Ärende 6 Årsredovisning 2014
Ärende 6 RS 2015-03-25 1(3) TJÄNSTESKRIVELSE Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel. 035 131086 [email protected] Datum 2015-03-19 Diarienummer RS140031 Regionstyrelsen Årsredovisning 2014 Region Halland Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar - att uppdra åt samtliga driftnämnder att prioritera åtgärdsarbetet genom att avsätta resurser för att säkerställa genomförandet i enlighet med kommande beslut - att driftnämnderna har ett eget ansvar att fortsätta driva det egna arbetet som ligger i linje med det regionövergripande åtgärdsarbetet - att med ett godkännande överlämna årsredovisningen till regionfullmäktige Sammanfattning Region Hallands samlade resultat för 2014 uppgår till minus 194 miljoner kronor. Det är framför allt hälso- och sjukvården som uppvisar underskott. Detta trots ett positivt utfall av kömiljarden, ett statsbidrag för att förbättra tillgängligheten inom vården, på 92 miljoner kronor. För att komma till rätta med kostnadsutvecklingen i Region Halland har ett regionövergripande åtgärdsarbete påbörjats under 2014. Första fasen pågår t.o.m. mars 2015 och resulterar i en beskrivning av ett antal förbättringsåtgärder inom olika områden. Region Halland visar generellt sett goda medicinska resultat och utifrån tillgängliga nationella mätningar är befolkningen nöjd med vården som ges. Såväl inom de medicinska områden där Halland framstår som starkt, som inom områden med sämre resultat, talar analysen för ett behov av bättre samverkan och styrning mellan primärvård, specialiserad somatisk vård och psykiatri. Ett viktigt förbättringsområde är arbetet för att minska kvalitetbrister och kostnader förknippade med detta. www.regionhalland.se/handlingar Ärende 6 RS 2015-03-25 2(3) Region Hallands mål att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader mäts bland annat genom att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare inte ska öka mer än genomsnittet för riket. Detta mål uppnås inte, då ökningstakten uppgår till 2,8 procent jämfört med 2,5 procent för genomsnittet i riket. Ett annat jämförelsemått är den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden. Halland placerar sig bland de fem dyraste landstingen/ regionerna när det gäller de strukturjusterade kostnaderna, vilket är en oförändrad placering jämfört med året innan. Nettokostnaderna ökade med 4,3 procent under 2014. De ökade kostnaderna beror till stor del på ökade personalkostnader, det vill säga hur bemanningsmixen ser ut och hur sjukhuset nyttjar de olika yrkeskategorierna. God tillgänglighet är ett av regionens prioriterade områden. Under 2014 har antalet patienter som åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare fortsatt att öka. Av det sammanlagda antalet genomförda nybesök har 16 procent genomförts via vårdgaranti 2014, vilket medför en kostnad på drygt 80 miljoner kronor. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt. Regional utveckling är av vikt för utveckling av hela samhället. Beslut om en ny tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 togs under 2014, vilken pekar ut strategiska val och prioriterade område för en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Tillväxten ska vara hållbar och ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. EKONOMISKT RESULTAT Region Hallands resultat för 2014 uppgår till -194 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en negativ avvikelse med 161 mnkr. Regionens budget var vid årets ingång +18 mnkr enligt Mål och budget 2014. Därefter har tilläggsbudgetar beviljats med 51 mnkr, vilket innebär att regionens årsbudget uppgår till -33 mnkr. I 2014 års balanskravsutredning har inga poster exkluderats, det vill säga balanskravsresultatet uppgår till -194 mnkr, samma som årets resultat. Hur årets negativa balanskravsresultat ska återställas, kommer att behandlas i samband med arbetet med budget och ekonomisk plan för 2016-2017. Resultat per nämnd/styrelse För 2014 uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet till 176 mnkr. Detta är 173 mnkr sämre än årets budget. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår, detta trots att nämnden erhöll ett extra tillskott med 96 mnkr, utöver pris- och löneuppräkningen i 2014 års budget. Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus blev ett underskott med 148 mnkr och en negativ budgetavvikelse på 146 mnkr. Regiongemensamma kostnader och finansiering redovisar underskott mot budget med 54 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar överskott mot budget med 35 mnkr. Regionstyrelsen redovisar överskott mot budget med 30 mnkr, bland annat beroende på överskott inom oförutsedda utgifter och regional utveckling. www.regionhalland.se/handlingar Ärende 6 RS 2015-03-25 SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade sammantaget med 1,4 procent under 2014 jämfört med föregående år. Region Halland hade budgeterat med en ökning av verksamhetens nettokostnader med 2,2 procent för 2014, medan utfallet slutade på 4,3 procent. I 2014 års budget ingick en förväntad återbetalning av premier från AFA Försäkring med 70 mnkr. Men AFA Försäkring fattade inte något beslut om återbetalning av 2004 års premier, vilket innebär en negativ avvikelse med 70 mnkr mot budget, men också att nettokostnadernas ökning blev 0,9 procentenheter högre. INVESTERINGAR Under 2014 har regionen investerat 267 mnkr i fastigheter och utrustning. MÅLUPPFYLLELSE Region Halland har en måluppfyllelse med 28 procent av målen uppfyllda och ytterligare 42 procent delvis uppfyllda. Goda resultat och en god måluppfyllelse uppvisar mål som rör deltagande i nationella hälsosatsningar, bättre kommunikationsmöjligheter med andra regioner och mål om förnyelse och kvalitet i kulturen. Bland de mål som är delvis uppfyllda återfinns arbetet med att säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor, bredbandsutbyggnad samt ett fortsatt arbete för att regionen ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. De mål som inte är uppfyllda och där regionen har stora utmaningar gäller ekonomi, hälsa och jämlik vård, kundnöjdhet hos kollektivtrafiken samt interna miljömål. MEDARBETARE Region Halland har under året haft fler snittanställda, ökat antalet arbetade timmar samt anlitat mer timanställda och inhyrd personal (läkare och sjuksköterskor) än tidigare vid vakanser och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var under perioden 4,6 procent. Medarbetarundersökningen hade god svarsfrekvens, men det övergripande resultatet visar att regionen går tillbaka sedan förra mätningen 2012. Av regionens tillsvidareanställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av de tillsvidareanställda har 76,6 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med föregående år. Regionstyrelsen Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör 3(3) Ärende 6 RS 2015-03-25 Tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar årsredovisning 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 Innehåll En region för Hallands framtid................................................ 4 Tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar. . .... 6 Sammanfattning av måluppfyllelse...................................... 10 Omvärld....................................................................................... 14 Mål och delmål 2014.. ............................................................... 16 Hälsa....................................................................................... 17 Vård.. ........................................................................................ 19 Kommunikationer................................................................ 25 Kultur. . ..................................................................................... 28 Arbete. . .................................................................................... 32 Boende. . .................................................................................. 34 Kunskap.................................................................................. 35 Miljö.. ....................................................................................... 36 Region Halland som arbetsgivare. . .................................. 37 Ekonomi................................................................................. 39 Medarbetare i siffror. . ............................................................... 40 Finansiella rapporter.. ............................................................... 44 Finansiell analys................................................................... 45 Driftredovisning................................................................... 52 Investeringsredovisning..................................................... 56 Resultaträkning. . ................................................................... 58 Kassaflödesanalys................................................................ 59 Balansräkning. . ...................................................................... 60 Noter....................................................................................... 61 Sammanställd redovisning 2014...................................... 66 Miljöredovisning 2014.............................................................. 68 Verksamhetsuppföljning. . ........................................................ 70 Revisionsberättelse för 2014................................................... 72 Redovisningsprinciper.. ............................................................ 76 Ordlista........................................................................................ 78 Tilläggsupplysningar. . ............................................................... 79 Fem år i sammandrag.............................................................. 80 Politisk organisation 2014....................................................... 81 innehåll 3 Ärende 6 RS 2015-03-25 En region för Hallands framtid Det har gått fyra år sedan Landstinget Halland och Regionförbundet Halland blev Region Halland. Det blev en äkta region med folkvalda politiker i regionfullmäktige med ansvar för såväl den halländska hälso- och sjukvården som för Hallands tillväxt och utveckling. Gösta Bergenheim, regionstyrelsens ordförande under mandatperioden år 2010 till år 2014, blickar tillbaka. –Jag började som ordförande samtidigt som Region Halland bildades som ”äkta” region med statligt uppdrag. Två organisationer, med olika uppdrag och styrning skulle smältas samman. Den politiska styrningen behövde hantera frågor och fatta beslut på ett regiongemensamt sätt och ambitionen har varit att alla skall veta att det är viktigt med helhetssyn. Olika delar hänger ihop och det är det sammanlagda resultatet som räknas. En god tillväxt i Halland ger förutsättningar för framtidens välfärd.. Samverkan för gemensam Hallandskarta Halland har en god utveckling. Det geografiskt gynnsamma läget mellan två storstadsregioners arbetsmarknader skapar 4 en region för hallands framtid attraktionskraft. Halland har den starkaste befolkningsökningen i landet och ligger också i topp när det gäller sysselsättning. Även inom andra tillväxtområden ligger Halland väl till. Ett viktigt beslut under år 2014 med målsättning att skapa en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region var en Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020. –Tillväxtstrategin är den gemensamma kartan. Samverkan och delaktighet från de halländska kommunerna och aktörerna har varit viktigt i processen med att formulera Tillväxtstrategin. Vi behöver kroka arm och arbeta gemensamt när det gäller Hallands utveckling och tillväxt. Det finns olikheter i förutsättningarna i olika delar av Halland och därför kan insatser se olika ut. Men de beslut vi fattar bör ha fokus på tillväxt och utveckling i Hela Halland. Enskilda politiska beslut och satsningar bidrar till tillväxt, i synnerhet när det gäller infrastruktur, där önskemålen ofta överstiger möjligheterna till förverkligande, menar Gösta Bergenheim. Bra kommunikationer är emellertid en viktig del i ett attraktivt Halland. Ärende 6 RS 2015-03-25 Skarpt läge Region Halland står inför en stor utmaning. Kostnadsutvecklingen har de senaste åren varit högre i Halland än i andra regioner och landsting. Ökningen av kostnaderna, främst inom hälso- och sjukvården, har varit större än ökningen av skatteintäkterna. Gott samarbetsklimat för invånarvänliga lösningar Under året fattade Region Halland och de halländska kommunerna en gemensam överenskommelse om framtidens hemsjukvård i Halland. Det är en invånarvänlig modell som innebär att hemsjukvården blir jämlik i hela länet och att ansvarsfördelningen mellan kommun och region blir tydligare. –När vi blev en region hade Landstinget Halland uppdrag som finansiär av vården, som bestod av många olika utförare, och ett tydligt ägaruppdrag för vård i egen regi. Vi startade ett nytt uppdrag som region men var inte organisatoriskt rätt rustade för det nya uppdraget, säger Catarina Dahlöf, regiondirektör. –Det är en unik situation i Halland med ett gott samverkansklimat mellan Region Halland och de halländska kommunerna. Vi arbetar och tar beslut i syfte att hitta gemensamma lösningar som sätter patienten främst, säger Gösta. Statligt beslut om förändringar i skattutjämningssystemet, höga patientinflöden och kostnadsökningar i vården har förstärkt Region Hallands underskott och det allvarliga läget blev uppenbart under år 2014. –Det pågår också en gemensam dialog om hur vi kan förbättra vården för personer med missbruks- och beroendeproblem, som ingår som en del i arbetet med att förverkliga de nationella riktlinjerna, berättar Catarina. –Vi behövde ta ett nytt grepp och regionstyrelsen beslutade att en åtgärdsplan skulle tas fram, berättar Gösta. –Hallands storlek, med sex kommuner och en region, ger möjlighet till dialog för gemensamma mål och beslut. Det är viktigt för en fortsatt positiv utveckling i Halland. Alla regioner vill ha fler invånare, hög sysselsättning och utbildningsnivå och ett blomstrande näringsliv. I Halland finns förutsättningarna. Fler hallänningar och en hög sysselsättning bidrar till skatteintäkter som lägger grunden till den framtida välfärden. Men det är skarpt läge och viktigt att få en balans i Region Hallands ekonomi, så att förutsättningar skapas att fullfölja välfärdsuppdraget till Hallands invånare, säger Gösta. Mitt medskick till nästa mandatperiod är att hålla i och hålla ut och våga fatta politiska beslut som leder mot förverkligandet av visionen Halland – bästa livsplatsen, avslutar Gösta Bergenheim. Åtgärdsplanen syftar till att skapa en långsiktig kvalitetshöjning inom hela Region Halland oavsett verksamhet. För att möta framtidens behov krävs en mer resurseffektiv och nytänkande hälso- och sjukvård som utgår från dess flöden. För att det ska vara möjligt krävs struktur, ordning och reda och en ekonomi i balans i hela Region Halland. Behov av normerande arbetssätt och strukturer Starten av Gemensam administrativ service våren 2014 gav insikt om vikten av normerande arbetssätt. Gemensam administrativ service levererar tjänster inom ekonomi-, personal- och löneadministration till samtliga Region Hallands förvaltningar. –Det blev tydligt att vi behöver andra sätt att arbeta på för att skapa rationaliseringsvinster. Att arbeta enhetligt och effektivt frigör resurser inom såväl hälso- och sjukvården som inom den regionala utvecklingen, menar Catarina. Under år 2014 fattades också beslut om en ny politisk organisation med start år 2015. Regionstyrelse och hälso- och sjukvårdsstyrelse förändras till en regionstyrelse med tre utskott; regionstyrelsens arbetsutskott, hälso- och sjukvårdsutskott och tillväxtutskott. Också regionkontorets förvaltningsorganisation omorganiserades för att möta framtida behov och förutsättningar. –Regionkontoret behöver bli bättre på att förse politiken med beslutsunderlag som beskriver kopplingen mellan kvalitet och ekonomi. För att bli mer normerande behövs bland annat en tydligare mål- och kunskapsstyrning, säger Catarina. Gösta Bergenheim (M) Regionstyrelsens ordförande Catarina Dahlöf Regiondirektör en region för hallands framtid 5 Ärende 6 RS 2015-03-25 Tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar Region Hallands måluppfyllelse Region Halland har en måluppfyllelse med 28 procent av målen uppfyllda och ytterligare 42 procent delvis uppfyllda. Goda resultat och en god måluppfyllelse uppvisar mål som rör deltagande i nationella hälsosatsningar, bättre kommunikationsmöjligheter med andra regioner och mål om förnyelse och kvalitet i kulturen. Bland de mål som är delvis uppfyllda återfinns arbetet med att säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor, bredbandsutbyggnad samt ett fortsatt arbete för att regionen ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. De mål som inte är uppfyllda och där regionen har stora utmaningar gäller ekonomi, hälsa och jämlik vård, kundnöjdhet hos kollektivtrafiken samt interna miljömål. Hallands tillväxt bygger på att fler ska kunna resa till och från arbete och studier utan alltför stor miljöpåverkan. Fler och fler hallänningar reser över en kommun- eller länsgräns varje dag. Även inpendling från grannlänen till Halland ökar. Kollektivtrafiken bidrar till att knyta ihop arbetsmarknadsregioner, vilket innebär en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Hallands kuststråk med Västkustbanan och E6:an är de högst prioriterade stråken. God tillgång till bredband med hög hastighet är viktigt för både offentlig sektor, näringsliv och enskilda personer. En god tillgång stärker näringslivets konkurrenskraft samt bidrar till attraktiva boendemiljöer i Halland. Det finns skillnader i Halland och lägst tillgång har den halländska landsbygden. Ekonomiskt resultat Vikten av god hälsa Region Hallands samlade resultat för 2014 uppgår till minus 194 miljoner kronor. Det är framför allt hälso- och sjukvården som uppvisar underskott. Detta trots ett positivt utfall av kömiljarden, ett statsbidrag för att förbättra tillgängligheten inom vården, på 92 miljoner kronor. En god hälsa i befolkningen är en avgörande resurs för tillväxt, välfärd och social hållbarhet. Befolkningens hälsa är god, men ojämnt fördelad mellan olika grupper. Det finns även skillnader i den hälso- och sjukvård som ges, något som Enligt kommunallagen ska kommuner och landsting ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar likväl om att resurser används på ett sådant sätt så att invånarna i regionen får en god och tillgänglig vård som om en kollektivtrafik som innebär en god tillgänglighet inom regionen och till andra regioner. Det handlar också om Region Hallands utvecklingsuppdrag i stort, det vill säga att leda och samordna processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt och att resurser används på ett för invånarna optimalt sätt. Regional utveckling Regional utveckling är av vikt för utveckling av hela samhället. En ny tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 pekar ut strategiska val och prioriterade område för en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region. Beslut om tillväxtstrategin togs under år 2014. Tillväxten ska vara hållbar och ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det finns tydliga samband mellan befolkningens hälsa och ekonomisk tillväxt. 6 tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar Ärende 6 RS 2015-03-25 tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar 7 Ärende 6 RS 2015-03-25 gäller såväl nationellt som för Region Halland. Regionens utvecklingsarbete för en mer jämlik hälso- och sjukvård, med satsningar på ett effektivt sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbete, kräver ökad styrning och en skarpare uppföljning. Verksamhetsåret 2014 Region Hallands mål att ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader mäts bland annat genom att hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare inte ska öka mer än genomsnittet för riket. Detta mål uppnås inte, då ökningstakten uppgår till 2,8 procent jämfört med 2,5 procent för genomsnittet i riket. Ett annat jämförelsemått är den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden. Detta mått möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, då det är rensat från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Enligt Öppna jämförelser 2014 (2013 års siffror) placerar sig Halland bland de fem dyraste landstingen/ regionerna när det gäller de strukturjusterade kostnaderna, vilket är en oförändrad placering jämfört med året innan. Region Halland visar generellt sett goda medicinska resultat och utifrån tillgängliga nationella mätningar är befolkningen nöjd med vården som ges. Såväl inom de medicinska områden där Halland framstår som starkt, som inom områden med sämre resultat, talar analysen för ett behov av bättre samverkan och styrning mellan primärvård, specialiserad somatisk vård och psykiatri. Det handlar bland annat om att fånga samsjuklighet tidigare, bättre omhändertagande av multisjuka samt att förbättra uppföljningen efter vårdtillfällen på sjukhus. Nivåstrukturering och koncentration av klinisk verksamhet till färre utbudspunkter inom specialiserad vård har gett positiva resultat, då det finns en tydlig koppling mellan kvalitet och volym, men här finns ytterligare potential till förbättringar. kostnader för ökade löner som övertidsersättning. Samma trend kan även ses inom närsjukvården och psykiatrin. Av årets medarbetarundersökning och av avslutningsenkäter som kontinuerligt genomförs framgår att ökade kostnader för att bemanna med sjuksköterskor även har med anställningsvillkor och arbetsbelastning att göra. Detta är en utveckling som inte är isolerad för Halland, utan som flertalet regioner och landsting upplever. Verksamheten på Hallands sjukhus har under året haft fokus på att erbjuda vård med en hög kvalitet och patientsäkerhet och har utifrån varje enhets egen bedömning bemannat verksamheten för att klara sitt uppdrag. De ökade kostnaderna för bemanning beror också på hur bemanningsmixen ser ut och hur sjukhuset nyttjar de olika yrkeskategorierna. Under 2014 visas detta genom förändrade uppdrag och bristsituationer av olika kompetenser. Produktions- och kapacitetsplanering (PKP) inom slutenvården togs i drift under 2014 och kommer under 2015 att utökas till öppenvård och operation. Målet med utvecklingsarbetet är att säkerställa en sjukhusgemensam planering och styrning av resurser och produktion i förhållande till uppdrag och budget utifrån ett helhetsperspektiv snarare än en planering utifrån separata verksamhetsområden. God tillgänglighet är ett av regionens prioriterade områden. Tillgängligheten i Halland är god men förenad med stora kostnader eftersom en relativt stor del av vården ges genom vårdgarantin. Under 2014 har antalet patienter som åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare fortsatt att öka. Av det sammanlagda antalet genomförda nybesök har 16 procent genomförts via vårdgaranti 2014. Kostnaden för dessa nybesök och efterkommande behandling uppgår till drygt 80 miljoner kronor. Tendensen visar en viss ökning av återbesök på Hallands sjukhus, parallellt med en viss minskning av nybesök, och en fördubbling av nybesök genom vårdgarantin de senaste fyra åren. För att kunna svara på om återbesöken istället kunde ha utförts i primärvården, för att minska andelen nybesök genom vårdgarantin, krävs fortsatt analys. Ett viktigt förbättringsområde är arbetet för att minska kvalitetbrister och kostnader förknippade med detta, exempelvis genom minskat antal återinläggningar, färre vårdskador och minskat antal reoperationer, vilket kan innebära kortare vårdtider samt minskat lidande för patienten. Kultur och kunskap Hallands sjukhus har under flera år uppvisat ett negativt ekonomiskt resultat. Förutom faktorer som nämns ovan, som är kopplade till uppdraget och arbetet för att minska kvalitetsbrister, visar en analys att kostnadsökningen beror på ökade personalkostnader. Dessa i sin tur beror på svårighet att bemanna vissa specialiteter av läkare samt ökade kostnader för att bemanna med sjuksköterskor. Det är såväl Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. År 2014 innebar det prioritering, implementering och genomförande av Hallands andra kulturplan 2014 – 2016. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser, kulturmiljöer, besöksmål och kulturevenemang som kan profilera regionen och skapa attraktivitet och 8 tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar Ärende 6 RS 2015-03-25 synlighet i omvärlden, exempelvis ombyggnad av Hallands kulturhistoriska museum och planering för ombyggnad av Hallands konstmuseum. Ett genomgående perspektiv är att kulturen ska komma alla till del. Det innebär att förstärka ett genus-, interkulturellt-, funktionshinders-, tillgänglighetsoch hbtq-perspektiv i all verksamhet. Inom kunskapsområdet har Region Halland ett uppdrag som ansvarig för de regionala kompetensplattformarna, vilket innebär omvärldsbevakning, kompetensanalyser och nätverk såväl med utbildningsansvariga i kommunerna som med näringslivsrepresentanter. Det finns formaliserade nätverk med utbildningsansvariga inom kommunerna samt Region Halland, för bland annat framtagning av strategiska beslutsunderlag. Tillväxtverket har under året beviljat Region Halland ett projekt som ska bidra med strategiska underlag kring kompetensförsörjning i Halland. Underlagen skall ligga till grund för att stärka ett arbete för systematisk matchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov. Åtgärdsarbetet Kvalitetsbrister i kombination med bemanningsproblematik och bristfällig samverkan och styrning mellan avdelningar och enheter är några av orsakerna till kostnadsökningarna. För att komma till rätta med kostnadsökningarna har ett åtgärdsarbete påbörjats under 2014. Syftet är att skapa en långsiktig kvalitetshöjning i hela Region Halland. Första fasen pågår till mars 2015 och ska resultera i en beskrivning av vilka förbättringsåtgärder som ska genomföras. Åtgärder kommer framför allt att ske inom tre områden: produktionsstyrning, kunskapsstyrning och målstyrning. För att ge verksamheterna de bästa förutsättningarna att genomföra förändringarna är grunden i åtgärdsarbetet chefsutveckling, teamutveckling samt utveckling av IT-stöd. Regionledningen har beslutat att Region Halland ska arbeta med lean som verksamhetsstrategi. Lean är ett sätt att skapa bättre flöden för invånaren, från att invånaren har ett behov tills behovet är tillgodosett. I åtgärdsarbetets första fas ska en regiongemensam modell för lean tas fram. tillväxt för välfärd – och stora ekonomiska utmaningar 9 Ärende 6 RS 2015-03-25 Sammanfattning av måluppfyllelse Enligt mål och strategier för Region Halland 2012–2015 samt mål och budget 2014 Flera av målen är regionövergripande i sin karaktär och mäter resultat från hela regionens arbete, dvs resultat av det arbete som bedrivs i Region Halland i samarbete med kommuner och andra aktörer. Resultatet kan även påverkas av lagar och statliga satsningar. De övriga målen är Region Hallands mål vilka är direkt påverkbara av såväl politiska beslut som av det arbete som bedrivs inom koncernen. MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Hälsa Vård Delmål 2014 Resultat Hälsan i befolkningen ska vara Skillnaderna i ohälsa ska minska mot jämlik och bland de tre bästa föregående år. i Sverige Ohälsan ska minska i Halland. Skillnader mellan mäns och kvinnors ohälsa har ökat. Ohälsotalet ökar i Halland som en följd av ökat sjukpenningstal. Invånarna ska erbjudas god Etablera metoder och arbetssätt för och jämlik hälso- och sjukvård att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser till dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion. Screening kan vara ett sätt att tidigt nå invånare med risk att insjukna. Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet Målet uppnås 10 Kommentar till måluppfyllelse Målet uppnås delvis sammanfattning av måluppfyllelse Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Mått behöver utvecklas för att följa om hälso- och sjukvården är jämlik. Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelser och jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. Region Halland inväntar fortsatta nationella initiativ. Region Halland ska fullfölja nationella satsningar om e-hälsa. 52 % av alla mottagningar har uppnått målet om att införa ett gemensamt basutbud av tjänster i Mina vårdkontakter. Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel. Aktivt arbete och deltagande ger utdelning i bl a sjukskrivningsmiljard och kömiljard. Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2013 genom ständig förbättring. Öppna jämförelser visar ett sammantaget starkt resultat, men vissa sjukdomsområden, som hjärtsjukvård, palliativ vård och intensivvård, är svagare. Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor. Ny modell för hemsjukvården, utvecklingsarbete för färre återinskrivningar och undvikbar slutenvård samt effektiva processer inom psykiatri och ambulansvård. Målet uppnås inte fortsätter på nästa sida >>> Ärende 6 RS 2015-03-25 MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Kommunikationer Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt Den nya Kollektivtrafiklagstiftningen trädde ikraft 2012 och öppnade upp för fri konkurrens Kultur K Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Resultat Resande med kollektivtrafik ska öka med minst 5 procent under 2014 Resandet med Hallandstrafiken ökade med 2,4 %. Någon statistik för det totala resandet med kollektivtrafik finns inte att tillgå Andelen nöjda kunder ska öka till minst Andelen nöjda kunder minskade till 65 % och andelen 72 % och andelen nöjda invånare ska nöjda invånare ökade till 51 %. öka till minst 53 %. Kollektivtrafikens marknadsandel ska Målet uppnås om en öka till minst 14 % för att minska permarknadsandel på 14 %. sontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång). Bättre kommunikationsmöjligheter för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling. Förbättra kommunikationsmöjligheterna inom Halland och till andra regioner. Den regionala infrastrukturplanen innehåller satsningar på 1 240 miljoner kronor med prioriterade infrastruktur projekt. 2015 ska minst 40 % av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund. 2014 ska minst 35 % av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund. 32 % av befolkningen och 26 % av arbetsställena i Halland har tillgång till bredband på minst 100 Mbit/sekund Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. Samtliga vård- och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna Mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer in från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 % under 2014. 52 % av samtliga mottagningar erbjuder invånartjänsten Mina vårdkontakter. 75 % av mottagningarna har ökat antal ärenden från invånare och patienter med minst 20 %. Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. Nya verktyg och planer Öka antalet kulturarrangemang med nationell och internationell anknytning. framtagna. Etablerat överenskommelser med tre externa parter om kulturresidens. Kulturresidens genomförda inom dans, musik, bildkonst, film och teater . Ta fram förslag till verksamhetsbeskrivning, budget och genomförandeplan för tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum i samverkan med museet, Halmstads kommun och Stiftelsen Hallands länsmuseer. Flera viktiga steg har tagits för att skapa en attraktiv och tillgänglig museiverksamhet i Halland. Överenskommelserna mellan region och kommun gällande insatser för att säkerställa kultur för barn och unga samt inom äldreomsorgen har tagits i bruk. För överenskommelserna inom äldreomsorgen ska kulturens hälsofrämjande aspekter tydligt framgå. En process pågår för att skapa gemensamma riktlinjer med kommunerna för kultur för barn och unga, från och med 2016. Öka antalet kulturengagemang i hela Halland. De regionala insatserna har förstärkts vad gäller rådgivning, kunskapsspridning och arrangörsstöd. Jämfört med 2013 har antal kulturarrangemang minskat men i mindre omfattning i ett flerårsperspektiv. fortsätter på nästa sida >>> sammanfattning av måluppfyllelse 11 Ärende 6 RS 2015-03-25 MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Kultur (forts.) Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. Arbete Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag Fler ungdomar ska ha arbete Boende Kunskap Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Resultat Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter inom skolan och på fritiden. Under 2013 var det en stor ökning av antal deltagare i kulturaktiviteter i skolan. Denna ökningstakt uppnåddes inte 2014, men trenden är positiv. Öka antalet ungdomsdrivna kulturprojekt Unga kulturskapares möjligheter att bo och verka i Halland har förbättrats genom riktade insatser, vilket kommer att öka antalet ungdomsdrivna kulturprojekt på sikt. Öka kulturföretagens synlighet inom besöksnäringen. Kultur i Halland samverkar med Region Halland om bland annat destinationsutveckling. Ta fram förslag på hur ett företagsstöd inom kultursektorn kan utformas i Halland Timbanken erbjuder kostnadsfria affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för alla företag i Halland oavsett bransch. Starta ett utvecklingsarbete mot bakgrund av resultaten i undersökningen Kreativa kraftfält i Halland. Projektet Kreativa Kraftfält har ökat kunskapen om kulturens samband med samhällslutveckling men inget konkret utvecklingsarbete har startats. Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ska ha minst 12,5 % nyregistrerade företag per tusen invånare och år. Resultat 11,2 % nyregistrerade företag/1000 invånare. Lansering av Timbanken har varit framgångsrik. Halland ska tillhöra de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Halland får vara högst 10 % Halland är bland de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet i riket Resultat 11,5 % ungdomsarbetslöshet. Under 2014 har den nedåtgående trenden i bostadsbyggandet accentuerats ytterligare. Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. Antalet nyproducerade bostäder ska öka och det ska finnas ett varierat utbud av bostadsmöjligheter i Halland. Utbildningsnivån i regionen ska höjas. Öka förutsättningarna för anställningsbarhet och fortsatta högskolestudier för elever och kursdeltagare vid Region Hallands egna skolor. Studiemotiverande folkhögskolekurser har genomförts vid regionens folkhögskolor samt etableringskurser för nyanlända invandrare. System för matchning mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare, med processer och samarbeten, ska vara etablerat. Tillväxtverket har beviljat Region Halland ett projekt som ska bidra med strategiska underlag kring kompetensförsörjning- Verksamheten i Region Hallands skolförvaltning ska förändras enligt långsiktig inriktning. Ett stort arbete har påbörjats med sammanslagningen av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet. Målet om långsiktig inriktning är dock inte uppfyllt . fortsätter på nästa sida >>> 12 sammanfattning av måluppfyllelse Ärende 6 RS 2015-03-25 MÅLOMRÅDE Mål 2012-2015 Miljö Region Halland som arbetsgivare Ekonomi Delmål 2014 Kommentar till måluppfyllelse Öka andelen förnybar energi av den totala energianvändningen i Halland. Trenden är tydligt ökande för bioenergi i industrin samt för vindkraft. Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering. Trenden är sjunkande mätt i kwh/BRP. Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 % jämfört med år 2013. Jämfört med år 2013 har den totala energianvändningen minskat med 2,6 % . Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 % jämfört med år 2013. Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänstresor har minskat med 0,5 %. Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013. Andelen ekologiska livsmedel av det totala inköpsvärdet för livsmedel utgörs av 31 % för sjukhusköken, vilket är en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående år, och 17 % för skolorna, vilket är en minskning med 2 procentenheter. Tillgången på prisvärda ekologiska produkter har periodvis varit dålig, exempelvis svenskt ekologiskt kött och färsk frukt och grönt. I viss mån har även ekonomin stoppat utvecklingen. Region Halland ska 2015 Region Halland ska nationellt tillhöra komma på topp 5 över landets de mest attraktiva arbetsgivarna inom mest attraktiva arbetsgivare regioner och landsting. inom regioner och landsting. Region Halland ligger inte i topp bland de regioner och landsting som redovisat Hållbart Medarbetarengagemang. Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år (bättre resultat än vid medarbetarenkäten 2012). Ett aktivt arbete pågår för att främja jämställdhet och mångfald. Medarbetarenkäten 2014 visar en försiktig positiv upplevelse för regionen som bra arbetsgivare . Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Samtliga medarbetare i arbete ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Alla förvaltningar ska ha fullföljt kartläggning av kompetensbehov genom kompetensförsörjningsmodul Olivia. Resultatet ska registreras i Region Hallands gemensamma kompetensmodul. För att förbättra processen och tydliggöra individuella prestationer kommer bedömningskriterierna i utvecklingsplanerna att kopplas till verksamhetens mål på ett tydligare sätt. Nästan en tredjedel av medarbetarna saknar individuell utvecklingsplan. Fler medarbetare och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning genom riktade stimulansåtgärder och support. Forskningsarbetet planeras utifrån arbetets övriga förutsättningar och i samråd med berörd chef. Det saknas regionövergripande statistik över vilka som forskar, i vilken utsträckning, vilken yrkeskategori samt hur långt man kommit. Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket Ökning med 2,8 % jämfört med 2,5 % som snitt i riket. Soliditeten ska vara positiv. Soliditeten ska vara lägst -15 procent Resultat -16,4 %. Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent Resultat 102,6 %. Miljö- och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. Resultat sammanfattning av måluppfyllelse 13 Ärende 6 RS 2015-03-25 Omvärld Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi har under 2014 utvecklats svagt med en BNP ökning på knappt 2 procent. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag svensk export. Den privata konsumtionen har under det tredje kvartalet utvecklades svagare än beräknat, vilket medför lägre förväntningar från konsumenterna inför 2015 och en nedrevidering av nästa års ökning. Prognosen för 2015 är en tillväxt av BNP med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har dock utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Regeringen bedömer i Budgetproposition för 2015 att det sker en gradvis återhämtning i svensk ekonomi under de närmaste åren. Underskottet i den offentliga sektorns finanser minskar långsamt. Omvärldens ekonomier går i otakt. I USA har tillväxten etablerat sig på en hygglig nivå och arbetslösheten har sjunkit snabbt. Utvecklingen på andra viktiga svenska exportmarknader har varit blandad och det ekonomiska läget i euroområdet har försvagats under hösten. Den låga inflationen i stora delar av världen bidrar till att de stora centralbankernas styrräntor är fortsatt mycket låga. Den låga svenska inflationen under 2014 har fått riksbanken att sänka styrräntan till 0 procent 14 omvärld och revidera ned räntebanan mycket kraftigt. (Källa: SKL Ekonominytt nr 19/ 2014) Positiv befolkningsutveckling i Halland Halland är ett attraktivt län med en positiv befolkningsutveckling. Per sista december 2014 hade Halland 310 665 invånare, vilket är en ökning med nästan 4000 personer jämfört med år 2013. Ser man till hur befolkningen utvecklas i olika åldersgrupper är skillnaderna stora. Mellan 2012-2030 beräknas Hallands befolkning öka mest i de äldre åldersgrupperna. Befolkningen över 65 år beräknas öka med 36 procent fram till 2030 och åldersgruppen 65-74 år med 15 procent. I de yngre åldersgrupperna väntas befolkningen i åldern 0-19 år öka med 10 procent och i åldersgruppen 2064 år endast med 4 procent. Åldersgruppen 20-64 år är särskilt viktig för den framtida ekonomiska utvecklingen och för skatteunderlaget. Den demografiska utvecklingen, med fler och äldre invånare, ökar försörjningsbördan för den förvärvsarbetande befolkningen och kostnaderna för den offentliga sektorn. I synnerhet när förväntningarna på kvalitet och välfärdstjänster också ökar. Ärende 6 RS 2015-03-25 Halland är en del av det europeiska utvecklingsarbetet Region Halland formulerar och genomför den regionala tillväxtpolitiken i ett strategiskt ramverk som beslutas på europeisk och nationell nivå. Ramverket utgörs av Europa 2020-strategin och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Dessa prioriterar ökad sysselsättning, ökad konkurrenskraft, minskat utanförskap samt att reducera utsläppen av växthusgaser. Befolkning och demografi Befolknings- och sysselsättningsutvecklingen i Sverige koncentreras allt mer till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna. Därmed finns det ett stort och växande behov av att både Göteborgs och västra Skånes arbetsmarknader knyts närmare Halland. Norra Halland, företrädesvis Kungsbacka och Varberg, har en hög tillgänglighet till Göteborgsregionens arbetsmarknad, medan södra Halland har svagare kopplingar till både västra Skånes och Göteborgsregionens arbetsmarknader. Det finns en risk att de skilda utgångslägena mellan norra och södra Halland ger en mer polariserad utveckling. En ytterligare skiljelinje i Halland är mellan kust och inland. Stora delar av Hallands landsbygd saknar också tillgång till snabbt bredband, vilket försämrar förutsättningarna för inflyttning, företagande och offentlig service. Arbetsmarknad och näringsliv Halland har en demografisk struktur som leder till att många människor har en utbildningsnivå som är högre än vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Denna obalans hanteras genom att många som bor i företrädesvis norra Halland pendlar till ett arbete i Göteborg. En stor pendling gynnar män mer än kvinnor. Att Halland är det län som har störst inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan bland annat förklaras av att män genom pendling har tillgång till en större arbetsmarknad. Det är en styrka för Halland att ha en hög tillgänglighet till storstadsregionernas arbetsmarknader, men det är också önskvärt med en utveckling av arbetsmarknaden inom Halland så att efterfrågan på arbetskraft med hög utbildning ökar lokalt. i Halland, och indikerar att det finns en diskriminering på den halländska arbetsmarknaden. Det halländska näringslivet är diversifierat, men med en viss dominans av olika handelsbranscher, tillverkning och bygg. Handel och bygg är branscher som växt kraftigt de senaste åren som ett resultat av en positiv befolkningsutveckling och växande lokala marknader. Däremot finns det relativt få företag i Halland som efterfrågar mycket kunskap. Att det inte på samma sätt som i storstadsregionerna finns starka kluster i Halland med multinationella företag och stor forskning innebär låga FoU-investeringar, liten export och få sysselsatta i kunskapsintensiva företag. En ökad internationell konkurrens och teknisk utveckling riskerar därför att ställa till problem för Halland på lång sikt. Ska Halland fortsätta att vara ett attraktivt län att bo i behövs det fler företag med internationell konkurrenskraft, som utnyttjar affärsmöjligheter på växande internationella marknader och erbjuder arbeten för högutbildade. Patientlagen ger hallänningen ökat inflytande över sin vård Med Patientlagen som trädde i kraft den 1 januari 2015 ges patienter möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Bland annat utvidgas och förtydligas den nuvarande informationsplikten gentemot patienten. Lagen innebär att Region Halland är skyldig att erbjuda samma vård till invånare hemmahörande i andra landsting, och på samma villkor, som regionen erbjuder sina egna invånare. På samma sätt får hallänningarna del av andra landstings vårdutbud och kan på så vis välja behandlingsalternativ i andra delar av landet. Patienter som söker vård i andra landsting omfattas inte av vårdgarantin och kostnader, för exempelvis resa och uppehälle, bekostas av patienterna själva. Halland har bland de högsta förvärvsfrekvenserna i landet, men det finns grupper som är underrepresenterade på arbetsmarknaden. En hög förvärvsfrekvens är avgörande för ett inkluderande samhälle och för att hantera den demografiska utvecklingen. Fler behöver arbeta och betala skatt för att finansiera en ökad efterfrågan på välfärd. De grupper som är underrepresenterade är personer med endast förgymnasial utbildning och utrikesfödda. De låga förvärvsfrekvenserna för utrikesfödda visar att det finns ett integrationsproblem omvärld 15 Ärende 6 RS 2015-03-25 Mål och delmål 2014 Mål och strategier för Region Halland 2012–2015 innehåller de viktigaste målen och strategierna för Region Hallands verksamhet under mandatperioden. Målen och strategierna är en del av verksamheten – de områden som de närmaste åren kräver mest uppmärksamhet och som tillsammans skapar framgång för Halland och Region Halland. 16 mål och delmål 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 Hälsa Behovskartläggningen 2013 visar att hälsan i befolkningen är god men ojämnt fördelad. Region Hallands hälsofrämjande arbete för en hälsa på lika villkor har sedan dess fortsatt, men arbetet är ännu inte tillräckligt. Hälsan i befolkningen får anses vara fortsatt god, men är fortsatt ojämnt fördelad. Ojämlikheter i hälsa kan minska med insatser av hjälp och stöd, men förutsätter att man lyckas nå de socialt utsatta grupperna. Det är en utmaning på såväl nationell som regional nivå. Region Halland driver ett utvecklingsarbete för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård som förväntas medverka till en mer jämlik vård och hälsa. Strategin för en jämlik hälsa på lika villkor utgör en stor och viktig del i det arbetet. Sannolikt kan också resultatet av åtgärdsarbetets översyn av mål- och kunskapsstyrning i dessa delar bidra till att på sikt säkerställa jämlik vård och hälsa. mål: Hälsan i befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. delmål: • Ohälsan ska minska i Halland • Skillnaderna i ohälsa ska minska mot föregående år måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Lokala nämnder Under året har ett särskilt uppdrag om Hur unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso-och sjukvårdssystemet ser ut gett värdefulla resultat. De tendenser som underlaget visar på är angeläget att ta tillvara och beakta i Region Hallands målsättningar om minskade skillnader i hälsa och ökad hälsa i Halland. Några av de förbättringsområden som framkommit är bemötandefrågor och hur man som ung får hjälp när man mår psykiskt dåligt. Resultatet visar bland annat att kunskapen om vart man ska vända sig om man mår dåligt varierar beroende på om det är fysiska eller psykiska besvär och att det är den äldre åldersgruppen som förefaller ha störst okunskap om vart man vänder sig. Det framkom även att ungas förväntningar på hälso- och sjukvården inte helt överensstämmer med hur hälso- och sjukvården uppträder. UNGA OCH UNGA VUXNAS RELATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSSYSTEMET Kunskap om vart man ska vända sig vid fysiska besvär Kunskap om vart man ska vända sig vid psykiska besvär % 100 92,2 80 66,2 60 31,9 40 20 0 5,3 Ja 2,5 1,9 NejObesvarat Regionkontoret har sedan 2013 i uppdrag att ta fram en Strategi för jämlik hälsa på lika villkor. Strategin innefattar både vad som behöver göras inom regionens egna verksamheter och vad som kan göras i samverkan med andra aktörer. Strategin utgör en viktig del i att nå en jämlik hälsa för Hallands befolkning. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Närsjukvården har en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Vårdvalsenheterna arbetar aktivt med livsstilsfrågor och området är inkluderat i den pågående vårdvalsöversynen som redovisas separat. Under 2014 genomförde Socialstyrelsen en nationell utvärdering som visade att de allra flesta med en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna och att många vill ha stöd i att åstadkomma en förändring. Majoriteten av befolkningen är också positiva till att vårdpersonalen ger stöd till förändringar av levnadsvanor istället för att ge läkemedelsbehandling. Vårdbarometern visar att hallänningarna instämmer. Drygt 80 procent är positiva till att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med dem och vill att hälso- och sjukvården ska hjälpa dem att ändra sina levnadsvanor. Trenden är att andelen positiva ökar. Socialstyrelsens utvärdering visar också att arbetet med att förebygga sjukdomar har starkt stöd hos vårdpersonal och chefer. Uppföljning av ohälsotalet Ohälsotalet har de senaste tio åren minskat stadigt i Hallands samtliga sex kommuner och legat på en nivå under riket. Avståndet till riket har dock minskat över tid och 2013 skedde ett trendbrott på grund av ökat sjukpenningtal. Sjukpenningtalet, som är en del av ohälsotalet, har ökat i något snabbare takt under 2014 och ligger nu på 9,3 dagar i Halland (riket 9,4 dagar). Samtidigt minskade antalet personer hälsa 17 Ärende 6 RS 2015-03-25 som har sjukersättning vilket gör att ohälsotalet fortfarande ligger jämförelsevis lågt. Ohälsotalet varierar stort mellan olika åldersgrupper, även om ohälsan generellt ökar med stigande ålder. Ohälsotalet varierar också mellan Hallands kommuner och följer ett tydligt mönster med ökat ohälsotal från norr till söder. Under slutet av 2014 har Kungsbacka fortsatt det lägsta ohälsotalet i samtliga åldersgrupper (19,4 dagar), medan Laholm står för det högsta talet med 29,6 dagar. Skillnader i mäns och kvinnors ohälsotal syns såväl lokalt som nationellt. Resultatet av Behovskartläggningen 2014 visar att en oroväckande tendens är att skillnaden mellan kvinnor och män ökade med i genomsnitt två dagar i åldersgruppen 30-39 år i alla Hallands kommuner förutom Kungsbacka under 2012-2013. Förklaringen tros ligga i en ökning av korttidsfrånvaro. Under 2014 har ohälsotalet fortsatt att öka något mer för kvinnor än för män. *Ohälsotalet omfattar antal utbetalda dagar med sjuk-, arbetsskade- eller rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna 16–64 år. *Sjukpenningtalet omfattar antal utbetalda dagar med sjuk- eller rehabiliteringspenning från socialförsäkringen per försäkrad i åldrarna 16-64 år. OHÄLSOTALET I HALLAND 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 35,3 31,7 29,6 29,4 29,8 31,0 Män 23,7 21,7 20,3 19,9 20,0 20,5 Genomsnitt 18 hälsa 34,4 32,4 29,5 26,7 25,0 24,6 24,9 25,7 Vårdbarometern – hur ser hallänningen på sin hälsa? Halland har i de senaste årens mätningar haft stabila resultat, som varit bättre än eller i nivå med rikets. I årets telefonintervjuer uppgav 75 procent att de hade en god eller mycket god hälsa. 59 procent hade inte någon långvarig sjukdom och 88 procent tyckte att de hade bra kunskaper om hur de kunde minska risken för sjukdom. Varken för upplevd hälsa eller för kunskaper syntes några skillnader mellan kvinnor och män, andelen kvinnor med långvarig sjukdom är dock sex procentenheter högre än andelen män. Däremot syntes, liksom föregående år, stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper vad gäller kunskaper som kan påverka hälsa och upplevt hälsotillstånd. Kunskapsnivån bedömdes som 15 procentenheter lägre för grundskoleutbildade än för högskoleutbildade. Motsvarande för upplevd hälsa var 25 procentenheter lägre. Andelen svarande som är födda utanför Sverige var för låg för att kunna jämföra utifrån födelseland. Ökad tandhälsa Andelen kariesfria barn i treårsåldern har ökat marginellt sedan föregående år (till 96,7 procent) medan det syns en större ökning bland kariesfria 19-åringar; 37,7 procent jämfört med 35,2 procent föregående år och 32,7 år 2012. Parallellt sker en minskning av skillnaderna som funnits mellan klinikerna. Vårdprogram och riktade pengar kopplade till riskgrupperna infördes i samband med den nya barnersättningsmodellen 2013. Utvärdering sker 2016. Ärende 6 RS 2015-03-25 Vård Region Halland visar generellt sett goda medicinska resultat och utifrån tillgängliga nationella mätningar är befolkningen nöjd med vården som ges. Trots det förefaller det, såväl inom de områden där Halland framstår som starkt som inom områden med sämre resultat, finnas behov av bättre samverkan. Under året har det arbetats vidare med några av de områden som sedan tidigare identifierats som viktiga för att möta framtidens utmaningar, bland annat screening och ökad regional samverkan i syfte att främja LEON-principen, undvikbara återinskrivningar och sammanhållna vårdkedjor. Även om vården som ges i Region Halland på många sätt är god, så har områden tydliggjorts där vården inte ges på lika villkor. Regionen driver ett utvecklingsarbete för en mer jämlik hälso- och sjukvård och arbete pågår med att utveckla uppföljningen, för att på sikt kunna säkerställa att vård ges på lika villkor. Glädjande är den stora ökningen av invånare med inloggning till Mina vårdkontakter, som visar en förflyttning mot patientens eget ansvarstagande och möjliggör styrning av vårdens resurser dit de verkligen behövs. God tillgänglighet är ett av regionens prioriterade områden. Tillgängligheten i Halland är god men förenad med stora kostnader eftersom volymen ökar och vården inom flera delar ges inom vårdgaranti. mål 1: Invånarna ska erbjudas god och jämlik hälso- och sjukvård delmål: • Etablera metoder och arbetssätt för att tidigt identifiera individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna och erbjuda riktade insatser mot dessa, med målsättningen att öka livskvalitet och minska vårdkonsumtion måluppfyllelse SS Målet uppnås Deltagande i screening ökar Screening kan vara ett sätt att tidigt nå invånare med risk att insjukna. Såväl omfattningen av som deltagande i screening ökar. Det pågår också aktiviteter för att i större utsträckning nå utsatta grupper. Målet får anses uppnått. Region Halland deltar i en nationell studie om tarmcancerscreening, polyper har hittats hos ungefär hälften av de som screenats. Andelen som svarar ja till mammografikallelse ökar och var 2014 fyra procentenheter högre (83,61 procent) jämfört med två år tidigare. Andelen varierar dock med närmare tre procentenheter inom länet där Halmstad har högst deltagande och Kungsbacka har lägst. Även andelen som tackar ja till bukaortascreening (gäller 65-åriga män) ökar, 85 procent tackade ja under 2014, jämför med 83 procent året innan. Nedan syns deltagande i gynekologisk cellprovskontroll. Under året har det genomförts aktiviteter för att nå svårnådda grupper och under 2015 införs ytterligare åtgärder. Projektet Blodtrycksscreening i tandvården har flyttat fram sitt slutdatum vilket innebär att utvärdering kommer att ske efter den 31 mars 2015. DELTAGANDE I GYNEKOLOGISK CELLPROVSKONTROLL % 2009 2010 2011 2012 2013 90 88 86 84 82 80 78 76 74 Kungsbacka Varberg KHV Falkenberg Halmstad Hylte Laholm Halland KHV 26-50 år vård 19 Ärende 6 RS 2015-03-25 delmål: delmål: • Region Halland ska utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader • Region Halland ska fullfölja nationella inriktningar om e-hälsa måluppfyllelse TT måluppfyllelse Målet uppnås inte Målet uppnås delvis Region Halland behöver utveckla mått för att följa om hälsooch sjukvården är jämlik, för att därigenom kunna utveckla en mer jämlik vård i de fall det finns omotiverade skillnader. Det gör att målet är svårt att besvara. Trots det kan omotiverade skillnader i vården konstateras. Med omotiverade skillnader avses skillnader som inte kan förklaras av patienters olika medicinska förutsättningar och behov. Mina vårdkontakter – en tredjedel av hallänningarna har nu inloggning Revisionsrapporten Vård på lika villkor (2014) pekar på att regionstyrelsen inte i tillräcklig utsträckning säkerställer att vård ges på lika villkor. Det visar även årets revisionsrapport över hjärtsjukvården, där styrningen inte anses skapa förutsättningar för likvärdig vård i länet. Revisionsrapporten Omhändertagandet vid depression och ångest (2014) påpekar att förutsättningarna till jämlik vård påverkas av att vuxenpsykiatrin inte alltid följer nationella riktlinjer och kartläggningen som gjorts över regionens rehabiliteringsresurser visar att dessa är ojämlikt fördelade. Behovskartläggningen 2014, som är en fördjupning inom sjukdomsområde hjärta, kärl, diabetes, visar att nyttjandet av vården är ojämnt fördelat beroende på församling. Tydligast är kopplingen mellan socioekonomisk utsatthet och invånare vårdade i specialistvården i Halmstad kommun och mellan socioekonomisk utsatthet och invånare vårdade för diabetes i specialistvården i Falkenbergs kommun. mål 2: Invånarna ska ha stort inflytande och vara mer delaktiga i vården delmål: • Region Halland ska fortsätta delta i det nationella arbetet för att utveckla jämförelsetjänster. Resultaten ska göras tillgängliga för invånarna. måluppfyllelse SS Målet uppnås Region Halland inväntar fortsatta nationella initiativ. 20 vård 52 procent av alla mottagningar har under året uppnått regionfullmäktiges mål om att införa ett gemensamt basutbud av tjänster i Mina vårdkontakter. Dessutom har 75 procent av alla mottagningar nått målet om att öka antalet ärenden till Mina vårdkontakter med minst 20 procent under året. Totala antalet ärenden under 2014 uppgick till över 80 000 vilket är en ökning jämfört med 2013 med drygt 30 procent. Uppdraget har gällt alla vårdverksamheter, men det har varit svårt att få gehör bland de privata specialist- och sjukgymnastmottagningarna. Drygt 30 procent av hallänningarna har nu personlig inloggning till Mina vårdkontakter, det ger en ökning med 31 procent under 2014. mål 3: Vården ska vara säker och ges med hög kvalitet delmål: • Region Halland ska ha ett högt deltagande i nationella vård- och hälsosatsningar och få sin andel av statliga stimulansmedel måluppfyllelse SS Målet uppnås Sjukskrivningsmiljarden Region Halland erhöll inte någon ersättning avseende sjukskrivningsmiljardens rörliga del under 2014 på grund av sjukpenningtalets utveckling. Däremot har regionen hittills uppfyllt villkoren för de fasta delarna, vilket ger en ersättning på cirka 14,4 miljoner kronor (kopplade till bland annat jämställd sjukskrivningsprocess och arbete med psykisk ohälsa). Kravet på den elektroniskt utvecklade intygstjänsten prognosticeras ge ytterligare tillskott på 1,2 miljoner kronor under 2015. Ärende 6 RS 2015-03-25 Psykiatriöverenskommelsen TILLGÄNGLIGHET INOM NÄRSJUKVÅRDEN Halland Riket 2014 2013 2014 Telefontillgänglighet* 92% 90% 89% Läkartillgänglighet 91% 97% 91% 2013 93% *Andel besvarade samtal samma dag. (Elva vårdenheter saknar dock automatiserat återuppringningssystem) Region Halland nådde inte målen i den så kallade Psykiatriöverenskommelsen, en särskild satsning på tillgänglighet till vård för barn och unga med psykisk ohälsa. För att få del av stimulansmedlen 2014 krävdes att minst 90 procent av patienterna fick ett första besök inom 30 dagar och att minst 80 procent fick fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Region Halland nådde upp till 88 respektive 73 procent. Tillgänglighet inom den specialiserade vården Fler patienter har fått vård genom vårdgarantin Tillgängligheten till den specialiserade vården är fortsatt god. Några verksamhetsområden har dock svårt att nå målet för tid till nybesök inom 60 dagar på grund av brist på specialister; kardiologi, ögon och hud. Några områden inom egen regi har också svårt att fullt ut nå målet för behandling inom 60 dagar; ortopedi, ögon och gynekologi. Hallands sjukhus når inte fullt ut målet för återbesök inom 60 dagar (gäller framför allt inom de medicinska specialiteterna, kardiologi och diabetesvården). Regionens stabilt goda tillgänglighet har bland annat möjliggjorts genom att ett stort antal patienter har åberopat vårdgarantin och fått vård hos externa vårdgivare. Av det sammanlagda antalet genomförda nybesök har 16 procent genomförts via vårdgaranti 2014. Den totala kostnaden för vårdgarantin, som avser både nybesök och efterkommande behandling uppgår till drygt 80 miljoner kronor. Tendensen visar en viss ökning av återbesök på Hallands sjukhus, parallellt med en ANTAL BESÖK HALLANDS SJUKHUS SAMT NYBESÖK VIA VÅRDGARANTI Tillgänglighet till privat driven vård Även privata vårdgivare har god tillgänglighet och klarar av att erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser för nybesök och behandling. 160 000 140 000 120 000 100 000 Kömiljarden Kömiljarden ersätter de regioner/landsting som når målet att minst 70 procent av patienterna får tid till besök eller behandling/operation inom 60 dagar (vid 80 procent faller ytterligare pengar ut). Region Halland har vid nationell jämförelse en stabil tillgänglighet och tillhör de huvudmän som haft bäst tillgänglighet under året. Årets förbättrade resultat, jämfört med föregående år, har gett drygt 92 miljoner kronor* i ersättning, en ökning med drygt 50 procent. Att Regionen inte når målet om 80 procent fullt ut kan bero på minskad produktion under jul och sommar. 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2011201220132014 Nybesök HS Återbesök HS 2011 2012 2013 2014 53 515 50 662 49 171 49 382 136 086 135 783 138 950 142 683 Nybesök-Vårdgaranti 4 117 7 021 8 507 9 666 KÖMILJARDEN 2014 Tillgänglighet Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nybesök 11 15 14 6,7 5 3,5 Operation/åtgärd Intäkter från kömiljarden/månad 7,4 under 70 % Över de nationella målet om 70 % Över de nationella målet om 80 % 5,2 4,5 4,1 5 8 Total intäkt från kömiljarden 2013 90 *Total intäkt från kömiljarden 2014 är 92 mnkr, varav 90 är intäkt 2014 och 2 mnkr härrör från 2013. vård 21 Ärende 6 RS 2015-03-25 viss minskning av nybesök, och en fördubbling av nybesök genom vårdgarantin de senaste fyra åren. För att kunna svara på om återbesöken istället kunde ha utförts i primärvården, för att minska andelen nybesök genom vårdgarantin, krävs fortsatt analys och fortsatt arbete med att ge vård på rätt vårdnivå. Tillgänglighet inom ambulanssjukvård och 1177 Vårdguiden Ambulanssjukvården strävar efter att minst 80 procent av uppdragen med prioritet 1 ska nås inom tio minuter. Under 2014 nådde man, liksom 2013, 72 procent inom satt tidsram. Förklaringen till avvikelsen anges vara geografiska förutsättningar. Trots att ambulanssjukvården inte når sitt tillgänglighetsmål har man kortast responstid vid prio 1-larm nationellt (mediantid 11,9 minuter). Inkommande samtal till 1177 sjukvårdsrådgivningen har ökat med 7 procent under året, vilket är en utveckling i önskad riktning. Däremot når man inte målen om inom vilken tid samtal ska besvaras. PRIO-satsningen Region Halland deltar i den nationella satsningen kring barn och unga med psykiatrisk problematik och/eller personer med komplicerad psykiatrisk problematik. Då regionen inte nådde upp till kraven om tillgänglighet för barn och unga fick regionen knappt hälften av den möjliga prestationsersättningen (knappt 6,5 miljoner). riation i indikatorerna, med behov av översyn inom några identifierade områden, men bedöms sammantaget som god och Halland har högst 5-årsöverlevnad i riket (72,8 procent). Öppna jämförelser Såväl inom de medicinska områden där Halland framstår som starkt, som inom områden med sämre resultat, talar analysen för ett behov av bättre samverkan mellan primärvård, specialiserad somatisk vård och psykiatri. Det handlar bland annat om att fånga samsjuklighet tidigare, bättre omhändertagande av multisjuka samt att förbättra uppföljningen efter vårdtillfällen på sjukhus. Nivåstrukturering och koncentration av klinisk verksamhet till färre utbudspunkter inom specialiserad vård har gett positiva resultat, men här finns ytterligare potential till förbättringar. Inom vissa kompetenser ligger kunnandet hos mycket få personer och är därigenom sårbart. Dessa riskområden behöver särskilt beaktas i Region Hallands strategiska kompetensförsörjning. En fördjupad genomlysning är angelägen och bör göras i samverkan med verksamheterna. Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet visar att hallänningen lever längst i Sverige och att vi har ett stort eller mycket stort förtroende för vården. Det goda resultatet när det gäller befolkningens uppfattning om tillgång till vård talar för att tillgänglighetssatsningar gett önskvärda resultat. De medicinska indikatorerna som speglar enskilda sjukdomsområden visar mer varierande resultat, men sammantaget övervägande starkt. Speciellt starka områden är graviditets-, förlossnings- och nyföddhetsvård, reumatologisk vård, diabetesvård, strokesjukvård och ögonsjukvård. Hallands svagaste områden är hjärtsjukvård, palliativ vård och intensivvård. Cancervården visar stor va- I öppna jämförelser placerar sig Halland bland de fem dyraste landstingen/regionerna när det gäller de strukturjusterade kostnaderna för hälso- och sjukvården, vilket är en oförändrad placering jämfört med året innan. Den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden är ett mått som möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, då det är rensat från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Generellt syns inte någon tydlig koppling mellan kostnad och medicinska resultat i Sverige och orsakerna till en hög strukturjusterad kostnad kan vara flera och behöver analyseras närmare. delmål: • Skapa bättre medicinska resultat jämfört med 2013 genom ständig förbättring. måluppfyllelse Målet uppnås delvis 22 vård Ärende 6 RS 2015-03-25 Ökad patientsäkerhet Region Halland erhöll under 2014 8,9 miljoner kronor i prestationsersättning genom den nationella satsningen på patientsäkerhet. Samtidigt innebär patientrelaterade kvalitetsbrister stora utgifter för den halländska hälso- och sjukvården. En övergripande uppskattning visar att en minskning av vårdrelaterade infektioner med en procentenhet på årsbasis förmodas innebära en minskad kvalitetsbristkostnad på upp emot 14 miljoner kronor. Ett av de områden som förbättrats sedan föregående år är strokesjukvården. Andelen patienter som erhöll trombolysbehandling vid indikation på hjärninfarkt har ökat från 15 till 17 procent, en hög andel nationellt sett. Ortopedins kvalitetsmått för höftfrakturer visar en fortsatt nedgång där andelen patienter som opererats inom 24 timmar sjunkit med 15 procentenheter sedan 2012 (till knappt 62 procent). Inom kvinnosjukvården sjönk den totala andelen framfallsoperationer som utförs i dagkirurgi med närmare åtta procentenheter till 27,3 procent. Fler operationer i dagkirurgi ökar kostnadseffektiviteten, men då statistiken inte särskiljer operationer aktuella för slutenvård är resultatet svårtolkat. Halverade vårdskador är ett av regionfullmäktiges mål 2015. NATIONELL MÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER* 2008 – 2014 % Halland Riket 20 0 11 10 10 9 9 9 9 9 7 8 7 7 6 6 7 6 VT08 VT09VT10 VT11 VT12VT13HT13VT14 *Samtliga inneliggande patienter på sjukhus Årets uppföljning av antal fall inom slutenvården visar en minskning med i genomsnitt 2,8 fall per 1 000 vårddagar på Hallands sjukhus, jämfört med föregående år med i genomsnitt 3,7 fall per 1 000 vårddagar. NATIONELL MÄTNING AV TRYCKSÅR 2011 – 2014 % 20 0 17 14 14 16 13 13 Halland Riket 15 15 14 14 13 12 10 11 2011 2011 2012 20122013 20132014 v12 v40 v10 v40v10 v40v10 Regionen har inte nått upp till det nationella målet om 70 procent följsamhet till basala hygienrutiner, vilket varit kravet för att få del av nationella stimulansmedel. Medicinska resultat – ett urval Den specialiserade vården inom Hallands sjukhus följer upp vård- och behandlingsresultat inom en rad områden. Ambulanssjukvårdens kvalitetsredovisning visar att Halland har den näst högsta överlevnaden nationellt en månad efter hjärtstopp utanför sjukhus på 14,6 procent. Genomsnittet i riket är 11 procent. Väntetiden på ambulans är för dessa patienter i genomsnitt 8 minuter i Halland. Det är en förhållandevis kort tid nationellt sett men en minut längre än i Örebro län, som har den högsta överlevnaden en månad efter hjärtstopp. Tandvård 68 procent av dem som tackat ja till uppsökande munhälsobedömning har fått det, en ökning sedan föregående år. Inom enskilda boenden och LSS-omsorgen är andelen dock bara 39 procent. Förklaringen anges vara att leverantören inte når patienterna. Tandvårdsstödet som infördes 2013 för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning har inte gett den effekt som förväntades. Trots informationsinsatser har alltför få nåtts av stödet (endast 379 personer av det förväntade antalet på knappt 2 000). Riktade insatser planeras för att nå dem som är berättigade. Implementeringen av den nya barnersättningsmodellen har utvärderats och visar att följsamheten till vårdprogram och riskgruppering är god. Effekten av modellen kan utvärderas 2016. VAD TYCKER PATIENTERNA OM VÅRDEN? Specialistvården upplevs ha god kvalitet Under 2014 genomfördes nationella patientenkäter inom den specialiserade vuxenvården. I mätningen ställdes frågor om bland annat bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta, helhetsintryck och om patienten kunde rekommendera mottagningen. Generellt var resultaten mycket goda för Halland jämfört med riket, med värden som var bättre än eller lika bra som rikets genomsnitt. Resultaten låg på samma stabila höga nivå som vid tidigare mätningar och i vissa fall visades en uppåtgående trend. vård 23 Ärende 6 RS 2015-03-25 Patientnämndens erfarenheter Antal ärenden till Patientnämnden har fortsatt att öka, ökningen stämmer väl överens med övriga patientnämnder i Sverige. PATIENTNÄMNDEN År 2014 2013 2012 2011 821 739 424 470 Antal ärenden Vård och behandling är, liksom tidigare år, den enskilt största anledningen till att patienter anmäler ärenden. 60 procent av ärendena hör hit, följt av ärenden som rör kommunikation och organisation/ tillgänglighet på vardera 12 procent. delmål: • Region Halland ska säkra effektiva vårdprocesser och sammanhållna vårdkedjor måluppfyllelse i patientens hem, något som på sikt ska leda till färre upprepade återinläggningar. Regional samverkan – utvecklingsarbete för färre återinskrivningar och undvikbar slutenvård Rätt vård och omsorg syftar till att ge patienterna vård på optimal vårdnivå och minska antalet återinskrivningar i slutenvården samt minska undvikbar slutenvård. Arbetet bedrivs genom tre projekt, Trygg hemgång, Beslutsstöd för vårdnivå samt Läkarmedverkan. Effektiva processer inom psykiatri och ambulanssjukvård Utredningen av missbruks- och beroendevården har föreslagit en vårdkedja i nära samarbete mellan socialtjänst, psykiatri och somatisk hälso- och sjukvård och ett samverkansavtal är under upprättande. Projektet Rädda hjärnan, som syftar till att korta ledtiderna i stroke-processen, nådde även i år sitt mål om kortad ledtid mellan ankomst till sjukhus och start av behandling på 40 minuter. Det är en halvering jämfört med tidigare ledtider. Målet uppnås delvis Nytt hemsjukvårdsavtal med invånaren i fokus För att utveckla och förbättra hemsjukvården har kommunerna och Region Halland kommit överens om en gemensam modell för hemsjukvården. Modellen har invånarens behov i fokus och syftar till att hemsjukvården ska bli jämlik i hela länet. Ansvaret för vården ska också bli tydligare. Behovet av vård ska i allt större utsträckning kunna tillgodoses 24 vård Under året har 32 procent av patienterna över 75 år och med omfattande vårdbehov erbjudits Ambulant bedömning. Målet är 80 procent. Av de bedömningar som genomförts har 80 procent av patienterna stannat hemma, 15 procent har transporterats till akutmottagning och 5 procent till vårdcentral. Resultaten innebär färre besök på akutmottagningar och kostnadseffektivitet i sjukvårdskedjan. Ärende 6 RS 2015-03-25 Kommunikationer Halland är en region med en positiv befolkningsutveckling. Ett fortsatt attraktivt Halland med god tillväxt bygger på god tillgänglighet. Fler ska kunna resa till och från arbete och studier utan alltför stor miljöpåverkan. För näringslivet är det viktigt att det finns goda möjligheter till utbyte med andra företag och att kunna transportera gods, såväl korta som långa sträckor. Med en väl fungerande infrastruktur skapas goda kommunikationsmöjligheter och hög tillgänglighet. Resandet i Halland ökar. Det beror dels på att befolkningsmängden ökar och dels på att invånarna reser mer. Fler och fler hallänningar reser över en kommun- eller länsgräns varje dag. Även inpendling från grannlänen till Halland ökar. Utmaningarna med ett ökat transportbehov är att utveckla ett hållbart transportsystem som ger fler kollektivtrafik- och cykelresor samt mindre gods på vägarna. Hallands geografiskt gynnsamma läge mellan två storstadsregioners arbetsmarknader skapar attraktionskraft. Kollektivtrafiken bidrar till att knyta ihop arbetsmarknadsregioner, vilket innebär en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Grunden för att skapa ett utbud som tillgodoser behovet av vardagsresor är lagt genom den karläggning av resbehov som genomförts. Kollektivtrafiken fungerar bäst när den planeras och genomförs i samklang med annan samhällsplanering. Samarbetet med länets kommuner, Trafikverket, länsstyrelsen och grannlänen pågår kontinuerligt. för både offentlig sektor, näringsliv och enskilda personer. God tillgång till bredband stärker näringslivets konkurrenskraft samt bidrar till attraktiva boendemiljöer i Halland. Det är stora skillnader i Halland när det gäller tillgång, lägst är den på landsbygden. Kollektivtrafik för en vidgad arbetsmarknad mål 1: Resandet med kollektivtrafik ska öka och vara attraktivt delmål: • Resande med kollektivtrafik* ska öka med minst 5 % under 2014 måluppfyllelse Målet uppnås delvis delmål: • Andelen nöjda kunder ska öka till minst 72 % och andelen nöjda invånare ska öka till minst 53 % måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Prioriterat stråk delmål: Kuststråket, med E6:an och Västkustbanan, är det högst prioriterade stråket. Idag finns det flaskhalsar på Västkustbanan som behöver byggas bort. Region Halland är medfinansiär och samverkanspart i Västsvenska paketet, som innehåller en rad satsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Västsverige. Stationer utmed Kungsbackapendeln har fått förlängda plattformar, vilket gör det möjligt för längre tåg att stanna. Planering pågår för Västlänken med tre nya stationer som ökar kapaciteten för tågtrafik till och från Göteborg, vilket ökar den regionala tillgängligheten. Planarbete för dubbelspår genom Varberg pågår och byggstart planeras till år 2019. Den flaskhals som kvarstår är enkelspåret på Västkustbanan in till Helsingborg. • Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till minst 14 % för att minska persontrafikens miljöpåverkan (mätt i andel motoriserade resor, vilket exkluderar cykel och gång) måluppfyllelse SS Målet uppnås Bredband Resandet med Hallandstrafiken ökade 2014 med 2,4 procent och uppgick till cirka 16,2 miljoner resor. Totalt ökade bussresandet med Hallandstrafiken. Resandet på Hallandstrafikens huvudlinjer ökade mest, med 4,4 procent. Övriga linjer minskade med 0,4 procent. Utbyggnaden av bredband handlar om att stärka förutsättningarna för fler att kunna ta del av digitaliseringens möjligheter. God tillgång till bredband med hög hastighet är viktigt *Den nya Kollektivtrafiklagstiftningen från 2010 trädde ikraft 2012 vilket öppnade upp för fri konkurrens. Någon statistik över det totala resandet med kollektivtrafik finns inte att tillgå. kommunikationer 25 Ärende 6 RS 2015-03-25 Även år 2014 ökade resandet med Öresundstågen. Ökningen var 4,9 procent, detta trots en strejk på Öresundstågen under sommaren. Ny kollektivlagstiftning infördes år 2010 som innebär konkurrensutsättning av trafiken. Kommersiella aktörer kan träda in eller ut från marknaden med tre veckors varsel. SJ började i december 2013 att trafikera Västkustbanan med snabbtåg mellan Göteborg och Skåne med stopp endast i Halmstad. Trafiken tog snabbt den del av Öresundstågtrafikens biljettintäkter som ger mest per resa, det vill säga enstaka längre resor och affärsresenärer, inte pendlare och studieresor. Trots ett ökat antal resenärer har alltså intäkterna minskat, vilket satt Hallandstrafikens ekonomi under press. Någon ökning av utbudet har inte kunnat göras. En åtgärdsplan har under 2014 upprättats av Regionkontoret och Hallandstrafiken. Infrastruktur för ett effektivt transportsystem mål 1: Bättre kommunikationsmöjligheter för människor och näringsliv ska stärka Hallands attraktivitet och utveckling delmål: • Förbättra kommunikationsmöjligheterna inom Halland och till andra regioner måluppfyllelse SS Målet uppnås Andelen nöjda kunder och invånare Andelen nöjda kunder och nöjda invånare når inte uppsatt delmål. Andelen nöjda resenärer sjunker med sex procentenheter – från 71 till 65 procent. Målet är 72 procent. Andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken har ökat tre procentenheter – från 48 till 51 procent. Målet är 53 procent. Målet om att kollektivtrafikens andel av resandet ska vara minst 14 procent uppnås. 26 kommunikationer Region Halland är länsplaneupprättare och har ett statligt uppdrag att ta fram en regional infrastrukturplan. I juni fastställde regionfullmäktige den regionala infrastrukturplanen för Halland 2014-2025. Planen innehåller satsningar på 1 240 miljoner kronor med prioriterade objekt som dubbelspår på Västkustbanan genom Varberg, ett samlat resecentrum i Halmstad och ny sträckning av väg 940 på Onsala, Kungsbacka. Byggnation av Inre kustvägen mellan Skum- Ärende 6 RS 2015-03-25 meslövstrand och ny station i Båstad inleddes i slutet av året. Region Halland har som en del av det regionala tillväxtarbetet och genomförandet av Regional infrastrukturplan tagit fram ett förslag till regional cykelplan för Halland 20152025. Att stärka möjligheterna att använda cykel som färdmedel bidrar till utveckling av livsmiljön såväl på landsbygden som i staden, vilket ökar Hallands attraktivitet. Målet är att fler ska kunna och vilja cykla i Halland. Kattegattleden, en 37 mil lång turistcykelled mellan Göteborg och Helsingborg, godkändes av Trafikverket som den första nationella turistcykelleden. Region Halland har utsetts som huvudman för leden. Avtal är tecknade med alla privata fastighetsägare. För alla samverkansparter har stort fokus det senaste året varit på att färdigställa utbyggnaden av leden och skapa förutsättningar för näringslivsutveckling. Invigning planeras till juni 2015. Bredband för tillväxt mål 1: 2015 ska minst 40 procent av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund delmål: • 2014 ska minst 35 % av hushållen och företagen ha tillgång till bredband på 100 Mbit/ sekund De senaste uppgifterna visar att 32 procent av befolkningen och 26 procent av arbetsställena i Halland har tillgång till bredband på minst 100 Mbit/sekund. För att främja utbyggnaden av bredband med hög hastighet i hela Halland och nå de nationella bredbandsmålen arbetar Region Halland med att ta fram en regional bredbandsstrategi. Strategin tas fram i samverkan med kommunerna och andra aktörer. Landsbygdsprogram för 2014-2020 är försenat. För snabbare utbyggnad av fibernät på landsbygden har Region Halland tillsammans med kommunerna medfinansierat föreningsprojekt. Digital agenda för samhällsutveckling mål 2: Invånarnas och företagens tillgång till e-tjänster ska öka. delmål: • Samtliga vård- och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna Mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 % under 2014 måluppfyllelse Målet uppnås delvis måluppfyllelse Se mål två under kapitel vård Målet uppnås delvis kommunikationer 27 Ärende 6 RS 2015-03-25 Kultur Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella kultursamverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. År 2014 innebar det prioritering, implementering och genomförande av Hallands andra kulturplan 2014 – 2016. Kulturverksamheten drivs i perspektiv av kunskap och kvalitet, goda kontakter med omvärlden, tillgång till ett attraktivt kulturutbud, aktivt deltagande från medborgarna, mötesplatser samt boende- och livsmiljöer med hög tillgänglighet. De nationella och de regionala kulturpolitiska målen är styrande. Metoderna har finslipats för kvalitativ och kvantitativ uppföljning bland annat i samverkan med Statens kulturråd och andra regioner/landsting. Kulturens inriktning och prioriteringar har bland annat varit att utveckla ett antal mötesplatser, kulturmiljöer, besöksmål och kulturevenemang som kan profilera regionen och skapa attraktivitet och synlighet i omvärlden. En del i detta är ombyggnad av Hallands kulturhistoriska museum och planering för ombyggnad av Hallands konstmuseum. Andra delar är att förbättra tillgången till kultur för barn och unga och inom äldreomsorgen och att etablera en ny form av kulturresidens som modell för konstnärligt skapande. Ett genomgående perspektiv är att kulturen ska komma alla till del. Det innebär att förstärka ett genus-, interkulturellt-, funktionshinders-, tillgänglighets- och hbtq-perspektiv i all verksamhet. mål 1: Förnyelsen, spetsen och kvaliteten i kulturlivet ska öka. delmål: • Etablera överenskommelser med tre externa parter om kulturresidens måluppfyllelse SS Målet uppnås Kulturresidens har genomförts i alla kommuner. Dessa har ökat den kommunala delaktigheten i den regionala kulturverksamheten. Även om formella överenskommelser ännu inte tecknats har kulturresidens etablerats som en ny och långsiktig samverkan för konstnärligt skapande av hög kvalitet i Halland. delmål: • Ta fram förslag till verksamhetsbeskrivning, budget och en genomförandeplan för tillbyggnad och renovering av Hallands Konstmuseum i samverkan med museet, Halmstads kommun och Stiftelsen Hallands länsmuseer måluppfyllelse SS Målet uppnås Flera viktiga steg har tagits för att skapa en attraktiv och tillgänglig museiverksamhet i Halland. Ombyggnaden av Hallands kulturhistoriska museum och en säkrad grundfinansiering av tillbyggnaden av Hallands konstmuseum kommer tillsammans med den pågående organisationsöversynen att väsentligt höja kvaliteten i museiverksamheten. delmål: mål 2: • Öka antalet kulturarrangemang med nationell och internationell anknytning Tillgängligheten ska öka så att fler kan ta del av kulturutbudet. måluppfyllelse SS delmål: Målet uppnås • Överenskommelserna mellan region och kommuner gällande insatser för att säkerställa kultur för barn och unga samt inom äldreomsorgen har tagits i bruk. För överenskommelserna inom äldreomsorgen ska kulturens hälsofrämjande aspekter tydligt framgå Ett internationellt fokus har förstärkts i verksamheten och det interregionala samarbetet har ökat. Projekt som In Site (EU-finansiering), Handmade with love i Japan och olika Artist in residens-projekt har resulterat i nya internationella kontaktnät, ökad kunskap om internationell samverkan och höjd kvalitet i verksamheten. 28 kultur Ärende 6 RS 2015-03-25 måluppfyllelse mål 3: Målet uppnås delvis Alla barn och ungdomar ska ges möjligheter att uppleva kultur. De överenskommelser som tecknats med kommunerna om kultur i äldreomsorgen bidrar till en långsiktig förstärkning av tillgången till kultur för äldre och därmed också hälsa och livskvalitet. En process pågår för att skapa gemensamma riktlinjer med kommunerna för kultur för barn och unga, från och med 2016. delmål: • Öka antalet besökare och deltagare i kulturaktiviteter inom skolan och på fritiden. måluppfyllelse delmål: Målet uppnås i ett längre flerårigt perspektiv, dock inte i ettårsperspektiv • Öka antalet kulturarrangemang i hela Halland måluppfyllelse Målet uppnås delvis De regionala insatserna har förstärkts i hela Halland för rådgivning, kunskapsspridning, arrangörsstöd och genom nya planer för fysisk tillgänglighet. Det innebär mer kunniga arrangörer som söker nya platser och sammanhang för arrangemang. Jämfört med 2013 har antalet kulturarrangemang minskat (offentliga, barn och unga, äldre), men i mindre omfattning i ett flerårsperspektiv. Flera olika faktorer har påverkat resultatet: kommunernas efterfrågan, några planerade arrangemang har inte genomförts och satsning på några större arrangemang. Genom de projekt som drivits för läsfrämjande – Samverkan med BVC, Språkväskorna, Hela Halland läser, VISA Vidareutveckling inom skönlitterärt arbete – har kvaliteten höjts i arbetet och viktiga steg tagits för att förbättra barns och ungas läsförmåga. Antal publik/deltagare i kulturaktiviteter inom skolan har minskat 2014. Avvikelsen beror bland annat på att 2013 innebar en kraftig ökning och utfallet 2014 är fortfarande högre än 2012. Det finns dock anledning att noga bevaka den långsiktiga utvecklingen. De gemensamma riktlinjer med kommuner som planeras 2016 kommer att förstärka verksamheten. delmål: • Öka antalet ungdomsdrivna kulturprojekt måluppfyllelse Målet uppnås delvis Unga kulturskapares möjligheter att bo och verka i Halland har förbättrats genom olika riktade insatser, men fortfarande återstår mycket att göra. En översyn av det regionala kultur- FÖRESTÄLLNINGAR/KONSERTER BARN OCH UNGA 2012–2014 Barn och unga i kommunerna Barn och unga vi nått 2012 Barn och unga vi nått 2013 Barn och unga vi nått 2014 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg kultur 29 Ärende 6 RS 2015-03-25 stödet (projekt) har genomförts och de olika insatsområdena har strukturerats. Det bör innebära att antalet ungdomsdrivna kulturprojekt på sikt ökar. mål 4: Fler och växande företag ska finnas inom de kulturella och kreativa näringarna. delmål: • Öka kulturföretagares synlighet inom besöksnäringen måluppfyllelse Målet uppnås delvis Kultur i Halland samverkar med övrigt arbete inom Region Halland för utveckling och tillväxt. Ett sådant område är destinationsutveckling. Överenskommelser har tecknats med kommuner om ett antal strategiska kulturmiljöer och besöksmål för att öka deras attraktivitet och synlighet i omvärlden. delmål: • Ta fram förslag på hur ett företagsstöd inom kultursektorn kan utformas i Halland måluppfyllelse SS Målet uppnås Region Hallands nya behovs- och efterfrågestyrda företagsstödssystem, Timbanken, sjösattes 1 januari 2014. Timbanken erbjuder kostnadsfria affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för alla företag i Halland oavsett bransch. Under 2014 erbjöds rådgivning med fokus på företag inom den kulturella och kreativa sektorn samt på företag som ägs och drivs av kvinnor. delmål: • Starta ett utvecklingsarbete mot bakgrund av resultaten från undersökningen Kreativa kraftfält i Halland måluppfyllelse Målet uppnås delvis Resultatet av projektet Kreativa Kraftfält presenterades på en slutkonferens 2014 tillsammans med Skaraborgs kommunalförbund, som genomförde en motsvarande undersökning. Projektet har medfört ökad kunskap om kulturens samband med samhällsutveckling och om lokala kulturresurser i Halland. Det har också bidragit med inspel till regional kulturplanering. Däremot har inget konkret utvecklingsarbete startats mot bakgrund av resultaten från undersökningen. Insatser för att stärka civilsamhället med fokus på folkbildning, barn- och ungdomsorganisationer och idrottsrörelsen omfattade bland annat stöd till ledarutbildning. Hallands kulturförbund bildades för att stärka samverkan mellan ideella föreningar. 30 kultur Ärende 6 RS 2015-03-25 kultur 31 Ärende 6 RS 2015-03-25 Arbete Halland är ett län med ett generellt gott näringslivsklimat. Den stora befolkningstillväxten har inneburit att efterfrågan på tjänster ökar, vilket bland annat skapar större möjligheter för olika typer av tjänsteföretag. Insatsen som krävs för att starta ett tjänsteföretag är oftast lägre vad gäller kapital än för exempelvis ett tillverkningsföretag, den ökande marknaden för tjänsteföretag möjliggör därför ett högt nyföretagande i Halland. Kundvals- och vårdvalsmodeller är också pådrivande för ett ökat företagande. mål 1: Timbanken hos ett bredare lager av företag. Några axplock ur Timbanken 2014 visar: • Över 3500 beviljade timmar under 2014 • Närmare 800 företag registrerade • 65 procent kvinnor • Majoriteten är mellan 40 och 65 år • 43 procent AB och 47 procent enskilda firmor mål 2: Fler ungdomar ska ha arbete Det ska finnas fler och konkurrenskraftiga företag. delmål: • Halland ska tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Halland ska ha minst 12,5 % nyregistrerade företag per tusen invånare och år delmål: • Halland ska tillhöra de tre regioner/län som har lägst ungdomsarbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten i Halland får vara högst 10 % – mätt som andel arbetslösa ungdomar i åldern 18 – 24 år som andel av arbetskraften måluppfyllelse TT måluppfyllelse Målet uppnås inte Målet uppnås delvis Region Halland har målsättningen att tillhöra de fem främsta regionerna när det gäller antalet nyregistrerade företag per invånare. Under 2013 uppnåddes resultatet 11,2 procent nyregistrerade företag per 1000 invånare. (Mätningen för 2014 publiceras i april.) Ungdomsarbetslösheten har varit besvärande hög i hela landet de senaste åren. Halland har överlag haft en bättre situation än andra delar av landet men trots det har nivån legat för högt. Under senare delen av 2014 sjönk ungdomsarbetslösheten glädjande nog i hela Halland. Orsakerna till detta är en förbättrad situation främst för handel och tjänster som exempelvis vård och omsorg. Detta är branscher som har möjlighet att anställa ungdomar utan så stor arbetslivserfarenhet. Arbetsförmedlingen har också fått ett utökat ansvar att matcha ungdomar mot arbetsmarknaden. Kommunerna och Region Halland har också ökat sitt arbete för att skapa möjligheter för ungdomar att få arbetslivserfarenhet genom insatser som utökade satsningar på sommarjobb i offentlig verksamhet. Trots detta uppnåddes inte målet om en ungdomsarbetslöshet på högst 10 procent utan resultatet hamnade på 11,5 procent för helåret. En klar nedgång sedan föregående år. Dock klarades målet om placering i förhållande till andra län, endast två län har lägre ungdomsarbetslöshet än Halland. Den viktigaste insatsen för att öka antalet nystartade företag samt att stärka konkurrenskraften i företagen i allmänhet var lanseringen av Timbanken i januari 2014. Timbanken är Region Hallands och kommunernas nya affärsutvecklarstöd för personer som vill utveckla sitt företag, eller planerar att starta företag. Timbanken innebär att kunden får tillgång till fem timmars kostnadsfri rådgivning under året inom områdena affärsplan och affärsstrategi, ekonomi och juridik, marknad och sälj, ledning, personal och organisationsutveckling samt produkt-/tjänsteutveckling och import/export. Timbanken har skapats för att möjliggöra en basnivå av kvalificerad rådgivning i hela Halland, dels för att stärka nyföretagandet men också för att erbjuda det befintliga näringslivet en möjlighet till rådgivning för ökad konkurrenskraft. Timbanken har varit mycket efterfrågad och framöver ligger utmaningen i att öka kännedomen om 32 arbete Ärende 6 RS 2015-03-25 arbete 33 Ärende 6 RS 2015-03-25 Boende Halland ska vara en region som erbjuder attraktiva mötesplatser, boende- och livsmiljöer. Människors val av boende styrs allt mer av en önskan om en god boende- och livsmiljö och allt mindre av arbetsplatsernas lokalisering. De halländska kommunerna, med sina städer och landsbygd, är unika och kompletterar varandra som boende- och livsmiljöer. Efterfrågan på bostäder och plats för företagsetableringar skiljer sig stort mellan olika geografiska områden. En utmaning i Halland är att fortsätta erbjuda attraktiva boende- och livsmiljöer i såväl städer som på landsbygden. Den kommunala översiktsplaneringen spelar här en stor roll. I hälften av de halländska kommunerna - Laholm, Falkenberg och Halmstad - antogs nya kommuntäckande översiktsplaner under året. mål: Det ska finnas attraktiva och trygga boendemiljöer i hela regionen. delmål: • Antalet nyproducerade bostäder ska öka och det ska finnas ett varierat utbud av bostadmöjligheter i Halland måluppfyllelse TT Målet uppnås inte 34 boende Långsiktigt (2000-2013) uppvisar bostadsbyggandet i Halland en nedåtgående tendens. Detta gäller främst byggande av lägenheter i flerbostadshus. Småhusbyggandet ligger däremot på en förhållandevis stabil nivå. Under 2014 har den nedåtgående trenden i bostadsbyggandet accentuerats ytterligare. Antalet påbörjade nya lägenheter i småhus och flerbostadshus uppgick under kvartal 1-3 2014 till 469 lägenheter, vilket ska jämföras med 573 motsvarande period 2013. Antalet färdigställda lägenheter minskade från 1058 till 595. Minskningen av antalet påbörjade lägenheter innebär att antalet färdigställda lägenheter kommer att vara litet även de kommande åren. Källa: SCB, Boende och byggande. Ärende 6 RS 2015-03-25 Kunskap Inom kunskapsområdet har Region Halland ett uppdrag som ansvarig för de regionala kompetensplattformarna, vilket innebär omvärldsbevakning, kompetensanalyser och nätverk såväl med utbildningsansvariga i kommunerna som med näringslivsrepresentanter. mål: Utbildningsnivån i regionen ska höjas. delmål: • Öka förutsättningarna för anställningsbarhet och fortsatta högskolestudier för elever och kursdeltagare vid Region Hallands egna skolor måluppfyllelse SS Målet uppnås delmål: • System för matchning mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare, med processer och samarbete, ska vara etablerat måluppfyllelse Målet uppnås delvis delmål: ”etableringskurs på folkhögskola”, som är en utbildning för nyanlända invandrare som innehåller studier i bland annat svenska språket samt orienterande och arbetsförberedande delar. Det övergripande syftet är att öka förutsättningarna för anställningsbarhet. Under 2014 har arbetet med att erbjuda vuxenutbildning inom naturbruksverksamheten intensifierats. Syftet är att kunna erbjuda kompetensutveckling till dem som står utanför arbetsmarknaden och samtidigt stödja den regionala tillväxten inom den gröna näringen. Nya kunskapsunderlag Tillväxtverket har under året beviljat Region Halland ett projekt som ska bidra med strategiska underlag kring kompetensförsörjning i Halland. Ett av underlagen som upphandlats ska ge en långsiktig indikativ prognos av kompetens- och rekryteringsbehov inom utvalda branscher i länet. Ett annat ska ge en nulägesbild över Halland vad gäller kompetensförsörjning. Underlagen ska också innehålla en överskådlig aktörskartläggning inom området. Underlagen skall ligga till grund för att ytterligare stärka ett arbete för systematisk matchning mellan kompetens och arbetsmarknadens behov. Under året har ett stort arbete påbörjats med sammanslagningen av Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet som en följd av minskat elevunderlag. Målet om att verksamhetsinnehållet i Region Hallands skolförvaltning ska förvandlas enligt långsiktig inriktning är dock inte uppfyllt, då en övergripande styrning för detta saknas. • Verksamhetsinnehållet i Region Hallands skolförvaltning ska förvandlas enligt långsiktig inriktning måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Vid Region Hallands folkhögskolor har bland annat ”studiemotiverande folkhögskolekurser” (SMF) genomförts som syftar till att underlätta och motivera individer att slutföra sina studier och öka chanserna till jobb. Kurserna riktar sig till arbetssökande mellan 16 och 24 år och arbetssökande inom jobb- och utvecklingsgarantin som fyllt 25 år. Kurserna, som Arbetsförmedlingen står bakom, har gett en bra effekt och fortsätter även 2015. Vidare har det på folkhögskolorna under 2014 startat planering och genomförande av kunskap 35 Ärende 6 RS 2015-03-25 Miljö Att minska det fossila energiberoendet, framför allt inom transportsektorn och jordbruket, är en samhällsutmaning i Halland som förutom måluppfyllelse också har förutsättningar att bidra till företagande, sysselsättning och tillväxt. Under 2014 har det pågått ett arbete framför allt inom två strategiska områden; bioenergi och energieffektivisering. delmål: • Den totala energianvändningen i Region Halland ska minska med minst 3 procent jämfört med år 2013 måluppfyllelse Målet uppnås delvis För att stärka innovationsarbetet och göra samarbetet mellan olika parter effektivare har Arena Bioenergi Halland etablerats. Arbetet med stöd till innovationer är komplext och kräver ett samspel mellan olika aktörer från näringsliv, offentliga organisationer och akademi. Innovationer uppstår i detta samspel. Under året har insatser också gjorts inom energieffektiviseringsområdet för att spara pengar och energi i företag och offentlig förvaltning. Under 2014 har diskussioner förts om att vidga Arena Bioenergi till att omfatta innovation inom jord, skog och vatten i företagen med fokus på områdena energi, materialutveckling, nya kemiska produkter, livsmedel, upplevelser och återanvändning. Inom ramen för ”Tillväxtstrategi för Halland” kommer detta område att kallas Grön Tillväxt och startas upp 2015. Ett samarbete med länsstyrelsen har utvecklats för att ta fram en årlig energilägeskartläggning av läget i Halland som är grundad på tillväxtstrategins mål. mål: Miljö och klimatprofilen ska vara tydlig, långsiktig och föredömlig. delmål: • Öka andelen förnybar energi av den totala energianvändningen i Halland måluppfyllelse SS Målet uppnås delmål: • Sänka den totala energiförbrukningen i Halland genom energieffektivisering måluppfyllelse SS Målet uppnås 36 miljö delmål: • Koldioxidutsläppen från Region Hallands tjänsteresor ska minska med minst 5 procent jämfört med år 2013 måluppfyllelse TT Målet uppnås inte delmål: • Av det totala inköpsvärdet av livsmedel i Region Halland ska andelen ekologiska livsmedel öka med minst 5 procentenheter jämfört med år 2013 måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Miljömålen redovisas under avsnittet Miljöredovisning 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 Region Halland som arbetsgivare Under hösten 2014 genomfördes en ny medarbetarundersökning bland Region Hallands samtliga anställda. Det övergripande resultatet visar att regionen går tillbaka sedan förra mätningen 2012. Det är främst lednings- och gruppindex som visar lägre resultat. Endast regionnivån går framåt två punkter, vilket visar på en försiktigt positiv upplevelse för regionen som en bra arbetsgivare. I jämförelse med flera andra arbetsgivare har regionen ett lägre värde. Året har också präglats av personalbrist inom en rad olika specialiteter och en rad aktiviteter har genomförts för att rekrytera såväl läkare som sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor är ett problem som Region Halland delar med övriga landsting och regioner. mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting delmål: • Region Halland ska nationellt tillhöra de mest attraktiva arbetsgivarna inom regioner och landsting måluppfyllelse TT mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. delmål: • Samtliga medarbetare i arbete ska ha individuella utvecklingssamtal och utvecklingsplaner. Alla förvaltningar ska ha fullföljt kartläggning av kompetensbehov genom kompetensförsörjningsmodulen Olivia. Resultatet ska registreras i Region Hallands gemensamma kompetensmodul måluppfyllelse Målet uppnås delvis delmål: • Fler av medarbetarna och fler yrkeskategorier än föregående år ska bedriva forskning genom riktade stimulansåtgärder och support. Forskningsarbetet planeras utifrån arbetets övriga förutsättningar och i samråd med berörd chef måluppfyllelse Målet uppnås delvis Målet uppnås inte mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. delmål: • Region Halland ska av fler medarbetare upplevas som en bra arbetsgivare än föregående år (bättre resultat än medarbetarenkäten 2012). måluppfyllelse För att nå målet att Region Halland 2015 ska komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting har regionen under 2014 arbetat med en långsiktig lönebildning. Höstens medarbetarundersökning som även innehöll frågor om Hållbart medarbetarengagemang (HME) visar att Region Halland inte längre ligger bland de fem främsta regioner och landsting som redovisat sina värden till SKL. Effekterna av den under året beslutade åtgärdsplanen ska leda till att varje chef på alla nivåer ska driva verksamheten affärsmässigt med fokus på resultat avseende ekonomi, verksamhet och personal i ett regiongemensamt perspektiv samt att det att det ska bli lättare att göra rätt utifrån regiongemensamma principer. Det finns en potential att stärka Region Halland som en tydlig och attraktiv arbetsgivare. Målet uppnås delvis För att nå det andra målet att medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare har en rad olika aktiviteter genomförts under året. Bland annat arbetar regionen aktivt för att främja jämställdhet och mångfald, vilket mäts i region halland som arbetsgivare 37 Ärende 6 RS 2015-03-25 ett jämställdhetsindex, JÄMIX. Region Hallands resultat vid senaste mätningen är 85 poäng, jämfört med 91 poäng föregående år. För att medarbetarna ska uppleva Region Halland som en tydlig och attraktiv arbetsgivare krävs ett systematiskt förbättringsarbete och utvecklat ledarskap respektive medarbetarskap. Under 2015 kommer arbetet med att skapa regiongemensam styrning och förutsättningar för genomförande av detta att fortsätta. För att nå det tredje målet att Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv har det under året påbörjats ett arbete med strategisk kompetensförsörjning. För att klara framtidens rekryteringsbehov som en följd av personalomsättning, produktionsuppdrag, avgångar och ökad specialisering behöver Region Halland arbeta vidare med strategisk kompetensförsörjning. Medarbetarundersökningen visade en ökning i antalet genomförda utvecklings- och lönesamtal men trots detta sak- 38 region halland som arbetsgivare nar nästan en tredjedel av samtliga anställda en individuell utvecklingsplan. För att förbättra processen och tydliggöra den individuella prestationen kommer bedömningskriterierna i utvecklingsplanen att kopplas till verksamhetens mål på ett tydligare sätt. Måluppfyllelsen av delmålet om forskning kan i dagsläget inte helt besvaras. Det finns inte någon regionövergripande statistik över vilka som forskar, i vilken utsträckning, vilken yrkeskategori man tillhör eller hur långt man kommit. FoUU kan genom publiceringar och utbildningar delvis mäta att det finns tillväxt inom forskning, och inom flera yrkeskategorier. FoUU ger metodstöd till forskare och stimulans till ökad forskning sker idag genom riktade stimulansåtgärder såsom forskningsmedel via Vetenskapliga rådet samt ”forskning på arbetstid”, parallellt med externa medel. Ärende 6 RS 2015-03-25 Ekonomi Region Hallands möjligheter att bedriva en bra verksamhet är beroende av en god ekonomi. De ekonomiska förutsättningarna är i sin tur beroende av övergripande konjunkturutveckling och de system för utjämning och stimulans som finns på såväl statlig nivå som inom EU. mål 2: Soliditeten ska vara positiv delmål: • Soliditeten ska vara lägst -15 % Regionen förfogar själv över beskattningsrätten avseende landstingsskatt. Cirka två tredjedelar av intäkterna är skatteintäkter. Kostnadssidan styrs till stor del av vilka kvalitetsoch leveranskrav som ställs på verksamheten, samt det sätt, det vill säga med vilken effektivitet, som den faktiskt utförs. Region Hallands resultat för 2014 uppgår till -194 miljoner kronor, vilket är 161 miljoner kronor sämre än årets budget. Justerat resultat enligt det lagstadgade balanskravet uppgår till -194 miljoner kronor, vilket ska återställas inom tre år. mål 1: Ekonomin ska vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. delmål: • Hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare ska inte öka mer än genomsnittet för riket. måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen, det vill säga inklusive pensioner intjänade före år 1998, uppgick 2014 till -16,4 procent. En fullständig redogörelse för soliditeten finns i avsnittet Finansiell analys. mål 3: Nettokostnadsandelen ska i genomsnitt vara högst 99 procent. delmål: • Nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 % måluppfyllelse TT måluppfyllelse TT Målet uppnås inte Målet uppnås inte Hälso- och sjukvårdskostnaden i kronor per invånare i Halland ökade mellan åren 2012 och 2013 med 2,8 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg på 2,5 procent. Detta kan jämföras med ökningen mellan åren 2011 och 2012 som låg på 3,7 procent. Genomsnittsvärdet för riket låg då på 1,9 procent. Någon ny statistik har ännu inte redovisats från SKL. Nettokostnadsandelen för 2014 uppgick till 102,6 procent, vilket innebär att målet inte uppfylls. En fullständig redogörelse för nettokostnadsandelen finns i avsnittet Finansiell analys. Ett annat jämförelsemått är den strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnaden. Detta mått möjliggör en rättvis jämförelse av den faktiska hälso- och sjukvårdskostnaden per invånare, då det är rensat från primärvårdsansluten hemsjukvård, tandvård och omstruktureringskostnader. Enligt Öppna jämförelser 2014 är den strukturjusterade hälso- och sjukvårdskostnaden för Halland 22 779 kronor, att jämföra med snittet i riket på 22 286 kronor. Ökningstakten jämfört med föregående år är 2,5 procent både för Halland och snittet i riket. ekonomi 39 Ärende 6 RS 2015-03-25 Medarbetare i siffror Region Halland har under året haft fler snittanställda, ökat antalet arbetade timmar samt anlitat mer timanställda och inhyrd personal (läkare och sjuksköterskor) än tidigare vid vakanser och sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var under perioden 4,6 procent. Medarbetarundersökningen hade god svarsfrekvens, men det övergripande resultatet visar att regionen går tillbaka sedan förra mätningen 2012. Personalsammansättning Region Halland hade den 31 december 7687 anställda1. Av dessa var 7125 tillsvidareanställda och 562 visstidsanställda. Antalet timanställda2 i snitt har varit 215 årsarbetare. Antalet anställda som arbetat inom Region Halland har i genomsnitt under 2014 varit 7742 personer. 7127 tillsvidareanställda och 615 visstidsanställda. Av regionens tillsvidareanställda är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Av de tillsvidareanställda har 76,6 procent en heltidsanställning, vilket är en ökning med 1,5 procenten- heter jämfört med föregående år. 27,5 procent av kvinnorna och 7 procent av männen arbetar deltid. Skillnaderna bland män och kvinnor som jobbar deltid märks främst bland undersköterskor, ekonomi och transportpersonal samt sjuksköterskor. Rätten till heltid har gett viss effekt. Timavlönade Region Halland har haft ett stort behov av timanställda för att täcka upp vid sjukfrånvaro och vakanser. Omräknat till årsarbetare uppgår de till 215 årsarbetare, en minskning med 13 årsarbetare. De flesta timanställda har arbetat som undersköterskor (77 årsarbetare), sjuksköterskor (43 årsarbetare) och servicepersonal (32 årsarbetare). Arbetad tid och kostnader Den arbetade tiden3 har under perioden ökat med 161 700 timmar, 1,4 procent, jämfört med samma period 2013. Omräknat i antalet tjänster motsvarar det ca 95 tjänster. Ökningen av den totala arbetstiden påverkar personalkostnaderna. Måttet antal anställd ger en bild av hur många medarbetare Region Halland har ett arbetsgivaransvar för. De medarbetare som är frånvarande är också medräknade, vilket gör att måttet inte går att använda för att uttala sig om produktion, där istället snittanställda och arbetad tid används. Siffror uttagna ur personalsammanställning, drill (business objects) 20150121 2 Måttet årsarbetare timanställda är antalet timmar timanställd arbetat delat med 165. 3 Arbetad tid är de antal timmar som ägnas åt produktion. I arbetad tid ingår den tid vi betalar lön: närvarotid, mertid, jour, beredskap, övertid och tiden som de timavlönade arbetar samt studietid med lön. 1 ANTAL SNITTANSTÄLLDA Yrkeskategori Administration-Ledning Ekonomi- och transportpersonal Snitt-/tillsvidareanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad Snitt-/visstidsanställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad 900 96,8 54 85,2 272 88,2 17 88,2 HoS sjuksköterskor mfl 2310 93,7 124 92 HoS undersköterskor mfl 1063 89,9 135 90,4 716 96,5 166 95,2 Läkare Medicinsk sekreterare 485 93,4 28 89,3 Rehab/Paramed 553 93,8 56 92,9 Tandvårdspersonal 366 94,5 9 100 Teknisk personal 280 97,9 7 100 Övrig personal* 182 95,6 19 89,5 7127 93,8 615 92 Summa Antal snittanställda: Tabellen ovan anger det genomsnittliga värdet perioden. (Siffror uttagna ur Beslutstödet personal 20150126) Definition: Beräknas som genomsnittet av aktiva anställda personer under en månad. 15 dagar på en 30 dagars period ger 0,5 anställningar. Tillsvidareanställda som är i tjänst och vikarier räknas med. Syfte: Ger en bild av hur många personer som i genomsnitt arbetat under en viss månad. *I grupperingen Övrig personal ingår bl.a. gymnasielärare, specialpedagoger, ämneslärare folkhögskola och ungdomscoacher 40 medarbetare i siffror Ärende 6 RS 2015-03-25 SNITTANSTÄLLNINGAR 2012–2014 TILLSVIDARE- OCH VISSTIDSANSTÄLLDA 2012 2013 2014 8 200 8 100 8 000 7 900 7 800 7 700 7 600 7 500 7 400 7 300 7 200 u Jan ari r Feb u ar i rs Ma A pr il j Ma De totala personalkostnaderna för Region Halland för 2014 uppgår till 4,4 miljarder kronor vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2013. Utfallet överstiger budgeterad kostnad med 1,9 procent, vilket innebär 83 miljoner kronor. Budgetering kring övertid samt jour och beredskap visar stora avvikelser. Det är viktigt att följa utvecklingen och förbättra budgetprocessen. Ålderstruktur En stor del av regionens anställda kommer att gå i pension under de kommande fem åren. Det innebär ett stort behov av att nyrekrytera för de flesta yrkeskategorierna. Regionen har påbörjat ett arbete med fokus på strategisk kompetens4 i Jun Juli Au gus ti Se p te m b er Ok tob er ve m No b er De ce m b er försörjning. Medelåldern för tillsvidareanställda i regionen är 49 år, vilket är något högre än föregående år. Personal inhyrd från bemanningsföretag Inriktningen att minska användandet av bemanningsföretag är svår att hålla, trots att antalet arbetade timmar för tillsvidareanställda och visstidsanställda läkare och sjuksköterskor ökar. Det går inte heller att utläsa några trender hur användandet ser ut av hyrpersonal. Under perioden har Region Halland hyrt in läkare, läkarkonsulter och sjuksköterskor4 genom bemanningsföretag till en kostnad av 88,9 miljoner kronor, vilket är en ökning med 43 procent jämfört med 2013. Under 2014 har kostnaden för Inhyrda läkare och sjuksköterskor från bemanningsföretag tas in då vakanser eller extra behov finns. Läkarkonsult tas in för utbildning och vid operationer eller speciella insatser då verksamheten saknar sådan kompetens. PENSIONSAVGÅNGAR I PROCENT DE KOMMANDE FEM ÅREN Åldersstruktur 20141231* Pension inom fem år % Administration-Ledning 892 21,5 Ekonomi- och transportpersonal 270 18,5 HoS sjuksköterskor mfl 2317 13 HoS undersköterskor mfl 1070 24 718 16 Läkare Medicinsk sekreterare 488 17 Rehab/Paramed 554 15 Tandvårdspersonal 358 25 Teknisk personal 281 16 Övrig personal** 177 17 7125 17,5 Summa * Tillsvidareanställda ** I grupperingen Övrig personal ingår bl.a. gymnasielärare, specialpedagoger, ämneslärare folkhögskola och ungdomscoacher medarbetare i siffror 41 Ärende 6 RS 2015-03-25 INHYRD PERSONAL Förvaltningsområde Hallands sjukhus Läkare Läkarkonsulter Sjuksköterska 2013 2014 2013 2014 2013 2014 9 922 18 898 5 147 7 523 5 796 20 237 Psykiatrin 11 214 14 993 Närsjukvården 25 105 22 455 546 47 2 165 2 361 23 235 281 222 48 406 58 707 5 998 8 027 Ambulans 177 Skolförvaltningen Kostnad totalt bemanningsläkare ökat med 10,3 miljoner kronor, kostnaden för läkarkonsulter har ökat med 2,0 miljoner kronor och sjuksköterskor från bemanningsföretag ökat med 14,9 miljoner kronor. Kostnaden för personal inhyrd från bemanningsföretag utgör drygt 2 procent av den totala personalkostnaden för 2014. För 2013 var motsvarande siffra 1,5 procent. 1 775 1 721 7 571 22 134 2013, men står fortfarande för den största delen av sjukfrånvaron. Dag 8-14, där det krävs läkarintyg, halveras antalet sjukfrånvarande. Den mellanlånga, dag 15-90 och långtids- SJUKFRÅNVARO 2013–2014 PER YRKESKATEGORI 2013 2014 Administration-Ledning 2,9 2,9 Ekonomi- och transportpersonal 6,3 6,3 HoS sjuksköterskor mfl 4,2 4,2 HoS undersköterskor mfl 6,9 7,7 Läkare 2,1 2,0 Medicinsk sekreterare 6,0 6,0 Rehab/Paramed 4,6 4,3 Tandvårdspersonal 4,3 5 Teknisk personal 4,5 4,5 Övrig personal* 5,5 5,9 Summa 4,4 4,6 % Närsjukvården har minskat sina kostnader för inhyrda bemanningsläkare jämfört med 2013 med 2,5 miljoner kronor. Detta har uppnåtts genom bland annat nyrekryteringar och ett samarbete med de privata vårdgivarna vid kvälls- och helgtjänstgöring. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat med 14,4 miljoner kronor på Hallands sjukhus under 2014 jämfört med 2013. Behovet har varit störst vid medicin och ortopedkliniken på grund av svårigheter att ersätta vakanser under våren. Ingen större förändring har skett i övriga förvaltningar. Rekrytering av sjuksköterskor och läkare är ett nationellt bekymmer och även om vi i dagsläget har fler legitimerade sjuksköterskor och läkare i landet någonsin ger detta inget direkt avtryck i rekryteringsläget. Arbetet med att använda regionens kompetens till rätt arbetsuppgifter är en del av det regiongemensamma åtgärdsarbetet. * I grupperingen Övrig personal ingår bl.a. gymnasielärare, specialpedagoger, ämneslärare folkhögskola och ungdomscoacher SJUKFRÅNVARO TOTALT % Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var under perioden på 4,6 procent, vilket är 0,2 procentenheter högre än samma period 2013. Kvinnorna har fortsatt högre sjukfrånvaro än männen – 5,1 respektive 2,7 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,2 procentenheter och männens har ökat med 0,1 procentenheter. De sjukskrivna är främst inom ålderspannet 40-64 år. Sjukfrånvarokostnader för perioden uppgår till cirka 53 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,2 procent av de totala personalkostnaderna. Det är en ökning jämfört med förra året med 4,9 procent, ca 2,6 miljoner kronor. Den korta sjukfrånvaron, dag 1-14, har minskat jämfört med 42 medarbetare i siffror 2013 2014 6 5 4 3 2 1 0 Totalt Kvinnor Män Ärende 6 RS 2015-03-25 SJUKSKRIVNINGSLÄNGD SJUKFRÅNVARO AV ORDINARIE ARBETSTID - ÅLDER % 2013 2014 % 2013 2014 6 5 50 4 40 3 30 2 20 1 10 0 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- 0 Kort (-14 dgr) Mellan (15-90 dgr) Lång (91- dgr) sjukfrånvaron, dag 91- har ökat i jämförelse med 2013 inom samtliga yrkesgrupper. Ökningen har skett inom flertalet förvaltningar, dock inte inom Ambulans och medicinsk diagnostik och Regionservice. De psykiatriska diagnoserna ökar för de flesta yrkeskategorier, men paramedicinare (kuratorer, sjukgymnaster, psykologer etc.) samt personal med administrativa arbeten är överrepresenterade. Medarbetarundersökning Under hösten 2014 genomfördes en medarbetarundersökning bland Region Hallands samtliga anställda, där svarsfrekvensen var 90 procent. Det övergripande resultatet visar att regionen går tillbaka sedan förra mätningen 2012. Det är främst lednings- och gruppindex som visar lägre resultat i år än 2012. Endast regionnivån går framåt två punkter till 58 vilket visar på en försiktigt positiv upplevelse för regionen som en bra arbetsgivare. I jämförelse med flera andra arbetsgivare har regionen ett lägre värde. Medelvärdet på samtliga frågor benämns medarbetarindex. Region Halland har ett medarbetarindexvärde på 74 (75), vilket är ett bra resultat. Totalindex per undersökt nivå: • Region – 58 (56) • Ledning – 70 (72) • Grupp – 78 (80) • Situation – 76 (77) medarbetare i siffror 43 Ärende 6 RS 2015-03-25 Finansiella rapporter Ärende 6 RS 2015-03-25 Finansiell analys RESULTAT OCH KAPACITET Region Hallands resultat för 2014 uppgår till -194 mnkr. Jämfört med budget innebär resultatet en negativ avvikelse med 161 mnkr. Regionens budget var vid årets ingång +18 mnkr enligt Mål och budget 2014. Därefter har tilläggsbudgetar beviljats med 51 mnkr, vilket innebär att regionens årsbudget uppgår till -33 mnkr. Regionens negativa resultat beror bland annat på att Driftnämnden Halland Sjukhus fortfarande har stora ekonomiska obalanser, vilket har resulterat i ett underskott mot budget med 146 mnkr. Regiongemensamma kostnader och finansiering redovisar underskott mot budget med 54 mnkr, medan Hälsooch sjukvårdsstyrelsen och Regionstyrelsen visar överskott mot budget. Jämfört med 2013 har Region Hallands resultat förbättrats med 60 mnkr. Detta beror på en resultatförbättring inom regiongemensamma kostnader och finansiering med 124 mnkr jämfört med föregående år. Förklaringen är att i 2013 års resultat fanns det två jämförelsestörande poster, vilka försämrade resultatet med 132 mnkr. Förutom en mindre resultatförbättring under Hjälpmedelsnämnden så har övriga nämnder och styrelser försämrat sina resultat jämfört med föregående år. En post som har stor påverkan på regionens resultat är kömiljarden, det vill säga statsbidraget för att förbättra tillgängligheten inom vården. 2011 fick Region Halland mest tilldelning per invånare av alla landsting och regioner. Region Hallands andel av kömiljarden har därefter minskat fram till 2013. För 2014 ökade regionens tilldelning från kömiljarden med 31 mnkr till totalt 92 mnkr. Årets utfall innebär ett överskott med 52 mnkr jämfört med budget. Särskilda satsningar för att förbättra tillgängligheten ingår i verksamhetens kostnader. Statsbidraget för kömiljarden redovisas under Hälsooch sjukvårdsstyrelsen som en verksamhetsintäkt. I 2014 års resultat ingår inga jämförelsestörande poster av engångskaraktär. I tabellen resultatutveckling visas årets resultat, men också utvecklingen för årets resultat exklusive jämförelsestörande poster. Sammanställningen visar att regionen under de senaste åren inte har haft en ekonomi i balans och att resultatutvecklingen har varit negativ. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster har försämrats med 72 mnkr jämfört med föregående år, med 192 mnkr jämfört med 2012 och med 223 mnkr jämfört med 2011. RESULTATUTVECKLING Mnkr Årets resultat Årets resultat i förhållande till verksamh. nettokostnad 2010 2011 2012 2013 2014 155 -115 85 -254 -194 2,4% -1,7% 1,2% -3,4% -2,5% Jämförelsestörande poster 1 Tillfälligt konjunkturstöd 124 Återbetalning premier AFA Försäkring 87 Sänkt diskonteringsränta på pensionsskulden Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster 1) -144 31 29 78 -210 -2 -122 -194 Jämförelsestörande poster i tabellen resultatutveckling 2010 erhöll regionen ett tillfälligt konjunkturstöd från staten, vars syfte var att mildra effekterna av finanskrisen. 2012 och 2013, återbetalning av premier från AFA Försäkring. 2011 och 2013, finansiell kostnad med anledning av den sänkta diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen. Diskonteringsräntan är en av Sveriges Kommuner och Landsting fastställd kalkylränta, som används för att beräkna nuvärdet av de framtida pensionsåtagandena i kommuner, landsting och regioner. Räntan ska spegla det allmänna ränteläget sett över de senaste fem åren. Sänks räntan ökar nuvärdet av den skuld som finns i balansräkningen, vilket påverkar resultatet negativt. Men på grund av att pensionsåtagandet är ett mycket långsiktigt åtagande, behöver man inte räkna med denna kostnad i balanskravsutredningen, där ett eventuellt underskott ska återställas inom tre år. Skulle ränteläget stiga och diskonteringsräntan höjas gäller det omvända, det skulle resultera i en intäkt, vilken ska exkluderas i framräknandet av balanskravsresultatet. finansiell analys 45 Ärende 6 RS 2015-03-25 REGIONENS EXTERNA INTÄKTER RESULTAT 2010–2014 (mnkr) Skatt 69,3% Statsbidrag 18,4% Övriga intäkter 5,7% Resultat Balanskravsresultat 200 Såld vård 3,3% Patientavgifter 2,3% Finansiella intäkter 1,0% 100 0 -100 -200 -300 2010 2011 2012 2014 2013 God ekonomisk hushållning BALANSKRAVSUTREDNING Mnkr 2012 Årets resultat enligt resultaträkningen 85,0 -254,3 -194,5 Avgår,samtliga realisationsvinster 2013 2014 -0,8 Tillägg, sänkt diskonteringsränta pensioner 210,0 Tillägg, realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet Tillägg, realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Tillägg, orealiserade förluster i värdepapper Avgår, återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets balanskravsresultat 85,0 Ingående återställningskrav 0,0 Utgående återställningskrav 0,0 -45,1 -194,5 0,0 -45,1 -45,1 -239,5 Fotnot. Region Halland tillämpar inte RUR. Det kommunala balanskravet är ett minimikrav. Kommunerna och landstingen ska enligt kommunallagen även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En exakt definition av vad god ekonomisk hushållning är finns inte. Många kommuner och landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta skulle för Region Hallands del innebära en nettokostnadsandel på högst 98 procent och att årets resultat uppgår till plus 150 mnkr. Enligt regionfullmäktiges mål ska ekonomin vara stark för handlingsfrihet och varje generation ska bära sina kostnader. Regionens mål för 2012-2015 är att nettokostnadsandelen i genomsnitt ska vara högst 99 procent. Detta innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas med 75 mnkr per år i 2014 års prisnivå, för exempelvis framtida investeringar. Ett resultat i den nivån ger förutsättningar för en god ekonomisk hushållning, där varje generation bär sina kostnader. Resultat per nämnd/styrelse Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år. Region Hallands balanskravsresultat för 2013 uppgick till -45 mnkr. I regionfullmäktiges beslut om Mål och budget 2015 och ekonomisk plan 2016-2018, ingår en planerad återställning under 2015 av 2013 års balanskravsresultat. I 2014 års balanskravsutredning har inga poster exkluderats, det vill säga balanskravsresultatet uppgår till -194 mnkr, samma som årets resultat. Hur årets negativa balanskravsresultat ska återställas, kommer att behandlas i samband med arbetet med budget och ekonomisk plan för 2016-2017. 46 finansiell analys För 2014 uppgår det sammanlagda resultatet för nämnder och driftstyrelser, exklusive regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsens egen verksamhet till -176 mnkr. Detta är 173 mnkr sämre än årets budget. Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår, detta trots att nämnden erhöll ett extra tillskott med 96 mnkr, utöver prisoch löneuppräkningen i 2014 års budget. Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus blev ett underskott med 148 mnkr och en negativ budgetavvikelse på 146 mnkr. Jämfört med 2013 har nämndens resultat försämrats med 17 mnkr. Regiongemensamma kostnader och finansiering redovisar underskott mot budget med 54 mnkr, vilket främst beror på det inte blev någon återbetalning av premier från AFA Försäkring, vilket var budgeterat till 70 mnkr. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen redovisar överskott mot budget med 35 mnkr, Ärende 6 RS 2015-03-25 bland annat beroende på överskott inom kömiljarden. Regionstyrelsen redovisar överskott mot budget med 30 mnkr, bland annat beroende på överskott inom oförutsedda utgifter och regional utveckling. För djupare analys hänvisas till avsnittet Driftsredovisning. % Skatt statsbidrag Nettokostnader 8 7 6 Regionens skatteintäkter Regionens största intäktskälla är regionskatten, som står för 69 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Regionens utdebitering uppgick 2014 till 10,42 kronor per beskattningsbar hundralapp, vilket kan jämföras med medelutdebiteringen bland landstingen och regionerna i riket på 11,26 kronor. Skatteintäkterna uppgår till 6 239 mnkr och har ökat med 3,2 procent jämfört med föregående år. Utfallet för skatteintäkterna blev 9 mnkr högre än budgeterat. Generella statsbidrag och utjämning Regionens intäkter för generella statsbidrag och utjämning står för 18 procent av de externa intäkterna. Generella statsbidrag och utjämning uppgår till 1 354 mnkr och minskade med 5,9 procent jämfört med föregående år. Men då måste hänsyn tas till att statsbidraget för minskad sjukskrivning under 2014 har omklassificerats till ett specialdestinerat statsbidrag under verksamhetens intäkter. Beaktat denna omklassificering har generella statsbidrag och utjämning minskat med 3,9 procent. Jämfört med årets budget blev utfallet 13 mnkr högre, främst beroende på lägre avgifter i skatteutjämningssystemet än vad som var beräknat. Finansnetto Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan regionens finansiella intäkter och kostnader, uppgick till 59 mnkr. Detta är 50 mnkr bättre än budgeterat, varav 32 mnkr består av realiserade vinster vid försäljning av aktiefonder på grund av den goda utvecklingen på aktiemarknaden under året. Det extremt låga ränteläget har också inneburit lägre räntekostnader för pensionskulden med 15 mnkr och lägre ränta på reversen till LÖF, patientförsäkringen, med 3 mnkr. Skatte- och nettokostnadsutveckling SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 2010 2011 2012 2013 2014 Skatt och statsbidrag 5,5 3,0 7,5 3,4 1,4 Nettokostnader 1,8 4,9 6,0 5,3 4,3 (%) SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade sammantaget med 1,4 procent under 2014 jämfört med föregående år. Utfallet för dessa intäkter överstiger årets budget med 22 mnkr, bland annat ger kostnads- och intäktsutjämningen ett överskott gentemot budget med 16 mnkr. Riksda- 5 4 3 2 1 0 2010 2011 2012 2013 2014 gens beslut om förändringar i kostnadsutjämningssystemet visar sig i den låga intäktsökningen. En sådan låg intäktsökning har inte funnits under de senaste tio åren, lägst ökning under denna period var 3,0 procent under 2009 och 2011. Region Halland höjde under 2012 regionskatten, vilket innebar en stor procentuell intäktsökning detta år. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebär successivt ökade kostnader för Region Halland. Detta har inneburit att 2014 har belastats med ökade kostnader om 77 mnkr och från 2015 med ytterligare cirka 62 mnkr. Denna förändring i utjämningssystemet är en av orsakerna till att Regionfullmäktige har fattat beslut om att höja skatten med 40 öre från och med 2015, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 247 mnkr 2015. Region Halland hade budgeterat med en ökning av verksamhetens nettokostnader med 2,2 procent för 2014, medan utfallet slutade på 4,3 procent. I 2014 års budget ingick en förväntad återbetalning av premier från AFA Försäkring med 70 mnkr. Men AFA Försäkring fattade inte något beslut om återbetalning av 2004 års premier, vilket innebär en negativ avvikelse med 70 mnkr mot budget, men också att nettokostnadernas ökning blev 0,9 procentenheter högre. AFA Försäkring förväntas istället fatta beslut om återbetalning under 2015. • I posten nettokostnader ingår bland annat regionens lönekostnad (exklusive sociala avgifter), som under året har ökat med 133 mnkr eller 4,9 procent till 2 842 mnkr. Lönekostnaderna redovisar en negativ avvikelse mot budget med 34 mnkr. • Den totala kostnaden för inhyrd personal – bemanningsföretag samt övrig inhyrd personal inklusive ST-läkare - har under året ökat med 28 mnkr eller 28 procent till 130 mnkr. Inhyrda läkare och sjuksköterskor står för största delen av dessa kostnader. Inhyrd personal redovisar en negativ avvikelse mot budget med 92 mnkr. finansiell analys 47 Ärende 6 RS 2015-03-25 Jämfört med föregående år har nettokostnadsandelen förbättrats med 0,8 procentenheter. Men om vi exkluderar de två jämförelsestörande posterna som fanns under 2013, (vilka försämrade nyckeltalet med 1,7 procentenheter), så har nettokostnadsandelen istället försämrats med 0,9 procentenheter. REGIONENS EXTERNA KOSTNADER Tjänster material 13,2% Läkemedel 10,1% Avskrivningar 3,1% Personal 47,8% Köpt vård 15,9% Övriga kostnader 9,9% Att nettokostnadsandelen har försämrats under de två senaste åren beror dels på den för höga kostnadsökningstakten, dels på förändringarna i utjämningssystemet, vilket har lett till en lägre ökningstakt för de sammanlagda skatte- och statsbidragsintäkterna. • Kostnaderna för köpt extern vård har under året minskat med 45 mnkr eller 2,8 procent till 1 532 mnkr. Detta beror på en minskning av köpt länsvård. Jämfört med budget redovisas en positiv avvikelse med 5 mnkr. • Totala kostnader för läkemedel, består av rekvisition, det vill säga det som används på vårdinrättningar och förskrivningsläkemedel, det som skrivs ut på recept - har under året ökat med 55 mnkr eller 6,3 procent till 929 mnkr. Jämfört med budget redovisas en negativ avvikelse med 46 mnkr. Nettokostnadsandelen och dess utveckling Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. En andel under 100 procent visar på en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, vilket skapar utrymme för att finansiera investeringar. Delmålet för 2014 är att nettokostnadsandelen ska vara högst 100,0 procent. Nettokostnadsandelen för 2014 uppgick till 102,6 procent, vilket innebär att målet inte uppfylls. NETTOKOSTNADSANDEL (%) 2010 2011 2012 2013 2014 Verksamhetens andel 1) 94,5 96,2 95,1 96,6 99,6 3,8 3,9 3,6 3,8 3,8 Avskrivningar 1) Finansnetto 1) 2) Nettokostnadsandel 1) 2) -0,6 1,6 0,1 2,9 -0,8 97,6 101,7 98,8 103,4 102,6 I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. 48 finansiell analys I årets bokslut uppgår finansnettot till plus 59 mnkr, vilket ger en positiv effekt och minskar regionens nettokostnadsandel. Under 2011-2013 har finansnettot varit negativt bland annat beroende på den låga ränteutvecklingen, men även på grund av sänkningen av diskonteringsräntan, vilket resulterade i en finansiell kostnad under 2011 och 2013. Ett negativt finansnetto ökar nettokostnadsandelen. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 100,8 procent, vilket är en försämring med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Sammantaget är det därför fortsatt viktigt att fokusera på kostnadernas och intäkternas utveckling, så att Region Halland kan uppfylla målet om en stark ekonomi. Det är av synnerlig vikt att nämnder och styrelser håller sig inom de av regionfullmäktige tilldelade budgetramarna. Investeringar INVESTERINGAR Investeringar (mnkr) Investeringar / nettokostnader 2010 2011 2012 2013 285 344 284 261 2014 267 4,4% 5,1% 4,0% 3,5% 3,4% Under 2014 har regionen investerat 267 mnkr i fastigheter och utrustning. Större investeringar har bland annat varit projektering och förberedande för en ny byggnad för dialysmottagning vid Hallands sjukhus Varberg, utredning och omstrukturering av akutmottagningens lokaler vid Hallands sjukhus Halmstad och nytt kulturhus på Katrinebergs folkhögskola. Mer om investeringar finns i avsnittet Investeringsredovisning. Ärende 6 RS 2015-03-25 Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som har finansierats med skattemedel. Ju högre soliditet, desto starkare finansiell styrka finns det. Målet för 2012-2015 är att soliditeten ska vara positiv även när pensioner inklusive löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Delmålet för 2014 är att soliditeten ska vara lägst -15 procent. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen uppgick 2014 till -16,4 procent. Det är en försvagning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående år. Försämringen förklaras av regionens negativa resultat, men detta motverkas i viss mån av att pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelser har minskat. Delmålet för soliditeten uppfylls inte. Soliditeten enligt blandmodellen, det vill säga exklusive pensionsförpliktelserna under ansvarsförbindelsen, uppgick till 42,5 procent, vilket är en försvagning med 3,0 procentenheter jämfört med 2013. SOLIDITET INKLUSIVE ANSVARSFÖRBINDELSE 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet -2,8 -9,7 -8,4 -15,9 -16,4 Tillgångsförändring 0,2 4,0 3,1 1,0 0,2 (%) SOLIDITET INKL/EXKL ANSVARSFÖRBINDELSER FÖR PENSIONER % Inklusive Exklusive 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 2010 2011 2012 2013 2014 Den genomsnittliga soliditeten, inklusive ansvarsförbindelsen, för landets regioner och landsting uppgick till -54 procent enligt 2013 års bokslut. Den genomsnittliga soliditeten enligt blandmodellen uppgick till 19 procent enligt 2013 års bokslut. Region Halland har i jämförelse med andra regioner och landsting en stark soliditet. finansiell analys 49 Ärende 6 RS 2015-03-25 RISK OCH KONTROLL Finansiella nettotillgångar KAPITALFÖRVALTNING–PENSIONSMEDEL I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som beräknas omsättas på tio års sikt. Måttet speglar den medellånga finansiella handlingsberedskapen. Måttet består av omsättningstillgångar plus långfristiga fordringar minus kortfristiga och långfristiga skulder. Genom att ställa de finansiella nettotillgångarna i relation till verksamhetens nettokostnad kan man se om nettotillgångarna behåller eller tappar i styrka i förhållande till nettokostnaderna. FINANSIELLA NETTOTILLGÅNGAR/ VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 2010 2011 2012 2013 2014 18,9% 19,2% 21,4% 22,6% 21,3% De finansiella nettotillgångarna minskade under 2014 med 25 mnkr och uppgick vid årets slut till 1 672 mnkr. Följden blev en försvagning av nyckeltalet med 1,3 procentenheter. Enligt fullmäktiges beslut (%) (mkr) Normal- Max- Bokfört Bokfört läge värde värde värde % Värdepapper 70% 80% 809 66% 883 64% Aktier 30% 40% 420 34% 503 36% 1 229 100% 1 386 100% Summa 100% Av de likvida medlen förvaltas pensionsmedlen till största delen i fonder. Det bokförda värdet för denna kapitalförvaltning uppgår till 1 229 mnkr. Marknadsvärdet uppgår till 1 386 mnkr. Detta innebär att marknadsvärdet har ökat med 7,7 procent. Den bokförda avkastningen på den egna kapitalförvaltningen uppgick till 82 mnkr, vilket motsvarar en avkastning på 5,9 procent. LIKVIDA MEDEL (mnkr) Likviditet Kassalikviditeten är ett mått på regionens kortsiktiga betalningsberedskap. Kassalikviditeten har de senaste åren legat på en stabil nivå. Försvagningen av nyckeltalet under 2014 beror helt på att skulden avseende patientförsäkringen (LÖF), har omklassificerats från långfristig skuld till kortfristig skuld i bokslutet 2014 enligt aktuellt regelverk. Utan denna förändring skulle kassalikviditeten ha förbättrats något till 227 procent. Mark- Marknadsnadsvärde värde % Pensioner Verksamhet 3000 2500 2000 1500 1000 KASSALIKVIDITET 2010 2011 2012 2013 2014 211% 211% 221% 223% 201% LIKVIDA MEDEL (mnkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Likvida medel 2 383 2 200 2 506 2 580 2 724 Likvida medel i förhållande till verksamhetens nettokostnad 37,1% 32,6% 35,1% 34,3% 34,7% Regionens likvida medel har ökat med 144 mnkr under 2014. Av dessa är 1 860 mnkr reserverade för pensioner genom politiska beslut. 50 finansiell analys 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet inklusive löneskatt uppgick den 31 december 2014 till 5 895 mnkr, vilket är en ökning med 0,7 procent jämfört med 2013. Av pensionsåtagandet avser 3 863 mnkr pensioner som är äldre än 1998 och 2 032 mnkr avser därefter intjänade pensionsförmåner. Detta innebär att 66 procent av pensionsskulden redovisas utanför balansräkningen och 34 procent beaktas i balansräkningen. PENSIONSÅTAGANDE INKL LÖNESKATT 2010 2011 2012 2013 2014 981 1 269 1 433 1 834 2 032 Ansvarsförbindelse 3 431 3 762 3 782 4 021 3 863 Summa åtagande 4 412 5 031 5 215 5 854 5 895 (mnkr) Avsättning Region Halland har i Mål och budget 2014 särskilt avsatt 1 860 mnkr av likvida medel, att användas för kommande pensioner. Detta innebär att 92 procent av avsättningen för pensioner som är intjänade efter 1998, täcks av dessa medel. Medel för återstående pensionsförpliktelse återlånas av regionen till den löpande verksamheten. Den del av likvida medel som reserveras för pensioner motsvarar 31,6 procent (28,7 procent) av regionens totala pensionsåtagande. Risken i åtagandet bedöms som låg. Gällande Hallandstrafiken AB har regionen genom ägandet kontroll över bolagets ekonomi. Även i det solidariska åtagandet bedöms risken som låg, dels genom regressrätten, dels genom att motparten endast är andra landsting och regioner. Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av ett stort antal faktorer. Vissa kan påverkas av regionen, medan andra ligger utanför regionens kontroll. Ett sätt att visa beroendet av omvärlden är att upprätta en känslighetsanalys. I nedanstående tabell, från Mål och budget 2014, redovisas hur ett antal händelser påverkar Region Hallands ekonomi. KÄNSLIGHETSANALYS (mnkr) Löneökning med 1 procent inklusive arbetsgivaravgift -39 Arbetsgivaravgiften höjs med 1 procentenhet -27 Läkemedelskostnaderna ökar med 1 procent -9 Patientavgifterna höjs med 10 % 1) + 18 Förändrad utdebitering med 10 öre +/- 60 1) Inom sjukvård och tandvård exkl ökade kostnader för högkostnadsskyddet. Borgensåtaganden Intern kontroll Region Halland har ett borgensåtagande med 260,0 mnkr avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstågstrafiken. Vidare har Region Halland tillsammans med 18 andra regioner/landsting, ingått en solidarisk borgen, såsom för egen skuld, motsvarande maximalt 8 miljarder kronor avseende AB Transitio. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, ”egna tåg”. Regionens borgensandel uppgår här till 654 mnkr. Intern kontroll hanteras från och med 2014 i systemet Stratsys. Respektive styrelse/nämnd redovisar här sitt arbete med internkontrollplaner och riskanalyser. finansiell analys 51 Ärende 6 RS 2015-03-25 Driftredovisning DRIFTREDOVISNING 2014 (mnkr) Driftnämnd/styrelse Intäkter Kostnader Regionbidrag Övrig finansiering Resultat 2014 Budg.avvik 2014 Resultat 2013 Halmstadsnämnden 0,0 -1,9 2,4 0,0 0,5 0,5 0,8 Varbergsnämnden 0,0 -2,0 2,1 0,0 0,1 0,1 0,4 Laholmsnämnden 0,0 -1,6 1,7 0,0 0,2 0,2 0,5 Hyltenämnden 0,0 -1,5 1,6 0,0 0,1 0,1 0,6 Falkenbergsnämnden 0,0 -1,8 1,9 0,0 0,1 0,1 0,3 Kungsbackanämnden 0,0 -1,8 2,2 0,0 0,4 0,4 1,0 3 481,6 -3 628,4 -6,3 -153,1 -153,1 -127,7 Sjukhus Halmstad Varberg Ambulans medicinsk diagnostik 769,4 -760,6 -3,7 5,2 6,7 -2,8 4 251,0 -4 389,0 0,0 -9,9 -148,0 -146,5 -130,5 1,2 -0,3 0,0 0,0 1,3 -0,7 -2,9 -2,9 -3,9 -0,9 -2,9 -2,9 -2,6 1) DN Hallands sjukhus Hälsa och funktionsstöd 300,2 -301,2 Sjukhus Kungsbacka 206,0 -208,2 DN öppen specialiserad vård 506,2 -509,4 DN Närsjukvård 962,4 -973,2 0,0 -10,8 -10,8 3,2 DN Psykiatri 528,7 -544,0 -0,5 -15,9 -15,9 -4,8 DN Regionservice 824,0 -654,5 -169,4 0,1 0,1 0,7 37,7 -101,0 63,6 0,0 0,3 2,0 0,1 7 110,0 -7 181,7 76,8 -180,8 -175,7 -172,5 -130,2 10,8 Hjälpmedelsnämnden 1) Summa verksamhet exkl RS HSS 1,2 525,8 -7 238,5 6 711,6 0,0 -1,2 34,8 Patientnämnden 0,0 -0,7 0,8 0,0 0,2 0,2 0,2 Revision 0,0 -4,6 4,7 0,0 0,1 0,1 0,7 RS Regionkontoret 274,6 -457,4 210,6 0,9 28,7 28,7 39,5 RS Skolverksamhet 168,8 -195,4 27,7 -0,1 1,0 1,0 -5,9 37,2 -109,5 72,1 -0,7 -0,9 0,3 1,0 480,6 -762,3 310,3 0,1 28,8 29,9 34,5 8 116,5 -15 187,8 7 104,2 -180,7 -147,9 -107,6 -84,0 13,0 -788,1 -7 104,2 7 832,7 -46,6 -53,9 -170,2 8 129,5 -15 975,9 0,0 7 652,0 -194,5 -161,5 -254,3 Hälso- och sjukvårdsstyr. (HSS) 1) RS Kulturverksamhet 1) Summa Regionstyrelsen (RS) Summa verksamhet inkl RS HSS 2) Regiongem. kostnader, finansiering 1) SUMMA REGION HALLAND Förvaltningsinterna poster är exkluderade i redovisningen ovan. Kolumen kostnader är inklusive avskrivningar. 1) Denna verksamhet har inte haft en nollbudget och därmed är budgetavvikelsen inte lika med resultatet såsom är fallet för övriga verksamheter. 2) Kapitalkostnader och finansiella intäkter/kostnader som bokförs på resp förvaltning ingår i summa verksamhet. Årsbudget Region Halland Enligt Mål och budget 2014 Tillägg budget, lönetillägg sjuksköterskor Tillägg budget, ambulanssjukvården Tillägg budget, friare val av hjälpmedel Tillägg budget, hälso- och sjukvård Tillägg budget, utvecklingsprojekt kulturresidens Summa årsbudget vid årets slut 18,4 Regiongemensamma kostnader, finansiering -11,1 Regiongemensamma kostnader, finansiering -1,5 DN HS Ambulans medicinsk diagnostik -1,6 Hjälpmedelsnämnden -36,0 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen -1,2 RS Kulturverksamheten -33,0 Uppföljning av regionfullmäktiges tilldelade regionbidrag Regionfullmäktige har i Mål och budget 2014 fastställt hur stort regionbidrag respektive nämnd ska tilldelas. Utfallet för 2014 kan utläsas i kolumnen regionbidrag ovan. Utfall för regionbidrag stämmer med tilldelad årsbudget. Driftnämnderna får ersättning av Hälso- och sjukvårdsstyrelsen för sina uppdrag i form av prestationsersättning och/eller abonnemangsersättning. För vård av patienter från andra län får driftnämnderna samma ersättning som för hallänningar. 52 driftredovisning Ärende 6 RS 2015-03-25 KOMMENTARER EKONOMISKT RESULTAT 2014 Region Hallands resultat för 2014 uppgår till -194 mnkr. Läs mer om koncernens resultat i den finansiella analysen. Nedan kommenteras respektive nämnd/styrelse. Lokala nämnder Resultat 1 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Alla sex lokala nämnder redovisar positiva resultat 2014. Driftnämnden Hallands sjukhus Resultat -148 mnkr, budgetavvikelse -146,5 mnkr Den ekonomiska obalansen för Driftnämnden Hallands sjukhus kvarstår, detta trots att nämnden erhöll ett extra tillskott med 96 mnkr, utöver pris- och löneuppräkningen i 2014 års budget. Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus blev ett underskott på 148 mnkr och en negativ budgetavvikelse på 146 mnkr. Jämfört med 2013 har nämndens resultat försämrats med 17 mnkr. Resultatet för sjukhusen i Halmstad och Varberg är minus 153 mnkr. Regionvården redovisar ett överskott på 26 mnkr, medan vårdverksamheten redovisar ett underskott på 179 mnkr. Hallands sjukhus har under många år gått med stora underskott. Verksamheten har haft huvudfokus på att erbjuda god vård med en hög kvalitet och patientsäkerhet, och utifrån varje enhets egen bedömning bemannat verksamheten för att klara sitt uppdrag. Driftnämnden Hallands sjukhus har under hela året prognostiserat ett stort underskott. Under 2014 arbetade Hallands sjukhus med ett antal effektiviseringsåtgärder motsvarande 20 mnkr, av dessa har förvaltningen uppnått 14 mnkr. Hallands Sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda och arbetad tid i jämförelse med föregående år. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013 och arbetad tid för sjuksköterskor är nu i nivå med 2012. Kostnaderna för personal visar underskott med 55 mnkr mot budget. De totala personalkostnaderna har ökat med 7 procent jämfört mot 2013. Av ökningen kan cirka 3 procent kopplas till lönerevision och löneglidning och 1 procent till semesterförmåner. Resterande 3 procent består av en ökning av antalet årsarbetare. Delar av denna ökning kan härledas till satsningen på akutläkare i Varberg, samt de beslut om förstärkningar som har skett kopplat till arbetsmiljöåtgärder på bland annat akutmottagningen i Halmstad. Under 2014 har det i öppenvården inte funnits tydliga bemanningsplaner, vilket har gjort att rekrytering har skett utifrån verksamhetens bedömning av personalbehovet för att klara uppdraget. Utökat behov av sjuksköterskor och svårighet att rekrytera vissa specialistläkare har medfört behov av bemanningsföretag. Utökningen av undersköterskor är främst beroende på arbetsmiljöåtgärder kopplat till bemanning, men också förstärkning av undersköterskor, då det inte har varit möjligt att rekrytera sjuksköterskor. Gällande läkare har verksamheten haft möjlighet att rekrytera olika bristspecialiteter under året. Verksamheten har under 2014 hyrt in extern läkarkompetens via bemanningsföretag. Behovet är kopplat till svårigheter att rekrytera olika specialister. Verksamheten har också hyrt in läkarkonsulter. De totala kostnaderna för inhyrda läkare 2014 motsvarar 25 mnkr, vilket är en ökning med cirka 13 mnkr i jämförelse med föregående år. På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor har verksamheten i högre grad än tidigare använt sig av bemanningsföretag. De totala kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor 2014 motsvarar 20 mnkr, vilket är en ökning med cirka 14 mnkr jämfört med föregående år. Ambulanssjukvården och medicinsk diagnostik redovisar överskott mot budget med 7 mnkr, vilket är bättre än vad som har prognostiserats under året. Förvaltningen har under hela året arbetat med åtgärder för att få en ekonomisk balans. Ambulanssjukvård och sjukresor redovisar plus 3 mnkr, medan medicinsk diagnostiks resultat är 4 mnkr bättre än årets budget. Driftnämnden Öppen specialiserad vård Resultat -3 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Hälsa- och funktionsstöd redovisar ett resultat i balans. Hallands sjukhus Kungsbacka har under året genomfört en åtgärdsplan motsvarande 2 mnkr, men redovisar ändå ett underskott mot budget med 3 mnkr, beroende på en hög kostnadsutveckling. Driftnämnden Närsjukvården Halland Resultat -11 mnkr, budgetavvikelse -11 mnkr Bakgrunden till det redovisade underskottet är till största del hänförligt till att det 2014 inte har skett någon uppräkning av Hälso- och sjukvårdspengen eller barntandvårdspengen. Tillsammans med en ökning av centrala IT-kostnader innebar detta ett krav på kostnadsreduceringar med 22 mnkr. Till detta ska läggas uppstartskostnader för etablering av de nya vårdcentralerna på Kärleken i Halmstad och i Kolla i Kungsbacka. Under året har ett åtgärdsarbete genomförts för att få en ekonomi i balans. Nämnden kommer att ianspråkta 9 mnkr av fonderat eget kapital, för att täcka årets underskott. Detta sker i regionfullmäktiges resultatreglering avseende 2014 års resultat. driftredovisning 53 Ärende 6 RS 2015-03-25 Driftnämnden för Psykiatrin Halland Resultat -16 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Den egna psykiatriverksamheten redovisar ett underskott på 18 mnkr jämfört mot budget. Underskottet kan främst härledas till ökade kostnader för bemanningsläkare, vilket beror på vakanser och sjukdom inom läkargruppen, samt att sparbetinget på knappt 12 mnkr inte har klarats. Köpt vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård redovisar överskott med 3 mnkr jämfört med budget. Jämfört med föregående år har resultatet försämrats med 11 mnkr. Driftnämnden för Regionservice Resultat 0 mnkr, med motsvarande budgetavvikelse Regionservice redovisade ett nollresultat. Detta var resultatet efter att nämnden lämnat ett överskott på 3 mnkr till regionstyrelsen. I nämndens resultat ingår resultatet för Regionfastigheter, vilket uppgår till 8 mnkr och beror på lägre kostnader för bland annat el och värme, beroende på den milda vintern. Hjälpmedelsnämnden Resultat 0 mnkr, budgetavvikelse 2 mnkr Förskrivningen av hjälpmedel har fortsatt att öka i förväntad takt, med motsvarande kostnadsökning. En oväntad ökning ses inom tyngdprodukter, en relativt ny produktgrupp som växer snabbt med utökat sortiment. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Resultat -1 mnkr, budgetavvikelse 35 mnkr Styrelsens budget är negativ då man har ianspråktagit 36 mnkr av fonderat eget kapital, detta för att täcka ett befarat underskott. Regionens tilldelning från kömiljarden har resulterat i ett överskott mot budget med 52 mnkr. Läkemedelsbudgeten avseende förskrivningsläkemedel, det vill säga läkemedel som skrivs ut på recept, har förändrats mellan 2013 och 2014 vilket innebär en minskning av budgeten med 46 mnkr. Kraftiga kostnadsökningar inom läkemedel har resulterat i underskott på 55 mnkr mot budget, men faktiskt utfall innebär en läkemedelskostnad som är 28 mnkr högre än föregående år. Förmånskostnaden för läkemedel uppgick till 671 mnkr 2014, en ökning med 17 mnkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen på 2,6 procent motsvaras av en volymökning på 2,7 procent. Läkemedelskostnaderna under Hälsooch sjukvårdsstyrelsen uppgick 2014 till 743 mnkr. Den största förmånskostnaden för läkemedel återfinns inom specialistvården uppgående till 298 mnkr, kostnadsökningen är 9 mnkr vilket motsvarar en ökning med 3,2 procent. Närsjukvårdens förmånskostnader uppgår till 212 mnkr, vilket är en ökning med 5 mnkr eller 2,5 procent jämfört med föregå- 54 driftredovisning ende år. Psykiatrins förmånskostnader uppgår till 53 mnkr, vilket är en ökning med 5 mnkr eller 10,2 procent jämfört med föregående år. Specialistvårdens andel av den totala förmånskostnaden har sedan 2009 ökat från 41 procent till 44 procent 2014. Närsjukvårdens andel har minskat från 38 procent 2009 till 32 procent 2014, medan psykiatrins andel av förmånskostnaden har ökat från 5 procent 2009 till 8 procent 2014. Angående tandvårdens särredovisning så har den nationella redovisningsmodellen tillämpats i Hälso- och sjukvårdsstyrelsens budget sedan 2012. I Region Hallands redovisningsmodell, ska alla kostnader som är förenade med verksamheten, redovisas som kostnader hos verksamheten. Regionstyrelsen Resultat 29 mnkr, budgetavvikelse 30 mnkr Regionkontoret redovisar ett överskott mot budget med 29 mnkr, bland annat beroende på överskott inom oförutsedda utgifter och regional utveckling. Skolförvaltningen redovisar ett överskott mot budget med 1 mnkr. Med anledning av det vikande elevunderlaget har förvaltningen arbetat hela året med att anpassa organisationen till de förändrade ekonomiska förutsättningarna. Det ekonomiska resultatet visar att arbetet har varit framgångsrikt. Kulturförvaltningen redovisar ett resultat i balans. Regionens finansiering av kollektivtrafiken uppgick till 343 miljoner kronor. Januari – december (mnkr) Intäkter Kostnader exkl. driftbidrag Driftbidrag helår Resultat 2014 inkl. driftbidrag Hallandstrafiken AB 595 961 343 -23 Teater Halland AB 1 14 13 0 Regiongemensamma kostnader och finansiering Resultat -47 mnkr, budgetavvikelse -54 mnkr Underskottet mot budget beror främst på att det inte blev någon återbetalning av premier från AFA Försäkring, vilket var budgeterat till 70 mnkr. Regionens pensionsskuld ökar mer än budgeterat, vilket ger ett underskott mot budget på 35 mnkr. Driftbidrag till Hallandstrafiken AB genererar underskott med 22 mnkr. Finansnettot redovisar överskott mot budget med 50 mnkr. För mer information om nämndernas och styrelsernas verksamhet och resultat hänvisas till respektive nämnds/styrelses egen årsredovisning. Ärende 6 RS 2015-03-25 55 Ärende 6 RS 2015-03-25 Investeringsredovisning INVESTERINGSREDOVISNING 2014 Investeringar per nämnd/styrelse (mnkr) Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Budget 2014 Budget avvikelse UTRUSTNING/INVENTARIER Sjukhus Halmstad Varberg 47,8 68,7 67,0 81,0 14,0 Ambulans o medicinsk diagnostik 35,7 30,9 45,7 49,7 4,0 DN Hallands sjukhus 83,5 99,6 112,7 130,7 18,0 Hälsa och funktionsstöd 3,5 4,8 5,1 0,3 Sjukhus Kungsbacka 3,8 4,2 8,2 11,2 3,0 DN öppen specialiserad vård 3,8 7,7 13,1 16,3 3,2 DN Närsjukvård 3,8 10,7 7,7 10,0 2,3 DN Psykiatri 8,8 8,0 1,3 3,0 1,7 18,7 15,4 -3,3 DN Regionservice 12,9 21,8 Hjälpmedelsnämnden 0,2 0,2 Skolverksamhet (RS) 3,3 2,3 1,8 2,0 0,2 0,9 0,6 0,6 0,0 0,0 1,1 1,3 0,2 11,9 10,7 -1,2 129,7 151,2 169,0 190,0 21,0 153,9 109,9 98,2 106,5 8,3 143,5 143,5 Kulturverksamhet (RS) Regionkontoret (RS) 1,8 Gemensam verksamhet (RS) 11,7 SUMMA UTRUSTNING/INVENTARIER FASTIGHETSINVESTERINGAR Fastigheter Kvarstående budgetram fastigheter SUMMA FASTIGHETSINVESTERINGAR 153,9 109,9 98,2 250,0 151,8 SUMMA INVESTERINGAR 283,6 261,2 267,2 440,0 172,8 INVESTERINGAR INVESTERINGAR 2010–2014 (mnkr) Byggnader Inventarier 400 300 200 100 0 2010 56 2011 2012 investeringsredovisning 2013 2014 Under 2014 har regionen investerat 267 mnkr, fördelat på mark och byggnader med 98 mnkr och utrustning med 169 mnkr. Investeringarna är 6 mnkr högre än föregående års utfall. Regionstyrelsen hade vid årets ingång en investeringsram för fastigheter uppgående till 250 mnkr. Regionstyrelsen fattar löpande under året beslut om att genomföra fastighetsinvesteringar inom anslagsramen. Regionfastigheter får då uppdraget att genomföra beslutet och budget tilldelas RS fastigheter, samtidigt som regionstyrelsens investeringsram reduceras. Regionfastigheter har för 2014 tilldelats en investeringsbudget på 106 mnkr, medan utfallet uppgår till 98 mnkr. När det gäller större fastighetsinvesteringar är det vanligt att det blir en viss förskjutning mellan åren. Ärende 6 RS 2015-03-25 UTRUSTNING – STÖRRE ENSKILDA även till minskad energianvändning och klimatpåverkan. Katrinebergs folkhögskola, nytt kulturhus Driftnämnd Hallands sjukhus Tio ambulanser Datorer ny- och reinvestering Autoklaver, sterilcentralen, Varberg Sängar, madrasser, sängbord Möbler, kopiatorer, skrivare Endoskopistaplar och scopeguide, Varberg Ultraljudsapparater, Varberg 15,8 mnkr 6,1 mnkr 4,7 mnkr 3,7 mnkr 3,0 mnkr 2,6 mnkr 2,4 mnkr Uppförande av ny byggnad för filmutbildning på Katrinebergs folkhögskola, en populär utbildning med många sökande varje år. Nuvarande lokaler har stora luftproblem och är inte ändamålsenliga för undervisning. Beslut togs därför att riva befintliga miljöskadade lokaler och bygga ett nytt kulturhus som rymmer bland annat hela filmverksamheten IT-utrustning, IT-service 8,9 mnkr Lastbilar, förrådsinredning, system, logistikservice 5,2 mnkr Möbler, datorer, GAS 2,4 mnkr Nuvarande luftbehandlingsaggregats tekniska och ekonomiska livlängd har passerat och kommer att ersättas av 4 mindre aggregat som kommer försörja var sin byggnad. Det innebär att de kan anpassas till den verksamhet som bedrivs i respektive byggnad och leder också till minskad energianvändning och minskade driftskostnader. Driftnämnd Regionservice FASTIGHETER – STÖRRE ENSKILDA Hallands sjukhus Varberg, ny mottagningsbyggnad Vid Hallands sjukhus Varberg har arbetet med uppförandet av en ny byggnad för dialys- och njurmottagning påbörjats. Byggnaden kommer också att inrymma Hallands enda mottagning för smärtrehabilitering. Byggnaden ska stå klar 2016 och uppnå certifieringen ”Miljöklass Guld”. Hallands sjukhus Halmstad, akutmottagningen Omstrukturering av akutmottagningens befintliga lokaler, samt utökning av nuvarande yta i och med att gamla centralarkivets angränsande ytor tas i anspråk för administrativa lokaler. Detta möjliggör fler undersökningsrum och ett bättre patientflöde genom akutmottagningen. Hallands sjukhus Halmstad, ny ventilation köksbyggnaden Luftbehandlingsaggregaten för matsal, obduktion och allmänna ytor har passerat förväntad teknisk livslängd och det går inte längre att garantera kontinuitet i driften. Bytet leder Hallands sjukhus Varberg, akuten, ny ventilation Laholm Lagahöjden, lokalanpassning för boende Anpassning av lokaler för mottagning av ensamkommande flyktingbarn. Lokalerna hyrs av Laholms kommun. Hallands sjukhus Halmstad, rivning av Östra flygeln Rivning och återställning av byggnad 091, Östra flygeln, på sjukhusområdet i Halmstad. Efter genomförd upphandling förväntas den totala kostnaden bli 2 mnkr lägre än den totala budgeten. 2014 års överskott med 5,4 mnkr beror bland annat på att tidplanen senarelades för att passa verksamheten på sjukhuset. Hallands sjukhus Halmstad, Norra Klockhuset iordningställande av tomställda lokaler Byggnad 072 på sjukhusområdet i Halmstad har i tidigare planer angivits som rivningsobjekt. En omprövning har gjorts av nyttan i förhållande till upprustningskostnaden och enligt nytt beslut ska byggnaden rustas upp för ytterligare 20-25 års drift. STÖRRE INVESTERINGAR (mnkr) Total beslutad budget Budget 2014 Utfall 2014 Avvik. 2014 Prognos objekt totalt Färdigt år 104,0 6,2 7,0 -0,8 104,0 2016 HSH, Akutmott., omstrukt. av lokaler 25,0 5,0 6,7 -1,7 25,0 2015 HSH, Köksbyggnad, utbyte ventilation 9,4 8,8 5,7 3,1 9,4 2015 Investeringsobjekt HSV, ny mottagningsbyggnad för dialys etc Katrineberg, nytt kulturhus 15,5 7,2 5,0 2,2 15,5 2015 HSV, Akuten, ventilationsbyte 7,0 6,6 4,8 1,8 6,5 2015 Laholm, lokalanpassning boende Lagahöjden 5,6 5,6 3,9 1,7 5,5 2015 HSH, rivning Östra flygeln 9,0 9,0 3,6 5,4 7,0 2015 44,5 1,9 3,4 -1,5 44,5 2016 HSH, Norra klockhuset, iordningställande av tomställda lokaler investeringsredovisning 57 Ärende 6 RS 2015-03-25 Resultaträkning RESULTATRÄKNING 2014 (mnkr) Not UTFALL 2012 1 194,2 UTFALL 2013 1 232,4 UTFALL 2014 1 320,5 BUDGET 2014 1 303,4 AVVIK 2014 17,1 Verksamhetens intäkter 1 Jämförelsestörande intäkt 2 86,7 77,5 Verksamhetens kostnader 3 -8 164,6 -8 545,0 -8 882,2 -8 633,7 -248,6 Avskrivningar 4 -260,8 -286,7 -284,7 -282,1 -2,6 -7 144,5 -7 521,8 -7 846,4 -7 612,3 -234,1 9,1 Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter 5 5 828,9 6 047,6 6 239,1 6 230,0 Generella statsbidrag och utjämning 6 1 410,4 1 438,4 1 353,5 1 340,3 13,2 Finansiella intäkter 7 75,5 62,9 88,3 55,8 32,5 Finansiella kostnader 8 -85,3 -71,4 -29,0 -46,7 17,7 Jämförelsestörande finansiell kostnad 9 Resultat före extraordinära poster -210,0 85,0 -254,3 -194,5 -33,0 -161,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 85,0 -254,3 -194,5 -33,0 -161,5 ÅRETS RESULTAT 58 resultaträkning Ärende 6 RS 2015-03-25 Kassaflödesanalys KASSAFLÖDESANALYS 2014 (mnkr) Not UTFALL 2012 UTFALL 2013 UTFALL 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar (+) 85 -254 -194 261 287 285 164 401 Justering för nedskrivningar (+) Realisationsvinst / realisationsförlust -1 Justering för gjorda avsättningar, pensioner (+) 198 Justering för ianspråktagna avsättningar (-) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) 7 4 5 132 -11 166 Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering -4 -2 -7 Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder 16 24 149 660 448 601 -284 -261 -267 Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar därav överföring av skuld till LÖF från långfristig skuld 190 Kassaflöde från den löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHETEN Bruttoinvesteringar i materiella / imateriella anläggningstillgångar (-) Försäljningspris materiella / imateriella anläggningstillgångar (+) 1 Investering i finansiella anläggningstillgångar (-) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (+) Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster (+) Kassaflöde från investeringsverksamheten 10 -284 -260 -267 -190 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån (+) 11 Amortering av skuld (-) 12 -70 -114 50 13 0 0 -49 -70 -114 -190 0 0 0 306 74 144 Likvida medel vid årets början 2 200 2 506 2 580 Likvida medel vid årets slut 2 506 2 580 2 724 därav överföring av skuld till LÖF till kortfristig skuld Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten -190 UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur ÅRETS KASSAFLÖDE kassaflödesanalys 59 Ärende 6 RS 2015-03-25 Balansräkning BALANSRÄKNING 2014 Not 31 dec 2012 31 dec 2013 31 dec 2014 Förändring 2013-2014 Anläggningstillgångar Mark och byggnader Maskiner och inventarier Långfristiga fordringar Aktier, andelar, bostadsrätter Summa anläggningstillgångar 14 15 16 17 2 359,5 556,5 7,7 50,9 2 974,7 2 341,0 552,3 4,5 54,1 2 951,9 2 312,2 565,9 2,5 102,2 2 982,7 -28,8 13,5 -2,1 48,1 30,8 Bidrag till statlig infrastruktur 18 172,8 170,0 166,0 -4,0 Omsättningstillgångar Förråd Kund/patientfordringar Övriga kortfristiga fordringar Interimsfordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar 19 20 21 22 23 23 96,7 122,6 39,3 569,3 2 074,2 432,1 3 334,2 98,2 102,0 188,9 454,7 2 241,4 338,8 3 424,1 105,6 114,2 104,2 361,2 2 332,0 392,4 3 409,6 7,4 12,2 -84,8 -93,5 90,6 53,6 -14,5 6 481,7 6 546,1 6 558,3 12,2 3 150,2 85,0 3 235,2 3 235,2 -254,3 2 980,9 2 980,9 -194,5 2 786,5 254,3 -59,8 194,5 (mnkr) TILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL, ingående värde Årets resultat Summa eget kapital 24 Avsättningar Avsättningar för pensioner Avsättningar särskild löneskatt Summa avsättningar 25 26 1 153,2 279,8 1 433,0 1 475,7 358,0 1 833,7 1 635,0 396,7 2 031,7 -159,3 -38,6 -197,9 Långfristiga skulder Lån Skuld avseende patientförsäkring (LÖF) Summa långfristiga skulder 27 28 156,5 190,3 346,8 46,7 190,3 237,0 96,6 0,0 96,6 -49,9 190,3 140,4 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Interimsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder 29 30 31 443,6 957,4 65,7 1 466,7 397,7 976,6 120,1 1 494,4 365,4 929,5 348,6 1 643,5 32,3 47,0 -228,5 -149,1 6 481,7 6 546,1 6 558,3 -12,2 3 781,9 18,7 855,4 4 020,7 22,1 862,6 3 863,0 25,1 811,6 157,6 -3,0 51,0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser Visstidspensioner Borgensåtaganden 60 balansräkning 32 33 34 Ärende 6 RS 2015-03-25 Noter NOTER TILL RESULTATRÄKNING, BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDESANALYS. Regionen har från 2013 bytt till en kontoplan enligt L-Bas. 1. VERKSAMHETENS INTÄKTER 2012 (mnkr) 2014 194 211 Försäljning hälso- och sjukvård 333 299 Försäljning tandvård 55 58 Försäljning regional utveckling 124 114 Försäljning medicinska tjänster 49 52 170 193 Försäljning material och varor Erhållna bidrag 5 4 164 198 68 93 61 92 9 8 1 232 1 321 Specialdestinerade statsbidrag Statsbidrag kömiljard 74 Övriga intäkter 1 194 SUMMA 2012 2013 2014 Preliminära skatteintäkter 5 742 6 078 6 248 81 -35 7 Preliminär slutavräkning 2012 2013 Återbetalning av premier från AFA-Försäkring 87 77 SUMMA 87 77 SUMMA 2014 0 3. VERKSAMHETENS KOSTNADER 6 5 -15 5 829 6 048 6 239 Periodisering av skatteintäkterna har skett i enlighet med decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 6. GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING 2012 2013 Inkomstutjämning 877 920 913 Kostnadsutjämning -111 -116 -256 -59 -72 -77 (mnkr) Regleringsbidrag/avgift 2014 Strukturbidrag 5 Införandebidrag 89 Statsbidrag för läkemedel Statsbidrag minskad sjukskrivning 682 677 18 29 Statsbidrag HPV-vaccin m m SUMMA 2. JÄMFÖRELSESTÖRANDE INTÄKT (mnkr) (mnkr) Justering slutavräkn.föregående år 2013 Patientavgifter Försäljning andra tjänster 5. SKATTEINTÄKTER 679 2 1 410 1 438 1 354 Statsbidrag minskad sjukskrivning redovisas från och med 2014 som ett specialdestinerat statsbidrag (not 1) 7. FINANSIELLA INTÄKTER 2012 2013 Ränteintäkter 43 24 32 Reavinster värdepapper 16 26 38 (mnkr) 2014 (mnkr) 2012 2013 2014 Löner 2 578 2 709 2 842 Utdelning kapitalförvaltning mm 17 13 18 Sociala avgifter 1 109 1 162 1 252 SUMMA 76 63 88 Övriga personalkostnader 261 279 304 Läkemedel 867 874 929 Sjukvårdsartiklar medicinskt mtrl 238 237 238 Fastighetskostnader/leasing 255 220 211 91 135 135 Transporter och resor Konsulter, IT, div.tjänster Köpt vård Ersättning privata vårdgivare 132 141 148 1 165 1 503 1 460 8. FINANSIELLA KOSTNADER 2012 2013 2014 Finansiell kostnad pensioner 66 53 25 Räntekostnader Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 5 3 2 (mnkr) Övriga finansiella kostnader 15 15 1 SUMMA 85 71 29 313 74 72 48 37 35 Lämnade bidrag 183 128 121 (mnkr) Bidrag till Hallandstrafiken 304 310 343 Sänkt diskonteringsränta pensionsskulden Köpt tandvård Övriga kostnader SUMMA 621 738 793 8 165 8 545 8 882 2012 2013 2014 9. JÄMFÖRELSESTÖRANDE FINANSIELL KOSTNAD SUMMA 2012 2013 2014 210 0 210 0 4. AVSKRIVNINGAR (mnkr) Inventarier 136 159 157 Fastigheter 125 128 127 SUMMA 261 287 285 noter 61 Ärende 6 RS 2015-03-25 10. INVESTERINGAR 15. MASKINER OCH INVENTARIER (mnkr) 2012 2013 2014 (mnkr) 2012 2013 2014 Inventarier -130 -151 -169 Ingående värde 563 556 552 Fastigheter -154 -110 -98 Investeringar 129 151 169 0 1 0 -284 -260 -267 3 1 Årets avskrivningar -136 -158 -157 Avyttring materiella tillgångar SUMMA 2012 2013 Aktieägartillskott Hallandstrafiken SUMMA Reavinst/reaförlust Justeringspost 11. NYUPPTAGNA LÅN (mnkr) Försäljning och utrangering 2014 50 0 0 50 2012 2013 2014 0 0 0 -70 -114 0 SUMMA 556 552 565 Ackumulerat anskaffningsvärde 917 1 068 1 241 Ackumulerade avskrivningar -361 -517 -677 12. AMORTERING (mnkr) Reglering skuld Varbergs Vind Regering skuld statlig infrastruktur Överföring av skuld till LÖF till kortfristig skuld SUMMA -190 -70 -114 -190 13. UTLÅNING/ÖKNING AV LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 2012 (mnkr) 2013 Utlåning till koncernföretag 2014 -50 Övr ökning långfr.fordringar -1 -1 Aktier i Öresundståg AB 0 0 0 Amortering från koncernföretag 0 0 0 Amortering från Halmstad kommun 1 1 2 Reglering av pensioner 2 Bidrag till statlig infrastruktur 3 0 0 -49 14. MARK OCH BYGGNADER (mnkr) 2012 2013 2014 Ingående värde 2 330 2 359 2 341 154 110 98 Investeringar Försäljning och utrangering Reavinst/reaförlust Årets avskrivningar SUMMA -125 -128 -127 2 359 2 341 2 312 Ackumulerat anskaffningsvärde 4 566 4 676 4 774 Ackumulerade avskrivningar -2 169 -2 297 -2 424 -38 -38 -38 Ackumulerade nedskrivningar 62 noter 2012 2013 2014 Föreningen Halmstad Soldathem 0,07 0,07 0,07 Halmstad kommun flygplats 3,00 2,00 0,00 Lån Teater Halland AB 1,30 1,20 1,10 Lån Hushållningssällskapet 1,00 1,00 1,00 Neurol handikapp N-för 0,25 0,25 0,25 5,62 4,52 2,47 West Sweden kapitaltäckn.gar. SUMMA -3 Aktier i Transitio AB SUMMA 16. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR (mnkr) 0,05 17. AKTIER, ANDELAR, BOSTADSRÄTTER (mnkr) 2012 2013 2014 Aktier Öresundståg AB 0,12 0,12 0,12 Aktier Hallandstrafiken AB Hallandstrafiken AB aktieägartillskott 2,50 2,50 2,50 42,70 42,70 92,70 Aktier Transitio AB 1,00 1,00 1,00 Aktiekapital Halmstad Museum 0,05 0,05 0,05 Aktiekapital Varbergs Museum 0,05 0,05 0,05 Andelar Varbergs Vind ek förening 1,80 1,80 1,80 Aktier Inera AB 0,15 0,15 0,15 Aktiekapital ALMI 0,49 0,49 0,49 Aktiekapital Teater Halland 0,40 1,40 1,40 Aktiekapital Svensk Turism 0,00 0,00 0,00 Insatser Plönningegymnasiet 0,99 1,03 1,05 Insatser Mungagårdsgymnasiet 0,65 0,70 0,83 Pensionsstiftelse kommunförbundet 2,09 2,09 0,00 52,99 54,09 102,15 SUMMA Beslut om aktieägartillskott till Hallandstrafiken AB med 50 mnkr. (Regionfullmäktige §48, 2014). Ärende 6 RS 2015-03-25 18. BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR (mnkr) 22. INTERIMSFORDRINGAR 2012 2013 2014 180 184 188 Ing.beslutat bidrag stat. infrastruktur (mnkr) SUMMA 2012 2013 2014 569 455 361 117 Därav Ack. upplösning bidrag till statlig infrastruktur -7 SUMMA 173 -14 170 -22 166 Under 2009 beslutades om medfinansiering av det Västsvenska infrastrukturpaketet - Västlänken med 180 mnkr. Bidraget kommer att upplösas på 25 år med start 2012. Under 2013 tillkom 4,4 mnkr och under 2014 tillkom 3,6 mnkr. 101 122 Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Statsbidrag för läkemedel 18 19 14 Statsbidrag kömiljarden 65 58 90 209 86 7 11 11 7 Skatteintäkter Upplupna ränteintäkter 23. LIKVIDA MEDEL 19. FÖRRÅD (mnkr) Sjukhus Halmstad Varberg Hälsa och funktionsstöd Hjälpmedelsnämnden 2012 2013 2014 19 20 21 5 5 1 61 63 74 (mnkr) 2012 2013 2014 SUMMA 2 506 2 580 2 724 1 570 1 682 1 860 Därav Politiskt beslutad avsättning till pensionsmedel Skolverksamheten 8 6 6 Regionservice 3 4 4 97 98 106 2012 2013 2014 17 5 2 1 0 0 2014 års resultat har reducerat det egna kapitalet med 194,5 mnkr. Förvaltningarna har erhållit del av eget kapital som fonderade överskotts-/underskottsmedel. I ärende om resultatbalansering 2010 beslutade fullmäktige att styrelser/nämnder med negativt fonderat eget kapital skulle få det egna kapitalet nollställt inför 2011. Balansering av 2014 års resultat beslutas under april 2015. Styrelsers/nämnders fonderade egna kapital, exklusive balansering av 2014 års resultat, visas nedan. 12 12 1 (mnkr) SUMMA 20. KUND/PATIENTFORDRINGAR (mnkr) Sjukhus Halmstad Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka Ambulans Medicinsk diagnostik 24. EGET KAPITAL 2014 Psykiatrin Halland 5 4 0 Halmstadsnämnden Hjälpmedelsnämnden 3 3 0 Varbergsnämnden 2,7 1,7 2,4 70 70 105 Kungsbackanämnden Regionservice 6 1 0 Falkenbergsnämnden 2,4 Lokala nämnder 0 Laholmsnämnden 1,9 Regionstyrelsens verksamhet Närsjukvården Halland SUMMA 10 123 7 102 6 114 Hyltenämnden Sjukhus Halmstad Varberg 2,1 -363,0 Ambulans medicinsk diagnostik 21. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR (mnkr) Sjukhus Halmstad Varberg Hallands sjukhus Kungsbacka 83 1 Närsjukvården Halland 0 0 Psykiatrin Halland 24 3 0 Regionservice 24 20 58 39 3 0 Hjälpmedelsnämnden -45 -22 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Lokala nämnder -3 1 -324 13 35 4 5 8 2 2 Skolverksamheten Hjälpmedelsnämnden 3,3 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 44,4 RS skolförvaltningen -9,3 RS kulturförvaltningen 4,8 Regionkontoret 360,5 Summa fonderat eget kapital 158,6 17 Kulturverksamheten Närsjukvården Halland 2,3 37,1 10 Regionkontoret SUMMA 66,4 182 Ambulanssjukvården Halland Regionservice -6,3 2013 Psykiatrin Halland Regionstyrelsens verksamhet 5,8 Sjukhus Kungsbacka 2012 Hälsa och funktionsstöd 2014 -0,6 Hälsa och funktionsstöd 0 126 69 -2 39 189 104 noter 63 Ärende 6 RS 2015-03-25 25/26. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER INKLUSIVE SÄRSKILD LÖNESKATT 30. INTERIMSSKULDER (mnkr) Från och med redovisningsåret 1998 redovisas endast nyintjänade pensionsförmåner som en avsättning i balansräkningen. Garantipensioner och visstidspensioner ingår också. Avsättningen är inklusive särskild löneskatt för pensionsförpliktelsen. Avsatt till pensioner (mnkr) Ingående avsättning Ränteuppräkning 2012 2013 2014 1 254,8 1 433,0 1 833,7 30,1 26,7 29,1 Basbeloppsuppräkning 35,1 15,8 -3,7 Nya utbetalningar -29,2 -33,6 -39,2 0,0 210,5 0,0 123,1 169,2 207,3 19,2 12,2 4,5 1 433,0 1 833,7 2 031,7 Sänkning av diskoneringsränta Intjänad förmånsbestämd ålderspension Övrig post Summa inklusive löneskatt Pensionsavsättning uppdelad per förmån 2012 2013 2014 Förmånsbestämd ålderspension 1 338,6 1 732,3 1 927,1 PA/KL pensioner 48,6 50,9 48,4 Pension till efterlevande 13,2 14,2 16,6 Särskilda avtalspensioner 3,3 2,7 1,0 Visstidspensioner 8,0 6,1 4,8 21,2 27,4 33,8 1 433,0 1 833,7 2 031,7 (mnkr) Övrigt Summa inklusive löneskatt Avsättningen har ökat med 10,8 procent under 2014. Från och med 2010 kan KPA beräkna skulden för aktiva politiker, denna skuld uppgår till 28,2 mnkr och redovisas i Övrigt posten ovan. Till största del består avsättningen av förmånsbestämd ålderspension. Denna pension utgår till de personer som har en årslön över 7,5 inkomstbasbelopp. Skuld avseende bidrag till det Västsvenska infrastrukturpaketet Västlänken. 2012 2013 2014 110 0 0 43 43 93 Varbergs Vind ek. förening 1,4 1,4 1,3 Statsbidrag byggnation 2,6 2,6 2,6 SUMMA 156 47 97 28. SKULD AVSEENDE PATIENTFÖRSÄKRING (LÖF) Avser regionens premieskuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF). Eftersom reversen kommer att lösas in nästa år, har den klassificeras om till en kortfristig skuld i årets bokslut, kortfristig del av långfristig skuld (not 31). noter 2013 2014 957 977 930 190 138 150 Skuld outtagen övertid 17 17 12 Skuld jour- och beredskap 45 40 30 Skuld outtagna semesterdagar 295 308 221 Pensionsavgift individuell del 123 128 136 31. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER (mnkr) SUMMA 2012 2013 2014 66 120 349 Därav Kortfristig del av långfristig skuld avseende LÖF 190 32. PENSIONSFÖRPLIKTELSER Under ansvarsförbindelser redovisas pensionsförmåner inklusive löneskatt intjänade före 1998, det vill säga dessa redovisas ej som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Pensioner ansvarsförbindelse 2012 2013 2014 3 761,5 3 781,9 4 020,7 52,6 41,6 35,2 Basbeloppsuppräkning 134,0 76,0 4,7 Gamla utbetalningar -157,2 -163,9 -171,2 (mnkr) Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Sänkning av diskonteringsränta 296,4 Bromsen 0,0 0,0 -12,0 Övrig post -9,0 -11,3 -14,3 3 781,9 4 020,7 3 863,0 Pensioner ansvarsförbindelse, uppdelning per förmån Hallandstrafiken AB, aktieägartillskott 64 Skatter, arbetsgivaravgifter (mnkr) 29. LEVERANTÖRSSKULDER Redovisar bokförda men ej betalda leverantörsfakturor för 2014. 2012 Därav Summa inklusive löneskatt 27. LÅNGFRISTIGA SKULDER (mnkr) SUMMA Intjänad pensionsrätt 2012 2013 2014 2 896,9 3 145,1 3 062,9 PA-KL och äldre utfästelser 715,2 695,5 624,3 Livränta 131,1 141,6 136,3 38,7 38,5 39,6 3 781,9 4 020,7 3 863,0 Utgående pension till efterlevande Summa inklusive löneskatt Förpliktelser för pensionsåtagande för anställda är beräknade enligt RIPS07. Beräkningarna är utförda av pensionsförvaltaren KPA. Aktualiseringsgraden i beräkningarna är 95 procent. Ärende 6 RS 2015-03-25 33. VISSTIDSPENSIONER Beräknat av KPA på 2014 års löner och uppgår till 25,1 mnkr för 17 politiker. Avser visstidspension och livränta som utfaller om vederbörande väljer att ta ut pension efter mandatperiodens slut. 34. BORGENSÅTAGANDEN 2012 2013 2014 855 863 812 14 15 15 b) Hallandstrafiken AB leasingavtal 176 176 143 c) Solidarisk borgen AB Transitio 665 675 654 (mnkr) SUMMA Därav a) Stiftelsen Bräcke Diakoni a) LT § 94/1984. Baserat på faktiskt pensionsåtagande enligt 2013 års bokslut för stiftelsen. b) LF § 24/2004. Region Halland har borgensåtagande med 260,0 mnkr (där enbart 143 mnkr är utnyttjat) avseende Hallandstrafiken AB:s leasingavtal avseende Öresundstrafiken. c) LF § 105/2007. Solidarisk borgen avseende AB Transitio. En utförligare beskrivning av regionens borgensåtagande finns i den finansiella analysen. År 2008 ingick dåvarande Landstinget Halland en solidarisk borgen såsom för egen skuld avseende AB Transitio upp till 8 miljarder kronor. Transitio är ett samverkansorgan för att anskaffa och tillhandahålla spårfordon för regional järnvägstrafik. Detta borgensåtagande är genom ett regressavtal begränsat till att endast omfatta regionens, genom Hallandstrafiken AB, ”egna tåg”. Regionens borgensandel uppgår här till 654 mnkr. noter 65 Ärende 6 RS 2015-03-25 Sammanställd redovisning 2014 Enligt lagen om kommunal redovisning ska årsredovisningen även omfatta verksamhet som bedrivs i företagsform. Syftet med den sammanställda redovisningen är att visa regionens totala ekonomiska ställning oavsett rörelseform. Redovisningsprinciper I regionkoncernen ingår dels verksamhet som bedrivs i förvaltningsform, dels verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Enligt rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redovisning ska konsolidering ske av koncernföretag där regionen har ett betydande inflytande, vilket definieras som ett röstinnehav överstigande 20 procent. Där framgår också att koncernföretag vars verksamhet är av obetydlig omfattning kan undantas från konsolidering. Detta gäller företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Regionens sammanställda redovisning har upprättats enligt förvärvsmetoden och med hänsyn till specificering enligt så kallad proportionell konsolidering. Detta innebär att belopp i resultat- och balansräkning som motsvarar ägd andel ska inkluderas i regionens sammanställda redovisning. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. Interna transaktioner inom koncernen har eliminerats i allt väsentligt. Avskrivningar under/över plan har exkluderats i resultaträkningen, det vill säga resultat före bokslutsdispositioner är beaktat i koncernsammanställningen. Obeskattade reserver har räknats som eget kapital. Regionkoncernen Sammanställd redovisning är upprättad innefattande Region Halland, Hallandstrafiken AB och Teater Halland AB. ALMI företagspartner Halland AB har exkluderats i konsolideringen enligt undantagsreglerna ovan. Koncernen redovisade 2014 ett negativt resultat uppgående till -229 mnkr, vilket är en förbättring med 32 mnkr jämfört med föregående år. Resultatet härrör främst från Region Halland som redovisar ett negativt resultat med 194 mnkr. Regionens negativa resultat beror bland annat på att Driftnämnden Halland Sjukhus fortfarande har stora ekonomiska obalanser, vilket har resulterat i ett underskott med 148 mnkr för driftnämnden. Även Hallandstrafiken redovisar ett negativt resultat för 2014, medan Teater Halland redovisar ett plusresultat på en halv miljon kronor. Koncernens negativa resultat har inneburit att soliditeten exklusive ansvars- 66 sammanställd redovisning förbindelsen har försämrats med 2,9 procentenheter och uppgår till 42,1 procent vid årets slut. HALLANDSTRAFIKEN AB Region Halland är regional kollektivtrafikmyndighet i Halland och ensam ägare till Hallandstrafiken AB och svarar genom bolaget för kollektivtrafiken i länet. Verksamheten bedrivs genom trafik som upphandlas från fristående trafikföretag i konkurrens. Hallandstrafikens utbud omfattar busstrafik i tätorter och på landsbygden, närtrafik med taxi på landsbygden respektive tågtrafik på regionala järnvägar, pendeltågtrafik på Västkustbanan mellan Kungsbacka och Göteborg samt Öresundstågtrafiken på Västkustbanan. Linjenätet är primärt uppbyggt för att tillgodose utbildnings- och arbetspendling, samt service- och fritidsresor. Hallandstrafiken har uppdraget att upphandla och samordna färdtjänst i de halländska kommunerna, med undantag för Kungsbacka, samt sjukresorna på uppdrag av Region Halland. 2014 har i hög utsträckning präglats av minskade biljettintäkter på grund av konkurrensen av SJ på Västkustbanan. En positiv kostnadsutveckling och en generell återhållsamhet har bidragit till att resultatet inte hamnar i nivå med intäktsbortfallet. Hallandstrafikens resultat för 2014 uppgår till -23 mnkr enligt Hallandstrafikens egen resultaträkning. Hallandstrafiken har tillsammans med regionen tagit fram en åtgärdsplan för att åter få en ekonomi i balans under 2016. Region Halland har under året till Hallandstrafiken utgett aktieägartillskott med 50 mnkr. Ett utökat aktiekapital gör bolaget mer robust och kan därmed bättre stå emot eventuella resultatfluktuationer. Observera att i koncernens resultaträkning har avskrivningar under/över plan exkluderats. Hallandstrafiken har under bokslutsdispositioner löst upp obeskattade reserver med 12 mnkr, vilket har förbättrat resultatet med motsvarande belopp. Hallandstrafiken AB 2012 2013 Ägarandel (procent) 100 100 Årets resultat före boksluts0,0 -6,4 dispositioner (mnkr) Årets resultat efter boksluts0,0 0,0 dispositionier (mnkr) 901 938 Omsättning (mnkr) 1) Soliditet (procent) 36 35 Antal anställda 70 71 Regionens driftbidrag till Hallandstrafiken AB 1) därav driftbidrag från Region Halland (mnkr) 304 310 2014 100 -35,3 -23,1 938 38 73 343 Ärende 6 RS 2015-03-25 TEATER HALLAND AB Teater Halland är ett av Region Halland helägt aktiebolag och tillhör därmed alla hallänningar. Uppdraget är att bedriva professionell teaterverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Ambitionen är att med respekt möta publiken och viljan att söka nya uttryck, ny publik samt att vara en del i samtidsdebatten. Teater Halland erhåller årliga bidrag från Region Halland. Teater Halland AB 2012 Ägarandel (procent) 100 Årets resultat (mnkr) 0,0 14,5 Omsättning (mnkr) 1) Soliditet (procent) 12 Antal anställda, egna 14 Dito, tillfälliga omräknat årstid 9 Regionens kostnader till Teater Halland AB 1) (mnkr) 6,5 2013 100 -0,3 13,8 28 14 6 2014 100 0,5 14,7 40 10 11 6,7 7,2 ALMI Företagspartner Halland AB Ägarandel 49 % Region Halland är 49 procentig ägare av ALMI Förtagspartner Halland AB. Resterande 51 procent av bolaget ägs av moderbolaget Almi Företagspartner AB, som i sin tur ägs av staten. ALMI:s vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas. Affärsidén är att med finansiering och rådgivning erbjuda unika möjligheter under företagandets olika skeden med kundernas framgång som mål. ÖVRIGA INNEHAV Härutöver har regionen aktieinnehav i Transitio AB, Inera AB, Öresundståg AB, Halmstads Museum, Varbergs Museum och andelar i Varbergs Vind Ekonomisk Förening. KONCERNRESULTATRÄKNING 2014 (MNKR) Verksamhetens intäkter Jämförelsestörande intäkt Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Jämförelsestörande finansiell kostnad Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat Koncernen 2012 1 743,7 86,7 -8 703,3 -269,4 -7 142,3 5 828,9 1 410,4 75,7 -87,6 85,0 0,0 0,0 85,0 Koncernen 2013 1 802,0 77,5 -9 106,5 -297,6 -7 524,7 6 047,6 1 438,4 63,0 -75,3 -210,0 -261,0 0,0 0,0 -261,0 Koncernen 2014 1 821,5 Region Halland 1 320,5 Hallandstrafiken 937,7 Teater Halland 14,7 -9 399,8 -298,2 -7 876,4 6 239,1 1 353,5 88,3 -33,8 -8 882,2 -284,7 -7 846,4 6 239,1 1 353,5 88,3 -29,0 -954,8 -13,5 -30,6 0,0 0,0 0,0 -4,7 -14,2 0,0 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 -229,2 0,0 0,0 -229,2 -194,5 0,0 0,0 -194,5 -35,3 0,0 0,0 -35,3 0,5 0,0 0,0 0,5 Koncernens resultat har sammanräknats efter ägd andel. Interna transaktioner har eliminerats. KONCERNBALANSRÄKNING 2014 (MNKR) Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR/SKULDER Ansvariga under 2014 Region Halland Hallandstrafiken AB Teater Halland AB Koncernen 2012 3 026,4 172,8 3 446,3 6 645,5 Koncernen 2013 2 999,1 170,0 3 555,6 6 724,7 Koncernen 2014 2 975,1 166,0 3 512,9 6 653,9 Region Halland 2 982,7 166,0 3 409,6 6 558,3 Hallandstrafiken 181,0 Teater Halland 1,8 100,6 281,6 2,6 4,4 3 289,4 1 438,5 279,7 1 638,0 3 028,4 1 839,7 194,2 1 662,4 2 799,2 2 037,7 3,8 1 813,3 2 786,5 2 031,7 96,6 1 643,5 107,8 6,0 0,0 167,9 1,5 0,0 1,0 1,8 6 645,5 6 724,7 6 653,9 6 558,3 281,6 4,4 Styrelseordförande Gösta Bergenheim (M) GunMarie Stenström (M) GunMarie Stenström (M) RD/VD Catarina Dahlöf Bruno Andersson Maria Ericson sammanställd redovisning 67 Ärende 6 RS 2015-03-25 Miljöredovisning Miljöredovisningen följer upp Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Programmet har fyra fokusområden: certifiering av miljöledningssystem, minskad klimatpåverkan, giftfri och hälsosam miljö samt hållbar resursanvändning. Inom vart och ett av dessa områden finns regionens övergripande miljömål för den egna verksamheten, i texten markerade med kursiv stil. De övergripande målen är också kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. Region Hallands vision är att vara ett föredöme på miljöområdet och att arbeta för en hållbar utveckling. Region Halland bedriver ett aktivt arbete för att öka förståelsen och kunskapen kring miljöfrågor och samarbetar med både länsstyrelsen, de halländska kommunerna och andra nationella aktörer. Certifiering av miljöledningssystem Region Halland ska vara miljöcertifierat enligt ISO 14001 senast 2015. Under 2014 certifierade skolförvaltningen sitt miljöledningssystem. Ett fåtal förvaltningar återstår innan målet är uppnått. MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Utsläppen av växthusgaser ska minska. Detta ska bland annat göras genom att öka tillgängligheten och användandet av förnybar energi samt energieffektivisera och stimulera till alternativa transportsätt och mötesformer. Det samlade utsläppet av koldioxid från Region Hallands verksamhet har ökat något jämfört med år 2013, vilket till största delen förklaras av att lustgasanvändningen har ökat med 18 procent. Transporter Redovisade siffror inkluderar resor i tjänsten med verksamhetsbil, bilar i bilpool, egen bil i tjänsten, flygresor samt tågresor med SJ. Statistik över resandet med Öresundstågen i tjänsten är inte fullständig och ingår inte i statistiken. Koldioxidutsläppen från nationella tjänsteresor ska minska med 5 procent per år till 2015 med 2011 som basår. Målet är inte uppnått. Minskningen blev ca 0,5 procent. Antalet mil med bilar knutna till verksamheterna har ökat under året. Tågresandet har ökat med ca 10 procent medan flygresorna endast har gjort en liten ökning. För att minska koldioxidutsläppen från bilresorna har ett fyrtiotal medarbetare, som kör mycket i tjänsten, genomgått en utbildning i Eco-driving. Under utbildningen sparade fö- 68 miljöredovisning rarna 11 procent drivmedel. Över tid brukar man beräkna att besparingen blir 5 procent, vilket är en betydande siffra för en stor verksamhet. För att underlätta tjänsteresandet med Öresundståg har ett enklare biljettsystem införts under 2014, resekort Företag FLEX. Cirka 125 enheter använder nu dessa resekort. 50 procent av alla egna transporter ska ske med förnybart bränsle 2015. Detta mål kommer inte att uppnås, då verksamheten i första hand efterfrågar diesel som drivmedel till verksamhetsbilarna, 259 stycken. Bilpoolen, som består av 66 bilar, kan erbjuda fordon som drivs dels med diesel och bensin men också med etanol, el och gas. Förnybart bränsle utgör ca 15 procent av allt drivmedel som används. Videokonferenser För att minska resandet och utsläppen av koldioxid används allt oftare video- och telefonkonferenser. Användandet av videoutrustning som ersättning för ett faktiskt möte har ökat med nästan 20 procent till över 8300 tillfällen under 2014. Värme- och elenergi Energifrågorna fortsätter att vara en stor och viktig framtidsfråga för Region Halland både ur ett klimat- och ett kostnadsperspektiv. Den totala energianvändningen ska minska med 20 procent till 2015 med 2007 som basår. Den totala energianvändningen har minskat med ca 13 300 000 kWh, jämfört med 2007. Kostnaderna för energi har minskat med ca 9,7 miljoner kronor under samma period. Målet var att till och med 2014 skulle den totala energianvändningen ha minskat med 17 procent. Målet uppnås inte, minskningen blev endast 12,9 procent. Orsakerna till att Region Halland inte når energimålet är främst följande: Hallands sjukhus har sedan mitten av 2013 haft en kraftig ökning av värmeanvändningen, vilket främst beror på uteblivna driftoptimeringsinsatser. Åtgärder har vidtagits och trenden vände efter semestern 2014. Kvar att hämta hem är cirka 800 000 kWh, motsvarar ca 1,8 kWh/m2. Beslutade belysningsåtgärder kom inte igång under första delen av 2014 utan först efter semestern. Åtgärder på luftbehandlingssidan på Ärende 6 RS 2015-03-25 Hallands sjukhus har inte kunna färdigställas fullt ut 2014. Andelen förnybar värmeenergi för uppvärmning ska vara 90 procent år 2015. Målet är uppnått. 2014 var andelen förnybar energi för uppvärmning 94,5 procent. av antibiotika, men ligger över riksgenomsnittet för förskrivningar per 1000 invånare. Samtliga vårdcentraler har som mål att minska förskrivningen av antibiotika, arbetet sker i nära samarbete med STRAMA-gruppen (samverkan mot antibiotikaresistens). Detta beror på en medveten satsning från våra värmeleverantörer att öka produktionsandelen förnybar energi i deras produktionsmix. Kemikalier Region Halland har under 2014 genomfört en förstudie i syfte att undersöka möjligheterna att installera solenergi på regionens byggnader. Beslut har fattats om att installera solceller på vårdcentralen Västra Vall, Löftadalens folkhögskola och Kulturhuset på Katrineberg. Satsningen på solenergi är ett delmål för att nå Region Hallands mål att öka andelen förnybar energi. Klimatpåverkande gaser Hallands sjukhus Halmstad och Varberg ska ha destruktionsanläggningar för lustgas installerat senast 2015 Anläggningar är ännu inte installerade. En förstudie kommer att genomföras under våren 2015 för att ta fram förslag till typ av anläggning och kostnadsunderlag. Lustgasförbrukningen har ökat med 18 procent jämfört med 2013 och antalet förlossningar har ökat med 6 procent. En del av ökningen kan bero på att inköpen av lustgas ligger ojämnt fördelade mellan åren. GIFTFRI OCH HÄLSOSAM MILJÖ Region Halland ska minimera användandet av ämnen som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Detta ska bland annat göras genom att ersätta vissa miljöbelastande kemikalier och läkemedel mot mindre skadliga. Hälsosam miljö innefattar hög kvalitet på de livsmedel som tillagas och serveras i regionens verksamheter. Läkemedel Andelen startförpackningar på nyutskrivna läkemedel ska fördubblas fram till år 2015, med basår 2011. Målet blir svårt att nå eftersom ökningen endast är marginell, räknat från 2011. Provförpackningar förskrivs inte i någon större utsträckning och apoteken tillhandahåller inte alltid provförpackningar. Kemikaliehanteringssystemet iChemistry, där Region Hallands kemikalier registreras och riskbedöms, har utvecklats och förbättrats under året. Kemikalier fasas ut samt ersätts med miljövänligare alternativ i större utsträckning än tidigare. Ekologiska livsmedel och miljömärkta textilier Inköpsvärdet av ekologiska/miljömärkta livsmedel och textilier ska öka med 5 procent per år fram till 2015. Se redovisning av delmål för miljö. Vad gäller ekologiska textilier så gjordes ett större inköp under 2013 varför behovet inte har funnits under 2014. HÅLLBAR RESURSANVÄNDNING Med hållbar resursanvändning menas processen från tillverkning till slutanvändning, sett ur ett helhetsperspektiv. Detta ska leda till att den totala miljöpåverkan och den gemensamma resursanvändningen ska minska. Alla ny-, till- och ombyggnader ska miljövarudeklareras. Nybyggnad av njur- och dialysmottagning i Varberg samt kulturhus på Katrinebergs folkhögskola kommer att byggas med certifiering Miljöbyggnad Guld som grund. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som bedömer byggnader inom områdena energi, innemiljö och byggmaterial. En byggnad kan få betyget guld, silver eller brons. Njur- och dialysmottagningen kommer dessutom att certifieras för Guld. Upphandling Vid de flesta upphandlingar ställs allmänna miljökrav, såsom producentansvar samt förbud och begränsningar av miljöoch hälsofarliga ämnen. Vid 54 slutförda upphandlingar under 2014 har mer specifika miljökrav ställts och utvärderats. Detta har skett vid till exempel upphandling av förbandsmaterial, EKG elektroder och tvätteritjänst. Metoden att se på en varas hela livskostnad (Life cycle cost) har använts som utvärderingskriterium vid en upphandling under året. Arbeta för att minska förskrivningen av läkemedel med stor miljöpåverkan utan att försämra vårdkvaliteten. Antibiotika kan ha stor påverkan på miljön både vid tillverkning och vid användning. Nationella mål finns för antibiotikaförskrivning. Region Halland har minskat förskrivningen miljöredovisning 69 Ärende 6 RS 2015-03-25 Verksamhetsuppföljning PRIVAT PRODUCERAD VÅRD RS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Verksamhetsstatistik HALLANDS SJUKHUS (HALMSTAD VARBERG) Utfall 2013 Utfall Uppdrag 2014 2014 2 283 1 586 Spenshult Vårddagar Verksamhetsstatistik Utfall 2013 Utfall Uppdrag 2014 2014 Vårdtillfällen Somatisk korttidsvård, 40 362 40 911 inkl ger rehab Vårdtillfälle 284 173 varav hallänningar 37 756 38 108 Läkarbesök 7 160 3 023 DRG-poäng Totalt 39 300 36 792 Sjukv behandling 3 989 1 606 varav hallänningar 37 199 34 715 Case mix index (CMI) 0,9737 0,8993 Läkarbesök priv.specialist 72 060 79 958 5 098 65 544 71 681 Prestationsersatt ÖV-poäng totalt 4 945 varav hallänningar varav hallänningar 319 327 1 896 2 009 Privata specialister Tilma Rehabenhet Läkarbesök samtal Sjukv behandling samtal Capio Movement 4 824 4 971 Cytostatikapoäng totalt 977 1 166 varav hallänningar 965 1 153 Förlossningar 3 766 3 993 3 148 3 290 Läkarbesök 4 555 5 703 varav hallänningar varav hallänningar 2 611 5 208 Läkarbesök - öppen vård Dagkir/ operationer 1 227 688 Somatisk korttidsvård, varav hallänningar 667 520 exkl prestationsersatt ÖV 216 122 218 836 Slutenvård/vårdtillf 630 570 varav hallänningar 204 902 207 178 varav hallänningar 293 325 Prestationsersatt ÖV 17 065 17 558 1 097 967 varav hallänningar 16 658 17 110 364 481 Övriga besök - öppen vård Läkarbesök 3 862 3 621 exkl prestationsersatt ÖV 181 494 186 154 varav hallänningar 3 821 3 415 varav hallänningar 175 542 179 470 Slutenvård/vårddagar varav hallänningar Hjärthuset Läkarbesök 1 299 1 759 varav hallänningar 1 211 1 695 Dagkir/ operationer 2 056 1 181 varav hallänningar 1 770 1 048 Utfall 2013 Prestationsersatt ÖV 21 444 22 151 varav hallänningar 20 935 21 711 AMBULANSSJUKVÅRD, SJUKRESOR OCH 1177 Verksamhetsstatistik Antal ambulansuppdrag/ liggande sjukresa SPECIALISTVÅRD OFFENTLIGA VÅRDGIVARE HALLANDS SJUKHUS KUNGSBACKA Utfall Uppdrag 2014 2014 Antal ambulansmil Utfall 2013 47 699 Utfall Uppdrag 2014 2014 48 639 247 970 249 539 Antal mil liggande sjukresa 23 775 33 012 72% 72% 31 971 34 346 33 200 DRG-poäng öppen vård 1 173 1 067 992 Andel prio 1 som nås inom 10 min. DRG-poäng sluten vård 862 992 889 Antal ambulanser 19 19 varav dygnsambulans 12 12 44 422 45 892 Läkarbesök Antal mil sittande sjukresor 70 verksamhetsuppföljning 5 334 Somatisk korttidsvård, Specialistmottagning Urologi Verksamhetsstatistik 37 601 Antal bokningar i bokningscentralen 165 000 156 900 Samtal 1177 sjukvårdsrådgivningen 193 300 207 000 Ärende 6 RS 2015-03-25 HJÄLPMEDELSNÄMNDEN PSYKIATRIN I HALLAND Verksamhetsstatistik Utfall 2013 Utfall Uppdrag 2014 2014 Läkarbesök 20 065 21 695 22 100 varav allmän psykiatri 15 249 17 016 17 600 4 816 4 679 4 500 81 665 21 695 22 100 varav allmän psykiatri 57 971 17 016 17 600 varav barn/ungdomspsyk 23 694 4 679 4 500 2 812 2 229 3 650 739 772 850 2 073 1 457 2 800 Vårddagar 25 353 28 103 25 600 varav allmän psykiatri 24 264 26 775 24 200 varav barn/ungdomspsyk 1 089 1 328 1 400 Vårdtillfällen 2 117 2 434 2 375 varav allmän psykiatri 2 021 2 350 2 300 96 84 75 varav barn/ungdomspsyk Övriga besök Dagsjukvård besök varav allmän psykiatri varav barn/ungdomspsyk varav barn/ungdomspsyk HÄLSA OCH FUNKTIONSSTÖD Verksamhetsstatistik Utfall 2013 Utfall Uppdrag 2014 2014 Antal nybesök 296 206 1 170 Antal insatser/besök 20 731 20 170 21 350 1 105 1 126 1 150 638 696 8 685 7 500 75 82 50 20 717 22 843 22 900 varav nybesök 1 575 1 596 Hörapparatutprovning 4 805 5 415 5 500 Besök syncentralen 3 568 4 086 3 520 281 305 Kommunikation varav nybesök Genomf. tolktimmar Tolktillgänglighet Nya ärenden DaKo 93% Leverans av beställningssortimentet inom 15 arbetsdagar 94% 93% Leverans av lagerhållet sortiment inom 5 arbetsdagar 97% 97% 100% 100% Leverans av högprioriterade hjälpmedel inom 2 arbetsdagar REGIONSERVICE Utfall 2013 Verksamhetsstatistik Utfall Uppdrag 2014 2014 Teknisk service Arbetsorder (st) 47 603 50 220 Timmar (st) 79 179 78 134 Kostservice* Dygnsportioner (st) 191 561 192 507 Godstransporter (mil) 7 898 Besök Hörselvården 35 084 91% 6 011 6 001 56 841 60 856 Städservice Vuxenhabiliteringen varav läkarbesök 33 324 Regionservice** 231 Antal som fått insatser 217 775 242 475 Reparationer av hjälpmedel slutfört inom 10 arbetsdagar Anknytningar (st) 1 197 Antal insatser/besök Antal mottagare med hjälpmedel 287 Antal barn/ungd som erhållit insats varav läkarbesök Antal huvudhjälpmedel ute hos mottagare Utfall Uppdrag 2014 2014 Teleservice Barnhabilitering Antal remisser Utfall 2013 Verksamhetsstatistik 5 168 5 551 98,9% 97,5% 211 192 Städad yta (kvm) 298 286 279 595 * Alternativa frukostbrickor ingår ** Endast egen regi - transporter utförda av entreprenörer är inte medräknade PATIENTNÄMNDEN Utfall 2013 Verksamhetsstatistik Utfall Uppdrag 2014 2014 Klagomålsärenden 740 821 Kontakter med patienter och närstående 500 457 16 20 Förordnanden av stödperson verksamhetsuppföljning 71 Ärende 6 RS 2015-03-25 Revisionsberättelse för 2014 72 revisionsberättelse för 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 revisionsberättelse för 2014 73 Ärende 6 RS 2015-03-25 74 revisionsberättelse för 2014 Ärende 6 RS 2015-03-25 75 Ärende 6 RS 2015-03-25 Redovisningsprinciper Lagstiftning - kommunal redovisning Anläggningstillgångar Den kommunala redovisningen regleras av kommunallagens åttonde kapitel om ekonomisk förvaltning, samt lagen om kommunal redovisning (LKR). Vidare lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendationer för sektorns redovisning. En region ska enligt den kommunala redovisningslagen redovisa enligt god redovisningssed. Lagen reglerar vilka delar som ska ingå i årsredovisningen. I 2014 års bokföring har den kommunala redovisningslagen och rådets rekommendationer i allt väsentligt tillämpats. Arbete med att dokumentera ekonomisystemet pågår. Nedan redovisas väsentliga principer som påverkat bokslut och redovisning. Anläggningstillgångarna upptas till anskaffningsvärdet. Anläggningstillgångarnas bokförda värden reduceras löpande på grund av avskrivningar. Övergripande redovisningsprinciper I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen grundas på att dessa principer har följts. Skulder och tillgångar redovisas enligt dessa principer. • Principen för pågående verksamhet • Försiktighetsprincipen • Matchningsprincipen • Öppenhetsprincipen • Objektivitetsprincipen • Väsentlighetsprincipen Pensioner inklusive löneskatt Pensionsskulden är den framtida skuld som regionen har till arbetstagare och pensionstagare. Regionens pensionsskuld redovisas enligt den lagstadgade blandmodellen. Nyintjänade pensionsförmåner från och med räkenskapsåret 1998 redovisas som en avsättning (skuld) i balansräkningen. Här ingår också garanti- och visstidspensioner. Årets skuldökning ingår i posten verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 redovisas bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Räntan på avsättningen redovisas under posten finansiella kostnader. Skatteintäkter Skatteintäkterna för 2014 är periodiserade enligt decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting. 76 redovisningsprinciper Investeringar och kapitalkostnader Två kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som en investering: 1. Beloppet ska uppgå till minst ett halvt prisbasbelopp exklusive moms (22 200 kr under 2014) 2. Utrustningen ska ha en ekonomisk livslängd på minst tre år. Licenskostnader för regiongemensamma IT-applikationer redovisas som materiella tillgångar. Avskrivning beräknas som regel på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde. Kapitalkostnader avseende utrustning bokförs månaden efter anskaffningen. Kapitalkostnader avseende fastigheter bokförs i samband med fastighetens färdigställande. Internräntan beräknas på tillgångarnas bokförda värden. Räntesatsen för 2014 uppgår till 2,5 procent. Från och med 2011 skuldbokförs investeringsutgifter som är utförda, men som inte har fakturerats. AVSKRIVNINGSTIDER ÅR Byggnader 30 Mekanikbaserad medicinsk teknisk utrustning, möbler 10 Ambulanser, personbilar, minidatorer, elektronikbaserad medicinsk teknisk utrustning PC-datorer, kontorsmaskiner, kopieringsutrustning Dentalutrustning, köks-städ-tvättutrustning m m 5-10 3 5-10 Leasingkostnader Regionens leasingavtal redovisas som hyreskostnader i redovisningen. En översyn av leasingavtalen skedde under 2005. En leasingpolicy beslutades 2006. Omsättningstillgångar förråd Värderingsprinciperna av omsättningstillgångarna påverkas av lagen då värdering ska ske till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. Då leverantörerna till regionens förrådssystem inte har anpassat systemen fullt ut till lägsta värdets princip, har inte denna värdering kunnat ske fullt ut. Beloppsmässigt påverkas inte resultatet i någon större omfattning, då prisökningen under de senaste åren varit låg. Ärende 6 RS 2015-03-25 Finansiella tillgångar Regionen har en pensionsförvaltning som avses i kommunallagen 8:e kapitlet enligt tidigare beslut i fullmäktige. Denna kapitalförvaltning redovisas under omsättningstillgångar. Tillgångarna i förvaltningen värderas som en portfölj för att få en mer rättvisande bild av totalinnehavet. Skuld till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) LÖF:s ägare har beslutat om att under nästa år tillskjuta det extra kapital som behövs enligt det nya Solvens II regelverket. Både inbetalning av nytt garantikapital och lösen av reverser kommer att ske under 2015. Eftersom reverserna kommer att lösas in nästa år, ska de klassificeras om till kortfristiga skulder i årets bokslut, kortfristig del av långfristig skuld. Arbetsgivaravgifter för år 2014 Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisning. Procentsatsen har uppgått till 43,90 % (42,67 % år 2013) och fördelas på: Arbetsgivaravg enl lag (inkl allmän löneavg) Avtalsförsäkringar 31,42 0,21 Kompletteringspension inkl löneskatt 12,27 Summa arbetsgivaravgifter (%) 43,90 Inga räntekostnader redovisas över resultaträkningen, men swapen hade den 31 december ett verkligt värde på 16,5 mnkr. Komponentavskrivning Regionen har under 2014 påbörjat arbetet med att se över hur komponentavskrivning ska tillämpas inom regionens redovisning. RKR 11.4, materiella anläggningstillgångar. Komponentavskrivning - Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa. Respektive komponent ska skrivas av separat. Aktieägartillskott Hallandstrafiken Aktieägartillskotten till Hallandstrafiken AB betraktas som en tillgång i regionens balansräkning. Ansvaret för regionens olika verksamheter ligger hos politiskt tillsatta styrelser och nämnder. Sammanställd redovisning Enligt RKR 8.2 är regionen skyldig att upprätta en samman¬ställd redovisning, denna ska bland annat omfatta en resultaträkning, balansräkning, kassaflödesrapport och noter. Regionen har inte upprättat någon kassaflödesanalys eller notapparat. Region Hallands personalomkostnadspålägg skiljer sig från Sveriges Kommuner och Landstings förslag till PO-pålägg, som uppgår till 44,13 procent. Den del som avviker avser pensionsintjänandet. Detta är olika i samtliga landsting och regioner i Sverige. Region Halland har en lägre siffra än genomsnittet, då regionen har procentuellt färre personer som tjänar över 7,5 basbelopp. Tjänar man mer än 7,5 basbelopp får man extra pension enligt avtalet. Finansiella instrument Region Halland har tecknat ett avtal om en ränteswap med SEbanken, där en rörlig ränta byts mot en fast ränta. Regionen har därefter tecknat ett avtal med regionens helägda dotterbolag Hallandstrafiken AB om en ränteswap med motsvarande villkor. Denna hantering redovisas inte över balansräkningen och summan av ränteflödena tar ut varandra och påverkar inte Region Hallands resultat. Syftet med ränteswapen är att eliminera ränterisken hos Hallandstrafiken AB. Upplysning om verkliga värden (bokslutsvärden): Region Halland har tecknat en ränteswap om nominellt 179 148 134 kronor (återstår 143,0 mnkr) och med en löptid till och med december 2034, med SE-banken och en motsvarande med Hallandstrafiken AB. redovisningsprinciper 77 Ärende 6 RS 2015-03-25 Ordlista Anläggningstillgångar Kapitalkostnad Tillgångar avsedda för stadigvarande innehav såsom byggnader och inventarier. Benämning för internränta och avskrivning. Avskrivning Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. Innehåller uppgifter om betalningsflödet från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten samt finansieringsverksamheten och mynnar ut i förändring av likvida medel. Avsättning Kortfristiga fordringar och skulder Förpliktelser som är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Ett exempel är avsättningar för pensioner. Förfaller till betalning inom ett år från balansdagen. Kassaflödesanalys Likvida medel Avvikelse mot budget (avvik) Medel i kassa, disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut, samt kortfristiga likvida placeringar. + = överskott, - = underskott Likviditet Balanskrav Betalningsförmåga på kort sikt. Regionens intäkter ska överstiga regionens kostnader. Nettokostnader Balansräkning Skillnaden mellan verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningar. Finansieras med skattemedel. Visar den ekonomiska ställningen vid årets slut, uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. Årets resultat i resultaträkningen kan utläsas i balansräkningen under eget kapital. DRG-ersättning Ersättning till vårdproducent för utförd vård enligt olika prissatta diagnosgrupper. Driftbudget/driftredovisning Budget och redovisning av kostnader och intäkter som tillhör den löpande verksamheten. Eget kapital Skillnaden mellan totala tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen. Extraordinära kostnader/intäkter Tre kriterier ska vara uppfyllda för att händelsen ska betraktas som extraordinär: 1. Händelsen saknar samband med ordinarie verksamhet 2. Ej inträffar ofta eller regelbundet 3. Uppgår till väsentligt belopp. Finansnetto Skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella kostnader i resultaträkningen. Internränta Kalkylmässig beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Investeringsbudget/redovisning Budget och redovisning av investeringar i anläggningstillgångar t ex fastigheter, utrustning. Se även under redovisningsprinciper. 78 ordlista Omsättningstillgång Tillgångar som innehas kortare tid. Periodisering Kostnader och intäkter ska relateras till den period de uppstår (månad och år) så att ett rättvisande resultat redovisas. Resultaträkning Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period, till exempel räkenskapsår. Visar verksamheternas externa nettokostnader, resultat före extraordinära poster, samt årets resultat (förändring av eget kapital). Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Sammanställd redovisning Sammanställning av resultaträkningar och balansräkningar för olika juridiska personer i vilka Region Halland har ett betydande inflytande. Soliditet Andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Utveckling av långsiktig finansiell styrka. Hög soliditet ger större finansiellt handlingsutrymme. Utdebitering I dagligt tal regionskatt. Anges i kronor och ören per skattekrona, det vill säga beskattningsbar hundralapp. Ärende 6 RS 2015-03-25 Tilläggsupplysningar OPERATIONELL LEASING Medicinsk teknisk utrustning Kontorsutrustning Bilar Övrig utrustning Totalt 4 7 321 25 357 12,5 0,5 13,4 Antal avtal därav tecknade 2014 77 Leasingavgifter 2014 (mnkr) 0,1 0,3 77 Leasingavgifter 2015 (mnkr) 0,1 0,3 11,8 0,6 12,7 Leasingavgifter 2016-2019 (mnkr) 0,4 0,3 11,0 1,1 12,8 Leasingavgifter 2020- (mnkr) 0,1 0,3 11,0 0,6 12,0 TILLGÅNGSFÖRDELNING PENSIONSMEDEL 2014-12-31 Marknadsvärde Fördelning (%) Avkastning (%) Index värde (%) Jämf.index 375,3 27% 0,5 0,2 1) Handelsbanken Flexibel ränta 50,5 4% 0,3 0,4 1) Robur Realräntefond Tillgångsslag (mnkr) Räntefonder Robur Absolutavkastning Plus (kort räntefond) 15,6 1% 7,1 7,4 3) 103,0 7% 0,6 0,5 1) Robur Företagsobligationsfond 45,6 3% 2,7 2,5 4) Robur FRN-fond 83,9 6% 0,8 0,3 1) Handelsbanken Abs Fixed Income Return (kort) 103,5 7% 2,1 0,5 11) Dnb Nor Sverige FRN-fond Öhmans företagsobligationsfond 53,1 4% 4,6 7,8 2) SEB strukturobl. (STIBOR ) 52,8 4% 1,7 883,3 64% 197,2 14% 16,8 17,0 5) Robur Global Emerging Markets 18,0 1% 22,9 17,8 7) Robur Ethica Sverige Global 27,7 2% 25,0 27,5 8) Robur, Ethica Sverige Mega 6) Summa räntefonder Aktiefonder Handelsbanken, Sverige Index Criteria 118,2 9% 14,0 15,9 Handelsbanken Amerikafond 34,5 2% 26,9 37,3 9) Handelsbanken hållbar energi 21,2 2% 15,0 19,0 10) Dnb Nor Sverige Hållbar 16,5 1% 13,5 15,9 6) AIO,OMX kap.gar. Se-banken 50,0 4% AIO,OMX kap.gar. GS Summa aktiefonder TOTAL 20,0 1% 503,3 36% 1 386,6 100% 7,7 Marknadsvärdet för pensionsmedlen har under 2014 ökat med 99,0 mnkr eller 7,7 procent. OMRX T BILL Merrill Lynch EMU Corp Index 3) OMXR REAL 4) iboxxEUR Corporates 5) OMX Ehtical SE 6) SIX PORTFOLIO RETURN INDEX MSCI EM Global net MSCI World Net 9) MSCI USA Net. 10) Wilderhill New Energy Global Innovation Total Return Index. 11) OMRX Moneymarket 1) 7) 2) 8) tilläggupplysningar 79 Ärende 6 RS 2015-03-25 Fem år i sammandrag FEM ÅR I SAMMANDRAG Enhet 2010 2011 2012 2013 2014 Utdebitering regionskatt Halland Genomsnittlig region-/landstingsskatt Kr Kr 9,72 10,87 9,72 10,88 10,42 11,07 10,42 11,17 10,42 11,26 Resultaträkningen Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansnetto Jämförelsestörande finansiell kostnad Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet Nettokostnadsandel Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr Mnkr % -6 422 5 006 1 531 39,6 -7 145 5 829 1 410 -9,8 85,0 85,0 98,8 -7 522 6 048 1 438 -8,5 -210,0 -254,3 -45,1 103,4 -7 846 6 239 1 354 59,3 154,7 154,0 97,6 -6 738 5 223 1 509 35,4 -143,6 -114,9 24,2 101,7 -194,5 -194,5 102,6 Balansräkningen Balansomslutning Eget kapital Investeringar Soliditet enl blandmodellen Soliditet inkl ansvarsförbindelsen Kassalikviditet Likvida medel andel av verksamh.nettokostnader Mnkr Mnkr Mnkr % % % Mnkr % 6 047 3 265 285 54,0 -2,8 211 2 383 37,1 6 288 3 150 344 50,1 -9,7 211 2 200 32,6 6 482 3 235 284 49,9 -8,4 221 2 506 35,1 6 546 2 981 261 45,5 -15,9 223 2 580 34,3 6 558 2 786 267 42,5 -16,4 201 2 724 34,7 Kr Kr Kr Kr 20 190 10 902 9 288 11 458 20 840 10 440 10 400 12 467 21 313 10 638 10 675 12 436 21 334 9 715 11 619 13 103 21 111 8 969 12 141 12 435 Personal Antal anställda inklusive visstid 2) Medelålder Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Antal År % 6 984 47,9 4,0 7 498 47,6 3,7 7 588 47,6 4,1 7 691 47,0 4,4 7 687 49,0 4,6 Invånare den 31 december Invånare i Sverige Invånare i Halland Andel i Hallands län Hallänningar 65 år och äldre Andel 65 år och äldre Antal Antal % Antal % 9 415 570 299 484 3,181 58 638 19,6 9 482 855 301 724 3,182 60 557 20,1 9 555 893 304 116 3,182 62 297 20,5 9 644 864 306 840 3,181 64 172 20,9 9 747 355 310 665 3,187 65 815 21,2 Kungsbacka kommun Varbergs kommun Falkenbergs kommun Hylte kommun Halmstads kommun Laholms kommun Antal Antal Antal Antal Antal Antal 75 025 58 084 41 008 10 177 91 800 23 390 75 954 58 576 41 304 10 126 92 294 23 470 76 786 59 186 41 423 10 032 93 231 23 458 77 390 59 936 41 912 10 001 94 084 23 517 78 219 60 422 42 433 10 278 95 532 23 781 Balansräkning per invånare Tillgångar Eget kapital Skulder och avsättningar Ansvarsförbindelse pensioner 1) 1) Skuld för pensioner inkl särskild löneskatt som är intjänad före 1998 (utanför balansräkningen). 2) Av ökningen 2011 kommer knappt 400 från det tidigare kommunalförbundet Region Halland. 80 fem år i sammandrag Ärende 6 RS 2015-03-25 Politisk organisation 2014 Regionfullmäktige Regionfullmäktige (RF) är Region Hallands högsta beslutande församling och har 71 ledamöter. Dessa representerar hela Halland och väljs i direkta val vart fjärde år – senast i september 2010. Regionfullmäktige sammanträder minst fyra gånger per år och fattar de övergripande besluten. Här bestäms bland annat vilka mål regionen ska arbeta mot och hur regionens pengar ska fördelas mellan olika verksamhetsområden. Regionfullmäktiges ordförande är Thomas Jönsson (m). Mandatfördelning Regionfullmäktige 1 november 2010 – 31 oktober 2014 Valresultatet 2010 innebar att moderaterna, centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna och miljöpartiet fick gemensam politisk majoritet med 44 ledamöter. Mandaten fördelar sig så här: • Moderaterna 24 • Centerpartiet 7 • Folkpartiet 6 • Miljöpartiet 4 • Kristdemokraterna 3 • Socialdemokraterna 21 • Vänsterpartiet 3 • Sverigedemokraterna 3 Regionstyrelsen Regionstyrelsen leder och samordnar all verksamhet i regionen, med särskilt ansvar för regionala utvecklingsfrågor. Det innebär att man också har det övergripande ansvaret för regionens utveckling, ekonomi och Region Halland som arbetsgivare. Regionstyrelsen har även uppsyn över de bolag som regionen helt eller delvis äger. Styrelsen och dess 13 ledamöter bereder alla ärenden som ska beslutas i regionfullmäktige, och fattar också själv beslut i många ärenden. Ordförande för Regionstyrelsen är Gösta Bergenheim (m). terna bedrivs enligt de mål som regionfullmäktige satt upp. Det gäller såväl verksamhet i regionens egen regi, som den som beställts av privata vårdgivare. Ordförande för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen och dess 13 ledamöter är Mats Eriksson (m). Kommunberedning för samverkan En särskild Kommunberedning med 16 ledamöter (två utses av regionstyrelsen, två av hälso- och sjukvårdsstyrelsen och två av respektive kommun) arbetar för samråd och samverkan med Halland kommuner. Kommunberedningen samordnar regionala och kommunala utvecklingsprocesser, initierar kommunal samverkan och utgör ägarsamråd för kollektivtrafiken. Beredningen kan inte fatta formella beslut, men ge rekommendationer till regionen och kommunerna. Lokala nämnder och driftnämnder Lokala nämnder, en i varje hallandskommun, har ansvar för att föra en dialog kring hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård. För hälso- och sjukvårdsverksamhet som drivs i egen regi finns särskilda driftnämnder. Två nämnder ansvarar för den specialiserade vården i Halland. Förutom dessa finns det en nämnd som leder Psykiatrin i Halland, en nämnd för Närsjukvården (inklusive tandvård) och en nämnd för Regionservice. Hjälpmedelsnämnden Halland är en gemensam nämnd för Region Halland och länets kommuner. Region Halland och kommunerna ansvarar alltså gemensamt för hjälpmedelsverksamheten i länet. Patientnämnden är en gemensam nämnd för Region Halland och de halländska kommunerna. Till sin hjälp har nämnden ett kansli som stöttar patienterna i kontakten med hälso- och sjukvården och bevakar deras rättigheter. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen samordnar och leder hälsooch sjukvården i Halland och ansvarar för att verksamhe- politisk organisation 2014 81 Ärende 6 RS 2015-03-25 produktion: Region Halland, Kommunikationsservice. foto: Lars Nilsson (omslag), Magnus Andersson, Stina Olsson, Roine Lundström, Patrik Leonardsson, Christel Lind, Johnér, Shutterstock. tryck: DanagårdLITHO. Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, kontakta Broschyrbeställningen tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.regionhalland.se/broschyrer Ärende 6 RS 2015-03-25 Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad • [email protected] • www.regionhalland.se
© Copyright 2025