Kallelse KS 2015-03-30
HAPARANDA STAD KOMMUNSTYRELSEN Kallelse Tid: Måndag 2015-03-30 kl 13:00 Plats: Hamnskär ____________________________________________________________________________ Föredragningslista Nr Bil. Ärende Diarienr Föredragande 1 Val av justerare och godkännande av dagordningen 2 Revisorerna 31 INFORMATION: Anhållan från Coompanion Nord om möte med KS 4 INFORMATION: Lokal matproduktion Jonas Lundström 5 INFORMATION: Leader Mare Boreale/Spira och Fiskeområde Leif Engström/Reinhold Andefors/Börje Rytiniemi 62 INFORMATION: KsAu 2015-02-09 ang 2014-2020 - Leader Tornedalen KS 2014/36 7 3-7 Projekt "Haparanda Världens Nålsöga" KS 2014/168 Pia Suonvieri /Jytte Rydiger Ansökan om bidrag till projektverksamhet: Gör om stan KS 2014/107 Therese Östling/Jytte Rydiger Brev från Avalanche Capital daterat 2015-01-28 KS 2011/507 Göran Wigren KS 2014/413 Göran Wigren 11 21-23 Ansökan om bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen KS 2015/90 Göran Wigren 12 24-26 Ansökan från Norrbotniabanegruppen om medfinansiering för en ny projektperiod 2015-07-01-2018 KS 2015/91 Göran Wigren 13 27-28 Medlemskap i Nitus - Nätverket för kommunala lärcentra KS 2015/79 Lena Antti 14 29 Årsredovisning 2014 KS 2015/100 Hans Kenttä Årsredovisning HABO 2014 KS 2015/102 Hans Kenttä/ Kalle Kyösti 16 31-32 Beslutsattestanter KS 2015 KS 2015/101 Hans Kenttä Bo Kronborg KS 2015/17 sep.bil 1 8 8-13 sep.bil 2-3 9 14-18 sep.bil 4 10 19-20 Camping i stan Roine Karlsson sep.bil 5 sep. bil 6 15 30 sep.bil 7 Postadress: Haparanda kommun 953 85 Haparanda Besöksadress: Torget 9 Haparanda Telefon: 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se 2(2) 17 33 Lösen av pensionsskuld 98-99 KS 2015/135 Hans Kenttä 18 34-35 Direktiv för budgetberedning KS 2015/92 19 36-38 Nytt HVB hem SN 2015/9 Lena Lahti 20 39-41 Swedish Lapland: Inbjudan till partnerskap inför en ny period KS 2015/89 Daniel Fälldin 21 42-43 Feriearbeten sommaren 2015 KS 2015/99 22 44-45 Program för nationella minoriteter och sep.bil 8 minoritetsspråk 2015 KS 2014/143 Tommi Slunga/Daniel Fälldin Tommi Slunga 23 46-47 Val av representanter från KS till samrådsgruppen för minoritetsspråk samt arvodering m.m. KS 2015/95 Tommi Slunga 24 48 Val av en ledamot och en ersättare till Meri-Lappis regionfullmäktige KS 2015/125 Peter Waara 25 49 Val av en ledamot och en ersättare till Ägarsamråd Investeringar i Norrbotten AB KS 2015/123 26 50-52 Svar på Motion angående lokalförsörjningsprogram för kommunal verksamhet KS 2014/442 Jimmy Henriksson 27 53-55 Svar på Motion angående kommunal bojkott av israeliska varor KS 2014/435 Paula Pietinhuhta 28 Delgivningar KS 2015 KS 2015/83 29 sep. bil 9 Protokoll KsAu 2015-03-09.pdf KS 2015/31 30 Kommunalrådets rapport 2015 KS 2015/106 31 Arbetsmarknadsenheten 32 Kommunchefens rapport 2015 Enligt uppdrag: Eine Pirilä sekreterare Peter Waara Peter Waara KS 2015/107 Lena Ekh 14 januari 2015 Kommunstyrelse Haparanda Kommun 953 85 Haparanda Coompanion vill träffa er! Anhållan om möte med Kommunstyrelsen Coompanion Norrbotten ekonomisk förening vill samtala med Er om vårt erbjudande till våra medlemmar. Det är intressant och viktig för oss att ha en dialog om hur Era behov ser ut och hur vi tillsammans kan arbeta för att utveckla regionen. • Vi vill informera Er om vad är på gång i vår verksamhet och samtala om hur vi kan stödja er i er utvecklingen av kommunen • Arbetsintegrerandesnciala företag blir en allt viktigare del av framtidens arbetsmarknadspolitiken. Vi har lång erfarenhet av attjobba med detta. Därför vill vi erbjuda en workshop i er kommun för personer från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen för att diskutera gemensamma insatser • Vi kommer även att anordna öppna möte för intresserade som vi kallar "^ en mötesplats för samtal om socialt och kooperativt företagande. kal%i d,^'^^IKäa ", Vi ser fram emot att få träffa Er. Coompanion Nord ^--^ -^ ---Roine Karlsson Verksamhetsledare Bilagor: • Tillväxtverket program för kooperativ utveckling • Medlemsnytta • lnfoblad om Coompanion Nord • Produktblad om ASF Har ni frågor? Ni kan kontakta någon av oss. Roine Karlsson - roine.karlsson(a^coompanion.se - 070-6587975 Gunnel Mörtlund - gunnel.mortlund(c^coompanion.se - 070-3222319 ^GUMPANION Elena Peverada - elena.peverada(a^coompanion.se - 070-6577975 ,lens Tjernström - jens.tjernstrom(a>coompanion.se - 070-2241118 Till sidan 1 T^ «vq^(T TILLVÄXTVERKETS PROGRAM VERKE Program för kooperativ utveckling Kooperativa värderingar bidrar till tillväxt Att dela arbete och ansvar med andra -det är kärnan i de kooperativa värderingarna. Det gemensamma engagemanget kan betyda mycket för utvecklingen av livskraftiga företag och orter. Tillväxtverket främjar kooperativ utveckling främst genom att stödja Coompanion - en organisation som ger stöd ±ill människor som vill starta och utveckla företag tillsammans eller organisera sig för att utveckla sin ort. t 1 ± T Y- 1 - -^ 1 7 T '^ T '?' -L- Till sidan 1 Tillväxtverket Swedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00 www.tillvaxtverket.se Tillväxtverket arbetar offensivt för hållbar tillväxt i hela landet genom att underlätta företagande. s ö Program för kooperativ utveckling Programmet finns till för människor som vill starta och utveckla företag tillsammans, eller organisera sig för att utveckla sin ort. Hur stödjer Tillväxtverket kooperativ utveckling? År 2011 fördelade Tillväxtverket 34 miljoner kronor i grundbidrag till organisationen Coompanions 25 regionala utvecklingscentra. De ger rådgivning, information och utbildning till människor som vill starta och utveckla företag tillsammanseller organisera sig för att utveckla sin ort. Tillväxtverket stödjer även utveckling av nya metoder och modeller samt kompetensutvecklinggenom finansiering av projekt vid Coompanions utvecklingscentra.Tillväxtverket gör också egna insatser för att främja kooperativ utveckling, framför allt informationsinsatser kring kooperativt företagande. Vad är kooperativ utveckling? Kooperativ utveckling är utveckling som drivs utifrån kooperativa värderingar. Kärnan i dessa är att dela arbete och ansvar -till exempel för ett företag eller för sin närmiljö. Att driva företag enligt principen enmedlem en röst lockar allt fler. Antalet ekonomiska föreningar -den företagsform som de kooperativa företagen oftast drivs i -växer relativt sett dubbelt så snabbt som andra företagsformer. Kooperativa företag bildas ofta av människor som vill lösa ett problem eller utveckla en verksamhet, till exempel grundläggande service såsom skola, livsmedel och bredband i glesbygd. På detta sätt skapar de såväl ekonomisk vinst som samhällsnytta. Många utvecklingsinsatser görs i kooperativ anda -utan att resultera i kooperativa företag. Det centrala är då att man tar vara på människors engagemang för sin närmiljö. Vi vill ha kul och tjäna pengar samtidigt, säger C-O-M-6-I-N-E arkitekter, en medarbetarägd ekonomisk förening som arbetar med landskap, arkitektur och stadsutveckling. De driver också arbetsklubben och mötesplatsen Coffice i Stockholm. Fakta • Kooperativa företag finns i alla branscher, från tillverkningsindustri till barnomsorg. De blir allt vanligare i kreativa och kunskapsintensiva tillväxtsektorer, såsom upplevelseindustri, IT och vård och omsorg. • 2010 startade runt 600 nya kooperativa företag med stöd av Coompanion och mer än 40 000 personer fick information eller utbildning via Coompanion. Tillväxtverkets stöd gör det möjligt för Coompanion att erbjuda delar av sina tjänster kostnadsfritt. Varför främjar Tillväxtverket kooperativ utveckling? Tillväxtverket arbetar för fler och växande företag i hela landet. Kooperativt företagande bidrar till detta, eftersom det är enlivsluaftigföretagsform som tilltalar många och kan bredda gruppen företagare. Grupper som idag är underrepresenteradecom företagare -till exempel unga och kvinnor - är nämligen särskilt positiva till gemensamtföretagände. Tillväxtverket arbetar också för en stärkt regional utveckling. I det arbetet är det viktigt att ta vara på kraften i insatser som görs i kooperativ anda. Vill du veta mer? Läs mer på www.tillvaxtverket.se eller kontakta programansvarig Eva Carlsson Tfn: 08-681 92 23. E-post: eva.carlsson@tilvaxtverket. se Till sidan 1 CQ^MPAN I ON KOOGERATIV UTVECKLING Nyttan med ert medlemskap i Coompanion Nord i Norrbotten • Aktiva och konkreta möjligheter att stödja den kooperativa tanken, vara med och påverka samhällsutvecklingen mot socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart företagande. • Inflytande i Coompanion Nords verksamhet. • Tillgång till nätverk med hög andel förstagångs företagare med unga vuxna genom att medverka och tillsammans med oss arrangera medlems och utbildningsseminarier i den egna kommunen inom våra affärsområden. • Kostnadsfri rådgivning och information till nya grupper som vill starta företag tillsammans i er kommun . Tillgång till kostnadsfri rådgivning via social media som Facebook och Twitter för dem som vill starta företag tillsammans. • Utbildning i värdegrundsarbete under 1 dag för max 30 personer. • Nyheter och information om social ekonomi, arbetsintegrerande sociala företag och kooperativt företagande genom vår websida och nyhetsbrev. • Tre kostnadsfria timmar för att informera/utbilda den egna personalen inom Coompanions affärsområden. • Tillgång till kostnadsfri möteslokal hos Coompanion och 20% rabatt på alla tjänster hos Coompanion om det ej ingår i externt finansierade projekt. • Årskostnad 1.30 kr per invånare i kommunen exklusive moms. Coompanion Nord Hertsövägen 4, 972 45 Luleå 0920-138 10 nord . coompanion.se 0 Till sidan 1 Smart och roligt Ekonomiskt förening -företagande tillsammans Har ni en ide? Är du student? Småföretagare? Arbetssökande ? Spelar i band? Eller kanske vill du starta ett föräldrakooperativ? Vi på Coompanion stöttar grupper som vill förvekliga sina ideer. Vår rådgivning och information är kostnadsfri och vi hjälper er från ide till att start av företag. Vad år en ekonomisk förening? 0 Ide - det är oftast här företagande börjar Vision - vad är vår drivkraft och ledstjärna? © Affärside -vems behov ska företaget tillfredsställa? © Affärsplan -konkretisera affärsiden så att den blir lönsam Budget -ekonomiskt hållbara beräkningar är enförutsättning © Planera verksamheten -hur ska verksamheten organiseras och fungera? '' 1,. "` Välja företagsform -vilken passar just er verksamhet bäst? å Tillstånd och registrering - ta ansvar gentemot myndigheter och regler Enekonomisk förening är en företagsform som är lika trygg för den enskilde som ett aktiebolag och lämpar sig väldig bra när ni vill driva tillsammans. Enekonomisk förening består av minst tre personer, fysiska ellerjuridiska, som är medlemmar i föreningen och driver den demokratiskt, en medlem en röst. Medlemmar ska ha ekonomisk nytta av föreningens verksamhet till exempel genom att producera eller handla varor och tjänster. Varför ekonomisk förening? Ekonomisk förening är en företagsform som är väl lämpad för ideburet och kooperativt företagande. Med kooperativt företagande menar vi företagande tillsammans där demokrati, delaktighet och hållbarhet är ledande värderingar. Ofta är det både roligare och smartare att vara flera när man driver företag. Roligare för att du har kollegor att dela dina upplevelser med. Smartare t ex för att ni alla som medlemmar har varsin röst och att föreningen är en juridisk person. Och så kostar det bara 1 10o kratt registrera en ekonomisk förening. ^O^MPANION Till sidan 1 Det här gör Coompanion Nord Rådgivning och information För er som vill starta företag tillsammans, utveckla er bygd, samverka med andra småföretag eller för grupper med ideer som ni vill förvekliga tillsammans. Processledning Vi är vana att leda olika typer av processer inom organisationer och företag och hjälper er gärna med t ex teambuilding, att leda workshops eller arbeta kreativt med er affärsutveckling. Socialt företagande Medarbetarna i sociala företag kan vara personer som tidigare haft svårt för att få ett arbete eller har någon typ av funktionsnedsättning . Vi driver projekt som skapar fler sociala företag och fler arbeten. Utbildningar och föreläsningar Vi utbildar styrelser , medarbetare och ledare främst inom kooperativa företag. CQ^Mf^ANION Coompanion, som finns över hela landet, är företagsrådgivaren för personer som vill starta företag tillsammans i kooperativ eller i annan demokratisk samverkan. Coompanion Nord bildas av Coompanion Norrbotten och Coompanion Västerbotten. Medlemmarna är kommuner, kooperativ och organisationer som vill främja kooperativt företagande. Kooperativ har alltid varit ett sätt för människor att möta gemensamma behovgenom samarbete. Coompanion Nord www.nord.coompanion.se nord^coompanion.se og2o -13810 / oqo -17 81 qo ------- Yp ---------- g ----- p -----------------^ Sk e• startae etiho Facebook: facebook/startaegetihop Twitter: "startaegetihop --------------------- - ----------^---1-^ Till sidan 1 SOCIALT FÖRETAGANDE Coompanzon är företagsutvecklarenför sociala företag Kooperativ har alltid varit ett sätt att möta sociala utmaningar. Idag är en utmaning att många inte får använda det de I<an av de sociala företag i Sverige som syftar till att skapa jobb och och vill på arbetsmarknaden. Det kooperativa företagandet delaktighet för personer som står utanför arbetsmarknaden. gör det möjligt för fler att använda sina resurser. Det ger ett större nätverk, fler kompetenser, delat risktagande och möj- Vi har metoder, erfarenheter och kontakter som gör starten lighet att dela arbetsbördan. Coompanion har hjälpt flertalet trygg och skapar företag som gör skillnad. VÅRA TJÄNSTER: a RADGIVNING Vår kostnadsfria rådgivning är en start för grupper som själva tar initiativet. Grupper som har en gemensam ide är välkomna. Detta kan också vara en start för föreningar och andra organisationer som vill utveckla nya verksamheter, så som exempelvis sociala företag. Den kostnadsfria rådgivningen kan också utnyttjas av anhöriga som vill bidra till starten av sociala företag. PROCESSLEDNING & MOBILISERING Decennier av stöd till sociala entreprenörer har lärt oss att förankring och mobilisering kring de sociala företagen är A och O. När till exempel en kommun vill testa det sociala företagandets möjligheter hjälper vi till att hitta ett upplägg som involverar vacl det sociala företaget behöver. Vi skräddarsyr inspirationsmöten, workshops och utbildningar både till beslutsfattare, de som skall stötta de sociala entreprenörerna samt till den grupp som skall starta. UTVECKLING För etablerade verksamheter erbjuder vi stöd vid t.ex. expansion eller demokratiarbete. Under vissa utvecklingsskeden kanske man vill ha in en resursperson istyrelsen, ibland behövs det kompetensutveckling. Alt kunna svara på en upphandling kan vara enväg till utveckling och så vidare. INSPIRATION En första start för exempelvis kommuner eller andra organisationer som vill lära sig mer om socialt företagande är att anlita Coompanion, gärna i samarbete med befintliga sociala företag, som föreläsare eller utbildare. En annan bra start är att kombinera föreläsning och diskussioner med studiebesök. Att höra sociala entreprenörer, Ined egna ord, berätta om sitt företag och vägen dit är ofta en stark upplevelse. UTBILDNING Skräddarsydda entreprenörsutbildningar, ofta i samarbete med andra företag och studieförbund, är Coompanions främsta kompetens. Våra utbildningar utmärks av att de resulterar i företags tillblivelser under tiden som man går utbildningen. Ett annat utmärkande drag är- förståsdet kooperativa arbetssättet -det vill säga att deltagarna ska ha ett demokratiskt inflytande över det företag som de startar och driver. Därmed tas varje individs resurser i anspråk. CQ7MPAN IO N KOOPERATIV U"iVECKLING Till sidan 1 SOCIALT FÖRETAGANDE Selmedalsringen 19, 129 36 Hägersten COOMPANION SKARABORG Storgatan 208, 52142 Falköping Tel: 08-447 48 00 Tel: 0575-755 50 COOMPANION STOCKHOLM [email protected] skara [email protected] www.coom pa nion.se/Stockholm www.coompa nion.se/ska raborg COOMPANION ROSLAGEN Hantverkaregatan 20, 767 3o Norrtälje COOMPANION SJUHÄRAD Tel: ot76a76 50 [email protected] www.coompanion. se/roslagen Tel: 033-435 79 20 COOMPANION UPPSALA Börjegatan n, 753 t3 Uppsala Tel: ot8-t2 80 80 COOMPANION VÄRMLAND [email protected] [email protected] www.coompanion.se/uppsala www.varmland.coop COOMPANION SÖRMLAND COOMPANION ÖREBRO Portgatan 3. 633 42 Eskilstuna Rudbecksgatan 28, 702 23 Örebro Tel: 016-550 00 7q Tel: 019-17 02 50 [email protected] [email protected] wwwcoompanion.se/normland www.coo mpa n ion.se/orebro COOMPANION ÖSTERGÖTLAND COOMPAN ^ON VÄSTMANLAND Box 6178, 600 06 Norrköping Stora Gatan 16, 72212 Västerås Tel: on-19 65 40 Tel: 021-448 07 So [email protected] [email protected] www.coom panion.se/ostergotl and www.coompa ni on.se/vastmanland COOMDANION JÖNKÖPING COOMPANION DALARNA Forskargatan 3, 781 7o Borlänge Kvarvarps Gård, 575 95 Jönköping Olovsholmsgatan 32,SO6 34 Borås [email protected] www.coompanion.se/sjuharad Bryggaregatan 1L 653 4o Karlstad Tel: 054-18 37 40 www.coompanion.se/jonkoping Tel: 0243-193 75 [email protected] www.coompanion.se/da larva COOMPANION KRONOBERG Box 1501, 351 t5 Växjö COOMPANION GÄVLEBORG Box 975, 807 33 Gävle 0470.70 74 25 Tel: 026-t2 31 46 kronoberg@coom pa nion.se [email protected] w w w. c o o m p a n i o n. s e/kronoberg www.coompani on.se/gavleborg COOMPANION KALMAR LÄN Storgatan 21 B, 579 3o Högsby COOMPANION VÄSTERNORRLAND Tel: 0706-58 73 z3 Tel: 0611-233 68 [email protected] www.coompanion.se/vasternorrland Tel: 0381-159 60 [email protected] [email protected] www.coompanion.se/kalmar COOMPANION BLEKINGE Soft Center, 372 25 Ronneby Tel: 0457-8[8 80 [email protected] www.coompanion.se/bl ekinge COOMPANION SKÅNE Ångelholmsgatan t A, 214 22 Malmö Tel: o4o-zz 0510 [email protected] www.coompanion.se/skane COOMPANION JÄMTLAND Prästgatan 54 8, 837 33 Östersund Tel: 063-305 33 [email protected] www.coompanion.se/jamtland COOMPANION VÄSTERBOTTEN Renmarkstorget 5 D, 903 26 Umeå Tel: ogoa7 8t qo va [email protected] www.coom panion.se/vasterbotten COOMPANION NORRBOTTEN Köpmangatan 2, 972 38 Luleå Tel: 0340-477 65 Tel: 0920-13810 n o rrbo tte n@ coom pa n i on.s e www.coompan ion.se/porrbotten www.coompani on.se/hal land COOMPANION GÖTEBORGSREGIONEN Packhusplatsen 2, 41173 Göteborg Tel: 031-744 Ol 60 goteborg@coompa nion.se www.coompani on.se/gbg OSS Boz1o9,87723 Härnösand COOMPANION HALLAND Box 73.432 05 Tvååker [email protected] Kontakta ^^-,r ^^ • s° ^^' ^^^ ^'o COOMPANION GOTLAND Folkuniversitetet, Merkuriusgatan 2, 627 41 Visby Tel: 0730-58 05 40 go H a n d@ c o o m p a n i o n. s e www.coompanion.se/gotland COOMPANION FYRBODAL Nohabgatan t2F, 461 53 Trollhättan Tel: o5zo-167 60 [email protected] www.coompanion.se/fyrbodal ^Q3 MPAN ION KOOCERATIV UTYECKLIN6 Till sidan 1 Sida 6 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 31 Finansieringsalternativ/Ansökan om kommunalt deltagande vid utformning av utvecklingsstrategier för programperioden 2014-2020Leader Tornedalen Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av informationen och konstaterar att Haparanda är positivt inställd till Leader Tornedalen . Ärendebeskrivning Håkan Wikman, Bengt Niska och Gun-Britt Liljergren föredrar. Leader Tornedalen: Pajala, övertorneå samt delar av Haparanda och Kiruna kommuner. 20 835 225 Budget totalt statligt stöd 14 584 658 Offentligt stöd 6 250 268 Kommunerna: 3 320 000 Länsstyrelsen : 750 000 Landstinget: 200 000 892 371 Arbetsförmed lingen: Off stöd inom projekten : Projekt per kommun : 1 087 897 Haparanda övertorneå Pajala Kiruna Antal projekt Andel i% EU Stöd (mkr) Off stöd (mkr) Ideellt arbete (mkr) 15 27 1,7 0,7 1,15 13 24 3,3 1,6 1,75 11 20 2,9 1,4 2,1 13 24 2,7 1,3 1,5 Omsätt tot ggr) Omsättning (EU) 2,9 2 5,9 4,0 5,2 3,5 4,8 3,3 Haparanda och Kiruna har tidigare varit med i två områden. Kommunerna måste besluta i vilket område de ska ingå. Arbetet kommer i gång under hösten 2015. Haparanda ingår också i Fiskeområde Tornedalen. Justerare Till sidan 1 Sida 7 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av informationen och konstaterar att Haparanda är positivt inställd till Leader Tornedalen . Beslutsunderlag KS 2014/36 Beslutsexpediering Håkan Wikman Jytte Rydiger Gun-Britt Liljergren Justerare Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 6^ r ^^ (Z^ f y^^^, ^ Inför Ks mars 2015 . Saras och Pias rapport i stora drag. Vad är gjort? Var "står" vi? Kontakter med samverkanspartners/medsökande. Medsökande: Föreningen Haparandapojkarna : information, genomgång av konceptet. Resultat : Sponsring klar. och Svenska Röda Korset: Möten i Stockholm, genomgång av konceptet, diskussion kring samarbetsområden, planering. Kontakt med Röda Korsets folkhögskola betr. ev. samverkan. Ej klart. Kontakt med Elisabeth Perttu, styrelseledamot iR.K. ,för ömsesidig information betr samarbete, resurser m.m. Planering med ansvarig för R.K:s 150 års jubileum fören kommande utställning. Planering med Susanne Wilhelmsson, R.K:s arkiv fören kommande utställning. Resultat till dags dato: Sponsring av utställning. Inbjudan till representation av R.K. nationellt och internationellt vid kunskapsseminariet. Kontakt med Per Allan Olsson, Röda Kors samordnare av biståndsinsatser, författare, journalist, dramaturg. Haparanda Stad Möte med turistbyrån: Anu Lakkala, Sisko Kalliokoski och Jenna. Angående interreg. projekt. Satsningen med QR kodning och skyltning av historiska platser och byggnader i innerstaden i Haparanda och Torneå kunde ingå i projektet. Produktion av en tryckt karta. Även inspelade guidningar som man kan lyssna i hörlurar skulle vara en bra komplettering i turismutbudet. Möte med Arja Martinviita och skolan kommer att hållas under mars månad för planering av de kommande årens aktiviteter på skolan. Torneå Stad: Inledande möte med Kultursekreteraren Helena Junes och Pia Suonvieri. Andra mötet med Helena Junes, Sara Frykman, Per Allan Olsson och Pia Suonvieri. Planeringsmöte 17/3 med utbildningschefen Ilkka Halmkrona och kultursekreteraren Helena Junes. Resultat: Torneå stads kultur och utbildningsenhet är positiva till ett samarbete. Vi kommer att söka gemensam interreg.projekt för båda städerna. Håller på med att planera innehållet gemensamt. Innehållet klart under mars. Planeringsmöte för kunskapsseminarium Minna Heljälä, Museechef och Linda Vuollo, museepedagog, Tornedalens Museum Tapio Salo, Barn och ungdomskontoret/kulturen Sara Frykman, Per Allan Olsson och Pia Suonvieri Prel. Program bifogas Till sidan 1 1 Planering med Per Allan Olsson. Ett par sammanträden i Stockholm gällande sponsringsmöjligheter och program under arrangemanget 2015. Gemensamt arbete i Haparanda (3 dagar) med Pia S och Torneå stad. (Kulturchef och museiföreträdare.) Resultat till dags dato: P.A.O. åtar sig att kontakta/fördiskutera med Prinsessan Christina angående möjligheter till ev. deltagande vid kunskapsseminariet samt invigning av utställningen i Torneå. P.A.O. tillfrågar gen sekr. för det internationella Röda Korset, Mr. Palmieri ang. deltagande. P.A.O. åtar sig uppdraget som dramaturg, manusskrivning till ett teaterinslag samt deltagande vid kunskapsseminariet. S.J. /järnvägsvagnar: Planering med Jan Bergsten, förf. och aktiv inom föreningen Malmbanans vänner. Planering med Lars-Olov Löfgren, repr. för föreningen Malmbanans vänner. Research vid Trafikverkets arkiv i Göteborg. Research vid Järnvägsmuseet i Gävle. Resultat till dags dato: Jan Bergsten . Medverkar vid kunskapsseminariet (järnvägens framdragning 1915). En järnvägsvagn för invalidtransporter anno 1915 som trafikerade H-da -Trelleborg kan lånas ut till arrangemanget. Dock måste ca 16.000 kr tillkomma för nödvändig renovering inför transporten. Sponsring kan ev. erhållas via R.K.:s fonder. P.A.O. undersöker möjligheter. Inledande möten med olika samverkanspartners Tornedalsteatern, Karungiteatern och Seskarö hembygdförening Håkan Göthager, Siv Göthager och Tarja Mäkimaa (Haparanda Stadshotellet) Kåre Mogemark (Hermasons Handelsgård) Karin Enberg, Norrbottensteatern och Cathrine Parment, läns regissören Eeva liramo, Kostymansvarig Övrig research: Research betr. det regionala och lokala Röda Korsarbetet på arkiv i Luleå och Haparanda. Betr. de svenska hjälparbetet i Ryssland under 1915 -1918 på K.B. i Stockholm. Fyra dagar. Övrigt arbete: Fullständig projektbeskrivning. Skrivning av ett grundläggande material för "Världens Nålsöga, Haparanda 1914 -1918" med mål, syfte, samverkanspartners, program, kunskapsseminarium, tilläggspaket m.m. Beskrivningen står som grund/modell för kommande ansökningar. Bidrags ansökningar som är inskickade och bearbetade för varje instans: Haparanda kommun, Kulturrådet, Kulturfonden för Sverige och Finland, Letterstedtska föreningen 2 Till sidan 1 Ansökan till Landstinget ska vara inne 1 april både för årets arrangemang och förde kommande tre åren. (2 olika ansökan). Viktigt att visa vad kommunen satsar. Sponsorbroschyr Manus till broschyr om arrangemanget under åren 2014- 2018. Åtta dagars arbete i Haparanda med Pia Suonvieri, Jytte Rudiger samt lokala samverkanspartners. Research i landets olika arkiv fortsätter. Slutligen: Vi vet vad vi vill, programmet är klart, kontakter är tagna, vi kan fullgöra arrangemanget med gott resultat om vi kommer loss med finansieringen. Vikten av ett beslut av KS snarast: Konceptet haren kommun-/regionövergripande karaktär, Haparanda stad är arrangör och därmed värd och officiell inbjudare. Tilltänkta sponsorer och samarbetspartners önskar därför, inför deras beslut om bidrag och samverkan, veta kommunens inställning och satsning. Den blir kompassriktningen för deras beslut. Ett tidigt KS-beslut är också viktigt för ett lyckat resultat, en kraftfull marknadsföring och ett gott arbete med alla entusiaster inte minst inom den ideella sektorn. Konsekvenser av ett sent beslut Den lokala producentens mycket viktiga, utslagsgivande arbete stannar av avslutas. Nyckelpersoner kan inte kontaktas, "bindas upp". Ev. sponsorer tvekar, arrangemanget tillförs inte "nya pengar". Utställningar kan "frysa inne". Det löpande viktiga arbetet med manusskrivning, statister, scenografi, regi, teknik avstannar, intresset minskar. Risk finns att arrangemanget inte uppfattas som seriöst av omvärlden. Vår tidsplan med marknadsföring, manus, rekrytering ändras. Klara beslut måste tas innan 1 april. Alternativet blir då en omfattande revidering av arrangemanget/ ett beslut att icke genomföra arrangemanget. / Sara F . 1 mars 2015 3 Till sidan 1 Världens nålsöga, Haparanda , 1914 -1918. Tankar kring konceptets positiva effekter inom kommunens verksamhetsområden/ Sara F. 1 mars 2015. BUN:s verksamhetsområde. Utbildning: Konceptet uppmuntrar, initierar till utbildning/undervisning i nutidshistoria av lokal, regional och nationell och internationell karaktär. Unga aktörer får vidare kunskap om stadens historia genom att delta i arrangemangen. Enligt planerna ska fortsättning/vidareutveckling av temat implementeras i skolverksamhetens olika ämnesområden med stöd av studiepaket, Tornedalens Museum, teaterföreställningar, utställningar och egna arbeten. Under lärandeprocessen förväntas ett ökat intresse för temat växa fram hos både lärare och elever med fördjupning och breddning av innehåll och pedagogik. I förlängningen kan profilerade utbildningar och elevarbeten främst på gymnasienivå perspektiv bli verklighet (guider, turistentreprenörer, teater och rollspel, kostym, scenografi, kulturproduktion mm.). I ett regionalt-/lokal-/kulturhistoriskt perspektiv skapar utbildningen en grogrund mot ett gränsöverskridande forskningskluster. Kopplingen till dagens världshistoriska händelser ligger nära. En utbildningsverksamhet av hög klass stärker elevernas självkänsla och Haparandas varumärke, båda viktiga attraktionskrafter. Kultur: Konceptets temata stärker kulturarvet. Dess kreativa utbud, teater, musik, utställningar m.m., tar oss på en resa bakåt i tiden, skapar nyfikenhet och ger oss ideer till aktiviteter med rötter i svunna epoker. Exempel på detta är klädsömnad, matupplevelser, hantverk och författarskap. Arrangemanget erbjuder introducerande program för detta. Ett komplement/stöd till enskilda initiativ är studieförbunds och föreningars kulturhistoriska satsningar. Sammantaget erbjuds såväl unga och äldre haparandabor en aktiv och givande fritid, en mycket stark hälsofaktor. En förstärkning av kulturarvet "spetsar" både marknadsföring av och attraktion till kommunen. Besöksnäringen Haparanda stad ges ett "varumärke", en nisch, som en historie- kulturstad. I samverkan med övriga Tornedalen och Torneå stad lyfter konceptet fram stadens/gränsens världsunika historia, med ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt intresse. Det återkommande arrangemanget samt det bredare arbetet inom näringslivet inkl. kreativ näring, utbildning, föreningar, forskning, m.m. stärker detta. Konceptet "inskolar" haparandabor i alla åldrar till framtida "guider" och välkomnande representanter för kommunen. Målet är en välkomnande stad med medvetna och stolta haparandabor som "kan" sin stad, dess historia och nutid. kombination med en kraftfull marknadsföring av "världsstaden" påverkas besöksnäringen positivt. Kommentar: Varumärket -nischen "världsstad" känns lite storartad och främmande i mina öron. Det är klart Haparanda är och främst har varit en internationell mötesplats och till och med kosmopolitisk stad, men det vi tidigare har pratatom har handlat om att nischa staden med kultur, teater och historia. Ska vi verkligen använda ordet världsstad? Effekter: 1 Till sidan 1 • Ökat antal besökare vilket gynnar företagande och entreprenörskap. • Ökat antal småföretag inom olika branscher, ex. vis. service, hotell/logi/ restaurang, transporter, marknadsföring, data m.m. • Ökat antal arbetstillfällen. • Ökat antal företag som marknadsförstadens historia. • Utbildning av tolkar, guider. • Enstolthet och haparandaidentitethns haparandabor i alla åldrar-en viktig hälsofaktor. Vinster för haparandaborna (påverkar tillväxten, se nedan) En "levande, kreativ" stad. Ökad medvetenhet och kunskap om sin hemstad. En "haparandaidentitet" ,stolthet och ökad självkänsla. Höjd utbildningsnivå. Ökat antal arbetstillfällen. Effekter: • Ökat engagemang i stadens utveckling, • Nyfikenhet på nya kunskaper. • Nya nätverk. • Aktiv fritid. • Ökat entreprenörskap. • Höjd utbildningsnivå. • Positiv påverkan på hälsan. Tillväxt i Haparanda kommun i lokalt och regionalt perspektiv (mot bakgrund av ovanstående). • Ökad inflyttning • Ökning av småföretag med kreativa, turismnäringar. • Ökning av småföretag inom för kommunen "nya" branscher (ex.vis.visuella produktioner, scenteknik, konferensverksamhet). • Regionala företagarkluster. • Höjd attraktion genom bl.a. forskningsclusternch god utbildning. • Positiv arbetsmarknadstrend. • Höjd allmän bildningsnivå. • Ökad hälsa och engagemang hos haparandaborna i alla åldrar. 2 Till sidan 1 11^ HAPARANDATORNIO KSau TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 201-5-Q1-1-9 ^^ z^o^/^ Jytte Riidiger Ärende: 2014 arrangerades krigsskådespelet Haparanda -Världens Nålsöga 1914-1918, en produktion som uppmärksammar Haparandas världspolitiska roll under första världskriget. Arrangemanget var ett initiativ av Sara Frykman som med stöd av kulturenheten bidrog till arrangemangets genomförande. Ansvarig producent och projektledare var Pia Suonvieri. Målsättningen med första årets verksamhet var att lägga grunden till ett koncept samt skapa ett underlag för en fortsättning fram ti112018. Via scener och berättelser tog åskådarna bland annat del av olika scener urhistorien, man arrangerade en utställning av post- och tullmuseet, föredrag och seminarier, konserter, guidade turer, matupplevelser på stadshotellet anno 1914 osv. Totalt deltog 90 lokala statister och ca 2000 åskade besökte arrangemanget. Budget första året var 800 000 kr men reviderades ti11585 238 kr. Det är 100 år sedan första världskrigets utbrott. Syftet med denna ansökan är att synliggöra och medvetandegöra Haparandas historia genom att årligen arrangera ett evenemang som speglar Haparandas roll som "världens nålsöga" under det första världskriget. Utöver dess historiska vikt är projektet dagsaktuellt när man ser till vad som händer i världen idag. Haparanda -Världens nålsöga är ett fyraårigt projekt uppbyggt på årligt återkommande evenemang med fokus på det årtalets särskilda historia. Samverkan sker med både lokala, regionala och nationella aktörer. Projektet samverkar även med Torneå där vi planerar ett interregionalt projekt för att utveckla mervärden och turistiska aktiviteter kopplat till vår historia. Projektet syftar även till att under åren bygga upp ett varumärke där Haparanda ses som ett självklart besöksmål där vi kan erbjuda olika upplevelsekoncept med bas i vår historia. Projektet har 2015 beviljats 130 000 kr från kulturenheten. Dessa medel bekostar det inledande arbetet med att söka finansiärer. Projektet ligger väl i linje med Haparandas vision om att vara en internationell mötesplats mitt i Barents där vi erbjuder upplevelser med fokus på områdets särskilda kval iteer. Förslag till beslut: I Nålsögat söker stöd från Kommunstyrelsen om 150 000 kr årligen fram till 2018. Totalt: 600 000 kr som fördelas under fyra år. Projektets årliga budget är ca 1,6 miljoner kr. Enligt uppdrag Jytte Riidiger Kulturchef Haparanda kommun Till sidan 1 -^ nr Budget Haparanda 1914-1918 år 2014-2015 Kostnader Projektansvarigi-kommunen: lytte-^kt^ 40-OOU okt-okt 255 000 Producent : dec-aug 305 000 Informatör : feb-okt 30 000 Produktionsledare: Sara manusbearbetning: 80 000 Regissör: 40 000 Kostymdesigner: 40 000 Scenograf: 20 000 Dramaturg: 12 000 Övriga artister: ( musiker, körledare, sångare, dansare) 50 000 Regians 1 mån 30 000 Kostymans ./sömmerska 1 mån produktionsans . 1mån 30 000 30 000 Administration: 20 000 Föreläsare 40 000 Kostymer 50 000 scenografi 50 000 rekvisita, smink Teknik ljud-ljus-bild: 15 000 50 000 Marknadsföring : 175 000 grafisk profil, trycksaker, hemsida, annonsering, kampanjer och övrig informationsspridning mm. Transporter: Utställningar: Kunskapsseminarium: 35 000 25 000 6 000 Dokumentation: 45 000 Tolkning och översättning 25 000 Resor o ch logi Kontor : tel. kopior, porton mm. Repetitionskostnader: Hyror : Pråmar,båtar, lokaler mm. SUMMA 100 000 5 000 5 000 50 000 1658000 Till sidan 1 Intäkter Haparanda kommun kontanta medel 280 460 eget arbete+marknadsförings insatser 100 000 orr o ens ans an sing 350 000 Accantto 80 000 Länsstyrelsen i Norrbotten 150 000 Röda korset 50 000 Haparandapojkarna 20 000 Film pool Nord : Hyra filmutrustning 15 000 Torneå Stad 30 000 Hovstaterna/Sida 50 000 Svefi folkhögskolan Haparanda 15 000 Svenska tornedalingarnas riksförbund 25 000 Svenska kyrkan 20 000 Röda korsets folkhögskola 20 000 Nordiska ministerrådet? 50 000 Tornedalsteatern Kulturrådet 20 75 000 000 Svensk-finska kulturfonden 20 000 Letterstedska kulturfonden 30 000 Stiftelsen Allan Lehtos Stipendiefond 50 000 Sparbanksfonden Riksteatern Intäkter Övrisa SUMMA 50 50 50 sponsorer 000 000 000 57 540 1 658 000 Till sidan 1 BUN 130 460 KsAu 150 000 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 ^ ^-^ ^S ^^ ^ y^/^^ ^ Bilaga: Komplettering åtgärd, budget- och tidsplan Gör om stan 2015 KS 2015-03-09 Jytte Rudiger, Kulturenheten Robert Ekholm, gatu- och parkenheten Genomförande - och tidsplan Gör om Stan februari - augusti 2015 .t ärd ^esigna och bygga änkar, pusshörn, kyltar Genomförare Anders &Terese Östling, Håkan Kajava Företa Corrotech, Resursverkstan Datum Feb -April Kostnad 250 000 kr (utsmyckningskonto) Maj 100 000 kr, Mikael Fahlander bekostar ekpark torget Gröna jobb, Terese Östling, Håkan Kajava, studenter på Svefi arkarbete :onstparken, Gula uset, Handolinska arken Gröna jobb Granviks handelsträdgård, totalentreprenad Maj-juni 750 000 kr (park- gatukonto) atuarbete runt Gröna jobb Skanska, totalentreprenad Maj- juni 320 000 kr (park- gatukonto) Terese Östling, Roberts gubbar, Viktoria Kondos (ljusdesign) juli-Aug 280 000 kr (utsmyckningskonto) 30 000 kr (Park- och gatukonto) Håkan Kajava, Anders Östling Maj-juni 70 000 kr (utsmyckningskonto) aparandabladet samt iblioteket ackhus atan lacera bänkar, ,sätta pp ljusarmaturer etc. iklusive inköp ygga staket 1800 000 kr Totalbudget 1,8 miljoner 500 000 kr utsmyckningskonto 1 200 000 kr, gatu- parkkonto 100 000 kr Fahlander Till sidan 1 Genomförandeplan Gör om stan feb-aug 2015 park- och gatumiljöer Storgatan Lekpark på torget Genomförare: Svefi, gröna jobb 100 000 kr, genomförs maj Finansiär ^hlander ^,^ ^^ G Konst- och Handolinska parken samt Gula huset Totalentreprenad Granviks trädgård 750 000 kr, genomförs maj-juni ^^^ -- ^.^.= ^^_ . ,- ^ s^ ^ ^ ^,. ^^^^ --^ ^-^G Q > 'P^ Konstinsatser, design, bygg, installationer i park, Haparandabladet och Biblioteksgatan staket mm Totalentreprenad: Skanska Genomförs feb-aug 320 000 kr, genomförs maj-juni Genomförare: Terese Östling, Håkan Käjava, Gatu- och parkkontoret 500 000 kr + 130 000 kr Till sidan 1 ^: '.^ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO KS Datum Diarienummer 2015-03-09 /`^,^ ^ / ^ / ^ (✓ Jytte Riidiger Robert Ekholm Göran Wigren Ärende: I samband med KSau:s möte den 26/1 gavs en presentation av 2015 års satsningar inom Gör om stan. I presentationen uppstod vissa oklarheter vad gällde genomförandet av planen samt kostnader kopplade till föreslagna insatser. I bifogat dokument finner ni en åtgärdsplan inklusive budget- aktörs- och tidsplan. Detta är kopplat till den gestaltningsplan som presenterades i januari där samtliga föreslagna insatser är tänkta att genomföras 2015. Gestaltningsplanens åtgärder har planerats tillsammans med Robert Ekholm på gatuenheten samt Göran Wigren på stadsbyggnadskontoret. Kommunen har under årens lopp tagit fram ett antal gestaltningsplaner för bland annat konstsparken, stranden och Handolinska parken. Dessa har av olika anledningar aldrig förverkligats utan har förlagts till arkiven. Den gestaltningsplan som ligger till grund för denna skrivelse är skapad ur det material som finns i arkiven samt på ideer som stämmer överens med nuvarande inriktning om att skapa en attraktiv helhet i innerstaden. För att Storgatan och innerstaden i Haparanda ska bli attraktivare räcker det inte endast med konstnärliga insatser i form av enstaka konstverk. så som det är idag, de behöver ramas in av den omgivande miljön. Miljöer som idag är relativt eftersatta. Konstsparken har idag vissa konstverk men har inte fått en områdesdesign som gör den till en inbjudande park. Det behöver tillkomma växtlighet och belysning för att skapa en attraktiv besöksmiljö. Parkens placering är det första man ser när man närmar sig innerstaden och är central för att ge ett intryck av en levande stadskärna. Handolinska parken som ligger granne med Konstparken var tidigare Haparanda stads mest besökta park. Parken rensades dock på växtlighet och gångstigar i samband med att området avyttrades för bebyggelse. Det blev dock inget byggt varför området fått stå orörd sedan dess. Under tiden marken är oanvänd vill vi skapa en attraktiv miljö mellan innerstaden och Viktoriatorget och som hänger ihop med gränsenområdet. Dels ökar en förbättring attraktionsvärdet för framtida försäljning, dels får besökande och invånare en park som är trevlig att promenera i när de går mellan Viktoriatorget och innerstaden. I ovan två områden år det av vikt att skapa gångstigar, sittplatser och belysning då båda områden binder ihop innerstaden med Viktoriatorget. Området bör ramas in av växtlighet och staket som har till syfte att skapa rum i rummet. Designen följer med längs hela storgatan där gula huset får en inramning som stämmer designmässigt med parkerna. Området vid Haparandabladet är också av central vikt. Det är en stor tom yta mellan Klippan och HB som gör att staden ser "död" ut när man kommer från rondellen och in mot staden. Till sidan 1 Det är först när man kommer till Bellis blommor som man får ett intryck av en levande stadsmiljö. Haparandabladets hus bör därför fa en omgivning som hänger ihop med angränsande parker och gula huset. För att vi ska nå det politiska målet att "Haparanda kommer att förstärkas utifrån målsättningen att skapa en attraktiv centralortför alla medborgare och besökare. Påsikt ser vi framför oss en blomstrande innerstad med ett rikt socialt som kulturellt liv. " är det av vikt att vi satsar påpark- och gatumiljöer i kombination med utsmyckningsinsatser. De utsmyckningsåtgärder som föreslagits hänger samman med den parkmässiga utvecklingen. Projektet söker stöd om 500 000 kr 2015 och 2016, totalt 1 miljon för satsningar inom utsmyckningskontot ienlighet med tidigare avsatta medel. Projektet söker stöd om 1,2 miljoner 2015 för satsningar inom park- och trädgårdsarbete. Dessa medel är knutna till offerter där Skanska och Granviks trädgård står för de stora arbetsinsatserna ipark- och gatumiljöerna längs Storgatan. Förslag till beslut: Att kommunstyrelsen beviljar 500 000 kr 2015 samt 500 000 kr 2016 för investeringar i "gör om stan" projektet i enlighet med tidigare storlek på utsmyckningskontot. Att kommunstyrelsen beviljar gatukontoret 1,2 miljoner 2015 i investeringar för mark- och trädgårdsarbete ienlighet med bifogad budget och gestaltningsplan. Enligt uppdrag Jytte Riidiger, Kulturchef Robert Ekholm , Gatu- och parkchef Göran Wigren, Planchef Haparanda kommun Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO KS Datum Diarienummer 2015 -03-09 ^'^ ^ t^^ ^ ^^, Jytte Riidiger Robert Ekholm Göran Wigren Ärende: I samband med KSau:s möte den 26/1 gavs en presentation av 2015 års satsningar inom Gör om stan. I presentationen uppstod vissa oklarheter vad gällde genomförandet av planen samt kostnader kopplade till föreslagna insatser. I bifogat dokument finner ni en åtgärdsplan inklusive budget- aktörs- och tidsplan. Detta är kopplat till den gestaltningsplan som presenterades i januari där samtliga föreslagna insatser är tänkta att genomföras 2015. Gestaltningsplanens åtgärder har planerats tillsammans med Robert Ekholm på gatuenheten samt Göran Wigren på stadsbyggnadskontoret. Kommunen har under årens lopp tagit fram ett antal gestaltningsplaner för bland annat konstsparken, stranden och Handolinska parken. Dessa har av olika anledningar aldrig förverkligats utan har förlagts till arkiven. Den gestaltningsplan som ligger till grund för denna skrivelse är skapad ur det material som finns i arkiven samt på ideer som stämmer överens med nuvarande inriktning om att skapa en attraktiv helhet i innerstaden. För att Storgatan och innerstaden i Haparanda. ska bli attraktivare räcker det inte endast med konstnärliga insatser i form av enstaka konstverk så som det är idag, de behöver ramas in av den omgivande miljön. Miljöer som idag är relativt eftersatta. Konstsparken har idag vissa konstverk men har inte fått en områdesdesign som gör den till en inbjudande park. Det behöver tillkomma växtlighet och belysning för att skapa en attraktiv besöksmiljö. Parkens placering är det första man ser när man närmar sig innerstaden och är central för att ge ett intryck av en levande stadskärna. Handolinska parken som ligger granne med Konstparken var tidigare Haparanda stads mest besökta park. Parken rensades dock på växtlighet och gångstigar i samband med att området avyttrades för bebyggelse. Det blev dock inget byggt varför området fått stå orörd sedan dess. Under tiden marken är oanvänd vill vi skapa en attraktiv miljö mellan innerstaden och Viktoriatorget och som hänger ihop med gränsenområdet. Dels ökar en förbättring attraktionsvärdet för framtida försäljning, dels får besökande och invånare en park som är trevlig att promenera i när de går mellan Viktoriatorget och innerstaden. I ovan två områden är det av vikt att skapa gångstigar, sittplatser och belysning då båda områden binder ihop innerstaden med Viktoriatorget. Området bör ramas in av växtlighet och staket som har till syfte att skapa rum i rummet. Designen följer med längs hela storgatan där gula huset får en inramning som stämmer designmässigt med parkerna. Området vid Haparandabladet är också av central vikt. Det är en stor tom yta mellan Klippan och HB som gör att staden ser "död" ut när man kommer från rondellen och in mot staden. Till sidan 1 Det är först när man kommer till Bellis blommor som man får ett intryck av en levande stadsmiljö. Haparandabladets hus bör därför få en omgivning som hänger ihop med angränsande parker och gula huset. För att vi ska nå det politiska målet att "Haparanda kommer att förstärkas utifrån målsättningen att skapa en attraktiv centralort för alla medborgare och besökare. Påsikt ser vi framför oss en blomstrande innerstad med ett rikt socialt som kulturellt liv. " är det av vikt att vi satsar påpark- och gatumiljöer i kombination med utsmyckningsinsatser. De utsmyckningsåtgärder som föreslagits hänger samman med den parkmässiga utvecklingen. Projektet söker stöd om 500 000 kr 2015 och 2016, totalt 1 miljon för satsningar inom utsmyckningskontot ienlighet med tidigare avsatta medel. Projektet söker stöd om 1,2 miljoner 2015 för satsningar inom park- och trädgårdsarbete. Dessa medel är knutna till offerter där Skanska och Granviks trädgård står för de stora arbetsinsatserna ipark- och gatumiljöerna längs Storgatan. Förslag till beslut: Att kommunstyrelsen beviljar 500 000 kr 2015 samt 500 000 kr 2016 för investeringar i "gör om stan" projektet i enlighet med tidigare storlek på utsmyckningskontot. Att kommunstyrelsen beviljar gatukontoret 1,2 miljoner 2015 i investeringar för mark- och trädgårdsarbete ienlighet med bifogad budget och gestaltningsplan. Enligt uppdrag Jytte Rudiger, Kulturchef Robert Ekholm, Gatu- och parkchef Göran Wigren, Planchef Haparanda kommun Till sidan 1 ^:. .:^: BOSLUT -^ .. Beslutsdatum Diarienummer 2014-09-01 303-9159-14 Ärendeid 00184234 Länsstyrelsen Norrbotten Haparanda komYn>.m Att: Jytte Rudiger 95385 Haparanda Projektbidrag till projektet: Gör om stan i Haparanda BESLUT Projektbidrag beviljas med 49,08 procent av stödberättigade bokförda nettokostnader eller med högst 1 283 287 kronor. MOTIVERING Projektet överensstämmer med den övergripande målsättningen i Regionalt tillväxtprogram för Norrbotten (RTP) att bidra till regional attraktivitet samt uppfyller den tillväxtfrämjande förutsättningen Företagande och entreprenörskap. Projektet är ett attraktivitetsprojekt som ska syfta till att ii•ämja och skapa bättre förutsättningar för näringslivet i Haparandas innerstad och bidra till ökad attraktivitet för staden som helhet , både för boende och besöksnäring. PROJEKTPERIOD Beslutet avser följande projekttid: 2014-09-01- 2016-09-30 LÄNSSTYRELSENS KONTAKTPERSON/ Kristro Bergwall ATTESTANSVARIG Tel: 010-225 52 44 ÖVERKLAGAN Enligt 14 § förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken kan beslutet inte överklagas INTERNT Anslag: Regionala tillväxtåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Anslag och konton År: 2014 Projektkonto: 323013 Beslut i ärendet har fattats av landshövding Sven-Erik Österberg efter föredragning av handläggare Kristro Bergwall. I handläggningen har även enhetschef Katarina Rönnbäck deltagit. Bilagor: Kopia till: 1 Villkor 2 Projektbeskrivning 3 Projektbudget och finansiering Projektadministration, Enheten för tillväxt och infrastruktur 4 Anvisning vid begäran om utbetalning 5 Rekvisitionsblankett 6 Sannnanst^illning av projektets intäkter o kostnader 7 Delrapport 8 Slutrapport Till sidan 1 Bilaga 2 PROJEKTBESKRIVNING Projekt: "Gör om stan i Haparanda" Diarienummer : 303-9159-14 Syfte och mål Projektets syfte är att: - satsa på de näringar som verkar i innerstaden idag. - attrahera nya näringar genom att skapa en attraktiv stadsbild i samverkan med butiker, lokala konstnärer och fastighetsägare. Projektets mål är att: - skapa ytterligare två nya butiksetableringar med fokus på lokala näringar. - genomföra ytterligare miljöutveckling iinnerstaden med fokus på ytor som förfallit. - ta fram idetmderlag och gestaltningsplan för vilka åtgärder som ska genomföras och hur de ska finansieras. - samordna arbetet med lårdigställande av de nya satsningarna Genomförande/Aktiviteter - samordna möten mellan relevanta aktörer. - ta fram gestaltningsplaner och genomförandeplaner - rekrytera relevant kompetens för genomförande av föreslagna åtgärder - ta fram budget och arrangera utvärderingsmöten som grund för insatser och satsningar Horisontella kriterier Mångfald/Integration - Projektet arbetar med såväl unga som äldre i framtagning av gestaltningsplan. - Projektet arrangerar öppna workshops under hösten där vem som helst får ansluta. - Projektet genomför workshops i samverkan med SPI för att skapa ingångar där nyanlända kan bli delaktiga i Haparandas utveckling - Projektet genomför workshops med skolorna under skoltid. De ungdomar som vill vara med i genomförandet kan sedan välja detta som sommarjobb eller göra det under sin fritid. - Projektet tar tillvara på hantverkskunskaper hos våra nyanlända genom uppsökande verksamhet, detta i samverkar med migrationsenheten. - Projektet jobbar med inkludering av långtidsarbetslösa genom att skapa delprojekt där de är med i genomförandet, detta i samarbete med Arbetsförmedlingen. - Projektet arbetar med synskadade i form av ttygghetspromenaderfär att bland amiat diskutera placering av bänkar och annat. Till sidan 1 Bilaga 3 PI20JEKTBUDGI♦;T OCH FINANSIERING Godkända kostnader för den period som beslutet avser är 2 614 558 kronor. Stödandelen av den totala kostnaden uppgår till 49,08 %. Motsvarande andel av faktisk kostnad är 49,08 %. Godkända kostnader Koshiadsslag Egen personal Externa tjänster Investeringar Lokalkostnader Övrigt Sumna 2014 2015 2016 117 004 188 881 351 010 263 257 566 644 377 762 300 000 300 000 ] 0 000 10 000 10 000 50 000 20 000 50 000 335 885 kr 1 277 654 kr 1 001 019 kr Totalt 731 1 133 600 30 120 2 614 271 kr 287 kr 000 kr 000 kr 000 kr 558 kr Pinansicrine Finansiär Länsstyrelsen i Non•bottens län Haparanda konunan Summa 2014 218 881 117 004 335 885 kr 2015 626 G44 651 Ol0 2016 437 762 563 257 1 331 271 kr 1277 654 kr 1 001 019 kr 2 614 558 kr Totalt 1 283 287 kr Till sidan 1 9^^ ^ ^ ^^'^ l roi Budget till gestaltningsplan Storgatan 2015, projekt "Gör Om Stan" Projekt "Gör Om Stan" (Kulturenheten) Trädgårdsanläggning Skyltar Designade bänkar Markarbete Staket Belysningsdesign inkl. mtrl. Armaturer, gatubelysning Övrigt (t.ex papperskorgar, armeringsjärn mm) Summa: Gatu- parkförvaltning 750.000 100.000 150.000 320.000 70.000 150.000 130.000 30.000 500.000 1.200.000 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Eine Pirila Från: Skickat: Till: Kopia: Ämne: Bifogade filer: Eine Pirila den 16 mars 2015 14:29 '[email protected]'; '[email protected]' Goran Wigren; Peter Waara Svar önskas senast 2015-03-26 Beslut KsAu § 34 Brev från Avalanche.pdf; Kaidings PM 20150306 Avalanche.pdf Hej, Svar önskas på frågorna i enlighet med Kaidings PM 2015-03-06 och i enlighet med beslut från kommunstyrelsens arbetsutskott § 34, 2015-03-09. Svaret skall vara Haparanda kommun till handa senast 2015-03-26. Enligt uppdrag Eine Pirilä Kommunsekreterare Haparanda kommun E-post: [email protected] Mobil: 072-242 0601 Till sidan 1 1 Till sidan 1 Dnr KS 2011/507 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 Till sidan 1 ,yhr Eine Pirila ^1^ Zd^l/5 å ^-- Från : Peter Waara Skickat: den 19 mars 2015 19:08 Till: Eine Pirila Ämne: Fwd: Entreprenad Barents Center Till diariet... Peter Skickat från min iPad Vidarebefordrat brev: Från : David Lehto <david.lehto(cr^,concent.se> Datum : 16 mars 2015 19:49:39 CET Till: "peter.waara(a^haparanda.se" <peter.waara(c^haparanda.se>, Goran Wigren <Goran. W igren(a^hap asanda. s e> Kopia : Mikael Fahlander <mikael.fahlander c(er ,avalanchecapital.se>, Hannu Lehto <hannu.lehto(a^lehto.fi>, Juha Paananen <juha.paananen(a^lehto.fi>, "Timo Reiniluoto" <Timo.Reiniluoto(a^lehto.fi>, Jan Pardeby <^an.pardeby(a,concent.se>, Nina Ekman <nina.ekman(a^concent.se>, Runar Söderholm <runar.soderholm(a,concent.se>, Tommy Marklund <Tommy.Marklund ^yi'eld.nu>, Jesper Jakobsson <jesper.jakobsson(a,concent.se> Ämne: Entreprenad Barents Center Hej Peter och Göran, Idag har Concent samt RKL Lehto enats och signerat ett totalentreprenadkontrakt för Barents Center på cirka 1 miljard kronor. Under veckan kommer vi göra detta offentligt. Trevlig kväll! Med vänlig hälsning, David Lehto i Till sidan 1 Haparanda Kommun Torget 9 953 85 Haparanda Överlåtelse av fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2 Avalanche Capital AB, org. nr 556665-9024 ("Hyresvärden ") och Haparanda kommun, org. nr 212000-2775, (" Kommunen ") har ingått hyresavtal daterade den 18 juni 2013 ("Hyresavtalen") avseende lokaler som avses uppföras på fastigheterna Haparanda Patan 1 och Haparanda Patan 2 ("Fastigheterna"). Kommunen informeras härmed om att Hyresvärden har överlåtit Fastigheterna till Concent Commercial AB, org. nr 556936- 8151 ("Bolaget "). Överlåtelsen av Fastigheterna sker av organisatoriska skäl med anledning av att projektering inför entreprenaden för uppförande av byggnaderna på Fastigheterna har genomförts av Bolaget. Bolaget är också beställare av entreprenaden. Överlåtelsen av Fastigheterna har genomförts på samma villkor som Kommunens överlåtelse av Fastigheterna till Hyresvärden genom s.k. transportköp. Bolaget kommer hädanefter att vara Kommunens hyresvärd och motpart i hyresförhållandet. Frågor som rör Hyresavtalen kan ställas till David Lehto david.lehtoCp?concent.se 070-2722073 CO,NL`FNT CQMMERCIAL AB Mikael Fahlander Runar Genom undertecknande av denna handling bekräftar Kommunen att Kommunen informerats om att Fastigheterna överlåtits till Bolaget samt att Hyresavtalen gäller oförändrat på de villkor som följer av undertecknade Hyresavtal. Haparanda ^ ^1- 2015 HAPARANDA KOMMUN Namnteckning Namnförtydligande Till sidan 1 S ida 13 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 35 Camping i stan Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att välja ut områden 4, 6a, och 6b som lämpliga för Camping i stan samt att meddela exploatören om dessa områden för dennes synpunkter samt att därefter starta mark- och planprocess för camping. Ärendebeskrivning Göran Wigren föredrar. Bakgrund: Frågan om camping i Haparanda centralort har diskuterats under flera mandatperioder. Frågan har debatterats flitigt i politiska partier, media och bland allmänhet. Olika lösningar/platser har prövats utan att kunna genomföras. Behovet lyfts gång på gång av företagare/medborgare/politiska företrädare. Det har varit svårt att finna investerare utöver kommunen. Motståndet mot campingen rör befarade störningar för kringboende av typen buller, ökad trafik, minskat fastighetsvärde. (dagsläget finns en vilja bland kommunens politiker att ge förutsättningar fören centrumnära camping, det finns en investerare och saken bör finna en lösning. Genomförda aktiviteter. Kommunstyrelsen genomförde ett möte med allmänheten 2014-10-20. Exploatören och kommunstyrelsen möttes 2014-11-03, § 158, för att diskutera fortsättningen. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt de 15 områden som nämnts under åren 2006 och framåt i olika sammanhang. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att välja ut områden 4, 6a, och 6b som lämpliga för Camping i stan och att mark- och planprocess kan startas för dessa områden . Beslutsunderlag KS 2014/413 Beslutsexpediering Justerare Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE 11^ HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef 2014-02-26 KS 2014/413 Göran Wigren, 0922-26 000 Camping Haparanda Bakgrund: Frågan om camping i Haparanda centralort har diskuterats under flera mandatperioder. Frågan har debatterats flitigt i politiska partier, media och bland allmänhet. Olika lösningar/platser har prövats utan att kunna genomföras. Behovet lyfts gång på gång av företagare/medborgare/politiska företrädare. Det har varit svårt att finna investerare utöver kommunen. Motståndet mot campingen rör befarade störningar för kringboende av typen buller, ökad trafik, minskat fastighetsvärde. (dagsläget finns en vilja bland kommunens politiker att ge förutsättningar fören centrumnära camping, det finns en investerare och saken bör finna en lösning. Genomförda aktiviteter. Kommunstyrelsens genomförde ett möte med allmänheten 2014-10-20. Exploatören och kommunstyrelsen möttes 2014-11-03, § 158 för att diskutera fortsättningen. Kommunledningsförvaltningen har sammanställt de 15 områden som nämnts under åren 2006 och framåt i olika sammanhang. Förslag till beslut: - Kommunstyrelsens au pekar ut de områden ur utredningen som skall utredas vidare. Bilaga - Campingutredning Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-26 000 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 Sida 14 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 36 Ansökan om bryggfinansiering med 36 732 kr för Norrbotniabanegruppen (NBB) februari-juni 2015 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt meddela att NBB i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt Arbetet bör visa de mervärden som NBB skapar i det befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparandarforneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg. Medel tas i tillväxtenhetens budget. Ärendebeskrivning Göran Wigren föredrar. Bakgrund Ur ansökan : Vid huvudmannagruppsmötet i augusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbete skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu bryggfinansiering från och med februari till juni 2015 . önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten , Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med strukturfondsmedeL Bryggfinansieringen fördelas mellan Bodens, Luleå, Piteå, Skellefteå, Robertsfors, Umeå, Kalix och Haparanda kommun . Haparandas del av bryggfinansiering för februari-juni 2015 är 36 732 kr. Justerare Till sidan 1 Sida 15 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Bedömning Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan tidigare enligt beslut KS Au 2010-05-17, § 81 med 56 700 sek samt 7 716 sek enligt beslut KS 201312-02, § 214. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt Arbetet bör visa de mervärden som NBB skapar i det befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i HaparandafTorneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg. Beslutsunderlag KS 2015/90 Beslutsexpediering KS Göran Wigren Justerare lon{ Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE Ir■ HAPARANDATORNIO Datum Diarienummer Kommunledningskontoret Planeringschef 2015-02-26 2015/90.53 Göran Wigren, 0922-26 000 Begäran om medfinansiering från Norrbotniabanegruppen avseende ytterligare tillskott, bryggfinansiering, från deltagande kommuner för perioden feb -juni 2015. Bakgrund Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i december beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetetskall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu bryg^nansiering från och med februari till juni 2015. Önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med strukturfondsmedel. Bryg^nansieringen fördelas enligt fö jande mellan kommunerna. Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015 Andel i 4'° Bodens kommun Luleå kommun Piteå kommun ^, Skellefteå kommun Robertsfors kommun Umeå kommun Haparanda kommun Kalix kommun ^,+,`, :,t.; ^^;; Andel Andel i kronor 9% 0,09 293 855 24% 0,24 293 855 13% 0,13 159 172 24 /° 0,24 293 855 2% 0,02 19°i 0,19 24 488 232 635 3% 0,03 36 732 6% 0,06 73 464 100% 1,00 1 224 397 Bedömning Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan tidigare enligt beslut KS Au 2010-OS-17, § 81 med 56 700 sek samt 7 716 sek enligt beslut KS 2013-12-02, § 214. Förslag till beslut Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta ytterligare 36 732 sek enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uleåborg. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-26 000 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 r. NORRBOTN IABANAN 2015-02-20 Bryggfinansiering för Norrbotniabanegruppen feb- juni 2015 Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Not7•botniabanan. Norrbotniabanegruppen söker nu bryggfinansiering från och med februari till juni 2015. Önskemål har inkommit om att kommunerna som ingår i intresseföreningen skall ta detta ekonomiska ansvar under perioden och att Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Landstinget i Norrbotten tar ett större ekonomiskt ansvar under den kommande projektperioden från 1 juli 2015 till 1 juli 2018, då arbetet förväntas ske med struktutfondsmedel. Bryggfinansieringen fördelas enligt följande mellan kommunerna. Bryggfinansiering - Norrbotniabanegruppen feb-juni 2015 Andel Andel i kronor Andel i Bodens kommun 9% 0,09 293 855 Luleå kommun 24% 0,24 293 855 Piteå kommun 13% 0,13 159 172 Skellefteå kommun 24% 0,24 293 855 Robertsfors kommun 2% ft,. 0,02 24 488 Umeå kommun 19% 0,19 232 635 Haparanda kommun 3% 0,03 36 732 Kalix kommun 6% 0,06 73 464 100% 1 , 00 1 224 397 NBBG är väldigt angelägna om att ni omgående kontaktar oss om ni har frågor. Med vänlig hälsning Elisabeth Sinclair Projektledare 0730-596010 elisabeth. sinclair(a^,norrbotniabanan. se Norrbotniabanegruppen ( Piteå kommun Postadress 1941 85 PITEA I www.norrbotniabanan.se Till sidan 1 S ida 16 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 37 Ansökan från Norrbotniabanegruppenom medfinansiering för en ny projektperiod med Strukturfondsmedel, start 2015-07-01-2018 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod .är en modern godsbangård i Haparanda!Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg. Medel tas i tillväxtenhetens budget. Ärendebeskrivning Göran Wigren föredrar. Bakgrund Ur ansökan : Vid huvudmannagruppsmötet i augusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens påverkansarbete skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrborniabanan . Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala strukturfondsprogrammet för en ny treårig projektperiod med start från 1 juli 2015. l samband med en ny projektperiod kommer projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun . NBBG har lagt upp en budget på ca tolv miljoner kronor för treårsperioden. Kostnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i Detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er. Bedömning Norrbotniabanan skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan lång tid tillbaka i samarbetet. Justerare Sida 17 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen i sitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparanda!Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uieåborg . Beslutsunderlag KS 2015/91 Beslutsexpediering KS Göran Wigren Justerare TJÄNSTESKRIVELSE Ir■ HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Datum Diarienummer Planeringschef 2015-02-26 2015/91.53 Göran Wigren, 0922-26 000 Ansökan om medfinansiering fören ny projektperiod 2015 till 2018 med strukturfondsmedel från Norrbotniabanegruppen. Bakgrund Ur ansökan: Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppfä jande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrborniabanan. Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammetfär en ny treårig projektperiod med start från 1 juli 201 S. I samband med en ny projektperiod kommer projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun. NBBG har lagt upp en budget på ca tolv mi joner kronor för treårsperioden. Kosrnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i Detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er. Kostnadsbudget 2018 Totalt 2016 ^'^rt^;^ " >u^,w 553 260 1134180 1562 .534 595 800 2015 587000 2016 1035000 . 2017 1035'. 000 2018 518000 Totalt ^ `' v^ ^ z .^;^ 2016 2018 Totalt Totalt . ;,ä ^ r „, Kö avt' änst Totarlt 2017 2015 Egen Personal Resor ochlo i 2015 Totalt. , , '^ ^ 187.000 Investeringar, material och externa lokaler 2015 Tg}ait .. _., ^ .,^. "; 305.000 610000 610000 Schablonkostnader 2015 354540 2016 72b 805 2017 744 975 2018 Tat^lt ;" ,, ^ Avgår projektintäkter 2015 2016 2017 2018 375000 2016 12500 Summa faktiska kostnader Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda 1 986 800 Besöksadress Torget 9 Haparanda 3 868 485 2017 375000 2017 25000 3 902 508 Telefon/Fax 0922-26 000 188000 2018 305.000 381$01 12 500 1 976 101 3445 774 3175 000 1125 000 Totalt 1830000 Totalt 2 208121 Totalt 50000 11733 894 E-post/Hemsida [email protected] vvww.haparanda.se Till sidan 1 TJÄNSTESKRIVELSE 11^ HAPARANDATORNIO Kommunledningskontoret Planeringschef Datum 2015-02-26 Diarienummer 2015/91.53 Göran Wigren, 0922-26 000 __ Finansieringsplan 2Qj.5. ^ Stntkturfondsstöd Re ionalafonden 993400 ^ 2016 'i 1934243 ; '. x2017 ,`,' , i . . 'ar 2018, ._^ s.'. ... „Totalt 1951254 988050 ^ i ^ ..^:_; ^^ 5866947 50,009% Offenti ig ' kontenYfinansiering Bodens kommun 22630 44268 45000 22808 134706 538,82% kuleåkommun 61450 120205 122190 365776 1463,1055 203196 $12,78% 347727 1390,91% Piteå kommun 34137 66776 67879 61931 34404 5kellefteåkommun Robertsforskommun Dmeåkömmun Haparanda kommun Kalizkommun Landsfin etNorrbotten 58418 114273 116161 58875 5897 11535 11726 5943 35101 140,40°^ 47467 92853 94387 47839 282546 1130,18% zos,2s% 8622 16865 17144 25832 26259 8689 13309 51319 13206 78606 31x,42% 88611 173336 176199 89305 527452 zlo9si% Länsst selsen Norrbotten 242407 474184 482016 244305 1442911 5771,65% Region Uäsierboften 330556 646 615 657 295 333143 1967 608 787oa3% BillerudKorsnäsKarisborgsbruk 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% Bolidens Mineral AB 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% Privaf kontant finansierin Norrbottens byggmästarförenin OutokumpuStairilessA6 5000 10000 10000 5000 30000 120,00% 12500 25000 25000 12500 75000 3oo,o09^ SCAMUnksunä 12500 25000 25000 12500 75000 300,0056 SmurfitKa pa 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% SSÅB Tun nplåt 12 500 12 500 25000 100,00;6 Totaler 1986 800 3 868 485 3 902 508 1976 101 11733 894 åedörr^ning Norrbotniabanan (NBB) skulle medföra ökade möjligheter för Bottenviksbågens och därmed Haparandas kommunikationer, godstransporter och tillväxt. Haparanda deltar sedan lång tid tillbaka i samarbetet. Förslag till beslut Haparanda stads kommunstyrelse beslutar tillskjuta totalt 51 319 sek för perioden enligt ansökan samt meddela att Norrbotniabanegruppen isitt kommande arbete bör lyfta banan som ett internationellt samhällsbyggnadsprojekt. Arbetet bör visa de mervärden som NBB skaparidet befintliga infrastrukturnätet och omvänt, vilka noder som kommer att bli av betydelse och vilka de svaga länkarna är i nätet. Det är av vikt att se över riksgränser österut, västerut och söderut. En viktig nod är en modern godsbangård i Haparanda/Torneå som är en förutsättning för att den öst-västliga gränsöverskridande godstrafiken ska fungera och därigenom NBB. Kommande ansökan bör också redovisa kopplingen till persontransporterna och kompetensförsörjningen för näringslivet på sträckan Luleå-Uleåborg. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-26 000 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 1 r. NORRBOTN IABANAN 2015-02-20 Norrbotniabanegruppen söker medfinansieringfär en ny projektperiod med Strukturfondsmedel Vid huvudmannagruppsmötet iaugusti 2014 och styrgruppens uppföljande möte i december, beslutades att Norrbotniabanegruppens (NBBG) påverkansarbetet skall fortgå för att nå målet om en utbyggd järnväg mellan Umeå och Luleå, Norrbotniabanan. Inom kort kommer en ansökan att gå in till det regionala Strukturfondsprogrammet för en ny treårig projektperiod med start från 1 juli 2015. I samband med en ny projektperiod kommer projektägarskapet att flyttas från Piteå kommun till Skellefteå kommun. NBBG har lagt upp en budget på ca tolv miljoner kronor för treårsperioden. Kostnadsbudgeten och fördelning mellan de offentliga finansiärerna redovisas på sista sidan. Ansökan kräver att ett medfinansieringsintyg bifogas från varje finansiär, detta bifogas i detta brev. Vi ber er att skyndsamt hantera dessa när det kommer till er. Med vänlig hälsning <,,: Elisabeth Sinclair Projektledare 0730-596010 elisabeth. sinclair(a,norrbotniabanan. se Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun Postadress ^ 941 85 PITEÅ ^ www.norrbotniabanan.se Till sidan 1 r. NORRBOTN IABANAN Kostnadsbudg et 2018 2017 Egen Personal 2015 2016 Totalt 553 260 1134180 Köp av tjänst 2015 2016 Totalt 595 800 1162 534 3445 774 2018 2017 Totalt 518 000 1035000 3175 000 Totalt 587000 1035 000 Resor och logi 2015 2016 Totalt 187000 Investeringar, material och externa lokaler 2015 Totalt 305 000 610 000 610 000 305 000 1830000 Schablonkostnader Totalt 2015 354 540 2016 726 805 2017 744 975 2018 381801 Totalt 2 208121 Avgår projektintäkter 2015 - 25000 - 12 500 Totalt - 50000 1 976 101 3 902 508 3 868 485 1986 800 Totalt 2018 2017 2016 1 125000 2018 2017 2016 Totalt 188 000 375 000 375 000 - 12 500 Summa faktiska kostnader 2018 2017 11733 894 Finansieringsplan 2015 2016 993400 1934243 2017 2018 Totalt Strukturfondsstöd Regionala fonden 1951254 988050 5866947 so,oo% Offentlig kontant finansiering Bodens kommun 22630 44268 45000 22808 134706 53s,sz% Luleå kommun 61450 120205 122190 61931 365776 1463,10% Piteå kommun 34137 66776 67879 34404 203196 s1z,7s% Skellefteå kommun 58418 114273 116161 58875 347727 1390,91% 1ao,ao% 113o,1s% zos,zs% Robertsforskommun Umeå kommun 5897 11535 11726 5943 35101 47467 92853 94387 47839 282546 51319 8622 16865 17144 8689 Kalix kommun 13206 25832 26259 13309 78606 314,42% Landstinget Norrbotten 88611 173336 176199 89305 527452 21o9,s1% Länsstyrelsen Norrbotten 242407 474184 482016 244305 1442911 5771,65% Region Västerbotten 330556 646615 657295 333143 1967608 7s7o,a3% Billerud KorsnäsKarlsborgsbruk 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% Bolidens Mineral A6 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% Haparanda kommun Privat kontantfinansiering Norrbottens byggmästarförenin OutokumpuStainlessAB 5000 10000 10000 5000 30000 1zo,oo% 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% SCA Munksund 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% SmurfitKappa 12500 25000 25000 12500 75000 300,00% SSA B Tu n n p l åt 12 500 12 500 25000 100,00 Totaler 1 986 800 3 868 485 3 902 508 1976 101 11733 894 Norrbotniabanegruppen ^ Piteå kommun Postadress ^ 941 85 PITEÅ ^ vdww. norrbotniabanan.se Till sidan 1 T^«vq^(T VERKE version 1.0 141205 Medfinansieringsintyg För medfinansiering av projekt delfinansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden Härmed intygas att undertecknad medfinansiär åtar sig att finansiera proje ktet: Norrbotniabanan - ett samhällsbyggnadsprojekt Ange om medfinansieringen är: Kryssa i ett av alternativen ❑ Offentlig ®Privat SEK och beräknas ske enligt följande fördelning: Medfinansiering kommer ske med totalt högst: Kontant medfinansiering med högst : År 2018 År 2017 År 2016 År 2015 Totalt Kontanta medel 8 622 16 865 17 144 8 689 51 320 Summa kontant medfinansiering 8 622 16 865 17 144 8 689 51 320 Bidrag i annat än pengar med högst: Varor Tjänster (t ex arbetstid) Mark och fastigheter Bygg- och anläggningsarbeten Summa bidrag i annat än pengar Summa total medfinansiering 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 622 16 865 17 144 8 689 51 320 Belopp i tabellen anges i SEK. Observera att medfinansiering från stödmottagaren och eventuell samverkanspart i projektet aldrig räknas som bidrag i annat än pengar, medfinansieringen ska i de fallen redovisas som kontant medfinansiering även om finansieringen avser varor, tjänster (inkl arbetstid/lön), mark och fastigheter eller bygg- och anläggningsarbeten Om projektets faktiska kostnader vid avslut blir lägre än budgeterat , ange hur er kontanta medfinansiering får användas: Kryssa i ett av alternativen ❑ Stödmottagaren får använda eventuellt för hög utbetald medfinansiering till likartad verksamhet men skild från projektet. ❑ Stödmottagaren måste betala tillbaka eventuellt för högt utbetald medfinansiering. Ange från vilket anslag den offentliga kontanta medfinansieringen kommer från: Frågan gäller endast offentlig kontant medfinansiering, se även mer information på sidan 2 i intyget. Kryssa i ett av alternativen, belopp anges om den totala medfinansieringen kommer från olika anslag. ❑ Regionala tillväxtåtgärder (1:1) ❑ Övriga nationella anslag ❑ Övriga medel För alla former av medfinansiering, förutom kontanta medel, ska ett beräkningsunderlag bifogas medfinansieringsintyget. Medfinansieringen ska verifieras med underlag i samband med ansökan om utbetalning. Medfinansierande organisation: Namn Organisationsnummer haparanda Stad 2120000-2775 Postadress Postnummer Ort 953 85 HAPARANDA Underskrift av person som är behörig att företräda organisationen Datum Namnteckning Namnförtydligande Till sidan 1 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Information angående uppföljning av anslag (gäller enbart nationell kontant medfinansiering) Tillväxtverket behöver få in uppgiften avseende vilket typ av anslag medfinansieringen kommer från för att Tillväxtverkets uppföljning ska bli korrekt. Nedanstående tabell beskriver de anslag som är valbara i medfinansieringsintyget och vilka typer av anslag som ryms inom respektive. Reg. tillväxt Ovr. nat. anal giga medel Regionala tillväxtåtgärder Övriga nationella anslag Övriga medel (1:7 anslaget) • Näringslivsanslaget (1:5 anslaget), exempelvis: • Hedfinansiering från kommuner, landsting, övriga kommunala och landstingskommunala samt övriga statliga och utländska finansiärer. merparten av Tillväxtverkets nationella program, delprogrammet Affärsutveckling inom Främja kvinnors företagande 201'1-2014 hos de regionalt tillväxtansvariga, • andra insatser med egna dedikerade medel som hanteras av Tillväxtverket, • kultur och nahirv^rd samt • Hedfinansiering från länsstyrelsernas egna ramanslag. • hedfinansiering från kommunala samverkans- (KSO) och regionala självstyrelseorgan (RSO} där pengarna inte kommer från 1:1 anslaget, dvs kommunala och landstingskommunala medel som KSO och RSO själva förfogar över. • bygdemedel. Till sidan 1 Sida 8 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 32 Medlemskap i Nitus - Nätverket för kommunala lärcentra Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar skicka ärendet till kommunstyrelsen för beslut och bjuda in Lena Antti till sammanträdet. Ärendebeskrivning Medlemskap i Nitus -Nätverket för kommunala lärcentra Underlag att ta ställning till för Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner Beskrivning Högskoleförbundet Östra Norrbotten har uppdraget att - tillgängl iggöra eftergymnasiala utbildningar efter respektive kommuns behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv - verka för att öka andelen invånare med högskoleutbildning - samordna eftergymnasial utbildning mellan medlemskommunerna. Ett led i detta arbete är att synliggöra kommunernas lärcentra och verka för att rådande och framtida studiemiljö för distansstudier anpassas pedagogiskt och tekniskt till studenters och utbildningsanordnares behov. Medlemskap i Nitus -ett nationellt nätverk för kommunala lärcentra innebär ett stöd för utvecklings- och förbättringsarbete när det gäller kommunernas lärcentra. Som medlem får man tillgång till webbaserade seminarier, konferenser, erfarenhetsutbyten och ett kontaktnät för utveckling av lärcentra med kompetensförsörjning i fokus. Information om Nitus finns här: www.nitus.se. Medlemskap i Nitus innebär också att varje lärcentrum lever upp till. gällande kvalitetskriterier för Nitus lärcentra. Dessa bifogas och borde inte innebära några större svårigheter för Haparanda, övertorneå eller Överkalix lärcentra att leva upp till. Som medlem betalar varje kommun en årlig avgift, för närvarande 6 000 kr. Ett förslag är att Högskoleförbundet Östra Norrbotten kan stå för dessa kostnader om medlemskommunerna så önskar. Det är dock varje enskild kommun som ska/kan vara medlem . Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar skicka ärendet till kommunstyrelsen för beslut och bjuda in Lena Antti till sammanträdet. Justerare l (]W 1 ~1 Till sidan 1 S ida 9 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Beslutsunderlag KS 2015/79 Beslutsexpediering KS Lena Antti Justerare Till sidan 1 ^^S ^^ t^^ ^^^ , ,^ Sida 1 (4) 2015-02-13 Högskoleförbundet Östra Norrbotten Medlemskap i Nitus -Nätverket för kommunala lärcentra Underlag att ta ställning till för Haparanda, Överkalix och Övertorneå kommuner Beskrivning Högskoleförbundet Östra Norrbotten har uppdraget att - tillgängliggöra eftergymnasiala utbildningar efter respektive kommuns behov inom såväl offentlig sektor som näringsliv - verka för att öka andelen invånare med högskoleutbildning - samordna eftergymnasial utbildning mellan medlemskommunerna Ett led i detta arbete är att synliggöra kommunernas lärcentra och verka för att rådande och framtida studiemiljö för distansstudier anpassas pedagogiskt och tekniskt till studenters och utbildningsanordnares behov. Medlemskap i Nitus -ett nationellt nätverk för kommunala lärcentra innebär ett stöd för utvecklings- och förbättringsarbete när det gäller kommunernas lärcentra. Som medlem får man tillgång till webbaserade seminarier, konferenser, erfarenhetsutbyten och ett kontaktnät för utveckling av lärcentra med kompetensförsörjning ifokus. Information om Nitus finns här: www.nitus.se Medlemskap i Nitus innebär också att varje lärcentrum lever upp till. gällande kvalitetskriterier för Nitus lärcentra. Dessa bifogas och borde inte innebära några större svårigheter för Haparanda, Övertorneå eller Överkalix lärcentra att leva upp till. Som medlem betalar varje kommun en årlig avgift, för närvarande 6 000 kr. Ett förslag är att Högskoleförbundet Östra Norrbotten kan stå för dessa kostnader om medlemskommunerna så önskar. Det är dock varje enskild kommun som ska/kan vara medlem. Förslag till beslut Direktionen för HÖN föreslår att Kommunstyrelsen beslutar att kommunen ansöker om medlemskap i Nitus att uppdra till förbundschefen för Högskoleförbundet Östra Norrbotten att formulera ansökan att verka för att kommunens lärcentrum lever upp till Nitus kvalitetskriterier för lärcentra att medlemsavgiften betalas via Högskoleförbundet Östra Norrbotten Till sidan 1 Sida 2 (4) 2015-02-13 tus '+1.ltvrrkc[ Cor k^r^^:nur,at^ `:.^rter•,tr.i Kvalitetskriterier för Nitus lärcentra Antagna 2007-11-07, reviderade 2012-OS-08 och 2013-06-12. Tillämpningsområde Dessa kvalitetskriterier gäller Nitus-lärcentras verksamhet rörande högre utbildning. Det är upp till varje enskild medlem om kriterierna också tillämpas för andra utbildningsnivåer. Personalen ska ha god kunskap om av Nitus fastställda kvalitetssäkringsdokument. Definition Nitus-lärcentra är mötesplats för studerande, mäklare av högre utbildning och en motor för tillväxt i den lokala och regionala utvecklingen. Nitus-lärcentra ärende) av en infrastrukturför utbildning och arbetsliv. Syfte Olika användare och samarbetspartner såsom studerande och olika utbildningsanordnare ställer kvalitetskrav på lärcentra. För att bland annat kunna möjliggöra kommunikation mellan studerande och lärare, samt kunna erbjuda distansstuderande en bra studiemiljö och utbildningsanordnare ett bra stöd vid genomförande av kurser, ställs en rad kvalitetskrav på lärcentra inom Nitus. Kvalitetskrav A) Mötesplats A.1 Lokaler/studiemiljö Lärcentrum ska vara en attraktiv mötesplats för studier och vägledning. Miljöerna ska stödja lärande och kunna användas utifrån individens förutsättningar och behov. Exempelvis ska det finnas tillgång till dator-, läs- och grupparbetsplatser. A.2 Tillgänglighet Den studerande ska ha god tillgång till lokaler och utrustning (som specificeras nedan i A.4) under kontorstid och där utöver, dvs även kvällar och helger. A.3 Service Det ska finnas administrativ, teknisk och stödjande personal att tillgå på Lärcentrum. Personalen ska ge ett bra stöd åt den studerande, samt verka för att skapa en positiv bild av lärcentraverksamheten. Administrativ studerandeservice ska tillhandahållas. Till sidan 1 Sida 3 (4) 2015-02-13 A.4 Teknik A.4.1 Realtidskommunikation Det ska finnas möjlighet till visuell kommunikation i realtid i form av rörlig bild och ljud, som exempelvis Adobe Connect, Skype, LiveMeeting eller videokonferens/telebild. Kringutrustning som dokumentkamera , video och anslutning av dator är att rekommendera. Det ska finnas webbkamera , headset/högtalare, mikrofon och installation av den mjukvara för bildöverföring individen behöver enligt utbildningsanordnaren. A.4.2 Datorutrustning och datorlösning Det ska finnas tillgång till datorer med de vanligaste programvarorna . Internetförbindelsen ska vara av den kvalitet ( hastighet ) som behövs förde lösningar som studierna kräver. Studerande ska ha tillgång till skrivare , skanner och kopiator. Det ska finnas tekniska systemlösningar som tillåter studenterna att komma åt de funktioner som studierna kräver (t ex se strömmande media , chat, hämta inloggningsuppgifter, använda "fjärrskrivbord", logga in och söka i högskolans biblioteksdatabaser, etc). Studerande ska ha möjlighet att koppla upp egen utrustning i form av t ex smarta telefoner ( smartphone), surfplatta och egen dator för att komma åt Internet. A.5 Tentamen Lärcentrum ska tillhandhålla skrivvakt vid tentamina , och i övrigt informera sig om och följa de regler och rutiner som gäller hos olika utbildningsanordnare för tentamina. Vid kurser och utbildningar där lärcentret har ett samarbete med/avtal med högskolan/ universitetet gäller: 1. Tentamen ska anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2. Tentamen ska vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. Vid övriga kurser och utbildningar gäller att: 1. Tentamen bör anordnas genom egen försorg eller genom avtal med närliggande lärcentra. 2. Tentamen bör vara möjlig att skriva dagtid, kvällstid och helger. A.6 Bibliotek Studerande ska via lärcentret ha tillgång till bibliotekstjänster (t ex via samarbete med lokalt bibliotek och högskolebibliotek). Till sidan 1 Sida 4 (4) 2015-02-13 B) Mäklare 6.1 Nitus-läscentra ska ta emot studenter från alla anordnare av högre utbildning. B.2 Läscentrumet ska ha en utsedd kontaktperson gentemot studerande, andra läscentra, Nitus och olika utbildningsanordnare. 6.3 Läscentrum ska kunna erbjuda studie- och yrkesvägledning, eller kunna hänvisa vidare till vägledningsresursertokalt samt på högskolan/nätuniversitetet. B.4 Läscentrumet ska kunna hänvisa vidare till valideringsresurser. C) Motor C.1 Nitus-läscentra ska sträva efter att det utbud av högre utbildning som tillgängliggörs i kommunen, skall svara mot behov på den lokala arbetsmarknaden och/eller efterfrågan från enskilda kommunmedborgare. C.2 Nitus-läscentra bör utarbeta former för behovsinventering gentemot arbetsplatser i det lokala näringslivet, hos de offentliga arbetsgivarna samt gentemot enskilda kommunmedborgare. Nituslärcentra bör i detta arbete sträva efter samordning med andra kommunala aktörer så som utvecklingsavdelningar och näringslivsfunktioner. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkringen sker genom självskattning utifrån ett antal frågor. Vid brister fiska-krav upprättas en handlingsplan för åtgärdande. Handlingsplaner kan också upprättas för att uppfylla bör-kraven. Till sidan 1 Sida 18 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 38 Arsredovisning Haparanda stad 2014 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa årsredovisningen för 2014. Ärendebeskrivning Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att fastställa årsredovisningen för 2014 . Beslutsunderlag KS 2015/100 Beslutsexpediering KS KF Hans Kenttä Justerare law Till sidan 1 Sida 31 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 46 Arsredovisning HABO 2014 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av redovisningen . Ärendebeskrivning Kalle Kyösti föredrar. Arsredovisningen och revisionsberättelsen för Habo 2014 genomgås. Revisorerna har inte haft något att anmärka. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av redovisningen. Beslutsunderlag KS 2015/102 Beslutsexpediering Kalle Kyösti Justerare Till sidan 1 Sida 19 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 39a Beslutsattestanter KS 2015 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget för nya beslutsattestanter samt fastställa teckningsrätt (två i förening för kommunens plus- och bankgiro) enligt nedan. Ärendebeskrivning Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet. Förslag till beslutsattestanter, kommunstyrelsen , BILAGA. Förslag till teckningsrätt (två i förening för kommunens plus och bankgiro) enligt nedanstående: Lena Ekh Hans Kenttä Ingrid Ceder Jarkko Jaako Saana Saarikoski Tanja Niva Ingegerd Eklund Lena Perdahl Henri Kangastie Salme Junttila Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att anta förslaget för nya beslutsattestanter samt fastställa teckningsrätt (två i förening för kommunens plus- och bankgiro) enligt nedan. Beslutsunderlag KS 2015/101 Beslutsexpediering KS Hans Kenttä Justerare Till sidan 1 Kommunstyrelsen - Beslutsattestanter o; . . ·• Vatten AVIO!i>P Avfall Trafiksäkerhet Gata/Väg Park/Skag Vägbidrag Fastigheter Övr.ig teknisk verksamhet Ekanamikontoret Kammunchefens beslutskonton Persanalkantarets beslutskanton 105,106,107 Samhällsbyggn-ads kontoret Övriga verksamheter under KS Överfärmyndarkanto IT-Kantaret Medbargarkontoret VA/Avfallsahef VAlAvfallschef VA/Avfallschef Gatuchef Gatuchef Gatuchef Gatuchef Fastighetschef Fastighetschef Ekanamic::hef Ekanamichef Per-SI!lnalc::hef Kommun!lhef Chef fär Samhällsbyggnadskantoret Berl!ird chef Överfärmyndare/Ersättare averfärmyndare !T-Chef Chef fl!ir medbargarkontaret VA/Avfallsc;hef Gatumef Fastighetsmet Kommunchef Ekonamillhet Personaldtef Ekonom IT-€hef Chef Samhällsbyggnadskontaret &verförmyndare Chef Medborgarkontoret Safia Rasendahl Rabert Ekholm Jimmy Henrikssan lena Ekh Hans Kenttä Nielas As!i>lund Ingrid Ceder Rolf Sannebjl!irk linnea Ca rissan Gunilla Tornberg Tammi Slunga Ekanamlehef Ekanamichef Ekanamichef Ekanamiehef Ekanamichef Ekonamillhet Ekanamichef Ek0namichef Ek0namichef Kommunchef Ekonem Ekanamillhef Ekanamichef Kommunchef Ek0nomichef Kommunchef Ekonomichef Ekonamichef Ekonem Ekonem Ekonom Ekanem Ekanem Ekonem Ekonem Ekonem Ekonom Ekonom Ekanem Ekanamichef Ekonamichef Ekonem Ekona m Attestreglemente fastställt av KF 2001-05-02 - .§ 5 Varje nämnd svarar för ait uppritthålla aktuella förteckningar över utseddil attestanter. Förslag. till beslut Att anta förteckning över utsedda attestanter för Kommunstyrelsens verksamhet. Till sidan 1 ^^'J r 7^',S^ 2^^^^/o ^, Kommunstyrelsen - Beslutsattestanter Verksamhet Budgetansvarig/Beslutsattestant Vatten Avlopp Avfal I Trafiksäkerhet Gata/Väg Park/Skog Vägbidrag Fastigheter Övrig teknisk verksamhet Ekonomikontoret Kommunchefens beslutskonton Personalkontorets beslutskonton 105,106,107 Samhällsbyggnads kontoret Övriga verksamheter under KS Överförmyndarkonto Medborgarkontoret VA/Avfallschef VA/Avfallschef VA/Avfallschef Gatuchef Gatuchef Gatuchef Gatuchef Fastighetschef Fastighetschef Ekonomichef Ekonomichef Personalchef Kommunchef Chef för Samhällsbyggnadskontoret Berörd chef Överförmyndare/Ersättare Överförmyndare IT-Chef Chef för medborgarkontoret VA/Avfallschef Gatuchef Fastighetschef Kommunchef Ekonomichef Personalchef Ekonom IT-Chef Chef Samhällsbyggnadskontoret Överförmyndare Chef Medborgarkontoret Sofia Rosendahl Robert Ekholm Jimmy Henriksson Lena Ekh HansKenttä Niclas Asplund Ingrid Ceder Rolf Sannebjörk Linnea Carlsson Gunilla Tornberg Tommi Slunga IT-Kontoret Ersättare 1 Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Ekonomichef Kommunchef Ekonom Ekonomichef Ekonomichef Kommunchef Ekonomichef Kommunchef Ekonomichef Ekonomichef Ersättare 2 Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonom Ekonomichef Ekonomichef Ekonom Ekonom Attestreglemente fastställt av KF 2001 -05-02 - § 5 Varje nämnd svarar för att upprätthålla aktuella förteckningar över utsedda attestanter. Förslae till beslut Att anta förteckning över utsedda attestanter för Kommunstyrelsens verksamhet. Till sidan 1 Sida 20 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 39b Lösen av pensionsskuld 98-99 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att besluta att ekonomichefen får i uppdrag att lösa delar av pensionsskulden för 1998-1999 i enlighet med Söderberg och Partners rekommendation. Ärendebeskrivning Ekonomichef Hans Kenttä föredrar ärendet. Söderberg och Partner har under 2014 presenterat en strategianalys gällande kommunens strategi för medelshantering. Rekommendationen från konsultfirman var att titta på en lösen av 1998-1999 pensionsskuld, som 2014-12-31 uppgick till18 708 milj .kr+löneskatt. Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att besluta att ekonomichefen får i uppdrag att lösa delar av pensionsskulden för 1998-1999 i enlighet med Söderberg och Partners rekommendation. Beslutsunderlag KS 2015/101 Beslutsexpediering KS Hans Kenttä Justerare Till sidan 2 S ida 21 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 40 Centerpartiets förslag till direktiv för budgetberedning Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslaget till kommunstyrelsen samt att inbjuda övriga partier att komma med förslag till direktiv för budgetberedning . Ärendebeskrivning Centerpartiets direktiv för budgetberedning genomgås. Direktiv för budgetberedningen Under det kommande budgetarbetet bör beredningen arbeta med följande övergripande inriktningar för att stärka den kommunala organisationen och ekonomin under mandatperioden. Det är vår uppfattning att genom att arbeta långsiktigt kan såväl effektiviseringar som besparingar göras vilket skapar utrymme för satsningar inom verksamheten framöver. 1. Budget och ' strategiplanen ska ta med kända kostnads- och intäktsökningar för samtliga år under den period som planen utarbetats för 2. En genomlysning av förvaltningsstrukturen och dess organisation genomförs 3. En översyn av kommunens lokalbehov genomförs och en plan för avyttring av överflödiga lokaler utarbetas 4. satsningar för att stärka det förebyggande arbetet mot utanförskap sker genom att utveckla arbetet med familjestödjare 5. satsningar på en utvecklad elevhälsa sker 6. Insatser görs i de tidiga årskurserna för att alla barn ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs ett 7. Insatser för att ge unga möjligheter att lära på jobbet redan efter årskurs 9 utvecklas 8. Arbetet inom näringslivsfunktionen inom kommunen intensifieras för att arbetet med att få till stånd ett mer diversifierat näringsliv/arbetsmarknad 9. En satsning för att ta bort de delade turerna inom omsorgen genomförs Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att skicka förslaget till kommunstyrelsen samt inbjuder övriga partier att komma med förslag till direktiv för budgetberedning . Beslutsunderlag KS 2015/92 KS Justerare Till sidan 2 ^!^ 2o^f -- ^^ z -- z_7 2015-02-23 ^ ^^ ^ S 2^ i .^^^ z, v Y CENTERPARTIET Sven Tornberg Gruppledare Kommunfullmäktige iHaparanda Stad Direktiv för budgetberedningen Under det kommande budgetarbetet bör beredningen arbeta med följande övergripande inriktningar för att stärka den kommunala organisationen och ekonomin under mandatperioden. Det är vår uppfattning att genom att arbeta långsiktigt kan såväl effektiviseringar som besparingar göras vilket skapar utrymme för satsningar inom verksamheten framöver. 1. Budget och strategiplanen ska ta med kända kostnads- och intäktsökningar för samtliga år under den period som planen utarbetats för 2. En genomlysning av förvaltningsstrukturen och dess organisation genomförs 3. En översyn av kommunens lokalbehov genomförs och en plan för avyttring av överflödiga lokaler utarbetas 4. Satsningar för att stärka det förebyggande arbetet mot utanförskap sker genom att utveckla arbetet med familjestödjare 5. Satsningar på en utvecklad elevhälsa sker 6. Insatser görs i de tidiga årskurserna för att alla barn ska kunna läsa, skriva och räkna när de lämnar årskurs ett 7. Insatser för att ge unga möjligheter att lära på jobbet redan efter årskurs 9 utvecklas 8. Arbetet inom näringslivsfunktionen inom kommunen intensifieras för att arbetet med att få till stånd ett mer diversifierat näringsliv/arbetsmarknad 9. En satsning för att fa bort de delade turerna inom omsorgen genomförs erpårtiet i, Haparanda en Tornberg gruppledare Till sidan 2 Till sidan 2 Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Diarienummer . - ^,. . Fastighetschef _" ; ^^ i ^^ Rapport nytt HVB boende Kommunstyrelsens gav den 9 mars 2015 undertecknad och Kalle Kyösti uppdraget att undersöka möjligheterna för ett nytt HVB-boende. Med placering i direkt anslutning till nuvarande befintligt boende, alternativt i Habos bostäder på rågångsvägen i Marielund. Efter samråd med integrationsenhetens chef Lena Lahti, beslutades att ett boende på Rågångsvägen i Marielund var att föredra. Detta då IVO(inspektionen för vård och omsorg) vid en tillsyn av det befintliga boendet ansett detta redan vara på gränsen för hur stort ett boende anses få vara. Projektering av boendet är i stort sett färdigt. Dock uppstod problem vid en risk- och konsekvensanalys med närliggande verksamhet och projekteringen stoppades för boendet i den tänkta fastigheten. Vi har därefter gått vidare med att undersöka ett alternativ i samma område, vilket Lena Lahti godkänt. Enligt uppdrag Jimmy Henriksson Fastighetschef Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E- post/Hemsida [email protected] www. haparanda.se Till sidan 2 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Datum 2015-01-16 Chef Integrationsenheten Lena Lahti 070-213 75 78 Diarienummer Socialnämnden Haparanda Ang. Avtal med Migrationsverket gällande ensamkommandebarn Bakgrund: Haparanda kommun har skrivit ett nytt avtal med Migrationsverket gällande mottagande av ensam kommandebarn. I avtalet har man överenskommit att Haparanda kommun skall tillhandahålla 16 platser varav 10 alltid skall stå till förfogande till asylsökanden. (tidigare avtal omfattade 5 asylplatser). Varje asylplats omsätts 1,7 gånger. Det betyder att ca 17 ensamkommandebarn kommer att hänvisas till Haparanda kommun under 2015. Boendesituation: I HVB hemmet Paletten är det fullbelagt, vi har 16 boendeplatser. Så fort ledig plats finns så har vi en skyldighet att meddela Migrationsverket detta. Med det nya avtalet kommer vi inte att kunna tillgodose Ifos behov, vi har för få platser. Kommunen bör utöka boendeplatser för ensamkommandebarn. Förslagsvis en eller två hem med vardera sju-åtta platser bör öppnas på centralorten. Ekonomi: Kommunen erhåller statliga intäkter för ensamkommandebarnen, dygnsersättning med 1900 kronor för belagd plats samt 1600 för obelagd plats betalas till kommunen. För att få ihop ekonomin med hyror, personalkostnader etc. så bör man ha 7-8 boendeplatser per/ hem. Förslag till beslut: Att man beslutar att öppna HVB hem för ensamkommandebarn med sammanlagt ca.15 platser. Lena Lahti Chef Integrationsenheten Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 Sida 22 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 41 Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att bifalla ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish Lapland med 302 000 kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2). Medel tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens konto. Ärendebeskrivning Daniel Fälldin föredrar. Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Norrbotten för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i regionen. Projekt omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå. Swedish Lapland Visitors Board är projektägare och stödmottagare. Projekttiden är beräknad till2015-07-01 och 2017-12-31 . Enligt Swedish Laplands fÖrslag (se: finansieringside 2) skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med total 302 000 kr, fördelat över tre år enlig följande : 52 000 kr (2015), 125 000 kr (2016) och 125 000 kr (2017). Pengarna kan tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens budget. Ärendebeskrivning Norrbottens kommuner måste samverka för att stärka regionens attraktionskraft i Europa och världen. l projektet ligger fokus på samhandling och optimering av regionala resurser för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat goda kontakter med tour-operatörer på många internationella målmarknaderrelationer som Haparanda genom ett partnerskap kan dra nytta av. Inom ramen för projektet kan Haparandas företagare få tillgång till kompetens inom (1) Marknadsutveckling , (2) produkt- och affärsutveckling , samt (3) destinationsutveckling . Konsekvenser Tillväxtenheten är övertygad om att satsningar på turism- och destinationsutveckling är en av grundförutsättningarna för att skapa framtida tillväxt i Haparanda. Därför vill vi också medverka i projektet på samma sätt som vi gjort de senaste åren. Tillväxtenheten anser inte att vi ska gå in med personella resurser i projektet (se : finansieringside 1 samt PM Haparanda 1), då vi tror att detta skulle försvåra det gränsöverskridande arbetet för den enskilde medarbetaren på turistbyrån . Med en personell insats befarar vi att vi skulle förlora själva andemeningen med den gemensamma turistbyrån nämligen den gränsöverskridande aspekten. Justerare Till sidan 2 S ida 23 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå kommunstyrelsen att bifalla ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish Lapland med 302 000 kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2). Medel tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens konto. Beslutsunderlag KS 2015/89 Beslutsexpediering KS Daniel Fälldin Justerare Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Näringslivsutvecklare 2015-02-20 Daniel Fälldin, 0922-260 00 Diarienummer ^S Z^^ 1 5 ^^`7 ^ ^^ Projekt : Swedish Lapland Förslag till beslut - Tillväxtenheten föreslår att ansökan om medfinansiering till strukturfondsprojektet Swedish Lapland bifalles med 302 000 kr enligt specifikation nedan (finansieringside 2). Sammanfattning Syftet med projektet är att utveckla samverkan i Norrbotten för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i regionen. Projekt omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå. Swedish Lapland Visitors Board är projektägare och stödmottagare. Projekttiden är beräknad till 2015-07-01 och 2017-12-31. Enligt Swedish Laplands förslag (se: finansieringside 2) skulle Haparanda stad medfinansiera projektet med total 302 000 kr, fördelat över tre år enlig följande: 52 000 kr (2015), 125 000 kr (2016) och 125 000 kr (2017). Pengarna kan tas från konto inom delegationen för Tillväxtenhetens budget. Ärendebeskrivning Norrbottens kommuner måste samverka för att stärka regionens attraktionskraft iEuropa och världen. I projektet ligger fokus på samhandling och optimering av regionala resurser för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat goda kontakter med tour-operatörer på många internationella målmarknader relationersom Haparanda genom ett partnerskap kan dra nytta av. Inom ramen för projektet kan Haparandas företagare få tillgång till kompetens inom (1) Marknadsutveckling, (2) produkt- och affärsutveckling, samt (3) destinationsutveckling. Konsekvenser Tillväxtenheten är övertygad om att satsningar på turism- och destinationsutveckling är en av grundförutsättningarna för att skapa framtida tillväxt i Haparanda. Därför vill vi också medverka i projektet på samma sätt som vi gjort de senaste åren. Tillväxtenheten anser inte att vi ska gå in med personella resurser i projektet (se: finansieringside 1 samt PM Haparanda 1), då vi tror att detta skulle försvåra det gränsöverskridande arbetet för den enskilde medarbetaren på turistbyrån. Med en personell insats befarar vi att vi skulle förlora själva andemeningen med den gemensamma turistbyrån -nämligen den gränsöverskridande aspekten. Expediering/Beslut skickas till: Finansieringsintyg om 302 000 kr skickas till Swedish Lapland. Observera att finansieringen är villkored av att Haparandas deltagande i projektet fastställs genom politiskt beslut i Haparanda. Expediering ska skickas till Heart of Lapland och Swedish Lapland Enligt uppdrag Daniel Fälldin Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 dn r °>^^S 2^ iS^ ^^ , ^ c ^^ :, Swedish Lapland ` j^ HEART O IAPIIIN Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt (som omfattar samtliga kommuner i Norrbotten samt Skellefteå och troligen även Sorsele ) bygger på den regionala strategin för besöksnäringen 2020 med kunden i fokus och har som mål att verka för tillväxt hos små och medelstora företag inom hela besöksnäringen. Från Heart of Laplands/Swedish Laplands sida har vi med glädje noterat Haparanda Stads intresse att utveckla samverkan med oss andra i näringen för att på ett mer effektivt sätt kunna bidra till besöksnäringens fortsatta expansion i vår region. Swedish Lapland har redan i dag utvecklats till ett starkt och säljande varumärke som bidrar till utvecklingen i turistföretag som Haparanda Stadshotell, Kukkolaforsen och Hulkoffgården. Strukturfondsprojektet bygger enligt en företagsstudie som LTU utfört helt på näringens behov av stöd kopplat mot tillväxt och behovet att stärka konkurrenskraften hos dessa och näringens företag -företag som förutom traditionella turismföretag också kan vara råvaruproducenter, kulturentreprenörer, hantverkare & designers, etc. Låt oss här peka på några fördelar och win -win-effekter som vi uppnår genom att utveckla ett närmare partnerskap mellan kommunen och Swedish Lapland Visitors Board /Heart of Lapland: Skräddarsydda insatser skapar nya jobb och företag i Haparanda Ett partnerskap inom besöksnäringen ska ses som en investering iframtiden -inte som ett bidrag med osäker återbetalning. Enligt den s k turistkronan ger varje omsatt krona i t ex ett aktivitetsföretag 9 kronor till omkringliggande aktörer! Genom insatser i besöksnäringsföretag utifrån varje företags specifika prioriteringar och behov ska strukturfondsprojektet bidra till nya och utvecklade besöksnäringsföretag med fler affårer och fler jobb i Haparanda. Attraktiva turistprodukter och besöksmål över kommungränserna med smart specialisering En destination upphör inte vid en kommungräns, utan består av den region som turisten tolkar som besöksmål. Genom samarbete med andra destinationer skapas bättre förutsättningar att utveckla och erbjuda attraktiva turistprodukter och besöksmål. Haparanda har här unika förutsättningar att bidra -och att dra nytta av attraktioner på andra håll i Swedish Lapland! 1 projektet ligger fokus på ramhandling och smart specialisering och optimering av regionala och lokala resurser för att skapa än bättre förutsättningar för företagens tillväxt. Swedish Lapland har genom åren utvecklat mycket goda kontakter med professionella tour-operatörer på många internationella målmarknader -relationer som Haparanda genom ett partnerskap självfallet kan dra nytta av! Unik lokal attraktion lyfts fram Haparandas unika profil av en mångkulturell gräns- och handelsstad utgör en tillgång inte bara för kommunen utan för hela regionen. Satsningen på ett Barents Center öppnar dörren till att Haparanda kan fungera som en port till Swedish Lapland för främst finska och ryska besökare! Haparanda ska naturligtvis arbeta med sin unika lokala attraktion och utveckling, men tillsammans med andra kommuner och deras turistföretag genom partnerskap skapa större effekter per investerad krona. Utveckling Genom ett partnerskap med Swedish Lapland ges besöksnäringen i kommunen bättre möjligheter att tillsammans med Haparanda Stad bidra möjliggöra utveckling inom de prioriterade verksamhetsområdena ivår kommande strukturfondsansöka; Områden som är robust förankrade i företagens behov och prioriteringar, och som siktar mot en fördubblad omsättning 2020: (1J Marknadsutveckling, (2J produkt- och affdrsutveckling, samt (3J destinationsutveckling. Haparanda får här också tillgång till5wedish Laplands spetskompetens inom dessa tre områden. Flerdubbla kommunens insats med uppväxling Genom ett partnerskap erbjuder vi också möjligheten att "växla upp" kommunala insatser i näringen till flerdubbel effekt. En insats motsvarande vad grannkommunerna f nsatsar (525 000 kr per år) innebär i praktiken effekter i den egna kommunen motsvarande minst det dubbla beloppet, och dessutom tillgång till resurser som (genom insatser från våra regionala myndigheter) ligger hos länsorganisationen. Genom att också bidra med investeringar iform avpersontid/medarbetartid förstärks denna multiplikatoreffekt ytterligare (se räkneexempel på baksidan!). Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland Till sidan 2 Inbjudan till partnerskap inför en ny strukturfondsperiod BILAGA : RÄKNEEXEMPEL MED HAPARANDA 1 FOKUS 2015 2016 2017 Insättning kontanta medel Haparanda 262500 525000 525000 Personell resurs, uppväxlingsbar 110000 220000 230000 Summor: 372 500, 00 kr 745 000,00 kr 755 000,00 kr Tot insättning: 1872 500,00 kr Uppväxling: 1872 500,00 kr Summa lokal budget 3 745 000,00 kr Haparanda tar även del av den region gemensamma budgeten. Om vi utgår från att varje investerad krona i ett lokalt besöksnäringsföretag ger nio kronor tillbaka till det lokala näringslivet och kommunen innebär detta en samhällsekonomisk effekt om 33,7 MSEK under treårsperioden beräknad enligt den s k Turistkronan -ett vedertaget sätt att skatta multiplikatoreffekter avinvesteringar ibesöksnäringen. Annika Fredriksson Håkan Ylinenpää Ove Forsberg VD Swedish Lapland Visitors Board Ordf Heart of Lapland VL Heart of Lapland Till sidan 2 HEART D ^ LAPLAN Swedish l.ap^and Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020 Haparanda Exempel finansieringslösning Haparanda Alt 1 Insättning kontanta medel Personell resurslön+sem+sociala kostn) (35°^) 2015 80.000 70.000 2016 125.000 194.880 2017 125.000 194.880 Total insättning kontanter: 330 000 kr Uppväxling: Personella resurser: 330 000 kr 459 760 kr Summa lokal budget: 1119 760 kr Alt 2 Insättning kontanta medel Personell resurslön+sem+sociala kostn) (2 x 35%) 2015 100.000 140.000 2016 225.000 389 760 2017 225.000 389.760 Total insättning kontanter: 550 000 kr Uppväxling: 550 000 kr Personella resurser: Summa lokal budget : 919 520 kr 2 019 520 kr Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensama budgeten Räknexempel Personella resurser: Ex lön 29.000 kr= x 1,6 (sociala,sem, itp mm) = 556.800 kr lönekostnad per år (ungefär) Om personen exempelvis går in i projektet på 35% blir det :556.800 kr x 35% = 194.880 kr (ev kan även vissa andra schabloner ingå, tex lokal osv, lite osäkert ännu) Kostnaden för inväxling av personal ingår i kommunens nuvarande kostnadsmassa, och innebär ingen övrig ekonomisk insats 20150219 Ove Forsberg Till sidan 2 Swedish ^apLand^ ,f ^.'^%^ HEART LAPLAN Vårt gemensamma Strukturfondsprojekt Hela Swedish Lapland mot 2020 Haparanda Enl önskemål uppdaterad Kalkyl baserad på en insats av 125 . 000 kr/år Insättning kontanta medel 2015 2016 52.000 125.000 Total insättning kontanter: Uppväxling: Summa budget Haparanda: 2017 125.000 302 000 kr 302 000 kr 604 000 kr Utöver lokal budget tar Haparanda även del av den region gemensamma budgeten och dess aktiviteter Till sidan 2 S ida 26 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 43 Feriearbeten sommaren 2015 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen - att erbjuda elever årskurs 1 och årskurs 2 i gymnasieskolan feriearbete -att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3 ferieperioder - att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov. - att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs - att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget ansökningsförfarande. Ärendebeskrivning Tommi Slungar och Daniel Fälldin föredrar. Beslutsunderlag Ar 2014 fick alla som sökte feriearbete, totalt 92 stycken (56 pojkar, 36 flickor) . Potentiella sökande var 196. Budgeten för feriearbete 2015 är 600 000 kr. Antalet potentiella sökande år 2015 uppgår till 198 personer. Med normalutfallet att ungefär hälften av potentiella söker kommer budgeten att räcka för att alla som vill ha feriearbete (förutsatt att sommarlovsentreprenörer inte körs i enlighet med Tillväxtenhetens förslag). Mindre överträdelser av budgeten kan nog hanteras inom verksamhetens egna ramar med omfördelningar. Om sökande blir exceptionellt många eller att fackliga förhandlingar med leder till förhöjda löner samt att man då kan förutse att budgeten inte hålls ska detta rapporteras till och eventuellt äskande om mer medel göras hos Kommunstyrelsen. Tillväxtenheten rekommenderar att man inte genomför konceptet Sommarlovsentreprenör. Se Bilaga för motiveringar. Tillväxtenheten/Turistbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten till Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare, 51 %fler kunder år 2014 jämfört med 2013. Arbetet på turistbyrån är både inspirerande och krävande. De man söker måste vara stresståliga och brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga problemlösare, ha ett glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens kunskaper i olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot gymnasieelever som avslutat åk 2. Man anser också att ett ansökningsförfarande med intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för uppgiften. För att garantera en jämn och hög service till städernas besökare hela sommaren vill man också ha 1 feriearbetande på 6 veckorsperiod . Justerare Till sidan 2 S ida 27 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Förslag till beslut Att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen - att erbjuda elever årskurs 1 och årskurs 2 i gymnasieskolan feriearbete -att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3 ferieperioder - att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov . - att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs - att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget ansökningsförfarande. Beslutsunderlag KS 2015/99 Beslutsexpediering KS Tommi Slunga Daniel Fälldin Justerare l @W 1<1-:Y- l Till sidan 2 Tjänsteskrivelse Ir■ HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum 2015-03-02 Diarienummer ^^J l ,^ I ,S/l? Feriearbeten sommaren 2015 Beslutsunderlag År 2014 fick alla som sökte feriearbete, totalt 92 stycken (56 pojkar, 36 flickor). Potentiella sökande var 196. Budgeten för feriearbete 2015 är 600 000 kr. Antalet potentiella sökande år 2015 uppgår till 198 personer. Med normalutfallet att ungefär hälften av potentiella söker kommer budgeten att räcka för att alla som vill ha feriearbete (förutsatt att sommarlovsentreprenörer inte körs i enlighet med Tillväxtenhetens förslag). Mindre överträdelser av budgeten kan nog hanteras inom verksamhetens egna ramar med omfördelningar. Om sökande blir exceptionellt många eller att fackliga förhandlingar med leder till förhöjda löner samt att man då kan förutse att budgeten inte hålls ska detta rapporteras till och eventuellt äskande om mer medel göras hos Kommunstyrelsen. Tillväxtenheten rekommenderar att man inte genomför konceptet Sommarlovsentreprenör. Se Bilaga för motiveringar. Tillväxtenheten/Turistbyrån har velat lyfta fram följande inför beslutet: Flytten till Resecentrumet har inneburit en ökning av antalet besökare, 51 % fler kunder år 2014 jämfört med 2013. Arbetet på turistbyrån är både inspirerande och krävande. De man söker måste vara stresståliga och brinna för att ge god service, vara handlingskraftiga problemläsare, ha ett glatt humör och säljande sätt. För turistbyrån är feriearbetarens kunskaper i olika språk meriterande. Man vill också poängtera att man helst tar emot gymnasieelever som avslutat åk 2. Man anser också att ett ansökningsförfarande med intervju är ändamålsenligt för att få rätt person för uppgiften. För att garantera en jämn och hög service till städernas besökare hela sommaren vill man också ha 1 feriearbetande på 6 veckorsperiod. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen - att erbjuda elever årskurs 1 och född år 1998 och årskurs 2 och född 1997 i gymnasieskolan feriearbete - att feriearbete erbjuds inom kommunens egna verksamheter och föreningar verksamma inom kommunen. 6 timmar per dag under 3 veckor. 3 ferieperioder. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 HAPARANDATORNIO att timersättningen är 65 kr/timme (ordinarie feriearbete) att 20 av platserna fördelas till stöd och omsorg med anledning av framtida rekryteringsbehov. Förhöjd timersättning för dessa platser: 68 kr/timme. att konceptet Sommarlovsentreprenörer inte genomförs att Turistbyrån får 1 ferieplats/1 person under 6 veckor med eget ansökningsförfarande Enligt uppdrag Tommi Slunga Chef Medborgarkontoret Beslutsexpediering Nina Havbring, Medborgarkontoret Daniel Fälldin, Tillväxtenheten Anu Lakkala, Tillväxtenheten/Turistbyrån Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 0 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Tillväxtenheten 2015-02-23 Diarienummer ^^^5 ^,^1 5 ^ ^ ^ . c^l.^ Sommarlovsentreprenör 2015 Förslag till beslut - Tillväxtenheten rekommenderar att Kommunstyrelsens arbetsutskott avstår från att genomföra projektet Sommarlovsentreprenörer under 2015. Sammanfattning Tanken med Sommarlovsentreprenör är att stimulera ungdomar till att utveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att låta dem driva ett företag som sommarjobb. Konceptet ägs av Länsstyrelsen Västernorrland men förvaltas och utvecklas av Sundsvalls kommun. Konceptägaren ansvarar för konceptet, handledarutbildningen, informations- och utbildningsmaterial, webbsida, support och vidareutveckling. Den lokale arrangören står för det lokala genomförandet inklusive handledare, aktiviteter, startbidrag och försäkring. Den lokala arrangören informerar ungdomar och tar in anmälningar under våren. I samband med sommarlovsstarten genomförs en kickoffvecka där antagna ungdomar får under kreativa former skapa sin affärside. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium och får sedan genomföra sin affärside under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från sina handledare samt eventuella mentorer från det lokala arbetslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. Ärendebeskrivning Tillväxtenheten har de senaste åren samarbetat Övertorneå kommun för att genomföra projektet. Sanna Hänninen har ansvarat för att genomföra projektet lokalt. Sanna har bland annat arbetat på Ungdomens hus vilket innebär att hon har ett bra kontaktnät med ungdomarna i Haparanda. Trots ett målmedvetet arbete har det varit svårt att locka ungdomar till att delta. De allra flesta ungdomar är mer intresserade av att ta ett "vanligt" sommarjobb i och med att de då är garanterade en fast lön. Även ungdomar som initialt utryckt intresse av att bli sommarlovsentreprenör har hoppas av till förmån för ett "vanligt" sommarjobb. De senaste åren har vi haft fem (2013) och sju (2014) sommarlovsentreprenörer iHaparanda. Kostnaden för att genomföra projektet har varit mellan 70 000 kr och 80 000 kr per år. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] v^ww.haparanda.se Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE 11^ HAPARANDATORNIO Kommunledningsförvaltningen Datum Tillväxtenheten 2015-02-23 Diarienummer Konsekvenser Tillväxtenheten är övertygad om att entreprenörskap, utbyten och kunskapsöverföring för utvecklingen framåt. Sett ur det perspektivet borde projektet Sommarlovsentreprenör utgöra en viktig pusselbit i det stora hela. Tyvärr har projektet inte fått den önskade genomslagskraften. Med tanke på kostnader versus utfall föreslår Tillväxtenheten att inte längre genomföra projektet Sommarlovsentreprenörer. Förslag Vi ser dock positivt på de övergripande intentionerna som finns att utveckla och stärka ungdomars kompetens. Tillväxtenheten satsar därför resurser på organisationer som Ung Företagsamhet. Vi föreslår att de pengar som skulle gå till Sommarlovsentreprenör (70 000 kr - 80 000 kr) ska öronmärkas till ett annat ungdomsprojekt med ett tydligt entreprenöriellt fokus. Med fördel skulle projektet definieras av ungdomarna själva. Expediering/Beslut skickas till: Expediering ska skickas Medborgarkontoret och KsAu. Enligt uppdrag Daniel Fälldin Näringslivsutvecklare, verksamhetsansvarig Tillväxtenheten Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] vwvw.haparanda.se Till sidan 2 S ida 28 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 44 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk 2015 Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar återremittera ärendet för vidare beredning och ärendet skickas därefter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Tommi Slunga föredrar. Haparanda har haft ett program för minoritetsspråk sedan 2004. Programmet har reviderats 201 O. Det förslag till program som nu föreligger har följts upp och reviderats i samrådsgruppen för minoritetsspråk. Sedan har den varit föremål för en öppen remissomgång och slutligen skickats på remiss till nämnderna. De åtgärder som är skrivna med fetare stil är åtgärder som är nya jämfört med programmet som antogs 201 O. Resterande är sådant som funnits med tidigare och bedömts behöva ligga kvar. Förhoppningen är att programmet kan antas av Kommunfullmäktige den 13:e april. Till samma datum planeras utbildning till ledamöterna i fullmäktige samt chefstjänstemän om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar återremittera ärendet för vidare beredning . Beslutsunderlag KS 2014/143 Beslutsexpediering Tommi Slunga Justerare Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE Förvaltning Kommunledningsförvaltningenl ,Tommi Slunga Handläggare minoritetsspråk Datum 2015-02-24 Diarienummer KS 2014/143 Program för nationella minoriteter och minoritetsspråk Haparanda har haft ett program för minoritetsspråk sedan 2004. Programmet har reviderats 2010. Det förslag till program som nu föreligger har följts upp och reviderats i samrådsgruppen för minoritetsspråk. Sedan har den varit föremål för en öppen remissomgång och slutligen skickats på remiss till nämnderna. De åtgärder som är skrivna med fetare stil är åtgärder som är nya jämfört med programmet som antogs 2010. Resterande är sådant som funnits med tidigare och bedömts behöva ligga kvar. Förhoppningen är att programmet kan antas av Kommunfullmäktige den 13:e april. Till samma datum planeras utbildning till ledamöterna i fullmäktige samt chefstjänstemän om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Tommi Slunga Chef Medborgarkontoret Tillika handläggare för minoritetsspråk , Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida Till sidan 2 [email protected] www.haparanda.se Sida 29 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 45 Val av representanter från kommunstyrelsen till samrådsgruppen för minoritetsspråk samt arvodering och uppgifter Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen - att Kommunstyrelsen vid nästa sammanträde skall utse ledamöter att ingå i samrådsgruppen för minoritetsspråk -att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med kommunens arvodesreglemente. Kostnaderna tas ur det statsbidrag som kommunen erhåller. Verksamhetskonto 231. Ärendebeskrivning Tommi Slunga föredrar. Bakgrund Haparanda stad har sedan 2012 haft en samrådsgrupp för nationella minoriteter och minoritetsspråk. (gruppens uppgifter har bland annat ingått följa upp det arbete som bedrivs i kommunen kring dessa frågor. Gruppen har bestått av 5 representanter för de nationella minoriteterna via den Minoritetsspråksdelegation som finns i kommunen och 2 representanter från Kommunstyrelsen (Bengt Olov lnnala (S) och Per-Arne Kerttu (C)) . Kommunens handläggare för minoritetsspråk har varit sekreterare för gruppen. Sammanträden sker 4 ggr per år. Samrådsgruppen har fungerat bra för att föra dialog och samråd bland annat med kommunens chefstjänstemän . Gruppens arbete har baserats på en gemensam överenskommelse i gruppen och att mötena har varit utan arvodering. Kommunstyrelsen ska utse sina representanter till Samrådsgruppen för den nya mandatperioden . Samrådsgruppens arbete och uppgifter bör ses över och fastställas politiskt. En arvodering av medlemmarna bör också ske. Det här kan bidra till att gruppen bli mer erkänd och etablerad. Ungefärlig kostnad för arvoderingen blir 17 000 kr/år och kan tas från statsbidraget där samråd är en erkänd kostnadspost (eventuella förlorade arbetsinkomster ej inräknade). Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslå Kommunstyrelsen - att Kommunstyrelsen vid nästa sammanträde skall utse ledamöter att ingå i samrådsgruppen för minoritetsspråk Justerare 10/W l <J>JL I Till sidan 2 Sida 30 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 - att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med kommunens arvodesreglemente. Kostnaderna tas ur det statsbidrag som kommunen erhåller. Verksamhetskonto 231 . Beslutsunderlag KS 2015/95 Beslutsexpediering KS Tommi Slunga Justerare Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Datum Diarienummer Förvaltning Kommunledningsförvaltningenl 2015-02-25 ;^.^ ^^/,S/^T^ , ^^7} ,Tommi Slunga Handläggare minoritetsspråk Samrådsgruppen för minoritetsspråk - representanter från Kommunstyrelsen och arvodering av medlemmar i samrådsgruppen samt gruppens uppgifter i framtiden Bakgrund Haparanda stad har sedan 2012 haft en samrådsgrupp för nationella minoriteter och minoritetsspråk. (gruppens uppgifter har bland annat ingått följa upp det arbete som bedrivs i kommunen kring dessa frågor. Gruppen har bestått av 5 representanter för de nationella minoriteterna via den Minoritetsspråksdelegation som finns i kommunen och 2 representanter från Kommunstyrelsen (Bengt Olov Innala (S) och Per-Arne Kerttu (C) ). Kommunens handläggare för minoritetsspråk har varit sekreterare för gruppen. Sammanträden sker 4 ggr per år. Samrådsgruppen har fungerat bra för att föra dialog och samråd bland annat med kommunens chefstjänstemän. Gruppens arbete har baserats på en gemensam överenskommelse igruppen och att mötena har varit utan arvodering. Kommunstyrelsen ska utse sina representanter till Samrådsgruppen för den nya mandatperioden . Samrådsgruppens arbete och uppgifter bör ses över och fastställas politiskt. En arvodering av medlemmarna bör också ske. Det här kan bidra till att gruppen bli mer erkänd och etablerad . Ungefärlig kostnad för arvoderingen blir 17 000 kr/år och kan tas från statsbidraget där samråd är en erkänd kostnadspost (eventuella förlorade arbetsinkomster ej inräknande). Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår Kommunstyrelsen att vis nästa KS sammanträde utse ledamöter att ingå i samrådsgruppen för minoritetsspråk att arvodering av medlemmarna i samrådsgruppen ska ske i enlighet med kommunens arvodesreglemente . Kostnaderna tas ur det statsbidrag som kommunen erhåller. Verksamhetskonto 231. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Förvaltning Datum Kommunledningsförvaltningenl 2015-02-25 ,Tommi Slunga Diarienummer Handläggare minoritetsspråk att handläggaren för minoritetsspråk får i uppdrag att tillsammans med samrådsgruppen arbeta fram en överenskommelse/reglemente för samrådsgruppen som ska antas i Kommunfullmäktige. Tommi Slunga Chef Medborgarkontoret Tillika handläggare för minoritetsspråk Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-150 00 0922-150 01 E-post/Hemsida kommun@ haparanda.se www. haparanda.se Till sidan 2 Dnr ^J ZorSi^y^s. ^u Meri -Lapin kehittämiskeskus ry Sairaalakatu 2 94100 KEMI 26.2.2015 M1:R1-LAPIN KEHITTAMISKESKUS SEUTUHALLITUKSEN JÄSENTEN VALINTA Meri-Lapin kehittämiskeskuksen seutuvaltuusto valitsee kokouksessaan 28.4.2015 seutuhallituksen. Sääntö}en mukaan seutuhallitukseen kuuluvatjäsenkuntien nimeämät kaupungin /kunnanhallitusten puheenjohtajatsekä tarvittaessa muut hallituksen jäsenet siten, että Kemi ja Tornlo nimeävät 3 jäsentä ja varajäsentä, Keminmaa 2 jäsentä ja varajäsentä sekä Simo, Tervo/a ja Haaparanta sekä Lapin Yrittåjät ry ja Lapin kauppakamari Kemi-Tornlon jaostoyhdessä ja Kemi-Tornio alueen ammattijärjestötyhden jäsenen ja varajäsenen. Mikäli, ette ole jo ilmoittaneet meille , pyydämme teitä nimeämään seutuhallituksen jäsenet ja varajäsenet 10.4.2015 mennessä. MERI-LAPIN KEHITTÄMISKESKUS ^^^ artti Ruo salainen toimitusjohtaja JAKELu Meri-Lapin kuntien kunnanhallitukset Haaparannan kaupunki Lapin kauppakamari Lapin Yrittäjät ry Kemi Tornio alueen ammattijärjestöt Till sidan 2 Kallelse till Ägarsamråd Investeringar i Norrbotten AB Tid och plats Tisdag 17 mars 2015, kl. 13.00-14.00 Lokal E3 i Landstingshuset. (Videokonferens , se instruktion) Kallade Maria Stenberg, landstinget Yvonne Stålnacke, Luleå Lotta Åman, Arvidsjaur Helena Öhlund, Älvsbyn Inge Andersson, Boden Mikael Larsson, Överkalix Peter Waara, Haparanda Tomas Mörtberg, Övertorneå Ellinor Söderlund, Kalix Övriga Anders Granberg, styrelseordförande iInvesteringar iNorrbotten AB Jörgen Eriksson, VD Investeringar i Norrbotten AB Britta Flinkfeldt Jansson, ordförande i Kommunförbundet Norrbotten Tjänstemän hos ägarna För kännedom Kommuncheferna och Landstingsdirektören Dagordning 1 Ägarsamrådets öppnande 2 Val av sekreterare och justerare Information från bolaget 3 Aktuell information från bolaget • Investeringar i Norrbotten AB verksamhetsrapport 2014 (Bilaga 1) Ägarnas samråd 4 Diskussion om bolagets verksamhet och ekonomi 5 Gemensamt ägardirektiv till bolaget (Bilaga 2) 6 Ägartillskott för 2016 7 Nomineringskommittens förslag på styrelse och styrelseordförande 8 Övriga frågor 9 Ägarsamrådets avslutande Bilmor 1. Investeringar i Norrbotten AB verksamhetsrapport 2014 2. Landstingets förslag till gemensamt ägardirektiv 1 Till sidan 2 Invest in NorrbottenT Invest in Norrbotten ^^ Rapport verksamhetsåret 2014 Invest in Norrbotten exporterar kunskap och kännedom om Norrbottens affdrsmöjligheter, och importerar etablerare och investerare till länet. Genom att verka enligt vår affärside bidrar vi till tillväxt i Norrbottens kommuner genom en tydligare internationalisering. För att lyckas med det så behöver länet ha unika affärsmöjligheter som attraherar internationella investerare och etablerare. Det kan vi konstatera att vi har. För närvarande finns en internationell attraktionskraft till gruv- och mineralområdet, våra energitillgångar (vattenkraft, vindkraft, bioenergi) som ger förutsättningar att investera i energiintensiva affärsproduktioner nära miljövänliga energikällor med högsta driftsäkerhet, tester i kallt klimat, besöksnäringen och gigantiska infrastrukturprojekt (exempelvis flytta städer). Kopplat till dessa unika affärsområden finns forskning och utbildning i världsklass. I kombinationen med Invest in Norrbottens internationella nätverk, finns förutsättningar för fler internationella affärer i Norrbotten. Agare i bolaget Investeringar i Norrbotten AB Endast Partnerskap ^^> Norrbottens läns landsting Arjeplogs kommun Arvidsjaurs kommun Gällivare kommun Bodens kommun Pajala kommun Haparanda kommun Piteå kommun Kalix kommun Luleå kommun Älvsbyns kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Styrelse Anders Granberg, ordförande Eva Quist Staffan Borg Susanne Sjölund Thomas Björnfot Personal Jörgen Eriksson, VD Göran Littorin *) formellt namn: Investeringar i Norrbotten AB, 556903-8119 **) Partnerskap innebär endast köp av tjänster Invest in Norrbotten Kyrkogatan 13, SE-972 32 Luleå, Soveden Jörgen Eriksson Göran Littorin +46 (0)70-636 00 55 +46 (0)70-621 79 00 goran . littorin@norrbottense jorgen . eriksson @norrbotten . se Till sidan 2 invest in Norrbotten! Vi har valt att rapportera verksamheten utifrån de ägardirektiv bolaget har, och under respektive direktiv ge exempel på aktiviteter från året: Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande arbete för att öka regionens attraktions - och konkurrenskraft samt öka regionens offertförmåga. Arbetet ska verka för fler internationella affärer till Norrbotten. Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella partners. • Sedan starten har Invest in Norrbotten avtal med agent i Norge respektive UK. I början av 2014 gjordes en upphandling av agent i Tyskland. Valet föll på Business Sweden's tyska organisation. Rent formellt ges sedan 1 jan 2014 uppdragen via Kommunförbundet som plattform, vilket gett möjligheter att växla upp våra egna medel med finansiering från Länsstyrelsen. Våra avtalspartners (agenters) uppgift är att utifrån regionens internationellt konkurrenskraftiga affärsmöjligheter finna investerare/etablerare intresserade av att göra affärer med kommuner och/eller företag i länet. - Norge, Jan Sundsten: Jan har varit engagerad i ett 70-tal företagscase varav tjugofemtalet nu är aktiva. - UK, Clive Vokes: benchmark-uppdrag visavi andra regioner i Europa - Tyskland, Business Soveden: fokus Mining & Minerals, Besöksnäringen, Vindkraft, Datacenter • Speciella insatser har gjorts på den norska marknaden, riktade till norska företag vilka söker affärspartners utanför Norge. Bolaget är länets part till Business Soveden. • Business Soveden är den nationella organisationen i Sverige med fokus på investeringsfrämjande arbete och export. Business Soveden skriver samarbetsavtal med regionala företrädare, där Invest in Norrbotten är en av idag 18 regioner i Sverige som har ett sådant samarbetsavtal kring investeringsfrämjande arbete. Avtalet innebär inga ekonomiska transaktioner mellan varandra, men ger förutsättningar för oss att nyttja hela det internationella nätverk som Business Soveden har, och Business Soveden å sin sida att fa tillgång till affärsmöjlighetsprospekt isin portfölj när de säljer Sverige. Business Soveden har idag elva prioriterade investeringsområden, varav Norrbotten medverkar i sex av dem. Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etab/erare inom Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att Norrbottens unika affärsmöjligheterpaketeras och placeras i upparbetade optimala internationella nätverk. • Mining & Minerals - Tillsammans med Business Soveden och tre andra regioner medverkade Invest in Norrbotten i mars vid världens största gruvmässa i Toronto i Kanada, PDAC. Gruvmässan har fokus på exploatörer och finansiärer. Till sidan 2 2(6) Invest in Norrbotten! Vi från Sverige, tillsammans med Norge och Finland, arrangerade nästan två heldagar under mässan med fokus på den Skandinaviska bergskedjan och dess geologi med möjligheter inom gruv och mineral. Invest in Norrbotten tillsammans med Business Soveden och Västerbotten Investment Agency deltog i juni med egen monter på Euromine Expo i Skellefteå. Invest in Norrbotten har tillsammans med bl a ILJC påbörjat ett arbete att via LKABs avtal med stora internationella spelare skapa förutsättningar för dessa att investera och etablera sin verksamhet i Norrbotten tillsammans med lokala företag. Arbetet med att identifiera företagen görs till stor del av näringslivsenheterna och ICJC. Som nästa steg har nu IUC tillsammans med Business Sweden Trade påbörjat ett projekt för att skapa förutsättningar för större exportmognad bland de lokala företagarna, för att på så sätt skapa ännu större tillväxt i Norrbotten. Uppföljningsmöte iTyskland med Rohstoff Alliance (en sammanslutning av de största industriföretagen iTyskland) Löpande kontakt med prospects => investerarkontakter • Energi - Tillsammans med Vindkraftcentrum Barents, Business Sweden Tyskland och Renewable Energy Hamburg arrangerade Invest in Norrbotten i slutet av november en vindkraftskonferens iHamburg på temat "Windpower in cold climat". Deltagare var företag, forskare, organisationer och investerare inom vindkraftsbranschen - Invest in Norrbotten har i olika sammanhang samverkat och byggt relationer med Vattenfall - Invest in Norrbotten har sammanfört projektägare inom vindkraft med tänkbara investerare • Datacenter - Invest in Norrbotten har tillsammans med vår agent i Tyskland, för The Node Pole skapat tyska kundkontakter - Invest in Norrbotten har medverkat i lobbyarbetet kring sänkt elskatt för datacenter - Invest in Norrbotten är regional part med Business Sweden inom arbetet med Datacenter. I det arbetet ingår The Node Pole som en naturlig samarbetspartner med sin operativa verksamhet. • Tester i kallt klimat - Invest in Norrbotten har tagit initiativ till och driver processen att skapa en "Test-region för fler internationella affärer". Genom detta kommunöverskridande arbete (inledningsvis med Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn kommuner) tillsammans med den nationella nivån Business Sweden, är ambitionen att skapa förutsättningar för regionen att ta en nationell ledarposition inom testverksamhet i ett vidare begrepp, att skapa ett kluster för flera affärsområden inom test. - Vi planerar för ett seminarium i Arvidsjaur (i början av 1015) på temat "Testverksamhet - en möjlighet för ännu fler internationella affärer". 3(6) Till sidan 2 NörrbottenT • Besöksnäringen - Invest in Norrbotten har en nära samverkan med Swedish Lapland Visitors Board. Tillsammans arbetar vi för fler investeringar inom näringen. Under året togs en investerarfolder fram på engelska och tyska, vilken använts av oss och våra agenter i sökandet efter intresserade investerare / etablerare. - Vår tyske agent har gjort en marknadsöversikt av den tyska "besöksnäringsmarknaden". - Invest in Norrbotten deltar i Business Sweden's nationella aktiviteter riktade till andra marknader, ex den norska. - Diskussioner har förts med möjliga investerar-prospects (ex anläggningsägare) iregionen. - Invest in Norrbotten (Jörgen Eriksson) är knuten till Swedish Laplands styrelse • Bioeconomy / Cleantech - Invest in Norrbotten har tillsammans med Swerea Sicomp och Piteå Science Park verkat för möjlig kolfiberproduktion. - Inledande diskussioner har förts med biokluster i Piteå kring utveckling av skogsråvaror • Handel - En köpcentra-investerare från Norge har visat intresse för köpcentra i länet. Invest in Norrbotten har medverkat i denna sökaktivitet. Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva , i deras paketeringsarbete och offertarbete samt - deras arbete för affärsavslut gällande internationella affärsmöjligheter. • Genom att i stor omfattning på plats hos de olika kommunerna träffa respektive kommuns ledarskap, och påtala vikten av att ge utrymme och skapa resurser för investeringsfrämjande arbete i den egna organisationen, samt vara behjälpliga i frågor kring exempelvis paketering, försöker vi bidra till att det byggs lokala plattformar för investeringsfrämjande arbete. • Tillsammans med kommunernas nyckelpersoner har bolaget identifierat och kommit överens om de olika roller bolaget jämte kommunernas nyckelpersoner har för att arbetet med investerings- och etableringsfrämjande arbete ska bli så lyckat som möjligt. Den processen har varit väldigt nyttig för alla inblandade parter för att skapa de rätta förväntningarna på varandra. Kommunen / Platsen - identifiera affärsmöjligheter - identifiera företag med ambition möjlighet att växa - bidra i paketering - rätt laguppställning vid besök och offerering - vara värd vid besök - göra affärsavsluten - tillse att det finns mandat för investeringsfrämjande arbete 4(6) Till sidan 2 Invest in Norrbotten Invest in Norrbotten - partner med Business Soveden och dess möjligheter - egna agentavtal (Europa) - paketera och marknadsföra unika affärsmöjligheter - söka internationella intressenter - väcka intresse för besök - planering, guide och stöd vid besök - driva lärandeprocessen • I ett pågående pilotprojekt med extern finansiering från Längmanska företagarfonden har och kommer vi i pilotkommunerna Arvidsjaur och Gällivare, än mer operativt genomföra aktiviteter tillsammans med dessa kommuner. Syftet är att genom intern strategisk samordning skapa större etableringsmognad ikommunerna. Med förstärkning via externa resurser är syftet att stärka den lokala organisationen, för att på så sätt skapa förutsättningar att det görs fler internationella affärer på platsen/i kommunen. • Invest in Norrbotten har som ett led i pilotprojektsatsningen genom Längmanska erbjudit pilotkommunerna en lärandeprocess för nyckelfunktioner inom kommunerna som arbetar med tillväxtarbete. I processen som påbörjats under hösten, fokuseras på att identifiera kommunernas tillväxtområden, styrkor och svagheter när det gäller näringslivsarbete, omvärldens kravbild, hur kommunerna arbetar med etableringar idag och hur dom vill arbeta med etableringar i framtiden etc. • Konferensdagen "Fler internationella affärer till Norrbotten" genomfördes i slutet av januari. Gensvaret från de inbjudna var stort. Totalt 75 personer deltog av de inbjudna från regionalt och kommunalt ledarskåp. Inklusive .fem personer från Skellefteå. Dagen rönte stor uppskattning och fick väldigt bra omdömen. Dagen avslutades med att landshövdingen tog på sig ansvaret att arbeta fram en strategi för internationella affärer i Norrbotten. Landstinget uttryckte önskemål om att aktivt delta i detta arbete. Invest in Norrbotten har erbjudit sina tjänster i arbetet. Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med länets kommuner och dess nyckelpersoner , ifråga om kunskap i ett proaktivt etableringsoch investeringsfrämjande arbete. • Bolaget driver en lärandeprocess i investeringsfrämjande arbete. I samband med 3-4 näringslivschefsträffar per år, samt minst en gemensam läranderesa med samma målgrupp (plus tjänstemän från det regionala ledarskapet) till någon intressant region utanför Sverige, inhämtar och stimulerar vi varandra till mer kunskap i investeringsfrämjande tänk och arbete. • Under våren genomfördes, för bland andra delar av det regionala ledarskapet, en läranderesa till Stavanger, Norge. I oktober arrangerade vi en läranderesa till Berlin i Tyskland med i första hand näringslivscheferna (eller motsvarande) som deltagare. Till sidan 2 5(6) invest Zn NorrbottenT Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde. • Ett av våra motton är att tänka och handla "utifrån och in". För oss innebär det att agera behovsstyrt. Det är det internationella behovet som avgör vad vi paketerar och levererar. I vår gemensamma lärandeprocess är det tänket en viktig ingrediens. Via våra internationella nätverk försöker vi fanga upp relevant information viktig för de i regionen utpekade affärsmöjlighetsområdena. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett ålder , kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund , sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. • I ett arbete vars syfte är att internationellt marknadsföra och sälja in vår regions affärsmöjligheter, och på så sätt skapa intresse och förutsättningar för internationella investeringar och etableringar, känns det helt naturligt oeh självklart att utgå från ett mångfaldsperspektiv och allas lika värde. Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering isin verksamhet. • Enjämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, något vi framhåller till våra internationella kontakter inför ev etablering/investering i vår region. Det är dessutom något vi försöker stimulera till i vårt samarbete med länets kommuner. • Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. En strävan i vårt arbete är att medverka till tillväxt i olika branscher, för att också på så sätt skapa förutsättningar för arbete åt både män och kvinnor. • I samband med event, konferensdagar, besök etc där Invest in Norrbotten är ensam eller medverkar som arrangör, arbetar vi medvetet för en jämn könsfördelning av exempelvis föreläsare och medverkande offentliga- eller organisationsrepresentanter. Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier. • Val av och fokusering på affärsområden har skett i samråd med länets kommuner och i linje med de regionala strategierna. Axstämningar med tjänstemän inom Länsstyrelse, landsting och Kommunförbund sker löpande. Luleå 2015-01-13 Jörgen Eriksson Göran Littorin 6(6) Till sidan 2 ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA Förslag till Ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB Dnr § Ärendebeskrivning Landstinget ska avge årliga ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB (Invest in Norrbotten). Ägardirektivet ska senare behandlas och fastställas tillsammans med övriga ägare vid ägarsamråd inför beslut vid Investeringar i Norrbotten AB ordinarie årsstämma. Detta är bolagets första ägardirektiv. Ägardirektiv till Investeringar i Norrbotten AB För den verksamhet som bedrivs i Investeringar i Norrbotten AB (nedan kallat Bolaget), gäller dessa ägardirektiv antagna av årsstämman. Ägarna har i dessa ägardirektiv tydliggjort ägarnas gemensamma intentioner avseende inriktningen av bolagets verksamhet utöver vad som framgår av gällande bolagsordning, aktieägaravtal och aktiebolagslag. Direktiven gäller i första hand för tiden intill nästa årsstämma men omfattar även bolagets verksamhet på längre sikt. Verksamhetens mål Bolaget ska verka som koordinator för landsting och kommuner i Norrbotten inom bland annat marknadsföring och försäljning, faktahantering, mässor, kompetensutveckling och stöd i offertarbete samt ägna sig åt uppsökande verksamhet mot internationella investerare och etablerare, marknadsföra Norrbotten samt därmed förenlig verksamhet. Verksamhetens inriktning Bolaget ska proaktivt arbeta med etablerings- och investeringsfrämjande arbete för att öka regionens attraktions- och konkurrenskraft samt öka regionens offertförmåga. Arbetet ska verka för fler internationella affärer till Norrbotten. Bolaget ska primärt bearbeta internationella investerare och etablerare inom Norrbottens unika affärsmöjligheter. Bolaget ska medverka till att Norrbottens unika affärsmöjligheter paketeras och placeras i upparbetade optimala internationella nätverk. Bolaget ska via bolagets kontrakterade agenter erbjuda norrbottniska företag möjligheten att finna internationella, finansiella eller industriella, partners. Bolaget ska stödja enskilda kommuner att bli mer proaktiva, i deras paketeringsarbete och offertarbete samt deras arbete för affärsavslut gällande internationella affärsmöjligheter. Bolaget ska driva och koordinera ett kontinuerligt lärande tillsammans med länets kommuner och dess nyckelpersoner, ifråga om kunskap i ett proaktivt etablerings- och investeringsfrämjande arbete. Bolaget är länets part till Business Soveden. FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 2014ChD IAI\/C^'TCDIAI('AD I AI(^DOööiTC^i ^-rrrvrnrrv- ^-cir^vr^rc -rrvv ^ r^,ö 10-30.DOr^^oci nr Tu i Ä('ADI'11DCLfTI\/ 7f\1A 7!\14 11 10 CCTCl7 ❑ Cl7CIlAlIAI('_ ^l(1(' Till sidan 2 ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA Bolaget ska löpande arbeta med omvärldsanalys inom sitt verksamhetsområde. Bolagets arbete ska vila på allas lika värde, oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Arbete med jämställdhet, integration och mångfald ska genomgående beaktas i bolagets verksamhet. Bolaget ska arbeta aktivt med jämställdhetsintegrering isin verksamhet. ntn +:\ a^Hei^er-^-Si^l c Bolagets arbete ska bedrivas i linje med Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 och andra relevanta regionala strategier. Kommentar [KSi]: Tas bort. Uppdraget avrapporteras under 2014 och vid ägarsamrådet 2015. Ekonomiska och finansiella mål Bolaget ska ha en god finansiell stabilitet. Ägarnas tillskott till bolaget kan användas som medfinansiering iprojekt inom ramen för bolagets kärnverksamhet och på så sätt växlas upp med annan finansiering. Ägarnas insyn och information Respektive ägares kommunstyrelse samt landstingsstyrelsen utövar insyn och tillsyn över bolaget. Bolaget ska löpande hålla ägarna (styrelsenivå) väl informerade och kommunicera verksamhetens resultat och nytta. Bolaget ska till samtliga ägare inkomma med tertialrapporter per april och augusti. Tertialrapport ska innehålla: • Uppföljning av gällande ägardirektiv utifrån uppsatt rapportmall. • Nyckeltal. Utöver tertialrapport ska årsredovisning samt protokoll från årsstämma sändas skriftligt till samtliga ägare. Protokoll från styrelsesammanträden ska finnas tillgängliga hos bolaget. För de bolag som även måste rapportera in specifika nyckeltal eller statistik, ofta till tredje part, ska detta tydliggöras i särskilt uppdrag till bolaget. Bolaget ska samråda med ägarna innan planer och åtgärder vidtas som direkt eller indirekt kan påverka ägarna eller på annat sätt förutsätter ekonomiskt engagemang från ägarnas sida. För att förenkla bolagets kommunikation med ägarna har respektive ägare ansvar för att en egen kontaktperson finns till bolaget. Förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting antar ägardirektiv för Investeringar i Norrbotten AB. 2 Slutligt ägardirektiv till bolaget fastställs tillsammans med övriga ägare på ägarsamrådet inför beslut vid Investeringar i Norrbotten ABs ordinarie FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 201410-30.DOr^r'DCi nr Tu i no (' AD I AI(1DDö (1lTCAl Äf'ADIIIDCIfTI\/ Cl^D IAI\/CCTCDIRI ^v-r^rnrfvrnz -rrtvrcrc v ^ c 7f1^A 7!\1'2 11 10 CCTCD OCDCf\ t\II ^I('_ t1(1(` Till sidan 2 ÄRENDE TILL SAMMANTRÄDESDATUM HANDLÄGGARE LANDSTINGSSTYRELSEN 9 DECEMBER 2014 KENNETH SJAUNJA årsstämma. Slutligt ägardirektiv ska återrapporteras till landstingsstyrelsen. FÖRSLAG TILL ÄGARDIREKTIV FÖR INVESTERINGAR I NORRBOTTEN AB 2015 201410-30.D0^^^Dei nr_ Tu i Ä ('_ADf11DCLlTI \/ C(1D IAI\ / CCTCDIAI!'_ AD I AIf1DD4 (1TTC^I A4 9l14A 9!144 44 40 CCTCD RCDC^I^IIAI (_ f1(1(` Till sidan 2 3 MARS 2015 Anvisningar videokonferens Vi öppnar videokonferensen k109:50 och därefter är det ok att ringa in innan mötet inleds kl 10:00. Lokal: E3 landstingshuset De som skall delta via RP-Desktop ringer in 5 min efter utsatt tid (dvs från 09:50) på nummer : Anslutningsnr 22598369. Externa parter som använder Polycom ringer in 5 min efter utsatt tid (dvs från 09:50) på nummer: video. nll.se##22598369 alt 195.196. 198.7##22598369. Externa parter som använder Tandberg/Cisco ringer in 5 min efter utsatt tid (dvs från 09:50) på nummer : 22598369 @video.nll.se alt 22598369@ 195.196.198.7 1 Till sidan 2 Sida 34 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu § 49 Svar på Motion angående lokalförsörjningsprogram för kommunal verksamhet Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med fastighetschefens svar anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Jimmy Henriksson föredrar. Svar på Sven Tornbergs motion angående lokalförsörjningsplan. Haparanda Stad står inför stora utmaningar med ett åldrande fastighetsbestånd, som av naturliga skäl kräver större underhållsåtgärder. Fastigheterna är belägna inom Haparanda centralort inklusive närliggande områden, samt i byarna Seskarö, Nikkala och Karungi. Fastighetsavdelningen förvaltar alla kommunala fastigheter, vilket uppgår till ca 90 000 m2 lokalYta i kommunens ägo. Varav bland annat skolor ca 34 850 m2 , idrottsanläggningar ca 9 000 m 2 , äldreomsorg ca 17 000 m 2 och övrigt ca 29 000 m2 . Då tillkommer även Haparanda Bostäders fastighetsbestånd på ca 38 000 m 2 , vilket fastighetsavdelningen även förvaltar, där bostäder och vissa verksamhetsfastigheter ingår. Detta är en förhållandevis stor yta för en kommun av Haparandas storlek. l förhållande till lokalyta per invånare står Haparanda en bit över snittet med ca 9 m2 per invånare gentemot snittet i riket på ca 5m 2 (SOU 2007:061) per invånare. Byggandet av Barents Center kommer även att påverka lokalbehovet för olika verksamheter verksamma i de kommunala fastigheterna. Fastighetsavdelningen har som mål att under 2015 göra en teknisk statusbesiktning av alla kommunala fastigheter, samt ta fram underhållsplaner för respektive fastighet. Till vår hjälp har ett program införskaffats för löpande och planerat underhåll och resurser tillsatts för att bygga upp dessa. Detta kommer ge oss en bild på fastigheternas skick idag och framtida behov av underhåll, samt de kostnader som detta medför. Uppbyggnaden i programmet kommer att följa den nya reglerna för komponentavskrivning (K3). Med hjälp av detta underlag kan vi ta fram kostnadskalkyler för fastigheternas kommande underhållsbehov och därmed se vilka åtgärder som är mest lönsamma för Kommunen . Detta är en nödvändighet för att kunna ta fram korrekta beslutsunderlag . Justerare Till sidan 2 S ida 35 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 Förslag till besluVsvar Undertecknad föreslår - att Kommunstyrelsen beslutar att en arbetsgrupp bildas under ledning av Fastighetschef. Gruppen föreslås bestå av följande, Kommunchef, Fastighetschef, Förvaltningschef BUN/SOC och Planeringschef. Förvaltningschef BUN/SOC ansvarar för vilka respektive verksamhetschefer kallas till gruppen , i den mån deras verksamhet berörs. Arbetsgruppen ska under 2015 ta fram ett lokalförsörjningsprogram för alla kommunens verksamheter samt se till hur dessa verksamheter effektivast kan nyttjas med hänsyn till de behov kommunen har. Arbetsgruppen ska även ge förslag på hur verksamheterna kan förtätas och i ett led av detta vilka fastigheter kan avyttras. Undertecknad föreslår även att Kommunstyrelsen ber fastighetschefen ta fram en policy för hyressättning, investeringar och lokalanpassningar. Förslag till beslut Att Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar föreslå ' kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med fastighetschefens svar anse motionen besvarad. Beslutsunderlag KS 2014/442 Beslutsexpediering Justera re Till sidan 2 ^' '' ^^^ HAPARANDATORNIO TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Datum Fastighetschef Jinuiy ^i_+r•^iiksson 0922-260 G4 2015-02-06 Diarienummer s 2oi^i^y^z Svar på motion angående lokalförsörjningsplan Haparanda Stad står inför stora utmaningar med ett åldrande fastighetsbestånd, som av naturliga skäl kräver större underhållsåtgärder. Fastigheterna är belägna inom Haparanda centralort inklusive närliggande områden, samt i byarna Seskarö, Nikkala och Karungi. Fastighetsavdelningen förvaltar alla kommunala fastigheter, vilket uppgår till ca 90 OOOm2 lokalyta i kommunens ägo. Varav bland annat skolor ca 34 850m2, idrottsanläggningar ca 9 OOOm2, äldreomsorg ca 17 OOOm2 och övrigt ca 29 OOOm2. Då tillkommer även Haparanda Bostäders fastighetsbestånd på ca 38 OOOm2, vilket fastighetsavdelningen även förvaltar, där bostäder och vissa verksamhetsfastigheter ingår. Detta är en förhållandevis stor yta för en kommun av Haparandas storlek. I förhållande till lokalyta per invånare står Haparanda en bit över snittet med ca 9m2 per invånare gentemot snittet i riket på ca 5m2(SOU 2007:061) per invånare. Byggandet av Barents Center kommer även att påverka lokalbehovet för olika verksamheter verksamma i de kommunala fastigheterna. Fastighetsavdelningen har som mål att under 2015 göra en teknisk statusbesiktning av alla kommunala fastigheter, samt ta fram underhållsplaner för respektive fastighet. Till vår hjälp har ett program införskaffats för löpande och planerat underhåll och resurser tillsatts för att bygga upp dessa. Detta kommer ge oss en bild på fastigheternas skick idag och framtida behov av underhåll, samt de kostnader som detta medför. Uppbyggnaden i programmet kommer att följa den nya reglerna för komponentavskrivning(K3). Med hjälp av detta underlag kan vi ta fram kostnadskalkyler för fastigheternas kommande underhållsbehov och därmed se vilka åtgärder som är mest lönsamma för Kommunen. Detta är en nödvändighet för att kunna ta fram korrekta beslutsunderlag. Förslag till beslut Undertecknad föreslår Kommunstyrelsen beslutar att en arbetsgrupp bildas under ledning av Fastighetschef. Gruppen föreslås bestå av följande, Kommunchef, Fastighetschef, Förvaltningschef BUN/SOC och Planeringschef. Förvaltningschef BUN/SOC ansvarar för vilka respektive verksamhetschefer kallas till gruppen, i den mån deras verksamhet berörs. Arbetsgruppen ska under 2015 ta fram ett lokalförsörjningsprogram för alla kommunens verksamheter samt se till hur dessa verksamheter effektivast kan nyttjas med hänsyn till de behov kommunen har. Arbetsgruppen ska även ge förslag på hur verksamheterna kan förtätas och i ett led av detta vilka fastigheter kan avyttras. Undertecknad föreslår även att Kommunstyrelsen ber fastighetschefen ta fram en policy för hyressättning, investeringar och lokalanpassningar. Enligt uppdrag Jimmy Henriksson Fastighetschef Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon 0922-260 00 E-post/Hemsida [email protected] www.haparanda.se Till sidan 2 2014-11-10 X014 ^1^m ^ CENTERPARTIET Sven Tornberg Kommunfullmäktige iHaparanda Stad Motion ang lokalförsörjningsprogram för kommunal verksamhet Den kommunala verksamheten står inför förändringar vad gäller behov av lokaler genom byggandet av ny gymnasieskola och multiarena i det nya Barents Center. Centerpartiet har tillsammans med övriga oppositionspartier länge efterfrågat ett besked om vilka konsekvenser detta får för övriga lokaler som kommunen nyttjar i sin verksamhet. Svaret på frågan har ständigt skjutits på framtiden. Det är nu dags att ta ett helhetsgrepp över vilka lokaler som kommunen behöver för sin verksamhet idag och i den närmaste framtiden och utifrån detta utveckla ett lokalförsörjningsprogram där man tydliggör vilka lokaler som skall behållas och utvecklas samt hur överflödiga lokaler kan avyttras. I detta programarbete bör även kostnader för reinvesteringar samt drift för de lokaler som det finns behov av framgå samt kostnader för avyttring av de lokaler som kan ses som överflödiga i framtiden framgå över tid. Jag yrkar följande: Att kommunen skyndsamt tar fram ett lokalförsörjningsprogram för den kommunala verksamheten Att i detta program framgår vilka kostnader för reinvesteringar och drift av de lokaler som det finns behov av Att i detta program framgår vilka lokaler som det ej finns behov av samt kostnader och tidsplan för avyttring av dessa Sven Tornberg Kf-ledamot för Centerpartiet. Till sidan 2 Sida 36 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 KsAu §50 Svar på Motion angående kommunal bojkott av israeliska varor Beslut: Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med kost- och lokalvårdschefens svar anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Paula Pietinhuhta föredrar. Vänsterpartiet har inkommit med följande motion: "Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta civila och många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har skadats och traumatiserats. Brutaliteten i Israels attacker är nästan obegriplig för civiliserade människor. Men att tro att det är militära misstag när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier skjuts i ryggen, när skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller när el- och vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta. Det är en medveten krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället. Det är ett förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att agera. Denna brutalitetskapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande, förkrossade föräldrar och barn, den skapar också en ny generation av desperata människor utan hopp och framtidstro. l en direkt intervju i studio Ett på SR 1 förklarade en svensktalande kvinna i Tel Aviv; att skillnaden mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina medborgare och ser inte så lätt på döden som de på den andra sidan': En Palestinsk mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk militär känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den intervjuade kvinnan . Det ärren och vedervärd ig rasism. Hon är tyvärr inte ensam utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på palestinierna. Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det ett förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen fred förrän palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring upphör. Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för livet och döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella åtgärder från omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta förnedringen. Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som kräver att Israel drar sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget 1967, som kräver att alla israeliska bosättningar på ockuperad mark upplöses, att apartheidmuren rivs och som garanterar palestinska flyktingar Justerare Till sidan 2 Sida 37 HAPARANDA STAD SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-03-09 rätten att återvända till det land som Israel berövat dem. Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska fredsuppgift? Kost- och lokalvårdschefen Paula Pietinhuhta kan efter kontroll konstatera att inga varor från Israel ingår i livsmedelsupphandlingen och att det saknar lagstöd att bojkotta ett lands varor. Förslag till beslut Att Kommunstyrelsens arbetsutskott tar del av svaret och beslutar att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att med kost- och lokalvårdschefens svar anse motionen besvarad . Beslutsunderlag KS 2014/435 Beslutsexpediering KS KF Justerare Till sidan 2 TJÄNSTESKRIVELSE t/^ HAPARANDATORNIO Datum Diarienummer Barn- och ungdomsförvaltningen Kost- och lokalvården 2015-02-25 KS2014/435 Paula Pietinhuhta, 0922-261 16 Svar på : Motion - Kommunal bojkott av israeliska varor - Pekka Hyötylä (V) Vänsterpartiet har inkommit med följande motion: "Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta civila och Många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har skadats och traumatiserats. Brutaliteten i Israels attacker är nästan obegriplig för civiliserade människor. Men att tro att det är militära misstag när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier skjuts i ryggen, när skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller närel och vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta. Det är en medveten krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället. Det är ett förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att agera. Denna brutalitet skapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande, förkrossade föräldrar och barn, den skapar också en nygeneration av desperata människor utan hopp och framtidstro. I en direkt intervju i Studio Ett på SR 1 förklarade en svensktalande kvinna i Tel Aviv; att skillnaden mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina medborgare och ser inte så lätt p" döden som de på den andra sidan': En Palestinsk mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk militär känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den intervjuade kvinnan. Det ärren och vedervärdig rasism. Hon är tyvärr inte ensam utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på palestinierna. Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det ett förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen fred förrän palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring upphör. Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för livet och döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella åtgärder från omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta förnedringen. Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som kräver att Israel drar sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget 1967, som kräver att alla israeliska bosättningar på ockuperad mark upplöses, att apartheidmuren rivs och som garanterar palestinska flyktingar rätten att återvända till det land som Israel berövat dem. Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska fredsuppgift? Den som tiger är medskyldig och som politiskt vald ledning fören kommun är det ett minimum att vi agerar genom att inte befatta oss med varor från Israel. Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 E-post/Hemsida Till sidan 2 [email protected] www.haparanda.se Ir■ TJÄNSTESKRIVELSE HAPARANDATORNIO Datum Diarienummer Barn- och ungdomsförvaltningen Kost- och lokalvården 2015-02-25 KS2014/435 Paula Pietinhuhta, 0922-261 16 Vi kan precis som vi gjorde med Sydafrikanska varor under apartheidregimen! Vi kan besluta om bojkott. Jag föreslår härmed att; Konkret yrkande: Haparandas kommunfullmäktige beslutarom en kommunal bojkott av Israeliska varor. Det vill säga att vi reviderar vår " Upphandlingsreglementet antagen av Kommunfullmäktige 1996-06-10:' ". Haparanda kommun skriver in att vi inte skall befatta oss med varor av Israeliskt ursprung .Frukter, grönsaker, juicer, dataprogram och andra varor med Israeliskt ursprung måste strykas från de kommunala inköpslistorna. Det är en moraliskt och politiskt viktig fråga att skolor, äldreboende, barnomsorg och annan kommunal verksamhet inte befattar sig med varor som är besudlade med ett ockuperat folks blod. Tidigare krav på kommunal bojkott av Israeliska varor har avvisats med juridiska spetsfundigheter och att utrikespolitiska beslut måste tas av regeringen. Vi menar att det handlar om politisk vilja och att vår inköpspolicy inte kan vara så inskränkt att "miljö och kvalitetskrav" beaktas men gynnande av folkmord negligeras. " Kost- och lokalvården kan efter kontroll konstatera att inga varor från Israel ingår i livsmedelsupphandlingen. Enligt uppdrag Paula Pietinhuhta , Kost- och lokalvårdschef Offentlig upphandling styrs av lagen om offentlig upphandling, LOU, som bygger på ett EUdirektiv. Direktivet utgör en viktig del i arbetet för den inre marknaden i EU med fri rörlighet för varor och tjänster. Syftet med reglerna är att kommunen ska få den efterfrågade varan till bästa möjliga pris och att leverantörerna ska konkurrera på lika villkor. Att ställa krav på att köttet ska vara svenskt eller potatisen odlad lokalt bryter mot principen om ickediskriminering eftersom det bara kan uppfyllas av producenter i Sverige. Detta innebär att utan sanktionskrav från EU kan ej någon bojkott av varor ske utifrån varde är odlade ställas som krav i en upphandling. Monica Perdahl Täikkö Upphandlingssamordnare Postadress Haparanda stad 953 85 Haparanda Besöksadress Torget 9 Haparanda Telefon/Fax 0922-260 00 Till E-post/Hemsida kommun @ haparanda.se sidan 2 www.haparanda.se ^^D^ ^^^^ Motion om kommunal bojkott av Israeliska varor Under sommaren 2014 har över 1900 palestinier dödats i Gaza, de flesta civila och många hundra av dem barn. Tusental och åter tusental har skadats och traumatiserats. Brutaliteten i Israels attacker är nästan obegriplig för civiliserade människor. Men att tro att det är militära misstag när barn prickskjuts till döds, när flyende palestinier skjuts i ryggen, när skolor krossas i raketattacker och elever lemlästats eller när el och vattenförsörjning slås ut, är att blunda för fakta. Det är en medveten krigföring med syfte att förlama det civila Palestinska samhället. Det är ett förintelsekrig som bara kan pågå genom att världssamfundet vägrar att agera. Denna brutalitet skapar inte bara ett ofantligt mänskligt lidande, förkrossade föräldrar och barn, den skapar också en ny generation av desperata människor utan hopp och framtidstro. T en direkt irlt?rvj^^ i Str,dio Ett p^ SR 1 förklarar^o en svensktalang? kvinna i TPI ^4viv; att skillnaden mellan Israeler och palestinier är att "Israel ställer upp för sina medborgare och ser inte så lätt p^ döden som de på den andra sidan': En Palestinsk mor, far eller anhöriga till någon av de 1800 som dödats av israelisk militär känner inte samma sorg som en Israelisk mor, far eller anhörig menade den intervjuade kvinnan. Det är ren och vedervärdig rasism. Hon är tyvärr inte ensam utan snarare ger hon yttryck för den Israeliska statens syn på palestinierna. Förtryck föder motstånd, även om det sker i ett förtvivlat underläge så är det ett förtryckt och ockuperat folks rättighet att göra motstånd. Det blir ingen fred förrän palestinierna får rätt till sitt eget land och våld och förnedring upphör. Med den rasistiska inställningen att Palestinier inte hyser samma känslor för livet och döden som Israeler hjälper inget mindre är fysiska/materiella åtgärder från omvärlden för att få stopp på mördandet och den permanenta förnedringen. Israel måste tvingas att följa FN:s resolutioner och beslut, som kräver att Israel drar sig tillbaka från allt territorium som ockuperades i kriget 1967, som kräver att alla israeliska bosättningar på ockuperad mark upplöses, att apartheidmuren rivs och som garanterar palestinska flyktingar rätten att återvända till det land som Israel berövat dem. Vad kan en liten kommuns folkvalda göra för insats i denna gigantiska fredsuppgift? Den som tiger är medskyldig och som politiskt vald ledning för en kommun är det ett minimum att vi agerar genom att inte befatta oss med varor från Israel. Till sidan 2 Vi kan precis som vi gjorde med Sydafrikanska varor under apartheidregimen! Vi kan besluta om bojkott. Jag föreslår härmed att; Konkret yrkande: Haparandas kommunfullmäktige beslutarom en kommunal bojkott av Israeliska varor. Det vill säga att vi reviderar vår " Upphandlingsreglementet antagen av Kommunfullmäktige 1996-06-10:' ". Haparanda kommun skriver in att vi inte skall befatta oss med varor av Israeliskt ursprung . Frukter, grönsaker, juicer, dataprogram och andra varor med Israeliskt ursprung måste strykas från de kommunala inköpslistorna. Det är en moraliskt och politiskt viktig fråga att skolor, äldreboende, barnomsorg och annan kommunal verksamhet inte befattar sig med varor som är besudlade med ett ockuperat folks blod. Tidigare krav på kommunal bojkott av Israeliska varor har avvisats med juridiska spetsfundigheter och att utrikespolitiska beslut måste tas av regeringen. Vi menar att det handlar om politisk vilja och att vår inköpspolicy inte kan vara så inskränkt att "miljö och kvalitetskrav" beaktas men gynnande av folkmord negligeras. Vänsterpartiet den 6 november 2014 Pekka Hyötylä Till sidan 2
© Copyright 2024