1. No category

Bilaga § 8, VB för
Karlskoga lasarett
Verksamhetsberättelse 2013.docx
2 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Innehållsförteckning
INLEDNING................................................................................................................................................................3
SYFTE ..........................................................................................................................................................................3
AKTUELLA HÄNDELSER.......................................................................................................................................3
FÖRVALTNINGENS MÅL .......................................................................................................................................5
MÅLOMRÅDE 1 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ...........................................................................5
MÅLOMRÅDE 2
SÄKER VÅRD ..............................................................................................................................6
MÅLOMRÅDE 3 EFFEKTIV VÅRD ...............................................................................................................................6
MÅLOMRÅDE 4 MEDARBETARE ................................................................................................................................7
MÅLOMRÅDE MEDARBETARE ...................................................................................................................................7
MÅLOMRÅDE 5 KOMMUNIKATION ............................................................................................................................7
EKONOMI...................................................................................................................................................................8
SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................................8
RESULTATRAPPORT...................................................................................................................................................8
PERIODENS RESULTAT ...............................................................................................................................................9
INVESTERINGAR ......................................................................................................................................................10
PRODUKTIONSTAL...................................................................................................................................................11
PERSONALEKONOMI ...........................................................................................................................................11
KOSTNADSANALYS .................................................................................................................................................12
ANTAL ANSTÄLLDA ÅRSARBETARE PER YRKESGRUPP (YRKESGRUPP UTIFRÅN
FÖRVALTNINGSSPECIFIKT) ..............................................................................................................................13
SJUKFRÅNVARO ......................................................................................................................................................14
FRAMTIDA UTMANINGAR..................................................................................................................................14
BILAGOR:.................................................................................................................................................................16
1. MÅL OCH UPPDRAG .............................................................................................................................................16
2. EXTERNA FÖRELÄSNINGAR OCH STUDIEBESÖK SOM FÖLJD AV USK ...................................................................16
3 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Inledning
Karlskoga lasaretts uppdrag utgår från nationella mål, landstingets verksamhetsplan, överenskommelse med Landstingsstyrelsen, Forskningsnämnden samt avtal med Landstinget i Värmland
(LiV). I föreliggande dokument redovisas resultaten utifrån dessa uppdrag.
Syfte
Karlskoga lasarett skall dygnet runt erbjuda hälso- och sjukvård med god kvalitet och akutberedskap till alla, som är i behov av basal vård, och som väljer att söka vård vid lasarettet så att de får
bot, lindring och/eller tröst.
För detta krävs att lasarettet dygnet runt har akutberedskap och resurser för diagnostik och behandling av de vanligaste sjukdomarna i såväl öppen som sluten vård. Därutöver sker remittering
av patienter med behov av högspecialiserad vård.
Karlskoga lasarett ska i ökad utsträckning bedriva hälsovård såsom mödra- och barnhälsovård
samt primär och sekundär prevention i samband med vård på lasarettet.
Aktuella händelser
Inre händelser
Det gångna året inleddes med att Karlskoga lasarett som första sjukhus fick motta Utmärkelsen
Svensk Kvalitet för framgångsrik verksamhetsutveckling. Bakom utmärkelsen ligger ett långt
och målmedvetet förbättrings- och utvecklingsarbete där ledare och medarbetare på alla nivåer
varit engagerade och delaktiga. Utmärkelsen i sig är ett bevis på att Karlskoga lasarett lyckats
åstadkomma ett arbetssätt i vardagen med en hög grad av struktur, systematik och kultur. Utmärkelsen har inneburit att ledare och medarbetare på Karlskoga lasarett varit engagerade i öppna
hus och vid flera studiebesök under året.
Under 2013 föddes inte mindre än 684 barn på förlossningsavdelningen på Karlskoga lasarett.
För att ytterligare öka patientsäkerheten på förlossningsavdelningen har nu fem Cepsinstruktörer utbildats. Dessa personer ansvarar i sin tur för att genomföra den kontinuerliga fortbildning som årligen ges till all personal som arbetar på avd. Q samt på anestesikliniken. Under
hösten genomförde sjukhuset i Hudiksvall, Gävleborgsläns landsting ett studiebesök på
Karlskoga lasarett för att studera hur vi arbetade inom området ”säker förlossning”. Kvinnokliniken, anestesikliniken och barn- och ungdomsmedicinska mottagningen stod som värdar för besöket.
Under året har Karlskoga lasarett i perioder haft svårt att rekrytera sjuksköterskor i tillräcklig
omfattning. Detta har vid flera tillfällen medfört att antalet vårdplatser tvingats reduceras främst
på kliniken för medicin och geriatrik. För att minska de negativa effekterna av denna ofrivilliga
4 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
platsminskning har ett antal åtgärder varit tvungna att vidtas såsom förstärkning med undersköterskor och av jourläkarbemanning på akutmottagningen (AKM), förstärkning av specialistläkare
på vårdavdelning under helg samt införande av subakuta läkartider för återbesök med kort varsel
till specialistläkarmottagningen inom kliniken för medicin och geriatrik.
Under 2013 kom direktiv som uppmanade till att minska andelen hyrläkare, både från nationell
nivå samt från Örebro läns landsting (ÖLL). Då det inom Karlskoga lasaretts geografiska upptagningsområde fanns två vårdcentraler som använde hyrläkare för att lösa vakansproblem initierades ett samarbete med dessa vårdcentraler. I september månad påbörjades ett samarbete där läkare från kliniken för medicin och geriatrik, ortopedkliniken, kvinnokliniken och barn- och ungdomsmedicinska kliniken tjänstgjorde på Karolina samt Pilgårdens vårdcentral i den omfattning
som var möjligt utifrån vårdcentralens uttalade behov. Karlskoga lasarett ersattes med den faktiska läkarkostnaden för den aktuella tjänstgöringen. Från september till årets slut har läkare
motsvarande 300 Tkr använts i primärvården. Den faktiska summan som skulle ha erlagts om
hyrläkare anlitats skulle ha varit trefaldig dvs. 900 Tkr. Således har detta samarbete resulterat i
en ökad kontinuitet för enskilda patienter samt en kostnadsbesparing vilken återfinns i primärvården. Det inledda samarbetet fortsätter under 2014 i den utsträckning som är möjligt.
Det beslutade ombyggnationsarbetet vilket sker i tre steg fortskrider enligt plan. Steg två som innebär färdigställande av en ny akutmottagning, anpassad för dagens samt framtidens behov av
akutvård färdigställdes vid årsskiftet och invigs den 29 januari 2014. Den nya akutmottagningen
medför ökad patientsäkerhet, förbättrad arbetsmiljö och möjlighet till förändrade och förbättrade
arbetssätt.
Året inleddes med ett rejält ekonomiskt överskridande på Karlskoga lasarett liksom för övriga
hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Faktorer som påverkade var att jul och nyårshelgerna inföll
under vardagar vilket ledde till betydligt ökade kostnader. Dessutom ledde ett potent calicivirus
till en hög beläggning samt sjukfrånvaro hos personalen med påföljande höga kostnader. Under
året har ett intensivt arbete med omsättande av handlingsplaner pågått för att minimera kostnadsutvecklingen inom förvaltningen. Vid årets första ekonomiska prognos förutsågs ett underskott
motsvarande 23,5 miljoner kronor. Vid årets slut reducerades underskottet till 11,1 miljon. Det är
främst intäktssidan som ökat vilket förbättrat resultatet för Karlskoga lasarett. Dock har handlingsplanerna medfört att kostnaderna kunnat bromsats.
Yttre händelser
Mottagandet av Utmärkelsen Svensk Kvalitet har inneburit deltagande i ett stort antal externa föredrag både nationellt och internationellt vilka framgår av bilaga. Det som uppmärksammats
inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) men också inom Arbetsmiljöverket är de mångåriga resultat där Karlskoga lasarett kan visa att en god arbetsmiljö och en hög patientsäkerhet hör
ihop. Dessa områden har hög prioritet för närvarande varför SKL under våren har tagit fram en
broschyr som åskådliggör detta samband. Här nämner man Karlskoga lasarett som det goda exemplet. Även inom Arbetsmiljöverket har en informationsbroschyr tagits fram under året med
motsvarande budskap(ADI 581).
Ett nytt samarbetsavtal har tecknats mellan ÖLL och landstinget i Värmland, LiV. Avtalet
sträcker sig under åren 2014-2017. För att erhålla tidigare ekonomiska ersättning för utförd vård
och behandling förutsätts Karlskoga lasarett producera mer vård jämfört med tidigare. Detta då
en motsvarande rabattsats som sedan tidigare ges vid USÖ motsvarande 20 procent har avtalats
5 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
mellan parterna. För Karlskoga lasaretts del innebär detta för 2014 att ytterligare cirka 110 planerade ortopediska operationer ska genomföras på patienter boende inom LiV.
Nationellt samt inom ÖLL har mycket fokus handlat om att förbättra för de äldre och multisjuka.
Inom västra länsdelen finns sedan tidigare ett gott samarbete inom dessa frågor. För att intensifiera detta arbete och göra det möjligt att bryta ner den av Marit gruppen gemensamt antagna
handlingsplanen så var det nödvändigt att förändra styrgruppssammansättningen för västra länsdelen. En kärnarbetsgrupp har även utsetts vilken kommer att omsätta de uppdrag som beslutas
av styrgruppen. Arbetet i de nya arbetsgrupperna påbörjas i februari 2014 där steg 1 blir att enas
om en gemensamt framtagen handlingsplan för västra länsdelen. Därefter kommer det arbete
som framtagits av Visamgruppen successivt att införas i praktiken.
Förvaltningens mål
Symbolförklaringar
Färgindikatorer, måluppfyllelse 2013
= uppnått eller överträffat målnivån
= mindre, acceptabel avvikelse från målnivån
= större negativ avvikelse från målnivån
Förändringspilar, resultat 2013 jämfört med 2012
= resultatet har förbättrats
= resultatet är oförändrat
= resultatet har försämrats
Målområde 1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Mål: Andelen genomförda förbättringar är > 85 % utifrån förslag i risk- och händelseanalyser
Kriterium: Andel genomförda förbättringar
Efter respektive risk- och händelseanalys genomförs alltid en uppföljning ca 6 –
12 månader efter att analysen är avslutad. Då träffar analysledaren uppdragsgivaren + analysteamet för genomgång av de åtgärdsförslag som togs fram i analysen
för genomgång av vilka åtgärder som har genomförts.
Under januari – december har sex händelseanalyser följts upp. Av dessa var 76%
av åtgärdsförslag genomförda (16 av 21)
Sju uppföljningar av riskanalyser är genomförda, av dessa var 86% av åtgärdsförslag genomförda (78 av 91)
Utfall
Trend
6 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Målområde 2
Säker vård
Mål: Inga vårdskador ska uppkomma i samband med vård och behandling
Kriterium:
Utfall
1. Inga tryckskador uppkommer under vårdtiden
2. Inga tromboflebiter uppkommer under vårdtiden
3. VRI < 5 %
4. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler = 100%
Resultat:
1. Andel tryckskador anlagda på Karlskoga lasarett utifrån PPM vår + höst:
3 patienter av 188, 1,6 %
2. Andel tromboflebiter enligt PPM höst: av 107 patienter hade 57 PVK.
Ingen av dessa hade något symtom, dvs låg över grad 0, målet uppnått!
3. Andelen VRI utifrån PPM vår + höst: > 5 % se diagram nedan. Målet ej
uppnått
4. Följsamhet till basala hygienrutiner: 86 %, jfr landstinget 73 %
Följsamhet till klädregler: 99 %, jfr landstinget 92 %, se diagram nedan,
bilaga 1
Målområde 3 Effektiv vård
Mål 1 90% av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på < 4 tim
Trend
7 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Målområde 4 Medarbetare
Mål 1 Vi har en positiv inställning till vidareutbildning
Kriterium: Andel medarbetare som fått medarbetarutbildning
Utfall
Trend
Utfall
Trend
Under året samt under hösten 2012 har så gott som samtliga medarbetare
på sjukhuset genomgått en medarbetarutbildning som omfattar en och en
halv dag. Detta för att stärka medarbetarskapet och tydliggöra ansvaret som
medarbetare. Övriga resultat, se nedan i bilaga 1
Målområde Medarbetare
Mål 2 Karlskoga lasarett är en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats
Kriterium: Hälsofrämjande aktiviteter
Landstingshälsans statistik visar att vi arbetar mycket förebyggande och
hälsofrämjande, men även aktivt i rehabiliteringsarbete.
Sjukhusets har två anställda friskvårdare/massörer som under året har haft
gruppaktiviteter med bland annat vattengymnastik, yoga och core/pilates.
Dessutom tillhandahåller sjukhuset en idrottsförening där medlemmarna
bland annat har tillgång till ett välutrustat gym. I idrottsföreningens regi
har en löparskola, en skidresa, zumbaaktiviteter mm anordnats under året.
Målområde 5 Kommunikation
Mål 1 Den interna och externa kommunikationen stödjer Kga las verksamhetsplan
Kriterium: Bidra till att vi uppnår vision och verksamhetsmål
Spridit information om vårt systematiska kvalitetsarbete som lett till att vi
fått Utmärkelsen Svensk Kvalitet. (Nationella konferenser, föreläsningar,
studiebesök, öppna hus, trycksaker som broschyr, faktablad och roll-ups
samt powerpoint-presentationer.)
Fortsatt utveckling av extern webbplats samt intranät.
Ny webborganisation klar.
Pågående genomgång av verksamheternas tryckta patientinformation.
Under 2013 hölls två öppna föreläsningar; Psoriasis och Yrsel
Utfall
Trend
8 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Ekonomi
Sammanfattning
Utfall 2013
Resultat
Löneökningstakt
Utfall 2012 Förändring
%
-11,1 mnkr -12,6 mnkr
3,69 %
3,52 %
0,17%
290,1mnkr
279,8mnkr
3,69%
Läkarbesök
56 717
58 329
97%
DRG-poäng
6424
6905
93%
Lönekostnad (40-41)
* DRG-vikterna har ändrats för 2013, poängen baseras nu på NORDDRG CC
** NORDDRG Classic
Karlskoga lasarett har färre läkarbesök och lägre DRG-vikt jämfört med förra året samma tid.
Barnmottagningen och Kvinnokliniken har haft mindre läkarresurser vilket har bidragit till en
lägre produktionsnivå när det gäller läkarbesök.
DRG-vikten är lägre jämfört med samma tid förra året. Vissa operationer som tidigare krävt
postoperativ vård görs idag i öppenvård.
Resultatrapport
Avgifter och såld vård
Övriga intäkter
Summa intäkter
Period
Redovisning
2013
104,9
27,4
Period Prognos 2013
Redovisning
2012
101,2
104
22,3
25
Budget 2013
Utfall 2012
100
20
102
22
132,3
123,5
129
120
124
Personalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar, inventarier
Avskrivningar, fastigheter
-417,2
-206,7
-10,1
-403,1
-214,2
-9,7
-417
-205
-10
-414
-186
-11
-404
-213
-10
Summa kostnader
-634,0
-627,0
-632
-611
-627
Finansnetto
Landstingsbidrag/-ersättning
-1,3
491,9
-1,0
491,9
-1
490
-1
492
-1
492
Resultat
-11,1
-12,6
-14
0
-12
Det ackumulerade resultatet för Karlskoga lasarett efter bokslutet för 2013 visar i resultaträkningen ett underskott med -11,1 mnkr, att jämföra med bokslutet för 2012, -12,6 mnkr.
Sjukhuset erhöll i november 2013 extra kompensation för ökad produktion vid samarbetet ”ett
sjukhus på tre ben” med 1,5 mnkr och i december återbetalning från LoVs fastighet- och Medicins teknik med 1,5 mnkr. Sjukhusets resultat exklusive kompensationer 2013 var -14,5 mnkr att
jämföra med resultat 2012 exkl.kompensationer och återbetalningar -20,1 mnkr.
9 (16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Periodens resultat
Intäkter
Karlskoga har en ökning av intäkterna med 7,1 % jämfört med samma period förra året.
Intäkten ”Försäljning av hälso- och sjukvård” är till stor del Värmlandsavtalet men även intäkt
för asylsjukvård som ökat för 2013.
Läkare från sjukhuset har vid några tillfällen tjänstgjort vid annat sjukhus i annat län och vi har
fakturerat deras lönekostnad vilket ökar intäkterna. Det samarbete som har startats mellan
Karlskoga lasarett och primärvården där läkare från sjukhuset tjänstgör några timmar i veckan
inom primärvården redovisar vi som intäkt eftersom det medför en alltför stor arbetsinsats för att
registrera det i Heroma.
Sjukhuset har en ökning av kontogruppen ”Försäljning av medicinska tjänster”, där röntgentjänster står för den största ökningen. Under hösten har Karlskoga lasarett utfört röntgentjänster åt
USÖ, detta med anledning av ombyggnation av röntgens lokaler på USÖ.
Värmlandsavtalet 2013 är uppräknat med LPI 2,3 % och hamnar på 81,5 mnkr, vid en vårdvolym
på 91,6 mnkr. Efter december ligger nivån inom den avtalade ”korridoren”, dvs plus/minus 5 %
från avtalad vårdvolym.
Personalkostnader
Löneökningstakten visar efter bokslutet på 3,69 %, kontogrupperna 40 och 41. En del av förklaringen är jul- och nyårshelgen 2012 som genererade många röda dagar vilka kostnadsredovisas i
2013.
Hög lönekostnad under våren beroende av personalens sjukfrånvaro p.g.a Calicivirus. Detta
medförde ett ökat behov av vikarier vid ordinarie personals korttidssjukskrivningar.
”Övriga personalkostnader” 2013 har ökat med 0,6 mnkr jämfört med samma tid förra året. I
denna kontogrupp redovisas kostnader för bl.a. kurser och konferenser, friskvård, personalrekrytering och övriga personalkostnader. Friskvårdskuponger är nytt för Karlskoga lasarett från 2012.
10
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Fakturor på detta kommer med ett halvårs släp vilket gör att sjukhuset har en högre kostnad under 2013 och det blir ej jämförbart mellan åren.
Övriga kostnader
Nettokostnaden för 2013 är -0,35 % att jämföra med 2012, 4,2 %.
Läkemedelskostnaderna ligger enligt resultattavlan på -10,06 % i jämförelse med förra året 1,12
%, en minskning med 4,3 mnkr. En del av förklaringen till lägre läkemedelskostnader är utgången av patent, men även en lägre produktion, vilket bidrar till lägre förbrukning av läkemedel
och därmed lägre kostnader. Sommarens problem att anställa semestervikarier bidrog till att
sjukhuset drog ner på antalet vårdplatser på medicinkliniken vilket i sin tur bidrar till lägre kostnader på både läkemedel samt förrådsmaterial.
Hyreskostnaden är lägre men även landstingsbidraget är reducerat med samma belopp. Detta efter justering gentemot gällande räntenivå som blir ett nollsummespel för förvaltningen. Ombyggnation av röntgen och flytt av logopedverksamheten genererar en ökning av hyresnivån med
576,7 tkr på årsbasis förutom indexuppräkningen.
Larm och bevakningstjänster har för sjukhuset ökat med 300 tkr. Detta efter att hot och våld ökat
och säkerheten för personalen är ett krav.
Landstingsövergripande kostnader som sjukhuset får ta del av men ej erhåller kompensation för
gör att ekonomin ständigt halkar efter. De återkommande besparingarna med åtstramning av
landstingsbidraget är svåra att klara av.
Sjukhuset har en utveckling i rätt riktning när det gäller ekonomi.
Vidtagna åtgärder för att nå ekonomi i balans
På sjukhuset gäller fortsatt arbete enligt de handlingsplaner som klinikerna har arbetat fram.
Dessa har kompletterats med en förvaltningsgemensam handlingsplan, där bl.a pensionsavgångar
och vakanser ses över innan nyanställning sker. Påbörjad samorganisering av specialistmottagningar samt förändring av arbetssätt fortskrider liksom genomlysning av bl.a provtagningsprocesser.
Ett samarbete har inletts med Primärvården med syfte att nå ett mer effektivt utnyttjande av de
landstingsgemensamma resurserna samt en ökad patientnytta.
Investeringar
Totalt utfall investeringar på medicinteknisk utrustning och övriga investeringar för 2013 stannar
på 15,7 mnkr. Fördelningen är 13,9 mnkr på medicinteknisk utrustning och 1,8 mnkr på övriga
investeringar.
Inom medicinteknik har sjukhuset bl.a investerat 1,4 mnkr på nya akuten, 1,0 mnkr på operationsavdelningen och uppgraderat röntgen för 1,0 mnkr. Beslut från tidigare år är utrustning för
4,3 mnkr investerat på röntgen.
Avskrivningskostnaderna har ökat med 0,4 mnkr jämfört med 2012.
Sammanställning uppföljning av investeringar,
mnkr (nettoinvesteringar)
Byggnadsinvesteringar innevarande års budget
Utfall
2013
Budget
2013
Utfall
2012
0,0
0,0
0,0
11
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare
års budget
Medicinteknisk utrustning innevarande års budget
5 308,0
10 100,0
5 173,2
Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års
budget
6 278,4
5 673,6
Medicintekniskutrustning, akutinköp
2 365,8
0
5 327,0
507,9
223,3
7 500,0
1 578,8
5 680,0
520,2
2 279,3
15 754,3
28 953,6
13 807,6
IT-utrustning överfört från tidigare års budget
Övrig utrustning innevarande års budet
Övrig utrustning överfört från tidigare års budget
Summa
Produktionstal
Antal läkarbesök
Antal läkarbesök 2013 är lägre än samma tid förra året, 56 717 att jämföra med 58 329 för 2012.
Det är en sänkning totalt med 3 %, där barn- och ungdomsmottagningen och kvinnomottagningen står för största sänkningen vilket beror på brist på läkarresurser under 2013. Kliniken för Medicin och geriatrik samt Ortopedkliniken har en ökning med 2 % av antalet läkarbesök.
Man kan se att mottagningarna på sjukhuset har en mycket hög tillgänglighet och en snabb remisshantering.
Tillgängligheten till läkarbesök, nybesök är över 80 % alla månader förutom juli, augusti och december.
DRG-poäng SV
Vikterna i DRG-grupperaren har för 2013 förändrats. Från att tidigare baserats på NORDDRG
Classic till att man nu viktar efter NORDDRG CC.
En omgruppering är sammanställd i Ecomed Analyzer av 2012-års utfall för analys utifrån nya
grupperingen. Karlskoga lasarett visar en sänkning av DRG-vikten, 6 424 för 2013 att jämföra
med 2012, 6 592.
Inom kirurgin kan man se en förändring av operationer där vissa åtgärder övergår till att bli en
dagkirurgisk åtgärd. Det innebär att operationstillfället istället registreras som ett öppenvårdstillfälle.
Vi hade en stor sjuksköterskebrist under sommaren vilken också fortsatte under hela den senare
delen av året. Det har medfört att vi har behövt minska antalet vårdplatser från 66 vårdplatser till
54 vårdplatser på kliniken för medicin och geriatrik fram tom årsskiftet. Under den andra semesterperioden minskade vi till 47 vårdplatser på samma klinik.
Personalekonomi
Löneökningstakt:
Lönekostnad (40-41)
Utfall 2013
3,69 %
290,1 mnkr
Utfall 2012
3,52 %
279,8 mnkr
12
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Kommentar/analys till utfallet och prognos.
Se ovan.
Kostnadsanalys
Belopp i tkr.
Konto
4011+
4081
Kategori
4012
Timanställda
4031
Obekväm arbetstid
4032
Övertid/mertid
4033
Jour och beredskap
4040
Förändring skuld jour, beredskap och övertid
4110+
4150
Semesterkostnad inkl. skuldförändring
4120
Sjuklön
Månadslöner
Övrigt 40xx-41xx
Totalt 40-41
Utfall
2013
Utfall
2012
215 465
2 656
4 906
11 662
16 945
-316
208 912
1 937
4 559
11 153
14 059
2 428
6 553
719
347
509
2 886
-2 744
3,14%
37,12%
7,61%
4,56%
20,53%
-113%
26 700
3 319
8 756
290 093
24 250
3 482
8 978
279 758
2 450
-163
3 053
10 335
10,1%
-4,68%
9,66%
3,7%
Förändring
Förändring %
Kommentarer/analys.
Under året har vi rekryterat AT-läkare till sex AT-block två gånger per år som kan jämföras med tidigare fem AT-block per rekryteringsomgång. AT-läkarna svarar vid varje placering på en enkät om utbildningsförhållandena. Under våren genomfördes en fokusgrupp för att hitta vilka utvecklingsmöjligheter sjukhuset har gällande utbildningstjänsten.
I den långsiktiga kompetensförsörjningen ingår också utbildning av specialistläkare, ST.
13
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp (yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt)
Yrkesgrupp
Antal årsarbetare 2013
Antal årsarbetare tv+vt
Kvinnor
Läkare
Sjuksköterska/barnmorska
m.fl.
Övrig sjukvårdspersonal
Män
Totalt
Antal årsarbetare 2012
Antal årsarbetare tv+vt
Kvinnor
Män
Totalt
Förändring
Kvinnor
Män
Totalt
35,55
65,25
100,80
30,75
61,25
92,00 4,80
4,00
8,80
292,43
42,50
334,93
299,78
40,00
339,78 -7,35
2,50
-4,85
6,00
1,00
7,00
5,80
0,00
5,80 0,20
1,00
1,20
0,00
-1,00
2,00
2,00
0,00
-1,00
-1,91
-2,94
0,00
1,00
Arbetsterapeut
8,00
0,00
8,00
9,00
0,00
Sjukgymnast
8,00
5,00
13,00
8,00
3,00
9,00 -1,00
11,00 0,00
Biträdespersonal
2,00
1,00
3,00
3,00
1,00
4,00 -1,00
Skötare
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
148,73
9,84
158,57
149,76
11,75
Undervisningspersonal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Kurator
5,00
0,00
5,00
4,00
0,00
4,00 1,00
Psykolog/terapeut
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Övrig social personal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Tandläkare
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Tandsköterska/
tandhygienist
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Övrigt tandvårdspersonal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Expeditionsföreståndare/läkarsekreterare
46,91
0,00
46,91
48,75
0,00
48,75 -1,84
0,00
-1,84
Övr administrativ personal
33,57
4,00
37,57
34,77
3,00
37,77 -1,20
1,00
-0,20
Städpersonal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Kökspersonal
2,00
0,00
2,00
2,00
0,00
2,00 0,00
0,00
0,00
Övrig personal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
588,19
128,59
716,78
595,61
120,00
8,59
1,17
Undersköterska
Summa
161,51 -1,03
715,61 -7,42
Kommentarer/analys.
Vid tillsättning av tillsvidaretjänster erbjuds heltidsanställning. Den medarbetare som
önskar högre sysselsättningsgrad erbjuds det innan en nyrekrytering genomförs. Under
året gjordes en kartläggning gällande hur många anställda som har önskemål om att arbeta mer tid. I kartläggningen framkom att tio medarbetare önskar högre sysselsättningsgrad med villkoret att den högre sysselsättningsgraden kan innebära arbete på en annan
avdelning eller en delad tjänstgöring.
14
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Sjukfrånvaro
Kategori
Schemalagda timmar
Utfall 2013
Jan-nov
Utfall 2012
Jan-nov
Förändring
Antal timmar
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
Kvinnor
Män
Totalt
1 093 297
225 120
1 318 417
1 088 799
220 717
1 309 516
4 498
4 403
8 901
Sjukfrånvaro total
22 451
2 236
24 688
22 297
2 513
24 810
154
-277
-123
Sjuk korttidsfrånvaro
41 666
7 161
48 828
37 150
5 783
42 933
4 517
1 378
5 895
Sjukfrånvaro totalt %*
64 118
9 397
73 515
59 447
8 296
67 743
4 671
1 101
5 772
Sjuk korttidsfrånvaro %*
2,05%
0,99%
1,87%
2,05%
1,14%
1,89%
0,01%
-0,15%
-0,02%
Sjuk långtidsfrånvaro%*
3,81%
3,18%
3,70%
3,41%
2,62%
3,28%
0,40%
0,56%
0,42%
Summa
5,86%
4,17%
5,58%
5,46%
3,76%
5,17%
0,40%
0,42%
0,40%
*)Procent av schemalagd tid
Kommentarer/analys. Sjukfrånvaron utgör totalt 5,58 %, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Ökningen består i en ökning av långtidsfrånvaron
för både män och kvinnor. Fördelningen mellan kort- och långtidsfrånvaro fördelar sig
olika mellan män och kvinnor.
x Kvinnor: korttidsfrånvaro 2,05 % och långtidsfrånvaro 3,81 %.
x Män: korttidsfrånvaro 0,99 % och långtidsfrånvaro 3,18 %.
I oktober och november genomfördes landstingets medarbetarenkät. Svarsfrekvensen låg
på 86 %, vilket anses högt i vår verksamhet. Resultatet kommer att presenteras i februari
2014.
Sedan hösten har vi tillsammans med andra förvaltningar en anställd språklärare som kan
erbjuda introduktion med språkutbildning till nyanställda från annat land. I och med detta
kan vi även erbjuda utbildning i författningskunskap.
Framtida utmaningar
Från 1 januari 2014 är Karlskoga lasarett ett område i en samlad hälso- och sjukvårdsförvaltning.
Syftet med förändringen är att utifrån patientens fokus skapa en bättre samordning och använda
landstingets gemensamma resurser mer effektivt. Länets invånare ska erbjudas en god och likvärdig vård, både när det gäller tillgänglighet och kvalitet.
Idag krävs ett betydligt närmare samarbete mellan alla delar av vår hälso- och sjukvård, mellan
landstingets verksamheter och länets kommuner. Det är ett omfattande förändringsarbete som inleds vilket förutsätter ett mycket målmedvetet arbete för att åstadkomma detta.
15
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Karlskoga lasarett tilldelades som första sjukhus i Sverige Utmärkelsen Svensk Kvalitet januari
2013. Utmärkelsen i sig är ett bevis på att sjukhuset lyckats åstadkomma struktur, hög grad av
systematik och en kultur där ledare och medarbetare på alla nivåer är engagerade, delaktiga och
tar en hög grad av ansvar. Utmärkelsen är bevis på att ett långt och målmedvetet förändringsoch förbättringsarbete arbete gett resultat. Under hösten 2013 granskades det kvalitets- och utvecklingsarbete som genomförts på Karlskoga lasarett av två företrädare vid Mittuniversitetet, i
form av en fallstudie med djupintervjuer av personal. I dagarna publicerades resultatet av denna
fallstudie i Kvalitetsmagasinet. Det som uttrycks i artikeln är att granskarna fått belägg för att
medarbetarna på Karlskoga lasarett gått från inställningen att kvalitetsarbete tar tid och resurser
från det riktiga arbetet med patienter, till att själva se kopplingen till patientnyttan och förmågan
att ge en god vård. Faktorer som man pekar på varit av avgörande betydelse för att lyckas förändra attityderna hos ledare och medarbetare har varit ansvar och inflytande, delaktighet, gemensam utbildning, nyckelpersoner, samverkan och ledarskapet.
I kvalitets- och förbättringsarbetet har Karlskoga lasarett också visat att det finns ett samband
mellan en hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Karlskoga lasarett lyfts fram som ett gott
exempel i tidskrifter från Sveriges kommuner och landsting, SKL som belyser detta. Även arbetsmiljöverket har intresserat sig för det arbete som bedrivs på sjukhuset avseende obligatorisk
utbildning inom förflyttningskunskap och för att förebygga trycksår hos patienterna. Det är oerhört viktigt att ta vara på detta arbete i den samlade hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Ett nytt avtal har slutits mellan Örebro läns landsting, ÖLL och Landstinget i Värmland, LiV för
åren 2014-2017. Avtalet bygger på en högre rabatt motsvarande 20 procent för den vård som utförs för patienter från LiV vid Karlskoga lasarett (tidigare 10,9 procent). För 2014 innebär detta
att vård för ytterligare 8,9 miljoner ska upparbetas för att erhålla överenskommen avtalssumma,
vilket självklart innebär en ekonomisk utmaning. LiV har för 2014 avropat cirka 110 planerade
ortopediska operationer (knä, höft och axel) vilka beräknas kosta motsvarande ovan angiven
summa enligt Nord DRG.
En ytterligare utmaning är att i vardagsarbetet omsätta den framtagna handlingsplanen mellan
kommunerna och landstinget avseende vård av äldre och multisjuka. För närvarande pågår en
nedbrytning av den länsgemensamma planen för länet till västra länsdelen. Därefter ska målen i
densamma omsättas av parterna i det direkta vårdarbetet vilket utgör den största utmaningen.
Det inledda samarbetet mellan Karlskoga lasarett, Karolina- samt Pilgårdens vårdcentral avseende att stötta med läkarresurser inom önskade områden från sjukhuset till vårdcentralerna för att
minska andelen hyrläkare fortsätter under 2014, trots att bemanningssituationen är ansträngd på
Karlskoga lasarett. Samarbetet leder till en ökad kontinuitet för patienterna samt att dessa åtgärdas på rätt vårdnivå. Det leder också till en kostnadsreduktion för vårdcentralerna med 2/3 i jämförelse med kostnad för hyrläkare.
Kompetensförsörjning avseende vissa specialistläkare främst inom ögon och allmänkirurgi samt
på sjuksköterskesidan är en utmaning för närvarande samt i framtiden.
Lena Adolfsson
Områdeschef Karlskoga lasarett
16
(16)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
2013-xx-xx
Bilagor:
1. Mål och uppdrag
2. Externa föreläsningar och studiebesök som följd av
USK
Bilaga 1
Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och sjukvård med sjukhusen samt mål och uppdrag under 2013
DECEMBER 2013
1. Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård
1.2 Bortfall i 3månadersuppföljning och
andel ADL-beroende vid det
uppföljningstillfället
1.3 Andel vårdade på
strokeenhet under hela
vårdtiden
1.4 Analys av komplikationer
efter coloncancerkirurgi och
omoperationer efter
bröstcancerkirurgi
RESULTAT
13,4 %, vilket motsvarar 9 personer saknas i 3månadersuppföljningen.
21,3 % var ADL-beroende vid 3-månadersuppföljningen
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
Siffrorna avser första halvåret 2013, helårsresultat kan ses först i
april, maj 2014.
Andel vårdade på strokenhet: 93 %
I syfte att förbättra resultaten har vi sedan halvårsskiftet 2013
begränsat antalet operatörer till tre att utföra de elektiva
operationerna. Vid flertalet av operationerna deltar ansvarig
koloncancerkirurg, antingen som operatör eller assisterande
operatör. Ett styrande dokument (Kir197) är upprättat med
tillhörande checklista för att ytterligare säkerställa en enhetlig
hantering i samband med operation av koloncancerpatienter.
Tyvärr ligger Karlskoga lasarett på en högre nivå än
riksgenomsnittet vad gäller komplikationer i samband med
koloncancerkirurgi. Analyser görs på läkarmötets
komplikationskonferenser varje månad då både komplikationer
efter allmänkirurgi och kolonkirurgi tas upp.
1
Bilaga 1
1.5 Diabetesvård:
a) Andel patienter, vuxna och
barn med typ 1 diabetes, med
+E$F”PPROPRORFK
HbA1c > 73 mmol/mol,
resultat över tid och analys av
resultat.
b) Andel patienter med
blodtrycksvärde
”PP+J
c) Gruppbaserad utbildning
och antal tillfällen dessa
genomförts
a)
HbAF”PPROPRO
1/1 - 31/12-12 13,0 %
1/1 - 31/12-13 17,1 %
HbA1c > 73 mmol/mol
1/1 - 31/12-12 31,2 %
1/1 - 31/12-13 26,3 %
b)
%ORGWU\FNVYlUGH”PP+J
1/1 - 31/12-12 59,0 %
1/1 - 31/12-13 51,7 %
c)
Insulinpumpsutbildning fyra grupptillfällen under 2013
Nystartsutbildning, fyra grupptillfällen och en grupp som haft
uppföljningsträff under 2013.
Vi har förbättrat blodsockret på typ 1 patienter jämfört med 2012.
Tack vare kraftig satsning på denna målgrupp har vi lyckats
förbättra siffrorna.
Vi har under hösten 2013 startat med en ny grupp som var riktad
till patienter med typ1 mellan 18-30 år. Vi lade den mellan kl.1618. Anledningen var att vi hade märkt att det varit svårt att få
patienterna att komma till våra gruppträffar tidigare. Många är i
arbetsför ålder och har svårt att komma ifrån jobbet. Vi fick
mycket bättre uppslutning med denna grupputbildning.
Antal patienter som behandlas med insulinpump är nu 26.
Riktad grupputbildning för typ 1 mellan 18-30 år
Vi har haft 3 grupptillfällen under hösten 2013
CGM-utbildning vid två grupptillfällen under 2013
1.6 Täckningsgrad i
Täckningsgraden i Reumaregistret 2013 för biologiska
kvalitetsregistren Bättre
läkemedel är 100 % (54 av 54)
omhändertagande av patienter
med artros (BOA) och Reumaregistret
Patienter med artros (BOA)mäter vi inte ännu.
Däremot har vi bra omhändertagande på reumapatienter. Vi har
en egen Reumasköterska som patienterna kan vända sig till Vb.
De har hennes telefonnummer.
Hon skickar ut provtagningsunderlag regelbundet till patienterna
som står på Immmunsuppresiva medel har sedan kontroll på
svaren.
2
Bilaga 1
1.7 Användning av
artroskopisk kirurgi med
ledstädning och
meniskresektion vid artros i
knä
Följer de rekommendationer som finns, patienter med artros
artroscoperas inte om det inte föreligger uttalade
låsningsproblem
Antalet artroskopier har minskat från tidigare år
1.8 Resultat ur Senior Alert,
antal registreringar och andel
planerade åtgärder av
registrerade patienter
Täckningsgrad 70 % vilket är en förbättring från 2012 med 8
procentenheter (vi hade då 62 %)
Inom KMG har åtgärder satts in till mer än 95 %.i de fall det har
bedömts föreligga en risk för undernäring, trycksår och fall
Ort: Följer varje månad antalet registreringar och planerade
åtgärder. Detta jämförs sedan med antalet inneliggande patienter
över 65 år.
Under 2013 genomfördes 3277 riskbedömningar varav 2329
patienter hade risk. Åtgärder planerades för 2232 (95,8 %)
patienter och av dessa fick 2214 (95,1 %) åtgärderna
utförda. Vilket får anses som godtagbart då vi vet att
vårdtiden för vissa patienter är mycket kort. Under året har
bedömningsinstrumenten för riskbedömning av fall och
undernäring bytts ut vilket kan ha bidragit till den förbättrade
täckningsgraden. Under året har också
bedömningsinstrumentet ROAG för bedömning av munhälsa
tillkommit. Utbildning av personal för användning av detta
verktyg har skett genom pallert.
Flera avdelningar har arbetat med förbättring av användningen
av bedömningsinstrumenten och genom detta öka förståelsen
för att det ökade merarbetet som registret utgör ger en positiv
effekt för riskpatienter
3
Bilaga 1
1.9 Täckningsgrad och andel
genomförda brytpunktssamtal
(Palliativregistret)
1.10 God
läkemedelsbehandling hos
äldre enligt nationell
överenskommelse
2013 registrerades 271 dödsfallsenkäter i palliativa registret
vilket ger en täckningsgrad på 89 %, en förbättring med 23
%-enheter jämfört med 2012.
Av dessa var 198 registrerade som väntade dödsfall.
Ort: Ett förbättringsarbete för vård i livets slut påbörjad på
avdelningen. Där ingår en rutin för att få bättre täckning i
palliativa registret
Väntade dödsfall där den avlidne i livets slutskede fått ett
informerande läkarsamtal: Endast personer med bibehållen
förmåga att uttrycka sin vilja och delta i beslut om den
medicinska vårdens innehåll fram till veckor eller mindre
innan dödsfallet är medtagna.
47 av 171 patienter har fått denna information.(28 %)
Det ges läkarinformation till närstående och dokumenterad
läkarinformation till närstående när det gäller sjukvården
av väntade dödsfall så har 119 av 198 patienters anhöriga fått
information (60 %)
Efterlevandesamtal: Erbjudande av efterlevandesamtal till
närstående 1 – 2 månader efter dödsfallet har skett till 100
patienters närstående. I 6 fall fanns ingen närstående. 74
närstående erbjöds inget samtal och i 91 av fallen vet man inte
om samtal erbjudits.
Det styrande dokumentet i samband med avliden patient har
under året reviderats där det förtydligas att ett efterlevandesamtal
ska erbjudas, i den tidigare versionen stod det bör.
När det gäller väntade dödsfall med individuell vid behovs
ordination av opioid innan dödsfallet så hade
155 av 198 (78 %)patienter ordination på injektion opioid.
Sista veckan i livet var 72,2 % lindrade från smärta av de
man uppgivit hade smärta
1.11 Återinläggningar per
förvaltning enligt nationell
överenskommelse
1.12 Individuell vid behovs
Väntade dödsfall med individuell vid behovs ordination av
ordination av ångestdämpande läkemedel mot ångest innan dödsfallet.
läkemedel och av opioid vid
122 av 198 patienter.
palliativ vård
(Palliativregistret)
Sista veckan i livet var 61,6 % lindrade från ångest av de
man angivit ha ångest
4
Bilaga 1
1.13 Munhälsobedömning vid
palliativ vård
(Palliativregistret)
2. Patientsäker vård
2.1 Antal rapporterade
avvikelser (januari-december)
Munhälsa bedömts bland de dödsfall som bedömts som
väntade.
139 av 198 patienter. (70 %)
RESULTAT
Under 2013 rapporterades 340 avvikelser, varav 255 var
relaterade till patient.
Jfr. 291 resp. 222 under 2012.
Av resultatet av de ovanstående indikatorerna kan vi se att det
behöver göras ytterligare förbättringar.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
Fokus ligger främst på förebyggande arbete, dvs. att åtgärda
orsaker till risk innan de hunnit bli en avvikande händelse.
Exempelvis genomförs alltid en riskbedömning inför varje
förflyttning av en patient för att bedöma vilket hjälpbehov som
föreligger utifrån patientens unika kvarvarande förmågor.
Vi uppmanar dock att alltid rapportera händelser som kunnat leda
till att en patient skadats alternativt att den har skadats.
Detsamma gäller om en medarbetare skadats alt. kunnat skadats.
2.2. Antal genomförda
riskanalyser och antal
händelseanalyser (januaridecember)
Avslutade riskanalyser 2013: 11 st
Riskbedömningar görs vid alla typer av patientkontakter som
en naturlig del av vård och omvårdnad.
Avslutade händelseanalyser under 2013: 7 st
Kommentarer på kliniknivå:
KMG: Arbetet med riskanalys inför förändringar i verksamheten
har börjat användas mer på kliniken än tidigare.
Händelseanalyser görs ofta i samband med avvikande händelser
då en patient kommit till skada eller om ett särskilt vårdflöde bör
genomlysas, då alltid tillsammans med personal från
utvecklingsenhet.
Ort: Höftplastikprocessen:Två frågor arbetas vidare med.
Absolut rökstopp? och bättre information till patienterna
angående smärtstillande medicin
BoU: Ett ärende som gällde både oss och barnkliniken USÖ
skickades på second opinion till KI.
5
Bilaga 1
Till patientcentrum har det inkommit 38 klagomål under
2013. Dessa fördelas enligt följande:
Kir klin: 17, KMG: 12, Ort: 5, ÖNH: 2, BoU:1, Rtg: 1
2.3 Antal anmälningar direkt
till sjukhusen och dess
verksamheter från patienter
och närstående, anmälningar
Enskilda klagomål från Socialstyrelsen: 4 st (våren)
enligt Lex Maria och enskildas Enskilda klagomål från IVO: 4 st (hösten)
klagomål via ansvarig
myndighet (januari-december) Lex Mariaanmälningar: Två Lex M varav en avslutad och en
icke avslutad. Händelseanalys gjord på den avslutade, icke på
den icke avslutade.
Direkt till ortopedkliniken har inkommit 7 enskilda
klagomål som diarieförts. Brevsvar från verksamhetschef
2.4 Resultat av mätning
gällande vårdrelaterade
infektioner hösten 2013
Kommentar: VRI ligger
fortsatt högt i förhållande till
det nationella målet. En
journalgranskning kommer nu
att göras med hjälp av
hygiensjuksköterskan för att
försöka hitta om det finns
någon systematik i orsaken till
den höga nivån, eller om det är
slumpartat. Därefter kommer
diskussioner att ske med
respektive enhet.
6
Bilaga 1
2.5 Resultat av höstens
mätning av basala
hygienrutiner och klädregler
hösten 2013
Kommentar:
Vid senaste mätning låg
Karlskoga lasarett på 86 %
följsamhet till basala
hygienrutinerna, att
jämföra med 73 % för hela
landstinget och
77 % nationellt.
Klinikerna har mycket
aktiva hygienombud.
Hygien är stående punkt på
APT.
7
Bilaga 1
2.5 Resultat av höstens
mätning av basala
hygienrutiner och klädregler
hösten 2013.
Kommentar:
Vid senaste mätning låg
Karlskoga lasarett på 99 %
följsamhet till klädreglerna,
att jämföra med 92 % för hela
landstinget och 94 %
nationellt.
2.6 Aktuell bedömning av
vårdskadenivå utifrån
strukturerad journalgranskning
(januari-december)
Under första halvåret hade Karlskoga lasarett 2 vårdskador av 120 granskade journaler. Detta motsvarar den nivå vi legat på de
senaste åren. Helårsresultat kan sammanställas först i februari.
Vid den klinikvisa granskningen av hjärtstopp inom KMG bedömdes ett av hjärtstoppen som undvikbart av 15 inträffade
hjärtstopp
Resultat ur hjärtstoppsregistret Under 2013 hade vi 37 hjärtstoppslarm, tre av dem var inte
hjärtstopp utan blodtrycksfall eller annat.
Detta kan jämföras med 2012 då larmen var 23 st varav ett
inte var ett hjärtstopp.
Tyvärr har sammanställningen från hjärtstoppsregistret inte
publicerats ännu varför vi ej kan göra någon jämförelse av
nationella mått.
Utbildade 2013
För sjukhuset:
Instruktörer: Vuxen-HLR med hjärtstartare
S-HLR
Externa utbildningar:
Vuxen-HLR med hjärtstartare och luftvägsstopp
Luftvägsstopp
S-HLR
Instruktörer vuxen-HLR
Instruktör S-HLR
7
5
74
4
15
38
1
8
Bilaga 1
2.7 Vidtagna åtgärder under
året utgående från punkterna
2.1-2.6
I vilken omfattning följs
åtgärdspaketen från SKL för
tryckskador, fallskador,
läkemedel och vårdrelaterade
infektioner
3. Patientfokuserad vård
Vid det årliga patientsäkerhetsseminariet
uppmärksammades del vilka resultat som erhållits enligt
ovan, dels gavs exempel på vad vi lärt oss av en avvikelse
samt vilka förbättringsåtgärder detta föranlett. Resultat från
såväl avvikelserapporter och klagomål som risk- och
händelseanalyser presenteras och analyseras inom lasarettets
ledningsgrupp samt i patientsäkerhetsråd och kvalitetsråd.
KMG: Fokus på hygien vid infektionssjukdomar på klinikdag för
all personal i september 2013.
Ort: Avvikelserna följs upp enl rutin. Tas upp på ATP
Kir klinikens medarbetare har en mycket bra följsamhet avseende
fortsatt rigorös handhygien och klädsel.
KMG: Avvikelser gås igenom på APT. Majoritet av
avvikelser berör fall. Ibland kan avvikelse leda till en
förändring av befintlig rutin eller skapande av en ny.
Avvikelser diskuteras också på arbetsmiljömöte, i
samverkansgrupp och inom klinikledningen.
Ort: En del utav avvikelserna har gällt patienter som fallit
under vårdtiden. En grupp har tillsatts för att arbeta fram en
vårdrutin för att förebygga fall.
Kir: Avvikelser under året har resulterat i redovisning på
APT, enskilda samtal med berörd personal och nya riktlinjer.
KMG: Åtgärdspaketen följs i hög grad
Ort: Åtgärdspaketen följs. I vissa fall har vi ändrat vårdrutin
utifrån åtgärdspaketen
RESULTAT
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
9
Bilaga 1
3. 2 Resultat för bemötande,
information och delaktighet i
aktuella patientenkäter
(indikatorer kopplade till
länets folkhälsoplan)
Efter patientenkäten 2012 har flertalet kliniker arbetet med
förbättring av patientinformation, som exempel har rehab arbetat
Information 84 indikatorpoäng ( riket 84).
med uppdatering av dagrehabbroschyr till patient/
Delaktighet 85 indikatorpoäng (riket 85)
Akutmottagningen: se diagram nedan. Karlskoga ligger i närståendebroschyr + personalbroschyr för bättre riktad info.
BoU: Vi har sjunkit lite i bemötande sen förra mätningen för
nivå med övriga sjukhus inom ÖLL, dock en något
BoU: Bemötende: 93 indikatorpoäng( riket 94).
högre andel som kan rekommendera AKM till andra.
Ambulans: Ligger också i nivå med övriga länet.
Enligt Öppna Jämföelser, extern mätning (SKL) av tid
för ambulans att efter larm nå skadeplats ligger
Karlskoga bäst i Sverige under 2013.
2 år sen. Vi har försökt att analysera detta och har noggrant
gått igenom de påpekanden vi fick i enkäten under fritext.
AKM: Fortsatt förbättringsarbete, bl.a. avseende utökat
teamarbete och utveckling av omvårdnadsrond.
Ambulansen: Analys och fortsatt förbättringsarbete enl. plan
10
Bilaga 1
3.4 Resultat från mätningarna
av kännedom om 1177
tjänsterna och anslutning till
MVK (nationell mätning)
Sju av våra tio kliniker/specialistläkarmottagningar har länkar från sina kliniksidor på externwebben till 1177.se. Sex
kliniker/specialistläkarmottagningar har specifika länkar till fakta och råd som rör just deras patienter.
Muntlig information om 1177 Vårdguiden har hållits på två APT samt läkarnas stabsmöte.
Säkerställt att informationen under ”hitta och jämför vård” är korrekt.
Lyft vissa lokala nyheter för Karlskoga lasarett på 1177.se.
Antalet ärendetyper ska ha ökat.
Ärendetypen ”Beställa journalkopia” har införts. Fyra kliniker har infört ärendetypen under 2013, övriga planeras
2014.
Webbtidbok
Delar av medicinmottagningen har infört webbtidbok.
4. Effektiv vård
4.1 Hur man organiserat
multidisciplinära konferenser
för olika grupper av
cancerpatienter. Beskrivningen
ska omfatta deltagare vid
konferenserna, när i
vårdkedjan konferenserna
sker, eventuella tekniska
hjälpmedel/videokonferenser
och koordination mellan
förvaltningarna
RESULTAT
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
MDT-ronder sker regelbundet inom KMG
Kir: Sedan 2009 har vi haft MDT-konferenser var annan vecka på onsdagar kl 15:00 på röntgenavdelningen. Teamet består av
onkologisk specialist, röntgenspecialist tillsammans med kirurgspecialister. Oftast är flera kirurgspecialister och utbildningsläkare
närvarande. Vi har planer på att via video koppla upp patologspecialist på USÖ och planerar att även utbilda en sjuksköterska ska
ingå i teamet. Kirurgspecialist presenterar varje cancerpatient, och lyfter fram syftet, orsaken eller frågan till teamet.
Röntgenspecialist lämnar sina synpunkter om tumörens lokalisation. Röntgenbilder, provsvar och journaldokumentation finns
tillgänglig under konferensen och all relevant information tas fram. Behandling/åtgärd beslutas i samråd med onkologspecialist
och utefter tagna biopsier kontaktas patolog för kommentarer. Alla patienter som opererats för koloncancer tas åter upp igen till
diskussion avseende fortsatt behandling. Rektalcancerpatienter överförs till USÖ:s MDT-konferens.
11
Bilaga 1
4.2 Genomförda och
registrerade
läkemedelsgenomgångar för
ett antal patientgrupper
Läkemedelsgenomgångar görs i samband med rond av SÄBO och hemsjukvård men redovisas inom primärvården inom KMG
Kir: Vid utskrivning från kirurgkliniken under 2013 har de allra flesta patienterna fått en skriftlig vårdsammanfattning och en
läkemedelsberättelse i samband med läkarens utskrivningssamtal. Målet är att 100 % ska uppnås och därför har ett nytt styrande
dokument och checklista upprättats så att information till alla underlätta och icke minst till nyanställda. underlättas
4.3 Att NPÖ införts som IT
Ja, följer ÖLL:s plan.
stöd för sammanhållen
journalföring. Uppföljning
sker nationellt gällande
nyttjandet
4.4 Hur långt man kommit
Kontaktsjuksköterskor är infört vid kliniken november 2013.
med införandet av
kontaktsjuksköterska för
cancerpatienter
5. Jämlik och jämställd vård,
RESULTAT
5.1 Vid analys av resultaten av
Öppna Jämförelser för varje
kvalitetsindikator där underlag
finns framtaget även bedöma
om vården utförts på ett
jämlikt sätt (t.ex. kön, ålder,
etnicitet, socioekonomi,
utbildningsnivå) analyseras
5.2 Redovisa hur man
tillgodosett genus-kompetens
hos dem som möter barn och
ungdomar i vården
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
KMG: Resultat från Riks-stroke och Swedeheart samt vill
viss del ÖJ har analyserats ur ett genderperspektiv sedan 2011
på kliniken.
Hud: Inga indikationer på ojämlik vård vid mottagningen
Såväl kvinnliga som manliga medarbetare av olika
yrkeskategorier.
12
Bilaga 1
5.3 Samtliga sjukskrivande
vårdenheter ska senast vid
utgången av 2013 ha
genomfört en
fortbildningsinsats om
jämställd sjukskrivning och
om försäkringsmedicin
6. Vård i rimlig tid
Kliniken för medicin och geriatrik skriver en mycket låg
andel sjukintyg varför fortbildningsinsatsen inte prioriterats.
Hud: I princip inga sjukskrivningar vid kliniken
Ögon: Våra läkare har inte gått någon utbildning under 2013 i
jämnställd sjukskrivning (det förekommer enstaka
sjukskrivningar/år från ögonmott)
Kir: Har haft en föreläsning i ämnet av representant från
försäkringskassan
RESULTAT
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och övriga kommentarer
6.2 Tillgänglighet 60-60 till
nybesök och behandling
Kommentar:
Ort: Månatlig uppföljning.
Omfördelning av resurser och
extramottagning vb
13
Bilaga 1
6.3 Andelen patienter som får
återbesök inom planerad tid
Bifogat visas aktuellt resultat
från uppföljningsportalen för
perioden oktober – december
2013 eftersom detta registreras
och presenteras på ett nytt sätt
från och med oktober 2013.
Hur har resultatet från den
interna resp. externa
telefontillgänglighetsmätninge
n hanterats om resultat < 95%
nöjda
Extern telefontillgänglighet, totalt på Kga las: 96 % upplevde att
tillgängligheten är mycket bra eller bra utifrån frågan ”Hur
upplevde Du tillgängligheten i telefonen till vår enhet 2013?” *
Intern telefontillgänglighet, totalt på Kga las: 96 % upplevde att
telefontillgängligheten till de enheter som tillhör Karlskoga lasarett
var mycket bra eller bra. Redovisningen omfattar svar från 39
verksamhetschefer och avdelningschefer inom Karlskoga lasarett.
Undersökningen genomfördes med enkätverktyget esMaker under
hösten 2013.
* Under en vecka (10/6 – 14/6) har de patienter som ringt
under telefontiden (i vissa fall vart tredje samtal) tillfrågats
hur många gånger de ringt innan vi kunde svara samt hur
de upplever tillgängligheten i telefon till berörd enhet,
totalt har 348 personer intervjuats.
7. Hälsofrämjande hälsooch sjukvård
RESULTAT
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar och övriga kommentarer
14
Bilaga 1
7.1 Hur man följt RMKs
(Rådet för medicinsk
kunskapsstyrning)
rekommendationer för
implementering av de
nationella riktlinjerna för
sjukdomsförebyggande
metoder
Ort: Informerar pat om vikten av rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion, vb viktreduktion.
Krav på rökstopp inför operation.
Information/utbildningstillfällen om de nationella riktlinjerna (NR) om sjukdomsförebyggande metoder
(utformat/ansvarig Monika Randén)
1 st Rehab – alla personalkategorier ca 25 st
1 st Medicinmottagningen inkl. diabetesmott – ssk och usk, fotvårdsterapeut 14 st
1 st Kirurgmottagning – 7 ssk
2 st AT läkare introduktion - ht 9 st samt vt AT?
Information gällande registrering KVÅ koder:
Informationen om KVÅ koder har ingått i ovanstående tillfällen/utbildningar om sjukdomsförebyggande metoder. Brith Persson
har presenterat koderna för sekreterare. Antal registreringar har ökat med 7,9 % mot föregående år.
2012
2013 % mot föregående
DV111 Enkla råd om tobaksbruk
20
18 90,0%
DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk
20
20 100,0%
DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk
186
129 69,4%
DV121 Enkla råd om alkoholvanor
5
0 0,0%
DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor
1
1 100,0%
DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet
32
42 131,3%
DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet
239
373 156,1%
DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet
97
30 30,9%
DV141 Enkla råd om matvanor
33
26 78,8%
DV142 Rådgivande samtal om matvanor
60
116 193,3%
DV143 Kvalificerat rådgivande samtal om matvanor
2
0 0,0%
DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet (FaR)
43
41 95,3%
738
796 107,9%
Totalt antal registreringar
Under 2013 har fler uppföljningar av FaR registrerats som DV132 eftersom det kvalificerade rådgivande samtalet ska vara teoriba
och strukturerat (KBT.)
15
Bilaga 1
x
x
Hur det hälsofrämjande
arbetet fortskrider inom
kliniken och vilka
personalkategorier som
skriver ut fysisk aktivitet
på recept (FaR).
Antalet FaR/kategori som
har skrivits under 2013
Intranätet Kga las:
Socialstyrelsens stöd för implementeringen av riktlinjerna länkas upp efter hand av Monika Randén.
För den som vill lära sig mer om riktlinjerna har en sida med länkar till olika föreläsningar som publicerats på webben
sammanställts.
Deltagande i kursen MI-handledare utbildning ÖLL
Två deltagare från rehab varav av en kurator samt en sjukgymnast 6 december 2013-maj 2014.
Uppdragsbeskrivningar
Påbörjat utformning av uppdragsbeskrivningar gällande hälsofrämjande arbete & sjukdomsförebyggande arbetet FaR koordinator.
Under första kvartalet för 2014 planeras utformande av uppdragsbeskrivningar för styrgrupp och arbetsgrupp.
FaR/kategori 2013 (n=58)
Sjg 40
SSk 15
Dietist 3
Inför 2013 gjordes kallelsen om till besök på MMG med information om att sådana frågor tas upp under besöket som ett försök
till att förbereda patienten.
Hur stor andel av patienter
som fått information om
sjukdomsförebyggande
aktiviteter inför planerat besök Alla patienter med besök till MMG har således fått information
Hur stor andel av patienter
Tyvärr kan vi inte få fram denna uppgift eftersom det ännu inte finns någon KVÅ-kod för detta i vårt journalsystem
som genomfört rökslut i
samband med planerad kirurgi
Övriga områden
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare redovisningar
och övriga kommentarer
I vilken omfattning riskanalys
av arbetsmiljö genomförts
inom kliniken
Ergonomisk skyddsrond har genomförts inom samtliga verksamheter i samarbete med Landstingshälsan.
Två riskanalyser avseende arbetsmiljö inom KMG
16
Bilaga 1
Antalet planerade/påbörjade
forskningsprojekt inom
kliniken
BoU: Deltagit med material till något forskningsprojekt på USÖ. Under 2013 har verksamhetschefen genomgått en
forskningsmetodikkurs anordnad av Karlskoga lasarett.
Hud: 2 resp. 1
Hur många inom kliniken som KMG: Dialysmottagningen och 3C har ingått i en internationell studie avseende etikronder. En läkare har påbörjat ett
forskningsprojekt inom etik.
har gått/går grundläggande
Förutom alla sjuksköterskor, BMA, sjukgymnaster, arbetsterapeuter som har grundläggande forskningsmetodik i sin
forskningsmetodikutbildning
utbildning (alla utbildade efter 1993) har 15-20 personer gått den forskningsmetodikutbildning som erbjuds på
lasarettet. 2 sjukgymnaster läser just nu magisterutbildning.
Ort: På avd har två medarb gått grundläggande utb. Inget forskningsarbete pågår för tillfället
Ögon: Ingen forskning pågår
Kir: Kliniken har tre läkare som har pågående forskningsprojekt.
Alla sjuksköterskor som gått ut utbildning de senaste 10 åren har metodiken i utbildningen.
Andelen medarbetare med
handledaransvar som har en
grundläggande
handledarutbildning per
yrkeskategori. Vilka åtgärder
har ni vidtagit för att öka
andelen medarbetare med
handledarutbildning om ni inte
har nått 100%?
BoU: Vi har inte så mycket elever hos oss. Under 2013 hade vi en barnsjuksköterskestudent. Handledaren för vår ST-läkare har
genomgått en 2 dagars utbildning under 2012.
Hud: 50 % Ögon: 0
KMG: Kliniken närmar sig 100 % med handledarutbildning inom legitimerade yrkesgrupper.
2 läkare har under hösten gått basgruppshandledarutbildning.
Repetitionsutbildning för usk med äldre utbildning planeras
Ort: Avd: Av sjuksköt har 9 av 15 utbildning. Av undersköt har 11 av 13 handledarutb.
Sekr: 2 st har handledarutbildning. Frågan tas upp under medarbetarsamtalet. Viss del av utb sker på arbetstid.
Litteratur köps in
Kir: På akutmottagningen är andelen 100% för båda kategorierna, på avd. 7 80% av undersköterskor och för sjuksköterskor bara
46% beroende på at det slutat 8 sjuksköterskor den senaste två månaderna. 35% av sekreterarna och 85 % av läkarna har
handledarutbildning. På operationsavdelningen är det 100% av undersköterskorna och 37% av sjuksköterskorna.
För att nå högre andel men handledarutbildning erbjuds kontinuerligt utbildning till de som saknar utbildning till
utbildningstillfällena som ges.
17
Bilaga 1
Hur ni planerar för den
långsiktiga
kompetensutvecklingen hos
medarbetarna
BoU: En av våra överläkare har varit 3 månader och fort utbildat sig på KI i hepatologi.
Annars åker våra läkare på ca 2 kurser per termin. Varje vecka har USÖ fortutbildning på torsdagseftermiddagar som våra läkare
åker på ibland. Sjuksköterskorna åker på kurser ca 1-2 gång per termin. Anordnat fortutbildning på hemmaplan . Dietister har
föreläst i kost. Under 2014 kommer sjuksköterskorna ha handledning av psykolog för att bättre ta hand om våra överviktiga
patienter. Vi kommer även att anordna en halvdagskurs i ämnet ”barn i sorg” som kommunen är med och finansierar.
BHV-psykolog kommer hålla i en internutbildning i ”barn och sömn”
Hud: Intern och extern utbildning. Oro för minskad utbildning och kompetensutveckling pga Landstingets nya policy gentemot
sponsorer (Läkemedelsindustrin
KMG: På medarbetarsamtal och övriga möten. Uppmuntran till kurser, gärna poänggivande på universitet/högskola. Intern
utbildning som HLR, förflyttning, Alert, SBAR, telemetri osv. Resor till konferenser och möten inom subspecialiteter. Det är
oerhört viktigt för vår verksamhet att ha kunniga och uppdaterade medarbetare varför en hel del resurser läggs på detta
Ögon: Alla har, inom rimliga gränser, möjlighet att gå de kurser som är relevanta för sin yrkesroll
Kir: Grunden läggs från medarbetarsamtal och i verksamhetsplan och ser lite olika ut från avdelning till avdelning beroende på
behov och önskemål.
Pro Competens
Införande av kompetensmodul i Heroma, Pro Competens har fortskridit enligt plan. Utbildningsledare och PA-konsult
vid lasarettet har tagit ett mycket stort ansvar för detta införande. Under 2014 planerar vi att samtliga enheter inom
lasarettet är inne i modulen.
Utbildning kvalitetpatientsäkerhet - etik
Under året har vi testat ett utvecklat utbildningspaket inom områdena kvalitet- patientsäkerhet – etik. Denna utbildning kommer
nu att erbjudas till samtliga medarbetare och chefer som saknar en grundläggande utbildning inom området.
Vi har även genomfört ett Leanspel på en testgrupp. Leanspel kommer under våren 2014 att genomföras till samtliga chefer innan
beslut tas i vilken omfattning denna utbildning ska erbjudas till övriga medarbetare.
18
Bilaga 1
Vilka aktiviteter har
genomförts inom miljöområdet Källsortering med även kompost har börjat i slutet av året.
x Det har varit två st. grundläggande miljöutbildningar 2013. Både för miljöombud och även för andra intresserade.
under året?
Utbildningar
x En st. miljödag som är en dag full med inspiration i miljöns tecken.
Aktiviteter
x
En st. kemikalieinventeraträff med utbildning i hur du inventerar in kemikalier i Ichemistry.
x
Det finns två st. nya utbildningar på intranätet, en utbildning i kemikaliehantering och en brandskyddsutbildning.
x
19st personal har gått utbildning i ECOdriving.
x
Bullermätning
x
Mätning av avloppsvattnet
x
Det har påbörjats installationer av oljeavskiljare vid Transport och Ambulansens tvätt
x
Har arbetat mycket för att vi ska vara avtalstrogna
x
Varje tertial har miljösamordnare medverkat vid miljöråd.
x
Ledningens representant i miljöfrågor har medverkat vid LRM:s möten.
x
Miljösamordnare har varit på två st. utvecklingsdagar med Miljörådet.
x
Vi har fortsatt vårt arbete med att minska användningen av engångsmaterial. Det finns en lista framtagen ”Klimatlistan”
som innehåller 15st. produkter som vi antingen ska sluta att använda eller minska användningen av, alternativt övergå till
en produkt som är gjort av förnyelsebart material.
x
Ledningens representant i miljöfrågor har medverkat vid LRM:s möten.
x
Miljösamordnare har varit på två st. utvecklingsdagar med Miljörådet.
x
Vi har fortsatt vårt arbete med att minska användningen av engångsmaterial. Det finns en lista framtagen ”Klimatlistan”
som innehåller 15st. produkter som vi antingen ska sluta att använda eller minska användningen av, alternativt övergå till
19
Bilaga 1
Aktiviteter, forts
x
Haft en genomgång av ”Klimatlistan” på Varuförsörjningens beställarträff.
x
Miljösamordnare, försörjningschef, transportchef och kostchef har haft två stycken möten angående uppstarten av
insamlingen av matavfall. Vilket vi sedan började med 1/12.
x
Miljösamordnare har påbörjat en genomgång av mottagningar och avdelningars lunchrum samt miljörum. Ser över så att
de bästa förutsättningarna finns för att personalen ska kunna källsortera sitt avfall lätt och rätt.
x
Återanvänder många möbler genom att skicka för omklädning och lite uppfräschning istället för att kassera och köpa nytt.
x
Det har rapporterats in till Bergslagens räddningstjänst vilka brandfarliga ämnen vi har och i vilken mängd.
x
Vid bygget av nya Akutmottagningen så har det installerats belysning med rörelsedetektorer i vissa undersökningsrum
och förrådsrum. Byggvaror har miljögranskats enligt Byggvarubedömningen (BVB).
Överblivet material och rivningsmaterial källsorteras och omhändertas.
x
Uppdaterat källsorteringsrutiner
x
Påbörjat utfasning av produkt som finns med på minsknings och avvecklingslistan gällande kemikalier
Samtliga enheter har påbörjat källsortering av matavfall under hösten
Exempel, Kir kliniken
Samtliga läkare och ett antal övriga medarbetare har genomgått den webbaserade ÖLL-utbildningen inom miljöområdet.
Vi har minskat förbrukningen av engångsmuggar och när vi använder det så är det bara pappersmuggar (inga plastmuggar
längre), medicinmuggar i papper istället för plast (plast endast i undantagsfall), avfallshantering vid
antibiotikaanvändning där skräp slängs i särskilda kartonger för riskhantering. Därutöver sopsortering, plast, papper,
kartong och glas. Miljötänk inom förråd och vi nyutrustning av nya akutmottagningen.
20
Bilaga 1
Uppföljning av mål och uppdrag under 2013
Landstingets långsiktiga mål: Vi ska tillgodose behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen och ha en ekonomi i balans
Karlskoga lasaretts långsiktiga mål: Vi skall vid varje tidpunkt vara ett väl fungerande lasarett
Planering
Aktiviteter och uppföljning
Mål &uppdrag
inom ÖLL
F
o
l
k
h
ä
l
s
a
Kortsiktigt mål
Kga lasarett
Uppdrag 1.
x
Kunskapen om
folkhälsans
utveckling inom de x
stora folksjukdomarna ska
fördjupas.
Fokus läggs på
hälsans fördelning
när det gäller kön,
etnicitet och social
bakgrund.*
Andelen rökande
medarbetare < 5%
Aktiviteter under 2013
Uppföljning
Andelen rökare var 5,9 % år 2010, som var den senaste mätningen.
Arbetet att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har intensifieras under 2013
Samtlig berörd
Lasarettet har återskapat en styrgrupp som ska stötta övriga aktörer inom vården för att vi ska uppnå målen inom
vårdpersonal +
området. En arbetsgrupp på Karlskoga lasarett är under upprättande.
administrativ
personal känner till
Kontakter med tobakspreventiva enheten 2013: Besök: 68, Tel kontakt: 89 Unika patienter: 69
KVÅ-koderna och
dess innebörd
Övriga resultat, se ovan
21
Bilaga 1
S
ä
k
e
r
Mål 4: Inga
vårdskador ska
uppkomma i
samband med vård
och behandling
Inget trycksår eller
tromboflebit ska
uppkomma under
vårdtiden
v
å
r
d
Karlskoga lasarett hade en trycksårsfrekvens på 1 % hösten 2012. Omräknat till årsbasis innebär detta en
kvalitetsbristkostnad på 1,2 Mnkr, dvs 16,4 Mnkr lägre kvalitetsbristkostnad per år än mot en
trycksårsfrekvens motsvarande riksgenomsnittet för totalen trycksår (15 %)
Om denna kostnad omräknas till nationell nivå – och endast utifrån anlagda trycksår på sjukhus (ca 7 % vid
senaste mätningen) erhålls följande besparing: Totalt har vi ca 1,4 miljoner inneliggande patienter per år i Sverige.
Snittet för Sverige anlagda på sjukhus = 7 % vilket innebär 98000 pat. x 14000 =
1372 Mnkr. Jämför med 1 % trycksårsfrekvens som ger 14000 pat x 14000 = 19,6 Mnkr
Sverige skulle spara 1352400000 = ca 1,4 miljarder kronor per år vid samma trycksårsfrekvens som Kga lasarett!
Utseende/symtom insticksställe, PVK: Målet uppnått!
22
Bilaga 1
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Sjukfrånvaron ska vara fortsatt låg, den
långsiktiga sjukfrånvaron < 6 %
Aktiviteter under
Uppföljning
2012
x Kvinnor: korttidsfrånvaro 2,05 % och långtidsfrånvaro 3,81 %.
x Män: korttidsfrånvaro 0,99 % och långtidsfrånvaro 3,18 %.
Se vidare resultat ovan.
Mål: Vi är ett föredöme avseende det förebyggande arbetet inom det belastningsergonomiska området, inga anmälda arbetsskador eller tillbud
ska uppkomma pga felaktig belastning eller felaktig utrustning
Minskat antal sjukdagar på grund av belastningsskador vid patientarbete:
Under åren 1990 – 99 hade vi 3966 sjukdagar mot 103 sjukdagar åren 2000 – 2010.
Beräknad kostnad per sjukdag: Kostnad för grundutbildade sjuksköterska resp. undersköterska/sjukdag(1650 kr)
Kostnad för sjukfrånvaron på grund av belastningsskada under åren 1990 – 1999: 6,5 Mnkr
Kostnad för sjukfrånvaron på grund av belastningsskada under åren 2000 – 2010: 170Tkr
Från och med 2010 har ingen sjukskrivningsdag uppkommit på grund av belastningsbesvär i samband med patientförflyttning.
Detta tack vare vårt koncept kring skonsam förflyttningskunskap.
23
Bilaga 1
24
Redovisande dokument
Sida 1(4)
Bilaga 2
Aktiviteter som följd av USK 2013 under perioden februari - december
Datum Aktivitet
Antal
Berörda medarbetare/verksamheter från
personer Karlskoga lasarett
7 feb
Lärandeseminarium ”Akut förbättring”
Ca 300
Kval&utv chef
15 feb Info till ÖLL:s pensionärsråd
Ca 20
verksamhetsutvecklare
27 feb Ambassadörsträff Karlskoga kommun
Ca 20
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
4 mars Besök från SKL, 4 personer.
4
Kval& utvchef, utb ledare, verksamhetsutv,
Hur vi integrerar säker arbetsmiljö som ej ger
förflyttningsinstruktör. Avd 7
arbetsskador med hög patientsäkerhet
6 mars Information till nytillträdda chefer, Landstinget Ca 30
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
i Värmland
8 mars Info till ledningskansliet på APT
Ca 30
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
8 mars Info till chefsnätverk ÖLL
Ca 10
Kval&utvchef
12 mars Info till ÖLL:s forskningschefer
Ca 15
Kval&utv chef
19 mars Kommunals arbetsplatsombud
Ca 20
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
20 mars Excellence Arena
Ca 75
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
21 mars
28 mars
9 april
10 april
Läkarstabsmöte
Info till utredare regionförbundet
Studiebesök från Östra sjukhuset + Mölndahl
Öppet Hus: 24 guider + personal vid
anmälningsdisk, kaffe mm
10 april Karlstad universitet. Omvårdnadsforskningens
dag
12 april SKL, nätverksträff kvalitetsledare kommunerna
16 april Info på Rotarymöte
24 april Info operationssjuksköterskors distriktsmöte
2 maj
Besök av moderata politiker
Ca 10
2
Ca 15
35
Ca 30
Kval&utv chef
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
Kval& utvchef, utb ledare, örflyttningsinstruktör
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef, 12 arbetsplaser
under rundtur,
Kval& utvchef, utb ledare
Ca 60
Kval& utvchef
10
Kval&utv chef
Sjukhusdirektör
Kval& utvchef, utb ledare, verksamhetsutv, pat
ombud, förflyttningsinstruktör, repr. avd 6+ avd Q
3
Tid exkl.
förberedelsetid
Del av seminariet
1 tim
2 tim
5 tim
2 tim + restid
Karlstad
1 tim + restid
2 tim
1,5 tim + restid
1,5 tim
30 min + resa
Stockholm
1 timme
3 tim
3 tim
4 tim
1 tim + restid
Karlstad
1 tim + restid
Stockholm
1 tim + restid
1 tim
5 tim
Redovisande dokument
Datum
Aktivitet
7 maj
17 maj
20 maj
Information samtliga chefer LiV
Studiebesök pensionärer
Besök MP-politiker
22 maj
50
30 maj
Öppet Hus: 24 guider + personal vid
anmälningsdisk, kaffe mm
Konferens Framtidens akutvårdsavdelning,
Stockholm
Konferens Offentlig chef, Stockholm
4 juni
12 juni
SKL-konferens, S-holm
Info till moderaterna vid deras våravslutning
17 – 18
juni
2 juli
15 – 16
aug
19+ 22
aug
29 aug
Region Gotland, info om ledningssystem mm Ca 20
29 maj
5 sept
11 sept
12 – 13/9
18 sept
Almedalen
Studiebesök avd 1, Lindesbergs las
Ansvara för utvecklingsdagar,
ortopedkliniken, Ryhov (Mullsjö)
Region Västra Götaland + VD SIQ
Framflyttat, nytt datum ej bestämt
Konf svenskt forum för vårdkvalitet, S-holm
Studiebesök Arbetsmiljöverket
Nordiskt kvalitetsnätverk, Stavanger
Studiebesök från medicinkliniken, USÖ
Antal
personer
350
Ca 10
5
Sida 2(4)
Bilaga 2
Tid exkl.
förberedelsetid
1 tim + restid Karlstad
2 tim
5 tim
Ca 30
Berörda medarbetare/verksamheter från
Karlskoga lasarett
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef
Sjukhusdirektör, verksamhetsutvecklare
Sjukhusdir, kval&utv chef, utb ledare, , pat
ombud, förflyttningsinstruktör, + avd Q
Sjukhusdirektör, Kval&utvchef, 12 arbetsplatser
under rundtur,
Kval&utvchef, utb ledare
Ca 15
Sjukhusdir, Kval&utv chef
Ca 90
Ca 30
Kval&utvchef, utb ledare, skyddsombud
30 min + restid
Stockholm
1 tim + restid Stockholm
2 tim
Sjukhusdir, kval&utv chef, utb ledare, verksamhetsutv, pat
ombud
Sjukhusdir, Kval&utv chef
Sjukhusdirektör
Ca 30
Kval& utvchef, utb ledare, verksamhetsutv, pat
ombud förflyttningsinstruktör. Avd 6, KTC
Ca 80 x 2 Kval&utv chef, verksamhetsutv
= 160
5
Kval& utvchef, utb ledare, verksamhetsutv, pat
ombud förflyttningsinstruktör, avd 6, KTC
20
Kval& utvchef,
3
Kval&utvchef, utb ledare, v-utv, förflyttningsinstr
Sjukhusdir, kval&utv chef
2
Kval&utv chef
4 tim
1 tim + restid Stockholm
2 arbetsdagar
1 tim + restid
2 arbetsdagar
2 arbetsdagar
5 tim
1 arbetsdag
5 tim
2 arbetsdagar
3
Redovisande dokument
Datum
Aktivitet
Sida 3(4)
Bilaga 2
Antal
Berörda medarbetare/verksamheter från
personer Karlskoga lasarett
2
Kval&utv chef
Tid exkl.
förberedelsetid
12 tim
2
Utb ledare, förflyttningsinstruktör
3 tim
28
Ca 30
Ca 35
2
3
30
Kval&utv chef, sjukhusdir
Kval&utv chef, sjukhusdir
Sjukhusdir, kval&utv chef, pat ombud
Kval&utv chef
Kval&utvchef, utb ledare, v-utv, förflyttningsinstr
Kval&utv chef
Sjukhusdir, kval&utv chef
Kval&utvchef, utb ledare
1 tim + restid
1 tim + restid
6 tim
3 tim
2 tim
3 tim + restid
2 tim + restid
En halv dag + restid
19 sept + 2 Handledning till Degerfors kommun ang.
tillfällen
ledningssystem
20 sept
Studiebesök, Sjukgymnaster från
Stockholms läns landsting,
Stockholmsgeriatriken
9 okt
Info utbildning formellt ledarskap
9 okt
Nationellt nätverk dialysverksamhet
10 okt
Studiebesök pensionärsråd, Dalarna
11 okt
Besök från Karlskoga kommun
15 okt
Studiebesök från Nora kommun
22 okt
Utbildning yrkeshögskolan läkarsekr
31 okt
Info Veteranbilskvinnor
11 nov
Seminarium i Slovenien, (Buisness Sweden
tillsammans med Solveniens ministerium för
hälsa samt Sveriges ambassad)
19-21 nov Kvalitetsmässan, tillsammans Ryhov + SIQ
20 nov
Info till chefer i vårdförbundet Kronoberg,
Kosta
25 nov
Konferens Karolinska sjukhuset
25 nov
Metallveteraner
26 nov
Konferens V Götalandsregionen
4 – 5 dec Statens institutionsstyrelse
Ca 30
Kval&utv chef, verksamhetschef kirurgi
Sjukhusdir, utb ledare
1 tim + restid
3 tim + restid
200
10
200
3
1 tim + restid (heldag)
1,5 tim
1 tim + restid (heldag)
9 tim
6 dec
17 dec
1
80
Utb ledare
Kval&utv chef, sjukhusdir
Utb ledare
Kval&utv chef (del av tid), v-utv, pat omb, repr
verksamheter
Kval&utv chef, v-utv
Kval&utv chef, v-utv
Utmanarnätverk
Sv. Kyrkan
Ca 50
Planerade aktiviteter som följd av USK, januari, se nedan
4,5 tim
4 tim
Redovisande dokument
Sida 4(4)
Bilaga 2
Planerade aktiviteter som följd av USK, perioden januari - mars 2014
Datum
Aktivitet
Antal
Berörda medarbetare/verksamheter från Karlskoga
personer lasarett
10 januari Studiebesök Kga kommun
12
Kval&utvchef, utb ledare, v-utv, förflyttningsinstr
15 januari Studiebesök ekonomer LiV
3
Kval&utvchef, v-utv, ekonomichef
22 januari Information till revisorer från Gävleborg på 15
Kval&utvchef, områdeschef
USÖ+ Gustav Ekbäck
28 januari Info ledningsgrupp medicinkliniken USÖ
15
Kval&utvchef,
19 februari Studiebesök ledningsgrupp medicinklini
12 - 15
Kval&utvchef, v-utv, ledningsgrupp KMG
Köpings lasarett
4 mars
Konferens Wilandersalen
Sjukhusdir, kval&utv chefm v-utv,
verksamhetsföreträdare
14 mars
Info konferens Sjuksköterskans dag i S-holm
Kval&utvchef, utb ledare
2 april
Studiebesök rekryteringsgrupp Köpings las
15 - 18
Kval&utvchef, utb ledare, v-utv.,
förflyttningsinst., KTC m.fl
9 april
Studiebesök ang ledningssystem
2- 4
Kval&utvchef,
Kommundirektör + kval ledare Kga kommun
23 – 24
Info Patientsäkerhetskonferensen, S-holm
sept
22 oktober Info konferens Gilla jobbet, S-holm
Ca 300
Tid exkl. förberedelsetid
4 tim
4 tim
1,5 tim
1 tim
6 tim
4 tim + restid
1 tim
6 tim
2 tim
Kval&utvchef, utb ledare
1 tim
Kval&utvchef, utb ledare
1 tim
Bilaga § 8, VB för
Lindesbergs lasarett
Verksamhetsberättelse
2 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Innehållsförteckning
INLEDNING................................................................................................................................................................3
SYFTE ..........................................................................................................................................................................3
AKTUELLA HÄNDELSER.......................................................................................................................................4
FÖRVALTNINGENS MÅL .......................................................................................................................................6
MÅLOMRÅDE FRAMGÅNGSFAKTORER ......................................................................................................................6
GOD VÅRD ................................................................................................................................................................7
VÅRDPRODUKTION OCH EFFEKTIV VÅRD ................................................................................................................10
PATIENTSÄKER VÅRD ..............................................................................................................................................12
PATIENTFOKUSERAD VÅRD .....................................................................................................................................16
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD ..................................................................................................18
FORSKNING OCH HÖGSKOLEUTBILDNING ................................................................................................................20
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION .......................................................................................................22
MILJÖ- OCH HÅLLBARHETSARBETE .............................................................................................................24
PERSONAL OCH KOMPETENS...........................................................................................................................26
ATTRAKTIV ARBETSPLATS MED UTVECKLINGSINRIKTAT LEDAR- OCH MEDARBETARSKAP .....................................26
HÅLLBAR OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS ...................................................................................................27
EKONOMI.................................................................................................................................................................30
SAMMANFATTNING .................................................................................................................................................30
RESULTATRAPPORT.................................................................................................................................................30
ÅRETS RESULTAT ....................................................................................................................................................31
INVESTERINGAR ......................................................................................................................................................32
PRODUKTIONSTAL...................................................................................................................................................32
PERSONALEKONOMI ...........................................................................................................................................34
KOSTNADSANALYS .................................................................................................................................................34
ANTAL ANSTÄLLDA ÅRSARBETARE PER YRKESGRUPP .............................................................................................35
SJUKFRÅNVARO ......................................................................................................................................................36
FRAMTIDA UTMANINGAR..................................................................................................................................37
BILAGOR:.................................................................................................................................................................39
A. MATRIS, FULLMÄKTIGES MÅL ............................................................................................................................39
B. MATRIS, FULLMÄKTIGES UPPDRAG .....................................................................................................................39
C. ÖVERENSKOMMELSE MED NÄMND......................................................................................................................39
3 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Inledning
Rapporteringen i förvaltningens verksamhetsberättelse utgår från verksamhetsplanen för 2013,
vilken i sin tur utgår från förutsättningar, mål, inriktningar och ambitioner som uttrycks i fullmäktiges verksamhetsplan samt överenskommelsen med nämnden för somatisk specialistvård
och forskningsnämnden. Verksamhetsplanen innehåller även nationella direktiv från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Syftet med planen är att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.
Klinikernas och specialistmottagningarnas verksamhetsplaner utgår från lasarettets plan.
På så sätt kan man se den röda tråden i uppdragen från landstinget till varje enhet.
Uppföljning sker kontinuerligt då sjukhusledningen tillsammans med klinikledningarna stämmer
av måluppfyllelsen. Sjukhusledningen rapporterar i sin tur måluppfyllelse till ledningskansliet,
nämnden för somatisk specialistsjukvård, nämnden för forskning och till landstingsstyrelsen. Resultatet av uppföljningarna är även underlag för nästa års verksamhetsplan och för rapportering
till landstingsstyrelsen genom verksamhetsberättelsen.
Syfte
Förvaltningen Lindesbergs lasarett bedriver
x
x
x
Somatisk specialistsjukvård med en kvalitet och ekonomi som är konkurrensmässig så att
våra patienter får hjälp, bot och lindring eller minskad sjukdomsrisk.
Hälso- och sjukvård utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv.
Utveckling, utbildning och forskning för att garantera våra patienter en säker och evidensbaserad vård.
Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de övriga två sjukhusen i länet liksom med primärvården, psykiatrin, habiliteringen och primärkommunerna för att medverka till ett optimalt utnyttjande av de samlade hälso- och sjukvårdsresurserna i länet.
4 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Aktuella händelser
Tillgänglighet
På sjukhuset är tillgängligheten god. För tid till nybesök inom 60 dagar är målnivån 70 % uppnådd samtliga månader under året. För tid till operation och behandling inom 60 dagar är målnivån 70 % uppnådd med undantag av augusti månad. Målnivå 80 % är uppnådd med undantag av
juli, augusti och januari. Under året har arbetet fortsatt i de specialistvisa grupperna för gemensam produktionsplanering i länet.
Akutmottagningen
Antalet sökande till akutmottagningen fortsätter att öka. Under perioden 2011 till 2013 har antalet besök ökat med 1100. Detta ger effekt av ett ökat tryck på tillgängliga vårdplatser på sjukhusets kliniker. En alltmer ansträngd situation kan också ses när det gäller bemanningen av akutmottagningen inklusive primärvårdens jourmottagning. I syfte att avlasta sjuksköterskan på
jourmottagningen har under hösten patientsamtalen tagits över av 1177 Vårdguiden för rådgivning och som därefter tidsbokat besök vid behov. Projektet akut förbättring har avslutats under
hösten. Arbetet med att kartlägga och förbättra patientflödet och utveckla vårdprocesserna fortsätter. Under året har planeringsarbetet inför om- och tillbyggnad av akutmottagningen fortsatt
enligt plan. Byggstart planeras till maj 2014. Om- och tillbyggnad kommer att pågå under ett år.
Specialistmottagningarna
Specialistmottagningarna har under året ökat antalet besök och behandlingar. I samband med
årsskiftet genomfördes en omorganisation där de sex olika specialistmottagningarna organiserades i en klinik under ledning av en verksamhetschef med medicinskt ledningsansvariga läkare för
respektive mottagning. Under året har arbetet fortgått med att samordna resurser och utveckla
flexibiliteten i bemanning mellan de olika mottagningarna. Under våren 2012 startade verksamheten med kataraktoperationer, verksamheten har ökat under 2013 och under året har 387 patienter fått sin ögonoperation på sjukhuset. Utvecklingen är en samverkan mellan ögonkliniken på
USÖ och mottagningen i Lindesberg. Ögonkirurg från USÖ opererar en dag per vecka på operationsavdelningen. Planering för att tillskapa operationsrum för ögonoperationer i anslutning till
ögonmottagningen pågår och därmed frigörs resurser på operationsavdelningen. Syftet är också
att kunna öka antalet ögonoperationer på sikt.
Dialysenhet
Planering och projektering av den nya dialysenheten övergick i byggnation i oktober. Avdelningschef anställdes i juni och under september anställdes sju sjuksköterskor som då påbörjade
sin utbildning vid dialysenheterna på USÖ och i Karlskoga. De första dialyspatienterna är planerade att tas emot den första september 2014.
5 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Sammanhållen vård och omsorg för det mest sjuka äldre
Vårt gemensamma arbete i samverkan mellan sjukhuset, primärvården och kommunerna omkring vården av våra mest sjuka äldre har fortsatt under året med utgångspunkt från en gemensam handlingsplan. En styrgrupp för implementering av handlingsplanen har bildats.
Andelen patienter som har riskbedömts med indikatorerna i kvalitetsregistret Senior Alert har
ökat från 41 % 2012 till 60 % 2013. Instrumentet för munvårdsbedömning, ROAG (Revised Oral
Assessment Guide) har införts under hösten. En sjukhusövergripande palliativ grupp med tvärprofessionell kompetens finns. I gruppens uppdrag ingår att med utgångspunkt från upprättad
handlingsplan utbilda och implementera arbetet med indikatorerna i Svenska palliativregistret.
Täckningsgraden för 2013 är 94 %. Målnivåerna för indikatorerna ligger mellan 40-60 %.
Rekrytering chefer och medarbetare
Rekrytering av ny verksamhetschef till kirurgiska kliniken har genomförts med tillträde från oktober månad. Utbildningen av ST-läkare har inneburit att flera nu är klara inom bl.a. öron-näsoch hals, radiologi samt barn- och ungdomsmedicin. Under det närmaste året kommer ytterligare
läkare att bli klara med sin specialistutbildning inom ögon och internmedicin. Att rekrytera specialister externt är ett mödosamt arbete men lyckan var stor då vi lyckades anställa en anestesiolog och en radiolog.
Ekonomi
Sjukhusets kliniker och mottagningar har under året haft fokus på tillgänglighet och hög vårdproduktion. Samverkan i de specialistvisa grupperna har inneburit att vårdproduktionen har kunnat samordnas och omfördelas. Den ekonomiska utvecklingen har under året varit ansträngd under de första månaderna då en hög frånvaro orsakades av influensa och vinterkräksjuka. Detta till
trots har en hög vårdproduktion åstadkommits. Under våren startades ett åtgärdsprogram för att
hejda den negativa kostnadsutvecklingen med mål att behålla vårdproduktionen på planerad
nivå. Åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen har bland annat varit återhållsamhet med utbildning, minskat antal arbetspassanställda, vakanshållning av tjänster, minska arbete under jouroch beredskap samt ersättning i ledighet i högre omfattning än ekonomisk ersättning. Kirurgiska
kliniken har haft en reducering av öppna vårdplatser. Löneökningstakten var lägre under 2013
(3,7 %) än för 2012 (5,3 %).
6 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Förvaltningens mål
Symbolförklaringar
Färgindikatorer, måluppfyllelse 2013
= uppnått eller överträffat målnivån
= mindre, acceptabel avvikelse från målnivån
= större negativ avvikelse från målnivån
Förändringspilar, resultat 2013 jämfört med 2012
= resultatet har förbättrats
= resultatet är oförändrat
= resultatet har försämrats
Målområde Framgångsfaktorer
Mål 1:
Vi når upp till framgångsfaktorer i verksamhetsplanen, chefer och medarbetare har
tagit ytterligare steg i utvecklingen av engagemang och kvalitet för de vi finns till
för.
Aktiviteter:
x
x
x
Kärnprocesser - Vi identifierar våra kärnprocesser och beskriver, utvecklar
och fastställer minst en gemensam kärnprocess med utgångspunkt från varje
klinik.
Förbättringsarbete - Vi genomför ett seminarium för förbättringsarbeten med
ambitionen att varje klinik bidrar med minst ett arbete.
Idésystem - Vi implementerar ett idésystem för att stödja arbetet med ständiga
förbättringar.
Kriterium:
1. Genomförda aktiviteter
Tre stora, sjukhusövergripande, processarbeten har genomförts och är inte helt
avslutade: Akuten-processen samt den kirurgiska och ortopedkirurgiska operationsprocessen. Berörda kliniker har identifierat sina kärnprocesser. En medarbetarutbildning har genomförts för personalen inom kirurg- och ortopedkliniken. Innehållet har bestått av processorientering kopplat till ett aktivt medarbetarskap. Ett förbättringsseminarium anordnades i oktober där klinikerna presenterade förbättringsarbeten, alltifrån stora processarbeten till små, ständiga
förbättringar. En arbetsgrupp tar fram ett idésystem för lasarettet.
Utfall
Trend
7 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
God vård
Vård i rimlig tid
Mål 2:
Minst 80 procent av våra patienter får tid till nybesök eller operation/behandling
inom 60 dagar.
Kriterium:
1.
Andel patienter som får nybesök och behandling/operation inom 60 dagar
Andel patienter som fått tid till nybesök inom 60 dagar, se diagram nedan:
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
Aktuell väntetid
Målnivå 1
Målnivå 2
10%
0%
Nationellt finns två målnivåer för att ta del av kömiljarden. Målnivå 1 är 70 % och
målnivå 2 är 80 %. Väntetiderna ska även mätas utifrån aktuellt väntetidsläge
samt faktiskt väntetidsläge. För det aktuella väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå 1 för nybesök alla årets månader. Andel patienter som fått tid till
operation/behandling inom 60 dagar se diagram nedan.
Utfall
Trend
8 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Aktuell väntetid
40%
Målnivå 1
30%
Målnivå 2
20%
10%
0%
För det aktuella väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå 1 för operation/behandling alla årets månader utom augusti månad.
Mål 3:
Minst 90 procent av våra patienter får återbesök inom planerad tid.
Kriterium:
1.
Utfall
Andel patienter som får återbesök inom planerad tid
Andel patienter som har fått återbesök inom planerad tid se diagram nedan.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
Planerade återbesök
(aktuellt)
40%
Målnivå
30%
20%
10%
0%
Oktober
November
December
Aktuell väntetid för planerade återbesök ligger runt 90 % precis som målnivån.
Förklaringen till att endast de tre sista månaderna för året rapporteras beror på att
rutinen för återbesökshanteringen har ändrats i landstinget, nu är rutinen gemen-
Trend
9 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
sam nationellt.
Mål 4:
Vi har ett väl fungerade akutcentrum där patienten kommer till rätt vårdnivå.
Minst 90 procent av våra patienter som kommer till akutmottagningen har en total
genomströmningstid på mindre än fyra timmar.
Aktiviteter:
x Planerad uppföljning av besök på akutmottagningen styrs till respektive
öppenvårdsmottagning.
Kriterium:
Utfall
1. Genomströmningstid på akutmottagningen vid olika tider på dygnet, olika veckodagar och månader.
Lindesbergs lasarett har sedan ett antal år tillbaka primärvårdens jourcentral lokaliserad till akutmottagningen. Jourmottagningen finns tillgänglig på vardagar
Kl. 17.30 - 20.00 och lördag, söndag kl. 8.00-20.00. Vårdcentralernas svårigheter
med läkarbemanning innebär ett ökat tryck på akutmottagningen.
Lindesbergs lasarett deltog i det nationella projektet ”Akut förbättring”. Ett framgångsrikt test under projekttiden var att en kirurgöverläkare bedömde patienter på
akutmottagningen. Resultatet gällande genomströmning - andel patienter inom
fyra timmar var under testperioden (akutmottagningens kirurgsektion) 89 %.
Genomsnittstid, dörr till läkare, 40 minuter.
Andel patienter som fick träffa läkare inom en timme 83 %.
Andel patienter som har en genomströmningstid på akutmottagningen inom
fyra timmar:
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Andel inom 4 timmar
December
November
Oktober
September
Augusti
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari
Målnivå
Genomströmningstiden inom fyra timmar ligger i genomsnitt på 73 % under året
med en spridning mellan 64 % till 78 %. Målnivån har inte uppnåtts någon månad
Trend
10 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
under året.
Vårdproduktion och effektiv vård
Mål 5:
Vår produktion utförs enligt basuppdrag.
Kriterium:
1. Antal operationer och behandlingar
Utfall
Trend
Produktionen följer i stort den plan som finns för klinikerna på Lindesbergs lasarett samt den landstingsgemensamma produktionsplanen i respektive specialitetsgrupp för 2013.
Uppföljning görs bland annat av DRG-poäng inom slutenvård och antalet besök,
se under avsnitt ”Ekonomi” och avsnitt ”Produktionstal”.
Mål 6:
Vi bidrar till ökad tillgänglighet för patienter i hela länet och utför uppdrag från
den landstingsgemensamma produktionsplaneringen.
Aktiviteter:
x
x
x
Ögonkirurgi - Vi utökar produktionen av ögonkirurgi på Lindesbergs
lasarett, vilket ökar tillgängligheten för patienter i länet med behov av
kataraktoperationer.
Dialysmottagning - Vi startar en dialysmottagning för att öka tillgängligheten
för patienter i norra länsdelen.
Operationsplanering - Provisio, operationsplaneringssystem, införs under året.
Kriterium:
1. Antal operationer och behandlingar
Ögonkirurgi:
Under året planerades 370 kataraktoperationer och utfallet blev 387.
Dialysmottagning:
Arbete pågår med att förbereda dialysverksamheten och bygga om lokaler. Verksamheten planeras starta efter sommaren 2014. De sjuksköterskor som ska arbeta
på dialysmottagningen genomgår nu introduktion inom dialysverksamheten på
USÖ och Karlskoga lasarett.
Operationsplanering:
Provisio operationsplaneringssystem har införts enligt plan.
Utfall
Trend
11 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Mål 7:
Vi effektiviserar vår hälso- och sjukvård så att våra resurser används på bästa sätt
bland annat genom användande av ny teknik.
Aktiviteter:
x Läkarintyg - Vi har godkända läkarintyg som överförs till Försäkringskassan som elektroniskt medicinskt underlag, EMU.
x Informationsöverföring – Informationsöverföringen är säker vid
patientens övergångar i vårdkedjan.
x Den nationella patientöversikten, NPÖ, för sammanhållen journalföring,
implementeras under året.
Kriterium:
Elektronisk medicinskt underlag:
Samtliga kliniker använder det nya elektroniska underlaget till Försäkringskassan. Det är en hel del problem med systemet och i nuläget vet vi inte hur många
intyg som är godkända.
Informationsöverföring:
Uppdatering av Meddix informationsöverföring och vårdplanering för lasarettets
sjuksköterskor har utförts under året. I oktober avslutades Visamprojektet och lasarettets vårdavdelningar håller nu på att ta fram en gemensam modell för säker
utskrivning.
NPÖ:
Ortopedkirurgiska kliniken blir först med att använda den nationella patientöversikten.
Utfall
Trend
12 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Patientsäker vård
Mål 8:
Vi bedriver säker vård så att ingen patient drabbas av vårdskada.
Aktiviteter:
x
x
x
x
x
x
x
Avvikande händelser - För att förebygga vårdskador rapporterar vi fler avvikande händelser - minst en per medarbetare. Vi har en lärande organisation
där vi förhindrar upprepning av oönskade händelser.
Analys av resultat - Vi analyserar resultaten i de nationella mätningarna vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt de nationella
trycksårsmätningarna och vidtar förbättringsarbete utifrån resultaten.
Senior alert - Vi har en täckningsgrad i Senior alert på 70 % för varje berörd
avdelning. Vi har påbörjat införandet av munvårdsbedömning med ROAGinstrumentet.
Markörbaserad journalgranskning - Vi genomför markörbaserad journalgranskning varje månad. Vi granskar även alla icke förväntade dödsfall under
året.
Återinläggningar - Vi minskar antalet återinläggningar genom att arbeta med
förbättringsarbete utifrån utvalt område från SKL:s intervjumaterial i Webbkollen.
Läkemedelsgenomgångar - Vi genomför läkemedelsgenomgångar för ett utökat
antal patientgrupper enligt SOSFS 2012:9.
Läkemedelsgrupp - Vi startar en sjukhusövergripande läkemedelsgrupp.
Kriterium:
1. Antal rapporterade avvikande händelser (ÖLL:s tidsgränser, det vill säga att utredning av
en avvikande händelse ska vara startad inom 7 dagar och att ärendet ska vara avslutat
inom 90 dagar).
2. Antal genomförda händelse- och riskanalyser samt vidtagna åtgärder. Antal anmälningar
från patienter och närstående. Antal Lex Maria-ärenden. Enskilda personers klagomål
via ansvarig myndighet.
3. Resultat från mätningar av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksårsmätning.
4. Täckningsgrad, antal registreringar och andel planerade åtgärder i Senior Alert per vårdavdelning.
5. Antal återinläggningar. Resultat från webbkollen och förbättringsarbete.
6. Markörbaserad journalgranskning. Antal icke förväntade dödsfall. Journalgranskning av
icke förväntade dödsfall.
7. Antal genomförda läkemedelsgenomgångar.
Avvikande händelser:
Under 2013 rapporterades 832 (2012 687) avvikande händelser varav 628 inom
område patient vilket skall ställas i relation till sjukhusets 570 anställda. Utredningen startade inom sju dagar i 69 % av fallen och 55 % av utredningarna var avslutade inom 90 dagar vilket innebär en förbättring mot föregående år.
Målet mot en lärande organisation där sjukhuset samverkar inom prioriterade förbättringsområden pågår vilket på sikt kommer att förbättra andelen effektiva åtgärder.
Utfall
Trend
13 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Analys av resultat:
Resultat från mätning av vårdrelaterade infektioner hösten 2013:
Förekomsten av VRI bland sjukhusvårdade patienter i landet var vid höstens mätning 8,7 %, det bästa nationella resultatet sedan VRI började mätas. Örebro läns
landstings totala resultat hamnade på 9,4 %. På Lindesbergs lasarett hade sju patienter av 87 drabbats av en vårdrelaterad infektion – 8 %. Lindesbergs lasarett har
vid de sju senaste mätningarna haft en relativt låg andel vårdrelaterade infektioner, se diagram nedan.
Resultat från mätning av basala hygienrutiner och klädregler, BHK, hösten 2013:
Det nationella resultatet för följsamhet till alla stegen i BHK ligger i genomsnitt
på 74 %. I nedanstående diagram presenteras resultatet per förvaltning för Örebro
läns landsting. Lindesbergs resultat ligger på 83 % – en ökning med fem procentenheter jämfört med föregående mätning.
14 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Resultat från trycksårsmätningen hösten 2013:
76 patienter (36 kvinnor och 40 män) på Lindesbergs lasarett deltog i den senaste
mätningen och 8 (11 %) av dessa hade trycksår – 4 kvinnor och 4 män. Bland de
åtta personer som hade trycksår var två av dessa anlagda på sjukhuset – 3 %.
Andelen trycksår som var anlagda på sjukhuset var vid vårens mätning 10 %, år
2012 var det 7 respektive 3 %. Andelen patienter med trycksår totalt ses i diagrammet nedan.
Andel patienter med tryckskada och/eller trycksår i ÖLL (punktprevalensmätning 2011-2013)
25%
20%
Riket
ÖLL
USÖ
Karlskoga
Lindesberg
Psykatri
15%
10%
5%
0%
Vår 2011
Höst 2011
Vår 2012
Höst 2012
Vår 2013
Höst 2013
Respektive klinik analyserar resultaten av de nationella mätningarna och vidtar
förbättringsarbete. Cheferna delar med sig av sina erfarenheter till övriga chefer.
Sjukhusövergripande förbättringsarbete leds från utvecklingsenheten, till exempel
beträffande trycksårsförebyggande arbete.
15 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Senior Alert:
Sjukhuset har i genomsnitt ökat andelen riskbedömningar från 41 % 2012 till
60 % 2013. Andelen bedömningar varje månad ses i diagrammet nedan. Nedgången under november och december beror på att riskbedömningarna inte har
blivit inmatade i registret ännu.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Andel
riskbedömningar
December
November
Oktober
September
Augusti
Juli
Juni
Maj
April
Mars
Februari
Januari
Mål
Införandet av munvårdsbedömning med ROAG-instrumentet har genomförts
under året. Avdelning 1, 2 och 4 dokumenterar i registret. 35 bedömningar har
genomförts från september till december månad.
Markörbaserad journalgranskning:
Med start 2012 granskas 20 patientjournaler per månad av en grupp sjuksköterskor och läkare. Syftet är att upptäcka vårdskador och vidta åtgärder.
Hösten 2013 startades även granskning på kliniknivå då kliniken för medicin och
geriatrik granskade oväntade dödsfall som inträffat på vårdavdelning under
semestermånaderna. Till och med september 2013 har 13 vårdskador per 100
vårdtillfällen identifierats. De vanligast förekommande skadetyperna var överfylld
urinblåsa (8 st) och fallskada (3 st). 23 vårdskador var av kategori E eller F, det
vill säga bidrog/resulterade i temporär skada som krävde åtgärd respektive krävde
vård.
Återinläggningar:
Kliniken för medicin och geriatrik har sedan sommaren 2012 deltagit i Webbkollen vilket innebär att de intervjuar patienter som blivit återinlagda på kliniken.
Resultatet har analyserats och där framkom att 80 % av de återinlagda patienterna
visste vart de skulle vända sig med eventuella frågor, vilket är positivt. Däremot
uppgav tre fjärdedelar av patienterna att de inte var delaktiga i planeringen för sin
hemgång. Det finns en plan för att arbeta med förbättringar av resultatet. Kliniken
planerar bland annat att ringa upp patienter som bedöms ligga i riskzonen med
16 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
syfte att minska återinläggning. På sjukhuset pågår även ett arbete med att sprida
en bra pedagogisk metod för att ge information ”teach back”.
Läkemedelsgenomgångar:
I dagsläget genomförs inte systematiska läkemedelsgenomgångar för äldre patienter med minst fem läkemedel fullt ut enligt SOSFS 2012:9. En sjukhusgemensam
rutin håller på att tas fram.
Läkemedelsgrupp:
En sjukhusövergripande läkemedelsgrupp har bildats. Ett av gruppens uppdrag är
att ta fram kriterier och riktlinjer för genomförande av läkemedelsgenomgångar på
lasarettets kliniker. Gruppen ansvarar också för att dokumenterade riktlinjer för
vårdsammanfattning med läkemedelberättelse som uppfyller kraven i föreskriften
finns på alla kliniker.
Patientfokuserad vård
Mål 9:
Våra patienter upplever en fortsatt hög kvalitet och en ökad delaktighet i sin vård.
Aktiviteter:
x
x
x
Ett förbättringsarbete - Varje klinik arbetar med minst ett förbättringsarbete
inom prioriterat område i patientenkäten.
Vårdsammanfattning - Patienter som skrivs ut från lasarettet får en vårdsammanfattning som även innehåller läkemedelsberättelse enligt SOSFS 2012:9.
Kontaktsjuksköterska - Vi bygger under året upp en organisation med kontaktsjuksköterska för våra cancerpatienter samt deltar i multidisciplinär konferens
inför behandlingsstart av nyupptäckt cancer.
Kriterium:
1. Resultat för bemötande, information och delaktighet i aktuella patientenkäter.
2. Användning av vårdsammanfattning till patient, inklusive läkemedelsberättelse.
3. Redogör för hur vi har organiserat multidisciplinära konferenser för olika grupper av
cancerpatienter. Redogör för vilka grupper av cancerpatienter som kontaktsjuksköterska
finns på lasarettet.
Förbättringsarbeten utifrån patientenkät:
Klinikerna arbetar i varierande utsträckning med förbättringsarbeten specifikt
baserade på patientenkäter. Det vanligaste är utveckling av patientinformationen
för att öka delaktigheten. I de processarbeten som pågår, liksom i medicinklinikens arbete med att minska återinläggningar, tas förbättringsområden ur
patientenkäten med.
Vårdsammanfattning:
Alla relevanta patienter får någon form av vårdsammanfattning. I den nybildade
läkemedelsgruppens uppdrag ingår att ta fram en sjukhusgemensam rutin för
Utfall
Trend
17 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
vårdsammanfattningar så att de lever upp till kraven i SOSFS 2012:9.
Kontaktsjuksköterska:
På kirurgiska kliniken finns kontaktsjuksköterska för patienter med prostatacancer, ytterligare en kontaktsjuksköterska planeras.
Mål 10:
Samarbetet mellan olika vårdgivare har förbättras ytterligare omkring den äldre
patienten.
Aktiviteter:
x Arbete utgår från ”Handlingsplanen för förbättringsarbeten inom vård och
omsorg om de mest sjuka äldre i Örebroregionen”.
Kriterium:
1. Se mål 8 och 11.
Utfall
Trend
Handlingsplan för de mest sjuka äldre:
Ledningskraft norr har bildat en styrgrupp för implementering av handlingsplanen. Vårdkedjegruppen norr där representanter från de fyra kommunerna, psykiatrin, primärvården och lasarettets kliniker ingår, får det operativa ansvaret för
handlingsplanen. De flesta mål och aktiviteter i handlingsplanen finns integrerade
i sjukhusets verksamhetsplan.
Mål 11:
Vi ger en god och likvärdig palliativ vård.
Aktiviteter:
x
Brytpunktsamtal och smärtskattning - Vi ökar andelen brytpunktsamtal liksom
andelen munhälsobedömningar och användningen av ångestdämpande injektionsläkemedel. För smärtskattning använder vi VAS samt alternativt smärtskattningsinstrument för personer med kommunikationssvårigheter.
Kriterium:
1. Täckningsgrad i Svenska palliativregistret.
2. Andel genomförda brytpunktsamtal. Andel av patienterna som har individuell vidbehovs-ordination av ångestdämpande läkemedel och opiater per vårdavdelning. Andel
genomförda munhälsobedömningar.
Sjukhuset har en sjukhusövergripande palliativ grupp med tvärprofessionell
kompetens. Gruppen har ett tydligt uppdrag från sjukhusledningen och en handlingsplan finns. Täckningsgraden i registret under året låg på 94 %. Resultatet för
de olika indikatorerna i registret, som är kopplade till målen, ses i diagrammet
Utfall
Trend
18 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
nedan.
100%
80%
60%
40%
Resultat 2013
20%
Målnivå
0%
Målnivåerna är inte uppnådda men mycket utvecklingsarbete har genomförts,
bland annat håller ett validerat smärtskattningsinstrument på att implementeras,
sökord och en palliativ vårdplan har lagts till i patientjournalen för att förbättra
dokumentationen och utbildning i brytpunktsamtal har genomförts för läkargruppen.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Mål 12:
Vi bedriver kunskapsbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet som
ständigt utvecklas.
Aktivitet:
x
Kvalitetsregister - Vi sammanfattar kortfattat resultaten från våra kvalitetsregister där det tydligt framkommer styrkor och svagheter.
Varje klinik förbättrar utvalt område från minst ett av kvalitetsregistren.
Kriterium:
1. Andel av och antal patienter med akut stroke som får trombolysbehandling. Bortfall i
tremånadersuppföljning av strokepatienter och andel ADL-beroende vid upp följningstillfället. Andel vårdade på strokeenhet under hela vårdtiden.
2.
Andel patienter (vuxna och barn) med typ I-diabetes som har HbA1c d 52 mmol/mol
och t 73 mmol/mol. Resultat över tid och analys av resultaten redovisas. Andel dia-
3.
4.
betespatienter som har blodtrycksvärde d 130/80 mmHg. Gruppundervisning av diabetespatienter på lasarettet, antal utbildningstillfällen under 2013.
Täckningsgrad i kvalitetsregistret ”Bättre omhändertagande av patienter med artros
(BOA). Användning av diagnostisk artroskopi vid knäartros.
Analys av komplikationer efter coloncancer-kirurgi. Analys av omoperationer efter
Utfall
Trend
19 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
bröstcancer-kirurgi.
Sammanfattning och analys av resultat från kvalitetsregistren har i viss mån
redovisats till sjukhusledningen vid verksamhetsuppföljningar med klinikerna.
En sjukhusgemensam struktur för analys och rapportering håller på att tas fram.
Kriterium 1 – 4 redovisas i bilaga C.
Mål 13:
Vi bedriver hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt.
Aktiviteter:
x
x
x
Implementering – Vi följer ÖLL:s plan och fortsätter arbetet med implementeringen av Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande
metoder”
Kompetensutveckling – Våra medarbetare får kompetensutveckling för att
kunna erbjuda rådgivande och kvalificerade rådgivande samtal till patienter
med ohälsosamma levnadsvanor.
Rökslutarstöd - Vi har en sjukhusgemensam resurs för rökslutarstöd.
Kriterium:
1. Genomförd utbildning i kvalificerat rådgivande samtal.
Landstinget har en samverkansgrupp för hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Arbetet har ännu inte resulterat i några konkreta implementeringsaktiviteter.
Begäran om att få återbesätta två tjänster som hälso- och rehabutvecklare och
verksamhetsutvecklare avslogs vilket ledde till att resurs för implementering av
de nationella riktlinjerna nu saknas.
Kompetensutveckling:
Den landstingsövergripande samverkansgruppen kommer att ge förslag angående
kompetensutveckling för att medarbetarna ska kunna erbjudas rådgivande och
kvalificerade rådgivande samtal. En relativt stor andel av lasarettets medarbetare
har sedan tidigare någon form av grundläggande utbildning i Motiverande samtal.
Rökslutarstöd:
Beslut finns om att inrätta en sjukhusgemensam tobakspreventivenhet efter
sommaren. I dagsläget har vi inte kunnat lösa hur resursen ska finansieras.
Utfall
Trend
20 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Forskning och högskoleutbildning
Mål 14:
Vi utvecklar en miljö och förutsättningar som stimulerar patientnära forskning.
Aktiviteter:
x
x
Forskningsstudier - Minst fyra forskningsstudier bedrivs av lasarettets anställda under 2013.
Vetenskapliga publikationer - Minst tre vetenskapliga publikationer kommer
från Lindesbergs lasarett under 2013.
Kriterium:
1. Redovisa aktuell forskningsstudie och ST-läkares vetenskapliga arbeten.
2. Redovisa aktuelle vetenskapliga publikationer, konferensbidrag och uppsatser på avanceras nivå. Redovisa studenternas utvärderingar av verksamhetsförlagd utbildning
(VFU).
3. Redovisa kompetensutveckling för handledande medarbetare.
Forskningsstudier:
Två doktorander finns på kirurgiska kliniken, båda avhandlingsarbetena utgår
från fetmakirurgi. På kirurgkliniken finns ytterligare två läkare som planerar
forskarutbildning samt överläkare Johan Ottosson som tillsammans med Ingmar
Näslund är registerhållare för Svenska obesitasregistret, SoReg.
En forskningsstudie om patienters upplevelser av MR-undersökning har avslutats, liksom en studie av strokeenheters förutsättningar för god nutritionsvård
samt en om långtidseffekter på talet av en traumatisk hjärnskada. På ortopedkirurgiska kliniken pågår en långtidsuppföljning av en knäprotes. På kirurgkliniken
deltar en läkare i ”Slitsstudien” om titthålskirurgi vid fetmakirurgi och en annan
läkare deltar i en studie om mikrodialys.
Vetenskapliga publikationer:
Sex vetenskapliga artiklar från medarbetare på lasarettet har publicerats under
året samt en artikel i Svensk kirurgi. Medarbetare från lasarettet har medverkat
med posters på fem vetenskapliga konferenser.
Utfall
Trend
21 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Mål 15:
Vi har en god och högskolemässig miljö för verksamhetsförlagd utbildning enligt
avtal med Örebro universitet.
Aktiviteter:
x
Läkarstudenter - Vi förbereder oss, bland annat genom att göra en översyn av
lokaler och genomföra utbildning för handledare, för att under 2014 ta emot
de första läkarstudenterna.
Kriterium:
På lasarettet har en arbetsgrupp förberett att läkarstudenter från Örebro universitet ska ges en god och högskolemässig verksamhetsförlagd utbildning. I förberedelsearbetet har ingått handledarutbildning till lasarettets läkare, en studierektor
har utsetts, ändamålsenliga studielokaler har skapats i nära anslutning till medicinska bibliotekets stöd för informationssökning.
Utfall
Trend
22 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Information och kommunikation
Mål 16:
Vi är medvetna om kommunikationens roll och betydelse, vi informerar och
kommunicerar så att våra patienter och anhöriga är nöjda.
Kriterium:
Utfall
Trend
Utfall
Trend
Kontakten med patientföreningarna upprätthålls och det arrangeras årliga möten
för att diskutera sjukhusets verksamhet och ta in föreningarnas synpunkter. Patientföreningarna är goda samarbetspartner när det gäller information till patienter
och anhöriga och de har tillträde till sjukhuslokaler med sina informationsbord
etc.
Under våren anordnade lasarettet en föreläsning om modern höftproteskirurgi
med många åhörare. Under hösten arrangerades fyra föreläsningar: en historisk
tillbakablick med anknytning till landstingets 150-årsjubileum, om cellförändringar på livmodertappen, om hur man undviker fall och benbrott samt arkitektur
för vård förr, nu och i framtiden.
Genom kommunikationssatsningen ”Den kommunikativa chefen” har ett genomgripande arbete med kommunikationsfrågor pågått under 2013 på hela sjukhuset.
Varje klinik har arbetat med implementering av kommunikationssatsningen, exempelvis genom en översyn av kommunikationskanaler, sortering av budskap
och identifiering av målgrupper.
Mål 17:
Lasarettets interna och externa målgrupper får tillgång till aktuell
information samt forum för dialog om Lindesbergs lasaretts verksamhet.
Kriterium:
Kommunikative chefen:
Verksamhetschefer och avdelningschefer samt de administrativa stödfunktionerna på sjukhuset arbetar under året med det landstingsinköpta kommunikationsmaterialet, både vid utbildningstillfällen och på de egna klinikerna/enheterna där
förbättringsarbeten hanteras.
Politikerbesök:
Flera grupper besöker Lindesbergs lasarett under året för att få en inblick i verksamheten.
Information om aktuell verksamhet och aktiviteter ges kontinuerligt på intranätet
23 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
och på externwebben.
Lokal media förses med information om verksamheten vilket resulterat i ett flertal artiklar och inslag i radio och teve. Under året omnämndes Lindesbergs lasarett i 209 artiklar, varav 70 framställde verksamheten positivt, 20 speglade verksamheten på ett negativt sätt och i 119 artiklar/radio- eller teveinslag omnämnde
Lindesbergs lasarett i allmänna ordalag, det vill säga varken positivt eller negativt.
Chefsbrev:
Under april månad skapades en ny informationskanal – chefsbrev - till sjukhusets
samtliga chefer med sjukhusdirektören som avsändare. Chefsbrevet skickas till
cheferna med e-post men publiceras också på intranätet för övrig personal. Fyra
chefsbrev producerades under året. Chefsbrevet ersätter informationskanalen
”ledningsinformation”.
Mål 18:
Vi utökar vår tillgänglighet genom att erbjuda fler elektroniska tjänster i
Mina vårdkontakter.
Kriterium:
1. Antal användare av Mina vårdkontakter.
Utfall
Trend
Utfall
Trend
Mina vårdkontakter (MVK):
Flertal informationstillfällen har skett för att öka antalet tjänster via MVK. I
dagsläget har ingen klinik anslutit till Tidbokning. Översyn pågår av redan
befintliga tjänster. Antal ärenden i MVK har ökat markant senaste året. Informationsmaterial finns på alla mottagningar och avdelningar. Översyn av material pågår.
Vid alla aktiviteter då invånarna bjuds in till lasarettet, till exempel öppna föreläsningar, finns information om MVK.
Mål 19:
Våra patienter har en ökad kännedom om 1177 Vårdguiden.
Kriterium:
1. Resultat nationell mätning av kännedom om 1177-tjänsterna i Vårdbarometern.
Landstingsövergripande informationsarbete om 1177 Vårdguiden har spridits genom intranätet. Information har dessutom förmedlats i Tebladet personal och i
personaltidningen på Lindesbergs lasarett, Ådran.
Patientinformation på webbplatsen och i broschyrer kompletteras kontinuerligt
med hänvisning till 1177 Vårdguiden.
Information om 1177 Vårdguiden ges via webben och i kontakter med patienter
och allmänhet.
24 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Miljö- och hållbarhetsarbete
Mål 20:
Chefer och medarbetare bidrar till en hållbar utveckling.
Aktiviteter:
x
x
x
x
x
Utsläpp, avfall och energiförbrukning - Vi arbetar på ett sådant sätt att all
personal bidrar med att minska på utsläpp, avfall och energi förbrukning.
Arbete pågår med att byta ut gammal belysning mot ny energisnål belysning.
Resfria möten – Vi verkar för en ökad andel resfria möten genom att
använda exempelvis videokonferenser, webbkameror etc.
Webbaserad miljöutbildning – Vi strävar efter att samtliga medarbetare har
gjort den grundläggande webbaserade miljöutbildningen på intranätet. Vi
säkerställer att alla förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen
för läkemedel och miljö.
Engångsmaterial – Vi minskar användningen av engångsmaterial.
Kemiska produkter - Se till att alla skadliga kemiska produkter som finns på
landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska
minska.
Kriterium:
1. Beskriv arbetet med att minska utsläpp, avfall och energiförbrukning.
2. Beskriv användandet av videokonferenser.
3. Andel medarbetare som genomfört webbaserad utbildning.
4. Andel förskrivare som genomgått webbaserad läkemedelsutbildning.
5. Redovisa hur ni arbetat med att minska användandet av skadliga kemiska produkter enligt landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier.
Utsläpp, avfall och energiförbrukning:
Vi har jobbat aktivt med att minska lasarettets avfall. Vi försöker till exempel att
öka andelen flergångsprodukter så långt möjligt.
De nya sopkärlen som har köpts in har fungerat mycket väl under året och vår
förhoppning är att kunna köpa in ytterligare sopkärl.
Under året har en stor mängd belysning bytts ut mot mer energieffektiv och
miljövänlig belysning. Vi har även installerat en ny entrésnurra i huvudentrén
vilket kommer att resultera i minskad energiförbrukning.
Vi åker alltid kollektivtrafik i första hand. Poolbilar väljs bara när inget annat
fungerar. Förbrukningen av vatten, el och fjärrvärme skiljer sig inte nämnvärt
från tidigare år.
Resfria möten:
Lasarettet har ny och lättanvänd videokonferensutrustning och flera medarbetare
använder Movi för konferenser, till exempel mellan hudläkarna på de tre sjukhusen. Ett aktuellt exempel på användning av videokonferens är en ST-läkare som
Utfall
Trend
25 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
har deltagit i cirka 15 föreläsningar och seminarier i Uppsala och Stockholm via
den tekniken.
Det är naturligtvis en positiv inverkan på ekonomin och läkaren har dessutom
kunnat tjänstgöra resterande del av dagen och miljöbelastningen av resor har
undvikits. Ett annat exempel är de multidisciplinära behandlingskonferenser på
USÖ för patienter med koloncancer som kirurgläkare kan delta i via videokonferens. Tyvärr är det fortfarande svårt att få gehör för våra önskemål om att använda alternativa mötesformer inom landstinget.
Webbaserad miljöutbildning:
Verksamheterna jobbar aktivt med detta och många medarbetare, inklusive förskrivare, har gjort den webbaserade utbildningen. Det är dock ett stort antal som
inte har gjort utbildningen så vi arbetar vidare även under kommande år med
detta.
Engångsmaterial:
Verksamheterna strävar ständigt efter att använda flergångsprodukter i stället för
engångsprodukter så långt möjligt.
Kemiska produkter:
Vi jobbar efter landstingets avvecklingslista på farliga kemiska produkter. I dagsläget är det bara en produkt (medicinsk bensin) som vi inte helt har fasat ut.
Arbetet fortsätter under kommande år.
Mål 21:
Vi har ändamålsenliga, moderna lokaler och utrustning.
Aktivitet:
x
Vi tar fram en standardiserad inredning för olika typer av lokaler.
Kriterium:
Standardisering av lokaler:
När vi bygger om, renoverar eller byter lokaler strävar vi alltid efter att utrusta
lokalerna enligt standardiserade typrum. Vi återanvänder och klär om möbler i
den utsträckning det är möjligt. Problemet med detta är lagerhållningen av gamla
möbler då det är väldigt trångt på lasarettet.
Utfall
Trend
26 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Personal och kompetens
Attraktiv arbetsplats med utvecklingsinriktat ledar- och medarbetarskap
Mål 22:
Vi har ett utvecklingsinriktat ledarskap så att våra medarbetare upplever att
Lindesbergs lasarett är en attraktiv arbetsplats.
Aktiviteter:
Chefsstöd - Våra chefer deltar i landstingets chefsprogram och i lasarettets
aktiviteter i chefsstöd.
Kriterium:
Resultat på index i medarbetarenkäten
1. Anda
2. Mål
3. Ledarskap
4. Utvecklingsmöjligheter
Utfall
Trend
Sjukhusets verksamhetschefer, avdelnings- och enhetschefer har deltagit i
de landstingsgemensamma chefsprogrammen. För avdelnings- och enhetscheferna har grupphandledningen som startades hösten 2012 fortsatt under
våren och avslutats i juni. Efter utvärdering har beslut fattats att genomföra
uppföljning vid två tillfällen under våren 2014. Möjlighet för enskild
coachning till chef har erbjudits genom extern konsult. Chefer erbjuds utbildning i medarbetarsamtal. Under första halvåret har ytterligare chefer
deltagit i utbildning ”Lönesättande samtal”. Uppdragsbeskrivning för verksamhetschef och avdelningschef har sammanställts.
Avdelningscheferna vid medicingeriatriska kliniken har fått tillfälligt stöd
under perioden april till mitten av juni för korttidsrekrytering, vilket frigjort
tid för annat arbete. Introduktionsprogram för nya medarbetare är uppdaterade. Rekryteringsmodulen i Heroma kommer nu att användas vid rekryteringsprocessen. Verksamhetschefer som har påbörjat uppdraget under året
har erbjudits personlig mentor.
Mål 23:
Vi har ett utvecklingsinriktat medarbetarskap så att våra medarbetare upplever att
Lindesbergs lasarett är en attraktiv arbetsplats.
Aktiviteter:
x Medarbetarutbildning – Steg ett fortsätter och steg två påbörjas under året.
Kriterium:
1. Antal medarbetare som deltagit i medarbetarutbildningen
I medarbetarutbildning steg 1 har mer än 500 av sjukhusets medarbetare
deltagit. Under första halvåret har de avslutande utbildningspassen genomförts. I samband med utbildningsdagar i augusti har nästa steg i medarbe-
Utfall
Trend
27 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
tarutbildningen påbörjats med utbildning i processkunskap. Här har medarbetarna fått möjlighet att tillämpa de teorier och övningar som genomfördes
i samband med den första delen av medarbetarutbildningen inom områdena
organisation, grupp och individ.
Mål 24:
Medarbetare som så önskar har erhållit heltidstjänst under preciserade
förutsättningar.
Aktiviteter:
x
Heltidstjänst - Vi genomför årlig kartläggning om önskemål om
heltidstjänst.
Kriterium:
1. Resultat av kartläggning
Utfall
Trend
Uppdatering har gjorts av deltidsarbetande medarbetares önskemål om heltidsarbete. Grunden för kartläggning sker i medarbetarsamtalet där våra
chefer tillsammans med medarbetaren gör inventering av kompetensutveckling och behov av arbetstider.
Hållbar och hälsofrämjande arbetsplats
Mål 25:
Våra medarbetare upplever att Lindesbergs lasarett är en hållbar och
hälsofrämjande arbetsplats.
Kriterium:
Resultat av index i medarbetarenkäten
1. Ork att klara arbetet I och II
2. Påverkansmöjligheter
3. Förmåga att rätt till fel och brister i arbetsmiljön
Utfall
Trend
Respektive klinik arbetar med resultatet av medarbetarenkäten. Liksom tidigare år erbjuds medarbetare olika friskvårdsaktiviteter.
Under vecka 10 i mars genomfördes årets hälsovecka med föreläsningar om
hälsofrämjande förhållningssätt av Stefan Hult, riktat till både medarbetare
och chefer. Ett stort antal medarbetare bjöds på hälsofrukost samt hälsosamt mellanmål. En skomässa genomfördes för att visa vikten av att ha rätt
och bra skor på fötterna. Micael Fredriksson föreläste på temat ”Kämpa för
din dröm”. Mikael är funktionshindrad och tävlar i simning. Han har bland
annat ett världsrekord och har deltagit i OS för funktionshindrade.
Mål 26:
Andelen friska medarbetare vid Lindesbergs lasarett med sjukdagar färre
än 14 under året är 90 % eller mer.
Kriterium:
Personalstatistik
Utfall
Trend
28 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
1.
2.
3.
Frisknärvaro
Hälsobokslut
Landstingshälsans rapporter
Året startade med en kraftig ökning av sjukfrånvaron pga. influensa och
vinterkräksjuka. Utvecklingen resterande del av året har varit betydligt ljusare. Sammanställning av sjukfrånvaron finns på sidan 36 inklusive kort
analys. Totalt är sjukfrånvaron på en högre nivå än föregående år både avseende korttids- och långtidsfrånvaron. Frisknärvaron redovisas i hälsobokslut på ÖLL-nivå under 2013. Landstingshälsans rapporter har kontinuerligt
följts upp i samband med förvaltningens Arbetsmiljöutskott. Under året har
880 timmar nyttjats vilket utgör 100 %. Fördelningen av timmarna är 40 %
individ/förebyggande, 24 % individ/rehabilitering, 17 % grupp/förebyggande och 13 % organisation/hälsofrämjande/förebyggande.
Mål 27:
Vi arbetar aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och genomför
förbättringar, bland annat utifrån medarbetarenkäten.
Aktiviteter:
x
Medarbetarenkäten - Varje klinik analyserar resultatet av medarbetarenkäten,
en styrka och en svaghet identifieras. Vidtagna åtgärder för att behålla styrka
respektive förbättra svagheter redovisas.
29 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
x
x
Hälsovecka – Vi genomför fokuserat hälsofrämjande aktiviteter
under en vecka.
Hälsobokslut – Genomförs på sjukhusnivå.
Kriterium:
Utfall
Trend
Verksamhetschefer och avdelningschefer har tillsammans med medarbetare
analyserat resultatet av enkäten och arbetat aktivt med åtgärder, både för att
behålla goda resultat samt utveckla och förbättra index. Index som fokuserats är anda, ledarskap, mål, utvecklingsmöjligheter, ork att klara arbetet,
påverkansmöjligheter och arbetsmiljöarbete.
De aktiviteter som har genomförts har haft inriktningen att öka
sammanhållningen och att öka medarbetarnas delaktighet. Studiebesök har
genomförts och utveckling av hälsostrategier har gjorts för att identifiera
”frisk- och riskpersoner”. I november genomfördes en ny medarbetarenkät.
Resultat har presenterats på ÖLL-nivå. Resultat på förvaltnings- och kliniknivå kommer att presenteras under januari 2014.
Inom området ledarskap har aktiviteter med inriktning på att utveckla och
stärka det personliga ledarskapet genomförts. Aktiviteter har också genomförts för att öka kunskapen om verksamhetsplanens mål, att utveckla förmågan om hur processarbete kan leda till mer systematik i verksamhetsplanering och därmed också verksamhetsuppföljning.
Kompetensförsörjning
Mål 28:
Våra medarbetare har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens
för att ge en god och patientsäker vård.
Aktivitet:
x
x
Utbildningsbehov - Chefer kartlägger utbildningsbehov.
Pro Competens - Vi inför och använder oss av verktyget Pro Competens
för kompetenskartläggning.
Kriterium:
Kartläggning av utbildningsbehov:
Respektive chef kartlägger utbildningsbehov i samband med det årliga
medarbetarsamtalet och upprättar en individuell kompetensutvecklingsplan.
Pro Competence:
Införande av Pro Competens är påbörjad och kommer att fortgå även under
nästkommande år.
Utfall
Trend
30 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Ekonomi
Sammanfattning
Utfall 2013
Resultat
Löneökningstakt
Lönekostnad (40-41)
-12,5 mnkr
Utfall 2012 Förändring
%
-5,9 mnkr
-112
3,7 %
5,3 %
-1,6
229 mnkr
221 mnkr
3,7
Antal läkarbesök
35 288
34 990
0,9
DRG poäng* i SV
5 062*
4 752*
6,5
* DRG-vikter beräknade utifrån den nya grupperaren NORDDRG CC
Resultatrapport
Avgifter och såld vård
Övriga intäkter
Summa intäkter
Utfall 2013
Budget 2013
Utfall 2012
Budgetavvikelse
mnkr
Utfallsavvikelse
mnkr
22,9
31,8
20,0
28,0
22,2
28,1
2,9
3,8
0,7
3,7
54,7
48,0
50,3
6,7
4,4
Personalkostnader
Övriga kostnader
Avskrivningar
-330,3
-177,0
-13,3
-327,0
-161,0
-13,0
-319,4
-181,7
-12,6
-3,3
-16,0
-0,3
-10,9
4,7
-0,7
Summa kostnader
-520,6
-501,0
-513,7
-19,6
-6,9
Finansnetto
Landstingsbidrag/-ersättning
-1,5
454,9
-2,0
455,0
-1,6
459,1
0,5
-0,1
0,1
-4,2
Resultat
-12,5
0,0
-5,9
-12,5
-6,6
Sjukhuset har under året haft en negativ resultatutveckling. Det finns flera förklaringar.
I det länsgemensamma produktionsuppdraget ”ett sjukhus på tre ben” har omfördelningar i
produktionen skett mellan länets sjukhus. Någon omfördelning av ekonomiska resurser har
inte skett. Det har under ett antal år funnits effektiviseringskrav inom vården. Dessa omständigheter i kombination med att tillströmningen av patienter fortsätter att öka är de främsta
orsakerna till sjukhusets negativa resultatutveckling.
Lindesbergs lasarett redovisar för 2013 ett resultat uppgående till -12,5 mnkr. Resultatet avviker
från föregående år med -6,6 mnkr.
31 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Resultatutveckling
mnkr
5
0
2012
2013
-5
-5,9
-10
-15
-12,5
-20
-25
Årets resultat
Intäkter
Sjukhusets intäkter har ökat med 4,4 mnkr vid en jämförelse med föregående år. Röntgenkliniken har ökat sina intäkter med 3 mnkr vilket huvudsakligen är en effekt av det länsgemensamma
samarbetet. Kliniken i Lindesberg har avlastat USÖ:s röntgenklinik under deras ombyggnation.
Ortopedklinik har under 2013 utfört ett antal höft- och knäoperationer till Landstinget Dalarna.
Dessa intäkter uppgår under året till 2,8 mnkr.
Personalkostnader
Lönekostnadsökningen jämfört med 2012 uppgick till 3,7 % (5,3 %)
Löneökningstakten var mycket hög i början av 2013. Anledningen var en hög sjukfrånvaro samt
höga kostnader på grund av att storhelgerna vid jul och nyår inföll på vardagar. Ökningstakten
för lönekostnader har därefter successivt dämpats under året.
Se vidare sidan 28.
Övriga kostnader
Driftskostnaderna (exklusive läkemedel) har minskat med ca 2 mnkr jämfört med 2012.
Ökning, kostnader för hyrläkare
Minskning, material och övriga kostnader
3 mnkr
-5 mnkr
-2 mnkr
Ökningen av kostnaden för hyrläkare är en följd av det bemanningsläge som röntgen, medicinoch anestesi-IVA- kliniken samt ögonmottagningen haft under 2013.
Läkemedelskostnaderna har minskat med 2,5 mnkr (-9,8 %) jämfört med föregående år. Vi kan
se en minskning både inom öppen- och slutenvården, samtidigt som erhållna rabatter har ökat
med 0,5 mnkr jämfört med 2012.
Vidtagna åtgärder för att uppnå ekonomi i balans
Årets inledande månader indikerade att ett stort negativt underskott var att vänta för 2013. Året
inleddes med hög sjukfrånvaro hos personalen, hög beläggning av patienter och höga personal-
32 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
kostnader dels på grund av storhelgernas placering. Sjukhusets chefer fick i uppdrag att omedelbart vidta åtgärder i syfte att bromsa kostnadsutvecklingen.
Stor återhållsamhet har därefter rådit under hela 2013. Utbildningar har godkänts endast då särskilda skäl funnits. Under hösten har ingen personal beviljats ersättning för vidareutbildning. Vid
personals sjukdom har ersättning av timanställd personal om möjligt undvikits. Tillsättning av
personal på vakanta tjänster har senarelagts i vissa fall. Arbete under jour- och beredskap har i så
stor utsträckning som möjligt undvikits. Anställda har uppmanats att välja ledighet istället för
ekonomisk kompensation av inarbetade jour- och komptid. Neddragning av ett antal vårdplatser
gjordes under en kortare period under hösten. Den åtgärden var svår att fullfölja då patienttrycket
blev för högt och därmed spillde över kostnader på andra enheter. En mer långsiktig åtgärd som
gjorts är att se över olika processer som har beröringspunkter mellan klinikerna. Syftet med
denna kartläggning är att arbeta effektivt och patientsäkert.
Flera av åtgärderna som nämns ovan är av kortsiktig karaktär och är inte någon lösning på lång
sikt. 2013 har ställt höga krav på chefer och annan personal i verksamheten.
Investeringar
Årets största investeringar avser inköp av två ambulanser och ett röntgenlabb.
Utfall
2013
Budget
2013
Utfall
2012
Medicinteknisk utrustning innevarande års budget
9 871
16 054
7 114
Medicinteknisk utrustning överfört från tidigare års budget
3 003
2 950
4 022
Sammanställning uppföljning av investeringar,
mnkr (nettoinvesteringar)
Byggnadsinvesteringar innevarande års budget
Byggnadsinvesteringar överfört från tidigare års budget
IT-utrustning innevarande års budget
IT-utrustning överfört från tidigare års budget
Övrig utrustning innevarande års budet
Övrig utrustning överfört från tidigare års budget
Summa
513
7 220
520
1 602
3 280
655
14 989
29 504
12 311
Produktionstal
Antal läkarbesök i öppenvård - 35 288 (34 990)
Det totala antalet läkarbesök är i linje med föregående år (+0,9 %).
DRG i slutenvård - 5 062 (4 752)
Produktionsnivån inom slutenvården räknat i DRG-poäng har ökat med 6,5 % jämfört med
samma period föregående år. Ökningen är främst hänförbar till kliniken för medicin och geriatrik
samt ortopedkirurgiska kliniken.
33 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Grupperaren för slutenvårdspoängen, NordDRG Classic, har ersatts av NordDRG CC från och
med januari 2013, varvid slutenvårdspoängen för 2012 har kalkylerats om för att kunna jämföras
med 2013 års siffror.
34 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Personalekonomi
Löneökningstakt:
Lönekostnad (40-41)
Utfall 2013
3,7 %
229,2 mnkr
Utfall 2012
5,3 %
221,2 mnkr
Kostnadsanalys
Belopp i mnkr
Konto
4011+
4081
Kategori
4012
4031
Månadslöner
Utfall
2013
Utfall
2012
Förändring
167 827
160 319
Timanställda
4 705
4 685
20
0,4 %
Obekväm arbetstid
9 604
9 375
229
2,4 %
4032
Övertid/mertid
6 456
7 269
-813
-11,2 %
4033
Jour och beredskap
11 283
9 449
1 834
19,4 %
4040
Förändring skuld jour, beredskap och övertid
-889
716
-1 606
-224,1 %
4110+
4150
Semesterkostnad inkl. skuldförändring
21 259
20 279
979
4,8 %
4120
Sjuklön
2 690
2 498
192
7,7 %
Övrigt 40xx-41xx
Totalt 40-41
7 508
Förändring %
4,7 %
6 310
6 565
-255
-3,9 %
229 245
221 156
8 089
3,7 %
Löneökningstakten var hög i början av 2013. Anledningen var en hög sjukfrånvaro samt höga
kostnader på grund av att storhelgerna vid jul och nyår inföll på vardagar. Ökningstakten för lönekostnader har därefter successivt dämpats under året och uppgår till 3,7 % vid årets slut. Löneökning hänförbar till löneavtalen beräknas för Lindesbergs personalgrupper i snitt uppgå till 3 %.
Kostnaden för jour- och beredskap var hög under första halvåret, dels som en följd av avtalsförändringen som trädde i kraft 1 september 2012 med höjning motsvarande 2,6 % och av volymökning. Under sommaren och hösten har skulden minskat vilket inneburit att kostnaden för
året i det närmaste är oförändrad jämfört med 2012.
Löneökningstakten påverkas av hur bemanningssituationen ser ut och hur bemanningsläget har
varit i den period som mäts. Under hösten har personal anställts till sjukhusets nya dialysmottagning som är under uppförande och som öppnar under 2014. Den nya verksamheten genererar
ökade kostnader under senare delen av 2013 då personalen är under utbildning på USÖ och
Karlskoga lasarett.
35 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Antal anställda årsarbetare per yrkesgrupp
(Yrkesgrupp utifrån förvaltningsspecifikt)
Yrkesgrupp
Antal årsarbetare 2013
Antal årsarbetare 2012
Förändring
Läkare
KvinKvinKvinnor
Män Totalt
nor
Män Totalt
nor
Män Totalt
34,80
42,25
77,05
30,80
40,10
70,90
4,0
2,15
6,15
Sjuksköterska/barnmorska
m.fl.
212,27
55,27
267,54
202,64
57,75
260,39
9,63
-2,48
7,15
Övrig sjukvårdspersonal
7,25
0,00
7,25
7,28
0,00
7,28
-0,03
0,00
-0,03
Arbetsterapeut
7,00
0,00
7,00
7,00
0,00
7,00
0,00
0,00
0,00
Sjukgymnast
7,00
3,00
10,00
6,00
3,00
9,00
1,00
0,00
1,00
Biträdespersonal
0,50
0,00
0,50
0,50
0,00
0,50
0,00
0,00
0,00
Skötare
0,00
0,00
0,00
1,00
0,00
1,00
-1,0
0,00
-1,00
Undersköterska
111,98 20,54
132,52
111,90
20,54
132,44
0,08
0,00
0,08
Undervisningspersonal
0,00
1,00
1,00
0,00
1,00
1,00
0,00
0,00
0,00
Kurator
4,75
0,00
4,75
3,75
0,00
3,75
1,00
0,00
1,00
Psykolog/terapeut
0,00
1,00
1,00
0,00
0,50
0,50
0,00
0,50
0,50
Övrig social personal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Tandläkare
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Tandsköterska/
tandhygienist
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Övrigt tandvårdspersonal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Expeditionsföreståndare/läkarsekreterare
34,00
0,00
34,00
35,80
0,00
35,80
-1,80
0,00
-1,80
Övr administrativ personal
24,75
4,00
28,75
25,75
6,00
31,75
-1,00
-2,00
-3,00
Städpersonal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Kökspersonal
3,00
0,00
3,00
3,00
0,00
3,00
0,00
0,00
0,00
Övrig personal
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Summa
447,30
127,06
574,36
435,42
128,89
564,31
+11,88
-1,83
+10,05
Bemanningen och därmed antal årsarbetare varierar både vad avser ökning och minskning mellan åren beroende på vakanser och ledigheter. Under 2013 har antalet årsarbetare i yrkesgrupperna läkare och sjuksköterskor ökat mest och antalet årsarbetare administrativ personal minskat
mest. Minskningen består av pensionsavgångar samt egen uppsägning varefter beslut fattats att ej
återbesätta tjänsterna kopplat till arbete med att reducera kostnaderna gentemot budget. Ökningen årsarbetare läkare och sjuksköterskor är till största delen beroende på att vakanser har kunnat
tillsättas i högre grad.
36 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Sjukfrånvaro
Kategori
Utfall 2013
Kvinnor
Män
Utfall 2012
Totalt
Kvinnor
Män
Förändring
Antal timmar
Totalt
Schemalagda timmar 805 497
235 230
1 040 727
780 088
232 133
1 012 220
KvinMän Totalt
nor
25 409 3 097
28 506
Sjukfrånvaro total
43 460
7 115
50 576
34 513
7 249
41 762
8 947
-133
8 814
Sjuk korttidsfrånvaro
16 596
3 584
20 180
14 254
2 874
17 127
2 343
710
3 053
Sjuk långtidsfrånvaro 26 864
3 531
30 395
20 259
4 375
24 634
6 605
-843
5 761
Sjukfrånvaro totalt
%*
5,40%
3,02%
4,86%
4,42%
3,12%
4,13%
0,97%
-0,10%
0,73%
Sjuk korttidsfrånvaro
%*
2,06%
1,52%
1,94%
1,83%
1,24%
1,69%
0,23%
0,29%
0,25%
Sjuk långtidsfrånvaro%*
3,34%
1,50%
2,92%
2,60%
1,88%
2,43%
0,74%
-0,38%
0,49%
*)Procent av schemalagd tid
Sjukfrånvaron har ökat under året jämfört med föregående år. En av orsakerna är att under årets
första månader drabbades sjukhusets anställda av influensa och vinterkräksjuka i en högre omfattning än tidigare, detta avspeglar sig i en ökad korttidsfrånvaro. En annan orsak är att andelen
medarbetare med längre sjukskrivningsperioder på hel- och deltid med rehabiliteringsåtgärder
har ökat. Orsakerna är medicinska och inte primärt bedömda som arbetsrelaterade. Ökningen ses
här i antalet timmar långtidsfrånvaro.
37 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Framtida utmaningar
Avgörande för en hållbar utveckling av sjukhuset är en ekonomi i balans som även är långsiktig
och stabil. Vi vill också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare så att vi både kan behålla och rekrytera nya medarbetare. Tillgången på kvalificerad yrkesutbildad arbetskraft är inte given när vi
är inne i en period med stora pensionsavgångar och en allt rörligare trend på arbetsmarknaden.
Vi har nu läkarutbildning på vårt närmaste universitet med läkarstudenter på verksamhetsförlagd
utbildning på våra arbetsplatser. Det ger oss stora möjligheter att så småningom knyta till oss nya
läkare.
Med en stabil ekonomi och en god bemanning kan vi erbjuda en hög tillgänglighet av sjukvård
utifrån länsinnevånarnas behov. Vi fokuserar ytterligare på att säkerställa en väl fungerande
vårdkedja mellan sjukhuset och våra kommuner och vi inväntar det förslag till närsjukvård som
kommer att presenteras under året
Organisatoriskt från januari 2014 samlas all hälso- och sjukvård i en förvaltning som omfattar
hela länet. Detta möjliggör en mer samlad och på sikt effektivare organisation med en samordnad
planering av vårdutbudet i förhållande till behovet. Utmaningen blir att effektivt utnyttja de samlade resurserna så att länets innevånare får en sjukvård med hög tillgänglighet och hög kvalitet.
Sjukhusets vårdproduktion har både förändrats innehållsmässigt och ökat i antal under de senaste
åren där vissa diagnosgrupper utifrån nationella riktlinjer flyttats från lasarettet till universitetssjukhuset och vice versa. Under kommande år kommer ytterligare förändringar av naturlig följd
att ske. Den dagkirurgiska verksamheten växer, vilket ställer nya krav på lokaler och organisation. Patienter som har behov av regelbunden dialys kommer att från tidig höst 2014 få möjlighet
till sådan behandling även på Lindesbergs lasarett.
Ett viktigt och utmanande arbete för de kommande åren är att fortsätta processorientera sjukhuset. Flertalet av sjukhusets huvudprocesser kräver omfattande samarbete inom förvaltningen för
hälso- och sjukvård, liksom med kommunerna i norra länsdelen. En utmaning är att på ett mer
systematiskt sätt använda patienters och närståendes erfarenheter i detta arbete.
För att ständigt förbättra och säkerställa vårdens kvalitet är systematisk och relevant uppföljning
av vårdens resultat ett viktigt inslag i ledning och styrning. Våra medarbetare måste ha möjlighet
att arbeta med ständiga förbättringar så att förvaltningens mål kan uppnås.
Underhåll, upprustning och anpassning till nya behov av våra lokaler är viktig så att vården kan
bedrivas i moderna lokaler med dagens krav på hygien och patientkomfort. Om- och tillbyggnad
av akutmottagningen påbörjas under senvåren 2014 vilket är ett stort och efterlängtat behov.
38 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
I en kunskapsstyrd organisation är chefs- och ledarskapet centralt. Att våra chefer har tydliga
uppdrag och att både chefer och medarbetare har stor delaktighet och tar gemensamt ansvar så
att våra mål och uppdrag kan uppnås och fullföljas är viktiga framgångsfaktorer.
Lindesberg den 31 januari 2014
Per-Olof Larsson
Områdeschef
Lindesbergs lasarett
39 (39)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Sjukhusstaben/po
2014-01-31
Verksamhetsberättelse
2013
Bilagor:
A. Matris, fullmäktiges mål
B. Matris, fullmäktiges uppdrag
C. Överenskommelse med nämnd
2014-01-21
1 (8)
Verksamhetsplan 2013 – mål; en matris för att följa den röda tråden
Lindesbergs lasarett, Eva Carlsson
Bilaga A. Uppföljning av mål i ÖLLs verksamhetsplan december 2013
Förvaltning: Lindesbergs lasarett
Målområde
God och patientsäker vård
Mål
nr
3
Mål
Örebro län ska
vara ett av de tre
landstingen/regionerna i
landet som har
högst andel invånare som anser att
de har tillgång till
den hälso- och
sjukvård som de
behöver enligt
Vårdbarometerns
mätningar.
Ansvarig
tjänsteman
Ledningskansliet
Pia Öijen
Förvaltningens värde eller aktiviteter för att nå målet
Vi arbetar indirekt med målet bland annat genom att analysera och vidta förbättringsarbete utifrån
resultaten i den nationella patientenkäterna.
De opererande klinikerna använder ”egenjournal” som skickas hem till patienten inför nybesök så
att hon/han i lugn och ro hemma kan skriva ner hälsouppgifter och läkemedel som används.
Kliniken för medicin och geriatrik hade bra resultat i den nationella patientenkäten 2012 och
många pågående förbättringsarbeten som kan påverka ÖLLs resultat vid nästa mätning. Till exempel arbetar avdelningarna med att utveckla patientinformationen och det framgångsrika återinläggningsprojektet går vidare med fler åtgärder.
Ortopedkirurgiska kliniken har reviderat ”informationskortet” som patienterna får om insatta
läkemedel, administreringstider samt de vanligaste biverkningarna i samband med utskrivningen,
samt utformat skriftligt information till akuta patienter.
Specialistmottagningarna planerar att starta fokusgrupper eller individuella intervjuer med patienter kring förväntningar och vad som är viktigt för dem för att ett besök inom sjukvården ska bli över
förväntan.
Kliniken för medicin och geriatrik, Ortopedkirurgiska kliniken och Kirurgiska kliniken arbetar
tillsammans med ”Säker utskrivning” utifrån Visamprojektet. Ett syfte med arbetet är att skapa likadana rutiner för utskrivning och informationsöverföring på alla vårdavdelningarna.
2014-01-21
God och patientsäker vård
4
Nollvision – inga
undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma
i samband med
vård och behandling.
Pia Öijen
2 (8)
Under 2013 rapporterades 832 (2012 687) avvikande händelser varav 628 inom område Patient,
vilket ska relateras till sjukhusets 570 anställda. I 69 % av fallen startade utredningen inom
7 dagar, 55 % av utredningarna avslutades inom 90 dagar; en förbättring mot 2012.
Förekomsten av vårdrelaterade infektioner var vid höstens mätning 8,7 %. Resultatet för ÖLL var
9,4 % och för Lindesbergs lasarett 8%. Basala hygienrutiner och klädregler, BHK, hösten 2013: Det
nationella resultatet för följsamhet till alla stegen i BHK var 74 %. Lindesbergs resultat var 83 % –
en ökning med 5 procentenheter jämfört med föregående mätning.
Trycksårsmätningen hösten 2013: 76 patienter (36 kvinnor och 40 män) på Lindesbergs lasarett
deltog i den senaste mätningen och 8 (11 %) av dessa hade trycksår (4 kvinnor och 4 män). Två
trycksår var anlagda på sjukhuset (3 %), 10 % vid vårens mätning.
Klinikerna analyserar resultaten av de nationella mätningarna och vidtar förbättringsarbete. Cheferna delar med sig av sina erfarenheter till övriga chefer. Sjukhusövergripande förbättringsgrupper
leds från utvecklingsenheten, till exempel beträffande trycksårsförebyggande arbete.
Senior Alert: Sjukhuset har i genomsnitt ökat andelen riskbedömningar från 41 % 2012 till
60 % 2013, enstaka avdelningar närmar sig 100 %. Införandet av munvårdsbedömning med
ROAG-instrumentet har genomförts under året.
Markörbaserad journalgranskning: 20 patientjournaler granskas per månad av en grupp sjuksköterskor och läkare. Syftet är att upptäcka vårdskador och vidta åtgärder. Hösten 2013 startades
även granskning på kliniknivå då kliniken för medicin och geriatrik granskade oväntade dödsfall på
vårdavdelning under semestermånaderna. Till och med september 2013 har 13 vårdskador per
100 vårdtillfällen identifierats. De vanligast förekommande skadetyperna var överfylld urinblåsa (8
st) och fallskada (3 st). 23 vårdskador var av kategori E eller F, det vill säga bidrog/resulterade i
temporär skada som krävde åtgärd respektive krävde vård.
Återinläggningar: Kliniken för medicin och geriatrik har sedan sommaren 2012 deltagit i Webbkollen vilket innebär att de intervjuar patienter som blivit återinlagda på kliniken. Resultatet har
analyserats och där framkom att 80 % av de återinlagda patienterna visste vart de skulle vända sig
med eventuella frågor, vilket är positivt. Däremot uppgav tre fjärdedelar av patienterna att de inte
var delaktiga i planeringen för sin hemgång. Det finns en plan för att arbeta med förbättringar av
resultatet. Kliniken planerar bland annat att ringa upp patienter som bedöms ligga i riskzonen med
syfte att minska återinläggning. På sjukhuset pågår även ett arbete med att sprida en bra pedagogisk metod för att ge information ”teach back”.
2014-01-21
Andel patienter som fått tid till nybesök inom 60 dagar, se diagram nedan:
100%
80%
60%
40%
20%
er
er
er
er
sti
uli
uni
Maj
pril
ars
0%
ari
Nationellt finns två målnivåer för att ta del av kömiljarden. Målnivå ett är 70 % och målnivå två
80 %. Väntetiderna ska även mätas utifrån aktuellt väntetidsläge samt faktiskt väntetidsläge. För
det aktuella väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå ett för nybesök alla årets månader.
Andel patienter som fått tid till operation/behandling inom 60 dagar, se diagram nedan:
100%
80%
60%
40%
20%
er
er
er
er
ti
uli
ni
aj
ril
0%
rs
Pia Öijen
ri
Tillgängligheten till
vården ska öka
2013 jämfört med
2012 inom alla
hälso- och sjukvårdsförvaltningar.
ari
5
ri
God och patientsäker vård
3 (8)
För det aktuella väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå ett för operation/behandling
alla årets månader utom augusti månad.
2014-01-21
God och patientsäker vård
6
God och patientsäker vård
7
God och patientsäker vård
8
God och patientsäker vård
9
God och patientsäker vård
10
Sjukskrivningen av
patienter är patient- och rättssäker
och det finns inte
några omotiverade
skillnader i sjukskrivningen mellan
kön.
Mål Landstingets
målsättning är att
25 procent av innevånarna år 2013
är anslutna till Mina
vårdkontakter.
Mål Landstingets
målsättning är att
50 procent av invånarna vid utgången av 2013
har kännedom om
tjänsterna i 1177konceptet, råd och
vård via Internet
och telefon.
Alla verksamheter
ger patienterna
information om hur
de själva kan påverka sin hälsa för
att förebygga sjukdom eller skada.
Undvikbar slutenvård av äldre ska
minska jämfört
med 2012.
4 (8)
Pia Öijen
Samtliga kliniker har börjat använda det nya, elektroniska underlaget till Försäkringskassan.
Pia Öijen
För Örebro län var anslutningsgraden i augusti 20,3%. Klinikerna på Lindesbergs lasarett arbetar
kontinuerligt för att öka användningen av Mina vårdkontakter och antalet ärenden ökar ständigt.
Pia Öijen
Information om 1177 Vårdguiden ges via webben och i kontakter med patienter och allmänhet.
Pia Öijen
Sedan flera år får lasarettets patienter som är rökare information om vikten av att sluta röka i samband med operation eller sjukdom. Även information om värdet av fysisk aktivitet, hälsosamma
matvanor och hälsoeffekter vid riskbruk av alkohol ges i varierande utsträckning beroende på patientgrupper och individens behov. Fysisk aktivitet på recept (FaR) erbjuds i ökande omfattning, bl a
till patienter med kranskärlssjukdom och de som opereras för fetma.
Pia Öijen
Mätning sker centralt i landstinget.
2014-01-21
Miljö och hållbarhet
32
Miljö och hållbarhet
34
Miljö och hållbarhet
35
Miljö och hållbarhet
36
Landstingets verksamheter ska aktivt
och systematiskt
arbeta med att
genomföra Miljöoch hållbarhetsprogrammet (MHP)
2012–15 samt
säkerställa att
medarbetare har
kunskap och engagemang kring
miljöfrågor som
berör de egna arbetsuppgifterna.
Alla medarbetare
har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel
webbkameror,
videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten.
Alla förvaltningar
har påbörjat arbetet med att minska
användningen av
engångsmaterial.
100 procent av
landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö.
5 (8)
Marianne Eriksson
Miljö- och hållbarhetsprogrammet har tidigare gåtts igenom med miljöombuden. Arbete pågår och
en uppföljning kommer att ske i höst.
Marianne Eriksson
Lasarettet har ny och lättanvänd videokonferensutrustning och flera medarbetare använder Movi
för konferenser, t ex mellan hudläkarna på de tre sjukhusen. Ett aktuellt exempel på användning av
videokonferens är en ST-läkare som har deltagit i ca 15 föreläsningar och seminarier i Uppsala och
Stockholm via den tekniken. Det är naturligtvis en positiv inverkan på ekonomin och läkaren har
dessutom kunnat tjänstgöra resterande del av dagen och miljöbelastningen av resor har undvikits.
Ett annat exempel är de multidisciplinära behandlingskonferenser på USÖ för patienter med koloncancer som kirurgläkare kan delta i via videokonferens. Tyvärr är det fortfarande svårt att få gehör
för våra önskemål om att använda alternativa mötesformer inom landstinget.
Marianne Eriksson
Verksamheterna strävar ständigt efter att använda flergångsprodukter i stället för engångsprodukter så långt det är möjligt.
Marianne Eriksson
Verksamheterna jobbar aktivt med detta och en hel del medarbetare, inkl förskrivare, har gjort den
webbaserade utbildningen. Det är dock ett stort antal som inte har gjort utbildningen så vi arbetar
vidare även under kommande år med detta.
2014-01-21
Miljö och hållbarhet
39
Personal och
kompetens
44
Användningen av Marianne Erskadliga kemiska
iksson
produkter som
finns på landstingets avvecklingseller minskningslista för farliga kemikalier ska
minska.
Alla medarbetare
Maria Åkesson
ges möjlighet till att
upprätthålla och
utveckla sin kompetens för att ge
god och patientsäker vård.
6 (8)
Flera produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista har verksamheterna
upphört att använda. Detta är redovisat till miljöenheten.
Användningen av prioriterade farliga kemikalier på avvecklingslistan ska minska.
Kompetens är ett vitt begrepp och att beskriva hela området kompetensutveckling för vårdpersonal
är omöjligt. Nedan ges två exempel:
I samverkan med USÖ och Karlskoga lasarett utvecklas nu Kliniska träningscentrum, KTC som en
del av lasarettets Lärcentrum. På KTC kan lasarettets medarbetare få färdighetsträning för att uppehålla sin kompetens och lära nytt, t ex att använda ”sticksäkra produkter” men också genomgå
tvärprofessionell scenarioträning för att på ett kunskapsbaserat sätt kunna hantera akuta situationer. Lasarettet har en relativt stor grupp av medarbetare som är utbildare och instruktörer inom specifika områden, t ex smärtbehandling, hjärt-lungräddning och kateterbehandling.
På Lärcentrum kan utlandsfödda medarbetare eller blivande medarbetare genomgå yrkesinriktad
språkträning för att snabbt lära sig svenska.
Medarbetarsamtalet är grunden för att chef och medarbetare i samverkan skall upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan.
Införandeplan för ProCompetence finns för hösten 2013.
2014-01-21
Information
och kommunikation
45
Information
och kommunikation
47
Örebro läns landsting ska uppfattas
som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga,
brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden
som formuleras i
visionen, Hälsa
och livskraft genom
trygghet, kvalitet
och hållbar utveckling. Örebro läns
landsting ska
också uppfattas
som en attraktiv
arbetsgivare.
Landstingets information och
kommunikation till
patienter, anhöriga
och brukare ska
vara anpassad för
målgruppen Informationen ska
stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
7 (8)
Karin Wettermark Jonsson
Strategiarbete för attraktiv arbetsgivare har påbörjats. Informationsenheten har tillsammans med
personalavdelningen och utvecklingsenheten på Lindesbergs lasarett gjort en översyn och revidering av budskap i marknadsföringsmaterial såsom webb, broschyrer med mera. Budskapet bottnar i
workshop med chefer, enkäter, medarbetarutbildningen, intervjuer samt arbete med ambassadörer
och lyfter tydligare fram Örebro läns landsting och Lindesbergs lasarett som attraktiv arbetsgivare.
Karin Wettermark Jonsson
Flertal informationstillfällen har skett för att öka antalet tjänster via Mina vårdkontakter och 1177
och information ges vid alla aktiviteter då invånarna bjuds in till lasarettet, ex öppna föreläsningar.
Antal ärenden i Mina vårdkontakter har ökat markant senaste året. Informationsmaterial finns på
alla mottagningar och avdelningar.
Informationen kring 1177 Vårdguiden har spridits internt, bland annat i Tebladet personal,i personaltidningen på Lindesbergs lasarett, Ådran, samt på intranätet. Externt sprids budskapet om 1177
Vårdguiden på hemsidan, i patientkontakter, broschyrer och i landstingsövergripande marknadsföringsinsatser.
Patientinformation på webbplatsen och i broschyrer kompletteras kontinuerligt med hänvisning till
1177 Vårdguiden.
Flera öppna föreläsningar för allmänheten har arrangerats under året: till exempel om modern höftproteskirurgi och att förebygga livmoderhalscancer.
2014-01-21
Information
och kommunikation
48
Landstingets med- Karin Wetterarbetare ska vara
mark Jonsson
medvetna om
kommunikationens
roll och betydelse i
organisationen. De
ska ha en god
förmåga att kommunicera, så att
patienter och andra
upplever delaktighet och är nöjda
med information
och delaktighet.
8 (8)
Verksamhetschefer och avdelningschefer samt de administrativa stödfunktionerna på sjukhuset
arbetar med det landstingsgemensamma utbildningsmaterialet ”Den kommunikativa chefen”.
2014-01-21
Lindesbergs lasarett, Eva Carlsson
1 (6)
Verksamhetsplan 2013 – uppdrag; en matris för att följa den röda tråden
Bilaga B. Uppföljning av uppdrag i ÖLLs verksamhetsplan december 2013
Förvaltning: Lindesbergs lasarett
Målområde
Mål
nr
Mål
Ansvarig tjänsteman Ledningskansliet
Olle Bingerud
Landstingsövergripande uppdrag
2
Verksamheterna ges i
uppdrag att, i tillämpliga
delar, implementera folkhälsoplanens mål och
intentioner.
Landstingsövergripande uppdrag
3
Landstingsövergripande uppdrag
4
Landstingsövergripande uppdrag
8
Verksamheterna ges i
Maria Åkesson
uppdrag att, i tillämpliga
delar, implementera jämställdhetsstrategins mål
och intentioner.
Verksamheterna ges i
Marianne Eriksson
uppdrag att, i tillämpliga
delar, implementera miljöoch hållbarhetsprogrammets mål och intentioner.
Inga omotiverade skillnaPia Öijen
der ska finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och
jämställd vård och behandling.
Förvaltningens aktiviteter för att genomföra uppdraget
På grund av att tjänsten med uppdrag att leda implementering av nationella
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inte fick återbesättas har vi under året haft svårt att medverka i samverkansgruppen för hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Gruppens arbete följs dock och vi kommer att delta i de implementeringsaktiviteter som beslutas. Vi kommer att arrangera kompetensutveckling för att våra medarbetare ska kunna erbjuda rådgivande och kvalificerade
rådgivande samtal till patienter med ohälsosamma levnadsvanor. Beslut finns
att under hösten 2013 starta en sjukhusgemensam tobakspreventiv enhet men
resurserna har ännu inte kunnat tillskapas.
Jämställdhetsstrategin och jämställdhetsplan har presenterats under april för
arbetsmiljöutskottet, AU, och samverkansgruppen på förvaltningen. Plan för
vidare arbete och implementering i verksamheten finns. Sker i samverkan med
fackliga representanter i AU.
Programmet har tidigare gåtts igenom med miljöombuden. Chefer och medarbetare bidrar till en hållbar utveckling i enighet med miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner.
Resultat från nationella kvalitetsregister, olika mätningar och enkäter analyseras
i de landstingsövergripande4, specialistgrupperna och på klinikerna beträffande
eventuella skillnader beroende på kön.
2014-01-21
God och patientsäker
vård
17
Vid utgången av år 2013
ska vårdgarantin inom alla
områden vara uppfylld.
Pia Öijen
2 (6)
Andelen patienter som fått tid inom 90 dagar till nybesök enligt vårdgarantin:
Andel patienter till nybesök inom 90 d
100
80
60
40
20
0
Genomsnittet för andelen patienter som fått en tid till nybesök ligger under året
på 94 % med en spridning mellan 90 till 97 %.
Andelen patienter som fått tid inom 90 dagar till operation/behandling enligt
vårdgarantin:
Andel patienter till operation/behandling ino
100
80
60
40
20
0
Genomsnittet för andelen patienters som fått en tid till nybesök ligger under året
på 88 % med en spridning mellan 74 till 98 %.
2014-01-21
Lindesbergs lasarett har sedan ett antal år tillbaka primärvårdens jourcentral
lokaliserad till akutmottagningen. Jourmottagningen finns på vardagar tillgänglig
kl 17.30 - 20.00 och lördag, söndag kl 8.00-20.00. Vårdcentralernas svårigheter
med läkarbemanning innebär ett ökat tryck på akutmottagningen. Lindesbergs
lasarett deltog i nationella projektet ”Akut förbättring”. Ett framgångsrikt test
under projekttiden var att en kirurgöverläkare bedömde patienter på akutmottagningen. Resultatet gällande genomströmning - andel patienter inom fyra
timmar var under testperioden (akutmottagningens kirurgsektion) 89 %.
Genomsnittstid, dörr till läkare: 40 minuter.
Andel patienter som får träffa läkare inom en timme: 83 %
Andel patienter som har en genomströmningstid på akutmottagningen inom fyra
timmar:
100
80
60
40
20
ber
ber
ber
ber
sti
uli
uni
Maj
pril
0
ars
Ledningskansliet får i upp- Pia Öijen
drag att säkerställa att
minst 90 procent av alla
patienter på landstingets
akutmottagningar ska ha
en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar.
ari
18
ari
God och patientsäker
vård
3 (6)
Genomströmningstiden inom fyra timmar ligger i genomsnitt på 73 % under året
med en spridning mellan 64 % till 78 %. Målnivån har inte uppnåtts någon månad under året.
2014-01-21
God och patientsäker
vård
19
Ledningskansliet får i upp- Pia Öijen
drag att säkerställa att
minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid.
4 (6)
Andel patienter som har fått återbesök inom planerad tid, se diagram nedan:
100%
80%
60%
40%
20%
Aktuell väntetid för planerade återbesök ligger runt 90 % precis som målnivån.
Förklaringen till att endast de tre sista månaderna för året rapporteras beror på
att rutinen för återbesökshanteringen har ändrats i landstinget, nu är rutinen
gemensam nationellt.
God och patientsäker
vård
20
God och patientsäker
vård
22
Ledningskansliet får i upp- Pia Öijen
drag att säkerställa att
minst 80 procent av läkarintygen är godkända och
att samtliga sjukskrivande
vårdenheter ska senast vid
utgången av 2013 ha genomfört en informationsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin.
Alla hälso- och sjukvårds- Pia Öijen
förvaltningar ska aktivt
informera och verka för att
patienter/invånare nyttjar
tjänsterna via Mina vårdkontakter (MVK).
Informationsmaterial finns på alla mottagningar och avdelningar. Översyn av
material pågår.
Vid alla aktiviteter då invånarna bjuds in till lasarettet, ex öppna föreläsningar,
finns information om MVK.
2014-01-21
God och patientsäker
vård
23
God och patientsäker
vård
24
God och patientsäker
vård
29
God och patientsäker
vård
30
Miljö och hållbarhet
55
Miljö och hållbarhet
56
Miljö och hållbarhet
57
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt
informera och verka för att
patienter/invånare nyttjar
tjänsterna via Mina vårdkontakter (MVK).
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa, att vid
utgången av 2013 ska
föreslagna områden inom
nationella cancerstrategin
vara införda i ordinarie
verksamhet.
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för
ett utökat antal patientgrupper.
Ledningskansliet får i uppdrag att antalet läkemedelsgenomgångar ökar
enligt överenskommelsen/handlingsplanen för
äldre.
Samtliga verksamheter får
i uppdrag att, där så är
möjligt, minska användningen av engångsmaterial.
Samtliga förskrivare ska
senast under 2013 ha
genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö.
Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att
vidta åtgärder för att
minska andelen mat som
kasseras.
5 (6)
Pia Öijen
Se ovan.
Pia Öijen
Planeras i de ÖLL-övergripande specialistgrupperna.
Pia Öijen
En läkemedelsgrupp har bildats under ledning av anmälningsansvarig läkare. I
gruppens uppdrag ingår att skapa rutiner för att lasarettet ska kunna leva upp till
föreskriftens krav på läkemedelsgenomgångar- och berättelser. Arbete pågår
med att ta fram en sjukhusgemensam rutin för läkemedelsgenomgångar.
Pia Öijen
Marianne Eriksson
Verksamheterna strävar ständigt efter att använda flergångsprodukter i stället
för engångsprodukter så långt det är möjligt.
Marianne Eriksson
Verksamheterna jobbar aktivt med detta och en hel del medarbetare, inkl förskrivare, har gjort den webbaserade utbildningen. Det är dock ett stort antal
som inte har gjort utbildningen så vi arbetar vidare även under kommande år
med detta.
Marianne Eriksson
Verksamheterna är noggranna med att inte beställa mer mat än vad som går åt.
2014-01-21
Miljö och hållbarhet
58
Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att
arbeta för att byta ut eller
sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och
minskningslista för kemiska produkter.
Marianne Eriksson
6 (6)
Flera produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista har
verksamheterna upphört att använda. Detta är redovisat till miljöenheten.
Bilaga till verksamhetsberättelsen 2014-01-31
Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och
sjukvård 2013 med Karlskoga lasarett,
Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset
Örebro
Sjukhus: Lindesbergs lasarett
Rapportering/Sammanfattning:
Se verksamhetsberättelsen 2013.
2
APRIL 2013
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
1.5 Diabetesvård:
a) Andel patienter, vuxna och barn med typ 1
diabetes, med HbA1c ≤ 52 mmol/mol och
HbA1c > 73 mmol/mol, resultat över tid och
analys av resultat.
a) 2012 registrerades 130 vuxna patienter med
typ 1-diabetes. Av dessa nådde 15
(12,6 %) målvärdet för HbA1c, dvs ≤52
mmol/mol. Trettiosju patienter (28%) hade
>73 mmol/mol, dvs mycket dålig
blodsockerkontroll.
För att förbättra resultatet har kliniken för
medicin och geriatrik arbetat med att öka
täckningsgraden i diabetesregistret: 2011
registrerades 98 patienter och år 2012 var det
130 patienter.
År 2011 var andelen patienter med typ 1diabetes och HbA1c <52 mmol/mol 14,7 %.
Resultaten för kvinnor är sämre än för män,
oklart varför, analys pågår.
b) Andel patienter med blodtrycksvärde
≤ 130/80 mmHg.
b) Cirka 60 % av patienterna hade 2012 ett
blodtrycksvärde < 130/ 80 mmHg.
c) Gruppbaserad utbildning och antal tillfällen
dessa genomförts.
c) Förekommer endast då vi har patienter som Grupputbildningens program är uppdelat på
ska ha insulinpump. 2013-04-30 hade kliniken sex besök.
23 patienter med insulinpump.
3
2. Patientsäker vård
Resultat
2.1 Antal rapporterade avvikelser, januari-april Under den aktuella perioden har 358
avvikande händelser rapporterats av
medarbetare på Lindesbergs lasarett.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Under hela 2012 rapporterades 687 avvikande
händelser, under 2011 var det 439. En stor del
av ökningen under 2012 är relaterad till
införandet av läkemedelsmodulen.
2.2. Antal genomförda riskanalyser och antal
händelseanalyser, januari-april
Ingen händelse- eller riskanalys slutfördes
under den aktuella perioden.
2.3 Antal anmälningar direkt till sjukhusen och
dess verksamheter från patienter och
närstående, anmälningar enligt Lex Maria och
enskildas klagomål via ansvarig myndighet,
januari-april
Ingen Lex Mariaanmälan har gjorts från
Ingen Lex mariaanmälan gjordes under 2012.
lasarettet under januari – april.
Utredning av eventuell anmälan av två fall
Under årets första månader har fem avvikande pågår.
händelser i vårdkedjan anmälts från
kommunerna. Tre ärenden från LÖF har
mottagits samt sex ärenden från
patientnämnden och ett klagomål från
privatperson.
2.6 Aktuell bedömning av vårdskadenivå
utifrån strukturerad journalgranskning
Hittills under 2013 har 40 patientjournaler från
januari och februari granskats. Fyra
vårdrelaterade infektioner identifierades (1
urinvägsinfektion, 1 postoperativ sårinfektion
och 2 lunginflammationer) samt 2
återinläggningar inom 30 dagar (kroniskt sjuka
patienter).
Fyra händelseanalyser pågår och två
riskanalyser kommer att starta i dagarna. Detta
är ungefär samma antal som 2012.
4
2.7 Vidtagna åtgärder utgående från punkterna
2.1, 2.2, 2.3 och 2.6
2.1 En av lasarettets aktiviteter för att uppnå
målet att ingen patient ska drabbas av
vårdskada är att öka antalet rapporterade
avvikelser, öka chefernas engagemang för
frågan samt skapa forum på klinik- och
sjukhusnivå för att lära av inträffade avvikande
händelser eller risker. En klinik som arbetar
mycket aktivt med avvikelsehanteringen är
kliniken för medicin och geriatrik: Kliniken
hade 200 rapporterade avvikande händelser
under perioden januari-april. En
framgångsfaktor har varit att inrätta
arbetsgrupper på varje avdelning/mottagning
som på uppdrag av respektive chef utreder de
avvikande händelserna, redovisar på
arbetsplatsträffar och initierar
förbättringsarbete.
2.2 Relativt många händelseanalyser görs på
lasarettet, liksom riskanalyser inför
organisationsförändringar. För att lära av dessa
analysarbeten skapar lasarettet nu en rutin för
återkoppling till chefer och medarbetare på
sjukhusövergripande nivå.
2.3Angående den låga frekvensen av lex
Mariaanmälningar så har frågan diskuterats i
forum som anmälningsläkaren har bjudit in
till.
2.6 Lasarettet tar under 2013 nästa steg för att
utveckla den markörbaserade journalgranskningen. Tjugo patient-journaler per
månad granskas och under hösten kommer
samtliga oväntade dödsfall på vårdavdelningar att granskas. Den sjukhusövergripande VRISS-gruppen kommer att
intensifiera arbetet med att förebygga
vårdrelaterade urinvägsinfektioner.
5
3. Patientfokuserad vård
3.1 Förbättringsarbeten utifrån senaste patientenkäterna i somatisk öppen och slutenvård
4. Effektiv vård
4.5 Vilka åtgärder som utförts i sjukhusens
verksamheter med anledning av påpekanden
om förbättringar i revisionsrapporter under
2012
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Lasarettets kliniker hade överlag bra resultat i
de nationella patientenkäterna. Ett område som
kan förbättras är information till patienter och
närstående, vilket också flertalet kliniker
arbetar med. Kliniken för medicin och
geriatrik driver sedan flera år ett projekt med
syfte att minska oplanerade återinläggningar.
Det arbetet har varit mycket framgångsrikt och
antalet återinläggningar inom 21 dagar
minskade med > 20 %. Klinikens kuratorer har
i samband med projektet testat Webbkollen för
att få mer kunskap om hur återinläggningar
upplevs av patienterna och vad kliniken kan
lära av dem.
Akutmottagningen deltar i det nationella
projektet ”Akut förbättring” där ett antal
förbättringsarbeten ingår, alla med syftet att
effektivisera processer och bidra till att
patienterna blir nöjda med sin vistelse på
akuten.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Revisionsrapport avseende
patientsäkerhetsarbetet 2012:
6
Vid chefsmöten har följsamheten till hygienoch klädrutinerna fokuserats och erfarenheter
av framgångsrik ledning har utbytts. VRIdialogerna under ledning av hygienläkare, sjuksköterska och utvecklingschef är ett
värdefullt instrument för uppföljning och
lärande. Två sådana dialoger har genomförts
under våren, med kirurgiska kliniken och
anestesikliniken.
Andra förbättringsområden var enligt
revisionen (a) införande av ledningssystem för
kvalitet, (b) en tydlig, dokumenterad
ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet
samt (c) mer aktiv användning av patienters
synpunkter och erfarenheter i
patientsäkerhetsarbetet. På lasarettet pågår ett
stort arbete med att identifiera, dokumentera
och förbättra lasarettets kärnprocesser som
grund för ett lednings-system. Detta är
lasarettets prioriterade, sjukhusövergripande
arbete under 2013. En landstingsövergripande
ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet
finns och lasarettets stödresurser för
patientsäkerhet har dokumenterade uppdrag.
Patienters medverkan i patientsäkerhetsarbetet
kan utvecklas, vilket bland annat framkommer
i processanalyserna.
7
6. Vård i rimlig tid
6.1 Genomströmningstider på
akutmottagningarna. Redovisningen ska gälla
för olika tider på dygnet, olika veckodagar och
månader
Resultat
Genomströmning på AKM, andel patienter
inom fyra timmar:
Januari
72 % (2012: 73 %)
Februari
72 % (2012: 67 %)
Mars
72 % (2012: 68 %)
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Lindesbergs lasarett är med i det nationella
projektet ”Akut förbättring”. Projektet är i en
fas då flera olika förändringar testas. Ett test
har bestått i att en överläkare från kirurgen
varit på AKM och bedömt patienter. Resultatet
gällande genomströmning - andel patienter
inom fyra timmar har varit följande (avser
patienter som inkommit på kirurgen på AKM):
Januari: 66 %
Februari: 64 %
Testperiod 18/3-12/4: 89 %
Genomsnittstid, dörr till läkare:
Januari: 90 minuter
Februari: 98 minuter
Testperiod 18/3-12/4: 40 minuter
Andel patienter som får träffa läkare inom en
timme:
Januari: 56 %
Februari: 52 %
Testperiod 18/3-12/4: 83 %
8
6.2 Tillgänglighet 60-60 till nybesök och
behandling
6.3 Andelen patienter som får återbesök inom
planerad tid
Tillgängligheten utifrån kömiljardskriterierna
årets första fyra månader (faktisk väntetid):
Besök
Op./beh.
Januari
75 %
63 %
Februari
72 %
60 %
Mars
84 %
70 %
April
85 %
78 %
Andel patienter som fått återbesök inom
planerad tid:
Januari
82 % (2012: 83 %)
Februari
85 % (2012: 84 %)
Mars
86 % (2012: 81 %)
April
87 % (2012: 81 %)
9
Sjukhus:
AUGUSTI 2013
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Resultat
1.1 Andel av och antal patienter med akut
stroke som får trombolysbehandling
Till och med 31 augusti hade tre av 95
(3 %) patienter på Lindesbergs lasarett fått
trombolysbehandling vid stroke.
1.5 Diabetesvård:
a) Hitintills under 2013 har 115 patienter
med typ 1-diabetes registrerats. Av dessa
nådde 14 (12 %) målvärdet för HbA1c, det
vill säga ≤52 mmol/mol. Trettiosex
patienter (31 %) hade >73 mmol/mol, dvs
mycket dålig blodsockerkontroll.
a) Andel patienter, vuxna och barn med typ 1
diabetes, med HbA1c ≤ 52 mmol/mol och
HbA1c > 73 mmol/mol, resultat över tid och
analys av resultat.
b) Andel patienter med blodtrycksvärde
≤130/80 mmHg.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
För att förbättra resultatet fortsätter kliniken för
medicin och geriatrik arbetat med att öka
täckningsgraden i diabetesregistret.
År 2011 var andelen patienter med typ 1-diabetes
och HbA1c <52 mmol/mol 14,7 %. Resultaten för
kvinnor är sämre än för män, oklart varför, analys
pågår.
b) Cirka 60 % av patienterna har under
perioden jan t o m augusti ett
blodtrycksvärde < 130/ 80 mmHg.
10
c) Gruppbaserad utbildning och antal tillfällen
dessa genomförts.
2. Patientsäker vård
c) Förekommer endast då vi har patienter
som ska ha insulinpump. 2013-04-30 hade
kliniken 23 patienter med insulinpump.
Grupputbildningens program är uppdelat på sex
besök.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
2.4 Resultat av mätningarna gällande
vårdrelaterade infektioner våren 2013
Vid vårens mätning av vårdrelaterade
infektioner, VRI, hade Lindesbergs lasarett
den högsta förekomsten av VRI sedan
mätningarna började, fem patienter (8 %).
Vid vårens mätning fanns två patienter med VRI
på ortopedkliniken och en på IVA. Ingen av dessa
kliniker har vid tidigare mätningar haft någon
VRI. Analys av de specifika patientfallen har
gjorts för att försöka hitta förbättringsområden.
2.5 Resultat av mätningarna av basala
hygienrutiner och klädregler våren 2013
Vid vårens mätning visade att 78 % av de
medarbetare som studerades vid mätningen
följde alla delarna av hygien- och
klädrutinen, 97 % följde klädreglerna
korrekt och 80 % följde hygienreglerna
korrekt.
Hösten 2012 följde 70 % av medarbetarna hygienoch klädreglerna korrekt vid mätningstillfället.
Det finns en variation mellan kliniker och enskilda
enheter och Utvecklingsenheten arbetar
tillsammans med Vårdhygien med de enheter som
ännu inte har nått 100 % följsamhet, bland annat
genom VRI-dialoger med klinikledningarna.
11
3. Patientfokuserad vård
3. 3 Hur långt arbetet med
vårdsammanfattningar till patient, inklusive
läkemedelsberättelse, kommit och hur
sjukhusets planerar för en ökad användning
6. Vård i rimlig tid
6.1 Genomströmningstider på
akutmottagningarna. Redovisningen ska gälla
för olika tider på dygnet, olika veckodagar och
månader
Resultat
De aktuella klinikerna (medicin, kirurg och
ortoped) använder sedan länge en
vårdsammanfattning som innehåller aktuell
läkemedelslista.
Resultat
Genomströmning totalt på
akutmottagningen, andel patienter inom
fyra timmar:
Januari
72 % (2012: 73 %)
Februari
72 % (2012: 67 %)
Mars
74 % (2012: 68 %)
April
71 % (2012: 59 %)
Maj
75 % (2012: 64 %)
Juni
76 % (2012: 67 %)
Juli
78 % (2012: 73 %)
Augusti
75 % (2012: 72 %)
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Dagens vårdsammanfattningar har utvecklats på
respektive klinik och överensstämmer inte helt
med kraven i författningen. En läkemedelsgrupp
har bildats som bland annat har till uppgift att
arbeta med detta.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Lindesbergs lasarett har sedan ett antal år tillbaka
primärvårdens jourcentral lokaliserad till
akutmottagningen. Jourmottagningen
finns på vardagar tillgänglig kl 17.30 - 20.00 och
lördag, söndag kl 8.00-20.00. Vårdcentralens
svårigheter med läkarbemanning innebär ett ökat
tryck på akutmottagningen.
Lindesbergs lasarett är med i det nationella
projektet ”Akut förbättring”. Projektet har testat
flera olika förändringar med målet att förbättra
patientflödet. Ett test har bestått i att en överläkare
från kirurgen bedömt patienter på
akutmottagningen.
12
Resultatet gällande genomströmning - andel
patienter inom fyra timmar har varit följande
(avser patienter som inkommit på
akutmottagningens kirurgsektion):
Januari: 66 %
Februari: 64 %
Testperiod 18/3-12/4: 89 %
Genomsnittstid, dörr till läkare:
Januari: 90 minuter
Februari: 98 minuter
Testperiod 18/3-12/4: 40 minuter
Andel patienter som får träffa läkare inom en
timme:
Januari: 56 %
Februari: 52 %
Testperiod 18/3-12/4: 83 %
6.2 Tillgänglighet 60-60 till nybesök och
behandling
Resultat gällande tillgängligheten utifrån
aktuellt väntetidsläge:
Besök
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
Operation/behandling
79 %
77 %
83 %
82 %
88 %
86 %
92 %
89 %
92 %
92 %
86 %
83 %
71 %
77 %
72 %
67 %
13
7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7.2 Hur man arbetar med de tillstånd eller
situationer förknippade med särskild risk som
tas upp i riktlinjerna
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Det område i de nationella riktlinjerna som
har prioriterats är att erbjuda rökslutarstöd
till patienter som ska genomgå operation
och till andra patientgrupper där
tobakspreventivt arbete är särskilt viktigt.
Alla patienter som ska genomgå operation
får muntlig och skriftlig information om
vikten av att vara rökfri i samband med
operation. En ambition finns att bilda en
lokal tobakspreventiv enhet men av
ekonomiska skäl har de två sjuksköterskor
som skulle behövas till enheten ännu inte
kunnat rekryteras. För patienter med astma,
KOL och hjärtsjukdom finns sedan länge
en sådan resurs inom kliniken för medicin
och geriatrik. Den 1 september slutar
lasarettets kiosk att sälja tobaksvaror.
Sedan flera år ordineras Fysisk aktivitet på
recept (FaR) av framför allt läkare och
sjukgymnaster.
Förskrivningen av Fysisk aktivitet på
recept (FaR) ökar successivt. Två viktiga
patientgrupper som får erbjudande om FaR
är personer som opereras för fetma och
personer med kranskärlssjukdom.
En projektplan finns för bildandet av en lokal
tobakspreventiv enhet. Av ekonomiska skäl har
klinikerna ännu inte lyckats lösa bemanningen av
enheten.
Beträffande FaR så kan troligen fler sådana recept
initieras, till exempel av sjuksköterskor med egen
mottagning, dietister och kuratorer. Ett problem är
dock att det är svårt att skapa resurser för att följa
upp den ordinerade fysiska aktiviteten.
14
Sjukhus:
ÅRSREDOVISNING FEBRUARI 2014
1. Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig vård
Resultat
1.2 Bortfall i 3månadersuppföljning och andel
ADL-beroende vid det
uppföljningstillfället
37,4%
19,1% ADL-beroende.
1.3 Andel vårdade på strokeenhet
under hela vårdtiden
86%
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
Osäker uppgift angående bortfall
då dataunderlaget ännu är
ofullständigt för 2013. Alla
uppgifter är inte inmatade i
registret än.
Utfallet beror till stor del på om
patientens tillstånd har krävt
initial IVA-vård. De patienter
som läggs direkt på IVA
registreras inte på strokeenheten.
15
1.4 Analys av komplikationer efter
coloncancerkirurgi och
omoperationer efter
bröstcancerkirurgi
Volymen av operationer för koloncancer på Lindesbergs lasarett är inte
stor, vilket kräver att flera års operationsresultat granskas för att kunna få
en pålitlig statistik. Att antalet operationer är lågt på lasarettet betyder
dock inte att erfarenheten och kompetensen rörande dessa operationer är
låg. De läkare som genomför dessa operationer arbetar även på USÖ och
bidrar där till USÖ operationsresultat för patientgruppen. Hälften av
patienterna som opererades 2012 på Lindesbergs lasarett fick sin
operation med titthålskirurgi vilket innebär mindre postoperativa besvär
för patienten och en kortare vårdtid generellt.
Resultaten från öppna jämförelser analyseras i den ÖLL-övergripande
expertgruppen för kirurgi. I ÖJ 2013 för kolonkirurgin inom ÖLL ser vi
att överlevnaden fortfarande är sämre för kvinnor och fr a för män som
opererats för koloncancer inom ÖLL. Ett analysarbete leds av ÖL Peter
Mathisen, USÖ.
16
1.5 Diabetesvård:
a) Enligt de tillgängliga uppgifterna för 2013 har 12 % av patienterna
uppnått målvärdet för HbA1c, dvs ≤52 mmol/mol. Fem patienter hade
a) Andel patienter, vuxna och barn >73 mmol/mol, dvs mycket dålig blodsockerkontroll.
med typ 1 diabetes, med HbA1c ≤
52 mmol/mol och HbA1c > 73
mmol/mol, resultat över tid och
analys av resultat.
b) Andel patienter med
blodtrycksvärde
≤130/80 mmHg.
c) Gruppbaserad utbildning och
antal tillfällen dessa genomförts
För att förbättra resultatet
fortsätter kliniken för medicin och
geriatrik arbetat med att öka
täckningsgraden i diabetesregistret. År 2011 var andelen
patienter med typ 1-diabetes och
HbA1c <52 mmol/mol 14,7 %.
Resultaten för kvinnor är sämre
än för män, oklart varför, analys
pågår.
Under 2014 kommer kliniken att
arbeta med att minimera andelen
patienter med HbA1c > 73
mmol/mol. Ett problem är bristen
på specialistläkare på kliniken.
b) Cirka 60 % av patienterna hade ett blodtrycksvärde < 130/ 80 mmHg.
c) Förekommer endast då vi har patienter som ska ha insulinpump.
Grupputbildningens program är
uppdelat på sex besök.
17
1.6 Täckningsgrad i
Ortopedkirurgiska kliniken deltar inte i BOA. Lasarettet har ingen
kvalitetsregistren Bättre
reumatologisk verksamhet.
omhändertagande av patienter med
artros (BOA) och Reuma-registret
BOA är ett register för
öppenvårdens insatser.
Ortopederna har efterfrågat
primärvårdens deltagande i
registret i flera år, framför allt för
att där ingår ”Artros-skolan”. Idag
skickas ett stort antal remisser
tillbaka till primärvården med
önskan om att patienten får denna
utbildning.
Att specialistkliniker ska erbjuda
”Artrosskola” vore ett oerhört
slöseri med kvalificerade resurser.
Vi ser på röntgen att det är långt
tills de är aktuella för operation,
patienterna remitteras utan att ha
fått prova vare sig sjukgymnastik,
läkemedel eller avlastning.
18
1.7 Användning av artroskopisk
kirurgi med ledstädning och
meniskresektion vid artros i knä
1.8 Resultat ur Senior Alert, antal
registreringar och andel planerade
åtgärder av registrerade patienter
1.9 Täckningsgrad och andel
genomförda brytpunktssamtal
(Palliativregistret)
Under 2013 gjordes totalt 18 artroskopier varav 12 med diagnoskod
NGB11; 10 färre än föregående år.
Flertalet av patienterna var under
30 år och ett antal under 20. Då är
artroskopisk meniskåtgärd inte
kontroversiell, utan en bra åtgärd
med goda såväl kort- som
långtidsresultat. Man har också
sett att dessa artroskopiska
meniskbevarande åtgärder
skyddar mot framtida
artrosutveckling. Det är unga
människor med ledtrauma i
anamnesen.Om röntgen inte visar
något och patienten har ett
vridvåld kan menisken skadas.
Dessa skall åtgärdas. Under året
har verksamhetschefen skickat
brev till allmänläkarna i norra
länsdelen om de förändrade
indikationerna för
knäledsartroskopi.
2281 riskbedömningar har blivit genomförda under året – en
täckningsgrad på 57 %. När en risk upptäcks sätts åtgärder in, resultatet
för utförda dokumenterade åtgärder har en spridning under året mellan
96 till 98 %.
Täckningsgraden i palliativregistret ligger under året på 94 %.
Andelen genomförda brytpunktsamtal 34 %.
19
1.10 God läkemedelsbehandling
hos äldre enligt nationell
överenskommelse
Ett sjukhusövergripande arbete har startat för att ta fram en gemensam
rutin för läkemedelsgenomgångar.
1.11 Återinläggningar per
förvaltning enligt nationell
överenskommelse
Återinskrivna 1 – 30 dagar Örebro januari – november 2013
Vi saknar lokal sammanställning
av data. Kliniken för medicin och
geriatrik följde under 2012
förekomsten av återinläggningar
och vidtog förbättringsarbete,
bland annat med hjälp av
Webbkollen.
1.12 Individuell vid behovs
ordination av ångestdämpande
läkemedel och av opioid vid
palliativ vård (Palliativregistret)
Resultatet för året ligger på 57 %.
Ungefär oförändrat från 2012.
20
1.13 Munhälsobedömning vid
palliativ vård (Palliativregistret)
Resultatet för året ligger på 55 %.
2. Patientsäker vård
Resultat
2.1 Antal rapporterade avvikelser
(januari-december)
Under 2013 rapporterades 832 (2012 687) avvikande händelser varav
628 inom område patient vilket skall ställas i relation till sjukhusets 570
anställda.
2.2. Antal genomförda
riskanalyser och antal
händelseanalyser (januaridecember)
6 risk- och 9 händelseanalyser.
Ungefär oförändrat från 2012.
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
2.3 Antal anmälningar direkt till
En Lex Mariaanmälan, 4 enskilda klagomål till Inspektionen för vård
sjukhusen och dess verksamheter och omsorg, IVO. Tolv ärenden via Patientnämnden.
från patienter och närstående,
anmälningar enligt Lex Maria och
enskildas klagomål via ansvarig
myndighet (januari-december)
21
2.4 Resultat av mätning gällande
vårdrelaterade infektioner hösten
2013
Resultat från mätning av vårdrelaterade infektioner hösten 2013:
Förekomsten av VRI bland sjukhusvårdade patienter i landet var vid
höstens mätning 8,7 %, det bästa nationella resultatet sedan VRI började
mätas. Örebro läns landstings totala resultat hamnade på 9,4 %. På
Lindesbergs lasarett hade sju patienter av 87 drabbats av en vårdrelaterad
infektion – 8 %. Lindesbergs lasarett har vid de sju senaste mätningarna
haft en relativt låg andel vårdrelaterade infektioner. Se diagram nedan:
22
2.5 Resultat av höstens mätning av Resultat från mätning av basala hygienrutiner och klädregler, BHK,
basala hygienrutiner och
hösten 2013: Det nationella resultatet för följsamhet till alla stegen i
klädregler hösten 2013
BHK ligger i genomsnitt på 74 %. I nedanstående diagram presenteras
resultatet per förvaltning för Örebro läns landsting. Lindesbergs resultat
ligger på 83 % – en ökning med fem procentenheter jämfört med
föregående mätning.
23
2.6 Aktuell bedömning av
vårdskadenivå utifrån strukturerad
journalgranskning
(januari-december)
Journaler för oktober – december
Resultat från Markörbaserad journalgranskning januari – september2013. har ännu inte granskats.
Totalt antal vårdtillfällen som granskades var 180. Antal skador var 39 Då det är svårt att veta vad som
Antal vårdskador var 23. Per 100 vårdtillfällen var det 22 skador,
avses med vårdskadenivå
varav 13 var vårdskador. Nedan ses fördelningen av skador över året
redovisas skadeförekomst.
enligt granskningsresultaten.
Redovisning av allvarlighetsgrad
finns i verksamhetsberättelsen.
24
2.7 Vidtagna åtgärder under året
utgående från punkterna 2.1-2.6
3. Patientfokuserad vård
De olika nationella mätningarna, avvikelsehanteringen, liksom det
omfattande arbetet utifrån patientsäkerhetsöverenskommelsen och
överenskommelsen om samordnad vård och omsorg för de mest sköra
äldre följs och leds från lasarettets ledningsgrupp. Där prioriteras och
styrs större sjukhusövergripande förbättringsarbeten, t ex processarbeten.
Ett antal förbättringsgrupper finns på sjukhuset som arbetar operativt
med att analysera och föreslå förbättringsåtgärder utifrån avvikande
händelser, händelse- eller riskanalyser och mätresultat. Tillsammans med
Vårdhygien genomförs VRI-dialoger på kliniknivå i den omfattning som
hygienläkarna hinner. Förbättringsarbete pågår förlöpande för att nå upp
till, och helst överträffa målnivåerna. Exempelvis VRISS-gruppen som
arbetar sjukhusövergripande med att minska VRI och, baserat på resultat
från den markerade journalgranskningen, minska förekomsten av
överfyllda urinblåsor.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
3. 2 Resultat för bemötande,
Barnmottagningen hade mycket bra resultat, både jämfört med övriga
landstinget och nationellt (PUK 87). Skattningen av informationen till
information och delaktighet i
aktuella patientenkäter (indikatorer barn/föräldrar var bland de bästa i landet.
kopplade till länets folkhälsoplan)
3.4 Resultat från mätningarna av
kännedom om 1177 tjänsterna och
anslutning till MVK (nationell
mätning)
Antal länsinnevånare med kännedom om 1177 telefonrådgivning är 64%.
Webbplatsen 1177.se har 27% av länsinnevånarna kännedom om.
Målet är uppnått då hela konceptet med internet och telefon avses i det
sammantagna målet.
25
4. Effektiv vård
Resultat
4.1 Hur man organiserat
multidisciplinära konferenser för
olika grupper av cancerpatienter.
Beskrivningen ska omfatta
deltagare vid konferenserna, när i
vårdkedjan konferenserna sker,
eventuella tekniska
hjälpmedel/videokonferenser och
koordination mellan
förvaltningarna.
Medarbetare från kirurgiska kliniken på Lindesbergs lasarett deltar
regelbundet i multidisciplinära konferenser som arrangeras på USÖ via
videokonferens.
4.2 Genomförda och registrerade
läkemedelsgenomgångar för ett
antal patientgrupper.
Sjukhusgemensam rutin för läkemedelsgenomgångar för äldre patienter
som har fem läkemedel eller fler håller på att tas fram, denna ska
inkludera gemensamma sökord för att möjliggöra sökning i journalen. I
dagsläget saknas möjlighet att sammanställa antal genomförda
läkemedelsgenomgångar. Resurserna för att kunna genomföra fördjupad
läkemedelsgenomgång är begränsade och finns på kliniken för medicin
och geriatrik. Kirurgiska och ortopedkirurgiska klinikerna remitterar
patienter till den kliniken vid behov av fördjupad genomgång.
4.3 Att NPÖ införts som IT stöd
för sammanhållen journalföring.
Uppföljning sker nationellt
gällande nyttjandet.
Införande av NPÖ pågår på klinikerna.
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
4.4 Hur långt man kommit med
På kirurgiska kliniken finns en kontaktsjuksköterska, ytterligare en
införandet av kontaktsjuksköterska planeras.
för cancerpatienter
26
5. Jämlik och jämställd vård
5.1 Vid analys av resultaten av
Öppna Jämförelser för varje
kvalitetsindikator där underlag
finns framtaget även bedöma om
vården utförts på ett jämlikt sätt
(t.ex. kön, ålder, etnicitet,
socioekonomi, utbildningsnivå)
analyseras
Resultat
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
Respektive klinik och landstingets specialistgrupper analyserar resultaten
i Öppna jämförelser. Inom kliniken för medicin och geriatrik pågår ett
fördjupat analysarbete för att utreda varför kvinnor med diabetes har
sämre resultat för HbA1c än män.
5.2 Redovisa hur man tillgodosett Aktiviteter inom detta område har vi tyvärr inte mäktat med under året,
genus-kompetens hos dem som
bl a på grund av att stora, sjukhusövergripande processarbeten för
möter barn och ungdomar i vården ”patientens väg genom vården” har tagit mycket resurser.
5.3 Samtliga sjukskrivande
vårdenheter ska senast vid
utgången av 2013 ha genomfört en
fortbildningsinsats om jämställd
sjukskrivning och om
försäkringsmedicin.
6. Vård i rimlig tid
Aktiviteter inom detta område har vi tyvärr inte mäktat med under året,
bl a på grund av att stora, sjukhusövergripande processarbeten för
”patientens väg genom vården” har tagit mycket resurser. Kliniken för
medicin och geriatrik har också under större delen av 2013 haft stor brist
på specialistläkare.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
27
6.2 Tillgänglighet 60-60 till
nybesök och behandling
Andel patienter som fått tid till nybesök inom 60 dagar, se diagram
nedan:
28
Nationellt finns två målnivåer för att ta del av kömiljarden. Målnivå ett
är 70 % och målnivå två 80 %. Väntetiderna ska även mätas utifrån
aktuellt väntetidsläge samt faktiskt väntetidsläge. För det aktuella
väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå ett för nybesök alla
årets månader. Andel patienter som fått tid till operation/behandling
inom 60 dagar, se diagram nedan:
För det aktuella väntetidsläget klarade Lindesbergs lasarett målnivå
ett för operation/behandling alla årets månader utom augusti
månad.
29
6.3 Andelen patienter som får
återbesök inom planerad tid
Andel patienter som har fått återbesök inom planerad tid, se diagram
nedan:
Aktuell väntetid för planerade återbesök ligger runt 90 % precis som
målnivån. Förklaringen till att endast de tre sista månaderna för året
rapporteras beror på att rutinen för återbesökshanteringen har ändrats i
landstinget, nu är rutinen gemensam nationellt.
30
7. Hälsofrämjande hälso- och
sjukvård
7.1 Hur man följt RMKs (Rådet
för medicinsk kunskapsstyrning)
rekommendationer för
implementering av de nationella
riktlinjerna för
sjukdomsförebyggande metoder
Resultat
Analys av resultat, jämförelse
med tidigare redovisningar och
övriga kommentarer
Några sådana rekommendationer har ännu inte presenterats. Den tjänst
som skulle ansvara för att leda implementeringen av riktlinjerna på
sjukhuset fick inte återbesättas då tidigare befattningshavare gick i
pension i våras, varför våra resurser blev starkt begränsade.
31
Bilaga § 8, VB för USÖ
2014-01-27
1 (10)
Verksamhetsplan 2013 – mål; en matris för att följa den röda tråden
Gustav Ekbäck
Bilaga A: Uppföljning av mål i ÖLLs verksamhetsplan 2013
Förvaltning: Universitetssjukhuset Örebro
Målområde
God och patientsäker vård
Mål
nr
3
Mål
Ansvarig tjänsteman Ledningskansliet/förvaltning
Förvaltningens värde eller aktiviteter för att nå målet
Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/regionerna i landet som har högst andel
invånare som anser att de har tillgång till
den hälso- och sjukvård som de behöver
enligt Vårdbarometerns mätningar.
Pia Öijen
Kristina Andersson
Sjukhusen i ÖLL har höga resultat i 2012 års Vårdbarometer. Det är ett
urval av befolkningen som tillfrågas om vården generellt och inga resultat för USÖ går att utläsa.
82 % instämmer helt eller delvis i att de har tillgång till den vård de
behöver mot 80 % i riket. 44 % instämmer helt eller delvis att väntetiderna till sjukhusen är rimlig vilket är samma resultat som för riket.
Däremot är det något färre som helt eller delvis är negativa till väntetiderna 26 % mot 30 % i riket.
2014-01-27
God och patientsäker vård
4
Nollvision – inga undvikbara vårdskador
eller dödsfall ska uppkomma i samband
med vård och behandling.
Pia Öijen
Kristina Andersson
2 (10)
På USÖ har det rapporterats 3 855 avvikelser under 2013. Avvikelser
som är klassificerade ”patient” är 2 502. Av dessa är 10 klassificerade
som allvarlighetsgrad ”katastrofal”, 191 ”betydande”, 597 ”måttliga”,
1 189 ”mindre” och 472 är ”ej angivet allvarlighetsgrad”.
2 st. riskanalyser under 2013. En riskanalys angående ev. verksamhetsförändring där patientflödet skulle förändras, den andra rörde ”utlokaliserade patienter” (satellitpatienter) på USÖ.
På USÖ har genomfört 9 st. händelseanalyser under 2013.
I samverkan med LoVS har riskanalyser avseende läkemedelsmodulen,
hissar m m genomförts.
Styrande riktlinjer för läkemedelslistor och genomgångar i samband
med utskrivning har införts och allt flera kliniker arbetar systematiskt
med detta.
Vid PPM trycksår 2013 låg andelen patienter med trycksår på 11 %
vilket kan jämföras med 14 % vid den första mätningen 2011. Andelen
trycksår har minskat med 28 %, målet med minskning på 50 % har inte
uppfyllts. Nivån för trycksår som uppkommit sedan patienten kom till
sjukhuset låg på 7 respektive 9,8 %.
Andelen riskpatienter som fått en förebyggande eller behandlande
madrass har ökat (från 75 % v. 10 2011 till 97 % v. 40 2013), medan
omvårdnadsinsatser som lägesändring har minskat (från 51 % till 35 %)
likaså hälavlastning (från 34 % till 28 %).
Antalet inrapporterade avvikelser i Platina som är klassificerade som
fallolycka var under 2013, 392 st vilket är en ökning jämfört med tidigare år (325 st 2011, 329 st 2012).
Under 2013 har utbildningsinsatser inom trycksår, undernäring, fall,
munhälsa, förflyttning samt ökad användning av kvalitetsregistret Senior alert genomförts, vilket är några av de områden som USÖ kommer
att fortsätta fokusera på under 2014 när det gäller förebyggande arbete.
Fortsatt dialog kring resultat och förbättringsarbete utifrån detta. Avdelningarna ska uppmärksammas på sin täckningsgrad och dialog föras
kring hur ökning ska kunna ske. Fortsatt dialog kring screening-frågor
inom områdena fall och undernäring samt ökat fokus på teamarbetet
runt riskbedömning och insättande av åtgärder.
2014-01-27
God och patientsäker vård
5
Tillgängligheten till vården ska öka 2013
jämfört med 2012 inom alla hälso- och
sjukvårdsförvaltningar.
Pia Öijen
Gustav Ekbäck
3 (10)
Reglerna för kömiljarden 2013 har ändrats. För att få medel ur kömiljarden förutsätts att väntelistan har minst 70 % av patienterna väntande
högst 60 dagar. Därutöver krävs att de faktiska väntetiderna samtidigt
visar att minst 70 % av patienterna som fått vård fick den inom 60 dagar. För ÖLL kan följande utläsas vid jämförelse mellan 2012 - 2013.
Mottagning; Perioden januari-mars var siffrorna för både väntelista och
faktiska väntetider relativt dåliga under 2012 medan de för 2013 låg
kvar på det höga värde de haft sedan slutet av 2012. Därefter har
resultatet från 2012 och 2013 följt varandra. ÖLL uppnådde kraven för
kömiljard under perioden jan – juni samt oktober-november, varav i
mars även kraven för 80 % för faktiska väntetider. 2012 uppnåddes
kraven för väntelistan under mars-juni samt september-december.
Operation: Under våren 2013 så var initialt resultaten jämförbara med
2012 men medan resultaten förbättrades under senvåren 2012 så har
det otillfredsställande läget kvarstått under 2013. ÖLL har under 2013
inte under någon månad uppnått kraven för kömiljard medan kraven
2012 uppnåddes under april-maj samt oktober-november.
Återbesök;
Antalet återbesök är volymmässigt större än nybesök. För närvarande
är det ca 31 000 patienter som inplanerade till återbesök. Det är viktigt
att skilja på väntelista för nybesök och planeringslista till återbesök. En
väntelista bör vara så kort som möjligt medan en planeringslista fyller
en annan funktion och naturligen skall ha ett antal patienter inplanerade
till återbesök inom vissa tidsintervall. Tiden till återbesök skall dock inte
vara längre än vad som är medicinskt lämpligt och det finns därför en
registrering av sista dagen i planeringsperioden. Överskrids detta datum då anses patienten ha väntat för länge på sitt återbesök. Tyvärr så
har det visat sig blivit en sammanblandning registreringsmässigt av
föreslagen tid för återbesök och sista lämpliga dag för återbesök vilket
gör att registreringen av antalet patienter som väntat för länge på sina
återbesök är gravt felaktiga. Detta blir nu tillrättat och siffrorna kommer
att bli allt mer sanna men det kommer att ta en bra bit in under 2014
innan de blir tillförlitliga.
God och patientsäker vård
6
Sjukskrivningen av patienter är patient- och
rättssäker och det finns inte några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan
kön.
Pia Öijen
Hans Ruborg
Ingrid Östlund
USÖ är ansvarig för utbildning i Försäkringsmedicin för alla AT-läkare
och i detta ingår att utbilda kring en rättssäker sjukskrivning och att
fokusera på varför det idag är skillnad i sjukskrivningsmönster mellan
könen. Ingår även genomgång av ”Genushanden”. Vidare finns nu en
plan för en årlig återkommande utbildning av ST-läkare i försäkringsmedicin där dessa frågor belyses.
2014-01-27
God och patientsäker vård
7
Mål Landstingets målsättning är att 25 procent av innevånarna år 2013 är anslutna till
Mina vårdkontakter.
Pia Öijen
Gustav Ekbäck/
Anita Lindgren
God och patientsäker vård
8
Mål Landstingets målsättning är att 50 pro- Pia Öijen
cent av invånarna vid utgången av 2013 har Gustav Ekbäck/
Anita Lindgren
kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet,
råd och vård via Internet och telefon.
God och patientsäker vård
9
God och patientsäker vård
10
Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa
för att förebygga sjukdom eller skada.
Undvikbar slutenvård av äldre ska minska
jämfört med 2012.
4 (10)
Informationsmaterial kring Mina vårdkontakter finns på samtliga mottagningar samt entréer. Information om Mina vårdkontakter finns även i
kallelser.
USÖ har infört manuella direktlänkar/djuplänkar från mottagningarnas
webbsidor rakt in i Mina vårdkontakter. När patienten klickar på länken
kommer han/hon till rätt mottagning och rätt ärende på en gång.
Akutmottagningens väntrums-TV har särskild information om Mina
vårdkontakter. 23,9 % av länsinvånarna har anslutit till Mina vårdkontakter
På USÖ:s webbplats finns länkar till 1177. Klinikernas webbredaktörer
uppmanas kontinuerligt att länka till 1177 där det är lämpligt, för vidare
information kring hälso- och sjukvård.
Informationsmaterial om 1177 finns i USÖ:s entréer.
Akutmottagningens väntrums-TV har särskild information om 1177.
USÖ har även deltagit i den landstingsgemensamma gruppering som
har arbetat med kommunikation kring 1177.
69 % av länsinvånarna känner till att de kan ringa till 1177 för råd och
hjälp om sjukvård.
Pia Öijen
Kristina Andersson
Patientforum har startat samarbetet med Tobakspreventiva enheten.
Fokusgrupper för insulinbehandlade diabetiker fortsätter. Planer finns
också för en träff med föräldrar till barn med diabetes.
Pia Öijen
Kristina Andersson
ÖLL klarade prestationsersättning både för undvikbar slutenvård och
återinläggningar. Data finns bara på länsnivå och t o m november 2013.
Nov 2013 var det 14,7 % som hade ett vårdtillfälle enl kriteriet för undvikbar slutenvård mot 16 % 2012. Andelen återinskrivna i nov var 16,9
% mot 17.6 % 2012.
En del nya koncept/studier är under införande t ex:
x
Ortogeriatriskt team
x
Säker utskrivning från Medicinska kliniken
x
”AVA-projekt”
x
Brobyggeprojekt; utvärdering av geriatriskt öppenvårdsteamets arbete
2014-01-27
5 (10)
Forskning och högskoleutbildning
12
Det medicinska vetenskapsområdet ska
fortsätta att utvecklas för att på rätt sätt
stötta läkarutbildningen.
Lennart Philipsson
Peter Kalén
Forskning och högskoleutbildning
13
Från forskningen i landstinget ska utgå
minst 350 vetenskapliga publikationer 2013
Lennart Philipsson
Peter Kalén
Miljö och hållbarhet
32
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Miljö och hållbarhet
34
Landstingets verksamheter ska aktivt och
systematiskt arbeta med att genomföra
Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP)
2012–15 samt säkerställa att medarbetare
har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna.
Alla medarbetare har tillgång till teknik för
resfria möten (till exempel webbkameror,
videokonferensrum) samt företagskort för
kollektivt resande i tjänsten.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Trettio exemplar av headset och kamera för distansmöten vid datorn
har delats ut till de kliniker som så önskat. Det finns en videokonferensanläggning som alla medarbetare kan boka. Kliniker som gör många
tjänsteresor har egna företagskort, medan andra medarbetare kan låna
företagskort från informationsdisken när de ska resa i tjänsten,
Miljö och hållbarhet
35
Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med
att minska användningen av engångsmaterial.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Miljö och hållbarhet
36
100 procent av landstingets förskrivare har
genomgått den webbaserade utbildningen
för läkemedel och miljö.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Kärl-Thoraxkliniken har haft ett pilotprojekt för minskning av engångsmaterial. Klinikens miljöombud och annan personal har tillsammans
med miljöcontroller inventerat vilka produkter som kan bytas från engångs- till flergångs och testat alternativ. Kliniken har bland annat minskat mängden engångsjackor och plastskålar. Visst arbete har också
påbörjats på andra enheter som hudkliniken och ögonoperation.
Inga aktiviteter har genomförts på övergripande nivå. Ingen förskrivare
har registrerat att de genomgått utbildningen 2013, men alla som går
utbildningen registreras inte.
Bland aktiviteter 2013 kan nämnas ökad utdelning av medel via forskningskommittén (av vilka 2 mnkr avsatts till forskning om åldrandets
tillstånd och sjukdomar), inrättande av startbidrag för nya forskningsprojekt och äskande av externa medel i ökad omfattning. Förutsättningarna
för gränsöverskridande forskning tillsammans med Örebro universitet
(ÖU) har belysts i ett projekt som avslutades med en hearing och en
skriftlig rapport hösten 2013. Vid USÖ pågår översyn av befintliga och
potentiella forskningsmiljöer tillsammans med ÖU, samt etablerande av
patientnära s k mikromiljöer där olika yrkeskategorier samverkar runt
gemensamma forskningsfrågeställningar. Tillsammans med ÖU pågår
utveckling av samarbeten runt innovation, utvärdering av vetenskaplig
kvalitet (s k bibliometri) och forskningsfinansiering. Forskningssamarbete med Värmland diskuteras. Samarbetet med ÖU runt läkarutbildningen har intensifierats i takt med att antalet studenter ökar, med målet
att göra utbildning av olika studentkategorier till ett naturligt inslag i den
kliniska vardagen. Under året har tre kombinationstjänster för medarbetare med medellång vårdutbildning inrättats tillsammans med ÖU och
tillsättning pågår. Under 2013 har 19 medarbetare anställda vid USÖ
disputerat, vilket är den högsta siffran någonsin.
Målet för USÖ 2013 är 300 artiklar och sammanställning av antal och
vetenskaplig kvalitet pågår. Inget talar emot att målet kommer att uppnås.
Miljö- och hållbarhetsprogrammet är delvis integrerat i USÖ:s miljöplan
och i de aktiviteter som genomförs av klinikerna och av USÖ:s miljöcontroller. USÖ säkerställer medarbetarnas kunskap genom att miljöperspektivet ska vara en del av arbetsplatsintroduktionen samt att miljöarbetet ingår i förvaltningens introduktionsutbildning.
2014-01-27
Miljö och hållbarhet
39
Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska minska.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
6 (10)
Under våren 2013 var många avdelningar delaktiga i remissarbetet inför
att ta fram en ny lista. Flera avdelningar meddelade redan då att de
slutat med vissa skadliga kemiska produkter. Under hösten har berörda
avdelningar fått riktad information om vilka farliga kemiska produkter
som ska fasas ut på respektive avdelning. Flera avdelningar har meddelat att de slutat med bland annat medicinsk bensin.
2014-01-27
Personal och kompetens
44
Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att
ge god och patientsäker vård.
Maria Åkesson
Åsa Thor Gustafsson
7 (10)
Kompetensfrågan har växt sig allt starkare inom flera verksamheter.
Inom bl a Barn- och ungdomskliniken, Akutkliniken, Kirurgiska kliniken,
Medicinska kliniken och Laboratoriemedicinska länskliniken ser man ett
utökat behov av högre kompetens. T ex har USÖ tillsammans med ÖU
utvecklat en ny specialistutbildning för BMA (mastersprogram) för att
säkra en högre kompetens inom Laboratoriemedicinska länskliniken.
En revidering av utbildningsförmånerna har genomförts under 2013.
En översyn samt beslut har även skett av förmånerna vid kompetensutveckling generellt inom USÖ. En inventering av hur nya sjuksköterskor
upplever introduktionen under sitt första år som sjuksköterska har gjorts
och ett arbete pågår för att ta fram en gemensam introduktion för nya
sjuksköterskor. Det arbetet beräknas vara klart under våren 2014. Utbildningar för chefer har genomförts angående medarbetarsamtal, där
vikten av individuella kompetensutvecklingsplaner lyfts. En översyn av
handledarutbildningarna pågår generellt samt ledarskapsutbildningarna
för ST.
Under 2013 har tre nya kliniska lektorat inrättas för disputerade kliniskt
verksamma anställda med akademisk vårdutbildning. Lektoraten är ett
samarbete med Örebro universitet och syftar till att stärka det evidensbaserade inslaget i sjukvården samt att kunna tillhandahålla kvalificerad
handledning och vetenskaplig expertis i det dagliga sjukvårdarbetet.
Genom att etablera en tydlig karriärväg för personal med akademisk
vårdutbildning förväntas förutsättningarna öka för att behålla och rekrytera särskilt kompetenta medarbetare till framtidens sjukvård.
Arbetet med vårdnära administration fortskrider och en processledare
har tillsatts under hösten 2013. Uppdraget är att arbeta vidare med
vårdnära administration tillsammans med enhetschefer och medicinska
sekreterare med fokus på patientsäker journaldokumentation i rimlig tid.
Frågor som bemanning, uppdrag och kompetens ingår.
För att trygga kompetensförsörjningen framöver behövs undersköterskor för att klara den generationsväxling vi står inför. Ett arbete har gjorts
i samarbete med vård- och omsorgscollege för att ta fram mer detaljerade kriterier för anställningsbarhet när det gäller undersköterskor inom
akutsjukvården.
2014-01-27
Personal och kompetens
44
Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att
ge god och patientsäker vård. - fortsättning
Maria Åkesson
Åsa Thor Gustafsson
8 (10)
KTC har utbildningsansvar för en rad olika aktiviteter på både basal och
avancerad nivå, t.ex hjärtlungräddning, färdighetsträning, utbildning i
kommunikationsträning (SBAR), förflyttningsteknik och mycket mer.
2013 deltog 3 450 medarbetare på USÖ i träning på KFC. Enheten
anordnar också aktiviteter utanför landstinget såsom utbildning för personliga assistenter, handledarutbildning för undersköterskor mm. 2013
var det totalt 6 700 besökare på KTC, vilket är en kraftig ökning från
föregående år.
Vid USÖs kliniker har ett stort leanarbete kommit igång. Lean bygger
på att skapa smidiga flöden och inbyggd kvalitet samt att en kultur
skapas för ständiga förbättringar där alla medarbetare är delaktiga.
Under 2013 har inom ramen för leanarbete 780 medarbetare genomgått leanspel och flödesorienterad uppföljning (totalt 2 551deltagare).
69 chefer och förbättringsledare har under 2013 genomgått en 4-dagars
fördjupningsutbildning (totalt 144 deltagare). Under året har ett heldagsseminarium, tre nätverksträffar för chefer och förbättringsledare
anordnats. För att sprida kunskap och underlätta i leanarbetet har en
leansida på intranätet
http://intra.orebroll.se/templates/page____157783.aspx och
http://www.orebroll.se/uso/lean skapats.
En film har tagits fram som beskriver lean på USÖ
http://intra.orebroll.se/templates/pageiframe____172978.aspx .
Ett stort antal förbättringsarbeten för bättre kvalitet, smidigare flöden
och en bättre arbetsmiljö är genomförda och på gång. För andra förvaltningar i ÖLL (LOVS, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett)
som efterfrågat lean, har leancoacher vid Sjukhusstaben USÖ ordnat
utbildning och gett stöd till nyckelpersoner.
2014-01-27
Information och kommunikation
45
Örebro läns landsting ska uppfattas som en Karin Wettermark
organisation med hög trovärdighet för pati- Jonsson
Ulrika Julin
enter, anhöriga, brukare och medborgare.
Landstinget ska förknippas med de värden
som formulerad i visionen, Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar
utveckling. Örebro läns landsting ska också
uppfattas som en attraktiv arbetsgivare.
9 (10)
USÖ:s kärnvärden och varumärkesplattform ligger till grund för all övergripande kommunikation inom USÖ. Anpassat kommunikationsstöd och
utbildningar ges successivt till chefer, ledningsgrupper, projektledare,
leanledare och till ST-läkargruppen. Syftet är att patienter och anhöriga
i alla sammanhang ska få information och möjligheter till dialog utifrån
individuella behov. Därigenom ska kommunikationen skapa bilden av
USÖ som ett kvalitetsledande universitetssjukhus med gott personligt
bemötande.
Under året har ett material tagits fram i samverkan med Patientnämnden som syftar till att i alla verksamheter utifrån patientens fokus arbeta
medvetet med kommunikation och gott bemötande. Detta har följts upp
med ett chefsseminarium kring jämlik vård och vikten av ett gott personligt bemötande samt genom ett tiotal dialogträffar med personal i alla
yrkeskategorier.
Under året har också flera aktiviteter gjorts för att öka den interna kunskapen om, och användningen av, 1177 Vårdguiden, som en viktig del i
informationen till patienter och anhöriga.
Fördjupad information om USÖ:s arbete finns på
http://intra.orebroll.se/uso/informationsplan
2014-01-27
Information och kommunikation
47
Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska
vara anpassad för målgruppen Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang.
Karin Wettermark
Jonsson
Ulrika Julin
10 (10)
På USÖ försöker vi att i alla sammanhang ha en målgruppsanpassad
information och kommunikation. Det innebär bland annat att ”klarspråk”
används i så stor utsträckning som möjligt i den externa kommunikationen.
Vad gäller sjukhusets övergripande kommunikation så är webbplatsen
den i särklass mest använda kommunikationskanalen. Denna är anpassad efter funktionshindrades behov.
I sjukhusets alla kallelser finns alltid en tydlig information om hur man
som patient/anhörig kan få kommunikationsstöd, via tolk.
USÖ använder allt mer film som på ett enkelt och lättillgängligt sätt ger
patienter och andra information om vård och behandling. För att bemöta frågor från patienter och anhöriga finns ”Patientforum”. Här bemöts olika frågor runt vården samt att patienter och/eller anhöriga kan
få hjälp att hitta relevant information.
Information och kommunikation
48
Karin Wettermark
Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och bety- Jonsson
Ulrika Julin
delse i organisationen. De ska ha en god
förmåga att kommunicera, så att patienter
och andra upplever delaktighet och är nöjda
med information och delaktighet.
Information och kommunikation lyfts allt oftare som avgörande för ett
gott personligt bemötande och insatser som leder till att göra patienter
väl informerade och delaktighet i sin vård. Ett samlat stöd i kommunikationsarbetet erbjuds alla verksamheter. Fortlöpande ges stöd för att
utveckla informationsansvariga chefers kommunikativa kompetens,
både genom ÖLL:s chefsprogram, introduktion för nya chefer samt för
erfarna chefer.
USÖ bidrar till att utveckla landstingsgemensamma verktyg och utbildningar i strategisk kommunikation, som erbjuds nyckelpersoner i chefseller annan ledningsposition. Utbildningarna har fått mycket goda omdömen. På USÖ har utsedda kommunikatörer utbildats till coacher i
kommunikation. De stöttar chefer i att planera, systematisera och målgruppsanpassa sin information och kommunikation.
2014-01-27
1 (4)
Verksamhetsplan 2013 – uppdrag; en matris för att följa den röda tråden
Gustav Ekbäck
Bilaga B: Uppföljning av uppdrag i ÖLLs verksamhetsplan 2013
Förvaltning: Universitetssjukhuset Örebro
Målområde
Mål
nr
Landstingsövergripande
uppdrag
2
Landstingsövergripande
uppdrag
3
Mål
Ansvarig tjänsteman
Ledningskansliet/
förvaltning
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämp- Olle Bingerud
liga delar, implementera folkhälsoplanens
mål och intentioner.
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämp- Maria Åkesson
liga delar, implementera jämställdhetsstra- Åsa Thor Gustafsson
tegins mål och intentioner.
Landstingsövergripande
uppdrag
4
Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämp- Marianne Eriksson
liga delar, implementera miljö- och hållbar- Margareta Grape
hetsprogrammets mål och intentioner.
Landstingsövergripande
uppdrag
8
Inga omotiverade skillnader ska finnas
utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling.
Pia Öijen
Ingrid Östlund
Förvaltningens aktiviteter för att genomföra uppdraget
Var god och se förvaltningens verksamhetsberättelse.
Plan för aktiviteter inom USÖ med anledning av Jämställdhetsstrategin beslutades på USÖs ledningsgrupp den 31 januari 2013.
-
Seminarier har erbjudits chefer: God vård för alla – likvärdiga villkor samt Värderingar – jämställdhet och bemötande.
-
Samtliga samverkansgrupper inom USÖ har ett uppdrag att
samverka om aktiviteter utifrån jämställdhetsstrategins
målsättning. För stöd i detta arbete finns kontaktperson
inom Sjukhusstaben personal där bl a material tagits fram
som dialogverktyg vid arbetsplatsträffar o dyl.
-
Deltagande i ÖLL-gemensam arbetsgrupp som leds av
medarbetare inom ledningskansliet.
Miljö- och hållbarhetsprogrammet är inte implementerat i USÖs
verksamhetsplan, men det är delvis integrerat i USÖs miljöplan och i
de aktiviteter som genomförs av klinikerna och av USÖs miljöcontroller.
Redovisade ev könsskillnader efterfrågas i verksamhetsuppföljning
med diskussion av åtgärder.
Seminarium för chefer har genomförts hösten 2013 utifrån värdegrund med bemötande utifrån allas lika värde som tema.
AT-läkare och ST-läkare får utbildning i rättssäker sjukskrivning med
fokus på varför det idag är skillnad i sjukskrivningsmönster mellan
könen. Ingår även genomgång av ”Genushanden”.
2014-01-27
2 (4)
God och patientsäker vård
17
Vid utgången av år 2013 ska vårdgarantin
inom alla områden vara uppfylld.
Pia Öijen
Gustav Ekbäck
God och patientsäker vård
18
Pia Öijen
Gustav Ekbäck
God och patientsäker vård
19
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av alla patienter
på landstingets akutmottagningar ska ha en
total genomströmningstid på mindre än fyra
timmar.
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av patienterna
ska ha fått återbesök inom planerad tid.
Pia Öijen
Gustav Ekbäck
Andelen återbesök som väntat längre än medicinskt lämpligt kan
inte anges för närvarande pga av felaktigt införd statistik. Fr.o.m.
oktober bör återbesöken bli rätt registrerade men det kommer att ta
några månader innan siffrorna blir tillförlitliga
God och patientsäker vård
20
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 80 procent av läkarintygen
är godkända och att samtliga sjukskrivande
vårdenheter ska senast vid utgången av
2013 ha genomfört en informationsinsats
om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin.
Pia Öijen
Hans Ruborg
God och patientsäker vård
21
Ledningskansliet får i uppdrag att jobba
med rehabiliteringsprocessen så att vi når
uppsatta mål i rehabiliteringsgarantin.
Pia Öijen
Hans Ruborg
Via sjukskrivningskommittén pågår ett kontinuerligt arbete med att
utbilda läkarna i att skriva bättre intyg, att fokusera på genusperspektivet samt att få ökad kunskap i försäkringsmedicin. Vid lokal
mätning av kvalitén på sjukintyg hösten 2012 nådde USÖ 60 %,
psykiatrin 55 % samt primärvården 50 % godkända. Vid den riksomfattande mätningen i jan 2013 nådde ÖLL 53,7 %, vilket var en ökning från 2012 (51 %) Detta innebär att ÖLL får drygt 7 mnkr från
Sjukskrivningsmiljarden. Målet på 80 % var borttaget på riksnivå.
För att få del av sjukskrivningsmiljarden 2013 så behöver ÖLL öka
sin andel av godkända sjukintyg från förra årets nivå på 53,7 %.
Mätningen utförs i jan 2014. Under 2014 kommer ”En förenklad
sjukskrivning” att införas successivt över landet. Utbildning angående jämställd sjukskrivning samt försäkringsmedicin ges idag till
AT-läkare och till planerad ST-utbildning samt via s k externa försäkringsmedicinska gruppkonsultationer vilka sker på uppdrag av
v-cheferna. Dessa senare har fr a ägt rum inom primärvården.
USÖ/Rehabmed kliniken tillhandahåller MMR 2 (multimodal rehab.
på spec. nivå). Under 2012 ökades antalet inrapporterade MMR 2patienter jfr med 2011. Under 2013 har ungefär samma antal som
2012 rapporterats in. Primärvården och psykiatrin har rapporterat in
ett ökat antal insatser inom rehabgarantin under 2013 jfr med 2012.
Under 2012 skedde en stark förbättring av väntetiderna både till
operation och till nybesök mottagning. Under 2013 har läget kvarhållits för mottagningen men har försämrats för operation. Största gruppen långväntare inom operation finns inom ögonspecialiteten men
även läns-ÖNH, läns-ortopedi och Plastikkirurgiska kliniken på USÖ
har många som väntat länge. Andelen återbesök som väntat längre
än medicinskt lämpligt kan inte anges för närvarande pga av felaktigt
införd statistik. Fr.o.m. oktober bör återbesöken bli rätt registrerade
men det kommer att ta några månader innan siffrorna blir tillförlitliga.
Akutmottagningen har under året haft ett fortsatt starkt tryck med vid
ett flertal tillfällen över 50 samtida patienter på mottagningen. Total
genomströmningstid (TGT) på akutmottagningen varierar mellan
70 % -80 % med ett medel på ca 75 %. Möjligen kan en viss förbättring ses gällande Medicinska klinikens patienter.
2014-01-27
God och patientsäker vård
22
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska
aktivt informera och verka för att patienter/invånare nyttjar tjänsterna via Mina
vårdkontakter (MVK).
Pia Öijen
Gustav Ekbäck/
Anita Lindgren
God och patientsäker vård
23
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska
aktivt informera och verka för att patienter/invånare känner till 1177 – konceptet,
råd och vård via Internet och telefon.
Pia Öijen
Gustav Ekbäck/
Anita Lindgren
God och patientsäker vård
24
Pia Öijen
Ledningskansliet får i uppdrag att säkerMats Karlsson
ställa, att vid utgången av 2013 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet.
God och patientsäker vård
29
Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska
genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper.
Pia Öijen
Kristina Andersson
3 (4)
Informationsmaterial kring Mina vårdkontakter finns på samtliga
mottagningar samt entréer. Information om Mina vårdkontakter finns
även i kallelser.
USÖ har infört manuella direktlänkar/djuplänkar från mottagningarnas webbsidor rakt in i Mina vårdkontakter. När patienten klickar på
länken kommer han/hon till rätt mottagning och rätt ärende på en
gång.
Akutmottagningens väntrums-TV har särskild information om Mina
vårdkontakter
Informationsmaterial kring 1177 finns i USÖ:s entréer. USÖ:s webbplats länkar både från övergripande sidor och kliniker/mottagningars
sidor till webbplatsen 1177.se för att guida invånarna till kompletterande information.
Akutmottagningens väntrums-TV har särskild information om 1177,
både som webbplats och telefonrådgivning.
USÖ har även deltagit i den landstingsgemensamma gruppering
som har arbetat med kommunikation kring 1177.
69 % av länsinvånarna känner till att de kan ringa till 1177 för råd
och hjälp om sjukvård.
Arbetet med implementeringen av nationella cancerstrategin fortsätter genom det lokala RCC-rådet. RC-rådet har en bred representation från alla aspekter av cancervården
Regionalt har arbetet med cancerplanen med mål och aktiviteter för
de kommande åren inom samtliga målområden pågått under året
och de första delarna har presenterat för diskussion.
Centraliseringen av bröstcancerkirurgi inom länet är nu genomförd.
Vårdprogramgrupper föreslår successivt åtgärder inom nivåstruktureringen, förslag inom colorektal cancervård är under diskussion.
Det är angeläget att aktivt arbeta med lokal nivåstrukturering för att
också stärka universitetssjukhusets möjligheter att vara en starkt
regional aktör.
I de regionala diskussionerna om nivåstrukturering är den genomförda etableringen och utvecklingen av robotassisterad kirurgi en av
nyckelfrågorna liksom avancerade strålbehandlingar. Detta gäller
flera områden rörande t.ex gynekologisk och ÖNH-relaterade cancersjukdomar.
Kontaktsjuksköterskefunktioner har etablerats och RCC-rådet bedömer att den lokala målnivån för 2013 har nåtts.
Ett styrande dokument har tagits fram på grundval av författningen.
Uppföljning av följsamhet har skett vid VuF 2. 18 kliniker har svarat.
Tre har svarat att de inte har rutin att lämna ut läkemedelsberättelse
och läkemedelslista med hänvisning till att de har unga patienter
med få läkemedel. Sju har svarat delvis oftast läkemedelslista men
inte berättelse eller bara på viss patientgrupp. Åtta har svarat ja eller
100 %.
2014-01-27
Miljö och hållbarhet
55
Samtliga verksamheter får i uppdrag att,
där så är möjligt, minska användningen av
engångsmaterial.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Miljö och hållbarhet
56
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Miljö och hållbarhet
57
Samtliga förskrivare ska senast under 2013
ha genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö.
Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras.
Miljö och hållbarhet
58
Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta
använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för
kemiska produkter.
Marianne Eriksson
Margareta Grape
Marianne Eriksson
Margareta Grape
4 (4)
Pilotprojekt på Kärl-Thoraxkliniken. Klinikens miljöombud och annan
personal har tillsammans med miljöcontroller inventerat vilka produkter som kan bytas från engångs- till flergångs och testat alternativ.
Kliniken har bland annat minskat mängden engångsjackor och
plastskålar. Visst arbete har också påbörjats på andra enheter som
hudkliniken och ögonoperation.
Inga särskilda aktiviteter har genomförts på övergripande nivå.
Avdelning 25 BB har övergått från bricklunch med servering på fasta
tider till matlådor som finns tillgängliga hela tiden, vilket sparar stora
mängder matavfall. Detta goda exempel liksom Kardiologiska klinikens lyckade arbete med att minska mängden matavfall genom
inköp enligt bestämda listor och stopp för reservbrickor har spridits
till verksamheterna genom information på miljöombudsträffar.
Under våren 2013 var många avdelningar delaktiga i remissarbetet
inför att ta fram en ny lista. Flera avdelningar meddelade redan då
att de slutat med vissa skadliga kemiska produkter. Under hösten
har berörda avdelningar fått riktad information om vilka farliga kemiska produkter som ska fasas ut på respektive avdelning. Flera
avdelningar har meddelat att de slutat med bland annat medicinsk
bensin
Bilaga C
Uppföljning av överenskommelsen om hälso- och
sjukvård 2013 med Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro
Sjukhus: Universitetssjukhuset Örebro/ Gustav Ekbäck 2014-01-27
Rapportering/sammanfattning
År 2013 inleddes med mycket tuffa förutsättningar för sjukhuset. Många avdelningar var drabbade av omfattande calicivirus, RS-virus och säsongsinfluensa. Många färdigbehandlade patienter har också funnits kvar på sjukhuset i väntan på kommunal vårdplats.
Utifrån USÖs uppdrag i regionen och i landet är det viktigt att vi fortsätter att utveckla en modern och patientsäker universitetssjukvård. Det är därför
mycket positivt att vi under hösten kommit ett steg närmare ett nytt H-hus på sjukhusområdet. Många verksamheter har bidragit med sina tankar och
behov om vad som krävs byggnadsmässigt för att driva framtidens hälso- och sjukvård som kräver flexibla lösningar för effektiva flöden och patientsäkert
omhändertagande. Detta har, tillsammans med fysiska förutsättningar på sjukhusområdet, legat till grund för den arkitekttävling som genomfördes under hösten och som slutligen presenterade en arkitektonisk plattform för att utveckla det nya H-huset.
Under året har det genomförts flera stora införandeprojekt av IT-stöd. För en del kliniker har detta blivit en stor utmaning med införanden av både operationsplaneringssystemet Provisio och den nya läkemedelsmodulen. Klinikerna har jobbat hårt med förberedelser och med att få till stånd bra rutiner,
men flera kliniker har signalerat frustration och att alltför mycket tid gått förlorad på grund av svårigheter att arbeta i läkemedelsmodulen. I kombination
med en i övrigt allmänt hög belastning har införandet påverkat verksamheten på klinikerna i negativ bemärkelse.
Det finns ett flertal samband som pekar på att hög kvalitet ger lägre kostnader. Effektiva flöden, att göra rätt från början och att leverera goda medicinska resultat, ger en bra och kostnadseffektiv vård utifrån patientens fokus. Fokus på hög kvalitet är därför, tillsammans med en god ekonomisk kontroll, den strategi som leder oss in i framtiden. För att klara av att leva upp till detta kommer det att vara viktigt att stödja oss i våra fyra kärnvärden –
professionalism, engagemang, laganda och stolthet – och att med full kraft fortsätta vårt leanarbete. Att enbart jobba med kvalitetsutveckling inom den
egna verksamheten fungerar inte fullt ut, utan vi behöver hitta sätt där vi gemensamt med andra kan ta ett ansvar för att ge patienten bästa möjliga vård
inom rimlig tid. Vissa verksamheter har nått framgång genom att hitta goda samarbetslösningar med kollegor på sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg
eller i Primärvården. Men mycket återstår att göra för att nå önskad effekt.
Under hela hösten har ett omfattande arbete lagts vid att förbereda sjukhuset för den nya samlade hälso- och sjukvårdsorganisationen inom ÖLL. USÖ är
från och med årsskiftet organiserat i fem verksamhetsområden där varje område leds av en områdeschef med fullt ansvar för verksamhet, personal och
ekonomi.
2
Ett viktigt mål är att genom effektiv användning av landstingets samlade resurser kunna erbjuda alla länsinvånare en god och likvärdig vård, både när det
gäller tillgänglighet och kvalitet. Tillsammans kan vi bli bättre. För att nå målet behöver vi samarbeta mer inom landstinget och också med kringliggande
landsting och andra universitetssjukhus. Geografisk närhet är i många fall viktig för barn och äldre och för patienter som ofta behöver sjukvård. Men för
vårdinsatser som behövs vid enstaka tillfällen ska kvalitet och kortast möjliga väntetid prioriteras framför geografisk närhet.
Trots att organisationsförändringen innebär ett långsiktigt arbete med en rad utmaningar är det med en stor positivism som USÖ går in en organisation
med samlad hälso- och sjukvård i länet. Det ger nya förutsättningar till goda samarbeten och att utifrån patientens fokus erbjuda en medicinskt högkvalitativ universitetssjukvård med hög effektivitet och ett gott personligt bemötande.
3
ÅRSREDOVISNING FEBRUARI 2014
1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Ingrid Östlund
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
1.2 Bortfall i 3-månadersuppföljning och T.o.m. 2013-09-30 (siffra för motsv. period 2012 inom paandel ADL-beroende vid det uppföljrentes):
ningstillfället
Bortfall 3-mån.-uppföljning 12,5% (12,9%).
Andel ADL-beroende (helt eller delvis): 22,0% (18,4%).
Bortfallet är lågt. Man får acceptera siffror på
20-25 % när man skickar ut skriftliga enkäter.
Andel ADL-beroende ligger runt 20 % för hela
landet (2012). Skiljer sig inte mycket mellan
olika landsting.
1.3 Andel vårdade på strokeenhet under
hela vårdtiden
Länge har vi legat på gränsen till att kunna
hävda att vi bedriver strokeenhetsvård i Örebro. I och med införandet av intermediärvård
på avdelning 96 bedriver vi numera så diversifierad vård, att vi inte längre med gott samvete
kan hävda att vi uppfyller kriterierna.
T.o.m. 2013-09-30 (siffra för motsv. period 2012 inom parentes):
Andel vårdade på strokeenhet: 0,8 % (74,3%).
Redovisat ST-arbete (poster vid nationell konferens).
1.4 Analys av komplikationer efter coMaria Wedin alt.pdf
loncancerkirurgi och omoperationer efter
Bröstca
bröstcancerkirurgi
Omop colonca <30 dagar ÖLL Sverige
8,9
8,7%
USÖ
7,9%
Död inom 90 dagar efter coloncanceroperation
kommer att särskilt undersökas inom ramen för
fördjupad analys av resultat ÖJ (uppdrag via
RMK).
4
1.5 Diabetesvård:
a) Andel patienter, vuxna och barn med
typ 1 diabetes, med HbA1c ≤ 52
mmol/mol och HbA1c > 73 mmol/mol,
resultat över tid och analys av resultat.
a) För vuxna 2013 förbättrade siffror för alla tre sjukhus
avseende < 52. För andel med höga värden klart bättre siffror för USÖ men inte Karlskoga och Lindesberg.
Dåliga resultat i Öppna Jämförelser som bygger på siffror för 2012, men klar förbättring för
2013.
Fortsatt tydliga förbättringar inom barndiabetesresultat
Barnresultaten bättre än riket.
2012
b) Andel patienter med blodtrycksvärde
≤130/80 mmHg.
•
•
80/205 (39%) < 57
27/205 (13%) > 73
•
•
112/201 (56%) < 57
23/201 (11%) > 73
2013
c) Gruppbaserad utbildning och antal
tillfällen dessa genomförts
b) Fortsatt hög måluppfyllelse för länets samtliga tre sjukhus.
Här låg vi högt redan tidigare i Öppna Jämförelser och siffran har inte blivit sämre.
c) Vi har haft en hel dag för länets samtliga sjukhus och an- I första hand aktuellt för pat med typ 2- diabehöriga, Diabetes i fokus + gruppträffar kring pump och kon- tes och primärvården, inte sjukhusvård.
tinuerlig glukosmätning.
5
1.6 Täckningsgrad i kvalitetsregistren
Bättre omhändertagande av patienter
med artros (BOA) och Reuma-registret
USÖ rapporterar inte i BOA
Sättet att beräkna täckningsgrad i SRQ är under bearbetning
Här redovisas faktiska antal patienter i registret
Antal aktiva patienter i SRQ, Örebro 31/12 2012 och 2013
Diagnosgrupp
AS
Övriga/Annan
PsA
RA
SpA
Totalt
Antal 2012
Antal 2013
60
107
68
821
36
1092
69
133
90
963
51
1306
Det vi vet är att vi har snabbast ökande täckningsgrad i
landet utifrån beräkningar gjorda med den tidigare metoden
för beräkning av täckningsgrad. 2013-09-01 hade vi förbättrat täckningsgraden från 77 % (1/9-2012) till 88 % och sannolikt har detta ytterligare förbättrats under hösten 2013.
1.7 Användning av artroskopisk kirurgi Under 2013 gjordes på USÖ 71 artroskopier varav 13 (diamed ledstädning och meniskresektion vid gnos artros) + 33 (gammal meniskskada).
artros i knä.
På kliniken finns medvetenhet om förändrade
indikationer. Till följd av minskade enkla
artroskopier har man slutat göra artroskopier i
lokalbedövning på mottagningen.
6
1.8 Resultat ur Senior Alert, antal registreringar och andel planerade åtgärder
av registrerade patienter
Antal registreringar: 4199 helår 2013
(täckningsgrad 35 %).
Andel planerade åtgärder: 95 %.
Andel utförda åtgärder: 93 %.
Antalet registreringar har minskat med ca 300
jmf med 2012. Dock är nog antalet högre än
rapporterat p.g.a. viss eftersläpning.
Andelen planerade åtgärder har ökat med 2 %
och andelen utförda åtgärder ligger i stort sett
oförändrat jmf med 2012.
Täckningsgraden ligger i genomsnitt för helår
på ca 35 %, vilket vi behöver arbeta med att
öka, eftersom målvärdet är 70 %. Variationen
mellan avdelningarna är stor, från att några
registrerar enbart ett fåtal procent till de som
registrerar 100 % i målgruppen.
1.9 Täckningsgrad och andel genomförda Täckningsgrad utifrån antal registreringar r/t antal dödsfall:
brytpunktssamtal (Palliativregistret)
87 % av samtliga dödsfall är registrerade (86 % 2012).
Andel genomförda brytpunktssamtal: 60 % (52 % 2012).
En viss ökning av antal registrerade dödsfall
och en mera tydlig ökning av andelen dokumenterade brytpunktsamtal. Flera kliniker har
förbättrat sina resultat generellt när det gäller
samtliga parametrar som följs av registret.
1.10 God läkemedelsbehandling hos
äldre enligt nationell överenskommelse
Sammantaget har en riktlinje för att strukturera
upp arbetet med läkemedelsgenomgång för
patienter 75 år och äldre tagits fram inom förvaltningen, samt att tydliga direktiv förmedlats
för att revidera och skriva ut en korrekt läkemedelslista till patienten vid utskrivning.
Återkoppling av resultat sker enbart på länsnivå och för
Örebro län klarade vi samtliga mål inom läkemedelsområdet
inom ramen för de mest sjuka äldre under samtliga månader
som ingick i mätperioden.
7
1.11 Återinläggningar per förvaltning
enligt nationell överenskommelse
Återkoppling av resultat sker enbart på länsnivå och Örebro
län klarade målet, om än med knapp marginal, under samtliga månader som ingick i mätperioden.
Den aktivitet som kommit igång under hösten
2013 är det ortogeriatriska teamet vid Ortopedkirurgiska kliniken med medverkan av geriatrisk kompetens och där ett strukturerat arbetssätt vid utskrivning ska lägga grunden till
minskad risk för återinläggning. Medvetenheten att strukturera upp utskrivningsprocessen
sprids alltmer och ska förhoppningsvis generellt leda till lägre risk för återinläggning. Detsamma gäller att förbereda patienten väl inför
hemgång där en tydligt genomförd vårdplanering är en pusselbit.
1.12 Individuell vid behovs ordination av Andel patienter som fått ordination bland de registrerade: 82 Viss förbättring inom det området och det ser
ångestdämpande läkemedel och av opi- % (79 % 2012).
ut att vara god aktivitet inom det området
oid vid palliativ vård (Palliativregistret)
bland samtliga registrerande kliniker.
1.13 Munhälsobedömning vid palliativ
vård (Palliativregistret)
2. Patientsäker vård
Kristina Andersson
Andel patienter som fått dokumenterad munhälsobedömning: 73 % bland de registrerade (70 % 2012).
Resultat
Viss ökning inom området. Begränsad aktivitet
när det gäller munhälsobedömning bland samtliga registrerande kliniker och ett område som
behöver lyftas mera.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
8
2.1 Antal rapporterade avvikelser (januari-december)
På USÖ har det rapporterats 3 855 avvikelser under 2013.
Avvikelser som är klassificerade ”patient” är 2 502. Av
dessa är 10 klassificerade som allvarlighetsgrad ”katastrofal”, 191 ”betydande”, 597 ”måttliga”, 1 189 ”mindre” och
472 är ”ej angivet allvarlighetsgrad”.
Antalet avvikelser som är klassificerade som
patient har ökat med 484, vilket är i linje med
ambitionen. Flera träffar har genomförts med
klinikernas avvikelsesamordnare. Patientkulturmätningen ökar fokuset på avvikelser. Vid
Vuf 2 fick samtliga verksamhetschefer redogöra för hur man dels arbetat med resultatet av
kulturmätningen dels generellt med patientsäkerhet. Några anser att svarsfrekvensen var allt
för låg på enkäten för att på ett bra sätt kunna
tjäna som underlag för förbättringsarbete. Men
samtliga har ändå beskrivit hur man arbetar
med patientsäkerhet där bl a avvikelser, hygienrutiner, flödesarbete m m har en central roll.
2.2. Antal genomförda riskanalyser och
antal händelseanalyser (januaridecember)
På USÖ har genomfört 2 st riskanalyser under 2013. En riskanalys gjordes angående eventuell verksamhetsförändring
där patientflödet skulle förändras. Den andra rörde ”utlokaliserade patienter” (satellitpatienter) på USÖ.
På USÖ har genomfört 9 st händelseanalyser under 2013.
I samverkan med LoVS har riskanalyser avseende läkemedelsmodulen, hissar, röntgensvar m m genomförts.
Något färre händelseanalyser än 2012. Flera
har gått analysledarutbildning. Några kliniker
har egna analysledare och genomför mindre
analyser utan analysstöd från staben. Ett nätverk av analysledare för ömsesidigt lärande
och samverkan finns inom USÖ.
9
2.3 Antal anmälningar direkt till sjukhusen och dess verksamheter från patienter
och närstående, anmälningar enligt Lex
Maria och enskildas klagomål via ansvarig myndighet (januari-december)
Antalet Lex Maria-anmälningar från USÖ var 6 under 2013. Såväl Lex Maria-anmälningar som enskilda
Antalet enskilda klagomål via Socialstyrelsen och efter 1 juli klagomålen var något färre 2013 än 2012.
IVO (Inspektionen för vård och omsorg) var 41.
Klagomål har även framförts till Patientforum som förmedlar kontakt med berörd verksamhet eller Patientnämnden om
önskemål finns. Totalt har Patientforum haft 278 besök. Av
dessa var 114 män och det som övervägande dominerade var
bemötande och vård/behandlingsfrågor.
Synpunkter framförda direkt till berörd klinik finns ingen
central uppföljning av.
10
2.4 Resultat av mätning gällande vårdrelaterade infektioner hösten 2013
Vid höstens mätning var det 9,2 % (9,7 2012) av 460 patien- Analys pågår, men de flesta infektionerna utter som hade någon form av VRI, att jämföra med totalt 8,7 görs av infektioner från urinvägarna följt av
luftvägarna.
eller 11,1 för regionsjukhus.
Exempel på aktiviteter:
-
-
2.5 Resultat av höstens mätning av basala hygienrutiner och klädregler hösten
2013
Totalt på USÖ ökade följsamheten totalt till 70 % (62 %
2102). Klädreglerna följs bra liksom användandet av handskar och förkläde. Det som brister är fortfarande användande
av handsprit, främst före kontakt, men även efter. Dock är
följsamheten väldigt ojämn både mellan och inom klinikerna.
Information främst runt hygienrutiner vid
calicie och influensa på USÖ-forum samt
vid en informationsträff i oktober.
Bildande av en aktiv strategisk
”calici/influensa/RS-virusgrupp”
Vårdhygien har tagit kontakt med Avdelningen för sjukgymnastik för diskussion
runt profylaktiska åtgärder för att förebygga lunginflammation.
Vårdhygien genomför i samverkan med
KTC utbildning i kateterskötsel.
En verksamhetschefsdialog inom USÖ på
tema hygien och VRI planeras till slutet av
januari 2014.
Resultatet har redovisats och diskuterats dels i
USÖs hygienråd dels i ledningsgruppen. En
verksamhetschefsdialog inom USÖ på tema
hygien och VRI planeras till slutet av januari
2014.
Exempel på aktiviteter under året är temanummer om hygien och VRI i ”Sjukhusledningen informerar”.
11
2.6 Aktuell bedömning av vårdskadenivå Vid utgången av 2013 hade 480 vårdtillfällen granskats jan- Vi kommer att under våren att presentera för
utifrån strukturerad journalgranskning
okt. Vid granskningen har man identifierat vårdskador, men USÖs ledning och vid USÖ- forum de 480
(januari-december)
ingen vårdskada av så allvarlig karaktär att kontakt har tagits vårdtillfällen under 2013 som är granskade.
med verksamhetschef. Vanligast förekommande är fallolyckor och vårdrelaterade infektioner (UVI).
2.7 Vidtagna åtgärder under året utgående från punkterna 2.1-2.6.
3. Patientfokuserad vård
Kristina Andersson
3. 2 Resultat för bemötande, information
och delaktighet i aktuella patientenkäter
(indikatorer kopplade till länets folkhälsoplan)
Se under punkt 2.1-2.6.
Resultat
Under 2013 återkopplades resultatet av akutmottagningens
(nationell) och ambulansens (frivillig) resultat (genomförd
hösten 2012). Våren 2013 genomfördes en nationell föräldraenkät som återkopplades under hösten samt en frivillig
enkät för neonatalavdelningen. Akut och ambulans har goda
resultat i nivå med riket (inom parentes).
Akutkliniken: Bemötande 89 (88), delaktighet 74 (73), Info
72 (76). Ambulans bemötande 95 (95), delaktighet 81 (83),
Information 81 (80).
Barn- och ungdomskliniken öppen- och slutenvård ligger
något under riket. Bemötande slutenvård 89 (92), öppenvård
93 (94), delaktighet slutenvård 80 (82), öppenvård 83 (85),
Information slutenvård 75 (82), öppenvård 82 (84). Neonatal
visar mycket goda värden. Bemötande 95 (93), Delaktighet
88 (79), Information 92 (85).
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Båda klinikerna arbetar aktivt med resultaten.
Barn- och ungdomsklinikens slutenvård har
markant förbättrat nästan samtliga resultat sedan 2011.
Akutkliniken valde att anordna en utbildningsdag runt bemötandefrågor, bl a hur man genom
rätt bemötande kan lugna oroliga patienter.
12
3.4 Resultat från mätningarna av kännedom om 1177 tjänsterna och anslutning
till MVK (nationell mätning)
4. Effektiv vård
Gustav Ekbäck
69% av länsinvånarna känner till att de kan ringa till 1177
för råd och hjälp om sjukvård.
35% av länsinvånarna känner till webbplatsen 1177.se.
23,9 % av länsinvånarna har anslutit till Mina vårdkontakter.
Landstingets mål om att 50% av länsinnevånarna känner till 1177 är väl uppfyllt och målet
om att 25% av länsinnevånarna ska vara anslutna till MVK nästan uppfyllt.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
13
4.1 Hur man organiserat multidisciplinära konferenser för olika grupper av
cancerpatienter. Beskrivningen ska omfatta deltagare vid konferenserna, när i
vårdkedjan konferenserna sker, eventuella tekniska hjälpmedel/videokonferenser och koordination
mellan förvaltningarna
Ett stort antal multidisciplinära konferenser hålls regelbundet, oftast på
veckobasis, inom cancersjukvården. Onkologiska kliniken är engagerad i
det stora flertalet av dessa och samverkar här med andra kliniker såsom
Kirurgiska kliniken och Urologiska kliniken i såväl pre- som postoperativa bedömningar samt vid förändrade vårdbehov och överflyttat vårdansvar under vårdkedjan. Vidare deltar ofta kontaktsjuksköterskor och i
vissa sammanhang kuratorer. Utöver patientvårdande specialiteter företräds radiologi och patologi vid många av dessa MDT-konferenser. Exempel på sådana ronder är bröstronder. I vissa fall finns begränsande
faktorer som gör att dessa specialiteter ej kan delta samtidigt, t ex kommer den nu planerade digitaliseringen av patologi att möjliggöra sammanhållna konferenser på ett bättre sätt än i dagsläget. En översyn av
MDT-konferenslokaler kan komma att behövas.
Koncentration av cancervården underlättar ambitionen att alla nya cancerfall ska genomgå bedömning vid MDT-konferens. Ett bra exempel på
detta är centraliseringen av bröstcancersjukvård till USÖ. Ett fortsatt
arbete för att säkerställa att detta sker även inom diagnosområden där
vården ges på flera olika kliniker inom de opererande verksamheterna
kan behöva stärkas. Otvetydigt ger en centraliserad vårdkedja bättre
möjligheter till en välfungerande MDT-verksamhet.
Moderna högupplösande monitorer kopplade till landstingets vårdsystem
har inneburit en förbättrad bildkvalitet och medger dessutom att ett större
antal individer kan delta i MDT-konferenserna, t ex våra studenter som
kan ta del av det stora undervisningsvärdet som konferenserna innebär.
Videokonferenser används t ex för gemensamma ronder inom övre gastrointestinal cancer där samverkan sker med Karolinska sjukhuset. En
nationell behandlingskonferens inom
Vid enstaka MDT-konferenser, främst inom ÖNH-området, är patienten
närvarande vid del av bedömningen peniscancerområdet är under pilotfas. Vid MDT-konferenser bedöms såväl patienter från länet som patienter inom den högspecialiserade cancervården. För de landsting som köper cancervård av USÖ är MDT-konferensens samlade bedömning och
behandlingsrekommendation många gånger kärnan i den tjänst som
efterfrågas. Den föreslagna behandlingen kan sedan ofta ges inom patientens hemlandsting.
Exempel på multidisciplinära konferenser
BRÖSTCANCER:
MDT-konferens på USÖ med kirurg-onkolog-radiolog
1 gång per vecka ca 2 veckor före planerad kirurgi.
TYROIDEACANCER:
MDT-konferens på Karolinska/Solna varje vecka. Ansvarig endokrinkirurg från USÖ medverkar vid behov.
CARCINOID:
MDT-konferens (kallas för sarkomrond) på Karolinska/Solna varje vecka. Ansvarig endokrinkirurg på
USÖ medverkar vid behov.
REKTALCANCER:
MDT-konferens på USÖ med kirurg-onkolog-radiologkontaktsjuksköterska 1 gång per vecka. Patienter dras ca
3 veckor före behandlingsstart (strålning, strålning och
kemoterapi eller enbart kirurgi).
KOLONCANCER:
MDT-konferens på USÖ med kirurg-onkolog-radiologkontaktsjuksköterska 1 gång per vecka. Patienter dras ca
3 veckor före kirurgisk behandling. Kirurg från Lindesberg deltar via videolänk om patient därifrån har anmälts.
MDT-konferens i Karlskoga med kirurg-onkologradiolog
då patient finns där. Vissa patientfall från Karlskoga
dras på USÖs MDT-konferens. Ingen videolänk USÖKarlskoga i funktion.
LEVERMETASTASER/PRIMÄR LEVERCANCER
MDT-konferens på Karolinska/Huddinge varje vecka.
Ansvarig leverkirurg (från ÖGI-sektionen) på USÖ
medverkar regelbundet via videolänk.
ESOFAGUS/VENTRIKELCANCER:
Ansvarig MDT-konferens på Karolinska/Huddinge.
Ansvarig ÖGI-kirurg medverkar via videolänk vid behov.
PANCREASCANCER:
MDT-konferens på Karolinska/Huddinge. Ansvarig
ÖGI-kirurg medverkar via videolänk vid behov
14
4.2 Genomförda och registrerade läke75 procent av alla kliniker har dokumenterade rutiner för
medelsgenomgångar för ett antal patient- utskrivningsinformation i form av en läkemedelsberättelse,
grupper
inklusive en aktuell läkemedelslista. Ett styrande dokument
angående läkemedelsberättelse och läkemedelslista har tagits
fram på grundval av författningen. Uppföljning av följsamhet har skett i november vid verksamhetsuppföljning 2.
Arton kliniker har svarat. Tre har svarat att de inte har rutin
att lämna ut läkemedelsberättelse och läkemedelslista med
hänvisning till att de har unga patienter med få läkemedel.
Sju har gjort delar av åtgärderna, oftast läkemedelslista, men
inte berättelse eller bara på viss patientgrupp. Åtta har gjort
fullständiga åtgärder. Endast sex kliniker redovisar att de
helt eller på betydande patientgrupper har genomfört läkemedelsgenomgångar. Många kliniker uppger att de arbetar
med frågan. USÖs läkemedelsgrupp arbetar med att stötta
klinikerna och följa upp.
4.3 Att NPÖ införts som IT stöd för
sammanhållen journalföring. Uppföljning sker nationellt gällande nyttjandet
Användandet i landstinget är fortfarande lågt. Vi har drygt 1
400 möjliga användare inom landstinget. NPÖ är infört på
de kliniker som sett nyttan av att nå information denna väg.
Men eftersom klinikerna kan dela information inom vårt
landsting via egna portallösningar är NPÖ fortfarande ett
system man enbart använder i fåtal fall. Samtliga kommuner
i länet är anslutna som konsumenter. Tyvärr fungerar det
bara åt ena hållet så landstinget kan inte ta emot information
från kommunerna via NPÖ.
I och med att anslutningstakten från de andra
landstingen ökar, kommer nyttan att öka för
förvaltningens olika verksamheter. En nyhet
som kommer inom kort och som kan öka användandet av NPÖ är att även användare utan
personlig förskrivarkod kan, via ett engångssamtycke, nå information från Läkemedelstjänsten, d v s uthämtade läkemedel från Apoteket. Idag är det endast användare med personlig förskrivarkod som når denna information.
15
4.4 Hur långt man kommit med införandet av kontaktsjuksköterska för cancerpatienter
5. Jämlik och jämställd vård
Ingrid Östlund
5.1 Vid analys av resultaten av Öppna
Jämförelser för varje kvalitetsindikator
där underlag finns framtaget även bedöma om vården utförts på ett jämlikt
sätt (t.ex. kön, ålder, etnicitet, socioekonomi, utbildningsnivå) analyseras
Resultat
SoS har i dec för första gången publicerat en rapport utifrån
jämlik vård. ÖLL avviker signifikant negativt avseende död
i Ischemisk hjärtsjukdom och återinskrivning/död efter
sviktvård (både män och kvinnor). ÖLL utmärker sig positivt avseende behandling med vanligt PcV (penicillin V) hos
barn.
Det lokala RCC-rådet har beslutat om en lokal
målnivå för 2013 där det anges att alla patienter med cancersjukdom ska ha utsedd kontaktsjukssköterska. Verksamhetscheferna har erhållit skriftligt uppdrag att säkerställa kontaktssjukssköterskefunktionen. Inventeringar har
utförts och ett omfattande kontaktssjukssköterske-nätverk finns etablerat. Fortsatta utbildningssatsningar planeras. En enkät, som utvecklats inom Gävleborgs läns landsting, till
kontaktsjuksköterskorna avseende uppdrag och
resurser till uppdraget kommer också att utvärderas. Möjligheten att på ett sökbart sätt dokumentera kontaktssjukssköterskekontakt i
vårddokumentationen pågår, varför äkta mätbarhet i målet ej kunnat etableras. Bedömningen är att graden av måluppfyllelse är hög.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
Frågor till verksamheten avseende analyser av
könsdata ställdes vid Vuf 1 i januari 2013.
Resultat av eventuella förändringar i attityder
kan inte avläsas i Öppna Jämförelser 2013 som
är en sammanställning från 2012.
16
5.2 Redovisa hur man tillgodosett genus- Barn- och ungdomskliniken USÖ:
kompetens hos dem som möter barn och
Försöker medvetet fånga manliga sökande till tjänster.
ungdomar i vården
På enhetsnivåer arbete med föräldrarollen och aktivt stärka
pappans roll t ex aktivt i vården liksom i FoU på avdelning
35.
Detta innebär att genusperspektiven alltid är centrala och på
agendan.
5.3 Samtliga sjukskrivande vårdenheter
ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en fortbildningsinsats om jämställd sjukskrivning och om försäkringsmedicin
6. Vård i rimlig tid
Gustav Ekbäck
Utbildning angående jämställd sjukskrivning samt försäkringsmedicin ges idag till AT-läkare och till planerad STutbildning samt via s k externa försäkringsmedicinska
gruppkonsultationer, vilka sker på uppdrag av
verksamhetscheferna. Dessa senare har framför allt ägt rum
inom primärvården.
Resultat
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
17
6.2 Tillgänglighet 60-60 till nybesök och 31 dec 2013 gällde för ÖLL:
behandling
Nybesök. 63,75% väntande < 60 dgr
75,91% faktisk väntetid dec < 60 dgr
Op/behandling. 60.58% väntande < 60 dgr
58,33% faktisk väntetid dec < 60 dgr
Under 2012 skedde ett genombrott i tillgänglighetsområdet vad gällande nybesök till mottagning både för USÖ och för ÖLL. Utvecklingen under 2013 var initialt positiv. ÖLL
klarade de nya kriterierna för kömiljarden under perioden januari-juni månader samt oktober - november, inklusive att under mars även
klara 80 %-gränsen för faktiska väntetider till
nybesök. Under sommaren har väntelistorna
ökat på grund av neddragen verksamhet under
semesterperioden. ÖLL uppfyllde därför inte
kraven för kömiljarden perioden juliseptember. Största gruppen långväntare finns
inom ögonspecialiteten men även läns-ÖNH,
länsortopedi och på Plastikkirurgiska kliniken
på USÖ.
Under våren 2013 var initialt resultaten för
operation/behandling jämförbara med 2012.
Men medan resultaten förbättrades under senvåren 2012, har det otillfredsställande läget
kvarstått under 2013. ÖLL har i år inte under
någon månad uppnått kraven för kömiljard
medan kraven 2012 uppnåddes under både
april och maj. Sammanfattningsvis kan konstateras att tillgängligheten totalt försämrats
under 2013 och att dem måste vara en av de
prioriterade frågorna i den nya förvaltningen.
18
6.3 Andelen patienter som får återbesök
inom planerad tid
Siffror gällande dec 2013 USÖ (ÖLL):
Andel väntande inom måldatum 73% (77%).
Faktiska väntetider, andel inom måldatum 49% (52%).
7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Kristina Andersson
Resultat
Antalet återbesök är volymmässigt större än nybesök.
För närvarande är det ca 31 000 (45 000 ÖLL) patienter som är inplanerade till återbesök. Det är viktigt att
skilja på väntelista för nybesök och planeringslista till
återbesök. En väntelista bör vara så kort som möjligt
medan en planeringslista fyller en annan funktion och
därför naturligen ska ha ett antal patienter inplanerade
till återbesök inom vissa tidsintervall. Tiden till återbesök ska dock inte vara längre än vad som är medicinskt
lämpligt. Det finns därför en registrering av sista dagen
i planeringsperioden. Överskrids detta datum anses patienten ha väntat för länge på sitt återbesök. Tyvärr har
det blivit en sammanblandning registreringsmässigt av
föreslagen tid för återbesök och sista lämpliga dag för
återbesök, vilket gör att registreringen av antalet patienter som väntat för länge på sina återbesök är gravt
felaktiga. Detta blir nu tillrättat och siffrorna kommer
att bli allt mer korrekta, men det kommer att ta en bra
bit in under 2014 innan de blir tillförlitliga.
Analys av resultat, jämförelse med tidigare
redovisningar och övriga kommentarer
19
7.1 Hur man följt RMKs (Rådet för medicinsk kunskapsstyrning) rekommendationer för implementering av de nationella
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande
metoder
USÖs hälsofrämjande samverkansgrupp och specialistenheter följer och USÖ har en aktiv roll i det pågående arbetet med att ta
fram en modell för implementeringen av de nationella
deltar i arbetet med implementeringen av de nationella riktlinjerna för
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.
sjukdomsförebyggande metoder som utgår från ÖLLs hälsofrämjande
samverkansgrupp. USÖs representant har mycket aktivt deltagit i arbetet
i ÖLL-gruppen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Medarbetare från USÖ deltar i de olika grupperna som under hösten
2013 startat för att utgöra grunden för implementeringen av riktlinjerna:
x Kommunikation och ett gemensamt intranät. USÖs representant har
arbetat fram strukturen för intranätsidan.
x Dokumentation och uppföljning av levnadsvanor i journalsystemen.
Representant utsedd från USÖ.
x Handledarutbildning i Motiverande samtalsteknik startade i december. Fem deltagare från USÖ finns från Avdelningen för sjukgymnastik, Överviktsenheten och Tobakspreventiva enheten
x En pilot för processen Rökfri inför operation startade i december.
Deltagare: USÖs representant i ÖLL-gruppen är sammankallande,
tobaksavvänjaren vid Tobakspreventiva enheten, läkare och sjuksköterska vid Kirurgiska kliniken, läkare och sjuksköterska vid
Plastikkirurgiska kliniken, förutom representanter från andra förvaltningar. Piloten kommer att ta fram en modell för tobaksarbetet
samt utgöra modell för implementeringen av övriga levnadsvanor
såsom kost, fysisk aktivitet och alkohol. Ett stort intresse finns från
många kliniker att arbeta med tobaksprevention.
20
Bilaga § 9
forts bilaga § 9
Innehållsförteckning
1.
Karlskoga lasaretts vision _________________________________________________2
2.
Framgångsfaktorer ______________________________________________________3
3.
God och säker vård i kombination med en bra arbetsmiljö _______________________3
4.
Kompetens och relationer _________________________________________________4
5.
Handlingsplan __________________________________________________________5
1.
Karlskoga lasaretts vision
Lasarettet delar ÖLL:s vision och värdegrund med följande tillägg:
Karlskoga lasarett ska vid varje tidpunkt vara ett väl fungerande lasarett!
Karlskoga lasaretts verksamhet ska bedrivas med så god kvalitet och hög effektivitet att lasarettet är det
naturliga valet för närområdet vid såväl akut som planerad hälso- och sjukvård. Vården erbjuds utifrån en
humanitär och etisk grund. Verksamheten utgår från patienternas behov och syftar till bästa möjliga
patientnytta och kostnadseffektivitet. Verksamheten bedrivs utifrån bästa möjliga tillgängliga
vetenskapliga underlag och kompetens samt med ett stort inslag av utveckling som bygger på alla
medarbetares engagemang och delaktighet. Karlskoga lasarett ska alltid upplevas som en bra arbetsplats,
där medarbetarna trivs och som man gärna rekommenderar andra att arbeta vid.
Verksamhetens syfte
Karlskoga lasarett ska dygnet runt erbjuda hälso- och sjukvård med god kvalitet och akutberedskap till
alla, som är i behov av basal vård, och som väljer att söka vård vid lasarettet så att de får bot, lindring
och/eller tröst. Lasarettet ska dessutom erbjuda stöd till patientens närstående och en god praktisk
utbildning till studerande.
Överenskommelser och avtal
Uppdraget tydliggörs i landstingets verksamhetsplan, överenskommelse mellan Landstingsstyrelsen och
Karlskoga lasarett samt Örebro läns landstings avtal med Landstinget i Värmland om vård vid Karlskoga
lasarett.
2 (19)
Landstingsbidrag och investeringsplan
Lasarettets verksamhet år 2014 ska bedrivas med landstingsbidrag samt intäkter från landstinget i
Värmland och vissa övriga intäkter, se bilaga 1.
2.
Framgångsfaktorer
För att nå måluppfyllelse fokuserar vi på framgångsfaktorerna:
x
x
x
x
x
3.
Kundsamverkan
Ledningens engagemang
Ständiga förbättringar och faktabaserade beslut
Allas delaktighet och utveckling
Balans inom givna ekonomiska ramar
God och säker vård i kombination med en bra
arbetsmiljö
Det gångna året inleddes med att Karlskoga lasarett som första sjukhus fick motta Utmärkelsen Svensk
Kvalitet för framgångsrik verksamhetsutveckling. Bakom utmärkelsen ligger ett långt och målmedvetet
förbättrings- och utvecklingsarbete där ledare och medarbetare på alla nivåer varit engagerade och
delaktiga. Utmärkelsen i sig är ett bevis på att Karlskoga lasarett lyckats åstadkomma ett arbetssätt i
vardagen med en hög grad av struktur, systematik och kultur. Utmärkelsen har inneburit att ledare och
medarbetare på Karlskoga lasarett varit engagerade i öppna hus och vid flera studiebesök under året.
Under hösten 2013 granskades det kvalitets- och utvecklingsarbete som genomförts på Karlskoga lasarett
av två företrädare vid Mittuniversitetet, i form av en fallstudie med djupintervjuer av personal. I dagarna
publicerades resultatet av denna fallstudie i Kvalitetsmagasinet. Det som uttrycks i artikeln är att
granskarna fått belägg för att medarbetarna på Karlskoga lasarett gått från inställningen att kvalitetsarbete
tar tid och resurser från det riktiga arbetet med patienter, till att själva se kopplingen till patientnyttan och
förmågan att ge en god vård. Faktorer som man pekar på varit av avgörande betydelse för att lyckas
förändra attityderna hos ledare och medarbetare har varit ansvar och inflytande, delaktighet, gemensam
utbildning, nyckelpersoner, samverkan och ledarskapet.
3 (19)
I kvalitets- och förbättringsarbetet har Karlskoga lasarett också visat att det finns ett samband mellan en
hög patientsäkerhet och en god arbetsmiljö. Karlskoga lasarett lyfts fram som ett gott exempel i tidskrifter
från Sveriges kommuner och landsting, SKL som belyser detta. Även arbetsmiljöverket har intresserat sig
för det arbete som bedrivs på sjukhuset avseende obligatorisk utbildning inom förflyttningskunskap och
för att förebygga trycksår hos patienterna. Genom systematiska riskinventeringar och schemalagda
utbildningar vidmakthålls den höga nivån över tiden. Det är oerhört viktigt att ta vara på detta arbete i den
samlade hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
4.
Kompetens och relationer
Personalen är lasarettets viktigaste resurs. Att befästa ett gott bemanningsläge är en nyckelfråga för
Karlskoga lasarett. Det är viktigt att i första hand vara inriktad på att behålla redan anställda duktiga
medarbetare. De är våra viktigaste ambassadörer.
Kompetensutveckling är en av de viktigaste förutsättningarna för ökad effektivitet, kvalitet och
produktivitet. Verksamhetens långsiktiga kompetensbehov ska anpassas till verksamhetens utveckling.
Karlskoga lasarett har varit pilot för införande av kompetensmodul i Heroma, Pro Competence. Detta
arbete fortsätter under 2014 och kommer slutligen att innefatta alla verksamheter.
Lasarettet har även ett nära samarbete med såväl Karlskoga kommuns Lärcentrum som vård- och
omsorgscollege (VOC). Utbildningsledare och studierektor samarbetar även med universiteten i Karlstad
och Örebro.
Alla medarbetare ska ha personliga utvecklingsplaner. Dessa planer ska harmoniera med enhetens
övergripande utvecklingsplan. Planen ska minst årligen följas upp i samband med de regelbundet
återkommande medarbetarsamtalen. En ambition är att samtliga medarbetare har minst ett eget
ansvarsområde utöver den dagliga verksamheten.
Den etiska värdegrunden, som reviderades under 2013 är på olika sätt implementerad i vården vid
Karlskoga lasarett. Redan under 2007 introducerades ett etiskt certifikat som enheterna kan ansöka om
utifrån fastställda kriterier. Ambitionen är att minst en enhet per år ska ansöka och få ett etiskt certifikat
utifrån fastställda och mätbara kriterier. Utbildningen i etik integreras nu med utbildning inom kvalitet
och patientsäkerhet.
4 (19)
5.
Handlingsplan
Landstingets långsiktiga mål: Vi ska tillgodose behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen och ha en ekonomi i balans
Karlskoga lasaretts långsiktiga mål: Vi ska vid varje tidpunkt vara ett väl fungerande lasarett
Planering
Aktiviteter och uppföljning
Mål &uppdrag
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
inom ÖLL
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
Övergripande mål: Det övergripande målet för folkhälsan är att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar.
F
o
l
k
h
ä
l
s
a
Överenskommelserna med
förvaltningarna
ska vara
uppfyllda.
Verksamheten
stöder aktivt en
för individen
hälsofrämjande
livsstil
x
x
x
Upprätta en uppdragsbeskrivning till
lasarettsövergripande resurspersoner
inkl. koordinator inom det
hälsofrämjande området.
Implementera de nationella
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder
Utarbeta informationsmaterial som
riktas till aktuell riskgrupp och de
vanligaste diagnosgrupperna utifrån
Antalet FaR- SBAR-konceptet
recept/klinik
och yrkeskat. Delta i utvecklande av QMS-blankett
för att möjliggöra uttag av resultat
under 2014
från journal
Inrätta en sjukhusövergripande
arbetsgrupp för det hälsofrämjande
området inkl. tydlig
Andelen
uppdragsbeskrivning
rökande
medarbetare i
Information om åtgärder inom
oktober/
sjukdomsförebyggande riktlinjer +
november
KVÅ-koder ska ges till minst 80 % av
2014
berörda medarbetare/chefer
Las övergripande resurspersoner i
tobaksavvänjning finns o är aktiva Andelen
patienter som
Resurspersoner inom övriga
genomfört
områden är utsedda
rökslut i
Andelen patienter som genomfört samband med
planerad
rökslut i samband med planerad
kirurgi under
kirurgi är högre 2014 än 2011,
2014
minst 20% ökning
Områdena ska redovisa:
1. Hur man arbetar för att minska
andelen rökare bland patienter
med hjärt-kärlsjukdom och
patienter med diabetes. Redovisas
vid delårsrapp i augusti 2014.
2. Processen rökfri operation.
Redovisas vid
delårsrapporteringen i augusti
2014.
3. Aktuella utvecklingsarbeten för
dokumentation av levnadsvanor i
patientjournalen. Redovisas vid
årsredovisningen i februari 2015
Karlskoga
lasarett ska vara
ett föredöme i
x Antalet FaR (fysisk aktivitet på
viktiga
recept) -recept/klinik är högre
hälsofrågor och
2014 än 2011, minst 10% ökning
arbeta aktivt med
de viktigaste
x Andelen rökande medarbetare
riskfaktorerna
Landstinget ska
< 5%
Redovisa vilka personalkategorier
bedriva ett aktivt enligt WHO som
och enheter som skriver ut FaR
är tobak, alkohol, x Samtlig berörd vårdpersonal +
arbete för jämlik
Antalet FaR-recept sammanställs
felaktig kost och
och jämställd
administrativ tillämpar KVÅårligen och resultatet återförs och
hälsa i samverkan avsaknad av
koderna inom området
analyseras på ledningsnivå och
med andra aktörer fysisk aktivitet
inom resp. klinik.
och bedriva
Uppföljning via hälsokoordinator
hälsofrämjande
av hälsoeffekt och följsamhet till
och sjukdomsrecept
förebyggande
Granskning av journaler
arbete
Överenskommelsen innehåller 3 olika punkter som ska följas upp inom området hälsofrämjande hälso- och sjukvård.
Ö Hälsofrämjande
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
K hälso- och
sjukvård
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
Avtalen med
länets kommuner
och andra
samverkanspartner ska vara
uppfyllda
5 (19)
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Målområde: God
och patientsäker
vård
Övergripande mål: Hälso- och sjukvården inom Örebro läns landsting ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård.
Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, jämlik, effektiv och patientfokuserad samt ges inom rimlig tid.
Ö Patientsäker vård
K
Överenskommelsen innehåller 9 olika punkter som ska följas upp inom området Patientsäker vård.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
Följsamhet
Fortsätta att genomföra aktiviteter utifrån
Vårdskador förhindras
100% följsamhet till
(%) vid
SKL:s åtgärdsprogram. Delta i landstingsgenom ett aktivt riskde nationella
resp.mätoch länsövergripande aktiviteter. Forts
förebyggande arbete
åtgärdsprogrammen
mätning/ analys av resultat 2 ggr/år
(SKL) och till kläd- o tillfälle
hygienrutin
Andel VRI < 7%
Andel
Forts aktiviteter enl SKL:s åtgärdsAndel vårdrelaterade
Inga trycksår eller
vårdskada i
program. Delta i landstings- och länsöverinfektioner (VRI) < 5%
Inga trycksår eller
tromboflebiter
% av tot
gripande aktiviteter. Analysera aktuella
tromboflebiter uppkommer
uppkommer under
antalet inne- resultat och vidta åtgärder om målet ej är
under vårdtiden
vårdtiden
liggande pat nått.
Delta i patientsäkerhets- och VRI-dialoger.
S
ä
k
e
r
v
å
r
d
Följsamhet till
hygienrutiner ska
öka.
Andel
vårdrelaterade
infektioner ska
minska och vara
<7%
God och
patientsäker vård
Alla som befinner sig på
Karlskoga lasarett ska vid
behov få en korrekt HLRbehandling och HLR-rådets
rek. avseende utbildning ska
följas
Alla som befinner sig
på Karlskoga lasarett
ska vid behov få en
korrekt HLRbehandling och HLRrådets rek. avseende
utbildning ska följas
Andel
medarbetare
som fått
utbildning i
HLR under
året
Vårdskador förhindras genom ett aktivt
riskförebyggande arbete
Antal
hjärtstopp
och dess
orsaker
Beakta erfarenheter från strukturerade
journalgranskningen samt från
händelseanalyser.
Antal
händelseanalyser på
grund av
hjärtstopp
Prevalensmätningar av
följsamhet till basala
hygienrutiner och klädregler 2
ggr/år
Prevalensmätningar 2 ggr/år
Redovisa hur lasarettet genomfört
HLR-utbildning utifrån fastställd
plan samt resultat med analys från
Fortsatt systematiska utbildningsaktiviteter hjärtstoppsregister
och uppföljningar utifrån fastställd rutin,
inkl. årliga kunskapstester.
Utveckling av scenarierträning utifrån
åtgärdsförslag i händelseanalyser
Återföra resultaten och åtgärdsförslagen
från journalgranskningar/händelseanalyser
till berörda, såsom HLR-instruktörer och
förflyttningsinstruktörer
6 (19)
S
ä
k
e
r
v
å
r
d
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Antalet avvikelserapporter,
riskanalyser och
händelseanalyser
ska öka
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Inga vårdskador ska
uppkomma i samband med
vård och behandling
Patienter och närstående ska
uppleva kvaliteten på vård
och omvårdnad som god
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Avvikelserapport ska
skrivas då en händelse
som har lett till skada
eller kunnat lett till
skada har inträffat.
Ökat antal interna
avvikelserapporter är
önskvärt.
Händelseanalyser
(HA)görs för alla Lex
Maria samt vid
riskpoäng >8
Klagomål hanteras
enligt beslutad rutin.
Riskanalyser
genomförs som en
naturlig del av
verksamheten
> 85 % av
åtgärdsförslagen i
risk- och
händelseanalyserna
ska genomföras
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Antal avvikelserapporter
Alla rapporter ska analyseras och åtgärder
ska genomföras utifrån orsaken till
avvikelsen.
Uppföljning av antalet
avvikelserapporter samt vilka
åtgärder som vidtagits utifrån
avvikelsernas orsaker och
allvarlighetsgrad
Antal
händelseanalyser i
förhållande
till lex Maria
Antal
riskanalyser
Andel
genomförda
förslag i
förhållande
till det totala
antalet
föreslagna
åtgätder
Händelseanalyser ska genomföras i
enlighet med landstingets krav.
Följ upp andelen åtgärdsförslag som
genomförs
Utvärdera åtgärdernas effekt
Fortsatt förebyggande arbete i form av
systematiska riskanalyser där även
erfarenheter från avvikelser och kundsynpunkter ska tas tillvara.
Resultaten från risk- och
händelseanalyserna ska ligga som
underlag till nya förbättringsarbeten i syfte
att nå en hög patientsäkerhet och god vård
Genomföra strukturerad
journalgranskning, 20 journaler/månad +
utvidga klinikvisa granskningar utifrån
nationella krav.
Utarbeta fallbeskrivningar utifrån resultat
vid journalgranskningar. Återför dessa till
berörda medarbetare samt i olika
utbildningssituationer
7 (19)
Uppföljning av kundklagomål
Uppföljning av effekten av
genomförda risk- och
händelseanalyser
Uppföljning av vårdskador
genom strukturerad
journalgranskning, 20
journaler/månad
Analys av orsaken till risk för
vårdskada samt vårdskad
Mål &uppdrag
inom ÖLL
God och
patientsäker vård
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Den palliativa vården ska
vara bättre eller minst i nivå
med övriga länet
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Samtliga inneliggande
pat med risk för
undernäring, trycksår
och/eller fall ska vara
identifierade och
relevanta åtgärder
planerade i patientens
vårdplan.
Åtgärder finns
dokumenterade och
har följts hos 100 %
av riskpatienterna.
Registrering i Senior
Alert (SA).
Enhetliga skalor för
bedömning av smärta
och munstatus
används.
Alla berörda kliniker
deltar i Svenska
palliativregistret.
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Täckningsgrad
i SA resp.
palliativt
register(PR)
Nationell trycksårssmätning 2
Fortsatt användning av nationella skalor
för identifiering av riskpatienter avseende ggr/år enl. rutin
fall, trycksår och nutrition inom samtliga
berörda kliniker.
Uppföljning och analys av antal
Åtgärder ska vidtas och utvärderas vilket
patienter i registret samt andel
ska framgå av dokumentationen.
riskpatienter och vidtagna
Utvärdera effekten av åtgärderna
åtgärder för detta 3 ggr/år.
Ansvarig för uttag av data: Eva
Fortsatt utbildning av representanter från
Grohp
avdelningarna inför trycksårsmätningar.
Andel
riskpatienter
över 65 år
inom resp.
område samt
andel
genomförda
åtgärder
Enhetliga skalor för bedömning av smärta
och munstatus används
Fortsatt utbildning av berörda
medarbetare gällande riskbedömningar
och skalor inom såväl SA som
palliativregister
Jämföra
resultaten för
de fyra
indikatorerna i
PR mellan
Utsedda nyckelpersoner från landsting
åren 2013 och
och kommunerna inom västra länsdelen
2014
träffas för analys av resultat och
erfarenhetsutbyte 2 ggr/år
Lasarettet ska
förbättra värdet för de
fyra indikatorerna
nedan med minst
10 %
Länsdelens resultat från palliativa
registret analyseras och jämförs med
övriga länsdelars resultat. Åtgärder vidtas
vid behov.
¾
¾
¾
¾
En utökat samverkan mellan sjukhus –
primärvård och kommuner i västra
länsdelen är under utveckling.
Brytpunktssamtal
Smärtskattning
Munhälsa
Ordination av
injektionsmedel
mot ångest vid
behov
En gemensam handlingsplan för
sammanhållen vård och omsorg för de
mest sjuka äldre är under upprättande.
8 (19)
Uppföljning
Uppföljning och analys av
resultat i palliativregistret.
Ansvarig för uttag av data: Eva
Grohp
Redovisas LS feb 2014
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
Inga vårdskador
ska uppkomma i samband med vård och behandling
Inga arbetsskador ska uppstå på grund av
patientarbete
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Andel trycksår
% av tot
antalet
inneliggande
pat.
Antal
sjukdagar på
grund av en
belastningsskada i
samband med
pateintförflyttning
Fortsatt arbete utifrån metoden skonsam
förflyttning inkl , vändscheman,
tryckavlastande madrasser och andra
tryckavlastande hjälpmedel och med
koppling till nutrition.
Prevalensmätning av trycksår 2
ggr/år
Andel
patienter med
planerad
lägesändring i
säng, andel
med
förebyggande
eller
behandlande
madrass, andel
med
hälavlastning
Obligatorisk grundutbildning i
förflyttningskunskap kopplat till
omvårdnad och arbetsmiljö (5 dagar) för
all vårdpersonal.
Instruktörsutb. (8 dagar) ges vid behov.
Minst 1- 2 instruktörer finns/avdelning.
Instruktörerna på enheterna ansvarar för
att genomföra repetitionsutb. 1-2 ggr/ år
(ca ½ dag).
Fortbildning sker även vid
instruktörsträffar 2ggr/år
Genomtänkta aktiviteter
(Riskbedömning, hudinspektion,
planering, genomförande och uppföljning
av givna omvårdnadsåtgärder.
Patientinformation och ev
överrapportering.) genom hela
vårdkedjan, från ambulans till
vårdavdelning via akutmottagning, ev
röntgen och operation.
Kontinuerlig översyn av befintliga
sängar och hjälpmedel. Inköp vid behov.
Fortsatt spridning av resultat och
angreppssätt i form av deltagande vid
konferenser, seminarier och genom att ta
emot studiebesök.
Medverka i ”Action innovation” samt ev.
forskningsprojekt tills. med Ryhov och
SÖS
9 (19)
Sammanställning av antalet
arbetsskador samt sjukdagar på
grund av belastningsskada vid
patientförflyttning en gång/år
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Ingen undvikbar
vårdskada på
grund av
läkemedel
E
f
f
e
k
t
i
v
90% av pat på
ÖLL:s akutmottagningar ska ha
en total genomströmningstid på
< 4 tim
Ö Effektiv vård
K
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
Vid inskrivning är 100 % av aktuella läkemedelslistor
korrekt ifyllda.
100 % av inneliggande pat får en korrekt
läkemedelsbehandling under vårdtiden. Rätt
ordinerad dos är inskriven och given vid rätt tillfälle.
Vidtagna åtgärder vid läkemedelsavvikelser ska
redovisas. En korrekt läkemedelslista ska upprättas i
samband med utskrivning
Läkemedelsgenomgångar genomförs inom de
enheter där detta är relevant
100% av patienterna alt närstående/vårdpersonal
förstår hur och varför läkemedel tas samt hur länge
behandlingen ska pågå.
100 % av patienterna får vid utskrivning en
vårdsammanfattning innehållande en korrekt
läkemedelsberättelse.
En korrekt läkemedelsberättelse ska innehålla
preparat, styrka, dosering, verkan samt hur länge
medicineringen ska fortgå vad gäller nyinsatta, utsatta
eller dosjusterade läkemedel
Antibiotikaförskrivningen ska minska i förhållande
till 2013 års nivå (okt – sept resp. år)
90% av alla pat på
95% av alla pat på Kga las
landstingets
akutmottagning har en total
akutmottagningar ska
genomströmningstid på < 4
ha en total
tim
Ingen patient väntar > 6 tim genomströmningstid
på < 4 tim
Lasarettet ska bedriva sin
> 50 % av lasarettets
verksamhet kundfokuserat
processer är kartlagda
och kostnadseffektivt
och riskanalyserade
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Följsamhet
(%) vid resp.
mättillfälle
Fortsatt arbete med att förbättra den
perioperativa journalen. Förebygga
läkemedelsfel i vårdens övergångar.
Redovisa klinikens resultat i
samband med
verksamhetsuppföljningar och i
verksamhetsberättelse
Introduktion av AT-läkare gällande
dokumentation i läkemedelsjournal
Införa läkemedelsgenomgångar där så är
relevant
Tillämpa mall i läkemedelsmodul för
läkemedelsberättelse i samtliga
vårdsammanfattningar
Samtliga berörda enheter ska inrätta en
struktur för, samt påbörja uppföljning av
andelen patienter som erhåller
utskrivningsinformation enligt fastställd
rutin.
Andel
patienter som
legat < 4 tim
på AKM
Aktivt arbete med akutvårdsprocessen,
fortsatt förbättringsarbete utifrån
resultaten i ”Akut förbättring”.
Aktivt delta i aktiviteter som beslutas i
den gemensamma handlingsplanen för
sammanhållen vård och omsorg om de
mest sjuka äldre i västra länsdelen
Fortsatt kartläggning och utveckling inkl.
riskanalys av klinikernas vårdprocesser
Överenskommelsen innehåller 5 olika punkter som ska följas upp inom området Effektiv vård.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
10 (19)
Redovisas vid
verksamhetsuppföljningar
Samma perioder för de tre
sjukhusen ska redovisas
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Ö Kunskapsbaserad
K och ändamålsenlig
vård
Sammanhållen
vård av de mest
sjuka äldre ska
förbättras 2014
jämfört med 2013
så att antalet
återinläggningar
och undvikbar
slutenvård
minskar.
Antal SIP som
genomförs per
månad mellan
specialiserade
somatiska vården,
primärvården,
psykiatrin och
kommunerna ska
öka 2014 jämfört
med 2013
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
Överenskommelsen innehåller 6 olika punkter som ska följas upp inom området Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
Samtliga patienter ska vårdas Se ÖLL+ Undvikbar Förändring av En utökat samverkan mellan sjukhus –
primärvård och kommuner i västra
på rätt vårdnivå
slutenvård ska minska indikatorn
länsdelen är under utveckling.
undvikbar
jämfört med år 2013
under 4 av 6 månader slutenvård
En gemensam handlingsplan för
under 4 av 6
All vårdplanering sker
sammanhållen vård och omsorg för de
månader
enligt beslutad modell
mest sjuka äldre är under upprättande
Andel vårdinför utskrivning.
planeringar
Kontinuerlig
Gemensamma träffar mellan kommun
enl. beslutad
redovisning av resultat
och landsting för att gå igenom modellen
modell i
i enlighet med
förhållande till och hur olika aktiviteter påverkar de olika
fastställda definitioner
huvudmännens arbete.
det totala
för disponibel
antalet vårdvårdplats, överInformationsöverföring i samband med
planeringar
beläggning och
in- och utskrivning i slutenvården ska
utlokaliserad patient
fortsatt utvecklas.
ska ske. Resultatet ska
användas i
Utarbeta en handlingsplan för
verksamhetens
förbättringsarbete, vilken även ska
utveckling av kvalitet
behandla förekomsten av
och patientsäkerhet.
utskrivningsklara patienter enligt krav i
Registrering ska ske i
den nationella patientsäkerhetsnationell databas
överenskommelsen.
Antal vårdSamtliga patienter ska vårdas SIP används enligt
Följa fastställda kriterier i
på rätt vårdnivå
samverkansmodell för planeringar
samverkansmodell för vårdplanering och
enl. beslutad
vårdplanering och
informationsöverföring.
Kommuner och landstinget utbildar sin
modell i
informationsförhållande till personal i SIP enligt samverkansmodell
överföring
för vårdplanering och
det totala
informationsöverföring.
antalet vårdLandstinget och kommunerna granskar
planeringar
Antal SIP:ar
kvaliteten på upprättade SIP:ar.
som gjorts
under året
11 (19)
K
u
n
s
k
a
p
s
b
a
s
e
r
a
d
s
j
u
k
v
å
r
d
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Samtliga
verksamheter har
ett arbetssätt som
stödjer införande
av ny kunskap och
evidens.
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Den medicinska kvaliteten
är i nivå med ledande
länsdelssjukhus resultat
Vårdkedjor är effektiva och
medicinskt säkerställda
Samtliga
verksamheter
använder
registerdata och
andra relevanta
data i
förbättringsarbete.
Lasarettet har utarbetade
rutiner i form av
vårdprogram för de
viktigaste diagnosgrupperna
som säkerställer en
medicinskt riktig diagnos,
behandling, omvårdnad och
rehabilitering
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Medicinska kvaliteten
är i nivå med, eller
helst högre än
riksgenomsnittet
Kga las deltar i
samtliga relevanta*
Kvalitetsregister.
Förteckning över
registeransvariga ska
finnas inom samtliga
kliniker
Samtliga styrande
dokument är enhetligt
utformade utifrån
beslutad modell med
Samtliga styrande dokument en tydlig
är enhetligt utformade utifrån versionshantering
beslutad modell med en
Samtliga lasarettstydlig versionshantering
övergripande styrande
Samtliga styrande dokument dokument, och
flertalet av klinikens
är publicerade på intranätet
styrande dokument är
på ett enhetligt sätt utifrån
publicerade på
beslutad modell med en
intranätet på ett
tydlig versionshantering
enhetligt sätt utifrån
beslutad modell med
en tydlig
versionshantering
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Analys av resultat i kvalitetsregister och
Enligt
Öppna jämförelser inom respektive klinik
kvalitetsregister och ÖJ samt vid verksamhetsuppföljning och på
AU/ledningsgrupp i samband med
*Drivs av och ”Ledningens genomgång”
ges
Aktuellt vårdprogram ska i normalfallet
ekonomiskt
stöd från SKL alltid följas vilket ska framgå av
dokumentationen.
Nat. Riktlinjer
En förteckning tas fram på lasarettsnivå
implementerade: Ja eller där det framgår vem som är
registeransvarig för resp. register.
nej
Andel register
med registeransvariga och
som är
analyserade
Uppföljning
SKL:s och Socialstyrelsens
Öppna jämförelser och Nationellt
kvalitetsregister
Uppföljning baseras på köns- och
ålderuppdelade registerdata, samt
andra relevanta data inom alla
verksamheter.
Genomföra stickprovsmässig
granskning av ca 100 journaler
Genomgång av resultat till samtliga
berörda medarbetare genomförs minst en
gång/år enl. uppdragsbeskrivning
Genomföra noggranna analyser av
resultatet utifrån Öppna jämförelser och
genomföra jämförande studier med
aktuell annan klinik för de områden som
avviker från riksgenomsnittet.
Fortsatt kartläggning och utveckling inkl.
riskanalys av klinikernas vårdprocesser
12 (19)
Verksamhetsuppföljningar och
verksamhetsberättelse
Mål &uppdrag
Långsiktigt mål
inom ÖLL
Karlskoga las
Femtio procent av Mina vårdkontakter är den
invånarna eller
naturliga kontaktvägen
fler ska kunna nå
delar av sin
journalinformation och
mätvärden via
tjänsterna i Mina
vårdkontakter.
Sjuttio procent av
invånarna eller
fler ska känna till
1177 Vårdguiden
konceptet, råd och
vård via internet
och telefon.
Verksamheterna
ger patienterna
information om
hur de själva kan
påverka sin hälsa
för att förebygga
ohälsa.
Ö Jämlik och
K jämställd vård
Se ÖLL
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Vid utgången av 2014
ska anv av tjänsterna i
Mina vårdkontakter
ökat från 2012 års nivå
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Delta i hälso- och sjukvårdens aktiviteter
inom ÖLL.
Ärendetyp ”Beställ
journalkopia” ska vara
infört på samtliga
kliniker.
Webbtidbok ska vara
infört på ytterligare en
klinik
Sjuttio procent av
invånarna eller fler ska
känna till 1177
Vårdguiden konceptet,
råd och vård via
internet och telefon.
Andel som
> 30 % av berörda
får
patienter får
information
information om
sjukdomsförebyggande
aktiviteter inför
planerat besök
Överenskommelsen innehåller 3 olika punkter som ska följas upp inom området jämlik och jämställd vård.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelsen
Se ÖLL
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
Ö Vård i rimlig tid
K
Överenskommelsen innehåller 2 olika punkter som ska följas upp inom området vård i rimlig tid.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
13 (19)
Uppföljning
T
i
l
l
g
ä
n
g
l
i
g
Antal genomförda återbesök inom medicinskt måldatum inklusive
eventuell toleransgräns ska uppgå till minst 90 procent
%
Se nedan
Mål &uppdrag
inom ÖLL
Tillgängligheten
till vården ska öka
2014 jfr 2013.
Måluppfyllelse
till vårdgarantin
ska vara högre än
2013.
Tillgänglighet
läkarbesök
specialistvård (90)
Tillgänglighet
operation/beh.
specialistvård (90)
Mätetal
Aktiviteter under 2014
ÖLL ska vara ett
av de tre landstingen/regionerna
i landet som har
högst andel
invånare som
anser att de har
tillgång till den
hälso- och
sjukvård som de
behöver enligt
Vårdbarometerns
mätningar.
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Ingen patient ska behöva
vänta oskälig tid på de
vårdinsatser han/hon har
behov av
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Tillgängligheten till
diagnostik, behandling
och telefonkontakt är
god. Akuta/medicinskt
prioriterade behov tillgodoses inom de tidsgränser som anses
rimliga utifrån en
professionell
bedömning o vi
uppfyller vårdgarantin.
95% av pat är nöjda
med telefontillgängligheten
>90% av patienterna rekommenderar vänner att söka
vård vid Karlskoga lasarett.
Procent inom x
gränsvärdena
Andel
patienter
i förhållande x
till ett antal
tillfrågade
som är nöjda
med
telefontillgängligheten
Fortsatt utveckling av alternativa
kontaktmöjligheter via Internet, ex.vis
vid avbeställning av tid och
receptförnyelse, införa ”mina
vårdkontakter”
Fortsatt genomgång av väntelistor för
att möjliggöra överföring av patient till
rätt vårdnivå
vara nöjda med bemötandet
¾
anse att de är tillräckligt informerade för att
kunna vara delaktiga i beslut
¾
uppleva att de erhållit rätt diagnos, behandling,
omvårdnad o rehab.
SKL:s Öppna Jämförelser
Väntetider i Vården
Telefonintervju med patienter
som ringer mottagningar med
telefontid under en vecka per år
Redovisas vid
verksamhetsuppföljningar
Fortsatt utveckling av vårdkedjor samt
enligt ovan
> 95% av patienterna ska
¾
Uppföljning
Minst ett etiskt certifikat ska upprättas
årligen
>85% av patienterna upplever att deras kunskaper och
erfarenheter tagits tillvara, kunnat vara delaktiga,
erbjudits kontinuitet i vårdkontakterna samt att mål
och vårdplaner har upprättats i samråd med dem
14 (19)
Nationella patientenkäter samt
interna fokusgrupper
Ö Patient fokuserad
K
Överenskommelsen innehåller 4 olika punkter som ska följas upp inom området patientfokuserad vård.
Var god se bilaga där överenskommelsen återfinns i sin helhet. Alternativt via länk: Överenskommelse
Redovisning ska ske såväl under året för vissa av punkterna som för helår.
Mål &uppdrag
Långsiktigt mål
inom ÖLL
Karlskoga las
Samtliga långtidssjukskrivna
patienter (över en
månads
sjukskrivning) ska
inom tre månader
ha fått en
dokumenterad
rehabiliteringsplan
med adekvata
åtgärder.
Antalet åtgärder
inom
rehabiliteringsgarantin ska för
2014 ha ökat
jämfört med 2013.
K
Vi har ett fungerande och
u
välkänt patientbibliotek
l
t
u
r
Lasarettets vfu ska vara väl
S Las vfu ska vara
t väl integrerat med integrerat med Örebro/K-stad
Universitets utb-program
u Örebro/K-stad
resp. gymnasieskolan/omd Universitets utbvårdnadscollege
program resp.
gymnasium/OVC
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Se ÖLL
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
%
Utarbetas inom respektive klinik
Verksamhetsberättelsen 2014
20% ökning under
2014 jämfört med
2013
%
Utarbetas inom respektive klinik
Verksamhetsberättelsen 2014
Minst 85% av
tillfrågade patienter
känner till att vi har ett
patientbibliotek
Andel pat.
som känner
till patientbiblioteket
Information till verksamhetschefer och
avdelningschefer om patientbibliotekets
funktion och utbud ges kontinuerligt.
Delta i landstingets kultursatsning.
Verksamhetsberättelsen 2014
Se långsiktigt mål
Andel nöjda
studerande
Fortsatt nära samarbete mellan lasarettet
och universiteten resp.
gymnastieskolan/omvårdnadscollege
Praktikutvärdering efter varje vfu-period
Analys av resultat på klinik- resp.
lasarettsnivå två ggr/år
Sammanställning
praktikutvärdering 2 ggr/år
15 (19)
Verksamhetsberättelse 2014
E
k
o
n
o
m
i
Lasarettets ekonomi ska vara
Landstingets
resultat ska uppgå i balans
till minst 50 mnkr.
KPP (öppen + slutenvård)
Verksamheternas < riksgenomsnittet
resultat ska vara
minst noll.
Lasarettets ekonomi
ska vara i balans
Resultat
Arbeta utifrån Handlingsplaner.
Verksamhetsberättelse 2014
Granska processer och vid behov förbättra
utifrån Lean-filosofi
Arbeta aktivt för minskade
läkemedelskostnader
KPP (öppen +
slutenvård)
< riksgenomsnittet
Mål &uppdrag
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
inom ÖLL
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
M ÖLL samt Karlskoga lasarett
%
Uppföljning. Resor i tjänst
i Klimatpåverkan från tjänsteresor har minskat jfr med 2013 med 15 %.
redovisas i
hållbarhetsredovisningen
l
j Alla förvaltningar/bolag bedriver ett aktivt arbete för att minska
ö klimatpåverkan från engångsmaterial enligt ”Klimatlista för
engångsmaterial”. De arbetsplatser som fått ”Avvecklingslista för farliga
kemikalier” fasar ut/minskar användningen av de utpekade produkterna.
Andelen miljöbedömda produkter i landstingets verksamhet ska öka.
Medarbetarperspektivet: Karlskoga lasarett ska alltid uppfattas som en bra arbetsplats där medarbetarna trivs och känner delaktighet och som man gärna kan
rekommendera andra att arbeta vid
Mål &
Långsiktigt mål
Kortsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
uppdrag inom ÖLL
Karlskoga las
Karlskoga lasarett
Landstinget är en attraktiv
arbetsplats för
utvecklingsinriktade ledare
och medarbetare.
Vi är ett föredöme avseende det
förebyggande arbetet inom det
belastningsergonomiska området, inga
anmälda arbetsskador eller tillbud ska
uppkomma pga felaktig belastning eller
felaktig utrustning.
Se ÖLL-uppdrag.
100 % av landstingets
förskrivare har genomgått
den webbaserade
Minska läkemedelsförskrivningen så en ny
utbildningen för läkemedel mätning ger pos resultat
och miljö
Antal
arbetsskador
på grund av
patientarbete,
belastningsergonomiskt
Andel
förskrivare
som genomgått utbildningen %
Fortsatt systematiska utbildningsaktiviteter Återkommande
och uppföljningar utifrån fastställd rutin
medarbetarenkäter
Årligen återkommande aktiviteter inkl.
riskanalys ska schemaläggas.
Verksamhetsberättelse 2014
Redovisas vid
Resp. klinik ansvarar för att aktuella
verksamhetsuppföljningar
förskrivare ges möjlighet att genomföra
utbildningen.
Alla förskrivare av läkemedel ska följa
läkemedelskommitténs rekommendationer
för förskrivare
16 (19)
Samtliga verksamheter har Se ÖLL:s mål
ett arbetssätt som stödjer
införande av ny kunskap
och evidens.
> 75% av medarb har
inom planperioden
medverkat i minst ett
förbättringsprojekt.
Ett system finns för
uppföljning
Andel
medarb som
deltagit i förb
arbete de
senaste tre
åren
Samtliga pågående förbättringsarbeten ska Analysera resultat från
presenteras på intranätet, uppdateras 2
förbättringsarbeten.
ggr/år. Resultat från förbättringsarbeten
presenteras på klinikledning och APT
Karlskoga lasarett
Örebro läns landsting
erbjuder en
erbjuder en hållbar och
hälsofrämjande arbetsplats. hälsofrämjande och
hållbar arbetsplats
Se långsiktigt mål
Frisknärvaro
Verksamheten stöder aktivt en för
individen hälsofrämjande livsstil
De hälsobefrämjande aktiviteter som
erbjuds ska utvärderas
Verksamhetsberättelse 2014
Mål &
uppdrag inom ÖLL
Frisktalet skall öka.
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Frisktalet skall öka
Kortsiktigt mål
Karlskoga lasarett
Se långsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Uppföljning
Sjukfrånvaro
Andel medarbetare (kvinnor och
män) med 0-14 sjukdagar samt
> 90 dagar
Jämställdhetsarbetet är en
integrerad del av
verksamhetsplanering och
uppföljning
Jämställdhetsarb
resulterar i en
jämnare
könsfördelning
Se ÖLL:s mål
Fördelning
kvinnor/
män
Ett aktivt rehabiliteringsarbete inkl. aktiva
åtgärder mot sjukskrivningar fortsätter
bl.a. genom samarbete med
Landstingshälsan
Aktivt verka för en jämn könsfördelning i
samband med rekrytering
17 (19)
Personalstatistik
Nöjdmedarbetarindex ökar Medarbetarna
upplever att
2014 jämfört med första
organisationen
mätningen 2011.
präglas av ett gott
ledarskap och stora
möjligheter till ett
aktivt
medarbetarskap.
Det systematiska
arbetsmiljöarbetet
ska ingå som en
naturlig del i den
dagliga
verksamheten
Alla medarbetare ges
möjlighet till att
upprätthålla och utveckla
sin kompetens för att ge
god o patientsäker vård
ÖLL + Alla har en
individuell
utvecklingsplan.
Medarbetare med
handledaransvar
har en
grundläggande
handledarutbildning
Mål &
uppdrag inom ÖLL
Antal oönskad deltid ska
minska.
Sysselsättningsgrad totalt
för antalet anställda ska
öka
Långsiktigt mål
Karlskoga las
Se ÖLL:s mål
¾
Etiska handlingsplaner ska formuleras
på enhetsnivå utifrån den etiska vg
¾ Medarbetarsamtal ska genomföras en
gång per år och medarbetare.
Andel
¾ Individuella utvecklingsplaner ska
kategorier
upprättas.
med ansvars/ ¾ Resultat från medarbetarenkäten ska
befogenhetsanalyseras och aktiviteter genomföras
beskrivningar
utifrån behov.
¾ Utbildnings- och arbetssituation ska
kontinuerligt följas upp.
¾ Arbetsmiljö finns med som stående
punkt på APT
¾ Skyddsrond ska genomföras två
Ansvars- och
gånger under året enligt särskild
befogenhetsinstruktion.
¾ Uppföljning av de systematiska
beskrivningar finns
riskanalyserna av arbetsmiljön ska
för samtliga kategorier
genomföras inom samtliga kliniker
inkl chefen
Fortsatt systematiska utbildningsaktiviteter
Se långsiktigt mål
Andel
100 % har gått
medarbetare och uppföljningar utifrån fastställd rutin
innefattande
medarbetarutbildning som har
Minst 80 % har gått
utvecklings- x Fortsatt utveckling av KTC
utbildning kvalitetplan resp.
x Fortsatta kompetenstester samt
patientsäkerhet – etik utbildning
erbjudande av såväl teoretisk som
enligt mål
Minst 50 % har
praktisk utbildning inom vård och
Andel medhandledarutbildning
omvårdnad
arb samtal
Alla medarbetare får
Införa utbildningspaket kvalitetsenaste 12
ett årligt
patientsäkerhet- etik samt Lean-spel
månaderna
medarbetarsamtal
utifrån aktuella önskenmål och behov
Kortsiktigt mål
Mätetal
Aktiviteter under 2014
Karlskoga lasarett
Samtliga medarbetare som vill ha heltid
Se ÖLL:s mål
Andel
ska erbjudas detta, under de
deltidsförutsättningar som preciseras av ÖLL
anställda
Minst 85 % av
medarbetarna
upplever såväl den
fysiska som den
psykosociala miljön
som tillfredsställande
Minst 90 % av
medarbetarna
upplever att deras
närmaste chefs
ledarskap är tydligt,
inspirerande och
flexibelt
Andelen
nöjda
medarbetare
18 (19)
Återkommande
medarbetarenkäter
Verksamhetsberättelse 2014
Uppföljning
Personalstatistik
K
o
m
m
u
n
i
k
a
t
i
o
n
x
x
x
x
x
x
x
Länets befolkning ska ha större förtroende för länets hälso- och
sjukvård än riksgenomsnittet
Landstingets medarbetare ska ha högre trivsel på sitt arbete än
riksgenomsnittet
Fortsatt utveckling av 1177 Vårdguiden, med såväl nationell som
regional information.
Kännedomen om 1177 Vårdguiden har ökat bland länets invånare.
Information anpassas till mottagarnas olika behov genom
lättläst/klarspråk samt för hörsel- och synskadade samt delvis också
till olika språk.
Ett nytt intranät som främjar intern kommunikation, ska utvecklas för
att tas i bruk i samband med den nya regionorganisationen.
Patienterna ska uppfatta sig informerade och delaktiga i vården i
större utsträckning än riksgenomsnittet.
Fortsatt sprida positiv information om Karlskoga lasarett
och lyfta fram goda exempel.
Fortsatt förbättring av Karlskoga lasaretts externa
webbplats och intranät. Aktiviteter enligt fastställda
handlingsplaner.
Verka för regional och lokal information på 1177
Vårdguiden på webben.
Informations- och utbildningsinsats internt ang. 1177
Vårdguiden på webben.
Lasarettet finns representerade i landstingsövergripande
grupper och klinikerna finns representerade i
sjukhusövergripande grupper utifrån behov, se förteckning
över arbetsgrupper på intranätet.
Introducera SBAR som ett verktyg vid kommunikation
I övrigt se kommunikationsplan
19 (19)
Uppföljning. Aktiviteter
rapporteras i
Verksamhetsberättelse 2014
forts bil § 9
Verksamhetsplan med budget
2 (44)
Innehåll
Inledning
Verksamhetsplanen – ett viktigt styrdokument
4
Dagens situation och framtida utmaningar
4
Vår vision och värdegrund
Landstingets vision
Landstingets värdegrund
7
Vårt syfte
7
Framgångsfaktorer
Förbättringskraft leder till kvalitet
8
Våra mål
God och patientsäker vård
Vård i rimlig tid
Vårdproduktion och effektiv vård
Patientsäker vård
Patientfokuserad vård
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård
9
9
9
10
11
12
13
14
Forskning och högskoleutbildning
16
Information och kommunikation
17
Miljö- och hållbarhetsarbete
19
Personal och kompetens
Attraktiv arbetsgivare, hållbart arbetsliv
20
Ekonomi och finansiella förutsättningar
22
Organisation
23
Styrning och uppföljning
26
Verksamhetsstyrning, årscykel
28
Aktivitetsmatris
Mål, aktiviteter, mått/indikatorer, uppföljning
29
3 (44)
Inledning
Verksamhetsplanen – ett viktigt styrdokument
Verksamhetsplanen är ett av sjukhusets viktigaste styrdokument. Verksamhetsplanen och
beskrivningen av målen har sin utgångspunkt i landstingets verksamhetsplan och i
”Överenskommelse om hälso- och sjukvård 2014”, ÖHS och ”Överenskommelse om forskning
2014”. Verksamhetsplanen innehåller även nationella direktiv från Socialstyrelsen och Sveriges
kommuner och landsting, SKL samt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS
2011:9). Syftet med planen är att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra
verksamheten.
Klinikernas och specialistmottagningarnas verksamhetsplaner utgår från lasarettets plan.
På så sätt kan man se den röda tråden i uppdragen från landstinget till varje enhet.
Uppföljning sker kontinuerligt då sjukhusledning och klinikledning stämmer av måluppfyllelsen. Sjukhusledningen rapporterar i sin tur måluppfyllelse till ledningskansliet,
nämnden för somatisk specialistsjukvård, nämnden för forskning och till landstingsstyrelsen.
Resultatet av uppföljningarna är även underlag för nästa års verksamhetsplan och för
rapportering till landstingsstyrelsen genom verksamhetsberättelsen.
Lindesbergs lasaretts verksamhetsplan följer strukturen enligt LOTS-metoden, LOgiskt
TillvägagångsSätt.
Dagens situation och framtida
utmaningar
Ny hälso- och sjukvårdsorganisation
Under 2014 fördjupas och utvecklas samverkan ytterligare inom länets hälso- och sjukvård.
Från årsskiftet är all hälso- och sjukvård samlad i en gemensam förvaltning indelad i tio
områden. Den nya förvaltningen leds av en hälso- och sjukvårdsdirektör samt tio
områdeschefer. Ett första steg i denna utveckling var allianssamarbetet mellan sjukhusen som
startade för mer än tio år sedan. I steg två utvecklades det till ”ett sjukhus på tre ben” och nu
går utvecklingen vidare med en gemensam förvaltning. Av förvaltningens tio områden är fem
knutna till USÖ, övriga fem utgörs av primärvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel,
Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett.
Under året kommer förändrings- och utvecklingsarbetet att fortsätta. Där är Lindesbergs lasarett
en viktig aktör som kan bidra med kunskaper, insikter och förmågor på ett konstruktivt,
framåtsyftande och utvecklande sätt. Från januari 2015 införs regionorganisation.
4 (44)
Fyra nyckelbegrepp skall genomsyra det fortsatta förändringsarbetet:
ƒ Patientens fokus – tillgänglighet
ƒ Likvärdig vård i hela länet
ƒ Starkare organisation för forskning
ƒ Effektivt resursutnyttjande
Fyra delområden skall belysas och utredas:
ƒ Närsjukvård
ƒ Produktionsplanering och styrning för planerad verksamhet
ƒ Forskning och utbildning i samverkan med Örebro Universitet
ƒ Resursfördelning
Målet för sjukhuset är att under 2014 fortsätta bidra till hög tillgänglighet av bästa kvalité till
våra länsinnevånare som är i behov av sjukvård. Allt inom ramen för vårt nuvarande eller
förändrade uppdrag. I verksamhetsplanering för året är vårt fokus:
Vårdproduktion, tillgänglighet och effektiv vård
Vårt mål är att bibehålla hög produktion och även öka inom vissa områden. Vi bidrar till en god
tillgänglighet för patienter i hela länet genom att delta i gemensam produktionsplanering och
utföra överenskommet uppdrag.
Ett nytt uppdrag för 2014 är dialysverksamhet. Ombyggnad av lokaler och installation av
utrustning kommer att ske under det första halvåret och därefter sker driftstart. Sjuksköterskor
och avdelningschef har rekryterats under hösten 2013 och utbildas vid dialysenheterna på USÖ
och Karlskoga lasarett. Verksamheten är efterlängtad och välkommen för patienter med
dialysbehov boende i norra länsdelen. Patienterna har idag långa resvägar flera dagar per vecka
för att få sin behandling.
År 2012 fick vi vårduppdraget att utföra gråstarrsoperationer. Den verksamheten fungerar väl
genom vårt nära samarbete med ögonkliniken på USÖ som tillhandahåller ögonkirurg en dag
per vecka. Behovet av att få kirurgisk behandling för gråstarr är stort och vi planerar för att
kunna öka vårt uppdrag.
Genom arbetet i de specialistvisa grupperna har vårdproduktionen för sjukhusets olika
verksamheter både ökat och förändrats. Ortopedkirurgiska operationer, med inriktning på
proteskirurgiska ingrepp i höfter och knän, håller hög kvalitet och bidrar mycket bra till att
tillgodose länets behov. Även viss utomlänsvård har kunnat erbjudas Dalarna. Målet är att
fortsättningsvis klara samma åtagande.
Verksamheterna har haft hög tillgänglighet till vård enligt de nationella målen inom
vårdgarantin. Ambitionen är att även under 2014 bidra till att hög tillgänglighet inom länet
uppnås under förutsättning att de ekonomiska förutsättningarna inte begränsar möjligheterna.
5 (44)
Kvalitet och patientprocesser
Under 2013 har vi arbetat koncentrerat med att identifiera, kartlägga, beskriva och förbättra
viktiga patientprocesser på lasarettet. Under 2014 fortsätter det arbetet. Resultaten
implementeras i klinikernas verksamhet och sjukhusövergripande organisation skapas med
processägare och processteam för att bibehålla, utveckla och effektivisera patientprocesserna.
Våra prioriterade patientprocesser gäller den akuta patienten som kommer via
akutmottagningen, patienter som ska opereras och säker utskrivning för äldre patienter i
vårdkedjan mellan sjukhuset och kommunerna.
Vi fortsätter att ha goda kontakter och etablerade samverkansformer med primärvården och
kommunerna. Utifrån ”Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Handlingsplan
för Örebro län 2013-2014” och i dialog med patientföreningar fortsätter vi att utveckla vården
för de äldre patienterna.
Kompetensförsörjning
En viktig förutsättning för att klara målen med hög tillgänglighet och effektiva processer är ett
gott bemanningsläge med rätt kompetens. Vårt fokus på kompetensförsörjning ska vara på
nyrekrytering av specialistutbildade medarbetare, utbildningstjänster och samarbete inom den
nya sjukvårdsförvaltningen.
Ekonomi
Vårt arbete för ekonomi i balans sker genom kostnadseffektivitet och goda, väl strukturerade
patient- och stödprocesser. Samverkan mellan länets sjukhus fortsätter under 2014 i ny
organisation. Målet är en effektivare resursanvändning för landstinget i stort. Tidigare har det
på förvaltningsnivå skapat osäkerhet och frustration. Kopplingen till ekonomi har saknats vid
förändring av uppdrag och därmed försvårat förutsättningarna för att nå en ekonomi i balans.
En fortsatt förändring och ökning av produktionen under 2014 kommer att ske genom
fördjupad samverkan, ny organisation och ökat vårdbehov. Under 2014 sker organisatoriska
förändringar då länets sjukvård blir en förvaltning och en modell för fördelning av resurser
utformas, Med dessa förändringar är förhoppningen att både omfördelning av uppdrag och
resurser ska kunna ske på ett smidigare sätt.
Det finns flera svårigheter med koppling till ekonomi än de som nämnts. Den tekniska
utvecklingen inom vården går snabbt och medför ökade kostnader för medicinsk utrustning.
Därtill kommer kravet på att vården ska bedrivas i säkra och ändamålsenliga lokaler för både
patienter och personal. För sjukhuset är det viktigt att vara delaktig i den utvecklingen även om
det innebär ytterligare krav på effektiviseringar.
Inför 2014 råder viss osäkerhet om vad som bör prioriteras, fortsatt hög alternativt ökad
produktion eller övergripande åtgärder för att klara en ekonomi i balans. Att lyckas med båda
delarna ser inte ut att vara möjligt.
6 (44)
Vår vision och värdegrund
Landstingets vision
Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling.
Landstingets värdegrund
x Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en
utveckling för människors bästa.
x Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet.
x Vi finns nära medborgarna under hela livet.
x Vi ser behoven hos varje person.
För oss på Lindesbergs lasarett betyder värdegrunden att vi intresserar oss för och tar del av
patienters, närståendes och studerandes synpunkter på vården. Vi arbetar ständigt med att
förbättra vården utifrån synpunkter från dem vi är till för. Vision och värdegrund anvisar också
hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra.
Vårt syfte
Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården
(2 § Hälso- och sjukvårdslagen).
Lindesbergs lasarett bedriver:
x Somatisk 1 specialistsjukvård så att våra patienter får hjälp, bot och lindring eller
minskad sjukdomsrisk.
x Utveckling, utbildning och forskning för att garantera våra patienter en säker och
evidensbaserad vård 2.
Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de övriga två sjukhusen i länet liksom med
primärvården, psykiatrin, habiliteringen och kommunerna för att medverka till ett optimalt
utnyttjande av de samlade hälso- och sjukvårdsresurserna i länet.
1
2
Som rör sjukvård vid kroppsliga åkommor i motsats till psykiatriska.
En medveten och systematisk strävan att bygga vården på bästa möjliga vetenskapliga grund.
7 (44)
Framgångsfaktorer
Förbättringskraft leder till kvalitet
Vi eftersträvar ständigt patientens fokus och har en vilja att kontinuerligt förbättra vår
verksamhet genom faktabaserade beslut så att vi når våra mål med hög kvalitet.
Vi har samsyn och engagemang – chefer och medarbetare – kring våra roller och uppdrag.
I detta innefattas vikten och betydelsen av allas delaktighet.
Vår definition av kvalitet är följande - Kvaliteten på en tjänst är dess förmåga att tillfredsställa,
och helst överträffa, kundernas behov och förväntningar. Vårt resonemang om hög kvalitet
visas i nedanstående bild kallad ”hörnstensmodellen”:
Helhetssyn
Arbeta ständigt
med
förbättringar
Arbeta med
processer
Sätt kunderna
i centrum
Basera beslut
på fakta
Skapa
förutsättningar
för delaktighet
Engagerat ledarskap
Figur: Hörnstenarna i offensiv kvalitetsutveckling (Efter Bergman, Klefsjö, 2007)
8 (44)
Våra mål
Mål 1:
Vi når upp till framgångsfaktorer i verksamhetsplanen, chefer och medarbetare
har tagit ytterligare steg i utvecklingen av engagemang och kvalitet för de vi
finns till för.
Aktiviteter:
x
x
Vi ökar vårt arbete med ständiga förbättringar - Vi inför förbättringstavla
som metod både sjukhusövergripande och på kliniknivå. Förbättringar som
skapar värde för patienterna sprids inom sjukhuset.
Patientprocesser - Vi fortsätter arbetet med att identifiera våra patientprocesser. Vi beskriver, utvecklar och fastställer minst en gemensam
patientprocess med utgångspunkt från varje klinik. Ett tvärprofessionellt
team och processägare utses med ansvar för att säkerställa varje process.
En sjukhusgemensam utskrivningsprocess fastställs.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
God och patientsäker vård
Hälso- och sjukvården i landstinget ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och
patientsäker vård. Lindesbergs lasarett ska dygnets alla timmar bedriva en trygg och säker vård
av hög kvalitet. Detta innebär att vården:
x
x
x
ges i rimlig tid
är effektiv
är säker
x
x
x
är patientfokuserad
är kunskapsbaserad och ändamålsenlig
är hälsofrämjande och jämlik
Vård i rimlig tid
Vård i rimlig tid innebär att patienten ska få de vårdinsatser han eller hon har behov av i rimlig
tid. Den nationella vårdgarantin innebär att patienten ska få tid till mottagning inom 90 dagar
och tid till behandling/operation inom ytterligare 90 dagar. Målen nedan följer kraven i
kömiljardsatsningen, vilket innebär en ökad ambition.
Mål 2:
Minst 80 procent av våra patienter får tid till nybesök och operation/behandling
inom 60 dagar.
9 (44)
Mål 3:
Minst 90 procent av våra patienter får återbesök inom planerad tid, utifrån
medicinskt måldatum.
Mål 4:
Vi har ett väl fungerade akutcentrum där patienten kommer till rätt vårdnivå.
Minst 90 procent av våra patienter som kommer till akutmottagningen har en
total genomströmningstid på mindre än fyra timmar.
Aktiviteter:
x Akut förbättring – Fortsatt arbete samt genomföra framtagna förslag.
a. Antalet återbesök på akutmottagning ska minska jämfört med
föregående år.
b. Överläkare på akutmottagningen testas ytterligare och utvärderas.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
Vårdproduktion och effektiv vård
Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå
uppsatta mål. Vi använder lasarettets resurser på ett kostnadseffektivt sätt med patientens bästa
i fokus och i samverkan med övriga vårdgivare.
Vi fortsätter att utveckla samverkan med kommuner och primärvård i norra länsdelen med den
äldre patienten i centrum. Handlingsplanen för ”Sammanhållen vård och omsorg om de mest
sjuka äldre i Örebro län 2014” omsätts i handling, se mål 8 och 9.
Vi fortsätter att utveckla samverkan mellan de tre sjukhusen inom landstinget. Våra patienter
ska erbjudas lika vård på lika villkor.
Mål 5:
Vi utför produktionsuppdrag enligt överenskommelse och utvecklar en
landstingsgemensam produktionsplan.
x
x
x
x
x
Ögonkirurgi - Vi utökar produktionen av ögonkirurgi på Lindesbergs lasarett,
vilket ökar tillgängligheten för patienter i länet med behov av gråstarrsoperationer.
Dialysmottagning - Vi startar en dialysmottagning för att öka tillgängligheten
för patienter i norra länsdelen.
Akutmottagningen - Ombyggnation sker 2014-2015.
Screening för koloncancer - Förutsättningar utreds inför ett införande.
Utökat uppdrag inom den ortopedkirurgiska verksamheten - Förutsättningar
undersöks.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
10 (44)
Patientsäker vård
Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt risk-förebyggande
arbete. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död
som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens
tillstånd. Grunden för patientsäker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt
och enligt de lagar, föreskrifter, rutiner och riktlinjer som finns.
Vi ser avvikelsehanteringen som ett viktigt underlag till lärande och förbättring i verksamheten.
Mål 6:
Vi bedriver säker vård så att ingen patient drabbas av vårdskada.
Aktiviteter:
x
x
x
x
x
x
Patientsäkerhetskultur - Handlingsplanen för utveckling av
patientsäkerhetskulturen omsätts i aktiviteter på samtliga kliniker.
Översyn av organisationen för patientsäkerhet - Vi utvecklar vår organisation
för patientsäkerhet i enlighet med landstingets ansvarsbeskrivning för
patientsäkerhet 2013. Särskilt fokus läggs på att effektivisera processen vid
händelse- och riskanalyser och att utveckla samverkan med de fackliga
organisationerna angående patientsäkerhet.
Analys av resultat - Vi analyserar resultaten från sjukhusets vårdkvalitetmätningar, sprider resultaten och vidtar förbättringsarbete för att uppnå
målnivåerna.
Markörbaserad journalgranskning - Vi genomför markörbaserad
journalgranskning av 20 patientjournaler varje månad. Alla kliniker
identifierar aktuella problemområden och genomför egen journalgranskning.
Resultaten återförs till verksamhetschefsgruppen och åtgärder vidtas på såväl
sjukhus- som kliniknivå.
Minskad antibiotikaförskrivning - Vi följer de lokala behandlingsrekommendationerna enligt Strama.
Patientsäkerhetsseminarium - Vi genomför ett patientsäkerhetsseminarium
våren 2014.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
11 (44)
Patientfokuserad vård
Hälso- och sjukvården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov,
förutsättningar och värderingar och att dessa vägs in i de kliniska besluten. En patientfokuserad
vård bygger på respekt för allas lika värde, den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska vara individbaserad med fokus på delaktighet i den
egna vården och ett individuellt bemötande.
Se även avsnittet Vår vision och värdegrund.
Vi utvecklar vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande.
Patientens problem och besvär ska styra så att patientfokuserade vårdprocesser utvecklas som
sträcker sig över organisatoriska gränser och begränsande ansvarsområden. Handlingsplanen
”Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre för Örebro län 2014” liksom
”Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan
kommunerna och landstinget i Örebro län” ska omsättas i handling.
Mål 7:
Våra patienter upplever en fortsatt hög kvalitet och en ökad delaktighet i sin
vård. Samarbetet mellan olika vårdgivare omkring den äldre patienten har
förbättras ytterligare.
Aktiviteter:
x
x
x
Ny nationell patientenkät - Resultaten från 2014 års patientenkät analyseras
och jämförs. Varje klinik arbetar med minst ett förbättringsarbete inom
prioriterat område för att öka den patientupplevda kvaliteten.
Kontaktsjuksköterska - Vi ökar antalet kontaktsjuksköterskor för våra
cancerpatienter på kirurg- och medicinklinikerna. När det är aktuellt deltar vi
i multidisciplinära konferenser inför behandlingsstart av nyupptäckt cancer.
”Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Handlingsplan
för Örebro län 2013-2014”:
a. Senior alert - Vi har en täckningsgrad i Senior alert på 70 %. Vi
utför och följer upp minst två åtgärder där risk upptäcks. Vi
använder ROAG-instrumentet vid munvårdsbedömning på alla
patienter som inte kan utföra munvård på egen hand.
b. Återinläggningar - Vi minskar antalet återinläggningar och
undvikbar slutenvård jämfört med 2013.
c. God läkemedelsbehandling för äldre - Vi tar fram, inför och
följer upp:
- sjukhusövergripande rutiner för enkel och fördjupad läkemedelsgenomgång
- att patienter som skrivs ut från lasarettet ges en vårdsammanfattning som även innehåller läkemedelsberättelse
- hur vi minskar användandet av olämpliga läkemedel för äldre
12 (44)
d.
e.
Säker utskrivning enligt ViSam:s modell, vårdplanering och
informationsöverföring i en samlad modell - Vi arbetar
sjukhusövergripande med att införa ViSam:s modell för en säker
utskrivningsprocess.
Ökad delaktighet - Vi fortsätter att utveckla arbetssätt för att öka
delaktigheten i vården för patienter och närstående och formaliserar
samverkan med patientföreningar eller patientgrupper.
Mål 8:
Vi ger en god och likvärdig palliativ vård 3.
Aktiviteter:
x Svenska palliativregistret - Vi förbättrar fyra indikatorer i Svenska palliativregistret med minst 10 % jämfört med 2013:
- Brytpunktsamtal med patient
- Munhälsobedömningar
- Validerad smärtskattning
- Ångestlindring
Uppföljningsmått/indikator se matris.
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Vi strävar ständigt efter att uppnå högsta möjliga medicinska kvalitet och deltar därför i
relevanta kvalitetsregister. Klinikerna har kvalitetssäkrade rutiner för inrapportering till
registren och använder resultaten för att utveckla verksamheten. Kvalitetsutveckling och
resultatredovisning utvecklas stegvis med hjälp av registren.
Företrädare för våra kliniker deltar i framtagandet av gemensamma vårdprogram och i det
prioriteringsarbete som sker i landstingets specialistgrupper. Det innefattar att bearbeta, anpassa
och införa till exempel nationella riktlinjer. Våra verksamhetsföreträdare deltar också i
regionala och nationella prioriteringsarbeten.
Vi granskas och jämförs alltmer. ”Öppna jämförelser” ger underlag till jämförelser och
förbättringsarbete. Vi analyserar och förbättrar våra resultat.
3
hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller
skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående
(Socialstyrelsens definition).
13 (44)
Mål 9:
Vi bedriver kunskapsbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet som ständigt
utvecklas.
Aktivitet:
x
Kvalitetsregister - Kvalitetsregistren är viktiga källor till förbättringsarbete,
internkontroll och forskning. Vi sammanfattar kortfattat resultaten från våra
kvalitetsregister där det tydligt framkommer styrkor och svagheter. Varje
klinik förbättrar utvalt område från minst ett av kvalitetsregistren. Våra
läkare under specialisttjänstgöring, ST-läkare, använder registerdata till sina
vetenskapliga arbeten. Arbetena används till att förbättra vården.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
Hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård
Socialstyrelsens ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder” ska implementeras.
I riktlinjerna ges kunskapsbaserat stöd till medarbetarna för ett hälsofrämjande förhållningssätt
och metoder att stödja patient och närstående till livsstilsförändringar inom de fyra
fokusområdena tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma
matvanor. Riktlinjerna lyfter fram ett antal tillstånd där ohälsosamma levnadsvanor medför
särskild risk:
x inför operation
x vid amning
x hos föräldrar med små barn
x vissa sjukdomar som övervikt/fetma
x högt blodtryck
x diabetes
I direkta möten med patienter och närstående har lasarettets medarbetare möjlighet att påverka
folkhälsan och den enskildes motivation att göra livsstilsförändringar. Vi har också en uppgift
att aktivt arbeta med att utjämna skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, flickor och pojkar
och mellan individer med olika social bakgrund.
Mål 10:
Vi bedriver hälso- och sjukvård med ett jämlikt och hälsofrämjande
förhållningssätt och implementerar successivt de nationella riktlinjerna för
sjukdomsförebyggande metoder.
Aktiviteter:
x
Kompetensutveckling - Våra medarbetare får kompetensutveckling för att
kunna erbjuda rådgivande och kvalificerade rådgivande samtal till patienter
med ohälsosamma levnadsvanor.
14 (44)
x
x
x
Dokumentation av levnadsvanor - Vi inför sökord och annat nödvändigt
dokumentationsstöd i patientjournalen för de fyra områdena tobaksbruk,
riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Rökslutarstöd - Vi har en sjukhusgemensam resurs för rökslutarstöd: alla
våra opererande verksamheter arbetar enligt ”Rökfri operation-konceptet”.
För patienter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes bedrivs arbete för att
stödja dem att sluta röka. Andelen rökande patienter i dessa grupper följs
upp för att mäta måluppfyllelse.
Vi inför landstingets jämställdhetsstrategi:
a. Jämlik och jämställd hälsa - Vi analyserar våra resultat i
patientenkäter och i Öppna jämförelser för att bedöma om vården
har utförts på ett jämlikt sätt.
b. Genuskompetens - Medarbetare som möter barn och ungdomar
utvecklar fördjupade genuskunskaper.
c. Långtidssjukskrivna - Samtliga patienter som sjukskrivs mer än tre
månader får en rehabiliteringsplan.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
15 (44)
Forskning och högskoleutbildning
För att erbjuda medborgarna hälso- och sjukvård med hög kvalitet behöver chefer och
medarbetare använda forskningsresultat och kritiskt värdera nya och gamla
behandlingsmetoder, det vill säga ha ett evidensbaserat synsätt. Vi ska kunna handleda
studenter från olika akademiska vårdutbildningar och förväntas medverka till
kunskapsuppbyggnad genom att klinisk forskning bedrivs på lasarettet. Att erbjuda
medarbetarna forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt, både för att behålla
och för att rekrytera nya medarbetare. Ett mångvetenskapligt synsätt, där etik och
genusperspektiv är självklara inslag, är viktigt för att utveckla vården.
Enligt landstingets forskningsstrategi är våra viktigaste forskningsområden prevention och
folkhälsa, bassjukvård och högspecialiserad vård.
Som tidigare utlyses medel från vår forskningsbudget två gånger per år för att möjliggöra
klinisk forskning på lasarettet. Två doktorander och en disputerad medarbetare har en del av sin
lön finansierad från lasarettets forskningsbudget. ST-läkarnas vetenskapliga arbeten liksom
andra medarbetares uppsatser på avancerad nivå är viktiga bidrag till utvecklingen av forskning
på klinikerna.
Mål 11:
Vi utvecklar en miljö och förutsättningar som stimulerar patientnära forskning.
Aktiviteter:
x
x
Forskningsstudier - Minst fem forskningsstudier bedrivs av lasarettets
anställda under 2014.
Vetenskapliga publikationer - Minst fyra vetenskapliga publikationer
kommer från Lindesbergs lasarett under 2014.
Mål 12:
Vi har en god och högskolemässig miljö för verksamhetsförlagd utbildning enligt
avtal med Örebro universitet. Våra studenter är mycket nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning i Lindesberg.
Aktiviteter:
x
Läkarstudenter - Vi erbjuder god handledning av våra läkarstudenter.
Studierektor och ändamålsenliga studielokaler för studenterna finns.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
16 (44)
Information och kommunikation
Den interna och externa informationen och kommunikationen ska bidra till att vi når
Lindesbergs lasaretts övergripande mål. Öppenhet och dialog kännetecknar all verksamhet,
internt mellan chefer och medarbetare, och externt till patienter, närstående, jobbsökande,
studenter och medborgare.
Våra chefer och medarbetare har kunskap om kommunikationens betydelse för patienten.
Våra chefer erbjuds under året coachning i kommunikation. Informationsmaterial ska följa den
grafiska profilen och språket och layouten ska vara sådant att budskapen är lätta att ta till sig.
Vi fortsätter att utveckla elektroniska tjänster. Patientföreningar inbjuds kontinuerligt till
dialog. Patientbiblioteket är en viktig resurs för patientinformation.
Mål 13:
Chefer och medarbetare är medvetna om kommunikationens roll och betydelse.
Vi informerar och kommunicerar så att våra patienter och närstående är nöjda.
Aktiviteter:
x
x
x
Kommunikationsstrategi - Varje klinik har en kommunikationsstrategi för
hur de ska kommunicera budskap till definierade målgrupper.
Sjukhusets webbplats - Webbplatsen utvecklas som informationskanal.
Patientinformation - Verksamheterna uppdaterar och utvecklar riktad
patientinformation med faktahänvisning till 1177 Vårdguiden.
Mål 14:
Lasarettets interna och externa målgrupper får tillgång till aktuell information
samt forum för dialog om Lindesbergs lasaretts verksamhet.
Aktiviteter:
x
Intranätet - Intranätet utvecklas som kommunikationskanal för aktuella
verksamhetsfrågor.
x Öppna föreläsningar - Vi genomför minst två öppna föreläsningar till länets
invånare.
x Patientföreningar - Vi formaliserar samarbetet med patientföreningar och
patientgrupper för att öka dialog och delaktighet.
x Ådran - Vi publicerar åtta nummer av personaltidningen Ådran.
17 (44)
Mål 15:
Vi utökar vår tillgänglighet genom att erbjuda fler elektroniska tjänster.
Aktiviteter:
x
E-hälsostrategin - Implementering av landstingsövergripande satsningar
enligt e-hälsostrategin.
Mål 16:
Våra patienter och medarbetare har en ökad kännedom om 1177 Vårdguiden.
Aktiviteter:
x
Utbildningsinsats för lasarettets medarbetare för ett ökat användande av
1177 Vårdguiden så att våra patienter i ökad omfattning använder 1177
Vårdguiden.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
18 (44)
Miljö- och hållbarhetsarbete
Örebro läns landstings vision om en hållbar utveckling anger riktningen för vårt arbete, som
ska bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt, enligt landstingets Miljöoch hållbarhetsprogram 2012-2015. Vi värnar om miljön och människors hälsa och
välbefinnande, nu och i framtiden.
Vi eftersträvar ett effektivt nyttjande av våra lokaler. Vårdavdelningarna lever upp till hygienoch integritetskrav. Vi eftersträvar dessutom en god arbetsmiljö och standardiserad inredning i
våra lokaler.
Mål 17:
Chefer och medarbetare bidrar till en hållbar utveckling
Aktiviteter:
x
x
x
x
x
x
Utsläpp, avfall och energiförbrukning - Vi arbetar på ett sådant sätt att alla
medarbetare bidrar med att minska på utsläpp, avfall och energiförbrukning.
Detta innebär att vi utnyttjar maskiner så effektivt som möjligt och stänger av
elutrustning som tillfälligt inte används. Vi utnyttjar kollektivtrafiken och
sopsorterar.
Resfria möten - Vi verkar för en ökad andel resfria möten genom att
använda exempelvis videokonferenser, webbkameror etc.
Webbaserad miljöutbildning - Vi strävar efter att samtliga medarbetare
har gjort den grundläggande webbaserade miljöutbildningen på intranätet.
Vi säkerställer att alla förskrivare har genomgått den webbaserade
utbildningen för läkemedel och miljö.
Engångsmaterial - Vi arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan enligt
”Klimatlista för engångsmaterial”.
Kemiska produkter – Vi ser till att alla skadliga kemiska produkter som finns
på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska
minska.
Miljöbedömda produkter - Vi ökar andelen.
Mål 18:
Vi har ändamålsenliga, moderna lokaler och utrustning.
Aktivitet:
x
Vi tar fram en standardiserad inredning för olika typer av lokaler.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
19 (44)
Personal och kompetens
Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Lindesbergs lasarett. Vi prioriterar och lägger
fokus på att utveckla strategier och skapa goda processer som säkerställer att sjukhusets
verksamheter har tillgång på medarbetare med rätt kompetens. Det ger förutsättningar för
att klara våra mål och uppdrag.
Viktiga framgångsfaktorer är marknadsföring och attraktionskraft så att vi kan anställa, behålla
och utveckla medarbetare. Chefer och medarbetare verkar för att gemensamt ge möjlighet till
utveckling i yrket. Genom ett aktivt och engagerat ledarskap och medarbetarskap åstadkommer
vi goda utvecklings- och karriärmöjligheter.
Helhetssyn och hållbar hälsa skapas genom gemensamt arbete. Friskvård är viktig för en god
hälsa och våra medarbetare tar eget ansvar för en aktiv och hälsosam livsstil. Arbetsgivaren
bidrar med friskvårdspeng. Hälsofrämjande arbetsplatser innebär jämställd, god och säker
arbetsmiljö. Vår plan har helhetssyn på arbetsmiljöarbetet. I arbetssituationen har våra
medarbetare känsla av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet, KASAM.
Verksamhetsplanen är det viktigaste dokumentet där allas arbete, kunskaper och delaktighet
bidrar till att vi klarar våra mål och uppdrag.
Vi har en väl fungerande organisation för utbildning och lärande. Det omfattar handledning
för elever från vård- och omsorgscollege, studerande vid vårdutbildningar vid Örebro
universitet samt andra lärosäten, dessutom handleds läkare under allmäntjänstgöring, AT, och
specialisttjänstgöring, ST. Detta utgör en central del i vårt arbete med att säkra
kompetensförsörjningen. Det bidrar till att vi får nya medarbetare med den kompetens vi
behöver.
Attraktiv arbetsgivare, hållbart arbetsliv
Lindesbergs lasarett är en attraktiv arbetsplats för chefer och medarbetare och erbjuder ett
hållbart arbetsliv. Vi arbetar med och utvecklar målen i landstingets jämställdhetsstrategi
och plan, arbetsmiljöplan och kompetensförsörjningsplan.
Mål 19:
Vi är en attraktiv arbetsplats med nöjda chefer och medarbetare.
Aktiviteter:
x
x
Vi analyserar och jämför resultatet i medarbetarenkäter 2011 och 2013.
Varje klinik arbetar med minst ett förbättringsarbete inom prioriterat område
i medarbetarenkäten.
Arbetsmiljö-, jämställdhets- och kompetensförsörjningsplaner implementeras
enligt sjukhusövergripande prioriteringar.
20 (44)
Mål 20:
Andelen friska medarbetare är högre 2014 jämfört med 2013.
Aktiviteter:
x
x
x
Regelbunden uppföljning av frisktalet med hälsobokslut som metod.
Erbjuda friskvårdsaktiviteter.
Utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt.
Mål 21:
Medarbetare som så önskar har erhållit heltidstjänst under preciserade
förutsättningar.
Aktiviteter:
x
Heltidstjänst - Vi genomför årlig kartläggning om önskemål om heltidstjänst.
Mål 22:
Våra medarbetare har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin kompetens
för att ge en god och patientsäker vård.
Aktivitet:
x
Utbildningsbehov - Chefer kartlägger utbildningsbehov och dokumenterar i
kompetensutvecklingsplan.
x Pro Competens - Vi inför och använder oss av verktyget Pro Competens
för kompetenskartläggning.
x Medarbetarsamtal - Varje medarbetare erbjuds årligen medarbetarsamtal.
Uppföljningsmått/indikator se matris.
21 (44)
Ekonomi och finansiella förutsättningar
Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till
förbättringar i diagnostik och behandling. Verksamheten måste kontinuerligt göra förändringar
i verksamheten för att möta nya krav.
Nedanstående mål inom området ekonomi och finansiella förutsättningar har
bäring på god ekonomisk hushållning vilken är grundtanken för ekonomiuppdraget.
Mål 23:
Lindesbergs lasarett har en ekonomi i balans.
Budgetförutsättningarna för 2014 har beslutats av landstingsfullmäktige. Under 2014 kommer
sjukhuset att kompenseras för ökade övriga kostnader enligt landstingsprisindex, LPIK, med
1,4 %. Lönekostnadsökningen för landstinget beräknas för 2014 uppgå till 2,6 %.
Uppräkningsfaktorn varierar per förvaltning utifrån mixen av yrkesgrupper. För sjukhusets del
innebär det sannolikt något högre kostnader men också något högre tilldelad ersättning.
Tidigare års effektiviseringskrav ställer krav på fortsatt återhållsamhet och effektivisering för
att klara målet om ekonomi i balans under 2014.
Uppföljning:
Uppföljning av sjukhusets ekonomiska läge sker månatligen. Ekonomi ingår som en del i
klinikernas verksamhetsuppföljningar under året.
Till landstingsstyrelsen lämnas delårsrapport med prognos per sista april och sista augusti.
Periodrapport med prognos och uppföljning av investeringar lämnas per sista oktober.
Årsbokslut avseende 2014 års resultat redovisas i februari 2015. Utöver rapportering till
landstingsstyrelsen lämnas ekonomisk rapportering med prognos till ledningskansliet
månatligen, (undantag januari och juni).
Mål 24:
Sjukhusets investeringar ska finansieras med egna medel.
Investeringar är ett medel för att uppnå lasarettets övergripande verksamhetsmål. Den ökade
driftkostnaden som investeringen innebär ska rymmas inom den ekonomiska ramen. Under
2013-2015 ökar investeringstakten som en följd av de till- och ombyggnationer som sker på
sjukhuset.
Beviljade investeringar fördelas enligt följande:
Mkr
Medicinsk teknisk utrustning
Övriga investeringar,
inklusive byggnadsansluten utrustning
Byggnadsinvesteringar
2014
8,8
2013
15,4
5,1
36,5
50,4
7,2
26,5
49,1
22 (44)
Organisation
De tre sjukhusen i Örebro läns landsting har hela länet som upptagningsområde. Lindesbergs
lasarett är närsjukhus till invånarna i de fyra kommunerna i norra länsdelen med cirka 54000
invånare.
Lindesbergs lasarett leds av områdeschef. Områdeschefen ingår i hälso- och sjukvårdens
ledningsgrupp.
Lasarettet är organisatoriskt indelad i klinikerna:
x Anestesi och intensivvård
x Medicin och geriatrik
x Kirurgi
x Ortopedkirurgi
x Röntgen
Varje klinik leds av en verksamhetschef. Inom varje klinik finns en eller flera avdelningschefer. Verksamhetscheferna och medicinskt ledningsansvariga ingår i verksamhetsmöten
och/eller i lasarettets ledningsgrupp. Motsvarande forum finns för avdelningscheferna.
Inom lasarettets organisation finns i formell mening 102 vårdplatser. Därtill finns öppen
specialistvård, från och med 1 januari 2013 organiseras öppenvårdsmottagningarna i en enhet
som leds av en verksamhetschef och medicinskt ledningsansvariga läkare:
x Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning
x Hudmottagning
x Kvinnoklinik
x Smärtenhet
x Öron, näsa och hals, logoped
x Ögonmottagning
I stabsenhet/funktion finns:
x Personal
x Ekonomi
x Utveckling, lärcentrum
x Teknik, säkerhet och miljö
x Information
x Sekretariat
x Ledningsgrupp
x Anmälningsläkare
x Studierektorer
x Katastrofsamordning
23 (44)
Ledning och verksamhetsstöd organiserar kost, städ, transport, drift, medicinsk teknik och ITverksamheten på lasarettet.
Till sjukhuset lokaliserad verksamhet finns även:
x
x
x
x
x
x
x
x
x
Psykiatrisk klinik
Primärvård
Ledning- och verksamhetsstöd
Hörselvård
Landstingshälsan
Sjukhuskyrka
Kliniskt kemiskt laboratorium
Ortopedteknisk avdelning
Sjukhustandvård
24 (44)
25 (44)
Styrning och uppföljning
Syftet med verksamhetsplanen är att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och
förbättra verksamheten. Processen har en tydlig systematik enligt metoden Plan-Do-Study-Act,
PDSA-cykeln. Den består av aktiviteterna planera, genomföra, följa upp och förbättra.
Se modell.
Förbättra
och lära
Planera
Följa upp
Genomföra
Ge
Planera
Lasarettets verksamhetsplan
Kommande års plan utarbetas under november och december månad. Den har sin utgångspunkt
i landstingets verksamhetsplan och i ”Överenskommelse om hälso- och sjukvård 2014”, ÖHS
och ”Överenskommelse om forskning 2014”. Verksamhetsplanen innehåller även nationella
direktiv från Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Sjukhuschefen är
ansvarig för planen och dess utarbetande. I ledningsgrupp, verksamhetschefsgrupp och
samverkansgrupp på förvaltningsnivå sker ett fortlöpande arbete med planen.
Klinikernas och specialistmottagningarnas verksamhetsplaner
Verksamhetschefen är ansvarig för planen, dess utarbetande och för att skapa delaktighet
i arbetet. Klinikernas verksamhetsplaner utarbetas utifrån mål och aktiviteter i lasarettets plan.
Planen utgår även från en analys av klinikens förbättringsbehov utifrån de fakta som samlats in
under året. Beroende på klinikens storlek bryts den ned till enheters plan, mål och aktiviteter.
Arbetet sker omkring årsskiftet. Medarbetarnas kunskap om verksamhetens mål, delaktighet
och påverkansmöjligheter är viktiga delar i processen.
Genomföra
Verksamhetschefen är ansvarig för att de planerade aktiviteterna genomförs och att planen
följs. I planen framgår det tydligt vem som är ansvarig och när aktiviteten ska genomföras.
Aktiviteterna genomförs under hela verksamhetsåret.
Medarbetarsamtal
Verksamhetschef och avdelningschef har ansvar för samtalens genomförande och att
verksamhetens mål och utvecklingsbehov diskuteras i relation till den enskilde medarbetarens
uppgifter. Samtalet är ett instrument i planering av såväl verksamhet som kompetensutveckling.
Det är ett komplement till och en fördjupning av den pågående dialogen på arbetsplatsen.
26 (44)
Följa upp
Vid fyra tillfällen under året följer vi upp och utvärderar mål och aktiviteter. Detta sker mellan
sjukhusledning och respektive verksamhetsledning. Uppföljningen ska ge en uppfattning om
nuläge, möjliggöra uppföljning på landstingsnivå samt även vara ett underlag till kommande
års verksamhetsplan. Nämnden för somatisk specialistsjukvård följer upp ÖHS, vilket innebär
att sjukhusledningen redovisar måluppfyllelsen för samtliga uppdrag som finns beskrivna i
överenskommelsen till nämnden.
Delårsrapport april/augusti och periodrapport oktober
Sjukhuschefen rapporterar måluppfyllelse och nuläge till landstingets ledningskansli i april och
i augusti genom delårsbokslut samt periodrapport i oktober.
Muntlig verksamhetsuppföljning – ÖLL-nivå
Rapport från sjukhuschefen till landstingets ledningskansli och dialog med landstingsledningen
angående måluppfyllelse sker vid fyra tillfällen under året.
Verksamhetsberättelse och årsbokslut
Verksamhetsberättelsen för lasarettet sammanställs efter anvisningar från landstingets
ledningskansli. Verksamhetsberättelsen är lasarettets rapportering av måluppfyllelse, av de
uppdrag som genomförts under föregående år, till landstingsstyrelsen, nämnden för somatisk
specialistsjukvård, nämnden för forskning och tjänstemannaledningen samt till lasarettets
chefer och medarbetare. Verksamhetsberättelser för sjukhusets enheter sammanställs under
januari månad och redovisas till sjukhusledningen.
Förbättra och lära
Fakta inom alla olika områden sammanfattas och analyseras för att få en bild av trender som
indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Resultatet från analysen ligger till grund för framtida
fokus på förbättringsarbete och lärande.
Ovanstående beskrivna process visas i årscykeln:
27 (44)
28 (44)
Aktivitetsmatris
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Förbättringskraft leder till kvalitet
Sjukhusets
Mål 1:
mål
Vi når upp till framgångsfaktorer i verksamhetsplanen, chefer och
medarbetare har tagit ytterligare steg i utvecklingen av engagemang
och kvalitet för de vi finns till för.
VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Vi ökar vårt arbete med ständiga förbättringar – Vi inför
förbättringstavla som metod både sjukhusövergripande och på
kliniknivå. Förbättringar som skapar värde för patienterna sprids inom
sjukhuset.
Sjukhusets
aktivitet
Bitr.utv.chef
och VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Patientprocesser – Vi fortsätter arbetet med att identifiera våra
patientprocesser. Vi beskriver, utvecklar och fastställer minst en
gemensam patientprocess med utgångspunkt från varje klinik. Ett
tvärprofessionellt team och processägare utses med ansvar för att
säkerställa varje process. En sjukhusgemensam utskrivningsprocess
fastställs.
Sjukhusets
aktivitet
Utv.chef, bitr.
utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
Redovisning av
processarbeten.
Klinikmål:
29 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
Mål 2:
Minst 80 procent av våra patienter får tid till nybesök och
operation/behandling inom 60 dagar.
ÖLL mål 12
ÖHS 4 6
VC alla kliniker 30 april och
undantaget
1 oktober
röntgen och
an-IVA
Mål 3:
Minst 90 procent av våra patienter får återbesök inom planerad tid,
utifrån medicinskt måldatum.
ÖLL mål 14
ÖHS 6
VC alla kliniker 30 april och
1 oktober
undantaget
röntgen och
an-IVA
Andel patienter
som får nybesök
och behandling/operation
inom 60 dagar.
Andel patienter
som får återbesök
inom planerad tid,
utifrån medicinsk
måldatum.
Genomströmnings
tid på akm vid
olika tider på
dygnet, olika
veckodagar och
månader.
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Vård i rimlig tid
ÖLL mål 13
Mål 4:
Vi har ett väl fungerade akutcentrum där patienten kommer till rätt ÖHS 6
vårdnivå. Minst 90 procent av våra patienter som kommer till
akutmottagningen har en total genomströmningstid på mindre än
fyra timmar.
VC an-IVA,
ortopedkir-,
med-ger- och
kirurgklin
30 april och
1 oktober
Sjukhusets
aktivitet
VC an-IVA,
ortopedkir-,
med-ger- och
kirurgklin
30 april och
1 oktober
a) Antalet återbesök på akutmottagningen ska minska jämfört
med föregående år.
Sjukhusets
aktivitet
30 april och
1 oktober
b) Överläkare på akutmottagningen testas ytterligare och
utvärderas.
Sjukhusets
aktivitet
VC an-IVA,
ortopedkir-,
med-ger- och
kirurgklin
VC an-IVA,
ortopedkir-,
med-ger- och
kirurgklin
Aktivitet:
Akut förbättring – Fortsatt arbete samt genomföra framtagna förslag.
Totalt antal
återbesök på akm.
30 april och
1 oktober
Klinikmål:
4
Överenskommelse om hälso- och sjukvård 2014
30 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
VC
30 april och
1 oktober
Antal operationer
och behandlingar.
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Vårdproduktion och Effektiv vård
Sjukhusets
Mål 5:
Vi utför produktionsuppdrag enligt överenskommelse och utvecklar mål
en landstingsgemensam produktionsplan.
Aktivitet:
Ögonkirurgi - Vi utökar produktionen av ögonkirurgi på Lindesbergs
lasarett, vilket ökar tillgängligheten för patienter i länet med behov av
gråstarrsoperationer.
Sjukhusets
aktivitet
VC ögonmott
30 april och
1 oktober
Antal operationer
Aktivitet:
Dialysmottagning – Vi startar en dialysmottagning för att öka
tillgängligheten för patienter i norra länsdelen.
Sjukhusets
aktivitet
VC med-ger
klin
30 april och
1 oktober
Införandeplan
Aktivitet:
Akutmottagningen – Ombyggnation sker 2014-2015.
Sjukhusets
aktivitet
Teknisk chef
30 april och
och VC an-IVA 1 oktober
Införandeplan
Sjukhusets
Aktivitet:
Screening för koloncancer – Förutsättningar utreds inför ett införande. aktivitet
VC kirurgklin
30 april och
1 oktober
Sjukhusets
aktivitet
VC ortopedkir
klin
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Utökat uppdrag inom den ortopedkirurgiska verksamheten –
Förutsättningar undersöks.
31 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Patientsäker vård
Mål 6:
Vi bedriver säker vård så att ingen patient drabbas av vårdskada.
ÖLL överVC
gripande mål
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Patientsäkerhetskultur - Handlingsplanen för utveckling av
patientsäkerhetskulturen omsätts i aktiviteter på samtliga kliniker.
ÖLL mål 4
och 5
ÖHS 2
30 april och
1 oktober
VC
Antal rapporterade
avvikande
händelser (ska
vara minst 1 per
medarbetare).
Antal genomförda
händelse- och
riskanalyser (ska
öka med 100 %)
samt vidtagna
åtgärder.
Antal anmälningar
från patienter och
närstående.
Antal Lex Mariaärenden.
Enskilda personers
klagomål via
ansvarig
myndighet.
Aktivitet:
Översyn av organisationen för patientsäkerhet - Vi utvecklar vår
organisation för patientsäkerhet i enlighet med landstingets ansvarsbeskrivning för patientsäkerhet 2013. Särskilt fokus läggs på att
effektivisera processen vid händelse- och riskanalyser och att utveckla
samverkan med de fackliga organisationerna angående patientsäkerhet.
Sjukhusets
aktivitet
Utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
32 (44)
Aktivitet:
Analys av resultat - Vi analyserar resultaten från sjukhusets
vårdkvalitetmätningar, sprider resultaten och vidtar förbättringsarbete
för att uppnå målnivåerna.
ÖLL mål 8
och 10
ÖHS 2
PSÖ 2014 5
VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Markörbaserad journalgranskning - Vi genomför markörbaserad
journalgranskning av 20 patientjournaler varje månad. Alla kliniker
identifierar aktuella problemområden och genomför egen
journalgranskning. Resultaten återförs till verksamhetschefsgruppen
och åtgärder vidtas på såväl sjukhus- som kliniknivå.
ÖHS 2
PSÖ 2014
Utv chef och
VC kirurg-,
ortopedkir- och
med-ger klin
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Minskad antibiotikaförskrivning - Vi följer de lokala behandlingsrekommendationerna enligt Strama.
ÖLL mål 9
PSÖ 2014
VC och MLA
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Patientsäkerhetsseminarium – Vi genomför ett patientsäkerhetsseminarium våren 2014.
Sjukhusets
aktivitet
Utv.chef
30 april och
1 oktober
Redogör resultat
för VRI (högst
5 %), BHK total
följsamhet (100%)
samt trycksårsmätning (0 %
anlagda).
Klinikmål:
5
Patientsäkerhetssatsning 2014 (överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om förbättrad patientsäkerhet)
33 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
ÖLL mål 18
ÖHS 3
Handl.plan:
”Sammanhållen vård
och omsorg
om de mest
sjuka äldre”
ÖLL mål 4
ÖHS 3
VC
30 april och
1 oktober
Resultat för
bemötande,
information och
delaktighet i
aktuella
patientenkäter.
ÖHS 4
VC kirurg-,
ortoped- och
med-ger klin
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Patientfokuserad vård
Mål 7:
Våra patienter upplever en fortsatt hög kvalitet och en ökad
delaktighet i sin vård. Samarbetet mellan olika vårdgivare omkring
den äldre patienten har förbättrats ytterligare.
Aktivitet:
Ny nationell patientenkät – Resultaten från 2014 års patientenkät
analyseras och jämförs. Varje klinik arbetar med minst ett
förbättringsarbete inom prioriterat område för att öka den
patientupplevda kvaliteten.
Aktivitet:
Kontaktsjuksköterska - Vi ökar antalet kontaktsjuksköterskor för våra
cancerpatienter på kirurg- och medicinklinikerna. När det är aktuellt
deltar vi i multidisciplinära konferenser inför behandlingsstart av
nyupptäckt cancer.
VC alla kliniker 30 april och
undantaget
1 oktober
röntgen
30 april och
1 oktober
Nationella
patientenkäten.
Redogör för hur vi
har organiserat
multidisciplinära
konferenser för
olika grupper av
cancerpatienter.
Redogör för vilka
grupper av
cancerpatienter
som kontaktsjuksköterska finns
på lasarettet eller
planeras .
ÖLL mål 18 VC kirurg-,
Aktivitet:
ortoped- och
”Sammanhållen vård- och omsorg om de mest sjuka äldre. Handlings- och 20
ÖHS 1 och 2 med-ger klin
plan för Örebro län 2013-2014”
30 april och
1 oktober
34 (44)
Aktivitet:
Senior alert - Vi har en täckningsgrad i Senior alert på 70 %. Vi utför
och följer upp minst två åtgärder där risk upptäcks. Vi använder ROAGinstrumentet vid munvårdsbedömning på alla patienter som inte kan
utföra munvård på egen hand.
Handl.plan: VC kirurg-,
”Sammanhål ortoped- och
len vård och med-ger klin
omsorg om
de mest
sjuka äldre”
ÖHS 2
Handl.plan:
”Sammanhål
len vård och
omsorg om
de mest
sjuka äldre”
ÖLL mål 18
Aktivitet:
God läkemedelsbehandling för äldre - Vi tar fram, inför och följer upp: ÖHS 4
a. sjukhusövergripande rutiner för enkel och fördjupad
Handl.plan:
läkemedelsgenomgång
”Sammanb. att patienter som skrivs ut från lasarettet ges en
hållen vård
vårdsammanfattning som även innehåller läkemedels-berättelse och omsorg
c. hur vi minskar användandet av olämpliga läkemedel för äldre
om de mest
sjuka äldre”
Handl.plan:
Aktivitet:
Säker utskrivning enligt ViSam:s modell – Vi arbetar
”Sammanhål
sjukhusövergripande med att införas ViSam:s modell för en säker
len vård och
utskrivningsprocess.
omsorg om
de mest
sjuka äldre”
ÖHS 3
Aktivitet:
Ökad delaktighet – Vi fortsätter att utveckla arbetssätt för att öka
delaktigheten i vården för patienter och närstående och formaliserar
samverkan med patientföreningar eller patientgrupper.
ÖHS 1
Mål 8:
Handl.plan:
Vi ger en god och likvärdig palliativ vård.
”Sammanhål
len vård och
omsorg om
de mest
sjuka äldre”
Aktivitet:
Återinläggningar - Vi minskar antalet återinläggningar och undvikbar
slutenvård jämfört med 2013.
30 april och
1 oktober
Andel riskbedömningar.
Andel riskpatienter
med minst två
utförda åtgärder.
VC kirurg-,
ortoped- och
med-ger klin
30 april och
1 oktober
VC och MLA
30 april och
1 oktober
Samordnare
vårdkedjan och
VC kirurg-,
ortoped- och
med-ger klin
30 april och
1 oktober
VC
30 april och
1 oktober
VC kirurg-, an- 30 april och
IVA, med-ger-, 1 oktober
ortopedklin och
smärtmott
Antal munvårdsbedömningar samt
utförda åtgärder.
Andel återinläggningar samt
undvikbar slutenvård.
Täckningsgrad
70 % i Svenska
palliativ-registret.
35 (44)
Aktivitet:
Svenska palliativregistret - Vi förbättrar fyra indikatorer i Svenska
palliativregistret med minst 10 % jämfört med 2013:
ƒ Brytpunktsamtal med patient
ƒ Munhälsobedömningar
ƒ Validerad smärtskattning
ƒ Ångestlindring
ÖHS 1
Handl.plan:
”Sammanhål
len vård och
omsorg om
de mest
sjuka äldre”
VC kirurg-, an- 30 april och
IVA, med-ger-, 1 oktober
ortopedklin och
smärtmott
Andel
brytpunktsamtal.
Andel munhälsobedömningar.
Andel validerade
smärtskattningar.
Andel med
ångestlindring.
Klinikspecifikt mål:
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
ÖLL mål 3
VC
30 april och
1 oktober
VC undantaget
röntgenklin
30 april och
1 oktober
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Mål 9:
Vi bedriver kunskapsbaserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet
som ständigt utvecklas.
ÖLL mål 4
Aktivitet:
Kvalitetsregister – Kvalitetsregistren är viktiga källor till förbättringsarbete, internkontroll och forskning. Vi sammanfattar kortfattat
resultaten från våra kvalitetsregister där det tydligt framkommer styrkor
och svagheter. Varje klinik förbättrar utvalt område från minst ett av
kvalitetsregistren. Våra ST-läkare använder registerdata till sina
vetenskapliga arbeten. Arbetena används till att förbättra vården.
Klinikspecifikt mål:
Medicinkliniken:
Stroke och
diabetesvård enl.
ÖHS.
Kirurgkliniken:
Koloncancer enl.
ÖHS.
30 april och
1 oktober
36 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
ÖHS 5
Jämlik och
jämställd
vård.
ÖHS 7
Hälsofrämja
nde hälsooch sjukvård
ÖLL mål 17
ÖHS 7
Hälsofrämja
nde hälsooch sjukvård
ÖHS 7
Hälsofrämjande
hälso-och
sjukvård
ÖHS 7
Hälsofrämjande
hälso-och
sjukvård
Utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
Utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
Utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
Utv.chef och
VC
30 april och
1 oktober
VC
30 april och
1 oktober
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Hälsofrämjande och jämlik hälso- och sjukvård
Mål 10:
Vi bedriver hälso- och sjukvård med ett jämlikt och hälsofrämjande
förhållningssätt och implementerar successivt de nationella
riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder.
Aktivitet:
Kompetensutveckling – Våra medarbetare får kompetensutveckling för
att kunna erbjuda rådgivande och kvalificerade rådgivande samtal till
patienter med ohälsosamma levnadsvanor.
Aktivitet:
Dokumentation av levnadsvanor –
Vi inför sökord och annat nödvändigt dokumentationsstöd i
patientjournalen för de fyra områdena tobaksbruk, riskbruk av alkohol,
otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.
Aktivitet:
Rökslutarstöd - Vi har en sjukhusgemensam resurs för rökslutarstöd:
alla våra opererande verksamheter arbetar enligt ”Rökfri operationkonceptet”. För patienter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes bedrivs
arbete för att stödja dem att sluta röka. Andelen rökande patienter i
dessa grupper följs upp för att mäta måluppfyllelse.
Vi inför landstingets jämställdhetsstrategi:
a) Jämlik och jämställd hälsa – Vi analyserar våra resultat i
patientenkäter och i Öppna jämförelser för att bedöma om
vården har utförts på ett jämlikt sätt.
b) Genuskompetens – Medarbetare som möter barn och
ungdomar utvecklar fördjupade genuskunskaper.
c) Långtidssjukskrivna – Samtliga patienter som sjukskrivs mer
än en månad får en rehabiliteringsplan.
ÖLL mål 15
ÖHS 5
Jämlik och
jämställd
vård
Förekomst av
ÖLL-gemensamma sökord i
samtliga klinikers
journalmallar
Andel patienter
med diagnos
hjärtsjukdom eller
diabetes som
enligt journaldokumentationen
inte röker jämfört
med 2012
Varje klinik
redovisar styrkor
och förbättringsområden.
Genusutb på barnoch ÖNH-mott
samt IVA-klin.
Klinikmål:
37 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
ÖLL inriktningsmål.
ÖK om
forskning
ÖK om
forskning
VC
30 april och
1 oktober
VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Vetenskapliga publikationer – Minst fyra vetenskapliga publikationer
kommer från Lindesbergs lasarett under 2014.
ÖLL mål 24
ÖK om
forskning
VC
30 april och
1 oktober
Mål 12:
Vi har en god och högskolemässig miljö för verksamhetsförlagd
utbildning enligt avtal med Örebro universitet. Våra studenter är
mycket nöjda med sin verksamhetsförlagda utbildning i Lindesberg.
Aktivitet:
Läkarstudenter – Vi erbjuder god handledning av våra läkarstudenter.
Studierektor och ändamålsenliga studielokaler för studenterna finns.
Sjukhusets
mål
VC
30 april och
1 oktober
Sjukhusets
aktivitet.
Sjukhusledning 30 april och
1 oktober
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Forskning
Mål 11:
Vi utvecklar en miljö och förutsättningar som stimulerar
patientnära forskning.
Aktivitet:
Forskningsstudier – Minst fem forskningsstudier bedrivs av lasarettets
anställda under 2014.
Redovisa aktuell
forskningsstudie
och ST-läkares
vetenskapliga
arbeten
Redovisa aktuella
vetenskapliga
publikationer,
konferensbidrag
och uppsatser på
avanceras nivå
Redovisa
studenternas
utvärderingar av
verksamhetsförlagd utbildning
(VFU).
Redovisa
kompetensutveckling för
handledande
medarbetare.
Klinikmål:
38 (44)
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator
Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Information och kommunikation
Mål 13:
Chefer och medarbetare är medvetna om kommunikationens roll
och betydelse.
Vi informerar och kommunicerar så att våra patienter och
närstående är nöjda.
Aktivitet:
Kommunikationsstrategi – Varje klinik har en kommunikationsstrategi
för hur de ska kommunicera budskap till definierade målgrupper.
ÖLL inrikt- VC
ningsmål
inom information och
kommunikation
Sjukhusets
VC
aktivitet
30 april och
1 oktober
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Sjukhusets webbplats – Webbplatsen utvecklas som informationskanal.
ÖLL mål 56
VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Patientinformation – Verksamheterna uppdaterar och utvecklar riktad
patientinformation med faktahänvisning till 1177 Vårdguiden.
ÖLL mål 58
VC
30 april och
1 oktober
Mål 14:
Lasarettets interna och externa målgrupper får tillgång till aktuell
information samt forum för dialog om Lindesbergs lasaretts
verksamhet.
ÖLL mål 56, Informatör
60 och 62
ÖLL mål 61
Aktivitet:
Intranätet – Intranätet utvecklas som kommunikationskanal för aktuella
verksamhetsfrågor.
30 april och
1 oktober
Informatör och
VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Öppna föreläsningar – Vi genomför minst två öppna föreläsningar till
länets invånare.
Sjukhusets
aktivitet
Bitr utv chef
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Patientföreningar – Vi formaliserar samarbetet med patientföreningar
och patientgrupper för att öka dialog och delaktighet.
ÖHS 3
Sjukhuschef
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Ådran – Vi publicerar åtta nummer av personaltidningen Ådran.
Sjukhusets
aktivitet
Informatör
39 (44)
Mål 15:
Vi utökar vår tillgänglighet genom att erbjuda fler elektroniska
tjänster
ÖLL mål 58
30 april och
1 oktober
Sjukhusets
aktivitet
VC alla kliniker
undantaget
röntgen och anIVA
Sjukhuschef
och VC
Aktivtet:
E-hälsostrategin - Implementering av landstingsövergripande
satsningar enligt e-hälsostrategin.
Mål 16:
Våra patienter och medarbetare har en ökad kännedom om 1177
Vårdguiden.
ÖLL mål 7
och 59
IT-samordnare
och VC
30 april och
1 oktober
Sjukhusets
Aktivitet:
Utbildningsinsats för lasarettets medarbetare för ett ökat användande av aktivitet
1177 Vårdguiden så att våra patienter i ökad omfattning använder 1177
Vårdguiden.
Klinikmål:
IT-samordnare
och VC
30 april och
1 oktober
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
ÖLL inriktningsmål
inom Miljö
och
hållbarhet
ÖLL mål 44
VC
30 april och
1 oktober
VC
30 april och
1 oktober
ÖLL mål 44
VC
30 april och
1 oktober
Antal ärenden i
Mina vårdkontakter.
30 april och
1 oktober
Resultat nationell
mätning av
kännedom om
1177-tjänsterna i
Vårdbarometern.
Mått/indikator Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Miljö- och hållbarhetsmöte
Mål 17:
Chefer och medarbetare bidrar aktivt till en hållbar utveckling.
Aktivitet:
Utsläpp, avfall och energi-förbrukning – Vi arbetar på ett sådant sätt
att alla medarbetare bidrar med att minska på utsläpp, avfall och
energiförbrukning. Vi nyttjar kollektivtrafiken.
Aktivitet:
Resfria möten – Vi verkar för en ökad andel resfria möten genom att
använda exempelvis videokonferenser, webbkameror etc.
Beskriv arbetet
med att minska
utsläpp, avfall
och energiförbrukning.
Beskriv
användandet av
videokonferenser.
40 (44)
ÖLL mål 45
Aktivitet:
Webbaserad miljöutbildning – Vi strävar efter att samtliga medarbetare
har gjort den grundläggande webbaserade miljöutbildningen på
intranätet. Vi säkerställer att alla förskrivare har genomgått den
webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö.
ÖLL mål 46
Aktivitet:
Engångsmaterial - Vi arbetar aktivt för att minska klimatpåverkan enligt
”Klimatlista för engångsmaterial”.
VC
30 april och
1 oktober
VC
30 april och
1 oktober
Andel medarbetare som
genomfört
webbaserad
utbildning.
Aktivitet:
Kemiska produkter – Se till att alla skadliga kemiska produkter som
finns på landstinget avvecklings- och minskningslista för farliga
kemikalier ska minska.
ÖLL mål 47
VC
30 april och
1 oktober
Redovisa hur ni
arbetat med att
minska
användandet av
skadliga kemiska
produkter.
Andel miljöbedömda
produkter.
Aktivitet:
Miljöbedömda produkter – Vi ökar andelen.
ÖLL mål 48
VC
30 april och
1 oktober
Mål 18:
Vi har ändamålsenligt, moderna lokaler och utrustning.
Sjukhusets
mål
Sjukhusledning 30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Vi tar fram en standardiserad inredning för olika typer av lokaler.
Sjukhusets
aktivitet
Teknisk chef
30 april och
1 oktober
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mått/indikator Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Sjukhuschef
ÖLL
övergripande och VC
mål inom
Personal och
kompetens
30 april och
1 oktober
Resultat av index
i medarbetarenkäten 2013:
-Anda
-Mål
-Ledarskap
-Utvecklingsmöjligheter
Klinikmål:
Målområde/mål
Personal och kompetens
Mål 19:
Vi är en attraktiv arbetsplats med nöjda chefer och medarbetare.
41 (44)
ÖLL mål 49
Aktiviteter:
Vi analyserar och jämför resultatet i medarbetarenkäter 2011 och 2013.
Varje klinik arbetar med minst ett förbättringsarbete inom prioriterat
område i medarbetarenkäten.
VC
30 april och
1 oktober
Utvalt område i
medarbetarenkät.
Aktivitet:
Arbetsmiljö-, jämställdhets- och kompetensförsörjningsplaner
implementeras enligt sjukhusövergripande prioriteringar.
ÖLL inriktningsmål
Pers.chef och
VC
30 april och
1 oktober
Mål 20:
Andelen friska medarbetare är högre 2014 jämfört med 2013.
ÖLL mål 50
Sjukhuschef
och VC
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Regelbunden uppföljning av frisktalet med hälsobokslut som metod.
ÖLL mål 50
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Erbjuda friskvårdsaktiviteter.
Sjukhusets
aktivitet
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Utbildning i hälsofrämjande förhållningssätt.
Sjukhusets
aktivitet
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Mål 21:
Medarbetare som så önskar har erhållit heltidstjänst under
preciserade förutsättningar.
ÖLL mål
51och 52.
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Antal medarbetare med
oönskad deltid.
Aktiviteter:
Heltidstjänst - Vi genomför årlig kartläggning om önskemål om
heltidstjänst.
Sjukhusets
aktivitet
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Resultat av
kartläggning..
Mål 22:
Våra medarbetare har möjlighet att upprätthålla och utveckla sin
kompetens för att ge en god och patientsäker vård.
ÖLL mål 53
VC
30 april och
1 oktober
Antal som har
medarbetarsamtal
inklusive
kompetensutvecklingsplan.
Personalstatistik:
-Frisknärvaro
(Frisknärvaro
innebär att man
får ha högst fem
frånvarodagar per
år).
42 (44)
Aktivitet:
Utbildningsbehov - Chefer kartlägger utbildningsbehov och
dokumenterar i kompetensutvecklingsplan.
Sjukhusets
aktivitet
Sjukhusets
Aktivitet:
Pro Competens - Vi inför och använder oss av verktyget Pro Competens aktivitet
för kompetenskartläggning.
Sjukhuschef
och VC
30 april och
1 oktober
Pers.chef
30 april och
1 oktober
Aktivitet:
Medarbetarsamtal – Varje medarbetare erbjuds årligen
medarbetarsamtal.
Klinikmål:
Sjukhusets
aktivitet
Sjukhuschef
och VC
Antal genomförda medarbetarsamtal.
Målområde/mål
Mål
ursprung
Ansvarig
Tid för
uppföljn.
Mål 23:
Lindesbergs lasarett har en ekonomi i balans.
ÖLL inriktningsmål
ÖLL mål 65
Sjukhuschef
och VC
30 april och
1 oktober
Mål 24:
Sjukhusets investeringar ska finansieras med egna medel.
ÖLL mål 66
Sjukhuschef
och VC
30 april och
1 oktober
Mått/indikator Uppföljning
Beskriv aktiviteter och måluppfyllelse
Ekonomi och finansiella förutsättningar
Klinikmål:
43 (44)
44 (44)
Bilaga § 9
Bilaga § 11:1
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
13OLL2637
Yttrande över motion från Hanne Alvner (M) och Svante Gyrulf (M) om att
utreda förutsättningarna för ett införande av MÄVA (medicinsk
äldrevårdsavdelning) i anslutning till länets tre sjukhus
Motionärerna föreslår en utredning av förutsättningarna för ett införande av
MÄVA i länets tre sjukhus. MÄVA är till för äldre patienter med flera diagnoser
där medarbetarna har goda kunskaper och en helhetsbild över patienten.
MÄVA samarbetar med kommun, primärvård och länssjukvård. Patienten kan
läggas in direkt på MÄVA utan att passera akuten. MÄVA:s uppgift är att
behandla aktuella sjukdomssymtom, planera och upprätthålla kontakter så att
patienterna i fortsättningen får den hjälp de behöver.
Motionen finns återgiven i landstingsfullmäktiges handlingar under ärende
85/2013.
Motionen har för yttrande överlämnats till ledningskansliet.
Landstingsstyrelsen får med anledning av motionen framföra följande
Vården av de äldre är en viktig uppgift för hälso- och sjukvården och en
prioriterad fråga för landstingsledningen. Redan 2003 inrättade USÖ en
allvårdsavdelning, ALLVA som är en utvecklings- och utredningsavdelning där
den multisjuka äldre patienten vårdas och utreds utifrån ett fysiskt, psykiskt
och socialt perspektiv. Man arbetar i team med undersköterska, sjuksköterska,
läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och vid behov kurator eller dietist. Målet
är att skapa en så god bild som möjligt av patienten och dennes behov för att
tillsammans med patient och anhöriga, kommunen och primärvården göra en
god planering för fortsatt vård och omsorg. Distriktsläkare i primärvården kan
kontakta ansvarig överläkare via ALLVA-direkttelefon för att diskutera enskilda
patienters problem och möjlighet finns att vid behov lägga in patienter direkt
på avdelningen. Vården av äldre patienter på medicinklinikerna vid sjukhusen i
Karlskoga och Lindesberg fungerar till stor del på samma sätt utan att ha
särskilda vårdplatser anvisade för denna typ av vård.
I samarbete med kommunerna i länet har landstinget utvecklat ViSammodellen som syftar till att förbättra kvalitet och förutsättningar för en
sammanhållen vård och omsorg kring de mest sjuka äldre. Modellen ska nu
implementeras i verksamheterna. I modellen ingår ett beslutsstöd riktat till
sjuksköterskor i kommunerna för bedömning av patienters tillstånd och vilken
vårdnivå som lämpar sig bäst för den enskilde patienten. Modellen innehåller
också stöd för säker utskrivning från sjukhusen och stöd för samordnad
individuell planering. Tanken är att modellen ska kunna användas oavsett var
patienten vårdas i kommunerna eller i landstinget, d v s modellen är inte
bunden till någon särskild enhet, klinik eller avdelning på sjukhusen.
1 (2)
2 (2)
LANDSTINGSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
13OLL2637
Landstinget befinner sig i nuläget i en omorganisation av hälso- och
sjukvården. En pågående utredning har i uppdrag att utreda en närsjukvårdslösning med en lokal samordning av landstingets verksamheter. Landstingets
verksamheter ska också samverka med kommunen eller kommunerna i
närområdet. Ett syfte är att nå en mer jämlik tillgång till vård i hela länet med
smidiga vårdkedjor och ökad kvalitet i vården. Målet är en effektiv vård med en
helhetssyn och patientnärhet, även när vårdinsatserna ges av olika huvudmän, och ett tydliggörande av patientens roll i vårdkedjan. Primärvård,
allmänpsykiatri och somatisk specialistsjukvård är exempel på områden som
kan ingå i närsjukvården.
I verksamhetsplan med budget 2012 lyftes frågan om vården av multisjuka
patienter och samarbetet mellan landstinget och kommunerna. Där gavs
också ett uppdrag att utreda möjligheten till utveckling av akutvårdsavdelningar, med avtal med kommunerna, på Karlskoga lasarett och
Lindesbergs lasarett i likhet med allvårdsavdelningen (AVA) på USÖ. Detta
uppdrag innefattas nu i pågående närsjukvårdsutredning.
Landstingsstyrelsen anser att det mot bakgrund av pågående implementering
av ViSam-modellen och utredningen om närsjukvård för närvarande inte finns
skäl till ytterligare en utredning som rör organisationen av äldres hälso- och
sjukvård i landstinget.
Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta
a t t motionen, med hänvisning till vad som ovan anförts, inte ska föranleda
någon åtgärd.
Örebro den 27 januari 2014
Marie-Louise Forsberg Fransson
Ordförande
Rickard Simonsson
Landstingsdirektör
Bilaga § 11:2
Bilaga § 12:1
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Ledningskansliet, Inger Nicolas
2014-03-04
13OLL5582
Landstingets revisorer
C/o PwC-Komrev
Berit Lindblom
Box 89
701 41 ÖREBRO
Yttrande över revisionsrapport ”Akutmottagningens
omhändertagande av äldre multisjuka - uppföljning”
Landstingets revisorer har översänt revisionsrapporten ” Akutmottagningens
omhändertagande av äldre multisjuka - uppföljning”. Granskningen är en uppföljning
av en granskning som genomfördes 2010.
Revisorernas granskning
Revisorernas sammanfattade bedömning är att ”landstingsstyrelsen initierat eller gett
stöd tillåtgärder som bidrar till att säkerställa ett mer ändamålsenligt och patientsäkert
omhändertagande av äldre multisjuka på akuten”. Revisorerna bedömer att arbetet
med att förbättra vården för de mest sjuka äldre behöver fortgå. Särskilt anser
revisorerna anser att förbättringsarbeten inom områdena läkarstöd till de mest sjuka
äldre vid vård utanför sjukhuset, äldres läkemedel, dokumentation av omvårdnad på
akutmottagningen USÖ, teamläkare för samtliga patientkategorier och stöd för att ta
fram verksamhetsstatistik behöver uppmärksammas.
Landstingsstyrelsen vill framföra följande
Landstingsstyrelsen delar bedömningen att vidtagna åtgärder under senare år lett till
positiva effekter i vården av äldre multisjuka patienter men att det fortfarande finns
förbättringsmöjligheter.
Läkarstöd utanför sjukhus till de mest sjuka äldre
Stödet till de mest sjuka äldre i vården som bedrivs utanför sjukhusen är till stor del
beroende av tillgången på allmänläkare i primärvården. I landstingets utreds för
närvarande en närsjukvårdslösning som syftar till att få en lokal samordning av
landstingets verksamheter. Landstingets verksamheter ska också samverka med
kommunen eller kommunerna i närområdet. Målet är en effektiv vård med en helhetssyn och patientnärhet, även när vårdinsatserna ges av olika huvudmän, och ett
tydliggörande av patientens roll i vårdkedjan. Primärvård, allmänpsykiatri och somatisk
specialistsjukvård är exempel på områden som kan ingå i närsjukvården. Inom Örebro
kommuns upptagningsområde diskuteras ett fördjupat samarbete mellan geriatriken vid
sjukhuset och kommunen. Detta kan komma till stånd när det nya ”Tullhuset” står klart.
I västra länsdelen finns ett etablerat samarbete mellan socialchefer, vårdcentralchefer
och områdeschef vid Karlskoga lasarett.
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
Örebro läns landsting Eklundavägen 2
Box 1613
Örebro
701 16 Örebro
E-POST [email protected]
TELEFON
019-602 70 00
TELEFAX
019-602 70 08
INTERNET www.orebroll.se
ORG.NR
232100-0164
PLUSGIRO
122500-2
1 (3)
2 (3)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Ledningskansliet, Inger Nicolas
2014-03-04
13OLL5582
Ett gemensamt måldokument tas fram för Karlskoga lasarett, primärvården och
kommunerna i västra länsdelen för att förbättra omhändertagandet av de äldre- och
multisjuka. Ett samarbete har också inletts under hösten 2013 där läkare från bland
annat kliniken för medicin- och geriatrik och ortopedkliniken vid Karlskoga lasarett
tjänstgör på ett par vårdcentraler i västra länsdelen. Samarbetet har lett till en bättre
kontinuitet i vården för en del patienter.
Inom ramen för den nationella satsningen på de mest sjuka äldre samarbetar
landstinget och kommunerna för en sammanhållen vård och omsorg av de äldre bland
annat genom att vidta åtgärder för att förebygga ”undvikbar slutenvård” och
”återinläggningar”. I ViSam-modellen ingår även ett beslutsstöd till kommunernas
sjuksköterskor för bedömning av patienters behov av vård och vilken vårdnivå som
bäst lämpar sig för den enskilde patienten. Modellen innehåller stöd för inskrivning på
sjukhus, säker utskrivning från sjukhusen och för samordnad individuell planering.
En handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har
utarbetats i samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet. Till handlingsplanen
har en aktivitetsplan kopplats där vikten av fortsatt samverkan i länsdelarna betonas.
Aktivitetsplanen handlar till stor del om implementering i verksamheterna av de rutiner
och riktlinjer som fastställts i ViSam-modellen.
Inom Marit-Vilgotstrukturen pågår ett utvecklingsarbete för att gå från att vara en
organisation som fungerar väl för att träffa överenskommelser och avtal till att bli en
organisation för att dessutom stödja implementering av överenskommelser och avtal
och skapa verksamhetsutveckling. Ett centralt led i denna utveckling är att väcka nytt
liv i de fyra länsdelsgrupperna som finns i lite olika form sedan slutet av 1990-talet i
vårt län. Grupperna ska bestå av chefer med mandat från sjukhusen, primärvården,
psykiatrin och kommunerna (områdes-chefer, klinikchefer, vårdcentralschefer,
socialchefer) och ska arbeta aktivt för att uppnå gemensamt satta mål kring bland
annat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Här är implementering
av ViSam-modellen för vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmännen
en central aktivitet. Under våren 2014 bemannas dessa grupperingar, och modell för
arbetssättet i grupperna och hur deras verksamhet rapporteras till länssamverkansorganisationen fastställs. Ett område som länsdelsgrupperna kommer att hantera är
läkarstödet till kommunerna.
Läkemedel
Landstingsstyrelsen instämmer i att det är väsentligt att överenskommelser och rutiner
för läkemedelshanteringen tillämpas av verksamheterna. Förbättringar har genomförts
på flera områden under senare år t ex inom ViSam-projektet, sjukhusens
dokumentation i läkemedelsberättelser vid utskrivning av patienter och primärvårdens
regelbundna uppföljningar av läkemedelsbehandlingar. Läkemedelsgenomgångar
genomförs både i samband med in- och utskrivning av äldre från sjukhus och vid
inflyttning på särskilt boende samt vid behov även i eget boende i samverkan mellan
kommunen och primärvården. Landstings-ledningen följer kontinuerligt
verksamheternas arbete inom läkemedelsområdet genom verksamhetsuppföljningar,
uppföljningar i sjukvårdsnämnderna och uppföljningen av krav- och kvalitetsboken i
primärvården.
Teambaserat arbetssätt och dokumentation av omvårdnad
Ett teambaserat arbetssätt ger förutsättningar för ett bättre omhändertagande av
patienter på akutmottagningen.
3 (3)
TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE
DATUM
BETECKNING
Ledningskansliet, Inger Nicolas
2014-03-04
13OLL5582
På USÖ har det genomförts för den medicinskt inriktade delen av akutmottagningen
men inte för de kirurgiska verksamheterna. Inom kirurgiska verksamheter ska
genomförande kunna anpassas till det stora trycket på akuta operationen som
samtidigt råder. Det pågår en utredning om det kan lösas med en modifierad
akutläkarfunktion. På dagtid finns också på USÖ tillgång till akutgeriatrisk konsult.
Dokumentationen av omvårdnad kommer att fogas till teamläkarens dokumentation på
akutmottagningen vid USÖ. Den nya akutmottagningen vid Karlskoga lasarett är i drift
sedan januari 2014. På mottagningen har man påbörjat en förändring av arbetssättet
som innebär ett utökat teamarbete och en utveckling av omvårdnadsrond.
Även på akutmottagningen vid Lindesbergs lasarett har arbeten genomförts under
senare år för att förbättra flöden och omhändertagandet av äldre patienter.
Verksamhetsstatistik
Uppföljning och efterfrågan på data ökar kontinuerligt. Dagens IT-system kan inte
leverera all data som efterfrågas. Landstingsledningen har uppmärksammat behovet
av bra IT-system i vården och har i verksamhetsplan med budget 2014 avsatt medel
för IT-investeringar till bland annat vårdsystem. En utveckling av systemen och
kvalitetssäkring av uttagen ur systemen pågår. En målsättning i den nya hälso- och
sjukvårdsförvaltningen är att fortlöpande ta ut relevanta data, sammanställa och
analysera dessa samt att återkoppla resultat till hälso- och sjukvårdsverksamheterna.
Genom den statistik som varje månad levereras till SKL om slutenvårdstillfällen med
diagnoser, återinläggningar och vårdcentralstillhörighet kommer kliniker, vårdcentraler
och kommuner från och med i år att få bättre tillgång till nedbruten statistik över
indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 30 dagar för personer
över 65 år. Tidigare har denna statistik enbart levererats på länsaggregerad nivå.
Under 2013 köpte Örebro län (via regionförbundet) en detaljerad studie över denna
statistik från företaget Health Navigator, som har gett mycket stora möjligheter till att
sätta in åtgärder vid de enheter inom både kommunerna och landstinget där man legat
sämst inom dessa indikatorer. Från 2014 kommer vi alltså att få större möjligheter att
följa effekten av våra olika förbättringsåtgärder månad för månad på kommun- klinikrespektive vårdcentralsnivå.
Sammanfattningsvis bedömer landstingsstyrelsen att ovanstående beskrivna
planerade och vidtagna åtgärder kommer att ge ytterligare förbättringar i
omhändertagandet av äldre multisjuka patienter i Örebro län.
För Örebro läns landsting
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Landstingsstyrelsens ordförande
Rickard Simonsson
Landstingsdirektör
Bilaga § 12:2
Bilaga § 12:3