundvattennnivåer och
förekomst av organiska jordarter ger ofta förutsättningar för uppkomst av ett järnrikt
grundvatten. Torv är vanligt i stora delar av Jönköpings län. En del av järnet och manganet
i grundvatten kan vara bundet till humusämnen. Problemet med järnhaltigt vatten är att det
ger en olustig bismak åt vattnet, att det ger missfärgningar på tvätt och porslin och ofta är
mindre lämpligt för matlagning.
Salt
Salt grundvatten är ett vanligt problem i kustnära områden där saltet är ett naturligt förekommande ämne. Det rör sig då om nutida inträngning av havsvatten eller förekomst av sk
relikt havsvatten till exempel där man haft mer salta geologiska förstadier till Östersjön och
där inte grundvattenbildningen varit tillräckligt stor för att ersätta gammalt vatten. Dessa
två former av salt påverkar inte grundvattnet i Jönköpings län. Det finns dock antropogena
källor till salt som till exempel salt från halkbekämpning och dammbindning på vägar, men
också salt från avfallsupplag och avloppsinfiltration. Dessa faktorer innebär större risk just
för Jönköpings län.
Surt eller försurat grundvatten
Vårt grundvatten har blivit successivt surare sedan slutet av sista istiden, och detta beror på
en naturlig urlakning av jordarna. Det har gett en sämre buffrande förmåga och dessutom
består berggrunden i Jönköpings län mest av svårvittrade bergarter. I de västra delarna av
höglandet har markerna varit utsatta för högre deposition av försurande ämnen (pga antropogena källor). Det är ofta oklart vad som är naturligt och vad som är mänsklig påver-
116
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
kan. Surt eller försurat grundvatten karaktäriseras av låga pH värden och aggressiv kolsyra.
Detta kan frigöra aluminium och tungmetaller samt orsaka korrosion inom ledningsnätet.
Nitrat
Nitrat i dricksvatten kan utgöra ett hälsoproblem. Ursprunget till nitrat i grundvatten är endera genom (1) atmosfäriskt nedfall, (2) växtnäringsläckage, (3) punktkällor som gödselstackar avloppsledningar eller enskilda avlopp samt (4) mineralisering av kväve i marken.
Höga nitrathalter är vanliga i intensivt odlad jordbruksmark där man har jordbrunnar och
här rör det sig om växtnäringsläckage. Det är särskilt ett problem i områden med lätta sandiga jordar. I områden med tätare jordarter till exempel morän härrör befintligt nitrat däremot oftare från punktkällor som gödselupplag och avlopp.
Bekämpningsmedel
Det rör sig här främst om växtskyddsmedel som har använts och används inom jordbruket
men även ämnen som spridits på gårdsplaner, kyrkogårdar, väg- och banvallar. Nedbrytningstakten för bekämpningsmedel i grundvatten är mycket långsam och problemet kvarstår därför i flera decennier efter att det uppkommit. Exempel på förekommande ämnen är
atrazin och dess nedbrytningsprodukter samt 2,6 - diklorbenzamid (BAM) som är en nedbrytningsprodukt av diklobenil. Andra ämnen som rapporterats vid svenska studier är
bentazon, hydroxyatrazin, glyfosfat, diklorprop, mekoprop och MCPA. I dagsläget har man
i Jönköpings län kunnat konstatera att det är endast BAM man funnit i vattentäkter.
Fluorid
Förekomst av fluorid i dricksvatten kan vid måttliga och medelhöga halter vara positivt (kariesförebyggande) men vid högre halter är det istället skadligt (ger skelettskador). Halterna
av fluorid i grundvatten är varierande. Allmänt noteras att ytligt grundvatten från jordbrunnar oftast har låga fluoridhalter men att bergborrade brunnar ger ett större spektrum, ofta
med högre halter. Det vanligaste är att fluoriden kommer från berggrunden, men antropogen påverkan kan förekomma i vissa fall till exempel vid smältverk och glasbruk. I Jönköpings län förekommer huvudsakligen låga till mycket låga halter av fluorid i grundvatten.
Radon
Den radioaktiva ädelgasen Radon bildas genom radioaktivt sönderfall och tillförs grundvattnet från berggrunden och jordlagren. Vid sönderfallet utsänds joniserande strålning och
det bildas så kallade radondöttrar, isotoper som också är radioaktiva. Radon utgör främst
ett hälsoproblem (lungcancer). Radonhalterna är generellt mycket låga i större kommunala
vattentäkter, och det största problemet föreligger normalt i mindre bergborrade enskilda
brunnar samt ibland i spetsbrunnar anlagda i åsar. Länsstyrelsen i Jönköpings län har bedrivit ett projekt som heter Strålande vatten. Inom ramen för det projektet har man identifierat områden med särskilt hög risk för radon eller uran i grundvattnet och låtit göra analyser
i enskilda brunnar runt om i länet.
Mikrobiologiska patogener
Läckande avloppsledningar, enskilda avlopp och gödsel och avföring från djurhållning kan
leda till att patogena mikroorganismer sprids till grundvattnet. Det rör sig om bakterier, parasiter och virus. Problemet är vanligt förekommande i områden med tunt jordtäcke och
sprickrik berggrund och det finns också risker med dåligt skötta brunnar, särskilt för enskilda vattentäkter i jord.
117
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
7.3.2 Ytvatten
I den följande framställningen har mycket material hämtats Sveriges Nationalatlas (Klimat,
Sjöar och Vattendrag). Den hydrologiska vattenbalansekvationen är av central betydelse för
hur vatten beter sig efter det att det fallit som nederbörd och ute i naturen. Enligt denna så
är nederbörden lika med summan av avrinningen och evapotranspirationen minus magasinsförändringen. Både nederbörden och avrinningen är större i de västra delarna av Jönköpings län. Den större nederbörden där orsakas av många vädersystem som kommer in
från väst avger sin nederbörd när de börjar komma in över höglandet.
Avrinningen varierar både regionalt och lokalt. Lokal ytavrinning blir som störst där det
finns täta lerjordar, där berg går i dagen och på hårdgjorda ytor. Där det förekommer mer
genomsläppliga ytliga lager kommer en större andel av vattnet att infiltrera och sedan perkolera nedåt genom jorden (perkolation innebär att infiltrerat vatten sakta rör sig nedåt i
porerna mellan jordens partiklar). Vid de här processerna fungerar också markfuktigheten
som en regulator för hur mycket vatten som infiltrerar och hur mycket som går till avrinning. När markerna är torra behövs det mer regn för att vatten ska ta sig vidare till vattendrag och sjöar. Den torra marken fungerar mer som en svamp. Effekterna av detta syns
tydligast i sydöstra Sverige där markens fuktighetsunderskott kan uppgå till nästan halva
årsnederbörden.
Variationen hos vattenståndet i sjöar och vattendrag är en komplex samverkan mellan olika
faktorer. Till exempel kan det nämnas att i områden som innehåller stora grundvattenmagasin kan vattenflödet i närliggande vattendrag hållas uppe även sedan det slutat regna genom fortsatt tillflöde från magasinen. Detta tenderar att jämna ut fluktuationer i vattenföring. Längs ett vattendrags väg från källorna till utloppet tillkommer allt fler biflöden, och
då flödet i dessa inte varierar i takt så tenderar detta också att jämna ut fluktuationer. Vidare
bör det nämnas att sjöfattiga vattensystem fluktuerar mer i flöde eftersom det inte finns
sjöar med stor uppehållstid för vattnet.
Avrinningsområdena utgörs av komplexa mosaiker av olika topografi, geologi, vegetation,
markanvändning och andra antropogena ingrepp i naturen. Till exempel ökar avrinningen
lokalt om skog avverkas och detta hänger till stor del ihop med att växternas transpiration
då minskar. Dessa fenomen kan påverka situationen lokalt i Jönköpings län som ju är ett
skogsrikt län.
För att göra modeller över avrinningsförloppet måste man ha kunskap om en rad olika parametrar till exempel avdunstning, transpiration, magasinering i form av mark- och grundvatten samt hur flödet fortplantas ner längs vattendragen. En sådan modell utgjordes av
HBV-modellen som utvecklades under 1970-talet men som numer delvis ersatts av den
modernare S-HYPE modellen.
Vattenföringen i vattendragen varierar både med årstiderna och från år till år. I södra Sverige är vattenföringen vanligen lägst under sommarmånadernas växtperiod. Bäckar och åar
fylls sedan av regnvatten under hösten och under vintern fylls de av smältvatten från upprepade töväder. Man kan också få toppar i flödet under våren, främst april-maj i södra Sverige. Vi har dock inte bara kortsiktiga variationer i flöden utan också stora skillnader från år
till år. Orsakerna till detta är skillnader i nederbörd, grundvattennivå, lufttemperatur och
växtsäsong.
118
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
I åar blandas vattnet hela tiden vilket leder till att hela vattenmassan får ganska likartad
temperatur. En typisk årsvariation kan se ut som så att temperaturen sjunker till mellan 5
och 0°C grader på vintern (med viss variation år från år) till mellan 15 och 23°C sommartid. Dessa värden gäller normalt för de åar som förekommer i södra Sverige. Observera att
värdena kan ändras på grund av klimatförändringar.
Fördelningen av sjöar är olika i olika delar av Sverige. Småländska höglandet karaktäriseras
till exempel av relativt många och stora sjöar inom ett ganska flackt landskap med myrar
och morän. Sjölandskapet har också förändrats successivt till exempel på grund av igenväxning och på grund av mänskliga aktiviteter som dammkonstruktioner och utdikningar.
Sjöarnas vattenbalans beskrivs av magasineringen som är summan av tillrinning och nederbörd på sjöytan minus avrinning och avdunstning från sjöytan. Dessa parametarar varierar
hela tiden.
Vattnet i en sjö är ofta i rörelse, till exempel på grund av vindens inverkan vilken ger en
turbulent rörelse i de övre vattenskikten, samtidigt som det kan pressas vatten i något väderstreck så att ytan blir lite snedställd. Detta leder till kompensationsströmmar på andra
hållet i de djupare vattenskikten. Under sommaren går dessa strömmar vid det så kallade
språngskiktet som avgränsar varmt ytvatten från de kallare djupare delarna. Under höst och
vår kan detta språngskikt vara dåligt utbildat och då deltar hela vattenpelaren i ovan
nämnda strömningsmönster. Det bör också nämnas att vattenrörelser följer av strömningen till och från sjön.
En intressant vattenkvalitetsfråga är hur länge vattnet uppehåller sig i en sjö. Den tid det tar
innan i princip allt vatten bytts ut mot nytt kan variera från något fåtal dagar till tiotals år.
Till exempel kan det nämnas att Vätterns utbytestid har beräknats till 65-70 år. Växterna
bidrar till att utforma sjöarnas landskap genom produktion och avsättning av organiskt
material. På detta vis kan en sjö omvandlas till en myrmark och i näringsrika sjöar leder det
till andra former av igenväxning.
Sjöarnas temperaturvariation är mer komplex än vattendragens. I olikhet med vattendragen
har inte allt vatten i sjön likartad temperatur – långt därifrån. För den följande framställningen är det viktigt att ha i åtanke att vattnets densitet är som störst vid 4°C (vatten skiljer
sig i detta avseende från de flesta andra vätskor vars densitet ökar konstant med sjunkande
temperatur).
Under uppvärmningsperioden det vill säga från islossning (om det finns någon is det vill
säga) fram till sensommar stiger yttemperaturen i sjöar avsevärt och följer luftens temperaturökning, dock med tidsmässig eftersläpning och tröghet. Det ytliga sjövattnet värms
också kraftigare av inkommande solstrålar på sommarhalvåret. Ofta underlättar vinden att
sjövatten med temperatur över 4°C förs nedåt i sjön. Det värmda ytvattnet blandas ned till
successivt större djup av vågor och vind samtidigt som ny värmeenergi tillförs de övre delarna. Under högsommaren ligger språngskiktet i medelstora sjöar på mellan 5 och 20 m
djup. I språngskiktet är vattnet relativt stabilt skiktat och det påverkar möjligheterna för
värme att föras ner i djupet.
Under svala sommarperioder samt under höstmånaderna kyls de övre vattenskikten som
därigenom blir tyngre och får lättare att blandas med de djupare vattenskikten. Språngskiktet blir sämre utbildat och väldigt ytligt beläget i sjön. Om det kommer höststormar kan
119
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
vattnet blandas om till stora djup och även mer måttliga vindar förmår skapa en större omblandning jämfört med sommarhalvåret. I samband med detta syresätts även de djupare delarna vilket har betydelse för de organismer som finns i sjön. Vintertid kan yttemperaturen
sjunka mot noll och isläggning sker i så fall, alltmedan sjöns djupare delar ligger omkring
4°C. Exempel på ungefärliga temperaturprofiler för typiska sydsvenska sjöar visas i figur 6
nedan.
Vattentemperatur °C
Vattentemperatur Vättern °C
0,0
5,0
10,0
15,0
0,0
20,0
0
0
10
5
20
10
30
15
40
20
50
25
60
30
70
35
80
40
2013-05-07
2013-06-04
2013-07-17
2013-08-29
10,0
20,0
30,0
Vidöstern N 2013-08-26
Bolmen S 2013-08-22
Figur 6 Exempel på ungefärliga temperaturprofiler för typiska sydsvenska sjöar
Både sjöar och vattendrag utgör fällor för olika ämnen som transporteras med vatten och
vind. Detta leder till att ytvatten tar upp ofta oönskade ämnen. En del av ämnena kommer
från atmosfären. Man skiljer till exempel mellan torrdeposition och våtdeposition och dessa
processer påverkar på sikt vattenkvaliteten. Vid torrdeposition handlar det om nedfall av
partiklar som kan bära med sig olika ämnen, men också om upptag av växter genom klyvöppningar eller annat upptag på blad-, vatten- eller markytor. Våtdeposition utgörs av sådant som faller ner med nederbörden. Den totala svavel-, NOx och ammoniumdepositionen var 2012 störst i sydvästra Sverige (www.smhi.se). Dessa ämnen kan bidra till försurning
och övergödning. Kväve och fosfor tillförs dock ofta genom diffusa källor från jordbruket.
Andra oönskade ämnen är tungmetaller som ofta transporteras bundna till ytorna på partiklar eller tillsammans med humusämnen. Generellt gäller att koncentrationerna av föroreningar kan variera mer i små vattendrag jämfört med stora.
120
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
En rad olika faktorer inverkar på livsmiljön för sjöarnas och vattendragens organismer. Det
rör sig till exempel om sjöns storlek, djup, bottenstruktur, vattenkemin, ljus-, närings- och
konkurrensförhållanden. Det finns flera sjötyper i Sverige och i skogsområdena är det till
exempel vanligt med mörkfärgat vatten på grund av humus. Sjöarna i skogslandskapet är
ofta näringsfattiga (fattiga på fosfor och kväve framförallt). Utflödet av närsalter har också
med det moderna samhällets framväxt ökat kraftigt. Orsakerna till detta är till exempel avlopp, jord- och skogsbruk, samt industriella processer. Detta har lett till att många sjöar fått
en störd inre balans och eutrofierats. En annan betydelsefull förändring är ökningen av
humus. Detta leder till förändringar i livsmiljön. Det blir mörkare för vattenväxterna och
antalet bakterier kan öka. Ökat inflöde av humus kan också leda till ökande halter av vissa
metaller såsom kvicksilver eftersom dessa kan bindas till humus.
pH värdet i ytvattenförekomster ligger normalt i intervallet 6 – 8, och om det är under 5
kan vattnet anses vara kraftigt försurat. Nedfallet av försurande svavel- och kväveföreningar är de viktigaste orsakerna till att många ytvatten försurats. Försurningen leder till sämre
vattenkvalitet och försämrade livsbetingelser för organismerna. En annan konskevens av
försurningen är till exempel urlakning av metaller som till exempel aluminium. Eftersom
berggrunden är kalkfattig och relativt svårvittrad finns dessutom dålig buffrande förmåga
inom Jönköpings län. Nedfallet av svavelföreningar har minskat på senare år på grund av
bättre miljöregler och nya reningstekniker. Detta har lindrat försurningsproblematiken men
fortfarande finns sjöar som inte uppnår målen, framförallt i länets västra delar.
Ytvatten saknar de naturliga barriärer som finns hos grundvattenförekomster. Ytvattnets
kvalitet bestäms av ytliga tillflöden i form av bäckar och åar, ytavrinning och nederbörd,
men också tillrinnande grundvatten. Ytvattnets kvalitet varierar också till följd av årstid och
meteorologiska förhållanden. Särskilt sjöar uppvisar vattenkvalitetsskillnader mellan de
djupa och ytliga delarna (över och under språngskiktet). Syretillgången är ofta lägre under
språngskiktet vilket kan leda till upplösning av järn- och manganföreningar samt att det bildas reducerande kväveföreningar. Under vår och höst kommer det ytliga och det djupa
vattnet att få samma temperatur vilket är associerat med ökad omblandning och plötsliga
kvalitetsförändringar vid råvattenintagen till vattenverken.
Den mikrobiologiska aktiviteten samt innehållet av NOM (naturligt organiskt material) kan
variera kraftigt under året. Då den mikrobiologiska aktiviteten ändras med tiden så varierar
också innehållet av karbonatsystemets komponenter (karbonatjon och vätekarbonatjon)
och koldioxidhalten. Detta i sin tur påverkar pH-värdet på ett sådant sätt att man måste
kompensera i beredningsprocesserna till exempel genom att tillsätta alkalinitetshöjande kemikalier så att man inte får ett korrosivt vatten. En god kunskap om detta och kontroll över
situationen samt kring NOM är central för en god och stabil vattenberedning.
Råvattnets kvalitet är avgörande för om man effektivt ska kunna bereda ett rent, friskt,
högkvalitativt och estetiskt tilltalade vatten. Det är också av stor vikt att stävja förekomsten
av sjukdomsframkallande mikroorganismer, varvid ett gott råvatten är att föredra sett ur
den synvinkeln. Det är på sin plats att ange några parametrar som man bör ha kontroll på
då man kontrollerar grundförutsättningarna för befintliga täkter. Se tabell 8 nedan, den är i
första hand till för att ange vad man bör kontrollera löpande. Parametrarana kan också ses
som en sammanställning över vad som generellt bestämmer god och dålig kvalitet hos råvatten.
121
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Tabell 8 Tabellen visar några parametrar som man bör ha kontroll på då man kontrollerar grundförutsättningarna för befintliga täkter. Tabellen är sammanställd av Svenskt Vatten med undantag
från PFOS som lagts till här.
Mikrobiologiska parametrar
Fysikaliska parametrar
Kemiska parametrar
Föroreningar
Antal mikroorganismer vid 22C
Temperatur
Ca
Sb
Antal långsamväxande bakterier
Turbiditet
Mg
As
Koliforma bakterier
Färgtal
Na
Ba
Escherichia coli
Lukt
K
Pb
Enterokocker
Konduktivitet
Cl
Cd
Clostridium perfringens
Redoxpotential
SO4
Cr
Kolifager
pH
F
Cu
Calicivirus
Alkalinitet
Ammonium-kväve
Hg
Campylobacter
CODMn
Nitrit-kväve
Ni
Salmonella
TOC
Nitrat-kväve
Ag
Fosfat
U
Fe
Zn
Mn
Rn
Al
Se
Giardia, Cryptosporidium
Cyanid
Bekämpningsmedel
Bensen
Bens(a)pyren
1,2-dikloretan
Fenoler
PAH
Tetrakloreten och trikloreten
Ytaktiva ämnen, anjoniska
PFOS
För att se vad som gäller för dricksvatten hänvisas läsaren till exempel till Livsmedelsverkets hemsida (www.slv.se) och dricksvattenföreskrifterna med tillhörande vägledning. De
föroreningar som kommer från jordbruk och övriga delar av samhället varierar från täkt till
täkt. Se även skriften ”Råvattenkontroll – Kvalitetskrav på råvatten 2008-12-08” från
Svenskt Vatten.
Vattenkvaliteten övervakas normalt vid vattentäkterna och inför uppförandet av nya vattenverk. Men det finns också andra mätningar som mer hör till miljöövervakningen. Man
indelar mätstationerna i trendstationer och omdrevsstationer. Trendstationer ska vara opåverkade av lokal påverkan samt ha god eller hög status. Prover tas i stort sett för att titta på
mellanårsvariationer. Omdrevsstationer ska svar mot en yttäckande övervakning och kan
vara opåverkade eller påverkade. Provtagningarna där sker inom sexårscykler. Övervakningen omfattar kemisk och ekologisk status. Den ekologiska statusen omfattar i sin tur biologiska, hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer.
122
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
8 Dricksvattenförsörjning i Jönköpings län
8.1 Vattenbehov
Totalt användes 2,7 miljarder kubikmeter vatten i Sverige år 2010, vilket är omkring 2 procent mer än år 2005. En minskande vattenanvändning har varit en trend i Sverige sedan år
1995 men år 2010 märktes en liten ökning, vilket innebär ett trendbrott. Det var både industrin och hushållen som bidrog med den ökade vattenanvändningen. Industrin använde 4
procent mer vatten år 2010 än år 2005 och hushållen ökade sin användning med runt 3
procent
Industrin är den sektor som använder mest vatten. Drygt 64 procent av den totala sötvattenvolymen används inom industrin. Hushållen står för drygt 21 procent, övrig användning
för 11 procent och jordbruket för 4 procent.
Drygt 83 procent av vattnet som användes år 2010 var ytvatten, det vill säga vatten från
sjöar och vattendrag. Grundvatten stod för 11 procent och de återstående 6 procenten
kunde inte fördelas mellan grund- och ytvatten.
Vattnet som används i industrin kommer till 95 procent från egna vattentäkter. Ytvatten är
den vanligaste typen av vatten men även uttagen av havsvatten är tämligen stora. Kommunalt vatten och grundvatten utgör endast en liten andel av industrins vattenanvändning.
Hushållens användning består däremot till övervägande del, 85 procent, av kommunalt vatten. Av de 15 procent som tas från enskilda vattentäkter står permanentboende utan anslutning till kommunalt vatten för den övervägande delen. Vattenförbrukningen i fritidshus
utgör knappt 2 procent av hushållens vattenanvändning (SCB 2010).
Tabell 9 Vattenanvändning per användarkategori år 2005 och 2010.
År 2005
År 2010
Vattenanvändning
Miljoner m3
Miljoner m3
Förändring
i procent
Hushåll, sötvatten
561
576
3
Jordbruk, sötvatten
132
99
– 21
Industri, sötvatten
1 639
1 712
4
Övrig användning, sötvatten
298
303
2
Totalt
2 631
2 689
2
Industri, havsvatten
616
550
11
8.1.1 Vattenbehov i Jönköpings län
Jönköpings län består av 13 kommuner, alla belägna i inlandet. Invånarantaler var 31 december år 2012 cirka 339 000 personer. Det beräknas att vattenbehovet per person och år
är 75 m3, baserat på schablonvärdet 200 l/dag och person (Naturvårdsverket 2004: Små
123
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
avloppsanläggningar). Detta innebär att det behövs cirka 25,4 miljoner m3 rent vatten för
att försörja länets invånare med dricksvatten.
I Jönköpings län finns det 125 allmänna vattentäkter som förser lite över 300 000 invånare
med vatten. Av dessa är 13 ytvattentäkter och 112 grundvattentäkter. 73 av vattentäkterna
har någon form av formellt vattenskydd och 52 vattentäkter saknar skyddsområde. Cirka 85
procent av befintliga vattenskyddsområden är äldre än tio år och skyddsföreskrifterna kan
behöva revideras. Processen med att revidera vattenskyddsområdena har kommit igång hos
många av länets kommuner.
Vattenanvändningen i Jönköpings län fördelar sig enligt tabell 10. Från år 2005 fram till år
2010 kan vi se att vattenanvändningen markant har minskat i länet. Den största minskningen står industrin för, där har användningen minskat med 39 procent (SCB 2010).
Tabell 10 Vattenanvändningen i Jönköpings län.
Jönköpings läns största vattentäkt är sjön Vättern som idag försörjer ca 250 000 personer
med dricksvatten och mycket tyder på att sjön kommer att bli en allt viktigare vattentäkt på
sikt. Det har pågått ett gemensamt arbete mellan kommunerna och länsstyrelserna runt
Vättern för att skapa ett vattenskyddsområde för sjön. Under februari år 2014 fattades ett
beslut om att bilda ett vattenskyddsområde som omfattar en skyddszon som utgör hela
Vätterns sjö yta, tillrinnande vattendrag samt en 50 meter bred strandzon. Syftet med
skyddsföreskrifter är att långsiktigt säkerställa en god tillgång och kvalitet på vatten.
8.2 Allmänt eller enskilt vatten
I Jönköpings län är överlag skillnaderna inte så stora mellan kommunerna i antal hushåll
som är anslutna till allmänna vattenförsörjningsanläggningar. Man kan dock konstatera att
Aneby kommun skiljer sig från övriga kommuner då endast 55 procent av kommunens
hushåll är anslutna till kommunal vattenanläggning. Eksjö kommun och Jönköpings kommun är de kommuner som har flest hushåll anslutna, cirka 90 procent. Sju kommuner har
en anslutningsgrad över eller lika med 80 procent. Inte desto mindre är siffrorna relativt
grova uppskattningar för vissa kommuner men ger trots allt en fingervisning om hur anslutningsgraden är i länet.
124
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Tabell 11 Fördelningen mellan kommunalt och enskilt vatten.
Kommun
Kommunalt Vatten procent
Enskilt vatten procent
Aneby
55
45
Eksjö
90
10
Gislaved
82
18
Gnosjö
78
22
Habo
70
30
Jönköping
90
10
Mullsjö
88
12
Nässjö
80
20
Sävsjö
75
25
Tranås
89
11
Vaggeryd
77
23
Vetlanda
75
25
Värnamo
85
15
8.3 Vattenresursernas naturgivna förutsättningar
Tillgången till sand- och grusförekomsten som kan vara lämpliga för uttag av vatten finns
förhållandevis väl sprida över länet. Det är endast i den sydvästra delen av länet, Vetlanda
kommun, som inte är representerade med potentiellt större resurser enligt de urvalskriterier
som ställdes upp. Även ytvatten såsom sjöar och åar som har potential att vara lämpliga
som vattentäkter är någorlunda väl spridda i länet. I norra delen av länet finns Vättern som
är den största och viktigaste vattenresursen i länet, och även i kringliggande kommuner utnyttjas den som vattentäkt.
8.4 Befolkningsutveckling och framtida vattenbehov
Uppgifter om länets befolkningsutveckling har hämtats från Regionförbundet i Jönköpings
län. Prognosen sträcker sig fram till år 2025 och bygger på antaganden om befolkningens
förändringskomponenter, det vill säga födda, döda samt in- och utflyttare. Beräknad befolkningsökning och motsvarande grovt skattade vattenbehov för kommunal dricksvattenförsörjning framgår av tabell 12. Vid skattningen av vattenbehovet år 2025 har förutsättningen varit att vattenuttaget och vattenförbrukningen följer befolkningsutvecklingen och
att förbrukningen per capita är densamma som idag, cirka 75 m3/år.
Tabell 12 Tabellen visar befolkningsutvecklingen och skattat vattenbehov framtill år 2025.
Kommun
2012
Befolkning
2025
Befolkningsökning/minskning
(procent)
Skattat vattenbehov
år 2025
Aneby
6 407
6 537
2
0,49 Mm3
Eksjö
Gislaved
16 368
17 038
4
1,28 Mm3
28 732
28 232
–2
2,12 Mm3
Gnosjö
9 354
9 244
–1
0,69 Mm3
Habo
10 879
12 009
10
0,9 Mm3
Jönköping
129 478
143 878
11
10,8 Mm3
Mullsjö
7 070
7 330
4
0,55 Mm3
Nässjö
29 382
29 992
2
2,25 Mm3
Sävsjö
10 844
11 244
4
0,84 Mm3
125
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Kommun
2012
Befolkning
2025
Befolkningsökning/minskning
(procent)
Skattat vattenbehov
år 2025
Tranås
18 145
18 655
3
1,40 Mm3
Vaggeryd
13 148
14 178
8
1,06 Mm3
Vetlanda
26 297
26 607
1
1,99 Mm3
Värnamo
33 012
34 092
3
2,56 Mm3
Jönköpings län
339 116
361 160
7
27,09 Mm3
Den största befolkningsökningen förväntas vara i Jönköpings- och Habo kommun som till
största delen tar sitt vatten från sjön Vättern. Vi se även en minskning av befolkningstillväxten i länets sydvästra del, Gislaved- och Gnosjö kommun, vilket troligtvis kommer att
innebära en överkapacitet i dricksvattenförsörjningen.
8.5 Reservvattenförsörjning
Av länets tretton kommuner uppgav 3 av kommunerna att de inte har någon reservvattenförsörjning. Dessa 3 angav dock även att de finns en strategi eller plan för att etablera reservvatten i respektive kommun. För mer detaljerad information om reservvattenförsörjningen i länet se Bilaga A Kommunöversikt.
I det fortsatta arbetet med de kommunala vattenförsörjningsplanerna bör analyser utföras
avseende reservvattenkapaciteten vid olika produktionsbortfall. Arbetet kan även utvecklas
inom befintligt risk- och sårbarhetsarbete i kommunerna.
126
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
9 Dricksvattenförsörjning i Jönköpings
läns närområde
9.1 Östergötland
Östergötland består av 13 kommuner och är både inlands- och kust län. Invånarantalet är
ca 431 000 vilket grovt innebär ett dricksvattenbehov motsvarande ca 32,3 miljoner m3/år.
Hälften av invånarna bor i Linköpings och Norrköpings kommuner. I Östergötlands län
finns det ca 90 allmänna vattentäkter som förser ca 380 000 invånare med vatten. Majoriteten av invånarna får sitt vatten från ytvattentäkter och då främst från Motala ström, Stångån (Linköping 125 000 abonnenter) samt Glan (Norrköping 115 000 abonnenter). Även
Vättern är en stor och viktig dricksvattenresurs för Vadstena och Motala kommuner. Det
pågår ett gemensamt arbete mellan kommunerna och länsstyrelserna runt Vättern med att
skapa ett vattenskyddsområde för sjön, se kapitel 6 ovan.
Drygt hälften av vattentäkterna har någon form av formellt vattenskydd och den andrahälften saknar formellt skydd. Ungefär hälften av vattenskyddsområdena är i behov av revidering. För tillfället pågår ett flertal processer inom länet där vattenskyddsområden är på god
väg att fastställas.
Östergötland har som det framgår stora ytvattenresurser som används i befintlig vattenförsörjning. Fördelen med ytvattentäkterna är att ett stort flöde och ökad nederbörd sam
snabbare omsättningstid bidrar till större kvantitet. Ett stort flöde och snabb omsättning
bidrar även till utspädning av eventuella tillfälliga föroreningar samt bidrar till att en tillfällig
förorening snabbare rinner förbi. Ytvattenbaserad vattenförsörjning är dock känslig för
yttre påverkan överlag. Det kan handla om allt från tillfälliga avloppsbräddningar och andra
föroreningar till i ett varmare klimat förhöjda temperaturer som kan leda till kvalitetsproblem i form av bakterietillväxt och risk för ökad tillväxt av bland annat blågrönalger.
Östergötland har även stora grundvattenresurser till exempel. Åtvidabergsåsen. En del av
dessa använder kommunerna till vattenförsörjning i dagsläget, men det finns en del outforskade källor som är potentiella framtida resurser. I fastställda grundvattenförekomster
finns idag ca 40 större vattentäkter (> 10 m3/dygn eller > 50 personer) varav cirka 20 har
fastställda vattenskyddsområden (16 av dessa är gamla och behöver uppdateras). Vattenskyddsområden omfattar sällan hela den geologiska formationen utan bara den närmaste
påverkan/tillrinningsområdet. Det finns idag drygt 30 grundvattenförekomster med större
uttag (>10 m3/dygn eller >50 personer). Med ett undantag har samtliga klassats ha god
kemisk status. Grundvatten är överlag mindre känslig för tillfälliga föroreningar.
Länsstyrelsen i Östergötland har under år 2014 blivit klar med sin regionala vattenförsörjningsplan (Regional vattenförsörjningsplan för Östergötlands län).
127
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
9.2 Kalmar
Kalmar har tolv kommuner och ca 233 000 invånare. Länet utgörs av både inlandskommuner, kustkommuner och Öland. För närvarande är dricksvattenbehovet för länets befolkning beräknat till ca 17,5 miljoner m3/år, varav ca 40 procent är ytvatten, 30 procent är
grundvatten och 30 procent är grundvatten med konstgjord infiltration. I länet finns det
109 allmänna yt- och grundvattentäkter. Av dessa är 84 vattentäkter skyddade med ett vattenskyddsområde. I samband med framtagandet av Kalmar läns regionala vattenförsörjningsplan har vattenskyddsområdenas status bedömts (inklusive samfällt ägda vattentäkter
med vattenskyddsområden). Resultatet blev att 39 procent är i stort behov av revidering, 32
procent är i medelstort behov av revidering och för 8 procent bedöms behovet av revidering vara litet eller inget.
I den regionala vattenförsörjningsplanen har 27 vattenresurser (grundvattenmagasin, sjö,
vattendrag) pekats ut som regionalt viktiga för länets dricksvattenförsörjning. Av dessa är
följande belägna eller har tillflöden/ avrinningsområden i Östergötlands län;
Södra Vi-åsen
Ydrefors formationen
Hultsfredsdeltat
Emån
Silverån
Juttern
grundvattenmagasin
grundvattenmagasin
grundvattenmagasin
vattendrag
vattendrag
sjö
Vattenresurserna är utsatta för olika hot och risker. Hoten mot vattenkvaliteten i länet är
bland annat övergödning och brunifiering. Ytvattnet har blivit allt brunare till följd av
ökande humusutlakning från skogsmark vilket försvårar reningsprocessen vid dricksvattenproduktion. En fördjupad klimatanalys (2012) har utförts för vissa av länets viktigaste vattenresurser och ingår i vattenförsörjningsplanen. Den visar att det generellt kommer att bli
torrare i hela länet framförallt under sommarhalvåret. För Öland kommer det att bli torrare
under hela året. Studien visar också att tillfällen med höga flöden och översvämningar till
följd av skyfall kan komma att öka samtidigt som det kommer att bli stor risk för brist på
vatten under sommarhalvåret till följd av klimatförändringarna.
För att säkerställa tillgång och kvalitet hos vattenresurserna i ett flergenerationsperspektiv
behövs ett omfattande arbete i länet. Områden med risk för framtida vattenbrist behöver
tydliggöras och riktlinjer/strategier arbetas fram för att hantera olika typer av intressekonflikter. Fördjupad systemanalys behöver tas fram om de olika vattenresurserna, relevant
miljöövervakning med tydlig fokus på flöden i sjö och vattendrag och nivåövervakning för
grundvatten.
9.3 Kronoberg
Antalet invånare i Kronoberg är ca 185 000, vilket grovt innebär ett dricksvattenbehov på
ca 14 Mm3/år. Grundvattnet i Kronoberg håller på de flesta håll hög kvalitet men är överlag relativt påverkat av försurning. Försurningen märks särskilt i de grundvattenmagasin
som utgörs av isälvsavlagringar vilka är av mycket stor betydelse för den kommunala vattenförsörjningen. I länet finns även ovanligt många bergborrade brunnar för allmän vattenförsörjning. Flera vattentäkter har dock lagts ner på senare år eftersom uttagskapaciteten är
128
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
begränsad. I länet finns relativt stora mängder vatten för dricksvattenförsörjning men lokalt
förekommer kvantitets och kvalitetsproblem i samband med överuttag. Informationen i
detta avsnitt är i huvudsak hämtad från Kronoberg läns miljömålsrapport (Länsstyrelsen
Kronoberg län, 2006).
Kronobergs län har tagit fram en regional vattenförsörjningsplan som omfattar länets åtta
kommuner. Planen detaljerad eftersom Länsstyrelsen i Kronobergs län gjorde bedömningen att alla åtta kommuner kunde hanteras inom ramen för den regionala planen. Identifiering av prioriterade dricksvattenresurser har baserats på kunskap från kommunerna. De
allmänna vattentäkterna i länet utgörs till antalet främst av jordbrunnar samt bergborrade
brunnar. Ytvattentäkter och grundvattentäkter med förstärkt infiltration försörjer däremot i
regel fler personer än vattentäkter som tar grundvatten ur jord eller berg. De två största
vattentäkterna i länet utgörs av sjön Bolmen samt Växjös vattentäkt i Bergaåsen. I länet pekas ca 40 sjöar och ca 50 grundvattentillgångar ut som prioriterade och av intresse för den
framtida dricksvattenförsörjningen.
9.4 Halland
Antalet invånare i Halland är ca 300 000 vilket grovt innebär ett dricksvattenbehov på ca 23
Mm3/år. I länet finns sex kommuner varav Laholms kommun angränsar mot Skåne län i
söder. I länet är grundvatten ur sand- och grusavlagringar den dominerande källan för
kommunal vattenförsörjning. I länet finns förhållandevis omfattande försurningsproblem i
ytvatten även om försurningsbelastningen minskat. I jordbrukslandskap förekommer lokalt
problem med höga nitrathalter i grundvattnet men däremot har den provtagning som gjorts
inte påvisat förekomst av bekämpningsmedel. Informationen är i huvudsak hämtad från länets kommuner. Isälvavlagringar med större utbredning finns företrädelsevis i södra delen
av länet medan isälvsavlagringarna i länets nordliga del är mer begränsade. Större sjöar
finns i Hylte, Varberg och Kungsbacka.
9.5 Västra Götaland
Västra Götaland har 49 kommuner och ca 1 600 000 invånare. Länet utgörs av både inlandskommuner, kustkommuner och kommuner som gränsar till landets största sjöar Vänern och Vättern. För närvarande är dricksvattenbehovet för länets befolkning ca 119,8
miljoner m3/år tillgodosett genom ca 76 procent ytvatten, 22 procent grundvatten och 2
procent grundvatten med konstgjord infiltration. Av länets ca 1 600 000 invånare har
knappt 210 000 enskild vattenförsörjning, inklusive samfälligheter.
I länet finns det 201 registrerade yt- och grundvattentäkter, 160 är grundvattentäkter och
resterande 41 är ytvattentäkter. Av dessa är 137 vattentäkter skyddade med ett vattenskyddsområde. Ytvatten från sjöar och vattendrag utgör en stor och viktig del i Västra Götalands vattenförsörjning, särskilt i Göteborgsregionen som har brist på betydande grundvattenförekomster och till stor del förlitar sig på Vänern och Göta älv som vattentäkt. I
dagsläget bedöms vattenkvalitet och tillgång från ytvattentäkterna vara relativt säker.
Grundvattentillgången för länet anses också vara generellt bra och relativt säker, samtliga
grundvattenförekomster anses uppnå god kvalitativ status, varav 95 procent även uppnår
god kemisk status.
129
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Vattenresurserna är utsatta för olika hot och risker. Hoten mot vattenkvaliteten i länet gäller främst Vättern och består i bland annat övergödning, föroreningar på grund av sjöfart,
försvarsmaktens skjutövningsområden och gruvdrift. Västra Götalands län anser att bland
annat de anläggningar som förser Göteborgsregionen med vatten från Göta älv samt Vättern som förser stora delar av Skaraborg, utses som riksintresse.
Ett förändrat klimat i framtiden bedöms utgöra ytterligare hot mot dricksvattenförsörjning
för länet. Påverkanshot i form av ökad tillrinning och ökad frekvens av kraftiga regn som
kan utgöra en fara för vattenkvalitet genom ökad ämnestransport, spridning av föroreningar. Den förhöjda vattentemperaturen kan även öka den mikrobiologiska tillväxten samt öka
risken för spridning av smittor till bådadjur och människa.
För att säkerställa tillgång och kvalitet hos vattenresurserna anser länsstyrelsen i Västra Götaland att arbetet bör intensifieras med fastställandet av nya och reviderade vattenskyddsområden samt framtagandet av reservvattentäkter. Tillsynen av vattenskyddsområden bör
dessutom öka. Västra Götalands länsstyrelse bör driva på och stödja kommunerna i deras
arbete med framtagandet av lokala vattenförsörjningsplaner.
130
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
10 Påverkan och potentiella hot
10.1 Samhälle och boende
Där människor bor och vistas uppstår potentiella risker för grund- och ytvattenföroreningar. Riskerna är både knutna till människors boende och till olika typer av verksamheter. En
bedömning är att riskerna ökar i förhållande till bebyggelsens utbredning och befolkningsmängden. All hantering av skadliga ämnen som kan komma i kontakt med vattnet utgör en
risk. Olyckor kan inträffa som kan orsaka stora akuta utsläpp av skadliga ämnen, men även
kontinuerliga diffusa utsläpp riskerar att förorena vattnet. Även naturolyckor utgör en risk.
I samband med kommunbesöken diskuterades bebyggelse- och befolkningsutvecklingen
inom kommunernas tätorter samt även befintliga vattenskyddsområden. Som underlag till
diskussionen låg kommunens strategiska dokument till exempel översiktplan, detaljplaner
och utpekade LIS-områden. Flertalet kommuner har som avsikt att arbeta strategiskt med
att undvika exploatering inom vattenskyddsområden. Dock är de flesta vattenskyddsområden inte uppdaterade efter dagens vattenuttag och skyddsföreskrifterna är ommoderna. Där
det redan finns detaljplaner eller befintlig bebyggelse med utbyggt vatten och avlopp kan
det vara svårt att motivera återhållsamhet om bebyggelsetrycket var starkt.
10.2 Väg och järnväg
Risker från vägtrafik inom tillrinningsområdet utgörs främst av utsläpp från förorenat dagvatten, saltning av väg, akuta utsläpp av kemikalier i samband med trafikolyckor samt arbeten i samband med nyanläggning och underhåll. Det potentiella hotet bedöms öka när andelen tung trafik och antal fordon ökar. I databasen VISS (VatteninformationsSystem Sverige) finns information om sträckan väg och järnväg som förekommer på länets grundvattenförekomster. Det finns även information om vilka riskklasser av den potentiella föroreningsbelastningen som vägarna klassats i enligt Vägverkets nationella vägdatabas (NVDB)
med fyra klasser beroende på trafikmängder och trafikslag samt om vägarna saltas.
Risker från järnvägstrafik inom tillrinningsområdet utgörs främst av bekämpningsmedelsanvändning på banvallar och akuta utsläpp av kemikalier i samband med olyckor exempelvis transporter med farligt gods.




Riskklass A bedöms ha en mycket stor risk för påverkan. Dessa vägar har en årsdygnstrafik (ÅDT) på > 5 000 fordon och > 500 lastbilar samt någon sträcka som
ingår i saltvägnätet.
Riskklass B bedöms ha en stor risk för påverkan. Dessa vägar har en ÅDT > 5 000
fordon eller > 500 lastbilar eller någon sträcka som ingår i saltvägnätet.
Riskklass C bedöms ha en måttlig risk för påverkan. Dessa vägar har en ÅDT mellan 2 000 och 5 000 fordon eller mellan 100och 500 lastbilar.
Riskklass D bedöms ha en låg risk för påverkan och innefattar resterande statliga
vägar.
131
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Utsläpp i samband med en olycka kan få stora konsekvenser för en vattenresurs då utsläppet sker inom en begränsad yta och stora mängder miljöfarliga ämnen släpps ut vid ett tillfälle. Många av våra vägar och järnvägar är lokaliserade till våra grusåsar på grund av de
gynnsamma dräneringsegenskaperna i marken. Detta sammanfaller ofta med våra grundvattenresurser. Vid en olycka kan en snabb transport ske ned i marken och nå grundvattnet.
10.3 Jord- och skogsbruk
Jordbruk har en inverkan på vattenkvaliteten och kvantiteten genom att bekämpningsmedel
och näringsämnen från gödselmedel når vattnet, samt genom utdikning och uttag för bevattning. Även mikroorganismer (parasiter) har uppmärksammats i samband med strandnära bete till ytvattentäkter. Riskerna uppkommer bland annat vid hantering av bekämpningsmedel, gödselmedel, drivmedel, vid djurhållning, avverkning av skog.
Skogsbruket innebär en risk för försämrad vattenkvalitet dels genom näringsläckage från
avverkning och gödselmedel, dels genom markskador och läckage från arbetsfordon och
mobila tankar som används i verksamheten. Även bekämpningsmedel från skogsplantering
kan utgöra en risk. Omfattande avverkning, dikning eller lagring av virke kan leda till att en
ökad mängd organiskt material når en vattentäkt.
Genom screening av miljögifter kartläggs förekomsten av potentiella miljögifter i vattenmiljön. Under år 2012 undersökte Länsstyrelsen omfattningen av problemet med rester av
pesticider i ytvatten i jordbruksdominerade avrinningsområden i Jönköpings län.
Orsaken till förekomst av bekämpningsmedel i dricksvatten måste utredas så att eventuellt
läckage eller felanvändning av bekämpningsmedel kan åtgärdas. Om det sker ett diffust
läckage finns också möjlighet att rena vattnet med kolfilter så att det fortfarande kan användas för dricksvattenförsörjning.
Provtagning genomfördes i Lillån i Bankeryd vid 3 tillfällen (6 juni, 19 juni och 17 juli) under sommaren år 2012. Lillåns avrinningsområde utgörs av en hög andel jordbruksmark (47
procent). Det uppmätta värdet av amidosulfron ligger under det riktvärde som kemikalieinspektionen anger på 0.2 µg/l. Baserat på provtagning och analys av prover i Lillån dras
slutsatsen att belastningen av pesticider inte utgör ett hot mot vattenkvaliteten i Lillån. Avrinningsområdet för Lillån innehåller en förhållandevis stor andel jordbruksmark i Jönköpings län. Det bedöms därför inte som att andra avrinningsområden i Jönköpings län kan
vara utsatta för en risk från pesticider i ytvatten. Det går inte att utesluta att andra områden
där användningen av pesticider kan vara stor eller spridningsmöjligheterna för pesticider är
större än i Lillån kan vara utsatta för risk.
10.4 Förorenade områden
Förorenade områden utgör ett hot mot dricksvattentillgångarna. Potentiellt förorenade och
förorenade områden tilldelas en av riskklasserna 1 – 4 där 1 innebär störst risk. Bedömningarna har oftast gjorts enligt den så kallade MIFO-metodiken som utarbetats av Naturvårdsverket.
132
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Jönköpings län är ett av landets mest industritäta län. Det finns mer än 3000 tillverkande
företag i länet, och ofta är det småskalig tillverkning som dominerar. Ibland har tillverkningen anor från tidigare epoker i den industriella utvecklingen. Den något olika näringslivsstrukturen i olika delar av länet avspeglar också delvis var olika problem uppträder. I länets sydvästra delar har tillverkning av metall, plast och gummi traditionellt varit stark och
är det fortfarande. Förädling av skogsråvaror har varit mer dominerande i länets östra delar,
och i de norra delarna finns en blandning av ovanstående, tillsammans med mer högteknologiska företag, logistik och transportföretag. De nordvästra delarna präglas av många
småindustrier till exempel inom metall och tekoindustri.
Den typ av verksamhet som bedrivits har påverkat vilka föroreningar som är vanligast förekommande. Till exempel kan det nämnas att metallbearbetning och verkstadsindustri ofta
använt klorerade lösningsmedel såsom trikloretylen, vilket avspeglas i många konstaterade
och misstänkta föroreningar med komplex föroreningssituation. Sågverk med doppning har
gett upphov till föroreningar till exempel av pentaklorfenol och dioxiner, och dioxiner är
kända som väldigt toxiska ämnen. Kemtvättar har använts sig av perkloretylen, vid betning
av säd har man använt metylkvicksilver, plantskolor har använt bekämpningsmedel etc.
Naturvårdsverket har gjort en branschkartläggning av olika branscher och denna har varit
vägledande i arbetet med att initialt klassificera förorenade områden. Samtliga av de
branscher som där utpekas med stora risker förekommer i någon omfattning i länet.
Förorenade områden bidrar till bakgrundshalter av olika mer eller mindre toxiska substanser i ytvatten vilket påverkar deras status negativt. Det kan vara svårt att kvantifiera hur stor
denna påverkan är och från vilka objekt den kommer. Ibland ligger det mer än ett förorenat
område i närheten av samma vattenförekomst, och påverkan kan också bero på lokala faktorer som jordarternas genomsläpplighet med mera.
10.5 Materialtäkter – sand, grus och berg
Täktverksamhet utgör alltid en risk för grundvattentillgången dels genom att magasinets totala storlek minskar och kan därmed minska det framtida möjliga vattenuttaget. Dels riskerar grundvattenmagasinet att bli mer sårbart när avståndet mellan grundvattenytan och
markytan minskar. Det sand- och grusmaterial som tas bort fungerar som markens naturliga reningsverk och skyddar grundvattnet från föroreningar. Exempel på andra åtgärder
som medför risk för negativ påverkan på grundvattnet är bortledning av yt- eller grundvatten, liksom läckage från arbetsmaskiner och förvaringskärl för petroleumprodukter. Vid
sprängning av berg kan nya transportvägar skapas för ytvattnet till grundvattnet och
sprängämnet som sådant kan också förorena grundvattnet.
Andra exempel på risker inom en grundvattentillgång är vid efterbehandling av täkten. Vid
återfyllning av området används oftast material från täkten för att till exempel jämna ut
branta kanter men även kontaminerat material av okänt ursprung och kvalitet kan riskera
att användas. Det är heller inte ovanligt att täktområden har använts eller används för
dumpning av skrotbilar och annat avfall. Det förkommer även att täktområden används
som skjutbana och kan då förorenas med blyrester från ammunitionen.
133
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
10.5.1 Materialförsörjningsplan
En materialförsörjningsplan ska visa hur den aktuella materialförsörjningen ser ut och hur
man på längre sikt ämnar möta framtidens behov av ballast på ett hållbart sätt i linje med
de nationella miljömålen.
En materialförsörjningsplan bör om möjligt samordnas med en vattenförsörjningsplan så
att grusavlagringarnas värde för såväl vattenförsörjning som täktmaterial kan bedömas och
avvägningar mellan de olika intressena göras. Samordningen skapar ett helhetsperspektiv
och möjliggör ett långsiktigt skydd av naturgrusformationer som är viktiga för dricksvattenför-sörjningen samtidigt som de naturgrus- och bergförekomster som är viktiga för materialför-sörjningen skyddas mot åtgärder som kan försvåra en framtida utvinning. Idag saknas
materialförsörjningsplan för länet
10.6 Vattenverksamhet
Vattenverksamhet kallas verksamheter och åtgärder som antingen syftar till att förändra
vattnets djup eller läge, avvattnar mark, leder bort grundvatten eller ökar grundvattenmängden genom tillförsel av vatten. Exempel på vattenverksamheter är bland annat vattenkraftsproduktion, vattenuttag, muddring samt olika bygganden i vatten såsom broar och
tunnlar. Vattenkraftsproduktion kan både öka och minska risken för översvämning och
låga flöden. I samband med till exempel dammarbeten kan vattnet förorenas vid spill och
läckage. Vid vattenuttag, till exempel bevattning sommartid, kan vattenbrist uppstå och
koncentration av förorenande ämnen riskerar att öka i vattnet. Muddring kan leda till grumling av vattnet. Även felaktig markavvattning kan påverka vattenresurserna negativt.
10.7 Miljöfarlig verksamhet
Bland de verksamheter som kan antas ha påverkan på vattenförekomster kan nämnas jordbruk, allmänna reningsverk (ARV), pappers- och massaindustri samt ytbehandlingsindustri.
Jönköpings län karaktäriseras av små- och medelstora företag med tonvikt på tillverkningsindustri.
Länsstyrelsen har tillsyn på de verksamheter som har störst inverkan på yttre miljö med bl a
utsläpp till vatten t ex ytbehandlingsföretag. I samma kategori faller även gjuterier, avloppsreningsverk, avfallsanläggningar, energianläggningar och pappersbruk. Antalet A- och
B-verksamheter i länet är 369 st varav 124 är täkter. Av dessa 369 har Länsstyrelsen tillsyn
över 232 st och kommunerna 137 (överlåten tillsyn av större verksamheter). Utöver detta
tillkommer naturligtvis C-verksamheter, där kommunen alltid är tillsynsmyndighet.
10.8 Brunifiering
Problemet med brunifiering som orsakas av en ökad belastning av humusämnen och/eller
järn och manganföreningar är utbrett i länet. Problemet orsakar att råvattnet försämras och
vattnet kan behöva betydligt mer rening innan det kan levereras ut som dricksvatten tillkonsument. Ökade humushalter kan leda till att skyddsbarriärens verkan genom klordesinfektion blir kraftigt försämrad. Klor reagerar med organiska kväveföreningar och bildar
kloraminer som har en sämre effekt mot mikroorganismer. Även desinfektionsmedel som
134
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
klordioxid och ozon påverkas negativt av vatten med höga humushalter. Ozon kan bryta
ner mer komplicerade kolföreningar till enklare kolföreningar som blir till näring för
mikroorganismerna. Problemet är komplext och kan orsakas av både globala process såsom
klimatförändringar och minskat svavelnedfall samt lokala processer såsom förändrad markanvändning och dräneringsgrad.
Det är idag oklart om brunifiering utgör en tillbakagång till en mer naturlig nivå eller en
övergång mot onaturligt höga halter av humusämnen och/eller minerogena ämnen. Forskning pågår bland annat på Lunds universitet där man studerar orsakerna till brunifiering
samt dess konsekvenser för akvatiska ekosystem. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet kan tillståndet i ytvatten delas in i fem klasser utifrån färgtal, se tabell 13.
Tabell 13 Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet
kan tillståndet i ytvatten delas in i fem klasser utifrån färgtal.
Ej eller obetydligt färgat vatten
Färgtal ≤ 10 mgPt/l
Svagt färgat vatten
Färgtal 10-25 mgPt/l
Måttligt färgat vatten
Färgtal 25-60 mgPt/l
Betydligt färgat vatten
Färgtal 60-100 mgPt/l
Starkt färgat vatten
Färgtal > 100 mgPt/l
135
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
11 Vattenskydd
11.1 Bakgrund
Syftet med att inrätta vattenskyddsområden är att möta de krav som ställs på varsamt utnyttjande av vattenresurserna, samt att skydda vattnet mot sådana verksamheter och åtgärder som kan påverka vattnets kvalitet och kvantitet. Skyddet bör vara verksamt mot både
tillfälliga och varaktiga föroreningar och annan antropogen påverkan. Begreppet förorening
avser i detta sammanhang sådana ämnen som kan påverka vattenförekomstens förutsättningar att användas som dricksvatten. En annan aspekt är markanvändningen – vattnet behöver också skyddas mot sådan markanvändning som på lång och kort sikt påverkar vattnet negativt eller som kan ge irreversibla skador.
Historiskt har det skett en hel del med arbetet med vattenskydd. Äldre vattenskyddsområden med gamla föreskrifter finns ofta kvar och gäller ibland fortfarande. Till exempel kan
det nämnas att förr indelade man nygjorda vattenskyddsområden i en inre och yttre zon
men vid inrättandet av vattenskyddsområden idag utgår man från andra nya principer (se
11.2 nedan). Man bör ha i åtanke att andra lagar kan ha gällt då vissa vattenskyddsområden
ursprungligen inrättades. Icke desto mindre gäller föreskrifterna fortfarande.
Vattenskyddsområdena fyller en viktig säkerhetsfunktion och de utgör ett vitalt skydd för
nödvändiga samhällsfunktioner. I sig är de givetvis inte hemliga, det skulle ju stå i direkt
konflikt med hur de förvaltas. Däremot råder sekretess när det gäller att offentliggöra intagspunkter för vattentäkter, och dessas koordinater bör alltså inte omnämnas i ett dokument som det här som ska kunna läggas ut på hemsidor bland annat.
11.2 Arbetet med vattenskyddsområden
Arbetet med vattenskyddsområden är ett arbete som pågår på nationell, regional och
kommunal nivå. Nationellt bedrivs arbetet av de lagstiftande organen, av ansvarigt departement (genom att regeringen kan arbeta lagstiftande med förordningar), centralt av Havsoch Vattenmyndigheten och dessutom av länsstyrelserna på regionnivå, och lokalt av
kommuner. Centralt sker ett arbete med lagstiftningen och vägledande dokument. Länsstyrelserna har både en vägledande och beslutsfattande roll, alltmedan kommunerna ofta är
huvudmän för de vattentäkter som skyddas, men de har också ofta en beslutsfattande
funktion. Den centrala vägledningsfunktionen kring vattenskydd har flyttats från Naturvårdverket till Havs- och Vattenmyndigheten.
Ovanstående innebär inte att andra delar av samhället står utanför. Olika organisationer,
samhällsmedborgarna, vattenförbund och media kan vara en aktiv del i de processer som
föregår ett nytt vattenskyddsområde. Vattenskyddsområdena är nödvändiga för att på sikt
säkerställa en god vattenförsörjning och för att ge samhällsmedborgarna trygghet i en så
livsavgörande fråga som tillgång till bra vatten innebär.
136
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Oftast när en ansökan om vattenskyddsområde kommer in så är det en kommun eller ett
kommunalt bolag som står bakom ansökan. Beslut om fastställande fattas av kommun eller
länsstyrelse. Arbetet består dels i att inrätta nya vattenskyddsområden, men också i att upphäva gamla vattenskyddsområden och att revidera äldre föreskrifter. I Jönköpings län finns
vattenskyddsområden som omfattar både yt- och grundvattentäkter och också anläggningar
för framställande av konstgjort grundvatten. Naturvårdsverket har tagit fram en handbok
om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5) och därifrån har mycket av den information
som återges nedan hämtats. För den som redan har goda kunskaper i hur vattenskyddsområden inrättas och förvaltas kan texten i resten av denna punkt hoppas över. Den ger dock
en inblick i hur man bör tänka kring vattenskyddsområden, och den innehåller vad som gäller allmänt i Sverige. Det som nämns nedan gäller därmed naturligtvis också Jönköpings län
i skrivande stund 2014.
Bland de lagbestämmelser som tillämpas på eller som en konsekvens av vattenskyddsområden återfinns dels särskilt dedikerade lagparagrafer i miljöbalken (kap. 7, 21 och 22 §§),
vissa andra bestämmelser i 7 kap. om områdesskydd, bestämmelserna i 31 kap om ersättning för intrång, samt de så kallade allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken. En
grundläggande princip bland dessa hänsynsregler är försiktighetsprincipen, vars syfte är att
förebygga inte bara rent förutsebara utan även ”möjliga” miljöskador. Detta innebär att den
som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska ta hänsyn till om det finns en risk att
miljön eller människors hälsa skadas av verksamheten. Försiktighetsprincipen har betydelse
för vattenskyddsområden både vid utformningen av vattenskyddsområden och deras föreskrifter, vid tillämpningen av vattenskyddsområdets föreskrifter, samt för vilka krav som
kan ställas på en verksamhetsutövare som bedriver verksamhet inom ett vattenskyddsområde. Ytterligare bestämmelser om inrättandet av vattenskyddsområden finns i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken.
Enligt MB 7 kap 21 § får länsstyrelsen eller kommunen förklara ett område för vattenskyddsområde i syfte att skydda en grund- eller ytvattentillgång som används eller kommer
att användas för vattentäkt. Vidare, enligt MB 7 kap. 22 § ska kommunen eller länsstyrelsen
meddela sådana föreskrifter och inskränkningar i förfoganderätten över fastigheter inom
området som krävs för att säkerställa vattenskyddsområdets syften. Lagen specificerar inte
mer exakt vad föreskrifterna ska innehålla. Föreskrifterna bör dock inte vara mer långtgående än vad som krävs, så att inte enskilda drabbas onödigt hårt av olika restriktioner. Föreskrifterna måste utformas så att de blir tydliga för allmänheten, så att det blir möjligt att
kontrollera efterlevnaden och så att de är miljömässigt motiverade. Vissa rättsliga följder
blir knutna till dessa föreskrifter som till exempel rätt till ekonomisk ersättning för markägare i vissa fall om intrånget har betydande inverkan på dennes möjlighet att bruka marken,
men också att överträdelse av förskrifterna kan leda till att man blir åtalad och eventuellt
straffad.
Det är normalt sett inte möjligt att formulera skyddsföreskrifterna på ett sådant sätt att det
ställer krav på aktiva åtgärder. Däremot kan huvudmannen för täkten åläggas att sätta upp
skyltar och stängsel. Vid tillstånd, godkännande eller dispens från förbud gäller dessutom
att dessa kan förenas med vissa villkor och i så fall kan detta vara förenat med aktiva åtgärder från verksamhetsutövarens sida. Om någon söker dispens eller tillstånd för en förbjuden verksamhet är det alltid den sökande som har bevisbördan att visa att verksamheten
inte riskerar inverka menligt på vattnet.
137
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Reservvattentäkter, potentiella täkter och alternativa uttagspunkter bör också skyddas med
tillräckliga föreskrifter, men dessa kan revideras då man tar täkten i bruk och kan i samband
med det göras mer omfattande. Skyddet mot irreversibla skador behöver dock träda i kraft
så snabbt som möjligt även för dessa täkter.
Skyddet av en vattentäkt iscensätts inte bara genom själva vattenskyddsområdet. Det kommer också till stånd genom den kommunala och regionala fysiska planeringen samt genom
tillyns- och tillståndsförfaranden. Arbetet kompletteras med annat vattenarbete som till exempel andra former av områdesskydd enligt 7 kap. MB, Natura 2000, fysisk planering, och
vattendistriktets förvaltningsplaner.
Det är viktigt att ha en dialog med medborgarna i arbetet med vattenskyddsområden. Betoningen ska alltid ligga på öppenhet och god information i god tid. Markägare, närboende
och olika organisationer ska beredas tillfälle att göra sina röster hörda i samband med inledande samtal, remisser och kungörelser. En möjlighet är att arbeta med en referensgrupp
där olika verksamheter finns representerade. Utställningar och allmänna möten är bra kanaler för att nå ut till medborgarna och de bör utannonseras i tidningar och på hemsidor.
Samråd ska ske med vissa myndigheter och berörda fastighetsägare ska föreläggas om att
inge yttranden. Då beslut är fattat ska detta kungöras. Innan ett vattenskyddsområde inrättas är det en fördel om vattenuttaget prövats i mark- och miljödomstolen. När området inrättats får den beslutande myndigheten föreskriva att skyltar med information ska sättas
upp till exempel längs vägar.
Genom arbetet med vattenskyddsområden kan man styra bort ”farliga” verksamheter från
närområdet. Men det behövs också naturliga och tekniska barriärer för att skyddet ska bli
fullödigt. Detta ger rådrum och tid att agera om något oförutsett inträffar. Begreppet barriär avser här olika åtgärder eller faktorer som reducerar riskerna. Tekniska barriärer kan till
exempel vara olika beredningar av vattnet i vattenverk, larminstallationer, bortledning av
förorenat vatten, länsor med mera. Barriärbegreppet tillämpas också när det gäller val av
beredningsmetoder mot mikrobiologisk förorening och annan förorening i vattenverket.
Naturliga barriärer kan till exempel utgöras av fördröjande eller nedbrytande funktioner i
naturmiljön, adsorption av föroreningar, biologiska processer eller utspädning.
Vid ytvattentäkt gäller att vid avgränsningen av vattenskyddsområde ska såväl tillrinnande
vattendrags höga hastigheter såväl som svårigheterna med att sanera en förorening som väl
nått en sjö beaktas. Förebyggande skyddsåtgärder måste vidtas för att reducera sannolikheten för olyckor med föroreningsutsläpp. Varnings och alarmsystem kan vara viktiga hjälpmedel, men vattendrag och sjöar behöver också skyddas mot diffus förorening i avrinningsområdet på samma sätt som grundvatten.
Viktiga utgångspunkter då man avgränsar vattenskyddsområden för grundvattentäkter är
långsam omsättning i grundvattenmagasinet samt det faktum att det är mycket svårt att
rena ett redan förorenat grundvatten. I första hand bör man inte tillåta potentiellt förorenande verksamheter och markanvändning inom vattenskyddsområdet. I andra hand ska förorening upptäckas i tid och saneras innan den når grundvattnet och i tredje hand ska man arbeta med fastläggning, nedbrytning eller utspädning av föroreningen till acceptabla nivåer,
eller på annat sätt ta hand om den i god tid innan den når uttagspunkterna. För inrättandet
av vattenskyddsområden behövs alltid geologiskt/hydrologiskt underlagsmaterial för att
138
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
bedöma vattenbalans, sårbarhet och eventuell föroreningsspridning. Det arbete som leder
fram till detta kan se olika ut för yt- och grundvattentäkter.
Olika geologiska formationer skyddar grundvattenförekomster från yttre påverkan, och
detta är grunden för sårbarhetsbedömningar av grundvattentäkter. Ibland finns det bedömningar gjorda eller så kallade sårbarhetskartor men ofta finns inte sådan information att
tillgå. Då måste man göra olika bedömningar av sårbarheten för att kunna dela in vattenskyddsområdet i olika zoner. När det gäller klassificeringen av sårbarhet för ett ytvatten är
det två grundscenarier man kan utgå ifrån. Det första är att en förorening kommer ut direkt
på vattenytan och det andra är att den transporteras en viss sträcka i mark eller grundvatten
innan den når vattendraget eller sjön.
I Sverige är ca hälften av det grundvatten som används i allmänna vattentäkter konstgjort.
Vanligast vid dessa processer är att man jobbar med antingen inducerad infiltration eller
bassänginfiltration. Skapandet av konstgjort grundvatten är till för att förbättra vattenkvaliteten. Ett exempel på hur man kan göra detta är att man tar vatten till exempel pumpat från
en brunn eller en ytvattentäkt, man luftar det och låter det infiltrera i bassänger på en
grusås. Då avskiljs järn, mangan och organiskt material från vattnet. Sedan kan man pumpa
rent vatten ur en annan närliggande brunn (dricksvattenbrunn).
Om man använder konstgjord grundvattenbildning så finns ett skyddsbehov både för
grundvatten och för det ytvatten som eventuellt används. Det finns olika sätt att skapa
konstgjort grundvatten till exempel djupinfiltration som innebär att man pumpar ner vattnet på djup i akviferen och då finns ingen barriär motsvarande den omättade zonen vilken
ju oftast utgör ett skydd då man infiltrerar vattnet från bassäng ovanpå formationen eller
genom sprinklerinfiltration. Detta behöver tas med i beräkningarna.
Vid grund- och ytvattentäkt bör normalt hela avrinningsområdet ingå i vattenskyddsområdet, men om sjön eller vattendraget är riktigt stort är inte detta möjligt. Då kan man begränsa sig till att ta med vissa delar av en sjö, eller delsträckor av ett vattendrag tillsammans
med närliggande markområden.
Med risk menar man rent objektivt en sammanvägning av begreppen sannolikhet och konsekvens. Men begreppet risk kan samtidigt ha något subjektivt i sig som är svårt att passa in
i riskmatriserna. Ibland är det helt enkelt inte möjligt att ta fram sannolikheter för olika
riskkategorier och då får man utgå från mer kvalitativa uppskattningar. En riskinventering
ska normalt göras inom hela avrinningsområdet och den bör då omfatta alla riskobjekten,
såväl befintliga som möjliga framtida. Även sådana områden som kommer att ligga en bit
utanför vattenskyddsområdet bör inventeras så att man med goda grunder kan göra avgränsningen.
Som en första grov indelning av olika risker kan följande beaktas:
 Vattenverksamhet
 Verksamheter och markanvändning i avrinningsområdet
 Sabotage, kriser och krig
 Extrema väderlekar och klimatförändringar
En industriell verksamhet eller en industrimiljö sorterar till exempel in under den andra kategorin ovan och det blir viktigt att titta på aspekter hanteringen av kemikalier och avfall,
139
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
verksamhetens utformning, markarbeten, transporter, dagvatten och eventuellt förorenad
mark.
En utgångspunkt då man avgränsar ett vattenskyddsområde är att alla typer av påverkan
inom avrinningsområdet kan bli relevanta för bedömning. De kan påverka vattnets kemiska
och mikrobiologiska kvalitet och även kvantiteten kan ändras sett ofta i ett längre tidsperspektiv. Bedömer man att hela avrinningsområdet inte kan ingå i vattenskyddsområdet så
får man göra en bedömning delområde för delområde från vattendelaren och ned mot uttagspunkterna huruvida områden ska ingå eller inte. Det finns olika sätt att använda principer för avgränsning, se sid 35 i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 för en genomgång av
dessa. Det rör sig om i naturen förekommande gränser och buffertar men också om olika
erfarenheter från empiri och sårbarhetsklassificeringar.
Innan en täkt tas i bruk behöver man kartlägga vattenkvaliteten och dess variationer över
tid. En sådan kartläggning bör omfatta årstidsvariationerna. Råvattenkvaliteten har betydelse för vattenförsörjningen, och detta medför ibland olika utmaningar vad avser beredningen av dricksvatten. Det finns inga formella krav på råvattnets kvalitet men däremot på
det färdiggjorda dricksvattnet (Livsmedelsverkets föreskrifter SLV:FS 2001:30). Dock bör
man ta hänsyn till beskaffenheten hos råvattnet. Svenskt Vatten har tagit fram branschriktlinjer för vattenproducenterna när det gäller kontroll av råvatten ”Råvattenkontroll – krav
på råvattenkvalitet 2008-12-08”.
En indelning av vattenskyddsområdet i olika zoner medger en mer differentierad bild av
hur restriktioner kan upprättas, och man kan bättre anpassa skyddsbehoven. Utgångspunkteran för yt- och grundvattentäkter när det gäller indelning i zoner har det gemensamt att
skyddsbehovet ska vara avgörande. Dock kan olika transporthastigheter och sårbarhet genom förorening förekomma varför indelningsgrunderna kan skilja sig i detalj.
Vid ytvattentäkt indelas vattenskyddsområdet i vattentäktszon, primär skyddszon och sekundär skyddszon (i äldre vattenskyddsområden förekommer andra benämningar). Ofta
tillkommer också en tertiär skyddszon vilken har den lägsta nivån av skydd. Det bör alltid
ges en särskild motivering om man väljer att inrätta vattenskyddsområden utan tertiär
skyddszon. Gör man ingen tertiär zon kommer vattenskyddsområdets yttre gräns att sammanfalla med den sekundära zonens gräns. Själva vattentäktszonen som ligger i intagets
omedelbara närhet bör skyddas mot obehöriga och disponeras endast av innehavaren av
vattentäkten. Överväganden och rekommendationer för zonernas storlek bestäms av rinntider, till exempel 12 eller 24 timmar, samt för angränsande vattendrag strandzoner vanligen
om 50 respektive 50 + 50 meter.
För grundvattentäkt gäller mostavarande indelning i vattentäktszon, primär-, sekundär- och
tertiär skyddszon. Gränsen mellan primär och sekundär skyddszon sätts normalt till 100
dygns uppehållstid för grundvattenströmning in till vattentäktszonen. Gränsen mellan sekundär och tertiär skyddszon vid grundvattentäkt bör väljas så att man får en uppehållstid
om minst ett år. För täkter med konstgjord grundvattenbildning gäller motsvarande som
för yt- och grundvatten beroende på hur anläggningen är konstruerad (avseende skyddszonerna).
Då arbetet med att avgränsa skyddszoner och vattenskyddsområde genomförs är det viktigt
med ett strukturerat arbetssätt. Beskrivningar av hur detta kan gå till finns i naturvårdver-
140
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
kets handbok 2010:5 kapitel fyra. Normalt rör det sig om ett tjugotal punkter som ska gås
igenom men för grundvattentäkter finns också en utökad nivå som används för stora täkter
vilket innebär att man går igenom ytterligare aspekter vid arbetet med avgränsning.
Ett vattenskyddsområde kan upphävas. Ett sådant beslut bör dock inte tas förrän det står
klart att vattentäkten inte ska användas i nutid eller framtid eller som reservvattentäkt. Enligt 7 kap. 24 § MB kan tidsbegränsade så kallade interimistiska förbud ges i väntan på att
frågan om att bilda vattenskyddsområde definitivt avgjorts. Ett interimistiskt förbud kan
beslutas av länsstyrelse eller kommun och får gälla i tre år med maximalt ett plus ett års förlängning om synnerliga skäl finns. Enligt förordningen områdesskydd enligt miljöbalken,
33§, så ska länsstyrelsen föra ett register över beslut om vattenskyddsområden.
11.3 Vättern
Sedan år 2014 är Vättern ett vattenskyddsområde. Det är resultatet av ett tio år långt föreberedande arbete. Föreskrifterna trädde i kraft 1 Mars år 2014 och ytterligare föreskrifter
väntas träda i kraft år 2016. Vattenskyddsområdet är beslutat med samtidiga beslut från
Länsstyrelserna i Jönköpings, Västra Götalands, Östergötlands och Örebro Län.
Syftet med vattenskyddsområdet är att skydda det råvatten som används för produktion av
dricksvatten redan idag, och att skydda det för ytterligare framtida behov. Det vatten som
tas från Vättern levereras ut till ca 250 000 personekvivalenter – ett antal som mycket väl
kan komma att fördubblas de närmsta decennierna. Inom Vätterns avrinningsområde finns
totalt 4 län och 21 kommuner, varav 8 kommuner tillsammans svarar för ca 80 % av avrinningsområdets areal. För vidare information om Vättern se kapitel 6.2.9.
Hela vattenskyddsområdet utgör en zon. På grund av strömningen i sjön var det inte lämpligt att göra någon annan indelning. Den normala strömningsbilden i Vättern är en moturs
strömning orsakad av corioliseffekten. Sommartid har sjön ett tydligt utbildat språngskikt
på 15-25 meters djup, men under vinterhalvåret däremot blandas vattnet och temperaturen
som funktion av djupet blir mer eller mindre konstant.
Det finns i dagsläget 14 stycken kommunala intag av råvatten, enligt följande:
Kommun/huvudman
Askersund
Motala
Vadstena
Vadstena
Ödeshög
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Jönköping
Skaraborgsvatten
Hjo
Karlsborg
Karlsborg
Vattenintag
Harge
Råssnäs
Vadstena
Borghamn
Ödeshög
Häggeberg
Brunstorp
Gränna
Visingsö
Vätterleden
Hjällö
Hjo
Karlsborg
Granvik
141
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Det årliga uttaget för dricksvattenproduktion uppgår till cirka 28 miljoner m3 och cirka 50
procent av denna volym återförs till sjön via avloppsreningsverk. Vätterns vatten är generellt att betrakta som ett lämpligt råvatten. Det förekommer kväve i sjön men på grund av
den goda syretillgången är riskerna små att kvävet ska förekomma i den giftiga formen nitrit. Det fåtal tillfällen man haft problem med vattnet så har det rört sig om förhöjda temperaturer under sommarhalvåret, och inga andra problem har hittills visat sig.
Det som är inkluderat i vattenskyddsområdet är dels själva sjön i sig med en strandzon på
femtio meter, men också tillrinnande vattendrag. För tillrinnande vattendrag har man lagt
gränsen vid 24 timmars rinn-tid uppströms utflödet i Vättern samt inkluderat en strandzon
om 50 meter på ömse sidor om vattendragen. En riskinventering har gjorts och de risker
som bedöms som störst är följande: utsläpp av avloppsvatten, bensinstationer och cisterner. Dessutom har följande verksamheter identifierats som möjliga risker: dagvatten, vägar,
industrier och uppställningsplatser för fordon.
142
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
12 Vattenförsörjning i ett
förändrat klimat
I följande kapitel kommer vi att beskriva trolig klimatförändring i Jönköpings län. De valda
analyserna är hämtade från rapporten Klimatanalys för Jönköpings län(2012:09) och Konsekvenser av klimatförändringar i Jönköpings län (2011:34). Urvalet av analyser är gjort
med tanke på hur de påverkar vattenförsörjningen i Jönköpings län. Vill man fördjupa sig i
ämnet ska man läsa rapporterna i fulltext.
12.1 Så förändras klimatet i Jönköpings län
I Jönköpings län har man sett att förändringar skett i klimatet sedan 1990-talet. Under nästan samtliga av de senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen legat 1-2 grader över det normala och årsnederbörden har varit större än normalt. I Jönköpings län har idag den västra
delen av länet ett fuktigare klimat med svalare somrar och mildare vintrar. Den östra delens
klimat är mer av ett inlandsklimat och är torrare med varmare somrar och kallare vintrar i
jämförelse.
Enligt framtaget klimatscenario för Jönköpings län så kommer vi att få längre, varmare och
torrare somrar. Vintrarna kommer att bli kortare, mildare och fuktigare med mer nederbörd
i form av regn snarare än av snö. Kortare och mildare vintrar kommer att innebära kortare
och tunnare beläggning av is, snö och tjäle. Avrinning och höga flöden kommer att öka
främst i de västra delarna av länet. Extrema väderhändelser såsom värmebölja, torka och
skyfall förväntas bli allt vanligare. Risken för översvämningar, ras, skred och erosion ökar
och känsligheten för stormar ökar.
12.1.1 Temperatur
Årsmedeltemperaturen i Jönköpings län var cirka +5 grader under perioden åren 1961 1990. Temperaturen förväntas till slutet av seklet att öka med runt 4 grader under vår,
sommar och höst. Under vintermånaderna (december – februari) förväntas den stiga med 5
grader (se figur 7). Detta innebär att mot slutet av seklet kommer maj månad närma sig den
medeltemperatur som juni månad har idag och september kommer att ha ungefär samma
temperatur som augusti har idag.
143
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 7 Förändring i medeltemperatur per årstid i Jönköpings län jämfört med åren 1961-1990 (utsläppsscenario A2, turkos linje, och B2, rosa linje, modell RCA3/ECHAM4). Grått fält beskriver variationen mellan enskilda år. Staplar visar historiskt observerade data. © SMHI.
Vår (mars – maj)
Sommar (juni – augusti)
Höst (september – november)
Vinter (december – februari)
144
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Under sommartid visar modellerna att de varmaste dygnen kommer att bli ännu varmare
jämfört med medeltemperaturen vilket innebär mer extrem värme. Den högsta dygnsmedeltemperaturen var runt +21 grader ett normalår under perioden åren 1961-1990. Den
förväntas stiga med 4 grader till slutet av seklet. Antalet varma dagar (med maxtemperatur
över +20 grader) kommer att öka med runt 10 dagar till runt år 2020 och med omkring 40
dagar till slutet av seklet. Förekomsten av värmeböljor (sammanhängande dagar med maxtemperatur över +20 grader) kommer att bli vanligare och långvarigare. Antalet tropiska
nätter (dygn då temperaturen aldrig faller under 20 grader) kommer att öka från att ha varit
nästan inga till runt 15 per år i slutet av seklet.
Vintertid kommer de allra kallaste dygnen att bli varmare jämfört med medeltemperaturen
vilket innebär jämnare temperaturer och mindre kylextremer. Vinterns lägsta dygnsmedeltemperatur var omkring -14 grader under ett normalår perioden åren 1961-1990. Allt mer
nederbörd under vintermånaderna kommer att falla som regn istället för snö. Snötäcket
väntas bli tunnare och kortare och vatteninnehållet bli mindre (se figur 8 och 9). Helt
snöfria år tros inträffa i västra delarna av länet redan från år 2050 och framåt. Förekomsten
av kalla vintrar, så som de åren 2009/2010 och åren 2010/2011 som var ovanligt kalla, styrs
dock av mer temporära meteorologiska processer så som luftströmmar. Detta innebär att
kalla vintrar kommer att förekomma även i den närmaste framtiden med potentiellt stora
mängder snö och kraftiga vårfloder som följd, då nederbörden under vintermånaderna beräknas öka kraftigt.
Figur 8. Förändring i antal dagar med snötäcke i Jönköpings län jämfört med åren 1961-1990 (utsläppsscenario A2, grön linje, och B2, röd linje, modell RCA3/ECHAM4). Svarta linjer beskriver variationen mellan enskilda
år. © SMHI.
145
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 9. Förändring i snömängd till åren 2071-2100 jämfört med åren 1961-1990 i olika delar av Sverige (mm
vat-ten/säsong) (modell RCA3-EA2). © SMHI.
Isläggning och islossning i sjöar förskjuts i och med att vintrarna infaller tidigare på året.
Perioden under vilken sjöar är isbelagda kommer att förkortas. Tjälbeläggning och tjäldjup
kommer att minska. Detta kommer bland annat att bidra till en ökad grundvattenbildning
under vinterperioden.
Antal dagar per år med risk för isbeläggning och underkylt regn (uttryckt som när dygnets
maxtemperatur är under 0 grader och nederbörden större än 0,5 mm) var mellan 6-9 dagar
under åren 1961-1990 och förväntas minska med 5 dagar eller mer till perioden 2071-2100.
Antal dygn per år då temperaturen passerar noll grader förväntas minska med upp till 40
dygn till slutet av seklet (se figur 10). (Detta uttrycks i dygn då mintemperaturen understiger
-1 grad och maxtemperaturen överstiger +1 grad.) Antal nollgenomgångar har betydelse för
bland annat frostbildning.
146
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 10. Förändring i antal dygn med nollgenomgångar i Jönköpings län jämfört med åren 1961–1990 (utsläppsscenario A2, grön linje, och B2, röd linje, modell RCA3/ECHAM4). Svarta linjer beskriver variationen mellan enskilda år. © SMHI.
12.1.2 Nederbörd
Årsmedelnederbörden i Jönköpings län för referensperioden åren 1961-1990 (30 år) baserad på PTHBV-databasen var 741 mm. För perioden åren 1991-2010 (20 år) var årsmedelnederbörden för länet 821 mm, det vill säga 80 mm mer nederbörd per år i genomsnitt, vilket är en ökning med ca 11 procent.
Den beräknade utvecklingen för årsnederbörd i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier framgår av figur 11. Årsmedelnederbörden ökar successivt om än med stor variation mellan åren. I slutet av seklet varierar medianvärdet för årsmedelnederbörden mellan ca
+10 och +30 procent, i relation till referensperioden.
Kartan (figur 11) visar hur den observerade årsmedelnederbörden varierar i länet. Det finns
en tydlig öst-västlig gradient, länets västra del är blötast, vilket förklaras av luftens hävning
över sydsvenska höglandet i dominerande västvind. Runt Vättern samt i länets östra del
finns torrare områden.
147
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 11 Beräknad utveckling av årsmedelnederbörden i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier i
tabell 4-1. Observerade värden presenteras som gröna staplar då de överstiger referensperiodens medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna avser maximivärdet,
75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje. Kartan visar den observerade årsmedelnederbörden åren
1961-1990 (mm).
I figur 12 visas den observerade årsnederbörden som medelvärden för åren 1991-2010. Perioden har större nederbördsmängder än referensperioden åren 1961-1990. Medelvärdena
av den beräknade årsmedelnederbörden för perioden når inte riktigt upp till de observerade
värdena. Som jämförelse visas i figur 12 även maxvärdena från de 16 klimat-scenarierna.
Dessa fångar i princip de observerade värdena. Den tredje kartan i figur 12 visar beräknat
medelvärde för slutet av seklet och det kan urskiljas en VISS ökning av nederbörden jämfört med perioden åren 1991-2010.
Observerat 1991-2010
Beräknat maxvärde 19912010
Beräknat medelvärde 2069-2098
Figur 12 Årsmedelnederbörd åren 1990-2010 (mm). Vänstra kartan visar observerade värden, kartan i
mittenvisar de beräknade maxvärdena från de 16 klimatscenarierna och den högra kartan visar de beräknade medelvärdena för slutet av århundradet.
I figur 13 visas skillnaden i årsnederbörd för perioderna åren 2021-2050 och åren 20692098 jämfört med åren 1961-1990. Det regionala mönstret i dagens nederbördsklimat för
länet kvarstår även i framtidsberäkningarna, i den västra delen av länet ökar nederbörden
mest. Ökningen för perioden åren 2021-2050 jämfört åren 1961-1990 varierar mellan ca 40
och 90 mm. För åren 2069-2098 jämfört åren 1961-1990 varierar ökningen mellan ca 80
och 150 mm.
148
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 13 Skillnad i årsmedelnederbörd (mm) mellan perioden åren 2021-2050 och åren 1961-1990 (vänster)
och 2069-2098 och 1961-1990 (höger).
Nederbördsutvecklingen för de fyra säsongerna visas i figur 14. Medelnederbörd för referensperioden åren 1961-1990 är 161 mm för vintern, 142 mm för våren, 216 mm för
sommaren och 223 mm för hösten.
För vinter, vår och höst kan en ökad nederbörd ses i diagrammen, men för sommaren
tycks ingen förändring ske. Vintern uppvisar den största förändringen och ökningen ser ut
att ske successivt under seklet. Den ökning av nederbörd som ses för vår och höst framträder under senare delen av seklet. En stor spridning ses dock i beräkningarna. Den procentuella ökningen, enligt medelvärdena för vintern, varierar mellan 12 procent och 18 procent
för merparten av länet för perioden åren 2021-2050 i jämförelse med åren 1961-1990. Vid
slutet av seklet är ökningen för vintern betydligt kraftigare, vilket även syns i figur 14. Den
når då värden över 33 procent för stora delar av länet.
Vinter (DJF)
Vår (MAM)
149
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Sommar (JJA)
Höst (SON)
Figur 14 Beräknad nederbördsutveckling för de fyra årstiderna i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier. Årstiderna definieras enligt meteorologisk standard: månaderna december-februari = vinter,
mars-maj = vår, juni-augusti= sommar och september-november = höst. Observerade värden presenteras som
gröna staplar då de överstiger referensperiodens medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet
av årsmedeltemperaturen från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje
Den diskrepans som sågs för åren 1991-2010 avseende observerad årsnederbörd och beräknade medianvärden härrör från sommarnederbörden. Perioden var ovanligt regnig vilket
inte riktigt fångas i modellberäkningarna. Observeras bör dock att perioden enbart är 20 år
det vill säga kortare än referensperioden. Det är också ett exempel på den mycket stora variation som finns i klimatet och då speciellt vad gäller nederbörden i denna del av världen.
Vi kan konstatera att somrarna har varit nederbördsrika under senare år, speciellt för södra
Sverige, och för Jönköpings län är det särskilt somrarna åren 2004 och 2007. Variationen
mellan år kommer fortsatt att vara stor men klimatscenarierna pekar inte på en generell
framtida ökning av sommarnederbörden. Medianvärdena pendlar runt 0, det vill säga ingen
trend.
För att sätta referensperioden åren 1961-1990 i ett längre tidsperspektiv kan de klimatindikatorer som finns publicerade på SMHI:s hemsida (www.smhi.se) vara till hjälp. Klimatindikatorerna för nederbörd går tillbaks till 1860 och visar årsvärden för Sverige som helhet
baserad på 87 stationer. Diagrammen uppdateras årligen. Intressant i detta sammanhang är
att ett flertal somrar på 1970-talet var relativt torra. Det innebär att när vi utgår från perioden åren 1961-1990 som referensperiod och tittar på åren 1991-2010 ter sig den senare
perioden mer extrem (blöt) än om vi jämför med en längre tidsperiod bakåt i tiden (figur
15).
Figur 15 Sommarnederbörden i Sverige 1860-2010. Källa: www.smhi.se (Klimatindikatorer)
150
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
12.1.2.1 PERIODER MED NEDERBÖRD
Olika beräkningar bekräftar att det är sommarnederbörden som bidragit till de större
mängderna. Det är framförallt under sommaren som det förekommer stora nederbördsmängder i samband med kraftiga åskväder. Dessa åskväder har en varaktighet på några
timmar och vädersituationen varar vanligen upp till ett par dagar. De kan alltså även ha en
inverkan även på 5-dygnsnederbörden.
Max 1-dygnsnederbörd 1961-1990
Max 5-dygnsnederbörd 1961-1990
Max 1-dygnsnederbörd 2069-2098
Max 5-dygnsnederbörd 2069-2098
Figur 16 Beräknade 30-årsmedelvärden av största dygnsnederbörd (mm) (vänster) och 5-dygnsnederbörd
(mm) (höger). Övre raden visar perioderna åren 1961-1990 och nedre raden åren 2069-2098.
I figur 16 visas två kartor för vardera klimatindex. Största 1-dygnsnederbörden och 5dygnsnederbörden uppvisar lite olika fördelningar över länet. 1-dygnsnederbörden visar
störst värden längst i väster samt i närheten av Vättern. 5-dygnsnederbördens fördelning är
mycket lik fördelningen av årsmedelnederbörden för länet, som främst påverkas av topografin. I framtidsberäkningarna kvarstår det geografiska mönstret men den kraftiga nederbörden ökar. För 1-dygnsnederbörden nås upp mot 40 mm på några områden och för 5dygnsnederbörd ca 80 mm. Det bör påpekas att siffrorna gäller för hela gridrutor och för
medelvärden över 30 år och innefattar alltså inte extrema skurar.
Dygnsmedelnederbörd på 10 mm förekommer i de atlantiska vädersystem som då och då
passerar över länet. Därför får vi ett mönster som följer topografin, med flest dygn längst i
väster. Detta mönster kvarstår även mot slutet av seklet men med större antal dygn i medeltal. Det innebär att vädersystemen förväntas ge större regnmängder i framtiden.
Förändringen visas också i diagrammet i figur 18. Medelvärdet för referensperioden åren
1961-1990 är 15 dagar. Mot slutet av seklet har antalet dagar ökat med ungefär 5 dagar.
151
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Samma mönster syns i kartorna för längsta period per år med nederbörd över 10
mm/dygn, figur 17. Under perioden åren 2069-2098 har periodernas längd i medeltal ökat
med cirka 1 dag.
1961-1990
2069-2098
Figur 17 Beräknade 30-årsmedelvärden av längsta period med nederbörd över 10 mm/dygn för perioderna
åren 1961-1990 och åren 2069-2098.
Figur 18 Beräknad utveckling av antal dygn per år med nederbörd > 10 mm i Jönköpings län baserat på
samtliga klimatscenarier i tabell 4-1. Observerade värden presenteras som gröna staplar då de överstiger referensperiodens medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna
avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje
12.1.2.2 PERIODER UTAN NEDERBÖRD
För att urskilja antal torra dygn ur observationer och klimatscenarier används tröskelvärdet
nederbörd under 1 mm. Detta index är inte detsamma som torka. Även om antalet torra
dagar blir färre i ett varmare klimat är det troligt att markfuktigheten sommartid minskar på
grund av ökad avdunstning. I figur 19 visas framtida utveckling av antal torra dygn baserat
på de 16 klimatscenarierna. Diagrammet visar en stor variation mellan åren, både i observerade värden och beräknade värden. Referensperiodens medelvärde är 215 dagar. Trenden
mot slutet av seklet är en minskning av antalet torra dagar med ca 10.
152
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Figur 19 Beräknad utveckling av antal dygn per år med nederbörd < 1 mm i Jönköpings län baserat på samtliga klimatscenarier. Observerade värden presenteras som gröna staplar då de överstiger referensperiodens
medelvärde och som gula staplar då de understiger medelvärdena. De skuggade partierna avser maximivärdet, 75:e percentilen, 25:e percentilen och minimivärdet av årsmedelnederbörden från samtliga klimatberäkningar. Medianvärdena presenteras som svart linje
De områden som visar flest sammanhängande dygn utan nederbörd åren 1961-1990 är området runt Vättern samt på östra sidan av länets högsta topografi. Beräkningarna visar att
antalet torra dagar minskar över hela länet mot slutet av seklet, men det är ingen stor förändring jämfört med observationer. Figur 20 visar att även längsta sammanhängande period med torra dagar minskar, i storleksordningen ett par dagar. Samma sak gäller antalet 5dygnsperioder med nederbörd under 1 mm.
Antal torra dygn per år med nederbörd <1 mm
1961-1990
2069-2098
153
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Maximalt antal dygn i följd per år med nederbörd < 1 mm (period utan nederbörd)
1961-1990
2069-2098
Antal torra 5-dygnsperioder definierad med tröskelvärdet <1 mm
1961-1990
2069-2098
Figur 20 Tre olika klimatindex som visar förändringen i antal torra dagar. Beräknade 30-årsmedelvärden för perioderna åren 1961-1990 (vänster) och åren 2069-2098 (höger).
12.1.2.3 FRAMTIDA EXTREMREGN
Analyser av 30-min nederbördsdata i klimatscenarier har genomförts för att bedöma hur
klimatförändringen kommer att påverka kortvariga intensiva regn. Åtta regionala scenarier
har använts (tabell 14), samtliga körda för perioden åren 1961-2100 och nedskalade med
den regionala klimatmodellen RCA3. Sex av dem har skalats ned till upplösningen 50×50
km. Ett av de globala klimatscenarierna har dessutom skalats ned till resultat på skalor
25×25 km och 12,5×12,5 km (ECHAM53-A1B).
Tabell 14 Klimatscenarier analyserade med avseende på extrem korttidsnederbörd. Scenarier
som sammanfaller med klimatscenarier som har använts för övriga analyser.
Nation
Institut
Scenario
GCM
RCM
Upplösning
Period
SMHI*
A1B
ECHAM5(1)
RCA3
50 km
1961-2100
SMHI*
A1B
ECHAM5(2)
RCA3
50 km
1961-2100
SMHI*
A1B
ECHAM5(3)
RCA3
50 km
1961-2100
SMHI
A1B
HadCM3(Q0)
RCA3
50 km
1961-2100
SMHI
A2
ECHAM4
RCA3
50 km
1961-2100
154
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
SMHI
B2
ECHAM4
RCA3
50 km
1961-2100
SMHI*
A1B
ECHAM5(3)
RCA3
25 km
1961-2100
SMHI
A1B
ECHAM5(3)
RCA3
12,5 km
1961-2100
Analysen har gjorts i två steg, dels avseende resultat från scenarierna med upplösningen
50×50 km (sex scenarier) och dels för att undersöka effekten av ökad upplösning i scenarierna (tre scenarier).
I analysen av scenarierna med upplösningen 50×50 km har fyra modellgridrutor (matris
2×2) utvalts som täcker Jönköpings län. För var och en har tidsserier med 30-min nederbörd extraherats ur modellresultaten för fyra 30-års perioder: åren 1981-2010 (referens),
2011-2040, 2041-2070 och 2071-2100. För varje serie har en extremvärdesanalys utförts
genom att beräkna årlig maximal 30-min intensitet, till dessa anpassa en Gumbel-fördelning
och ur denna beräkna värdet motsvarande 10 års återkomsttid.
Förändringen från period åren 1981-2010 till åren 2011-2040 ligger mellan 0 och 15 procent med ett medelvärde på 7 procent. I två scenarier är spridningen mellan gridrutorna liten (SMHI-E4-50-A2, SMHI-E52-50-A1B) medan den i övriga scenarier är stor. I de sistnämnda finns enskilda gridrutor som visar på en svagt minskad 10-årsnederbörd. Spridningen mellan och inom scenarierna visar på osäkerheterna i analysen vilka är betydande,
allmänt eftersom det handlar om klimatscenarier och specifikt eftersom det handlar om extrem korttidsnederbörd som av naturen uppvisar en kraftig variabilitet.
Fram till period åren 2041-2070 sker en ökning med i genomsnitt 16 procent med en
spridning inom varje scenario som är likartad den tidigare perioden. Även för denna period
finns i ett scenario (SMHI-HCQ0-50-A1B) en gridruta i vilken 10-årsnederbörden minskar,
men för övrigt är det en konsistent ökning. Fram till perioden åren 2071-2100 finns inget
resultat som visar minskad nederbörd utan enbart ökningar indikeras med i genomsnitt
27,5 procent. Scenarierna ligger tämligen samlat kring detta värde förutom scenario SMHIE51-50-A1B som indikerar en ökning på över 50 procent med upp till nästan 70 procent
för en av gridrutorna.
Totalt sett visar resultaten på en i stort sett oförändrad korttidsnederbörd under de närmaste decennierna. Därefter sker en gradvis förändring till ca 10-20 procent ökning fram till
mitten av seklet och uppemot 30 procent ökning i slutet av det.
155
a (2011-2040)
20
15
10
5
0
-5
E4-50-A2
E4-50-B2
E51-50-A1B
E52-50-A1B
E53-50-A1B HCQ0-50-A1B
-10
-15
Förändring av 10-års nederbörd
(%)
Förändring av 10-års nederbörd
(%)
Förändring av 10-års nederbörd
(%)
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Projektion
b (2041-2070)
50
40
30
20
10
0
E4-50-A2
E4-50-B2
-10
E51-50-A1B
E52-50-A1B
E53-50-A1B HCQ0-50-A1B
Projektion
c (2071-2100)
70
60
50
40
30
20
10
0
E4-50-A2
E4-50-B2
E51-50-A1B
E52-50-A1B
Projektion
E53-50-A1B HCQ0-50-A1B
Figur 21 Förändring av 30-min nederbörd med 10 års återkomsttid från period åren 1981-2010 till period åren
2011-2040 (överst), åren 2041-2070 (mitten) och åren 2071-2100 (nederst). Horisontellt streck betecknar medelvärdet för de fyra gridrutorna; vertikalt streck spridningen inom dessa.
Vidare gjordes en analys av inverkan av klimatmodellens rumsliga upplösning på resultatet.
För scenario ECHAM53-A1B (tabell 14) finns förutom resultat på skala 50×50 km även
156
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
resultat på skalor 25×25 km och 12,5×12,5 km. Ur dessa scenarier extraherades data från
ett område som täcker Jönköpings län. I detta fall användes ett större område än tidigare,
nio gridrutor (matris 3×3) på 50 km skalan, för att säkerställa ett någorlunda stabilt resultat.
Dessutom analyserades nederbörd på både 30-min och 1-h skala och resultaten nedan är ett
genomsnitt av dessa.
Eftersom datamaterialet skiljer sig något från det som analyserades tidigare med avseende
på område och tidsupplösning är resultatet från 50 km skala något annorlunda det i figur 21
(figur 22). Den genomsnittliga ökningen från period åren 1981-2010 till åren 2011-2040 är
något större i figur 22 och ökningen till period åren 2071-2100 något lägre, men totalt sett
är mönstret detsamma. Resultaten från skalorna 25 och 12,5 km visar konstant på en
mindre framtida ökning av korttidsnederbörden än vad som indikerades på skalan 50 km. I
25 km scenariot ligger ökningen på ca 5 procent till samtliga framtidsperioder, vilket snarast
måste tolkas som oförändrade förhållanden mot bakgrund av osäkerheterna. I 12,5 km
scenariot sker en gradvis ökning fram till slutet av seklet, dock något lägre än på 50 km skalan.
Resultaten indikerar att den framtida ökningen av lokal extrem korttidsnederbörd kan bli
något lägre än vad som visades i figur 21. Osäkerheten är dock stor eftersom resultaten
bara bygger på ett enskilt scenario.
Förändring av 10-års nederbörd (%)
30
20
50 km
10
25 km
12.5 km
0
2011-2040
-10
2041-2070
2071-2100
Period
Figur 22 Genomsnittlig förändring av korttidsnederbörd med 10 års återkomsttid från referensperioden åren
1981-2010 till perioderna åren 2011-2040, 2041-2070 och 2071-2100 för scenariot ECHAM53-A1B med upplösningarna 50 km, 25 km och 12,5 km.
12.1.2.4 EXTREMA VINDAR
Nikulin m.fl. (2011) har studerat den framtida utvecklingen av extremväder över Skandinavien och Europa. Analyser av resultat från en regional klimatmodell har gjorts, driven av
sex olika globala klimatmodeller med utsläppsscenario A1B. Den studerade perioden är
åren 2071-2100 och jämförelseperioden åren 1961-1990.
Vad gäller extrema vindförhållanden är modellresultaten något spretiga. För Jönköpings
län antyder några modeller att starka vindar kan öka med upp mot 2 m/s för vindar med 20
års återkomsttid. En svag minskning med ned mot 1-2 m/s kan ses i två av modellerna.
157
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Det sammanvägda resultatet av de sex beräkningarna (ensemblemedelvärde) ger en svag
ökning upp mot 1 m/s. Ensemblemedelvärdet för vindar med återkomsttid 20 år perioden
åren 1961-1990 ligger runt 18-26 m/s för regionen (figur 23).
Spridningen i modellresultaten gör det svårt att dra tydliga slutsatser. Författarna drar slutsatsen att med fler modeller i ensemblen skulle troligen strukturen i ensemblemedelvärdet
också förändras. De anser dock att den ökning av extremvindar som kan ses för Östersjön
är mest robust eftersom den syns i 5 av de sex modellresultaten. Arbetet med att kartlägga
processerna som är viktigast för att förstå utvecklingen av vindarna fortsätter.
Figur 23 Modellberäknade ensemblemedelvärden (6 globala klimatmodeller) av extrema vindar (20-års återkomsttid) i m/s 1961-1990 (vänster) och ensemblemedelvärden av förändring i extrema vindar till 2071-2100.
Differenskartan visar endast signifikanta förändringar (10 procent signifikansnivå).
12.1.2.5 AVDUNSTNING
Den verkliga avdunstningen (ibland kallad aktuell avdunstning) beror på hur stor den potentiella avdunstningen är och hur mycket vatten som finns tillgängligt för avdunstning.
Med potentiell avdunstning avses den mängd vatten som kan avdunsta vid fri tillgång på
vatten (exempelvis från en vattenyta). Eftersom den verkliga avdunstningen beror på hur
mycket vatten som finns tillgängligt går det därför inte att jämföra avdunstning från två
olika modeller, då storleken på avdunstningen är beroende på vilken vattentillgång som
modellen beräknat (till exempel markfuktighet). Av denna anledning så beräknas avdunstning både i klimatmodellerna och i den hydrologiska modellen. I den hydrologiska modellen antas förändringen av den potentiella avdunstningen vara proportionell mot temperaturändringen. Detta är ett förenklat antagande som gäller inom de klimatvariationer som
modellen har kalibrerats för. Av denna anledning är det bättre att studera förändringar av
avdunstningen som ges direkt av klimatmodellerna.
Avdunstningen i Jönköpings län uppgår i dagens klimat till omkring 500 mm/år. De framtida scenarierna pekar på att avdunstningen kommer att öka på grund av ökad temperatur. I
figur 24 visas exempel för klimatscenarierna RCA3-ECHAM4-A2 och RCA3-ECHAM4B2 för perioden åren 2071-2100 jämfört med perioden åren 1961-1990. Även den historiska perioden är beräknad med klimatmodellerna, men har då utnyttjat observerade data
från ERA40 (så kallad återanalys) som utgångspunkt för beräkningen. Kartorna visar att
avdunstningen beräknas öka med mellan 75-150 mm/år för Jönköpings län, vilket motsvarar 15-30 procent ökning.
ERA40-RCA3 (1961-1990)
ECHAM4-RCA3-A2 (2071-2100)
158
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
ERA40-RCA3 (1961-1990)
ECHAM4-RCA3-B2 (2071-2100)
Figur 24 Beräknad årlig förändring av verklig avdunstning (mm/år) för perioden åren 2071-2100 (till höger) enligt två klimatscenarier jämfört med perioden åren 1961-1990 (till vänster).
12.2 Grundvattenbildning i ett förändrat klimat
Högre temperaturer och ökad nederbörd påverkar det hydrologiska kretsloppet och därmed också grundvattenförhållandena. Grundvattenbildningen är även beroende av vilken
typ av jordart som förekommer och markens olika zoner. Ett förändrat klimat kan få stor
betydelse för tillgången på grundvatten. I en studie av Rodhe med flera, (2009) redovisas
beräknad grundvattenbildning och grundvattennivåer i Sverige för typjordarna grov jord
och morän, för perioden åren 1961-1990 och åren 2071-2100. Som grund för slutsatserna
kring grundvattnet har en särskild beräkningsmodell utvecklats. Modellen baseras bland
annat på dagliga värden för temperatur och nederbörd. För att beräkna framtida grundvattennivåer har i grundvattenmodellen använts data från tiotalet klimatscenarier.
I en rapport framtagen av SGU och SMHI (Sundén m.fl., 2010) diskuteras grundvattennivåer och vattenförsörjning i framtida klimat baserat på de beräkningar som gjorts med ovan
nämnda modell.
159
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Grundvattenbildningen åren 1961-1990 är beräknad för att jämföras med framtida grundvattenbildning och bygger därför på temperatur och nederbörd enligt klimatmodellen. Det
regionala mönstret i förändringen i grundvattenbildning stämmer överens med Sverigekartor över förväntad förändring i avrinning (ex. Andréasson m.fl., 2007). Den modellerade
grundvattenbildningen har anpassats till att stämma överens med uppmätt avrinning, men
med skillnaden att grundvattenbildningen i olika jordarter har uppskattats.
Grundvattenbildningen i grov jord i Jönköpings län varierar i dagens klimat mellan ca 200
mm/år i de östra delarna av länet till ca 500 mm/år i väster. I morän är mönstret likartat,
men den årliga grundvattenbildningen är genomgående något lägre än i grov jord.
I beräkningarna över förändrad grundvattenbildning syns för Jönköpings län en ökning för
de västra delarna av länet med 5-10 procent för marklassen grov jord och 0- 5 procent för
markklassen morän (figur 25). För resterande områden syns förändringar på maximalt +5
procent (grov jord) och minskningar ned mot -10 procent (morän).
Figur 25 Beräknad förändring av årsmedelvärden för grundvattenbildning, fram till åren 2071-2100 jämfört
med åren 1961-1990, för markklassen morän och grov. Källa: Rodhe m.fl., 2009.
I studien (Rodhe m.fl., 2009) redovisas beräkningar för några av SGUs grundvattenstationer. Två stationer har här valts ut. Hallsberg representerar grov jord med grund grundvattennivå och Herrljunga morän. Grundvattennivåns uppskattade variationsvidd åren 19611990 och åren 2071-2100 var för Hallsberg 0,95 m respektive 1,13 m och för Herrljunga
2,50 m respektive 3,07 m, dvs. större variation i framtidsklimatet. Den relativa förändringen
var 15,6 procent för Hallsberg och 18,6 procent för Herrljunga.
Grundvattennivåns medelvariation över året uppvisar likartade mönster för de bägge
typjordarna. I dagens klimat ökar grundvattennivån på våren för att därefter sjunka till
lägsta nivå i september och därefter stiga till december och sedan plana ut. Skillnaden i
framtidsklimatet är framförallt högre nivåer i början på året det vill säga. under vintern, orsakat av minskad snöbildning och därmed påfyllnad av regnnederbörd. En längre vegetationsperiod kan också ses i form av lägre nivåer under större del av året, framförallt för den
grova jorden.
I de varaktighetsdiagram över grundvattennivåer som presenteras i Sundén m.fl. (2010) kan
ses att för två grundvattenstationer i Herrljunga (i morän med liten magasinsstorlek) ökar
frekvensen av ytligare grundvattennivåer. Samma tendens syns även för station Hallsberg (i
sand med liten magasinsstorlek). Studien omfattar 10 klimatscenarier.
160
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
12.3 Grundvattenkvalitet
Grundvattnet utgör ofta en god råvara för dricksvattenproduktion, ibland så bra att det kan
användas utan föregående rening. Den naturliga grundvattenkvaliteten är till stor del beroende av de processer som sker i rotzonen och i den underliggande omättade zonen och
som påverkar vattnets sammansättning. I rotzonen äger en rad processer rum. Näringsämnen omsätts, jonbytesprocesser och vittring kan vara intensiva och ett gasutbyte med atmosfären kan ske.
På vattnets väg genom rotzonen och vidare ned i den omättade zonen genom jordlager eller berggrunden filtreras och renas vattnet. Många av markprocesserna fortsätter i grundvattenzonen men är ofta mindre effektiva. I grundvattnet kommer också andra processer,
till exempel redoxprocesser till. Hur lång uppehållstiden är från det att vattnet infiltrerar vid
markytan tills det når uttagsbrunnen är avgörande för vattnets kvalitet.
Några viktiga förändringar i vattnets kvalitet från att det infiltrerat genom markytan tills det
bildar grundvatten är:
 Turbiditeten (grumligheten) minskas genom olika filtreringseffekter.
 Totala salthalten ökar med uppehållstiden, främst orsakat av ökning av kalcium och
 bikarbonat (alkalinitet).
 Halten organisk substans minskar med uppehållstidens längd.
 Syrehalten minskar successivt i samband med nedbrytning av organisk substans.
 Vid syrebrist går järn och mangan i lösning.
 Filtrering genom jordlagren gör att de vanliga heterotrofa och koliforma bakterierna
adsorberas och filtreras bort nära nog fullständigt. Denna process är inte lika effektiv i sprickzoner i berg, men ofta har vattnet passerat ett marklager innan det når
berggrunden.
Andra ämnen som kan lösas till grundvattnet är exempelvis fluor, radon, m.m. beroende på
innehåll i den geologiska formationen och grundvattnets uppehållstid.
Svavelväte kan bildas i samband med reduktion av sulfat vid syrebrist. Huruvida detta sker
beror av halten av organiskt material respektive sulfat och uppehållstiden.
Förändringar av faktorer som temperatur och nederbörd kommer att i olika hög grad påverka dessa processer. Det finns stora naturliga regionala och lokala skillnader i grundvattnets kemiska sammansättning både i jordlager och i berggrunden. Det är uppenbart att en
kommande klimatförändring kommer att förändra grundvattnets kemiska sammansättning.
Hur, och i vilken grad, kan dock för närvarande inte förutsägas utan bättre kunskap om
grundvattnets naturliga kemiska variationer i olika skalor och geologiska miljöer.
Till denna osäkerhet kan läggas att det ändrade klimatet med all säkerhet kommer att innebära att markanvändningen förändras. Eftersom markanvändningen påverkar grundvattenkvaliteten kommer sådana förskjutningar ge en påverkan.
Längre växtsäsong innebär att nya grödor kan vara möjliga att odla vilket kan ge förändrat
näringsläckage och att andra bekämpningsmedel behöver användas. Det kan också bli aktuellt med ett intensivare jordbruk med flera skördar per år. Detta kan vara positivt om det
innebär att marken är beväxt under längre tid eftersom detta minskar näringsläckaget.
161
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Denna effekt motverkas emellertid av ökad markbearbetning och ökad användning av bekämpningsmedel.
Det kan förutsättas att dessa förändringar kommer bli olika i områden med olika odlingsförutsättningar och klimat. Inom det svenska jordbruket beräknas användningen av bekämpningsmedel behöva öka även med dagens grödfördelning. Ett varmare och fuktigare
klimat innebär framförallt ett större behov av insekticider som har beräknats öka med 54
procent och fungicider som beräknas öka med 42 procent. Även herbiciderna, som idag
står för de största mängderna, beräknas öka, fast i mindre omfattning, 22 procent.
En annan aspekt är att ändrade förhållanden också kan mobilisera föroreningar i marken eller påverka tekniska system och anläggningar vilket kan medföra grundvattenpåverkan. Exempel på det senare kan vara att enskilda avloppsanläggningar översvämmas vid förhöjd
grundvattenyta eller att markförlagda oljetankar skadas. Förändrade strömningsriktningar
under torrperioder misstänks kunna ge upphov till ökad avloppspåverkan på enskilda
brunnar från infiltrationsanläggningar för avlopp. Risken är också större vid torrperioder
för att grundvattenuttag i kustområden och områden med relikt salt kan ge höga salthalter i
brunnsvattnet. Ändrade grundvattenströmningsriktningar vid kontakt med ytvatten kan
också ge märkbara effekter på grundvattenkvaliteten.
12.4 Ytvattenkvalitet
Vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag kommer sannolikt att försämras i och med klimatförändringarna vilket har inverkan på bland annat dricksvattenkvalitet, jordbruk, fiske, rekreation, det biologiska livet samt natur- och kulturmiljöer.
Större och intensivare nederbördsmängder liksom förändrade grundvattennivåer ökar sannolikt benägenheten för ras, skred, erosion och ökad sedimenttransport. Denna påverkan
tros vara störst i västra delen av länet. Ökade antal skyfall sommartid samt en kortare beläggning av tjäle och is kan bidra till ökad sedimenttransport. Ökad tillförsel av humus till
vattenmiljön kommer att bidra till mer brunfärgade vatten och påverka det biologiska livet
samt försämra råvattenkvaliteten i dricksvattenförekomster.
Användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel i jordbruket förväntas öka väsentligt. Ökad nederbörd och avrinning kan öka uttransporten av näringsämnen (som kväve
och fosfor), bekämpningsmedel och humus till vattenmiljön från jord- och skogsbruk. Risken för detta ökar med ökad risk för dikesbildning i skogsbruket. Om fosforhalten totalt
ökar i större utsträckning än kvävehalten kan detta medföra en ökning av skadliga algblomningar samt ökade problem med växtplankton och igenväxning.
En ökad risk för spridning av smittoämnen från avloppssystem väntas i och med översvämningar och bräddning av avloppssystem, ökade risker för elavbrott i avloppsreningsanläggningar samt ökad ras- och skredrisk vid ledningar, pumpstationer och reningsanläggningar. Översvämningar kan öka risk för transport av smittoämnen från betes- och jordbruksmarker.
En ökad risk för spridning av metaller, kemiska och organiska ämnen från förorenad mark,
gamla deponier och miljöfarliga verksamheter förväntas i och med bland annat kraftigare
nederbörd. Långvarig torka och torra somrar kan sänka flödet i vattendrag och medföra
162
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
högre koncentrationer vid eventuella utsläpp (orsakat till exempel av kraftigt regn under
torrperiod) vilket kan medföra större påverkan på känsliga vattenmiljöer.
Tidigare islossning kan leda till en tidigare vår algblomning med tidigare uppkomst av djurplankton. När det biologiska livet utvecklas tidigare på säsongen förbrukas även närsalter
tidigare. En kraftigare och långvarigare temperaturskiktning i kombination med ökad tillförsel av näringsämnen och förhöjd produktion ökar risken för syrgasbrist och svavelvätebildning i bottenvattnet och närsaltsbrist i ytvattnet. Vattenkvaliteten kan även komma att
påverkas av ökad turism och friluftsliv samt eventuell befolkningsökning.
163
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
13 Bristområden
Ett bristområde är ett område där möjligheterna till dricksvattenförsörjning av
tillräcklig kvantitet eller kvalitet är begränsad till följd av områdets naturliga
förutsättningar.
Med avseende av resultatet av den nu framtagna regionala vattenförsörjningsplanen är bedömningen att Jönköpings län generellt inte är ett län med vattenbrist. Den stora mängden
vattenresurser i både yt- och grundvatten gör att länet i stort står väl rustat avseende
dricksvattenförsörjningen. En viktig förutsättning för detta är att de vattenresurser som används eller kan komma att används får ett adekvat skydd. Det är därmed av största vikt att
vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter tas fram för de dricksvattentäkter som behövs
för dricksvattenförsörjningen.
Om det är någon del av Jönköpings lär där det finns en risk till brist så är det i den sydöstra
delen av länet och då främst i Vetlanda kommun. Förekomsten av större vattenförande
sand- och grusavlagringar är mindre här en i övriga delar av länet och det finns inga större
ytvattenresurser. Under den torrperiod som rådde hösten år 2013 då grundvattennivåerna i
södra Sverige var de lägsta på omkring 20 år vilket fick den effekt att många lantbrukare
och fastighetsägare med enskilda brunnar fick problem med vattentillgången. Även i länets
sydvästra delar uppkom vid denna tidpunkt problem med vattentillgången för enskilda fastighetsägare med sinande brunnar som följd.
Med hänsyn till det stora underlagsmaterial som inhämtats är bedömningen att det ur
ett regionalt perspektiv inte finns några betydande bristområden med avseende på
tillgång till dricksvatten i Jönköpings län. Grundvatten- och ytvattentillgångar med hög kapacitet och betydande storlek finns över hela länet och tillgången på dricksvatten är i stor
utsträckning en fråga om investeringskostnader för att kunna transportera och distribuera
vatten från en plats till en annan. Däremot kan det finnas bristområden på kommunal nivå
vilket kan försvåra dricksvattenförsörjningen idag eller i framtiden och det är viktigt att frågan hanteras i de kommunala vattenförsörjningsplanerna.
För mer information om olika samverkan mellan kommunerna se Bilaga A - Översikt
dricksvattenförsörjning Jönköpings läns kommuner.
164
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
14 Definitioner och förklaringar
Akvifer är en geologisk bildning som har så stor lagringskapacitet och är så genomsläpplig
att grundvatten kan utvinnas ur den i användbarmängd.
Allmän vattentäkt är en anläggning som en kommun äger eller har rättslig bestämmande
över.
Amfibolit är en basisk bergart som metamorfoserats vid högt tryck och hög temperatur så
att mineralet amfibol bildats, bergarten kan även innehålla granat.
Avrinningsområde är ett avgränsat landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar
genom en följd av åar, floder och sjöar till havet via en enda flodmynning eller ett enda
delta. Angränsande avrinningsområden skiljs från varandra genom vattendelare, vanligtvis
höjdryggar i terrängen.
Brunifiering innebär att ytvatten får en mörkare färg (ett högre färgtal) vilket orsakas av en
ökad belastning av humusämnen och/eller järn och manganföreningar.
Dacit är en intermediär vulkanisk bergart vars sammansättning är samma som den hos
garnodiorit (se vidare granodiorit).
Diabas är en basisk (SiO2-fattig) bergart som bildas då magma stelnar i sprickor i berggrunden – sk gångar.
Dricksvatten är allt vatten som är avsett för livsmedel oberoende av dess ursprung och
oavsett om det tillhandahålls genom distributionsanläggning, från tankar, i flaskor eller
behållare.
Enskilda vattenuttag avser vatten från egen vattentäkt, vanligtvis ytvatten eller privat
brunn, jämför kommunala vattenuttag.
Eutrofiering är den process varigenom den inre ekologiska- och näringsbalansen i ett ytvatten blir störd eller förändrad på grund av alltför stor tillförsel av näringsämnen (framförallt kväve och fosfor).
Evapotranspiration är summan av avdunstning från mark och vatten samt allt det vatten
som avges på olika sätt från växterna.
Gabbro är en basisk (SiO2-fattig), magmatisk djupbergart vars sammansättning hos ytbergarterna motsvaras av basalt.
Gnejs är ett samlingsnamn för metamorfoserade och deformerade bergarter som huvudsakligen har sur sammansättning.
165
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Granit är en sur (SiO2-rik), magmatisk djupbergart som består av fältspat, kvarts och
glimmer.
Granodiorit är en magmatisk djupbergart var sammansättning ligger mellan sur och basisk
(intermediär).
Gravsänka är ett område i jordskorpan som sänkts ned i förhållande till omgivningen pga
isärdragande krafter i jordskorpan.
Grundvatten är det vatten som fyller hålrummen i jord och berg och vars hydrostatiska
tryck är lika med eller högre än atmosfärstrycket.
Huvudavrinningsområde visar hur Sveriges vattendragssystem är indelade i ett antal huvudavrinningsområden. Dessa definieras som de vattendrag vars avrinningsområde vid
mynningen i havet är minst 200 km2. På fastlandet finns det 112 huvudavrinningsområden.
Högtrycksgranulit är exempel på en bergart som metamorfoserats vid hög temperatur
och mycket högt tryck.
Högsta kustlinjen är den linje i landskapet som representerar högsta strandlinjen i Östersjöns utveckling efter istiden. Har väsentligen utbildats som en konsekvens av nedpressning
av jordskorpan och vattenståndsförändringar. Senare har land vunnit areal på havets bekostnad.
Inducerad infiltration är ett sätta att förstärka grundvattenbildningen till ett grundvattenmagasin som ligger i direkt anslutning till ett vattendrag eller sjö. Vid pumpning ur magasinet uppstår, om de geologiska förutsättningarna är de rätta, ett vattenflöde från vattendraget eller sjön genom strand- eller bottensedimenten in i grundvattenmagasinet.
Infiltration är vattnets inträngning genom markytan i jord och berg.
Isälvsmaterial är sådana mer eller mindre sorterade sediment som bildats i rinnande vatten
under en landis eller glaciär, inuti den, ovanpå den eller framför iskanten. Består av mineralpartiklar.
Konglomerat är en sedimentär bergart som består av större, oftast rundade bergartsfragment fördelade i ett mer finkornigt material.
Konstgjord infiltration innebär att man infiltrerar ett ytvatten genom t.ex. en grusås och
därmed bildar ett konstgjort grundvatten som pumpas upp ur grundvattenbrunnar. Produktion av dricksvatten från konstgjort grundvatten kan innefatta både för- och efterbehandling. Enligt EU:s definition räknas grundvatten med konstgjord infiltration som ytvatten.
Kvartär är den senaste perioden i jordens historia och kännetecknas av upprepade nedisningar. Kvartär började för 2,6 miljoner år sedan.
K-värde är ett mått på hur genomsläpplig en bergart är för vatten (kallas även hydraulisk
konduktivitet).
166
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Lerskiffer är en sedimentär bergart som består av mycket små partiklar och som uppvisar
sk skiffrighet dvs den delas lätt upp i lager/skikt som kan separeras från varandra.
Markvatten är sådant vatten som befinner sig i porer ovanför grundvattenytan.
Metamorfos är när en bergarts mineralsammansättning förändras pga hög temperatur och
högt tryck, t ex vid en bergskedjeveckning.
Medellågvattenföring (MLQ) är medelvärdet av ett antal års lägsta dygnsvärde för flödet
i till exempel ett vattendrag.
MIFO- objekt är områden som är eller kan vara förorenade av en eller fler punktkällor
och där halter av förorenande ämnen överskrider lokal eller regional bakgrundshalt.
Mineralisering av kväve kallas det sista steget i nedbrytningen av växt och djurrester, då
kvävet från att vara organsikt nedbrutet övergår till oorganisk (mineralisk) form, först i
form av ammoniak som sedan omvandlas till ammonium (NH4+). En viktig grupp bakterier
som är aktiva i den processen är nitrifikationsbakterierna.
Morän är en osorterad jordart som avsätts från is. Består av mineralpartiklar.
Oligotrof är samma som näringsfattig (används om sjöar).
Omättade zonen är den zon som ligger ovanför den mättade zonen. I den mättade zonen
är alla porerna fyllda med vatten. Obs gränsen däremellan är inte samma som grundvattenytan, utan det kan skilja sig väldigt lite eller ganska mycket från grundvattenytan beroende
på kapillära krafter i materialet. Grundvattenytan ligger under gränsen mellan dessa zoner.
Orogenes är ett annat ord för bergskedjeveckning.
Pegmatit är en grovkornig magmatisk bergart som kristalliserat från vattenrik smälta eller
lösning i berggrunden.
Porositet är den procentuella andelen av porer (mellanrum fyllda med luft eller vatten)
som finns i en jordart eller en bergart.
Ramdirektivet för vatten är Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den
23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens
område
Reservvattentäkt ersätter den ordinarie vattentäkten då denna inte kan producera vatten i
tillräcklig omfattning enligt de krav och normer som finns.
Rullstensås är en lång rygg av avrundade stenar, grus och sand (isälvsmaterial) som storlekssorterats och avlagrats av isälvar vid inlandsisens smältning.
Ryolit är en sur, vulkanisk bergart vars sammansättning är samma som den hos granit (se
vidare granit).
167
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Råvatten är obehandlat grund- eller ytvatten avsett för användning för dricksvattenframställning.
Sandsten är en sedimentär bergart som består av sandkorn (oftast mest kvarts) som läkt
samman och cementerats till en bergart.
Spetsbrunn perforerat rör som slagits ner i marken och tjänar som brunn.
Syenit är en magmatisk djupbergart som är fattig på kvarts och rikare på kalium och
natrium jämfört med granit.
Tonalit är en intermediär, magmatisk djupbergart där i princip all fältspat utgörs av fältspaten plagioklas.
Vattenförekomst är en sammanhängande del av ett vattendrag, en sjö eller ett kust- eller
grundvatten inom ett avrinningsområde. Begreppet är definierat inom vattenförvaltningen,
härleds från EU:s vattendirektiv och är knutet till miljökvalitetsnormerna: ”en avgränsad
volym grundvatten i en eller flera akviferer” och ”en avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka”.
Vattenresurs avser de naturresurser som kan användas för dricksvattenförsörjning, det vill
säga större vattendrag, sjöar och grundvattenmagasin. I denna vattenförsörjningsplan kan
en eller flera förekomster utgöra en och samma vattenresurs.
Vattentäkt avser, enligt miljöbalken, bortledande av yt- eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning. I denna vattenförsörjningsplan har främst allmänna vattentäkter avsedda för vattenförsörjning beaktats.
VISS Vatteninformationssystem Sverige.
Ytvatten är vatten som uppträder ovan markytan, såväl naturligt i sjöar och vattendrag som
konstgjort i till exempel dammar och kanaler. Till ytvatten räknas även grundvatten med
konstgjord infiltration.
168
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
15 Referenser
Blad, L.; Maxe, L. och Källgården, J. 2009. Vattenförsörjningsplan – Identifiering av vattenresurser viktiga för dricksvattenförsörjning. SGU Rapport 2009:24, Uppsala.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG. Om upprättandet av en ram för
gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
Europaparlamentets och Rådets direktiv 98/83/EG. Dricksvattendirektivet
Europaparlamentets och Rådets förordning 882/2004/EG. Om offentlig kontroll för att
säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd.
Havs- och vattenmyndigheten, 2012. Riktlinjer för framtagande av regionala underlag rörande områden av riksintresse för vattenförsörjning, 2012 – 09 – 12.
Jordbruksverket, 2008:31. 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus.
Jordbruksverket, 2009: Klimatförändringarna och bevattningen.
Knutsson, G. och Morfeldt, C-O. 2002. Grundvatten, teori och tillämpning. Tredje reviderade utgåvan, Svensk Byggtjänst förlag.
Livsmedelsverket, 2007: Risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning, ISBN: 917714-185-7.
Lundqvist, L.; Lundqvist, T.; Lindström, M.; Calner, M. och Sivhed, U. 2011. Sveriges Geologi från urtid till Nutid. Studentlitteratur, upplaga 3:1.
Länsstyrelsen Kronoberg län, Kronoberg läns miljömålsrapport, 2006
Länsstyrelsen i Kalmar län, Regional vattenförsörjningsplan för Kalmar län 2013
Länsstyrelsen i Skåne. Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län, 2012:2, Kristianstad.
ISBN: 978-91-86533-68-7.
Länsstyrelsen Jönköpings län, Klimatanalys för Jönköpings län, 2012:09
Länsstyrelsen Jönköpings län, Konsekvenser av klimatförändringar i Jönköpings län,
2011:34
Länsstyrelsen Jönköpings län minnesanteckningar, 2013 – 2014. Kommunbesök, Workshop 18 dec 2013.
169
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Löfgren, S., Forsius, M. och Andersen, T. 2003. Vattnens färg - Klimatbetingad ökning av
vattnens färg och humushalt i nordiska sjöar och vattendrag. SLU P794.
MSBFS 2010:7, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga
myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.
Naturvårdsverket 1999: Bedömningsgrunder för miljökvalitet
Naturvårdsverket, 2002. Metodik för inventering av förorenade områden – bedömningsgrunder för miljökvalitet – vägledning för insamling av underlagsdata. Rapport 4918.
Naturvårdsverket, 2010. Handbok om vattenskyddsområde 2010:5.
Prop. 2000/01:130, Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier
SCB Statistiska Centralbyrån, 2010. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2010.
SCB (Statistiska Centralbyrån), 2010. Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige.
SFS 1998:808, Miljöbalken
SFS 1998:899, Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
SFS 2006:412, Lagen om allmänna vattentjänster.
SFS 2006:544, om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser
SFS 2006:804, Livsmedelslag
SFS 2010:900, Plan- och bygglag
SGU 1989, Ser Ah Nr 11. Beskrivning till kartan över grundvattnet i Jönköpings län.
Pousette, J., Fogdestam, B. och Engqvist, P. (författare)
SGU. 2009. Grundvattennivåer i ett förändrat klimat. Slutrapport från SGU-projektet
”Grundvattennivåer i ett förändrat klimat” proj nr 60-1642/2007. Rodhe, A. Lindström,
G., Dahnée, J. (författare).
SGU rapport 2010:12. Grundvattennivåer och vattenförsörjning vid ett förändrat klimat.
Sundén, G., Maxe, L., Dahnée, J. (författare).
SGU Rapport 2013:01. Bedömningsgrunder för grundvatten. Sveriges geologiska undersökning, ISBN 978-91-7403-193-5.
SLVFS 2001:30 Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten
SOU 2007:60, Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter. Klimat- och sårbarhetsutredningen. Stockholm.
170
Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län
Svenskt vatten 2008. Råvattenkontroll – krav på råvattenkontroll, rapport nedladdad från
Svenskt vattens hemsida.
Sveriges Nationalatlas. Klimat, Sjöar och Vattendrag, 1995. Raab, B. och Vedin, H. (red.).
Vattenmyndigheten Södra Östersjön, 2007. Verifiering av riskklassade grundvattenförekomster
Vätternvårdsförbundet. Uppföljning av vattenvårdsplan 2006-2012 samt revidering för
2012-2020. Rapport under arbete 2014-11-03.
Waller, E.; Tornevi, A.; Rocklöv, J. och Forsberg, B., 2012. Vägledning för bedömning av
dricksvattenrisker vid ett förändrat klimat. FOI Rapport 3390, Stockholm
Wikström M. Vattenförsörjningsplaner – Innebörd och innehåll. Rapport 2006:99. Västra
Götaland
Webbplatse
Emåförbundet www.eman.se
Lagans vattenråd http://www.vattenorganisationer.se/lagansvr/
Miljömålsportalen http://www.miljomal.se/
Länsstyrelsen hemsida för nedladdning av GISskikt, http://www.gis.lst.se/
Nissans vattenråd http://www.vattenorganisationer.se/nissansvr/
NVDB, Nationell vägdatabas, http://www.nvdb.se/
SMHI, www.smhi.se
SMHI VattenWebb, http://vattenwebb.smhi.se/modelarea
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) http://www.VISS.lansstyrelsen.se/
171
Anders Hansson
ankn 2724
Tjänsteskrivelse
2015-01-05
1 (1)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Verksamhetsplan 2015 för miljö- och hälsoskyddskontoret
Mhn 2014-4566
Sammanfattning
Miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat en verksamhetsplan för 2015.
Beslutsunderlag
Verksamhetsplan 2015, bilaga
Miljö- och hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse 2015-01-05
Förvaltningens förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
– Verksamhetsplan 2015 godkänns.
Ärendet
Enligt nämndbeslut ska förvaltningen årligen presentera ett förslag till verksamhetsplan. I enlighet härmed har miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat en verksamhetsplan för 2015.
Rolf Erlandsson
Anders Hansson
Miljö- och hälsoskyddschef
Administrativ chef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Fax diariet 036-10 77 86
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 (vxl) | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
Bilaga
Verksamhetsplan
2015
med verksamhetsmål 2015-2018
Miljö- och hälsoskyddskontoret 2015-01-xx
1
Innehållsförteckning
Miljö- och hälsoskyddskontoret 2015-01-xx ......................................................................................... 1
Innehållsförteckning .............................................................................................................................. 2
1. Inledning ............................................................................................................................................ 3
2. God kontorsservice och effektiv handläggning ................................................................................. 5
2.1. Ekonomi och administration ........................................................................................................... 6
2.2. Kvalitet ............................................................................................................................................ 6
2.3. IS/IT ................................................................................................................................................ 7
2.4. Jämställdhet..................................................................................................................................... 7
2.5. Internt miljöarbete ........................................................................................................................... 8
2.6. Information och kommunikation .................................................................................................... 9
3. Lokal Agenda 21 ................................................................................................................................ 9
4. Begränsad klimatpåverkan ............................................................................................................... 10
5. Frisk luft ........................................................................................................................................... 10
6. Bara naturlig försurning ................................................................................................................... 11
7. Giftfri miljö ...................................................................................................................................... 11
8. Skyddande ozonskikt ....................................................................................................................... 13
9. Säker strålmiljö ................................................................................................................................ 13
10. Ingen övergödning ......................................................................................................................... 13
11. Levande sjöar och vattendrag / Myllrande våtmarker ................................................................... 14
12. Grundvatten av god kvalitet ........................................................................................................... 15
13. God bebyggd miljö ........................................................................................................................ 15
13.1. Offentliga lokaler och fritidsanläggningar .................................................................................. 15
13.2. Folkhälsofrågor ........................................................................................................................... 16
13.3. Inomhusmiljö .............................................................................................................................. 16
13.4. Samhällsplanering ....................................................................................................................... 17
13.5. Buller........................................................................................................................................... 17
13.6 Avfall ........................................................................................................................................... 18
14. Säkra livsmedel inkl. dricksvatten ................................................................................................. 18
Nationella mål 2014-2017.................................................................................................................... 18
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål .................................................................................................. 19
Bilaga 1: Tillsynsplan, miljöenheten ................................................................................................... 20
Bilaga 2: Tillsynsplan, hälsoskyddsenheten ........................................................................................ 21
Bilaga 3: Planerad kontroll, livsmedelsenheten ................................................................................... 22
Sammanställning av planerad livsmedelskontroll 2015 ...................................................................... 23
Bilaga 4: Projekt Giftfri miljö, plan för 2015 ...................................................................................... 24
Bilaga 5: Signaturlista .......................................................................................................................... 25
2
1. Inledning
Utgångspunkt för verksamhetsmålen
Detta dokument visar miljö- och hälsoskyddskontorets planerade verksamhet under 2015 samt
mål för mandatperioden 2015-2018. I bilaga 1-3
finns tillsyns/kontrollplaner. Målformuleringarna
bygger på de lagstiftningar miljö- och hälsoskyddsnämnden har att övervaka. Här ingår bl.a.
miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, EU-regler
och strålskyddslagen. Vidare har nationella,
regionala och kommunala miljömål beaktats.
Exempel på detta är nationella miljömål, nationella
folkhälsomål, länsstyrelsens regionala miljömål
samt Jönköpings kommuns ”Program för hållbar
utveckling – miljö”.
Verksamhetsplanen har godkänts enligt miljö- och
häloskyddsnämndens beslut 2015-01-15, § X.
Vision
Inom det lokala miljö- och hälsoskyddsarbetet ska
kontorets verksamhet aktivt bidra till att
Jönköpings kommun utvecklas på ett ekologiskt
hållbart sätt och till att förutsättningarna för en god
miljö och en god livskvalitet hela tiden sätts i
förgrunden.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens/miljöoch hälsoskyddskontorets uppdrag
Miljö- och hälsoskyddsnämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att övervaka efterlevnaden
av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen m.fl.
lagar. Miljö- och hälsoskyddskontoret är en
stödjande och rådgivande resurs till kommunledningen och kommunens förvaltningar i frågor
som rör lokal Agenda 21, sjöar och vattendrag,
samhällsplanering samt förorenad mark. Miljöoch hälsoskyddskontoret svarar också operativt för
kalkningsverksamhet och upphandling av luftkvalitetsmätningar.
Strategier
• God kompetensutveckling för alla.
• Medarbetarna har god kunskap om de
verksamheter/branscher där tillsyn bedrivs.
• Miljö- och hälsoskyddskontoret har tydligt
ledarskap och medarbetarskap.
• Delaktiga medarbetare med en positiv
attityd och som ser möjligheter.
• Arbetet kännetecknas av kreativitet,
öppenhet och tolerans.
• Låg personalomsättning.
•
•
•
Tydliga mål och värderingar som är kända
av alla.
Högt i tak, öppet för kritik och en vilja att
utveckla.
Ett bra hälsoförebyggande arbete.
Ekonomi
Miljö- och hälsoskyddsnämndens nettobudget för
2015 uppgår till 14,5 mkr. Kostnaderna är i
storleksordningen 28 mkr och intäkterna ca 14
mkr, varav ca 9,4 mkr utgörs av tillsynsavgifter.
Organisation och personal
Miljö- och hälsoskyddskontorets organisation
består av ledning och kansli med förvaltningschef,
administrativ chef, tre operativa enheter för
miljöskydd, hälsoskydd samt livsmedelssäkerhet,
Agenda 21-samordnare, ledare för projektet
”Giftfri miljö”, vattensamordnare samt informatör.
Kontoret har 36 tjänster fördelade på 39 personer.
Personalen består för närvarande av 28 kvinnor
och 11 män. Signaturlista för kontorets personal
framgår av bilaga 5.
Miljöskydd
Miljöenhetens ansvarsområde rör tillsyn av
nationella miljömål som bl.a. Frisk luft, Bara
naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen
övergödning, Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet och Myllrande
våtmarker. Enheten har främst ansvar för operativ
tillsyn enligt miljöbalken, men även för vattenoch luftövervakning.
Hälsoskydd
Hälsoskyddsenhetens huvudsakliga arbetsområde
ligger inom miljömålet God bebyggd miljö.
Arbetet rör främst olägenheter för människors
hälsa. Exempel på tillsynsområden är skolor och
förskolor, badvatten, enskilda avlopp och
hygienlokaler. Därutöver handläggs bl.a. klagomål
i bostäder, buller, anmälan om bergvärme och
köldmedierapporter. Inom enheten handläggs
remisser om detaljplaner och andra ärenden som
rör samhällsplanering. Enhetens verksamhet är i
stor omfattning händelsestyrd genom inkommande
ansökningar, remisser och klagomål.
Livsmedel
Livsmedelsenhetens arbetsområde gäller i huvudsak att via ett bra kontrollarbete åstadkomma säkra
livsmedel.
3
Kontrollarbetet avseende livsmedel och livsmedelsverksamhet bedrivs enligt en egenutvecklad
modell: REJS (Riskbaserad Effektfull Jönköpings
Strategi). REJS kan beskrivas som ett antal
koncentrerade årsplanerade kontrollperioder.
Under 2015 kommer elva REJS att utföras. De
planerade kontrollerna under 2015 beräknas uppgå
till ungefär samma nivå som under 2014.
Agenda 21
Det lokala Agenda 21-arbetet ska bl.a. genom
information och utbildning motivera människor i
Jönköpings kommun att agera för en bättre miljö
och ett uthålligt samhälle. Aktiviteter genomförs så
att kommunens invånare, organisationer och
företag har kännedom om kommunens miljöarbete.
Projekt Giftfri miljö
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har tillförts 600
tkr per år under 2014 och 2015 för genomförande
av projekt rörande det nationella miljömålet Giftfri
miljö. För en mer detaljerad beskrivning av
projektet, se projektplan i bilaga 4 och avsnitt 3
(Lokal Agenda 21).
Vattensamordnare
En ny tjänst för samordning av kommunens
övergripande vattenfrågor tillfördes miljö- och
hälsoskyddsnämnden under 2014. Tjänsten
bemannas fr.o.m. den 1 januari 2015 och
finansieras av tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden
inom befintlig budget.
Vattensamordnarens huvudsakliga arbetsuppgift är
att leda framtagandet och genomförandet av en
övergripande vattenstrategi för Jönköpings
kommun. Till arbetsområdena hör Vättern som
hållbar dricksvattentäkt, EU:s ramdirektiv för
vatten med tillhörande miljökvalitetsnormer och
statusklassning, vatten i samhällsplanering och
stadsutveckling, dagvatten och VA-planering samt
arbete med klimatanpassning.
4
Metod och läsanvisning
Dokumentets struktur följer de nationella
miljömålen. Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
är tänkta att gälla under en mandatperiod, med
reservation för ändrade regelverk eller ändrade
övergripande ambitioner. Härmed åstadkoms
stabilare planeringsförutsättningar.
Under vissa rubriker finns nyckeltal angivna.
Dessa är på olika sätt intressanta för utfallet i
bokslutet och kommer även att finnas med vid de
olika delredovisningarna.
Utgångspunkten är att varje heltidsinspektör
förfogar över 1 000 timmar till myndighetsutövning. Detta kan dock variera något beroende
på andra uppdrag, t.ex. enhetsansvar eller ansvar
för kontorets kvalitetsarbete. I tiden utöver de
1 000 timmarna ingår bl.a. utbildning, planering,
kvalitetsarbete och olika former av samverkan,
t.ex. enhetsmöten.
Årshjul över verksamhetplanering och
redovisningar.
Handläggare har ett individuellt målkort som
tydliggör ansvarsområden, målformuleringar och
aktiviteter. Målkortet har verksamhetsplanen som
utgångspunkt.
Uppföljning
Uppföljning av målen sker genom tidsredovisning
och delårsbokslut/bokslut. Tidsredovisningen sker
löpande och följer aktiviteterna i verksamhetsplanen samt tillsyns/kontrollplanerna i detta
dokument.
Delårsredovisningar till miljö- och hälsoskyddsnämnden sker i maj och september. Ett bokslut
över föregående års verksamhet presenteras i
januari/februari.
På individnivå följs det operativa arbetet upp via
utvärdering av målkort vid medarbetarsamtal.
Modell för miljö- och hälsoskyddskontorets mål, verksamhetsplanering och
uppföljning. I nationella mål ingår
lagstiftning, miljömål och folkhälsomål.
5
2. God kontorsservice och effektiv handläggning
Miljö- och hälsoskyddsnämndens myndighetsroll ställer höga krav på en god, säker och effektiv
ärende- och dokumenthantering. Metoden för att åstadkomma det är ett internt ledningssystem med
kvalitetshandbok och ett bra IT-stöd.
Medarbetarna vid miljö- och hälsoskyddskontoret har ett ansvar för mångfalds- och jämställdhetsarbetet. Det handlar om att respektera och se värdet av olikheter och tillvarata den kunskap som
uppstår i mötet mellan människor.
2.1. Ekonomi och administration
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Nämndadministration sker i enlighet med kommunens riktlinjer.
• Den interna kontrollen över ekonomi och verksamhet är god.
• Posthantering, diarieföring och arkivering är effektiv.
• Personuppgifter behandlas korrekt.
Aktivitet 2015
Nämndadministration
Intern kontroll och ekonomi
Posthantering, diarieföring och arkivering
Antal
tim.
Tidpunkt för
Ansvar
genomförandet
700
AHA, AG, ALS,
AMG
AHA, AMS
AG, ALS, AMS, AO,
AHA
AG, ALS, AMS, AO,
AHA
1300
2100
Arkivet/Arkivvård
450
Personuppgiftsombud
Personal
25
250
TM
AHA, AMS
Nyckeltal
Antal inspektioner
Antal registrerade nya ärenden
Antal avslutade ärenden
Antal ärenden på balanslistan
2.2. Kvalitet
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Regelbunden tillsyn/kontroll genomförs i nivå med lagstiftning, tillsynsbehov och avgifter.
• Kvalitetshandboken har aktuella rutiner för styrning, handläggning och uppföljning.
• Inga pågående ärenden är äldre än 3 år, med undantag för ärenden rörande förorenad mark,
inventering av radon och vissa projekt.
• Handläggningen av klagomål påbörjas inom tre veckor.
Aktivitet 2015
Revidera kvalitetshandboken*
Genomföra översyn av förvaltningens
krisberedskapsplan (pärm)
Bevakning av balanslistan
Antal
tim.
240
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
LV, KH
AMG
en gång per år
RE, kansli, alla
6
Internrevisionsgrupp
Kvalitetsgrupp
70
100
MS, HL, AMS, MR
TM, AG, JS, LV,
KH
RE
Delta i SKL:s servicemätning avseende
myndighetsutövning
*Alla ska kontinuerligt arbeta fram och revidera rutiner inom sina respektive arbetsområden.
Nyckeltal
Antal nya eller reviderade rutiner under året
Antal genomförda revisioner
Antal ärenden som är äldre än 3 år vid årets slut fördelade på ärenderubrik
Antal klagomålsärenden
2.3. IS/IT
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Förvaltningens behov av IS/IT är tillgodosedda.
• Genom EDP Vision är tillsynen effektiv och likvärdig.
• Miljö- och hälsoskyddskontorets ärendehantering är effektiv och lätt att följa upp.
Aktivitet 2015
Ansvarig för EDP Vision
Styrgrupp för IT-samordning (SITS)
Registervård inför övergången till EDP Vision
Övrigt, projekt m.m.
Antal
tim.
300
25
260
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
LH
AHA
LH, EE, LV, HDH,
miljöenheten
LH
80
2.4. Jämställdhet
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Könsfördelning bland personalen är jämn.
• Könsfördelningen i lednings-, projekt- och arbetsgrupper är jämn.
• Det förekommer inte löneskillnader på grund av kön.
• Kvinnor och män har lika möjligheter att utveckla sin kompetens.
• Det förekommer inga sexuella trakasserier.
Ansvar: förvaltningschefen
Aktivitet 2015
Jämställdhetssamordnare
Löneöversyn med fokus på jämställdhet
Utreda möjligheten att genomföra ett projekt
om bemötande
Utreda möjligheten att genomföra ett projekt i
nämnden (en jämställdhetsmätning)
Antal
tim.
30
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
EG
RE
JSL
EG
Nyckeltal
Antal fortbildningstimmar per anställd kvinna och man
Antal kvinnor och män i ledningsrådet
Antal kvinnor och män grupperna för samverkan, kvalitet, internrevision, Vision samt intern
miljöledning (varje grupp redovisas för sig)
7
2.5. Internt miljöarbete
Mål och aktiviteter 2015
Miljö- och hälsoskyddskontorets interna
miljödiplomering
Riktlinjer*: … minsta möjliga miljöpåverkan
…vid inköp...
Mål: Alla inköp ska ske med ett miljökrav eller
en fråga om produktens
miljöpåverkan/företagets miljöarbete
Aktivitet: Undersöka möjligheten att minska
mängden papper vid utskick.
Se även aktiviteten längst ned
Riktlinjer*: …minsta möjliga miljöpåverkan
när vi …reser i tjänsten…
Mål: Minska bilresandet (kilometer/inspektion
alt. totalt antal kilometer)
Aktivitet: Förse fler medarbetare med busskort
Aktivitet: Sparsam körning. Välj gasbil framför
dieselbil.
Aktivitet: Utreda möjligheten att erbjuda årlig
service för de som använder egen cykel i tjänsten
Riktlinjer*: …minsta möjliga miljöpåverkan
när vi …använder energi…
Mål: Minska elanvändningen (i Hoven) med 2
%.
Aktivitet: Köpa in grendosor till alla arbetsplatser
Aktivitet: Fortsätta med månadens
miljöutmaning både på kontoret och i nämnden
Resurser
Aktivitet
utförd senast
30 h
ca 2000 kr
Ansvar
EG
2015-12-31
AMS
2015-12-31
AHA
2015-04-15
RE
2015-04-15
2015-12-31
2015-04-15
RE
Alla som
använder bil i
tjänsten
RE
2015-12-31
RE
2015-12-31
2015-12-31
PPA
EG + tjänstemän
och nämndledamöter
*Utdrag ur Riktlinjer för miljöarbetet inom miljö- och hälsoskyddskontoret
Nyckeltal
Pappersförbrukning
Antal kvinnor och män som har busskort från arbetsgivaren
Antal kvinnor och män som har deltagit i månadens miljöutmaning
Kilometer/inspektion alt. totalt antal kilometer
Elanvändningen (i Hoven)
8
2.6. Information och kommunikation
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Information och kommunikation bidrar till att miljö- och hälsoskyddskontorets medarbetare
känner sig delaktiga samt ges möjlighet att påverka och ta del av andras erfarenheter.
• Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar verksamheter och allmänheten för att förebygga
miljöpåverkan och inspirera till ett miljövänligare handlande. Resultat från mätningar och
projekt ska finnas på ett lättillgängligt sätt för den som önskar ta del av det.
Aktivitet 2015
Interna möten
– ledningsråd
– arbetsplatsträff
– samverkansgrupp
– enhetsmöten
Webbplatsen och Kompassen
Internt info-arbete
Samarbete med informationsavdelningen
Wätterstänk/Vårt Jönköping
Trycksaker o.dyl.
Kommunikationsrådgivning
Aktivitetsdagar
Press
Övrigt informationsarbete
Antal
tim.
Tidpunkt för
genomförandet
varannan vecka
1 gång/månad
1 gång/månad
1-4 gånger/mån
200
150
50
50
100
100
50
50
100
Ansvar
RE
RE
RE
resp. enhet
AMG
AMG
AMG
AMG
AMG
AMG
AMG
AMG
AMG
3. Lokal Agenda 21
Genom information och utbildning ska människor i Jönköpings kommun motiveras till handlande för
en bättre miljö och ett uthålligt samhälle.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Aktiviteter genomförs så att kommunens invånare, organisationer och företag har kännedom
om kommunens miljöarbete.
• Aktiviteterna beskriver bland annat kommunens roll i miljöarbetet samt vad enskilda
personer, organisationer och företag kan göra för att minska sin miljöpåverkan.
Aktiviteter 2015
Antal
Tidpunkt för
Ansvar
tim.
genomförandet
Förvaltningarnas miljöarbete, samordning, stöd
140
EG
Miljökommunikation - förvaltningssamarbete
40
EG
Föreläsningar om kommunens miljöarbete
20
EG
Miljöfika
100
EG
Länstidningen +E
30
EG
Kemikaliekonferensen, projektledare
100
EG
Tvätta bilen, informationsprojekt
40
EG
Engagera flera-enkät
100
EG
Övrigt informationsarbete (nya projekt, foldrar,
120
EG
rapporter, utställningar, frågor från
allmänheten)
Program för hållbar utveckling – miljö,
50
EG
9
gruppledare produktion & konsumtion
Miljödiplomering, projektledning
Miljöpris, projektledning
Projekt Giftfri miljö
160
40
1030
januari-juni
EG
EG
EG, GB
Nyckeltal
Antal kvinnliga och manliga deltagare i projekt
Antal besökta förskolor inom projektet Giftfri miljö (som mål 10 alt 25, enligt planen)
Antal föreläsningstillfällen om Giftfri miljö (som mål 25 enligt planen).
Antal personer som lyssnat på föreläsning om Giftfri miljö.
4. Begränsad klimatpåverkan
Nationellt miljömål
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar
stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farligt.
Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras,
livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har
tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Alla miljöfarliga verksamheter har kännedom om sin energianvändning och var mest energi
förbrukas.
Aktivitet 2015
Antal
tim.
Tidpunkt för
genomförandet
Energitillsyn miljöfarlig verksamhet ingår i
tillsyn A,B,C,U, se 7. Giftfri miljö
Ansvar
miljöenheten
5. Frisk luft
Nationellt miljömål
Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Luftkvaliteten i hela kommunen är god.
• Företag/miljöfarliga verksamheter med utsläpp till luft minskar sina utsläpp genom t.ex. bästa
möjliga teknik.
• Småskalig fastbränsleeldning utsätter inte boende i kommunen för olägenhet.
Aktivitet 2015
Medverka i arbetsgrupp för uppföljning av
åtgärdsprogram för partiklar.
Uppföljning av luftkvalitetsmätningarnas
resultat samt jämförelse med
miljökvalitetsnormer och miljömål.
Lämna underlag för modellberäkningar till
SMHI och jämföra resultatet med
miljökvalitetsnormer och miljömål.
Antal
tim.
25
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
EE, LO
25
EE, LO
25
EE, LO
10
Upphandling av tjänster inom
samverkansområdet för luftkvalitetskontroll
Tillsyn av verksamheter med utsläpp till luft
ingår i tillsyn A, B, C, U, se 7. Giftfri miljö
Utreda klagomål på fastbränsleeldning
25
EE, LO
miljöenheten
30
MAW
6. Bara naturlig försurning
Nationellt miljömål
De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och
vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska
material eller kulturföremål och byggnader.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Försurningens negativa effekter minskar genom kalkning och biologisk återställning.
Aktivitet 2015
Kalkning inklusive provtagning
Antal
tim.
55
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
JKE
7. Giftfri miljö
Nationellt miljömål
Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits i samhället och som kan
hota människors hälsa och miljön eller den biologiska mångfalden.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
Miljöfarlig verksamhet
• Miljö- och hälsoskyddskontoret har kännedom om samtliga miljöfarliga verksamheter med
risk för påverkan på människor och miljön.
• Alla miljöfarliga verksamheter har en god egenkontroll t.ex:
 Alla fordonstvättar uppfyller riktvärdena i Riktlinjer för tvätt av fordon.
 Alla oljeavskiljare är tekniskt funktionsdugliga.
 Särskilt farliga ämnen används inte.
 Kemikalier, bekämpningsmedel och avfall används och hanteras på ett korrekt sätt.
Förorenade områden
• Samtliga fastigheter där PCB-sanering krävs enligt lagstiftningen är sanerade senast 2016.
• Senast 2020 ska 10 förorenade områden i riskklass 1 (mycket stor risk) eller riskklass 2 (stor
risk) vara sanerade. (Avser förorenade områden som inte är sanerade före 2014.)
Nedlagda verksamheter
• Undersökningar motsvarande MIFO fas 2 (Metod för Inventering av Förorenade Områden)
eller saneringsåtgärder ska fr.o.m. 2015 påbörjas i minst 2 förorenade områden i riskklass 1
eller riskklass 2 per år.
• Minst 2 övergripande ansvarsutredningar per år ska genomföras för saneringsobjekt i
riskklass 1 och risklass 2 med start 2015.
Pågående verksamheter
• Senast 2016 ska alla potentiellt förorenade områden som härrör från pågående verksamheter
inventeras och riskklassas enligt MIFO fas 1.
• Undersökningar motsvarande MIFO fas 2 eller saneringsåtgärder för pågående verksamheter
med riskklass 1 eller 2 ska från 2017 påbörjas i minst 5 förorenade områden per år.
11
Aktivitet 2015
OBJEKTSBUNDEN TILLSYN
Planerad och händelsestyrd tillsyn på
miljöfarlig verksamhet A, B, C, U (se bilaga 1
Tillsynsplan miljöenheten)
EJ OBJEKTSBUNDEN TILLSYN
Händelsestyrd tillsyn
Samråd, remisser – täkter
Samråd, remisser – vindkraft
Samråd, remisser – övriga verksamheter
Rivningsplaner/rivningslov
PCB-ärenden
Användning av avfall för anläggningsändamål
Kemikalieolyckor vid larm från
räddningstjänst/SOS
Ej objektsbunden cisterntillsyn
Förorenade områden inkl. MIFO-projekt
PROJEKT
Bräddningar - avloppsledningar och
pumpstationer*
Besiktning av oljeavskiljare*
Biltvätt på gatan*
Energi*
Städfirmor
Kemikaliekonferens, se Agenda 21
Projekt Giftfri miljö, se Agenda 21
Antal
tim.
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
3690
Miljöenheten
200
200
180
380
80
70
130
20
Miljöenheten
MN
HL, AR
Miljöenheten
LV
KH, LV
LV, AR
LO, GE, RE
45
2015
AW, MJ,
LO, AW, HL
60
350
150
100
100
JKE, ALW
Miljöenheten
PPA, miljöenheten
MJ, miljöenheten
PPA, miljöenheten
* Ingår delvis i Planerad och händelsestyrd tillsyn
Nyckeltal
Nyckeltal för antalet inspektioner avser hela miljöenhetens verksamhetsområde,
dvs. operativ tillsyn, vattenvård och luftövervakning.
Inspektioner fördelade på
Ansökan/anmälan händelsestyrt
Ej i verksamhetsplan
Incident händelsestyrt
Planerad inspektion
Klagomål händelsestyrt
Återbesök planerade
Antal ärenden enl. nedan rubriker i Vision:
Startade ärenden Tillsynsärende enl MB - bes av oljeavskiljare
Startade markföroreningsärenden Anm - sanering mark
Pågående ärenden avseende markföroreningar vid årets slut
Antal handlingar enl. nedan rubriker i Vision:
Dmi § förelägganden enl. 26 kap 9 § MB
Inkomna kontrollrapporter för besiktigade oljeavskiljare
Antal inkommande klagomål
12
8. Skyddande ozonskikt
Nationellt miljömål
Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Miljö- och hälsoskyddskontoret har kännedom om alla anmälnings- och rapporteringspliktiga
kyl- och värmepumpsanläggningar i kommunen.
Aktivitet 2015
Handläggning av anmälan om berg-, jord- eller
ytvattenvärmepump
Anmälningar och årsrapporter om köldmedium
Antal
tim.
300
Tidpunkt för
genomförandet
händelsestyrt
400
Ansvar
MR, MAW
LH
Nyckeltal
Antal nya anmälningar om inrättande av berg-, jord-, eller ytvattenvärmepump
9. Säker strålmiljö
Nationellt miljömål
Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i
den yttre miljön.
Aktivitet 2015
Mätning av bakgrundsstrålning
Antal
tim.
20
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
MAW, ANJ
(Mätning sker tillsammans med räddningstjänsten var 7:e
månad på 5 platser i kommunen.)
10. Ingen övergödning
Nationellt miljömål
Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors
hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark
och vatten.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Antal bristfälliga avlopp ska minska
• Belastningen av näringsämnen till övergödda sjöar och vattendrag minskar.
Aktivitet 2015
Delta i arbetet kring att minska belastningen av
fosfor till Landsjön, Lilla Nätaren, Röttleån
m.fl. vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U, se
7. Giftfri miljö.
Förebyggande arbete lantbruk för att minska
belastningen av näringsämnen till övergödda
sjöar och vattendrag, ingår i tillsyn A, B, C, U,
se 7. Giftfri miljö.
Antal
tim.
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
JKE, MN, AR, PE
MN, AR, JKE
13
Nya ansökningar för enskilda avlopp
600
Handläggning av bristfälliga avlopp
2100
händelsestyrt
GE, LH, TM
PE, JK, HI
Nyckeltal
Antal åtgärdade bristfälliga avlopp
Antal slutbesiktigade övriga avloppstillstånd
11. Levande sjöar och vattendrag / Myllrande våtmarker
Nationellt miljömål
Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras.
Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska
och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska behållas och värdefulla
våtmarker bevaras för framtiden.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
Levande sjöar och vattendrag
• Kännedomen om ekologisk samt kemisk status i sjöar och vattendrag är god.
• Kunskapen om värdet och skötsel av sjöar, vattendrag och småvatten ökar.
• Arealen lek- och uppväxtområden för fisk utökas.
• Vandringshinder för fisk åtgärdas där miljönytta, hänsyn till kulturminnesvård och
ekonomisk rimlighet motiverar åtgärden.
• Förorenat dagvatten renas.
• Miljögifter, t.ex. kvicksilver, dioxiner och PCB, i sjöar och vattendrag minskar.
• Kommunens friluftsbad/strandbad har en god vattenkvalitet.
Myllrande våtmarker
• Våtmarker och småvatten skapas för att främja biologisk mångfald samt minska
näringstillförseln i vattendragen.
• Tio småvatten restaureras under 2013-2020.
Aktivitet 2015
Vattengruppen, delta i förvaltningsövergripande
vattenfrågor
Övervaka att förebyggande åtgärder tas upp i
översiktsplan, detaljplan och bygglov för att
uppnå miljökvalitetsnormen för vatten, se 13.4
Samhällsplanering
Handlägga anmälningar, yttrande och remisser
om dagvatten och annat som rör vattenmiljön
Anmälan om sanering av kvicksilverförorenade
avloppsrör
ÅTGÄRDER MED MEDEL FÖR BIOLOGISK
ÅTERSTÄLLNING (BÅ)
Förbättra uppväxtmiljön för öring i Nissans
avrinningsområden (projekt i samverkan med lst)
ARBETE INOM PROGRAM FÖR HÅLLBAR
Antal
tim.
15
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
JKE
JKE
225
10
LV
70
JKE
14
UTVECKLING – MILJÖ (PHU)
Förbättra uppväxtmiljön för öring i Lillån
Bankeryd (projekt 1750)
Underlätta fiskvandring i Lillån Huskvarna
(projekt 1751)
Underlätta fiskvandring i Tabergsån (projekt
1754)
Samordning restaurering av våtmarker och
småvatten, förvaltningsövergripande (projekt
1753)
Restaurering av Barnarpasjön (projekt 171160)
PROVTAGNING
Kontrollprogram (vatten, elfiske och provfiske)
Kontroll av friluftsbad/strandbad
30
JKE
55
JKE
55
JKE
55
JKE
70
JKE
90
JKE
EE, LH
juni-augusti
Nyckeltal
Antal strandbadprov totalt
Antal strandbadprov med resultatet tjänligt med anmärkning
Antal strandbadprov med resultatet otjänligt
12. Grundvatten av god kvalitet
Nationellt miljömål
Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till
en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
Aktivitet 2015
Uppföljning och kontroll av
vattenskyddsområden
Tillsyn och rådgivning enskilt dricksvatten
Antal
tim.
100
75
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
HL
händelsestyrt
LH, EE, GE
13. God bebyggd miljö
Nationellt miljömål
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka
till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas.
Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en
långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Nationellt folkhälsomål
Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra
ett särskilt målområde.
13.1. Offentliga lokaler och fritidsanläggningar
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Verksamheter där hög musik spelas utsätter inte besökare för buller som överskrider
Folkhälsomyndighetens riktvärden för höga ljudnivåer
• Vistelse i en offentlig lokal eller på en fritidsanläggning orsakar inte ohälsa.
• Bassängbadanläggningar har goda förutsättningar för en god badvattenkvalitet.
15
•
•
Undervisning sker i lokaler som inte orsakar olägenhet för människors hälsa och det finns
rutiner för egenkontroll som ska minimera risken för att olägenheter uppstår.
Verksamheter som upplåter kosmetiska solarier till allmänheten uppfyller
strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter.
Aktivitet 2015
Antal
tim.
20
50
Tidpunkt för
genomförandet
händelsestyrt
händelsestyrt
Klagomål höga ljudnivåer
Klagomål och anmälan om nyanläggningar av
idrottsanläggningar, hotell, camping och
bassängbad
Remisser gällande tillstånd för offentliga
150
händelsestyrt
arrangemang
Klagomål och anmälan nyanläggning
100
händelsestyrt
hygienlokaler, såsom fotvård, tatuering och
piercing
Tillsyn solarier
280
Tillstånd djurhållning i detaljplanelagt område
30
händelsestyrt
Planerad tillsyn av skolor och förskolor samt
handläggning av anmälningar om nya och
600
förändrade lokaler
Övrig händelsestyrd hälsoskyddstillsyn*
200
*Övrig händelsestyrd hälsoskyddstillsyn avser alla former av hälsoskyddsfrågor.
Ansvar
EE
EE, LH
EE, LH
EE
PE, JK
LH
GE, MAW, TM
hälsoskyddsenheten
Nyckeltal
Antal planerade inspektioner/återbesök i skolor och förskolor samt solarier
13.2. Folkhälsofrågor
Nationellt folkhälsomål
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg
som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar ska gå förlorade.
Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Målet för
samhällets insatser inom tobaksområdet ska vara att minska tobaksbruket.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
Varor på marknaden uppfyller kraven i syfte att få bort smycken som avger för mycket nickel, bly
och/eller kadmium. Nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Den största risken med
kadmium och bly är om barn får i sig det via munnen, men det är även skadligt för miljön.
Aktivitet 2015
Antal
Tidpunkt för
Ansvar
tim.
genomförandet
Tillsyn allergi/tobak
100
händelsestyrt
EE, MAW, TM, GE
Smittskyddsfrågor, t.ex. legionella
100
händelsestyrt
EE, LH
13.3. Inomhusmiljö
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft.
Aktivitet 2015
Antal
tim.
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
16
Tillsyn äldreboenden
Klagomål bostäder
Inventering av radon i flerbostadshus och
bostadsrättsföreningar
Rådgivning och handläggning radonärenden
Omarbeta hundföreskrifterna
80
PE
400
200
händelsestyrt
EE, MAW
TM
200
händelsestyrt
GE, LH, TM
EE, LH
20
Nyckeltal
Antal inspektioner på äldreboenden
Antal klagomål om bostäder
13.4. Samhällsplanering
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Samhällsplaneringen medverkar till att negativ påverkan på människors hälsa och miljön
minimeras.
Under 2015 kommer Jönköpings kommun fortsätta arbetet med att ta fram en ny översiktsplan.
Miljö- och hälsoskyddskontoret kommer vid behov att medverka i olika arbetsgrupper i det arbetet.
Aktivitet 2015
Planprogram och detaljplaner
Antal
tim.
420
Tidpunkt för
genomförandet
händelsestyrt
Översiktsplanering, medverkan i olika
arbetsgrupper och yttranden
Bygglov, förhandsbesked, samråd enligt PBL
120
händelsestyrt
470
händelsestyrt
Vindkraftsetablering
Vattenförsörjningsplan
350
50
händelsestyrt
Ansvar
MR, MAW, AW,
LO, MAN
Hälsoskydd, MAN,
AW, LO
MR, MAW, LH, GE,
EE, AW, MAN
HL, AR
LH
Nyckeltal
Antal remisser detaljplan och planprogram
Antal remisser, bygglov och förhandsbesked
13.5. Buller
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Exponeringen för buller minskar i inom- och utomhusmiljöer.
Aktivitet 2015
Åtgärdsprogram för vägtrafikbuller,
framförallt fönsteråtgärder
Klagomål på trafikbuller
Tillsyn vid skjutbanor och motorbanor
Riktad tillsyn mot fläktar/kompressorer
Informera om nyttan med tystare däck, fordon
och körsätt
Antal
tim.
250
100
100
120
250
Tidpunkt för
genomförandet
Ansvar
EE
händelsestyrt
EE
MAW
EE
EE, AMG
Nyckeltal
17
Antal klagomål på trafikbuller
13.6 Avfall
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Nedskräpning eller bristfällig avfallshantering utsätter inte boende i kommunen för
olägenhet.
• Avfallshanteringen underlättar återvinning och främjar god resurshushållning.
Aktivitet 2015
Klagomål avfall och nedskräpning
Handläggning undantag från sophämtning och
slamtömning, rådgivning och övriga
tillsynsåtgärder gällande hushållsavfall
Medverka i arbetsgrupp för ny Avfallsplan
Bevaka materialbolagens åtgärder vad gäller
producentansvar för förpackningar främst
gällande återvinningsstationer
Antal
tim.
200
150
100
20
Tidpunkt för
genomförandet
händelsestyrt
händelsestyrt
händelsestyrt
Ansvar
MR
MR, MAW
MR
MR
Nyckeltal
Antal klagomål avfall och nedskräpning
Antal ansökningar undantag från renhållningsordningens bestämmelser
Antal inspektioner klagomål avfall och nedskräpning
14. Säkra livsmedel inkl. dricksvatten
Nationellt folkhälsomål
Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen.
Nationella mål 2014-2017
Målet för den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan är att skydda människors och djurs hälsa och
värna om konsumenternas intressen. De övergripande målen för den offentliga kontrollen i
livsmedelskedjan framgår av förordningarna (EG) nr 178/2002 och 882/2004.
De gemensamma målen i den nationella kontrollplanen är inriktade på tre olika målgrupper:
• Den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd ska ge
konsumenterna säkra livsmedel som de kan lita på. Konsumenterna ska kunna känna trygghet
i att livsmedlen är producerade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen ska vara
både tillräcklig och enkel att förstå.
• Företagen har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. Kontrollen ska ge
företagen likvärdig, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig kontroll med helhetssyn. Detta
stärker förtroendet för företagens produkter.
• Optimal samverkan mellan kontrollmyndigheterna. Kontrollplanen säkerställer att hela
produktionskedjan kontrolleras genom att samarbetet mellan de myndigheter och
kontrollområden som ingår i kontrollkedjan utvecklas, att man lär av varandra och utnyttjar
gemensamma erfarenheter. Samarbetet möjliggör effektivare kontroller. Det gynnar både
konsumenterna och de producenter som kontrolleras.
18
De gemensamma målen för livsmedelskedjan kompletteras i den nationella kontrollplanen av
övergripande mål för varje kontrollområde. Målen för varje kontrollområde bryts ner och anges i
strategiska mål, specifika mål och indikatorer eller nyckeltal. Exempel på strategiska mål för
livsmedelskontrollen i den nationella kontrollplanen är:
• Alla företag kontrolleras i enlighet med beslutad kontrolltid.
• Alla kontrollmyndigheter har en plan för livsmedelskontrollen som omfattar alla led och alla
relevanta krav i lagstiftningen.
• Mer omfattande kontroll utförs på anläggningar där riskerna är större.
• Rätt kompetens finns för att upptäcka avvikelser och bedöma dess risker.
• Uppföljning görs för att säkerställa att orsaken till avvikelser undanröjts inom uppsatta
tidsramar.
• Sanktioner används enligt myndigheternas egna instruktioner.
Miljö- och hälsoskyddskontorets mål
• Kontroll utförs enligt den kontrollplan och verksamhetsplan som miljö- och
hälsoskyddsnämnden fastställer inför varje verksamhetsår.
• Alla anläggningar får regelbunden kontroll baserad på risk och erfarenhet.
• Varje enskild livsmedelsanläggning ska kontrolleras minst vart annat år.
• Livsmedelskontrollen är kvalitetssäkrad.
Aktivitet 2015
Planerad kontroll
Registrering
Planerad kontroll efter registrering
Extra offentlig kontroll (återbesök, klagomål,
matförgiftningar)
Obefogade klagomål, matförgiftningar
RASFF (Rapid Alert System for Food and
Feed)
Resor för planerad kontroll
Avgifter
Registervård, inventering
Övriga ärenden, remisser, åtal, information,
rapportering livsmedelsverket m.m.
Summa
Antal tim.
4100
600
500
600
Ansvar
utegrupp
innegrupp
innegrupp
hela enheten
300 innegrupp
10 innegrupp
750
300
200
1500
utegrupp
hela enheten
hela enheten
hela enheten
8860
Nyckeltal
Antal planerade inspektioner
Antal händelsestyrda inspektioner
Antal återbesök
Antal inkommande klagomål
Antal anmälningar om misstänkt matförgiftning
Antal anmälningar om registrering (helt nya och nya ägare)
Andel anläggningar med avvikelse vid planerad kontroll
19
Bilaga 1: Tillsynsplan, miljöenheten
Här redovisas den operativa tillsynen (se även 7. Giftfri miljö). Vid inspektioner på miljöfarliga
verksamheter kontrolleras bl.a. företagens egenkontroll samt deras hantering av kemikalier och
avfall. I tillsynen ingår även skrivelser, beslut, granskning av rapporter m.m.
Det årliga tillsynsbehovet motsvarar det antal timmar som resp. bransch är berättigad till utifrån
den årliga tillsynsavgiften, se även behovsutredningen. Inspektionsintervallen planeras utifrån
nuvarande personalresurser enligt följande: inspektion sker minst en gång per år för A- och Bobjekt, var 18:e månad för C-objekt och vissa U-objekt med fast avgift samt var 3:e-5:e år för
övriga objekt.
Inom befintliga resurser läggs extra fokus på tillsyn av utsläpp till mark och vatten genom
tillsynsprojektet Besiktning av oljeavskiljare. Även markföroreningar och dagvattenhantering
prioriteras.
Planerad operativ tillsyn 2015
Antal
Årligt
Objektsbunden tillsyn inom
objekt i
tillsynsTillsynstid
respektive bransch
Vision
A/B C U fast avg U timavg behov (h) 2015 (h)
Avfallsanläggning
72
8 56
0
8
392
420
Avloppsreningsverk
15
0
9
0
6
150
170
Bekämpningsmedel (exkl. lantbruk)
38
0
1
11
26
50
100
Bensinstation/bilvård
295
0 75
58
162
737
701
Betongindustri
4
0
3
0
1
25
30
Detaljhandel
37
0
0
0
37
37
40
Elektriska artiklar
2
0
1
0
1
4
0
Infrastruktur
7
1
2
4
0
261
80
Förbränningsanläggning/värmepump
23
1 14
0
8
68
130
Gjuteri
7
1
0
0
6
41
100
Kemindustri/kemlagring
19
0
3
2
14
63
60
Kylserviceföretag
11
0
7
0
4
11
0
Lantbruk (inkl. anim. biprodukter)
683
1 30
56
596
834
830
Motorbanor
4
0
3
0
1
13
0
Livsmedelsindustri
7
0
3
0
4
28
26
Plastindustri
15
0 10
0
5
42
28
Skjutbanor
19
0 14
0
5
29
0
Tryckeri och fotoverksamhet
26
1
5
2
18
131
100
Trävarutillverkning
38
3
4
9
22
228
190
Tvätteri
3
0
3
0
0
16
8
Täkter, husbehov
0
0
0
0
0
0
0
Verkstadsindustri
126
0 26
13
87
365
392
Vindkraft (se även 7. Giftfri miljö
Handl. ej övertagna objekt-vindkraft)
4
0
1
0
3
0
100
Vårdinrättning
28
0
1
0
27
46
20
Ytbehandlare
12
5
6
0
1
181
145
Summa objektsbunden tillsyn:
3707
3690
Summa ej objektsbunden tillsyn:
3320
Summa tillsyn inom projekt:
760
Total summa operativ tillsyn (exl. vattenvård):
Antal planerade inspektioner:
7770
434
20
Bilaga 2: Tillsynsplan, hälsoskyddsenheten
Här redovisas planerad tillsyn vid fasta tillsynsobjekt samt planerade projekt. Tillsyn och övrig
handläggning i samband med nyetableringar, anmälningar, ansökningar, klagomål m.m. redovisas
under respektive miljömål.
Antal objekt
25
Antal
inspektioner
15
232
36
21
40
5
63
Skjutbanor
6
2
Motorbanor
6
2
326
116
Solarier
Lokaler för undervisning
Äldreboende
Strandbad
Summa
Projekt under 2015
• Nationella tillsynsprojekt: Tillsyn i skolor tillsammans med Folkhälsomyndigheten och
Miljösamverkan f
• Informera om nyttan med tystare däck, fordon och körsätt – riktade informationsinsatser
ska genomföras med budskapet att välja tystare däck och fordon samt tillämpa ett tystare
körsätt. Informationsinsatserna sker i flera steg över en längre period och anpassas till olika
målgrupper t ex däckförsäljare, bilförare, körskolor.
21
Bilaga 3: Planerad kontroll, livsmedelsenheten
Livsmedelsenheten beräknas ha ca 8,9 tjänster till förfogande under 2015. Kontrollarbetet kommer
även fortsättningsvis att ske i REJS (Riskbaserad Effektfull Jönköpings Strategi). REJS kan enklast
beskrivas som koncentrerade kontrollperioder. Mellan varje REJS ligger en kortare period för
uppföljning av kontrollarbetet samt planering. Under året kommer ett antal projekt att genomföras
inom REJS:en. Revisioner kommer också att genomföras inom REJS:en. Revisionskontrollerna
kommer att vara mer tidskrävande än vanliga kontroller. Antalet kontroller planeras bli ungefär lika
många som 2014, dock med något lägre resurser än vad som planerades för 2014.
Dricksvattenkontroller ingår i de planerade kontrollerna inom REJS:en. Inventering och
registreringar av dricksvattenanläggningar kommer också att genomföras under året.
Planerade projekt 2015
Nordiskt kontrollprojekt om odeklarerade allergener i färdigförpackade livsmedel
Ett projekt som livsmedelsverket samordnar. Kontroller kommer att ske i verksamheter som själva
förpackar och märker livsmedel. Provtagning ingår i projektet.
Kontroll av glykoalkaloider, kadmium och bly i potatis
Ett projekt som livsmedelsverket samordnar. Vi kommer eventuellt att medverka, beroende på om
livsmedelsverket bestämmer sig för att även skalerier och inte bara producenter och packerier ska
medverka.
Kontroll av dricksvatten
Livsmedelsverket samordnar ett projekt gällande kontroll av vattendistributionsanläggningar.
Provtagning av vatten i mobila anläggningar
Vi kommer att kontrollera kvaliteten på dricksvatten i våra egna och andra kommuners mobila
anläggningar vid Jönköpings marknad.
Märkning av fisk
Kontroll av märkning på fisk som säljs över disk. Finns obligatoriska märkningsuppgifter?
Stämmer märkningen överens med vad som står i följesedlar och på kartonger?
Ursprungsmärkning av fläsk och lamm
Ny lagstiftning med krav på ursprungsmärkning på fläsk och lamm börjar gälla i april 2015.
Kontroll i de verksamheter som märker själva.
Mikrobiologiska kriterier
Kontroll av hur glasstillverkare bestämt hållbarhetsdatum, i den verksamheter som tillverkar,
packar och märker själva.
Julbord
Provtagning av Ris a la Malta och ägghalvor samt övrig lämplig kontroll. Kontrollerna görs så
tidigt på julbordsäsongen som möjligt, alla restauranger som vi vet har julbord tas med.
Orientlivs
Vi kontrollerar om översättningar av märkning stämmer.
22
Sammanställning av planerad livsmedelskontroll 2015
Antal
planerade
kontroller
Antal timmar
planerad
kontroll
Projekt
SLV´s allergenprojekt
23
60
SLV´s potatisprojekt
2
6
SLV´s dricksvattenprojekt
5
15
Provtagning vatten mobila anläggningar (rapport)
15
60
Märkning av fisk (rapport)
10
40
Ursprungsmärkning av fläsk och lamm
10
40
2
20
26
90
8
35
Skolor med känslig konsument (rapport)
22
90
Förskolor med tillagning (rapport)
75
260
Kaffekök med högriskhantering
14
60
11 st REJS (enligt årsplanering)
1133
3324
Summa
1345
4100
Mikrobiologiska kriterier
Julbord (rapport)
Orientlivs
Revisioner
Planerade kontroller utanför projekt
Totalt antal registrerade anläggningar
1119
23
Bilaga 4: Projekt Giftfri miljö, plan för 2015
Kommunikation och medvetandegörande:
- Fortsatt information genom webb och FB (500 följare som mål)
- Beräknad mängd utbildningar och föredrag – 25 stycken
- Kemikaliekonferensen 2015 har temat – barn i fokus och kommer att beröra Giftfri förskola
en del.
Förskoleverksamheten:
- Fortsatt inventering av förskolor: ca 10 st. Om möjlighet finns till fortsatt timanställning av
Therese Birath sätts ett mål på 25.
- Ta fram enkla inköpsråd.
Inköp och Upphandling:
- Delta med kemikalierelaterade miljökrav i två upphandlingar.
- Delta i utbildningar för ny beställarorganisation i delen om miljö och kemikalier för skolan.
- Dialog med leverantörer om bättre alternativ.
- Genomföra en uppföljning av kemikalierelaterade krav.
- Inarbeta Konkurrensverkets material kring Giftfri Förskola
Fastigheter:
- Fortsatt dialog med tekniska kontoret kring struktur för att hantera kemikaliekrav i varor
och material samt kemiska produkter vid nybyggnation och förvaltning.
Samverkan
- Delta i gemensamma aktiviteter i Nätverket Giftfria städer (Stockholm, Göteborg, Malmö,
Västerås och Helsingborg).
- Samverkan med andra kommuner i regionen och med kommuner som arbetar med Giftfri
förskola
Under hösten 2015 kommer arbetet att fokuseras på att ta fram en handlingsplan för hur kommunen
ska hantera Giftfri miljö i förskolan fortsättningsvis. Detta arbete går parallellt med framtagande
och förankring av en mer övergripande Kemikalieplan för kommunen samt med PHU-arbetet.
Slutredovisningen kommer att bestå av en rapport vad projektet uppnått samt handlingsplanen och
beräknas vara klar till årsskiftet.
Jönköping 2014-12-09
Gudrun Bremle
Projektledare Giftfri miljö
24
Bilaga 5: Signaturlista
Ledning, kansli, information
RE
Rolf Erlandsson
AHA
Anders Hansson
AMS
Anne-Marie Sjögren
AG
Anita Nilsson
ALS
Anna-Lena Skoglund
AO
Amira Oruc
AMG
Ann-Mari Gudmundsson
Hälsoskydd
EE
Erik Engwall
GE
Gösta Emilsson
LH
Lasse Ekdahl
MAW Maria Westlund
MR
Monica Ryttman
PE
Pernilla Eriksson
HI
Helene Isaksson
JK
Jenny Karlsson
TM
Therese Mattisson
Agenda 21
EG
Eva Göransson
Giftfri miljö
GB
Gudrun Bremle
Miljöskydd
AW
Anna-Lena Wullf
AR
Annette Rosén
HL
Henrik Larsson
KH
Karin Hellström
LO
Lennart Oldén
LV
Linda Vikström
MN
Magnus Nilsson
MJ
Maria Thorell
JKE
Jenny Kanerva Eriksson
PPA
Peter Prima
Livsmedel
ANJ
Anneli Jyrkin
HDH
Harald Holmström
JS
Jessica Svensson
JSL
Johanna Hänninen
JJN
Jonatan Jacobsson
KB
Karin Berg
KS
Karin Stennek
KHT
Katarina Holmstedt
MK
Maria Kjellander
MS
Maria Sandquist
VA
Vetca Attanius
25
Livsmedelsenheten
Johanna Hänninen
036-10 72 30
[email protected]
TJÄNSTESKRIVELSE
2014-12-17
1 (1)
Miljönämnden
551 89 JÖNKÖPING
Kontrollplan för livsmedelsenheten 2015
Mn 2014-4535
Sammanfattning
Miljökontoret har upprättat ett förslag till kontrollplan för livsmedelsenheten
för 2015.
Beslutsunderlag
Miljökontorets tjänsteskrivelse daterad 2014-12-17.
Kontrollplan för livsmedelsenheten 2015.
Förslag till miljönämnden
Kontrollplan för livsmedelsenheten 2015, godkännes.
Ärende
Miljökontoret har upprättat ett förslag till kontrollplan för livsmedelskontrollen
under 2015.
Barnkonventionen
Ärendet bedöms inte beröra barn i enlighet med FN:s konvention om barnets
rättigheter. Ärendet handlar främst om kontorets interna arbete.
Rolf Erlandsson
Johanna Hänninen
Miljöchef
Samordnare/Livsmedelsinspektör
MILJÖKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
Livsmedelsenhetens kontrollplan
2015
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET, JÖNKÖPINGS KOMMUN
Framtagen/reviderad av:
Organisatonsenhet:
Godkänd av:
Datum
Dnr
Katarina Holmstedt/
Johanna Hänninen
Livsmedel
Miljö- och
hälsoskyddsnämnden
2014-12-17
2014-4535
Innehållsförteckning
Sammanfattning ..................................................................................................................... 3
Mål för den offentliga kontrollen ........................................................................................... 4
Ansvarsfördelning inom kontrollområdet .............................................................................. 4
Behörig central myndighet ................................................................................................. 4
Behöriga myndigheter för kontrollen ................................................................................. 4
Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna...................................................... 4
Ansvarsfördelning inom kontrollmyndigheten i Jönköpings kommun .............................. 4
Samordning ............................................................................................................................ 5
Samordning mellan behöriga myndigheter ........................................................................ 5
Samordning inom kontrollmyndigheten i Jönköpings kommun ........................................ 5
Befogenheter och resurser för kontrollen ............................................................................... 6
Kontrollmyndighetens befogenheter .................................................................................. 6
Kontrollpersonal och utrustning ......................................................................................... 6
Finansiering av kontrollen .................................................................................................. 7
Kompetenskrav och utbildning .......................................................................................... 7
Organisation och utförande av kontrollen .............................................................................. 7
Registrering och godkännande av kontrollobjekt ............................................................... 7
Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll .............................................. 8
Rutin för utförande av kontroll........................................................................................... 9
Provtagning och analys ...................................................................................................... 9
Rapportering av kontrollresultat......................................................................................... 9
Öppenhet i kontrollen ....................................................................................................... 10
Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad ................................................................... 10
Uppföljning och utvärdering av kontrollen .......................................................................... 11
Uppföljning ...................................................................................................................... 11
Revisioner......................................................................................................................... 11
Utvärdering....................................................................................................................... 12
Beredskap ............................................................................................................................. 12
Flerårig nationell kontrollplan .............................................................................................. 12
Bilaga 1 – källhänvisning länkar .......................................................................................... 13
Bilaga 2 - Lagrum ................................................................................................................ 16
2
Sammanfattning
Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som
ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a.
i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om
offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och
livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Jönköpings kommun är behörig myndighet för kontroll av
livsmedelsanläggningarna inom kommunens gränser enligt 23 och 25 §§ i
livsmedelsförordningen. Detta ansvarsområde regleras även av EG-förordningar samt lagar,
förordningar och föreskrifter. Kontrollansvaret inbegriper dricksvatten, livsmedelshygien,
redlighet och spårbarhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för att kontrollen på dessa
områden är effektiv och ändamålsenlig. Kontrollen utförs normalt genom inspektion eller
revision, samt vid behov provtagning och analys. I arbetsuppgifterna ingår även att handlägga
registrering och i särskilda fall godkännande av livsmedelsanläggningar inklusive
riskklassificering. Misstänkta matförgiftningar ska utredas. Därutöver ska beslut fattas om
avgifter, sanktioner och åtalsanmälan. Varje år ska också uppgifter om kontrollen rapporteras
till Livsmedelsverket.
Kontrollansvaret omfattar drygt 1000 livsmedelsanläggningar, varav flertalet utgörs av
restauranger och butiker.
Kontrollen ska utföras av 10 inspektörer (totalt ca 8,9 heltidstjänster). I huvudsak är
kontrollen avgiftsfinansierad.
Kontrollen baseras på riskklassificeringar av anläggningarna och tidigare erfarenheter.
Verksamhetsplanen som fastställs varje år för den operativa kontrollen, anger vilken
anläggningstyp, hur lång tid, och hur många anläggningar som förvaltningen och dess
inspektörer ska kontrollera. Planen anger även översiktlig kontrollmetod. Förutom nämndens
riktlinjer och rutiner, sker kontrollen utifrån Livsmedelsverkets vägledningar.
Kontrollen för 2015 beskrivs i Verksamhetsplan 2015 för miljö- och hälsoskyddskontoret i
Jönköpings kommun med verksamhetsmål (se länklista i bilaga 1).
3
Mål för den offentliga kontrollen
Målen för den offentliga kontrollen beskrivs i Verksamhetsplan 2015 för miljö- och
hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun med verksamhetsmål (se länklista i bilaga 1).
Ansvarsfördelning inom kontrollområdet
Behörig central myndighet
Enligt 18 § i Livsmedelsförordningen (2006:813) är Livsmedelsverket behörig central
myndighet för livsmedelskontrollen i Sverige.
Behöriga myndigheter för kontrollen
Enligt 11 § Livsmedelslagen (2006:804) utövas offentlig kontroll av Livsmedelsverket,
länsstyrelserna och kommunerna. Länsstyrelsen i Jönköpings län ansvarar för den regionala
livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för den
lokala livsmedelskontrollen i Jönköpings kommun enligt Miljö- och hälsoskyddsnämndens
reglemente (se länklista i bilaga 1).
Ansvarsfördelning mellan de behöriga myndigheterna
Fördelningen av ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige
framgår av 23 § i Livsmedelsförordningen (2006:813). En detaljerad beskrivning av
kontrollorganisationen och ansvarsfördelningen finns i Sveriges fleråriga nationella
kontrollplan för livsmedelskedjan (se länklista i bilaga 1).
Ansvarsfördelning inom kontrollmyndigheten i Jönköpings kommun
Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet ansvarar för all livsmedelskontroll enligt
Miljö- och hälsoskyddsnämndens delegationsordning (se länklista i bilaga 1).
Miljö- och hälsoskyddskontoret har en förvaltningschef och ett kansli med en administrativ
chef. Livsmedelsenheten som utgör en enhet inom miljö- och hälsoskyddskontoret, är
organiserad med en samordnare, en intendent, en utegrupp samt en innegrupp. Personalen i
ute- och innegrupp roterar. Två personer åt gången utgör innegruppen. Varje person är i
innegruppen ca 8 veckor i rad och byte sker om lott.
Tabell 1: Ansvarsfördelning för livsmedelskontrollen inom miljö- och hälsoskyddskontoret
framgår enligt nedan, inklusive vissa frågor som inte enbart är kopplade till kontrollen.
Planerad kontroll
Samtliga inspektörer på enheten men i första
hand utegruppen
Kontroll efter registrering
Samtliga inspektörer på enheten, men i första
hand innegruppen
Klagomål, anmälan om matförgiftning,
Samtliga inspektörer på enheten, men i första
förfrågningar etc. via telefon eller mail
hand innegruppen
Extra offentlig kontroll
Samtliga inspektörer på enheten
Avgiftsbeslut extra offentlig kontroll
Samtliga inspektörer på enheten
Sanktionsbeslut
Samtliga inspektörer på enheten
Handläggning överklagningsärenden
Samtliga inspektörer på enheten
Erfarenhetsklassning och avgiftsbeslut
Samtliga inspektörer på enheten men i första
befintliga anläggningar
hand utegruppen
Riskklassning och avgiftsbeslut nya
Samtliga inspektörer på enheten, men i första
anläggningar
hand innegruppen
Prövning av nya anläggningar
Innegruppen
Registrering av nya anläggningar
Innegruppen
4
Utredning av matförgiftningar
Förbereda och föredra nämndsärenden
Upphandling laboratorietjänster
Rapportering och redogörelser för nämnden
Planering av kontrollverksamheten
Uppföljning av kontrollverksamheten
Årlig rapportering till livsmedelsverket
Kompetensplanering
Samordning av livsmedelsenhetens arbete
Omvärldsbevakning bl.a. livsteck.net
Bevaka och fördela inkommande
post/ärenden
Diarieföring inkommande handlingar
Arkivering
Kompetensutveckling (delta i kurser,
länsmöten, inläsning mm)
Intern samsynsavstämning
Samråd externa (smittskydd, länsstyrelse,
Livsmedelsverket, räddningstjänst m.fl.)
Informationsmaterial
Allmän administration
Registervård
Handlägga remisser
Innegruppen
Chefer, samordnare eller inspektör
Förvaltningschef, upphandlingsenheten,
samordnare
Förvaltningschef
Samordnare samt planeringsgrupp
Samordnare
Intendent
Förvaltningschef, samordnare
Samordnare
Samordnare, innegruppen
Innegruppen
Kansli
Kansli
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samtliga inspektörer på enheten
Samordning
Samordning mellan behöriga myndigheter
Miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun deltar i ett antal aktiviteter enligt
nedan. Syftet är bl.a. att samordna kontrollen med Livsmedelsverket, Länsstyrelsen i
Jönköpings län och andra kommuner.
•
•
•
•
Majoriteten av inspektörerna deltar i länsträffar som årligen arrangeras av
Länsstyrelsen i Jönköpings län, för utbildning och gemensamma kontrollprojekt mm.
Livsmedelsenheten deltar i ett nätverk för jämnstora kommuner i södra och mellersta
Sverige, kallat LivsLevande Samverkan. Inom detta nätverk arrangeras träffar för
utbyte av erfarenheter och utbildning mm. Enhetsledare träffas också ett par gånger
per år inom detta nätverk. Dessa möten betecknas Livs Ledande.
Förvaltningschefen deltar i 9-gruppen. Det är ett nätverk mellan jämnstora kommuner
i södra och mellersta Sverige för chefer. I denna grupp sker ett utbyte av erfarenheter
och information mm.
Samordnaren samt innegruppen bevakar dagligen livsmedelsverkets webbplats
livsteck.net.
Samordning inom kontrollmyndigheten i Jönköpings kommun
Information och nyheter lyfts fram under arbetsplatsträffar en gång/månad. Miljö- och
hälsoskyddskontoret har även ett ledningsråd med representanter från varje enhet på miljöoch hälsoskyddskontoret, samt en samverkansgrupp för arbetsmiljöfrågor där
förvaltningschefen och fackliga företrädare ingår.
5
Livsmedelsenheten har ett gemensamt möte varje vecka. Gemensamma samsynsinspektioner
genomförs i samband med att ny personal börjar och vid behov t.ex. i samband med kontroll i
projektform. Hela miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar aktivt med att ta fram och revidera
arbetsrutiner. Arbetsrutiner finns för bl.a. inspektion, revision och handläggning av
matförgiftningar. Samordnaren samordnar möten, kontrollarbete och utbildning m.m. för att
skapa och följa upp så att en effektivt, säker och enhetlig livsmedelskontroll utförs.
Arbetsrutiner för miljö- och hälsoskyddskontoret finns samlade i en Kvalitetshandbok (se
länklista i bilaga 1).
Befogenheter och resurser för kontrollen
Kontrollmyndighetens befogenheter
I Livsmedelslagen (2006:804) föreskrivs att kontrollen utövas av vissa statliga myndigheter
och kommunerna. I Livsmedelsförordningen (2006:813), kan man även se hur ansvaret är
fördelat mellan de olika behöriga myndigheterna.
Enligt Livsmedelslagen ska kontrollmyndigheten genom rådgivning, information och på annat
sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt de livsmedelslagar,
livsmedelsförordningar och EG-bestämmelser och beslut som finns. Kontrollmyndigheten ska
också enligt Livsmedelslagen verka för att överträdelser av lagen, de föreskrifter eller beslut
som meddelats med stöd av lagen eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen
beivras. För att kunna fullgöra sina plikter ska kontrollmyndigheten få tillgång till
livsmedelsanläggningens lokaler och dokument, samt övrig relevant information. Rättsligt
stöd för detta finns i förordning (EG) 882/2004.
I Sveriges fleråriga nationella kontrollplan för livsmedelskedjan (se länklista i bilaga 1), finns
en utförligare beskrivning av befogenheterna.
Kontrollpersonal och utrustning
För livsmedelskontrollen finns 10 fasta tjänster, vilket 2015 kommer att motsvara ca 8,9
heltidstjänster. Därutöver finns verksamhetsstöd med ledning och kansli som motsvarar ca 2,3
tjänster, fördelat på en samordnare, förvaltningschef, administrativ chef, informatör och 3
administratörer.
En enkel behovsutredning har gjorts i samband med framtagande av underlag för taxan 2012
och planeringen för 2015. Underlaget har bestått av tidsredovisning och registrerade
kontrollbesök. Med de resurser som är beräknade för 2015 bedöms planen realistisk.
Ordinarie personals frånvaro som är längre än 3 månader, ersätts med vikarier. Övrig frånvaro
kompenseras i första hand genom prioriteringar inom ordinarie verksamhet, eller vid ett
senare tillfälle.
Jönköpings kommun har en personaladministrativ handbok, PA-handboken på Kompassen (se
länklista i bilaga 1), där det bl.a. finns en vägledning när det gäller bisysslor. I detta
sammanhang berörs även jävsregler. Eftersom det finns flera inspektörer, finns möjligheten
att lämna över kontrollansvaret för en livsmedelsanläggning till en annan inspektör i händelse
av en jävsituation.
6
Finansiering av kontrollen
Enligt förordning (EG) 882/2004 samt förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig
kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, har myndigheten rätt att ta ut avgifter för
att täcka kostnaden för den offentliga kontrollen. Den planerade kontrollen inom
livsmedelsområdet finansieras med avgifter där en årlig kontrollavgift tas ut från
kontrollobjektet. Avgiftens storlek baseras på kontrollbehov genom riskklassning och
fastställd timtaxa. Taxan för offentlig kontroll av livsmedel fastställdes av kommunfullmäktige
2011-10-06 och reviderades av kommunfullmäktige 2014-02-27 med Livsmedelsverkets
vägledning beträffande riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av
kontrollavgifter som grund (se länklista i bilaga 1). Taxan indexjusteras årligen av miljö- och
hälsoskyddsnämnden. Extra offentlig kontroll enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004,
finansieras genom timavgift. Timtaxan har beräknats utifrån en modell som tagits fram av
SKL. Övrig kontroll finansieras med skattemedel.
Som stöd för handläggning av avgiftsärenden finns rutinerna Registreringsavgift,
riskklassificering och årlig kontrollavgift, samt Avgift vid extra offentlig kontroll (se länklista
i bilaga 1).
Kompetenskrav och utbildning
Vid nyanställning efterfrågas för tjänsten lämpliga personliga egenskaper, utbildning och
kompetens för livsmedelskontroll. Lagstöd för kompetens- och utbildningskravet finns i
förordning (EG) 882/2004. En utförlig beskrivning av kompetensbehovet finns i
Livsmedelsverkets rapport Kompetensförsörjning till den offentliga livsmedelskontrollen (se
länklista i bilaga 1).
För att löpande säkerställa enhetens kompetensbehov, sker en inventering minst en gång per
kalenderår. Generella arbetsområden och specialområden listas i en fil Kompetensplan
inklusive kompetensinventering, där varje person även skattar sina kunskaper (se länklista i
bilaga 1). Enligt rutin i kompetensplanen ansvarar förvaltningschefen för att
kompetensinventeringen utförs och att en kompetensplan upprättas. Utifrån
kompetensinventeringen bedöms utbildningsbehovet både för den enskilde och för enheten.
De enskilda inspektörernas utbildningsmål anges i målkort i samråd med förvaltningschefen.
Enheten har även en lista över spetskompetenser inom livsmedelsområdet.
Organisation och utförande av kontrollen
Registrering och godkännande av kontrollobjekt
Förordning (EG) 852/2004 säger att livsmedelsföretagarna är ansvariga för att meddela
kontrollmyndigheten vilka livsmedelsanläggningar de driver. Kontrollmyndigheten ska
upprätthålla aktuella register över godkända och registrerade livsmedelsanläggningar för
kontrollarbetet. Miljö- och hälsoskyddskontoret använder en databas i det digitala
ärendehanteringssystemet Vision för detta ändamål. Kopplat till Vision finns även ett arkiv
för lagring och bevarande av diarieförda handlingar. Samtliga livsmedelsanläggningar som
enheten har kännedom om finns registrerade i Vision. För att hålla registret aktuellt,
inventeras det löpande under året. En granskning görs i samband med kontroll av respektive
anläggning, och då nya anläggningar godkänns eller registreras. För detta finns
arbetsrutinerna Anmälan om registrering och Nytt livsmedelsobjekt (se länklista i bilaga 1).
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Jönköpings kommun har kontrollansvaret för drygt 1000
registrerade livsmedelsanläggningar. De flesta anläggningarna är butiker av olika slag,
7
restauranger och caféer, samt skol- och vårdkök. Det finns även några anläggningar för
styckning av kött. Ett fåtal är registrerade grossister med lager och import. Därutöver finns det
bl.a. ett antal registrerade vattenanläggningar i kommunal och privat regi.
Prioriteringar inom kontrollområdet – riskbaserad kontroll
Grundläggande stöd för planering av livsmedelskontrollen finns i Livsmedelsverkets
vägledning om riskklassificering av livsmedelsanläggningar och beräkning av
kontrollavgifter, Den nationella kontrollplanen samt Taxa för offentlig kontroll av livsmedel
som beslutats av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun (se länklista i bilaga 1).
Erfarenhetsklassning genomförs årligen enligt rutin Riskklassificering och årlig kontrollavgift.
Samtliga livsmedelsanläggningar som miljö- och hälsoskyddskontoret har kännedom om
registreras i ärendehanteringssystemet Vision med riskklassificering och tilldelad kontrolltid
inklusive kontrolltidstillägg för märkning och information.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden låter utarbeta en verksamhetsplan inför varje kommande år. I
Verksamhetsplan 2015 för miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun med
verksamhetsmål anges hur arbetstiden skall fördelas inom kontrollarbetet, och hur många
kontrollbesök som ska göras (se länklista i bilaga 1). Därutöver gör livsmedelsenheten även
en intern planering av kontrollbesök fördelat över året. Kontrollerna fördelas över ett antal
REJS som ska genomföras under året. REJS = Riskbaserad Effektfull Jönköpings Strategi och
kan enklast beskrivas som koncentrerade kontrollperioder. Enheten planerar och genomför
också årligen projekt där kontrollen riktas in på särskilda kontrollområden eller en viss typ av
verksamheter. Detta sammanställs i en REJS-lista ”REJS 2015” (se länklista i bilaga 1).
Löpande under året görs också en mer detaljerad planering för genomförandet av kontrollerna.
Uppföljning av kontrollarbetet och eventuella omprioriteringar sker veckovis.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden tar del av uppföljningen i form av Delårsbokslut efter 4 och
8 månader och Årsbokslut efter årsskiftet (se länklista i bilaga 1).
För den planerade kontrollen utformas verksamhetsplanen så långt det är möjligt enligt en viss
prioriteringsordning som framgår av punkterna nedan och tabell 1.
•
•
Alla anläggningar med tilldelad kontrolltid ska få regelbunden kontroll baserad på risk
och erfarenhet.
Alla relevanta kontrollområden ska kontrolleras inom en 5 års period
Tabell 1: Riktvärden för fördelning av kontrollbesök
Kontrolltid
Antal kontroller/år Antal objekt 2015
0 – 1,5 timmar
0,5
324
2 - 3,5 timmar
1
470
4 – 6,5 timmar
2
191
7 – 9,5 timmar
3
90
10 eller mer
4
27
Antal kontroller 2015
162
470
382
270
108
Omprioritering
Nedanstående punkter tjänar som vägledning för omprioritering vid personalbrist eller andra
faktorer som omöjliggör att den planerade kontrolltiden kan utnyttjas till fullo.
•
•
•
Aldrig besökta anläggningar med tilldelad kontrolltid skall besökas snarast möjligt
Anläggningar med 7 eller fler timmar kontrolltid, minst 2 besök per år
Anläggningar med 3-6 timmar kontrolltid, minst 1 besök varje år
8
•
•
Anläggningar med 2 timmar eller mindre i kontrolltid, minst 1 besök vart annat år
Anläggningar som har fått många avvikelser vid senaste kontrollen bör prioriteras
framför de som fått få avvikelser
Oplanerad kontroll
Oplanerad kontroll kan bli aktuellt i vissa fall. Det handlar framförallt om att uppgifter
framkommer, som gör att man kan misstänka att ett livsmedelsföretag allvarligt åsidosätter
livsmedelssäkerheten eller redligheten.
Rutin för utförande av kontroll
Samtliga aktuella vägledningar som tagits fram av Livsmedelsverket, används till stöd för
kontrollen. Det är bl.a. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar, kontrollhandbok – butik,
kontrollhandbok – storhushåll, Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk
bedömning av livsmedelsprov, samt Åtgärder vid bristande efterlevnad av
livsmedelslagstiftningen. Därutöver har arbetsrutiner tagits fram för Inspektion, Revision,
Extra offentlig kontroll, Anmälan om misstänkt matförgiftning samt Dricksvattenkontroll (se
länklista i bilaga 1). Resultaten och övriga iakttagelser noteras i ärendehanteringssystemet
Vision. Dessa resultat kan sedan bl.a. användas vid planering av kontrollen kommande år.
Vid bristande efterlevnad sker handläggning enligt rutin Föreläggande och förbud samt
Anmälan om brottsmisstanke (se länklista i bilaga 1).
Provtagning och analys
Provtagning planeras i samband med verksamhetsplaneringen för kommande år, samt i
samband med detaljplaneringen av provtagningsprojekt. Provtagning görs också om möjligt i
samband med utbrott av livsmedel- eller vattenburen smitta, samt i vissa fall vid klagomål.
Därutöver följs arbetsrutinen Provtagning och Livsmedelsverkets vägledning
Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll och mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov.
För analyserna har Jönköpings kommun ett avtal, Laboratorietjänster, med det auktoriserade
laboratorieföretaget ALcontrol AB för bl.a. analyser av livsmedel och dricksvatten (se
länklista i bilaga 1).
Ibland kan det även vara lämpligt att ta prover som ALcontrol inte är ackrediterade för (t.ex.
calicivirus). Sådana prover skickas till Folkhälsomyndigheten (se länklista i bilaga 1). Det
kan även förekomma provinlämning på länssjukhuset Ryhov i Jönköping och till
Livsmedelsverket.
Provtagningsutrustning förvaras i ett separat rum på miljö- och hälsoskyddskontoret.
Utrustningen hämtas på Simsholmens reningsverk på Herkulesvägen 18 i Jönköping. Vid
brådskande fall kan utrustning levereras direkt till miljö- och hälsoskyddskontoret från t.ex.
ALcontrol.
Varje inspektör har tillgång till sina egna termometrar (en IR-termometer och en med
insticksgivare och trådgivare). Termometern med insticksgivare och trådgivare kontrolleras
regelbundet enligt arbetsrutinen Termometerkontroll (se länklista i bilaga 1).
Rapportering av kontrollresultat
I de fall kontrollen inte visat på några brister, så lämnas i regel ett kontrollkvitto direkt på
plats. Kontrollkvittot anger vad som kontrollerats och när, samt resultatet. Sedan noteras
9
kontrollresultaten i Vision. I de fall kontrollen visat på brister, så lämnas i regel också ett
kontrollkvitto. Men livsmedelsföretagaren får alltid också en kontrollrapport som skapas
enligt en standardmall i Vision. Rapporten diarieförs och skickas till företagaren så snart som
möjligt. Om så krävs skrivs även beslut på motsvarande sätt och delges.
Alla kontrollresultat och åtgärder kan sammanställas via Visions rapporteringsfunktioner.
Kontrollresultat m.m. rapporteras årligen till Livsmedelsverket senast 31 januari enligt
Livsmedelsverkets anvisning till rapportering av livsmedelskontrollen samt enligt
Livsmedelsverkets beslut Rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter på
livsmedelsområdet (se länklista i bilaga 1). Rapporteringsskyldigheten framgår även av
Livsmedelsverkets föreskrifter (2009:13) om rapporteringsskyldighet för
kontrollmyndigheter, samt 37, 38 och 39 §§ i Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 39
§ i förordningen ska även smittskyddsläkaren underrättas om iakttagelser av betydelse för
människors smittskydd. Enligt 10 § i smittskyddslagen (2004:168) ska också myndigheter
som berör smittskyddsfrågor, samverka för att förebygga och begränsa spridning av smitta.
Motsvarande står också i 4 § Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:7) om epidemiologisk
utredning av livsmedelsburna utbrott. Det innebär att även t.ex. länsstyrelsen kan behöva
underrättas om utbrott.
Öppenhet i kontrollen
I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105)
och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter
är skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett
sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de
handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de
handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet
registreras både offentliga och hemliga handlingar.
Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En
allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den.
Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, alltså hemliga. Detta ska prövas av
myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Se också
Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan.
Den planerade kontrollen bedrivs till viss del i projektform. Resultaten från vissa av projekten
presenteras på kommunens hemsida. Kontrollresultaten presenteras från och med 2014 även
på Jönköpings kommuns hemsida. Kontrollresultaten syns på kommunkartan med
markeringar för varje anläggning. Via markeringarna kan man se resultatet av de tre senaste
kontrollerna. Alla delegationsbeslut redovisas för Miljö- och hälsoskyddsnämnden i en
särskild lista, och föredragningslistan samt protokollen publiceras på kommunens hemsida.
Detta gäller även för verksamhetsplaner och mål.
Ärendehanteringssystemet Vision innehåller ett register över samtliga registrerade
livsmedelsanläggningar i kommunen, samt kontrollrapporter och beslut etc.
Sanktioner – åtgärder vid bristande efterlevnad
Miljö- och hälsoskyddsnämnden har befogenheter att vidta åtgärder, enligt bl.a. artikel 54 i
förordning 882/2004, vid bristande efterlevnad. Där står att den behöriga kontrollmyndigheten
ska vidta åtgärder för att åstadkomma rättelse. Vid beslut om krav på rättelse, ska hänsyn tas
till avvikelsens art och om företagaren tidigare visat prov på bristande efterlevnad.
10
Andra åtgärder som kan vidtas finns beskrivet i 22-24 §§ Livsmedelslagen (2006:804). Det
handlar bl.a. om att förelägga eller förbjuda verksamhet och eventuellt kopplat till ett vite vid
överträdelse. Det kan även vara aktuellt att beslagta eller destruera varor.
Innan formella sanktionsåtgärder vidtas, görs en bedömning om behovet av formella beslut.
Vid mindre allvarliga avvikelser kan det räcka med att livsmedelsföretagaren underrättas om
bristerna via kontrollrapporten. Om bristerna inte åtgärdats vid uppföljande kontroll, bör dock
ett formellt beslut fattas om rättelse. Delegationen för sådana handläggarbeslut är långt
gående. Åtlyds inte det första beslutet, bör det kompletteras med ett vitesbeslut.
Livsmedelsföretagare som inte registrerat eller fått sin verksamhet godkänd åtalsanmäls i
regel om de inte lämnat in en anmälan inom två veckor efter påminnelse.
Till stöd för denna handläggning finns rutinerna Föreläggande och förbud och Anmälan om
brottsmisstanke. Det finns även färdiga beslutsmallar både för att fatta beslut på kontoret, och
för att ta med ut i fält. Kommunen har också en anställd jurist, som kan rådfrågas i besvärliga
handläggningsfrågor.
Åtgärder registreras i Vision både som handlingar och i ett särskilt registerfält. Rutiner för
uppföljning av kontrollresultat och åtgärder görs i samband med planeringen av
kontrollarbetet.
Uppföljning och utvärdering av kontrollen
Uppföljning
Miljö- och hälsoskyddsnämnden följer upp verksamhetsplanen efter årets fjärde och åttonde
månad, samt efter årsskiftet. Livsmedelsenheten följer även upp sin verksamhetsplanering
varje vecka vid interna möten.
Bland annat för att säkerställa att kontrollen på livsmedelsenheten utförs på ett enhetligt sätt
sker saminspektioner regelbundet, där två eller flera inspektörer gör inspektioner tillsammans.
Även rapportskrivningen stäms av vid sådana inspektioner. Vid varje veckomöte finns det
möjlighet att ta upp bedömningsfrågor. Vid alla möten skrivs minnesanteckningar för att
säkerställa att hela livsmedelsenheten får ta del av informationen.
Livsmedelsenheten har tagit fram arbetsrutiner för att säkerställa att handläggning sker på ett
likartat sätt. De skriftliga rutinerna finns utlagda i miljö- och hälsoskyddskontorets
kvalitetshandbok.
Alla beslut som går ut korrekturläses av en kollega för att minimera risken för felaktigheter. I
samband med korrekturläsningen, görs även en kontroll av uppgifterna som finns registrerade
i Vision på det aktuella tillsynsobjektet.
Normerande kontroller görs med Livsmedelsverket. Regelbundenheten på dessa är inte
fastlagt.
Revisioner
Externa revisioner av Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska genomföras av länsstyrelsen.
Interna kommunrevisioner genomförs regelbundet enligt 9 kapitlet i Kommunallagen
(1991:900). För detta finns även ett Revisionsreglemente (se länklista i bilaga 1). Där slår man
bl.a. fast att revisionsarbetet skall bedrivas med utgångspunkt från vad som anges i skriften
"God revisionssed i kommunal verksamhet 1999”.
11
Interna revisioner enligt en revisionsplan genomförs på miljö- och hälsoskyddskontoret av en
särskild arbetsgrupp. En rutin för Internrevision har tagits fram (se länklista i bilaga 1).
Utvärdering
De metoder som används för att utvärdera effektiviteten och ändamålsenligheten med
kontrollen är bl.a. uppföljning av nyckeltal samt kundundersökningar. De nyckeltal som
används finns presenterade i verksamhetsplanen, och redovisas vid del- och årsboksluten.
Nyckeltalen revideras efter hand som kontrollen utvecklas. Kundundersökningar genomförs
regelbundet med något års mellanrum. Detta görs i samarbete med bl.a. Sveriges kommuner
och landsting, samt ett antal sammarbetskommuner. Resultaten läggs till grund för ytterligare
förbättringar i myndighetsutövningen. En benchmarking i förhållande till andra kommuner
sker också via bl.a. länsträffar och kommunsamarbetet Livslevande.
Beredskap
Detta avsnitt handlar om de beredskapsplaner som avses i artiklarna 13 (1) och 4 (2.f) i
förordning (EG) nr. 882/2004. Det anges i artikel 42 punkten (j) i samma förordning, att det
ska finnas information om organisation och operativ funktion av beredskapsplanerna
beträffande djur- eller livsmedelsburna sjukdomar, kontaminationsincidenter inom foder- och
livsmedelsområdet och andra risker för människors hälsa. Se även Sveriges fleråriga
kontrollplan för livsmedelskedjan.
De principer som gäller för samhällets krishantering är ansvars-, likhets- och
närhetsprincipen. Det innebär att den funktion som ansvarar för en viss verksamhet i
normalfallet också ska ansvara för den i händelse av kris och svåra påfrestningar. I detta ingår
också informationsflödet så långt det är möjligt. Närhetsprincipen innebär att de myndigheter
som ligger geografiskt nära krisen i så stor utsträckning som möjligt ska medverka i
hanteringen. Principer för krishantering, system för samverkan mellan myndigheter m.m.,
återfinns i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Kommuners och
landstings ansvar framgår av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extra ordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.
Jönköpings kommun har tagit fram en Plan för extra ordinära händelser, antagen av
kommunfullmäktige 2006-06-21 § 161 Planen är en sårbarhetsanalys över konsekvenserna för
den samhällsviktiga verksamheten som kommunen bedriver, och som påverkar servicen till
kommuninvånare och företag. Vidare finns en krisberedskapsgrupp på miljö- och
hälsoskyddskontoret som kontinuerligt arbetar med krisberedskap bl.a. ang. livsmedel.
Handläggningen vid misstänkta matförgiftningar sker enligt rutinen Anmälan om misstänkt
matförgiftning (se länklista i bilaga 1). Vid ett större dricksvattenutbrott används
Livsmedelsverkets handbok Krishantering för dricksvatten 2008. Handboken står i miljö- och
hälsoskyddskontorets arkiv tillsammans med en särskild krisberedskapspärm.
Livsmedelsverket har också bra information om krisberedskap och krishantering på sin
hemsida (se länklista i bilaga 1).
Flerårig nationell kontrollplan
I Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen
sker av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Den återfinns bl.a. på
Livsmedelsverkets webbplats (se länklista i bilaga 1).
12
Bilaga 1 – källhänvisning länkar
BILAGA
Verksamhetsplan 2015 för miljö- och
hälsoskyddskontoret i Jönköpings
kommun med verksamhetsmål
Miljö- och hälsoskyddsnämndens
reglemente
LÄNK
G:\MK1\1Kvalitetshandbok\Förvaltningsinf
ormation\Verksamhetsplaner, bokslut och
tidsredovisning\Verksamhetsplanering
http://www.jonkoping.se/download/18.5f69
90b6135d27202fb70ad/1361786197849/Re
glemente+f%C3%B6r+milj%C3%B6n%C3
%A4mnden+i+J%C3%B6nk%C3%B6pings
+kommun.pdf
Sveriges fleråriga kontrollplan för
http://www.slv.se/sv/grupp1/Livsmedelskon
livsmedelskedjan
troll/
Livsmedelsprovtagning i offentlig kontroll http://www.slv.se
och mikrobiologisk bedömning av
livsmedelsprov
Godkännande och registrering av
livsmedelsanläggningar - vägledning
Åtgärder vid bristande efterlevnad av
livsmedelslagstiftningen - vägledning
Miljö- och hälsoskyddsnämndens
delegationsordning
Kvalitetshandbok
PA-handboken på Kompassen
Taxan för offentlig kontroll av livsmedel
Riskklassificering av
livsmedelsanläggningar och beräkning av
kontrollavgifter - vägledning
Registreringsavgift, riskklassificering och
årlig kontrollavgift - rutin
Avgift vid extra offentlig kontroll - rutin
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmed
elsforetag/vagledningar/godkannande_regist
rering_vagledning.pdf
http://www.slv.se/
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Styrande dokument\Delegationsordning,
Mn beslut 2013-06-05, § 82.doc
G:\MK1\1 Kvalitetshandbok
http://kompassen.jonkoping.se/kompassen/v
anstermeny/handbocker/handbocker/pahand
boken.4.6156619512693240003800018787.
html
G:\MK1\1 Kvalitetshandbok\Styrande
dokument\Taxor\Livsmedelstaxa\Taxa för
offentlig kontroll av livsmedel rev kf 201402-27.doc
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmed
elsforetag/vagledningar/Riskklassning%20a
v%20%20livsmedelsanl%c3%a4ggningar%
20och%20ber%c3%a4kning%20av%20kont
rolltid.pdf
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Avgif
ter\Registreringsavgift riskklassning och
årlig kontrolltid.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Avgif
ter\Avgift vid extra offentlig kontroll.doc
G:\\ är endast läsbar för förvaltningens anställda. Kompassen är kommunens intranät.
13
Rapport - Kompetensförsörjning till den
offentliga livsmedelskontrollen
Kompetensinventering
Kompetensplan
Anmälan om registrering - rutin
Nytt livsmedelsobjekt - rutin
Delårsbokslut & Årsbokslut
Offentlig kontroll av
livsmedelsanläggningar - vägledning
Kontrollhandbok butik
Kontrollhandbok storhushåll
Inspektion - rutin
Revision - rutin
Extra offentlig kontroll - rutin
Dricksvattenkontroll - rutin
Föreläggande och förbud - rutin
http://www.slv.se/upload/dokument/nyheter
/2010/rapport_om_kompetensforsorjning.pd
f
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Personal\Utbildning
Kompetens\Kompetensplan inklusive
kompetensinventering.xls
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Personal\Utbildning
Kompetens\Kompetensplan inklusive
kompetensinventering.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Regis
trering\Registrering & avregistrering.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Bilag
or\Nytt livsmedelsobjekt.doc
http://www.jonkoping.se/omkommunen/ko
mmunensorganisation/kommunensforvaltni
ngar/miljokontoret.4.75b33e88137748dd6ec
4cb.html
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmed
elsforetag/vagledningar/Offentligt_kontroll_
livsmanl.pdf
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmed
elsforetag/vagledningar/KONTROLLHAN
DBOK%20Butik%20%20slutlig%20version.pdf
http://www.slv.se/sv/grupp1/livsmedelsforet
ag/Vagledningar-ochbranschriktlinjer/Vagledningar-och-annaninformation/Kontrollhandbok/
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Kontr
oll\Inspektion.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Kontr
oll\Revision.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Kontr
oll\Extra offentlig kontroll
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Drick
svatten\Rutin dricksvattenkontroll.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Gemensam
administration\Gemensam
ärendehantering\Föreläggande och
förbud.doc
G:\\ är endast läsbar för förvaltningens anställda. Kompassen är kommunens intranät.
14
Anmälan om brottsmisstanke - rutin
Provtagning - rutin
Laboratorietjänster
(ALcontrol)
Folkhälsomyndigheten
Termometerkontroll - rutin
Livsmedelsverkets anvisning till
rapportering av livsmedelskontrollen
Rapporteringsskyldighet för
kontrollmyndigheter på
livsmedelsområdet
Plan för extra ordinära händelser
Anmälan om misstänkt matförgiftning rutin
Livsmedelsveket krisberedskap
Revisionsreglemente
Internrevision - rutin
REJS-listan
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Gemensam
administration\Gemensam
ärendehantering\Anmälan om
brottsmisstanke.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Kontr
oll\Provtagning.doc
https://tendsign.com/go.aspx?ID=DT31kZ
MJ4t62W7RMMhU5JHD8LI8NoPidfFGA7
IOpCk6Gpt6dNBcGsjvOg2hRAqQ0AA%3
d%3d
http://www.folkhalsomyndigheten.se/
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Kontr
oll\Termometerkontroll och
temperaturmätning.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Rapportering till SLV\Livsmedelsverkets
anvisning till rapportering av
livsmedelskontrollen.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Rapportering till
SLV\Rapporteringsskyldighet för
kontrollmynd på livsmedelsområdet
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Krisbereds
kap\Riktlinjer för krishantering miljö- och
hälsoskyddskontoret Jönköpings
kommun.doc
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Handläggning\Livs\Matfö
rgiftning och klagomål\Anmälan om
misstänkt matförgiftning.doc
http://www.slv.se/sv/grupp3/Krisberedskap/
http://www.jonkoping.se/politikdelaktighet/
namnder/kommunrevisionen/revisionsregle
mente.4.5f6990b6135d27202fbcd.html
G:\MK1\1
Kvalitetshandbok\Förvaltningsinformation\
Revisioner\Interna revisioner\Rutin och
mallar\Internrevision.doc
G:\MK1\Livsmedel\Planering\Verksamhets
planering 2015\Rejs 2015.xlsx
G:\\ är endast läsbar för förvaltningens anställda. Kompassen är kommunens intranät.
15
Bilaga 2 - Lagrum
De lagar och regler som berör livsmedelsområdet finns samlade på Livsmedelsverkets
hemsida. Lagstiftning som är aktuell är exempelvis:
Förordning (EG) 882/2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden
av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd
Förordning (EG) 854/2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av
offentlig kontroll av animaliskt ursprung avsedda att användas för livsmedel
Förordning (EG) 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om
inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor
som gäller livsmedelssäkerhet.
Förordning (EG) 852/2004 om livsmedelshygien
Förordning (EG) 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av
animaliskt ursprung
Förordning (EG) 2073/2005 om mikrobiologiska kriterier för livsmedel
Förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till
konsumenterna
Livsmedelslagen 2006:804
Livsmedelsförordningen 2006:813
Förordning 2006:1166 om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel
LIVS FS 2004:27 om märkning och presentation av livsmedel
LIVS FS 2005:20 om livsmedelshygien
LIVS FS 2005:21 om offentlig kontroll av livsmedel
LIVS FS 2006:21 om avgifter för kontroll, prövning och registrering
SLV FS 2001:30 om dricksvatten
Vidare finns ett antal vägledningar som hjälp och stöd för livsmedelskontrollen.
Exempel på annan lagstiftning som påverkar livsmedelskontrollen är förvaltningslagen
(1986:223), kommunallagen (1991:900), produktansvarslagen (1992:18) samt
smittskyddslagen (2004:168).
16
Anders Hansson
ankn 2724
Tjänsteskrivelse
2015-01-05
1 (2)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Internbudget 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden
Mhn 2014-4568
Sammanfattning
Underlag till internbudget 2015 har översänts av stadskontorets ekonomiavdelning.
Miljö- och hälsoskyddskontoret har upprättat förslag till internbudget 2015 för miljöoch hälsoskyddsnämnden.
Beslutsunderlag
Internbudget 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden, bilaga 1
Personalplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden, bilaga 2
Miljö- och hälsoskyddskontorets tjänsteskrivelse 2015-01-05
Förvaltningens förslag till miljö- och hälsoskyddsnämnden
– Internbudget 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden antas.
Ärendet
Stadskontorets ekonomiavdelning vid kommunstyrelsen har översänt underlag
till internbudget 2015. Enligt stadskontorets anvisningar ska underlaget för
personalbudget stämma mot konto 5 samt kapitalkostnad uppdelat på internränta och avskrivning mot konto 793 respektive 799.
Budgetförslaget är upprättat i enlighet med anvisad budgetram på 14,5 mkr.
Vid fördelning av budgetunderlaget har hänsyn tagits till prognosen för 2014
per verksamhet. Nya medel har erhållits för förorenade områden, 1 tjänst,
fr.o.m. sista halvåret 2015.
Kompensation har inte erhållits för eventuella prisökningar avseende hyror och
övriga kostnader. Till följd av nya löneavtal för 2015 kommer emellertid kompensation att erhållas under 2015 för ökade lönekostnader. Vidare har genom
miljönämndens beslut 2014-12-10, §§ 129-132, indexuppräkning med 3,1 %
skett för timavgifter avseende nämndens verksamheter enligt miljöbalken, offentlig kontroll av livsmedel, offentlig kontroll gällande nedgrävning av animaliska biprodukter samt för verksamhet enligt strålskyddslagen.
MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSKONTORET
Besöksadress Juneporten
Västra Storgatan 16, Jönköping
[email protected]
Fax diariet 036-10 77 86
Ljuset vid Vättern
JÖNKÖPINGS KOMMUN | Tfn 036-10 50 00 (vxl) | Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping | www.jonkoping.se/mk
2 (2)
Tjänst som vattensamordnare är inlagd med 110 tkr (verksamhet 17240).
Tjänsten finansieras i övrigt via intäkter från stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden.
Vad gäller handläggning av enskilda avlopp följer förvaltningen planeringen
för bristfälliga små avlopp 2014-2016. Antalet resurstimmar för handläggning
av enskilda avlopp bedöms vara fortsatt begränsat under 2015. Avgifter för
denna verksamhet (17110, projekt 173400) är inlagt med knappt 1,3 mkr.
Under 2015 kan budgeten komma att utökas med medel som överförs från
2014 när bokslutet är klart. Det gäller miljömålsanslag avseende fiskevårdsåtgärder, medel för kalkning och projekt Giftfri miljö. I sammanhanget ska
nämnas kommunstyrelsens beslut 2014-12-03, § 350. Med det beslutet har
kommunstyrelsens anslag för miljömålsarbete för 2015 (3 900 000 kr) ombudgeterats med totalt 465 tkr till miljöförvaltningen enligt följande.
- 50 tkr till åtgärder i Dunkehallaån.
- 80 tkr till informations- och kampanjmaterial för Vättern.
- 300 tkr till åtgärder rörande förorenade områden vid pågående verksamheter.
- 35 tkr till Earth Hour 2015.
Rolf Erlandsson
Anders Hansson
Miljö- och hälsoskyddschef
Administrativ chef
Beslutet expedieras till:
Kommunstyrelsen
1
Internbudget 2015 för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Bilaga 1
Budget
Verks
01300
Text
Miljönämnden
013
Miljönämnden
17000
Gem. administration
Verks
17002
Text
Kurser-/konferenser
Konto
5
6
7
Text
Personalkostnader
Övr. verkskostnader
Övr. verkskostnader
3
4
46391
4
55
74
5
6012
615
6320
643
648
65
66
681
682
685
64
69
7019
71
72
73
793
799
76
Intäkter/Inkomster
E-tjänster utveckling
Receptions-/konferens-/postservice
Kostnader/Utgifter (inventarier m.m.)
Kostnadsersättningar (bilers.)
Övriga främmande tjänster
Personalkostnader
Bostads-/lokalhyror
Fastighetsservice
Hyra inventarier (kopiator, kaffeaut.)
Böcker, tidningar m.m.
Arbetskläder, skyddskläder
Kontorsmaterial, trycksaker
Reparation, underhåll
Telekommunikation (växeln)
Mobiltelefoni
Porto
Övr. verkskostnader (förbr.inv)
bilar, inkl leasingbil
Övr. transporter (leasingbil)
representation
annonser reklam
försäkring
Avskr. maskiner, inventarier
Intern ränta
Övr. verkskostnader (repr./medl.avg./förs.)
Konto
55
765
6
7
Text
Kostnadsersättningar
Personalsociala kostnader
Övr. verkskostnader
Övr. verkskostnader
2014
555
42
34
631
Prognos
2014
731
-36
26
255
80
11
111
16855
1654
100
115
100
15
50
20
150
45
85
-88
0
220
0
9
190
16 701
2 250
0
70
80
170
30
20
130
60
10
290
0
0
0
23
3
50
20 002
2014
20
200
5
80
305
380
50
25
12
23
3
30
20 375
2014
300
Budget
2015
570
42
34
646
-130
25
200
80
11
130
17185
1955
140
80
80
50
40
20
130
60
10
115
280
100
25
25
12
21
2
60
20 706
2015
20
200
5
80
305
2
17050
It, driftkostnad
4
74
Kostnader/Utgifter
Övr. verkskostnader (pgrm, licenser)
17090
170
Intäkter fr. kalkningsbudget
Gem administration
369
Förs.verksamhet o. entreprenad
17110
projekt
173010
173020
173030
173110
173120
173200
173300
173400
173500
173700
173800
173900
174000
Miljöbalken - tillsyn
311
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Fast avg miljöfarlig verks
Årl tillsynsavg hälsoskydd
Fast avfall taxebil 1
Timtaxa miljöfarl verks
Timavgift hälsoskydd
CFC/HCFC/HFC-tillsyn
Värmepumpar
Enskilda avlopp
Badvattenprovtagning
Övrigt hälsoskydd
Förorenad mark
Bekämpningsmedel
Årlig tillsynsavgift lantbruk
311
311
311
311
311
311
311
311
311
311
311
311
311
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
17111
Miljöundersökn./utredn.
3
6
Intäkter/Inkomster
Övr. verkskostnader
Verks
17112
Text
Vattenundersökn./utredn.
Konto Text
4
Kostnader/Utgifter
6
Övr. verkskostnader
10
600
610
10
730
740
-66
20 851
-66
21 349
-2 085
-299
-39
-257
-62
-282
-180
-1 566
0
-26
-51
-15
-191
-5 053
0
0
0
2014
100
250
350
10
290
300
-66
21 245
-2 036
-284
-30
-257
-30
-282
-150
-600
-50
-30
-80
-20
-189
-4 038
-2 150
-308
-40
-265
-64
-291
-186
-1 275
0
-27
-53
-15
-197
-4 870
0
0
0
0
2014
2015
216
100
250
350
17113
Luftföreningar, driftkostnad
3
4
6
Intäkter/Inkomster
Kostnader/Utgifter
Övr. verkskostnader
-675
500
545
370
-625
600
525
500
-625
446
400
221
17114
Jkpgs läns luftvårdsförb.
7
Övr. verkskostnader
20
20
20
17115
Kommunsamverkan
7
Övr. verkskostnader
80
93
93
171160
Muddringsverksamhet
7
Övr. verkskostnader
1500
1 570
0
3
17119
Fiskevårdsåtgärder
4
Kostnader/Utgifter
1525
1 080
80
17123
Epidemiutbrott
6
Kostnader/Utgifter
4
25
4
17124
Decimering av skadedjur
4
Kostnader/Utgifter
25
15
25
17160
projekt
178000
178200
178300
Livsmedelstillsyn
311
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Årlig tillsynsavgift
Avgift registrering
Avgift provuppföljning
311
311
311
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
Förrättnings- o. granskningsavgifter
-3 673
-513
-164
-4 350
-3 673
-513
-164
-4 350
-3 787
-529
-169
-4 485
17161
Livsmedelskontroll
7
Övr. verkskostnader
25
60
50
17191
Övergrip. Informationskostn.
4
7
Kostnader/Utgifter
Övr. verkskostnader
171
Miljö, hälsa, mynd.utövn.
0
20
30
-5 474
25
-4 784
0
30
30
-8 482
Verks
17201
Text
Agenda 21
Konto
4
6
7
Text
Kostnader/Utgifter
Övr. verkskostnader
Övr. verkskostnader
2014
10
200
40
250
2014
2015
250
10
200
40
250
43
43
17292
Miljöpris
6
Övr. verkskostnader
43
17293
Miljödiplomering
3
6
7
Intäkter/Inkomster
Övr. verkskostnader
Övr. verkskostnader
-550
480
170
100
100
-550
480
170
100
600
600
600
600
600
600
-712
642
108
38
0
0
0
0
-673
675
108
110
17230
17240
Giftfri miljö
Vattensamordning
3
6
Intäkter/Inkomster
Övr. verkskostnader
3
5
6
Intäkter/Inkomster
Personalkostnader
Övr. verkskostnader
4
172
Miljö, hälsa, hållbar utveckling
174010
Kalkning
174020
174
A25
Kalkning biologisk återst
Kalkning
Summa Miljönämnd
1 031
3
6
3
6
Intäkter/Inkomster
Övr. verkskostnader
Intäkter/Inkomster
Övr. verkskostnader
-2000
2000
0
993
1 103
0
-2000
2000
0
-500
500
0
70
-500
500
0
0
17 039
70
18 359
0
14 512
Bilaga 2
Miljö- och hälsoskyddskontoret
Personalplan för miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015
Antal årsarbetare
2014
2015
2016
2017
Miljöenheten
8
9
9
9
Livsmedelsenheten
10
10
10
10
Hälsoskydd
9
9
9
9
Ledning och kansli
5
5
5
5
Informatör
1
1
1
1
Agenda 21
samordnare
1
1
1
1
Vattensamordnare
1
1
1
1
Summa
35
36
36
36