Region Värmland å - Landstinget i Värmland
FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (2) Sekretariat LANDSTINGSSTYRELSEN 2015-04-20 LK/150786 Plats Galaxen Landstingshuset Tid Kl. 09.00 Sammanträdets öppnande och eventuella frågor Föredragningar -Region Värmland årsredovisning 2014 Ekonomichef Eva-Lena Östlin, Region Värmland kl. 9.00-9.30 -Tjänsteinnovation inom primärvården Doktorand Jenny Karlsson, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads Universitet kl.9.30-10.00 -Återrapport om att öka kunskapen om intravenöst missbruk i Värmland Divisionschef psykiatri Karin Haster, utvecklingsledare Åsa Wahlén kl.10.10-10.30 -Hälso- och sjukvårdens utvecklingsplan – fördjupad redovisning Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Magnusson kl.10.40-11.25 -Samlad månadsrapport Landstingsdirektör Gunilla Andersson m.fl. Ajournering för partiernas gruppmöten inkl. lunch Ärendebehandling Justering ÄRENDEN 1-12 Förslag till justerare: Monica Gundahl (Ulric Andersson) 1. Samlad månadsrapport (utsänds senare) LK/150667 2. LK/121544 Vårdgivardirektiv för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3. LK/150693 Samverkansnämnden i Uppsala Örebroregionens förslag till strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-04-20 LK/150786 2 (2) 4. LK/150789 Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden 5. LK/150442 Kompetensplattform hälsa vård och omsorg (HVO) 6. LK/142180 Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning 7. LK/150924 Redovisning av utvecklingsplanen för framtida hälso- och sjukvård med fokus på att klara ekonomin 2015 8. Personuppgiftsombud LK/150800 9. Inbjudan till AER:s Generalförsamling 2015 LK/150068 10. LK/142619 Tecknande av landstingets bank- och plusgirokonton 11. Ärenden för kännedom LK/150097 m.fl. Ärenden till landstingsfullmäktige 12. Patientsäkerhetsberättelse 2014 LK/142600 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2014-04-20 LK/121544 Vårdgivardirektiv Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Vårdgivardirektiv anger den politiska ledningens tolkning av hur landstinget ska uppfylla lagar, författningar och föreskrifter. Det tydliggör ansvar, säkerställer att resurser finns i organisationen och omfattar hela eller delar av landstinget. Vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns ett ledningssystem för landstingets verksamheter. Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Systemet möjliggör också ordning och reda i verksamheten. Med utgångspunkt från föreskriften har ett vårdgivardirektiv utformats. ./. Vårdgivardirektivet bifogas. Förslag till beslut att godkänna upprättat förslag för vårdgivardirektiv för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en plan för uppföljning och revidering av vårdgivardirektiv Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Stabschef verksamhets- och ledningsstöd Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Vårdgivardirektiv Hälso- och sjukvårdsstaben Version Antal sidor Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Landstingsstyrelsen 2015-04-20 2018-02-28 5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Gäller för: Landstinget i Värmland; hälso- och sjukvården samt tandvården Inledning Landstingsstyrelsen ansvarar för att det finns ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det ska integreras med landstingets övergripande ledningssystem, som även omfattar exempelvis de lagreglerade områdena arbetsmiljö, miljö och informationssäkerhet. Definitioner enligt SOSFS 2011:9 – Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem: system för att fastställa principer för ledning av verksamheten. Process: serie aktiviteter som främjar ett bestämt ändamål eller ett avsett resultat. Kvalitet: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Egenkontroll: systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Syfte Ledningssystemet är ett verktyg för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i landstingets verksamheter. Mål Öka verksamhetens nytta för • den enskilde individen i dennes kontakt med hälso- och sjukvården och tandvården Titel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Version Giltig t.o.m. 2018-02-28 1 (5) • medborgaren, eftersom alla har ett intresse av att offentligt finansierad vård bedrivs kostnadseffektivt och med god kvalitet utifrån prioriteringar och mål. Omfattning och grundstruktur Ledningssystemet ska omfatta alla landstingets verksamheter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Verksamheternas ledningssystem och innehållet i dessa ska överensstämma med det gemensamma ledningssystemet för det systematiska kvalitetsarbetet. Innehåll i ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet och styrning Lagar och föreskrifter Det är de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård och tandvård och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter som ska uppfyllas. Egna kvalitetskrav och kvalitetsmål Landstingets egna kvalitetsmål framgår av landstingsplan och flerårsplan. Kvalitetsmålen ska beakta patienters behov och synpunkter enligt vad som framkommit i patientenkäter och via synpunkter och klagomål. Roller och ansvar Hälso- och sjukvårdschef har ansvaret för att • • • • ledningssystemet är ändamålsenligt med hänsyn till den verksamhet som bedrivs uppgifterna i det systematiska kvalitetsarbetet är fördelade i organisationen gemensamma rutiner och riktlinjer upprättas för respektive område nedan samt att följa upp att externa utförare utför riskanalys, egenkontroll och utreder avvikelser. Verksamhetschef ansvarar för • • det systematiska kvalitetsarbetet inom sitt verksamhetsområde att verksamhetens personal arbetar enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet. Processer, rutiner och samverkan Hälso- och sjukvårdschef, divisionschef, sjukhuschef och verksamhetschef ska på respektive nivå identifiera, beskriva och fastställa de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Det gäller även processer där samverkan behövs, såväl inom landstinget som med externa aktörer. Titel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Version Giltig t.o.m. 2018-02-28 2 (5) Systematiskt förbättringsarbete Bilden visar grunden i uppbyggnaden av ledningssystemet samt det systematiska förbättringsarbetet. De inre pilarna visar på fasernas tidsordning och att kvalitetsarbetet alltid pågår. De långa pilarna visar på att underlag till att utveckla och förbättra verksamhetens processer och rutiner kan komma fram direkt under varje fas (planering, genomförande och utvärdering). Eftersom kvaliteten ständigt ska utvecklas och säkras blir ett ledningssystem aldrig färdigt. ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete sid 32. Handbok för tillämpning av föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete”. Riskanalys Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver i vilka situationer riskanalyser ska genomföras, vem som ansvarar för att de genomförs samt vilken metod som ska tillämpas. Riskanalyser ska fortlöpande göras för att förebygga oönskade händelser och omfatta verksamhetens samtliga delar. Egenkontroll Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument för egenkontroll som beskriver vad som ska kontrolleras, när och hur ofta kontrollen ska göras, hur kontrollen ska genomföras och vem som är ansvarig. Egenkontrollen kan göras lika varje gång eller utgå från olika teman och ska innefatta jämförelser av verksamhetens resultat, med andra och över tid. Uppgifter som framkommit vid egenkontroll ska analyseras och leda till förbättringar av verksamheten. Titel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Version Giltig t.o.m. 2018-02-28 3 (5) Utredning av avvikelser Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur klagomål och synpunkter tas emot och utreds. Klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet kan komma från patienter och deras närstående, medarbetare, andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer. Sammanställda synpunkter och klagomål ska analyseras på ett systematiskt sätt för att upptäcka mönster i kvalitetsbrister. Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur rapportering av vårdskador och andra negativa händelser och tillbud ska ske samt hur erfarenheterna sammanställs och återförs till verksamheten. Personalens medverkan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det finns styrande dokument som beskriver hur personalen involveras i kvalitetsarbetet, hur ledningssystemet görs känt samt hur förbättringsförslag tas tillvara. Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete och att arbeta i enlighet med processer och rutiner i ledningssystemet, samt att rapportera risker för vårdskador och händelser som medfört eller kunnat medföra vårdskada. Dokumenthantering Landstingsdirektören ansvarar för att det finns styrande dokument för dokumenthantering. Dessa ska beskriva vilka olika styrande dokumenttyper som finns, samt hur processen och rollerna för att skapa, revidera, granska och fastställa styrande dokument ser ut. Dokumentation Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras i en årlig patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår och ska innehålla en beskrivning av vilka resultat som har uppnåtts i patientsäkerhetsarbetet. Implementering av ledningssystemet Handlingsplan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att en handlingsplan upprättas för implementering av ledningssystemet. Handlingsplanen ska innehålla de aktiviteter som ska genomföras. Kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att en kommunikationsplan för implementering av ledningssystemet upprättas. Den ska beskriva syftet och målet med kommunikationen samt vilka funktioner som ska arbeta med implementeringen. Uppföljning Hälso- och sjukvårdschef ansvarar för att införandet av ledningssystemet följs upp. Titel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Version Giltig t.o.m. 2018-02-28 4 (5) Förvaltning och utveckling av ledningssystemet Landstingsdirektören ansvarar för förvaltning och utveckling av det övergripande ledningssystemet samt utser funktioner som samordnar uppdateringar och bevakar behovet av övergripande förändringar. Utarbetad av: Eva Eriksson, utvecklingsledare, samordningsansvarig för vårdgivardirektiv Isabelle Edgren, landstingsjurist Barbro Eråker, verksamhetsutvecklare Bengt Stenström, utvecklingsledare Matilda Eng, informatör/ledningsstrateg Elisabeth Wennerberg, tandläkare, koordinator Folktandvården Mariann Norden, enhetschef Marie Banck, verksamhetsutvecklare Titel Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Version Giltig t.o.m. 2018-02-28 5 (5) 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Planering och uppföljning Eva-Lena Aspetorp 2015-04-20 LK/150693 Samverkansnämnden i Uppsala Örebro regionens förslag till strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient/brukarorganisationer Kraven på att öka patienters medverkan både i sin roll som medskapare i sin egen vård och som medverkande i vårdens utvecklig generellt blir allt större. I linje med Samverkansnämndens intentioner om att harmonisera vården i de sju landstingen i Uppsala-Örebroregionen har Samverkansnämnden den 10 mars 2015 beslutat om en gemensam strategi för ökad delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer. Samverkansnämnden rekommenderade samtidigt sjukvårdsregionens landsting och regioner att anta strategin som sina egen. ./. Den beslutade strategin för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer bifogas, samt protokoll från Samverkansnämnden den 10 mars där § 5 behandlar ifrågavarande ärende. Förslag till beslut att för Landstinget i Värmlands del anta Strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer samt att ge landstingsdirektören i uppdrag att implementera strategin i landstinget. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Kjersti Berg Marthinsen Stabschef verksamhets- och ledningsstöd 1 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Strategi för delaktighet i hälso- och sjukvården för patienter, närstående och patient-/brukarorganisationer Inledning Utvecklingen i samhället har under senare år inneburit att den traditionella synen på patienten/brukaren som ”mottagare” av hälso- och sjukvård förändrats i riktning mot ett nytt synsätt där patienten/brukaren ses som medskapare. Några faktorer som påverkat är t ex allt fler välutbildade medborgare, tekniska lösningar, tillgänglig information och utökad valfrihet. Den pågående kulturförändringen pekar på att utformningen av hälso- och sjukvården bör ha sin utgångspunkt i ett patientperspektiv snarare än ett produktionsperspektiv. Den 1 januari 2015 träder Patientlagen i kraft. Målet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientlagen tydliggör det speciella ansvar vården har när patienten är ett barn. Samverkansnämnden i Uppsala/Örebroregionen har tagit initiativ till ett gemensamt förhållningssätt i dessa frågor i respektive landsting och nämndens egen verksamhet i enlighet med nedanstående. Detta dokument tar sin utgångspunkt i ett medborgare- och patientperspektiv. Det kan ses som ett sätt att politiskt markera vikten av att hälso- och sjukvården tydligt planeras och genomförs i denna anda. Målet är ….. En ökad delaktighet från patienter, närstående och patient-/brukarorganisationers i utvecklingen av hälso- och sjukvården så att hälso- och sjukvården inkluderar patienter/närståendes perspektiv. Målgrupperna är…. Samverkansnämndens egen verksamhet samt de sju medlemslandstingen och dess hälso- och sjukvårdsverksamheter. Perspektiv för delaktighet/medverkan A. Delaktighet/medverkan/partnerskap i den egna vårdsituationen Mål Patienten ska vara välinformerad och ges möjlighet till ett ökat inflytande över sin egen vård. Patienten ska ses som en medskapare i vården. Hur kan målet uppnås? Vård och behandling ska utformas utifrån patientens behov. Patientens och närståendes upplevelser, erfarenheter och önskemål utgör en kunskapskälla som vägs samman med forskning och beprövad erfarenhet. Vårdens processer bör utvecklas utifrån patientens väg i vården och vårdkontakterna samordnas i en logisk kedja som utgår från patientens behov och som skapar värde och patientnytta. 2 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Arbetssättet i vården bör utformas så att patienten så långt möjligt utgör en av två jämställda parter i planeringen, genomförandet och uppföljningen av vården. Ökad delaktighet och en större individuell anpassning stimulerar patient/brukare till ett större ansvarstagande och engagemang. B. Delaktighet/medverkan i utvecklingen av hälso- och sjukvården i ledningen på verksamhetsnivå Medskaparprocesser kan omfatta såväl den direkta vårdsituationen/vårdprocessen som bidrag till ledningsarbete. Mål Patienter och närståendes kunskaper, erfarenheter och synpunkter tas tillvara tidigt i utvecklingen av en hälso- och sjukvård som fokuserar på kvalitet som ökar värdet för patienten och därmed bidrar till en effektivare vård. Hur kan målet uppnås? Patienter och närståendes upplevelser och berättelser kan användas för att identifiera utvecklings-/förbättringsbehov i syfte att utveckla patienters/närståendes möjligheter till påverkan av sin vård. Som ett stöd för utvecklingen kan den operativa ledningen: • Utarbeta mål och strategier för patientens delaktighet. • Underlätta för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. • Följa upp och utvärdera graden av patientens delaktighet. • Utarbeta mål och strategier för egenvård C. Medverkan i ledning och styrning av hälso- och sjukvården på övergripande ledningsnivåer Mål Den övergripande ledningsorganisationen har en etablerad dialog med patientbrukarföreträdare som ger möjlighet till systematiska bidrag till vårdens styrning och ledning i tidigt skede. Hur kan målet uppnås? Utarbetande av förslag till beslut kan inbegripa tidig medverkan från patientorganisationer eller motsvarande och ske på olika sätt, t ex genom hearings, remissförfarande, patient- och närståendeenkäter, intervjuer och/eller fokusgrupper. Arbetsformerna bör vara tydliga avseende vid vilka tillfällen patienter och närstående och/eller patient-/brukarorganisationer medverkar och på vilket sätt. 3 (3) Upprättare Katrin Boström och Gösta Andersson Regionala Utvecklingsgruppen Datum 2015-03-10 Som ett stöd för utvecklingen kan ledningen: • Utarbeta övergripande mål och strategier för hur patienter och närstående ska medverka till att utveckla vården. • Efterfråga system som underlättar för patienter och närstående att ta del av den information de behöver. • Agera på samlad analys utifrån ärenden från Lex Maria, IVO och Patientnämnden. • Efterfråga resultat på patientens delaktighet i beslutsprocessen. Övrigt Den ökade delaktigheten kan ses som en del av den generella moderna kunskapsstyrningen som syftar till en god vård baserad på den senast tillgängliga relevanta kunskapen. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Kommunikationsenheten Petter Niljung 2015-04-20 LK/150789 Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden Landstinget i Värmland ska enligt landstingsplanen främja folkhälsa och öka den förebyggande hälsovården för befolkningen. Landstinget behöver enligt den nya patientlagen öka invånarnas kunskaper om möjligheter och rättigheter att söka öppenvård i hela Sverige. Landstinget har också som mål att befolkningen i större utsträckning ska använda e-tjänster. Möjligheten att uppnå dessa mål stöds av en ökad kännedom om 1177 Vårdguiden. Av ovanstående anledningar föreslås att Landstinget i Värmland i samarbete med Stockholms läns landsting börjar ge ut en ny hushållstidning - tidningen 1177 Vårdguiden i Värmland. Tidningen distribueras till alla hushåll i Värmland fyra gånger per år. Tidningens innehåll är synkroniserat dels med befolkningskampanjer inom hälsa och vård, dels med medborgarnas behov sådant det är identifierat via sökmönster på 1177.se, telefonsamtal till 1177 sjukvårdsrådgivningen och av medicinsk expertis. Att ge ut hushållstidningen 1177 Vårdguiden bedöms bidra till ökad kunskap hos befolkningen om hälso- och sjukvård och en ökad kännedom om och användning av 1177.se. Tidningen 1177 Vårdguidens innehåll gör att annonsen Livjournalen, som publiceras med 24 nr/år i NWT och VF, föreslås upphöra. Förslag till beslut att Landstinget i Värmland börjar ge ut hushållstidningen 1177 Vårdguiden från och med nummer två som utkommer i juni månad 2015 att Landstinget i Värmland upphör med annonsen Livjournalen under juni månad 2015 samt att barnperspektivet ska beaktas i det fortsatta arbetet med tidningen 1177 Vårdguiden Gunilla Andersson Landstingsdirektör Thomas Philipp Kommunikationschef Ärendebeskrivning 1 (3) Kommunikationsenheten Handläggare Datum Diarienummer Petter Niljung Tomas Philipp 2015-04-20 LK/150789 Annonsen Livjournalen blir tidningen 1177 Vårdguiden Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland är en ny hushållstidning. Tidningen ska stödja landstingets mål att verka hälsofrämjande och vara en del av en förebyggande hälsovård för befolkningen. 1177 Vårdguiden är en tydlig avsändare för information om hälso- och sjukvård som idag används av alla regioner/landsting. Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland blir en kanal som med ett starkt redaktionellt material kan nå i princip alla målgrupper, även de som landstinget idag har svårt att nå. Tidningen marknadsför samtidigt webbplatsen 1177.se som är navet för hälso- och sjukvårdsinformation till befolkningen Tidningen 1177 Vårdguiden Värmland produceras tillsammans med Stockholm läns landsting, som driver huvudredaktionen. Landstinget i Värmlands kommunikationsenhet producerar lokala artiklar, notiser och kompletterande fakta så att tidningen ska kännas relevant och intressant för värmlänningen. Landstinget i Värmland blir första region/landsting, utöver SLL, som ingår denna form av samarbete om utgivning. I den värmländska utgåvan kommer Landstinget i Värmlands logotyp ersätta den för Stockholms läns landsting. I den värmländska utgåvan kommer alltid minst en sida innehålla värmländska notiser, nyheter och information. Landstinget i Värmland kommer genom medarbetare på kommunikationsenheten delta aktivt i planeringen av innehållet i tidningen. Där det är relevant kommer de gemensamma (geografiskt neutrala) artiklarna att kompletteras med fakta om värmländska förhållanden. Om artiklar av något skäl inte passar för att publicera i den värmländska utgåvan, så finns ett arkiv med artiklar som det går att ersätta dessa med. Tidningen är aktiv, det vill säga den skickas hem till alla hushåll i Värmland. I Stockholms län är tidningen välkänd och har ett högt läsvärde som gör att den funnits i många år. Tidningen har tre år i rad vunnit Svenska publishingpriset i kategorin medborgartidning. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/150789 2 (3) Att skicka hem en tidning till invånare uppfattas enligt undersökning beställd av Stockholms läns landsting som ett bra sätt att informera om hälso- och sjukvård av över 80 procent av de svarande. Enligt samma undersökning uppfattas tidningen som trovärdig av nästan 80 procent av de svarande. Tidningen uppfattas också som lättläst och enkel att förstå. Bakgrund Landstinget i Värmland ska enligt landstingsplanen öka den förebyggande hälsovården för befolkningen. Landstinget behöver i enlighet med den nya patientlagen uppfylla kunskapsmålet när det gäller möjligheten och rättigheten för medborgarna att söka öppenvård i hela Sverige. Landstinget har också som mål att befolkningen i större utsträckning ska använda e-tjänster. Möjligheten att uppnå dessa mål stöds av en ökad kännedom om 1177.se och genom införandet av tidningen 1177 Vårdguiden Värmland. Livjournalen upphör Ett beslut att börja utgivning av tidningen 1177 Vårdguiden Värmland föreslås innefatta även att den fasta redaktionella annonsen Livjournalen upphör. Delar av utrymmet i Livjournalen, som består av till exempel inbjudningar eller kungörelser om landstingsfullmäktige, kommer att ersättas genom den egenproducerade sidan i tidningen 1177 Vårdguiden samt vid behov med viss separat annonsering. Rutin för information om förändringar Information om förändringar som påverkar befolkning och patienter, till exempel ändrade öppettider, säsongspåverkad tillgänglighet, utbildningsdagar, öppna föreläsningar etc, hanteras enligt en framtagen rutin. Rutinen föreskriver att informationen ges i följande kanaler: Kontaktkort på webbplatsen 1177.se/Värmland telefonsvararmeddelanden, uppdaterad information i kallelser, samt vid behov lokal affischering. Normalt sett behöver förändringen inte annonseras i dagstidningar eller andra tidningar (Se Rutin för offentliggörande av förändrad verksamhet). Ekonomi Kostnaderna för produktion, tryck och distribution för tidningen 1177 Vårdguiden Värmland beräknas uppgå till cirka 1,6 miljoner kronor per år för fyra nummer. Kostnaden för Livjournalen är idag cirka 2 150 000 kronor per i annonskostnad för publicering 24 gånger i vardera NWT och VF. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/150789 3 (3) Barnperspektiv Ärendet bedöms beröra barn och unga, se barnchecklistan. Jämställdhet Beaktas av kommunikationsenhetens medarbetare vid produktion av tidningen. Samråd med brukarorganisationer Har ej skett. Uppföljning Mätning av kännedom och läsvärde för tidningen kommer att genomföras. Utvärdering av kvalitet och balans mellan centralt och lokalt producerade artiklar och sidor kommer att genomföras. Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Elisabeth Wikström HR-staben 2015-04-20 1 (1) Dnr LK/150442 Kompetensplattform Hälsa vård och omsorg (HVO) Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått i uppdrag av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt inom utbildning och kompetensförsörjning. Regionfullmäktige har utifrån regeringsuppdraget gett regionstyrelsen i uppdrag att leda uppbyggnaden av kompetensplattformar i Värmland. Ett av utvecklingsområdena är kompetensförsörjning med två strategiska mål, att höja utbildningsnivån respektive öka kompetensmatchningen. Inom ramen för uppdraget har en övergripande handlingsplan när det gäller att öka kompetensmatchningen arbetats fram för branschen hälsa, vård och omsorg. Kompetensplattformen ska bidra till: • • att hälsa, vård och omsorgssektorn får god tillgång till den arbetskraft som efterfrågas. att regionen har en effektiv utbildningsverksamhet som svarar upp emot kompetensbehoven. ./. En detaljerad beskrivning av projektet ”Kompetensplattform Hälsa vård och omsorg” framgår i bilagor. Fyra förslag är framtagna som ett led i att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena. Samtliga förslag som tagits fram har kommunicerats med kommuncheferna i länet samt landstingsdirektören och vägts samman och analyserats i ett helhetperspektiv och presenterats för partnerskapet för plattformen. Även privata vårdgivare är knutna till projektet och önskar samverka i frågeställningarna. ./. Landstingets tjänstemannaledning har diskuterat projektförslaget och bidragit med underlag till svar från landstinget som sedan har redovisats i partnerskapet för kompetensplattformen HVO, se bilaga. Förslaget till svar har beretts i personalutskottet 2015-03-12. Förslag till beslut att landstingsstyrelsen ställer sig bakom svaren på frågeställningarna samt att landstinget fortsätter som deltagare i projektet. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Annica Lidén HR-chef Till: Värmlands kommunchefer och landstingsdirektör Fyra förslag för att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena Avsändare: Partnerskapet för kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg Februari 2015 Inledning Partnerskapet för kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg i Värmland har tagit fram fyra konkreta förslag för att stärka attraktionskraften i branschen. Attraktionskraften har identifierats som kommunernas och landstingets gemensamma utmaning. Partnerskapet vill nu veta hur kommunerna och landstinget ställer sig till förslagen. De har också presenterats muntligt vid en kommunchefsträff i Karlstad den 30 januari. Det här dokumentet beskriver arbetet inom kompetensplattformen Hälsa, vård och omsorg samt presenterar de fyra förslagen. Vi önskar få er respons på den bifogade blanketten senast den 27 februari. Partnerskapet kommer att återkoppla på en kommunchefsträff under våren hur arbetet går vidare efter att ha tagit del av era svar. Bakgrund De regionala kompetensplattformarna är ett regeringsuppdrag: http://www.regeringen.se/sb/d/2498/a/235004 Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: • • • • ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått uppdraget av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt. I det arbetet har fyra olika branschplattformar etablerats i Värmland; Utbildning, Bygg, Teknik samt Hälsa, vård och omsorg. För att kunna arbeta på ett strukturerat sätt med bred förankring har ett partnerskap för Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg bildats. Utgångspunkten för arbetet är att arbetsgivarna äger och driver frågan om kompetensförsörjning. Region Värmland stöttar och bidrar med kunskap, analyser och processledning. I partnerskapet ingår kommunerna och Landstinget i Värmland, de aktörer som bedriver vårdutbildning såsom kommuner och Karlstads universitet, Arbetsförmedlingen, arbetstagarorganisationer och privata vårdgivare. Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg arbetar i nära samverkan med Vård- och omsorgscollege, vars företrädare är en viktig del av partnerskapet. Kompetensplattformen ska bidra till: • • att hälsa-, vård- och omsorgssektorn får god tillgång till den arbetskraft som efterfrågas. en effektiv utbildningsverksamhet som svarar upp emot kompetensbehoven. En handlingsplan för att öka kompetensmatchningen för hälsa, vård och omsorg har arbetats fram för perioden 2013 – 2015. Denna undertecknades av landstingsdirektören och kommuncheferna hösten 2012. I samband med det presenterades kompetensplattformen på en kommunchefsträff. Projekt Kompetensplattform Värmland Under 2013 gjordes en utlysning av projektmedel från Tillväxtverket. Med hjälp av medfinansieringen från Tillväxtverket samt Landstinget i Värmland och Karlstads kommun driver Region Värmland ett projekt under perioden oktober 2013 – oktober 2016 som ger ökade möjligheter till konkreta insatser. Organisation Partnerskapet i Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg har en ordförande och en vice ordförande som tillsammans med projektledaren leder ett arbetsutskott: Ordförande: Annica Lidén, HR-chef Landstinget i Värmland vice Ordförande: Peter Bäckstrand, Personaldirektör Karlstads kommun Projektledare: Jenny Höög, Region Värmland Niclas Friman, personalchef Kristinehamns kommun Gunilla Nilsson, personalchef Arvika kommun Anders Björck, bitr kommunchef och HR-chef Torsby kommun Jörgen Dahl Larsson, verksamhetschef Norlandia Care Helen Hagström, processledare Vård- och omsorgscollege Lena Andersson, personal- och utredningssekreterare Karlstads kommun Elisabeth Wikström, strateg Landstinget i Värmland. Under projektperioden förstärks arbetet med en projektledare på heltid från Region Värmland samt en kommunikatör på 50 procent, en utredare på 50 procent och en projektekonom på 20 procent. Arbetet i Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg hittills Partnerskapet har haft möten två gånger per år. De förslag som presenteras här är de första konkreta insatserna som arbetats fram av partnerskapet. Partnerskapet kommer att ta fram ytterligare förslag. 2013 tog projektet Kompetensplattform Värmland fram en omfattande rapport om kompetensbehov inom vårdsektorn, där fokus låg på undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, psykologer och chefer. 2014 producerades en ”Fakta i korthet” av det omfattande materialet. Rapporten visar på stora behov och mest alarmerande är det gällande undersköterskor och därefter sjuksköterskor. Läs rapporten här: http://www.regionvarmland.se/vi-arbetar-med/utbildningkompetens/rapporter/rapporter Partnerskapet formulerade i april 2014 ett uppdrag att fokusera på attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorg. Det är kommunernas och landstingets gemensamma utmaning. Fem områden är prioriterade och en arbetsgrupp för varje område har bildats. Personalcheferna som ingår i arbetsutskottet har haft ansvar att leda varsin arbetsgrupp: 1. Arbetsförhållanden och villkor - Peter Bäckstrand/Lena Andersson, Karlstad 2. Hur får vi fler att välja Vård- och omsorgsprogrammet? - Gunilla Nilsson, Arvika 3. Utbildningsmöjligheter för vuxna - Anders Björck, Torsby 4. Legitimationsyrkenas utmaningar - Annica Lidén/Elisabeth Wikström, Landstinget i Värmland 5. Allmänt kring förebilder och branschens image - Niclas Friman, Kristinehamn I respektive grupp ingår företrädare för arbetsgivare, utbildare och arbetstagarorganisationer. Varje område har olika möjligheter och utmaningar som partnerskapet ser att kommunerna och landstinget gemensamt kan arbeta vidare med. Resultatet från arbetsgrupperna är de fyra konkreta frågeställningar som Partnerskapet nu önskar feedback på från landstinget och länets kommuner. Inom området ”utbildningsmöjligheter för vuxna” finns i dagsläget inte något konkret förslag, men där finns den största potentialen för att möta rekryteringsbehovet av undersköterskor. På många platser i länet är det idag fler sökanden till Vård- och omsorgsprogrammet för vuxna än det finns platser (30-50 procent fler än som kan erbjudas plats enligt siffror från Vård- och omsorgscollege). Regelverket kring vuxenutbildning, statsbidrag och studiemedel styrs i stor utsträckning av nationella regler och påverkas också av nationella satsningar och initiativ. Partnerskapets förhoppning är att förändringar och satsningar på flera nivåer ska möjliggöra fler studerande inom den kommunala vuxenutbildningen. Vi följer också en intressant lösning i Torsby kommun och Sunne kommun där kommunerna samarbetar. Sunne och Torsby kommun köper gemensamt utbildningsplatser av Torsby kommun. Utbildningen vänder sig till dem som redan är i verksamheten men saknar utbildning. Utbildningen är därför schemalagd för att kunna kombinera med deltidsarbete. Ett medskick från partnerskapet är att vuxenutbildningen måste ses som en viktig del av den strategiska kompetensförsörjningen och inte enbart som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslag 1: Utveckla gemensamt koncept för PRAO-‐verksamhet inom hälsa, vård och omsorg. Vad? Utveckla ett koncept för att visa upp jobb inom hälsa, vård och omsorg som bygger på att kommunerna och landstinget tar fram ett gemensamt upplägg. Högstadieelever ska erbjudas en "anpassad PRAO" där de får ta del av positiva delar av verksamheten och blir väl mottagna. PRAO:n ska ge utrymme för att informera och prata med ungdomarna om verksamheten, utbildningar och behörighet. En anpassad PRAO kan bestå av en teoridel, som en eller flera medarbetare har hand om, innan eleverna besöker själva verksamheten. Detta skulle kunna göras i grupp och en handledare tar hand om flera elever. Partnerskapet vill veta om kommunerna är intresserade av att medverka i att ta fram ett upplägg för en anpassad PRAO och har ett intresse att verkställa detta? Varför? Syftet med en anpassad PRAO är att få fler sökande och kanske andra sökande till Vård- och omsorgsprogrammet genom visa att ett jobb i vård- och omsorgssektorn är intressant och meningsfullt och att det ger goda chanser till arbete direkt efter gymnasiet. Utbildningen kan ge behörighet till universitet samtidigt som man får mycket bra arbetslivserfarenhet som är till nytta i många andra yrken där man arbetar med människor. Vi vill få möjlighet att visa upp vår verksamhet så att ungdomarna vet vad ett jobb inom hälsa, vård och omsorg innebär. PRAO:n kan hjälpa till att slå hål på felaktiga bilder av branschen. Att låta dem lära känna någon/några av våra områden skulle ge dem erfarenheter för ett kommande arbetsliv. Inom PRAO:n kan då skapas möjlighet för aktiviteter med eleverna som gör deras PRAO rolig och samtidigt sätter guldkant på kundernas dagar. Många ungdomar har svårt att hitta PRAO-plats, till exempel för att de saknar kontakter. En anpassad PRAO är en bra chans att fånga upp dessa ungdomar. Om en elev på eget initiativ gör PRAO i verksamheten riskerar upplevelserna att bli för tuffa och inte anpassade utifrån individens ålder och erfarenhet. Förslag 2: Inför jobbgaranti för alla som läst Vård-‐ och omsorgsprogrammet och har diplom från Vård-‐ och omsorgscollege. -‐ Alla kommuner och landstinget tecknar yrkesintroduktionsavtalet BUI. Vad? Kommunerna och landstinget erbjuder en jobbgaranti för dem som har läst Vård- och omsorgsprogrammet. Jobbgarantin ska bygga på yrkesintroduktionsavtalet BUI, ett kollektivavtal som Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal tillsammans har tecknat. Sist i detta dokument finns en sammanfattad och förenklad presentation av avtalet. Det här förslaget gäller dem med examen från antingen gymnasieskolan eller vuxenutbildningen. För att kunna anställas på BUI måste man vara under 25 år. I korta drag är det en anställning på 100 procent, med 75 procent av lägstalönen och där 25 procent av arbetstiden ska vara utbildning. Anställningen kan avslutas utan särskilda skäl om personen inte fungerar i verksamheten. Utgångspunkten i förslaget är att hemkommunen ansvarar för att anställa de som är folkbokförda i kommunen. Samverkan mellan kommuner och landstinget ska ske om det uppstår problem att ge utrymme för BUI-anställning. Partnerskapets bedömning är att det i dagsläget är färre personer som går utbildningen än det sammanlagda rekryteringsbehovet i länet och att det därför inte borde vara någon större utmaning att bereda plats för dem det gäller. I dagsläget får knappt hälften av gymnasieeleverna på Vård- och omsorgsprogrammet sitt diplom efter avslutad utbildning. I juni 2012 var det 47 elever i hela länet som fick diplom. Juni 2013 var det 61 elever som fick diplom. Varför? Idag har nyutbildade undersköterskor en situation där de tvingas börja som vikarie på timmar. När de gjort det ett tag lyckas de förhoppningsvis att få månadsvikariat och i bästa fall har de efter två år kvalificerat sig för en tillsvidareanställning hos arbetsgivaren. Det här upplever många negativt. Ett av syftena med förslaget är att skapa en tryggare arbetsmarknad för undersköterskor och vända den negativa bilden av ett yrke med osäkra anställningar. Upplägget på BUIanställningen med jobbgaranti och utbildning ger de nya medarbetarna en trygg och bra start i arbetslivet. Förhoppningsvis kan jobbgarantin vara motivation för fler att välja utbildningen då den ger goda jobbmöjligheter. Önskade effekter av införandet av jobbgaranti är att intresset för programmet ökar och att diplomet blir något att sträva efter. Förslag 3: Ta fram en gemensam modell för introduktion av nyexaminerade sjuksköterskor i regionen. Vad? Införa en gemensam modell för introduktionen av nyexaminerade sjuksköterskor för att de ska få en bättre start på sin yrkesbana, bli stärkta i sin yrkesroll och få dem att stanna i yrket. Förslaget innebär att kommunerna och landstinget medverkar i att ta fram en modell för introduktion för sjuksköterskor där olika huvudmän ingår. En introduktionsrunda i hälso- och sjukvården för sjuksköterskor ska öka sjuksköterskornas kunskap för olika verksamheters (kommuner och landsting) uppdrag och utmaningar och sätta patientens upplevelse av vården i fokus. Introduktionen bör pågå under ett års tid. Merparten av de nyexaminerade sjuksköterskorna får anställning inom landstinget. Ett grundläggande upplägg finns hos landstinget men det skulle behöva utvecklas och breddas. Med det här förslaget bidrar kommunerna till introduktionen genom att kommunens uppdrag inom vård och omsorg också ska ingå. Det är också önskvärt att privata vårdgivare medverkar i samarbetet kring introduktionen för sjuksköterskor. Varför? Att arbeta som sjuksköterska är ett ansvarsfullt och svårt yrke där det behövs klinisk erfarenhet och stöd. Forskning vid Karolinska institutet har visat att många sjuksköterskor känner sig otrygga i rollen vid inträdet i yrket. Samtidigt visar Vårdförbundet siffror på att många av de nyutbildade lämnar yrket. Dagens utbildning ger betydligt högre kompetens genom den längre utbildningstiden och med ökat fokus på de teoretiska avsnitten. I gengäld så får det konsekvenser på det klinisk/praktiska arbetet. Genom att arbetsgivaren får ta ansvar för den klinikska inskolningen ger det stora möjligheter för arbetsgivaren att forma nya medarbetare i sin roll. En bra inskolning och stöd bidrar till att skapa mer trygghet i yrkesrollen och ökar chansen för att fler stannar kvar i yrket. Att bredda kunskapen om olika arbetsgivares uppdrag öppnar upp för möjligheten till fler karriärvägar. Det kan också leda till möjligheter för bättre vård och effektivitet i omhändertagandet genom att lära känna varandras områden. Partnerskapet vill också se att det sker en samverkan mellan huvudmän om kompetensen för att motverka konkurrens. Förslag 4: Genomför gemensamma marknadsföringsinsatser för att stärka branschens image. Vad? Partnerskapet vill som ett komplement till övriga tre aktiviteter se en satsning på kommunikativa insatser med syfte att påverka synen på arbete inom hälsa, vård och omsorg. En marknadsföringsinsats ska bidra till att lyfta fram de goda jobbmöjligheterna och stärka bilden av yrkena i branschen. Kan och vill kommunerna och landstinget göra en gemensam satsning? Är respektive organisation beredd att lägga ekonomiska resurser? Är det möjligt att lägga 1 krona per kommuninvånare per år under tre år? När kan en satsning i så fall starta, 2015 eller 2016? Frågorna handlar också om kommunerna och landstinget har möjlighet att engagera sig i arbetet och hur det bör organiseras. Varför? Idag har allmänheten en ganska negativ bild av vården och av att arbeta inom hälsa, vård och omsorg. Innan en person fått vård kan uppfattningen om branschen vara negativ – efter att ha mottagit vård förändras/förbättras bilden. Några av de saker som bidrar till den negativa bilden är att media uppmärksammat ”vårdskandaler”, att det finns en uppfattning om låga löner och slitsamt arbete på obekväma arbetstider, till exempel delade turer som är slitsamma och försämrar patientsäkerheten. I den negativa bilden har yrket låg status, det är svårt att bli sedd av chefen och kompetensutvecklingen är inte tillräcklig. Det faktum att tjänster sällan annonseras ut för undersköterskor bidrar till att många upplever att det inte finns jobbmöjligheter. Partnerskapet har gjort bedömningen att det finns många positiva saker att lyfta som kompletterar bilden. Det gäller till exempel att det inte är så dålig lön som många tror och att det är ett socialt, omväxlande och spännande arbete med mycket ansvar. En marknadsföringsinsats kan bidra till att stärka yrkesstoltheten och trycka på att de här yrkena kräver både teoretisk och social kompetens. Bilagor: 1. Handlingsplan Kompetensplattform Hälsa, vård och omsorg 2. Information om Yrkesintroduktionsavtalet BUI. 3. Svarsblankett som Partnerskapet önskar ifylld. BILAGA 2 Information om Yrkesintroduktionsavtalet BUI .* Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal har tillsammans tecknat kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställning. Här kan du läsa en sammanfattad och förenklad presentation av avtalet. Vad är BUI? BUI – Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning är ett Yrkesintroduktionsavtal. Avtalet är för personer som har en fullgjord vård- och omsorgsutbildning men saknar relevant yrkeserfarenhet. Avtalet erbjuder anställning under ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Efter ett år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Procenten är i genomsnitt och kan variera under anställningstiden. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är 19 520 kronor för en person som fyllt 19 år, har en relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan till exempel vara att personen fördjupar sina kunskaper kring värdegrund, funktionsbevarande omsorg eller lagstiftning och anmälningsskyldighet. Det kan även vara kompetensutveckling inom ett område som är anpassat efter verksamhetens behov, till exempel demens, palliativ vård eller psykisk ohälsa. Varför anställa på BUI? Att anställa en person på BUI innebär att ge en kvalificerad och arbetsmotiverad person möjligheten till en trygg och regelbunden anställning och inkomst direkt efter utbildning. Avtalet visar en tydlig väg mot en tillsvidareanställning som är målet. Arbetstagaren får bredare kompetens under anställningstiden genom sina 25 procent i utbildnings- och introduktionsinsatser. Därmed blir hen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med avtalet är att förbättra arbetssituationen för nyutbildad vård- och omsorgspersonal vilket i sin tur kommer att leda till ett mer attraktivt yrke, högre status och förhoppningsvis fler sökande till utbildningen. Länkar: http://skl.se/download/18.492990951464200d71458e46/1402483314418/BUI+13+Utbildnings+och+introduktionsanst%C3%A4llning+Kommunal+130428.pdf http://www.vo-college.se/om-vo-college/yrkesintroduktionsavtalen-bui-och-bal Förslag till fördjupningsområden för utbildningsdelen i anställningen: http://skl.se/download/18.492990951464200d71458e52/1402483341266/Forteckningfordjupningsomraden-utbildning-BUI-121214.pdf Yrkesintroduktionsavtalen BUI och BAL Sveriges Kommuner och Landsting, Pacta och Kommunal har tillsammans tecknat två kollektivavtal om yrkesintroduktions-anställningar. Här kan du läsa en sammanfattad och förenklad presentation av avtalen. Vad är BUI? BUI – Bestämmelser för arbetstagare i utbildnings- och introduktionsanställning Avtalet är för personer som har en fullgjord vård- och omsorgsutbildning men saknar relevant yrkeserfarenhet. Avtalet erbjuder anställning under ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Efter ett år övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Procenten är i genomsnitt och kan variera under anställningstiden. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är 19 520 kronor för en person som fyllt 19 år, har en relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan till exempel vara att personen fördjupar sina kunskaper kring värdegrund, funktionsbevarande omsorg eller lagstiftning och anmälningsskyldighet. Det kan även vara kompetensutveckling inom ett område som är anpassat efter verksamhetens behov, till exempel demens, palliativ vård eller psykisk ohälsa. Varför anställa på BUI? Att anställa en person på BUI innebär att ge en kvalificerad och arbetsmotiverad person möjligheten till en trygg och regelbunden anställning och inkomst direkt efter utbildning. Avtalet visar en tydlig väg mot en tillsvidareanställning som är målet. Arbetstagaren får bredare kompetens under anställningstiden genom sina 25 procent i utbildnings- och introduktionsinsatser. Därmed blir hen mer attraktiv på arbetsmarknaden. Syftet med avtalet är att förbättra arbetssituationen för nyutbildad vård- och omsorgspersonal vilket i sin tur kommer att leda till ett mer attraktivt yrke, högre status och förhoppningsvis fler sökande till utbildningen. Vad är BAL? BAL – Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning Avtalet vänder sig till personer som saknar examen inom vård och omsorg, har fyllt 19 år och behöver en arbetslivsintroduktion för att komma in på arbetsmarknaden. Avtalet erbjuder en introduktionsanställning på ett år. Anställningen kan avbrytas av arbetstagaren eller arbetsgivaren med en månads uppsägning. Anställningen ska vara uppdelad i 75 procent arbete och 25 procent handledning, utbildning och introduktion. Lönen är 75 procent av lägsta lönen enligt HÖK, som 2014 är 17 600 kronor för en person som fyllt 19 år, saknar relevant yrkesutbildning och har ett års erfarenhet. Utbildning och introduktion kan exempelvis bestå av arbetslivsorientering, grundläggande utbildning i yrket eller om kommun- eller landstingsverksamhet. Varför anställa på BAL? När någon anställs på BAL får den personen möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och prova på yrket för att sedan kunna välja att studera. Inblicken i arbetet ökar chansen att de som väljer att utbilda sig, gör det för att de trivs och vill arbeta inom vård och omsorg. Avtalet ger arbetsgivaren möjlighet att rekrytera personer som har en påbörjad men inte avslutad utbildning inom vård och omsorg. Den anställde får möjlighet att avsluta sin utbildning under anställningstiden. Personen blir anställningsbar på en tillsvidaretjänst efter avtalets slut. Syftet med avtalet är att på ett långsiktigt sätt minska arbetslösheten, få fler att intressera sig för vård- och omsorgsyrken samt bredda utbudet för framtida rekryteringar. Handledning Den person som är handledare åt en BUI- eller BAL-anställd ska ha den handledarutbildning som är godkänd av Vård- och omsorgscollege eller motsvarande. Ekonomiskt stöd Regeringen bidrar med två olika ekonomiska stöd till arbetsgivare som anställer på yrkesintroduktionsavtal: ett handledarstöd och en lönesubvention. Stödet gäller för anställda mellan 15 och 24 år. Ansökan och utbetalning görs via arbetsförmedlingen. Handledarstöd: 2500 kronor per anställd och månad (115 kr per dag). Lönesubvention: Motsvarande en ordinarie arbetsgivaravgift på 31,42 procent. Observera att ansökan om ekonomiskt stöd måste behandlas av arbetsförmedlingen före anställningen. För mer information www.vo-college.se Datum Utvecklings- och utbildningsenheten HR Vår beteckning 2015-01-19 Kompetensförsörjningsbehov inom delar av sjuk – och tandvård. Bilaga 1 Postadress Besöksadress Telefon (växel) E-postadress Landstingshuset HR Ledningsstöd 651 82 Karlstad Rosenborgsgatan 50 054615000 [email protected] Telefax Org.nr 054614235 232100-0156 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-19 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2015-01-19 1 (1) Utvecklings- och utbildningsenheten HR Elisabeth Wikström 2015-01-19 Bilaga 2 Kompetensbehov inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Bilderna redovisar andelen angivna personalgrupper i förhållande till antalet anställda i Landstinget i Värmland. 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Ledningsstöd 2015-04-20 LK/142180 Sara Leion Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning Landstingsfullmäktige beslutade den 27 november 2014 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. ./. En rapport över pågående åtgärder har sammanställts som redovisar nu pågående åtgärder som syftar till att förbättra tillgängligheten och förstärka kompentensförsörjningen. Åtgärderna som redovisas är dels på landstingsövergripande nivå samt dels specifikt inom de olika divisionerna och staberna. Förslag till beslut att godkänna rapporten om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdenstillgänglighet och kompetensförsörjning. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Tobias Kjellberg Hälso- och sjukvårdschef Ärendebeskrivning 1 (13) Landstingsstyrelsen Ledningsstöd Handläggare Datum Diarienummer Sara Leion 2015-04-20 LK/142180 Rapport om åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning Landstingsfullmäktige beslutade den 27 november 2014 att uppdra till landstingsdirektören att redovisa åtgärder för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Bakgrund Landstinget i Värmland har liksom hälso- och sjukvården nationellt stora utmaningar. I vissa delar har Värmland till och med större utmaningar då skattekraften i förhållande till befolkningens ålder är något lägre än i riket. I delårsrapport två 2014 fanns identifierade svårigheter att uppnå målen både för tillgängligheten och för kostnadsnivå avseende personalkostnader. Landstingsdirektören fick då ett uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra hälso- och sjukvårdens tillgänglighet och kompetensförsörjning. Landstingsledningen och hälso- och sjukvårdsledningen har sedan dess fördjupat arbetet med dessa frågor. Ledningsmodell och verksamhetstrategi Under 2014 förtydligades ledningsmodellen för ledning och styrning med kvalitet och patientsäkerhet i fokus. Målsättningen är att alla som arbetar i landstinget ska vara delaktiga i ett kontinuerligt förbättringsarbete och vara bärare av en förbättringskultur. Lean är verksamhetsstrategin som ytterligare förstärker detta arbete. Gemensamt systematiskt förbättringsarbete med ökad kvalitet och patientsäkerhet ger effekt både på kort och på lång sikt. Detta arbete måste ske både på övergripande systemnivå och i det dagliga arbetet på varje enskilt enhet. Verksamhetsstrategin ska förstärka och möjliggöra de dagliga förbättringsarbetena som bedrivs i alla verksamheter. Arbetssättet ska vara så utformat att varje medarbetares kunskap tas till vara, för att hela tiden utveckla patientens bästa väg genom vården. Ledningsmodellen och verksamhetsstrategin utgår från de fyra målen: Noll vårdskador Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 2 (13) Övergripande åtgärder Landstingsledningen bevakar och följer kontinuerligt upp det arbete som görs för att förbättra tillgängligheten och stärka kompetensförsörjningen. Bland de landstingsövergripande åtgärder som pågår kan nämnas exempelvis E-hälsostrategin och arbetet med förbättrad kunskapsstyrning. Landstingsstyrelsen antog i januari 2015 en övergripande E-hälsostrategi. Just nu pågår ett arbete med att ta fram en årsvis handlingsplan med syfte att realisera strategin och specificera vilka åtgärder och aktiviteter som ska ingå de närmaste åren. Handlingsplanen inbegriper ett flertal aktiviteter som syftar till att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Som exempel kan nämnas aktiviteter för att införa Journalen på nätet, Mina vårdintyg och webbtidbokning för patienter. Utöver detta pågår även ett projekt med stöd och behandling via internet, i första skedet inom KBT. Landstingets kompetensförsörjning ska förstärkas bland annat genom förbättrad kunskapsstyrning och kompetensutveckling. Ett arbete har initierats för att se över nuvarande utbildningsorganisation och samla nuvarande utbildningsresurser och FoU-resurser. Därtill har rekryteringsprocessen setts över i sin helhet och ett antal förstärkningsåtgärder håller på att genomföras (se vidare nedan). Åtgärder tillgänglighet Nedan följer ett antal specifika åtgärder inom divisioner och staber som pågår för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Vårdnära service Landstingsservice har sedan februari 2015 fyra anställda i ett pilotprojekt för Vårdnära Service (VNS) för att kunna avlasta vårdpersonal med uppgifter som inte kräver vårdutbildning. Piloten genomförs på avdelning 70 och 76 och pågår till sista augusti. Syftet är att: Frigöra tid för vården Skapa bättre möjligheter att rekrytera rätt personal Ge ökad patientnöjdhet Förbättrad lokalvård Ge ökad status för vård- och serviceyrket Redan två veckor efter start märktes skillnaden på vårdavdelningarna. Kvaliteten på städningen har blivit bättre, det upplevs som mindre stress, mer fokus på patientens behov och att vårdpersonalens kompetens används på rätt saker. Möten mellan service och vårdpersonal sker varje vecka för att diskutera möjligheter, svårigheter och eventuella hinder. Det har vidare skapats en tydlighet i arbetssätt och rutiner för VNS. Fortsatt arbete med utvecklingsarbete och förbättringsarbeten som man inte hunnit med på vårdavdelningarna pågår. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 3 (13) Översyn av arbetsfördelning och materialförsörjning Ett arbete är uppstartat för att se över bemanningen så att rätt kompetens används till rätt arbetsuppgifter. Som exempel kan nämnas undersköterskor som avlastar sjuksköterskor genom att göra kontroller och ta venprover om behovet finns. Genom KTC ges utbildning i venprovstagning under april månad. Materialförsörjningsprojektet LiVrem som är processen för beställning och uppackning av förrådsartiklar på vårdavdelningar och större mottagningar säkras. Under 2015 kommer service att ta över den arbetsuppgiften från vården för att frigöra vårdtid. Införande av självbetjäningsterminaler En annan aktivitet som ökar tillgängligheten är implementeringen av självbetjäningsterminaler. Just nu är åtta stycken i drift men det förbereds just nu ett breddinförande inom allmänmedicin. I slutet av 2015 ska 30 självbetjäningsterminaler vara i drift inom landstinget. Standardiserad utskrivningsprocess Syftet med standardiserad utskrivningsprocess är att minska antalet återinskrivningar av patienter genom att utveckla utskrivningsförfarandet och införa ett standardiserat arbetssätt och dokumentation. I januari 2014 startades en pilot på sjukhuset i Arvika som fokuserar på flödet i processen där patienten inkommer till sjukhuset endera akut eller med planerad inläggning. Fokus låg på en väl planerad process, där patienter med risk för återinskrivning tidigt aktualiseras. Syftet var att säkerställa och utvärdera följsamheten till, och nyttan av, vissa standardiserade aktiviteter som därefter kan överföras till andra verksamheter inom begreppet sammanhållen vård, inför ett bredare införande i landstinget. I arbetet har flera förbättringsaktiviteter genomförts av sådant som finns i flödet runt patienten på en vårdavdelning. Nya moment är bedömningsunderlag för att identifiera patienter med risk för återinskrivning, tydligare modell för kontakt med vårdgrannar (både de som ej skrivs in och efter vårdtid), utskrivningsmeddelande från sjuksköterska med information till patient. Augusti 2014 slutrapporterades projektet till hälso- och sjukvårdledningen. Rapporten godkändes och beslut togs om uppstart av opererande verksamheter på sjukhuset i Arvika enligt samma modell som genomförts inom medicinavdelningarna. Samordnande sjuksköterska på vårdcentral Efter politiskt beslut har det inom division allmänmedicin inrättats en funktion för varje vårdcentral med samordnande sjuksköterska för den äldre LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 4 (13) och/eller mångsökande patienten. Vårdcentralerna har skrivit fram sina respektive riktlinjer för funktionen. Syftet är att skapa en fungerande sammanhållen vård kring den äldre och/eller mångsökande patienten för att förhindra undvikbar slutenvård och/eller oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. I det fortsatta arbetet är det av vikt att fortsätta utveckla samverkan mellan akutmottagningen, utskrivningssjuksköterskan inom slutenvård och kontaktfunktionen på respektive vårdcentral, d.v.s. vårdens övergångar. Ett annat exempel vid vårdcentraler är att vissa patienter nu slussas vidare till fysioterapeut istället för till allmänläkare, vilket frigör läkarresurser. Hälso-och sjukvårdsledningen beslutade i februari 2015 att landstinget ska använda sig av metodiken standardiserad utskrivningsprocess med en central projektledning som ska arbeta med implementeringen av metodiken. Allmänmedicinsk kompetens på akutmottagningen Centralsjukhuset Den allmänmedicinska sektionen på akutmottagningen har varit i drift sedan november 2014. Under de angivna öppettiderna kommer en cirka fjärdedel av de patienter som besöker akutmottagningen till distriktssköterska och distriktsläkare. Cirka en tredjedel av dessa hanteras av distriktssköterska d.v.s. bedöms inte vara i behov av besök till distriktsläkare. De får i flera fall hjälp med att boka tid till sin vårdcentral nästa dag eller inom de närmaste dagarna. Projektet ska ge ökad tillgänglighet och patientsäkerhet genom möjlighet till snabbare bedömning och omhändertagande av patienten, av rätt medicinsk kompetens. Projektet ska även belysa om en positiv effekt kan ses för övriga sektioner vid akutmottagningen. Resultaten efter tre månader visar en positiv utveckling och måluppfyllelse. Projektet visar att cirka en fjärdedel av det totala inflödet på akuten hade kunnat tas hand av en distriktsläkare på en vårdcentral. Projektgruppen har nu fått i uppdrag att undersöka om den allmänmedicinska sektionen, vid ett eventuellt införande, ska organiseras inom division medicinska specialiteter eller inom division allmänmedicin. Landstingsfastigheter har fått i uppdrag att göra en kostnadsberäkning över ombyggnation av lokalerna på akuten vid ett eventuellt införande av en allmänmedicinsk sektion på akuten. Arbete med produktions- och kapacitetsstyrning Landstinget i Värmland har sedan 2012 arbetat med implementering av produktions- och kapacitetsstyrning. Produktionsstyrning utgår från medborgarnas behov av besök, undersökningar och behandlingar och de aktiviteter som genereras av dessa. Genom att tydliggöra produktionsmåltal och kapacitet är målet att öka tillgängligheten för våra patienter. Visualisering av resultat är en viktig del och genom rapporter i datalager kan måltal följas och analyseras. Fortlöpande byggs rapporter i PULS. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 5 (13) Produktionsplanering på individnivå, analys av utfall och skapande av handlingsplaner vid lägre utfall än plan, omfördelning av resurser utifrån väntetidssituation samt implementering av gemensamma schemaperioder är goda exempel på hur produktionsstyrningen har använts. Inom division medicin sker rapportering från datalagret varje vecka av utförda besök och väntetider. Produktionsplaner i datalager görs för samtliga verksamhetsområden och uppföljning och analys sker varje månad i ordinarie månadsuppföljningar. De enheter som ej klarar tillgänglighetsmålen har upprättat handlingsplaner. Inom division opererande sker rapportering varje vecka av utförda besök och behandling samt väntetider från datalagret och från operationsplaneringssystemet Provisio. Det pågår ett fortsatt arbete med fördelning av operationsresurs utifrån väntetider/tillgänglighet i länsoperationsrådet varje månad där också uppföljning och analys av utfall sker. Under 2014 infördes gemensamma schemaperioder för verksamheter som avropar operationsresursen på CSK. Årshjul för produktionsplanering kopplat till schemaperioderna inom berörda verksamhetsområden har också införts. Division allmänmedicin har under 2014 haft en arbetsgrupp för arbetet med produktions- och kapacitetsstyrning och några verksamheter har påbörjat arbetet. Alla enheter har jobbat med produktions- och kapacitetsplanering i någon omfattning men divisionen har nu tagit ett samlat grepp och har startat upp ett arbete som syftar till att på ett likartat sätt för hela divisionen genomföra kapacitetsplanering. Syftet är att kunna implementera arbetssättet med produktions- och kapacitetsplanering under våren 2015. Division HHR har under 2014 arbetat med att få rapporter i datalagret och kan nu under 2015 följa verksamheten vid ordinarie månadsuppföljningar. Vuxenhabiliteringen har tittat på produktionsplanering på individnivå för att hjälpa medarbetarna med vad som är ett rimligt uppdrag. Detta har uppskattats av medarbetarna. Rehabiliteringsenheten i Arvika har utifrån utfall i datalagrets rapporter samt KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder) omfördelat resurser när det framgått att behoven från patienterna varit större än man tidigare trott. Ett intensivt arbete med produktions- och kapacitetsplanering pågår inom division psykiatri och framförallt inom BUP. Rapporter i datalager ges regelbundet och uppföljning sker vid ordinarie månadsuppföljningar. Divisionen arbetar kontinuerligt på att få en än bättre produktionsplanering genom att identifiera vårdprocesser och flaskhalsar. BUP genomför en organisationsanpassning för att förbättra tillgängligheten och samverkan med andra aktörer. Planering pågår för att öka utredningstakten för neuropsykiatriska frågeställningar. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 6 (13) Första linjen-verksamhet har startat i samarbete med Karlstad, Hammarö, Kil, Forshaga och Grums kommuner. Processen pågår för att utveckla verksamhetsformen i hela länet. Inom division diagnostik ingår uppföljning och analys i ordinarie månadsuppföljning. Några verksamhetsområden inom divisonen har nått mycket långt gällande produktionsstyrning och implementering fortsätter under 2015. Sjukhuset Torsby har till största delen nått produktionsmålen. Förståelsen för produktionsplanering i det totala flödet (akutmottagningen, öppenvården, vårdavdelningar, operation, rehabiliteringsenheten och vårdadministrativa enheten) har ökat och personalen är mer delaktig än tidigare. Projekt kring vårddokumentation Under 2014 uppmärksammades olika delar av den vårdnära administrationen och vikten av att sammanföra befintliga arbeten inom området patientjournal och att sätta igång ett fokuserat arbete på vårddokumentation i samarbete med Socialstyrelsen. Utöver detta gavs uppdraget att skapa en landstingsövergripande riktlinje för dokumentation, se över kvalitetsutveckling och organisering för vårdadministratörer, skapa en sammanhållen utbildnings- och kompetensutvecklingsprocess för vårdadministratörer samt kartlägga arbetet med ekonomiadministration och personaladministration för första linjens chefer i verksamheten. Samtliga angivna utvecklingsområden hanteras i olika processer och en utsedd samordningsgrupp hanterar koordineringen. Syftet med projekten kring vårddokumentation är Minska dubbeldokumentation Skapa en strukturerad dokumentation Automatisera kvalitetsregister Stödja landstingets processarbete Genom att påbörja ett långsiktigt förbättringsarbete inom vårddokumentation skapar organisationen en förutsättning för kvalitet och patientsäkerhet genom strukturerad journalföring. Grunden för arbetet är en landstingsövergripande dokumentationsriktlinje. Dokumentationsriktlinjen skall säkerställa att vårddokumentationen görs säker, strukturerad, effektiv och snabb, samt stödjer lokala, regionala och nationella behov av kvalitetsuppföljning och rapportering. En arbetsgrupp är utsedd att tillsammans med verksamhetsrepresentanter revidera sökord, mallar, rapportblad, journaltabeller och vårdplaner för samtliga medicinska verksamheter i landstinget och säkerställa att dessa används. Arbetet börjar inom kirurgin och onkologin och beräknas vara LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 7 (13) klart 31 augusti, därefter är planen att arbeta igenom samtliga verksamhetsområden. Vidare är arbetsgruppens uppdrag att Ta fram förslag på lösningar i utbildningsmiljö som kan visas, prövas och bedömas Göra uppdateringar löpande eller paketvis i skarp miljö efter överenskommelse Att göra vårddokumentationen enhetlig och strukturerad så långt som möjligt. Uppdraget till projektet är att göra detta för alla i landstinget, det är således ej frivilligt. Arbetet rapporteras månatligen till hälso- och sjukvårdsledningen. E-arkiv och skanningsprojektet Ny leverantör för e-arkiv och skanningslösning har upphandlats. Arbetet med att implementera det nya systemet påbörjades under 2014 och beräknad driftstart är 2015. Den nya lösningen medger både central och lokal skanning. Handlingarna kommer att förberedas på samma sätt oavsett om de skannas lokalt eller skickas till skanningscentralen. Då den manuella hanteringen vid lokal skanning försvinner ökar patient- och informationssäkerheten. Systemet möjliggör också enhetlig dokumentstruktur vilket ger bättre utsökningar och förenklar vid gallring, arkivering och avveckling. Det nya e-arkivet tillåter en effektiv hantering av lagrat material med ett modernt och användarvänligt gränssnitt. Inköp via e-handel För en mera kostnadseffektiv hantering av både inköp och fakturering har landstinget upphandlat ett IT-stöd för e-handel (Inköpsportalen). Inköpsportalen ska ge förutsättningar för ökad köptrohet mot ingångna ramavtal och därmed en styrning av inköpen till rätt leverantör och rätt priser. Det innebär även att landstinget förändrar arbetssätt och processer för att nå vinster med en förenklad beställningsprocess och för att kunna frigöra tid för de primära arbetsuppgifterna i vården. Förbättringar som följd av införandet av Inköpsportalen och en mera effektiv materialförsörjning väntas ge kostnadseffekter under 2015 och framåt. Breddinförandet är i full gång. Under 2014 har hela folktandvården kommit igång med Inköpsportalen. Division opererande har sju avdelningar vid CSK som är i drift. Under mars 2015 har samtliga vårdcentraler fått utbildning i Inköpsportalen och e-handel. Arbete med förbättrad telefontillgänglighet Under hösten 2014 gjordes en genomlysning av telefonrådgivningen inom division allmänmedicin. Detta tillsammans med de tekniska problem som upptäckts under hösten ledde till att vårdcentraler som under längre tid haft dålig telefontillgänglighet fick teknisk support från Telia i Stockholm och LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 8 (13) de förändringar som därefter gjordes i systemet medförde vissa förbättringar. För att förbättra telefontillgängligheten ytterligare har det under 2015 etableras en utbildningssatsning kallad ”Säker samtalsprocess” med syfte att säkerställa en strukturerad och standardiserad samtalsprocess. Utbildning sker i fyra steg och avslutas med certifiering. Detta för att öka kompetensen och skapa större trygghet inför det tidvis svåra arbetet med telefonrådgivning. Flera vårdcentraler prövar just nu även att ha en bokningsansvarig i syfte att förkorta samtalstiden. Det gäller bokning av icke akuta tider och där det har prövats har man sett en betydande avlastning för sköterskan i telefonen. Ett antal vårdcentraler prövar nu också öppen mottagning för besök utan föregående tidsbokning. I anslutning till den pågående telefoniupphandlingen gör man ett test med tidsstyrd återuppringning på vårdcentralen Skoghall. Systemet upplevs mycket positivt av personalen och upplevs ge bättre förutsättningar att planera uppdraget över dagen. Vidare sker fortsatt arbete med alternativa sätt att nå vårdcentralen, via 1177 och Mina vårdkontakter (kallas numera E-tjänster). 27 procent av värmlänningarna har nu konto i Mina vårdkontakter och vi ser en tydlig ökning av kontakter på internet. Vårdcentralerna inför nu också successivt möjlighet till webbtidbokning, vilket avlastar telefonkontakterna. I Stockholm har webbtidbokningen frigjort omfattande resurser främst för sjuksköterskor. Ökad tillgänglighet för hjärtsviktspatienter Under 2011 och 2012 presenterades rapporter som pekade på att hjärtsviktspatienterna stod för majoriteten av återinläggningar inom 30 dagar, ca10%. Under 2012 ökades således öppethållandet av Hjärtsviktsmottagningen (HSM) från 2 dagar i veckan till 5 dagar. Detta gav påtagliga effekter på andelen producerad öppenvård för denna grupp med motsvarande minskning av slutenvård tack vare kontinuitet under veckan. Det har resulterat i en halvering av risken att bli återinlagd för hjärtsvikt jämfört med tidigare. Hjärtsviktsjuksköterskorna har i blivit ett viktigt bollplank för kommunens sjuksköterskor i hemsjukvården. De ”törs” idag i större utsträckning ge intravenös behandling i hemmet med support av HSM. De hjälper också till med provtagningen. Utöver detta har ett avtal slutits och en rutin skapats med patienthotellet som också hjälper till med injektioner på patienter som behöver det en natt eller två. Sjuksköterskorna har avancerad delegation på läkemedelsjusteringar av sviktmediciner med rätt att ändra i läkemedelslistan vilket ökar LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 9 (13) patientsäkerheten. Arbetet drivs med stort engagemang i nära samarbete ledning, läkare och sjuksköterskor. Utvecklad vård för ”fönstertittarsjuka” Förekomst av benartärsjukdom, eller ”fönstertittarsjuka”, är mycket vanligt och väntas öka beroende på befolkningsdemografin. Med syftet att optimera omhändertagande av patienter med kärlsjukdom startades ett projekt 2011 med en etablerad sjuksköterskeledd mottagning. Det förändrade arbetssättet har införts utifrån forskningsresultat och med tydligt patientfokus. Tillgängligheten har ökat, samtliga patienter har erbjudits handledning i förändring av livsstil samt fått förebyggande behandling med läkemedel. Gångsträcka och upplevd livskvalitet har förbättrats och för många patienter har operation kunnat undvikas. Förbättringsarbetet har genomförts med befintliga resurser och har möjliggjorts av ledningens uttalade stöd. Tid har avsatts för kompetensutveckling, nätverksträffar och hospitering på andra sjukhus. Samverkan inom kliniken, med vårdcentraler, tobaksavvänjningsenheten och klinisk fysiologi har utvecklats. Utvärdering sker genom dagliga avstämningsmöten och årlig utvärdering av verksamheten. Resultatet av förbättringsarbete har redovisats inom kirurgkliniken och på nationella konferenser. Modellen är en förebild för andra kärlsektioner i landet och resultatet kommer att användas av ST-läkare inom kliniken för fortsatt forskning. Kärlkirurgiska sektionen mottog kvalitetspriset Årets vägvisare 2015 för detta arbete. Akutmottagningarnas förbättringsarbeten På akutmottagningarna pågår ett flertal arbeten för att förbättra tillgängligheten. Ett förbättringsarbete som pågår är utveckling av akutjournalerna och omfattas av helikopter- och ambulansverksamheterna, akutmottagningarna i länet samt psykakuten och barnakuten. Ett projekt som berör provtagning och hantering av labprover har även startats. Inom traumaomhändertagande satsas mycket på fortbildning och översyn av åldrat material. Ett utökat samarbete med akutmottagningarna i länet samt specialmottagningar som barnakuten och psykakuten är inlett. Många processer är påbörjade i organiseringen av jourarbetet där ett ständigt större inflöde av patienter och en åldrande befolkning ställer andra krav på verksamheten än tidigare är under revision och planering. Ett sådant projekt är komplementeringen av akutmottagningen med en allmänmedicinsk sektion och identifiering av snabbspår för vissa patientgrupper med särskilda diagnoser som till exempel höftfraktur, stroke och hjärtinfarkt. Inom alla sektioner finns numera team-arbete där patienten får en namngiven ansvarig sköterska och en läkare som tillsammans sköter vården på akuten. Detta för att bland annat minimera behovet av överrapporteringar LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 10 (13) vilket är förenat med högre risker i omhändertagandet. Ett arbetssätt med ledningsläkare på akuten är under utarbetning inom medicinjourlinjen och kräver koordination av fem kliniker utöver akutkliniken och division diagnostik. I detta dynamiska förbättringsarbete sker ständiga anpassningar av verksamheterna som i sin tur påverkar resultatet på akuten. Ambulanshelikopter I september 2014 invigdes landstingets helikopterverksamhet. Ambulanshelikoptern med akutläkarbilen är en förstärkning av den akuta vården. Intensivvårdsenheten är en förstärkning av den akuta vården utanför sjukhusen. Enheten består av en ambulanshelikopter och en akutbil. När olyckan är framme kan ett team med narkosläkare och särskilt utbildad sjuksköterska snabbt nå personer med livshotande sjukdomar eller skador. Sedan start och till och med mars 2014 har verksamheten fått 851 uppdrag varav 279 uppdrag där ambulanshelikoptern har använts. Införande av mellanvårdsplatser Landstingsfullmäktige beslutade i maj 205 att mellanvårdsplatser i Kristinehamn och Säffle ska införa. En dialog har först med länets 16 kommuner och en rapport över detta presenterades på landstingsstyrelsen i november månad tillsammans med en rapport över etableringen. Planering pågår inför start av projektering och ombyggnad av lokalerna i Kristinehamn och Säffle. Driftstartsarbetet ska inkludera planering med berörda verksamheter och kommunerna. Den organisatoriska tillhörigheten i landstinget av mellanvårdsplatserna utreds just nu. Införande av dialysverksamhet i Arvika Landstingsstyrelsen har beslutat att under 2015 införa och driftsätta dialysverksamhet på sjukhuset i Arvika. Planering pågår just nu för att verkställa och starta verksamheten. En dialysverksamhet i västra Värmland är viktigt för att förbättra tillgängligheten för dialyspatienter. Åtgärder kompetensförsörjning En strategi för kompetensförsörjning har tagits fram som möjliggör systematisk överblick och planering av behov och tillgång på kompetens inom landstinget. Strategin bidrar även till en bättre framförhållning och långsiktighet. Strategin beskriver hur landstinget ska uppnå god kompetensförsörjning för att nå uppsatta mål genom att: Attrahera nya medarbetare med rätt kompetens Rekrytera med hög kvalitet genom en modern och effektiv process Skapa möjligheter för utveckling på kort och lång sikt Behålla medarbetare med rätt kompetens genom att vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 11 (13) Avsluta anställningar på ett professionellt sätt Säkerställa jämställdheten mellan och inom olika yrken Nedan följer ett antal specifika åtgärder som har vidtagits och som pågår för att stärka kompetensförsörjningen i landstinget. Förstärkning av rekryteringsprocessen Ett rekryteringsprojekt har pågått inom HR-staben mellan april 2014 och december 2014. Under projekttiden har rekryteringsprocessen i landstinget omarbetats och implementerats i de ordinarie utbildningarna för chefer. Vidare har det under projektperioden utretts hur HR-staben i framtiden ska organisera sig utifrån rekryteringsområdet och hur HR kan stötta cheferna i landstinget på bästa sätt inom området. Ytterligare utredningsarbete har genomförts och beslut har tagits att följande delar övergår i ordinarie utvecklingsarbete i HR-staben. Fortsatt arbete med att utforma ”Värmlandspaket” vid rekrytering. Värmlandspaketet innebär ett specialformat välkomstpaket för olika målgrupper; nyutbildad yngre medarbetare, ny medarbetare med eller utan medflyttande familj, ny medarbetare vid internationell rekrytering/utlandsrekrytering. En del i de olika paketen är landstingets erbjudande om hjälp med att hitta bostad. Detta kan specifik gälla vid sommarrekrytering. Landstinget hyr lägenheter för studenter av KBAB. Dessa lägenheter står tomma under sommaren och skulle kunna erbjudas till sommarvikarier. Ytterligare delar inom Värmlandspaketen behöver utredas vidare såsom hjälp med sysselsättning för medflyttande, praktisk hjälp för medflyttande familj m.m. En kommunikationsstrategi som stöder arbetsgivarvarumärket och rekryteringsprocessen, med bland annat en mediestrategi, budskapsplattformar, förnyade grafiska uttryck, och utvecklade uppsökande aktiviteter, håller på att tas fram i samarbete mellan kommunikationsstaben och HR-staben Arbete ska påbörjas med att utveckla E-utbildning inom rekryteringprocessen på Livlinan som stöd för chefer som rekryterar. En utredning ska göras om en möjlig rekryteringsmässa för landstinget. Eventuellt skulle en sådan mässa genomföras tillsammans med Karlstads kommun och vård- och omsorgsförvaltningen. En enkät ska utförmas för det rekryteringverktyg som landstinget använder. Syftet är att följa upp kvaliteten på de rekryteringar som genomförts. LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 12 (13) Utöver detta ska en specifik rekryteringsfunktion vara på plats i oktober 2015. I ett första skede i stöd till vanlig och internationell rekrytering för 2-3 divisoner exempelvis psykiatri, medicin och allmänmedicin. Även utlandsrekrytering pågår, dels av specialister, utbildade sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor och dels av utlandsstuderande läkarstudenter. Landstinget har för avsikt att ytterligare bredda rekryteringsunderlaget genom att tillvarata flyktingars sjukvårdkompetens. Ett arbete pågår nu med att bredda kontakterna med den gruppen. Översyn av introduktion En allmän översyn av introduktionen har gjorts i syfte att vara en välkomnande arbetsgivare och möjliggöra för den nyanställde att bättre komma in i arbetet. Dessutom har ett förslag tagits fram för en utökad introduktion av sjuksköterskor. Som grund för förslaget ligger en rapport från Karolinska institutet som påvisar behovet av en bred och djup introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor. Introduktionen pågår under ett år och är systematiskt upplagd för att möjliggöra praktiskt kunskap för den nyutexaminerade sjuksköterskan att komma in i arbetet. Introduktionen innehåller tydlig introduktion i yrkesrollen, handledning, reflekterande samtal, gemensamma föreläsningar, KTC-träning och hospitering. Löneöversynsprocessen En utbildning har erbjudits till chefer för att förbättra hanteringen av löneprocessen. Prioriteringar för lönesatsningar har lagts för nyutexaminerade sjuksköterskor under 2014 och mer erfarna sjuksköterskor 2015. Även läkare har prioriterats för att både kunna behålla kompetens och attrahera nya. Insatser inom utbildning Landstinget har aktivt arbetat med att psykologprogrammet ska etableras i Karlstad. En avsiktsförklaring är framtagen, beslutad och överlämnad till Karlstads universitet. Därefter har riggning av platser påbörjats för att ta emot kandidater under utbildning. Efter påverkansarbete från landstinget har även beslut tagits om att förlägga utbildning i Karlstad för vårdadministratörer. Ett gott samarbete pågår fortsatt med Örebro universitet och läkarutbildningen där för att kandidater ska ges möjlighet till praktik i Värmland. Akademisk VC Akademisk Vårdcentral (AVC) bidrar med utveckling av kvalitet och evidensbaserad vård i syfte att öka attraktionskraften till oss och i förlängningen säkerställa kompetensförsörjning och god hälso och sjukvård. Syftet med AVC är att säkra att sjuksköterskestudenter, specialistsjuksköterskestudenter och läkarstudenter erhåller en god verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och att patienter erhåller en säker och LANDSTINGET I VÄRMLAND Datum Diarienummer 2015-04-20 LK/142180 13 (13) uppdaterad vård genom att personalen följer kunskapsutveckling och forskning. Med en koncentration av studenter och ett fokus på handledning finns det med AVC en bättre förutsättning för god handledning, att skapa en god lärandemiljö och en ekonomisk situation än genom att ta emot enstaka studenter. AVC bidrar till ständig kompetensutveckling och ständigt förnyat arbetsoch förhållningssätt. Detta koncept syftar till att göra primärvården till en attraktivare arbetsplats som i förlängningen stärker kompetensförsörjningen och kan minska hyrläkarkostnaderna. Införande av kompetensplattformen Region Värmland har i egenskap av samverkansorgan fått i uppdrag av regeringen att etablera kompetensplattformar för samverkan på kort och lång sikt inom utbildning och kompetensförsörjning. Inom ramen för uppdraget har en övergripande handlingsplan när det gäller att öka kompetensmatchningen arbetats fram för branschen hälsa, vård och omsorg. Fyra förslag är framtagna som ett led i att stärka attraktionskraften inom hälsa, vård och omsorgsyrkena: Utveckla gemensamt koncept för praoverksamheten inom hälsa, vård och omsorg. Ta fram en gemensam modell för introduktion av nyexaminerade sjuksköterskor i regionen. Jobbgaranti till alla som läst Vård- och omsorgsprogram och har diplom från Vård- och omsorgscollege. Alla kommuner och landstinget tecknar yrkesintroduktionsavtalet BUI. Gemensam marknadsföringsinsats för att stärka branschens image. Landstingsstyrelsen behandlar förslagen och landstingets deltagande i projektet som ett eget ärende på aprilmötet. Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen 1 (1) Ledningsstöd Anna Roos 2015-04-20 Redovisning av utvecklingsplanen för framtida hälsooch sjukvård med fokus på att klara ekonomin 2015 För att möta framtidens utmaningar gav landstingsstyrelsen hösten 2014 landstingsdirektören i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för hälso- och sjukvården i Värmland. Avrapporteringen för primärvårdsuppdraget, samt nivåstrukturering utgör en grund för arbetet. På landstingsstyrelsens sammansträde i mars så gavs landstingsdirektören i uppdrag att ge en fördjupad redovisning av det pågående arbetet med hälsooch sjukvårdens utvecklingsplan med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat 2015. I linje med utvecklingsplanens inriktning pågår arbete med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat 2015. Exempel på sådana arbeten är standardiserad utskrivningsprocess på sjukhuset i Arvika och på Centralsjukhuset i Karlstad, standardiserad vårddokumentation som bland annat syftar till att minska dubbeldokumentationen och öka patientsäkerheten, samt arbete med effektivisering av patientresor. Förslag till beslut att godkänna redovisning av utvecklingsplanen med fokus på att nå budgeterade ekonomiska resultat 2015. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Ingrid Magnusson Hälso- och sjukvårdschef Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Steg för att nå de långsiktiga målen Effektmål Mål Inga vårdskador Framtida hälsooch sjukvård En utvecklingsplan för ett behovsstyrt och Flerårsplan 2016-2018 Regional utveckling Folkhälsoarbetet Organisation En organisering som stödjer vision och måluppfyllelse Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Kulturförändring ändamålsenligt vårdsystem Bäst vårdkvalitet Vård utan köer Respektfulla möten God folkhälsa Trygg befolkning Nöjda patienter Varför gör vi en utvecklingsplan? • Den demografiska utvecklingen – Befolkning i länet minskar – De äldre åldersgrupperna ökar (65+) • Ökade kostnader (antalet multisjuka äldre ökar) – Den arbetsföra befolkningen minskar (18-64) • • Problem med personal/kompetensförsörjningen Minskade skatteintäkter – Förändrade livsstilsbeteenden leder till högre sjuklighet – Den psykiska ohälsan ökar • Ökade förväntningar och möjligheter – Patient och anhörigmedverkan kommer att öka – Fördjupad kompetens kring sjukdomar och utveckling av läkemedel och medicinsk teknik – IT och eHälsa Hälso- och sjukvården har svårt att klara sitt uppdrag redan idag. Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. Genom engagemang i denna utvecklingsplan kan vi vara med och påverka framtiden. Exempel på innehåll i utvecklingsplanen • Värmlänningens behov, prognostiserat hälsotillstånd 2030 Demografi, socioekonomi, sjukdomspanorama, prevention, förväntningar och beteenden • Utbud eHälsa, flöden och processer, utbudspunkter och innehåll, lokal nivåstrukturering (regional & nationell), workshifting (vem gör vad), samverkan (region, kommun, privata), fokusgrupper (barn, äldre, kroniker, multisjuka), patientmedverkan, flexibilitet och agilt agerande • Konkretisering Karta/plan över vad som behöver genomföras och när det bör ske för att vi ska vara rustade inför framtiden Framtida hälso- och sjukvård GOD FOLKHÄLSA Inga vårdskador Närhet TRYGG BEFOLKNING Bäst vårdkvalitet för de patienter som mest behöver det NÖJDA PATIENTER Vård utan köer Kontinuitet för patienter med stort vårdbehov Respektfulla möten Kontakt när patienterna behöver det och direkt till rätt vård Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård Patientens bästa väg genom vården E-hälsa för lättillgänglig information och kommunikation Små, stora och mobila enheter med behovsstyrt utbud och samverkan med den kommunala vården Flöden – Processer som skapar en enkel väg till rätt vård Arbetssätt – Rätt kompetens på rätt plats Behovsstyrt – Kontinuerlig anpassning av utbud utifrån behov Patienten först – Behov styr vårt utbud Resurs finns – Attraktiv arbetsgivare i en flexibel organisation Minska slöseri – Fokus på kvalitet och värdeskapande aktiviteter Kvalitet – Jämlik och patientsäker vård ”Pilotverksamheter” att dra slutsatser från • • • • Mellanvårdsplatser Samverkan över organisationsgränser Första linjen Kommunsamverkan – Materialhantering – Samverkan vårdboende/resurscentrum Oskarslund – Demensvård – Standardiserad utskrivning + Trygg hemgång • Ungdomsmottagningarna Fortsatt arbete från handlingsplanen • Antalet årsarbetare i hälso- och sjukvården har ökat och kräver fortsatt arbete med: • • • • Produktionsstyrning Gemensamma schemaperioder Minskat antal flexavtal Rätt komptens på rätt plats Röda dagar 2 veckor Semester 6 veckor Korttidsfrånvaro 2 veckor Planering, utbildning seminarier 2 veckor Arbetstid 40 veckor 44 veckor* 7 dagar 308 dagar 4% 12,3 dagar Arbetstid 40veckor * 40 timmar= 1600 h Patientnära arbete 75% av arbetstiden 1200 timmar – Bedömd ekonomisk konsekvens • På längre sikt dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal) Fortsatt arbete från handlingsplanen • Upphandling och avtal – Bättre upphandlade avtal, högre avtalstrohet – Effektivare arbetssätt, t.ex. genom införande av e-handel som medför nya sätt att leda och styra inköp – Bedömd ekonomisk konsekvens • Lägre kostnader inom vissa områden samt lägre kostnadsutveckling totalt, bl.a. till följd av bättre priser och effektivare arbetssätt Fortsatt arbete från handlingsplanen • Materialförsörjning – Fortsatt arbete med standardisering och sortimentsbegränsning – Effektivare arbetssätt, rätt kompetens till rätt arbetsuppgift – Bedömd ekonomisk konsekvens • Dämpad kostnadsutveckling till följd av effektivare arbetssätt och mer tid för patientarbete • Lägre kapitalbindning (lager och lageryta) • Lägre kostnader till följd av minskat svinn Fortsatt arbete från handlingsplanen • Läkemedelshantering – Fortsatt utvecklingsarbete – Tydliga riktlinjer och mål för läkemedelsbehandling – Ordnat omhändertagande av nya dyra läkemedel – Fortsatt arbete med klinisk farmaci – Utveckling av landstingets läkemedelsförsörjning • Bedömd ekonomisk konsekvens – Kostnadseffektivet till följd av • Förbättrad läkemedelsanvändning till äldre • Följsamhet till rekommenderade respektive upphandlade läkemedel • Tydlig process för införande av nya dyra läkemedel (t.ex. hepatit C läkemedel) • Nytt arbetssätt för läkemedelsförsörjningen • Ökad möjlighet till uppföljning och analys av läkemedel via Datalager Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning • Vårdnära service och vårdnära stöd – Pilot genomförd, etableras på fler ställen. Ekonomi och personalfrågor läggs till – Ökad kvalité, rätt kompetens utför uppgifterna, brist på vissa yrkeskategorier minskar – Bedömd ekonomisk konsekvens • På längre sikt dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal) Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning • Standardiserad vårddokumentation – 3 piloter igångsatta: Onkologi, kirurgi, tarmcancerprocessen – Minskad dubbeldokumentation, ökad patientsäkerhet – Bedömd ekonomisk konsekvens • Lägre kostnader till följd av minskade vårdskador • Dämpning av kostnadsutvecklingen inom personalområdet (personalkostnader och hyrpersonal) till följd av tidsvinster och mer tid för patientarbete Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning • Standardiserad utskrivningsprocess – Genomfört i Arvika, påbörjat i Karlstad, ökad samverkan med Karlstad kommun – Minskade återinskrivningar, trygg hemgång – Bedömd ekonomisk konsekvens • Lägre kostnader till följd av minskade återinläggningar Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning • Allmänmedicinsk kompetens på akutmottagningen – Försök på akutmottagningen Karlstad – Minskat – Bedömd ekonomisk konsekvens • Initialt en ökad kostnad för etablering av verksamheten • På sikt dämpad kostnadsutveckling till följd av bättre flöden på akutmottagningen i sin helhet och effektivare arbetssätt Pågående arbete i linje med utvecklingsplanens inriktning • Översyn resor – Kartläggning och effektivisering av resor till vård – Rätt transportmedel med rätt funktionalitet – Bedömd ekonomisk effekt • Dämpad kostnadsutveckling och mer verksamhet för pengarna till följd av – ”Smartare” användning av resurser – både kompetens hos personalen och fordon samt frigörande av vårdplatser genom att möta upp bättre vid hemgång – Effektivare arbetssätt, t.ex. en väg in vid beställning – minskar väntetider i telefonen för vårdpersonal Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Informationshanteringsenheten Annett Laurin 2015-04-20 LK/150800 Personuppgiftsombud Personuppgiftslagen (PuL 1998:204) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. I personuppgiftslagen finns regler som den personuppgiftsansvarige (myndighet, företag, organisation) måste följa. Ett personuppgiftsombud kan hjälpa den personuppgiftsansvarige att uppfylla lagens krav och därmed bidra till att skapa ordning och reda. Den som utser ett personuppgiftsombud behöver då inte anmäla vissa behandlingar av personuppgifter till Datainspektionen vilket man annars är skyldig att göra. Det är frivilligt att ha ett personuppgiftsombud. I personuppgiftsombudets arbetsuppgifter ingår att utöva tillsyn över behandlingar, anmäla brister i behandlingar, utarbeta rutiner för personuppgiftsbehandlingar, samråda med Datainspektionen, föra förteckningar över behandlingar samt hjälpa registrerade att få rättelse. Landstingsstyrelsen beslutade 2000-04-04, § 71, att inrätta en funktion som personuppgiftsombud. Förslag till beslut att Landstinget i Värmland fortsatt väljer att ha funktion som personuppgiftsombud samt att utse arkivarie Henrik Landtmanson till landstingets personuppgiftsombud. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet Ulla Höglund 2015-04-20 LK/150068 Inbjudan till Assembly of European Regions, AER:s, Generalförsamling 2015 Medlemsorganisationen AER firar 30-års jubileum 2015 och detta kommer att firas i samband med årets Generalförsamling. Västra Götalandsregionen är värd för evenemanget som äger rum i Göteborg 10 – 12 juni. AER:s 230 medlemsregionerna samt särskilt utvalda gäster är inbjudna. För att garantera en smidig hantering av detta stora arrangemang, ombeds landstinget att skicka in anmälan till Generalförsamlingen så snart som möjligt. I enlighet med AER:s stadgar (kapitel III, artikel 4) har varje medlem två platser och en röst vid Generalförsamlingen. Förslag till beslut att utse två representanter till AER:s Generalförsamling 2015. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Enheten för Ekonomistyrning 2015-04-20 Marcus Brolinson LK/142619 Tecknande av landstingets bank- och plusgirokonton Genom tidigare beslut i landstingsstyrelsen, LK/091648, har följande tjänstemän bemyndigats att två i förening teckna landstingets bank- och plusgirokonton liksom checkar, uttagskvitton och postväxlar samt att teckna avtal som avser landstingets betalningstjänster: ekonomichef Ingrid Magnusson, finanschef Marcus Kjellman Brolinson samt redovisningschef Åsa Blom. Med anledning av de personalförändringar som skett erfordras nytt beslut beträffande rätten att teckna landstingets bank- och plusgirokonton. Förslag till beslut att med upphävande av tidigare beslut bemyndiga ekonomichef Veronica Hedlund Lundgren, finanschef Marcus Kjellman Brolinson samt redovisningschef Åsa Blom att två i förening teckna landstingets bank- och plusgirokonton liksom checkar, uttagskvitton och postväxlar samt att teckna avtal som avser landstingets betalningstjänster. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Veronica Hedlund Lundgren Ekonomichef 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Sekretariatet 2015-04-20 LK/150097 m.fl. Ärenden för kännedom ./. 1. LK/150097 Protokoll från Landstingsstyrelsens sammanträde den 25 mars 2015 ./. 2. LK/150254 Protokoll från Patientnämndens sammanträde den 19 februari 2015 ./. 3. LK/150142 Protokoll från Personalutskottets sammanträde den 12 mars 2015 ./. 4. Avsiktsförklaring Övning SAMÖ 2016 ./. 5. LK/150859 Ansökan om att delta i kommunernas gemensamma Drifts- och servicenämnd 6. Landstingsdirektörens anmälningsärenden Gunilla Andersson Landstingsdirektör Anna-Lena Wingqvist Administrativ chef LK/150381 LK/150060 1 (1) Tjänsteskrivelse Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvård Charlotta Nelsson 2015-04-20 LK/142600 Patientsäkerhetsberättelse 2014 Enligt patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska vårdgivaren dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten och vilka resultat som har uppnåtts. Med årets patientsäkerhetsberättelse följer även en uppföljning av vårdgivardirektiv. ./. Patientsäkerhetsberättelsen för år 2014, inklusive bilagor, bifogas. Förslag till beslut att godkänna att upprättad patientsäkerhetsberättelse för år 2014. Gunilla Andersson Landstingsdirektör Charlotta Nelsson Chefläkare Patientsäkerhetsberättelse för Landstinget i Värmland 2014 Fastställd av landstingsfullmäktige 2015-04-21 LK/142600 Innehållsförteckning Sammanfattning ..................................................................................................................................... 3 Övergripande mål och strategier ............................................................................................................ 4 Organisatoriskt ansvar ........................................................................................................................... 5 Struktur för uppföljning och utvärdering ............................................................................................... 5 Uppföljning genom egenkontroll ........................................................................................................... 6 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet ................................................................................................................................................................ 8 Samverkan för att förebygga vårdskador ............................................................................................. 11 Riskanalys ............................................................................................................................................ 12 Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet ............................................................................................ 13 Hantering av klagomål och synpunkter ............................................................................................... 15 Sammanställning och analys ................................................................................................................ 16 Samverkan med patienter och närstående ............................................................................................ 17 Resultat ................................................................................................................................................ 18 Övergripande mål och strategier för kommande år ............................................................................. 25 Antal anmälningar ................................................................................................................................ 26 Bilagor: Divisionernas uppföljning av patientsäkerhetsarbetet Uppföljning av vårdgivardirektiv Förkortningar och förklaringar SKL – Sveriges Kommuner och Landsting, en arbetsgivar- och intresseorganisation för landets alla kommuner, landsting och regioner. IVO – Inspektionen för vård och omsorg BHK – basala hygien- och klädrutiner NOD – nationell ordinationsdatabas AHA – avvikelsehanteringssystem VRI – vårdrelaterade infektioner KAD – kvarliggande urinkateter CVK – central venkateter PPM – punktprevalensmätning NPÖ – nationell patientöversikt Pascal – nationellt verktyg för ordination av läkemedel, för närvarande enbart för dosdispenserade läkemedel CSK – Centralsjukhuset Karlstad MAS – medicinskt ansvarig sjuksköterska LAL – läkemedelsansvarig läkare Senior Alert - nationellt kvalitetsregister där varje patient, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, förebyggande åtgärder och uppföljning av resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa LSS – lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 2 Sammanfattning Under året har flera viktiga steg tagits mot en säkrare vård för patienterna. Ett fortsatt arbete med implementering av patientsäkergetsstrategin som grund för landstingets kulturarbete för en säkrare vård har gjorts. Handlingsplanen för ökad patientsäkerhetskultur är reviderad och fastställd av högsta ledningen. Överenskommelsen med staten om prestationsbaserade åtgärder för ökad patientsäkerhet har slutförts, där uppvisade Landstinget i Värmland som ett av nio landsting i Sverige godkända resultat för samtliga grundkrav och indikatorer. Dessa finns till största delen redovisat under rubriken Resultat. Läkemedelsförskrivningen har förbättrats och fler läkemedelslistor har blivit uppdaterade, särskilt för äldre patienter, som en del i arbetet med satsningen på sjuka äldre. I avvikelser och anmälningar kan en liten förbättring i rapportering av avvikelser ses, men här kvarstår fortfarande arbete med att förbättra processen att använda avvikelser som underlag till lärande och systemförbättringar. Ett ökat antal lex Maria anmälningar från sjukvården kan ses under 2014, och även riskindivider som anmälts har ökat i förhållande till tidigare år. I besluten från IVO, i samband med lex Maria-anmälningar, kan det konstateras att de interna vårdskadeutredningarna blir allt bättre och att myndigheten oftare är nöjd med de åtgärder som vidtagits i verksamheten. Viktiga delar av Infektionsverktyget är på plats och det går att ta fram utdata. I slutet av augusti startade ambulanshelikopterverksamheten. Denna ger en ökad tillgänglighet till snabb avancerad medicinsk insats för de mest kritiskt akut sjuka värmlänningarna och utgör dessutom ett medicinskt stöd för den vägburna ambulanssjukvården. Båda delarna innebär en ökad patientsäkerhet och förbättrade möjligheter att rädda liv och minska skadan vid vissa akuta tillstånd. Beslut har tagits och arbete har påbörjats med en riktlinje för säkrare och effektivare journaldokumentation. Dessutom är även ett projekt uppstartat för att skapa standardisering i det praktiska dokumentationsarbetet. Men det allra viktigaste är alla pågående arbeten på alla nivåer och i alla verksamheter i landstinget, där man strävar efter ökad kvalitet och patientsäkerhet. Att patientsäkerhet får ett allt större utrymme på agendor i möten och i den praktiska tillämpningen, både i högsta ledningen och i verksamheterna, är en förutsättning för att lyckas nå våra mål. Uppföljning av divisionernas och sjukhusens patientsäkerhetsarbete har genomförts utifrån en mall som baseras på patientsäkerhetsstrategins fokus-områden: styrning och ledning, anmälningar och utredningar, egenkontroller och kompetensutveckling. Frågorna är sammansatta så att de som helhet ska spegla hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet ser ut i landstinget och vilka förbättringsarbeten som genomförts och som pågår i verksamheterna. Se bilagor. Med årets patientsäkerhetsberättelse medföljer även uppföljning av vårdgivardirektiven. 3 Övergripande mål och strategier Patientsäkerhetsstrategin utgår från den nationella visionen om ”Noll vårdskador” och det övergripande målet för Landstinget i Värmland är att: Landstingets samtliga verksamheter genomsyras av en patientsäkerhetskultur. För att uppnå detta har följande fyra fokusområden fastställts: • Ledning och styrning • Systematiska utredningar och uppföljningar • Kompetensutveckling • Patientinvolvering Till varje fokusområde har det under 2014 pågått aktiviter. Landstingsplanen 2014 fastställer att patientsäkerhet är ett prioriterat område i landstinget. Detta förtydligas med att: Landstinget ska arbeta vidare enligt patientsäkerhetsstrategin och förbättra uppföljningen av patientsäkerhet och övriga kvalitetsmått. Övergripande mål för landstinget har under året varit att: • Det akuta omhändertagandet inom hälso- och sjukvården förbättras genom hela vårdkedjan. Landstinget effektiviserar och följer upp vårdflöden och vårdprocesser, vilket bland annat medför minskade väntetider för patienter i vården. • • • • Samarbetet och arbetsfördelningen mellan akutsjukhusen förbättras. Väntetiderna inom hälso- och sjukvården minskar. Ledtiderna i vårdprocesserna minskar. Samordningen med kommunernas hälso- och sjukvård förbättras. Arbetet med ledningssystemet för patientsäkerhet har fortsatt utvecklats under året och flera styrande dokument har fastställts i Landstinget i Värmland, bland annat: • • • • • Revidering av riktlinjen för lex Maria Revidering av riktlinjen för händelseanalys Rutin för genomförande av patientsäkerhetsrond Revidering av handlingsplan för patientsäkerhetskultur Revidering av handlingsplan för trycksårsmätningar 4 Organisatoriskt ansvar Landstingsstyrelsen är högst ansvarig för patientsäkerhetsarbetet och linjeorganisationen har patientsäkerhetsansvar på alla nivåer i verksamheten. Som stöd till linjeorganisationen har landstingsstyrelsen tillsatt chefläkare som den funktion som ska leda det strategiska patientsäkerhetsarbetet som beskrivs i patientsäkerhetsstrategin. I organisationen är chefläkare underställd hälso- och sjukvårdschefen. Under året har chefläkarfunktionen förstärkts till 2,5 heltidstjänster som fördelas på fyra chefläkare. Chefläkarfunktionen har operativt stöd av hälso- och sjukvårdsstaben. En av enheterna, kvalitet- och patientsäkerhetsenheten, har resurser som anmälningsansvarig lex Maria, händelseanalysledare och medicinskt sakkunniga. Odontologiskt sakkunniga finns hos patient- och medborgarstödsenheten. Chefläkaren har varit sammankallande till en strategisk patientsäkerhetsgrupp där smittskydd (inklusive STRAMA), vårdhygien, patientnämnd, läkemedels- och analys/utrednings-enheterna är representerade. I gruppen samordnas arbetet med att stödja linjen och där sammanfattas och utvärderas patientsäkerhetsarbetet på landstingsnivå med förslag till beslut och prioriteringar för högsta ledningen. I landstingets linjeorganisation är det verksamhetschefen som enligt uppdragsbeskrivning har det samlade medicinska, odontologiskt och administrativa ledningsansvaret inom verksamhetsområdet. Dennes ansvar är att säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Struktur för uppföljning och utvärdering Uppföljning av patientsäkerhet Uppföljning av divisionernas och sjukhusens patientsäkerhetsarbete har genomförts utifrån patientsäkerhetsstrategins fokusområden: ledning och styrning, utredningar och uppföljningar, kompetensutveckling och patientens delaktighet. Uppföljningen speglar hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet bedrivs i landstinget och vilka förbättringsarbeten som genomförts och som pågår i verksamheterna. Hälso- och sjukvårdschefer, tillsammans med flertalet stabschefer, följer upp patientsäkerhet utifrån landstingets styrkort vid tertialvis dialog med divisionsledningarna. Enheten för ledningsstöd ansvarar för resultatredovisning till landstingets politiker. Månadsvis rapportering har påbörjats under året av utvalda patientsäkerhetsindikatorer. Chefläkarna har påbörjat patientsäkerhetsronder i verksamheten och en rutin för fortsatt arbete är framtagen. Hälso- och sjukvårdsstaben organiserar landstingsgemensamma mätningar. Resultaten sammanställs, analyseras och presenteras via enheten för ledningsstöd samt chefläkare till hälso- och sjukvårdsledningen vid såväl månads- som tertialrapportering. Smittskydd Värmland ansvarar för uppföljningen av basala hygienrutiner och klädregler och vårdrelaterade infektioner och ingår i den övergripande gruppen Strategisk patientsäkerhetsgrupp. 5 Strukturerad journalgranskning har under året utförts fortlöpande på både sjukhus- och kliniknivå enligt kraven i patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och SKL. Resultatet från månadsvis granskning på sjukhusnivå återförs till landstingsledningen. Rutinkollen, det vill säga webbaserat stöd som tagits fram av SKL för uppföljning av följsamhet till åtgärdspaket inom prioriterade satsningsområden, har testats i samband med journalgranskning på sjukhusnivå. Riskbedömning, förekomst och vidtagna åtgärder för att förebygga trycksår, fall, dålig munhälsa och undernäring har följts upp via kvalitetsregistret Senior alert och avvikelsehanteringssystemet AHA utöver nationell och landstingsgemensam trycksårsmätning. Följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner och klädregler (BHK) genomförs lokalt varje månad, samt nationella mätningar anordnade av SKL. Resultaten från dessa mätningar publiceras på landstingets intranät, där respektive enhetschef och hygienombud inhämtar resultaten. De redovisas också på möten med nätverket för avdelningschefer och kvalitetsombud. Resultaten diskuteras också på möten med hygienombuden, som genomförs 2-4 gånger per år som stöd för det vårdnära förbättringsarbetet. Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI) har mätts lokalt varje månad fram till halvårsskiftet och därefter vid varje tertial inom slutenvården, samt nationella mätningar anordnade av SKL. Resultaten varierar över tid. Resultaten publiceras på landstingets intranät och återkopplas till respektive verksamhet. Flera arbetsgrupper finns i landstinget där man aktivt arbetar med områden som är viktiga i det förebyggande arbetet. Uppföljning genom egenkontroll I tabellerna nedan beskrivs egenkontroller inom landstinget, deras omfattning, frekvens och källor samt kommunikation av resultat. Kommunikation av resultat till landstingets högsta ledning beskrivs under Struktur för uppföljning/utvärdering och vad eventuell analys av resultat har visat beskrivs under Resultat. Processmått utgörs av aktiviteter som genomförs för att uppnå definierade mål. Omfattning och frekvens Källa Kommunikation av resultat Basala hygienrutiner och klädregler Nationell mätning, landstingsgemensam mätning två gånger per år och 10 observationer/månad/avdelning och mottagning SKL och interna register Resultat presenteras på landstingets intranät, nätverksträffar, tertial- och årsrapport. Antibiotikaförskrivning Månadsvis Folkhälsomyndigheten Smittskyddsläkaren rapporterar till verksamhetscheferna Undernäring Antal patienter bedömda med t.ex. SGA/MNA Följs varje månad inom somatisk slutenvård Senior alert Resultat presenteras på landstingets intranät och nätverksträffar, tertial- och årsrapport. Fall och fallskador Antal patienter bedömda med Downton Fall Risk Index Följs varje månad inom somatisk slutenvård. Senior alert Resultat presenteras på landstingets intranät och nätverksträffar, tertial- och årsrapport. Trycksår Antal patienter bedömda med Nortonskalan Nationell mätning, landstingsgemensam mätning två gånger per år och lokala mätningar varje månad inom somatisk slutenvård. SKL interna register Senior alert Resultat presenteras på landstingets intranät, nätverksträffar, tertial- och årsrapport. 6 Avvikelser inom landstinget Antal följs löpande i landstingets avvikelsehanteringssystem Interna register Årsrapport Avvikelser angående samarbetet mellan landsting och kommun Antal följs löpande Interna register Nätverksträffar Patientrelaterade avvikelser inom landstinget Antal följs löpande i landstingets avvikelsehanteringssystem Interna register Tertial rapport Årsrapport Händelseanalyser/Riskanalyser Antal analyser följs tre gånger per år Interna register Tertialrapport Årsrapport Överbeläggningar av patienter Antal följs dagligen per sjukhus inom somatisk och psykiatrisk slutenvård Landstingets datalager Resultat presenteras i datalagerrapport och i årsrapport samt vid nätverksträffar. Utlokaliserade patienter Antal följs dagligen per sjukhus inom somatisk och psykiatrisk slutenvård Landstingets datalager Resultat presenteras i datalagerrapport och i årsrapport samt vid nätverksträffar. Resultatmått speglar utfallet i form av andel patienter med vårdrelaterade infektioner, andel patienter med trycksår, andel patienter med vårdskador. Omfattning och frekvens Källa Resultat Analys Vårdrelaterade infektioner, VRI Följs varje månad genom punktprevalensmätning Efter halvårsskiftet sker mätning och uppföljning tertialvis, kommer successivt att ersättas av Infektionsverktyget. SKL och Infektionsverktyget Resultat presenteras på landstingets intranät, nätverksträffar, tertial- och årsrapport Trycksår Följs vid de nationella punktprevalensmätningarna två gånger per år SKL Resultat presenteras på landstingets intranät, nätverksträffar, tertial- och årsrapport Markörbaserad journalgranskning Resultat för varje sjukhus följs varje månad SKL Resultat presenteras på landstingets intranät, nätverksträffar, månadsrapport landstingsstyrelse Markörbaserad journalgranskning Vi har gjort en sammanställning av 840 journaler som granskades på sjukhusnivå under 2013. Det pågår ett arbete inom landstinget för att ytterligare utveckla indikatorer för uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet. Vid journalgranskning på sjukhusnivå har under några månader dokumentationen samtidigt granskats utifrån Rutinkollen. Resultatet från denna ”provgranskning” har presenterats och diskuterats på nätverksträff för första linjens chefer på respektive sjukhus. Journalgranskningstillfället ger möjligheter att ytterligare utveckla egenkontrollen, vilket redan sker inom vissa verksamheter. 7 Förbättringsområden: - Vårdrelaterade infektioner (postoperativ infektion och urinvägsinfektion utgör största andelen) Blåsöverfyllnad Trycksår ”Annat” Fokus i landstinget är kvalitet och patientsäkerhet och ett av målen är att minska förekomst av vårdrelaterade infektioner. Åtgärder: - Sepsisutbildning har genomförts för personalen på sjukhusens akutmottagningar Fokus på djupa protesinfektioner – projekt ”Processen knä- och höftplastiker” har påbörjats Fokus på att förebygga urinvägsinfektioner Vid sjukhuset i Arvika har utbildning genomförts till följd av förekomsten av blåsöverfyllnad I samarbete mellan Smittskydd och landstingsservice har ett nytt dokument utarbetats som beskriver kraven på hygienisk standard, då verksamheter beställer/upphandlar städning/lokalvård. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet som genomförts under året, se Resultat/Strukturmått. Vid Kvalitetsforum utsågs Klinisk fysiologi till ”Årets Vägvisare” för ett lagarbete som drastiskt minskat köer och förbättrat tillgängligheten. Kandidat för utmärkelsen arbetades fram av medarbetare i samband med en kvalitetsutbildning enligt princip från SIQ, Institutet för kvalitetsutveckling. Processarbete Under 2014 har arbetet Standardiserad Utskrivningsprocess för samtliga patienter inom medicinkliniken Sjukhuset i Arvika (vårdavdelning 76, 79 samt akutmottagningen) med uppföljning och kvalitetssäkring som central del pågått. Syftet var att säkerställa och utvärdera följsamheten till, och nyttan av, vissa standardiserade aktiviteter som därefter kan överföras till andra verksamheter inom begreppet sammanhållen vård, inför ett bredare införande i Landstinget i Värmland. Under hösten kompletterades med avdelningarna för kirurgi och ortopedi. Fokus har legat på en väl planerad process, där patienter med risk för återinskrivning tidigt aktualiseras. Samverkan och ansvarskedja har aktualiserats med vårdgrannar. En omfattande utvärderingsdel har genomförts. Ansatsen var en bred patientmålgrupp, frikopplat från ålder och diagnos. Även rehabiliteringsprocessen har granskats och förbättringsarbete har skett. Ett fortsatt utvecklingsarbete under hösten startades upp med förstärkt utskrivningsprocess inom medicin. En annan utvald process är knä- och höftprotesprocessen, där det sedan våren 2014 har utförts ett utvecklingsarbete tillsammans med personal inom ortopedin och allmänmedicin i landstinget. Arbetet syftar till att operera rätt patient och utföra det på ett så optimalt sätt som möjligt för att undvika vårdrelaterade infektioner i hela vårdkedjan. Arbetet utgår från ett nationellt tvärprofessionellt samarbete för säkrare protesoperationer i knä och höft vilket då också innebär att förslagna åtgärder i detta arbete implementeras samt att följsamheten till åtgärderna även följs upp över tid. Arbetet beräknas avslutas under våren 2015. 8 En allmänmedicinsk sektion på akutmottagningen, Centralsjukhuset, har varit i drift i projektform sedan november och avslutas i april 2015. Öppettider är kvällstid vardagar och dag- och kvällstid på helger. Resultaten efter nästan tre månader visar en positiv utveckling och måluppfyllelse. Ca 25 % av det totala inflödet av patienter till akutmottagningen omhändertas av distriktsläkare och/eller distriktsköterska. Syftet är bland annat att förbättra tillgängligheten till vården och att öka patientsäkerheten genom möjlighet till snabbare bedömning och omhändertagande av rätt medicinsk kompetens. Antal patienter och väntetider har minskat till befintliga specialistfunktioner genom inrättande av den allmänmedicinska specialiteten. Infektionsverktyget Projektet att integrera Infektionsverktyget med Cosmic i slutenvården är genomfört. Infektionsverktyget är datatekniskt komplext där man skickar data från olika källor till en nationell databas. Under sommaren och hösten har skett en både kvalitativ och kvantitativ validering. Det behövs en synkronisering med Datalagrets rapport för att den kvantitativa överföringen skall kunna valideras komplett, så fortsatt valideringsarbete kommer att ske. Det pågår ett arbete med integration av Mikrobiologens datasystem Analytix som enligt plan ska slutföras i februari 2015. Riskfaktorer KAD och CVK skall kunna fångas av Infektionsverktyget men då måste dessa faktorer registreras i journaltabellform och det sker ett arbete med att lösa detta. Dessutom skall dessa ”icke mätvärden” exporteras från Cosmic till Infektionsverktyget. Det ligger sedan oktober 2013 en beställning till leverantören Cambio om det. Viktiga delar av Infektionsverktyget är på plats och det går att ta fram utdata. Hälso- och sjukvårdsledningen har antagit ett direktiv om att varje verksamhet skall inkludera fungerande delar av Infektionsverktyget i sitt kvalitetsarbete. Dock har verksamheterna börjat göra det i mycket begränsad omfattning. Patientlag 12 juni 2014 beslöt riksdagen att anta förslag på en patientlag som börjar gälla 1 januari 2015. Förslaget på ny patientlag är framarbetad i den patientmaktsutredning som pågått sedan januari 2011. Vårdvalsenheten har i uppdrag att informera och implementera lagen inom Landstinget i Värmland. Under hösten 2014 har en arbetsgrupp bestående av representanter från de flesta verksamheter deltagit och analyserat effekter av patientlagen. Vårdvalsenheten har tillsammans med kommunikationsenheten tagit fram informationsmaterial som finns presenterat på vårt intranät. För att skapa en gemensam information till patienterna i Sverige så har vi jobbat med ett nätverk där all framtagen information är tillgänglig för samtliga landsting. Informations- och utbildningsinsatser har skett vid ett 25-tal tillfällen och fortsätter under första delen av 2015. Lex Maria Förbättrad uppföljning sker i utredningar i samband med lex Maria anmälningar, medicinskt och odontologiskt sakkunnig ansvarar för återkoppling till ansvarig verksamhetschef sex månader efter avslutad utredning. Smittskydd Värmland Det övergripande arbetet med vårdhygien och smittskydd organiseras från Smittskydd Värmland. Enheten bedriver sedan lång tid ett strategiskt förebyggande arbete genom en hygienombudsorganisation. Alla verksamheter har hygienombud. Denna organisation har som mål att förebygga smittspridning och att höja kunskapen och medvetenheten om vårdhygieniska frågor. Hygienombuden ansvarar tillsammans med enhetschefen för att hygienarbete bedrivs på enheten. Dessa hygienombud har som en av sina uppgifter att ansvara för att följsamhetsmätningar till basala hygienrutiner och klädregler genomförs. Resultaten från följsamhetsmätningarna förbättras kontinuerligt om än i lång9 samt tempo. Vissa moment i basala hygienrutiner, till exempel handdesinfektion före patientkontakt i sjukvården och användandet av platsförkläden i tandvården, som tidigare låg på lägre nivå blir långsamt bättre. Smittskydd Värmland har även många informella kontakter med verksamheterna där resultat och åtgärder diskuteras, till exempel genom nätverket för hygienombud och deltagande i enhetens arbetsplatsmöte samt ger rådgivning till vårdpersonal i det dagliga arbetet på vårdenheten. Ett VRI-team har bildats för att på ett strukturerat sätt arbeta för att minska de vårdrelaterade infektionerna genom att arbeta aktivt för att minska riskfaktorer hos patienter som till exempel KAD och CVK. Resultaten från PPM-VRI varierar över tid och vissa månader är det oroväckande högt. Under 2014-2015 är minskad/rätt användning av KAD och infektioner efter proteskirurgi fokusområden. Ett ytterligare fokusområde är städning inom vården. Ett arbete har startats för att förbättra och anpassa städningen till enheternas behov. Läkemedel Landstinget/kommunerna har sedan flera år gemensamma rutiner för enkla/ fördjupade läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse samt rutin för hantering av läkemedelslistan. Fyra apotekare arbetar med klinisk farmaci inom hela länet, i arbetet ingår att genomföra fördjupade läkemedelsgenomgångar inom primärvården och enkla/fördjupade läkemedelsgenomgångar i slutenvården. Centralt för hela arbetet är att patienten alltid ska ha en aktuell läkemedelslista efter varje vårdkontakt. Landstinget i Värmland har förbättrat samtliga läkemedelsindikatorer i Öppna jämförelser. Landstingets hälso- och sjukvård har numera ett gemensamt journalssystem vilket innebär en läkemedelslista som ska hanteras av olika förskrivare och verksamheter. Det krävs då att man har ett enhetligt synsätt på hur man hanterar den gemensamma listan. Under året har rutinen för hantering av läkemedelslistan reviderats. Rutinen kommer att implementeras vid 12 utbildningstillfällen under 2015 med start i januari. Utbildningen kommer att kontinuerligt erbjudas framöver. Folktandvården som har ett eget journalsystem kommer att införa e-recept under 2015. Regionala läkemedelsrådet (läkemedelskommittéer i Uppsala-Örebroregionen) har tagit fram en folder om när det är rätt att avsluta (eller inte påbörja) läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre, vilket har resulterat i utmärkelsen ”Guldpillret 2014”. Läkemedelsenheten har tagit fram flera olika lathundar om vilka läkemedel som är olämpliga att förskriva till äldre och vad man bör skriva istället. Läkemedelsenheten har genomfört åtta utbildningstillfällen under året för sjuksköterskor om äldre och läkemedel, samt att vi har haft fyra möten med läkemedelsansvariga läkare inom primärvården. Fyra gånger per år erbjuder läkemedelskommittén fortbildning för länets samtliga läkare inom aktuella ämnesområden. Årets ämnen var diabetes, äldre och läkemedel (neurologi), smärta respektive sömn/lugnande läkemedel. Kommittén erbjuder även utbildningstillfälle i samband med Regionala läkemedelsforum samt vid lansering av Rek-listan (Rekommenderade läkemedel). Läkemedelsenheten har kvalitetsgranskat läkemedelshanteringen i läkemedelsförråd och haft nätverksträffar med de läkemedelsansvariga sjuksköterskorna. 10 Samverkan för att förebygga vårdskador Patientens bästa väg genom vården är visualiserad i landstingets lean-bro som är en budskaps/kommunikations-formulering utifrån att landstingets ständiga förbättringsarbete ska utgå från lean-principer. Stort fokus ligger här på samverkan vid vårdens övergångar. Samverkan vid in- och utskrivning av patient i slutenvård Med utgångspunkt från Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patient i slutenvård finns en länsgemensam riktlinje för Landstinget i Värmlands och Värmlands kommuner. I samband med semesterperioden och längre helgledigheter såsom jul och nyår träffas representanter från kommuner, slutenvården och öppenvården och identifierar risker. Riskanalysen leder sedan fram till en handlingsplan och en särskild överenskommelse för att patientens väg genom vården ska säkras när verksamheter reduceras eller då det är många helgdagar i rad. För att säkra informationsöverföringen kring de patienter som kommer att behöva insatser från kommunen (som tidigare eller nya) efter utskrivning, används i länet ett gemensamt IT-stöd för kommunikationen mellan landsting och kommuner. Samverkan vid upprättandet av Samordnad individuell plan (SIP) Samordnad Individuell Plan innebär att alla personer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård samt socialtjänst har rätt till, och ska erbjudas, en samordnad individuell plan som ska upprättas tillsammans med berörd personal från landsting och kommun (Hälso‐ och sjukvårdslagen 3 f § och Socialtjänstlagen 7 §). Den enskilde ska känna sig trygg med att få sina behov av vård och omsorg, kontinuitet och samordning tillgodosedda. Under hösten genomfördes en gemensam utbildningsinsats och ett införande av ett IT-stöd för arbetet med SIP för berörda verksamheter inom Karlstads kommun och landstingets specialist- och öppenvårdsmottagningar belägna inom kommunen. Genom att använda ett länsgemensamt IT-stöd för kommunikation och dokumentation för att ta fram samordnade individuella planer får vi stöd för ett gemensamt arbetssätt och större möjlighet att uppnå ett ökat välbefinnande och trygghet för den enskilde i hemmet. Under 2015 kommer övriga kommuner och landstingets verksamheter inom dessa att få samma utbildning och ansluta sig till IT-stödet. E-hälsa Mina vårdkontakter 1177 Via e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se kan invånaren och mottagningen kommunicera via internet. Varje mottagning har hittills anpassat tjänsten efter sin verksamhet och bestämt vilka typer av ärenden som invånaren ska kunna skicka. Detta har lett till en ojämn servicenivå sett ur invånarperspektiv och stor variation i arbetssätt för olika verksamheter när det gäller e-Hälsotjänster. Därför har ett basutbud av tjänster formulerats som ska vara obligatoriskt för samtliga verksamheter som bedriver öppenvård i landstinget. E-tjänsterna på 1177.se (Mina vårdkontakter) är ett komplement till andra sätt att komma i kontakt med vården och uppfyller de krav på säkerhet och sekretess som ställs inom vården. I december 2014 hade 64 000 värmlänningar ett konto i Mina vårdkontakter. 11 Sedan april 2013 kan värmlänningar som vårdats på mottagningar inom division Medicin logga in via 1177.se (Mina vårdkontakter) och av- eller omboka sin tid med direktkoppling till vårdens tidböcker. Under 2014 har ett breddinförande genomförts i övriga divisioner. Med den möjligheten kan patienten själv välja en tid som passar. Effekten, som löpande följs upp, hoppas man ska bli ökad delaktighet hos invånaren, ökad tillgänglighet till hälso- och sjukvården och bättre planering. Sjukvårdsrådgivning 1177 Sjukvårdsrådgivningen är upphandlad och utförs av MedHelp AB sedan 2004. Under 2014 har 125 avvikelser rapporterats där hänvisning till fel vårdnivå och avsaknad av rapportering från sjukvårdsrådgivningen till mottagande vårdenhet är de vanligaste orsakerna. Avtalet vårdas genom en styrgrupp bestående av representanter från Landstinget i Värmland och MedHelp AB. Möten sker två gånger per termin och där diskuteras avvikelser och utvecklingsmöjligheter. Utveckling av avvikelsehantering och hur arbete kan förbättras har diskuterats och förslag finns att ett antal personer som jobbar patientnära från landstinget och MedHelp bildar en arbetsgrupp för att mer systematiskt följa upp avvikelserna. Sedan 2014 ingår också förmedling av akuta tandvårdsfall till jourtandläkare i landstingets avtal med MedHelp. Nationell patientöversikt – NPÖ NPÖ är infört i Landstinget i Värmland sedan augusti 2013. Alla verksamheter som har journalsystemet Cosmic levererar information till NPÖ (utom division psykiatri på grund av avsaknad av spärrområden/definition av vårdenheter, planerat att ske kvartal 1 2015). De fem informationsmängderna som skickas till NPÖ från Cosmic är: Vårdtagare (patient), Vårdkontakt, Diagnos, Åtgärd och Vårddokument (+Labsvar från Klinisk kemi och systemet Analytix). Från oktober 2014 levereras även röntgensvar och konsultationsremisser till NPÖ. Alla NPÖanslutna verksamheter inom landstinget kan idag konsumera NPÖ. Landstinget har övergripande riktlinjer för användandet av NPÖ. Utbildningsinsatser pågår inom primärvården under hösten 2014, för att öka användningen av NPÖ, som konsumenter. Detta blev försenat med anledning av införandet av Cosmic inom hela primärvården. Information har gått ut till hushållen i Värmland och alla landstingets verksamheter. Kommunikationsplan för ökad användning av NPÖ är framtagen och beslutad. Länets samtliga 16 kommuner är anslutna till NPÖ och kan läsa landstingets journalinformation. När det gäller tandvård så pågår ett arbete om anslutning till NPÖ, vilket i så fall skulle medföra åtkomst för tandvården till bland annat NOD. Riskanalys Under 2014 rapporterades totalt 1 781 patientrelaterade risker i avvikelsehanteringssystemet AHA, jämfört med 1 381 under 2013. De områden där flest risker rapporterades var i storleksordning: – – – – – informationsöverföring vårddokumentation/journalhantering remisshantering fördröjning provhantering 12 Divisionernas riskanalysarbete utgår till allra största delen från ett medarbetarperspektiv och uppfylller Arbetsmiljöverkets krav. Riskanalyser gällande direkt patientrelaterade risker utförs i begränsad omfattning. Årets rapporterade avvikelser sammanställs i en landstingsövergripande rapport. det som saknas är en rutin för hur landstingsgemensamma avvikelser och risker systematiskt analyseras eller hur förslag till åtgärder utarbetas, genomförs och följs upp. Landstinget saknar också en gemensam rutin och strategi för riskanalysarbete för patientsäkerhet samt en rutin för att genomföra riskanalyser på de områden där många avvikelser har rapporterats. Vårdpersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Inom landstinget Ett väl fungerande säkerhetsarbete kräver att inträffade avvikelser hanteras och kommuniceras systematiskt och på ett sätt som inger förtroende för alla inblandade. Syftet med avvikelsehanteringen är att skapa förutsättningar för att systematiskt arbeta för en högre kvalitet och säkerhet i landstingets alla verksamheter. Metod för rapportering och handläggning För att säkerställa en systematisk hantering och uppföljning ska alla identifierade avvikelser rapporteras i landstingets avvikelsehanteringssystem. Rapportering kan göras av alla medarbetare och ska ske så snart som möjligt efter att en avvikelse inträffat eller blivit känd. Handläggning i avvikelsehanteringssystem säkerställer systematik och möjliggör spårbarhet av varje enskild avvikelse. Ansvar för rapportering och handläggning Alla medarbetare har en lagstadgad skyldighet att rapportera observerade avvikelser. Varje verksamhetschef eller motsvarande har ansvaret för avvikelse-hantering inom sitt verksamhetsområde och för att lokala rutiner finns. Chefer på alla nivåer är ansvariga för att analysera, sammanställa, följa upp avvikelser och vidta åtgärder samt återföra erfarenheter inom respektive ansvarsområde. Vi kan vid årsskiftet se en positiv trend med att rapporteringen under året har ökat och nu är det högsta antal som uppmätts i landstinget. Analysmodell för avvikelser Under år 2014 har landstinget inom ramen för utvecklingsarbetet för hantering av avvikelser startat ett arbete för att skapa en analysmodell för avvikelser. Detta för att i högre grad ta tillvara, sammanställa, analysera och återkoppla mönster i avvikelserna. Här skapas också en grund för utökat riskanalysarbete. Den analysprocess som skapats har testkörts och kommer i början av 2015 att presenteras för hälso- och sjukvårdscheferna samt chefläkarna för beslut om fortsatt tillämpning av modellen. 13 Mellan kommunen och landstinget Det finns idag inget gemensamt IT-stöd för avvikelserapportering/hantering mellan Värmlands kommuner och landstinget. Avvikelserna dokumenteras på papper och skickas till kvalitet- och patientsäkerhetsenheten i landstinget, där de dokumenteras för att få en samlad bild över antal, typ av avvikelse och patientkonsekvens. Avvikelsen vidarebefordras sedan till berörd verksamhet som i sin tur skickar ett svar till den medicinskt ansvariga sjuksköterskan i den aktuella kommunen. Avvikelser med anknytning till läkemedel skickas också för kännedom till läkemedelsenheten i landstinget. Under året registrerades 430 avvikelser mellan länets kommuner och landstinget. Ungefär en tredjedel är avvikelser från kommun till landstinget. Avvikelserna gällde framförallt felaktiga/ofullständiga läkemedelsordinationer och att berörda parter ej var informerade om utskrivning. Avvikelser från slutenvårdsavdelningar i landstinget till kommunerna gällde främst att meddelandeblad/statusmeddelande saknas vid inskrivning. I analysen av avvikelser om läkemedel konstateras ett antal förbättringsområden: • • • • • Kommunikation om patientens behandling är ofullständig/felaktig mellan olika vårdgivare. Aktuell läkemedelslista (doslista) saknas alternativt är felaktig. Pascal har inte pausats när patienten skrevs in på sjukhuset alternativt inte aktiverats när man skrevs ut från sjukhuset. Det har blivit helförpackning i Pascal när man egentligen avsåg att läkemedlet skulle dosdispenseras. Det finns kunskapsbrister om Pascal. Utbildningsinsatser riktade till läkare är inplanerade under våren 2015. Lex Maria Vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada tar enhetschef eller verksamhetschef kontakt med anmälningsansvarig och/eller chefläkare för beslut om lex Maria-anmälan. Inom tandvården kontaktas utredningstandläkaren för bedömning av lex Maria-anmälan. Det finns en övergripande riktlinje kring lex Maria-anmälan och det finns en funktion i vårt avvikelsesystem där verksamhetschefen via systemet kan skicka inkommen avvikelse vidare till anmälningsansvarig med förfrågan om lex Maria-anmälan. Under 2014 anmäldes 80 ärenden till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) enligt lex Maria, varav 15 gällde självmord. Fördelning per division och sjukhus redovisas i bilaga 1. Fördjupad utredning med händelseanalys har genomförts i 36 ärenden medan chefläkaren i 43 ärenden har bedömt att den interna utredningen var tillräcklig och/eller så har tidigare genomförd händelse/riskanalys inom verksamheten använts. Beslut från IVO återkopplas och följs upp samma dag som de inkommer till Landstinget i Värmland genom direkt kontakt mellan anmälningsansvarig och berörd verksamhetschef. Dessutom skickas beslutet för kännedom till landstingsdirektör, hälso- och sjukvårschef, chefläkare, divisionschef och pressansvarig. Under 2014 inkom till hälso- och sjukvården 221 beslut varav 15 beslut gällde verksamhetstillsyn, 74 beslut i lex Maria-ärenden och 130 beslut gällde enskildas klagomål till IVO. 14 Vid genomgång av samtliga beslut under 2014 gällande lex Maria anmälningar (74 stycken) avslutas 47 ärende med att IVO konstaterar att vårdgivaren har utrett händelsen i nödvändig omfattning och identifierat brister samt vidtagit adekvata åtgärder. IVO poängterar vårdgivarens ansvar att följa upp att vidtagna åtgärder fått avsedd effekt. I de resterande besluten konstateras brister eller så riktas kritik mot verksamheten. Bristerna handlar om bemanning/kompetens, handlednings- och säkerhetskultur, samverkan och informationsöverföring. Inom våra IT-system framkommer brister när det gäller förändringar i gränsytan mellan systemen som inte har genomgått en systematisk testning innan förändringen satts i skarp drift. Återkoppling Under 2014 har sammanställningar av anmälningar och beslut sammanställts tertialvis där brister och kritik presenteras i detalj och redovisats i strategisk patientsäkerhetsgrupp, för hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp samt vid arbetsplatsträff för kvalitet- och patientsäkerhetsenheten. Riskindivid I enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap 7 §, har sex riskindivider (läkare, sjuksköterska samt en tandläkare) anmälts till IVO av Landstinget i Värmland under året. Anmälan om brister i säkerheten Ett ärende har anmälts till IVO som en brist i säkerheten gällande en händelse då en patient avvek i samband med frigång inom rättpsykiatrin. Hantering av klagomål och synpunkter Patientnämnd Tre handläggare för patientnämnden tar emot klagomål och synpunkter från patienter och närstående. Handlagda ärenden kategoriseras utifrån problemområde och ursprung, trender analyseras och sammanställs inför varje nämndsammanträde samt i en årlig rapport. Sammanställningar utgör underlag för prioritering av vilka verksamheter som ska bjudas in för dialog och diskussion till nämndens sammanträden. Syftet är för nämnden dels att informera sig om verksamheterna, deras utmaningar och problem, men i minst lika hög grad följa upp hur de arbetar för att utveckla, hantera och komma tillrätta med sina utmaningar. Vidare skapa förståelse för nämnden, dess arbete och de möjligheter till stöd och hjälp som organisationen i helhet erbjuder. Under 2014 har registrerats 997 ärenden mot 852 året innan, en ökning med 17 procent, ökningen återfinns inom området vård och behandling. Framför allt inom områdena diagnos och behandling, försenad behandling, missnöjd med operation och övrig vård och behandling. Samverkan mellan chefläkare/anmälningsansvarig och patientnämndens handläggare sker regelbundet med möte minst en gång i månaden. Därutöver finns möjlighet till direktkontakt vid behov. 15 Patient- och medborgarstöd I samband med tertialrapporterna analyserar patient- och medborgarstöd trender som har observerats i kontakter med patienter och medborgare. Sammanställningen prioriteras och fördelas mellan medarbetarna som utreder, handlägger och återkopplar till berörd verksamhet. Trenderna redovisas i tertialrapporten. Enskildas klagomål Hanteringen av enskildas klagomål inom hälso- och sjukvård, där patient eller närstående anmält direkt till IVO, hanteras av anmälningsansvarig för att få en samlad bild av anmälningarna inom Landstinget i Värmland. 112 anmälningar har inkommit för hantering inom landstinget från IVO under 2014 vilket är en liten ökning. En fördelning av antalet enskildas klagomål presenteras i samma diagram som antalet lex Maria-anmälningar, bilaga 1. Klagomål som inkommer skickas till berörda verksamheter för hantering och när beslut inkommer mejlas de direkt till verksamhetschefen samt som kopia till hälso- och sjukvårdschef, chefläkare, utredningstandläkare, divisionschef och pressansvarig för hantering och kännedom. Efter varje tertial sammanställs antalet enskilda klagomål samt inkomna beslut från IVO och redovisas i strategisk grupp för patientsäkerhet, för hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp samt vid arbetsplatsträff för kvalitet- och patientsäkerhetsenheten. Under 2014 inkom 130 beslut i enskildas klagomål gällande hälso- och sjukvård. I 81 beslut har IVO inte funnit några medicinska brister utan vården av patienter bedöms ha handlagts i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Dock poängterar IVO vid flertal tillfällen vikten av individuellt anpassad information. I resterade beslut framkommer följande brister: Brister inom dokumentationen handlar om avsaknad av journalanteckningar, ej dokumenterade uppgifter så som anamnes, kroppsundersökning/undersökningsfynd, konsultationer, ställningstagande, planerade åtgärder och vätskeintag samt att journalkopior inte lämnats ut skyndsamt vid begäran från patient/närstående. De flesta brister som IVO konstaterar handlar om fördröjd diagnos, vård och behandling. Två händelser har inte hanterats i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och handlar om handläggning vid bröstsmärtor. Sammanställning och analys Resultaten från 2014 visar att Landstinget i Värmland, som ett av endast nio landsting i Sverige, uppnådde godkända resultat för samtliga grundkrav och indikatorer. Detta i sig är naturligtvis mycket bra, men det återstår mycket arbete med att säkerställa och utveckla det vårdnära patientsäkerhetsarbetet. Modeller med verksamhetsanpassade mätningar och uppföljningar måste utvecklas, för att siffrorna i statistiken ska bli levande verktyg. En ökning av antalet lex Maria anmälningar har skett inom divisionerna allmänmedicin, diagnostik, opererande specialiteter och psykiatri, vilket kan tyda på en ökad riskmedvetenhet inom verksamheterna. När det gäller Enskildas klagomål så är det divisionerna diagnostik och opererande specialiteter som ökat antalet enskildas klagomål men det är för tidigt att dra några slutsatser då möjligheten att lämna in enskildas klagomål till IVO enbart funnits i tre år. Hur många klagomål och synpunkter som hanteras direkt i verksamheterna finns det idag ingen sammanställning över. 16 Den analysmodell när det gäller avvikelser som tagits fram under året kommer att utvärderas under 2015. Målsättningen är att förbättra sammanställningar och analyser på övergripande nivå, men också på verksamhetsnivå, som underlag till att identifiera riskområden. Samverkan med patienter och närstående Patient- och medborgarorganisationer Landstingets pensionärsråd är ett gemensamt forum för ökad dialog och samverkan utifrån ett seniorperspektiv i hälso- och sjukvården. Pensionärsrådet består av representanter för olika pensionärsorganisationer, landstingets förtroendevalda och tjänstemän från landstingets ledning. Landstingets handikappråd är ett samverkansorgan mellan landstinget och handikapporganisationerna. För landstinget innebär samverkan inom hälso- och sjukvården och övrig landstingsverksamhet att den särskilda sakkunskap och erfarenhet som finns inom handikapporganisationerna ska användas i planering och utveckling av verksamheten. Handikapprådet består av representanter från Handikappförbunden Värmland, landstingets förtroendevalda, landstingsdirektören och handikappkonsulenten. Patient- och närståendeutbildning bedrivs i samarbete med erfarna brukare och samordnas via enheten patient- och medborgarstöd. Patient- och närståendeutbildningarna har som grundtanke och utgångspunkt samarbete på lika villkor mellan den erfarna brukaren (patienten), den närstående och hälso- och sjukvården enligt Aker-modellen. Fokus riktas på möjligheter för patientgrupper med långvariga funktionsnedsättningar att bemästra vardagen. Utbildningen syftar också till att utveckla den professionella kunskapen genom att till vårdens medarbetare återföra brukarnas erfarenheter av att leva med en funktionsnedsättning och hur den kan underlättas samt ge signaler om vilka områden eller situationer som hälso- och sjukvården behöver utveckla för att bättre möta brukarna och därmed snabbare och effektivare nå önskat resultat. Under 2014 genomfördes elva patient- och närståendeutbildningar inom verksamheterna neurologi, medicin, folktandvård, lss-enhet, reumatologi, hematologi, hjärtmottagning, rehabilitering och barnklinik. Experio Lab Experio Lab är ett nationellt center för patientnära tjänsteinnovation, där man använder designtänkande som metod för att systematiskt synliggöra och ta tillvara patienters kunskap, synpunkter och erfarenheter. I mötet mellan vård och design utvecklas och delas kunskap, erfarenheter och färdigheter i syfte att öka patientnyttan och stödja en hållbar verksamhetsutveckling. Under 2014 har vi drivit ett flertal projekt där patienter och personal tillsammans utvecklat nya lösningar och arbetssätt. Som exempel kan nämnas: A. Barn och ungas delaktighet. Projektet drevs i tre olika verksamheter parallellt: Barn o Ungdomsmottagning, Folktandvården samt Barn- och ungdomsmedicin. Syftet med projektet var att ge barn och ungdomar direkt möjlighet att utifrån sina behov och synpunkter delta i utveckling av nya lösningar i samarbete med personal. Nya lösningar har tagits fram och testas för närvarande i verksamhet. Ett exempel är en kortlek, utformad tillsammans med barn, med visuell beskrivning av olika moment inom mötet på Barn- och ungdomsmedicin. Ett annat exempel finns inom Folktandvården, där man nu testar en ny första kallelse, direkt riktad till barnet och med tydlig visuell kommunikation inför mötet. 17 B. Kroniskt engagerad. Projektet har genomförts inom ramen för Socialdepartementets satsning på kroniskt sjuka i ett samarbete med Landstinget Sörmland. Projektet har genomförts på vårdcentralerna Kronoparken i Karlstad respektive Eskilstuna City. Patienter med kronisk sjukdom har tillsammans med personal vid vårdcentralerna utformat lösningar som under hösten/vintern 2014/15 testas på vårdcentralerna, till exempel en dedicerad smärt-sköterska, utformade kol- respektive smärtdagar, patientägda kommunikationsverktyg med mera. Kopplat till Experio Lab finns också Innovationssluss Vivan där medarbetare ges möjligheten att få stöd i kommersialisering av produkt- och tjänste-idéer som utvecklar vårdkvalitet. Lex Maria och klagomål Vid klagomål och lex Maria-anmälningar involveras patienter och närstående, dels genom deltagande i händelseanalyser, dels genom att verksamheterna aktivt arbetar för att kontakta berörda personer för att ta del av deras redogörelser. Resultat Strukturmått Utbildning Antal Frekvens Omfattning/målgrupp Livledarakademin 25 årligen Utbildning för nya chefer Händelseanalys 12 2 ggr/år Chefer, nyckelpersoner med intresse för patientsäkerhet NITHA IT-stöd i händelseanalysarbete 17 2 ggr/år Riskanalys vid behov Senior Alert 50 8 ggr/år Verksamhetschefsmöten CSK och/eller utbildning 30 1 gång/månad Verksamhetschefer Centralsjukhuset Intro patientsäkerhet landstingets ST- AT-läkare olika terminsvis Utbildningsläkare Intro patientsäkerhet medicinskt sakkunniga 5 2 ggr/år Blivande medicinskt sakkunniga läkare Identifierat riskområde/Sepsisutbildning vid samtliga sjukhus 120 vid behov Landstingsövergripande Utbildning hygienombud 160 1 gång (3 dagar) Hygienombud Nätverksträff patientsäkerhet 140 2 ggr/år Avdelningschefer slutenvård Infektionsverktyget, grundutbildning 12 1 gång Alla yrkesgrupper Äldre och läkemedel varierande 8 tillfällen Sjuksköterskor inom landsting/kommun Fortbildning läkemedel inom aktuella områden ca 60/tillfälle 4 ggr/år Läkare Rekommenderade läkemedel ca 60/tillfälle 2 ggr/år Läkare och sjuksköterskor Nätverksträffar läkemedelsansvariga sjuksköterskor 15/tillfälle 7 ggr/år Läkemedelsansvariga sjuksköterskor LAL-möten 10/tillfälle 4 ggr/år Läkemedelsansvariga läkare inom division allmänmedicin MAS-möten 15/tillfälle 2 ggr/år Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna 18 Processmått Läkemedel/klinisk farmaci Inom primärvården genomfördes 477 fördjupade läkemedelsgenomgångar med apotekarstöd. Resultatet anger läkemedelsanvändningen direkt före och efter läkemedelsgenomgång. I medel genomfördes 2,5 läkemedelsförändringar per patient. Av totalt 1185 läkemedelsförändringar stod utsättning för 55 %, insättning för 18 % och dosjustering för 28 %. ≥10 läkemedel Olämpligt läkemedel NSAID Antipsykotiska läkemedel Före 63 % 14 % 3% 16 % Efter 52 % 9% 1% 14 % Antal patienter som stod på antipsykotika före läkemedelsgenomgång var 127 stycken och 114 efter. Av de 114 patienter som kvarstod på antipsykotika hade en nedtrappning påbörjats hos 25 av patienter (22 %). I slutenvården har 687 patienter fått en enkel läkemedelsgenomgång av apotekare. Flera av de patienter som vid en enkel läkemedelsgenomgång haft kvarstående läkemedelsrelaterade problem har även fått en fördjupad läkemedelsgenomgång. Läkemedelsgenomgångarna har lett till att fler patienter fått en uppdaterad läkemedelslista. Basala hygienrutiner och klädregler Landstingets resultat i senaste nationella mätningen under våren var 82,7 procent, vilket är en förbättring än för ett år sedan. Resultatet var även bättre än rikets resultat i vårens mätning, 74 procent. Resultatet i landstingets månadsvisa egna kontroller av följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har legat ganska oförändrat under året. Det pendlar mellan 78 till 82 procent. Landstingets egenkontroll genomförs på alla enheter som har hygienombud. Men alla enheter mäter inte varje månad. Landstinget når fortfarande inte upp till full följsamhet gällande klädregler men förbättring ses för användning av plastförkläde (90-93 procent). Resultatet för användning av handsprit före patientkontakt ligger oförändrat på strax under 90 procent. Basala hygienrutiner och klädregler, nationell mätning 100% 80% 60% 40% 20% 0% VT HT VT 2012 HT 2013 LiV Riket VT 2014 Målnivå 72 % 19 Diagrammet visar följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler vid mätning för 2012, 2013 och 2014. Målnivån visar nivån som krävs för att ta del av stimulansmedel för patientsäkerhet. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Basala hygienrutiner och klädregler, Landstinget i Värmland 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2013 2012 2014 Diagrammet visar landstingets följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler vid egenkontroll varje månad. Källa: Interna register. Andel riskbedömda patienter Landstinget mäter följsamheten till kriterierna för riskbedömningar av fall, trycksår och undernäring genom att följa registrering i kvalitetsregistret Senior alert varje månad och nationell och landstingsgemensam punktprevalensmätning av trycksår vår och höst. Andelen patienter som riskbedömts för fall, trycksår och undernäring 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2014 Diagrammet visar andelen fullständiga riskbedömningar av patienter äldre än 65 år och som vårdats inom sluten somatisk vård. Källa: Senior Alert och egna register. Avvikelser En ökad rapportering ses under året i motsats till den nationella trenden. Antalet avvikelser är högre än någonsin i Landstinget i Värmland. 20 Antal avvikelser, Landstinget i Värmland Antal händelse-/riskanalyser, Landstinget i Värmland 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 50 40 2011 30 2012 20 2013 10 2014 2012 2013 2014 Avvikelser inom landstinget 0 Händelseanalyser 2011 Riskanalyser Diagrammet visar antalet händelse- och riskanalyser. Källa: Interna register Patientrelaterade avvikelser inom landstinget Avvikelser angående samarbetet mellan landsting och kommun Diagrammet visar antalet avvikelser, patientrelaterade avvikelser och avvikelser angående samarbetet mellan kommun och landsting. Källa: Interna register Händelseanalyser och riskanalyser 36 händelseanalyser har initierats under året. Antalet analyser vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada har ökat något mot föregående år men fortfarande minskar andelen lex Maria ärenden där en händelseanalys genomförs och ligger nu strax under hälften. Under året har 221 beslut inkommit från IVO. Överbeläggningar och utlokaliseringar Landstinget i Värmland följer antalet överbeläggningar och utlokaliserade patienter enligt patientsäkerhetsöverenskommelsen. Jämfört med riket har landstinget fler utlokaliserade patienter men färre överbeläggningar. Utlokalisering av patienter medför en ökad risk för vårdskador och landstinget arbetar med att minska förekomsten. Utlokaliserade patienter 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 2013 2014 Utlokaliserade patienter i LiV Utlokaliserade patienter i Riket 21 December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari 0,00 Överbelagda patienter 2013 December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari December November Oktober September Augusti Juli Juni Maj April Mars Februari Januari 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 2014 Överbelagda patienter i LiV Överbelagda patienter i Riket Diagrammen visar kvoten av överbeläggningar och utlokaliserade patienter per månad inom den somatiska slutenvården. Kvoten beräknas genom att antalet överbeläggningar eller utlokaliserade patienter delas med antalet vårdplatser. Inom den psykiatriska slutenvården finns, enligt mätningen, enbart enstaka överbeläggningar. Källa: Interna register Resultatmått Vårdrelaterade infektioner Vid vårens nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner var landstingets resultat 4,8 procent. Resultatet var bättre både jämfört med föregående mätning våren 2013 (5,7 procent) och med rikets resultat under vårens mätning 8,9 procent. Diagrammet nedan visar landstingets resultat vid de nationella mätningarna och vid landstingets egenkontroller. Resultatet varierar från månad till månad (4,8 till 8,6) och stor spridning ses mellan olika enheter. Vårdrelaterade infektioner, Landstinget i Värmland 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% jan feb mar apr maj LiV 2014 jun jul aug LiV 2012 sep LiV 2013 22 okt nov dec Diagrammet visar andelen vårdrelaterade infektioner vid nationella och lokala mätningar per månad för 2012, 2013 och 2014. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Trycksår Under maj presenterades den nationella mätningen av trycksår. Mätningen visade att 12,6 procent av slutenvårdspatienter i landstinget hade trycksår jämfört med 14 procent i riket. Andelen patienter där risken för trycksår bedömts inom 24 timmar från inskrivning har ökat till 60 procent, vilket är ett av landets bästa resultat. Landstinget genomförde ytterligare en mätning under hösten. Resultatet var 10,1 procent vilket är det bästa resultatet sedan mätningarna började 2011. Andel patienter med tryckskada 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% VT 2011 HT 2011 VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014 Andel patienter i LiV med tryckskada Andel patienter i Riket med tryckskada Diagrammet visar andelen patienter med tryckskada eller trycksår i riket och landstinget vid punktmätningar. Källa Sveriges kommuner och landsting Markörbaserad journalgranskning Förekomsten av vårdskador började mätas systematiskt under 2013 genom markörbaserad journalgranskning och har fortsatt under 2014. Data har börjat ackumuleras för att på sikt ge ett underlag för fortsatt patientsäkerhetsarbete. En jämförelse mellan åren kräver ytterligare underlag. Nationellt visas att den vanligaste typen av skador är vårdrelaterade infektioner, följt av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad, läkemedelsrelaterade skador och trycksår. Samma mönster kan ses i Värmland. 23 Typ av skada/vårdskada – antal i hälso- och sjukvården 8 6 11 Vårdrelaterade infektioner 3 Blåsöverfyllnad 44 Trycksår kategori 2-4 15 Annat Kirurgiska skador 19 20 Läkemedelsrelaterad skada 29 Svikt i vitala parametrar Fallskada Anmälningar enligt lex Maria och enskilda klagomål till IVO och anmälningar till patientnämnden Under 2014 har Landstinget i Värmland anmält 80 ärenden enligt lex Maria, varav 15 har gällt självmord. 2013 anmäldes 54 ärenden enligt lex Maria varav 16 gällde självmord. Ingen tydlig trend kan ses utan antalet självmord ligger i stort sett kvar på tidigare nivåer. Antalet enskildas klagomål har ökat från 92 stycken under 2013 till 112 under 2014. Antal anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, Landstinget i Värmland Antal anmälningar till patientnämnden, Landstinget i Värmland 180 1050 160 1000 140 120 100 80 2011 950 2012 900 2013 60 850 2014 40 800 20 750 0 Anmälningar enligt lex Maria 2011 Enskilda klagomål Diagrammet visar antal anmälningar enligt lex Maria och enskilda klagomål till inspektionen för vård och omsorg. Källa: Interna register 2012 2013 2014 Diagrammet visar antal anmälningar till patientnämnden. Källa: Interna register Måluppfyllelse (resultat kopplat till egna mål och strategier) Kvalitet och patientsäkerhet Framgångsfaktor Mätetal Säker vård Följsamhet till klädregler och hygienrutiner Säker vård Förekomst av vårdrelaterade infektioner Säker vård Vårdskador Mål 2014 Följsamhet i procent Inriktning Ökande Frekvens Tertial Andel vårdrelaterade infektioner Minskande Tertial Antal vårdtillfällen med vårdskada per sjukhus Jämförelser Tertial 24 Säker vård Överbeläggningar och utlokaliseringar Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade patienter Jämförelser Tertial Säker vård Läkarbedömning innan 60 min akutmottagning Andelen patienter som har fått läkarbedömning inom 60 min på akutmottagning Minskande Tertial Övergripande mål och strategier för kommande år Fortlöpande utvecklingsarbete pågår för att landstinget i Värmland ska vara fortsatt ledande i Sverige på strategiskt patientsäkerhetsarbete genom stöd till och från högsta ledningen och med engagerade medarbetare verksamma i en god patientsäkerhetskultur, där vi har patientens fokus i allt vårt arbete. Grunden är lagd med ett bra ledningssystem och tydliga rutiner för patientsäkerhetsarbetet, nu vill vi styra resurserna dit de gör bäst nytta i vår strävan att nå nollvisionen när det gäller undvikbara vårdskador. I landstingsplanen 2015 finns ett särskilt fokus på den nya patientlagen, vårdrelaterade infektioner och ökad följsamhet till riktlinjer. Chefläkargruppen vill med hjälp av patientsäkerhetsenheten och annat stabsstöd medverka till att enskilda verksamheter får stöd ”på plats” i det arbetet. Fortsatt och utökat arbete med markörbaserad journalgranskning är ett sätt, där ett par verksamheter kommer att vara pilotavdelningar för att ta fram en verksamhetsanpassad journalgranskning. De kommer att få utbildning i metoden för att själva kunna bedriva markörbaserad journalgranskning i syfte att följa upp och utveckla patientsäkerheten ur ett specifikt, verksamhetsanpassat perspektiv. Ytterligare ett fokusområde är avvikelsehanteringen i landstinget, där vi ser en stor förbättringspotential. Målet under år 2015 är att fler verksamheter ska påbörja ett systematiskt sätt att arbeta med avvikelser, i syfte att identifiera, åtgärda och följa upp patientsäkerhetsrisker. Stabsstöd ska dels användas till att identifiera mönster och risker på ett övergripande plan, med konkret återföring ut till verksamheterna, och dels vara en resurs enskilda verksamheter kan avropa för specifika behov. Genom att ta del av goda exempel från verksamheter där man hittat ett bra och systematiskt sätt att arbeta med avvikelser samt genom intervjuer med personal planeras att under året ta fram förbättringsmodeller för hur avvikelsehanteringen (och lärandeprocesser) kan förenklas och förbättras. Under kommande år planeras för framtagande av konkreta resultatmål för ett antal indikatorer, som ska följas upp på avdelningsnivå. Uppfyllandet av dem kan på sikt leda till någon form av ”utmärkelse/certifiering” av avdelningens/verksamhetens patientsäkerhetsarbete. Med konkreta mål och mått blir det enklare för verksamheten att styra förbättringsarbeten och insatser mot strävansmålen och det som gör nytta för patienterna och en öppenhet kring mål och uppnådda resultat gör det tydligt för medarbetare (och patienter) hur man ligger till i arbetet. Hälso- och sjukvårdsledningen kommer också under 2015 regelbundet göra besök ute i verksamheterna, bland annat i form av patientsäkerhetsronder tillsammans med chefläkare. Erfarenheterna från dessa ska användas för att fånga upp risker och behov av stöd ute i verksamheterna, i syfte att uppnå en ännu säkrare vård. En av de största utmaningarna för vården, såväl i Värmland som i övriga riket, blir att under kommande år säkra tillgången till vårdplatser och kompetent personal att bemanna desamma. 25 Bilaga 1 Antal anmälningar 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Lex Maria (80) Enskildas klagomål (112) Antal Lex Maria anmälningar och enskildas klagomål från IVO fördelat på respektive division och sjukhus under 2014. 26
© Copyright 2026